Skatteutskottets betänkande
2001/02:SKU12

Sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter, enskattereduktion för pensionärer, sänkta social-avgifter i stödområdet, m.m. (prop. 2001/02:45)


Sammanfattning

Mervärdesskatt på böcker och tidskrifter

Utskottet tillstyrker  regeringens  förslag  om  att
mervärdesskatten  på  böcker  och  tidskrifter skall
sänkas  från  25 % till 6 % den 1 januari  2002  och
avstyrker   motionsyrkanden    om    en   oförändrad
mervärdesskatt    på    tidskrifter,   en   särskild
övergångsregel för prenumerationer, m.m.

Skattereduktion för pensionärer år 2002

Utskottet    tillstyrker    att     den    särskilda
skattereduktionen   på   1 320   kr  för  låg-   och
medelinkomsttagare utvidgas så att  även pensionärer
får  del av den fr.o.m. år 2002. Motionsyrkanden  om
en alternativ  utformning  av  inkomstbeskattningen,
m.m. avstyrks härvid.

Regionala avdrag från socialavgifter

Regeringens  förslag  om en regional  stimulans  för
småföretagandet i stödområde A fr.o.m. den 1 januari
2002   tillstyrks,   och  utskottet   föreslår   att
stimulansen också skall gälla ideella föreningar och
stiftelser  i  området.  Motionsyrkanden  om  längre
gående generella  nedsättningar av socialavgifterna,
m.m. avstyrks av utskottet.

Miljöanpassade förmånsbilar

Även regeringens förslag  om  en justeringsregel för
vissa  miljöanpassade  förmånsbilar  tillstyrks  och
skall   börja   tillämpas  den   1   januari   2002.
Motionsyrkanden   om   avslag   m.m.   avstyrks   av
utskottet.

Skattedeklarationer

Slutligen tillstyrks  ett  förslag  som  gör  att en
omprövning kan undvikas i vissa fall då en förenklad
skattedeklaration lämnas in för sent.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut



1. Mervärdesskatt på böcker och
tidskrifter

Riksdagen  godtar  regeringens förslag om sänkt
mervärdesskatt på böcker  och tidskrifter. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:45 i denna
del och avslår motionerna 2001/02:Sk21 yrkande 1,
2001/02:Sk22 yrkandena 1 och  2 samt 2001/02:Sk23
yrkandena 1 och 2.
Reservation 1 (kd)
Reservation 2 (c)
Reservation 3 (fp)

2. Övergångsbestämmelser för
tidskriftsprenumerationer

Riksdagen godtar regeringens  förslag  om sänkt
mervärdesskatt   på   tidskrifter   såvitt  avser
utformningen  av övergångsbestämmelserna.  Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:45 i denna
del  och  avslår   motionerna   2001/02:Sk18  och
2001/02:Sk20.

3. Skattereduktion för förvärvsinkomster

Riksdagen  godtar  regeringens  förslag  om  en
utvidgning  av  den  särskilda  skattereduktionen
till pensionsinkomster. Därmed bifaller riksdagen
proposition  2001/02:45  i denna del  och  avslår
motionerna 2001/02:Sk21 yrkande  2,  2001/02:Sk22
yrkande 3 och 2001/02:Sk23 yrkande 3.
Reservation 4 (kd)
Reservation 5 (c)
Reservation 6 (fp)

4. Utvidgade regionala avdrag från
socialavgifter

Riksdagen   godtar   regeringens   förslag   om
regionala  avdrag från socialavgifterna  med  den
ändringen att avdragen även skall kunna tillämpas
av  ideella  föreningar  och  stiftelser.  Därmed
bifaller riksdagen  delvis proposition 2001/02:45
i denna del och avslår  motionerna  2001/02:Sk16,
2001/02:Sk17, 2001/02:Sk21 yrkande 3 och 2001/02:
Sk22 yrkande 4.
Reservation 7 (m)
Reservation 8 (kd)
Reservation 9 (c)

5. Förmånsbeskattning av miljöanpassade
bilar

Riksdagen  godtar  regeringens  förslag  om  en
ändrad    justeringsregel    för   miljöanpassade
förmånsbilar.    Därmed    bifaller     riksdagen
proposition  2001/02:45  i  denna  del och avslår
motionerna  2001/02:Sk19 yrkandena 1  och  2  och
2001/02:Sk21 yrkande 4.
Reservation 10 (m, kd)

6. Beslut vid förenklad skattedeklaration

Riksdagen godtar  regeringens  förslag  om  att
skatt  som  redovisas  i  en  för  sent  avlämnad
förenklad   skattedeklaration   skall   anses  ha
bestämts i enlighet med deklarationen även  i  de
fall  då  en  skattedeklaration redan lämnats för
perioden. Därmed  bifaller  riksdagen proposition
2001/02:45 i denna del.

7. Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag   om   ändring   i  mervärdesskattelagen
(1994:200),
2. lag   om   ändring  i  skattebetalningslagen
(1997:483),
3. lag  om  ändring   i  lagen  (2000:1006)  om
skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 års
taxering,
4. lag om utvidgning av  de  särskilda avdragen
enligt  socialavgiftslagen  (2000:980),  med  den
ändring som framgår av bilaga 3
5. lag    om   ändring   i   socialavgiftslagen
(2000:980),
6. lag  om  ändring   i   lagen  (2000:981)  om
fördelning av socialavgifter,
7. lag    om   ändring   i   inkomstskattelagen
(1999:1229),
8. (lagförslaget  utgår  här  och  behandlas av
samordningsskäl i betänkandet 2001/02:SkU10)
Därmed   bifaller   riksdagen   delvis   proposition
2001/02:45 i denna del.

Stockholm den 27 november 2001



På skatteutskottets vägnar


Arne Kjörnsberg

Följande  ledamöter har deltagit i beslutet:  Arne
Kjörnsberg  (s),  Carl  Fredrik  Graf  (m),  Lisbeth
Staaf-Igelström  (s),  Per  Rosengren  (v),  Kenneth
Lantz   (kd),   Carl  Erik  Hedlund  (m),  Per  Erik
Granström (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla
Wester (s), Marie  Engström  (v),  Sven  Brus  (kd),
Catharina  Hagen  (m),  Gudrun  Lindvall  (mp), Rolf
Kenneryd   (c),   Lennart  Kollmats  (fp),  Per-Olof
Svensson (s) och Lennart Axelsson (s).
2001/02

SkU12


Redogörelse för ärendet



Ärendet och dess beredning


I    ärendet   behandlar    utskottet    regeringens
proposition   2001/02:45   Sänkt  mervärdesskatt  på
böcker och tidskrifter, m.m.  och  åtta motioner som
väckts   med   anledning   av   propositionen.    En
förteckning över de behandlade förslagen återfinns i
bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

I   ärendet   föreslår  utskottet  den  ändring  i
regeringens förslag  till  lag  om  utvidgning av de
särskilda    avdragen    enligt   socialavgiftslagen
(2000:980) som framgår av  bilaga  3.  Lagrådet  har
framfört synpunkter på utformningen av lagförslaget.
Lagrådets yttrande återfinns i bilaga 4.

Propositionens huvudsakliga innehåll


I  budgetpropositionen för 2002 aviserade regeringen
ett   antal  förslag  inom  skatteområdet.  I  denna
proposition  föreslås  nu lagstiftning med anledning
av  vad regeringen aviserat  i  budgetpropositionen.
Således  föreslås att mervärdesskatten på omsättning
av böcker,  tidskrifter,  kartor, notblad m.m. sänks
från 25 % till 6 %. Skattesänkningen  omfattar  även
kulturtidskrifter   i  den  mån  de  inte  redan  är
undantagna från mervärdesskatt.

Vidare föreslås att  underlaget  för den särskilda
skattereduktionen på förvärvsinkomster utvidgas från
nuvarande  pensionsgrundande  inkomst  till  taxerad
förvärvsinkomst. Personer som har rätt till särskilt
grundavdrag ges reduktionen också mot annan skatt än
skatt på förvärvsinkomst. Om en  person som har rätt
till  särskilt  grundavdrag inte alls  eller  endast
till viss del kan  räkna  av  skattereduktionen  mot
någon  skatt  skall  han vid debiteringen av slutlig
skatt  tillgodogöras ett  belopp  som  motsvarar  en
sådan skattereduktion.
Dessutom   föreslås   en  regional  stimulans  för
småföretagandet i stöd-område  A. Stimulansen lämnas
genom utvidgade särskilda avdrag  vid beräkningen av
arbetsgivaravgifter och egenavgifter  för arbete vid
ett  fast  driftställe i stödområdet. Det  utvidgade
avdraget  vid   beräkningen  av  arbetsgivaravgifter
uppgår - utöver det generella avdraget på 5 % enligt
socialavgiftslagen   (2000:980)   -  till  10  %  av
avgiftsunderlaget, dock högst 7 100 kr per månad. En
motsvarande utvidgning av avdraget  införs också för
den som betalar egenavgifter.
Propositionen innehåller också förslag  till vissa
ändringar  av reglerna om justering av förmånsvärdet
för  miljöanpassade   bilar.  Bilar  som  drivs  med
elektricitet   föreslås   få   en   nedsättning   av
förmånsvärdet till 60 % av förmånsvärdet för närmast
jämförbara bil utan sådan mer  miljöanpassad teknik.
Alkohol- och gasdrivna bilar - utom de som drivs med
gasol - föreslås få en nedsättning  av förmånsvärdet
till 80 % av förmånsvärdet för den jämförbara bilen.
Ändringarna föreslås tillämpas under  tre respektive
fyra år.
I propositionen föreslås slutligen ett  tillägg  i
skattebetalningslagen  för  att i vissa fall undvika
ett omprövningsförfarande när  en  skattedeklaration
lämnas   för   sent  av  skattskyldiga  som   lämnar
förenklad skattedeklaration.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1
januari 2002.

Utskottets överväganden


Mervärdesskatt på böcker och
tidskrifter


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker  regeringens förslag om
en sänkning av mervärdesskatten på böcker och
tidskrifter från 25 % till  6 % och avstyrker
motionsförslagen om en oförändrad  skattesats
för     tidskrifter,     om    en    särskild
övergångsbestämmelse för prenumerationer  och
om olika tillkännagivanden till regeringen.
Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (c) och   3
(fp).

Gällande regler m.m.

Mervärdesskatt   tas   i  Sverige  ut  med  25 %  av
beskattningsunderlaget.   För   vissa   uttryckligen
uppräknade    typer    av   omsättningar   är   dock
skattesatsen reducerad till  12  respektive 6 %. För
omsättning   av   böcker   och  tidskrifter   gäller
normalskattesatsen  på  25 %.  Mervärdesskattesatsen
för allmänna nyhetstidningar  är  6 %, och det finns
särskilda   undantagsbestämmelser   för   periodiska
medlemsblad,   periodiska   personaltidningar    och
periodiska   orga-nisationstidskrifter   samt  vissa
program och kataloger.

Momsutredningen  (dir.  Fi 1999:10) har i  uppgift
att  föreslå nya regler för  ideell  verksamhet  och
skall  därvid  se  över  de  särskilda skatteplikts-
bestämmelserna    för    periodiska     medlemsblad,
personaltidningar,   organisationstidskrifter   samt
program   och   kataloger.   Momsutredningen   skall
redovisa  resultatet  av  uppdraget  senast  den  30
september 2002.
Enligt artikel 12.3 a tredje stycket och punkten 6
i bilaga H till rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av
den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas
lagstiftning  rörande omsättningsskatter - Gemensamt
system för mervärdesskatt:  enhetlig beräkningsgrund
(EGT  L  145,  13.6.1977,  s.  1)  -  får  reducerad
skattesats tillämpas på tillhandahållande, inklusive
lån    från   bibliotek,   av   böcker   (inbegripet
broschyrer,   cirkulär   och   liknande  trycksaker,
bilderböcker-, tecknings- och målarböcker  för barn,
noter   i   tryck  eller  manuskript,  sjökort   och
hydrografiska eller liknande diagram), dagstidningar
och  tidskrifter   förutom  sådana  som  helt  eller
huvudsakligen är ägnade åt reklam.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att skattesatsen
för   böcker,   broschyrer,    häften,    tidningar,
tidskrifter, bilderböcker, ritböcker och målarböcker
för  barn,  noter och kartor samt vissa program  och
kataloger sänks  från  25 % till 6 %. Den reducerade
skattesatsen   skall  även   gälla   för   inspelade
kassettband och  annat  tekniskt  medium  som  i tal
återger  innehållet i en sådan produkt och för andra
varor som  genom  teckenspråk,  punktskrift eller på
liknande  sätt  gör  skrift eller annan  information
tillgänglig för personer  med  läshandikapp.  De nya
reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.

Att   förbättra  villkoren  för  litteraturen  och
läsandet är enligt vad som anförs i propositionen en
av regeringen  högt  prioriterad  fråga.  Målet  med
statens  insatser  på  området  är  att stimulera en
varierad utgivning av kvalitetslitteratur  samt  att
öka  tillgången  till och intresset för litteratur i
alla  grupper. Särskild  vikt  läggs  vid  läsandets
betydelse  för  barn och ungdomar. Av dessa skäl får
folk-  och  skolbibliotek,   förlag   och  bokhandel
årligen  del  av  statsbidrag  i  olika former,  och
regeringen  gör i propositionen bedömningen  att  de
statliga insatserna  har  en avgörande betydelse för
att   förbättra  villkoren  för   litteraturen   och
läsandet. Det finns dock enligt vad som anförs vissa
oroande  tecken  på  att  läsandet  minskar  i olika
grupper, särskilt bland yngre, och regeringen  anför
att  det  är  viktigt att olika vägar prövas för att
ytterligare  förstärka   och  bekräfta  de  statliga
insatserna.   Regeringen   förordar    därför    att
mervärdesskatten  på  böcker  och  tidskrifter sänks
från nuvarande 25 % till 6 % fr.o.m.  den  1 januari
2002.
Regeringen  anför vidare att en förutsättning  för
att  en sänkt mervärdesskatt  på  böcker  skall  bli
kulturpolitiskt  effektiv  är att förlag, bokhandel,
bokklubbar, varuhus och andra  aktörer  på marknaden
långsiktigt   engagerar   sig  för  att  de  troliga
omedelbara    prissänkande    effekterna    av    en
skattesänkning  blir  bestående.  Regeringen  fäster
stor vikt vid att en sänkt  mervärdesskatt verkligen
får fullt och bestående genomslag  i  det  pris  som
konsumenterna betalar för böcker och tidskrifter. På
motsvarande   sätt  måste  även  konsumentpriset  på
bilderböcker, rit-  och  målarböcker för barn, noter
och kartor, broschyrer och  häften m.m. påverkas för
att skattesänkningen skall anses motiverad.
Regeringen avser att tillsätta  en  kommission med
uppdrag att följa och granska prisutvecklingen efter
den 1 januari 2002 för de varor som omfattas  av den
sänkta   mervärdesskatten.   I  kommissionen  kommer
företrädare   för  bl.a.  förläggare,   bokhandlare,
författare och läsare att ingå.

Motioner

I motion Sk21 yrkande  1  av  Sven  Brus  m.fl. (kd)
anförs att en skattesänkning i första hand bör syfta
till    att    förbättra   den   svenska   ekonomins
funktionssätt och  att detta mål är uppfyllt när det
gäller sänkningen av  mervärdesskatten på böcker. En
sänkt mervärdesskatt på  böcker  främjar kunskap och
utbildning och stimulerar tillväxten. Den föreslagna
sänkningen  av mervärdesskatten på  tidskrifter  har
emellertid enligt  motionärerna  inte denna positiva
effekt  och kan dessutom leda till  ett  kringgående
eftersom  det  är  möjligt  att  sälja CD-skivor som
tidskriftsbilaga.  Motionärerna  anför  att  de  540
miljoner  kronor som sänkningen av  mervärdesskatten
på tidskrifter  kostar  kan  användas för ett bättre
ändamål och yrkar att regeringens  förslag  avslås i
denna del.

I  motion  Sk22  av  Rolf Kenneryd m.fl. (c) anför
motionärerna att en sänkning  av mervärdesskatten på
böcker  är  positiv  eftersom  åtgärden   stimulerar
läsning  och kunskapsinhämtande, främjar kultur  och
utveckling  och  dessutom  återställer  den  svenska
bokhandelns       konkurrenssituation       gentemot
direktimport  via  Internet.  Mervärdesskatten  inom
hela  kulturområdet  bör enligt motionärernas mening
bli föremål för en översyn,  och  i  avvaktan  på en
sådan  översyn  bör  mervärdesskatten på tidskrifter
inte ändras. De yrkar  att  förslaget  om  en  sänkt
mervärdesskatt   avslås  till  den  del  det  gäller
tidskrifter   (yrkande   1).  Mot  bakgrund  av  den
konkurrens  som  veckopressen   utsätts   för   från
dagstidningarnas   bilagor   är  det  vidare  enligt
motionärerna   angeläget  att  skyndsamt   se   över
konkurrensvillkoren  för svensk vecko- och dagspress
i  fråga  om  beskattningen,  och  de  föreslår  att
riksdagen  hos regeringen  begär  en  utredning  med
denna inriktning (yrkande 2).
I  motion  Sk23  av  Lennart  Kollmats  och  Karin
Pilsäter (fp) ställer sig motionärerna positiva till
regeringens förslag  och anser det vara ett stöd för
ett kvalificerat utbud  av  böcker  och tidskrifter.
Samtidigt konstaterar motionärerna att förslaget kan
ge upphov till avgränsningsproblem. Till exempel har
tidningar och tidskrifter som levereras via Internet
en  skattesats  på 25 % under det att tidningar  och
tidskrifter som kommer  i  brevlådan  eller  köps  i
kiosken   kommer   att  få  en  skattesats  på  6 %.
Motionärerna  begär  ett   tillkännagivande  om  att
regeringen bör hålla noggrann uppsikt över denna typ
av avgränsnings- och konkurrensproblem  (yrkande 1).
Mot  bakgrund  av den generellt höga skattesats  som
gäller  i  Sverige   är   det   vidare  viktigt  att
regeringen   bevakar   den  översyn  av   reducerade
skattesatser som pågår inom  EU och som bl.a. kommer
att   ske   med   särskild  hänsyn  till   virtuella
produkter.      Motionärerna       föreslår      ett
tillkännagivande av denna innebörd (yrkande 2).
I   två   motioner  framställs  yrkanden   om   en
övergångsbestämmelse  för  prenumerationer som löper
över     ikraftträdandetidpunkten.      Motionärerna
konstaterar att regeringens förslag inte  innehåller
någon  övergångsbestämmelse för tidskriftsprenumera-
tioner som  betalts  före den 1 januari 2002 och att
detta medför att en tidning  efter årsskiftet kommer
att  beskattas  efter  6  % vid lösnummerförsäljning
medan  tidningar  som  levereras  vid  prenumeration
kommer att fortsätta att  vara  belastade  med  25 %
mervärdesskatt   så   länge  prenumerationen  löper.
Motionärerna föreslår att riksdagen fattar beslut om
en övergångsregel som innebär  att mervärdesskatt på
förbetalda   prenumerationer  skall   beräknas   per
leveransdag.  Motions-yrkanden   av  denna  innebörd
framställs i motionerna Sk18 av Jan  Backman (m) och
Sk20 av Johnny Gylling (kd).

Utskottets ställningstagande

Utskottet  delar regeringens bedömning  att  det  är
viktigt att förbättra villkoren för litteraturen och
läsandet och  har  inte  någon invändning mot att en
sänkning av mervärdesskatten till 6 % för böcker och
tidskrifter nu prövas som  en väg att bredda och öka
läsandet.

När   det   gäller   motionsförslagen    om    att
nedsättningen inte skall gälla för tidskrifter talar
enligt  utskottets  mening  både det kulturpolitiska
syftet och administrativa och  praktiska  hänsyn mot
en   sådan  begränsning  av  området  med  reducerad
mervärdesskatt.  Regeringens förslag inbegriper inte
bara   tidskrifter   utan    har    efter   ingående
överväganden givits en något vidare utformning,  som
nära ansluter till det utrymme som finns i punkt 6 i
bilaga   H  till  sjätte  mervärdesskattedirektivet.
Utskottet  ser  inte någon anledning att avvika från
regeringens bedömning när det gäller gränsdragningen
i denna del och avstyrker därför motionsförslagen om
att sänkningen endast skall gälla böcker.
Vid denna bedömning behövs inte heller den översyn
av     veckopressens     konkurrenssituation     som
motionärerna begär.
När     det     gäller     motionsförslagen     om
tillkännagivanden   till   regeringen   angående  de
allmänna  avgränsningsproblem som tillämpningen  kan
medföra  och   problemen   med   avgränsningen   mot
digitaliserade     produkter    framgår    det    av
propositionen  att  regeringen  redan  uppmärksammat
dessa frågor och att  regeringen  följer den översyn
inom EU som bl.a. kommer att ta upp  frågan om vilka
skattesatser   som   skall   gälla   för   virtuella
produkter. Det finns därför enligt utskottets mening
inte  någon  anledning  att  rikta tillkännagivanden
till regeringen i dessa delar.
Slutligen  tar  motionärerna  upp   frågan  om  en
särskild           övergångsbestämmelse          för
tidskriftsprenumerationer.   Frågan  har  väckts  av
tidskriftsföretagen     under     beredningen      i
Regeringskansliet.  Regeringen anför i propositionen
att den inte är beredd  att  föreslå  en sådan regel
och  att  det  har  framgått  under beredningen  att
tidskriftsföretagen  har  möjlighet   att  praktiskt
anpassa sig till de nya reglerna. Enligt  utskottets
bedömning  finns  det  inte  tillräckliga  skäl  att
avvika   från  de  allmänna  reglerna  i  mervärdes-
skattelagen  i  detta  fall, och utskottet är därför
inte   berett  att  tillstyrka   att   en   särskild
övergångsregel införs.
Med det  anförda  och  då  utskottet även i övrigt
delar   regeringens   bedömning   när   det   gäller
utformningen  av  förslaget  tillstyrker   utskottet
propositionen  i denna del och avstyrker de aktuella
motionsyrkandena.

Skattereduktion för
förvärvsinkomster


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker  regeringens förslag om
en     utvidgning     av     den    särskilda
skattereduktionen   till   pensionärer    och
avstyrker de avslagsyrkanden som framställs i
motionerna.
Jämför reservationerna 4 (kd), 5 (c) och   6
(fp).

Propositionen

I   propositionen   föreslår   regeringen   att  den
särskilda skattereduktionen på 1 320 kr för den  som
har pensionsgrundande inkomst på upp till 245 000 kr
utvidgas  så att även pensionärer kan få del av den.
Utvidgningen  genomförs vid 2003 års inkomsttaxering
och får effekt  redan  under  år  2002  för  dem som
betalar    preliminär   skatt.   Bestämmelserna   om
avräkning ändras  på  så  sätt att skattereduktionen
alltid får effekt, i sista hand genom att ett belopp
tillgodoförs på skattekontot.  Eftersom  pensionärer
med låg pension inte betalar någon preliminär  skatt
kommer dessa inte att hinna få del av förmånen redan
under år 2002. För de grupper som har låga inkomster
föreslås  därför  att  en  särskild  skattereduktion
skall   medges   också   vid   2002   års  taxering.
Reduktionen    utgår    till    den   som   har   en
beskattningsbar inkomst som under-stiger 9 500 kr.

Motioner

I  motion  Sk21  yrkande 2 av Sven Brus  m.fl.  (kd)
anför    motionärerna     att     Kristdemokraternas
budgetalternativ innehåller en höjning  av pensions-
tillskottet med 200 kr i månaden fr.o.m. år 2002 och
en  kraftig  höjning  av  grundavdraget  som fr.o.m.
inkomståret 2003 även gäller pensionärer.  Mot denna
bakgrund är regeringens förslag om en utvidgning  av
den  särskilda  skattereduktionen obehövligt, och de
yrkar att förslaget avslås.

I motion Sk22 yrkande 3 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)
anför motionärerna  att  de  i sitt budgetalternativ
ersätter regeringens kompensationsförslag  för olika
grupper  med  en generell sänkning av inkomstskatten
och marginaleffekterna  för  framför  allt  låg- och
medelinkomsttagare  och att någon utvidgning av  den
särskilda skattereduktionen  därför  inte behövs. De
yrkar att förslaget avslås.
I  motion  Sk23 yrkande 3 av Lennart Kollmats  och
Karin   Pilsäter   (fp)   anförs   att   Folkpartiet
liberalerna  har lagt fram ett bättre förslag med en
generell skattereduktion  för  alla  om 3 000 kr som
ger en större skattesänkning och inte är förenad med
höjda   marginaleffekter.  Regeringens  komplicerade
konstruktion  bidrar  enligt  motionärerna  till att
höja  marginalskatterna  och har dessutom lett  till
kritik   från  Lagrådet.  Motionärerna   yrkar   att
förslaget avslås.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   anser   att  det  är  angeläget  att  de
ekonomiska förbättringar  som flertalet enskilda får
del av och kommer att få del  av genom sänkningar av
inkomstskatten också tillförs pensionärerna  och har
därför inte någon invändning mot regeringens förslag
om   att   den   särskilda  skattereduktionen  skall
utvidgas  till  pensionärer.   Av  rättviseskäl  bör
reglerna  utformas  så att även de  pensionärer  som
inte betalar preliminärskatt  under  år  2002 kan få
del av skattelättnaden redan under år 2002.

När det gäller den tekniska utformningen finns det
anledning att framhålla att utvidgningen innebär att
skattereduktionen    får    en   enklare   och   mer
allmängiltig   utformning   och   att   förändringen
härigenom   bereder   väg   för  en  förenkling   av
skattereglerna  som  innebär  att  skattereduktionen
helt  kan  slopas  och ersättas med  en  höjning  av
grundavdraget i de lägsta  inkomstskikten. Riksdagen
har i dagarna fattat beslut  om  att genomföra denna
förenkling    fr.o.m.   inkomståret   2003    (prop.
2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1).
När  det  gäller   de   alternativa   förslag  som
motionärerna   hänvisar   till   har   dessa  numera
avslagits  av  riksdagen  som  en del i beslutet  om
utgiftsramar   och   beräkning   av   statsbudgetens
inkomster   för  år  2002  (prop.  2001/02:1,   bet.
2001/02:FiU1).
Med det anförda  tillstyrker utskottet regeringens
förslag och avstyrker motionsyrkandena.

Utvidgade regionala avdrag från
socialavgifter


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker  regeringens förslag om
en  regional stimulans för  småföretagande  i
stödområde  A  och  föreslår att även ideella
föreningar och stiftelser  med  verksamhet  i
området  skall  omfattas. Utskottet avstyrker
motionsförslagen om att stödet skall utvidgas
till vissa branscher  liksom motionsförslagen
om  att riksdagen nu skall  fatta  beslut  om
kraftiga,    generella    nedsättningar    av
arbetsgivaravgifterna.
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (kd) och  9
(c).

Gällande regler m.m.

Socialavgifter  utgörs av arbetsgivaravgifter  eller
egenavgifter.   Arbetsgivaravgifter    betalas    av
arbetsgivare   och   andra   personer   som  ger  ut
ersättning  som  är  avgiftspliktig  enligt  2  kap.
socialavgiftslagen     (2000:980).    Avgiftspliktig
ersättning är främst löner,  arvoden,  förmåner  och
andra ersättningar för arbete. Avgiftsunderlaget för
beräkning av arbetsgivaravgifter består av summan av
de  avgiftspliktiga  ersättningar  som  har  utgetts
under en kalendermånad. Arbetsgivaravgifterna uppgår
till 30,13 % av avgiftsunderlaget.

Egenavgifter  betalas av fysiska personer som  har
avgiftspliktig     inkomst     enligt     3     kap.
socialavgiftslagen (2000:980). I första hand betalas
egenavgifter för överskott  av  näringsverksamhet  i
vilken  den  som  har  inkomsten  har arbetat i inte
oväsentlig  utsträckning  (aktiv näringsverksamhet).
Egenavgifterna     uppgår    till     28,32 %     av
avgiftsunderlaget.
Vid beräkningen av  både  arbetsgivaravgifter  och
egenavgifter   skall   avdrag   göras   med  5 %  av
avgiftsunderlaget  (2  kap.  28  § och 3 kap.  18  §
socialavgiftslagen).  De  särskilda   avdragen   vid
beräkning av socialavgifterna infördes den 1 januari
1997  (prop.  1996/97:21,  bet.  1996/97:FiU1, rskr.
1996/97:53). Avdraget från arbetsgivaravgifterna  är
begränsat  till  högst  3 550 kr  per kalendermånad.
Avdraget  från  egenavgifterna  är  begränsat   till
9 000 kr per år.
Sverige hade fram till den 1 januari 2000 också en
regional   nedsättning   av   socialavgifterna   men
tvingades  vid  denna  tidpunkt upphöra med nedsätt-
ningen  i  avvaktan  på  EG-kommissionens   slutliga
ställningstagande i fråga om stödets förenlighet med
EG-rättens statsstödsregler. I december 2000  beslöt
kommissionen   att   inte   godkänna  nedsättningen,
eftersom     den     inte    var    förenlig     med
statsstödsreglerna.
EG-rättens statsstödsregler  tillåter  driftstöd i
Sverige  endast  i form av bidrag till transport  av
varor.  Sverige  utnyttjar   denna  möjlighet  genom
stödformen regionalt transportbidrag.  I  övrigt kan
driftstöd   endast   lämnas   inom  ramen  för  s.k.
försumbart  stöd.  Det innebär att  offentligt  stöd
till ett enskilt företag  inte får uppgå till mer än
sammanlagt 100 000 euro under  en  treårsperiod.  En
sådan period kan sedan följas av en ny treårsperiod.

Propositionen

I  propositionen föreslår regeringen att en regional
stimulans införs för småföretagandet i stödområde A.
Stimulansen  skall  lämnas genom utvidgade särskilda
avdrag vid beräkningen  av  arbetsgivaravgifter  och
egenavgifter  för  arbete  som  utförs  vid ett fast
driftställe i stödområdet.

De  utvidgade särskilda avdragen skall uppgå  till
10 %  av   avgiftsunderlaget   och  utgå  utöver  de
nuvarande särskilda avdragen på 5 %. Avsikten är att
de   utvidgade   särskilda   avdragen   skall   vara
maximerade på samma sätt som de  särskilda avdragen.
Det  utvidgade särskilda avdraget vid  beräkning  av
arbets-givaravgifter  är därför maximerat till 7 100
kr  per månad och det utvidgade  särskilda  avdraget
vid beräkning av egenavgifter till 18 000 kr per år.
Särskilda  regler  gäller  när avdrag görs från både
arbetsgivaravgifter    och   egenavgifter    i    en
verksamhet.
Regeringen  anför  att  en   lättnad  i  fråga  om
socialavgifter   bör  återinföras  för   företag   i
stödområde A och utformas på ett sådant sätt att den
ryms inom ramen för s.k. försumbart stöd. Regeringen
gör bedömningen att den lämpligaste lösningen för en
regional  avgiftslättnad  är  att  införa  utvidgade
särskilda avdrag vid beräkningen av socialavgifterna
för  arbete   inom  stödområde  A.  Avgiftslättnaden
syftar till att  stimulera småföretagandet och bidra
till en god service  i de delar av landet som har de
största geografiska lägesnackdelarna med bl.a. långa
avstånd,  liten hemmamarknad,  sämre  tillgång  till
service,  låg   befolkningstäthet   och   ogynnsamma
klimatförhållanden.
I    propositionen    anförs   vidare   att   fler
näringsgrenar än tidigare  kommer  att beröras av de
utvidgade avdragen. Företag inom sektorerna  kol och
stål,  jordbruk, vattenbruk och fiske samt transport
är   emellertid   uteslutna   på   grund   av   EG:s
statsstödsregler.  Regeringen  bedömer att ca 21 000
företag  kommer  att omfattas av nedsättningen,  och
den  kan  beräknas  beröra  1-4  anställda  i  dessa
företag.  Stödformen  är   enligt   vad  som  anförs
fördelaktig  för  företagen  av flera skäl.  Stödets
generella  utformning  innebär  att   företagen  kan
förutse    och    kalkylera    med   avdragen.   Den
administrativa  hanteringen  av  stödet   avses  bli
relativt  snabb  och  enkel. Stödformen är därutöver
inte direkt styrande över företagens beteende, t.ex.
i   den   meningen  att  den   påverkar   företagens
investeringar i en viss riktning.
Regeringen   anför   slutligen  att  de  utvidgade
avdragen vid beräkningen av socialavgifter utgör ett
stöd  på  statsbudgetens  inkomstsida  som  inte  är
föremål för någon återkommande  prövning  inom ramen
för  den  årliga budget-processen. Det finns  därför
enligt vad  regeringen anför anledning att utvärdera
effekterna av denna skatteavvikelse.

Motioner

I motion Sk17 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) ställer
sig motionärerna  positiva  till förslaget och anför
att denna typ av nedsättning  är att föredra framför
direkta stöd. När det gäller undantaget  för företag
i branscher som jordbruk, fiske och transportsektorn
anför motionärerna att det inte är sannolikt att EG-
kommissionen skulle ha någon synpunkt om även  dessa
branscher  togs  med  eftersom  man  från  EU:s sida
normalt  inte protesterar mot stöd som ligger  under
gränsen  för   försumbart   stöd.   Det   är  enligt
motionärerna  också  mer  rättvist  om denna typ  av
undantag kan undvikas. Motionärerna anför  att  de i
sitt budgetalternativ har avsatt medel som täcker en
utvidgning   till  dessa  branscher  och  begär  ett
tillkännagivande om att regeringen först bör avisera
EU om att man  tänker  föreslå  en  nedsättning  som
omfattar områden som jordbruk, fiske och transporter
och   därefter   återkomma   med  ett  förslag  till
riksdagen av denna innebörd.

Också  i  motion Sk16 av Jan-Evert  Rådhström  (m)
anförs att det  inte  är  sannolikt att kommissionen
skulle ha synpunkter på att  branscher  som jordbruk
och  transporter  får  del  av  sänkningen så  länge
stödet ligger inom ramen för ett försumbart stöd och
att  en  stor  del  av  småföretagarna  i  Torsby  i
Värmland nu missgynnas genom  regeringens  undantag.
Motionären  yrkar att riksdagen antar förslaget  med
den ändringen  att  även  jord-  och  skogbruk  samt
transporter    medges    utvidgade    avdrag    från
socialavgifterna.
I  motion  Sk21  yrkande 3 av Sven Brus m.fl. (kd)
tillstyrker  motionärerna  regeringens  förslag  men
konstaterar   att    ytterligare    sänkningar    av
arbetsgivaravgifterna  bör  genomföras.  De föreslår
att   riksdagen   nu  fattar  beslut  om  att  sänka
arbetsgivaravgifterna  med  7  procentenheter i hela
landet på lönesummor upp till 900 000  kr fr.o.m. år
2003.
Också  i  motion  Sk22 yrkande 4 av Rolf  Kenneryd
m.fl. (c) ser motionärerna  positivt  på regeringens
förslag. Motionärerna anser emellertid  att åtgärden
är   otillräcklig   när  det  gäller  att  stimulera
småföretagen  i  hela landet  och  de  föreslår  att
riksdagen nu fattar  beslut  om  en  höjning  av den
generella  nedsättningen  från 5 % till 10 % fr.o.m.
år  2002  och  om  att  underlagsgränsen   för   den
generella  nedsättningen fr.o.m. år 2004 skall höjas
från  852 000   kr   till   2 miljoner   kronor  för
arbetsgivare och från 180 000 kr till 300 000 kr för
egenföretagare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att en lättnad
i   fråga   om  socialavgifter  bör  återinföras   i
stödområde A  i  syfte att stimulera småföretagandet
och bidra till en  god  service i de delar av landet
som har de största geografiska lägesnackdelarna.

När det gäller den närmare  utformningen av stödet
återspeglar regeringens förslag  den begränsning som
följer av att de utvidgade särskilda  avdragen skall
rymmas inom ramen för ett försumbart stöd enligt EG-
kommissionens riktlinjer för statsstöd.  Sådant stöd
får  inte  ges till vissa branscher som omfattas  av
andra stödregler  inom EU, och i regeringens förslag
undantas  därför företag  inom  sektorerna  kol  och
stål, jordbruk, vattenbruk och fiske samt transport.
Den  som  uteslutande  bedriver  verksamhet  av  det
slaget kan  alltså  inte  få  del  av  de  utvidgade
särskilda avdragen. Däremot kan det bli aktuellt med
ett  sådant  avdrag  om  den  avgiftsskyldige  också
bedriver  annat  slag  av  verksamhet  vid  ett fast
driftställe i stödområdet.
Enligt utskottets mening är det viktigt att stödet
ges en utformning som är förenligt med de regler som
gäller  inom  EU  för  statsstöd,  och utskottet har
därför inte någon invändning mot regeringens förslag
i  denna del. Utskottet är således inte  berett  att
tillstyrka  motionsförslagen  om  att reglerna skall
utfor-mas  på ett sätt som står i direkt  strid  med
EU:s  regler   eller   om  att  riksdagen  skall  ge
regeringen till känna att  ett  förslag med en sådan
utformning bör an-mälas till kommissionen.

Finansutskottet   har   vid   sin   behandling    av
budgetpropositionen  och  regeringens  förslag  till
beräkning  av  statsinkomsterna  haft  anledning att
beakta   även  det  nu  aktuella  förslaget.  Härvid
anförde finansutskottet bl.a. följande (2001/02:FiU1
s. 204).

Enligt utskottets  mening är det värdefullt att även
stärka den ideella verksamheten  genom  att avdraget
även    omfattar   de   ideella   föreningarna   och
stiftelserna  i stödområde A. Inkomstbortfallet till
följd av en sådan utvidgning torde uppgå till mindre
än    5 miljoner    kronor     och    ligger    inom
osäkerhetsmarginalen     för    beräkningarna     av
arbetsgivaravgifterna. Någon justering av beloppet i
inkomstberäkningen är därför  enligt  utskottet inte
motiverad.  Det  får ankomma på skatteutskottet  att
vid beredningen av ärendet utforma lagtexten.

Finansutskottet godtog med detta tillägg regeringens
inkomstberäkning såvitt  avser en regional stimulans
av småföretagandet i stödområde A. Riksdagen har den
21  november  2001  beslutat   i  enlighet  med  vad
finansutskottet förordat.

Utskottet delar finansutskottets  bedömning att de
utvidgade   särskilda  avdragen  även  bör   omfatta
verksamhet som  bedrivs  av  ideella  föreningar och
stiftelser i stödområde A och föreslår  som en följd
härav   de   ändringar   i  förslaget  till  lag  om
utvidgning   av   de   särskilda   avdragen   enligt
socialavgifts-lagen (2000:980) som framgår av bilaga
3.  Vid  utformningen  av  lagtexten  har  utskottet
beaktat  de synpunkter som Lagrådet  lämnat  i  sitt
yttrande i ärendet, bilaga 4.
När det  gäller  anknytningen till stödområde A av
den  verksamhet  som en  ideell  förening  eller  en
stiftelse bedriver är avsikten att bestämmelserna om
fast  driftställe  i   näringsverksamhet   så  långt
möjligt skall få en motsvarande tillämpning  i dessa
fall.
Med   det   anförda   tillstyrker   utskottet  att
regeringens    förslag    bifalls    med    det   av
finansutskottet   förordade   tillägget.   Utskottet
avstyrker motionsyrkandena.

Förmånsbeskattning av miljöanpassade
bilar


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  tillstyrker regeringens förslag om
en ytterligare  nedsättning  av förmånsvärdet
för  vissa  miljöanpassade  förmånsbilar  och
avstyrker motionsyrkandena om  en  översyn av
reglerna  på  området  och  om  att  ett nytt
teknikneutralt  förslag skall läggas fram  av
regeringen.
Jämför reservation 10 (m, kd).

Gällande regler m.m.

De nuvarande reglerna  om  justering  av  värdet  av
bilförmån  för  s.k.  miljöbilar  tillämpades första
gången vid 2000 års taxering. Reglerna  innebär  att
förmånsvärdet  för en bil som är utrustad med teknik
för   drift   med   elektricitet   eller   med   mer
miljöanpassade drivmedel  än bensin eller dieselolja
och som därför har ett nybilspris  som  är  högre än
nybilspriset  för närmast jämförbara bil utan  sådan
teknik,  skall  justeras   ned   till  en  nivå  som
motsvarar  förmåns-värdet för den jämförbara  bilen.
Reglerna   infördes   bl.a.   för   att   underlätta
introduktionen  av miljöbilar på bilmarknaden och på
så  sätt  skapa  bättre   förutsättningar   för  att
miljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar skulle
öka  (prop. 1999/2000:6, bet. 1999/2000:SkU7,  rskr.
1999/2000:66).

Propositionen

I propositionen  föreslår  regeringen  att det skall
öppnas en möjlighet till ytterligare nedsättning  av
förmånsvärdet  för  vissa  typer  av  miljöanpassade
förmånsbilar.  För en elbil eller elhybridbil  skall
justering  göras  till  60 %  av  förmånsvärdet  för
närmast  jämförbara  bil  utan  sådan  miljöanpassad
teknik. Nedsättningen  föreslås gälla i 3 år och får
inte överstiga 16 000 kr per år. För bilar som drivs
med  alkohol  eller med annan  gas  än  gasol  skall
justering göras  till  80 % av förmånsvärdet för den
jämförbara bilen. Nedsättningen föreslås gälla under
4 år och får inte överstiga  8 000 kr per år. De nya
reglerna skall börja tillämpas den 1 januari 2002.

Regeringen   anför  att  det  är   angeläget   att
introduktionen av miljöbilar underlättas ytterligare
så att beståndet  av miljöanpassade bilar kan öka på
sikt. Detta är viktigt  om  regeringens klimatmål om
minskade utsläpp av växthusgaser  skall  kunna  nås.
Utsläppen  av  sådana  gaser  ökar  i  dag  mest  på
transportområdet.
Marknaden  för  förmånsbilar  är  enligt  vad  som
anförs  strategisk  för introduktionen av miljöbilar
eftersom  en betydande  del  av  nybilsförsäljningen
avser förmånsbilar. På sikt kommer ett genombrott på
denna   marknad    också    att    slå   igenom   på
andrahandsmarknaden   för   privatkunder.    I   dag
försvåras   introduktionen   av  miljöbilar  av  att
biltillverkare, bränsledistributörer  och utvecklare
av  alternativa  bränslen  uppträder  avvaktande   i
väntan  på att det skall uppstå en tillräckligt stor
mängd  av   miljöfordon,   distributionskanaler  och
bränslen   så   att   marknaden  blir   kommersiellt
intressant.  En förändring  av  förmånsreglerna  kan
enligt vad som anförs användas som ett medel för att
tämligen snabbt  nå  upp  till  en sådan tillräcklig
mängd miljöbilar.
Eftersom  de  föreslagna  reglerna   medför  stora
förändringar  för  beskattningen av miljöbilarna  är
det enligt vad regeringen  anför  lämpligt  att låta
reglerna gälla under en begränsad period och viktigt
att  tillämpningen av reglerna och resultaten  följs
noggrant.  En utvärdering av regelförändringen skall
genomföras   och    vara    klar   före   respektive
tillämpningsperiods utgång.

Motioner

I  motion  Sk19  av  Göte Jonsson  m.fl.  (m)  yrkar
motionärerna  att  förslaget   avslås.  Motionärerna
anför   att   förslaget   är   missriktat   eftersom
stimulansen ges oavsett om bilarna  används  på  ett
sådant  sätt att skadliga utsläpp minskar eller inte
(yrkande  1). Motionärerna anför vidare att en total
översyn bör genomföras av hela systemet med skatter,
miljöklasser  och  övriga  regler  som  skall  styra
utveckling och användande av miljövänlig teknik inom
vägtrafiken (yrkande 2).

I  motion  Sk21  yrkande 4 av Sven Brus m.fl. (kd)
anförs att det är olyckligt att regeringen låser sig
vid elhybridtekniken,  och motionärerna föreslår att
riksdagen beslutar att låta regeringen återkomma med
ett förslag som är teknikneutralt (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens  bedömning  att  det  är
angeläget    att    introduktionen   av   miljöbilar
underlättas  ytterligare   så   att   beståndet   av
miljöanpassade   bilar  kan  öka  på  sikt  och  att
marknaden för förmånsbilar  härvid är strategisk för
introduktionen av miljöbilar  eftersom  en betydande
del av nybilsförsäljningen avser förmånsbilar.

Som  regeringen  anför  har elbilarna en påtagligt
bättre  miljöprestanda  än  andra  fordonstyper  som
tillverkas i dag. Även elhybridbilarna,  dvs. sådana
bilar som har dubbla drivsystem genom en kombination
av elmotor och bensinmotor, kostar betydligt  mer  i
inköp  än  konventionella  bilar  men bidrar till en
oftast rejäl sänkning av energiåtgången  jämfört med
motsvarande bensindrivna bilar. Regeringens  förslag
för   el-   och   elhybridbilar  innebär  därför  en
justering  nedåt till  60  %  av  förmånsvärdet  för
närmast  jämförbara   bil   utan  sådan  miljövänlig
driftteknik.
När det gäller de bilar som drivs av alkohol eller
annan gas än gasol varierar prisskillnaden  gentemot
konventionella bilar. Vissa bilar, exempelvis de nya
etanoldrivna personbilarna, kostar obetydligt mer än
motsvarande  bensindrivna  modell.  För andra, såsom
naturgasbilarna, kan prisskillnaden däremot röra sig
om tiotusentals kronor. Dessa fordon kan också köras
på  två  olika  drivmedel  -  bensin  och  det   mer
miljöanpassade  drivmedlet.  Föraren  kan dessutom i
praktiken  välja att enbart köra på bensin  även  om
praktiska begränsningar finns t.ex. i form av mindre
bensintankar  på  gasbilarna.  För  denna  grupp  av
miljöbilar  föreslås  en  justering ned till 80 % av
förmånsvärdet för den jämförbara bilen.
De    föreslagna    stimulanserna    innebär    en
förhållandevis      kraftig       förändring      av
förmånsbeskattningen av de aktuella  bilarna. De nya
reglerna  har därför tidsbegränsats, och  regeringen
har för avsikt  att  noggrant följa tillämpningen av
reglerna och det resultat som de ger. En utvärdering
av regelförändringen skall också genomföras och vara
klar före respektive tillämpningsperiods utgång.
Enligt utskottets mening  framstår  de stimulanser
som   regeringen   föreslår   som  välavvägda,   och
utskottet   kan  för  sin  del  ställa   sig   bakom
förslaget.
När det gäller  önskemålen  om en översyn av bl.a.
skattereglerna   för  vägtrafiken   vill   utskottet
framhålla  att  regeringen   under   våren  tillsatt
Utredningen om översyn av vägtrafikbeskattningen (Fi
2001:08)  som  har i uppdrag att genomföra  en  bred
översyn av trafikbeskattningen.
Med    det    anförda     tillstyrker    utskottet
propositionen    i    denna   del   och    avstyrker
motionsyrkandena.

Beslut vid förenklad
skattedeklaration


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Propositionen

I    propositionen    föreslås    en    ändring    i
skattebetalningslagen som förenklar  förfarandet när
flera olika skattedeklarationer  lämnas  för  en och
samma  redovisningsperiod  och en av deklarationerna
lämnas   för   sent.   För  att  undvika   att   ett
omprövningsbeslut måste  fattas  i dessa situationer
ändras  reglerna så att skatten även  i  detta  fall
skall  anses  bestämd  enligt  deklarationen.  Detta
skall  dock  inte  gälla  om  ett  omprövningsbeslut
meddelats för redovisningsperioden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  har  inte  funnit  någon  anledning  till
erinran  mot förslaget och tillstyrker propositionen
i denna del.


Lagförslagen


Förslaget till lag om utvidgning av de
särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen
(2000:980)


Utskottet   har  i  det  föregående  föreslagit  att
regeringens förslag  om  utvidgade  särskilda avdrag
från  socialavgifterna  i stödområde A  också  skall
gälla  för  verksamhet  som   bedrivs   av   ideella
föreningar  eller  stiftelser  i  området. Utskottet
föreslår   med   anledning  härav  de  ändringar   i
regeringens förslag  till  lag  om  utvidgning av de
särskilda    avdragen    enligt   socialavgiftslagen
(2000:980) som framgår av  bilaga 3. Ändringarna har
utformats  med  beaktande  av  de   synpunkter   som
Lagrådet lämnat i sitt yttrande, bilaga 4.


Förslaget till lag om ändring i lagen
(2001:000) om självdeklarationer och
kontrolluppgifter


Regeringens förslag om ändrad förmånsbeskattning för
miljövänliga  bilar föranleder bl.a. en följdändring
i den nya lagen  om självdeklarationer och kontroll-
uppgifter. Av samordningsskäl  har  det  lagtekniska
genomförandet  av  denna  ändring överflyttats  till
utskottets betänkande 2001/02:SkU10,  där  förslaget
om införande av den nya lagen behandlas.
Reservationer



Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.


1. Mervärdesskatt på böcker och tidskrifter
(punkt 1) - kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  reservationen  anförs och godtar regeringens
förslag  i  denna  del.  Därmed  bifaller  riksdagen
proposition 2001/02:45 i denna  del, bifaller delvis
motion 2001/02:Sk21 yrkande 1 och  avslår motionerna
2001/02:Sk22  yrkandena  1  och 2  och  2001/02:Sk23
yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna har länge krävt  en  sänkt moms på
barnböcker. På senare år har vi även krävt  en sänkt
bokmoms   generellt.   Kristdemokraterna   välkomnar
därför  regeringens  förslag  om  en  sänkt moms  på
böcker,  notblad  och kartor. Däremot anser  vi  att
tidskrifterna inte borde ha omfattats av denna moms-
sänkning.

Skattesänkningar  bör i första hand syfta till att
förbättra den svenska  ekonomins  funktionssätt.  En
sänkt  moms på böcker främjar kunskap och utbildning
och stimulerar  tillväxten.  En motsvarande sänkning
av  momsen  på  tidskrifter får inte  samma  effekt.
Dessutom  är  det  oklart   vad   som  innefattas  i
begreppet tidskrifter. Flera tidskrifter säljs t.ex.
med videokassetter, cd-skivor m.m.  Ett  företag som
egentligen  vill sälja cd-skivor skulle kunna  sälja
dessa tillsammans  med en tidskrift och därigenom få
lägre moms.
Kristdemokraterna  har  av  dessa skäl prioriterat
andra skattesänkningar före en sänkning av momsen på
tidskrifter. De 540 miljoner kronor  som  sänkningen
kostar  år 2002 har i vårt budgetalternativ  använts
till skattesänkningar  som  vi  anser vara mer ange-
lägna.
Vi anser att regeringens förslag om sänkt moms för
tidskrifter   bör  avslås.  Med  hänsyn   till   att
beräkningen   av    statsbudgetens   inkomster   för
budgetåret  2002  numera   godkänts   av   riksdagen
begränsar  vi vårt yrkande till ett tillkännagivande
om att förslaget hade bort avslås eftersom det finns
mer angelägna  skattesänkningar  än  en  sänkning av
mervärdesskatten     på     tidskrifter    och    då
skattesänkningen        kommer       att       skapa
gränsdragningsproblem.

2. Mervärdesskatt på böcker och tidskrifter
(punkt 1) - c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs  och  godtar  regeringens
förslag  om  sänkt  mervärdesskatt  på  böcker   och
tidskrifter.  Därmed  bifaller riksdagen proposition
2001/02:45  i  denna  del,  bifaller  delvis  motion
2001/02:Sk22 yrkandena 1 och 2 och avslår motionerna
2001/02:Sk21 yrkande 1  och 2001/02:Sk23 yrkandena 1
och 2.

Ställningstagande

Frågan om lägre moms på böcker  har  tagits  upp och
debatterats  med  jämna  mellanrum.  Argumenten  för
lägre moms på böcker är bl.a. att främja kultur- och
kunskapsförmedling,   stimulera   läsintresset   och
kunskapsinhämtandet   och  att  stärka  det  svenska
språket.  Mot  bakgrund av  att  det  finns  oroande
tecken   på   att   läsandet    minskar    i   vissa
åldersgrupper,   särskilt  bland  yngre,  finns  det
enligt min mening  anledning  att stimulera läsandet
genom  en  sänkning av momsen på  böcker.  En  sänkt
bokmoms är också  viktig  med  tanke  på  den snabbt
ökande  direktimporten  av såväl svensk som utländsk
litteratur  via  Internet,   vilket   inneburit   en
ogynnsam   konkurrenssituation   för   den   svenska
bokhandeln. Jag välkomnar därför regeringens förslag
att sänka bokmomsen från dagens 25 % till 6 %.

Inom  kulturområdet  tas i dag ut såväl 6 %, 12  %
som 25 % mervärdesskatt  och  gränsdragningen mellan
de olika skattesatserna framstår  många  gånger  som
motsägelsefull och krånglig. Gränsdragningsproblemen
gäller  t.ex.  olika  former av dans, upplåtelse och
överlåtelse  av  litterära   verk,   utställning  av
tavlor, m.m. All form av kulturverksamhet bör enligt
min mening värderas lika av staten. Det är mot denna
bakgrund  angeläget  att  momsen  inom hela  kultur-
området blir föremål för en översyn.
Jag anser att mervärdesskatten på  tidskrifter bör
hållas  oförändrad i avvaktan på att en  översyn  av
mervärdesbeskattningen   inom   hela  kultur-området
kommer  till stånd. Mot bakgrund av  den  konkurrens
veckopressen  får  från  bilagor  i dagspress är det
härvid  också  angeläget  att  skyndsamt   se   över
konkurrensvillkoren för svensk vecko- och dagspress.
Med  hänsyn till att beräkningen av statsbudgetens
inkomster  för  budgetåret  2002  numera godkänts av
riksdagen  begränsar  jag  mitt  yrkande   till  ett
tillkännagivande    om    att    en    översyn    av
mervärdesbeskattningen    på   kultur-området   bort
avvaktas innan sänkningen av  momsen  på tidskrifter
genomförs   och   om   behovet  av  en  översyn   av
konkurrensvillkoren för svensk vecko- och dagspress.




3. Mervärdesskatt på böcker och tidskrifter
(punkt 1) - fp

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs  och  godtar  regeringens
förslag  om  sänkt  mervärdesskatt  på  böcker   och
tidskrifter.  Därmed  bifaller riksdagen proposition
2001/02:45  i  denna  del  och  motion  2001/02:Sk23
yrkandena 1 och 2 och avslår motionerna 2001/02:Sk21
yrkande 1 och 2001/02:Sk22 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Jag anser att förslaget  om  sänkt mervärdesskatt på
böcker  och  tidskrifter  utgör  ett  stöd  för  ett
kvalificerat  utbud  av  böcker och tidskrifter  och
ställer  mig positiv till förslaget.  Samtidigt  kan
konstateras att de avgränsningsproblem som uppkommer
inte är enkla  och  att  det alltid kommer att kunna
riktas invändningar mot allt  slags särbehandling av
vissa varor och tjänster.

Det  är ofrånkomligt att regeringens  förslag  ger
upphov  till   avgränsningsproblem.   Tidningar  och
tidskrifter som levereras i brevlådan eller  köps  i
kiosken  kommer att ha den lägre momsen, 6 %. Om man
däremot  t.ex.  prenumererar  på  en  tidning  eller
tidskrift  som levereras över nätet gäller den högre
momsen, 25 %.  Då  räknas den som en tjänst och inte
som en vara. Regeringen  bör  därför  hålla noggrann
uppsikt   över   denna  typ  av  avgränsnings-   och
konkurrensproblem.  Mot  bakgrund  av  den generellt
höga  skattenivå  som råder i Sverige är det  vidare
viktigt att regeringen  inom  EU bevakar den översyn
av  reglerna om reducerade skattesatser  som  kommer
att  ske   med   särskild   hänsyn   till  virtuella
produkter.
Det  anförda  bör  riksdagen  som  sin  mening  ge
regeringen till känna.

4. Skattereduktion för förvärvsinkomster
(punkt 3) - kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  reservationen  anförs och godtar regeringens
förslag   om   en  utvidgning   av   den   särskilda
skattereduktionen   till  pensionsinkomster.  Därmed
bifaller riksdagen proposition  2001/02:45  i  denna
del,  bifaller delvis motion 2001/02:Sk21 yrkande  2
och avslår  motionerna  2001/02:Sk23  yrkande  3 och
2001/02:Sk22 yrkande 3.

Ställningstagande

Kristdemokraterna   har  i  en  särskild  motion  om
inkomstskatter   med   anledning    av   regeringens
budgetproposition  för 2002 föreslagit  en  generell
inkomstskattesänkning  i  fyra  steg. För det första
föreslås ett höjt grundavdrag vid beräkningen av den
kommunala  inkomstskatten  till 24  000  kr  fr.o.m.
2002. För det andra föreslås  ett generellt statligt
förvärvsavdrag   beräknat  mot  kommunalskatten   på
inkomster  av  anställning  eller  näringsverksamhet
motsvarande 5 % av denna inkomst från 2002. Från och
med 2003 föreslås  för  det  tredje  att värnskatten
avskaffas.   För   det   fjärde   föreslår   vi   en
skattereduktion  för låg- och medelinkomsttagare  på
380 kr per månad för pensionsgrundande inkomster upp
till 276 000 kr per  år.  Skattereduktionen  trappas
sedan  av för att helt upphöra vid en årsinkomst  på
360 000 kr.

Kristdemokraterna     har     vidare     i    sitt
budgetalternativ    föreslagit    en    höjning   av
pensionstillskottet  med 200 kronor i månaden  2002.
Det gynnar främst de pensionärer  som  har låg eller
ingen ATP. År 2003 träder det nya pensionssystemet i
kraft med den nya garantipensionen, som  är högre än
dagens  folkpension och pensionstillskott.  Samtliga
pensionärer kommer då att betala skatt i det vanliga
skattesystemet.  Från och med 2003 kommer därför det
kraftigt  höjda  grundavdrag  som  Kristdemokraterna
föreslår att omfatta hela pensionärskollektivet.
Eftersom Kristdemokraterna i sitt budgetalternativ
har  föreslagit  en  mer  omfattande  inkomstskatte-
sänkning  än regeringens  särskilda  skattereduktion
samt ett ökat pensionstillskott för år 2002 anser vi
att riksdagen  bör  avslå regeringens förslag om ett
utökat  underlag för regeringens  särskilda  skatte-
reduktion.   Med  hänsyn  till  att  beräkningen  av
statsbudgetens  inkomster för budgetåret 2002 numera
godkänts av riksdagen  begränsar  vi emellertid vårt
yrkande    till   ett   tillkännagivande   om    att
Kristdemokraternas  budgetalternativ  innebär en mer
omfattande   skattesänkning  för  pensionärerna   än
enligt regeringens  förslag  och  dessutom  ett ökat
pensionstillskott.

5. Skattereduktion för förvärvsinkomster
(punkt 3) - c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  reservationen  anförs och godtar regeringens
förslag   om   en  utvidgning   av   den   särskilda
skattereduktionen   till  pensionsinkomster.  Därmed
bifaller riksdagen proposition  2001/02:45  i  denna
del,  bifaller delvis motion 2001/02:Sk22 yrkande  3
och avslår  motionerna  2001/02:Sk21  yrkande  2 och
2001/02:Sk23 yrkande 3.

Ställningstagande

Centerpartiet har i sin skattemotion presenterat ett
förslag till reformering av inkomstbeskattningen som
sänker  skatten  och  minskar marginaleffekterna för
framför    allt    låg-    och   medelinkomsttagare.
Centerpartiets  förslag till  skattereform  innebär,
förutom   en   rättvisare   fördelningsprofil,   att
specialkonstruktioner   för   olika   grupper,   som
skattereduktion   för   fackföreningsavgifter  eller
riktade  skattesänkningar   till  pensionärer,  blir
obehövliga.   Genom  Centerpartiets   förslag   till
inkomstskattesänkning  får pensionärerna sänkt skatt
utan  att  det behöver konstrueras  speciallösningar
som gör skattesystemet  mer  krångligt och svårt att
överblicka.

Jag  anser  att riksdagen bör  avvisa  regeringens
förslag    om    att     utvidga    den    särskilda
skattereduktionen  från nuvarande  pensionsgrundande
inkomst  till  taxerad   förvärvsinkomst.   Eftersom
beräkningen    av   statsbudgetens   inkomster   för
budgetåret  2002   numera   godkänts   av  riksdagen
begränsar  jag  emellertid  mitt  yrkande  till  ett
tillkännagivande om att ett genomförande av  Center-
partiets  budgetalternativ  hade  inneburit  att  en
sänkning  av  skatten  för  pensionärerna  skulle ha
kunnat genomföras utan krångliga speciallösningar.

6. Skattereduktion för förvärvsinkomster
(punkt 3) - fp

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  reservationen  anförs och godtar regeringens
förslag   om   en  utvidgning   av   den   särskilda
skattereduktionen   till  pensionsinkomster.  Därmed
bifaller riksdagen proposition  2001/02:45  i  denna
del,  bifaller delvis motion 2001/02:Sk23 yrkande  3
och avslår  motionerna  2001/02:Sk21  yrkande  2 och
2001/02:Sk22 yrkande 3.

Ställningstagande

Jag  motsätter  mig  den utformning av den särskilda
skattereduktionen    som     regeringen    föreslår.
Regeringen   tvingas   nu   till   en    komplicerad
konstruktion  när  man  vill vidga skattereduktionen
till  att  gälla fler. Förslaget  bidrar  emellertid
till att höja  marginalskatterna för dem som berörs.
Lagrådet  har  också  riktat  kritik  mot  förslaget
eftersom det innebär  att skattesystemet används för
ren bidragsgivning.

Folkpartiet har ett bättre förslag med en generell
skattereduktion för alla  om  3  000  kr. Den ger en
större  skattesänkning  och  är  inte  förenad   med
marginaleffekter.
Regeringens  förslag bör enligt min mening avslås.
Eftersom beräkningen av statsbudgetens inkomster för
budgetåret  2002   numera   godkänts   av  riksdagen
begränsar  jag  emellertid  mitt  yrkande  till  ett
tillkännagivande     om     att     den    särskilda
skattereduktionen hade bort ersättas med en generell
skattereduktion av Folkpartiets modell.

7. Utvidgade regionala avdrag från
socialavgifter (punkt 4) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik  Hedlund (m),
Marietta  de  Pourbaix-Lundin  (m)  och Catharina
Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  reservationen  anförs och godtar regeringens
förslag  om regionala avdrag  från  socialavgifterna
med den ändringen  att  avdragen  även  skall  kunna
tillämpas  av  ideella  föreningar  och  stiftelser.
Därmed   bifaller   riksdagen  motion  2001/02:Sk17,
bifaller delvis proposition  2001/02:45  i denna del
och   motion   2001/02:Sk16  och  avslår  motionerna
2001/02:Sk21 yrkande 3 och 2001/02:Sk22 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att förslaget  om  en  extra nedsättning av
socialavgifterna med 10 procentenheter  i stödområde
A är ett framåtsyftande förslag. Vi tycker att denna
form  av  regionalpolitik  är  att  föredra  framför
konventionell   stödpolitik.   Sänkta   skatter  och
avgifter för alla företag behövs därutöver.  Vi  ser
sänkta  socialavgifter i stödområde A som ett första
steg på vägen.

I  regeringens   förslag  till  avgiftsnedsättning
ingår emellertid inte företag i sådana branscher som
jordbruk,  fiske  och  transportsektorn.  Regeringen
hänvisar   till  att  EU:s   statsstödsregler   inte
tillåter att stödet omfattar dessa branscher.
Vi vill att  fler i stödområde A skall få nedsatta
avgifter  och finner  det  inte  sannolikt  att  EG-
kommissionen  kommer  att  ha synpunkter på att även
branscher  som  renskötsel,  jordbruk,   fiske   och
transportsektorn   får   del   av   de  ovan  nämnda
sänkningarna. EU protesterar normalt  inte  mot stöd
som ligger under gränsen för försumbara stöd. Det är
också  en  rättvisare  princip  att  försöka undvika
undantag   av   den   typ  som  regeringens  förslag
innehåller. I det förslag  till statsbudget för 2002
som  Moderata  samlingspartiet  lämnat  finns  medel
avsatta för att  också  denna utökade krets skall få
del av stimulansen.
Mot bakgrund av ovanstående bör regeringen avisera
EU att man avser att föreslå nedsatta socialavgifter
i stödområde A, som även omfattar sådana områden som
jordbruk, fiske och transportsektorn. Regeringen bör
därefter  återkomma till riksdagen  med  förslag  om
dessa nedsättningar  av  socialavgifterna.  Eftersom
beräkningen    av   statsbudgetens   inkomster   för
budgetåret 2002  numera  godkänts  av  riksdagen bör
förslaget vara utformat på ett sådant sätt  att  det
inte påverkar inkomstberäkningen för år 2002.

8. Utvidgade regionala avdrag från
socialavgifter (punkt 4) - kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  om  ett  skyndsamt  förslag  om  en
sänkning av arbetsgivaravgifterna år 2003 och godtar
regeringens   förslag   om   regionala  avdrag  från
socialavgifterna med den ändringen att avdragen även
skall  kunna  tillämpas  av ideella  föreningar  och
stiftelser.   Därmed   bifaller   riksdagen   delvis
proposition  2001/02:45  i   denna  del  och  motion
2001/02:Sk21   yrkande   3  och  avslår   motionerna
2001/02:Sk16, 2001/02:Sk17  och 2001/02:Sk22 yrkande
4.

Ställningstagande

Vi tillstyrker regeringens förslag om en utökning av
avdragen    från    socialavgifterna     till     10
procentenheter  i  stödområde A, men vill rikta viss
kritik mot regeringen  för  att  man så sent som vid
årsskiftet 1999/2000 avskaffade en liknande stödform
med hänvisning till ett ännu ej fattat  beslut i EG-
kommissionen.

Kristdemokraterna  anser att arbetsgivaravgifterna
bör   sänkas  i  hela  landet   och   har   i   sitt
budgetalternativ   föreslagit   en   nedsättning  av
arbetsgivaravgifterna   i   hela   landet   med    7
procentenheter  2003  och 10 procentenheter 2004 för
lönesummor  upp  till  900   000   kr.   Motsvarande
nedsättningssumma  är 250 000 kr för egenföretagare.
Totalt   sett   skulle  Kristdemokraternas   politik
innebära  mycket  omfattande   skattesänkningar  för
småföretagare i stödområde A.

Vi anser att riksdagen hos regeringen bör
begära ett skyndsamt förslag om en sänkning
av arbetsgivaravgifterna med 7
procentenheter i hela landet på lönesummor
upp till 900 000 kr fr.o.m. år 2003.


9. Utvidgade regionala avdrag från
socialavgifter (punkt 4) - c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs om en sänkning av  socialavgifterna
för  småföretagen   i   hela   landet   och   godtar
regeringens förslag om regionala avdrag från social-
avgifterna med den ändringen att avdragen även skall
kunna    tillämpas   av   ideella   föreningar   och
stiftelser.   Därmed   bifaller   riksdagen   motion
2001/02:Sk22  yrkande 4, bifaller delvis proposition
2001/02:45  i  denna   del   och  avslår  motionerna
2001/02:Sk16, 2001/02:Sk17 och  2001/02:Sk21 yrkande
3.

Ställningstagande

Sverige  har  bland  världens  högsta   skatter   på
arbetskraft,    bl.a.   som   en   följd   av   höga
arbetsgivaravgifter.   Centerpartiet   har  tidigare
aktivt       medverkat      till      att      sänka
arbetsgivaravgifterna.   Vi   har   ambitionen   att
fortsätta  den  linjen.  Företagsklimatet  i Sverige
behöver  bli bättre. Skatter och avgifter på  arbete
måste  sänkas  för  att  ge  människor  chansen  att
utveckla  sina  idéer  i företag, vilket skapar fler
jobb.  Det  bör  ske  genom   att  en  skatteväxling
genomförs,  med  sänkta skatter på  arbetskraft  och
höjda skatter på miljöskadliga verksamheter. Det ger
förutsättningar för  ökad  sysselsättning  generellt
sett,   vilket   i   synnerhet   är   gynnsamt   för
tjänstesektorn       med      en      hög      andel
arbetskraftskostnader.

Regeringens   förslag   om   en   nedsättning   av
socialavgifterna  i  stödområde  A  är ett välkommet
initiativ.  Åtgärden är emellertid otillräcklig  för
att   stimulera    småföretag    i    hela   landet.
Centerpartiet anser därför att det behövs  generella
sänkningar av socialavgifterna, som inriktas  så att
småföretag  får  störst  nytta  av  sänkningen.  Den
generella  reduktionen bör därför utökas från 5 till
10 procentenheter  för såväl arbetsgivaravgifter som
egenavgifter fr.o.m.  år  2002.  Från  år  2004  bör
beloppsgränsen  sättas  till  2  miljoner kronor för
företag och 300 000 kr för egenföretagare. Genom att
sänka  socialavgifterna  på  detta sätt  främjas  de
mindre  företagen,  där  anställningspotentialen  är
högst, i förhållande till de större. Den sänkning av
socialavgifterna som Centerpartiet  föreslår innebär
att  alla  företag  får  sänkta  socialavgifter  och
samtidigt att företagen i stödområde A skulle få fem
extra procent i nedsättning.
Eftersom  beräkningen av statsbudgetens  inkomster
för budgetåret  2002  numera  godkänts  av riksdagen
begränsar jag mitt yrkande till ett tillkännagivande
om att sänkningen av socialavgifterna i stödområde A
hade  bort  kombineras  med  en  allmän sänkning  av
socialavgifterna för småföretag i  hela  landet  som
utformas   efter   den   modell   som  Centerpartiet
presenterat i sitt budgetalternativ.

10. Förmånsbeskattning av miljöanpassade bilar
(punkt 5) - m

av  Carl  Fredrik Graf (m), Kenneth  Lantz  (kd),
Carl  Erik Hedlund  (m),  Marietta  de  Pourbaix-
Lundin  (m),  Sven  Brus (kd) och Catharina Hagen
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs  och  godtar  regeringens
förslag  om  en  ändrad  justeringsregel  för miljö-
anpassade  förmånsbilar.  Därmed  bifaller riksdagen
delvis  proposition  2001/02:45  i  denna   del  och
motionerna   2001/02:Sk19  yrkandena  1  och  2  och
2001/02:Sk21 yrkande 4.

Ställningstagande

Miljöstyrningen  vad  gäller  skatter,  avgifter och
övrigt  regelverk  som styr valet av fordonsbränslen
och  miljövänlig  teknik   behöver  förbättras.  Det
ligger  därför  i  samhällets  intresse  att  stödja
forskningen kring ny teknik och därmed bidra till en
miljömässigt hållbar utveckling av transportsektorn.
Med jämna mellanrum presenteras  nya  lösningar  för
att   minska   bränsleförbrukning   och  utsläpp  av
miljöskadliga    ämnen.    Motorer    med   variabel
kompression,    styrning    av    ventiltider    och
bränsleinsprutning  i  förbränningsrummet  är  några
exempel  som  presenterats de senaste åren. Vi anser
därför  att  utvecklingen  av  miljöanpassade  bilar
måste stimuleras.

Regeringens   förslag   innebär   att   ekonomiska
incitament  ges för el- och elhybridbilar respektive
etanol-  och gasbilar  oavsett  om  dessa  bilar  är
utrustade  eller  används  på  ett  sådant  sätt att
skadliga  utsläpp minskar. Det faktum att en bil  är
utrustad så  att  man  kan  välja  mellan bensin och
eldrift  innebär  inte automatiskt att  de  faktiska
utsläppen minskar.  Avsikten med regeringens förslag
är säkert gott. Tyvärr  slår  det fel och leder inte
till  en  förbättrad miljöstyrning  av  vägtrafiken.
Regeringen motarbetar genom sitt förslag de framsteg
som görs med  andra tekniker som kan vara minst lika
miljövänliga.
Det   hade   varit   mycket   bättre   att   sänka
förmånsvärdena för  miljövänliga bilar i förhållande
till vilka faktiska utsläpp  bilarna  har  och  inte
utifrån  vilken teknik som används. Det är olyckligt
om skattesystemet styr mot utveckling av en specifik
teknik utan  att ta hänsyn till vilken teknik som är
mest miljövänlig.  Vi  anser  därför att regeringens
förslag  bör  avslås  och  att  regeringen   bör  få
återkomma med ett förslag som är teknikneutralt  för
miljövänligare bilar.
Det  system  av skatter och regler som skall styra
mot miljövänligare  fordon  börjar alltmer likna ett
lapptäcke.  När  brister  uppmärksammas   görs   nya
tillägg  och  specialregler som inte hänger ihop med
helheten. Följden  har blivit ett otydligt regelverk
som har stora brister, inte minst när det gäller att
effektivt  styra  mot   miljövänligare   fordon  och
bränslen.  Vi anser därför att det är angeläget  att
en total översyn görs av hela det system av skatter,
miljöklasser  och  övriga regler som skall styra mot
utveckling och användande av miljövänlig teknik inom
vägtrafiken.
Eftersom beräkningen  av  statsbudgetens inkomster
för  budgetåret  2002 numera godkänts  av  riksdagen
begränsar vi vårt  yrkande till ett tillkännagivande
om   att   regeringen   bör    återkomma   med   ett
teknikneutralt förslag och om behovet  av  en  total
översyn  av  hela  systemet av skatter, miljöklasser
och övriga regler som skall styra mot utveckling och
användande av miljövänlig teknik inom vägtrafiken.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


Propositionen

Regeringen    (Finansdepartementet)    föreslår    i
proposition 2001/02:45  att  riksdagen  antar  de  i
propositionen framlagda förslagen till

1.   lag   om   ändring   i   mervärdesskattelagen
(1994:200),
2.   lag   om   ändring   i  skattebetalningslagen
(1997:483),
3. lag   om   ändring   i  lagen  (2000:1006)   om
skattereduktion på förvärvsinkomster  vid  2002  års
taxering,
4. lag  om  utvidgning  av  de  särskilda avdragen
enligt socialavgiftslagen (2000:980),
5. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),
6. lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning
av socialavgifter,
7.    lag    om   ändring   i   inkomstskattelagen
(1999:1229),
8. (lagförslaget behandlas av
samordningsskäl i betänkande
2001/02: SkU10).

Följdmotioner

2001/02:Sk16 av Jan-Evert Rådhström (m):

Riksdagen beslutar att regeringens förslag om sänkta
arbetsgivaravgifter   skall  gälla  utan  föreslagna
undantag.

2001/02:Sk17 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om    nedsättning   av
socialavgifter   för  en  vidgad  krets  företag   i
stödområde A.

2001/02:Sk18 av Jan Backman (m):

Riksdagen beslutar  införa  en  övergångsbestämmelse
för   tidskriftsprenumerationer   i   samband    med
lagändringen  om  sänkt mervärdesskatt på böcker och
tidskrifter   så   att    leveranstidpunkten    styr
momsuttaget.

2001/02:Sk19 av Göte Jonsson m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar avslå proposition 45 i den del
som  berör  förmånsbeskattning  av  miljöanpassade
bilar i enlighet med vad som anförs i motionen.

2.         Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om behovet av
övergripande översyn av hela systemet med väg-
trafikens miljöstyrande skatter, miljöklasser och
förmånsbeskattning.

2001/02:Sk20 av Johnny Gylling (kd):

Riksdagen  beslutar  om en övergångsbestämmelse  för
tidskriftsprenumerationer i samband med en eventuell
sänkning   av   mervärdesskatten   på   böcker   och
tidskrifter  så  att   momssatsen   anpassas   efter
leveranstidpunkten.

2001/02:Sk21 av Sven Brus m.fl. (kd):

1.  Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag
om en sänkt mervärdesskatt på tidskrifter.

2. Riksdagen  beslutar att avslå regeringens förslag
om  ett  utökat   underlag   för   den   särskilda
skattereduktionen.

3.       Riksdagen      beslutar      att      sänka
arbetsgivaravgifterna  med 7 procentenheter i hela
landet på lönesummor upp  till  900 000 kr fr.o.m.
2003.

4.  Riksdagen  begär  att regeringen återkommer  med
förslag till riksdagen  om  hur  miljöförbättrande
teknik  för  bilar  kan  subventioneras   på   ett
teknikneutralt sätt.

2001/02:Sk22 av Rolf Kenneryd m.fl. (c):

1. Riksdagen beslutar att avvisa regeringens förslag
om sänkt moms i den del det avser tidskrifter.

2.   Riksdagen   begär   att   regeringen  skyndsamt
tillsätter   en   utredning  om  konkurrensneutral
beskattning   av   veckopress   och   dagspressens
bilagor.

3. Riksdagen beslutar att avvisa regeringens förslag
om  att  utvidga  underlaget   för  den  särskilda
skattereduktionen från nuvarande pensionsgrundande
inkomst till taxerad förvärvsinkomst.

4.       Riksdagen      beslutar      att      sänka
arbetsgivaravgifterna  för alla företag i enlighet
med vad som anförs i motionen.

2001/02:Sk23 av Lennart Kollmats och Karin Pilsäter
(fp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som i motionen anförs om att noggrant
bevaka de gränsdragningsproblem  som uppkommer vid
en differentierad mervärdesskatt.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  i  motionen  anförs om att inom EU
noggrant bevaka utvecklingen av skattebehandlingen
av virtuella produkter.

3.       Riksdagen   beslutar  avslå   regeringens
förslag om den särskilda skattereduktionen.
Bilaga 2

Regeringens lagförslag



1. Förslag till lag om ändring i
mervärdesskattelagen (1994:200)


Härigenom föreskrivs att  7 kap.  1 och  2 §§ samt
9 a kap.     11 och    12 §§    mervärdesskattelagen
(1994:200)[1] skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

7 kap
1 §[2]
Skatt enligt  denna  lag  tas  ut med 25 procent av
beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra
eller tredje stycket.
Skatten     tas    ut    med    12    procent    av
beskattningsunderlaget för
1. rumsuthyrning  i  hotellrörelse  eller  liknande
verksamhet  samt  upplåtelse  av campingplatser  och
motsvarande i campingverksamhet,
2. transport i skidliftar,
3. omsättning av sådana konstverk  som  avses i 9 a
kap. 5 §, och som ägs av upphovsmannen eller  dennes
dödsbo,
4. import  av  sådana  konstverk, samlarföremål och
antikviteter som avses i 9 a kap. 5-7 §§,
5. omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import
av  sådana  livsmedel  och livsmedelstillsatser  som
avses i 1 § livsmedelslagen  (1971:511) med undantag
för
a) vatten från vattenverk,
b) spritdrycker, vin och starköl, och
c) tobaksvaror.
Skatten     tas    ut    med    6    procent     av
beskattningsunderlaget för
-----------------------------------------------------
1. allmänna                1. omsättning,
nyhetstidningar,   varmed  gemenskapsinternt förvärv
avses              sådana  och  import  av  följande
publikationer          av  varor,   om   inte  annat
dagspresskaraktär     som  följer  av  3 kap. 13 och
normalt    utkommer   med  14 §§,              under
minst  ett  nummer  varje  förutsättning att varorna
vecka,      samt      för  inte      helt      eller
motsvarande   radio-  och  huvudsakligen  är  ägnade
kassettidningar,           åt reklam:
-böcker,      broschyrer,
häften    och    liknande
alster,  även  i form  av
enstaka blad,
-tidningar            och
tidskrifter,
-bilderböcker,  ritböcker
och målarböcker för barn,
-musiknoter, samt
-kartor,       inbegripet
atlaser,  väggkartor  och
topografiska kartor,
2. omsättning,
gemenskapsinternt förvärv
och import av program och
kataloger  för verksamhet
som avses i 5, 6, 7 eller
10 samt annan  omsättning
än  för  egen verksamhet,
gemenskapsinternt förvärv
och import av program och
kataloger  för verksamhet
som avses i  3 kap. 18 §,
allt  under förutsättning
att    programmen     och
katalogerna   inte   helt
eller   huvudsakligen  är
ägnade åt reklam,
3. omsättning         av
radiotidningar       samt
omsättning,
gemenskapsinternt förvärv
och   import  av  kasset-
tidningar,  om inte annat
följer  av  3 kap.  17 §,
och  av  kassetter  eller
något   annat    tekniskt
medium  som  återger   en
uppläsning  av innehållet
i en vara som omfattas av
1,
4. omsättning,
gemenskapsinternt förvärv
och import av en vara som
genom        teckenspråk,
punktskrift  eller  annan
sådan särskild  metod gör
skrift     eller    annan
information   tillgänglig
särskilt   för  läshandi-
kappade,  om  inte  annat
följer av 3 kap. 4 §,
-----------------------------------------------------
2. tillträde         till   5. tillträde        till
konserter,       cirkus-,  konserter,       cirkus-,
biograf-, teater-, opera-  biograf-, teater-, opera-
eller             balett-  eller             balett-
föreställningar     eller  föreställningar     eller
andra          jämförliga  andra          jämförliga
föreställningar,           föreställningar,
-----------------------------------------------------
3. tjänster  som  avses i   6. tjänster  som avses i
3 kap.  11 §  2  och 4 om  3 kap.  11 §  2  och 4 om
verksamheten inte bedrivs  verksamheten inte bedrivs
av    och   inte   heller  av    och   inte   heller
fortlöpande   i   mer  än  fortlöpande   i   mer  än
ringa          omfattning  ringa          omfattning
understöds     av     det  understöds     av     det
allmänna,                  allmänna,
-----------------------------------------------------
3 a. tillträde  till  och   7. tillträde   till  och
förevisning            av  förevisning            av
djurparker,                djurparker,
-----------------------------------------------------
4. upplåtelse       eller   8. upplåtelse      eller
överlåtelse            av  överlåtelse            av
rättigheter  som omfattas  rättigheter  som omfattas
av  1,  4 eller 5 § lagen  av  1,  4 eller 5 § lagen
(1960:729) om upphovsrätt  (1960:729) om upphovsrätt
till     litterära    och  till     litterära    och
konstnärliga  verk,  dock  konstnärliga  verk,  dock
inte  när det är fråga om  inte  när det är fråga om
fotografier,               fotografier,
reklamalster,  system och  reklamalster,  system och
program   för  automatisk  program   för  automatisk
databehandling      eller  databehand-ling     eller
film,   videogram   eller  film,   videogram   eller
annan           jämförlig  annan           jämförlig
upptagning    som   avser  upptagning    som   avser
information,               information,
-----------------------------------------------------
5. upplåtelse       eller   9. upplåtelse      eller
överlåtelse  av rättighet  överlåtelse  av rättighet
till ljud- eller bildupp-  till ljud- eller bildupp-
tagning  av  en  utövande  tagning  av  en  utövande
konstnärs  framförande av  konstnärs  framförande av
ett    litterärt    eller  ett    litterärt    eller
konstnärligt verk,         konstnärligt verk,
-----------------------------------------------------
6. omsättning av tjänster   10. omsättning        av
inom  idrottsområdet  som  tjänster             inom
anges  i  3  kap.  11 a §  idrottsområdet  som anges
första  stycket  och  som  i  3  kap.  11 a § första
inte     undantas    från  stycket   och   som  inte
skatteplikt  enligt andra  undantas från skatteplikt
stycket  samma  paragraf,  enligt    andra   stycket
och                        samma paragraf, och
-----------------------------------------------------
7. personbefordran   utom   11. personbefordran utom
sådan    be-fordran   där  sådan    befordran    där
resemomentet     är    av  resemomentet     är    av
underordnad betydelse.     underordnad betydelse.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
2 §
Vid  omsättning  som  anges  i  3 och 4 §§ beräknas
beskattningsunderlaget  med  utgångspunkt  i  det  i
nämnda paragrafer angivna värdet. Beskattningsunder-
laget utgörs av detta värde minskat med
1. 20 procent när skattesatsen  enligt  1  §  är 25
procent,
2. 10,71  procent  när  skattesatsen är 12 procent,
och
3. 5,66 procent när skattesatsen är 6 procent.
-----------------------------------------------------
Vid    omsättning    som   Vid    omsättning    som
medför    skattskyldighet  medför    skattskyldighet
enligt  1 kap. 2 § första  enligt  1 kap. 2 § första
stycket  2-4  utgörs dock  stycket 2-4 b utgörs dock
beskattningsunderlaget av  beskattningsunderlaget av
det i 3 § angivna  värdet  det  i 3 § angivna värdet
utan  sådan minskning som  utan  sådan minskning som
anges i första stycket.    anges i första stycket.
-----------------------------------------------------
I 9 a kap. finns särskilda bestämmelser om beräkning
av  beskattningsunderlaget  vid  omsättning  i vissa
fall  av  begagnade  varor, konstverk, samlarföremål
och antikviteter.
I 9 b kap. finns särskilda bestämmelser om
beräkning av beskattningsunderlaget vid omsättning i
viss resebyråverksamhet.
9 a kap.
11 §
-----------------------------------------------------
När   flera  varor  köps   När   flera  varor  köps
eller   säljs   samtidigt  eller   säljs   samtidigt
utan   att   de  enskilda  utan   att   de  enskilda
varornas  pris  är  känt,  varornas  pris  är  känt,
utgörs           beskatt-  utgörs           beskatt-
ningsunderlaget   av  den  ningsunderlaget   av  den
sammanlagda                sammanlagda
vinstmarginalen,  minskad  vinstmarginalen,  minskad
med   den  mervärdesskatt  med   den  mervärdesskatt
som   hänför   sig   till  som   hänför   sig   till
vinstmarginalen,      för  vinstmarginalen,      för
sådana     varor    under  sådana     varor    under
redovisningsperioden       redovisningsperioden
enligt   10 kap.  skatte-  enligt            10 kap.
betalningslagen            skattebetalningslagen
(1997:483), om inte annat  (1997:483), om inte annat
följer av tredje stycket.  följer av tredje stycket.
Om  olika skattesatser är
tillämpliga,        skall
beskattningsunderlaget
fördelas            efter
skattesats.  Fördelningen
får   om   så   erfordras
bestämmas  genom  uppdel-
ning efter skälig grund.
-----------------------------------------------------
Om inköp eller försäljningar av varor enligt första
stycket utgör den huvudsakliga delen av en
återförsäljares inköp eller försäljningar under
redovisningsperioden, får även andra omsättningar
som avses i 1 eller 2 § ingå i beskattningsunderlag
enligt första stycket.
Första och andra styckena gäller i fråga om
motorfordon endast om de förvärvats för att efter
skrotning säljas i delar.
12 §
-----------------------------------------------------
Om  värdet  av  inköp av   Om  värdet  av  inköp av
varor  som  avses  i 11 §  varor  som  avses  i 11 §
under   en  redovisnings-  under   en  redovisnings-
period  överstiger värdet  period  överstiger värdet
av    försäljningar    av  av    försäljningar    av
sådana     varor    under  sådana     varor    under
perioden,     får     det  perioden,     får     det
överskjutande    beloppet  överskjutande    beloppet
läggas   till  värdet  av  läggas   till  värdet  av
inköpen      under     en  inköpen      under     en
efterföljande  period, om  efterföljande  period, om
beskattningsunderlaget     beskattningsunderlaget
bestäms   enligt   11   §  bestäms   enligt   11   §
första     eller    andra  första     eller    andra
stycket.                   stycket  och  inköpen  är
hänförliga   till   samma
skattesats.
-----------------------------------------------------

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om
mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt
före ikraftträdandet.


**FOOTNOTES**
[1]: Lagen omtryckt 2000:500.
[2]: Senaste lydelse 2000:1357.
2. Förslag till lag om ändring i
skattebetalningslagen (1997:483)


Härigenom      föreskrivs      i     fråga      om
skattebetalningslagen (1997:483)
dels  att  9 kap. 2 § och 11 kap.  9  §  skall  ha
följande lydelse,

dels att det i  lagen  skall införas en ny paragraf,
11 kap. 18 a §, av följande lydelse.


-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

9 kap.
2 §[3]
Förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i
enlighet  med  8  kap.  14,  15  och  17  §§.  Sådan
drivmedelsförmån   som   avses   i   61  kap.  10  §
inkomstskattelagen  (1999:1229) skall dock  värderas
till marknadsvärdet.
På begäran av arbetsgivaren  får  skattemyndigheten
bestämma värdet av förmånen om
-----------------------------------------------------
1. värdet  av  bilförmån   1. värdet  av  bilförmån
eller   kostförmån  skall  eller   kostförmån  skall
justeras           enligt  justeras  enligt  61 kap.
61 kap. 18   eller   19 §  18, 19, 19 a eller 19 b §
inkomstskattelagen, eller  in-komstskattelagen,
eller
-----------------------------------------------------
2.  bostadsförmånsvärde som bestäms enligt 8 kap. 15
§ avviker  med mer än 10 % från det värde som följer
av 61 kap. 2 eller 20 § inkomstskattelagen.
Arbetsgivaren  skall  underrätta  arbetstagaren  om
skattemyndighetens beslut.

-----------------------------------------------------
Lydelse enligt prop.       Föreslagen lydelse
2001/02:3,           bet.
2001/02:SkU3
-----------------------------------------------------

11 kap.
9 §
Skattemyndigheten   fattar   varje   år  beslut  om
skattens   storlek   enligt  den  årliga  taxeringen
(grundläggande beslut  om  slutlig  skatt).  Slutlig
skatt  kan  bestämmas  också genom omprövningsbeslut
och till följd av beslut av domstol.
Med  slutlig  skatt avses  summan  av  skatter  och
avgifter enligt  10 §  minskad  med  skattereduktion
enligt
-----------------------------------------------------
1. lagen  (2000:1006)      1. lagen  (2000:1006)
om   skattereduktion   på  om   skattereduktion   på
förvärvsinkomster     vid  förvärvsinkomster     vid
2002 års taxering,         2002    och    2003   års
taxeringar,
-----------------------------------------------------
2. lagen    (2001:000)   om   skattereduktion    för
fastighetsskatt,
3. lagen   (2000:1380)   om   skattereduktion   för
utgifter  för   vissa  anslutningar  för  tele-  och
datakommunikation, och
4. 65 kap. 9-12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229).

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------
18 a §
Om skatt redovisas
i             flera
skattedeklarationer
av  vilka någon  är
en        förenklad
skattedeklaration
enligt 10 kap. 13 a
§,    skall   skatt
anses  beslutad   i
enlighet  med redo-
visningen även i en
skattedeklaration
som har lämnats för
sent.  Detta gäller
dock  inte  om  ett
beslut           om
omprövning    redan
har meddelats.
-----------------------------------------


Denna lag träder i kraft den
1 januari 2002.



**FOOTNOTES**
[3]: Senaste lydelse 1999:1300.
3. Förslag till lag om
ändring i lagen (2000:1006)
om skattereduktion på
förvärvsinkomster vid 2002
års taxering


Härigenom föreskrivs  i fråga om lagen
(2000:1006)   om   skattereduktion    på
förvärvsinkomster vid 2002 års taxering
dels att rubriken till lagen samt 1, 2
och 4 §§ skall ha följande lydelse,
dels  att det i lagen skall införas en
ny paragraf, 4 a §, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Lag om skattereduktion på  Lag om skattereduktion på
förvärvsinkomster     vid  förvärvsinkomster     vid
2002 års taxering          2002    och    2003   års
taxeringar
-----------------------------------------------------

1 §
-----------------------------------------------------
Skattskyldig      fysisk   Skattskyldig      fysisk
person,     som     varit  person,     som     varit
obegränsat   skattskyldig  obegränsat   skattskyldig
under                hela  under                hela
beskattningsåret, har vid  beskattningsåret     2001
2002  års  taxering  rätt  respektive  2002, har vid
till      skattereduktion  2002  respektive 2003 års
enligt     2     §     på  taxering     rätt    till
skattepliktiga             skattereduktion  enligt 2
förvärvsinkomster     som  §  på  taxerad  förvärvs-
utgör  sådan  inkomst  av  inkomst.
anställning  eller  sådan
inkomst      av     annat
förvärvsarbete  som avses
i 2 kap. lagen (1998:674)
om         inkomstgrundad
ålderspension.
Vid beräkning av inkomst
av   anställning    skall
avdrag      göras     för
kostnader             som
arbetstagaren har haft  i
arbetet       i       den
utsträckning kostnaderna,
minskade   med   erhållen
kostnadsersättning,
överstiger 1 000 kronor.
Vid beräkning av inkomst
som    avses   i   första
stycket  skall inkomst av
anställning  och  inkomst
av  annat  förvärvsarbete
var för sig avrundas till
närmast  lägre  hundratal
kronor.
-----------------------------------------------------

2 §
-----------------------------------------------------
Skattereduktionen uppgår   Skattereduktionen uppgår
till   1 320  kronor  när  till 1 320 kronor när den
förvärvsinkomsten  enligt  taxerade        förvärvs-
1 §   uppgår  till  högst  inkomsten   uppgår   till
135 000     kronor.    Om  högst  135 000 kronor. Om
inkomsten      överstiger  den   taxerade  förvärvs-
135 000   kronor  minskas  inkomsten      överstiger
skattereduktionen med 1,2  135 000   kronor  minskas
procent       av      den  skattereduktionen med 1,2
överskjutande  inkomsten.  procent       av      den
Skattereduktionen     får  överskjutande inkomsten.
inte överstiga ett belopp
motsvarande vare sig för-   Skattereduktionen    får
värvsinkomsten enligt 1 §  inte     överstiga    den
multiplicerad   med   den  debiterade      kommunala
kommunala    skattesatsen  inkomstskatten.
eller den debiterade kom-
munala inkomstskatten.      Andra   stycket   gäller
inte     i    fråga    om
skattskyldig som har rätt
till särskilt grundavdrag
enligt   63    kap.   6 §
inkomstskattelagen
(1999:1229).
-----------------------------------------------------

4 §

Skattereduktion enligt denna lag räknas
av mot kommunal och statlig inkomstskatt
samt  mot statlig fastighetsskatt enligt
lagen     (1984:1052)     om     statlig
fastighetsskatt.
Skattereduktion    enligt   denna   lag
tillgodoräknas  den  skattskyldige  före
annan skattereduktion.
-----------------------------------------------------
Skattereduktion   enligt   Skattereduktion   enligt
denna   lag   skall  inte  denna   lag   skall  inte
beaktas  vid beräkning av  beaktas  vid beräkning av
skattebelopp  enligt  4 §  skattebelopp  enligt  4 §
lagen   (1997:   324)  om  lagen   (1997:   324)  om
begränsning  av skatt och  begränsning av skatt.
vissa fall.
-----------------------------------------------------

4 a §
-----------------------------------------------------
Skattskyldig   som   har
rätt     till    särskilt
grundavdrag        enligt
63 kap.               6 §
inkomstskattelagen
(1999:1229)  och som inte
alls  eller  endast  till
viss  del  kan  räkna  av
skattereduktionen  enligt
2 §  mot sådan skatt  som
avses    i   4 §   första
stycket,    skall     vid
debitering   av   slutlig
skatt  tillgodoföras  ett
belopp som  motsvarar  en
sådan skattereduktion.
-----------------------------------------------------

1. Denna lag träder i kraft den 1
januari 2002 och tillämpas första gången
vid 2003 års taxering om inte annat
följer av punkt 2.
2. De nya bestämmelserna tillämpas vid
2002 års taxering i fråga om
skattskyldig som har rätt till särskilt
grundavdrag enligt 63 kap. 6 §
inkomstskattelagen (1999:1229) och vars
beskattningsbara förvärvsinkomst inte
överstiger 9 500 kronor. Därvid skall
skattereduktionen minskas med 25 procent
av det belopp med vilket den
beskattningsbara förvärvsinkomsten
överstiger 4 300 kronor.
3. Punkt 2 tillämpas endast om de nya
bestämmelserna är förmånligare för den
skattskyldige än äldre bestämmelser.
4. Förslag till lag om utvidgning av de
särskilda avdragen enligt
socialavgiftslagen (2000:980)
Härigenom föreskrivs följande.
Tillämpningsområde
1 § I denna lag finns bestämmelser om
stöd till näringslivet i det stödområde
som anges i bilagan till lagen i form av
utvidgade särskilda avdrag vid
avgiftsberäkningen enligt
socialavgiftslagen (2000:980).
2 § Vid beräkning av
arbetsgivaravgifterna skall ett utvidgat
särskilt avdrag göras, om den
avgiftsskyldige har utgett
avgiftspliktig ersättning för arbete
utfört vid ett fast driftställe i
stödområdet.
Vid beräkning av egenavgifterna skall
ett utvidgat särskilt avdrag göras, om
avgiftspliktig inkomst av
näringsverksamhet från ett fast
driftställe i stödområdet ingår i
avgiftsunderlaget.
3 § Bestämmelserna i 2 § första stycket
skall inte tillämpas om den
avgiftsskyldige är
1. en kommun eller ett landsting,
2. en statlig myndighet,
3. ett statligt affärsdrivande verk,
4. en ideell förening eller en
stiftelse, eller
5. ett registrerat trossamfund.
4 § Bestämmelserna i 2 § skall inte
tillämpas på verksamhet som avser
1. fiskeriverksamhet,
vattenbruksverksamhet eller sådan
jordbruksverksamhet som avser produkter
som anges i bilaga 1 till Fördraget om
upprättandet av Europeiska gemenskapen,
2. transportverksamhet, eller
3. verksamhet inom kol- och
stålindustri som omfattas av Fördraget
om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen.

Avdragets storlek
5 § Vid beräkning av
arbetsgivaravgifterna skall avdrag,
utöver vad som följer av 2 kap. 28 §
socialavgiftslagen (2000:980), göras med
10 procent av avgiftsunderlaget, dock
högst med 7 100 kronor.
I avgiftsunderlaget för beräkning av
avdraget enligt första stycket skall
endast ingå avgiftspliktig ersättning
som utgetts för arbete vid ett fast
driftställe i stödområdet.
Bestämmelserna i 2 kap. 29 §
socialavgiftslagen skall också tillämpas
vid avdragsberäkningen enligt första
stycket.
6 § Vid beräkning av egenavgifterna
skall avdrag, utöver vad som följer av
3 kap. 18 § socialavgiftslagen
(2000:980), göras med 10 procent av
avgiftsunderlaget, dock högst med 18 000
kronor.
I avgiftsunderlaget för beräkning av
avdraget enligt första stycket skall
endast ingå avgiftspliktig inkomst från
ett fast driftställe i stödområdet.
Bestämmelserna i 3 kap. 18 § andra
stycket och 19 § socialavgiftslagen
skall också tillämpas vid
avdragsberäkning enligt första stycket.
Avdraget får i sådant fall inte
överstiga 85 200 kronor per år.


1. Denna lag träder i kraft den 1
januari 2002.
2. Bestämmelserna i 5 § tillämpas i
fråga om arbetsgivaravgifter på ersätt-
ningar som betalas ut efter utgången av
år 2001.
3. Bestämmelserna i 6 § tillämpas första
gången vid 2003 års taxering.
Bilaga


Stödområde
Norrbottens län: Arvidsjaurs, Arjeplogs,
Gällivare, Haparanda, Jokkmokks, Kalix,
Kiruna, Pajala, Älvsbyns, Överkalix och
Övertorneå kommuner samt Edefors och
Gunnarsbyns församlingar i Bodens kommun
och f.d. Markbygdens
kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun.
Västerbottens län: Bjurholms, Dorotea,
Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele,
Storumans, Vilhelmina, Vindelns och
Åsele kommuner samt Fällfors, Jörns och
Kalvträsks församlingar i Skellefteå
kommun.
Jämtlands län: Bergs, Bräcke,
Härjedalens, Krokoms, Ragunda,
Strömsunds, Åre och Östersunds kommuner.
Västernorrlands län: Sollefteå och Ånge
kommuner, Holms och Lidens församlingar
i Sundsvalls kommun samt Anundsjö,
Björna, Skorpeds och Trehörningsjö
församlingar i Örnsköldsviks kommun.
Gävleborgs län: Ljusdals kommun.
Dalarnas län: Malungs, Orsa, Vansbro
och Älvdalens kommuner samt Venjans och
Våmhus församlingar i Mora kommun.
Värmlands län: Torsby kommun.
Med församlingar avses de territoriella
församlingar som fanns den 31 december
1999.

5. Förslag till lag om
ändring i lagen (2000:981)
om fördelning av
socialavgifter


Härigenom föreskrivs att 11 och  13 §§
lagen   (2000:981)   om   fördelning  av
socialavgifter    skall    ha   följande
lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

11 §
-----------------------------------------------------
Influtna                   Influtna
arbetsgivaravgifter skall  arbetsgivaravgifter skall
fördelas           mellan  fördelas           mellan
avgiftsändamålen   enligt  avgiftsändamålen   enligt
beskattningsbeslut    som  beskattningsbeslut    som
följer    av    11   kap.  följer    av    11   kap.
skattebetalningslagen      skattebetalningslagen
(1997:483).   Avdrag  som  (1997:483).   Avdrag  som
görs  enligt 2 kap. 28-30  görs  enligt 2 kap. 28-30
§§     socialavgiftslagen  §§     socialavgiftslagen
(2000:980)   skall   avse  (2000:980)   skall   avse
arbetsmark-nadsavgiften.   arbetsmarknadsavgiften.
Avdrag  som görs enligt 5
§  lagen  (2001:000)   om
utvidgning      av     de
särskilda avdragen enligt
socialavgiftslagen
(2000:980) skall i första
hand      avse      sjuk-
försäkringsavgiften   och
därefter        föräldra-
försäkringsavgiften.
-----------------------------------------------------
Bestämmelserna i första stycket skall
tillämpas också på avgifts- och
räntebelopp som betalas ut till
arbetsgivare.
Föreskrifter om fördelningen får
meddelas av regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande,
Riksförsäkringsverket.
13 §
Avdrag    enligt    3    kap.    18   §
socialavgiftslagen  (2000:980)  skall  i
angiven           ordning           avse
arbetsmarknadsavgiften,
sjukförsäkringsavgiften,    arbetsskade-
avgiften,   efterlevandepensionsavgiften
och föräldraförsäkringsavgiften.
-----------------------------------------------------
Avdrag  enligt 6 § lagen
(2001:000)  om utvidgning
av de sär-skilda avdragen
enligt socialavgiftslagen
(2000:980) skall i första
hand                 avse
sjukförsäkringsavgiften
och  därefter  i  angiven
ordning         föräldra-
försäkringsavgiften,
arbetsskadeav-giften  och
efterlevandepensions-
avgiften.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Om                  bara   Om                  bara
ålderspensionsavgiften     ålderspensionsavgiften
skall  betalas  enligt  3  skall  betalas  enligt  3
kap.    15   eller   16 §  kap.    15   eller   16 §
socialavgiftslagen  skall  socialavgiftslagen  skall
avdraget   enligt  3 kap.  de  i  första  och  andra
18 § den lagen anses avse  styckena angivna avdragen
skatten    enligt   lagen  anses avse skatten enligt
(1990:659)  om   särskild  lagen    (1990:659)    om
löneskatt     på    vissa  särskild   löne-skatt  på
förvärvsinkomster.         vissa förvärvsinkomster.
-----------------------------------------------------

Denna  lag träder i kraft den 1 januari
2002.

6. Förslag till lag om
ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229)


Härigenom   föreskrivs   i   fråga  om
inkomstskattelagen (1999:1229)
dels   att  61  kap.  19  §  skall  ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två
nya  paragrafer,   61   kap.  19  a  och
19 b §§, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

61 kap.
19 §[4]
Som  synnerliga  skäl  för  att justera
värdet av bilförmån nedåt anses
- att bilen använts som arbetsredskap,
- att  bilen  använts i taxinäring,  att
den körts minst 6 000 mil i verksamheten
under kalenderåret och att dispositionen
för privat körning varit begränsad i mer
än ringa utsträckning, eller
- att det finns liknande omständigheter.
-----------------------------------------------------
Värdet    av   bilförmån
skall   justeras    nedåt
också  när bilen ingår  i
en större  grupp av bilar
som  deltar  i  ett  test
eller  liknande  för  att
prova   ut    ny    eller
förbättrande miljö- eller
säkerhetsteknik     eller
dylikt  och  bilen  i det
utförandet inte finns att
köpa   på   den  allmänna
marknaden inom Europeiska
ekonomiska     samarbets-
området.
Om bilen är utrustad med
teknik   för  drift  helt
eller     delvis      med
miljövänligare  drivmedel
än  bensin och dieselolja
eller   med  elektricitet
och   bilens   nybilspris
därför    är   högre   än
nybilspriset  för närmast
jämförbara bil utan sådan
teknik,             skall
förmånsvärdet    justeras
nedåt  till  en nivå  som
motsvarar   förmånsvärdet
för den jämförbara bilen.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------
19 a §
Om   en   bil   är
utrustad med teknik
för    drift   helt
eller  delvis   med
elektricitet  eller
med    andra    mer
miljöanpassade
drivmedel än bensin
och  dieselolja och
bilens   nybilspris
därför är  högre än
nybilspriset    för
närmast  jämförbara
bil    utan   sådan
teknik,       skall
förmånsvärdet
justeras nedåt till
en     nivå     som
motsvarar
förmånsvärdet   för
den      jämförbara
bilen.
I  stället för vad
som sägs  i  första
stycket          om
storleken        på
justeringen      av
förmånsvärdet skall
detta         värde
justeras nedåt till
en     nivå     som
motsvarar
1.  60  procent av
förmånsvärdet   för
den      jämförbara
bilen  om bilen  är
utrustad med teknik
för    drift    med
elektricitet, eller
2.  80 procent  av
förmånsvärdet   för
den      jämförbara
bilen  om bilen  är
utrustad med teknik
för    drift    med
alkohol  eller  med
annan gas än gasol.
En   justering  av
förmånsvärdet nedåt
får  göras   enligt
andra stycket 1 med
högst 16 000 kronor
och   enligt  andra
stycket 2 med högst
8 000  kronor   för
helt      år      i
förhållande    till
den      jämförbara
bilen.
-----------------------------------------
-----------------------------------------
19 b §
Värdet          av
bilförmån     skall
justeras nedåt  när
en  bil  ingår i en
större   grupp   av
bilar som  deltar i
ett    test   eller
liknande   för  att
prova  ut ny  eller
förbättrande miljö-
eller
säkerhetsteknik
eller   dylikt  och
bilen     i     det
utförandet     inte
finns  att  köpa på
den        allmänna
marknaden      inom
Europeiska
ekonomiska
samarbets-området.
-----------------------------------------



1. Denna lag träder i
kraft  den  1  januari
2002.
2. De             nya
bestämmelserna
tillämpas       första
gången  vid  2003  års
taxering.
3. Bestämmelserna   i
61  kap.  19 a § andra
och  tredje   styckena
tillämpas till och med
2005   års   taxering,
dock             skall
bestämmelserna i andra
stycket  2  och tredje
stycket även tillämpas
vid 2006 års taxering.


**FOOTNOTES**
[4]: Senaste  lydelse
2000:1341.
7. Förslag till
lag om ändring
i
socialavgiftslagen
(2000:980)


Härigenom föreskrivs
att   1   kap.   1   §
socialavgiftslagen
(2000:980)   skall  ha
följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

1 kap.
1 §
I   denna  lag  finns
bestämmelser        om
avgifter           för
finansiering        av
systemen   för  social
trygghet
(socialavgifter).
Bestämmelser       om
avgifter           för
finansiering        av
ålderspensioneringen
finns   även  i  lagen
(1994:1744)  om allmän
pensionsavgift     och
lagen   (1998:676)  om
statlig
ålderspensionsavgift.
-----------------------------------------------------
Bestämmelser          om   Bestämmelser          om
fördelning             av  fördelning             av
socialavgifter   finns  i  socialavgifter   finns  i
lagen   (2000:   981)  om  lagen   (2000:   981)  om
fördelning             av  fördelning             av
socialavgifter.            socialavgifter.
Bestämmelser om utvidgade
särskilda   avdrag   från
socialavgifterna  finns i
lagen    (2001:000)    om
utvidgning      av     de
särskilda avdragen enligt
socialavgiftslagen
(2000:980).
-----------------------------------------------------

Denna  lag  träder  i
kraft  den  1  januari
2002.
Bilaga 3

Utskottets lagförslag


Utskottets
förslag till
ändring i
regeringens
förslag till
lag om
utvidgning av
de särskilda
avdragen enligt
socialavgiftslagen
(2000:980)

Skatteutskottet
föreslår att 1-3 och 5
§§    i    regeringens
förslag  till  lag  om
utvidgning    av    de
särskilda     avdragen
enligt
socialavgiftslagen
(2000:980)         ges
följande           som
utskottets     förslag
betecknade lydelse.

-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
1  §  I denna  lag  finns  1  §  I  denna  lag finns
bestämmelser om stöd till  bestämmelser om stöd till
näringslivet  i det stöd-  näringslivet   och   viss
område    som   anges   i  ideell  verksamhet  i det
bilagan till lagen i form  stödområde  som  anges  i
av   utvidgade  särskilda  bilagan till lagen i form
avdrag                vid  av   utvidgade  särskilda
avgiftsberäkningen enligt  avdrag                vid
socialavgiftslagen         avgiftsberäkningen enligt
(2000:980).                socialavgiftslagen
(2000:980).
-----------------------------------------------------
2   §  Vid  beräkning  av  2   §  Vid  beräkning  av
arbetsgivaravgifterna      arbetsgivaravgifterna
skall     ett    utvidgat  skall     ett    utvidgat
särskilt avdrag göras, om  särskilt avdrag göras, om
den  avgiftsskyldige  har  den  avgiftsskyldige  har
utgett     avgiftspliktig  utgett     avgiftspliktig
ersättning   för   arbete  ersättning   för   arbete
utfört   vid   ett   fast  utfört                  i
driftställe             i  näringsverksamhet vid ett
stödområdet.               fast  driftställe i stöd-
området  eller för arbete
i  annan  verksamhet  som
bedrivs  av   en   ideell
förening     eller     en
stiftelse,  vid  en sådan
plats  i stödområdet  som
motsvarar     ett    fast
driftställe.
-----------------------------------------------------
Vid beräkning av egenavgifterna  skall  ett utvidgat
särskilt avdrag göras, om avgiftspliktig  inkomst av
näringsverksamhet   från  ett  fast  driftställe   i
stödområdet  ingår i avgiftsunderlaget.
-----------------------------------------------------
3 § Bestämmelserna i  2 §  3  § Bestämmelserna i 2 §
första stycket skall inte  första stycket skall inte
tillämpas      om     den  tillämpas      om     den
avgiftsskyldige är         avgiftsskyldige är
1. en  kommun  eller ett   1. en  kommun  eller ett
landsting,                 landsting,
2. en statlig myndighet,   2. en statlig myndighet,
3. ett          statligt   3. ett          statligt
affärsdrivande verk,       affärsdrivande      verk,
eller
4. en   ideell  förening
eller en stiftelse, eller
-----------------------------------------------------
5. ett        registrerat   4. ett       registrerat
trossamfund.               trossamfund.
-----------------------------------------------------
5  §  Vid  beräkning  av arbetsgivaravgifterna skall
avdrag,  utöver  vad som  följer  av  2  kap.  28  §
socialavgiftslagen  (2000:980), göras med 10 procent
av avgiftsunderlaget, dock högst med 7 100 kronor.
-----------------------------------------------------
I  avgiftsunderlaget  för   I  avgiftsunderlaget för
beräkning   av   avdraget  beräkning   av   avdraget
enligt   första   stycket  enligt   första   stycket
skall     endast     ingå  skall  endast  ingå sådan
avgiftspliktig ersättning  avgiftspliktig        er-
som  utgetts  för  arbete  sättning  som avses i 2 §
vid  ett fast driftställe  första stycket.
i stödområdet.
-----------------------------------------------------
Bestämmelserna  i  2  kap.  29  § socialavgiftslagen
skall också tillämpas vid avdragsberäkningen  enligt
första stycket.
-----------------------------------------------------

BILAGA 4

Lagrådsyttrande som
begärts av
utskottet


LAGRÅDET

Utdrag   ur  protokoll
vid sammanträde  2001-
11-15

Närvarande:       f.d.
justitierådet     Hans
Danelius,
regeringsrådet  Gustaf
Sandström,
justitierådet      Dag
Victor.

Riksdagens
skatteutskott  har den
13    november    2001
beslutat       inhämta
Lagrådets     yttrande
över    förslag   till
ändring   i    det   i
propositionen
2001/02:45   framlagda
förslaget till  lag om
utvidgning    av    de
särskilda     avdragen
enligt
socialavgiftslagen
(2000:980).

Förslaget   har  inför
Lagrådet   föredragits
av
kammarrättsassessorn
Peder Brynolf.

Förslaget   föranleder
följande  yttrande  av
Lagrådet:

I          proposition
2001/02:45         har
regeringen  föreslagit
riksdagen   att   anta
bl.a. ett förslag till
lag  om utvidgning  av
de särskilda  avdragen
enligt
socialavgiftslagen
(2000:980).  Syftet är
enligt   propositionen
att     ge    regional
stimulans          för
småföretagandet  i ett
stödområde   bestående
av  de  kommuner  m.m.
som anges  i en bilaga
till lagen.

I    den    föreslagna
lagens  3 § anges  att
det          utvidgade
särskilda avdraget vid
beräkning           av
arbetsgivaravgifter
inte  skall  tillämpas
på    bl.a.    ideella
föreningar         och
stiftelser.        Det
förslag            som
skatteutskottet nu har
remitterat        till
Lagrådet  innebär  att
detta  undantag  skall
utgå  och  att  alltså
även           ideella
föreningar         och
stiftelser skall kunna
tillerkännas       ett
sådant        utvidgat
avdrag.

Lagrådet  finner   det
vara                en
lämplighetsfråga    om
ideella föreningar och
stiftelser       skall
omfattas            av
regleringen eller inte
och  har  därför  inga
synpunkter          på
förslaget  som sådant.
Däremot vill  Lagrådet
framhålla  att det  av
regeringen   utformade
lagförslaget     avser
stöd  åt  näringslivet
och   att   vissa   av
bestämmelserna inte är
avpassade för  ideella
föreningar         och
stiftelser   som  inte
bedriver
näringsverksamhet.  Om
den    nu   föreslagna
utvidgningen        av
tillämpningsområdet
skall  genomföras, bör
därför ändringar göras
i 1 §, vari  nu  anges
att  lagen  innehåller
bestämmelser  om  stöd
till     näringslivet,
samt   i  2 §   första
stycket  och 5 § andra
stycket,    i    vilka
rätten  till  utvidgat
avdrag        avseende
arbetsgivaravgift
knyts till förekomsten
av       ett      fast
driftställe          i
stödområdet.