Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
2001/02:MJU6

Avgasrening, m.m.


Sammanfattning

I   betänkandet  behandlas  regeringens  proposition
2001/02:31  Avgasrening,  m.m. jämte 3 följdmotioner
och 16 motioner från den allmänna motionstiden 2001.
I propositionen föreslås en  ny  lag om motorfordons
avgasrening och motorbränslen.  Förslaget  föranleds
främst   av   behovet   att   anpassa   den  svenska
lagstiftningen   om  bilavgaser  till  de  nya   EG-
rättsliga regler som  numera  gäller  på området. De
nuvarande  reglerna  i miljöbalken om motorbränslens
indelning i  miljöklasser och förbud mot saluförande
av sådana bränslen som inte uppfyller baskraven inom
EU överförs till den nya lagen.  Dessa regler ändras
inte i sak. Eftersom   systemet  med miljöklasser är
kopplat    till    skattelagstiftningen     föreslås
följdändringar  i fordonsskattelagen (1988:327)  och
lagen (1994:1776)  om skatt på energi på grund av de
nya   beteckningarna   och    på    grund   av   att
specifikationerna     för     miljöklasserna     för
motorbränslen  förs över från miljöbalken  till  den
nya lagen.

Ett nytt EG-direktiv  om   buller  från utrustning
som  används  utomhus  skall  tillämpas från  den  3
januari  2002.  För  att genomföra  direktivet  görs
vissa ändringar i lagen  (1998:1707) om åtgärder mot
buller och avgaser från mobila maskiner.
Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  samt
föreslår   vissa   ytterligare    följdändringar   i
fordonsskattelagen        (1988:327).       Samtliga
motionsyrkanden avstyrks med  hänvisning  till bl.a.
vad som redovisas i propositionen och till  pågående
arbete på området.
I   betänkandet   finns   7  reservationer  och  5
särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut


1. Ett utvecklat miljöklassystem
Riksdagen avslår motionerna  2001/02:MJ408  och
2001/02:MJ411.

2. Mål för avgasfria bilar

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ223.

3. Vägtrafiken och miljön

Riksdagen avslår motion 2001/02:T345.
Reservation 1 (m)

4. Dispens för fordon utan katalysator

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ2 yrkande 2.

5. Vidareutveckling av typgodkända
motorer

Riksdagen  avslår  motion 2001/02:MJ342 yrkande
1.
Reservation 2 (m, kd, c, fp)

6. Det civilrättsliga tillverkaransvaret

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
motorfordons avgasrening och motorbränslen såvitt
avser 15 §. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:31  punkt  1  i  denna  del  samt  avslår
motionerna  2001/02:MJ1  yrkandena   1   och   2,
2001/02:MJ2    yrkande   5   och   2001/02:   MJ3
yrkandena 1 och 2.
Reservation 3 (kd, fp)
Reservation 4 (c)

7. Lag om motorfordons avgasrening och
motorbränslen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
motorfordons  avgasrening och motorbränslen i den
mån  förslaget inte  omfattas  av  vad  utskottet
föreslagit   ovan.   Därmed   bifaller  riksdagen
proposition 2001/02:31 punkt 1 i denna del.

8. Fordonsskattelagen

 a) Riksdagen antar regeringens förslag till lag
om   ändring  i  fordonsskattelagen   (1988:327).
Därmed  bifaller riksdagen proposition 2001/02:31
punkt 3.
b) Riksdagen  antar utskottets förslag (bilaga 3)
till   lag   om  ändring   i   fordonsskattelagen
(1988:327).

9. Miljöklassning av bränsle, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ2 yrkande
4, 2001/02:MJ319,  2001/02:MJ328,  2001/02:MJ334,
2001/02:MJ361, 2001/02:MJ445 och 2001/02:MJ510.
Reservation 5 (c, fp)

10. Miljövänliga drivmedel

Riksdagen   avslår   motionerna  2001/02:MJ318,
2001/02:MJ521    yrkande  14   och   2001/02:T470
yrkande 2.
Reservation 6 (fp)

11. Dispenser för trimning och
amatörbyggen

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ2 yrkandena 1
och 3.
Reservation 7 (kd)

12. Bidrag till eftermontering av aggregat
för avgasrening

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ378.

13. Arbetsmaskiners avgasutsläpp

Riksdagen avslår  motion  2001/02:MJ234 yrkande
1.

14. Tomgångsregler för arbetsmaskiner

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ234   yrkande
2.

15. Övriga lagförslag

 Riksdagen antar regeringens förslag till
i.a) lag om ändring i miljöbalken,
ii.b) lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi,
iii.c)  lag  om  ändring  i  lagen  (1998:1707) om
åtgärder  mot  buller och avgaser från  mobila
maskiner.
iv.     Därmed bifaller riksdagen  proposition 2001/02:31
punkterna 2, 4 och 5.

Stockholm den 22 november 2001

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar


Ulf Björklund


Följande  ledamöter  har deltagit  i  beslutet:  Ulf
Björklund (kd), Sinikka  Bohlin  (s),  Göte  Jonsson
(m),  Inge Carlsson (s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar
Eriksson  (m),  Alf  Eriksson (s), Ingemar Josefsson
(s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson
(v), Per-Samuel Nisser (m), Maria Wetterstrand (mp),
Eskil Erlandsson (c),  Harald  Nordlund  (fp),  Lars
Lindblad   (m),   Carina   Ohlsson   (s)  och  Ester
Lindstedt-Staaf (kd).

2001/02

MJU6


Redogörelse för ärendet


Ärendet och dess beredning

I  proposition  2001/02:31  föreslår regeringen  att
riksdagen  antar  det  förslag  till   ny   lag   om
motorfordons avgasrening och motorbränslen som lagts
fram  i propositionen. Vidare föreslås att riksdagen
antar förslag till lag om ändring i miljöbalken, lag
om ändring  i  fordonsskattelagen (1988:327), lag om
ändring i lagen  (1994:1776)  om skatt på energi och
lag om ändring i lagen (1998:1707)  om  åtgärder mot
buller  och  avgaser från mobila maskiner.  Lagrådet
har avgett yttrande över de lagförslag som framläggs
i propositionen. Lagförslagen återges i bilaga 2.

Med  anledning   av   förslaget  till  ny  lag  om
motorfordons avgasrening  och motorbränslen föreslår
utskottet   vissa   ytterligare   följdändringar   i
fordonsskattelagen (1988:327).  Lagförslaget återges
i bilaga 3.
Med anledning av propositionen  har 3 motioner med
sammanlagt  9  yrkanden väckts. Utskottet  behandlar
dessutom 16 motioner  med  totalt  18  yrkanden  som
väckts under allmänna motionstiden 2001. Förslagen i
motionerna återges i bilaga 1.
I    ärendet    har    utskottet   uppvaktats   av
representanter för Industriellt UtvecklingsCentrum i
Olofström AB, Kristianstads Motorslip AB samt Svensk
Turboservice  AB  angående möjligheterna  att  vidta
miljöförbättrande åtgärder  på  typgodkända motorer.
Vidare  har  utskottet  mottagit en  skrivelse  från
Svenska åkeriförbundet angående  det  civilrättsliga
tillverkaransvaret m.m.

Bakgrund


Genom  beslut  den  24  september  1998  bemyndigade
regeringen   chefen   för   Miljödepartementet   att
tillkalla  en särskild utredare med uppgift att göra
en översyn av   den  svenska bilavgaslagstiftningen.
Med  stöd  av bemyndigandet  förordnades   rådmannen
Gunilla  Engberg  Lindvall  som  särskild  utredare.
Utredningens uppdrag var  främst att göra en översyn
av hela bilavgaslagstiftningen  med anledning av nya
bestämmelser inom EU samt att se  över  systemet med
miljöklassindelning av bilar. I utredningens uppdrag
ingick  även att redovisa eventuella slutsatser  som
kan vara av  betydelse för den framtida utvecklingen
av EU:s regelsystem.  Utredningen, som antog  namnet
Avgasrening  2000,  överlämnade  i  mars  2000  sitt
betänkande  Avgasrening   2000    (SOU  2000:12).  I
betänkandet     föreslogs    att    den    nuvarande
bilavgaslagen (1986:1386)  ersätts  av  en ny lag om
motorfordons  avgasrening  och  att  en  ny  lag  om
avhjälpande  av  fel  på  bilars  avgasreningssystem
införs.   Vidare   föreslogs   en   följdändring   i
fordonsskattelagen   (1988:327)  med  anledning   av
utredningens förslag till  ett nytt  miljöklassystem
för bilar.

Därutöver  har Naturvårdsverket  inkommit  med  en
redovisning  om   utvecklingen   av  en   metod  för
kontroll     av     krav     på     tunga    fordons
avgasreningsutrustning (dnr M1999/3084/Mk)  samt  en
skrivelse med förslag om hur de EG-rättsliga skärpta
avgaskraven  för  tunga bilar skall införas i svensk
rätt (dnr M2000/1725/Mk).  Förslaget   om  ändring i
lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser
från    mobila    maskiner   har   upprättats   inom
Miljödepartementet     och     har    beretts    med
Naturvårdsverket.
Förslagen   i   propositionen  har   utformats   i
samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås  en  ny lag om motorfordons
avgasrening och motorbränslen.  Förslaget  föranleds
främst   av   behovet   att   anpassa   den  svenska
lagstiftningen   om  bilavgaser  till  de  nya   EG-
rättsliga regler som numera gäller på området.

Den    föreslagna   lagen    innehåller    förutom
grundläggande  bestämmelser  om krav på motorfordons
avgasrening    även    regler   om   typgodkännande-
förfarandet samt om miljöklassindelning  av bilar. I
lagen införs dessutom bestämmelser om fordonsägarens
ansvar  för att fordonet är i godkänt skick  och  om
tillverkarens  ansvar  för  tillverkade  fordon. Det
svenska  tillverkaransvaret  för  lätta  bilar   har
ersatts  av  ett gemensamt tillverkaransvar inom EU,
vilket  medför  att  svenska  myndigheter  inte  kan
genomföra  hållbarhetskontroller  i samma omfattning
som  tidigare.  Det  skall  dock  vara  möjligt  att
bedriva  kartläggande  undersökningar  på  frivillig
basis.  Tillverkarnas  och  deras  ställföreträdares
civilrättsliga ansvar gentemot enskilda bilägare för
att fel på bilars avgasreningssystem  avhjälps  utan
kostnad  skall  finnas  kvar  för  lätta  bilar. Det
tillverkaransvar  för  tunga  bilar  som  gäller   i
Sverige  i  dag  skall finnas kvar i avvaktan på att
ett sådant ansvar införs även inom EU. Det nuvarande
miljöklassystemet   med   tre   klasser  ersätts  av
miljöklasser vars beteckningar utgår från det år som
avgaskraven  tillämpas vid nya typgodkännanden  inom
EU,   med   möjlighet    att    införa   ytterligare
miljöklasser.    Miljöklassindelningen    skall    i
fortsättningen beslutas  i  samband med registrering
av fordonen.
De    nuvarande   reglerna   i   miljöbalken    om
motorbränslens  indelning  i miljöklasser och förbud
mot   saluförande  av  sådana  bränslen   som   inte
uppfyller  baskraven  inom  EU överförs till den nya
lagen. Dessa regler ändras inte  i  sak.  Regeringen
avser    dock    att    lämna   ett   uppdrag   till
Naturvårdsverket att se över  miljöklassystemet  för
bensin   och   dieselolja  så  att  utvecklingen  av
alternativa eller  mer  miljövänliga  drivmedel inte
missgynnas.
Eftersom systemet med miljöklasser är kopplat till
skattelagstiftningen   föreslås   följdändringar   i
fordonsskattelagen (1988:327) och lagen  (1994:1776)
om skatt på energi på grund av de nya beteckningarna
och   på   grund   av   att   specifikationerna  för
miljöklasserna  för  motorbränslen  förs  över  från
miljöbalken till den nya lagen.
Ett nytt EG-direktiv om buller från utrustning som
används utomhus skall  tillämpas  från den 3 januari
2002.  För  att  genomföra  direktivet   görs  vissa
ändringar i lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller
och  avgaser  från  mobila  maskiner,  framför  allt
avseende  bemyndiganden  för  regeringen  eller  den
myndighet    regeringen    bestämmer   att   utfärda
föreskrifter. Den nya lagstiftningen  föreslås träda
i kraft den 1 januari 2002.

Utskottets överväganden




Miljöklasser för bilar, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet   tillstyrker  regeringens  förslag
beträffande  ett   nytt  miljöklassystem  för
bilar. Med anledning härav föreslår utskottet
vissa     ytterligare    följdändringar     i
fordonsskattelagen  (1988327).  I avvaktan på
bl.a.  Vägtrafikskatteutredningens   kommande
förslag avstyrker utskottet tre motioner  (s,
m)   om   den   fortsatta   utvecklingen   av
miljöklassystemet    samt   vägtrafiken   och
miljön. Vidare föreslås att en motion (mp) om
utvecklingen mot avgasfria  bilar lämnas utan
åtgärd med hänvisning bl.a. till den kommande
uppföljningen     och    utvärderingen     av
miljömålen.  Med  hänvisning   till   rådande
dispensmöjligheter        avstyrks        ett
motionsyrkande (kd).

Gällande ordning

Bilavgaslagen (1986:1386) innehåller sedan  1993  en
föreskrift   om   att   bilar   skall   delas  in  i
miljöklasser.   Reglerna   om   miljöklassning    är
tillämpliga   på   personbilar   inklusive  el-  och
hybridbilar samt tunga dieseldrivna  bilar.  En  bil
hänförs   till   den   miljöklass   som   anges   av
tillverkaren,  om bilen uppfyller utsläppskraven för
den angivna miljöklassen.  Bilarna   indelas  i  den
obligatoriska   miljöklass  3  om  de  uppfyller  de
grundläggande kraven  i  fråga om utsläpp av avgaser
och  andra  ämnen  som  beslutas   inom   Europeiska
gemenskapen. Bilar med väsentligt lägre utsläpp  får
efter  ansökan  indelas  i miljöklasserna 2 eller 1,
där  de  renaste  fordonen  hänförs  till  klass  1.
Miljöklassystemet  kompletterades  från  den  1 juli
1996 med två nya klasser för fordon med mycket  låga
utsläpp,  miljöklasserna  1  E  och  1 H. Fordon som
enbart  drivs  med  batterier  som laddas   från  en
stationär  källa och som uppfyller  definitionen  av
bil  i  fordonskungörelsen   tillhör    klass  1  E.
Hybridbilar som drivs med förbränningsmotor  i någon
kombination med en  elektrisk motor förs till  klass
1  H.  De närmare kraven för de olika miljöklasserna
regleras  i  bilavgasförordningen.  För  tunga bilar
finns   för   närvarande  endast  miljöklass  3  som
motsvarar de obligatoriska   kraven  inom EU samt de
avgaskrav som anges i direktiv 99/96/EG.

Propositionen

Regeringen  föreslår att bilar även fortsättningsvis
skall vara indelade  i  miljöklasser. Miljöklasserna
skall  vara  knutna till de  olika  gränsvärden  för
avgasutsläpp som  fastställs inom EU och indelas med
angivande av det  år  då  det  aktuella  gränsvärdet
börjar  tillämpas.  Möjligheter  skall  finnas   att
införa  skattelättnader  för  bilar  som  har bättre
egenskaper  i miljöhänseende. Det skall även  som  i
dag  finnas  särskilda   miljöklasser  för  el-  och
hybridbilar.     Därutöver     skall     ytterligare
miljöklasser kunna  inrättas för  bilar med särskilt
låga   utsläpp   av   föroreningar.   Det  nuvarande
förfarandet  med  ansökan  om  miljöklassning  skall
förenklas och ersättas av ett beslut  i  samband med
registreringen   av  bilen.  Om  tillsynsmyndigheten
finner  att  en bil  inte  motsvarar  kraven  i  den
miljöklass  den   indelats,   skall  det  finnas  en
möjlighet att i efterhand ändra  indelningen. Enligt
regeringen  leder  de nya beteckningarna  till  viss
följdändring i 14 a § fordonsskattelagen (1988:327).
Vägtrafikskatteutredningen  utreder  för  närvarande
frågan   om huruvida miljöklassystemet bör utvecklas
så    att    hänsyn    tas    även    till    bilars
bränsleförbrukning.   I   avvaktan  på  utredningens
betänkande   saknas  enligt  regeringen   skäl   att
ytterligare ändra miljöklassystemet.

Motionerna

Enligt motion  MJ408  (s)  är nuvarande mätmetod för
att       bestämma       miljöklassningen       inte
tillfredsställande.  Det  borde   ställas  betydligt
högre krav på de bilar som skall hamna  i miljöklass
1.  De  skall  klara av att rena avgaserna även  vid
hård  belastning.   Regeringen   måste   ge   berörd
myndighet  i  uppdrag  att utarbeta hårdare krav för
bilarnas  miljöklassning.   I   motion   MJ411   (m)
framhålls  betydelsen  av att införa krav på utsläpp
av koldioxid i miljöklassningssystemet för bilar.

Enligt T345 (m) behövs bilar, lastbilar och bussar
för att vårt samhälle skall  fungera  och  människor
skall kunna bosätta sig och arbeta där man vill. Det
är  viktigt att riksdag och regering är medvetna  om
förhållandet     mellan    miljö,    välstånd    och
kommunikationer  och   har   det  som  vägledning  i
miljöarbetet (yrkande 1). Det  system av skatter och
regler  som  styr  mot  miljövänligare   fordon  och
bränslen  har börjat likna ett lapptäcke. Det  är  i
dag oklart  om vi har ett system som är anpassat för
den teknik som  finns  i dag. Det är också oklart om
systemet  har  sin  utgångspunkt   i   den  faktiska
miljöpåverkan.  Det skulle behövas en total  översyn
av  systemen för att  få  ett  helhetsgrepp.  Enligt
motionärerna  bör  riksdagens  tidigare uppdrag till
regeringen angående alternativa bränslen breddas. En
parlamentarisk utredning bör se  över  hela systemet
med vägtrafikens miljöstyrande skatter, miljöklasser
och    regler.    Detta    i    syfte   att   främja
teknikutveckling  och skapa ett system  som  grundar
sig på den faktiska miljöpåverkan (yrkande 2).
Enligt   motion  MJ223   (mp)   bör   man   utreda
möjligheterna  att  sätt  upp  mål för införandet av
avgasfria  bilar  i Sverige, med en  nollvision  som
slutmål. En utredning  bör  få i uppgift att ta fram
olika  delmål  för  när  de  stora   tillverkarna  i
bilbranschen  skall  kunna  leverera  bilar  som  är
bränslesnåla  och  inte släpper ut avgaser.  Strävan
bör vara att nå en nollvision  inom t.ex. 10 år, med
stopp däremellan med delmål i procent av bilparken.
För  att  underlätta  för entusiastbilägare  bör
regeringen enligt motion MJ2  (kd) yrkande 2 meddela
generella  undantag  från  avgaskraven  i  lagen  om
motorfordons avgasrening och bränslen för fordon som
saknar     katalysator    och    som    har     s.k.
entusiastförsäkringar   (fr.o.m.   1989  års  modell
t.o.m.  1992  års modell). Dessa fordon  får  endast
köras begränsade  sträckor  och  kan knappast utgöra
någon miljöfara.

Utskottets ställningstagande

I  likhet  med  regeringen anser utskottet  att  det
nuvarande miljöklassystemet  är svårtillgängligt för
allmänheten.   Eftersom  innehållet   i   de   olika
klasserna  ändras  med  jämna  mellanrum,  men  inte
beteckningarna,   är   det   svårt   att  vid  olika
tidpunkter   veta  vilka  krav  de  olika  klasserna
motsvaras av.  Systemet  innebär också att man måste
ändra i regelverket när nya  avgasnivåer  införs  så
att  de  krav som motsvaras av miljöklass 1 under en
viss period  vid  en senare tidpunkt i stället utgör
innehållet i miljöklass  3.  Miljöklasserna  har  på
samma  sätt  ställt  till  bekymmer  i  samband  med
miljözonerna. Ett system som bygger på att det finns
tre klasser är dessutom svårt att tillämpa vad avser
det  senaste direktivet 1999/69/EG för tunga fordon,
eftersom detta innehåller fyra nya kravnivåer. Såsom
regeringen     påpekar     i    propositionen    bör
miljöklassystemet utvecklas  enligt de ramar som ges
av de inom EU beslutade kravnivåerna. Utgångspunkten
för ett nytt system med miljöklasser bör vara att de
skall följa de nivåer som EU beslutat  om vad gäller
lätta  och  tunga  fordon. Som regeringen framhåller
leder de nya beteckningarna till viss följdändring i
14  a  §  fordonsskattelagen   (1988:327).  Med  det
anförda tillstyrker utskottet regeringens  förslag i
de   delar   som   redovisas   i   avsnitt   5.3   i
propositionen.

Utskottet   anser   vidare   att  ytterligare  två
följdändringar   bör   göras   i  fordonsskattelagen
(1988:327). 14 b § bör upphävas.  I  denna  regleras
det  fall  att  skatteplikt inträtt i år eller förra
året. Då skall en  avräkning  av  skatten ske. Denna
bestämmelse kommer inte att bli aktuell att tillämpa
nästa  år (förutom genom övergångsbestämmelsen)  och
kan därmed  tas  bort.  I  14  c  §  bör  den del av
bestämmelsen som gäller när skatteplikt inträffar  i
år  tas  bort. Den blir, liksom 14 b §, inte aktuell
att tillämpa  nästa år. Vidare bör 14 c § ändras vad
gäller det fall  att  skatteplikt inträder 2002. Den
gamla miljöklass 1 blir den nya miljöklass 2005 i ny
lydelse av 14 c §.
I propositionen Vidareutveckling  av  systemet med
miljöklasser   för  fordon  m.m.  (prop.  1995/96:6)
uttalades att det  på  sikt  skulle vara möjligt att
införa   krav   i   fråga   om  bl.a.  koldioxid   i
miljöklassystemet.  Utsläpp  av  koldioxid  regleras
inte  i  EU:s  bilavgasdirektiv  eller   de  svenska
bilavgasreglerna, men arbete pågår inom EU  i  syfte
att     minska    utsläppen    av    koldioxid.    I
kommittédirektiven   (2001:12)   om  en  översyn  av
vägtrafikbeskattningen  anges  bl.a.  att  utredaren
skall   göra   en   översyn  av  möjligheterna   att
differentiera fordonsskatten  med  hänsyn  till  ett
fordons  utsläpp  av koldioxid, varvid även bilarnas
transportkapacitet  skall  beaktas.  Som  framgår av
propositionen  har  regeringen  tidigare också  gett
Statens  naturvårdsverk  i  uppdrag   att   utveckla
miljöklassystemet   främst   med   avseende  på  hur
parametern  koldioxid  skall  beaktas  i   systemet.
Naturvårdsverkets   uppdrag   har   redovisats  till
regeringen  den  25  juni  2001 (dnr M2001/2928/Mk).
Denna      rapport     har     överlämnats      till
Vägtrafikskatteutredningen.    Av    betydelse   för
utvecklingen  av  miljöklassystemet  är  också,  som
regeringen  framhåller,  den fortsatta  utvecklingen
inom  EU  vad gäller kriterier   för  miljövänligare
bilar. Sammanfattningsvis  anser  utskottet i likhet
med  regeringen  att det i avvaktan på  utredningens
betänkande saknas  skäl  att  nu ytterligare ändra i
miljöklassystemet. Därmed avstyrks  motionerna MJ408
(s) och MJ411 (m).
När det gäller de i motion MJ223 (mp)  redovisade
synpunkterna  beträffande utvecklingen mot avgasfria
bilar   vill   utskottet    anföra    följande.   Av
budgetpropositionen  för  år 2001 (prop.  2000/01:1,
finansplanen s. 228 f.) framgår att regeringen avser
att stimulera en frivillig  introduktion i förtid av
fordon   och  arbetsmaskiner  som   uppfyller   EU:s
framtida avgaskrav med hjälp av ekonomiska och andra
styrmedel.  I  budgetpropositionen  (prop. 2001/02:1
finansplanen  s.  201)  presenterar  regeringen  mot
bakgrund härav en strategi för skattenedsättning för
alternativa    drivmedel   för   motorfordon.    Som
huvudkomponent      i       strategin       övervägs
skattenedsättning  antingen  via  pilotprojekt,  för
vilka   medges  befrielse  från  både  energi-   och
koldioxidskatt,       eller      genom      generell
koldioxidskattebefrielse  med  stöd  av  ett  beslut
enligt  artikel  8.4 i mineraloljedirektivet (rådets
direktiv 92/81/EEG  om harmonisering av strukturerna
för punktskatter på mineraloljor).  En ekonomisk ram
för skattestrategin skall fastställas, och strategin
skall  följas upp och utvärderas. Dessutom  föreslår
regeringen  att  Naturvårdsverket  ges i uppdrag att
undersöka  de  tekniska  förutsättningarna   och  de
miljömässiga  effekterna  av  en  skattesänkning  av
alkylatbensin   i  tvåtaktsmotorer.  I  ett  förslag
(prop. 2001/02:45)  som  nyligen  överlämnades  till
riksdagen  föreslår  regeringen  vissa  ändringar av
reglerna   om   justering   av   förmånsvärdet   för
miljöanpassade    bilar.   Bilar   som   drivs   med
elektricitet   föreslås   få   en   nedsättning   av
förmånsvärdet till 60 % av förmånsvärdet för närmsta
jämförbara bil utan  sådan mer miljöanpassad teknik.
Alkohol- och gasdrivna bilar - utom de som drivs med
gasol - föreslås få en  nedsättning av förmånsvärdet
till 80 % av förmånsvärdet för den jämförbara bilen.
Ändringarna föreslås tillämpas under tre  respektive
fyra år. Slutligen bör uppmärksammas  att  riksdagen
den  22  november  i år ställt sig bakom regeringens
förslag  i  propositionen  Svenska  miljömål  (prop.
2000/01:130).   I   propositionen  (s.  40  och  41)
framhålls bl.a. att utvecklingen  mot en allt bättre
luftkvalitet i tätorterna har varit  god  de senaste
decennierna.  För  att  uppnå  generationsmålet  för
halterna av kvävedioxid måste emellertid ytterligare
åtgärder  vidtas. Som utskottet tidigare  framhållit
(bet.  2001/02:MJU3)   är   det  av  stor  vikt  att
konsekvenserna av samtliga de åtgärder som vidtas på
detta  område  bevakas i samband  med  den  kommande
uppföljningen  och   utvärderingen   av  miljömålen.
Utvärderingen  får  visa  om  ytterligare   åtgärder
behöver föreslås. Med det anförda föreslår utskottet
att motion MJ223 (mp) lämnas utan vidare åtgärd.
Med hänvisning bl.a. till vad som anförts ovan  om
det pågående arbetet med att vidareutveckla systemet
med  miljöklasser,  förslaget  om  en  strategi  för
skattenedsättning   för  alternativa  drivmedel  för
motorfordon  samt  i  avvaktan   på   resultatet  av
Vägtrafikskatteutredningens      arbete     föreslår
utskottet  att  motion T345 (m) yrkandena  1  och  2
lämnas utan vidare åtgärd.
Som framgår av  propositionen skall dispenser från
typgodkännanden på  fordonsområdet  kunna meddelas i
enskilda fall. Uppgiften att i enskilda fall meddela
undantag    från    de    krav   som   uppställs   i
avgaslagstiftningen bör, som  regeringen framhåller,
lämpligen  ligga  på den myndighet  som  utses  till
typgodkännandemyndighet. Mot bakgrund av det anförda
avstyrker utskottet motion MJ2 (kd) yrkande 2.

Tillverkaransvar och
myndighetskontroll, m.m.


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  tillstyrker   regeringens  förslag
beträffande  tillverkarens  fortsatta  ansvar
för  att avgasreningsutrustningen  för  såväl
lätta  som tunga bilar fungerar. Mot bakgrund
härav avstyrks  en motion (m) om utomståendes
möjligheter  att  vidareutveckla  typgodkända
motorer.

Propositionen

Enligt  propositionen  skall  tillverkaren  fortsatt
ansvara för  att avgasrenings-utrustningen för lätta
bilar fungerar sedan bilarna tagits i bruk. Reglerna
anpassas till  den  nya  EG-rättsliga regleringen så
att  tillverkaren  skall ansvara  för  att  fordonen
uppfyller    gällande   avgasreningskrav    avseende
gränsvärden    för     avgasutsläpp,     hållbarhet,
avdunstning,  vevhusventilation, omborddiagnossystem
och kallstartskrav.  Närmare  föreskrifter  om bl.a.
gränsvärden   för   avgasutsläpp   och   hur   länge
hållbarheten   hos  utsläppsbegränsande  anordningar
skall     kontrolleras      skall     meddelas     i
följdförfattningar.

I  avvaktan  på  införandet  av   ett  system  för
tillverkaransvar för tunga bilar inom  EU  skall den
nuvarande  regleringen  om tillverkaransvar fortsatt
gälla  beträffande dessa  fordon.  Detta innebär att
tillverkarna  ansvarar  för att fordonen   uppfyller
gällande utsläppskrav samt  att  de  är skyldiga att
medverka   till   kontroller    utförda  av  svenska
myndigheter.   För  tunga  fordon  som   tillverkats
utomlands  skall  den  som  fört  in  fordonen  till
Sverige för  tillverkarens räkning svara solidariskt
med tillverkaren  för  dennes  förpliktelser  enligt
lagen.

Motionen

Enligt    motion    MJ342    (m)   yrkande   1   har
tillverkaransvaret    konsekvensen     att     ingen
utomstående äger rätt att vidta förädlingsarbete  av
typgodkända  motorer  utan  tillverkarens tillstånd,
även om en förändring skulle  innebära  fördelar för
nyttjaren  och  miljön.  Företag  och  auktoriserade
motorrenoverare   har   ett   klart   behov  av  att
lagstiftningen  förändras på ett sätt som  möjliggör
för företagen att medverka med sin kompetens till en
positivare   utveckling    och   återanvändning   av
befintliga        bussar,       lastbilar        och
entreprenadmaskiner.

Utskottets ställningstagande

Tillverkarens ansvar  för  att  av honom tillverkade
motorfordon uppfyller gällande avgasreningskrav  och
för hållbarheten hos avgasreningssystemet i fordonet
har   länge   funnits  i  svensk  lagstiftning.  Som
framhålls i propositionen  har  tillverkarens ansvar
blivit ännu mer framträdande i  och  med  att regler
om uppföljning av fordon i bruk införts inom  EU för
lätta  bilar.  Ett  motsvarande system är på väg att
utarbetas för tunga bilar. I det gemensamma systemet
för tillverkaransvar  inom  EU  för  lätta bilar har
tillverkaren också fått ett större eget  ansvar  för
uppföljningen  av  bilar  i  bruk  än  vad som gällt
enligt det svenska tillverkaransvaret. I  likhet med
regeringen anser utskottet därför att det i  den nya
lagen   bör   framgå  att  det  är  tillverkaren  av
motorfordon som  har  ett   ansvar  för att fordonen
uppfyller  gällande avgasreningskrav.  Eftersom  det
ännu  inte  finns   några   utvecklade   regler   om
tillverkaransvar och hållbarhetskrav för tunga bilar
inom   EU,  kan  det  ifrågasättas  om  det  svenska
tillverkaransvaret  innebär  att Sverige ställer för
långtgående   tekniska   krav   på  sådana   fordon.
Utskottet delar dock regeringens  uppfattning  såsom
den  redovisas  i  propositionen  och finner att ett
bibehållet tillverkaransvar för tunga bilar inte kan
anses strida mot typgodkännandedirektiven,  eftersom
det svenska tillverkaransvaret för tunga fordon inte
är  knutet  till  registreringen.  Med  det  anförda
tillstyrker utskottet regeringens förslag i de delar
som  redovisas  i  avsnitt  5.6 i propositionen. Mot
bakgrund  härav  är  utskottet inte  berett  att  nu
föreslå något uttalande  från  riksdagens  sida  med
anledning  av  motion  MJ342 (m) yrkande 1. Motionen
avstyrks i berörd del.


Det civilrättsliga
tillverkaransvaret -
kostnadsansvaret vid fel på bilars
avgasreningssystem


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens  förslag om
det civilrättsliga tillverkaransvaret. Därmed
avstyrks fem motionsyrkanden (kd, c,  fp)  om
fortsatt  civilrättsligt tillverkaransvar för
tunga bilar.

Gällande ordning

Tillverkaren  omfattas  i  dag av det civilrättsliga
tillverkaransvaret   i  bilavgaslagen   (1986:1386).
Detta innebär en skyldighet  gentemot  den  enskilde
bilägaren  att  kostnadsfritt  avhjälpa brister  som
framkommer vid myndighetskontroll  eller  på   annat
tillförlitligt  sätt,  t.ex.  vid kontrollbesiktning
eller vid kontroll hos en  märkesverkstad. För bilar
med en totalvikt under 3 500 kg gäller ansvaret till
dess att bilen är fem år gammal  eller  har  körts 8
000  mil. I fråga om bilar med  en totalvikt över  3
500 kg  gäller  ansvaret  till  dess bilen är fem år
gammal   eller  har  körts  16 000 mil.  Enligt  den
nuvarande  lydelsen  av  6  §  bilavgaslagen  svarar
tillverkaren   gentemot  ägaren  för   att   brister
kostnadsfritt  avhjälps,   om   det  vid  myndighets
kontroll  eller på annat tillförlitligt  sätt  visas
att fordonen inte uppfyller de krav som föreskrivits
med stöd av  3  § i lagen. Enligt 8 §  bilavgaslagen
har den som yrkesmässigt  för in fordon till Sverige
för  tillverkarens räkning  ett  solidariskt  ansvar
med  tillverkaren  för  dennes  skyldigheter  enligt
lagen.  Ansvaret  förutsätter  också  att  bilägaren
låtit   bilen  genomgå  den   underhållsservice  som
behövs för  att vidmakthålla funktionerna hos bilens
utsläppsbegränsande   anordningar  och  inte  använt
bränsle  som  kan  försämra   funktionen  hos  dessa
anordningar. Bilägaren får inte heller vid utbyte av
utsläppsbegränsande anordningar skaffa nya delar som
från miljösynpunkt är   sämre  än de delar som bilen
var utrustad med när den var ny.

Propositionen

Regeringen   föreslår   att  tillverkarna   även   i
fortsättningen skall ansvara gentemot  bilägarna för
att  fel på bilars avgasreningssystem  kostnadsfritt
avhjälps,  så  länge  bilen inte överskridit en viss
körsträcka eller uppnått  en  viss ålder. Även vissa
kostnader  med   anledning  av  felen   skall   vara
ersättningsgilla.  För  bilar tillverkade i utlandet
skall den som yrkesmässigt för in bilar i landet för
tillverkarens   räkning   svara    solidariskt   med
tillverkaren   för   skyldigheterna  enligt   lagen.
Ansvaret  skall endast  omfatta  lätta  bilar,  dvs.
personbilar,  lätta  lastbilar  och  bussar  med  en
totalvikt  av  högst  3 500 kg. Ansvaret skall gälla
såväl för bilar som används  för enskilt ändamål som
andra  bilar,  t.ex.  tjänstebilar   och  taxibilar.
Liksom tidigare måste vissa förutsättningar vara för
handen  för att ansvaret skall gälla. Utöver vad som
gäller nu skall bilägaren ha använt bränsle som inte
i   väsentlig  mån  avviker  från  vad  tillverkaren
rekommenderat.  För  att  tillverkaren  skall  undgå
ansvar  enligt  lagen  fordras att han gör sannolikt
att  någon  av  de  omständigheter   föreligger  som
befriar honom från hans skyldigheter.

När  det gäller tunga bilar framhåller  regeringen
bl.a. följande.  Förhållandet mellan tillverkare och
kund är annorlunda  för tunga bilar än för lätta. De
som  köper  tunga  bilar   är   nästan   uteslutande
näringsidkare,  som  har  en  förhållandevis   stark
ställning  på marknaden och inte är i behov av samma
skydd som köpare  av  lätta  bilar. Ofta finns också
särskilda  serviceavtal mellan tillverkare och ägare
av  tunga  fordon.  Om  man  beaktar   att  ansvaret
framför  allt  är inriktat på ett konsumenträttsligt
skydd torde det  inte  finnas  behov  av  att   låta
ansvaret omfatta även tunga bilar, dvs. bilar med en
totalvikt   över   3  500  kg.  Det   civilrättsliga
tillverkaransvaret för  tunga bilar bör därför falla
bort.

Motionerna

I  motion  MJ1  (c)  yrkas  att   riksdagen   avslår
propositionen  i  den  del  som  rör försämringen av
tillverkaransvaret   för   tunga   fordon.    Enligt
motionärerna   äger   en   stor   del   av   landets
åkeriföretag  (ca  50 %) endast en lastbil. Det  får
anses vara ett aningslöst påstående att dessa skulle
ha en stark ställning på en marknad som domineras av
två  stora  tillverkare   (yrkande  1).  Vidare  bör
tillverkaransvaret utökas till  att gälla fordon som
inte är äldre än fem år och som inte gått mer än 500
000 km. Detta kan motiveras från  miljösynpunkt  men
även   med   hänsyn   till  att  tillverkaråtagandet
gentemot myndighet är satt  till 500 000 km (yrkande
2).  Även  i  motion  MJ2 (kd) yrkas  att  riksdagen
avslår  regeringens  förslag  om  att  avskaffa  det
civilrättsliga tillverkaransvaret  för  tunga bilars
avgasreningssystem.  Närmare  90 % av åkeriföretagen
är små företag med få anställda  och  få fordon, som
inte  automatiskt  har den goda förhandlingsposition
gentemot   tillverkaren    som   regeringen   anför.
Tillverkaransvaret skall finnas kvar till dess bilen
är fem år gammal eller har körts 16 000 mil (yrkande
5). Enligt motion MJ3 (fp) yrkande 1 skall riksdagen
avslå regeringens proposition  i den del som innebär
att     fordonstillverkarnas     ansvar     gentemot
fordonsägare  att  åtgärda  fel  på  tunga   fordons
avgasreningssystem tas bort. Riksdagen skall besluta
om  sådan  ändring  i  förhållande  till regeringens
förslag  till  lag  om motorfordons avgasrening  och
motorbränslen att 15  § erhåller följande lydelse: I
fråga om fel på utsläppsbegränsande  anordningar  på
fordon  gäller  vad  som föreskrivits i 16-19 §§ för
personbilar,  lätta lastbilar  samt  bussar  med  en
totalvikt av högst  3 500 kilogram, om fordonen inte
är äldre än fem år eller  har  körts  mer  än 80 000
kilometer, samt för tunga fordon om fordonen inte är
äldre  än  fem  år  eller  har  körts mer än 160 000
kilometer (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet  finner  med  hänsyn till  vad  regeringen
anfört att övervägande skäl  talar för att bibehålla
den  nuvarande  regleringen  av  det  civilrättsliga
ansvaret   för   lätta   bilar.  Som   framhålls   i
propositionen är förhållandet mellan tillverkare och
kund annorlunda när det gäller  tunga  bilar. De som
köper    tunga    bilar    är   nästan   uteslutande
näringsidkare,  som  har  en  förhållandevis   stark
ställning på marknaden och är inte i behov  av samma
skydd  som  köpare  av lätta bilar. Ofta finns också
särskilda serviceavtal  mellan tillverkare och ägare
av tunga fordon. Om man beaktar att ansvaret framför
allt  är  inriktat  på ett konsumenträttsligt  skydd
torde det inte finnas  behov  av  att  låta ansvaret
omfatta   även  tunga  bilar,  dvs.  bilar  med   en
totalvikt    över   3  500  kg.  Det  civilrättsliga
tillverkaransvaret för  tunga bilar bör därför falla
bort.   Med   det   anförda  tillstyrker   utskottet
regeringens  förslag i  de  delar  som  redovisas  i
avsnitt  5.7  i   propositionen.   Därmed   avstyrks
motionerna  MJ1  (c)  yrkandena  1  och  2, MJ2 (kd)
yrkande 5 och MJ3 (fp) yrkandena 1 och 2.


Regler om motorbränslen, m.m.


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
föra   över   de  berörda  bestämmelserna  om
motorbränslen  i  miljöbalken  till  den  nya
lagen.  Utskottet  föreslår  vidare  att  ett
antal motionsyrkanden  (s,  m, kd, c, fp, mp)
om miljöklassningen av bensin  och dieselolja
samt  kriterierna för de olika miljöklasserna
lämnas utan vidare åtgärd med hänvisning till
kommande   översyn.   Vidare   avstyrks   tre
motionsyrkanden    (m,   kd,   fp)   angående
miljövänliga drivmedel  med  hänvisning  till
det fortsatta arbetet inom EU.

Propositionen

Regeringen  föreslår  att reglerna i miljöbalken  om
skyldighet  att  indela  bensin   och  dieselolja  i
miljöklasser samt förbud mot försäljning av bränslen
som inte motsvarar de EG-rättsliga minimikraven förs
över  till  lagen  om  motorfordons avgasrening  och
motorbränslen.      Även      bestämmelserna      om
specifikationerna  för  dessa  bränslen   och  deras
indelning i miljöklasser, som i dag återfinns  i två
bilagor  till  miljöbalken,  förs över till  den nya
lagen.    Enligt    regeringens   bedömning    skall
miljöklassystemet för bensin och dieselolja ses över
så  att  utvecklingen  av   alternativa   eller  mer
miljövänliga drivmedel inte missgynnas.

Motionerna

Enligt  motion  MJ2  (kd) yrkande 4  anges på  flera
ställen i propositionen  att  regeringen  kommer att
lämna ett uppdrag till Naturvårdsverket att  se över
miljöklassystemet  för  fordonsbränslen i syfte  att
eliminera tekniska hinder  för  alternativa bränslen
med positiv miljöeffekt. Det förvånande är att detta
uppdrag  inte  redan har getts. Enligt  motionärerna
kan detta dröjsmål  inte  godtas. De förutsätter att
regeringen  snarast  återkommer   i  frågan.  Enligt
motion MJ319 (m) är begreppet koldioxidneutral svårt
att  definiera så att det är praktiskt  tillämpbart.
För att avgöra om ett drivmedel är koldioxidneutralt
är det  troligen  inte  praktiskt  möjligt att kräva
fullständig  livscykelanalys.  Samtidigt  måste  man
ändå göra en viss bedömning av koldioxidutsläpp  och
fossil energiåtgång för hela tillverkningskedjan och
inte  bara  se  till  råvaran.  I  motion MJ328 (kd)
framhålls nödvändigheten av att satsa på alternativa
drivmedel.  Enligt  motionären är det  hög  tid  att
regeringen tar vara på möjligheterna som alternativa
bränslen ger, t.ex. inblandning av etanol i bränslet
för redan befintliga  motorer.  Enligt  motion MJ334
(m)   bör   utredas   huruvida   miljöklassning   av
alternativa       drivmedel,       särskilt      för
kompressionsmotorer   (diesel),   kan   baseras   på
emissionsresultaten  i  stället  för  på drivmedlens
sammansättning  och  tekniska egenskaper.  I  motion
MJ361  (s)  efterlyses  en   ny   miljöklassning  av
alternativa  drivmedel  samt diesel.  Enligt  motion
MJ445 (fp, mp, c) beslutades  under  vårens riksmöte
att   regeringen   skulle   se  över  systemet   med
miljöklassning av drivmedel så  att renare drivmedel
inte missgynnades. Dagens tekniska  krav på densitet
och kokpunktsintervall innebär att alla  producenter
av  alternativa  dieseldrivmedel  tvingas  blanda  i
giftiga  ämnen  för  att inte hamna i miljöklass  3.
Enligt motionärerna borde  ett interimistiskt beslut
fattas  om  modifierade krav i  miljöklassningen  av
diesel. Förslag till nya miljöklasser för bensin och
diesel bör enligt  motion MJ510 (mp) läggas fram för
att stimulera utvecklingen av ännu renare drivmedel.
I motion MJ318 (m) framhålls  betydelsen av att EU:s
kommande direktiv om alternativa  drivmedel utformas
på   ett   sådant   sätt   att  det  beaktar   breda
definitioner  av alternativa  och  koldioxidneutrala
drivmedel. Enligt  motion MJ521 (fp) bör den svenska
regeringen inom EU arbeta  för  att  samtliga länder
inom  unionen  skall premiera användning  av  diesel
enligt miljöklass 1 (yrkande 14). I motion T470 (kd)
yrkande  2 framhålls  att  man  bör  verka  för  att
svavelfri diesel snarast blir standard inom EU.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i de delar
som redovisas i avsnitt 5.9 i propositionen.

Miljö-   och   jordbruksutskottet   har   tidigare
föreslagit att  regeringen utan dröjsmål genomför en
översyn   av    miljöklassningen   av   bensin   och
dieselolja   och   kriterierna    för    de    olika
miljöklasserna.   Översynen   bör  enligt  utskottet
inriktas   på   ett   system   som   ej   missgynnar
utvecklingen  av  alternativa eller mer miljövänliga
drivmedel. I den mån  gällande  bestämmelser inom EU
motverkar en sådan utveckling förutsätter  utskottet
att  regeringen  verkar för en  förändring av  detta
regelverk. Med anledning  av  utskottets  betänkande
har  riksdagen  genom  beslut den 13 juni 2001  gett
regeringen i uppdrag att se över miljöklassningen av
bensin  och  dieselolja (bet.  2000/01:MJU16,  rskr.
2000/01:270).   Enligt  vad  utskottet  erfarit  har
regeringen för avsikt  att lämna ett uppdrag i denna
fråga  till Naturvårdsverket  före  årsskiftet.  Mot
bakgrund  av  det  anförda  föreslår  utskottet  att
motionerna  MJ2  (kd)  yrkande  4,  MJ319 (m), MJ328
(kd), MJ334 (m), MJ361 (s), MJ445 (c,  fp,  mp)  och
MJ510 (mp) nu lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Som    utskottet    tidigare    redovisat    (bet.
2000/01:MJU16)  driver  regeringen  aktivt frågor om
mer  miljövänliga  drivmedel  inom  EU. Bland  annat
inriktas arbetet på den kommande revideringen av det
s.k.  Auto/Oil-direktivet  (direktiv 98/70/EG).  EG-
kommissionen föreslår (KOM (2001) 241) att kraven på
svavelhalten  i  bensin  och diesel  till  vägfordon
skärps. Svavelfritt bränsle,  högst  10 ppm S, skall
enligt  förslaget  börja införas senast  år  2005  i
samtliga  medlemsstater   för   att   år   2011  bli
obligatoriskt.  För  andra  ämnen än svavel föreslår
kommissionen   inga   kravskärpningar   i   nuläget.
Direktivet utvidgas så  att det även omfattar diesel
till arbetsmaskiner. För  sådan  diesel föreslås den
högsta tillåtna svavelhalten vara  2  000  ppm  fram
till den 1 januari 2008, varefter kravet skärps till
1  000 ppm. Medlemsstaterna har dock rätt att begära
att  svavelhalten  är  högst  500  ppm  eller  samma
svavelhalt     som     fastställts     för    övriga
dieselbränslen.   Utgångspunkten   för  den  svenska
positionen  är  att  införandet  av renare  bränslen
skall utgå från vad som behövs för  att utnyttja den
fulla potentialen hos ren och energieffektiv  teknik
i alla de applikationer som detta direktiv påverkar.
Mot  den  bakgrunden  bör  införandet  av svavelfria
bränslen till vägfordon tidigareläggas till år 2008.
Dieselbränslena  till  arbetsmaskiner  bör  vara  de
samma  som till bilar. I syfte att minska  utsläppen
av   cancerframkallande    ämnen   bör   halten   av
polyaromatiska  ämnen  i  diesel   sänkas  från  den
nuvarande nivån 11 %. Ett realistiskt  värde är 5 %.
Därutöver  bör  Sverige  verka för att den  tillåtna
högsta inblandningen av etanol  i bensin höjs från 5
till  10  %  (se  2001/02:FPM17).  Vidare   har  EG-
kommissionen   den  7 november 2001 presenterat  två
förslag som berör alternativa  drivmedel (KOM [2001]
547).  Dels är det ett förslag om  en  strategi  som
förbinder   medlemsländerna  att  kvotera  in  vissa
andelar biobränslen. Målet är att ersätta
20 % av all bensin  och  diesel  till  år 2020.  Som
delmål anges 2 % år 2005 och 5,75 % år 2010. Dels är
det ett förslag om gemensamma regler för beskattning
(skattereduktion)  av  alternativa  drivmedel.   Med
normal  tidplanering  beräknas  dessa  förslag kunna
behandlas  under  år 2002. Med det anförda  föreslår
utskottet  att  motionerna  MJ318  (m),  MJ521  (fp)
yrkande  14 och T470  (kd)  yrkande  2  lämnas  utan
vidare åtgärd.

Reservdelar och tilläggsutrustning,
m.m.


Utskottets förslag i korthet

Utskottet     instämmer     i     regeringens
överväganden när det gäller konkurrensen  och
möjligheterna  för  oberoende  tillverkare av
avgasreningsutrustning   att   tillhandahålla
utrustning       som       kan      förbättra
avgasreningssytemen.   Mot   bakgrund   härav
avstyrks två motionsyrkanden (kd)  om dispens
för eftermontering av tilläggsutrustning m.m.
Vidare avstyrks en motion (m) om bidrag  till
eftermontering av aggregat för avgasrening.

Propositionen

Enligt regeringens bedömning finns det ett  behov av
bestämmelser  om  godkännande  av   reservdelar  och
tilläggsutrustning  för  att  öka  konkurrensen  och
möjligheterna    för    oberoende   tillverkare   av
avgasreningsutrustning att tillhandahålla utrustning
som  kan  förbättra  avgasreningssystemen.  Reglerna
måste dock arbetas fram  inom  EU, och Sverige bör i
förhandlingsarbetet    verka    för    att    sådana
bestämmelser kommer till stånd. I avvaktan  på dessa
bör  det  inte  införas  särskilda regler i Sverige.
Frågor om trimning som inte godkänts av tillverkaren
bör drivas inom ramen för  arbetet  i  EU.  För  att
begränsa   kostnaderna  för  bilägare  och  för  att
förbättra reservdelarna  från  miljösynpunkt  bör en
fortsatt  diskussion  ske  om  certifiering av sådan
utrustning och annan tilläggsutrustning,  liksom för
reservdelar.   Inom   det   nuvarande  systemet  kan
dispensförfarandet utnyttjas  vid  eftermontering av
tilläggsutrustning  som  visat  en  inte  oväsentlig
potential att förbättra avgasreningen  på befintliga
fordon.

Motionerna

Enligt  motion  MJ2 (kd) bör dispenser för  trimning
kunna  ges  både för  större  projekt  samt  för  en
särskild bilmodell  i  väntan  på  att möjligheterna
till  certifiering  av  reservdelar  och   tillbehör
utökas.  Om  testdokument kan visas som intygar  att
avgasreningen   inte  försämrats  bör  dispens  utan
vidare  ges  för hela  den  berörda  fordonsflottan.
Detta  förfarande   bör   regeringen  meddela  i  de
föreskrifter som behandlar  undantagen  (yrkande 1).
Vidare  anförs  att  regeringen,  i arbetet med  att
implementera nya avgaskrav samt EG-direktivet 97/24,
bör slå vakt om människors rätt att  kunna modifiera
sin  motorcykel  och  möjligheten att fortsätta  den
tradition  av  amatörbygge   som   finns  i  Sverige
(yrkande   3).   I  motion  MJ378  (m)  begärs   att
regeringen lägger  fram  förslag  till utformning av
bidrag   till   eftermontering   av   aggregat   för
avgasrening.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  instämmer i regeringens överväganden  när
det  gäller  konkurrensen   och   möjligheterna  för
oberoende tillverkare av avgasreningsutrustning  att
tillhandahålla    utrustning   som   kan   förbättra
avgasreningssytemen.    I    proposition   1995/96:6
Vidareutveckling  av systemet med  miljöklasser  för
fordon   m.m.  konstaterades   att   ett   förenklat
certifieringssystem för avgasrelaterade reservdelar,
tillbehör  och  ersättningskatalysatorer  enligt ett
system  som  tillämpas  i  Tyskland borde införas  i
avvaktan på att gemensamma regler  beslutas  av  ECE
eller  inom EU. Som regeringen nu framhåller har det
sedan denna  proposition  skrevs  inte  hänt något i
fråga om certifiering av reservdelar utom  vad avser
ersättningskatalysatorer. Mot denna bakgrund och med
beaktande av betydelsen av samordning inom EU  finns
det  inte  skäl  att  nu införa nationella regler om
godkännande av reservdelar och tilläggsutrustning. I
likhet med regeringen anser  utskottet  att Sverige,
med  hänsyn till intresset av en ökad konkurrens  på
området,   inom   EU-arbetet   bör   verka  för  att
certifiering    skall    kunna   ske   av   lämpliga
komponenter. Vidare bör uppmärksammas  att  det även
utan  regler  om  certifiering  av  reservdelar  och
tilläggsutrustning inom det nuvarande systemet finns
ett   dispensförfarande   som   kan   utnyttjas  vid
eftermontering  av tilläggsutrustning som  visat  en
inte    oväsentlig    potential     att    förbättra
avgasreningen på  befintliga fordon. Mot bakgrund av
det  anförda  är utskottet inte berett  att  föreslå
något uttalande  från  riksdagens sida med anledning
av de i motion MJ2 (kd)  yrkandena 1 och 3 framförda
synpunkterna om dispenser  m.m.  Motionen avstyrks i
berörda delar.

Vidare avstyrker utskottet det i  motion MJ378 (m)
framförda   kravet  om  införande  av  bidrag   till
eftermontering av aggregat för avgasrening.

Anpassning av lagen (1998:1707) om
åtgärder mot buller och avgaser från
mobila maskiner, m.m.


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  tillstyrker   regeringens  förslag
till  anpassning  av  lagen  (1998:1707)   om
åtgärder  mot  buller och avgaser från mobila
maskiner.   Utskottet    föreslår   att   ett
motionsyrkande   (mp)   om   begränsning   av
entreprenadmaskiners   utsläpp  lämnas   utan
vidare  åtgärd  bl.a.  med   hänvisning  till
pågående arbete inom EU. Vidare  avstyrks ett
motionsyrkande  (mp)  om  tomgångsregler  för
entreprenadmaskiner.

Propositionen

Regeringen  föreslår  att  tillämpningsområdet   för
lagen   (1998:1707)  om  åtgärder  mot   buller  och
avgaser från mobila maskiner utvidgas så att den kan
tillämpas  på  all  den   utrustning som omfattas av
EG:s bullerdirektiv. Regeringen  eller den myndighet
regeringen   bestämmer   bemyndigas   att    meddela
föreskrifter    om    krav    på   EG-försäkran   om
överensstämmelse med gällande   bestämmelser  och om
förfarandet vid bedömning  av överensstämmelse.  Den
8  maj 2000 beslutades Europaparlamentets och rådets
direktiv   2000/14/EG   31   om    tillnärmning   av
medlemsstaternas  lagstiftning  om  buller  i miljön
från     utrustning     som      används     utomhus
(bullerdirektivet). Direktivet innehåller även  krav
för viss utrustning  som inte tidigare omfattats  av
bullerkrav.     Medlemsstaterna    skall    tillämpa
direktivet senast den 3 januari 2002.

Motionen

Enligt  motion MJ234  (mp)  bör  entreprenadmaskiner
åläggas att begränsa sina avgasutsläpp. Totalt ökade
kväveoxidutsläppen  i  Sverige  från 1950-talet till
mitten av 1980-talet. Ökningen berodde  nästan  helt
på  trafiksektorn.  Mellan  åren  1980  och 1997 har
vägtrafikens  kväveoxidutsläpp  minskat  med  30  %,
vilket i dag motsvarar 36 % av de totala utsläppen i
Sverige.  Entreprenadmaskiner  eller arbetsmaskiner,
som de också kallas, har däremot  ökat  sin andel av
kväveutsläppen. De står i dag för 22 % av  de totala
utsläppen i Sverige (yrkande 1). Vidare framhålls  i
motionen  att  entreprenadmaskiner  är  i  gång hela
dagarna  på  den  arbetsplats  där  de är verksamma.
Maskinerna startas vanligen på morgonen och går hela
dagen, även om de inte används under den tid de går.
Det  finns  i  dag  inga  regler  för  hur länge  en
entreprenadmaskin får gå på tomgång. För  att minska
utsläppen      av     bl.a.     kväveoxider     från
entreprenadmaskiner  vore  det  önskvärt  att införa
något slag av tomgångsregler (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i de delar
som  redovisas  i avsnitt 6.2  i propositionen.  När
det   gäller   att  begränsa   avgasutsläppen   från
entreprenadmaskiner  vill utskottet anföra följande.
EU:s   avgaskrav  för  arbetsmaskiner   framgår   av
Europaparlamentets  och  rådets direktiv 97/68/EG av
den   16   december   1997   om   tillnärmning    av
medlemsstaternas   lagstiftning   om   åtgärder  mot
utsläpp  av  gas-  och  partikelformiga föroreningar
från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila
maskiner  som  inte  är  avsedda  att  användas  för
transporter    på    väg   (arbetsmaskindirektivet).
Hittills  har avgaskrav  endast  införts  för  vissa
större dieseldrivna  arbetsmaskiner.  Närmast  i tur
står  jordbruks-  och skogsbrukstraktorer, för vilka
krav   börjar   införas    under   år   2001   genom
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/25/EG av
den 22 maj 2000 om åtgärder  mot utsläpp av gas- och
partikelformiga  föroreningar från  motorer  avsedda
för jordbruks- eller  skogsbrukstraktorer.  I  detta
sammanhang  bör  även  uppmärksammas  att förslag om
åtgärder  mot  avgasutsläpp från förbränningsmotorer
som   skall   monteras    i    arbetsmaskiner    och
arbetsredskap  togs  upp  vid  miljörådsmötet den 29
oktober 2001. Genom förslaget införs avgaskrav i två
steg  för  mindre, bensindrivna arbetsmaskiner.  Det
första steget införs med början 18 månader efter det
att  direktivet   antagits   och   det  andra  under
tidsperioden   2004-2009.   Det   första  kravsteget
innebär   att   utsläppen   per  maskin  minskar   i
storleksordningen  en tredjedel.  Det  andra  steget
minskar kraven med ytterligare  60-70  % beroende på
maskintyp. Därutöver kommer grunddirektivet 97/68/EG
att   kompletteras   på  några  punkter  som  gäller
avgaskrav  för  större dieseldrivna  arbetsmaskiner.
Rådet nådde enhälligt en överenskommelse om gemensam
ståndpunkt om direktivet.  Vidare har utskottet, med
instämmande  i  regeringens  överväganden,   nyligen
(bet.  2001/02:MJU3)  föreslagit att riksdagen skall
godkänna  regeringens  förslag   till  strategi  för
effektivare energianvändning och transporter för att
minska utsläppen (prop. 2000/01:130). När det gäller
arbetsmaskiner  och arbetsredskap innebär  strategin
bl.a. att ekonomiska  styrmedel  bör användas när så
är  tekniskt möjligt och att upphandlingskraven  bör
utvecklas.  Med  det  anförda föreslår utskottet att
motion  MJ234  (mp) yrkande  1  lämnas  utan  vidare
åtgärd.

Utskottet är inte  berett  att  i detta sammanhang
föreslå något uttalande ombehovet av  tomgångsregler
för  entreprenadmaskiner.  Därmed  avstyrks   motion
MJ234 (mp) yrkande 2.

Reservationer



Utskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.


1. Vägtrafiken och miljön (punkt 3)

av  Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson  (m),  Per-
Samuel Nisser (m) och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen    tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad som  framförs  i  reservation  1.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:T345.

Ställningstagande

Enligt  vår  mening   behövs  bilar,  lastbilar  och
bussar  för  att  vårt  samhälle  skall  fungera och
människor skall kunna bosätta sig och arbeta där man
vill.  Det  är  viktigt att riksdag och regering  är
medvetna om förhållandet  mellan miljö, välstånd och
kommunikationer  och  har  det   som   vägledning  i
miljöarbetet.  Detta bör ges regeringen till  känna.
Vidare anser vi att det system av skatter och regler
som styr mot miljövänligare  fordon och bränslen har
börjat likna ett lapptäcke. Det  är  i dag oklart om
vi har ett system som är anpassat för den teknik som
finns i dag. Det är också oklart om systemet har sin
utgångspunkt  i  den  faktiska  miljöpåverkan.   Det
skulle  behövas en total översyn av systemen för att
få  ett helhetsgrepp.  Enligt  vår  mening  bör  det
uppdrag   som   riksdagen  gav  regeringen  angående
alternativa  bränslen   breddas.  En  parlamentarisk
utredning bör se över hela systemet med vägtrafikens
miljöstyrande  skatter,  miljöklasser   och  regler.
Vissa     aspekter    angående    förändringar    av
miljöklassningen  av  bilar  och bränslen som tagits
upp  i några enskilda moderata  motioner  bör  kunna
beaktas  i  en  sådan  utredning.  Detta i syfte att
främja  teknikutveckling  och skapa ett  system  som
grundar sig på den faktiska miljöpåverkan. Detta bör
ges regeringen till känna.


2. Vidareutveckling av typgodkända motorer
(punkt 5)

av Ulf Björklund (kd), Göte  Jonsson  (m), Ingvar
Eriksson   (m),   Per-Samuel  Nisser  (m),  Eskil
Erlandsson  (c),  Harald   Nordlund   (fp),  Lars
Lindblad (m) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen    tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad som  framförs  i  reservation  2.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:MJ342 yrkande 1.

Ställningstagande

Enligt  uppgift  har tillverkaransvaret konsekvensen
att  ingen  utomstående   äger   rätt   att  vidtaga
förädlingsarbete   av   typgodkända   motorer   utan
tillverkarens   tillstånd,  även  om  en  förändring
skulle innebära fördelar  för  nyttjaren och miljön.
Företag  och auktoriserade motorrenoverare  har  ett
klart behov  av  att lagstiftningen förändras på ett
sätt som möjliggör  för  företagen  att medverka med
sin  kompetens  till  en  positivare utveckling  och
återanvändning av befintliga  bussar,  lastbilar och
entreprenadmaskiner.  Detta bör ges regeringen  till
känna.


3. Det civilrättsliga tillverkaransvaret
(punkt 6)

av Ulf Björklund (kd),  Harald  Nordlund (fp) och
Ester Lindstedt-Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen  antar  regeringens  förslag till  lag  om
motorfordons avgasrening  och motorbränslen,  såvitt
avser  15  §, med den ändringen att paragrafen skall
ha den i bilaga 4 som reservanternas (res.3) förslag
betecknade  lydelsen.   Riksdagen   bifaller  därmed
motionerna  2001/02:MJ2  yrkande  5 och  2001/02:MJ3
yrkandena  1  och  2,  bifaller  delvis  proposition
2001/02:31  punkt 1 i denna del samt  avslår  motion
2001/02:MJ1 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Enligt vår mening  skall riksdagen avslå regeringens
förslag    i    den    del    som     innebär    att
fordonstillverkarnas  ansvar  gentemot  fordonsägare
att  åtgärda fel på tunga fordons avgasreningssystem
tas bort. Riksdagen skall besluta om sådan ändring i
förhållande  till  regeringens  förslag  till lag om
motorfordons avgasrening och motorbränslen  att 15 §
erhåller   följande  lydelse:  I  fråga  om  fel  på
utsläppsbegränsande anordningar på fordon gäller vad
som föreskrivits  i  16-19 §§ för personbilar, lätta
lastbilar samt bussar  med  en  totalvikt av högst 3
500 kilogram, om fordonen inte är  äldre  än  fem år
eller  har  körts  mer än 80 000 kilometer, samt för
tunga fordon om fordonen  inte  är  äldre  än fem år
eller  har  körts  mer  än  160  000  kilometer.  Vi
föreslår  därmed  att  riksdagen bifaller motionerna
MJ2 yrkande 5 och MJ3 yrkandena  1 och 2 samt avslår
motion MJ1 yrkandena 1 och 2.


4. Det civilrättsliga tillverkaransvaret
(punkt 6)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen  antar  regeringens förslag  till  lag  om
motorfordons avgasrening   och motorbränslen, såvitt
avser 15 §, med den ändringen  att  paragrafen skall
ha den i bilaga 4 som reservantens (res.  4) förslag
betecknade   lydelsen.   Riksdagen  bifaller  därmed
motion  2001/02:MJ1  yrkandena  1  och  2,  bifaller
delvis proposition 2001/02:31  punkt  1  i denna del
samt  avslår  motionerna 2001/02:MJ2 yrkande  5  och
2001/02:MJ3 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Enligt   min   mening    skall    riksdagen    avslå
propositionen  i  den  del  som  rör försämringen av
tillverkaransvaret för tunga fordon.  En stor del av
landets  åkeriföretag  (ca  50  %)  äger  endast  en
lastbil. Det får anses vara ett aningslöst påstående
att dessa skulle ha en stark ställning på en marknad
som    domineras    av    två   stora   tillverkare.
Tillverkaransvaret bör utökas  till att gälla fordon
som inte är äldre än fem år och som inte gått mer än
500 000 km. Detta kan motiveras  från  miljösynpunkt
men  även  med  hänsyn  till att tillverkaråtagandet
gentemot myndighet är satt  till  denna  körsträcka.
Riksdagen   skall   besluta   om   sådan  ändring  i
förhållande  till regeringens förslag  till  lag  om
motorfordons avgasrening  och motorbränslen att 15 §
erhåller  följande  lydelse:   I  fråga  om  fel  på
utsläppsbegränsande anordningar på fordon gäller vad
som föreskrivits i 16-19 §§ för  personbilar,  lätta
lastbilar  samt  bussar med en totalvikt av högst  3
500 kilogram, om fordonen  inte  är  äldre än fem år
eller  har körts mer än 80 000 kilometer,  samt  för
tunga fordon  om  fordonen  inte  är äldre än fem år
eller  har  körts  mer  än  500  000 kilometer.  Jag
föreslår  därmed att riksdagen bifaller  motion  MJ1
yrkandena 1 och 2 samt avslår motionerna MJ2 yrkande
5 och MJ3 yrkandena 1 och 2.


5. Miljöklassning av bränsle, m.m. (punkt 9)

av Eskil Erlandsson (c) och Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen   tillkännager   för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs i reservation  5.  Därmed
bifaller riksdagen  motion 2001/02:MJ445 samt avslår
motionerna  2001/02:MJ2  yrkande  4,  2001/02:MJ319,
2001/02:MJ328,   2001/02:MJ334,   2001/02:MJ361  och
2001/02:MJ510.

Ställningstagande

Under  vårens  riksmöte  beslutades  att  regeringen
skulle  se  över  systemet  med  miljöklassning   av
drivmedel så att renare drivmedel inte missgynnades.
Dagens     tekniska    krav    på    densitet    och
kokpunktsintervall  innebär  att alla producenter av
alternativa dieseldrivmedel tvingas blanda i giftiga
ämnen för att inte hamna i miljöklass  3. Enligt vår
mening  borde  ett  interimistiskt beslut fattas  om
modifierade krav i miljöklassningen av diesel. Detta
bör ges regeringen till känna.


6. Miljövänliga drivmedel (punkt 10)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  10
borde ha följande lydelse:

Riksdagen    tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad som  framförs  i  reservation  6.  Därmed
bifaller  riksdagen motion 2001/02:MJ521 yrkande  14
samt    avslår    motionerna    2001/02:MJ318    och
2001/02:T470 yrkande 2.

Ställningstagande

Enligt min mening bör den svenska regeringen inom EU
arbeta för  att  samtliga  länder inom unionen skall
premiera användning av diesel  enligt  miljöklass 1.
Detta bör ges regeringen till känna.


7. Dispenser för trimning och amatörbyggen
(punkt 11)

av  Ulf  Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen   tillkännager   för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs i reservation  7.  Därmed
bifaller riksdagen  motion  2001/02:MJ2  yrkandena 1
och 3.

Ställningstagande

Enligt  vår  uppfattning  bör dispenser för trimning
kunna  ges  både  för  större projekt  samt  för  en
särskild  bilmodell i väntan  på  att  möjligheterna
till  certifiering   av  reservdelar  och  tillbehör
utökas. Om testdokument  kan  visas  som intygar att
avgasreningen  inte  försämrats  bör  dispens   utan
vidare  ges  för  hela  den  berörda fordonsflottan.
Detta  förfarande  bör  regeringen   meddela   i  de
föreskrifter  som  behandlar  undantagen.  Frågan är
angelägen   för  många  småföretagande  åkare.  EU:s
vidare arbete  i  denna  fråga  kan  inte  inväntas.
Vidare  anser  vi  när  det gäller amatörbyggen  och
modifieringar av motorcyklar  att  det är väsentligt
att  slå  vakt  om  rätten för människor  att  kunna
modifiera sin motorcykel  samt  om  möjligheten  att
kunna  fortsätta  den  tradition  av amatörbygge som
finns i Sverige. Regeringen bör slå  vakt  om  dessa
möjligheter  i  arbetet  med  att  implementera  nya
avgaskrav  samt  EG-direktiv  97/24.  Detta  bör ges
regeringen till känna.

Särskilda yttranden



Utskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom
parentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1. Mål för avgasfria bilar (punkt 2)

av Maria Wetterstrand (mp).

Vi i Miljöpartiet anser att  det  är av största vikt
att få en förändrad sammansättning  av  den  svenska
bilparken. För att uppnå detta behövs:

- fler bilar som kan drivas med förnybara drivmedel,

- ett ökat utbud av sådana drivmedel,

-  ekonomiska styrmedel som gör såväl drivmedel  som
fordon mer ekonomiskt lönsamma än i dag.

Vi anser  att  Sverige  skall  sätta upp ett mål för
introduktion  av  bilar med nollutsläpp,  exempelvis
fordon som drivs med el eller vätgas. Med hänvisning
till luftmiljösituationen  är  en  sådan målsättning
särskilt   motiverad   i  storstadsregionerna.   Det
förslag som Miljöpartiet  tillsammans med regeringen
och Vänsterpartiet lagt fram  i  budgetpropositionen
för  år  2002  och  som  innebär  en nedsättning  av
förmånsvärdet  för  bilar  som  drivs med  förnybara
drivmedel kommer sannolikt att innebära  en  kraftig
ökning av sådana bilar i bilparken. Hur stor del  av
dessa   som   kommer   att   utgöras  av  bilar  med
nollutsläpp  är  i dagsläget svårt  att  bedöma.  En
målsättning   för  introduktionen   av   bilar   med
nollutsläpp skulle  enligt  vår  mening  ytterligare
kunna  bidra  till att förändra sammansättningen  av
bilparken i riktning mot fler miljöanpassade bilar.


2. Dispens för fordon utan katalysator (punkt
4)

av Ulf Björklund  (kd)  och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).

Sverige har infört krav på katalytisk avgasrening på
alla  bilar  fr.o.m.  1989 års  modell.  För  övriga
länder inom EU gäller detta  krav  fr.o.m.  1993 års
modell.   I  Sverige  gäller  kravet  på  katalytisk
avgasrening också begagnade bilar, som importerats i
efterhand.  Detta  är en särregel i förhållande till
övriga EU-länder. Ibland  kan detta leda till absurd
rigiditet  vad  gäller  s.k.  entusiastfordon,   som
enbart  körs  några hundra mil om året, och som inte
utrustats med katalysatorer.  Naturvårdsverket,  som
hanterar  dessa  tillståndsfrågor, har möjlighet att
ge dispens vid liten miljöpåverkan. Naturvårdsverket
tillämpar  dock  inte   denna   möjlighet  på  dessa
entusiastfordon.     Det    finns    exempel     där
Naturvårdsverket drivit  frågan till domstol för att
förhindra att en bilägare  får  en  bil av årsmodell
1988 godkänd utan katalysator. Bilen  i  fråga är en
exklusiv   bil,   som  enbart  körs  till  och  från
utställningar, en s.k.  entusiastbil.  Bilägaren har
nu efter över tre års kamp vunnit i kammarrätten och
fått  registrera  sin  bil.  För att underlätta  för
entusiastbilägare bör regeringen  meddela  generella
undantag  för fordon med s.k. entusiastförsäkringar.
Dessa fordon  får  endast  köras begränsade sträckor
och kan knappast utgöra någon miljöfara.


3. Miljöklassning av bränsle, m.m. (punkt 9)

av Ulf Björklund (kd) och  Ester  Lindstedt-Staaf
(kd).

På   flera   ställen   i  propositionen  anges   att
regeringen  kommer  att  lämna   ett   uppdrag  till
Naturvårdsverket  att se över miljöklassystemet  för
fordonsbränslen  i  syfte   att  eliminera  tekniska
hinder   för   alternativa  bränslen   med   positiv
miljöeffekt. Det  förvånande  är  att  detta uppdrag
inte redan har getts. I propositionen om avgasrening
(s.   72)   anges  att  inga  problem  tycks  finnas
beträffande beteckningssystemet  för  miljöklasserna
för  bränslen.  Riksdagens beslut den 13  juni  2001
gällde just sådana  problem. Riksdagen beslöt om ett
tillkännagivande  till  regeringen  i  enlighet  med
miljö- och jordbruksutskottets  förslag.  Regeringen
skulle   utan   dröjsmål  genomföra  en  översyn  av
miljöklassningen   av   bensin  och  dieselolja  och
kriterierna för de olika  miljöklasserna.  Översynen
skulle  inriktas  på  ett system som inte missgynnar
utvecklingen av alternativa  eller  mer miljövänliga
drivmedel. I den mån gällande bestämmelser  inom  EU
motverkade  en sådan utveckling förutsatte utskottet
att regeringen  skulle  verka  för  en förändring av
detta regelverk. Kristdemokraterna godtar  inte  det
dröjsmål som uppstått och förutsätter att regeringen
snarast återkommer i frågan.


4. Miljöklassning av bränsle, m.m. (punkt 9)

av Maria Wetterstrand (mp).

Dagens   system   med  miljöklassning  av  drivmedel
missgynnar vissa typer av renare drivmedel. Tekniska
krav  på  densitet  och  kokpunktintervall  är  inte
nödvändigtvis      kopplade      till      bränslets
miljöbelastning,  utan   leder   tvärtom   till  att
producenter av alternativa drivmedel tvingas  blanda
i  giftiga ämnen för att inte hamna i miljöklass  3.
Detta är oacceptabelt och problemet behöver åtgärdas
snabbt, om inte den tekniska utvecklingen på området
förnybara  och  renare drivmedel skall avstanna. Det
är viktigt att vi får generella regler för detta som
kan tillämpas även  på  nya, i dag icke förutsägbara
bränslevarianter. Därför  behövs  en översyn av hela
systemet.  En  översyn av regelverket  är  på  gång,
vilket jag välkomnar,  och  jag vill understryka att
den måste påskyndas med hänvisning  till  den  akuta
situationen.


5. Miljövänliga drivmedel (punkt 10)

av  Ulf  Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).

Kristdemokraterna  anser att dispenser för trimning,
i avvaktan på att möjligheterna till certifiering av
reservdelar och tillbehör utökas, bör kunna ges både
för större projekt samt  för  en särskild bilmodell.
Ett tänkbart exempel kan vara att  ett  företag vill
konvertera    sin    befintliga   fordonsflotta   av
personbilar till etanoldrift  med s.k. E 85-bränsle.
Företaget anlitar en chipstrimningsfirma,  som redan
dokumenterat avgastester för berörda bilmodeller hos
MTC  Svensk  Bilprovnings  motortestcenter.  Bilarna
chipstrimmas,        och        därmed        ändras
avgasreningssystemet,  och typintyget gäller således
inte   längre.  Om  testdokument   kan   visas   som
verifierar  att  avgasreningen  inte  försämrats bör
dispens   utan  vidare  ges  för  hela  den  berörda
fordonsflottan.   Detta  förfarande  bör  regeringen
reglera  i  de  föreskrifter  om  undantag  som  kan
meddelas med stöd  av  bemyndigandet  i  21§ den nya
lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen.



Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


Propositionen

Regeringen (Miljödepartementet) föreslår i
propositionen att riksdagen antar regeringens
förslag till

1.    lag    om    motorfordons    avgasrening   och
motorbränslen,

2. lag om ändring i miljöbalken,

3. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),

4. lag om ändring i lagen (1994:1776)  om  skatt  på
energi,

5.  lag  om  ändring i lagen (1998:1707) om åtgärder
mot buller och avgaser från mobila maskiner.

Följdmotioner


2001/02:MJ1 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

1.   Riksdagen   avslår    proposition    2001/02:31
Avgasrening,  m.m.  i den del som rör försämringar
av tillverkaransvaret för tunga fordon.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  att  utöka
tillverkaransvaret  till att gälla fordon som inte
är äldre än 5 år och  som inte gått mer än 500 000
km.

2001/02:MJ2 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om dispenser för
trimning.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om dispenser för s.k.
entusiastfordon.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om amatörbyggen och
modifieringar av motorcyklar.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om miljöklassystemet.

5.  Riksdagen  avslår  regeringens  förslag  om  att
avskaffa det civilrättsliga tillverkaransvaret för
tunga bilars avgasreningssystem.

2001/02:MJ3 av Harald Nordlund (fp):

1.  Riksdagen  avslår  regeringens förslag i den del
som   innebär   att  fordonstillverkarnas   ansvar
gentemot fordonsägare  att  åtgärda  fel  på tunga
fordons avgasreningssystem tas bort.

2. Riksdagen beslutar om sådan ändring i förhållande
till  regeringens förslag till lag om motorfordons
avgasrening  och  motorbränslen  att 15 § erhåller
följande    lydelse:    I    fråga   om   fel   på
utsläppsbegränsande anordningar  på  fordon gäller
vad  som  föreskrivits i 16-19 §§ för personbilar,
lätta lastbilar  samt  bussar  med en totalvikt av
högst 3 500 kilogram, om fordonen inte är äldre än
fem  år eller har körts mer än 80  000  kilometer,
samt för tunga fordon om fordonen inte är äldre än
fem år eller har körts mer än 160 000 kilometer.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:MJ223 av Barbro Feltzing (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om  att utreda att mål sätts
upp för införandet av avgasfria bilar i Sverige, med
en nollvision som slutmål.

2001/02:MJ234 av Barbro Feltzing (mp):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om begränsning av
avgasutsläpp från entreprenadmaskiner.

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  utfärda
tomgångsregler för entreprenadmaskiner.

2001/02:MJ318 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  i  motionen  anförs  om  att  påverka EU:s
kommande  direktiv om alternativa drivmedel  så  att
det beaktar  breda  definitioner  av alternativa och
koldioxidneutrala drivmedel.

2001/02:MJ319 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om begreppet  koldioxidneutral
i   samband   med   skattestrategi  för  alternativa
drivmedel.

2001/02:MJ328 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nödvändigheten av att satsa
på alternativa drivmedel.

2001/02:MJ334 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs   om  att  utreda  huruvida
miljöklassning  av alternativa  drivmedel,  särskilt
för      kompressionsmotorer      (diesel),      kan
miljöklassificeras  baserat på emissionsresultaten i
stället  för  på  drivmedlens   sammansättning   och
tekniska egenskaper.

2001/02:MJ342 av Carl G Nilsson (m):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
bilavgaslagstiftningen.

2001/02:MJ361 av Reynoldh Furustrand och Elisebeht
Markström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  ny  miljöklassning  av
alternativa drivmedel samt diesel.

2001/02:MJ378 av Henrik S Järrel (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger  fram  förslag
till  utformning  av  bidrag till eftermontering  av
aggregat för avgasrening.

2001/02:MJ408 av Karl Gustav Abramsson och Lars
Lilja (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om miljöklassning av bilar.

2001/02:MJ411 av Per-Richard Molén och Tom Heyman
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om  betydelsen  av  att införa
krav      på      utsläpp     av     koldioxid     i
miljöklassningssystemet för bilar.

2001/02:MJ445 av Harald Nordlund m.fl. (fp, mp, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nya krav i miljöklassningen
av diesel.

2001/02:MJ510 av Ingegerd Saarinen och Gunnar Goude
(mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att lägga fram förslag till
nya  miljöklasser för  bensin  och  diesel  för  att
stimulera utvecklingen av ännu renare drivmedel.

2001/02:MJ521 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

14. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om att  den  svenska
regeringen  inom  EU skall arbeta för att samtliga
länder inom unionen  skall  premiera användning av
diesel enligt miljöklass 1.

2001/02:T345 av Göte Jonsson m.fl. (m):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  förhållandet
mellan  miljö, välstånd  och  kommunikationer  som
vägledning i miljöarbetet.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om en parlamentarisk
utredning  som  skall  se  över  hela systemet med
vägtrafikens  miljöstyrande skatter,  miljöklasser
och regler.

2001/02:T470 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  vad  i
motionen  anförs  om  att  verka  för  att svavelfri
diesel snarast blir standard inom EU.
Bilaga 2

Regeringens lagförslag


1   Förslag till lag om motorfordons
avgasrening och
motorbränslen


2   Förslag till lag om ändring i
miljöbalken


3   Förslag till lag om ändring i
fordonsskattelagen
(1988:327)


4   Förslag till lag om ändring i
lagen (1994:1776)
om skatt på energi


5   Förslag till lag om ändring i
lagen (1988:1707)
om åtgärder mot buller och avgaser
från mobila
maskiner


Bilaga 3

Utskottets lagförslag


Förslag till lag om ändring i
fordonsskattelagen (1988:327)

Härigenom föreskrivs i fråga om fordonsskattelagen
(1988:327)

dels att 14 b § skall upphöra att gälla,

dels att 14 c § skall ha följande lydelse.
14
c §1
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
Om  skatteplikt  inträder    Om skatteplikt inträder
för  första gången  under  för  första  gången under
år 2001 för                år 2002 för
1. en sådan personbil      1. en sådan personbil
eller  buss  som  har  en  eller  buss  som  har  en
tjänstevikt  överstigande  tjänstevikt  överstigande
2  470  kilogram  men  en  2  470  kilogram  men  en
högsta totalvikt om 3 500  högsta totalvikt om 3 500
kilogram, eller            kilogram, eller
2. en sådan lastbil som    2. en sådan lastbil som
har     en    tjänstevikt  har     en    tjänstevikt
överstigande     1    275  överstigande     1    275
kilogram  men  en  högsta  kilogram  men  en  högsta
totalvikt    om   3   500  totalvikt    om   3   500
kilogram                   kilogram
och som uppfyller kraven   och som uppfyller kraven
för miljöklass 1 enligt 2  för    miljöklass    2005
a     §     bilavgaslagen  enligt   bilaga   1  till
(1986:1386),   skall  ett  lagen    (2001:000)    om
belopp  om  3 500  kronor  motorfordons  avgasrening
avräknas             från  och  motorbränslen, skall
fordonsskatten.        Om  ett   belopp   om  1  500
skatteplikt  inträder för  kronor    avräknas   från
första  gången  under  år  fordonsskatten.
2002  skall i motsvarande
fall ett  belopp om 1 500
kronor avräknas.
-----------------------------------------------------
Belopp som avses  i  första  stycket  avräknas efter
hand  vid  påförandet  av fordonsskatt, dock  längst
till och med den 31 december 2006.

-----------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Äldre
föreskrifter gäller i fråga om bilar som delats in i
miljöklasser före lagens ikraftträdande.


1Senaste lydelse 2000:474.
Bilaga 4

Reservanternas lagförslag



Reservanternas (res. 3)  förslag till  ändring av 15
§  i regeringens förslag till  lag  om  motorfordons
avgasrening och motorbränslen

15
§
-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Reservanternas förslag
-----------------------------------------------------
I   fråga   om   fel   på   I   fråga   om   fel  på
utsläppsbegränsande        utsläppsbegränsande
anordningar            på  anordningar   på   fordon
personbilar,        lätta  gäller vad som föreskrivs
lastbilar samt bussar med  i     16-19     §§    för
en  totalvikt  av högst 3  personbilar,        lätta
500  kilogram  gäller vad  lastbilar samt bussar med
som  föreskrivs  i  16-19  en  totalvikt  av högst 3
§§,  om  fordonen inte är  500 kilogram, om fordonen
äldre än fem år eller har  inte  är  äldre än fem år
körts   mer   än  80  000  eller har körts mer än
kilometer.                 80 000   kilometer,  samt
för   tunga   fordon   om
fordonen inte är äldre än
fem år  eller  har  körts
mer än
160 000 kilometer.
-----------------------------------------------------
Reservantens (res. 4) förslag till ändring av 15 § i
regeringens förslag till lag om motorfordons
avgasrening och motorbränslen


15 §
-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Reservantens förslag
-----------------------------------------------------
I   fråga   om   fel   på   I   fråga   om   fel  på
utsläppsbegränsande        utsläppsbegränsande
anordningar            på  anordningar   på   fordon
personbilar,        lätta  gäller vad som föreskrivs
lastbilar samt bussar med  i     16-19     §§    för
en  totalvikt  av högst 3  personbilar,        lätta
500  kilogram  gäller vad  lastbilar samt bussar med
som  föreskrivs  i  16-19  en  totalvikt  av högst 3
§§,  om  fordonen inte är  500 kilogram, om fordonen
äldre än fem år eller har  inte  är  äldre än fem år
körts   mer   än  80  000  eller har körts mer än
kilometer.                 80  000  kilometer,  samt
för   tunga   fordon   om
fordonen inte är äldre än
fem  år  eller  har körts
mer än
500 000 kilometer.
-----------------------------------------------------