Socialförsäkringsutskottets betänkande

2001/02:SFU17

Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens
proposition 2001/02:119 Vissa
socialförsäkringsfrågor m.m. jämte tre motioner som
väckts med anledning av propositionen.
I propositionen föreslås utvidgade möjligheter att
medge eftergift av statens fordran avseende
underhållsstöd som har betalats ut för tid innan fa-
derskapet har fastställts. Eftergift bör dock även
fortsättningsvis komma ifråga endast om det finns
synnerliga skäl. En precisering föreslås också av
lagtexten angående vilket års taxeringsbeslut som
skall ligga till grund för beräkning av den
bidragsskyldiges inkomst vid åter-
betalningsskyldighet avseende underhållsstöd.
Det föreslås också att den som är särskilt
förordnad vårdnadshavare skall likställas med
förälder när det gäller rätten till vårdbidrag.
Vidare föreslås att den som har eller ansöker om
bostadsbidrag åläggs bevisbördan för att han eller
hon inte bor tillsammans med sin make eller den som
i dessa sammanhang är att likställa med make.
Förslaget innebär att samma beviskrav införs för
bostadsbidrag som redan gäller för underhållsstöd.
När bostadstillägg till pensionärer m.fl. (BTP)
enligt de fr.o.m. den 1 januari 2003 reformerade
reglerna betalas ut samtidigt med bostadsbidrag
föreslås att avdrag från den bostadskostnad som
skall ligga till grund för beräkningen av BTP skall
göras med det belopp som betalas ut i bostadsbidrag.
Regeringen gör vidare bedömningen att BTP även
fortsättningsvis skall kunna lämnas för boende i
tvåbäddsrum. I propositionen föreslås också att vid
fastställande av BTP skall förmögenheten beräknas
till det värde som gällde den 31 december året före
det år då ansökan lämnas.
I enlighet med de riktlinjer för det reformerade
ålderspensionssystemet som redan godtagits av
riksdagen föreslås att det särskilda grundavdraget
för pensionärer avskaffas fr.o.m. den 1 januari
2003.
I propositionen föreslås även ändringar i reglerna
om sjuk- och aktivitetsersättning och
försäkringskassornas delårsrapport m.m. Dessutom
lämnas förslag om vissa rättelser och tillägg samt
ett förslag om förtydligande i lagen om
inkomstgrundad ålderspension avseende beräkningen av
det s.k. balanstalet.
Slutligen föreslås ändringar i bestämmelserna om
garantipension för personer födda 1937 eller
tidigare. Syftet med förslagen är att i någon mån
underlätta administrationen inför genomförandet vid
årsskiftet 2002/2003. Förslagen innebär att
försäkringskassan ges mer tid att samla in
nödvändiga uppgifter om t.ex. tjänstepension samt
att utländsk tjänstepension och pension enligt
utländsk lagstiftning endast skall samordnas med
garantipensionen om den är skattepliktig i Sverige.
Förslagen innebär också en viss utvidgad
uppgiftsskyldighet för de försäkrade.
Förslagen rörande underhållsstöd, bostadsbidrag
och vårdbidrag avses träda i kraft den 1 juli 2002.
Flertalet övriga ändringar föreslås träda i kraft
den 1 januari 2003.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Motionerna avstyrks.
I ärendet finns två reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Återbetalningsskyldighet avseende
underhållsstöd

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd och
avslår motion 2001/02:Sf25.
Reservation 1 (v)

2. BTP för boende i tvåbäddsrum

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf24 och
2001/02:Sf26.
Reservation 2 (m, c, fp)

3. Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
2. lag om ändring i lagen (2001:489) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,
3. lag om ändring i lagen (2002:000) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag,
5. lag om ändring i lagen (1997:297) om
försöksverksamhet med samtjänst vid
medborgarkontor,
6. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483),
7. lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension,
8. lag om ändring i lagen (2001:492) om ändring i
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,
9. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig
ålderspensionsavgift,
10. lag om ändring i lagen (1998:702) om
garantipension,
11. lag om ändring i lagen (2000:798) om ändring
i lagen (1998:702) om garantipension,
12. lag om ändring i lagen (2001:767) om ändring
i lagen (2000:798) om ändring i lagen (1998:702)
om garantipension,
13. lag om ändring i lagen (1998:703) om
handikappersättning och vårdbidrag,
14. lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229),
15. lag om ändring i lagen (2000:461) om
efterlevandepension och efterlevandestöd till
barn,
16. lag om ändring i lagen (2002:000) om ändring
i lagen (2000:461) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till barn,
17. lag om ändring i lagen (2000:981) om
fördelning av socialavgifter,
18. lag om ändring i lagen (2001:761) om
bostadstillägg till pensionärer m.fl.,
19. lag om ändring i lagen (2002:000) om ändring
i lagen (2001:761) om bostadstillägg till
pensionärer m.fl.,
20. lag om ändring i lagen (2001:1227) om
självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Stockholm den 23 april 2002

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit
Andnor (s), Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m),
Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann (v), Mariann
Ytterberg (s), Göran Lindblad (m), Lennart Klockare
(s), Ronny Olander (s), Sven-Erik Sjöstrand (v),
Fanny Rizell (kd), Cecilia Magnusson (m), Kerstin-
Maria Stalin (mp), Birgitta Carlsson (c), Margareta
Cederfelt (m), Göte Wahlström (s) och Désirée
Pethrus Engström (kd).

2001/02

SfU17

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens
proposition 2001/02:119 Vissa
socialförsäkringsfrågor m.m., vari föreslås att
riksdagen antar förslag till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring m.fl. andra lagar.
Regeringens lagförslag återfinns i bilaga 2.

I betänkandet behandlas också tre motioner som väckts med
anledning av propositionen. Motionsförslagen återges
i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Återbetalningsskyldighet av
underhållsstöd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
att en fader helt eller delvis skall kunna
medges eftergift av statens fordran på
återbetalning av underhållsstöd om
återbetalningsskyldighet har beslutats för
tid före den dag då hans faderskap
fastställdes.
Riksdagen bör vidare bifalla förslaget om
att den bidragsskyldiges inkomst skall
beräknas med utgångspunkt från det
taxeringsbeslut som fattats närmast före
februari månad det år
återbetalningsskyldigheten avser.
Riksdagen bör avstyrka motionsyrkanden om
en s.k. pappamånad när faderskap fastställs
eller ändras sent i ett barns liv och om att
beräkna återbetalningsskyldighet av
underhållsstöd utifrån aktuell inkomst.
Jämför reservation nr 1 (v).

Gällande bestämmelser

En förälder som inte varaktigt bor tillsammans med
sitt barn skall som regel betala underhållsbidrag
till barnet. Underhållsbidrag fastställs genom dom
eller avtal. Underhållsbidrag får inte fastställas
för längre tid tillbaka än tre år före den dag då
talan väcktes, om inte den bidragsskyldige medger
det.

Ett barn har enligt lagen (1996:1030) om
underhållsstöd rätt till underhållsstöd om föräldern
inte i rätt ordning betalar underhåll.
Underhållsstöd kan utges med högst 1 173 kr i
månaden. Den bidragsskyldige skall då återbetala ett
belopp till staten som helt eller delvis motsvarar
underhållsstödet. När underhållsstöd sökts skall
försäkringskassan omedelbart sända meddelande härom
till den bidragsskyldige. Återbetalningsskyldighet
får aldrig beslutas för längre tid tillbaka än tre
år före den dag då meddelandet sändes till den
bidragsskyldige.
Försäkringskassan kan helt eller delvis efterge
statens fordran avseende återbetalningsskyldighet om
det finns synnerliga skäl med hänsyn till den
bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska
förhållanden. Har underhållsstöd lämnats för ett
barn, och pågår det ett mål om fastställande av
faderskap till barnet, kan försäkringskassan besluta
att den man som är instämd i målet åläggs
återbetalningsskyldighet. Återbetalningsskyldighet
får emellertid åläggas bara om det finns sannolika
skäl för att mannen är far till barnet. Är flera män
instämda i målet får beslut om
återbetalningsskyldighet inte meddelas.

Propositionen

Enligt nu gällande bestämmelser kan en man åläggas
att betala tillbaka underhållsstöd till staten som
utgetts för ett barn för tid när mannen varken hade
kännedom om barnet eller om att han kunde vara far
till det. För att undvika stora retroaktiva skulder
har försäkringskassan möjlighet att besluta om
återbetalningsskyldighet trots att faderskapet inte
är fastställt. Om en man har ålagts att betala
tillbaka underhållsstöd för tid då han var omedveten
om sitt faderskap finns inget utrymme för eftergift
om det inte finns synnerliga skäl av personlig eller
ekonomisk art som gör att han kan få eftergift.

Huvudprincipen är att föräldrar har
försörjningsansvar för sina barn och att
försörjningen av barn skall vara en högt prioriterad
utgift för föräldrarna. Enligt regeringens
uppfattning bör dock möjligheten till eftergift
vidgas så att den även omfattar situationer då en
man har förpliktats att återbetala underhållsstöd
till staten avseende tid då han var omedveten om
sitt faderskap. Avsikten är dock att
eftergiftsregeln även fortsättningsvis skall
tillämpas med återhållsamhet. Eftergift bör även i
dessa fall endast komma i fråga om det finns synner-
liga skäl. Har faderskapets fastställande försenats
på grund av att fadern har hållit sig undan eller på
annat sätt försvårat eller förhalat fastställandet
bör eftergift inte komma i fråga.
Återbetalningsskyldighet vad gäller underhållsstöd
skall beräknas i enlighet med det senast fattade
taxeringsbeslutet. Varje taxeringsår skall
skattemyndigheten fatta taxeringsbeslut före
utgången av november månad. När ett nytt
taxeringsbeslut föreligger skall
återbetalningsbeloppet omprövas och en ändring av
återbetalningsskyldigheten skall gälla fr.o.m.
februari året efter taxeringsåret. Enligt nuvarande
regler kan en förälder, som är återbetalningsskyldig
för två barn, åläggas att återbetala olika belopp
för de två barnen trots att återbetalningen avser
samma månad. Detta beror på att underhållsstöd
fastställs vid skilda tidpunkter och på grundval av
olika taxeringsbeslut. För att en beräkning av
återbetalningsskyldigheten för de båda barnen skall
baseras på samma taxeringsbeslut föreslår regeringen
att det taxeringsbeslut som fattats närmast före
februari månad det år återbetalningsskyldigheten
avser skall läggas till grund för
återbetalningsskyldigheten.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli
2002.

Motionen

Claes Stockhaus m.fl. (v) begär i motion Sf25
yrkande 1 ett tillkännagivande om behovet av en
pappamånad när faderskap fastställs eller ändras
sent i ett barns liv. Motionärerna anser att en
sådan behövs för att pappan skall kunna etablera en
god kontakt med sitt barn.

I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om förslag
på omedelbara förändringar av inkomstbegreppet så
att samma regler tillämpas för fastställande av
återbetalningsskyldighet av underhållsstöd som vid
återbetalning av studiestöd. Enligt motionärerna bör
man utgå från aktuell inkomst om den bidragsskyldige
har fått väsentligt lägre inkomst jämfört med den
inkomst efter vilken återbetalningsbeloppet
beräknats.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening kommer få personer att vara
berörda av regeringens förslag om eftergift av
underhållsstöd. Det betyder dock inte att förslaget
är oväsentlig. Tvärtom anser utskottet att det är en
välkommen förändring som kommer att ha stor
betydelse i det enskilda fallet. Förslaget är
positivt även i den meningen att det torde vara
svårt att få förståelse för en regel som innebär att
en fader kan åläggas att återbetala underhållsstöd
för ett barn innan han ens är medveten om barnets
existens. Utskottet tillstyrker således regeringens
förslag om att införa en möjlighet till eftergift av
återbetalningsskyldigheten även i dessa fall.

När det gäller frågan om behovet av en s.k.
pappamånad för dessa fall konstaterar utskottet att
föräldrapenning sedan den 1 januari 2002 utges med
480 dagar för varje barn. För barn födda före denna
tidpunkt är antalet dagar alltjämt 450. En förälder
som ensam har vårdnaden om barnet har själv rätt att
uppbära föräldrapenning för samtliga dagar. När båda
föräldrarna är vårdnadshavare har de rätt till
hälften var av det totala antalet dagar. En förälder
kan överlåta rätten till föräldrapenning till den
andre föräldern med undantag av 30 dagar med belopp
motsvarande förälderns sjukpenning. För barn födda
fr.o.m. den 1 januari 2002 tillkommer ytterligare en
mamma-/pappamånad, dvs. totalt 60 icke överlåtbara
dagar.
I de fall faderskapet fastställs eller ändras
sent i barnets liv är det enligt utskottets
mening viktigt att fadern ges möjlighet att
etablera en god kontakt med sitt barn. I dessa
fall är risken stor för att flertalet dagar redan
har utnyttjats av modern. Utskottet är dock inte
berett att tillstyrka ytterligare
föräldrapenningdagar för denna situation.
Utskottet ifrågasätter också om det är rimligt
att särskilja det fall att en fader är omedveten
om att han är far till ett barn från den
situation att fadern är medveten om att han
skulle kunna vara far till barnet men
fastställandet av faderskapet av någon anledning
ändå blivit fördröjt. Utskottet avstyrker med det
anförda motion Sf25 yrkande 1.
Vad därefter gäller frågan om att tillämpa samma
regler för fastställande av återbetalningsskyldighet
av underhållsstöd som vid återbetalning av
studiestöd har utskottet i sitt av riksdagen
godkända betänkande 1997/98:SfU1 (s. 102) behandlat
ett liknande yrkande. Utskottet framhöll att
införande av bestämmelser i underhållsstödet som
bygger på principer som återfinns i
studiemedelssystemet i många fall skulle få till
följd att de som hårt drabbats av inkomstminskningar
skulle kunna få återbetalningsskyldigheten
fastställd till ett belopp som i större utsträckning
motsvarar deras betalningsförmåga. Ett sådant system
skulle också minimera risken för att långsiktiga
skulder byggs upp. Enligt utskottet borde regeringen
återkomma till riksdagen med förslag i berört
avseende, och detta gav riksdagen som sin mening
regeringen till känna.
I budgetpropositionen för 1999 (utgiftsområde 12,
s. 25-26) förklarade regeringen att det av riksdagen
föreslagna systemet hade ett antal svagheter, bl.a.
tröskeleffekter, och att nackdelarna med förslaget
övervägde fördelarna. Regeringen ansåg därför att
några genomgripande ändringar då inte borde göras i
underhållsstödssystemet.
I betänkande 1998/99:SfU1 (s. 84) vidhöll
utskottet att de då gällande reglerna för att
fastställa återbetalningsskyldighet var
problematiska eftersom de kan leda till ekonomiska
svårigheter för personer som får sina inkomster
påtagligt minskade, t.ex. i samband med
arbetslöshet. Utskottet ansåg därför att det i vissa
lägen bör finnas en möjlighet att få
återbetalningsskyldigheten fastställd till ett
belopp som i större utsträckning motsvarar den
faktiska betalningsförmågan. Även om lämpligheten av
att införa den s.k. CSN-modellen i
underhållsstödssystemet kunde ifrågasättas utgick
utskottet från att regeringen i sitt fortsatta
analys- och utvärderingsarbete skulle undersöka
olika tänkbara lösningar i syfte att komma till
rätta med problemet och snarast återkomma till
riksdagen med förslag till ändring av reglerna för
återbetalning av underhållsstöd.
Utskottet anser alltjämt att
underhållsstödssystemet har brister i den meningen
att reglerna för återbetalningsskyldighet inte är
helt anpassade till situationer av påtagliga
inkomstminskningar, t.ex. i form av perioder med
arbetslöshet. Den gällande metoden innebär att
återbetalningsbeloppet anpassas till ändrade
inkomstnivåer. När återbetalningsbeloppet fastställs
hänför sig dock inkomsterna till förhållanden som
gällde cirka två år tidigare eftersom fastställandet
grundar sig på den senaste taxeringen. Metoden kan
innebära att den som efter aktuellt inkomstår fått
väsentligt minskade inkomster på grund av exempelvis
arbetslöshet kan få svårigheter att betala
fastställt återbetalningsbelopp. I en sådan
situation kan visserligen anstånd beviljas, men
skulden ackumuleras och dessutom tas ränta ut på
beloppet. Situationen har dock förbättrats något
genom att grundavdraget vid beräkning av en
bidragsskyldig förälders återbetalningsgrundande
inkomst höjts från 24 000 kr till 72 000 kr. Sedan
den 1 februari 2000 beräknas
återbetalningsskyldigheten således som en viss
procent av den taxerade inkomsten efter ett avdrag
på 72 000 kr. Procentsatsen varierar med det antal
barn som den bidragsskyldige är underhållsskyldig
för, dock högst 1 173 kr per barn och månad.
Vidare har en särskild utredare nyligen fått i
uppdrag att göra en översyn av lagen om
underhållsstöd (dir. 2002:39). I uppdraget ingår
bl.a. att pröva om stödet och
återbetalningsskyldigheten bör anpassas eller
differentieras efter olika familjeförhållanden och
pröva återbetalningskraven för bidragsskyldiga
föräldrar, särskilt för sådana med många barn.
Vidare skall utredaren se över de nuvarande reglerna
för anstånd och eftergift. Uppdraget skall redovisas
senast den 31 mars 2003.
Mot bakgrund av vad som nu anförts anser utskottet
att det för närvarande inte finns skäl för riksdagen
att vidta någon åtgärd i frågan. Utskottet avstyrker
därmed motion Sf25 yrkande 2.
Utskottet har inte något att erinra mot
regeringens förslag om vilket taxer-ingsbeslut som
skall ligga till grund för beräkning av
återbetalning av underhållsstöd och tillstyrker
därför förslaget.

Bostadsbidrag - bevisbördan för om
bidragstagaren är ensamstående eller
inte

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
att en man och en kvinna som är gifta med
varandra eller därmed likställda skall anses
bo tillsammans om inte den av dem som ansöker
om bostadsbidrag eller som bostadsbidrag
betalas ut till visar annat.

Propositionen

Enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall en
man och en kvinna som är gifta med varandra anses
leva tillsammans om det inte styrks att de lever
åtskilda. Om inte skäl visas för annat skall med
makar jämställas man och kvinna som utan att vara
gifta med varandra lever tillsammans och som har
eller har haft gemensamt barn eller är folkbokförda
på samma adress.

I lagen om underhållsstöd föreskrivs att det i
motsvarande situationer är den som begär
underhållsstöd eller den som underhållsstöd betalas
ut till som har bevisbördan för att han eller hon
inte bor tillsammans med den andra föräldern.
Det förekommer således olikheter i regelverken för
bostadsbidrag respektive underhållstöd när det
gäller vem som har bevisbördan för om den sökande
eller den som uppbär bidraget respektive
underhållsstödet är ensamstående eller inte.
Eftersom det är vanligt att den som uppbär
underhållsstöd också uppbär bostadsbidrag kan
olikheterna få till följd att en person anses som
ensamstående enligt det ena regelverket och
sammanboende enligt det andra. Mot bakgrund härav
föreslår regeringen att en gift person som ansöker
om bostadsbidrag eller som bidrag betalas ut till
skall ha bevisbördan för att han eller hon inte bor
tillsammans med maken eller makan. De som lever
tillsammans utan att vara gifta likställs enligt
nuvarande regler med gifta personer om de har eller
har haft barn tillsammans eller om de är
folkbokförda på samma adress. Därmed blir nämnda
bevisbörderegel tillämplig även i dessa situationer.
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2002.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att erinra
mot regeringens förslag och
tillstyrker det därför.
Bostadstillägg till pensionärer
m.fl.

Samordning av bostadstillägg med bostadsbidrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
att vid fastställande av bostadskostnad för
rätt till bostadstillägg (BTP) enligt de
regler som gäller fr.o.m. 2003 skall avdrag
göras med preliminärt bostadsbidrag.
Riksdagen bör vidare bifalla regeringens
förslag om att
- förmögenheten vid beräkning av BTP fr.o.m.
2003 skall beräknas per den 31 december året
före det år som ansökan lämnas och
- bostadskostnad för makar skall avse
makarnas gemensamma bostadskostnad, inklusive
hänsyn till hemmavarande barns del av bo-
stadskostnaden.

Propositionen

Enligt nu gällande lag (1994:308) om bostadstillägg
till pensionärer (BTP) samordnas BTP med
bostadsbidrag till barnfamiljer. Samordningen görs
så att den bostadskostnad som skall ligga till grund
för BTP minskas med det bostadsbidrag som betalas
ut. I och med ålderspensionsreformen har BTP
reformerats, och den nya lagen (2001:761) om
bostadstillägg till pensionärer m.fl. träder i kraft
den 1 januari 2003. I regeringens proposition
2000/01:140 med förslag om reformerade regler för
BTP anfördes att bostadsstöden även fortsättningsvis
bör samordnas men att samordningen principiellt
borde vara den omvända, dvs. att bostadsbidraget
samordnas med BTP. Regeringen gjorde bedömningen att
konsekvenserna av en sådan samordning borde utredas
och lämnade därför inget förslag om samordning av
bostadsstöden. Riksförsäkringsverket (RFV), som fick
i uppdrag att lämna förslag till regler för en
samordning av bostadsbidrag med BTP, har därefter
lämnat förslag bl.a. till en omvänd samordning.
Förslaget medför enligt regeringen vissa
omfördelningar men också ökade försäkringskostnader
på 24 miljoner kronor. Regeringen anser att värdet
av en omvänd samordning inte uppväger de ökade
kostnaderna och föreslår därför att den samordning
som gäller i dag även skall gälla i det reformerade
systemet.

Förmögenhet över en viss gräns påverkar BTP.
Enligt de regler som gäller fr.o.m. den 1 januari
2003 skall förmögenheten beräknas till det värde som
gällde den 31 december året före det år som BTP
avser. Syftet är att det är den senast avstämda
uppgiften som skall användas när BTP beräknas.
Eftersom BTP enligt de nya reglerna kan beviljas för
en period på ett år eller mer kommer ett beslut ofta
att sträcka sig över ett årsskifte. En strikt ti-
llämpning av bestämmelsen skulle därför bli att BTP
i många fall skulle behöva omprövas vid varje
årsskifte trots att beslutet avser en längre period.
En sådan tillämpning skulle motverka syftet med de
tidsbegränsade besluten och komplicera hanteringen.
Regeringen föreslår därför att bestämmelsen ändras
så att förmögenheten beräknas till det värde som
gällde den 31 december året före det år som ansökan
lämnas. En motsvarande ändring föreslås vad gäller
beräkning av kapital.
Enligt nu gällande regler skall BTP svara för del
av pensionärens bostadskostnad och lämnas endast för
den bostad i vilken pensionären har sitt
huvudsakliga boende (permanentbostaden). Sedan den 1
januari 2002 gäller att även hemmavarande barns
andel av bostadskostnaden medräknas vid beräkningen
av bostadskostnad under förutsättning att barnet
inte har fyllt 20 år och inte är självförsörjande.
Detsamma skall gälla så länge barnet får förlängt
barnbidrag eller studiehjälp (prop. 2001/02:1, bet.
2001/02:SfU1 och rskr. 2001/02:84). Före den 1
januari 2002 gällde enligt RFV:s föreskrifter (RFFS
1998:9) om beräkning av bostadskostnad en 18-
årsgräns.
Genom förslag i proposition 2001/02:84
Anpassningar med anledning av övergången till
reformerade regler för ålderspension föreslås att en
motsvarande regel införs fr.o.m. den 1 januari 2003
i den nya lagen om BTP. I den nu aktuella
propositionen föreslås ett förtydligande av nyss
nämnda regel så att beräkningen av bostadskostnad
för makar skall avse makarnas gemensamma
bostadskostnad, inklusive hänsyn till hemmavarande
barns del av bostadskostnad. Vardera makens
bostadskostnad bestäms sedan till hälften av deras
gemensamma bostadskostnad.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
2003.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har nyligen tillstyrkt regeringens förslag
i proposition 2001/02:84 om hemmavarande barns andel
av bostadskostnaden vid beräkning av BTP
(2001/02:SfU12). Utskottet har inte något att
invända mot regeringens nu aktuella förslag.
Förslaget tillstyrks därmed.

Bostadstillägg för boende i tvåbäddsrum

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att
BTP inte skall kunna lämnas för boende i
tvåbäddsrum. Jämför reservation nr 2 (m, c
och fp).

Propositionen

Enligt såväl nuvarande bestämmelser som enligt de
bestämmelser som träder i kraft den 1 januari 2003
gäller för bostad i särskild boendeform att BTP
endast lämnas för boende i lägenhet eller för boende
i en- och tvåbäddsrum. I proposition 2000/01:140 med
förslag om reformerade regler för BTP anförde
regeringen att frågan om rätt till BTP för boende i
tvåbäddsrum principiellt kan ifrågasättas men att
frågan behövde beredas ytterligare. Regeringen avsåg
att återkomma under våren 2002.

Principiellt gäller fortfarande enligt regeringen
att det är tveksamt om boende i tvåbäddsrum är ett
sådant boende som bör berättiga till BTP. Regeringen
anser emellertid att det alltjämt finns skäl för att
lämna BTP för boende i tvåbäddsrum eftersom alla
inte önskar eget rum. Det är t.ex. rimligt att två
makar som delar rum bör få BTP, dvs. omvänt vore det
orimligt om makarna var tvungna att bo i var sitt
enkelrum för att få BTP. Även andra personer kan
vilja dela rum. Det kan t.ex. vara två syskon eller
personer som i ett visst skede helt enkelt inte vill
vara ensamma. Sammanfattningsvis är det enligt
regeringen rimligt att BTP skall kunna lämnas för
boende i tvåbäddsrum åtminstone när båda har valt
detta. En sådan avgränsning i reglerna är dock
tveksam, eftersom det fria valet kan kännas
påtvingat särskilt som "ett fritt val" innebär en
ekonomisk vinst för pensionären. Regeringen gör
därför bedömningen att BTP även fortsättningsvis bör
kunna lämnas för boende i tvåbäddsrum.

Motionerna

Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf26 ett
tillkännagivande om BTP och tvåbäddsrum i särskilt
boende. Enligt motionärerna är principen att
jämställa boende i tvåbäddsrum med egen lägenhet
inte hållbar. Med en sådan ordning riskerar BTP att
bli ett kommunalt bidrag och inte ett grundskydd för
pensionärer. Detta kan i sin tur leda till att
mindre lämpliga vårdmiljöer permanentas.

I motion Sf24 av Bo Könberg m.fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande om skärpta regler för BTP såvitt
gäller icke frivilligt boende i tvåbäddsrum i
särskilda boendeformer för äldre. De som inte vill
bo tillsammans med andra skall enligt motionärerna
inte tvingas att göra det. Det bör därför sättas en
tydlig gräns för hur länge BTP skall kunna lämnas
för sådant boende. En sådan tidsgräns bör sättas
till den 1 januari 2005 för att ge kommunerna en
signal om att de måste se till att alla äldre i
särskilda boendeformer som vill får eget rum.

Utskottets ställningstagande

I betänkande 1993/94:SfU16 (s. 8-9) ifrågasatte
utskottet om boende i tvåbäddsrum i andra fall än
när det rör sig om två makar eller andra närstående
som själva valt att dela rum kan betraktas som ett
eget boende. Utskottet ansåg att regeringen borde
överväga vilka krav som bör ställas för att boende i
särskilda boendeformer skall berättiga till BTP, och
detta gav riksdagen som sin mening regeringen till
känna. I proposition 2000/01:140 anförde regeringen
(s. 56) att frågan skulle övervägas i samband med
beredningen av betänkandet Pension på institution
(SOU 2000:112). Utskottet godtog i sitt av riksdagen
godkända betänkande 2001/02:SfU3 (s. 20) regeringens
förslag om reformerade regler för BTP, inklusive
förslaget om att BTP kan lämnas för boende i
tvåbäddsrum, men förutsatte att regeringen i den
fortsatta beredningen skulle beakta vad utskottet
tidigare hade anfört i frågan.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att
det måste finnas möjlighet att få BTP för boende i
tvåbäddsrum under förutsättning att de boende själva
valt det. Däremot är det i princip inte rimligt att
BTP lämnas för ofrivilligt sådant boende. Att införa
en regel som ger rätt till BTP vid frivilligt boende
i tvåbäddsrum men inte annars är emellertid inte är
någon framkomlig väg. Så länge boende i tvåbäddsrum
existerar torde en sådan regel leda till att även
personer som inte valt denna form av boende kommer
att hävda motsatsen för att komma i åtnjutande av
BTP. Emellertid utgör det förhållandet att det
fortfarande förekommer ofrivilligt boende i
tvåbäddsrum det stora problemet. Oavsett om reglerna
för BTP ger felaktiga signaler till kommunerna eller
ej kan detta problem inte angripas på annat sätt än
genom att antalet tvåbäddsrum i särskilt boende
minskar. Som framgår av propositionen sker också en
stadig minskning av antalet pensionärer med boende i
tvåbäddsrum genom ny- och ombyggnad av
äldrebostäder. Antalet pensionärer som får BTP för
boende i tvåbäddsrum är för närvarande 1 266.
Antalet har sedan 1995 minskat eftersom tvåbädds-
och flerbäddsrum successivt minskar i antal.
För att råda bot på problemet med ofrivilligt
boende i tvåbäddsrum är det enligt utskottets mening
viktigt med en fortsatt satsning på enbäddsrum i
särskilt boende. Utskottet förutsätter att
kommunerna fortsätter att verka för en minskning av
antalet tvåbäddsrum till förmån för enbäddsrum. Om
så inte sker kan frågan om reglerna för BTP behöva
aktualiseras på nytt. Med detta avstyrker utskottet
motionerna Sf26 och Sf24.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens övriga
förslag.

Propositionen

I propositionen lämnas, utöver tidigare redovisade
förslag, ett flertal andra förslag vilka i huvudsak
redovisas nedan.

Avskaffande av det särskilda grundavdraget

Det särskilda grundavdraget för folkpensionärer
avskaffas fr.o.m. den 1 januari 2003. Bestämmelserna
som gäller fr.o.m. den 1 januari 2003 skall til-
lämpas även på retroaktiva pensionsutbetalningar som
hänför sig till tid före 2003.

Fastställande av balanstalet m.m.

Beräkningen av balanstal skall basera sig på de
förhållanden som råder fr.o.m. 2003.

Som en följd av att medel som Premiepensionsmyn-
digheten (PPM) till-fälligt förvaltar fr.o.m. den
1 juli 2002 får placeras på annat sätt än vad som nu
gäller görs följdändringar i lagen (1998:676) om
statlig ålderspensionsavgift och lagen (2000:981) om
fördelning av socialavgifter.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli
2002.

Vissa bestämmelser angående beräkning av
garantipension för personer födda 1937 eller
tidigare

Vissa utländska pensioner samt utländsk
tjänstepension som är skattepliktiga i Sverige skall
ingå i underlaget för beräkning av garantipension
fr.o.m. 2003 för personer som är födda 1937 eller
tidigare. Vidare skall för personer som bor
utomlands pension ingå i underlaget om den är
skattepliktig enligt lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta.

För personer födda 1936 skall det belopp som
betalades ut i tjänstepension och vissa utländska
pensioner för december 2001 ingå i underlaget för
beräkning av garantipension för 2003, sedan beloppet
räknats upp till ett årsbelopp. För personer som är
födda 1937 skall motsvarande belopp som betalades ut
för 65-årsmånaden ingå i underlaget, sedan det
räknats upp till ett årsbelopp.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
2003.

Utvidgad uppgiftsskyldighet vid garantipension

Den som uppbär vissa utländska pensioner eller
livränta enligt utländsk yrkesskadelagstiftning
skall vara skyldig att lämna uppgift om ersätt-
ningens storlek samt namn och adress på
utbetalaren till försäkringskassan. För den som
är född 1937 eller tidigare och vid utgången av
2002 uppbär folkpension i form av ålderspension
skall sådana uppgifter liksom uppgift om
tjänstepension lämnas på begäran. Ändringarna
föreslås träda i kraft såvitt gäller uppgift om
pension och livränta enligt utländsk
lagstiftning den 1 december 2002 och i övrigt
den 1 januari 2003.
Vårdbidrag till särskilt förordnad
vårdnadshavare

Vårdnadshavare som inte är föräldrar skall lik-
ställas med föräldrar när det gäller rätten till
vårdbidrag. Ändringen föreslås träda i kraft den 1
juli 2002.

Vissa frågor om sjuk- och aktivitetsersättning

För rätt till sjuk- och aktivitetsersättning skall
krävas att den försäkrade var försäkrad vid
försäkringsfallet. Detta krav skall dock inte gälla
för försäkrade för vilka försäkringsfallet inträffat
före det år de fyllde 18 år.

För en försäkrad som före utgången av 2002 har
folkpension i form av förtidspension i förhållande
till det antal år för vilka pensionspoäng för
tilläggspension tillgodoräknats skall försäkringstid
för garantiersättning beräknas med samma kvotdel av
40 års försäkringstid som svarar mot den kvotdel av
30 års tillgodoräknade pensionspoäng som
folkpensionen beräknats på.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1
januari 2003.
Administration

Försäkringskassornas årsredovisning, delårsrapport
och underlag till budgetunderlag skall beslutas av
styrelsen, och delårsrapporten skall undertecknas av
ordföranden och direktören. Den eller de
försäkringskassor som regeringen bestämmer skall
tillsammans med sjukvårdshuvudman få bedriva projekt
som gäller viss medicinsk verksamhet och därmed
sammanhängande forskning i enlighet med vad
regeringen bestämmer. Ändringarna föreslås såvitt
avser årsredovisning m.m. träda i kraft den 1
januari 2003 och i övrigt den 1 juli 2002.

Följdändringar m.m.

Följdändringar görs i vissa lagar med anledning av
reformeringen av pensionssystemen. Därutöver görs
rättelser av enklare art i vissa lagar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att invända mot
regeringens nu redovisade förslag. Förslagen
tillstyrks därmed. Det kan därvid konstateras att
riksdagen redan har beslutat att det särskilda
grundavdraget för personer födda 1937 eller
tidigare skall upphöra att gälla fr.o.m. den 1
januari 2003 (prop. 1999/2000:127, bet.
2000/01:SfU3, rskr. 2000/01:10).

Ekonomiska konsekvenser

Propositionens förslag är enligt regeringen till
övervägande del marginella justeringar utan
ekonomiska konsekvenser. I två fall medför dock
förslagen ekonomiska konsekvenser.

Det ena är förslaget att utvidga möjligheten till
eftergift av statens fordran avseende återbetalning
av underhållsstöd om återbetalningsskyldighet har
beslutats för tid före den dag som faderskapet
fastställdes. Statens utgifter för anslaget beräknas
öka med 25 000 kr 2002 och därefter med 50 000 kr
per år. Regeringen bedömer att utgiftsökningen ryms
inom nuvarande anslag för underhållsstöd.
Även förslaget att särskild vårdnadshavare skall
likställas med förälder vid bedömning av rätt till
vårdbidrag beräknas ge ekonomiska konsekvenser.
Regeringen gör bedömningen att förslaget medför en
ökad belastning på anslaget för vårdbidrag på
cirka 2 miljoner kronor per år. Utgiftsökningen ryms
dock inom nuvarande ekonomiska ramar.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.

1. Återbetalningsskyldighet avseende
underhållsstöd (punkt 1)

av Ulla Hoffmann och Sven-Erik Sjöstrand (båda
v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag
(1996:1030) om underhållsstöd och tillkännager för
regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 1. Därmed bifaller riksdagen
propositionen i denna del och motion 2001/02:Sf25.

Ställningstagande

Vad först gäller de fall där faderskapet fastställs
eller ändras sent i ett barns liv anser vi att den
"nyblivne" fadern bör få rätt till föräldrapenning i
form av en pappamånad. Det är viktigt att barnet ges
en ovillkorlig rätt till bästa möjliga start med den
"nya" pappan samtidigt som pappan får möjlighet att
etablera en god kontakt med sitt barn.

Vad därefter gäller den inkomst som läggs till
grund för fastställande av återbetalningsskyldighet
avseende underhållsstöd konstaterar vi att nuvarande
regler innebär att återbetalningsbeloppet grundar
sig på den senaste taxeringen, dvs. på förhållanden
som gällde två år tidigare. Det är emellertid inte
ovanligt att personer som blir arbetslösa får sin
årsinkomst reducerad med minst 20 % om de börjar
uppbära arbetslöshetsersättning i början av ett år.
Om den återbetalningsskyldige fått väsentligt lägre
inkomst än den inkomst efter vilken
återbetalningsbeloppet beräknats bör enligt vår
uppfattning den aktuella inkomsten användas, dvs.
samma regler som gäller i studiemedelssystemet bör
gälla även i underhållsstödsystemet. Med väsentligt
minskade inkomster menas enligt CSN:s regler en
minskning med mer än 15 % under betalningsåret
jämfört med senaste taxering. Regeringen bör med det
snaraste återkomma till riksdagen med förslag om
ändrade regler i nu berört avseende.
Vad nu framförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

2. BTP för boende i tvåbäddsrum (punkt 2)

av Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m), Göran
Lindblad (m), Cecilia Magnusson (m), Birgitta
Carlsson (c) och Margareta Cederfelt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 2. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2001/02:Sf24 och 2001/02:Sf26.

Ställningstagande

Det är enligt vår mening viktigt att de
pensionärer som önskar det får möjlighet till eget
rum även om de bor i en särskild boendeform för
äldre. Dessvärre förekommer det forfarande att äldre
människor i särskilda boendeformer bor tillsammans
med annan person trots att de hellre skulle vilja ha
ett eget rum. Det förhållandet att det 1994 var
brist på enkelrum, och att det vid införandet av det
statliga BTP fr.o.m. 1995 ansågs som orimligt att
neka BTP när något alternativ till tvåbäddsrum inte
fanns, kan inte tas till intäkt för att åtta år
senare ha kvar en principiellt mindre lämplig regel.
I praktiken innebär ett bibehållande av regeln att
statsmakterna ger berörda kommuner en signal om att
fortsatt ofrivilligt tvåbäddsboende dels kan
delfinansieras av staten med bidrag, dels är en
godtagbar boendeform. Detta är enligt vår
uppfattning oacceptabelt och kan leda till att BTP
blir ett kommunalt bidrag och inte ett grundskydd
för pensionärer. Det kan vidare leda till att mindre
lämpliga vårdmiljöer permanentas. Av nu anförda skäl
bör det sättas en tydlig gräns för hur länge BTP
skall kunna lämnas för icke frivilligt boende i
tvåbäddsrum. Det skulle ge en tydlig signal till de
kommuner som ännu har frågan om eget rum olöst. En
lämplig tidsgräns bör bestämmas till den 1 januari
2005. Det innebär att det påtvingade
"dubbelrumsboendet" i äldrevården försvinner senast
under 2004. Regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag till erforderlig ändring av BTP-
reglerna. Vad nu framförts bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:119 Vissa
socialförsäkringsfrågor m.m. har regeringen
(Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen antar
de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

2. lag om ändring i lagen (2001:489) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (2002:000) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag,

5. lag om ändring i lagen (1996:1030) om
underhållsstöd,

6. lag om ändring i lagen (1997:297) om
försöksverksamhet med samtjänst vid
medborgarkontor,

7. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483),

8. lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension,

9. lag om ändring i lagen (2001:492) om ändring i
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

10. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig
ålderspensionsavgift,

11. lag om ändring i lagen (1998:702) om
garantipension,

12. lag om ändring i lagen (2000:798) om ändring i
lagen (1998:702) om garantipension,

13. lag om ändring i lagen (2001:767) om ändring i
lagen (2000:798) om ändring i lagen (1998:702) om
garantipension,

14. lag om ändring i lagen (1998:703) om
handikappersättning och vårdbidrag,

15. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

16. lag om ändring i lagen (2000:461) om
efterlevandepension och efterlevandestöd till
barn,

17. lag om ändring i lagen (2002:000) om ändring i
lagen (2000:461) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till barn,

18. lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning
av socialavgifter,

19. lag om ändring i lagen (2001:761) om
bostadstillägg till pensionärer m.fl.,

20. lag om ändring i lagen (2002:000) om ändring i
lagen (2001:761) om bostadstillägg till
pensionärer m.fl. och

21. lag om ändring i lagen (2001:1227) om
självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Lagförslagen återfinns som bilaga 2.

Motioner

2001/02:Sf24 av Bo Könberg m.fl. (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om skärpta regler för
bostadstillägg, såvitt gäller icke frivilligt boende
i tvåbäddsrum i särskilda boendeformer för äldre.

2001/02:Sf25 av Claes Stockhaus m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
pappamånad när faderskap fastställs eller ändras
sent i ett barns liv.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att regeringen skall återkomma med förslag
på omedelbara förändringar av inkomstbegreppet
enligt vad i motionen anförs om att tillämpa samma
regler för fastställande av
återbetalningsskyldighet av underhållsstöd som vid
återbetalning av studiestöd.

2001/02:Sf26 av Margit Gennser m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om bostadstillägg för
pensionärer och tvåbäddsrum i särskilt boende.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag