Skatteutskottets betänkande
2001/02:SKU10
En ny lag om självdeklarationer ochkontrolluppgifter
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 2001/02:25 En ny
lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter och
de motioner som har väckts med anledning av
propositionen samt ytterligare någon motion.
Behandlingen av några motionsyrkanden med krav på
höjning av beloppsgränsen för näringsidkares
kontrolluppgiftsskyldighet från 100 kr till 1 000 kr
samt en utvidgning av arbetsgivaravgiftsuttaget har
dock skilts av från ärendet för ytterligare bered-
ning. Utskottet kommer att behandla dessa frågor
under våren 2002.
Den nya lagen jämte följdändringar i en rad andra
lagar skall enligt förslaget träda i kraft den 1
januari 2002. Utskottet tillstyrker propositionen
med någon detaljändring och avstyrker samtliga
motioner som behandlas i betänkandet. Utskottet är
enigt såvitt avser den övergripande frågan om att
införa en ny lag som ersätter äldre motsvarande
lagar på området men i olika delavsnitt föreligger
olika meningar. Vid betänkandet fogas således nio
reservationer av m, kd, c och fp.
Flera paragrafer i den föreslagna nya lagen om
självdeklarationer och kontrolluppgifter föreslås
ändrade i andra propositioner som också lagts fram
under innevarande höst. Även en paragraf i
inkomstskattelagen föreslås ändrad dels i
proposition 2001/02:25, dels i en annan proposition.
Alla de aktuella ändringarna har sammanförts i detta
betänkande för en författningsteknisk samordning och
utskottet har i sin återgivning av regeringens
lagförslag gjort erforderliga sammanfogningar.
Berörda propositioner är 2001/02:36, 2001/02:42,
2001/02:45 och 2001/02:46.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. En ny lag om självdeklarationer och
kontrolluppgifter
Riksdagen godtar proposition 2001/02:25 i denna
del.
2. Självdeklaration m.m.
Riksdagen godtar proposition 2001/02:25 i denna
del och avslår motionerna 2001/02:Sk24 yrkande 1
och 2001/02:Sk25 yrkande 1.
Reservation 1 (kd)
3. Ändrad beteckning på självdeklaration
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk26 yrkande 7.
Reservation 2 (m)
4. Deklarationsskyldighet för förmögenhet
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk25
yrkande 3, 2001/02:Sk26 yrkande 1 och
2001/02:Sk27 yrkandena 1 och 2.
Reservation 3 (m, kd, c, fp)
5. Företagens uppgiftslämnande
Riksdagen godtar proposition 2001/02:25 i denna
del och avslår motion 2001/02:Sk27 yrkande 3.
Reservation 4 (fp)
6. Revisionsberättelse
Riksdagen godtar proposition 2001/02:25 i denna
del och avslår motion 2001/02:Sk26 yrkande 2.
Reservation 5 (m) - delvis
7. Utländska fondföretag
Riksdagen godtar proposition 2001/02:25 i denna
del och avslår motion 2000/01:Sk805.
8. Utländsk betalningsmottagares
skatteregistreringsnummer
Riksdagen godtar proposition 2001/02:25 i denna
del och avslår motionerna 2001/02:Sk26 yrkande 4
och 2001/02:Sk27 yrkande 4.
Reservation 6 (m)
Reservation 7 (fp)
9. Tredjemanskontrollen
Riksdagen godtar proposition 2001/02:25 i denna
del och avslår motion 2001/02:Sk26 yrkande 5.
Reservation 8 (m)
10. Besked om kontrolluppgiftens
omfattning
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk26
yrkande 6 och 2001/02:Sk27 yrkande 5.
Reservation 9 (m, fp)
11. Lagförslagen
Riksdagen antar de i bilaga 2 till detta
betänkande återgivna förslagen till
1.lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter
med den ändringen att 8 kap. 4 § erhåller
följande såsom utskottets förslag betecknade
lydelse:
-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
8 kap.
4 §
-----------------------------------------------------
Kontrolluppgift om ränta och fordringsrätt behöver
inte lämnas
1. för ett konto, för vilket det inte finns
personnummer och som har öppnats före den 1 januari
1985, om räntan understiger 100 kronor under året
eller, om kontot innehas av mer än en person, räntan
för var och en av dem understiger 100 kronor,
-----------------------------------------------------
2. om den sammanlagda 2. om den sammanlagda
räntan i annat fall än räntan på konton i annat
som avses i 1 understiger fall än som avses i 1
100 kronor under året för understiger 100 kronor
en person, och under året för en person,
och
-----------------------------------------------------
3. för skogskonto, skogsskadekonto,
upphovsmannakonto och pensionssparkonto.
-----------------------------------------------------
2. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
3. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
4. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152),
5. lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter,
6. lag om ändring i lagen (1984:533) om
arbetsställenummer m.m.,
7. lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar,
8. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
9. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
10. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta,
11. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artister
m.fl.,
12. lag om ändring i lagen (1994:466) om
särskilda tvångsåtgärder i
beskattningsförfarandet,
13. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän
löneavgift,
14. lag om ändring i lagen (1997:297) om
försöksverksamhet med samtjänst vid
medborgarkontor,
15. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig
förmögenhetsskatt,
16. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483),
17. lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension,
18. lag om ändring i lagen (1999:265) om särskilt
grundavdrag och deklarationsskyldighet för
fysiska personer i vissa fall vid 2000-2003 års
taxeringar,
19. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),
20. lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229),
21. lag om ändring i lagen (2000:46) om
omräkningsförfarande vid beskattning för företag
som har sin redovisning i euro, m.m.
Därmed bifaller riksdagen propositionerna
2001/02:25 delvis i denna del, 2001/02:36 i denna
del, 2001/02:42 i denna del, 2001/02:45 i denna
del och 2001/02:46 i denna del.
Reservation 5 (m) - delvis
Stockholm den 27 november 2001
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth
Lantz (kd), Per Erik Granström (s), Marietta de
Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s), Marie Engström
(v), Sven Brus (kd), Catharina Hagen (m), Gudrun
Lindvall (mp), Rolf Kenneryd (c), Lennart Kollmats
(fp), Per-Olof Svensson (s), Lennart Axelsson (s)
och Anna Kinberg (m).
2001/02
SkU10
(prop. 2001/02:25)
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Efter bemyndigande av regeringen tillkallade chefen
för Finansdepartementet en särskild utredare den 3
april 1995 med uppdrag att bl.a. göra en systematisk
översyn av reglerna om uppgiftsskyldighet och
utarbeta så enkla och enhetliga regler som möjligt
(dir. 1995:12). Utredningen, som antog namnet
Skattekontrollutredningen, lämnade sitt
slutbetänkande Självdeklaration och
kontrolluppgifter - förenklade förfaranden (SOU
1998:12) i februari 1998. Utredningen har i
betänkandet lämnat ett förslag till en ny lag om
självdeklaration och kontrolluppgifter. Betänkandet
har remissbehandlats.
Skattekontrollutredningens förslag till en ny lag
behandlades i departementspromemorian En ny lag om
självdeklarationer och kontrolluppgifter (Ds
2000:70). Promemorian innehöll en omarbetad version
av den av Skattekontrollutredningen föreslagna
lagtexten till ny lag om självdeklaration och
kontrolluppgifter. Den föreslagna lagtexten
anpassades till inkomstskattelagen (1999:1229) och
en ytterligare språklig och redaktionell genomarbet-
ning gjordes av lagtexten. I promemorian behandlas
dessutom skrivelser om kontrolluppgiftsskyldighet
och medgivandesystemet från Riksskatteverket samt
olika organisationer och företag. Promemorian har
remissbehandlats. Regeringen tar i propositionen upp
flertalet av de frågor som har behandlats i
promemorian.
Beträffande bakgrunden till övriga berörda
propositioner hänvisar utskottet till respektive
betänkande av skatteutskottet. De berörda
propositionerna har behandlats enligt följande:
proposition 2001/02:36 i betänkande 2001/02:SkU6,
proposition 2001/02:42 i betänkande 2001/02:SkU7,
proposition 2001/02:45 i betänkande 2001/02:SkU12
och
proposition 2001/02:46 i betänkande 2001/02:SkU13.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut enligt
proposition 2001/02:25 och de motioner som behandlas
i detta ärende framgår av bilaga 1 till betänkandet.
De lagförslag som regeringen lägger fram redovisas -
efter samordning av lagförslagen - i bilaga 2.
Propositionernas huvudsakliga innehåll
Proposition 2001/02:25 En ny lag om
självdeklarationer och kontrolluppgifter
Propositionen innehåller ett förslag till en ny lag
om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Den nya
lagen ersätter lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter samt bestämmelser om
kontrolluppgiftsskyldighet i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension och lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.
Lagen innehåller bestämmelser om vem som skall
lämna självdeklaration, vad den skall innehålla och
hur den skall lämnas. Vidare innehåller den
bestämmelser om vad en kontrolluppgift skall lämnas
om, för vem den skall lämnas och vem som skall lämna
den. Syftet med den nya lagen är att bestämmelserna
skall bli överskådliga samt språkligt moderniserade
och anpassade till inkomstskattelagen (1999:1229).
Förslaget innehåller också en del materiella
ändringar. Det föreslås en gemensam deklaration för
alla fysiska personer och dödsbon med förtryckta
kontrolluppgifter. Deklarationstidpunkten föreslås
bli gemensam för alla självdeklarationer, den 2 maj.
Kontrolluppgiftsskyldigheten föreslås utvidgad
bl.a. när det gäller avyttring av andelar i
utländska fondföretag och vid avyttring genom
inlösen av delägarrätter och fordringsrätter.
Kontrolluppgift för begränsat skattskyldiga föreslås
redovisa skatteregistreringsnummer.
Vidare föreslås att revisorerna skall skicka in
vissa orena revisionsberättelser till
skattemyndigheten.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari
2002 och, med vissa undantag, tillämpas första
gången vid 2002 års taxering.
Proposition 2001/02:36 Skattereduktion för
fackföreningsavgifter
I propositionen föreslår regeringen
(Finansdepartementet) bl.a. en skattereduktion för
medlemsavgiften till en arbetstagarorganisation och
för avgiften till en arbetslöshetskassa. Förslaget
föranleder bl.a. att en ny rubrik och tre nya
paragrafer, 11 kap. 9-11 §§, förs in i den nya lagen
om självdeklaration och kontrolluppgifter.
Propositionen behandlas av utskottet i betänkandet
2001/02:SkU6, men ändringarna i nu aktuella delar
har förts samman för en samordnad behandling i detta
betänkande.
Proposition 2001/02:42 Övergång till en
konventionell beskattningsmetod för utländska
skadeförsäkringsföretag
I propositionen föreslår regeringen
(Finansdepartementet) att verksamhet som bedrivs
från ett fast driftställe i Sverige av utländska
skadeförsäkringsföretag inte längre skall
schablonbeskattas utan beskattas enligt
konventionell metod på samma sätt som verksamhet hos
svenska skadeförsäkringsföretag. Förslaget
inbegriper en ändring i 2 kap. 7 § i den nya lagen
om självdeklarationer och kontrolluppgifter samt en
justering av övergångsbestämmelserna till den nya
lagen. Propositionen behandlas i betänkandet
2001/02:SkU7 men ändringarna i här berörda delar har
förts samman för en samordnad behandling i detta
betänkande.
Proposition 2001/02:45 Sänkt mervärdesskatt på
böcker och tidskrifter, m.m.
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
propositionen bl.a. vissa ändringar av reglerna om
justering av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar.
Propositionen innehåller också förslag till
följdändringar som bl.a. innebär att 6 kap. 10 § i
den nya lagen om självdeklarationer och
kontrolluppgifter får en ändrad lydelse, liksom
övergångsbestämmelserna till lagen. Utskottet har
behandlat propositionen i sitt betänkande
2001/02:SkU12 men sammanfört de nu aktuella
ändringsförslagen för samordnad behandling i detta
betänkande.
Proposition 2001/02:46 Ändringar i de särskilda
skattereglerna för vissa andelsägare i
fåmansföretag, m.m.
I propositionen föreslår regeringen
(Finansdepartementet) bl.a. att det enhetliga
uppskovssystemet vid andelsbyten enligt 49 kap.
inkomstskattelagen skall ersättas med två parallella
system, varav det ena skall benämnas upp-
skovsgrundande andelsbyten. Bland annat föreslås
ändringar i 48 kap. 7 § inkomstskattelagen och 3
kap. 15 och 16 §§ och en rubrik i den nya lagen om
självdeklarationer och kontrolluppgifter. Utskottet
har behandlat propositionen i sitt betänkande
2001/02:SkU13 men sammanfört de nu aktuella änd-
ringsförslagen för samordnad behandling i detta
betänkande.
Utskottets överväganden
En ny lag om självdeklarationer och
kontrolluppgifter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar i princip regeringens
förslag att införa en ny lag om
självdeklarationer och kontrolluppgifter som
ersätter den nuvarande lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter och
vissa andra lagbestämmelser. Utskottet
förutsätter att regeringen följer upp den nya
lagen och efter vunna erfarenheter lägger
fram de förslag till ändringar som kan visa
sig motiverade.
Propositionen
Propositionen innehåller ett förslag till en ny lag
om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Den nya
lagen ersätter lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter samt bestämmelser om
kontrolluppgiftsskyldighet i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension och lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Den
innehåller bestämmelser om vem som skall lämna
självdeklaration, vad deklarationen skall innehålla
och hur den skall lämnas. Vidare innehåller den
bestämmelser om vad en kontrolluppgift skall lämnas
om, för vem den skall lämnas och vem som skall lämna
den. Syftet med den nya lagen är att anpassa
bestämmelserna till inkomstskattelagen (1999:1229)
och samtidigt modernisera dem och göra dem mera
överskådliga.
Utskottets ställningstagande
I propositionen slår regeringen fast att bestämmelserna om
självdeklaration och kontrolluppgifter tillhör de
mer centrala inom skattelagstiftningen. Upp-
giftsskyldigheten i självdeklarationerna och
kontrollen av att uppgiftsskyldigheten fullgörs är
basen för en effektiv och likformig beskattning,
fortsätter regeringen. Det anförs också att
ändamålsenliga regler om uppgiftsskyldighet bl.a.
leder till inkomstökningar för det allmänna, bättre
skattekontroll och större lojalitet till systemet.
Dessa grundläggande ståndpunkter är utskottet helt
överens med regeringen om. Utskottet håller också
med regeringen om att det behövs en ny lag om
självdeklarationer och kontrolluppgifter som bör
vara bättre strukturerad och mer lättillgänglig än
den nuvarande lagstiftningen på området, så att
tillämpningen underlättas för såväl
skattemyndigheterna som för enskilda. Utskottet
anser att regeringens förslag i allt väsentligt på
ett tillfredsställande sätt uppfyller dessa krav och
tillstyrker därför propositionen såvitt avser
införandet av lagen och tillhörande
följdlagstiftning.
Beträffande detaljfrågorna i förslaget återkommer
utskottet i det följande till de frågor som blivit
föremål för tilläggsyrkanden, kritik eller
invändningar i de motioner som väckts med anledning
av propositionen samt ytterligare någon motion från
den allmänna motionstiden hösten 2000. Samtidigt
vill utskottet betona att det föreligger enighet om
att stora och viktiga delar av propositionen bör
genomföras. Det gäller bl.a. frågorna om att lämna
kontrolluppgift om utdelning på aktier i svenska
aktiebolag samt på andra delägarrätter, om
kontrolluppgiftsskyldigheten vid options- och
terminsaffärer samt om kontrolluppgiftskyldighet
avseende juridiska personer och höjd beloppsgräns
vid utlandsbetalningar. Utskottet tillstyrker
således propositionen även i dessa delar.
Den nya lagen innebär att många av bestämmelserna
i de nu gällande lagarna lyfts över till den nya
lagen men också att åtskilliga nyheter införs som
berör både myndigheterna och de deklarations- och
kontrolluppgiftsskyldiga som på olika sätt nu måste
ändra sitt arbetssätt och sina rutiner. I en inlaga
till utskottet kritiserar Svenska bankföreningen,
Svenska fondhandlarföreningen och Fondbolagens
förening lagförslaget på flera punkter och kräver
ändringar, särskilt när det gäller
kontrolluppgiftsskyldigheten på värdepappersområdet.
Utskottet kan ha förståelse för att föreningarna
känner viss oro inför de nya uppgifter som den nya
lagen medför för föreningarnas medlemmar men ser
ingen anledning att låta lagförslaget genomgå någon
revidering. Det ligger emellertid i sakens natur att
en ny lagstiftningsprodukt av denna karaktär och på
detta centrala område - och som berör många männi-
skor - följs upp noggrant såvitt avser tillämpningen
och andra effekter av lagen. Utskottet utgår ifrån
att regeringen ser till att en sådan uppföljning
sker och, när tillräcklig erfarenhet vunnits, lägger
fram de förslag till ändringar som kan visa sig
motiverade.
Självdeklaration m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar regeringens förslag angående
självdeklaration och förtryckning av
kontrolluppgifter för alla fysiska personer
och dödsbon - alltså även näringsidkare -
samt angående ny deklarationstidpunkt. Vidare
avslår riksdagen motionsyrkanden om ytterli-
gare resurser till skatteförvaltningen och ny
tidpunkt för utsändande av skattebesked.
Jämför reservation 1 (kd).
Propositionen
I propositionen föreslås en gemensam deklaration för
alla fysiska personer och dödsbon - alltså även
näringsidkare - med förtryckta kontrolluppgifter.
Värdepappersfonder och andra juridiska personer än
svenska dödsbon skall däremot även i fortsättningen
lämna särskild självdeklaration. Alla deklara-
tionsskyldiga, såväl fysiska som juridiska personer,
skall enligt förslaget lämna självdeklaration senast
den 2 maj under taxeringsåret. Motsvarande skall
gälla särskilda uppgifter som skall lämnas av
svenska handelsbolag, stiftelser och föreningar.
I propositionen diskuteras bl.a. frågor om vem som
skall vara deklarationsskyldig, om deklarationen
skall undertecknas och om det skall gå att deklarera
genom ombud, men någon ändring i dessa hänseenden
föreslås inte. Nuvarande regler föreslås således
gälla även i fortsättningen.
De nya arbetsuppgifterna för skatteförvaltningen
är enligt regeringens bedömning sådana att de
normalt faller inom dess verksamhet. Regeringen
anser vidare att den kostnadsökning som förslagen
innebär är tillfällig och kan finansieras inom ramen
för skatteförvaltningens ordinarie anslag.
Motionerna
I motion Sk25 (yrkande 1) kräver Kenneth Lantz m.fl.
(kd) ett ytterligare tillskott på 100 miljoner
kronor till skattemyndigheterna. I motion Sk24
(yrkande 1) av Per Rosengren m.fl. (v) föreslås att
de som lämnar förenklad självdeklaration utan
tillägg eller avdrag skall få sina slutskattebesked
i augusti, övriga senast i mitten av december. I
båda dessa motioner framhålls det merarbete för
skattemyndigheterna som senareläggningen av deklara-
tionsavlämnandet för näringsidkare innebär.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens förhoppning att den nya lagen om
självdeklarationer och kontrolluppgifter skall komma
att medföra att förutsättningarna för en effektivare
skattekontroll, bättre skattemoral och ökade
skatteintäkter blir bättre. Även om förslaget
innebär stora förändringar och ökade krav för
skatteförvaltningen anser utskottet vidare, i likhet
med regeringen, att arbetsuppgifterna faller inom
skatteförvaltningens verksamhet och att den
tillfälliga kostnadsökning som förslaget innebär
skall finansieras inom ramen för skatte-
förvaltningens ordinarie verksamhet.
I motion Sk24 anförs att den ändrade
arbetssituationen för skattemyndigheterna motiverar
en ändring av tidpunkten för skattebeskedens
utsändande. Denna fråga regleras i dels 11 kap. 15 §
skattebetalningslagen (1997:483), dels 31 §
skattebetalningsförordningen (1997:750). Enligt
lagbestämmelsen skall ett besked om den slutliga
skatten skickas till den skattskyldige senast den 15
december taxeringsåret. Enligt
förordningsbestämmelsen skall ett besked skickas
till den skattskyldige senast den 15 september
taxeringsåret om ett grundläggande beslut om årlig
taxering har fattats senast den 15 augusti på
grundval av en förenklad självdeklaration, som är en
deklarationsform som försvinner i och med att den
nya lagen börjar gälla. Den fråga som aktualiseras i
motionsyrkandet är således reglerad i en
förordningsbestämmelse, dvs. i en
verkställighetsföreskrift som regeringen meddelat
med anledning av lagbestämmelsen. Det ankommer inte
på riksdagen att ge regeringen anvisningar om hur
sådana verkställighetsföreskrifter skall utformas.
Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker
propositionen i nu behandlade delar och avstyrker
motionerna Sk25 yrkande 1 och Sk24 yrkande 1.
Ändrad beteckning på
självdeklarationen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om nytt
namn på deklarationsblanketten. Utskottet gör
beträffande denna fråga samma bedömning som
regeringen.
Jämför reservation 2 (m).
Propositionen
I propositionen diskuteras bl.a. ett förslag av
Riksskatteverket (RSV) att ersätta termen
självdeklaration med inkomstdeklaration. Regeringen
föreslår emellertid ingen sådan ändring.
Motionen
I motion Sk26 (yrkande 7) biträder Carl Fredrik Graf
m.fl. (m) RSV:s förslag att ordet självdeklaration
skall ersättas med ordet inkomstdeklaration.
Utskottets ställningstagande
Vad gäller frågan om att byta beteckningen självdeklaration
till inkomstdeklaration, som föreslagits i motion
Sk26 yrkande 7, håller utskottet med regeringen om
att en sådan ändring skulle riskera att leda till
förvirring och förväxling. Utskottet avstyrker
därför motion Sk26 yrkande 7.
Deklarationsskyldighet för
förmögenhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om
en höjning av den beloppsgräns vid vilken
förmögenheter skall deklareras. Utskottet gör
i denna fråga samma bedömning som regeringen.
Jämför reservation 3 (m, kd, c, fp).
Propositionen
I propositionen görs bedömningen att
deklarationsskyldighet på grund av förmögenhet bör
inträda när nettoförmögenheten överstiger
1 500 000 kr eller, då sambeskattning skall ske,
2 000 000 kr. Någon förändring av vad som gäller nu
föreslås således inte.
Motionerna
I motion Sk26 (yrkande 1) av Carl Fredrik Graf (m)
yrkas att gränsen för deklarationsskyldighet bestäms
till 2 miljoner kronor för icke sambeskattade och
slopas senare när förmögenhetsskatten avskaffas i
enlighet med m:s yrkande om slopad sambeskattning
och därefter slopad förmögenhetsskatt. I motion Sk25
(yrkande 3) av Kenneth Lantz (kd) föreslås att
deklarationsskyldigheten skall inträda vid 3
miljoner kronor för sambeskattade och i motion Sk27
(yrkandena 1 och 2) av Lennart Kollmats och Karin
Pilsäter (fp) yrkas dels avslag på propositionen i
denna del, dels en deklarationsskyldighet i enlighet
med fp:s budgetförslag såvitt avser
förmögenhetsskatten som innebär slopad
sambeskattning och därefter höjt fribelopp till
2 100 000 kr.
Utskottets ställningstaganden
Utskottet vill understryka att deklarationsreglerna
måste bygga på de materiella skatteregler som
faktiskt gäller. Förslagen i motionerna från opposi-
tionspartierna m, kd och fp gör inte det utan bygger
i stället på respektive partis budgetalternativ som
nyligen röstats bort av riksdagen i samband med
riksdagens beslut om statens budget för år 2002.
Dessa förslag är således inte längre aktuella och
utskottet avstyrker därför motionerna Sk26 yrkande
1, Sk25 yrkande 3 och Sk27 yrkandena 1 och 2.
Företagens uppgiftslämnande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar förslaget i propositionen om
företagens uppgiftslämnande och avslår ett
motionsyrkande om att RSV bör inrikta sitt
arbete på att minska företagens
uppgiftslämnande. Utskottet konstaterar att
RSV:s ambitioner redan är inriktade på att
åstadkomma förenklingar för företagen.
Jämför reservation 4 (fp).
Propositionen
När det gäller företagens uppgiftslämnande föreslås
en yttre ram som går ut på att den som har inkomster
i inkomstslaget näringsverksamhet skall lämna de
uppgifter som behövs för den egna taxeringen eller
någon delägares taxering, och vissa exempel ges om
vad uppgiften kan innehålla (intäkter, kostnader,
tillgångar, skulder etc.). Enligt propositionen
meddelar regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer närmare föreskrifter om vilka uppgifter
som skall lämnas. Flera bestämmelser om
näringsidkares skyldighet att lämna
kontrolluppgifter avseende utbetalningar till andra
näringsidkare föreslås slopade.
Motionen
I motion Sk27 (yrkande 3) av Lennart Kollmats och
Karin Pilsäter (fp) begärs ett uttalande av
riksdagen om att RSV:s arbete bör inriktas på att
minska företagens uppgiftslämnande i
självdeklarationen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att
det är en mycket viktig uppgift för RSV att försöka
åstadkomma en minskning av företagens upp-
giftslämnande och även på andra sätt verka för en
förenkling av reglerna för de mindre företagen,
bl.a. genom att spåra upp sådana regler och
regleringar som kan förenklas och ge förslag härom
till regeringen samt ge företagen den hjälp och
vägledning som de behöver för att förstå
skattereglerna i deklarationsarbetet, så att
deklarationerna blir korrekta från början. Även för
regeringen är det en angelägen uppgift att ta till
vara alla möjligheter till förenklingar, och
utskottet vill i detta sammanhang betona att den
utvidgade användningen av den förtryckta
självdeklarationen och senareläggningen av
deklarationstidpunkten för näringsidkare kommer att
särskilt gynna de mindre företagen som ofta bedrivs
som enskild näringsverksamhet, fåmansföretag eller
fåmanshandelsbolag. Redan härigenom uppkommer
således enklare deklarationsförhållanden för de små
företagen. Utskottet vill dessutom erinra om sitt
tidigare gjorda konstaterande att frågan om
regelförenklingar på skatteområdet är väl
uppmärksammad både inom Regeringskansliet och av
RSV. I betänkandet 2000/01:SkU16 s. 12 f. redogörs
för hur RSV under senare år bedrivit ett omfattande
förenklingsarbete avseende mindre företag, inte
minst i form av utredningar och förslag till
regeringen. Därutöver ger RSV företagen vägledning
och deklarationshjälp dels genom sin servicetelefon,
dels på sin hemsida på Internet www.rsv.se.
Utskottet vill i detta sammanhang också påpeka att
en utvärdering av skattekontosystemet som RSV
nyligen genomfört visar att den allmänna
uppfattningen hos såväl allmänheten som företagen är
att skattekontosystemet, som infördes 1998, i stort
sett fungerar bra.
Utskottet kan således konstatera att RSV:s
ambitioner redan är inriktade på att åstadkomma
regelförenklingar för bl.a. de mindre företagen på
sätt som motionärerna efterlyser och på att ge
företagen så mycket hjälp och vägledning som möjligt
med deklarationsarbetet. Något uttalande av
riksdagen behövs alltså inte avseende denna fråga
och utskottet avstyrker därför motion Sk27 yrkande
3.
Revisionsberättelse
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar förslaget i propositionen om
att en utvidgad skyldighet för revisorer att
ge in en så kallad oren revisionsberättelse
direkt till skattemyndigheten skall ersätta
den nuvarande skyldigheten för näringsidkare
att foga en sådan revisionsberättelse till
deklarationen, m.m. Riksdagen avslår
samtidigt ett motionsyrkande i vilket det
yrkas avslag på propositionen i denna del.
Riksdagen bifaller vidare ett förslag i
propositionen att revisionsberättelsen
beträffande företag som har underlåtit att i
rätt tid betala skatter och avgifter skall
utvidgas till att omfatta också redovisning
av punktskatter.
Jämför reservation 5 (m).
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen vidare att
skyldigheten för näringsidkare att foga en s.k. oren
revisionsberättelse - dvs. revisionsberättelser med
anmärkningar och kritik mot skötseln av bl.a.
företagets skatteförhållanden - till deklarationen
skall slopas. I stället skall en utvidgad skyldighet
för revisorer att ge in en oren berättelse direkt
till skattemyndigheten införas. Revisorns
anmärkningsskyldighet i revisionsberättelsen
beträffande företag som har underlåtit att i rätt
tid betala skatter och avgifter skall utvidgas till
att omfatta också redovisning av punktskatter.
Bestämmelserna tas in i aktiebolagslagen
(1975:1385), lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar och revisionslagen (1999:1079).
Motionen
I motion Sk26 (yrkande 2) av Carl Fredrik Graf (m)
yrkas avslag på propositionen i denna del. Enligt
motionärernas uppfattning är det principiellt fel
att lägga ansvaret för att riktiga uppgifter lämnas
i deklarationen på revisorn. Motionärerna menar att
man därigenom riskerar en sammanblandning av
revisorns roll som bolagsstämmans granskare av hur
bolaget sköts och som skattekontrollant i
myndigheternas tjänst.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att en revisor i vissa
situationer, t.ex. om skatteavdrag inte gjorts
enligt skattebetalningslagen, redan nu är skyldig
att ge in en oren revisionsberättelse till
skattemyndigheten. Den föreslagna utvidgningen av
revisorns skyldigheter i detta hänseende innebär
således inte att en skyldighet av en ny karaktär
åläggs revisorn. Förändringen kommer att ha en
marginell betydelse för företaget och kostnaden
kommer, i stället för att åvila företaget direkt,
att utgöra en del av revisionskostnaderna. Fördelen
med förslaget är att det på ett bättre sätt
säkerställs att skattemyndigheten får del av den
orena berättelsen i tid. Av dessa skäl tillstyrker
utskottet propositionen i denna del och avstyrker
motion Sk26 yrkande 2.
Ersättning vid tillfälligt arbete
Utskottets bedömning i korthet
Utskottet uppskjuter behandlingen av några
motioner om en höjning av beloppsgränsen för
näringsidkares kontrolluppgiftsskyldighet
avseende ersättning för tillfälligt arbete
från 100 till 1 000 kr samt om en utvidgning
av arbetsgivaravgiftsuttaget för ytterligare
beredning. Utskottet avser att återkomma till
de aktuella frågorna och fatta beslut under
våren 2002.
Propositionen
När det gäller ersättning vid tillfälligt arbete
bedömer regeringen att ingen ändring av
beloppsgränsen för när den som bedriver
näringsverksamhet skall lämna kontrolluppgift om
ersättningar och förmåner bör göras. Om den som ger
ut ersättningen är en näringsidkare ligger således
beloppsgränsen kvar på 100 kr för helt år. Om han
eller hon är en fysisk person som inte bedriver
näringsverksamhet skall beloppsgränsen även i
fortsättningen vara 1 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Med anledning av propositionen i denna del har det
väckts motionsyrkanden av m, v och kd om att höja
beloppsgränsen för näringsidkare från 100 till 1 000
kr. Yrkandena motiveras med att beloppsgränsen har
varit oförändrad sedan 1956, att den låga
beloppsgränsen medför onödigt krångel och byråkrati
och att beloppsgränsen bör vara densamma för
näringsidkare som för privatpersoner. V-motionen
innehåller dessutom ett förslag om att inkomst-
bortfallet för staten skall kompenseras genom att
arbetsgivaravgifter tas ut på totalbeloppet som
företaget har betalat ut i form av ersättningar och
förmåner för tillfälliga arbeten med belopp
understigande 1 000 kronor. Utskottet har noterat
att propositionen i denna del överensstämmer med de
bestämmelser som nu gäller och beslutat att skilja
av de nämnda motionsyrkandena från detta ärende för
ytterligare beredning. Utskottet avser således att
återkomma till de aktuella frågorna för beredning
och beslut våren 2002. Med detta förbehåll
tillstyrker utskottet för dagen den i propositionen
föreslagna lagstiftningen i denna del.
Utländska fondföretag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar förslaget i propositionen
att kontrolluppgift skall lämnas vid
avyttring av andelar i utländska fondföretag
som bedriver verksamhet här i landet. En
motion från förra årets allmänna motionstid
om en översyn av lagstiftningen i denna fråga
anses tillgodosedd.
Propositionen
I propositionen föreslås att kontrolluppgift skall
lämnas vid avyttring av andelar i utländska
fondföretag som bedriver fondverksamhet här i
landet. Kontrolluppgiften skall innehålla uppgifter
om kapitalvinsten eller kapitalförlusten. Eftersom
alla utländska fondföretag som bedriver verksamhet
här i landet antingen skall ha tillstånd av
Finansinspektionen eller ha anmält verksamheten dit
knyts kontrolluppgiftsskyldigheten till denna
tillståndsplikt eller anmälningsskyldighet.
Motionen
I motion Sk2000/01:Sk805 av Marie Engström m.fl.
(v), som väcktes under allmänna motionstiden 2000,
begärs en översyn av lagstiftningen på detta område.
Det bör enligt motionärerna framgå av
kontrolluppgiften om försäljning av värdepapper
skett i aktiefond med säte i annat land.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens och motionärernas
grundinställning att kontrolluppgiftsskyldigheten i
samband med en avyttring av en andel i en värde-
pappersfond bör vara densamma, i den mån det är
möjligt, oavsett om det är en svensk eller
utlandsbaserad värdepappersfond. Härigenom kan man
undvika missförstånd hos de skattskyldiga angående
skatteplikten med anledning av avyttringen. Genom
att knyta kontrolluppgiftsskyldigheten till ett
tillstånd av eller en anmälan till
Finansinspektionen om att verksamhet bedrivs här i
landet skapas en ordning som bör vara relativt enkel
för de berörda aktörerna att tillämpa. Genom
regeringens förslag får motion Sk805 anses
tillgodosedd och något uttalande är inte påkallat.
Utländsk betalningsmottagares
skatteregistreringsnummer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar propositionen såvitt avser
förslaget att utländsk betalningsmottagares
skatteregistreringsnummer skall anges på
kontrolluppgiften i vissa fall. Vidare avslår
riksdagen dels ett motionsyrkande om avslag
på propositionen i denna del, dels ett
motionsyrkande om ett tillkännagivande om en
uppföljning och bevakning av utvecklingen.
Jämför reservationerna 6 (m) och 7 (fp).
Propositionen
Regeringen föreslår att den som är skyldig att lämna
kontrolluppgift för utbetald ersättning m.m. som
utgör inkomst i inkomstslaget tjänst eller för
utbetald eller tillgodoräknad ränta också skall ange
mottagarens utländska skatteregistreringsnummer
eller motsvarande i uppgiften, om mottagaren är
begränsat skattskyldig i Sverige. De nya
bestämmelserna skall dock börja tillämpas först år
2005. Regeringen kommer att noga följa utvecklingen
inom EU och OECD. Skulle det visa sig att andra
länder dröjer med att införa motsvarande
uppgiftsskyldighet kommer regeringen att föreslå att
tillämpningen skjuts upp.
Motionerna
I motion Sk26 (yrkande 4) av Carl Fredrik Graf m.fl.
(m) yrkas avslag på förslaget i denna del. I motion
Sk27 (yrkande 4) av Lennart Kollmats och Karin
Pilsäter (fp) krävs noggrann uppföljning av
utvecklingen och bevakning av att uppgiftslämnandet
inte blir för betungande och att inte integritets-
intressen kränks. I bägge motionerna hänvisas till
att remissinstanserna överlag ställt sig negativa
till förslaget.
I den tidigare nämnda skrivelsen av Svenska
Bankföreningen m.fl. kritiseras förslaget för att
det innebär mycket krångel för bankerna och deras
kunder och för att det kräver särskilda anordningar
för att säkerheten i systemen inte skall
eftersättas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning att
införandet av en skyldighet att ange utländska
skatteregistreringsnummer är en förutsättning för
att informationsutbytet skall fungera effektivt inom
EU och OECD. Med hänsyn till att Sverige sedan länge
har agerat pådrivande på det internationella planet
i denna fråga är det enligt utskottets uppfattning
viktigt att Sverige inte nu lägger sig efter andra
länder när det gäller att genomföra nödvändiga
inhemska lagändringar. Därtill kommer att det är
värdefullt också för den interna kontrollen att
skattemyndigheten får en uppgift om den utländske
betalningsmottagarens skatteregistreringsnummer.
Utskottet gör dessutom samma bedömning som
regeringen att det inte kan anses alltför betungande
att till övriga rutiner foga en rutin att efterfråga
ett utländskt skatteregistreringsnummer, men att ett
kännbart merarbete givetvis kan uppstå i initialske-
det i samband med insamlandet av
skatteregistreringsnummer för redan pågående
engagemang, ett problem som dock är övergående.
Utskottet vill vidare betona att de nya reglerna
på detta område inte skall börja tillämpas förrän år
2005, och under tiden fram till dess kommer rege-
ringen att noga följa utvecklingen inom EU och OECD
och samråda med näringslivet i dessa frågor. Skulle
det visa sig att andra länder dröjer med att införa
motsvarande uppgiftsskyldighet kommer regeringen
enligt propositionen att föreslå att tillämpningen
skjuts upp. Det bör vidare framhållas att regeringen
föreslås få en möjlighet att besluta om undantag
från uppgiftsskyldigheten om undantaget inte
försvårar skattekontrollen, saknar betydelse för
beskattningen av begränsat skattskyldiga eller
beräkningen av pensionsgrundande inkomst samt inte
påverkar Sveriges internationella åtaganden.
Med det anförda tillstyrker utskottet
propositionen i denna del och avstyrker motion Sk26
yrkande 4 om avslag på propositionen i denna del.
Genom den långa tiden fram till det att de nya
reglerna skall börja tillämpas och regeringens
avsikter att följa utvecklingen och eventuellt
inkomma med nya förslag finner utskottet att motion
Sk27 yrkande 4 får anses tillgodosedd.
Tredjemanskontrollen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar förslaget i propositionen
att samla bestämmelserna om skyldighet att
lämna kontrolluppgift om någon annan i ett
fåtal paragrafer och avslår ett
motionsyrkande om att dessa bestämmelser
skall utgå ur lagstiftningen.
Jämför reservation 8 (m).
Propositionen
Förslaget innebär att bestämmelserna om skyldighet
att lämna kontrolluppgifter om någon annan, som nu
är utspridda i en rad olika bestämmelser i den
nuvarande lagen om självdeklaration och
kontrolluppgifter, skall samlas i ett fåtal
paragrafer. Bestämmelserna i den nya lagen innebär
bl.a. att fysiska personer och dödsbon efter
föreläggande av skattemyndigheten skall lämna
kontrolluppgift om sådan ersättning för utfört
arbete som har betalats till namngiven näringsidkare
samt om ränta och fordran för namngiven låntagare.
Vidare skall den som är eller kan antas vara
bokföringsskyldig eller som är annan juridisk person
än dödsbo efter föreläggande av skattemyndigheten
lämna kontrolluppgift om förhållanden som angår
någon som han eller hon har ingått rättshandling med
och som är av betydelse för kontroll av att dekla-
rations- och annan uppgiftsskyldighet fullgjorts
riktigt och fullständigt för annan än den som
föreläggs, eller att förutsättningar finns att
fullgöra uppgiftsskyldighet som kan antas uppkomma
för annan än den som föreläggs. Även annan än en
näringsidkare och juridisk person skall få
föreläggas att lämna en sådan uppgift, men liksom nu
endast om det finns särskilda skäl. Avsikten är inte
att utvidga möjligheterna att förelägga tredje man
att lämna kontrolluppgifter utan att reducera
antalet bestämmelser.
Motionen
I motion Sk26 (yrkande 5) av Carl Fredrik Graf m.fl.
(m) begärs ett tillkännagivande om att regelverket
som berör tredjemansföreläggande bör upphävas på
grund av den rättsosäkerhet som det sprider. Det bör
enligt motionärerna räcka med att den enskilde
ställer begärda handlingar till myndigheternas
förfogande.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill understryka att förslaget i
propositionen inte innebär att möjligheterna att
förelägga tredje man att lämna kontrolluppgifter
utvidgas utan endast att antalet bestämmelser
reduceras. Även utskottet anser att en sådan
koncentration av bestämmelserna i ämnet är en
fördel. Utskottet vidhåller sin tidigare uttalade
uppfattning att skattemyndigheterna måste ha
lämpliga resurser, befogenheter och
kontrollinstrument till sitt förfogande för att
kunna bedriva sin kontrollverksamhet på ett
meningsfullt sätt, samtidigt som den skattskyldiges
rimliga krav på rättssäkerhet och integritet måste
tillgodoses. De befogenheter för skattemyndigheterna
att förelägga vissa fysiska och juridiska personer
att i vissa fall lämna kontrolluppgifter om någon
annan, som den nya lagen föreslås innehålla, kan
enligt utskottets uppfattning inte undvaras.
Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna
del och avstyrker motion Sk26 yrkande 5.
Besked om kontrolluppgiftens
omfattning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motionsyrkanden om
införande av en rätt att begära besked om en
kontrolluppgifts omfattning. I denna fråga
delar utskottet regeringens bedömning.
Jämför reservation 9 (m, fp).
Propositionen
I propositionen diskuteras även frågan rörande bl.a.
ett eventuellt införande av en möjlighet för den som
är eller kan antas vara skyldig att lämna kon-
trolluppgift att hos RSV ansöka om besked om
kontrolluppgiftsskyldighetens omfattning. Något
förslag läggs inte fram, men regeringen medger att
den nuvarande ordningen är otillfredsställande.
Motionerna
I motionerna Sk26 (yrkande 6) av Carl Fredrik Graf
m.fl. (m) och Sk27 (yrkande 5) av Lennart Kollmats
och Karin Pilsäter (fp) begärs förslag om att RSV på
ansökan skall lämna besked om
kontrolluppgiftsskyldighetens omfattning. Detta
besked skall vara bindande för skattemyndigheten och
kunna överklagas hos en allmän förvaltningsdomstol.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan i och för sig hålla med motionärerna
om att det skulle vara önskvärt att få till stånd en
ordning som gjorde det möjligt att utverka någon
form av rättslig prövning av ett beslut om
kontrolluppgifter. Även regeringen medger att den
nuvarande avsaknaden av en sådan direkt möjlighet är
otillfredsställande. Det finns emellertid, som
regeringen också framhåller, principiella
invändningar mot att införa en sådan ordning.
Analysen i propositionen visar att behovet av att få
till stånd en prövning av om en utbetalning e.d.
över huvud taget omfattas av den obligatoriska
kontrolluppgiftsskyldigheten ofta har samband med
det materiella rättsläget. Utskottet delar härvidlag
regeringens uppfattning att, om en oklarhet
beträffande kontrolluppgiftsskyldigheten har sin
grund i någon oklarhet beträffande det materiella
rättsläget, frågan bör lösas inom ramen för
traditionell rättsskipning samt genom utnyttjande av
möjligheterna att ansöka om förhandsbesked. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna Sk26 yrkande
6 och Sk27 yrkande 5.
Övriga frågor, lagförslagen m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar med någon detaljändring avseende
kontrolluppgift för räntor lagförslagen i
proposition 25 i de skick lagförslagen får sedan
några paragrafer och övergångsbestämmelser
samordnats med andra ändringar i motsvarande lagrum
som föreslagits i propositionerna 36, 42, 45 och 46.
Utskottet tar först upp en fråga om kontrolluppgift
för ränta och den undantagsregel som föreslås i 8
kap. 4 § 2 den nya lagen om självdeklarationer och
kontrolluppgifter. Enligt nuvarande bestämmelser
skall kontrolluppgift inte lämnas om ränta och
fordran på konto, för vilket det inte finns person-
och organisationsnummer och som har öppnats före den
1 januari 1985, om räntan för kontohavaren uppgår
till mindre än 100 kr eller, om kontot innehas av
mer än en person, räntan för var och en av dem
understiger 100 kr. Ej heller skall kontrolluppgift
om ränta och fordran lämnas om borgenärens
sammanlagda ränta i annat fall på ett eller flera
konton uppgår till mindre än 100 kr. I propositionen
föreslås dessa undantag behållas. Svenska
Bankföreningen har i en skrivelse till utskottet
påpekat att bestämmelsen i 8 kap. 4 § 2 inte längre
synes begränsad till ränta på konton. Av
författningskommentaren framgår emellertid att
avsikten har varit att den skall avse ränta på
konton och att innehållet i bestämmelsen skall
motsvara den nuvarande bestämmelsen. Utskottet
föreslår därför att det i förtydligande syfte skall
läggas till i 8 kap. 4 § 2 att det skall vara den
sammanlagda räntan på konton som avses.
Utskottet tar därefter upp en annan detaljfråga.
När det gäller frågan om elektronisk
självdeklaration och hur kravet på underskrift av
sådana deklarationer skall lösas föreslås i
propositionen en bestämmelse av innebörd att kravet
på egenhändig underskrift får uppfyllas med
elektroniska medel i de fall elektroniskt dokument
får användas (se 4 kap. 4 § förslaget till lag om
självdeklarationer och kontrolluppgifter). I
författningskommentaren till paragrafen (prop.
s. 172) anges att det krävs en kvalificerad
elektronisk signatur i sådana fall. RSV och Svenska
Bankföreningen m.fl. har efterlyst ett
tillrättaläggande när det gäller frågan om kravet på
elektronisk signatur. Med anledning härav vill
utskottet framhålla att det enligt utskottets
bedömning inte av någon lagbestämmelse följer att
det krävs kvalificerad elektronisk signatur i sådana
fall som det här är fråga om.
Förslag till ändringar i den föreslagna lagen om
självdeklarationer och kontrolluppgifter förekommer
i följande propositioner:
1. Proposition 2001/02:36 (införande av tre nya
paragrafer, nämligen 11 kap. 9-11 §§, och en ny
rubrik närmast före 11 kap. 9 §)
2.
· proposition 2001/02:42 (2 kap. 7 § samt
övergångsbestämmelserna)
·
· proposition 2001/02:45 (6 kap. 10 § samt
övergångsbestämmelserna)
·
· proposition 2001/02:46 (3 kap. 15 och 16 §§ samt
en rubrik närmast före 3 kap. 15 §).
·
I den sistnämnda propositionen föreslås också en
ändring i 48 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229)
som är föremål för ett annat ändringsförslag i
proposition 25 som behandlas här i detta betänkande.
Samtliga nu nämnda ändringsförslag har samordnats
i detta betänkande och återges sammanförda i
regeringens lagförslag i bilaga 2 till detta betän-
kande. Utskottet föreslår att lagförslagen med den
ovan nämnda detaljändringen i den nya lagen om
självdeklarationer och kontrolluppgifter antas i
detta skick.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Självdeklaration m.m. (punkt 2) - kd
av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
resursförstärkning åt skattemyndigheterna. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk25 yrkande 1,
godtar proposition 2001/02:25 delvis i denna del och
avslår motion 2001/02:Sk24 yrkande 1.
Ställningstagande
Liksom motionärerna bakom kd:s motion Sk25 kan vi i
och för sig ställa oss bakom regeringens förslag att
den 2 maj skall vara gemensam deklarationstidpunkt
för alla, men vi vill betona att förslaget innebär
att skattemyndigheterna får betydligt fler
deklarationer att granska under kort tid.
Regeringens förslag om en mer komprimerad
behandlingsperiod riskerar att ytterligare försämra
skattemyndigheternas möjligheter att effektivt
kontrollera deklarationerna, vilket är allvarligt
bl.a. med tanke på att tjänstemännen på skatte-
myndigheterna redan har klagat över att
kontrollmöjligheterna är för dåliga.
Arbetssituationen gör att skattemyndigheterna känner
uppgivenhet och får svårt att rekrytera personal. Vi
vill därför åter aktualisera kd:s krav på resurs-
förstärkning till skattemyndigheterna med 100
miljoner kronor. I regeringens överväganden rörande
anslagen till skattemyndigheterna bör regeringen
beakta detta. Detta bör ges regeringen till känna.
Vi tillstyrker därmed motion Sk25 yrkande 1.
2. Ändrad beteckning på självdeklaration
(punkt 3) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om ändrad
beteckning för självdeklaration. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sk26 yrkande 7 delvis.
Ställningstagande
Vi vill framhålla att det är RSV som ursprungligen
har föreslagit att termen självdeklaration skall
ersättas med inkomstdeklaration. Motiveringen är att
den bakomliggande lagstiftningen finns i
inkomstskattelagen och att det centrala begreppet är
inkomst. Eftersom det faktiskt är inkomster av olika
slag som deklareras i den ifrågavarande
deklarationen och då benämningen inkomstdeklaration
harmonierar bättre med vedertaget språkbruk än
självdeklaration delar vi Moderaternas och RSV:s
uppfattning att beteckningen bör ändras till
inkomstdeklaration. Regeringen bör så snart som
möjligt återkomma med de förslag till ändringar i
lagen som en sådan ändrad benämning nödvändiggör.
Detta bör ges regeringen till känna. Med det anförda
tillstyrker vi motion Sk26 yrkande 7.
3. Deklarationsskyldighet för förmögenhet
(punkt 4) - m, kd, c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sven Brus (kd),
Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Lennart
Kollmats (fp) och Anna Kinberg (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
deklarationsskyldighet för förmögenhet. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Sk25 yrkande 3
delvis, 2001/02:Sk26 yrkande 1 delvis och
2001/02:Sk27 yrkandena 1 och 2 delvis.
Ställningstagande
I finansutskottets betänkande 2001/02:FiU1 över
budgeten 2002 pekar de fyra borgerliga partierna i
en gemensam reservation på förmögenhetsskattens
negativa effekter för företagandet och tillväxten.
Reservanterna visar också på olikheten i
behandlingen mellan miljardärer - som slipper betala
förmögenhetsskatt på grund av reglernas utformning -
och vanliga familjer i vanliga hus - som däremot är
tvungna att betala förmögenhetsskatt på grund av
taxeringshöjningarna. Reservanterna framhåller
vidare de orimliga effekterna ur
jämställdhetssynpunkt av sambeskattningen.
Deklarationsskyldigheten för förmögenhetsskatten bör
därför anpassas till vårt gemensamma krav om ett
omedelbart slopande av sambeskattningen och ett
successivt avskaffande av förmögenhetsskatten som
sådan. Detta bör riksdagen med anledning av
motionerna Sk25 yrkande 3, Sk26 yrkande 1 och Sk27
yrkandena 1 och 2 ge regeringen till känna.
4. Företagens uppgiftslämnande (punkt 5)
- fp
av Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om minskat
uppgiftslämnande för företagen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sk27 yrkande 3 och godtar
proposition 2001/02:25 delvis i denna del.
Ställningstagande
Motionärerna bakom fp-motionen Sk27 gör ett viktigt
påpekande när de framhåller att företagens
uppgiftslämnande till myndigheter är en tung admi-
nistrativ börda på företagen, särskilt för de mindre
företagen som försöker växa. Det är därför en viktig
politisk uppgift att minska den administrativa
bördan och uppgiftslämnandet för företagen, särskilt
de mindre företagen. Riksdagen bör således med
bifall till motion Sk27 yrkande 3 genom ett utta-
lande anmoda regeringen att se till att RSV inriktar
sitt arbete på att minska företagens
uppgiftslämnande i självdeklarationen.
5. Revisionsberättelse (punkt 6 och punkt 11 i
motsvarande del) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Riksdagen bifaller motion 2001/02:Sk26 yrkande 2
och avslår proposition 2001/02:25 i denna del.
11. Riksdagen avslår de i propositionen framlagda
förslagen till
3. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
7. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar,
19. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079).
Ställningstagande
Vi delar den uppfattningen som förs fram i motion
Sk26 (m) att det är principiellt fel att öka en
revisors skyldighet att lämna en s.k. oren
revisionsberättelse direkt till skattemyndigheten.
En ofrånkomlig följd av en sådan ordning är att
revisorns roll som bolagsstämmans granskare av hur
bolaget sköts och hans eller hennes roll som
skattekontrollant blandas samman. Motionärernas
varning att revisionen kan bli sämre om förslaget
genomförs är enligt vår mening mycket befogad. Vi
tillstyrker därför motion Sk26 yrkande 2 och
avstyrker propositionen i denna del.
6. Utländsk betalningsmottagares
skatteregistreringsnummer (punkt 8) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
8. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag till ändringar i den nya lagen om
självdeklarationer och kontrolluppgifter i enlighet
med vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sk26 yrkande 4 och avslår
proposition 2001/02:25 i denna del och motion
2001/02:Sk27 yrkande 4.
Ställningstagande
Vi vill liksom motionärerna bakom motion Sk26 (m)
betona att Sverige inte har träffat något avtal med
annat land om sådant informationsutbyte som
motiverar införandet av den av regeringen föreslagna
skyldigheten att ange mottagarens utländska
skatteregistreringsnummer eller motsvarande i kon-
trolluppgiften. Redan av detta skäl är det alldeles
för tidigt att nu besluta om införandet av ett
system som flertalet remissinstanser avstyrkt av
administrativa och praktiska skäl. Andra nackdelar
som remissinstanserna påtalat är att genomförandet
kommer att dra med sig avsevärda kostnader och
riskera att försämra företagens säkerhetssystem vid
penningtransaktioner. Vi anser att kritiken är
befogad och delar också uppfattningen att varken
myndigheter eller företag tjänar på att man tvingar
företag att lämna överskottsinformation till
myndigheter på ett sätt som ökar byråkratin och
minskar förståelsen för att lämna andra uppgifter.
Vi ställer oss således bakom motion Sk26 yrkande 4
och föreslår att regeringen skall återkomma med ett
förslag som innebär att denna angivelseskyldighet
slopas. Samtidigt avstyrker vi propositionen i denna
del och motion Sk27 yrkande 4.
7. Utländsk betalningsmottagares
skatteregistreringsnummer (punkt 8) - fp
av Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om uppföljning och
bevakning av utvecklingen rörande angivande av
utländska betalningsmottagares
skatteregistreringsnummer i kontrolluppgift. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk27 yrkande 4,
godtar proposition 2001/02:25 i denna del och avslår
motion 2001/02:Sk26 yrkande 4.
Ställningstagande
Jag anser att den av regeringen föreslagna
skyldigheten att ange en utländsk
betalningsmottagares skatteregistreringsnummer eller
motsvarande i kontrolluppgiften möjligen kan bidra
till att skärpa skattekontrollen och öka möjligheten
att få motsvarande uppgifter från andra länder. Som
ett led i arbetet med att minska
skatteundandragandet är detta självfallet positivt.
Som framhålls i motion Sk27 (fp) visar dock
remissutfallet att förslaget innebär problem i vad
gäller datasäkerhet och integritet samt den
praktiska hanteringen och kostnaderna för
utvecklingen av nödvändiga system. Jag anser, liksom
motionärerna, att det är angeläget att företag inte
på detta sätt åläggs tunga administrativa bördor
vars värde från kontrollsynpunkt trots allt kan vara
tvivelaktigt. Jag tillstyrker därför motion Sk27
yrkande 4 och föreslår att regeringen får i uppdrag
att noga följa utvecklingen och särskilt bevaka att
inte uppgiftslämnandet blir onödigt betungande och
att inte integritetsintressen kränks. Detta bör ges
regeringen till känna.
8. Tredjemanskontrollen (punkt 9) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om upphävande av
regelverket som berör tredjemansföreläggande. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Sk26 yrkande 5
och avslår proposition 2001/02:25 i denna del.
Ställningstagande
Som Moderata samlingspartiet har hävdat i många år
är det från principiell synpunkt och från
rättssäkerhetssynpunkt en synnerligen tvivelaktig
metod att inhämta uppgifter om tredje man genom
tredjemansrevision, liksom även den mildare formen
tredjemansföreläggande. Dessa förfaranden bidrar
till att sprida rättsosäkerhet, lämnar utrymme för
godtycke och ger upphov till sammanblandning av
rollerna som t.ex. affärspartner och
uppgiftslämnare. Vi stöder därför motionärernas krav
att regelverket som berör tredjemansföreläggande bör
upphävas och att det bör räcka med att den enskilde
ställer begärda handlingar till myndigheternas
förfogande. De nackdelar detta möjligen kan få för
myndigheterna uppvägs enligt vår mening mer än väl
av den ökade rättssäkerheten. Regeringen bör
återkomma med ett förslag med denna inriktning. Vi
tillstyrker således motion Sk26 yrkande 5.
9. Besked om kontrolluppgiftens
omfattning (punkt 10) - m, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Catharina Hagen (m), Lennart Kollmats
(fp) och Anna Kinberg (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager som sin mening vad i
reservationen anförs angående införande av en rätt
att få besked om kontrolluppgiftens omfattning.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Sk26
yrkande 6 delvis och 2001/02:Sk27 yrkande 5.
Ställningstagande
Vi anser att regeringens vägran att lämna ett
förslag som ger den som är eller kan antas vara
skyldig att lämna kontrolluppgift en möjlighet att
få ett bindande besked om
kontrolluppgiftsskyldighetens omfattning strider mot
grundläggande rättssäkerhetskrav. Det är enligt vår
mening utmanande och orimligt att inte kunna få ett
bindande besked av en myndighet om vilka uppgifter
som skall lämnas. Det rimliga är att en företagare
skall kunna få besked i förväg om en verksamhet
skall leda till att kontrolluppgift måste lämnas
eller ej. Med enkla och entydiga regler behöver
risken att myndigheten begår fel inte vara stor och
antalet frågor bör också minska om regelverket är
enkelt. Eftersom en lämnad kontrolluppgift inte
automatiskt medför skattskyldighet och vice versa
har inte heller, enligt vår uppfattning, argumentet
om att ett förhandsbesked innebär en indirekt
prövning av det materiella innehållet någon
relevans. Riksdagen bör begära att regeringen lägger
fram ett förslag som gör det möjligt att erhålla ett
sådant besked. Med det anförda tillstyrker vi
motionerna Sk26 yrkande 6 (m) och Sk27 yrkande 5
(fp).
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
proposition 2001/02:25 att riksdagen antar de i
propositionen framlagda förslagen till
1. lag om självdeklarationer och
kontrolluppgifter,
2. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
3. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
4. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152),
5. lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter,
6. lag om ändring i lagen (1984:533) om
arbetsställenummer m.m.,
7. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar,
8. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
9. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
10. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta,
11. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,
12. lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda
tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet,
13. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän
löneavgift,
14. lag om ändring i lagen (1997:297) om
försöksverksamhet med samtjänst vid medborgarkontor,
15. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig
förmögenhetsskatt,
16. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483),
17. lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension,
18. lag om ändring i lagen (1999:265) om särskilt
grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska
personer i vissa fall vid 2000-2003 års taxeringar,
19. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),
20. lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229),
21. lag om ändring i lagen (2000:46) om
omräkningsförfarande vid beskattning för företag som
har sin redovisning i euro, m.m.
Följdmotioner
2001/02:Sk24 av Per Rosengren m.fl. (v):
1. Riksdagen beslutar enligt vad i motionen anförs
om tidpunkter för slutskattebesked.
2001/02:Sk25 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade resurser
till skattemyndigheterna.
3. Riksdagen beslutar att införa
deklarationsskyldighet för sambeskattade par vid
3 000 000 kr.
2001/02:Sk26 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
deklarationsskyldighet för förmögenheten.
2. Riksdagen beslutar avslå förslaget om revisors
skyldighet att lämna oren revisionsberättelse
direkt till skattemyndighet.
4. Riksdagen beslutar avslå förslaget att ange
utländska betalningsmottagares
skatteregistreringsnummer eller motsvarande i
kontrolluppgiften.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om uppgiftslämnande
om tredje man.
6. Riksdagen beslutar att myndighet är skyldig att
lämna bindande förhandsbesked om
kontrolluppgiftens omfattning.
7. Riksdagen beslutar att ordet självdeklaration
ersätts med ordet inkomstdeklaration i svensk
lagstiftning.
2001/02:Sk27 av Lennart Kollmats och Karin Pilsäter
(fp):
1. Riksdagen avslår regeringens förslag om
deklarationsskyldighet för förmögenhet.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om deklaration för förmögenhet som baserar
sig på förslagen i Folkpartiets skattemotion,
2001/02:Fi285.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att regeringen
bör avge en avsiktsförklaring till ledning för
Riksskatteverket att arbetet bör inriktas på att
minska företagens uppgiftslämnande i
självdeklarationen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att regeringen
noga bör följa utvecklingen vad gäller användande
av utländska skatteregistreringsnummer och
särskilt bevaka att inte uppgiftslämnandet blir
onödigt betungande och att inte
integritetsintressen kränks.
5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om att den som är eller kan antas vara
skyldig att lämna kontrolluppgift skall kunna
ansöka om besked om kontrolluppgiftsskyldighetens
omfattning hos Riksskatteverket och att detta
besked skall vara bindande för skattemyndigheten
och kunna överklagas till allmän
förvaltningsdomstol enligt vad som anförs i motio-
nen.
Motion från allmänna motionstiden
2000
2000/01:Sk805 av Marie Engström m.fl. (v):
Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av
lagstiftningen inom kontrolluppgiftsområdet.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag