Lagutskottets betänkande
2001/02:LU3

Revisorer


Sammanfattning

I   betänkandet   behandlar   utskottet  regeringens
proposition   2000/01:146  Oberoende,   ägande   och
tillsyn  i  revisionsverksamhet.   I   propositionen
föreslår  regeringen en ny revisorslag. Lagförslaget
innehåller     en     definition     av    begreppet
revisionsverksamhet   samt  därutöver  ett   flertal
nyheter  som  bl.a.  syftar   till   att   garantera
revisorers   och  revisionsverksamhetens  oberoende.
Vidare klargörs  Revisorsnämndens  befogenheter  att
öva  tillsyn  över revisorer och revisionsbolag. Den
nya revisorslagen  och  vissa  ändringar  av  främst
följdkaraktär i andra lagar, bl.a. aktiebolagslagen,
föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.

Vidare  behandlar  utskottet Riksdagens revisorers
förslag  till  riksdagen  (1999/2000:RR11)  angående
Revisorsnämnden  jämte en med anledning av förslaget
väckt  motion med förslag  om  att  Revisorsnämndens
verksamhet helt eller delvis skall privatiseras.
Därutöver   behandlas   en   under   den  allmänna
motionstiden  år  2001  väckt motion som gäller  ett
visst  villkor i Revisorsnämndens  föreskrifter  för
godkännande och auktorisation av revisorer.

Utskottet  föreslår  att riksdagen antar regeringens
lagförslag samt avslår Riksdagens revisorers förslag
och de båda motionerna. Därutöver föreslår utskottet
på   eget   initiativ   en   viss   följdändring   i
försäkringsrörelselagen.

I betänkandet finns tre reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut


1. Frågan om privat tillsyn
Riksdagen avslår motion 1999/2000:L22.
Reservation 1 (m)

2. Propositionen

Riksdagen antar regeringens förslag till
a) revisorslag (2001:000),
b) lag om ändring i revisorslagen (2001:000),
c) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
d) lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
e)   lag   om  ändring  i  lagen  (1987:667)   om
ekonomiska föreningar,
f)  lag  om  ändring   i   lagen   (1991:981)  om
värdepappersrörelse,
g)   lag  om  ändring  i  lagen  (1992:1610)   om
finansieringsverksamhet,
h) lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
i) lag om ändring i revisionslagen (1999:1079).

3. Försäkringsrörelselagen


Riksdagen antar det av utskottet i bilaga 3
framlagda förslaget till lag om ändring i
försäkringsrörelselagen (1982:713).

4. Riksdagens revisorers förslag

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag.
Reservation 2 (m)

5. Villkor för godkännande och
auktorisation

Riksdagen avslår motion 2000/01:L307.
Reservation 3 (c)

Stockholm den 1 november 2001


På lagutskottets vägnar


Tanja Linderborg


Följande  ledamöter  har  deltagit i beslutet: Tanja
Linderborg  (v),  Marianne Carlström  (s),  Christel
Anderberg (m), Rune  Berglund  (s),  Henrik S Järrel
(m), Nikos Papadopoulos (s), Marina Pettersson  (s),
Christina  Nenes  (s),  Tasso  Stafilidis (v), Kjell
Eldensjö (kd), Berit Adolfsson (m),  Anders  Berglöv
(s), Viviann Gerdin (c), Raimo Pärssinen (s), Anders
Sjölund (m) och Amanda Agestav (kd).

2001/02

LU3


Redogörelse för ärendet



Bakgrund

Bestämmelser om revison i aktiebolag finns i 10 kap.
aktiebolagslagen (1975: 1385). Av dessa bestämmelser
följer   att   ett  aktiebolags  årsredovisning  och
bokföring   samt   styrelsens    och   verkställande
direktörens förvaltning fortlöpande  skall  granskas
av  en  eller flera revisorer (1 och 2 §§). Revisorn
skall efter  varje  räkenskapsår lämna en revisions-
berättelse  till  bolagsstämman  där  resultatet  av
granskningen redovisas  (5  §).  Revisorn förutsätts
också löpande lämna företagsledningen erinringar och
påpekanden  om sådant som han eller  hon  anser  bör
komma till dess  kännedom  men  som inte behöver tas
upp i revisionsberättelsen (6 §).

Aktiebolagslagens  bestämmelser  om  revision  har
varit  förebild  för  motsvarande  bestämmelser  för
andra  associationsformer  -  för  bl.a.  ekonomiska
föreningar  i  8 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar, för  stiftelser  i 4 kap. stiftelselagen
(1994:1220)  samt  för  vissa handelsbolag,  ideella
föreningar    och    enskilda    näringsidkare     i
revisionslagen (1999:1079).
Krav  på företagsrevision finns också i EG-rätten.
Enligt rådets  fjärde  direktiv 78/660/EEG av den 25
juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag skall
upprättade årsbokslut bli  föremål för revision (det
fjärde   bolagsrättsliga   direktivet).   Direktivet
gäller bl.a. för alla aktiebolag.  Revisionen  skall
utföras  av  personer med den kompetens som anges  i
rådets åttonde  direktiv  84/253/EEG av den 10 april
1984 om godkännande av personer  som  har ansvar för
lagstadgad  revision  av  räkenskaper  (det  åttonde
bolagsrättsliga direktivet).
Sverige     har     införlivat     EG:s    åttonde
bolagsrättsliga       direktiv,       det       s.k.
revisorsdirektivet,  med  svensk  rätt.  Det  skedde
bl.a.  genom  lagen  (1995:528)  om  revisorer,  som
trädde  i  kraft  den  1 juli 1995. Lagen innehåller
bestämmelser  om godkännande  och  auktorisation  av
revisorer,    registrering     av    revisionsbolag,
revisorers   och  revisionsbolags  verksamhet   samt
tillsyn   över   och   disciplinära   åtgärder   mot
auktoriserade eller godkända revisorer.
I   samband   med  revisorslagens   ikraftträdande
inrättades en ny myndighet, Revisorsnämnden. Nämnden
har till uppgift att handlägga frågor om godkännande
och auktorisation  av revisorer samt registrering av
revisionsbolag och att utöva tillsyn över revisorers
och revisionsbolags verksamhet. Tidigare ankom dessa
uppgifter på Kommerskollegium.


Ärendet och dess beredning


Genom  beslut  den  12   december  1996  tillkallade
regeringen en särskild utredare  med  uppgift att se
över  de regler i lagen (1995:528) om revisorer  som
reglerar  ägandet av revisionsbolagen, att klarlägga
innebörden  i  begreppet revisionsverksamhet och att
pröva om det finns anledning att begränsa revisorers
deltagande i verksamheter  som  saknar  samband  med
revision. Utredaren skulle vidare göra en översyn av
de   regler   som  finns  i  bl.a.  aktiebolagslagen
(1975:1385) om  att  auktoriserade  revisorer  skall
delta vid revisionen (dir. 1996:106).

Utredningen,        som        antog        namnet
Revisionsbolagsutredningen, överlämnade i mars  1999
betänkandet  (SOU  1999:43)  Oberoende,  ägande  och
tillsyn   i   revisionsverksamhet.  Betänkandet  har
remissbehandlats och ligger till grund för förslagen
i förevarande proposition.
I  propositionen   föreslår   regeringen  -  efter
hörande  av  Lagrådet  -  att  riksdagen   antar   i
propositionen  framlagda  lagförslag,  dels  förslag
till ny revisorslag, dels föreslagna ändringar i den
nya   revisorslagen,  aktiebolagslagen  (1975:1385),
bankrörelselagen  (1987:617),  lagen  (1987:667)  om
ekonomiska    föreningar,    lagen   (1981:981)   om
värdepappersrörelse,   lagen   (1992:    1610)    om
finansieringsverksamhet,  stiftelselagen (1994:1220)
och revisionslagen (1999:1079).
Regeringens  förslag  återfinns  i  bilaga  1  och
lagförslagen i bilaga 2.

På  eget  initiativ påbörjade  Riksdagens  revisorer
under  år 1999  en  granskning  av  Revisorsnämnden.
Revisorernas  överväganden och förslag redovisades i
rapporten (1999/2000:4)  Revisorsnämnden.  Rapporten
remissbehandlades  och  därefter anmälde revisorerna
sin granskning till riksdagen våren 2000 med förslag
angående Revisorsnämnden (förs. 1999/2000:RR11).

Med  anledning  av  revisorernas  förslag  har  en
motion  väckts  som  förordar  en  privatisering  av
tillsynen över revisorer.
Riksdagens revisorers förslag och motionsförslaget
redovisas i bilaga 1.

I ärendet behandlar utskottet  också  en motion från
den   allmänna   motionstiden  år  2001  som  gäller
Revisorsnämndens särskilda  villkor  för godkännande
och auktorisation.

Motionsförslaget återges i bilaga 1.
Utskottets överväganden



Frågan om privat tillsyn

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå  motionen om privatisering  av
Revisorsnämndens verksamhet.

Revisorsnämnden inrättades  den  1  juli  1995 genom
lagen  (1995:528)  om revisorer. Enligt förordningen
(1995:666) med instruktion  för  Revisorsnämnden har
nämnden  till  uppgift  att  handlägga   frågor   om
godkännande  och  auktorisation  av  revisorer  samt
registrering   av   revisionsbolag   i   syfte   att
tillgodose  samhällets  behov  av kvalificerade  och
oberoende    externa    revisorer.    Vidare     har
Revisorsnämnden  till  uppgift  att  utöva tillsyn i
syfte att säkerställa att godkända och auktoriserade
revisorer  samt  registrerade revisionsbolag  driver
revisionsverksamhet  som  är  av  hög  kvalitet  och
uppfyller  höga  etiska  krav. Revisorsnämnden skall
också pröva frågor om disciplinära åtgärder, anordna
examina och lämplighetsprov,  föra ett register över
godkända    och    auktoriserade   revisorer    samt
registrerade   revisionsbolag.    Därutöver    skall
Revisorsnämnden      följa     utvecklingen     inom
revisorsområdet och särskilt  beakta  nya nationella
och internationella förhållanden som har  eller  kan
få   betydelse  för  tillsynen  över  revisorer  och
revisionsbolag  samt för tolkningen och utvecklingen
av god revisors- och revisionssed.

Revisorsnämnden  består  av en ordförande och åtta
andra  ledamöter.  För ordföranden  och  ledamöterna
skall det finnas ersättare.  Ordföranden  skall vara
jurist  och  ha domarerfarenhet. Av övriga ledamöter
skall  två  vara  revisorer,  varav  en  skall  vara
godkänd  revisor   och   en   auktoriserad.   Övriga
ledamöter  skall  ha  erfarenhet från verksamhet som
berörs av revision. Revisorsnämnden  biträds  av ett
kansli.
I  motion  1999/2000:L22 anser Stig Rindborg m.fl.
(m) att den tillsynsverksamhet  som  Revisorsnämnden
bedriver  helt eller delvis bör överföras  i  privat
regi. I motionen  anförs  ett  antal  skäl till stöd
härför.   Bland   annat   skulle  effektiviteten   i
Revisorsnämndens verksamhet  öka  om  närheten  till
marknaden och till de berörda aktörerna blir bättre.
Möjligheterna   att   rekrytera  kompetent  personal
skulle också förbättras.  En  privat lösning, anförs
det vidare i motionen, undanröjer  också  de problem
som följer av att revisorerna är underkastade dubbel
tillsyn  genom  att  även  Föreningen  Auktoriserade
Revisorer FAR och Svenska Revisorssamfundet  SRS har
disciplinära  system. En allvarlig nackdel är därvid
att man inom ramen  för  de  båda systemen kan komma
till olika beslut i samma ärende.  Det  förhållandet
att  löpande tillsyn och auktorisation sköts  i  ett
system  med självreglering fråntar, enligt motionen,
inte staten  ansvaret  att  följa  hur regelsystemet
fungerar   och  tillämpas.  I  motionen  yrkas   att
riksdagen hos  regeringen  begär  förslag till sådan
ändring till nytt system för tillsyn,  auktorisation
och godkännande av revisorer som anförs i motionen.
Utskottet erinrar om att ett statligt  system  för
auktorisation  och  godkännande av revisorer funnits
här  i  landet  sedan  år   1973.   Uppgifterna  att
auktorisera  och godkänna revisorer lades  först  på
Kommerskollegium.  Från  och  med  den  1  juli 1995
överfördes dessa uppgifter till Revisorsnämnden.
Riksdagen  har  år  1994  och  1995  haft  att  ta
ställning  till  frågan  om  en  privat  lösning för
auktorisation, godkännande och tillsyn av revisorer.
År    1994   ansåg   riksdagen   att   staten   även
fortsättningsvis  skulle svara för auktorisation och
godkännande  samt  tillsyn   över  revisorer  (prop.
1993/94:138, bet. NU 20, rskr. 261).
År   1995   anförde   regeringen   i   proposition
1994/95:152 att staten genom lag ställt  krav på att
revisionen   i   vissa   företag  skall  utföras  av
kvalificerade  revisorer. Kraven  motiveras  av  det
allmännas intresse  av en kompetent revision bl.a. i
kampen mot ekonomisk  brottslighet  och  skattefusk.
Verksamheten   ställer   också  särskilda  krav   på
oberoende och integritet. Starka skäl talade därmed,
enligt regeringen, för att  särskild  behörighet att
utföra  lagstadgad  revision  även  i fortsättningen
skall     meddelas    av    staten.    En    statlig
behörighetsprövning  tillgodoser  även  de  krav  på
rättssäkerhet,       konkurrensneutralitet       och
trovärdighet  som  måste  ställas  på  denna  typ av
verksamhet.
Vid  riksdagsbehandlingen  av  propositionen ansåg
näringsutskottet   i  sitt  av  riksdagen   godkända
betänkande 1994/95:NU23 att den utformning som getts
åt  den  statliga  tillsynen  över  revisorerna  väl
tillgodoser   kraven   på    bl.a.    rättssäkerhet,
konkurrensneutralitet         och         oberoende.
Näringsutskottet tillstyrkte att prövningen  av  och
tillsynen över revisorerna skulle ske i statlig regi
och  förordade  regeringens förslag om inrättande av
Revisorsnämnden.
Enligt lagutskottets mening har några bärande skäl
inte framkommit som  bör  föranleda att riksdagen nu
gör någon annan principiell bedömning i saken än den
riksdagen gjorde år 1995.
Med det anförda föreslår  utskottet  att riksdagen
avslår motion 1999/2000: L22.

Propositionen


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör anta regeringens förslag till  en  ny
revisorslag och övriga lagförslag.

I  propositionen   föreslår   regeringen  att  lagen
(1995:528)   om   revisorer  ersätts   med   en   ny
revisorslag. Den nya  lagen  innebär  bl.a. följande
nyheter i sak.

Innebörden  av begreppet revisionsverksamhet  slås
fast  i  lagen.  Med   revisionsverksamhet  avses  i
huvudsak  sådan  granskning   av  förvaltning  eller
ekonomisk  information  som  skall   utföras  enligt
författning,  stadgar  eller  avtal  och  som  skall
utmynna  i  en rapport, ett intyg eller någon  annan
handling  som   är   avsedd   även   för   andra  än
uppdragsgivaren.
En  revisor  skall  vara  skyldig  att  för  varje
uppdrag  i  revisionsverksamheten pröva om det finns
omständigheter  som  kan  rubba förtroendet för hans
eller hennes opartiskhet eller  självständighet.  Om
det  finns  någon  sådan omständighet skall revisorn
avböja eller avsäga sig uppdraget, såvida det inte i
det  enskilda  fallet  finns  sådana  omständigheter
eller har vidtagits  sådana  åtgärder som medför att
det inte finns anledning att ifrågasätta  hans eller
hennes opartiskhet eller självständighet.
En  revisor skall inte få bedriva annan verksamhet
än revisionsverksamhet  eller verksamhet som har ett
naturligt  samband med revisionsverksamhet,  om  den
andra verksamheten  är av sådan art eller omfattning
att den kan rubba förtroendet  för  revisorn. Utövar
en    revisor    revisionsverksamhet   som   enskild
näringsidkare,  skall  han  eller  hon  hålla  annan
verksamhet   som  saknar   naturligt   samband   med
revisionsverksamheten           avskild.          Om
revisionsverksamheten  utövas  i  ett   handelsbolag
eller ett aktiebolag får bolaget inte bedriva  annan
verksamhet  än  sådan  som har ett naturligt samband
med revisionsverksamhet.
Bolag som bedriver revisionsverksamhet  skall, som
huvudregel,  ägas av revisorer. Ägandet skall  kunna
ha formen av indirekt ägande genom bolag.
Revisorsnämnden   skall   i  fortsättningen  kunna
ingripa disciplinärt mot den revisor som uppsåtligen
gör  orätt i sin revisionsverksamhet  men  inte  när
handlandet avser verksamheten i övrigt. Liksom i dag
skall  dock  nämnden  alltid  kunna  ingripa  mot en
revisor  som  förfar  oredligt.  Nämnden  ges vidare
möjlighet  att vidta disciplinåtgärder mot revisorer
som har åsidosatt  sina skyldigheter som företrädare
för revisionsföretag.
Revisorer som godkänns  enligt  den föreslagna nya
lagen  eller som har godkänts enligt  den  nuvarande
revisorslagen  från år 1995 - men inte revisorer som
har godkänts enligt  äldre  bestämmelser  - skall ha
samma behörighet att utföra lagstadgad revision  som
auktoriserade revisorer.
Regeringen  föreslår  också vissa följdändringar i
bl.a. aktiebolagslagen (1975:1385), bankrörelselagen
(1987:617),   lagen   (1987:667)    om    ekonomiska
föreningar,     stiftelselagen    (1994:1220)    och
revisionslagen (1999:1079).
Den nya lagstiftningen  föreslås träda i kraft den
1 januari 2002.
Propositionen innehåller  också  ett  förslag till
ändring  i  den nya revisorslagen, som föranleds  av
Sveriges förväntade  tillträde  till  avtalet mellan
Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater  å ena
sidan  och  Schweiz å andra sidan. Enligt regeringen
är det osäkert huruvida Sverige kommer att tillträda
avtalet före  årsskiftet  2001/2002  och  det behövs
därför  en beredskap för att överlämna åt regeringen
att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet.

Propositionen     har     inte    föranlett    något
motionsyrkande, och utskottet föreslår att riksdagen
antar de i propositionen framlagda lagförslagen.

En   viss   följdändring   bör    göras   även   i
försäkringsrörelselagen     (1982:713).    Utskottet
framlägger  därför  på eget initiativ  förslag  till
sådan ändring. Utskottets  lagförslag  är  intaget i
bilaga 3.

Riksdagens revisorers förslag


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå  Riksdagens revisorers förslag
angående Revisorsnämnden.

I förslag till riksdagen  (1999/2000:RR11)  föreslår
Riksdagens  revisorer  att  riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad  revisorerna anfört om
att regeringen utvecklar sin redovisning  och analys
till riksdagen av Revisorsnämnden uppnådda  resultat
så  att  riksdagen  får ett bättre underlag för  sin
resultatuppföljning,    att   regeringen   överväger
sammansättningen av Revisorsnämnden  med avseende på
ledamöternas kompetenser och att regeringen ser över
formuleringen      av      verksamhetsmålen      för
Revisorsnämndens        handläggningstider       för
disciplinärenden  i syfte  att  handläggningstiderna
förkortas.

Utskottet  konstaterar  att  revisorernas  förslag
lagts  fram  efter   en   omfattande   och  ingående
granskning av Revisorsnämnden och dess verksamhet. I
sammanhanget bör dock påpekas att granskningen  inte
gjorts  med  anledning  av  att det framkommit några
brister i nämndens verksamhet,  utan  främst för att
på   ett  övergripande  plan  se  om  statsmakternas
intentioner  med  myndigheten  är uppfyllda (se även
bet.    1999/2000:NU1,    s.    35).    Inför    ett
ställningstagande  till  revisorernas  förslag   bör
vidare  beaktas att det nu gått närmare två år sedan
revisorerna   avslutade   sin   granskning  och  att
regeringen på flera punkter numera vidtagit åtgärder
med anledning av revisorernas förslag.
Sålunda  har regeringen i budgetpropositionen  för
år   2001  förbättrat   resultatredovisningen   till
riksdagen  vad  gäller  Revisorsnämndens  verksamhet
(prop.    2000/01:1   utg.omr.   24,   s.   59).   I
propositionen   konstaterade  regeringen  också  att
nämnden i allt väsentligt  uppfyllt verksamhetsmålen
och   att   i   de   fall   målen   inte    uppnåtts
tillfredsställande  förklaringar  till detta angetts
från  nämndens  sida. Någon erinran mot  regeringens
analys och slutsatser  i detta avseende gjordes inte
under  riksdagsbehandlingen  av  budgetpropositionen
för år 2001 (se bet. 1999/2000:NU1).
I budgetpropositionen för år 2002 anför regeringen
att verksamhetsmålen i allt väsentligt har uppfyllts
(prop. 2001/02:1 utg.omr. 24, s. 37).
Med anledning  av  Riksdagens  revisorers  förslag
angående    Revisorsnämndens   sammansättning   vill
utskottet  erinra   om   att   enligt   förordningen
(1995:666)  med instruktion för Revisorsnämnden  två
av nämndens ledamöter,  utom ordföranden, skall vara
revisorer  och  övriga  skall   ha  erfarenhet  från
verksamhet  som  berörs av revision.  Som  skäl  för
denna sammansättning  angav regeringen i proposition
1994/95:152 behovet av att nämnden har den särskilda
kompetens som krävs. I  den  nu aktuella proposition
2000/01:146 anför regeringen att  det alltjämt finns
goda   skäl   för   den   lösning  som  valdes   vid
Revisorsnämndens    tillkomst.    Samtidigt    pekar
regeringen   på  att  frågan   om   Revisorsnämndens
sammansättning    med   avseende   på   ledamöternas
kompetens    för    närvarande     övervägs     inom
Justitiedepartementet.
Vad   särskilt   gäller  handläggningstiderna  för
disciplinärenden hos  Revisorsnämnden vill utskottet
också  peka  på  att regeringen  i  den  förevarande
propositionen  2000/01:146   upplyser   att   man  i
regleringsbrevet  för  budgetåret  2001  stramat upp
verksamhetsmålet  avseende handläggningstiderna  för
disciplinärenden.
I   sammanhanget   bör    vidare    beaktas    att
Revisorsnämnden  fr.o.m.  den  1 januari 2002 kommer
att  arbeta utifrån en ny och tydligare  revisorslag
där centrala  begrepp  såsom  revisonsverksamhet och
revisionsbolag är klart definierade. Utskottet utgår
från  att  regeringen också fortsättningsvis  följer
Revisorsnämndens verksamhet och tar de initiativ som
tillämpningen   av   den   nya   lagstiftningen  kan
föranleda.
Med det anförda föreslår utskottet  att  riksdagen
avslår   Riksdagens   revisorers   förslag  angående
Revisorsnämnden.

Villkor för godkännande och
auktorisation


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen    bör    avslå    motionen   som   gäller
Revisorsnämndens särskilda villkor  för  godkännande
och auktorisation.

Nuvarande regler om de krav som ställs för  att  bli
auktoriserad  eller  godkänd  revisor  finns i lagen
(1995:528)  om  revisorer. Reglerna kompletteras  av
förordningen    (1995:665)    om    revisorer    och
Revisorsnämndens   föreskrifter   om   villkor   för
revisorers  och  revisionsbolags  verksamhet samt om
godkännande,  auktorisation  och registrering  (RNFS
1997:1).

För  att  bli  godkänd eller auktoriserad  revisor
fordras  enligt  revisorslagen  bl.a.  att  sökanden
skall yrkesmässigt  utöva revisionsverksamhet och ha
avlagt     revisorsexamen      respektive      högre
revisorsexamen   hos   Revisorsnämnden.   Kravet  på
revisorsexamen   och   högre   revisorsexamen  anses
uppfyllt  även  av  den som genomgått  ett  särskilt
lämplighetsprov hos Revisorsnämnden (4, 5 och 6 §§).
Motsvarande  krav  uppställs  i  förslaget  till  ny
revisorslag med möjlighet  för Revisorsnämnden att i
vissa  fall  bevilja  undantag  (4,  5  och  6  §§).
Godkännande och auktorisation gäller i princip i fem
år  (13  §).  En  motsvarande  bestämmelse  finns  i
förslaget till ny revisorslag (18 §).
Före  år  1995  ställdes   något  lägre  krav  för
godkännande            och            auktorisation.
Övergångsbestämmelserna   till  1995  års  lag   och
övergångsbestämmelserna till  den  nya  lagen medger
dock på visst sätt att godkännande och auktorisation
enligt äldre bestämmelser har giltighet även  enligt
nyare ordning.
För  att  få avlägga revisorsexamen fordras enligt
revisorsförordningen   att   sökanden   har   avlagt
kandidatexamen   med   företagsekonomisk  inriktning
eller  med  godkänt  resultat  har  genomgått  annan
likvärdig teoretisk utbildning (5 §). Vidare fordras
att  sökanden har genomgått  praktisk  utbildning  i
revisorsyrket   under   minst   tre  år.  För  högre
revisorsexamen fordras en högre teoretisk utbildning
än för godkända revisorer, nämligen att sökanden har
avlagt  kandidatexamen  om minst 160  poäng  (6  §).
Vidare krävs en längre praktisk  utbildning;  utöver
den  treåriga utbildning som fordras för godkännande
krävs   två  års  utbildning  under  handledning  av
auktoriserad revisor och som innefattar kvalificerad
medverkan  vid  revision  av företag som på grund av
sin storlek eller av annan  anledning  är  svåra att
revidera.
Enligt  Revisorsnämndens  föreskrifter gäller  som
särskilda villkor för godkännande  och auktorisation
att sökanden, för att bli godkänd eller auktoriserad
revisor  eller för att erhålla fortsatt  godkännande
eller auktorisation,  skall  under  de  fem  år  som
närmast   föregår   ansökan  ha  utövat  yrkesmässig
revision  omfattande minst  1  500  timmar.  Mer  än
hälften av  dessa  timmar  skall ha avsett juridiska
personer  som  enligt  lag skall  ha  godkänd  eller
auktoriserad  revisor,  och   uppdragen   skall   ha
omfattat  revisionsklienter inom olika branscher (18
§). Om det  finns särskilda skäl kan Revisorsnämnden
besluta om undantag från bl.a. kravet på yrkesmässig
revision för godkännande och auktorisation (20 §).
I  motion 2001/02:L307  anför  Lena  Ek  och  Erik
Arthur  Egervärn  (båda c) att kravet på yrkesmässig
revision för godkännande  och  auktorisation  kan ha
sitt   berättigande.  Kravet  leder  dock  till  ett
systematiskt  missgynnande  av  småbarnsföräldrar, i
första  hand mödrar. Enligt motionärerna  är  det  i
praktiken  omöjligt  att förena föräldraledighet med
bibehållen  auktorisation   eller   godkännande.  En
förändring  av  regelverket  måste,  anförs   det  i
motionen,  komma  till  stånd som möjliggör undantag
från tillämpning av 1 500-timmarsregeln  för den som
varit  hemma  med  barn.  En  lösning  kunde, enligt
motionärerna,   vara   att   den   tid   för  vilken
föräldrapenning  utgått  räknas som tid då föräldern
varit yrkesverksam som revisor. I motionen yrkas ett
tillkännagivande   om   åtgärder    för    att   öka
möjligheterna  att  förena småbarn med ett yrke  som
auktoriserad eller godkänd revisor.
Enligt vad utskottet inhämtat från Revisorsnämnden
har det i nämndens praxis inte förekommit något fall
där det nuvarande kravet  på yrkesmässig revision på
minst 1 500 timmar för godkännande och auktorisation
vållat problem av det slag  som  påstås  i motionen.
Revisorsnämnden  har  inte i något fall avslagit  en
ansökan  om  godkännande   och  auktorisation  eller
fortsatt  godkännande  och  auktorisation   på   den
grunden att sökanden inte uppfyllt verksamhetskravet
därför att sökanden varit föräldraledig.
Med  hänvisning  till vad som nu redovisats och då
utskottet utgår från  att  den nuvarande möjligheten
för Revisorsnämnden att bevilja undantag från kravet
på  1 500 timmars yrkesmässig  revision  kommer  att
bestå    även    efter    den   nya   revisorslagens
ikraftträdande kan utskottet  inte se anledning till
någon riksdagens vidare åtgärd.
Utskottet  föreslår  att riksdagen  avslår  motion
2001/02:L307.
Reservationer



1. Frågan om privat tillsyn (punkt 1)

av Christel Anderberg,  Henrik  S  Järrel,  Berit
Adolfsson och Anders Sjölund (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen.
Riksdagen bifaller därmed motion 1999/2000:L22.

Ställningstagande

Vi anser  att  det  finns ett flertal skäl som talar
för  en  privatisering   av   verksamheten  avseende
auktorisation, godkännande och tillsyn av revisorer.
Sålunda skulle, enligt vår mening,  effektiviteten i
verksamheten öka om närheten till marknaden och till
de berörda aktörerna blev bättre. Möjligheterna  att
rekrytera    kompetent    personal    skulle   också
förbättras. Om ansvaret för tillsynen ligger närmare
yrkeskåren  finns,  enligt vår mening, också  större
incitament för en angelägen  diskussion om moral och
etik  inom  kåren.  Vi anser vidare  att  en  privat
lösning undanröjer de  problem  som  följer  av  att
revisorerna är underkastade dubbel tillsyn genom att
även  Föreningen  Auktoriserade  Revisorer  FAR  och
Svenska   Revisorssamfundet   SRS  har  disciplinära
system. En allvarlig nackdel är  att  man inom ramen
för de båda systemen kan komma till olika  beslut  i
samma  ärende.  Nu  angivna  skäl  till  stöd för en
privat   lösning   framhölls   redan  i  proposition
1993/94:138  om  Kommerskollegiums  verksamhet,  och
skälen kvarstår enligt  vår  mening  med oförminskad
kraft.

Vi vill samtidigt understryka att det  förhållande
att  löpande tillsyn och auktorisation sköts  i  ett
system   med   självreglering  inte  fråntar  staten
ansvaret att följa  hur  regelsystemet  fungerar och
tillämpas.
Sålunda anser vi att riksdagen hos regeringen  bör
begära  förslag  till sådan ändring till nytt system
för  tillsyn,  auktorisation   och   godkännande  av
revisorer som nu redovisats.
Vad som anförts i reservationen bör riksdagen, med
bifall till motion 1999/2000:L22, som  sin mening ge
regeringen till känna.

2. Riksdagens revisorers förslag (punkt 4)

av  Christel  Anderberg,  Henrik S Järrel,  Berit
Adolfsson och Anders Sjölund (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen.
Riksdagen  bifaller  därmed  Riksdagens   revisorers
förslag.

Ställningstagande

Vår  grundläggande  uppfattning  är att verksamheten
avseende godkännande, auktorisation  och  tillsyn av
revisorer  bör  privatiseras.  En sådan ordning  tar
dock  en  viss  tid  att  genomföra,  och  under  en
övergångstid  får vi acceptera  att  tillsynen  m.m.
sker  i  statlig   regi.  Det  är  då  av  vikt  att
verksamheten  sker så  effektivt  som  möjligt  inom
ramen för det system som existerar.

Vi kan konstatera  att  Riksdagens revisorer gjort
en   omfattande   och   ingående    granskning    av
Revisorsnämnden  och funnit vissa brister och hinder
i dess verksamhet. De förslag som revisorerna lämnat
på grundval av granskningen  är,  enligt vår mening,
väl grundade i syfte att åstadkomma  en  effektivare
och  mer  ändamålsenlig  verksamhet hos nämnden.  Vi
tillstyrker därför förslagen.
Vad som sålunda anförts  bör riksdagen, med bifall
till Riksdagens revisorers förslag,  som  sin mening
ge regeringen till känna.

3. Villkor för godkännande och auktorisation
(punkt 5)

av Viviann Gerdin (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen.
Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:L307.

Ställningstagande

Enligt  min  mening  leder  kravet  på 1 500 timmars
yrkesmässig    revision    för    godkännande    och
auktorisation till ett systematiskt  missgynnande av
småbarnsföräldrar, i första hand mödrar.  Det  är  i
praktiken  omöjligt  att förena föräldraledighet med
bibehållen  auktorisation   eller   godkännande.  En
förändring  av regelverket måste komma  till  stånd,
antingen så att  kravet på 1 500 timmars yrkesmässig
revision upphävs eller  att  man  möjliggör undantag
från  kravet för den som varit hemma  med  barn.  En
lösning  kan,  enligt min mening, också vara att den
tid för vilken föräldrapenning utgått räknas som tid
då föräldern varit  yrkesverksam  som  revisor.  Jag
efterlyser    sålunda    åtgärder    för   att   öka
möjligheterna  att förena småbarn med ett  yrke  som
auktoriserad eller godkänd revisor.

Vad som sålunda  anförts bör riksdagen, med bifall
till  motion  2000/01:L307,   som   sin   mening  ge
regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


Propositionen

I   proposition   2000/01:146   föreslår  regeringen
(Justitiedepartementet) - efter hörande  av Lagrådet
-  att  riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till

1. revisorslag (2001:000),
2. lag om ändring i revisorslagen (2001:000),
3. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
4. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
5. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar,
6.  lag   om   ändring   i   lagen  (1991:981)  om
värdepappersrörelse,
7.   lag   om  ändring  i  lagen  (1992:1610)   om
finansieringsverksamhet,
8. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
9. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079).
Lagförslagen  har   intagits   som   bilaga  2  till
betänkandet.


Riksdagens revisorers förslag


I   förslag   1999/2000:RR11   föreslår   Riksdagens
revisorer att riksdagen fattar följande beslut:

1.  att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till känna vad revisorerna i  avsnitt  2.1 anfört om
att regeringen utvecklar sin redovisning  och analys
till riksdagen av Revisorsnämndens uppnådda resultat
så  att  riksdagen  får ett bättre underlag för  sin
resultatuppföljning,
2. att riksdagen som  sin  mening  ger  regeringen
till  känna vad revisorerna i avsnitt 2.3 anfört  om
att   regeringen   överväger   sammansättningen   av
Revisorsnämnden   med   avseende   på   ledamöternas
kompetenser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen  till
känna  vad  revisorerna  i avsnitt 2.4 anfört om att
regeringen     ser     över     formuleringen     av
verksamhetsmålen         för        Revisorsnämndens
handläggningstider för disciplinärenden  i syfte att
handläggningstiderna förkortas.



Följdmotion


1999/2000:L22   av  Stig  Rindborg  m.fl.  (m)  vari
föreslås att riksdagen  hos regeringen begär förslag
till  sådan ändring till nytt  system  för  tillsyn,
auktorisation   och  godkännande  av  revisorer  som
anförs i motionen.


Motion från allmänna motionstiden


2001/02:L307 av Lena Ek och Erik Arthur Egervärn (c)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att öka
möjligheten att  förena  småbarn  med  ett  yrke som
auktoriserad eller godkänd revisor.
Bilaga 2

Regeringens lagförslag


1 Förslag till revisorslag

2 Förslag till lag om ändring i
revisorslagen (2001:000)

3 Förslag till lag om ändring i
aktiebolagslagen (1975:1385)

4 Förslag till lag om ändring i
bankrörelselagen (1987:617)

5 Förslag till lag om ändring i
lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar

6 Förslag till lag om ändring i
lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse

7 Förslag till lag om ändring i
lagen (1992:1610) om
finansieringsverksamhet

8 Förslag till lag om ändring i
stiftelselagen (1994:1220)

9 Förslag till lag om ändring i
revisionslagen (1999:1079)



Bilaga 3

Av utskottet framlagt förslag till lag
om ändring i
försäkringsrörelselagen
(1982:713)


Härigenom    föreskrivs    att    10    kap.   3   §
försäkringsrörelselagen (1982:713) skall ha följande
lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
10 kap.
3 §[1]
-----------------------------------------------------
Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor
kan vara revisor i ett försäkringsbolag.
-----------------------------------------------------
Den som är i konkurs eller underkastad näringsförbud
eller   som  har  förvaltare  enligt  11  kap.  7  §
föräldrabalken får inte vara revisor.
-----------------------------------------------------
Revisorerna  skall ha den insikt i och erfarenhet av
redovisning  och  ekonomiska  förhållanden  som  med
hänsyn  till  arten   och   omfånget   av   bolagets
verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.
-----------------------------------------------------
Till   revisor  kan  även   Till  revisor  kan  även
utses   ett   registrerat  utses   ett   registrerat
revisionsbolag.            revisionsbolag.
Bestämmelser  om  vem som  Bestämmelser  om  vem som
kan   vara  huvudansvarig  kan   vara  huvudansvarig
för   revisionen  och  om  för   revisionen  och  om
underrättelseskyldighet    underrättelseskyldighet
finns   i   12   §  lagen  finns      i     17     §
(1995:528)  om revisorer.  revisorslagen (2001:000).
Bestämmelserna  i  5, 8 a  Bestämmelserna  i  5, 8 a
och 13 §§ i detta kapitel  och 13 §§ i detta kapitel
tillämpas      på     den  tillämpas      på     den
huvudansvarige.            huvudansvarige.
-----------------------------------------------------
Till  revisor  i  dotterföretag bör, om det kan ske,
utses minst en av moderbolagets revisorer.
-----------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.



**FOOTNOTES**
[1]: Senaste lydelse 1999:600.