Justitieutskottets betänkande

2001/02:JUU23

Kallelser av barn och ungdomar tilldomstolssammanträde, m.m.

---

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens
proposition 2001/02:111 Kallelser av barn och
ungdomar till domstolssammanträde, m.m. samt en
motion som väckts med anledning av propositionen. I
propositionen föreslås att det i rättegångsbalken
införs nya bestämmelser som reglerar frågan om
vitesföreläggande m.m. till ungdomar som inte har
fyllt 18 år och som skall kallas till ett
domstolssammanträde. Vidare föreslås lagändringar
som innebär att fler personer i den unges nätverk
skall kunna involveras i processen när någon som är
under 18 år misstänks för brott. Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 juli 2002.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motionen.
I ärendet finns en reservation.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Kallelse vid vite

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i rättegångsbalken. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:111 i denna del och
avslår motion 2001/02:Ju11 yrkande 1.

2. Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1964:167) med särskilda
bestämmelser om unga lagöverträdare och lag om
ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:111
i denna del.

3. Närvaroplikt för föräldrar

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju11 yrkande 2.
Reservation 1 (m)

Stockholm den 18 april 2002

På justitieutskottets vägnar

Fredrik Reinfeldt

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:
Fredrik Reinfeldt (m), Ingvar Johnsson (s), Märta
Johansson (s), Margareta Sandgren (s), Alice Åström
(v), Ingemar Vänerlöv (kd), Maud Ekendahl (m), Ann-
Marie Fagerström (s), Jeppe Johnsson (m), Helena
Zakariasén (s), Yvonne Oscarsson (v), Ragnwi
Marcelind (kd), Anita Sidén (m), Kia Andreasson
(mp), Gunnel Wallin (c), Johan Pehrson (fp) och
Nalin Pekgul (s).

2001/02

JuU23

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagens ombudsmän (JO) meddelade den 11 juni 1997
beslut i ett initiativärende om kallelser av
förhörspersoner som inte fyllt 15 år (JO 1997/98
s. 60, dnr 4765-1995). Enligt JO fanns det skäl att
överväga lagändringar och ett exemplar av beslutet
överlämnades därför till Justitiedepartementet och
justitieutskottet. Justitiedepartementet har med
anledning av JO:s beslut utarbetat en promemoria. I
promemorian behandlas dessutom frågor om föräldrars
medverkan när någon som är under 18 år misstänks för
brott. Promemorian har remissbehandlats (dnr
1997/2249).

Till grund för förslagen i propositionen ligger
huvudsakligen promemorian och remissbehandlingen av
denna.
Lagrådet har yttrat sig över regeringens förslag,
och regeringen har i huvudsak följt Lagrådets
synpunkter.
Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Med anledning av propositionen har det väckts en
motion.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag i dess helhet. I samband
därmed avstyrker utskottet ett motionsförslag
vars innebörd är att det inte bör göras någon
särskild reglering i rättegångsbalken om
kallelse av någon som fyllt 15 men inte 18 år
vid påföljd av vite. Slutligen föreslår
utskottet att ett motionsyrkande avslås om att
föräldrar i allmänhet skall ha närvaroplikt vid
förhör och huvudförhandling när någon som är
under 18 år misstänks för brott. Jämför
reservation 1 (m).

Propositionen

I propositionen föreslås att det i rättegångsbalken
införs nya bestämmelser som reglerar frågan om
vitesföreläggande m.m. till ungdomar som inte har
fyllt 18 år och som skall kallas till ett
domstolssammanträde. Det föreslås att det införs ett
förbud mot att vid vite kalla den som inte har fyllt
15 år till ett sammanträde. Vidare föreslås att
kallelser till ungdomar som har fyllt 15 men inte 18
år inte skall förenas med vite, om den unge inte kan
infinna sig utan medverkan av vårdnadshavare eller
annan som svarar för hans eller hennes vård och
fostran.

I de fall barn och ungdomar som inte har fyllt 18
år skall kallas till ett sammanträde föreslås att
den unges vårdnadshavare eller annan som svarar för
den unges vård och fostran normalt skall underrättas
om kallelsen.
I propositionen föreslås också ändringar i lagen
(1964:167) med särskilda bestämmelser om unga
lagöverträdare som innebär att fler personer skall
involveras i processen när någon som är under 18 år
misstänks för brott.
Utskottet vill först konstatera att utskottet
finner det angeläget att så många personer som
möjligt i den unges nätverk engageras när den unge
misstänks för brott. Utskottet har således ingen
erinran mot regeringens förslag i denna delen,
tvärtom ser utskottet positivt på förslaget.
När det gäller den särskilda frågan om
vitesföreläggande vid kallelse till någon som fyllt
15 men inte 18 år vill utskottet anföra följande.
I motion Ju11 (m) yrkas avslag på den del av
propositionen som innefattar ett förslag om att en
kallelse till någon som har fyllt 15 men inte 18 år
inte skall förenas med vite, om det finns anledning
att anta att den unge inte kan infinna sig utan
medverkan av vårdnadshavare eller annan som svarar
för hans eller hennes fostran.
Allmänna regler om föreläggande av vite finns i
lagen (1985:206) om viten (viteslagen). Av 1 § andra
stycket viteslagen följer att den lagen skall
tillämpas i den mån annat inte är särskilt
föreskrivet. Av 2 § andra stycket samma lag följer
att vite inte får föreläggas, om adressaten kan
antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att
följa föreläggandet. I sammanhanget har JO i ett
beslut (se ovan) liksom regeringen i propositionen
redovisat uppfattningen att viteslagens regler i det
enskilda fallet kan leda till att förhörspersoner
som fyllt 15 men inte 18 år inte skall
vitesföreläggas.
Även om det ofta torde kunna antas att ungdomar
som fyllt 15 men inte 18 år har faktisk möjlighet
att följa ett föreläggande kan det dock finnas fall
då den unge kan behöva hjälp från sin
vårdnadshavare, t.ex. om han fortfarande går i
grundskolan och en vårdnadshavare måste intyga en
begäran om ledighet. I dessa fall kan för den
berörda ålderskategorin rättegångsbalkens i princip
undantagslösa regler om kallelse vid vite vara
oförenliga med bestämmelserna i viteslagen, vilken
är tillämplig i den mån något annat inte är särskilt
föreskrivet. Det förda resonemanget gör sig inte
gällande endast för målsäganden och vittnen utan
också tilltalade i brottmål och parter i tvistemål i
samma åldersgrupp. Utskottet delar regeringens
bedömning att det finns anledning att i
rättegångsbalken uttryckligen lagreglera frågan om
vitesföreläggande till ungdomar under 18 år.
Vad som nu anförts innebär att utskottet
tillstyrker propositionen i här aktuell del.
Motionen Ju11 i motsvarande del avstyrks.
I övrigt har utskottet ingenting att anföra med
anledning av propositionen och utskottet tillstyrker
bifall till den.

Närvaroplikt för föräldrar

När ungdomar under 18 år är skäligen misstänkta för
brott eller står under åtal har polis, åklagare och
domstol enligt ett antal bestämmelser i lagen
(1964:167) med särskilda bestämmelser om unga
lagöverträdare normalt en skyldighet att underrätta
och kalla vårdnadshavaren eller annan som svarar för
den unges vård och fostran till förhör, personligt
sammanträffande och sammanträde. Syftet med den
nuvarande regleringen är främst att underlätta för
dem som står den unge nära att bidra till att denne
inte begår ytterligare brott, genom att de får en
närmare kännedom om brottsutredningen.

I detta ärende föreslås att när någon som är under
18 år misstänks för brott skall polis, åklagare och
domstol underrätta och kalla inte bara den unges
vårdnadshavare eller annan som svarar för den unges
vård och fostran utan också andra som har en
fostrande roll i förhållande till den unge. De
föreslagna ändringarna innebär att fler personer
skall involveras i processen. Förutom föräldrar som
inte är vårdnadshavare kan en fostrande roll i
förhållande till den unge intas av exempelvis före
detta familjehemsföräldrar, styvföräldrar, mor- och
farföräldrar, stödpersoner eller lärare. Utskottet
tillstyrker som nyss framgått regeringens förslag i
denna del.
I motion Ju11 (m) begärs att reglerna om kallelse
till förhör och huvudförhandling i allmänhet även
skall innefatta en skyldighet för föräldrar, oavsett
om de är vårdnadshavare eller ej, att närvara vid
dessa tillfällen.
Frågan tas inte upp i propositionen.
Utskottet har tidigare avstyrkt liknande yrkanden
om föräldrars närvaroplikt vid förhör och
huvudförhandling (se senast bet. 2000/01:Ju18 s.
6-7).
Utskottet vill i likhet med motionärerna framhålla
vikten av att föräldrar till unga som misstänks för
brott, oavsett om de är vårdnadshavare eller ej,
engagerar sig i den unges utveckling. Det
föreliggande lagförslaget lämnar följdriktigt också
ett ökat utrymme för att underrätta och kalla bl.a.
föräldrar till förhör och huvudförhandling.
Utskottet anser emellertid att en förutsättning för
att föräldranärvaron vid förhör och huvudförhandling
skall medföra något positivt är att den bygger på
frivillighet. Vidare visar en utvärdering av
gällande regler att vårdnadshavare eller andra
fostrare har en god närvaro vid förhör och
huvudförhandling (SOU 1999:108 s. 70 f). Frågan
inställer sig därtill om någon större effekt i
praktiken uppnås för det fall att en närvaroplikt
för föräldrar införs utan att den förenas med någon
sanktionsmöjlighet. Det går inte heller att undvika
att nämna att det i enstaka fall kan vara direkt
olämpligt att ålägga en förälder närvaroplikt, t.ex.
om föräldern bedömts olämplig som vårdnadshavare på
grund av missbruk eller brottslighet. Övervägande
skäl talar sålunda för att den nuvarande ordningen
behålls.
Utskottet avstyrker motion Ju11 i denna del.
Reservation

1. Närvaroplikt för föräldrar (punkt 3)

av Fredrik Reinfeldt (m), Maud Ekendahl (m),
Jeppe Johnsson (m) och Anita Sidén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 1. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Ju11 yrkande 2.

Ställningstagande

När någon som är under 18 år misstänks för brott är
vuxnas stöd betydelsefullt. Det är också viktigt att
föräldrar och andra som står den unge nära
medvetandegörs om den unges förehavanden för att på
så sätt kunna ta sitt ansvar. Vi anser att lagen
tydligt bör föreskriva att föräldrar i allmänhet är
skyldiga att närvara både vid förhör och
huvudförhandling, oavsett om de är vårdnadshavare
eller ej. Enligt vår mening bör föräldrar i sådana
situationer åläggas en principiell lagfäst
närvaroplikt. Undantag kan dock behöva göras i de
fall då den ena föräldern tilldelats ensam vårdnad
och konflikt med den andra föräldern föreligger. Det
bör åligga domstolen att göra en
lämplighetsbedömning av om båda föräldrarna skall
kallas till förhör eller huvudförhandling med
beaktande av vad som i förundersökningen framkommit
om den unges personliga förhållanden. Regeringen bör
få i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett
lagförslag som tillgodoser vad vi nu anfört.

Det anförda innebär att vi ställer oss bakom motion
Ju11 i berörd del.

bILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:111 har regeringen
(Justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen
antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda
bestämmelser om unga lagöverträdare och

3. lag om ändring i lagen (1996:242) om
domstolsärenden.

Följdmotion

2001/02:Ju11 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att
kallelse till domstolssammanträde av någon som
fyllt 15 men inte 18 år inte skall förenas med
vite.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kallelse till
domstolssammanträde av föräldrar och andra vuxna.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag