Skatteutskottets betänkande

2001/02:SKU9

Vissa punktskattefrågor, m.m.

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens
proposition 2001/02:29 Vissa punktskattefrågor, m.m.
I propositionen föreslås att förseningsavgiften i
skattebetalningslagen fr.o.m. den 1 januari 2003
skall vara 500 kr i stället för 1 000 kr.
Förseningsavgiften skall dock även i fortsättningen
vara 1 000 kr i fall den deklarationsskyldige inte
följt ett föreläggande om att deklarera eller
tidigare har låtit bli att lämna deklaration.
Detsamma gäller om förseningen avser en periodisk
sammanställning. Propositionen innehåller vidare
några olika förslag rörande proviantering med
animaliska livsmedel, proviantering av statsfartyg
och statsluftfartyg och rörande avfallsskatt.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker en
motion från Folkpartiet liberalerna med
avslagsyrkande till förslaget om förseningsavgift.
Utskottet avstyrker också en motion från
Kristdemokraterna rörande
skatteinbetalningstidpunktens innebörd.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Förseningsavgiften i
skattebetalningslagen

Riksdagen godtar vad utskottet anfört om
förseningsavgift i skattebetalningslagen. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:29 i denna
del och avslår motion 2001/02:Sk10 yrkandena 1
och 2.
Reservation 1 (m, fp) - delvis

2. Propositionen i övrigt

Riksdagen godtar vad utskottet anfört om
propositionen i övrigt. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:29 i denna del.

3. Skatteinbetalningstidpunkt

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk9.
Reservation 2 (kd)

4. Lagförslagen

Riksdagen antar de i bilaga 2 till betänkandet
återgivna förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt,
2. lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt,
3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi,
4. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483),
5. lag om ändring i lagen (1999:446) om
proviantering av fartyg och luftfartyg,
6. lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på
avfall,
7. lag om ändring i tullagen (2000:1281).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:29
i denna del.
Reservation 1 (m, fp) - delvis

Stockholm den 13 november 2001

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Anita
Johansson (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Rosengren (v), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund
(m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Lena Sandlin-Hedman (s), Marie Engström
(v), Sven Brus (kd), Gudrun Lindvall (mp), Rolf
Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp), Stig Rindborg
(m) och Lennart Axelsson (s).

2001/02

SkU9

(prop. 2001/02:29)

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I ärendet behandlar utskottet
regeringens proposition 2001/02:29
Vissa punktskattefrågor, m.m. och
två motioner som väckts med
anledning av propositionen. En
förteckning över behandlade förslag
finns i bilaga 1. Regeringens
lagförslag finns i bilaga 2 och
reservanternas lagförslag i bilaga
3.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att förseningsavgiften i
skattebetalningslagen skall vara 500 kr i stället
för 1 000 kr. Förseningsavgiften skall dock i
fortsättningen även vara 1 000 kr i fall den
deklarationsskyldige inte följt ett föreläggande om
att deklarera eller tidigare har låtit bli att lämna
deklaration. Detsamma gäller om förseningen avser en
periodisk sammanställning.

Vidare föreslås ett undantag från huvudregeln i
provianteringslagen, nämligen att vid EU-intern
trafik skall proviantering ske med gemen-skapsvaror.
Enligt förslaget skall proviantering med icke-
gemenskapsvaror för förbrukning ombord få ske vid
resa till utländsk ort över det fria havet, om
varorna består av animaliska livsmedel som
importeras från ett land utanför EU. Dessutom
föreslås att statsfartyg och statsluftfartyg, dvs.
både svenska och utländska, skall få proviantera med
obeskattade alkoholdrycker och tobaksvaror samt
icke-gemenskapsvaror. Av statsfartygen är det i dag
endast fartyg och luftfartyg som disponeras av
Försvarsmakten som får proviantera med sådana varor.
I propositionen behandlas också vissa frågor om
avfallsskatt. Förslag lämnas om skattefrihet för
dels vatten och stabiliserande ämnen som tillsätts
till aska utanför en avfallsanläggning, dels stoft
och slam från rökgasrening vid tillverkning av
återvinningsbaserad aluminium.
De nya reglerna om förseningsavgift föreslås träda
i kraft den 1 januari 2003. Övriga ändringar
föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.

Utskottets överväganden

Förseningsavgiften i
skattebetalningslagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om enkel
och dubbel förseningsavgift i
skattebetalningslagen. Förseningsavgiften
skall som huvudregel vara 500 kronor och i
vissa fall 1 000 kr.

Bakgrund

I maj 2000 avlämnade 1998 års punktskatteutredning
slutbetänkandet Punktskatterna – Reformerade
betalningsregler, m.m. (SOU 2000:46). I betänkandet
föreslår utredningen bl.a. att punktskatterna skall
inordnas i skattebetalningslagens (1997:483)
skattekontosystem. Flera av utredningens övriga
ändringsförslag behandlades av riksdagen under våren
2001 (prop. 2000/01:118, bet. 2000/01:SkU26). I det
sammanhanget uttalade regeringen att inordnandet av
punktskatterna i skattekontosystemet kräver
omfattande förberedelser från skatteförvaltningens
sida och att frågan kommer att tas upp först under
2002. Ett av utredningens förslag till ändringar i
skattebetal-ningslagen är att ersätta dagens
enhetliga förseningsavgift på 1 000 kr med enkel och
dubbel förseningsavgift. Eftersom förslaget saknar
direkt koppling till inordnandet av punktskatterna i
skattekontosystemet för regeringen fram förslaget
nu.

Propositionen

Dagens förseningsavgift på 1 000 kr kan i vissa fall
uppfattas som alltför hög. Det är dock viktigt, för
att skattekontosystemet skall fungera, att de
skattskyldiga fullgör sin deklarationsskyldighet.
Förseningsavgiftens nivå måste därför vara så hög
att den skattskyldige finner det angeläget att lämna
in deklarationen i tid. Ur ett näringspolitiskt
perspektiv är det emellertid lämpligt att nivån på
avgiften bestäms med hänsyn till de faktorer som
ligger bakom förseningen. Om det rör sig om en
upprepad försening eller om den skattskyldige inte
lämnat deklaration trots föreläggande, bör
försenings-avgiften vara högre än om det handlar om
en försening av engångskaraktär. Dagens generella
förseningsavgift bör därför ersättas med enkel och
dubbel avgift. En rimlig avvägning mellan intresset
att upprätthålla respekten för
deklarationsskyldigheten och intresset att ta hänsyn
till de faktorer som ligger bakom förseningen är att
förseningsavgiften i skattebetalningslagen skall
vara 500 kr när förseningen är av engångskaraktär.
Dubbel förseningsavgift, dvs. 1 000 kr, bör tas ut i
fall den deklarationsskyldige inte följt ett
föreläggande om att deklarera eller tidigare låtit
bli att lämna deklaration. Detsamma bör, med hänsyn
till syftet med regeln i 10 kap. 33 §
skattebetalningslagen, gälla om förseningen avser en
periodisk sammanställning.

Ändringarna kräver omfattande administrativa
förberedelser för att skatteförvaltningen skall
kunna hantera differentieringen mellan enkel och
dubbel förseningsavgift maskinellt. Ändringen bör
därför träda i kraft den 1 januari 2003.

Motionen

I motion Sk10 av Lennart Kollmats och Karin Pilsäter
(fp) yrkas avslag på förslaget om en differentierad
förseningsavgift (yrk. 1). Motionärerna föreslår i
stället att riksdagen skall besluta om en generell
förseningsavgift i skattebetalningslagen på 500 kr
fr.o.m. den 1 januari 2002 (yrk. 2). Enligt motionen
kommer den dubbla förseningsavgiften inte att ge
någon preventiv effekt samtidigt som en
differentiering leder till ökat administrativt
krångel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer med vad regeringen anfört om
skälen för att ersätta den nuvarande generella
förseningsavgiften i skattebetalningslagen med en
enkel och dubbel förseningsavgift. Utskottet delar
också regeringens avvägningar i fråga om avgiftens
storlek och i vilka fall enkel respektive dubbel
avgift skall tas ut. Utskottet fäster särskilt
avseende vid att förslaget om en halverad
förseningsavgift kommer att ha betydelse främst för
små företag med begränsade resurser.

Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att
en dubbel försenings-avgift inte skulle ha någon
preventiv effekt. En skattedeklaration skall lämnas
för varje redovisningsperiod som i regel omfattar en
kalendermånad. Det betyder att vid upprepade
förseningar kan avgiften komma att uppgå till
betydande belopp.
Enligt utskottets mening är motionärernas farhågor
för att förslaget leder till ett ökat administrativt
krångel överdrivna. Utskottet vill särskilt
understryka att en differentierad förseningsavgift i
varje fall inte kommer att administrativt belasta
det enskilda företaget. För att skatteförvaltningen
skall få erforderlig tid för administrativa
förberedelser föreslås att ändringen skall träda i
kraft först den 1 januari 2003. Efter erforderliga
förberedelser kommer hanteringen av den
differentierade förseningsavgiften att ske med
maskinellt stöd, och utskottet bedömer att
skatteförvaltningen kommer att kunna hantera detta
utan något större problem. Tilläggas kan att
skatteförvaltningen i dag hanterar differentierade
förseningsavgifter även vid självdeklarationer
enligt lagen om självdeklaration och
kontrolluppgifter och vid deklarationer enligt lagen
om punktskatter och prisregleringsavgifter. Med
detta tillstyrker utskottet propositionen i denna
del och avstyrker motion Sk10 yrkandena 1 och 2.

Propositionen i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om ett
undantag i provianteringslagen som medger
proviantering i vissa fall med icke-
gemenskapsvaror. Riksdagen godtar också
regeringens förslag om svenska och utländska
statsfartygs/statsluftfartygs provian-tering
i Sverige. Riksdagen godtar slutligen
regeringens förslag om frihet från
avfallsskatt i vissa fall samt några andra
smärre lagändringar.

Propositionen

Propositionen innehåller i övrigt förslag som rör
proviantering och avfallsskatt. Dessutom görs vissa
smärre lagjusteringar. Förslagen innebär i korthet
följande

Proviantering med animaliska livsmedel

Sedan den 1 juli 1999 är det enligt
provianteringslagen inte längre tillåtet att
proviantera med icke-gemenskapsvaror för förbrukning
ombord på EU-interna resor. Icke-gemenskapsvaror
måste alltså numera importeras innan de kan tas
ombord, dvs. deklareras för övergång till fri
omsättning. Importen regleras i en förordning och i
Livsmedelsverkets föreskrifter, som i sin tur
grundar sig på ett EG-direktiv. Syftet är att
säkerställa att animaliska livsmedel uppfyller vissa
veterinärmedicinska krav, de s.k. importvillkoren.
Enligt reglerna skall animaliska livsmedel från
tredje land bl.a. genomgå en fysisk kontroll vid
gränsstationen. Både direktivet och
Livsmedelsverkets föreskrifter innehåller särskilda
regler för skeppshandeln. Enligt dessa regler får
animaliska livsmedel från tredje land som inte
uppfyller importvillkoren och som hanteras enligt
ett särskilt förfarande användas för proviantering
av fartyg i gränsöverskridande trafik.

Huvudregeln i provianteringslagen vid EU-intern
trafik som innebär att proviantering skall ske med
gemenskapsvaror hindrar svenska skeppshandlare från
att utnyttja möjligheten enligt EG-direktiv och
Livsmedelsverkets föreskrifter att proviantera
animaliska livsmedel från tredje land enligt det
särskilda förfarande som gäller för skeppshandeln.
Regeringen föreslår att svenska skeppshandlare skall
likställas med skeppshandlare i andra EU-länder
genom att det införs ett undantag i
provianteringslagen enligt vilket proviantering med
icke-gemenskapsvaror för förbrukning ombord får ske
vid resa till utländsk ort över det fria havet om
varorna består av animaliska livsmedel och
provianteringen sker enligt gällande föreskrifter om
kontroll av livsmedel som importeras från ett land
utanför EG. Ändringen föreslås träda i kraft den 1
januari 2002.

Proviantering till statsfartyg och
statsluftfartyg

Utländska statsfartyg får enligt provianteringslagen
inte proviantera med obeskattade alkoholdrycker och
tobaksvaror eller icke-gemenskapsvaror i Sverige.
Detsamma gäller andra svenska
statsfartyg/statsluftfartyg än sådana som disponeras
av Försvarsmakten. Regeringen föreslår en ändring i
provianteringslagen så att utländska
statsfartyg/statsluftfartyg och alla svenska
statsfartyg/statsluftfartyg skall få möjlighet till
sådan proviantering. Ändringen föreslås träda i
kraft den 1 januari 2002.

Avfallsskatt

Skattefrihet skall gälla för dels vatten och
stabiliserande ämnen som tillsätts till aska utanför
en avfallsanläggning, dels stoft och slam från
rökgasrening vid tillverkning av återvinningsbaserad
aluminium. Förslaget föreslås träda i kraft den 1
januari 2002.

Övriga förslag

I propositionen lämnas även förslag till ett par
mindre ändringar i tullagen som gäller hänvisningar
till artiklar i kommissionens förordning (EEG) nr
2454/93 och är föranledda av de omfattande ändringar
i bestämmelserna om transitering som nyligen gjorts.

Dessutom föreslås vissa smärre justeringar i
tobaksskattelagen, alkoholskattelagen och
energiskattelagen.
Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1
januari 2002.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot regeringens
förslag och tillstyrker propositionen även i denna
del.

Skatteinbetalningstidpunkt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk9 med
begäran om en översyn av reglerna för när en
skatteinbetalning skall anses ha skett.

Gällande bestämmelser

Sedan 1998 tillämpas ett nytt system för redovisning
och betalning av de mest frekventa skatterna och
avgifterna. Det nya systemet omfattar bl.a.
innehållen skatt (dvs. av arbetsgivarna gjorda
skatteavdrag på lön), arbetsgivaravgifter,
mervärdesskatt och inkomstskatt. Varje fysisk och
juridisk person har ett skattekonto.

Det nya systemet syftar till att göra det enklare
för företagare att betala skatter och avgifter samt
att minska administrationen för både skattskyldiga
och skattemyndigheterna. Skatter och avgifter som
omfattas av systemet hanteras inte var för sig.
Hanteringen gäller endast ett över- eller underskott
på skattekontot. I stället för fyra olika
betalningsuppmaningar – en för
arbetsgivaravgifterna, en för skatteavdraget, en för
mervärdesskatten och en för F-skatten – räcker det
med en betalningsuppmaning avseende ett underskott.
Den skattskyldige behöver bara göra en inbetalning
till skattekontot i stället för – som i det gamla
systemet – tre olika inbetalningar till tre olika
konton. Betalningar och andra belopp som skall
räknas kontohavaren till godo bokförs utan någon
avräkningsordning mellan olika skatter och avgifter
på kontot. I det gamla systemet var det vanligt att
en skatt betalades med ett för stort belopp och en
annan med ett för litet belopp, vilket tvingade
skattemyndigheten till resurskrävande utredningar
och omföringar.
En arbetsgivare som är skyldig att göra
skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter skall
varje månad redovisa dessa belopp och utbetalda
löner i en skattedeklaration. I samma deklaration
skall också mervärdesskatt redovisas. När i månaden
deklarationen skall lämnas beror på om mervärdes-
skatt skall redovisas och – om så är fallet – även
på beskattningsunderlaget. Om endast innehållen
skatt och arbetsgivaravgifter skall redovisas skall
skattedeklarationen lämnas senast den 12 i månaden
efter den månad då lönen betalades ut
(redovisningsperioden). I månaderna januari och
augusti skall dock deklarationen lämnas senast den
17.
Om också mervärdesskatt skall redovisas och
beskattningsunderlaget för momsen är högst 40
miljoner kronor gäller samma tidsfrist, dvs. den
12:e i månaden. Redovisningsperioden för
mervärdesskatten är dock i detta fall den
kalendermånad som ligger närmast före
redovisningsperioden för innehållen skatt och
arbetsgivaravgifter.
När beskattningsunderlaget för mervärdesskatten
överstiger 40 miljoner kronor skall
skattedeklarationen lämnas senast den 26 i månaden
efter redovisningsperioden (i december senast den
27). I detta fall är redovis-ningsperioden för såväl
arbetsgivaravgifter och innehållen skatt som mer-
värdesskatt den närmast föregående kalendermånaden.
Betalning av de belopp som redovisas i
skattedeklarationen skall ske till
skattemyndighetens konto senast vid den tidpunkt då
deklarationen skall vara inlämnad. Betalning av
innehållen skatt och arbetsgivaravgifter, av någon
som också skall redovisa mervärdesskatt på ett
beskattningsunderlag överstigande 40 miljoner
kronor, skall dock i regel ske den 12 i månaden
efter redovisningsperioden trots att deklarationen
inte behöver lämnas förrän den 26 samma månad.
Sammanfattningsvis finns det två förfallodagar varje
månad, den 12 och den 26 (i januari och augusti den
17 och den 26 samt i december den 12 och den 27).
Skatter och avgifter skall ha bokförts på
skattemyndighetens konto senast på förfallodagen.
(Före skattekontoreformen gällde att skatten ansågs
betald då inbetalning skett till post eller bank.)

Motionen

I motion Sk9 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) anförs att
Kristdemokraterna är positiva till att
förseningsavgiften för skattedeklarationer sänks. I
motionen riktas dock kritik mot att skattesystemet
i alltför stor utsträckning är utformat efter stora
företags förutsättningar. Motionärerna framhåller
vidare bl.a. att förfallodagen har ändrats när det
gäller inbetalning av skatt, arbetsgivar-avgifter
och mervärdesskatt såtillvida att betalningen numera
anses ha skett först när pengarna kommit in på
skattemyndighetens konto. En företagare måste
kalkylera med eventuella förseningar i postgången,
helgdagar, kläm-dagar och liknande för att undgå en
försening. I motionen begärs ett tillkännagivande
till regeringen om en översyn av vilken dag som
skall räknas som betalningsdag vid inbetalning av
skatt, arbetsgivaravgift och mervärdes-skatt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det nya skattekontosystemet
innebär betydande förenklingar för både
skattskyldiga och skattemyndigheter i fråga om
redovisning och inbetalning av skatter och avgifter.
I det nya systemet har förfallodagens innebörd
ändrats såtillvida att inbetalning anses ha skett
först när betalningen har bokförts på
skattemyndighetens konto och inte som tidigare när
betalning skett till post eller bank. Frågan om
förfallodagens innebörd har med anledning av
motioner behandlats av utskottet under en följd av
år, senast i det av riksdagen godkända betänkandet
2000/01:SkU16. Utskottet anser alltjämt att den
nuvarande ordningen bör behållas och att det är
rimligt att ha en ordning på skatteområdet som
stämmer överens med civilrättsliga principer om hur
betalning görs i andra sammanhang. Enligt utskottets
mening bör den nya informationsteknikens möjligheter
tas till vara för att underlätta för skattskyldiga
att redovisa och betala skatt i rätt tid. Såvitt
utskottet erfarit bedriver Riksskatteverket (RSV)
för närvarande en försöksverksamhet där ett stort
antal företag erbjuds att gratis lämna in sin
månatliga skattedeklaration via Internet. RSV
genomför samtidigt en utvärdering av
skattekontoreformen som syftar till att utveckla
systemet och att skatteförvaltningen skall kunna
erbjuda ett bra stöd för redovisning och betalning
av de skatter och avgifter som hanteras i
skattekontosystemet.

Utskottet avstyrker med det anförda motion Sk9.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Förseningsavgiften i skattebetalningslagen
(punkt 1 och punkt 4 i motsvarande del) –
m, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Lennart Kollmats
(fp) och Stig Rindborg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 och
punkt 4 i motsvarande del borde ha följande lydelse:

1. Riksdagen avslår förslaget om en enkel och
dubbel förseningsavgift i skattebetalningslagen och
beslutar att införa en enhetlig förseningsavgift i
skattebetalningslagen på 500 kr fr.o.m. den 1
januari 2002. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Sk10 yrkandena 1 och 2 och bifaller delvis
propo-sition 2001/02:29.
4. Riksdagen antar, i fråga om förseningsavgift i
skattebetalningslagen, det i bilaga 3 som
reservanternas förslag betecknade förslaget till
ändring i 15 kap. 6 § skattebetalningslagen
(1997:483).
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition
2001/02:29 i denna del.

Ställningstagande

En differentierad förseningsavgift på 500 kr
respektive 1000 kr ökar krånglet och byråkratin.
Riksskatteverket har avstyrkt förslaget eftersom det
kräver så mycket administrativt arbete att det inte
kan införas förrän den 1 januari 2003. Alla
möjligheter för att underlätta företagande, särskilt
för småföretagen, måste tas till vara. Det innebär
att minska krånglet och byråkratin och att sänka de
ekonomiska belastningarna på främst de mindre
företagen. Det är därför i och för sig ett steg i
rätt riktning att regeringen sänker försenings-
avgiften i den lägre nivån till 500 kr. Regeringens
argument för den högre nivån är emellertid inte
övertygande. För det fåtal som verkligen vill bryta
mot reglerna och inte lämna skattedeklaration i tid
är sannolikt inte 1 000 kr tillräckligt
avskräckande. Vi vill avslå propositionen i denna
del och föreslår i stället att det införs en enkel
förseningsavgift i skattebetalningslagen på 500 kr
redan fr.o.m. den 1 januari 2002.

2. Skatteinbetalningstidpunkt (punkt 3) – kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i denna reservation om
skatteinbetalningstidpunktens innebörd. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk9.

Ställningstagande

Skattesystemet i Sverige är i alltför stor
utsträckning utformat efter stora företags
förutsättningar. Om en småföretagare lämnar in sin
skattedeklaration en dag för sent drabbas han av en
förseningsavgift på 1 000 kr, vilket också är fallet
för ett stort företag som har betydligt större
resurser för att kunna sköta sin bokföring.
Regelverket kring momskonton är komplicerat och
medför ett onödigt merarbete för småföretagare som
ofta tvingas anlita stora revisionsbyråer då de
betalt in moms på fel konto.

När det gäller skatteinbetalningstidpunkten har
förfallodagens innebörd ändrats när det gäller
inbetalning av skatt, arbetsgivaravgifter och moms
så att betalningen anses ha skett först när pengarna
har kommit in på skattemyndighetens konto och inte
som tidigare den dag då betalning skedde i post
eller bank. Detta har gjort att företagare måste
kalkylera med eventuella förseningar i postgång,
helgdagar, klämdagar och liknande för att undgå
försening. Vidare anser vi att en översyn bör göras
av reglerna vid inbetalning av skatt som anger
förfallodagens innebörd. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
proposition 2001/02:29 att riksdagen antar de i
bilaga 2 till detta betänkande återgivna förslagen
till

1. lag om ändring i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt,
2. lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt,
3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi,
4. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483),
5. lag om ändring i lagen (1999:446) om
proviantering av fartyg och luftfartyg,
6. lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på
avfall,
7. lag om ändring i tullagen (2000:1281).

Följdmotioner

2001/02:Sk9 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av vilken dag
som skall räknas som betalningsdag vid inbetalning
av skatt, arbetsgivaravgift och moms.

2001/02:Sk10 av Lennart Kollmats och Karin Pilsäter
(fp):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om en
differentierad förseningsavgift i
skattebetalningslagen.

2. Riksdagen beslutar att förseningsavgiften i
skattebetalningslagen skall vara 500 kr fr.o.m.
den 1 januari 2002.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Reservanternas lagförslag

Förslag till

lag om ändring i
skattebetalningslagen (1997:483)

----------------------------------------------------
Regeringens förslag Reservanternas förslag
----------------------------------------------------
15 kap.
6 §
----------------------------------------------------
Om den som är skyldig Om den som är skyldig
att lämna en att lämna en
skattedeklaration eller skattedeklaration eller
en perio-disk en perio-disk
sammanställning inte sammanställning inte
gjort detta inom gjort detta inom
föreskriven tid skall föreskriven tid skall
förseningsavgift tas ut. försenings-avgift tas ut
Försenings-avgift tas med 500 kronor.
dock inte ut när en Förseningsavgift tas dock
förenklad inte ut när en förenklad
skattedeklaration enligt skattedeklaration enligt
10 kap. 13 a § får 10 kap. 13 a § får lämnas
lämnas eller när det är eller när det är fråga om
fråga om en särskild en särskild skatte-
skatte-deklaration deklaration enligt 10
enligt 10 kap. 32 § kap. 32 § första stycket.
första stycket.
----------------------------------------------------
Förseningsavgiften är
500 kro-nor. Avgiften är
dock 1 000 kronor om
1 den skattskyldige
förelagts att lämna
deklaration men inte
fullgjort denna
skyldighet inom den
tid som föreskrivits,
2
3 den skattskyldige
inte lämnat
4
deklaration inom
föreskriven
tid för minst en
av de tre när-
mast föregående
redovisnings-
perioderna,
eller
5 förseningen avser en
periodisk
6
sammanställning.
----------------------------------------------------
Förseningsavgift tas inte ut om den skattskyldige
har avlidit.
-----------------------------------------------------
____________ ____________
Denna lag träder i Denna lag träder i
kraft den 1 januari 2003. kraft den 1 januari 2002.
Äldre föreskrifter gäller Äldre föreskrifter gäller
fortfarande för fortfarande för
förhållanden som hänför förhållanden som hänför
sig till tiden före sig till tiden före
ikraftträdandet. ikraftträdandet.
-----------------------------------------------------
Elanders Gotab, Stockholm 2001