Bostadsutskottets betänkande

2001/02:BOU4

Allmännyttiga bostadsföretag, m.m.

---

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar bostadsutskottet
regeringens förslag i proposition 2001/02:58
Allmännyttiga bostadsföretag. Utskottet behandlar
därjämte de tio motioner som väckts med anledning av
propositionen samt vissa andra motioner, i huvudsak
från den allmänna motionstiden, vilka har ett
samband med propositionens förslag.

Utskottet föreslår att riksdagen antar
propositionens lagförslag och godkänner förslaget om
fortsatta insatser för att stödja omstruktureringen
av kommunala bostadsföretag samt avslår samtliga
motionsförslag.
Lagförslagen avser dels en ny lag om allmännyttiga
bostadsföretag, dels ändring i hyreslagen (12 kap.
jordabalken) och i lagen (2000:1383) om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar.
Förslaget till ny lag om allmännyttiga
bostadsföretag innehåller en definition av
allmännyttigt bostadsföretag samt anger
förutsättningarna för att bli och förbli ett sådant
företag. I lagen föreskrivs bl.a. att
vinstutdelningen i företagen skall begränsas till en
av regeringen årligen fastställd nivå. Lagförslaget
möjliggör också för andra än kommunerna att helt
eller delvis vara ägare av allmännyttiga
bostadsföretag under förutsättning att de agerar
utifrån de restriktioner som uppställs i lagen.
Även för kommunala bostadsföretag ges i lagen en
definition. Förslaget innebär att ett bostadsföretag
över vilket kommunen har det bestämmande inflytandet
automatiskt (genom lagens införande) skall anses var
ett allmännyttigt bostadsföretag. Regeringen
föreslår att endast kommunala bostadsföretag skall
vara hyresnormerande enligt hyreslagens
bruksvärderegler (12 kap. 55 § jordabalken).
Lagförslaget innebär också att en tillståndsplikt
införs för vissa överlåtelser av allmännyttiga
bostadsföretag eller bostäder. Förslaget avses i
denna del ersätta den tidsbegränsade lagstiftningen
på området. Överlåtelser av aktier eller andelar i
ett kommunalt bostadsföretag, som har en sådan
omfattning att kommunens eller ett kommunalt
företags bestämmande inflytande över
bostadsföretaget upphör, skall godkännas av
länsstyrelsen för att vara giltiga. Detsamma gäller
överlåtelser av hela eller delar av ett kommunalt
bostadsföretags bestånd av bostadslägenheter.
Tillstånd krävs dock inte om egendomen förvärvas av
ett annat allmännyttigt bostadsföretag, en
kooperativ hyresrättsförening eller på exekutiv
auktion.
Ansökan om tillstånd skall avslås om det kan
befaras att de allmännyttiga bostadsföretagens hyror
till följd av överlåtelsen inte kommer att få
tillräckligt genomslag vid tillämpning av
bruksvärdereglerna i 12 kap. 55 § jordabalken eller
de hyresförhandlingar som förs enligt
hyresförhandlingslagen (1978:304). Det ankommer på
sökanden att visa att det finns förutsättningar för
tillstånd.
Regeringen föreslår vidare att det skall åligga
sökanden att redovisa de boendes inställning till
överlåtelsen. Länsstyrelsens beslut skall få
överklagas hos Boverket. Boverkets beslut får inte
överklagas. Regeringen får under vissa
förutsättningar medge dispens från
tillståndsplikten.
Vidare föreslås en ändring i lagen (2000:1383) om
kommunernas bostadsförsörjningsansvar som innebär
att kommunfullmäktige skall besluta om kommunala
riktlinjer för bostadspolitiken under varje
mandatperiod.
Lagarna föreslås träda i kraft den 1 april 2002.
I propositionen föreslås dessutom att en myndighet
med uppgift att ge fortsatt statligt stöd till
omstrukturering av kommunala bostadsföretag inrättas
från den 1 juli 2002 samt att staten får möjlighet
att förvärva bostadsfastigheter av kommunala
bostadsföretag i samverkan med aktuella kommuner för
att utveckla eller avveckla bostäderna.
Vidare utvecklar regeringen de förslag om
fortsatta insatser för att stödja omstruktureringen
av kommunala bostadsföretag som redovisades i
proposition 2001/02:4 En politik för tillväxt och
livskraft i hela landet.
Regeringen redovisar också som sin bedömning att
statliga kreditgarantier bör införas för att
underlätta för hyresgästerna att genom förköp eller
på annat sätt överta bostäder med kooperativ
hyresrätt.
Redovisningen enligt de två sistnämnda avsnitten
föranleder inte något ställningstagande från
utskottets sida.
Till betänkandet har tio reservationer och två
särskilda yttranden fogats.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Frågan om avslag på förslaget till lag
om allmännyttiga bostadsföretag

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Bo11
yrkande 4 i denna del, 2001/02:Bo13 yrkande 1 i
denna del, 2001/02:Bo14 i denna del, 2001/02:Bo18
i denna del och 2001/02:Bo19 yrkande 1.
Reservation 1 (m, kd, c, fp, -)

2. Definition och företagsform för
allmännyttiga bostadsföretag

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
allmännyttiga bostadsföretag i denna del enligt
bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:58 i denna del.

3. Boendeinflytande m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:A317 yrkande 9.

4. Skälig utdelning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
allmännyttiga bostadsföretag i denna del enligt
bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:58 i denna del.

5. Beräkningsunderlag

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo16.
Reservation 2 (m, kd, c, fp, -)

6. Godkännande och upphävande av status som
allmännyttigt bostadsföretag

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
allmännyttiga bostadsföretag i denna del enligt
bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:58 i denna del.

7. Tillståndsplikt vid överlåtelse av fast
egendom samt aktier och andelar i kommunala
bostadsföretag

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
allmännyttiga bostadsföretag i denna del enligt
bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:58 i denna del och avslår motion
2001/02:Bo15.

8. Särskilda beslutsregler

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo20.
Reservation 3 (m, kd, c, fp, -) - delvis – motiv.
Reservation 4 (mp).

9. Färre undantag

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo12 yrkande 1.
Reservation 3 (m, kd, c, fp, -) - delvis - motiv.

10. Kommunala bostadsföretags dominans,
m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Bo13
yrkande 2, 2001/02:Bo271, 2001/02:Bo324 yrkande 8
och 2001/02:N319 yrkande 8.
Reservation 5 (m, kd, c, fp, -)

11. Prövningen av ansökan om tillstånd

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
allmännyttiga bostadsföretag i denna del enligt
bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:58 i denna del.

12. Yttranden från partsorganisationer

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo12 yrkande 2.
Reservation 3 (m, kd, c, fp, -) - delvis - motiv.

13. Upphävande av stopplagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
allmännyttiga bostadsföretag i denna del enligt
bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:58 i denna del och avslår motionerna
2001/02:Bo11 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Bo318
yrkande 11, 2001/02:Bo320 yrkande 10,
2001/02:Bo325 yrkande 20, 2001/02:Fi296 yrkande
3, 2001/02:Fi298 yrkande 5 och 2001/02:N27
yrkande 45.
Reservation 6 (m, kd, c, fp, -)

14. Lagförslaget i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
allmännyttiga bostadsföretag enligt bilaga 2 i
den mån lagförslaget inte omfattas av vad
utskottet föreslagit ovan. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:58 i denna del.

15. Ändring i hyreslagen (12 kap.
jordabalken)

Riksdagen antar utskottets förslag till lag om
ändring i jordabalken enligt bilaga 3. Därmed
bifaller riksdagen delvis proposition 2001/02:58
i denna del och avslår motionerna 2001/02:Bo11
yrkande 4 i denna del, 2001/02:Bo13 yrkande 1 i
denna del, 2001/02:Bo14 i denna del, 2001/02:Bo18
i denna del och 2001/02:Bo19 yrkande 2.
Reservation 7 (m, kd, c, fp, -)

16. Komplettering av lagen (2000:1383) om
kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (2000:1383) om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar enligt bilaga 2. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:58 i denna
del och avslår motionerna 2001/02:Bo11 yrkandena
3 och 4, det sistnämnda yrkandet i denna del,
2001/02:Bo13 yrkande 1 i denna del, 2001/02:Bo14
i denna del och 2001/02:Bo18 i denna del.
Reservation 8 (m, fp, -)

17. Fortsatta insatser för att stödja
omstruktureringen av kommunala
bostadsföretag

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om
fortsatta insatser för att stödja
omstruktureringen av kommunala bostadsföretag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:58
i denna del och avslår motionerna 2001/02:Bo11
yrkande 4 i denna del, 2001/02:Bo13 yrkande 1 i
denna del, 2001/02:Bo14 i denna del, 2001/02:Bo18
i denna del och 2001/02:Bo19 yrkandena 3 och 4.
Reservation 9 (m, kd, c, fp, -)

18. Förköpsrätt för kooperativa
hyresrättsföreningar m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo17.
Reservation 10 (m, -)
Stockholm den 21 februari 2002

På bostadsutskottets vägnar

Lennart Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart
Nilsson (s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v),
Ulla-Britt Hagström (kd)[1]1, Carina Moberg (s),
Inga Berggren (m)[2]1, Anders Ygeman (s), Siw
Wittgren-Ahl (s), Sten Lundström (v), Annelie
Enochson (kd)[3]1, Carl-Erik Skårman (m)[4]1, Helena
Hillar Rosenqvist (mp), Rigmor Stenmark (c)[5]1,
Yvonne Ångström (fp)[6]1, Carina Adolfsson Elgestam
(s), Ewa Thalén Finné (m)[7]1 och Sten Andersson (-
)[8]1.
**FOOTNOTES**
[1]:

Bild 1

Bild 2

Bild 3

Bild 4
Bild 5

[2]:
[3]:
[4]:
[5]:B
[6]:i
[7]:l
[8]:d

2001/02

BoU4

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade propositionen den 27 november
2001.
Med anledning av propositionen anordnade utskottet
en offentlig utfrågning den 31 januari 2002. Program
för och protokoll från utfrågningen har som bilaga 4
tagits in i detta betänkande. Vidare har i
utskottsärendet inkommit en skrivelse från Sveriges
Fastighetsägareförbund.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att en ny lag om
allmännyttiga bostadsföretag införs.

Lagförslaget innehåller en definition av
allmännyttigt bostadsföretag samt förutsättningarna
för att bli och förbli ett sådant företag. I lagen
föreskrivs bl.a. att vinstutdelningen i företagen
skall begränsas till en av regeringen årligen
fastställd nivå.
Lagförslaget möjliggör också för andra än
kommunerna att helt eller delvis vara ägare av
allmännyttiga bostadsföretag under förutsättning att
de agerar utifrån de restriktioner som uppställs i
lagförslaget.
Lagförslaget innebär också att en tillståndsplikt
införs för vissa överlåtelser av allmännyttiga
bostadsföretag eller bostäder. Lagförslaget avses i
denna del ersätta den nu tidsbegränsade
lagstiftningen på området. Förslaget innebär att
överlåtelser av aktier eller andelar i ett kommunalt
bostadsföretag, som har en sådan omfattning att
kommunens eller ett kommunalt företags bestämmande
inflytande över bostadsföretaget upphör, skall
godkännas av länsstyrelsen för att vara giltiga.
Likaså skall överlåtelser av hela eller delar av ett
kommunalt bostadsföretags bestånd av
bostadslägenheter godkännas av länsstyrelsen.
Tillstånd krävs dock inte om egendomen förvärvas av
ett annat allmännyttigt bostadsföretag, en
kooperativ hyresrättsförening eller på exekutiv
auktion.
Ansökan om tillstånd föreslås avslås om det kan
befaras att de allmännyttiga bostadsföretagens hyror
till följd av överlåtelsen inte kommer att få
tillräckligt genomslag vid tillämpning av
bruksvärdereglerna i 12 kap. 55 § jordabalken eller
de hyresförhandlingar som förs enligt
hyresförhandlingslagen (1978:304).
Det ankommer på den som ansöker om tillstånd att
visa att det finns förutsättningar för ett sådant
tillstånd. Det åligger sökanden att redovisa de
boendes inställning till överlåtelsen.
Länsstyrelsens beslut får överklagas hos Boverket.
Boverkets beslut får inte överklagas. Regeringen får
under vissa förutsättningar medge dispens från
tillståndsplikten.
Även kommunala bostadsföretag ges en definition i
lagförslaget. Lagförslaget innebär att ett
bostadsföretag över vilket kommunen har det
bestämmande inflytandet automatiskt (genom lagens
införande) skall anses var ett allmännyttigt
bostadsföretag.
Regeringen föreslår att endast kommunala
bostadsföretag skall vara hyresnormerande enligt
hyreslagens bruksvärderegler (12 kap. 55 §
jordabalken).
Vidare föreslås en ändring i lagen (2000:1383) om
kommunernas bostadsförsörjningsansvar som innebär
att kommunfullmäktige skall besluta om kommunala
riktlinjer för bostadspolitiken under varje
mandatperiod.
Lagarna föreslås träda i kraft den 1 april 2002.
I propositionen föreslås dessutom att en myndighet
med uppgift att ge fortsatt statligt stöd till
omstrukturering av kommunala bostadsföretag inrättas
från den 1 juli 2002 samt att staten får möjlighet
att förvärva bostadsfastigheter av kommunala
bostadsföretag i samverkan med aktuella kommuner för
att utveckla eller avveckla bostäderna.
Vidare utvecklar regeringen de förslag om
fortsatta insatser för att stödja omstruktureringen
av kommunala bostadsföretag som redovisades i
proposition 2001/02:4 En politik för tillväxt och
livskraft i hela landet.
Regeringen gör också bedömningen att statliga
kreditgarantier bör införas för att underlätta för
hyresgästerna att genom förköp eller på annat sätt
överta bostäder med kooperativ hyresrätt.

Utskottets överväganden

Utskottet behandlar under detta avsnitt
propositionens förslag och bedömningar i allt
väsentligt endast i de delar de mött invändningar i
motionerna. De motionsyrkanden som syftar till att
riksdagen skall ge regeringen till känna vad
motionären anfört angående utformningen av lagen om
allmännyttiga bostadsföretag behandlar utskottet
under särskilda rubriker. Skälet härtill är att
dessa motioner inte innehåller förslag om att
riksdagen vid antagande av lagförslaget skall låta
utforma lagen på annat sätt än regeringen nu har
föreslagit. Motionsförslagen innebär i stället att
regeringen skall återkomma med nya förslag i dessa
delar.

Frågan om avslag på förslaget till
lag om allmännyttiga bostadsföretag

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om avslag på
förslaget till lag om allmännyttiga
bostadsföretag. Jämför reservation 1 (m, kd,
c, fp, -).

Inledning

Utskottet kommer i det följande att under särskilda rubriker
redovisa en bakgrund till propositionens
ställningstagande i de frågor som aktualiseras genom
de motioner som innehåller yrkanden om avslag på
förslaget till lag om allmännyttiga bostadsföretag.

Ett nytt administrativt system

Det finns för närvarande ingen formell möjlighet att godkänna
ett företag som allmännyttigt bostadsföretag. Ett
sådant företag kan dock förlora sin
allmännyttigstatus. Enligt uppgift i propositionen
ombildades under 1990-talet många i stiftelseform
drivna allmännyttiga bostadsföretag till aktiebolag.
Ombildningarna innebar att den allmännyttiga
stiftelsen upphörde att existera. Samtidigt kunde
det nybildade aktiebolaget inte godkännas som
allmännyttigt bostadsföretag. Detta har inneburit
att andelen kommunala bostadsföretag med
allmännyttigstatus har minskat. Enligt betänkandet
(SOU 1999:148) På de boendes villkor har endast 57 %
av de SABO-anslutna bostadsföretagen
allmännyttigstatus. Begreppet allmännyttigt
bostadsföretag används i olika sammanhang. Som
exempel redovisar regeringen att Allbo-kommittén
(SOU 2001:27) har dragit slutsatsen att det inte är
helt klart vilka bostadsföretag som omfattas av
hyreslagens begrepp ”allmännyttiga bostadsföretag”.

Mot denna bakgrund anser regeringen att det finns
ett behov av att klargöra vad som menas med
begreppet och att det är lämpligt att göra det i
anslutning till bestämmelser om vad som gäller vid
vissa överlåtelser från kommunala bostadsföretag.
Regeringen ställer sig därför bakom Allbo-kommitténs
uppfattning att de regler som i framtiden skall
styra allmännyttig bostadsverksamhet bör samlas i en
särskild lag.

Allmännyttans ställning inom
bruksvärdessystemet

Den möjlighet som öppnas genom lagförslaget för andra än
kommuner att definieras som allmännyttigt
bostadsföretag, anser regeringen inte automatiskt
bör innebära att dessa företag också tilldelas
rollen som hyresledande. Enligt regeringen är ett
framtida scenario att det inom denna kategori
företag kommer att inrymmas en mängd olika typer av
företag, alltifrån små hyresgästägda kooperativ som
äger en fastighet till större aktörer. Vissa av
dessa fastighetsägare skulle, enligt regeringens
mening, säkert fungera väl i en hyresledande roll,
medan det i andra fall – såsom för små kooperativa
hyresrättsför-eningar – är svårt att tänka sig en
sådan roll. Såsom anges i propositionen kommer
hyrorna i sådana föreningar att variera mycket,
bl.a. beroende på att storleken på medlemmarnas
kapitalinsatser är olika.

Mot bakgrund av den osäkerhet som finns kring hur
denna kategori av icke kommunägd allmännytta kommer
att se ut i framtiden, säger sig regeringen för
närvarande inte vara beredd att föreslå att denna
grupp företag tilldelas rollen som hyresledande
enligt bruksvärdessystemet. Sammantaget anser
regeringen att endast sådana allmännyttiga
bostadsföretag där kommunen har det bestämmande
inflytandet (dvs. kommunala bostadsföretag) skall
vara hyresledande enligt bruksvärdessystemet.

Det kommunala självstyret

I sitt yttrande över lagförslaget anför Lagrådet att man
accepterar fullt ut att systemet med bruksvärdehyra
tillhör ett område där statliga intressen gör sig
gällande, eftersom principen om sådan hyressättning
grundas på lagbestämmelser med generell giltighet. I
frågan om den föreslagna inskränkningen av
kommunernas beslutanderätt kan anses proportionerlig
i förhållande till det statliga intresse som den är
avsedd att tjäna ansåg Lagrådet att detta vid en
rent rättslig värdering skulle kunna ifrågasättas
men fann samtidigt att det i bedömningen också måste
ingå skönsmässiga överväganden av huvudsakligen
politisk natur, vilka fick anses falla utanför den
prövning som Lagrådet har till uppgift att göra.

Regeringen anser för sin del att det vid en
vägning mellan det starka allmänna intresset av en
fungerande bostadsförsörjning till rimliga kostnader
för de boende och kommunernas intresse att, genom
sina bostadsföretag, utan begränsningar kunna
överlåta allmännyttiga bostäder är tydligt att det
allmänna intresset väger över. Regeringen anser
därför att den föreslagna inskränkningen av den
kommunala självstyrelsen får godtas.

Motionerna

I fem motioner, 2001/02:Bo11 (m) yrkande 4 i denna del,
2001/02:Bo13 (fp) yrkande 1 i denna del,
2001/02:Bo14 (c) i denna del, 2001/02:Bo18 (m) i
denna del och 2001/02:Bo19 (kd) yrkande 1, yrkas
avslag på regeringens förslag.

I tre av motionerna (de från m och fp) ifrågasätts
särskilt behovet av ett nytt administrativt system
för de allmännyttiga bostadsföretagen.
C- och kd-motionärerna invänder särskilt mot att
de kommunala bostadsföretagen och övriga
allmännyttiga bostadsföretag inte kommer att
jämställas, speciellt när det gäller
bruksvärdessystemet.
Vidare innehåller motionerna kritik med innebörden
att tillståndsplikten utgör en otillåten eller ej
önskvärd inskränkning i det kommunala självstyret.

Utskottets ställningstagande

Bostadsutskottet ansluter sig i allt väsentligt till
regeringens bedömningar. Utskottet anser det vara av
stor betydelse att det finns en väl fungerande
kommunal bostadssektor. Härigenom ges en viktig
förutsättning för det allmänna att kunna bedriva en
social bostadspolitik med syfte att stärka allas
rätt till en god bostad till en rimlig kostnad.
Regeringens lagförslag innebär en välkommen samlad
reglering av de regler som bör gälla de
allmännyttiga bostadsföretagen. Liksom regeringen
anser utskottet det vara nödvändigt att ha två
kategorier bostadsföretag inom denna sektor eftersom
endast de kommunala bostadsföretagen bör ges en
hyresledande roll.

Det saknas mot den nu redovisade bakgrunden
anledning att avslå regeringens förslag av de skäl
som anförs i m-, kd-, c- och fp-motionerna.

Utformningen av lagen om
allmännyttiga bostadsföretag

Definition och företagsform för allmännyttiga
bostadsföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag och avslå
motionsförslaget om boendeinflytande m.m.
Lagförslaget innebär bl.a. att allmännyttiga
bostadsföretag och kommunala bostadsföretag
definieras i lag och att det beträffande
dessa företag ställs krav på att de skall
drivas utan vinstsyfte samt att de skall
sträva efter att erbjuda de boende
inflytande.

Regeringsförslaget

Regeringen föreslår definitioner för allmännyttigt
bostadsföretag och kommunalt bostadsföretag.

Ett allmännyttigt bostadsföretag föreslås
definieras som ett aktiebolag, en ekonomisk förening
eller en stiftelse som drivs utan vinstsyfte och
vars verksamhet utgörs av ägande eller förvaltning
av fastigheter som upplåter bostadslägenheter med
hyresrätt och är godkänt som allmännyttigt
bostadsföretag.
Ett kommunalt bostadsföretag föreslås definieras
som ett allmännyttigt bostadsföretag (dock utan krav
på godkännande som sådant) som en kommun direkt
eller indirekt har det bestämmande inflytandet över.
Regeringen föreslår vidare att allmännyttiga
bostadsföretag (dvs. båda nämnda kategorier) skall
drivas i form av aktiebolag, ekonomisk förening
eller stiftelse och att de skall sträva efter att
erbjuda de boende möjlighet till boendeinflytande
och till inflytande i företaget.
Bostadsutskottet ansluter sig till regeringens
bedömningar. Regeringens förslag i denna del bör
antas av riksdagen.

Boendeinflytande m.m. (förslag om
tillkännagivande)

I motion 2001/02:A317 (v) yrkande 9 förespråkas att
boendeinflytandet utvecklas och att (i allmännyttan)
de boende skall ha ett inflytande över de
övergripande beslut som fattas i företaget (förslag
om tillkännagivande).

Liksom motionärerna anser utskottet att det är
viktigt att de boende har ett inflytande över sitt
boende och de beslut som fattas i det allmännyttiga
bostadsföretaget. Utskottet har ställt sig bakom
regeringens förslag som innebär att detta inflytande
utvecklas och anser att det inte föreligger
tillräckliga skäl för att nu ytterligare stärka de
boendes inflytande. Enligt utskottets mening bör det
faktiska utfallet av det stärkta inflytandet
avvaktas innan ställning tas till hur de boendes
inflytande kan ges ytterligare tyngd. Utskottet är
därför inte nu berett att ställa sig bakom
motionsförslaget. Motionen avstyrks.

Skälig utdelning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag vad gäller
reglerna om skälig utdelning.
Regeringsförslaget innebär bl.a. att den
utdelning som ett allmännyttigt
bostadsföretag skall få lämna till ägaren
skall baseras på den del av aktiekapitalet
eller inbetalda medlemsinsatser som ägaren
skjutit till kontant. Förslaget anknyter till
nu gällande regler.
Vidare bör riksdagen avslå motionsförslaget
om ett tillkännagivande till regeringen att
ändra reglerna så att utdelning kan räknas
även på apportegendom. Jämför reservation 2
(m, kd, c, fp, -).

Regeringsförslaget

Regeringen föreslår att den utdelning som ett
allmännyttigt bostadsföretag skall få lämna till
ägaren skall baseras på den del av aktiekapitalet
eller inbetalda medlemsinsatser som ägaren skjutit
till kontant. Vidare föreslås att regeringen skall
bemyndigas att meddela föreskrifter om storleken på
den skäliga utdelning som ett allmännyttigt
bostadsföretag får lämna till ägaren.

Regeringen framhåller att förslaget, vilket
överensstämmer med Allbo-kommitténs, anknyter till
nu gällande regler samt till en väl inarbetad praxis
och ser mot denna bakgrund ingen anledning att
föreslå någon förändring. Den högsta tillåtna
utdelningen föreslås således baseras på den del av
aktiekapitalet eller inbetalda medlemsinsatser som
ägaren skjutit till kontant, dvs. med undantag för
apportegendom och kapital som tillkommit genom
fondemission.
Bostadsutskottet ansluter sig till regeringens
bedömningar och tillstyrker propositionens
lagförslag i denna del.

Beräkningsunderlag (förslag om
tillkännagivande)

I motion 2001/02:Bo16 (m) förespråkas att skälig
utdelning inte skall räknas på enbart kontant
tillskjutet aktiekapital utan även på apportegendom
(förslag om tillkännagivande). Förslaget har även
bäring på nu gällande regler.

Utskottet finner inte tillräckliga skäl för att,
med den utredning som finns i ärendet, gå motionären
till mötes.
Detta innebär att utskottet avstyrker m-motionen.

Godkännande och upphävande av status som
allmännyttigt bostadsföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag i denna del.
Regeringsförslaget innebär bl.a. att
kommunala bostadsföretag skall anses vara
allmännyttiga bostadsföretag samt att andra
aktiebolag, ekonomiska föreningar eller
stiftelser, som inte har godkänts som
allmännyttigt bostadsföretag enligt äldre
författningar, efter prövning skall kunna
godkännas som sådant.

Regeringen föreslår att kommunala bostadsföretag
skall anses vara allmännyttiga bostadsföretag.

Aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser
som har godkänts som allmännyttigt bostadsföretag
enligt äldre författningar skall anses vara godkända
som allmännyttiga bostadsföretag enligt denna lag.
Vidare föreslås att aktiebolag, ekonomiska
föreningar eller stiftelser som uppfyller de
kriterier som anges i lagen efter prövning skall
godkännas som allmännyttigt bostadsföretag.
Om förutsättningarna för godkännande inte längre
är uppfyllda, eller om företaget ansöker om det,
skall godkännandet som allmännyttigt bostadsföretag
återkallas.
Ett allmännyttigt bostadsföretag skall enligt
förslaget varje år till länsstyrelsen lämna uppgift
om beslutad utdelning och hur denna beräknats.
Frågor om godkännande och återkallelse av
godkännande som allmännyttigt bostadsföretag
föreslås prövas av länsstyrelsen. Besluten får
överklagas till Boverket. Boverkets beslut får inte
överklagas.
Förslaget innebär bl.a. att ett bostadsföretag
över vilket kommunen har det bestämmande inflytandet
automatiskt (genom lagens införande) skall anses
vara ett allmännyttigt bostadsföretag samt att
företagets allmännyttigstatus inte skall kunna
återkallas.
Utskottet tillstyrker lagförslaget i denna del.

Tillståndsplikt vid överlåtelse av fast egendom
samt aktier och andelar i kommunala
bostadsföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag och avslå det
motstående motionsförslaget om fler undantag
från tillståndsplikten. Regeringsförslaget
innebär bl.a. att överlåtelser som leder till
att en kommun förlorar sitt bestämmande
inflytande över ett kommunalt bostadsföretag
skall godkännas av länsstyrelsen för att vara
giltiga. Även för överlåtelser av hela eller
delar av de kommunala bostadsföretagens
bestånd införs en tillståndplikt. Från
tillståndsplikten görs i båda fallen undantag
för försäljningar till allmännyttiga
bostadsföretag eller till kooperativa
hyresrättsföreningar samt för överlåtelser
som sker genom inrop på exekutiv auktion.
Regeringen föreslås i vissa fall kunna ge
dispens från tillståndsplikten.
Riksdagen bör vidare avslå motionsförslagen
om
- särskilda beslutsregler vid försäljning av
kommunala bostadsföretag, jämför reservation
3 (m, kd, c, fp, -) och 4 (mp),
-
- färre undantag från tillståndsplikten,
jämför reservation 3 (m, kd, c, fp, -) och 4
(mp),
-
- kommunala bostadsföretags dominans, jämför
reservation 5 (m, kd, c, fp, -).
-
Regeringen föreslår att en kommuns överlåtelser av aktier eller
andelar i ett kommunalt bostadsföretag, eller i ett
företag genom vilket kommunen utövar det bestämmande
inflytandet över ett kommunalt bostadsföretag, i en
sådan omfattning att kommunens bestämmande
inflytande över det kommunala bostadsföretaget
upphör skall godkännas av länsstyrelsen för att vara
giltiga.

Detsamma gäller om ett företag som kommunen har
ett direkt eller indirekt inflytande över gör
motsvarande överlåtelse och det leder till att
kommunen förlorar det bestämmande inflytandet.
I ingetdera fallet krävs dock tillstånd om
aktierna eller andelarna förvärvas av ett annat
allmännyttigt bostadsföretag, kooperativ
hyresrättsförening eller på exekutiv auktion.
Vidare föreslås att en ansökan till länsstyrelsen
om godkännande av sådana överlåtelser skall beslutas
av kommunen.
Överlåtelser av hela eller delar av ett kommunalt
bostadsföretags bestånd av bostadslägenheter
föreslås också kräva godkännande av länsstyrelsen
för att vara giltiga. Tillstånd krävs dock inte om
bostadslägenheterna förvärvas av ett annat
allmännyttigt bostadsföretag, kooperativ
hyresrättsförening eller genom exekutiv auktion.
Sökanden skall i sin ansökan om tillstånd redovisa
berörda hyresgästers uppfattning om överlåtelsen.
Regeringen skall kunna medge undantag från
tillståndsplikten om det finns synnerliga skäl för
det.
Länsstyrelsens beslut får överklagas till
Boverket. Boverkets beslut får inte överklagas.
Förslaget innebär beträffande kommunala
bostadsföretag som drivs i aktiebolagsform bl.a. att
kravet på tillståndsplikt inte gäller så länge
kommunen efter försäljningen – direkt eller genom
ett av kommunen dominerat bolag – innehar mer än 50
% av röstvärdet hos aktierna eller andelarna i
företaget. I fråga om stiftelser innebär förslaget
att det krävs att kommunen även efter överlåtelsen
utser majoriteten av styrelsens ledamöter.
I motion 2001/02:Bo15 (s) föreslås att riksdagen
beslutar att från tillståndsplikten undanta
försäljningar till långivare med pantsäkerhet i
fastigheten när försäljningen utgör ett led i en
rekonstruktion av bostadsföretaget.
Motionären anför att kravet på tillstånd för ett
allmännyttigt bostadsföretag för att avyttra
fastigheter riskerar att begränsa panthavarens
möjlighet att utan förluster skydda sin fordran på
företaget. Undantaget för försäljning via exekutiv
auktion framstår enligt motionären inte som
tillräckligt eftersom kreditinstituten vid risk för
en obeståndssituation regelmässigt försöker att
agera på ett sådant sätt att exekutiv auktion inte
blir nödvändig. Ett sätt att göra detta är att
överta fastigheter i vilka man har panträtt som ett
led i en sanering av företagets ekonomiska
situation.
Enligt motionären kan den tidsutdräkt som ett krav
på tillstånd eller dispens från regeringen innebär
leda till att riskpremien för sådan utlåning blir
högre, vilket skulle leda till lägre
fastighetsvärden och/eller högre hyror.
Enligt bostadsutskottets mening bör – vilket även
motionären anser – regeringens möjlighet att ge
dispens inte bara komma i fråga vid behov av
sanering av en kommuns ekonomi, vilket är det enda
exemplet i propositionens författningskommentar.
Dispens bör även kunna ges när det är fråga om att
sanera bostadsföretagets ekonomi. Härigenom kan
panthavarnas intressen i viss utsträckning
tillvaratas. Det är givetvis av stor vikt att denna
dispensprövning inte leder till någon större
tidsutdräkt.
Det problem som motionären påtalar torde dock även
under nyss angivna förutsättningar kunna kvarstå.
Vad det mer konkret skulle innebära i form av
riskpremier m.m. saknas det dock utredning om.
Härtill bör beaktas att ett förbehållslöst undantag
för försäljning till panthavare skulle öppna stora
möjligheter för att kringgå den nu av regeringen
föreslagna tillståndplikten. Å andra sidan torde ett
undantag från tillståndsplikten som inte är
förbehållslöst förutsätta att någon myndighet prövar
om förutsättningarna är uppfyllda.
Mot denna bakgrund finner utskottet inte
tillräckliga skäl för att nu ställa sig bakom ett
förslag som har den inriktning som motionären
förespråkar. Motionen avstyrks av utskottet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna
del.

Särskilda beslutsregler (förslag om
tillkännagivande)

I motion 2001/02:Bo20 (mp) förespråkas särskilda
beslutsregler vid försäljning av kommunala
bostadsföretag. Enligt förslaget bör det krävas två
beslut i kommunfullmäktige med val emellan (förslag
om tillkännagivande).

Allbo-kommittén ansåg att särskilda beslutsregler
bör införas för försäljningar av kommunala bostäder,
men förordade att kommunens beslut fattas med
tvåtredjedelsmajoritet, se delbetänkandet
Allmännyttan på 2000-talet – beslutsregler vid
försäljning av kommunala bostäder (SOU 2000:104).
Kommundemokratiutredningen har i stället för
särskilda beslutsregler förordat att särskilda
beredningsregler bör tillämpas i frågor som är av
långsiktig karaktär och av stor principiell och
ekonomisk betydelse, se betänkandet Att tänka efter
före – samråd i kommuner och landsting (SOU
2001:89).
Frågan har även behandlats i andra sammanhang.
Regeringen har valt att i propositionen i stället
för särskilda beslutsregler föreslå att det införs
en tillståndsplikt.
Bostadsutskottet kan således konstatera att frågan
om särskilda beslutsregler varit föremål för
ingående överväganden i flera sammanhang. Den av
motionärerna förespråkade ordningen har härvid inte
vunnit gehör. Inte heller bostadsutskottet finner
tillräckliga skäl för att ställa sig bakom
motionsförslaget. Motionen avstyrks.

Färre undantag (förslag om tillkännagivande)

I motion 2001/02:Bo12 (s) yrkande 1 förespråkas
färre undantag från tillståndsplikten (förslag om
tillkännagivande). Motionären anser att även
försäljningar till andra allmännyttiga
bostadsföretag bör omfattas av tillståndsplikten.

Vidare pekar motionären på ett exempel från Solna
där kommunen sålde aktierna i Solna bostäder till
bostadsstiftelsen Signalisten. Samtidigt tog
stiftelsen upp ett lån motsvarande köpeskillingen på
1 000 miljoner kronor från kommunen för att kunna
finansiera köpet. För lånet erlägger stiftelsen
ränta på 5 %, eller 50 miljoner kronor per år, till
kommunen.
Motionären anser att förfarandet kan ifrågasättas
utifrån många olika perspektiv, främst att det
urholkar möjligheten att driva verksamheten enligt
en långsiktig självkostnadsprincip.
Enligt bostadsutskottets mening kan förfarandet
ses som ett sätt för kommunen att erhålla avkastning
på mer än bara de medel som kommunen har tillskjutit
kontant. Räntan är visserligen lägre än den
avkastning som gäller för kontant tillskjutna medel,
men den räknas på ett större belopp. Transaktionen
strider uppenbart mot lagstiftningens intentioner.
Den leder även till att bostadsföretagets hyror kan
öka till nivåer som inte motiveras av den egentliga
självkostnaden. Förfarandet får härigenom även
negativa konsekvenser för hyressättningen i det
övriga beståndet på orten. Detta är i sig i strid
mot intentionerna bakom bruksvärdessystemet.
Det är dock enligt utskottets mening inte lämpligt
att införa tillståndsplikt för försäljningar mellan
kommunala bostadsföretag. En sådan utvidgning skulle
kräva andra kriterier för prövningen än de nu av
regeringen föreslagna. Den skulle sålunda inte kunna
motiveras med skäl som avser möjligheterna att kunna
göra bruksvärdeprövningar.
Beträffande försäljningar till andra allmännyttiga
bostadsföretag (och även till kooperativa
bostadsföretag) är det bl.a. fråga om en avvägning
mellan intressena av att å ena sidan de kommunala
bostadsföretagens hyror skall få tillräckligt
genomslag vid bruksvärdeprövningar och å andra sidan
underlätta förekomsten av de förstnämnda typerna av
bostadsföretag. Det förtjänar i det sammanhanget att
noteras att en försäljning till ett allmännyttigt
(men ej kommunalt) bostadsföretag på ett indirekt
sätt får betydelse vid tillståndsprövningar av
senare försäljningar. En sådan försäljning leder
nämligen typiskt sett till att möjligheterna till
senare tillståndspliktiga försäljningar inskränks
eftersom jämförelsematerialet har minskat.
Enligt bostadsutskottets mening föreligger inte
tillräckliga skäl för att nu utvidga kretsen av
tillståndspliktiga försäljningar. Det bör dock
framhållas att förfarandet i Solna kommun förtjänar
att uppmärksammas i den lokala debatten. Motionen
avstyrks.

Kommunala bostadsföretags dominans, m.m.
(förslag om tillkännagivande)

I ett flertal motioner har det väckts förslag som
handlar om särskilda frågor beträffande de kommunala
bostadsföretagen.

I motion 2001/02:Bo13 (fp) yrkande 2 anför
motionärerna sålunda bl.a. att allmännyttans
dominans bör brytas och att fler försäljningar från
sådana bolag är önskvärd (förslag om
tillkännagivande). Motion 2001/02:N319 (m) yrkande 8
innehåller förslag om att kommunerna skall ha rätt
att själva besluta om hur de kommunala bolagens
överskott och underskott skall disponeras (förslag
om tillkännagivande). I motion 2001/02:Bo271 (m)
föreslås tillsättande av en utredning med uppgift
att föreslå hur en förmögenhetsöverföring från
kommunala bolag till enskilda, fattiga människor kan
genomföras (förslag om tillkännagivande). Slutligen
påtalas i motion 2001/02:Bo324 (fp) yrkande 8
behovet av ökad utförsäljning av kommunala
bostadsbolag (förslag om tillkännagivande).

Motionsyrkandena tar sin utgångspunkt i
värderingar som i förhållande till
propositionens förslag och utskottets allmänna
uppfattning är diametralt motsatta. Utskottet
avstyrker därför, utan att närmare kommentera
de synpunkter som framförs, m- och fp-
motionerna.

Prövningen av ansökan om tillstånd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag i denna del
samt avslå motionsförslaget om en begränsning
av yttranden från partsorganisationerna.
Lagförslaget innebär bl.a. att en ansökan om
tillstånd till överlåtelse skall avslås om
det kan befaras att hyran hos de kommunala
bostadsföretagen inte kommer att få
tillräckligt genomslag vid tillämpningen av
bruksvärdereglerna i 12 kap. 55 § jordabalken
eller de hyresförhandlingar som förs enligt
hyresförhandlingslagen. Jämför reservation 3
(m, kd, c, fp, -).

Regeringsförslaget

Regeringen föreslår att en ansökan om tillstånd till
överlåtelse skall avslås om det kan befaras att
hyran hos de kommunala bostadsföretagen inte kommer
att få tillräckligt genomslag vid tillämpningen av
bruksvärdereglerna i 12 kap. 55 § jordabalken eller
de hyresförhandlingar som förs enligt
hyresförhandlingslagen.

Vidare föreslår regeringen att länsstyrelsen skall
– om det inte är uppenbart obehövligt – inhämta
yttrande från hyresgästorganisation och
fastighetsägarorganisation på orten.
Det kriterium för vägran av tillstånd som anges i
lagförslagets 2 kap. 7 §, nämligen att ”det kan
befaras att de kommunala bostadsföretagens hyror
till följd av överlåtelsen inte kommer att få
tillräckligt genomslag vid tillämpningen av
bruksvärdereglerna i 12 kap. 55 § jordabalken”, har
mött kritik från Lagrådet och motivledes i kd-
motionen 2001/02:Bo19. Kritiken går ut på att
paragrafen skulle vara otydlig och ge utrymme för
subjektiva bedömningar, varför länsstyrelsernas
beslut skulle bli svåra att förutse. Lagrådet
föreslog att det kunde exempelvis i paragrafen anges
att tillstånd skall vägras om ”det finns anledning
att befara att en överlåtelse allvarligt skulle
försvåra möjligheterna att åberopa hyror i kommunala
bostadsföretag i tvister i vilka bruksvärdereglerna
i 12 kap. 55 § jordabalken tillämpas”.
Regeringen anför att det om Lagrådets synpunkt
godtas kan befaras att de kommunala
bostadsföretagens hyror inte får ett sådant
genomslag som regeringen anser önskvärt.
I propositionen har regeringen gett vissa
riktlinjer för länsstyrelsens prövning av
överlåtelsens betydelse för tillämpningen av
bruksvärdereglerna eller de hyresförhandlingar som
förs enligt hyresförhandlingslagen.
Bland annat framhålls att det avgörande för
länsstyrelsens ställningstagande inte är huruvida
det går att fastställa hyran efter en jämförelse med
hyran för lägenheter på orten som med hänsyn till
bruksvärdet är likvärdiga utan att de kommunala
bostadsföretagens hyror får [tillräckligt] genomslag
vid sådana prövningar och vid hyresförhandlingar.
Vidare anför regeringen att hyran för olika slag
av lägenheter i det privata beståndet måste kunna
bedömas utan någon större svårighet, vilket medför
att det måste finnas ett inte obetydligt antal
allmännyttiga lägenheter av skiftande slag, dvs. med
olika egenskaper som kan påverka bruksvärdet, såsom
storlek, standard och läge m.m.
För att de kommunala bostadsföretagens hyror skall
anses få tillräckligt genomslag vid tillämpning av
bruksvärdereglerna och de hyresförhandlingar som
förs enligt hyresförhandlingslagen, måste det enligt
propositionen finnas en sådan mängd kommunala
lägenheter att hyrorna för dessa lägenheter kan få
ett reellt genomslag.
Det förtjänar att i sammanhanget även framhållas
att prövningar enligt bruksvärdereglerna inte alltid
grundas på jämförelser mellan likvärdiga lägenheter
utan, vilket har påpekats i remissyttranden, i inte
obetydlig omfattning grundas på allmänna
skälighetsbedömningar. Detta kan ha sin förklaring i
att parterna inte har åberopat något
jämförelsematerial som de har bedömt vara
likvärdigt. En annan förklaring kan vara att de har
avstått från att göra en utredning i frågan. I andra
fall står förklaringen att finna i att det redan i
dag saknas likvärdiga jämförelseobjekt.
Först om överlåtelsen varken för en regelrätt
bruksvärdeprövning eller för en mer allmän
skälighetsbedömning bedöms kunna ha den betydelse
som anges i paragrafen bör tillstånd kunna ges.
I propositionen anförs vidare att om det efter
överlåtelsen endast skulle finns kvar ett fåtal
kommunala lägenheter med t.ex. ett visst läge, kan
de kommunala bostadsföretagens hyror normalt inte
anses få tillräckligt genomslag vid tillämpningen av
bruksvärdereglerna.
Utskottet vill med anledning av detta tillägga att
de fall där tillstånd skall kunna ges under dessa
förutsättningar endast bör vara de där de kommunala
lägenheterna är så unika att de därför bedöms inte
kunna komma att användas vid bestämmande av hyra.
Vad utskottet ovan har anfört gäller givetvis även
överlåtelsens betydelse för förhandlingar som förs
enligt hyresförhandlingslagen.
I paragrafen har negativt bestämts
förutsättningarna för tillstånd. Mot den angivna
bakgrunden får det förutsättas att det vid
tillståndsprövningen görs en restriktiv tolkning av
förutsättningarna för tillstånd.
Utskottet vill även erinra om att det ankommer på
den som hos länsstyrelsen ansöker om tillstånd till
en överlåtelse att visa att förutsättningarna enligt
lagrummet är uppfyllda. Härav följer att kraven på
utredningen ökar om den ifrågasätts. Det kan gälla
såväl rent faktiska uppgifter om enskilda objekt som
slutsatser utifrån det presenterade materialet. Om
utredning som talar i motsatt riktning presenteras
så ökar kraven än mer. För att materialet skall bli
tillräckligt genomlyst är det lämpligt att
länsstyrelsen i fall där det inte framstår som
uppenbart obehövligt låter organisationerna yttra
sig över varandras utredning.
En särskild uppgift för partsorganisationerna blir
att göra bedömningar av i vilken omfattning som
jämförelseobjekten kommer att genomgå renoveringar.
Bedömningarna kan grundas på exempelvis att
fastighetsägaren har inlett ett administrativt
förfarande genom ansökningar om bygglov e.d. eller
initierat en tillståndsprövning enligt hyreslagens
regelverk. Ombyggnadsåtgärder kommer med
nödvändighet att påverka objektens jämförbarhet och
därför ha bärighet på bruksvärdeprövningen. På samma
sätt kan det förhålla det sig med vissa andra
planerade försäljningar, t.ex. ej tillståndspliktiga
sådana. Givetvis kan även andra faktorer än de nu
uppräknade tänkas få betydelse för prövningen.
Med det sagda tillstyrker utskottet regeringens
lagförslag i denna del.

Yttranden från partsorganisationer (förslag om
tillkännagivande)

Motionären bakom motion 2001/02:Bo12 (s) yrkande 2
anser att inhämtanden av yttrande från olika
partsintressen bör minska i omfattning (förslag om
tillkännagivande).

Bostadsutskottet vill med anledning av detta
motionsförslag framhålla att just yttranden från
partsorganisationer är ett mycket viktigt underlag
vid tillståndsprövningen. Det bör därför inte komma
i fråga att i förhållande till lagförslaget
inskränka länsstyrelsens skyldighet att inhämta
yttranden från dessa organisationer. Motionen
avstyrks.

Upphävande av stopplagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag samt
avslå motionsförslagen som innefattar krav på
ett upphörande till alla delar.
Regeringsförslaget innebär att stopplagen
skall upphöra att gälla och att vissa
bestämmelser skall tillämpas t.o.m. den 30
juni 2003. Jämför reservation 6 (m, kd, c,
fp, -).

Regeringens förslag innebär bl.a. att stopplagen upphör att
gälla den 1 april 2002. Bestämmelserna om
utdelningar och aktieägartillskott skall dock
fortfarande tillämpas t.o.m. den 30 juni 2003.

I motionerna 2001/02:Bo11 (m) yrkandena 1 (förslag
om tillkännagivande) och 2, 2001/02:Bo318 (m)
yrkande 11, 2001/02:Bo320 (kd) yrkande 10,
2001/02:Bo325 (c) yrkande 20, 2001/02:Fi296 (fp)
yrkande 3 (förslag om tillkännagivande),
2001/02:Fi298 (kd) yrkande 5 (förslag om
tillkännagivande) och 2001/02:N27 (c) yrkande 45
lämnas förslag som får anses innebära att stopplagen
skall upphävas samt att bestämmelserna om
utdelningar och aktieägartillskott inte heller skall
tillämpas fortsättningsvis.
Enligt bostadsutskottets mening måste
bestämmelserna om utdelningar och aktieägartillskott
tillämpas ytterligare en tid för att syftena bakom
stopplagen skall kunna tillgodoses. Mot denna
bakgrund avstyrker utskottet de nu aktuella
motionerna. Regeringens förslag tillstyrks.

Lagförslaget i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till
lag om allmännyttiga bostadsföretag i de
delar lagförslaget inte omfattas av vad
utskottet föreslagit ovan. Regeringsförslaget
i dessa delar innebär bl.a. att de nya
bestämmelserna skall träda i kraft den 1
april 2002.

Utskottet som inte finner skäl att närmare redovisa
sina överväganden beträffande regeringsförslaget i
övrigt tillstyrker lagförslagen i dessa delar. Det
gäller bl.a. lagens ikraftträdande.

Ändring i hyreslagen (12 kap.
jordabalken)

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till ändring i
jordabalken med de justeringar som utskottet
föreslår samt avslå de motstående
motionsförslagen. Förslaget innebär att det
klargörs att endast kommunala bostadsföretag
kan vara hyresnormerande. Jämför reservation
7 (m, kd, c, fp, -).

Regeringen föreslår att det i 12 kap. 55 § andra
stycket jordabalken görs en ändring varigenom det
klargörs att endast kommunala bostadsföretag kan
vara hyresnormerande enligt hyreslagens
bruksvärderegler. Ändringen föreslås träda i kraft
den 1 april 2002.

Bakgrunden till ändringen är att förslaget till
lag om allmännyttiga bostadsföretag gör det möjligt
för andra än kommunala bostadsföretag att godkännas
som allmännyttiga bostadsföretag och att endast de
sistnämnda skall vara hyresnormerande. Eftersom 12
kap. 55 § andra stycket jordabalken i sin nuvarande
lydelse hänvisar till allmännyttiga bostadsföretag
anser regeringen att lydelsen bör ändras till att
avse kommunala bostadsföretag. Avsikten är inte att
förändra den påverkan på hyresutvecklingen som de
kommunala bostadsföretagen har redan i dag.
I fem motioner, 2001/02:Bo11 (m) yrkande 4 i denna
del, 2001/02:Bo13 (fp) yrkande 1 i denna del,
2001/02:Bo14 (c) i denna del, 2001/02:Bo18 (m) i
denna del och 2001/02:Bo19 (kd) yrkande 2, yrkas
avslag på regeringens förslag.
Bostadsutskottet har redan ställt sig bakom
förslaget om lag om allmännyttiga bostadsföretag som
bl.a. har till syfte att de kommunala
bostadsföretagens hyror skall få tillräckligt
genomslag vid tillämpningen av bruksvärdereglerna i
hyreslagen. Det nu aktuella förslaget är en
nödvändig följdändring. Motionsyrkandena avstyrks.
Utskottet finner vidare skäl att uppmärksamma den
övergångsproblematik som lagförslaget aktualiserar.
Enligt utskottets uppfattning bör den nya lydelsen
av paragrafen inte kunna få till följd att under
pågående handläggning av en hyrestvist
förutsättningarna för tvistens bedömning ändras. Den
äldre lydelsen av paragrafen skall därför tillämpas
i tvister som har anhängiggjorts före
ikraftträdandet. Regeringens lagförslag bör
kompletteras i enlighet med detta.
Slutligen vill utskottet anmärka att lagförslaget,
eftersom de ändringar som riksdagen med anledning av
proposition 2001/02:41 Hyresgästinflytande vid
ombyggnad och andra hyresrättsliga frågor redan har
beslutat om (rskr. 2001/02:143) inte träder i kraft
innan riksdagen fattar beslut med anledning av detta
betänkande, kräver viss lagteknisk anpassning i
enlighet med vad som framgår av det som utskottets
förslag till lag om ändring i lagen (2002:29) om
ändring i jordabalken rubricerade lagförslaget i
bilaga 3.
Med det sagda tillstyrker utskottet i övrigt
regeringens förslag om ändring i jordabalken.

Komplettering av lagen (2000:1383) om
kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta förslaget till ändring i lagen
(2000:1383) om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar och avslå de
motstående motionsförslagen. Jämför
reservation 8 (m, fp, -).

Regeringen föreslår att kommunfullmäktige genom
särskilda beslut under varje mandatperiod skall ta
ställning till riktlinjerna för
bostadsförsörjningen. Kompletteringen föreslås träda
i kraft den 1 april 2002.

I fyra motioner, 2001/02:Bo11 (m) yrkande 4 i
denna del, 2001/02:Bo13 (fp) yrkande 1 i denna del,
2001/02:Bo14 (c) i denna del och 2001/02:Bo18 (m) i
denna del, yrkas avslag på regeringens förslag. I
motion 2001/02:Bo11 (m) yrkande 3 yrkas att
riksdagen skall fatta beslut om upphävande av
bostadsförsörjningslagen.
Regeringens förslag är i linje med vad
bostadsutskottet anförde vid behandlingen av
regeringens proposition 2000/01:26
Bostadsförsörjningsfrågor m.m. (bet. 2000/01:BoU2).
Ändringen förtydligar kommunernas
bostadsförsörjningsansvar, en förändring som
utskottet anser viktig för att stärka det kommunala
ansvaret för bostadsförsörjningen.
Utskottet tillstyrker förslaget och avstyrker
motionsyrkandena.

Fortsatta insatser för att stödja
omstruktureringen av kommunala
bostadsföretag

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag och avslå de
motstående motionsförslagen.
Regeringsförslaget innebär att en myndighet
med uppgift att ge fortsatt statligt stöd
till omstrukturering av kommunala
bostadsföretag skall inrättas och att staten
får möjlighet att förvärva bostadsfastigheter
av kommunala bostadsföretag i samverkan med
aktuella kommuner för att utveckla eller
avveckla bostäderna. Jämför reservation 9 (m,
kd, c, fp, -).

I betänkande 2001/02:BoU1 tillstyrkte utskottet
regeringens i proposition 2001/02:4 intagna förslag om
inrättande av en organisation för fortsatt statligt
stöd till en omstrukturering av kommunala
bostadsföretag.

Regeringen föreslår nu att en myndighet med
uppgift att ge fortsatt statligt stöd till
omstrukturering av kommunala bostadsföretag skall
inrättas från den 1 juli 2002. Den befintliga
Bostadsdelegationen avvecklas i samband med att den
nya myndigheten inrättas. Vidare föreslås staten få
möjlighet att förvärva bostadsfastigheter av
kommunala bostadsföretag i samverkan med aktuella
kommuner för att utveckla eller avveckla bostäderna.
Regeringen redovisar dessutom en utveckling av de
åtgärder som aviserades i proposition 2001/02:4. När
det gäller finansiering av de föreslagna åtgärderna
återkommer dock regeringen i samband med den
ekonomiska vårpropositionen. En särskild fråga
gäller de problem med värdering av fastigheter som
kan uppstå för de kommunala bostadsföretagen som en
följd av nya redovisningsregler. En promemoria (dnr
Ju2001/7142) med förslag till åtgärder som motverkar
dessa problem har upprättats inom
Justitiedepartementet. Den har varit föremål för
remissbehandling. Regeringen avser att återkomma
senare med de lagförslag som kan vara nödvändiga.
De uppgifter som läggs på den nya myndigheten
motsvarar delvis Bostadsdelegationens
verksamhetsområde. Det gäller framför allt uppgiften
att bereda ärenden om stöd och överlägga med
enskilda kommuner för att medverka till att
rekonstruera kommunala bostadsföretag. Vidare skall
myndigheten bl.a. följa upp ingångna avtal och utöva
tillsyn över de bostadsföretag som erhållit stöd.
Regeringen avser vidare, enligt vad utskottet har
erfarit, att återkomma till frågorna om
myndigheternas befogenheter samt till formerna för
ett eventuellt statligt ägande respektive
ägarstyrning.
Det samlade behovet av stödåtgärder anges
fortfarande vara något osäkert. Regeringen har
tidigare meddelat att man preliminärt bedömer att
den ekonomiska ram som den nya myndigheten
inledningsvis kan komma att behöva motsvarar ca 3
miljarder kronor under en period t.o.m. 2004.
Regeringen avser att uppdra åt Bostadsdelegationen
att inkomma med en bedömning av omfattningen av
förväntat stödbehov. Regeringen återkommer i samband
med kommande ekonomiska vårproposition till
riksdagen med omfattningen av kommande stödåtgärder,
erforderliga bemyndiganden och förslag till finansi-
ering samt kostnader för och finansiering av den nya
myndigheten.
I fem motioner, 2001/02:Bo11 (m) yrkande 4 i denna
del, 2001/02:Bo13 (fp) yrkande 1 i denna del,
2001/02:Bo14 (c) i denna del, 2001/02:Bo18 (m) i
denna del och 2001/02:Bo19 (kd) yrkandena 3 och 4,
yrkas avslag på regeringens förslag.
Regeringens förslag utgör ett viktigt led i
uppfyllandet av statens ansvar för omstruktureringen
av de kommunala bostadsföretagen och ligger väl i
linje med vad bostadsutskottet anförde vi
behandlingen av proposition 2001/02:4 (bet.
2001/02:BoU1). Liksom då kan bostadsutskottet
konstatera att de avslagsförslag som läggs fram i
motionerna inte innehåller något realistiskt
alternativ att hantera problemen i de kommuner som
är i behov av stöd. De motionärer som förespråkar
införande av marknadshyror visar enligt utskottets
majoritet prov på en bristande insikt om de
förutsättningar som råder på bostadsmarknaden i ett
antal av landets kommuner. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag. Motionsyrkandena avstyrks.

Vissa frågor om kooperativ hyresrätt

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om att förköpsrätt
för kooperativa hyresrättsföreningar och
allmännyttiga bostadsföretag ej bör införas.
Jämför reservation 10 (m, -).

Kreditgarantier för kooperativ hyresrätt

Regeringen gör i propositionen bedömningen att
Bostadskreditnämnden (BKN) bör ges möjlighet att
lämna kreditgarantier för de lån som kooperativa
hyresrättsföreningar tar upp för nybyggnation eller
förvärv av fastigheter för ombildning. Kreditgaranti
bör kunna lämnas för ett belopp som motsvarar högst
95 % av ett långsiktigt hållbart marknadsvärde för
fastigheten.

Regeringen avser att i samband med den ekonomiska
vårpropositionen begära riksdagens bemyndigande om
att intill ett fastställt belopp utfärda
kreditgarantier avseende nybyggnation eller förvärv
av fastigheter för ombildning till kooperativ
hyresrätt.
Regeringens bedömning föranleder inte något
ställningstagande från utskottet.

Förköpsrätt för kooperativa
hyresrättsföreningar m.m.

I propositionen redovisar regeringen att det är mycket som
talar för att hyresgästerna i allmännyttiga företag
bör ges ytterligare möjligheter att förvärva sina
hus för ombildning till kooperativ hyresrätt. Vidare
anförs att det också finns anledning att se över
möjligheterna för andra allmännyttiga bostadsföretag
att ta över bostäder eller företag som skall
försäljas. Regeringen delar Allbo-kommitténs
uppfattning att frågan om företrädesordning vid
försäljning av kommunala fastighetsbestånd bör bli
föremål för en särskild utredning. Det är därför
regeringens avsikt att tillsätta en sådan utredning,
som kommer att arbeta med utgångspunkt från Allbo-
kommitténs förslag och remissyttrandena med
anledning av dessa förslag. Regeringen avser att
återkomma till riksdagen med erforderliga förslag.

I motion 2001/02:Bo17 (m) anför motionärerna att
förköpsrätt för kooperativa hyresrättsföreningar och
allmännyttiga bostadsföretag ej bör införas (förslag
om tillkännagivande).
Bostadsutskottet anser för sin del att det inte
finns skäl att föregripa det arbete som på
Regeringskansliet har inletts i frågan och avstyrker
med det sagda motionsförslaget.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.

1. Frågan om avslag på förslaget till lag om
allmännyttiga bostadsföretag (punkt 1) (m,
kd, c, fp, -)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Inga Berggren (m),
Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m),
Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Ewa
Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).
Vid bifall till reservation 1 förfaller
förslagspunkterna 2, 4, 6, 7, 11, 13 och 14

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen bör avslå regeringens förslag till lag om
allmännyttiga bostadsföretag. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:Bo11 yrkande 4 i denna
del, 2001/02:Bo13 yrkande 1 i denna del,
2001/02:Bo14 i denna del, 2001/02:Bo18 i denna del
och 2001/02:Bo19 yrkande 1.

Ställningstagande

I november år 2000 anförde vi (reservation 1 till
bet. 2000/01:BoU2) att den rådande situationen på
bostadsmarknaden inte var acceptabel, inte minst när
det gäller storstadsregionerna. Förhållandena har
inte förändrats till det bättre. Fortfarande kan man
konstatera att tillgången på bostäder inte är
tillräcklig, särskilt när det gäller hyresbostäder.
Skälen till detta står i dag, liksom då, att finna i
bl.a. det faktum att det saknas incitament för att
producera bostäder i den omfattning som skulle
krävas. Detta hänger bl.a. ihop med det rådande
bruksvärdessystemet och de höga skatterna och
avgifterna på byggandet. Skatter och avgifter
uppgår, enligt en undersökning av Sveriges
Byggindustrier, till så mycket som ca 60 % av
byggkostnaden. Hyrorna motsvarar helt enkelt inte
kostnaderna.

Regeringens förslag att stifta en särskild lag om
allmännyttiga bostadsföretag har ingen positiv
effekt i detta sammanhang. Det leder således inte
till att det produceras fler bostäder. Även denna
gång tvingas vi därför att konstatera att förslaget
är ett slag i luften.
Att införa en tillståndplikt för försäljningar av
kommunala bostadsföretag eller delar av dess bestånd
av bostäder utgör ytterligare ett exempel på vad
regeringens bristande respekt för den kommunala
självstyrelsen kan leda till.
Förslaget innebär även en otillbörlig inskränkning
i äganderätten.
Vi kan även i dag konstatera att det givetvis
förhåller sig på det viset att det skall råda
valfrihet beträffande utformningen av den kommunala
bostadspolitiken. Varje kommun måste ges möjlighet
att anpassa verksamheten till de lokala behoven och
förutsättningarna.
Liksom Lagrådet särskilt framhöll i sitt yttrande
finner vi det under alla förhållanden
otillfredsställande att tillskapa ett administrativt
system för godkännande av företag när detta
godkännande inte får några egentliga
rättsverkningar.
Vi vill även invända särskilt mot att de kommunala
bostadsföretagen och övriga allmännyttiga
bostadsföretag inte kommer att jämställas. Ett
exempel på detta är att kommunala bostadsföretag som
inte följer den nya lagens regler om vinstsyfte och
utdelningsbegränsningar inte kommer att riskera att
länsstyrelsen återkallar deras allmännyttigstatus.
Mycket allvarlig är vidare den otydlighet som
gäller tillståndsparagrafen. Lagrådet framhöll att
det kriterium för vägran av tillstånd som anges i
lagförslaget är otydligt och ger utrymme för högst
subjektiva bedömningar. Som en följd härav blir
länsstyrelsernas beslut svåra att förutse, vilket i
sin tur kan försvåra det kommunala agerandet på
bostadsområdet.
Slutligen vill vi uppmärksamma att frågorna om
bruksvärdessystemets förenlighet med EG-rätten inte
är klarlagda. Vi vill här framhålla att Svea
hovrätt, avd. 16 (beslut SÖH 250/99), i ett mål
angående hyressättningen inom S:t Eriks
sjukhusområde, pekade på det lämpliga att när
bruksvärdereglerna görs till föremål för översyn
beakta de möjliga konflikterna mellan EG-rätten och
bruksvärdessystemet. Att som regeringen nu gör, utan
att få klarhet i denna fråga, föra in ytterligare
moment som synes förstärka denna presumtiva
oförenlighet är oförklarligt.
Vårt ställningstagande, att lagförslaget skall
avslås, innebär att förslagen om lagens närmare
utformning saknar all aktualitet. Förslagspunkterna
2, 4, 6, 7, 11, 13 och 14 förfaller därmed.
Vi föreslår således att riksdagen avslår
regeringens förslag till lag om allmännyttiga
bostadsföretag. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2001/02: Bo11 yrkande 4 i denna del, 2001/02:Bo13
yrkande 1 i denna del, 2001/02:Bo14 i denna del,
2001/02:Bo18 i denna del och 2001/02:Bo19 yrkande 1.

2. Beräkningsunderlag (punkt 5) (m, kd, c, fp,
-)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Inga Berggren (m),
Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m),
Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Ewa
Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Bo16.

Ställningstagande

I stället för att ändra de regler som i dag anses
gälla för allmännyttiga bostadsföretags utdelningar
föreslår regeringen att dessa skall tas in i en ny
lag. Det framstår som närmast löjeväckande att hålla
kvar skillnaden mellan kontant tillskjutet
aktiekapital och sådant kapital som har tillskjutits
genom apportegendom.

Reglerna är ju sådana att om kommunen köper en
fastighet och ger den till sitt bostadsföretag så
får kommunen vid beräkning av skälig utdelning på
aktiekapitalet inte använda fastighetens värde i
beräkningsunderlaget. Fastighetens värde anses i det
sammanhanget inte kunna ingå i aktiekapitalet. Hur
skall man kunna förklara detta för någon? Som Allbo-
kommittén konstaterade i sitt slutbetänkande (SOU
2001:27) avviker detta, vilket knappast är
förvånande, från det synsätt som gäller för det
allmänna associationsrättsliga begreppet
”grundkapital”. Det gör också att avsaknaden av
incitament för andra än de som är tvungna att ha
allmännyttiga bostadsföretag, nämligen kommunerna,
blir än lägre.
Även Lagrådet hade synpunkter på detta. Lagrådet
ansåg att det i den utsträckning det är möjligt att
tillskjuta apportegendom är svårt att finna några
godtagbara skäl för att behandla denna egendom på
annat sätt än kontanta tillskott när det gäller
investerarens möjligheter att få skälig avkastning
på sitt kapital.
Således bör regeringen oavsett hur riksdagen
ställer sig till förslaget till lag om allmännyttiga
bostadsföretag återkomma med förslag till ändringar
i enlighet med vad vi förespråkar. Vi föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad vi framför. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Bo16.

3. Särskilda beslutsregler, Färre undantag och
Yttranden från partsorganisationer
(punkterna 8, 9 och 12, motiveringen) (m,
kd, c, fp, -)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Inga Berggren (m),
Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m),
Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Ewa
Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).

Ställningstagande

I enlighet med vad vi har anfört i reservation 1,
där vi yrkar avslag på förslaget till lag om
allmännyttiga bostadsföretag, anser vi givetvis inte
att regeringen till riksdagen bör återkomma med
förslag om särskilda beslutsregler för försäljningar
av kommunala bostadsföretag eller med förslag som
skulle ytterligare inskränka möjligheterna att få
tillstånd till försäljningar, vilket föreslås i
motionerna 2001/02:Bo20 (mp) respektive 2001/02:Bo12
(s) yrkande 1. Slutligen ställer vi oss inte bakom
förslaget i motion 2001/02:Bo12 (s) yrkande 1.

4 Särskilda beslutsregler (punkt 8) (mp)

av Helena Hillar Rosenqvist (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Bo20.

Ställningstagande

Försäljningar av kommunala bostadsföretag och
kommunägda bostäder är i regel oåterkalleliga. Stora
försäljningar får både ekonomisk, näringspolitisk
och allmänpolitisk betydelse för den enskilde
hyresgästen, kommunen, angränsande kommuner och
landet i dess helhet. Risken finns att framtida
generationer och framtida politiska majoriteter i
kommunfullmäktige blir bundna av försäljningsbeslut
som i efterhand kan visa sig vara förhastade.

En ordning med statlig prövning av kommunala
beslut är inte det mest lämpliga. Eftersom det rör
enskilda kommuninvånares hem är deras åsikter
särskilt betydelsefulla. De måste ha reell möjlighet
att påverka utgången av beslutet, t.ex. genom att
skapa opinion och ta initiativ till en
folkomröstning.
Beslut om försäljningar av kommunala
bostadsföretag eller delar av deras bestånd av
bostadsfastigheter bör därför inte vara giltiga utan
att kommunfullmäktige vid två tillfällen, med
mellanliggande val, har fattat beslut i frågan.
Härigenom garanteras att frågan lyfts fram i
valrörelsen och att den inte göms undan i
styrelserummen och kommer som en överraskning för
berörda hyresgäster.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Bo20.

5. Kommunala bostadsföretags dominans, m.m.
(punkt 10) (m, kd, c, fp, -)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Inga Berggren (m),
Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m),
Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Ewa
Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Bo13 yrkande 2, 2001/02:Bo271,
2001/02:Bo324 yrkande 8 och 2001/02:N319 yrkande 8.

Ställningstagande

Boendets utanförskap måste brytas. Bostadsbeståndet
bör spegla innehavarnas egna preferenser. Det
innebär att bostadsområden med fördel kan bestå av
ägarlägenheter och hyreslägenheter uppblandade,
såsom innehavarna önskar. Hyresregleringarna skapar
inlåsningseffekter i och med att människor inte kan
flytta från oattraktiva områden till attraktivare
områden, då de inte har några kontakter eller
möjligheter att betala svarta pengar för
hyreskontrakten.

Det är särskilt viktigt att människor i
storstädernas segregerade förortsområden ges
möjligheter att äga sina lägenheter och därigenom ta
ett mer direkt ansvar för sitt boende. Det
personliga ansvaret och makten över vardagen och
boendet måste öka för alla människor i samhället. I
många andra kulturer är ägandet av den egna bostaden
en självklarhet.
Kommunernas bostadsbolag har varit ett centralt
inslag i svensk bostadspolitik alltsedan 1940-talet.
Trots att de har förlorat sin skattemässiga
särställning intar de en dominerande position på
hyresmarknaden. Genom bruksvärdessystemet utövar de
en styrande effekt på hyressättningen även i
privatägda bostäder med hjälp av sin lagfästa roll
som hyresledare och referenspunkt vid
bruksvärdesprövningar. De som gynnas av allmännyttan
är framför allt de som redan bor i centralt belägna
kommunala lägenheter. För alla andra innebär
avsaknaden av en fungerande marknad stora problem i
form av inlåsningseffekter. Allmännyttans dominans
måste brytas. Fler alternativ och ökad konkurrens
leder till en bättre fungerande hyresmarknad.
Argumenten för att sälja ut en större eller mindre
del av de kommunala bostadsbolagen är flera.
Kommuner skall principiellt inte ägna sig åt att
driva affärsverksamhet. Det riskerar att dränera
kommunernas ekonomi och därmed minska utrymmet att
koncentrera sig på huvuduppgifterna skola, vård och
omsorg. Detta leder till minskad demokratisk insyn
och det medför att konkurrensen på marknaden
snedvrids. Verkligheten under 1990-talet har också
gett oss rätt. Vidlyftiga bolagsaffärer har inte
bara gjort att flera kommuner har fått mycket
besvärliga problem med sin ekonomi. De har också
inneburit åtskilliga skandaler, vilka allvarligt har
skadat tilltron till det lokala demokratiska
systemet.
Att hyresgästerna erbjuds möjlighet att friköpa
sina lägenheter är ett sätt att avyttra det
kommunala bostadsbeståndet. Det vore rimligt att se
över hur allmännyttans bostäder i ökad utsträckning
skulle kunna överföras till de boende.
Fastigheter kan också bjudas ut till andra,
privata, fastighetsägare. I länder som
Storbritannien och Nederländerna har under 1990-
talet i olika omfattning det tidigare kommunala
bostadsbeståndet överförts till nya former av ägande
och förvaltning. Här finns gott om exempel på nya
lösningar med fristående stiftelser under mer eller
mindre samhällelig reglering. Det är en möjlighet
som också bör prövas i Sverige.
En vanlig invändning mot tanken att avyttra delar
av allmännyttan är att det skulle medföra att
kommunerna avhänder sig möjligheten att sörja för
att också socialt utsatta människor får en bostad.
Men att själva äga bostäder behöver inte vara det
enda verktyget för kommunerna att värna de mest
utsatta människornas rätt till en bostad. Kommunerna
kan också träffa avtal med privata fastighetsägare
som innebär att en viss del av beståndet upplåts
till personer som kommunen behöver ta ett särskilt
ansvar för.
Vad vi nu har anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Bo13 yrkande 2, 2001/02: Bo271,
2001/02:Bo324 yrkande 8 och 2001/02:N319 yrkande 8.

6. Upphävande av stopplagen (punkt 13) (m, kd,
c, fp, -)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Inga Berggren (m),
Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m),
Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Ewa
Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).
Under förutsättning av bifall till utskottets
förslag under punkt 1

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen beslutar att stryka andra meningen i punkt
3 till övergångsbestämmelserna i förslaget till lag
om allmännyttiga bostadsföretag i denna del enligt
bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2001/02:Bo11 yrkande 2, 2001/02:Bo318 yrkande 11,
2001/02:Bo320 yrkande 10, 2001/02:Bo325 yrkande 20,
2001/02:Fi296 yrkande 3, 2001/02:Fi298 yrkande 5 och
2001/02:N27 yrkande 45.

Ställningstagande

Visserligen upphävs stopplagen om riksdagen beslutar
att anta förslaget till lag om allmännyttiga
bostadsföretag. Genom andra meningen i tredje
punkten av övergångsbestämmelserna ges dock dess
bestämmelser om utdelningar och aktieägartillskott
tillämpning t.o.m. den 30 juni 2003. Självklart
skall stopplagen med omedelbar verkan upphävas till
alla delar.

Vi förslår att riksdagen beslutar i enlighet med
vad vi nu har anfört. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Bo11 yrkande 2, 2001/02:Bo318
yrkande 11, 2001/02:Bo320 yrkande 10, 2001/02:Bo325
yrkande 20, 2001/02:Fi296 yrkande 3, 2001/02:Fi298
yrkande 5 och 2001/02:N27 yrkande 45.

7. Ändring i hyreslagen (12 kap. jordabalken)
(punkt 15) (m, kd, c, fp, -)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Inga Berggren (m),
Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m),
Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Ewa
Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i jordabalken. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Bo11 yrkande 4 i denna del,
2001/02:Bo13 yrkande 1 i denna del, 2001/02:Bo14 i
denna del, 2001/02:Bo18 i denna del och 2001/02:Bo19
yrkande 2.

Ställningstagande

De förslagna ändringarna i hyreslagen får effekter
som inte är analyserade. Det innebär bl.a. att de i
dag allmännyttiga bostadsföretag över vilka kommunen
inte har det bestämmande inflytande kommer att
förlora sin hyresledande roll. Samtidigt kommer
kommunala bostadsföretag som i dag inte är
hyresledande att bli det.

Oavsett vad någon må tycka om vad dessa ändringar
innebär rent faktiskt för hyresnivåernas utveckling
så saknas det en analys av frågan. Frågan är inte
heller tillräckligt beredd. Det är oansvarigt att i
detta läge lägga de förslag som regeringen har lagt.
Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag
till lag om ändring i jordabalken. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:Bo11 yrkande 4 i denna
del, 2001/02:Bo13 yrkande 1 i denna del,
2001/02:Bo14 i denna del, 2001/02:Bo18 i denna del
och 2001/02:Bo19 yrkande 2.

8. Komplettering av lagen (2000:1383) om
kommunernas bostadsförsörjningsansvar
(punkt 16) (m, fp, -)

av Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m),
Yvonne Ångström (fp), Ewa Thalén Finné (m) och
Sten Andersson (-).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (2000:1383) om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar samt tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2001/02:Bo11 yrkanden 3 och 4, det sistnämnda
yrkandet i denna del, 2001/02:Bo13 yrkande 1 i denna
del, 2001/02:Bo14 i denna del och 2001/02:Bo18 i
denna del.

Ställningstagande

Bostadsförsörjningslagen påverkar inte antalet
bostäder över huvud taget. Den bidrar inte heller
till en enklare och smidigare hantering av
bostadsfrågorna, utan innebär främst en ökad
byråkrati. Återinförandet av
bostadsförsörjningslagen innebar inget annat än ett
slag i luften. Regeringen har visat att den är
medveten om problemen med bostadsbrist i flera av
landets regioner samtidigt som den är oförmögen att
föreslå nödvändiga åtgärder.

Kommunerna har redan i dag ansvar för att
praktiskt lösa bostadsproblem för människor med
sociala problem eller handikapp och för människor
som på grund av sin ålder är i behov av särskilda
boendeformer. Socialtjänstlagen lägger det yttersta
ansvaret för människors nödvändiga uppehälle på
kommunen. Detta är rimligt och påverkas inte av
huruvida kommunen äger eller förvaltar bostäder i
egen regi, i ett bolag eller genom att kommunen hyr
bostäder av en hyresvärd.
Genom sitt planmonopol har kommunerna det verktyg
som är nödvändigt för att bidra till att goda
boendemiljöer skapas. Det kommunala ansvaret på den
lokala bostadsmarknaden kan därmed förverkligas. Vi
anser att regler som tvingar kommunerna att upprätta
bostadsförsörjningsplaner är en inskränkning i den
kommunala självstyrelsen och ett försök av
regeringen att styra i kommuner där de själva inte
fått väljarnas förtroende. Att nu också föreslå
regler som innebär att kommunfullmäktige skall
besluta om riktlinjer för bostadsförsörjningen varje
år är bara ytterligare ett sätt att styra
kommunerna.
Lagen (2000:1383) om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar bör upphävas. Eftersom
detta förslag inte har beretts i tillräcklig grad
anser vi att regeringen skyndsamt bör låta bereda
frågan och därefter återkomma till riksdagen med ett
förslag om upphävande av lagen.
Vi föreslår att riksdagen avslår regeringens
förslag till lag om ändring i lagen (2000:1383) om
kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Vi föreslår
även att riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad vi framför. Därmed bifaller vi
motionerna 2001/02:Bo11 yrkanden 3 och 4, det
sistnämnda yrkandet i denna del, 2001/02:Bo13
yrkande 1 i denna del, 2001/02:Bo14 i denna del och
2001/02:Bo18 i denna del.

9. Fortsatta insatser för att stödja
omstruktureringen av kommunala
bostadsföretag (punkt 17) (m, kd, c, fp, -)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Inga Berggren (m),
Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m),
Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Ewa
Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag om fortsatta
insatser för att stödja omstruktureringen av
kommunala bostadsföretag. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Bo11 yrkande 4 i denna del,
2001/02:Bo13 yrkande 1 i denna del, 2001/02:Bo14 i
denna del, 2001/02:Bo18 i denna del och 2001/02:Bo19
yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Sedan 1998 har staten betalat ut ca 2 miljarder
kronor till 36 kommuner med bostadsöverskott. Nu
skall utbetalningarna fortsätta genom att en
myndighet inrättas med uppgift att ge fortsatt
statligt stöd till omstruktureringar av kommunala
bostadsföretag. Inledningsvis kommer ca 3 miljarder
kronor att behövas.

Totalt kommer, vid ett genomförande av regeringens
förslag, ca 5 miljarder kronor att ha pumpats in i
kommunala bostadsföretag mellan åren 1998 och 2004.
Dessutom beräknas utbetalningarna fortsätta även
efter 2004 eftersom problemen med bostadsöverskott
väntas kvarstå.
I dag finns många kommuner med bostadsföretag i
kris. Över 40 000 lägenheter i det kommunala
beståndet beräknas vara outhyrda år 2010. SABO, de
allmännyttiga bostadsföretagens
samarbetsorganisation, har beräknat allmännyttans
kostnader för tomma lägenheter till 29 miljarder
kronor under perioden 2000 – 2010.
Liksom vi anförde i reservation 36 i betänkande
2001/02:BoU1, med anledning av regeringens då
aktuella förslag om stöd till omstrukturering av
kommunala bostadsföretag, kan det alltså
konstateras att det är uppenbart att många
kommunala bostadsföretag har stora svårigheter
att klara sin ekonomi. En högst påtaglig orsak
till detta är fortfarande den bostadspolitik som
dagens socialdemokratiska regering bedriver. Vi
utvecklade detta resonemang enligt följande:
I stället för att skapa utrymme för kommunerna
att med utgångspunkt i lokala förutsättningar
finna lösningar leder politiken till ytterligare
låsningar och regleringar. De senaste exemplen på
detta är stopplagen och den nya
bostadsförsörjningslagen.
Den kris som den förda politiken skapat i många
kommunala bostadsföretag försöker regeringen lösa
inte bara med regleringar och påbud utan också
genom att skjuta till statliga pengar. Den
tidigare s.k. bostadsakuten har inte ens avslutat
sin verksamhet förrän det nu är dags att på nytt
låta staten träda emellan och försöka rädda
kommuner med olönsamma bostadsföretag. Vi
motsätter oss att så sker. I stället bör dagens
regleringar upphävas och bostadspolitiken läggas
om så att det blir de boende, fastighetsägarna,
kommunerna och andra intressenter som avgör hur
bostadsfrågorna skall lösas ute i kommunerna.
Regeringens förslag är ett steg i motsatt
riktning. Det är först när kommunen utan statliga
pekpinnar får det avgörande inflytandet över sitt
eget bostadsbestånd som dagens problem kan få en
långsiktigt hållbar lösning.

Det vi då anförde har bäring även på det nu aktuella
förslaget som innebär att staten ges möjlighet att
förvärva bostadsföretag och att det inrättas en ny
statlig myndighet.

Staten bör enligt vår mening underlätta för
kommunerna att bära sitt ansvar, men skall överlåta
åt kommunerna att själva få avgöra hur detta ansvar
skall tas. Regeringen motiverar den nya myndigheten
utifrån de långtgående statliga åtaganden som
planeras med bl.a. övertaganden av hela
fastighetsbestånd från kommunala bolag.
Vi motsätter oss bestämt inrättandet av en ny
myndighet. Ena skälet till detta är att huvuddelen
av de statliga åtgärder som föreslås är omotiverade
och till sin omfattning oklara. Det andra skälet är
att de funktioner i omstruktureringen av kommunala
bolag och bestånd som behöver hanteras centra*l*t*,*
*s*å*s*o*m* *r*å*d*g*i*v*n*i*n*g* *o*c*h*
*u*p*p*f*ö*l*j*n*i*n*g*,* *b*ä*t*t*r*e* *k*a*n*
*h*a*n*t*e*r*a*s* *a*v* *k*o*m*m*u*n*e*r*n*a*s*
*i*n*t*r*e*s*s*e*o*r*g*a*n*i*s*a*t*i*o*n*
*S*v*e*n*s*k*a* *K*o*m*m*u*n*f*ö*r*b*u*n*d*e*t*.*
*
*V*i* *ä*r* *v*i*d*a*r*e* *m*y*c*k*e*t*
*k*r*i*t*i*s*k*a* *t*i*l*l* *d*e*n*
*u*t*v*e*c*k*l*i*n*g* *s*o*m* *m*å*l*a*s* *u*p*p*
*i* *p*r*o*p*o*s*i*t*i*o*n*e*n* *-ð *a*t*t* *d*e*t*
*s*t*a*t*l*i*g*a* *b*o*l*a*g*e*t* *V*a*s*a*l*l*e*n*
*A*B* *i* *s*t*o*r* *o*m*f*a*t*t*n*i*n*g* skall
förvärva kommunala bostadshus i syfte att ”utveckla
eller avveckla” bostäderna.
Konsekvenserna av detta statliga ingrepp är
svåröverskådliga för de lokala bostadsmarknaderna.
Förutom att kommunerna på detta sätt förlorar
kontrollen över det egna bostadsbeståndet försämras
konkurrenssituationen för privata värdar när
statliga pengar utnyttjas för en långtgående
subventionering av boende i, eller ombyggnad av, nu
tomma lägenheter.
Det finns inget enda bostadspolitiskt grepp som
vid sidan av regionalpolitiken kan vända
utvecklingen för de kommunala bostadsbolag, vars
ekonomi hotas av outhyrda lägenheter.
På skattesidan finns däremot möjligheter att
åstadkomma mer gynnsamma förhållanden.
Vidare behöver en mer konsekvent nedsättning av
fastighetsbeskattningen ske när lägenheter avsedda
för uthyrning inte har kunnat hyras ut.
Regeringen är dock inte intresserad av sådana
åtgärder.
Vi motsätter oss mot denna bakgrund regeringens
förslag om fortsatta insatser för att stödja
omstruktureringen av kommunala bostadsföretag. Vi
ställer oss därför bakom förslagen i motionerna
2001/02:Bo11 yrkande 4 i denna del, 2001/02:Bo13
yrkande 1 i denna del, 2001/02:Bo14 i denna del,
2001/02:Bo18 i denna del och 2001/02:Bo19 yrkandena
3 och 4 om att regeringens förslag skall avslås.

10. Förköpsrätt för kooperativa
hyresrättsföreningar m.m. (punkt 18) (m, -)

av Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m), Ewa
Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:BoU17.

Ställningstagande

I propositionen resonerar regeringen kring
möjligheterna att skapa en företrädesordning
innebärande att vissa, av regeringen utvalda,
förvärvare skall få förköpsrätt framför andra
köpare.

Förslaget härstammar från Allbo-kommitténs förslag
(SOU 2001:27). Allbo-kommittén föreslog där en
särskild ordning vid försäljning av kommunalt
fastighetsbestånd som innebar att försäljning i
första hand skulle ske till annat allmännyttigt
bostadsföretag och i andra hand till kooperativ
hyresrättsför- ening. I propositionen anför
regeringen följande:
Enligt regeringen är det mycket som talar för att
hyresgästerna i allmännyttiga företag bör ges
ytterligare möjligheter att förvärva sina hus för
ombildning till kooperativ hyresrätt. Det finns
också anledning att se över möjligheterna för andra
allmännyttiga bostadsföretag att ta över bostäder
eller företag som skall försäljas. Regeringen delar
Allbo-kommitténs uppfattning att frågan om
företrädesordning vid försäljning av kommunala
fastighetsbestånd bör bli föremål för en särskild
utredning. Det är därför regeringens avsikt att
tillsätta en sådan utredning, som kommer att arbeta
med utgångspunkt från Allbo-kommitténs förslag och
remissyttrandena med anledning av dessa förslag.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med
förslag så snart som möjligt.
Regeringens aviserade förslag hotar att
ytterligare inskränka människors valfrihet samt
konkurrensförutsättningarna. Vad kommer egentligen
att hända när en allmännyttig fastighet skall säljas
om de boende i huset har bildat en
bostadsrättsförening och vill köpa fastigheten,
samtidigt som en kooperativ hyresrättsförening vill
utöka sitt fastighetsinnehav och vill köpa
fastigheten? Skall då den kooperativa
hyresrättsföreningen få företräde framför de boende?
Detta är en ordning som vi inte kan acceptera. Vi
vill därför redan nu markera att vi inte kommer att
stödja ett förslag med förköpsrätt för kooperativa
hyresrättsföreningar och allmännyttiga
bostadsföretag.
Vad vi nu har anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:BoU17.
Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden.

1. Kommunernas bostadsförsörjningsansvar (kd,
c)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Annelie Enochson
(kd) och Rigmor Stenmark (c).

Vi motsatte oss inrättandet av lagen om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar, som trädde i kraft 1
januari 2001. Fortfarande framstår detta regelverk
som en onödig inskränkning av den kommunala
självstyrelsen. Vi står kvar vid den uppfattningen.

Så länge lagen finns får det dock i sig anses vara
positivt att kommunernas ansvar att under varje
mandatperiod fatta beslut om kommunala riktlinjer
för bostadsförsörjningen förtydligas. Vi motsätter
oss därför inte förslaget härom.

2. Kooperativ hyresrätt (m)

av Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m) och
Ewa Thalén Finné (m).

Regeringen har i propositionen även gjort
bedömningen att BKN bör ges möjlighet att lämna
kreditgarantier för de lån som kooperativa
hyresrättsför-eningar tar upp för nybyggnation eller
förvärv av fastigheter för ombildning. Regeringen
avser vidare att i samband med den ekonomiska
vårpropositionen begära riksdagens bemyndigande om
att intill ett fastställt belopp utfärda
kreditgarantier avseende nybyggnation eller förvärv
av fastigheter för ombildning till kooperativ
hyresrätt.

Vi vill även beträffande detta avisera att vi inte
kommer att stödja regeringen. Skälet härtill är att
vi inte vill att staten på ytterligare sätt binder
resurser till verksamheter som inte kan stå på egna
ben. De kooperativa hyresrättsföreningar som kan det
torde inte ha några svårigheter att på den öppna
marknaden få krediter beviljade utan några statliga
garantier. Beträffande den grupp som inte kan
erhålla sådana krediter torde förhållandena vara
sådana att riskerna för obeståndssituationer är för
stora. Sådana garantier skulle därför med
nödvändighet också leda till ett oacceptabelt
statligt risktagande.
BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:58 föreslås att riksdagen

dels antar regeringens förslag till

1. lag om allmännyttiga bostadsföretag,

2. lag om ändring i jordabalken,

3. lag om ändring i lagen (2000:1383) om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar,

dels godkänner vad regeringen föreslår om fortsatta
insatser för att stödja omstruktureringen av
kommunala bostadsföretag (avsnitt 4.6).

Följdmotioner

2001/02:Bo11 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om försäljning av
kommunala bostadsföretag utan ekonomiska
sanktioner från staten som en långsiktigt hållbar
lösning för kommuner med ekonomiska problem.

2. Riksdagen beslutar att omgående upphäva lagen
(1999:608) om tillfällig minskning av det
generella statsbidraget vid avyttring av aktier
eller andelar i eller utbetalning från kommunala
bostadsföretag, m.m. i enlighet med vad som anförs
i motionen.

3. Riksdagen beslutar att omgående upphäva lagen
(2000:1383) om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar i enlighet med vad som
anförs i motionen.

4. Riksdagen avslår regeringens proposition
2001/02:58 Allmännyttiga bostadsföretag i enlighet
med vad som anförs i motionen.

2001/02:Bo12 av Ola Rask (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inte undanta
försäljningar till andra kommunala eller
allmännyttiga bostadsföretag från
tillståndsförfarande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att minska
omfattningen av inhämtanden av yttranden från olika
partsintressen.

2001/02:Bo13 av Yvonne Ångström och Karin Pilsäter
(fp):

1. Riksdagen avslår proposition 2001/02:58
Allmännyttiga bostadsföretag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om allmännyttan.

2001/02:Bo14 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):

Riksdagen avslår proposition 2001/02:58, förutom den
del som gäller kooperativ hyresrätt.

2001/02:Bo15 av Inger Lundberg (s):

Riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen
anförs om att ett undantag från tillståndsplikten
vid försäljning av fastigheter i ett kommunalt
bostadsföretag införs med innebörden att försäljning
till långivare med pantsäkerhet i fastigheten inte
skall vara tillståndspliktig vid rekonstruktion av
bostadsföretag.

2001/02:Bo16 av Carl Fredrik Graf (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om aktieutdelningen från
kommunala bostadsbolag.

2001/02:Bo17 av Knut Billing m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förköpsrätt för kooperativa
hyresrättsföreningar och allmännyttiga
bostadsföretag.

2001/02:Bo18 av Bo Lundgren m.fl. (m):

Riksdagen avslår regeringens proposition 2001/02:58
Allmännyttiga bostadsföretag.

2001/02:Bo19 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår förslaget till lag om
allmännyttiga bostadsföretag.

2. Riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i
jordabalken, rörande prövning enligt hyreslagens
bruksvärdesregel.

3. Riksdagen avslår förslaget till inrättande av en
ny myndighet med uppgift att ge fortsatt statligt
stöd till omstrukturering av kommunala
bostadsföretag.

4. Riksdagen avslår förslaget att staten ges
möjlighet att förvärva övertaliga
bostadsfastigheter av kommunala bostadsbolag.

2001/02:Bo20 av Helena Hillar Rosenqvist m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om särskilda
beslutsregler vid försäljning av kommunala
bostadsföretag.

Motion väckt med anledning av proposition 2001/02:4

2001/02:N27 av Agne Hansson m.fl. (c):

45. Riksdagen beslutar upphäva den s.k. stopplagen
för utförsäljning av kommunala bostadsföretag.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Bo271 av Göran Lindblad (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att tillsätta en utredning
om hur allmännyttans bostäder skall kunna överföras
till de boende.

2001/02:Bo318 av Bo Lundgren m.fl. (m):

11. Riksdagen beslutar att upphäva lagen (1999:608)
om tillfällig minskning av det generella
statsbidraget vid avyttring av aktier eller
andelar eller utdelning från kommunala
bostadsföretag, m.m. (stopplagen).

2001/02:Bo320 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd):

10. Riksdagen beslutar om att lagen (1999:608) om
tillfällig minskning av det generella
statsbidraget vid avyttring av aktier eller
andelar i eller utdelning från kommunala
bostadsföretag, m.m. snarast avskaffas.

2001/02:Bo324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de kommunala
bostadsbolagen.

2001/02:Bo325 av Agne Hansson m.fl. (c):

20. Riksdagen beslutar att upphäva den s.k.
stopplagen, lagen (1999:608) om tillfällig minskning
av det generella statsbidraget vid avyttring av
aktier eller andelar i eller utdelning från
kommunala bostadsföretag, m.m.

2001/02:A317 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett utvecklat
boendeinflytande.

2001/02:Fi296 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om en lagändring så att försäljning av
kommunala bostadsbolag inte skall medföra sänkta
statsbidrag.

2001/02:Fi298 av Per Landgren m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kommunala
utförsäljningar av bostadsbolag inte skall motverkas
för statligt håll.

2001/02:N319 av Margareta Cederfelt m.fl. (m):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommunalt beslutande
avseende disposition av överskott respektive
underskott från kommunala bolag.

-----------------------------------------
-----------------------------------------
BILAGA 2

Propositionens lagförslag

1 Förslag till lag om
allmännyttiga bostadsföretag

Härigenom föreskrivs följande.
1 kap. Allmännyttiga bostadsföretag

Inledande bestämmelser

1 § Med allmännyttigt bostadsföretag
avses i denna lag ett aktiebolag, en
ekonomisk förening eller en stiftelse som

1. drivs utan vinstsyfte,
2. i sin verksamhet huvudsakligen
förvaltar fastigheter i vilka
bostadslägenheter upplåts med hyresrätt
och
3. är godkänt som allmännyttigt
bostadsföretag.
Villkoret i första stycket 1 hindrar
inte att ett aktiebolag eller en ekono-
misk förening lämnar skälig utdelning på
den del av aktiekapitalet eller inbetalda
medlemsinsatser som ägaren skjutit till
kontant. Regeringen lämnar närmare
föreskrifter om högsta tillåtna
utdelning.
Villkoret i första stycket 3 gäller inte
i fråga om kommunala bostadsföretag.

2 § Med kommunalt bostadsföretag avses i
denna lag ett allmännyttigt
bostadsföretag som en kommun har det
bestämmande inflytandet över.

Med bestämmande inflytande avses att
kommunen
1. äger aktier i ett aktiebolag eller
andelar i en ekonomisk förening med mer
än hälften av samtliga röster i bolaget
eller föreningen och också förfogar över
så många röster, eller
2. har rätt att utse eller avsätta mer
än hälften av ledamöterna i styrelsen för
en stiftelse med egen förvaltning eller
är förvaltare i en stiftelse med anknuten
förvaltning.
Vid tillämpning av andra stycket 1 och 2
skall det inflytande som utövas av ett
företag över vilket kommunen bestämmer på
det sätt som anges i nämnda punkter anses
utövat av kommunen.

3 § Ett allmännyttigt bostadsföretag
skall sträva efter att erbjuda
hyresgästerna möjlighet till
boendeinflytande och inflytande i
företaget.

4 § Ett allmännyttigt bostadsföretag
skall skriftligen varje år till
länsstyrelsen lämna uppgift om beslutad
utdelning och hur denna beräknats.

Godkännande som allmännyttigt
bostadsföretag

5 § Ett aktiebolag, en ekonomisk förening
eller en stiftelse får efter ansökan
godkännas som allmännyttigt
bostadsföretag, om företaget uppfyller de
förutsättningar som anges i 1 § första
stycket 1 och 2.
6 § Ett godkännande som allmännyttigt
bostadsföretag skall återkallas om
företaget ansöker om detta eller om
företaget inte längre uppfyller
förutsättningarna för godkännande som
anges i 1 § första stycket 1 och 2.

7 § Frågor om godkännande och
återkallelse av godkännande som allmän-
nyttigt bostadsföretag enligt denna lag
prövas av länsstyrelsen.

Länsstyrelsens beslut får överklagas hos
Boverket. Boverkets beslut får inte
överklagas.

2 kap. Överlåtelse av fast egendom samt
aktier och andelar i kommunala
bostadsföretag

Inledande bestämmelser

1 § Detta kapitel tillämpas när

1. en kommun eller ett företag som
kommunen har det bestämmande inflytandet
över överlåter aktier eller andelar i ett
kommunalt bostadsföretag eller i ett
företag genom vilket kommunen utövar det
bestämmande inflytandet över ett
kommunalt bostadsföretag, eller
2. ett kommunalt bostadsföretag
överlåter fast egendom som är taxerad som
hyreshusenhet eller småhusenhet och
omfattar byggnad i vilken kommunen eller
det kommunala bostadsföretaget upplåtit
bostadslägenhet med hyresrätt för annat
ändamål än fritidsändamål.
Vad som sägs om fast egendom skall även
gälla tomträtt.

2 § Med överlåtelse avses i detta kapitel
att egendom övergår till annan genom

1. köp, byte och gåva,
2. tillskott till bolag eller förening,
3. utdelning eller skifte från bolag
eller förening avseende fast egendom,
4. fusion enligt 14 kap. 1 §
aktiebolagslagen (1975:1385), eller
5. fusion enligt 12 kap. 1 och 3 §§
lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar.

Tillstånd till överlåtelse

3 § Det krävs tillstånd, utom i fall som
avses i 6 och 8 §§, för överlåtelse av
egendom som avses i 1 §. Länsstyrelsen
prövar frågor om tillstånd.

4 § Ansökan om tillstånd skall göras hos
länsstyrelsen i det län där fastigheten
är belägen om det är fråga om överlåtelse
av fast egendom. Är det fråga om
överlåtelse av aktier eller andelar,
skall ansökan göras hos länsstyrelsen i
det län där kommunen är belägen eller
företagets styrelse har sitt säte.

Innan beslut om överlåtelse fattas
eller, för det fall att ansökan görs
tidigare, innan ansökan görs, skall de
hyresgäster som berörs informeras om den
planerade överlåtelsen och beredas
tillfälle att yttra sig. En uppgift om
hyresgästernas inställning till
överlåtelsen skall fogas till ansökan om
tillstånd.

5 § En ansökan om tillstånd till
överlåtelse enligt 1 § första stycket 1
skall beslutas av kommunen om den innebär
att kommunen förlorar det bestämmande
inflytandet över det kommunala
bostadsföretaget.

6 § Tillstånd fordras inte om

1. kommunen, i fråga om sådan
överlåtelse som avses i 1 § första
stycket 1, även efter överlåtelsen direkt
eller indirekt har det bestämmande
inflytandet över det kommunala
bostadsföretaget,
2. förvärvaren är ett allmännyttigt
bostadsföretag,
3. förvärvaren är en kooperativ
hyresrättsförening, eller
4. överlåtelsen sker genom inrop på
exekutiv auktion.

7 § Tillstånd till en överlåtelse skall
inte lämnas om det kan befaras att de
kommunala bostadsföretagens hyror till
följd av överlåtelsen inte kommer att få
tillräckligt genomslag vid tillämpningen
av bruksvärdereglerna i 12 kap. 55 §
jordabalken eller de hyresförhandlingar
som förs enligt hyresförhandlingslagen
(1978:304).

8 § Regeringen får på ansökan av
överlåtaren medge undantag från kravet på
tillstånd om det finns synnerliga skäl.

Ansökan om undantag skall göras senast
fyra veckor efter överlåtelsen eller
efter det att en ansökan om tillstånd har
avslagits.

Förfarandet vid ansökan om tillstånd

9 § Vid överlåtelse av egendom som avses
i 1 § och som inte omfattas av
undantagsbestämmelserna i 6 § eller för
vilken undantag medgivits enligt 8 §,
skall den som överlåter eller den som
förvärvar egendomen ansöka om tillstånd
till överlåtelsen senast tre månader
efter överlåtelsen. Om regeringen har
avslagit en ansökan om undantag enligt 8
§, skall dock fristen i stället räknas
från dagen från regeringens beslut.

Ansökan får göras innan egendomen
överlåts.

10 § Länsstyrelsen skall inhämta yttrande
från hyresgästorganisation och
fastighetsägarorganisation på orten.
Sådant yttrande behöver dock inte
inhämtas om det är uppenbart att de
kommunala bostadsföretagens hyror även
efter överlåtelsen får genomslag vid
tillämpningen av 12 kap. 55 § jordabalken
eller de hyresförhandlingar som förs
enligt hyresförhandlingslagen (1978:304).

Verkan av att tillstånd inte lämnas

11 § Söks inte tillstånd eller undantag i
tid eller lämnas inte tillstånd eller
undantag, är överlåtelsen ogiltig. I
fråga om förvärv som avses i 1 § första
stycket 2 gäller detta dock inte om
lagfart eller inskrivning av förvärv av
tomträtt har beviljats i strid med
bestämmelserna i jordabalken.

Överklagande

12 § Länsstyrelsens beslut får överklagas
hos Boverket av den som överlåter eller
den som förvärvar egendom samt av
hyresgästorganisation och fastig-
hetsägarorganisation. Boverkets beslut
får inte överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april
2002.
2. Företag som enligt förordningen
(1986:694) om handläggning, förvaltning,
m.m. av bostadslån och räntebidrag eller
motsvarande äldre bestämmelser är godkänt
som allmännyttigt bostadsföretag skall
anses som godkänt som allmännyttigt
bostadsföretag enligt denna lag.
3. Lagen (1999:608) om tillfällig
minskning av det generella statsbidraget
vid avyttring av aktier eller andelar i
eller utdelning från kommunala bostads-
företag, m.m. upphör att gälla den 1
april 2002. Bestämmelserna om utdelningar
och aktieägartillskott skall fortfarande
tillämpas till och med den 30 juni 2003.

2 Förslag till lag om ändring
i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 55 §
jordabalken skall ha följande lydelse.
12 kap.
55 §
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

Om hyresvärden och hyresgästen tvistar
om hyrans storlek, skall hyran
fastställas till skäligt belopp. Hyran är
härvid inte att anse som skälig, om den
är påtagligt högre än hyran för
lägenheter som med hänsyn till
bruksvärdet är likvärdiga.
-----------------------------------------------------
Vid prövning enligt Vid prövning enligt
första stycket skall första stycket skall
främst beaktas hyran för främst beaktas hyran för
lägenheter i hus som ägs lägenheter i hus som ägs
och förvaltas av och förvaltas av sådana
allmännyttiga kommunala bostadsföretag
bostadsföretag. Om en som avses i 1 kap. 2 §
jämförelse inte kan ske lagen (2001:000) om
med lägenheter på orten allmännyttiga bo-
får i stället beaktas stadsföretag. Om en
lägenheter på en annan jämförelse inte kan ske
ort med jämförbart med lägenheter på orten
hyresläge och i övrigt får i stället beaktas
likartade förhållanden på lägenheter på en annan
hyresmarknaden. ort med jämförbart
hyresläge och i övrigt
likartade förhållanden på
hyresmarknaden.
-----------------------------------------------------
Vid en prövning enligt första stycket
skall även bestämmelserna i 55 b §
iakttas.
Om en förhandlingsklausul i ett
hyresavtal har slopats och det ingår för-
handlingsersättning i hyran enligt 20 §
hyresförhandlingslagen (1978:304), har
hyresgästen utan hinder av bestämmelserna
i första–tredje styckena rätt att få
hyran sänkt med belopp som motsvarar
ersättningen.
Om tvisten gäller andra villkor än
hyran, skall villkor som hyresvärden
eller hyresgästen har ställt upp gälla i
den mån det är skäligt med hänsyn till
hyresavtalets innehåll, omständigheterna
vid avtalets tillkomst, senare inträffade
förhållanden och omständigheterna i
övrigt. Hyrestiden skall vara obestämd,
om inte bestämd hyrestid av särskild
anledning är lämpligare. Om hyresvärden
och hyresgästen kommer överens om
villkoren för fortsatt uthyrning i en
tvist enligt första eller femte stycket,
gäller de överenskomna villkoren, oavsett
vad som föreskrivs i nämnda stycken, i
den mån inte annat följer av be-
stämmelserna i denna balk.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 april
2002.

3 Förslag till lag om ändring
i lagen (2000:1383) om
kommunernas
bostadsförsörjningsansvar

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen
(2000:1383) om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar skall ha
följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

1 §
Varje kommun skall planera
bostadsförsörjningen i syfte att skapa
förutsättningar för alla i kommunen att
leva i goda bostäder och för att främja
att ändamålsenliga åtgärder för
bostadsförsörjningen förbereds och
genomförs.
Vid planeringen av bostadsförsörjningen
skall kommunen, om det behövs, samråda
med andra kommuner som berörs av
planeringen.
-----------------------------------------------------
Riktlinjer för Riktlinjer för
bostadsförsörjningen bostadsförsörjningen
skall antas av skall antas av
kommunfullmäktige. kommunfullmäktige under
varje mandatperiod.
-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 april
2002.

-----------------------------------------
-----------------------------------------
BILAGA 3

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om
ändring i lagen
(2002:29) om ändring i
jordabalken

Härigenom föreskrivs

dels att 12 kap. 55 §
jordabalken i stället för dess
lydelse enligt lagen (2002:29) om
ändring i nämnda balk skall ha
följande lydelse,
dels att ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna till
lagen (2002:29) om ändring i
jordabalken skall ha följande
lydelse.
12 kap.
55 §
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

Om hyresvärden och hyresgästen
tvistar om hyrans storlek, skall
hyran fastställas till skäligt
belopp. Hyran är härvid inte att
anse som skälig, om den är
påtagligt högre än hyran för
lägenheter som med hänsyn till
bruksvärdet är likvärdiga.
-----------------------------------------------------
Vid prövning enligt Vid prövning enligt
första stycket skall första stycket skall
främst beaktas hyran för främst beaktas hyran för
lägenheter i hus som ägs lägenheter i hus som ägs
och förvaltas av och förvaltas av sådana
allmännyttiga kommunala bostadsföretag
bostadsföretag. Om en som avses i 1 kap. 2 §
jämförelse inte kan ske lagen (2002:000) om
med lägenheter på orten, allmännyttiga bo-
får i stället beaktas stadsföretag. Om en
lägenheter på en annan jämförelse inte kan ske
ort med jämförbart med lägenheter på orten,
hyresläge och i övrigt får i stället beaktas
likartade förhållanden på hyran för lägenheter på
hyresmarknaden. en annan ort med
jämförbart hyresläge och
i övrigt likartade
förhållanden på hy-
resmarknaden.
-----------------------------------------------------
Vid en prövning enligt första
stycket skall även bestämmelserna
i 55 a och 55 b §§ iakttas.
Om en förhandlingsklausul i ett
hyresavtal har slopats och det
ingår förhandlingsersättning i
hyran enligt 20 §
hyresförhandlingslagen
(1978:304), har hyresgästen utan
hinder av bestämmelserna i
första–tredje styckena rätt att
få hyran sänkt med ett belopp som
motsvarar ersättningen.
Om tvisten gäller något annat
villkor än hyran, skall villkor
som hyresvärden eller hyresgästen
har ställt upp gälla i den mån
det är skäligt med hänsyn till
hyresavtalets innehåll,
omständigheterna vid avtalets
tillkomst, senare inträffade
förhållanden och omständigheterna
i övrigt. Hyrestiden skall vara
obestämd, om inte bestämd
hyrestid av särskild anledning är
lämpligare.
Om hyresvärden och hyresgästen
kommer överens om villkoren för
fortsatt uthyrning i en tvist
enligt första eller femte
stycket, gäller de överenskomna
villkoren, oavsett vad som
föreskrivs i nämnda stycken, i
den mån inte annat följer av be-
stämmelserna i övrigt i denna
balk.

_______________

-----------------------------------------------------
1. Denna lag träder i 1. Denna lag träder i
kraft den 1 april 2002. kraft den 1 april 2002.
2. I fråga om åtgärder 2. I fråga om åtgärder
som har påbörjats före som har påbörjats före
ikraftträdandet skall ikraftträdandet skall
12 kap. 55 a § inte 12 kap. 55 a § inte
tillämpas samt 12 kap. tillämpas samt 12 kap.
18 d och 55 §§ tillämpas 18 d § och 55 § tredje
i sina äldre lydelser. Om stycket tillämpas i sina
ett meddelande enligt äldre lydelser. Om ett
12 kap. 18 e § har meddelande enligt 12 kap.
lämnats till hyresgästen 18 e § har lämnats till
före ikraftträdandet, hyresgästen före
skall denna paragraf ikraftträdandet, skall
tillämpas i sin äldre denna paragraf tillämpas
lydelse. 12 kap. 18 f § i sin äldre lydelse.
skall tillämpas i sin 12 kap. 18 f § skall
äldre lydelse om ansökan tillämpas i sin äldre
om tillstånd till lydelse om ansökan om
åtgärden har kommit in tillstånd till åtgärden
till hyresnämnden före har kommit in till
ikraftträdandet. hyresnämnden före
ikraftträdandet.
3. I fråga om hyresavtal
som avser upplåtelse i 3. I fråga om hyresavtal
andra hand och har som avser upplåtelse i
ingåtts före andra hand och har
ikraftträdandet gäller ingåtts före
12 kap. 45 § i sin äldre ikraftträdandet gäller
lydelse. 12 kap. 45 § i sin äldre
lydelse.
4. I fråga om hyresavtal
som har sagts upp före 4. I fråga om hyresavtal
ikraftträdandet skall 12 som har sagts upp före
kap. 50, 57 a och 58 b §§ ikraftträdandet skall 12
tillämpas i sina äldre kap. 50, 57 a och 58 b §§
lydelser. tillämpas i sina äldre
lydelser.
5. I hyrestvister som
har anhängiggjorts före
ikraftträdandet skall 12
kap. 55 § andra stycket
tillämpas i sin äldre
lydelse.
-----------------------------------------------------

-----------------------------------------
-----------------------------------------
BILAGA 4

Protokoll från bostadsutskottets offentliga
utfrågning om de allmännyttiga bostadsföretagen
den 31 januari 2002I en bilaga till detta protokoll
har samlats de bilder som tillhör protokollet

Ordföranden: Då ska jag be att få hälsa er alla
välkomna till den offentliga utfrågning som
bostadsutskottet har inbjudit till för att få
diskutera de allmännyttiga bostadsföretagen med
anledning av proposition 58 osv
Programmet är upplagt så att vi ska försöka vara
färdiga till klockan tolv ungefär Vi har inbjudit ett
antal gäster Det är Jan-Eric Gustafsson från
Boverket, Ulla Huzell från Länsstyrelsen i Stockholms
län, Carl Cederschiöld, borgarråd i Stockholm,
Peter Persson, kommunalråd i Jönköping, Björn
Sundström från Svenska Kommunförbundet, Bengt Owe
Birgersson från SABO, Bengt Nyman från Sveriges
Fastighetsägareförbund, PärSvanberg från
Hyresgästernas Riksförbund och Per Norberg från
juridiska institutionen vid Lunds universitet
Därutöver har dessa personer med sig ett antal
bisittare Alla kommer att vara beredda att svara på
ledamöternas frågor Med det tror jag att vi sätter
i gång Vi had tänkt lägga upp det så att vi börjar
med Jan-Eric Gustafsson från Boverke Tanken är att
ni har fem minuter var Det är inte så noga på
sekunden De är ingen tidtagning, men vi ska
försöka hålla det så för att bli färdiga tid Om
vi håller tiderna ordentligt i inledningen lovar
jag att vi ska få en snabb kaffepaus klockan tio Det
beror alltså på er som nu ska presentera era
uppfattningar om vi klarar detta eller inte Därför
lämnar jag nu ordet till Jan-Eric Gustafsson från
Boverket

Jan-Eric Gustafsson, Boverket: Jag heter Jan- Eric
Gustafsson och kommer frånBoverket i Karlskrona Där
jobbar jag på bidragsenheten som jurist
Jag går över till våra synpunkter på förslaget i
propositionen Inledningsvis får framhållas, som
Boverket framförde i sitt remissvar på Allbo-kommitténs
slutbetänkande, att verket delar kommitténs positiva
synpå kommunägda bostadsföretag Dessa är ett
viktigt verktyg för att kommunerna ska kunna
uppfylla sitt bostadspolitiska och bostadssociala
ansvar Boverket instämde också i kommitténs positiva
syn på hyresrätt som upplåtelseform generellt
I dag finns inget sammanhållet regelverk för
allmännyttiga bostadsföretag Bestämmelser för dessa
företag finns i olika äldre författningar och i
den tidsbegränsade lagstiftningen på området
Möjligheten att godkänna nya allmännyttiga
bostadsföretag upphörde 1992 då ett nytt
bostadsfinansieringssystem infördes Statusen som
allmännyttigt bostadsföretag kunde dock återkallas
I Boverkets remissvar på Allbo-kommitténs
slutbetänkande framförde Boverket att det behövs en
lag och en lagfäst definition av vad som är
allmännyttigt bostadsföretag Boverket ansåg att
förslaget innehöll vissa oklarheter i fråga om
definitionen och dess koppling till
godkännandeförfarandet
I den lag som nu föreslåsfinns en
definition av vad som avses med allmännyttigt
bostadsföretag och en kopplingtill ett
godkännandeförfarande Kommunala bostadsföretag ska
automatiskt anses som allmännyttiga sådana I
förslaget finns det ett samlat regelverk för vad
som avses med allmännyttiga bostadsföretag
I remissvaret uttryckte Boverket tveksamhet till
attkooperativa hyresrättsföreningar och icke kommunala
bostadsföretagskulle godkännas som allmännyttiga
Boverket ansåg att begreppet allmännyttigt
egentligen borde stå för mer än att företaget i
fråga ska drivas utan vinstsyfte I begreppet borde
också ligga att kommunerna genom ägardirektiv kan
påverka företagets agerande och använda det för
att uppfylla bostadspolitiska mål Tveksamheten gällde
också kopplingen mellan lagförslaget och
hyreslagens bruksvärdessystem
I den nu föreslagna lagen är det endast
kommunala bostadsföretag, dvs företag där kommunen har
det bestämmande inflytandet, som ska vara
hyresnormerande I fråga om kopplingen till
hyreslagens bestämmelser finns en klar avgränsning
Lagförslaget i övrigt öppnar även för andra än
kommunalt ägda företag att ansöka om godkännande som
allmännyttigt bostadsföretag
Hur kommer då arbetet attse ut för
länsstyrelserna och Boverket enligt lagen? Enligt
den tillfälliga lagstiftningen som nu gäller är
det länsstyrelserna och Boverket som hanterar
frågorna Så har också varit fallet enligt de
äldre bestämmelserna Som jag tidigare nämnde har det
dock från 1992 inte varit möjligt att godkänna nya
allmännyttiga företag
I det förslag som läggs fram anses kommunala
bostadsföretag automatiskt ha status som allmännyttiga
Detta medförinte någon administration för
myndigheterna Det som kan bli aktuelltär godkännandeoch
återkallelse för bostadsföretag som inte ägs av
kommunen Det är inte troligt att detta på kort sikt
kommer att vara av någonstörre omfattning
Ett allmännyttigt bostadsföretag ska varje år
lämna uppgifter om beslutad utdelning och hur den
beräknats Detta är en uppgift som ska lämnas av alla
allmännyttiga bostadsföretag Ett liknande förfarande
används i den tillfälliga lagstiftningen med den
skillnaden att kommunen ska anmäla om det
inträffat något Det är inte någon ny uppgift
Tillståndsprövningen är en arbetsuppgift som är
tänkt att ersätta den nuvarande tidsbegränsade
sanktionslagstiftningen på området Allbo-kommittén
övervägde i sitt arbete en form avstatlig administrativ
tillståndsprövning Regeringenhari propositionen pekat på
att olika lösningar är tänkbara i fråga
om förfarandet och stannat vid att prövningen bör
anförtros länsstyrelserna medBoverketsom överinstans
Boverket har vidare tilldelats vissa frågor om
rådgivning för att underlätta tillkomsten av bla
hyresgästägda allmännyttiga bostadsföretag
Den tillfälliga sanktionslagstiftningen hanteras
av länsstyrelserna och Boverket Det är också
länsstyrelserna och Boverket som hanterar frågor
om det statliga stödet för bla ny- och ombyggnad
av bostäder Inom dessa och andra områden finns
kopplingar mellan länsstyrelsernas och Boverkets
arbete
Boverket har lämnat synpunkter i remissvar på
Allbo-kommitténs delbetänkande och slutbetänkande
som jag i vissa delar tog upp tidigare
Boverket har vidare beretts tillfälle att lämna
synpunkter på promemorian om tillståndsplikt och
lagrådsremissen på propositionen De synpunkter som
lämnats har huvudsakligen avsett förslag på
förtydliganden i författningstexten och när det gäller
resurserna, det sista med tanke på den rollsom
Boverket tilldelats Boverket har i övrigt inte haft
något att erinra mot förslaget
Ordföranden: Då går vi snabbt vidare till Ulla
Huzell som är enhetschef på bostadsenheten på
Länsstyrelsen i Stockholms län som kommer att hantera
överklagandeärendena enligtdet tänkta förslaget
Varsågod, ordet är ditt!
Ulla Huzell, Länsstyrelsen: Eftersom vi är en av de
enheter som ska hantera detta om förslaget går
igenom har jag tittat på propositionen utifrån just den
utgångspunkten Jan- Eric har ju beskrivit vad som
kommer att gälla Jag delar hans uppfattning i alla
delar vad gäller administrationenJag skulle kunna
tänka mig att lyfta upp ett par saker
Det ena gäller behovet av en lag om allmännyttan
Precis som Jan-Eric säger är det nu snårigt att
hitta de bestämmelser som gäller Jag tror att det
finns delar där det möjligen finns luckor i
bestämmelserna
I Stockholms län har vi ett antal allmännyttiga
bostadsföretag, vi har ett antal som är jämställda
med allmännyttiga bostadsföretag och sedan har vi
ett antal som i låne- och bidragshänseende är
jämställda Till det kommer ett antal företag som
inte är kommunala men som ändå på den tiden när
allmännyttiga företag fick förmånligare lån och
bidrag hade rätt till delar av de här förmånerna
och alltså har godkänts som allmännyttigliknande Den
nya lagstiftningen förenklar helt enkelt
hanteringen Det finns klara regler för vad som är
allmännyttigt och vad som inte är det, vad som gäller
för ett godkännande och för att upphäva ett
godkännande Det ser jag positivt på
Just nu administrerar vi reglerna om utdelning
ifrån de allmännyttiga bolagen Med några få
undantag har bolagen utdelningar som ligger på de
nivåer som är acceptabla, eller godkända kanske
är ett riktigare ord
Uppgiften att godkänna överlåtelserär naturligtvis
av en annan karaktär Det kan bli fråga om
övervägningar som förutsätter ett ordentligt
beslutsunderlag Det har uppmärksammats i
propositionen I förslaget ingår att både hyresgäster,
hyresgästorganisationer och fastighetsägarorganisationer
ska yttra sig Samlat på länsstyrelsen finns en hel del
kunskaper om länet, och det tillsammans med
bestämmelserna i förordning och förarbeten tror
jag utgör ett underlag som gör det möjligt
att fatta de här besluten
Jag tänkte avsluta med att säga någonting om hur
det ser ut i Stockholms län I länet finns det 6
kommuner som inte har något allmännyttigt företag
och 20 som har med de definitioner som jag tidigare
tog upp Antalet allmännyttiga bostäder minskar i
länet Förra året minskade de med lite över 6 000
lägenheter De mesta var omvandling till bostadsrätt
De flesta fanns också i Stockholms kommun Nu ska
man komma ihåg att det här är en liten del av
det totala beståndet, men omvandlingarna är inte
jämt fördelade över beståndet Jag har inte
siffran framme för hela länet när det gäller 2001 De
här siffrorna var från 2000 Men för Stockholms kommun,
som är väldigt intressant eftersom det är många
omvandlingar där, har vi de siffrorna I Stockholms
stad ombildades 4 700 lägenheter under förra året
Det innebär en minskning med1 procentenhet på beståndet
Det är kanske inte så dramatiskt Av dessa låg
ungefär 3 800i innerstaden Där minskade beståndet med
3 % Det allmännyttiga beståndet där är nu 13 %
av alla lägenheter
Under senare år har det i stort sett inte påbörjats
några hyresrätter och därmedinte några
allmännyttiga hyresrätter heller Men nu pågår ett
antal projekt i länet En stor del av dem ligger
just i Stockholms stad i Hammarby sjöstad Det är
naturligtvis bostäder som är av en annan karaktär än de
som har ombildats
Ordföranden: Tack för det! Då vandrar vi snabbt
vidare och går över till politiska företrädare
Vi börjar med Stockholms kommun därCarl Cederschiöldär
finansborgarråd och representerar Moderaterna
Carl Cederschiöld, finansborgarråd (m): Herr
ordförande! Inledningsvis ska jag lägga några
synpunkter på själva lagförslaget Sedan tänkte jag
också ge en redovisning av vad som händer i
Stockholm vad gäller bostadsbyggande och bostadsfrågor
i allmänhet
(Bild 1)
För att gå rakt på problemetkanvi konstatera
att den här propositionen innebär, om vi nu
bortser från sakfrågan som har varit anledning
till att propositionen skrivits, ett stort och
enligt vår mening mycket allvarligt ingrepp i den
kommunala självstyrelsen Förslaget berövar kommunerna
möjlighet att hantera bostadsfrågan i enlighet
med en väljarmajoritets i val uttryckta mening
Förslaget innebär nämligen att ett politiskt beslut,
som i sin tur är ett utflöde av en politisk
diskussion, ett val och ett valresultat,
överprövas av tjänstemän i ett regionalt statligt
organ Och då handlar det inte om den typ av
överprövning som finns i den nuvarande kommunallagen
med överklagandemöjligheter om beslut är fattade
på formellt korrekta grunder och beredda i god ordning,
utan det handlar om en politisk överprövning
Därmed inför man i den svenska lagstiftningen
någontingsomär fullständigt främmande för hela vårt
rättssystem Enligt vår uppfattning är det
utomordentligt allvarligt
I praktiken öppnar man Pandorasask Kan
riksdagen fatta ett sådant beslut i den här frågan
kan en annan riksdagsmajoritet i en annan fråga
fatta liknande beslut som inskränker den lokala
demokratin på något annat område där den
riksdagsmajoriteten råkar tycka att sakfrågan är av
den vikt att man behöver göra det När man har
hållit på så ett antal mandatperioder lär det
inte vara mycket kvar av kommunal självstyrelse i
Sverige Det bör man fundera på innan man
lagstiftar
Förslaget innebär att kommunerna inte får råda
över och ansvara fullt ut för sin egendom Det
innebär att äganderätten träds förnär Nu har inte
kommuner något äganderättsskydd enligt
Europakonventionenom rättigheter, men det har
privaträttsliga subjekt, och allmännyttiga
kommunala aktiebolag är privaträttsliga subjekt
och lyder därför under den konventionen Och det här
strider uppenbarligen mot det Det som man ska
åstadkomma står inte i proportion mot det ingrepp
som det här förslaget innebär
Någonting som över huvud taget inte har kommit fram i
hanteringen är att förslaget kommer att få
konsekvenser för kommunernas ekonomiska
ställning Fastighetsbeståndet som ligger i de
allmännyttiga kommunala bostadsbolagen är väldigt
ofta en stor delavkommunens förmögenhet Om man inte
har full rådighet över sin förmögenhet är den inte
lika mycket värd Det innebär att
kreditvärdigheten kommer att sänkas för ett antal
kommuner i Sverige De kommer att få höjda
räntekostnader för att finansiera bla nytt
bostadsbyggande Det blir alltså skattebetalarna i de
kommunerna som kommer att få stå för fiolerna på grund
av detta ingrepp i den kommunala självstyrelsen
Förslaget kommer slutligen att motverka
tillkomsten av nya bostäder, framför allt
hyresrätter,eftersom kommunernainte självständigt kan
göra de förändringar i sitt fastighetsbestånd,
att köpa och sälja och byta, som ofta är metoden
när man ska få fram, finansiera och
stimulera nya bostadsprojekt
Sammanfattningsvis tycker vi att detta förslag
är väldigt oklokt ur alla synpunkter Det är framför
allt oklokt utifrån de utgångspunkter
förslagsställaren har, nämligen att främja
hyresrätt och allmännyttiga bostadsföretag Långsiktigt
kommer konsekvensen att bli den rakt motsatta
Avslutningsvis tänkte jag redovisa något av det
som händer i Stockholm, herr ordförande Det kan ju
vara intressant med anledningavvad länsstyrelsens
representant sade här Stockholm har en väldigt hög
ambition när det gäller att bygga bostäder eftersom
det finns ett stort behov Här är en liten bild
över alla de projekt som är i gång eller kommer
att komma i gång under den närmaste fyra åren Det
motsvarar 20 000 nya lägenheter bara i Stockholms stad
Sedan ska man då komma ihåg att kommuner som
Sollentuna, Nacka, Solna och Järfälla också bygger en
hel del just nu Totalt sett finns det i varierande
former av detaljplaner, markanvisningar och planer
projekt motsvarande 60 000 lägenheter i Stockholms
län för tillfället
År 2001 påbörjades i Stockholm 3 000 nya
lägenheter I år blir det minst lika många Det är en
fördubbling av takten Det är inte tillräckligt många,
men det är en fördubbling av takten mellan
1994 och 1998 Staden tar på sig mycket stora
investeringskostnader Hammarby sjöstad tex innebär
100 000 130 000 kr per lägenhet i kommunala
exploaterings- och investeringskostnader som staden
står för
(Bild 2)
Sedan 1998 har man markanvisat 10 000
lägenheter i Stockholms stad till 33 olika
företag Detta är alltså en jämförelse mellan två
perioder 1995 1998 är det knappt 2 000 hyresrätter i
markanvisningarna Perioden 1999 2002 är det 3 500
markanvisningar till hyresrätter Allt prat om att det
inte byggs några hyresrätter i Stockholm är icke
med sanningen överensstämmande
(Bild 3)
Andelen anvisningar till de allmännyttiga företagen i
Stockholm har också fördubblats om man jämför
perioderna 1995 1998 och 1999 2002 Det har stigit
från drygt 1 000 till 2 000 lägenheter Det är
klart att de kommunala bolagens intresse av att
investera i nya bostäder blir beroende av hur
riksdagen beslutar när det gäller den här lagen Om man
beslutar enligt lagen kommer intresset för att
investera i nya kommunala bostäder att minska Det är
uppenbart
Det har antagits detaljplaner som möjliggör 6
240 lägenheter Om man ser antalet lägenheter i
detaljplaner per år under perioden 1998 till nu och
jämför med perioden 1994 1998 är ökningen 46
% Det ska byggas 3 500 studentbostäder varav 1 000
i Klara Under perioden 1994 1998 byggdes icke en
enda studentbostad i Stockholm
Herr ordförande! Sedan bör man komma ihåg att
Sverige relativt sett har Europas högsta
boendekostnader I snitt går 35 % av disponibel
inkomst till bostad i detta land mot 20 % i
snitt i Europeiska unionen Det är en väldigt
klar skillnad får man nog säga 65 % av kostnaden för
nyproduktion är skatter och avgifter, och det slår
väldigt hårt, inte minst i den här regionen Här
tillkommer dessutom dyra byggkostnader när man ska
exploatera mark, göra överdäckningar, bygga om i
befintliga strukturer osv som man gärna vill göra för
att få fram bostäder Det är inte billigt Det kostar
pengar Kostnaderna är ett påtagligt problem när det
gäller att få ett större bostadsbyggande
Herr ordförande! När det sedan gäller detta med
omvandlingtill bostadsrätter kan vi alltså
konstatera att det under de senaste två och ett halvt
till tre åren totalt sett har ombildats 10 000
lägenheter av 115 000 kommunalt ägda lägenheter
i Stockholms stad Som sades här är det en mycket
liten del av beståndet som är ombildad Man bör också
komma ihåg att under samma tid har 20 000 lägenheter
i det privata hyresfastighetsbeståndet i Stockholms
stad ombildats, dvs dubbelt så många Om man är
angelägen om att behålla hyresrätterna, och det är
de flesta, kanske man bör fundera över det
(Bild 4)
Man kan också se på beståndetsfördelning mellan
Stockholm och Malmö, om vi tar två storstäder
Vi kan konstatera att allmännyttan i Stockholm är
en väldigt dominerande ägare jämfört med Malmö I
Stockholm har allmännyttan ungefär en dubbelt så stor
andel av det totala bostadsbeståndet som man
har i Malmö Om man nu tycker att allmännyttan är en
bra och viktigt del av bostadspolitiken är det ingen
panik i Stockholm Det kan man inte påstå, snarare
tvärtom
Ombildningstakten har naturligtvis gått ned
eftersom de som var intresserade har anmält
sig och är med De tillkommande intressenterna
finns nu till 70 % i ytterstaden Det är där
ombildningarna nu sker i första hand och inte i
innerstaden
Sammanfattningsvis skulle jag vilja uttrycka det så
här: Propositionen är fel lösning på fel problem
Kommuner har sålt kommunägda fastigheter under de
senaste åren av 90-talet till både
bostadsrättsföreningar och privata fastighetsägare
Stockholms stad sålde 9 000 lägenheter under
perioden 1994 1998, dock intetill
bostadsrättsföreningar utan till andra privata
fastighetsägare Samtidigt bygger kommunerna nya
kommunala bostäder De här affärerna är oftast ett
sätt att finansiera nybygget
Jag tycker att statsmakterna borde inrikta sig på
att röja undan de verkliga hindren för
bostadsbyggandet och inte minst de hinder som i dag
finns för att bygga hyresrätter Det är väl
egentligen det största problemet Bostadsrätter går
ju att finansiera, men hyresrätter är i dag svårt att
finansiera, vilket gör att såväl kommunala som
privata bostadsbolag tvekar inför byggande av
hyresrätter Det upplever jag som ett problem om man ska
få en blandning på bostadsmarknaden Fortsätter den
utvecklingen riskerar vi att kantra åt ett annat
håll som också är fel jämfört med tidigare då
det bara fanns hyresrätter
Ordföranden: Tack för det! Då ska vi förflytta oss 30
milsöderuttill Jönköping Den kommunen företräds av
Peter Persson som är socialdemokrat Varsågod! Ordet
är ditt
Peter Persson, kommunalråd (s): Tack för det, herr
ordförande! Det är utan tvekan så att vårt land
och dess kommuner i allmänhet har en högre
bostadsstandard än jämförbara länder Det är inte
slumpartat utan medvetetgenom en samhällelig
politik De två stora betydande sprången som
har tagits föratt förbättra människors
bostadsvillkor i vårt land, nämligen efter kriget
och i 60- talets miljonprogram, har i grunden
handlat om gemensamma ansatser från stat och
kommun Staten har stått för betydande
kredittillskott till Kommunsverige för att man skulle
kunna åstadkomma produktionen Det ska inte
kommunpolitiker glömma
Den politiken har ju också haft en annan
ansats, nämligen att det i det betydande bestånd som vi
kallar allmännyttigt finns ett intresse av att
tillhandahålla bostäder utan vinstintressen De
bestånden ska också vara normerande för
hyressättningen i kommunen och medverka till rimliga
möjligheter för alla att kunna efterfråga bostäder i
andra bestånd Jag är därför inte förvånad om
staten vill delta i en diskussion när man bryter
upp grunderna för ett system som möjliggör för
flertalet människor att kunna efterfråga bostäder
utifrån behov och inte efter vilket kapital man
förfogar över
Jönköpings kommun tillstyrker förslaget om en
särskild lagstiftning för allmännyttan Vi anser att
allmännyttan är en särart och ska vårdas När vi
bedömer propositionen har den egentligen ingen verkan
på en normalkommun som ser allmännyttan som en viktig
beståndsdel i bostadsförsörjningen där man kan
ägna sig åt beståndsvård, köpa in fastigheter
och också försälja men inte ägna sig åt massiva
utförsäljningar som bla äventyrar
bruksvärdessystemet
Vi tror att hyresrätten är väldigt viktig, inte
minst för att klara tillväxten i kommunen
Jönköping är en av landets tillväxtkommuner Vi börjar i
dag få problem med försörjning av bostäder Och
många som flyttar in, inte minst de unga,
efterfrågar en hyresrätt
Det är därför bra att regeringen har tagit
initiativ till särskilda investeringsbidrag för
produktion av hyresrätter Den synpunkt som vi har är att
det i ekonomiskt hänseende inte är av den
omfattningen som man skulle önska Men det har en
påverkan Om utskottet kunde medverka till att
denramen kunde förstärkas, kunde vi åstadkommafler
hyresrätter Det är nämligen på det sättet att
bostadsrättensstörre produktionsandel uteslutande
handlar om att de som har möjlighet att efterfråga
bostadsrätter i dag förfogar över ett
inträdeskapital och en betalningsförmåga som den
som vanligen efterfrågar hyresrätter inte har
kapacitet till Det är därför en form av
produktion är större än en annan
Personligen tycker jag att det system av krediter
tillbostadsmarknaden eller den stimulans av
produktion som fanns i det gamla räntebidragssystemet
var utmärkt tills det trasades sönder av
kommunpolitiker och entreprenörer i förening som
sprängde tak Ett system för försörjning av bostäder
där det gamla beståndet som är billigare medverkar
till att försörja ett nytt bestånd genom ett slutet
system således en beskattning av ett tidigare
uppfört bestånd av en sådan omfattning att man
kan generera stimulanser till att uppföra det
nya bestånd som behövs och vårda både gammalt
och nytt vore önskvärt att återföra i någon
funktion och framför allt skapa en stabilitet när det
gäller bostadspolitiken
Vi tycker också att det är rimligt att det förslag
som finns om lagreglerad företrädesordning från
regeringens sida införs Och det är utifrån det
synsätt som vi har i Jönköpings kommun, att
allmännyttan är en ovärderlig del av svensk
bostadspolitik Att äventyra allmännyttans ställning
medförande att mantrasar sönder förutsättningar
för en rimlig hyrespolitik vore djupt oönskat
Vi tycker inte heller att det är märkligt att
man ålägger en kommun att ha en plan för
bostadsförsörjning en gång under en mandatperiod Vi gör
det varje år i Jönköpings kommun Det är braatt
få en bostadspolitisk debatt Det är bra att
alla förtroendevalda får en ordentlig insikt och
att vi skapar en diskussion om vilka behov som vi har
och vilken upplåtelseform som man ska satsa på
Vi delar uppfattningen att det för närvarande
inte behövsnågon förnyelse av lagstiftningen och
införande av bostadsanvisningsrätt Men jag som
också har ett socialpolitiskt ansvar i kommunen
noterar att det i en av landets större kommuner,
och jag tror inte att vi är ensamma, i dag finns
ett alltmer hårdnande klimat Det är inte längre
enbart de som befinner sig i djupt socialt
utanförskap och genererar allvarliga störningar på
omgivningen som har svårt att få tillträde till
bostadsmarknaden Om man någon gång över tiden haft
ekonomiska problem och inte klarat av sina
åligganden som man ska göra har man betydande
problem att erövra en lägenhet
De diskussioner som jag har noterat i dag om att
skapa ett slags särskild upplåtelseform för
människor med social problematik eller med
tidigare stora ekonomiska brister tycker jag skapar
förfärande öppningar till ett djupt segregerat
boende
Jag tror att den lagstiftning som tidigare
fanns om bostadsanvisningsrätt knappast hade någon
verkan i den praktiska meningen Men den hade en
verkan i att aktörerna var mer villiga att gå
in i diskussion på ett rimligt sätt med kommuner om
hur man ska kunna klara försörjningen av
bostäder till alla människor
Slutligen är allmännyttans uppgift att både medverka
till att ha rimliga hyreskostnader i en kommun
och att tillgodose alla människors möjligheter
att bo Allmännyttan är en särart Och diskussionen
och införandetav nya värderingsregler för de
allmännyttiga bostadsbolagen är helt orimliga Det
intressanta för ett allmännyttigt bostadsföretag
är att ha ett positivt kassaflöde, att kunna se
till att rusta sitt bestånd och att också ha
kapacitet att bygga om det är nödvändigt för framtiden
Om man inte har för avsikt att realisera det i
morgon, behöver man inte ha några marknadsekonomiska
principer för värdering
Enligt vår uppfattning i Jönköping ska särarten
allmännyttan bestå i att hyresintäkterna ska klara
husen och deras underhåll osv De ska inte klara
driften av konserthuset eller delar av hamnen
eller annan verksamhet Det ska hela
skattekollektivet göra Ett uttag av avgifter som
reduceras till avkastning på insatt aktiekapital är
rimligt att ha i det allmännyttiga beståndet Och
vi har inget att erinramot sådana reduktioner
Däremotärvår förtjusning över länsstyrelsen som
organ något begränsad, om min bänkgranne ursäktar
Vi tycker att prövningar och restriktioner inte ska
ligga på tjänstemannanivå Om regeringen vill pröva
försäljning av viss omfattning ska den prövas
politiskt och ligga på regeringen
Detta är koncentrerat våra synpunkter
Björn Sundström, Svenska Kommunförbundet: Jag vill
poängtera att jag inte är politiker utan tjänsteman
och skaförsöka sammanfatta Kommunförbundets
ställningstaganden Tyvärr kan jag inte redovisa
förbundets synpunkter på alla förslag som redovisas i
propositionen, därför att de helt enkelt inte är
politisktbehandlade Därför kan jag bara redovisa
vad som är sagt i våra remissvar på Allbo- kommitténs
betänkanden och på olika regeringspromemorior som
tangerar denna problematik och vad kongressen har
sagti tidigare sammanhang
(Bild 5)
När det gäller förslaget om en ny lag om
allmännyttiga bostadsföretag överensstämmer regeringens
förslag med Allbo- kommitténs förslag Här
varken tillstyrkte eller avstyrkte Kommunförbundet
förslaget Motivet till det var att man inte ansåg
attförslaget var komplett Man tyckte att
detsaknades både stimulanseroch sanktioner, alltså
piskor och morötter Poängen med själva förslaget
var alltså inte tillräckligt klar
Tidigare hade man också diskuterat om detta var
motiverat Det kanske skulle vara aktuellt med en
ny associationsform Men det finns ju inte med i
regeringens förslag Om jag skulle göra en
försiktig tolkning av vad Kommunförbundet säger i
dag så är det ungefär sammasak Även regeringens
förslag saknar ju både piskor och morötter Det
finns inga stimulanser Då är det lite svårt att
förstå varför man ska införa ett nytt administrativt
system
(Bild 6)
Närdetgäller tillståndsplikt överensstämmer inte
regeringens förslag med Allbo-kommitténs förslag Där
resonerar man ju om bla kvalificerad majoritet
Dessa förslag avvisas av Kommunförbundet med
hänvisning till egendomsskyddet och det kommunala
självstyret, som Carl Cederschiöld tidigare har
redogjort för
Däremot ansåg förbundet att det fanns skäl och
motiv för ett mer ingående beredningsförfarande i
frågor där kommun och stat har ett gemensamt ansvar
och där besluten är oåterkalleliga Om förslaget
att länsstyrelsen ska pröva frågan ligger i linje
med det är väl lite tveksamt, därför att de kommuner
som har hört av sig till Kommunförbundet, och
det gäller inte främst från storstäderna utan
från landsbygden som ofta vill sälja sina
bostadsföretag, ser detta som ett problem Många vill
nämligen sälja snabbt Vi har ju i dag ett betydande
bostadsöverskott i närmare 200 av landets kommuner
(Bild 7)
Förslaget om att införa krav på riktlinjer under
varje mandatperiod när det gäller boendeplaneringen
har också avvisats tidigare Motivet till det är
att förbundet inte ansåg att motiven för att det
verkligen skulle leda till ett ökat bostadsbyggande
var övertygande Man tyckte att problemen med att det
byggs för lite inte handlar om bristen på
planering Man kan nämligen konstatera att det
i tillväxtregionerna planeras ganska mycket Det är
andra faktorer som gör att byggandet inte blir
tillräckligt stort Det är också på det sättet att det i
PBL ställs krav på en aktualitetsförklaring under
varje mandatperiod
Detta förslag om fortsatt stöd till
omstrukturering av kommunala bostadsföretag är
inte prövat i förbundets styrelse Däremot är
det prövat i Kommunförbundets boendepolitiska
beredning där vi har tre representanter som
ingår i beredningen här i dag
Här har vi konstaterat ett väldigt stort problem Vi
har tillsammans med SABO låtit en oberoende
konsultfirma som heter Temaplan göra en analys av
tillståndet i de kommunala bostadsföretagen Vi vet att
befolkningen har minskat i mer än 200 kommuner
under senare hälften av 90-talet Vi har 30 000
vakanser i de kommunala bostadsföretagen Vi kommer
att få kanske 50 000 60 000 vakanser om tio år om
vi inte gör någonting Vi har krav på nedskrivningav
fastighetsvärdena i kommunerna Och detta kommer
att bli ett gigantiskt problem på vikande
marknader
(Bild 9)
Jag har tagit med mig en bild som visar hur det kan se
ut I de värst utsatta kommunerna handlar det om att
kommunen, eller någon, måste skjutatill motsvarande
ett års samlade intäkter från skatter och
bidrag, alltså 25 000 27 000 kr per invånare
Dessutom har kommunerna besparingskrav i verksamheten
på kanske 15 % på grund av
befolkningsminskningar Det är alltså ett
gigantiskt och nästan omöjligt beting för
kommunerna
Frågan är om det är kommunernas fel att det
ser ut på detta sätt Vi menar att detta är ett
resultat av omläggningen av bostadspolitiken och en
konsekvens av de regionala obalanserna Enligt alla
prognoser kommer detta problem att fortsätta
Därför välkomnar vi ett fortsatt statligt stöd i
detta sammanhang Den analys som är gjord pekar på
ett behov på ungefär 10 miljarder kronor fram till 2010
I allt väsentligt kan jag dela uppfattningen om de
förslag som finns i propositionen Men på en punkt
är vi från Kommunförbundetlitet oroliga Det står
nämligen att man ska pröva det utifrån kommunens
egna förutsättningar att hantera problematiken Då
harkommunernai utgångsläget olika förutsättningar En
del har tagit ut en hög skatt och har haft en
bra ekonomi av den anledningen Andra har en låg
servicenivå och har en bra ekonomi av den
anledningen Men vi menar att när man konstruerar ett
sådant stöd ska kommuner som har skött sig inte
diskrimineras på något sätt Det är därför viktigt
att man beaktar skattesatser och skillnader i
servicenivåer när stödet ska delas ut Vi tycker att
detta stöd såvitt möjligt bör ha en generell
utformning och attdeselektiva åtgärderna
koncentreras till de kommuner som är mest utsatta
Bengt Owe Birgersson, SABO: Det förvånar väl
ingen i denna församling om jag börjar med att säga
att de allmännyttiga bostadsföretagen är en
omistlig delav bostadsmarknaden i Sverige Om vi ska få
fart på den nyproduktion av bostäder som behövs på
de ställen där det nu håller på att bli en bostadsbrist
krävs det nog att de allmännyttiga
bostadsföretagen kommer i gång igen med ett
byggande De allmännyttiga bostadsföretagen utmärks ju
av att de bedriver verksamheten enligt ett slags
långsiktig självkostnadsprincip Och det är klart att
med en sådan affärsidé har man bättre förutsättningar
att bygga bostäder i pressade ekonomiska lägen än
vad andra aktörer har på bostadsmarknaden
Om vi ser historiskt tillbaka på utvecklingen
under efterkrigstiden, är det de allmännyttiga
bostadsföretagen som har tagit huvudansvaret för
bostadsbyggandet och den situation som vi ändå har
haft med en rätt skaplig balans fram till de
senaste åren
När det gäller det aktuella lagförslaget,
eller den proposition som utskottet har att ta
ställning till, består det av ett lagförslag med två
kapitel Beträffande det första kapitlet,
definitionen av ett allmännyttigt bostadsföretag,
kan man säga att det egentligen i sak inte tillför
särskilt mycket nytt Om man läser kommunallagen och
tolkar kommunallagens allmänna kompetensstadgande på
ett normaltsättska kommunerna driva
näringsverksamhet utan vinstsyfte
SABO ställde ändå upp på att vi skulle ha en
särskild lagom allmännyttiga bostadsföretag Och jag
tror att det är två argument som är viktiga i
det avseendet Det första är det som jag tror att
Ulla Huzell var inne på lite grann, att det
faktisktråtten besvärande oklarhet under hela 90-talet
om vad som egentligen är allmännyttiga bostadsföretag
Framför allt i tillämpningen av bruksvärdessystemet
är det angeläget att man klarar ut vad det är som man
ska jämföra med Det andra argumentet för en sådan
lagstiftningär naturligtvis att det är en väldigt
tydlig signal att dessa företag inte är vilka
spelare som helst på marknaden utan att de har alldeles
speciella uppgifter för bostadsförsörjningen Det
tredje argumentet skulle kunna vara att man på
detta sätt har skapat ett slags hängare till vilken
man kan knyta andra bestämmelser som man i
framtiden kan tycka är ändamålsenligt att
definieratill de allmännyttiga bostadsföretagen
Från SABO:s sida brukar vi i dessa sammanhang
skicka med en liten varning och säga att om
man är intresserad av sådana särbestämmelser så är
det väldigt angeläget att de inte stör den
ekonomiska konkurrensneutraliteten mellan olika
aktörer på bostadsmarknaden Skulle man ge de
allmännyttiga bostadsföretagenmera förmånligaekonomiska
villkor än andra aktörer får man lite problem med
bruksvärdessystemet
När det gäller det andra kapitlet i lagen, det som
reglerar frågan om försäljningar är jag
naturligtvis i samma situation som Björn
Sundström Detta är ett förslag som man inte hade
anledning att ta ställning till under remissomgången
Därför är frågan inte politiskt behandlad i
SABO:s styrelse heller SABO:s styrelse hade ett
annat alternativ i samband med remissbehandlingen av
Allbo-kommitténs betänkande Det finns ingen
anledning att nu ta upp det i detta stadium i
beslutsprocessen
Om man ska försöka tolka innebörden eller
konsekvenserna av de förslag som finns i andra
kapitlet tycker jag personligen att det är
lite svårt att göra den bedömningen i dag Å ena
sidan kan man naturligtvis hävdaatt enstaka
försäljningar av fastigheter eller mindre grupper
av fastigheter inte kan ha så stor betydelse
för förutsättningarnaatt tillämpa bruksvärdessystemet
Med ett sådant resonemang kan man naturligtvis över
tid minska det allmännyttiga beståndet ganska
dramatiskt Det är lite grann som det där
politiska partiet som hela tiden tappar lite grann i
SIFO-mätningarnainom felmarginalen och så
småningom upptäcker att man är under 4 %
Ett alternativt sätt att se på detta är
naturligtvis att säga att varenda fastighetsförsäljning
ändå i någon mening minskar underlaget för att göra
en bruksvärdesprövning Det kan man ju inte komma
ifrån Det blir ju färre fastigheter som står till
buds för att göra denna jämförelse Om man
dessutomdelar in bostadsmarknaden i mindre
delmarknader kan ett sådant resonemang leda
till att det blir nästan totalstopp när det gäller
försäljningar
Varmanhamnar däremellan är naturligtvis svåranalyserat
med de motivtexter som finns här Det blir väldigt
mycket beroende av vilken praxis som länsstyrelserna
väljer att inta på detta område Herr ordförande! Jag
ska passa lite grann i den frågangenomatt konstatera
att det på nuvarande stadium uppriktigt sagt är
svårt att bedöma detta
Från SABO:s och SABO- företagens sida är det
emellertid viktigt, vilket jag framhöll som SABO:s
representant i Allbo- kommittén, att det finns
ett utrymme för den sk beståndsvård som ändå
hänger samman med en professionell
fastighetsförvaltning och en anpassning av det
bestånd som företagen har ansvaret för
Om vi sedan går vidare till den fråga som Björn
Sundström slutade med och som handlade om statligt
stöd till de bostadsföretag, som vi på SABO tycker
att det i första hand bör vara, som drabbas av
befolkningsförändringar och som har höga
vakansgrader som ett resultat av det, kan man
säga att det förslaget ligger väldigt nära det
som vi har arbetat fram på SABO under det gångna
året Och jag utgår från att SABO är positivt till att
man nu genomför ett stödsystem i huvudsak i
enlighet med det som vi har föreslagit
Det som är viktigt, och där har jag samma
uppfattning som Björn Sundström,är att
stödsystemet utformas med hänsyn tagen till att
detta är ett regionalpolitiskt problem Det är
fokuserat på bostadssituationen, och kommunernas
övriga ekonomi ska inte påverka i vilken utsträckning
man kan få hjälp att hantera den situation som
man inte kan rå för
Vi jobbar alltså vidare på SABO med glada idéer
som vi ska försöka förmedla till hur man
skulle kunna arbeta i denna nya myndighet, så
att man respekterar den kommunala självstyrelsen
Slutligen något om kooperativ hyresrätt Det är
en fråga som SABO har drivit sedan någon gång i mitten
av 1980-talet Vi tycker att det är bra att det nu
skapas ytterligare ett alternativ som ökar
valfrihetenför människorna i Sverige när det gäller
att välja bostadsform, ett nytt alternativ som
innebär att man kan bo över tid till självkostnad
Bengt Nyman, Sveriges Fastighetsägareförbund: Vi
har tillskrivit utskottet med en hel del synpunkter på
propositionen Jag tänkte här passa på att ta
tillfället att mycket kortfattat lyfta fram tre av
de frågor som vi pekar på
Enligt vår uppfattning går det inte att se ett
regelsystem för de kommunalaeller allmännyttiga
bostadsföretagen isolerat frånbostadsmarknaden eller
samhället i övrigt Dessa regler kommer att gälla i
storleksordningen 300 350 kommunala företag, men det
får också i rättsligt och i ekonomiskt hänseende
konsekvenser för uppemot 40 000 privata
fastighetsföretag Det går inte att bortse från det Och
vi tycker att det är angeläget att dessa
konsekvenser belyses och diskuteras innan riksdagen
fattar ett beslut
Vi tycker tex att det ärfullständigt oacceptabelt
att man nu också inför ett statligt
konkurrenssnedvridande stöd särskilt om dessa
företag samtidigt ska vara hyresnormerande Här finns
förslag om statliga kreditgarantier men även
statligt riskkapital
(Bild 10)
I propositionen tas bla upp ett förslag om
attfastighetsbolaget Vasallen ska kunna gå in och
förvärva fastigheter och dessutom, som en
konsekvens av detta, kunna agera med hjälp av detta
stöd på lokalhyresmarknaden som ju i övrigt helt
domineras av privata fastighetsföretag
En annan juridisk aspekt som vi särskilt vill lyfta
fram är att man ska hanterafrågan om
allmännyttig status via länsstyrelsen och
Boverket, dvs att det inte ska ske någon
rättslig prövning av frågan Vi menar att dessa
förslag faktiskt har rättslig innebörd och
borde kunna underkastas rättslig prövning Det
gäller tex de föreslagna reglerna för köp och
försäljning av fastigheter Och det gäller också
de aviserade men ännu inte presenterade förslagen om
särskilda likvidationsbestämmelser för de kommunala
eller allmännyttiga bostadsföretagen
(Bild 11)
Enligt vår uppfattning innebär detta också en
påtaglig materiell förändring av reglerna, även om
regeringen hävdar motsatsen i propositionen Det
innebär de facto en mycket kraftig ökning av antalet
allmännyttiga och därmed hyresnormerande företag
För privata fastighetsföretag är det särskilt
angeläget att hyresnormerande företag sätter
hyrorna enligt bruksvärdet
Vi kommer i pausen att dela ut en sammanfattning av
Bengt Turners nyligen publicerade studie av sex
större bostadsmarknader i SverigeEn enkel
sammanfattning av detta är att man på tämligen god
grund kan påstå att hyrorna i dag vanligtvis
intesätts enligt bruksvärdet Detta får
naturligtvis bäring på de nya reglerna om en kraftig
ökningav antalet hyresnormerande företag
Slutligen den tredje frågan Är den
hyresnormerande rollen förenlig med EG-rätten?
Detta är enligt vår uppfattning inte prövat
Lagrådet har inte haft anledning att ta upp
frågan Vi menar att Lagrådet måste pröva den Det
pågår faktiskt en omfattande samhandel av bla
bostadsfastigheter över gränserna inom EU, även i
Sverige
Pär Svanberg, Hyresgästernas Riksförbund: Jag får tacka
för inbjudan Vad som händer med de allmännyttiga
företagen är enmycketviktig bostadspolitisk fråga inte
minst för våra medlemmar och för andra
hyresgäster Frågan både berör och upprör många
hyresgäster
(Bild 12)
Fem minuters talartid medger inte att man går in på
propositionens alla delar, utan jag kommer att
uppehålla mig lite kring vad jag tycker är viktigt
och hur förhållandena ter sig för huvudintressenternai
frågan Därför visar jag här en bild Från
Hyresgästföreningens sida tycker vi att det finns
tre huvudintressenter när det gäller de allmännyttiga
bostadsföretagens utveckling Man kan säga att både
statens och kommunernas intressen är väl företrädda
Men det finns också ett starkt hyresgästintresse
både allmänt när det gäller att få tillgång till en
bostad och när det gäller att kunna bo tryggt Det
har tex betydelse att bruksvärdessystemet
fungerarföratt besittningsskyddet i sin tur ska kunna
fungera Det är viktigt att kunna bo hos företagmed
självkostnadsprinciper Många hyresgäster har
flyttat in hos de allmännyttiga företagen
med förvissningen om att de ska drivas till
självkostnad Det är självfallet också viktigt att
ha inflytande över den egna lägenheten och även i en så
viktig fråga som huruvida ens lägenhet ska säljas
till någon annan aktör som inte längre är ett
allmännyttigt företag, som drivs i ett sådant syfte
Vi tycker att staten har ett viktigt intresse Det
grundläggande kravet som finns i regeringsformen är
att det ska åligga det allmänna att trygga rätten
till bostad Det står ingenting om hur man ska
göra det, men det är ändå ett område som är särskilt
utpekat som viktigt för det allmänna
(Bild 13)
Vi har en kommunallag, som Bengt Owe Birgersson
sade, där det redan nu finns mycket som är
reglerat kring självkostnadsprincipen Men vi vet också
att det finns många företeelser i dag i den
kommunala världen som man måste anse strider mot den
principen Det borde vara ett statligt
intresse att påverka så att man även
fortsättningsvis driver företag i kommunerna
enligt de principer som gäller för kommunal
verksamhet
(Bild 14)
Vi har ett samband mellan hyreslagstiftning,
bruksvärde, egen- och allmännyttiga företag och
kollektiva hyresförhandlingar En viktig del är
också det statliga intresset av att se till att det
system som finns för att kunna skapa ett
besittningsskydd och ha rimliga hyror också
fungerar
Självfallet finns det också ett statligt
intresse i och med att man har varit med om att bygga
upp de här företagen på olika sätt Det tycker vi
också innebär att det finns ett statligt
intresse och ansvar när det gäller att se till att
rekonstruera företagen när de till följd av
strukturomvandlingen inte längre kan fungera på
många orter i landet Ett sådant förslag finns också i
propositionen
Kommunen har som ägare och med sitt
bostadsförsörjningsansvar självfallet starka intressen
både av att de kommunala företagen fungerar och att
man har rådighet över dem Men den rådigheten kan
inte innebära att det kommunala självstyret sätts
före gemensammanationella intressen Vi tycker
därför att det nu är hög tid att stanna upp och
göra en ny plattform för de allmännyttiga
företagen Det har blivit väldigt vildvuxet och
oförutsägbart när det gäller vad som ska hända
med företagen Det skapar oro hos hyresgästerna och det
skapar naturligtvis oro från statsmakternas sida
över hur de här systemen, som hänger ihop, ska
kunna fungera Det kan inte vara rimligt att
bruksvärdessystemet och hela
hyressättningsförfarandet görs obsolet genom
kommunernas agerande Vill man ha andra
hyressättningssystem och andra typer av
besittningsskydd så måste man diskutera det och
utreda frågan om hur sådana system kan se ut
Från Hyresgästföreningens sida tycker vi att vi har
ett utmärkt system i Sverige Men det bygger ju på
att alla intressenter var och en tar sitt ansvar för
att det ska fungera
Därför tycker vi att en lag om allmännyttiga
bostadsföretag är bra Det är bra med den
utdelningsbegränsning som nu föreslås införas Men vi
hade gärna också sett att man klarare hade
definierat självkostnadsprincipen i lagen Det sker
många transaktioner med bostadsföretagen i
kommunerna i dag som gör det svårt att från
hyresgästsidanbedöma skäligheten i företagens
kostnader Det är samma sak när det gäller statens
intresse av att ha rimliga hyror Lagstiftningen är som
sagt bra, men den behöver kompletteras med en
tydligare definition av självkostnadsprincipen
(Bild 15 och 16)
När det gäller frågan om försäljningar så tycker vi
att det är bra att det nu sker en statlig prövning av
den Staten har ett starkt intresse av att
bruksvärdessystemet och förhandlingssystemet får
genomslag i hyressättningen Staten, hyresgästerna
och hyresgästorganisationerna har haft anledning att
förutsättaatt de kommunala bostadsföretagen är
långsiktiga ägare Därför är det också rimligt
att man har ett inflytande när man vill sälja
företag eller fastigheter Hyresgästerna har ett
intresse Nu får man en möjlighet inte att säga
nej, men väl att säga vad man tycker Man har
möjlighet att agera politiskt och lokalt Som
hyresgästorganisation har man möjlighet att yttra
sig inom det sakområde man behärskar när länsstyrelsen
ska besluta om tillstånd Jag tror att det med de
skrivningar som finns är möjligt för länsstyrelsen
att pröva Även om det inte finns några exakta
beskrivningar så tror jag att man med suntförnuftoch
sakkunskap ändå kan göra rimliga bedömningar Det
påverkar tex förmodligen bruksvärdessystemets
tillämpning i högre grad om man säljer unika
innerstadsfastigheter än om man säljer 50
lägenheter av 700 ute i en förort där det dessutom
bara finns tvåor och treor av samma slag
Med det underlag som både vi och fastighetsägarna
har så tror jag alltså att det ska kunna gå att göra
bra prövningar och fatta kloka beslut
Ordföranden: Då ska vi gå över till att belysa
förslaget i ett EG- perspektiv Till det har vi
hjälp av Per Norberg, som är doktorand i Lund
Per Norberg, Lunds universitet: Det finns
inte några EG-rättsliga problem i det som
regeringen vill göra i proposition 58 Däremot
finns det stora och betydelsefulla problem i
det som regeringen inte vill göra
Om man ser på hela det grundläggande paketet om
de allmännyttiga bostadsföretagen sägs det i EG-
rättens artikel 295 i EG-fördraget att samhället har
rätt att driva företag, även bostadsföretag Hela
detta paket handlar egentligen om huruvida staten
eller kommunen ska få lov att bestämma över
hyressättning, utdelning, försäljning osv Om staten
bestämmer, om kommunen bestämmer eller om man har
just den blandningen som finns i propositionen är en
internt demokratisk fråga, som EG-rätten inte lägger
sig i
Men det EG-rättsliga problem som regeringen har
valt att helt lämna åt sidan är det problem som
har att göra med de kommunala bostadsföretagens
hyresledande ställning Bruksvärdessystemet innebär ju
att allmännyttan faktiskt har fått samhällets
uppdrag att ange hyresregleringsnivån Det är EG-
rättsligt tillåtet att ha en prisreglering på bostäder
Det är också tillåtet att använda främst
allmännyttans lägenheter för att bestämma
prisregleringsnivån Men man får inte lämna över
hela makten till de allmännyttiga
bostadsföretagen!
Hyresnämnden måste göra en aktiv kontroll innan
den godkänner allmännyttans hyror som
hyresregleringshyra I den kontrollen kräver EG-
rätten att hyresnämnden säkerställer tre punkter Det
måste vara fråga om för det första realistiska priser,
för det andra transparens och för det tredje en
rätt till rättslig prövning
Om vi går till det första realistiska priser
så får ingen prisregleringsnivå vara så låg att
en effektiv producent inte kan göra en rimlig
vinstEtt effektivt fastighetsföretag som har producerat
ett nytt hus måste alltså få lov att göra en
rimlig vinst Så högmåste hyresregleringsnivån vara Det
innebäratt hyresnämnden måste underkänna en
allmännyttig lägenhet somär underprissatt En
allmännyttig lägenhet kan vara underprissatt dels
därför att allmännyttan omfördelar från gamla hus
till nya hus och från lokaler till bostäder,
dels därför att man har fått ett gynnande bidrag
antingen från staten eller från kommunen Här var
Bengt Nyman tidigare inne på att det finns ett
problem med de statliga stöd som föreslås Det är en
sak om staten får lov att ge stöd till ett visst
bostadsföretag av ett visst skäl De reglerna
tillåter generellt sett mycket, och där har man
inget problem när man går in med de
omstruktureringsstöd som föreslås i propositionen
Problemet kommer senare Vad gör man med hyrorna i det
bostadsföretag som har fått ta emot stödet? Där är
EG-rätten klar De hyrorna måste underkännas i en
jämförelseprövning i bruksvärdesprincipen, för de
bostadsföretag som har tagit emot stödet har ju använt
det till att hålla hyrorna på en lägre nivå om de har
gjort det
En annan sak är att man måste ha transparens man
måste ha genomskinlighet En utomstående måste kunna se,
kontrollera och förstå hur hyran sätts och
kontrollera om det är riktigt Ska man ha
transparens i ett system som bygger på allmännyttans
hyror som grundför hyresregleringsbeslut så måste
man ställa hårda krav på allmännyttan Man måste
krävaatt allmännyttan tydligt redovisar varje kostnad
för varje hus som man har, att man tydligt redovisar
varje bidrag som man får från kommun eller stat och
vad man sedan betalar tillbaka i vinstutdelning
osv Detta krav är ett rättssäkerhetskrav, och det
borde samhället tydligt ställa upp i den lag
samhället har om sina allmännyttiga bostadsföretag
Den tredje delen är att man måste ha rätt till
rättslig prövning, dvs att hyresnämnden måste se sig
själv som den reglerande myndigheten Säg att
man i en hyresförhandling mellan allmännyttan
och hyresgästföreningen har kommit överens om att
man ska ha ungefär 20 % prisskillnad beroende
på läget Sedan har man klassificerat ett område i
förhandlingen som ett lågt område Kommer då den
privata fastighetsägaren med en bevisningomatt
hyresgästerna faktiskt värderar detta område lika
högt som lägenheterna i den centrala staden så
måste hyresnämnden vara bereddattpröva bevisningen
och se hur allmännyttan och hyresgästföreningen
har kommit fram till det hela och hur de privata
har kommit fram till det hela Verkar den privata
fastighetsägarens utredning vara den som stämmer
bättre med verkligheten så måste man vara beredd
att fatta ett annat beslut än det som allmännyttan
har fattat
När man nu gör justeringar i 55 § hyreslagen så borde
man också ha gjort klara förarbetsuttalandeni dessa
frågor Man borde tydligt ha beskrivit när en
hyresnämndska underkänna ett kommunalt bostadsföretags
hyra, och man borde ha skapat tvingande regler
för hur kommun och allmännyttiga bostadsföretag ska
uppträda så att deras hyror ska kunna utgöra
grunden för en rättssäker bruksvärdeshyra en
rättssäker hyresregleringshyra
Ordföranden: Tack för det! Då har vi klarat av
inledningarna Det har tagit lite längre tid än vad
som var utsatt, men kanske inte mer än vad som var
förväntat Det brukar ju aldrig gå att hålla tiden
exakt, och det har ändå varit hyggligt bra Vi tar nu
15 minuter, som icke får överskridas Jag avser alltså
att sätta i gång om exakt 15 minuter, och jag ber
er vara återsamlade här då Kaffe finns utanför!
Den förste som jag ska ge ordet till är utskottets
vice ordförande Lennart Nilsson, socialdemokraterna
Varsågod!
Lennart Nilsson (s): Tack, herr ordförande! Jag inser ju
att om man ska resonera om kommunal självstyrelse blir
det en politisk diskussion Det beror på vilka
utgångspunkter man har, det har jag förstått när jag
har lyssnat på både Carl Cederschiöld och Peter
Persson Jag lämnar det därhän Vi fick en uppgift
från länsstyrelsen om att det fanns sex kommuner
här i Stockholms län som inte hade några
allmännyttiga bostadsföretag Då skulle egentligen
min fråga baseras på att mycket av det här knyts
upp omkring bruksvärdessystemet Då skulle jag vilja
fråga Per Svanberg från hyresgäströrelsen om han ser
några skillnader när det gäller hyrorna för
människor i olika områden där det inte finns några
kommunala bostadsföretag Kan man se att det har
skett någonting där det inte finns kommunala
företag?
Per Svanberg, Hyresgästernas Riksförbund: Det är ju
inte under någon särskilt lång tid som de här
kommunerna har fungerat utan allmännyttiga företag
Stockholmsföreningen tex, vår hyresgästförening i
Stockholm, har gjort en undersökning av vad som
hänt i Nacka Där har man en betydligt mer ogynnsam
hyresutveckling utifrån hyresgästernas synpunkt än
vad man har i motsvarande bestånd i andra kommuner i
Stockholmsregionen
Ordföranden: Då går vidare till Inga Berggren,
Moderaterna
Inga Berggren (m): Ordförande! Ett av motiven
bakom att införa den här särskilda lagen för
allmännyttiga bostadsföretag sägs vara möjligheten
att kunna erbjuda bostäder åt hushåll som av
olika skäl är i behov av förtur Då undrar jag:
Är det verkligen på det sättet i verkligheten? Är
inte den lagstiftning som redan finns i dag,
socialtjänstlagen, kommunallagen, plan- och bygglagen,
tillräckliga redskap? Den frågan skulle jag vilja att de
kommunala företrädarna Carl Cederschiöld och
Peter Persson svarade på
Peter Persson, kommunalråd (s): På Inga Berggrens
fråga vill jag svara att jag uppfattar förslaget så
att man måste ha ett tillräckligt bestånd av
allmännytta för att kunna säkerställa en upplåtelse åt
dem med skilda sociala behov Om jag studerar min egen
kommun är det uppenbartsåatt allmännyttan tar
ett väsentligt större socialt ansvar änandra
fastighetsägare Jag befarar att vi i en
situationdären allmännytta av någon omfattning
inte fanns skulle hamna i en bostadssocial
situation som är mycket besvärande
Jag har haft diskussioner med representanter för
Fastighetsägareföreningen, här närvarande i lokalen,
och jag måste säga att man verbalt får mycket vackra
bostadspolitiska ambitioner Men när det kommer till
bläcket i pennan och handlingen ute i kommunen, då
finns det steg kvar till handling Det är min
absoluta uppfattning Jag tror att ett bibehållande
och en utveckling av allmännyttan ären avgörande
bostadssocial förutsättning
Carl Cederschiöld, finansborgarråd (m): Jag
överlämnar denna fråga tillmin kollega,
fackborgarrådet Sten Nordin
Sten Nordin, Stockholms kommun(m):Herr ordförande! I
Stockholm har vi synsättet att det bostadssociala
ansvaret måste tas gemensamt av alla aktörerpå
bostadsmarknadenDet finns två delar i detta Dels
har vi en bostadsförmedlingsom arbetar med
att träffa avtal med alla aktörer på bostadsmarknaden
Där har vi nu ett ökande antal privata
fastighetsägare som träffar avtal med
bostadsförmedlingen Dels har vi nu också ett
intresse från hela regionen, märker vi, för
att träffa avtal med Stockholms bostadsförmedling
Det gör att det här inte i det hänseendet blir
beroende av att man har de kommunala bolagens
bestånd
När det gäller andra typer av specialbostäder som ju en
kommun också har behov av att kunna erbjuda
träffar vi ofta den typen av avtal i samband med
exploateringsavtalen, vid markanvisningen eller vid
planen eller i samband med det ekonomiska avtal som
kommunen träffar med byggherren Då gäller
detta oavsett byggherrens huvudman eller ägare Jag ser
alltså inte för vår del, och med vårt sätt att
arbeta, att det har någon särskild betydelse vem som är
byggherre
Inga Berggren (m): Då har jag en följdfråga Vi har
fått svar som skiljer sig lite grann från varandra,
kan man säga Den ene säger att det räcker med den
lagstiftning som finns ochatt kommunalt
förtroendevalda, ansvarsfulla och framåttänkande,
kan klara av bostadssituationen även för dem som har
behov av att få hjälp för att finna en god bostad
Då vill jag ändå fortsätta och ställa en fråga till
Peter Persson säger att det behövs en
särlagstiftning av det här motivet, det här skälet
Privatanäringsidkare tvingas konkurrera utan någon
som helst förtur eller särlagstiftning Då kan man
undra: Varför behövs det egentligen en sådan? Är
kommunerna sämre på att sköta verksamheten så att det
därför krävs speciallagar? Är det inte så att en
kommun borde klara av bostadsförsörjningen även utan
kommunalt ägda bostäder med stöd av den
lagstiftning som redan finns, och ta det här
bostadspolitiska ansvaret som naturligtvis är
väldigt viktigt?
Peter Persson, kommunalråd (s): Om vi ser på
Jönköpings kommuns bostadsförsörjning över ett
20-årigt perspektiv har man sett tider av
överskott, tider av underskott och tider då
det har behövts bestämda ambitioner och åtaganden
för att klara byggnation Då är alltid kravet stort på
kommunen, inte minst från näringslivet, för att kunna
tillgodose bostadsförsörjningen för att klara
arbetsmarknaden på ett rimligt sätt Det är inte
bara en Jönköpingsfråga utan en nationell fråga
som också får kopplingar till diskussionen om
huruvida kommunerna är dugliga på att sköta sina
bostadsbestånd När man för diskussioner om
överskott på kommunala bostäder, i Bergslagen
måhända, kan vi spåra detta tillbaka till för 15
20 år sedan Då stod man på rad och krävde att
kommunerna skulle bygga
Jag konstaterar att i nästan alla avseenden när
kommuner har gått in och byggt har det varit
marknaden i meningen privata företag som har
haft stora krav på att vi skulle bygga för att klara
försörjningen De privata fastighetsägarna har inte
svarat upp mot de anspråk som har ställts Man har
också en möjlighet att hela tiden optimera
beståndet och ha de fullt medan allmännyttan har
fått ta ansvar för de svängningar som förekommer i
efterfrågan
Det är en poäng Den andra poängen är att jag är
övertygad om att vi skulle ha haft en ihållande
bostadsbrist under mycket längre tider och av större
omfattning i landet, som hade hämmatvår utveckling,
om vi inte hade haft en betydande kommunalpolitisk
aktivitet när det gäller bostäderna
Carl Cederschiöld, finansborgarråd (m): Jag tror att
det väsentliga är att om kommunerna ska ta detta
ansvar, som de har enligtgällande lagstiftning, måste
de få spela på hela klaviaturet De måste få göra de
här bedömningarna utifrån sina lokala
förutsättningar utan inblandning i form av sådana
specialregler som vi nu diskuterar
Jag vill bara ta upp det som Sten Nordin pratade om
på slutet här, nämligen specialbostäder av olika
slag för handikappade, särskilt boende för äldre
osv Ett sätt för kommunerna att finansiera
sådana utbyggnader och få fram sådana projekt är ju
att i andra ändan sälja fastigheter Kommunerna har
ju i dag en ekonomisk press på sig som är oerhört
stor Kommunerna tog ett oerhört stort ansvar för
saneringen av det här landets ekonomi under 90-
talet Man har väldigt tajta budgetar, och man måste
vara väldigt noggrann med hur man hanterar
skattebetalarnas pengar för att uppnå det som är
viktigt
Varje sådant förslag som det som vi diskuterar i
dag, som bakbinder kommunalpolitikernas, de
valdaombudens, möjligheter att spela på hela
klaviaturet, kommer i slutändan att leda till att
saker som bör göras inte blirgjorda
Fastighetsförvaltning måste vara en dynamisk och aktiv
verksamhet och inte en statisk verksamhet Ska de
kommunala bolagen och kommunerna kunna sköta sina
roller måste de ha frihet att agera: att köpa,
sälja och ändra inriktning i bestånd
allteftersom behoven förändras och uppstår Det här
förslaget får rakt motsatt effekt Därmed kommer
det i slutänden att motverka precis de syften man har
med förslaget Det finns ett gammalt talesätt som säger
att vägen till helvetet är stensatt med goda
föresatser Det här är ett typiskt exempel på det
Ordföranden: Tack! Då går vi vidare i frågelistan Då
är det Owe Hellberg, Vänsterpartiet Varsågod!
Owe Hellberg (v): Tack, herr ordförande! Även om
Carl Cederschiöld säger att det byggs en del nu i
Stockholmsområdet, även hyresrätter, är det med
nivåer på hyran som väldigt få kan efterfråga
Jag tror att Hyresgästernas Riksförbund har tittat på
det här och sagt att det motsvarar nivåer som bara
3 % av invånarna klarar av att hyra till med de
inkomster man har Det här förslaget om allmännyttan
ger ju inte allmännyttan några särskildastimulanser
eller fördelar av att vara allmännytta
Jag funderar naturligtvis på detta, och vänder mig
till båda företrädarna för kommuner, och undrar om
detbehövs sådana stimulanser eller fördelar för att
allmännyttan ska klara att bygga billiga hyresrätter
till det stora flertalet av dem som behöver
bostäder Det gäller inteminst ungdomar Det finns
väl ungefär 160 000 ungdomar i dag som vill ut
på bostadsmarknaden De stimulanser som finns i dag
hur fungerar de? Räcker investeringsbidraget till i
Stockholm om man ska bygga billiga bostadsrätter
eller vilken nivå ska det annars vara på? Hur ser
det ut i Jönköping?Regeringen pratar om hyresnivåer
på 4 000 5 000 kr för en tvårummare
Peter Persson, kommunalråd (s): Frågan gällde om
investeringsbidraget är angeläget och gynnar
produktion av bostäder Det svarade jag på i min
inledning Investeringsbidraget för att bygga
hyresrätter gör i dag på en lägenhet i Jönköping en
reduktion med ungefär 10 % Det har gagnat
igångsättning Men som jag också sade
inledningsvis tycker jag att det är på en väl
blygsam nivå Vi har ju också ett särskilt
investeringsbidrag för studerandebostäder som jag
tycker att man kan överväga Den sortens
bidrag tenderar att ha en prisjustering åt fel håll på
den typen av bostäder Det hade kanske varit
rimligare att lägga in det i studiemedelssystemet och då
få en annan press och andra valmöjligheter bland de
studerande ungdomarna Men svaret är obetingat ja
Jag delar också den uppfattning som SABO har
gjort sig till tolk för här i dag, att den
diskussion som fördes in i bostadspolitiken om att
inte särbehandla de allmännyttiga företagen är
rimlig Det investeringsbidrag som vi i dag talar
om utgår ju till alla som producerar hyresrätter, och
så tycker jag att det ska vara Men kommunerna har ett
ansvar, ett särskilt ansvar Jag tillhör dem som
också tycker att kommunerna ska ha det Jag ansluter
mig också till tanken att det ska finnas begränsningar
i uttag av vinster från de allmännyttiga företagen
Då tycker jag principiellt att det är regelvidrigt i
förhållande till de principerna att de
allmännyttiga företagen levererar in en skatt på
beståndet till staten Den skatten hade vi kunnat
överföra,för att bibehålla neutraliteten, till
kommunen, som genererar skatten Kommunen hade
kunnat använda dessa pengar till ändamål som hade
sänkt kostnadernaför bostadsproduktion över huvud
taget genom att få till stånd billigare
exploateringar
Sten Nordin, Stockholms kommun(m): Ett
investeringsbidrag, som ju är tidsbegränsat och
dessutom relativt begränsat också i storlek, ser inte
jag kan få några särskilt stora effekter
Bostadsbyggande är ju en fråga om långsiktig
planering både för kommunen och för den som
ska bygga Jag ser att vad staten måste göra är att se
över skatterna på boende, fastighetsskötsel, energi
och produktion Det är där man måste gå in och se över
det hela för att skapa långsiktiga förutsättningar
för bostadsplaneringen och ävenur ekonomisk
synvinkel
I Stockholm och en del andra kommuner har vi en
diskussion om markpriserna och sådant Men vad vi har
gjort i Stockholm är att säga att bygger man
hyresrätt får man bygga det på tomträtt, och
tomträttsavgälderna såg vi oss nödsakade att frysa år
2000, före den nya fastighetstaxeringen, som
annars hade drivit upp priserna Från kommunens
sida har vi på det sättet fått motverka effekterna av
fastighetstaxeringen, för vi menar att det skulle
få ett väldigt hårt genomslag på hyresmarknaden och
just skapa den här situationen att vanliga hushåll
inte kan efterfråga de nya hyresrätter som byggs
Det är en alldeles tokig effekt som ingen vill ha
Jag tror att det man måste fundera över
allvarligt är helt andra och mer långsiktiga
förutsättningar än olika tillfälliga bidrag, som
man ju har sett både kan komma och gå i statliga
budgetar Vi har haft sådana här typer av bidrag
tidigare, tex också i fråga om studentbostäder Det
finns ett bidrag nu Det har funnits ett bidrag
tidigare Jag kan inte se att det heller har haft
några stora effekter i sig Vad som haft effekt på
studentbostadsproduktionen i Stockholms stad är ju
ett samarbete mellan kommunen och universiteten
Det hade satt i gång det här byggandet långt
innan bidraget kom
Sammanfattningsvis, herr ordförande, är det viktigt
med långsiktiga åtgärder Och då är det skattefrågor man
måste se över
Owe Hellberg (v): Även investeringsbidrag kan
naturligtvis vara långsiktiga om man vill ha det så
Jag har också en fråga till länsstyrelsen Denär mer
av bostadssocial karaktär Du sade att sex kommuner i
Stockholmsregionen inte har någon allmännytta Min
fråga är om länsstyrelsen har någon uppfattning om
hur de kommunerna klarar av sitt bostadssociala
ansvar jämfört med kommunersomhar allmännytta
Kan man se att de har olika förutsättningar
för att klara det här ansvaret? Utövar man det på
olika sätt?
Sedan finns det en fråga till som jag kan ta på en
gång När det gäller den här bedömningen är det
svårt att veta hur mycket som säljs ut Birgersson var
ju inne på det Det är svårt att få något besked
egentligen om hur det kommer att fungera Det
kommer att bedömas på kommunnivå Men bostäder är
egentligen en regional fråga Arbete och bostad täcker
egentligen betydligt mer än en kommun Hur ska man
se det från länsstyrelsens sida urettregionalt
perspektiv?
Ulla Huzell, länsstyrelsen: Den första frågan kan jag
tyvärr inte svara på i dag Vår sociala enhet
jobbar just nu med att ta in information
omkring hur det ser ut med försörjningen
av bostäder för olika grupper som har särskilda behov
Så där måste jag tyvärr passa Den andra frågan
gällde regionala behov, alltså om vi ser över
regionen Stockholms län är ju en väldigt tät
region I vissa delar kan bostäderna i princip ligga
i en kommun på den ena sidan gatan och i en annan
på den andra sidan gatan Självklart måste det vägas
in i de bedömningar som vi om lagen går igenom kommer
att ställas inför
Ordföranden: Vi kanske skulle passa på och ställa en
kompletterande fråga till Erik Langby, som sitter
här i salen Du representerar en kommun som inte
har några kommunala bolag Hur fixar ni det här med
sociala förturer och sådant?
Erik Langby, Nacka kommun (m): Det är en bra fråga Jag
är naturligtvis part i målet i att försöka
beskriva att vi tycker att vi klarar det ganska bra Men
ska man gå till externa bilder kan man ju se på
Nackas roll som mottagare av flyktingar under den
här perioden sedan vi sålde bostadsbolaget Har vi
klarat de åtagandena på ett bra sätt? Svaret är
entydigt ja Vi är en av Sveriges större mottagare av
flyktingar Det hade vi inte kunnat vara om vi
intehadeklarat bostadsfrågorna på ett rimligt sätt
Sedan skaman naturligtvis vara klar över att
bostadssituationen i Storstockholm allmänt sett är
mycket tuffare i dag, 2002, än den var 1995, innan
vi sålde vårt bostadsbolag Det gäller att ha en
rättvis bild när vi försöker titta på om det är
tufft på bostadsmarknaden för människor som har
små resurser eller inte Då måste man jämföra vid
varje relevant tidpunkt
Vi tycker att vi har en mycket mer inträngande och
lyckosam hantering av sociala problem i dag, när
det är det vi fokuserar på och inte lägger vår stora
kraft på att förvalta vanliga familjers vanliga
bostäder, vilket var vårt stora åtagande tidigare Vi
har sedan några år tillbaka ett särskilt
bostadsprojekt där vi förra året åstadkom att
ungefär 150 människor fick nya bostäder Vi skapade nya
bostäder med låg men godtagbar standard Vi byggde
om barnstugor Vi skapade nya bostäder av olika slag
på resttomter som vi hade Då fick flyktingar,
nyrehabiliterade missbrukare osv nya bostäder på
ett sätt som vi inte har klarat alls tidigare
Den gamla metoden var ju att alla fick flytta till
Fisksätra, som hade sociala problem, för det
var där det fanns ledigt Vi ökade de sociala
problemen på ett ställe Det är den traditionella
situationen i Sveriges kommuner I allmännyttans
minst attraktiva bestånd hamnar de som har sociala
problem Stena Fastigheter, som 1996 köpte
Fisksätra, ville bryta det här, vilket har varit
väldigt uppskattat bland alla som bor i Fisksätra
Vi har varit tvungna att tar mer konstruktiva
tag för att hantera detta att vissa människor
naturligtvis har en väldigt svag ställning allmänt i
tillvaron
Då har vi skapat de här nya bostäderna i Finntorp, i
Lännersta, bakom Boo kommunalhus osv där vi i
samarbete med ett privat bostadsbolag har fått fram
nya, godtagbara bostäder med hyror motsvarande
bruksvärdesnormerna Där löser vi verkligen problem och
fördelar inte bara om och riskerar att i grunden
förvärra den totala sociala situationen Det här
har varit rätt spännande Sedan har vi ett bra
samarbete med de privata hyresvärdarna, som lämnar
hyreslägenheter för förturshantering Däremot är det
naturligtvis så att de inte heller får in lika många
lediga lägenheter för att kunna fördela till oss i dag,
2002, som 1995 beroende påatt bostadsmarknaden ser helt
annorlunda ut Hyreslägenheter blir på något sätt
aldrig lediga nu för tiden i Storstockholm
Det finns alltid någon ny anförvant eller någon ny
hushållsmedlem som är skriven på en lägenhet Den
blir liksom aldrig ledig Hyresvärdarna konstaterar att
det här är ett stort problem Man måste alltså
jämföra med hur situationen ser ut
Vi kan säga att vi verkligen har tagit ett
bostadssocialt ansvar, men dessutom lägger vi mycket
kraft på nyproduktionen I dagens nummer av Dagens
Nyheter har vi en särskild bostadsbilaga från Nacka
kommuns sida där vi beskriver att vi har det
mest ambitiösa bostadsbyggandet i hela Storstockholm,
och därmed förmodligen i hela Sverige, per
invånare De närmaste fyra åren bygger vi 3 600 nya
bostäder Vi kan alltså säga att vi tar ett helt annat
ansvar i dag när vi kan lägga kraften på
nyproduktionen och på de sämst ställda Då behövs det
inte, tycker vi, några allmännyttebolag i vår ägo
Ordföranden: Då går vi vidare Då är det du,
Ulla-Britt Hagström, från Kristdemokraterna Varsågod!
Ulla-Britt Hagström (kd): När det gäller den
proposition som vi i dag diskuterar är ju en fråga om
den verkligen håller i fråga om att gynna
principen om subsidiaritet Vi kan tänka på att
hyresgästerna, deras ställning, faktiskt kan urholkas
Den kommunala självstyrelsen urholkas och vi finner
en risk för att vi får en stat i staten Jag
har därför några frågor som har en social
inriktning, dels till Peter Persson, dels till Bengt
Owe Birgersson, som inte heller verkade så uppmuntrad
över det här förslaget i dag, tycker jag
Kommer det, när vi nu gör ensärskild lagstiftning,
att innebära att allmännyttans sociala åtaganden ska
förstärkas tex genom starkare ägardirektiv osv? Om
vi nu hamnar i en snedvriden konkurrens kommer vi
ju att minska de privata fastighetsägarnas
möjligheter i kommunerna att ta det sociala
ansvaret också i och med den hyresnormerande rollen
Här skulle kanske också Per Norberg kunna svara
lite ytterligare eftersom Lagrådet inte har givits
tillfälle att pröva detta
Vi står egentligen inför ett vägval Om vi nu ger en
positiv särbehandling till de kommunala bolagen med
gynnande särregler i framtiden vad gäller
likviditetsbestämmelser och avvikande värdering vid
kontrollbalansräkning tex, då kommer det
ytterligare att förstärka denhärnegativa möjligheten,
eller negativa konkurrensen Det var väl de frågor
jag ville ställa Egentligen skulle jag också vilja
fråga Jan-Eric Gustafsson en sak, men jag kan ta det
senare
Peter Persson, kommunalråd (s): Jag tror att socialt
ansvar i bostadspolitiken handlar om två saker
Delvis hör de samman Det ena är bristen på
bostäder, som i sig är ett stort problem Det skapar
trångboddhet och bostadslöshet och försvårar en
mängd saker i samhället Det andra handlar om
utsattheten, om dem som genererar sociala problem genom
sitt leverne i vid mening till plåga för sig själva
och andra
Jag tror, och har som uppfattning, att det inte
bara är allmännyttan som ska ta ett ansvar utan
hela bostadsmarknaden Men allmännyttan har ett
alldeles tydligt ansvar och sätter väldigt mycket
tryck på andra aktörer att vara med Det jag över
tiden ser att allmännyttan kanske har varit ännu
bättre på än den sociala utsattheten är just de
sociala problem som uppstår i samband med
brist Det jag befarar är att om man krymper samman det
kommunala engagemanget i bostadspolitiken, som ju
handlar om att ha ett eget bostadsbestånd, kommer det
attskapa sociala svårigheter i bostadshänseende
både när det gäller brist och utsatthet
Jag hörde med intresse på Erik Langbys information
om Nacka, och jag uppfattade den så att man
efter försäljningen av sin allmännytta håller på att
bygga upp en ny mini- allmännytta för att klara de
sociala åtagandena Det tycker jag var intressant att
höra
Bengt Owe Birgersson, SABO: När de gäller de
allmännyttiga bostadsföretagen och att ta socialt
ansvar är det klart att det här lagförslaget
inte direkt påverkardetDe allmännyttiga
bostadsföretagen tar ju redan i dag, och av
tradition, ett stort ansvar för de hushåll som är
sköra på bostadsmarknaden
Det som skiljer svensk bostadsmarknad från många
andra länders bostadsmarknader är att de allmännyttiga
bostadsföretagen har en så stor marknadsandel och en
sådan kvalitet på sitt utbud att företagens
lägenheter också är attraktiva för människor
som har det ganska bra ställt
Det gör det är möjligt att ta det här sociala
ansvaret utan att de människor som är berörda av
det blir stigmatiserade Vi har alltså inte
fått en utveckling mot socialbostäder I den
meningen kan man möjligen säga att om
försäljningsregleringarna i den här propositionen
leder till att allmännyttan i framtiden kommer att
ha en större marknadsandel än vad den annars skulle
ha, då är det positivt utifrån de intressen som
Ulla-Britt Hagström talade om här
Per Norberg, Lunds universitet: Det man i grunden gör
med balansräkningar, likviditetsräkningar osv är att
försöka skapa någonting som gör det möjligt att
låna pengar fast detta inte hade varit möjligt på
marknaden med normala villkor Sådana åtgärder
fungerar bara om staten går in och antingen skjuter
till ett direkt statligt bidrag eller ger någon
sorts underhandssignal: Om det här bostadsföretaget
går dåligt kommer vi att gå in och stödja det så
att banken slipper förlora sina pengar, tex genom
Vasallen eller något sådant Det gör att man
skapar ett konkurrensneutralitetsproblem Vad man då
ska undvika är att ge dessa underhandssignaler, som
ingen egentligen kan värdera Väljer man att
göra ett sådant här system ska man göra det öppet och
klart Man ska säga: Vi ger den här garantin, och den
är värd så och så mycket Samtidigt ska man tala om:
Det har fått den effekten att när vi nu använder
det allmännyttiga bostadsföretagets hyror i en
jämförelseprövning så får vi justera med det
beloppet När man ger garantin bör man alltså
också planera för vad som händer när det allmännyttiga
bostadsföretagets lägenheter sedan ska användas i
en jämförelseprövning För att kunna göra det måste
man vara tydlig i fråga om hur mycket det här
bidraget är värt Det handlaralltså om
transparensen Det är viktigt för riksdagen att
göra det
Ulla-Britt Hagström (kd): Ytterst handlar ju
kommunens ansvar om att rikta stödet till den
enskilde personen så att alla kan ha goda och bra
bostäder, kan välja sin bostad, sitt område osv Om
vi nu antar ett lagförslag som inte
stärkerallmännyttans ställning då det gäller dem som
av sociala skäl behöver bostäder, och om vi
samtidigt krymper de privatas utrymme, då
minskar ju kommunernas möjligheter att ta sitt
sociala ansvar Därför tycker jag att det är
väldigt viktigt hur vi hanterar detta
Jag skulle vilja ställa en följdfråga till Peter
Persson om Jönköping och de kommunala bolagen: Hur
noggrann är man med att redovisadenhär transparenseni
driftsbidrag, att titta på avkastningen av eget
kapital osv i den här hyresnormeringen, så att det
inte blir en snedvridning i själva
hyresnormeringen som sedan alla andra har att sätta
sina hyror efter i bruksvärdessystemet? Då
riskerar vi ju att tappa bort enskilda människor
som inte kan välja antingen eller Allmännyttans
roll måste ändå vara att finnas till för de svaga,
för att de ska kunna blanda sig med alla andra
grupper i samhället och bo bra
Peter Persson, kommunalråd (s): Jag kanske inte till
fullo följde med i Ulla- Britt Hagströms mer
avancerade tankeövningar, men jag ska försöka svara på
hennes fråga Min uppfattning är att friheten
och rätten att välja i bostadspolitiken i hög grad är
begränsad till vilka ekonomiska resurser du förfogar
över Jag tycker att valfriheten har vidgats
åtskilligt, bla genom att vi har en omfattande
allmännytta som inte har inriktningen sociala
problembostäder utan goda bostäder till alla, byggda
på en princip om att vara non-profit, som det
populära uttrycket är i dag Det har vidgat och skapat
valfrihet för åtskilliga Också samhälleligt
engagemang som ett bruksvärdessystem somhåller nere
hyreskostnaderna förstärker valfrihetsmöjligheter,
liksom ett samhälleligt stöd i produktion över
tiden, också i dagens mer blygsamma omfattning, och
ett individuellt stöd till familjesituationer Alla
dessa samhälleliga interventioner har förstärkt
valfriheten och skapat större friheter Det tycker
jag är en viktig utgångspunkt Jag uppfattar det
så att en allmännytta av bred omfattning är en
garant för att kunna ha kvar denna valfrihet för
den enskilde
Vad gäller subsidier eller driftsbidrag till
kommunala bostadsföretag förekommer detta inte i
Jönköping självklart inte Företagen ska gå ihop De
ska leva på hyresintäkter Vi har dock under en
period på 80- talet varit i en besvärlig situation,
liksom många kommuner, och betalat omfattande
hyresförluster Det var nämligen ingen annan än
allmännyttan som tog ansvaret, i Jönköping som på
andra platser, och byggde kraftigt när det behövdes
i expansionen Det åsamkade oss också stora
förluster I övrigt är det en självklarhet att de
allmännyttiga företagen ska generera intäkter så att
de bär sina kostnader Ur exploateringssynpunkt, om man
ska bygga nytt, är inte de mer gynnade än någon
annan, och i driften ska de gå ihop och skrapa
ihopresurser för utveckling Det är en självklar
utgångspunkt
Rigmor Stenmark (c): Jag skulle väldigt gärna ha
velat ha en bild som visade hur vi haft det i
Sverige historiskt när det gäller bostadssituationen
för människor Den bild vi har i dag känner vi alla
ganska väl till: I dag bor människor generellt bra i
Sverige, och så ska det också vara Men jag skulle
också ha velat ha en bild eller en vision av hur
framtiden kommer att se ut Efter att i dag ha
lyssnat till två väldigt tydliga företrädare för
två politiska partier, nämligen socialdemokraten
Peter Perssonoch moderaten Carl Cederschiöld, kan
jag inte låta bli att känna: Om vi ska få en bra
framtid där alla människor mår bra och har en bra bostad
tror jag attdepolitiska partierna,de här politiska
bröderna, måste kompromissa Då är min fråga till
er båda: Vad kan Cederschiöld som moderat se för
positivt i den här lagstiftningen för allmännyttan, och
vad kan Peter Persson se för nackdelar? Jag
vill fortsätta med de andra sedan, men jag stannar
här just nu
Carl Cederschiöld, finansborgarråd (m): I just
den här lagstiftningen ser jag ingenting positivt
Som jag sagt tror jag att den på sikt kommer
att motverka det man vill uppnå Den kommer att
motverka byggandet av hyresrätter, den kommer
attförsvåraför kommunerna att ta sitt
bostadspolitiska ansvar och den kommer därmed att
bidra till att skapa ännu merobalanserpå
bostadsmarknaden Och det är ju ingenting man vill ha,
dvs mer obalanser på bostadsmarknaden, om man
skaåstadkomma en bostadsförsörjning som är bra,
långsiktig och gör det möjligt för människor att få
de bostäder de behöver och skulle vilja ha Därför
ser jag ingenting positivt med just den här
lagstiftningen
Som jag sade tidigare tycker jag att det är
väsentligt att kommunerna får möjligheter att spela på
hela klaviaturen när de ska ta sitt ansvar för att se
till att det kommer till bostäder och varierade
bostäder, så att det finns en valfrihet för olika typer
av efterfrågan och människors olika
livssituationer över åren Då krävs det inte mer
regleringar av kommunernas verksamhet utan mindre
Man har ju avreglerat och tagit bort
räntebidragsdelen, som var en statsfinansiell
katastrof kan man ju påminna om nu tio år
senare Ett av skälen till de stora underskotten i
statsfinanserna var ju det här skenande bostads- och
räntesubventionssystemet Jag tror att det när det var
som värst var uppe i 70 miljarder eller något sådant
Man tog också bort de särregler som fanns, det som
några här har varit inne på att man inte bör ha
även företrädare för lagförslaget har glädjande
nog sagt att man inte ska ha ekonomiska förmåner för
allmännyttan När man tog bort allt detta innebar
det faktiskt en vitalisering av de kommunala
bostadsbolagen, då de fick helt andra möjligheter
att agera Det finns exempel på kommunala bostadsbolag
som har gjort väldigt bra insatser för
bostadsförsörjning och utveckling av bostäder Det
finns exempel bland våra här i Stockholm, och MKB i
Malmö är ett annat bra exempel Jag tror att man genom
den här typen av lagstiftning försvårar den utvecklingen
Därmed motverkar man sina egna syften, och det är
kanske inte så klokt
Ordföranden: Peter Persson, kan du se något negativt
i lagstiftningsförslaget?
Peter Persson, kommunalråd (s): Mot bakgrund av den
nuvaranderegeringens obestridliga duglighet, för
att inte säga skicklighet, hade man kanske
önskat sig ännu mer av propositionen Jag tycker
kanske, om jag ska varadjärv, att bostadspolitiken
förändrades från mycket politik och samhälleliga
resurser till marknad i ett hastigt kast I
praktiken är det mycket marknad, men verbalt har
det blivit mer politik Jag tror inte att
propositionen som sådan har någon påverkan alls på en
kommun som Jönköping
I en vanlig svensk kommun som inte tar ut någon
avkastning på de kommunala bostadsföretagen,som sysslar
med beståndsvård, som kör sitt
bostadsförsörjningsprogram och som präglas av
framsynthet vilket hela Småland gör kommer den
inte att påverka Jag hade kanskeönskat att
propositionen haft en större politisk påverkan
Ordföranden: Tack! Jag gissar att Rigmor inte är
helt till freds med svaren
Rigmor Stenmark (c): Nej, jag bara konstaterar att
jag tror att dessa herrar får ge sig någonstans Om de
inte gör det i sina egna kommuner kanske de får
göra det i riksdagspartierna Det är ju inte
antingen svart eller vitt Jag tycker att det är lite
tråkigt att maninte försöker anstränga sig att se
både positiva och negativa bitar Gör man inte
det kommer man inte fram
Men låt mig fortsätta till SABO,
Kommunförbundet, Fastighetsägareförbundet och
hyresgästerna Jag börjar bli gammal i gamet som
politiker och har sett vad som har hänt ute i
kommunerna När det gäller allmännyttan har den
historiskt varit med och byggt upp en välfärd för
många människor; det går inte att komma ifrån
Allmännyttan har alltså, tycker jag och vi från
Centerpartiet, ett värde Men frågan är om man inte
bakbinder, eller som jag ibland brukar säga kramar
ihjäl, allmännyttan, eller gör andra saker om man är
negativ jag ska inte säga spottar på den, för
det har jag sagt förut och det är kanske lite ofint när
man inte ser hela biten
Låt oss leka med tanken att vi i bostadsutskottet
skulle bestämma oss för att avslå det här
lagförslaget Då är naturligtvis frågan: Skulle
det att innebära att allmännyttan kommer att
förlora på det?
Bengt Owe Birgersson, SABO: SABO:s styrelse hade ju
att yttra sig över Allbo-kommitténs förslag till
lagstiftning för de allmännyttiga bostadsföretagen,och
remissvaret kan sägas vara utformat ungefär så här:
Det borde inte behövas någonsådan här lagstiftning,
mot bakgrund av de bestämmelser som finns i
kommunallagen, framför allt det allmänna
kompetensstadgandet Men av hänsyn till tillämpningen
av bruksvärdessystemet, och också mot bakgrund av en
del erfarenheter, tyckte SABO:s styrelse att det
var värdefullt dels att klara ut en gång för alla
vilka företag som är allmännyttiga, dels att
därmed markera att de här företagen har en särskild
roll på bostadsmarknaden Därför var SABO:s styrelse
positiv till att man genomförde ett lagförslag
som i den här delen, dvs 1 kap i förslaget, i allt
väsentligt är lika med det som nu föreligger
Mot den bakgrunden måste man väl göra bedömningen
att åtminstone mina uppdragsgivare anser att
det skulle vara sämre för SABO-företagen om man inte
införde den här lagen
Per Svanberg, Hyresgästernas Riksförbund: Jag kan hålla
med Rigmor Stenmark i ett väsentligt avseende: Jag
skulle önska att det fanns enbredpolitisk uppslutning
kring att de allmännyttiga företagen behövs, utan
alltför mycket klåfingrighet från lagstiftarnas sida Nu
kan vi konstatera att det är väldigt mycket
vilda västern över hur man hanterar företagen Om
man nu kallar det för att spela på alla
tangenter eller för något annat är det i alla fall
många hyresgäster som är utsatta för en väldigt
oroande situation Jag tycker att man borde kunna
komma överens brett politiskt om att allmännyttan är
en upplåtelseform, inte alls den bästa
Jag tycker inte att vi från Hyresgästföreningens
sida kramarihjäl allmännyttan Men den fyller
en väldigt viktig funktion på svensk
bostadsmarknad, och jag tycker att man borde kunna se
över de partipolitiska gränserna att allmännyttan behövs
När läget nu är som det är ser jag den här
lagstiftningen som väldigt viktig Vi hade Nacka uppe här
förut, och nu bläddrade jag i den utredning
som föreningen gjort Hyresgästerna där hade fått 10
000 kr mer i årshyra, medan det var 5 000 kr mer i
årshyra på de senaste sex åren i övrigakommuner
Stockholm, Upplands Väsby och andra Visst har detta
alltså effekt Inte minst på tillväxtorterna har de
allmännyttiga företagen en väldig prispressande effekt
Det är uppenbart Det är ju därför som hyresrätten
är väldigt viktig, och det är också därför man inte
bygger så mycket nya hyresrätter och det behövs
särskilda insatser för att kunna göra det Här är det
ju en marknad som inte fungerar, dvs byggmarknaden,
och byggherrar som inte är bereddaatt bygga
hyresrätter när de tjänar mer pengar på att bygga
annat Det är ganska självklart att en marknad
fungerar så Då är det ett politiskt och samhälleligt
uppdrag att se till att det också kan byggas
hyresrätter
Bengt Nyman, Sveriges Fastighetsägareförbundet: Jag
kan dela den grundläggande värderingen att
allmännyttan har spelat en betydande
bostadspolitisk och bostadssocial roll Men det är
inte detsamma som att detta är givet för all framtid
Min uppfattning är att det måste vara ett kommunalt
avgörande hur man vill utnyttja de olika
bostadspolitiska verktyg man har Givet att
kommunen menar att det allmännyttiga företaget på
orten ska finnas och utvecklas även
fortsättningsvis tror jag att det mår bra av en
konkurrens av andra Risken är, om allmännyttan är
för stor på den lokala marknaden, att man inte uppnår
den konkurrensen Risken är, om spelreglerna för den
lokala marknaden inte är konkurrensneutrala, att
man inte uppnår den konkurrensen Jag tror att
hyresrätten som produkt betraktad utvecklas bäst om
man får ha den här konkurrensen på lika
villkor
Ordföranden: Tack! Jag har en ganska lång frågelista, så
vi får försöka att vara kvicka med frågor och svar för
att hinna med allting
Yvonne Ångström (fp): Jag ska försöka fatta mig
kort Jag kan börja med att säga det som andra har
sagt, nämligen att det verkligen är klara
politiska skiljelinjer Det torde inte vara okänt att
Folkpartiet helst av allt vill avslå den här
propositionen, framför allt därför att den
ingriper i det kommunala självstyret Men jag ska ta
en annan fråga
Som den enda tror jag representanten för Norrlands
inland skulle jag vilja fokusera lite på det I
Lycksele, där jag bor, har vi endast ungefär 6 %
kommunala bostadslägenheter Jag vill ställa två
frågor med utgångspunkt i det, dels till SABO:s
representant, delstill Hyresgästföreningens För det
första: Är det rimligt attdekommunala bostadsbolagen
är hyresledande när de utgör en så liten del av den
totala lägenhetsvolymen? För det andra: Om det
föreslagna miljardstödet till de problemtyngda
kommunala bostadsföretagen i utflyttningsbygder
verkligen genomförs, är det då rimligt att dessa
företag särbehandlas i förhållande till de
privata hyreshusägarna? Vi har hört en del om det när
det gäller EG-rätten, men jag vill ändå ställa
frågan till er Vem ska stödjade privata
hyreshusägarna när de får tomma lägenheter? Deras
enda möjlighet i dagsläget är att gå i konkurs Är det
rimligt, tycker ni?
Bengt Owe Birgersson, SABO: Jag ska svara på de
här båda frågorna Jag börjar med den sista
frågan, om det är rimligt att ge de allmännyttiga
bostadsföretagen det här stödet på sammantaget
ungefär 10 miljarder under en tioårsperiod vi har
räknat fram att det är ungefär det som behövs Här
kan man naturligtvis erinra om vilka stora
insatser staten gjorde via bankakuten för att rädda
privata fastighetsägare Eller rättare sagt: Man
räddade inte de privata fastighetsägarna, men man
fick ta hand om felinvesteringarna i samband
med bankkrisen i den bankakut man hade då På SABO
håller vi för närvarande på och arbetar med en
vitbok över hur dessa pengaströmmar har gått under
90-talet Vi är inte riktigt färdiga, men vi kommer väl
så småningom att redovisa den Det är mångdubbelt
mycket större kostnader för staten som andra delar av
bostadssektorn redan har orsakat
En av de saker som många av mina medlemsföretags
verkställande direktörer är bekymrade över, och har så
varit under ett antal år, är konkurrensen från
privata hyresrätter som har gått igenom den här
konkurskvarnen och fått sin kapitalbild helt
förändrad De har helt enkelt i klartext fått en
massa lån avskrivna och kandärfördriva verksamheten
med helt andra ekonomiska förutsättningar än vad
de allmännyttiga bostadsföretagen kan Är det någon
som har varit negativtsärbehandlat hittills är det
alltså de allmännyttiga företagen
När det sedan gäller frågan om huruvida det är
vettigt att allmännyttan är hyresnormerande när den
har en så liten marknadsandel som de 6
procenten i Lycksele vill jag först säga att jag
inte tycker att allmännyttanär hyresnormerande I
praktiken är den förstås det, men rent formellt är
det inte riktigt så Vad det handlar om är att
regelverket vid en tvist om hyrans storlek i en
bestämd lägenhet säger att man ska jämföra med hyran
förenlikvärdig allmännyttig bostadslägenhet Har
allmännyttan då bara 6 % av bostadsmarknaden i
Lycksele kan det förstås vara svårt att hitta en
likvärdig allmännyttig hyreslägenhet i Lycksele
att jämföra med Då får man i andra hand se om man kan
hitta någon sådan lägenhet på någon annan ortmed
jämförbar bostadsmarknad I sista hand får domstolen
göra en skälighetsbedömning
Mot den bakgrunden kan man säga att de 6 procenten
allmännyttiga bostadslägenheter i Lycksele fungerar
lite grann i det här normerande avseendet På
Lyckseles bostadsmarknad kan man däremot inte
hävda att allmännyttan med nödvändighetär
normerande, eftersom det bara finns 6 % Detta är väl
en av anledningarna till att man har utformat 2 kap i
lagförslaget som man har gjort, dvs med de här
försäljningsbegränsningarna Såvitt jag kan förstå
syftar de nämligen till att garantera att det
finns en så stor andel allmännyttiga lägenheter på
den lokala bostadsmarknaden att det verkligen finns
någonting att jämföra med
Per Svanberg, Hyresgästernas Riksförbund: Utöver det
som har sagts kan jag tillägga att jag är av den
uppfattningen att på de orter som kommer i fråga
för att få rekonstruktionsstöd är staten inte så
generös att den ger ett sådant stöd att
hyresnivåerna inte hamnar på de nivåer som
marknaden tål Det är marknaden som sätter
hyrorna på de här orterna, inte bostadsföretagens
ekonomi Man suger ut precis så mycket man kan ur
hyresgästerna det är min bestämda uppfattning Staten
kommer aldrig att vara så generös med stödet att man
inte även fortsättningsvis kommer att hålla
hyresnivåer som man anser att hyresgästerna och
den lokala marknaden tål Jag tror alltså inte att det
finns någon risk att man, genom att allmännyttan
skulle vara hyresledande, dumpar hyran på dessa
orter så att det blir svårt för de privata
fastighetsägarna
Yvonne Ångström (fp): Jag bryr mig inte om det här
med hyrorna, för där har vi olika uppfattning Men när
det gäller bankakuten, som Bengt Owe Birgersson pratar
om, vill jag påstå att den inte har varit relevant
för fastighetsföretageni Norrlands inland i någon
större utsträckning Det är stora fastighetsföretag i
Stockholm och andra städer som är mest
berörda, såvitt jag har förstått
Helena Hillar Rosenqvist (mp): Både den här
propositionen och den här debatten handlar väldigt
mycket om vem det är som ska bestämma Det har
varit väldigt intressant att lyssna på alltihop Det
är väl sista chansen vi har att få det här riktigt
allsidigt belyst innan vi ska sätta ned foten i
kammaren om drygt en månad På sätt och vis har väl
vi politiska partier ändå satt ned foten,eftersom
motionstiden på den här propositionen gick ut den 13
december
Det vi debatterar mycket är ju om det är staten via
länsstyrelsen och Boverket som ska bestämma, eller
regeringen som en del föreslår, eller om det är
kommunen Miljöpartiet har ett alldeles eget förslag om
vilka som ska bestämma, nämligen kommuninvånarna via
valetCarl Cederschiöld var också inne på det, dvs
att det är kommunerna som ska bestämma Men det
här är väldigt långsiktiga beslut, och därför vill vi
att man ska få detta politiskt allsidigt belyst
och att det ska komma fram ordentligt vad man vill i
bostadspolitiken Därför kräver vi att man ska ha två
beslut med mellanliggande val Folkomröstningskulle
också vara till väldigt stor nytta
Den nya information som jag tycker mig ha fått i
dag kommer från Per Norberg från Lunds
universitet och handlar om de EG-rättsliga problem
som inte finns, så att säga, i det här förslaget Här
kommer vi verkligen till frågan vem det är som ska
bestämma Vi tror tydligen att vi ska bestämma
via staten eller kommunerna, och jag i min blåögdhet
tror att det är kommuninvånarna som ska få bestämma
Men nu får vi höra att det egentligen är i ett
Europaperspektiv det här ska bestämmas Vi pratar
om hyresnivåer och bruksvärdesprinciper, men nu får
vi höra att EG kräver att det ska vara realistiska
priser Jag kan inte se annat än att detta är
prisdrivande, och det hade då inte jag fattat
förut Nu vill jag väldigt gärna höra andra synpunkter
på detta, gärna från Per Norberg själv Har jag
missuppfattat det här? Eller är det på det viset
att realistiska priser inte är vad som är
realistisktför hyresgäster att betala? Är det helt
enkelt så att detta skulle ha en prisdrivande
effekt?
Per Norberg, Lunds universitet: Du har i grunden
uppfattat mig rätt, men vi gör inte samma politiska
värdering
Vi har gått med i EG Det centrala i EG är att
skapa en gemensam marknad där företag från alla EG-
länder får en chans att på lika villkor verka på
varandras marknader Där har EG-rätten generellt
satt upp regler När man ska balansera den sociala
nyttan mot marknadens behov och utforma olika
regleringar, såsom tex pris-och hyresregleringar,
ställer EG-rätten upp krav för att säkerställa att
de utländska företagen får samma förmåner som
inhemska företag
De kommunala bostadsföretagen är en grupp
exklusivt inhemska bostadsföretag På det området
följer bostadsmarknaden precis sammareglerEn
hyresmarknad har precis samma begränsningar med
hänsyn till EG-rätten som alla andra marknader som
ska regleras Det är det val vi gjorde när vi valde att
gå in under den gemensammamarknadens reglering
Helena Hillar Rosenqvist (mp): Det var precis det
man kunde befara när vi gick in i det där
spektaklet Ska det inte också få genomslag på
byggkostnaderna? Såvitt jag förstår har vi i
Sverige mycket högre byggkostnader än vad man
har i andra länder Jag skulle gärna se konkurrens på
det planet Om vi fick ned byggkostnaderna skulle man
kunna hävda att hyrorna inte ska vara så höga i
Sverige Låt oss börja där Om ni nu bygger, om
än i ganska ringa utsträckning, borde man kunna börja
där
Bengt Owe Birgersson, SABO: Herr ordförande!
Jag börjar känna oro för att diskussionen om
bruksvärdessystemet och hyrorna ska ta en lite
olycklig vändning Propositionen behandlar inte de
frågorna Här förs ett resonemang som om vi hade
hyresreglering
Ett ganska långt liv jag har tex i tio år varit
föredragande i konstitutionsutskottet har lärt mig
att vara lite mer ödmjuk när det gäller denna typ av
rättsvetenskapliga funderingar Jag fick i uppdrag av
regeringen för ett par år sedan att utvärdera
tillämpningen av bruksvärdessystemet Det är redovisat
i en SOU från 2000 nr 33 Jag skulle vilja hänvisa
till den Där behandlas samspelet mellan
bruksvärdessystemet, hyresförhandlingslagen och de
allmännyttiga bostadsföretagen
Utgångspunkten för mina resonemangiden utredningen
och i andra sammanhangär att grundprincipen på
svensk hyresmarknad är att vi sätter hyrorna i
fria förhandlingar Det råder alltså fri hyressättning
i Sverige Men det är reglerat på så sätt att
ett antal hyresgäster som bestämmer sig för att de
gemensamt vill förhandla om sina hyror med sin
fastighetsägare har rätt att göra det De har rätt
till en sådan förhandlingsordning enligt
hyresförhandlingslagen
Det finns ingenting i lagstiftningen som säger
att man måste förhandla med de allmännyttiga
bostadsföretagen innan man förhandlar med de privata
företagen Det finns ingenting i lagstiftningen som
säger att de privata fastighetsägarna måste följa
de allmännyttiga bostadsföretagens hyressättning Den
utgångspunkt jag har haft för mina resonemang är att
hyrorna i Sverige sätts genom fria förhandlingar
Det finns en skyddslagstiftning som säger så
här: Om en fastighetsägare skulle vilja skinna
den svagare hyresgästen genom att krävaenoskälig
ersättning för bostaden har hyresgästen möjlighet
att få en domstolsprövning Vid den
domstolsprövningen har man definierat att en hyra som är
mer än för närvarande 5 % högre än hyran för en
likvärdig allmännyttig lägenhet ska bedömas som
varande oskälig Det är två helt skilda system som i
och för sig har en viss koppling sinsemellan
Som jag sade är jag för min del lite mer ödmjuk än
vad Per Norberg förefaller vara i sin framställning Jag
skulle gärna vilja väcka frågan att det inte utan
vidare är givet att man kan föra ett sådant
resonemang som det som Per Norberg för Det är på
detta område som på så många andra områden: Hur
noga man än är i sina resonemang kommer man fel om
man börjar från fel utgångspunkt Det resonemang
som Per Norberg för bygger på utgångspunkten att vi
har en reglerad hyra i Sverige Det tycker jag
att man kan ifrågasätta och kanskeföra ytterligare
resonemang kring
Ordföranden: Nu tänker jag inte släppa in
Fastighetsägareförbundet, för vitsen är att det ska
vara en frågestund och inte en debatt om olika
hyresfrågor Jag föreslår i stället att vi går
vidare
Bengt-Ola Ryttar (s): Då tänker jag släppa in Nyman i
alla fall Det som har sagts om hyresbildning i
Sverige är väldigt intressant Om EG-rätten
skulle bli hyresnormerande skulle vi gå från en
oskälighetsprövning till en skälighetsprövning Jag
skulle vilja höra vad Bengt Nyman tycker om ett
sådant system Oskälighetsprövningar som har inneburit
att hyran ändrats har ju uppfattats som störande
när det gäller möjligheterna till nyproduktion
speciellt i Stockholm
Bengt Nyman, Sveriges Fastighetsägareförbund: Jag
överlåter gärna svaret till Per-Åke Eriksson, som är mer
sakkunnig i frågan
Per-Åke Eriksson, Sveriges Fastighetsägareförbund: Det
vi vill peka på i den skrivelse som vi har skickat
till utskottet är att regeringen inte har tagit
uppdenna problematik Den har inte blivit belyst av
Lagrådet Per Norbergs föredragning och Bengt Owes
resonemang visar på vikten av att frågan blir
belyst av Lagrådet innan riksdagen fattar beslut
Oavsett om man är anhängare till
bruksvärdessystemet eller inte ligger det i allas
intresse att det bringas klarhet i om detta är en
lagstiftning som är förenlig med EG-rätten
eller ej
Bengt-Ola Ryttar (s): Jag vill veta vad
Fastighetsägareförbundet tycker om dessa två olika sätt
att fastställa hyresnivåer Är ett fyrkantigt,
oflexibelt juridiskt system att föredra, eller
är den förhandlingslösning som vi har nu bättre?
Per-Åke Eriksson, Sveriges Fastighetsägareförbund: Vår
uppfattning är mycket entydig Bengt Owe beskriv det så
här: Frågan dyker upp i 55 § i hyreslagen
Ärendetprövasi hyresnämnden Där fäster man lika stor
vikt vid alla lägenheter som är likvärdiga,
oavsett om de ägs av ett kommunalt, ett allmännyttigt
eller ett privat företag Då får man det underlag
som kan behövas förden jämförelseprövning som
krävs, och det blir dessutom betydligt mer
förenligt med de tankar som man hade när man
införde bruksvärdessystemet Så var det riggat på
den tiden
Bengt-Ola Ryttar (s): Ska det översättas med pass ?
Per-Åke Eriksson, Sveriges Fastighetsägareförbund: Nej,
det ska översättas med att vi tycker att den
hyresnormerande rollen skulle kunna tas bort Då
slipperman denna problematik Vi tror också att det
skulle innebära fördelar när det gäller
möjligheterna att göra skälighetsprövningar på
ett rättvist sätt
Carl-Erik Skårman (m): Herr ordförande!
Man kan verkligen fundera på hur regeringen
prioriterar sitt och riksdagens arbete, eftersom
vi diskuterar i vilken utsträckning staten ska
kunna förbjuda kommunerna att sälja de företag de
själva äger På samma gång är de stora
bostadspolitiska problemen i landet att vi inte får i
gång bostadsbyggandet på våra tillväxtorter och att 40
000 45 000 lägenheter i inre Norrland står tomma och
oanvända Vi tjabblar om i vilken utsträckning
statenskakunna detaljstyra den kommunala egendomen Men
nu är vi här Hyressättningen är trots allt
intressant i detta sammanhang Skillnaden blir stor
om man förändrar referensgruppen för normhyranså
pass väsentligt Man säger att alla kommunala
bostadsföretag, men endast kommunala bostadsföretag,
ska vara normgivande för hyran Många kommunala
bostadsföretag har tidigare inte varit med i
allmännyttan
Det finns ingen påföljd för de företag som inte
följer bruksvärdeshyresnormen Egentligen vet man väldigt
lite om vad som kommer att händamed hyresutvecklingen
Oavsett vad som sägs är det i grund och botten
de allmännyttiga bostadsföretagens hyra som är
normgivande på ett eller annat sätt
Mot denna bakgrund, och även med anknytning till
andra konkurrenssnedvridande inslag som finns i Sverige
jag behöver bara nämna S:t Erik och vad som kan komma
i form av subventioner vill jag fråga Per
Norberg vad han föreslår att man ska ändra i det
framlagda förslaget för att systemet ska bli förenligt
med den allmänna europeiska konkurrensvärderingen
Per Norberg, Lunds universitet: Jag skulle
vilja ändra några saker Jag skulle vilja ändra i 55
§ i hyreslagen Där skulle jag vilja lägga till
ett stycke eller någon mening om att en korrekt
prissättning är en nödvändig förutsättning för att
man ska kunna använda ett allmännyttigt
bostadsföretags lägenheter i en jämförelseprövning Man
ska där ge klara instruktioner till hyresnämnden
om att underkänna allmännyttan om allmännyttans
hyra är underprissatt
Sedan skulle jag vilja göra en förändring i
lagförslagetom allmännyttiga bostadsföretag Jag skulle
vilja ha en paragraf som talade om att de
allmännyttiga bostadsföretagens roll som hyresnormerare
kräver att de tar sitt ansvar Ska de ta sitt ansvar
måste de släppaifrånsig redovisningar av vad varje hus
har kostat att bygga De måste vara väldigt tydliga
i sina redovisningar av vad de har gjort
gentemot kommunen Det kan gälla om kommunen har hjälpt
dem med ett markarbete, om de har tagit emot
direkta bidrag, subventioner osv Om det har skett
en subventionering som har påverkat hyresnivån med
tex 3 % ska hyresnämnden kunna utläsa det, så att
mankan korrigera hyressättningsbeslutet och räkna
upp hyran till den nivå den hade varit på om denna
snedvridning inte hade skett
Dessa två punkter är det allra mest centrala Man
ska ge en tydlig instruktion till
hyresnämnden om att underkänna underprissatta
hyror, och man ska ge tydliga instruktioner till de
allmännyttiga bostadsföretagen om vilket ansvar det
innebär att vara hyresledande
Carl-Erik Skårman (m): Herr ordförande! Man
frågar sig om det över huvud taget är möjligt att i
praktiken genomföra dessa beräkningar Visserligen
säger Lagrådet att det förmodligen inte behövs
någon särskild allmännyttig grupp Man föreslår
inte någon särlagstiftning för de allmännyttiga
bostadsföretagen Men i avsnitt 46 i propositionen
antyds det att det kommer att bli tal om särskilda
borgensåtaganden som liknar garantiåtaganden Det ska
vara konkurrenskraftig upplåning Man ska kunna ge
direkta ekonomiska statliga bidrag Man ska kunna
medverka till att staten övertar hela eller delar av
fastighetsbeståndet Man ska ställa villkor
Är detta över huvud taget förenligt med
konkurrensvillkoren? Det må så vara att man
försökergörade beräkningar som du talar om
Per Norberg, Lunds universitet: I grunden
handlar alla dessa tekniska situationer
upplåning, balansräkningar, likviditet och garantier om
någon form av subvention Jag försöker vara
tydlig när det gäller att man måste skilja på statens
rätt att ge en subvention till det kommunala
bostadsföretaget det är en fråga och den
hyresnormerande effekten När det gäller subventioner
finns det regler om statliga stöd som kan vara
tillämpliga Men reglerna i propositionen är inriktade på
subventioner till kommuner där man har
bostadsöverskott Det är glesbygdskommuner I sådana
kommuner brukar privata fastighetsföretag inte vilja
gå in Det är ganska osannolikt att ett europeiskt
företag skulle vilja gå in i just en sådan kommun
Det finns regler i EG- rätten omtex
samhandelspåverkan, men det finns även regler som
ger staten rätt att göra stora insatser och
förändra marknaden för att ta sociala hänsyn De
sociala fördelarna kan överväga överden
marknadsskada som uppstår Stödet i sig kommer i de
flesta fall att vara godkänt enligt de EG-
rättsliga reglerna Det är när man tar nästa steg och
undersöker vilka effekter det får för
hyresregleringen som man får verkliga problem Men i
de allra flesta fall kommer stödformerna att
godkännas om man prövar dem en och en
Sten Lundström (v): Jag tänker låta debatten ta en
annan riktning Jag vill bara konstatera att vi är
några stycken i denna församling som fortfarande
vill värna allmännyttan och det offentliga ägandet
hellre än att lyssna på falskspelande
konsertpianister
Vi har ett uppenbart problem i dag, och det är
att allmännyttan inte växer Därför har jag en
fråga som jag skulle vilja rikta till Bengt Owe
Birgersson Vi kan nu i Malmö och Linköping, om jag
minns rätt, se hur privata fastighetsägare går in
som byggherrar för att kunna generera en mer
långsiktig avkastning på sitt eget kapital På det
viset kan man producera bostäder till ganska
vettiga priser
Tidigare hade SABO- företagen ofta en egen
byggherreorganisation I dag skulle man egentligen
kunna ha något liknande Hur ser det ut i SABO-
företagen i dag? Finns det en vilja att bygga upp en
egen byggherreorganisation igen, för att på det viset
slippa de mycket höga avkastningskrav som
byggföretagen oftast har när de bygger? Det krävs en
mycket snabb avkastning på kapitalet Som jag har
förstått det handlar det både i Malmö och Linköping om
att man kan dra ned på förväntningarna på snabb
avkastning och vänta på en långsiktig avkastning
Min fråga är om det förekommer en diskussion
inom SABO om att återigen bygga upp en
byggherreorganisation Förekommer det inom SABO en
diskussion om att inrätta centrala stöttande
funktioner till hjälp för demindre bostadsföretagen,
som inte kan organisera sig så på egen hand?
Bengt Owe Birgersson, SABO: De allmännyttiga
bostadsföretagen har försvunnit som byggherrar i
väldigt stor utsträckning under andra halvan av
90-talet Förklaringen till det är helt enkelt att
vi hade att hantera den väldigt kraftiga
neddragningen av bostadssubventionerna som man inte
var förberedd på Det har handlat om att slicka såren
De senaste två åren har man på nytt diskuterat
möjligheten att komma i gång med nybyggnation
Den egenregiverksamhet som man hade tidigare
avvecklades i samband med att markvillkoret infördes i
det gamla bostadslånesystemeti mitten på 70-talet
Den kommer nog inte tillbaka Jag tror inte tex att
man kommer att ha egna byggnadsarbetare
Nu pågår en annan utveckling Det förs
resonemang kring möjligheten att samarbeta när det
gäller byggherrefunktionen Det gäller alltså att gå
in lite mer intensivt i projekten Det är lite av
Åke Larsson Byggare- konceptet Det kallas
ibland för construction management på nysvenska Den
utvecklingen ser vi nu
En annan utveckling som vi ser är att olika
företag börjar samarbeta Här i Stockholms län har
åtta av mina medlemsföretag i vår gått samman och
utlyst en tävling för att få fram kostnadseffektiva
bostäder Hyran ska landa på ungefär 6 000 kr per
månad för en tvårumslägenhet på 65 kvadratmeter
Det är ett samprojekt som syftar till att få fram nya
tekniker och nya modeller som man skulle kunna
använda i lite större omfattning
Det pågår en hel mängd diskussioner, men till
några konkreta idéer om att starta ett gemensamt
byggföretag eller ett gemensamt konsultföretag på
byggaresidan har vi inte kommit Jag är tveksam
till om vi gör det
Kompetensen är naturligtvis ett problem i små företag
som inte behöver bygga så mycket eller
kontinuerligt Där har man ett behov av att samarbeta
med varandra Det ser vi som en viktig utmaning Det
är ett av intresseorganisationens prioriterade områden
Vi vill försöka hjälpa till
Sten Lundström (v): Jag kan konstatera att Nils
Yngvessons utredning bla visar på behovet av en
mycket starkt kontroll över hela byggprocessen Jag
tror inte heller att det är möjligt att bygga upp
nya byggföretag med full kompetens med byggarbetare,
elektriker mm
Investeringsbidraget kommer förhoppningsvis att bli
permanent och ge lite mer pengar än i dag Då är det
väsentligt att allmännyttan finns som en möjlig
partner på denna marknad Den kan bli en av de aktörer
som producerar lägenheter med månadshyror som är lägre
än vad man nu föreslår för StockholmsregionenI
propositionen om investeringsbidrag talas det om
en hyresnivå på 4 000 5 000 kr i månaden
IStockholmstävlingen ligger man mellan 1 500 och 2
000 kr över den hyra som nämns i propositionen, där
man räknat med investeringsbidraget
Bengt Owe Birgersson, SABO: Jag kan bara svara,
herr ordförande, att hyran har räknats fram utan att
man har tagit hänsyn till investeringsbidraget Det
viktiga är att det inte bara är SABO-företagen som
ska fixa detta Det krävs också att företagens
ägare, kommunerna, tex är beredda att ställa upp med
realistiska priser på mark Hjälps alla åt tror vi att
vi ska få fart på nyproduktionen av hyresbostäder
Annelie Enochson (kd): Herr ordförande! Jag vill
rikta några frågor till två personer som inte har
haft möjlighet att agera så mycket Det är Björn
Sundström på Svenska Kommunförbundet och en
representant från Boverket
Svenska Kommunförbundet hardet kommunala
självstyret som riktmärke i det mesta av sitt
arbeteOftahar allmännyttans hyresnormerande roll
inneburit hyreshöjningar Det har inte så ofta varit
hyressänkningar Björn Sundström nämnde att det
finns ungefär 30 000 vakanser i Sverige i dag
och att man i 200 kommuner har en befolkningsminskning
Det innebär att bostadsöverskottet är ett stort
problem
Med denna lag bakbinder man kommunerna och hindrar
dem att agera självständigt Lagrådet har tagit upp
detta När man vill agera är det länsstyrelsen som
ska ge tillstånd Den ska bedöma om dekommunala
bostadsföretagens hyror till följd av överlåtelsen
inte kommer att få tillräckligt genomslag
Lagrådet upplever att detta är otydligt Jag
skulle vilja att Svenska Kommunförbundet utvecklar
det lite
Någon sade att ingen kan vara intresserad av att
köpa ett bestånd som är till salu i en del av
landet där det finns ett bostadsöverskott Faktum är
att Norge är det De köper en hel del i Västra
Götaland, i just orter som har ett stort
bostadsöverskott Man vet aldrig
Man föreslår att Vasallen ska kunna agera
som uppköpare Jag vill höra vad det kommer att
innebära för det kommunala självstyret
Jag har en fråga till Boverket också Boverket
kommer att vara den yttersta instansen när det
gäller vilka bolag som ska klassas som allmännyttiga Jag
vill fråga Boverket hur man känner inför den
uppgiften
Björn Sundström, Svenska Kommunförbundet: Jag tänkte
börja med att ta upp problemen med en vikande
marknad Dessa kommuner har under lång tid försökt
sälja sina bostadsföretag,eller åtminstone delar
av bostadsbeståndet Problemet är att det i de allra
flesta av dessa kommuner inte finns köpare
Vad det handlar om är att riva en del av beståndet
och komma på andra åtgärder för att avveckla
Primärt måste man utgå från att kommunerna
själva kommer att agera i denna fråga Lösningen med
Vasallen ser vi bara som en sista åtgärd
Hur man än vrider och vänder på steken anser vi
att kommunerna behöver stöd i denna fråga Det
handlar om att skriva ned värden på fastigheter Det
handlar om att riva Det handlar om 10 miljarder
kronor Det handlar om ett års skatteintäkter Samtidigt
ska man dra ned verksamheten med kanske 15 %
Kommunerna har inte de pengarna
Vi anser att staten måste kliva in och stötta både
bostadsföretagen och kommunerna Det behöver inte
vara ett ingrepp i det kommunala självstyret Vi
tycker att kommunerna själva ska föreslå
åtgärden
Jan-Eric Gustafsson, Boverket: När det gäller att
godkännassom allmännyttig kan jag säga attdekommunala
bostadsföretagen automatiskt är allmännyttiga enligt
definitionen Det som kan komma i fråga när det
gäller godkännande av återkallelse, som
länsstyrelsen ska hantera, är de icke-kommunala
företag som har ansökt Där är Boverket en
överprövningsinstans i förhållande till
länsstyrelsen Det görs en prövning på samma sätt som i
dag Jag ser inga bekymmer här Vi prövar ärendena
på vanligt sätt
Ordföranden: Jag har några frågeställare kvar på
listan Vi ska se hur snabba vi kan vara Det
gäller att öka takten högst väsentligt
Anders Ygeman (s): Jag kan glädja auditoriet med att
inte ställa någon fråga, så vi sparar in den tiden Jag
hoppas att de som kommer efter mig kan göra samma
sak
Carina Adolfsson Elgestam (s): Jag vill gärna ställa
mina frågor, men jag ska försöka formulera mig så
kortfattat som möjligt
Den ena frågan gäller EG-rätten, som har blivit
belyst på olika sätt Jag vänder mig till Per
Norberg Du har tittat på dessa frågor Har du
utgått från att den svenska allmännyttan är
unik såtillvida att den är till för alla och inte
enbart för de svagare? Ute i Europa vet vi att man
har social housing Har du tittat på EG-rätten
utifrån detta perspektiv?
Jag skulle också vilja ställa en fråga som
handlar om bostäder i glesbygden och om att riva
och eventuellt bygga Det talas oerhört mycket om
våra tillväxtorter och behovet av att bygga där Det
är viktigt Det talas också mycket om de
kommuner där man behöver riva Men även i många av de
kommuner där det behöver rivas finns det
tillväxtorter Av finansmarknaden betraktas de
definitivt inte som tillväxtorter, men det sker
ändå en inflyttning och det finns en
bostadsbrist I många fall behövsdet byggas
hyresrätter
Min fråga gäller om SABO och Kommunförbundet har
diskuterat denna problematik Jag är medveten
om att detta är en ganska politisk fråga, men jag
undrar om man har diskuterat frågeställningen
Ordföranden: Innan jag släpper in Per Norberg
vill jag säga att anledningen till att jag nu
pressar på lite är att plenum har börjat Vi borde
därför egentligen vara färdiga nu
Jag släpper in de andra som jag har på listan nu,
och sedan får ni ge samlade svar på det som
man har ställt frågor om Då tror jag att vi klarar det
hela
Siw Wittgren-Ahl (s): Carl Cederschiöld sade att han
inte ville att vi skulle peta i detta därför att
fastighetsförvaltningen kan vara dynamiken i
kommunen Jag fick uppfattningen att ni hade
sålt era fastigheter för att ni skulle investera i
specialbostäder En sak slog mig plötsligt: Att
sälja är ett alternativ, men det finns ju också
kommuner som lånar på sitt fastighetsbestånd
Jag skulle vilja fråga SABO hur propositionen
påverkar lånebilden för företagen i kommunerna när de
ska låna på fastigheter för att investera i
fastigheter igen Det gäller kanske inte då att
specialisera i specialbostäder den frågan kan vi hoppa
över Jag tänkte sedan fråga hur man gör i Nacka, för
det är rätt så intressant Hur påverkar detta? I Göteborg
har vi ett stort bestånd av allmännytta som jag vet
att man lånar på
Ewa Thalén Finné (m): Jag vill bolla frågan tillbaka
lite till det kommunala självstyret Kommunerna har
ju ett övergripande bostadspolitiskt ansvar
Regeringen hävdar ofta att det bästa sättet att lösa
problemet med bostadsbristen är att kommunerna
genom sina kommunala bostadsföretag bygger flera
lägenheter
Det som kan förvåna mig medförslagetom
tillståndsprövningär regeringens ståndpunkt där den
tydligen anser att man som kommunalt förtroendevald
är kompetent att ta riskerna vad gäller att bygga ut
sitt bestånd och bygga mer Men man har alltså
inte den kompetensen när det gäller att se över och
förvalta sitt bestånd och kanske minska delar av
sitt ägandebestånd
Jag skulle vilja fråga Peter Persson och i viss
mån Carl Cederschiöld han har ju i och för sig
utvecklat detta lite grann hur de ser på den
frågeställningen Man får alltså ökasina risktaganden
och göra bedömningarna på egen hand, men man har
inte den politiska rätten att se över det åt andra
hållet
Per Norberg, Lunds universitet: Till Carina
vill jag säga att allmännyttans speciella
roll och det faktum att den riktar sig till breda
befolkningsgrupper är ett starkt skäl för att det är
tillåtet med samhälleligt engagemang Det är ett
starkt skäl för att försvara offentligt stöd
från stat och kommuner till allmännyttan Där har EG-
rätten helt klart en mycket tillåtande ståndpunkt
Men det kan aldrig vara ett skäl för att ställa
låga krav på rättssäkerhet och att acceptera att
dessa stöd får konstiga effekter i
hyresregleringenDär måste vi också ställa höga krav
Bengt Owe Birgersson, SABO: När det gäller den
förstafråganom nybyggande på de orter där det finns
överskott av bostäder så vet jag inte om vi har
pratat så mycket med Kommunförbundet om det Men vi
har i alla fall i det arbete som pågick med att
ta från investeringsbidraget starkt tryckt på om att
detmåstefinnas möjligheter att få
investeringsbidrag också på denna typ av orter Och den
möjligheten finns nu
Jag ser därför framför mig att man har ett samlat
grepp i de strategier eller projekt som man
kommer att ta fram nu och där man ska göra sig av
med onödiga lägenheter i kommunerna Det kan
innebära både förnyelse och avveckling Siw
Wittgren-Ahl frågade om detta kommer att påverka
lånekostnaderna Den frågan har kommit upp här tidigare
också Det är svårt att säga, men på en punkt är det
nog så Jag har sett att det i någon av de motioner
som ni har väckt finns förslag om att man ska göra ett
undantag från denna tillståndsprövning i de fall
där ett företag är på väg mot en konkurssituation
och den bank eller det kreditinstitut som har pant
i fastigheten vill ta över den utan att avvakta själva
konkursförfarandet Detta är en praktisk
tillämpning som har varit vanlig under 1990-talet
Särskilt utländska långivare, som inte känner till så
mycket om oss i Sverige i detalj, kan förstås
tolka detta regelverk och det strul som en
prövning i länsstyrelsen kan innebära som en ökad
risk Jag skulle därför gärna förorda att man
gör en korrigering i lagförslaget och säger att
undantag från denna försäljningsprövning inte bara
ska gälla om det är ett annat allmännyttigt företag
eller om det är hyresgästerna som tar över,
utan också om institut med pant i fastigheten
vill göra det för att skydda sin fordran eller
hur man nu formulerar sig
Jag tror att särskilt Göteborg, som ligger ute
på den internationella kapitalmarknaden med sådana
här program, skulle vara betjänt av detta
Peter Persson, kommunalråd (s): Ewa Thalén Finnés
fråga handlade om att kommunerna exponerar sig
för risker när de bygger och utvecklar eller när de
kommunala företagen gör det Den handlade inte om
möjligheterna att avlägsna risker Hon upplever
regeringens proposition som ett sätt att över
huvud taget förhindra försäljning
För det första ser inte jag kommunen som en
marknadsorganisation, utan som en samhällelig
gemenskap med andra uppgifter
För det andra ser jag inte förslaget som
begränsande för kommuner när det gäller att syssla
med mindre eller större beståndsvård i den
meningen att man ibland avyttrar bestånd som man
inte tycker ingår i den strategi som finns Jag
tycker att det finns tydliga skrivningar om att
man ska kunna möjliggöra för sådant om det inte
äventyrar den ställning när det gäller
hyresprissättningsom tidigare så livligt har
diskuterats
Denkommunala riskexponeringen om vi nu ska
använda det uttrycket tycker jag är utomordentligt
intressant 3 1/2 mil söder om Jönköping ligger
Vaggeryds kommun, som för två år sedan var årets
tillväxtkommun Det var ett oerhört tryck på
kommunledningen där Bygg, bygg,bygg!sade företagen Ni
måste bygga bostäder! Kommunen försökte hålla emot
och sade att också andra måste byggaSedankom Flextronic
och dansade bort med 800 jobb Vem tar ansvaret i den
situationen? Vem tog ansvaret för byggnationen?
Bakåt i historien hittar man exempel på exempel på
detta När man i dag hänger ut de kommunpolitiker
som fattade de tidigare besluten då är
man dåligt bevandrad i historien
Således upplever jag inte att kommunerna åsidosätts
när det gäller de restriktioner som Ewa
Thalén Finné antyder
Carl Cederschiöld, finansborgarråd (m): Jag har bara
en kommentar till det sista med anledning av Ewa Thalén
Finnés fråga och svaret på den Det kommer att
bli ännu svårare att få Vaggeryd att bygga
bostäder i en sådansituation i fortsättningen
om man inför den här lagstiftningen I och med att
man tar bort den totala rådigheten över det egna
bolaget för kommunen så kommer den att bli mycket
tveksam till att åta sig sådana uppgifter Detta
motverkar alltså sitt syfte Vill man att det ska
byggas i Vaggeryd så ska man alltså inte lagstifta
på det här viset
Vad gäller Siw Wittgren- Ahls fråga så är det inte
specialbostäder som vi pratar om för Stockholm det
handlar om alldeles vanliga bostäder Jag kan ta ett
konkret exempel på vad vi bla gör när vi talar om
Klaviaturet, som Vänsterrepresentanten fnös åt Vi hade
för ett halvår sedan problem med att ordna olika
skolfastigheter Vi behövde göraen fastighetsaffär som
inbegrep att flytta och byta skolfastigheter för
att få det hela rätt Förutsättningen för att
göra denna affär på ett vettigt sätt med motparten
var att i sammanhanget också sälja ett antal
kommunala fastigheter till denna privata
fastighetsägare Så kunde vi komma åt
skolfastigheterna i tid för en viss terminsstart Med
denna lagstiftning hade detta inte varit möjligt
Med den tid som detta brukar ta i
länsstyrelsen, som inte kännetecknas av någon
direkt snabb hantering av ärenden, hade man inte
kunnat göra affären Därmed hade skolan, staden och
hyresgästerna förlorat
De enda som kan bedöma sådana här frågor är
kommunerna själva och deras företrädare De kan
inte bedömas av någon som sitter ovanför, oavsett om
den sitter i regeringen, i SABO, i Boverket eller i
länsstyrelsen Detta måste kommunerna få ta ansvar för
själva De måste få göra denna typ av
operationer Det är mycket möjligt att denna affär
hade blivit godkänd av länsstyrelsen när
länsstyrelsen väl hade vänt färdigt i papperen men
då hade sannolikt tillfället gått sin väg och vi
hade inte kunnat göra den här smarta lösningen
Jag tycker att det är bisarrt att Stockholms
stad inte får satsa en miljard av de vinster som
finns i bostadsbolagen på att rusta upp miljön i
ytterstaden Varför ska vi behöva fråga någon annan
regeringen om det och få nej av regeringen av skäl
som uppenbarligen är politiska och inte
sakliga? Vi måste ju få bestämma själva om vi vill
satsa en halv miljard på att rusta upp miljöer i
ytterstaden! Det blir ännu svåraremed denna
lagstiftning
Sammanfattningsvis tror jag alltså att om man är
för allmännytta, för hyresrättoch för
bostadsförsörjningså biter man sig i tummen när man
genomför denna lagstiftning Den kommer att ha
kontraproduktiv effekt Även om man accepterar era
utgångspunkter så blir det fel från dessa utgångspunkter
Närdetgäller kreditvärdigheten så kan det inte
bara handla om företag som ska gå i konkurs Detta
kommer att skada kreditvärdigheten för alla Sveriges
kommuner som har allmännyttiga kommunala bostäder
Både svenska och utländska finansiärer kommer
förstås att fråga sig: Rår ägarna över sin egendom
eller inte? Om svaret på frågan är: Nej, det gör de
inte, utan de här begränsningarna finns! så kommer
det att påverka fastigheternas kredit- och
säkerhetsvärde och därmed hela kommunens
kreditvärdighet
Jag tycker att det är mycket egendomligt att det
över huvud taget inte finns en analys av vad
detta skulle innebära För de flesta kommuner är just
fastighetsbeståndet en mycket grundläggande del av
kommunens förmögenhet Det är bla ett skäl till att
kommunerna kanske ska ha en del fastigheter Det
gernämligenett förmögenhetsvärde Men detta
urholkar man med detta beslut Det handlar inte bara
om konkurser, som Bengt Owe Birgersson säger Då är
ju fan redan lös!
Förslaget är så dåligt att jag kan hålla med om att
man åtminstone bör göra det som Bengt Owe
Birgersson säger, så att de arma kommuner som har
problem med bolag i konkurs ska kunna lösa
bekymret med att sälja och därmed finansiera och
kanske undvika konkursen i slutändan Men detta är ett
generellt problem även för de kommuner som har bolag
som mår bra och inte är konkursfärdiga
Deraskreditvärdighet kommer alltannat oförändrat att
sänkas med detta förslag Och det kommer
naturligtvis att få konsekvenser på andra områden i
kommunerna Det kommer att få konsekvenser för
barnomsorg, äldrevård och allt det andra som vi ska
finansiera med de finansieringsmöjligheter som står
en kommun till buds
Siw Wittgren-Ahl (s): Jag vill bara fråga: Hur gör
Nacka med barnomsorg osv eftersom detta påverkar så
mycket som du säger, Carl Cederschiöld?
Carina Adolfsson Elgestam (s): Jag hade en fråga som
jag inte fick svar på Det räcker med ett ja eller ett
nej Vi skulle ju ställa korta frågor och även få
korta svar Det gäller väl alla, antar jag
Minfrågagäller glesbygden och den problematiken
Det gläder mig att SABO har tagit till sig av det
Men jag ställde också frågan till Kommunförbundet Det
räcker med ja eller nej Tittar man på problematiken
med detta att riva kontra bygga?
Björn Sundström, Svenska Kommunförbundet: Ja vi
har tillsatt en särskild boendepolitisk beredning
som speciellt ska titta på dessa frågor
Erik Langby, Nacka kommun (m): För oss betydde det
mycket ekonomiskt att vi hade möjlighet att sälja
utdetkommunala bostadsbolaget Det innebär att vi
varje år har möjlighet att ha 120 fler anställda i
kommunen än vad vi skulle ha haft annars Det är
klart att det har betytt mycket för skola, barnomsorg
och äldreomsorg eftersom vi kunde få ut reavinster Vi
har varit bland de största förlorarna i både 1993 och
1996 års omläggning av utjämningssystemet, så
detta har haft en väldigt stor betydelse Vad vi har
kvar av fastigheter nu är våra skolor, daghem,
ålderdomshem och sådana saker
Jag delar alltså till fullo uppfattningen att
det måste vara knepigt för kommunerna att äga
bostadsbolag som är belånade men där man inte
har rådigheten I Nacka kommun ser vi enbart
fördelar med att vi nu inte ägernågot bostadsbolag
Vi har i stället ett samarbete som innebär att vi är
en av de största bostadsbyggande kommunerna i
Stockholms län och förmodligen också i Sverige Vi
har samarbete som gör att vi får fram
specialbostäder av olika slag, och vi tar vårt sociala
ansvar Vi har vårt flyktingmottagande och allt det
där det behöver vi inte äga bostäder för att ha,
utan det handlar om att samarbeta
Ordföranden: Detta har varit oerhört intressant
Intresset är så stort att vi skulle kunna fortsätta en
bra stund till, men kammaren började faktiskt kl
12, och då får man inte hålla på med sådana här
saker längre Därför är vi tvingade att sluta
Det har varit mycket värdefullt att ha er här Ni
har svarat på våra frågor och hjälpt oss att belysa
de möjligheter och problem som finns med
propositionen Förhoppningsvis har ni också gjort
det lättare för oss att fatta beslut Det blir säkert
inte ett enigt beslut, men i det politiska spelet
är vi ganska vana med att det finns en oenighet Ni
har hjälpt till att belysa frågan, och för det ska
ni ha stort tack! Därmed förklarar jag utfrågningen
avslutad