Justitieutskottets betänkande

2001/02:JUU26

Medling med anledning av brott

---

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens
proposition 2001/02:126 Medling med anledning av
brott och två motioner som har väckts med anledning
av propositionen. Förslagen i propositionen syftar
främst till att tillgodose kraven på rättssäkerhet
när medling med anledning av brott anordnas av stat
eller kommun. Syftet med medlingen är främst att
gärningsmannen skall få ökad insikt om brottets
konsekvenser och att brottsoffret skall ges en
möjlighet att bearbeta sina upplevelser av brottet.
Medlingen skall vara frivillig för båda parter.
Frågorna om medlingens ställning i den rättsliga
processen och hur medlingsverksamheten skall
organiseras behöver enligt regeringen övervägas
ytterligare, varför några förslag inte läggs i dessa
delar. I motionerna framställs yrkanden bl.a. om
vilka brott som skall kunna bli föremål för medling
och om medlingens rättsverkningar.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli
2002.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker
motionerna.
I ärendet finns fem reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Medlingens inriktning
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju27 yrkande 1.
Reservation 1 (m)

2. Brott som skall omfattas av
medlingsinstitutet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju27 yrkande 4.
Reservation 2 (m)

3. Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till
a) lag (2002:000) om medling med anledning av
brott, med den ändringen att ordet "till" i 8 §
ersätts med ordet "för",
b) lag om ändring i lagen (1964:167) med
särskilda bestämmelser unga lagöverträdare, samt
c) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:126
Medling med anledning av brott.

4. Åtalsunderlåtelse

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju26 yrkande 2.
Reservation 3 (kd)

5. Finansiering av medlingsverksamheten

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju26 yrkande 1.

6. Fristående nationell enhet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju27 yrkande 3.
Reservation 4 (m)

7. Familjerådslag

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju27 yrkande 2.
Reservation 5 (m)

Stockholm den 16 maj 2002

På justitieutskottets vägnar

Ingvar Johnsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingvar
Johnsson (s), Märta Johansson (s), Margareta
Sandgren (s), Alice Åström (v), Ingemar Vänerlöv
(kd), Maud Ekendahl (m), Jeppe Johnsson (m), Helena
Zakariasén (s), Morgan Johansson (s), Ragnwi
Marcelind (kd), Anita Sidén (m), Kia Andreasson
(mp), Gunnel Wallin (c), Johan Pehrson (fp), Göran
Norlander (s) och Lennart Bolander (m).

2001/02

JuU26

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade den 16 april 1998 att tillkalla
en särskild utredare med uppdrag att utreda och
analysera frågan om medlingens roll i rättssystemet.
Utredaren skulle i detta sammanhang även belysa
frågan om familjerådslag. Utredaren skulle - om
arbetet gav anledning till det - lämna förslag till
sådan lagstiftning som övervägandena ledde fram till
(dir. 1998:30). Utredningen, som antog namnet
Utredningen om medling vid ungdomsbrott, avlämnade i
november 2000 sitt betänkande Medling vid
ungdomsbrott (SOU 2000:105).

Betänkandet har remissbehandlats. En
sammanställning över remissyttrandena finns
tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju
2000/6270).
I propositionen behandlar regeringen utredningens
förslag om medling vid ungdomsbrott.
Lagrådet framför i sitt yttrande vissa synpunkter
på förslaget till lag om medling med anledning av
brott och förordar införandet av en bestämmelse om
sekretess vid medling. Regeringen har i allt
väsentligt beaktat Lagrådets synpunkter.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen en ny lag om
medling med anledning av brott. Lagen har karaktär
av ramlag för medlingsverksamhet som anordnas i
kommunal eller statlig regi. Syftet med regleringen
är främst att tillgodose kraven på rättssäkerhet när
medling med anledning av brott anordnas av stat
eller kommun. Med medling avses i lagen att en
gärningsman och ett brotts-offer möts inför en
opartisk medlare med anledning av ett brott för att
tala om brottet. Förslaget innebär i huvudsak
följande. Medling kan komma i fråga för gärningsmän
i alla åldrar. För gärningsmän under tolv år får
dock medling ske endast om det finns synnerliga
skäl. Syftet med medlingen är främst att
gärningsmannen skall få ökad insikt om brottets
konsekvenser och att brottsoffret skall ges en
möjlighet att bearbeta sina upplevelser av brottet.
Det bör även vara möjligt att låta mötet utmynna i
någon form av avtal mellan parterna. Medlingen skall
vara frivillig för båda parter. Om medling befinns
vara lämpligt i det enskilda fallet bör inget brott
som är polisanmält och erkänt uteslutas från
medling. Medling bör kunna äga rum i alla stadier av
rättsprocessen.

När det gäller frågorna om medlingens ställning i
den rättsliga processen och hur medlingsverksamheten
skall organiseras, gör regeringen bedömningen att
ytterligare överväganden krävs. Regeringen föreslår
därför inte nu någon reglering i dessa delar.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli
2002.

Utskottets överväganden

Medling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen dels
bifaller propositionen, dels avslår
motionsyrkanden om brottsoffrets ställning
och att sexualbrott skall undantas från
medlingsinstitutet. Jämför reservationerna 1
och 2 (båda m).

Inledning

Det är svårt att finna en exakt och rättvisande
definition av vad medling är. Medling kan sägas vara
en alternativ metod för konfliktlösning. Medling
innebär i huvudsak att de tvistande parterna möts
inför en oberoende medlare och att de vid detta möte
försöker uppnå en lösning på konflikten.

Den rättsfilosofi som medling med anledning av
brott främst grundar sig på kallas Restorative
Justice, vilket kan översättas med reparativ
rättvisa. Den filosofin kan definieras som en
process i vilken de som berörs av ett brott samlas
för att tillsammans avgöra hur man skall hantera de
direkta följderna av brottet och dess eventuella
framtida verkningar.
Regeringen föreslår en särskild lag om medling med
anledning av brott. Medling bör enligt regeringens
uppfattning användas i större utsträckning än i dag,
främst för unga lagöverträdare. Lagen har karaktären
av ramlag och har som främsta syfte att tillgodose
grundläggande krav på rättssäkerhet i den offentliga
medlingsverksamheten. I propositionen läggs inte
några förslag om medlingens ställning i den
rättsliga processen. Frågan om någon offentlig
myndighet, t.ex. socialtjänsten, skall ha ett
obligatoriskt ansvar för medlingsverksamheten har
inte heller fått någon lösning. Dessa frågor bör
enligt regeringen utredas ytterligare.
Den föreslagna lagen gäller medling som anordnas
av staten eller av en kommun (1 §). Med medling
avses att en gärningsman och en målsägande möts
inför en opartisk medlare för att tala om brottet
och följderna av detta
(2 och 4 §§). Medling skall ske i bägge parters
intressen och målet med den skall vara att minska de
negativa följderna av brottet. Medlingen skall syfta
till att dels gärningsmannen får ökad insikt om
brottets konsekvenser, dels målsäganden ges
möjligheter att bearbeta sina upplevelser av brottet
(3 §).
Medlingen skall vara frivillig för både
gärningsmannen och brottsoffret. För att ett brott
skall kunna bli föremål för medling skall det ha
anmälts till polisen, och gärningsmannen måste
därutöver ha erkänt i vart fall delaktighet i detta.
Medling får användas endast om det med hänsyn till
samtliga omständigheter framstår som lämpligt. Är
gärningsmannen under 12 år får medling ske endast om
det föreligger synnerliga skäl (5 §).
Medlingsförfarandet, som kan initieras såväl under
förundersökningen som efter lagakraftvunnen dom,
skall bedrivas skyndsamt (6 §). Både gärningsmannen
och målsäganden skall informeras om och förberedas,
i den omfattning som behövs, inför medlingen (7 §).
Vid medlingsmötet skall parternas respektive
vårdnadshavare, om det inte finns särskilda skäl mot
det, ges möjlighet att närvara. Även andra personer
kan ges tillfälle att närvara vid medlingen, om det
är förenligt med dess syfte och det i övrigt kan
anses vara lämpligt (8 §).
Vid medlingsmötet skall målsäganden ges möjlighet
att berätta om sin upplevelse av brottet och vilka
följder det fört med sig. Gärningsmannen får
tillfälle att berätta varför han eller hon begick
brottet och om sin situation. Målsäganden kan
framställa önskemål om någon form av gottgörelse för
brottet och gärningsmannen kan be målsäganden om
ursäkt för sitt handlande (9 §).
Medlaren är under vissa förutsättningar skyldig
att hjälpa parterna att träffa en överenskommelse om
någon form av gottgörelse för målsäganden med
anledning av brottet (10 § första stycket).
Om gärningsmannen inte uppfyller sina åligganden
enligt avtalet skall medlaren, om det inte är
obehövligt, genast underrätta åklagaren om detta
(10 § andra stycket).
I propositionen föreslås även att det i dels lagen
(1964:167) med särskilda bestämmelser om unga
lagöverträdare skall införas en bestämmelse om att
socialnämnd skall underrättas om den misstänkte
tillfrågats om att delta i medling samt dennes
inställning härtill, dels sekretesslagen (1980:100)
införs en bestämmelse om att sekretess gäller i
verksamhet enligt den föreslagna lagen.

Medlingens inriktning och omfattning

I motion Ju27 (m) yrkas att brottsoffrets och inte
gärningsmannens intressen skall komma i första
rummet vid medling samt att sexualbrott skall
undantas från medlingsinstitutet.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen uttalat
sig positivt om medling för unga lagöverträdare och
välkomnar därför regeringens förslag (se bl.a. bet.
1998/99:JuU19 s. 8 f.).
Medling kan vara till nytta både för
gärningsmannen och för brottsoffret. Gärningsmannen
kan komma till insikt om brottets konsekvenser för
såväl egen som för brottsoffrets del, och medlingen
kan därigenom vara ett sätt att minska risken för
återfall i brott.
Medlingen är frivillig för båda parter och syftar
bl.a. till att brottsoffret skall ges en möjlighet
att bearbeta sina upplevelser av brottet. Både
gärningsmannen och brottsoffret skall inför
medlingssammanträdet informeras om syftet med mötet
och vad som kommer att hända vid detta. Brottsoffret
har en ovillkorad rätt att inte delta i medling och
behöver inte uppge något skäl för detta. Ett
brottsoffer som är orolig över de psykiska eller
fysiska effekter ett medlingssammanträde skulle
kunna innebära kan således neka att delta i
medlingsverksamhet.
Vad gäller frågan om vilka brott som kan bli
föremål för medling bör, som regeringen angett,
påpekas att medling inte är möjligt vid s.k.
brottsofferlösa brott, exempelvis narkotikabrott.
Enligt utskottets uppfattning kan medling, oavsett
brottets svårhetsgrad, vara ett sätt att få
gärningsmannen att komma till insikt om
skadeverkningarna av sitt beteende.
Vid vissa typer av brott kan medling dock vara
direkt olämpligt. I vissa fall kan redan ett
erbjudande till brottsoffret att delta i medling
innebära en ytterligare kränkning för denne. Det kan
alltså vid vissa allvarliga och integritetskränkande
brott ibland finnas skäl att avstå från att kontakta
brottsoffret för att erbjuda medling, om inte
brottsoffret uttryckt önskemål eller på annat sätt
tagit initiativ till medling. Detta gäller i första
hand vid sexualbrott i allmänhet och vid våldsbrott
riktade mot nära anhöriga. Enligt utskottets
bedömning talar försiktighetsskäl i och för sig
starkt mot att sexualbrott kan bli föremål för
medling, men utskottet anser ändå inte att det i lag
helt skall uteslutas att medling kan ske vid någon
typ av brott. När det gäller offer för sexualbrott
måste dock mycket noggranna överväganden göras innan
frågan om medling tas upp med målsäganden. I sådana
fall måste det även ställas synnerligen höga krav på
medlarens omdöme och kompetens.
När ett brott befinns vara lämpligt för medling
skall, som ovan redovisats, gärningsmannen och
brottsoffret mötas inför en medlare. När målsäganden
inte är en fysisk person kommer gärningsmannen i
stället att möta en representant för målsäganden vid
medlingen. Enligt utskottets mening är det viktigt
att den person som företräder målsäganden har en
verksamhetsrelevant befattning, så att denne har
kunskap om och möjlighet att förmedla brottets
effekter för målsäganden till gärningsmannen.
Utskottet har ingen erinran mot hur den föreslagna
lagen har utformats. Utskottet erinrar också om att
ett brottsoffer alltid har rätt att neka till att
delta i medling. Det finns mot den bakgrunden ingen
anledning att utesluta vissa brott från lagens
tillämpningsområde. Som utskottet nyss anfört måste
det ställas synnerligen höga krav på medlarens
omdöme och kompetens vid sexualbrott. Utskottet
avstyrker motion Ju27 i dessa delar.
Utskottet anser att riksdagen bör bifalla
propositionen, dock bör en språklig justering göras
i 8 § i lagen om medling med andledning av brott.

Åtalsunderlåtelse

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett
motionsyrkande om att åtalsunderlåtelse skall
kunna meddelas en gärningsman under 18 år som
har deltagit i medling. Jämför reservation 3
(kd).

I motion Ju26 (kd) yrkas att åtalsunderlåtelse bör
kunna meddelas när gärningsmannen är under 18 år och
denne har deltagit i medling.

I propositionen lämnas inte några förslag om
medlingens ställning i rättsprocessen. Regeringen
gör den bedömningen att ytterligare överväganden
erfordras avseende frågan om medlingens ställning i
rättsprocessen.
Särskilda bestämmelser om åtalsunderlåtelse för
unga gärningsmän finns i 17 § lagen (1964:167) med
särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. En
omständighet som åklagaren kan beakta vid den
prövningen är om gärningsmannen har deltagit i
medling. Detta skall dock inte vara av avgörande
betydelse vid bedömningen om åtalsunderlåtelse skall
meddelas (se prop. 1994/95:12 s. 78).
Utskottet vill för sin del anmärka att svaret på
den fråga som aktualiserats i motionen ingalunda är
självklart. Målsäganden saknar normalt inflytande
över den rättsliga processen. En ändring härvidlag -
något som skulle bli fallet om deltagande i medling
tilläts påverka åtalsfrågan - kräver noggranna
överväganden. Utskottet är inte berett att nu ta
ställning. Utskottet avstyrker motion Ju26 i denna
del.

Organisation och finansiering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden rörande organisation,
styrning och finansiering av
medlingsverksamheten. Jämför reservation 4
(m).

I motion Ju26 (kd) begärs att det av riksdagens
beslut tydligt skall framgå hur finansieringen av
medlingen skall ske och vilka omprioriteringar som
därvid måste göras.

Regeringen anför i propositionen att de föreslagna
bestämmelserna i lagen om medling med anledning av
brott inte torde medföra några kostnadsökningar.
Utskottet, som konstaterar att
medlingsverksamheten är en frivillig verksamhet,
delar denna bedömning.
Emellertid är det angeläget att
medlingsverksamheten kommer till stånd i tillräcklig
omfattning. För att åstadkomma detta avser
regeringen att genom omdispositioner inom
utgiftsområde 4 avsätta ett belopp, 18 miljoner
kronor årligen, som beräknas motsvara kostnaderna
för en obligatorisk medlingsverksamhet i enlighet
med utredningens förslag. Beloppet bör, enligt vad
som anförs i propositionen, huvudsakligen användas
till att fördelas mellan kommunerna i form av
finansiellt stöd till medlingsverksamhet för unga
lagöverträdare. Regeringen avser att föra över
beloppet till Brottsförebyggande rådet, som skall
ges i uppdrag att fördela bidragen (prop. s. 32).
Utskottet noterar först att det av regeringens
redovisning framgår att resultatet i slutändan blir
att medel överförs från utgiftsområde 4 till
kommunerna. Utskottet räknar med att
medlingsverksamheten kommer att ha en
brottsförebyggande effekt som på sikt sänker
kostnaderna inom utgiftsområde 4 samtidigt som
kommunernas kostnader ökar. Utskottet vill därför
inte motsätta sig detta. Utskottet anmärker dock att
regeringen inte utan riksdagens medverkan kan höja
ett anslag (se 9 kap. 3 och 5 §§ regeringsformen).
Utskottet utgår därför från att regeringen
återkommer med förslag i denna del. Något
ytterligare uttalande med anledning av det här
behandlade yrkandet i motion Ju26 torde inte vara
erforderligt.
Motion Ju26 i här behandlad del får därmed anses
vara tillgodosedd.
I motion Ju27 (m) yrkas att det skall inrättas en
fristående nationell enhet för resursfördelning,
kvalitetssäkring och uppföljning av
medlingsverksamheten. Motionärerna motsätter sig att
denna uppgift läggs på Brottsföre-
byggande rådet.
Utskottet har för sin del svårt att se att det
skulle vara rimligt att inrätta en ny myndighet för
det angivna ändamålet. I stället bör uppgifterna med
resursfördelning, kvalitetssäkring och uppföljning
läggas på en befintlig myndighet. Utskottet delar
regeringens uppfattning att uppgifterna nu bör
läggas på Brottsförebyggande rådet. I samband med
att ansvaret för medlingsprocessen övervägs
ytterligare kan detta ställningstagande omprövas om
det finns anledning till det. Motion Ju27 i denna
del avstyrks.

Familjerådslag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett
motionsyrkande om att utreda familjerådslag
som en alternativ påföljd för unga
brottslingar, att utdömas i kombination med
villkorlig dom eller skyddstillsyn. Jämför
reservation 5 (m).

I motion Ju27 (m) yrkas att regeringen skall utreda
familjerådslag som en alternativ påföljd för unga
brottslingar att utdömas i kombination med
villkorlig dom eller skyddstillsyn.

I propositionen redovisas att familjerådslag
uppvisar många likheter med medling för unga
lagöverträdare, men även skillnader. Ett
familjerådslag kan dock hållas även utan
brottsoffrets medverkan. Syftet med familjerådslag
för ungdomar som har begått brott är att engagera
den unges föräldrar, släkt och andra i det privata
nätverket för att förhindra fortsatt brottslighet
och komma till rätta med övriga problem i den unges
livssituation. Den utvidgade familjen får härigenom
ett ökat ansvar och dess idéer och resurser tas till
vara.
Familjerådslag har prövats i två projekt i Sverige
med olika inriktning. Enligt en utvärdering av
projektet är erfarenheterna goda. Det synes som om
denna typ av familjerådslag kan vara positiv för
unga lagöverträdares rehabilitering.
Familjerådslag kan enligt regeringen framstå som
särskilt lämpligt när den unge har en svår social
situation. Det kan även vara lämpligt att hålla
familjerådslag om den unge återfaller i brott efter
att ha deltagit i vanlig medling. Detta är dock en
fråga som måste bedömas i varje särskilt fall.
Medling och familjerådslag är metoder som enligt
regeringens bedömning kan komplettera varandra. Ett
medlingsmöte kan även ha inslag av familjerådslag
genom att andra personer än vårdnadshavare kan
närvara, om det är lämpligt och förenligt med syftet
med medlingen.
Som framgår av propositionen avser regeringen att
inom kort ta initiativ till en fullständig översyn
av påföljdssystemet för unga lagöverträdare (prop.
s. 30). Utgångspunkterna är härvid att påföljder för
unga gärningsmän skall ha ett pedagogiskt och
tydligt innehåll samt att socialtjänsten även i
fortsättningen skall ha huvudansvaret för unga som
begår brott. Direktiven bereds för närvarande inom
Justitiedepartementet, och utskottet har erfarit att
regeringen i direktiven kommer att ge den kommande
utredningen ett brett mandat att, inom de nyss
nämnda ramarna, föreslå förändringar i
påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Utskottet
vill inte föregripa utredningens ställningstaganden.
Utskottet avstyrker motion Ju27 i denna del.

Reservationer

1. Medlingens inriktning (punkt 1)

av Maud Ekendahl (m), Jeppe Johnsson (m), Anita
Sidén (m) och Lennart Bolander (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Ju27 yrkande 1.

Ställningstagande

Medling kan vara rehabiliterande för både
brottsoffer och gärningsman.

Tyngdpunkten i regeringens förslag ligger på
medlingens positiva effekter för gärningsmannen.
Enligt vår mening skall i stället brottsoffret
sättas i fokus. Brottsoffret få aldrig användas som
ett medel att rehabilitera gärningsmannen - inte ens
om brottsoffret själv skulle vilja ta på sig det
ansvaret.
En förändring av den föreslagna lagen så att den
fokuserar mer på brottsoffret kan till en del
tillgodoses genom en omarbetning av lagtexten.
Det får ankomma på regeringen att återkomma med
lagförslag i enlighet med vad vi nu har anfört.

2. Brott som skall omfattas av
medlingsinstitutet (punkt 2)

av Maud Ekendahl (m), Jeppe Johnsson (m), Anita
Sidén (m) och Lennart Bolander (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringens om sin mening
vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Ju27 yrkande 4.

Ställningstagande

Det finns brott som innefattar en sådan grad av
kränkning att det inte torde vara möjligt för en
gärningsman att kunna förklara sitt beteende för
brotts-offret på ett sätt som gör medling
meningsfull. Detta torde särskilt gälla sexualbrott;
vid sådana brott är den fysiska och psykiska
kränkningen av offret särskilt allvarlig. Att
därefter möta gärningsmannen vid ett medlingsmöte
riskerar att ytterligare skada brottsoffret.

Regeringen anger visserligen att noggranna
överväganden skall göras innan frågan om medling tas
upp vid denna typ av brottslighet. Frågan överlämnas
dock åt rättstillämpningen, och det finns risk att
lagen blir svårtillämpad. Vi anser att sexualbrott
skall undantas från medlingsinstitutet.
Det får ankomma på regeringen att återkomma med
lagförslag i enlighet med vad vi nu har anfört.

3. Åtalsunderlåtelse (punkt 4)

av Ingemar Vänerlöv (kd) och Ragnwi Marcelind
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 3. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Ju26 yrkande 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna har tidigare motionerat om
betydelsen av medling och framhållit vikten av att
medlingsinstitutet bör utvecklas. För att förstärka
medlingsinstitutet bör det finnas en möjlighet för
åklagaren att meddela åtalsunderlåtelse för
straffmyndiga under 18 år som har deltagit i
medling.
Det får ankomma på regeringen att återkomma med
lagförslag i enlighet med vad vi nu har anfört.

4. Fristående nationell enhet (punkt 6)

av Maud Ekendahl (m), Jeppe Johnsson (m), Anita
Sidén (m) och Lennart Bolander (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 4. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Ju27 yrkande 3.

Ställningstagande

Regeringen föreslår att Brottsförebyggande rådet ges
i uppdrag att fördela finansieringsbidrag samt svara
för frågor om utbildning, metodutveckling och
kvalitetssäkring rörande medling.

Enligt vår mening skall Brottsförebyggande rådet
inte åläggas ytterligare arbetsuppgifter innan de
befintliga har renodlats. Vi håller i detta avseende
med Föreningen för medling i Sverige, som föreslår
att en fristående nationell enhet skall inrättas med
uppgift att granska verksamheten, fördela bidrag och
sköta uppföljning och kvalitetssäkring.
Det får ankomma på regeringen att i kommande
förslag om hur medlingsverksamheten skall vara
organiserad återkomma med förslag i enlighet med vad
som nu har anförts.

5. Familjerådslag (punkt 7)

av Maud Ekendahl (m), Jeppe Johnsson (m), Anita
Sidén (m) och Lennart Bolander (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 5. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Ju27 yrkande 2.

Ställningstagande

Familjerådslag är enligt vårt förmenande ett bra
sätt att förankra normer hos unga gärningsmän samt
att involvera familjen och påminna
familjemedlemmarna om deras ansvar för den unges
utveckling.

På Nya Zeeland har man sedan år 1989 tillämpat ett
system i form av så kallade familjegruppskonferenser
som syftar till att lära den unge brottslingen att
ta ansvar för sina handlingar. Bland fördelarna med
familjegruppskonferenser kan särskilt framhållas att
den unge tvingas se sin egen roll, att föräldrarna
involveras som huvudaktörer i den unges liv och att
andra personer i den unges närhet engageras.
En svensk version skulle kunna utformas som en
alternativ påföljd för unga brottslingar, att
utdömas i kombination med villkorlig dom eller
skyddstillsyn.
Det får ankomma på regeringen att utreda hur en
sådan ordning skulle kunna utformas och därefter
återkomma med lagförslag till riksdagen.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:126 har regeringen
(Justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen
antar regeringens förslag till

1. lag (2002:000) om medling med anledning av brott,

2. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda
bestämmelser om unga lagöverträdare, samt

3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Följdmotioner

2001/02:Ju26 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det tydligt
skall framgå hur medling skall finansieras och
vilka omprioriteringar som därmed måste göras.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det bör finnas
möjlighet att kunna meddela åtalsunderlåtelse om
den unge deltagit i medling.

2001/02:Ju27 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om medling med
anledning av brott.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om familjerådslag.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av en
fristående nationell enhet för resursfördelning,
kvalitetssäkring och uppföljning.

4. Riksdagen beslutar att medling med anledning av
brott inte skall kunna komma i fråga vid
sexualbrott, samt att detta skall anges i lagtexten
i enlighet med vad som anförs i motionen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag