Konstitutionsutskottets betänkande

2001/02:KU4

Upplösning av stiftelser i vissa fall

---

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas proposition 2000/01:145
Upplösning av stiftelser i vissa fall, vari föreslås
en tidsbegränsad lag som skall göra det möjligt för
en stiftelse att efter tillstånd av Kammarkollegiet
överföra stiftelsens rättigheter och skyldigheter
till ett registrerat trossamfund eller till en
registrerad organisatorisk del av ett sådant
samfund. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari
2002 och tillämpas på ansökningar som kommit in till
Kammarkollegiet före den 31 december 2003.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Utskottet föreslår att riksdagen fattar följande
beslut:

Upplösning av stiftelser i vissa fall

Riksdagen antar bifogat förslag till lag om
upplösning av stiftelser i vissa fall. Därmed
bifaller riksdagen regeringens proposition
2000/01:145.

Stockholm den 30 oktober 2001

På konstitutionsutskottets vägnar

Göran Magnusson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran
Magnusson (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist
(v), Ingvar Svensson (kd), Mats Berglind (s), Inger
René (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Kenth
Högström (s), Mats Einarsson (v), Björn von der Esch
(kd), Nils Fredrik Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa
Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp), Britt-Marie
Lindkvist (s), Margareta Nachmanson (m) och Carl-
Erik Skårman (s).

2001/02

KU4

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

Den 1 januari 2000 ändrades genom stat-kyrka-
reformen relationerna mellan staten och Svenska
kyrkan. Reformen innebär bl.a. att Svenska kyrkan nu
verkar inom ramen för en ny associationsform,
registrerat trossamfund. Även andra trossamfund har
möjlighet att efter ansökan överföra sin verksamhet
till den nya associationsformen. Om verksamheten
bedrivs av en stiftelse är detta dock inte möjligt.

I samband med att den nya associationsformen
registrerat trossamfund infördes, uttalade
regeringen att det skulle närmare övervägas om det
fanns behov av en särskild reglering för de
trossamfund som bedriver sin verksamhet i
stiftelseform (prop. 1997/98:116 s. 32). Vid
riksdagsbehandlingen uttalade konstitutionsutskottet
att det ter sig naturligt att det ges reella
möjligheter att överföra egendomen till den nya
associationsformen och underströk vikten av att
frågan får en lösning som kan tillgodose det
aktuella behovet (bet. 1997/98:KU20 s. 13).

Regeringen har inhämtat yttrande från Lagrådet.
Lagrådets förslag har i huvudsak följts.

Utskottets överväganden

Propositionen

Ett led i strävan att öka jämställdheten mellan
trossamfunden bör enligt propositionen vara att
säkerställa att de trossamfund som valt att bedriva
sin verksamhet i stiftelseform får möjlighet att
överföra egendomen till ett registrerat trossamfund.
I annat fall skulle dessa trossamfund ges sämre
förutsättningar att bedriva sin verksamhet än de
trossamfund som kan disponera den egendom som finns
för att stödja verksamheten.

Det kan enligt propositionen hävdas att en
lagstiftning som gör det möjligt för vissa
stiftelser att överföra verksamheten till en annan
associationsform står i strid med allmänna
stiftelserättsliga principer. En sådan är att
stiftelsen är en varaktigt bestående och
självständig förmögenhet. Så länge stiftelsen kan
verka enligt sitt ändamål går det som regel inte att
avveckla stiftelsen. Regeringen framhåller dock att
det finns angelägna allmänna intressen som motiverar
att frågan får en lösning genom lagstiftning. För
att förverkliga den jämställdhetstanke som var en av
utgångspunkterna för stat-kyrka-reformen bör det
finnas reella möjligheter för alla trossamfund att
bedriva sin verksamhet som registrerade trossamfund.
Att några trossamfund har valt att bedriva
verksamheten i stiftelseform torde bero på att det
när respektive stiftelseförordnande kom till inte
fanns något lämpligt alternativ. En ordning
varigenom de stiftelser det är fråga om skall kunna
överföra sin verksamhet till ett registrerat
trossamfund, eller en registrerad organisatorisk del
av ett sådant, har därför goda skäl för sig.
Kammarkollegiet anförde i ett remissyttrande att
ett trossamfund som bedriver sin verksamhet i
stiftelseform torde ha goda möjligheter att ändra
ändamålet från att driva viss verksamhet till att
främja en verksamhet som bedrivs av ett registrerat
trossamfund och att det inte är uteslutet att
stiftelsen därefter kan överlåta samtliga tillgångar
till det registrerade trossamfundet. Denna lösning
är, enligt regeringens mening, mindre lämplig. Det
är säkert i vissa fall möjligt att ändra ändamålet
från att driva till att främja verksamhet som
bedrivs av ett trossamfund, i den mån
förutsättningarna i 6 kap. stiftelselagen är
uppfyllda. Däremot är det mera tveksamt om det kan
anses förenligt med gällande rätt att överlåta
tillgångarna till trossamfundet, eftersom en
stiftelse som regel inte går att upplösa så länge
som den kan främja ändamålet. Detta gäller särskilt
om stiftelsen har betydande tillgångar. Ett beslut
om att överlåta tillgångarna skall fattas av den som
förvaltar stiftelsen och kräver inte myndighets
medverkan. Man kan utgå från att förvaltaren i många
fall skulle avstå från att besluta om att överlåta
egendomen, eftersom rättsläget är oklart. Mot denna
bakgrund finns det behov av en lagstiftning för att
lösa det aktuella problemet.
Kammarkollegiet ifrågasatte vidare om förslaget är
förenligt med bestämmelsen i 2 kap. 18 §
regeringsformen om skydd för äganderätten. Enligt
den bestämmelsen är varje medborgares egendom
tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin
egendom till det allmänna eller till en enskild
genom expropriation eller annat sådant förfogande
eller tåla att det allmänna inskränker användningen
av mark eller byggnad utom när det krävs för att
tillgodose angelägna allmänna intressen. För att de
nu föreslagna reglerna skall tillämpas krävs det
emellertid enligt regeringen en ansökan från
stiftelsen. Det är alltså inte fråga om en sådan
tvångssituation som avses i den aktuella
bestämmelsen i regeringsformen. Förslaget står
således inte i strid med regeringsformen.

Som förutsättningar för att ett registrerat
trossamfund eller del därav skall kunna överta en
stiftelses samtliga rättigheter och skyldigheter
gäller enligt lagförslaget att

- stiftelsen omfattas av stiftelselagen (1994:1220),
- stiftelsen bildats före den 1 januari 2000,
- trossamfundet eller den organisatoriska delen
samtycker till övertagandet,
- stiftelsen har till uteslutande ändamål att främja
den verksamhet som be- drivs av trossamfundet eller
den organisatoriska delen, och
- det kan antas att verksamheten i trossamfundet
eller den organiserade delen under en överskådlig
tid kommer att bedrivas i enlighet med det ändamål
som gäller för stiftelsens verksamhet.

Skyddet för stiftelsens borgenärer skall tillgodoses
genom ett tillståndsförfarande. Stiftelsens ansökan
skall beviljas endast om de borgenärer som motsätter
sig ansökan får betalt eller ges betryggande
säkerhet för sina fordringar. Stiftelsen skall innan
en ansökan görs till Kammarkollegiet skriftligen
underrätta sina kända borgenärer om avsikten att
ansöka samt om möjligheten att bestrida en ansökan.
Om ansökan inte avslås skall Kammarkollegiet kalla
på stiftelsens borgenärer med undantag för de
borgenärer som har fordringar på lön eller annan
ersättning av arbete samt pension. Vidare skall
Kammarkollegiet pröva ärenden där det inte råder
tvist och överlämna ärenden där ansökan har
bestritts till tingsrätt. Tingsrätten skall avslå
ansökan om den eller de borgenärer som bestritt den
inte har fått full betalning för sina fordringar.
Avslås inte ansökan, skall tingsrätten återlämna
ärendet till Kammarkollegiet för beslut.

Kammarkollegiets beslut, bortsett från beslut att
överlämna ärenden till tingsrätt, skall kunna
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Föreskrifter om avgifter vid ansökningsförfarandet
får meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Bilaga 1

Behandlat förslag

Propositionen

I proposition 2000/01:145 föreslås att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om upplösning av
stiftelser i vissa fall.

BILAGA 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om upplösning av
stiftelser i vissa fall

Härigenom föreskrivs följande.

1 § En stiftelses samtliga rättigheter och
skyldigheter kan efter beslut enligt denna lag
övertas av ett sådant trossamfund eller en sådan
organisatorisk del av ett trossamfund som har
registrerats enligt lagen (1998:1593) om
trossamfund. För detta krävs att

1. stiftelsen omfattas av stiftelselagen
(1994:1220),
2. stiftelsen har bildats före den 1 januari 2000,
3. trossamfundet eller den organisatoriska delen
samtycker till övertagandet,
4. stiftelsen har till uteslutande ändamål att
främja den verksamhet som bedrivs av trossamfundet
eller den organisatoriska delen, och
5. det kan antas att verksamheten i trossamfundet
eller den organisatoriska delen under överskådlig
tid kommer att bedrivas i enlighet med det ändamål
som gäller för stiftelsens verksamhet.

Kammarkollegiet prövar ärenden enligt första stycket
efter ansökan från stiftelsen.

2 § Om en stiftelse avser att ansöka om tillstånd
enligt 1 §, skall styrelsen eller förvaltaren senast
en månad före ansökan skriftligen underrätta
stiftelsens kända borgenärer om detta.
Underrättelserna skall innehålla uppgift om
borgenärernas rätt enligt 5 § att bestrida ansökan.

Någon underrättelse behöver inte skickas till de
borgenärer vilkas anspråk avser fordran på lön eller
annan ersättning som har förmånsrätt enligt 12 §
förmånsrättslagen (1970:979) eller fordran på
pension som har förmånsrätt enligt 12 eller 13 §
samma lag.

3 § Till en ansökan enligt 1 § skall fogas

1. ett intyg om att det registrerade trossamfundet
eller den registrerade organisatoriska delen
samtycker till att överta stiftelsens samtliga
rättigheter och skyldigheter, och

2. ett intyg från styrelsen eller förvaltaren om att
stiftelsens kända borgenärer har underrättats i
enlighet med 2 §.

4 § Om något av villkoren i 1 och 3 §§ inte är
uppfyllt skall Kammarkollegiet avslå ansökan.

5 § Om ansökan inte avslås, skall Kammarkollegiet
kalla stiftelsens borgenärer. Kammarkollegiet skall
dock inte kalla de borgenärer vilkas anspråk avser
fordran på lön eller annan ersättning som har
förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen (1970:979)
eller fordran på pension som har förmånsrätt enligt
12 eller 13 § samma lag.

Kallelsen skall innehålla ett föreläggande för den
som vill bestrida ansökan att senast en viss dag
skriftligen anmäla detta vid påföljd att han eller
hon annars anses ha medgett ansökan.

Kammarkollegiet skall se till att kallelsen
skyndsamt kungörs i Post- och Inrikes Tidningar.
Kammarkollegiet skall vidare skicka en särskild
underrättelse om kallelsen till
kronofogdemyndigheten i den region där stiftelsen
har sitt hemvist.

6 § Om en borgenär bestrider en ansökan inom
förelagd tid, skall Kammarkollegiet överlämna
ärendet till tingsrätten i den ort där stiftelsen
har sitt hemvist. Om ansökan inte bestrids, skall
Kammarkollegiet fatta beslut i ärendet.

7 § Den tingsrätt till vilken ett ärende
överlämnats enligt 6 § skall avslå ansökan, om den
eller de borgenärer som bestritt den inte har fått
full betalning eller betryggande säkerhet för sina
fordringar. Avslås inte ansökan, skall tingsrätten
återlämna ärendet till Kammarkollegiet för beslut.

8 § När ett beslut om att bevilja en ansökan
enligt denna lag har vunnit laga kraft är stiftelsen
upplöst. Detta förhållande skall genast anmälas för
registrering i det register som avses i 10 kap.
stiftelselagen (1994:1220).

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter i
ärenden enligt denna lag.

10 § Kammarkollegiets beslut enligt denna lag får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom tre
veckor från den dag då det överklagade beslutet
meddelades.

Kammarkollegiets beslut att överlämna ärenden till
tingsrätt får dock inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och
skall tillämpas på ansökningar som kommit in till
Kammarkollegiet före den 31 december 2003.