Lagutskottets betänkande
2001/02:LU5
Likvidation av aktiebolag m.m.
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens
proposition 2000/01:150 Likvidation av aktiebolag
m.m. jämte en med anledning av propositionen väckt
motion.
I propositionen föreslås dels ändringar i
bestämmelserna i aktiebolagslagen (1975:1385) om
likvidation, dels nya bestämmelser för att komma
till rätta med vissa oseriösa förfaranden i
aktiebolag. Ändringarna i likvidationsbestämmelserna
är en del av den pågående översynen av
aktiebolagslagen och syftar huvudsakligen till att
förtydliga dagens bestämmelser. De föreslagna nya
bestämmelserna syftar till att komma till rätta
bl.a. med problemen med styrelselösa bolag och s.k.
målvakter.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1
januari 2002.
I motionen begärs ytterligare åtgärder mot
förekomsten av styrelselösa bolag.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
lagförslag och avslår motionen.
I betänkandet finns två reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Lagförslagen
Riksdagen antar regeringens förslag till
a) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
b) lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
c) lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
d) lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och
clearingverksamhet,
e) lag om ändring i årsredovisningslagen
(1995:1554),
f) lag om ändring i lagen (1998:1479) om
kontoföring av finansiella instrument.
2. Skärpta regler om tvångslikvidation
Riksdagen avslår motion 2001/02:L10 yrkande 1.
Reservation 1 (m, kd)
3. Utredning angående verkan av
styrelseledamots avgång
Riksdagen avslår motion 2001/02:L10 yrkande 2.
Reservation 2 (m, kd)
Stockholm den 13 november 2001
På lagutskottets vägnar
Tanja Linderborg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tanja
Linderborg (v), Rolf Åbjörnsson (kd), Christel
Anderberg (m), Rune Berglund (s), Karin Jeppsson
(s), Henrik S Järrel (m), Nikos Papadopoulos (s),
Elizabeth Nyström (m), Marina Pettersson (s),
Christina Nenes (s), Tasso Stafilidis (v), Kjell
Eldensjö (kd), Berit Adolfsson (m), Anders Berglöv
(s) och Viviann Gerdin (c).
2001/02
LU5
Redogörelse för ärendet
Regeringen bemyndigade i juni 1990 chefen för
Justitiedepartementet att tillkalla en kommitté (Ju
1990:08) med uppdrag att göra en översyn av
aktiebolagslagen (dir. 1990:46). Kommittén antog
namnet Aktiebolagskommittén. Kommittén har genom
tilläggsdirektiv (dir. 1998:90) fått i uppdrag att
bl.a. lämna förslag till åtgärder mot aktiebolag som
saknar styrelse.
Kommittén har avgett delbetänkandena Bundna aktier
(SOU 1992:13), Aktiebolagslagen och EG (SOU
1992:83), Aktiebolagets organisation (SOU 1995:44),
Aktiebolagets kapital (SOU 1997:22), Vinstutdelning
i aktiebolag (SOU 1997:168) och Likvidation av
aktiebolag (SOU 1999:36) samt slutbetänkandet Ny
aktiebolagslag (SOU 2001:1). En redovisning av
Aktiebolagskommitténs arbete finns i Svensk
Juristtidning 2001, s. 637.
I förevarande proposition tar regeringen upp de
frågor som har behandlats i delbetänkandet
Likvidation av aktiebolag, dvs. dels frågor om
likvidation av aktiebolag, dels frågor om åtgärder
mot bolag som saknar styrelse. Delbetänkandet har
remissbehandlats.
Den s.k. Bulvanutredningen överlämnade i februari
1998 betänkandet Bulvaner och annat (SOU 1998:47). I
betänkandet behandlade utredningen bl.a. åtgärder
mot olika slag av missbruk inom associationsrätten.
Delar av utredningens förslag har lett till
lagstiftning (prop. 2000/01:105, bet. LU21, rskr.
246).
I förevarande proposition behandlar regeringen
Bulvanutredningens övriga förslag, bl.a. de förslag
som har att göra med användandet av s.k. målvakter
och generalfullmakter.
I propositionen föreslår regeringen efter hörande
av Lagrådet att riksdagen antar i propositionen
framlagda förslag till ändringar i aktiebolagslagen
(1975:1385), bankrörelselagen (1987:617),
konkurslagen (1987:672), lagen (1992:543) om börs-
och clearingverksamhet, årsredovisningslagen (1995:
1554) och lagen (1998:1479) om kontoföring av
finansiella instrument.
Regeringens förslag återfinns i bilaga 1 och
lagförslagen i bilaga 2.
Med anledning av propositionen har en motion väckts.
Motionsförslaget finns i bilaga 1.
Utskottets överväganden
Likvidation av aktiebolag m.m.
Utskottets förslag i korthet
Propositionen
Riksdagen bör anta regeringens förslag till dels
ändringar i aktiebolagslagens bestämmelser om
likvidation, dels nya bestämmelser för att
komma till rätta med vissa oseriösa
förfaranden i aktiebolag.
Motionen
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med begäran om dels
skärpta regler om tvångslikvidation, dels
utredning angående verkan av styrelseledamots
avgång. Jämför reservationerna nr 1 (m, kd)
och nr 2 (m, kd).
Allmän bakgrund
Ett aktiebolag kan upplösas genom konkurs eller
fusion. Ett aktiebolag kan också upplösas genom
likvidation. Regler om likvidation och upplösning av
aktiebolag finns i 13 kap. aktiebolagslagen
(1975:1385).
Likvidation av ett aktiebolag kan ske i form av
frivillig likvidation eller som tvångslikvidation.
Förutsättningarna för frivillig likvidation anges i
1 §. En frivillig likvidation sker genom att
bolagsstämman beslutar att aktiebolaget skall träda
i likvidation. Med tvångslikvidation menas att
registreringsmyndigheten, dvs. Patent- och
registreringsverket, eller i vissa fall allmän
domstol beslutar att aktiebolaget skall träda i
likvidation. Förutsättningarna för
tvångslikvidation, de s.k. likvidationsgrunderna,
anges i 24 a §§. Vissa likvidationsgrunder är
materiella till sin natur, t.ex. att bolagets eget
kapital understiger det registrerade aktiekapitalet
(2 §). Andra likvidationsgrunder är av mer formellt
slag, som att bolaget inte på föreskrivet sätt till
aktiebolagsregistret har anmält behörig styrelse,
verkställande direktör eller revisor (4 a § första
stycket 2).
I samband med att likvidation beslutas skall en
eller flera likvidatorer utses. Dessa utses av
Patent- och registreringsverket eller, då allmän
domstol beslutat om likvidation, av domstolen (7 §).
Likvidatorerna träder i styrelsens och verkställande
direktörens ställe och har i uppgift att genomföra
likvidationen. De skall därvid sälja bolagets
egendom och betala bolagets skulder samt skifta
bolagets behållna tillgångar mellan delägarna (11
§). Bolaget är upplöst när likvidatorerna har
slutredovisat sin förvaltning och, efter
revisorernas granskning, framlagt redovisningen på
bolagsstämman (15 §). Bolaget existerar därmed inte
längre som rättssubjekt.
Likvidation av aktiebolag m.m. regeringens
lagförslag och utskottets ställningstagande
I propositionen lämnar regeringen förslag till dels
ändringar i aktiebolagslagens bestämmelser om
likvidation, dels nya bestämmelser för att komma
till rätta med vissa oseriösa förfaranden i
aktiebolag. Ändringarna i likvidationsbestämmelserna
är en del av den pågående översynen av
aktiebolagslagen och syftar huvudsakligen till att
förtydliga dagens bestämmelser.
Förslaget innehåller därutöver vissa nyheter.
Sålunda föreslås nya bestämmelser i 13 kap. om
vilket underlag som skall finnas tillgängligt när
bolagsstämman prövar en fråga om likvidation (25
§§). Bestämmelserna innebär att det i förslaget till
beslut skall anges bl.a. skälen för att bolaget
skall likvideras, den tidpunkt då bolaget föreslås
gå i likvidation, den beräknande tidpunkten för
skifte, skifteslikvidens beräknade storlek och, i
förekommande fall, vem som föreslås till likvidator.
Om frågan om likvidation skall prövas på en stämma
som inte skall behandla årsredovisningen, skall
enligt de nya reglerna till förslaget till beslut
fogas vissa handlingar om bolagets ekonomiska
ställning.
En annan nyhet är den föreslagna bestämmelsen i 13
kap. om vilka kvalifikationskrav som skall gälla för
en likvidator (27 §). Förslaget innebär att det
införs en uttrycklig regel om att likvidatorer skall
vara lämpliga för uppdraget och att de inte får ha
ingått i den tidigare bolagsledningen.
De föreslagna ändringarna i
likvidationsbestämmelserna innebär också vissa
förenklingar beträffande handläggningen av
likvidationsärenden.
Propositionens förslag till åtgärder mot oseriösa
förfaranden i aktiebolag avser bland annat problemen
med styrelselösa bolag och s.k. målvakter. I fråga
om styrelselösa bolag föreslås att bestämmelserna i
13 kap. om tvångslikvidation skärps så att ett bolag
utan behörig styrelse skall kunna förpliktas att gå
i likvidation efter kortare tid än i dag (23 §).
Med målvakter avses här personer som aldrig har
haft för avsikt att seriöst delta i bolagets
verksamhet utan enbart lånar ut sitt namn för att
därmed uppfylla lagens formella krav. Målvakterna är
ofta missbrukare och socialt utslagna, inte sällan
tidigare straffade. De saknar som regel kännedom om
den verksamhet de företräder men är beredda att mot
ersättning bära det formella ansvaret för bolagets
handlande.
För att komma till rätta med problemen med
målvakter föreslås att den som inte avser att ta del
i den verksamhet som ankommer på en styrelseledamot
eller verkställande direktör i ett aktiebolag inte
utan godtagbara skäl skall kunna utses till en sådan
befattning (8 kap. 9 § andra stycket och 27 § andra
stycket). Den som uppsåtligen deltar i ett beslut
som står i strid med denna bestämmelse skall enligt
förslaget kunna dömas till straff, böter eller
fängelse i högst ett år. Också den som låter sig
utses skall kunna straffas på motsvarande sätt (19
kap. 1 § andra stycket).
I propositionen behandlas också frågor om
vilseledande anmälningar i registreringsärenden och
missbruk av generalfullmakter. I den delen föreslås
en ny bestämmelse i 8 kap. om att styrelsen inte får
överlåta ansvaret för bolagets organisation och
förvaltning och för tillsynen över bolagets
förhållanden på någon annan (3 § fjärde stycket).
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1
januari 2002.
Utskottet föreslår att riksdagen antar de i
propositionen framlagda lagförslagen.
Skärpta regler om tvångslikvidation
motionsförslag och utskottets ställningstagande
De i propositionen föreslagna bestämmelserna om
tvångslikvidation i 13 kap. innebär bl.a. att
registreringsmyndigheten skall besluta att bolaget
skall gå i likvidation om bolaget inte på
föreskrivit sätt har kommit in med anmälan till
registreringsmyndigheten om sådan behörig styrelse
eller verkställande direktör som skall finnas enligt
aktiebolagslagen (10 § första stycket 1). I ett
sådant ärende skall registreringsmyndigheten först
förelägga bolaget samt aktieägare och borgenärer som
vill yttra sig i ärendet att komma in med yttrande
eller efterfrågade handlingar till myndigheten inom
viss tid. Registreringsmyndigheten skall låta
kungöra föreläggandet i Post- och Inrikes Tidningar
minst en månad före utgången av den utsatta tiden
(23 §). Bolaget skall förpliktas att betala en
särskild avgift (25 §). Beslut om likvidation skall
inte meddelas, om likvidationsgrunden har upphört
under ärendets handläggning hos
registreringsmyndigheten och den påförda avgiften
har betalats (10 § andra stycket).
Vad som sålunda föreslås i propositionen innebär i
sak ingen ändring i förhållande till gällande rätt
utom såvitt avser förslaget att förkorta tidsfristen
för yttrande till Patent- och registreringsverket i
ett likvidationsärende (23 §).
Som redovisas i propositionen har det förekommit
att ett bolag som har undgått tvångslikvidation
genom att strax före den förelagda tidens slut
anmäla en ny styrelse kort tid därefter åter står
utan registrerad styrelse. Förfaranden av detta slag
framstår som försök att kringgå regelverket. I
propositionen gör dock regeringen bedömningen att
det inte bör införas några regler om att ett ärende
om tvångslikvidation skall kunna fullföljas trots
att bolaget under förfarandet har anmält en ny
styrelse.
Detta förhållande kritiseras av Christel Anderberg
m.fl. (m) i motion L10, och motionärerna begär
lagförslag som innebär skärpta regler om
tvångslikvidation. I motionen framhålls att
utgångspunkten för den aktiebolagsrättsliga
lagstiftningen är att det alltid skall finnas en
styrelse som äger företräda bolaget. Att ett bolag
utan giltig grund saknar behörig styrelse eller att
bolaget upprepade gånger anmäler förändringar i
styrelsekretsen kan, enligt motionärerna, många
gånger tyda på att verksamheten inte är seriös.
Lagstiftaren bör verka för att förhindra uppkomsten
av styrelselösa bolag. Ett sätt att åstadkomma detta
är, enligt motionärerna, att införa regler som gör
det möjligt att fullfölja ett
tvångslikvidationsförfarande trots att en ny
styrelse anmälts sedan förfarandet inletts. För att
seriösa bolag inte skall drabbas menligt bör, anförs
det i motionen, reglerna utformas så att förfarandet
upphör då Patent- och registreringsverket kan
konstatera att giltig grund för att någon styrelse
inte funnits föreligger. Ett exempel då förfarandet
sålunda kan upphöra är vid dödsfall i fåmansbolag.
Det är, enligt motionen, också tänkbart att införa
en regel om att tvångslikvidationsförfarandet
vilandeförklaras under viss tid när anmälan om ny
styrelse inkommer. I motionen yrkas att riksdagen
hos regeringen begär lagförslag med angiven
inriktning (yrkande 1).
Utskottet är inte berett att inom ramen för
föreliggande ärende förorda lagstiftning med den av
motionärerna föreslagna inriktningen. Skälen härtill
är att det i motionen beskrivna förfarandet under
senare år blivit mindre vanligt och att regeringen i
propositionen förklarat sig beredd att ta upp frågan
på nytt om missbruk av det aktuella slaget skulle
tendera att öka. Därtill kommer att det kan finnas
andra bättre lagstiftningstekniska lösningar än de
som motionärerna förordar. Ställningstagandet
innebär inte att utskottet motsätter sig att
lagstiftningsåtgärder övervägs för att stävja sådant
missbruk som beskrivs i motionen, och utskottet
utgår från att regeringen följer utvecklingen och
tar de initiativ som kan bli erforderliga.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion L10 yrkande 1.
Utredning om verkan av styrelseledamots avgång
motionsförslag och utskottets
ställningstagande
När det gäller rätten att företräda ett aktiebolag
innebär gällande bestämmelser att en
styrelseledamot, en verkställande direktör och
särskild firmatecknare från civilrättsliga
utgångspunkter kan verka i bolaget omedelbart efter
valet på bolagsstämman respektive styrelsens beslut
att utse den särskilda firmatecknaren. Ett beslut
att utse någon till styrelseledamot eller entlediga
någon från ett sådant uppdrag får rättsverkan från
den tidpunkt som sägs i beslutet eller, om någon
tidpunkt inte anges där, från och med beslutet. Det
ansvar och den behörighet som är knutna till
uppdraget inträder respektive upphör alltså vid
denna tidpunkt. Om styrelseledamoten själv avsäger
sig uppdraget, inträder rättsverkan därav när
avsägelsen anmäls till styrelsen. Såväl beslutet att
utse styrelseledamoten som det förhållande att denne
har avgått eller entledigats skall anmälas till
Patent- och registreringsverket för registering. Om
någon sådan anmälan inte sker saknar detta dock
betydelse för frågan om den registrerades ansvar och
behörighet.
I motion L10 anför Christel Anderberg m.fl. (m)
att det händer att personer som är registrerade som
styrelseledamöter i aktiebolagsregistret påstår att
de har avgått före en viss tidpunkt och att de
därför inte kan göras ansvariga för de handlingar
som företagits i bolagets namn. En möjlighet att
komma till rätta med problemet är, enligt
motionärerna, att förändringar i kretsen av
styrelseledamöter skall ges rättsverkan först i och
med att avgången anmäls till registrering i
aktiebolagsregistret. En regel som innebär att
uppdraget som styrelseledamot börjar och slutar med
en anmälan till aktiebolagsregistret måste, anförs
det vidare i motionen, kopplas till ett skärpt
ansvar för bolagets uppkommande förpliktelser för
det fall en sådan anmälan försummas. Motionärerna
anser att regler av detta slag är av stor vikt i
strävandena att förhindra ekonomisk brottslighet och
därför bör utredas skyndsamt. I motionen yrkas att
riksdagen ger regeringen i uppdrag att tillsätta en
utredning angående verkan av styrelseledamots avgång
i enlighet med vad som anförs i motionen (yrkande
2).
I linje med vad motionärerna anfört vill utskottet
understryka att det är angeläget att de som står
bakom kriminell eller på annat sätt oseriös
verksamhet kan hållas ansvariga för verksamheten.
Detta gäller självfallet även om verksamheten
bedrivs i aktiebolagsform. Det kan framstå som
stötande om sådana personer undgår ansvar därför att
de i efterhand felaktigt hävdar att de hade lämnat
styrelseuppdraget vid den aktuella tidpunkten. Mot
den bakgrunden kan det synas rimligt att en
styrelseledamot ansvarar så länge han eller hon
fortfarande står registrerad som styrelseledamot. En
sådan ordning medför emellertid betydande
olägenheter för den stora massan av seriösa bolag.
Exempelvis skulle en nyvald styrelse inte kunna
fatta några beslut förrän registrering kommit till
stånd. Om styrelsebytet beror på att aktieägarna
inte längre har förtroende för den gamla styrelsen
och är angelägna om att snabbt ge bolaget en ny
ledning blir olägenheterna särskilt allvarliga.
Under kortare övergångstider skulle bolagen i vissa
fall komma att utsättas för risken att helt sakna
ställföreträdare och därmed rättshandlingsförmåga. I
propositionen gör också regeringen den bedömningen
att olägenheterna med en sådan ordning är så
betydande att det inte bör införas några regler som
innebär att ställningen som styrelseledamot knyts
till registreringen i aktiebolagsregistret.
Utskottet har ingen annan uppfattning.
I sammanhanget vill utskottet emellertid peka på
den modell som Aktiebolagskommittén och flera
remissinstanser har diskuterat och som innebär att
styrelseledamotens avgång ur styrelsen, liksom
hittills, skall få omedelbar rättsverkan, men att
denna verkan skall vara villkorad av att
registreringsanmälan sker inom viss tid. Om någon
registreringsanmälan inte görs inom denna tid skall,
enligt modellen, den avgångne styrelseledamoten åter
ansvara som styrelseledamot. Mot bakgrund av vad som
sägs i propositionen förutsätter utskottet att detta
förslag blir föremål för ytterligare överväganden,
och utskottet utgår från att regeringen i samband
därmed beaktar de synpunkter som har framförts i
motion L10.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion L10 yrkande 2.
Reservationer
1. Skärpta regler om tvångslikvidation
(punkt 2)
av Rolf Åbjörnsson (kd), Christel Anderberg (m),
Henrik S Järrel (m), Elizabeth Nyström (m), Kjell
Eldensjö (kd) och Berit Adolfsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen.
Riksdagen bifaller därmed motion 2001/02:L10 yrkande
1.
Ställningstagande
Vi vill framhålla att utgångspunkten för den
aktiebolagsrättsliga lagstiftningen är att det
alltid skall finnas en styrelse som äger företräda
bolaget. Att ett bolag utan giltig grund saknar
behörig styrelse eller att bolaget upprepade gånger
anmäler förändringar i styrelsekretsen tyder, enligt
vår mening, många gånger på att verksamheten inte är
seriös. Lagstiftaren måste verka för att förhindra
uppkomsten av styrelselösa bolag. Ett sätt att
åstadkomma detta är, enligt vår uppfattning, att
införa regler som gör det möjligt att fullfölja ett
tvångslikvidationsförfarande trots att en ny
styrelse anmälts sedan förfarandet inletts. För att
seriösa bolag inte skall drabbas menligt bör
reglerna utformas så att förfarandet upphör då
Patent- och registreringsverket kan konstatera att
giltig grund för att någon styrelse inte funnits
föreligger. Ett exempel då förfarandet sålunda kan
upphöra är vid dödsfall i fåmansbolag. Det är också,
enligt vår mening, tänkbart att införa en regel om
att tvångslikvidationsförfarandet vilandeförklaras
under viss tid när anmälan om ny styrelse inkommer.
Med hänvisning till det anförda anser vi att
riksdagen hos regeringen bör begära lagförslag med
angiven inriktning.
Vad som sålunda anförts i reservationen bör
riksdagen, med bifall till motion L10
yrkande 1, som sin mening ge regeringen till
känna.
2. Utredning angående verkan av
styrelseledamots avgång (punkt 3)
av Rolf Åbjörnsson (kd), Christel Anderberg (m),
Henrik S Järrel (m), Elizabeth Nyström (m), Kjell
Eldensjö (kd) och Berit Adolfsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen.
Riksdagen bifaller därmed motion 2001/02:L10 yrkande
2.
Ställningstagande
Vi vill peka på att det händer att personer som är
registrerade som styrelseledamöter i
aktiebolagsregistret påstår att de har avgått före
en viss tidpunkt och att de därför inte kan göras
ansvariga för de handlingar som företagits i
bolagets namn. En möjlighet att komma till rätta med
problemet är, enligt vår mening, att förändringar i
kretsen av styrelseledamöter skall ges rättsverkan
först i och med att avgången anmäls till
registrering i aktiebolagsregistret. En regel som
innebär att uppdraget som styrelseledamot börjar och
slutar med en anmälan till aktiebolagsregistret
måste kopplas till ett skärpt ansvar för bolagets
uppkommande förpliktelser för det fall en sådan
anmälan försummas.
Vi vill framhålla att regler av detta slag är av
stor vikt i strävandena att förhindra ekonomisk
brottslighet och därför bör utredas skyndsamt.
Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att
tillsätta en utredning angående verkan av
styrelseledamots avgång i enlighet med det anförda.
Vad som sålunda anförts i reservationen bör
riksdagen, med bifall till motion L10 yrkande 2, som
sin mening ge regeringen till känna.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
I proposition 2000/01:150 föreslår regeringen
(Justitiedepartementet) efter hörande av Lagrådet
att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
2. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
3. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
4. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och
clearingverksamhet,
5. lag om ändring i årsredovisningslagen
(1995:1554),
6. lag om ändring i lagen (1998:1479) om
kontoföring av finansiella instrument.
Lagförslagen har intagits som bilaga 2 till
betänkandet.
Följdmotion
2001/02:L10 av Christel Anderberg m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till en regel som gör det möjligt att
fullfölja ett tvångslikvidationsförfarande, trots
att bolaget anmäler en ny styrelse sedan förfarandet
inletts.
2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning angående verkan av styrelseledamots avgång
i enlighet med vad som anförs i motionen.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i
aktiebolagslagen (1975:1385)
2 Förslag till lag om ändring i
bankrörelselagen (1987:617)
3 Förslag till lag om ändring i
konkurslagen (1987:672)
4 Förslag till lag om ändring i
lagen (1992:543) om börs- och
clearingverksamhet
5 Förslag till lag om ändring i
årsredovisningslagen (1995:1554)
6 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om
kontoföring av finansiella instrument