Socialutskottets betänkande
2001/02:SOU1
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och socialomsorg
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag
beträffande anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg för budgetåret
2002 samt totalt drygt 300 motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden 2000 och 2001.
Riksdagen har den 21 november 2001 fastställt
utgiftsramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård
och social omsorg för budgetåret 2002 till
31 128 910 000 kr (bet. 2001/02:FiU1, rskr.
2001/02:34 och 35).
I ett antal motioner har framställts yrkanden om
ändringar, huvudsakligen ökningar av enskilda
anslag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisningar.
Utskottet avstyrker emellertid regeringens förslag
att 100 miljoner kronor av de anslagna medlen under
13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård skall förses
med ett särskilt anslagsvillkor av innebörd att de
skall användas för finansiell samordning. Utskottet
tillstyrker därmed en motion (s, v, mp) i
motsvarande del samt föreslår ett tillkännagivande.
Utskottet föreslår även ett tillkännagivande såvitt
gäller fördelningen av statsbidrag till
frivilligorganisationer inom det sociala området
(anslagen 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder och 18:1
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.).
Utskottet delar uppfattningen i två motioner, (s)
och (m), att det vore önskvärt med en utbyggd
möjlighet till fördelning av de aktuella bidragen.
Användningsområdet för två anslagsposter bör vidgas
och ses som en helhet fr.o.m. den 1 januari 2002.
Motionerna tillstyrks delvis.
Övriga motioner angående anslagen avstyrks. M-,
kd-, c- och fp-ledamöterna deltar inte i beslutet,
utan har i särskilda yttranden redovisat sina
alternativa budgetförslag m.m.
Vidare tillstyrker utskottet begärda bemyndiganden
samt regeringens lagförslag.
Utskottet behandlar under rubriken Övriga frågor ca
200 motionsyrkanden.
Med anledning av ett antal motionsyrkanden (s, m, v,
kd, fp) rörande bilstöd till handikappade föreslår
utskottet ett tillkännagivande. Regeringen bör
snarast vidta åtgärder för att effektivisera och
förbättra tillämpningen av bilstödet. Utskottet
förväntar sig att regeringen under 2002 återkommer
till riksdagen med en redovisning av vilka åtgärder
som vidtas.
I betänkandet finns 54 reservationer samt
ytterligare ett särskilt yttrande.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård,
sjukvård och social omsorg
a) Riksdagen anvisar för år 2002 anslag under
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg enligt utskottets förslag i bilaga 4.
Riksdagen bifaller därmed proposition 2001/02:1,
utgiftsområde 9 punkt 9 och avslår
motionsyrkandena som förtecknats i bilaga 5.
b) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om särskilt
anslagsvillkor för anslaget 13:3 Bidrag till
hälso- och sjukvård. Riksdagen bifaller därmed
motion 2001/02:Sf375 i denna del.
c) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om fördelningen av
statsbidrag till frivilligorganisationer inom det
sociala området. Riksdagen bifaller därmed delvis
motionerna 2001/02:So247 och 2001/02:So428.
2. Bemyndigande angående ramanslag 13:6
Socialstyrelsen samt ramanslag 6:8
Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2002, i fråga om ramanslaget 13:6 Socialstyrelsen
och ramanslaget, rätteligen, 6:8 Funktionen
hälso- och sjukvård m.m., ingå ekonomiska
förpliktelser som tillsammans inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 12 000 000 kr
efter år 2002.
3. Bemyndigande angående ramanslag 14:4
Statens folkhälsoinstitut
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2002, i fråga om ramanslaget 14:4 Statens
folkhälsoinstitut, ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter
på högst 74 000 000 kr efter år 2002.
4. Bemyndigande angående ramanslag 16:3
Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2002, i fråga om ramanslaget 16:3 Statsbidrag
till särskilt utbildningsstöd, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 81 000 000 kr efter år
2002.
5. Bemyndigande angående ramanslag 17:1
Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2002, i fråga om ramanslaget 17:1 Stimulansbidrag
och åtgärder inom äldrepolitiken, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 40 000 000 kr efter år
2002.
6. Bemyndigande angående ramanslag 18:2
Statens institutionsstyrelse
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2002, i fråga om ramanslaget 18:2 Statens
institutionsstyrelse, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 18 000 000 kr efter år
2002.
7. Bemyndigande angående ramanslag 26:2
Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Forskning
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2002, i fråga om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet
för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning,
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst
550 000 000 kr efter år 2002.
8. Propositionens lagförslag
Riksdagen antar regeringens förslag till
a) lag om fortsatt giltighet av lagen (1991:1136)
om försöksverksamhet med kommunal primärvård,
b) lag om ändring i lagen (1999:332) om
ersättning till steriliserade i vissa fall.
9. Översyn av tandvårdsförsäkringen
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So220,
2001/02:So226 yrkandena 1-3, 2001/02:So379
yrkandena 2-4, 2001/02:So437, 2001/02:So440,
2001/02:So481, 2001/02:So493, 2001/02:So535,
2001/02:So561, 2001/02:So566 yrkande 24,
2001/02:So573, 2001/02:So589, 2001/02: So600
yrkandena 1 och 2, 2001/02:So607 och
2001/02:So628 yrkande 15.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)
Reservation 3 (c)
Reservation 4 (fp)
10. Tandvård för vissa grupper
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So226
yrkandena 4 och 5, 2001/02:So495 yrkande 9,
2001/02:So551 och 2001/02:So566 yrkande 25.
Reservation 5 (kd)
Reservation 6 (c)
Reservation 7 (mp)
11. Tandvård som led i en
sjukdomsbehandling
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So344
yrkandena 1 och 2 och 2001/02:So583 yrkande 5.
Reservation 8 (v)
12. Biverkningsregister
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So526,
2001/02:So583 yrkande 4 och 2001/02:So636 yrkande
4.
Reservation 9 (v)
Reservation 10 (c)
Reservation 11 (mp)
13. Förbud mot amalgam
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So225
yrkande 1, 2001/02:So226 yrkande 8, 2001/02:So344
yrkandena 4 och 5, 2001/02:So483, 2001/02:So516,
2001/02:So583 yrkandena 6 och 7 och 2001/02:So636
yrkandena 1-3.
Reservation 12 (v)
Reservation 13 (kd)
Reservation 14 (c)
Reservation 15 (mp)
14. Amalgamavskiljare
Riksdagen avslår motion 2001/02:So344 yrkande
3.
15. Amalgams effekter på hälsan
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So225
yrkandena 2 och 3, 2001/02:So562, 2001/02:So583
yrkandena 1 och 2, 2001/02:So612 yrkande 10 och
2001/02:So636 yrkande 8.
Reservation 16 (kd)
Reservation 17 (mp)
16. Tandläkarnas verksamhet
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So226
yrkandena 6 och 7 och 2001/02:So379 yrkande 1.
Reservation 18 (m)
Reservation 19 (c)
17. Subventionerade preventivmedel
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K284
yrkande 10, 2001/02:So210 yrkande 2,
2001/02:So455 och 2001/02:So495 yrkande 21.
18. Nyandlighet
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So514,
2001/02:So587 och 2001/02:So634 yrkandena 17 och
18.
Reservation 20 (fp)
19. Tatuering och piercing
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So475 och
2001/02:So515.
Reservation 21 (v)
20. Högkostnadsskydd
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So388,
2001/02:So489 och 2001/02:So566 yrkande 26.
Reservation 22 (kd, c)
21. Hiv- och aidsprevention
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:U269
yrkande 2, 2001/02:So256 yrkandena 2-4,
2001/02:So260, 2001/02:So372 yrkandena 1, 4 och 7
samt 2001/02:So586.
Reservation 23 (m)
Reservation 24 (kd)
Reservation 25 (c)
22. Klass- och könsmässiga
hälsoskillnader
Riksdagen avslår motion 2001/02:So498
yrkandena 2 och 3.
Reservation 26 (v)
23. Homo-, bi- och transfrågor
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:L367
yrkande 18, 2001/02:L371 yrkandena 38, 39 och
43-45 samt 2001/02:Ub347 yrkande 4.
Reservation 27 (v)
Reservation 28 (fp)
Reservation 29 (mp)
24. Ungdomar och sexualitet
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K284
yrkandena 11 och 13, 2001/02:So304 yrkande 4,
2001/02:So305 yrkandena 2, 6 och 7, 2001/02:So569
och 2001/02:A226 yrkande 3.
Reservation 30 (kd)
Reservation 31 (c)
25. Statsbidrag till förebyggande arbete
mot alkohol- och narkotikamissbruk
Riksdagen avslår motion 2001/02:So584.
26. Reglerna för statsbidrag till
drogförebyggande verksamhet bland ungdomar
Riksdagen avslår motion 2001/02:So252.
27. Spelberoende
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So269,
2001/02:So273 yrkande 1, 2001/02:So324,
2001/02:So373 yrkandena 1 och 2, 2001/02:So497
yrkande 11, 2001/02:So627 yrkandena 2 och 3 samt
2001/02:Kr428 yrkande 7.
Reservation 32 (v)
Reservation 33 (kd)
Reservation 34 (c)
Reservation 35 (fp)
Reservation 36 (mp)
28. Fastställelse av könstillhörighet
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ju724
yrkande 12, 2000/01:L441 yrkande 1 och
2001/02:L371 yrkandena 14 och 27.
Reservation 37 (v, mp)
29. Giftiga ormar
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So208,
2001/02:So312, 2001/02:So415, 2001/02:So539 och
2001/02:So590.
30. Kvinnlig könsstympning
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K284
yrkande 12, 2001/02:U204 yrkandena 4-11,
2001/02:U349 yrkandena 9 och 10, 2001/02:Sf394
yrkande 17, 2001/02:So450 yrkandena 1 och 2,
2001/02:So499 yrkande 1, 2001/02:So543 yrkande 1,
2001/02:So591 och 2001/02:So592.
31. Förlängd preskriptionstid
Riksdagen avslår motion 2001/02:So543 yrkande
2.
32. Omskärelse av pojkar
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So237,
2001/02:So278 och 2001/02:So451.
33. Regler för stöd till
handikapporganisationer m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So240
yrkande 15 och 2001/02:So618 yrkande 16.
34. Stöd till prostatacancerföreningen
Riksdagen avslår motion 2001/02:So216 yrkande
2.
35. Regler för bilstöd till handikappade
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om regler för bilstöd
till handikappade. Riksdagen bifaller därmed
delvis motionerna 2000/01:So201, 2000/01:So246,
2001/02:So321, 2001/02:So419, 2001/02:So453,
2001/02:So552, 2001/02:So618 yrkande 14, och
2001/02:So619 yrkande 8.
36. Översyn av lagen (1993:389) om
assistansersättning
Riksdagen avslår motion 2001/02:So500 yrkande
3.
Reservation 38 (v)
37. Assistans i föräldraskapet
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So359 och
2001/02:So611 yrkande 6.
Reservation 39 (m)
38. Barns omvårdnadsbehov
Riksdagen avslår motion 2001/02:So619 yrkande
12.
Reservation 40 (kd)
39. Egen arbetsgivare
Riksdagen avslår motion 2001/02:So288.
40. Psykiskt funktionshindrade
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So240
yrkandena 9 och 10, 2001/02:So337, 2001/02:So566
yrkande 21 och 2001/02:So619 yrkande 13.
Reservation 41 (m)
Reservation 42 (kd)
Reservation 43 (c)
41. Kostnadsansvaret för LSS
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So240
yrkande 16, 2001/02:So326 och 2001/02:So446.
Reservation 44 (c)
42. Framtida personalförsörjning
Riksdagen avslår motion 2001/02:So240 yrkande
11.
43. Jämställdhetsaspekter hos
Handikappombudsmannen
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf402 yrkande
6.
44. Stöd till våldsutsatta kvinnor
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ju323
yrkandena 5 och 7, 2001/02:Ju324 yrkande 1,
2001/02:Ju396 yrkande 6, 2001/02:Ju448 yrkandena
3 och 5 samt 2001/02:So429.
Reservation 45 (v)
Reservation 46 (kd)
45. Regionala kvinnocentrum
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju323 yrkande
9.
46. Prostitution
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju323 yrkande
3.
Reservation 47 (v)
47. Kostnadsansvaret för ungdomsvården
Riksdagen avslår motion 2001/02:So211.
48. Insatser för hemlösa
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So357
yrkandena 1 och 2, 2001/02:So375 yrkandena 1-3, 5
och 6, 2001/02:So435, 2001/02:So501 yrkande 3,
2001/02:Bo243 yrkandena 5 och 8 samt
2001/02:Bo246 yrkandena 1, 2 och 11.
Reservation 48 (v)
Reservation 49 (kd)
49. Kommittén för hemlösa
Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo243 yrkande
9.
Reservation 50 (kd)
50. Svenska socialarbetare i Köpenhamn
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So231,
2001/02:So309, 2001/02:So313, 2001/02:So458 och
2001/02:So512.
Reservation 51 (m)
Reservation 52 (kd)
51. Apoteksmonopolet
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So3
yrkande 17, 2001/02:So218, 2001/02:So261 yrkande
10, 2001/02:So395 yrkande 2, 2001/02:So492,
2001/02:So530, 2001/02:So566 yrkande 23,
2001/02:So620 yrkande 8 och 2001/02:So628 yrkande
16.
Reservation 53 (m, kd, c, fp)
52. Läkemedelsförsörjningen vid
sjukvårdsinrättningar
Riksdagen avslår motion 2001/02:So261 yrkande
9.
Reservation 54 (m)
53. Upphandling av läkemedel m.m.
Riksdagen avslår motion 2001/02:So638.
Stockholm den 27 november 2001
På socialutskottets vägnar
Chris Heister
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Chris
Heister (m)[1], Susanne Eberstein (s), Margareta
Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s), Chatrine
Pålsson (kd)1, Leif Carlson (m)1, Conny Öhman (s),
Lars U Granberg (s), Elisebeht Markström (s), Rolf
Olsson (v), Lars Gustafsson (kd)1, Cristina Husmark
Pehrsson (m)1, Kenneth Johansson (c)1 Kerstin
Heinemann (fp)1, Lars Elinderson (m)1, Lena Olsson
(v) och Helena Hillar Rosenqvist (mp).
**FOOTNOTES**
[1]: dock ej i beslutet under punkt 1
2001/02
SoU1
Utskottets överväganden
Politikområde Hälso- och sjukvårdspolitik
Sjukvårdsförmåner m.m. (13:1)
I budgetpropositionen föreslås att 2 179 000 000 kr
anvisas under anslag 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m.
Anslaget finansierar t.o.m. 2001 vuxentandvård
(tandvårdsstödet), ersättning till
sjukvårdshuvudmännen för tandvård för vissa
patientgrupper samt ersättning för sjukvårdsförmåner
i internationella förhållanden till bl.a.
sjukvårdshuvudmännen. Fr.o.m. 2002 ingår inte
ersättningen till sjukvårdshuvudmännen för tandvård
för vissa patientgrupper i anslaget.
Utgifterna för tandvårdsersättning ökade under
2000 jämfört med 1999. Under 1999 var dock
utgifterna lägre än beräknat. Detta berodde på att
många hade valt att tidigarelägga behandlingar under
1998 eftersom det nya tandvårdsstödet som skulle
införas den 1 januari 1999 innebar lägre
ersättningsnivåer för vissa typer av behandlingar.
När det gäller 2000 finns det anledning att tro att
utgifterna under året kan ha påverkats av
förväntningar om framtida förbättringar av
tandvårdsstödet, särskilt vad gäller behandlingar
med protetik. Detta ledde antagligen till att en del
behandlingar sköts upp under 2000. Sådana effekter
är troliga också för 2001. På grund av att
tillgängliga medel 2001 reduceras av det negativa
överföringsbeloppet från 2000 kommer troligen större
delen av den tillgängliga anslagskrediten att behöva
tas i anspråk under 2001.
Enligt förslag i budgetpropositionen för 2001
tillfördes tandvården detta år 100 miljoner kronor.
Dessa medel har huvudsakligen använts till
förbättringar i stödet för helproteser. För 2002
föreslås 300 miljoner kronor tillföras
tandvårdsstödet och för 2003 ytterligare 300
miljoner kronor. Avsikten är att dessa
resurstillskott skall användas till att i första
hand förbättra skyddet mot höga behandlingskostnader
för de äldre. Regeringen avser att återkomma under
hösten 2001 med förslag till hur detta skall ske.
Vid beräkningen av anslaget för 2002 har
regeringen antagit att en viss volymökning kan
förväntas i fråga om utförd tandvård som ersätts av
försäkringen oberoende av de planerade
förändringarna i tandvårdsstödet.
För 2002 skall sammanlagt 13 miljoner kronor
avsättas för ekonomiskt stöd till olika
kompetenscentrum på tandvårdsområdet. Dessa medel
skall disponeras av Socialstyrelsen. I enlighet med
vad som tidigare aviserats i budgetpropositionen för
2001 skall 5 miljoner kronor användas för
verksamheten vid Socialstyrelsens kunskapscentrum
för dentala material. Regeringen angav i
budgetpropositionerna för 2000 och 2001 även till
vilka övriga kompetenscentrum ekonomiskt stöd skulle
utbetalas. Regeringen bedömer att Socialstyrelsen
har tillgång till den sakkunskap som krävs för att
bedöma hur de för detta ändamål tillgängliga medlen
skall fördelas. Fr.o.m. 2002 bör i stället
Socialstyrelsen avgöra vilka kompetenscentrum som
skall få del av de medel som avsatts för
kompetenscentrum på tandvårdsområdet.
Under hösten 2000 tillsattes en utredning med
uppdrag att göra en samlad utvärdering av
tandvårdsreformen m.m. Utredningen har under våren
2001, i ett delbetänkande (SOU 2001:36), lagt fram
förslag till bättre tandvårdsförsäkring för äldre.
Den kommer att fortsätta sitt arbete med att
utvärdera tandvårdsstödet till våren 2002.
En viktig faktor för tillgången till tandvård är
personaltillgången. I glesbygd märks på vissa håll
svårigheter att rekrytera tandläkare, och även
beträffande annan tandvårdspersonal förekommer
sådana problem. Brist på personal kan i
förlängningen utgöra ett hot mot tandhälsan om
människors möjligheter att få regelbunden tandvård
försämras. En annan följd av brist på
tandvårdspersonal kan bli ytterligare höjningar av
tandvårdspriserna. I ett läge där regeringen
planerar reformer som kommer att medföra ökad
efterfrågan är det också av detta skäl viktigt att
det finns tillräckliga resurser i form av personal.
Regeringen har därför gett tandvårdsutredningen i
uppdrag att belysa den framtida tillgången och
efterfrågan på tandvårdspersonal och lägga fram
förslag och rekommendationer som bidrar till att
trygga tillgången på kompetent tandvårdspersonal.
Socialstyrelsen har sedan 1996 ansvarat för det
nationella biverkningsregistret för dentala
material, vilket inrättades detta år. Driften av
biverkningsregistret lades dock ut på medicinsk-
odontologiska fakulteten vid Umeå universitet. Med
anledning av överförandet av tillsynen över
medicintekniska produkter från Socialstyrelsen till
Läkemedelsverket överförs ansvaret för rapportering
av biverkningar av dentalmaterial till
Läkemedelsverket. Denna rapportering skall ingå i
den normala vigilansrapporteringen för
medicintekniska produkter i enlighet med LVFS
2001:8.
Av direktiven (dir. 2000:65) till utredningen om en
samlad utvärdering av tandvårdsreformen framgår
bl.a. följande:
En särskild utredare tillkallas med uppdrag att
göra en samlad utvärdering av det reformerade
tandvårdsstödet och vid behov föreslå
förändringar som leder till att systemet blir
effektivare och möjligheterna att uppnå reformens
syften förbättras. Utredaren skall särskilt
utreda förutsättningarna för att förbättra stödet
vid höga behandlingskostnader för i första hand
de äldre. Utredaren skall vidare analysera
utvecklingen av priserna för tandvård och om
utredaren finner att prisutvecklingen är
oacceptabel skall han eller hon föreslå åtgärder
för att komma till rätta med prisutvecklingen.
Utredaren skall vidare göra en bedömning av den
framtida kostnadsutvecklingen för
tandvårdsersättningen och hur den står i relation
till de tilldelade medlen för tandvården.
Utredaren skall vidare belysa den framtida
tillgången och efterfrågan på tandvårdspersonal
med olika typer av kompetens. Mot denna bakgrund
skall utredaren lämna förslag och
rekommendationer som bidrar till att trygga
tillgången på kompetent tandvårdspersonal samt
främjar effektivitet och samarbete inom
tandvården. Tandvårdens kompetens- och
resursbehov skall härvid även belysas utifrån ett
integrationsperspektiv.
Av 6 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
råd om användning och egentillverkning av
medicintekniska produkter (SOSFS 2001:12) framgår
bl.a. att en händelse med medicintekniska produkter,
med undantag för egentillverkade produkter, som
orsakat att en patient, en användare eller någon
annan fått sin hälsa allvarligt försämrad skall
anmälas så snart som möjligt till den berörda
tillverkaren eller dennes representant och till
Läkemedelsverket.
Socialministern har i ett frågesvar den 9 november
2001 anfört följande:
Regeringen har bl.a. i propositionen om
reformerat tandvårdsstöd (prop. 1997/98:112)
uttalat att användningen av amalgam i tandvården
skall avvecklas. I regeringens proposition om en
kemikaliestrategi för giftfri miljö (prop.
2000/01:65) framgår att användning av kvicksilver
skall fasas ut senast år 2003. Amalgam omfattas
av EU-direktivet om medicintekniska produkter
(93/42/EEG). Regeringen har konstaterat att det
är svårt att förbjuda amalgam av folkhälsoskäl
med stöd av innehållet i direktivet. I
budgetpropositionen för 2001 gjorde regeringen
bedömningen att man borde undersöka möjligheterna
att förbjuda amalgam av miljöskäl. Regeringen
konstaterade också att s.k. tredjelandsavtal om
medicintekniska produkter som EU ingått med andra
länder kan ha betydelse för möjligheterna att
förbjuda amalgam.
För närvarande bedriver kommissionen ett arbete
med en riskvärdering av användning av kvicksilver
för olika ändamål. Detta arbete beräknas vara
klart i slutet av år 2001. Därefter kan frågan om
en begränsning av användning och utsläppande på
marknaden av produkter som innehåller kvicksilver
tas upp i en arbetsgrupp med representanter för
medlemsländerna. Detta arbete kan enligt uppgift
från kommissionen påbörjas 2002. Sverige kommer i
detta sammanhang att aktivt verka för att
möjlighet ges att förbjuda användningen av
kvicksilver i amalgam.
Jag vill också erinra om att
tandvårdsersättning sedan den 1 januari 1999 inte
längre betalas ut för amalgamfyllningar.
Regeringen har i proposition 1999/2000:115 Vissa
kommunalekonomiska frågor behandlat frågan om
konkurrensneutralitet avseende tandvården.
Regeringen förordar en lösning som innebär att
folktandvården undantas från kommunkontosystemet,
men på frivillig väg. Landstingen skall därvid
frivilligt undandra den erhållna momsersättningen
från tandvården. Redan i dag tillämpas lösningen av
drygt hälften av landstingen. Regeringen kommer att
följa utvecklingen inom tandvårdsområdet för att
bedöma om konkurrens-neutralitet uppnås eller inte.
I det fall den frivilliga lösningen inte leder till
önskade effekter inom rimlig tid bör andra lösningar
övervägas. Finansutskottet har behandlat
propositionen i betänkande 2000/01:FiU9 Vissa
kommunalekonomiska frågor. Några motioner väcktes
inte i denna del. Riksdagen behandlade utskottets
betänkande i november (rskr. 2000/01:26).
I motion So567 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen för år 2002 till anslag 13:1
Sjukvårdsförmåner m.m. anvisar 100 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslagit (yrkande 1).
Motionärerna anser att regeringens satsningar på en
förbättrad tandvård är otillräckliga och vill från
år 2002 förstärka tandvården med 100 miljoner kronor
utöver den av regeringen föreslagna nivån. Vidare
begärs i motion So266 av Berit Adolfsson och Anita
Sidén (m) ett tillkännagivande om vad i motionen
anförs om ett åldersrelaterat högkostnadsskydd.
Motionärerna anför att tandvårdsförsäkringen borde
ändras så att även personer mellan 30 och 65 år kan
få ett högkostnadsskydd.
I motionerna Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
yrkande 15 delvis och So601 delvis av Kerstin
Heinemann m.fl. (fp) yrkas att riksdagen för år 2002
till anslag 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. anvisar 300
miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.
I motion So583 av Marianne Andersson och Rigmor
Stenmark (c) begärs en omfördelning av 1 miljon
kronor från Socialstyrelsens kompetenscentrum till
Metallbiologiskt Centrum (yrkande 3).
I motion So379 av Chris Heister m.fl. (m) begärs
tillkännagivande om landstingens särskilda
skyldigheter eller ansvar enligt tandvårdslagen och
om ett statligt ansvar för all offentligt
finansierad tandvård (yrkande 2). Motionärerna anför
att tandvårdslagen inte bör innehålla några
skrivningar om landstingens särskilda skyldigheter
eller ansvar på tandvårdsområdet. Staten bör överta
finansieringsansvaret för all offentligt finansierad
vård, utom i vissa avgränsade fall där gränslinjen
mellan sjukvård och tandvård inte är helt klar och
där verksamheten bör regleras av hälso- och
sjukvårdslagen. Vidare anförs att tandvård som ett
led i en sjukdomsbehandling liksom sjukvården i
övrigt skall vara en angelägenhet för
sjukvårdshuvudmännen (yrkande 3). Motionärerna yrkar
även att regeringen lägger fram förslag om ett
förbättrat högkostnadsskydd (yrkande 4).
Motionärerna anför att personer med normal
tandstatus själva bör få stå för tandvårdskostnader
upp till 3 000 kr. Självrisken på 3 000 kr skall
kombineras med en subventionsgrad på 60 % för högre
men fortfarande normala tandvårdskostnader. Riktigt
höga tandvårdskostnader, över 15 000 kr per år,
skall täckas med en subventionsgrad på 80 %.
I motion So344 av Carlinge Wisberg m.fl. (v) begärs
ett tillkännagivande om enhetliga riktlinjer för
tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling
(yrkande 2). Motionärerna anför att det är av vikt
att en redan utsatt grupp inte kommer i kläm på
grund av osäkerhet om tandvårdsreformens intentioner
och tillämpning. I motion So583 av Marianne
Andersson och Rigmor Stenmark (c) anförs att den
utvärdering av tandvårdsreformen som nu görs bör
omfatta även frågan om tandvård som led i en
sjukdomsbehandling (yrkande 5).
I motion So344 av Carlinge Wisberg m.fl. (v)
begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförs
om besvärsrätt (yrkande 1). Motionärerna anför att
den förhandsprövning som gäller vid
försäkringskassorna även skall gälla vid
tandsaneringar.
I motion So566 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs
att regeringen lägger fram förslag till en
förbättrad tandvårdsförsäkring som ingår i den
allmänna sjukvården (yrkande 24). Vidare begärs i
yrkande 25 ett tillkännagivande om vad i motionen
anförs om sambandet mellan tandhälsa och andra
sjukdomar. Motionärerna anför att forskare har
kunnat klarlägga ett antal samband mellan dålig
munhälsa och olika sjukdomar.
I ytterligare några motioner anförs att
tandvårdsförsäkringen på sikt bör ingå i eller
subventioneras som den allmänna sjukförsäkringen.
Yrkanden rörande detta framställs i motionerna So220
(m) av Margareta Cederfelt (m), So226 av Kenneth
Johansson m.fl. (c) yrkande 1, So628 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 15, So600 av Kerstin-
Maria Stalin m.fl. (mp) yrkandena 1 och 2, So437 av
Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s), So481 av Per-Olof
Svensson m.fl. (s), So493 av Göte Wahlström och
Christina Nenes (s), So535 av Carin Lundberg och
Lars Lilja (s), So561 av Ann-Marie Fagerström m.fl.
(s), So573 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s), So589
av Karin Jeppsson m.fl. (s) och So607 Ann-Kristine
Johansson m.fl. (s). Vidare begärs i motion So226 av
Kenneth Johansson m.fl. (c) ett tillkännagivande om
att högkostnadsskyddet bör förstärkas så att det ger
ett stöd till personer som är i behov av omfattande
tandvård oavsett ålder (yrkande 3). I motion So440
av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Agneta
Lundberg (s) begärs ett tillkännagivande om
förebyggande tandvård. Motionärerna anför att en
ekonomisk satsning och en tydlig viljeinriktning mot
förebyggande tandvård på sikt ger en bättre
tandhälsa och med det också billigare reparativ
vård. Vidare anförs i motion So226 av Kenneth
Johansson m.fl. (c) att riksdagen bör begära att
regeringen lägger fram förslag om att behandling av
inflammationer, infektioner samt provtagning inom
tandvården skall kosta lika mycket som liknande
behandling inom sjukvården (yrkande 2).
I motion So526 av Ingrid Burman m.fl. (v) begärs
ett tillkännagivande om vad i motionen anförs om ett
obligatoriskt register för dentalmaterial.
Motionärerna anför att ansvaret för medicintekniska
produkter har flyttats från Socialstyrelsen till
Läkemedelsverket och att det finns en viss oklarhet
om det frivilliga biverkningsregistret, som nu
ligger i Umeå, kommer att återfinnas på
Läkemedelsverket. Enligt motionärerna bör registret
vara obligatoriskt. Även i motion So583 av Marianne
Andersson och Rigmor Stenmark (c) begärs ett
tillkännagivande om biverkningsrapportering av äldre
dentala material (yrkande 4). Motionärerna anför att
biverkningar från sådana material som patienten
burit i munnen under en längre tid och där man inte
känner till tillverkaren bör anmälas till
Läkemedelsverket. I motion So636 av Kerstin-Maria
Stalin (mp) begärs en översyn av möjligheterna att
inrätta en databas för hälsoeffekter av olika
dentalmaterial (yrkande 4). Motionärerna anför att
möjligheten att ge Metallbiologiskt Centrum resurser
för att bygga upp en databas med vetenskapliga
publikationer om hälsoeffekter av olika
dentalmaterial bör ses över.
Flera motioner behandlar frågan om
kvicksilverhaltiga tandfyllningsmaterial. Således
begärs i motion So344 av Carlinge Wisberg m.fl. (v)
ett tillkännagivande om förbud mot
kvicksilverhaltiga tandfyllningsmaterial (yrkande
4). Det nu existerande EU-direktivet om
medicintekniska produkter skapar i nuläget hinder
för en sådan avveckling. Regeringen har aviserat att
man undersöker möjligheten att förbjuda amalgam av
miljöskäl och riksdagens miljö- och jordbruksutskott
har uttalat att man förutsätter att det arbetet
skall vara slutfört 2003. Motionärerna delar den
uppfattningen. Även i motionerna So225 av Ulla-Britt
Hagström (kd) yrkande 1, So226 av Kenneth Johansson
m.fl. (c) yrkande 8, So583 av Marianne Andersson och
Rigmor Stenmark (c) yrkande 7 och So636 av Kerstin-
Maria Stalin m.fl. (mp) yrkandena 1 och 2 behandlas
frågan om förbud mot dentalt kvicksilver. Vidare
anförs i motion So225 att den utredning om amalgam
som pågår starkare bör betona de skador som amalgam
kan orsaka människan (yrkande 3).
I motion So612 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)
begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförs
om amalgam (yrkande 10). Motionärerna anför att
problemen med amalgam bör kartläggas ytterligare. I
motion So562 av Ann-Marie Fagerström och Håkan
Juholt (s) anförs att kunskapen om amalgamsanering
inom hälso- och sjukvården samt tandvården måste
förbättras. Vidare anförs i motion So583 av Marianne
Andersson och Rigmor Stenmark (c) att regeringen i
samarbete med Landstingsförbundet bör arbeta för
etablerandet av kompetenta sanerings- och
behandlingsmöjligheter för amalgamskadade i varje
län (yrkande 1). I yrkande 2 framförs att
Metallbiologiskt Centrum bör ges i uppdrag att
sammanställa och värdera kunskapsläget, både
nationellt och internationellt, beträffande
biologiska effekter och biverkningar av
dentalmaterial innehållande metaller samt att med
denna grund föreslå prospektiva studier av möjliga
effekter på hälsan.
I motion So636 av Kerstin- Maria Stalin m.fl. (mp)
begärs ett tillkännagivande om utredning angående
vårdmöjligheter för amalgamskadade (yrkande 8).
Motionärerna anför att frågor om i vilken
utsträckning som vård av amalgamskadade verkställs,
vilka eventuella hinder som försvårar tillgången
till behandling och hur dessa hinder i så fall skall
överbryggas bör utredas i särskild ordning.
I motion So344 av Carlinge Wisberg m.fl. (v)
begärs i yrkande 3 en översyn av amalgamavskiljare
vid tandläkarmottagningar. Enligt motionärerna har
en studie visat att amalgamavskiljare vid
tandläkarmottagningar ofta fungerar
otillfredsställande.
Frågan om förbud mot användning av amalgam när det
gäller tandfyllningar på barn och ungdomar behandlas
särskilt av flera motionärer. Sådana yrkanden
framförs i motionerna So344 av Carlinge Wisberg
m.fl. (v) (yrkande 5), So483 av Chatrine Pålsson
(kd), So583 av Marianne Andersson och Rigmor
Stenmark (c) yrkande 6, So636 av Kerstin-Maria
Stalin m.fl. (mp) yrkande 3 och So516 av Siw Persson
(-). I motion So225 av Ulla-Britt Hagström (kd)
begärs en uppföljning av hälsan hos barn med
amalgamfyllningar (yrkande 2).
I ett par motioner framförs yrkanden om barn- och
ungdomstandvård. I motion So226 av Kenneth Johansson
m.fl. (c) begärs således i yrkande 4 ett
tillkännagivande om ökat förebyggande arbete för
barn till föräldrar med utländsk bakgrund. Vidare
begärs i yrkande 5 att regeringen lägger fram
förslag till riktade insatser till ungdomar.
Motionärerna anför att det finns anledning att prova
nya modeller för tandvårdssubventionen till ungdomar
och föreslår ett ökat grundbelopp. I motion So495 av
Matz Hammarström m.fl. (mp) begärs ett
tillkännagivande om att regeringen i första hand bör
utreda bakgrundsfaktorer till de regionala
skillnaderna i barns tandhälsa och i andra hand ge
ett tilläggsdirektiv till den pågående utredningen
om tandvården (yrkande 9). I motion So551 av Inger
Lundberg m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om
stöd till ungdomar med stora tandskador (yrkande 1).
Vidare begärs ett tillkännagivande om vad i motionen
anförs om stöd till ungdomar som på grund av
bulimi/anorexi drabbas av mycket höga
tandvårdskostnader (yrkande 2). Motionärerna anför
att det borde finnas utrymme för att komplettera den
lista över sjukdomar som ger rätt till förhöjd
ersättning med bulimi/anorexi särskilt i de fall
sjukdomen lett till mycket omfattande tandskador hos
unga personer.
I motion So379 av Chris Heister m.fl. (m) begärs
ett tillkännagivande om vad i motionen anförs om
förbättrade möjligheter att driva och etablera
verksamhet som privatpraktiker inom tandvården
(yrkande 1). Motionärerna anför att ett stort
problem för privattandläkarna är de skillnader
beträffande mervärdesskatt som gäller i förhållande
till folktandvården. Vidare påtalar motionärerna att
riksdagen våren 2001 beslöt att regeringen snarast
borde återkomma med förslag innebärande att
åldersspärren för erhållande av bl.a.
tandvårdsersättning borde avskaffas, men att
regeringen ännu inte aviserat något sådant förslag.
I motion So226 av Kenneth Johansson m.fl. (c)
begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförs
om mångfald (yrkande 6). Motionärerna anför att det
är av största vikt att rätta till den obalans i
konkurrens som råder mellan offentlig och privat
tandvård på grund av mervärdesskattereglerna. En
första åtgärd är att ställa krav på särredovisning
på folktandvårdens verksamhet. Vidare begärs att
regeringen skall lägga fram förslag till ett
åtgärdsprogram för att långsiktigt säkra
personalförsörjningen inom tandvården (yrkande 7).
Bidrag för läkemedelsförmånen (13:2)
I budgetpropositionen föreslås att 17 624 000 000 kr
anvisas under anslag 13:2 Bidrag för
läkemedelsförmånen.
Från detta anslag utbetalas det särskilda
statsbidraget till landstingen för deras kostnader
för läkemedelsförmånen. Medlen syftar till att
ändamålsenliga och säkra läkemedel skall kunna
förskrivas till en rimlig kostnad för den enskilde.
Från anslaget utbetalas under 2002 ersättning till
landstingen för kostnaderna för läkemedelsförmånen
dels under månaderna november och december 2001,
dels under månaderna januari t.o.m. oktober 2002.
Det ackumulerade underskottet på anslaget uppgick
vid början av 2001 till drygt 1 600 miljoner kronor.
Landstingen övertog i formell mening
kostnadsansvaret för läkemedelsförmånen (dvs.
läkemedel i öppenvård) den 1 januari 1998. Samtidigt
infördes emellertid ett särskilt statsbidrag till
landstingen för kostnaderna för läkemedelsförmånen.
Statens ekonomiska ersättning till landstingen för
deras kostnader för läkemedelsförmånen har
fastställts genom en årlig överenskommelse mellan
staten och Landstingsförbundet. Den överenskomna
ersättningen för ett visst år utbetalas från detta
anslag till landstingen med ett fast månatligt
belopp. Det månatliga beloppet motsvarar en
tolftedel av den överenskomna ersättningen och
utbetalas två månader i efterhand. Statsbidraget har
i princip täckt landstingens kostnader för förmånen.
Landstingen har emellertid årligen riskerat att få
stå för en liten del av de totala kostnaderna
eftersom ett system för vinst- eller förlustdelning
mellan parterna har tillämpats.
Under hösten 2000 träffade parterna en
överenskommelse avseende 2000 och 2001.
Överenskommelsen innebär bl.a. att staten ersatt
landstingen för deras faktiska kostnader för
läkemedelsförmånen under 2000. För 2001 ersätts
landstingen enligt överenskommelsen med ett belopp
som motsvarar en uppräkning av kostnaden för 2000
med 5,44 % (den faktiska kostnadsökningen 2000 -
6,44 % - minskat med 1 procentenhet).
Överenskommelsen för 2001 innebär också att en
vinst- eller förlustdelning tillämpas i det fall
utfallet avviker från den överenskomna ersättningen.
En eventuell förlustdelning kommer att belasta detta
anslag för 2002.
Kostnaderna för läkemedelsförmånen ökade stadigt
under hela 1990-talet. Bland orsakerna till denna
kraftiga ökning kan nämnas den demografiska
utvecklingen som innebär att läkemedelsbehoven ökar
i takt med att antalet äldre i befolkningen ökar,
strukturförändringarna inom vården som lett till att
en allt större andel av läkemedlen skrivs ut i
öppenvård samt introduktionen av nya och dyrare
läkemedel.
Mellan 1999 och 2000 ökade kostnaderna för
läkemedelsförmånen med 6,44 % till drygt 15,6
miljarder kronor. Under de första sju månaderna 2001
har kostnaderna för läkemedelsförmånen ökat med 8,5
% jämfört med motsvarande månader 2000.
Regeringen träffade i anslutning till den
ekonomiska vårpropositionen i april 2001 en
överenskommelse med Landstingsförbundet om en ny
modell för statens ersättning till landstingen för
läkemedelsförmånens kostnader 2002-2004.
Överenskommelsen innebär i korthet att ersättningen
för läkemedelsförmånens kostnader under de tre
kommande åren läggs fast. Ersättningen uppgår till
17 800 miljoner kronor för 2002, till 18 700
miljoner kronor för 2003 och till 19 600 miljoner
kronor för 2004. Överenskommelsen anger också att en
ny modell för fördelningen av ersättningen mellan de
olika landstingen skall införas med början 2002.
Dessutom lägger överenskommelsen fast hur stor
landstingens egen ekonomiska risk för den samlade
aktuella perioden skall vara och att en eventuell
reglering av det faktiska utfallet för perioden
skall ske i början av 2005. Slutligen lägger
överenskommelsen fast ett antal åtgärder som
respektive part skall vidta under den aktuella
perioden och att en överenskommelse om ersättningen
för tiden fr.o.m. 2005 skall träffas senast under
våren 2004. Regeringens bedömning är att dessa
åtgärder sammantaget leder till bättre
förutsättningar för landstingen att hantera de
förstärkta incitament och ökade ekonomiska risker
som överenskommelsen innebär. Vidare förväntas
åtgärderna bidra till en mer kontrollerad utveckling
av kostnaderna för läkemedelsförmånen.
I syfte att nå en mer rationell
läkemedelsanvändning anser regeringen att det är av
största vikt att förändringar genomförs i vissa av
regelsystemen inom läkemedelsområdet. Regeringen har
därför för avsikt att under hösten 2001 lägga fram
en proposition till riksdagen om ett nytt system för
beslut om subvention av läkemedel. Propositionen
beräknas också komma att innehålla förslag som rör
prissättningssystemet för läkemedel inom
läkemedelsförmånen.
Regeringen har i oktober 2001 överlämnat en
lagrådsremiss om den nya läkemedelsförmånen till
Lagrådet.
I motion So567 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen för år 2002 till anslaget 13:2 Bidrag för
läkemedelsförmånen anvisar 14 924 000 000 kr
(yrkande 2). Motionärerna anför att deras förslag på
läkemedelsområdet sammantaget medför en kraftig
successiv minskning av kostnaderna under de närmaste
åren, samtidigt som skyddet för de mest utsatta
förbättras. Sammantaget bedömer motionärerna att
läkemedelskostnaderna minskar med omkring 2,7
miljoner kronor år 2002.
I motion Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas
att riksdagen för år 2002 till anslaget 13:2 Bidrag
för läkemedelsförmånen anvisar 500 miljoner kronor
mindre än vad regeringen föreslagit (yrkande 15
delvis). Ett likalydande yrkande framförs i motion
So601 delvis av Kerstin Heinemann och Harald
Nordlund (fp). De åtgärder som föreslås för att
dämpa kostnadsökningen är bl.a. följande:
noggrannare uppföljning av läkemedelsförskrivningen,
krav på att rekommendationer från Statens beredning
för utvärdering av medicinsk metodik följs,
utvidgande av referensprissystemet och möjlighet för
läkare att förskriva vissa dyrbara läkemedel utan
subventionering. Även i motion So628 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) framförs ett yrkande om
läkemedel och de åtgärder som krävs för att minska
kostnaderna för läkemedel (yrkande 14).
I motion So261 av Chris Heister m.fl. (m) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om att
läkemedelsförmånen på längre sikt bör ingå i en
obligatorisk hälsoförsäkring (yrkande 1), om att i
avvaktan på införandet av en hälsoförsäkring
återföra kostnadsansvaret för läkemedel till staten
(yrkande 2), om avskaffat receptregister (yrkande
3), om finansiering av s.k. komfortläkemedel
(yrkande 4), om receptfria mediciner och
omfattningen av receptbeläggningen (yrkande 5), om
parallellimport och generiska preparat (yrkande 6),
om förbättrat förskrivningsstöd (yrkande 7), om en
frivillig offentlig läkemedelsförsäkring (yrkande 8)
och om förbättrad priskonkurrens på
läkemedelsområdet (yrkande 13). Vidare yrkas att
riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
som dels möjliggör viss läkemedelsförsäljning på
Internet (yrkande 11), dels möjliggör viss
läkemedelsförsäljning på postorder (yrkande 12).
Motionärerna anför att läkemedelsförmånen bör ingå i
den obligatoriska hälsoförsäkring som Moderaterna
sedan länge föreslagit. Härigenom kan avvägningar
göras mellan olika behandlingsalternativ, varav
läkemedel är ett. Kostnaderna för
läkemedelskonsumtionen jämnas ut mellan människor på
samma sätt som sjukvårdskostnaderna i det gemensamt
finansierade sjukvårdssystem som motionärerna
föreslår. I avvaktan på införandet av en
obligatorisk hälsoförsäkring föreslår de att
kostnadsansvaret för läkemedel återförs till staten
för att bl.a. möjliggöra en bättre avvägning mellan
de direkta läkemedelskostnaderna och läkemedlens
övriga effekter på samhällsekonomin. Detta möjliggör
en avveckling av det s.k. receptregistret, vilket
innebär stora fördelar ur integritetssynpunkt, anför
de.
Vidare anförs att det är självklart att de som
lider av sjukdom eller jämförbara besvär skall få
köpa sina mediciner inom ramen för
läkemedelsförsäkringen. Det är också rimligt att den
som, på egen bekostnad, vill använda mediciner som
saknar eller har obetydliga biverkningar för att
höja sin livs-kvalitet skall ha möjlighet att göra
det. En del mediciner, där biverkningar närmast
saknas, bör vara receptfria medan andra kan kräva en
medicinsk bedömning innan medlen används.
En utökning av antalet receptfria läkemedel vore
rimlig. Därmed minskar också kostnaden för
läkemedelssubventionen, särskilt om indikationerna
för att skriva ut receptfria läkemedel med
subvention hålls strikta. Vidare bör åtgärder vidtas
för att säkerställa att man i första hand använder
de billigaste produkterna med likvärdig effekt, dvs.
att man nyttjar parallellimport och generiska
preparat där sådana möjligheter finns. Ytterligare
besparingar kan åstadkommas genom att i ökad
utsträckning förskriva mindre förpackningar så att
svinnet reduceras.
Dagens högkostnadsskydd bör ersättas med en
frivillig men offentlig försäkring som administreras
av försäkringskassan. Den som ansluter sig betalar
en premie som ligger kraftigt under vad man gör i
dag. Den som inte ansluter sig till försäkringen
omfattas ändå av ett högkostnadsskydd som dock är
mindre förmånligt än det nuvarande.
Även i motion So3 av Bo Lundgren m. fl. (m)
framförs ett yrkande om införande av en frivillig
läkemedelsförsäkring (yrkande 18). Vidare begärs i
motion So620 av Chris Heister m.fl. (m) att
regeringen lägger fram förslag som möjliggör viss
läkemedelsförsäljning på Internet (yrkande 9).
Motionärerna anför att det särskilt måste övervägas
i vilken utsträckning man kan möjliggöra försäljning
av läkemedel per postorder, t.ex. efter beställning
på medicinsk webbplats.
I motion So566 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs ett
tillkännagivande om vad i motionen anförs om
telefonrådgivning och opartisk information om
läkemedel (yrkande 22). Motionärerna anför att fler
medborgare själva kan skaffa sig information om
läkemedel genom fortsatt utbyggnad av
telefonrådgivning samt opartisk information. Enligt
motionärerna måste den i dag omfattande kommersiella
dominansen av läkemedel på Internet kompletteras och
stöd ges till projektet Info Medicas fortsatta
utveckling. Landstingsförbundet måste aktivt verka
för att tillgodose patientens rätt till opartisk
information om läkemedel, anförs det.
I motion So448 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om behovet
av effektiviseringar och kostnadsreduceringar i
läkemedelsförmånen för att förhindra ytterligare
försämringar i förmånen (yrkande 5). Motionärerna
föreslår en rad åtgärder, bl.a. bättre
ordinationsrutiner, noggrannare kontroll av hur
läkemedel förskrivs och utvecklade arbetsformer för
läkemedelskommittéerna. Vidare måste slentrianmässig
förskrivning av högprissatta läkemedel undvikas och
sjukvårdshuvudmännen bör få möjlighet att förhandla
om läkemedelspriserna. Fler läkemedel bör kunna
säljas utan recept. Reglerna för förskrivning av
läkemedel utan subvention bör förtydligas och
läkemedel bör förskrivas i mindre förpackningar.
Bidrag till hälso- och sjukvård (13:3)
I budgetpropositionen föreslås att 310 224 000 kr
anvisas under anslag 13:3 Bidrag till hälso- och
sjukvård.
Från anslaget utbetalas statsbidrag till
landstingen i enlighet med de årliga
överenskommelser som träffas mellan regeringen och
Landstingsförbundet om vissa ersättningar till
hälso- och sjukvården (den s.k.
Dagmaröverenskommelsen).
Vid beräkningen av anslaget för 2002 har hänsyn
tagits till att anslagsramen jämfört med 2001 - som
en effekt av förslag i 2001 års ekonomiska
vårproposition - minskats med 450 miljoner kronor
främst för att förstärka det generella statsbidraget
till landstingen.
Vidare minskas anslaget fr.o.m. 2002 som en delvis
finansiering av insatserna enligt propositionen om
avgifter inom äldre- och handikappomsorg (prop.
2000/01:149). För 2002 minskas anslaget med 125
miljoner kronor och för 2003 och framåt med 250
miljoner kronor. Därutöver minskas anslaget för 2002
med ytterligare 125 miljoner kronor som en delvis
finansiering av insatserna i den kommande nationella
handlingsplanen mot narkotika.
Ett syfte med den nationella handlingsplanen för
utveckling av hälso- och sjukvården är att förstärka
primärvården så att den kan utvecklas till en väl
fungerande bas i hälso- och sjukvården. För att
bidra till detta är inriktningen att ett
familjemedicinskt institut skall tillskapas med
uppgift att stärka kunskapsutvecklingen inom
området. Regeringen anser att sammanlagt 60 miljoner
kronor skall avsättas för detta ändamål.
Inriktningen är att verksamheten skall komma i gång
fr.o.m. 2002 och anslaget har därför tillförts 20
miljoner kronor för vardera av åren 2002-2004.
Vidare ökas anslaget med 25 miljoner kronor för
2002, 40 miljoner för 2003 och 59 miljoner kronor
per år fr.o.m. 2004 för finansiering av förslagen i
den proposition om vissa förändringar av
förmånssystemet för läkemedel som avses att lämnas
under hösten 2001. Propositionen kommer bl.a. att
innehålla förslag om att en ny myndighet,
Läkemedelsförmånsnämnden, skall inrättas med ansvar
för beslut om subvention av och pris för läkemedel
inom läkemedelsförmånen. Myndigheten föreslås börja
sitt arbete den 1 juli 2002.
Av anslaget skall 100 miljoner kronor användas för
finansiell samordning under 2002 (se anslag 19:1
Sjukpenning och rehabilitering, m.m.).
Dessutom avser regeringen att årligen fram t.o.m.
2004 stödja dels Vidarkliniken med 3 miljoner
kronor, dels Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa
(Kilen) med 3,2 miljoner kronor.
Regeringen avlämnade i november 2001 en proposition
till riksdagen om bildande av ett familjemedicinskt
institut (prop. 2001/02:38).
I motion Sf375 av Jan Bergqvist m.fl. (s, v, mp)
delvis begärs att medlen för finansiell samordning
återförs till respektive utgiftsområde och anslag
enligt vad som anförs i motionen. Motionärerna anför
att det i budgetpropositionen föreslås såvitt gäller
anslaget 13:3 att 100 miljoner kronor skall användas
för finansiell samordning. Enligt motionärerna är
landstingen under hårt tryck. Vidare anförs det att
behovet av sjukvård ökar samt att metoderna
utvecklas så att alltmer kan åtgärdas och behandlas.
I motion So567 av Chris Heister m.fl.(m) yrkas att
riksdagen till anslaget 13:3 Bidrag till hälso- och
sjukvård anvisar 705 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslår eller således 1 015 224 000 kr
(yrkande 3). Motionärerna anför att regeringen inom
anslagsområdet vill finansiera ett familjemedicinskt
institut och förändringar av läkemedelsförmånen.
Enligt motionärerna skulle ett institut för medicin
och hälsa på ett bättre sätt bistå primärvården.
Vidare anförs att den läkemedelsförmånsnämnd som
regeringen avser att inrätta är överflödig.
Läkemedelssubventionens beräkning bör frikopplas
från preparatens verkliga handelspris. Prisnivån bör
avgöras av marknaden och inte av en särskild
instans. Beslut om subventionering skall kunna
fattas vid förskrivningstillfället, anförs det.
I motion So566 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas
att riksdagen till anslag 13:3 Bidrag till hälso-
och sjukvård anvisar 10 miljoner kronor mindre än
vad regeringen föreslagit (yrkande 28 delvis). I
motionen anförs att anslaget hade ett överskott
föregående år om 19,7 miljoner kronor.
Statens beredning för utvärdering av
medicinsk metodik (13:4)
I budgetpropositionen föreslås att 36 653 000 kr
anvisas under anslag 13:4 Statens beredning för
utvärdering av medicinsk metodik.
Statens beredning för utvärdering av medicinsk
metodik (SBU) skall bidra till god kvalitet och
effektiv resursanvändning inom hälso- och sjukvården
genom att utvärdera och sprida kunskap om medicinsk
metodik. Syftet är att förse beslutsfattare inom
hälso- och sjukvården med kunskapsunderlag för att
på så sätt bidra till att förbättra vårdens kvalitet
och kostnadseffektivitet.
Under verksamhetsåret 2000 har SBU publicerat
utvärderingar av omkring 80 olika metoder för
diagnostik, behandling och rehabilitering.
SBU:s verksamhet under 2000 har också inneburit
avsevärt mer omfattande aktiviteter än tidigare för
spridning och praktiskt genomslag av resultaten av
utvärderingarna. Ett flertal oberoende utvärderingar
har visat att alltfler inom hälso- och sjukvården
känner till SBU och SBU:s rapporter och anser att
dessa håller hög kvalitet och trovärdighet. Mellan
70 och 75 % av dem som känner till SBU anser att de
har haft praktisk nytta av SBU:s resultat i sitt
arbete.
I motion So567 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen till anslaget 13:4 Statens beredning för
utvärdering av medicinsk metodik anvisar 10 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslår (yrkande 4).
Motionärerna anför SBU:s verksamhet har stor
betydelse för sjukvårdens utveckling samt att SBU:s
rapporter är av god kvalitet och att spridningen av
dem ökat.
Socialstyrelsen (13:6)
I budgetpropositionen föreslås att 460 736 000 kr
anvisas under anslag 13:6 Socialstyrelsen.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen
bemyndigar regeringen att, i fråga om ramslaget 13:6
Socialstyrelsen samt (rätteligen) ramslaget 6:8
Funktionen hälso- och sjukvård m.m., under 2002 ingå
ekonomiska förpliktelser som tillsammans inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 12 000
000 kr efter 2002.
Socialstyrelsen är nationell expert- och
tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård,
socialtjänst, tandvård, stöd och service till
funktionshindrade, hälsoskydd och smittskydd. Det
övergripande ändamålet med anslaget är att
säkerställa och främja god hälsa, social välfärd,
omsorg och vård av hög kvalitet på lika villkor för
hela befolkningen. Socialstyrelsen har vidare ett
övergripande ansvar för beredskapsfunktionen inom
sitt bevakningsområde, vilket finns närmare
redogjort för under utgiftsområde 6 Totalförsvar,
politikområde Försvarspolitik.
Utgifterna under anslaget uppgick under 2000 till
drygt 417 miljoner kronor. Det ackumulerade
anslagssparandet vid utgången av 2000 uppgick till
knappt 11 miljoner kronor. Avvikelserna mellan
anslag 2001 och prognos 2001 beror på att
Socialstyrelsen för 2001 tillförts 43 miljoner
kronor för informationsförsörjning,
verksamhetsuppföljning m.m. på grund av den
nationella handlingsplanen för hälso- och
sjukvården. Dessa medel är emellertid avsedda att
användas för att täcka kostnaderna för denna
verksamhet under hela perioden 2001-2004. För 2002,
2003 och 2004 tillförs anslaget 3 miljoner kronor
vardera året för detta ändamål.
I motion So567 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen till anslaget 13:6 Socialstyrelsen anvisar
349 007 000 kr (yrkande 5). Motionärerna anför att
tillsyn och kvalitetskontroll på sjukvårdens område
är av central betydelse för att garantera
patienternas säkerhet och välfärd. En särskild
medicinalstyrelse bör därför inrättas och
budgetmedel överföras från Socialstyrelsen till
detta ändamål.
I motion So566 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas
att riksdagen till anslaget 13:6 Socialstyrelsen
anvisar 23 miljoner kronor mindre än vad regeringen
föreslagit (yrkande 28 delvis). Motionärerna
föreslår besparingar på ett antal myndigheters
administration, bl.a. Socialstyrelsens.
Förvaltningsanslagen bör minskas med 5 %.
I motion So448 av Kenneth Johansson m.fl. (c)
yrkas att riksdagen till anslaget 13:6
Socialstyrelsen anvisar 50 miljoner kronor mindre än
vad regeringen föreslagit (yrkande 6 delvis).
Motionärerna föreslår besparingar på några
myndigheters administration, bl.a. Socialstyrelsens.
Medicinalstyrelsen (13:7, förslag
till nytt anslag)
I motion So567 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen till anslaget Medicinalstyrelsen anvisar
111 729 000 kr (yrkande 6). Motionärerna anför att
ett inrättande av en särskild medicinalstyrelse
innebär en ytterligare förstärkning av den oberoende
tillsynen på området. Medicinalstyrelsen skall
utnyttja resurser som finns i nuvarande
Socialstyrelsen, som redan har en organisation
uppbyggd för tillsynen. Budgetmedel skall därför
överföras från Socialstyrelsen till ett nytt anslag.
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat förslag
om inrättande av en statlig medicinalstyrelse, se
betänkandena 1993/94:SoU20, 1994/95:SoU15,
1997/98:SoU12, 1998/99:SoU1, 1999/2000:SoU1 och
2000/01:SoU1. Utskottet har vid samtliga tillfällen
avslagit motioner om inrättande av en
medicinalstyrelse.
Stimulansbidrag för psykiatrin (13:8,
förslag till nytt anslag)
I motion So567 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen för år 2002 till anslaget Stimulansbidrag
till psykiatrin anvisar 200 000 000 kr (yrkande 7).
Ett liknande yrkande framförs i motion So611 yrkande
10 av Chris Heister m.fl. (m). Motionärerna föreslår
- i avvaktan på mera permanenta lösningar - ett
särskilt stimulansbidrag till kommunerna för att
dessa mer aktivt skall kunna arbeta med psykiskt
funktionshindrade.
Regeringen anför i budgetpropositionen (s. 30) att
den nationella handlingsplanen för utveckling av
hälso- och sjukvården och resurstillskottet till
vården om sammanlagt 9 miljarder kronor kommer att
bidra till att vårdens kvalitet förbättras, bl.a.
för personer med psykiska problem.
Utskottet behandlade i betänkande 2000/01:SoU1 ett
motionsyrkande med förslag om inrättande av ett
stimulansbidrag för psykiatrin. Utskottet
konstaterade att vården och omsorgen de närmaste
åren skulle komma att tillföras ytterligare
ekonomiska resurser och att psykiatrin särskilt
skulle prioriteras. Motionsyrkandet avslogs.
Forskning kring palliativ vård
(13:9, förslag till nytt anslag)
I motion So566 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 27
delvis yrkas att riksdagen för år 2002 till anslaget
Forskning kring palliativ vård anvisar 25 000 000
kr. Motionärerna anför att kommittén om vård i
livets slutskede kunde konstatera att vården i
livets slutskede har stora brister. Likaså är
forskning och utbildning i palliativ medicin också
svagt utvecklade områden, anförs det. I motionen
begärs också ett tillkännagivande om vad i motionen
anförs om god vård i livets slutskede (yrkande 12).
Motionärerna anför att en värdig vård i livets
slutskede omfattar flera aspekter på det lidande och
den smärta som döendet kan föra med sig och att det
förutom rent fysiska behov även finns psykiska,
sociala och existentiella behov. I yrkande 13 begärs
ett tillkännagivande om hospis och palliativ vård.
Motionärerna anför att hospisvården och palliativa
team måste etableras, vidareutvecklas och vara
tillgängliga i hela landet.
I motion So363 av Mikael Oscarsson och Kjell
Eldensjö (kd) begärs ett tillkännagivande om att
hospisverksamhet bör byggas ut inom samtliga
landsting (yrkande 1). Vidare anförs i yrkande 2 att
utökade resurser till forskning om hospis- och
anestesivård samt palliativ vård behöver frigöras.
Kommittén om vård i livets slutskede överlämnade i
januari 2001 slutbetänkandet Döden angår oss alla -
värdig vård vid livets slut (SOU 2001:6).
Betänkandet bereds för närvarande i
Regeringskansliet.
Hälsonät (13:10, förslag till nytt
anslag)
I motion So448 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
att riksdagen till anslaget Hälsonät anvisar
25 000 000 kr (yrkandena 3 och 6 delvis).
Motionärerna vill satsa på ett hälsonät som knyter
samman alla vårdcentraler, äldreboenden, stora och
små sjukhus samt gör det möjligt för alla som
arbetar inom hälso- och sjukvården att kommunicera
med varandra för konsultation och utbildning. Även i
motion So303 av Agne Hansson m. fl. (c) framförs ett
yrkande om hälsonät (yrkande 29).
I budgetpropositionen anförs (s. 21) att regeringen
i propositionen Ett informationssamhälle för alla
(prop. 1999/2000:86) gjorde bedömningen att en
utökad satsning bör göras på att med hjälp av IT-
stöd utveckla och förnya hälso- och sjukvården.
Vidare konstaterade regeringen att det är angeläget
att förutsättningarna för en nationellt breddad
användning av telemedicin klargörs. Regeringen
beslutade i november 2000 att tillsätta en
arbetsgrupp med uppgift att koordinera gemensamma
nationella insatser inom området telemedicin.
Gruppens arbete skall vara avslutat senast den 31
januari 2002.
Från Landstingsförbundet har inhämtats att det vid
årsskiftet 2000/01 inrättades en fristående och
självständig organisation, Carelink, med syfte att
öka samverkan och initiera och stödja
utvecklingsinsatser på IT-området inom vård och
omsorg. Carelinks verksamhet bedrivs i form av en
intresseförening samt ett helägt serviceaktiebolag -
Carelink AB. Carelink Intresseförening bildades av
Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet,
Privatvårdens Arbetsgivarförbund och Apoteket AB
Utskottet behandlade i betänkande 2000/2001:SoU1
motionsyrkanden om att inrätta ett nationellt
hälsonät. Utskottet konstaterade att ett aktivt
arbete pågick på olika nivåer med dessa frågor och
att skäl saknades att initiera ett nytt anslag.
Motionsyrkandena avslogs.
Övrig medelsanvisning
Regeringens förslag till medelsanvisning till
anslaget 13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
har inte mött någon erinran i form av motioner.
Övriga frågor inom politikområdet
Subventionerade preventivmedel
I motion K284 av Agne Hansson m.fl. (c) begärs ett
tillkännagivande om vad i motionen anförs om att
regeringen tillsammans med Landstingsförbundet bör
undersöka möjligheterna att införa subventionerade
preventivmedel för både flickor och pojkar i
samtliga landsting och regioner (yrkande 10).
Motionärerna anför att även kondomer bör vara
föremål för en subvention exempelvis genom
försäljning eller utdelning via kommunernas
ungdomsmottagningar. Även i motionerna So210 yrkande
2 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav (kd), So455
av Tasso Stafilidis och Charlotta L Bjälkebring (v)
och So495 av Matz Hammarström m.fl. (mp) yrkande 21
framförs yrkanden om subventionerade preventivmedel.
Regeringen gav den 16 december 1999 Socialstyrelsen
i uppdrag att göra en analys av nuvarande
förhållanden och ur olika aspekter belysa
konsekvenserna av en ordning som fullt ut utjämnar
de skillnader som finns i dagens system.
Socialstyrelsen avlämnade i maj 2001 en skrivelse
med redovisning av uppdraget. Skrivelsen bereds för
närvarande i Socialdepartementet.
Frågor om nyandlighet
I motion So634 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)
begärs tillkännagivanden dels om forskning om barns
situation i slutna samfund (yrkande 17), dels om
förmedling av kunskap till de personalkategorier som
möter barn som växer upp i slutna samfund (yrkande
18). Motionärerna påtalar att i betänkandet I God
Tro - samhället och nyandligheten (SOU 1998:113)
föreslogs såväl kort- som långsiktiga
forskningsinsatser om barns situation i slutna
samfund samt att råd och anvisningar skulle
utarbetas till olika personalkategorier inom skola,
barnomsorg, socialtjänst och sjukvård.
I motion So587 av Carina Hägg (s) begärs
tillkännagivande om behovet av att uppmärksamma
villkoren för barn i slutna samfund (yrkande 1).
Vidare begärs ett tillkännagivande om behovet av
utbildning beträffande religiösa samfund och
minoriteter för berörda personalgrupper (yrkande 2).
Även i motion So514 av Mona Berglund Nilsson och
Märta Johansson (s) begärs tillkännagivanden om
behovet av att personal som arbetar med människor i
kris ges utbildning i psykologi, juridik, sociologi
och teologi samt att berörd personal ges erforderlig
kunskap och information om nyandliga rörelser och
sekter (yrkandena 1 och 2).
Regeringen anförde i förra årets budgetsproposition
(proposition 2000/01:1) att en samlad kartläggning
och beskrivning av frågor kring nyandliga rörelser
och samhället, såväl nationellt som internationellt
har åstadkommits genom betänkandet I God Tro -
samhället och nyandligheten (SOU 1998:113). I
betänkandet har ett antal bedömningar gjorts, och på
några punkter har konkreta förslag på åtgärder lagts
fram bl.a. rörande inrättandet av ett s.k.
kunskapscentrum. Efter en sammantagen bedömning av
betänkandet samt remissutfallet fann regeringen att
ett behov av kunskap om nyandliga rörelser finns hos
myndigheter och institutioner men att arbete med
forskning och kompetenshöjning inom det aktuella
området kan ske inom ramen för existerande
verksamheter. Behov av att inrätta ett särskilt
kunskapscentrum förelåg, enligt regeringen, därför
inte.
Utskottet anförde i betänkande 2000/01:SoU1 att
det inte fann skäl att ifrågasätta regeringens
bedömning att det finns tillräcklig kompetens hos
myndigheter och institutioner om slutna samfund, att
forskning och kompetenshöjning inom det aktuella
området kan ske inom ramen för existerande
verksamheter och att något behov av ett särskilt
kunskapscentrum inte föreligger. De ifrågavarande
motionerna avstyrktes.
Tatuering och piercing
I motion So475 av Rolf Olsson m.fl. (v) begärs ett
tillkännagivande om reglering och tillsyn av
verksamheter och utövare av tatuering och piercing.
Motionärerna anför att det bör fastställas krav på
tillstånd liksom krav på kompetens hos utövaren samt
regler för hur den lokal som används skall vara
beskaffad. Det bör även lagstiftas så att det ej
blir tillåtet att utföra piercing eller tatuering på
minderåriga utan att godkännande lämnats av
vårdnadshavaren. Socialstyrelsen bör utöva tillsyn
över verksamheten, anförs det.
Även i motion So515 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s)
framförs liknande yrkanden om tatuering och
piercing.
Utskottet har tidigare behandlat motioner med
yrkanden om åldersgräns för tatuering och piercing
på minderåriga m.m. I betänkande 1997/98:SoU22
återges delar av Socialstyrelsens allmänna råd
1995:3 Yrkesmässig hygienisk behandling (s. 17).
Utskottet behandlade senast en motion på området i
betänkande 2000/01:SoU10. Utskottet vidhöll sin
uppfattning att verksamhet med piercing och
tatuering visserligen kan skapa problem men att
Socialstyrelsen och Läkemedelsverket får förutsättas
följa utvecklingen och vid behov initiera
erforderliga åtgärder. Ifrågavarande motion
avstyrktes.
Från Socialstyrelsen har inhämtats att det på
styrelsens uppdrag pågår en kartläggning av de
infektionsrisker som piercing kan medföra.
Kartläggningen beräknas vara avslutad i februari
2002.
Högkostnadsskydd
I motion So566 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs ett
tillkännagivande om att systemet med
högkostnadsskydd bör utredas (yrkande 26).
Motionärerna anför att ett framtida mål bör vara att
konstruera ett system som inkluderar alla egna
avgifter i vården och även olika hjälpmedel. I
motion So489 av Chatrine Pålsson (kd) och Birgitta
Carlsson (c) begärs ett tillkännagivande om en
utredning i syfte att se över konsekvenserna av
införandet av ett samlat högkostnadsskydd.
Motionärerna anför att alltfler olika behandlingar
och läkemedel införs som medicinskt motiverade
behandlingsmetoder utan att ingå i
högkostnadsskyddet. Vidare påtalas att hjälpmedel
och tandvård inte alltid ingår i högkostnadsskyddet.
En genomgripande översyn av systemet är därför
nödvändig. Även i motion So388 av Helena Hillar
Rosenqvist m.fl. (mp) begärs en utredning om att
utreda möjligheterna att införa ett utgiftstak som
täcker de befintliga högkostnadsskydden m.m.
Regeringen anför i den lagrådsremiss om den nya
läkemedelsförmånen som i oktober 2001 överlämnades
till Lagrådet att läkemedelsförmånen även
fortsättningsvis bör var statligt reglerad och skild
från det särskilda högkostnadsskyddet för
vårdavgifter. Enligt uppgift från
Socialdepartementet avser regeringen att överlämna
en proposition till riksdagen i december 2001.
Regeringen har i oktober 2001 tillkallat en särskild
utredare med uppdrag att bl.a. analysera vissa
frågor på hjälpmedelsområdet och lämna förslag till
åtgärder (dir. 2001:81). Uppdraget skall redovisas
senast den 10 januari 2003.
Politikområde Folkhälsa
Insatser mot aids (14:1)
I budgetpropositionen föreslås att 58 122 000 kr
anvisas under anslag 14:1 Insatser mot aids.
Anslaget disponeras av Statens folkhälsoinstitut
(FHI). Medlen skall användas för insatser mot
hiv/aids. Institutet skall samverka med
Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen,
smittskyddsläkarna och Landstingsförbundet i arbetet
med den nationella handlingsplanen för hivprevention
och stimulera till regionala och lokala aktiviteter.
De största stöden lämnas till Noaks Ark-Röda korset,
RFSL och RFSU. Ekonomiskt stöd lämnas också direkt
till de hivsmittades frivilligorganisationer på
riksnivå. Från anslaget 99:2 Särskilda insatser i
vissa kommuner och landsting under utgiftsområde 25
har särskilda medel beviljats för hivpreventiv
arbete i storstadsregionerna.
I propositionen Statens folkhälsoinstitut - roll
och uppgifter (prop. 2000/01:99) anges att
aidsanslagets organisatoriska tillhörighet kan
behöva ses över med anledning av FHI:s nya roll. Re-
geringen avser att återkomma i denna fråga.
Regeringens bedömning är att Sverige, tack vare de
förebyggande insatser som gjorts med de medel som
tillförts anslaget, har lyckats hålla hiv/aids-
epidemin på en mycket låg nivå med internationella
mått mätt. Det framtida arbetet skall särskilt
inriktas på ett ökat samarbete mellan de statliga
aktörerna på området, smittskyddsläkarna,
landstingen och kommunerna. Statens
folkhälsoinstitut skall även fortsättningsvis
samarbeta med intresseorganisationerna i det
preventiva arbetet.
I budgetpropositionen anförs vidare när det gäller
förebyggande insatser mot hiv/aids och andra
sexuellt överförbara infektioner att regeringen har
dels genom ekonomiskt stöd, dels genom
handlingsplaner och regeringsuppdrag till Statens
folkhälsoinstitut bidragit till att få till stånd
ett brett förankrat och väl samordnat preventivt
arbete kring hiv/aids. Statens folkhälsoinstitut har
under året genomfört ett flertal konferenser och
informationskampanjer. FHI har även tagit fram och
presenterat en nationell handlingsplan för hiv/STI-
prevention. I regleringsbrevet för 2001 har FHI fått
ett uppdrag att vidareutveckla arbetet med hand-
lingsplanen i samverkan med berörda myndigheter och
organisationer.
I motion So567 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen till anslaget 14:1 Insatser mot hiv/aids
anvisar 76 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit (yrkande 8). Motionärerna anser att
satsningarna på arbetet mot hiv/aids måste öka i
stället för att stagnera eller urholkas och vill
därför satsa ytterligare 76 miljoner kronor årligen
för att bl.a. kunna säkerställa ett fortsatt kraft-
fullt hivpreventivt arbete. I motion So372 av Chris
Heister m.fl. (m) (yrkande 6) framställs ett yrkande
med liknande innehåll.
I motion So372 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas
tillkännagivande för regeringen om huvuduppgifterna
i arbetet med hiv/aids (yrkande 1). Enligt mo-
tionärerna är de fyra huvuduppgifterna i detta
arbete att stoppa smittspridningen, att ge hjälp och
stöd åt de hivsmittade och deras anhöriga, att för-
bättra vården av de hivinfekterade och aidssjuka
samt att tillse att forskningen ges bästa tänkbara
villkor. Vidare begärs tillkännagivande om behovet
av förstärkta informations- och upplysningsinsatser
(yrkande 4). För att motverka de effekter på
riskbeteendet som följer på människors avtagande in-
tresse för hiv/aids-frågan vill motionärerna
förstärka insatserna. Information som påverkar
attityder och beteende är avgörande för att hindra
smittspridningen. Därför bör information om hiv/aids
enligt motionärerna ingå i all upplysningsverksamhet
om sexuellt överförbara sjukdomar. Ny och bättre
information till skolungdomar, utlandsresenärer,
invandrare och homo- och bisexuella kvinnor och män
krävs vidare. Avslutningsvis begärs tillkännagivande
om förslag till ändring som i avgiftshänseende
likställer offentlig och privat vård (yrkande 7).
Motionärerna pekar på att privat vård och behandling
inte är kostnadsfri när det gäller samhällsfarliga
sjukdomar. Regeringen bör snarast återkomma med
förslag i denna fråga med utgångspunkt från Smitt-
skyddsutredningens förslag. Att patienten har frihet
att välja vårdgivare är särskilt viktigt när det
gäller en sexuellt överförd sjukdom, anförs det.
I motion So256 av Sten Tolgfors (m) yrkas
tillkännagivande om de ideella organisationernas
centrala roll i arbetet med hivprevention (yrkande
2). Bidragen för hivprevention bör fördelas
nationellt genom ett ansökningsförfarande, så att de
ideella organisationerna kan anlägga ett nationellt
perspektiv på sina insatser och själva styra
resurserna dit de bäst behövs. Dessutom yrkas
tillkännagivande om sambandet mellan spridningen av
övriga könssjukdomar och hivsmitta (yrkande 3).
Motionären pekar på att det de senaste åren har
skett en kraftig ökning av könssjukdomar bland
homosexuella män. En trolig förklaring från
läkarhåll är att det blivit allt vanligare med
oskyddat sex varför läkare varnar för en ny
hivepidemi i Sverige. Avslutningsvis begärs
tillkännagivande om behovet av ökade infor-
mationsinsatser, särskilt med inriktning på ungdomar
(yrkande 4). Motionären anför att läkare har
uttryckt oro över den ökade förekomsten av oskyddat
sex och varnat för att information om riskerna inte
verkar nå ut till allmänheten och framför allt inte
till landets unga befolkning.
I motion U269 av Ragnwi Marcelind (kd) begärs
tillkännagivande om att intensifiera det
förebyggande arbetet i Sverige med allmänna
rikskampanjer och upplysningar för att få folk i
gemen att förstå allvaret med hiv/aids och de
konsekvenser hivsmitta har (yrkande 2). Motionären
anför att det är dags att lyfta fram frågan om
hiv/aids för att förebygga att även Sverige får en
epidemi. Människor måste ta sitt eget ansvar för att
begränsa hivspridningen genom ökad kondomanvändning.
I motion So260 av Gunnel Wallin och Margareta
Andersson (båda c) yrkas tillkännagivande om
långsiktighet och framförhållning i arbetet mot
hiv/aids (yrkande 1). Vidare begärs tillkännagivande
om att anslaget för hiv/aids samlas på ett
departement, Socialdepartementet, för att lättare få
en överblick över hur det effektivt skall kunna
användas (yrkande 2). Motionärerna begär vidare
tillkännagivanden om att ta vara på
frivilligorganisationernas insatser (yrkande 3), om
att erbjuda flyktingar och asylsökande provtagning
för att förebygga hiv/aids-spridning (yrkande 4) och
om särskilt stöd för smittade barn (yrkande 5).
I motion So586 av Carina Hägg m.fl. (s) begärs
tillkännagivande om vikten av att staten har kvar
det övergripande ansvaret för en framgångsrik
hivprevention. Motionärerna anför att ett av de
starkaste argumenten för att staten också i
framtiden skall ha det övergripande ansvaret för
detta område är att, för det fall ansvaret läggs ut
på kommuner och landsting, medel vars avsikt att
finansiera hivpreventiva åtgärder kan komma att
användas till andra angelägna ändamål om den
enskilda kommunen eller landstinget kanske endast
har en mycket liten grupp som befinner sig i
riskzonen.
Utskottet behandlade motioner om hiv/aidsprevention
även vid behandlingen av förra årets
budgetproposition, betänkande 2000/01:SoU1.
Utskottet vidhöll sin inställning i sitt yttrande
2000/01:SoU1y och anförde därutöver bl.a. att det
förslag till handlingsplan som Folkhälsoinstitutet
tagit fram för området kan komma att ytterligare
förstärka det förebyggande arbetet för att förhindra
spridning av hiv/aids. Utskottet noterade även att
Nationella folkhälsokommittén hade lyft fram det
hivpreventiva arbetet i sitt slutbetänkande (mål
11). Utskottet ville vidare understryka den stora
vikten av information om hiv/aids till allmänheten
och särskilda riskgrupper samt forskningen på
området. Utskottet avstyrkte motionerna. Riksdagen
följde utskottet (rskr. 2000/01:96 och 97).
Statens folkhälsoinstitut (14:4)
I budgetpropositionen föreslås att 122 403 000 kr
anvisas under anslag 14:4 Statens folkhälsoinstitut.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om
ramanslaget 14:4 Statens folkhälsoinstitut, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 74 000 000 kr
efter 2002.
Statens folkhälsoinstitut fick den 1 juli 2001 en
ny roll och nya uppgifter. Institutet skall ansvara
för sektorsövergripande uppföljning och utvärdering
av insatser inom folkhälsoområdet, vara nationellt
kunskapscentrum för metoder och strategier på
området och ansvara för övergripande tillsyn inom
alkohol-, narkotika- och tobaksområdena.
Alkoholinspektionen avvecklades den 1 juli 2001 och
dess uppgifter enligt alkohollagen (1994:1738)
överfördes samtidigt till Statens folkhälsoinstitut.
Den 1 juli 2001 tog institutet också över
Socialstyrelsens uppgifter enligt tobakslagen
(1993:581). Institutet skall även kunna genomföra
nationellt samordnade insatser på folkhälsoområdet
efter beslut av regeringen.
Målet för institutets verksamhet är att folkhälsan
skall förbättras för de grupper i samhället som är
mest eftersatta ur hälsosynpunkt. Under år 2000 har
institutet arbetat i syfte att uppnå fem
verksamhetsmål. Sammanfattningsvis berör dessa
områdena psykisk hälsa och levnadsvanor, viktiga
arenor för hälsoarbetet, droger, sjukdomar och
skador, forskning och stöd till utveckling samt
därutöver Europasamarbete.
Regeringens bedömning är att institutet under året
gjort värdefulla insatser inom viktiga folk-
hälsoområden och i väsentlig utsträckning uppfyllt
sina verksamhetsmål. Institutet har även på ett
förtjänstfullt sätt bistått regeringen med
expertkunskap och stöd i arbetet med det svenska
ordförandeskapet i EU.
Folkhälsoinstitutet har, med anledning av ett
regeringsuppdrag, i april 2000 redovisat en
kartläggning av ungdomars sexvanor och attityder
till sex och om dessa har förändrats över tid.
Kartläggningen Ungdomar och sexualitet bygger på en
sammanställning av aktuell forskning, kompletterad
med nya studier.
Folkhälsoinstitutet har i juni 2001 till regeringen
lämnat ett förslag till handlingsplan för prevention
av oönskade graviditeter. Målet med handlingsplanen
är att genom kunskapshöjande och beteendepåverkande
insatser samt rådgivning och tillgång på
preventivmedel verka för att en så stor andel som
möjligt av alla graviditeter skall vara önskade.
Institutet föreslås få till uppgift att samordna och
följa upp det fortsatta arbetet med handlingsplanen.
I motion So567 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen till anslaget 14:4 Statens
folkhälsoinstitut anvisar 62 538 000 kr (yrkande 9).
Motionärerna anför att det statliga engagemanget
kraftigt bör minska till förmån för regionalt och
lokalt folkhälsoarbete. Anslaget till Statens
folkhälsoinstitut bör därför successivt sänkas;
under år 2002 med knappt 60 miljoner kronor.
Inriktningen bör vara att Statens folkhälsoinstitut
är helt avvecklat vid utgången av år 2004.
I motion So566 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att
riksdagen till anslaget 14:4 Statens
folkhälsoinstitut anvisar 10 miljoner kronor mindre
än regeringen föreslagit (yrkande 28 delvis).
Motionärerna föreslår besparingar och effektivise-
ringar av en rad myndigheters administration.
I motion So448 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
att riksdagen till anslaget 14:4 Folkhälsoinstitutet
anvisar 6 miljoner kronor mindre än regeringen före-
slagit (yrkande 6 delvis). Motionärerna föreslår
besparingar inom administrationen vid vissa
myndigheter med sammanlagt 56 miljoner kronor
(anslagen 13:7 och 14:4).
I motion So299 av förste vice talman Anders Björck
och Nils Fredrik Aurelius (båda m) yrkas att
Folkhälsoinstitutet läggs ned. Motionärerna anför
att syftet med sunda människor synes vara att de
skall bidra till välfärdsstaten, snarare än att de
skall ha individuell glädje av att må bra. Statens
folkhälsoinstitut bör avskaffas och eventuella
kvarstående väsentliga arbetsuppgifter fördelas på
andra existerande myndigheter.
I motion So282 av Bertil Persson (m) begärs
tillkännagivande om infogande av Folkhälsoinstitutet
i Socialstyrelsen. Enligt motionären har Statens
folkhälsoinstitut under hela sin existens brottats
med svåra identitetsproblem och svårigheter att
finna specifika arbetsuppgifter. Det är därför nu
hög tid att infoga verksamheten i Socialstyrelsen
och därmed få ett samlat grepp på de viktiga
folkhälsofrågorna.
I motion So498 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
tillkännagivande om att Statens folkhälsoinstitut
bör ges i uppdrag att fördjupat analysera de klass-
mässiga hälsoskillnaderna (yrkande 2). Motionärerna
anför att de könsmässiga, ekonomiska och sociala
förhållandena skall vägas in i det offensiva arbetet
med folkhälsan. I detta arbete bör Statens
folkhälsoinstitut tillsammans med kommuner och
landsting ha en ledande roll. Vidare begärs ett
tillkännagivande om att Statens folkhälsoinstitut
bör ges i uppdrag att fördjupat analysera de
könsmässiga hälsoskillnaderna (yrkande 3).
Motionärerna anför att särskilt kvinnors situation
bör beaktas ur ett folkhälsoperspektiv. Vidare bör
Statens folkhälsoinstitut tillsammans med kommuner
och landsting ha en ledande och samordnande roll i
arbetet med att bryta den könsrelaterade ohälsan i
befolkningen. En studie av den ojämlika hälsan
kräver enligt motionärerna en särskild metodik och
teoretisk ansats.
I motion L371 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c,
fp, mp) begärs tillkännagivande om att Statens
folkhälsoinstituts s.k. homosexuppdrag bör utvidgas
till att även omfatta bisexuella och transpersoner,
ett HBT-uppdrag (yrkande 38). Vidare yrkar
motionärerna tillkännagivande om att HBT-uppdraget
vid Statens folkhälsoinstitut skall vara
övergripande med nationellt ansvar för forskning,
utvärdering och kunskapsspridning (yrkande 39).
Dessutom begär motionärerna tillkännagivanden om att
tillsätta en utredning som ur ett brett perspektiv
analyserar HBT-personers situation i glesbygden
(yrkande 43), om en förutsättningslös utredning som
belyser homosexuellas, bisexuellas och
transpersoners situation i syfte att förbättra dessa
gruppers situation i samhället (yrkande 44) och om
att genomföra en nationell undersökning av homo-
sexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsa och
livsvillkor (yrkande 45).
I motion Ub347 av Ingrid Burman m.fl. (v) begärs
tillkännagivande om att en utredning tillsätts med
syfte att utveckla nationella sexualpolitiska mål,
för att skapa en sexualitet på lika villkor mellan
kvinnor och män, och mellan bi-, hetero- och
homosexuella (yrkande 4). Motionärerna anför att den
sammantagna analysen visar att sexualiteten i dag är
en bärande del av den rådande könsmaktsordningen där
kvinnor systematiskt underordnas män. Ett jäm-
ställdhetsarbete kan aldrig bli framgångsrikt om
inte också sexualpolitiken involveras.
I motion L367 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) begärs
tillkännagivande om en utredning om situationen för
transpersoner (yrkande 18). Utredningen bör enligt
motionärerna ha ett helhetsperspektiv och omfatta
såväl lagstiftnings- som behandlingsfrågor.
I betänkande 2000/01:SoU13 behandlades senast
motionsyrkanden rörande homo-, bi- och transfrågor
m.m. I betänkandet, till vilket hänvisas, ges en
redovisning av olika insatser på området (s. 29 f.).
I motion K284 av Agne Hansson m.fl. (c) yrkas
tillkännagivande om att Folkhälsoinstitutet bör få
ett förstärkt uppdrag att undersöka möjligheten att
tillsammans med kommunernas ungdomsmottagningar
förbättra sexualundervisningen i skolan (yrkande
11). Vidare begärs ett tillkännagivande om behovet
av ytterligare studier kring området ungdom och
sexualitet (yrkande 13). Motionärerna syftar på
ungdom och sexualitet i det nya mångkulturellt präg-
lade Sverige.
I motion So304 av Agne Hansson m.fl. (c) yrkas
tillkännagivande om ungdomsmottagningarnas sex- och
samlevnadsrådgivning (yrkande 4). Motionärerna anför
att ungdomsmottagningarna behöver ge riktad
information, ha särskilda mottagningstider samt
samtalsgrupper i samverkan med högstadieskolor och
gymnasieskolor.
I motion A226 av Agne Hansson m.fl. (c) begärs
tillkännagivande om att personalen på
ungdomsmottagningar skall ha såväl tvärvetenskaplig
som mångkulturell kompetens (yrkande 3).
I motion So305 av Magda Ayoub (kd) yrkas
tillkännagivande om vikten av att
ungdomsmottagningar arbetar aktivt för att nå ut
till pojkar (yrkande 2). Motionären anför att
insatser för att minska antalet tonårsaborter inte
kan riktas enbart mot flickorna, då tonårspojkarna
utgör hälften av problematiken. Vidare begär
motionären tillkännagivande om forskning gällande
samlevnad och sexualitet i ett mångkulturellt
sammanhang (yrkande 6). Motionären anför att ett
mångkulturellt samhälle ställer nya krav på synen på
samlevnad och sexualitet. Regeringen bör ta
initiativ till en vid och öppen dialog kring frågor
om kultur, religion, etnicitet, samlevnad och
sexualitet. Slutligen begär motionären tillkänna-
givande om forskning gällande pornografins inverkan
på ungdomar (yrkande 7).
I motion So569 av Carina Ohlsson m.fl. (s) begärs
tillkännagivande om en upplysningskampanj mot porr.
Motionärerna anför att ett sätt att motverka
utbredningen av porr är att i en upplysningskampanj
informera om skillnaden mellan porrfilm och erotisk
film och på ett realistiskt sätt beskriva vad som
händer mellan människor i sexuella relationer.
Smittskyddsinstitutet (14:5)
I budgetpropositionen föreslås att 161 034 000 kr
anvisas under anslag 14:5 Smittskyddsinstitutet.
Smittskyddsinstitutet (SMI) är central förvalt-
ningsmyndighet med uppgift att bevaka det epi-
demiologiska läget i fråga om smittsamma sjukdomar
bland människor och främja skyddet mot sådana
sjukdomar.
En översyn av verksamheten har under året påbörjats
vid SMI. En omorganisering av verksamheten har skett
fr.o.m. den 1 juli 2001 vilken bl.a. resulterat i
att en mer ändamålsenlig ledningsgrupp inrättas och
att vissa myndighetsövergripande funktioner förts
samman under året. De ekonomiadministrativa
rutinerna har setts över och under 2001 kommer ett
nytt ekonomiadministrativt system att införas. Andra
insatser för att förbättra de ekonomiadministrativa
rutinerna genomförs för närvarande inom ramen för
det verksamhetsutvecklingsprogram som påbörjats.
I det underlag för fördjupad prövning som re-
dovisades i februari 2001 lyfte SMI fram sex områden
som särskilt prioriterade: ökade insatser mot
antibiotikaresistens och annan antimikrobiell
resistens, epidemiologi och diagnostik av
Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och andra zoonoser,
inrättandet av en biobank, vaccinationsuppföljning,
ökade insatser beträffande sexuellt överförbara
infektioner i Sverige och i närområdet samt ökat
stöd till Regeringskansliet avseende internationella
smittskyddsfrågor.
Regeringens bedömning är att SMI har kunnat
uppfylla uppställda mål för verksamheten relativt
väl trots störningar, främst i form av myndighetens
ekonomiska situation. Under året har SMI aktivt
medverkat till att skyddet mot smittsamma sjukdomar
har upprätthållits och förstärkts och i dessa frågor
samverkat med berörda myndigheter och organisa-
tioner. Samarbetet och kontakterna inom smitt-
skyddsområdet har utvecklats väl såväl nationellt
som internationellt. SMI har bl.a. ett väl funge-
rande kontaktnät med smittskyddsläkarna och de
mikrobiologiska laboratorierna.
I motion So566 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att
riksdagen till anslaget 14:5 Smittskyddsinstitutet
anvisar 8 miljoner kronor mindre än regeringen
föreslagit (yrkande 28 delvis). Motionärerna
föreslår besparingar och effektiviseringar av en rad
myndigheters administration. Smittskyddsinstitutets
anslag föreslås minskas med 8 miljoner kronor.
Folkhälsopolitiska åtgärder (14:7)
I budgetpropositionen föreslås att 86 554 000 kr
anvisas under anslag 14:7 Folkhälsopolitiska
åtgärder.
Bidrag från detta anslag lämnas till nykterhets-
organisationer och andra organisationer som arbetar
med att stödja och hjälpa missbrukare och som
arbetar med alkoholskadeförebyggande verksamhet och
fördelas av Socialstyrelsen. Även Centralförbundet
för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) erhåller
statsbidrag från detta anslag.
Från anslaget disponerar Statens folkhälsoinstitut
4 miljoner kronor årligen för insatser i syfte att
öka kunskapen om spelberoende och för att initiera
aktiviteter för att förebygga spelberoende.
Regeringen anför att frivilliga organisationer på
alkohol- och narkotikaområdet utför insatser av
betydande värde och omfattning. På exempelvis
alkohol- och narkotikaområdet når de frivilliga
organisationerna fler människor med sina insatser än
vad den kommunala socialtjänsten gör. Det uppsö-
kande, rådgivande och motivationsskapande arbetet är
omfattande, och en allt större del av opinions-
bildning, kunskapsspridning och förebyggande
insatser sker genom de frivilliga organisationerna.
Socialstyrelsen konstaterar i sin årliga summering
och bedömning av bidragsgivningen att statsbidraget
har använts enligt det syfte och de mål som staten
har för bidraget. Av redovisningen framgår också att
organisationerna inriktar sig på alltfler grupper,
exempelvis invandrare, kvinnor med missbruk etc.
Vidare kan man konstatera att samverkan mellan
organisationerna och kommunerna eller landstingen
omfattar alltfler verksamheter. Organisationernas
självförsörjningsgrad har också ökat något mellan
1999 och 2000.
Regeringen bedömer att statens övergripande syfte
med bidraget har nåtts och att det även
fortsättningsvis är angeläget att Socialstyrelsen
fördelar medel till organisationer som arbetar med
alkohol- och narkotikafrågor.
Regeringens bedömning är vidare att det är
angeläget att Statens folkhälsoinstitut även
fortsättningsvis arbetar för att öka kunskapen om
spelberoende och stöder verksamheter som kan
förebygga spelberoende.
Regeringen har vidare nyligen givit Statens
folkhälsoinstitut i uppdrag att utarbeta ett förslag
till handlingsprogram för att motverka spelberoende
samt för att minska de skadliga effekterna av
överdrivet spelande. Statens folkhälsoinstitut skall
lämna en redovisning av sitt arbete till regeringen
senast den 1 januari 2003.
I motion So567 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen till anslaget 14:7 Folkhälsopolitiska
åtgärder anvisar 43 554 000 kr (yrkande 10). För att
stimulera framväxten av ytterligare regionalt och
lokalt folkhälsoarbete som bättre än Statens
folkhälsoinstitut kan tillfredsställa de behov som
finns vill motionärerna under år 2002 anslå
sammanlagt 72,5 miljoner kronor under
anslagsområdena 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder och
14:10 Lokalt folkhälsoarbete.
I motion So566 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att
riksdagen till anslaget 14:7 Folkhälsopolitiska
åtgärder anvisar 30 miljoner kronor mindre än
regeringen föreslagit (yrkande 28 delvis).
Motionärerna anser att regeringens avsikt att
avsätta 30 miljoner kronor årligen för åren
2002-2004 för att förstärka arbetet med
tobaksprevention i huvudsak är vällovlig, men att
det preventiva arbetet skall utföras i skolorna som
ANT-undervisning, varför det delvis är en kommunal
angelägenhet.
I motion So584 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s)
yrkas tillkännagivande om fördelningen av
statsbidragen till förebyggande arbete inom alkohol-
och narkotikaområdet. Motionärerna pekar på att
Socialstyrelsen sedan årsskiftet 1998/99 handlägger
bidragen till organisationer och föreningar för
arbete med förebyggande insatser mot alkohol- och
narkotikamissbruk. Detta system skapar enligt
motionärerna onödig och tung byråkrati såväl för
organisationerna som för Socialstyrelsen. Därför bör
de organisationer som arbetar med förebyggande
arbete mot alkohol och narkotika få förtroendet att
vara bidragsmyndigheter.
I motion So373 av Ingrid Burman m.fl. (v) begärs
tillkännagivande om en parlamentarisk kommission med
uppgift att belysa de negativa konsekvenserna av
spel om pengar (yrkande 1). Kommissionen skulle
utreda de ekonomiska och sociala konsekvenserna av
spel där även skillnaderna i kvinnligt och manligt
beteende belyses. Vidare begärs tillkännagivande om
att regeringen i sina direktiv till AB Svenska Spel
bör ta in kravet på att bolaget skall verka för att
allmänheten informeras om spelandets skadeverkningar
(yrkande 2). Regeringen bör ge Svenska Spel direktiv
liknande dem som Systembolaget har när det gäller
informationen om alkoholdrycker och deras skade-
verkningar.
I motion Kr428 av Dan Kihlström m.fl. (kd) yrkas
tillkännagivande om spelberoende (yrkande 7).
Motionärerna anför att det är viktigt att staten för
en politik som ökar medvetenheten om skadeverkningar
av spel.
I motion So497 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) yrkas
tillkännagivande om spelberoende (yrkande 11).
Motionärerna anför att spelberoende är ett häl-
soproblem vars omfattning är större än vad man
tidigare trott. För dem som blivit spelberoende
finns i dag knappt någon hjälp att få i form av
behandling och rehabilitering.
I motion So324 av Ragnwi Marcelind (kd) begärs
tillkännagivande om att utreda ungas ökande
spelberoende och komma med förslag till preventiva
åtgärder.
I motion So627 av Ester Lindstedt-Staaf (kd) yrkas
tillkännagivande om resurser till behandling av
spelmissbruk (yrkande 2). Motionären anför att för-
slagsvis 1 % av statens nettoinkomst av spel borde
gå till förebyggande av spelberoende, forskning och
behandling. Det betyder 5 miljoner kronor, eftersom
nettoinkomsten är ca 500 miljoner kronor. Vidare
yrkas tillkännagivande om helhetssyn beträffande
spelmissbruk (yrkande 3).
I motion So269 av Gunnel Wallin och Viviann Gerdin
(båda c) yrkas tillkännagivande om en
samhällsekonomisk konsekvensanalys av spel och
spelets negativa konsekvenser i Sverige (yrkande 1).
Vidare yrkas tillkännagivanden om utökad service på
hjälplinjen för spelberoende (yrkande 2), om en
kraftfull insats av förebyggande åtgärder (yrkande
3), om tillgång till effektiva behandlingsinsatser
(yrkande 4), om ökade forskningsinsatser inom
området spelberoende (yrkande 5) och om ökad
tillgång till behandlingsplatser för dem som
drabbats av spelberoende (yrkande 6).
I motion So273 av Barbro Feltzing (mp) begärs
tillkännagivande om behovet av en utredning om hur
man skall stävja problemet med det ökade spelbero-
endet i samhället samt hur ökade resurser skall ges
till forskning och stödjande behandling (yrkande 1).
Utskottet behandlade motioner om spelberoende även
vid behandlingen av förra årets budgetproposition,
betänkande 2000/01:SoU1. Utskottet konstaterade
bl.a. (s. 82 f.) att ett aktivt arbete pågick för
att bygga upp kunskap om spelberoende och
hjälpinsatser till dem som drabbats av beroendet.
Utskottet avstyrkte motionerna. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 2000/01:96 och 97). I samma
betänkande avstyrkte utskottet även ett
motionsyrkande om fördelningen av bidrag till bl.a.
nykterhetsorganisationer, liknande det i motion
So584. Utskottet anförde att det förutsatte att
Socialstyrelsen fortsätter det nära samarbetet med
organisationerna samt utvecklar brukarrådets
forumroll och att regeringen noga följer
utvecklingen på området. Vidare pekade utskottet på
att det ankommer på regeringen att vidta de
ändringar i gällande riktlinjer som kan behövas.
Alkohol- och narkotikapolitiska
åtgärder (14:8)
I budgetpropositionen föreslås att 302 500 000 kr
anvisas under anslag 14:8 Alkohol- och
narkotikapolitiska åtgärder.
Internationaliseringen och det svenska EU-inträdet
har ändrat förutsättningarna för att bedriva en
traditionell svensk alkoholpolitik. De ökade
införselkvoterna av alkohol från den 1 juli 2000 har
bl.a. föranlett regeringen att ta fram en nationell
handlingsplan för att förebygga alkoholskador (prop.
2000/01:20, bet. 2000/01:SoU8, rskr. 2000/01:144).
Syftet med handlingsplanen är att lägga fast
grundvalarna för en alkoholpolitik som leder till
minskad alkoholkonsumtion och begränsar
alkoholskadorna. Handlingsplanens huvudinriktning är
att stimulera utvecklingen av målinriktade och
samordnade förebyggande insatser på kommunal nivå.
För att bl.a. förverkliga handlingsplanen har detta
anslag kraftigt utökats. I samband med propositionen
(prop. 2000/01:144) Skatten på vin föreslogs att
ytterligare 100 miljoner kronor under 2001 till 2003
skulle avsättas till arbete mot alkoholens
skadeverkningar. Resurserna avser främst insatser
för barn till missbrukare och barn i familjer där
våld och övergrepp mellan vuxna förekommer. Dessa
medel bör avsättas inom ramen för arbetet med att
förverkliga den befintliga nationella
handlingsplanen för att förebygga alkoholskador.
Regeringen anför att de förebyggande insatserna
blir av avgörande betydelse när det gäller att
motverka alkohol- och narkotikamissbrukets utbred-
ning. Information, opinionsbildning och andra
alkohol- och narkotikaförebyggande insatser, framför
allt på lokal och regional nivå, får därför en ökad
betydelse i ansträngningarna att påverka attityder
och beteenden. Att stimulera utvecklingen av mål-
inriktade och samordnade förebyggande insatser på
kommunal nivå blir särskilt viktigt i arbetet med
att förverkliga den nationella handlingsplanens
intentioner.
Regeringen anför vidare att en kommunal handbok i
alkohol- och drogförebyggande lokalt arbete har
tagits fram av Svenska Kommunförbundet med stöd av
medel från Socialdepartementet. Sammanlagt har drygt
40 miljoner kronor fördelats till olika alkohol- och
narkotikaförebyggande projekt under år 2000.
Länsstyrelserna har hittills för 2001 erhållit 25
miljoner kronor att fördela till kommunernas
alkoholförebyggande arbete samt föreslås tillföras
ytterligare 50 miljoner kronor i tilläggsbudgeten
för 2001.
I motion So567 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen till anslaget 14:8 Alkohol- och
narkotikapolitiska åtgärder anvisar 237 500 000 kr
(yrkande 11). Motionärerna anför att regeringen nu
avsätter medel för genomförande av den nationella
handlingsplanen för alkoholpolitiken. Motionärerna
anser dessutom att ytterligare medel måste
tillskjutas på alkoholområdet för att arbetet skall
få tillräckligt genomslag. Detta bör finansieras
genom att bidragen till nykterhetsrörelsen minskar.
I motion Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas
att riksdagen till anslaget 14:8 Alkohol- och
narkotikapolitiska åtgärder anvisar 150 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit (yrkande 15
delvis). Motionärerna anför att en ökad satsning på
alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder skall
göras. I motion So601(delvis) av Kerstin Heinemann
och Harald Nordlund (båda fp) framställs ett
likalydande yrkande.
I motion So252 av Harald Nordlund (fp) begärs
tillkännagivande om förslag till översyn av reglerna
för statsbidrag för drogförebyggande verksamhet
bland ungdomar i syfte att stimulera samverkan
mellan kommuner och frivilligorganisationer.
Motionären anför att det måste anses ligga ett stort
värde i just samverkan. Statsbidragen bör därför
utformas så att samverkan mellan kommuner och
organisationer stimuleras.
Alkoholsortimentsnämnden (14:9)
I budgetpropositionen föreslås att 410 000 kr
anvisas under anslag 14:9 Alkoholsortimentsnämnden.
Alkoholsortimentsnämnden inrättades den 1 januari
1995 i enlighet med de krav som Europeiska
kommissionen uppställt inför Sveriges inträde i
Europeiska unionen för att Sverige skulle kunna
behålla detaljhandelsmonopolet på alkohol. Samtidigt
avskaffades övriga monopol inom alkoholområdet.
Detaljhandelsmonopolet skall fungera icke-
diskriminerande i enlighet med de principer som
fastlagts i avtalet mellan staten och Systembolaget
AB. För att säkerställa icke-diskrimineringen in-
rättades Alkoholsortimentsnämnden som en oberoende
nämnd med uppgift att pröva besvär över
Systembolagets beslut att avvisa eller avföra viss
alkoholhaltig dryck från sortimentet.
Nämnden består av en lagfaren domare som
ordförande samt fyra andra ledamöter. De utses av
regeringen för tre år. För beredning av ärenden hos
nämnden utses en sekreterare som skall vara
lagfaren.
Regeringen anför att det i ett inledningsskede har
varit svårbedömt hur många ärenden som nämnden
skulle komma att få behandla. Numera bedöms att
verksamheten och antalet ärenden har stabiliserats.
I motion So567 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2002
anvisa medel till anslag 14:9 Alkoholsortimentsnämn-
den (yrkande 12). Motionärerna anför att det med ett
avvecklat detaljhandelsmonopol för Systembolaget
också blir naturligt att lägga ned Alkoholsorti-
mentsnämnden.
Lokalt folkhälsoarbete (14:10,
förslag till nytt anslag)
I motion So567 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen för budgetåret 2002 till anslag Bidrag
till lokalt folkhälsoarbete anvisar 29 000 000 kr
(yrkande 13). För att stimulera framväxten av
ytterligare regionalt och lokalt folkhälsoarbete som
bättre än Statens folkhälsoinstitut kan
tillfredsställa de behov som finns vill motionärerna
under år 2002 anslå sammanlagt 72,5 miljoner kronor
under anslagsområdena 14:7 Folkhälsopolitiska
åtgärder och 14:11 Lokalt folkhälsoarbete.
Nationell kampanj mot alkohol och narkotika
(14:11, förslag till nytt anslag)
I motion So566 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att
riksdagen till ett nytt anslag, Nationell kampanj
mot alkohol och narkotika, anvisar 15 000 000 kr
(yrkande 28 delvis). Motionärerna anser att krafttag
måste sättas in mot den oroande ökningen av antalet
ungdomar som brukar narkotika och dricker alkohol. I
väntan på den kommande nationella handlingsplanen
mot narkotika vill motionärerna avsätta sammanlagt
45 miljoner kronor fördelat över tre år till en
nationell kampanj mot droger och alkohol riktad mot
skolungdomar.
Övrig medelsanvisning
Regeringens förslag till medelsansvisningar till
14:2 Bidrag till WHO, 14:3 Bidrag till Nordiska
hälsovårdshögskolan och 14:6 Institutet för
psykosocial medicin har inte mött någon erinran i
form av motioner.
Övriga frågor inom politikområdet
Lagen (1972:119) om fastställande av
könstillhörighet i vissa fall
I motion 2000/01:Ju724 av Tasso Stafilidis m.fl. (v,
s, c, fp, mp) begärs tillkännagivande om att gifta
transsexuella personer inte skall tvingas till
skilsmässa för att kunna få ändrad könstillhörighet
(yrkande 12). Motionärerna anför att lagen om
fastställande av könstillhörighet i vissa fall i
praktiken tvingar transsexuella till
familjesplittring för att kunna genomgå det efter-
längtade könsbytet, eftersom fastställelse enligt
lagen endast får meddelas för ogift svensk
medborgare. Att lagen på detta sätt tvingar
transsexuella till familjesplittring är enligt
motionärerna både onödigt och direkt inhumant. I
motionerna 2000/01:L441 av Tasso Stafilidis m.fl.
(v, s, c, fp, mp) (yrkande 1) och L371 av Tasso
Stafilidis m.fl. (v, s, c, fp, mp) (yrkande 27)
framställs yrkanden med liknande innehåll.
I motion L371 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c,
fp, mp) begärs tillkännagivande om att tillsätta en
statlig utredning om könsbytesprocessen för att
revidera lagen om fastställande av könstillhörighet
i vissa fall (1972:119) (yrkande 14). Motionärerna
anför att transsexuella som önskar genomgå könsbyte
ofta ställs inför svåra dilemman i samband med
könsbytet, varför en översyn av gällande
lagstiftning vid könsbyte skulle vara av godo.
I betänkande 1999/2000:SoU7 behandlades senast
motionsyrkanden som rörde frågan om ändringar i
lagen om könstillhörighet i vissa fall (s. 24 f.).
Utskottet ansåg inte att riksdagen då borde initiera
någon ändring av gällande lagstiftning om
fastställelse av könstillhörighet i vissa fall. De
aktuella motionerna avstyrktes. Riksdagen följde
utskottet (prot.nr. 1999/2000:84).
Giftiga ormar
I motion So208 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén
(båda m) yrkas tillkännagivande om strängare regler
för innehav av giftormar. Motionärerna anför att
antalet giftormar ökar och att alltfler föder upp
giftormar. Handhavandet är många gånger
bristfälligt, och omkringboende är ofta omedvetna om
den fara de kan utsättas för. Motionärerna anser att
det behövs strängare regler för innehav och att
Danmark kan ses som förebild. Där krävs myndighets
tillstånd för innehav.
I motion So312 av Caroline Hagström (kd) begärs
tillkännagivande om en utredning angående tillstånd
för innehav av reptiler m.m. Motionären påpekar att
det i Sverige, även om vissa kommuner i sina lokala
ordningsstadgor infört tillståndskrav, för
närvarande inte krävs tillstånd för innehav av
reptiler m.m. Motionären anför att om man inför ett
förbud mot dessa djurarter eller vissa av dem skulle
det kunna leda till att förekomsten av dessa blir
ännu svårare att kontrollera. Därför är det
angeläget att regeringen tillsätter en utredning för
att se över vilken typ av tillstånd som bör krävas
för att få inneha denna typ av djur.
I motion So539 av Lars Wegendal m.fl. (s) begärs
tillkännagivande om obligatorisk tillståndsplikt och
tillsyn över giftormar. Motionärerna anför att det
är rimligt att den lokala miljö- och
hälsoskyddsmyndigheten har kontroll över vilka
giftormar som finns inom dess område och hur
djurhållaren sköter sina djur. Detta kan uppnås
genom tillståndsplikt och tillsyn.
I motion So415 av Alf Eriksson (s) begärs
tillkännagivande om förbud mot innehav av giftiga
ormar och giftiga andra främmande djurarter i
privathem. Motionären anför att det är berättigat
med ett förbud mot privat innehav, utan något
vetenskapligt syfte, av giftiga ormar och andra
giftiga främmande djurarter. I motion So590 av
Lisbeth Staaf Igelström och Marina Pettersson (båda
s) framställs ett yrkande med liknande innehåll.
Utskottet har tidigare behandlat ett motionsyrkande
rörande förbud mot att inneha giftormar i privathem
(bet. 2000/01:SoU1). Utskottet pekade på att
kommunerna i egenskap av tillsynsmyndigheter enligt
miljöbalken hade möjlighet att meddela förelägganden
och förbud. Vidare utgick utskottet från att
regeringen följde utvecklingen på området och
initierade de regeländringar som bedömdes
erforderliga. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet.
Politikområde Barnpolitik
Anslagen
Anslagen 15:1 Barnombudsmannen och 15:2 Statens
nämnd för internationella adoptionsfrågor har inte
mött någon erinran i form av motioner.
Övriga frågor inom politikområdet
Kvinnlig könsstympning
Enligt budgetpropositionen (s. 75) har regeringen
för en treårsperiod, med början under 1999, avsatt
medel för arbete mot könsstympning av kvinnor och
flickor. Medlen disponeras av Socialstyrelsen för
att vidareutveckla och sprida metoder samt initiera
förebyggande projekt mot kvinnlig könsstympning.
Styrelsen skall redovisa sitt uppdrag under december
2001.
I motion U204 av Sten Tolgfors och Catharina
Elmsäter-Svärd (m) begärs ett tillkännagivande om
att det finns anledning att nu följa upp lagen om
förbud mot kvinnlig könsstympning och se vad som kan
göras för att göra den effektivare (yrkande 4).
Motionärerna begär vidare ett tillkännagivande om
vikten av tydlig och öppen dialog om synen på
könsstympning, baserad på ömsesidig respekt, med
människor som kommer till Sverige från de länder där
könsstympning förekommer (yrkande 5). I motionen
yrkas även ett tillkännagivande om att attityder
måste påverkas hos och den svenska lagen tydliggöras
för människor från länder där könsstympning
förekommer i syfte att motverka traditionen med
könsstympning (yrkande 6). Motionärerna begär också
tillkännagivanden om vikten av att de flickor och
kvinnor som könsstympats får den rehabilitering och
vård som de behöver (yrkande 7) samt om att
barnmorskor, dagispersonal, skolpersonal samt
skolhälsovårdens och socialtjänstens personal måste
vara väl utbildade i frågor om könsstympning för att
kunna hantera både företeelsen och berörda människor
på ett bra sätt (yrkande 9). Motionärerna anser
vidare att förekomsten av könsstympning av svenska
flickor måste klarläggas (yrkande 8). I motionen
begärs även att regeringen skall ges till känna att
när uppgifter kommer om att ett barn stympats - i
Sverige eller utomlands - måste detta ovillkorligen
leda till polisanmälan av den som utfört stympningen
och berörda föräldrar samt till sociala stödinsatser
för flickorna (yrkande 10). Slutligen begär
motionärerna ett tillkännagivande om att samtliga
svenska myndigheter och organisationer som kommer i
kontakt med flickor i riskgruppen måste sända
entydiga signaler och visa största receptivitet för
flickors och familjers varningssignaler (yrkande
11).
I motion So543 av Anders Sjölund (m) begärs ett
tillkännagivande om skärpt lagstiftning mot
könsstympning (yrkande 1). Motionären yrkar vidare
att riksdagen beslutar om förlängd preskriptionstid
till 15 år vid fall av brott mot lagen (1982:316)
med förbud mot könsstympning av kvinnor (yrkande 2).
I motion So450 av Tasso Stafilidis m.fl. (v) yrkas
tillkännagivanden om skärpning av tillämpningen av
lagen till skydd mot könsstympning av flickor
(yrkande 1) samt om upprättande av en handlingsplan
för att skydda de flickor som riskerar att utsättas
för könsstympning (yrkande 2).
I motion U349 av Margareta Viklund m.fl. (kd) yrkas
att regeringen skall ges till känna vad i motionen
anförs om information till och utbildning av
invandrarkvinnor i vårt land om Sveriges syn på
könsstympning (yrkande 9). Motionärerna begär vidare
ett tillkännagivande om utbildning av hälso- och
sjukvårdspersonal om kvinnlig könsstympning (yrkande
10).
I motion So592 av Fanny Rizell (kd) begärs ett
tillkännagivande om vikten av riktad utbildning och
information i arbetet mot kvinnlig könsstympning.
I motion K284 av Agne Hansson m.fl. (c) begärs ett
tillkännagivande om att Folkhälsoinstitutet bör
undersöka möjligheterna att tillsammans med de
kommunala ungdomsmottagningarna förbättra stödet
till ungdomar från andra kulturer som riskerar
könsstympning (yrkande 12).
I motion Sf394 av Lotta Nilsson-Hedström m.fl. (mp)
begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförs
om könsstympning (yrkande 17). Enligt motionärerna
bör regeringen snarast ta itu med problemet så att
flickor i Sverige inte skall behöva riskera att bli
könsstympade.
I motion So591 av Agneta Brendt m.fl. (s) begärs ett
tillkännagivande om behovet av en utvärdering och
uppföljning av lagstiftningen beträffande
könsstympning av kvinnor.
I motion So499 av Alf Eriksson (s) begärs ett
tillkännagivande om riktade informationskampanjer
till de invandrargrupper där könsstympning
förekommer (yrkande 1).
Utskottet har behandlat motioner om kvinnlig
könsstympning bl.a. i betänkandena 1999/2000:SoU12
och 1998/99:SoU12. I det sistnämnda betänkandet
behandlades bl.a. motionsyrkanden om förebyggande
insatser. Utskottet anförde (s. 9) att det är
synnerligen angeläget med information och utbildning
om kvinnlig könsstympning till vuxna och barn inom
de grupper där traditionen lever kvar. Det handlar
om att förändra inställningen till sedvänjan för att
förhindra att föräldrar låter könsstympa sina barn.
Utskottet ansåg det också mycket viktigt att öka
kunskaperna hos berörda personalgrupper, dels om hur
de bör agera i situationer där de möter barn som
riskerar att bli könsstympade, dels om hur redan
drabbade flickor och kvinnor bör behandlas och
bemötas. Utskottet hänvisade också till
Socialstyrelsens uppdrag kring könsstympning. Vidare
avstyrkte utskottet ett yrkande om förlängd
preskriptionstid med motiveringen att nu gällande
preskriptionstider (tio år för normalbrottet och
femton år för grovt brott) får anses tillräckligt
långa (s. 7). Riksdagen följde utskottet (rskr.
1998/99:200).
Omskärelse av pojkar
I motionerna So237 av Cecilia Magnusson och Anita
Sidén (m) samt So451 av Tasso Stafilidis m.fl. (v)
begärs tillkännagivanden om förbud mot icke-
medicinsk omskärelse av pojkar under 18 år.
I motion So278 av Marietta de Pourbaix-Lundin och
Inger René (m) yrkas att riksdagen begär att
regeringen lägger fram förslag till sådana
lagändringar att en åldersgräns på 15 år för manlig
omskärelse som ej är medicinskt motiverad införs.
I betänkande 2000/01:SoU17 behandlade utskottet
regeringens proposition 2000/01:81 Omskärelse av
pojkar samt motionsyrkanden om omskärelse. Utskottet
ställde sig i huvudsak bakom regeringens förslag
till lag om omskärelse av pojkar, i vilken regleras
sådan omskärelse som inte är medicinskt betingad.
Lagen trädde i kraft den 1 oktober 2001. Omskärelse
får göras dels av legitimerad läkare, dels, såvitt
gäller pojkar upp till två månaders ålder, av en
person som fått särskilt tillstånd att utföra
omskärelse. Utskottet föreslog, med ändring av
regeringens förslag i denna del, att omskärelse inte
skall få utföras utan smärtlindring samt att
smärtlindringen skall ombesörjas av legitimerad
läkare eller legitimerad sjuksköterska. Utskottet
föreslog vidare ett tillkännagivande om att
regeringen bör följa lagens tillämpning under fyra
år från ikraftträdandet samt snarast därefter
återkomma till riksdagen med en bred redovisning av
erfarenheterna av lagregleringen. Utskottet
avstyrkte en motion om att införa en 16-årsgräns för
icke medicinskt motiverade omskärelser. Riksdagen
följde utskottet (rskr. 2000/01:258).
Socialstyrelsen har nyligen givit ut
Föreskrifter och allmänna råd (SOSFS
2001:14) om omskärelse av pojkar.
Politikområde Handikappolitik
Personligt ombud (16:1)
I budgetpropositionen föreslås att 90 000 000 kr
anvisas under anslag 16:1 Personligt ombud.
Bidraget är avsett för att utveckla verksamhet med
personliga ombud för personer med psykiska
funktionshinder. De personliga ombuden skall bl.a.
företräda den enskilde i olika situationer, ge råd
och stöd samt stärka den enskildes egen
initiativförmåga. Verksamheten skall grundas på ett
kommunalt ansvar och huvudmannaskap men olika
verksamhetsformer kan prövas beträffande det
praktiska utförandet.
Socialstyrelsen har sedan bidraget tillkom år 2000
tillsammans med länsstyrelserna på regeringens
uppdrag arbetat för att verksamheten blir rikstäck-
ande. I många län och kommuner fanns behov både av
mer information och mer tid för förberedelser.
Socialstyrelsen har definierat vilka arbetsuppgifter
som bör innefattas i stödet och utformat kriterier
för vilka personer som bör omfattas av insatsen. I
uppdraget till Socialstyrelsen ingår också att
utvärdera utvecklingen av verksamheten samt vilka
effekter den får såväl för psykiskt
funktionshindrade som på utnyttjandet och
utformningen av andra näraliggande insatser och
verksamhetsområden.
I motion So330 av Margareta Cederfelt (m) yrkas
tillkännagivande om personliga ombud för psykiskt
funktionshindrade personer. Motionären anför att den
försöksverksamhet med personligt ombud för psykiskt
funktionshindrade som bedrivits i Stockholm visar på
många goda erfarenheter. Försöken som är
efterföljare till en reform som genomfördes under
den borgerliga regeringen bör utvecklas även på en
nationell nivå.
Vissa statsbidrag inom
handikappområdet (16:2)
I budgetpropositionen föreslås att 275 000 000 kr
anvisas under anslag 16:2 Vissa statsbidrag inom
handikappområdet.
Från anslaget lämnas statsbidrag till landstingen
för vissa handikappinsatser som avser:
1. statsbidrag till råd och stöd (200 miljoner
kronor) samt
2.
3. statsbidrag till tolktjänst (75 miljoner kronor)
4.
Medlen fördelas av Socialstyrelsen till landstingen.
Bidraget till rådgivning och annat stöd lämnas i
enlighet med finansieringsprincipen för de ökade
åtaganden landstingen fick genom införandet av lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS). Syftet med bidraget till
tolktjänsten är att ge landstingen förutsättningar
att bygga ut tolktjänsten för döva och dövblinda
m.fl.
År 2001 tillfördes anslaget ett engångsbelopp för
att tillgodose länsstyrelsernas behov av utbildning
med anledning av ändringar i LSS.
Av statsliggaren för år 2001 framgår att
Socialstyrelsen fördelar bidraget till tolktjänst
till landstingen och de landstingsfria kommunerna på
grundval av antalet invånare i respektive
landstingsområde/landstingsfri kommun den 31 de-
cember året före bidragsåret. Bidraget till Örebro
läns landsting utgår dock med ett bidrag per
invånare som är 80 % högre än för riket i övrigt.
I motion So333 av Rose-Marie Frebran (kd) begärs
tillkännagivande om fördelningen av bidraget till
dövtolkning. Motionären pekar på att 20 % av alla
döva i landet bor i Örebro län, lika många som i
Stockholms län. Detta till trots erhåller Örebro län
4 miljoner kronor och Stockholms län 15 miljoner
kronor. Enligt motionären borde grunden för
fördelningen av statsbidraget givetvis vara antalet
tolkanvändare och inte antalet invånare i respektive
landsting. I motionerna So519 av Maud Björnemalm
m.fl. (s), So213 av Sofia Jonsson (c) och So631 av
Helena Hillar Rosenqvist m.fl. (mp) (yrkande 1)
framförs yrkanden med liknande innehåll.
Statsbidrag till särskilt
utbildningsstöd (16:3)
I budgetpropositionen föreslås att 159 733 000 kr
anvisas under anslag 16:3 Statsbidrag till särskilt
utbildningsstöd.
Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar
regeringen att under 2002, i fråga om ramanslaget
16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 81 000 000 kr
efter 2002.
Bidrag till viss verksamhet för
personer med funktionshinder (16:4)
I budgetpropositionen föreslås att 80 394 000 kr
anvisas under anslag 16:4 Bidrag till viss
verksamhet för personer med funktionshinder.
Bidraget är avsett att öka organisationernas
möjligheter att själva bedriva vissa verksamheter av
betydelse för personer med funktionshinder. Bidrag
lämnas till ett tiotal olika verksamheter, bl.a.
till handikapporganisationer för att bedriva
riksomfattande rekreationsanläggningar för personer
med funktionshinder enligt bestämmelser i
förordningen (1994:950) om statsbidrag till
handikapporganisationernas rekreationsanläggningar.
Organisationerna har med dessa anläggningar, av
rikskaraktär, tagit på sig ett ansvar för att ge
personer med omfattande funktionshinder möjlighet
till rekreation i tillgänglig miljö och med särskild
personal och service.
I motion So567 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen till anslaget 16:4 Bidrag till viss
verksamhet för personer med funktionshinder anvisar
1 miljon kronor utöver vad regeringen föreslagit
(yrkande 14). Motionärerna anser att bidraget till
handikapporganisationernas rekreationsanläggningar
bör höjas med 1 miljon kronor. De anser att det är
centralt att funktionshindrade och deras anhöriga
ges goda möjligheter till rekreation vid
anläggningar som är särskilt anpassade för specifika
funktionshinder.
Bidrag till handikapporganisationer
(16:5)
I budgetpropositionen föreslås att 157 248 000 kr
anvisas under anslag 16:5 Bidrag till
handikapporganisationer.
Statsbidrag lämnas till handikapporganisationer.
Bidraget regleras fr.o.m. den 1 juli 2000 enligt
förordningen (2000:7) om statsbidrag till handi-
kapporganisationer. Enligt den nya förordningen
ansvarar Socialstyrelsen fr.o.m. den 1 juli 2000 för
såväl beslut om fördelning som administration av
bidraget till handikapporganisationerna.
Regeringen anför att den i januari 2000 beslutade
om en ny förordning om statsbidraget till
handikapporganisationerna. I den nya förordningen
definieras vad som avses med en
handikapporganisation samt hur anslaget skall
fördelas. Socialstyrelsen skall på regeringens
uppdrag kartlägga och analysera effekterna av
bestämmelserna i den nya förordningen. En
redovisning skall lämnas i samband med
årsredovisningen för år 2001.
Från och med andra halvåret 2000 förstärktes
anslaget med 19,5 miljoner kronor, varav 5,5 mil-
joner kronor var ett engångsbelopp för att
underlätta övergången till det nya bidragssystemet.
Enligt förordningen (3 §) skall en
handikapporganisation för att få statsbidrag bl.a.
ha en riksomfattande organisation med ett lokalt
eller regionalt förankrat föreningsliv i minst tio
län, ha bedrivit verksamhet i minst två år samt ha
minst 500 medlemmar. Under en etableringsperiod om
tre år kan stöd lämnas även till organisationer som
inte uppfyller dessa villkor om det finns särskilda
skäl. I annat fall får statsbidrag lämnas till
handikapporganisation som inte uppfyller dessa
villkor endast om det finns synnerliga skäl (4 §).
I motion So567 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen till anslaget 16:5 Bidrag till
handikapporganisationer anvisar 2 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslagit (yrkande 15).
Regeringen har föreslagit vissa resursförstärkningar
vad beträffar bidrag till handikapporganisationer.
Motionärerna anser dock att bidragsgivningen
missgynnar alla organisationer som företräder
personer med små och ovanliga handikapp eller som
väljer alternativa organisationsformer, t.ex. i
nätverk. Motionärerna anför att alla organisationer,
även de som representerar mycket små grupper av
handikappade, skall ha rimliga möjligheter att
arbeta som självständiga organisationer.
Motionärerna vill därför tillföra ytterligare medel
som skall riktas särskilt till mindre handi-
kapporganisationer som arbetar oberoende av de stora
samarbetsorganen inom handikapprörelsen. Även i
motion So611 av Chris Heister m.fl. (m) begärs stöd
till små organisationer (yrkande 13).
I motion So240 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
tillkännagivande om en översyn av det statliga
stödets fördelning till handikapporganisationerna
(yrkande 15). Motionärerna anför att
handikapporganisationerna spelar en viktig roll när
det gäller information och utbildning samt för att
mobilisera människor med funktionshinder och deras
anhöriga. Det är vidare av yttersta vikt att
anslagens storlek täcker stora delar av
organisationernas kostnader och att det är rättvist
fördelat.
I motion So618 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs
tillkännagivande om bidrag till
handikapporganisationer (yrkande 16). Motionärerna
pekar på att det nya systemet för bidrag till
handikapporganisationer för många handi-
kapporganisationer kommer att betyda minskat stöd,
vilket kan få konsekvenser för verksamheten. Det är
därför viktigt att det nya bidragssystemets kon-
sekvenser kartläggs i syfte att åtgärda de skevheter
som uppkommit.
I motion So216 av Harald Nordlund (fp) yrkas
tillkännagivande om att utreda möjligheten för
Prostatacancerföreningen att i likhet med
Bröstcancerför-eningen erhålla statsbidrag (yrkande
2). Motionären anför att informationen till personer
som drabbats av prostatacancer är viktig.
Prostatacancerför-eningen kan vara en värdefull
resurs och bör därför ges möjligheter att erhålla
statligt bidrag motsvarande det som ges till
Bröstcancerföreningen.
Utskottet hanterade en motion om utformningen av det
statliga stödet till handikapporganisationer även
vid behandlingen av förra årets budgetproposition,
betänkande 2000/01:SoU1. Utskottet anförde därvid
att en ny förordning som reglerar statsbidraget hade
trätt i kraft den 1 juli 2000. Vidare anförde
utskottet att regeringen, efter ett initiativ från
utskottet, hade uppdragit åt Socialstyrelsen att
följa upp och utvärdera effekterna av de nya
reglerna för statsbidraget. Socialstyrelsen skulle
därvid särskilt kartlägga och analysera hur
övergången påverkar de mindre organisationerna som
inte till fullo uppfyller de formella kriterierna
för att erhålla statsbidrag enligt det nya bidrags-
systemet. Det har inhämtats att Socialstyrelsen inom
kort avser att lägga fram resultatet av sitt arbete.
Bidrag till utrustning för
elektronisk kommunikation (16:6)
I budgetpropositionen föreslås att 21 777 000 kr
anvisas under anslag 16:6 Bidrag till utrustning för
elektronisk kommunikation.
Syftet med ersättningen till utrustning för elek-
tronisk kommunikation är att ge personer som är
döva, gravt hörselskadade, dövblinda, talskadade
eller språkstörda möjlighet att kommunicera via ett
kommunikationsnät.
De utgifter som belastar anslaget är ersättning
till landstingen för inköp av sådan kommunika-
tionsutrustning samt för utrustning som skall
användas av närstående.
Verksamheten regleras fr.o.m. den 1 oktober 2001 i
förordningen (2001:638) om statsbidrag till
utrustning för elektronisk kommunikation. Bidrag får
dock lämnas för tid fr.o.m. den 1 juli 2001.
Socialstyrelsen betalar ut statsbidraget i början av
varje kvartal med en fjärdedel av det beräknade
statsbidraget för det löpande kalenderåret till
landstingen eller kommunalförbund som förskriver
sådan utrustning.
I enlighet med regleringsbrevet för budgetåret
2001 för Socialstyrelsen har Socialstyrelsen
utvecklat nya regler för ersättning till landstingen
för utrustning för alternativ telefoni. Enligt
regleringsbrevet skall Socialstyrelsen vidare senast
den 31 december 2002 redovisa en uppföljning av
effekterna för brukarna av de nya reglerna.
I motion So567 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen avslår förslaget om medel till anslaget
16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk
kommunikation (yrkande 16). Motionärerna anser att
en hjälpmedelsgaranti skall införas. Den konkreta
utformningen av en garanti måste bli föremål för
särskild utredning där noggranna analyser och
avvägningar görs. Enligt motionärerna finns det dock
redan nu anledning att pröva införandet av en
statlig hjälpmedelsgaranti omfattande de hjälpmedel
som i dagsläget finansieras med statliga anslag. De
särskilda anslagen för bidrag till utrustning för
elektronisk kommunikation och bilstöd bör därför
överföras till ett nytt anslag betecknat statlig
hjälpmedelsgaranti. Motionärerna bedömer att
garantin ryms inom nuvarande ramar.
Bilstöd till handikappade (16:7)
I budgetpropositionen föreslås att 164 000 000 kr
anvisas under anslag 16:7 Bilstöd till handikappade.
Syftet med anslaget är att lämna bidrag till funk-
tionshindrade personer och föräldrar med funk-
tionshindrade barn för anskaffning och anpassning av
motorfordon m.m.
Bestämmelser om bilstöd finns i lagen (1988:360)
om handläggning av ärende om bilstöd till
handikappade. Bilstöd måste användas inom sex må-
nader från det att den som beviljats bilstöd fått
besked om att bilstöd kan betalas ut. Genom en
förordningsändring under hösten 1998 begränsades
utbetalningarna för bilstöd så att de för respektive
budgetår ryms inom ramen för de medel som anslås. De
tre senaste åren har utbetalningarna av beviljade
bilstöd fått stoppas före årets slut och vissa
utbetalningar har förskjutits till året efter.
Vidare redovisas att Riksförsäkringsverkets
senaste prognos pekar på att anslagna medel för 2002
inte kommer att räcka till för att motsvara den vän-
tande efterfrågan. Regeringen kommer att noga följa
utvecklingen. Riksrevisionsverkets översyn av
bilstödet visar dessutom att det kan finnas behov av
regelförändringar i syfte att förbättra och
effektivisera stödet. Regeringen avser att återkomma
i frågan.
I motion So567 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen avslår förslaget om medel till anslaget
16:7 Bilstöd till handikappade (yrkande 17). Motio-
närerna anser, som ovan redovisats, att en
hjälpmedelsgaranti skall införas. De särskilda
anslagen för bidrag till utrustning för elektronisk
kommunikation och bilstöd bör därför överföras till
ett nytt anslag betecknat statlig hjälpme-
delsgaranti.
I motion So566 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att
anslaget för bilstöd skall höjas (yrkande 27).
Motionärerna anser att funktionshindrade skall kunna
delta i samhället på lika villkor och accepterar
därför inte nedskärningar på handikappområdet. Att
anslaget för bilstöd återigen har sänkts resulterar
i att personer med funktionshinder nekas bilstöd
långt före årets utgång. För att på ett bättre sätt
tillgodose behovet av bilstöd anser motionärerna att
anslaget för bilstöd bör ökas med 20 miljoner kronor
per år under 2002-2004. Motionärerna yrkar att
riksdagen till anslaget 16:7 Bilstöd till
handikappade anvisar 20 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit (yrkande 28 delvis).
I motion So448 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
att riksdagen till anslaget 16:7 Bilstöd till
handikappade anvisar 50 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit (yrkande 6 delvis).
Motionärerna yrkar vidare tillkännagivande om
bilstödet (yrkande 4). De anför därvid att bilstödet
behöver förbättras och hänvisar till sina förslag i
motion So240. I motion So240 av Kenneth Johansson
m.fl. (c) yrkas tillkännagivande om bilstöd (yrkande
14). Motionärerna pekar på att en hel del åtgärder
behöver vidtas för att bilstödet skall verka på ett
effektivt och ändamålsenligt sätt. Regeringen bör se
över åldersgränserna samt personkretsen som kan
erhålla bilstöd och snarast återkomma med förslag
till förändringar som inte sätter gränser vid ålder
utan som fokuserar på den enskildes behov av bil.
I motion Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas
att riksdagen till anslaget 16:7 Bilstöd till
handikappade anvisar 25 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit (yrkande 15 delvis). I motion
So601 (delvis) av Kerstin Heinemann och Harald
Nordlund (båda fp) framställs ett likalydande
yrkande.
I motion So619 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd)
begärs tillkännagivande om att regeringen bör lägga
fram förslag till ändring av reglerna om bilstöd
(yrkande 8). Motionärerna anför att reglerna för
bilstöd kan få orimliga konsekvenser när det gäller
föräldrar. Reglerna om bilstöd för denna grupp bör
därför ses över.
I motion So618 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs
tillkännagivande om förbättrat bilstöd (yrkande 14).
Motionärerna anför att det i regeringens kommande
förslag angående utformningen av bilstödet behövs
genomgripande förbättringar inte bara av
bidragsnivån utan också av stödets konstruktion och
tillämpning. Motionärerna anför dessutom, när det
gäller tolkningen av vad som skall kunna ingå i
anpassningsbidraget, att det är viktigt att reger-
ingen tar hänsyn till Regeringsrättens domar och ger
tydliga anvisningar till Riksförsäkringsverket.
I motion So201 av Rolf Gunnarsson (m) begärs
tillkännagivande om behovet av regelförändringar av
bilstödet. Motionären anser det felaktigt att en
förtidspensionär som fyllt 50 år utestängs från
bilstöd. Regeringen bör därför förelägga riksdagen
förslag till beslut om regeländringar i bilstödet.
I motion So246 av Karin Falkmer (m) begärs
tillkännagivande om en översyn av
bilstödsförordningen. Motionären anser att
bilstödsreglerna med ett anskaffningsbidrag som är
lika för alla skapar problem för den som är beroende
av inköp av ett större fordon. Reglerna för
bilstödet bör ändras så att vid behovsprövningen
hänsyn tas till merkostnader för inköp av större bil
av s.k. van-typ. Det finns dessutom skäl att se över
bidragsnivån anser motionären. Även i motion So321
av Lars Hjertén och Lars Elinderson (båda m) yrkas
tillkännagivande om handikappades rätt till bilstöd.
I motion So453 av Ulla Hoffmann (v) yrkas
tillkännagivande om en översyn av hur regeln om
bilstöd drabbar funktionshindrade föräldrar.
Motionären anför att nytt bilstöd bör kunna beviljas
inte endast efter sju år utan även i samband med
familjebildning och barnafödande.
I motion So419 av Sonja Fransson (s) yrkas
tillkännagivande om nödvändigheten av en förbättring
av bilstödet. Motionären anför att dagens
lagstiftning snarast behöver ses över och justeras
och hänvisar till att utredningar ligger och väntar
på beslut, bl.a. Bilstödsutredningen från år 1993.
I motion So552 av Göte Wahlström och Christina Nenes (båda s)
begärs tillkännagivande rörande översyn av bilstödet
för personer med funktionshinder. Motionärerna anser
att den nu gällande sjuårsgränsen genom sin kon-
struktion kan förhöja samhällets kostnader för
stödet och samtidigt ge den enskilde stora extra
utlägg. Motionärerna hänvisar till att större bilar
typ van är dyrare än andra bilar men å andra sidan
har de en längre livslängd än sju år.
Utskottet behandlade i betänkande 2000/2001:SoU1
motionsyrkanden rörande bilstöd. Utskottet, som
konstaterade att frågan om bilstödets utformning
bereddes i Regeringskansliet, anförde att det utgick
från att regeringen därvid särskilt övervägde de
nuvarande åldersgränsernas dåliga samklang med
aktuella frågeställningar inom andra områden med
relevans i sammanhanget. Utskottet pekade bl.a. på
en flexiblare pensionsålder liksom på ökade
möjligheter att övergå från pension till arbete.
Utskottet uttalade vidare att det förutsatte att
regeringen snarast återkommer med förslag angående
bilstödet. Motionsyrkandena avstyrktes.
Kostnader för statlig
assistansersättning (16:8)
I budgetpropositionen föreslås att 7 606 000 000 kr
anvisas under anslaget 16:8 Kostnader för statlig
assistansersättning.
Statlig assistansersättning lämnas till
funktionshindrade personer som har behov av
personlig assistans för sin dagliga livsföring under
i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka. Frågor om
assistansersättning regleras i lagen (1993:389) om
assistansersättning och i förordningen (1993:1091)
om assistansersättning. Rätten gäller för svårt
funktionshindrade personer som inte fyllt 65 år och
som bor i eget boende, servicehus eller hos familj
eller anhörig. Från och med den 1 januari 2001
gäller att personer som beviljats
assistansersättning före 65 års ålder får behålla
denna rätt även därefter.
Assistansersättning utgår under 2001 med 184 kr
per beviljad timme. Om det finns särskilda skäl kan
försäkringskassan efter ansökan medge att schablonen
får överskridas med de godkända faktiska kostnaderna
- dock högst 12 %. Kommunerna finansierar beviljad
assistansersättning för de 20 första timmarna per
vecka.
Såväl antalet personer som beviljats
assistansersättning som antalet assistanstimmar har
ökat kraftigt sedan reformen infördes år 1994,
anförs det.
I propositionen redovisas att
Riksförsäkringsverket (RFV) som ett led i
uppföljningen av reformen har haft i uppdrag att
analysera de bakomliggande orsakerna till de ökade
utgifterna för den statliga assistansersättningen.
RFV lämnade sin rapport i februari 2001. Syftet med
uppdraget har varit att förbättra underlaget för
regeringens prognoser på anslaget.
En arbetsgrupp har tillsatts inom
Regeringskansliet för att beskriva och analysera
rekryteringsbehov och de förhållanden som påverkar
möjligheterna att rekrytera assistenter.
Arbetsgruppen skall enligt regeringsbeslut
1. beskriva det nuvarande rekryteringsläget
regionalt och lokalt,
2.
1. analysera det framtida rekryteringsbehovet på tio
års sikt,
2.
3. analysera de villkor som påverkar möjligheten att
rekrytera personliga assistenter, t.ex.
arbetsmiljö, arbetsledning, driftsformer,
schablonersättningen och arbetstider,
4.
föreslå åtgärder för att motverka framtida
brist på personliga assistenter.
Arbetsgruppen skall redovisa sitt arbete till
Socialdepartementet senast den 30 november 2001.
I motion So567 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen till anslaget 16:8 Kostnader för statlig
assistansersättning för budgetåret 2002 anvisar
1 miljard kronor utöver vad regeringen föreslagit
eller således 8 606 000 000 kr (yrkande 18).
Motionärerna anser att ytterligare 1 miljard kronor
skall tillföras anslaget för att återföra det
ekonomiska ansvaret för assistansersättningens 20
första timmar till staten, återföra rätten till
personlig assistans även under skoltid och vid
vistelse på dagcenter och slopa schabloniseringen av
assistansersättningen. Slutligen bör rätten till
personlig assistans också omfatta funktionshindrade
i gruppboende, anför motionärerna.
I motion So611 av Chris Heister m.fl. (m) begärs
tillkännagivanden om återförandet av det ekonomiska
ansvaret för assistansreformen till staten (yrkande
7) och om en mer flexibel utformning av LSS/LASS
(yrkande 8). Motionärerna anser att en mer flexibel
utformning sannolikt skulle innebära att vissa
personer med stora assistansbehov själva skulle
välja en kollektiv boendeform, som i vissa
situationer innebär fördelar t.ex. ur
personalsynpunkt. Detta skulle vara ekonomiskt
fördelaktigt även om antalet personer som omfattas
av rätten till personlig assistans ökar, anför
motionärerna.
I motion So215 av Anders G Högmark och Elizabeth
Nyström (båda m) begärs tillkännagivande om att på
prov införa en icke schabloniserad
assistansersättning.
I motion So566 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs
tillkännagivanden om psykiskt funktionshindrades
situation (yrkande 18) och om dolda handikapp och
personlig assistans (yrkande 20). Motionärerna anför
att psykiskt funktionshindrade inte i avsedd
omfattning får hjälp genom LSS-insatser. Skälet
antas vara brister i lagstiftningen som leder till
svårigheter för handläggarna ute i kommunerna.
Motionärerna anser det viktigt att personalen inom
försäkringskassor och kommuner innehar rätt kunskap
och kompetens avseende dolda handikapp.
Kristdemokraterna ökar i sitt budgetalternativ
bidragen till kommunerna bl.a. för att avhjälpa
detta problem.
I motion Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas
att riksdagen beslutar att för budgetåret 2002
anvisa 2 820 miljoner kronor mer än regeringen
föreslagit till anslaget 16:8 Kostnader för statlig
assistansersättning (yrkande 15, delvis).
Motionärerna vill återställa handikappreformen genom
att åter förstatliga kostnaderna för
assistansersättningen samtidigt som de begränsningar
i rätten till personlig assistans som regeringen
infört avskaffas. Motionärerna vill vidare överföra
de medel som är avsedda för särskilt
kostnadskrävande insatser enligt LSS från
utgiftsområde 25 till utgiftsområde 9.
Också i motion So601 av Kerstin Heinemann och
Harald Nordlund (båda fp) yrkas att ytterligare 2
820 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit anvisas till anslaget 16:8 Kostnader för
statlig assistansersättning (delvis).
I motion So618 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att
riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
dels om en utvidgning av personkretsen som har rätt
till assistanshjälp (yrkande 3), dels om att
återställa assistansreformen såsom den ursprungligen
var utformad (yrkande 6). Vidare begärs
tillkännagivande om att staten skall återta ansvaret
för de 20 första assistanstimmarna (yrkande 4).
I motion So240 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs
tillkännagivande om barns rätt till personlig
assistans i daglig verksamhet (yrkande 12). Denna
rätt bör garanteras, anför motionärerna.
I några motioner begärs utredningar av olika slag. I
motion So611 av Chris Heister m.fl. (m) begärs
tillkännagivande om införandet av föräldraskap som
ett femte kriterium i LSS (yrkande 6). Motionärerna
anser att de behov som föräldraskapet genererar
skall tillgodoräknas som grundläggande behov.
Eftersom detta är en komplicerad fråga anser de att
en noggrann beredning bör göras så att inte
tillägget påverkar annan för frågan relevant
lagstiftning. Samma tillkännagivande begärs också i
motion So359 av Anders G Högmark och Lars Björkman
(båda m).
I motion So337 av Anne-Katrine Dunker (m) begärs
tillkännagivande om en översyn av LSS. Motionären
anser att det behövs en översyn av LSS för att
möjliggöra att alla funktionshindrade ges samma
rättigheter.
I motion So500 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas att
regeringen gör en översyn av lagen om
assistansersättning enligt vad i motionen anförts om
makars ansvar, ersättningstider, personkrets m.m.
(yrkande 3). Motionärerna anser att det finns ett
stort behov av att förändra eller klargöra
lagstiftningen när det gäller makars ansvar.
Motionärerna anser också att dagens begränsningar
när det gäller rätt till assistansersättning under
sjukhusvistelse bör tas bort och att
assistansersättning bör utgå en månad efter den
assistansberättigades dödsfall.
I motion So566 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att
den särskilde utredaren inom handikappolitiken får
ett tilläggsdirektiv om att se över LSS tillämpning
för psykiskt funktionshindrade (yrkande 21).
Motionärerna anför att psykiskt funktionshindrade
inte i avsedd omfattning får hjälp genom LSS-
insatser. Skälet antas vara brister i
lagstiftningen.
Samma yrkande görs också i motion So619 av Ester
Lindstedt-Staaf m.fl. (kd) yrkande 13. Motionärerna
begär vidare tillkännagivande om ett förtydligande
av LSS vad gäller bedömningen av barns
omvårdnadsbehov (yrkande 12). Motionärerna anser att
Riksförsäkringsverket ställer strängare krav på
omvårdnadsbehovet då det gäller personlig assistans
till barn än vad som är fallet med vuxna. Därför är
det nödvändigt med en lagändring som förtydligar att
samma bedömning av omvårdnadsbehovet skall göras vid
ansökan om LSS oavsett om det gäller ett barn eller
en vuxen person, anför motionärerna.
I motion So288 av Kenneth Lantz (kd) begärs
tillkännagivande om att tillsätta en utredning med
uppdrag att se över möjligheterna till nationella
tillämpningsformer. Motionären anser att den som
beviljats personlig assistans också skall ha rätt
att erhålla ersättningen för att själv sköta ett
anställningsförfarande.
I motion So240 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs
tillkännagivande om en sammanhållen politik för
människor med psykiska och dolda funktionshinder
(yrkande 9). Vidare bör riksdagen hos regeringen
begära en utredning om psykiskt funktionshindrades
rätt till personlig assistans (yrkande 10).
Motionärerna anför att människor med psykiska eller
dolda funktionshinder ofta möts med fördomar och har
andra svårigheter som inte syns, men barriärerna kan
vara lika stora som vid ett fysiskt funktionshinder.
Motionärerna anser att det behövs en bred och
grundlig diskussion om den svenska psykiatrin.
Individen måste sättas i centrum för vården. Ansvar,
lagstiftning och ekonomi för psykiatrin måste ses
över. Vidare bör förutsättningarna för att utvidga
assistansreformen till att gälla personer med
psykiska funktionshinder utredas. Motionärerna yrkar
vidare att riksdagen begär att regeringen lägger
fram förslag till åtgärder för att säkra framtida
personalförsörjning vad gäller personliga
assistenter (yrkande 11). Slutligen begärs
tillkännagivande om ett tilläggsdirektiv till
regeringens utredning Nationell utjämning av
verksamhetskostnader enligt lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade med förslag att
staten tar över verksamheten (yrkande 16).
Motionärerna anser att verksamheter som är så
reglerade som LSS inte bör finansieras med kommunala
skattepengar och generella statsbidrag, eftersom det
i praktiken inte finns någon möjlighet att pröva
dessa utgifter mot andra kommunala utgifter i den
årliga budgetprocessen. Verksamheten blir mer stabil
om staten tar över ansvaret och det behövs inte
något särskilt utjämningssystem för att överföra
pengar till de kommuner som har störst kostnader för
LSS-insatser, anförs det.
I motion So326 av Ragnwi Marcelind och Maria Larsson
(båda kd) begärs tillkännagivanden om att staten
övertar kostnadsansvaret för LSS (yrkande 1) och om
att utreda hur de mindre kommunernas bristande
resurser påverkar besluten att bevilja LSS-stöd till
människor med funktionshinder (yrkande 2).
Motionärerna anser att staten omgående bör se över
konsekvenserna av skatteväxlingen som gjorts för
LSS. Det är allvarligt om den ekonomiska
resursbristen i många kommuner gör att människor som
omfattas av LSS inte får sin rätt till stöd och
service tillgodosett, anförs det.
I motion So446 av Urban Ahlin och Monica Green (båda s) begärs
tillkännagivande om ett nationellt utjämningssystem
för kostnadsskillnader mellan kommuner avseende
verksamhet enligt lagen om stöd och service till
vissa funktionshindrade (LSS). Motionärerna anför
att den raka skatteväxling som skedde mellan
landsting och kommuner vid införandet av LSS ledde
till stora orättvisor för de kommuner som av
historiska skäl har en större andel
funktionshindrade i kommunen. Regeringen bör
skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag
om en nationell utjämning av dessa
kostnadsskillnader.
Utskottet behandlade med anledning av
motionsyrkanden frågor om förstatligande av de 20
första timmarna, rätt till personlig assistans i
skola och daglig verksamhet och utvidgning av
personkretsen i betänkande 2000/01:SoU1 (s. 49-51
och 73-75), vartill hänvisas. I betänkandet
hänvisades också till betänkande 1999/2000:SoU1 där
dessa frågor tidigare behandlats och även frågor om
barns omvårdnadsbehov och schablonisering av
assistansersättningen (s. 37-42 och 57-59).
Utskottet har behandlat frågan om assistans till
funktionshindrade föräldrar i betänkande
2000/01:SoU12 (s. 10, 11 och 13), vartill hänvisas.
Här behandlades även frågor kring kommunernas
kostnader för assistansen (s. 33-36).
Handikappombudsmannen (16:10)
I budgetpropositionen föreslås att 15 945 000 kr
anvisas under anslaget 16:10 Handikappombudsmannen.
Handikappombudsmannen (HO) skall bidra till att
uppnå målet för handikappolitiken genom att bevaka
frågor som angår funktionshindrade personers
rättigheter och intressen samt verka för att
personer med funktionshinder uppnår full delaktighet
i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkoren.
Målen för HO:s verksamhet omfattar således
handikappolitik inom alla politikområden och
samhällssektorer.
I propositionen redovisas att regeringen avser att
i en särskild proposition föreslå en lag om
likabehandling av studenter i högskolan. Den skall
ha till ändamål att främja lika rättigheter för
studenter och för sökande till högskolan och att
motverka diskriminering på grund av
könstillhörighet, etnisk tillhörighet, sexuell
läggning och funktionshinder. Under förutsättning
att riksdagen godkänner propositionen kommer
ombudsmännen att förstärkas med sammanlagt 2
miljoner kronor, varav HO:s anslag tillförs 500 000
kr från anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. inom utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning.
I motion So567 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2002
anvisa medel till anslag 16:10 Handikappombudsmannen
(yrkande 19). Motionärerna anför att de vid
riksdagens behandling av diskrimineringslagarna
framförde förslaget att slå ihop fler olika
ombudsmannaverksamheter till en enda myndighet.
Motionärerna står fast vid detta förslag. Den
sammanslagna myndigheten bör tilldelas anslag under
utgiftsområde 14.
I motion Sf402 av Matz Hammarström m.fl. (mp) begärs
tillkännagivande om behovet av tydligare
jämställdhetsaspekter hos Handikappombudsmannen
(yrkande 6). Motionärerna anser att
Handikappombudsmannen bör få i uppdrag i sitt
regleringsbrev att tydligare anlägga ett
jämställdhetsperspektiv på handikappområdet och
återkomma med en övergripande rapport.
Bostadsstöd till funktionshindrade
(16:11, förslag till nytt anslag)
I motion So567 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförts i
motionen till utgiftsområde 9 anslag 16:11
Bostadsstöd till funktionshindrade för budgetåret
2002 100 000 000 kr (yrkande 20). För att undvika
ett ökat socialbidragsberoende och för att
underlätta för kommunerna ekonomiskt anser
motionärerna att ett särskilt bostadsstöd för
funktionshindrade bör inrättas.
Också i motion So611 av Chris Heister m.fl. (m)
yrkas att riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till särskilt bostadsstöd till
funktionshindrade (yrkande 9).
Utskottet har behandlat likalydande yrkanden vid
budgetbehandlingen under flera år, senast i
betänkande 2000/01:SoU1. Utskottet har inte funnit
skäl att föreslå ett nytt anslag.
Hjälpmedelsgaranti (16:12, förslag
till nytt anslag)
I motion So567 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen anvisar, enligt vad i motionen anförts,
till utgiftsområde 9 anslag 16:12 Hjälpmedelsgaranti
185 777 000 kr för budgetåret 2002 (yrkande 21). Som
tidigare redovisats vill motionärerna slå samman
resurserna under anslaget 16:6 Bidrag till
utrustning för elektronisk kommunikation och 16:7
Bilstöd till handikappade till ett nytt stöd - en
hjälpmedelsgaranti. Motionärerna anser att kostnaden
för hjälpmedelsgarantin kommer att rymmas inom
nuvarande ramar.
Utskottet behandlade en likalydande motion i samband
med behandlingen av budgeten för år 2001 i
betänkande 2001/02:SoU1. Utskottet anförde då att
det inte kunde biträda förslaget och avstyrkte
motionen.
Tillgänglighetsreform (16:13 -
förslag till nytt anslag)
I motion Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas
att riksdagen för år 2002 anvisar 1 000 000 000 kr
till ett nytt anslag Tillgänglighetsreform (yrkande
15, delvis). Motionärerna vill genomföra en särskild
tillgänglighetsreform för handikappade.
Också i motion So601 av Kerstin Heinemann och
Harald Nordlund (båda fp) yrkas att 1 000 000 000 kr
anvisas till ett nytt anslag Tillgänglighetsreform
(delvis). Motiveringen återfinns i motion So618.
I motion So618 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas
att regeringen lägger fram en plan för att under de
närmaste fem åren satsa sammanlagt 5 miljarder
kronor på ett statligt stimulansbidrag till
landsting, kommuner, fastighetsägare,
kollektivtrafikbolag m.fl. för att anpassa samhället
så att det blir tillgängligt också för
funktionshindrade (yrkande 1). Motionärerna anser
att det är dags för en ny stor handikappreform - en
tillgänglighetsreform. De föreslår en
engångssatsning på 5 miljarder kronor under de
närmaste åren. Ansvaret för att öka tillgängligheten
skall i första hand ligga lokalt på kommuner och
andra lokala aktörer som t.ex. privata
fastighetsägare, anför de. Ansvars- och
finansieringsprincipen ligger fast, men mot bakgrund
av bl.a. den ekonomiska situationen i landets
kommuner behövs åtminstone initialt en statlig
medverkan i finansieringen för att utvecklingen
skall ta fart. Statens stöd skall bestå i
stimulansbidrag till bl.a. kommuner, fastighetsägare
och kollektivtrafikföretag i kombination med
riktlinjer från statsmakten.
Utskottet behandlade ett likartat yrkande i samband
med föregående års budgetbehandling, betänkande
2000/01:SoU1. Utskottet underströk att ansvars- och
finansieringsprincipen ligger fast och att varje
sektor i samhället skall utforma och bedriva sin
verksamhet så att den blir tillgänglig för alla
medborgare, inklusive personer med funktionshinder.
Kostnaderna för de nödvändiga anpassningsåtgärderna
skall finansieras inom ramen för den ordinarie
verksamheten.
I budgetpropositionen redovisas att en ändring i
plan- och bygglagen (1987:10, PBL) infördes den 1
juli 2001. Ändringen innebär att enkelt åtgärdade
hinder mot tillgänglighet och användbarhet för
personer med nedsatt rörelse- och
orienteringsförmåga skall vara avhjälpta före
utgången av 2010 i befintliga lokaler dit
allmänheten har tillträde och på allmänna platser. I
PBL finns också krav på tillgänglighet i samband med
nybyggnad och ändring av allmänna platser. Boverket
har fått i uppdrag att förtydliga kraven genom
tillämpningsföreskrifter.
Kollektivtrafiken skall vara tillgänglig för
funktionshindrade senast år 2010. För att påskynda
utvecklingen har riksdagen beslutat om ett
statsbidrag till åtgärder för att göra
kollektivtrafiken mer tillgänglig för
funktionshindrade. Ett villkor för bidrag är att
planerna för färdtjänst och kollektivtrafik
samordnas.
Vidare redovisas att regeringen tidigare via
myndigheternas instruktioner givit de
sektorsansvariga trafikverken och Rikstrafiken i
uppdrag att verka för en anpassning av
transportsystemet. En omfattande utvärdering av
handikappolitiken inom transportområdet kommer att
avrapporteras vid årsskiftet. Regeringen avser
därefter att bereda frågan vidare under år 2002 i
syfte att påskynda utvecklingen.
I proposition 2001/02:20 Infrastruktur för ett
långsiktigt hållbart transportsystem föreslås att de
av riksdagen tidigare anvisade medlen för perioden
1998-2002 till statsbidraget till åtgärder för en
mer tillgänglig kollektivtrafik för
funktionshindrade resenärer skall få disponeras
t.o.m. år 2004. Ramen om 1,5 miljarder kronor är
oförändrad. Vidare anförs att kraven på anpassning
av transportsystemets tillgänglighet för
funktionshindrade resenärer bör skärpas i
förordningar och föreskrifter. Detta bör tydligt
avspeglas i skärpta villkor för att få statsbidrag
under åren 2003 och 2004. Hänsyn bör tas till
mottagarnas behov av framförhållning och stabila
villkor. Skärpningen av villkoren bör således
aviseras i god tid, anförs det.
Övrig medelsanvisning
Regeringens förslag till medelsanvisning
till 16:9 Statens institut för särskilt
utbildningsstöd har inte mött någon
erinran i form av motioner.
Politikområde Äldrepolitik
Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken (17:1)
I budgetpropositionen föreslås att 25 446 000 kr
anvisas under anslaget 17:1 Stimulansbidrag och
åtgärder inom äldrepolitiken.
Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2002, i fråga om ramanslaget
17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken, ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 40 000 000 kr efter år 2002.
Under åren 1999-2001 har stimulansbidrag lämnats
för ett tiotal prioriterade områden för att stödja
genomförandet av den nationella handlingsplanen för
äldrepolitiken. Regeringen anför att den avser att
under våren 2002 lämna en skrivelse till riksdagen
där bl.a. resultaten av dessa satsningar redovisas.
Inom ramen för anslaget avser regeringen att ge
fortsatt stöd till uppbyggnad och utveckling av
regionala FoU-center inom äldreområdet under
perioden 2002-2004 med sammanlagt 60 miljoner
kronor. Regeringen avser också att ge fortsatt stöd
till nationella anhörigorganisationer m.m. samt till
pensionärsorganisationer. Regeringen gör bedömningen
att uppbyggnaden av longitudinella områdesdatabaser
inom äldreområdet kommer att behöva fortsatt stöd
med 10 miljoner kronor per år efter år 2002, anförs
det.
I propositionen redovisas att de statliga insatser
som genomförts för utveckling av anhörigstödet i
landets kommuner har resulterat i en såväl
kvantitativ som kvalitativ utveckling av
anhörigstödet. I stort sett i samtliga kommuner
pågår arbete med att bygga upp ett sådant stöd. Det
kartläggnings- och inventeringsarbete som har
bedrivits i de flesta kommuner har medfört att det i
dag finns bättre kunskap om antalet anhörigvårdare
och deras behov av stöd. De anhörigas situation har
fått ökad uppmärksamhet och alltfler anhöriga får
hjälp. Socialstyrelsen rapporterar att en tydlig
utveckling sker mot en mångfald av insatser, liksom
stödinsatser som är mer lättillgängliga samt mot mer
individuella stödformer.
Regeringen anser, anförs det, att det är av stor
vikt att de satsningar som genomförts och det
utvecklingsarbete som påbörjats inom ramen för den
nationella handlingsplanen för äldrepolitiken
fortgår efter perioden för handlingsplanens
genomförande. För att skapa bättre förutsättningar
för en fast etablering av satsningarna på FoU-
verksamheter och arbete med anhörigstöd i kommunerna
beslutade regeringen inom ramen för den nationella
handlingsplanen för utveckling av hälso- och
sjukvård att dessa satsningar skall fortsätta under
perioden 2002-2004.
I motion So566 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att
riksdagen för regeringen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
stödet till anhöriga (yrkande 14) och att riksdagen
beslutar att förlänga stimulansbidraget till
anhörigvården inom äldreomsorgen 2002 och 2003 med
50 miljoner kronor vardera året (yrkande 15). Vidare
yrkas att riksdagen i förhållande till regeringens
förslag bör anvisa ytterligare 50 miljoner kronor
under anslag 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken (yrkande 28, delvis). Motionärerna
anser det viktigt att anhörigas insatser inom vården
uppvärderas. Stimulansbidraget till anhörigvården
inom äldreomsorgen bör därför förlängas.
I motion So609 av Rosita Runegrund m.fl. (kd)
begärs tillkännagivanden om organisationsbidrag till
Anhörigrådet (yrkande 7) och om nytt statsbidrag
till anhörigorganisationer (yrkande 8). Motionärerna
anser det märkligt att Anhörigrådet står utanför
rätten till organisationsbidrag och att det i årets
budget inte heller finns några utfästelser om att
bevilja anhörigorganisationerna ekonomiskt stöd.
I motion Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas
att ytterligare 250 miljoner kronor anvisas under
anslag 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken för år 2002 (yrkande 15, delvis).
I motion So630 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
begärs tillkännagivande till regeringen om vad i
motionen anförts om fortsatta statliga
stimulansbidrag till äldreomsorgen (yrkande 15). I
regeringens nationella handlingsplan för
äldreomsorgen avsattes speciella stimulansbidrag för
att genomföra prioriterade insatser inom
äldreomsorgen under åren 1999-2001. Enligt
motionärernas mening finns det anledning att
fortsätta med stimulansbidragen ytterligare två år.
Också i motion So601 av Kerstin Heinemann och
Harald Nordlund (båda fp) yrkas att ytterligare 250
miljoner kronor anvisas under anslag 17:1
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken
(delvis).
I motion Sf256 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)
begärs tillkännagivande om stöd till
anhörigorganisationer (yrkande 4). Motionärerna
anför att Anhörigrådet och Demensförbundet måste ges
rimliga ekonomiska förutsättningar att arbeta.
I motion 2000/01:So217 av Marietta de Pourbaix-
Lundin (m) begärs tillkännagivande om behovet av en
uppföljning av Anhörig 300-medlen (yrkande 2).
Motionären konstaterar att anslaget till
anhörigsatsningen skall inordnas i det generella
bidraget till kommunerna. Motionären anser att
staten bör följa upp hur medlen används och att
enhetliga regler för utbetalning av anhörigbidrag
bör övervägas.
Hemservicecheck (17:2, förslag till nytt
anslag)
I motion So448 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
att riksdagen beslutar uppta ett nytt anslag för
hemservicecheckar (yrkande 1) och att riksdagen
anvisar 125 000 000 kr under ett nytt anslag
(yrkande 6, delvis). Pensionärshushållens behov av
vardaglig service skulle kunna tillgodoses genom att
staten stimulerar den privata tjänstesektorn genom
införande av hemservice-checkar för alla
pensionärshushåll, anför motionärerna. Checkarna
skall gälla för alla normalt förekommande tjänster i
hemmet. Det som förekommer inom den behovsprövade
hemtjänsten skall inte ingå i systemet. För år 2002
föreslår motionärerna att 125 miljoner kronor
anvisas för andra halvåret.
Också i motion So239 av Kenneth Johansson m.fl.
(c) yrkas att regeringen lägger fram förslag om ett
system med hemservicecheckar (yrkande 3).
Utskottet har behandlat likalydande yrkanden vid ett
flertal tillfällen. Vid behandlingen av budgeten för
år 2001 i betänkande 2000/01:SoU1 anförde utskottet
följande:
Utskottet vidhåller att den nationella
handlingsplanen för äldre med sina mål
och resursförstärkningar bl.a. avseende
uppsökande verksamhet inom hemtjänsten
och den förändring av kommunernas ekonomi
som skett bör kunna leda till bättre
hemtjänstinsatser och till ett utvecklat
kvalitetsarbete inom kommunerna.
Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Politikområde Socialtjänstpolitik
Bidrag till utveckling av socialt
arbete m.m. (18:1)
I budgetpropositionen föreslås att 80 378 000 kr
anvisas under anslag 18:1 Bidrag till utveckling av
socialt arbete m.m.
Anslaget omfattar medel bl.a. till utveckling av
ungdoms- och missbrukarvården och till
kunskapsutveckling inom socialtjänsten, bidrag till
organisationer som arbetar för utsatta barn och
deras familjer samt till organisationer som arbetar
för att motverka våld mot kvinnor och barn samt
insatser för att förverkliga FN:s konvention om
barnets rättigheter i Sverige.
Under ett antal år har länsstyrelserna fördelat
medel till kommunerna för att utveckla ungdoms- och
missbrukarvården i syfte att åstadkomma balans
mellan öppenvård och institutionsvård i kommunerna.
Enligt Socialstyrelsen har medlen bidragit till
positiv utveckling och samverkan inom området. För
att bättre kunna tillgodose kommunernas efterfrågan
på ungdomsvård vid Statens institutionsstyrelse
föreslår regeringen en omdisponering av 20 miljoner
kronor av de särskilda medel som fördelas av
länsstyrelserna för utveckling av ungdoms- och
missbrukarvården.
Regeringen anger att Socialstyrelsen följer upp
stödet till organisationer inom det sociala området
och årligen lämnar en samlad redovisning till
regeringen om statsbidragets användning i
förhållande till bidragets syfte och de mål som
angivits i myndighetens regleringsbrev.
Socialstyrelsen konstaterar att statsbidraget i
huvudsak har använts enligt intentionerna att
förstärka och komplettera de samhälleliga
insatserna.
År 2001 tillfördes anslaget ca 1,5 miljoner kronor
för insatser i syfte att motverka våld mot kvinnor.
Av dessa medel skall årligen 1,2 miljoner kronor
avse verksamheten som bedrivs vid Rikskvinnocentrum.
Regeringen erinrar (s. 114) om att regeringen
år 2000 inrättade Nationella rådet för kvinnofrid
för att ytterligare uppmärksamma frågor som rör våld
mot kvinnor. Rådet är ett rådgivande organ för
frågor som rör våld mot kvinnor samt ett forum där
regeringen kan utbyta erfarenheter och idéer med
företrädare för organisationer och forskare som är
engagerade i frågor som rör våld mot kvinnor. Rådet
skall även uppmärksamma problemområden som behöver
åtgärdas.
Vidare påpekar regeringen (s. 113) att
Socialstyrelsen, med anledning av kvinno-
fridsreformen 1997, på regeringens uppdrag leder ett
utvecklingsarbete i frågor om våld mot kvinnor. Inom
ramen för uppdraget har Socialstyrelsen utarbetat
utbildningsmaterial för socialtjänsten respektive
hälso- och sjukvården. I syfte att få till stånd en
fastare samverkan på myndighetsnivå i frågor som rör
kvinnovåld har Socialstyrelsen tagit initiativ till
nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid.
Initiativet avser att skapa bättre möjligheter att
följa, integrera, styra och leda de samlade
myndighetsinsatserna som vidtas utifrån givna
regeringsuppdrag och regeringens proposition
Kvinnofrid (prop. 1997/98:55). Som ett led i
myndighetssamverkan har initiativ tagits till ett
gemensamt informations- och resurscenter på
Internet, en s.k. portal. Socialstyrelsen har också
tagit initiativ till två metodutvecklingsprojekt
inom socialtjänsten. Det ena rör familjerättens
arbete och det andra socialtjänstens roll och
organisation. Flera länsstyrelser deltar i
länsövergripande samverkansgrupper med polis,
landsting, kommuner och frivilligorganisationer för
att utveckla det förebyggande arbetet. I
Socialstyrelsens uppdrag ingår också att samla
kunskap om prostitutionens omfattning och
utveckling, att sammanställa kunskap om de sociala
insatserna som bedrivs på lokal nivå samt att ge
stöd till utveckling och förbättring av insatserna,
anförs det.
Regeringen framhåller att kvinnojourer samt andra
organisationer som arbetar för att motverka våld mot
kvinnor får ett årligt stöd för sin verksamhet.
Merparten går till kvinnojourernas två
riksorganisationer och en mindre del till mansjourer
och andra mansorganisationer som arbetar för att
motverka våld mot kvinnor.
Enligt regeringen har flera kommuner god beredskap
att i ett akut skede möta kvinnor som har utsatts
för våld eller hot i hemmet och deras behov.
Kommunerna har också blivit bättre på att samarbeta
över myndighetsgränserna. Den långsiktiga bered-
skapen vad gäller t.ex. skyddat boende är dock sämre
tillgodosedd. Länsstyrelserna bedömer att det finns
behov av utbildningsinsatser för dem som arbetar
inom socialtjänsten och som kommer i kontakt med
våldsutsatta kvinnor.
Regeringen anför att insatser som syftar till
skydd och hjälp till kvinnor som blivit utsatta för
våld behöver utvecklas kontinuerligt.
Socialstyrelsens utbildningsmaterial för personal i
socialtjänsten och hälso- och sjukvården bör enligt
regeringen kunna bidra till att öka kompetensen och
utveckla metoder för bemötande av och hjälp till
utsatta kvinnor.
När det gäller prostitution anförs att
könshandelns komplexa och många gånger dolda
karaktär gör att studier och kartläggningar av den
inte är lätta att genomföra. Regeringen anser det
därför vara av stor vikt att det finns bra
instrument för ändamålet. I syfte att utveckla ett
bra och tillförlitligt instrument för uppföljning av
prostitutionens utveckling och omfattning har
Socialstyrelsen gjort en enkätundersökning, som be-
handlar situationen såväl före som efter det att
förbudet mot köp av sexuella tjänster trädde i kraft
1999. I det fortsatta utvecklingsarbetet är det
enligt regeringen angeläget att utveckla metoder för
att nå den dolda prostitutionen, som beräknas stå
för två tredjedelar av all prostitution i landet.
Inom Socialstyrelsen pågår ett arbete med detta
syfte.
I motion Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas
att riksdagen för budgetåret 2002 anvisar 20
miljoner kronor mer än regeringen föreslagit till
anslaget 18:1 Bidrag till utveckling av socialt
arbete m.m. (yrkande 15 delvis).
Samma yrkande återfinns i motion So601 (delvis) av
Kerstin Heinemann och Harald Nordlund (fp).
I motion So428 av Carina Ohlsson och Monica Green
(s) begärs ett tillkännagivande om fördelning av
statliga anslag till organisationer på det sociala
området. Motionärerna anför att en uppdelning
hittills har gjorts i fördelningen av
Socialstyrelsens årliga bidrag mellan
nykterhetsrörelsen och andra organisationer som
arbetar med missbruksfrågor visavi övriga
organisationer vars verksamheter rör utsatta barn
och deras familjer samt våldsutsatta kvinnor. Under
2001 fördelades 40,7 miljoner kronor till
nykterhetsorganisa-tionerna medan de organisationer
som arbetar med utsatta kvinnor och barn erhöll 14,2
miljoner kronor. Enligt motionärerna har
verksamheterna i de båda kategorierna organisationer
mer gemensamt än vad som skiljer dem åt, och det
finns inte längre någon anledning att särskilja dem
i anslagssammanhang. Motionärerna föreslår därför
att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att i
arbetet med fördelning av bidrag inför
verksamhetsåret 2002 betrakta de båda
anslagsposterna 14:7.1 och 18:1.3 som en gemensam
pott så att fördelning därur kan göras både till
nykterhetsrörelsen och till organisationer för
våldsutsatta kvinnor och utsatta barn och deras
familjer. Inför verksamhetsåret 2003 föreslår
motionärerna att Socialstyrelsen får regeringens
uppdrag att omarbeta regelverket mot ett enda anslag
för de olika organisationerna att söka ifrån.
I motion So247 av Cristina Husmark Pehrsson och Maud Ekendahl
(m) begärs ett tillkännagivande om mer flexibla
regler när det gäller fördelning av anslagen för att
därigenom bättre kunna stödja organisationerna för
utsatta barn och kvinnoorganisationerna samt deras
arbete mot våld. Motionärerna hänvisar bl.a. till
Socialstyrelsens årliga rapport till regeringen om
statsbidrag till frivilligorganisationer inom det
sociala området.
I motion Ju323 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
ett tillkännagivande om kommunernas ansvar för att
tillgodose hjälp till våldsutsatta kvinnor genom
ökad finansiering till samt stöttning av uppbyggnad
av lokala kvinnojourer (yrkande 4). Motionärerna
anser att kommunerna måste se till att samtliga
våldsutsatta kvinnor som söker hjälp får kompetent
stöd. De finansiella konsekvenserna av ett ökat
ekonomiskt stöd till kvinnojourerna bör kartläggas,
anförs det. I motionen begärs vidare ett
tillkännagivande om kommunernas ansvar gällande de
lokala jourernas basfinansiering (yrkande 6). De
lokala kvinnojourernas existens bygger på
kommunernas godtycke, trots att det för denna typ av
verksamhet är av central betydelse att säkerställa
långsiktighet. Vidare begärs ett tillkännagivande om
tryggad långsiktig basfinansiering av
Rikskvinnocentrums verksamhet (yrkande 8). Enligt
motionärerna har Rikskvinnocentrums finansiella
situation varit ett dilemma ända sedan bildandet.
För att säkra Rikskvinnocentrums expertkompetens bör
regeringen trygga en långsiktig basfinansiering.
I motion So480 av Christina Nenes och Marina
Pettersson (s) begärs ett tillkännagivande om en
trygg finansiering av och ett större samhälleligt
ansvar för kvinnojourerna.
I motion Ju396 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)
begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförs
om att de kunskaper och erfarenheter om våld mot
kvinnor som Rikskvinnocentrum erhållit bör spridas
till sjukvården (yrkande 6).
I motion Ju323 (v) yrkas att riksdagen skall begära
att regeringen tillsätter en utredning om ett
nationellt resurscentrum mot prostitution (yrkande
3). Cen- trumet skall stötta kvinnor som söker
vägar ut ur prostitution samt bör informera
institutioner och yrkesgrupper som möter
prostituerade i sin verksamhet. Enligt motionärerna
bör utredningen även beakta vilka riktade anslag som
krävs till kommunerna för stöd till prostituerade.
Motionärerna begär också ett tillkännagivande om att
regeringen bör skärpa kraven på kommunernas arbete
med konkreta handlingsplaner för hjälp och stöd till
de kvinnor som utsätts för våld (yrkande 5). Enligt
motionärerna bör kvinnojourerna med sin sakkompetens
ingå i detta arbete. I motionen yrkas även ett
tillkännagivande om kvinnojourernas arbete med
kvinnor med annan etnisk bakgrund samt vikten av att
dessa grupper speciellt beaktas (yrkande 7).
Motionärerna betonar vikten av att fokusera på
grupper med annan etnisk bakgrund när det gäller
sexualiserat våld och att uppmärksamma dessa grupper
i socialtjänstens och samverkansgruppernas arbete.
Slutligen yrkas ett tillkännagivande om upprättande
av regionala kvinnocentrum (yrkande 9). För att
tillgodose våldsutsatta kvinnors möjlighet till
specialistvård i hela landet bör en utredning
tillsättas rörande upprättande av och finansiella
förutsättningar för regionala kvinnocentrum med
Rikskvinnocentrum i Uppsala som modell och
samarbetspartner.
I motion Ju324 av Margareta Viklund och Ulla-Britt
Hagström (kd) begärs ett tillkännagivande om att
tillsätta en utredning med uppdrag att upprätta en
handlingsplan med konkreta åtgärder för att minska
kvinnomisshandeln och då ta till vara
kvinnojourernas samlade erfarenheter (yrkande 1).
I motion Ju448 av Viviann Gerdin (c) begärs
tillkännagivanden dels om att ta till vara
Rikskvinnocentrums samlade kunskaper för att ge
misshandlade och våldtagna kvinnor bättre bemötande
(yrkande 3), dels om att bättre ta till vara
kvinnojourernas erfarenheter och kunskaper i
samarbete med myndigheterna (yrkande 5).
I motion So429 av Carina Ohlsson och Kjell Nordström
(s) begärs ett tillkännagivande om vikten av jämnare
och bättre arbetsvillkor för kvinnojourer.
Socialstyrelsen har i årets rapport till regeringen
om statsbidrag till frivillig-organisationer inom
det sociala området föreslagit att gränserna mellan
bidragets huvudområden (alkohol och narkotika,
utsatta barn och våld mot kvinnor) slopas för att få
en större flexibilitet och möjlighet till satsningar
där behoven är störst och insatserna mest
verkningsfulla. Enligt Socialstyrelsen finns det för
närvarande exempelvis skäl att låta medel från
alkohol- och narkotikaområdet överföras till området
utsatta barn eftersom det förstnämnda området enligt
redovisningar i rapporten är överkompenserat och
området utsatta barn underkompenserat.
Socialstyrelsen konstaterar att det samlat sker en
något tydligare utveckling av organisationerna inom
områdena utsatta barn samt våld mot kvinnor. När det
gäller området alkohol och narkotika är bilden mer
splittrad. Inom alkoholområdet medger dock bidragets
storlek att en organisation som utvecklar nya
verksamheter kan få betydande anslagsökningar,
vilket enligt styrelsen i praktiken är omöjligt vad
gäller området utsatta barn och för organisationer
som motverkar våld mot kvinnor. Enligt
Socialstyrelsen talar detta förhållande för ett mer
flexibelt anslag, som ger möjligheter att stödja
verksamhetsområden i utveckling oavsett vilket
huvudområde verksamheterna tillhör.
I betänkande 2000/01:SoU8 Nationell handlingsplan
för att förebygga alkoholskador föreslog utskottet,
med anledning av en motion, ett tillkännagivande
till regeringen om att det vid utformandet av
direktiven rörande fördelning av medel till
kommunerna för att genomföra handlingsplanen bör
skapas möjligheter att i större utsträckning
medelsfördela till frivilligorganisationer vars
verksamhet rör t.ex. kvinnor och barn. Utskottet
ansåg att det bör undvikas att aktuella medel i
alltför stor utsträckning fördelas till etablerade
frivilligorganisationer som arbetar med
missbruksfrågor (s. 44). Riksdagen följde utskottet
(rskr. 2000/01:144).
Utskottet behandlade motionsyrkanden om stöd till
kvinnojourer och Rikskvinnocentrum även vid
behandlingen av förra årets budgetproposition,
betänkande 2000/01:SoU1. Utskottet betonade (s. 76)
att kvinnojourerna utför ett mycket viktigt arbete
för att stödja kvinnor som hotas och misshandlas.
Utskottet konstaterade med tillfredsställelse att
anslaget föreslogs tillföras ytterligare 1,5
miljoner kronor för insatser i syfte att motverka
våld mot kvinnor, bl.a. genom den kunskapsutveckling
som bedrivs inom Rikskvinnocen- trum. Motionerna
avstyrktes. Riksdagen följde utskottet (rskr.
2000/01:96).
Senast i betänkande 2000/01:SoU18 behandlade
utskottet motionsyrkanden om våld mot kvinnor (s. 69
f.). Utskottet avstyrkte motionerna med hänvisning
till det omfattande arbete som pågår på området.
Riksdagen följde utskottet (rskr. 2000/01:259).
Statens institutionsstyrelse (18:2)
I budgetpropositionen föreslås att 671 765 000 kr
anvisas under anslaget 18:2 Statens
institutionsstyrelse. Vidare yrkas att riksdagen
bemyndigar regeringen att under år 2002, i fråga om
ramanslaget 18:2 Statens institutionsstyrelse, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 18 000 000 kr
efter 2002.
Statens institutionsstyrelse (SiS) är
förvaltningsmyndighet för de hem som avses i 12 §
lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård
av unga (särskilda ungdomshem) och lagen (1998:603)
om sluten ungdomsvård samt 22 och 23 §§ lagen
(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM-
hem). Verksamheten är indelad i verksamhetsgrenarna
missbrukarvård vid LVM-hem, ungdomsvård och sluten
ungdomsvård. Ungdomsvården och missbrukarvården
finansieras till omkring 60 % respektive två tredje-
delar med avgifter medan sluten ungdomsvård
finansieras helt via myndighetens anslag.
I budgetpropositionen (s. 121) anförs att tio
vårdplatser inrättades den 1 januari 1999 när den
straffrättsliga påföljden sluten ungdomsvård trädde
i kraft. Påföljden har emellertid fått betydligt
större tillämpning än vad som förutsågs då. Under
2000 utnyttjade SiS i genomsnitt 50 årsplatser för
ungdomar intagna för verkställighet enligt LSU.
Under 2001 kommer SiS att behöva disponera knappt 70
årsplatser. Utvecklingen har inneburit att platser
vid de särskilda ungdomshemmen avsedda för vård med
stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser
om vård av unga har fått tas i anspråk, varvid det
uppstått brist på sådana platser. Under hela det
gångna året har det förekommit köer till vård för de
ungdomar kommunerna önskar placera.
Enligt regeringen pågår utbyggnaden av platser i
ungdomsvården och SiS kommer att ha ca 60 nya
platser i slutet av 2001. Den fortsatta utvecklingen
av påföljden sluten ungdomsvård är svår att bedöma
men mot bakgrund av den successiva ökning av
efterfrågan som skett sedan januari 1999 samt det
faktum att den genomsnittliga strafftiden har ökat
bedöms SiS fr.o.m. 2002 behöva 75 årsplatser i
sluten ungdomsvård. Kostnaderna för LSU-vården har
blivit dyrare än beräknat bl. a. på grund av att
vården förutsätter hög personaltäthet och lokaler
som uppfyller höga krav på säkerhet.
Efterfrågan på LVU-vård visar heller ingen tendens
att minska. För att komma till rätta med köerna till
de särskilda ungdomshemmen och motsvara en förväntad
ökning av efterfrågan bedömer SiS att man behöver
fler platser för vård enligt LVU. Enligt
budgetpropositionen kommer regeringen att noga följa
utvecklingen av den slutna ungdomsvården och vården
vid de särskilda ungdomshemmen. Regeringen har
lämnat uppdrag till Brottsförebyggande rådet,
Socialstyrelsen och SiS att gemensamt utvärdera den
påföljdsreform för unga lagöverträdare som trädde i
kraft den 1 januari 1999. Uppdraget innefattar att
följa upp och utvärdera påföljden överlämnande till
vård inom socialtjänsten såvitt avser dess
användning och innehåll samt att följa upp och
utvärdera påföljden sluten ungdomsvård såväl inom
ramen för det straffrättsliga systemet som
verkställigheten.
I samband med 2001 års ekonomiska vårproposition
tillfördes anslaget 20 miljoner kronor fr.o.m. 2002
och 30 miljoner kronor per år fr.o.m. 2003 och
framåt. Regeringen föreslår nu att anslaget utökas
med ytterligare 30 miljoner kronor fr.o.m. 2002.
I motion So567 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen anvisar 567 765 000 kr till
anslaget 18:2 Statens institutionsstyrelse för år
2002 (yrkande 22). Enligt motionärerna fungerar
verksamheten vid SiS inte tillfredsställande.
Särskilt kösituationen är allvarlig. Den nya
påföljden sluten ungdomsvård tränger ut andra
nödvändiga placeringar. Motionärerna anser att den
slutna ungdomsvården bör överföras till
kriminalvården. Överföringen innebär att anslaget
till SiS kan minskas med 104 miljoner kronor för år
2002.
I motion So434 av Raimo Pärssinen och Per-Olof
Svensson (s) yrkas ett tillkännagivande om behovet
av antal platser hos SiS. Motionärerna anför att SiS
placeringsresurser inte har ökat i önskvärd
omfattning.
I motion So211 av Harald Nordlund (fp) yrkas att
riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till översyn av kostnadsansvaret för ungdoms-vården,
i syfte att skapa ekonomiska incitament för tidiga
insatser. Motionären anför att det finns risk för
att kostnaderna i högre grad än vårdbehovet blir
avgörande för när insatser sätts in. Placering till
sluten ungdomsvård som följer av dom medför inga
kostnader för kommunerna medan en placering på samma
institution enligt LVU innebär kostnader på flera
tusen kronor per dygn för kommunerna.
Ett motionsyrkande om att överföra den slutna
ungdomsvården till kriminalvården och därigenom
minska anslaget till SiS avstyrkte utskottet i det
av riksdagen godkända betänkandet 2000/01:SoU1.
Utvecklingsmedel till åtgärder för
hemlösa (18:3)
I budgetpropositionen föreslås att 10 000 000 kr
anvisas under anslaget 18:3 Utvecklingsmedel till
åtgärder för hemlösa.
Regeringen tillkallade i december 1998 en parla-
mentarisk kommitté med uppgift att föreslå och
initiera åtgärder som syftar till att skapa en
bättre situation för hemlösa och förhindra att
hemlöshet uppstår (dir. 1998:108). Samtidigt
avsattes 30 miljoner kronor under sammanlagt tre år
för att pröva olika metoder för att långsiktigt
komma till rätta med hemlösheten. Kommittén, som
avslutar sitt arbete vid 2001 års utgång, har haft i
uppdrag att bereda och till regeringen lämna förslag
till stöd till projekt som finansierats av
utvecklingsmedel till hemlösa.
Regeringen bedömer att stimulansmedlen har
bidragit till att lyfta fram problem som är
förknippade med hemlöshet. Flera initiativ till
utvecklingsprojekt har tagits, som sammantaget har
givit värdefull kunskap om metoder som kan vara
verksamma för att långsiktigt komma till rätta med
hemlöshet. Regeringen har därför avsatt
30 000 000 kr i vårbudgeten 2001 för fortsatta
utvecklingsinsatser i sammanlagt tre år.
I motion So567 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen beslutar att anslaget 18:3
Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa skall
disponeras av Socialstyrelsen (yrkande 23).
I motion Bo246 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
ett tillkännagivande om särskilda initiativ för att
förbättra situationen för dem som blivit hemlösa
till följd av avvecklingar inom vård och omsorg
(yrkande 3). Enligt motionärerna kan konstateras att
de som skrivits ut från psykiatrisk sluten vård är
kraftigt överrepresenterade bland dem som vräkts
under de senaste fem åren.
I motion Bo246 (v) begärs vidare ett
tillkännagivande om att Socialstyrelsen och Boverket
tillsammans skall kartlägga hemlösheten minst vart
tredje år (yrkande 1). Motionärerna anser det
rimligt att uppföljning och kartläggning av
problemet ingår som en självklar del i
Socialstyrelsens verksamhet. I motionen begärs även
ett tillkännagivande om att ge Kommittén för hemlösa
i uppdrag att ta fram särskilda åtgärder för hemlösa
kvinnor (yrkande 2). Uppdraget skall ske utifrån
hemlösa kvinnors specifika förutsättningar och
problem, anförs det. Motionärerna begär slutligen
ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda
och lägga fram förslag till ändringar i
socialtjänstlagen (yrkande 11). Motionärerna anför
att socialtjänstlagen inte garanterar rätten till
eget boende utan endast tak över huvudet.
I motion Bo243 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd)
begärs ett tillkännagivande om att socialtjänstlagen
skall ge stöd för boende som en social rättighet
(yrkande 5). Motionärerna påpekar att det i Sverige,
frånsett rätten till specialanpassad bostad för
äldre och funktionshindrade, inte finns någon
reglerad rätt till bostad ens för de mest utsatta
individer som aldrig kommer att få bostad på den
vanliga marknaden. I motionen begärs vidare ett
tillkännagivande om en rikstäckande kampanj med en
nollvision för hemlösheten (yrkande 8). Slutligen
begärs ett tillkännagivande om att Kommittén för
hemlösa får ett förlängt förordnande (yrkande 9).
Motionärerna anser att kommittén bör fortsätta sitt
arbete även efter 2001 och att uppdraget bör breddas
till att även handla om missbrukarvård i samarbete
med myndigheter och organisationer.
I motion So357 av Margareta Viklund m.fl. (kd)
begärs ett tillkännagivande om att en handlingsplan
med åtgärdsprogram bör utformas i samverkan mellan
staten, landstingen och kommunerna för att komma
tillrätta med de hemlösas situation. I
handlingsplanen bör de olika huvudmännens
ansvarsområden tydligt klargöras (yrkande 1).
Motionärerna begär vidare ett tillkännagivande om
att den erfarenhet som finns av goda behandlings-
och vårdresultat måste tas till vara i ett aktivt
arbete för de hemlösa (yrkande 2).
I motion So375 av Dan Kihlström och Ulla-Britt
Hagström (kd) begärs tillkännagivanden om en
nationell kampanj om utrotning av hemlösheten
(yrkande 1) samt om att den planerade folk- och
bostadsräkningen skall ta fram ett tydligt underlag
om hemlösa för att skapa möjligheter för en
nollvision (yrkande 3). Motionärerna begär vidare
ett tillkännagivande om att frivillig-
organisationerna och deras arbete bland hemlösa
uppvärderas (yrkande 2). Vidare yrkas
tillkännagivanden om att ta vara på och sprida de
goda exemplen (yrkande 5) samt om forskningen om
hemlösa (yrkande 6).
I motion So501 av Agne Hansson m.fl. (c) begärs ett
tillkännagivande om vad i motionen anförs om de
hemlösas bostadsbehov (yrkande 3). Motionärerna
anför att rätten till en bra bostad till rimlig
kostnad är en social rättighet och en del av
välfärden som skall omfatta alla människor. Det
behövs fler natthärbärgen och fler alternativ till
dessa, med personal som stöd till de hemlösa, anförs
det vidare.
I motion So435 av Per-Olof Svensson och Raimo
Pärssinen (s) begärs ett tillkännagivande om rätten
till bostad.
Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om
att här ifrågavarande anslag skall disponeras av
Socialstyrelsen, senast i samband med förra årets
budgetbehandling. Utskottet vidhöll i betänkande
2000/01:SoU1 (s. 77) att en lösning på
hemlöshetsproblemen förutsätter ett brett spektrum
av initiativ och en bred förankring. Enligt
utskottet bör medlen därför disponeras av regeringen
och de initiativ som tas ske inom ramen för en
bredare politisk samverkan. Motionen avstyrktes.
Senast i det av riksdagen godkända betänkandet
2000/01:SoU18 (s. 91) avstyrkte utskottet
motionsyrkanden om insatser för hemlösa och om
ändringar i socialtjänstlagen rörande rätten till
bostad. Utskottet vidhöll sin tidigare uppfattning
att det är angeläget med konkreta och omedelbara
insatser för att bistå de hemlösa och att slutmålet
måste vara att människor skall kunna få egna
bostäder. Utskottet konstaterade samtidigt att ett
omfattande arbete pågår på många håll och avstyrkte
motionerna.
Statsbidrag till kvinnojourer (18:4,
förslag till nytt anslag)
I motion So566 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att
riksdagen för budgetåret 2002 anvisar 10 000 000 kr
till ett nytt anslag 18:4 Statsbidrag till
kvinnojourer (yrkande 28 delvis). Enligt
motionärernas mening får landets kvinnojourer för
små anslag för att kunna bedriva sin värdefulla
verksamhet effektivt.
I motion A211 av Maria Larsson m.fl. (kd) begärs ett
tillkännagivande om ökat stöd till nya kvinnojourer
(yrkande 32). Motionärerna anför att
Kristdemokraterna vill anslå ytterligare 10 miljoner
kronor till start av fler lokala kvinnojourer
eftersom många kommuner i dag saknar en kvinnojour.
Övriga frågor inom politikområdet
I fem motioner begärs tillkännagivanden om svenska
socialarbetare i Köpenhamn.
I motionerna So231 av Anna Åkerhielm och Ewa
Thalén Finné (m), So458 av Tasso Stafilidis m.fl.
(v) och So313 av Caroline Hagström m.fl. (kd) anförs
att verksamheten bör återupptas och finansieras av
staten.
I motion So309 av Ulf Nilsson (fp) anförs att
staten bör ta ett övergripande ansvar, att ett
system för samarbete mellan olika kommuner bör
utvecklas samt att regeringen bör utreda
möjligheterna att hjälpa svenskar som hamnat i
sociala svårigheter i Köpenhamn.
I motion So512 av Morgan Johansson m.fl. (s)
anförs att det är av nationellt intresse att
verksamheten kan återupptas.
Sedan 1971 har Sverige haft svenska socialarbetare på plats i
Köpenhamn för att bistå svenskar som av skilda skäl
hamnat i svårigheter i samband med besök där. Fram
till år 1996 finansierades verksamheten via
Socialstyrelsens anslag. Därefter åtog sig Malmö
kommun att med utvecklingsmedel från Socialstyrelsen
och i projektform utveckla verksamheten. Vid
årsskiftet 2000/01 upphörde det ekonomiska stödet
från Socialstyrelsen. Under innevarande år har Malmö
kommun bekostat verksamheten, som dock lades ned den
1 september 2001.
I ett interpellationssvar den 28 november 2000
anförde socialministern bl.a. att det aldrig varit
fråga om att Socialstyrelsen skulle ge ekonomiskt
stöd till en permanent verksamhet. Utgångspunkten
för överenskommelsen mellan Malmö kommun och
Socialstyrelsen var att socialtjänsten är ett
kommunalt ansvar, inte ett statligt. Socialministern
anförde att den statliga finansieringen av två
socialarbetare i Köpenhamn har varit ett unikt
avsteg från vad som normalt gäller.
I betänkandet Konsulärt bistånd till svenskar
utomlands (SOU 2001:70) konstateras det att
utlandsmyndigheterna inte kan ersätta den hjälp och
det stöd som människor i akuta psykiska
sjukdomstillstånd eller med gravt alkohol- eller
drogmissbruk har rätt till i sina hemkommuner.
Kommittén föreslår bl.a. att de utlandsmyndigheter
som har många konsulära biståndsärenden med social
och psykiatrisk problematik tillförs resurser i form
av särskilt utbildad personal eller externt
expertstöd och att man vid rekryteringen av personal
vid dessa myndigheter särskilt beaktar behovet av
kompetens på detta område.
Betänkandet är för närvarande under
remissbehandling.
Politikområde Forskningspolitik under
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning
Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Forskning (26:2)
I budgetpropositionen föreslås att 268 171 000 kr
anvisas under anslaget 26:2 Forskningsrådet för
arbetsliv och socialvetenskap: Forskning. Vidare
yrkas att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2002, i fråga om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet
för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 550 000 000 kr
efter 2002.
Ändamålet med anslaget är att främja och stödja
grundforskning och behovsstyrd forskning inom
arbetslivsområdet, socialvetenskap och folk-
hälsovetenskap samt att bedriva forsknings-
information. En mycket angelägen uppgift för rådet
är att ta initiativ till tvärvetenskapliga
satsningar som berör både arbetsliv och sociala
förhållanden.
I motion So566 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att
riksdagen för budgetåret 2002 anvisar 14 miljoner
kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget
26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Forskning (yrkande 28 delvis).
Motionärerna anför att de vill göra besparingar på
ett antal myndigheters administration med 5 %.
I motion So448 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
att riksdagen för budgetåret 2002 anvisar 50
miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit till
anslaget 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Forskning (yrkande 6 delvis).
Utskottet behandlade ett likalydande yrkande som nu
ifrågavarande motion So566 yrkande 28 i betänkande
2000/01:SoU1. Utskottet anförde att det såg mycket
positivt på de förstärkningar av
forskningsverksamheten inom äldrepolitik och
handikappolitik som riksdagen beslutat om under
senare år. Utskottet fann den föreslagna
medelsanvisningen väl avvägd och avstyrkte
motionsyrkandet i aktuell del (s. 77).
Övrig medelsanvisning
Regeringens förslag till medelsanvisning till anslag
26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Förvaltning har inte mött någon
erinran i form av motioner.
Förslag till regeländringar
Regeringen föreslår att pågående försök med kommunal
primärvård förlängs till utgången av 2003.
Regeringen anför att försöksverksamheten bör
förlängas i avvaktan på att Samverkansutredningens
betänkande Samverkan - om gemensamma nämnder på
vård- och omsorgsområdet (SOU 2000:114) behandlats i
Regeringskansliet.
Regeringen föreslår vidare att tiden för att
ansöka om ersättning enligt lagen (1999:332) om
ersättning till steriliserade i vissa fall förlängs
till den 31 december 2002. Enligt regeringen kan det
finnas ett inte obetydligt antal
ersättningsberättigade som av olika skäl ännu inte
ansökt om ersättning. Tiden för ansökan om
ersättning bör därför förlängas ytterligare en tid.
Utskottets ställningstaganden
Inledning
Utskottet behandlar först frågan om anslag inom
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg. Utskottet behandlar sedan de bemyndiganden
som begärs i propositionen och de lagförslag som
läggs fram. Slutligen behandlas ett antal särskilda
frågor som aktualiserats i olika motioner under
allmänna motionstiden åren 2000 och 2001.
Anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård,
sjukvård och social omsorg
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör för år 2002 anvisa anslag under
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg enligt utskottets förslag i
bilaga 4. Riksdagen bifaller därmed
proposition 2001/02:1, utgiftsområde 9 punkt
9 och avslår motionsyrkandena som förtecknats
i bilaga 5. Riksdagen bör som sin mening
tillkännage för regeringen vad utskottet
anfört om särskilt anslagsvillkor för
anslaget 13:3 Bidrag till hälso- och
sjukvård. Riksdagen bifaller därmed motion
2001/02:Sf375 i denna del. Vidare bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört om fördelningen av
statsbidrag till frivilligorganisationerna
inom det sociala området. Riksdagen bifaller
därmed delvis motionerna 2001/02:So247 och
2001/02:So428.
Hälso- och sjukvårdspolitik
Regeringen föreslår att 2 179 000 000 kr anvisas
under anslag 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. avseende
tandvårdsstödet och ersättning till
sjukvårdshuvudmännen. Två partier föreslår att
ytterligare medel skall tillföras
tandvårdsförsäkringen. Moderaterna föreslår i motion
So567 yrkande 1 att anslaget höjs med 100 miljoner
kronor. Vidare begär Moderaterna i motion So266 ett
tillkännagivande om att tandvårdsförsäkringen borde
ändras så att även personer mellan 30 och 65 år kan
få ett högkostnadsskydd. Folkpartiet förordar i
motionerna Fi294 yrkande 15 (delvis) och So601
(delvis) en höjning av anslaget med 300 miljoner
kronor. Vidare begärs i motion So583 (c) yrkande 3
en omfördelning av en miljon kronor från
Socialstyrelsens kompetenscen- trum till
Metallbiologiskt Centrum. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till medelsanvisning till
anslaget 13:1 och avstyrker motionerna Fi294 (fp)
yrkande 15 (delvis), So266 (m), So567 (m) yrkande 1,
So583 (c) yrkande 3 och So601 (fp) (delvis).
Utskottet behandlar under avsnittet Övriga frågor
ytterligare motionsyrkanden rörande tandvård.
Regeringen föreslår att 17 624 000 000 kr anvisas
under anslag 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen.
Moderaterna anser i motion So567 yrkande 2 att
riksdagen bör anslå 2,7 miljarder kronor mindre än
vad regeringen föreslagit. Folkpartiet föreslår i
motionerna Fi294 yrkande 15 delvis och So601 delvis
att riksdagen anvisar 500 000 000 kr mindre än vad
regeringen föreslagit. Vidare begär Moderaterna i
motionerna So261 yrkandena 1-8 och 11-13, So3
yrkande 18 och So620 yrkande 9 tillkännagivanden om
att läkemedelsförmånen på sikt bör ingå i en
obligatorisk hälsoförsäkring, att återföra
kostnadsansvaret för läkemedel till staten,
avskaffat receptregister, finansiering av s.k.
komfortläkemedel, receptfria mediciner och
receptbeläggning, parallellimport och generiska
preparat, förbättrat förskrivningsstöd, frivillig
offentlig läkemedelsförsäkring, förbättrad
priskonkurrens på läkemedelsområdet och
läkemedelsförsäljning på postorder och på Internet.
Kristdemokraterna begär i motion So566 yrkande 22
ett tillkännagivande om telefonrådgivning och
opartisk information om läkemedel. Centerpartiet
föreslår ett tillkännagivande om behovet av
effektiviseringar och kostnadsreduceringar i
läkemedelsförmånen (motion So448 yrkande 5).
Folkpartiet begär i motion So628 yrkande 14 ett
tillkännagivande om åtgärder för att minska
kostnaderna för läkemedel.
Enligt uppgift från Socialdepartementet har
regeringen för avsikt att i december 2001 presentera
en proposition om den nya läkemedelsförmånen. Enligt
utskottets mening bör riksdagen avvakta regeringens
kommande förslag på området. Utskottet ställer sig
bakom regeringens förslag till medelstilldelning.
Motionerna Fi294 (fp) yrkande 15 (delvis), So3 (m)
yrkande 18, So261 (m) yrkandena 1-8 och 11-13, So448
(c) yrkande 5, So566 (kd) yrkande 22, So567 (m)
yrkande 2, So601 (fp) (delvis), So620 (m) yrkande 9
och So628 (fp) yrkande 14 avstyrks.
Regeringen föreslår att 310 224 000 kr anvisas under
anslag 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård. I
propositionen anförs att 100 miljoner kronor av
anslaget skall användas för finansiell samordning. I
motion Sf375 (s, v, mp) delvis begärs att medlen för
finansiell samordning "återförs till respektive
utgiftsområde". Moderaterna begär i motion So567
yrkande 3 att riksdagen anvisar 705 000 000 kr
utöver vad regeringen föreslår. Kristdemokraterna
föreslår i motion So566 yrkande 28 delvis att
riksdagen anvisar 10 miljoner kronor mindre än vad
regeringen föreslagit.
Utskottet avstyrker förslaget i
budgetpropositionen att 100 miljoner kronor av de
anslagna medlen skall förses med ett särskilt
anslagsvillkor. Utskottet tillstyrker därmed motion
Sf375 (s, v, mp) i denna del. Vad utskottet nu
anfört bör ges regeringen till känna. I övrigt
tillstyrker utskottet regeringens förslag till
medelsfördelning. Motionerna So566 (kd) yrkande 28
(delvis) och So567 (m) yrkande 3 avstyrks.
Regeringen föreslår att 36 653 000 kr anvisas under
anslag 13:4 Statens beredning för utvärdering av
medicinsk metodik. Moderaterna föreslår i motion
So567 yrkande 4 att anslaget ökas med 10 miljoner
kronor jämfört med regeringens förslag. Utskottet
anser emellertid att den föreslagna
medelstilldelningen är väl avvägd och avstyrker
motionen.
Regeringen föreslår att 460 736 000 kr anvisas under
anslag 13:6 Socialstyrelsen. Moderaterna föreslår i
motion So567 yrkande 5 att anslaget minskas med
111 729 000 kr jämfört med regeringens förslag.
Enligt motionärerna bör budgetmedel överföras från
Socialstyrelsen till ett nytt anslag;
Medicinalstyrelsen. Kristdemokraterna föreslår i
motion So566 yrkande 28 (delvis) att anslaget
minskas med 23 miljoner kronor. Enligt motionärerna
bör besparingar göras i Socialstyrelsens
administration. I motion So448 yrkande 6 (delvis)
föreslår Centerpartiet att anslaget minskas med 50
miljoner kronor. Även dessa motionärer föreslår
besparingar i myndighetens administration. Av
budgetpropositionen framgår att ett
omställningsarbete genomförts inom Socialstyrelsen
för att bättre anpassa myndigheten till nu rådande
krav och förväntningar. Utskottet anser att den
föreslagna medelstilldelningen är väl avvägd.
Motionerna So448 (c) yrkande 6 (delvis), So566 (kd)
yrkande 28 (delvis) och So567 (m) yrkande 5
avstyrks. Utskottet återkommer till anslaget rörande
Medicinalstyrelsen omedelbart nedan.
Moderaterna har i motion So567 yrkande 6 föreslagit
ett nytt anslag 13:7 Medicinalstyrelsen och anvisar
111 729 000 kr för detta ändamål. Motionärerna har
föreslagit en förstärkning av den oberoende
tillsynen på sjukvårdsområdet genom inrättande av en
särskild medicinalstyrelse. Motionsyrkanden om att
inrätta en statlig medicinalstyrelse har avslagits
av riksdagen vid upprepade tillfällen, senast i
förra årets budgetbetänkande 2000/01:SoU1. Utskottet
vidhåller denna inställning och avstyrker
motionsyrkandet.
Moderaterna har i motionerna So567 yrkande 7 och
So611 yrkande 10 föreslagit ett nytt anslag 13:8
Stimulansbidrag för psykiatrin och anvisar 200
miljoner kronor för ändamålet. Utskottet konstaterar
att vården och omsorgen kommer att tillföras
ekonomiska resurser de närmaste åren och att
psykiatrin är ett av de områden som särskilt kommer
att prioriteras. Utskottet anser inte att det finns
skäl att inrätta ett nytt anslag på det aktuella
området. Motionerna So567 (m) yrkande 7 och So611
(m) yrkande 10 avstyrks.
Kristdemokraterna har i motion So566 yrkande 28
(delvis) föreslagit ett nytt anslag 13:9 Forskning
kring palliativ vård. Enligt motionärerna har
Kommittén om vård i livets slutskede konstaterat att
vården i livets slutskede har stora brister.
Motionärerna begär vidare i yrkandena 12 och 13 i
samma motion tillkännagivanden om god vård i livets
slutskede samt om hospis och palliativ vård.
Kristdemokraterna begär vidare i motion So363
yrkandena 1 och 2 att hospisverksamheten bör byggas
ut i samtliga landsting samt att utökade resurser
till forskning om hospis- och anestesivård frigörs.
Utskottet vill erinra om att ett enigt utskott
ställt sig bakom riktlinjer för prioriteringar inom
hälso- och sjukvården (prop. 1996/97:60, bet.
1996/97:SoU14, rskr. 1996/97:186) samt att det av
dessa riktlinjer framgår att palliativ vård och vård
i livets slutskede tillhör prioriteringsgrupp 1.
Kommittén om vård i livets slutskede överlämnade
vidare i januari 2001 slutbetänkandet Döden angår
oss alla - värdig vård vid livets slut (SOU 2001:6).
I betänkandet, som nu bereds i Regeringskansliet,
berörs flera av de frågor som motionärerna tar upp.
Enligt utskottets mening bör riksdagen avvakta
regeringens kommande förslag på området. Skäl saknas
att initiera ett nytt anslag. Motionerna So363 (kd)
yrkandena 1 och 2 och So566 (kd) yrkandena 12, 13
och 28 (delvis) avstyrks.
Centerpartiet har i motionerna So448 yrkandena 3 och
6 (delvis) och So303 yrkande 29 föreslagit ett nytt
anslag 13:10 Hälsonät och anvisar 25 miljoner kronor
för detta ändamål. Utskottet vidhåller sin
inställning om det angelägna i att utnyttja
informationsteknikens möjligheter inom vården och
omsorgen. Som framgår av tidigare redovisning pågår
ett aktivt arbete på olika nivåer med dessa frågor.
Skäl saknas att initiera ett nytt anslag.
Motionsyrkandena avstyrks.
Utskottet har ingen erinran mot den föreslagna
medelsanvisningen till 13:5 Hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd. Förslaget har inte föranlett motioner.
Folkhälsopolitik
Regeringen föreslår att 58 122 000 kr anvisas under
anslag 14:1 Insatser mot aids. Moderaterna föreslår
i motion So567 yrkande 8 att anslaget ökas med 76
miljoner kronor för att bl.a. kunna säkerställa ett
fortsatt kraftfullt hivpreventivt arbete. I motion
So372 yrkande 6 framställs ett liknande yrkande från
samma parti. Utskottet anser den av regeringen
föreslagna medelsanvisningen väl avvägd.
Motionsyrkandena avstyrks. Utskottet återkommer
nedan till hiv- och aidsprevention.
Regeringen föreslår att 122 403 000 kr anvisas under
anslag 14:4 Statens folkhälsoinstitut. Moderaterna
föreslår i motion So567 yrkande 9 att riksdagen bör
anslå knappt 60 miljoner kronor mindre än vad
regeringen föreslår. Enligt motionärerna bör det
statliga engagemanget kraftigt minska till förmån
för regionalt och lokalt folkhälsoarbete.
Kristdemokraterna föreslår i motion So566 yrkande 28
(delvis) att riksdagen anvisar 10 miljoner kronor
mindre än vad regeringen föreslår. Centerpartiet
föreslår i motion So448 yrkande 6 (delvis) att
riksdagen anvisar 6 miljoner kronor mindre än vad
regeringen föreslår. Enligt motionärerna bör
besparingar ske inom administrationen. I två m-
motioner, So299 och So282, anförs att Statens
folkhälsoinstitut bör läggas ned respektive bör
infogas i Socialstyrelsen. Utskottet som inte delar
synpunkterna anser att den föreslagna medelsanvis-
ningen är väl avvägd och avstyrker motionsyrkandena.
Utskottet behandlar nedan motionsyrkanden rörande
Statens folkhälsoinstituts uppgifter.
Regeringen föreslår att 161 034 000 kr anvisas under
anslag 14:5 Smittskyddsinstitutet. Kristdemokraterna
föreslår i motion So566 yrkande 28 (delvis) att
riksdagen bör anslå 8 miljoner kronor mindre än
regeringens förslag. Den medelsanvisning regeringen
föreslår tillstyrks av utskottet. Motionen avstyrks.
Regeringen föreslår att 86 554 000 kr anvisas under
anslag 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder. Moderaterna
föreslår i motion So567 yrkande 10 att riksdagen bör
anslå 43 miljoner kronor mindre än regeringens
förslag. Kristdemokraterna föreslår i motion So566
yrkande 28 (delvis) att riksdagen anvisar 30
miljoner kronor mindre än regeringen föreslår. Den
medelsanvisning regeringen föreslår tillstyrks av
utskottet. Utskottet återkommer nedan under anslaget
18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
med ett tillkännagivande av innebörd att
användningsområdet för anslagsposterna 14.7.1 och
18.1.3 bör vidgas och ses som en helhet fr.om. den 1
januari 2002. Motionerna avstyrks. Utskottet
behandlar nedan motionsyrkanden rörande spelberoende
samt fördelning av medel till bl.a.
nykterhetsorganisationerna.
Regeringen föreslår att 302 500 000 kr anvisas under anslag
14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder.
Moderaterna föreslår i motion So567 yrkande 11 att
riksdagen bör anslå 65 miljoner kronor mindre än
regeringens förslag. Motionärerna anför att
ytterligare medel måste tillskjutas på
alkoholområdet i dess helhet för att arbetet skall
få tillräckligt genomslag. Finansieringen bör ske
bl.a. genom att bidragen till nykterhetsrörelsen
minskar. Folkpartiet föreslår i motion Fi294 yrkande
15 (delvis) att riksdagen anslår 150 miljoner kronor
mer än vad regeringen föreslagit. Ett likalydande
yrkande föreslås i motion So601 (delvis) från samma
parti. Enligt utskottets mening har
internationaliseringen och det svenska EU-inträdet
ändrat förutsättningarna för svensk alkohol- och
narkotikapolitik. Utskottet delar regeringens
bedömning att det förebyggande arbetet blir av
avgörande betydelse för att motverka alkohol- och
narkotikamissbrukets utbredning. Den nationella
handlingsplanen för att förebygga alkoholskador
(prop. 2000/01:20, bet 2000/01:SoU8, rskr.
2000/01:144) och den aviserade nationella
handlingsplanen för att förebygga missbruk av
narkotika kommer enligt utskottets mening att stärka
detta arbete. Utskottet ställer sig bakom
regeringens förslag till medelsanvisning och
avstyrker motionerna So567 (m) yrkande 11, Fi294
(fp) yrkande 15 (delvis) och So601 (delvis) (fp).
Utskottet behandlar nedan ett motionsyrkande rörande
statsbidrag för drogförebyggande verksamhet.
Regeringen föreslår att 410 000 kr anvisas under
anslag 14:9 Alkoholsortimentsnämnden. Moderaterna
föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag
att anvisa medel till anslaget (motion So567 yrkande
12). Motionärerna anser att Alkoholsortimentsnämnden
bör läggas ned. Nämndens huvudsakliga syfte är att
säkerställa att detaljhandelsmonopolet
(Systembolaget AB) fungerar icke-diskriminerande
gentemot leverantörer. Enligt utskottet bör nämnden
vara kvar i sin nuvarande form. Utskottet
tillstyrker medelstilldelningen. Motionen avstyrks.
Moderaterna har i motion So567 yrkande 13 föreslagit
ett nytt anslag 14:10 Lokalt folkhälsoarbete.
Motionärerna vill under år 2002 anvisa 29 miljoner
kronor för att stimulera framväxten av ytterligare
regionalt och lokalt folkhälsoarbete som bättre än
Statens folkhälsoinstitut kan tillfredsställa de
behov som finns. Utskottet konstaterar att
Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande Hälsa
på lika villkor - nationella mål för folkhälsan (SOU
2000:91) är föremål för beredning i
Regeringskansliet. En proposition förväntas i janu-
ari 2002. Utskottet anser att skäl saknas att anslå
medel till ett nytt anslag inom området. Motionen
avstyrks.
Kristdemokraterna har i motion So566 yrkande 28
(delvis) föreslagit ett nytt anslag 14:11 Nationell
kampanj mot alkohol och narkotika. Motionärerna
vill, i avvaktan på den kommande nationella
handlingsplanen mot narkotika, under en
treårsperiod årligen avsätta 15 miljoner kronor till
en nationell kampanj mot droger och alkohol riktad
mot skolungdomar. Utskottet anser att frågan om
skolungdomarnas drogvanor är av största vikt och
erinrar om att resurser för opinionsbildning och
information innefattande bl.a. denna grupp har
satsats i anledning av den nationella
handlingsplanen för att förebygga alkoholskador. Med
tanke på att regeringen också har aviserat att den
inom kort avser att till riksdagen avlämna en
proposition med förslag till Nationell handlingsplan
för att förebygga missbruk av narkotika anser ut-
skottet dock att skäl saknas att anslå medel till
ett nytt anslag. Motionen avstyrks.
Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna
medelsanvisningarna till 14:2 Bidrag till WHO, 14:3
Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan och 14:6
Institutet för psykosocial medicin. Förslagen har
inte föranlett motioner.
Barnpolitik
Regeringens förslag till medelsanvisning till 15:1
Barnombudsmannen och 15:2 Statens nämnd för
internationella adoptionsfrågor har inte mött någon
erinran i form av motioner. Utskottet tillstyrker de
föreslagna medelsanvisningarna.
Handikappolitik
I budgetpropositionen föreslås att 90 000 000 kr
anvisas under anslag 16:1 Personligt ombud.
Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna
medelsanvisningen. I motion So330 (m) begärs
tillkännagivande om att försöken med personliga
ombud bör utvecklas även på nationell nivå.
Socialstyrelsen har alltsedan bidraget tillkom år
2000 tillsammans med länsstyrelserna på regeringens
uppdrag arbetat för att verksamheten skall bli
rikstäckande. Utskottet konstaterar med
tillfredsställelse att detta arbete har varit
framgångsrikt och att personligt ombud nu har
införts i de flesta kommuner. Motionen får mot denna
bakgrund anses tillgodosedd.
I budgetpropositionen föreslås att 275 000 000 kr
anvisas under anslag 16:2 Vissa statsbidrag inom
handikappområdet. I motion So333 (kd) begärs till-
kännagivande om fördelningen av bidraget för
tolktjänst. Även i motionerna So519 (s), So213 (c)
och So631 (mp) yrkande 1 framförs yrkanden med
liknande innehåll. Utskottet finner den föreslagna
medelsanvisningen väl avvägd. Utskottet är inte
berett att göra något tillkännagivande med anledning
av motionerna. Dessa avstyrks.
I budgetpropositionen föreslås att 80 394 000 kr
anvisas under anslag 16:4 Bidrag till viss
verksamhet för personer med funktionshinder.
Moderaterna föreslår i motion So567 yrkande 14 att
anslaget tillförs ytterligare 1 miljon kronor till
bidrag till handikapporganisationernas
rekreationsanläggningar. Utskottet delar regeringens
uppfattning att handikapporganisationerna som får
del av anslaget genom sina verksamheter svarar för
insatser som är av stor betydelse för personer med
funktionshinder. Utskottet anser dock inte att
stödet nu skall utökas utöver vad regeringen
föreslår. Utskottet tillstyrker därmed den
föreslagna medelsanvisningen och avstyrker
motionsyrkandet.
Regeringen föreslår att 157 248 000 kr anvisas under
anslag 16:5 Bidrag till handikapporganisationer.
Moderaterna yrkar i motion So567 yrkande 15 att
anslaget tillförs ytterligare 2 miljoner kronor för
stöd åt små organisationer. Stöd till små
organisationer begärs också i motion So611 (m)
yrkande 13. Utskottet konstaterar att anslaget har
tillförts ytterligare 28 miljoner kronor per år från
budgetåret 2001 för att möta det ökade resursbehovet
hos handikapporganisationerna. Vidare skall
Socialstyrelsen på regeringens uppdrag kartlägga och
analysera effekterna av bestämmelserna i den nya
förordningen (2000:7). Uppdraget avses att redovisas
inom kort. Riksdagen bör inte ta något initiativ med
anledning av motionerna. Utskottet tillstyrker
därmed medelsanvisningen och avstyrker motionerna.
Utskottet återkommer till frågan om regler för stöd
till handikapporganisationer.
Utskottet anser att anslaget 16:6 Bidrag till
utrustning för elektronisk kommunikation bör
bibehållas och att uppföljningen av de regler som
utvecklats av Socialstyrelsen bör avvaktas.
Utskottet kan därför inte biträda Moderaternas
förslag att slå samman anslaget med anslaget för
bilstödet för att införa en statlig hjälpme-
delsgaranti. Motion So567 yrkande 16 avstyrks
därmed. Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen om 21 777 000 kr.
I budgetpropositionen föreslås att 164 000 000 kr
anvisas under anslag 16:7 Bilstöd till handikappade.
Utskottet finner inledningvis skäl att peka på att
den ovan beskrivna förordningsändringen, varigenom
utbetalningarna för bilstöd begränsades så att de
för respektive budgetår ryms inom ramen för de medel
som anslås, trädde i kraft under hösten 1997.
Utskottet kan vidare inte, som just redovisats,
biträda Moderaternas förslag att slå samman anslaget
med anslaget för bidrag för utrustning för
elektronisk kommunikation för att införa en statlig
hjälpmedelsgaranti. Motion So567 yrkande 17 avstyrks
därmed. Utskottet har inget att erinra mot den i
propositionen föreslagna medelsanvisningen och
avstyrker därmed Kristdemokraternas förslag i motion
So566 yrkande 27 och yrkande 28 (delvis) om att
tillföra anslaget ytterligare 20 miljoner kronor. Av
samma skäl avstyrker utskottet Centerpartiets och
Folkpartiets förslag om att tillföra anslaget
ytterligare 50 miljoner kronor respektive 25
miljoner kronor. Motionerna So240 (c) yrkande 14,
So448 (c) yrkande 4 och yrkande 6 (delvis) samt
Fi294 (fp) yrkande 15 (delvis) och So601 (delvis)
(fp) avstyrks. Utskottet återkommer i frågan om
regler för bilstödet.
I budgetpropositionen föreslås att 7 606 000 000 kr
anvisas under anslag 16:8 Kostnader för statlig
assistansersättning. Två partier vill tillföra
ytterligare medel till anslaget. Moderaterna
föreslår i motion So567 yrkande 18 att ytterligare 1
miljard kronor tillförs anslaget och att det
ekonomiska ansvaret för de 20 första timmarna
återförs till staten, att rätten till personlig
assistans i skola och vid vistelse på dagcenter
återinförs och att schabloniseringen av
assistansersättningen upphör. Vidare vill de införa
en rätt till personlig assistans också för dem som
bor i gruppboende. Likartade krav finns också i
motionerna So215 (m) och So611 (m) yrkandena 7 och
8. Folkpartiet föreslår i motion Fi294 yrkande 15
(delvis) att anslaget tillförs ytterligare
2 820 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit
för att åter förstatliga assistansersättningen och
samtidigt avskaffa de begränsningar i rätten till
personlig assistans som regeringen infört.
Motionärerna vill vidare överföra de medel som är
avsedda för särskilt kostnadskrävande insatser
enligt LSS från utgiftsområde 25 till utgiftsområde
9. Likartade krav finns också i motionerna So601
(fp) (delvis) och So618 (fp) yrkandena 3, 4 och 6.
Också Centerpartiet anser enligt motion So240
yrkande 12 att barns rätt till personlig assistans i
daglig verksamhet bör garanteras. Partiet har dock
ingen finansiering av detta förslag.
Kristdemokraterna begär i motion So566 yrkandena 18
och 20 tillkännagivanden om psykiskt
funktionshindrades situation och om dolda handikapp
och personlig assistans. De föreslår i sitt
budgetalternativ förstärkta resurser till kommuner
för att bl.a. avhjälpa kunskaps- och
kompetensbrister hos handläggande personal vad
gäller dolda handikapp.
Utskottet vill understryka att syftet med
assistansreformen har uppnåtts. Reformen har
inneburit ökad valfrihet, större inflytande och
bättre livskvalitet för många svårt
funktionshindrade personer. Såväl antalet personer
som beviljats assistansersättning som antalet
assistanstimmar har ökat kraftigt sedan reformen
infördes 1994. Utskottet kan konstatera att
regeringen räknar med en fortsatt ökning också
framöver och att anslaget föreslås räknas upp med ca
1 miljard kronor för år 2002.
En arbetsgrupp har tillsatts inom
Regeringskansliet för att analysera
förutsättningarna för att underlätta rekryteringen
av personliga assistenter. Arbetsgruppen skall bl.a.
analysera hur arbetsmiljö, arbetsledning,
driftsformer, schablonersättning och arbetstider
påverkar rekryteringen. Arbetsgruppen kommer inom
kort att redovisa sina förslag. Utskottet har vidare
erfarit att Riksförsäkringsverket den 30 oktober
2001 inkommit med en skrivelse till
Socialdepartementet med förslag till
assistansersättningens timbelopp för 2002.
Skrivelsen berör också rekryteringsfrågorna. Ärendet
bereds för närvarande i Socialdepartementet.
Utskottet motsätter sig fortfarande ett
förstatligande av de 20 första timmarna.
Utskottet vidhåller sin uppfattning att
funktionshindrade barns och vuxnas behov av särskilt
stöd i t.ex. barnomsorg och daglig verksamhet i
princip bör tillgodoses inom ramen för den kommunala
verksamheten, t.ex. genom höjd personaltäthet,
specialpedagogiskt stöd eller elevassistent. Det bör
vara huvudmannens uppgift att se till att de
resurser som krävs med hänsyn till den
funktionshindrades behov tillförs verksamheten.
Utskottet vidhåller också att statlig
assistansersättning kan erhållas även vid dessa
verksamheter, om särskilda skäl föreligger, nämligen
om funktionshindret är sådant eller kombinationen av
funktionshinder sådan att den funktionshindrade
behöver tillgång till någon person med ingående
kunskap om den funktionshindrade och dennes
hälsotillstånd.
Enligt lagen om assistansersättning (1993:389) får
ersättning inte lämnas för tid då den
funktionshindrade bor i en gruppbostad (4 §). Av
förarbetena framgår att det i en gruppbostad skall
finnas erforderlig fast kollektiv bemanning som i
huvudsak skall täcka de boendes hela stödbehov.
Utskottet konstaterar vidare att i insatsen bostad
med särskild service för vuxna också skall ingå
omvårdnad enligt 9 b § lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS). I
insatserna bostad med särskild service för barn och
ungdom samt bostad med särskild service för vuxna
ingår också fritidsverksamhet och kulturella
aktiviteter enligt samma paragraf. Utskottet anser
det viktigt att de boende får det stöd och den
stimulans som de behöver för att leva ett värdigt
liv. Utskottet finner inte skäl att biträda
motionsförslag om att införa rätt till personlig
assistans i gruppboende.
Med anledning av motionen (kd) om bemötandet av
psykiskt funktionshindrade vill utskottet framhålla
att det ser mycket positivt på det
kompetensutvecklingsprogram för personalen vid
statliga och kommunala myndigheter som startats
genom den nationella handlingsplanen för
handikappolitiken. En ökad kompetens bör innebära
att handläggare i valet mellan beslut enligt LSS
respektive socialtjänstlagen kan komma att göra
bättre underbyggda beslut vid val av insats.
Utskottet konstaterar samtidigt att insatsen
personligt ombud är ytterligare ett sätt att stärka
psykiskt funktionshindrades egen initiativförmåga.
Detta gäller även utvecklingen av brukarstödet.
Utskottet anser att utvecklingen av dessa insatser
noga bör följas.
Med anledning av motionsförslaget (fp) om att
överföra de medel som är avsedda för särskilt
kostnadskrävande insatser enligt LSS från
utgiftsområde 25 till utgiftsområde 9 vill utskottet
peka på att en parlamentarisk kommitté tillkallats
för att utreda frågan om nationell utjämning av
verksamhetskostnader enligt LSS (dir. 2000:99 och
2001:72). Kommittén skall redovisa sitt uppdrag
senast den 1 november 2002. Kommittén skall dock
senast den 1 februari 2002 rapportera till
regeringen om dels den allmänna inriktningen på
utredningens arbete, dels förbättringar i det
nuvarande tillfälliga statsbidragssystemet. Med det
ovan anförda tillstyrker utskottet därmed
regeringens förslag till medelsanvisning och
avstyrker motionerna.
Utskottet behandlar under avsnittet Övriga frågor
ytterligare motionsyrkanden angående LSS/LASS.
I budgetpropositionen föreslås att 15 945 000 kr
anvisas under anslag 16:10 Handikappombudsmannen.
Moderaterna föreslår i motion So567 yrkande 19 att
medelsanvisningen avslås och att de olika
ombudsmannaverksamheterna slås samman till en
myndighet. Utskottet konstaterar att riksdagen med
anledning av betänkande 2000/01:KU3 beslutat
tillkännage för regeringen att en utredning bör
tillsättas med uppgift att undersöka om det finns
förutsättningar för att slå samman några eller
samtliga ombudsmannainstitutioner som är
underställda regeringen till en
ombudsmannaorganisation (rskr. 2000/01:34).
Utskottet har erfarit att direktiven är under
beredning i Näringsdepartementet. Utskottet
tillstyrker därmed den föreslagna medelsanvisningen
och avstyrker motionen.
Utskottet behandlar under avsnittet Övriga frågor
motionsyrkandet om jämställdhetsaspekter hos
Handikappombudsmannen.
Moderaterna föreslår i motionerna So567 yrkande 20
och So611 yrkande 9 att 100 miljoner kronor anvisas
till ett nytt anslag 16:11 Bostadsstöd till
funktionshindrade. Utskottet vidhåller sin tidigare
uppfattning och finner inte skäl att föreslå ett
nytt anslag. Motionerna avstyrks därmed.
Moderaterna föreslår i motion So567 yrkande 21 ett
nytt anslag 16:12 Hjälpmedelsgaranti. Partiet vill
slå ihop anslagen 16:6 Bidrag till utrustning för
elektronisk kommunikation och 16:7 Bilstöd till
handikappade till ett nytt stöd - en statlig
hjälpmedelsgaranti. Utskottet har redan tagit
ställning till medelsanvisningen under anslagen 16:6
och 16:7 och avvisar därmed förslaget. Utskottet
vill erinra om att regeringen nyligen tillsatt en
utredning om vissa hjälpmedel för personer med
funktionshinder samt om vissa insatser enligt lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade (dir. 2001:81). Utredaren skall
bl.a. analysera hjälpmedelsförsörjningen inom
utbildningsområdet, de förändrade förutsättningarna
på hjälpmedelsområdet genom utvecklingen inom
informations- och kommunikationstekniken och digital
teknik, avgiftssystemet för hjälpmedel och därtill
hörande regler i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763) samt gränsdragningen vad gäller ansvaret
mellan individuella hjälpmedel för personer med
personlig assistans och arbetshjälpmedel för
assistenterna. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag
senast den 10 januari 2003.
Folkpartiet föreslår i motion Fi294 yrkande 15
(delvis) ett nytt anslag 16:13 Tillgänglighetsreform
och att 1 miljard kronor anvisas under anslaget för
år 2002. Likartade krav finns också i motionerna
So601 (delvis) och So618 yrkande 1. Utskottet
vidhåller sin bedömning att insatser behövs för att
förbättra tillgängligheten i vardagsmiljön och att
utvecklingen mot en bättre tillgänglighet för alla
måste påskyndas. Utskottet vill än en gång
understryka att ansvars- och finansieringsprincipen
ligger fast. Den innebär att varje sektor i
samhället skall utforma och bedriva sin verksamhet
så att den blir tillgänglig för alla medborgare,
inklusive personer med funktionshinder. Kostnaderna
för de nödvändiga anpassningsåtgärderna skall
finansieras inom ramen för den ordinarie
verksamheten. Utskottet konstaterar att plan- och
bygglagen (PBL) ändrades den 1 juli 2001. Ändringen
innebär att enkelt åtgärdade hinder mot
tillgänglighet och användbarhet för personer med
nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga skall vara
avhjälpta före utgången av 2010 i befintliga lokaler
dit allmänheten har tillträde och på allmänna
platser. I PBL finns också krav på tillgänglighet i
samband med nybyggnad och ändring av allmänna
platser. Vidare har riksdagen beslutat om ett
statsbidrag för åren 1998-2002 för att göra
kollektivtrafiken mer tillgänglig för
funktionshindrade. I proposition 2001/02:20
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart
transportsystem föreslås nu att bidraget skall få
utnyttjas även under åren 2003 och 2004. En
omfattande utvärdering av handikappolitiken inom
transportområdet kommer att avrapporteras vid
årsskiftet. Utskottet avstyrker motionen.
Utskottet tillstyrker de föreslagna medelsanvisningarna till
anslagen 16:3 Statsbidrag till särskilt
utbildningsstöd och 16:9 Statens institut för
särskilt utbildningsstöd, vilka inte mött någon
erinran i form av motioner.
Äldrepolitik
I budgetpropositionen föreslås att 25 446 000 kr
anvisas under anslag 17:1 Stimulansbidrag och
åtgärder inom äldrepolitiken. I motionerna So566
(kd) yrkandena 14, 15 och 28 (delvis), So601 (fp)
(delvis), So630 (fp) yrkande 15 och Fi294 (fp)
yrkande 15 (delvis) begärs ytterligare medel för år
2002 för en förlängd satsning inom området.
Utskottet anser för sin del att det är av stor vikt
att de satsningar som genomförts och det
utvecklingsarbete som påbörjats inom ramen för den
nationella handlingsplanen för äldrepolitiken
fortgår. Satsningarna har resulterat i en såväl
kvantitativ som kvalitativ utveckling av
anhörigstödet. Utskottet konstaterar därför med
tillfredsställelse att regeringen beslutat att
förbättra förutsättningarna för en fast etablering
av satsningarna på FoU-verksamheter inom
äldreområdet liksom arbetet med anhörigstöd i
kommunerna. Regeringen har inom ramen för den
nationella handlingsplanen för utveckling av hälso-
och sjukvård föreslagit att dessa satsningar skall
fortsätta under perioden 2002-2004. Utskottet delade
bedömningen att det även för tiden efter 2001 finns
behov av att aktivt arbeta för att stödja anhöriga
som vårdar långvarigt sjuka, äldre eller
funktionshindrade. Riksdagen följde utskottet (bet.
2000/01:SoU5, rskr. 53).
Utskottet konstaterar vidare att Socialstyrelsen,
som haft i uppdrag att fördela stimulansbidragen
till kommunerna under perioden 1999-2001, också har
i uppdrag att följa upp, utvärdera och sprida
kunskap om bidragens användning och effekter. Flera
delrapporter har avlämnats. Uppdraget skall
slutredovisas till regeringen den 30 juni 2002.
Regeringen aviserar i budgetpropositionen att den
avser att i en skrivelse till riksdagen under våren
2002 redovisa genomförandet av handlingsplanen för
äldrepolitiken. Motion 2000/01:So217 (m) yrkande 2
är därmed tillgodosedd.
I motionerna So609 (kd) yrkandena 7 och 8 och
Sf256 (fp) yrkande 4 begärs statsbidrag till
anhörigorganisationer. Utskottet konstaterar att
regeringen avser att ge fortsatt stöd till
nationella anhörigorganisationer m.m. inom ramen för
anslaget. Motionerna är därmed tillgodosedda.
Utskottet tillstyrker därmed den föreslagna
medelsanvisningen och avstyrker motionerna.
Centerpartiet föreslår i motionerna So239 yrkande 3
och So448 yrkandena 1 och 6 (delvis) att 125
miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag 17:2
Hemservicecheck. Utskottet vidhåller sin tidigare
uppfattning och biträder därmed inte förslaget om
ett nytt anslag.
Socialtjänstpolitik
I budgetpropositionen föreslås att 80 378 000 kr
anvisas under anslag 18:1 Bidrag till utveckling av
socialt arbete m.m. Folkpartiet yrkar i motionerna
Fi294 yrkande 15 (delvis) och So601 (delvis) att
anslaget tillförs ytterligare 20 miljoner kronor.
Vänsterpartiet begär i motion Ju323 yrkandena 4 och
6 tillkännagivanden om kommunernas ansvar att stödja
kvinnojourerna och om de lokala jourernas
basfinansiering. I yrkande 8 i samma motion anförs
att regeringen bör trygga en långsiktig
basfinansiering av Rikskvinnocentrums verksamhet.
Även i s-motionen So480 begärs ett tillkännagivande
om en trygg finansiering av kvinnojourerna. I
motionerna So428 (s) och So247 (m) begärs
tillkännagivanden om mer flexibla regler när det
gäller fördelningen av medel till olika
organisationer på det sociala området.
Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna
medelsanvisningen och avstyrker därmed motionerna
Fi294 (fp) yrkande 15 (delvis) och So601 (fp)
(delvis).
Utskottet vidhåller att det arbete som
kvinnojourerna utför är av stort värde och att
kvinnojourerna utgör ett mycket betydelsefullt
komplement till socialtjänstens verksamhet på
området. Innevarande år har anslaget tillförts
ytterligare medel för insatser i syfte att motverka
våld mot kvinnor. Bland annat skall 1,2 miljoner
kronor årligen tillfalla Rikskvinnocentrum.
Utskottet ser positivt på att det statliga stödet
till kvinnojoursorganisationerna ökat men vill
samtidigt återigen framhålla att denna omständighet
inte får leda till att kommunernas engagemang
minskar. Kommunerna bör enligt utskottet även
fortsättningsvis ha det primära ansvaret för att
stödja kvinnojourerna. Motionerna Ju323 (v)
yrkandena 4, 6 och 8 och So480 (s) får anses i
huvudsak tillgodosedda.
Enligt förordningen (1998:1814) om statsbidrag
till vissa organisationer inom det sociala området
får Socialstyrelsen under vissa förutsättningar
lämna statsbidrag till ideella organisationer som
bedriver frivilligt arbete inom områdena alkohol och
narkotika, utsatta barn och deras familjer eller
våld mot kvinnor. Statsbidragen fördelas från
anslagen 14.7 Folkhälsopolitiska åtgärder respektive
18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
Under år 2001 finns sammanlagt 54,9 miljoner kronor
att fördela, varav 40,7 miljoner kronor avser
området alkohol och droger, 9,4 miljoner kronor
området våld mot kvinnor och 4,8 miljoner kronor
avser området utsatta barn och deras familjer.
Socialstyrelsen har i maj 2001 i sin årliga
rapport till regeringen om statsbidrag till
frivilligorganisationer inom det sociala området
föreslagit att gränserna mellan bidragets
huvudområden tas bort för att uppnå större
flexibilitet och för att få möjlighet till
satsningar där behoven är störst och insatserna mest
verkningsfulla. Enligt Socialstyrelsen är exempelvis
området utsatta barn underdimensionerat i
förhållande till området alkohol och narkotika.
Styrelsen påpekar att organisationer inom området
alkohol och narkotika kan få stora bidragsökningar
för att utveckla nya verksamheter medan detta i
praktiken är omöjligt för organisationer inom de
andra områdena vars anslag är betydligt mindre.
Även i motionerna So247 och So428 framförs kritik
mot snedfördelningen av bidrag.
Utskottet delar uppfattningen i motionerna att det
vore önskvärt med en utbyggd möjlighet till
fördelning av bidrag till frivilligorganisationerna
inom det sociala området. Utskottet erinrar om
riksdagens tillkännagivande till regeringen med
anledning av den nationella handlingplanen för att
förebygga alkoholskador (bet. 2000/01:SoU8).
Tillkännagivandet går ut på att medel för att
genomföra handlingsplanen i högre grad bör fördelas
till organisationer vars verksamhet rör t.ex.
kvinnor och barn och i mindre utsträckning till
etablerade frivilligorganisationer som arbetar med
missbruksfrågor. Enligt statsliggaren för år 2001
utgår bidrag till sammanslutningar av f.d.
alkoholmissbrukare, vissa nykterhetsorganisationer
m.fl. från anslagspost 14:7.1 medan bidrag till
organisationer som arbetar för utsatta barn och
deras familjer samt organisationer som motverkar
våld mot kvinnor och barn m.m. fördelas från
anslagspost 18:1.3. Enligt utskottets mening bör
användningsområdet för de båda anslagsposterna
vidgas och ses som en helhet fr.o.m. den 1 januari
2002. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen, med
delvis bifall till motionerna So247 (m) och So428
(s), som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet återkommer till frågan om stöd till
våldsutsatta kvinnor.
Regeringen föreslår att 671 765 000 kr anvisas under
anslag 18:2 Statens institutionsstyrelse.
Moderaterna föreslår i motion So567 yrkande 22 att
den slutna ungdomsvården bör överföras till
kriminalvården och anslaget därvid minskas med 104
miljoner kronor. I motion So434 (s) begärs ett
tillkännagivande om att SiS placeringsresurser inte
har ökat i önskvärd omfattning. Utskottet vidhåller
sin inställning att den slutna ungdomsvården inte
bör föras över till kriminalvården. Utskottet
avstyrker därmed motion So567 (m) yrkande 22.
Utskottet anser den föreslagna medelsanvisningen väl
avvägd och avstyrker därmed också motion So434 (s).
Vidare föreslås i budgetpropositionen att 10 000 000
kr anvisas under anslag 18:3 Utvecklingsmedel till
åtgärder för hemlösa. Moderaterna föreslår i motion
So567 yrkande 23 att medlen under anslaget skall
disponeras av Socialstyrelsen. I Vänsterpartiets
motion Bo246 yrkande 3 begärs ett tillkännagivande
om särskilda initiativ för att förbättra situationen
för dem som blivit hemlösa till följd av
avvecklingar inom vård och omsorg. Utskottet har
inte ändrat sin uppfattning att en lösning på
hemlöshetsproblemen förutsätter ett brett spektrum
av initiativ och en bred förankring. Utskottet
vidhåller därför att medlen bör disponeras av
regeringen och att de initiativ som tas skall ske
inom ramen för en bredare politisk samverkan.
Utskottet avstyrker därmed motion So567 yrkande 23.
Utskottet anser den föreslagna medelstilldelningen
väl avvägd. Det som tas upp i motion Bo246 yrkande 3
ligger inom ramen för anslagets användning.
Utskottet återkommer nedan till frågan om insatser
för hemlösa.
Kristdemokraterna föreslår i motion So566 yrkande 28
(delvis) ett nytt anslag 18:4 Statsbidrag till
kvinnojourer och att 10 miljoner kronor anvisas
under anslaget för år 2002. I motion A211 (kd)
yrkande 32 begärs ett tillkännagivande om ökat stöd
till nya kvinnojourer samt hänvisas till den
förstnämnda motionen. Utskottet har tillstyrkt
medelsanvisningen under anslag 18:1 Bidrag till
utveckling av socialt arbete m.m., varifrån fördelas
bidrag till bl.a. organisationer som arbetar för att
motverka våld mot kvinnor. Utskottet finner vidare
inte skäl till ett särskilt anslag på området och
avstyrker därmed motionerna.
Forskningspolitik under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning
Förslaget till medelsanvisning till 26:1
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:
Förvaltning är väl avvägt. Utskottet tillstyrker
medelsanvisningen.
Regeringen föreslår att 268 171 000 kr anvisas under
anslag 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Forskning. Kristdemokraterna
föreslår i motion So566 yrkande 28 (delvis) att
medelsanvisningen minskas med 14 miljoner kronor
medan Centerpartiet i motion So448 yrkande 6
(delvis) begär att anslaget minskas med 50 miljoner
kronor. Utskottet finner den föreslagna
medelsanvisningen väl avvägd och avstyrker därmed
motionerna i aktuella delar.
Bemyndiganden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla de av regeringen
begärda bemyndigandena.
Regeringen har begärt sex bemyndiganden av riksdagen
om rätt att ingå ekonomiska förpliktelser under år
2002 som innebär utgifter efter år 2002. Dessa
förslag till bemyndiganden har inte mött någon
erinran i form av motioner.
Utskottet tillstyrker att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2002, i fråga om ramanslaget
13:6 Socialstyrelsen samt ramanslaget, rätteligen,
6:8 Funktionen hälso- och sjukvård m.m., ingå
ekonomiska förpliktelser som tillsammans inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst
12 000 000 kr efter år 2002, i fråga om ramanslaget
14:4 Statens folkhälsoinstitut, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 74 000 000 kr efter år
2002, i fråga om ramanslaget 16:3 Statsbidrag till
särskilt utbildningsstöd, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 81 000 000 kr efter år
2002, i fråga om ramanslaget 17:1 Stimulansbidrag
och åtgärder inom äldrepolitiken ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 40 000 000 kr efter år
2002, i fråga om ramanslaget 18:2 Statens
institutionsstyrelse, ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 18 000 000 kr efter år 2002 och i fråga om
ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Forskning, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 550 000 000 kr efter år
2002.
Lagförslag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till
lag om fortsatt giltighet av lagen
(1991:1136) om försöksverksamhet med kommunal
primärvård och förslag till lag om ändring i
lagen (1999:332) om ersättning till
steriliserade i vissa fall.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att
riksdagen antar regeringens förslag till dels lag om
fortsatt giltighet av lagen (1991:1136) om
försöksverksamhet med kommunal primärvård, dels lag
om ändring i lagen om (1999:332) om ersättning till
steriliserade i vissa fall.
Utskottet tillstyrker lagförslagen.
Övriga frågor
Tandvård
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
tandvård. I motionerna framförs yrkanden om
att tandvårdsförsäkringen på sikt bör ingå i
eller subventioneras som den allmänna
sjukförsäkringen, att tandvården skall
förbättras för vissa grupper samt att
reglerna om tandvård som ett led i en
sjukdomsbehandling bör ses över. Utskottet
avstyrker motionsyrkanden med hänvisning till
den pågående utvärderingen av
tandvårdsreformen. Ett par motioner behandlar
anmälningar till biverkningsregister.
Utskottet finner emellertid inte anledning
till ändring av nuvarande system och
avstyrker motionerna. Frågor om amalgam
behandlas i flera motioner. Utskottet
konstaterar att det i Regeringskansliet och
på EU-nivå pågår ett aktivt arbete i frågan
samt att frågan om amalgam och dess effekter
på hälsan varit föremål för flera studier och
utredningar under senare år och avstyrker
motionerna. Några motioner avser tandläkarnas
verksamhet. Utskottet avstyrker motionerna
bl.a. med hänvisning till den pågående
utvärderingen av tandvårdsreformen.
I ett flertal motioner framställs yrkanden om att en
översyn av tandvårdsförsäkringen bör göras samt att
tandvårdsförsäkringen i olika avseenden bör ha en
annan utformning än i dag. I m-motionen So379
yrkandena 2-4 begärs bl.a. tillkännagivanden om ett
statligt ansvar för all offentligt finansierad
tandvård och om bättre högkostnadsskydd. I en kd-
motion, So566 yrkande 24, begärs att regeringen
lägger fram förslag till en förbättrad
tandvårdsförsäkring som ingår i den allmänna
sjukvården. Yrkanden om att tandvårdsförsäkringen på
sikt bör ingå i eller subventioneras som den
allmänna sjukförsäkringen framförs även i motionerna
So220 (m), So226 (c) yrkande 1, So437 (s), So481
(s), So493 (s), So535 (s), So561 (s), So573 (s),
So589 (s), So600 (mp) yrkandena 1 och 2, So607 (s)
och So628 (fp) yrkande 15. I motion So226 (c)
yrkande 2 begärs att regeringen lägger fram förslag
om att behandling av inflammationer, infektioner
samt provtagning inom tandvården skall kosta lika
mycket som liknande behandling inom sjukvården. I
yrkande 3 i samma motion begärs att tandvårdsstödet
bör förstärkas så att det ger ett stöd till personer
som är i behov av omfattande tandvård oavsett ålder.
I motion So440 (s) begärs ett tillkännagivande om
förebyggande tandvård.
Som tidigare redovisats tillsattes hösten 2000 en
utredning med uppdrag att göra en samlad utvärdering
av tandvårdsreformen m.m. (Utredningen
Tandvårdsöversyn 2000). Utredningen har under våren
2001, i ett delbetänkande (SOU 2001:36), lagt fram
förslag till bättre tandvårdsförsäkring för äldre.
Utredningen skall avsluta sitt arbete senast den 31
mars 2002. Enligt utredningsdirektiven skall
utredaren bl.a. göra en samlad utvärdering av det
reformerade tandvårdsstödet och vid behov föreslå
förändringar som leder till att systemet blir
effektivare. Utredningen skall vidare göra en
bedömning av den framtida kostnadsutvecklingen för
tandvårdsersättningen och hur den står i relation
till de tilldelade medlen för tandvården. Med
utgångspunkt i det breda mandat som utredaren fått
bedömer utskottet att de frågeställningar som
motionärerna tar upp kommer att beröras av
utredningen. Riksdagen bör därför inte ta något
initiativ med anledning av motionsyrkandena.
Motionerna So220 (m), So226 (c) yrkandena 1-3, So379
(m) yrkandena 2-4, So437 (s), So440 (s), So481 (s),
So493 (s), So535 (s), So561 (s), So566 (kd) yrkande
24, So573 (s), So589 (s), So600 (mp) yrkandena 1 och
2, So607 (s) och So628 (fp) yrkande 15 avstyrks.
I ett antal motioner framställs yrkanden om att
tandvården skall förbättras för vissa grupper. I
motion So226 (c) yrkandena 4 och 5 begärs
tillkännagivanden om ökat förebyggande arbete för
barn till föräldrar med utländsk härkomst samt
riktade insatser till ungdomar. I motion So495 (mp)
framställs ett yrkande om de regionala skillnaderna
i barns tandhälsa (yrkande 9). Vidare begärs i
motion So551 (s) tillkännagivanden om stöd till
ungdomar med stora tandskador och stöd till ungdomar
som på grund av bulimi/anorexi drabbas av höga
tandvårdskostnader. I motion So566 (kd) yrkande 25
begärs ett tillkännagivande om sambandet mellan
tandhälsa och andra sjukdomar.
Utskottet konstaterar att i direktiven till
Utredningen Tandvårdsöversyn 2000 anges att
utredningens förslag bör vara utformat på ett sådant
sätt att stödet kan utvidgas till att omfatta andra
grupper, vars tandvårdsbehov är stora, om
tandvårdsstödet i framtiden tillförs ytterligare
resurser. Det som tas upp i motionerna So226 (c)
yrkandena 4 och 5, So495 (mp) yrkande 9, So566 (kd)
yrkande 25 och So551 (s) faller inom ramen för
utredningsuppdraget. Riksdagen bör därför inte
heller i detta sammanhang ta något initiativ med
anledning av motionsyrkandena.
Några motioner behandlar frågan om tandvård som
ett led i en sjukdomsbehandling. Sådana yrkanden
framställs i motionerna So344 (v) yrkande 2 och
So583 (c) yrkande 5. I motion So344 (v) yrkande 1
anförs att den förhandsprövning som gäller vid
försäkringskassorna även skall gälla vid
tandsaneringar samt att det i det sammanhanget bör
finnas en besvärsrätt som ger ökad rättssäkerhet.
Utskottet kan konstatera att Utredningen
Tandvårdsöversyn 2000 har fått i uppdrag att se över
bestämmelserna om tandvård som ett led i en
sjukdomsbehandling. I det sammanhanget aktualiseras
även bestämmelserna om landstingens
förhandsprövning. Riksdagen bör inte föregripa
kommande förslag. Motionerna avstyrks.
I ett par motioner framställs yrkanden om
biverkningsregister. I motion So526 (v) anförs att
biverkningsregistret skall vara obligatoriskt.
Vidare anförs i c-motionen So583 yrkande 4 att även
biverkningar från sådana material som saknar känd
tillverkare bör anmälas till Läkemedelsverket. I
motion So636 (mp) yrkande 4 begärs en översyn av
möjligheterna att inrätta en databas för
hälsoeffekter av olika dentalmaterial.
Som ovan anförts framgår av 6 § Socialstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd om användning av
medicintekniska produkter (SOSFS 2001:12) bl.a. att
en händelse med medicintekniska produkter, med
undantag för egentillverkade produkter, som orsakat
att en patient, en användare eller någon annan fått
sin hälsa allvarligt försämrad skall anmälas så
snart som möjligt till den berörda tillverkaren
eller dennes representant och till Läkemedelsverket.
Utskottet finner inte anledning till ändring av
nuvarande system. Motionerna So526 (v), So583 (c)
yrkande 4 och So636 (mp) yrkande 4 avstyrks.
Frågor om amalgam behandlas i ett flertal
motioner. Således begärs tillkännagivanden om förbud
mot amalgam i motionerna So225 (kd) yrkande 1, So226
(c) yrkande 8, So344 (v) yrkandena 4 och 5, So483
(kd), So516 (-), So583 (c) yrkandena 6 och 7 och
So636 (mp) yrkandena 1-3. Utskottet konstaterar med
tillfredsställelse att det i Regeringskansliet och
på EU-nivå pågår ett aktivt arbete i denna fråga i
den riktning som motionärerna betonar. Utskottet
utgår från att kraftfulla åtgärder med detta syfte
vidtas även utan något initiativ från riksdagen.
Motionerna får anses åtminstone delvis tillgodosedda
och avstyrks.
Såvitt gäller motion So344 (v) yrkande 3 med
begäran om att en översyn bör göras av
amalgamavskiljare vid tandläkarmottagningar
instämmer utskottet i att det är av stor vikt att
amalgamavskiljare fungerar tillfredsställande.
Frågan om en översyn av amalgamavskiljare kan
emellertid inte anses vara en fråga för riksdagen.
Motionsyrkandet avstyrks.
I motion So225 (kd) yrkande 2 begärs en
uppföljning av hälsan hos barn med
amalgamfyllningar. I yrkande 3 i samma motion
påtalas de skador som amalgam kan orsaka människan.
Vidare begärs i motion So562 (s) att kunskapen om
amalgamsanering inom hälso- och sjukvården samt
tandvården måste förbättras. I c-motionen So583
yrkandena 1 och 2 begärs tillkännagivanden om
kompetenta sanerings- och behandlingsmöjligheter för
amalgamskadade samt att uppdrag bör ges till
Metallbiologiskt Centrum om att sammanställa och
värdera kunskapsläget på området. I motion So612
(kd) yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om att
problemen med amalgam bör kartläggas ytterligare.
Frågan om vårdmöjligheter för amalgamskadade
behandlas i motion So636 (mp) yrkande 8.
Frågor rörande amalgam och dess effekter på hälsan
har varit föremål för flera studier och utredningar
under senare år. Omfattande forskning inom området
har också bedrivits. Ett kunskapscentrum för dentala
material har vidare skapats inom Socialstyrelsen.
Som framgått ovan har utskottet tillstyrkt
regeringens förslag att sammanlagt 13 miljoner
kronor skall avsättas för ekonomiskt stöd till olika
kompetenscentrum på tandvårdsområdet. Utskottet
anser inte att det är påkallat med något initiativ
från riksdagens sida med anledning av motionerna
So225 (kd) yrkandena 2 och 3, So562 (s), So583 (c)
yrkandena 1 och 2, So612 (kd) yrkande 10 och So636
(mp) yrkande 8. Motionerna avstyrks.
I ett par motioner framförs yrkanden som avser
tandläkarnas verksamhet. I m-motionen So379 yrkande
1 begärs tillkännagivande om förbättrade möjligheter
att driva och etablera verksamhet som
privatpraktiker inom tandvården. Vidare påtalas i
motion So226 (c) yrkande 6 vikten av att komma till
rätta med den obalans i konkurrens som råder mellan
offentlig och privat tandvård på grund av
mervärdesskattereglerna. I yrkande 7 i samma motion
begärs att regeringen lägger fram förslag till ett
åtgärdsprogram för att långsiktigt säkra
personalförsörjningen inom tandvården.
Utskottet konstaterar att Utredningen
Tandvårdsöversyn 2000 enligt sina direktiv även
skall belysa den framtida tillgången och efterfrågan
på tandvårdspersonal med olika typer av kompetens.
Mot denna bakgrund skall utredaren lämna förslag och
rekommendationer som bidrar till att trygga
tillgången på kompetent personal samt främjar
effektivitet och samarbete inom tandvården.
Utskottet har vidare erfarit att regeringen avser
att inom kort tillsätta en utredning som skall
utreda konsekvenserna av ett avskaffande av de
åldersgränser som gäller för att erhålla
läkarvårdsersättning, tandvårdsersättning och
ersättning för sjukgymnastik. Något initiativ från
riksdagen bör därför inte tas.
Som tidigare anförts har regeringen i den av riksdagen
behandlade propositionen 1999/2000:115 Vissa
kommunalekonomiska frågor tagit upp frågan om
konkurrensneutralitet avseende tandvården.
Regeringen förordar en lösning som innebär att
folktandvården undantas från kommunkontosystemet,
men på frivillig väg. Utskottet har inhämtat att 16
landsting beslutat att undanta folktandvården från
kommunkontosystemet. Utskottet förutsätter att
regeringen noga följer hur denna fråga hanteras av
landstingen och överväger andra åtgärder om den
frivilliga lösningen inte leder till resultat.
Motionerna So226 (c) yrkandena 6 och 7 samt So379
(m) yrkande 1 avstyrks i den mån de inte är
tillgodosedda med det anförda.
Subventionerade preventivmedel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
subvention av preventivmedel. Med hänvisning
till att frågan är föremål för beredning i
Regeringskansliet samt att det som tas upp i
motionerna till stor del hör hemma i de
enskilda landstingen och regionerna avstyrker
utskottet motionerna.
I ett antal motioner framställs yrkanden om
subvention av preventivmedel, i första hand till
ungdomar. Utskottet delar motionärernas uppfattning
om vikten av att ungdomar kan få tillgång till
preventivmedel på ett enkelt och billigt sätt.
Utskottet erinrar om det tillkännagivande om
kostnader för preventivmedel som utskottet gjorde i
betänkande 1997/98:SoU2. Utskottet uttalade därvid
att regeringen på lämpligt sätt borde överväga
författningsregleringen på området, konsekvenserna
av denna samt komma med förslag till riksdagen på
hur en utjämning av patienternas kostnader i detta
sammanhang bör ske. Riksdagen följde utskottet
(rskr. 1997/98:3). Vidare har Socialstyrelsen
överlämnat en skrivelse till regeringen där frågan
om prisskillnaden mellan olika preventivmedel
behandlas. Det framgår bl.a. av skrivelsen (s. 17)
att landstingen, med undantag av ett, subventionerar
preventivmedel till ungdom enligt olika principer.
Med preventivmedel avses i detta fall i första hand
p-piller. Skrivelsen, som torde vara ett lämpligt
underlag för bl.a. de ställningstaganden som
motionärerna efterfrågar, bereds i
Regeringskansliet. Enligt utskottets uppfattning bör
resultatet av detta arbete avvaktas. En stor del av
vad motionärerna tar upp är emellertid en fråga för
de enskilda landstingen och regionerna.
Sammanfattningsvis anser utskottet inte att
riksdagen bör ta något ytterligare initiativ i
frågan. Motionerna K284 (c) yrkande 10, So210 (kd)
yrkande 2, So455 (v) och So495 (mp) yrkande 21
avstyrks.
Frågor om nyandlighet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om barns
situation i slutna samfund m.m. Utskottet
anser att det inte finns skäl att ifrågasätta
regeringens bedömning att det finns
tillräcklig kompetens hos myndigheter och
institutioner om slutna samfund.
I motion So634 (fp) yrkandena 17 och 18 framställs
yrkanden om forskning om barns situation i slutna
samfund och om förmedling av kunskap till
personalkategorier som möter barn som växer upp i
slutna samfund. Liknande yrkanden framställs i
motionerna So587 (s) yrkandena 1 och 2 och So514 (s)
yrkande 2. I motion So514 (s) yrkande 1 framförs
vidare ett yrkande om behovet av att personal som
arbetar med människor i kris ges utbildning i
psykologi, juridik, sociologi och teologi. Utskottet
vidhåller att det inte finns skäl att ifrågasätta
regeringens bedömning att det finns tillräcklig
kompetens hos myndigheter och institutioner om
slutna samfund och att forskning och
kompetenshöjning inom det aktuella området kan ske
inom ramen för existerande verksamheter. Riksdagen
bör således inte ta något initiativ. Motionerna
avstyrks.
Tatuering och piercing
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
reglering och tillsyn av verksamheter och
utövare av tatuering och piercing. Utskottet
vidhåller sin uppfattning att Socialstyrelsen
och Läkemedelsverket får förutsättas noga
följa utvecklingen på området samt avstyrker
motionerna.
I motionerna So475 (v) och So515 (s) framställs
yrkanden om reglering och tillsyn av verksamheter
och utövare av tatuering och piercing. Utskottet
vidhåller sin inställning att verksamheten
visserligen kan medföra problem men att
Socialstyrelsen och Läkemedelsverket får förutsättas
noga följa utvecklingen på området och initiera
erforderliga åtgärder om det skulle behövas.
Motionerna avstyrks.
Högkostnadsskydd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
högkostnadsskydd. I motionerna föreslås att
systemet med högkostnadsskydd bör utredas och
att ett framtida mål bör vara att konstruera
ett system som inkluderar alla egna avgifter
i vården och även olika hjälpmedel. Med
hänvisning till ett tidigare gjort
tillkännagivande och till att regeringen
aviserat en proposition om
läkemedelsförmånens utformning samt till att
regeringen nyligen tillsatt en utredning om
vissa hjälpmedel för personer med
funktionshinder avstyrker utskottet
motionerna.
I motion So566 (kd) yrkande 26 begärs att systemet
med högkostnadsskydd bör utredas och att ett
framtida mål bör vara att konstruera ett system som
inkluderar alla egna avgifter i vården och även
olika hjälpmedel. Ett liknande yrkande framförs i
motion So489 (kd, c). I motion So388 (mp) begärs
tillkännagivande om att utreda möjligheten att
införa ett utgiftstak som täcker de befintliga
högkostnadsskydden.
Enligt uppgift från Socialdepartementet avser
regeringen att överlämna en proposition om
läkemedelsförmånens utformning till riksdagen i
december 2001. Som ovan anförts har regeringen
vidare nyligen tillsatt en utredning om vissa
hjälpmedel för personer med funktionshinder samt om
vissa insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade (dir. 2001:81).
Enligt direktiven skall utredningen bl.a. analysera
avgiftssystemet för hjälpmedel och därtill hörande
regler i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).
Utskottet vill också erinra om det
tillkännagivande som gjordes i samband med
behandlingen av den nationella handlingsplanen för
handikappolitiken. Utskottet uttalade att det vore
värdefullt med en belysning av funktionshindrades
totala ekonomiska situation, bl.a. med hänsyn till
kostnader för läkarbesök och läkemedel, hjälpmedel,
hemtjänst, färdtjänst m.m. samt att kostnaderna för
ett mer vittomfattande högkostnadsskydd vidare borde
beräknas (1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240).
Utskottet har inhämtat att en arbetsgrupp har
tillsatts inom Socialdepartementet som i samarbete
med Statistiska centralbyrån skall ta fram olika
ekonomiska uppgifter. En rapport förväntas
överlämnas vid årsskiftet 2001/02.
Mot bakgrund av det anförda anser inte utskottet att riksdagen
bör ta något ytterligare initiativ i frågan.
Motionerna So388 (mp), So489 (kd, c) och So566 (kd)
yrkande 26 avstyrks.
Hiv- och aidsprevention
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med krav
på åtgärder för hiv/aidsprevention. Utskottet
hänvisar bl.a. till regeringens kommande
förslag med anledning av Nationella
folkhälsokommitténs slutbetänkande, en
handlingsplan som tagits fram av Statens
folkhälsoinstitut, pågående forskning samt
insatser från ideella organisationer.
I ett antal motioner framställs yrkanden beträffande
arbetet mot hiv och aids. I motion So372 (m) yrkande
1 begärs tillkännagivande om huvuduppgifterna i
arbetet med hiv/aids och vidare i yrkande 4 om
behovet av förstärkta informations- och
upplysningsinsatser. Dessutom begärs i yrkande 7 ett
tillkännagivande om förslag som i patientavgiftshän-
seende likställer offentlig och privat vård. I
ytterligare en m-motion (So256 yrkandena 2-4) begärs
tillkännagivande om de ideella organisationernas
centrala roll i arbetet med hivprevention, sambandet
mellan spridningen av övriga könssjukdomar och hiv-
smitta samt om behovet av ökade infor-
mationsinsatser, särskilt med inriktning på
ungdomar. I motion U269 (kd) yrkande 2 begärs
tillkännagivande om att intensifiera det
förebyggande arbetet i Sverige med allmänna
rikskampanjer och upplysningar för att få folk i
gemen att förstå allvaret med hiv/aids och de
konsekvenser hivsmitta har. I motion So260 (c) yrkas
tillkännagivande om långsiktighet och
framförhållning i arbetet mot hiv/aids (yrkande 1).
Vidare begärs tillkännagivande om att anslaget för
hiv/aids bör samlas på ett departement för att
lättare få en överblick över hur det effektivt skall
kunna användas (yrkande 2). Motionärerna begär
dessutom tillkännagivanden om att ta vara på
frivilligorganisationernas insatser (yrkande 3), om
att erbjuda flyktingar och asylsökande provtagning
för att förebygga hiv/aids-spridning (yrkande 4) och
om särskilt stöd för smittade barn (yrkande 5). I
motion So586 (s) begärs tillkännagivande om vikten
av att staten har kvar det övergripande ansvaret för
en framgångsrik hivprevention.
Utskottet konstaterar, liksom vid fjolårets
behandling av budgetpropositionen, att det förslag
till handlingsplan som nuvarande Statens
folkhälsoinstitut tagit fram för området ytterligare
kan komma att förstärka det förebyggande arbetet för
att förhindra spridning av hiv/aids. Vidare noterar
utskottet att Nationella folkhälsokommittén i sitt
slutbetänkande, som för närvarande bereds i
Regeringskansliet, har lyft fram det hivpreventiva
arbetet (mål 11). Information om hiv/aids till såväl
allmänheten som särskilda riskgrupper är av stort
värde. Vidare vill utskottet betona vikten av
forskningen samt det arbete som utförs på området av
ideella organisationer. Att asylsökande bereds till-
fälle till provtagning samt att smittade barn
erbjuds adekvat stöd är givetvis också viktiga
frågor i sammanhanget. Ett likalydande
motionsyrkande som det i So372 yrkande 7 behandlades
senast i betänkande 2000/01:SoU10 (s. 91 f.).
Utskottet anförde, med hänvisning till att frågan
behandlats av Smittskyddskommittén i dess betänkande
Smittskydd, samhälle och individ, att regeringens
kommande förslag på området inte borde föregripas.
Motionsyrkandet avstyrktes. Utskottet anser inte att
något initiativ från riksdagens sida behövs.
Motionerna U269 (kd) yrkande 2, So256 (m) yrkandena
2-4, So260 (c), So372 (m) yrkandena 1, 4 och 7 och
So586 (s) avstyrks.
Uppgifter för Statens folkhälsoinstitut m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör, främst i avvaktan på
regeringens kommande förslag med anledning av
Nationella folkhälsokommitténs
slutbetänkande, avslå motionsyrkanden
gällande behovet av undersökningar av de
klass- respektive könsmässiga
hälsoskillnaderna. Riksdagen bör vidare avslå
motionsyrkanden rörande Statens
folkhälsoinstituts s.k. homosexuppdrag och
rörande homo-, bi- och transpersoners
hälsosituation, främst med hänvisning till
utskottets tidigare inställning i saken.
Riksdagen bör i avvaktan på regeringens
kommande förslag med anledning av Nationella
folkhälsokommitténs slutbetänkande även avslå
motionsyrkanden rörande ungdomar och sex-
ualitet.
I motion So498 (v) yrkandena 2 och 3 begärs att
Statens folkhälsoinstitut ges i uppdrag att
fördjupat analysera de klassmässiga respektive
könsmässiga hälsoskillnaderna. Enligt den nya roll
som Statens folkhälsoinstitut har fått från den 1
juli 2001 (prop. 2000/01:99, bet. 2000/01:SoU16,
rskr. 2000/01:233) skall en av huvuduppgifterna vara
att ansvara för uppföljning och utvärdering av
folkhälsa och insatserna på folkhälsoområdet.
Uppföljningen och utvärderingen skall ske ur ett
målgruppsperspektiv och med fokus på könsskillnader
och socioekonomiska skillnader i hälsa. Då mot denna
bakgrund motionsyrkandena i någon mån får anses
tillgodsedda och då Nationella folkhälsokommitténs
slutbetänkande, Hälsa på lika villkor - nationella
mål för folkhälsan (SOU 2000:91), för närvarande
bereds i Regeringskansliet anser utskottet inte att
något initiativ är erforderligt.
Ett antal motioner behandlar homo-, bi- och
transfrågor. I motion L371 (v, s, c, fp, mp)
yrkandena 38, 39 och 43-45 begärs tillkännagivanden
om att Statens folkhälsoinstituts s.k. homo-
sexuppdrag bör utvidgas till att även omfatta
bisexuella och transpersoner, ett HBT-uppdrag, som
skall vara övergripande med nationellt ansvar för
forskning, utvärdering och kunskapsspridning. Vidare
bör en utredning tillsättas som ur ett brett
perspektiv analyserar HBT-personers situation i
glesbygden. Dessutom begärs dels en förutsätt-
ningslös utredning som belyser HBT-personernas
situation, dels en nationell undersökning av denna
grupps hälsa och livsvillkor. I motion Ub347 (v)
efterfrågas nationella sexualpolitiska mål för att
skapa en sexualitet på lika villkor mellan kvinnor
och män, samt mellan bi-, hetero- och homosexuella
(yrkande 4). I motion L367 (fp) begärs en utredning
om situationen för transpersoner (yrkande 18). Som
utskottet anfört har frågeställningar överens-
stämmande med eller likartade de i de nu aktuella
motionsyrkandena tidigare behandlats av utskottet,
senast våren 2001 i betänkandena 2000/01:SoU13
Folkhälsofrågor och 2000/01:SoU16 Statens
folkhälsoinstitut - roll och uppgifter. Utskottet
finner det viktigt att hälsosituationen för såväl
homo- och bisexuella som transpersoner noga följs.
Något initiativ till ändring av Statens folkhälsoin-
stituts uppdrag eller någon särskild utredning om nu
aktuella gruppers hälsosituation är dock inte
erforderlig enligt utskottets uppfattning. Mo-
tionerna L367 (fp) yrkande 18, L371 (v, s, c, fp,
mp) yrkandena 38, 39 och 43-45 och Ub347 (v) yrkande
4 avstyrks.
Ett antal motioner rör ungdomar och sexualitet. I
motion K284 (c) begärs tillkännagivande om att
Statens folkhälsoinstitut bör få ett förstärkt
uppdrag att undersöka möjligheten att förbättra
sexualundervisningen i skolan (yrkande 11). Vidare
begärs ett tillkännagivande om behovet av
ytterligare studier inom området ungdom och
sexualitet (yrkande 13). I motion So304 (c) yrkas
tillkännagivande om ungdomsmottagningarnas sex- och
samlevnadsrådgivning (yrkande 4). I motion A226 (c)
begärs tillkännagivande om att personalen på
ungdomsmottagningar skall ha såväl tvärvetenskaplig
som mångkulturell kompetens (yrkande 3). I motion
So305 (kd) yrkas tillkännagivande om vikten av att
ungdomsmottagningar arbetar aktivt för att nå ut
till pojkar (yrkande 2). Vidare begär motionären
tillkännagivande om forskning gällande samlevnad och
sexualitet i ett mångkulturellt sammanhang (yrkande
6). Dessutom begärs i motionen tillkännagivande om
forskning gällande pornografins inverkan på ungdomar
(yrkande 7). Slutligen begärs i motion So569 (s)
tillkännagivande om en upplysningskampanj mot porr.
Som utskottet nyss anfört har en ändring av
inriktningen på nuvarande Statens folkhälsoinstituts
arbete genomförts. Avsikten är att institutet skall
spela en avgörande roll i uppföljningen och
utvärderingen av de nationella folkhälsomål som
Nationella folkhälsokommittén föreslagit. Ett av
dessa mål rör en trygg och säker sexualitet (mål
11). Mot denna bakgrund torde Statens
folkhälsoinstitut alltjämt ha ett stort inflytande
över samhällets behandling av frågor om sex och
samlevnad. Riksdagen bör därför också här avvakta
regeringens kommande förslag med anledning av
Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande.
Motionerna K284 (c) yrkandena 11 och 13, So304 (c)
yrkande 4, So305 (kd) yrkandena 2, 6 och 7, So569
(s) och A226 (c) yrkande 3 avstyrks.
Fördelning av medel till förebyggande arbete
mot alkohol- och narkotikamissbruk
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande
gällande fördelningen av statsbidragen till
förebyggande arbete inom alkohol- och
narkotikaområdet främst med hänvisning till
att gällande system för fördelning varit i
kraft under förhållandevis kort tid.
Riksdagen bör vidare avslå ett motionsyrkande
om översyn av reglerna för statsbidrag för
drogförebyggande verksamhet bland ungdomar.
Utskottet anser att motionsyrkandet är delvis
tillgodosett då den samverkan mellan kommuner
och frivilligorganisationer som efterfrågas i
motionen redan är uttalad i de direktiv som
regeringen utfärdat.
I motion So584 (s) yrkas tillkännagivande om
fördelningen av statsbidragen till förebyggande
arbete inom alkohol- och narkotikaområdet.
Utskottet anser alltjämt skäl föreligga att påpeka
att de nya riktlinjerna för statsbidrag till
frivilligorganisationerna (SFS 1998:1814) har varit
i kraft under förhållandevis kort tid. Det är därför
ofrånkomligt att det nya systemet behöver viss tid
för att fås att fungera fullt tillfredsställande.
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att det
är angeläget att Socialstyrelsen ständigt är lyhörd
för organisationernas synpunkter på hur systemet
fungerar och att systemet regelbundet följs upp och
utvärderas. Socialstyrelsen lämnar årligen en samlad
redovisning till regeringen om statsbidragets
användning m.m. Utskottet utgår vidare från att
Socialstyrelsen fortsätter det nära samarbetet med
organisationerna samt utvecklar brukarrådets
forumroll och att regeringen noga följer
utvecklingen på området. Det förtjänar ånyo att
påpekas att det ankommer på regeringen att vidta de
ändringar i gällande riktlinjer som kan behövas.
Motionen bör därför avstyrkas.
I motion So252 (fp) begärs tillkännagivande om
förslag till en översyn av reglerna för statsbidrag
för drogförebyggande verksamhet bland ungdomar i
syfte att stimulera samverkan mellan kommuner och
frivilligorganisationer. Som utskottet tidigare
uttalat spelar frivilligorganisationerna på det
drogförebyggande området en viktig roll. Av de
direktiv som utfärdats av regeringen vad beträffar
länsstyrelsernas fördelning under innevarande år av
medel som avsatts i enlighet med den nationella
handlingsplanen för att förebygga alkoholskador
framgår bl.a. (regeringsbeslut 5 april 2001) att
verksamheter som förutsätter bättre samverkan mellan
olika lokala aktörer bör kunna ges stöd. Som exempel
anförs därvid bl.a. att kommunens samverkan med
frivilligorganisationer behöver förstärkas.
Motionsyrkandet får därför anses åtminstone delvis
tillgodosett.
Spelberoende
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett antal motionsyrkanden
med begäran om insatser mot spelberoende,
främst med hänvisning till att regeringen
nyligen har givit Statens folkhälsoinstitut i
uppdrag att utarbeta ett förslag till
handlingsprogram för att motverka
spelberoende samt för att minska de skadliga
effekterna av överdrivet spelande.
Ett antal motioner rör frågeställningar gällande
spelberoende. I en v-motion, So373 yrkande 1, yrkas
att regeringen tillsätter en parlamentarisk
kommission med uppgift att belysa de negativa
konsekvenserna av spel om pengar. Vidare begärs att
regeringen i sina direktiv till AB Svenska Spel tar
in kravet om att bolaget skall verka för att
allmänheten informeras om spelandets skadeverkningar
(yrkande 2). I motionerna Kr428 (kd) och So497 (fp)
yrkas tillkännagivande om spelberoende (yrkandena 7
respektive 11). I motion So324 (kd) begärs
tillkännagivande om att utreda ungas spelberoende
och komma med förslag till preventiva åtgärder. I
motion So627 (kd) yrkas tillkännagivande om resurser
till behandling av spelmissbruk (yrkande 2). Vidare
yrkas tillkännagivande om helhetssyn beträffande
spelmissbruk (yrkande 3). I motion So269 (c) yrkas
tillkännagivande om en samhällsekonomisk konsekvens-
analys av spel (yrkande 1). Vidare yrkas
tillkännagivanden om utökad service på hjälplinjen
för spelberoende (yrkande 2), om en kraftfull insats
av förebyggande åtgärder (yrkande 3), om tillgång
till effektiva behandlingsinsatser (yrkande 4), om
ökade forskningsinsatser inom området spelberoende
(yrkande 5) och om ökad tillgång till
behandlingsplatser för dem som drabbats av
spelberoende (yrkande 6). Slutligen begärs i motion
So273 (mp) tillkännagivande om behovet av en
utredning om hur man skall stävja problemet med det
ökade spelberoendet i samhället (yrkande 1).
Utskottet konstaterar att ett aktivt arbete pågår
för att bygga upp kunskap om spelberoende och
hjälpinsatser till dem som drabbats av beroendet.
Utskottet konstaterar att regeringen i linje härmed
nyligen givit Statens folkhälsoinstitut i uppdrag
att utarbeta ett förslag till handlingsprogram för
att motverka spelberoende samt för att minska de
skadliga effekterna av överdrivet spelande.
Utskottet ser mycket positivt på den verksamhet
som bedrivs och anser inte att något initiativ med
anledning av motionerna behövs. Motionerna So269
(c), So273 (mp) yrkande 1, So324 (kd), So373 (v)
yrkandena 1 och 2, So497 (fp) yrkande 11, So627 (kd)
yrkandena 2 och 3 samt Kr428 (kd) yrkande 7 avstyrks
därför.
Lagen (1972:119) om fastställande av
könstillhörighet i vissa fall
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett antal motionsyrkanden
som aktualiserar de komplikationer som kan
uppstå när en gift person önskar ändra sin
könstillhörighet. Utskottet anser inte att
någon ändring av gällande lagstiftning bör
initieras.
I ett antal motioner framställs yrkanden som rör
lagen om könstillhörighet i vissa fall. I motion
2000/01:Ju724 (v, s, c, fp, mp) begärs till-
kännagivande om att gifta transsexuella personer
inte skall tvingas till skilsmässa för att kunna få
ändrad könstillhörighet (yrkande 12). Även i
motionerna 2000/01:L441 (v, s, c, fp, mp) (yrkande
1) och L371 (v, s, c, fp, mp) (yrkande 27)
framställs yrkanden med liknande innehåll. I motion
L371 begärs vidare tillkännagivande om att tillsätta
en statlig utredning om könsbytesprocessen för att
revidera lagen om fastställande av könstillhörighet
i vissa fall (1972:119) (yrkande 14).
Utskottet, som inte ändrat inställning i frågan,
anser alltjämt att riksdagen inte bör initiera någon
ändring av gällande lagstiftning på området.
Följaktligen anser utskottet inte heller att någon
utredning rörande könsbytesprocessen behöver
tillsättas. Motionsyrkandena avstyrks.
Giftiga ormar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett antal motionsyrkanden
som gäller tillståndsplikt och förbättrad
tillsyn över ormar och andra reptiler, i
huvudsak med anledning av att det rör sig om
kommunala angelägenheter.
I motionerna So208 (m), So312 (kd) och So539 (s)
begärs tillkännagivanden om tillståndsplikt och
förbättrad tillsyn över giftormar och andra
reptiler. I motionerna So415 (s) och So590 (s) yrkas
tillkännagivanden om förbud mot giftormar i
privathem. Som utskottet tidigare uttalat har en
kommun i egenskap av tillsynsmyndighet enligt
miljöbalken möjlighet att i enskilda fall meddela
förelägganden och förbud.
Vidare utgår utskottet alltjämt från att
regeringen följer utvecklingen på området och
initierar de regeländringar som bedöms erforderliga.
Riksdagen bör inte ta något initiativ i frågan.
Motionerna avstyrks.
Kvinnlig könsstympning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
kvinnlig könsstympning mot bakgrund av att
Socialstyrelsen inom kort kommer att
avrapportera sitt uppdrag på området.
I motionerna K284 (c) yrkande 12, U204 (m) yrkandena
4-11, U349 (kd) yrkandena 9 och 10, Sf394 (mp)
yrkande 17, So450 (v) yrkandena 1 och 2, So499 (s)
yrkande 1, So543 (m) yrkande 1, So591 (s) och So592
(kd) begärs tillkännagivanden till regeringen
rörande könsstympning. Motionerna handlar dels om
behovet av att på olika sätt förebygga ingreppet,
dels om vård och behandling av redan könsstympade
flickor och kvinnor.
Utskottet vidhåller att det är synnerligen
angeläget med information och utbildning om kvinnlig
könsstympning till vuxna och barn inom de grupper
där traditionen lever kvar. Inställningen till
sedvänjan måste förändras för att förhindra att
föräldrar låter könsstympa sina barn. Utskottet vill
vidare återigen framhålla vikten av att öka
kunskaperna hos berörda personalgrupper, dels om hur
de bör agera i situationer där de möter barn som
riskerar att bli könsstympade, dels om hur redan
drabbade flickor och kvinnor bör behandlas och
bemötas. Socialstyrelsen skall före årets slut
redovisa sitt uppdrag att vidareutveckla och sprida
metoder samt initiera förebyggande projekt mot
kvinnlig könsstympning. I uppdraget ingår att öka
medvetenheten hos berörda folkgrupper om
könsstympningens negativa konsekvenser samt att
motverka fördomar och utveckla bemötandet hos
personal som kommer i kontakt med redan könsstympade
flickor och kvinnor. Utskottet anser inte att något
tillkännagivande bör göras i avvaktan på
Socialstyrelsens rapport. Motionerna avstyrks i den
mån de inte är tillgodosedda med det anförda.
I motion So543 (m) yrkande 2 yrkas att riksdagen
skall besluta om förlängd preskriptionstid för brott
mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor.
Utskottet vidhåller sin inställning i frågan och
avstyrker därför även denna motion.
Omskärelse av pojkar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om förbud
mot respektive åldersgräns för icke
medicinskt betingad omskärelse av pojkar.
Utskottet har inte ändrat inställning i
frågan sedan förslaget till lag om omskärelse
av pojkar behandlades våren 2001.
I motionerna So237 (m) och So451 (v) begärs
tillkännagivanden om förbud mot icke-medicinsk
omskärelse av pojkar under 18 år medan m-
motionärerna i motion So278 vill ha en åldersgräns
på 15 år för att ingreppet skall få utföras.
Utskottet har så sent som i maj innevarande år i
huvudsak ställt sig bakom regeringens förslag till
lag om omskärelse av pojkar, vilken nyligen trätt i
kraft. Icke medicinskt betingad omskärelse av pojkar
får enligt lagen utföras av legitimerad läkare
eller, såvitt avser pojkar upp till två månaders
ålder, av person med särskilt tillstånd från
Socialstyrelsen samt under förutsättning att
smärtlindring ges. Utskottet har inte ändrat
uppfattning i frågan och kan därför inte ställa sig
bakom kraven på åldersgräns för omskärelse.
Utskottet avstyrker motionerna.
Regler för stöd till handikapporganisationer
m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör, i avvaktan på att
Socialstyrelsen inom kort redovisar en av
utskottet initierad undersökning om
effekterna av företagna ändringar i
förordningen om statsbidrag till
handikapporganisationer, avslå två
motionsyrkanden med krav på just en sådan
undersökning. Riksdagen bör vidare, med
hänvisning till att det inte är en fråga för
riksdagen, avslå en motion gällande stöd till
Prostatacancerföreningen.
Efter ett initiativ från utskottet i samband med
behandlingen av den nationella handlingsplanen för
handikappolitiken (prop. 1999/2000:79, bet.
1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240) har regeringen
uppdragit åt Socialstyrelsen att följa upp och
utvärdera effekterna av bestämmelserna i för-
ordningen (2000:7) om statsbidrag till
handikapporganisationer. Särskilt kommer därvid att
kartläggas och analyseras hur övergången påverkar de
mindre organisationerna som inte till fullo
uppfyller de formella kriterierna för att erhålla
statsbidrag enligt det nya bidragssystemet. En
redovisning av uppdraget skall lämnas senast i sam-
band med årsredovisningen för år 2001, dvs. inom en
mycket nära framtid. Utskottet anser därmed att
motionerna So240 (c) yrkande 15, i vilken begärs en
översyn av det statliga stödets fördelning till
handikapporganisationerna, samt So618 (fp) yrkande
16, där man anser att det nya bidragssystemets
konsekvenser bör kartläggas för att åtgärda
eventuella skevheter, är i huvudsak tillgodosedda.
Riksdagen bör inte ta något nytt initiativ.
I motion So216 (fp) yrkande 2 begärs
tillkännagivande om stöd till Pro-
statacancerföreningen.
Fördelningen av vissa bidrag regleras fr.o.m. den
1 juli 2000 enligt förordningen (2000:7) om
statsbidrag till handikapporganisationer. Enligt
förordningen ansvarar Socialstyrelsen för såväl
beslut om fördelning som administration av bidraget
till handikapporganisationerna. Det är således inte
en fråga för riksdagen. Motionen avstyrks.
Regler för bilstöd till handikappade
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med delvis bifall till ett
antal motionsyrkanden rörande bilstöd till
handikappade ge regeringen till känna att
åtgärder snarast skall vidtas för att
effektivisera och förbättra tillämpningen av
bilstödet. Utskottet förväntar sig att
regeringen under 2002 återkommer till
riksdagen med en redovisning av vilka
åtgärder som vidtas.
Företrädare för Handikappförbundens samarbetsorgan
(HSO) har den 15 november 2001 uppvaktat utskottet
och därvid framfört synpunkter på reglerna för
bilstöd till handikappade.
Ett flertal motioner, nämligen So201 (m), So 246
(m), So321 (m), So419 (s), So453 (v), So552 (s),
So618 (fp) yrkande 14 och So619 (kd) yrkande 8 tar
upp olika aspekter på reglerna för bilstöd till
handikappade.
Utskottet erinrar om att regeringen i
budgetpropositionen föreslår att 164 000 000 kr
anvisas under anslaget Bilstöd till handikappade.
Utskottet har tillstyrkt den föreslagna
medelsanvisningen.
Syftet med anslaget är att lämna bidrag till
funktionshindrade personer och föräldrar med
funktionshindrade barn för anskaffning och
anpassning av motorfordon m.m. Bestämmelser om
bilstöd finns i lagen (1988:360) om handläggning av
ärenden om bilstöd till handikappade och i
förordningen (1988:890) om bilstöd till
handikappade. Bilstöd måste enligt 4 a §
förordningen användas inom sex månader från det att
den som beviljats bilstöd fått besked om att bilstöd
kan betalas ut. Genom en förordningsändring (1 §)
under hösten 1997 begränsades utbetalningarna för
bilstöd så att de för respektive budgetår ryms inom
ramen för de medel som anslås. De tre senaste åren
har utbetalningarna av beviljade bilstöd fått
stoppas före årets slut, och vissa utbetalningar har
förskjutits till året efter.
Vidare pekar Riksförsäkringsverkets senaste
prognos, enligt redovisningen i budgetpropositionen,
på att anslagna medel för 2002 inte kommer att räcka
till för att motsvara den väntade efterfrågan.
Regeringen uppger att den noga kommer att följa
utvecklingen. Riksrevisionsverkets översyn av
bilstödet visar dessutom att det kan finnas behov av
regelförändringar i syfte att förbättra och
effektivisera stödet. Regeringen redovisar
avslutningsvis att den avser att återkomma i frågan.
Utskottet konstaterar att ett flertal motioner tar
upp olika problem som är förenade med reglerna för
bilstöd till handikappade. Vad som anförs ger vid
handen att en förändring av gällande regelsystem
synes nödvändig. Omständigheter som bör beaktas vid
den översyn som bör föregå en ändring av
regelsystemet gäller bl.a. kriterierna för bilstöd,
förutsättningarna för anpassningsbidrag,
nödvändigheten av körkortskrav för personer
berättigade till statlig assistansersättning,
åldersgränserna samt nivån på grundbidrag och
anpassningsbidrag.
Utskottet anser att regeringen snarast skall vidta
åtgärder i syfte att effektivisera och förbättra
tillämpningen av bilstöd till handikappade.
Utskottet förväntar sig att regeringen under 2002
återkommer till riksdagen med en redovisning av
vilka åtgärder som vidtas.
Vad utskottet nu anfört samt med anledning av
motionerna So201 (m), So246 (m), So321 (m), So419
(s), So453 (v), So552 (s), So618 (fp) yrkande 14 och
So619 (kd) yrkande 8 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
LSS/LASS
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner med begäran om
utredningar, tillkännagivanden och ändringar
i LSS/LASS. Detta med hänvisning till bl.a.
tidigare tillkännagivanden av riksdagen,
pågående utvecklingsarbete, pågående arbete
inom utredningen Nationell utjämning av
verksamhetskostnader enligt lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade samt
pågående arbete inom en arbetsgrupp vid
Socialdepartementet.
I motion So500 (v) yrkande 3 begärs en översyn av
lagen om assistansersättning med avseende på makars
ansvar, ersättningsperioder, personkrets m.m.
Utskottet har behandlat dessa frågor tidigare. (Se
bl.a. betänkande 1998/99:SoU1.) Utskottet uttalade
då bl.a. att målet för verksamheten enligt LSS skall
vara att den enskilde får möjlighet att leva som
andra trots sitt funktionshinder (5 §). Vad gäller
makars gemensamma ansvar enligt äktenskapsbalken
hänvisades till två domar i Regeringsrätten (mål nr
11598-1995 och 11599-1995) varvid rätten haft att
bedöma frågan om äkta makars gemensamma ansvar
enligt äktenskapsbalken i förevarande sammanhang.
Vid bedömningen av tidsåtgången för det personliga
stödet bör det enligt domarna beaktas att makar har
ett gemensamt ansvar för hushållet. Mot bakgrund av
syftet med den personliga assistansen - att
funktionshindrade personer så långt möjligt skall
kunna leva som andra - fann Regeringsrätten att
assistansen skulle omfatta en del uppgifter som
avsåg makars gemensamma hushåll och skötseln av
barnen. Utskottet ansåg att regeringen bör följa
utvecklingen på området samt vid behov återkomma.
Vad utskottet anförde gav riksdagen som sin mening
regeringen till känna. Vidare konstaterar utskottet
att en arbetsgrupp tillsatts inom
Socialdepartementet med uppgift att analysera
förutsättningarna för att underlätta rekryteringen
av personliga assistenter. Arbetsgruppen skall bl.a.
analysera de villkor som påverkar möjligheten att
rekrytera personliga assistenter, t.ex. arbetsmiljö,
arbetsledning, driftsformer, schablonersättningen
och arbetstider, och föreslå åtgärder för att
motverka framtida brist på personliga assistenter.
Utskottet anser motionen delvis tillgodosedd och
avstyrker den.
I motionerna So359 (m) och So611 (m) yrkande 6
begärs tillkännagivande om att föräldraskap skall
införas som ytterligare kriterium för rätt till
personlig assistans. Utskottet behandlade senast i
betänkande 2000/01:SoU12 två likartade motioner. För
en utförligare bakgrund se sidorna 10, 11 och 13 i
betänkandet. Utskottet redovisade bl.a. vad som
anförts i frågan i proposition 1992/93:159 om stöd
och service till vissa funktionshindrade liksom
Socialstyrelsens Allmänna råd 1994:1 och
Riksförsäkringsverkets Allmänna råd 1998:6.
Utskottet konstaterade därvid att funktionshindrade
föräldrar självklart har möjlighet att erhålla
assistans så att de kan fungera i föräldrarollen.
Utskottet ansåg inte att det behövdes något
initiativ från riksdagens sida. Utskottet vidhåller
denna uppfattning. Motionerna avstyrks därmed.
I motion So619 (kd) yrkande 12 begärs
tillkännagivande om ett förtydligande av LSS vad
gäller bedömningen av barns omvårdnadsbehov.
Utskottet har flera gånger uttalat, senast i
betänkande 1999/2000:SoU1, att försäkringskassorna
vid bedömning av barns rätt till personlig assistans
skall ta hänsyn till vad som normalt kan anses falla
inom ramen för det föräldraansvar som enligt
föräldrabalken åvilar alla vårdnadshavare med hänsyn
till barnets ålder, utveckling och omständigheter i
övrigt. Det är således behovet av extra tillsyn och
omvårdnad med anledning av ett funktionshinder som
skall ligga till grund för bedömning och beslut om
personlig assistans. Utskottet vidhåller denna
uppfattning. Utskottet har också i betänkande
1998/99:SoU1 uttalat att regeringen noga bör följa
utvecklingen och återkomma till riksdagen om det
skulle visa sig att barns möjligheter att erhålla
personlig assistans skulle försämras till följd av
att rättstillämpningen visar sig bli mer restriktiv.
Riksdagen beslöt att ge regeringen detta till känna.
Utskottet anser att det inte nu behövs något
ytterligare initiativ från riksdagens sida. Motionen
avstyrks.
Med anledning av motion So288 (kd) vill utskottet
framhålla att den som beviljats personlig assistans
kan välja att själv vara arbetsgivare (under
förutsättning att den han eller hon anställer inte
lever i hushållsgemenskap med den
funktionshindrade). I september 2001 var 257
assistansberättigade personer själva arbetsgivare.
Sedan reformen infördes har ca 3 % av de
assistansberättigade valt att själva vara
arbetsgivare för assistenterna. Motionen avstyrkes.
I motionerna So240 (c) yrkandena 9 och 10, So337
(m), So566 (kd) yrkande 21 och So619 (kd) yrkande 13
tas frågan upp om psykiskt funktionshindrades
situation och deras rätt till personlig assistans.
Utskottet vill åter framhålla att det ser mycket
positivt på det kompetensutvecklingsprogram för
personalen vid statliga och kommunala myndigheter
som startats genom den nationella handlingsplanen
för handikappolitiken. En ökad kompetens bör
innebära att handläggare i valet mellan beslut
enligt LSS respektive socialtjänstlagen kan komma
att göra bättre underbyggda beslut vid val av
insats. Utskottet konstaterar också att insatsen
personligt ombud är ytterligare ett sätt att stärka
psykiskt funktionshindrades egen initiativförmåga.
Detta gäller även utvecklingen av brukarstödet.
Utskottet anser att resultatet av dessa insatser bör
avvaktas. Motionerna avstyrks därmed.
I motion So326 (kd) begärs tillkännagivande om att
staten bör ta över kostnadsansvaret för LSS. Enligt
motion So240 (c) bör tilläggsdirektiv ges till
utredningen Nationell utjämning av
verksamhetskostnaderna enligt lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade av innebörd att
staten tar över verksamheten (yrkande 16). I motion
So446 (s) begärs ett nationellt utjämningssystem för
kostnadsskillnader mellan kommuner avseende LSS.
Utskottet konstaterar att en parlamentarisk kommitté
tillkallats för att utreda hur utjämning skall ske
för kostnadsskillnader mellan kommuner avseende
verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS).
Kommittén skall som tidigare anförts redovisa sitt
uppdrag senast den 1 november 2002. Kommittén skall
dock senast den 1 februari 2002 rapportera till
regeringen om dels den allmänna inriktningen på
utredningens arbete, dels förbättringar i det
nuvarande tillfälliga statsbidragssystemet.
Utredningens förslag bör avvaktas. Motionerna
avstyrks.
I motion So240 (c) yrkande 11 begärs att
regeringen lägger fram förslag på åtgärder för att
säkra framtida personalförsörjning vad gäller
personliga assistenter. Utskottet vill än en gång
hänvisa till att regeringen har tillsatt en
arbetsgrupp för att beskriva och analysera
rekryteringsbehov och de förhållanden som påverkar
möjligheterna att rekrytera assistenter.
Arbetsgruppen skall redovisa sitt arbete senast den
30 november 2001. Utskottet anser motionen därmed
tillgodosedd.
Jämställdhetsaspekter hos Handikappombudsmannen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion med begäran om
tydligare jämställdhetsaspekter hos
Handikappombudsmannen. Utskottet hänvisar
till att denne har i uppdrag att bidra till
att uppnå målen för handikappolitiken, vilka
omfattar bl.a. jämlikhet i levnadsvillkoren
för flickor och pojkar.
I motion Sf402 (mp) yrkande 6 begärs
tillkännagivande om behovet av tydligare
jämställdhetsaspekter hos Handikappombudsmannen. Av
regleringsbrevet för Handikappombudsmannen (HO)
framgår att HO skall bidra till att uppnå målen för
handikappolitiken genom att bevaka frågor som angår
funktionshindrade personers rättigheter och
intressen samt verka för att personer med
funktionshinder uppnår full delaktighet i
samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkoren för
flickor och pojkar, kvinnor och män. Utskottet anser
inte att det behövs något initiativ med anledning av
motionen. Motionen avstyrks.
Stöd till våldsutsatta kvinnor m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med krav
på uttalanden om kommunernas och
kvinnojourernas arbete såvitt gäller stöd
till våldsutsatta kvinnor mot bakgrund av de
omfattande insatser som redan pågår på
området. Riksdagen bör vidare avslå
motionsyrkanden om regionala kvinnocentrum
och om ett nationellt resurscen- trum mot
prostitution.
Ett antal motioner tar upp kommunernas och
kvinnojourernas arbete med att stödja och hjälpa
kvinnor som utsätts för våld samt vikten av att ta
till vara Rikskvinnocentrums och kvinnojourernas
erfarenheter och kunskaper inom sjukvården och hos
myndigheterna.
Utskottet kan ånyo konstatera att det pågår ett
omfattande arbete på olika nivåer när det gäller
våld mot kvinnor. Socialstyrelsen och andra
myndigheter arbetar fortfarande med de
regeringsuppdrag som gavs med anledning av
kvinnofridsreformen 1997. Socialstyrelsen har bl.a.
utarbetat utbildningsmaterial för socialtjänsten
respektive hälso- och sjukvården samt har tagit
initiativ till nationell myndighetssamverkan för
kvinnofrid. Förra året inrättade regeringen ett
nationellt råd för kvinnofrid för att ytterligare
uppmärksamma frågor som rör våld mot kvinnor. En
prioriterad fråga för rådet är kvinnojourernas
arbete. Den 1 juli 2001 trädde en ändring i 8 a §
socialtjänstlagen i kraft. Av paragrafen framgår att
socialtjänsten har ett ansvar för alla som utsatts
för brott. I proposition 2000/01:79 Stöd till
brottsoffer angav regeringen att en viktig uppgift
för socialtjänsten är att verka för att samarbete
med bl.a. ideella organisationer kommer till stånd.
Utskottet delar uppfattningen i motionerna om
vikten av att förebygga våld och hot mot kvinnor och
om att ge utsatta kvinnor adekvat vård och stöd.
Inte minst kvinnojourerna och Rikskvinnocentrum har
mycket värdefulla roller i detta arbete, och deras
kunskaper och erfarenheter bör självklart tas till
vara. Med hänsyn till de omfattande insatser som
pågår på området får motionerna Ju323 (v) yrkandena
5 och 7, Ju324 (kd) yrkande 1, Ju396 (m) yrkande 6,
Ju448 (c) yrkandena 3 och 5 samt So429 (s) anses i
huvudsak tillgodosedda.
Hur vården av kvinnor som utsatts för våld skall
organiseras är enligt utskottets mening i första
hand en fråga för sjukvårdshuvudmännen och inte för
riksdagen. Motion Ju323 (v) yrkande 9 om regionala
kvinnocentrum avstyrks därför.
Vänsterpartiet begär i motion Ju323 yrkande 3 att en utredning
tillsätts om ett nationellt resurscentrum mot
prostitution. Utskottet vidhåller sin tidigare
redovisade uppfattning att samhället på olika sätt
och i olika sammanhang bör motverka prostitutionens
skadeverkningar och konsekvenser. Utskottet
konstaterar att Socialstyrelsen har i uppdrag att
samla kunskap om prostitutionens omfattning och
utveckling, sammanställa kunskap om de sociala
insatserna på lokal nivå samt ge stöd till
utveckling och förbättring av dessa insatser.
Utskottet förutsätter att regeringen och ansvariga
myndigheter följer utvecklingen och vidtar de
åtgärder som kan behövas. Motionen får anses delvis
tillgodosedd med det anförda.
Kostnadsansvaret för ungdomsvården
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion om en översyn
av kostnadsansvaret för ungdomsvården.
Utskottet anser att en uppföljning av
påföljdsreformen för unga lagöverträdare bör
avvaktas.
I motion So211 (fp) begärs en översyn av
kostnadsansvaret för ungdomsvården. Utskottet
konstaterar att regeringen har lämnat uppdrag till
Brottsförebyggande rådet, Socialstyrelsen och
Statens institutionsstyrelse att gemensamt följa upp
och utvärdera påföljdsreformen för unga
lagöverträdare som trädde i kraft den 1 januari
1999. I avvaktan på resultatet av uppföljningen bör
motionen avstyrkas.
Insatser för hemlösa
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör, i avvaktan på slutbetänkandet
från Kommittén för hemlösa, avslå
motionsyrkanden om behovet av insatser för
hemlösa. Riksdagen bör också avslå ett
yrkande om förlängt förordnande för
kommittén.
Flera motioner tar upp behovet av insatser för
hemlösa. I motionerna Bo246 (v) yrkande 11, Bo243
(kd) yrkande 5, So501 (c) yrkande 3 och So435 (s)
berörs kommunernas ansvar och rätten till ett eget
boende enligt socialtjänstlagen. Vänsterpartiet
begär i motion Bo246 yrkande 1 att hemlösheten
regelbundet skall kartläggas och i yrkande 2
särskilda insatser för hemlösa kvinnor. I kd-
motionerna So357 yrkandena 1 och 2, So375 yrkandena
1-3, 5 och 6 samt Bo243 yrkande 8 begärs
tillkännagivanden om en rikskampanj för att utrota
hemlösheten, om handlingsplaner med åtgärdsprogram,
om spridning av goda exempel, om att uppvärdera
frivilligorganisationernas arbete samt om forskning.
Utskottet vill återigen framhålla att det är
angeläget med konkreta och omedelbara insatser för
att bistå de hemlösa och att slutmålet måste vara
att människor skall kunna få egna bostäder. Med
hjälp av stimulansmedlen under anslaget 18:3
Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa har det
tagits flera initiativ till utvecklingsprojekt som
sammantaget har givit värdefull kunskap om metoder
för att långsiktigt komma till rätta med
hemlösheten. Som nämnts tidigare föreslår regeringen
att 10 miljoner kronor per år anvisas till anslaget
under perioden 2001-2003. Kommittén för hemlösa
(dir. 1998:108) är i slutfasen av sitt arbete och
kommer att lämna sitt slutbetänkande i december
2001. Utskottet kan konstatera att de flesta frågor
som tas upp i motionerna omfattas av kommitténs
uppdrag. Enligt utskottets mening bör kommitténs
arbete inte föregripas. Motionerna avstyrks.
Utskottet kan inte ställa sig bakom kravet i kd-
motionen Bo243 yrkande 9 om att Kommittén för
hemlösa skall få förlängt förordnande efter 2001.
Motionen avstyrks.
Svenska socialarbetare i Köpenhamn
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
verksamheten med svenska socialarbetare i
Köpenhamn, i huvudsak med anledning av att
socialtjänsten inte är någon statlig
angelägenhet.
Flera motioner rör den numera nedlagda verksamheten
med svenska socialarbetare i Köpenhamn. Utskottet
betvivlar inte att verksamheten var till stor nytta
och stöd för svenskar från hela landet som av olika
anledningar hamnat i svårigheter vid vistelse i
Köpenhamn. Socialtjänsten är emellertid ett
kommunalt ansvar och inte någon statlig
angelägenhet. Huruvida vissa kommuner bör samarbeta
för att verksamheten skall kunna återupptas är
vidare enligt utskottets mening inte någon fråga för
riksdagen. Utskottet vill i sammanhanget också
erinra om det nyligen presenterade kommittéförslaget
om extra resurser i form av särskilt utbildad
personal till de utlandsmyndigheter som har många
konsulära biståndsärenden med social och psykiatrisk
problematik. Motionerna So231 (m), So309 (fp), So313
(kd), So458 (v) och So512 (s) avstyrks.
Övrig statlig verksamhet
Apoteket AB
Apoteksmonopolet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att
konkurrensutsätta detaljhandeln med
läkemedel. Vidare bör riksdagen avslå ett
motionsyrkande med begäran om ändring av
Kungl. Maj:ts kungörelse (1970:738) om
läkemedelsförsörjningen vid
sjukvårdsinrättningarna samt ett
motionsyrkande om upphandling av läkemedel
m.m.
I budgetpropositionen anförs att Apoteket under 2000
omsatte 27,9 miljarder kronor, en ökning med 6,6 %
jämfört med föregående år. Försäljningen av
läkemedel mot recept ökade med 7,6 %.
Från 1980-talet fram t.o.m. 1996 har försäljningen
ökat konstant. Den minskade försäljningen 1997 var
en effekt av det nya systemet med läkemedelsförmånen
som trädde i kraft den 1 januari 1997. Ändringen i
läkemedelsförmånen ledde bl.a. till en hamstring av
läkemedel under senare delen av 1996, vilket
medförde en minskad försäljning under första
halvåret 1997. Under 1999 och 2000 har försäljningen
åter ökat.
Den största delen av kostnaderna för läkemedel på
recept inom ramen för läkemedelsförmånen betalas av
landstingen. För detta får de ett särskilt
statsbidrag. Ändringar i läkemedelsförmånen infördes
fr.o.m. den 1 juni 1999 efter beslut i riksdagen.
Vinstutdelningen till bolagets ägare var 100
miljoner kronor för verksamhetsåret 2000. Staten har
vid ordinarie bolagsstämma i Apoteket AB (publ) den
18 april 2001 uttalat att vinstutdelning till
bolagets ägare avseende verksamhetsåret 2001 bör,
under förutsättning att aktiebolagslagens
vinstutdelningsregler medger detta, uppgå till
omkring 100 miljoner kronor.
Regeringen avser att under 2002 se över
verksamhetsavtalet mellan staten och Apoteket AB med
anledning av de förändringar som inträder med
anledning av förslagen i den kommande propositionen
om vissa ändringar i läkemedelsförmånen och
landstingens ökande ansvar för kostnaderna för
läkemedel i öppen vård.
I motion So261 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen beslutar att avveckla apoteksmonopolet
(yrkande 10). Enligt motionärerna är det uppenbart
att konkurrens skulle leda till lägre kostnader.
Apoteksmonopolet bör därför avskaffas och ersättas
med en licensierad försäljning av läkemedel. Vidare
anförs att den svenska apotekstätheten är
oacceptabelt låg samt att internationella
erfarenheter visar att apotekstätheten ökar när
läkemedel säljs på en fri marknad. Även i motionerna
So3 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 17, So620 av
Chris Heister m.fl. (m) yrkande 8, So218 av
Margareta Cederfelt (m), So395 av Patrik Norinder
och Lars Elinderson (m) yrkande 2, So492 av Berit
Adolfsson och Anita Sidén (m), So566 av Alf Svensson
m.fl. (kd) yrkande 23, So530 av Mikael Oscarsson och
Annelie Enochson (kd) och So628 av Lars Leijonborg
m.fl. (fp) yrkande 16 begärs tillkännagivanden som
syftar till att upphäva apoteksmonopolet.
I motion So261 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas
att riksdagen upphäver 2 § Kungl. Maj:ts kungörelse
(1970:738) om läkemedelsförsörjningen vid
sjukvårdsinrättningarna (yrkande 9). Motionärerna
anför att bestämmelsen bör upphävas till förmån för
en lagtext som ger sjukvårdshuvudmännen möjlighet
att låta annan med farmaceutisk kompetens än de i
lagtexten nämnda aktörerna driva sjukhusapotek.
I motion So638 av Sven-Erik Österberg (s) begärs
ett tillkännagivande om vad i motionen anförs om
behovet av att låta sjukvårdshuvudmännen upphandla
och distribuera läkemedel. Motionären anför att
nuvarande ordning med ensamrätt för Apoteksbolaget
att hantera läkemedlen måste förändras för att man
skall kunna minska läkemedelskostnaderna. Även
sjukvårdshuvudmännen bör få rätt att upphandla och
distribuera läkemedel till både sjukhus och kommunal
sjukvård.
Med anledning av proposition 1998/99:106 Vissa
ändringar i läkemedelsförmånen m.m. behandlade
socialutskottet bl.a. frågan om konkurrensutsättning
av läkemedelsdistributionen i betänkande
1998/99:SoU14 Vissa ändringar i läkemedelsförmånen
m.m. Utskottet gjorde bedömningen att det då inte
fanns skäl att förändra läkemedelsdistributionen
genom att konkurrensutsätta detaljhandeln. Utskottet
vidhöll i betänkandena 1999/2000:SoU1 och
2000/01:SoU1 denna inställning.
Utskottets ställningstagande
I ett flertal motioner framställs yrkanden om att
apoteksmonopolet bör avskaffas och att detaljhandeln
med läkemedel bör konkurrensutsättas. Utskottet har
vid upprepade tillfällen behandlat motioner med
samma krav. Utskottet vidhåller sin tidigare
inställning att det inte finns skäl att förändra
läkemedelsdistributionen genom att konkurrensutsätta
detaljhandeln med läkemedel. Motionerna So261 (m)
yrkande 10, So3 (m) yrkande 17, So620 (m) yrkande 8,
So218 (m), So395 (m) yrkande 2, So492 (m), So566
(kd) yrkande 23, So530 (kd) och So628 (fp) yrkande
16 avstyrks.
I motion So261 (m) yrkande 9 yrkas att 2 § Kungl.
Maj:ts kungörelse (1970:738) om
läkemedelsförsörjningen vid sjukvårdsinrättningarna
upphävs till förmån för en lagtext som ger
sjukvårdshuvudmännen möjlighet att låta annan med
farmaceutiskt kompetens än de i lagtexten nämnda
aktörerna driva sjukhusapotek. Utskottet anser
emellertid inte att det finns skäl att genomföra den
ändring som motionärerna föreslår. Motionsyrkandet
avstyrks.
I motion So638 (s) begärs ett tillkännagivande om
behovet av att låta sjukvårdshuvudmännen upphandla
och distribuera läkemedel. Av 2 § Kungl. Maj:ts
kungörelse (1970:738) om läkemedelsförsörjningen vid
sjukvårdsinrättningarna framgår att sjukhusapotek
får drivas av sjukvårdshuvudmännen själva. Vidare
framgår av 5 § lagen (1996:1152) om handel med
läkemedel m.m. att detaljhandel med läkemedel
avseende försäljning till bl.a. en sjukvårdshuvudman
får bedrivas av den som har tillstånd till
partihandel med läkemedel. Motionen får anses
tillgodosedd med det anförda och avstyrks.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.
1. Översyn av tandvårdsförsäkringen (punkt 9)
av Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Cristina
Husmark Pehrsson (m) och Lars Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 1. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So379 yrkandena 2-4 och avslår
motionerna 2001/02:So220, 2001/02:So226 yrkandena
1-3, 2001/02:So437, 2001/02:So440, 2001/02:So481,
2001/02:So493, 2001/02: So535, 2001/02:So561,
2001/02:So566 yrkande 24, 2001/02:So573, 2001/02:
So589, 2001/02:So600 yrkandena 1 och 2,
2001/02:So607 och 2001/02: So628 yrkande 15.
Ställningstagande
Vi förordar ett högkostnadsskydd som omfattar alla
oavsett ålder. Därför föreslår vi att kostnaderna
utöver en självrisk på 3 000 kr skall
subventioneras. Självrisken på 3 000 kr kombineras i
vårt förslag med en subventionsgrad på 60 % för
högre men fortfarande normala tandvårdskostnader.
Riktigt höga tandvårdskostnader, över 15 000 kr per
år, täcks med en subventionsgrad på 80 %. Det
innebär att de med störst behov av tandvård
garanteras rimliga kostnader för omfattande
behandlingar. Ett sådant system är enkelt,
överskådligt och rättvist.
Vidare anser vi att landstingens roll på
tandvårdsområdet måste renodlas. Den särställning
som landstinget har i förhållande till
privattandläkarna måste avvecklas och konkurrensen
ske på lika villkor. Med hänsyn till de nära
sambanden mellan olika sorters tandvård - gemensamma
kostnader och samordnad patientrekrytering - menar
vi att ansvaret för att finansiera tandvård åt de
särskilt utsatta grupper som har rätt till
uppsökande verksamhet bör tas över av staten. Det är
ett ansvar som i dagsläget ligger på landstinget. Vi
är övertygade om att ett statligt
finansieringsansvar skulle innebära en bättre
verksamhet samt en rättvisare konkurrens. Trots att
landstingen löpande erhåller statlig ersättning för
den uppsökande verksamheten når den uppsökande
verksamheten bara en mindre del av de människor den
riktar sig till. Landstingens särskilda ansvar på
tandvårdsområdet har enligt vår uppfattning sedan
länge i praktiken bara använts som ett svepskäl för
att subventionera den egna tandvården. Staten bör
således överta finansieringsansvaret för all
offentligt finansierad tandvård, utom i vissa
avgränsade fall där gränslinjen mellan sjuk- och
tandvård inte är helt klar och där verksamheten
skall regleras av hälso- och sjukvårdslagen.
Tandvårdslagen bör därför inte innehålla några
skrivningar om landstingens särskilda skyldigheter
eller ansvar på tandvårdsområdet. Tandvård som led i
en sjukdomsbehandling skall alltså liksom sjukvården
i övrigt vara en angelägenhet för
sjukvårdshuvudmännen. Avgiften för sådan behandling
bör vara densamma som för annan sjukvårdsbehandling.
Vad här anförs bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
2. Översyn av tandvårdsförsäkringen (punkt 9)
av Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 2. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So566 yrkande 24 och avslår
motionerna 2001/02:So220, 2001/02:So226 yrkandena
1-3, 2001/02:So379 yrkandena 2-4, 2001/02:So437,
2001/02:So440, 2001/02: So481, 2001/02:So493,
2001/02:So535, 2001/02:So561, 2001/02:So573,
2001/02:So589, 2001/02:So600 yrkandena 1 och 2,
2001/02:So607 och 2001/02:So628 yrkande 15.
Ställningstagande
Patientavgifterna för tandvård har alltid varit
högre än inom den övriga vården. För enskilda som
har dåliga tänder har detta varit oerhört
betungande. Ofta är det dessutom flera i samma
familj som drabbas. Detta kan betyda att kostnaderna
blir svåra att klara. Människor kan av ekonomiska
skäl tvingas avstå från tandvårdsbehandling. Vi
anser därför att regeringen bör lägga fram förslag
till en förbättrad tandvårdsförsäkring som ingår i
den allmänna sjukförsäkringen. Vad här anförs bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
3. Översyn av tandvårdsförsäkringen (punkt 9)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 3. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So226 yrkandena 1-3 och avslår
motionerna 2001/02:So220, 2001/02:So379 yrkandena
2-4, 2001/02:So437, 2001/02:So440, 2001/02:So481,
2001/02:So493, 2001/02: So535, 2001/02:So561,
2001/02:So566 yrkande 24, 2001/02:So573, 2001/02:
So589, 2001/02:So600 yrkandena 1 och 2,
2001/02:So607 och 2001/02: So628 yrkande 15.
Ställningstagande
Jag anser att på sikt bör avgifterna för och
finansieringen av tandvård harmoniseras med hälso-
och sjukvårdens finansiering. Det finns i dagsläget
flera förslag till lösningar. En möjlighet är att
inkludera tandvården i hälso- och sjukvårdens
högkostnadsskydd. En annan möjlighet är att bygga
vidare på den nuvarande tandvårdsförsäkringen så att
högkostnadsskyddet i den förstärks. I nuläget bör
det nuvarande högkostnadsskyddet förstärkas för att
ge ett stöd till personer som är i behov av
omfattande tandvårdsbehov. Det är samtidigt
angeläget att belysa och analysera de ekonomiska,
organisatoriska och hälsorelaterade konsekvenserna
av att inkludera tandvården i hälso- och sjukvårdens
högkostnadsskydd.
Det nuvarande stödet till patienter med höga
kostnader för protetik och tandreglering är inte
tillräckligt. Vuxna bör få möjlighet till
regelbundna undersökningar, förebyggande åtgärder
och övrig hälsobevarande tandvård samt viss
infektions- och inflammationsbehandling till en
rimlig kostnad. Behandling av infektioner och
inflammationer bör ske på samma villkor som
behandling inom sjukvården, det vill säga med samma
avgift som sjukvården tillämpar. Vidare bör
provtagning inom tandvården kosta lika mycket som en
liknande provtagning inom sjukvården, dvs. rymmas
inom patientavgiften. Jag anser således att
regeringen som ett första steg bör återkomma med
förslag om att behandling av inflammationer,
infektioner samt provtagning skall kosta lika mycket
som en liknande behandling inom sjukvården.
Samhällets stöd till vuxentandvård skall syfta
främst till en bättre tandhälsa bland befolkningen,
så att vårdbehovet och därmed kostnaderna för
enskilda och samhället på sikt minskar. Stödet till
vårdtagare inom vården och omsorgen samt
förebyggande insatser för den övriga befolkningen
har förbättrats samtidigt som vissa mer omfattande
behandlingar har blivit dyrare. Patienter med höga
tandvårdskostnader måste få ett bättre skydd oavsett
ålder. Vad här anförs bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
4. Översyn av tandvårdsförsäkringen (punkt 9)
av Kerstin Heinemann (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 4. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So628 yrkande 15 och avslår
motionerna 2001/02:So220, 2001/02:So226 yrkandena
1-3, 2001/02:So379 yrkandena 2-4, 2001/02:So437,
2001/02:So440, 2001/02: So481, 2001/02:So493,
2001/02:So535, 2001/02:So561, 2001/02:So566 yrkande
24, 2001/02:So573, 2001/02:So589, 2001/02:So600
yrkandena 1 och 2 och 2001/02:So607.
Ställningstagande
Enligt min uppfattning är den nuvarande
tandvårdspolitiken i många avseenden misslyckad. Ett
förbättrat högkostnadsskydd och en översyn av hela
tandvården behövs för att åstadkomma en rättvisare
tandvård. Jag anser att en plan behöver tas fram om
hur tandvården successivt skall inlemmas i
sjukförsäkringen och garantier lämnas för att ingen
skall behöva avstå från tandvård av ekonomiska skäl.
Vad här anförs bör ges regeringen till känna.
5. Tandvård för vissa grupper (punkt 10)
av Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 5. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So566 yrkande 25 och avslår
motionerna 2001/02:So226 yrkandena 4 och 5,
2001/02:So495 yrkande 9 och 2001/02:So551.
Ställningstagande
Vi vill framhålla att forskare har kunnat klarlägga
ett antal samband mellan dålig munhälsa och olika
sjukdomar. Den som lider av tandlossning löper
större risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar
liksom av hjärnblödning och diabetes. Detta är ett
ytterligare bevis på att god munhälsa också kan
förebygga andra sjukdomar. Vad här anförs bör ges
regeringen till känna.
6. Tandvård för vissa grupper (punkt 10)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 6. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So226 yrkandena 4 och 5 och
avslår motionerna 2001/02:So495 yrkande 9,
2001/02:So551 och 2001/02:So566 yrkande 25.
Ställningstagande
Jag vill betona att insatser vad gäller förebyggande
tandvård bör utökas. Särskilda insatser bör göras
för att erbjuda barn med invandrarbakgrund och barn
i utsatta områden ofta återkommande tandvård.
Jag ser vidare med stor oro på utvecklingen mot
att många ungdomar som lämnat den fria barn- och
ungdomstandvården inte håller kontakt med
tandläkare. Riktade insatser krävs för att nå ökad
kunskap och ökat intresse hos ungdomar. I det
nuvarande tandvårdsstödet finns en speciell
ersättning för ungdomstandvård. I ett antal
landsting har man infört en gratis undersökning men
det finns även landsting som, trots den extra
ersättningen, tar en högre avgift för ungdomar än
för vuxna. Den nationella ersättningen kommer därmed
inte ungdomarna till del. Syftet med ersättningen -
att den skulle användas för uppsökande verksamhet -
har inte nåtts. Det finns anledning att prova nya
modeller för tandvårdssubventionen till ungdomar.
Jag anser att regeringen bör återkomma med förslag
om riktade insatser till ungdomar samt en ökning av
grundbeloppet. Vad här anförs bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
7. Tandvård för vissa grupper (punkt 10)
av Helena Hillar Rosenqvist (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 7. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So495 yrkande 9 och avslår
motionerna 2001/02:So226 yrkandena 4 och 5,
2001/02:So551 och 2001/02:So566 yrkande 25.
Ställningstagande
Svenska barns tänder blir allt bättre. Tandhälsan
har förbättrats för både barn och ungdomar.
Emellertid finns det stora geografiska skillnader i
förekomsten av karies. Sämst tänder har i allmänhet
barn i storstäderna. Med anledning av detta bör en
utredning se över de bakgrundsfaktorer som kan
finnas till de regionala skillnaderna i barns
tandhälsa. I och med att barns tandhälsa inte
behandlas i den pågående tandvårdsutredningen anser
vi att detta bör genomföras snarast, också för att
få vetskap om det framtida tandvårdsbehovet. En
möjlig väg att genomföra detta är att ge ett
tilläggsdirektiv till den pågående utredningen om
bland annat bakgrundsfaktorer till regionala
skillnader i barns tandhälsa. Vad här anförs bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
8. Tandvård som led i en sjukdomsbehandling
(punkt 11)
av Rolf Olsson (v) och Lena Olsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 8. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So344 yrkande 1 och avslår
motionerna 2001/02:So344 yrkande 2 och 2001/02:So583
yrkande 5.
Ställningstagande
Enligt vår uppfattning är det anmärkningsvärt när en
läkare med specialistkompetens i samarbete med en
tandläkare gjort bedömningen att byte av
tandfyllningar behöver göras så skall detta
ytterligare förhandsprövas av landstinget. Vi anser
att man bör utgå från att den remitterande läkaren
och tandläkaren har tillräcklig kompetens. Vi
föreslår därför att den förhandsprövning som gäller
vid försäkringskassorna även skall gälla vid
tandsaneringar. Där finns en besvärsrätt som ger
ökad rättssäkerhet. Enligt vår uppfattning framgår
det inte klart av direktiven till utredningen
Tandvårdsöversyn 2000 att denna fråga kommer att
behandlas inom ramen för utredningsarbetet. Vad här
anförs bör ges regeringen till känna.
9. Biverkningsregister (punkt 12)
av Rolf Olsson (v) och Lena Olsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 9. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So526 och avslår motionerna
2001/02:So583 yrkande 4 och 2001/02:So636 yrkande 4.
Ställningstagande
Vi vill betona att det ur folkhälsosynpunkt är viktigt att
amalgam och andra tandlagningsmaterial inte tappas
bort när det gäller miljö och kemikalier. Ansvaret
för medicintekniska produkter har flyttats från
Socialstyrelsen till Läkemedelsverket. Det finns en
viss oklarhet om det frivilliga
biverkningsregistret, som nu ligger i Umeå, kommer
att återfinnas på Läkemedelsverket.
Vi anser att det är mycket viktigt med ett
biverkningsregister för dentalmaterial. Förutom att
det är angeläget att uppmärksamma nya dentalmaterial
så behövs uppföljningar om amalgamanvändningen
utifrån de diskussioner som pågår om farlighet
kontra ofarlighet.
Vi anser att biverkningsregistret skall vara
obligatoriskt mot bakgrund av att det nuvarande
frivilliga registret inte fungerat fullt ut.
Problemen kan kopplas till frivilligheten. Vad här
anförs bör ges regeringen till känna.
10. Biverkningsregister (punkt 12)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 10. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So583 yrkande 4 och avslår
motionerna 2001/02:So526 och 2001/02:So636 yrkande
4.
Ställningstagande
Från och med detta år har Läkemedelsverket ansvaret
för medicintekniska produkter, dit dentalmaterialen
hänförs. Biverkningar av medicintekniska produkter
skall anmälas till tillverkaren och skall skickas
till Läkemedelsverket. Hur man skall göra med
biverkningar från sådana material som patienten
burit i munnen en längre tid och där man inte känner
till tillverkaren framgår inte. Jag menar att sådana
biverkningar borde anmälas direkt till
Läkemedelsverket. Vad här anförts bör ges regeringen
till känna.
11. Biverkningsregister (punkt 12)
av Helena Hillar Rosenqvist (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 11. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So636 yrkande 4 och avslår
motionerna 2001/02:So526 och 2001/02:So583 yrkande
4.
Ställningstagande
Enligt min uppfattning har
biverkningsregistreringen för dentalmaterial
hittills inte fungerat. Nu flyttas ansvaret till
Läkemedelsverket, men biverkningar skall anmälas
till respektive tillverkare av dentalmaterial.
Läkemedelsverket får bara en kopia. Detta system
kommer inte att ge den information som behövs för
att följa utvecklingen av biverkningar. Varken
patienter eller läkare känner till vem som
tillverkat de olika materialen och när det gäller
material som patienten haft i munnen en tid kanske
inget företag finns att anmäla biverkningarna till.
Ingen instans har uppdraget att följa utvecklingen
av den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter
av dentalmaterial. Möjligheten att ge
Metallbiologiskt Centrum resurser för att bygga upp
en databas med vetenskapliga publikationer om
hälsoeffekter av olika dentalmaterial bör ses över.
Vad här anförs bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
12. Förbud mot amalgam (punkt 13)
av Rolf Olsson (v) och Lena Olsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 12. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So344 yrkandena 4-5 och avslår
motionerna 2001/02:So225 yrkande 1, 2001/02:So226
yrkande 8, 2001/02:So483, 2001/02:So516,
2001/02:So583 yrkandena 6 och 7 och 2001/02:So636
yrkandena 1-3.
Ställningstagande
Vi anser att en målsättning måste vara att
kvicksilverhaltigt tandvårdsmaterial avvecklas. Det
nu existerande EU-direktivet om medicinsk-tekniska
produkter skapar i nuläget hinder för en sådan
avveckling. Regeringen har aviserat att man
undersöker möjligheten att förbjuda amalgam av
miljöskäl. Riksdagens miljö- och jordbruksutskott
har uttalat att man förutsätter att det arbetet
skall vara slutfört senast 2003. Vi delar denna
uppfattning. Vidare träffades i mars 1995 en
överenskommelse mellan Socialdepartementet och
Landstingsförbundet som innebär att amalgam i
princip inte skall användas som
tandfyllningsmaterial på barn och unga. Undantag får
ske när nyttan för den enskilda bedöms vara
motiverad för ett avsteg från den principen. Enligt
uppgift har emellertid i Västra Götalandsregionen
fler än 700 barn behandlats med amalgam trots att
det i princip är förbjudet. Det har oftast handlat
om utvecklingsstörda barn eller barn med mycket svår
tandläkarskräck. Vi anser att detta förfarande inte
är acceptabelt då det berör redan utsatta barn. Vi
anser att undantag inte skall få göras från förbudet
mot amalgam som tandfyllningsmaterial på barn och
unga. Vad här anförs bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
13. Förbud mot amalgam (punkt 13)
av Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 13. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2001/02:So225 yrkande 1 och
2001/02:So483 och avslår motionerna 2001/02:So226
yrkande 8, 2001/02:So344 yrkandena 4 och 5,
2001/02:So516, 2001/02:So583 yrkandena 6 och 7 och
2001/02:So636 yrkandena 1-3.
Ställningstagande
Kvicksilver är ett av de giftigaste ämnen vi känner
till. Ett stort antal forskningsrapporter har visat
på kvicksilvrets skadeverkningar. Många människor
har egna erfarenheter av att ha blivit sjuka av sina
amalgamplomber. Det är dock fortfarande inte
förbjudet att laga tänder med amalgam. Gravida och
ammande kvinnor ges rådet att inte äta viss fisk som
innehåller kvicksilver, men de kan fortfarande få
sina tänder lagade med amalgam. Läckande kvicksilver
kan gå över i moderkaka och bröstmjölk till
fostret/barnet och påverka dess känsliga nervsystem.
Tandläkarna förordar inte amalgamalternativet till
kvinnor i fertil ålder. Det är ovanligt i dag att
gravida kvinnor ges amalgamfyllningar.
Vi anser vidare att riksdagen bör uppdra åt
regeringen att snarast vidta åtgärder så att
riksdagsbeslutet från 1994 om avveckling av amalgam
som tandfyllningsmaterial inom barn- och
ungdomstandvården efterlevs. Vad här anförs bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
14. Förbud mot amalgam (punkt 13)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 14. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So226 yrkande 8, bifaller
delvis motion 2001/02:So583 yrkandena 6 och 7 och
avslår motionerna 2001/02:So225 yrkande 1,
2001/02:So344 yrkandena 4 och 5, 2001/02:So483,
2001/02:So516 och 2001/02:So636 yrkandena 1-3.
Ställningstagande
Frågan om hur kvicksilver från amalgam påverkar en
människas totala hälsotillstånd har länge
diskuterats. Många människor uppger att de mår
dåligt av amalgamet. Jag anser att ett amalgamförbud
skall genomföras så snart som möjligt. Detta är
särskilt angeläget vad beträffar barn. Även arbetet
inom EU för att nå ett amalgamförbud måste
påskyndas. Likaså måste forskningen inom området
intensifieras. Vad här anförs bör ges regeringen
till känna.
15. Förbud mot amalgam (punkt 13)
av Helena Hillar Rosenqvist (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 15. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So636 yrkandena 1-3 och avslår
motionerna 2001/02:So225 yrkande 1, 2001/02:So226
yrkande 8, 2001/02: So344 yrkandena 4 och 5,
2001/02:So483, 2001/02:So516 och 2001/02: So583
yrkandena 6 och 7.
Ställningstagande
Jag anser att amalgam bör avvecklas av både miljö-
och hälsoskäl. Sverige måste våga utmana EU-systemet
redan nu. Endast då kan vi få ett korrekt svar på om
det finns möjlighet att förbjuda amalgam eller inte.
Genom att anmäla ett nationellt förbud kan Sverige
också driva på om ett EU-förbud mot amalgam.
Enligt en nyligen avlämnad rapport sätts amalgam
in i tänderna på barn som kan vara svåra att
behandla, med argumentet att det går fortare och
håller längre. Fler än 700 barn i Västra
Götalandsregionen har fått sina tänder lagade med
amalgam. Det är orimligt att dessa barn skall
utsättas för risken med amalgamfyllningar. Att det
går fortare och håller längre borde inte vara ett
godtagbart argument för dessa barn när det inte
anses rimligt för andra barn. Risken för
biverkningar är naturligtvis lika stor. Jag vill
också påpeka att det finns andra alternativa
lagningsmaterial. Tillämpningen skiljer sig åt
mellan olika län och regioner, så att vissa har ett
generellt förbud som gäller alla barn. Jag anser att
Socialdepartementet omedelbart måste inleda en
diskussion med Landstingsförbundet i syfte att få
igenom ett generellt förbud mot att använda amalgam
även på barn som kan vara svårbehandlade. Vad här
anförs bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
16. Amalgams effekter på hälsan (punkt 15)
av Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 16. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So225 yrkandena 2 och 3 och
2001/02:So612 yrkande 10 samt avslår motionerna
2001/02:So562, 2001/02:So583 yrkandena 1 och 2 och
2001/02:So636 yrkande 8.
Ställningstagande
Sedan 1995 är det inte längre tillåtet att laga
barns tänder med amalgam. Det finns dock undantag
för barn som är svåra att behandla. De alternativa
materialen som plast, guld, porslin med flera, kan
vålla problem av praktiska skäl, t.ex. om patienten
inte kan sitta still under behandlingen. Det kan
handla om barn med funktionshinder, tandläkarskräck
eller barn med upplevda trauman i annan kultur.
Undantaget har tillkommit på begäran av tandläkarna.
Nedsövning av patienten innebär också risker. Vi
anser därför att en uppföljning bör göras av hälsan
hos barn i relation till silveramalgamfyllningar.
Likaså vill vi betona att det arbete som pågår i
Regeringskansliet starkt bör baseras på hälsoskäl
och den oro som många människor känner. Vad här
anförs bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
17. Amalgams effekter på hälsan (punkt 15)
av Helena Hillar Rosenqvist (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 15
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 17. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So636 yrkande 8 och avslår
motionerna 2001/02:So225 yrkandena 2 och 3,
2001/02:So562, 2001/02:So583 yrkandena 1 och 2 och
2001/02:So612 yrkande 10.
Ställningstagande
Enligt redan tagna beslut i riksdagen har patienter
med sjukdom orsakad av amalgam rätt till kostnadsfri
tandvård. Mycket tyder på att denna rättighet inte
omsatts i praktiska möjligheter för dessa patienter.
En av orsakerna kan vara att tandvård och
sjukdomsdiagnoser faller inom två olika grupper inom
sjukvården, tandläkare respektive läkare. Denna
svårighet kan vara svår att komma tillrätta med. Men
svårigheten får naturligtvis inte tas som skäl till
att en relativt stor grupp patienter inte får den
vård de behöver. Tusentals människor får i dag ingen
hjälp. Endast omkring 200 personer har fått hjälp
med fullständig amalgamsanering under 1999.
Jag anser att frågan om i vilken utsträckning vård
av amalgamskadade verkställs, vilka eventuella
hinder som föreligger som försvårar tillgången till
behandling och hur dessa i så fall skall överbryggas
bör utredas i särskild ordning och med skyndsamhet
med tanke på det lidande som orsakas i drabbade
patientgrupper. Vad här anförs bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
18. Tandläkarnas verksamhet (punkt 16)
av Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Cristina
Husmark Pehrsson (m) och Lars Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 18. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So379 yrkande 1 och bifaller
delvis motion 2001/02:So226 yrkandena 6 och 7.
Ställningstagande
Vi kan konstatera att varken offentlig eller privat tandvård
expanderar för närvarande. Däremot har
folktandvården under 1990-talet minskat långsammare
än privattandvården. Folktandvårdens andel av
patienterna varierar kraftigt mellan olika delar av
landet. På många håll är man fortfarande helt
dominerande, och på de flesta håll driver man
mottagningar som är större än de privata
vårdgivarnas. Denna utveckling är något förvånande
men framstår ändå som naturlig mot bakgrund av att
folktandvården har lättare att - med hjälp av
skattemedel - upprätthålla verksamheten i tider av
dålig lönsamhet. I praktiken förekommer fortfarande
kraftiga subventioner till folktandvården.
Subventionerna snedvrider konkurrensen och håller
tillbaka privattandvårdens möjligheter att verka och
utvecklas. Ett stort problem för privattandläkarna
är de skillnader i mervärdesskattehänseende som
gäller i förhållande till folktandvården. De
nuvarande reglerna gynnar systematiskt offentlig
tandvård och snedvrider därigenom konkurrensen.
Behovet av förbättrad konkurrens och lägre priser
inom tandvården understryker betydelsen av att
möjligheterna att driva och etablera verksamhet som
privatpraktiker förbättras. Vi beklagar att dessa
problem ännu inte har fått en tillfredsställande
lösning.
Vidare vill vi erinra om att riksdagen våren 2001
beslöt att regeringen snarast borde återkomma med
förslag innebärande att åldersgränsen för erhållande
av bl.a. tandvårdsersättning avskaffas. Mot bakgrund
av riksdagens beslut är det anmärkningsvärt att
regeringen ännu inte aviserat ett sådant förslag.
Tvångspensioneringarna fortsätter. Vad här anförs
bör ges regeringen till känna.
19. Tandläkarnas verksamhet (punkt 16)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 16
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 19. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So226 yrkandena 6 och 7 och
bifaller delvis motion 2001/02:So379 yrkande 1.
Ställningstagande
Enligt min uppfattning innebär ökad mångfald bland vårdgivare
samt ökad konkurrens stora välfärdsvinster.
Alternativ till de offentliga vårdgivarna är viktiga
inte bara för att få resurserna att räcka längre
utan också för att säkra valfrihet åt patienterna.
Jag vill särskilt påtala att det är av största vikt
att rätta till den obalans i konkurrens som råder
mellan offentlig och privat tandvård på grund av
mervärdesskattereglerna. En första åtgärd är att
ställa krav om särredovisning för folktandvårdens
verksamhet.
Jag vill också peka på att personalförsörjningen
för framtidens tandvård måste säkras. Många
tandläkare flyttar från Sverige och startar
verksamhet i bl.a. Norge och England. Detta är
särskilt påtagligt för svensk landsbygd, där man
redan har stora svårigheter att rekrytera
tandläkare. För att stoppa denna ström av
utflyttande tandläkare, måste tandläkaryrket
uppvärderas. Vidare saknar Sverige i dag en
framtidsinriktad tandsköterskeutbildning. Detta bör
ses över så att framtidens tandvård tryggas. Jag
vill också erinra om det tillkännagivande som
riksdagen gjorde våren 2001 om att regeringen skall
redovisa förslag som innebär att åldersgränsen för
att erhålla tandvårdsersättning avskaffas. Jag anser
vidare att regeringen bör ges i uppdrag att
tillsammans med berörda parter presentera ett
åtgärdsprogram för att långsiktigt säkra
personalförsörjningen vad gäller tandläkare och
tandhygienister. Vad här anförs bör ges regeringen
till känna.
20. Nyandlighet (punkt 18)
av Kerstin Heinemann (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 18
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 20. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So634 yrkandena 17 och 18,
bifaller delvis motionerna 2001/02:So514 yrkande 2
och 2001/02: So587 och avslår motion 2001/02:So514
yrkande 1.
Ställningstagande
Barn som växer upp i nyandliga rörelser har uppmärksammats i
den av regeringen 1996 tillsatta Utredningen om
samhällets stöd till människor som av särskilda skäl
befinner sig i psykiska kristillstånd. Utredningen
har presenterat sina förslag i betänkandet I God Tro
Samhället och nyandligheten (SOU 1998:113).
Utredningen konstaterade att det saknas kunskap
och forskning om barns situation i mer eller mindre
slutna rörelser. Mot den bakgrunden föreslår
utredningen såväl kort- som långsiktiga
forskningsinsatser om barns situation i slutna
samfund. Jag instämmer i den bedömningen.
Utredningen konstaterade vidare att bristen på
kunskap och erfarenhet av att möta barn från
nyandliga rörelser ställer många personalkategorier
inför svårbemästrade situationer. Utredningen
föreslog därför att råd och anvisningar skall
utarbetas till olika personalkategorier inom skola,
barnomsorg, socialtjänst och sjukvård. Av samma
anledning bör kursplaner för lärar-, förskollärar-
och socionomutbildningar innefatta frågor om
religiösa minoriteter, liksom fortbildningar om
kulturmöten som anordnas av kommunerna. Dessutom bör
socialtjänsten skaffa sig kunskaper om de rörelser
som t.ex. förespråkar barnaga och andra aktiviteter
som strider mot de lagar och regler som finns inom
socialtjänstens område. Jag anser att dessa förslag
bör genomföras. Vad här anförs bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
21. Tatuering och piercing (punkt 19)
av Rolf Olsson (v) och Lena Olsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 21. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2001/02:So475 och 2001/02:So515.
Ställningstagande
I Socialstyrelsens allmänna råd 1995:3 anges att
piercing och tatuering av minderåriga inte bör ske
utan föräldrars medgivande. Det finns dock ingen
lagstadgad skyldighet att inhämta samtycke. Den
tillsyn som finns föreskriven vad gäller tatuering
och piercingverksamhet är att Socialstyrelsen har
tillsynsansvaret vad gäller utrustning, bl.a.
smittrening och hygien, i samband med behandling.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tillsyn över
lokalerna och övriga hygienfrågor. Det finns i
övrigt inga lagstadgade regler om utbildning eller
krav på särskild kompetens. Vad gäller utrustning
finns det heller inga krav på vad som anses vara
"godkända" verktyg för piercing och tatuering.
Utifrån den ökning av piercing och tatuering som
kunnat iakttas, inte minst bland unga och i känsliga
kroppsdelar, och de skador som rapporterats får det
anses som motiverat med en skärpning och reglering
av utövandet när det gäller tatuering och piercing.
Vi föreslår därför att det fastställs krav på
tillstånd liksom krav på kompetens hos utövaren samt
regler för hur lokalen skall vara beskaffad. Det bör
även lagstiftas så att det ej blir tillåtet att
utföra piercing eller tatuering på minderåriga utan
att godkännande lämnats av vårdnadshavare. Slutligen
anser vi att Socialstyrelsen bör utöva tillsyn över
verksamheten. Vad här anförs bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
22. Högkostnadsskydd (punkt 20)
av Chatrine Pålsson (kd), Lars Gustafsson (kd)
och Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 22. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2001/02:So489 och 2001/02:So566
yrkande 26 och bifaller delvis motion 2001/02:So388.
Ställningstagande
Högkostnadsskydd är ofta föremål för diskussion och
förändring. Vi anser emellertid att ett helhetsgrepp
bör tas i frågan. Även det prioriteringsbeslut som
fattats av riksdagen bör vägas in i diskussionen
eftersom ett gemensamt högkostnadsskydd kan ge lägre
kostnader för huvudmännen. Vi vill bl.a. peka på att
all rehabilitering inte ingår i högkostnadsskyddet.
Inte heller ingår alla hjälpmedel. Tandvård är
ytterligare ett exempel på ett område som inte
omfattas av högkostnadsskyddet. När det gäller
frågan om fotsjukvård omfattas av högkostnadsskyddet
finns stora regionala skillnader.
Enligt vår uppfattning är det tydligt att reglerna
för högkostnadsskyddet behöver ses över. Utredningen
bör se över regionala skillnader, vilka grupper av
patienter som hamnar utanför skyddet, vilka nya
behandlingar och åtgärder som är kopplade till
ohälsa och vilka konsekvenserna blir av ett samlat
högkostnadsskydd. Vi vill betona att översynen skall
avse möjligheten att införa ett gemensamt
högkostnadsskydd för alla medborgare, ej endast för
vissa grupper. Vad här anförs bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
23. Hiv- och aidsprevention (punkt 21)
av Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Cristina
Husmark Pehrsson (m) och Lars Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 23. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2001/02:So256 yrkandena 2-4 och
2001/02:So372 yrkandena 1, 4 och 7 och avslår mo-
tionerna 2001/02:U269 yrkande 2, 2001/02:So260 samt
2001/02:So586.
Ställningstagande
Vi anser att det hivpreventiva arbetet måste
inriktas på långsiktiga åtgärder kombinerade med
stöd och hjälp till dem som redan smittats. De fyra
huvuduppgifterna i det hivpreventiva arbetet är att
stoppa smittspridningen, att ge hjälp och stöd åt de
hivsmittade och deras anhöriga, att förbättra vården
av de hivinfekterade och aidssjuka samt att tillse
att forskningen ges bästa tänkbara villkor. För
minskad smittspridning krävs dessutom ny och bättre
information till skolungdomar, utlandsresenärer,
invandrare och homo- och bisexuella kvinnor och män.
Mot bakgrund av att det de senaste åren har skett en
kraftig ökning av könssjukdomar bland homosexuella
män vill vi även fästa vikt vid sambandet mellan
spridningen av övriga könssjukdomar och hivsmitta.
Att staten har ett starkt intresse av att
hivinformation och hivprevention sker innebär inte
att staten är den som bäst genomför in-
formationssatsningar. Erfarenheterna talar för att
de ideella organisationerna måste ges en central
roll i det hivpreventiva arbetet för att det skall
vara effektivt. Vi anser att en större del av
informationsmedlen bör komma de frivilliga
organisationerna till del för att användas i deras
upplysnings- och informationsarbete. Det är mot den
bakgrunden viktigt med ekonomiskt stöd till
frivilligorganisationer på området. Bidragen för
hivprevention bör enligt vår mening fördelas
nationellt genom ett ansökningsförfarande så att de
ideella organisationerna skall kunna anlägga ett
nationellt perspektiv på sina insatser och själva
styra resurserna dit de bäst behövs. Verksamheter
som kommer i fråga för stöd skall kunna vara
fleråriga till sin karaktär för att säkerställa
kontinuitet och långsiktighet i arbetet. Vi anser
vidare att smittskyddslagens bestämmelser bör ändras
så att offentlig och privat vård likställs i
avgiftshänseende. Att patienten har frihet att välja
vårdgivare är särskilt viktigt när det gäller en
sexuellt överförd sjukdom. Vad här anförs bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
24. Hiv- och aidsprevention (punkt 21)
av Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 24. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2001/02:U269 yrkande 2 och
2001/02:So372 yrkande 1 samt avslår motionerna
2001/02:So256 yrkandena 2-4, 2001/02:So260,
2001/02:So372 yrkandena 4 och 7 samt 2001/02: So586.
Ställningstagande
Vi anser att det hivpreventiva arbetet måste
inriktas på långsiktiga åtgärder kombinerade med
stöd och hjälp till dem som redan smittats. De fyra
huvuduppgifterna i det hivpreventiva arbetet är att
stoppa smittspridningen, att ge hjälp och stöd åt de
hivsmittade och deras anhöriga, att förbättra vården
av de hivinfekterade och aidssjuka samt att tillse
att forskningen ges bästa tänkbara villkor. Vi anser
vidare att medvetenheten och informationen i Sverige
om hiv/aids har minskat och t.o.m. nonchalerats
under en tid. Många tror inte att det skall hända
just dem, ett tänkesätt som man till viss del kan
förstå med tanke på att hiv från början mest
drabbade den homosexuella populationen. Så är inte
fallet i dag utan globalt sett så är den övervägande
delen hivsmittade heterosexuella. Mot denna bakgrund
anser vi att det är dags att lyfta fram frågan om
hiv/aids. För att folk i gemen skall förstå allvaret
med hiv/aids och de konsekvenser hivsmittan för med
sig anser vi att det behövs nya rikskampanjer och
mer upplysning. Folk måste också förmås att ta sitt
eget ansvar i att begränsa hivspridningen genom ökad
kondomanvändning. De insatser som i dag görs av
frivilligorganisationer är oerhört viktiga, men
räcker inte, varför staten måste ta ett större
ansvar i detta. Vad här anförs bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
25. Hiv- och aidsprevention (punkt 21)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 21
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 25. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So260 och avslår motionerna
2001/02:U269 yrkande 2, 2001/02:So256 yrkandena 2-4,
2001/02:So372 yrkandena 1, 4 och 7 samt
2001/02:So586.
Ställningstagande
Jag anser att satsningar på hiv/aidsförebyggande
åtgärder är ett viktigt område. Kampanjen som i
mitten av 80-talet drogs i gång för att stoppa
smittspridningen av hiv/aids och som skulle sprida
information om denna sjukdom har till viss del lagt
sig. För att det förebyggande arbetet skall kunna
fungera behövs det långsiktighet och
framförhållning. För att uppnå detta och bedriva ett
effektivt uppföljningsarbete anser jag att det vore
en stor fördel om ett departement,
Socialdepartementet, ges samordningsansvaret med
Statens folkhälsoinstitut som ansvarig myndighet.
Jag anser vidare att frivilligorganisationerna gör
ett stort arbete i dagens samhälle. Det är därför
viktigt att värna om deras arbete och stötta det med
ekonomiska resurser och utbildnings- och
expertresurser. För att arbeta förebyggande bör
vidare fri provtagning erbjudas flyktingar och
invandrare när de anländer till Sverige. Dessutom
bör de barn och ungdomar som är hiv/aids-smittade
ges extra omtanke och stöd för att klara av sin roll
i samhället. Detta stöd måste det vara
samhällets/statens uppgift att ge. Vad här anförs
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
26. Klass- och könsmässiga hälsoskillnader
(punkt 22)
av Rolf Olsson (v) och Lena Olsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 26. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So498 yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
Vi anser att de könsmässiga, ekonomiska och sociala
förhållandena skall vägas in i det offensiva arbetet
med folkhälsan. I detta arbete bör Statens
folkhälsoinstitut tillsammans med kommuner och
landsting ha en ledande roll. Vi anser därför att
Statens folkhälsoinstitut bör ges i uppdrag att
fördjupat analysera de klassmässiga hälso-
skillnaderna. Vi anser också att särskilt kvinnors
situation bör beaktas ur ett folkhälsoperspektiv.
Statens folkhälsoinstitut bör därvid tillsammans med
kommuner och landsting ha en ledande och samordnande
roll i arbetet med att bryta den könsrelaterade
ohälsan i befolkningen. En studie av den ojämlika
hälsan kräver en särskild metodik och teoretisk
ansats. Mot denna bakgrund anser vi att Statens
folkhälsoinstitut även bör ges i uppdrag att
fördjupat analysera de könsmässiga
hälsoskillnaderna. Vad här anförs bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
27. Homo-, bi- och transfrågor (punkt 23)
av Rolf Olsson (v) och Lena Olsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 27. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2001/02:L371 yrkandena 38 och
43-45 samt 2001/02:Ub347 yrkande 4 och avslår motio-
nerna 2001/02:L367 yrkande 18 samt 2001/02:L371
yrkande 39.
Ställningstagande
Vi anser att Statens folkhälsoinstituts s.k. homo-
sexuppdrag bör utvidgas till att även omfatta
bisexuella och transpersoner, ett HBT-uppdrag. Vi
anser vidare att det bör säkerställas att uppdraget
inte enbart handlar om hälsofrågor rörande nämnda
grupper. Vidare bör regeringen tillsätta en
utredning som ur ett brett perspektiv specifikt
analyserar HBT-personers situation i glesbygden,
detta för att kunna komma med förslag på förbätt-
ringar av HBT-personers situation i glesbygden.
Mycket talar för att homosexuella, bisexuella och
transpersoner i glesbygd ofta har det svårare med
öppenheten och inte sällan lider av ensamhet,
isolering och utanförskap. För att förbättra för
homosexuella, bisexuella och transpersoner anser vi
vidare att en förutsättningslös utredning som
belyser dessa gruppers situation i samhället bör
tillsättas. Dessutom anser vi att tiden är mogen att
återigen i Sverige genom en nationell undersökning
inhämta ny kunskap om homosexuellas, och denna gång
även bisexuellas och transpersoners, situation.
Anledning finns därvid att särskilt belysa hur
hälsoläget ser ut. En sådan undersökning skulle
kunna ha som mål att utröna hur homosexuellas,
bisexuellas och transpersoners hälsa ser ut i
relation till den övriga befolkningens, och, för det
fall resultatet tyder på skillnader, föreslå möjliga
hälsofrämjande åtgärder. Avslutningsvis anser vi att
en utredning bör tillsättas med syfte att utveckla
nationella sexualpolitiska mål för att skapa en
sexualitet på lika villkor mellan kvinnor och män
och mellan bi-, hetero- och homosexuella. Enligt
vår mening visar den sammantagna analysen att
sexualiteten i dag är en bärande del av den rådande
könsmaktsordningen där kvinnor systematiskt
underordnas män. Ett jämställdhetsarbete kan därför
aldrig bli framgångsrikt om inte också
sexualpolitiken involveras. Vad här anförs bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
28. Homo-, bi- och transfrågor (punkt 23)
av Kerstin Heinemann (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 23
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 28. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:L367 yrkande 18 och avslår
motionerna 2001/02:371 yrkandena 38, 39 och 43-45
samt 2001/02:Ub347 yrkande 4.
Ställningstagande
Jag anser att det behövs en utredning som ur ett
helhetsperspektiv belyser transpersoners situation i
det svenska samhället. Utredningen bör omfatta både
lagstiftningsfrågor, behandlingsfrågor och sociala
frågor. Jag anser att utredningen bör ha tät kontakt
såväl med transpersoners organisationer som med
övrig expertis på området. Utredningen bör ha ett
allmänt hållet mandat att lämna de förslag som anses
behövliga för att förbättra transpersoners situation
i samhället. Vad här anförs bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
29. Homo-, bi- och transfrågor (punkt 23)
av Helena Hillar Rosenqvist (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 23
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 29. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:L371 yrkandena 38 och 43- 45
och avslår motionerna 2001/02:L367 yrkande 18,
2001/02:L371 yrkande 39 samt 2001/02:Ub347 yrkande
4.
Ställningstagande
Jag anser att Statens folkhälsoinstituts s.k. homo-
sexuppdrag bör utvidgas till att även omfatta
bisexuella och transpersoner, ett HBT-uppdrag. Jag
anser vidare att det bör säkerställas att uppdraget
inte enbart handlar om hälsofrågor rörande nämnda
grupper. Regeringen bör vidare tillsätta en
utredning som ur ett brett perspektiv specifikt
analyserar HBT-personers situation i glesbygden.
Detta för att kunna komma med förslag på förbätt-
ringar av HBT-personers situation i glesbygden.
Mycket talar för att homosexuella, bisexuella och
transpersoner i glesbygd ofta har det svårare med
öppenheten och inte sällan lider av ensamhet,
isolering och utanförskap. För att förbättra för
homosexuella, bisexuella och transpersoner anser jag
vidare att en förutsättningslös utredning som
belyser dessa gruppers situation i samhället bör
tillsättas. Dessutom anser jag att tiden är mogen
att återigen i Sverige genom en nationell
undersökning inhämta ny kunskap om homosexuellas,
och denna gång även bisexuellas och transpersoners,
situation. Anledning finns därvid att särskilt
belysa hur hälsoläget ser ut. En sådan undersökning
skulle kunna ha som mål att utröna hur
homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsa
ser ut i relation till den övriga befolkningens,
och, för det fall resultatet tyder på skillnader,
föreslå möjliga hälsofrämjande åtgärder. Vad här
anförs bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
30. Ungdomar och sexualitet (punkt 24)
av Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 30. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So305 yrkandena 2, 6 och 7
samt avslår motionerna 2001/02:K284 yrkandena 11 och
13, 2001/02: So304 yrkande 4, 2001/02:So569 och
2001/02:A226 yrkande 3.
Ställningstagande
Vi anser det viktigt att ungdomsmottagningarna
arbetar aktivt för att nå ut till pojkar. Insatser
för att minska antalet tonårsaborter kan inte riktas
enbart mot flickorna då tonårspojkarna utgör hälften
av problematiken. Vidare anser vi att ett
mångkulturellt samhälle ställer nya krav på synen på
samlevnad och sexualitet. Forskning behövs därför på
detta område och regeringen bör ta initiativ till en
vid och öppen dialog kring frågor om kultur,
religion, etnicitet, samlevnad och sexualitet. Vi
anser även att det behövs forskning gällande
pornografins inverkan på ungdomar. Vad här anförs
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
31. Ungdomar och sexualitet (punkt 24)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 24
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 31. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2001/02:K284 yrkandena 11 och 13,
2001/02:So304 yrkande 4 och 2001/02:A226 yrkande 3
och avslår motionerna 2001/02:So305 yrkandena 2, 6
och 7 samt 2001/02:So569.
Ställningstagande
Jag anser att skolan har i uppgift att förstärka
kunskaperna om olika kulturers syn på sexualitet och
samlevnad. Den skillnad som den kulturella
bakgrunden innebär leder ofta till att fördomar
skapas. Även funktionshindrades möjligheter att få
en adekvat undervisning inom detta område måste
förbättras. Jag anser därför att Statens folk-
hälsoinstitut bör få ett förstärkt uppdrag att
undersöka möjligheten att tillsammans med
kommunernas ungdomsmottagningar förbättra
sexualundervisningen i skolan. Jag anser vidare att
det finns ett behov av studier i de områden som
behandlar ungdom och sexualitet i det nya
mångkulturellt präglade Sverige. Studierna bör re-
dovisa hur ungdomar präglas av sexuellt färgade
budskap, pornografi, sexuella övergrepp, sexuellt
språkbruk och sexuella trakasserier. Samtliga dessa
studier måste behandla såväl pojkar som flickor och
göra jämförelser mellan olika tidsperioder möjliga.
Vidare anser jag att ungdomsmottagningarna behöver
ge riktad information, ha särskilda mottagningstider
samt samtalsgrupper i samverkan med högstadieskolor
och gymnasieskolor. Det är också viktigt att
personalen på ungdomsmottagningarna har såväl
tvärvetenskaplig som mångkulturell kompetens. Vad
här anförs bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
32. Spelberoende (punkt 27)
av Rolf Olsson (v) och Lena Olsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 32. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So373 yrkandena 1 och 2 samt
avslår motionerna 2001/02:So269, 2001/02:So273
yrkande 1, 2001/02:So324, 2001/02:So497 yrkande 11,
2001/02:So627 yrkandena 2 och 3 samt 2001/02:Kr428
yrkande 7.
Ställningstagande
Vi anser att en parlamentarisk kommission bör utreda
de ekonomiska och sociala konsekvenserna av spel.
Därvid bör även skillnaderna i kvinnligt och manligt
beteende belysas. Svenska Spel saknar direktiv om
hur bolaget skall informera om de negativa
skadeverkningar spelandet åsamkar den enskilde och
samhället. Vi anser därför att regeringen bör ge
Svenska Spel direktiv liknande dem som Systembolaget
har när det gäller informationen om alkoholdrycker
och deras skadeverkningar. Vad här anförs bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
33. Spelberoende (punkt 27)
av Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 33. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2001/02:So324, 2001/02: So627
yrkandena 2 och 3 och 2001/02:Kr428 yrkande 7 samt
avslår motionerna 2001/02:So269, 2001/02:So273
yrkande 1, 2001/02:So373 yrkandena 1 och 2 samt
2001/02:So497 yrkande 11.
Ställningstagande
Vi anser det viktigt att staten för en politik som
ökar medvetenheten om skadeverkningar av spel. En
viktig del i detta är ett långsiktigt stöd till
forskning om spelberoende. Forskning och
kunskapsuppbyggnad på området kommer att vara lönsam
för samhället, dels genom att personliga tragedier
och lidanden kan undvikas, dels genom att offentliga
resurser inte behöver tas i anspråk i motsvarande
omfattning. Vad här anförs bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
34. Spelberoende (punkt 27)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 27
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 34. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So269 yrkandena 1 och 5 och
avslår motionerna 2001/02:So269 yrkandena 2-4 och 6,
2001/02:So273 yrkande 1, 2001/02:So324,
2001/02:So373 yrkandena 1 och 2, 2001/02:So497
yrkande 11, 2001/02:So627 yrkandena 2 och 3 samt
2001/02:Kr428 yrkande 7.
Ställningstagande
De spelberoende blir alltfler och utbudet av spel
blir allt större. De ekonomiska konsekvenserna går
inte bara ut över den spelberoende utan hela
familjen, vänner och arbetskamrater drabbas. Det
blir vidare allt vanligare att de spelberoende
fastnar i lånekaruseller som ofta slutar i
kriminella beteenden. Jag anser därför att det
behövs en samhällsekonomisk konsekvensanalys av spel
och spelets negativa konsekvenser i Sverige. Det är
även väsentligt med ökade forskningsinsatser inom
området spelberoende. Vad här anförs bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
35. Spelberoende (punkt 27)
av Kerstin Heinemann (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 27
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 35. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So497 yrkande 11 och avslår
motionerna 2001/02:So269, 2001/02:So273 yrkande 1,
2001/02:So324, 2001/02:So373 yrkandena 1 och 2,
2001/02:So627 yrkandena 2 och 3 samt 2001/02:Kr428
yrkande 7.
Ställningstagande
Spelberoende är ett hälsoproblem vars omfattning är
större än vad man tidigare trott. Ca 150 000
svenskar bedöms ha problem med sitt spelande. För en
tredjedel av dem är problemen så allvarliga att de
kan klassas som sjukligt beroende av sitt spelande.
För dem som blivit spelberoende finns i dag knappt
någon hjälp att få i form av behandling och
rehabilitering. Jag anser det väsentligt att
problemet med spelberoende uppmärksammas och att
adekvata vård- och behandlingsformer finns
tillgängliga. Vad här anförs bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
36. Spelberoende (punkt 27)
av Helena Hillar Rosenqvist (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 27
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 36. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So273 yrkande 1 och avslår
motionerna 2001/02:So269, 2001/02:So324,
2001/02:So373 yrkandena 1 och 2, 2001/02:So497
yrkande 11, 2001/02:So627 yrkandena 2 och 3 samt
2001/02:Kr428 yrkande 7.
Ställningstagande
Enligt en stor undersökning, utförd på uppdrag av
Socialdepartementet, lider ca 150 000 svenskar av
någon form av spelberoende. Värst drabbade är
invandrare och ungdomar, och så många som 7 % av
ungdomarna i åldern 1517 år har redan ett
spelberoende. Risken för att unga skall bli beroende
är vidare dubbelt så stor som för vuxna spelare. Bra
behandlingsformer finns men i dagsläget endast 10
platser för de 100 000 svenskar som är beroende. Mot
denna bakgrund anser jag att regeringen bör
återkomma med ett förslag om hur man skall stävja
problemet med det ökade spelberoendet i samhället
samt hur ökade resurser skall tillföras forskning
och stödjande behandling. Vad här anförs bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
37. Fastställelse av könstillhörighet
(punkt 28)
av Rolf Olsson (v), Lena Olsson (v) och Helena
Hillar Rosenqvist (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 37. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2000/01:Ju724 yrkande 12,
2000/01:L441yrkande 1 och 2001/02:L371 yrkandena 14
och 27.
Ställningstagande
Nuvarande lagstiftning tillåter inte att en gift
transsexuell person genomgår könsbyte, och det finns
exempel på familjer där föräldrarna efter 2025 års
äktenskap tvingas ta ut skilsmässa för att en av
makarna skall få den medicinska hjälp han eller hon
har laglig rätt till. Det gifta par som vill
fortsätta att leva tillsammans efter det att ena
parten bytt kön måste alltså först genomgå
äktenskapsskillnad och sedan ingå registrerat
partnerskap. Att lagen på detta sätt tvingar
transsexuella till familjesplittring anser vi både
onödigt och direkt inhumant. Lagen om fastställande
av könstillhörighet i vissa fall (1972:119) har
funnits i knappt 30 år utan att några märkbara
förändringar har gjorts i den. Därför, och då
transsexuella som önskar genomgå könsbyte ofta
ställs inför svåra dilemman i samband med könsbytet,
skulle en översyn av gällande lagstiftning vid
könsbyte vara av godo. Översynen bör ske genom en
förutsättningslös utredning om transpersoners
situation med särskild inriktning på köns-
bytesprocessen för transsexuella. Vad här anförs bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
38. Översyn av lagen (1993:389) om
assistansersättning (punkt 36)
av Rolf Olsson (v) och Lena Olsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 36 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 38. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So500 yrkande 3.
Ställningstagande
Vi anser att riksdagen bör begära att regeringen gör
en översyn av lagen om assistansersättning med
avseende på makars ansvar, ersättningstider,
personkrets m.m.
Vi konstaterar att make/sambo alltid förväntas
finnas till hands för att tillhandahålla assistans
inom ramen för makars ansvar för varandra.
Försäkringskassor och domstolar hänvisar till
äktenskapsbalken och lämnar därmed avslag på rätten
till personlig assistans. Det är inte heller
ovanligt att försäkringskassor och domstolar blandar
sig i makars förhållande genom att reducera antalet
assistanstimmar med hänvisning till att makar ändå
är tillsammans. Vi anser att det finns ett stort
behov av att förändra eller klargöra lagstiftningen
när det gäller makars ansvar och att detta i likhet
med föräldraansvaret är något som riksdagen bör
följa utvecklingen av. Vi anser också att den
funktionshindrade skall behålla rätten till
assistansersättning under sjukhusvistelse. Detta
skulle skapa en större kontinuitet i arbetet och den
personliga assistentens arbetssituation skulle
förbättras avsevärt. Vid dödsfall bör
assistansersättning utgå under en månad efter den
assistansberättigades dödsfall. Vad vi nu har anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
39. Assistans i föräldraskapet (punkt 37)
av Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Cristina
Husmark Pehrsson (m) och Lars Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 39. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2001/02:So359 och 2001/02:So611
yrkande 6.
Ställningstagande
Den som har behov av personlig assistans för sin
dagliga livsföring under i genomsnitt mer än 20
timmar per vecka har i dag rätt att få
assistansersättning. Assistansen skall vara
förbehållen krävande eller i olika avseenden
komplicerade situationer, i regel av mycket
personlig karaktär. Till de grundläggande behov som
avgör rätten till personlig assistans räknas
följande: hjälp med den personliga hygienen, hjälp
med måltider, hjälp med att klä av och på sig, hjälp
med att kommunicera med andra eller annan hjälp som
förutsätter ingående kunskaper om den
funktionshindrade.
Vi anser att om unga funktionshindrade skall ges
möjlighet att bilda familj och leva på samma villkor
som icke funktionshindrade måste LSS/LASS stärkas
vad gäller föräldraskapet. Därför bör ytterligare
ett kriterium läggas till som innebär att de behov
som föräldraskapet genererar skall tillgodoräknas
som grundläggande behov.
Vi anser det viktigt att en ändring av
lagstiftningen med införande av ytterligare ett
kriterium om den grundläggande rätten till
föräldraskap föregås av en noggrann beredning så att
tillägget inte påverkar annan för frågan relevant
lagstiftning. Frågan bör därför utredas. Vad vi nu
har anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
40. Barns omvårdnadsbehov (punkt 38)
av Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 38 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 40. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So619 yrkande 12.
Ställningstagande
Riksförsäkringsverket rekommenderar i sina allmänna
råd att personlig assistans till barn endast skall
medges om barnets omvårdnadsbehov omfattar minst 12
timmar per dygn. Dessutom föreligger det ett krav på
att barnet skall ha flera funktionshinder samtidigt.
Verket ställer således strängare krav på
omvårdnadsbehovet då det gäller personlig assistans
till barn, än vad som är fallet med vuxna. Vi anser
det därför nödvändigt med en lagändring som
förtydligar att samma bedömningsgrad skall gälla för
barn och vuxna vid bedömning av behovet av personlig
assistans. Vad vi nu har anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
41. Psykiskt funktionshindrade (punkt 40)
av Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Cristina
Husmark Pehrsson (m) och Lars Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 40 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservation 41. Riksdagen bifaller därmed
delvis motion 2001/02:So337 och avslår motionerna
2001/02:So240 yrkandena 9 och 10, 2001/02:So566
yrkande 21 och 2001/02:So619 yrkande 13.
Ställningstagande
Lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade, LSS, är till för vissa
funktionshindrade. I förarbetena till lagen står det
att olika sorters funktionshinder skall kompenseras,
inte bara rörelsehinder. Därför behövs en översyn av
relevant lagstiftning för att möjliggöra att alla
funktionshindrade ges samma rättigheter i så stor
utsträckning som möjligt. Vad vi nu har anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
42. Psykiskt funktionshindrade (punkt 40)
av Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 40 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservation 42. Riksdagen bifaller därmed
motionerna 2001/02:So566 yrkande 21 och
2001/02:So619 yrkande 13 samt avslår motionerna
2001/02:So337 och 2001/02:So240 yrkandena 9 och 10.
Ställningstagande
Vi anser att psykiskt funktionshindrade inte har
fått hjälp genom LSS-insatser i avsedd omfattning.
Enligt statistik från 1 november 1998 har ca 2 250
personer erhållit hjälp genom LSS på grund av
psykiska funktionshinder. Psykiatriutredningen har
uppskattat att mellan 20 000 och 40 000 personer kan
ingå i personkretsen. Skälet till att LSS-insatserna
inte ges till psykiskt funktionshindrade i den
omfattning som det är tänkt antas vara brister i
lagstiftningen som leder till svårigheter för
handläggarna ute i kommunerna. Riksdagen bör därför
begära av regeringen att den särskilde utredaren
inom handikappolitiken får ett tilläggsdirektiv om
att se över LSS-tillämpningen för psykiskt
funktionshindrade. Vad vi nu har anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
43. Psykiskt funktionshindrade (punkt 40)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 40
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservation 43. Riksdagen bifaller därmed
motion 2001/02:So240 yrkandena 9 och 10 och avslår
motionerna 2001/02:So337, 2001/02:So566 yrkande 21
och 2001/02:So619 yrkande 13.
Ställningstagande
Människor med psykiskt eller dolt funktionshinder
möts ofta med fördomar och har svårigheter som inte
syns. Detta kan skapa barriärer som är lika stora
som vid ett fysiskt funktionshinder. Jag anser
därför att riksdagen hos regeringen bör begära
förslag om en sammanhållen politik för människor med
psykiska och dolda funktionshinder. Jag anser vidare
att förutsättningarna för att utvidga
assistansreformen till att gälla personer med
psykiska funktionshinder bör utredas. Vad jag nu har
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
44. Kostnadsansvaret för LSS (punkt 41)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 41
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 44. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So326 och avslår motionerna
2001/02:So240 yrkande 16 och 2001/02:So446.
Ställningstagande
Vi måste solidariskt ta ansvar för varandra. Detta
gäller också ansvar för människor med komplicerade
funktionshinder oavsett om detta är extra
kostnadskrävande. Som lagstiftningen ser ut i dag är
dock lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade, LSS, för hårt reglerad för att
finansieras med kommunala medel. Kommunerna kan inte
ställa utgifterna för LSS mot andra kommunala
utgifter i budgeten. Staten har ålagt kommunerna att
ge funktionshindrade stöd och service, men många
kommuner klarar inte detta ekonomiskt. Vi anser att
tryggheten för de funktionshindrade skulle öka om
staten tog över ansvaret. Därför bör regeringen
utreda möjligheten att staten övertar
kostnadsansvaret för LSS. Vidare anser vi det också
viktigt att regeringen utreder hur kommunernas
bristande resurser har påverkat besluten att bevilja
LSS-stöd till människor med funktionshinder. Vad vi
nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
45. Stöd till våldsutsatta kvinnor (punkt 44)
av Rolf Olsson (v) och Lena Olsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 44 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 45. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:Ju323 yrkandena 5 och 7 och
avslår motionerna 2001/02:Ju324 yrkande 1,
2001/02:Ju396 yrkande 6, 2001/02:Ju448 yrkandena 3
och 5 samt 2001/02:So429.
Ställningstagande
Enligt 8 a § socialtjänstlagen bör socialtjänsten ha
beredskap för att ge stöd och hjälp till kvinnor som
utsatts för våld. Vi kan således konstatera att det
är upp till varje kommun att avgöra om och i så fall
hur stödet till utsatta kvinnor skall förstärkas.
Olika studier visar att detta arbete till stor del
åsidosätts. Vi anser att regeringen bör skärpa
kraven på kommunerna när det gäller deras arbete med
konkreta handlingsplaner för hjälp och stöd till
kvinnor som utsätts för våld. I detta arbete bör
kvinnojourerna med sin sakkompetens ingå.
Vi vill vidare betona vikten av att fokusera på
grupper med annan etnisk bakgrund när det gäller
sexualiserat våld. Enligt vår mening är
kvinnojourerna bättre lämpade än
invandrarorganisationernas kvinnoorganisationer när
det gäller att arbeta med denna form av
brottsofferverksamhet. Vi anser det viktigt att
grupper med annan etnisk bakgrund uppmärksammas och
tas med i socialtjänstens och samverkansgruppernas
arbete.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
46. Stöd till våldsutsatta kvinnor (punkt 44)
av Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 44 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 46. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:Ju324 yrkande 1 och avslår
motionerna 2001/02:Ju323 yrkandena 5 och 7,
2001/02:Ju396 yrkande 6, 2001/02:Ju448 yrkandena 3
och 5 samt 2001/02:So429.
Ställningstagande
Mot bakgrund av den ökande kvinnomisshandeln och den
kunskap som i dag finns om förnedring av människor
på grund av könstillhörighet, anser vi att en
utredning bör tillsättas med uppdrag att upprätta en
handlingsplan med konkreta åtgärder för att bl.a.
minska kvinnomisshandeln. I arbetet för en sådan
handlingsplan måste kvinnojourernas samlade
erfarenheter tas till vara. Detta bör ges regeringen
till känna.
47. Prostitution (punkt 46)
av Rolf Olsson (v) och Lena Olsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 46 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 47. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:Ju323 yrkande 3.
Ställningstagande
Enligt vår mening bör regeringen tillsätta en
utredning om inrättande av ett nationellt
resurscentrum mot prostitution. Resurscentrumet
skall arbeta med att stötta kvinnor som söker vägar
ut ur prostitution samt med information gentemot
institutioner och yrkesgrupper vilka i sin
verksamhet möter prostituerade. Utredningen bör även
beakta vilka riktade anslag till kommunerna som
krävs för att dessa skall stödja kvinnor som vill ta
sig ur prostitutionen. Detta bör ges regeringen till
känna.
48. Insatser för hemlösa (punkt 48)
av Rolf Olsson (v) och Lena Olsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 48 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 48. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:Bo246 yrkandena 1, 2 och 11
och avslår motionerna 2001/02:So357 yrkandena 1 och
2, 2001/02: So375 yrkandena 1-3, 5 och 6,
2001/02:So435, 2001/02:So501 yrkande 3 och
2001/02:Bo243 yrkandena 5 och 8.
Ställningstagande
För att få en klar bild av hur hemlösheten ser ut är
det enligt vår mening viktigt att statistiken är väl
tillgänglig och att den uppdateras med jämna
mellanrum. Socialstyrelsen har under 1993 och 1999
genomfört kartläggningar av hemlösheten. Vid båda
tillfällena har kartläggningen skett på uppdrag av
regeringen. Enligt vår mening borde uppföljning och
kartläggning rimligen ingå som en självklar del i
myndighetens verksamhet. För att få ytterligare
information och kunskap bör Boverket vara med i
kartläggningsarbetet. För att en sådan kartläggning
skall ge tillräckliga kunskaper för uppföljning och
utvecklingsarbete behöver kartläggningen ske
åtminstone vart tredje år.
Vi anser vidare att regeringen skall ge Kommittén
för hemlösa särskilt uppdrag att, utifrån hemlösa
kvinnors specifika förutsättningar och problem,
utforma åtgärder och stödformer för att minska
hemlösheten bland kvinnor.
Socialtjänstlagen garanterar inte rätten till eget
boende utan endast tak över huvudet. En lagändring i
detta hänseende skulle förstärka socialtjänsten och
förbättra situationen för hemlösa och uteliggare och
för dem som riskerar att bli hemlösa. Vi anser att
regeringen bör utreda och föreslå lagändringar i
socialtjänstlagen för att trygga individens rätt
till egen bostad. Vad vi nu anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
49. Insatser för hemlösa (punkt 48)
av Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 48 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 49. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2001/02:Bo243 yrkandena 5 och 8,
2001/02:So357 yrkandena 1 och 2 och 2001/02:So375
yrkandena 1-3, 5 och 6 samt avslår motionerna
2001/02:So435, 2001/02:So501 yrkande 3 och
2001/02:Bo246 yrkandena 1, 2 och 11.
Ställningstagande
Till de grundläggande behoven hos människan hör att
ha en bostad. Det kan inte accepteras att kvinnor
och män med psykiska funktionshinder bor på gatan i
ett land som alltid legat högt i välståndsligan. Vi
anser därför att regeringen bör ta initiativ till en
rikstäckande kampanj med en nollvision för
hemlösheten. Den planerade folk- och
bostadsräkningen kan skapa förutsättningar för en
sådan kampanjs framgång genom att ta fram ett bättre
underlag vad gäller hemlöshetens omfattning. Vi
anser vidare att det krävs en handlingsplan och ett
åtgärdsprogram. Dessa bör utformas i samverkan
mellan staten, landstingen och kommunerna och
tydligt klargöra de olika huvudmännens
ansvarsområden.
Även frivilligorganisationerna gör en stor insats
i arbetet mot hemlöshet. Deras roll måste
uppvärderas eftersom mycket tyder på att
socialtjänsten och frivilligorganisationerna har
olika målgrupper.
I arbetet mot hemlöshet måste vidare den
erfarenhet som finns av goda behandlings- och
vårdresultat tas till vara. Det finns ett antal goda
exempel från hela landet. Enligt vår mening bör
dessa samlas i en skrift eller på en hemsida så att
intresserade kan ta del av dem.
Forskningen i Sverige när det gäller hemlösa har
en mycket svag ställning. Vi anser att
bostadssociala frågor bör vara ett viktigt deltema i
den samhällsvetenskapliga forskningen. Det är
viktigt med kunskap om hur många de hemlösa är, vad
deras situation beror på och om de blir fler eller
färre.
I Sverige finns - frånsett rätten till
specialanpassad bostad för äldre och
funktionshindrade - ingen rätt till bostad ens för
de mest utsatta individer som aldrig kommer att få
bostad på den vanliga marknaden. Varje persons rätt
till bistånd prövas individuellt. Ett fungerande
system med sociala förturer, sociala kontrakt och
andra former av hjälp med att skaffa en bostad måste
vara fundamentalt i socialtjänstlagens yttersta
mening. Vi vill därför betona vikten av att
socialtjänstlagen också i praktiken ger stöd för
boende som en social rättighet.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
50. Kommittén för hemlösa (punkt 49)
av Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 49 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 50. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:Bo243 yrkande 9.
Ställningstagande
Vi anser att Kommittén för hemlösa bör få ett
förlängt förordnande för att kunna fortsätta sitt
arbete även efter 2001. Uppdraget bör breddas till
att också handla om missbrukarvård i samarbete med
myndigheter och organisationer. Detta bör ges
regeringen till känna.
51. Svenska socialarbetare i Köpenhamn
(punkt 50)
av Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Cristina
Husmark Pehrsson (m) och Lars Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 50 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 51. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So231 och avslår motionerna
2001/02:So309, 2001/02:So313, 2001/02:So458 och
2001/02: So512.
Ställningstagande
De svenska socialarbetarna i Köpenhamn bedrev en väl
fungerande verksamhet vars arbetsvolym ständigt
ökade. Målgruppen förändrades genom åren till att
omfatta alla ålderskategorier med ett starkt inslag
av människor med psykiska funktionshinder i
kombination med missbruk. De svenska socialarbetarna
gjorde en mycket värdefull insats, och verksamheten
måste därför enligt vår mening återupptas. Med
hänsyn till att klienterna kom från hela landet och
inte bara från Skåne anser vi att verksamheten bör
finansieras med statliga medel i avvaktan på att
annan och lämpligare finansiering kan tillskapas. I
vårt särskilda yttrande rörande anslagen beskrivs
hur finansieringen bör ske. Vad vi nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
52. Svenska socialarbetare i Köpenhamn
(punkt 50)
av Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 50 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 52. Riksdagen bifaller
därmed delvis motion 2001/02:So313 och avslår
motionerna 2001/02:So231, 2001/02:So309,
2001/02:So458 och 2001/02:So512.
Ställningstagande
Det sociala hjälpbehovet bland svenskar i Köpenhamn
har mer än tredubblats under tio år. De öppna
gränserna och den "nya" närheten till Danmark, som
Öresundsbron innebär, gör naturligtvis att fler
svenskar åker till Köpenhamn. Vi anser att
regeringen snarast bör fatta beslut om fortsatta
sociala insatser i Köpenhamn.
53. Apoteksmonopolet (punkt 51)
av Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif
Carlson (m), Lars Gustafsson (kd), Cristina
Husmark Pehrsson (m), Kenneth Johansson (c),
Kerstin Heinemann (fp) och Lars Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 51 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 53. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2001/02:So3 yrkande 17,
2001/02:So218, 2001/02:So261 yrkande 10,
2001/02:So395 yrkande 2, 2001/02:So492,
2001/02:So530, 2001/02:So566 yrkande 23,
2001/02:So620 yrkande 8 och 2001/02:So628 yrkande
16.
Ställningstagande
Sverige är det enda land i hela OECD som har monopol
på apoteksverksamheten. Vidare är den svenska
apotekstätheten oacceptabelt låg.
Flera statliga utredningar har visat att stora
välfärdsvinster finns att vinna med ett avskaffande
av apoteksmonopolet. Vi vill därför bryta upp
monopolet. I stället bör licensierade butiker och
apotek ges möjlighet att sälja receptfria respektive
receptbelagda läkemedel. Erfarenheter från andra
länder visar att ökad mångfald har lett till fler
apotek, bättre tillgänglighet och service såväl i
glesbygd som i storstad samt lägre
läkemedelskostnader för den enskilde. En
förutsättning för att ett företag skall få tillstånd
till detaljhandel med receptbelagda läkemedel bör
vara att farmaceututbildad personal finns
tillgänglig. På så sätt kan mindre privata apotek
bedriva egen verksamhet i konkurrens med andra
privata apotek. Avknoppning av verksamheten bör
således skyndsamt komma till stånd. Läkemedelsverket
bör få ansvar för att genom tillsyn och
tillståndsgivning garantera att säkerhet och
kvalitet upprätthålls och förbättras. Vad här anförs
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
54. Läkemedelsförsörjningen vid
sjukvårdsinrättningar (punkt 52)
av Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Cristina
Husmark Pehrsson (m) och Lars Elinderson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 52 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 54. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:So261 yrkande 9.
Ställningstagande
Vi anser att som ett första steg mot att avveckla
Apoteket AB:s monopol bör 2 § Kungl. Maj:ts
kungörelse (1970:738) som stadgar att sjukhusapotek
drivs av sjukvårdsinrättningens huvudman eller,
efter överenskommelse med huvudmannen, av
Apoteksbolaget AB eller militärapoteket, upphävas. I
stället bör sjukvårdsinrättningens huvudman ges
möjlighet att låta annan med farmaceutisk kompetens
än de nämnda driva sjukhusapotek. Vad här anförs bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Anslag under utgiftsområde 9
av Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Cristina
Husmark Pehrsson (m) och Lars Elinderson (m).
Den 21 november 2001 beslöt riksdagens majoritet
bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för
de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och
en beräkning av statens inkomster avseende 2002.
Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak för
åren 2003 och 2004 (bet. 2001/02:FiU1, rskr.
2001/02:34 och 35).
Moderata samlingspartiet har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett
övergripande mål för den ekonomiska politiken bör
vara en sänkt utgiftskvot. För detta krävs såväl en
moderniserad arbetsmarknad och avregleringar som
sänkta skatter och lägre offentliga utgifter.
Våra förslag syftar också till att skapa
förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och
socialt växande Sverige. Vi vill satsa på en
utbildning som ger alla större möjligheter till ett
rikare liv. Genom en större enskild sektor och ett
starkare civilt samhälle kan både företag och
människor växa. Ännu fler kan komma in på den
ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten
ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen
får en större ekonomisk självständighet. Friheten
att välja bidrar både till mångfald, en bättre
kvalitet och en större trygghet. De enskilda
människorna får ett större inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från
subventioner och bidrag till omfattande
skattesänkningar för alla, främst låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi om de
människor som är i störst behov av gemensamma
insatser och som har små eller inga möjligheter att
påverka sin egen situation. Vi slår också fast att
det allmänna skall tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter
som måste vara gemensamma. Avsevärda resurser
tillförs till exempel för att bryta den ökande
sjukfrånvaron och de ökande förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ - med våra förslag till
utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar
- bör ses som en helhet där inte någon eller några
delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de
andra. När riksdagens majoritet nu genom
riksdagsbeslutet den 21 november om ramar för de
olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av
politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet
om anslagsfördelning inom utgiftsområde 9. För
budgetåret 2002 förordar vi i våra parti- respektive
kommittémotioner en anslagsfördelning inom
utgiftsområde 9 som i huvudsak innebär följande.
Vi anser att regeringens aviserade satsningar på
en förbättrad tandvårdsförsäkring är otillräckliga
och vill redan för år 2002 förstärka
tandvårdsförsäkringen med 100 miljoner kronor.
Våra förslag på läkemedelsområdet medför
sammantaget en kraftig successiv minskning av
kostnaderna under åren framöver, samtidigt som
skyddet för de mest utsatta förbättras. På sikt är
det enligt vår uppfattning naturligt att
läkemedelsförmånen ingår i den gemensamt
finansierade obligatoriska hälsoförsäkring som vi
sedan länge föreslår. Med en samordnad sjukvårds-
och läkemedelsförsäkring erhålls en naturlig
samordning av olika insatser där en ändamålsenlig
läkemedelsbehandling inte bara ses som en kostnad
utan också som en avlastning av vården. I avvaktan
på införandet av en hälsoförsäkring vill vi föreslå
en frivillig offentlig läkemedelsförsäkring med en
premie på 1 200 kr per år. Kostnadsansvaret för
läkemedlen bör återföras till staten för att bl.a.
möjliggöra en bättre avvägning mellan de direkta
läkemedelskostnaderna och läkemedlens övriga
effekter på samhällsekonomin. Receptregistret bör
avskaffas. Detta innebär att anslaget kan minskas
med 2,7 miljarder kronor för år 2002.
Genom att återföra Dagmarpengarna till anslag 13:3
Bidrag till hälso- och sjukvård och därutöver för år
2002 tillföra ytterligare 300 miljoner kronor till
anslaget skapas ekonomiska möjligheter att korta
vårdköerna. Totalt föreslår vi således att anslaget
ökas med 705 miljoner kronor.
Vi vill göra det möjligt att minska sjukdomstid,
korta sjukskrivningar, påskynda tillfrisknande och
rehabilitera till ett så normalt liv som möjligt
samt undvika långtidssjukskrivningar och
förtidspensioneringar. Vi vill därför under de
kommande tre åren ge försäkringskassorna möjlighet
och medel att upphandla vård åt patienter som är
föremål för kassornas åtgärder och som inte kan
erbjudas vård inom tre månader av det egna
landstinget. För detta ändamål tillför vi, under ett
annat anslagsområde, ytterligare 7 miljarder kronor
under treårsperioden. Insatsen kan också ses som ett
inslag i introduktionen av en obligatorisk
hälsoförsäkring.
Inom ramen för anslag 13:3 vill regeringen
finansiera ett familjemedicinskt institut och
förändringar av läkemedelsförmånen. Vi anser att
vårt förslag om ett institut för medicin och hälsa
liksom ett bättre utnyttjande av befintliga
institutioner och kanaler på ett bättre sätt kan
bistå primärvården, varför vi avvisar regeringens
förslag.
Den verksamhet som Statens beredning för
utvärdering av medicinsk metodik (SBU) bedriver är
av god kvalitet och har stor betydelse för
sjukvårdens utveckling. SBU bör därför förstärkas
med ytterligare 10 miljoner kronor för år 2002.
Vi föreslår en förstärkning av den oberoende
tillsynen inom sjukvården genom inrättande av en
särskild medicinalstyrelse. Budgetmedel överförs
från Socialstyrelsen till ett nytt anslag
Medicinalstyrelsen. Vidare föreslår vi ett särskilt
stimulansbidrag till psykiatrin om 200 miljoner
kronor.
Satsningarna på det förebyggande arbetet mot
hiv/aids måste öka i stället för att stagnera och
minska. Vi förslår att ytterligare 76 miljoner
kronor anvisas för detta ändamål. Vi anser att det
statliga engagemanget inom folkhälsoområdet kraftigt
bör minskas till förmån för lokalt folkhälsoarbete.
Anslaget till Statens folkhälsoinstitut bör
successivt sänkas, under år 2002 med knappt 60
miljoner kronor. Inriktningen bör vara att Statens
folkhälsoinstitut är helt avvecklat vid utgången av
år 2004. För att stimulera framväxten av ett
förstärkt regionalt och lokalt folkhälsoarbete vill
vi under år 2002 anslå sammanlagt 72,5 miljoner
kronor under anslagen 14:7 Folkhälsopolitiska frågor
och ett nytt anslag, 14:10 Lokalt folkhälsoarbete.
Vidare anser vi att verksamheten med svenska
socialarbetare i Köpenhamn bör återupptas.
Finansieringen av verksamheten bör under de kommande
tre åren ske inom ramen för den nationella
handlingsplanen för att förebygga missbruk av
narkotika. Under denna period bör övervägas hur
finansieringen skall ske på lång sikt.
Vi föreslår att anslaget 14:8 Alkohol- och
narkotikapolitiska åtgärder minskas med 65 miljoner
kronor för år 2002 då det inte synes sannolikt att
åtgärder kan startas i den takt anslaget
förutsätter. Däremot avsätter vi under
planperiodens tre år 40 miljoner kronor mer än
regeringen. Vi anser också att ytterligare medel
måste tillskjutas på alkoholområdet för att
informationsarbetet skall få tillräckligt genomslag.
Detta bör finansieras bl.a. genom att bidragen till
nykterhetsrörelsen minskar. Vi anser att
detaljhandelsmonopolet för Systembolaget bör
avvecklas varvid det också blir naturligt att
avveckla Alkoholsortimentsnämnden. De nya
förutsättningarna för alkoholpolitiken - bl.a. öppna
gränser och ett nytt konsumtionsmönster - kan bara
hanteras med en väl underbyggd och förankrad
alkoholpolitik, genom upplysning och information.
Vi noterar med tillfredsställelse att utskottets
majoritet, med anledning av bl.a. en m-motion,
So247, nu föreslår att användningsområdet för medlen
under anslag 14:7.1 Bidrag till sammanslutningar av
f.d. alkoholmissbrukare, vissa
nykterhetsorganisationer m.m. och anslag 18:1.3
Bidrag till organisationer som arbetar för utsatta
barn och deras familjer samt organisationer som
motverkar våld mot kvinnor och barn m.m. bör vidgas
och ses som en helhet.
Det är angeläget att funktionshindrade och deras
anhöriga ges goda möjligheter till rekreation vid
anläggningar som är särskilt anpassade till
specifika funktionshinder. Stödet till
handikapporganisationernas rekreationsanläggningar
bör därför höjas med 1 miljon kronor. Vidare bör
anslaget för stöd till handikapporganisationer ökas
med 2 miljoner kronor. Dessa medel skall riktas
särskilt till mindre handikapporganisationer som
arbetar oberoende av de stora samarbetsorganen inom
handikapprörelsen.
Vi anser att anslaget för statlig
assistansersättning skall förstärkas med 1 miljard
kronor. Härigenom kan staten återta det ekonomiska
ansvaret för de 20 första timmarna. Rätten till
personlig assistans även under skoltid och vid
vistelse på dagcenter kan återinföras och
schabloniseringen av assistansersättningen upphöra.
Vidare bör rätten till personlig assistans även
omfatta funktionshindrade som bor i gruppboenden.
Vi står fast vid vårt tidigare förslag att
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering,
Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell läggning samt
Jämställdhetsombudsmannen skall slås samman till en
enda myndighet och redovisas under utgiftsområde 14.
Något anslag för Handikappombudsmannen bör därför
inte tilldelas under utgiftsområde 9.
För att undvika ett ökat socialbidragsberoende och
för att underlätta för kommunerna ekonomiskt anser
vi att ett särskilt bostadsstöd för
funktionshindrade bör inrättas. För detta föreslår
vi att 100 miljoner kronor avsätts.
Vi har i flera år föreslagit att en
hjälpmedelsgaranti skall införas. Den konkreta
utformningen av en hjälpmedelsgaranti måste bli
föremål för särskild utredning där noggranna
analyser och avvägningar görs. Redan nu bör dock
anslagen 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk
kommunikation och 16:7 Bilstöd till handikappade
sammanföras till en statlig hjälpmedelsgaranti.
Vi vill dessutom hänvisa till att vi tillsammans
med övriga borgerliga partier under annat
anslagsområde föreslagit en 50-procentig
skattereduktion på maximalt 25 000 kr per år för
hushållstjänster. Reformen är viktig av flera skäl.
Dels innebär det en lägre kostnad för
hushållstjänster som möjliggör för fler, bl.a.
äldre, att kunna få den hjälp som behövs, dels
motverkar den utvecklingen av den svarta
arbetsmarknaden.
Den slutna ungdomsvården bör enligt vår
uppfattning överföras till kriminalvården och
Statens institutionsstyrelses (SiS) anslag därmed
minskas med 104 miljoner kronor vilket innebär en
förstärkning av SiS kvarvarande verksamhet.
Slutligen anser vi att anslaget till åtgärder för
hemlösa bör disponeras av Socialstyrelsen.
2. Anslag under utgiftsområde 9
av Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson (kd).
Den 21 november 2001 beslöt riksdagens majoritet
bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för
de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och
en beräkning av statens inkomster avseende 2002.
Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak för
åren 2003 och 2004 (bet. 2001/02:FiU1, rskr.
2001/02:34 och 35).
Kristdemokraterna har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. När
riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet om
ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan
inriktning av politiken deltar vi inte i det nu
aktuella beslutet om anslagsfördelning inom
utgiftsområde 9.
Vi vill särskilt nämna att vi föreslagit
omfattande satsningar inom prioriterade områden som
mer och bättre vård, ökad valfrihet för
småbarnsfamiljerna och ökat ekonomiskt utrymme för
enskilda och familjer genom sänkt inkomstskatt. Vi
anser att kommunsektorn behöver ett tillskott för
att täcka den högre ambitionsnivån som vi har bl.a.
vad gäller nya vårdplatser inom äldreomsorg och
sjukvård och kortare vårdköer samt möjligheten för
kommunerna att införa enhetstaxa inom äldreomsorgen.
Vi redovisar här kortfattat inriktningen på våra
anslagsförslag för utgiftsområdet på de punkter där
den avviker från regeringens förslag.
Kommittén om vård i livets slutskede konstaterade
i sitt betänkande, SOU 2001:6, att den vård i livets
slutskede som bedrivs i Sverige har stora brister.
Forskning och utbildning i palliativ medicin är
svagt utvecklade områden. Vi anser att vi måste våga
tala om och lyfta fram vikten av värdig vård i
livets slutskede. Under senare år har det byggts upp
"hospiceverksamhet" och palliativa team på flera
håll. Denna verksamhet måste vidareutvecklas och bli
tillgänglig i hela landet. För år 2002 föreslår vi
att 25 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag
för forskning kring palliativ vård.
Anhörigas insatser i vården måste uppvärderas. De
stimulansbidrag till anhörigvården inom
äldreomsorgen som funnits tidigare bör fortsätta i
ytterligare två år. Vi anser att för år 2002 bör
ytterligare 50 miljoner kronor anvisas för detta
ändamål.
Vi anser att funktionshindrade skall kunna delta i
samhället på lika villkor och accepterar därför inte
regeringens nedskärningar på handikappområdet.
Regeringen sänker anslaget för bilstöd. Detta
resulterar i att personer med funktionshinder nekas
bilstöd långt innan årets utgång med hänvisning till
att det saknas pengar. För att bättre tillgodose
behovet av bilstöd bör anslaget ökas med 20 miljoner
kronor för år 2002. Vidare anser vi att det bör
skapas större flexibilitet mellan de olika systemen
för bilstöd, färdtjänst samt utökad tillgänglighet i
kollektivtrafiken.
De oroande och tydliga tendenserna med ett alltmer
utbrett alkohol- och narkotikamissbruk bland
ungdomar kräver krafttag från samhällets sida. I
väntan på regeringens kommande handlingsplan för att
förebygga missbruk av narkotika avsätter vi 15
miljoner kronor till en nationell kampanj mot droger
och alkohol riktade mot ungdomar. Regeringen har
aviserat sin avsikt att i samband med
handlingsplanen avsätta 265 miljoner kronor under
åren 2002-2004. Vi räknar med att frågan om hur
verksamheten med svenska socialarbetare i Köpenhamn
skall kunna återupptas och finansieras på sikt
därmed kan få sin lösning.
Regeringen föreslår att 30 miljoner kronor avsätts
årligen för åren 2002-2004 för att förstärka arbetet
med tobakspreventionen. Vi anser att detta i
huvudsak är vällovligt, men det preventiva arbetet
skall utföras i skolorna som ANT-undervisning. Detta
är delvis en kommunal angelägenhet. Vi föreslår
däremot betydligt mer pengar till kommunerna under
utgiftsområde 25 som kan användas bl.a. för detta
ändamål.
Landets kvinnojourer bedriver en viktig verksamhet
som har stor betydelse för många utsatta kvinnor. Vi
anser att deras anslag är för små för att garantera
en fungerande verksamhet. För detta ändamål avsätter
vi 10 miljoner kronor, på ett nytt anslag, till
kvinnojourerna.
Slutligen föreslår vi besparingar och
effektiviseringar av ett antal myndigheters
administration med 5 % av förvaltningsanslagen.
bl.a. Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet,
Statens folkhälsoinstitut samt 14 miljoner kronor på
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:
Forskning.
3. Anslag under utgiftsområde 9
av Kenneth Johansson (c).
Den 21 november 2001 beslöt riksdagens majoritet
bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för
de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och
en beräkning av statens inkomster avseende 2002.
Samtidigt beslutades om preliminär fördelning av
statens utgiftsområden för 2003 och 2004 (bet.
2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34 och 35).
Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner
förordat en annan inriktning av den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken. För att kunna
tillföra hälso- och sjukvården ytterligare resurser
har Centerpartiet medverkat till en omfördelning av
resurser från försvaret till hälso- och sjukvården
som innebär att vården och omsorgen kommer att
tillföras ytterligare 8 miljarder kronor under
2002-2004. De områden som skall prioriteras är
primärvården, äldreomsorgen, psykiatrin samt
mångfald och tillgänglighet.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet
om ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan
inriktning av politiken deltar jag inte i det nu
aktuella beslutet om anslagsfördelning inom
utgiftsområde 9.
De nya resurserna inom hälso- och sjukvården skall
hjälpa primärvården att utveckla sin kompetens och
nyckelroll. Vidare skall den nära vården nå alla
individuellt och patienten skall ha inflytande över
vården. Distriktssköterskornas roll och framtidens
sjukvård måste också stärkas. Jag anser vidare att
resurserna bör användas till att utveckla och
förbättra den psykiatriska vården. Landstingen och
kommunerna skall därvid i samverkan utveckla stödet
till barn, ungdomar och vuxna med psykisk
problematik. Dessutom skall landstingens om-
händertagande av personer med neuropsykiatriska
tillstånd förbättras och tillgången till lä-
karmedverkan för psykiskt funktionshindrade i
kommunal verksamhet säkras. Jag anser också att väl
fungerande vårdkedjor inom äldrevården måste säkras.
Den medicinska kompetensen i särskilda boendeformer
och i hemsjukvården skall också förbättras och
läkarmedverkan i fråga om allmänmedicin och
geriatrik garanteras. Även kommunernas stöd till
anhöriga bör förstärkas. Vidare måste vårdens
kvalitet i livets slutskede särskilt uppmärksammas.
Jag anser att det behövs effektiviseringar och
kostnadsreduceringar i läkemedelsförmånen för att
förhindra att den försämras ytterligare.
Centerpartiet föreslår bl.a. bättre
ordinationsrutiner, noggrannare kontroll av hur
läkemedel förskrivs, utvecklade arbetsformer för
läkemedelskommittéerna, att slentrianmässig
förskrivning av högprissatta läkemedel undviks, att
sjukvårdshuvudmännen bör få möjlighet att förhandla
om läkemedelspriserna, att fler läkemedel bör kunna
säljas utan recept, att reglerna för förskrivning av
läkemedel utan subvention bör förtydligas och att
förskrivning i mindre förpackningar bör göras.
Vidare anser jag att priskonkurrensen på läkemedel
måste öka och att Apoteket AB:s monopol bör
avvecklas.
Jag anser att en nationell vårdgaranti och en
hjälpmedelsgaranti bör införas, och Centerpartiet
avsätter 500 miljoner kronor för detta ändamål under
utgiftsområde 25. Jag vill också satsa på ett
nationellt hälsonät för att knyta samman alla
vårdcentraler, äldreboenden, stora och små sjukhus
och privatkliniker och göra det möjligt för alla som
arbetar inom hälso- och sjukvården att kommunicera
med varandra för konsultationer och utbildning. Ett
nationellt hälsonät förbättrar möjligheten till vård
i hemmen samtidigt som den internationella arenan
blir en kontinuerlig kontaktyta för professionen.
För år 2002 bör därför för projektets initierande
avsättas 25 miljoner kronor under ett nytt anslag,
Hälsonät.
Bilstödet behöver förbättras, bl.a. behöver
åldersgränserna ses över. Ytterligare 50 miljoner
kronor bör därför tillföras anslaget. Vidare anser
jag att assistansersättning skall kunna utgå till
den funktionshindrade när denne vistas i barnomsorg,
skola eller annan daglig verksamhet. Riksdagen bör
därför hos regeringen begära förslag om lagändring
så att barns rätt till personlig assistans i daglig
verksamhet garanteras. Vidare bör utredas
förutsättningarna för att utvidga assistansreformen
till att gälla personer med psykiska
funktionshinder.
Jag vill vidare införa ett system med
hemservicecheckar för pensionärshushåll. Förslaget
bygger på att det skall omfatta alla
pensionärshushåll och omfatta alla normalt
förekommande tjänster i hemmet. Den behovsprövade
hemtjänsten skall dock inte ingå. För detta vill jag
avsätta 125 miljoner kronor (halvårseffekt) under
ett nytt anslag för år 2002. Slutligen anser jag att
det går att göra besparingar inom administrationen
vid Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut på
sammanlagt 56 miljoner kronor samt att anslaget
avseende Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Forskning kan minskas med 50
miljoner kronor.
4. Anslag under utgiftsområde 9
av Kerstin Heinemann (fp).
Den 21 november 2001 beslöt riksdagens majoritet
bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för
de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och
en beräkning av statens inkomster avseende 2002.
Samtidigt beslutades om preliminär fördelning av
statens utgiftsområden för 2003 och 2004 (bet.
2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34 och 35).
Folkpartiet har i parti- och kommittémotioner
förordat en annan inriktning. Partiet anser att
sjukvården är en omistlig del av den generella
välfärdspolitiken. Det är viktigt att även fort-
sättningsvis slå vakt om sjukvårdens offentliga
skattefinansiering samt att vård och omsorg skall
ges efter behov och inte efter betalningsförmåga.
Folkpartiet anser att en nationell vårdgaranti
omfattande alla diagnoser och behandlingar skall
införas. Patienten skall om han eller hon inte kan
påräkna behandling inom tre månader ha rätt att söka
annan vårdgivare, privat eller offentlig, på
hemlandstingets bekostnad. För att lösa
primärvårdens problem krävs det fler privata
vårdgivare. En återinförd etableringsfrihet för
privata allmänläkare ökar valfriheten.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet
om ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan
inriktning av politiken deltar jag inte i det nu
aktuella beslutet om anslagsfördelning inom
utgiftsområde 9.
Jag anser att det går att sänka
läkemedelskostnaderna utan att patienterna drabbas.
Det måste till en noggrann uppföljning av
läkemedelsförskrivningen. Läkemedelskommittéerna är
de organ som bäst är lämpade att genomföra en sådan
uppföljning. Det är de som kan göra analyser av
vilka kostnader som står för ökningen. Jag anser att
receptförskrivningsregistret omgående måste omsättas
i praktiken. Läkemedelskommittéerna kan bl.a.
tillsammans med läkaren gå igenom
förskrivningsmönster och därmed underlätta en
adekvat förskrivning. Läkaren bör utnyttja
möjligheten att förskriva vissa dyrare läkemedel
utan rabatt när syftet i första hand inte är
medicinskt utan att skapa bättre livsbetingelser.
Jag anser att det behövs en nationell handlingsplan
för att åstadkomma en optimal läkemedelsanvändning.
För att åstadkomma detta behövs: förbättrad
utbildning för läkare, sjuksköterskor och annan
hälso- och sjukvårdspersonal om hur läkemedel bäst
kan användas, möjlighet för läkarna att följa sina
egna läkemedelsförskrivningar och kostnaderna för
dem, intensifiering av läkemedelskommittéernas
arbete med rekommendationer och fortbildning av
personalen om läkemedel, regelmässig gratis
förskrivning av provförpackningar till patienter som
skall stå länge på ett läkemedel, krav på användning
av billigaste synonympreparat, krav på att
Läkemedelsverkets, Socialstyrelsens och Statens
beredning för medicinsk utvärderings (SBU)
rekommendationer om läkemedelsbehandling följs samt
tid för apotekspersonalen att informera kunderna om
läkemedlens rätta användning. Utöver detta behövs
ett system för prissättning av läkemedel samt att
man åter aktualiserar frågan huruvida
läkemedelsanvändare på frivillig väg skall kunna få
egna datakort där deras läkemedelsordinationer förs
in.
Jag föreslår att tandvårdsförsäkringen förbättras
och att över 1 miljard kronor, varav 300 miljoner
kronor under år 2002, satsas på detta ändamål under
perioden 2002-2004. Anslaget för alkohol och
narkotikapolitiska åtgärder bör vidare tillföras
ytterligare 150 miljoner kronor för att bekosta en
intensifierad upplysning om alkohol och narkotika.
Jag anser att stimulansbidragen är en mycket lyckad
satsning och vill därför tillföra anslaget
ytterligare 250 miljoner kronor.
Jag anser att handikappreformen skall återställas
till sin ursprungliga utformning och anslaget för
statlig assistansersättning tillföras ytterligare
drygt 2,8 miljarder kronor. Det ekonomiska ansvaret
för de 20 första timmarna bör återföras till staten.
Jag anser att rätten till personlig assistans i
förskola och skola skall återställas. Assistentens
insatser i skolarbete och inom förskoleverksamhet
skall utvecklas så att den enskilde känner trygghet
i att allt runt hans eller hennes person fungerar så
bra att alla övriga krafter kan användas till att
satsa på skolarbetet eller i leken. Personlig
assistans bör också användas mer i arbetsliv och
studieverksamhet. Vidare behöver konstruktionen för
bilstödet förbättras, bl.a. bör åldersgränserna ses
över. Ytterligare 25 miljoner kronor bör därför
tillföras anslaget.
Folkpartiet vill drastiskt förbättra
funktionshindrades tillgänglighet till samhället.
Det är dags för en ny stor handikappreform av samma
dignitet som den assistentreform Folkpartiet drev
igenom i början av 1990-talet. Då handlade det om
att trygga de funktionshindrades sociala
rättigheter. Nu gäller det en tillgänglighetsreform.
Folkpartiet föreslår en engångssatsning på 5
miljarder kronor, varav 1 miljard kronor anslås
under 2002, för att kunna genomföra en tillgänglig-
hetsreform. Jag anser att ansvaret för att öka till-
gängligheten i första hand ligger på kommuner och
andra lokala aktörer som t.ex. privata
fastighetsägare. Ansvars- och finansieringsprincipen
ligger fast, men mot bakgrund av bl.a. den
ekonomiska situationen i landets kommuner kommer en
statlig medverkan, åtminstone initialt, i finansie-
ringen av en tillgänglighetsreform att vara
nödvändig för att utvecklingen verkligen skall ta
fart. Statens stöd skall bestå i stimulansbidrag
till bl.a. kommuner, fastighetsägare och kollek-
tivföretag i kombination med riktlinjer från
statsmakterna. Plan- och bygglagen (1987:10) måste
kompletteras med riktlinjer som tvingar fram rimliga
anpassningsåtgärder för funktionshindrade.
Slutligen anser jag att anslaget avseende bidrag
till utveckling av socialt arbete m.m. bör tillföras
ytterligare 20 miljoner kronor.
5. Regionala kvinnocentrum
av Rolf Olsson (v) och Lena Olsson (v).
Rikskvinnocentrum i Uppsala är ett nationellt
centrum och etablerades genom ett riksdagsbeslut.
Det finns alltså tillfällen när rikspolitiken tar
ansvar och initiativ till att utveckla viktiga
hälso- och sjukvårdsområden. Enligt Vänsterpartiet
är vård och behandling av kvinnor som utsatts för
våld ett sådant område. Vi menar att på sikt bör
även regionala kvinnocentrum etableras. Om detta
inte sker inom ramen för sjukvårdshuvudmännens
arbete avser Vänsterpartiet att återkomma i frågan.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
2001/02:1: Regeringen föreslår
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om fortsatt giltighet av lagen (1991:1136) om
försöksverksamhet med kommunal primärvård (avsnitt
2.1),
2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1999:332) om ersättning till
steriliserade i vissa fall (avsnitt 2.2),
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2002, i fråga om ramanslaget 13:6 Socialstyrelsen
samt ramanslaget 6:9 Funktionen hälso- och sjukvård
m.m., ingå ekonomiska förpliktelser som tillsammans
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 12 000 000 kronor efter 2002 (avsnitt 4.9.6),
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2002, i fråga om ramanslaget 14:4 Statens
folkhälsoinstitut, ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 74 000 000 kronor efter 2002 (avsnitt 5.8.4),
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2002, i fråga om ramanslaget 16:3 Statsbidrag till
särskilt utbildningsstöd, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 81 000 000 kronor efter
2002 (avsnitt 7.7.3),
6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2002 i fråga om ramanslaget 17:1 Stimulansbidrag och
åtgärder inom äldrepolitiken, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 40 000 000 kronor efter
2002 (avsnitt 8.7.1),
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2002, i fråga om ramanslaget 18:2 Statens
institutionsstyrelse, ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 18 000 000 kronor efter 2002 (avsnitt 9.7.2.),
8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2002, i fråga om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet
för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 550 000 000
kronor efter 2002 (avsnitt 10.1.2),
9. att riksdagen för budgetåret 2002 anvisar
anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård
och social omsorg enligt följande uppställning (i
tkr):
-----------------------------------------------------------
Anslag Anslagstyp
Regeringens
förslag
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. (ram) 2 179 000
-----------------------------------------------------------
13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen (ram) 17 624
000
-----------------------------------------------------------
13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård (ram) 310 224
-----------------------------------------------------------
13:4 Statens beredning för
utvärdering av medicinsk metodik
(ram) 36 653
-----------------------------------------------------------
13:5 Hälso- och sjukvårdens (ram) 24 980
ansvarsnämnd
-----------------------------------------------------------
13:6 Socialstyrelsen (ram) 460 736
-----------------------------------------------------------
14:1 Insatser mot aids (ram) 58 122
-----------------------------------------------------------
14:2 Bidrag till WHO (ram) 39 371
-----------------------------------------------------------
14:3 Bidrag till Nordiska (ram) 19 133
hälsovårdshögskolan
-----------------------------------------------------------
14:4 Statens folkhälsoinstitut (ram) 122 403
-----------------------------------------------------------
14:5 Smittskyddsinstitutet (ram) 161 034
-----------------------------------------------------------
14:6 Institutet för psykosocial (ram) 13 921
medicin
-----------------------------------------------------------
14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder (ram) 86 554
-----------------------------------------------------------
14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska (ram) 302 500
åtgärder
-----------------------------------------------------------
14:9 Alkoholsortimentsnämnden (ram) 410
-----------------------------------------------------------
15:1 Barnombudsmannen (ram) 10 865
-----------------------------------------------------------
15:2 Statens nämnd för (ram) 7 722
internationella adoptionsfrågor
-----------------------------------------------------------
16:1 Personligt ombud (ram) 90 000
-----------------------------------------------------------
16:2 Vissa statsbidrag inom (res.) 275 000
handikappområdet
-----------------------------------------------------------
16:3 Statsbidrag till särskilt (ram) 159 733
utbildningsstöd
-----------------------------------------------------------
16:4 Bidrag till viss verksamhet för
personer med funktionshinder
(obet.) 80 394
-----------------------------------------------------------
16:5 Bidrag till (obet.) 157 248
handikapporganisationer
-----------------------------------------------------------
16:6 Bidrag till utrustning för
elektronisk kommunikation
(ram) 21 777
-----------------------------------------------------------
16:7 Bilstöd till handikappade (ram) 164 000
-----------------------------------------------------------
16:8 Kostnader för statlig (ram) 7 606 000
assistansersättning
-----------------------------------------------------------
16:9 Statens institut för särskilt (ram) 24 022
utbildningsstöd
-----------------------------------------------------------
16:10 Handikappombudsmannen (ram) 15 945
-----------------------------------------------------------
17:1 Stimulansbidrag och åtgärder (ram) 25 446
inom äldrepolitiken
-----------------------------------------------------------
18:1 Bidrag till utveckling av (ram) 80 378
socialt arbete m.m.
-----------------------------------------------------------
18:2 Statens institutionsstyrelse (ram) 671 765
-----------------------------------------------------------
18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder (res.) 10 000
för hemlösa
-----------------------------------------------------------
26:1 Forskningsrådet för arbetsliv
och socialvetenskap: Förvaltning
(ram) 21 403
-----------------------------------------------------------
26:2 Forskningsrådet för arbetsliv
och socialvetenskap: Forskning
(ram) 268 171
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
Summa 31 128
910
-----------------------------------------------------------
Motioner
Hälso- och sjukvårdspolitik
2001/02:K284 av Agne Hansson m.fl. (c):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att regeringen bör tillsammans med landstingsförbundet undersöka möjligheterna
att
införa subventionerade preventivmedel för både flickor och pojkar i
samtliga
landsting och regioner.
2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
15. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård,
sjukvård och social omsorg enligt uppställning:
Anslag 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. (tandvård) +300 000 000 kr,
Anslag 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen -500 000 000 kr.
2001/02:Sf375 av Jan Bergqvist m.fl. (s, v, mp), delvis:
Riksdagen beslutar att medlen för finansiell samordning återförs till
respektive
utgiftsområde och anslag enligt vad som anförs i motionen.
2001/02:So3 av Bo Lundgren m.fl. (m):
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att avveckla apoteksmonopolet.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att införa en frivillig läkemedelsförsäkring.
2001/02:So210 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om subventioner av preventivmedel.
2001/02:So218 av Margareta Cederfelt (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
privatisering av Apoteket AB.
2001/02:So220 av Margareta Cederfelt (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att
tandvårdsförsäkringen skall införlivas i hälso- och sjukvårdsförsäkringen.
2001/02:So225 av Ulla-Britt Hagström (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att införa förbud mot dentalt kvicksilver.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en
uppföljning av hälsan hos barn med amalgamfyllningar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att den utredning om amalgam som pågår starkare bör betona de skador amalgam
kan
orsaka människan.
2001/02:So226 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att avgifterna för tandvård på sikt bör harmoniseras med hälso- och
sjukvårdens
finansiering.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att behandling
av
inflammationer, infektioner samt provtagning inom tandvården skall kosta
lika
mycket som liknande behandling inom sjukvården.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att högkostnadsskyddet bör förstärkas så att det ger ett stöd till personer som
är
i behov av omfattande tandvård oavsett ålder.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
ökat förebyggande arbete för barn till föräldrar med utländsk bakgrund.
5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till riktade insatser
till
ungdomar enligt vad i motionen anförs.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
ökad mångfald.
7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ett åtgärdsprogram
för
att långsiktigt säkra personalförsörjningen inom tandvården.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att påskynda arbetet inom EU för att nå ett amalgamförbud samt att forskningen
inom
området intensifieras.
2001/02:So261 av Chris Heister m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att läkemedelsförmånen på längre sikt bör ingå i en obligatorisk
hälsoförsäkring.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att i avvaktan på införandet av en hälsoförsäkring återföra kostnadsansvaret
för
läkemedel till staten.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
avskaffat receptregister.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
finansiering av s.k. komfortläkemedel.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
receptfria mediciner och omfattningen av receptbeläggning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
parallellimport och generiska preparat.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
förbättrat förskrivningsstöd.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en
frivillig offentlig läkemedelsförsäkring.
9. Riksdagen beslutar upphäva SFS nr 1970:738 2 § i enlighet med vad som
anförs i
motionen.
10. Riksdagen beslutar avveckla apoteksmonopolet i enlighet med vad som
anförs i
motionen.
11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som möjliggör
viss
läkemedelsförsäljning på Internet i enlighet med vad som anförs i motionen.
12. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som möjliggör
viss
läkemedelsförsäljning på postorder i enlighet med vad som anförs i motionen.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
förbättrad priskonkurrens på läkemedelsområdet.
2001/02:So266 av Berit Adolfsson och Anita Sidén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
ett
åldersrelaterat högkostnadsskydd.
2001/02:So303 av Agne Hansson m.fl. (c):
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
ett hälsonät.
2001/02:So344 av Carlinge Wisberg m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om besvärsrätt.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om enhetliga riktlinjer för tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om översyn av amalgamavskiljare vid tandläkarmottagningar.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om förbud mot kvicksilverhaltiga tandfyllningsmaterial.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om förbud mot användning av amalgam på barn och unga.
2001/02:So363 av Mikael Oscarsson och Kjell Eldensjö (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att hospisverksamhet byggs ut inom samtliga landsting.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
utökade resurser till forskning om hospis- och anestesivård samt palliativ vård.
2001/02:So379 av Chris Heister m.fl. (m)
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
förbättrade möjligheter att driva och etablera verksamhet som privatpraktiker
inom
tandvården.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
landstingens särskilda skyldigheter eller ansvar enligt tandvårdslagen och om
ett
statligt ansvar för all offentligt finansierad tandvård.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
tandvård som led i en sjukdomsbehandling.
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ett
förbättrat
högkostnadsskydd i enlighet med vad som anförs i motionen.
2001/02:So388 av Helena Hillar Rosenqvist m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att
utreda möjligheten att införa ett utgiftstak som täcker de
befintliga
högkostnadsskydden m.m.
2001/02:So395 av Patrik Norinder och Lars Elinderson (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
avveckling av apoteksmonopolet.
2001/02:So437 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
målet
med en utbyggd tandvårdsförsäkring.
2001/02:So440 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Agneta Lundberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
förebyggande tandvård.
2001/02:So448 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
3. Riksdagen beslutar uppta ett nytt anslag för ett hälsonät.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
behov av effektiviseringar och kostnadsreduceringar i läkemedelsförmånen för
att
förhindra ytterligare försämringar i förmånen.
6. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag
anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
enligt
uppställning:
Anslag 13:6 Socialstyrelsen -50 000 000 kr,
Nytt anslag: Hälsonät 25 000 000 kr.
2001/02:So455 av Tasso Stafilidis och Charlotta L Bjälkebring (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
kostnadsfria preventivmedel.
2001/02:So475 av Rolf Olsson m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
reglering och tillsyn av verksamheter och utövare av piercing och tatuering.
2001/02:So481 av Per-Olof Svensson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
tandvårdsstödet.
2001/02:So483 av Chatrine Pålsson (kd):
Riksdagen begär att regeringen snarast vidtar åtgärder så att riksdagsbeslutet
från
1994 om avveckling av amalgam som tandfyllningsmaterial inom barn-
och
ungdomstandvården efterlevs.
2001/02:So489 av Chatrine Pålsson och Birgitta Carlsson (kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en
utredning i syfte att se över konsekvenserna av införandet av ett
samlat
högkostnadsskydd.
2001/02:So492 av Berit Adolfsson och Anita Sidén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att
avskaffa apoteksmonopolet.
2001/02:So493 av Göte Wahlström och Christina Nenes (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
behovet av utveckling av tandvårdsförsäkringen.
2001/02:So495 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att i första hand utreda bakgrundsfaktorer till de regionala skillnaderna i
barns
tandhälsa, och i andra hand ge ett tilläggsdirektiv till den pågående
utredningen
om tandvårdsöversyn.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om gratis preventivmedel för ungdomar under 24 år.
2001/02:So514 av Mona Berglund Nilsson och Märta Johansson (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
behovet av att personal som arbetar med människor i kris ges
utbildning i
psykologi, juridik, sociologi och teologi.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att berörd personal ges erforderlig kunskap och information om nyandliga
rörelser
och sekter.
2001/02:So515 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
piercing och tatuering.
2001/02:So516 av Siw Persson (-):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
totalförbud mot amalgam på barn och ungdomar.
2001/02:So526 av Ingrid Burman m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
obligatoriskt register för dentalmaterial.
2001/02:So530 av Mikael Oscarsson och Annelie Enochson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
avskaffande av apoteksmonopolet.
2001/02:So535 av Carin Lundberg och Lars Lilja (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
tandvårdsreformen.
2001/02:So551 av Inger Lundberg m.fl. (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
stöd till ungdomar med stora tandskador.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
stöd till ungdomar som på grund av bulimi/anorexi drabbas av mycket
höga
tandvårdskostnader.
2001/02:So561 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
behovet av att bygga ut tandvårdsförsäkringen i den takt som ekonomin tillåter.
2001/02:So562 av Ann-Marie Fagerström och Håkan Juholt (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
behovet av kunskap om amalgamsanering.
2001/02:So566 av Alf Svensson m.fl. (kd):
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
god vård i livets slutskede.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
hospice och palliativ vård.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
telefonrådgivning och opartisk information om läkemedel.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
avskaffande av apoteksmonopolet.
24. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en
förbättrad
tandvårdsförsäkring som ingår i den allmänna sjukvården.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
sambandet mellan tandhälsa och andra sjukdomar.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att systemet med högkostnadsskydd bör utredas.
28. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag
anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
enligt
uppställning:
Anslag 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård -10 000 000 kr
Anslag 13:6 Socialstyrelsen -23 000 000 kr
Nytt anslag: Forskning i palliativ vård 25 000 000 kr.
2001/02:So567 av Chris Heister m.fl. (m):
1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde
9
anslag 13:1 Sjukvårdsförmåner för 2002 100 000 000 kr utöver vad
regeringen
föreslagit eller således 2 279 000 000 kronor.
2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9
anslag 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen för 2002 14 924 000 000 kr.
3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9
anslag 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvården för 2002 705 000 000 kr utöver
vad
regeringen föreslagit, eller således 1 015 224 000 kr.
4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9
anslag 13:4 Statens beredning för medicinsk metodik för 2002 10 000 000 kr
utöver
vad regeringen föreslagit.
5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9
anslag 13:6 Socialstyrelsen för budgetåret 2002 349 007 000 kr.
6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9
anslag 13:8 Medicinalstyrelsen för budgetåret 2002 111 729 000 kr.
7. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9
anslag 13:9 Stimulansbidrag till psykiatrin för 2002 200 000 000 kr.
2001/02:So573 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
behovet av ett utvecklat tandvårdsstöd.
2001/02:So583 av Marianne Andersson och Rigmor Stenmark (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att regeringen i samarbete med Landstingsförbundet bör arbeta för etablerandet
av
kompetenta sanerings- och behandlingsmöjligheter för amalgamskadade i varje län.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att Metallbiologiskt centrum skall ges i uppdrag att sammanställa och
värdera
kunskapsläget, både nationellt och internationellt, beträffande biologiska
effekter
och biverkningar av dentalmaterial innehållande metaller samt att med denna
grund
föreslå prospektiva studier av möjliga effekter på hälsan.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
omfördelning av en miljon kronor från Socialstyrelsens kompetenscentrum
till
Metallbiologiskt centrum.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
biverkningsrapportering av äldre dentala material.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
utvärderingen av tandvårdsreformen som ett led i sjukvårdsbehandlingen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
omedelbart förbud för kvicksilveranvändandet i barntandvården.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
förbud mot amalgam senast 2003.
2001/02:So587 av Carina Hägg (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
behovet av att uppmärksamma villkoren för barn i slutna samfund.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
behovet av utbildning beträffande religiösa samfund och minoriteter för
berörda
personalgrupper.
2001/02:So589 av Karin Jeppsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
behovet av mer pengar till tandvården när samhällsekonomin så tillåter.
2001/02:So600 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en
utredning av ett gemensamt avgiftssystem för tandvård och hälso- och sjukvård.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en
översyn och framtagande av plan för att stegvis slussa tandvården in i hälso-
och
sjukvårdens avgiftssystem.
2001/02:So601 av Kerstin Heinemann och Harald Nordlund (fp):
Riksdagen beslutar om ändring i förhållande till regeringens förslag
gällande
anslagen under utgiftsområde Hälsovård, sjukvård och social omsorg
enligt
uppställning:
Anslag 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. +300 000 000 kr
Anslag 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen -500 000 000 kr.
2001/02:So607 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att
på lång sikt likställa tandvården med övrig hälso- och sjukvård.
2001/02:So611Chris Heister m.fl. (m):
10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till stimulansbidrag
för
arbete med psykiskt funktionshindrade.
2001/02:So612 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om amalgam.
2001/02:So620 av Chris Heister m.fl. (m):
8. Riksdagen beslutar avveckla apoteksmonopolet i enlighet med vad som
anförs i
motionen.
9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som möjliggör
viss
läkemedelsförsäljning på Internet i enlighet med vad som anförs i motionen.
2001/02:So628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
läkemedel.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om satsningar på tandvården.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om att bryta Apoteksbolagets monopol.
2001/02:So634 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
forskning om barns situation i slutna samfund.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
förmedling av kunskap till de personalkategorier som möter barn som växer
upp i
slutna samfund.
2001/02:So636 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ett amalgamförbud.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till att amalgam avvecklas
av
såväl miljö- som hälsoskäl.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
amalgamfyllningar på barn och ungdomar.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
översyn av möjligheten att inrätta en databas för hälsoeffekter av
olika
dentalmaterial.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
utredning angående vårdmöjligheter för amalgamskadade.
2001/02:So638 av Sven-Erik Österberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs
beträffande behovet av att låta sjukvårdshuvudmännen upphandla och
distribuera
läkemedel.
Folkhälsopolitik
2000/01:Ju724 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c, fp, mp):
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att gifta transsexuella personer inte skall tvingas till skilsmässa för att
kunna
få ändrad könstillhörighet.
2000/01:L441 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c, fp, mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
behov av ändring av lagen om fastställelse av könstillhörighet i vissa fall.
2001/02:K284 av Agne Hansson m.fl. (c):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att Folkhälsoinstitutet bör få ett förstärkt uppdrag att undersöka möjligheten
att
tillsammans med kommunernas ungdomsmottagningar förbättra
sexualundervisningen i
skolan.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
behovet av ytterligare studier kring området ungdom och sexualitet.
2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
15. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård,
sjukvård och social omsorg enligt uppställningen i bilaga 2:
Anslag14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder +150 000 000 kr.
2001/02:L367 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
en utredning om situationen för transpersoner.
2001/02:L371 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c, fp, mp):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att tillsätta en statlig utredning om könsbytesprocessen för transsexuella för
att
revidera lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall (1972:119).
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att upphäva 3 § i lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall, så
att
gifta transsexuella personer inte skall tvingas till skilsmässa för att få
ändrad
könstillhörighet.
38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att Statens folkhälsoinstituts så kallade "homosexuppdrag" bör utvidgas till
att
även omfatta bisexuella och transpersoner, ett HBT-uppdrag.
39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att HBT-uppdraget vid Statens folkhälsoinstitut skall vara övergripande
med
nationellt ansvar för forskning, utvärdering och kunskapsspridning.
43. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att tillsätta en utredning som ur ett brett perspektiv analyserar
HBT-personers
situation i glesbygden.
44. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att tillsätta en förutsättningslös utredning som belyser homosexuellas,
bisexuellas
och transpersoners situation i syfte att förbättra dessa gruppers situation
i
samhället.
45. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att genomföra en nationell undersökning av homosexuellas, bisexuellas
och
transpersoners hälsa och livsvillkor.
2001/02:U269 av Ragnwi Marcelind (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att intensifiera det förebyggande arbetet i Sverige med allmänna rikskampanjer
och
upplysningar för att få folk i gemen att förstå allvaret med hiv/aids och
de
konsekvenser hivsmitta har.
2001/02:So208 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
strängare regler för innehav av giftormar.
2001/02:So252 av Harald Nordlund (fp):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till översyn av reglerna för
statsbidrag för drogförebyggande verksamhet bland ungdomar i syfte att stimulera
samverkan mellan kommuner och frivilligorganisationer.
2001/02:So256 av Sten Tolgfors (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
de
ideella organisationernas centrala roll i arbetet med hivprevention.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
sambandet mellan spridningen av övriga könssjukdomar och hiv-smitta.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
behovet av ökade informationsinsatser, särskilt med inriktning på ungdomar.
2001/02:So260 av Gunnel Wallin och Margareta Andersson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
långsiktighet och framförhållning i arbetet mot hiv/aids.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att anslaget för hiv/aids samlas på ett departement, Socialdepartementet, för
att
öka överblicken över hur det effektivt skall kunna användas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att ta vara på frivilligorganisationernas insatser.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att erbjuda flyktingar och asylsökande provtagning för att
förebygga
hiv/aidsspridning.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
särskilt stöd för smittade barn.
2001/02:So269 av Gunnel Wallin och Viviann Gerdin (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en
samhällsekonomisk konsekvensanalys av spel och spelets negativa konsekvenser
i
Sverige.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
utökad service på hjälplinjen för spelberoende.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en
kraftfull insats av förebyggande åtgärder.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
tillgång till effektiva behandlingsinsatser.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
ökade forskningsinsatser inom området spelberoende.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
ökad tillgång till behandlingsplatser för dem som drabbats av spelberoende.
2001/02:So273 av Barbro Feltzing (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
behovet av en utredning om hur man skall stävja problemet med det
ökade
spelberoendet i samhället samt hur ökade resurser skall ges till forskning
och
stödjande behandling.
2001/02:So282 av Bertil Persson (m):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om infogande
av
Folkhälsoinstitutet i Socialstyrelsen.
2001/02:So299 av förste vice talman Anders Björck och Nils Fredrik Aurelius (m):
Riksdagen beslutar att lägga ned Folkhälsoinstitutet.
2001/02:So304 av Agne Hansson m.fl. (c):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
ungdomsmottagningarnas sex- och samlevnadsrådgivning.
2001/02:So305 av Magda Ayoub (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
vikten av att ungdomsmottagningar arbetar aktivt för att nå ut till pojkar.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
forskning gällande samlevnad och sexualitet i ett mångkulturellt sammanhang.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
forskning gällande pornografins inverkan på ungdomar.
2001/02:So312 av Caroline Hagström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en
utredning angående tillstånd för innehav av reptiler m.m.
2001/02:So324 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att
utreda ungas ökande spelberoende och komma med förslag till preventiva åtgärder.
2001/02:So372 av Chris Heister m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
huvuduppgifterna i arbetet med hiv/aids.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
behovet av förstärkta informations- och upplysningsinsatser.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
fortsatta satsningar på arbetet mot hiv/aids.
7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring som
i
avgiftshänseende likställer offentlig och privat vård i enlighet med vad som
anförs
i motionen.
2001/02:So373 av Ingrid Burman m.fl. (v):
1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommission
med
uppgift att belysa de negativa konsekvenserna av spel om pengar.
2. Riksdagen begär att regeringen i sina direktiv till AB Svenska Spel tar
in
kravet på att bolaget skall verka för att allmänheten informeras om
spelandets
skadeverkningar.
2001/02:So415 av Alf Eriksson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs
om
förbud mot innehav av giftiga ormar och giftiga andra främmande djurarter
i
privathem.
2001/02:So448 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
6. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag
anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
enligt
uppställning:
Anslag 14:4 Folkhälsoinstitutet -6 000 000 kr.
2001/02:So497 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
spelberoende.
2001/02:So498 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
2. Riksdagen begär att regeringen ger Folkhälsoinstitutet i uppdrag att
fördjupat
analysera de klassmässiga hälsoskillnaderna.
3. Riksdagen begär att regeringen ger Folkhälsoinstitutet i uppdrag att
fördjupat
analysera de könsmässiga hälsoskillnaderna.
2001/02:So539 av Lars Wegendal m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
obligatorisk kommunal tillståndsplikt och tillsyn över giftormar.
2001/02:So566 av Alf Svensson m.fl. (kd):
28. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag
anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
enligt
uppställning:
Anslag 14:4 Statens folkhälsoinstitut -10 000 000 kr
Anslag 14:5 Smittskyddsinstitutet -8 000 000 kr
Anslag 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder -30 000 000 kr
Nytt anslag: Nationell kampanj mot alkohol och narkotika 15 000 000 kr.
2001/02:So567 av Chris Heister m.fl. (m):
8. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9
anslag 14:1 Insatser mot hiv/aids för budgetåret 2002 76 000 000 kr utöver
vad
regeringen föreslagit, eller således 134 122 000 kr.
9. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9
anslag 14:4 Folkhälsoinstitutet för budgetåret 2002 62 538 000 kr.
10. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9
anslag 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder för budgetåret 2002 43 554 000 kr.
11. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9
anslag 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder för budgetåret 2002 237
500
000 kr.
12. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2002 anvisa medel till
anslag
14:9 Alkoholsortimentsnämnden.
13. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9
anslag 14:12 Bidrag till lokalt folkhälsoarbete för 2002 29 000 000 kr.
2001/02:So569 av Carina Ohlsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en
upplysningskampanj mot porr.
2001/02:So584 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
fördelningen av statsbidragen till förebyggande arbete inom alkohol-
och
narkotikaområdet.
2001/02:So586 av Carina Hägg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
vikten av att staten har kvar det övergripande ansvaret för en
framgångsrik
hivprevention.
2001/02:So590 av Lisbeth Staaf-Igelström och Marina Pettersson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att
införa ett förbud mot att ha giftormar i privathem.
2001/02:So601 av Kerstin Heinemann och Harald Nordlund (fp):
Riksdagen beslutar om ändring i förhållande till regeringens förslag
gällande
anslagen under utgiftsområde Hälsovård, sjukvård och social omsorg
enligt
uppställning:
Anslag 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder +150 000 000 kr.
2001/02:So627 av Ester Lindstedt-Staaf (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen
om resurser till behandling av spelmissbruk.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen
om helhetssyn beträffande spelmissbruk.
2001/02:Kr428 av Dan Kihlström m.fl. (kd):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
spelberoende.
2001/02:Ub347 av Ingrid Burman m.fl. (v):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att en utredning
tillsätts
med syfte att utveckla nationella sexualpolitiska mål för att skapa en
sexualitet
på lika villkor mellan kvinnor och män, och mellan bi-, hetero- och
homosexuella.
2001/02:A226 av Agne Hansson m.fl. (c):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att personalen på ungdomsmottagningar skall ha såväl tvärvetenskaplig
som
mångkulturell kompetens.
Barnpolitik
2001/02:K284 av Agne Hansson m.fl. (c):
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att Folkhälsoinstitutet bör undersöka möjligheterna att tillsammans med
de
kommunala ungdomsmottagningarna förbättra stödet till ungdomar från andra
kulturer
som riskerar könsstympning.
2001/02:U204 av Sten Tolgfors och Catharina Elmsäter-Svärd (m):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om att det finns anledning att nu följa upp lagen om förbud mot
kvinnlig
könsstympning och se vad som kan göras för att göra den effektivare.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om vikten av tydlig och öppen dialog om synen på könsstympning, baserad
på
ömsesidig respekt, med människor som kommer till Sverige från de länder
där
könsstympning förekommer.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om att attityder måste påverkas hos och den svenska lagen tydliggöras för
människor
från länder där könsstympning förekommer i syfte att motverka traditionen
med
könsstympning.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om vikten av att de flickor och kvinnor som könsstympats får den rehabilitering
och
vård de behöver.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om att förekomsten av könsstympning av svenska flickor måste klarläggas.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om att barnmorskor, dagispersonal, skolpersonal, skolhälsovårdens
och
socialtjänstens personal måste vara väl utbildade i frågor om könsstympning för
att
kunna hantera både företeelsen och berörda människor på ett bra sätt.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om att när uppgifter kommer om att ett barn stympats - i Sverige eller
utomland
måste detta ovillkorligen leda till polisanmälan av den som utfört stympningen
och
berörda föräldrar samt till sociala stödinsatser för flickorna.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om att samtliga svenska myndigheter och organisationer som kommer i kontakt
med
flickor i riskgruppen måste sända entydiga signaler och visa största
receptivitet
för flickors och familjers varningssignaler.
2001/02:U349 av Margareta Viklund m.fl. (kd):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
information till och utbildning av invandrarkvinnor i vårt land om Sveriges syn
på
könsstympning.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal om kvinnlig könsstympning.
2001/02:Sf394 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp):
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
könsstympning.
2001/02:So237 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
förbud mot icke-medicinsk omskärelse av pojkar.
2001/02:So278 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Inger René (m):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådana lagändringar att
en
åldersgräns på 15 år för manlig omskärelse som ej är medicinskt motiverad
införs i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2001/02:So450 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
skärpning av tillämpningen av lagen till skydd mot könsstympning av flickor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
upprättande av en handlingsplan för att skydda de flickor som riskerar att
utsättas
för könsstympning.
2001/02:So451 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
förbud mot omskärelse av pojkar.
2001/02:So499 av Alf Eriksson (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om riktade informationskampanjer.
2001/02:So543 av Anders Sjölund (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
skärpt lagstiftning mot könsstympning.
2. Riksdagen beslutar om förlängd preskriptionstid till 15 år vid fall av brott
mot
lagen om förbud mot könsstympning av kvinnor (1982:316).
2001/02:So591 av Agneta Brendt m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
behovet av en utvärdering och uppföljning av lagstiftningen
beträffande
könsstympning av kvinnor.
2001/02:So592 av Fanny Rizell (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
vikten av riktad utbildning och information i arbetet mot kvinnlig
könsstympning.
Handikappolitik
2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
15. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård,
sjukvård och social omsorg enligt uppställning:
Anslag 16:7 Bilstöd till handikappade +25 000 000 kr.
Anslag 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning +2 820 000 000 kr.
Nytt anslag Tillgänglighetsreform 1 000 000 000 kr.
2001/02:Sf402 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening angående behovet
av
tydligare jämställdhetsaspekter hos Handikappombudsmannen.
2001/02:So201 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en
förändring av gällande bestämmelser vad gäller bilstödet till handikappade.
2001/02:So213 av Sofia Jonsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
omgående förändring av den statliga fördelningen av bidraget till
landstingets
tolkcentraler.
2001/02:So215 av Anders G Högmark och Elizabeth Nyström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att
på prov införa en icke schabloniserad assistansersättning.
2001/02:So216 av Harald Nordlund (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om att utreda möjligheten för Prostatacancerföreningen att i likhet
med
Bröstcancerföreningen erhålla statsbidrag.
2001/02:So240 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
9. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en sammanhållen politik
för
människor med psykiska och dolda funktionshinder.
10. Riksdagen begär hos regeringen en utredning om psykiskt funktionshindrades
rätt
till personlig assistans.
11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag på åtgärder för att
säkra
framtida personalförsörjning vad gäller personliga assistenter.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
barns rätt till personlig assistans i daglig verksamhet.
14. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om bilstöd i enlighet
med
vad som anförs i motionen.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
en översyn av det statliga stödets fördelning till handikapporganisationerna.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
ett tilläggsdirektiv till regeringens utredning Nationell utjämning
av
verksamhetskostnader enligt lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade
med förslag om att staten tar över verksamheten.
2001/02:So246 av Karin Falkmer (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en
översyn av bilstödsförordningen.
2001/02:So288 av Kenneth Lantz (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att
tillsätta en utredning med uppdrag att se över möjligheterna till nationella
tillämpningsformer.
2001/02:So321 av Lars Hjertén och Lars Elinderson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
handikappades rätt till bilstöd.
2001/02:So326 av Ragnwi Marcelind och Maria Larsson (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att utreda möjligheten att staten övertar kostnadsansvaret för LSS, lagen om
stöd
och service till vissa funktionshindrade.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att utreda hur de mindre kommunernas bristande resurser påverkat besluten
att
bevilja LSS-stöd till människor med funktionshinder.
2001/02:So330 av Margareta Cederfelt (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
personliga ombud för psykiskt funktionshindrade personer.
2001/02:So333 av tredje vice talman Rose-Marie Frebran (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
fördelningen av bidraget till dövtolkning.
2001/02:So337 av Anne-Katrine Dunker (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en
översyn av LSS.
2001/02:So359 av Anders G Högmark och Lars Björkman (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att
utreda om funktionshindrades rätt till föräldraskap kan införas som ett
femte
kriterium i LSS.
2001/02:So419 av Sonja Fransson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs
om
nödvändigheten av förbättring av bilstödet.
2001/02:So446 av Urban Ahlin och Monica Green (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
ett
nationellt utjämningssystem för kostnadsskillnader mellan kommuner
avseende
verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
2001/02:So448 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
bilstöd.
6. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag
anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
enligt
uppställning:
Anslag 16:7 Bilstöd +50 000 000 kr.
2001/02:So453 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en
översyn av hur regeln om nytt bilstöd drabbar funktionshindrade föräldrar.
2001/02:So500 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
3. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av lagen om
assistansersättning
enligt vad i motionen anförs om makars ansvar, ersättningstider, personkrets
m.m.
2001/02:So519 av Maud Björnemalm m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
fördelning av statsbidrag för tolktjänst för döva, dövblinda m.fl.
2001/02:So552 av Göte Wahlström och Christina Nenes (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en
översyn av bilstödet för personer med funktionshinder.
2001/02:So566 av Alf Svensson m.fl. (kd):
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
psykiskt handikappades situation.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
dolda handikapp och personlig assistent.
21. Riksdagen begär av regeringen att den särskilde utredaren
inom
handikappolitiken får ett tilläggsdirektiv om att se över LSS tillämpning
för
psykiskt funktionshindrade.
27. Riksdagen beslutar att höja anslaget för bilstöd i enlighet med vad som
anförs
i motionen.
28. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag
anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
enligt
uppställning:
Anslag 16:7 Bilstöd till handikappade +20 000 000 kr.
2001/02:So567 av Chris Heister m.fl. (m):
14. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9
anslag 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder
för
budgetåret 2002 1 miljon kronor utöver vad regeringen föreslår eller således 81
394
000 kr.
15. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9
anslag 16:5 Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret 2002 2 000 000
kr
utöver vad regeringen föreslagit eller således 159 248 000 kr.
16. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2002 anvisa medel till
anslag
16:6 Alternativ telefoni.
17. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2002 anvisa medel till
anslag
16:7 Bilstöd.
18. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9
anslag 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning för budgetåret
2002
1 000 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 8 606 000 000
kr.
19. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2002 anvisa medel till
anslag
16:10 Handikappombudsmannen.
20. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9
anslag 16:11 Bostadsstöd till funktionshindrade för budgetåret 2002 100 000 000
kr.
21. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9
anslag 16:12 Hjälpmedelsgaranti för budgetåret 2002 185 777 000 kr.
2001/02:So601 av Kerstin Heinemann och Harald Nordlund (fp):
Riksdagen beslutar om ändring i förhållande till regeringens förslag
gällande
anslagen under utgiftsområde Hälsovård, sjukvård och social omsorg
enligt
uppställning:
Anslag 16:7 Bilstöd till handikappade +25 000 000 kr.
Anslag 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning +2 820 000 000 kr.
Nytt anslag: Tillgänglighetsreform +1 000 000 000 kr.
2001/02:So611 av Chris Heister m.fl. (m):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
införandet av föräldraskap som ett femte kriterium i LSS.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
återförandet av det ekonomiska ansvaret för assistansreformen till staten.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en
mer flexibel utformning av LSS/LASS.
9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring till
särskilt
bostadsstöd till funktionshindrade.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
bidrag till handikapporganisationer.
2001/02:So618 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om en plan för att under
de
närmaste fem åren satsa sammanlagt fem miljarder kronor på ett
statligt
stimulansbidrag till landsting, kommuner, fastighetsägare, kollektivtrafikbolag
med
flera för att anpassa samhället så att det blir tillgängligt också
för
funktionshindrade.
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om en utvidgning
av
personkretsen som har rätt till assistanshjälp i enlighet med vad som
angivits i
motionen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att staten skall återta ansvaret för de 20 första assistanstimmarna.
6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att
återställa
assistansreformen såsom den ursprungligen var utformad.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om förbättrat bilstöd.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om bidrag till handikapporganisationer.
2001/02:So619 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd):
8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av lagen
om
bilstöd i enlighet med vad som anförs i motionen.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
ett förtydligande av LSS vad gäller bedömningen av barns omvårdnadsbehov.
13. Riksdagen beslutar att begära av regeringen att en särskild utredare
får
direktiv om att se över LSS tillämpning för psykiskt funktionshindrade.
2001/02:So631 av Helena Hillar Rosenqvist m.fl. (mp):
1. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn vad det gäller fördelningen
av
anslag till landstingens tolktjänst.
Äldrepolitik
2000/01:So217 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
behovet av en uppföljning av Anhörig 300-medlen.
2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
15. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård,
sjukvård och social omsorg enligt uppställning:
Anslag 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken +250 000 000 kr.
2001/02:Sf256 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
stöd till anhörigorganisationer.
2001/02:So239 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ett system
med
hemservicecheckar i enlighet med vad som anförs i motionen.
2001/02:So448 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
1. Riksdagen beslutar uppta ett nytt anslag för hemservicecheckar.
6. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag
anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
enligt
uppställning:
Nytt anslag: Hemservicecheck 125 000 000 kr.
2001/02:So566 av Alf Svensson m.fl. (kd):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
stödet till anhöriga.
15. Riksdagen beslutar att förlänga stimulansbidraget till anhörigvården
inom
äldreomsorgen 2002 och 2003 med 50 miljoner kronor vardera året.
28. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag
anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
enligt
uppställning:
Anslag 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken +50 000 000 kr.
2001/02:So601 av Kerstin Heinemann och Harald Nordlund (fp):
Riksdagen beslutar om ändring i förhållande till regeringens förslag
gällande
anslagen under utgiftsområde Hälsovård, sjukvård och social omsorg
enligt
uppställning:
Anslag 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken +250 000 000 kr.
2001/02:So609 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
organisationsbidrag till Anhörigrådet.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
ett nytt statsbidrag till anhörigorganisationer.
2001/02:So630 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
fortsatta statliga stimulansbidrag till äldreomsorgen.
Socialtjänstpolitik
2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
15. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård,
sjukvård och social omsorg enligt uppställning:
18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. +20 000 000 kr.
2001/02:Ju323 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om ett
nationellt
resurscentrum mot prostitution enligt vad som i motionen anförs.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om kommunernas ansvar för att tillgodose hjälp till våldsutsatta kvinnor genom
ökad
finansiering till samt stöttning av uppbyggnad av lokala kvinnojourer.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om skärpta krav på kommunernas arbete med konkreta handlingsplaner för hjälp
och
stöd till de kvinnor som utsätts för våld.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om kommunernas ansvar gällande de lokala jourernas basfinansiering.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
kvinnojourernas arbete med kvinnor med annan etnisk bakgrund samt vikten av
att
dessa grupper speciellt beaktas.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om tryggad långsiktig basfinansiering av Rikskvinnocentrums verksamhet.
9. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om upprättande
av
regionala kvinnocentrum enligt vad i motionen anförs.
2001/02:Ju324 av Margareta Viklund och Ulla-Britt Hagström (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att tillsätta en
utredning
med uppdrag att upprätta en handlingsplan med konkreta åtgärder för att
minska
kvinnomisshandeln och då ta tillvara kvinnojourernas samlade erfarenheter.
2001/02:Ju396 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
Rikskvinnocentrum.
2001/02:Ju448 av Viviann Gerdin (c):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att ta till vara Rikskvinnocentrums samlade kunskap.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att bättre ta till vara kvinnojourernas erfarenheter och kunskaper i samarbete
med
myndigheterna.
2001/02:So211 av Harald Nordlund (fp):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till översyn av
kostnadsansvaret
för ungdomsvården, i syfte att skapa ekonomiska incitament för tidiga insatser.
2001/02:So231 av Anna Åkerhielm och Ewa Thalén Finné (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs
om
statlig finansiering av svenska socialarbetare i Köpenhamn.
2001/02:So247 av Cristina Husmark Pehrsson och Maud Ekendahl (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
mer
flexibla regler när det gäller fördelning av anslagen för att därigenom
bättre
kunna stödja organisationerna för utsatta barn och kvinnoorganisationerna
samt
deras arbete mot våld.
2001/02:So309 av Ulf Nilsson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
behovet av svenska socialarbetare i Köpenhamn.
2001/02:So313 av Caroline Hagström m.fl. (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
återöppnande av ett socialkontor i Köpenhamn.
2001/02:So357 av Margareta Viklund m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att för att komma till rätta med de hemlösas situation bör en handlingsplan
med
åtgärdsprogram utformas i samverkan mellan staten, landstingen och kommunerna,
där
de olika huvudmännens ansvarsområden tydligt klargörs.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att den erfarenhet som finns av goda behandlings- och vårdresultat måste tas
till
vara i ett aktivt arbete för de hemlösa.
2001/02:So375 av Dan Kihlström och Ulla-Britt Hagström (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en
nationell kampanj om utrotning av hemlösheten.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att frivilligorganisationerna och deras arbete bland hemlösa bör uppvärderas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att den planerade folk- och bostadsräkningen skall ta fram ett tydligt underlag
om
hemlösa för att skapa möjligheter för en nollvision.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att ta vara på och sprida de goda exemplen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
forskningen om hemlösa.
2001/02:So428 av Carina Ohlsson och Monica Green (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
fördelning av statliga anslag till organisationer på det sociala området.
2001/02:So429 av Carina Ohlsson och Kjell Nordström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
vikten av jämnare och bättre arbetsvillkor för kvinnojourer.
2001/02:So434 av Raimo Pärssinen och Per-Olof Svensson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs
om
behovet av antal platser hos SiS.
2001/02:So435 av Per-Olof Svensson och Raimo Pärssinen (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
rätten till bostad.
2001/02:So458 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
statligt ansvar för två socialarbetartjänster med placering i Köpenhamn.
2001/02:So480 av Christina Nenes och Marina Pettersson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
kvinnojourerna.
2001/02:So501 av Agne Hansson m.fl. (c):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
de
hemlösas bostadsbehov.
2001/02:So512 av Morgan Johansson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att
finna en långsiktig lösning på problemet med svenska medborgare som råkat
i
svårigheter i Köpenhamn.
2001/02:So566 av Alf Svensson m.fl. (kd):
28. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag
anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
enligt
uppställning:
Nytt anslag: Statsbidrag till kvinnojourer 10 000 000 kr.
2001/02:So567 av Chris Heister m.fl. (m):
22. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9
Anslag 18:2 Statens institutionsstyrelse för budgetåret 2002 567 765 000 kr.
23. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att anslaget
under
utgiftsområde 9 anslag 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa
skall
disponeras av Socialstyrelsen.
2001/02:So601 av Kerstin Heinemann och Harald Nordlund (fp):
Riksdagen beslutar om ändring i förhållande till regeringens förslag
gällande
anslagen under utgiftsområde Hälsovård, sjukvård och social omsorg
enligt
uppställning:
Anslag 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. +20 000 000 kr.
2001/02:A211 av Maria Larsson m.fl. (kd):
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
ökat stöd till nya kvinnojourer.
2001/02:Bo243 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att socialtjänstlagen skall ge stöd för boende som en social rättighet.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en
rikstäckande kampanj med en nollvision för hemlösheten.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om
att Kommittén för hemlösa får ett förlängt förordnande.
2001/02:Bo246 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening det som i motionen
anförs
om att Socialstyrelsen och Boverket tillsammans skall kartlägga hemlösheten
minst
vart tredje år.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening det som i motionen
anförs
om att ge Kommittén för hemlösa i uppdrag att ta fram särskilda åtgärder
för
hemlösa kvinnor.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening det som i motionen
anförs
om särskilda initiativ för att förbättra situationen för dem som blivit
hemlösa
till följd av avvecklingar inom vård och omsorg.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening det som i motionen
anförs
om att utreda och lägga fram förslag till ändringar i socialtjänstlagen.
Forskningspolitik
2001/02:So448 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
6. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag
anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
enligt
uppställning:
Anslag 26:2 Forskningsråd arbetsliv och socialvetenskap -50 000 000 kr.
2001/02:So566 av Alf Svensson m.fl. (kd):
28. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag
anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
enligt
uppställning:
Anslag 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning -14
000
000 kr.
BILAGA 2
Regeringens lagförslag
I propositionen framlagda lagförslag
2.1 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1991:1136)
om försöksverksamhet med kommunal primärvård
Härigenom föreskrivs att lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med
kommunal
primärvård, som gäller till utgången av år 2001[2]1, skall fortsätta att gälla
till
och med utgången av år 2003.
**FOOTNOTES**
[2]:1 Lagens giltighetstid senast förlängd 1999:1357.
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:332) om ersättning till
steriliserade i vissa fall
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1999:332) om ersättning till
steriliserade i
vissa fall skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
6 §
-----------------------------------------------------
En ansökan om ersättning En ansökan om ersättning
skall ha kommit in till skall ha kommit in till
nämnden före utgången av nämnden före utgången av
juni månad 2001. december månad 2002.
Ansökningar som kommer in Ansökningar som kommer in
därefter skall avvisas. därefter skall avvisas.
-----------------------------------------------------
____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Den nya bestämmelsen skall
dock
tillämpas för tid från och med 1 juli 2001.
BILAGA 3
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2002 inom
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjuk
vård
och social omsorg
Belopp i 1000-tal kronor
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
Anslag Anslagstyp Regeringens
förslag
(m) (kd) (c) (fp)
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. (ram) 2 179 000 +100 000 +300 000
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen (ram) 17 624 000 -2 700 -500
000
000
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård (ram) 310 224 +705 000 -10
000
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
13:4 Statens beredning för
utvärdering av medicinsk metodik
(ram) 36 653 +10 000
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
13:5 Hälso- och sjukvårdens (ram) 24 980
ansvarsnämnd
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
13:6 Socialstyrelsen (ram) 460 736 -111 729 -23 000 -50 000
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
13:7 Medicinalstyrelsen (ram) +111 729
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
13:8 Stimulansbidrag till psykiatrin (ram) +200 000
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
13:9 Forskning kring palliativ vård (ram) +25 000
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
13:10 Hälsonät (ram) +25 000
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
14:1 Insatser mot aids (ram) 58 122 +76 000
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
14:2 Bidrag till WHO (ram) 39 371
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
14:3 Bidrag till Nordiska (ram) 19 133
hälsovårdshögskolan
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
14:4 Statens folkhälsoinstitut (ram) 122 403 -59 865 -10
000 -6 000
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
14:5 Smittskyddsinstitutet (ram) 161 034 -8 000
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
14:6 Institutet för psykosocial (ram) 13 921
medicin
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder (ram) 86 554 -43 000 -30 000
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska (ram) 302 500 -65 000 +150
000
åtgärder
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
14:9 Alkoholsortimentsnämnden (ram) 410 -410
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
14:10 Lokalt folkhälsoarbete (ram) +29 000
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
14:11 Nationell kampanj mot alkohol (ram) +15 000
och narkotika
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
15:1 Barnombudsmannen (ram) 10 865
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
15:2 Statens nämnd för (ram) 7 722
internationella adoptionsfrågor
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
16:1 Personligt ombud (ram) 90 000
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
16:2 Vissa statsbidrag inom (res.) 275 000
handikappområdet
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
16:3 Statsbidrag till särskilt (ram) 159 733
utbildningsstöd
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
16:4 Bidrag till viss verksamhet
för personer med funktionshinder
(obet.) 80 394 +1 000
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
16:5 Bidrag till (obet.) 157 248 +2 000
handikapporganisationer
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
16:6 Bidrag till utrustning för
elektronisk kommunikation
(ram) 21 777 -21 777
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
16:7 Bilstöd till handikappade (ram) 164 000 -164 000 +20
000 +50 000 +25 000
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
16:8 Kostnader för statlig (ram) 7 606 000 +1 000 +2 820
assistansersättning 000 000
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
16:9 Statens institut för särskilt (ram) 24 022
utbildningsstöd
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
16:10 Handikappombudsmannen (ram) 15 945 -15 945
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
16:11 Bostadsstöd till (ram) +100 000
funktionshindrade
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
16:12 Hjälpmedelsgaranti (ram) +185 777
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
16:13 Tillgänglighetsreform (ram) +1 000
000
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
17:1 Stimulansbidrag och åtgärder (ram) 25 446 +50 000 +250 000
inom äldrepolitiken
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
17:2 Hemservicecheck (ram) +125 000
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
18:1 Bidrag till utveckling av (ram) 80 378 +20 000
socialt arbete m.m.
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
18:2 Statens institutionsstyrelse (ram) 671 765 -104 000
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder (res.) 10 000
för hemlösa
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
18:4 Statsbidrag till kvinnojourer (ram) +10 000
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
26:1 Forskningsrådet för arbetsliv
och socialvetenskap:
(ram) 21 403
Förvaltning
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
26:2 Forskningsrådet för
arbetsliv och socialvetenskap:
Forskning (ram) 268 171 -14 000 -50 000
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
Summa 31 128 910 -765 220 +25 000 +94 000 +4 065
000
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------
--
BILAGA 4
Utskottets förslag till medelsanvisning på anslag
inom utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens
förslag till anslagsfördelning.
Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna redovisar
sina ställningstaganden i särskilda yttranden som
fogas till betänkandet.
1 000-tal kronor
-----------------------------------------------------------
Anslag Anslagstyp
Regeringens
förslag
-----------------------------------------------------------
13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. (ram) 2 179 000
-----------------------------------------------------------
13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen (ram) 17 624
000
-----------------------------------------------------------
13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård (ram) 310 224
-----------------------------------------------------------
13:4 Statens beredning för
utvärdering av medicinsk
metodik (ram) 36 653
-----------------------------------------------------------
13:5 Hälso- och sjukvårdens (ram) 24 980
ansvarsnämnd
-----------------------------------------------------------
13:6 Socialstyrelsen (ram) 460 736
-----------------------------------------------------------
14:1 Insatser mot aids (ram) 58 122
-----------------------------------------------------------
14:2 Bidrag till WHO (ram) 39 371
-----------------------------------------------------------
14:3 Bidrag till Nordiska (ram) 19 133
hälsovårdshögskolan
-----------------------------------------------------------
14:4 Statens folkhälsoinstitut (ram) 122 403
-----------------------------------------------------------
14:5 Smittskyddsinstitutet (ram) 161 034
-----------------------------------------------------------
14:6 Institutet för psykosocial (ram) 13 921
medicin
-----------------------------------------------------------
14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder (ram) 86 554
-----------------------------------------------------------
14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska (ram) 302 500
åtgärder
-----------------------------------------------------------
14:9 Alkoholsortimentsnämnden (ram) 410
-----------------------------------------------------------
15:1 Barnombudsmannen (ram) 10 865
-----------------------------------------------------------
15:2 Statens nämnd för (ram) 7 722
internationella adoptionsfrågor
-----------------------------------------------------------
16:1 Personligt ombud (ram) 90 000
-----------------------------------------------------------
16:2 Vissa statsbidrag inom (res.) 275 000
handikappområdet
-----------------------------------------------------------
16:3 Statsbidrag till särskilt (ram) 159 733
utbildningsstöd
-----------------------------------------------------------
16:4 Bidrag till viss verksamhet för
personer med
funktionshinder (obet.) 80 394
-----------------------------------------------------------
16:5 Bidrag till (obet.) 157 248
handikapporganisationer
-----------------------------------------------------------
16:6 Bidrag till utrustning för
elektronisk kommunika-
tion (ram) 21 777
-----------------------------------------------------------
16:7 Bilstöd till handikappade (ram) 164 000
-----------------------------------------------------------
16:8 Kostnader för statlig (ram) 7 606 000
assistansersättning
-----------------------------------------------------------
16:9 Statens institut för särskilt (ram) 24 022
utbildningsstöd
-----------------------------------------------------------
16:10 Handikappombudsmannen (ram) 15 945
-----------------------------------------------------------
17:1 Stimulansbidrag och åtgärder (ram) 25 446
inom äldrepolitiken
-----------------------------------------------------------
18:1 Bidrag till utveckling av (ram) 80 378
socialt arbete m.m.
-----------------------------------------------------------
18:2 Statens institutionsstyrelse (ram) 671 765
-----------------------------------------------------------
18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder (res.) 10 000
för hemlösa
-----------------------------------------------------------
26:1 Forskningsrådet för arbetsliv
och socialvetenskap:
Förvaltning (ram) 21 403
-----------------------------------------------------------
26:2 Forskningsrådet för arbetsliv
och socialvetenskap: forskning
(ram) 268 171
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
Summa
31 128
910
-----------------------------------------------------------
Bilaga 5
Av utskottet i förslagspunkt 1 avstyrkta
motionsyrkanden
---------------------------------
Motion Yrkande
---------------------------------
2000/01:So217 2
---------------------------------
2001/02:Fi294 15
---------------------------------
2001/02:Ju323 4, 6, 8
---------------------------------
2001/02:Sf256 4
---------------------------------
2001/02:So3 18
---------------------------------
2001/02:So213
---------------------------------
2001/02:So215
---------------------------------
2001/02:So239 3
---------------------------------
2001/02:So240 12, 14
---------------------------------
2001/02:So261 1-8, 11-13
---------------------------------
2001/02:So266
---------------------------------
2001/02:So282
---------------------------------
2001/02:So299
---------------------------------
2001/02:So303 29
---------------------------------
2001/02:So330
---------------------------------
2001/02:So333
---------------------------------
2001/02:So363 1, 2
---------------------------------
2001/02:So372 6
---------------------------------
2001/02:So434
---------------------------------
2001/02:So448 1, 3-6
---------------------------------
2001/02:So480
---------------------------------
2001/02:So519
---------------------------------
2001/02:So566 12-15, 18, 20,
22, 27, 28
---------------------------------
2001/02:So567 1-23
---------------------------------
2001/02:So583 3
---------------------------------
2001/02:So601
---------------------------------
2001/02:So609 7, 8
---------------------------------
2001/02:So611 7-10, 13
---------------------------------
2001/02:So618 1, 3, 4, 6
---------------------------------
2001/02:So620 9
---------------------------------
2001/02:So628 14
---------------------------------
2001/02:So630 15
---------------------------------
2001/02:So631 1
---------------------------------
2001/02:A211 32
---------------------------------
2001/02:Bo246 3
---------------------------------