Justitieutskottets betänkande
2001/02:JUU25

Sveriges tillträde till Förenta nationernasinternationella konvention om bekämpande avfinansiering av terrorism


Sammanfattning

I  detta  betänkande behandlar utskottet regeringens
proposition  2001/02:149  om Sveriges tillträde till
Förenta  nationernas internationella  konvention  om
bekämpande  av  finansiering  av  terrorism  samt en
motion som väckts i ärendet.
I   propositionen  föreslås  att  riksdagen  skall
godkänna  konventionen.  Som en följd härav föreslås
också  en  ny  lag  om straff  för  finansiering  av
särskilt allvarlig brottslighet  i  vissa fall, m.m.
som tar sikte på terroristbrottslighet.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag och avslår motionen.
Den nya lagstiftningen föreslås träda  i kraft den
1 juli 2002.
I ärendet finns en reservation (mp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Godkännande av konventionen

Riksdagen  godkänner  den  i  bilaga  3 intagna
Förenta nationernas internationella konvention om
bekämpande av finansiering av terrorism.

2. Lagstiftning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
straff  för  finansiering  av  särskilt allvarlig
brottslighet  i  vissa  fall,  m.m.  och  lag  om
ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling  och
betalningsöverföring.   Därmed  avslår  riksdagen
motion 2001/02:Ju29.
Reservation 1 (mp)


Stockholm den 14 maj 2002

På justitieutskottets vägnar


Fredrik Reinfeldt


Följande ledamöter har deltagit  i beslutet: Fredrik
Reinfeldt (m), Ingvar Johnsson (s),  Märta Johansson
(s),  Margareta  Sandgren  (s),  Alice  Åström  (v),
Ingemar Vänerlöv (kd), Maud Ekendahl (m),  Ann-Marie
Fagerström   (s),   Helena  Zakariasén  (s),  Morgan
Johansson (s), Ragnwi  Marcelind  (kd),  Anita Sidén
(m),  Kia Andreasson (mp), Gunnel Wallin (c),  Johan
Pehrson  (fp),  Lennart  Bolander  (m) och Sven-Erik
Sjöstrand (v).

2001/02

JuU25

Utskottets överväganden



Regeringen  föreslår  att  Sverige  skall  tillträda
Förenta nationernas (FN) internationella  konvention
om   bekämpande   av   finansiering   av  terrorism.
Konventionen  antogs  den  9 december 1999  av  FN:s
generalförsamling  och öppnades  för  undertecknande
den   10   januari   2000.   Sverige   undertecknade
konventionen den 15 oktober  2001,  och den trädde i
kraft   den   10   april   2002.  Konventionen   har
undertecknats av samtliga medlemsstater i EU och har
ratificerats     av     Frankrike,    Nederländerna,
Storbritannien, Österrike och Spanien.

Konventionen innehåller  inte  någon definition av
begreppet terrorism eller terroristdåd  utan anger i
stället  vilka handlingar som skall utgöra  brott  i
konventionens   mening   och   därmed   också   vara
kriminaliserade    i   konventionsstaterna.   Sådana
handlingar  är  att  någon  direkt  eller  indirekt,
rättsstridigt och uppsåtligen  tillhandahåller eller
samlar in tillgångar i syfte att  de  skall användas
eller med vetskap om att de är avsedda att användas,
helt  eller  delvis,  för  att utföra vissa  närmare
angivna brott som faller under  och  definieras i de
fördrag  som  nämns  i  en bilaga till konventionen.
Varje konventionsstat skall  dessutom  se  till  att
finansieringsbrott   kan   beläggas   med   lämpliga
påföljder,  varvid  hänsyn  skall  tas till brottens
allvarliga     beskaffenhet.    Vidare    innehåller
konventionen   bestämmelser   om   bl.a.   domsrätt,
förverkande,  utredning   av  brott,  utlämning  och
rättsligt samarbete, överförande  av frihetsberövade
för utredning och förebyggande av brott.
Som regeringen anför i propositionen  talar mycket
för att terrordåden i USA den 11 september 2001 inte
hade  kunnat  genomföras utan omfattande finansiellt
stöd. Särskild  uppmärksamhet har därför riktats mot
sådana handlingar som kan betraktas som finansiering
av terrorism. Åtgärder för att förebygga och bekämpa
sådan finansiering  har  blivit en fråga av särskilt
intresse i det internationella  samarbetet - förutom
inom FN även i Europarådet, EU och  den  finansiella
aktionsgruppen   mot   penningtvätt   (FATF)  -  och
regeringen menar därför att det får anses  angeläget
att  Sverige så snart som möjligt ansluter sig  till
konventionen.
Utskottet delar denna uppfattning.
Lagändringar  krävs  för  att  Sverige skall kunna
tillträda  konventionen.  Detta föreslås  ske  genom
införandet av en ny lag om  straff  för finansiering
av  särskilt  allvarlig brottslighet i  vissa  fall,
m.m. Genom lagen  görs  det straffbart att samla in,
tillhandahålla  eller  ta emot  pengar  eller  andra
tillgångar i syfte att dessa  skall  användas  eller
med  vetskap  om  att de är avsedda att användas för
att begå sådana särskilt  allvarliga  brott  som det
enligt   konventionen   skall  vara  straffbart  att
finansiera. Försök till sådana handlingar görs också
straffbart. Ansvarsbestämmelserna  skall  dock  inte
tillämpas  om  gärningen  är  belagd med samma eller
strängare  straff  i  brottsbalken.  Det  införs  en
särskild bestämmelse om  utvidgad domsrätt för brott
som utom riket begåtts av  svensk  medborgare  eller
utlänning  som  befinner sig här i riket. Tillgångar
som har varit föremål  för  brott enligt lagen eller
värdet därav samt utbyte av sådant brott skall kunna
förverkas.   De  företag  som  omfattas   av   lagen
(1993:768) om åtgärder mot penningtvätt åläggs vissa
skyldigheter,    däribland   en   gransknings-   och
uppgiftsskyldighet  avseende tillgångar som skäligen
kan  antas  vara  föremål   för   brott  enligt  den
föreslagna  lagen. Dessa företag ges  möjlighet  att
föra register  över  sådana  uppgifter som företaget
lämnat med stöd av den föreslagna lagen.
I  motion  Ju29 (mp) yrkas avslag  på  regeringens
förslag till lagstiftning.  Motionärerna anser bl.a.
att konsekvenserna av den nya lagen inte analyserats
tillräckligt,    varför    bl.a.    den    enskildes
rättssäkerhet kan ifrågasättas.
Utskottet  noterar  inledningsvis  att   det  inom
Justitiedepartementet  utarbetats  en promemoria  om
tillträdet  till konventionen. Promemorian  innehöll
förslag till de lagändringar som bör vidtas, och den
har varit föremål  för  remissbehandling. Regeringen
har  därefter  inhämtat  Lagrådets   yttrande   över
lagförslagen,  och  regeringen  har  följt Lagrådets
förslag till ändringar.
Utarbetandet av lagstiftningen har,  som  framgår,
varit  föremål  för  sedvanlig  beredning. Utskottet
anser  för  sin del att propositionen  i  denna  del
uppfyller   det    krav    på    analys   av   såväl
lagstiftningsbehovet  som konsekvenserna  därav  som
bör ställas, och utskottet har inga invändningar mot
utformningen  av den nya  lag  regeringen  föreslår.
Inte   heller   i  övrigt   finns   anledning   till
invändningar. Mot denna bakgrund anser utskottet att
riksdagen bör anta  den  föreslagna  lagen om straff
för finansiering av särskilt allvarlig  brottslighet
i   vissa   fall,  m.m.  liksom  ändringen  i  lagen
(1996:1006)       om        valutaväxling        och
betalningsöverföring och avslå motion Ju29.
Reservation



Lagstiftning (punkt 2)

av Kia Andreasson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen  avslår  regeringens  förslag  till lag om
straff   för   finansiering  av  särskilt  allvarlig
brottslighet i vissa fall, m.m. och lag om ändring i
lagen    (1996:1006)     om     valutaväxling    och
betalningsöverföring.   Därmed  bifaller   riksdagen
motion 2001/02:Ju29.

Ställningstagande

Enligt   min  mening  måste  aktiv   och   uppsåtlig
finansiering  av  gärningar  som  kan definieras som
terrorism bekämpas. Givetvis måste  en  rad åtgärder
vidtas  för  att  förhindra  och beivra terroristdåd
samt  inte  minst  för att förhindra  uppkomsten  av
terrorism. Jag ställer  mig därför bakom ett svenskt
tillträde till den nu behandlade konventionen.

Däremot  kan  jag  inte  ställa   mig   bakom  den
föreslagna    svenska    lagen.   Det   bristfälliga
underlaget  medför att riksdagen  svårligen  kan  ta
ställning  till  lagen  som  sådan.  Jag  efterlyser
därför   en  mer   uttömmande   analys   av   lagens
konsekvenser för den enskildes rättssäkerhet och för
olika  organisationers  och  gruppers  verksamheter.
Olika former  av ur ett rättighetsperspektiv legitim
verksamhet får  under  inga  omständigheter  på  ett
otillbörligt  sätt  inskränkas eller motarbetas till
följd   av   de   internationella   och   nationella
strävandena att beivra terrorism.

Mot denna bakgrund  anser  jag  alltså  att  den  nu
föreslagna lagen inte skall införas. Regeringen bör,
efter det att den gjort en djupare analys, återkomma
till   riksdagen   med   ett   nytt   förslag   till
lagreglering.  För att undvika lagkonkurrens och för
att uppnå en bättre systematik bör en sådan tas in i
brottsbalken i stället för i en särskild lag.



Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag



Propositionen


I    proposition    2001/02:149    har    regeringen
(Justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen

1.  godkänner  Förenta  nationernas  internationella
konvention  om   bekämpande   av  finansiering  av
terrorism,

2. antar regeringens förslag till  lag om straff för
finansiering av särskilt allvarlig  brottslighet i
vissa fall, m.m. och

3. antar regeringens förslag till lag om  ändring  i
lagen    (1996:1006)    om    valutaväxling    och
betalningsöverföring.

Följdmotion


2001/02:Ju29 av Kia Andreasson m.fl. (mp):

Riksdagen    avslår   regeringens   lagförslag   och
tillkännager för  regeringen  att  den bör återkomma
med förslag till lagreglering i enlighet med vad som
anförs i motionen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag




Bilaga 3

Konventionstexter