Socialförsäkringsutskottets betänkande
2001/02:SFU12

Anpassningar med anledning av övergången tillreformerade regler för ålderspension


Sammanfattning

I   betänkandet   behandlar   utskottet  regeringens
proposition 2001/02:84 om anpassningar med anledning
av   övergången   till   reformerade    regler   för
ålderspension   jämte  en  motion  som  väckts   med
anledning av propositionen.  Dessutom  behandlas ett
antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden
2001, vilka avser pensionssystemet.

I propositionen föreslås att när pensionsgrundande
belopp  för barnår för åren 1960-1998 tillgodoräknas
skall en  särskilt förordnad vårdnadshavare, och den
som med socialnämnds  medgivande tagit emot ett barn
i syfte att adoptera det,  likställas  med förälder.
Pensionsgrundande  belopp  för  barnår  skall   även
tillgodoräknas en adoptivförälder för högst fyra  år
för varje barn som har fyllt högst tio år.
Vidare föreslås att den nuvarande nedre gränsen på
16 år  för  rätt  till pensionsgrundande inkomst tas
bort fr.o.m. intjänandeåret 1999.
För garantipension  för  personer födda 1937 eller
tidigare föreslås vissa förändringar  av  hur  denna
skall beräknas. De nya beräkningsreglerna är en  an-
passning  till  förändrade  regler för det särskilda
grundavdraget.
I propositionen föreslås även att särskilda regler
införs   för   beräkning   av  garantipension   till
efterlevandepension     när    efterlevandepensionen
betalas ut avkortad. Därutöver  föreslås  ett  antal
kompletteringar  och  justeringar  av de tidigare av
riksdagen beslutade reglerna om efterlevandepension.
Samtidigt  med övergången till reformerade  regler
för   ålderspension    ersätts   förtidspension   av
sjukersättning  och aktivitetsersättning.  Även  för
dessa förmåner föreslås några ändringar.
För barntillägg  till  förtidspension föreslås att
reglerna i princip behålls  oförändrade  även  efter
2002 för försäkrad som uppbär sjukersättning och för
efterlevandestöd  till  barn föreslås att detta inte
skall vara skattepliktigt.
Det  föreslås även anpassningar,  justeringar  och
följdändringar i ett antal lagar.
Flertalet  bestämmelser föreslås träda i kraft den
1 januari 2003.
Utskottet tillstyrker  propositionens  förslag med
ändringar  dels  i  fråga  om vissa ikraftträdanden,
dels  med  anledning  av att riksdagen  nyligen  har
beslutat om ett tillägg  i ett av lagförslagen, dels
med  anledning  av  ett  förtydligande   i   ett  av
lagförslagen.     Ett     lagförslag    kommer    av
samordningsskäl att behandlas  av  utskottet  i  ett
senare betänkande.
Utskottet  avstyrker  bifall  till  motion som har
väckts med anledning av propositionen.
Utskottet  avstyrker  även  bifall  till  motioner
väckta  under  den  allmänna  motionstiden  avseende
pensionsålder,          delad          pensionsrätt,
premiepensionssystemet,        uppföljning        av
pensionssystemet,   kvinnors   pensionsförmåner  och
pension för vård av funktionshindrat barn.
I  ärendet  finns  åtta  reservationer   och   två
särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Komplicerad lagstiftning m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf22.

2.      Lagförslagen

   Riksdagen   antar   regeringens   förslag  i
proposition 2001/02:84 till
1.  lag  om ändring i lagen (1962:381) om  allmän
försäkring,
2. lag om ändring i lagen (2001:489) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,
3. lag om ändring i lagen (2000:799) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
5.  lag  om   ändring   i   lagen   (1982:80)  om
anställningsskydd,
6.   lag  om  ändring  i  lagen  (1988:1465)   om
ersättning och ledighet för närståendevård,
7.  lag   om   ändring   i  lagen  (1989:225)  om
ersättning till smittbärare,
8. lag om ändring i lagen  (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
9. lag om ändring i lagen (1993:387)  om stöd och
service till vissa funktionshindrade,
10. lag om ändring i lagen (2001:762) om  ändring
i  lagen (2000:781) om ändring i lagen (1998:708)
om   upphävande    av    lagen    (1994:309)   om
hustrutillägg   i  vissa  fall  då  make   uppbär
folkpension,
11. lag om ändring  i lagen (2001:763) om ändring
i  lagen  (1998:708)  om   upphävande   av  lagen
(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall  då make
uppbär folkpension,
12.   lag  om  ändring  i  lagen  (1994:1065)  om
ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter,
13. lag  om  ändring i lagen (1996:304) om arvode
m.m.     till     Sveriges      företrädare     i
Europaparlamentet,
14.  lag  om  ändring  i  lagen  (1996:1030)   om
underhållsstöd,
15.   lag   om  ändring  i  lagen  (1997:238)  om
arbetslöshetsförsäkring,
16.  lag  om  ändring   i   lagen  (1998:674)  om
inkomstgrundad ålderspension  med  den  ändringen
att tidpunkten för ikraftträdandet av 12  kap.  9
§,       13  kap.  2  och  5  §§  och 14 kap. 7 §
bestäms till den 1 juni 2002,
17. lag om ändring i lagen (2001:492)  om ändring
i     lagen    (1998:674)    om    inkomstgrundad
ålderspension,
18.  lag   om   ändring  i  lagen  (1998:675)  om
införande av lagen  (1998:674)  om inkomstgrundad
ålderspension,
19.   lag  om  ändring  i  lagen  (1998:702)   om
garantipension med tillägg av ett fjärde stycke i
4  kap.   3   §  med  följande  lydelse:  Om  den
pensionssökande  enligt  2 §  lagen (2002:125) om
överföring av värdet av pensionsrättigheter  till
och  från  Europeiska  gemenskaperna har överfört
värdet   av   pensionsrätt  för   inkomstpension,
pensionsrätt för premiepension och värdet av rätt
till tilläggspension och om någon överföring från
gemenskaperna enligt  8 § samma lag därefter inte
har skett, skall garantipensionen beräknas som om
någon  överföring  till gemenskaperna  inte  hade
skett.,
20. lag om ändring i  lagen (2000:798) om ändring
i  lagen  (1998:702)  om garantipension  med  den
ändringen att tidpunkten  för  ikraftträdandet av
6 kap. 4-7 §§ bestäms till den 1 juni 2002,
21.   lag  om  ändring  i  lagen  (1998:703)   om
handikappersättning och vårdbidrag,
22.  lag   om  ändring  i  socialförsäkringslagen
(1999:799),
23.   lag   om   ändring   i   inkomstskattelagen
(1999:1229) med den  ändringen  att  11 kap. 40 §
andra   meningen   skall   ha  följande  lydelse.
Efterlevandelivränta skall inte  tas upp till den
del livräntan enligt 7 kap. 10 och 11 §§ lagen om
efterlevandepension  och  efterlevandestöd   till
barn  medfört  minskning av efterlevandestöd till
barn  och sådan del  av  barnpensionen  som  inte
skall tas upp.,
24.  lag   om   ändring  i  lagen  (2000:461)  om
efterlevandepension   och  efterlevandestöd  till
barn.,
25.  lag  om  ändring  i  lagen   (2000:462)   om
införande      av     lagen     (2000:461)     om
efterlevandepension   och  efterlevandestöd  till
barn,
26.   lag   om   ändring   i   socialavgiftslagen
(2000:980),
27.   lag  om  ändring  i  lagen  (2000:981)   om
fördelning av socialavgifter,
28.  lag   om   ändring  i  lagen  (2001:761)  om
bostadstillägg till pensionärer m.fl.

3.      Pensionsålder m.m.

Riksdagen  avslår   motionerna   2001/02:Sf242,
2001/02:Sf340 och
2001/02:Sf342.

4.      Uppföljning av pensionssystemet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf370.

5.      Kvinnors pensionsförmåner

Riksdagen  avslår motion 2001/02:Sf332  yrkande
1.
Reservation 1 (v)

6.      Pension för vård av
funktionshindrat barn

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf320.

7.      Delad pensionsrätt

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Sf393
yrkande   10,   2001/02:Sf402   yrkande   3   och
2001/02:A211 yrkande 20.
Reservation 2 (mp)

8.      Etiska fonder

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf297 och
2001/02:Sf344 yrkandena 3 och 4.
Reservation 3 (v)
Reservation 4 (mp)

9.      Ideella fonder

Riksdagen avslår  motionerna  2001/02:Sf289 och
2001/02:Sf332
yrkande 3.
Reservation 5 (v, mp)

10.     Realräntefond

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf332 yrkande 2.
Reservation 6 (v)

11.     Återplacering i Premiesparfonden

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sf332 yrkande
4 och 2001/02:Sf344 yrkande 1.
Reservation 7 (v, mp)

12.     Generationsfond inom
Premiesparfonden

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf332 yrkande 5.
Reservation 8 (v)

13.     Förvaltning av Premiesparfonden

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf344 yrkande 2.

Stockholm den 3 april 2002

På socialförsäkringsutskottets vägnar


Berit Andnor

Följande ledamöter har deltagit i  beslutet: Berit
Andnor (s), Margit Gennser (m), Maud Björnemalm (s),
Ulla  Hoffmann  (v),  Gustaf von Essen (m),  Mariann
Ytterberg (s), Göran Lindblad  (m), Lennart Klockare
(s), Ronny Olander (s), Fanny Rizell  (kd),  Cecilia
Magnusson  (m),  Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta
Carlsson  (c),  Mona  Berglund  Nilsson  (s),  Claes
Stockhaus (v), Magda  Ayoub  (kd)  och Johan Pehrson
(fp).
2001/02

SfU12


Redogörelse för ärendet



Den  1 januari  2001 trädde reformerade  regler  för
utbetalning av ålderspension  i  kraft. Till och med
utgången   av  2002  kommer  dock  ålderspension   i
huvudsak att  betalas  ut  enligt äldre regler. Från
och med den 1 januari 2003 gäller  de  nya  reglerna
fullt  ut,  och  all  ålderspension  kommer  då  att
betalas   ut   enligt  reformerade  regler.  De  nya
reglerna ger omfattande  effekter  på  regelsystemen
för       efterlevandepension,       förtidspension,
bostadstillägg och andra regelsystem som  är  knutna
till  reglerna  för ålderspension. Även dessa system
har reformerats och  de nya reglerna gäller även här
fr.o.m. den 1 januari 2003.

I propositionen föreslås  ett  antal  anpassningar
och   kompletteringar.   Därutöver   föreslås  vissa
justeringar  och  förtydliganden  i redan  beslutade
regler.
Förslaget  till lag om ändring i lagen  (1974:203)
om kriminalvård  i  anstalt  (lagförslag 2.4) kommer
att    behandlas    av    utskottet   i   betänkande
2001/02:SfU16.
Regeringens lagförslag i övrigt återfinns i bilaga
2.
Utskottet  behandlar  en  motion  som  väckts  med
anledning av propositionen.
Därtill behandlar utskottet ett antal motioner som
väckts under den allmänna motionstiden och som avser
pensionssystemet.
Motionerna redovisas i bilaga 1.

Utskottets överväganden


Anpassningar med anledning av
övergången till reformerade regler
för ålderspension

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla propositionen, dock att
ikraftträdandet    av    vissa   lagändringar
senareläggs en månad till  den  1  juni 2002.
Riksdagen bör också anpassa lydelsen  av  ett
lagförslag   till  en  av  riksdagen  nyligen
beslutad ändring av lagrummet samt besluta om
ett   förtydligande    i    ett    annat   av
lagförslagen.
Riksdagen bör avslå en motion som har  väckts
med  anledning  av propositionen, vari begärs
tillkännagivanden om bl.a. att regelverket är
komplicerat.

Propositionen

I   intjänandereglerna   för   ålderspension   ingår
pensionsrätt  för  barnår  under barnets fyra första
år.  I  reglerna  finns  inga särregler  beträffande
adoptivbarn. Detta innebär  att en förälder till ett
barn som har adopterats ofta  inte kan tillgodoräkna
sig fyra år med barnårsrätt. Regeringen  föreslår nu
följande.  När  pensionsgrundande belopp för  barnår
för åren 1960-1998  tillgodoräknas skall en särskilt
förordnad   vårdnadshavare,    och   den   som   med
socialnämnds medgivande tagit emot  ett barn i syfte
att adoptera det, likställas med förälder.  Den  nya
bestämmelsen  skall  träda  i  kraft  fr.o.m.  2005.
Pensionsgrundande   belopp  för  barnår  skall  även
tillgodoräknas  en adoptivförälder  för  varje  barn
från den tidpunkt denne fått barnet i sin vård, dock
längst t.o.m. det  år barnet fyller 10 år. Förslaget
skall   gälla   retroaktivt    fr.o.m.    1960   med
ikraftträdande   fr.o.m.   2005.   Pensionsgrundande
belopp för barnår skall inte tillgodoräknas  för mer
än  fyra  år  per  barn om det inte finns synnerliga
skäl.  Det  skall  dock   inte   vara   möjligt  att
tillgodoräkna mer än en förälder barnårsrätt för ett
år  för  samma  barn.  Anmälan  om  barnårsrätt  för
förfluten  tid  skall  göras  till försäkringskassan
senast den 31 januari 2006.

Regeringen   föreslår   vidare   att   den   nedre
åldersgränsen   för   rätt   till  pensionsgrundande
inkomst  tas  bort  för  dem  som  omfattas  av  det
reformerade ålderspensionssystemet.  Ändringen skall
gälla fr.o.m. intjänandeåret 1999 med ikraftträdande
fr.o.m. intjänandeåret 2004.
Vad gäller garantipension för personer  födda 1937
eller  tidigare  anges  att  riksdagen  beslutade  i
november 2000 på förslag i proposition 1999/2000:127
att avskaffa det särskilda grundavdraget  (SGA)  för
ålderspensionärer   fr.o.m.   januari  2003.  Vidare
beslutades     att     SGA,     tillsammans      med
bosättningsbaserad          folkpension          och
pensionstillskott,      skall     omvandlas     till
garantipension   fr.o.m.   januari    2003.    Efter
omvandlingen  till  garantipension  skall den totala
allmänna pensionen efter skatteavdrag vara i princip
lika  stor som före omvandlingen. Beräkningsreglerna
för garantipension  till  personer  födda 1937 eller
tidigare föreslås nu justeras med anledning  av  att
SGA  höjdes  fr.o.m.  januari  2001. I propositionen
föreslås  även  att  särskilda  regler   införs  för
beräkning av garantipension till efterlevandepension
när   efterlevandepensionen   betalas  ut  avkortad.
Därutöver  föreslås  ett  antal kompletteringar  och
justeringar av de tidigare  av  riksdagen  beslutade
reglerna om efterlevandepension.
Även för reglerna om förmånerna sjukersättning och
aktivitetsersättning som fr.o.m. den 1 januari  2003
ersätter  de  nuvarande förmånerna om förtidspension
föreslås några ändringar.
För barntillägg  till  förtidspension föreslås att
reglerna i princip behålls  oförändrade  även  efter
2002 för försäkrad som uppbär sjukersättning och för
efterlevandestöd  till  barn föreslås att detta inte
skall vara skattepliktigt.
Det   föreslås   därutöver   vissa   anpassningar,
justeringar och följdändringar i ett antal lagar.

Motion

I motion Sf22 av Kerstin-Maria Stalin (mp) yrkande 1
begärs     ett    tillkännagivande     att     många
regelförändringar  och  regelsystem  är komplicerade
och  svåradministrerade  för  försäkringskassan.   I
motionen  yrkande  2 begärs ett tillkännagivande att
förslaget om ändring i lagen (2000:798) om ändring i
lagen  (1998:702)  om   garantipension   (lagförslag
2.21),  avseende  beräkning  av  garantipension  för
personer födda 1937 eller tidigare,  är  komplicerat
och dessutom gravt orättvist eftersom det innebär en
försämring  för  pensionärer med låga inkomster  och
förbättring för pensionärer med höga inkomster.

Utskottets ställningstagande

Den komplexitet som  vissa  delar  av  de föreslagna
regeländringarna är behäftade med är främst till för
att  undvika  sådana  ändringar  som skulle  medföra
försämringar för de pensionsberättigade  fr.o.m. den
1 januari 2003 samt att så långt det låter  sig göra
anpassa reglerna till det nya pensionssystemet.  Det
finns i och för sig inte något att erinra mot detta.
Utskottet  anser  att  nämnda  komplexitet, som inte
nödvändigtvis  behöver  innebära att  reglerna  blir
svåra att administrera, får accepteras.

Beträffande garantipension  för  personer  som  är
födda  1937  eller tidigare avser ändringarna mindre
justeringar syftande  till  att den totala pensionen
efter skatteavdrag i princip  skall  vara  lika stor
före  som  efter  den  aktuella  omvandlingen den  1
januari 2003. Det kan även noteras  att för dem vars
beräkningsunderlag      inte     överstiger     0,24
prisbasbelopp, och således  inte  omfattas  av  SGA,
höjs    underlaget   ändå   i   syfte   att   minska
marginaleffekterna.
Beträffande  förslaget till lag om ändring i lagen
(1998:702) om garantipension  (lagförslag  2.20) har
riksdagen  den  20  mars 2002 beslutat om ett fjärde
stycke  i 4 kap. 3 § (dåvarande  3  kap.  3  §)  med
ikraftträdande  den  1  juli 2002 (prop. 2001/02:21,
bet. 2001/02:SfU9, rskr. 2001/02:181,
SFS 2002:128). Detta stycke  finns  inte  upptaget i
regeringens   nuvarande  lagförslag.  Med  anledning
härav   föreslår    utskottet    att    lagförslaget
kompletteras med detta stycke.
Beträffande  förslaget  till  lag  om  ändring   i
inkomstskattelagen (1999:1229) (lagförslag 2.24) bör
11  kap.  40 § andra meningen förtydligas på så sätt
att hänvisning  även  görs till 7 kap. 10 § lagen om
efterlevandepension och  efterlevandestöd  till barn
avseende samordning av livränta.
Beträffande   de   bestämmelser   som   regeringen
föreslår   träda  i  kraft  den         1  maj  2002
(lagförslag   2.17  och  2.21),  vilka  avser  bl.a.
försäkringskassans och Riksförsäkringsverkets beslut
vid utbetalning  av  premiepension,  hanteringen  av
avdraget pensionsbelopp vid återbetalningsskyldighet
samt  vissa  bestämmelser  om uppgiftsskyldighet för
den som uppbär eller har rätt  till  garantipension,
föreslår utskottet, för att ge erforderlig  tid  för
utfärdande och publicering av riksdagens beslut, att
tidpunkten  för ikraftträdandet skjuts fram till den
1 juni 2002.
Med hänsyn  till det anförda tillstyrker utskottet
propositionen  med   ovan   angivna   ändringar  och
avstyrker motion Sf22.

Allmänna motioner om det reformerade
ålderspensionssystemet


Pensionsålder m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om pensionsålder
m.m.

Motioner

I motion Sf242 av Kenneth Lantz och Sven  Brus  (kd)
framhålls   att   det   är   av  yttersta  vikt  att
valmöjligheterna för pensionärer  blir  så många som
möjligt.  Livskvaliteten för äldre är helt  beroende
av   detta.   Dessutom    finns    det    en    stor
samhällsekonomisk  vinst  att göra om äldre personer
ges  möjlighet att stanna kvar  på  arbetsmarknaden.
Motionärerna  ställer  sig frågan om det över huvud-
taget  skall  finnas en fast  pensionsålder.  I  det
reformerade     pensionssystemet     sparar     alla
förvärvsarbetande  till  sin  egen  pension, och det
borde vara möjligt att själv avgöra när  man vill ta
ut   denna.   I   USA  finns  ett  mycket  flexibelt
pensionssystem som har gjort att en betydligt större
andel av människorna  över  65  år förvärvsarbetar i
USA  än i Västeuropa. Regeringen borde  därför  låta
utreda  hur  äldre  människor  skall kunna ges ökade
möjligheter att stanna kvar på arbetsmarknaden.

I  motion  Sf340 av Carlinge Wisberg  och  Lennart
Värmby  (v)  anförs   att   det   behövs   ett  nytt
ersättningssystem    som    möjliggör    för   äldre
arbetskraft  att  anpassa  sin  arbetstid  till   en
tidsvolym som de har ork att klara av. Därigenom kan
de  till  viss  del  stanna kvar på arbetsmarknaden.
Motionärerna   föreslår    därför   att   regeringen
tillsätter en utredning med  uppdrag att arbeta fram
ett system som, genom ökade möjligheter  till  olika
typer  av  äldreledighet eller delpension, ger äldre
möjligheter att vara kvar längre i arbetslivet.
I motion Sf342  av Lennart Beijer m.fl. (v) begärs
att regeringen lägger  fram  ett  förslag  till  ett
system  med  frivillig  pension  från  fyllda 60 år.
Motionärerna framhåller att det nya pensionssystemet
kommer att leda till att löntagare önskar  arbeta så
länge  som  möjligt.  Det  bör  därför  finnas andra
möjliga  alternativ  för  de löntagare som inte  kan
eller   orkar   arbeta   till  full   pensionsålder.
Löntagare som fyllt 60 år bör på frivillig basis ges
möjlighet att gå i pension  eller  i deltidspension.
Ersättningen  fram till ordinarie pensionsålder  bör
därvid motsvara  arbetslöshetsersättningen  och  den
slutliga  pensionsnivån grundas på tidigare intjänad
lön   och  den   arbetslöshetsersättning   som   har
erhållits.

Utskottets ställningstagande

I  det  nya  pensionssystemet  skall  inkomstgrundad
ålderspension  kunna  tas ut tidigast fr.o.m. 61 års
ålder.  Någon  högsta åldersgräns  för  att  påbörja
uttag finns inte,  men  pension  betalas  senast  ut
fr.o.m.  den månad den pensionsberättigade fyller 70
år om denne  inte  begärt  annat. Garantipension får
tas ut fr.o.m. 65 års ålder,  och det gäller även om
garantipensionen bara utges som utfyllnad. Rätt till
inkomstgrundad pension skall kunna  tjänas  in efter
65   års   ålder   och   även  efter  uttag  av  hel
ålderspension. Pensionen skall kunna tas ut som hel,
tre fjärdedels, halv och en  fjärdedels pension. Den
nya inkomstgrundade pensionen  är  således flexibel.
Enligt en tvingande bestämmelse i lagen (1982:80) om
anställningsskydd har arbetstagare numera  även rätt
men  inte skyldighet att kvarstå i anställning  till
67 års ålder.

Beträffande   delpension  har  denna  förmån  inte
kunnat  beviljas  efter   december  2000.  De  sista
utbetalningarna kommer att  göras  i  december 2004.
Det  främsta motivet för avskaffandet av  delpension
har varit att det reformerade ålderspensionssystemet
innefattar   en   sådan   flexibilitet   och  medger
individuella  lösningar  i  sådan  utsträckning  att
behovet  av  en särskild delpensionsförsäkring  inte
längre  har  ansetts  vara  tillräckligt.  Utskottet
ansåg i betänkande  1997/98:SfU13 s. 38 att det inte
längre   fanns   ett   behov    av    ett   särskilt
delpensionssystem       i       det      reformerade
pensionssystemet.
Frågan  om flexibla lösningar avseende  de  äldres
arbetstider   kommer   även   att  behandlas  i  den
parlamentariska äldreberedningen (S 1998:08), Senior
2005, med slutbetänkande i maj 2003.
I Riksdagens revisorers rapport 2001/02:11 Statens
avtalsförsäkringar  anförs  att den  granskning  som
revisorerna     har    gjort    visar    att     den
försäkringsmodell  som  tillämpas  för  det statliga
tjänstepensionssystemet  medför  betydande  problem.
Pensionrätten   växer   i  takt  med  arbetstagarens
tjänstetid.  Värdet av den  intjänade  pensionrätten
beror i sin tur på arbetstagarens lön de senaste fem
kalenderåren.  Om  arbetstagaren  får  en löneökning
ökar  den  intjänade  pensionsrätten  i  värde.  Den
värdeökning   av   pensionrätten   som  löneökningen
innebär    måste    finansieras    med    en    enda
premieinbetalning,  vilket  direkt  resulterar  i en
högre premie. Ju längre tjänstetid som arbetstagaren
har  bakom  sig desto större premie måste tas ut för
att  täcka  värdet   på  den  ökade  pensionsrätten.
Löneökningar för äldre  arbetstagare  kan  på så vis
resultera   i   en   kraftigt  höjd  premie.  Ligger
arbetstagarens årslön  dessutom  över  7,5  förhöjda
prisbasbelopp,   för  vilket  pensionsunderlag  inte
allmän  pension  utbetalas   utan  tjänstepension  i
stället utbetalas med ett relativt stort belopp, kan
premiekostnaden   ytterligare   kraftigt   påverkas.
Risken  är  således stor att pensionssystemet  leder
till diskriminering  av  arbetskraft, i strid med de
principer som bl.a. ligger bakom den arbetslinje som
statsmakterna  har  uttalat   sig   för.  Riksdagens
revisorer  har  tidigare  konstaterat att  det  låga
arbetskraftsdeltagandet av  äldre  är ett problem. I
skrivelse   1999/2000:RR13   angående  arbetslinjens
tillämpning  för  äldre,  menade   revisorerna   att
utformningen och tillämpningen av statliga regelverk
måste  vara  av  sådan art att de främjar en positiv
utveckling  av  äldre  arbetstagares  deltagande  på
arbetsmarknaden.
Med  hänvisning   till   det   anförda   avstyrker
utskottet motionerna Sf242, Sf340 och Sf342.

Uppföljning av pensionssystemet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör avslå motion om uppföljning av
pensionssystemet.

Motion

I motion Sf370  av  Bengt-Ola  Ryttar  m.fl.  (s)
begärs tillkännagivande om uppföljning av det nya
pensionssystemet   bl.a.   i   frågor  som  avser
förvaltning av premiepensionskapital,  fördelning
av  pensionspoäng  inom familjen och utvecklingen
för de sämst ställda pensionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  förutsätter   att   utvecklingen  av  det
reformerade pensionssystemet följs  noga  av berörda
myndigheter  och  regeringen,  bl.a.  vad  avser  de
frågor  som berörs i motionen. En närmare analys  av
pensionssystemets  ekonomiska  ställning kommer även
att göras år 2004.

Med   hänvisning   till   det  anförda   avstyrker
utskottet motion Sf370.

Kvinnors pensionsförmåner


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  avslå  motion  om   kvinnors
pensionsförmåner.
Jämför reservation 1 (v)

Motion

I motion Sf332 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 1
anförs att män  och kvinnor inte har samma möjlighet
till     förvärvsinkomster     under     det     nya
pensionssystemets  intjänandetid.  Kvinnor tvingas i
större  utsträckning  än män arbeta deltid.  Kvinnor
lönediskrimineras även inom en rad områden. Dessutom
missgynnas kvinnor pensionsmässigt  av barnafödande.
Motionärerna  anser att något radikalt  måste  göras
för att undvika  framtida  orättvisor mellan män och
kvinnor inom pensionssystemets  ram. Därför föreslås
att regeringen tillsätter en utredning  med  uppdrag
att  lägga  förslag på hur det nya pensionssystemets
intjänandegrunder    -    utifrån    det   praktiska
arbetslivet  samt det sociala livet i övrigt  -  kan
göras jämställt mellan kvinnor och män.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har  inför  såväl principbeslutet 1994 som
beslutet om det nya pensionssystemet  1998  granskat
effekterna    på   kvinnors   pensionsförmåner   vid
övergången  till  det  nya  systemet.  I  betänkande
1997/98:SfU13 framhöll utskottet bl.a. följande.

I det reformerade systemet sker inte några direkta
omfördelningar   mellan  hög-  och  låginkomsttagare
eller mellan män och  kvinnor,  dock med undantag av
t.ex. barnårsrätten. De regler som  gynnar kvinnor i
förhållande      till     män     (garantipensionen,
barnårsrätten och  delningstalet) dominerar över den
regel  som gynnar män  i  förhållande  till  kvinnor
(pensionsrätt för plikttjänstgöring).
Garantipensionen är därtill så konstruerad att den
för relativt  stora  grupper  kommer att innebära en
komplettering  av  den  inkomstgrundade   pensionen.
Endast   vid   låg   inkomstgrundad   pension  (1,26
prisbasbelopp     för    ogift    respektive    1,14
prisbasbelopp   för   gift    pensionstagare)   görs
avräkningen  av garantipension krona  för  krona.  I
förhållande till  riktlinjerna  från  1994 valdes en
slutlig  lösning  där  marginaleffekterna  är  lägre
(avräkning med 48 % av inkomster  över  nämnda nivå)
för    att    bl.a.   gynna   personer   som   varit
deltidsarbetande.
I betänkandet  angavs  vidare  att  utskottet  har
ansett att livsinkomstprincipen ger goda möjligheter
för  enskilda  att  påverka  storleken  av pensionen
genom  ökade förvärvsinkomster, och endast  i  vissa
särskilt angivna fall skall pensionsrätt beräknas på
fiktiva   inkomster,   vilka   då  finansieras  över
statsbudgeten eller av annat försäkringssystem.  Det
är  samtidigt  viktigt  att det nya pensionssystemet
inte   missgynnar   kvinnor.    Enligt    utskottets
uppfattning  innebar  de då framlagda förslagen  att
det nya pensionssystemet  utformats  på ett sätt som
innebar  en  rimlig  avvägning  vad  avser  kvinnors
pensionsförmåner.
Även  om  det  nya  pensionssystemet  således  har
positiva  inslag för kvinnors pensionsförmåner  vill
utskottet,  liksom  vid  behandlingen såväl 1994 som
1998,  understryka  att det  är  viktigt  att  följa
utvecklingen från jämställdhetssynpunkt.
Med det anförda avstyrker  utskottet  motion Sf332
yrkande 1.

Pension för vård av funktionshindrat barn


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå  motion  om pension för
vård av funktionshindrat barn.

Motion

I  motion Sf320 av Margareta Andersson  och  Kenneth
Johansson  (c)  begärs  ett  tillkännagivande  om en
extra  översyn av pensionssystemet för att förbättra
situationen     för     föräldrar     som     vårdat
funktionshindrade barn. Motionärerna anför att många
föräldrar    i    många    år    har   vårdat   sina
funktionshindrade barn i hemmet. Ibland  har de fått
någon form av ersättning av samhället, ibland  inte.
Ibland  har  ersättningen  varit  pensionsgrundande,
ibland  inte.  Motionärerna  anser att  föräldrarnas
omvårdnad   om  de  funktionshindrade   barnen   har
inneburit stora  besparingar  för  samhället förutom
att  både  barnet och föräldern upplevt  glädje  och
trygghet i situationen. Samhället borde därför kunna
göra en översyn  av de regler som gäller i syfte att
ge dessa föräldrar  någon  form  av  livränta  eller
extra pensionstillskott.

Utskottets ställningstagande

Pensionsgrundande    ersättningar    för   vård   av
funktionshindrat barn utgår i form av vårdbidrag och
assistansersättning       efter      behovsprövning.
Vårdbidrag, som för närvarande kan utges längst till
dess barnet fyller 16 år, kommer  fr.o.m.  2003  att
kunna  utges  längst  till halvårsskiftet det år den
unge  fyller  19 år. Särskilt  pensionstillägg  till
ålderspension kan  utges  till  förälder som är född
1953  eller tidigare och som före  1999  har  vårdat
sjukt eller  handikappat barn under minst sex vårdår
och därvid har avstått från förvärvsarbete.

Utskottet finner  inte  skäl att föreslå införande
av någon ytterligare ersättningsform  med  anledning
av föräldrars vård av barn med funktionshinder eller
att    ta    initiativ   till   en   utvidgning   av
pensionstillägget. Därmed avstyrker utskottet bifall
till motion Sf320.

Delad pensionsrätt


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör   avslå   motioner   om  delad
pensionsrätt.
Jämför reservation 2 (mp)

Motioner

I  motion Sf393 av Kerstin-Maria Stalin  m.fl.  (mp)
begärs  i  yrkande 10 att regeringen lägger fram ett
förslag om delad  pensionspoäng  mellan  makar eller
sammanboende.

Även i motion Sf402 av Matz Hammarström m.fl. (mp)
begärs  i  yrkande  3  att  regeringen  lägger  fram
förslag  till  ändring angående möjligheten att dela
på pensionspoäng.  Motionärerna  anser  att  par med
barn  själva  skall  få  välja  om  de  vill dela på
gemensamt  intjänade pensionspoäng till dess  barnen
är i en viss ålder, t.ex. 15 år.
I motion A211 av Maria Larsson m.fl. (kd) begärs i
yrkande 20 att regeringen lägger fram förslag om att
pensionspoäng    automatiskt   delas   lika   mellan
föräldrarna till dess barnet är 12 år.

Utskottets ställningstagande

Pensionsarbetsgruppen    föreslog    i   betänkandet
Reformerat  pensionssystem  (Ds  1992:89)   att   en
möjlighet  skulle  införas  för  makar födda år 1954
eller senare att dela pensionsrätt intjänad inom det
reformerade pensionssystemet. Delningen  skulle vara
frivillig och ske fortlöpande år för år under  tiden
för   äktenskapets   bestånd  så  länge  utträde  ur
systemet   inte   anmäldes.    Regeringen    gav   i
princippropositionen  uttryck  för samma uppfattning
(prop. 1993/94:250 s. 129 f.). Denna godtogs även av
riksdagen. Under det fortsatta beredningsarbetet med
pensionsreformen utarbetades ett  detaljerat förslag
till  en ordning för delning av pensionsrätt  mellan
makar (se  promemorian  Reformerat  pensionssystem -
lag  om  inkomstgrundad pension m.m. [Ds  1995:41]).
Under remissbehandlingen  anfördes dock stark kritik
mot den föreslagna ordningen.

Med anledning av kritiken, främst det förhållandet
att   delning   med   hänsyn  till   samspelet   med
garantipensionssystemet  skulle  kunna få ekonomiska
konsekvenser  som  makarna inte hade  möjlighet  att
förutse, inriktades  det fortsatta beredningsarbetet
på att undersöka om det kunde finnas andra lösningar
som   gav  makar  möjlighet   att   reglera   ojämna
pensionsrättsförhållanden.   De   överväganden   som
därefter   gjordes  resulterade  i  att  makar  gavs
möjlighet att  - i stället för att dela pensionsrätt
-     löpande     överföra     pensionsrätt     inom
premiereservsystemet  från  den  ena  maken till den
andra   (prop.   1997/98:151,  bet.  1997/98:SfU13).
Endast  premiepensionsrätt   som   intjänats   under
äktenskapet   kan   bli   föremål   för  överföring.
Överföring skall vara frivillig, ske  fortlöpande år
från år och omfatta hela den premiepensionsrätt  som
en  make tjänat in för året. Överföring av rätt till
premiepension   skall   inte   påverka  rätten  till
garantipension.
I betänkande 1997/98:SfU13 s. 90 anförde utskottet
följande. Syftet med en delning  av  pensionsrätt är
att   i   ett   större   perspektiv  utjämna  makars
pensionsrättsförhållanden.  Utskottet  anser att det
förslag   som   nu   läggs,  om  en  rätt  att  inom
premiepensionen överföra  pensionsrätt,  tillgodoser
detta syfte samtidigt som en överföring inte innebär
någon  avgörande  minskning  av  pensionsrätten  för
makarna.    Utskottet   delar   uppfattningen    att
överföringen  skall  vara  frivillig och endast vara
möjlig  för  premiepension  som   tjänats  in  under
äktenskapet samt omfatta hela pensionen. Genom denna
lösning blir konsekvenserna av en överföring lättare
att  förutse. En eventuell rätt till  garantipension
skall bedömas utan hänsyn till att överföring skett.
Detta  kan  medföra  att den totala pensionen kommer
under den basnivå som  föreslås  för garantipension.
Utskottet  anser emellertid att denna  reduktion  av
pensionen kan anses acceptabel.
Utskottet       vidhåller       sitt      tidigare
ställningstagande  och  avstyrker  motionerna  Sf393
yrkande 10, Sf402 yrkande 3 och A211 yrkande 20.

Premiepensionssystemet


Etiska fonder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motioner  om  etiska
fonder.
Jämför reservationerna 3 (v) och 4 (mp)

Motioner

I motion Sf297 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett
tillkännagivande om  vad  som  i  motionen anförs om
premiepensionsfondernas fondplacering.  Motionärerna
anser  att  varken  Premiepensionsmyndigheten  (PPM)
eller Sjunde AP-fonden  skall  ha  några aktiefonder
där  börsnoterade  företag  baserade  på  pornografi
eller prostitution finns med.

I motion Sf344 av Kerstin-Maria Stalin  och Barbro
Feltzing  (mp) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande
att PPM bör  få  i uppgift att utvärdera och granska
premiepensionsfonderna  utifrån  etiska, sociala och
miljömässiga aspekter. Motionärerna anser att det är
viktigt och fullt möjligt att besluta  att  fonder i
premiepensionssystemet  måste  följa  de  avtal  som
Sverige  ställt  sig  bakom såsom FN:s konventioner,
internationella   miljööverenskommelser    m.m.    I
motionen  yrkande  4 begärs ett tillkännagivande att
Sverige,  likt  England,   skall   kräva   att  alla
pensionsfonder  skall  redovisa sociala, etiska  och
miljömässiga ställningstaganden  och  riktlinjer för
sin verksamhet som en konsumentupplysning.

Utskottets ställningstagande

Med    s.k.   etiska   fonder   avses   fonder   där
fondförvaltaren   undviker  företag  som  producerar
exempelvis  vapen,  alkohol,   möbler   av  tropiska
träslag eller företag som tillåter barnarbete  eller
har  undermåliga  arbetsvillkor  för  de  anställda.
Fonderna kan även avstå från att investera i företag
där det förekommer diskriminering på grund  av  kön,
etnisk tillhörighet eller religion. Vidare finns  på
marknaden också fonder med miljöinriktning.

I  samband med beslut våren 2000 om att organisera
om Allmänna  pensionsfonden  beslutades  att de fyra
nya   s.k.   buffertfonderna  och  Sjunde  AP-fonden
årligen  skulle  fastställa  en  verksamhetsplan,  i
vilken bl.a.  en  beskrivning  skulle  ingå av vilka
miljö-   och   etikhänsyn   fonden   skulle   ta   i
placeringsverksamheten.
Utskottet  fann  i  betänkande  2000/01:SfU13 inte
skäl   att   föreslå  några  ändringar  vad   gällde
placeringsreglerna för bl.a. Sjunde AP-fonden.
I Premiesparfondens årsberättelse 2001 anges att i
placeringsverksamheten  skall  Sjunde  AP-fonden  ta
miljö-  och  etikhänsyn  utan att göra avkall på det
övergripande målet om hög avkastning. Det sker på så
sätt att aktieplaceringar  görs endast i företag som
enligt  fondens  bedömning på  ett  godtagbart  sätt
följer  kraven  i internationella  konventioner  som
Sverige har undertecknat.  De konventioner som avses
är    främst    konventioner    om   de    mänskliga
rättigheterna,  barnkonventionen,  ILO-konventionen,
internationella miljökonventioner  och  konventioner
mot   mutor  och  korruption.  Aktieplaceringar   är
möjliga  i  2 000-2  500  företag över hela världen.
Samtliga  dessa  har granskats  utifrån  de  angivna
principerna. Granskningen  var  slutförd i juni 2001
och resulterade i att vissa företag  undantogs  från
placeringar i Premiesparfonden.
I   proposition   2000/01:135   Handlingsplan  för
konsumentpolitiken
2001-2005   s.   48   konstaterade  regeringen   att
marknadsföringen av etiska  fonder  och  miljöfonder
föreföll    vara   relativt   omfattande   och   att
konsumenternas   intresse   av   att   placera  sina
tillgångar  i  aktiefonder  som  gjorde  placeringar
utifrån etiska ställningstaganden föreföll  ha ökat.
I  likhet  med  Konsumentpolitiska  kommittén  ansåg
regeringen   att   det   var   viktigt  att  berörda
myndigheter noga följde denna utveckling och verkade
för  att  informationen  var  klar och  tydlig  samt
utformad  på ett sådant sätt att  konsumenter  kunde
göra väl avvägda val på marknaden för etiska fonder.
Regeringen gjorde mot denna bakgrund bedömningen att
Konsumentverket borde ges i uppdrag att verka för en
förbättring av informationen om etiska fonder.
Sjunde AP-fonden har således inlett ett omfattande
arbete med  att  formulera  och  implementera etiska
regler   i  placeringsverksamheten.  Utskottet   ser
positivt på detta och på det av regeringen aviserade
uppdraget  till Konsumentverket. Utskottet vidhåller
sitt tidigare ställningstagande och avstyrker därmed
motionerna Sf297 och Sf344 yrkandena 3 och 4.

Ideella fonder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör   avslå  motioner  om  ideella
fonder.
Jämför reservation 5 (v, mp)

Motioner

I motion Sf289 av  Kerstin-Maria  Stalin (mp) begärs
att   riksdagen   beslutar  om  en  lagändring   som
möjliggör att premiepensionsmedel  skall få placeras
i s.k. ideella fonder.

Även Gudrun Schyman m.fl. (v) begär i motion Sf332
yrkande  3  att  regeringen lägger fram  ett  sådant
förslag. Motionärerna  anser att lika väl som en del
av  avkastningen  på premiepensionsspararens  pengar
går ur systemet på  grund  av  förvaltarnas avgifter
skall pensionsspararen ha friheten  att  kunna välja
att placera sina medel i ideella fonder där en liten
del av avkastningen går till ideella ändamål.

Utskottets ställningstagande

Enligt 8 kap. 3 § andra stycket lagen (1998:674)  om
inkomstgrundad      ålderspension      (LIP)     får
premiepensionsmedel  inte  placeras  i  fonder   som
enligt  de  för  fonden  gällande bestämmelserna kan
dela   ut   medel   till   andra  än   andelsägarna.
Bestämmelserna infördes den  1  januari  2000 (prop.
1999/2000:12,     bet.     1999/2000:SfU6,     rskr.
1999/2000:99).   I   propositionen   framhölls   att
premiepensionssystemet   skulle   vara   ett  slutet
ekonomiskt  system,  dvs. det skulle varken  skjutas
till ytterligare penningmedel  eller  användas medel
för  andra  ändamål  än sådana som slutligt  syftade
till  pensionsutbetalningar.  Denna  princip  ansågs
vara så  grundläggande  för  systemets  funktion och
legitimitet hos de enskilda att de fonder där en del
av  fondförmögenheten  används för andra ändamål  än
utbetalningar till andelsägarna  inte borde tillåtas
i premiepensionssystemet. Den enskilde skulle alltså
inte     ha     möjlighet     att    placera    sina
premiepensionsmedel i s.k. ideella fonder.

Utskottet noterade i nämnda betänkande  s.  11 att
sparande  i  ideella  fonder  utgjorde  ett populärt
inslag  för  den  breda  allmänheten  och  uttryckte
förståelse  för  att det framstod som svårbegripligt
om en sådan möjlighet  inte  fanns  inom  ramen  för
pensionssparandet   i   premiepensionssystemet.  Ett
sparande i en sådan fond  innebar  dock  i praktiken
att  spararen  skänkte bort avkastningen helt  eller
delvis  på  detta   pensionskapital.   Hade  utrymme
funnits   att   generellt   sett  avstå  från  denna
avkastning borde avsättningen  till pensionssystemet
i  stället  ha  varit  motsvarande  lägre.   Så  var
emellertid   inte   fallet.  Utskottet,  som  delade
regeringens uppfattning  vad gällde det principiella
resonemanget om varför medel  inte borde få placeras
i  ideella  fonder,  framhöll dock  att  de  ideella
fondernas   betydelse   för    samhällsnyttan    var
utomordentligt   stor,  och  att  medel  från  dessa
finansierade  väsentliga   delar   inom   exempelvis
medicinsk  forskning och olika miljöprojekt.  Enligt
utskottets mening  vore  det  olyckligt om sparandet
inom ramen för premiepensionssystemet  skulle få den
effekten  att  sparande  i  ideella  fonder  i   mer
betydande   omfattning   skulle  komma  att  minska.
Utskottet  ansåg  att  denna  fråga  särskilt  borde
följas   upp.   Utskottet  tillstyrkte   regeringens
förslag och avstyrkte motioner om ideella fonder.
Utskottet,    som    vidhåller    sitt    tidigare
ställningstagande,  avstyrker  motionerna  Sf289 och
Sf332 yrkande 3.

Realräntefond

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motion om realräntefond.
Jämför reservation 6 (v)

Motion

I motion Sf332 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 2
begärs att regeringen ger Sjunde AP-fonden i uppdrag
att  starta  en realräntefond som placerar i svenska
realränteobligationer.  Motionärerna  anför  att  en
sådan  placering  är  skyddad både mot inflation och
växelkursutveckling             och              att
administrationskostnaderna  bör  kunna hållas mycket
låga.

Utskottets ställningstagande

En bärande tanke i lagstiftningen om premiepensionen
är  att den statliga förvaltningen  hos  Sjunde  AP-
fonden  skall  vara  jämförbar  och likvärdig med de
privata placeringsalternativen för  premiepensionen.
Av den anledningen har det eftersträvats  att det så
långt  möjligt  skall  gälla samma regler för  dessa
olika alternativ. Den totala  risknivån i Sjunde AP-
fondens placeringar skall vara  låg  och fondmedlen,
vid  vald risknivå, placeras så att långsiktigt  hög
avkastning     uppnås.    För    förvaltningen    av
Premievalsfonden  krävs  dock  inte  att  den totala
risknivån  skall  vara låg. Utskottet har inget  att
erinra mot dessa målsättningar.  Utskottet vill dock
framhålla att en realräntefond även finns att tillgå
som privat placeringsalternativ.

Med   hänvisning   till   det  anförda   avstyrker
utskottet bifall till motion Sf332 yrkande 2.

Återplacering i Premiesparfonden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om återplacering
i Premiesparfonden.
Jämför reservation 7 (v, mp)

Motioner

I motion Sf332 yrkande 4 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
begärs att regeringen lägger  fram  förslag  till en
lagändring      för      placeringsreglerna      för
premiepensionen  så att aktiv återplacering i Sjunde
AP-fondens premiesparfond  möjliggörs.  Motionärerna
anför    att    Premiesparfondens   förvaltning   av
pensionsmedel liknar  många  andra fonder men med en
lägre   riskprofil.   Pensionsspararna   måste   ges
möjlighet  till  aktiv  återplacering  i  fonden  av
pensionsmedel som placerats  i annan fond, likaså få
nya medel placerade i Premiesparfonden.

I motion Sf344 yrkande 1 av  Kerstin-Maria  Stalin
och Barbro Feltzing (mp) begärs ett tillkännagivande
om  "val"  till Premiesparfonden. Motionärerna anför
att denna fond,  som  har en avsevärt mindre kostsam
administration än andra  fonder,  skall innebära ett
mindre risktagande och därmed också  mindre risk för
icke-etiska placeringar. Återplacering  i  fonden av
pensionsmedel för den som placerat medel i en  annan
fond måste göras möjlig.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har redan tidigare (bet. 1999/2000:SfU6 s.
8)  framhållit  att den som en gång gjort ett aktivt
val av fond inte  i ett senare skede genom att avstå
från  val  av  fond kan  komma  att  tillhöra  icke-
väljarkollektivet.  Denne  kan således få varken nya
medel placerade i Premiesparfonden  eller  medel som
tidigare placerats i annan fond flyttade till  denna
fond.    Utskottet    har    därför    ansett    att
pensionsspararna  aktivt bör kunna välja att placera
i fond med samma låga risk och samma avkastningskrav
som  Premiesparfonden   och   att  regeringen  borde
återkomma    till    riksdagen    när   tillräckliga
erfarenheter vunnits om val och byte av fond.

Bakom detta utskottets uttalande låg uppfattningen
att  placeringsinriktningen  för  förvaltningen   av
icke-väljarnas  medel  skulle  skilja sig från andra
fonder.   Bland   annat   hade  i  det  ursprungliga
utredningsbetänkandet  (SOU  1997:131)  anförts  att
inriktningen exempelvis  skulle  kunna  vara  70 % i
räntebärande placeringar, 20 % i svenska aktier  och
10  % i utländska aktier. Den exakta utformningen av
Premiesparfonden    låstes    dock   inte   fast   i
lagstiftningen  för att placeringarna  skulle  kunna
anpassas  efter  utvecklingen  (prop.  1997/98:151).
Härefter  har  AP-fonderna  reformerats,  och  vissa
justeringar har  gjorts  av  målet  för  Sjunde  AP-
fondens   förvaltning.  Kravet  på  långsiktigt  hög
avkastning    har    kommit    i    förgrunden   för
placeringsverksamheten  men  med  en  fortsatt   låg
riskprofil för Premiesparfonden.
Premiesparfonden  startade  den  2 november 2000 i
och med att PPM placerade de första "icke-väljarnas"
pensionsmedel  i fonden. I årsberättelsen  för  2000
anges   att   förvaltningen   av   Premiesparfondens
tillgångar styrs  av  en normportfölj. Den visar den
långsiktiga   fördelningen    av    fondens    olika
tillgångsslag,  uttryckt som andel av fondens totala
marknadsvärde: aktier  85 % (svenska 20 %, utländska
65   %)   och   räntebärande   placeringar   15   %.
Fondförmögenheten  den  31  december   2000  var  15
miljarder kronor. Marknadsvärdet för aktierelaterade
värdepapper var drygt 5 miljarder kronor  (33 %) och
för ränterelaterade närmare 8,5 miljarder kronor (54
%).   Övriga  fordringar  uppgick  till  närmare   2
miljarder kronor (13 %).
Mot bakgrund  av  det  anförda  ansåg  utskottet i
betänkande 2000/01:SfU13 att pensionsspararna  torde
ha relativt goda möjligheter att finna en annan fond
med  sådan placeringsinriktning som Premiesparfonden
numera hade.
För  närvarande  består  fondens  innehav  av 25 %
svenska  aktier,  65 % utländska aktier, 9 % svenska
realränteobligationer och 1 % kassa.
Utskottet    vidhåller    sitt    senast    gjorda
ställningstagande  och  avstyrker  motionerna  Sf332
yrkande 4 och Sf344 yrkande 1.

Generationsfonder inom Premiesparfonden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen     bör     avslå     motion     om
generationsfonder inom Premiesparfonden.
Jämför reservation 8 (v)

Motion

I  motion  Sf332  av  Gudrun Schyman m.fl. begärs  i
yrkande 5 att regeringen  lägger fram ett förslag om
att Premiesparfondens konstruktion ändras så att den
tillåts   erbjuda  generationsfonder.   Motionärerna
anser att eftersom  Premiesparfonden numera i övrigt
liknar andra fonder så  bör  samma  regler gälla för
denna fond som för andra fonder.

Utskottets ställningstagande

Med  generationsfonder avses fonder som  vänder  sig
till  särskilda  åldersgrupper.  Syftet  med  sådana
fonder    är    att    bättre   kunna   beakta   att
pensionssparare av olika  åldrar generellt har olika
lång placeringshorisont.

I proposition 1999/2000:12  Statlig förvaltning av
premiepensionsmedel,   m.m.   s.   18   konstaterade
regeringen att det i och för sig fanns goda skäl att
göra  det  möjligt för Sjunde AP-fondsstyrelsen  att
erbjuda, såväl  de  pensionssparare  som inte gjorde
något  val  av fond som dem som aktivt valt  statlig
förvaltning  av  premiepensionsmedlen,  placering  i
s.k. generationsfonder.  Det  redovisades  dock inte
något lagförslag om detta. Till stöd härför anfördes
det  angelägna  i  att  de  första fondvalen för  de
enskilda  kunde  ske  före  utgången   av  år  2000.
Inrättandet   av   generationsfonder  skulle   kräva
ytterligare bearbetning av de datasystem hos PPM som
skulle hantera bl.a. dessa fondval och som var under
leverans  till  myndigheten.  Ett  sådant  merarbete
bedömdes som en olämplig  belastning  för  PPM under
det   dåvarande   intensiva  uppbyggnadsarbetet.   I
propositionen  slogs   dock   fast   att  frågan  om
generationsfonder  borde  övervägas ytterligare  och
att regeringen hade för avsikt att, efter samråd med
Genomförandegruppen, återkomma  till riksdagen i den
delen.
I  frågesvar  den  27  februari  2002   på   fråga
2001/02:791  har  finansministern  uppgett följande.
Regeringen har uttalat att det i och  för  sig finns
goda  skäl att göra det möjligt för Sjunde AP-fonden
att erbjuda  förvaltning  av  premiepensionsmedel  i
s.k.   generationsfonder.   Frågan  har  sedan  dess
övervägts  ytterligare,  bl.a.   i  samband  med  en
redovisning från Sjunde AP-fonden  i januari 2001 av
ett     antal    förslag    till    utformning    av
generationsfonder. Från PPM:s sida har framförts ett
starkt  önskemål   att  lagstiftaren  närmare  anger
vilken utformning som  kan komma i fråga. Behovet av
generationsfonder är mindre på kort än på lång sikt,
eftersom premiepensionen  alltjämt  utgör  en  liten
andel av den totala pensionen.
Utskottet  noterar  att  frågan  om förvaltning av
pensionsmedel i generationsfonder i Sjunde AP-fonden
bereds  inom Regeringskansliet. Utskottet  avstyrker
motion Sf332 yrkande 5.

Förvaltning av Premiesparfonden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör avslå motion om förvaltning av
Premiesparfonden.

Motion

I motion Sf344  av  Kerstin-Maria  Stalin och Barbro
Feltzing    (mp)    begärs    i    yrkande   2   ett
tillkännagivande om

risktagande i Premiesparfonden. Motionärerna  anför
att Premiesparfondens förvaltare har planer på,  och
i viss utsträckning redan börjat, att förstärka sitt
risktagande  med  bl.a.  satsning  på fler utländska
aktier.

Utskottets ställningstagande

I samband med att AP-fonderna reformerades  år  2000
gjordes  vissa  justeringar  av målet för Sjunde AP-
fondens  förvaltning.  Kravet  på   långsiktigt  hög
avkastning       kom      i      förgrunden      för
placeringsverksamheten   men  med  en  fortsatt  låg
riskprofil för Premiesparfonden. Enligt bestämmelser
om mål för placeringsverksamheten  skall således den
totala  risknivån  i  Premiesparfondens  placeringar
vara låg och fondmedlen, vid vald risknivå, placeras
så att långsiktigt hög avkastning uppnås.

I Premiesparfondens årsberättelse  för  2001 anges
att målet för fonden är att totalavkastningen  under
löpande    femårsperioder   skall   motsvara   minst
genomsnittet     för     samtliga     fonder    inom
premiepensionssystemet,  men  med  en  lägre   risk.
Medlen  fördelas  mellan olika tillgångsslag, mellan
olika geografiska marknader  samt inom tillgångsslag
så att god riskspridning uppnås. Förvaltningen styrs
av  en normportfölj. Den utformades  med  syfte  att
uppnå     det     fastställda     förvaltningsmålet.
Utformningen   gjordes   mot   bakgrund   av   bl.a.
antaganden    om    den    genomsnittliga    andelen
aktieplaceringar   och   därmed   risknivån  i  hela
premiepensionssystemet.  Efter det första  fondvalet
visade    det    sig   att   den   totala    andelen
aktieplaceringar   i   premiepensionssystemet   blev
betydligt högre än vad  som  tidigare hade antagits.
Det  var  därför  möjligt att, inom  ramen  för  det
fastställda förvaltningsmålet,  öka  såväl  risknivå
som  förväntad  avkastning  i Premiesparfonden genom
att   öka  andelen  aktier.  Därför   ändrades   den
strategiska   tillgångsfördelningen   till  följande
(tidigare tillgångsfördelning anges inom  parentes).
Svenska  aktier 25 % (20 %), utländska aktier  65  %
(65 %), svenska realränteobligationer 9 % (14 %) och
kassa 1 %  (1  %). I årsberättelsen anges vidare att
det är för tidigt  att  göra en utvärdering av målet
för verksamheten. För perioden  från fondens start i
november 2000 till utgången av år 2001 är dock målet
uppfyllt.
Utskottet   noterar  att  Sjunde  AP-fonden,   som
förvaltar Premiesparfonden,  skall stå under tillsyn
av  Finansinspektionen  samt att  revisor,  som  vid
fullgörandet  av  sitt  uppdrag   får   kännedom  om
förhållanden    som    kan   utgöra   en   väsentlig
överträdelse  av  de  författningar   som   reglerar
verksamheten,     skall     anmäla     detta    till
Finansinspektionen.
Utskottet finner inte skäl till att nu  göra något
ytterligare  uttalande  i  den  aktuella frågan  och
avstyrker motion Sf344 yrkande 2.
Reservationer



Utskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och
ställningstaganden     har     föranlett    följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som
behandlas i avsnittet.


1. Kvinnors pensionsförmåner (punkt 5)

av Ulla Hoffmann och Claes Stockhaus (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i reservation 1. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:Sf332 yrkande 1.

Ställningstagande

Det   nya   ålderspensionssystemet   bärs   upp   av
livsinkomstprincipen  och  kan vidare sägas bygga på
inkomstmaximering  för  att  erhålla  en  någorlunda
dräglig pension. Män och kvinnor har dock inte samma
möjlighet   att  påverka  sina  inkomster.   Kvinnor
tvingas i större  utsträckning  än  män  ofrivilligt
arbeta  deltid  och  utföra  obetalt  arbete. Vidare
lönediskrimineras   kvinnor.   De  missgynnas   även
pensionsmässigt av barnafödande.  Därtill kommer att
det  nya  ålderspensionssystemet  "uppmuntrar"  till
arbete  även efter 65 års ålder för  att  man  skall
erhålla en  högre  pension.  Problemet  är  dock att
många inte ens orkar arbeta fram till denna ålder på
grund   av   förslitande   arbetsuppgifter,   dåliga
arbetsmiljöer,  låga  löner  och dubbelarbete. Detta
gäller ofta kvinnor och inte minst  dem  med  arbete
inom  offentlig  sektor. Pensionssystemet är således
långt ifrån jämställt.

Något  radikalt  måste   göras   för  att  undvika
framtida  orättvisor  mellan  män  och kvinnor  inom
pensionssystemets ram. Regeringen bör  tillsätta  en
utredning  med  uppdrag att lägga förslag på hur det
nya  pensionssystemets   intjänandegrunder   -   med
utgångspunkt från det praktiska arbetslivet samt det
sociala  livet i övrigt - kan göras jämställt mellan
kvinnor och män.

2. Delad pensionsrätt (punkt 7)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i  reservation 2. Riksdagen bifaller
därmed  motionerna  2001/02:Sf393   yrkande  10  och
2001/02:Sf402   yrkande   3   samt   avslår   motion
2001/02:A211 yrkande 20.

Ställningstagande

Makar  och  sambor  skall  rättvist  kunna  dela  på
pensionsrätter   och   därmed   ha   möjlighet   att
åstadkomma pensionsmässig likställighet dem emellan.
Detta  kan  också  hjälpa till att öka medvetenheten
hos människor om olika  livsval och deras betydelse,
inte bara när det gäller  ekonomin,  utan  också när
det gäller andra värden i livet.


3. Etiska fonder (punkt 8)

av Ulla Hoffmann och Claes Stockhaus (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation 3. Riksdagen bifaller
därmed  motion   2001/02:Sf297   och  avslår  motion
2001/02:Sf344 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Enligt uppgift går t.ex. en porrproducents bolag bra
på Nasdaqbörsen och ger hög avkastning.  Australiska
bordeller  har  börsnoterats.  Några  rapporter   om
avkastning har dock ännu inte publicerats.

Frihet  från  sexualiserat  våld  är  en  fråga om
mänskliga  rättigheter. Det sexualiserade våldet  är
ett   samlingsbegrepp    för   våld   mot   kvinnor,
könsstympning,  sexuella  trakasserier,  pornografi,
prostitution   och   människohandel    för   sexuell
exploatering.   Det  svenska  samhället  har   tagit
ställning i fråga om det sexualiserade våldet, bl.a.
genom lagen om förbud  mot köp av sexuella tjänster.
Det  blir  därför  direkt  stötande   att  det  inom
premiepensionssystemet   finns   aktiefonder    vars
avkastning  är  beroende  av sexuellt utnyttjande av
kvinnors kroppar.
I premiepensionssystemet skall således inte finnas
några   aktiefonder   som  inkluderar   börsnoterade
företag  som baserar sin  verksamhet  på  pornografi
eller prostitution.

4. Etiska fonder (punkt 8)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i  reservation 4. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:Sf344  yrkandena  3  och 4 och
avslår motion 2001/02:Sf297.

Ställningstagande

Människor  skall  kunna välja fonder som tar etiska,
moraliska och miljömässiga  hänsyn.  Många människor
ser det som en långsiktig investering  att  spara  i
fonder  med  etiska  regler  för att på så vis kunna
påverka  inriktningen  på  företags  verksamhet  och
därmed indirekt den värld vi  lever  i. Det har även
visat  sig  att fonder med etiska regler  inte  haft
sämre avkastning än andra fonder.

Det "etiska"  i  de  fonder  som  kallar  sig  så,
innebär  ofta  inte  mer  än  att  de  inte placerar
kapital  i  företag  som  bygger  sin verksamhet  på
alkohol,  tobak  och vapenproduktion.  Andra  fonder
följer  konventioner   och   andra   internationella
överenskommelser angående barnarbete,  olika  former
av diskriminering, miljön m.m.
Det  kan ifrågasättas om det är rimligt att det  i
ett allmänt  pensionssystem  placeras skattepengar i
fonder som investerar i företag  utan  att ha minsta
kontroll på hur dessa företag förhåller  sig till de
etiska  aspekter  som i andra sammanhang anses  vara
grundläggande och som  Sverige  verkar för att ge en
större  genomslagskraft  internationellt.   Det   är
viktigt   och  fullt  möjligt  att  besluta  om  att
premiepensionsfonderna  måste  acceptera  den typ av
avtal som Sverige enligt ovan ingått. PPM bör därför
utvärdera   premiepensionsfonderna  utifrån  etiska,
sociala och miljömässiga aspekter.
Fler länder  brottas  med samma problem. I England
t.ex.   kräver   regeringen   att    alla   engelska
pensionsfonder skall deklarera social,  ethical  and
environmental  policies.  Alla  premiepensionsfonder
bör    åläggas    att    göra   detsamma   som    en
konsumentupplysning.

5. Ideella fonder (punkt 9)

av Ulla Hoffmann (v), Kerstin-Maria  Stalin  (mp)
och Claes Stockhaus (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i reservation 5. Riksdagen bifaller
därmed motionerna  2001/02:Sf289  och  2001/02:Sf332
yrkande 3.

Ställningstagande

Den    som    vill    skall   kunna   placera   sina
premiepensionsmedel i ideella fonder. Likaväl som en
del   av  avkastningen  på   premiepensionsspararens
kapital går ur systemet genom förvaltarnas avgifter,
skall pensionsspararen  ha friheten att placera sina
medel  i  ideella  fonder  där   en   liten  del  av
avkastningen går till ideella ändamål.  Detta kommer
endast  att  få en marginell inverkan på det  totala
pensionsbeloppet.   Att  inskränka  denna  möjlighet
motverkar människors  valfrihet och önskan att verka
solidariskt och ideellt.

Regeringen  bör  lägga   fram   ett  förslag  till
lagändring som möjliggör att premiepensionsmedel kan
placeras i ideella fonder.

6. Realräntefond (punkt 10)

av Ulla Hoffmann och Claes Stockhaus (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation 6. Riksdagen  bifaller
därmed motion 2001/02:Sf332 yrkande 2.

Ställningstagande

De  nuvarande   fonderna   i  premiepensionssystemet
bygger  till  för  stor  del  på   spekulation   och
risktagande. En realräntefond som placerar i svenska
realränteobligationer  är  däremot  skyddad både mot
inflation och växelkursutveckling. En  annan  fördel
är  att administrationskostnaderna kan hållas mycket
låga.  En  realräntefond  bör finnas att tillgå inom
Sjunde AP-fonden, som således  bör ges i uppdrag att
starta en sådan fond.


7. Återplacering i Premiesparfonden (punkt 11)

av Ulla Hoffmann (v), Kerstin-Maria  Stalin  (mp)
och Claes Stockhaus (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation 7. Riksdagen bifaller
därmed  motionerna   2001/02:Sf332   yrkande  4  och
2001/02:Sf344 yrkande 1.

Ställningstagande

Premiesparfondens   förvaltning   av   pensionsmedel
liknar   många   andra  fonders  men  med  en  lägre
riskprofil.  Det  är   inte   möjligt   att  placera
premiepensionsmedel  i Premiesparfonden om  man  har
gjort ett aktivt val av  en  premiepensionsfond.  Vi
anser  att denna begränsning i valfriheten måste tas
bort.  Pensionsspararna  måste  ges  möjlighet  till
aktiv   återplacering    i    Premiesparfonden    av
pensionsmedel  som  placerats i annan fond och kunna
få nya pensionsmedel placerade i fonden.


8. Generationsfond inom Premiesparfonden
(punkt 12)

av Ulla Hoffmann och Claes Stockhaus (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation  8.  Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:Sf332 yrkande 5.

Ställningstagande

Eftersom  Premiesparfonden  numera   liknar  andra
fonder  så  bör samma regler gälla för den  som  för
övriga fonder.  Premiesparfonden  måste  därför  ges
möjlighet  att  erbjuda sparande i generationsfonder
för  att kunna svara  mot  de  önskemål  som  finns.
Regeringen  bör  således  lägga  fram ett förslag om
detta.
Särskilda yttranden



Utskottets   beredning  av  ärendet  har   föranlett
följande särskilda  yttranden. I rubriken anges inom
parentes  vilken punkt  i  utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1. Komplicerad lagstiftning m.m. (punkt 1)

av Kerstin-Maria Stalin (mp)

Jag    anser    att    många    av    de    aktuella
regelförändringarna  och  regelsystemen  är  alltför
komplicerade     och     för     försäkringskassorna
svåradministrerade.


2. Pension för vård av funktionshindrat barn
(punkt 6)

av Birgitta Carlsson (c)

Många   föräldrar   har  i  många  år  vårdat   sina
funktionshindrade barn  i hemmet. Ibland har de fått
någon form av ersättning  av samhället, ibland inte.
Ibland  har  ersättningen  varit  pensionsgrundande,
ibland   inte.   Föräldrarnas   omvårdnad    om   de
funktionshindrade   barnen   har   inneburit   stora
besparingar  för  samhället  förutom att både barnet
och   föräldern  upplevt  glädje  och   trygghet   i
situationen.  Jag  anser  därför att dessa föräldrar
bör   få   någon  form  av  livränta   eller   extra
pensionstillskott.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag



Propositionen


I proposition  2001/02:84 Anpassningar med anledning
av   övergången   till    reformerade   regler   för
ålderspension  har regeringen  (Socialdepartementet)
föreslagit att riksdagen  antar  de  i propositionen
framlagda förslagen till

1.  lag  om  ändring  i  lagen (1962:381) om  allmän
försäkring,

2. lag om ändring i lagen  (2001:489)  om  ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3.  lag  om ändring i lagen (2000:799) om ändring  i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,

5. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

6.   lag   om   ändring   i   lagen   (1982:80)   om
anställningsskydd,

7. lag om ändring  i lagen (1988:1465) om ersättning
och ledighet för närståendevård,

8. lag om ändring i  lagen  (1989:225) om ersättning
till smittbärare,

9.  lag  om ändring i lagen (1990:659)  om  särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

10. lag om  ändring  i  lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade,

11. lag om ändring i lagen  (2001:762)  om ändring i
lagen (2000:781) om ändring i lagen (1998:708)  om
upphävande  av lagen (1994:309) om hustrutillägg i
vissa fall då make uppbär folkpension,

12. lag om ändring  i  lagen (2001:763) om ändring i
lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:309)
om  hustrutillägg  i vissa  fall  då  make  uppbär
folkpension,

13. lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska
villkor för riksdagens ledamöter,

14. lag om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m.
till Sveriges företrädare i Europaparlamentet,

15.   lag   om  ändring  i  lagen   (1996:1030)   om
underhållsstöd,

16.   lag  om  ändring   i   lagen   (1997:238)   om
arbetslöshetsförsäkring,

17.  lag   om   ändring   i   lagen   (1998:674)  om
inkomstgrundad ålderspension,

18. lag om ändring i lagen (2001:492) om  ändring  i
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

19.  lag  om ändring i lagen (1998:675) om införande
av    lagen     (1998:674)    om    inkomstgrundad
ålderspension,

20.   lag  om  ändring   i   lagen   (1998:702)   om
garantipension,

21. lag  om  ändring i lagen (2000:798) om ändring i
lagen (1998:702) om garantipension,

22.   lag  om  ändring   i   lagen   (1998:703)   om
handikappersättning och vårdbidrag,

23.  lag   om   ändring   i   socialförsäkringslagen
(1999:799),

24. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

25.   lag   om   ändring   i  lagen  (2000:461)   om
efterlevandepension   och  efterlevandestöd   till
barn,

26. lag om ändring i lagen  (2000:462)  om införande
av  lagen  (2000:461)  om efterlevandepension  och
efterlevandestöd till barn,

27. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),

28. lag om ändring i lagen  (2000:981) om fördelning
av socialavgifter,

29.   lag   om   ändring   i  lagen  (2001:761)   om
bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Lagförslagen   återfinns   som   bilaga    2    till
betänkandet.

Lagförslaget 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen
(1974:203)  om  kriminalvård  i  anstalt  kommer att
behandlas      i      betänkandet      2001/02:SfU16
Socialförsäkringsförmåner vid institutionsvistelse.


Följdmotion


2001/02:Sf22 av Kerstin-Maria Stalin (mp):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening att många regelförändringar och regelsystem
till följd av  det reformerade pensionssystemet är
komplicerade    och     för    försäkringskassorna
svåradministrerade.

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   att   förslaget  om  ändring  vad  gäller
garantipension är  komplicerat  och dessutom gravt
orättvist.


Motioner från allmänna motionstiden


2001/02:Sf242 av Kenneth Lantz och Sven Brus (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om   att  utreda   hur
regelförändringar  skulle  kunna  leda   till   ökad
valfrihet för äldre.


2001/02:Sf289 av Kerstin-Maria Stalin (mp):

Riksdagen  beslutar  om  ändring i 20 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring  och  15  kap.  16 §
lagen  (1968:674)  om  inkomstgrundad  ålderspension
enligt vad som anförs i motionen.

2001/02:Sf297 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om premiepensionsfondernas
fondplacering.

2001/02:Sf320 av Margareta Andersson och Kenneth
Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  en  extra  översyn  av
pensionssystemet  för att förbättra situationen  för
föräldrar som vårdat funktionshindrade barn.

2001/02:Sf332 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

1.  Riksdagen begär  att  regeringen  tillsätter  en
utredning med uppgift att se över huruvida det nya
ålderspensionssystemets    intjänandegrunder   kan
göras jämställt mellan män och kvinnor.

2.  Riksdagen begär att regeringen  ger  Sjunde  AP-
fonden  i  uppdrag att starta en realräntefond som
placerar  i svenska  realränteobligationer  enligt
vad i motionen anförs.

3.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag  om  en  lagändring   som   möjliggör  att
premiepensionsmedel kan placeras i ideella fonder.

4.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram
förslag  till en lagändring för placeringsreglerna
för premiepensionen  så  att aktiv återplacering i
Sjunde AP-fondens premiesparfond möjliggörs.

5.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram
förslag  till  lagändring så att Premiesparfondens
konstruktion ändras  så  att  den  tillåts erbjuda
generationsfonder.

2001/02:Sf340 av Carlinge Wisberg och Lennart Värmby
(v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i  motionen  anförs  om  äldreledighet   eller
delpension  som  ger löntagare ökade möjligheter att
vara kvar längre i arbetslivet.

2001/02:Sf342 av Lennart Beijer m.fl. (v):

Riksdagen begär att  regeringen  lägger fram förslag
till ett system med frivillig pension från fyllda 60
år.

2001/02:Sf344 av Kerstin-Maria Stalin och Barbro
Feltzing (mp):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  anförs  i  motionen  om "val" till
Premiepensionsfonden.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  anförs i motionen om risktagande i
premiesparfonden.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  att PPM bör få i uppgift att utvärdera och
granska  fonderna   utifrån  etiska,  sociala  och
miljömässiga aspekter.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  att  Sverige  likt England skall kräva att
alla pensionsfonder skall redovisa sociala, etiska
och miljömässiga ställningstaganden och riktlinjer
för sin verksamhet såsom konsumentupplysning.

2001/02:Sf370 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att följa frågan om det nya
pensionssystemet.

2001/02:Sf393 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):

10.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag till ändring enligt  vad  som  i  motionen
anförs om delad pensionspoäng.

2001/02:Sf402 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

3.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag till ändring angående möjligheten att dela
på pensionspoäng.

2001/02:A211 av Maria Larsson m.fl. (kd):

20.  Riksdagen  begär  att  regeringen lägger fram
förslag  till  ändring  i  pensionssystemet  så  att
pensionspoängen     automatiskt     delas     mellan
föräldrarna,  i  enlighet   med  vad  som  anförs  i
motionen.
Bilaga 2

Regeringens lagförslag