Konstitutionsutskottets betänkande

2001/02:KU3

Ökat informationsutbyte mellanarbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen ochstudiestödet

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition
2000/01:129 Ökat informationsutbyte mellan
arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och
studiestödet. Propositionen innehåller förslag till
vissa lagändringar i syfte att möjliggöra ett ökat
informationsutbyte mellan de allmänna
försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket, Centrala
studiestödsnämnden, länsarbetsnämnderna och
arbetslöshetskassorna. Tre motioner har avlämnats
med anledning av propositionen.

Konstitutionsutskottet, som har berett
arbetsmarknadsutskottet tillfälle att avge yttrande
över propositionen jämte följdmotioner, tillstyrker
regeringens förslag att reglerna om
handlingsoffentlighet och sekretess blir tillämpliga
i ärenden om arbetslöshetsersättning genom att
arbetslöshetskassorna anges i bilagan till
sekretesslagen. I detta sammanhang avstyrker
utskottet en motion enligt vilken det bör utredas om
en ordning med handlingsoffentlighet hos
arbetslöshetskassorna är i överensstämmelse med
ILO:s konventioner om förenings- och
förhandlingsrätt.
Vidare tillstyrker utskottet regeringens
lagförslag om uppgiftsskyldighet, anpassning till
personuppgiftslagen, överföring av information på
ADB-medium samt direktåtkomst till elektroniskt
lagrad information. I anslutning till detta
avstyrker utskottet en motion med yrkande om avslag
på förslag om bemyndiganden för regeringen att
meddela föreskrifter om vilka uppgifter
direktåtkomst skall få omfatta. Utskottet avstyrker
också en motion om att regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag på precisering i lag av
förutsättningarna för elektroniskt
informationsutbyte.
Avslutningsvis anser utskottet, och tillstyrker
därmed en motion, att föreslagna lagändringar bör
träda i kraft ett halvår senare än vad regeringen
föreslagit. Utskottet föreslår därmed att
ändringarna träder i kraft den 1 juli 2002.
Utskottets ställningstaganden har föranlett tre
reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Informations- och
kommunikationsskyldighet

Riksdagen avslår motion 2000/01:K17 yrkande 1.

2. Handlingsoffentlighet hos
arbetslöshetskassorna och ILO:s konventioner
om förenings- och förhandlingsrätt

Riksdagen avslår motion 2000/01:K17 yrkande 2.
Reservation 1 (m)

3. Bemyndiganden i fråga om direktåtkomst
till elektroniskt lagrad information

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1994:459) om
arbetsförmedlingsregister såvitt avser 16 a §§
och förslaget till lag om ändring i
socialförsäkringsregisterlagen (1997:934) såvitt
avser 14 a §. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2000/01:129 i denna del och avslår
motion 2000/01:K17 yrkande 3.
Reservation 2 (m)

4. Regeringens lagförslag i övrigt

Riksdagen antar, i den mån förslagen inte
omfattas av vad utskottet föreslagit ovan under
punkt 3, regeringens förslag till
a) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
b) lag om ändring i lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring,
c) lag om ändring i lagen (1994:459) om
arbetsförmedlingsregister,
d) lag om ändring i
socialförsäkringsregisterlagen (1997:934),
e) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
f) lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt
barnbidrag,
g) lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension,
dock med den ändringen att samtliga lagförslag
skall träda i kraft den 1 juli 2002. Därmed
bifaller riksdagen delvis proposition 2000/01:129
i denna del och bifaller motion 2000/01:K18.

5. Precisering genom lagregler av
förutsättningar för elektroniskt
informationsutbyte

Riksdagen avslår motion 2000/01:K19.
Reservation 3 (c, fp)

Stockholm den 1 november 2001

På konstitutionsutskottets vägnar

Göran Magnusson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran
Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Pär Axel
Sahlberg (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson
(kd), Inger René (m), Mats Berglind (s), Lars
Hjertén (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s),
Kenth Högström (s), Mats Einarsson (v), Björn von
der Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius (m), Per Lager
(mp), Åsa Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp) och
Margareta Nachmanson (m)

2001/02

KU3

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade den 23 juni 1999 att tillkalla
en särskild utredare med uppgift att se över
förutsättningarna för ett ökat utbyte av information
i elektronisk form mellan Riksförsäkringsverket
(RFV), Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Centrala
studiestödsnämnden (CSN) och arbetslöshetskassorna.
Enligt direktiven skulle syftet med ett sådant
informationsutbyte vara att öka servicen för den
enskilde, säkerställa ett korrekt beslutsunderlag
samt förebygga felaktiga utbetalningar (dir.
1999:53). Utredaren skulle vidare undersöka om
behovet av ett ökat utbyte av information går att
förena med kraven på skydd mot oacceptabla intrång i
den personliga integriteten. Om dessa intressen kan
förenas, skulle utredaren lämna de
författningsförslag som är nödvändiga.

Utredningen, som antog namnet
Informationsutbytesutredningen, överlämnade i
oktober 2000 betänkandet Rätt underlag - rätt
beslut, Ökat informationsutbyte mellan de allmänna
försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket, Centrala
studiestödsnämnden, länsarbetsnämnderna och
arbetslöshetskassorna (SOU 2000:97). Betänkandet har
remissbehandlats.

Bakgrund

Arbetslöshetsförsäkrings-, socialförsäkrings-
och studiestödssystemen

Arbetslöshetsförsäkringen

Arbetslöshetsförsäkringen administreras av
arbetslöshetskassorna. Arbetslöshetskassorna är
enligt regeringen inga myndigheter utan privata
organ, åt vilka förvaltningsuppgifter överlämnats
enligt 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen
(prop. s. 17). De utgör från staten fristående
offentligrättsliga subjekt. I den svenska
förvaltningsrättsliga litteraturen har man vid sidan
av staten och kommunerna brukat räkna med
offentligrättsliga juridiska personer av tre olika
typer: korporationer, anstalter och stiftelser
(Strömberg, Förvaltningsrättslig tidskrift, 1985, s.
51). Arbetslöshetskassorna har ansetts tillhöra
gruppen offentligrättsliga korporationer (Marcusson,
Offentlig förvaltning utanför myndighetsområdet,
1989, s. 321). Arbetslöshetskassorna har även
ansetts utgöra ett slags ekonomiska föreningar
(Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar, 2 uppl.,
1995, s. 25, jfr Lagrådets yttrande i prop.
1996/97:107 s. 221).

Verksamheten vid arbetslöshetskassorna regleras i
lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor och i
förordningen (1997:836) om arbetslöshetskassor.
Rätten till arbetslöshetsersättning regleras i lagen
(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och i
förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring.
Lagen kompletteras av Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS)
verkställighets- och tillämpningsföreskrifter.
Arbetslöshetskassorna omfattas varken av
tryckfrihetsförordningen (TF), förvaltningslagen
(1986:223) eller sekretesslagen (1980:100). I lagen
om arbetslöshetskassor och lagen om
arbetslöshetsförsäkring finns dock åtskilliga
bestämmelser om överklagande, omprövning och ändring
av beslut som på många sätt påminner om reglerna i
förvaltningslagen.
Handläggningen, dvs. förberedande åtgärder och
beslut i enskilda ärenden om
arbetslöshetsersättning, är att betrakta som
myndighetsutövning (jfr JO ärende nr 780-2000).
Besluten kan därför överklagas till allmän
förvaltningsdomstol. När det gäller handläggningen
av ärenden står arbetslöshetskassorna under tillsyn
av JO och Justitiekanslern (JK).
Enligt 41 § lagen (1997:239) om
arbetslöshetskassor skall en arbetslöshetskassa ta
ut medlemsavgifter som i förening med andra
inkomster får antas täcka kassans
förvaltningskostnader, betalningen av
finansieringsavgift och utjämningsavgift samt övriga
utgifter. Vidare framgår av 48 § samma lag att
arbetslöshetskassorna för varje medlem som fanns i
kassan den 31 december det senast förflutna
verksamhetsåret till staten skall betala dels
finansieringsavgift, dels utjämningsavgift. I 93 §
föreskrivs att en arbetslöshetskassa har rätt till
statsbidrag för kostnader för ersättning som betalas
ut enligt bestämmelser i lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring. Detta statsbidrag betalas
ut till arbetslöshetskassan av AMS i omedelbar
anslutning till kassans utbetalning av ersättning (8
§ förordningen [1997:836] om
arbetslöshetsförsäkring). Statsbidraget till
arbetslöshetskassorna finansieras med anslag över
statsbudgeten. Genom finansieringsavgifterna bidrar
arbetslöshetskassorna till finansieringen av
arbetslöshetsförsäkringen med för närvarande ca 9 %
av kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen.
Arbetslöshetsersättning till dem som inte är
medlemmar i eller anslutna till någon
arbetslöshetskassa finansieras helt med statsmedel i
form av grundbelopp.

Socialförsäkringen

Socialförsäkringen och anslutande bidragsssystem
administreras av RFV och de allmänna
försäkringskassorna. Administrationen av
socialförsäkringen regleras i lagen (1962:381) om
allmän försäkring, förordningen (1998:739) med
instruktion för RFV samt i förordningen (1998:562)
med vissa bemyndiganden för RFV att meddela
föreskrifter.

Försäkringskassornas verksamhet regleras i lagen
om allmän försäkring och finansieras helt med
statliga medel. Försäkringskassorna har inte några
medlemmar. Styrelsen och direktören för en
försäkringskassa utses av regeringen.
Vid myndighetsutövning kan försäkringskassorna,
som anses utgöra från staten fristående
offentligrättsliga organ, betraktas som
förvaltningsmyndigheter (SOU 1996:64, prop.
1996/97:63, bet. 1996/97:SfU12. rskr. 1996/97:273
och prop. 1997/98:41, bet. 1997/98:SfU8, rskr.
1997/98:153).
Försäkringskassornas handläggning och beslut är
att betrakta som myndighetsutövning. I praxis har
kassorna i vissa sammanhang betraktats som
myndigheter (RÅ 1965 ref. 1, RÅ 1968 ref. 42, RÅ
1974 ref. 98 och RÅ 1981 2:23) och i andra inte (RÅ
1984 2:80). Till skillnad från vad som gäller för
arbetslöshetskassorna anses såväl förvaltningslagen
som tryckfrihetsförordningen (jfr RÅ 1968 ref. 42)
och sekretesslagen (jfr RÅ 1981 2:23) tillämpliga
för de allmänna försäkringskassornas handläggning av
ärenden.
Socialförsäkringen är en obligatorisk och allmän
försäkring.

Studiestödet

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central
förvaltningsmyndighet för studiefinansiella och
studiesociala frågor. Dess verksamhet regleras av
förordningen (1996:502) med instruktion för Centrala
studiestödsnämnden.

Den 1 juli 2001 trädde ett nytt studiestödssystem
i kraft. Studiestödet regleras numera i den nya
studiestödslagen (1999:1395) och omfattar i princip
alla som studerar i reguljär utbildning. I det nya
systemet har studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd
(svux) och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
(svuxa) ersatts med ett nytt och sammanhållet
studiestöd. Reglerna bygger till stor del på det
nuvarande studiemedelssystemet och stödet kallas
studiemedel.
När det gäller studiemedel för vissa vuxna har
regeringen i propositionen 2000/01:72 Vuxnas lärande
och utvecklingen av vuxenutbildningen angett att
särskilt utbildningsbidrag, s.k. UBS, skall ersättas
med ett nytt och förbättrat studiemedel för dessa
personer inom ramen för det samordnade
studiestödssystemet (s. 81 f.). Regeringen skall
återkomma med nödvändiga lagförslag i denna del.
Enligt övergångsreglerna till den nya
studiestödslagen skall i vissa fall äldre
bestämmelser gälla t.o.m. den 30 juni 2003.

Sekretess

Sekretess i det allmännas verksamhet

Enligt 1 kap. 1 § sekretesslagen innehåller lagen
bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas
verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna
handlingar. I sistnämnda hänseende innefattar
bestämmelserna begränsning i den i
tryckfrihetsförordningen stadgade rätten att ta del
av allmänna handlingar.

Bestämmelserna avser förbud att röja uppgift, vare
sig det sker muntligen eller genom att allmän
handling lämnas ut eller det sker på annat sätt
(sekretess).

Vidare föreskrivs i 1 kap. 8 § att vid tillämpningen
av denna lag skall med myndighet jämställas
riksdagen och beslutande kommunal församling.

Därutöver anges att vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av
handlingar hos en myndighet i tillämpliga delar
skall gälla också handlingar hos de organ som anges
i bilagan till denna lag, i den mån handlingarna hör
till den verksamhet som nämns där. De i bilagan
angivna organen skall vid tillämpningen av denna lag
jämställas med myndighet.
Vidare gäller att ett enskilt organ som med stöd
av lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna
handlingar till andra organ än myndigheter för
förvaring förvarar sådana handlingar vid
tillämpningen av denna lag skall jämställas med
myndighet såvitt avser befattningen med dessa
handlingar. Detsamma gäller Svenska kyrkan och dess
organisatoriska delar såvitt avser befattningen med
allmänna handlingar som förvaras med stöd av lagen
(1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar
till Svenska kyrkan eller någon av dess
organisatoriska delar för förvaring, m.m.

I 1 kap. 9 § finns därutöver bestämmelser om att vad
som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt
att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga
delar också skall gälla hos vissa juridiska personer
där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt
bestämmande inflytande. Sådana juridiska personer
skall också vid tillämpningen av sekretesslagen
jämställas med myndighet.

Sekretess mellan myndigheter

Sekretess gäller enligt 1 kap. 3 § sekretesslagen
även mellan myndigheter och mellan olika
verksamhetsgrenar inom en myndighet. Syftet är i
första hand att värna om den enskildes integritet
(prop. 1979/80:2 del A s. 90, bet. 1979/80:KU37 s.
12).

Mellan myndigheter gäller dock en allmän
samarbetsskyldighet som kommit till uttryck i bl.a.
6 § förvaltningslagen. Enligt 15 kap. 5 §
sekretesslagen skall vidare en myndighet på begäran
av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar
över i den mån hinder inte möter på grund av
bestämmelse om sekretess eller av hänsyn till
arbetets behöriga gång.
I 14 kap. 1-3 §§ sekretesslagen finns det flera
undantag från den sekretess som annars gäller mellan
myndigheter. Reglerna gäller också för sådana
enskilda organ som jämställs med myndigheter enligt
1 kap. 8 § sekretesslagen.
Enligt 14 kap. 1 § hindrar inte sekretess att en
uppgift lämnas till en annan myndighet, om
uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning.
För att bestämmelsen skall beaktas krävs att
föreskriften i fråga uppfyller vissa krav på
konkretion (jfr G Regner m.fl. Sekretesslagen, En
kommentar, suppl. 6, jan. 2001, 14:6). Det är
således inte tillräckligt med allmänt hållna
föreskrifter om samarbete mellan myndigheter för att
eventuell sekretess skall brytas.
I 14 kap. 2 § föreskrivs att sekretess inte
hindrar att uppgift i annat fall än som avses i 1 §
lämnas till myndighet, om uppgifter behövs där i
vissa fall för förundersökning, rättegång, m.m.
Enligt 14 kap. 3 §, den s.k. generalklausulen, får
utöver vad som följer av 1 och 2 §§ sekretessbelagd
uppgift lämnas till myndighet, om det är uppenbart
att intresset av att uppgiften lämnas har företräde
framför det intresse som sekretessen skall skydda.
Det förhållandet att det i en lag eller förordning
föreskrivits att uppgifter "får" eller "bör" lämnas
ut till en myndighet torde innebära att
generalklausulen är tillämplig (jfr Regner, m.fl.,
a.a., suppl. 5, sept. 2000, 14:27). Rutinmässigt
informationsutbyte kan ske med stöd av enbart
generalklausulen. Bestämmelserna i 3 § bygger
emellertid på att rutinmässigt uppgiftsutbyte i
regel skall vara författningsreglerat. I de fall det
inte finns en författningsreglerad
uppgiftsskyldighet måste emellertid en
sekretessprövning ske. Denna prövning måste vid
rutinmässiga överföringar göras på förhand. Den
behöver således inte göras i individuella fall. I
stället skall den utlämnande myndigheten vid
prövningen av om ett rutinmässigt utlämnande av
uppgifter skall ske väga den mottagande myndighetens
behov av uppgifterna mot det intresse som
sekretesskyddet typiskt sett tillgodoser.

Sekretess i ärenden om arbetsförmedling

Sekretess i ärenden hos AMS och hos
länsarbetsnämnderna regleras på två olika ställen i
sekretesslagen.

Enligt 7 kap. 10 § gäller sekretess för enskilds
personliga förhållanden i ärenden om
arbetsförmedling och andra anställningsfrämjande
åtgärder, bl.a. i ärenden avseende stöd och hjälp
vid arbetslöshet. Sekretess gäller med ett s.k.
omvänt skaderekvisit, dvs. om det inte står klart
att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller
någon honom närstående lider men.
För att tillgodose intresset av allmän insyn i de
fall av myndighetsutövning som förekommer föreskrivs
vidare i 7 kap. 10 § första stycket att sekretess
dock inte gäller i beslut i ärende som avses i detta
stycke.
Uppgiftsskyldighet som bryter sekretessen enligt 7
kap. 10 § finns föreskriven i 20 kap. 9 § lagen om
allmän försäkring. Det finns även en
uppgiftsskyldighet i förhållande till CSN enligt 6
kap. 7 § andra stycket nya studiestödslagen.
Gentemot arbetslöshetskassorna finns endast en
uppgiftsskyldighet föreskriven. Det är i 16 §
förordningen (2000:628) om den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
Uppgiftsskyldigheten omfattar endast uppgifter om
att den sökande avvisat lämpligt arbete eller ett
arbetsmarknadspolitiskt program som erbjuds eller
att den sökande på vissa särskilt angivna sätt
agerar så att anställningen eller deltagandet i
programmet inte påbörjas eller kan fortsätta.

Socialförsäkringssekretess

Enligt 7 kap. 7 § sekretesslagen gäller sekretess
hos bl.a. allmän försäkringskassa och RFV för
uppgifter om enskilds hälsotillstånd eller andra
personliga förhållanden i ärenden enligt
lagstiftningen om allmän försäkring, inkomstgrundad
ålderspension och arbetsskadeförsäkring eller annan
jämförbar ekonomisk förmån för enskild.

Vid tillämpning av bestämmelsen gäller ett s.k.
rakt skaderekvisit, dvs. sekretess gäller endast om
den enskilde eller någon honom närstående lider men
om uppgiften röjs.
Av 7 kap. 7 § fjärde stycket framgår att
sekretessen kan brytas enligt vad som föreskrivs i
bl.a. lagstiftningen om allmän försäkring och om
inkomstgrundad ålderspension. Exempel på sådana
bestämmelser är 20 kap. 9 a § lagen om allmän
försäkring och 15 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad
ålderspension, där det föreskrivs att uppgifter får
lämnas av RFV och allmänna försäkringskassor till
bl.a. arbetslöshetskassor för samordning av
ersättning därifrån.
Till skillnad från vad som gäller i
arbetsförmedlingsärenden m.m. gäller sekretess även
för uppgifter i beslut i socialförsäkringsärenden.

Studiestödssekretess

I 9 kap. 5 § andra stycket sekretesslagen föreskrivs
sekretess i ärende om bl.a. studiestöd för uppgift
om enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden, om det kan antas att den enskilde
lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretess
gäller således med ett rakt skaderekvisit och
innebär att det stora flertalet uppgifter som
förekommer i ärendena och som avser ekonomiska
förhållanden får lämnas ut (prop. 1979/80:2 del A s.
267). Med undantag för studiestöd under sjukdom
gäller inte sekretess för beslut i ärendet.

I 20 kap. 9 § lagen om allmän försäkring och i 15
kap. 13 § lagen om inkomstgrundad ålderspension
föreskrivs en uppgiftsskyldighet för myndigheter
gentemot de allmänna försäkringskassorna. Dessa
bestämmelser medför således att uppgifter får lämnas
ut med stöd av 14 kap. 1 § sekretesslagen utan
hinder av sekretess.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i syfte att
möjliggöra ett ökat informationsutbyte mellan de
allmänna försäkringskassorna, RFV, CSN,
länsarbetsnämnderna och arbetslöshetskassorna.

Regeringen föreslår att arbetslöshetskassorna
anges i bilagan till sekretesslagen. Därmed blir
reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess
tillämpliga i arbetslöshetskassornas hantering av
arbetslöshetsersättning. En särskild
sekretessbestämmelse föreslås till skydd för
enskildas personliga förhållanden. Sekretess
föreslås gälla med ett rakt skaderekvisit, dvs. med
presumtion för offentlighet.
Vidare föreslår regeringen en uppgiftsskyldighet
för länsarbetsnämnderna, de allmänna
försäkringskassorna, RFV och CSN gentemot
arbetslöshetskassorna och en uppgiftsskyldighet för
arbetslöshetskassorna gentemot de nämnda
myndigheterna och de allmänna försäkringskassorna.
Förslaget innebär att de uppgifter som omfattas av
uppgiftsskyldigheten skall lämnas ut utan hinder av
sekretess.
Slutligen föreslår regeringen ändringar i den
särskilda lagstiftning som reglerar behandling av
personuppgifter i länsarbetsnämndernas, de allmänna
försäkringskassornas och RFV:s verksamhet.
Ändringarna innebär att det blir möjligt för
länsarbetsnämnderna, de allmänna försäkringskassorna
och RFV att lämna ut uppgifter till övriga aktörer i
informationsutbytet på elektronisk väg och att dessa
övriga aktörer har direktåtkomst till informationen.
Regeringen föreslår att de nya bestämmelserna
skall träda i kraft den 1 januari 2002.

Utskottets överväganden

Informations- och
kommunikationsskyldighet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att ett
informationsutbyte mellan de allmänna
försäkringskassorna, RFV, CSN,
länsarbetsnämnderna och arbetslöshetskassorna
skall föregås av tydlig information till de
registrerade om att uppgifter kommer att
utbytas mellan systemen och syftet med detta.
I likhet med regeringen anser utskottet att
det finns anledning att överväga om inte en
informationsskyldighet, vid sidan av
personuppgiftslagens bestämmelser, bör
preciseras i den särskilda reglering som tar
sikte på det nu aktuella informationsutbytet.
Utskottet konstaterar vidare att regeringen
har påbörjat en översyn av möjligheten att
för arbetslöshetskassornas handläggning av
ersättningsärenden införa regler om
kommunikationsskyldighet med motsvarande
innehåll som förvaltningslagens regler. Mot
denna bakgrund anser utskottet att vad som
framförs i motion 2000/01:K17 är
tillgodosett, varför motionen i denna del bör
avslås.

Gällande bestämmelser

Förvaltningslagen

Enligt 16 § förvaltningslagen (1986:223) gäller som
huvudregel att en sökande, klagande eller annan part
har rätt att ta del av det som har tillförts
ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon
enskild.

I 17 § samma lag föreskrivs att ett ärende inte får
avgöras utan att den som är sökande, klagande eller
annan part har underrättats om en uppgift som
tillförts ärendet genom någon annan än honom själv
och att han har fått tillfälle att yttra sig över
den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon
enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan
att så har skett i vissa särskilda fall, vilka
räknas upp i bestämmelsen.

Enligt 20 § skall som huvudregel ett beslut
varigenom en myndighet avgör ett ärende innehålla de
skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser
myndighetsutövning mot någon enskild.

Personuppgiftslagen

Enligt 23 § personuppgiftslagen (1998:204) skall den
personuppgiftsansvarige, om uppgifter om en person
samlas in från personen själv, i samband därmed
självmant lämna den registrerade information om
behandlingen av uppgifterna.

I 24 § föreskrivs att om personuppgifterna samlas in
från någon annan källa än den registrerade, skall
den personuppgiftsansvarige självmant lämna den
registrerade information om behandlingen av
uppgifterna när de registreras. Är uppgifterna
avsedda att lämnas ut till tredje land, behöver
informationen dock inte ges förrän uppgifterna
lämnas ut för första gången.

Enligt andra stycket behöver information enligt
första stycket inte lämnas, om det finns
bestämmelser om registrerandet eller utlämnandet av
personuppgifterna i en lag eller någon annan
författning.
Vidare sägs i tredje stycket att information
enligt första stycket inte heller behöver lämnas, om
detta visar sig omöjligt eller skulle innebära en
oproportionerligt stor arbetsinsats. Om uppgifterna
används för att vidta åtgärder som rör den
registrerade, skall dock information lämnas senast i
samband med att så sker.

I 25 § anges vad information enligt 23 och 24 §§
skall omfatta.

Därutöver finns i 26 § bestämmelser om skyldighet
för den personuppgiftsansvarige att lämna
information efter ansökan.

Propositionen

Regeringen anför att ett informationsutbyte mellan
de allmänna försäkringskassorna, RFV, CSN,
länsarbetsnämnderna och arbetslöshetskassorna
givetvis skall föregås av tydlig information till de
registrerade om att uppgifter kommer att utbytas
mellan systemen och syftet med detta (prop. s. 41
f.). Härvid påpekar regeringen att en sådan
informationsskyldighet kan anses följa redan av
personuppgiftslagen, men bör även preciseras i
registerlagstiftningen. Bestämmelser om detta kan
enligt regeringen utformas på ett sådant sätt att
exempelvis den som ansöker om en
socialförsäkringsförmån i samband därmed får
information om att de uppgifter som denne lämnar kan
komma att kontrolleras mot uppgifter som finns
elektroniskt lagrade hos andra myndigheter och
organ. Regeringen framhåller att när särskild
lagstiftning saknas för behandling av
personuppgifter i en viss verksamhet skall det
framgå av ändamålsbeskrivningen för sådan behandling
till vilka myndigheter och organ personuppgifter får
lämnas ut och från vilka myndigheter och organ
personuppgifter hämtas in.

Vidare anför regeringen att ett informationsutbyte
med andra än den sökande i ett ärende om
arbetslöshetsersättning förutsätter att
arbetslöshetskassorna kommunicerar de inkomna
uppgifterna med den sökande innan ärendet avgörs.
Regeringen påpekar att reglerna i förvaltningslagen,
däribland reglerna i 16-17 §§, gäller för
myndigheter och allmänna försäkringskassor men inte
för arbetslöshetskassorna. Allmänna rättsgrundsatser
som avser t.ex. kommunikationsprincipen eller
motiveringsskyldigheten för beslut kan enligt
regeringen visserligen sägas vara tillämpliga även
för arbetslöshetskassorna (jfr Marcusson, Offentlig
förvaltning utanför myndighetsområdet, s. 397).
Regeringen anför att AMS rekommenderar
arbetslöshetskassorna att tillämpa nämnda principer.
Detta sker enligt regeringen i dag i viss
utsträckning, exempelvis i de fall då kassorna
inhämtat uppgifter från andra än den sökande i den
del av ärendehanteringen som rör omprövning av ett
beslut om rätt till ersättning eller när den
sökandes rätt till ersättning kan ifrågasättas.
Genom aktiva tillsynsåtgärder kan AMS vidare följa
upp arbetslöshetskassornas ärendehantering i detta
avseende.
Regeringen har påbörjat en översyn av möjligheten
att införa regler med motsvarande innehåll som de i
16 och 17 §§ förvaltningslagen för
arbetslöshetskassornas hantering av
arbetslöshetsersättningsärenden.

Motionen

I motion 2000/01:K17 av Per Unckel m.fl. (m) anförs
att när det gäller behandling av personuppgifter är
det av stor vikt för skyddet av den personliga
integriteten att det i verksamhet som rör ärenden om
arbetslöshetsersättning är noga reglerat i vilka
fall kommunicering med den enskilde bör göras.
Motionärerna delar därför JO:s och Datainspektionens
bedömning att det bör övervägas om det inte bör
införas föreskrifter om kommunicering i dylika
ärenden. Detta bör riksdagen ge regeringen till
känna (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att ett
informationsutbyte mellan de allmänna
försäkringskassorna, RFV, CSN, länsarbetsnämnderna
och arbetslöshetskassorna skall föregås av tydlig
information till de registrerade om att uppgifter
kommer att utbytas mellan systemen och syftet med
detta. I den mån informationsutbytet innebär
behandling av personuppgifter i personuppgiftslagens
mening följer en informationsskyldighet, som har
redovisats ovan, av personuppgiftslagens
bestämmelser. I likhet med regeringen anser
utskottet dock att det finns anledning att överväga
om inte denna informationsskyldighet bör preciseras
i den särskilda reglering som tar sikte på det nu
aktuella informationsutbytet, så att skyldighetens
omfattning blir tydlig för såväl berörda
myndigheter, försäkringskassor och
arbetslöshetskassor som för enskilda. Vidare är det
enligt utskottets mening inte tillfredsställande att
det saknas föreskrifter om att den allmänna
rättsgrundsats som lagts fast i förvaltningslagen,
och som rör kommunikationsprincipen, skall gälla i
arbetslöshetskassornas handläggning av
ersättningsärenden. Utskottet konstaterar att
regeringen har påbörjat en översyn av möjligheten
att för nämnda verksamhet införa regler med ett
sådant innehåll. Mot bakgrund av vad som nu har
anförts anser utskottet att vad som framförs i
motion 2000/01:K17 (yrkande 1) är tillgodosett.
Motionen bör därför avslås i denna del.

Handlingsoffentlighet och sekretess
i arbetslöshetsförsäkringen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att
starka skäl talar för att reglerna om
handlingsoffentlighet i 2 kap. TF och
bestämmelserna i sekretesslagen nu bör bli
tillämpliga i ärenden om
arbetslöshetsersättning genom att
arbetslöshetskassorna anges i bilagan till
sekretesslagen. I motion 2000/01:K17 uttalas
farhågor om att det genom införande av
handlingsoffentlighet i
arbetslöshetskassornas hantering av
ersättningsärenden blir möjligt för vem som
helst att få uppgifter om en person är medlem
i arbetslöshetskassa, vilket i sin tur skulle
indikera att denna är medlem i facklig
organisation. Överensstämmelsen med ILO:s
konventioner om förenings- och
förhandlingsrätt bör därför enligt
motionärerna utredas. Utskottet framhåller
att bestämmelsen i 11 kap. 6 §
regeringsformen medför ett krav på att
arbetslöshetskassornas verksamhet vad avser
myndighetsutövning skall hållas skild från
fackförbundens och andra närliggande
organisationers verksamhet. Vidare anser
utskottet att regeringens förslag till
sekretessbestämmelse innebär ett tillräckligt
skydd för de eventuella uppgifter om
medlemskap i fackförening som kan förekomma
hos arbetslöshetskassorna i deras hantering
av ersättningsärenden. Mot denna bakgrund
tillstyrker utskottet regeringens förslag och
anser att någon sådan utredning som
efterfrågas i motionen inte behövs. Motionen
avstyrks därför i denna del.

Propositionen

Förslaget

Regeringen föreslår att reglerna om
handlingsoffentlighet och sekretess blir tillämpliga
i ärenden om arbetslöshetsersättning genom att
arbetslöshetskassorna anges i bilagan till
sekretesslagen. Enligt regeringens förslag skall
reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess
däremot inte gälla i arbetslöshetskassornas
handläggning av medlemskapsärenden.

Därutöver föreslår regeringen att en särskild
bestämmelse om sekretess för uppgifter i ärenden om
arbetslöshetsersättning införs i 7 kap. 10 §
sekretesslagen. Sekretess skall gälla i ärende om
arbetslöshetsersättning för uppgift om enskilds
personliga förhållanden om det kan antas att den
enskilde eller någon honom närstående lider men om
uppgiften röjs.

Skäl för handlingsoffentlighet

Som skäl för sitt förslag anför regeringen att
arbetslöshetskassorna har svårigheter att få
nödvändig information i handläggningen av
arbetslöshetsersättning (s. 43 f.). Detta hänger
enligt regeringen samman med att de inte är
myndigheter eller organ som, när det gäller
överföring av sekretessbelagd information, jämställs
med myndigheter.

Enligt regeringen är det viktigt att finna en
lösning av sekretessproblematiken som samtidigt kan
garantera allmänhetens behov av insyn i
verksamheten. Regeringen påpekar att behovet av
insyn i den offentliga verksamhet som
arbetslöshetsförsäkringen utgör påtalades av
Lagrådet i förarbetena till lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om
arbetslöshetskassorna (jfr prop. 1996/97:107 bilaga
5 s. 221). Lagrådet konstaterade att det utmärkande
draget för arbetslöshetskassornas verksamhet är
myndighetsutövning, dvs. administration av allmänna
medel enligt regler som i allt väsentligt
fastställts av statsmakterna.
Regeringen anför att vid ändringen av 1 kap. 8 §
andra stycket sekretesslagen, då
offentlighetsprincipen gjordes tillämplig på andra
organ som på statens uppdrag handhar
förvaltningsuppgifter som innefattar
myndighetsutövning, var utgångspunkten att
handlingsoffentlighet skulle tillämpas även när
samhällsuppgifter lämnas till organ utanför
myndighetssfären.
Arbetslöshetskassornas administration av
arbetslöshetsförsäkringen utgör enligt regeringens
uppfattning myndighetsutövning och företer stora
likheter med den verksamhet som bedrivs hos de
allmänna försäkringskassorna. Regeringen anför att
arbetslöshetskassornas verksamhet avser fördelning
av statliga medel som ingår i den statliga
budgetbehandlingen, varför det föreligger ett starkt
intresse av offentlighet (jfr prop. 1986/87:151 s.
152).
Behovet av handlingsoffentlighet är enligt
regeringen särskilt påtaglig när det gäller
grundförsäkringen. Regeringen erinrar om att
grundförsäkringen i princip har kommit att ersätta
det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS), som
administrerades av länsarbetsnämnderna. Detta stöd
omfattades av handlingsoffentlighet och sekretess.
Genom att administrationen av grundförsäkringen
överfördes till arbetslöshetskassorna upphörde
offentligheten i dessa ärenden.
Vidare anför regeringen att det för närvarande
inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att se
över möjligheten att lägga över administrationen av
aktivitetsstödet på arbetslöshetskassorna. I dag är
det försäkringskassorna som ansvarar för
utbetalningen av detta stöd. Regeringen påpekar att
LO i sitt remissyttrande har framhållit flera
fördelar med att ansvaret för stödet förs över på
arbetslöshetskassorna. Enligt regeringen är dock en
förutsättning för att detta över huvud taget skall
kunna ske att den handlingsoffentlighet som i dag
gäller i ärenden om aktivitetsstöd hos
försäkringskassorna, inte upphör att gälla genom att
ansvaret för stödet flyttas över till
arbetslöshetskassorna.
Regeringen påpekar därutöver, i enlighet med vad
JO har anfört i sitt remissyttrande, att JO:s
tillsynsuppdrag underlättas om handlingarna i
arbetslöshetskassornas ärenden blir allmänna
handlingar.
Enligt regeringens mening talar således starka
skäl för att arbetslöshetskassorna skall omfattas av
reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess.
Vidare erinrar regeringen om att det förhållandet
att Svenska kyrkan är en medlemsorganisation inte
har ansetts hindra handlingsoffentlighet i den
verksamhet som utgör myndighetsutövning. Inte heller
har det hindrat att samtliga registrerade
trossamfund, bolag, föreningar, samfälligheter eller
andra enskilda omfattas av handlingsoffentlighet
såvitt avser den verksamhet som gäller prövning av
frågor om ledighet och förmåner för
totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt (prop.
1998/99:124, bet. 1999/2000:KrU3, rskr.
1999/2000:52). Mot denna bakgrund utgör enligt
regeringen det förhållandet att
arbetslöshetskassorna är medlemsorganisationer inte
något skäl mot handlingsoffentlighet och sekretess i
den verksamhet som utgör myndighetsutövning.
Regeringen anmärker också att LO och
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) har tagits
in i bilagan till sekretesslagen såvitt gäller
fördelning av statligt stöd i form av bidrag till
studerande vid korttidsstudier. Härvid hänvisar
regeringen till sitt uttalande i proposition
2000/01:107 om att intresset av insyn i offentlig
verksamhet gör sig gällande med likartad styrka
oavsett den yttre form som valts för verksamheten
(s. 15 f.). I detta sammanhang uttalade regeringen
vidare att offentlighetsprincipen bör tillämpas när
ett privaträttsligt subjekt på statens uppdrag utför
en förvaltningsuppgift som innefattar
myndighetsutövning, som t.ex. fördelning av statliga
medel.
Därutöver konstaterar regeringen att
arbetslöshetskassornas verksamhet har genomgått
flera förändringar under 1990-talet som inneburit
att ärendehanteringen har formaliserats. Som exempel
nämner regeringen att arbetslöshetskassorna numera i
mål hos förvaltningsdomstol om
arbetslöshetsersättning företräder det allmänna.
Enligt regeringen ställer ett införande av
handlingsoffentlighet och sekretess i
arbetslöshetsförsäkringen vissa krav på att det
finns en tydlig gräns mellan arbetslöshetskassans
och närliggande organisationers, dvs. fackförbunds
och andra intressorganisationers, verksamhet.
Regeringen påpekar att det tyngst vägande skälet som
för 15 år sedan, vid införandet av bilagan till
sekretesslagen, åberopades mot att låta
arbetslöshetskassorna omfattas av
handlingsoffentlighet och sekretess, sammanhängde
just med arbetslöshetskassornas organisation på
lokal nivå. Regeringen anser dock att det finns en
tydlig gräns mellan arbetslöshetskassornas och
närliggande organisationers verksamhet redan i dag.
Härvid påpekar regeringen att arbetslöshetskassorna
är självständiga juridiska personer åt vilka
förvaltningsuppgift överlämnats enligt 11 kap. 6 §
tredje stycket regeringsformen (RF). Enligt den
bestämmelsen får förvaltningsuppgift som innefattar
myndighetsutövning överlämnas till enskilt subjekt
endast med stöd av lag. Myndighetsutövning har
överlämnats till arbetslöshetskassorna genom lagen
om arbetslöshetsförsäkring. Regeringen anför att
bestämmelsen i regeringsformen innebär att
arbetslöshetskassorna i sin tur inte utan stöd i lag
kan överlämna myndighetsutövningen till en annan
organisation eller enskild.
Regeringen anför att JO i sitt remissyttrande har
refererat till sitt beslut den 27 december 2000 (JO
780-2000). I beslutet fann JO att, förutom själva
beslutsfattandet i ärenden rörande
arbetslöshetsförsäkring, även handläggningen inför
beslutsfattandet utgör myndighetsutövning. Enligt
JO:s beslut finns det inte något lagstöd för ett
överlämnande från arbetslöshetskassorna till
fackförbunden av beslutsfattande i och handläggning
av ärenden rörande arbetslöshetsförsäkring eller av
ärenden rörande medlemskap i kassorna. I den mån
överlämnande har skett har det enligt nämnda beslut
stått i strid med 11 kap. 6 § RF. Regeringen
framhåller att gränsen för i vilken utsträckning
arbetslöshetskassorna kan anlita andra personer än
sina egna anställda således inte dras av
sekretesslagen utan av bestämmelsen i 11 kap. 6 §
RF.
Därutöver påpekar regeringen att JO i sitt
remissyttrande har anfört att det är nödvändigt att
arbetslöshetskassornas verksamhet avseende
arbetslöshetsförsäkringen hålls skild från
närliggande organisationers verksamhet. Om inte
arbetslöshetskassornas hantering av
ersättningsärenden tydligt avgränsas gentemot
fackförbunden menar JO att risken är stor att den
insyn i handläggningen som man eftersträvar genom
att införa handlingsoffentlighet hos kassorna går
förlorad.
Enligt regeringen har AMS påbörjat ett arbete med
att se över vilka arbetslöshetskassor som behöver
förändra sin verksamhet med anledning av JO:s
beslut. Regeringen förutsätter att
arbetslöshetskassornas verksamhet hålls skild från
närliggande organisationers i enlighet med de krav
som ställs i gällande reglering. Mot denna bakgrund
innebär enligt regeringen ett införande av regler om
handlingsoffentlighet och sekretess i
arbetslöshetsförsäkringen inte några nya eller högre
ställda krav på arbetslöshetskassorna avseende deras
organisation än vad som gäller redan i dag.
Regeringen anser därför att det under 1980-talet
åberopade skälet mot handlingsoffentlighet i
arbetslöshetskassornas verksamhet, dvs. kassornas
organisation på lokal nivå, inte längre har samma
tyngd.

Är tystnadsplikt tillräckligt?

Regeringen påpekar att LO har föreslagit att
arbetslöshetskassornas behov av information
tillgodoses på det sätt att den som hos
arbetslöshetskassan får ta del av information genom
informationsutbytet med berörda myndigheter beläggs
med tystnadsplikt och att handlingarna som överförs
till kassan omfattas av sekretess.

I propositionen lämnas en redovisning av fall där
det endast varit aktuellt att införa en
tystnadsplikt (s. 47-48). Enligt regeringen har det
i dessa fall varit fråga om mycket begränsade
informationsöverföringar. Verksamheten har inte
avsett myndighetsutövning och det har därför inte
funnits något behov av att samtidigt bereda
allmänheten insyn i den verksamhet för vilken
tystnadsplikt införts.
Arbetslöshetskassornas handläggning av
arbetslöshetsersättning utgör en hantering av ett
mycket stort antal ärenden som innebär överföringar
av personuppgifter. Regeringen framhåller att
verksamheten utgör myndighetsutövning och det finns
ett starkt intresse av allmän insyn.
Utgångspunkten är enligt regeringen att
handlingsoffentlighet skall gälla i verksamhet som
utgör myndighetsutövning. Förslaget att det räcker
med tystnadsplikt i arbetslöshetskassornas
verksamhet bygger enligt regeringen på
ställningstagandet att det inte finns behov av
allmän insyn i och kontroll av den verksamhet som
handläggningen av arbetslöshetsersättningen utgör.
Regeringen delar inte denna bedömning.
Regeringen erinrar vidare om att LO menar att det
förhållandet att handlingsoffentlighet görs
tillämpliga i arbetslöshetsförsäkringen kan innebära
att förenings- och förhandlingsrätten för de
fackliga organisationerna kränks. Enligt regeringens
mening föreligger dock inte en sådan risk redan på
den grunden att arbetslöshetskassornas verksamhet
skall vara skild från den fackliga verksamheten.
Därutöver pekar regeringen på att LO menar att det
smidiga och informella samspelet med den fackliga
organisationen kommer att förhindras om
sekretessreglerna skall tillämpas av
arbetslöshetskassorna. Regeringen framhåller härvid
att det redan på grund av personuppgiftslagen är
uteslutet att utbyta information på informell väg
utan att den registrerade har kännedom om det på
förhand.
Mot denna bakgrund anser regeringen att reglerna
om handlingsoffentlighet och sekretess skall göras
tillämpliga på arbetslöshetskassornas hantering av
ärenden om arbetslöshetsförsäkring.

Medlemskapsärenden

Frågan huruvida hantering av medlemskapsärenden
utgör myndighetsutövning eller inte får enligt
regeringen tas upp i ett annat sammanhang (prop. s.
50). Regeringen lämnar inte här något annat förslag
än det utredningen presenterat. Det innebär att
handlingsoffentlighet och sekretess inte skall gälla
i arbetslöshetskassornas handläggning av
medlemskapsärenden. Regeringen anför att de
uppgifter om medlemskap som förekommer i ärenden om
arbetslöshetsersättning dock kommer att omfattas av
handlingsoffentlighet och sekretess.

Registrering och arkivering

Regeringen påpekar att en följd av att
arbetslöshetskassorna tas upp i bilagan till
sekretesslagen är att de - utöver skyldigheten att
följa bestämmelserna i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen vid
prövning av en begäran om utlämnande av allmänna
handlingar i ärenden om arbetslöshetsersättning -
blir skyldiga att följa bestämmelserna om
registrering av allmänna handlingar och de särskilda
regler avseende användning av medium för
automatiserad behandling i ärendehanteringen som
framgår av 15 kap. sekretesslagen samt
bestämmelserna om arkivering i arkivlagen
(1990:782).

Vidare anför regeringen att den senare kommer att
överväga om det är lämpligt att, som JO påtalat,
föreskriva undantag från registreringsskyldigheten
för arbetslöshetskassorna i sekretessförordningen
(1980:657) på motsvarande sätt som föreskrivits för
allmänna försäkringskassor och länsarbetsnämnder.
Detta kan enligt 15 kap. 1 § andra stycket
sekretesslagen ske i fråga om handlingar av visst
slag som hos myndighet förekommer i betydande
omfattning, om särskilda skäl föreligger.

Sekretess i ärenden om arbetslöshetsersättning

I skälen för sitt förslag när det gäller införandet
av en sekretessregel i ärenden om
arbetslöshetsersättning anför regeringen att även om
det vid ett rakt skaderekvisit finns en presumtion
för handlingsoffentlighet, skall men anses föreligga
om uppgiften som sådan är av den arten att ett
utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra
en påtaglig nackdel för den enskilde (prop. s. 53).
Regeringen framhåller att en arbetslös många gånger
kan uppleva sig vara i en utsatt position, t.ex. i
förhållande till en potentiell arbetsgivare. I
likhet med vad som gäller i socialförsäkringsärenden
finns det enligt regeringen även i
arbetslöshetsersättningsärenden pesonuppgifter som
är av ett sådant slag att det är till men för den
enskilde om uppgiften lämnas ut. Regeringen anför
att för en sådan uppgift gäller givetvis sekretess.

I författningskommentaren (s. 85) anför regeringen
vidare att när det gäller t.ex. uppgifter om en
persons ekonomi, arbetslöshetsperioder eller
eventuella fackföreningstillhörighet torde det i
regel finnas skäl att anta att det är en sådan risk
förenad med ett utlämnande att sekretess gäller för
uppgiften. Det gäller enligt regeringen särskilt i
ett sådant fall där den som begär att få del av
uppgifterna inte vill tala om ändamålet med sin
förfrågan eller uppträder anonymt. Regeringen anser
att det är ännu klarare att det kan innebära men för
den enskilde om nämnda typer av uppgifter lämnas ut
till en arbetsgivare som överväger att anställa
personen i fråga. Enligt regeringen torde uppgifter
om medlemskap i eller anslutning till en
arbetslöshetskassa dock inte vara sådana uppgifter
som det typiskt sett finns anledning anta kan
innebära men för den enskilde om de lämnas ut.
Vidare anser regeringen att uppgifter t.ex. om en
persons namn, adress och civilstånd i regel torde
betraktas som harmlösa uppgifter som inte omfattas
av sekretess.

Motioner

I motion 2000/01:K17 av Per Unckel m.fl. (m) anförs
att det vore synnerligen olyckligt om det genom
handlings offentlighet blev möjligt för vem som
helst att få uppgifter om en person är medlem i en
arbetslöshetskassa, vilket i sin tur indikerar att
denna är medlem i en facklig organisation. Det kan
enligt motionärerna ifrågasättas om en sådan ordning
skulle vara förenlig med Internationella
arbetsorganisationens (ILO) konventioner om
förenings- och förhandlingsrätt. Motionärerna anser
därför att det bör utredas ytterligare om
regeringens förslag står i överensstämmelse med
konventionen. Detta bör ges regeringen till känna
(yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att starka
skäl talar för att reglerna om handlingsoffentlighet
i 2 kap. TF och bestämmelserna i sekretesslagen nu
bör bli tillämpliga i ärenden om
arbetslöshetsersättning genom att
arbetslöshetskassorna anges i bilagan till
sekretesslagen.

I motion 2000/01:K17 uttalas farhågor om att det
genom införande av handlingsoffentlighet i
arbetslöshetskassornas hantering av
ersättningsärenden blir möjligt för vem som helst
att få uppgifter om en person är medlem i
arbetslöshetskassa, vilket i sin tur skulle indikera
att denna är medlem i facklig organisation. Enligt
utskottets mening är det givetvis inte acceptabelt
om ett införande av handlingsoffentlighet i
arbetslöshetskassornas verksamhet skulle innebära
att uppgifter om en persons
fackföreningstillhörighet blir offentliga i
förhållande till envar. Det finns i detta sammanhang
också anledning att erinra om att uppgift om
medlemskap i fackförening utgör en känslig
personuppgift i personuppgiftslagens mening (13 §).
Som huvudregel gäller därför förbud mot behandling
av sådana uppgifter. Utskottet vill dock framhålla
att bestämmelsen i 11 kap. 6 § regeringsformen
medför ett krav på att arbetslöshetskassornas
verksamhet vad avser myndighetsutövning, dvs. deras
handläggning av och beslutsfattande i ärenden om
arbetslöshetsförsäkring, skall hållas skild från
fackförbundens och andra närliggande organisationers
verksamhet. Redan på denna grund föreligger det
enligt utskottets mening inte någon risk för att
uppgift om medlemskap i en arbetslöshetskassa
indirekt skulle kunna ge offentlighet åt eventuell
uppgift om fackföreningstillhörighet. Vidare innebär
regeringens förslag att en särskild sekretessregel
införs i 7 kap. 10 § andra stycket sekretesslagen
för uppgifter i ärenden om arbetslöshetsersättning
om enskilds personliga förhållanden. Enligt
förslaget skall sekretess gälla även uppgifter i
beslut. Visserligen föreslår regeringen att
sekretess skall gälla med ett s.k. rakt
skaderekvisit, dvs. att presumtion för offentlighet
skall råda. Utskottet delar dock regeringens
bedömning att t.ex. uppgift om en persons
fackföreningstillhörighet utgör typiskt sett en
sådan uppgift där det i regel finns anledning att
anta att personen i fråga lider men om uppgiften
röjs. Enligt utskottets mening innebär därför
regeringens förslag till utformning av
sekretessbestämmelse ett tillräckligt skydd för de
eventuella uppgifter om medlemskap i fackförening
som förekommer i arbetslöshetskassornas hantering av
ärenden om arbetslöshetsersättning.
Mot bakgrund av vad som nu sagts tillstyrker
utskottet regeringens förslag om att införa
handlingsoffentlighet och sekretess i ärenden om
arbetslöshetsersättning. I enlighet med det anförda
anser utskottet vidare att någon sådan utredning som
efterfrågas i den nämnda motionen (yrkande 2) inte
behövs. Motionen bör därmed i berörd del avslås.

Överföring av information

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar arbetsmarknadsutskottets
bedömning att det finns ett mycket starkt
allmänt intresse av att införa regler som
underlättar ett informationsutbyte mellan nu
berörda myndigheter, allmänna
försäkringskassor och arbetslöshetskassor. I
den utsträckning detta utbyte är tänkt att
ske i elektronisk form finns det anledning
att betona att sådana regler måste utformas
så att den personliga integriteten skyddas i
erforderlig utsträckning. Utskottet anser att
regeringens förslag innebär att möjligheterna
till informationsutbyte i elektronisk form i
tillräcklig utsträckning har avgränsats och
tydliggjorts genom bestämmelser i lag. Detta
gäller också föreslagna regler om
direktåtkomst. Utskottet tillstyrker därför
regeringens lagförslag om uppgiftsskyldighet,
anpassning till personuppgiftslagen,
överföring av information på ADB-medium och
direktåtkomst. Mot denna bakgrund avstyrker
utskottet en motion med yrkande om avslag på
förslag till bemyndiganden för regeringen att
meddela föreskrifter om vilka uppgifter som
direktåtkomst får omfatta. Utskottet
avstyrker också en motion med begäran att
regeringen skall återkomma till riksdagen med
preciseringar i lag av förutsättningarna för
informationsutbyte i elektronisk form.

Propositionen

Uppgiftsskyldighet

Regeringen föreslår att sekretessbrytande
bestämmelser i form av en uttrycklig
uppgiftsskyldighet införs för länsarbetsnämnderna,
de allmänna försäkringskassorna, RFV och CSN
gentemot arbetslöshetskassorna (prop. s. 55 f.).
Vidare föreslår regeringen att det på motsvarande
sätt införs en uttrycklig uppgiftsskyldighet för
arbetslöshetskassorna gentemot länsarbetsnämnderna,
de allmänna försäkringskassorna, RFV och CSN.

Enligt förslaget skall uppgiftsskyldigheten
regleras i lagen om arbetslöshetsförsäkring genom
att nya paragrafer, 48 a-48 d §§, införs.
Uppgiftsskyldigheten skall gälla oavsett om en
begäran först har framställts. Förslaget innebär
vidare att regeringen meddelar ytterligare
föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas ut
enligt 48 a-48 d §§ (48 e §).

Regeringen föreslår vidare ändringar i gällande
uppgiftsskyldighet (prop. s. 64 f.). Enligt
regeringens förslag skall CSN vara uppgiftsskyldig
gentemot allmän försäkringskassa och RFV i ärenden
om förlängt barnbidrag, utan krav på en föregående
begäran.

Vidare föreslår regeringen att nu gällande
bestämmelser om uppgiftslämnande från allmänna
försäkringskassor och RFV till arbetslöshetskassor
upphör att gälla. Detsamma gäller bestämmelsen om
skyldighet för arbetslöshetskassorna att på begäran
lämna uppgifter till allmänna försäkringskassor och
RFV i ärenden om inkomstgrundad ålderspension. Dessa
bestämmelser blir överflödiga om regeringens förslag
till nya bestämmelser i 48 c och 48 d §§ införs.

Anpassning till personuppgiftslagen

Regeringen föreslår att ändamålet med behandling av
personuppgifter i arbetsförmedlingsregister skall
innefatta behandling av uppgifter i syfte att
tillhandahålla information till RFV, allmänna
försäkringskassor, CSN och arbetslöshetskassor
(prop. s. 66 f.).

Därutöver skall enligt regeringens förslag
ändamålet med behandling av personuppgifter i
socialförsäkringsregister innefatta behandling av
uppgifter i syfte att tillhandahålla information
till CSN och arbetslöshetskassor.
Förslaget innebär att informationen skall
tillhandahållas för att utgöra underlag för beslut
om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra
stöd åt enskild.

Överföring av information på ADB-medium

Regeringen föreslår att länsarbetsnämnderna skall få
lämna ut uppgifter som avses i 5 och 11 §§ lagen
(1994:459) om arbetsförmedlingsregister till
arbetslöshetskassorna på medium för automatisk
databehandling.

Som skäl för sitt förslag anför regeringen att de
allmänna försäkringskassornas och RFV:s inhämtande
och utlämnande av personuppgifter från och till
övriga aktörer i informationsutbytet redan i dag har
stöd i 12 och 17 §§ socialförsäkringsregisterlagen
(prop. s. 71 f.). Enligt dessa bestämmelser får
uppgifter hämtas in till socialförsäkringsregister
från övriga aktörer i informationsutbytet och lämnas
ut till dessa från ett sådant register om det finns
en bestämmelse om sådant uppgiftslämnande i annan
lag eller i förordning.

Enligt regeringen finns det däremot behov av att
göra mindre ändringar i lagen om
arbetsförmedlingsregister i syfte att möjliggöra ett
utökat elektroniskt informationsutbyte mellan
länsarbetsnämnderna och arbetslöshetskassorna. I dag
får uppgifter enligt den lagen, såvitt är aktuellt i
detta sammanhan, endast utbytas mellan
länsarbetsnämnder och allmänna försäkringskassor,
RFV och CSN.
I propositionen påpekas vidare att CSN:s och
arbetslöshetskassornas verksamhet inte regleras av
särskilda författningar, utan har t.o.m. den 30
september 2001 reglerats av Datainspektionens
föreskrifter. Regeringen framhåller att möjligheten
för CSN och arbetslöshetskassorna att nu lämna ut
uppgifter till varandra eller till RFV, de allmänna
försäkringskassorna och länsarbetsnämnderna regleras
av ändamålsbeskrivningarna för behandlingen av
personuppgifter i respektive verksamhet.
Regeringen anför att det i 17 § lagen om
arbetsförmedlingsregister bl.a. föreskrivs att i den
utsträckning regeringen föreskriver får de uppgifter
som avses i 5 och 11 §§ samma lag lämnas ut på
medium för automatisk databehandling till de
allmänna försäkringskassorna, RFV och CSN. I 5 §
anges bl.a. att uppgifter om namn och personnummer,
arbetslöshet, tidpunkter och händelser vid kontakt
med arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstitutet
samt beslut om arbetsmarknadspolitisk åtgärd får
registreras. Enligt 11 § får ett
arbetsförmedlingsregister innehålla även
tidsuppgifter om registrerade förhållanden samt de
tekniska och administrativa uppgifter som behövs för
att tillgodose ändamålen med registret. Regeringen
har meddelat föreskrifter i 4 § förordningen
(1994:460) om arbetsförmedlingsregister som innebär
att vissa angivna uppgifter får lämnas ut till RFV,
de allmänna försäkringskassorna och CSN.
Regeringen påpekar att arbetslöshetskassorna
däremot inte är angivna som mottagare av information
från länsarbetsnämnderna. Detta innebär att den
elektroniska informationsöverföring som i dag sker
från länsarbetsnämnderna till arbetslöshetskassorna
rörande dem som är anmälda som arbetssökande,
avanmälda som arbetssökande eller som anvisats ett
arbetsmarknadspolitiskt program saknar stöd i den
nämnda bestämmelsen. Informationsutbytet har
hittills byggt på det tillstånd som Datainspektionen
meddelat för arbetslöshetskassornas register. Detta
tillstånd upphörde att gälla den 1 oktober 2001.
Regeringen anför att eftersom utgångspunkten är
att myndigheters behandling av uppgifter skall vara
reglerad i lag, bör det införas en föreskrift i 17 §
lagen om arbetsförmedlingsregister som ger
länsarbetsnämnderna en möjlighet att, på sätt som
sker i dag, lämna uppgifter på medium för automatisk
databehandling till arbetslöshetskassorna. Uppgifter
bör enligt regeringen kunna lämnas ut till
arbetslöshetskassorna i den utsträckning som det i
dag sker till de allmänna försäkringskassorna och
CSN.
Vidare anför regeringen att den har för avsikt att
anpassa bestämmelsen i 4 § förordningen om
arbetsförmedlingsregister så att det föreskrivs att
de uppgifter som får lämnas ut på ADB-medium till
allmänna försäkringskassor, RFV och CSN även får
lämnas ut till arbetslöshetskassorna.
Regeringen påpekar därutöver att
länsarbetsnämndernas informationsutbyte med
arbetslöshetskassorna styrs av uppgiftsskyldigheten
enligt bestämmelserna i förslaget till 48 a § lagen
om arbetslöshetsförsäkring. Detta innebär enligt
regeringen att även om uppgifter om t.ex.
arbetslöshet får lämnas ut på ADB-medium till
arbetslöshetskassorna enligt lagen om
arbetsförmedlingsregister och förordningen om
arbetsförmedlingsregister, så begränsas denna
möjlighet till de uppgifter som skall lämnas ut med
stöd av 48 a § lagen om arbetslöshetsförsäkring och
de föreskrifter regeringen meddelar med stöd av
denna paragraf. Andra uppgifter om den sökandes
arbetslöshet än dem som länsarbetsnämnderna är
skyldiga att lämna ut till arbetslöshetskassorna kan
endast lämnas ut på ADB-medium efter det att en
sekretessprövning gjorts enligt 7 kap. 10 §
sekretesslagen eller efter en tillämpning av
bestämmelserna i 1 kap. 5 § eller 14 kap. 3 § samma
lag.
Vidare gör regeringen bedömningen att de uppgifter
som i det aktuella informationsutbytet hämtas in
till arbetsförmedlingsregistren har stöd i 14 §
lagen om arbetsförmedlingsregister. Enligt den
bestämmelsen får uppgifter om utbetalningar hämtas
in från RFV, de allmänna försäkringskassorna, CSN
och arbetslöshetskassorna.

Direktåtkomst till elektroniskt lagrad
information

Regeringen föreslår att RFV, de allmänna
försäkringskassorna, CSN och arbetslöshetskassorna
skall få ha direktåtkomst till uppgifter i
länsarbetsnämndernas verksamhet.

Enligt regeringens förslag skall vidare CSN och
arbetslöshetskassorna få ha direktåtkomst till
uppgifter i RFV:s och de allmänna
försäkringskassornas verksamhet.
Förslaget innebär enligt regeringen att
direktåtkomst endast får ske för det ändamål som
uppställts för behandling av personuppgifter i
utlämnarens verksamhet.
Regeringen avser att meddela föreskrifter om vilka
uppgifter direktåtkomsten får omfatta.

Som skäl för sitt förslag anför regeringen att
dagens informationsinhämtning i de flesta fall, som
utredningen närmare beskrivit, sker för att
mottagaren skall få underlag för att kunna fatta
beslut i ett ärende (prop. s. 77). Endast i några få
fall syftar informationsutbytet till att förhindra
dubbla och andra felaktiga utbetalningar. Regeringen
anför att i enstaka fall sker en kontinuerlig
kontroll av riktigheten i beslutsunderlaget i ett
system genom att ändringsuppgifter skickas från ett
annat system. Det myndighetsövergripande behovet av
att kontrollera att inte dubbla utbetalningar och
andra felaktiga utbetalningar sker har enligt
regeringen inte varit det primära målet med dagens
informationsöverföringar. Dagens elektroniska
informationsutbyte har således inte i någon större
utsträckning inneburit att rutiner för önskvärd
kontroll har skapats.

Genom möjlighet till direktåtkomst till
informationen kan enligt regeringen dagens
ärendehantering ytterligare effektiviseras,
handläggningstiderna förkortas avsevärt och framför
allt servicen mot den enskilde förbättras.
Regeringen framhåller att möjligheten att snabbt
erhålla ett beslut är många gånger av avgörande
betydelse för den sökande där förmånen i fråga kan
vara den enda eller största inkomstkällan.
Förseningar i beslutsfattandet på grund av den
fördröjning som inhämtandet av informationen innebär
kan därför få långtgående konsekvenser för den
enskilde.
Regeringen anför därutöver att det genom
direktåtkomst framför allt blir möjligt att utforma
effektiva rutiner för kontroll i pågående ärenden av
lämnade uppgifter. Enligt regeringen krävs för en
sådan kontroll ett informationsutbyte som inte har
den tidsutdräkt som dagens överföringar medför. För
att dubbla utbetalningar och andra felaktiga
utbetalningar skall kunna undvikas krävs att den
handläggare som har att fatta beslut om en förmån på
ett enkelt och snabbt sätt inför beslutsfattandet
kan förvissa sig om att ett korrekt beslut meddelas.
Regeringen anför att detta förutsätter att relevanta
uppgifter i så stor utsträckning som möjligt blir
åtkomliga genom direktåtkomst. En kontroll i
motsvarande omfattning är enligt regeringen inte
realistisk med dagens överföringar, särskilt med
tanke på de stora informationsmängder som skulle
behöva överföras.
Direktåtkomst ger enligt regeringen en möjlighet
för myndigheterna att på ett enkelt och
tidseffektivt sätt förverkliga riksdagens krav på
stärkt kontroll av utbetalning av statliga medel.
Regeringen anser att starka skäl således talar för
en utökad möjlighet till direktåtkomst när det
gäller informationsutbytet mellan de allmänna
försäkringskassorna, RFV, CSN, länsarbetsnämnderna
och arbetslöshetskassorna.
När det gäller vilka uppgifter som skall omfattas
av direktåtkomst till elektroniskt lagrad
information anför regeringen att direktåtkomsten i
detta sammanhang avser ett begränsat antal, särskilt
utvalda och mindre integritetskänsliga uppgifter.
Regeringen framhåller att det inte är fråga om
direktåtkomst till hela register. Det är endast
sådana uppgifter som mottagaren behöver i sin
verksamhet som skall vara möjliga att lämna ut till
denne genom direktåtkomst. Regeringen påpekar att
den tekniska utvecklingen har medfört att det i dag
finns förutsättningar att på ett tekniskt säkert
sätt överföra skiktad information, dvs. särskilt
utvalda uppgifter.
Vidare framhåller regeringen att direktåtkomst
till elektroniskt lagrad information inte innebär
att samtliga anställda har tillgång till uppgifterna
(s. 80). Tvärtom medför personuppgiftslagens
allmänna bestämmelser om grundläggande krav på och
om säkerhet vid behandling m.m. att olika åtgärder
måste vidtas som förhindrar missbruk. Regeringen
anför att direktåtkomst ställer krav på att den i
fråga om säkerhetsåtgärder personuppgiftsansvariga
myndigheten eller organet sätter upp klara och
tydliga gränser i fråga om vilka personer som har
tillgång till uppgifterna. Direktåtkomsten
förutsätter också att information kan överföras på
ett tekniskt säkert sätt. Under sådana
förutsättningar blir enligt regeringen riskerna för
oacceptabla integritetsintrång begränsade och bör
inte förhindra möjligheterna att bedriva en effektiv
verksamhet med utnyttjande av de fördelar som ny
teknik ger myndigheterna, de allmänna
försäkringskassorna och arbetslöshetskassorna.
Mot denna bakgrund anser regeringen att
direktåtkomst bör tillåtas till vissa upgifter som
behövs i handläggningen av skilda förmåner.
Regeringen framhåller att detta dock förutsätter att
tillgången ges på ett sätt som tar tillräcklig
hänsyn till integritetsaspekterna. Med den reglering
som föreslås anser regeringen att något oacceptabelt
intrång i den enskildes personliga integritet inte
behöver ske.
När det gäller utformningen av bestämmelserna om
direktåtkomst påpekar regeringen att denna form av
utlämnande på ADB-medium länge ansetts innebär
särskilda risker från integritetssynpunkt. Det bör
därför ankomma på riksdagen att ta ställning till i
vilka fall direktåtkomst bör medges.
Förutsättningarna för direktåtkomst till
elektroniskt lagrad information i
länsarbetsnämndernas samt RFV:s och de allmänna
försäkringskassornas verksamhet bör således anges i
lag.
Regeringen föreslår att RFV, de allmänna
försäkringskassorna, CSN och arbetslöshetskassorna
får ha direktåtkomst till uppgifter i
länsarbetsnämndernas verksamhet. Detta bör regleras
i en särskild paragraf, 16 a §, i lagen om
arbetsförmedlingsregister.
Vidare föreslår regeringen att CSN och
arbetslöshetskassorna får ha direktåtkomst till
uppgifter i RFV:s och de allmänna
försäkringskassornas verksamhet. Detta bör regleras
i en ny paragraf, 14 a §, i
socialförsäkringsregisterlagen.
Regeringen föreslår därutöver att direktåtkomsten
endast får ske för det ändamål som uppställts för
behandlingen av personuppgifter i utlämnarens
verksamhet, dvs. för att utgöra underlag hos
mottagaren för beslut om och kontroll av förmåner,
ersättningar och andra stöd åt enskild. Detta
ändamål framgår av förslagen till särskilda
bestämmelser i 2 a § lagen om
arbetsförmedlingsregister och 3 a §
socialförsäkringsregisterlagen.
Enligt regeringen är det lämpligt att i lag ange
de yttre ramarna för vilka uppgifter som får
överföras genom direktåtkomst. Regeringen föreslår
att detta sker genom att det i 16 a § lagen om
arbetsförmedlingsregister anges att direktåtkomsten
avser uppgifter i 5 och 11 §§ samma lag. Vidare bör
det i 14 a § socialförsäkringsregisterlagen anges
att direktåtkomsten avser uppgifter i 6 och 7 §§
samma lag.
I 5 § lagen om arbetsförmedlingsregister anges
vilka uppgifter om en arbetssökande som får
registreras i registret. Utöver uppgifter om den
registrerades namn, personnummer och adress får man
där ta in uppgifter om bl.a. arbetslöshet,
tillhörighet till arbetslöshetskassa, tidpunkter och
händelser vid kontakt med arbetsförmedlingen och
arbetsmarknadsinstitutet samt beslut om
arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Vidare föreskrivs i
11 § samma lag att ett arbetsförmedlingsregister
även får innehålla tidsuppgifter om registrerade
förhållanden samt de tekniska och administrativa
uppgifter som behövs för att tillgodose ändamålen
med registret.
Enligt 6 § socialförsäkringsregisterlagen får
allmänna och särskilda ärendeuppgifter registreras
om personer i socialförsäkringsregister. Med
allmänna ärendeuppgifter avses identifierings- och
adressuppgifter samt uppgifter om kön, civilstånd,
medborgarskap och födelseort. Särskilda
ärendeuppgifter är sådana ekonomiska och personliga
förhållanden som har betydelse för bl.a. RFV:s och
de allmänna försäkringskassornas handläggning av
ärenden. I 7 § andra stycket samma lag föreskrivs
att vissa särskilda ärendeuppgifter får registreras.
Det är enligt regeringen, såvitt är aktuellt i detta
sammanhang, uppgifter om förekomsten av ansökan
eller anmälan i ärenden hos RFV och de allmänna
försäkringskassorna, tidpunkter, tidsperioder och
belopp avseende ersättningar och för
ersättningsgrundade förhållanden i sådana ärenden.
Det är vidare uppgiften om att den registrerade får
aktivitetsstöd enligt förordningen (1996:1100) om
aktivitetsstöd.
Enligt regeringens förslag bör det ankomma på
regeringen att med stöd av sin restkompetens närmare
ange de konkreta uppgifter som skall få lämnas ut
genom direktåtkomst. En erinran härom bör tas in i
registerförfattningarna.
Regeringen har för avsikt att reglera vilka
uppgifter som skall få lämnas ut genom direktåtkomst
på det sättet att nya bestämmelser införs i
förordningen om arbetsförmedlingsregister och
socialförsäkringsregisterförordningen. Enligt
regeringen kommer det att ske i huvudsak på det sätt
och med det innehåll som utredningen föreslagit,
dvs. genom att det i nämnda förordningar anges till
vilka av de uppgifter som räknas upp i 5 § lagen om
arbetsförmedlingsregister respektive i 6 § och 7 §
andra stycket socialförsäkringsregisterlagen som
direktåtkomst medges. Regeringen anför att när det
gäller uppgifter som skall få lämnas ut genom
direktåtkomst till arbetsförmedlingsregistret är det
i dagsläget huvudsakligen fråga om uppgifter om namn
och personnummer samt vissa uppgifter rörande den
sökandes arbetslöshet och att en anvisning till ett
arbetsmarknadspolitiskt program skett. På
motsvarande sätt är det endast aktuellt att medge
direktåtkomst till socialförsäkringsregistret såvitt
avser uppgifter om namn, personnummer, förekomsten
av ansökan eller anmälan i ärenden, tidpunkter,
tidsperioder och belopp för ersättningar och
ersättningsgrundande förhållanden samt att den
registrerade har rätt till aktivitetsstöd.
Därutöver anför regeringen att den vid
utformningen av förordningen om
arbetsförmedlingsregister kommer att ta hänsyn till
vilket behov arbetslöshetskassorna kan ha av att få
information från länsarbetsnämnderna med anledning
av de ändringar som skett i lagen om
arbetslöshetsförsäkring under 2001.
Regeringen påpekar vidare att den har börjat se
över möjligheten att införa en författningsreglerad
rätt för den enskilde att få insyn i ett ärende om
arbetslöshetsersättning och en författningsreglerad
skyldighet för arbetslöshetskassorna att kommunicera
inhämtade uppgifter med denne.

Motioner

I motion 2000/01:K17 av Per Unckel m.fl. (m) anförs
att motionärerna delar regeringens uppfattning att
det kan vara nödvändigt att vissa uppgifter görs
tillgängliga för mottagaren genom direktåtkomst, men
att de uppgifter som omfattas av direktåtkomsten bör
begränsas till mindre integritetskänsliga uppgifter.
Motionärerna anser att när det rör sig om hantering
av integritetskänsliga personuppgifter skall
regleringen av detta göras i lag och inte, som
regeringen föreslagit, genom föreskrifter som
meddelas av regeringen. Enligt motionärerna bör
riksdagen avslå regeringens förslag till ändring i
lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister såvitt
avser 16 a § andra stycket och förslaget till
ändring i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934)
såvitt avser 14 a § andra stycket samt tillkännage
för regeringen som sin mening vad som framförs i
motionen om informationsutbyte i elektronisk form
samt om direktåtkomst (yrkande 3).

I motion 2000/01:K19 av Åsa Torstensson m.fl. (c)
anförs att ett elektroniskt informationsutbyte kan
accepteras under förutsättning att endast ett
begränsat antal uppgifter som behövs för
handläggningen av ärendet hos mottagaren omfattas av
överföringen. Centerpartiet har principiella
invändningar mot ramlagstiftningar i frågor som
berör den personliga integriteten och anser att
lagar inom detta område bör vara preciserade. Enligt
motionärerna bör riksdagen ge regeringen i uppdrag
att återkomma till riksdagen med förslag på
preciseringar av lagen avseende vilken typ av
uppgifter som skall vara tillgängliga samt vilka
yrkeskategorier inom respektive myndighet som dessa
skall vara tillgängliga för. Detta bör ges
regeringen till känna.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

För att en handläggare hos en myndighet, allmän
försäkringskassa eller arbetslöshetskassa skall
kunna fatta beslut i ett ärende krävs ofta enligt
arbetsmarknadsutskottet att handläggaren får del av
uppgifter från någon av de andra myndigheterna eller
kassorna. Behovet av sådana uppgifter har successivt
tvingat fram olika informationsöverföringar.
Utskottet påpekar att ett problem som gäller
arbetslöshetskassorna är att de inte omfattas av
sekretesslagen. Det innebär att det inte går att
garantera sekretess för de uppgifter som överlämnas
dit. Detta har enligt utskottet lett till att
arbetslöshetskassorna endast har en mycket begränsad
tillgång till information från de övriga aktörerna.

Enligt utskottets uppfattning är det därför
angeläget att det införs bestämmelser som möjliggör
ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter,
allmänna försäkringskassor och arbetslöshetskassor.
En sådan reform innebär, som regeringen påpekar, att
en effektivare ärendehantering uppnås. Utskottet
framhåller att servicen för den enskilde förbättras,
eftersom denne slipper att själv ombesörja att
utredningen blir fullständig och att uppgifterna vid
varje tidpunkt är aktuella. Kontrollen blir också
bättre, och felaktiga utbetalningar förebyggs.
Utskottet, som därför är positivt till regeringens
förslag, inser att ett utökat informationsutbyte kan
ses som ett hot mot den personliga integriteten.
Enligt utskottets uppfattning finns dock när det
gäller informationsutbyte mellan olika aktörer inom
de nu behandlade systemen ett mycket starkt allmänt
intresse av att införa regler som underlättar ett
sådant utbyte. Utskottet vill betona att sådan
regler måste utformas så att den personliga
integriteten skyddas så långt som möjligt. Den
information som kan bli föremål för överföring måste
vara begränsad till de uppgifter som beslutande
myndighet eller kassa kan behöva för att handlägga
ärendet. Vilka uppgifter som kan bli aktuella för
informationsöverföring måste enligt utskottet
tydligt framgå av författning. Med hänsyn till de
ofta förekommande ändringarna i regelverken för de
skilda förmånsslagen instämmer utskottet i
regeringens uppfattning att vissa uppgifter kan
anges i förordning.

Konstitutionsutskottets ställningstagande

Utskottet delar arbetsmarknadsutskottets bedömning
att det finns ett mycket starkt allmänt intresse av
att införa regler som underlättar ett
informationsutbyte mellan nu berörda myndigheter,
allmänna försäkringskassor och arbetslöshetskassor.
I den utsträckning detta utbyte är tänkt att ske i
elektronisk form finns det, i enlighet med vad
arbetsmarknadsutskottet anfört, anledning att betona
att sådana regler måste utformas så att den
personliga integriteten skyddas i erforderlig
utsträckning.

Utskottet vill härvid framhålla att regeringens
förslag när det gäller samtliga inblandade aktörer,
förutom CSN och arbetslöshetskassorna, innebär att
det kommer att finnas särskilt stöd i lag för det
informationsutbyte som bör kunna ske i elektronisk
form. Av föreslagna lagregler framgår för vilka
ändamål uppgifter får behandlas samt vilka slag av
uppgifter som kan komma i fråga för sådant
informationsutbyte. När det gäller CSN och
arbetslöshetskassorna saknas för närvarande en
särskild s.k. registerlagstiftning för deras del. En
överföring av personuppgifter i elektronisk form
innebär dock att personuppgiftslagens regler blir
gällande. I dessa regler föreskrivs bl.a. att CSN
och arbetslöshetskassorna bara får behandla
personuppgifter för särskilda, uttryckligt angivna
och berättigade ändamål samt att behandlingen skall
vara nödvändig i förhållande till någon av de
tillåtna fall av behandling som räknas upp i lagen.
Regeringens förslag innebär vidare att
direktåtkomst genom särskilda lagregler medges för
vissa aktörer till uppgifter i dels
länsarbetsnämndernas verksamhet, dels RFV:s och de
allmänna försäkringskassornas verksamhet. Av dessa
lagregler framgår för vilka ändamål uppgifter får
behandlas samt vilka slag av uppgifter som kan komma
i fråga för sådant informationsutbyte. Några regler
om direktåtkomst i CSN:s och arbetslöshetskassornas
verksamhet föreslås inte. Härvid vill utskottet, i
likhet med regeringen, framhålla att det bör ankomma
på riksdagen att ta ställning till i vilka fall
direktåtkomst bör medges. Utskottet utgår därför
från att regeringen återkommer till riksdagen i den
händelse det skulle bli aktuellt att åstadkomma
direktåtkomst till uppgifter i CSN:s respektive
arbetslöshetskassornas verksamhet.
Vidare bör enligt utskottets mening framhållas att
de föreslagna bestämmelserna om både elektroniskt
informationsutbyte rent allmänt och om direktåtkomst
inte har utformats så att de automatiskt bryter
sekretess, dvs. de innebär ingen skyldighet för
respektive aktör att lämna ut uppgifter. De utgör i
stället bestämmelser som möjliggör
informationsutbyte i elektronisk form. Möjligheterna
till informationsutbyte i elektronisk form - både
rent allmänt och genom direktåtkomst - begränsas
därför i första hand av den uppgiftsskyldighet som
föreskrivs i lag eller förordning för berörda
aktörer och som är sekretessbrytande enligt 14 kap.
1 § första stycket sekretesslagen. Utöver denna
skyldighet kan uppgifter endast lämnas ut efter en
sekretessprövning. Vad som nu har sagts gäller även
CSN:s och arbetslöshetskassornas möjlighet att
överföra information i elektronisk form.
Mot denna bakgrund anser utskottet att regeringens
förslag innebär att möjligheterna till
informationsutbyte i elektronisk form i tillräcklig
utsträckning har avgränsats och tydliggjorts genom
bestämmelser i lag. Detta gäller också föreslagna
regler om direktåtkomst. Utskottet delar således
arbetsmarknadsutskottets uppfattning att vilka
konkreta uppgifter som skall kunna utbytas - med
hänsyn till att det ofta sker ändringar i
regelverken för de skilda formerna av förmåner - bör
i förekommande fall kunna anges i förordning.
Utskottet tillstyrker därför för det första
regeringens lagförslag när det gäller direktåtkomst
till elektroniskt lagrad information. Därmed
avstyrker utskottet motion 2000/01:K17 yrkande 3 med
begäran om avslag på förslaget om bemyndiganden för
regeringen att meddela föreskrifter om vilka
uppgifter direktåtkomst får omfatta (16 a § andra
stycket lagen [1994:459] om
arbetsförmedlingsregister och 14 a § andra stycket
socialförsäkringsregisterlagen [1997:934]).
I enlighet med det ovan anförda tillstyrker
utskottet också regeringens lagförslag i övrigt som
gäller det aktuella informationsutbytet, dvs. i
fråga om uppgiftsskyldighet, anpassning till
personuppgiftslagen och överföring av information på
ADB-medium.
Med hänsyn till vad som nu sagts anser utskottet
att det inte föreligger något behov av att, såsom
anförs i motion 2000/01:K19, riksdagen nu uppmanar
regeringen att återkomma till riksdagen med förslag
på preciseringar i lagform av vilka uppgifter som
får överföras i elektronisk form. När det gäller vad
som anförs i motionen om preciseringar vad avser
vilka yrkeskategorier inom respektive myndighet som
får ha tillgång till det elektroniska
informationsutbytet vill utskottet framhålla att
personuppgiftslagens bestämmelser om grundläggande
krav på och om säkerhet vid behandling innebär
tydliga avgränsningar härvidlag. Mot denna bakgrund
avstyrker utskottet nämnda motion.

Ikraftträdande

Utskottets förslag i korthet

Regeringen föreslår att de föreslagna
lagändringarna skall träda i kraft den 1
januari 2002. Utskottet tillstyrker dock en
motion och anser att förslagen bör träda i
kraft först den 1 juli 2002.

Propositionen

Regeringen föreslår att de föreslagna lagändringarna
skall träda i kraft den 1 januari 2002. Några
övergångsbestämmelser behövs enligt regeringen inte.

Som skäl för sitt förslag anför regeringen att det
är angeläget att lagförslagen träder i kraft så
snabbt som möjligt för att öka effektiviteten i
ärendehanteringen, förbättra servicen för de
enskilda och stärka kontrollen av statliga medel.
Vidare är det enligt regeringen angeläget att så
snabbt som möjligt författningsreglera de
elektroniska informationsöverföringar som sker redan
i dag. Regeringen framhåller också att förslagen
bygger på personuppgiftslagens systematik. Den lagen
blir den 1 oktober 2001 tillämplig även för äldre
behandlingar. Av främst dessa skäl vore det enligt
regeringen lämpligt om förslagen skulle kunna träda
i kraft vid den tidpunkt utredningen föreslagit.

Mot bakgrund av de synpunkter som CSN,
Försäkringskasseförbundet och Arbetslöshetskassornas
Samorganisation framfört bör dock enligt regeringen
bestämmelserna träda i kraft först den 1 januari
2002. Därigenom ges myndigheter, allmänna
försäkringskassor och arbetslöshetskassor tid att
anpassa sina system och rutiner samt att genomföra
erforderliga utbildningsinsatser.
Regeringen framhåller att någon skyldighet att
registrera handlingar som finns hos
arbetslöshetskassorna före ikraftträdandet inte
föreligger. Bestämmelsen i 15 kap. 1 §
sekretesslagen gäller endast de handlingar som
kommer in till eller upprättas hos kassorna efter
lagens ikraftträdande. Eftersom
arbetslöshetskassorna inte tidigare har haft en
skyldighet enligt lag att registrera sina handlingar
eller hålla dessa ordnade på visst sätt kan det
enligt regeringen uppstå svårigheter att identifiera
efterfrågade handlingar. Regeringen anför att
arbetslöshetskassorna dock kan, på sätt som
anvisades de andra organ som initialt togs in i
bilagan till sekretesslagen, under en övergångstid
hänvisa till bestämmelsen i 2 kap. 12 §
tryckfrihetsförordningen (jfr prop. 1986/87:151 s.
187). Enligt den bestämmelsen föreligger inte någon
skyldighet att tillhandahålla handling på stället om
betydande hinder möter.

Motionen

I motion 2000/01:K18 av Kenneth Kvist m.fl. (v)
anförs att det är positivt att informationsutbytet
förbättras mellan berörda ersättningssystem, men
reformen innebär en betydande förändring för
arbetslöshetskassorna. Därför föreslår motionärerna
att ikraftträdandet ändras från den 1 januari 2002
till den 1 juli 2002. De vill också betona att
det är viktigt att regeringens förordning med
anledning av lagändringarna utformas så att den
enskildes integritet skyddas. Motionärerna
framhåller att det vid arbetslöshetskassorna behövs
dels en förändring av nuvarande rutiner så att de
tillgodoser kraven på offentlighet och sekretess,
dels en omfattande utbildning av personalen. Vidare
anför motionärerna att denna omställning skall ske
samtidigt som det är viktigt att det löpande arbetet
vid kassorna fungerar utan att deras service
gentemot försäkringstagarna försämras. Varje
arbetslöshetskassa bör enligt motionärerna ges en
rimlig tid att organisera sitt arbete på ett
rationellt och lämpligt sätt. För detta behövs en
omställningsperiod om minst sex månader efter det
att beslut fattats i riksdagen och tillhörande
förordning utfärdats.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet framhåller att de föreslagna
förändringarna innebär betydande arbete för
arbetslöshetskassorna. Det kommer enligt utskottet
att krävas förändringar av kassornas rutiner så att
de tillgodoser de nya krav som
handlingsoffentligheten och sekretessprövningen
kräver. Bland annat måste de olika systemen
anpassas. Utskottet anför att till detta kommer att
ändringarna medför omfattande utbildningsinsatser
för personalen. Med hänvisning till Vänsterpartiets
motion framhåller utskottet att dessa åtgärder skall
vidtas samtidigt som det löpande arbetet skall
fungera utan att servicen gentemot
försäkringstagarna försämras. Med den föreslagna
ikraftträdandetidpunkten är det enligt utskottet en
risk för att kassorna inte kommer att hinna
genomföra de ovan angivna åtgärderna på ett fullt
tillförlitligt sätt. Utskottet föreslår därför att
bestämmelserna bör träda i kraft tidigast sex
månader efter riksdagens beslut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar arbetsmarknadsutskottets bedömning
och anser således att de föreslagna lagändringarna
bör träda i kraft tidigast sex månader efter
riksdagens beslut. Med bifall till motion
2000/01:K18 bör enligt utskottets mening ändringarna
därför lämpligen träda i kraft först den 1 juli
2002.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Handlingsoffentlighet hos
arbetslöshetskassorna och ILO:s konventioner
om förenings- och förhandlingsrätt (punkt 2)

av Lars Hjertén (m), Inger René (m), Nils Fredrik
Aurelius (m) och Margareta Nachmanson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 1. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:K17 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi vill framhålla att LO i sitt remissvar har
framfört att det vore synnerligen olyckligt om det
genom att handlingsoffentlighet införs i
arbetslöshetskassornas verksamhet blir möjligt för
vem som helst att få uppgift om att en person är
medlem i en arbetslöshetskassa, vilket i sin tur
indikerar att denna är medlem i en facklig
organisation. Enligt vår uppfattning kan det
ifrågasättas om en sådan ordning är förenlig med
Internationella arbetsorganisationens (ILO)
konventioner om förenings- och förhandlingsrätt. Vi
anser därför, i enlighet med vad som anförs i motion
2000/01:K17 yrkande 2, att det bör utredas om
regeringens förslag står i överensstämmelse med
nämnda konventioner. Vad som nu anförts bör således
med bifall till motionen i berörd del ges regeringen
till känna.

2. Bemyndiganden i fråga om direktåtkomst till
elektroniskt lagrad information (punkt 3)

av Lars Hjertén (m), Inger René (m), Nils Fredrik
Aurelius (m) och Margareta Nachmanson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i
lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister såvitt
avser 16 a § andra stycket och förslaget till
ändring i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934)
såvitt avser 14 a § andra stycket samt tillkännager
för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:K17 yrkande 3.

Ställningstagande

Enligt vår uppfattning väcker regeringens förslag
om att uppgifter i viss omfattning görs tillgängliga
för mottagare genom s.k. direktåtkomst frågan om
detta är acceptabelt med hänsyn till skyddet för den
personliga integriteten. Visserligen delar vi
uppfattningen att det kan vara nödvändigt att vissa
uppgifter görs tillgängliga för mottagaren genom
direktåtkomst. Enligt vår mening bör dock de
uppgifter som skall omfattas av direktåtkomst
begränsas till mindre integritetskänsliga uppgifter.
Vi anser vidare att när det rör sig om hantering av
integritetskänsliga personuppgifter skall
regleringen av detta göras i lag och inte, som
regeringen har föreslagit, genom föreskrifter som
meddelas av regeringen. Mot denna bakgrund bör
riksdagen, i enlighet med vad som anförs i motion
2000/01:K17 yrkande 3, avslå regeringens förslag
till ändring i lagen (1994:459) om
arbetsförmedlingsregister såvitt avser 16 a § andra
stycket och förslaget till ändring i
socialförsäkringsregisterlagen (1997: 934) såvitt
avser 14 a § andra stycket samt ge regeringen till
känna vad som nu anförts om informationsutbyte i
elektronisk form samt om direktåtkomst.

3. Precisering genom lagregler av
förutsättningar för elektroniskt
informationsutbyte (punkt 5)

av Åsa Torstensson (c) och Helena Bargholtz (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 3. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:K19.

Ställningstagande

Vi delar visserligen uppfattningen att ett ökat
utbyte av information mellan
arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och
studiestödet bör komma till stånd. Genom ett ökat
informationsutbyte kan den enskilde erbjudas en
bättre service samtidigt som risken för att
välfärdssystemet skall undergrävas av fusk och
överutnyttjande minskar.

Enligt vår uppfattning bör dock framhållas att en
ökad tillgång till information om personuppgifter
samtidigt leder till att intrång kan komma att göras
i den personliga integriteten. Vi anser att ett
elektroniskt informationsutbyte kan accepteras under
förutsättning att endast ett begränsat antal
uppgifter som behövs för handläggningen av ärendet
hos mottagaren omfattas av överföringen. Härvid vill
vi framhålla vår principiella invändning mot
ramlagstiftning i frågor som berör den personliga
integriteten och anser att lagar inom detta område
bör vara preciserade.
Mot denna bakgrund anser vi att riksdagen, i
enlighet med vad som anförs i motion 2000/01:K19,
bör ge regeringen i uppdrag att återkomma till
riksdagen med förslag på preciseringar av lagen
avseende vilken typ av uppgifter som skall vara
tillgängliga samt för vilka yrkeskategorier inom
respektive myndighet som dessa skall vara
tillgängliga. Detta bör med bifall till nämnda
motion ges regeringen till känna.

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2000/01:129 föreslås att riksdagen
antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
2. lag om ändring i lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring,
3. lag om ändring i lagen (1994:459) om
arbetsförmedlingsregister,
4. lag om ändring i socialförsäkringsregisterlagen
(1997:934),
5. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
6. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt
barnbidrag,
7. lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension.

Följdmotioner

2000/01:K17 av Per Unckel m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommunicering med
enskild i ärenden om arbetslöshetsersättning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
handlingsoffentlighet och sekretess i ärenden om
arbetslöshetsersättning.
3. Riksdagen avslår regeringens förslag till
ändring i lagen (1994:459) om
arbetsförmedlingsregister såvitt avser 16 a § andra
stycket och förslaget till ändring i
socialförsäkringsregisterlagen (1997) såvitt avser
14 a § andra stycket samt tillkännager för
regeringen som sin mening vad som framförs i
motionen om informationsutbyte i elektronisk form
samt om direktåtkomst.

2000/01:K18 av Kenneth Kvist m.fl. (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
beslutar att de i propositionen föreslagna
lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2002.

2000/01:K19 av Åsa Torstensson m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag till precisering av lagen om vilken typ av
uppgifter som skall vara tillgängliga samt de
yrkeskategorier inom respektive myndighet som dessa
skall vara tillgängliga för.
BILAGA 2

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)

2 Förslag till lag om ändring i
lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring

3 Förslag till lag om ändring i
lagen (1994:459) om
arbetsförmedlingsregister

4 Förslag till lag om ändring i
socialförsäkringsregisterlagen
(1997:934)

5 Förslag till lag om ändring i
lagen (1962:381) om allmän
försäkring

6 Förslag till lag om ändring i
lagen (1986:378) om förlängt
barnbidrag

7 Förslag till lag om ändring i
lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension

Bilaga 3

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
2001/02:AU2y

Ökat informationsutbyte mellan
arbetslöshetsförsäkringen,
socialförsäkringen och studiestödet

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 25 september 2001
beslutat att bereda arbetsmarknadsutskottet
tillfälle att avge yttrande över propositionen
2000/01:129 Ökat informationsutbyte mellan
arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och
studiestödet. Med anledning av propositionen har det
väckts ett antal motioner.

Propositionen

Enligt regeringens bedömning finns det behov av ökat
elektroniskt informationsutbyte mellan de allmänna
försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket (RFV),
Centrala studiestödsnämnden (CSN),
länsarbetsnämnderna och arbetslöshetskassorna. Detta
skulle enligt regeringen leda till en effektivare
ärendehantering, förbättrad service för den
enskilde, en stärkt kontroll av statliga medel och
förebyggande av felaktiga utbetalningar. Regeringen
gör också bedömningen att det går att förena ett
ökat utbyte av information i elektronisk form med
kraven på skydd mot oacceptabla intrång i den
personliga integriteten.

För att möjliggöra ökat informationsutbyte
föreslås att riksdagen skall godkänna vissa
lagändringar, bl.a. i sekretesslagen (1980:100) och
lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
Enligt regeringens förslag skall reglerna om
handlingsoffentlighet och sekretess bli tillämpliga
i ärenden om arbetslöshetsersättning genom att
arbetslöshetskassorna anges i bilagan till
sekretesslagen. Reglerna skall dock inte gälla i
kassornas handläggning av medlemskapsärenden. En
särskild sekretessbestämmelse föreslås till skydd
för enskildas personliga förhållanden. Sekretessen
skall gälla med s.k. rakt skaderekvisit. Det innebär
att sekretess föreligger endast om det kan antas att
en viss skada uppkommer om uppgiften röjs, dvs. en
presumtion för offentlighet.
Regeringen föreslår också att det införs en
uppgiftsskyldighet för länsarbetsnämnderna, de
allmänna försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket
och Centrala studiestödsnämnden gentemot
arbetslöshetskassorna. På motsvarande sätt skall det
införas en uppgiftsskyldighet för
arbetslöshetskassorna gentemot nämnda myndigheter
och de allmänna försäkringskassorna.
Uppgiftsskyldigheten skall gälla oavsett om en
begäran först har framställts. Regeringen kommer att
meddela ytterligare föreskrifter om vilka konkreta
uppgifter som skall lämnas ut.
Slutligen föreslås ändringar i den särskilda
lagstiftning som reglerar behandlingen av
personuppgifter i länsarbetsnämndernas, de allmänna
försäkringskassornas och Riksförsäkringsverkets
verksamhet. Ändringarna innebär att det blir möjligt
för länsarbetsnämnderna, de allmänna
försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket att
lämna ut uppgifter till övriga aktörer i
informationsutbytet på elektronisk väg och att dessa
aktörer skall ha direktåtkomst till informationen.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1
januari 2002.

Motioner

Moderaterna anför i kommittémotion 2000/01:K17 att,
även om det är positivt att den nya tekniken kan
användas för att rationalisera myndigheters
verksamhet, den tekniska utvecklingen också innebär
att det skapas nya vägar för staten att kontrollera
medborgarna. Enligt Moderaternas uppfattning måste
man med hänsyn till den personliga integriteten vara
restriktiv med att tillåta samkörning av olika
informationssystem. Regeringens förslag väcker
enligt Moderaterna frågor om skyddet för den
personliga integriteten.

Vad gäller frågan om det går att förena ett ökat
utbyte av information i elektronisk form med kraven
på skydd mot oacceptabla intrång i den personliga
integriteten pekar Moderaterna på de synpunkter som
framförts av Datainspektionen och JO.
Datainspektionen anser att elektroniskt
informationsutbyte i de fall som det är fråga om här
bara kan accepteras under förutsättning att endast
det begränsade antal uppgifter som behövs för
handläggning av ärendet hos mottagaren omfattas av
överföringen. Både Datainspektionen och JO anser med
hänsyn till att uppgifter i många fall kommer att
inhämtas från andra än den enskilde att man bör
överväga om det inte bör införas föreskrifter om
kommunicering i ärenden om arbetslöshetsersättning.
Med hänsyn till den personliga integriteten anser
Moderaterna att det är av stor vikt att det är noga
reglerat i vilka fall kommunicering med den enskilde
bör göras. Moderaterna delar därför JO:s och
Datainspektionens bedömning att det bör övervägas om
det inte bör införas föreskrifter om kommunicering i
dessa fall (yrk. 1).
När det sedan gäller förslaget om att reglerna om
handlingsoffentlighet och sekretess skall bli
tillämpliga i ärenden om arbetslöshetsförsäkring
hänvisar Moderaterna till den kritik som framförts
av LO och som riktas mot att det genom
handlingsoffentlighet blir möjligt för vem som helst
att få uppgift om en person är medlem i en
arbetslöshetskassa, vilket i sin tur indikerar att
denne är medlem i en facklig organisation. Det kan
ifrågasättas om en sådan ordning är förenlig med
Internationella arbetsorganisationens (ILO)
konventioner om förenings- och förhandlingsfrihet.
Moderaterna anser därför att det bör utredas
ytterligare om förslaget står i överensstämmelse med
konventionerna (yrk. 2).
Slutligen anser Moderaterna att förslaget om att
vissa uppgifter skall göras tillgängliga för
mottagaren genom direktåtkomst bör ändras. Enligt
Moderaterna bör de uppgifter som omfattas av
direktåtkomst begränsas till mindre
integritetskänsliga uppgifter. Moderaterna anser
också att hanteringen av integritetskänsliga
uppgifter bör regleras i lag och inte som
föreslagits i föreskrifter meddelade av regeringen
(yrk. 3).

Vänsterpartiet anser i kommittémotion 2000/01:K18
att det är positivt att informationsutbytet
förbättras mellan berörda ersättningssystem men
påpekar också att reformen innebär en betydande
förändring av arbetslöshetskassornas arbetsrutiner.
Partiet föreslår därför att lagändringarna
senareläggs till den
1 juli 2002.

Även Centerpartiet är i kommittémotion 2000/01:K19
positivt till ett ökat informationsutbyte. Partiet
påpekar emellertid att en ökad tillgång till
information kring personuppgifter kan leda till att
intrång görs i den personliga integriteten.
Elektroniskt informationsutbyte kan endast
accepteras om det är begränsat till uppgifter som
behövs för handläggningen av det ärende som omfattas
av överföringen. Enligt partiets uppfattning bör man
i dessa fall inte använda sig av s.k.
ramlagstiftning utan av en preciserad lagstiftning.
Partiet föreslår därför att regeringen ges i uppdrag
att återkomma med förslag på preciseringar i lag
avseende vilka slags uppgifter som skall vara
tillgängliga och för vilka yrkeskategorier inom
respektive myndighet som dessa skall vara
tillgängliga.

Utskottets ställningstagande

För att en handläggare hos en myndighet, allmän
försäkringskassa eller arbetslöshetskassa skall
kunna fatta beslut i ett ärende krävs ofta att
handläggaren får del av uppgifter från någon av de
andra myndigheterna eller kassorna. Behovet av
sådana uppgifter har successivt tvingat fram olika
informationsöverföringar. Ett problem som gäller
arbetslöshetskassorna är att de inte omfattas av
sekretesslagen. Det innebär att det inte går att
garantera sekretess för de uppgifter som överlämnas
dit. Detta har lett till att arbetslöshetskassorna
endast har en mycket begränsad tillgång till
information från de övriga aktörerna.

Enligt utskottets uppfattning är det därför
angeläget att det införs bestämmelser som möjliggör
ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter,
allmänna försäkringskassor och arbetslöshetskassor.
En sådan reform innebär, som regeringen påpekar, att
en effektivare ärendehantering uppnås. Servicen för
den enskilde förbättras eftersom denne slipper att
själv ombesörja att utredningen blir fullständig och
att uppgifterna vid varje tidpunkt är aktuella.
Kontrollen blir också bättre och felaktiga
utbetalningar förebyggs.
Utskottet, som därför är positivt till regeringens
förslag, inser att ett utökat informationsutbyte kan
ses som ett hot mot den personliga integriteten.
Enligt utskottets uppfattning finns dock när det
gäller informationsutbyte mellan olika aktörer inom
de nu behandlande systemen ett mycket starkt allmänt
intresse av att införa regler som underlättar sådant
utbyte. Utskottet vill betona att sådana regler
måste utformas så att den personliga integriteten
skyddas så långt som möjligt. Den information som
kan bli föremål för överföring måste vara begränsad
till de uppgifter som beslutande myndighet eller
kassa kan behöva för att handlägga ärendet. Vilka
uppgifter som kan bli aktuella för
informationsöverföring måste tydligt framgå av
författning. Med hänsyn till de ofta förekommande
ändringarna i regelverken för de skilda
förmånsslagen instämmer utskottet i regeringens
uppfattning att vissa uppgifter kan anges i
förordning.
När det sedan gäller frågan om när bestämmelserna
bör träda i kraft vill utskottet påpeka att de
föreslagna förändringarna innebär betydande arbete
för arbetslöshetskassorna. Det kommer att krävas
förändringar av kassornas rutiner så att de
tillgodoser de nya krav som handlingsoffentligheten
och sekretessprövningen kräver. Bland annat måste de
olika systemen anpassas. Till detta kommer att
ändringarna medför omfattande utbildningsinsatser
för personalen. Som Vänsterpartiet påpekat i sin
motion skall dessa åtgärder vidtas samtidigt som det
löpande skall fungera, utan att servicen gentemot
försäkringstagarna försämras. Med den föreslagna
ikraftträdandetidpunkten är det en risk att kassorna
inte kommer att hinna genomföra de ovan angivna
åtgärderna på ett fullt tillförlitligt sätt.
Utskottet föreslår därför att bestämmelserna bör
träda i kraft tidigast sex månader efter riksdagens
beslut.

Sammanfattningsvis ställer sig utskottet bakom
regeringens förslag och föreslår att propositionen
bifalls med den ändringen att bestämmelserna bör
träda i kraft tidigast sex månader efter riksdagens
beslut.

Stockholm den 23 oktober 2001

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-
Erik Österberg (s), Hans Andersson (v), Margareta
Andersson (c), Mikael Odenberg (m), Björn Kaaling
(s), Stefan Attefall (kd), Patrik Norinder (m),
Sonja Fransson (s), Kristina Zakrisson (s), Maria
Larsson (kd), Henrik Westman (m), Barbro Feltzing
(mp), Elver Jonsson (fp), Anders Karlsson (s), Anna
Kinberg (m), Cinnika Beiming (s) och Carlinge
Wisberg (v).

Avvikande meningar

1. Föreskrifter om kommunicering
m.m. (m)

av Mikael Odenberg, Patrik Norinder, Henrik Westman
och Anna Kinberg
(alla m).

Ställningstagande

Även om vi instämmer i regeringens uppfattning att
det är positivt att den nya tekniken kan användas
för att rationalisera myndigheters verksamhet,
innebär den tekniska utvecklingen också att det
skapas nya vägar för staten att kontrollera
medborgarna. Utvecklingen går i den riktningen i små
steg som var för sig förefaller oskyldiga.
Sammantagna innebär de dock ett växande hot mot den
enskildes integritet. Med hänsyn till den personliga
integriteten är vår ståndpunkt att man bör vara
restriktiv med att tillåta samkörning av olika
informationssystem.

Enligt vår uppfattning väcker regeringens förslag
en rad frågor vad gäller skyddet för den personliga
integriteten.
Regeringen uppger att ett ökat utbyte av
information i elektronisk form går att förena med
kraven på skydd mot oacceptabla intrång i den
personliga integriteten. Uttalanden av vissa
remissinstanser tyder emellertid på att det inte är
säkert att så är fallet. Bland annat har
Datainspektionen framhållit att man vid bedömningen
av huruvida informationsutbyte i elektronisk form
mellan här aktuella aktörer är acceptabelt bör
beakta att behovet av informationsutbytet tycks vara
en konsekvens av hur de aktuella förmånssystemen är
utformade. Mot den bakgrunden anser Datainspektionen
att elektroniskt informationsutbyte mellan
ifrågavarande aktörer bara kan accepteras under
förutsättning att endast det begränsade antal
uppgifter som behövs för handläggningen av ärendet
hos mottagaren omfattas av överföringen.
Både Datainspektionen och JO anser att det bör
övervägas om det inte bör införas föreskrifter om
kommunicering i ärenden om arbetslöshetsersättning
med hänsyn till att uppgifter i många fall kommer
att inhämtas av arbetslöshetskassan från andra än
den enskilde. När det gäller behandling av person-
uppgifter anser vi att det är av stor vikt för
skyddet av den personliga integriteten att det i
sådan verksamhet är noga reglerat i vilka fall
kommunicering med den enskilde bör göras. Vi delar
därför Datainspektionens och JO:s bedömning och
anser att det bör övervägas om det bör införas
föreskrifter om kommunicering i dessa fall.
Regeringen har också föreslagit att reglerna om
handlingsoffentlighet och sekretess skall bli
tillämpliga i ärenden om arbetslöshetsersättning. LO
har i detta hänseende framfört att det vore
synnerligen olyckligt om det genom
handlingsoffentlighet blev möjligt för vem som helst
att få uppgifter om en person är medlem i en
arbetslöshetskassa, vilket i sin tur indikerar att
denna är medlem i en facklig organisation. Det kan
ifrågasättas om en sådan ordning skulle vara
förenlig med Internationella arbetsorganisationens
(ILO) konventioner om förenings- och
förhandlingsrätt. Vi anser därför att det bör
utredas ytterligare om regeringens förslag står i
överensstämmelse med konventionerna.
Slutligen anser vi att regeringens förslag att
länsarbetsnämnderna, Riksförsäkringsverket och de
allmänna försäkringskassorna skall ges möjlighet att
lämna ut uppgifter till övriga aktörer i elektronisk
form och att dessa aktörer skall ha s.k.
direktåtkomst till uppgifterna väcker frågan om
detta är acceptabelt med hänsyn till skyddet för den
personliga integriteten. Datainspektionen har anfört
att det kan vara acceptabelt med hänsyn till den
personliga integriteten att uppgifterna görs
tillgängliga för mottagaren genom direktåtkomst
under förutsättning att informationsöverföringen
begränsas till mindre integritetskänsliga uppgifter.
Av propositionen framgår att regeringen anser att
direktåtkomst endast skall få förekomma för det
ändamål som uppställts för behandling av
personuppgifter i utlämnarens verksamhet. Regeringen
kommer att meddela föreskrifter om vilka uppgifter
direktåtkomsten skall få omfatta.
Vi delar uppfattningen att det kan vara nödvändigt
att vissa uppgifter görs tillgängliga för mottagaren
genom direktåtkomst, men att det som omfattas av
direktåtkomsten bör begränsas till mindre
integritetskänsliga uppgifter. När det rör sig om
hantering av integritetskänsliga personuppgifter
anser vi att sådan reglering skall göras i lag och
inte som föreslagits i föreskrifter meddelade av
regeringen.

Med hänsyn till det anförda anser vi att
motion 2000/01:K17 yrkandena
1-3 bör tillstyrkas.

2. Preciserad lagstiftning (c och
fp)

av Margareta Andersson (c) och Elver Jonsson (fp).

Ställningstagande

Vi delar regeringens uppfattning att ett ökat utbyte
av information mellan arbetslöshetsförsäkringen,
socialförsäkringen och studiestödet bör komma till
stånd. Genom ett ökat informationsutbyte kan den
enskilde erbjudas en bättre service samtidigt som
risken för att välfärdssystemet skall undergrävas av
fusk och överutnyttjande minskar. Vi vill samtidigt
peka på att en ökad tillgång till information kring
personuppgifter kan leda till att intrång görs i den
personliga integriteten. Enligt vår uppfattning kan
ett elektroniskt informationsutbyte endast
accepteras om det är begränsat till uppgifter som
behövs för handläggningen av det ärende som omfattas
av överföringen. Däremot har vi principiella
invändningar mot att man använder sig av s.k.
ramlagstiftning i frågor som rör den personliga
integriteten. Enligt vår uppfattning bör man i dessa
fall använda sig av en preciserad lagstiftning.

Vi anser därför att regeringen bör ges i uppdrag
att återkomma till riksdagen med förslag på
preciseringar av lagen avseende vilka slags
uppgifter som skall vara tillgängliga och för vilka
yrkeskategorier inom respektive myndighet som dessa
skall vara tillgängliga.
Med hänsyn till det anförda anser vi att motion
2000/01:K19 bör tillstyrkas.