Regeringens proposition
2000/01:9

Exportkontroll m.m. av produkter med dubbla
användningsområden

Prop.

2000/01:9

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 5 oktober 2000

Göran Persson

Leif Pagrotsky

(Utrikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny lag om kontroll av produkter med dubbla
användningsområden och av tekniskt bistånd, som skall ersätta lagen
(1998:397) om strategiska produkter.

Produkter med dubbla användningsområden är sådana produkter som
har en etablerad civil användning men som också kan användas för
militärt bruk. De har hittills i Sverige kallats strategiska produkter. Den
svenska exportkontrollen när det gäller produkter med dubbla
användningsområden regleras av rådets förordning (EG) nr 3381/94 om
upprättandet av en gemenskapsordning för kontroll av export av varor
med dubbla användningsområden och av lagen om strategiska produkter.

På området för exportkontroll antogs en ny förordning (EG) nr
1334/2000 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av
export av produkter och teknik med dubbla användningsområden av rådet
den 22 juni 2000. Den nya förordningen trädde i kraft den 28 september
2000. Vidare beslutade rådet den 22 juni 2000 om en gemensam åtgärd
2000/401/GUSP om kontroll av tekniskt bistånd som står i samband med
viss slags militär slutanvändning.

Den nya förordningen innebär att utrymmet för och behovet av
nationell särreglering minskar. Detta för i sin tur med sig omfattande
ändringar i den svenska lagstiftningen på området. Den gemensamma
åtgärden avser kontroll som inte återfinns i det nuvarande svenska
regelverket. I propositionen föreslås att den nu gällande lagen om
strategiska produkter ersätts med en helt ny lag.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.

1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 9

Innehållsförteckning

Prop. 2000/2001:9

1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................4

2 Lagtext....................................................................................................5

2.1 Förslag till lag om kontroll av produkter med dubbla

användningsområden och av tekniskt bistånd....................5

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning

av vissa forvaltningsbeslut................................................11

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om

krigsmateriel....................................................................................12

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets

befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom
Europeiska unionen..........................................................13

2.5 Förslag till lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220)....... 15

2.6 Förslag till lag (2000:000) om straff för smuggling..................16

3 Ärendet och dess beredning.................................................................17

4 Exportkontroll av strategiska produkter...............................................18

4.1 Nuvarande reglering..................................................................18

4.2 En ny EG-förordning.................................................................19

4.3 En gemensam åtgärd om kontroll av tekniskt bistånd...............22

5 Innebörden och konsekvenserna av den nya EG-förordningen och den

gemensamma åtgärden....................................................................23

5.1 En ny lag om produkter med dubbla användningsområden......24

5.2 Den nya EG-förordningen.........................................................25

5.2.1 Tillämpningsområde och definitioner......................25

5.2.2 Räckvidden av tillståndsplikten...............................26

5.2.3 Exporttillstånd.........................................................30

5.2.4 Uppdatering av förteckningen över produkter med

dubbla användningsområden..........................32

5.2.5 Tullförfaranden, administrativt samarbete och

kontrollåtgärder..............................................33

5.2.6 Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser.......33

5.2.7 Överklagande m.m...................................................38

5.3 Tekniskt bistånd........................................................................39

5.3.1 Tillämpningsområde och definitioner......................39

5.3.2 Kontroll av tekniskt bistånd.....................................40

5.3.3 Genomförandebestämmelser...................................43

6 Vissa övriga frågor...............................................................................43

7 Ekonomiska konsekvenser...................................................................46

8 Ikraftträdande m.m...............................................................................47

9 Författningskommentar........................................................................47

9.1 Förslag till lag (0000:000) om kontroll av produkter med dubbla

användningsområden och av tekniskt bistånd..................47

9.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning

av vissa forvaltningsbeslut................................................51

9.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om

krigsmateriel.....................................................................51

9.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets

befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom
Europeiska unionen..........................................................51

9.5 Förslag till lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220).......51

9.6 Förslag till lag (2000:000) om straff för smuggling..................52

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1 Rådets förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni 2000 om

upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export
av produkter och teknik med dubbla
användningsområden...............................................54

Bilaga 2 Rådets gemensamma åtgärd 2000/414/GUSP av den 22 juni

2000 om kontroll av tekniskt bistånd som står i samband med

viss militär slutanvändning......................................268

Bilaga 3 Promemorians lagförslag.........................................270

Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna.............................275

Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag.....................................276

Bilaga 6 Lagrådets yttrande.................................................287

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober 2000....294

Rätts datablad....................................................................295

Prop. 2000/2001:9

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av
tekniskt bistånd,

2. lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa
forvaltningsbeslut,

3. lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel,

4. lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid
Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen,

5. lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220),

6. lag om ändring i lagen (2000:000) om straff för smuggling.

Prop. 2000/2001:9

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om kontroll av produkter med dubbla
användningsområden och av tekniskt bistånd

Härigenom föreskrivs följande.

Tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller kontroll av produkter med dubbla
användningsområden och kontroll av tekniskt bistånd.

Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till rådets förordning
(EG) nr 1334/2000 av den 22 juni 2000 om upprättande av en
gemenskapsordning för kontroll av export av produkter och teknik med
dubbla användningsområden¹.

Bestämmelser finns också i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och
lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.

Definitioner

2 § Med produkter med dubbla användningsområden, export, exportör
och exportdeklaration avses i denna lag detsamma som i artikel 2 i rådets
förordning (EG) nr 1334/2000.

3 § Med militära produkter enligt artikel 4.2 och 4.3 i rådets förordning
(EG) nr 1334/2000 avses i denna lag de produkter som enligt 1 § lagen
(1992:1300) om krigsmateriel utgör krigsmateriel.

Med tekniskt bistånd avses i denna lag allt tekniskt stöd som har
samband med reparation, utveckling, tillverkning, montering, testning,
underhåll eller någon annan teknisk tjänst och som kan anta sådana
former som utbildning, överföring av kunskaper och färdigheter eller
konsulttjänster.

Tillstånd

4 § Frågor om tillstånd enligt rådets förordning (EG) nr 1334/2000,
denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen prövas
av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

EGT L 159, 30.6.2000, s. 1 (Celex 32000R1334).

En myndighet skall med eget yttrande lämna över ett ärende till
regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är
av särskild vikt.

Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om överlämnande av
ärenden till regeringen.

Export och överföring

5 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla
användningsområden skall omfattas av krav på tillstånd till export enligt
artikel 5.1 i rådets förordning (EG) nr 1334/2000.

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter för att komplettera bestämmelserna om
exporttillstånd i artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 1334/2000.

7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om krav på tillstånd till överföring som avses i
artikel 21.2 a i rådets förordning (EG) nr 1334/2000.

8 § För tillstånd till utförsel av använt kärnbränsle gäller de
begränsningar som anges i 20 a och 24 §§ strålskyddslagen (1988:220).

Tekniskt bistånd

9 § Tekniskt bistånd får inte lämnas utanför Europeiska gemenskapen om
det är avsett att användas i samband med utveckling, produktion,
hantering, bruk, underhåll, lagring, detektion, identifiering eller spridning
av kemiska eller biologiska vapen eller av kärnvapen eller andra
kärnladdningar eller i samband med utveckling, produktion, underhåll
eller lagring av missiler som är i stånd att bära sådana vapen.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från förbudet.

Införsel

10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om krav på tillstånd till införsel av kemiska
prekursorer (utgångsämnen) som kan användas för tillverkning av
kemiska stridsmedel.

Återkallelse

11 § Tillstånd till export eller överföring enligt rådets förordning (EG) nr
1334/2000 kan återkallas, om tillståndshavaren har åsidosatt en föreskrift
i förordningen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av
förordningen eller denna lag eller om det finns andra särskilda skäl till
återkallelse.

En återkallelse gäller med omedelbar verkan, om inte något annat
beslutas.

Prop. 2000/2001:9

Ärlig avgift och deklarationer

12 § Föreskrifter om skyldighet for tillverkare av produkter som avses i
denna lag att betala årliga avgifter för att täcka statens kostnader för
Inspektionen för strategiska produkter finns i 22 § lagen (1992:1300) om
krigsmateriel.

Den som är avgiftsskyldig skall varje år lämna en deklaration till
inspektionen med de uppgifter som behövs för att bestämma avgifterna,
enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från
deklarationsskyldigheten.

13 § Enligt de närmare föreskrifter som regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer meddelar skall en deklaration varje år lämnas
av den som

1. producerar, bereder, förbrukar, för in eller för ut kemiska
prekursorer (utgångsämnen) som kan användas för tillverkning av
kemiska stridsmedel,

2. under något av de tre senaste åren har producerat, berett, förbrukat,
fört in eller fört ut sådana produkter, eller

3. producerar diskreta organiska kemikalier.

Deklarationen skall innehålla uppgifter om

1. verksamheten under det gångna kalenderåret,

2. den verksamhet som planeras för det kommande kalenderåret,

3. ändringar i verksamheten som planeras för det pågående
kalenderåret.

Deklarationen skall ges in till den myndighet som regeringen
bestämmer.

Uppgiftskontroll

14 § Den som har lämnat en deklaration enligt 13 § skall, på begäran av
den myndighet som avses i 13 § tredje stycket, också lämna de
upplysningar och handlingar som kan behövas för kontroll av uppgifterna
i deklarationen.

För denna kontroll har företrädare för myndigheten rätt till tillträde till
de områden, lokaler och anläggningar där sådan verksamhet bedrivs som
omfattas av deklarationsskyldigheten och far där göra undersökningar
och ta prover. Detta gäller dock inte utrymme som utgör någons bostad.

Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att kontrollen
skall kunna genomföras.

Tillsyn

15 § Tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i rådets förordning
(EG) nr 1334/2000, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med
stöd av lagen skall utövas av Inspektionen för strategiska produkter eller
den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten).

Regeringen får meddela föreskrifter om tillsynen.

Prop. 2000/2001:9

16 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och
handlingar som behövs for kontroll av den som for överföring inom
Europeiska gemenskapen eller för export tar befattning med produkter
med dubbla användningsområden eller av den som ger tekniskt bistånd.
Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning
som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska
hjälpmedel.

Tillsynsmyndigheten har rätt att fa tillträde till lokaler där den som
avses i första stycket bedriver sin verksamhet. Detta gäller dock inte
utrymme som utgör någons bostad.

Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att tillsynen
skall kunna genomföras. Tillsynsmyndigheten far begära hjälp även av
andra statliga myndigheter för sin tillsyn.

17 § Den som enligt artikel 16.2 eller 21.5 i rådets förordning (EG) nr
1334/2000 är skyldig att bevara och på begäran av tillsynsmyndigheten
visa upp handlingar skall bevara dessa i fem år eller den längre tid som
för vissa uppgifter eller handlingar kan vara föreskriven i lag eller annan
författning.

Straff m.m.

18 § Den som uppsåtligen utan tillstånd

1. exporterar produkter med dubbla användningsområden som avses i
artiklarna 3,4.1-4.3 och 5.1 i rådets förordning (EG) nr 1334/2000, eller

2. överför produkter med dubbla användningsområden som avses i
artikel 21 i samma förordning,

döms till böter eller fängelse i högst två år.

Vad som föreskrivs i första stycket gäller också den som uppsåtligen
genom sådan elektronisk överföring som avses i artikel 2 b iii i rådets
förordning (EG) nr 1334/2000 utan tillstånd

1. exporterar programvara eller teknik som avses i artiklarna 3, 4.1-4.3
och 5.1 i samma förordning, eller

2. överför programvara eller teknik som avses i artikel 21 i samma
förordning.

Om brott enligt första eller andra stycket är att anse som grovt döms till
fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt skall det särskilt beaktas om
gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt
eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig
kränkning av ett betydande samhällsintresse.

19 § Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 18 §
första eller andra stycket döms till böter eller fängelse i högst två år.

Om gärningen är ringa, skall den inte medföra ansvar.

20 § Den som uppsåtligen bryter mot 9 § döms till böter eller fängelse i
högst två år.

Om brottet är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader
och högst sex år.

Prop. 2000/2001:9

21 § För försök till brott enligt 18 § första eller andra stycket eller 20 §
första stycket samt för försök, förberedelse och stämpling till grovt brott
enligt 18 § tredje stycket eller 20 § andra stycket döms till ansvar enligt
23 kap. brottsbalken.

22 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som
uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. lämnar oriktiga uppgifter i en ansökan om tillstånd eller i någon
annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt
rådets förordning (EG) nr 1334/2000 eller denna lag eller i en deklaration
som avses i 12 eller 13 §,

2. åsidosätter krav eller villkor som har meddelats med stöd av artikel

6.2 i samma förordning eller bryter mot kontroll- eller
ordningsföreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag,

3. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 4.4 i samma
förordning,

4. åsidosätter sin uppgiftsskyldighet enligt artikel 21.7 i samma
förordning, eller

5. bryter mot artikel 16.2 eller 21.5 i samma förordning eller mot 17 §.
Om gärningen är ringa, skall den inte medföra ansvar.

23 § Om det inte är uppenbart oskäligt, skall följande egendom förklaras
förverkad:

1. produkt som varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet på
en sådan produkt,

2. utbyte av brott enligt denna lag,

3. vad någon tagit som ersättning för kostnader i samband med ett brott
enligt denna lag, eller värdet av det mottagna, om mottagandet utgör brott
enligt denna lag.

En produkt som avses i första stycket 1 eller en särskild rätt till
produkten far inte förklaras förverkad, om produkten eller rättigheten
efter brottet förvärvats av någon som inte haft vetskap om eller skälig
anledning till antagande om egendomens samband med brottet. Vid
förverkande enligt första stycket 1 av en produkt gäller inte
bestämmelserna i 36 kap. 5 § första och andra styckena brottsbalken om
hos vem förverkande far ske.

Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag
far förklaras förverkad, om förverkandet behövs för att förebygga brott
enligt denna lag eller det annars finns särskilda skäl till det. I stället för
egendomen far dess värde förklaras förverkat. I 36 kap. 5 § brottsbalken
finns bestämmelser om hos vem förverkande får ske och om särskild rätt
till förverkad egendom.

I stället för förverkande enligt tredje stycket av egendomen eller dess
värde far rätten föreskriva att någon åtgärd vidtas med egendomen som

Prop. 2000/2001:9

förebygger fortsatt missbruk av den. I sådana fall far även en del av Prop. 2000/2001:9
egendomens värde förklaras förverkat.

24 § Försummar den uppgiftsskyldige att i rätt tid ge in en sådan
deklaration som avses i 12 eller 13 §, far den myndighet som skall ta
emot deklarationen vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra
sin skyldighet.

Överklagande

25 § Beslut av en annan myndighet än regeringen att återkalla ett tillstånd
far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en
myndighets beslut enligt 14, 16 och 24 §§.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Andra forvaltningsbeslut enligt rådets förordning (EG) nr 1334/2000
eller enligt denna lag far inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001, då lagen (1998:397) om
strategiska produkter skall upphöra att gälla.

Prop. 2000/2001:9

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:205) om
rättsprövning av vissa forvaltningsbeslut

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1988:205) om rättsprövning av
vissa forvaltningsbeslut skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§²

Lagen gäller inte beslut av en sådan nämnd vars sammansättning är
bestämd i lag och vars ordförande skall vara eller ha varit ordinarie
domare.

Lagen gäller inte heller

1. beslut av arrendenämnd, hyresnämnd eller övervakningsnämnd,

2. beslut om svenskt medborgarskap,

3. beslut om utlänningars vistelse i riket,

4. beslut om värnpliktigas eller reservpersonals inkallelse eller
tjänstgöring inom försvarsmakten,

5. beslut enligt lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

6. beslut som rör skatter eller avgifter,

7. beslut enligt lagen (1992:1602) om valuta- och
kreditreglering eller beslut i frågor om allmän likviditetsindragning eller
allmän prisreglering,

8. andra beslut enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel än sådana
som avser återkallelse av tillstånd enligt 3 eller 4 §,

9. beslut om tillstånd till sådan verksamhet som avses i 1 § 3-4 lagen
(1984:3) om kärnteknisk verksamhet,

10. beslut enligt lagen 10. andra beslut enligt lagen

(1998:397) om strategiska (0000:000) om kontroll av
produkter. produkter med dubbla

användningsområden och av
tekniskt bistånd än regeringens
beslut som avser återkallelse av
tillstånd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

² Senaste lydelse 1998:398.

Prop. 2000/2001:9

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om
krigsmateriel

Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §³

För att täcka statens kostnader För att täcka statens kostnader

för Inspektionen för strategiska
produkter skall den som har
tillstånd att tillverka krigsmateriel
enligt denna lag eller den som
tillverkar produkter som omfattas
av inspektionens tillsyn enligt 19 §
lagen (1998:397) om strategiska
produkter årligen betala en avgift,
om det fakturerade värdet av
tillverkarens sålda produkter av
dessa slag under året överstiger
2 500 000 kr. Inspektionen

bestämmer avgiften efter ett för
samtliga avgiftsskyldiga lika
förhållande till det fakturerade
värdet.

för Inspektionen för strategiska
produkter skall den som har
tillstånd att tillverka krigsmateriel
enligt denna lag eller den som
tillverkar produkter som omfattas
av inspektionens tillsyn enligt 12 §
lagen (0000:000) om kontroll av
produkter med dubbla
användningsområden och av
tekniskt bistånd årligen betala en
avgift, om det fakturerade värdet
av tillverkarens sålda produkter av
dessa slag under året överstiger
2 500 000 kr. Inspektionen

bestämmer avgiften efter ett för
samtliga avgiftsskyldiga lika
förhållande till det fakturerade
värdet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

³ Senaste lydelse 1998:399.

Prop. 2000/2001:9

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om
Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett
annat land inom Europeiska unionen

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1996:701) om Tullverkets
befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska
unionen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§⁴

Lagen är tillämplig endast beträffande följande varor:

1. krigsmateriel som avses i
lagen (1992:1300) om
krigsmateriel, och produkter som
avses i lagen (1998:397) om
strategiska produkter,

1. krigsmateriel som avses i
lagen (1992:1300) om
krigsmateriel, och produkter som
avses i lagen (0000:000) om
kontroll av produkter med dubbla
användningsområden och av
tekniskt bistånd,

2. varor som skall beskattas enligt lagen (1994:1565) om beskattning
av viss privatinförsel,

3. narkotika som avses i narkotikastrafflagen (1968:64),

4. vapen och ammunition som avses i vapenlagen (1996:67),

5. injektionssprutor och kanyler,

6. dopningsmedel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa
dopningsmedel,

7. springstiletter, springknivar, knogjäm, kaststjämor, riv- eller
nithandskar, batonger, karatepinnar, blydaggar, spikklubbor och
liknande,

8. kulturföremål som avses i 5 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen

m.m.,

9. hundar och katter för annat ändamål än handel,

10. spritdrycker, vin och starköl enligt alkohollagen (1994:1738),
teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat enligt lagen (1961:181) om
försäljning av teknisk sprit m.m. samt tobaksvaror vid kontroll av
åldersgränsen i 13 § tobakslagen (1993:581),

11. nötkreatur, svin, far, getter, fjäderfän, fisk och reptiler,

12. andra djur än sådana som anges ovan och produkter av djur, om
det finns särskild anledning att misstänka att smittsam sjukdom
förekommer, att djuret eller djurprodukten på annat sätt utgör en allvarlig
hälsorisk för människor eller djur, att medföljande dokument är
ofullständiga eller felaktiga, att erforderliga dokument saknas eller att de
villkor som i övrigt gäller för införseln inte är uppfyllda,

⁴ Senaste lydelse 2000:266.

13. barnpornografi enligt lagen (1998:1443) om förbud mot införsel
och utförsel av barnpornografi,

14. varor som avses i lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga
varor.

Prop. 2000/2001:9

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Prop. 2000/2001:9

2.5 Förslag till lag om ändring i strålskyddslagen
(1988:220)

Härigenom föreskrivs att 20 § strålskyddslagen (1988:220) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20§⁵

Tillstånd krävs för att

1. tillverka, till landet införa, transportera, saluföra, överlåta, upplåta,
förvärva, inneha, använda, deponera, återvinna eller återanvända ett
radioaktivt ämne eller ett material som innehåller radioaktiva ämnen,

2. tillverka, till landet införa, saluföra, överlåta, upplåta, förvärva,
inneha, använda, installera eller underhålla en teknisk anordning som kan
och är avsedd att sända ut joniserande strålning eller sådan del av
anordningen som är av väsentlig betydelse från strålningssynpunkt,

3. tillverka, till landet införa, saluföra, överlåta, upplåta, förvärva,
inneha, använda, installera eller underhålla andra tekniska anordningar än
sådana som avses i 2 och som kan alstra joniserande strålning och för
vilka regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
föreskrivit krav på tillstånd,

4. från landet utföra radioaktivt 4. från landet utföra radioaktivt

ämne, om inte tillstånd finns enligt
lagen (1998:397) om strategiska
produkter.

ämne, om inte tillstånd finns enligt
lagen (0000:000) om kontroll av
produkter med dubbla
användningsområden och av
tekniskt bistånd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

⁵ Senaste lydelse 2000:264.

Prop. 2000/2001:9

2.6 Förslag till lag (2000:000) om straff för smuggling

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2000:000) om straff för smuggling
skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse

1999/2000:124

Denna lag innehåller bestämmelser om ansvar m.m. för gärningar som
rör införsel till eller utförsel från landet av varor. Har det i lag eller annan
författning föreskrivits straff för den som bryter mot ett förbud mot eller
villkor för att föra in eller ut en vara, gäller i stället bestämmelserna i den
författningen om inget annat är föreskrivet.

I 19-22, 26, 27 och 32 §§ finns särskilda bestämmelser om
befogenheter för att förhindra, utreda och beivra brott enligt denna lag
eller brott, som rör införsel till eller utförsel från landet av varor, enligt
någon av de författningar som nämns i tredje stycket. Befogenheterna
gäller även vid sådana brott enligt narkotikastrafflagen (1968:64) som
avses i 12 § tredje stycket. Befogenheten enligt 32 § att väcka åtal eller
besluta om förverkande gäller dock inte vid brott enligt
narkotikastrafflagen.

De författningar som avses i
andra stycket är lagen (1960:419)
om förbud i vissa fall mot införsel
av spritdrycker, lagen (1994:1565)
om beskattning av viss
privatinförsel, lagen (1996:701)
om Tullverkets befogenheter vid
Sveriges gräns mot ett annat land
som är medlem i Europeiska
unionen, lagen (1998:506) om
punktskattekontroll av transporter
m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror
och mineraloljeprodukter, samt
tullagen.

användningsområden och av
tekniskt bistånd samt tullagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Prop. 2000/2001:9

3 Ärendet och dess beredning

Europeiska gemenskapernas kommission lade den 15 maj 1998 fram ett
förslag till en ny förordning beträffande exportkontroll av varor och
teknik med dubbla användningsområden. Förslaget lämnades i juni
samma år till en rådsarbetsgrupp för produkter med dubbla
användningsområden som granskat och behandlat förslaget.
Rådsarbetsgruppens arbete fortgick fram till och med maj år 2000. Rådet
antog sedan den 22 juni 2000 en ny förordning (EG) nr 1334/2000 om
upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export av produkter
och teknik med dubbla användningsområden. Rådets förordning finns i
bilaga 1.

I rådsarbetsgruppen behandlades också förslag till rådets gemensamma
åtgärd om kontroll av tekniskt bistånd som står i samband med vissa
slags militär slutanvändning. Rådet beslutade den 22 juni 2000 även om
en gemensam åtgärd 2000/401/GUSP om kontroll av tekniskt bistånd
som står i samband med viss slags militär slutanvändning. Den
gemensamma åtgärden finns i bilaga 2.

Inom Utrikesdepartementet har utarbetats en promemoria, Produkter
med dubbla användningsområden. Promemorians lagförslag finns i
bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissvaren och protokoll från
remissmöten finns tillgängliga i Utrikesdepartementet (dnr. 340/005 och
192/003).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 7 september 2000 att inhämta Lagrådets
yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns
i bilaga 6.

Lagrådet har i huvudsak godtagit förslagen men har också föreslagit
vissa ändringar i den remitterade lagtexten. Lagrådets synpunkter och
förslag avser väsentligen utformningen av bestämmelserna om straff
m.m. Regeringen har följt Lagrådets förslag, förutom såvitt avser
bestämmelser om förverkande. Regeringen återkommer till Lagrådets
synpunkter i avsnitten 5 och 6 samt i författningskommentaren.

Prop. 2000/2001:9

4 Exportkontroll av strategiska produkter

4.1 Nuvarande reglering

EG-rätten

Produkter med dubbla användningsområden omfattas av EG-rättens
regler om varors fria rörlighet enligt artiklarna 28 och 29 (f.d. artiklarna
30 och 34) i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen
(EG-fördraget). Vidare omfattas sådana produkter av den gemensamma
handelspolitiken enligt artikel 133 (f.d. artikel 113) i EG-fÖrdraget. EG-
domstolen har i två domar, meddelade den 17 oktober 1995 (i målen C-
70/94 och C-83/94), fastställt att gemenskapen har exklusiv behörighet i
fråga om exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden.
Enligt EG-domstolen medför varken produkternas särskilda art eller det
faktum att kontrollåtgärderna vidtas med hänsyn till utrikespolitiska
intressen eller säkerhetsintressen att artikel 133 i EG-fördraget inte skall
vara tillämplig.

En för Europeiska gemenskapen (EG) gemensam ordning för kontroll
av export av dessa produkter antogs med stöd av artikel 113 i EG-
fördraget i dess lydelse före Amsterdamfördraget den 19 december 1994
genom förordning (EG) nr 3381/94 om upprättande av en
gemenskapsordning för kontroll av export av varor med dubbla
användningsområden. Förrdningen trädde i kraft den 1 januari 1995 och
började tillämpas den 1 juli 1995.

Rådets förordning (EG) nr 3381/94 syftar till fri rörlighet för produkter
med dubbla användningsområden inom EG samt exportkontroll gentemot
tredje land.

Förordningen innebär i huvudsak att tillstånd krävs till export av
sådana produkter som finns förtecknade i bilaga I till rådets beslut
94/942/GUSP av den 19 december 1994 om den gemensamma åtgärden
för kontroll av export av varor med dubbla användningsområden. Detta
beslut har antagits av rådet inom ramen för den gemensamma utrikes-
och säkerhetspolitiken (GUSP) på grundval av artikel J 3 i Fördraget om
Europeiska unionen (Unionsfördraget), i fortsättningen benämnt GUSP-
beslutet.

För krigsmateriel gäller enligt EG-fördraget vissa
undantagsbestämmelser. Enligt artikel 296 (f.d. artikel 223) i EG-
fördraget får medlemsstaterna vidta åtgärder som de anser nödvändiga för
att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen i fråga om tillverkning av
eller handel med vapen, ammunition och krigsmateriel; sådana åtgärder
får dock inte försämra konkurrensvillkoren på den gemensamma
marknaden när det gäller varor som inte är avsedda speciellt för militära
ändamål.

Europeiska unionen (EU) antog den 8 juni 1998 en gemensam
uppförandekod for vapenexport. Koden ställer upp kriterier för kontrollen
av export av konventionella stridsmedel. Koden är endast politiskt
bindande men flera medlemsstater använder koden som huvudsaklig
vägledning vid bedömning av utförselansökningar.

Den svenska lagstiftningen

Sverige har sedan lång tid tillbaka lagstiftning som reglerar utförsel av
såväl krigsmateriel som varor och teknik med dubbla
användningsområden (s.k. strategiska produkter), dvs. produkter som har
en etablerad civil användning men som också kan användas för militärt
ändamål. Sedan år 1918 finns ett generellt förbud mot utförsel av
krigsmateriel. Förbudet finns numera i lagen (1992:1300) om
krigsmateriel.

Regler om utförsel, dvs. export till tredje land och överföringar inom
EG, av varor och teknik med dubbla användningsområden finns i lagen
(1998:397) om strategiska produkter och förordningen (1998:400) om
strategiska produkter (ändrad senast den 13 april 2000). Lagen
kompletterar rådets förordning (EG) nr 3381/94 (se föregående avsnitt).

Frågor om tillstånd till utförsel av produkter med dubbla
användningsområden prövas i första hand av Inspektionen för strategiska
produkter (ISP).

4.2 En ny EG-förordning

I artikel 18 i rådets förordning (EG) nr 3381/94 föreskrivs att
kommissionen vartannat år skall lägga fram en rapport till
Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av förordningen.

I en rapport den 15 maj 1998 till Europaparlamentet och rådet om
tillämpningen av förordningen (EG) nr 3381/94 om upprättandet av en
gemenskapsordning för kontroll av export av varor med dubbla
användningsområden, uppgav kommissionen att den nuvarande
gemensamma exportkontrollordningen inte fungerade på ett
tillfredsställande sätt. Även om ordningen till stor del har bidragit till att
säkerställa fri rörlighet för varor med dubbla användningsområden inom
gemenskapen, hade den enligt kommissionen inte medfört att det
upprättats en fullt trovärdig kontrollordning på gemenskapsnivå för
export till tredje land. Det hade visat sig att exportkontrollen var för
komplex för att rutinmässigt hanteras av tulltjänstemän vid gränserna och
att den av industrin ansågs göra det svårt för att inte säga omöjligt att
arbeta kostnadseffektivt. Kommissionen menade därför att den nuvarande
ordningen måste förenklas och stärkas för att se till att Europa far en
effektiv och hanterbar exportkontrollordning, som stöder politiken för
icke-spridning utan att snedvrida konkurrensen mellan europeiska
exportörer.

Mot denna bakgrund lade kommissionen den 15 maj 1998 samtidigt
med sin rapport fram ett förslag till en ny förordning beträffande
exportkontroll av varor och teknik med dubbla användningsområden.

Prop. 2000/2001:9

Förslaget har lett till att rådet den 22 juni 2000 fattade beslut om en ny
förordning (EG) nr 1334/2000 om upprättande av en gemenskapsordning
för kontroll av export av produkter och teknik med dubbla
användningsområden. Förordningen publicerades den 30 juni 2000. Den
nya förordningen trädde i kraft 90 dagar efter den dag då den
offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (EGT),
dvs. den 28 september 2000.

Rättslig grund

I likhet med rådets förordning (EG) nr 3381/94 är den rättsliga grunden
för den nya förordningen artikel 133 i EG-fÖrdraget.

Enligt den tidigare gällande ordningen skulle frågan om vilka
produkter som omfattades av exportkontrollen beslutas inom ramen for
GUSP. Detsamma gällde de länder för vilka medlemsstaterna far tillämpa
förenklade tillståndsförfaranden och riktlinjer för tillståndsgivningen.
Enligt artikel 11 i den nya förordningen skall produktförteckningama
beslutas inom ramen för första pelaren med stöd av artikel 133 i EG-
fördraget. Bilagorna kommer att uppdateras av rådet i enlighet med de
relevanta skyldigheter och åtaganden samt ändringar av dessa som varje
medlemsstat godtagit som medlem i de internationella icke-
spridningsarrangemangen och överenskommelserna om exportkontroll
eller genom ratificering av relevanta internationella fördrag.

Tekniköverföring på elektronisk väg

Enligt artiklarna 2 och 3 i den nya förordningen skall tillståndskravet för
export även gälla produkter som programvara och teknik. Även
överföring av programvara och teknik på elektronisk väg via till exempel
persondator, telefax och telefon till destinationer utanför EG omfattas av
den nya förordningen. Muntlig överföring av teknik per telefon
kontrolleras endast när tekniken ingår i ett dokument vars relevanta del
läses upp i telefon, eller beskrivs i telefon på ett sådant sätt att resultatet i
allt väsentligt blir detsamma.

Den nya förordningen är enligt artikel 3.3 inte tillämplig på
tillhandahållande av tjänster eller överföring av teknik om
tillhandahållandet eller överföringen förutsätter att fysiska personer
förflyttar sig över gränser mellan länder.

Generalklausulen

Artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 3381/94 innehöll en generalklausul
med direktverkande bestämmelser om krav på tillstånd till export av
produkter med dubbla användningsområden som inte omfattas av GUSP-
beslutet, om dessa var eller kunde vara avsedda för hantering i samband
med massförstörelsevapen samt missiler till dessa.

Tillståndskravet för sådana produkter behålls i den nya förordningen
och återfinns i artikel 4.1.

Prop. 2000/2001:9

Genom den nya förordningen utvidgas generalklausulen till att omfatta
även sådana produkter med dubbla användningsområden som inte är
förtecknade i bilaga I och som är eller kan vara avsedda för militär
slutanvändning i ett land som omfattas av ett FN-, EU-, eller OSSE-
embargo (artikel 4.2). OSSE står för Organisationen för säkerhet och
samarbete i Europa.

Den nya förordningen innehåller även ett krav på exporttillstånd för
produkter med dubbla användningsområden som inte omfattas av
förteckningen, om exportören har informerats av den nationella
myndigheten att produkten är eller kan vara avsedd som delar eller
komponenter till sådan krigsmateriel som olovligt förts ut ur landet eller
vidareexporterats i strid mot ett tillstånd (artikel 4.3). Den senare
regleringen har tillkommit efter ett svenskt initiativ och överensstämmer
med bestämmelserna i 7 § lagen om strategiska produkter.

Artikel 4.4 i den nya förordningen innehåller vidare en
upplysningsskyldighet för en exportör som känner till att en produkt med
dubbla användningsområden som han avser att exportera och som inte
förtecknats i bilaga I, helt eller delvis är avsedda för sådan användning
som regleras i artikel 4.1-3.

Enligt artikel 4.5 får en medlemsstat anta eller behålla nationell
lagstiftning om tillståndskrav för export av produkter med dubbla
användningsområden utanför bilaga I om exportören har anledning att
misstänka att produkterna är eller kan tänkas vara avsedda för någon av
de användningar som anges i artikel 4.1.

Tillstånd i övrigt

Enligt artikel 5 i den nya förordningen kan en medlemsstat förbjuda
export av produkter som annars är tillåten eller göra en sådan export
tillståndspliktig på grund av skäl som rör nationell säkerhet eller med
hänsyn till mänskliga rättigheter. Detta är en nyhet jämfört med rådets
förordning (EG) nr 3381/94.

Generellt gemenskapstillstånd

Enligt artikel 6 i den nya förordningen införs ett generellt
gemenskapstillstånd till export av vissa produkter till vissa tredje länder
som finns uppräknade i bilaga II till förordningen. Det nya
gemenskapstillståndet syftar till att omsätta den faktiska samstämmighet
som råder mellan medlemsstaterna beträffande export till vissa länder till
ett harmoniserat gemenskapstillstånd. Förslaget är också ett steg mot en
ökad harmonisering av medlemsstaternas exportpolitik av produkter med
dubbla användningsområden. Det medför också förenklingar för de
exporterande företagen.

Handel inom gemenskapen

Den nya förordningen innebär att man avskaffar nästan alla ännu
befintliga tillståndskrav för handel inom gemenskapen. Tillstånd skall

Prop. 2000/2001:9

dock enligt artikel 21.1 krävas för vissa produkter som förtecknas i bilaga
IV till förordningen. Vidare far en medlemsstat enligt artikel 21.2 under
vissa förhållanden fortfarande kräva tillstånd till överföring av produkter
med dubbla användningsområden, om operatören vet att den slutliga
destinationen för produkterna ligger utanför gemenskapen. Bestämmelsen
överensstämmer med undantagsregeln i artikel 19 i rådets förordning
(EG) nr 3381/94, som Sverige har utnyttjat i lagen om strategiska
produkter.

Informationsutbyte

Artiklarna 4.6 och 4.7, 9.2 och 9.3 samt 15 i den nya förordningen
innebär ett förstärkt informationsutbyte och samråd mellan
medlemsstaterna i fråga om känslig export, både vad gäller förtecknade
produkter och transaktioner som omfattas av generalklausulen i artikel 4.
Syftet är bl.a. att möjliggöra en mer konsekvent och effektiv
exportkontroll inom EG.

4.3 En gemensam åtgärd om kontroll av tekniskt bistånd

Tillämpningsområdet för rådets förordning (EG) nr 1334/2000 omfattar
inte tekniskt bistånd som står i samband med militär slutanvändning. När
rådets förordning (EG) nr 3381/94 antogs, åtog sig rådet och
kommissionen att undersöka möjligheten att harmonisera även kontroll
av tjänster som har samband med varor med dubbla
användningsområden. Mot denna bakgrund har rådet beslutat om en
gemensam åtgärd 2000/401/GUSP som reglerar kontroll av visst tekniskt
bistånd som inte täcks av den nya förordningen.

Den rättsliga grunden för den gemensamma åtgärden är artikel 14 i
Unionsfördraget och den har sålunda antagits inom ramen för den
gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom den andra pelaren. De
tjänster som den gemensamma åtgärden omfattar faller utanför den
rättsliga grunden för den nya förordningen, artikel 133 i EG-fördraget.
EG saknade kompetens att inom den första pelaren reglera de tjänster
som den gemensamma åtgärden omfattar.

Den gemensamma åtgärden reglerar tekniskt bistånd som ges utanför
EG. Detta innebär att den gemensamma åtgärden, till skillnad från vad
som gäller för den nya förordningen enligt dess artikel 3.3, även är
tillämplig när fysiska personer förflyttar sig över gränser mellan länder.
Åtgärden omfattar enbart tekniskt bistånd som har samband med viss
slags militär slutanvändning och utgör ett komplement till den reglering
som finns i artikel 4 i den nya förordningen. Enligt artikel 2 i den
gemensamma åtgärden skall tekniskt bistånd underkastas kontroll om
biståndet är avsett för, eller givaren är medveten om att det är avsett för,
att bidra till tillverkning, hantering eller spridning av
massförstörelsevapen. Artikel 4 i den gemensamma åtgärden anger vissa
fall när ett sådant tekniskt bistånd inte skall kontrolleras. Ett undantag
gäller tillhandahållande av bistånd i länder som återfinns i bilaga II till
rådets förordning (EG) nr 1334/2000. Det finns vidare undantag som

Prop. 2000/2001:9

innebär att uppgifter som är ”allmänt tillgängliga” eller som utgör
”grundläggande vetenskaplig forskning” inte skall kontrolleras. Slutligen
undantas från kontrollen tekniskt bistånd som har muntlig form och som
inte hänför sig till produkter som skall kontrolleras av ett eller flera
internationella exportkontrollsystem, exportkontrollorgan eller traktater.

Kontrollen av tekniskt bistånd kan utövas genom antingen ett förbuds-
eller ett tillståndsförfarande.

I artikel 3 anges att medlemsstaterna skall överväga tillämpning av
kontroll även i andra fall när det tekniska biståndet har samband med
militär slutanvändning. Artikel 3 ger möjlighet att i ett andra steg, genom
en ny gemensam åtgärd, reglera kontroll av annat tekniskt bistånd, i
enlighet med regleringen i artikel 4 i den nya förordningen.

Artikel 5 innehåller medlemsstaternas egentliga åtaganden enligt den
gemensamma åtgärden. Medlemsstaterna åtar sig att lägga fram lämpliga
förslag, dels för att genomföra den gemensamma åtgärden genom att
fastställa kontrollbestämmelser, dels för att fastställa de sanktioner som
skall tillgripas på nationell nivå. Medlemsstaterna behöver inte lägga
fram något förslag om de redan i sin nationella lagstiftning och praxis har
infört motsvarande bestämmelser. Utformningen av artikel 5 innebär att
medlemsstaterna inte har åtagit sig att införa bestämmelser som genomför
den gemensamma åtgärden utan enbart att lägga fram sådana förslag. För
svensk del tillgodoses därför behovet av riksdagens medverkan i
lagstiftningsarbetet till följd av bestämmelserna i 10 kap.
regeringsformen.

5 Innebörden och konsekvenserna av den nya
EG-förordningen och den gemensamma
åtgärden

Den nya förordningen och den gemensamma åtgärden är ämnade att
stärka och förenkla den nuvarande exportkontrollordningen inom EG.
Det är ur flera synvinklar viktigt att exportkontrollreglema inom EG
ytterligare harmoniseras. Med hänsyn till den fria rörligheten på den inre
marknaden krävs ur icke-spridningssynpunkt att samtliga länder har en
likvärdig exportkontrollreglering gentemot tredje land. Harmoniserade
exportkontrollregler är också viktiga för att inte snedvrida konkurrensen
för industrier inom EU och för att förenkla förfarandet för industrin och
för medlemsstaternas exportkontrollerande myndigheter.

Såväl den tidigare som den nya förordningen förutsätter
kompletterande nationella regler. Detta gör att regleringen i viss
utsträckning är komplicerad.

Genom den nya förordningen kan de kompletterande reglerna i den
svenska lagstiftningen dock begränsas, vilket i sig innebär att regleringen
på området blir mer lättillgänglig.

Inte minst för exporterande företag är det viktigt, både i
konkurrenshänseende och med hänsyn till den administrativa börda
exportkontrollregleringen innebär, att regleringen är så enkel och så

Prop. 2000/2001:9

enhetlig som möjligt inom EG. Den nya förordningen innebär Prop. 2000/2001:9
förbättringar i dessa hänseenden, utan att avkall har gjorts på de icke-
spridningsaspekter som ligger till grund för exportkontrollregleringen.

Även den gemensamma åtgärden kräver vissa kompletterande
bestämmelser som saknar motsvarighet i lagen om strategiska produkter.
Dessa är begränsade till kontroll av visst tekniskt bistånd.

I avsnitt 5.1 redovisas skälen för att ersätta lagen om strategiska
produkter med en ny lag. I avsnitt 5.2 skall därefter för varje kapitel i
rådets förordning (EG) nr 1334/2000 redovisas i vilken utsträckning
förordningen kräver kompletterande svenska lagbestämmelser. På samma
sätt redovisas i avsnitt 5.3 vilka kompletterande lagbestämmelser som
den gemensamma åtgärden föranleder.

5.1 En ny lag om produkter med dubbla

användningsområden

Regeringens förslag: Lagen om strategiska produkter ersätts med
en ny lag om kontroll av produkter med dubbla användningsområden
och av tekniskt bistånd.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser är positiva till eller har inte
någon erinran mot förslaget. Statens kämkraftinspektion har föreslagit att
export eller exportkontroll tas med i namnet på den nya lagen.

Skälen för regeringens förslag: Rådets förordning (EG) nr 1334/2000
och rådets gemensamma åtgärd 2000/401/GUSP om tekniskt bistånd för
med sig omfattande ändringar i den svenska lagstiftningen på området.

För att få en enhetlig numrering och disposition efter de ändringar som
den nya förordningen ger upphov till bör lagen ersättas med en helt ny
lag.

I den nya förordningen används begreppet produkter med dubbla
användningsområden på produkter, inbegripet programvara och teknik,
som kan användas för både civilt och militärt bruk. I svensk lagstiftning
har man sedan år 1994 använt termen strategiska produkter.

Eftersom den svenska lagstiftningen nu ytterligare anpassas till den nya
förordningen förefaller det lämpligt att också i den svenska lagen
använda samma begrepp som i förordningen för de produkter som det är
frågan om. Användningen av ett enhetligt begrepp klargör att den
svenska lagen behandlar samma produkter som i den nya förordningen.
Termen produkter med dubbla användningsområden beskriver dessutom
på ett bra sätt vad det är för slags produkter lagen behandlar.

Eftersom den nya lagen föreslås omfatta bestämmelser både om
utförsel och införsel delar regeringen inte Statens kämkraftinspektions
uppfattning att export skall ingå i den nya lagens namn.

Sammanfattningsvis föreslås därför att lagen om strategiska produkter
ersätts med en ny lag om kontroll av produkter med dubbla
användningsområden och av tekniskt bistånd. Den nya lagen föreslås
träda i kraft den 1 januari 2001.

Förslaget innebär att hänvisningar till den nuvarande lagen om
strategiska produkter måste ändras i lagen (1992:1300) om krigsmateriel,
lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett
annat land inom Europeiska unionen och strålskyddslagen (1988:220)
och att ändringar görs i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa
forvaltningsbeslut. Förslaget innebär vidare att en hänvisning till lagen
görs i 1 § tredje stycket i den föreslagna lagen (2000:000) om straff för
smuggling.

Prop. 2000/2001:9

5.2 Den nya EG-förordningen

5.2.1 Tillämpningsområde och definitioner

Regeringens bedömning: Bestämmelserna i kapitel I i rådets förordning
(EG) nr 1334/2000 kräver inte någon kompletterande svensk lagstiftning.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens
bedömning.

Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har inte givit
uttryck för någon annan bedömning. Tullverket har dock föreslagit att
begreppet ”de behöriga myndigheterna” som används i rådets förordning
(EG) nr 1334/2000 definieras i den nya lagen. Tullverket har anfört att
begreppet definierades i artikel 2 i rådets förordning 3381/94 som ”de
myndigheter i varje medlemsstat som ansvarar för tillämpningen av
denna förordning” men att någon motsvarande definition inte återfinns i
den nya förordningen.

Skälen för regeringens bedömning: Första kapitlet i förordningen
innehåller bestämmelser om den nya förordningens tillämpningsområde
samt definitioner.

Artikel 1

I artikel 1 anges liksom tidigare att en gemenskapsordning för kontroll av
export av produkter med dubbla användningsområden upprättas. Artikeln
kräver inte några kompletterande nationella bestämmelser.

Artikel 2

Artikel 2 innehåller i likhet med artikel 2 i rådets förordning (EG) nr
3381/94 de definitioner som används i förordningen, nämligen produkter
med dubbla användningsområden, export, exportör och
exportdeklaration. Den nya artikel 2 innehåller dock, till skillnad från
tidigare artikel 2, inte någon definition av vad som avses med behöriga
myndigheter.

I den nya förordningen inbegriper definitionen av produkter med
dubbla användningsområden även programvara och teknik.

Begreppet export utvidgas, som beskrivits i det föregående (avsnitt
4.2), till att även avse överföring av programvara eller teknik med hjälp
av elektroniska medier, telefax och telefon.

I 3 § lagen om strategiska produkter definieras vissa begrepp som
används i lagen. I den utsträckning begreppen är desamma som i rådets
förordning (EG) nr 3381/94 hänvisas till denna. Detsamma bör ske med
anledning av den nya förordningen.

Det är dock inte möjligt att genom nationell lag bestämma innebörden
av uttryck som används i rådets förordningar, eftersom dessa i alla delar
är bindande och direkt tillämpliga i varje medlemsstat.

Definitionerna i den nya förordningen får konsekvenser för den
svenska lagstiftningen på området.

I den svenska lagstiftningen finns sedan tidigare bestämmelser som
syftar till att förhindra att svensk teknik och svenskt tekniskt kunnande
förs vidare från Sverige till olämpliga mottagarländer. Bestämmelserna
finns i 10 och 11 §§ lagen om strategiska produkter och innebär att
tillstånd krävs för att ingå avtal om upplåtelse av eller överlåtelse av
tillverlgiingsrätt till exportkontrollerade produkter till någon i utlandet.

Upplåtelse eller överlåtelse av rätt att utom landet tillverka produkter
med dubbla användningsområden innebär antingen att en rättighet inom
det industriella rättsskyddets område eller att kunskap, mot eller utan
vederlag, överförs till en utländsk mottagare. Objektet för avtalet kan
exempelvis vara immaterialrättsligt skyddade rättigheter eller
driftserfarenheter som saknar egentligt rättsskydd.

Med rätt att tillverka produkter avses det medgivande som lämnas en
motpart att utnyttja viss rätt eller att i enlighet med av upplåtaren eller
överlåtaren tillhandahållna tekniska underlag såsom ritningar,
beskrivningar eller programvara tillverka viss produkt.

Dessa bestämmelser om upplåtelse och överlåtelse av tillverkningsrätt
infördes just för att förhindra att svensk teknik och svenskt tekniskt
kunnande skulle föras vidare från Sverige till länder till vilka vi inte
skulle kunna tillåta export av den färdiga produkten (se prop. 1990/91:97
s. 26).

Bestämmelserna om tillverkningsrätt i 10 och 11 §§ i den nuvarande
lagstiftningen är mycket svårtillgängliga och tillämpas i dag knappast alls
i praktiken.

Med den nya definitionen av begreppet export innehåller den nya
förordningen också ett krav på tillstånd till överföring eller export av
teknik för utveckling och produktion av viss utrustning som i sin tur
omfattas av krav på exporttillstånd eller tillstånd till överföring till andra
medlemsländer. Något behov att därutöver reglera export eller överföring
av teknik finns inte. Enligt regeringens bedömning bör de nuvarande
bestämmelserna i 10 och 11 §§ lagen om strategiska produkter därför
kunna utgå.

5.2.2 Räckvidden av tillståndsplikten

Regeringens förslag: Bestämmelserna om tillståndspliktens räckvidd i
rådets förordning (EG) nr 1334/2000 skall kompletteras på så sätt att

Prop. 2000/2001:9

begreppet ”militära produkter” i artikel 4.2 och 4.3 i förordningen
definieras i den nya lagen.

Därutöver utnyttjas möjligheten i artikel 5 att under vissa förhållanden
införa ett tillståndskrav för export av produkter som inte finns i bilaga I
till förordningen.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft någon erinran
mot förslaget. Tullverket har dock ifrågasatt om inte förkortningen OSSE
bör definieras i den nya lagen eftersom förkortningen inte torde vara
allmänt känd.

Skälen för regeringens förslag: Räckvidden av tillståndsplikten
regleras i kapitel II i förordningen(artiklama 3-5).

I den nya förordningen behålls tekniken att förteckna de produkter som
omfattas av krav på exporttillstånd samtidigt som förordningen innehåller
generalklausuler om tillståndsplikt för vissa produkter som inte låter sig
definieras i förväg.

Artikel 3

Som huvudregel gäller enligt artikel 3.1 att tillstånd till export skall
krävas för de produkter som finns förtecknade i bilaga I till förordningen.
Artikeln motsvarar i huvudsak artikel 3.1 i rådets förordning (EG) nr
3381/94.

Till skillnad mot den tidigare gällande ordningen kommer dock
produktförteckningen att finnas som en bilaga till förordningen och inte
som en bilaga till GUSP-beslutet. Det innebär i sin tur att produktlistoma
kommer att beslutas med stöd av artikel 133 i EG-fördraget inom ramen
för gemenskapssamarbetet i första pelaren, i stället för som nu inom
ramen för det gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet i
andra pelaren.

De produkter som den nuvarande lagen om strategiska produkter
tillämpas på anges idag i 2 §. Enligt 6 § far regeringen meddela
föreskrifter om vilka produkter som skall omfattas av krav på tillstånd till
export enligt artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 3381/94.

I den nya förordningen integreras listorna på de produkter som
omfattas av krav på exporttillstånd i förordningen. Förordningen behöver
därför inte kompletteras med nationella regler. Det innebär också att
bestämmelserna i 2 § i den nuvarande lagen om strategiska produkter bör
avskaffas, liksom regeringens rätt enligt 6 § första stycket att föreskriva
vilka produkter med dubbla användningsområden som skall omfattas av
krav på tillstånd till export.

Artikel 4

Generalklausulen i artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 3381/94 innehöll
bestämmelser om tillståndskrav för produkter med dubbla
användningsområden som inte finns i produktförteckningen i bilaga I till

Prop. 2000/2001:9

GUSP-beslutet. Som redogjorts för ovan (avsnitt 4.2) har Prop. 2000/2001:9
generalklausulen utvidgats betydligt i den nya förordningen.

Artikel 4.1 i den nya förordningen motsvarar samma artikel i rådets
förordning (EG) nr 3381/94. Den behöver inte kompletteras med
nationella regler.

Artikel 4.2 i den nya förordningen är ny och innehåller direktverkande
bestämmelser om krav på tillstånd till export av produkter som inte
omfattas av bilaga 1 till förordningen, om exportören har blivit
informerad av den nationella myndigheten att produkten är eller kan vara
avsedda för militär slutanvändning i ett land som omfattas av ett FN-,
EU- eller OSSE-embargo. För att klargöra vad som menas med ”militär
slutanvändning” hänvisar man i artikel 4.2 a) och c) i den nya
förordningen till militära produkter som ingår i respektive medlemsstats
militära förteckning. Förordningen överlämnar till varje medlemsstat att
bestämma den förteckning över militära produkter som skall gälla. För att
det inte skall råda någon tvekan om vad som avses med detta, bör det i
den svenska lagstiftningen klargöras att det är fråga om sådana produkter
som enligt 1 § lagen om krigsmateriel utgör krigsmateriel.

Beträffande Tullverkets synpunkt hänvisar regeringen till vad som
sagts i det föregående under artikel 2 (avsnitt 5.2.1) om möjligheterna att
genom nationell lag definiera uttryck som finns i rådets förordning.

I den nuvarande lagen om strategiska produkter finns i 7 § ett krav på
exporttillstånd för produkter som i det enskilda fallet är eller kan vara
avsedda att användas som delar eller som komponenter till krigsmateriel
som olovligen har förts ut ur landet eller som har vidareexporterats i strid
mot ett lämnat tillstånd, om ISP informerat exportören om att
produkterna är eller kan vara avsedda för ett sådant ändamål.
Motsvarande regel finns på svenskt initiativ i den nya förordningen i
artikel 4.3. Den är bindande och direkt tillämplig i samtliga EU-
medlemsstater. Bestämmelserna i 7 § lagen om strategiska produkter kan
därför undvaras. Liksom beträffande artikel 4.2 bör det klargöras i den
svenska lagstiftningen att med militära produkter i artikel 4.3 avses
sådana produkter som enligt 1 § lagen om krigsmateriel utgör
krigsmateriel.

Artikel 4.4 i den nya förordningen innehåller som nämnts (avsnitt 4.2)
en upplysningsskyldighet för en exportör som känner till att en produkt
med dubbla användningsområden utanför bilaga I helt eller delvis är
avsedda för sådan användning som regleras i artikel 4.1-3. I artikel 4.3 i
rådets förordning (EG) nr 3381/94 gavs medlemsstaterna möjlighet att i
sin nationella lagstiftning föra in en motsvarande bestämmelse om en
exportör hade skäl att misstänka att en produkt med dubbla
användningsområden skulle användas i syfte som avsågs i punkt 1.
Sverige har inte utnyttjat möjligheten att införa en sådan bestämmelse i
svensk lagstiftning. Bestämmelsen i den nya förordningen är uttömmande
och kräver inte någon kompletterande svensk lagstiftning.

Artikel 4.5 är en ny bestämmelse enligt vilken en medlemsstat får anta
eller behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för export av
produkter med dubbla användningsområden utanför bilaga I om
exportören har anledning att misstänka att produkterna är eller kan vara
avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1. I den

nuvarande lagen om strategiska produkter finns inte någon motsvarande
bestämmelse. Regeringen anser inte heller att det finns skäl att infora en
sådan bestämmelse. Artikeln föranleder därför inte några kompletterande
nationella bestämmelser.

Artikel 4.6 innehåller bestämmelser om informationsutbyte mellan
medlemsstaterna som delvis motsvarar artiklarna 4.2 i rådets förordning
(EG) nr 3381/94. Enligt artikel 4.7 omfattar bestämmelserna i artikel 9.2
och 9.3 även fall som rör produkter med dubbla användningsområden
som inte förtecknas i bilaga I. (Se vidare avsnitt 5.2.3). Bestämmelserna
är direkt tillämpliga och behöver inte kompletteras på nationell nivå.

Artikel 5

Artikel 5 i den nya förordningen ger en medlemsstat möjlighet att
förbjuda eller kräva tillstånd till export av produkter med dubbla
användningsområden som inte finns i bilaga I av skäl som rör nationell
säkerhet eller av hänsyn till mänskliga rättigheter. Tillämpningsområdet
för bestämmelsen i den nya förordningen har begränsats betydligt i
förhållande till motsvarande artikel i rådets förordning (EG) nr 3381/94,
vilken utan begränsningar ger medlemsstaterna möjlighet att förbjuda
eller kräva tillstånd till export av produkter som inte finns i bilaga I. I
svensk lagstiftning har den nuvarande artikel 5 använts för att införa
bestämmelserna om krav på exporttillstånd i 7 § lagen om strategiska
produkter.

Exportkontrollen enligt den svenska lagstiftningen på området sker
genom ett tillståndsförfarande. Huvudregeln är att tillstånd skall lämnas.
Bara om exporten strider mot Sveriges utrikes-, säkerhets- eller
försvarspolitiska intressen skall tillstånd vägras. Om en export av
produkter med dubbla användningsområden skulle äventyra den allmänna
säkerheten eller kränka de mänskliga rättigheterna skulle exporten med
all säkerhet också strida mot Sveriges utrikes-, säkerhets-, eller
försvarspolitiska intressen. Om produkterna med dubbla
användningsområden i ett sådant fall inte omfattades av bilaga I i den nya
förordningen finns inte någon möjlighet att förhindra exporten. Det finns
därför anledning att utnyttja den givna möjligheten i den nya
förordningen att förbjuda eller kräva tillstånd till export av produkter
med dubbla användningsområden utanför bilaga I med hänsyn till den
allmänna säkerheten eller de mänskliga rättigheterna.

Enligt den ordning som hittills har tillämpats i Sverige sker
exportkontrollen av produkter med dubbla användningsområden genom
ett tillståndsförfarande. En ordning med direktverkande
straffsanktionerade förbud skulle innebära ett nytt inslag i
exportkontrollregleringen på området (se prop. 1997/98:68 s. 19f). Den
svenska regeln som utnyttjar möjligheterna i artikel 5 i den nya
förordningen bör utformas som ett krav på tillstånd.

Det går inte i dag att närmare bestämma vilka produkter som skulle
kunna omfattas av ett tillståndskrav enligt artikel 5. Bestämmelsen bör
därför utformas som ett bemyndigande för regeringen att meddela
föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden skall

Prop. 2000/2001:9

omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 5.1 i den nya
förordningen.

5.2.3 Exporttillstånd

Regeringens bedömning: Kapitel III i rådets förordning (EG) nr
1334/2000 kräver inte någon kompletterande reglering i den svenska
lagstiftningen.

Prop. 2000/2001:9

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens
bedömning.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har givit uttryck för någon
annan bedömning.

Skälen för regeringens bedömning: I kapitel III i den nya
förordningen finns bestämmelser om olika former av exporttillstånd, ett
konsultationsförfarande vid beviljande av exporttillstånd, vad
medlemsstaterna skall beakta vid tillståndsprövning m.m. (artiklarna 6-
10).

Artikel 6

Genom artikel 6.1 inrättas ett generellt gemenskapstillstånd. Det
generella gemenskapstillståndet avser export av vissa angivna produkter
till vissa angivna länder. De anges i bilaga II. Det generella tillståndet är
giltigt i hela EU. Bestämmelsen är direkt tillämplig och behöver inte
kompletteras på nationell nivå

Liksom i rådets förordning (EG) nr 3381/94 har medlemsstaterna enligt
artikel 6.2 möjligheter att förordna om nationella exporttillstånd, vilka
skall vara individuella, globala eller generella. Tillstånden kan enligt
samma artikel vid behov omfatta särskilda krav och villkor, till exempel
skyldigheten att tillhandahålla ett slutanvändarintyg.

Enligt en ny bestämmelse i artikel 6.4 skall medlemsstaterna dessutom
ange i de generella tillstånden att dessa inte får användas, om exportören
har informerats av sina myndigheter eller om exportören känner till att
produkterna i fråga helt eller delvis är eller kan vara avsedda för
användning i samband med utveckling, bruk etc. av kemiska eller
biologiska vapen, kärnvapen eller missiler som är i stånd att bära sådana
vapen.

I den nuvarande 14 § lagen om strategiska produkter föreskrivs att ett
tillstånd enligt lagen får förenas med villkor samt med kontroll- och
ordningsbestämmelser. Med hänsyn till regleringen i den nya
rådsförordningen, vilken ju är bindande och direkt tillämplig i
medlemsstaterna, finns inte skäl att behålla en bestämmelse om att
tillstånd far förenas med villkor i den svenska lagstiftningen.

Enligt artikel 6.5. är det vidare obligatoriskt för medlemsstaterna att
behålla eller införa möjligheten att utfärda nationella globala tillstånd.
Föreskrifter om globala tillstånd finns i 8 § i förordningen om strategiska
produkter. Artikel 6.5 i den nya förordningen innebär att dessa
föreskrifter bör behållas i den svenska lagstiftningen.

Artikel 6.6 i den nya rådsförordningen, slutligen, motsvarar artikel 7.4
och 7.5 i rådets förordning (EG) nr 3381/94 och kräver inte
kompletterande svensk lagstiftning.

Artikel 7

Artikel 7 i den nya forordningen innehåller liksom tidigare ett
samrådsförfarande mellan de exportkontrollerande myndigheterna i de
olika medlemsstaterna vid export som inte är föremål för det generella
gemenskapsti 1 Iståndet.

Medlemsstaterna har genom förfarandet i artikel 7.1 och 7.2 i vissa fall
möjlighet att förhindra export från en annan medlemsstat till tredje land.
Detta sker genom ett samråd mellan myndigheten i den medlemsstat till
vilken ansökan om tillstånd till export görs och myndigheten i den
medlemsstat där produkten befinner sig eller kommer att befinna sig.
Detta förfarande kan också användas för att återkalla eller ändra ett redan
givet tillstånd.

Samrådsförfarandet innebär att en medlemsstat har en vetorätt mot
export för en produkt som befinner sig i en annan medlemsstat eftersom
den konsulterade medlemsstatens invändningar då är bindande för den
andra medlemsstaten.

Bestämmelserna i artikel 7 är uttömmande och kräver inte någon
kompletterande svensk lagstiftning.

Artikel 8

I artikel 8 definieras de kriterier som medlemsstaterna skall beakta vid
beslut om beviljande av exporttillstånd, nämligen sina åtaganden enligt
internationella överenskommelser om icke-spridning och kontroll av
känsliga varor eller genom ratificering av relevanta internationella
fördrag, sina förpliktelser enligt de sanktioner som har införts av FN:s
säkerhetsråd eller som överenskommits i andra internationella organ,
nationella utrikes- och säkerhetspolitiska aspekter, i tillämpliga fall
inbegripet de som täcks av EU:s uppförandekod för vapenexport, samt
den avsedda slutanvändningen och risken för omdirigering.

Den nuvarande lagen om strategiska produkter föreskriver att tillstånd
till utförsel av produkter med dubbla användningsområden skall lämnas,
om det inte strider mot Sveriges utrikes-, säkerhets- eller
försvarspolitiska intressen. Därvid har utgångspunkten varit att
principerna som ligger till grund för prövningen av exporttillstånd av
produkter med dubbla användningsområden skall utvecklas genom
regeringens praxis och inte genom lagstiftning (se prop. 1995/96:31).

Eftersom den nya förordningen innebär ett försök att närmare
harmonisera medlemsstaternas exportkontroll, har man som ett led i
denna strävan i den nya förordningens artikel 8 lagt fast de kriterier
medlemsstaterna skall beakta vid beslut om beviljande av tillstånd till
export. De fastlagda kriterierna avviker inte från de kriterier som redan
används i Sverige vid bedömningen av frågan om exporttillstånd skall
ges. Bestämmelserna i artikel 8 i den nya förordningen kräver därför inte

Prop. 2000/2001:9

någon kompletterande svensk lagstiftning. Det innebär i sin tur att
bestämmelserna i 4 § lagen om strategiska produkter bör kunna
avskaffas.

Regeringen återkommer till frågor om överklagande av beslut om
exporttillstånd, liksom om beslut om återkallelse av sådana tillstånd, i
avsnitt 5.2.7.

Artiklarna 9 och 10

Artiklarna 9 och 10 motsvarar delvis artiklarna 9 och 10 i rådets
förordning (EG) nr 3381/94.

Artikel 9.1 motsvarar artikel 9.1 i rådets förordning (EG) nr 3381/94
och innehåller en bestämmelse om informationsplikt för exportörerna vid
ansökan om exporttillstånd. Enligt artikel 9.2, som motsvarar artikel 9.2 i
rådets förordning (EG) nr 3381/94, får en exportkontrollerande
myndighet i enlighet med förordningen återkalla, tillfälligt upphäva eller
ändra ett exporttillstånd som den en gång beviljat. Vid varje sådan åtgärd
följer en informationsplikt gentemot andra medlemsstaters
exportkontrollerande myndigheter samt kommissionen. I artikel 9.3
återfinns det nya samrådsförfarandet som innebär att innan en
medlemsstat beviljar exporttillstånd till en i allt väsentligt identisk
transaktion, som en annan medlemsstat under de tre föregående åren
vägrat ge tillstånd till, skall medlemsstaten samråda med den medlemsstat
som vägrat tillstånd. Om medlemsstaten efter samråd likväl beviljar ett
tillstånd, skall medlemsstaten meddela de andra medlemsstaterna och
kommissionen om sitt beslut samt även lämna information för att förklara
beslutet.

I artikel 10 regleras formen för utfärdande av de olika tillstånden,
liksom ett krav på publicering av de nationella generella tillstånden. I den
nya förordningens bilagor Illa och Illb finns mallar på de formulär som
skall användas vid utfärdandet av de olika tillstånden. Bestämmelserna
kräver inte några kompletterande svenska lagregler.

5.2.4 Uppdatering av förteckningen över produkter med dubbla
användningsområden

Regeringens bedömning: Bestämmelserna i kapitel IV i rådets
förordning (EG) nr 1334/2000 föranleder inte någon kompletterande
svensk lagstiftning.

Prop. 2000/2001:9

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens
bedömning.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har givit uttryck för någon
annan bedömning.

Skälen för regeringens bedömning: Vad som skall iakttas vid
uppdatering av produktförteckningama i bilaga I och IV regleras i kapitel
IV (artikel 11).

Artikel 11

Prop. 2000/2001:9

Bilagorna kommer enligt artikel 11 att uppdateras av rådet i enlighet med
de relevanta skyldigheter och åtaganden samt ändringar av dessa som
varje medlemsstat godtagit som medlem i de internationella icke-
spridningsarrangemangen och överenskommelserna om exportkontroll
eller genom ratificering av relevanta internationella fördrag.

Eftersom uppdateringen av produktförteckningen i sin helhet är
reglerad i den nya förordningen föreligger inte något behov av
kompletterande nationella regler.

5.2.5 Tullförfaranden, administrativt samarbete och
kontrollåtgärder

Regeringens bedömning: Bestämmelserna i kapitlen V, VI och VII i
rådets förordning (EG) nr 1334/2000 föranleder inte några
kompletteringar i svensk lagstiftning.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens
bedömning.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har givit uttryck för någon
annan bedömning.

Skälen för regeringens bedömning: Kapitlen V, VI och VII
(artiklarna 12-17) behandlar tullförfarandet, det administrativa
samarbetet och kontrollåtgärder.

Artiklarna 12-17

Artiklarna överensstämmer i huvudsak med motsvarande artiklar i rådets
förordning (EG) nr 3381/94.

Enligt artikel 15.2 i kapitlet om administrativt samarbete utvidgas
medlemsstaternas skyldighet att samarbeta och utbyta information till att
också avse känsliga slutanvändare i syfte att ge konsekvent vägledning
till exportörerna.

Den nya förordningen föranleder inte några ändringar i den svenska
lagstiftningen på detta område.

5.2.6 Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser

Regeringens förslag: Bestämmelser om straff för olovlig utförsel av
programvara eller teknik genom elektroniska överföringar införs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far
meddela föreskrifter om krav på tillstånd till överföring som avses i
artikel 21.2 a i rådets förordning (EG) nr 1334/2000.

Det införs bestämmelser om förverkande beträffande egendom som
varit föremål för brott enligt denna lag, liksom för utbyte av brott och för
föremål som använts som hjälpmedel vid brott.

2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 9

I smugglingslagen infors en hänvisning till denna lag, för att
möjliggöra för Tullverket att bedriva förundersökning och använda
tvångsmedel enligt smugglingslagen vid överträdelser enligt denna lag.

Prop. 2000/2001:9

Promemorians förslag överensstämmer i delar med regeringens
förslag. Bestämmelsen om tillstånd till överföring som avses i artikel
21.2 i den nya förordningen har ändrats till ett bemyndigande för
regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att införa krav på
tillstånd för sådana överföringar. Straffbestämmelserna har arbetats om
för att överensstämma med straffbestämmelserna i den föreslagna
smugglingslagen. I promemorians förslag fanns inte reglerna om
förverkande och möjligheterna för Tullverket att bedriva
förundersökningar och använda tvångsmedel.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft någon erinran
mot förslaget. ISP har dock påpekat att det för att ge möjlighet till en mer
nyanserad tillämpning vore önskvärt att bestämmelsen om tillståndskrav
enligt artikel 21.2 i den nya förordningen inte utformades som ett absolut
tillståndskrav.

Skälen för regeringens förslag: Kapitel IX (artiklarna 18-24)
innehåller allmänna bestämmelser om säkerställandet av tillämpningen av
den nya förordningen, bestämmelser om överföringar mellan
medlemsstaterna samt övergångs- och ikraftträdandebestämmelser.

Artiklarna 18 och 20

Artiklarna 18 och 20 i den nya förordningen motsvarar i huvudsak
artiklarna 16 och 18 i rådets förordning (EG) nr 3381/94.

Enligt artikel 18 skall det även i fortsättningen upprättas en
samordningsgrupp för frågor om tillämpningen av förordningen.

Artikel 20 behandlar medlemsstaternas skyldighet att informera
kommissionen.

Bestämmelserna kräver inte någon kompletterande svensk lagstiftning.

Artikel 19

Enligt artikel 19 skall varje medlemsstat vidta lämpliga åtgärder för att
säkerställa en korrekt tillämpning av den nya förordningen. Varje
medlemsstat skall särskilt fastställa påföljder vid överträdelser av
bestämmelser i förordningen eller av de bestämmelser som antas för
förordningens tillämpning. Påföljderna skall vara effektiva,
proportionerliga och avskräckande.

Lagen (2000:000) om straff för smuggling (smugglingslagen), som
avses träda i kraft den 1 januari 2001 (prop. 1999/2000:124) och ersätter
lagen (1960:418) om straff för varusmuggling (varusmugglingslagen),
innehåller straffbestämmelser för gärningar som rör otillåten införsel till
eller utförsel från landet av varor. Med varor förstås i princip fysiska
materiella ting. Smugglingslagen är, liksom varusmugglingslagen, en s.k.

blankettstrafflag med hänsyn till att den straffsanktionerar en rad olika in-
och utförselbestämmelser som finns i andra författningar.

I samband med den nya lagen om strategiska produkter (se prop.
1997/98:68 s. 28) konstaterade regeringen att varusmugglingslagen inte
torde vara direkt tillämplig om tillståndskravet regleras i en av rådets
förordningar. Vidare tillämpas varusmugglingslagen endast på gärningar
som rör olovlig införsel till eller utförsel från Sverige. Enligt både rådets
förordning (EG) nr 3381/94 och den nya förordningen kan dock export
kontrolleras av tillsynsmyndigheter i Sverige även när exporten sker från
en annan medlemsstat, eftersom exporttillstånden ges av de behöriga
myndigheterna i den medlemsstat där exportören är etablerad. Eftersom
tillämpningsområdet för smugglingslagen motsvarar tillämpningsområdet
för varusmugglingslagen (se prop. 1999/2000:124 s. 66 f.) kommer
smugglingslagen inte att innebära några skillnader i dessa hänseenden.

Enligt den nya förordningen skall som förut nämnts (avsnitt 4.2) även
produkter som överförs på elektronisk väg kontrolleras. Denna form av
export kommer inte att omfattas av smugglingslagens bestämmelser.
Utvidgningen av begreppet export kräver därför att nya
straffbestämmelser införs i den nya lagen om produkter med dubbla
användningsområden.

Lagrådet har i sitt yttrande riktat kritik mot utformningen av de
föreslagna straffbestämmelserna i lagrådsremissen. Lagrådet har bl.a.
anfört att vid tillkomsten av den nuvarande lagen om strategiska
produkter infördes i 22 § - i princip i strid mot varusmugglingslagens
konstruktion - en föreskrift om att bestämmelserna om varusmuggling
och försök till sådant brott i varusmugglingslagen skulle tillämpas
beträffande överträdelser av exportförbud. Lagrådet har vidare anfört att
det måste antas att avsikten med föreskriften var att
varusmugglingslagens bestämmelser om förundersökning, tvångsmedel
och förverkande blev tillämpliga vid otillåten utförsel av varor och att
det nu när en ny lag tillkommer är viktigt att den far en tydlig reglering
av frågorna om förundersökning, tvångsmedel och förverkande.

Regeringen ansluter sig till Lagrådets bedömning och baserar
väsentligen de i propositionen föreslagna bestämmelserna på vad
Lagrådet föreslagit i sitt yttrande.

Regeringen anser därför att det bör införas en särskild
straffbestämmelse för uppsåtliga brott. Föreskriften i 22 § första stycket i
den nuvarande lagregleringen kan tas bort eftersom smugglingslagen är
tillämplig även utan en sådan hänvisning. Den föreslagna bestämmelsen
föreslås omfatta både export av fysiska produkter och elektroniska
överföringar. De nya straffbestämmelserna bör i huvudsak motsvara den
reglering som finns i smugglingslagen för fysisk export av varor.
Straffskaloma bör också vara desamma. Det skall alltså inte innebära
någon skillnad ur straffrättslig synvinkel om en olovlig export sker
genom en fysisk utförsel av exempelvis en teknisk beskrivning eller om
personen i fråga på elektronisk väg för ut samma teknik till ett tredje
land. En sådan utförsel är lika farlig ur ett icke-spridningsperspektiv.
Svårigheterna att kontrollera överföringar på elektronisk väg bör också
vägas in. Vid bedömningen av om brottet är grovt kan omständigheterna
vid själva utförseln dock inte, såsom är fallet vid en fysisk utförsel, vara

Prop. 2000/2001:9

av sådan särskilt farlig art när en olovlig utförsel sker på elektronisk väg,
att brottet bara av den anledningen bedöms som grovt. Eftersom
bestämmelsen omfattar även produkter som inte är varor bör det inte
göras någon hänvisning till smugglingslagen när det gäller
brottsbeteckning och påföljd. Regeringen anser inte att det är motiverat
att ha en bestämmelse angående uppsåtliga ringa brott.

Regeringen ansluter sig även till Lagrådets förslag att oaktsamma
gärningar bör behandlas i en särskild paragraf.

Regeringen delar Lagrådets synpunkt att det är viktigt att få en tydlig
reglering av frågorna om förundersökning, tvångsmedel och förverkande.

Det är klart att Tullverket skall ha möjligheter att fa bedriva
förundersökning och använda tvångsmedel enligt vad som föreskrivs i
smugglingslagen. Vad beträffar teknik och programvara som överförs
elektroniskt är det polismyndigheten som kommer att bedriva
förundersökning. Regeringen ansluter sig till Lagrådets uppfattning att en
samordning kan ske genom att denna lag inordnas i 1 § tredje stycket i
den föreslagna smugglingslagen, för de fall som rör befattning med varor.
Regeringen föreslår därför att lagen om kontroll av produkter med dubbla
användningsområden och av tekniskt bistånd förs in i 1 § tredje stycket i
smugglingslagen.

Vad gäller förverkande har Lagrådet pekat på otydligheter i den
nuvarande regleringen. Lagrådet har anvisat möjligheten att i lagen göra
en hänvisning till bestämmelserna om förverkande i 16-18 §§
smugglingslagen. Enligt regeringens bedömning är det inte lämpligt att
tillämpa smugglingslagens förverkandebestämmelser på brott enligt
denna lag. Detta eftersom smugglingslagens förverkandebestämmelser
omfattar begreppet ”varor”, vilket är ett snävare begrepp än uttrycket
”produkter”, vilket även omfattar programvara och teknik. Även
sistnämnda produkter bör omfattas av förverkandebestämmelser. Det kan
tilläggas att bestämmelser om förverkande inte blir aktuella beträffande
brott mot förbudet att lämna visst tekniskt bistånd. Det bör införas
särskilda förverkandebestämmelser i lagen. För att undvika skillnader i
reglerna bör bestämmelserna om förverkande i denna lag överensstämma
med de föreslagna bestämmelserna om förverkande i smugglingslagen.
Överväganden liknande dem som låg till grund för den föreslagna
smugglingslagen bör ligga till grund för utformningen av
förverkandebestämmelserna i denna lag (se prop. 1999/2000:124, s.
74ff).

Regeringen föreslår därför att bestämmelser om förverkande
överensstämmande med 16 och 17 §§ i den föreslagna smugglingslagen
om förverkande införs i denna lag. Bestämmelserna skiljer sig åt från
dem som föreslagits i smugglingslagen i två avseenden. I stället för
”vara” används uttrycket ”produkter”. Vidare finns det ingen reglering av
hanteringen av förverkad egendom, eftersom lagen (1974:1066) om
förfarandet med förverkad egendom och hittegods m.m. ändå är
tillämplig.

I lagen om strategiska produkter finns en bestämmelse om att det inte
skall dömas till ansvar enligt lagen om gärningen är belagd med straff i
brottsbalken. Lagrådet har i sitt yttrande anfört att en sådan bestämmelse
utan olägenhet kan utgå och att vanliga straffrättsliga

Prop. 2000/2001:9

konkurrensprinciper i stället kan tillämpas. Regeringen ansluter sig till
Lagrådets bedömning även i denna del. Bestämmelsen i 26 § i den
nuvarande lagen kan därför avskaffas.

Artikel 21

I artikel 21 regleras de fall där tillstånd krävs till överföringar av
produkter med dubbla användningsområden inom gemenskapen. Artikeln
motsvarar delvis artikel 19 i rådets förordning (EG) nr 3381/94.

Tillstånd krävs enligt artikel 21.1 endast för särskilt känsliga produkter
som förtecknas i bilaga IV till den nya förordningen.

I likhet med artikel 19.3 i rådets förordning (EG) nr 3381/94 innehåller
artikel 21.2 dock en undantagsregel enligt vilken en medlemsstat far
kräva tillstånd till överföring av produkter med dubbla
användningsområden, om vissa förutsättningar är uppfyllda vid
tidpunkten för överföringen. Det gäller fall då operatören vet att
slutdestinationen för de berörda produkterna är belägen utanför
gemenskapen och det krävs tillstånd enligt artikel 3, 4 eller 5 i den nya
förordningen till export av produkterna till den destinationen samt att
exporten inte har tillåtits genom ett generellt eller globalt tillstånd.
Slutligen skall produkterna inte komma att bearbetas eller behandlas
enligt artikel 24 i gemenskapens tullkodex i den medlemsstat till vilken
de överförs.

Sverige har i lagen om strategiska produkter utnyttjat den givna
möjligheten i artikel 19.3 i rådets förordning (EG) nr 3381/94 att införa
tillståndskrav vid överföringar inom EG för produkter med dubbla
användningsområden, för att kunna förhindra utförsel som strider mot
Sveriges utrikes-, säkerhets-, och försvarspolitiska intressen (se prop.
1997/98:68 s. 23). Sverige bör av samma skäl utnyttja den möjlighet att
införa tillståndskrav som ges i artikel 21.2 i den nya förordningen.
Regeringen delar ISP:s bedömning att det inte finns skäl att ha ett
absolut krav på tillstånd i dessa fall. För att nå större flexibilitet
beträffande i vilka fall tillstånd behövs bör regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer fa bemyndigande att införa krav
på tillstånd för vissa överföringar enligt artikel 21.2 i den nya
förordningen.

Några nationella krav på tillstånd vid överföringar mellan
medlemsstaterna utöver det nämnda medges inte i den nya förordningen
varför bemyndiganderegeln i 8 § tredje stycket lagen om strategiska
produkter inte bör fa någon motsvarighet i den nya lagen.

Artikel 21.3-5 och 21.7 motsvarar i sak artikel 19.2, 19.4 och 19.6 i
rådets förordning (EG) nr 3381/94. Bestämmelserna kräver inte
kompletterande svensk lagstiftning.

Enligt artikel 21.6 i den nya förordningen far en medlemsstat genom
nationell lagstiftning kräva att ytterligare uppgifter skall tillhandahållas
behöriga myndigheter vid överföringar inom gemenskapen av sådana
kryptoprodukter som inte finns förtecknade i bilaga IV. Sverige har i
arbetet med den nya förordningen verkat för att kryptoproduktema i
bilaga I skall kunna överföras fritt inom EG utan kontroll. Skälen för
denna inställning är bland annat att exportkontrollen har givit svenska

Prop. 2000/2001:9

foretag konkurrensnackdelar gentemot foretag med större
hemmamarknader och dessutom givit upphov till en betungande
administration för företagen. Det finns därför inte anledning att i svensk
lagstiftning införa krav på information vid överföringar av
kryptoprodukter inom EG.

Artiklarna 22-24

Artikel 22 motsvarar artikel 22 i rådets förordning (EG) nr 3381/94 och
anger att den nya förordningen inte påverkar tillämpningen av artikel 296
i EG-fördraget och Fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen (Euratomfördraget). Artikeln föranleder inte
någon nationell lagstiftning.

Kapitlet omfattar avslutningsvis ikraftträdandebestämmelser och en
övergångsregel som säger att de ansökningar om exporttillstånd som
lämnas in innan den nya förordningen träder i kraft, dvs. den 28
september 2000, skall fortsätta att omfattas av de relevanta
bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 3381/94.

Bestämmelserna kräver inte någon kompletterande svensk lagstiftning.
Regeringen delar Lagrådets bedömning att den föreslagna lagen inte
behöver innehålla någon övergångsbestämmelse.

5.2.7 Överklagande m.m.

Regeringens förslag: Ett beslut av en annan myndighet än regeringen att
återkalla ett tillstånd får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Även vissa andra beslut som inte har fattats av regeringen får överklagas.
Ett regeringsbeslut far aldrig överklagas. Om regeringen har återkallat ett
tillstånd kan det beslutet dock underkastas rättsprövning.

Prop. 2000/2001:9

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens bedömning
vad gäller bestämmelsen om möjligheten till överklagande. Frågan om
rättsprövning av regeringens återkallelse har dock inte behandlats i
promemorian.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har uttalat sig i frågan.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 29 § i lagen om strategiska
produkter får beslut av en annan myndighet än regeringen att återkalla ett
tillstånd överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en
myndighets beslut om att genomföra kontroller och förelägga vite. Andra
forvaltningsbeslut får dock inte överklagas. Detta innebär att beslut om
att vägra exporttillstånd inte far överklagas.

Regeringen konstaterade i samband med den nya lagen om strategiska
produkter (se prop. 1997/98:68 s. 26 f) att huvudregeln är att tillstånd till
export skall ges och att den bedömning som görs vid prövningen av
tillståndsärenden inskränker sig till om exporten strider mot Sveriges
utrikes-, säkerhets-, eller försvarspolitiska intressen. Det skall alltså inte
göras någon avvägning mellan dessa intressen och enskildas intressen att
fa bedriva ekonomisk verksamhet. I det ovan nämnda lagstiftningsarbetet
(a. prop. s. 27 f) framhöll regeringen vidare att det inte fanns något

folkrättsligt bindande avgörande som slog fast att sådana beslut som det
är fråga om, dvs. beslut att vägra exporttillstånd eller beslut som leder till
krav på exporttillstånd, skulle anses beröra sådana civila rättigheter eller
skyldigheter som enligt artikel 6 i Europakonventionen är av den
karaktären att domstolsprövning krävs. Mot den bakgrunden fanns det
inte någon anledning att införa en möjlighet att överklaga ett beslut att
vägra exporttillstånd.

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna har därefter i ett
beslut den 27 juni 2000 avvisat ett klagomål mot att ett beslut av ISP
enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel att vägra
tillhandahållandetillstånd inte far överklagas till domstol (mål nr
35178/97). Enligt Europadomstolen innebär tillståndsprövningens
karaktär, där i princip endast säkerhetspolitiska och utrikespolitiska
faktorer beaktas och ingen hänsyn alls tas till omständigheter som rör den
enskilde och dennes eventuella behov av tillstånd, att någon civil
rättighet i den mening som avses i artikel 6 inte kan anses föreligga.

Lagrådet har i sitt yttrande diskuterat huruvida ett beslut om vägrat
exporttillstånd skall kunna överprövas av domstol. Vid sin genomgång
analyserar Lagrådet bland annat Europadomstolens nyss nämnda beslut.
Lagrådet har uttryckt stöd för att beslut om vägrat tillstånd enligt den nu
föreslagna lagen inte bör kunna överklagas.

Lagrådet har dock invänt mot att regeringens beslut om att återkalla
tillstånd inte skall kunna prövas av domstol. Enligt Lagrådet tyder allt på
att frågan om återkallelse av ett tillstånd enligt lagen angår en civil
rättighet enligt artikel 6 i Europakonventionen. Lagrådet föreslår därför
en ändring av rättsprövningslagen för att möjliggöra att regeringens
återkallelsebeslut skall kunna klandras vid allmän förvaltningsdomstol.

Regeringen anser att övervägande skäl talar för att Lagrådets
uppfattning är riktig och föreslår därför en ändring av
rättsprövningslagen så att regeringens beslut om återkallelse av tillstånd
skall kunna underkastas domstolsprövning. En sådan reglering
överensstämmer med motsvarande regler för beslut enligt lagen om
krigsmateriel.

5.3 Tekniskt bistånd

Prop. 2000/2001:9

5.3.1 Tillämpningsområde och definitioner

Regeringens förslag: En definition av tekniskt bistånd i enlighet med
artikel 1 a i den gemensamma åtgärden införs i den svenska lagen.

Promemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt med
regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har gett uttryck för någon
annan bedömning.

Skälen för regeringens förslag: Artikel 1 i rådets gemensamma åtgärd
2000/401/GUSP om kontroll av tekniskt bistånd som står i samband med

viss slags militär slutanvändning innehåller i a) en definition av tekniskt
bistånd, som omfattar olika förfaranden som kan utgöra tekniskt stöd för
utveckling eller annan hantering av produkter eller teknik. Definitionen
av tekniskt bistånd har betydelse för omfattningen av den kontroll som
skall utövas. Begreppet tekniskt bistånd bör därför definieras i lag.
Definitionen av tekniskt bistånd i a) bör införas i lagen. Definitionen i b),
som anger att tekniskt bistånd innefattar muntliga former av bistånd,
behöver däremot inte införas i lagen eftersom definitionen i a) enligt
regeringens bedömning redan innefattar muntliga former av bistånd.

Lagrådet har påpekat att definitionen av tekniskt bistånd enbart
omfattar tekniska tjänster som antar någon av formerna utbildning,
överföring av praktiska kunskaper och färdigheter eller konsulttjänster
och att de tekniska tjänster som inte antar någon av dessa angivna former
inte omfattas av lagens bestämmelser. Regeringen kan med anledning av
Lagrådets påpekande i denna del konstatera att den i lagrådsremissen
föreslagna definitionen överensstämmer med formuleringen i den
gemensamma åtgärden i dess svenska version. Enligt regeringens
uppfattning är det angeläget från ett icke spridningsperspektiv att
definitionen av tekniskt bistånd blir så heltäckande som möjligt. Mot
denna bakgrund bör definitionen utökas till att avse överföring av alla
kunskaper och färdigheter, och inte begränsas till praktiska sådana. I
övrigt finner regeringen inte anledning att avvika från den definition av
tekniskt bistånd som anges i den gemensamma åtgärden.

5.3.2 Kontroll av tekniskt bistånd

Regeringens förslag: Tekniskt bistånd som lämnas utanför EG och som
är avsett för användning i samband med massförstörelsevapen förbjuds.

Regeringen ges möjlighet att meddela föreskrifter om undantag från
förbudet.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft någon erinran
mot förslaget i sig. Amersham Pharmacia Biotech har påpekat att man är
orolig för att regleringen av det tekniska biståndet skall omfatta
situationer när en produkt som tillverkats med hjälp av tekniskt bistånd i
civilt syfte i ett senare skede visar sig ha använts i produktionen av
exempelvis biologiska massförstörelsevapen. Säkerhetspolisen har
ifrågasatt vad som gäller för det fall det tekniska biståndet ges i Sverige i
form av exempelvis utbildning och om avsikten är att ett sådant
tillhandahållande av tekniskt bistånd skall vara tillåtet.

Skälen för regeringens förslag:

Artiklarna 2 och 4

Enligt artikel 2 i rådets gemensamma åtgärd skall tekniskt bistånd
underkastas kontroll om det är avsett för, eller givaren är medveten om
att det är avsett för, användning i samband med utveckling, produktion,

Prop. 2000/2001:9

hantering, bruk, underhåll, lagring, detektion, identifiering eller spridning
av kemiska eller biologiska vapen eller andra massförstörelsevapen eller
utveckling, produktion, underhåll eller lagring av missiler som är i stånd
att bära sådana vapen. Kontrollen kan utövas genom antingen ett förbuds-
eller ett tillståndsförfarande. Undantag från tillämpningsområdet följer av
artikel 4 i rådets gemensamma åtgärd. Med anledning av den
gemensamma åtgärden bör i svensk lagstiftning införas en särskild
bestämmelse om kontroll när någon ger tekniskt bistånd som har
samband med massförstörelsevapen på sådant sätt som anges i artikel 2 i
den gemensamma åtgärden.

Lydelsen av artikel 2 lämnar huvudsakligen öppet hur ett nationellt
kontrollförfarande skall utformas.

En förutsättning, enligt rådets gemensamma åtgärd, för att tekniskt
bistånd skall kontrolleras är att det lämnas utanför EG. Enligt regeringens
mening är det lämpligt att utforma den nationella bestämmelsen i enlighet
med det. Detta innebär att ett tekniskt bistånd inom EG inte omfattas av
förslaget.

Liksom i den gemensamma åtgärden bör den svenska bestämmelsen
utformas så att det tekniska biståndet när det lämnas skall vara avsett för
användning i samband med utveckling, produktion, hantering, bruk,
underhåll, lagring, detektion, identifiering eller spridning av
massförstörelsevapen eller i samband med utveckling, produktion,
underhåll eller lagring av missiler som är i stånd att bära sådana vapen.
Detta innebär att bestämmelsen inte omfattar situationer när det i
efterhand visar sig att en produkt, som exempelvis utvecklats i ett land
utanför EG med hjälp av tekniskt bistånd, använts i produktionen av
massförstörelsevapen.

Den fråga som inställer sig är om kontrollen bör utformas som en
förbudsregel eller som en regel om krav på tillstånd. I valet mellan de
båda möjligheterna bör följande omständigheter beaktas.

Beträffande den valmöjlighet som föreligger för medlemsstaterna
enligt artikel 5 i den nya förordningen har regeringen i det föregående
(avsnitt 5.2.2) redovisat skälen för att välja ett tillståndsförfarande i
stället för direktverkande straffsanktionerade förbud. När det gäller det
tekniska bistånd som omfattas av rådets gemensamma åtgärd gör sig,
enligt regeringens mening, inte samma skäl gällande för att välja ett
tillståndsförfarande. Den gemensamma åtgärden är nämligen avgränsad
till massförstörelsevapen. Den kontroll som är aktuell är begränsad till
tekniskt bistånd som har direkt samband med uppkomsten, hanteringen
och spridningen av sådana vapen. Icke-spridning av
massförstörelsevapen är ett viktigt utrikes-, säkerhets- och
försvarspolitiskt intresse för Sverige. Tekniskt bistånd som har samband
med massförstörelsevapen skulle i de flesta fall motverka detta intresse
varför sådant bistånd endast kan tillåtas i undantagsfall. Den
gemensamma åtgärden har dock givits en sådan utformning att även
forskning kring skydd och motmedel mot massförstörelsevapen omfattas.
Det är ett svenskt intresse att delta i sådan forskning både inom och
utanför EU.

Eftersom det finns skäl att i dessa fall frångå principen om ett
tillståndsförfarande bör regleringen innebära ett direktverkande

Prop. 2000/2001:9

straffsanktionerat förbud med möjligheter för regeringen att meddela
undantag från detta förbud.

Det finns flera situationer när tekniskt bistånd inte skall kontrolleras
enligt den gemensamma åtgärden. Den första är när det tekniska biståndet
inte uppfyller de rekvisit som anges i artikel 2 i den gemensamma
åtgärden. I artikel 4 beskrivs andra situationer när biståndet inte skall
kontrolleras. Det första undantaget i artikel 4 gäller tillhandahållande av
bistånd i länder som återfinns i bilaga II till rådets förordningen (EG) nr
1334/2000. Dessa länder är de som enligt artikel 6 i rådets förordning
omfattas av det nya generella gemenskapstillståndet. Det andra
undantaget anknyter till de undantag från exportkontroll som finns i
internationella exportkontrollsystem, exportkontrollorgan eller traktater.
Undantaget innebär att uppgifter som är ”allmänt tillgängliga” eller som
utgör ”grundläggande vetenskaplig forskning” inte skall kontrolleras.
Genom dessa undantag undviks inskränkningar i rätten att sprida
allmänna uppgifter och i rätten till forskningens frihet. Slutligen undantas
från kontrollen tekniskt bistånd som har muntlig form och som inte
hänför sig till produkter som skall kontrolleras av ett eller flera
internationella exportkontrollsystem, exportkontrollorgan eller traktater.
Detta undantag grundar sig på att andra produkter än de som omfattas av
exportkontrollregimema inte utan anledning bör underkastas kontroll.
Detsamma gäller för muntligt tekniskt bistånd som inte hänför sig till
kontrollerade produkter.

Vidare måste, som ovan nämnts, Sverige ha möjlighet att delta i
internationella samarbeten beträffande forskning om skydd och motmedel
mot massförstörelsevapen. Det bedrivs också visst samarbete på
försvarsmaterielområdet, som godkänts enligt lagen om krigsmateriel,
rörande missiler som omfattas av den gemensamma åtgärden men som
inte är avsedda att användas som bärare av massförstörelsevapen.

Det kan inte heller uteslutas att medlemsstaterna i EU senare kan
komma att enas om ändringar av undantagen. För att nå flexibilitet bör
det ankomma på regeringen att meddela föreskrifter om undantag från
förbudet. Lagrådet har i sitt yttrande beskrivit förutsättningarna för och
nödvändigheten av bemyndigande till regeringen i detta avseende.

Artikel 3

Artikel 3 i rådets gemensamma åtgärd gäller kontroll av tekniskt bistånd
som har samband med militär slutanvändning av andra slag än de som
avses i artikel 2. Det bistånd som avses är sådant som ges i
bestämmelseländer som är föremål för ett vapenembargo, vilket anknyter
till generalklausulen i artikel 4 i den nya förordningen. Artikel 3
innehåller en uppmaning till medlemsstaterna att överväga tillämpning av
kontroll i dessa avseenden. Det finns inget åtagande för medlemsstaterna
i den gemensamma åtgärden om att införa bestämmelser om sådan
kontroll som avses i artikel 3. Det kan förväntas att ytterligare initiativ
kommer att tas inom EU på detta område och att ny gemensam åtgärd
senare kommer att föreslås och behandlas. Det går inte att bedöma
innehållet i en framtida gemensam åtgärd om annat tekniskt bistånd än
det som avses i artikel 2. Av denna anledning saknas det, enligt

Prop. 2000/2001:9

regeringens bedömning, skäl att nu införa bestämmelser om kontroll av ?^roP- 2000/2001:9
annat tekniskt bistånd än det som avser massförstörelsevapen.

5.3.3 Genomförandebestämmelser

Regeringens förslag: Bestämmelser om straff vid överträdelse av
förbudet mot tekniskt bistånd införs.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. I promemorian föreslås att även oaktsamhetsbrott skall vara
straffbara.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft någon erinran
mot förslaget. Säkerhetspolisen har dock påpekat att
oaktsamhetsrekvisitet i straffbestämmelsen ger ett vidsträckt
tillämpningsområde och är ologisk med hänsyn till utformningen av
förslagets 9 §.

Skälen för regeringens förslag: Artikel 5 i rådets gemensamma åtgärd
innehåller medlemsstaternas egentliga åtaganden enligt den gemensamma
åtgärden. Medlemsstaterna åtar sig enligt artikeln att lägga fram lämpliga
förslag om att genomföra den gemensamma åtgärden genom att fastställa
kontrollbestämmelser och om att fastställa de sanktioner som skall
tillgripas på nationell nivå. I Sverige finns idag inte någon sådan
lagstiftning. För svensk del innebär åtagandet i artikel 5 att regeringen
skall lägga fram lämpliga förslag till riksdagen om att genomföra den
gemensamma åtgärden. Ovan har regeringen redovisat skälen för att
införa de kontrollbestämmelser som regleras genom den gemensamma
åtgärden.

Tillämpningen av dessa kontrollbestämmelser skall säkerställas genom
lämpliga nationella sanktioner. I svensk lag bör införas bestämmelser om
straff för överträdelser av förbudet. Regeringen delar Säkerhetspolisens
uppfattning att utformningen av bestämmelsen om tekniskt bistånd talar
emot att ett oaktsamhetsrekvisit införs i straffbestämmelsen.
Straffbestämmelserna bör därför endast omfatta uppsåtliga brott.

6 Vissa övriga frågor

Regeringens förslag: Kravet på tillstånd till införsel i landet av vissa
kemiska och biologiska produkter i 13 § lagen om strategiska produkter
avskaffas.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer far meddela
föreskrifter om krav på tillstånd till införsel av kemiska prekursorer som
kan användas för tillverkning av kemiska stridsmedel.

Regeringen ges bemyndigande att till den myndighet regeringen
bestämmer delegera frågan om närmare föreskrifter i de deklarationer
som ska lämnas in av de som producerar, bereder, förbrukar, för in, för ut
eller exporterar kemiska prekursorer (utgångsämnen) som kan användas

för tillverkning av kemiska stridsmedel, under något av de tre senaste
åren har producerat, berett, förbrukat, fört ut eller exporterat sådana
produkter, eller producerar diskreta organiska kemikalier.

Kravet på tillstånd till tillhandahållande i 12 § lagen om strategiska
produkter avskaffas.

Prop. 2000/2001:9

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. I promemorian har inte föreslagits att regeringen skulle få
bemyndiga myndighet att meddela närmare föreskrifter om de
deklarationer som varje år skall lämnas in av den som har befattning med
kemiska prekursorer m.m.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller inte
haft någon erinran mot förslaget. ISP har tillstyrkt att bestämmelsen om
krav på tillstånd till tillhandahållande tas bort ur den svenska
lagstiftningen, eftersom den vållar tillämpningssvårigheter både för
exportkontrollerande myndigheter och exporterande företag.
Säkerhetspolisen har dock påpekat att även om den praktiska
tillämpningen av bestämmelsen om krav på tillstånd till tillhandahållande
är svår så kan det inte uteslutas att redan förekomsten av bestämmelsen
har en preventiv verkan. Ett avskaffande av regeln kan komma att
medföra ett icke önskvärt scenario där Sverige blir bas för
förmedlingsveksamhet av produkter med dubbla användningsområden.

ISP har anfört att regeringen bör ges bemyndigande att till den
myndighet regeringen bestämmer delegera frågan om närmare
föreskrifter i deklarationer enligt 13 §.

Skälen för regeringens förslag:

FN:s konvention om kemiska vapen

Konventionen om biologiska vapen och toxinvapen från år 1972
förbjuder all utveckling, produktion och lagring av biologiska vapen och
organiska gifter för militärt bruk. Till konventionen har omkring 130
länder anslutit sig, däribland Sverige.

FN:s konvention om kemiska vapen undertecknades av Sverige den
13 januari 1993 och ratificerades i juni samma år. Konventionen trädde i
kraft den 29 april 1997. Konventionen förbjuder allt innehav samt all
utveckling, produktion och användning av kemiska vapen och föreskriver
att existerande lager av kemiska vapen skall förstöras. Anslutna stater är
skyldiga att utöva kontroll också över kemiska utgångsämnen som inte
utgör vapen och att verifiera efterlevnaden av konventionen. Samtliga
EU:s medlemsstater är anslutna till konventionen.

De kemiska produkter som omfattas av FN-konventionen om kemiska
vapen är i denna uppdelade på tre listor. Den första avser rent militära
varor och täcks av krigsmateriellagstiftningen, medan de två övriga avser
produkter med både civil och militär användning. Enligt konventionen
far lista 2-ämnen endast överföras till eller erhållas från
konventionsstater. Denna förpliktelse trädde i kraft tre år efter
konventionens ikraftträdande, dvs. den 29 april 2000.

Konventionen kompletteras av ett samarbete, i vilken en mindre grupp
länder (för närvarande 30) samordnar sin nationella kontroll över
exporten av kemiska och biologiska produkter.

Gruppen, som bildades år 1985 och kallas Australiengruppen, har gjort
upp en lista över produkter som bör kontrolleras. Listan omfattar idag 54
utgångsämnen (s.k. kemiska prekursorer) och biologiska agens som kan
användas som stridsmedel samt viss kemisk och biologisk
tillverkningsutrustning. Sverige anslöt sig till samarbetet inom
Australienguppen år 1991.

Krav på tillstånd till införsel

År 1994 infördes i den svenska lagstiftningen en bestämmelse rörande
införsel av biologiska produkter och kemikalier enligt lista 2 i FN:s
konvention om kemiska vapen. Enligt 13 § lagen om strategiska
produkter får sådana produkter inte föras in i landet utan tillstånd.
Bestämmelsen infördes med anledning av Sveriges tillträde till FN:s
konvention om kemiska vapen och träder i kraft den dag regeringen
bestämmer.

Utförsel av produkter med dubbla användningsområden regleras i sin
helhet av rådets förordning (EG) nr 1334/2000.

Den nya förordningen föreskriver tillståndskrav vid överföringar
mellan medlemsstater bara för sådana produkter med dubbla
användningsområden som finns förtecknade i bilaga IV. Enligt artikel 28
i EG-fördraget är importrestriktioner i övrigt förbjudna mellan
medlemsstaterna.

Den svenska bestämmelsen om införseltillstånd behöver anpassas till
den nya förordningen. Samtidigt måste bestämmelsen utformas på ett sätt
som gör att Sverige uppfyller de förpliktelser som följer av
internationella överenskommelser. Det föreslås därför vissa förändringar
i bestämmelsen.

För att även i fortsättningen kunna uppfylla den svenska förpliktelsen i
FN:s konvention om kemiska vapen föreslås att regleringen om krav på
importtillstånd för vissa kemiska produkter, så kallade lista 2-ämnen,
utformas som ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om krav på
införseltillstånd från vissa länder som inte är anslutna till konventionen.

I enlighet med det bör regeringen ges bemyndigande att till den
myndighet regeringen bestämmer delegera frågan om närmare
föreskrifter i de deklarationer som skall lämnas in enligt konventionen.

Kravet på införselrestriktioner för biologiska produkter med dubbla
användningsområden kan avskaffas i sin helhet, eftersom Sverige
beträffande dessa produkter inte har ingått några internationella
förpliktelser att kräva sådana tillstånd.

Tillhandahållande

I 12 § lagen om strategiska produkter finns bestämmelser om krav på
tillstånd till tillhandahållande av strategiska produkter.

Prop. 2000/2001:9

Med tillhandahållande forstås i lagen försäljning, upplåtelse,
utbjudande mot ersättning, lån, gåva eller förmedling. Genomgående
gäller att förfarandena skall avse produkter som finns utanför Sverige. Så
snart produkten finns i Sverige gäller reglerna om utförsel. Bestämmelsen
är exempelvis tillämplig när en person avser att i Sverige förmedla
tillverkningsutrustning från ett land utanför Sverige till ett annat.

Regeln, som korresponderar med den som återfinns i 4 och 5 §§ lagen
om krigsmateriel, anger att vissa produkter med dubbla
användningsområden som finns utom landet inte far här i landet och inte
heller utom landet av svensk myndighet, svenskt företag eller den som är
bosatt eller stadigvarande vistas här tillhandahållas utan tillstånd, om
produkterna inte far föras ut från Sverige eller exporteras utan tillstånd
enligt lagen om strategiska produkter eller rådets förordning (EG) nr
3381/94.

Bestämmelsen om tillhandahållande infördes i den svenska
lagstiftningen för att förhindra att framställningen av kemiska stridsmedel
främjas genom vissa andra förfaranden än utförsel av utrustning eller
kemiska substanser från Sverige. För att ytterligare förhindra
framställning och utvecklingen av kärnladdningar samt biologiska och
kemiska vapen utvidgades den senare till att avse alla produkter som
omfattas av lagen om strategiska produkter.

Den ursprungliga bestämmelsen tillkom innan Sverige blev medlem i
EU och innan Sverige anslöt sig till FN:s konvention om kemiska vapen
(se ovan).

Bestämmelsen om tillståndskrav till tillhandahållande av produkter
med dubbla användningsområden är mycket svår att kontrollera och
tillämpas inte alls i praktiken. Enligt regeringens bedömning kan det
därför starkt ifrågasättas om den verkligen fyller någon praktisk funktion.

Med hänsyn till dessa omständigheter finns det enligt regeringens
bedömning inte någon anledning att behålla bestämmelsen. Den bör
därför avskaffas.

7 Ekonomiska konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslaget i sig leder inte till ökade
kostnader för staten.

Promemorians bedömning: I promemorian har frågan inte berörts.

Remissinstanserna: ISP, Säkerhetspolisen och Tullverket har samtliga
påtalat att om någon av dessa myndigheter utses till tillsynsmyndighet för
elektroniska överföringar finns behov av resursförstärkningar i form av
utrustning, utbildning och personal.

Skälen för regeringens bedömning: Det finns inte anledning att anta
att förslagen i det föregående kommer att ge upphov till ett ökat antal
ärenden om utförseltillstånd. Snarare kommer den nya lagen att
underlätta för de exportkontrollerande myndigheterna.

I det föregående har beskrivits att begreppet export har utvidgats till att
avse även elektroniska överföringar i rådets förordning (EG) nr

Prop. 2000/2001:9

1334/2000 (avsnitt 4.2 och 5.2.1). Enligt svensk praxis krävs Prop. 2000/2001:9
exporttillstånd även for elektroniska överföringar redan idag varför det
inte finns anledning att anta att den nya förordningen kommer att leda till
ett ökat antal ärenden om exporttillstånd. Uppgiften att utöva tillsyn över
de elektroniska överföringarna som utförs är dock ny för svenska
myndigheter och kan komma att ge upphov till behov av
resursförstärkningar för den myndighet som skall utöva tillsynen.

8 Ikraftträdande m.m.

Den nya lagen om produkter med dubbla användningsområden liksom de
följdändringar i annan lagstiftning som den nya lagen föranleder bör
träda i kraft den 1 januari 2001.

Beträffande övergångsbestämmelser hänvisas till

författningskommentaren (avsnitt 9).

9 Författningskommentar

9.1 Förslag till lag (0000:000) om kontroll av produkter
med dubbla användningsområden och av tekniskt
bistånd

Tillämpningsområde

1§

Paragrafen motsvarar i huvudsak 1 § lagen (1998:397) om strategiska
produkter. I bestämmelsen ersätts det nuvarande begreppet strategiska
produkter med begreppet produkter med dubbla användningsområden.
Någon skillnad i betydelse mellan de olika begreppen finns inte.
Beträffande den närmare motiveringen till förslaget i denna del hänvisas
till vad som sagts i det föregående (avsnitt 5.1).

Definitioner

2§

Paragrafen motsvarar i huvudsak 3 § andra stycket lagen om strategiska
produkter.

3§

Paragrafen innehåller en definition av vad som avses med militära
produkter som ingår i medlemsstaternas militära förteckning i artikel 4.2
i den nya förordningen. Beträffande den närmare motiveringen till

förslaget i denna del hänvisas till vad som sagts i det föregående (avsnitt
5.2.2).

Definitionen av tekniskt bistånd motsvarar i sak definitionen i artiklarna
1 a och 1 b i den gemensamma åtgärden. Beträffande den närmare
motiveringen till förslaget i denna del hänvisas till vad som sagts i det
föregående (avsnitt 5.3.1).

Tillstånd

4§

Paragrafen motsvarar i sak 5 § i lagen om strategiska produkter.

Export och överföring

5§

Paragrafen saknar motsvarighet i lagen om strategiska produkter och
innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om
att en produkt med dubbla användningsområden skall omfattas av krav på
tillstånd till export. Artikel 5.1 i rådets förordning (EG) nr 1334/2000 ger
varje medlemsstat rätt att införa exportförbud eller krav på tillstånd till
export av skäl som berör nationell säkerhet eller de mänskliga
rättigheterna. Enligt den föreslagna bestämmelsen får regeringen meddela
föreskrifter om krav på exporttillstånd i enlighet med artikel 5.1 i rådets
förordning (EG) nr 1334/2000. Beträffande den närmare motiveringen till
förslaget i denna delen hänvisas till vad som sagts i det föregående
(avsnitt 5.2.2).

6§

Paragrafen motsvarar 6 § andra stycket lagen om strategiska produkter.

7§

Paragrafen motsvarar delvis 8 § första stycket lagen om strategiska
produkter. Enligt den nya EG-förordningen om exportkontroll av
produkter med dubbla användningsområden krävs tillstånd till överföring
inom EU endast när det gäller produkter som finns förtecknade i bilaga
IV till förordningen. En undantagsbestämmelse motsvarande den som
finns i artikel 19.3 i den nuvarande förordningen bibehålls i den nya
förordningen. Av icke-spridningsskäl finns det fortfarande anledning att i
den svenska lagstiftningen använda möjligheten till en nationell
undantagsregel. Bestämmelsen bör dock utformas som ett bemyndigande
till regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela
föreskrifter om krav på tillstånd till överföring som avses i artikel 21.2 a i
rådets förordning (EG) nr 1334/2000. Beträffande den närmare
motiveringen till förslaget i denna del hänvisas till vad som sagts i det
föregående (avsnitt 5.2.6).

8§

Paragrafen motsvarar 9 § lagen om strategiska produkter.

Prop. 2000/2001:9

Tekniskt bistånd

Prop. 2000/2001:9

9§

Paragrafen saknar motsvarighet i lagen om strategiska produkter och
innehåller de kontrollbestämmelser som föranleds av den gemensamma
åtgärden. Enligt den föreslagna bestämmelsen förbjuds tekniskt bistånd
som är avsett för användning i samband med uppkomsten, hanteringen
och spridningen av massförstörelsevapen. Regeringen far meddela
föreskrifter om undantag från förbudet. Beträffande den närmare
motiveringen till förslaget i denna del hänvisas till vad som sagts i det
föregående (avsnitt 5.3.2 och 5.3.3).

Införsel

10 §

Den föreslagna bestämmelsen motsvarar delvis 13 § lagen om strategiska
produkter. Möjligheten att föreskriva tillståndskrav för införsel av vissa
kemiska produkter har sin bakgrund i de förpliktelser som följer av
Förenta nationernas konvention om förbud mot utveckling, produktion,
innehav och användning av kemiska vapen och deras förstöring.
Beträffande den närmare motiveringen till förslaget i denna del hänvisas
till vad som sagts i det föregående (avsnitt 6).

Återkallelse

U §

Paragrafen motsvarar i huvudsak 15 § lagen om strategiska produkter.

Årlig avgift och deklarationer

12 §

Paragrafen motsvarar 16 § lagen om strategiska produkter.

13 §

Paragrafen motsvarar i huvudsak 17 § lagen om strategiska produkter.
Enligt förslaget får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
meddela närmare föreskrifter om deklarationerna. Beträffande den
närmare motiveringen till förslaget i denna del hänvisas till vad som sagts
i det föregående (avsnitt 6).

Uppgiftskontroll

14 §

Paragrafen motsvarar i sak 18 § lagen om strategiska produkter.

Tillsyn och kontroll

15 §

Paragrafen motsvarar i huvudsak 19 § lagen om strategiska produkter.

Prop. 2000/2001:9

16 §

Paragrafen motsvarar i huvudsak 20 § lagen om strategiska produkter.
Tillsynsplikten omfattar dock även personer som tar befattning med
produkter med dubbla användningsområden genom tekniskt bistånd. Som
ett förtydligande har det tillagts att begreppet handling motsvarar
definitionen i 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen.

17 §

Paragrafen motsvarar i sak 21 § lagen om strategiska produkter.

Straff m.m.

18 §

Paragrafen innehåller straffbestämmelser för brott som avser export och
överföring av produkter, vilka i huvudsak motsvaras av 22 § lagen om
strategiska produkter. Vidare innehåller paragrafen nya
straffbestämmelser om export genom elektronisk överföring. Eftersom
den nya smugglingslagen endast omfattar export av fysiska varor krävs
nya straffbestämmelser för sådan elektronisk export som sker utan
tillstånd. Paragrafen motsvarar smugglingslagens bestämmelser om
fysisk export. Beträffande den närmare motiveringen till förslaget i denna
del hänvisas till avsnitt 5.2.6.

19 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om olovlig utförsel som sker av grov
oaktsamhet. I andra stycket undantas gärningar som visserligen begåtts
av grov oaktsamhet men som med hänsyn till omständigheterna ändå är
att anse som ringa.

20 §

Paragrafen innehåller straffbestämmelser för överträdelse av förbudet
mot att lämna tekniskt bistånd som är avsett för användning i samband
med uppkomsten, hanteringen och spridningen av massförstörelsevapen.
Straffbestämmelserna motsvarar smugglingslagens regler om straff för
otillåten export av varor. Oaktsamhet är dock inte straffbart.

21 §

Paragrafen har inte någon motsvarighet i lagen om strategiska produkter
och motsvarar straffregleringen i den nya smugglingslagen. Förslaget i
denna del har närmare redovisats i avsnitt 5.2.6.

22 §

Paragrafen motsvarar i sak 25 § lagen om strategiska produkter.

23 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om förverkande. Förslaget i denna
del har närmare redovisats i avsnitt 5.2.6.

Prop. 2000/2001:9

24 §

Paragrafen motsvarar i sak 28 § lagen om strategiska produkter.

Överklagande

Paragrafen motsvarar i sak 29 § lagen om strategiska produkter.
Beträffande tredje stycket hänvisas till vad som sagts i det föregående
(avsnitt 5.2.7).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Den nya lagen om kontroll av produkter med dubbla
användningsområden liksom de följdändringar i annan lagstiftning som
den nya lagen föranleder bör träda i kraft den 1 januari 2001.

Beträffande övergångsbestämmelser, se även artikel 23 i den nya
förordningen och avsnitt 5.2.6.

9.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:205) om
rättsprövning av vissa forvaltningsbeslut

Förslaget innebär att den nuvarande hänvisningen till lagen (1998:397)
om strategiska produkter ändras till den nya lagen. I lagen har det införts
en möjlighet att låta regeringens beslut om återkallelse underkastas
rättsprövning. Beträffande den närmare motiveringen till förslaget i
denna del hänvisas till avsnitt 5.2.3.

9.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om
krigsmateriel

Förslaget innebär att den nuvarande hänvisningen till lagen (1998:397)
om strategiska produkter ändras till den nya lagen.

9.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om
Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett
annat land inom Europeiska unionen

Förslaget innebär att den nuvarande hänvisningen till lagen (1998:397)
om strategiska produkter ändras till den nya lagen.

9.5 Förslag till lag om ändring i strålskyddslagen
(1988:220)

Förslaget innebär att den nuvarande hänvisningen till lagen (1998:397)
om strategiska produkter ändras till den nya lagen.

Prop. 2000/2001:9

9.6 Förslag till lag (2000:000) om straff för smuggling

I 1 § tredje stycket smugglingslagen infors en hänvisning till lagen om
kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt
bistånd för att säkerställa Tullverkets möjligheter att bedriva
förundersökning och använda tvångsmedel enligt den föreslagna
smugglingslagen vid överträdelser av förevarande lag. Beträffande den
närmare motiveringen till förslaget i denna del hänvisas till avsnitt 6.

30.6.2000 | SV ]

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/1

I

(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1334/2000

av den 22 juni 2000

om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export av produkter och teknik med
dubbla användningsområden

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORD-
NING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen, särskilt artikel 133 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag P), och

av följande skäl:

(1) Produkter med dubbla användningsområden (inbegripet
programvara och teknik) bör omfattas av en effektiv
kontroll vid export från gemenskapen.

(2) Ett effektivt gemensamt system för kontroll av export av
produkter med dubbla användningsområden är
nödvändigt för att säkerställa att medlemsstaternas inter-
nationella förpliktelser och ansvar, särskilt vad gäller
icke-spridning samt Europeiska unionens internationella
förpliktelser och ansvar, uppfylls.

(3) Ett gemensamt kontrollsystem och en harmoniserad
politik för tillämpning och övervakning i alla medlemssta-
ter är en förutsättning för att skapa fri rörlighet inom
gemenskapen för produkter med dubbla användnings-
områden.

(4) Den nuvarande ordningen för kontroll av export av
produkter med dubbla användningsområden, som inför-
des genom förordning (EG) nr 3381/94(²) och beslut
94/942/GUSP(³), måste harmoniseras ytterligare i syfte
att fortsätta att säkerställa effektiv tillämpning av
kontroller.

(5) Gemensamma förteckningar över produkter med dubbla
användningsområden, destinationer och riktlinjer är
väsentliga inslag i ett effektivt system för exportkontroll.
Sådana förteckningar fastställdes genom beslut
94/942/GUSP och senare ändringar och bör införlivas
med denna förordning.

(6) Ansvaret för att fatta beslut om ansökningar om export-
tillstånd ligger hos de nationella myndigheterna. Nationel-
la bestämmelser och beslut som rör export av produkter
med dubbla användningsområden måste antas inom
ramen för den gemensamma handelspolitiken och i
synnerhet rådets förordning (EEG) nr 2603/69 av den
20 december 1969 om upprättandet av gemensamma
exportregler (⁴).

(7) Beslut om att uppdatera gemensamma förteckningar
över produkter med dubbla användningsområden skall
fullständigt stämma överens med de skyldigheter och
åtaganden som varje medlemsstat har godtagit som
medlem i de relevanta internationella icke-spridnings-
systemen och överenskommelserna om exportkontroll
eller genom ratificering av relevanta internationella
fördrag.

(8) Överföring av programvara och teknik med hjälp av
elektroniska medier, telefax eller telefon till destinationer
utanför gemenskapen bör också kontrolleras.

(9) Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt frågor som gäller
återexport och slutanvändning.

(>) EGTC 399, 21.12.1998, s. 1.

(²) EGT L 367, 31.12.1994, s. 1. Förordningen ändrad genom
förordning (EG) nr 837/95 (EGT L 90, 21.4.1995, s. 1).

(’) EGT L 367, 31.12.1994, s. 8. Beslutet senast ändrat genom beslut
2000/243/GUSP (EGT L 82, 1.4.2000, s. 1).

(⁴) EGT L 324, 27.12.1969, s. 25. Förordningen senast ändrad
genom förordning (EEG) nr 3918/91 (EGT L 372, 31.12.1999,
s. 31).

53

L 159/2

r~sv~i

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

(10) Den 22 september 1998 undertecknade företrädare för
medlemsstaterna och Europeiska kommissionen
tilläggsprotokoll till respektive avtal om säkerhetskontroll
mellan medlemsstaterna, Europeiska atomenergige-
menskapen och Internationella atomenergiorganet, vilka
bland andra åtgärder ålägger medlemsstaterna att tillhan-
dahålla uppgifter om särskild utrustning och icke-nukleärt
material.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Tillämpningsområde och definitioner

(11) Gemenskapen har antagit en samling tullbestämmelser
som återfinns i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av
den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för
gemenskapen P), och i kommissionens förordning (EEG)
nr 2454/93 (²), om genomförande av förordning (EEG) nr
2913/92 i vilka bland annat fastställs bestämmelser
om export och återexport av varor. Ingenting i denna
förordning inskränker eventuella bemyndiganden som
har beviljats i kraft av och i enlighet med gemenskapens
tullkodex och dess tillämpningsföreskrifter.

(12) 1 enlighet med och inom ramen för artikel 30 i fördraget
och i avvaktan på en högre harmoniseringsgrad kommer
medlemsstaterna att förbehålla sig rätten att genomföra
kontroll av överföringar av vissa produkter med dubbla
användningsområden inom Europeiska gemenskapen i
syfte att skydda allmän ordning eller säkerhet. Om dessa
kontroller har samband med effektiviteten i kontrollerna
av export från gemenskapen, kommer de regelbundet att
ses över av rådet.

(13) För att säkerställa en korrekt tillämpning av denna
förordning bör varje medlemsstat vidta åtgärder som ger
de behöriga myndigheterna nödvändiga befogenheter.

(14) Varje medlemsstat bör själv fastställa tillämpliga påföljder
vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning.

(15) Europaparlamentet lämnade sina synpunkter i sin resolu-
tion av den 13 april 1999 (³).

(16) Med hänsyn till ovanstående bör förordning (EG) nr
3381/94 upphävas.

(’) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 955/1999
(EGT L 119, 7.5.1999, s. 1).

(²) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom
förordning (EG) nr 1662/1999 (EGT L 197, 29.7.1999, s. 25).

(^J) EGT C 219, 30.7.1999, s. 34.

Artikel 1

Genom denna förordning upprättas en gemenskapsordning
för kontroll av export av produkter med dubbla användnings-
områden.

Artikel 2

1 denna förordning används följande beteckningar med de
betydelser som här anges:

a) produkter med dubbla användningsområden: produkter, in-
begripet programvara och teknik, som kan användas för
både civila och militära ändamål, samt alla varor som kan
användas både för icke-explosiva ändamål och för att på
något sätt bidra vid tillverkning av kärnvapen eller andra
kärnladdningar.

b) export skall innebära

i) ett exportförfarande enligt artikel 161 i gemenskapens
tullkodex,

ii) återexport enligt artikel 182 i gemenskapens tullkodex,
och

iii) överföring av programvara eller teknik med hjälp
av elektroniska medier, telefax eller telefon till en
destination utanför gemenskapen; detta skall tillämpas
på muntlig överföring av teknik per telefon endast när
tekniken ingår i ett dokument vars relevanta del läses
upp i telefon, eller beskrivs i telefon på ett sådant sätt
att resultatet i allt väsentligt blir detsamma.

c) exportör: varje fysisk eller juridisk person på vars vägnar en
exportdeklaration upprättas, dvs. den person som vid
tidpunkten för deklarationens godkännande har ett avtal
med mottagaren i tredje land och som har befogenhet
att besluta om att föra ut produkten ur gemenskapens
tullområde. Om inget exportavtal har ingåtts eller om
kontraktsinnehavaren inte agerar för egen räkning skall
befogenheten att besluta om att föra ut produkten ur
gemenskapens tullområde vara avgörande.

Varje fysisk eller juridisk person som beslutar att överföra
programvara eller teknik med hjälp av elektroniska medier,
telefax eller telefon till en destination utanför gemenskapen
skall också anses vara exportör.

54

30.6.2000 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/3

När förfoganderätten över produkterna med dubbla
användningsområden innehas av en person som är etable-
rad utanför gemenskapen enligt det avtal på vilket exporten
grundas, skall den avtalsslutande part som är etablerad i
gemenskapen anses vara exportör.

d) exportdeklaration: den handling genom vilken en person i
föreskriven form och på föreskrivet sätt begär att få
hänföra produkter med dubbla användningsområden till
ett exportförfarande.

KAPITEL II

Räckvidd

Artikel 3

1. Tillstånd skall krävas för export av de produkter med
dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I.

2. Tillstånd skall också krävas för export av produkter med
dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I om
landet som köper dem eller bestämmelselandet är föremål för
ett vapenembargo som har beslutats i en gemensam
ståndpunkt eller en gemensam åtgärd som har antagits av
rådet eller genom ett beslut av OSSE eller ett vapenembargo
som har beslutats i en bindande resolution från Förenta
nationernas säkerhetsråd och om exportören har informerats
av de myndigheter som avses i punkt 1 om att produkterna i
fråga helt eller delvis är eller kan vara avsedda för militär
slutanvändning. I denna punkt avses med militär slutanvänd-
ning

a) införlivande med militära produkter som ingår i med-
lemsstaternas militära förteckning,

b) användning av tillverknings-, provnings- eller analysutrust-
ning och komponenter till sådan utrustning för att ut-
veckla, tillverka eller underhålla militära produkter som
ingår i ovan nämnda förteckning,

c) användning av icke-färdigtillverkade produkter i en
anläggning för att tillverka militära produkter som ingår i
ovan nämnda förteckning.

2. I enlighet med artikel 4 eller 5 kan det även krävas
tillstånd för export till alla eller vissa destinationer av vissa
produkter med dubbla användningsområden som inte
förtecknas i bilaga I.

3. Denna förordning är inte tillämplig på tillhandahållande
av tjänster eller överföring av teknik om tillhandahållandet
eller överföringen förutsätter att fysiska personer förflyttar sig
över gränser mellan länder.

4. Denna förordning är inte tillämplig på produkter med
dubbla användningsområden som endast passerar gemenska-
pens territorium, det vill säga produkter som inte hänförs till
någon annan godkänd tullbehandling än förfarandet för extern
transitering eller som endast placeras i en frizon eller ett
frilager och för vilka inga uppgifter behöver noteras i en
godkänd lagerbokföring.

Artikel 4

1. Tillstånd skall krävas för export av produkter med dubbla
användningsområden som inte förtecknas i bilaga I om
exportören har informerats av de behöriga myndigheterna i
den medlemsstat där han är etablerad om att de ifrågavarande
produkterna helt eller delvis är eller kan vara avsedda för
användning i samband med utveckling, produktion, hantering,
bruk, underhåll, lagring, detektion, identifiering eller spridning
av kemiska eller biologiska vapen eller kärnvapen eller andra
kärnladdningar, eller utveckling, produktion, underhåll eller
lagring av missiler som är i stånd att bära sådana vapen.

3. Tillstånd skall också krävas för export av produkter med
dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I om
exportören har underrättats av de myndigheter som avses i
punkt 1 om att produkterna i fråga helt eller delvis är eller kan
vara avsedda att användas som delar av eller komponenter till
militära produkter som förtecknas i den nationella militära
förteckningen och som har exporterats från medlemsstatens
territorium utan tillstånd eller i strid med ett tillstånd enligt
medlemsstatens nationella lagstiftning.

4. Om en exportör känner till att de produkter med dubbla
användningsområden som han avser att exportera och som
inte förtecknas i bilaga I, helt eller delvis är avsedda för någon
av de användningar som avses i punkterna 1, 2 och 3 skall
han underrätta de myndigheter som avses i punkt 1, som skall
besluta om det är lämpligt att kräva tillstånd för exporten.

5. En medlemsstat får anta eller behålla nationell lagstift-
ning om tillståndskrav för export av produkter med dubbla
användningsområden som inte förtecknas i bilaga I om
exportören har anledning att misstänka att produkterna är
eller kan tänkas vara, i sin helhet eller delvis, avsedda för någon
av de användningar som anges i punkt 1.

6. En medlemsstat som enligt punkterna 1-5 beslutar att
export av en produkt med dubbla användningsområden som
inte förtecknas i bilaga I skall omfattas av ett tillståndskrav
skall vid behov informera de övriga medlemsstaterna och
kommissionen. De övriga medlemsstaterna skall på vederbör-
ligt sätt beakta denna information och skall i den omfattning
det är möjligt informera sina tullkontor och andra relevanta
nationella myndigheter.

55

L 159/4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

7. Bestämmelserna i artikel 9.2 och 9.3 skall gälla för fall
som rör produkter med dubbla användningsområden som inte
förtecknas i bilaga I.

8. Denna förordning skall inte påverka medlemsstaternas
rätt att vidta nationella åtgärder enligt artikel 11 i förordning
(EEG) nr 2603/69.

Artikel 5

1. En medlemsstat får med hänsyn till den allmänna
säkerheten eller till de mänskliga rättigheterna förbjuda eller
kräva tillstånd för export av produkter med dubbla använd-
ningsområden som inte förtecknas i bilaga I.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla varje
åtgärd som vidtagits enligt punkt 1 omedelbart efter det att
den vidtagits och ange de exakta skälen till åtgärden.

3. Medlemsstaterna skall också till kommissionen omedel-
bart anmäla varje ändring av åtgärder som vidtagits enligt
punkt 1.

4. Medlemsstaterna skall i de generella tillstånden ange att
dessa inte får användas om exportören har informerats av sina
myndigheter att produkterna i fråga helt eller delvis är eller
kan vara avsedda för sådan användning som avses i artikel
4.1-3 eller om exportören känner till att produkterna är
avsedda för ovan nämnda användning.

5. Medlemsstaterna skall i sin respektive nationella lagstift-
ning behålla eller införa möjligheten att till en viss exportör
bevilja ett globalt tillstånd som gäller en typ eller kategori av
produkter med dubbla användningsområden och som kan
vara giltigt för export till ett eller flera angivna länder.

6. Medlemsstaterna skall förse kommissionen med en
förteckning över de myndigheter som har befogenhet att
bevilja exporttillstånd för produkter med dubbla användnings-
områden.

Kommissionen skall offentliggöra en förteckning över dessa
myndigheter i C-serien av Europeiska gemenskapernas officiella
tidning.

Artikel 7

4. Kommissionen skall offentliggöra de åtgärder som
anmälts till den enligt punkterna 2 och 3 i C-serien av
Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

KAPITEL III

Exporttillstånd

Artikel 6

1. Gemenskapens generella exporttillstånd för viss export
enligt bilaga II inrättas genom denna förordning.

2. För all annan export som kräver tillstånd enligt denna
förordning skall ett sådant tillstånd beviljas av de behöriga
myndigheterna i den medlemsstat där exportören är etablerad.
Med förbehåll för begränsningen i punkt 3 kan tillståndet vara
ett individuellt, ett globalt eller ett generellt tillstånd.

Tillståndet skall vara giltigt i hela gemenskapen.

Tillståndet får vid behov omfattas av särskilda krav och villkor,
till exempel skyldighet att tillhandahålla ett slutanvändarintyg.

3. Produkter som förtecknas i del 2 av bilaga II skall inte
omfattas av generella tillstånd.

1. Om produkter med dubbla användningsområden, för
vilka en ansökan om individuellt tillstånd har lämnats in för
export till en destination som inte förtecknas i bilaga II eller
till alla destinationer när det är fråga om de produkter med
dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga IV,
befinner sig i eller kommer att befinna sig i en eller flera
medlemsstater andra än den där ansökan har lämnats in, skall
detta anges i ansökan. De behöriga myndigheterna i den
medlemsstat där ansökan om tillstånd har lämnats in skall
omedelbart samråda med de behöriga myndigheterna i den
eller de berörda medlemsstaterna och förse dem med relevant
information. Den eller de medlemsstater som konsulteras skall
inom tio arbetsdagar framföra eventuella invändningar mot
beviljandet av ett sådant tillstånd, vilka skall vara bindande för
den medlemsstat där ansökan har lämnats in.

Om inga invändningar har tagits emot inom tio arbetsdagar
skall den eller de konsulterade medlemsstaterna anses inte ha
några invändningar.

I undantagsfall får varje konsulterad medlemsstat begära en
förlängning av tiodagarsperioden. En sådan förlängning får
emellertid inte överskrida 30 arbetsdagar.

2. Om en export kan strida mot en medlemsstats grundläg-
gande säkerhetsintressen, får den staten begära att en annan
medlemsstat inte beviljar ett exporttillstånd eller, om tillstånd
redan har beviljats, att det återkallas, tillfälligt upphävs eller
ändras. Den medlemsstat som tar emot en sådan begäran skall
omedelbart inleda samråd av icke-bindande natur med den
begärande medlemsstaten, vilket skall avslutas inom tio arbets-
dagar.

56

30.6.2000 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/5

Artikel 8

Artikel 10

Vid beslut om beviljande av exporttillstånd enligt denna
förordning skall medlemsstaterna beakta alla relevanta aspek-
ter inbegripet

a) de förpliktelser och åtaganden de har accepterat i egenskap
av medlemmar i de relevanta internationella icke-sprid-
ningssystemen och överenskommelserna om export-
kontroll eller genom ratificeringen av relevanta internatio-
nella fördrag,

b) sina förpliktelser enligt de sanktioner som införts genom
en gemensam ståndpunkt eller gemensam åtgärd som
antagits av rådet eller genom ett beslut av OSSE eller
genom en bindande resolution från FN:s säkerhetsråd,

c) nationella utrikes- och säkerhetspolitiska aspekter, inbegri-
pet de som täcks av Europeiska unionens uppförandekod
för vapenexport,

d) den avsedda slutanvändningen och risken för omdirigering.

1. Alla individuella och globala exporttillstånd skall utfärdas
på formulär som överensstämmer med förlagan i bilaga Illa.

2. På exportörernas begäran skall globala exporttillstånd
som innehåller kvantitativa begränsningar delas upp.

3. Generella exporttillstånd som beviljats enligt artikel 6.2
skall offentliggöras i enlighet med nationell rätt och praxis. De
skall utfärdas i enlighet med vad som anges i bilaga Illb.

KAPITEL IV

Uppdatering av förteckningen över produkter med
dubbla användningsområden

Artikel 11

Förteckningarna över produkter med dubbla användningsom-
råden i bilagorna I och IV skall uppdateras i enlighet med de
relevanta skyldigheter och åtaganden samt ändringar av dessa
som varje medlemsstat har godtagit som medlem i de interna-
tionella icke-spridningssystemen och överenskommelserna om
exportkontroll eller genom ratificering av relevanta internatio-
nella fördrag.

Artikel 9

1. Exportörerna skall förse de behöriga myndigheterna
med all relevant information som krävs för ansökan om
exporttillstånd.

KAPITEL V

Tullförfaranden

Artikel 12

2. De behöriga myndigheterna får i enlighet med denna
förordning vägra att bevilja exporttillstånd och får återkalla,
tillfälligt upphäva eller ändra ett exporttillstånd som de en
gång har beviljat. När de vägrar, återkallar, tillfälligt upphäver
eller avsevärt begränsar ett tillstånd skall de behöriga myndig-
heterna informera de övriga medlemsstaternas behöriga myn-
digheter och kommissionen om detta och utbyta relevant
information med de övriga medlemsstaterna och kommissio-
nen, under iakttagande av bestämmelserna i artikel 15.3 om
informationens konfidentiella karaktär.

3. Innan någon medlemsstat beviljar exporttillstånd för
en i allt väsentligt identisk transaktion, som en eller flera
medlemsstater under de tre föregående åren vägrat bevilja,
skall medlemsstaten samråda med den eller de medlemsstater
som vägrade bevilja tillståndet. Om den förstnämnda med-
lemsstaten efter dessa samråd likväl beslutar att bevilja ett
tillstånd skall den informera de övriga medlemsstaterna och
kommissionen om sitt beslut och lämna all relevant informa-
tion för att förklara sitt beslut.

1. Vid fullgörandet av formaliteterna för export av produk-
ter med dubbla användningsområden vid det tullkontor som
ansvarar för handläggningen av exportdeklarationen skall
exportören framlägga bevis för att nödvändigt exporttillstånd
har erhållits.

2. Exportören får anmodas att av varje dokument som
framläggs som bevis tillhandahålla en översättning till ett
officiellt språk i den medlemsstat där exportdeklarationen
uppvisas.

3. En medlemsstat får även, utan att det påverkar befogen-
heter som den tilldelats i kraft av och i enlighet med
gemenskapens tullkodex, för en period som inte överstiger de
perioder som avses i punkt 4 avbryta förfarandet för export
från dess territorium eller, vid behov, på annat sätt förhindra
att de produkter med dubbla användningsområden som
förtecknas i bilaga I och som omfattas av ett giltigt export-
tillstånd lämnar gemenskapen via dess territorium, om den har
anledning att misstänka att

a) relevant information inte beaktades när tillståndet bevilja-
des, eller

57

L 159/6

rsv~i

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

b) omständigheterna har ändrats väsentligt sedan tillståndet
beviljades.

4. I det fall som avses i punkt 3 skall de behöriga
myndigheterna i den medlemsstat som beviljade exporttillstån-
det omedelbart konsulteras så att de kan vidta åtgärder enligt
artikel 9.2. Om sådana behöriga myndigheter beslutar att låta
tillståndet fortsätta att gälla skall de svara inom tio arbetsdagar,
som på deras begäran kan förlängas till 30 arbetsdagar under
särskilda omständigheter. 1 sådant fall eller om svar inte erhålls
inom tio eller trettio dagar skall produkterna med dubbla
användningsområden omedelbart frigöras. Den medlemsstat
som beviljade tillståndet skall meddela de övriga medlemssta-
terna och kommissionen.

2. Medlemsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att
upprätta ett direkt samarbete och informationsutbyte mellan
de behöriga myndigheterna avseende känsliga slutanvändare, i
syfte att ge en konsekvent vägledning för de exportörer som
berörs av denna förordning.

3. Rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997
om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrati-
va myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommis-
sionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull-
och jordbrukslagstiftningen (¹), särskilt bestämmelserna om
uppgifters konfidentiella karaktär, skall gälla i tillämpliga delar
utan att det påverkar tillämpningen av artikel 18 i den här
förordningen.

Artikel 13

1. Medlemsstaterna får besluta att tullformalitetema för
export av produkter med dubbla användningsområden endast
får fullgöras vid tullkontor som bemyndigats för detta ändamål.

2. De medlemsstater som utnyttjar den möjlighet som anges
i punkt 1 skall informera kommissionen om de tullkontor
som bemyndigats. Kommissionen skall offentliggöra dessa
uppgifter i C-serien av Europeiska gemenskapernas officiella
tidning.

Artikel 14

Bestämmelserna i artiklarna 463-470 samt 843 i förordning
(EEG) nr 2454/93 skall tillämpas på de restriktioner som
gäller för export, återexport och utförsel från tullområdet
av produkter med dubbla användningsområden för vilka
exporttillstånd krävs enligt denna förordning.

KAPITEL VI

Administrativt samarbete

KAPITEL VII

Kontrollåtgärder

Artikel 16

1. Exportörer skall föra detaljerade register eller förtecknin-
gar över sin export i enlighet med gällande praxis i respektive
medlemsstat. Sådana register eller förteckningar skall särskilt
innefatta kommersiella dokument såsom fakturor, godsspecifi-
kationer och transportdokument och andra leveransdokument
som är tillräckligt detaljerade för att man skall kunna utläsa

a) beskrivningen av produkterna med dubbla användnings-
områden,

b) kvantiteten produkter med dubbla användningsområden,

c) exportörens respektive mottagarens namn och adress,

d) slutanvändning och slutanvändare av produkterna med
dubbla användningsområden, om detta är känt.

2. De register eller förteckningar och dokument som avses
i punkt 1 skall bevaras i minst tre år från utgången av det
kalenderår under vilket exporten ägde rum. De skall på begäran
framläggas för de behöriga myndigheterna i den medlemsstat
där exportören är etablerad.

Artikel 15

1. I samarbete med kommissionen skall medlemsstaterna
vidta alla lämpliga åtgärder för att upprätta ett direkt samarbete
och informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna,
särskilt för att undanröja risken för att eventuella skillnader
vid tillämpningen av exportkontroller av produkter med
dubbla användningsområden leder till omläggning av handeln,
vilket skulle kunna skapa svårigheter för en eller flera med-
lemsstater.

Artikel 17

För att säkerställa en korrekt tillämpning av denna förordning
skall varje medlemsstat vidta de åtgärder som är nödvändiga
för att göra det möjligt för dess behöriga myndigheter att

a) inhämta information om vaije order eller transaktion som
inbegriper produkter med dubbla användningsområden,

(’) EGT L 82, 22.3.1997, s. 1.

58

30.6.2000 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/7

b) fastställa att exportkontrollåtgärdema tillämpas korrekt,
vilket särskilt får inbegripa rätt till tillträde till lokaler som
tillhör personer som berörs av en exporttransaktion.

KAPITEL VIII

Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 18

1. En samordningsgrupp med en företrädare för kommis-
sionen som ordförande skall upprättas. Varje medlemsstat skall
utse en företrädare till samordningsgruppen.

Samordningsgruppen skall undersöka vaije fråga som avser
tillämpningen av denna förordning som kan tas upp antingen
av ordföranden eller av en medlemsstats företrädare, däribland

a) de åtgärder som medlemsstaterna bör vidta för att informe-
ra exportörerna om deras förpliktelser enligt denna förord-
ning,

b) riktlinjer för formulär för exporttillstånd.

2. Samordningsgruppen får, när den anser det nödvändigt,
konsultera organisationer som företräder de exportörer som
berörs av denna förordning.

Artikel 19

Varje medlemsstat skall vidta lämpliga åtgärder för att
säkerställa en korrekt tillämpning av samtliga bestämmelser i
denna förordning. Den skall särskilt fastställa påföljder vid
överträdelser av bestämmelserna i denna förordning eller av
de bestämmelser som antas för dess tillämpning. Dessa
påföljder skall vara effektiva, proportionerliga och avskräck-
ande.

Artikel 20

Varje medlemsstat skall informera kommissionen om de lagar
och andra författningar som antas för genomförandet av denna
förordning, inbegripet de åtgärder som avses i artikel 19.
Kommissionen skall vidarebefordra dessa uppgifter till övriga
medlemsstater. Vart tredje år skall kommissionen lägga fram
en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen
av denna förordning. Medlemsstaterna skall förse kommissio-
nen med alla relevanta uppgifter som den behöver för att
utarbeta denna rapport.

Artikel 21

2. a) En medlemsstat får föreskriva ett tillståndskrav
för överföring av andra produkter med dubbla
användningsområden från sitt territorium till en
annan medlemsstat i sådana fall då vid tidpunkten
för överföringen

— operatören vet att de berörda produkternas
slutdestination är belägen utanför ge-
menskapen,

— det i den medlemsstat från vilken produkterna
skall överföras krävs tillstånd i enlighet med
artiklarna 3-5 för export av dessa produkter
till den slutdestinationen och sådan export
direkt från medlemsstatens territorium inte har
tillåtits genom ett generellt tillstånd eller ett
globalt tillstånd,

— produkterna inte skall genomgå någon behand-
ling eller bearbetning enligt definitionen i arti-
kel 24 i gemenskapens tullkodex i den med-
lemsstat till vilken de skall överföras.

b) Ansökan om tillstånd för överföring skall lämnas
in i den medlemsstat från vilken produkterna med
dubbla användningsområden skall överföras.

c) 1 sådana fall då den därpå följande exporten av
produkter med dubbla användningsområden redan
har godkänts av den medlemsstat från vilken
produkterna skall överföras, genom de samrådsför-
faranden som avses i artikel 7, skall tillstånd för
överföring omedelbart utfärdas till aktören, om
inte omständigheterna har förändrats väsentligt.

d) En medlemsstat som antar en lagstiftning som
föreskriver ett sådant krav skall informera kommis-
sionen och de övriga medlemsstaterna om de
åtgärder den har vidtagit. Kommissionen skall
offentliggöra denna information i C-serien av Euro-
peiska gemenskapernas officiella tidning.

3. De åtgärder som avses i punkterna 1 och 2 får inte
innebära kontroller vid gemenskapens inre gränser, utan
endast kontroller som utförs som en del av de normala
kontrollförfaranden som tillämpas på ett icke-diskriminerande
sätt inom hela gemenskapens territorium.

1. Tillstånd skall krävas för överföring inom gemenskapen
av de produkter med dubbla användningsområden som
förtecknas i bilaga IV. Produkter som förtecknas i del 2 av
bilaga IV får inte omfattas av ett generellt tillstånd.

4. Tillämpningen av de åtgärder som avses i punkterna 1
och 2 får aldrig leda till att överföring från en medlemsstat till
en annan underkastas mer restriktiva villkor än export av
samma produkter till icke-medlemsstater.

59

L 159/8

r~sv~i

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

5. Dokument och underlag rörande överföringar inom
gemenskapen av de produkter med dubbla användningsområ-
den som förtecknas i bilaga I skall arkiveras i minst tre år från
utgången av det kalenderår då överföringen utfördes och skall
på begäran uppvisas för de behöriga myndigheterna i den
medlemsstat från vilken dessa produkter överfördes.

6. En medlemsstat får, för vajje överföring inom gemenska-
pen från den medlemsstaten av produkter som förtecknas i
bilaga I, kategori 5, del 2 men som inte finns förtecknade i
bilaga IV, genom nationell lagstiftning kräva att ytterligare
uppgifter om dessa produkter skall tillhandahållas behöriga
myndigheter i den medlemsstaten.

7. I de relevanta kommersiella dokument som avser överfö-
ring inom gemenskapen av produkter med dubbla använd-
ningsområden som förtecknas i bilaga I skall det tydligt
anges att produkterna omfattas av kontroll vid export från
gemenskapen. Relevanta kommersiella dokument skall särskilt
omfatta alla försäljningskontrakt, orderbekräftelser, fakturor
eller leveransavier.

Artikel 22

Denna förordning påverkar inte tillämpningen av

— artikel 296 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen,

— Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergige-
menskapen.

Artikel 22

Förordning (EG) nr 3381/94 upphävs härmed.

De ansökningar om exporttillstånd som lämnas in innan den
här förordningen träder i kraft skall dock fortsätta att omfattas
av de relevanta bestämmelserna i förordning (EG) nr 3381/94.

Artikel 24

Denna förordning träder i kraft 90 dagar efter den dag då den
offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 22 juni 2000.

På rådets vägnar
J. SOCRATES
Ordförande

60

30.6.2000

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/9

BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER PRODUKTER MED DUBBLA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN
(enligt artikel 3)

Med denna förteckning genomfors internationella överenskommelser om kontroll av produkter med dubbla
användningsområden, bl.a. Wassenaar-arrangemanget, Missile Technology Control Regime (MTCR), gruppen av
länder som levererar kämmaterial (NSG), Australiengruppen och konventionen om kemiska vapen. Ingen hänsyn har
tagits till produkter som medlemsstaterna önskar placera på en undantagslista. Ingen hänsyn har tagits till nationella
kontroller (kontroller som inte härrör från någon av ordningarna) som eventuellt behålls av medlemsstaterna.

61 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/10 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

ALLMÄNNA ANMÄRKNINGAR TILL BILAGA I

1. För kontroll av varor som är konstruerade eller modifierade för militär användning, se relevant förteckning
(relevanta förteckningar) för kontroll av militära varor som behålls av de enskilda medlemsstaterna.
Hänvisningarna i denna bilaga med anmärkningen "SE ÄVEN MILITÄRA FÖRTECKNINGEN" är till samma
förteckning.

2. Syftet med kontrollerna i denna bilaga skall inte omintetgöras genom export av varor som inte är underställda
kontroll (inklusive anläggning) men som innehåller en eller flera beståndsdelar vilka är underställda kontroll, när
den eller de beståndsdel(ar) som är underställd(a) kontroll utgör huvudbeståndsdelen av varan och det är möjligt
att avlägsna den och använda den för andra ändamål.

Anm.: Vid bedömning huruvida en eller flera beståndsdelar skall betraktas som huvudbeståndsdel skall hänsyn
tas till kvantitet, värde, tekniskt kunnande samt andra omständigheter som är av betydelse för att bedöma
huruvida en eller flera av de kontrollerade beståndsdelarna är en huvudbeståndsdel av de varor som
anskaffas.

3. Varor som anges i denna bilaga inbegriper både nya och begagnade varor.

ANMÄRKNING RÖRANDE KÄRNTEKNIK (NTN)

(Denna anmärkning avser kategori 0, avsnitt E.)

"Teknik" som har direkt samband med varor som finns upptagna under kategori 0 i varulistan skall kontrolleras enligt
bestämmelserna för kategori 0.

"Teknik” som erfordras för "utveckling", "produktion" och "användning" av varor som omfattas av varuforteckningen,
omfattas av kontroll även om de skall tillämpas på varor som inte omfattas av varuforteckningen.

Godkännande av export av varor medger även export till samma slutanvändare av det minimum av "teknik" som
erfordras för installation, drift, underhåll och reparation av varan.

Kontroll av överföring av "teknik" gäller inte "allmänt tillgänglig" information eller "vetenskaplig grundforskning".

62

30.6.2000

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/11

ALLMÄN ANMÄRKNING RÖRANDE TEKNIK

(Denna anmärkning avser kategorierna 1-9 i avsnitt E)

Export av "teknik'' som "erfordras” för "utveckling", "produktion" eller "användning" av varor som finns upptagna
i kategorierna 1-9 i varuforteckningen, omfattas i den ordning som föreskrivs i kategorierna 1-9 i varuforteckningen.

"Teknik" som "erfordras" för "utveckling", "produktion" eller "användning" av varor som omfattas av
varuforteckningen, omfattas av varuförteckningen även om de skall tillämpas på varor som inte omfattas av
varuforteckningen.

Kontrollen gäller inte sådan "teknik" som utgör ett nödvändigt minimum för installation, drift, underhåll (kontroll) och
reparation av varor som inte är underställda kontroll eller för vilka exporttillstånd har beviljats.

Anm.: Denna anmärkning medger inte export av "teknik" som omfattas av avsnitten lE002.e, lE002.f 8E002.a.
och 8E002.b.

Kontroll av överföring av "teknik" gäller inte "allmänt tillgänglig" information, "grundforskning" eller det minimum av
information som behövs för patenlansökningar.

ALLMÄN ANMÄRKNING RÖRANDE PROGRAMVARA

(Denna anmärkning har företräde framför bestämmelserna i kategorierna 0—9 i avsnitt D.)

Den programvara som beskrivs i kategorierna 0-9 omfattas inte om "programvaran"

a) är allmänt tillgänglig för allmänheten genom att

1. den säljs från lager vid ett försäljningsställe i detaljistledet utan restriktioner

a) över disk,

b) via postorderförsäljning, eller

c) via telefonförsäljning, och

2. den kan installeras av användaren utan väsentlig medverkan av försäljaren, eller

Anm.: a i Allmän anmärkning rörande programvara medger inte export av "programvara" som omfattas
av kategori 5 -del 2 ("Informationssäkerhet").

b) är "allmänt tillgänglig".

63

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L159/12 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning

30.6.2000

DEFINITION AV TERMER SOM ANVÄNDS I DENNA BILAGA

Hänvisningar till kategorier ges inom parentes efter den definierade termen.

"Adaptiv styrning" (2). Med adaptiv styrning avses ett styrsystem som justerar svaret med utgångspunkt i
omständigheter som detekterats under drift (ref. ISO 2806 1980).

"Aktiva bildelement (pixel)" (6 8). Aktiva bildelement är det minsta (ensamma) element i en halvledarmatris som har en
fotoelektrisk överföringsfunktion när den utsätts lör ljusstrålning (elektromagnetisk strålning).

"Aktiva flygstyrsystem" (7). Aktiva flygstyrsystem är system som verkar för att förhindra oönskade rörelser hos
"flygplan" eller missiler genom att autonomt bearbeta utsignaler från flera sensorer och sedan åstadkomma nödvändiga
förebyggande kommandon för att utöva automatisk styrning.

"Alla tillgängliga kompensationer" (2) innebär sedan hänsyn tagits till alla rimliga åtgärder som tillverkaren har Ull sitt
förfogande för att minska alla systematiska felmarginaler för den särskilda modell av maskinverktyg som avses.

"Allmänt tillgänglig" (GTN NTN GSN). Här avses att en "teknik" eller "programvara" har gjorts allmänt tillgänglig
utan restriktioner för dess vidare spridning. (Upphovsrättsliga inskränkningar innebär inte att "teknik" eller
"programvara” inte är "allmänt tillgänglig".)

"Anpassad för användning i krig" (I). Härmed avses alla modifikationer eller urval (såsom en annan renhet,
hållbarhetstid, virulens, spridningsegenskaper eller motståndskraft mot UV-strålning) som framtagits fÖT att öka
effektiviteten i fråga om att döda människor och djur, skada utrustningar, skördar eller miljön.

"Användning" (GTN NTN Alla) avser drift, installation (inklusive installation på plats), underhåll (kontroll), reparation,
översyn och renovering.

" Användartillgänglig programmeringsmöjlighet" (4 5 6) avser möjligheten för en användare att sätta in, modifiera eller
ersätta program på annat sätt än

a) en fysisk förändring i kopplingar eller tråddragningar, eller

b) inställning av funktionskontrollerna inklusive införandet av nya parametrar.

"Asymmetrisk algoritm" (5) är en krypteringsalgoritm där olika nycklar av matematisk typ används för kryptering och
dekryptering.

Anm.: Ett vanligt användningsområde för "asymmetriska algoritmer" är nyckelhantering.

"Asynkron överfbringsmod" ("ATM”) (5) är ett överföringssätt där informationen är samlad i celler. Den är asynkron i
den mening att upprepningen av celler beror på den erforderliga eller momentana överföringshastigheten.

"ATM" är detsamma som asynkron överföringsmod ("Asynchronous transfer mode").

"Automatisk målsökning" (6). Härmed avses en processteknik som automatiskt bestämmer och som utmatning lämnar
ett extrapolerat värde av målets mest sannolika position i realtid.

64 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L159/13

"Avstämbar" (6) är en lasers förmåga att producera en kontinuerlig utgångssignal vid alla våglängder över ett område av
flera laserövergångar. En linjevalbar laser kan producera diskreta våglängder inom en laserövergång och betraktas icke
som "avstämbar".

"Bandspridningsteknik" (5). Med bandspridningsteknik avses teknik där innehållet i en relativt smal
kommunikationskanal sprids ut över ett mycket bredare frekvensspektntm.

"Beräkningselement” ("CE") (Computing element) (4). Detta är den minsta beräkningsenhet som kan ge ett aritmetiskt
eller logiskt resultat.

"Bildbehandling" (4) är bearbetning av extemt upphämtade informationsbärande bilder med hjälp av algoritmer som
tidskompression, filtrering, extraktion, urval, korrelation, byte eller transformering mellan områden (t.ex. Fast Fourier-
transform eller Walsh-transform). Det innefattar inte algoritmer som endast innehåller linjär- eller rotationsändringar av
en enkel bild som translation, utdrag, registrering eller falsk färgsättning.

"Blandad" (1). Härmed avses en blandning av termoplastiska fibrer och förstärkningsfibrer med avsikt att åstadkomma
en fiberförstärkt matrisblandning i en total fiberblandning.

"Brusnivå" (6) avser en elektrisk signal angiven i termer av spektrai effekttäthet Förhållandet mellan "brusnivå"
uttryckt från topp till topp erhålles genom S³,^ = 8N₀(f₂ fi) där S_w är topp-till toppvärdet av signalen (t.ex. i nanotesla),
N_o är den spektrala effekttätheten (t.ex. i nanotesla²/Hz) och (f₂ fi) är den aktuella bandbredden.

"CE" är detsamma som "beräkningselement".

"CEP" (Troligt cirkulärt fel) (7) är ett mått på noggrannhet; radien av den cirkel med centrum i målet i vilken på ett
specificerat avstånd 50 % av angivelserna pekar.

"Cirkulationsstyrda, antivridmomentstyrda eller cirkulationsstyrda riktningskontrollsystem" (7) är system som använder
luft som blåses över aerodynamiska ytor för att öka eller styra de krafter som genereras av ytorna.

"Civila flygplan" (1 7 9) är sådana "flygplan" som angivits i listor över flygduglighetscertifiering som utges av civila
luftfartsmyndigheter för att civilt flyga på inrikes eller utrikes leder för civilt, privat eller affärsmässigt brak.

Anm.: Se även "flygplan".

"CTP" är detsamma som "Sammansatt teoretisk prestanda" (composite theoretical per&rmance).

65

3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 9

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/14 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

"Datorstyrd" (2 3 5) är styrning med hjälp instruktioner som finns lagrade i ett elektroniskt minne och som en processor
kan utföra för att styra egenskaperna av förbestämda funktioner.

Anm.: En utrustning kan vara datorstyrd vare sig det elektroniska minnet är inbyggt i eller finns utanför
utrustningen.

"Deformerbara speglar" (6) (även kända som anpassningsbara optiska speglar)
Härmed avses speglar som har

a) en enda kontinuerlig optisk reflekterande yta som kan deformeras dynamiskt genom att individuella vrid-
eller tryckkrafter appliceras för att kompensera för distortioner i den optiska vågformen som infaller mot
spegeln, eller

b) flera optiska reflekterande element som individuellt och dynamiskt kan flyttas om genom påverkan av
vrid- eller tryckkrafter för att kompensera för distortioner i den optiska vågform som infaller mot spegeln.

"Deltagande stat" (7 9). Med deltagande stat avses en stat som deltar i Wassenaar-arrangemanget.

"Detektormatriser" (6) är ett en- eller tvådimensionellt plant lager, eller en kombination av plana lager, av individuella
detektorelement, med eller utan avläsningselektronik, som arbetar i det fokala planet.

Anm.: Avsikten är inte att inkludera en stack med enstaka detektorelement eller detektorer med två, tre eller
fyra element, såvida inte tidsfördröjning och integration genomförs i elementet.

"Difiusionsbondning" (1 2 9) är en molekylär förening i fast fas av minst två separata metaller i ett stycke som har en
gemensam styrka som är lika med det svagaste materialets.

"Digital dator" (4 5) är utrustning som genom att anta en eller flera diskreta variabler, kan utföra allt det följande:

a) Ta emot data.

b) Lagra data eller instruktioner i fasta eller föränderliga (skrivbara) minnesenheter.

c) Bearbeta data med hjälp av lagrade sekvenser av instruktioner som kan förändras, och

d) Mata ut data.

Anm.: Förändring av en lagrad sekvens av instruktioner omfattar utbyte aven fast minnesenhet, men inte en
fysisk förändring av tråddragning eller interna kopplingar.

"Digital överföringshastighet" (5) är bithastigheten av den information som överförs direkt på vaije typ av medium.
Anm.: Se även "total digital överföringshastighet".

"Digitalt flygövervakningssystem för att optimera flygdata" (7) avser ett system som automatiskt styr flygplanets
flygvariabler och bana för att uppnå uppdragets även om realtids förändringar uppstår beroende på omständigheter eller
andra flygplan

"Direktverkande hydraulisk pressning" (2) är en formförändringsprocess som använder en vätskefylld flexibel blåsa i
direkt kontakt med arbetsstycket.

"Drev" (1) är en bunt av enkelfibertrådar, vanligtvis nästan parallella.

"Driftvärde" (gyro) (7) är hastigheten av utsignalens avvikelse från önskvärt värde. Det består av slumpmässiga och
systematiska värden och uttryckes som en ekvivalent insignalsvinkelförskjutning per tidsenhet i förhållande till ett
rymdfast koordinatsystem.

66 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L159/15

"Dynamic adaptive routing" (5) är ett system som automatiskt dirigerar om trafik baserat på avkänning och utvärdering
av nätets kondition

Anm.: Detta innefattar inte trafikdirigering enligt i förväg fastlagd information.

"Dynamiska signalanalysatorer" (3) är "signalanalysatorer" som använder digital samplings- och transformationsteknik
för att ge ett Fourierspektnim av den givna vågformen inklusive amplitud- och fasinformation.

Anm.: Se även "signalanalysatorer".

"Effektbandbredd” (3 5 7). Effektbandbredd, ibland även benämnt 3-dB gränser, är den bandbredd inom vilken
utgångseffekten förblir konstant, inom 3 dB, utan justering av andra påverkbara parametrar.

"Effektiva gram" (0 1) av "särskilt klyvbart material" är

a) för plutoniumisotoper och uran-233, isotopvikten i gram,

b) för uran som anrikats 1 % eller mer med avseende på isotopen uran-235, massan av uran i gram
multiplicerad med kvadraten på dess anrikning uttryckt som ett decimalviktbråk,

c) för uran anrikat under 1 % med avseende på isotopen uran-235, massan av uran i gram multiplicerad
med 0,0001.

"Ekvivalent täthet" (6) är massan (vikten) hos en optisk enhet per enhet optisk yta projicerad på den optiska ytan.

"Elektronisk sammansättning" (3 4 5) är ett antal elektroniska komponenter (tex. 'kretselement”, ”diskreta
komponenter", integrerade kretsar, etc) som kopplats samman för att utföra en eller flera specificerade funktioner och är
utbytbara i sin helhet och i allmänhet även kan tagas isär.

Anm. 1: "Kretselement" är en enkel aktiv eller passiv funktionsdel av en elektrisk krets såsom en diod, en

transistor, ett motstånd, en kondensator osv.

Anm. 2: "Diskreta komponenter": Ett separat inkapslat kretselement med sina egna externa anslutningar.

"Enfibertrådar" (1) eller fibertrådar avses den minsta ökningen av en fiber, vanligtvis flera mikrometer i diameter.

"Erfordras" (GTN 1 till 9) avser när det används i samband med "teknik" eller "programvara" endast den del av
"tekniken" eller "programvaran" som är särskilt ansvarig för att uppnå eller erbjuda den omfattade utförandenivån,
karaktäristiken eller funktionen. Sådan "erforderlig" "teknik" eller "programvara" kan delas av olika varor.

"Expertsystem" (4 7) är system som kan lämna ett resultat när en datamängd får bearbetas av regler som lagrats
oberoende av "programmet", och som kan utföra något av följande:

a) Automatiskt förändra en "källkod" som användaren matar in;

b) Lämna kunskap relaterad till en art av problem i ett skenbart naturligt språk; eller

c) Samla kunskap som erfordras för dess utveckling (symbolisk träning).

"FADEC" (7 9)är detsamma som "foll authority digital engine Controls".

"Fast" (5) Med fast menas att kodnings- eller kompressionsalgoritmen inte kan ta emot externa parametrar (t.ex. krypto-
eller nyckelvariabler) och inte kan ändras av användaren.

67

L 159/16 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

"Fasstyrda antennsystem med elektronisk styrning” (5 6) är en antenn runt vilken strålning bildas (lob) med hjälp av
fasstyrning, t.ex. kan strålningsriktningen styras av komplexa magnetiseringskoefficienter för de strålande elementen
och strålningsriktningen kan förändras i såväl asimut som elevation, eller bådadera, genom att en elektrisk signal läggs
på, både vid mottagning och sändning.

"Feltolerans" (4) Med feltoleranta datorer avses en dator eller ett datorsystem som efter ett hård- eller programvarufel,
utan mänskligt ingripande kan fortsätta att arbeta, på en given servicenivå som ger: kontinuerlig verksamhet, integritet
av data och återhämtning av arbetet vid en fastställd tid.

"Fibrer eller fiberliknande material" (0 1 8) omfattar

a) kontinuerliga "enfibertrådar”,

b) kontinuerliga "gam" och "vävar",

c) "tejp", duk, mattor och band,

d) hackade fibrer, cellull, rayonull och sammanhängande fiberfiltar,

e) tunna trådar (whiskers), antingen mono- eller polykristallinska av valfri längd,

f) aromatisk polyamidmassa.

"Finfördelning" (1) är en process där ett material sönderdelas till partiklar genom krossning eller målning.

"Flygplan" (1 7 9) är luftbuma farkoster med fasta vingar, svängande vingar, roterande vingar (helikoptrar), tippande
rotorer eller tippande vingar.

Anm.: Se även "civilaflygplan".

"Frekvenssyntesutrustning" (3) är varje typ av frekvensgivare eller signalgenerator, oavsett vilken teknik som används,
som kan avge ett flertal samtidiga eller alternativa utfrekvenser, från en eller flera utgångar, som styrs, kontrolleras och
ordnas av ett färre antal standard- eller masterfrekvenser.

"Full Authority Digital Engine Control" ("FADEC") (7 9) är ett elektroniskt reglersystem för gasturbin- eller
kombinationsmotor som utnyttjar en digital dator for att reglera de variabler som krävs för att reglera motorns utgående
drivkraft eller axeleffekt under motorns hela driftområde från början av bränseldoseringen till bränslets frånkoppling.

"Förformade kolfibrer" (1). Härmed avses ett ordnat arrangemang av fibrer med eller utan ytbehandling som är avsedda
att utgöra en delstruktur av en ram innan "matrisen" tillsätts för att bilda en "komposit”.

"Gam” (1) är en bunt av tvinnade "kardeler".

Anm.: "Kardel" är en bunt av enfibertrådar (typiskt mer än 200) som arrangerats nästan parallellt.

“Gasfinfördelning" (1) är en process som reducerar en smält ström av metallegering till droppar med en diameter på
500 gm eller mindre genom att den utsätts för gasström med högt tryck.

"Geografiskt åtskilda" (6) innebär att varje avläsningsstation har ett avstånd av minst 1 500 m i alla riktningar till andra
stationer. Mobila stationer betraktas alltid som "geografiskt åtskilda".

68 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L159/17

"Grundforskning" (GTN och NTN) är experimentellt eller teoretiskt arbete för inhämtande av ny kunskap om fenomens
fundamentala principer eller observerbara fakta och inte är direkt inriktad mot ett bestämt praktiskt syfte eller mål.

"Grundstabilitet" (accelerometer) (7) är den signal som en accelerometer avger när den inte utsätts för någon
acceleration.

"Hastighet för dataöverföring'' (5). Hastigheten enligt definitionen i ITU:s rekommendation 53-36, under
hänsynstagande till att, vid icke-binär modulering, baud och bit per sekund inte är lika. Bits för kodning, kontroll och
synkroniseringsfunktioner skall inbegripas.

Anm. 1: Vid bestämning av "hastighet för dataöverföring" skall kanaler för underhåll och administration

inte medräknas.

Anm. 2: Det är fråga om maximihastigheten i ena riktningen, dvs. maximihastigheten vid antingen

sändning eller mottagning.

"Hoppfrekvensteknik” (5) är en typ av "spritt spektrum" där sändningsfrekvensen för en enkel kommunikationskanal
bringas att förändras genom en slumpmässig eller pseudo-slumpmässig sekvens av diskreta steg.

"Huvudbeståndsdel" (4) är när det tillämpas i kategori 4 en "huvudbeståndsdel" om dess ersättningskostnad utgör mer
än 35 % av det totala värdet av det system där den utgör en beståndsdel. Beståndsdelens värde är det pris som
tillverkaren, eller systemanpassaren, har betalat för beståndsdelen. Totalvärdet är det normala internationella
försäljningspriset till oberoende parter vid platsen för tillverkning eller samlastning.

"Huvudminne" (4) är en dators primärminne för lagring av data eller instruktioner för snabb åtkomst av en
centralprocessor. Det består av en digital dators intemminne och varje till detta minne hierarkiskt anslutna minnen,
såsom cache-minne eller icke-sekventiellt åtkomliga utvidgade minnen.

"Hybriddator" (4) är en utrustning som kan utföra allt följande:

a) Ta emot data.

b) Bearbeta data som finns i såväl analog som digital form, och.

c) Avge data.

"Immuntoxin" (1) är en konjugat av en cellspecifik monoklonal antikropp och ett "toxin" eller "toxinkomponent", som
selektivt påverkar sjuka celler.

"Induktionsmagnetometer" (6) är en enda givare som känner av en enkel magnetfältsgradient och tillhörande elektronik
vars utsignal är ett mått på den magnetiska faltgradienten.

”Informationssäkerhet" (4 5) är alla organ och funktioner som säkerställer att information eller kommunikation hålls
åtkomlig, konfidentiell eller bevarar sin integritet, med undantag för de organ och funktioner som är avsedda att skydda
mot funktionsfel. Detta inkluderar "kryptografi", "kryptoanalys", skydd mot röjande strålning samt datorsäkerhet.

Anm.: Med "kryptoanalys" avses analys av ett kryptografiskt system eller dess in- eller utgångar for att utvinna
konfidentiella variabler eller känsliga data, inklusive klartext.

"Inre foder" (9) är lämpat för limförbindelsen mellan det fasta bränslet och huset eller isoleringsinsatsen. Fodret är
vanligen en vätskepolymerbaserad dispersion av svårsmält eller isolerande material, tex. kolfylld hydroxylterminerad
polybutadien (HTPB) eller annan polymer med tillsatta härdare, som sprutas eller gjuts över insidan av huset

"Instrumenterad räckvidd" (6) är det specificerade entydiga avbildningsområdet för en radar.

"Inställningstid" (3) är den tid som en utgångssignal behöver för att nå inom en halv bit av det slutliga värdet vid
växling mellan två nivåer i en omvandlare.

69

L 159/18

I SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

”Integrerad hybridkrets" (3) är varje kombination av en eller flera integrerade kretsar, eller integrerad krets med
kretselement eller diskreta komponenter som kopplats samman for att utföra (en) specifik(a) funktion(er) och som har
alla följande egenskaper:

a) Innehåller åtminstone en okapslad enhet;

b) Är sammankopplad med en metod som är typisk för produktion av integrerade kretsar;

c) Är utbytbar som en enhet.

d) Kan normalt inte tagas isär.

Anm. 1: Kretselement är en ensam aktiv eller passiv funktionell del av en elektronisk krets, såsom en diod,

en transistor, ett motstånd, en kondensator osv.

Anm. 2.: Diskreta komponenter är separat kapslade kretselement med egna anslutningar.

"Integrerade kretsar av filmtyp" (3) är en grupp av kretselement med metalliska förbindelser som skapats genom
utfällning av tjock- eller tunnfilm på ett isolerande "substrat".

Anm.: Kretselement är en ensam aktiv eller passiv funktionell del av en elektrisk krets, såsom en diod, en
transistor, ett motstånd, en kondensator osv.

"Integrerade multikretsar" (3). Härmed avses två eller fler "monolitiska integrerade kretsar" som bondats till ett
gemensamt substrat

"Isolerade levande kulturer" (1) innefattar levande kulturer i vilande form och i torkade preparat.

"Isolering" (9) anbringas på komponenterna till en raketmotor, t.ex. huset, munstycke, inlopp, tillslutningar och omfattar
härdade eller halvhärdade gummiduksblock innehållande ett isolerande eller eldfast material. Den kan också ingå som
ett dämpningselement.

"Isostatiska pressar" (2) är utrustning, som har förmågan att genom olika medier (gasformigt, flytande eller fast)
trycksätta ett slutet hålrum för att skapa likformigt tryck i alla riktningar mot ett arbetsstycke eller material i hålrummet.

"Kemisk laser" (6) är en laser i vilken de exciterade nivåerna alstras genom energin från en kemisk reaktion.

”Komposit" (1 2 6 8 9) är en "matris" och en eller flera tillsatsstrukturer som består av partiklar, tunna trådar, fibrer eller
någon kombination av dessa, som ingår av ett eller flera specifika skäl.

"Konturstyming" (2) innebär att två eller flera numeriskt styrda rörelser arbetar i enlighet med instruktioner som
specificerar nästa erforderliga position och de erforderliga matningshastighetema till den positionen. Dessa
matningshastigheter varieras i förhållande till varandra så att den önskade konturen generas (ref. ISO/DIS 2806 1980).

"Kritisk temperatur" (13 6) (ibland kallad övergångstemperatur) för ett specifikt "supraledande" material är den
temperatur då materialet upphör att ha någon resistans mot elektrisk likström.

70 Prop. 2000/2001:9
Bilaga 1

3O.6.2OOO | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L159/19

"Kryptografi" (5) är verksamhet som innefattar principer, medel och metoder för att transformera data så att dess
informationsinnehåll kan döljas, förhindra oupptäckt förändring därav eller förhindra obehörig användning.
“Kryptografi”, är begränsad till transformering av information genom att använda en eller flera "hemliga parametrar"
(t.ex. kryptovariabler) eller tillhörande kryptonycklar.

Anm.: "Hemligaparametrar": en konstant eller nyckel som undanhålls utomstående eller endast delas inom en
grupp.

"Källkod" (eller källspråk) (4 5 6 7 9) är ett lättillgängligt uttryck för en eller flera processer som kan omvandlas av ett
programmeringssystem till en för utrustningen exekverbar form ("objektkod" (eller objektspråk)).

"Kämreaktor" (0) är föremålen som är placerade i eller i direkt anslutning till reaktorkärlet, utrustningen som
kontrollerar effektnivån i härden och de komponenter som normalt innesluts, kommer i direkt kontakt med eller styr
primärkylmediet i reaktorhärden.

"Laser" (0 2 3 5 6 7 8 9) En laser är en sammansättning av komponenter som producerar ett i såväl tiden som rummet
koherent ljus som är förstärkt med hjälp av stimulerad strålningsemission.

Anm.: Se också: "Kemiska lasrar"

"Q-switchade lasrar"

"Super-High-Power-Lasers"

"Transferlasrar".

"Linjäritet" (2) (mäts vanligen i termer av icke-linjäritet) är den maximala avvikelsen för den faktiska karaktäristiken
(medelvärdet av övre och undre avläsningar), positiva eller negativa, från en rät linje som placerats så att den utjämnar
och minimeiar de maximala avvikelserna.

"Lokalt nät" (4) är ett datakommunikationssystem som har alla följande egenskaper:

a) Tillåter ett godtyckligt antal oberoende "dataenheter" att kommunicera direkt med varandra, och

b) Är begränsade till en geografisk area av rimlig storlek (t.ex. en kontorsbyggnad, en fabrik, ett
universitetsområde, ett förråd).

Anm.: "Dataenhet": En utrustning som kan sända eller ta emot sekvenser med digital information.

"Magnetiska gradiometrar" (6) är instrument som kan detektera variationen i rummet av magnetfält som härrör från
källor utanför instrumentet. De består av flera "magnetometrar" och tillhörande elektronik vars utsignal ger ett mått på
magnetfältsgradienten.

Anm.: Se även"Induktionsmagnetometrar".

"Magnetometrar" (6) är instrument som är avsedda att detektera magnetfält från källor utanför instrumentet.
Instrumentet består av ett enda element som känner av magnetfält samt tillhörande elektronik vars utsignal ger ett mått
på magnetfältet.

"Manipulatorer" (2) är griparmar, "aktiva verktygsenheter" och andra verktyg som fästs i änden av en robots
manipulatorarm.

Anm.: En "akliv verktygsenhet" är en enhet som tillför rörelsekraft, processenergi eller avkänning till ett
arbelsstycke.

"Material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF₆" (0) kan vara koppar, rostfritt stål, aluminium,
aluminiumoxid, aluminiumlegeringar, nickel eller en legering innehållande 60 viktprocent eller mer nickel och
UF₆-resistent fullständigt fluorerade polymerer, beroende på separationsprocessen.

71 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/20 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

"Matris" (1 2 8 9) är en huvudsakligen kontinuerlig struktur som till stor del fyller upp utrymmet mellan partiklar,
kristalliska trådar eller fibrer.

"Mekanisk legering" (1) är en legeringsprocess som är resultatet av sammanfogning, sönderdelning och ny
sammanfogning av grundämnen och metallpulver genom mekanisk stöt. Icke metalliska partiklar kan tillföras
legeringen genom att lämpligt pulver tillsätts.

"Mikrodator-mikrokrets" (3) är en "monolitisk integrerad krets" eller "integrerad multikrets" som innehåller en
aritmetisk logisk enhet (ALU) som kan utföra allmänna instruktioner från ett intemt minne på data som är lagrade i det
interna minnet

Anm.: Det interna minnet kan utökas genom ett extern minne.

"Mikroprocessor-mikrokrets" (3) är en "monolitisk integrerad krets" eller en "integrerad multikrets" som innehåller en
aritmetisk logisk enhet (ALU) som kan utföra en serie av allmänna instruktioner från ett externt minne.

Anm. 1: "Mikroprocessor-mikrokretsen" innehåller normalt inte något integrerat minne åtkomligt för

användaren, även om minne som finns på chipet kan användas för att utföra dess logiska
operationer.

Anm. 2: Detta omfattar även satser av chip som är konstruerade för att arbeta tillsammans för att fungera

som en "Mikroprocessor-mikrokrets".

"Mikroorganismer" (1 2) avser bakterier, virus, mycoplasma, rickettsier, chlamydia eller svampbildningar, utan
avseende på om de är naturliga, förbättrade eller modifierade, antingen som isolerade levande kulturer eller som
material som innehåller levande material som avsiktligt inympats eller kontaminerats med sådana kulturer.

"Missiler" (1 3 5 6 7 9) är kompletta raketsystem och obemannade luftfarkostsystem som kan bära en last på minst
500 kg nyttolast en sträcka av minst 300 km.

"Monolitisk integrerad krets” (3) är en kombination av passiva eller aktiva "kretselement" eller både och som

a) har formats med hjälp av difiusionsprocesser, implantationsprocesser eller utfällningsprocesser i eller på
ett enda stycke halvledande material, ett så kallat chip,

b) kan betraktas som odelbart sammankopplade, och

c) utför en kretsfunktion eller funktioner.

Anm.: "Kretselement" är en ensam aktiv eller passiv funktionell del av en elektronisk krets, såsom en diod, en
transistor, ett motstånd, en kondensator osv.

"Monospektrala bildsensorer" (6) kan samla in bilddata från ett diskret spektralband.

"Multi-data-stream-processing" (4) innebär att det "mikroprogram" eller den utrustningsaikitekturteknik som medger
samtidig bearbetning av två eller flera datasekvenser som styrs av en eller flera instruktionssekvenser med hjälp av exv.

a) en arkitektur av enkla instruktioner av sammansatta datamängder (SIMD) t.ex. vektor- eller
kedjeprocessorer,

b) en arkitektur med flera instruktioner av sammansatta datamängder (MSIMD),

c) en arkitektur med flera sammansatta instruktioner av sammansatta datamängder (MIMD) inklusive dem
som är tätt kopplade, nära kopplade eller löst kopplade, eller

d) strukturerade kedjor av bearbetningselement inklusive systoliska kedjor.

Anm.: Med "mikroprogram" avses en sekvens av elementära instruktioner som finns i ett särskilt minne vars
exekvering initieras genom att dess referensinstruktion förs i ett introduktionsregister.

"Multispektrala bildsensorer" (6) kan samtidigt eller i serie ta emot bilddata från två eller flera diskreta spektralband.
Sensorer som har mer än 20 spektralband kallas ibland för hyperspektrala bildsensorer.

72 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 159/21

"Målindikering" (6) är bearbetad och korrigerad (förening av radarmåldata med flygplansposition) och uppdaterad
flygplanspositionsrapport till flygtrafikövervakningscentrets controllers.

"Mätosäkerhet" (2). Mätosäkerhet är den karaktäristiska parameter som anger inom vilket område runt utgångsvärdet,
som det korrekta värdet av den mätbara variabeln ligger med en konfidensnivå på 95 %. Det innefattar de okorrigerade
systemawikelsema, den okorrigerade dödgången och de slumpvisa avvikelserna. (Referens ISO-10360-2 eller
VDI/VDE 2617).

"Naturligt uran" (0) är uran som innehåller samma blandning av isotoper som förekommer i naturen.

"Neural dator" (4) är en dataenhet som är konstruerad eller modifierad för att efterlikna en neurons eller neuronsamlings
beteende, dvs. en beräkningsanordning som kännetecknas av förmågan hos dess maskinvara att modulera vikten och
antalet förbindelser till ett flertal beräkningskomponenter baserat pä tidigare data.

"Noggrannhet" (2 6) som vanligen mäts som onoggrannhet är ett angivet värdes största avvikelse, positiv eller negativ,
från en godtagen standard eller sant värde.

"Numerisk styrning" (2). Automatisk styrning av en process som utförs av en enhet som använder numeriska data, som
normalt införs efterhand som operationen fortskrider (Ref.: ISO 2382).

"Objektkod" (9) är en maskinexekverbar form av ett praktiskt uttryck för en eller flera processer ("källkod" (kallspråk))
som har omvandlats av ett programmeringssystem.

"Optimering av flygbanan" (7) är en procedur som minimerar avvikelser från en fyrdimensionell (rum och tid) önskad
bana på grundval av maximering av prestanda eller effektivitet med avseende på uppdragsuppgifter.

"Optisk avkännargrupp för flygplansstyming" (Flight control optical sensor array) (7) är ett nät av fördelade optiska
sensorer med "laser"-strålar som skall åstadkomma realtidflygplansstymingsdata för bearbetning ombord.

"Optisk förstärkning" (5) är i optisk kommunikation en förstärkningsteknik som för in en förstärkning av optiska
signaler som har alstrats av en separat optisk källa utan omvandling till elektriska signaler, dvs. genom att använda
optiska halvledarförstärkare eller ljusalstrande ljusledarförstärkare.

"Optisk dator" (4) är en dator som är konstruerad eller modifierad för att använda ljus för att representera data och vars
beräknande logikelement är baserade på direkt kopplade optiska enheter.

"Optisk integrerad krets" (3) är en "monolitisk integrerad krets” eller en "integrerad hybrid krets" som innehåller en
eller flera delar som är avsedda att fungera som en fotosensor eller fotoemitter eller att utföra en eller flera optiska eller
elektrooptiska funktioner.

"Optisk koppling" (5) är dirigering eller omkoppling av signaler i optisk form utan omvandling till elektriska signaler.

"Personligt smartkort" (5) är ett smartkort som innehåller en mikrokrets som har programmerats för en särskild
användning och inte av användaren kan programmeras om för någon annan användning.

"Plaskavkylning" (1) är en process för "snabb stelning" av en smält metallström som träffar ett nedkylt block som bildar
en flingliknande produkt

Anm.: "Snabb stelning": stelning av smält material vid nedkylningshastigheter över 1 000 K/s.

73

L 159/22

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

"Primär flygplansstyming" (7) är en stabilitets- eller manövreringsstyming for “flyg" som använder kraft/moment-
generatorer, dvs. aerodynamiska styrytor eller dragkraftsvektorisering.

"Produktion" (GTN,NTN alla) är alla produktionsskeden, exv. konstruktion, produktionsutveckling, tillverkning,
integrering, sammansättning (montering), inspektion, provning och kvalitetssäkring.

"Produktionsutrustning" (1 9) avser verktygsuppsättningar, mallar, jiggar, domar, formar, gängskämingsverktyg,
fixturer, uppriktningsanordningar, testutrustning, annat maskineri och därtill hörande komponenter och begränsat till att
omfatta sådant som är speciellt konstruerat eller modifierat for "utveckling" eller för en eller flera "produktions"-faser.

"Produktionshjälpmedel" (9) är utrustning och särskilt utvecklad programvara för denna som integrerats i installationer
eller för en eller flera “produktions"-faser.

"Program" (2 6) är en sekvens av instruktioner avsedd för utförande av en process i eller omvandlad till sädan form som
är exekverbar för en elektronisk dator.

"Programvara" (GSN alla) är en samling av ett eller flera "program" eller "mikroprogram" som är lagrade i ett konkret
uttrycksmedium.

Anm.: "Mikroprogram" är en sekvens elementära instruktioner som är lagrade i ett särskilt minne och vars
exekvering initieras när dess referensinstruktion införs i ett instruktionsregister.

"Pulskompression" (6) är kodning och behandling av en radatsignalpuls av lång varaktighet till kort varaktighet under
bevarande av fördelama med hög pulsenergi.

"Q-switchade lasrar" (6) är en "laser" i vilken energin lagras i populationsinversionen eller i den optiska resonatom och
därefter emitteras i en puls.

"Radarhoppfrekvensteknik" (6) är en teknik som slumpmässigt ändrar bärfrekvensen i en pulserad radarsändare mellan
pulser eller gropper av pulser med en värde som är lika med eller större än pulsens bandbredd.

"Realtidsbandbredd" (3) för "dynamiska signalanalysatorer" är det bredaste frekvensområde som analysatom kan avge
till display eller massminne utan att förorsaka diskontinuitet i analysen av indata. Vid analysatorer med mer än en kanal
skall den kanalkonfiguration som ger den bredaste "realtidsbandbredden" användas till beräkningen.

"Realtidsbearbetning" (2 4 6 7) är ett datorsystems bearbetning av data som åstadkommer en erforderlig servicenivå
som en funktion av de disponibla resurserna inom en garanterad svarstid oberoende av belastningen av systemet då det
stimuleras av en yttre händelse.

74

30.6.2000 ISV|

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/23

"Robot” (2 8) är en manipuleringsmekanism som kan vara av banstymings- eller punktstymingstypen, som eventuellt
brukar sensorer och som har alla följande egenskaper:

a) Den är multifunktionell.

b) Den är kapabel att placera eller orientera material, delar, verktyg eller speciella komponenter med
variabla rörelser i tredimensionellt rum.

c) Den omfattar tre eller flera servoanordningar med öppen eller sluten slinga som kan omfatta stegmotorer.

d) Den har även "användartillgänglig programmerbarhet" med hjälp av lär/utför-metoden eller med hjälp av
en elektronisk dator som kan vara en programmerbar logikcontroller, dvs. utan mekanisk förmedling.

Anm.: Ovanstående definition omfattar inte följande anordningar:

1. Manipulationsmekanismer som bara kan styras manuellt eller medfjärrstyrning.

2. Mekanismer med fast-sekvens-manipulering som är automatiserade rörelse anordningar som
arbetar enligt mekaniskt fasta programmerade rörelser. Programmet är mekaniskt begränsat av
fasta stoppanordningar, t. ex. stifi eller kammar. Rörelsernas sekvensföljd och valet av banor eller
vinklar är inte variabla eller utbytbara på mekaniskt elektroniskt eller elektriskt sätt.

3. Mekaniskt styrda manipuleringsmekanismer med variabel sekvens som är automatiserade
rörelseanordningar som arbetar enligt mekaniskt fasta programmerade rörelser. Programmet är
mekaniskt begränsat av fasta men justerbara stoppanordningar, t.ex. stifi eller kammar.
Rörelsernas sekvensföljd och valet av banor eller vinklar är variabla inom det fasta
programmönstret. Variationer eller modifikationer av programmönstret (t.ex. ändringar av stift
eller utbyte av kammar) längs en eller flera rörelseaxlar kan endast göras genom mekaniska
operationer.

4. Icke servostyrda manipuleringsmekanismer med variabel sekvens som är automatiserade
rörelseanordningar som arbetar enligt mekaniskt fasta programmerade rörelser. Programmet är
variabelt, men sekvensen genomförs endast vid binära signaler från mekanisk fixerade elektriska
binära anordningar eller justerbara stoppanordningar.

5. Staplingskranar som är definierade som kartesiska koordinatmanipuleringssystem som är
tillverkade som en integrerad del av ett lodrätt system av lagringsbehållare och konstruerade för
att komma åt innehållet i dessa behållare för lagring eller hämtning.

"Rotationsfmfördelning" (1). En process för reducering av en ström eller en behållare av smält metall till droppar med
en diameter av högst 500 gm med hjälp av centrifugalkraft.

"Rymdfarkost" (7 9) är aktiva och passiva satelliter och rymdsonder.

"Rymdkvalificerade" (3 6) är produkter som är konstruerade, tillverkade och provade i syfte att motsvara de speciella
elektriska, mekaniska eller miljömässiga kraven vid uppsändande och placering på höga höjder av satelliter eller
farkoster som arbetar på en höjd av minst 100 km.

"Sammankopplade radarsensorer" (6) är två eller flera radarsensorer som är sammankopplade när de ömsesidigt utbyter
data i realtid

"Sammansatt teoretisk prestanda" ("CTP") (3 4) är ett mätetal som anger beräkningskapaciteten i miljoner teoretiska
operationer per sekund (Mtops), beräknad genom aggregeringen av "beräkningselementen" ("CE").

Anm.: Se kategori 4, teknisk anm.

"SHPL". SHPL är detsamma som "super high power laser".

75 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/24 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

"Signalanalysatorer" (3) är anordningar som kan mäta och visa grundläggande egenskaper hos signalkomponenter för
enskilda frekvenser i flerfrekvenssignaler.

"Signalbehandling" (3 4 5 6). Härmed avses den bearbetning av externt erhållna informationsbärande signaler med hjälp
av algoritmer såsom tidskompression, filtrering, extraktion, selektering, korrelation, konvolution eller transformationer
mellan områden (t.ex. Fast Fourier Transform eller Walsh transform).

"Signalering på en gemensam kanal" (Common channel signalling) (5) är en signaleringsmetod där en enda kanal
mellan växlarna med hjälp av etiketterade meddelanden förmedlar signalinformation, som avser ett flertal kretsar eller
anrop och annan information, tex. for nätadminstration.

“Skalfaktor" (gyro eller accelerometer) (7) är kvoten mellan en ändring i utgången och en ändring i ingången som är
avsedd att mätas. Skalfaktorn uttrycks vanligen som lutningen på en rät linje som kan anpassas enligt metoden om
minsta kvadraten på ingångs-utgångsdata genom att variera insignalen cykliskt över hela ingångsområdet.

"Skivor" ("substrate blanks") (6) är monolitiska föreningar med dimensioner lämpliga för framställning av optiska
element såsom speglar eller optiska fönster.

"Smältspinning" (1) är en process för "snabb slelning" av en smält ström av metall som får rinna ut över ett kylt
roterande block så att en fling-, band- eller stavliknande produkt bildas.

Anm.: "Snabb stelning": Stelning av smalt material vid nedkylningshastigheter över 1 000 K/s.

"Smältutdragning" (1) är en process för "snabb stelning" och dra ut en bandliknande legeringsprodukt genom att ett kort
segment av ett roterande kylt block förs ner i det smälta metallegeringsbadet.

Anm.: "Snabb stelning": Stelning av smalt material vid nedkylningshastigheter över 1 000 K/s.

"Specifika modulen" (0 1) är Youngs modul i pascal, som är lika med N/m² dividerat med specifika vikten i N/m³ mätt
vid (296±2) K «23±2) °C) och en relativ fuktighet av (50±5) %

"Specifika draghållfastheten" (0 1) är draghållfastheten i N/m² (Pa) dividerat med specifika vikten i N/m³ mätt
vid (296±2) K ((23±2) °C) och en relativ fuktighet av (50±5) %.

"Spridning av frekvensspektrumet" (6) är varje modulationsteknik för spridning av energi som härrör från en signal med
relativt smalt frekvensband över ett mycket större frekvensband genom användning av slumpmässig eller pseudo-
slumpmässig kodning.

"Stabilitet" (7). Stabilitet är standardavvikelse (1 sigma) av variationen av en bestämd parameter från dess kalibrerade
värde mätt under stabila temperaturförhållanden. Den kan uttryckas som en funktion av tiden.

"Styrenhet för kommunikationskanal" (4). Härmed avses det fysiska gränssnitt som styr flödet av synkron eller
asynkron digital information. Den är sammansatt av komponenter som kan vara integrerade i en dator eller
telekommunikationsutrustning för att medge kommunikationsaccess.

"Styrenhet för åtkomst till nätverk" (4) är ett fysiskt gränssnitt till en distribuerande nätverksväxel. Det använder ett
vanligt medium som genomgående arbetar med samma "digitala överföringshastighet" och använder någon form av
avgränsning (t.ex. staffet [token] eller bärvågsavkänning [carrier sense]) för överföringen. Oberoende av andra kan den
välja ut ett datapaket eller en datagrupp (exv. IEEE 802) som är adresserat till den. Den är en sammansättning som kan
integreras i en dator eller telekommunikationsutrustning för att möjliggöra åtkomst till nätet.

76 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 159/25

"Styrsystem" (7) är system som integrerar processen av mätning och beräkning av en farkosts position och hastighet
(dvs. navigation) med att beräkna och överfora order till farkostens flygkontrollsystem för att korrigera banan.

"Substrat" (3) är en tunn platta av basmaterialet med eller utan anslutningsmönster och på vilket eller i vilket "diskreta
komponenter" eller integrerade kretsar eller både och kan vara placerade.

Anm. 1: "Diskret komponent": Ett separat inkapslat "kretselement" med sin egna externa anslutningar.

Anm. 2: "Kretselement" är en enkel aktiv eller passiv funktionsdel av en elektronisk krets såsom en diod, en

transistor, ett motstånd, en kondensator etc.

"Superlegeringar" (2 9) är nickel-, kobolt- eller jämbaserade legeringar som har en hållfasthet överlägsen alla legeringar
i serien AISI 300 vid temperaturer över 922 K (649 °C) under svåra omgivnings- och arbetsförhållanden.

"Supraledande" (1 3 6 8). Supraledare är material, t.ex. metaller, legeringar eller blandningar som kan förlora all
elektrisk resistens. Detta innebär att de kan uppnå oändlig elektrisk ledningsförmåga och överföra mycket stora
strömmar utan joulsk upphettning

Anm.: Den "supraledande" effekten hos ett material karaktäriseras individuellt av en "kritisk temperatur", ett
kritiskt magnetfält som är en funktion av temperaturen, samt av en kritisk strömtäthet som emellertid är
beroende av både det magnetiska fältet och temperaturen.

"Super-High-Power Laser" (6). Med Super-High-Power Laser (SHPL) avses en "laser" som kan leverera (totalt eller
någon del av) en utgångsenergi som överstiger 1 kJ inom 50 ms, eller har en genomsnittlig eller kontinuerlig
utgångseffekt som överstiger 20 kW.

"Superplastisk bearbetning" (1 2). Superplastisk bearbetning är en deformationsprocess där värme tillsätts vid
bearbetningen av metaller som normalt karaktäriseras av låga töjningsvärden (mindre än 20 %) i förhållande till brott-
gränsen vid rumstemperatur, som den bestäms med konventionella töjningstester. Genom uppvärmningen vid
deformationsprocessen får materialet en töjningsförmåga som ökar till minst det dubbla.

"Symmetrisk algoritm" (5) är en krypteringsalgoritm där identiskt samma nyckel används för både kryptering och
dekryptering.

Anm.: Ett vanligt användningsområde för "symmetriska algoritmer" är datasekretess.

"Systoliska kedjor, datorer för" (4). Dator för systoliska kedjor är en dator där flödet och förändring av data är
dynamiskt styrbara av användaren.

"Säkerhet i flera nivåer" (5). Härmed avses en klass av system som innehåller information av olika känslighetsgrad och
som samtidigt medger tillträde för användare med olika säkerhetsnivåer och behov men förhindrar användare tillträde
till information till vilken de saknar behörighet.

Anm.: Med säkerhet ijlera nivåer avses skydd för uppgifter på datorn och har ingenting med en dators
driftssäkerhet att göra.

"Särskilt klyvbart material" (0) är plutonium-239, uran-233, "uran anrikat med avseende på isotoperna 235 eller 233",
samt varje material som innehåller de föregående.

"Tejp" (1) är ett material konstruerat av flätade eller i samma riktning lagda "enfibertrådar", "kardel", "vävar", "drev"
eller "gam" men vanligtvis förimpregnerat med harts.

Anm.: 'Kardel' är en bunt av enfibertrådar (typiskt mer än 200), som har arrangerats nästan parallellt.

77

L 159/26

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

"Teknik" (GTN NTN Alla) avser specifik information som är nödvändig for "utveckling", "produktion" eller
"användning" av varor. Informationen kan ha formen "teknisk assistans" eller "tekniska uppgifter".

Anm. 1: "Teknisk assistans" kan avse instruktioner, färdigheter, träning, arbetsmetoder och konsulttjänster

och kan innebara överförande av "tekniska uppgifter".

Anm. 2: "Tekniska uppgifter" kan avse ritningskopior, planer, diagram, modeller, formler, tabeller,

ritningar, manualer och instruktioner, skrivna eller inspelade på andra medier eller enheter såsom
disketter, band eller ROM-minnen.

"Tid för att byta frekvens" (3 5). Med tiden för att byta frekvens avses den maximala tid (dvs. fördröjning) som det tar
för en signal när den skiftas från en frekvens till en annan, att nå:

a) En frekvens som ligger inom 100 Hz från den nya frekvensen, eller

b) En utgångseffekt som ligger inom 1 dB från den nya nivån.

"Tidigare separerade" (0 1) avser användningen av varje process vars avsikt är att öka koncentrationen av en
kontrollerad isotop.

"Tidskonstant" (6) är den tid det tar från det en sammansättning nås av ett ljus till dess strömökningen når värdet
(1-1/e) gånger slutvärdet (dvs. 63 % av det slutliga värdet).

"Tipp- och vridbara arbetsbord” (Compound rotary tables) (2). Arbetsbord vars yta kan tippas och vridas runt två icke-
parallella axlar som kan styras samtidigt och därmed medge kurvlinjestyrning.

"Tippbara spindlar" (2) är verktygshållande spindlar som under bearbetningsprocessen ändrar sin centrumlinje i
förhållande till andra axlar.

"Toppeffekt" (6) är energin i en puls mätt i joule, dividerat med pulslängden i sekunder.

"Total latent avbrottstid" (4) är den tid det tar för ett datorsystem att känna igen ett avbrott på grund av någon händelse,
hantera avbrottet och utföra en lämplig överflyttning av pågående arbete till en minnesresistent plats och avvakta
avbrottet.

"Total digital överföringshastighet" (5). Med total digital överföringshastighet avses det antal bitar, inklusive adress-
och övervakningsbitar, som per tidsenhet passerar mellan korresponderande delar i ett digitalt transmissionssystem.

Anm.: Se även "digitalöverföringshastighet".

"Totala strömtätheten" (3) är det totala antalet amperevarv i en spole (tex. summan av antalet varv multiplicerat med
maximala strömmen som går genom varje varv) dividerat med spolens tvärsektion (inbegripet de supraledande trådarna,
metallmatrisen i vilken de supraledande trådarna är inbäddade, kapslingsmaterial, alla kylkanaler osv.).

"Toxiner" (1 2). Härmed avses toxiner i form av avsiktligt isolerade preparat eller blandningar, oavsett hur de
producerats, andra än toxiner som är närvarande i andra material såsom patologiska preparat, råvaror, livsmedel eller
frökapslar av "mikroorganismer".

"Toxinkomponent" (1) är en strukturellt och funktionsmässigt diskret komponent av hela "toxinet".

"Transferlasrar" (6) Med transferlasrar avses "lasrar” i vilka de exciterande aktiva ämnena exciteras genom att energi
överförs vid kollisionen mellan exciterade och icke exciterade atomer eller molekyler.

78

30.6.2000

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/27

"Tredimensionell vektorhastighet" (4). Härmed avses antalet vektorer som skapas per sekund som har 10 bildelement
(pixels) flerlinjevektorer. Provningen skall ske dynamiskt, med valfritt orienterade vektorer, med antingen heltals- eller
flyttalsangivna X-Y-Z-koordinater (beroende på vilketdera som ger högst hastighet).

"Tryckgivare" (2) är givare som omvandlar tryckmätningar till en elektrisk signal.

"Typisk grindfördröjningstid" (3). Härmed avses den tidsfördröjning som motsvarar den tidsfördröjning som uppstår i
en grind som har typisk uppbyggnad och används i en "monolitisk integrerad krets". För en "familj" av "monolitiska
integrerade kretsar" kan detta specificeras antingen som tidsfördröjningen för en typisk grind inom den givna "familjen"
eller som typisk fbrdröjningstid per grind inom den givna "familjen".

Anm. 1: "Typisk grindfördröjningstid" får inte förväxlas medfördröjningstiden mellan in- och utgång hos

en komplex "monolitisk integrerad krets".

Anm. 2: En "familj" utgörs av alla integrerade kretsar för vilka följande tillämpas till Jullo när det gäller

tillverkningsmetod och specifikationer, utom deras respektive funktioner:

a) Gemensam utformning av maskin- och programvara.

b) Gemensam ritning och processteknik.

c) Gemensamma typiska egenskaper.

"Upplösning" (2). Härmed avses det minsta tillägget i en mätenhet, i digitala instrument avses den minst signifikanta
biten (ref. ANSI B-89.1.12).

"Uran anrikat i isotoperna 235 eller 233" (0). Härmed avses uran som innehåller isotoperna 235 eller 233, eller båda, i
en sådan mängd att förhållandet mellan summan av dessa isotoper jämfört med summan av isotop 238 är större än det
förhållande mellan isotop 235 till isotop 238 som förekommer i naturen (isotopförhållandet 0,72 %).

"Utarmat uran" (0) är sådant uran som utarmats med avseende på isotop 235 under de värden som uppträder i naturen.

"Uteffektsanpassning" (7). Härmed avses ett system där man genom att styra effekten alltid kan använda minsta möjliga
signal för att från en luftfarkost bestämma höjdläget.

"Utveckling" (GTN NTN alla) är alla faser före serieproduktion såsom: konstruktion, konstruktionsforskning,
konstruktionsanalys, konstruktionskoncept, sammansättning och provning av prototyper, pilottillverkningsplaner,
konstruktionsuppgifter, datadesign, processen då konstruktionsuppgifterna förvandlas till en produkt, fastställande av
design och integrering, layouter.

"Vaccin" (1). Härmed avses en medicinsk produkt vars ändamål är att hos människor eller djur stimulera ett
immunologiskt skydd mot sjukdomar.

"Vakuumfinfördelning" (1). En process som reducerar en smält ström av metall till droppar med en diameter på 500 jim
eller mindre genom hastig sönderdelning av en gas som utsätts för vakuum.

"Varaktighet hos pulsen” (6). Varaktigheten hos en laserpuls är varaktigheten mätt under den tid som pulsen ligger över
halva intensiteten ["Full Width Half Intensy"].

"Variabel geometri med hjälp av luftfolier" (7). Härmed avses klaffar på bakkanten, eller lister på framkanten eller
upphöjda framkanter som kan styras under flygning.

79

L 159/28 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

"Varm isostatisk förtätning" (2). Härmed avses en process där man trycksätter ett gjutgods vid temperaturer som
överskrider 375 K (102 °C) i ett slutet hålrum med hjälp av olika media (gas. vätska, massiva partiklar osv.) för att
skapa lika tryck i alla riktningar i avsikt att reducera eller eliminera antalet håligheter i gjutgodset.

"Vinkelavvikelse från en position" (2). Med vinkelawikelse från en position menas den maximala differensen mellan
den aktuella positionen och den ursprungliga positionen som ett arbetsstycke har efter att det förflyttats från sin
ursprungliga position och sedan återförts. (Referens VDI/VDE 2617 Draft: "Rotary tables on coordinate measuring
machines".)

"Väv” (1). I kapitel 1 avses härmed en bunt (typiskt) 12 120) av nästan parallella kardeler

Anm.: Kardel är en bunt av enfibertrådar (vanligen fler än 200) som arrangerats nästan parallellt.

80

30.6.2000

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/29

AKRONYMER OCH FÖRKORTNINGAR SOM HAR ANVÄNTS I DENNA BILAGA

En akronym eller en förkortning, när den används som ett definierat begrepp, återfinns under "Definitioner av begrepp
som används i denna bilaga".

AKRONYM ELLER

FÖRKORTNING

ABEC

AGMA

AHRS

AISI

ALU

ANSI

ASTM

ATC

AVLIS

CAD

CAS

CCITT

CDU

CEP

CNTD

CRISLA

CVD
CW

CW (för laser)
DME
DS

EB-PVD
EBU

ECM

ECR

EDM

EEPROMS

EIA

EMC

FFT

GLONASS

GPS

HBT

HDDR

HEMT

ICAO

IEC

IEEE

IFOV

ILS

IRIG

ISAR

BETYDELSE

Annular Bearing Engineers Committee

American Gear Manufacturers' Association

Attitude and Heading Reference Systems

American Iron and Steel Institute

aritmetisk logikenhet

American National Standards Institute

American Society for Testing and Materials

flygtrafikledning

Atomic vapour laser isotope separation (isotopseparation med "laser" och atomär ånga)
computer-aided-design (datorstödd konstruktion)

Chemical Absttacts Service

Comité Consultatif International Télégraphique et Téléphonique (Internationella rådgivande
telegraf- och telefonkommittén)

control and display unit (kontroll- och indikatorenhet)

circular error probable

controlled nucleation thetmal deposition

Chemical reaction by isotope selective laser activation (kemisk reaktion genom
isotopselektiv laseraktivering)
kemisk förångningsdeposition
kemisk krigföring
continuous wave

Distance Measuring Equipment (avståndsmätningsradar)

directionally solidified

electron beam physical vapour deposition (fysisk förångningsdeposition med elektronstråle)
European Broadcasting Union (Europeiska radio- och TV-företagens
samarbetsorganisation)

electro-chemical machining (elektrokemisk bearbetning)
electron cyclotron resonance (elektroncyklotronresonans)
electrical discharge machines (elektriska urladdningsmaskiner)
electrically erasable programmable read only memory (elektriskt raderbart programmerbart
read-only minne)

Electronic Industries Association

electromagnetic compatibility (elektromagnetisk kompatibilitet)

Fast Fourier Transform (Fast Fourier-Transformation)

global navigation satellite system

global positioning system (GPS-lokaliseringssystemet)

hetero-bipolar transistors

high density digital recording ("high density” digital inspelning)

high electron mobility transistors (transistorer med hög elektronmobilitet)

International Civil Aviation Organisation (Internationella civila luftfartsorganisationen)
International Electro-technical Commission (Internationella elektrotekniska kommissionen)
Institute of Electrical and Electronic Engineers

instantanous-field-of-view

instrument landing system (instrumentlandningssystem)
inter-range instrumentation group
inverse synthetic aperture radar

81

L 159/30

r~sv~i

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

AKRONYM ELLER BETYDELSE
FÖRKORTNING

ISO

International Organization for Standardization (Internationella
standardiseringsorganisationen)

ITU
JIS

JT
LID AR
LRU
MAC
Mach
MLIS
MLS
MOCVD
MRI
MTBF
Mtops
MTTF
NBC
NDT
PAR
PIN
ppm
PSD
QAM
RF
SACMA
SAR
SC
SLAR
SMPTE
SRA
SRAM
SRM
SSB
SSR
TCSEC
TIR
UV
UTS
VOR
YAG

International Telecommunication Union (Internationella teleunionen)

japansk industristandard

Joule-Thomson

light detection and ranging

line replaceable unit

message authentication code

förhållandet mellan ett föremåls och ljudets hastighet (efter Emst Mach)

Molecular laser isotopic separation (isotopseration med "laser" och gasmolekyler)
mikrovågslandningssystem

metal organic Chemical vapour deposition (metall-organisk kemisk förångningsdeposition)
magnetic resonance imaging
mean-time-between-failures

million theoretical operations per second (miljoner teoretiska operationer per sekund)
mean-time-to-failure

Nuclear, Biological and Chemical (nukleära, biologiska och kemiska)
non-destructive test (icke-förstörande prov)
precision approach radar (precisionsinflygningsradar)
personal identification number (personidentifikationsnummer)
parts per million (delar per miljon)

power spectral density

quadrature-amplitude-modulation (kvadraturamplitudemodulering)

radiofrekvens

Suppliers of Advanced Composite Materials Association

synthetic aperture radar

single crystal (enkelkrystal)

sidelooking airbome radar

Society of Motion Picture and Television Engineers

shop replaceable assembly

static random-access memory

SACMA Recommended Methods (av SACMA rekommenderade metoder)

single sideband (enkelt sidband)

secondary surveillance radar (sekundär övervakningsradar)

trusted Computer system evaluation criteria

total indicated reading (totalt indikatorutslag)

ultraviolett

ultimate tensile strength (brottgräns)

very high frequency omni-directional range

yttrium/aluminium garnet (yttrium/aluminium-granat)

82 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 r~SV~]

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 159/31

KATEGORI 0 - KÄRNMATERIAL, ANLÄGGNINGAR OCH UTRUSTNING

0A System, utrustning och komponenter

0A001 "Kämreaktor” och utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för
sådan enligt följande:

a) ”Kämreaktor" som kan underhålla och reglera en självunderhållande kedjereaktion av
kämklyvning.

b) Metallkärl eller större fabrikstillverkade delar till sådana, som är särskilt konstruerade eller
iordningställda för att innesluta härden hos en "kämreaktor", inklusive reaktortankens lock i fallet
reaktortryckkärl.

c) Hanteringsutrustning som är särskilt konstruerad eller iordningställd för att föra in eller avlägsna
bränsle i en "kämreaktor”.

d) Styrstavar som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att reglera klyvningsprocessen i en
"kämreaktor" med tillhörande stöd- och upphängningsanordningar samt drivdon och styrrör för
stavarna.

e) Tryckrör som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att innesluta bränsleelement och
primärkylmedel i en "kämreaktor" vid ett drifttryck som överstiger 5,1 MPa.

f) Zirkoniummetall och -legeringar, i form av rör eller hopsättningar av rör, i vilka andelen hafhium
i förhållande till zirkonium är mindre än 1:500 per viktenhet och som är särskilt konstruerade eller
iordningställda för att användas i en "kämreaktor".

g) Kylmedelpumpar som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att pumpa runt
primärkylmedel i en "kämreaktor".

h) 'Kämreaktors interna delar¹ som är särskilt konsumerade eller iordningställda för att användas i en
"kämreaktor", inklusive bottenplatta för härden, bränslekanaler (bränsleboxar), termiska skärmar,
bafflar, härdgaller samt diflusorplåtar.

Anm: I avsnitt OAOOl.h betyder 'kämreaktors interna delar' varje större konstruktion inuti ett
reaktorkärl som fyller en eller flera funktioner, som att bära upp härden, upprätthålla
härdens geometri, rikta primärkylmediets flöde, utgöra strålskärmar för reaktorkärlet och
leda härdinstrumentering pä plats.

i) Värmeväxlare (ånggeneratorer) som är särskilt konsumerade eller iordningställda för att användas i
primärkylkretsen i en "kämreaktor".

j) Instrument för detektering och mätning av neutroner, särskilt konsumerade och iordningställda för
att bestämma neutronflödesnivåema inuti härden i en "kämreaktor”.

83 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/32 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

0B Test-, inspektions- och produktionsutrustningar

0B001 Anläggning för separation av isotoper ur "naturligt uran", "utarmat uran" och "särskilt klyvbart material"
och utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda härför enligt följande:

a) Anläggning, särskilt konstruerad, för separation av isotoper ur "naturligt uran", "utarmat uran" och
"särskilt klyvbart material" enligt följande:

1. Anläggning för separation med gascentrifug.

2. Anläggning för separation med gasdiflusion.

3. Anläggning för separation med aerodynamisk process.

4. Anläggning för separation med kemisk utbytesprocess.

5. Anläggning för separation med jonbytesprocess.

6. Anläggning för separation med "laser" och atomär ånga (AVLIS).

7. Anläggning för separation med "laser" och gasmolekyler (MLIS).

8. Anläggning för separation med plasmaprocess.

9. Anläggning för separation med elektromagnetisk process.

b) Gascentrifuger, hopsatta delar och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda
för separation med gascentrifuger enligt följande:

Anm.: I avsnitt OBOOl.b betyder 'material med hög hållfasthet i förhållande till sin densitet' något
av följande:

a) Maråldrat stål som kan ges en brottgräns på 2 050 MPa eller mer.

b) A luminiumlegeringar som kan ges en brottgräns på 460 MPa eller mer.

c) "Fibrer eller fiberliknande material" med en "specifik modul" större än 3,18 x K? m
och en "specifik draghållfasthet" större än 76,2x JO³ m.

1. Gascentrifuger.

2. Kompletta rotorenheter.

3. Rotorrör med en väggtjocklek av 12 mm eller mindre med en diameter mellan 75 mm och
400 mm tillverkade av 'material som har hög hållfasthet i förhållande till sin densitet'.

4. Ringar eller bälgar med en väggtjocklek som är 3 mm eller mindre och en diameter mellan
75 mm och 400 mm som är avsedda att lokalt förstärka rotorröret eller för att förena ett
antal sådana rör och är tillverkade av 'material som har hög hållfasthet i förhållande till sin
densitet'.

5. Mellanväggar (bafflar), med en diameter mellan 75 mm och 400 mm avsedda att monteras
inne i centrifiigens rotonör, tillverkade av 'material som har hög hållfasthet i förhållande till
sin densitet'.

6. Topp- eller bottenplattor med cn diameter mellan 75 mm och 400 mm avsedda att passa till
ändarna av rotorröret och tillverkade av 'material som har hög hållfasthet i förhållande till
sin densitet'.

7. Magnetiska, upphängda lager bestående av en ringformig magnet som är upphängd i ett
lagerhus tillverkat eller skyddat av "material som är resistenta mot korrosion orsakad av
UF₆”, och som innehåller ett dämpande medium där magneten är kopplad till en polkäma
eller en annan magnet som är monterad på rotoms topplatta.

84

3O.6.2OOO | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/33

0B001 b) forts.

8. Särskilt iordningställda lager som består av en lagertapp/lagerskålenhet monterad på en
dämpare.

9. Molekylarpumpar bestående av cylindrar med invändigt maskinbearbetade eller utpressade
spiralformade spår och maskinbearbetade innerytor.

10. Ringformade statorer för elektriska motorer till flerfasiga växelströmshysteres-feller
reluktans-)motorer för synkron drift i vakuum i frekvensområdet 600 till 2 000 Hz och
i effektområdet 50 till 1 000 VA (Voltampere).

11. Centrifugbehållare som skall innesluta gascentrifugens rotor och som består av en styv
cylinder med väggtjockleken upp till 30 mm och med precisionsbearbetade ändar.
Cylindern skall vara tillverkad eller skyddad av "material som är resistenta mot korrosion
orsakad av UF₆".

12. Uttagsrör med upp till 12 mm innerdiameter, för avtappning av UFs-gas från centrifiigens
rotorrör enligt pitotrörsprincipen, tillverkade eller skyddade av "material som är resistenta
mot korrosion orsakad av UF₆".

13. Frekvensomvandlare som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att mata
motorstatom vid anrikning med gascentrifuger och som har alla följande egenskaper samt
därför särskilt konstruerade komponenter:

a) Flerfasig utgång inom frekvensområdet 600 Hz till 2 000 Hz.

b) Frekvenskontroll bättre än 0,1 %.

c) Harmonisk distorsion mindre än 2 %.

d) Verkningsgrad bättre än 80 %.

c) Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med
gasdiflusion, enligt följande:

1. Membran för gasdiflusion, tillverkade av porösa metalliska, polymera eller keramiska
"material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF₆" med en porstorlek mellan 10 och
100 nm, en tjocklek på 5 mm eller mindre och, om i form av rör, med en diameter som är
25 mm eller mindre.

2. Behållare för gasdiffiisorer tillverkade eller skyddade av "material som är resistenta mot
korrosion orsakad av UFs".

3. Kompressorer (axial-, centrifugal- och deplacementkompressorer) eller blåsmaskiner med
en sugkapacitet för UF₆ på 1 mVmin eller mer, och ett utloppstryck upp till 666,7 kPa,
tillverkade eller skyddade av "material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF₆".

4. Axeltätningar för kompressorer eller blåsmaskiner som omfattas av avsnitt OBOOl.c.3 och
som är konstruerade så att inläckningen av buffertgas är mindre än 1 000 cmVmin.

5. Värmeväxlare tillverkade av aluminium, koppar, nickel eller legeringar som innehåller mer
än 60 procent nickel, eller kombinationer av dessa metaller i form av pläterade rör och
konstruerade för att arbeta vid ett tryck lägre än det atmosfäriska med en läckhastighet som
begränsar tryckhöjningen till mindre än 10 Pa/h när tiyckskillnaden uppgår till 100 kPa.

6. Bälgventiler, med en diameter mellan 40 och 1 500 mm, tillverkade eller skyddade av
"material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF₆".

85 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/34 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

0B001 forts.

d) Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda for separation med
aerodynamisk process, enligt följande:

1. Separationsmunstycken, dysor, som består av slitsformade böjda kanaler vars
krökningsradie är mindre än 1 mm, och som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6,
och som i munstycket har en knivsegg som delar gasflödet genom munstycket i två
strömmar.

2. Strömningsdrivna cylindriska eller koniska rör med tangentiellt inlopp (vortexrör) vilka är
tillverkade eller skyddade av "material som är resistenta mot korrosion orsakad av UFs",
med en diameter mellan 0,5 cm och 4 cm och ett förhållande mellan längd och diameter på
20:1 eller mindre och, med ett eller flera tangentiella inlopp.

3. Kompressorer (axial-, centrifugal- eller deplacementkompressorer) eller blåsmaskiner med
en sugkapacitet av 2 m³/min eller mer, tillverkade eller skyddade av "material som är
resistenta mot korrosion orsakad av UFs", och till kompressorerna hörande axeltätningar.

4. Värmeväxlare tillverkade eller skyddade av "material som är resistenta mot korrosion
orsakad av UF₆".

5. Behållare, avsedda att innesluta vortexrör eller separationsmunstycken, tillverkade eller
skyddade av "material som är resistenta mot korrosion orsakad av UFs".

6. Bälgventiler, med en diameter mellan 40 och 1 500 mm, som är tillverkade eller skyddade
av "material som är resistenta mot korrosion orsakad av UFs".

7. Processystem för att separera UF₆ (uranhexafluorid) från bärgasen (väte eller helium) så att
innehållet av UF₆ blir 1 ppm eller mindre, innefattande:

a) Kryogena värmeväxlare och kryogena separatorer som kan arbeta vid
temperaturen 153 K (-120°C) eller lägre.

b) Kryogena kylutrustningar som kan arbeta vid temperaturen 153 K (-120°C) eller
lägre.

c) Separationsmunstycken eller vortexrör för separation av UF₆ (uranhexafluorid) från
bärgasen.

d) Kylfällor för UFs (uranhexafluorid) som kan arbeta vid temperaturen 253 K (-20°C)
eller lägre.

e) Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med
kemisk utbytesprocess, enligt följande:

1. Vätske-vätskepulskolonner med snabbt utbyte där uppehållstiden i varje steg är 30 sek. eller
mindre och som är resistenta mot koncentrerad saltsyra (t.ex. tillverkade av eller skyddade
med lämpliga plastmaterial såsom fluorkarbonpolymerer eller glas).

2. Vätske-vätskecentrifogalkontaktorer med snabbt utbyte där uppehållstiden i varje steg är
30 sek. eller mindre och som är resistenta mot koncentrerad saltsyra (t.ex. tillverkade av
eller skyddade med lämpliga plastmaterial såsom fluorkarbonpolymerer eller glas).

3. Elektrokemiska reduktionsceller som är resistenta mot koncentrerade saltsyrelösningar, för
reduktion av uran från ett valenstal till ett annat valenstal.

86

30.6.2000 | SV |

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/35

0B001 e) forts.

4. Matningsutrustning för elektrokemiska reduktionsceller, avsedd att överföra ir⁴ från det
organiska flödet och för vilken de delar som kommer i kontakt med flödet är tillverkade av
eller skyddade med lämpligt material (t.ex. glas, fluorkarbonpolymerer, polyfenylsulfat,
polyetersulfon och hartsi mpregnerad grafit).

5. System för att producera lösningar av uranklorid med hög renhet, bestående av utrustning
för upplösning, vätskeextraktion och/eller jonbyte för rening och elektrolytiska celler för att
reducera U*⁶ eller till 1T³.

6. Uranoxidationssystem för oxidation av U”³ till U^M.

f) Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med
jonbytesprocess, enligt följande:

1. Snabbreagerande jonbytarmassor, som film eller porösa makronätverk, i vilka de aktiva
kemiska utbytesgruppema är begränsade till ytbeläggningen på en inaktiv porös bärarkropp,
samt andra kompositstrukturer i lämplig form, inklusive partiklar och fibrer, med en
diameter som är 0,2 mm eller mindre, resistenta mot koncentrerad saltsyra och gjorda för
att ha en utbyteshalveringstid som är mindre än 10 sek. och som kan arbeta i
temperaturområdet 373 K (100°C) till 473 K (200°C).

2. Jonbyteskolonner (cylindriska) med en diameter som är större än 1 000 mm, tillverkade av
eller skyddade med material som är resistenta mot koncentrerad saltsyra (Lex. ritan eller
fluorkarbonplaster) och som kan arbeta i temperaturområdet 373 K (100°C) till 473 K
(200°C) och vid tryck över 0,7 MPa.

3. Återströmningssystem för jonbyte (kemiska eller elektrokemiska oxidations- eller
reduktionssystem) för regenerering av kemiska reducerande eller oxiderande ämnen som
använts i anrikningskaskader som utnyttjar jonbyte.

g) Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med
"laser” och atomär ånga (AVLIS), enligt följande:

1. Högeffektselektronstrålekanoner som arbetar i band eller med svep och som kan leverera
mer effekt än 2,5 kW/cm och som är avsedda att användas för att förånga uran.

2. System för hantering av flytande metall avsedda för uran eller uranlegeringar i smält form,
bestående av deglar som är tillverkade av eller skyddade med lämpligt korrosions- och
värmebeständigt material (t.ex. tantal, yttriumoxidbelagd grafit, grafit belagd med oxider av
andra sällsynta jordartsmetaller eller blandningar av sådana) samt kylutrustning för
deglama.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 2A225.

3. System för att uppsamla slutprodukt och restfraktion tillverkade av eller fodrade med
material som är resistent mot vännen och korrosionen från förångad uranmetall eller
flytande uran, t.ex. yttriumoxidbelagd grafit eller tantal.

4. Behållare för separatormodul (cylindriska eller rektangulära behållare) som skall användas
för att innesluta källan som producerar uranmetallånga, elektronstrålekanonen och
uppsamlare av slutprodukt och restfraktion.

87

L 159/36

I SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

3O.6.2OOO

OBOOl g) forts.

5. "Lasrar" eller "laser"-system för separation av uranisotoper som är frekvensstabiliserade för
drift över långa tidsperioder.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 6A005 OCH 6A205.

h) Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med
"laser” och gasmolekyler (MLIS) eller kemisk reaktion genom isotopselektiv laseraktivering
(CRISLA), enligt följande:

1. Expansionsmunstycken för överljudshastighet som är avsedda att kyla blandningen av UF₆och bärgasen till 150 K (-123°C) eller lägre och är tillverkade av "material som är resistenta
mot korrosion orsakad av UF₆".

2. Uppsamlare för uranpentafluorid (UF_S) bestående av filter, uppsamlare av irnpakt-
(anslags-) eller cyklontyp, eller kombinationer av dessa typer, och som är tillverkade av
"material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF5/UF6".

3. Kompressorer som är tillverkade eller skyddade av "material som är resistenta mot
korrosion orsakad av UF₆" samt axeltätningar för sådana kompressorer.

4. Utrustning för att fluorera UF5 (fast) till UF₆ (gas).

5. Processystem för att separera UF6 från bärgasen (t.ex. kväve eller argon), innefattande:

a) Kryogena värmeväxlare och kryogena separatorer som kan arbeta vid temperaturer
på 153 K (-120°C) eller lägre.

b) Kryogena kylenheter som kan arbeta vid temperaturer på 153 K (-120°C) eller lägre.

c) Kylfällor för UF₆ som kan arbeta vid temperaturer på 253 K (-20°C) eller lägre.

6. "Lasrar" eller "laser"-system för att separera uranisotoper som är frekvensstabiliserade för
drift över långa tidsperioder.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 6A005 OCH 6A205.

i) Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med
plasmaprocess, enligt följande:

1. Mikrovågskällor och antenner som kan producera eller accelerera joner och som har en
utgångsfrekvens som är högre än 30 GHz, och en utgångseffekt (medeleffekt) som är större
än 50 kW.

2. Jonexcitationsspolar för radiofrekvenser över 100 kHz och som kan arbeta med mer än

40 kW medeleffekt.

3. System för att generera uranplasma.

4. System för hantering av flytande metall avsedda för uran eller uranlegeringar i smält form,
bestående av deglar som är tillverkade eller skyddade av lämpligt korrosions- och
värmebeständigt material (Lex. tantal, yttriumoxidbelagd grafit, grafit belagd med oxider av
andra sällsynta jordartsmetaller eller blandningar av sådana), samt kylutrustning för
deglama.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 2A225.

88

30.6.2000 rSV~1

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/37

0B001 i) forts.

5. Uppsamlare för slutprodukt och restfraktion tillverkade av eller skyddade med material som
är resistent mot värmen och korrosionen från uranånga. Skyddande material kan vara
yttriumoxidbelagd grafit eller tantal.

6. Cylindriska behållare för separatormodul avsedda att innesluta uranplasmakällan,
radiofrekvensdrivspolen samt uppsamlare för slutprodukt och restfraktion tillverkade av
lämpligt icke-magnetiskt material (t.ex. rostfritt stål).

j) Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med
elektromagnetisk process, enligt följande:

1. Jonkällor, enkla eller multipla, som består av en förångningskälla, joniserare och
strålaccelerator vilka är tillverkade av lämpligt icke-magnetiskt material (t.ex. grafit,
rostfritt stål eller koppar) och som kan leverera en jonstråleström som är 50 mA eller mer.

2. Jonkollektorer för uppsamling av anrikade eller utarmade uranjonstrålar och som består av
två eller flera slitsar och fickor och är gjorda av lämpligt icke-magnetiskt material

(t.ex. grafit eller rostfritt stål).

3. Vakuumbehållare för elektromagnetiska uranseparatorer tillverkade av icke-magnetiskt
material (t.ex. rostfritt stål) och konstruerade för att arbeta vid ett tryck som är 0,1 Pa eller
lägre.

4. Magnetpolskor med en diameter större än 2 m.

5. Högspänningsaggregat för jonkällor som har alla följande egenskaper:

a) Gjorda för kontinuerlig drift.

b) Utspänning 20 kV eller högre.

c) Utström 1 A eller mer.

d) Spänningsreglering bättre än 0,01 % över en tidsperiod på 8 h.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 3A227.

6. Kraftaggregat för magneter (högeffekt, likström) som har alla följande egenskaper:

a) Möjlighet att kontinuerligt lämna en utström som är 500 A eller mer samtidigt som
utspänningen är 100 V eller högre.

b) Ström- eller spänningsreglering bättre än 0,01 % över en tidsperiod på 8 h.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 3A226.

0B002 Särskilt konstruerade eller iordningställda hjälpsystem, utrustning och komponenter, enligt följande, för
isotopseparationsanläggningar som omfattas av avsnitt 0B001 och som är tillverkade av eller skyddade
med "material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF₆".

a) Matningsautoklaver, ugnar eller system som används för att överföra UF₆ till anrikningsprocessen.

b) Desublimeringsutrustning eller kylfallor som används för att bortföra UF₆ från
anrikningsprocessen och för vidaretransport efter upphettning.

89

L 159/38

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

0B002 forts.

c) Stationer för slutprodukt och restfraktion vilka används för att överföra UF₆ till behållare.

d) Kondenserings- eller solidifieringsstationer som används för att avlägsna UFs från
anrikningsprocessen genom att komprimera, kyla och överföra UF_é till flytande eller fast form.

e) Rörsystem och grenrör som är särskilt avsedda för transport av UF₆ inom kaskader som utnyttjar
gasdiflusion, centrifuger eller aerodynamiska processer.

f) 1. Samlings- och förgreningsrör för vakuum som tillåter en sugkapacitet på 5 mVmin, eller

2. vakuumpumpar som är speciellt konstruerade för användning i UF₆-haltig atmosfär.

g) UF₆-masspektrometrar/jonkällor som är särskilt konstruerade eller iordningställda för
on-line-prover på matarflöde, slutprodukt eller restfraktion och som har alla följande egenskaper:

1. Upplösning lika med en massenhet för massor större än 320 amu.

2. Jonkälla tillverkad av eller fodrad med kromnickellegering (NiCr) eller monel eller som är
nickelpläterad.

3. Jonkälla med elektronbombardemang.

4. Uppsamlingssystem lämpligt för isotopanalys.

0B003 Anläggning för konvertering av uran och utrustning som är särskilt konstruerad eller iordningställd för
detta, enligt följande:

a) System för konvertering av uranmalmkoncentrat till UO3.

b) System för konvertering av UO3 till UFs.

c) System för konvertering av UO₃ till UO₂.

d) System för konvertering av UO₂ till UF«.

e) System för konvertering av UF< till UF₆.

f) System för konvertering av UF< till uranmetall.

g) System för konvertering av UF6 till UO₂.

h) System för konvertering av UF₆ till UF₄.

i) System för konvertering av UO₂ till UC1₄.

0B004 Anläggning för produktion eller koncentrering av tungt vatten, deuterium eller deuteriumföreningar och
utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda härför, enligt följande:

a) Anläggning för produktion av tungt vatten, deuterium eller deuteriumföreningar enligt följande:

1. Anläggning för vatten-vätesulfidutbyte.

2. Anläggning för ammoniak-väteutbyte.

90 Prop. 2000/2001:9
Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L159/39

0B004 forts.

b) Utrustning och komponenter enligt följande:

1. Kolonner för vatten-vätesulfidutbyte som är tillverkade av finkomstål (t.ex. ASTM A516)
med en diameter mellan 6 och 9 m och som kan arbeta vid tryck som är lika med eller
högre än 2 MPa och med en korrosionsmån på 6 mm eller mer.

2. Enstegs centrifugalfläktar eller -kompressorer med låg tryckhöjd (dvs. 0,2 MPa) för
cirkulation av vätesulfidgas (dvs. gas som innehåller mer än 70 % H₂S) med en
drivningskapacitet lika med eller större än 56 m³/sekund vid tryck lika med eller högre än
1,8 MPa insugningstryck och utrustade med tärningar som är konstruerade för att användas
i våt H₂S-miljö.

3. Kolonner för ammoniak-väteutbyte vars höjd är lika med eller mer än 35 m och med en
diameter mellan 1,5-2,5 m och som kan arbeta vid tryck högre än 15 MPa.

4. Inre delar till utbyteskolonnema, inklusive stegkontaktorer, och stegpumpar, inklusive
sådana som är dränkbara, som används för produktion av tungt vatten med ammoniak-
väteutbytesprocessen.

5. Ammoniakkrackers med ett drifttryck lika med eller högre än 3 MPa för produktion av
tungt vatten med ammoniak-väteutbytesprocessen.

6. Analysatorer för absorption i det infraröda området som under drift kan analysera
förhållandet mellan väte och deuterium när deuteriumkoncentrationen är lika med eller
högre än 90 %.

7. Katalytiska brännare för omvandling av anrikad deuteriumgas till tungt vatten med
ammoniak-väteutbytesprocessen.

8. Kompletta uppgraderingssystem för tungt vatten eller kolonner för detta, avsedda för
uppgradering av tungt vatten till en deuteriumkoncentration motsvarande reaktorkvalitet.

OB005

Anläggning som är särskilt konstruerad för tillverkning av bränsleelement för "kärnreaktorer" och
utrustning särskilt konstruerad eller iordningställd härför.

Anm.: En anläggningför tillverkning av bränsleelement för "kärnreaktorer" omfattar utrustning som

a) i produktionsprocessen normalt kommer i direkt kontakt med eller direkt behandlar eller
styr flödet av kärnämnen,

b) förseglar kapslingen av kärnämnena,

c) kontrollerar att kapsling eller försegling är oskadd, eller

d) kontrollerar ytbehandlingen av det förseglade bränslet.

91

L 159/40

□El

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

3O.6.2OOO

0B006 Anläggning för upparbetning av bestrålade bränsleelement för "kämreaktor" och utrustning och
komponenter särskilt konstruerade eller iordningställda härför.

Anm.: 0B0O6 innefattar följande:

a) Anläggningför upparbetning av bestrålade bränsleelement från "kämreaktor" samt
utrustning och komponenter som normalt kommer i direkt kontakt med och direkt
kontrollerar det bestrålade bränslet och huvudflödena av kärnämne och
klyvningsprodukter.

b) Maskiner för att hugga, klippa eller skära bränsleelement, dvs. fjärrmanövrerad utrustning
för att skära, hugga, riva eller klippa bestrålade bränsleelement, knippen eller stavar för
"kämreaktor".

c) Upplösningskar, kriticitetssäkra behållare (t.ex. med liten diameter, ringformade eller
skivformade) som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att användas för
upplösning av bestrålat "kämreaktorbränsle", och kan tåla varm, starkt korrosiv vätska
och fyllas och hanteras genom f ärrmanövrering.

d) Utrustning för motströms vätskeextraktion och jonbytesutrustning som är särskilt
konstruerade eller iordningställda för att användas i en anläggningför upparbetning av
bestrålat "naturligt uran", "utarmat uran" eller "särskilt klyvbart material".

e) Lagringstankar som är särskilt konstruerade för att vara kriticitetssäkra och resistenta mot
salpetersyras korrosiva verkan.

Anm.: En lagringstank kan ha följande egenskaper:

1. Väggar eller en inre uppbyggnad med en borekvivalent (beräknad för alla
beståndsdelar enligt definition i anmärkningen till 0C004) på minst 2 %.

2. En maximal diameter på 175 mm för ett cylindriskt kärl, eller

3. en maximal bredd på 75 mm för antingen en skiv- eller ringformad behållare.

f) Processövervakningsutrustning som är särskilt konstruerad eller iordningställd för att
övervaka eller styra upparbetningen av bestrålat "naturligt uran", "utarmat uran" eller
"särskilt klyvbart material".

0B007

Anläggning för konvertering av plutonium och utrustning särskilt konstruerad eller iordningställd härför,
enligt följande:

a) System för konvertering av plutoniumnitrat till plutoniumoxid.

b) System för produktion av plutoniummetall.

92

30.6.2000

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/41

0C Material

0C001 ”Naturligt uran" eller "utarmat uran" eller torium i form av metall, legeringar, kemiska föreningar eller
koncentrat och vaije annat material som innehåller ett eller flera av de ovan nämnda materialen.

Anm.: 0C001 omfattar inte följande:

a) Fyra gram eller mindre av "naturligt uran " eller "utarmat uran ", när det ingår i
sensorkomponenter, i instrument.

b) "Utarmat uran " speciellt framställt för följande civila icke-nukleära tillämpningar:

1. Skärmning.

2. Emballering.

3. Ballast med en massa som inte är större än 100 kg.

4. Motvikter med en massa som inte är större än 100 kg.

c) Legeringar innehållande mindre än 5 % torium.

d) Keramiska produkter innehållande torium vilka har framställts för icke-nukleär
användning.

0C002

"Särskilt klyvbart material".

Anm.: 0C002 omfattar inte mängder om fyra "effektiva gram " eller mindre när materialet ingår
i sensorkomponenter i instrument.

0C003

Deuterium, tungt vatten (deuteriumoxid) och andra deuteriumföreningar och blandningar och lösningar
som innehåller deuterium i vilka isotopförhållandet deuterium-väte överstiger 1:5 000.

OC004

Grafit, kärnteknisk kvalitet, som har en renhetsgrad som är bättre än 5 delar per miljon "borekvivalenter'
och en densitet som är större än 1,5 g/cm³.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 1C107.

Anm. 1: 0C004 om fattar inte följande:

a) Grafitprodukter med en massa som är mindre än 1 kg, förutom de som är särskilt
avsedda eller preparerade för användning i en kämreaktor.

b) Grafitpulver.

Anm. 2: I 0C004 definieras "borekvivalent" (BE) som summan av BE_tförföroreningar (förutom

BEkoi eftersom kol inte betraktas som en förorening) inklusive bor, där

93 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/42	\| SV \| Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000
0C004	Anm. 2 forts. BE_t (ppm) = CF x Koncentrationen av element Z i ppm där CF är omvandlingsfaktom = —■ &B Az och ob och cr_z är de termiska neutroninfångningstvärsnitten (i barn) för naturligt förekommande bor respektive element Z, och A b och A_zär atommassan hos naturligt förekommande bor respektive element Z.
0C005	Speciellt förberedda föreningar eller pulver avsedda för tillverkning av gasdiffusionsmembran som är resistenta mot korrosion orsakad av UF₆ (tex. nickel eller legering innehållande 60 viktprocent eller mer nickel, aluminiumoxid och fullständigt fluorerade polymerer) och som har en renhet på 99,9 viktprocent eller bättre och en genomsnittlig partikelstorlek som är mindre än 10 pm mätt enligt "American Society for Testing and Materials (ASTM) B 330 standard" och en hög grad av likformighet i partikelstorleken.
0D	Programvara
0D001	"Programvara” som är särskilt konstruerad eller modifierad för "utveckling", "produktion" eller "användning” av varor som omfattas av denna kategori.
OE	Teknik
0E001	"Teknik” enligt Teknisk Not för Kärnteknik för "utveckling”, "produktion" eller "användning" av varor som omfattas av denna kategori."

94

30.6.2000 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/43

KATEGORI 1 - VISSA MATERIAL, KEMIKALIER, "MIKROORGANISMER" OCH "GIFTER"

1A	System, utrustningar och komponenter
1A001	Komponenter tillverkade av fluorerade blandningar

a) Packningar, tätningar, tätningsmaterial eller bränsletankar speciellt konstruerade för "flygplan"
eller rymdfarkoster och som är tillverkade till mer än 50 % av något material som omfattas av
avsnitt 1C009.Ö eller 1C009.C.

b) Piezoelektriska polymerer och sampolymerer gjorda av vinylidenfluorid specificerat i
avsnitt lC009.a i form av

1. blad eller film, och

2. med en tjocklek på över 200 pm.

c) Packningar, tätningar, ventilsäten, tankar eller membran tillverkade av fluorelastomerer som
innehåller åtminstone en vinyleter-gnipp och som är speciellt konstruerade för användning i
"flygplan", rymdfarkoster eller "missiler".

Anm.: Med "missil" avses i detta avsnitt lAOOl.c kompletta raketsystem och obemannade
luftfarkoster.

1A002 "Kompositer" eller laminat med något av följande:

ANM.: SE ÄVEN 1A202,9A010 OCH 9A110.

a) En organisk "matris" och som tillverkats av material som omfattas av avsnitten lCOlO.c, lCOlO.d
eller lCOlO.e, eller

b) En metall- eller kol-"matris" och som är tillverkad av

1. "Fibrer eller fiberliknande material" av kol med

a) en "specifik modul" överstigande 10,15 x 10⁶ m, och

b) en "specifik draghållfasthet" som överstiger 17,7 x 10⁴ m, eller

2. Material som anges i lCOlO.c.

Anm. 1: 1A002 omfattar inte kompositstrukturer eller laminat tillverkade av

epoxyhartsimpregnerade "fibrer eller fiberliknande material" av kol, som skall användas
för reparation av flygplanskroppar förutsatt att storleken inte överskrider 1 m².

Anm. 2: Avsnitt 1A002 omfattar inte färdiga detaljer eller halvfabrikat till dem som är konstruerade

för följande helt civila applikationer

a) Sportutrustning

b) Bilindustrin

c) Verktygsmaskinbyggnad

d) Medicinska tillämpningar

1A003 Föremål av icke fluorhaltiga polymeriska substanser, som omfattas av avsnitt lC008.a.3, i form av film,
blad eller band med någon av följande egenskaper:

a) Med en tjocklek som överstiger 0,254 mm, eller

b) som är belagd eller laminerad med kol, grafit, metall eller magnetiskt material.

Anm.: Avsnitt 1A 003 omfattar inte produktion av kopparbelagda eller -laminerade filmer avsedda för
produktion av elektroniska mönsterkort.

95 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/44	1 SV \| Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000
1A004	Utrustning och komponenter for skydd och detektering, som inte omfattas av den militära förteckningen, enligt följande förteckning: ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 2B351 OCH 2B352. a) Gasmasker, filterbehållare och saneringsutrustning till dessa konstruerade eller modifierade för försvar mot biologiska agenser eller radioaktiva material som är “anpassade för användning i krig" eller kemiska vapen. Även speciellt konstruerade delar till ovanstående omfattas. b) Skyddsdräkter, handskar och skor speciellt konstruerade eller modifierade för att skydda mot biologiska agenser och radioaktiva material som är "anpassade för användning i krig" eller kemiska vapen. c) Nukleära, biologiska och kemiska (ABC-)detekteringssystem speciellt konstruerade eller modifierade för att upptäcka eller identifiera biologiska eller radioaktiva material som är "anpassade for användning i krig" eller kemiska vapen. Även speciellt konstruerade delar till dessa system omfattas. Anm.: Avsnitt 1A004 omfattar inte följande: a) Personliga dosimetrar för mätning av strålning. b) Utrustning som genom konstruktion eller funktion är begränsade till att skydda för olyckor inom civil industri såsom gruvor, stenbrott, jordbruk, läke- och livsmedelsindustri, miljö- och avfallsindustri samt för medicinskt och veterinärt bruk.
1A005	Skyddsvästar och därtill speciellt konstruerade delar, andra än sådana som tillverkats enligt militära standarder och specifikationer eller ekvivalenter till dessa vad avser prestationsförmåga. ANM.: SE ÄVEN MILITÄRA FÖRTECKNINGEN. Anm. 1: Avsnitt 1A005 omfattar inte individuella skyddsvästar eller skyddskläder när de används eller medföres för användarens eget bruk Anm. 2: Avsnitt 1A005 omfattar inte skyddsvästar som är konstruerade för frontalskyddfrån splitter och tryckvågor från icke militära explosiva produkter.
1A102	Återmättade pyrolyserade kol-kol-komponenter konstruerade för rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.
1A202	Kompositmaterial, andra än de som omfattas av avsnitt 1A002, i form av rör och som har båda följande egenskaper: ANM.: SE ÄVEN 9A010 OCH 9A110. a) En inre diameter mellan 75 mm och 400 mm och b) tillverkade av "fibrer eller fiberliknande material" som omfattas av avsnitten lCOlO.a, b. eller lC210.a eller med förimpregnerade mattor med kol som omfattas av avsnitt 1C210.C.
1A225	Platinerade katalysatorer som är särskilt utformade eller iordningställda för att befrämja väteisotoputbyte mellan väte och vatten for att utvinna tritium ur tungt vatten eller för produktion av tungt vatten.

96

30.6.2000

1A226

1A227

r~sv~i

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/45

Fyllkroppar, som kan användas för separation av tungt vatten från vanligt vatten, och som har båda
följande egenskaper:

a) Tillverkade av fosforbronsnät (kemiskt behandlade for att förbättra vätbarheten) och

b) utformade för att användas i kolonner för vakuumdestillation.

Strålningsskyddande fönster med hög densitet (blyglas eller annat glas) som har alla följande egenskaper
och särskilt utformade ramar för sådana fönster:

a) En inaktiv area större än 0,09 m².

b) En densitet större än 3 g/cm³ eller mer.

c) En tjocklek av 100 mm eller mer.

Teknisk anm.:

11A227 avses med begreppet "inaktiv area" den genomsiktliga area av fönstret som utsätts för den lägsta
strålningsnivån vid tillämpningen.

1B001

Test-, inspektions- och produktionsutrustning

Utrustning för produktion av fibrer, impregnerade mattor för formar eller "kompositer" som omfattas av
avsnitten 1A002 eller 1C010, enligt följande, samt speciellt konstruerade komponenter och tillbehör till
sådan utrustning.

ANM.: SE ÄVEN 1B101 OCH 1B201.

a) Lindningsmaskiner i vilka rörelserna för positionering, omslag och lindning av fibrema är
koordinerade och programmerbara i minst tre axlar och speciellt konstruerade för tillverkning av
''kompositer" eller laminat som består av "fibrer eller fiberliknande" material.

b) Maskiner för påläggning av band eller blånor i vilka påläggning av band, blånor eller väv kan
styras och programmeras i minst 2 axlar och som är speciellt konstruerade för framtagning av
kroppar för luftfarkoster eller "missiler" i "komposit"-material.

Anm.: Med "missil" avses i avsnitt lBOOl.b kompletta raketsystem och obemannade luftfarkoster.

c) Vävstolar, som kan väva i flera riktningar och med flera dimensioner, inbegripet adapters och
modifieringsutrustning där fibrer kan vävas, flätas eller tvinnas tillsammans till "kompositer", som
har samma användningsområde som slutprodukterna i avsnitt lBOOl.b.

Anm.: Avsnitt 1B001.C omfattar inte vävstolar som inte har modifierats för ovan nämnda typer av
slutanvändning.

97

4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 9

L 159/46

I SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

1B001 forts.

d) Utrustning speciellt konstruerad eller anpassad för produktion av armeringsfibrer enligt följande:

1. Utrustning för omvandling av polymeriska fibrer (t.ex. polyakrylonnitril, rayon, beck eller
polykarbosilan) till kol- eller kiselkarbidfibrer, innefattande specialutrustning för att töja
fibrerna under upphettning.

2. Utrustning för kemisk förångningsdeposition av grundämnen eller blandningar på
upphettade trådformade substrat för att tillverka kiselkarbidfibrer.

3. Utrustning för våtspinning av eldfast keramik (tex. aluminiumoxid).

4. Utrustning för omvandling av aluminium som innehåller fiberämnen till aluminiumfibrer
genom värmebehandling.

e) Utrustning för att producera förimpregnerade mattor som omfattas av avsnitt ICO lO.e genom
varmsmältning.

f) Ickeförstörande inspektionsutrustning som kan upptäcka fel 3-dimensionellt i "komposif-material
genom att använda ultraljuds- eller röntgentomografi.

1B002 System och komponenter speciellt konstruerade för att undvika föroreningar och speciellt konstruerade
för att producera metallegeringar, metallegeringar i pulverform eller legeringar som omfattas av
avsnitten lC002.a.2, lC002.b eller 1C002.C.

ANM.: SE ÄVEN 1B101.

1B003 Verktyg, formar, kokiller eller fixturer för "superplastisk bearbetning" eller "diffusionsbondning" av titan,
aluminium eller legeringar av dessa, speciellt konstruerade för tillverkning av följande produkter:

a) Kroppar för flygplan eller rymdfarkoster.

b) Motorer för "flygplan" eller rymdfarkoster.

c) Speciellt konstruerade detaljer för dessa kroppar eller motorer.

1B101 Utrustning, annan än sådan som omfattas av avsnitt 1B001, för produktion av strukturella kompositer
enligt följande, liksom särskilt utformade komponenter och tillbehör härför.

ANM.: SE ÄVEN 1B201.

Anm.: Exempel på delar och tillbehör till de maskiner som omfattas av avsnitt 1B101 är: Formar,
gjutkämor, matriser, fixturer och verktyg för pressning, härdning, gjutning, sintring eller bindning
av förformar till kompositstrukturer, laminat och produkter därav.

a) Maskiner för trådlindning vilka är utformade för att fabricera kompositstrukturer eller laminat från
fiber- eller trådmaterial där rörelserna för att placera, vira och linda fibrer samordnas och
programmeras i tre eller flera axlar, samt samordnings- och programstyming härför.

98

30.6.2000 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/47

1B101 forts.

b) Bandläggningsmaskiner, utformade för tillverkning av flygplansskrov och "missir-konstruktioner
i kompositmaterial, där rörelserna för att placera och lägga band och ark är koordinerade och
programmerade i två eller flera axlar.

c) Utrustning som konstruerats eller modifierats för "produktion" av "fibrer eller fiberliknande
material" enligt följande:

1. Utrustning för omformning av polymerfibrer (som polyakrylnitril, rayon eller
polykarbosilan) inklusive speciella åtgärder för att sträcka fibrerna under upphettning.

2. Utrustning för ångutfällning av ämnen eller föreningar på upphettat fibersubstrat.

3. Utrustning för våtspinning av eldfasta keramer (typ aluminiumoxid).

d) Utrustning utformad eller modifierad för särskild fiberytbehandling eller för produktion av
förimpregnerade mattor och förformer som specificeras i avsnitt 9C110.

Anm.: Avsnitt lBlOl.dinnehåller bl.a. rullar, sträckare, ytbeläggningsutrustningar, skärmaskiner
och stansar.

1B102 Utrustning för "produktion" av metallpulver, annan än den som omfattas av avsnitt 1B002, som kan
användas för att i en kontrollerad omgivning "producera" sfäriska eller finfördelade material som
omfattas av avsnitten lCOll.a, ICOll.b, lClll.a.l, lClll.a.2 eller militära förteckningen.
ANM.: SE ÄVEN AVSNITT lB115.b.

Anm.: Avsnitt 1B102 omfattar följande:

a) Plasmageneratorer (bågstråle med hög frekvens) som kan användas för att framställa
finfördelat eller sfäriskt metallpulver där processen sker i en argon-vatten-omgivning.

b) Electroburst-utrustning som kan användas för att framställa finfördelat eller sfäriskt
metallpulver där processen sker i en argon-vatten-omgivning.

c) Utrustning som kan användas för att "producera" sfäriskt aluminiumpulver genom att
pulvrisera en smälta i ett inert medium (t.ex. kväve).

1B115 Utrustning, annan än den som omfattas av avsnitten 1B002 eller IB 102, för produktion av drivmedel eller
beståndsdelar i dessa, enligt följande, samt tillhörande särskilt konstruerade komponenter:

a) "Produktionsutrustning" för "produktion", hantering eller acceptanstest av flytande drivmedel eller
beståndsdelar i dessa som omfattas av avsnitten 1C01 l.a, 1C01 l.b, 1C111 eller militära
förteckningen.

b) "Produktionsutrustning" för "produktion", hantering, blandning, härdning, gjutning, pressning,
maskinbehandling, strängpressning

99

L 159/48 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

1B115 b) forts.

eller acceptanstest av fasta drivmedel eller beståndsdelar i dessa som omfattas av
avsnitten ICO 11.a, ICO 11.b, 1C111 eller militära förteckningen.

Anm.: A vsnitt 1B115.b omfattar inte satsblandare, kontinuerliga blandare och luftstrålekvarnar.
Dessa omfattas av avsnitten 1B117, 1B118 och 1B119.

Anm. 1:	För utrustning speciellt konstruerad för produktion av militära artiklar se militära förteckningen.
Anm. 2:	Avsnitt 1BI15 omfattar inte kontrollutrustning för "produktion", hantering och acceptanstest av borkarbid.

1B116	Speciellt konstruerade munstycken for att producera pyrolytiskt erhållet material på en form, dom eller annat underlag från gaser vilka sönderdelas vid temperaturer från 1 573 K (1 300 °C) till 3 173 K (2 900 °C) vid ett tryck av 130 Pa till 20 kPa.
1B117	Satsblandare som ger möjlighet till såväl blandning under vakuum vid undertryck från 0 till 13,326 kPa som till temperaturstyming av blandningsrummet och som har a) en total volymmässig kapacitet av minst 110 liter och b) åtminstone en blandande/knådande axel excentriskt monterad.
1B118	Kontinuerliga blandare som ger möjlighet till såväl blandning under vakuum vid undertryck från 0 till 13,326 kPa som till temperaturstyming av blandningsrummet och som har a) två eller flera blandande/knådande axlar och b) möjlighet att öppna blandningskammaren.
1B119	Luftstrålekvarnar som kan användas for att krossa eller mala ämnen som omfattas av avsnitten ICO 11 .a, 1C01 l.b, 1C111 eller militära förteckningen.
1B201	Lindningsmaskiner för fibrer, andra än de som omfattas av avsnitt 1B001 eller 1B101, och tillhörande utrustning, enligt följande: a) Lindningsmaskiner för fibrer som har samtliga följande egenskaper: 1. Koordinerade och programmerade för positionering, omslagning och lindning av fibrer i två eller flera axlar. 2. Speciellt utformade för tillverkning av kompositmaterial och laminat utgående från "fibrer och fiberliknande material” och 3. i stånd att linda cylindriska rotorer med en diameter mellan 75 mm och 400 mm och med en längd av 600 mm eller mer. b) Styrutrustning för koordinering och programmering för de lindningsmaskiner för fibrer som omfattas av avsnitt lB201,a. c) Precisionsdom för de lindningsmaskiner för fibrer som omfattas av avsnitt lB201.a.

100

30.6.2000 r~SV~]

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/49

1B225 Elektrolytiska celler for produktion av fluor med en produktionskapacitet större än 250 g fluor per timme.

1B226 Elektromagnetiska isotopseparatorer, utformade for, eller utrustade med, en enkel eller med multipel
jonkälla, som kan producera en total jonström av 50 mA eller mer.

Anm.: Avsnitt 1B226 omfattar separatorer som

a) kan anrika stabila isotoper,

b) har både Jonkälla och kollektor inom samma magnetfält och sådana konfigurationer i vilka
de ligger utanför magnetfältet.

1B227 Konverteringsutrustning för ammoniaksyntes i vilka syntesgasema (kväve och väte) avlägsnas från en
högtryckskolonn för utbyte av ammoniak/väte och där den syntetiserade ammoniaken återförs till
kolonnen.

1B228 Kolonner för kryogenisk destillation av väte, som har samtliga följande egenskaper:

a) Utformade för drift vid en inre temperatur av 35 K (-238 °C) eller lägre.

b) Utformade för drift vid ett inre tryck mellan 0,5 och 5 MPa.

c) Tillverkade av antingen

1. rostfritt stål ur 300-serien med låg svavelhalt och med en austenitisk ASTM-komstorlek
nummer 5 eller mer (eller motsvarande standard), eller

2. likvärdiga material som är både temperaturtåliga och väte-kompatibla, och

d) Har en inre diameter av 1 m eller mer och en effektiv längd av 5 m eller mer.

1B229 Utbyteskolonner för vatten-vätesulfid och inre kontaktanordningar enligt följande:

ANM.: För kolonner som är utformade eller förberedda för produktion av tungt vatten, se 0B004.

a) Utbyteskolonner för vatten-vätesulfid som har samtliga följande egenskaper:

1. Ett arbetstryck på 2 MPa eller högre.

2. Tillverkade av kolstål med en austenitisk ASTM- komstorlek nummer 5 eller mer (eller
motsvarande standard).

3. En diameter av 1,8 m eller mer.

b) Sådana inre kontaktanordningar för utbyteskolonnema för vatten-vätesulfid som anges i 1B229 a.
Teknisk anm.:

De inre kontaktanordningarna i kolonnerna består av segmenterade bottnar med en effektiv
diameter av 1,8 m eller mer efter montering, är utformade för att underlätta motströmskontakt och
tillverkade av rostfritt stål med en kolhalt av mindre än eller lika med 0,03 %. De kan utgöras av
silbottnar, ventilbottnar, klockbottnar eller turbogrid-bottnar.

101 Prop. 2000/2001:9

L 159/50	Bilaga 1 \| SV \| Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000
1B230	Pumpar som kan cirkulera koncentrerad eller utspädd kaliumamidkatalysator i flytande ammoniak (KNH₂/NH₃) som har alla följande egenskapen a) Lufttäta (t.ex. hermetiskt tillslutna). b) En pumpkapacitet större än 8,5 m³/h, och c) någon av följande egenskaper: 1. avsedda för koncentrerade kaliumamidlösningar (1 % eller mer) med ett arbetstryck mellan 1,5 och 60 MPa, eller 2. avsedda for utspädda lösningar av kaliumamid (mindre än 1 %) med ett arbetstryck mellan 20 och 60 MPa.
1B231	Tritiumanläggningar och utrustning for dessa enligt följande: a) Anläggningar for produktion, återvinning, utvinning, koncentrering eller hantering av tritium, b) Utrustning för tritiumanläggningar enligt följande: 1. Frysaggregat for väte eller helium med kapacitet att kyla ned till 23 K (-250 °C) eller lägre, och med en kapacitet att leda bort värme, 150 W eller mer. 2. Lagrings- eller reningssystem for väteisotoper som använder metallhydrider som medium för lagring eller rening.
1B232	Expansionsturbiner eller expansionturbindrivna kompressorer med båda följande egenskaper: a) Konstruerade för drift med en utgående temperatur lika med eller lägre än 35 K (-238 °C). b) Utformade för en vätgasgenomströmning lika med 1 000 kg/h eller mer.
1B233	Anläggningar for separation av litiumisotoper och utrustning för dessa enligt följande: a) Anläggningar för separation av litiumisotoper. b) Utrustning för separation av litiumisotoper enligt följande: 1. Packade vätske-vätske utbyteskolumner speciellt konstruerade för litiumamalgam. 2. Kvicksilver- eller litiumamalgampumpar. 3. Elektrolysceller for litiumamalgam. 4. Förångare för koncentrerad litiumhydroxidlösning.

102 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 159/51

1C Material

Teknisk anm.:

Metaller och legeringar:

Om inte annat uttryckligen anges avses med orden "metaller" och "legeringar" i avsnitten 1C001 till
ICO 12 råmaterial och halvfabrikat enligt följande:

Råmaterial:

Anoder, kulor, stavar (inkl, stavar med nockar och trådartade stavar), billetter, block, valsämnen,
bricketter, kakor, katoder, kristaller, kuber, tärningar, korn, granulat, tackor, klumpar, pellets, tackjärn,
pulver, rondeller, hagel, plattor, stångbitar, svamp, stänger.

Halvfabrikat (vare sig de är belagda, pläterade, borrade eller stansade eller ej):

a) För ar betade eller bearbetade material som tillverkats genom valsning, dragning, strängpressning,
smidning, stötsträngpressning, pressning, ådring, finfördelning, slipning, t.ex. vinklar, kanaler,
cirklar, skivor, stoft, flingor, folier och löv, smiden, plattor, pulver, pressningar och stansningar,
ribbor, ringar, stavar (inklusive släta svetstrådar, vridna trådar) sektioner, modeller, ark,
strimlor, tuber och rör (inkl runda och förkantiga rör och rör med håligheter), dragen eller
strängsprutad tråd

b) Gjutet material som tillverkats genom gjutning i sand, dynor, metall, gips eller andra gjutformar,
inklusive högtrycksgjutning, sintrade formar och formar tillverkade genom pulvermetallografi.

Kontrollen skall inte omintetgöras genom export av former som inte är upptagna i listan som påstås vara
färdiga produkter men som i verkligheten är ett råmaterial eller halvfabrikat.

1C001 Material speciellt konstruerat för att kunna absorbera elektromagnetiska vågor samt elektriskt ledande

polymerer:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 1C101.

a) Material som kan absorbera frekvenser överstigande 2 x 10⁸ men mindre än 3 x 10¹² Hz,
Anm. 1: Avsnitt lCOOl.a omfattar inte följande:

a) Hårabsorbenter som konstruerats av naturliga eller syntetiska fibrer och som
belagts med icke-magnetiskt material för att absorbera strålning.

b) Absorbenter som inte har några magnetiska förluster och vars infallsyta inte
är plan i formen, innefattande pyramider, koner, kilformade eller i utförande
med vindlingar på ytan.

c) Plana absorbenter som

1. är tillverkade av,

a) skumplastmaterial (böjligt eller fast) med kolinnehåll eller
organiska material, inbegripet föreningar så att materialets
reflektionsförmåga uppgår till mer än 5 % av motsvarande för
metall, över en bandbredd som överstiger ±15 % av
mittjrekvensen av den infallande energin, vidare får materialet
inte motstå högre temperaturer än 450 K (177 °C), eller

103

L 159/52

I SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

1C001.

a) Anm. 1

c. 1.

forts.

b) keramiska material som ger mer än 20 % eko jämfört med

metall över en bandbredd som är ±15 av mittfrekvensen av den
infallande energin och som dessutom inte kan motstå
temperaturer som överstiger 800 K (527 °C).

Teknisk anm.:

Testplattor för att mäta absorptionen enligt avsnitt lC001.a.3.a. skall
vara en kvadrat med minst 5 våglängders sida (våglängden för
mittfrekvensen) som placerats i ett från det strålande elementet
avlägset fält.

2. har en brottgräns som är mindre än 7 l(f N/m²', och

3. en kompressionsstyrka som är mindre än 14 x l(f N/m².

d) Plana absorbenter tillverkade av sintrad ferrit, med

1. en specifik vikt som överstiger 4,4, och

2. en högsta arbetstemperatur på 548 K (275 °C).

Anm. 2: Ingenting i anmärkning 1 till avsnitt lCOOl.a friger magnetiska material som

förorsakar absorption när de blandas i färg.

b) Material som kan absorbera frekvenser som överstiger 1,5 x 10^H Hz men mindre än 3,7 x 10¹⁴ Hz
och som inte är genomsläppliga för synligt ljus.

c) Verkligt ledande polymeriska material med en "elektrisk ledningsförmåga" som överstiger

10 000 S/m (Siemens per meter) eller en "ytresistivitet" på mindre än 100 ohm/fyrkant som är
baserade på någon av följande polymerer:

1. Polyanilin.

2. Polypyrol.

3. Polytiofen.

4. Polyfenylenvinylen.

5. Polytienylenvinylen.

Teknisk anm.:

"Ledningsförmåga" och "ytresistivitet" skall mätas enligt ASTMD-257 eller nationella
motsvarigheter.

1C002

Metallegeringar, pulver av metallegeringar samt legerat material enligt följande:
ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 1C202.

Anm.: Avsnitt 1C002 omfattar inte metallegeringar, pulver av metallegeringar eller legerade materiaiför
beläggning av substrat.

a) Metallegeringar enligt följande:

1. Nickel- eller titanbaserade legeringar i form av aluminider, enligt följande, som råmaterial
eller i halvfabrikat:

a) Nickelaluminid som innehåller 15 viktprocent eller mer aluminium,
högst 38 viktprocent aluminium och åtminstone en tillsatslegering.

b) Titanaluminid som innehåller 10 viktprocent eller mer aluminium och åtminstone en
tillsatslegering.

104

30.6.2000

Fsvn

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/53

1C002

a) forts.

2. Metallegeringar, enligt följande, tillverkade av metallpulverlegeringar eller speciella
material som omfattas av avsnitt lC002.b.

a) Nickellegeringar med

1. en spänningsbrottslivslängd på 10 000 timmar eller längre
vid 923 K (650 °C) och 676 MPa tryck, eller

2. en lågcyklisk utmattningslivslängd på 10 000 timmar eller mer vid 823 K
(550 °C) och 1 096 MPa tryck.

b) Nioblegeringar med

1. en spänningsbrottslivslängd på 10 000 timmar eller längre vid 1 073 K
(800 °C) och 400 MPa tryck, eller

2. en lågcyklisk utmattningslivslängd på 10 000 timmar eller mer vid 973 K
(700 °C) och 700 MPa tryck.

c) Titanlegeringar med

1. en spänningsbrottslivslängd på 10 000 timmar eller längre vid 723 K
(450 °C) och 200 MPa tryck, eller

2. en lågcyklisk utmattningslivslängd på 10 000 timmar eller mer vid 723 K
(450 °C) och 400 MPa tryck.

d) Aluminiumlegeringar med en draghållfasthet på

1. 240 MPa eller mer vid 473 K (200 °C), etier

2. 415 MPa eller mer vid 298 K (25 °C).

e) Magnesiumlegeringar med en draghållfasthet på 345 MPa eller mer och med en
korrosionshastighet som är mindre än 1 mm/år i 3 % natriumkloridlösning.
Mätningen skall ske enligt ASTM standard G-31 eller motsvarande nationell
standard.

Tekniska anm.:

1. Metallegeringar i avsnitt IC002.a. är sådana som innehåller ett högre viktprocenttal av
den angivna metallen än av något annat grundämne.

2. Spänningsbrottslivslängden skall mätas i enlighet med ASTM standard E-l 39 eller
motsvarande nationell standard.

3. Den lågcykliska utmattningslivslängden skall mätas i enlighet med ASTM standard E-606
"Recommended Practice for Constant- Amplitude Low-Cycle Fatigue Testing" eller
motsvarande nationell standard. Testningen skall ske axiellt med ett genomsnittligt
tryckförhållande = / och en tryckkoncentrationsfaktor (Kt) lika med 1. Det genomsnittliga
trycket definieras som maximalt tryck minus minimalt tryck dividerat med maximalt tryck

105

L 159/54

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

1C002

forts.

b) Metallpulverlegeringar eller speciella material för material som omfattas av avsnitt lC002.a. som
är

1. tillverkade av någon av följande sammansättningar:

Teknisk anm.:

X - ett eller flera legeringsgrundämnen.

a) Nickellegeringar (Ni-Al-X, Ni-X-Al) godkända för tillverkning av delar till
turbinmotorer d.v.s. med mindre än tre icke metalliska partiklar (som tillförts under
tillverkningsprocessen) med en storlek större än 100 gm per 10⁹ legeringspartiklar.

b) Nioblegeringar (Nb-Al-X eller Nb-X-Al, Nb-Si-X eller Nb-X-Si, Nb-Ti-X eller
Nb-X-Ti).

c) Titanlegeringar (Ti-Al-X eller Ti-X-Al).

d) Aluminiumlegeringar (Al-Mg-X eller Al-X-Mg, Al-Zn-X eller Al-X-Zn, Al-Fe-X
eller Al-X-Fe). eller

e) Magnesiumlegeringar (Mg-Al-X eller Mg-X-Al), och

2. tillverkade i en kontrollerad omgivning med någon av följande processer:

a) "Vakuumfinfördelning”.

b) “Gasfinfördelning".

c) "Potationsfinfördelning".

d) "Plaskavkylning".

e) "Smältspinning" och "finfördelning”.

f) "Smältutdragning" och "finfördelning".

g) "Mekanisk legering".

c) Legerade material, i form av icke finfördelade flingor, band eller tunna stavar, som tillverkats i
kontrollerad miljö genom "plaskavkylning", "smältspinning" eller "smältutdragning" för att
användas till framställning av metallpulverlegeringar eller speciella material som omfattas av
avsnitt lC002.b.

’ 1C003

Magnetiska metaller av alla typer och former som har någon av följande egenskaper:

a) Den relativa begynnelsepermeabiliteten är 120 000 eller mer och tjockleken 0,05 mm eller mindre.
Teknisk anm.:

Mätning av den relativa begynnelsepermeabiliteten skall ske pä helt utglödgat material.

b) Magnetostriktiva legeringar med

1. en mättad magnetostriktion som är mer än 5 x 10^-4, eller

2. en magnetomekanisk kopplingsfaktor (k) som är mer än 0,8, eller

106 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

rsv~i

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 159/55

1C003

forts.

c) Amorfa eller "nanokristallinska" legeringar i remsor med alla följande egenskaper:

1. Legeringar som innehåller minst 75 viktprocent av järn, nickel eller kobolt.

2. Legeringar som har en mättad magnetisk induktion (B,) som är minst 1,6 Tesla, och

3. något av följande

a) remsor med tjocklek är 0,02 mm eller mindre, eller

b) där den elektriska resistiviteten är minst 2 x 10^-4 ohm cm.

Teknisk anm.:

"Nanokristallinska" materiel i avsnitt 1C003.C är sädana material som har en kristallkornsstorlek
som är 50 nm eller mindre när de bestäms med hjälp av röntgen-dijjraktion.

1C004

Urantitanlegeringar eller volframlegeringar med en "matris" av järn, koppar eller nickel som bas, och med
alla följande egenskaper:

a) Tätheten överstiger 17,5 g/cm³.

b) Elasticitetsgränsen överstiger 880 MPa.

c) Brottgränsen överstiger 1 270 MPa.

d) Töjningen överstiger 8 %.

1C005

"Supraledande" ledare i "komposit"-material i längder på mer än 100 m eller med en vikt som
överstiger 100 g:

a) En flertrådig "supraledande" "komposit"-ledare som innehåller minst en fibertråd av niob-titan,

1. inlagd i en "matris” av annat material än koppar eller kopparbaserad "matris", eller

2. med en tvärsnittsarea som är mindre än 0,28 x 10"’ mm² (6 gm i diameter for en cirkulär
tråd).

b) "Supraledande" "komposit"-ledare som består av en eller flera "supraledande" trådar av annat
material än niob-titan och med alla följande egenskaper:

1. En "kritisk temperatur" utan magnetfält som är högre än 9,85 K (-263,31°C) men lägre
än 24 K (-249,16 °C).

2. En tvärsnittsarea som är mindre än 0,28 x 10’⁴ mm².

3. Kvarstår i sitt "supraledande” tillstånd vid temperaturen 4,2 K, (-268,96 °C) då den utsätts
för ett magnetfält på 12 Tesla.

107 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/56 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

1C006 Vätskor och smörjmedel enligt följande:

a) Hydrauloljor som innehåller som huvudkomponent någon av följande blandningar eller material:

1. Syntetiska kiselkolväteoljor med alla följande egenskaper:

Teknisk anm.:

Med kiselkolväteolja avses i avsnitt ICOOö.a. 1 en olja som uteslutande innehåller kisel,
väte och kol.

a) En flampunkt som överstiger 477 K (204 °C),

b) en flytpunkt vid 239 K (-34 °C) eller lägre,

c) ett viskositetsindex på minst 75, och

d) en termisk stabilitet vid 616 K (343 °C).

2. Klor-fluor-kolföreningar (CFC) som har alla följande egenskaper:

Teknisk anm.:

Med "CFC" avses i avsnitt 1C006.O.2 en olja som uteslutande innehåller klor, fluor och
kol.

a) Saknar flampunkt,

b) en gasantändningstemperatur som överstiger 977 K (704 °C),

c) en flytpunkt på 219 K (-54 °C) eller lägre,

d) ett viskositetsindex på minst 80, och

e) en kokpunkt vid 473 K (200 °C) eller högre.

b) Smörjmedel vars huvudkomponentdel är någon av följande föreningar eller material:

1. Fenylen- eller alkylfenylenetrar eller tioetrar eller blandningar därav, som innehåller mer än
två etrar eller tioeterfunktioner eller blandningar härav.

2. Fluorinerad kiselvätska med kinematisk viskositet som är mindre än 5 000 mm²/s

(5 000 centistoke) mätt vid 298 K (25 °C).

c) Dämpnings- eller flotationsvätskor vars renhet är bättre än 99,8 % och som innehåller mindre än
25 partiklar som är 200 pm eller större per 100 ml. Vätskan skall till minst 85 % bestå av något av
följande material:

1. Dibromtetrafluoretan.

2. Polyklortrifluoretylen (endast oljiga och vaxiga varianter).

3. Polybromtrifluoretylen.

d) Kylvätskor för elektronik tillverkat av fluorkarboner som har alla följande egenskaper:

1. Till minst 85 viktprocent består av något av följande ämnen eller blandningar därav:

a) Monomera former av perfluorpolyalkyletertriasiner eller perfluoralifatiketrar.

b) Perfluoralkylaminer.

c) Perfluorcykloalkaner.

d) Perfluoralkaner.

2. Tätheten vid 298 K (25 °C) är 1,5 g/ml eller mer.

3. Är i flytande form vid 273 K (0 °C).

4. Innehåller 60 viktprocent eller mer av fluorin.

108 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L159/57

1C006 forts.

Teknisk anm.:

För avsnitt 1C006 gäller följande:

a) Flampunkten skall bestämmas med hjälp av "Cleveland Open Cup Method" som finns beskriven i
ASTM D-92 eller motsvarande nationell standard.

b) Flytpunkten skall bestämmas enligt ASTMD-97 eller motsvarande nationell standard.

c) Viskositetsindex skall bestämmas enligt en metod som finns beskriven i ASTM D-2270 eller
motsvarande nationell standard.

d) Termisk stabilitet bestäms genom följande testprocedur eller motsvarande nationell standard:
20 ml av vätskan som skall testas placeras i en 46 ml rostfri kammare typ 317 som innehåller en
kula med 12,5 mm diameter tillverkad av verktygsstål M-10, 52100 stål samt marinbrons

(60 % Cu, 39 % Zn och 0,75 % Sn).

Kammaren fylls sedan med kvävgas, förseglas vid rumstemperatur och temperaturen ökas sedan
till 644 ± 6 K [371 ± 6 °C) och behålls vid denna temperatur i 6 timmar. Provet skall betraktas
som termiskt stabilt om efter ovanstående behandling alla följande villkor är uppfyllda:

1. Viktförlusten hos varje kula är mindre än 10 mg/mm² av kulans yta.

2. Förändringen i viskositeten i förhållande till den ursprungliga, bestämd vid 311 K (38 °C),
är mindre än 25 %.

3. Det totala syra- eller bastalet är mindre än 0,40.

e) Gasantändningstemperaturen skall mätas enligt en metod beskriven i ASTM E-659 eller
motsvarande nationell standard.

1C007 Keramiska basmaterial, keramiska material som inte är "kompositer", keramiska "matris"-"komposit"-
material och utgångsmaterial.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 1C107.

a) Basmaterial av enkla eller komplexa titanborider där den metalliska föroreningen (exklusive
avsiktliga tillsatser) är mindre än 5 000 ppm, och den genomsnittliga partikelstorleken är lika med
eller mindre än 5 gm och max 10 % av partiklama är större 10 pm.

b) Keramiska material som inte är "kompositer,” i form av råmaterial eller halvfabrikat, och som är
sammansatta av titanborider med en täthet som är 98 % eller mer av den teoretiska tätheten
Anm.: Avsnitt lC007.b omfattar inte slipmedel.

c) Keramik-keramik-"komposit"-material med en glas- eller oxid-"matris"som är förstärkt med fibrer
från någon av följande sammansättningar:

1. Si-N,

2. Si-C,

3. Si-Al-O-N eller

4. Si-O-N,

som har en specifik draghållfasthet som överstiger 12,7 x 10³ m.

d) Keramik-keramik-"komposit"-material, med eller utan en kontinuerlig metallstruktur, som
innehåller partiklar eller strukturer av något fibröst eller kristalltrådsliknande material när
"matrisen" bildas av kiselkarbider eller -nitrider, zirkonium eller bor.

109

L 159/58

r~sv~|

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

1C007

forts.

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

e) Utgångsmaterial (dvs. speciella polymeriska eller metallorganiska material) för att producera
material som omfattas av avsnitt 1C007.C enligt följande:

1. Polydiorganosilaner (för att producera kiselkarbid).

2. Polysilazaner (för att producera kiselnitrid).

3. Polykarbosilazaner (för att tillverka keramer som innehåller kisel, kol och

kvävekomponenter).

f) Keramik-keramik-"komposit”-material med en "matris" av glas eller oxid förstärkt med
kontinuerliga fibrer av någon av följande sammansättningar:

1. AbO-i eller

2. Si-C-N.

Anm.: Avsnitt 1C007Jomfattar inte "kompositer"som innehåller fibrer med sammansättningar
vars draghållfasthet är mindre än 700 MPa vid l 273 K (7 000 °C) eller vars
dragkryphållfasthet är större än 1 % krypning vid en belastning av 100 MPa vid l 273 K
(1 000 °C) i J00 timmar.

1C008

Icke fluorhaltiga polymerer enligt följande:

a) 1. Bismaleimider.

2. Aromatiska polyamidimider.

3. Aromatiska polyimider.

4. Aromatiska polyeterimider som har en glasningstemperatur (T₆) som är högre än 513 K
(240 °C) mätt med våtmetoden beskriven i ASTM D 3418.

Anm.: Avsnitt lC008.a omfattar inte icke smältbara pulver för tryckgjutning eller gjutna formar.

b) Termoplastiska flytande kristallpolymerer som har en värmebeständighetstemperatur som är högre
än 523 K (250 °C), mätt enligt ASTM D-648 metod A eller motsvarande nationella standard, med
en belastning av 1,82 N/mm² och som är sammansatt av

1. något av följande:

a) fenylen, bifenylen eller naftalen, eller

b) metyl, tertiär butyl eller fenylsubstituterad bifenylen eller naftalen, och

2. någon av följande syror:

a) terftalsyra,

b) 6-hydroxy-2-naftoesyra eller

c) 4-hydroxybensoesyra.

c) Polyaryleneterketoner enligt följande:

1. Polyeter-eter-keton (PEEK).

2. Polyeter-keton-keton (PEKK).

3. Polyeter-keton (PEK).

4. Polyeter-keton-eter-keton-keton (PEKEKK).

d) Polyarylenketoner.

e) Polyarylensulfider, där arylengruppen är bifenylen, trifenylen eller kombinationer av dessa.

110

30.6.2000 |~SV~|

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/59

1C008

forts.

f) Polybifenylenetersulfon.

Teknisk anm.:

G läsnings temperatur en (Tg) skall i avsnitt 1C008 bestämmas med en metodsom finns beskriven i
ASTM D 3418 med användning av den torra metoden.

1C009

Icke bearbetade fluorföreningar enligt följande:

a) Sampolymerer av vinylidenfluorid som har 75 % eller mer av betakristallinsk struktur utan att det
är utdraget.

b) Fluorinerade polyimider som innehåller 10 % eller mer av bundet fluor.

c) Fluorinerade fosfazenelastomerer som innehåller mer än 30 % bundet fluor.

1C010

"Fibrer eller fiberliknande material'¹ som kan användas i organiska "matriser", metall-"matriser" eller kol-
"matriser", "kompositer" eller laminat.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 1C210.

a) Organiska "fibrer eller fiberliknande material" med alla följande egenskaper:

1. en "specifik modul" som överstiger 12,7 x 10⁶ m, och

2. en "specifik draghållfasthet" som överstiger 23,5 x 10⁴ m.

Anm.: Avsnitt ICOlO.a. omfattar inte polyetylen.

b) "Fibrer eller fiberliknande material" av kolföreningar med

1. en "specifik modul" som överstiger 12,7 x 10⁶ m, och

2. en "specifik draghållfasthet" som överstiger 23,5 x I0⁴ m.

Anm.: Avsnitt lCOlO.b omfattar inte stoff tillverkat av "fibrer eller fiberliknande material", som
skall användas för reparation av flygplanskroppar eller laminat där storleken pä de
enskilda skivorna inte överskrider 50 cm x 90 cm.

Teknisk anm.:

Egenskaperna hos material, som beskrivs i avsnitt lCOlO.b, skall fastställas medhjälp av de
rekommenderade metoderna (SACMA) rekommendation SRM 12 till 17, eller motsvarande
nationella tester, såsom Japanese Industrial Standard JIS R 7601, § 6.6.2, och baseras på
genomsnittet i ett parti.

111

L 159/60

rsv~i

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

1C010

forts.

c) Oorganiska "fibrer eller fiberliknande material" med samtliga följande egenskaper:

1. en "specifik modul" som överstiger 2,54 x 10⁶ m, och

2. en smält-,mjuknings-, sönderdelnings- eller förångningstemperatur som överstiger 1 922 K
(1 649 °C) i en inert miljö.

Anm.: Avsnitt lCOlO.c omfattar inte följande:

1. Icke kontinuerliga fierfasiga polykristallinska aluminiumfibrer i form av avhuggna
fibrer eller oregelbundna mattor som innehåller 3 viktprocent eller mer av kvarts
och som har en specifik modul som år mindre än 10 x ltf m.

2. Fibrer av molybden eller molybdenlegeringar.

3. Fibrer av bor.

4. Icke kontinuerliga keramiska fibrer med en smält-,mjuknings-, sönderdelnings- eller
förångningstemperatur som är lägre än 2 043 K (l 770 °C) i en inert miljö.

d) "Fibrer eller fiberliknande material"

1. sammansatta av något av följande ämnen:

a) polyeterimider som omfattas av avsnitt lC008.a eller

b) material som omfattas av något av avsnitten lC008.b-lC008.f eller

2. sammansatta av material som omfattas av avsnitten lCOlO.d.l.a eller lCOlOd.l.b och
"blandad" med andra fibrer som omfattas av avsnitten lCOlO.a, lClOlO.b. eller lCOlO.c.

e) Harts- eller beckimpregnerade fibrer, metall eller kolbelagda fibrer eller "förformade kolfibrer"
som

1. är tillverkade av ”fibrer eller fiberliknande material" som omfattas av avsnitten ICO lO.a,
lCOlO.b eller lCOlO.c,

2. är tillverkade av organiska eller av kol-"fibrer eller fiberliknande material"

a) med en "specifik draghållfasthet "som överstiger 17,7 x 10“ m,

b) med en "specifik modul" som överstiger 10,15 x 10⁶ m,

c) inte omfattas av avsnitten lCOlO.a eller lCOlO.b, och där

d) materialet är impregnerat med material som omfattas av avsnitten 1C008 eller
lC009.b, som har en glasningstemperatur (Tg) som överstiger 383 K (110 °C) eller
med fenol- eller epoxyhartser som har en glasningstemperatur (Tg) som överstiger
418 K (145 °C).

Anm.: Avsnitt lCOlO.e omfattar inte följande:

a) Epoxyhartsimpregnerade "fibrer eller fiberliknande material" av kol
(förimpregnerade) som skall användas för reparation av flygplanskroppar eller
laminat där storleken på de enskilda skivorna inte överskrider 50 cm x 90 cm.

b) Förimpregnerade mattor som är impregnerade med fenol- eller epoxyharts som har
en glasningstemperatur som är lägre än 433 K (160 °C) och en
härdningstemperatur som är lägre än glasningstemperaturen.

Teknisk anm.:

Glasningstemperaturen (Tg) skall i avsnitt lCOlO.e bestämmas med en metod som finns beskriven
i ASTM D 3418 med användning av den torra metoden. Glasningstemperaturen för fenol- och
epoxyhartserna skall bestämmas genom att använda en metod som finns beskriven i ASTM D 4065
vid en frekvens av 1 Hz och en upphettningshastighet pä 2 K (°C) per minut och med användande
av den torra metoden

112

3O.6.2OOO [""SV—]

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/61

1 CO 11 Metaller och föreningar enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN MILITÄRA FÖRTECKNINGEN SAMT AVSNITT 1C111.

a) Metaller som har en partikelstorlek som är mindre än 60 gm, oberoende av om de är sfäriska,
finfördelade, sfaroida, i form av flagor eller pulver, och som är tillverkade av material som består
till 99 % eller mer av zirkonium, magnesium eller blandningar därav.

Teknisk anm.:

Det hafnium som naturligt ingår i zirkonium (vanligen 2-7 %) inräknas i mängden zirkonium.
Anm.: Metallerna eller legeringarna som anges i avsnitt lCOll.a omfattas antingen metallerna
eller legeringarna är inkapslade i aluminium, magnesium, zirkonium, beryllium eller ej.

b) Bor eller borkarbid som har en renhet som är 85 % eller bättre och som har en partikelstorlek som
är 60 gm eller mindre.

Anm.: Metallerna eller legeringarna som anges i avsnitt ICOIl.b omfattas antingen metallerna
eller blandningarna är inkapslade i aluminium, magnesium, zirkonium, beryllium eller ej.

c) Guanidinnitrat.

d) Nitroguanidin (NQ) (CAS 556-88-7).

1C012 Material enligt följande:

Teknisk anm.:

Dessa material används framför allt för nukleära värmekällor.

a) Plutonium i alla former som är isotopprovade till att innehålla mer är 50 viktprocent
plutonium-238.

Anm.: Avsnitt 1C012.O omfattar inte följande:

a) Skeppningar som innehåller 1 g plutonium eller mindre.

b) Skeppningar med "3 effektiva gram" eller mindre när den är innesluten i en
avkännande kropp i ett instrument.

b) "Tidigare separerad" neptunium-237 i alla former.

Anm.: Avsnitt 1C012.b omfattar inte skeppningar som innehåller 1 g neptunium-237 eller mindre.

1C101 Material och apparater för att minska sannolikheten för upptäckt genom radarreflexioner,

ultravioletta/infraröda och akustiska signaturer, andra än som omfattas av avsnitt 1C001, och som är
användbara för "missiler" eller deras delsystem.

Anm. 1: Avsnitt IC101 omfattar följande:

a) Strukturella material och beläggningar särskilt utformade för att minska
radarrejlexionen.

b) Beläggningar, inklusive färger, särskilt utformade för att minska eller väl avpassa
reflexion eller utstrålning i mikrovågs-, infraröds- eller ultravioletta området av det
elektromagnetiska spektrumet.

Anm. 2: Avsnitt 1CI01 omfattar inte beläggningar när de används för värmereglering av satelliter.

113

L 159/62

I SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

1C102 Återmättade pyrolyserade kol-kol-material konstruerade för rymdfarkoster som omfattas av
avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.

1C107 Grafit och keramiska material andra än de som omfattas av avsnitt 1C007 enligt följande:

a) Finkomiga rekristalliserade bulkgrafiter (med en bulktäthet av åtminstone 1,72 g/cm³ uppmätt vid
288 K (15 °C) med en partikelstorlek av 100 pm eller mindre som kan användas för ”missil”dysor
och för nosspetsar till farkoster för återinträde i jordatmosfären.

Anm.: Se även avsnitt 0C004.

b) Pyrolytiska eller trådförstärkta grafiter som kan användas för "missil"dysor och för nosspetsar till
farkoster för återinträde i jordatmosfären.

Anm.: Se även avsnitt OC004.

c) Keramiska kompositmaterial (dielektricitetskonstant mindre än 6 vid frekvenser från 100 Hz till
10 000 MHz) som kan användas i ''missiTradomer.

d) Bulkbearbetbar förstärkt obränd kiselkarbidkeram som kan användas for "missil"nosspetsar.

Drivmedel och kemikalier som ingår i dessa, andra än de som omfattas av avsnitt 1C011, enligt följande:

a) Framdrivningssubstanser:

1. Sfäriskt aluminiumpulver, andra än de som anges i militära förteckningen, med partiklar av
enhetligt tvärsnitt på mindre än 200 pm och ett aluminiuminnehåll av 97 viktprocent eller
mer, om minst 10 % av den totala vikten består av partiklar som är mindre än 63 pm enligt
ISO 2591:1988 eller motsvarande nationell standard.

Teknisk anm.:

En partikelstorlek av 63 pm (ISO R-565) motsvarar 250 mesh (Tyler) eller 230 mesh
(ASTM standard E-l 1).

2. Metalliska bränslen andra än de som anges i militära förteckningen, med partikelstorlekar
mindre än 60 pm antingen sfäriska, finfördelade, sfäroida, flingade eller malda,
innehållande 97 viktprocent eller mer av något av följande ämnen:

a) zirkonium,

b) beryllium,

c) magnesium, eller

d) legeringar av metaller specificerade i punkterna a-c ovan.

Teknisk anm.:

Det hafnium som naturligt ingår i zirkonium (vanligen 2-7 %) inräknas i mängden
zirkonium.

3. Flytande oxidatorer enligt följande:

a) Dikvävetrioxid.

b) Kvävedioxid/dikvävetetroxid.

c) Dikvävepentoxid.

114 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 Ry-1

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 159/63

1C111 forts.

b) Polymeriska substanser:

1. Karboxyterminerad polybutadien (CTPB).

2. Hydroxylterminerad polybutadien (HTPB), andra än de som specificeras i militära
förteckningen.

3. Polybutadienakrylsyra (PBAA).

4. Polybutadienakrylnitril (PBAN).

c) Andra drivmedelstillsatser och agenser:

1. SE MILITÄRA FÖRTECKNINGEN FÖR
Butacen.

2. Trietylenglykolnitrat (TEGDN).

3. 2-nitrodifenylamin.

4. Trimetyletantrinitrat (TMETN).

5. Dietylenglykoldinitrat (DEGDN).

6. Ferrocenderivater andra än de som omfattas av militära förteckningen.

Anm.: För drivmedel och kemikalier som ingår i dessa och som inte omfattas av avsnitt IClll,
se militära förteckningen.

1C116 Maråldrade stål (stål vanligen bestående av hög nickelhalt och mycket låg kolhalt jämte användning av
ersättande ämnen eller kondensat för att uppnå åldringshärdning) med en brottgräns av 1 500 MPa eller
högre mätt vid 293 K (20°C), i form av ark, skivor eller rör med en rör- eller plåttjocklek som är lika med
eller mindre än 5 mm.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 1C216.

1C117 Volfram, molybden och legeringar av dessa metaller i form av enhetliga sfäriska eller finfördelade
partiklar med 500 pm diameter eller mindre med en renhet av 97 % eller högre för tillverkning av
komponenter till "missirmotorer; dvs. värmesköldar, dyssubstrat, dyshalsar, och ytor på
strålstymingskomponenter.

1C118 Titanstabiliserat duplex rostfritt stål (Ti-DSS) enligt följande:

a) Med samtliga följande egenskaper:

1. Innehåller 17,0-23,0 viktprocent krom och 4,5-7,0 viktprocent nickel.

2. Innehåller mer än 0,10 viktprocent titan.

3. Har en ferritisk-austenitisk mikrostruktur (också kallad tvåfasig mikrostruktur) där minst
10 volymprocent är austenit (enligt ASTM E-l 181-87 eller motsvarande nationell
standard).

b) Med någon av följande former:

1. Tackor eller stavar med en storlek av minst 100 mm i vatje dimension.

2. Plåtar med en bredd av minst 600 mm och en tjocklek av högst 3 mm.

3. Rör med en ytterdiameter av minst 600 mm och en godstjocklek av högst 3 mm.

115 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/64

r~sv~i

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

30.6.2000

IC202

Legeringar, andra än de som omfattas av avsnitten lC002.a.2.c eller lC002.a.2.d, enligt följande:

a) Aluminiumlegeringar med båda följande egenskaper:

1. I stånd till en draghållfasthet av 460 MPa eller mer vid 293 K (20°C), och

2. föreligger som rör eller som cylindrar i massiv form (även smidesämnen) med en yttre
diameter av mer än 75 mm.

b) Titanlegeringar med båda följande egenskaper:

1. I stånd till en draghållfasthet av 900 MPa eller mer vid 293 K (20°C), och

2. föreligger som rör eller som cylindrar i massiv form (även smidesämnen) med en yttre
diameter av mer än 75 mm.

Teknisk anm.:

Uttrycket legeringar i stånd till omfattar legeringar före eller efter värmebehandling.

1C210

Fibrer eller fiberliknande material eller förimpregnerade mattor, andra än sådana som omfattas av
avsnitten lCOlO.a, b eller e enligt följande:

a) Fibrer eller fiberliknande material med någon av följande egenskaper:

1. Har en "specifik modul" av 12,7 x 10⁶ m eller större, eller

2. en "specifik draghållfasthet" av 235 x 10³ eller större.

Anm.: lC210.a omfattar inte fibrer eller fiberliknande material av aramidsom har

0,25 viktprocent eller mer av en esterbaserad ytmodifterare för fibrer.

b) Fibrer eller fiberliknande material av glas som har båda följande egenskaper:

1. En "specifik modul" av 3,18 x 10⁶ eller större och

2. en "specifik draghållfasthet" av 76,2 x 10³ m eller större.

c) Härdade hartsimpregnerade kontinuerliga "garner", "väv", "drev" eller "band" med en bredd som
inte överstiger 15 mm (prepregs) tillverkad av fibrer eller fiberliknande material av kol eller glas
och som omfattas av avsnitt lC210.a eller b.

Teknisk anm.:

Hartsen bildar kompositens matris.

Anm.: Fibrer eller fiberliknande material i avsnitt 1C210. är begränsade till kontinuerliga
"enfibertrådar", "garn", "väv", "drev" och "band".

116 Prop. 2000/2001:9

30.6.2000	Bilaga 1 1 sv \| Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 15 9/6 5
1C216	Maråldrat stål, som inte omfattas av avsnitt 1C116, och i stånd till en draghållfasthet av 2 050 MPa eller mer vid 293 K (20°C), Anm.: Avsnitt 1C216 omfattar inte former i vilka inga linjära dimensioner överstiger 75 mm. Teknisk anm.: Uttrycket maråldrat stål i stånd till omfattar maråldrat stål både före och efter värmebehandling.
1C225	Bor, som anrikats med avseende på bor-10-isotopen ('°B) till större halt än den naturliga halten av denna isotop enligt följande: Ren bor, föreningar, blandningar som innehåller bor, produkter som innehåller dessa samt avfall och skrot av något av föregående. Anm.: I avsnitt 1C225 inbegrips även boranrikade material i blandningar som innehåller bor. Teknisk anm.: Den naturliga isotophalten för bor-10 är ungefär 18,5 viktprocent (20 atomprocent).
1C226	Volfram, volframkarbid och legeringar som innehåller mer än 90 % viktprocent volfram och som har båda följande egenskaper: a) 1 former med ihålig cylindrisk symmetri (inklusive cylindriska segment) med en inre diameter mellan 100 mm och 300 mm, och b) en massa större än 20 kg. Anm.: Avsnitt 1C226 omfattar inte delar som särskilt utformats som vikter eller som kollimatorer för gammastrålning.
1C227	Kalcium med båda följande egenskaper: a) Innehåller mindre än 1 000 viktdelar per miljon (ppm) metalliska orenheter andra än magnesium, och b) innehåller mindre än 10 ppm i vikt räknat bor.
1C228	Magnesium med båda följande egenskaper: a) Innehåller både mindre än 200 viktdelar per miljon (ppm) metalliska orenheter andra än kalcium, och b) innehåller mindre än 10 ppm i vikt räknat av bor.
1C229	Vismut med båda följande egenskaper: a) En renhetsgrad av 99,99 viktprocent eller högre, och b) innehåller mindre än 10 viktdelar per miljon (ppm) silver.

117 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/66	1 SV \| Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000
1C230	Berylliummetall, legeringar som innehåller mer än 50 viktprocent beryllium, föreningar innehållande beryllium, produkter därav, samt avfall och skrot av något av föregående Anm.: Avsnitt JC230 omfattar inte följande: a) Metallfönster för röntgenapparater eller för apparater för borrhålsloggning. b) Oxidprodukter, färdigtillverkade eller halvfabrikat särskilt utformade för elektroniska komponentdelar eller som bärarmaterial for elektroniska kretsar. c) Beryl (berylliumsilikat och aluminiumsi likat) i form av smaragder eller akvamariner.
1C23I	Hafniummetall, legeringar som innehåller mer än 60 viktprocent hafnium, hafhiumföreningar som innehåller mer än 60 viktprocent hafnium, produkter därav, samt avfall och skrot av något av föregående.
1C232	Helium-3 (³He), blandningar som innehåller helium-3 och produkter eller apparatur som innehåller något av föregående. Anm.: Avsnitt 1C232 omfattar inte en produkt eller apparatur som innehåller mindre än 1 g helium-3.
1C233	Litium anrikad med avseende på isotopen litium-6 (⁶Li) till en halt som överskrider den naturliga isotophalten och produkter eller apparatur som innehåller anrikat litium enligt följande: elementärt litium, legeringar, föreningar, blandningar som innehåller litium, produkter därav, avfall eller skrot av något av föregående. Anm.: Avsnitt 1C233 omfattar inte dosimetrar baserade på termoluminiscens. Teknisk anm.: Den naturliga isotophalten av litium-6 är ungefär 6,5 viktprocent (7,5 atomprocent).
1C234	Zirkonium med ett hafniuminnehåll på mindre än 1 viktdel hafnium på 500 viktdelar zirkonium enligt följande: metall, legeringar innehållande mer än 50 viktprocent zirkonium, föreningar, produkter därav, avfall eller skrot av något av föregående. Anm.: Avsnitt 1C234 omfattar inte zirkonium i form av folier med en tjocklek som inte överstiger 0,10 mm.
1C235	Tritium, tritiumföreningar och blandningar som innehåller tritium i vilka förhållandet tritiumatomer/väteatomer överstiger 1/1 000, samt produkter eller apparatur som innehåller något av föregående. Anm.: Avsnitt 1C235 omfattar inte produkter eller apparatur som innehåller mindre än 1,48 x 10³ GBq (40 Ci) tritium.

118 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L159/67

1C236	Alfastrålande radionuklider med en halveringstid för alfasönderfall lika med eller längre än 10 dagar men kortare än 200 år i följande former: a) Grundform. b) Föreningar med en total alfaaktivitet av 37 GBq/kg (1 Ci/kg) eller mer. c) Blandningar med en total alfaaktivitet av 37 GBq/kg (1 Ci/kg) eller mer. d) Produkter eller apparatur som innehåller något av det föregående. Anm.: Avsnitt 1C236 omfattar inte produkter eller apparatur som innehåller mindre än 3,7 GBq/kg (100 mCi) alfaaktivitet.
1C237	Radium-226 (²²⁶Ra), radium-226-legeringar, radium-226-föreningar, blandningar innehållande radium-226, produkter av dessa och produkter eller apparatur som innehåller något av föregående. Anm.: Avsnitt 1C237 omfattar inte följande: a) Radium ingående i medicinska applikatorer. bj Produkt eller apparatur som innehåller mindre än 0,37 GBq (10 mCi) av radium-226.
1C238	Klortrifluorid (C1F₃).
1C239	Sprängämnen, andra än de som omfattas av militära förteckningen eller ämnen eller blandningar av ämnen som innehåller mer än 2 viktprocent av sådana sprängämnen, med en kristalltäthet större än 1,8 g/cm³ och som har en detonationshastighet högre än 8 000 m/s.
1C240	Nickelpulver och porös nickelmetall som inte omfattas av avsnitt 0C005, enligt följande: a) Pulver med båda följande egenskaper: 1. En nickelrenhet på 99,0 viktprocent eller bättre, och 2. en partikelstorlek som i medeltal är mindre än 10 pm mätt enligt ASTM B33O standard. b) Porös nickelmetall som framställts av material som omfattas av avsnitt lC240.a. Anm.: Avsnitt 1C240 omfattar inte följande: a) Fiberliknande nickelpulver. b) Enkla porösa nickelskivor med en yta på 1 000 cm² per skiva eller mindre. Teknisk anm.: Avsnitt 1C240. b avser porösa metaller som formats genom komprimering och sintring av materialen i lC240.a för att skapa ett metallmaterial medfina porer som är internt förbundna genom hela strukturen.

119 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L159/68 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

1C350 Kemikalier som kan användas som prekursorer för giftiga kemiska agenser, enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN MILITÄRA FÖRTECKNINGEN OCH AVSNITT 1C4S0.

1. Tiodiglykol (111-48-8)

2. Fosforoxiklorid (10025-87-3)

3. Dimetylmetylfosfonat (756-79-6)

4 SE MILITARA FÖRTECKNINGEN FÖR

Metylfosfonyldifluorid (676-99-3)

5. Metylfosfonyldiklorid (676-97-1)

6. Dimetylfosfit (868-85-9)

7. Fosfortriklorid (7719-12-2)

8. Trimetylfosfit (121-45-9)

9. Tionylklorid (7719-09-7)

10. 3-Hydroxi-l-metylpiperidin (3554-74-3)

11. N,N-diisopropyl-(beta)-aminoetylklorid (96-79-7)

12. N,N-diisopropyl-(beta)-aminoetantiol (5842-07-9)

13. 3-Kinuklidinol (1619-34-7)

14. Kaliumfluorid (7789-23-3)

15. 2-Kloretanol (107-07-3)

16. Dimetylamin (124-40-3)

17. Dietyletylfosfonat (78-38-6)

18. Dietyl-N,N-dimetylfosforamidat (2404-03-7)

19. Dietylfosfit (762-04-9)

20. Dimetylaminhydroklorid (506-59-2)

21. Etyldiklorfosfin (1498-40-4)

22. Etylfosfonyldiklorid (1066-50-8)

23. SE MILITÄRA FÖRTECKNINGEN FÖR

Etylfosfonyldifluorid (753-98-0)

24. Fluorväte (7664-39-3)

25. Metylbensilat (76-89-1)

26. Metyldiklorfosfin (676-83-5)

27. N,N-diisopropyl-(beta)-aminoetanol (96-80-0)

28. Pinakolylalkohol (464-07-3)

29. SE MILITÄRA FÖRTECKNINGEN FÖR

o-etyl 0-2-diisopropylaminoetyl-metylfosfonit (57856-11-8)

30. Trietylfosfit (122-52-1)

31. Arseniktriklorid (7784-34-1)

32. Bensilsyra (76-93-7)

33. Dietylmetylfosfonit (15715-41-0)

34. Dimetyletylfosfonat (6163-75-3)

35. Etyldifluorfosfin (430-78-4)

36. Metyldifluorfosfm (753-59-3)

37. 3-Kinuklidinon (3731-38-2)

38. Fosforpentaklorid (10026-13-8)

39. Pinakolon (75-97-8)

40. Kaliumcyanid (151-50-8)

41. Kaliumvätefluorid (7789-29-9)

42. Ammoniumvätefluorid (1341-49-7)

43. Natriumfluorid (7681-49-4)

44. Natriumvätefluorid (1333-83-1)

45. Natriumcyanid (143-33-9)

46. Trietanolamin (102-71-6)

47. Fosforpentasulfid (1314-80-3)

120 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L159/69

1C35O forts.

48. Diisopropylamin (108-18-9)

49. Dietylaminoetanol (100-37-8)

50. Natriumsulfid (1313-82-2)

51. Svavelmonoklorid (10025-67-9)

52. Svaveldiklorid (10545-99-0)

53. Trietanolaminhydroklorid (637-39-8)

54. N,N-Diisopropyl-(Beta)-aminoetylkloridhydroklorid (4261-68-1)

IC351 Humana patogener, parasiter och "toxiner", enligt följande:

a) Virus, såväl naturliga som förstärkta eller modifierade, både som "isolerade levande kulturer" eller
som materiel som innehåller levande materiel som avsiktligt har blivit inympat eller förorenat med
sådana kulturer.

1. Chikungunya virus

2. Kongo-Krim hemorragisk febervitus

3. Denguefebervirus

4. Östlig hästencefalitvirus

5. Ebolavirus

6. Hantaan-virus

7. Junin-virus

8. Lassa-febervirus

9. Lymfocitär koriomengit-virus

10. Machupo-virus

11. Marburg-virus

12. Monkey pox-virus

13. Rift Valley febervirus

14. Fästingburen encefalitvinis (TBE) (Rysk sommar-vår-encefalitvirus)

15. Smittkoppsvirus

16. Venezuelansk hästencefalit-virus

17. Västlig hästencefalit-virus

18. Whitepox

19. Gula febem-virus

20. Japansk encefalitvinis

b) Rikettsier, såväl naturliga som förstärkta eller modifierade, både som "isolerade levande kulturer"
eller som materiel som innehåller levande materiel som avsiktligt har blivit inympat eller förorenat
med sådana kulturer.

1. Coxiella bumetii

2. Bartonella quintana (Rochalimaea quintana, Rickettsia quintana)

3. Rickettsia prowasecki

4. Rickettsia rickettsii

c) Bakterier, såväl naturliga som förstärkta eller modifierade, både som "isolerade levande kulturer"
eller som materiel som innehåller levande materiel som avsiktligt har blivit inympat eller förorenat
med sådana kulturer.

1. Bacillus anthracis

2. Brucella abortus

3. Brucella melitensis

4. Brucella suis

5. Chlamydia psittaci

6. Clostridium botulinum

121

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

1C351. c) forts.

7. Francisella tularensis

8. Burkholderia mallei (Pseudomonas mallei)

9. Burkholderia pseudomallei (Pseudomonas pseudomallei)

10. Salmonella typhi

11. Shigella dysenteriae

12. Vibrio cholerae

13. Yersinia peslis

d) "Toxiner” och "underavdelning av toxiner", enligt följande:

1. Botulinus-toxiner

Anm.: Avsnitt lC351.d. 1 omfattar inte botulinus-toxiner i form av produkter som uppfyller
samtliga följande kriterier:

1. Är farmaceutiska formuleringar avsedda för behandling av sjukdomar hos
människor.

2. Är förpackade för distribution som läkemedel.

3. Har godkänts av en statlig myndighet för att släppas ut pä marknaden som
läkemedel.

2. Clostridium perffingens-toxiner

3. Conotoxin

4. Ricin

5. Saxitoxin

6. Shiga-toxin

7. Staphylococcus aureus-toxiner

8. Tetrodotoxin

9. Verotoxin

10. Mikrocystin (Cyanginosin)

11. Aflatoxiner

Anm.: Avsnitt 1C351 omfattar inte "vaccin" eller "immuntoxiner".

1C352 Animala patogener enligt följande:

a) Virus, såväl naturliga som förstärkta eller modifierade, både som "isolerade levande kulturer" eller
som materiel som innehåller levande materiel som avsiktligt liar blivit inympat eller förorenat med
sådana kulturer.

1. Afrikansk svinpest-vitus

2. Fågelinfluensavirus

a) Okaraktäriserade, eller

b) sådana med hög sjukdomsalstrande förmåga enligt definitionen i direktiv 92/40/EEG
(EGTL 16,23.1.1992, s. 19).

1. Typ A virus med ett IVP1 (intravenöst sjukdomsalstrande index) på 6 veckor
gamla kycklingar vilket är större än 1,2, eller

2. typ A virus med undergrupp H5 eller H7 för vilka nukleotidsekvensering har
visat att hemaglutinets klyvningsställe utgörs av basiska aminosyror.

3. Bluetongue virus

4. Mul-och klövsjukevirus

5. Getkoppsvirus

122 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 |~SV~|

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 159/71

1C352 a) forts.

6. Svinherpesvints (Aujeszky's disease)

7. Klassiskt svinpestvirus

8. Rabiesvirus

9. Newcastlesjukevirus

10. Peste des petits ruminants-vinis

11. Svinenterovirus typ 9 (swine vescular disease virus)

12. Boskapspestvirus

13. Fårkoppsvirus

14. Teschensjukevirus

15. Vesikulär stomatitvirus

b) Bakterier, såväl naturliga som förstärkta eller modifierade, både som "isolerade levande kulturer"
eller som materiel som innehåller levande materiel som avsiktligt har blivit inympat eller förorenat
med sådana mycoplasma mycoides.

Anm.: Avsnitt 1C352 omfattar inte "vacciner".

1C353 Genetiskt modifierade "mikroorganismer" enligt följande:

a) Genetiskt modifierade "mikroorganismer" eller genetiska beståndsdelar som innehåller
nukleinsyresekvenser förknippade med sjukdomsalstrande förmåga som har sitt ursprung i
organismer som omfattas av avsnitten lC351.a till c eller 1C352 eller 1C354.

b) Genetiskt modifierade "mikroorganismer" eller genetiska beståndsdelar som innehåller
nukleinsyresekvenser kodade för någon av "toxinema" som omfattas av avsnitt 1C3 51 ,d eller
"underavdelningarna av toxiner" i detta.

1C354 Växtpatogener, enligt följande:

a) Bakterier, vare sig naturliga, förstärkta eller modifierade, antingen i form av "isolerade levande
kulturer" eller som material som har blivit med avsikt inympade eller smittade med sådana
kulturer, enligt följande:

1. Xanthomonas albilineans.

2. Xanthomonas campestris pv. citri inklusive stammar som refereras till som Xanthomonas
campestris pv. citri typ A, B, C, D, E eller på annat sätt klassifierade som Xanthomonas
citri, Xanthomonas campestris pv. aurantifolia eller Xanthomonas campestris pv. citrumelo.

b) Svampar, naturliga, förstärkta eller modifierade, antingen i form av "isolerade levande kulturer"
eller som material som med avsikt har blivit inympade eller smittade med sådana kulturer, enligt
följande:

1. Colletotrichum coffeanum var. virulans (Colletotrichum kahawae).

2. Cochliobolus miyabeanus (Helmintthosporium oryzae).

3. Microcyclus ulei (syn. Dothidella ulei).

4. Puccinia graminis (syn. Puccinia graminis f. sp. tritici).

5. Puccinia striiformis (syn. Puccinia glumanim).

6. Magnaporthe grisea (Pyricularia grisea/Pyricularia oryzae).

123 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/72

I SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

30.6.2000

1C450

Giftiga kemikalier och prekursorer för giftiga kemikalier enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 1C350, lC3Sl.d OCH MILITÄRA FÖRTECKNINGEN.

a) Giftiga kemikalier enligt följande:

1. Amiton: O,O-dietyl S-[2-(dietylamino)etyl] fosforotiolat (78-53-5) och motsvarande
alkylerade eller protonerade salter.

2. PFIB: 1,1,3,3,3-pentafluor-2-(trifluormetyl)-l-propen (382-21-8).

3. SE MILITÄRA FÖRTECKNINGEN FÖR

BZ: 3-kinuklidinylbensiIat (6581-06-2).

4. Fosgen: karbonyldiklorid (75-44-5).

5. Cyanklorid (506-77-4).

6. Vätecyanid (74-90-8).

7. Klorpikrin: triklomitrometan (76-06-2).

b) Giftiga kemiska prekursorer enligt följande:

1. Kemikalier, utom de som anges i militära förteckningen eller i avsnitt 1C350, som
innehåller en fosforatom till vilken är bunden en metyl-, etyl- eller propyl-(normal eller iso)
grupp men inga ytterligare kolatomer.

Anm.: Avsnitt lC450.b.l omfattar inte Fonofos: O-etyl-S-fenyletylfosfonotiolotionat,
(944-22-9).

2. N,N-dialkyl [metyl, etyl eller propyl (normal eller iso)] fosforamidodihalider.

3. Dialkyl [metyl, etyl eller propyl (normal eller iso)] N,N-dialkyl [metyl, etyl eller propyl
(normal eller iso)]-fosforamidater, utom dietyl-N,N-dimetylfosforamidat, som anges i
1C350.

4. N,N-dialkyl [metyl, etyl eller propyl (normal eller iso)] aminoetyl-2 -klorider och
motsvarande protonerade salter, utom N,N-diisopropyl-(beta)-aminoetylklorid eller
N,N-diisopropyl-(beta)-aminoetylkloridhydroklorid, som anges i 1C350.

5. N,N-dialkyl [metyl, etyl eller propyl (normal eller iso)] aminoetan-2-oler och motsvarande
protonerade salter, utom N,N-diisopropyl-(beta)-aminoetanol (96-80-0) och
N,N-dietylaminoetanol (100-37-8), som anges i 1C350.

Anm.: Avsnitt IC450.b.5 omfattar inte följande:

a) N,N-dimetylaminoetanol (108-01-0) och motsvarande protonerade salter.

b) Protonerade salter av N,N-dietylaminoetanol (100-37-8).

6. N,N-dialkyl [metyl, etyl eller propyl (normal eller iso)] aminoetan-2-tioler och motsvarande
protonerade salter, utom

N,N-diisopropyl-(beta)-aminoetantiol, som anges i 1C350.

7. Etyldietanolamin (139-87-7).

8. Metyldietanolamin (105-59-9).

124 Prop. 2000/2001:9

30.6.2000	Bilaga 1 \| SV \| Europeiska gemenskapernas officiella tidning L159/73
ID	Programvara
1D001	”Programvara” som är speciellt framtagen för "utveckling”,” produktion” eller "användning" av utrustning som omfattas av avsnitten 1B001-1B003.
1D002	"Programvara" som är speciellt framtagen for "utveckling" av organiska "matriser", metall-"matriser", kol-"matris”-laminat eller "kompositer".
1D101	"Programvara" speciellt framtagen eller modifierad för "användning" av artiklar m.m. som omfattas av avsnitt 1B101,1B102, 1B115, 1B117, 1B118 eller 1B119.
1D103	Särskilt utformad "programvara" för analys av "reduced observables" såsom radarreflektioner, ultravioletta/infraröda signaturer och akustiska signaturer.
1D201	"Programvara" speciellt framtagen for "användning" av artiklar m.m. som omfattas av avsnitt 1B201.
1E	Teknik
1E001	"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "utveckling" eller "produktion" av varor som omfattas av avsnitten lAOOl.b, lAOOl.c, 1A002-1A005, IB eller 1C.
1E002	Annan "teknik" enligt följande: a) "Teknik" för "utveckling" eller "produktion" av polybensotiazoler eller polybensooxazol. b) "Teknik" för "utveckling" eller "produktion" av föreningar med fluorelastomer som innehåller åtminstone en vinyleter-monomer.

125

L 159/74

rsv~i

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

1E002

forts.

c) "Teknik" för "konstruktion" eller “produktion" av följande basmaterial eller icke sammansatta
keramiska material:

1. Basmaterial som har alla följande egenskaper:

a) Någon av följande sammansättningar

1. enkla eller komplexa oxider av zirkonium och komplexa oxider av kisel eller
aluminium,

2. enkla bomitrider (kubisk kristallinsk form),

3. enkla eller komplexa kisel- eller borkarbider, eller

4. enkla eller komplexa kiselnitrider.

b) Den totala metalliska föroreningen, exklusive avsiktliga tillsatser, som är mindre än,

1. 1 000 ppm för enkla oxider eller karbider, eller

2. 5 000 ppm för komplexa blandningar eller enkla nitrider.

c) Som är något av följande:

1. Zirkonium där den genomsnittliga partikelstorleken är högst 1 pm och
högst 10 % av partiklama är större än 5 pm.

2. Andra basmaterial där den genomsnittliga partikelstorleken är högst 5 pm
och högst 10 % av partiklarna är större än 10 pm.

3. Har samtliga följande egenskaper:

a) Partiklar med förhållandet mellan längd och tjocklek som är
större än 5,

b) bådar med förhållandet mellan längd och diameter som är större än 10
för diametrar som är mindre än 2 pm, och

c) kontinuerliga eller avskurna fibrer som har en diameter som är mindre
än 10 pm.

2. Keramiska material som inte är "kompositer" sammansatta av material som beskrivs i
avsnitt 1E002.C.1.

Anm.: Avsnitt 1E002.C.2. omfattar inte "teknik"för att konstruera eller producera
slipmedel.

d) "Teknik" för "produktion" av fibrer gjorda av aromatiska polyamider.

e) "Teknik" för installation, underhåll eller reparation av material som omfattas av avsnitt 1C001.

f) "Teknik" för reparation av "komposit" -strukturer, laminat eller material som omfattas av
avsnitten 1A002, 1C007.C eller lC007.d.

Anm.: Avsnitt 1E002Jomfattar inte "teknik" för reparation av "civila flygplanskroppar" med
hjälp av material som innehåller kol-"fibrer eller fiberliknande material" samt epoxiharts,
och som beskrivs i flygplantillverkarens manualer.

1E101

1E102

"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "användning" av varor som omfattas av
avsnitten 1A102,1B001,1B101,1B115,1B116,1C001,1C101, 1C107, 1C111-1C117, 1D101 eller
1D103.

"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "utveckling" av "programvara" som omfattas
av avsnitt 1D001, 1D101 eller 1D103.

126 Prop. 2000/2001:9

30.6.2000	Bilaga 1 \| SV \| Europeiska gemenskapernas officiella tidning L159/75
1E103	"Teknik" för reglering av temperatur, tryck eller atmosfär i autoklaver eller hydroklaver när dessa används för "produktion" av "kompositer" eller delvis bearbetade "kompositer".
1E104	"Teknik" för "produktion" av pyrolytiskt erhållet material på en form, dom eller annat underlag från urspnmgsgaser som bryts ner inom temperaturintervallet 1 573 K (1 300 °C) till 3 173 K (2 900 °C) och ett tryck mellan 130 Pa och 20 kPa. Anm.: Avsnitt 1E104 inbegriper "teknik"för bildandet av utgängsgaser, bestämning avJlödeshastigheter och processkontrollscheman och parametrar.
1E201	"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "användning" av varor som omfattas av avsnitten 1A002,1A202, 1A225-1A227, 1B201, 1B225-1B233, lC002.a.2.c eller d, lCOlO.b, 1C202, 1C210, 1C216, 1C225-1C240 eller 1D201.
1E202	"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "utveckling" eller "produktion" av varor som omfattas av avsnitten 1A202 eller 1A225-1A227.
1E203	"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "utveckling" av "programvara" som omfattas av avsnitt 1D201.

127

L 159/76

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

KATEGORI 2 - BEARBETNINGSUTRUSTNING

2A Utrustningar, apparater och komponenter

Anm.: För tystgående lager se militära förteckningen.

2A001 Lager med låg friktion och lagersystem enligt följande, samt komponenter härtill:

Anm.: Avsnitt 2A001 omfattar inte kulor som har toleranser specificerade av tillverkaren i enlighet med
ISO 3290 som grad 3 eller sämre.

a) Kullager eller massiva rullager som har toleranser specificerade av tillverkaren i enlighet med
ABEC 7, ABEC 7P, ABEC 7T eller ISO Standard klass 4 eller bättre (eller nationella
motsvarigheter), och har ringar, kulor eller rullar som är tillverkade av monel eller beryllium.
Anm.: Avsnitt 2A001.a omfattar inte koniska rullager.

b) Andra kullager och massiva rullager som har toleranser specificerade av tillverkaren i enlighet
med ABEC 9, ABEC 9P eller ISO Standard klass 2 eller bättre (eller nationella motsvarigheter).
Anm.: Avsnitt 2A001.b omfattar inte koniska rullager.

c) Aktiva magnetiska lagersystem som använder något av följande:

1. Material med en flödestäthet 2,0 T eller mer och en flytgräns större än 414 MPa.

2. Helt elektromagnetisk tredimensionell likpolig manövrering av förspänningen.

3. Högtemperatursensorer för positionering [450 K (177 °C) eller högre].

2A225 Smältdeglar tillverkade av material som är resistenta mot flytande aktinidmelaller, enligt följande:

a) Smältdeglar som har följande två egenskaper:

1. En volym mellan 150 cm³ och 8 000 cm³, och

2. tillverkade av eller belagda med något av följande material med en renhet av 98 viktprocent
eller högre:

a) Kalciumfluorid (CaF₂).

b) Kalciumzirkonat (metazirkonat) (CaZrO₃).

c) Ceriumsulfid (Ce₂S₃).

d) Erbiumoxid (erbia) (Er₂O₃).

e) Hafniumoxid (hafhia) (HfO₂).

f) Magnesiumoxid (MgO).

g) Nitrerade niob-titan-volframlegeringar (ca 50 % Nb, 30 % Ti, 20 % W).

h) Yttriumoxid (Y₂O₃). eller

i) Zirkoniumoxid (ZrC^).

b) Smältdeglar som har följande två egenskaper:

1. En volym mellan 50 cm³ och 2 000 cm³, och

2. tillverkade av eller fodrade med tantal som har en renhet av 99,9 viktprocent eller högre.

128 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 159/77

2A225 forts.

c) Smältdeglar som har alla följande egenskaper:

1. En volym mellan 50 cm³ och 2 000 cm³,

2. tillverkade av eller fodrade med tantal som har en renhet av 98 viktprocent eller högre, och

3. belagda med tantalkarbid, nitrid eller borid (eller någon kombination därav).

2A226 Ventiler som har alla följande egenskaper:

a) En 'nominell storlek' av 5 mm eller mer,

b) med bälgtätning, och

c) helt tillverkade av eller fodrade med aluminium, aluminiumlegering, ruckel eller nickellegering
som innehåller över 60 viktprocent nickel.

Teknisk anm.:

För ventiler med olika in- och utloppsdiametrar avser den 'nominella storleken'i 2A226 den minsta
diametern.

2B Test-, inspektions- och produktionsutrustning

Tekniska anm.:

1. Sekundära parallella konturskapande axlar, (t.ex. w-axeln i en horisontell arborrmaskin eller en
sekundär roterande axel vars centrumlinje är parallell med den primära roterande axeln), skall
inte räknas in i det totala antalet konturskapande axlar. Roterande axlar behöver inte kunna
vridas 360°. En roterande axel kan drivas av en linjär axel (t.ex. en skruv eller en
kuggstångsväxel).

2. Nomenklaturen för axlarna skall vara i överensstämmelse med Internationell Standard ISO 841,
"Numerical Control Machines-Axis and Motion Nomenclature".

3. 1 avsnitten 2B00I-2B009 skall en "tippbar spindel" räknas som en roterande axel.

4. Angivna positioneringsnoggrannhetsniväer som härrör från mätningar enligt ISO 230/2 (1988)'
eller nationella motsvarigheter får användas för varje verktygsmaskinmodell i stället för
individuella maskintester. Angiven positioneringsnoggrannhet är det noggrannhetsvärde som
lämnas till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där exportören är etablerad som
representativt för maskinmodellens noggrannhet.

Bestämning av angivna värden:

a) Välj ut fem maskiner av en modell som skall få ett värde.

b) Mät linjära axelns noggrannhet enligt ISO 230/2 (1988)'.

De tillverkare som beräknar positioneringsnoggrannheten enligt ISO 230/2 (1997) bör rådfråga behöriga
myndigheter i den medlemsstat där de är etablerade.

129

5 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 9

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/78 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

2B Bestämmande av angivna värden forts.

c) Bestäm A-värdena för varje axel pä varje maskin. Hur A-värdet räknas ut beskrivs i 1SO-
standarden.

d) Bestäm A-värdenas medelvärde för varje axel. Detta medelvärde Å blir det angivna värdet
för varje axel på denna modell (Äx, Äy, osv.).

e) Eftersom kategori 2-förteckningen hänför sig till varje linjär axel kommer det att finnas
lika mänga angivna värden som linjära axlar.

f) Om någon axel på en maskinmodell som inte kontrollerats enligt

avsnitten 2B001.a-2BO0l.c eller 2B201 har en angiven noggrannhet Å på 6 mikronerför
slipmaskiner och 8 mikronerför fräsmaskiner och svarvar eller bättre, bör man kräva att
tillverkaren bekräftar noggrannhetsnivän en gång var 18:e månad.

2B001 Maskinverktyg, enligt följande, och alla kombinationer av dessa, för avverkning av metaller, keramer
eller "kompositer", som, i enlighet med tillverkarens tekniska specifikation, kan utrustas med elektronisk
utrustning för "numerisk styrning".

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 2B201.

a) Verktygsmaskiner för svarvning som uppfyller alla följande krav:

1. Positioneringsnoggrannheten "med alla kompensationsmöjligheter inkopplade" är lika med
eller mindre (bättre) än 6 pm enligt ISO 230/2 (1988)¹ eller nationella motsvarigheter längs
med någon linjär axel, och

2. två eller flera axlar kan styras samtidigt för att uppnå "konturstyrning".

Anm.: Avsnitt 2B001.a omfattar inte svarvar speciellt konstruerade för att framställa
kontaktlinser.

b) Verktygsmaskiner för fräsning som uppfyller något av följande krav:

1. a) Positioneringsnoggrannheten "med alla kompensationsmöjligheter inkopplade" är

lika med eller mindre (bättre) än 6 pm enligt ISO 230/2 (1988)² eller nationella
motsvarigheter längs med någon linjär axel, och

b) tre linjära axlar plus en roterande axel kan styras samtidigt för att uppnå
"konturstyming".

2. Fem eller flera axlar kan styras samtidigt för att uppnå "konturstyming".

3. Positioneringsnoggrannheten för jiggborrmaskiner "med alla kompensationsmöjligheter
inkopplade" är lika med eller mindre (bättre) än 4 pm enligt ISO 230/2 (1988)² eller
nationella motsvarigheter längs med någon linjär axel.

130

3O.6.2OOO

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/79

2B001 forts.

c) Verktygsmaskiner för slipning som uppfyller något av följande krav:

1. a) Positioneringsnoggrannheten "med alla kompensationsmöjligheter inkopplade" är

lika med eller mindre (bättre) än 4 pm enligt ISO 230/2 (1988)’ eller nationella
motsvarigheter längs med någon linjär axel, och

b) tre eller flera axlar kan styras samtidigt för att uppnå "konturstyming".

2. Fem eller flera axlar kan styras samtidigt för att uppnå "konturstyming".

Anm.: Avsnitt 2B001.C omfattar inte följande slipmaskiner:

1. Rundslipmaskiner för imändig, utvändig eller kombinerad invändig och utvändig
slipning som uppfyller alla följande krav:

a) Begränsade till cylindrisk slipning och

b) begränsade till ett arbetsstycke som är högst 150 mm i ytterdiameter eller
längd

2. Maskiner speciellt konstruerade som jiggslipmaskiner och som uppfyller något av
följande krav:

a) C-axeln användsför att hålla slipskivan vinkelrätt mot arbe Isstycke t, eller

b) a-axeln är utfördför att slipa cylindriska kammar.

3. Verktygs- eller frässlipmaskin begränsade till produktion av verktyg eller fräsar.

4. Slipmaskiner för kam- eller vevaxlar

5. Planslipmaskiner.

d) Trådlös elektrisk gnistbearbetningsmaskin (EDM) som har två eller flera roterande axlar som kan
styras samtidigt för att uppnå "konturstyming".

e) Verktygsmaskiner för borttagning av metaller, keramer eller "kompositer"

1. med hjälp av

a) vatten eller andra sprutade vätskor, inklusive sådana som innehåller
slipmedelstillsatser,

b) elektronstrålar, eller

c) "laser"-stråle, och

2. som har två eller flera roterande axlar som

a) kan styras samtidigt för att uppnå "konturstyrning", och

b) som har en positioneringsnoggrannhet som är mindre (bättre) än 0,003°.

f) Långhålsborrmaskiner och svarvar som är modifierade för långhålsborming, som har en
borrkapacitet som är större än 5 000 mm och till dessa speciellt konstruerade komponenter.

2B003 Manuellt eller "numeriskt styrda" verktygsmaskiner, och speciellt konstruerade komponenter,
styrutrustningar och tillbehör för dem, speciellt konstruerade för skärning, finslipning, polering eller
hening av härdade (Rockwell=40 eller mer) spår, spiralskuma och dubbelspiralskuma kugghjul med en
delningsdiameter som är större än 1 250 mm och med en kuggbredd som är minst 15 % av
delningsdiametem och som har bearbetats till en kvalitet av AGMA 14 eller bättre (motsvarande
ISO 1328 klass 3).

131

L 159/80

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

2B004 Varma "isostatiska pressar" som har alla följande egenskaper samt till dessa speciellt konstruerade
komponenter och tillbehör:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 2B104 OCH 2B204.

a) En kontrollerad termisk omgivning i slutet utrymme och ett kammaiutrymme med en
innerdiameter på minst 406 mm, och

b) som har antingen

1. ett maximalt arbetstryck som överstiger 207 MPa,

2. en kontrollerad termisk omgivning som överstiger 1 773 K (1 500 °C), eller

3. en anordning for kolväteimpregnering och för bortforsling av uppkomna restgaser.

Teknisk anm.:

Med kammarens inre diameter avses den del av arbetskammaren där arbetstemperatur och -tryck kan
hållas. I diametern skall inte inräknas utrymme för lasthållare. Innerdiametern är den mindre av
tryckkammarens eller den isolerade ugnskammarens, beroende på vilken av de två som är placerad i den
andra.

ANM.: För speciellt konstruerade kapslar, formar och verktyg, se avsnitten 1B003, 9B009 och militära
förteckningen.

2B005 Utrustning speciellt konstruerad för utfällning, utfällningsprocessen och styrning av
tillverkningsprocessen vid utfällningar av oorganiska ytbeläggningar och vid ytförändringar enligt
följande. För icke elektroniska substrat med de processer som beskrivs i tabell med tillhörande noter som
följer efter avsnitt 2E003.f. I samtliga fall omfattas även till dessa speciellt konstruerad utrustning för
automatisk hantering, positionering, manövrering och styrning.

a) "Datorstyrd" utrustning för produktion med kemisk förångnings-deponering (CVD) som har alla
följande angivna egenskaper:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 2B105.

1. Processen är modifierad till en av följande typer:

a) Pulserande kemisk förångning.

b) Styrd termisk kämbildande nedbrytningsprocess (CNTD 'Controlled nucleation
thermal deposition').

c) Plasmaförstärkt eller plasmaassisterad kemisk förångning.

2. Något av följande:

a) Fast monterade roterande högvakuumtätningar (tryck lika med eller mindre
än 0,01 Pa), eller

b) fast monterad utrustning för mätning eller styrning av tjockleken av pålagt skikt

b) "Datorstyrd" produktionsutrustning för jonimplantation som kan leverera 5 mA eller mera
i jonstrålen.

c) Produktionsutrustning för "datorstyrd" fysisk elektronstråleförångning (EB-PVD) med en
systemeffekt specificerad till att överstiga 80 kW, som innefattar något av följande:

1. Vätskenivåkontroll med hjälp av ett "laser"-assisterat mätsystem som med precision kan
styra inmatningen av götet, eller

2. en datorkontrollerad matningshastighet som övervakas med bildskärmar som arbetar med
principen att genom luminiscens från de joniserade atomerna i förångningsstrålen mäta
beläggninghastigheten för beläggningar som innehåller två eller flera beståndsdelar.

132

30.6.2000

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L159/81

2B005 forts.

d) "Datorstyrd" produktionsutrustning för plasmasprutning som har någon av följande egenskaper.

1. Arbetar med styrd och reducerad atmosfär (lika med eller mindre än 10 kPa mätt ovanför
och inom ett avstånd av 300 mm från strålkanonens munstycke) i en vakuumkammare, dar
trycket före plasmasprutningen kan sänkas ner till 0,01 Pa, eller

2. innehåller fast monterad utrustning för mätning eller styrning av tjockleken av pålagt skikt.

e) Produktionsutrustning för "datorstyrd" sputtering som kan avge strömtätheter på
minst 0,1 mA/mm² vid en förångningshastighet på minst 15 pm/tim.

f) "Datorstyrd" produktionsutrustning för katodstrålebeläggning med hjälp av en utrustning som
innehåller ett galler bestående av elektromagneter för att styra strålningspunkten på katoden.

g) "Datorstyrd" produktionsutrustning för jonplätering som tillåter fast monterad mätning av någon
av följande parametrar:

1. Tjocklek på substratet och matningshastighet, eller

2. optiska egenskaper.

Anm.: Avsnitt 2B005 omfattar inte utrustning avseende kemiskförängningsdeponering, katodstråle,
sputtering, jonplätering eller joninplantation speciellt utformad för skärande och bearbetande
verktyg.

2B006 Mät- och inspektionsutiustning och system enligt följande:

a) Avsyningsmaskiner som kontrolleras av datorer, är "numeriskt styrda" eller "datorstyrda" och som
har en tredimensionell längd (volymetrisk) "mätosäkerhet" som är lika med eller mindre (bättre) än
(1,7 x L/l 000) pm. (L är den uppmätta längden i mm) testad enligt ISO 10360-2.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 2B206.

b) Mätinstrument för mätning av linjär- och vinkelförskjutning enligt följande:

1. Instrument för linjär mätning som har någon av följande egenskaper:

a) System som mäter utan kontakt med en "upplösning" som är lika med eller mindre
(bättre) än 0,2 pm inom ett mätområde upp till 0,2 mm.

b) System med linjära differentialtransformatorer som har alla följande egenskaper:

1. "Linjäriteten" är lika med eller mindre (bättre) än 0,1 % inom ett mätområde
på upp till 5 mm, och

2. avdrift lika med eller mindre (bättre) än 0,1 % per dag i normal
testrumstemperatur ±1 K.

c) Mätsystem som har alla följande egenskaper:

1. Innehåller “ laser" och

133

L 159/82

r~sv~i

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

2B006

b. 1. c) forts.

2. upprätthåller under minst 12 timmar inom ett temperaturintervall av ±1 K
runt standardtemperaturen och vid standardtryck alla följande egenskaper:

a) En "upplösning'' över hela skalområdet som är lika med eller mindre
(bättre) än 0,1 pm och

b) en "mätosäkerhet” lika med eller mindre (bättre)

än (0,2 + L/2 000) pm (L är den uppmätta längden i mm).

Anm.: Avsnitt 2B006.b.l omfattar inte interferrometersystemför mätning utan öppna eller
slutna återkopplingssystem men som innehåller en "laser"för att mäta slidens
rörelsefel på verktygsmaskiner, mätmaskiner eller liknande utrustning.

2. Vinkelmätningsinstrument som har en “vinkelawikelse från en position" som är lika med
eller mindre (bättre) än 0,00025°.

Anm.: Avsnitt 2B006.b.2 omfattar inte optiska instrument såsom autokollimatorer som
använder parallellt ljus för att upptäcka vinkelfel hos en spegel.

c) Utrustning for mätning av ojämnheter i en yta genom att mäta den optiska spridningen som en
funktion av vinkeln med en känslighet som är 0,5 nm eller mindre (bättre).

Anm. 1: Verktygsmaskiner som kan användas som mät- eller avsyningsmaskiner skall kontrolleras

om de uppfyller eller överskrider bestämmelserna för verktygsmaskiner eller mät- och
avsyningsmaskiner.

Anm. 2: En maskin beskriven i avsnitt 2B006 omfattas om den överstiger angivna parametrar

någonstans inom sitt arbetsområde.

2B007

"Robotar" som har någon av följande egenskaper samt därtill hörande särskilt konstruerade styrsystem
och "manipulatorer”.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 2B207.

a) Robotar som i realtid kan utföra en fullständig 3-dimensionell bildbehandling eller 'analys av en
bild' för att generera eller modifiera "program" eller data för ett numeriskt program.

Teknisk anm.:

Begränsning i 'analys av en bild' innefattar inte approximation av den tredje dimensionen genom
att man betraktar föremålen med en given vinkel eller genom att man med begränsad
gråskaletolkning får en djup- eller mönsterfömimmelse av det analyserade föremålet (2,5-D).

b) Robotar som är speciellt konstruerade för att tillåtas arbeta i explosiv omgivning enligt nationella
säkerhetsbestämmelser.

c) Robotar som är speciellt konstruerade för eller specificerade som strålningståliga att motstå en
total strålningsdos i en miljö som är större än 5 x 10³ Gy (kisel) utan degradering av prestanda.
Teknisk anm.:

Uttrycket Gy(kisel) avser den energi uttryckt i joule per kg som ett oavskärmat kiselprov
absorberar när den utsätts för joniserande strålning.

d) Specialkonstruerade för att kunna arbeta på höjder över 30 000 m.

134

30.6.2000 r~SV~]

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/83

2B008 Sammansättningar, enheter eller insatser för verktygsmaskiner eller utrustning som omfatlas av
avsnitten 2B006 eller 2B007 enligt följande:

a) Linjära återkopplade positioneringssystem (t.ex. induktiva enheter, graderade skalor, infraröda
system eller lasermätsystem) som har en "noggrannhet” som är mindre (bättre) än
[800 + (600 x L x 10'³)] nm, (L är den effektiva längden i mm).

Anm.: För lasersystem se även anmärkningen till avsnitt 2B006.b.l.

b) Roterande återkopplade positionssystem (t.ex. induktiva enheter, graderade skalor, infraröda
system eller "laser”-mätsystem) som har en "noggrannhet" som är mindre (bättre) än 0,00025°.
Anm.: För lasersystem se även anmärkningen till avsnitt 2B006.b.l.

c) "Tipp- och vridbara arbetsbord" och "tippbara spindlar" som enligt tillverkarens specifikationer
kan förbättra prestanda hos verktygsmaskiner till eller över prestandanivåer angivna i avsnitt 2B.

2B009 Spinnformande och flödesformande maskiner vilka enligt tillverkarens tekniska specifikation kan utrustas
med "numeriska styrenheter" eller en datorkontroll och som uppfyller alla följande villkor:
ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 2B109 och 2B209.

a) Har mer än två styrda axlar vilka minst två kan samordnas samtidigt för "kurvlinjestyming”, och

b) kraften från pressrullen är större än 60 kN.

Teknisk anm.:

Maskiner som kombinerar Jlödesformande och rotationsformande skall i avsnitt 2B009 betraktas som
flödesformande maskiner.

2B104 "Isostatiska pressar", andra än de som omfattas av avsnitt 2B004, med samtliga följande egenskaper:
ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 2B204.

a) Maximalt arbetstryck av 69 MPa eller högre.

b) Utformade för att uppnå och bibehålla en termiskt reglerad miljö av 873 K (600 °C) eller mer.

c) Kammarutrymme med en inre diameter av 254 mm eller större.

2B105 Ugnar för kemisk ångbeläggning, andra än de som omfattas av avsnitt 2B005.a, som är konstruerade eller

modifierade för förtätning av kol-kolkompositer.

135

L 159/84

r~sv~i

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

2B109

Flödesformande maskiner, andra än de som omfattas av avsnitt 2B009, och särskilt konstruerade
komponenter enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 2B209.

a) Flödesformande maskiner med samtliga följande egenskaper:

1. Maskinerna kan enligt tillverkarens tekniska specifikation utrustas med "numeriska
styrenheter” eller en datorkontroll, även om de inte är försedda med sådan styrning, och

2. de har mer än två axlar som kan koordineras simultant för alt uppnå "konturstyming".

b) Särskilt konstruerade komponenter för flödesformande maskiner som omfattas av avsnitten 2B009
eller 2B109 a.

Anm.: Avsnitt 2B109 omfattar inte maskiner som inte kan användas för produktion av
framdrivningskomponenter och utrustning (t.ex. motorhus) i de system som anges i
avsnitten 9A005, 9A007.a eller 9A105.a.

Teknisk anm.:

Maskiner som kombinerar rotationsformande och flödesformande skall i avsnitt 2B109 betraktas som
flödesformande maskiner.

2B116

Vibrationsprovutrustningar med därtill hörande komponenter enligt följande:

a) Vibrationsprovsystem med digital styrteknik samt med återkopplade slutna slingor, i stånd att
vibrera ett system vid 10 g rms eller mera i hela intervallet mellan 20 Hz och 2 000 Hz och
överföra krafter av 50 kN, mätta vid 'obelastat bord', eller större.

b) Digital styrutrustning, tillsammans med särskilt utformad programvara för vibrationsprovning,
med en "realtidsbandbredd” större än 5 kHz och utformad för vibrationsprovsystem som omfattas
av avsnitt 2B116.a.

c) Vibrationstrustor (skakutrustningar, med eller utan tillhörande förstärkningsutrustningar, som kan
åstadkomma en kraft av 50 kN eller större, mätt vid 'obelastat bord', och användbara i
provningssystem som omfattas av avsnitt 2B116.a.

d) Stödkonstruktioner och elektroniska enheter utformade för att kombinera flera skakutrustningar till
ett komplett skakbordsystem som kan åstadkomma en sammansatt effektiv kraft av 50 kN eller
större, mätt vid 'obelastat bord' och användbart i vibrationssystem som omfattas av

avsnitt 2BU6.a.

Teknisk anm.:

Med 'obelastat bord’ avses i avsnitt 2B116 ett arbetsbord eller yta utan fixtur eller
fastspänningsanordningar.

2B117

Utrustning och processregleringssystem, andra än de som omfattas av avsnitt 2B004, 2B005.a., 2B104
eller 2B105, som konstruerats eller modifierats för förtätning och pyrolys av raketdysor och nosspetsar på
farkoster för återinträde i jordatmosfären.

136

30.6.2000 r~SV~~|

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/85

2B119 Balanseringsmaskiner och tillhörande utrustning enligt följande:
ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 2B219.

a) Balanseringsmaskiner som har samtliga följande egenskaper:

1. Kan inte balansera rotorer/enheter som har en massa som överstiger 3 kg.

2. Kan balansera rotorer/enheter vid hastigheter som överstiger 12 500 varv/min.

3. Kan korrigera obalans i minst två plan.

4. Kan balansera till en specifik återstående obalans av 0,2 g/mm per kg rotormassa.

Anm.: A vsnitt 2B119. a omfattar inte balanseringsmaskiner som är konstruerade eller modifierade
för tandläkarutrustning eller annan medicinsk utrustning.

b) Avläsningsenheter som är konstruerade eller modifierade för att användas i maskiner som omfattas
av avsnitt 2B119,a.

Teknisk anm.:

Avläsningsenheter betecknas ibland som balanseringsinstrument.

2B120

Rörelsesimulatorer eller vridbara bord med alla följande egenskaper:

a) Minst två axlar.

b) Släpringar som kan överföra elkraft ocb/eller signalinformation.

cl Har någon av föliande egenskaner:

1. Alla följande egenskaper hos varje enskild axel:

a. Kan vridas minst 400 grader/s eller högst 30 grader/s.

b. En vridningsupplösning på högst 6 grader/s och en noggrannhet på lika med eller
mindre än 0,6 grader/s.

2. Har en vridningsstabilitet som i sämsta fall är lika med eller bättre (mindre) än +/- 0,05 %
som ett genomsnitt över 10 grader eller mer.

3. En positioneringsnoggrannhet som är lika med eller bättre än 5 bågsekunder.

Anm.: Avsnitt 2B120 omfattar inte vridbara bord som är konstruerade eller modifierade för
maskinverktyg eller för medicinsk utrustning. Vridbara bordför maskinverktyg omfattas av
avsnitt 2B008.

2B121

Positioneringsbord (utrustning med möjlighet till exakt rotationspositionering i var och en av axlama),
andra än de som omfattas av avsnitt 2B120, med båda följande egenskaper:

a) Minst två axlar.

b) En positioneringsnoggrannhet som är lika med eller bättre än 5 bågsekunder.

Anm.: Avsnitt 2B121 omfattar inte vridbara bord som är konstruerade eller modifierade för
maskinverktyg eller för medicinsk utrustning. Vridbara bordför maskinverktyg omfattas av
avsnitt 2B008.

2B122

Centrifiiger som kan överföra accelerationer på mer än 100 g och som har släpringar som kan överföra
elkraft och signalinformation.

137

L 159/86

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

2B201

Verktygsmaskiner, andra än de som omfattas av avsnitt 2B001, enligt följande, för avverkning eller
fräsning av metaller, keramer eller "kompositer" som enligt tillverkarens specifikationer kan utrustas med
elektronisk styrning för simultan styrning av minst två axlar för att uppnå "konturstyming":

a) Verktygsmaskiner för fräsning som uppfyller något av följande krav:

1. Positioneringsnoggrannheten med "alla kompensationsmöjligheter inkopplade" är lika med
eller mindre (bättre) än 6 pm enligt ISO 230/2 (1988)¹ eller nationella motsvarigheter längs
med någon linjär axel, eller

2. minst två roterande axlar som kan utföra konturfräsning.

Anm.: Avsnitt 2B201.a omfattar inte fräsmaskiner som har följande egenskaper:

a) X-axelns förflyttning större än 2 m, och

b) totala positioneringsnoggrannheten hos x-axeln är mer (sämre) än 30 pm.

b) Verktygsmaskiner för slipning som uppfyller något av följande krav:

1. Positioneringsnoggrannheten med "alla kompensationsmöjligheter inkopplade" är lika med
eller mindre (bättre) än 4 pm enligt ISO 230/2 (1988)⁴ eller nationella motsvarigheter längs
med någon linjär axel, eller

2. Minst två roterande axlar som kan utföra konturfräsning.

Anm.: Avsnitt 2B201.Ö omfattar inte följande slipmaskiner:

a) Rundslipmaskiner för invändig, utvändig eller kombinerad invändig och utvändig
slipning som uppfyller alla följande krav:

1. Begränsade till cylindrisk slipning.

2. Begränsade till ett arbetsstycke som är högst 150 mm i ytterdiameter eller
längd

3. Högst två axlar kan styras simultant för att uppnå "konturstyrning".

4. Ingen konturstyrning med c-axeln.

b) Jiggslipmaskiner begränsade till att ha x-, y-, c- och a-axlar och där c-axeln
används för att hålla sliptrissan vinkelrätt mot arbetsstycket och a-axeln används
för att slipa cylindriska kammar.

c) Verktygs- eller frässlipmaskin med "programvara" och som är speciellt
konstruerade för produktion av verktyg eller fräsar.

d) Slipmaskiner för kam- eller vevaxlar.

138 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L159/87

2B204 "Isostatiska pressar”, andra än de som omfattas av avsnitt 2B004 eller 2B104, och tillhörande utrustning
enligt följande:

a) "Isostatiska pressar" som har följande två egenskaper:

1. Kan uppnå ett maximalt arbetstryck av 69 MPa eller högre och

2. har ett kammarutrymme med en innerdiameter över 152 mm.

b) Matriser, formar och styrutrustning, speciellt konstruerade för "isostatiska pressar" som
specificeras i avsnitt 2B204.a.

Teknisk anm.:

I avsnitt 2B204 avses med innerdiameter den del av arbetskammaren där arbetstemperatur och -tryck kan
hållas. I diametern skall inte inräknas utrymme för lasthållare. Innerdiametern är den mindre av
tryckkammarens eller den isolerade ugnskammarens, beroende pä vilken av de två som är placerad i den
andra.

2B206 Mät- och inspektionsutrustning, andra än de som omfattas av avsnitt 2B006, enligt följande:

a) Avsyningsmaskiner som styrs av datorer, "numerisk styrning" eller annan datautrustning och som
har båda följande egenskaper:

1. Två eller fler axlar, och

2. en endimensionell längd-“mätosäkerhet" som är lika med eller mindre (bättre) än
(1,25 x L/l 000) pm mätt med en testkropp vars "noggrannhet" är mindre (bättre) än
0,2 pm (L är den uppmätta längden i mm). (Referens: VDI/VDE 2617 Del 1 och 2.)

b) System för samtidig linjär mätning och vinkelmätning av ett halvskal som har båda följande
egenskaper:

1. "Mätosäkerheten” längs med någon linjär axel är lika med eller mindre (bättre) än 3,5 pm
per 5 mm, och

2. "vinkelavvikelsen från en position" är lika med eller mindre (bättre) än 0,02°.

Anm. 1: Verktygsmaskiner som kan användas som mät- eller avsyningsmaskiner skall kontrolleras

om de motsvarar eller överskrider kriterierna för verktygsmaskiner eller mät- och
avsyningsmaskiner.

Anm. 2: En maskin som beskrivs i avsnitt 2B206 omfattas om den överstiger angivna parametrar

någonstans inom sitt arbetsområde.

Teknisk anm.:

1. Testkroppen som används för bestämning av mätosäkerheten för en mätmaskin finns beskriven
i VDI/VDE 2617 del 2, 3 och 4.

2. Alla parametrar för mätvärden enligt avsnitt 2B206 motsvarar plus/minus, dvs. inte hela bandet.

2B207 "Robotar", "manipulatorer" och styrsystem som inte omfattas av avsnitt 2B007, enligt följande:

a) "Robotar" eller "manipulatorer" som är speciellt konstruerade för att uppfylla nationella
säkerhetsbestämmelser för hantering av högexplosiva ämnen (t.ex. uppfyller elektriska märkdata
för högexplosiva ämnen).

139

L 159/88

□v]

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

2B207 forts.

b) Styrsystem speciellt konstruerade för de "robotar" och "manipulatorer" som anges i avsnitt 2B207.

2B209 Rotationsformande maskiner, flödesformande maskiner, som kan skapa andra flödesformande funktioner
än de som anges i avsnitten 2B009 eller 2B109, och mandreller enligt följande:

a) Maskiner som har följande två egenskaper:

1. Tre eller fler rullar (aktiva eller styrnings-), och

2. som enligt tillverkarens specifikation kan utrustas med "numerisk styrning" eller
datorkontroll.

b) Rotorskapande mandreller konstruerade för att bilda rotorer med en inre diameter på mellan

75 mm och 400 mm.

Anm.: Avsnitt 2B209.a omfattar maskiner som endast har en rulle för att deformera metallen plus
två extra rullar som understöder mandrellen men som inte direkt deltar i processen.

2B219 Maskiner för centrifugalbalansering i flera plan, stationära eller portabla, horisontella eller vertikala,
enligt följande:

a) Maskiner för centrifugalbalansering av böjliga rotorer med en längd av 600 mm eller mer och som
uppfyller samtliga följande villkor:

1. Axeltappdiameter större än 75 mm.

2. Balanserar vikter från 0,9 kg till 23 kg.

3. Kan balansera med en rotationshastighet större än 5 000 varv/min.

b) Maskiner för centrifugalbalansering av ihåliga cylindriska rotorkomponenter, som uppfyller
samtliga följande villkor:

1. Axeltappdiameter större än 75 mm.

2. Balanserar vikter från 0,9 kg till 23 kg.

3. Balanserar till en återstående obalans lika med eller mindre än 0,01 kg x mm/kg per plan.

4. Använder remdrift.

2B225 Fjärrstyrda manipulatorer som överför fjärrstyrd mekanisk rörelse vid radiokemisk separation eller

i s.k. hot cells, som har någon av följande egenskaper:

a) Kan arbeta genom en vägg med en tjocklek av 0,6 m eller mer, eller

b) kan överbrygga en skiljevägg med en tjocklek av 0,6 m eller mer.

Teknisk anm.:

Fjärrstyrda manipulatorer överför en mänsklig operatörs handlande till en fjärrstyrd arbetande arm med
ett avslutande verktyg. Överföringen kan vara av "master-slave-typ" eller styrd av styrpinne ("Joystick")
eller knappsats.

140

30.6.2000 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/89

2B226 Induktionsugnar med kontrollerad atmosfär (genom vakuum eller inert gas) och kraftförsöijning till dessa
enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 3B.

a) Ugnar med alla följande egenskaper:

1. Kan arbeta vid temperaturer över 1 123 K (850 °C),

2. har induktionsspolar med 600 mm i diameter eller mindre, och

3. är konstruerade för en ingångseffekt på minst 5 kW.

b) Kraftförsörjning med en specificerad utgångseffekt på minst 5 kW, särskilt konstruerade för ugnar
specificerade i 2B.226.a.

Anm.: Avsnitt 2B226.a omfattar inte ugnar konstruerade för behandling av halvledarwafers.

2B227 Vakuumkontrollerade eller andra ugnar med kontrollerad atmosfär för smältning och gjutning av metall
och därtill hörande utrustning enligt följande:

a) Omsmältningsugnar (ljusbåge) och gjutugnar med följande två egenskaper:

1. Elektrodåtgång mellan 1 000 cm³ och 20 000 cm³, och

2. som kan arbeta med smälttemperaturer över 1 973 K (1 700°C).

b) Ugnar med elektronstrålesmältning samt plasmaatomisering och smältning med följande två
egenskaper:

1. En effekt på minst 50 kW och

2. som kan arbeta med smälttemperaturer över 1 473 K (1 200 °C).

c) Datorstyrning och datorövervakning speciellt utformade för någon av ugnarna i avsnitt 2B227.a
eller 2B227.b.

2B228 Utrustning för tillverkning, sammansättning och upplinjering av rotorer för gascentrifuger, bälgformande
dom och formar enligt följande:

a) Utrustning för hopsättning av rotorrörsektioner för gascentrifuger, mellanväggar och ändstycken.
Anm.: Avsnitt 2B228.a omfattar precisionsdorn, inspänningsanordningar och maskiner för

krymppassning.

b) Utrustning för upplinjering av rotorrörsektioner längs en gemensam axel.

Teknisk anm.:

I avsnitt 2B228.b består sådan utrustning vanligen av precisionsmätprobar kopplade till en dator
som kontrollerar exempelvis pneumatiska kolvar som används för att rikta rörsektionerna.

c) Bälgformande dom och formar för produktion av bälgar med en enkel utbuktning.

Teknisk anm.:

1 avsnitt 2B228.C skall bälgarna ha alla följande egenskaper:

1. Innerdiameter mellan 75 mm och 400 mm.

2. Längd 12,7 mm eller mer.

3. Utbuktningsdjup större än 2 mm.

4. Tillverkade av höghållfasta aluminium-legeringar, maråldrat stål eller höghållfasta
"fibrer eller fiberliknande material".

141

L 159/90

2B230

2B231

2B232

2B350

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

I SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

"Tryckgivare" som kan mäta absolut tryck i området 0 till 13 kPa och som har följande två egenskaper:

a) Tryckkännande element tillverkat av eller skyddat av aluminium eller aluminiumlegering, nickel
eller nickellegering med mer än 60 viktprocent nickel, och

b) någon av följande egenskaper:

1. Fullt skalutslag är mindre än 13 kPa och 'noggrannheten' bättre än ± 1 % av fullt skalutslag,
eller

2. fullt skalutslag är 13 kPa eller mer och 'noggrannheten'är bättre än ± 130 Pa.

Teknisk anm.:

Med 'noggrannhet' avses i avsnitt 2B230ett värde som innefattar icke-linjäritet. hysteres och
repeterbarhet vid omgivningstemperaturen.

Vakuumpumpar som har alla följande egenskaper:

a) Insugningsrör med en diameter 380 mm eller mer,

b) pumphastiehet av 15 mVs eller högre, och

c) kan åstadkomma ett slutvakuum bättre än 13 mPa.

Teknisk anm.:

1. Pumphastigheten bestäms vid mätpunkten med kväve eller luft.

2. Slutvakuumet bestäms i pumpens ingång med pumpens inlopp blockerat.

Flerstegs lättgaskanoner eller andra höghastighetskanonsystem ('coil-gun', elektromagnetiska och
elektrotermiska typer och andra avancerade system) som kan accelerera projektiler till 2 km/s eller mer.

Hjälpmedel och utrustning för kemisk tillverkning enligt följande:

a) Reaktorkärl eller reaktorer, med eller utan omrörare, med en total inre (geometrisk) volym större
än 0,1 m³ (100 liter) och mindre än 20 m³ (20 000 liter), där alla ytor som kommer i direkt kontakt
med den kemikalie som bearbetas eller innesluts är gjorda av något av följande material:

1. Legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.

2. Fluorpolymerer.

3. Glas eller glasinfödring (inklusive keramiskt bunden eller emaljerad beläggning eller
glasbeklädnad).

4. Nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel.

5. Tantal eller tantall egeringar.

6. Titan eller titanlegeringar.

7. Zirkonium eller zirkoniumlegeringar.

b) Omrörare för användning i reaktionskärl eller reaktorer där alla omrörarens ytor som kommer i
direkt kontakt med den kemikalie som bearbetas eller innesluts är gjorda av något av följande
material:

1. Legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.

142

30.6.2000

2B350

Prop. 2000/2001:9
Bilaga 1

I SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 159/91

b) forts.

2. Fluorpolymerer.

3. Glas eller glasinfodring (inklusive keramiskt bundna eller emaljerade beläggningar eller
glasbeklädnad).

4. Nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel.

5. T antal eller tantallegeringar.

6. Titan eller titanlegeringar.

7. Zirkonium eller zirkoniumlegeringar.

c) Lagertankar, reservoarer eller behållare med en total inre (geometrisk) volym större än 0,1 m³(100 liter) där alla ytor som kommer i direkt kontakt med den kemikalie som bearbetas eller
innesluts är gjorda av något av följande material:

1. Legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.

2. Fluorpolymerer.

3. Glas eller glasinfodring (inklusive keramiskt bunden eller emaljerad beläggning eller
glasbeklädnad).

4. Nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel.

5. Tantal eller tantallegeringar.

6. Titan eller titanlegeringar.

7. Zirkonium eller zirkoniumlegeringar.

d) Värmeväxlare eller kondensorer med en värmeöverföringsyta mindre än 20 m², där alla ytor som
kommer i direkt kontakt med den kemikalie som behandlas är gjorda av något av följande
material:

1. Legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.

2. Fluorpolymerer.

3. Glas eller glasinfodring (inklusive keramiskt bunden eller emaljerad beläggning eller
glasbeklädnad).

4. Grafit.

5. Nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel.

6. Tantal eller tantallegeringar.

7. Titan eller titanlegeringar.

8. Zirkonium eller zirkoniumlegeringar.

9. Kiselkarbid.

10. Titankarbid.

e) Destillations- eller absorptionskolonner med en innerdiameter stöiTe än 0,1 m där alla ytor som
kommer i direkt kontakt med den kemikalie som bearbetas är gjorda av något av följande material:

1. Legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.

2. Fluorpolymerer.

3. Glas eller glasinfodring (inklusive keramiskt bunden eller emaljerad beläggning eller
glasbeklädnad).

4. Grafit.

5. Nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel.

6. Tantal eller tantallegeringar.

7. Titan eller titanlegeringar.

8. Zirkonium eller zirkoniumlegeringar.

f) Fjärrstyrda doseringsutrustningar där alla ytor som kommer i direkt kontakt med den kemikalie
som behandlas är gjorda av något av följande material:

1. Legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.

2. Nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel.

143

L 159/92

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

2B350 forts.

g) Ventiler med dubbla tätningar försedda med en öppning för läckindikering, såsom bälgtätade
ventiler, backventiler eller membranventiler, i vilka alla ytor som kommer i direkt kontakt med
den kemikalie som bearbetas eller innesluts, är gjorda av något av följande material:

1. Legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.

2. Fluorpolymerer.

3. Glas eller glasinfodring (inklusive keramiskt bunden eller emaljerad beläggning eller
glasbeklädnad).

4. Nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel.

5. Tantal eller tantallegeringar.

6. Titan eller titanlegeringar.

7. Zirkonium eller zirkoniumlegeringar.

h) Flerväggiga rör försedda med en öppning för läckindikering, i vilka alla ytor som kommer i direkt
kontakt med den kemikalie som bearbetas eller innesluts, är gjorda av något av följande material:

1. Legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.

2. Fluorpolymerer.

3. Glas eller glasinfodring (inklusive keramiskt bunden eller emaljerad beläggning eller
glasbeklädnad).

4. Grafit.

5. Nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel.

6. Tantal eller tantalbeläggningar.

7. Titan eller titanlegeringar.

8. Zirkonium eller zirkoniumlegeringar.

i) Våtmotordrivna och magnetdrivna pumpar eller diafragmapumpar som är multipeltätade och har
en av tillverkaren specificerad flödeshastighet som är större än 0,6 m’/timme, eller vakuumpumpar
med en av tillverkaren specificerad flödeshastighet större än 5 m³/timme (vid
standardtemperatur (273 K (0 °C)) och tryck (101,3 kPa), i vilka alla ytor som kommer i direkt
kontakt med den kemikalie som bearbetas eller innesluts, är gjorda av något av följande material:

1. Legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.

2. Keramik.

3. Ferrosilikon.

4. Fluorpolymerer.

5. Glas eller glasinfodring (inklusive keramiskt bunden eller emaljerad beläggning eller
glasbeläggning).

6. Grafit.

7. Nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel.

8. Tantal eller tantallegeringar.

9. Titan eller titanlegeringar.

10. Zirkonium eller zirkoniumlegeringar.

j) Förbränningsugnar utformade för att förstöra kemikalier som omfattas av avsnitt 1C350 vilka har
särskilt utformade hanteringssystem för förbränningsprodukterna, särskilda hanteringshjälpmedel
och en medeltemperatur i förbränningskammaren över 1 273 K (1 000 °C,) i vilka alla ytor som
kommer direkt i kontakt med förbränningsprodukterna är gjorda av eller infodrade med något av
följande material:

1. Legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.

2. Keramik.

3. Nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel.

144

30.6.2000 r~SV~]

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/93

2B351 Övervakningssystem för giftig gas med följande egenskaper samt till dem avsedda detektorer:

a) Som är utformade för kontinuerlig drift och i stånd att upptäcka kemiska stridsmedel eller
kemikalier som omfattas av avsnitt 1C35O vid en koncentration på mindre än 0.3 mg/m³, eller

b) som är i stånd att upptäcka kemiska föreningar med en antikolinesteras-fiinktion.

2B352 Utrustning som kan användas vid hantering av biologiska material, enligt följande:

a) Kompletta biologiska hjälpmedel i form av inneslutningskärl med P3, P4 inneslutningskäriklass.
Teknisk anm.:

P3 eller P4 (BL3, BL4, L3, L4) inneslutningskäriklass finns specificerad i
WHO Laboratory Biosafty manual (Geneve, 1983).

b) Fermentorer som kan odla patogena (sjukdomsalstrande) "mikroorganismer", virus eller som kan
producera toxiner utan spridning av aerosoler, och som har en kapacitet av 100 liter eller mer.
Teknisk anm.:

Undergrupper av fermentorer omfattar bioreaktorer, kemostater och system med kontinuerligt
flöde.

c) Centrifugalseparatorer användbara för kontinuerlig avskiljning, utan spridning av aerosoler, och
som har samtliga följande egenskaper:

1. En flödeshastighet högre än 100 liter per timme.

2. Beståndsdelar av polerat rostfritt stål eller titan.

3. En avtätning mot läckage genom dubbla eller flerdubbla tärningar mellan vilka upprätthålls
ett kontinuerligt ångtryck.

4. En utformning så att de kan steriliseras i slutet tillstånd på plats.
Teknisk anm.:

Centrifugalseparatorer omfattar också dekanteringsutrustning.

d) Genomströmningsfiltrerutrustning (tangentiell) utformad för fortlöpande avskiljning, utan
spridning av aerosoler, som har både:

1. 5 m² eller större filteryta, och

2. en utformning så att de kan steriliseras på plats.

e) Ångsteriliserbar frystorkningsutrustning med en kylkapacitet av 50 kg is eller mer per dygn och
mindre än 1 000 kg is per dygn.

f) Utrustning som införlivar eller är innesluten i inneslutningskärl klass P3 eller P4 enligt följande:

1. Separat ventilerade hel- eller halvdräkter.

2. Biologiska säkerhetsskåp eller isolatorer från klass III med liknande prestandanormer.
Anm.: Med isolatorer avses i avsnitt 2B332.f.2 flyttbara isolatorer, torkskåp,

anaerobatiska kammare, lådor med manövrering via handskar och
laminarflowhuvar.

g) Kammare vilka utformats för aerosoltestning (aerosolinhalationskammare) med patogena
"mikroorganismer" eller "toxiner" och som har en volym av 1 m³ eller mer.

145 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/94	1 SV \| Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000
2C	Material Inga.
2D	Programvara
2D001	Annan "programvara" än den i 2D002 och som är speciellt framtagen för "utveckling", "produktion" eller "användning” av utrustning som omfattas av avsnitten 2A001 eller 2B001-2B009.
2D002	"Programvara" för elektriska enheter, även om den finns i en elektronisk utrustning eller i ett system, som möjliggör för denna utrustning eller detta system att fungera som en utrustning för "numerisk styrning" som kan utföra något av följande: a) Simultant koordinera mer än fyra axlar för “konturstyrning", eller b) i "realtidsbearbetning" modifiera verktygsvägen, matningshastigheten och spindelinställningen under pågående arbete med 1. automatisk beräkning och modifiering av delprogram för bearbetning i minst två axlar med hjälp av mätcykler och tillgång till källdata, eller 2. "adaptiv styrning" med mer än en fysisk variabel, mätt och bearbetad med hjälp av en datormodell (strategi) för att förändra en eller flera av maskininstruktionema för att optimera processen. Anm.: Avsnitt 2D002 omfattar inte "programvara" speciellt utformad eller modifieradför drift av verktygsmaskiner som inte omfattas av kategori 2.
2D101	"Programvara” speciellt utformad eller modifierad för "användning” av utrustningar som omfattas av avsnitten 2B104, 2B105, 2B109, 2B116, 2B117 eller 2B119-2B122. ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9D004.
2D201	"Programvara" speciellt utformad för "användning" av utrustningar som omfattas av avsnitten 2B204, 2B206, 2B207, 2B209, 2B219 eller 2B227.
2D202	"Programvara" speciellt utformad eller modifierad för "utveckling", "produktion” eller "användning" av utrustning som omfattas av avsnitt 2B201.

146

30.6.2000 [~SV~|

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/95

2E Teknik

2E001	"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "utveckling" av utrustning eller "programvara' som omfattas av avsnitten 2A, 2B eller 2D.
2E002	"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "produktion" utrustning som omfattas av avsnitten 2A eller 2B.

2E003 Annan "teknik" enligt följande:

a) "Teknik" för "utveckling" av interaktiv grafik som en integrerad del i enheter för "numerisk
styrning" för förberedelser eller ändringar av delprogram.

b) "Teknik" för metallbearbetningsprocesser enligt följande:

1 "Teknik" för konstruktion av verktyg, formar eller fixturer speciellt utformade för någon av
följande processer:

a) "superplastisk bearbetning",

b) "diffiisionsbondning", eller

c) "direktverkande hydraulisk pressning".

2. Tekniska data som består av följande processmetoder eller parametrar och som används för
att styra följande:

a) "Superplastisk bearbetning" av aluminium-, titan- eller "superlegeringar" genom

1. ytpreparering,

2. sträckhastighet,

3. temperatur,

4. tryck.

b) "Diffusionsbondning" av "superlegeringar” eller titanlegeringar genom

1. ytpreparering,

2. temperatur,

3. tryck.

c) "Direktverkande hydraulisk pressning" av aluminium- eller titanlegeringar genom

1. tryck,

2. cyklingstid.

d) "Varm isostatisk förtätning" av titanlegeringar, aluminiumlegeringar eller
"superlegeringar" genom

1. temperatur,

2. tryck,

3. cyklingstid.

147

L 159/96

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

2EOO3 forts.

c) ”Teknik" för "utveckling" eller ”produktion" av hydrauliska sträckbearbetningsmaskiner, inklusive
formar härför, för tillverkning av flygplansskrov.

d) "Teknik" för "utveckling" av generatorer för verktygsmaskiners instruktioner (t.ex. delprogram)
från konstruktionsdata som finns inlagda i enheter för "numerisk styrning".

e) "Teknik" för “utveckling” av integrerad "programvara” för inkorporering av expertsystem i enheter
för "numerisk styrning" för att understödja avancerade beslut i s.k. shop floor operations.

f) "Teknik" för applicering av oorganiska ytbeläggningar eller oorganisk ytförändringsbeläggning
(specificerade i kolumn 3 i följande tabell) till icke elektroniskt ledande substrat (specificerade
i kolumn 2 i följande tabell) med en process som anges i kolumn 1 i följande tabell och som
definieras i de tekniska anmärkningarna efter tabellen.

Anm.: Tabell och teknisk anmärkning återfinns efter avsnitt 2E301.

2E101	"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "användning" av utrustning eller "programvara" som omfattas av avsnitten 2B004, 2B009,2B104, 2B109, 2B116 eller 2D101.
2E201	”Teknik" enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "användning" av utrustning eller "programvara" som omfattas av avsnitten 2A225, 2A226,2B001, 2B006, 2B007.b, 2B007.C, 2B008, 2B009, 2B201, 2B204, 2B206, 2B207, 2B209,2B225-2B232,2D201 eller 2D202.
2E301	"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "användning" av varor som omfattas av avsnitten 2B350-2B352.

148 Prop. 2000/2001:9
Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 159/97

TABELL - YTBELÄGGNINGSTEKNIKER
1. Beläggningsprocess fik"	2. Substrat 3.	Resultat av vtbeläggning
A. Kemisk förångnings- deposition (CVD)	"Superlegering"	Aluminider för intema genomgångar
	Keramik (19) och glas med låg expansion (14)	Silicider Karbider Dielektriska lager (15) Diamant Diamantlikt kol (17)
	Kol-kol, keramik och metall-"matris"- "kompositer"	Silicider Karbider Svårsmälta metaller Blandningar därav (4) Dielektriska lager (15) Aluminider Legerade aluminider (2) Bomitrid
	Hårdmetall innehållande volfram (16) Kiselkarbid (18)	Karbider Volfram Blandningar därav (4) Dielektriska lager (15)
	Molybden och molybdenlegeringar	Dielektriska lager (15)
	Beryllium och berylliumlegeringar	Dielektriska lager (15) Diamant Diamantlikt kol (17)
	Detektorfönster- material (9)	Dielektriska lager (15) Diamant Diamantlikt kol (17)

Numren inom parentes hänvisar till anmärkningarna som finns efter tabellen.

149 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

159/98	un	Europeiska gemenskapernas officiella tidning		30.6.2000
		TABELL -	- YTBELÄGGNINGSTEKNIKER
1.	Beläggningsprocess (1)	2.	Substrat 3.	Resultat av vtbeläggning
B.	Termisk förångning Fysisk förångnings- deposition (TE-PVD)
B.l	Fysisk förångnings- deposition (PVD): Elektronstrålar (EB-PVD)		"Superlegeringar"	Kisellegeringar Legerade aluminider (2) MCrAlX (5) Modifierat zirkonium (12) Silicider Aluminider Blandningar därav (4)
			Keramik (19) och glas med låg expansion (14)	Dielektriska lager (15)
			Korrosionsbeständigt stål (7)	MCrAlX (5) Modifierat zirkonium (12) Blandningar därav (4)
			Kol-kol, keramik och metall-"matris“- "kompositer”	Silicider Karbider Svårsmälta metaller Blandningar därav (4) Dielektriska lager (15) Bomitrid
			Hårdmetall innehållande volfram (16) Kiselkarbid (18)	Karbider Volfram Blandningar därav (4) Dielektriska lager (15)
			Molybden och molybdenlegeringar	Dielektriska lager (15)
			Beryllium och berylliumlegeringar	Dielektriska lager (15) Borider Beryllium
			Detektorfönster- material (9)	Dielektriska lager (15)
			Titanlegeringar (13)	Borider Nitrider

150 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

1 SV \|	Europeiska gemenskapernas officiella tidning		L 159/99
	TABELL	- YTBELÄGGNINGSTEKNIKER
Beläggninesprocess (1)	2.	Substrat 3.	Resultat av vtbeläggning
Jonassisterad		Keramik (19) och glas	Dielektriska lager (15)
resistivt upphettad fysisk förångnings-		med låg expansion(14)	Diamantlikt kol (17)
deposition (PVD) (Jonplätering)		Kol-kol, keramik och metall-"matris”- ''kompositer^,,	Dielektriska lager (15)
		Hårdmetall innehål- lande volfram (16) Kiselkarbid	Dielektriska lager (15)
		Molybden och molybdenlegeringar	Dielektriska lager (15)
		Beryllium och berylliumlegeringar	Dielektriska lager (15)
		Detektorfonster-	Dielektriska lager (15)
		material (9)	Diamantlikt kol (17)
Fysisk förångnings-		Keramik (19) och glas	Silicider
deposition (PVD):		med låg expansion (14)	Dielektriska lager (15)
Laserförångning			Diamantlikt kol (17)
		Kol-kol, keramik och Tnetall-"matris"- "kompositer"	Dielektriska lager (15)
		Hårdmetall innehållande volfram (16) Kiselkarbid	Dielektriska lager (15)
		Molybden och	Dielektriska lager (15)
		Beryllium och berylliumlegeringar	Dielektriska lager (15)
		Detektorfonster-	Dielektriska lager (15)
		material (9)	Diamantlikt kol

151 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/100 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

TABELL - YTBELÄGGNINGSTEKNIKER
1. Beläggningsprocess (1)	2. Substrat 3.	Resultat av vtbeläggnina
B.4 Fysisk förångnings- deposition (PVD): katodstråleurladdning	"Superlegeringar"	Legerade silicider Legerade aluminider (2) MCrAlX (5)
	Polymerer (11) och organiska "matris”- "kompositer"	Borider Karbider Nitrider Diamantlikt kol (17)

C. "Pack cementation"
(se A ovan för
"out-of-pack
cementation") (10)

D. Plasmasprutning

Kol-kol
keramik och
metall-"matris"-
"kompositer"

Titanlegeringar (13)

Svårsmälta metaller
och legeringar (8)

”Superlegeringar”

Aluminiumlegeringar (6)

Svårsmälta metaller
och legeringar (8)

Silicider

Karbider

Blandningar därav (4)

Silicider

Aluminider

Legerade aluminider (2)

Silicider

Oxider

MCrAlX (5)

Modifierat zirkonium (12)
Blandningar därav (4)
Slipbar nickel-grafit
Slipbara material som
innehåller Ni-Cr-Al
Slipbar Al-Si-polyester
Legerade aluminider (2)

MCrAlX (5)

Modifierat zirkonium (12)
Silicider

Blandningar därav (4)

Aluminider

Silicider

Karbider

152

30.6.2000 r~SV~|

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

TABELL - YTBELÄGGNINGSTEKNIKER

1. Beläggningsprocess (1)

D. (forts.)

2. Substrat

Korrosionsbeständigt
stål (7)

Titanlegeringar (13)

E. Målningsbeläggning

Svårsmälta metaller
och legeringar (8)

Kol-kol,
keramiska och
metall-''matris"-
"kompositer"

F. Sputteringbeläggning

"Superlegeringar"

Keramik och glas
med låg expansion (14)

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/101

3. Resultat av vtbeläggning

MCrAlX (5)

Modifierat zirkonium (12)
Blandningar därav (4)

Karbider

Aluminider

Silicider

Legerade aluminider (2)
Slipbar nickel-grafit
Slipbara material som
innehåller Ni-Cr-Al
Slipbar Al-Si-polyester

Brända silicider
Brända aluminider
utom för resistiva
värmeelement

Silicider

Karbider

Blandningar därav (4)

Legerade silicider
Legerade aluminider (2)
Ädelmetall-modifierade
aluminider (3)

MCrAlX (5)

Modifierat zirkonium (12)
Platina

Blandningar därav (4)

Silicider

Platina

Blandningar därav (4)
Dielektriska lager (15)
Diamantlikt kol (17)

153

L 159/102 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

TABELL - YTBELÄGGNINGSTEKNIKER

1. Beläggningsprocess (11

2. Substrat

3. Resultat av vtbeläggning

F. (forts.)

Titanlegeringar (13)

Kol-kol,
keramiska och
metall-”matris''-
"kompositer"

Hårdmetall innehållande
volfram (16)
Kiselkarbid (18)

Borider

Nitrider

Oxider

Silicider

Aluminider

Legerade aluminider (2)

Karbider

Silicider

Karbider

Svårsmälta metaller

Blandningar därav (4)

Dielektriska lager (15)
Bomitrid

Karbider

Volfram

Blandningar därav (4)

Dielektriska lager (15)
Bomitrid

Molybden och
molybdenlegeringar

Beryllium och
berylliumlegeringar

Detektorfonster-

material (9)

Svårsmälta metaller
och legeringar (8)

Dielektriska lager (15)

Borider

Dielektriska lager (15)
Beryllium

Dielektriska lager (15)

Diamantlikt kol (17)

Aluminider

Silicider

Oxider

Karbider

154

30.6.2000 r~SV~]

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/103

TABELL - YTBELÄGGNINGSTEKNIKER

1. Beläggningsprocess (1)	2. Substrat	3. Resultat av vtbeläggning
G. Jonimplantation	Lagerstål för höga temperaturer	Tillsatser av krom, tantal eller niobium (columbium)
	Titanlegeringar (13)	Borider Nitrider
	Beryllium och berylliumlegeringar	Borider
	Hårdmetall innehållande volfram (16)	Karbider Nitrider

155

L 159/104

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

TABELL - BELÄGGNINGSTEKNIK - ANMÄRKNINGAR

1. Termen beläggningsprocess omfattar såväl reparation och förbättring av ytbehandlingen som den ursprungliga
ytbehandlingen.

2. Termen legerade aluminidbeläggningar omfattar enkel- eller flerstegsbeläggningar varvid ett eller flera ämnen
överförs före eller samtidigt med aluminidbeläggningen även om dessa ämnen överförs med en annan
ytbehandlingsmetod. Däremot omfattas inte upprepad användning av s.k. enkelstegs "pack cementation”-
processer för att uppnå legerade aluminider.

3. Termen ädelmetallmodifierade aluminider omfattar flerstegsbeläggningar varvid ädelmetallen eller
ädelmetallema påläggs med någon annan beläggningsprocess före påläggningen av aluminidbeläggningen.

4. Termen blandningar därav omfattar infiltrerade material, sorterade blandningar, hjälpbeläggningar och
multilagerbeläggningar och erhålls genom en eller flera av de beläggningsprocesser som anges i tabellen.

5. MCrAlXavser till en legerad beläggning där M står för kobolt, järn, nickel eller blandningar därav och X står för
hafnium, yttrium, kisel, tantal oberoende av mängd eller andra avsiktliga tillsatser som är större än 0,01
viktprocent, i olika proportioner och kombinationer, utom

a) CoCrAIY-beläggningar som innehåller mindre än 22 viktprocent krom, mindre än 7 viktprocent
aluminium och mindre än 2 viktprocent yttrium,

b) CoCrAIY-beläggningar som innehåller 22-24 viktprocent krom, 10-12 viktprocent aluminium och
0,5-0,7 viktprocent yttrium, eller

c) NiCrAlY-beläggningar som innehåller 21-23 viktprocent krom, 10-12 viktprocent aluminium och
0,9-1,1 viktprocent yttrium.

6. Med termen aluminiumlegeringar avses legeringar som har en slutlig draghållfasthet på minst 190 MPa mätt vid
293 K (20° C).

7. Med termen korrosionsbeständigt stål avses AISI (American Iron and Steel Institutej-serien 300 eller
motsvarande nationella standard för stål.

8. Svårsmälta metaller och legeringar omfattar följande metaller och deras legeringar: niobium (columbium),
molybden, volfram och tantal.

9. DetektorfOnstermaterial enligt följande: aluminiumoxid, kisel, germanium, zinksulfid, zinkselenid,
galliumarsenid, diamant, galliumfosfid, safir och följande metallhalogenider: detektorfönstermaterial som har en
diameter som är större än 40 mm för zirkoniumfluorid och hafniumfluorid.

10. Tekniken för s.k. enstegs pack-cementation av massiva luftfolier omfattas inte av kategori 2.

156 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L159/105

TABELL - BELÄGGNINGSTEKNIK - ANMÄRKNINGAR

11. Polymerer enligt följande: Polyimid, polyester, polysulfid, polykarbonater och polyuretaner.

12. Med modifierat zirkonium avses tillsatser av andra metalloxider (t.ex. kalciumoxid, magnesiumoxid,
yttriumoxid, hafniumoxid, oxider till sällsynta jordmetaller) till zirkonium för att stabilisera speciella
kristallografiska faser och faskompositioner. Termisk baniärbeläggning som görs av zirkonium modifierad med
kalciumoxid eller magnesiumoxid genom blandning eller fusion omfattas inte.

13. Med titanlegeringar avses endast rymdlegeringar som har en spänningshållfasthet som är minst 900 MPa mätt
vid 293 K (20° C).

14. Med glas med låg expansion avses glas med en termisk expansionskoefficient på högst 1 x 10‘⁷ K’¹ mätt vid
293 K (20° C).

15. Dielektriska lager är beläggningar som är uppbyggda av flera lager isolationsmaterial i vilka
interferensegenskapema hos en konstruktion som är sammansatt av material med olika brytningsindex används
så att reflexion, genomsläpplighet eller absorption erhålls vid olika våglängder. Med dielektriskta lager avses
minst fyra dielektriska lager eller dielektriska/metall-"komposit"-lager.

16. Härdmetall innehållande volframkarbid omfattar inte skärande och bearbetande verktygsmaterial som består av
volframkarbid/(kobolt, nickel), titankarbid/(kobolt, nickel), kromkarbid/nickel-krom och kromkarbid/nickel.

17. Teknik som är särskilt avsedd för beläggning av diamantlikt kol på något av följande omfattas inte:
Diskettstationer samt läs- och skrivhuvuden, glasögon av polykarbonat, utrustning för tillverkning av
engångsmaterial, bageriutrustning, ventiler för kranar, akustiska membran för högtalare, motordelar till bilar,
skärverktyg, stans- och pressmatriser, högkvalitetslinser för kameror och teleskop, kontorsmaskiner, mikrofoner
och medicintekniska produkter.

18. Kiselkarbid omfattar inte skärande och bearbetande verktygsmaterial.

19. Keramiska substrat i denna punkt omfattar inte keramiska material som innehåller minst 5 viktprocent lera eller
cement, antingen som separata beståndsdelar eller i kombination.

157

L 159/106 RSV"!

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

TABELL - BELÄGGNINGSTEKNIK - TEKNISKA ANMÄRKNINGAR

De processer som anges i kolumn 1 i tabellen definieras enligt följande:

a) Kemisk förångningsdeposition (CVD) är en ytbehandlings- eller ytförändringsprocess varvid metall, legering,
"komposit", ett dielektrikum eller en keram deponeras på ett upphettat substrat. Reaktansgasema sönderdelas
eller kombineras i närheten av substratet, varvid en beläggning sker på substratet av det önskade grundämnet,
den önskade legeringen eller kompositmaterialet. Energi för denna sönderdelning eller kemiska reaktionsprocess
kan erhållas från värmen i substratet, en glimurladdningsplasma eller från upphettning med "laser”-strålning.

Anm, 1: CVD omfattar följande processer: beläggning med ett gasflöde out-of-pack-beläggning, pulserande

CVD, styrd termisk kämbildande nedbrytningsprocess (CNTD), plasmaförstärkta eller
plasmaassisterade CVD-processer.

Anm, 2: Med pack menas ett substrat som är inbakat i en pulverblandning.

Anm. 3: De reaktansgaser som används i en out-of-pack-process produceras med hjälp av samma

basreaktioner och parametrar som pack cementation-processen, med undantag av att substratet
som skall beläggas inte är i kontakt med pulverblandningen.

b) Termisk förångning - fysisk förångningsdeposition (TE-PVD) är en ytbeläggningsprocess som sker i vakuum
vid ett tryck som är lägre än 0,1 Pa varvid en termisk energikälla används för att förånga beläggningsmaterialet.
Denna process resulterar i en kondensation eller en beläggning av det förångade materialet på lämpligt placerade
substrat.

Tillsatsen av gaser i vakuumkammaren under beläggningsprocessen för att skapa blandad beläggning är en
vanlig modifiering av denna process.

Användningen av jon- eller elektronstrålar eller plasma for att aktivera eller assistera vid beläggningen är också
en vanlig modifikation av denna teknik. Användningen av monitorer för att under processen mäta beläggningens
optiska egenskaper och tjocklek kan utgöra en del av dessa processer.

Specifika TE-PVD processer är följande:

1. Elektronstråle-PVD använder en elektronstråle for att upphetta och förånga det material som skall bilda
beläggningen.

2. Jonassisterad resistivt upphettad PVD arbetar med elektroresistiva värmekällor i kombination med direkt
inverkan från jonstrålar för att producera ett kontrollerat och likformigt flöde av de förångade
beläggningsmaterialen.

3. Laserförångning använder antingen pulsade eller kontinuerliga laservågor for att förånga det material som
skall bilda beläggning.

158

30.6.2000 PSV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/107

TABELL- BELÄGGNINGSTEKNIK - TEKNISKA ANMÄRKNINGAR

Processer som anges i kolumn 1 i tabellen - forts.:

b) 4. Katodstrålebeläggning arbetar med en katod av det material som skall bilda beläggning, varvid katoden

förbrukas, och vid katoden uppstår en gnisturladdning på ytan genom en kortvarig jordkontakt med hjälp
av en trigger. En styrd rörelse av gnistan urholkar katodytan och skapar ett kraftigt joniserat plasma.
Anoden kan antingen vara en kon fastsatt till katodens periferi, med hjälp av isolatorer, eller till
kammaren. Substratet förspänns så att icke-synlig beläggning kan ske.

Anm.: Denna definition omfattar inte slumpmässig katodstrålebeläggning utan förspänt substrat.

5. Jonplätering är en speciell modifikation av den vanliga TE-PVD-processen, varvid ett plasma eller en
jonkälla används för att jonisera de ämnen som skall användas for beläggning, och en negativ forspänning
läggs på substratet för att underlätta extraktionen av de ämnen som skall deponeras från plasman.
Införandet av reaktiva ämnen, förångning av fasta material i kammaren samt användning av monitorer for
att under processen mäta beläggningens optiska egenskaper och tjocklek är vanliga modifieringar av
denna process.

c) "Pack Cementation" är en ytförändringsprocess eller en överlagringsbeläggningsprocess varvid substratet packas
in i en pulverblandning ("pack") som består av

1. metallpulver som skall utgöra beläggningen (vanligtvis aluminium, krom, kisel eller kombinationer av
dessa),

2. en aktivator (vanligtvis ett halogent salt), och

3. ett ballastpulver, oftast aluminium.

Substratet och pulverblandningen placeras i en retort som upphettas till en temperatur mellan 1 030 K (757° C)
och 1 375 K (1 102° C) i tillräckligt lång tid for att beläggningen skall ske.

d) Plasmasprutning är en ytbehandlingsprocess i vilken en kanon ("blåslampa"), som producerar och styr ett plasma
tar emot pulver eller tråd av beläggningsmaterialet, smälter det och skjuter det mot ett substrat, varpå en
integrerad sammanfogning sker. Plasmasprutning kan antingen ske som lågtryckssprutning eller
höghastighetssprutning.

Anm. 1: Med lågtryck avses lägre tryck än omgivande atmosfartryck.

Anm. 2: Med höghastighet avses en gasbastighet vid sprutmunstycket som överskrider 750 m/s beräknat

vid 293 K (20° C) och 0,1 MPa.

e) Målningsbeläggning är en ytförändringsprocess eller en överlagringsbeläggningsprocess i vilken ett metalliskt
eller keramiskt pulver med ett organiskt bindemedel uppslammas i en vätska och appliceras på ett substrat
genom antingen sprutning, doppning eller målning, med påföljande luft- eller ugnstorkning, samt
värmebehandling för att uppnå önskad beläggning.

159 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/108 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

TABELL • BELÄGGNINGSTEKNIK - TEKNISKA ANMÄRKNINGAR

Processer som anges i kolumn 1 i tabellen - forts.:

f) Sputteringbeläggning är en överlagringsbeläggningsprocess som baseras på impulsöverföringsfenomen, varvid
positiva joner accelereras av ett elektriskt fält mot ytan av ett mål (beläggningsmaterialet). Den kinetiska energin
hos de laddade jonerna är tillräcklig för att atomer från ytan skall frigöras och beläggas på det lämpligt placerade
substratet.

Anm, 1: Tabellen hänvisar endast till triod-, magnetron- eller reaktiv sputteringbeläggning som används for

att öka vidhäftningen av beläggningen samt radiofrekvent (RF)-fÖrstärkt sputteringbeläggning som
används för att tillåta förångning i icke metalliska beläggningsmaterial.

Anm, 2: Lågenergijonsträlar (mindre än 5 keV) kan användas för att aktivera beläggningen.

g) Jonimplantation är en ytförändringsbeläggningsprocess i vilken det ämne som skall legeras joniseras, accelereras
genom en potentialgradient och förs in till ytregionen för substratet Detta inbegriper processer där
jonimplantationen sker samtidigt med fysisk förångningsdeposition med elektronstråle eller
sputteringbeläggning.

160

30.6.2000 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/109

KATEGORI 3 - ELEKTRONIK

3A System, utrustningar och komponenter

Anm. 1: Kontrollstatusen för den utrustning och de komponenter som beskrivs i avsnitten 3A001

eller 3A002, förutom för de som beskrivs i avsnitten 3A001.a.3-3A001.a.l 0 eller
3A 001.a. 12, och som är speciellt konstruerade för eller som har samma fitnktionella
egenskaper som annan utrustning, bestäms av den andra utrustningens kontrollstatus.

Anm. 2: Kontrollstatusen för de integrerade kretsar som beskrivs i avsnitten 3AOOI.a.3-3AOO!.a.9

eller 3A001.a.l2, och som är icke föränderligt programmerade till eller konstruerade för
en speciell funktion för en annan utrustning bestäms av den andra utrustningens
kontrollstatus.

ANM.: Om en tillverkare eller sökanden inte kan avgöra den andra utrustningens
kontrollstatus, bestäms de integrerade kretsarnas kontrollstatus av
avsnitten 3A001.a.3-3A001.a.9 och 3A001.a. 12.

Om den integrerade kretsen är en kiselbaserad "mikrodator-mikrokrets" eller en
mikrokrets för mikrostyrsystem som beskrivs i avsnitten 3A001.a.3 med en operand
(data) ordlängd på 8 bitar eller mindre, bestäms den integrerade kretsens
kontrollstatus av avsnitt 3A001.a.3.

3A001

Elektroniska komponenter, enligt följande:

a) Integrerade kretsar for allmänna ändamål, enligt följande:

Anm. 1: Kontrollstatusen för wafers (färdigbearbetade eller obearbetade), vars funktion har

fastställts, skall bedömas efter parametrarna i avsnitt 3A 001. a.

Anm. 2: Integrerade kretsar omfattar följande typer:

"Monolitiska integrerade kretsar".

"Integrerade hybridkretsar".

"Integrerade multikretsar".

"Integrerade kretsar av filmtyp" inklusive integrerade kretsar av typ kisel på safir.
"Optiska integrerade kretsar".

1. Integrerade kretsar som har konstruerats eller specificerats för att vara motståndskraftiga
mot en total strålning enligt någon av följande parametrar:

a) En total dos om minst 5 x 10³ Gy (kisel), eller

b) en dosratsändring genom störning om minst 5 x 10⁶ Gy (kisel)/s.

2. "Mikroprocessor-mikrokretsar", "mikrodator-mikrokretsar”, mikrocontroller-mikrokretsar,
integrerade minneskretsar tillverkade av blandade halvledare, analog-till-digital-
omvandlare, digital-till-analog-omvandlare, elektro-optiska eller "optiska integrerade
kretsar" för "signalbehandling", fältprogrammerbara logiska komponenter, integrerade
kretsar för neurala nätverk, kundanpassade integrerade kretsar för vilka antingen funktionen
är okänd eller kontrollstatusen hos den utrustning i vilken kretsarna skall användas är

161

6 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 9

L159/110 |~SV~|

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

3A001

a) 2. forts.

okänd, processorer for Fast Fourier Transform (FFT), elektriskt raderbara PROM-minnen
(EEPROM), flash-minnen eller statiska Ram (SRAM) med någon av följande egenskaper:

a) Specificerade för drift i det omgivande temperaturområdet över 398 K (125 °C).

b) Specificerade för drift i det omgivande temperaturområdet under 218 K (-55 °C).

c) Specificerade för drift i hela det omgivande temperaturområdet från 218 K (-55 °C)
till och med 398 K (125 °C).

Anm.: Avsnitt 3A001.a.2 gäller inte integrerade kretsar som konstruerats for civila bil-
eller tågapplikationer.

3. "Mikroprocessor-mikrokretsar", "mikrodator-mikrokretsar", mikrocontroller-mikrokretsar
med någon av följande egenskaper:

Anm.: Avsnitt 3A001.a.3 omfattar digitala signalprocessorer, digitala matrisprocessorer
(array processors) och digitala hjälpprocessorer (coprocessors).

a) En "sammansatt teoretisk prestanda" ("CTP") på 3 500 miljoner teoretiska
operationer per sekund (Mtops) eller mer och en aritmetisk logisk enhet (ALU) som
kan hantera 32 bitar eller mer,

b) tillverkade av en halvledare med blandade material och som har en klockfrekvens
som överstiger 40 MHz, eller

c) mer än en data- eller instruktionsbuss eller seriekommunikationsport för extern
sammankoppling med en parallellarbetande processor och där
överföringshastigheten överstiger 2,5 Mbyte/s.

4. Integrerade minneskretsar som tillverkats av en sammansatt halvledare.

5. Integrerade kretsar för analog-till-digital- och digital-till-analogomvandlare enligt följande:

a) Analog-till-digital-omvandlare som har någon av följande egenskaper:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 3A101.

1. En upplösning på 8 bitar eller mer, men mindre än 12 bitar, med en "total
omvandlingstid" som är kortare än 10 ns,

2. en upplösning på 12 bitar med en "total omvandlingstid" som är kortare än
200 ns, eller

3. en upplösning på mer än 12 bitar med en "total omvandlingstid" som är
kortare än 2 ps.

b) Digital-till-analog-omvandlare med en upplösning på 12 bitar eller mer och en
"inställningstid” som är kortare än 10 ns.

Tekniska anm.:

1. En upplösning på n bitar motsvarar en kvantisering av 2" nivåer.

2. "Total omvandlingstid” är inversen av samplingshastigheten.

6. Elektro-optiska eller "optiska integrerade kretsar" för "signalbehandling" som innehåller
alla följande egenskaper:

a) En eller flera interna "laser"-dioder,

b) en eller flera interna ljusdetekterande element, och

c) optiska vågledare.

7. Fältprogrammerbara logiska komponenter med något av följande:

a) Antalet grindekvivalenter är mer än 30 000 (grindar med 2 ingångar),

b) den "typiska grindfördröjningstiden" är mindre än 0,4 ns, eller

c) den maximala vippfrekvensen överstiger 133 MHz.

162

30.6.2000

l~sv~l

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L159/111

3A001

a) 7. forts.

Anm.: Avsnitt 3A001.O.7 omfattar följande:

- Enkla programmerbara logiska komponenter (SPLD)

- Komplexa programmerbara logiska komponenter (CPLD)

— Fältprogrammerbara grindmatriser (FPGA)

- Fältprogrammerbara logiska matriser (FPLA)

— Fältprogrammerbara kopplingar (FPIC)

ANM.: Fältprogrammerbara logiska komponenter betecknas även fältprogrammerbara
grindmatriser eller fältprogrammerbara logiska matriser.

8. Används inte.

9. Integrerade kretsar för neurala nätverk.

10. Kundanpassade integrerade kretsar for vilka antingen funktionen är okänd eller
kretstillverkaren saknar uppgift om kontrollstatusen hos den utrustning där kretsarna skall
ingå och där något av följande villkor är uppfyllt:

a) Fler än 208 anslutningar,

b) den "typiska grindfördröjningstiden" är kortare än 0,35 ns, eller

c) arbetsfrekvensen överstiger 3 GHz.

11. Andra digitala kretsarände som beskrivits i avsnitten 3A001.a.3-3A001.a.l0och

3 A001 .a. 12 och som baseras på en blandning av halvledarmaterial, med något av följande:

a) Ett antal grindekvivalenter som är större än 3000 (grindar med 2 ingångar), eller

b) en vippfrekvens som överstiger 1,2 GHz.

12. Processorer för Fast Fourier Transform (FFT) och som har någon av följande egenskaper:

a) En specificerad verkställighetstid som är mindre än 1 ms för en 1 024-punkters
komplex FFT,

b) en specificerad verkställighetstid som är mindre än N log₂N/10 240 ms för en
N-punkters komplex FFT, annan än 1 024-punkter, där N är antalet punkter, eller

c) en butterfly kapacitet med högre hastighet än 5,12 MHz.

b) Mikrovåg- eller millimetervågutrustning, enligt följande:

1. Elektroniska vakuumrör och katoder enligt följande:

Anm.: Avsnitt 3A001. b. 1 gäller inte sådana rör som är tillverkade eller specificerade för
civila telekommunikationsband som understiger 31 GHz.

a) Vandringsvågrör, för pulsad eller kontinuerlig drift, enligt följande:

1. De kan arbeta vid frekvenser som överstiger 31 GHz,

2. de har en katodupphettning som möjliggör full högfrekvensdrift på kortare tid
än 3 s efter tillslag,

3. de har kopplade kaviteter eller är utvecklingar av sådana rör med en
"effektbandbredd" som är större än 7 % eller en toppeffekt som
överskrider 2,5 kW,

163

L 159/112 [~SV~|

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

3O.6.2OOO

3A001 b) 1. a) forts.

4. de utgör Helix-rör, eller utvecklingar av dessa, med någon av följande
egenskaper:

a) De har en "effektbandbredd” som är mer än en oktav och produkten av
den specificerade genomsnittliga uteffekten (uttryckt i kW) och den
högsta arbetsfrekvensen (uttryckt i GHz) överstiger mätetalet 0,5,

b) de har en ”effektbandbredd" som är en oktav eller mindre, och
produkten av den specificerade uteffekten (uttiyckt i kW) och den
maximala specificerade arbetsfrekvensen (uttryckt i GHz) överstiger
mätetalet 1, eller

c) de är "rymdkvalificerade".

b) Korsfältsförstärkarrör med en förstärkning på mer än 17 dB.

c) Impregnerade katoder till elektronrör som producerar en kontinuerlig
emissionsströmtäthet pä mer än 5 A/cm².

2. Integrerade kretsar eller moduler som arbetar inom mikrovågsområdet som uppfyller
samtliga följande villkor:

a) innehåller "monolitiska integrerade kretsar", och

b) arbetar vid frekvenser överstigande 3 GHz.

Anm.: Avsnitt 3A001.b.2 omfattar inte kretsar eller moduler som är konstruerade
eller specificerade för att arbeta i standardiserade civila
telekommunikationsband som inte överstiger 31 GHz.

3. Mikrovågstransistorer specificerade för frekvenser som överstiger 31 GHz.

4. Halvledarbestyckade mikrovågsförstärkare med någon av följande egenskaper

a) Som arbetar vid frekvenser som överstiger 10,5 GHz och som har en
"effektbandbredd" på mer än en halv oktav, eller

b) som arbetar vid frekvenser som överstiger 31 GHz.

5. Elektroniskt eller magnetiskt avstämbara bandpass- eller bandstoppfilter, som har mer än

5 avstämbara resonatorer och som kan avstämmas inom ett frekvensband fmx/fnm^ 1,5:1 på
mindre än 10 ps, och som har något av följande:

a) En bandbredd på mer än 0,5 % av mittfrekvensen för bandpassfiltret, eller

b) en bandbredd på mindre än 0,5 % av mittfrekvensen för bandstoppfiltret.

6. Mikrovågsutrustningar som kan arbeta vid frekvenser som överstiger 31 GHz.

7. Blandare och omvandlare som är konstruerade för att utöka frekvensområdet för utrustning
som beskrivs i avsnitten 3 A002.C, 3A002.e eller 3A002.f utanför vad som stadgas i dessa
avsnitt.

8. Effektförstärkare för mikrovåg som innehåller rör som omfattas av avsnitt 3A001.b och
som har alla följande egenskaper:

a) Arbetsfrekvensen är över 3 GHz,

b) en genomsnittlig effekttäthet som överstiger 80 W/kg, och

c) en volym som är mindre än 400 cm³.

Anm.: Avsnitt 3A001.b.8 omfattar inte utrustning som är konstruerad eller specificerad för
att arbeta i standardiserade civila telekommunikationsband.

164

30.6.2000

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/113

3A001 forts.

c) Anordningar för akustiska vågor, enligt följande, och därtill särskilt avsedda komponenter.

1. Anordningar för akustiska ytvågor samt för akustiska vågor nära ytan (shallow bulk)
(t.ex. anordningar för "signalbehandling" som använder sig av elastiska vågor i materialet)
och som har någon av följande egenskaper:

a) Bärfrekvensen överstiger 2,5 GHz,

b) bärfrekvensen överstiger 1 GHz, men inte 2,5 GHz, och de har någon av följande
egenskaper:

1. Frekvensundertryckningen av sidloben överstiger 55 dB,

2. produkten av maximala fördröjningstiden och bandbredden (tid i ps och
bandbredd i MHz) överstiger 100,

3. bandbredden överstiger 250 MHz, eller

4. dispersionsfördröjningen är mer än 10 ps, eller

c) bärfrekvensen är 1 GHz eller lägre och den har någon av följande egenskaper:

1. Produkten av maximala fördröjningstiden och bandbredden (tid i ps och
bandbredd i MHz) överstiger 100,

2. dispersionsfördröjningen är mer än 10 ps, eller

3. frekvensundertryckningen av sidloben överstiger 55 dB och bandbredden är
större än 50 MHz,

2. Anordningar för s.k. bulk-vågor (dvs. anordningar för "singalbehandling" som använder
elastiska vågor) som direkt kan behandla signaler med frekvenser som överstiger 1 GHz.

3. Akustisk-optiska anordningar för "signalbehandling" som medger ömsesidig påverkan
mellan akustiska vågor (s.k bulk-vågor eller ytvågor) och ljusvågor och som tillåter direkt
signal- eller bildbehandling, inklusive spektralanalys, korrelation och convolution.

d) Elektroniska enheter och kretsar som innehåller komponenter tillverkade av "supraledande"
material speciellt konstruerade för drift vid temperaturer under den "kritiska temperaturen" för
åtminstone en av dess "supraledande" beståndsdelar, försedda med något av följande:

1. Strömomkoppling i digitala kretsar med användning av "supraledande" grindar och där
produkten av grindfördröjningstiden per grind (i sekunder) och effektförlusten per grind
(i watt) är mindre än 10¹⁴ J, eller

2. frekvensval för alla frekvenser med användning av resonanskretsar med Q-värden som
överstiger 10 000.

e) Högenergienheter enligt följande:

1. Batterier och sammansättningar av fotoelektromotoriska celler, enligt följande:
Anm.: Avsnitt 3A001.e.l omfattar inte batterier och ackumulatorer med volymer lika med
eller mindre än 27 cm³ (t.ex. standard C-celler eller R14-batterier).

a) Primärceller och batterier som har en "energitäthet" som överstiger 480 Wh/kg och
som är specificerade för att arbeta i temperaturområdet från under 243 K (-30°C) till
över 343 K (70°C).

b) Laddningsbara celler och batterier som har en "energitäthet" som överstiger

150 Wh/kg efter 75 laddnings/urladdningscykler med en urladdningsström som är
lika med C/5 timmar (C är den nominella kapaciteten i amperetimmar) när

165

159/114 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

3A001

e) 1. b) forts.

batteriet arbetar i temperaturområdet från under 253 K (-20°C) till över
333 K (60°C).

Teknisk anm.:

"Energitätheten" erhålls genom att multiplicera den genomsnittliga effekten i watt
(genomsnitlsspänning i volt gånger genomsnittsslröm i ampere) med varaktigheten
i urladdningen i timmar till dess batteriet har nått 75 % av den ursprungliga
tomgångsspänningen dividerat med cellens (eller batteriets) totala massa i kg.

c) "Rymdkvalificerade" och strålningshärdiga fotoelektromotoriska celler med en
specifik effekt som överstiger 160 W/m² vid en arbetstemperatur på 301 K (28°C)
när de belyses i volframljus med 1 kW/m² vid 2 800 K (2 527°C).

2. Högenergikondensatorer enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 3A201.a.

a) Kondensatorer med en repetitionsfrekvens som understiger 10 Hz
(enkelpulskondensatorer) med samtliga följande egenskaper:

1. En specificerad spänning lika med eller överstigande 5 kV,

2. en energitäthet lika med eller högre än 250 J/kg, och

3. en total energi lika med eller större än 25 kJ.

b) Kondensatorer med en repetitionsfrekvens som är lika med eller överstiger 10 Hz
(repetitionsspecificerade kondensatorer) med samtliga följande egenskaper:

1. En specificerad spänning lika med eller överstigande 5 kV,

2. en energitäthet lika med eller högre än 50 J/kg,

3. en total energi lika med eller större än 100 J, och

4. en laddnings/urladdnings-livslängd som är lika med eller
överstiger 10 000 cykler.

3. "Supraledande” elektromagneter eller solenoider speciellt konstruerade for att kunna helt

laddas eller urladdas på mindre än 1 sekund med samtliga följande egenskaper:
ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 3A201.b.

Anm.: Avsnitt 3A001.e.3 omfattar inte "supraledande"elektromagneter och solenoider som
är speciellt konstruerade för att användas i medicinsk utrustning till magnetisk
resonans bildbehandling (MRI).

a) Energin som levereras vid urladdning överstiger 10 kJ under den första sekunden,

b) innerdiametern på den strömforande lindningen är större än 250 mm, och

c) är specificerad för en magnetisk induktion som är större än 8 T eller en "total
strömtäthet" i lindningen som är större än 300 A/mm².

f) Roterande avkodare som anger positionens absolutvärde med någon av följande egenskaper:

1. En upplösning som är bättre än 1 del på 265 000 (18 bitars upplösning) av fullt skalutslag,
eller

2. en noggrannhet som är bättre än ±2,5 bågsekunder.

3A002

Elektronisk utrustning med allmän användning, enligt följande:

a) Följande inspelningsutrustning samt till dessa utrustningar speciellt konstruerade testband:

1. Analoga magnetiska instrumentbandspelare, inklusive sådana som tillåter inspelning av

digitala signaler (t.ex. genom att använda digitala moduler (HDDR) för hög

166

30.6.2000

rsv~]

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L159/115

3AOO2

a) 1. forts.

packningstäthet) som har någon av följande egenskaper:

a) En bandbredd som överstiger 4 MHz per elektronisk kanal eller spår,

b) en bandbredd som överstiger 2 MHz per elektronisk kanal eller spår om utrustningen
har mer än 42 spår, eller

c) ett tidsförskjutnings(bas)-fel, mätt enligt tillämpliga IRIG- eller EIA-dokument, som
är mindre än ±0,1 ps.

Anm.: Analoga magnetiska bandspelare speciellt konstruerade för civilt bruk skall inte
betraktas som instrumentbandspelare.

2. Digitala magnetiska videobandspelare som har en maximal digital överföringshastighet som
överstiger 360 Mbit/s.

Anm.: Avsnitt 3A002.a.2 omfattar inte sådana digitala magnetiska videobandspelare som
är speciellt konstruerade för TV-inspelningar i signalformat, som kan omfatta ett
komprimerat signalformat enligt standarder eller rekommendationer från ITU, 1EC,
SMPTE, EBU eller IEEE för civila TV-tillämpningar.

3. Digitala magnetiska instrumentdatabandspelare som har fast eller roterande huvud och som
har någon av följande egenskaper:

a) En maximal digital interfaceöverföringshastighet som överstiger 175 Mbit/s, eller

b) som är "iymdkvalificerade".

Anm.: Avsnitt 3A002.a.3 omfattar inte analoga magnetiska bandspelare som är utrustade
med HDDR omvandlingselektronik och utformade för att endast spela in digitala
data.

4. Utrustning, med en maximal digital interfaceöverföringshastighet som överstiger

175 Mbit/s, och som är konstruerad för att omvandla digitala magnetiska videobandspelare
till digitala instrumentdatabandspelare.

5. Utrustning för digitalisering av vågformer samt utrustning för registrering av transienter
(transient recorders), båda med följande egenskaper:

a) Digitaliseringshastigheten är lika med eller bättre än 200 miljoner samplingar
per sekund och en upplösning på 10 bitar eller mer, och

b) en kontinuerlig kapacitet på 2 Gbit/s eller mer.

Teknisk anm.:

För sådana instrument, som är uppbyggda med en parallell bussarkitektur, är den
kontinuerliga kapaciteten lika med högsta ordhastigheten multiplicerat med antalet bitar
i ordet. Kontinuerlig kapacitet är den högsta datahastigheten som instrumentet
kontinuerligt kan förse ett massminne med information utan att någon information går
förlorad med bibehållen samplingsfrekvens och analog-till-digital konvertering.

b) "Frekvenssyntesutrustningar” "elektroniska sammansättningar" som har en "tid för att byta
frekvens" från en vald frekvens till en annan som understiger 1 ms.

c) "Signalanalysatorer" enligt följande:

1. "Signalanalysatorer" som kan analysera frekvenser överstigande 31 GHz.

2. "Dynamiska signalanalysatorer" med en “realtidsbandbredd" som överstiger 25,6 kHz.

Anm.: Avsnitt 3A002.C.2 omfattar inte de "dynamiska signalanalysatorer" som endast
använder filter som har en konstant procentuell bandbredd (kallas även oktavfdter
eller filter för del av en oktav).

167

L 159/116 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

3O.6.2OOO

3A002 forts.

d) Signalgeneratorer där utgångssignalen genereras genom frekvenssyntes, där noggrannheten, kort-
och långtidsstabiliteten kontrolleras från, avleda från eller korrigeras av en intem masterfrekvens,
samt med:

1. En syntetiskt erhållen frekvens som överstiger 31 GHz,

2. en "tid for att byta frekvens" från en vald frekvens till en annan som understiger 1 ms, eller

3. ett fasbrus i enkelt sidbandsläge (SSB) som är bättre än -(126 + 201og₁₀F - 201ogiof)
uttryckt i dBc/Hz, där F är frekvensförskjutningen från arbetsfrekvensen i Hz och f är
arbetsfrekvensen i MHz.

Anm.: Avsnitt 3A 002.d omfattar inte utrustningar där utgångsfrekvensen produceras antingen
genom addition eller subtraktion av tvä eller flera frekvenser från kristalloscillatorer eller
av en addition eller subtraktion följd av en multiplikation av resultatet.

e) Nätverksanalysatorer med en maximal arbetsfrekvens som överstiger 40 GHz.

f) Testmottagare for mikrovåg som har alla följande egenskaper:

1. En maximal arbetsfrekvens som överstiger 40 GHz, och

2. kan mäta amplitud och fas simultant.

g) Atomfrekvensstandarder som har någon av följande egenskaper:

1. En långtidsstabilitet (åldring) som är mindre (bättre) än 1 x 10'¹'/månad. eller

2. är "rymdkvalificerade".

Anm.: Avsnitt 3A002.g.l omfattar inte icke-"rymdkvalificerade" rubidium-standarder.

3A101

Elektroniska utrustningar, enheter och komponenter, andra än de som omfattas av avsnitt 3A001, enligt
följande:

a) Analog-till-digitalomvandlare, användbara i "missiler", konstruerade for att uppfylla militära krav
för miljötålig utrustning.

b) Radiograftsk utrustning (accelerators) i stånd att alstra elektromagnetisk strålning framkallad av
bromsstrålning från accelererade elektroner på 2 MeV eller mer, samt system som innehåller
denna radiografiska utrustning (accelerators).

Anm.: Avsnitt 3A101. b omfattar inte utrustning som är specifikt utformad för medicinska
ändamål.

3A201 Elektroniska komponenter som inte omfattas av avsnitt 3 A001, enligt följande:

a) Kondensatorer som bar någon av följande uppsättning egenskaper:

1. a) Märkspänning större än 1,4 kV,

b) energiinnehåll större än 10 J,

c) kapacitans större än 0,5 pF, och

d) serieinduktans mindre än 50 nH, eller

2. a) märkspänning större än 750 V,

b) kapacitans större än 0,25 jrF, och

c) serieinduktans mindre än 10 nH.

168

30.6.2000

I SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/117

3A2O1

forts.

b) Elektromagneter med supraledande solenoider och som uppfyller samtliga följande krav:

1. Kan producera magnetfält kraftigare än 2 T.

2. Längdens förhållande till innerdiametern är större än 2.

3. En inre diameter större än 300 mm, och

4. ett magnetfält som är homogent, bättre än 1 % över de centrala 50 % av den inre volymen.
Anm.: Avsnitt 3A201.b omfattar inte magneter som är särskilt utformade för och exporterade som

delar av medicinska kärnspinresonanssystem (NMR) bildsystem. Frasen 'som del av' avser
inte nödvändigtvis fysisk del av samma skeppning; separata skeppningar från olika källor
är tillåtna, under förutsättning att ifrågavarande exportdokument tydligt anger att
skeppningarna används 'som del av' bildsystemen.

c) Röntgenblixtaggregat eller pulsade elektronacceleratorer som har någon av följande uppsättning
egenskaper:

1. a) En toppenergi för de accelererade elektronerna om 500 ke V eller mer men mindre än

25 MeV, och

b) ett 'godhetstal' (K) lika med 0,25 eller mer, eller

2. a) en toppenergi för de accelererade elektronerna om 25 MeV eller mer, och
b) en 'toppeffekt' större än 50 MW.

Anm.: Avsnitt 3A201.C omfattar inte acceleratorer som ingår som delar i apparatur utformade för
annat än användning av elektronstråle eller röntgenstrålning (t.ex. elektronmikroskop) och
sådana som utformats för medicinska ändamål:

Tekniska anm.:

1. 'Godhetstalet' (K) definieras som

1.7x ICf^Q,

V är elektronernas toppenergi i millioner elektronvolt.

Om pulslängden i acceleratorstrålen är kortare än eller lika med 1 ps, då är Q den totala
accelererade laddningen i Coulomb. Om strålens pulslängd är längre än 1 ps då är Q den
maximala accelererade laddningen på 1 ps.

Q är lika med integralen av i med avseende på t, över den tidslängd som är kortast 1 ps
eller tidslängden av pulsen (Q = fidt) där i är strålströmmen i ampere och t tiden
i sekunder.

2. Toppeffekt = (toppspänning i volt) x (toppström i ampere).

3. 1 maskiner baserade på accelerations-kaviteter för mikrovågor är pulsens tidsutsträckning
det mindre av 1 ps och längden av det klungade vågpaketets varaktighet genererad av en
modulatorpuls.

4. I maskiner baserade på accelerationskaviteter för mikrovågor är strålens toppström lika
med medelströmmen under det klungade vågpaketets varaktighet.

169 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/118	1 sv \| Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000
3A225	Frekvensomvandlare eller generatorer andra än de som omfattas av 0B001.b.l3, som uppfyller samtliga följande villkor: a) Flerfasig utgång och som kan producera en effekt av 40 W eller mer. b) Kan arbeta inom frekvensområdet 600 till 2 000 Hz. c) Total harmonisk distorsion bättre (mindre) än 10 %. d) Frekvensstyming bättre (lägre) än 0,1 %. Teknisk anm.: Frekvensomvandlarna i avsnitt 3A225 kallas även konverters eller inverters.
3A226	Likströmsaggregat med hög effekt, bortsett från dem som anges i avsnitt OBOOl.j.6, och som uppfyller följande båda villkor: a) Kan kontinuerligt producera, över en tidsperiod om 8 timmar, 100 V eller mer, med en utgångsström av 500 A eller mer, och b) en ström- eller spänningsstabilitet som är bättre än 0,1 % över en tidsperiod om 8 timmar.
3A227	Högspänning-likströmsaggregat, bortsett från dem som anges i avsnitt OBOOl.j.5, och som uppfyller följande båda villkor: a) Kan kontinuerligt producera, över en tidsperiod om 8 timmar, 20 kV eller mer med en utgångsström av 1 A eller mer, och b) en ström- eller spänningsstabilitet som är bättre än 0,1 % över en tidsperiod om 8 timmar.
3A228	Brytarenheter enligt följande: a) Kallkatodrör, oavsett om de är gasfyllda eller ej, vilka fungerar på liknande sätt som gnistgap, och uppfyller samtliga följande krav: 1. Har tre eller flera elektroder. 2. Anodens märkta toppspänning är minst 2,5kV. 3. Anodens märkta toppspänning är minst 100 A. 4. Anodens fordröjning är högst 10 ps. Anm.: Avsnitt 3A228 omfattar krytroner och sprytroner. b) Triggade gnistgap som uppfyller följande båda villkor: 1. En anodfördröjning om 15 ps eller mindre, och 2. en märkt toppström om minst 500 A. c) Moduler eller delsystem med en snabb ’switch’-funktion som uppfyller samtliga följande krav: 1. Anodens märkta toppspänning är större än 2 kV, 2. anodens märkta toppström minst 500 A, och 3. tillslagstiden är 1 ps eller mindre.

170

30.6.2000 [~SV~]

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/119

3A229

Tändaggregat och motsvarande pulsgeneratorer för starka strömmar enligt följande:
ANM.: SE ÄVEN MILITÄRA FÖRTECKNINGEN.

a) Tändaggregat avsedda att initiera flerpunktständning av sprängkapslar specificerade i
avsnitt 3A232.

b) Moduluppbyggda elektriska pulsgeneratorer som har alla följande egenskaper:

1. Portabla, mobila eller avsedda för svåra förhållanden.

2. I nneslutna i en dammtät behållare.

3. Kapabla att leverera sin energi på mindre än 15 ps.

4. Kapabla att leverera en strömstyrka överstigande 100 A.

5. Har en 'stigtid' som är kortare än 10 ps vid lägre belastning än 40 il.

6. Ingen dimension är större än 254 mm.

7. Väger mindre än 25 kg.

8. Specificerad för användning i ett brett temperaturområde 223 K (-50°C) till 373 K (100°C)
eller specificerad som lämplig för rymdanvändning.

Anm.: Avsnitt 3A229.b omfattar drivaggregat tillxenonblixtar.

Teknisk anm.:

I avsnitt 3A229.b definieras 'stigtid' som tidsintervallet mellan 10% och 90 % av strOmamplituden
när generatorn driver en resistiv last.

3A230

Snabba pulsgeneratorer som har följande två egenskapen

a) Utgående spänning högre än 6 V vid en resistiv belastning av mindre än 55 Q, och

b) 'en stigtid för pulsen' som är kortare än 500 ps.

Teknisk anm.:

1 avsnitt 3A230 definieras 'stigtidför pulsen' som tidsintervallet mellan 10 % och 90% av
spänningsamplituden.

3A231

Neutrongeneratorsystem, även rör, som har följande två egenskaper:

a) Utformade för drift utan yttre vakuumsystem, och

b) som använder elektrostatisk acceleration för att inducera en reaktion mellan tritium och deuterium.

3A232 Sprängkapslar (tändare) och tändsystem för flerpunktständning, enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN MILITÄRA FÖRTECKNINGEN.

a) Elektriskt initierade sprängkapslar enligt följande:

1. Exploderande brygga (EB).

2. Exploderande tråd (EBW).

3. "Slapper".

4. Exploderande folie (EFI).

b) Anordningar som, utlösta av en enda puls, använder en eller flera sprängkapslar i syfte att nästan
samtidigt initiera detonation i en sprängämnesyta över en area större än 5 000 mm² med en
spridning i tändtid över hela ytan som är mindre än 2,5 ps.

171

L 159/120 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

3A232	forts. Anm.: Avsnitt 3A232 omfattar inte enkla detonatorer som endast använder primära explosiver såsom blyazid (PbfN^d- Teknisk anm.: De sprängkapslar som avses i avsnitt 3A232 utnyttjar alla en liten elektriskt ledare (brygga, tråd, film/folie) som förångas explosivt när en kortvarig elektrisk puls med hög strömstyrka passerar genom denna. 1 sprängkapslar som inte är av typ "slapper" startar den exploderande ledaren en kemisk detonation i ett anslutande högexplosivt sprängämne, exempelvis pentyl (pentaerytritoltetranitrat). I en "slapper"-tändare får den explosivt fbrångade ledaren driva en tunn skiva eller folie över ett luftgap mot ett sprängämne som vidfoliens anslag initierar en kemisk detonation. "Slapper"-tändaren kan i vissa konstruktioner även drivas av en magnetisk kraft. Termen exploderande foliedetonator refererar antingen till en EB eller en detonator av slapper-typ. Ordet tändare används ibland istället för detonator.
3A233	Masspektrometrar, andra än de som omfattas av avsnitt 0B002.g, som kan mäta joner med en massa av 230 amu (amu = atommassenhet) eller mer och som har en upplösning bättre än 2/230, samt jonkällor till sådana, enligt följande: a) Masspektrometrar med induktivt kopplad plasmajonkälla (ICPZMS). b) Masspektrometrar med glimurladdningsjonkälla (GDMS). c) Masspektrometrar med jonkälla som bygger på termisk jonisation (TIMS). d) Masspektrometrar med jonkälla som använder indirekt upphettning ("electron bombardment") och med en jonisationskammare tillverkad av, fodrad eller klädd med material som är resistenta mot UF₆ (uranhexafluorid). e) Masspektrometer av molekylstråletyp, antingen 1. med en jonisationskammare gjord av, fodrad eller klädd med rostfritt stål eller molybden och som är försedd med en kylfälla för 193 K (-80 °C) eller lägre, eller 2. med en jonisationskammare gjord av, fodrad eller klädd med material som är resistenta mot UF₆. f) Masspektrometrar utrustade med jonkälla med mikrofluorering konstruerad för att användas med aktinider eller aktinidfluorider.
3B	Test-, inspektions- och produktionsutrustning
3B001	Utrustning för tillverkning av halvledarenheter eller material, enligt följande, och för dessa utrustningar speciellt konstruerade komponenter och tillbehör: a) "Datorstyrd" utrustning för epitaxiell tillväxt enligt följande: 1. Utrustning som kan producera ett lager med en jämnhetsavvikelse mindre än ± 2,5 % över en sträcka av minst 75 mm. 2. Metallorganiska kemiska förångningsreaktorer (MOCVD) speciellt konstruerade för att ge kristalltillväxt av halvledarblandningar genom kemisk reaktion mellan material enligt avsnitten 3COO3 eller 3C004. 3. Utrustning för epitaxiell tillväxt med hjälp av molekylärstrålar och gaskällor.

172

30.6.2000

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/121

3B001 forts.

b) "Datorstyrd" utrustning för jonimplantation som har någon av följande egenskaper:

1. En strålenergi (accelerationsspänning) som överstiger 1 MeV,

2. är speciellt konstruerad för att optimalt kunna arbeta vid en strålenergi
(accelerationsspänning) som är mindre än 2 keV,

3. har direkt skrivmöjlighet, eller

4. har möjlighet att med hög energi införa syre i det upphettade halvledar-"substratet".

c) "Datorstyrd" utrustning för ton anisotropisk plasmaetsning där:

1. Utrustningen arbetar med kassett-till-kassettmatning och slussöppning, och har

a) magnetisk inneslutning av plasmat, eller

b) ECR.

2. Utrustningen är speciellt konstruerad för utrustning enligt avsnitt 3B001 ,e, och har

a) magnetisk inneslutning av plasmat, eller

b) ECR.

d) "Datorstyrd" utrustning för plasmaförstärkt CVD där:

1. Utrustningen arbetar med kassett-till-kassettmatning och slussöppning, och har

a) magnetisk inneslutning av plasmat, eller

b) ECR.

2. Utrustningen är speciellt konstruerad för utrustning enligt avsnitt 3B001.e, och har

a) magnetisk inneslutning av plasmat, eller

b) ECR

e) "Datorstyrt" automatiskt laddningssystem för flera kammare för tillverkning av halvledare med
alla följande egenskaper:

1. Systemet skall ha gränssnitt för såväl in- som utgång för wafers och utrustningen skall vara
sådan att minst två processteg är anslutna i ett integrerat system, och

2. vara konstruerade för att bilda ett integrerat system i vakuumomgivning där processerna
med flera processteg är kopplade i serie.

Anm.: Avsnitt 3B001.e omfattar inte automatisk robothantering av wafers som inte är
konstruerade för att arbeta i vakuum.

f) "Datorstyrd" litografiutrustning med egenskaper enligt följande:

1. Utrustning för uppriktning samt exponering med repetermöjlighet ("step and repeat", direkt
"step on wafer") eller scanner ("step and scan") som använder röntgen eller foto-optiska
metoder, och som har någon av följande egenskaper:

a) Ljuskällans våglängd är kortare än 350 nm, eller

173

L 159/122 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

3B001 f)

1. forts.

b) kan producera ett mönster med en 'minsta upplösning for systemdimensionen' på
0,5 pm eller mindre.

Teknisk anm.:

Den 'minsta upplösningen'för styrdimensioner beräknas medföljande formel'.

,._n„ (Ijuskällansvåglängdipim) x (SkalfaktornK)
numeriskabländarvärdet

där K är en skalfaktor = 0,7

MRF är minsta uppläsningen för systemdimensionen.

2. Utrustning som är speciellt konstruerad för att tillverka masker eller halvledarenheter med
hjälp av avlänkade fokuserade elektron-, jon- eller "laser"-strålar med någon av följande
egenskaper:

a) En strålpunkt som är mindre än 0,2 pm,

b) den kan producera mönster med en karaktäristisk ledningsbredd som är mindre än
lpm, eller

c) har en passningsnoggrannhet som är bättre än ±0,20 pm (3 sigma).

g) Masker eller mastermasker som är avsedda för tillverkning av integrerade kretsar enligt
avsnitt 3A001.

h) Flerlagermasker som är försedda med ett fasskiftlager.

3B002

"Datorstyrd" provutrustning för provning av färdiga halvledarenheter eller halvfabrikat enligt följande,
samt tillhörande komponenter och tillbehör:

a) Utrustning för provning av transistorers S-parametrar vid frekvenser som överstiger 31 GHz.

b) Utrustning för provning av integrerade kretsar som kan utföra ett sanningstabellprov så att
mönstret provas med en repetitionshastighet på mer än 333 MHz.

Anm.: Avsnitt 3B002.b omfattar inte provutrustning som är speciellt konstrueradför att prova
följande:

1. "Elektroniska apparater" eller en klass av "elektroniska apparater" som skall
användas för hem- eller underhällningselektronik.

2. Okontrollerade elektroniska komponenter, "elektroniska apparater" eller integrerade
kretsar.

Teknisk anm.:

I detta avsnitt definieras "mönstrets repetitionshastighet" som den maximala frekvensen för
provutrustningens digitala operationer. Den är därför lika med den högsta datahastighet som en
provutrustning kan ge vid icke-multiplexering. Den betecknas även provningshastighet, maximal
digital frekvens eller maximal digital hastighet.

c) Utrustning som kan prova integrerade mikrovågskretsar som omfattas av avsnitt 3A0Öl .b.2.

174 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 159/123

3C	Material
3C001	Hetero-epitaxiella material som består av ett "substrat” med ovanpå varandra liggande epitaxiellt tillvuxna multipelskikt av något av följande, nämligen a) kisel, b) germanium, eller c) IH/V-blandningar av gallium eller indium. Teknisk anm.: 111/V-b landningar är polykristallinska, binära eller komplexa monokristallinska produkter som består av beståndsdelar ur grupperna II1A och VA i Mendeleyev’s periodiska system (t.ex. galliumarsenid, galliumaluminiumarsenid, indiumfosfid).
3COO2	Resister enligt följande, och "substrat" belagda med kontrollerad resist: a) Positiv resister vars spektrala känslighet ("halvledarlitografi") är speciellt justerad (optimerad) för våglängder under 350 nm. b) Alla resister, som är avsedda att användas tillsammans med elektron- eller jonstrålar, och vars känslighet är 0,01 jiC/mm² eller bättre. c) Alla resister som är avsedda att användas tillsammans med röntgenstrålar och som har en känslighet som är 2,5 mj/mm² eller bättre. d) Alla resister som optimerats för ytbildstekniker inklusive "silylated resists". Teknisk anm.: Med ‘silylated resists¹ avses en teknik som innebär att resisten oxideras på ytan för att förstärka effekten av såväl torr som våt framkallning.
3C003	Organiska-oorganiska blandningar enligt följande: a) Metallorganiska blandningar av aluminium, gallium eller indium, med en renhetsgrad (på metallbasen) som är bättre än 99,999 %. b) Organiska blandningar med antimon, arsenik eller fosfor som har en renhet (baserat på det oorganiska elementet) som är bättre än 99,999 %. Anm.: Avsnitt 3C003 omfattar endast blandningar vars metalliska, delvis metalliska eller icke metalliska element är direkt bundna till kolet i den organiska delen av molekylen.
3C004	Hydrider av fosfor, arsenik eller antimon som har en renhet som är bättre än 99,999 %, även utspädd i ädelgaser eller väte. Anm.: Avsnitt 3C004 omfattar inte hydrider som innehåller 20 % molar eller mer av ädelgaser eller väte.

175 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/124	1 SV \| Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000
3D	Programvara
3D001	"Programvara" som är speciellt utformad för "utveckling" eller "produktion" av utrustning som omfattas av avsnitten 3A001.b-3A002.g eller 3B.
3DOO2	"Programvara" som är speciellt utformad för "användning" av "datorstyrda" utrustningar som omfattas av avsnitt 3B.
3D003	"Programvara" för datorstödd konstruktion (CAD) av halvledarenheter eller integrerade kretsar, med någon av följande egenskaper, nämligen a) konstruktions- eller kretsverifieringsregler, b) simulering av det fysiskt utlagda mönstret, eller c) 'konstniktionssimulering av den litografiska processen'. Teknisk anm.: 'Simulering av den litografiska processen' innebår användning av en "programvara" vid konstruktionsfasen för att definiera sekvenserna för litografiska. etsnings- och uppbyggnads (depositions) -processen så att maskvärdena omvandlas till specifika typografiska mönster i de olika le dar-, dielektriska eller halvledarlagren. Anm. 1: Avsnitt 3D003 omfattar inte "programvara" som är särskilt framtagen för schemaritning, logisk simulering, utläggning och routing, layout-verifiering eller pattern generation-band. Anm. 2: Bibliotek, konstruktionsanvisningar eller liknande data för konstruktion av halvledarenheter eller integrerade kretsar skall betraktas som "teknik".
3D101	"Programvara” som är speciellt utformad eller modifierad för "användning" av utrustning som omfattas av avsnitt 3A101.b.
3E	Teknik
3E001	"Teknik” enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "utveckling" eller "produktion" av utrustning eller material som omfattas av avsnitten 3 A, 3B eller 3C. Anm.: Avsnitt 3E001 omfattar inte "teknik" för "utveckling" eller "produktion" av följande: a) Mikrovågstransistorer avsedda för frekvenser lägre än 31 GHz. b) Integrerade kretsar som omfattas av avsnitten 3A001.a.3-3A001.a. 12 som har alla följande egenskaper: 1. Som använder en "teknik"för 0,7 pm eller mer, och 2. som inte har fer lager teknik'. Teknisk anm.: Begreppet 'f erlagerteknik' i Anm. b. 2 till avsnitt 3E001 omfattar inte utrustningar med högst två metallager och två polykisellager.

176 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 159/125

3E002 Annan "teknik” för “utveckling” eller "produktion" av följande:

a) Vakuumenheter för mikroelektronik.

b) Halvledarelement med ovanlig uppbyggnad ("hetero-structure") såsom transistorer med hög
elektronrörlighet (HEMT), hetero-bipolära transistorer (HBT), quantum well och super lattice
element.

c) "Supraledande” elektroniska element.

d) Filmsubstrat av diamant för elektroniska kretsar.

e) Substrat av kisel på insulator (SOI) för integrerade kretsar i vilka insulatom är kiseldioxid.

f) Substrat av kiselkarbid för elektroniska komponenter.

g) "Teknik" enligt den allmänna anmärkningen om teknik, som inte omfattas av avsnitt 3E001, för
"utveckling" eller "produktion" av "mikroprocessor-mikrokretsar", “mikrodator-mikrokretsar" och
mikrokretsar för mikrostyrsystem med en "sammansatt teoretisk prestanda" ("CTP") på minst
530 miljoner teoretiska operationer per sekund (Mtops) och en aritmetisk logisk enhet som kan
hantera minst 32 bitar.

Anm.: Anmärkningen om vad som inte omfattas av avsnitt 3E001 gäller också för avsnitt 3E002.g.

3E101 "Teknik" enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "användning" av utrustning eller
"programvara", vilken omfattas av avsnitten 3A001.a.l eller 3A0001.a.2, 3A101 eller 3D101.

3E102 "Teknik” enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "utveckling” av "programvara" som omfattas
av avsnitt 3D101.

3E201 "Teknik" enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "användning” av utrustning som omfattas av

avsnitten 3A001.e.2, 3A001.e.3, 3A201, 3A225 till 3A233.

177 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/126 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

KATEGORI 4 - DATORER

Anm. 1: Datorer, kringutrustning och "programvara" som utför telekommunikations- eller "lokala

nät"-funktioner skall också utvärderas i fårhållande till prestandaegenskaper i kategori 5,
del 1 (telekommunikation).

Anm. 2: Styrenheter som direkt kopplar samman bussar eller kanaler i datorers centralenheter,

styrenheter för "huvudminne" eller skivminne skall inte betraktas som
telekommunikationsutrustning enligt kategori 5, del I (telekommunikation).
ANM.: När det gäller kontrollstatus för "programvara", särskilt konstrueradför
paketväxlar, se avsnitt 5D001.

Anm. 3: För datorer, kringutrustning eller "programvara" som utför kryptografi, kryptoanalys,

certifierbar säkerhet i flera nivåer eller certifierbar användarisolering, eller som
begränsar den elektromagnetiska kompatibiliteten (EMC), skall också utvärderas i
förhållande tillprestandakarakteristika i kategori 5, del 2 ("informationssäkerhet").

4A System, utrustningar och komponenter

4A001 Elektroniska datorer och därmed sammanhörande utrustning, enligt följande, och "elektroniska
sammansättningar", och därtill särskilt konstruerade komponenter:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 4A101.

a) Speciellt konstruerade för att ha någon av följande egenskaper:

1. Specificerade för att arbeta vid omgivande temperaturer under 228 K (-45 °C) eller
över 358 K (85 °C).

Anm.: Avsnitt AAOOl.a.l gäller inte för datorer som konstruerats särskilt för att användas i
civila bil- och tågtillämpningar.

2. Strålningståliga så att de överträffar någon av följande specifikationer

a) Total strålningsdos 5 x 10^a Gy (Si),

b) absorberad dosrat 5 x 10⁶Gv (SiVs. eller

c) enstaka fel på grund av strålning ej överstigande 1 x 10 ’fel/bit/dag.

b) Har egenskaper eller kan utföra funktioner som överträffar specifikationerna i kategori 5, del 2
("informationssäkerhet").

Anm.: Avsnitt 4A001.b omfattar inte datorer och kringutrustning till dessa som åtföljer
användaren för dennes personliga bruk.

4A002 "Hybriddatorer", enligt följande, och "elektroniska sammansättningar” samt specialkonstruerade
komponenter därtill som

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 4A102.

a) Innehåller" digitala datorer" enligt avsnitt 4AOO3.

b) Innehåller analog-till-digital-omvandlare som har samtliga följande egenskaper:

1. 32 kanaler eller mer, och

2. en upplösning om 14 bitar (plus polaritetstecken) eller mer, med en omvandlingshastighet
på 200 000 omvandlingar/s eller mer.

178

30.6.2000 r~SV~|

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/127

4A003

"Digitala datorer", "elektroniska sammansättningar" och därmed sammanhörande utrustning, enligt
följande, och specialkonstruerade komponenter därtill.

Anm. I: Avsnitt 4A 003 omfattar följande:

a) Vektorprocessorer.

b) Grupp- (array-) processorer.

c) Digitala signalprocessorer.

d) Logikprocessorer.

e) Utrustning för "bildbehandling".

f) Utrustning för "signalbehandling".

Anm. 2: Kontrollstatus för "digitala datorer" och därmed sammanhörande utrustning enligt

beskrivningen i avsnitt 4A003 bestäms av kontrollstatus för annan utrustning eller andra
system, under förutsättning att

de "digitala datorerna" eller den därmed sammanhörande utrustningen är
väsentliga för den andra utrustningens eller de andra systemens funktion,

de "digitala datorerna" eller den därmed sammanhörande utrustningen inte är en
"huvudbeståndsdel" i den andra utrustningen eller de andra systemen, och
ANM. 1: Kontrollstatus för "signalbehandlings"- eller "bildbehandlings"-

utrustning särskilt konstruerad för en annan utrustning med
funktioner, som är begränsade till dem, som krävs för den andra
utrustningen, skall bestämmas av kontrollstatus för den andra
utrustningen även om den överskrider värdena för
"huvudbeståndsdelen ".

ANM. 2‘. När det gäller kontrollstatus för "digitala datorer" eller därmed
tillhörande utrustning för telekommunikation, se kategori 5, del 1
(telekommunikation).

c) "teknik"för "digitala datorer" och tillhörande utrustning bestäms av avsnitt 4E.

a) Konstruerade eller modifierade för ”feltolerans".

Anm.: När det gäller avsnitt 4A003.a betraktas inte "digitala datorer" och tillhörande utrustning
som konstruerade eller modifierade för "fel tolerans", om de använder något av följande:

1. Feldetektering eller korrektionsalgoritmer i "huvudminnet",

2. Hopkoppling av två "digitala datorer" på ett sådant sätt att om den aktiva
centralenheten faller ur, den andra, ej arbetande centralenheten som speglar den
första, kan ta över systemets funktioner,

3. Hopkoppling av två centralenheter med datakanaler eller genom användning av
delat minne så att de kan arbeta på ett sådant sätt att en central enhet utför annat
arbete fram till dess att den andra centralenheten får fel, varvid den första
centralenheten tar över så att systemet kan fortsätta att fungera, eller

4. Synkronisering av två datorer med hjälp av "programvara " så att en centralenhet
upptäcker om det uppstår fel på den andra och i så fall tar över arbetet från denna.

b) "Digitala datorer” som har ett teoretiskt mätetal "sammansatt teoretisk prestanda" (CTP) på mer än
6 500 miljoner teoretiska operationer per sekund (Mtops).

179 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/128 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

30.6.2000

4A003 forts.

c) "Elektroniska sammansättningar" som är särskilt konstruerade eller modifierade för att förbättra
egenskaperna genom sammankoppling av "beräknande element" ("CE:s") så att aggregatets "CTP"
överskrider gränsen i avsnitt 4A003.b.

Anm. I: Avsnitt 4AOO3.C är tillämpligt enbart på "elektroniska sammansättningar" och

programmerbara anslutningar som inte överskrider begränsningen i
avsnitt 4A 003. b när de levereras som icke inmonterade "elektroniska
sammansättningar". Det är inte tillämpligt på "elektroniska sammansättningar" som
på grund av sin konstruktion har begränsad användning som sammanhörande
utrustning enligt avsnitten 4A 003.d eller 4A 003.e.

Anm. 2: Avsnitt 4A003.C omfattar inte "elektroniska sammansättningar" som är

specialkonstruerade för en produkt eller familj av produkter vars maximala
konfiguration inte överskrider begränsningen i avsnitt 4A003.b.

d) Grafikacceleratorer eller grafiska hjälpprocessorer med en "tredimensionell vektor-hastighet"
överstigande 3 000 000.

e) Utrustning som kan utföra analog-till-digital-omvandling som överskrider begränsningarna i
avsnitt 3A001.a.5.

f) Används inte.

g) Utrustning som är specialkonstruerad för att möjliggöra extern sammankoppling av "digitala
datorer" eller därmed sammanhörande utrustning, som tillåter kommunikation med en
datahastighet som överskrider 80 Mbyte/s.

Anm.: Avsnitt 4A. 003. g omfattar inte intern utrustning för sammankoppling (t.ex. backplan,
bussar), passiva kopplingselement, "styrenheter för åtkomst till nätverk" eller "styrenheter
för kommunikationskanaler".

4A004

Datorer, enligt följande, och specialkonstruerad därmed sammanhörande utrustning, "elektroniska
sammansättningar", och komponenter därtill:

a) "Datorer för systoliska kedjor”.

b) "Neurala datorer".

c) "Optiska datorer".

4A101 Analoga datorer, "digitala datorer" eller digitala differentialanalysatorer andra än dem som beskrivs i
avsnitt 4A001.a.l, och som är motståndskraftigt utformade eller modifierade för användning i
rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.

4A102 "Hybriddatorer” som är särskilt konstruerade för modellering, simulering eller konstruktionsintegrering
av rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.

Anm.: Denna kontroll skall endast tillämpas om utrustningen levereras med programvara som omfattas
av avsnitten 7D103 eller 9D103.

180 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

3O.6.2OOO	1 SV \| Europeiska gemenskapernas officiella tidning L159/129
4B	Test-, inspektions- och produktionsutrustning Ingen.
4C	Material Inga.
4D	Programvara Anm.: Exportkontrollstatus för ”programvara" för "utveckling”, "produktion”, eller "användning” av utrustning som beskrivs i andra kategorier skall behandlas enligt tillhörande kategori. Exportkontrollstatus för "programvaran” för utrustning som omfattas av den här kategorin skall behandlas här.
4D001	"Programvara” som är särskilt konstruerad eller modifierad för "utveckling”, "produktion" eller "användning" av utrustning eller "programvara” enligt något av avsnitten 4A001-4A004 eller 4D.
4DOO2	"Programvara" som är specialkonstruerad eller modifierad för att understödja "teknik" som omfattas av avsnitt 4E.
4DOO3	Specifik "programvara" enligt följande: a) "Programvara" för operativsystem, verktyg för utveckling av ”programvara” och kompilatorer som är speciellt konstruerade för "multi-data-stream-processing", i "källkod". b) Inferensmotor för "expertsystem" eller "programvara" för "expertsystem" som medger både 1. tidsberoende samband, och 2. primitiver för att hantera tidsberoende hos samband och data. c) "Programvara" som har egenskaper eller möjliga funktioner som överskrider begränsningarna i kategori 5, del 2 ("informationssäkerhet"). Anm.: 4DOO3.C omfattar inte "programvara" som åtföljer användaren för dennes personliga bruk. d) Operativsystem som är särskilt konstruerade för realtidsbearbetande utrustning, som garanterar en "total latent avbrottstid" som är kortare än 20 ps.
4E	Teknik
4E001	"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "utveckling", "produktion" eller "användning" av utrustning eller "programvara" som omfattas av avsnitten 4A eller 4D."

181 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/1 30 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

30.6.2000

TEKNISK NOT FÖR SAMMANSATT TEKNISK PRESTANDA "CTP"

Förkortningar som används i denna tekniska not

"CE"
FP
XP
t

"Beräknande element" t.ex. en aritmetisk logisk enhet
Flyttal, decimaltal

Heltal

Verkställighetstid

XOR
CPU

TP
"CTP"
R

♦

Logiska uttrycket (endast.. eller)

Central beräkningsenhet

Teoretisk prestanda för ett CE

"Sammansatt teoretisk prestanda,"(flera "CE")

Effektiv beräkningshastighet

Ordlängd

Ordlängdsjustering

Multiplicera

Verkställighetstiden ’t’ är uttryckt i ps, TP och "CTP" är uttryckta i miljoner teoretiska operationer
per sekund (Mtops) och WL är uttryckt i bitar.

Sammanfattning av beräkningsmetoden for "CTP"

"CTP" är ett mätetal för datorprestanda angivet i Mtops. När "CTP" beräknas för ett antal "CE" erfordras följande tre
steg:

1. Beräkna den effektiva beräkningshastigheten R för varje “CE".

2. Inför ordlängdsjustering (L) till den effektiva beräkningshastigheten (R) varvid man får en teoretisk prestanda
(TP) för varje "CE".

3. Om det finns mer än ett "CE", kombinera TP för varje "CE” till "CTP" för konfigurationen.

Detaljer för dessa steg ges i följande avsnitt.

Anm. 1: För sammansättningar av flera "CE" som har både delade och odelade minnesundersystem, skall

beräkningen av "CTP" ske hierarkiskt i två steg: först sammanfogas den grupp av "CE" som delar minne,
sedan beräknas “CTP" för den grupp som inte delar minne genom att använda metoden för flera minnen.

Anm. 2: "CE" som är begränsade till in- eller utgångar och perifera funktioner (t.ex. hårddisk, gränssnitt för

kommunikation eller video) skall inte sammanräknas vid beräkning av "CTP".

182

30.6.2000

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/131

TEKNISK NOT FÖR "CTP"

Följande tabell visar metoden för att beräkna den effektiva beräkningshastigheten R för vatje CE.

Steg l:Den effektiva beräkningshastigheten R

För CE som innehåller:

Anm. Varje "CE" måste beräknas individuellt.

Effektiva beräkningshastigheten, R

Endast XP

(Rx_P)

3*(t_v)

om inga additioner finns, använd

(^ip mult)

om varken addition eller multiplikation

finns, använd den snabbaste aritmetiska operationen:

3 *t„

Se vidare anm X och Z.

Endast FP
(Rfp)

Använd den största av

7 eller 1

tadd tj_p mult

Se vidare anm X och Y.

Både FP och XP

(R)

Beräkna både

För enkla logikprocessorer som inte har
implementerat någon av tidigare specificerade
aritmetiska operationer.

3 * fiog

där t_log är verkställighetstiden för XOR, eller för ett CE
som inte innehåller XOR, använd den snabbaste enkla
logiska operationen.

Se vidare anm X och Z.

För speciella logikprocessorer som inte använder
någon av tidigare specificerade aritmetiska eller
logiska operationer.

R = R' * WL/64

där R’ är antalet resultat per sekund, WL är antalet bitar
på vilka en logisk operation utförs och 64 är en faktor
för att relatera till en 64 bitars operation.

183 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/132 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

TEKNISK NOT FÖR "CTP"

Anm. W För ett "CE”, som en kanal för överföring [pipe-lined] som kan utföra en aritmetisk eller logisk operation
för varje klockcykel efter det kanalen är full, kan en hastighet för kanalen upprättas. Den effektiva
beräkningshastigheten (R) för ett sådant "CE” är den snabbaste av kanalens hastighet eller hastigheten
utan denna kanal.

Anm. X För ett "CE" som utför mer än en aritmetisk operation per cykel (t.ex. två additioner per cykel) bli
verkställighetstiden

_ cykeltiden

Antalet identiska operationer per maskincykel

"CE" som utför olika typer av aritmetiska eller logiska operationer i en enda maskincykel skall betraktas
som flera separata CE vilka utför operationen samtidigt, (tex. ett "CE” som utför en addition och en
multiplikation i en cykel skall betraktas som två "CE", där den ena utför additionen och den andra
samtidigt multiplikationen). Om ett enda "CE" har både skalära funktioner och vektorfunktioner skall
man använda den kortaste verkställighetstiden.

Anm. Y Om varken flyttalsmultiplikation eller addition finns införda men division kan utföras i "CE", använd:

Ä/p
t fpdivide

Om inte heller division finns som verktyg men invertering kan utföras i "CE”, använd

7?rj>

t fpreciprosa!

Om ingen av de specificerade instruktionerna finns skall det effektiva FP-värdet vara 0.

Anm. Z I en enkel logisk operation utför en instruktion en enkel logisk manipulation som inte innehåller mer än
två operander med given längd.

I komplexa logiska operationer utför en instruktion flera logiska manipulationer för att producera ett eller
flera resultat från två eller flera operander.

184 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L159/133

TEKNISK NOT FÖR "CTP"

Hastigheten skall beräknas för alla understödda operandlängder med användning av den snabbaste
verkställighetsinstruktionen för vatje operandlängd baserat på

1. 'Pipelined' eller register-till-register. Bortse från extraordinärt snabba verkställighetstider som genereras för
operationer på förutbestämda operander (t.ex. multiplikation med 0 eller 1). Om inga
register-till-register-operationer finns tillgängliga, gå vidare till nästa punkt 2.

2. Den snabbaste av operationerna register-till-minne eller minne-till-register. Om inga av dessa operationer finns,
gå vidare till nästa punkt 3.

3. Minne-till-minne.

I vart och ett av ovan angivna fall, använd den kortaste verkställighetstiden enligt tillverkarens uppgifter.

Steg 2:TP för varje understödd operands ordlängd

Justera den effektiva hastigheten R (eller R’) med ordlängdsjusteringen L enligt följande:

TP = RxL,

där L = (1/3 + WL/96)

Anm.: Ordlängden WL som används i dessa beräkningar är operandlängden mätt i bitar. (Om en operation
använder operander med olika längd, skall man välja den längsta ordlängden).

Kombinationen av en aritmetisk logisk enhet för mantissan och en för exponenten i en flyttalsprocessor
eller enhet skall betraktas som ett "CE” med ordlängden WL som är lika med antalet bitar i
datarepresentationen (typiskt 32 eller 64) när man skall göra ”CTP'¹-beräkningar.

Denna justering kan inte användas i de specialiserade logikprocessorer som inte använder XOR-instruktionen. I
dessa fall blir TP = R.

Välj det maximala erhållna resultatet på TP för:

Varje XP-endast "CE” (Rxp).

Varje FP-endast "CE” (Rrp).

Varje kombinerat FP och XP "CE" (R).

Varje enkel logikprocessor som inte är försedd med någon av de specificerade aritmetiska operationerna;
och

Vatje speciell logikprocessor som inte använder någon av de specificerade aritmetiska eller logiska
operationerna

185

L 159/134 | SV~|

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

TEKNISK NOT FÖR "CTP¹¹

Steg 3: "CTP" for CPU och sammansättning av "CE"

För en CPU med ett enda "CE",

"CTP” = TP

(För "CE" som utför både hel- och flyttalsoperationer är

TP = max (TPjp, TP_xp))

För sammansättningar av multipla "CE" som arbetar samtidigt beräknas "CTP" enligt följande:

Anm.l: För konfigurationer som inte tillåter att alla "CE” arbetar samtidigt, skall den tillåtna "CE"-konfiguration

som lämnar största "CTP" användas. TP for varje "CE" som bidrar skall kalkyleras vid sitt största
teoretiskt möjliga värde innan "CTP" for den kompletta enheten beräknas.

ANM.: För att bestämma de möjliga kombinationerna av samtidigt arbetande beräknande element

"CE", skapa en instruktionssekvens som initierar operationerna i flera ("CE"), böija med
den långsammaste "CE" (den som behöver flest antalet cykler för att utföra operationen)
och sluta med den snabbaste "CE". Vid varje cykel av sekvensen är antalet beräknande
element som är i arbete ett mått på antalet kombinationer. Instruktionssekvensen måste ta
med i beräkningen alla hårdvaru- och eller arkitektoniska restriktioner som finns på
överlappande operationer.

Anm. 2: Ett chip med en enkel integrerad krets eller ett mönsterkort med kretsar kan innehålla multipla "CE".

Anm. 3: Samtidig operation anses förekomma, när datortillverkaren i en manual eller broschyr för datom försäkrar

att samverkande, parallella eller samtidiga operationer eller verkställigheter finns.

Anm. 4: "CTP"-värden skall inte beräknas för beräknande element som är sammankopplade genom lokala nätverk,

stora nätverk, anslutningar/enheter med delade in- och utgångar, in- och utgångsgränssnitt samt alla
kommunikationsanslutningar som införts genom hårdvara.

Anm. 5: "CTP”-värdet måste hopräknas för flera beräknande element ("CE") som är specialkonstruerade för att

förbättra egenskaperna genom hopsamling, samtidiga operationer och uppdelning av minnet, - eller
multiplicera minne/"CE”-kombinationer som arbetar samtidigt och utnyttjar specialkonstruerad hårdvara.
Denna sammanräkning skall inte ske för "elektroniska sammansättningar" som omfattas av
avsnitt 4A003.C.

"CTP” = TP, + C₂ x TP₂ +... C„ x TP„,

där TP anges efter värde och TPi det högsta, TP₂ det näst högsta,... och TP„ det lägsta. C| är en
koefficient bestämd av styrkan i sammankopplingen av "CE" enligt följande:

För multipla "CE" som opererar samtidigt och delar minne gäller:

C₂ = C₃ = C₄ = ... C„ = 0,75

186 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L159/135

Anm. 1:

När "CTP" som kalkylerats med ovanstående metod inte överstiger 194 Mtops, kan följande formel
användas för att kalkylera Ci:

0,75 _r .

där m = antalet beräknande element ("CE") eller grupper av beräknande element som delar access,

förutsatt att:

1. TP; för varje beräknande element ("CE”) eller varje grupp av beräknande element ("CE") inte
överskrider 30 Mtops.

2. De beräknande elementen eller grupperna av beräknande element delar tillgång till huvudminnet
(exklusive "cache-minne") genom en enda kanal; och

3. Endast ett beräknande element ("CE") eller grupp av beräknande element (“CE") kan använda
kanalen samtidigt.

ANM.: Detta gäller inte enheter som omfattas av kategori 3.

Anm. 2:

Beräknande element ("CE") delar minnen om de har access till ett gemensamt segment av ett
halvledarminne. Detta minne kan innefatta cacheminne, huvudminne eller andra interna minnen. Perifera
minnen såsom skiv-, band eller RAM-diskminnen skall inte medräknas.

För multipla "CE" eller grupper av "CE" som inte delar minne, men som är sammankopplade med en eller flera
datakanaler gäller:

Ci =	0,75 * k; (i = 2, ...,32) se anm. nedan 0,60* k, (i = 33, .. ,64) 0,45 * k, (i = 65, ...,256) 0,30* k, (i >256)

Värdet på C; är baserat på antalet beräknande element ("CE") och inte på antalet noder.

där ki
K,

= min (Sj/Kr, 1), och

= normal iseringsfaktom för 20 MByte/s

= summan av de maximala datahastighetema (i enheten MByte/s) för alla datakanaler anslutna till

det i^te beräknande elementet ("CE”) eller grupperna av beräknande element ("CE") som delar
minne.

När man kalkylerar ett c, för en grupp av beräknande element (“CE"), bestämmer numret på det första beräknande
elementet ("CE") de lämpliga gränserna för Cj. Om Lex. i en sammansättning en grupp består av tre beräknande element
("CE") vardera, innehåller den 22:a gruppen de beräknande elementen "CE"_M, "CE"₆5 och "CE"^. Det korrekta värdet
för C, for denna grupp är 0,60.

Sammansättningen (av beräknande element ("CE") eller grupper av beräknande element ("CE")) skall ske från det
snabbaste till det långsammaste, dvs.

TP,>TP₂...>TP_n,och

för den händelse TPj = TPj+₍ från den största till den minsta, dvs.

Ci>Ci + i

Anm,: k| faktorn är inte tillämplig på de beräknande elementen ("CE") 2 till 12 om TPi för det beräknande elementet
("CE”) eller grupperna av beräknande element ("CE") är mer än 50 Mtops; dvs. C, för de beräknande elementen
"CE"2till 12 är 0,75.

187

L 159/136 r~SV~]

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

KATEGORI 5 - TELEKOMMUNIKATION OCH "INFORMATIONSSÄKERHET"

Del 1 - TELEKOMMUNIKATION

Anm. 1:

Kontrollen av komponenter, "lasrar", test-och "produktions"-utrustning och "programvara"för
dessa, som är särskilt konstruerade för telekommunikationsutrustningar eller -system, regleras i
kategori 5, del 1.

Anm. 2: "Digitala datorer", tillhörande utrustning eller "programvara" som är väsentlig för drift och stöd

för telekommunikationsutrustningar som omfattas av denna kategori, betraktas som särskilt
konstruerade komponenter, förutsatt att de är standardmodeller som vanligtvis tillhandahålls av
tillverkaren. Detta innefattar datorsystem för drift, administration, underhåll, felsökning eller
debitering.

5A1 System, utrustning och komponenter

5A001

a) Alla typer av telekommunikationsutrustning som har någon av följande egenskaper, funktioner
eller kännetecken:

1. Särskilt konstruerade for att motstå de övergående elektroniska effekterna eller
elektromagnetiska pulserna från en nukleär explosion.

2. Särskilt förstärkta för att kunna motstå gamma-, neutron- eller joniserad strålning.

3. Särskilt konstruerade for att kunna arbeta utanför temperaturintervallet 218 K (-55°C) -
397K(124°C).

Anm.: Avsnitt 5A001.a.3 omfattar endast elektronisk utrustning.

Anm.: Avsnitten 5A001.a.2 och 5A001.a.3 omfattar inte utrustning som konstruerats eller
modifierats för användning ombord på satelliter.

b) Telekommunikationsutrustning och -system, och särskilt konstruerade komponenter och tillbehör
för dessa, som har någon av följande egenskaper, funktioner eller kännetecken:

1. Kommunikationssystem for undervattensbruk som har någon av följande egenskapen

a) En akustisk bärfrekvens som ligger utanför frekvensområdet 20-60 kHz.

b) En elektromagnetisk bärfrekvens som ligger under 30 kHz.

c) Teknik för elektronstrålestyming.

2. Radioutrustningar som arbetar i frekvensområdet 1,5-87,5 MHz och som har någon av
följande egenskaper:

a) Adaptiv teknik som dämpar en interfererande signal med mer än 15 dB.

188 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

r~sv~i

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 159/137

5A001

b) 2. forts.

b) Samtliga följande egenskaper:

1. Automatisk förutsägelse och val av frekvenser och "total digital
överföringshastighet” för vaije kanal för att optimera överföringen.

2. En linjär efTektförstärkningskonfiguration med kapacitet att simultant stödja
multipla signaler vid en utgångseffekt av minst 1 kW i
frekvensområdet 1,5-30 MHz eller vid en utgångseffekt av minst 250 W i
frekvensområdet 30-87,5 MHz, allt mätt över en "effektbandbredd" på minst
1 oktav och med en harmonisk distorsion bättre än -80 dB.

3. Radioutrustning som utnyttjar "bandspridningsteknik", bland annat "hoppfrekvensteknik",
och som har någon av följande egenskaper:

a) Programmerbara spridningskoder.

b) En total bandbredd som är minst 100 gånger större än bandbredden hos någon
informationskanal och som överstiger 50 kHz.

Anm.: Avsnitt 5A001.b.3.b omfattar inte radioutrustning som är särskilt konstruerad
för att användas inom civila cellulära radiokommunikationssystem.

Anm.: Avsnitt 5A001.b.3 omfattar inte utrustning konstrueradför användning vid en
utgångseffekt av högst 1,0 W.

4. Digitalt kontrollerade radiomottagare som har samtliga följande egenskaper:

a) Mer än 1 000 kanaler.

b) “Tid för att byta frekvens" på mindre än 1 ms.

c) Automatisk sökning över en del av det elektromagnetiska bandet.

d) Identifiering av mottagen signal eller sändartyp.

Anm.: Avsnitt 5A001.b.4 omfattar inte radioutrustning som är särskilt konstruerad
för att användas inom civila cellulära radiokommunikationssystem.

5. Funktioner för digital "signalbehandling" för att tillhandahålla talkodning med
omvandlingshastigheter på mindre än 2 400 bit/s.

c) Kommunikationskablar av optiska fibrer, optiska fibrer samt tillbehör enligt följande:

1. Optiska fibrer som är längre än 500 m och som av tillverkaren anges ha kapacitet att kunna

klara ett hållfasthetsprov med en dragpåkänning som är minst 2,0 x 10⁹ N/m².

Teknisk anm.:

Hållfasthetsprovet är ett produktionsprov som görs inom eller utanför produktionsbandet
som ett draghållfasthetsprov på en fiber med en längd av 0,5—3 m när denna rör sig med en
hastighet av 2-5 m/s mellan kapstanhjul med cirka 150 mm diameter.
Omgivningstemperaturen skall vara nominell 293 K (20°C) och den relativa
luftfuktigheten 40 %. Likvärdiga nationella standarder får användas vid utförandet av
provet.

189

L 159/138 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

3O.6.2OOO

5A001 c) forts.

2. Optiska fiberkablar och tillbehör konstruerade for undervattensbruk.

Anm.: Avsnitt 5A001.C.2 omfattar inte civila standardkablar för telekommunikation och
tillbehör för dessa.

Anm. 1: För manöverkablar och anslutningsdon se avsnitt 8A 002.a.3.

Anm. 2: För fiberoptiska skrovgenomföringar eller anslutningar se avsnitt 8A 002. c.

d) "Fasstyrda antennsystem med elektronisk styrning" som arbetar över 31 GHz.

Anm.: Avsnitt SAOOl.d omfattar inte "fasstyrda antennsystem med elektronisk styrning "för
landningssystem med instrument som uppnår ICAO-standardför
mikrovågslandningssystem (MLS).

5A101 Telemät- och fjärrnianövreringsutrustrung som är användbar for "missiler".

Anm.: Avsnitt SA 101 omfattar inte utrustning som är särskilt konstrueradför fjärrstyrning av
modellflygplan, -båtar eller -fordon och som har en elektrisk fältstyrka pä högst 200 pV/m mätt pä
ett avstånd av 500 m från sändaren.

5B1 Test-, inspektions- och produktionsutrustning

5B001 a) Utrustning och därtill hörande särskilt konstruerade komponenter eller tillbehör, som är särskilt
konstruerade för "utveckling", "produktion" eller "användning” av utrustning, funktioner eller
egenskaper enligt avsnitten 5A001, 5B001, 5D001 eller 5E001.

Anm.: Avsnitt 5B 001. a omfattar inte utrustningfår att fastställa egenskaperna hos optiska fibrer, i
vilken halvledar”lasrar" inte används.

b) Utrustning och därtill hörande särskilt konstruerade komponenter eller tillbehör, som är särskilt
konstruerade för "utveckling" av någon av följande utrustningar för telekommunikationsöverforing
eller "datorstyrd" koppling:

1. Utrustning i vilken används digital teknik, däribland "asynkron överföringsmod" (ATM),
som konstruerats för att användas vid en "total digital överföringshastighet" på minst

1,5 Gbit/s.

2. Utrustning i vilken "laser" används och som har någon av följande egenskaper:

a) En överföringsvåglängd som överstiger 1 750 nm.

b) "Optisk förstärkning".

c) Koherent optisk överföring eller mottagning (även kallad optisk "heterodyne or
homodyne technique").

d) Analog teknik och en bandbredd på minst 2,5 GHz.

Anm.: 5B001.b.2.d omfattar inte utrustning som är särskilt konstrueradför
"utveckling" av kommersiella TV-system.

3. Utrustning med "optisk koppling".

190 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 159/139

5B001 b) forts.

4. Radioutrustning som använder kvadratur-amplitud-modulationsteknik (QAM) över
nivå 128.

5. Utrustning som tillåter ”signalering på gemensam kanal" (Common Channel Signalling)
som arbetar i icke- eller quasi-associerad mode.

5C1 Material

Inga.

5D1 Programvara

5D001a) "Programvara" särskilt utformad eller modifierad för "utveckling", "produktion" eller "användning" av

utrustning, funktioner eller egenskaper enligt avsnitten 5A001 eller 5BO01.

b) "Programvara" särskilt utformad eller modifierad för att understödja "teknik" enligt avsnitt 5E001.

c) Specifik "programvara" enligt följande:

1. "Programvara" som är särskilt utformad eller modifierad för att tillhandahålla egenskaper,
funktioner eller kännetecken i utrustningar som anges i avsnitten 5A001 eller 5B001.

2. "Programvara", som gör det möjligt att återställa "källkoden" ur "programvara" för
telekommunikation som omfattas av avsnitt 5D001.

3. "Programvara", annan än direkt maskinläsbar, som är särskilt konstruerad för "dynamic
adaptive routing".

d) "Programvara" särskilt konstruerad eller modifierad för "utveckling" av någon av följande
utrustningar för telekommunikationsöverföring eller "datorstyrd" koppling:

1. Utrustning i vilken används digital teknik, däribland "asynkron överföringsmod" (ATM),
som konstruerats för att användas vid en "total digital överföringshastighet" som överstiger
1,5 Gbit/s.

2. Utrustning i vilken "laser" används och som har någon av följande egenskaper:

a) En överföringsvåglängd som överstiger 1 750 nm.

b) Analog teknik och en bandbredd som överstiger 2,5 GHz.

Anm.: 5D001.d.2.b omfattar inte "programvara" som är särskilt konstruerad eller
modifierad för "utveckling" av kommersiella TV-system.

191 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/140

5D001

5D101

5E1

5E001

| SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

d) forts.

3. Utrustning med "optisk koppling”.

4. Radioutrustning som använder kvadratur-amplitud-modulationsteknik (QAM) över
nivå 128.

"Programvara" som är särskilt konstruerad eller modifierad för "användning" av den utrustning som
omfattas av avsnitt 5A101.

Teknik

a) "Teknik" enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "utveckling", "produktion" eller
"användning” (drift undantaget) av utrustning, funktioner eller egenskaper eller "programvara"
enligt avsnitten 5A001, 5B001 eller 5D001.

b) Specifik "teknik" enligt följande:

1. "Teknik" som "erfordras" för "utveckling” eller "produktion" av
telekommunikationsutrustning särskilt konstruerad för användning ombord på satelliter.

2. "Teknik" för "utveckling" eller "användning" av "laser"-kommunikationsteknik med
möjlighet att automatiskt uppfånga och följa signalerna och att vidmakthålla
kommunikationen genom exosfären eller undervattensmedia.

3. "Teknik" för "utveckling" av digitala cellulära radiosystem.

4. "Teknik" för "utveckling" av "bandspridningsteknik", bland annat "hoppfrekvensteknik".

c) "Teknik" enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "utveckling" eller "produktion" av
någon av följande utrustningar, funktioner eller egenskaper för telekommunikationsöverföring
eller "datorstyrd" koppling:

1. Utrustning i vilken digital teknik används, däribland "asynkron överföringsmod" (ATM),
som konstruerats för att användas vid en “total digital överföringshastighet" som överstiger
1,5 Gbit/s.

2. Utrustning i vilken "laser" används och som har någon av följande egenskaper:

a) En övcrföringsvåglängd som överstiger 1 750 nm.

b) "Optisk förstärkning" med användning av praseodymbehandlade
fluoridfiberförstärkare (PDFFA).

c) Koherent optisk överföring eller mottagning (även kallad optisk "heterodyne or
homodyne technique").

192 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

r~sv~i

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 159/141

5E001

5E101

c) 2. forts.

d) Multiplex med minst 8 optiska bärfrekvenser i ett enda fönster erhållen genom
våglängdsdi vision.

e) Analog teknik och en bandbredd på minst 2,5 GHz.

Anm.: 5E001.c.2.e omfattar inte "teknik"för "utveckling” eller "produktion"av
kommersiella TV-system.

3. Utrustning med "optisk koppling".

4. Radioutrustning med någon av följande egenskaper:

a) Kvadratur-amplitud-modulationsteknik (QAM) över nivå 128.

b) Ingångs- eller utgångsfrekvens som överstiger 31 GHz.

Anm.: 5E001.c.4.b omfattar inte "teknik" för "utveckling" eller "produktion" av
utrustning som konstruerats eller modifierats för användning inom
frekvensband som tilldelats av "International Telecommunications Union "
(ITU).

5. Utrustning som tillåter “signalering på gemensam kanal" (Common Channel Signalling)
som arbetar i icke- eller quasi-associerad mode.

"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "utveckling", "produktion" eller "användning"
av utrustningar som omfattas av avsnitt 5A101.

193

T Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 9

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/142 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

Del 2 - "INFORMATIONSSÄKERHET"

Anm. 1: Kontrollen av "informationssäkerhets"utrustning, "programvara", system,

användningsspecifika "elektroniska sammansättningar", moduler, integrerade kretsar,
komponenter eller funktioner regleras i kategori 5 del 2, även om de är komponenter eller
"elektroniska sammansättningar"för annan utrustning.

Anm. 2: Kategori 5 del 2 omfattar inte varor som åtföljer användaren för dennes personliga bruk.

Anm. 3: Kryptografisk anm.

Avsnitt 5A002 och 5D002 omfattar inte varor som uppfyller samtliga följande villkor:

a) De är allmänt tillgängliga för allmänheten genom att de säljs från lager via en
detaljists försäljningsställe utan restriktioner på något av följande sätt:

1. Transaktioner över disk.

2. Postordertransaktioner.

3. Elektroniska transaktioner.

4. Transaktioner som genomförs via telefonsamtal.

b) Den kryptografiska funktionen kan inte lätt ändras av användaren.

c) De är konstruerade så att användaren själv kan installera dem utan väsentlig
medverkan av leverantören.

d) De innehåller inte någon "symmetrisk algoritm" som använder en nyckel längd som
överstiger 64 bitar.

e) Närmare uppgifter om varorna finns tillgängliga vid behov och skall på begäran
lämnas till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där exportören är
etablerad i syfte att säkerställa att villkoren i punkterna a-d är uppfyllda.

Teknisk anm.:

I kategori 5 -del 2 ingår inte paritetsbitar i nyckel längden.

5A2 System, utrustning och komponenter

5A002 a) System, utrustning, användningsspecifika "elektroniska sammansättningar", moduler och
integrerade kretsar för "informationssäkerhet" enligt följande samt andra särskilt konstruerade
komponenter för dessa:

Anm.: För kontrollen av mottagare för globala satellitnavigeringssystem som innehåller eller
utför dekryptering (t.ex. GPS eller GLONASS) se avsnitt 7A005.

194 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 159/143

5A002 a) forts.

1. Konstruerade eller modifierade för att använda "kryptografi" som innehåller digital teknik
för någon annan kryptografisk funktion än autentisering eller digital signatur med någon av
följande egenskaper:

Teknisk anm.:

1. Funktionerna för autentisering och digital signatur omfattar de tillhörande
nyckelhanteringsfunktionerna.

2. Autentisering omfattar alla aspekter av åtkomstskydd när det inte finns någon annan
kryptering av filer eller text än den som är direkt knuten till skydd av lösenord,
personliga identifikationsnummer (PIN) eller liknande data som hindrar obehörig
tillgäng.

3. “Kryptografi " omfattar inte "fasta " datakompressions- eller datakodningstekniker.

Anm.: 5A002.a. 1 omfattar utrustning som är konstruerad eller modifieradför att använda
"kryptografi "med användning av analoga principer som genomförs med digitala
tekniker.

a) En "symmetrisk algoritm" med en nyckellängd som överstiger 56 bitar.

b) En "asymmetrisk algoritm" där algoritmens säkerhet baseras på något av följande:

1. Faktorisering av heltal utöver 512 bitar (t.ex. RSA).

2. Beräkning av diskreta logaritmer i en multiplikationsgrupp som består av en
finit falt som är större än 512 bitar (t.ex. Diffie-Hellman över Z/pZ).

3. Diskreta logaritmer i någon annan grupp än de som anges

i punkt 5A002.a. l.b.2 utöver 112 bitar (tex. Diffie-Hellman över en elliptisk
kurva).

2. Konstruerade eller modifierade för att utföra kryptoanalytiska funktioner.

3. Används inte.

4. Särskilt konstruerade eller modifierade för att undertrycka röjande strålning från
informationsbärande signaler utöver vad som är nödvändigt enligt standarder för hälsa,
säkerhet och elektromagnetisk interferens.

5. Konstruerade eller modifierade för att använda kryptografisk teknik för att generera
spridningskoden för “bandspridnings"system, bland annat hoppkoden för
"hoppfrekvens”system.

6. Konstruerade eller modifierade för att tillhandahålla certifierad eller certifierbar "säkerhet i
flera nivåer" eller användarisolering på en nivå som överstiger klass B2 i "Trusted
Computer System Evaluation Criteria" (TCSEC) eller motsvarande.

7. Kommunikationskabelsystem konstruerade eller modifierade med mekanisk, elektrisk eller
elektronisk utrustning för att upptäcka olovliga, dolda intrång.

195 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/144 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

5A002 forts.

Anm.: Avsnitt 5A002 omfattar inte följande:

a) "Personliga smartkort"för vilka krypteringsmöjligheterna är begränsade till användning i
utrustning eller system som är undantagna från kontroll enligt punkterna b-fi denna
anmärkning. Om ett "personligt smartkort" har flera funktioner bedöms varje funktions
kontrollstatus för sig.

b) Mottagare för radioutsändning, betal-TV eller motsvarande utsändning med begränsad
publik av konsumenttyp, utan annan digital kryptering än sådan som uteslutande används
för att sända fakturor eller programrelaterade upplysningar tillbaka till de sändande
bolagen.

c) Utrustning där användarna inte har tillgång till krypteringsmöjligheten och som är särskilt
konstruerad och begränsad för att möjliggöra något av följande:

1. A nvändning av kopieringsskyddad programvara.

2. Åtkomst till något av följande:

a) Kopieringsskyddade read-only medier.

b) Uppgifter som är lagrade i krypteradform på medier (t.ex. i samband med
skydd av immateriell äganderätt) när mediet saluförs till allmänheten i
identiska exemplar.

3. Engångskopiering av copyright-skyddade audio/videodata.

d) Kryptografisk utrustning som är särskilt konstruerad och begränsad för bankändamål eller
"penningtransaktioner ".

Teknisk anm.:

"Penningtransaktioner" i avsnitt 5A002 anmärkning d omfattar utfärdande och betalning
av biljetter eller kreditfunktioner.

e) Bärbara eller mobila radiotelefoner för civil användning (t. ex. för användning i civila
kommersiella cellulära radiokommunikationssystem) och som inte medger kryptering från
början till slut.

f) Trådlös telefonutrustning som inte medger kryptering från början till slut och där den
maximala effektiva räckvidden av en oförstärkt trådlös operation (t.ex. ett enkelt hopp utan
relä mellan terminal och basstation) är mindre än 400 meter enligt tillverkarens
specifikationer.

5B2 Test-, inspektions- och produktionsutrustning

5B002 a) Utrustning särskilt konstruerad för följande:

1. ”Utveckling" av utrustning eller funktioner som omfattas av avsnitt 5A002, 5B002, 5D002
eller 5E002, inklusive mät- eller testutrustning.

2. "Produktion" av utrustning eller funktioner som omfattas av avsnitt 5A002, 5B002, 5D002
eller 5E002, inklusive mät-, test-, reparations- och produktionsutrustning.

196 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L159/145

5B002	forts. b) Mätutrustning särskilt konstruerad för att bedöma och värdera de "informationssäkerhets''funktioner som omfattas av avsnitt 5A002 eller 5D002.
SC2	Material Inga
SD2	Programvara
5D002a)	"Programvara" särskilt utformad eller modifierad för “utveckling", "produktion" eller "användning" av utrustning eller "programvara" som omfattas av avsnitt 5A002, 5B002 eller 5D002. b) “Programvara" särskilt utformad eller modifierad för att understödja "teknik” som omfattas av avsnitt 5E002. c) Specifik "programvara" enligt följande: 1. "Programvara" som har samma egenskaper eller kan utföra eller simulera funktionen hos utrustning som omfattas av avsnitten 5A002 eller 5B002. 2. "Programvara” som bestyrker "programvara" som omfattas av punkt 5D002.C.1. Anm.: Avsnitt 5D002 omfattar inte följande: a) "Programvara" som erfordras för "användning" av utrustning som är undantagen frän kontroll genom anmärkningen till avsnitt 5A002. b) "Programvara" som erbjuder någon av funktionerna hos utrustning som är undantagen från kontroll genom anmärkningen till avsnitt 5A002.
5E2	Teknik
5EOO2	“Teknik" enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "utveckling", "produktion" eller "användning" av utrustningar eller "programvara" som omfattas av avsnitten 5AOO2, 5B002 eller 5D002."

197

L 159/146 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

KATEGORI 6 - SENSORER OCH LASRAR

6A System, utrustningar och komponenter

6A001

Akustik:

a) Marina akustiska system, utrustningar samt komponenter som särskilt konstruerats för dessa, enligt
följande:

1. Aktiva (sändande eller sändande och mottagande) system, utrustningar samt komponenter
som särskilt konstruerats för dessa, enligt följande:

Anm.: Avsnitt 6A001.a.l omfattar inte:

a) Ekolod som arbetar vertikalt under apparaturen och inte innehåller någon
avsökande funktion som överstiger ±20°, och som är begränsade till att mäta
vattendjup, avståndet till sjunkna föremål eller att söka fisk.

b) Riktade vågor, enligt följande:

1. Riktade vågor för nödsändningar.

2. Ljudgivare som särskilt konstruerats för förflyttning eller för att
återkomma till en undervattensposition.

a) Batymetriska system som konstruerats för topografisk kartläggning av havsbottnen
med brett svep, och har samtliga följande egenskaper:

1. som är konstruerade för att kunna mäta vid en vinkel som överstiger 20° från
vertikallinjen,

2. som konstruerats för att mäta större djup än 600 meter under vattenytan och

3. som är konstruerade för något av följande:

a) att innehålla multipelstrålar smalare än 1,9°, eller

b) ge datanoggrannhet på mer än 0,3 % av vattendjupet inom
mätområdet och där noggrannheten mäts som genomsnittet av de
individuella mätningarna i svepet.

b) System för att upptäcka eller lokalisera föremål med någon av följande egenskaper:

1. en sändningsfrekvens under 10 kHz,

2. ett ljudtryck över 224 dB (referens 1 jtPa på 1 m avstånd) för utrustningar
som arbetar inom frekvensområdet 10 kHz till och med 24 kHz,

3. ett ljudtryck över 235 dB (referens 1 pPa på 1 m avstånd) för utrustningar
som arbetar inom frekvensområdet 24 kHz till 30 kHz,

4. ett system med strålar med mindre än 1° utbredning längs någon axel och en
arbetsfrekvens under 100 kHz,

5. ett system som konstruerats för att fungera med en räckvidd på mer än

5 120 m, eller

6. systemen som konstruerats för att kunna motstå trycket på mer än 1 000 m
djup och som har en givare med något av följande

a) dynamisk tryckutjämning, eller

b) sändande element som inte består av bly-zirconat-titanat

198

30.6.2000

I SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/147

6A001

a) 1.

forts.

c) Akustiska projektorer, inklusive givare som innehåller piezoelektriska,
magnetostriktiva, elektrostriktiva, elektrodynamiska eller hydrauliska element som
kan arbeta individuellt eller i en bestämd konfiguration och med någon av följande
egenskaper:

Anm. 1: Akustiska projektorer, inklusive sändare, som särskilt konstruerats för

en viss utrustning, skall behandlas som den utrustningen.

Anm. 2: Avsnitt öAOOJ.a.J.c omfattar inte elektroniska källor som riktar ljudet

enbart vertikalt, eller mekaniska (t.ex. luftkanoner eller
ångchockskanoner) eller kemiska (t.ex explosiva) källor.

1. En momentan strålad 'akustisk effekttäthet’ som överstiger

0,01 m W/mm²/Hz för apparater som arbetar på frekvenser under 10 kHz.

2. En kontinuerligt strålad 'akustisk effekttäthet' som överstiger

0,001 mW/mnf/Hz för apparater som arbetar på frekvenser under 10 kHz.
Teknisk anm.:

'Akustiska effekttätheten ’ erhålls om man dividerar utgångseffekten med produkten
av den strålande ytan och arbetsfrekvensen.

3. Sidlobsundertrycket är över 22 dB.

d) Akustiska system, utrustningar eller därtill speciellt konstruerade komponenter för
att bestämma ytfartygs eller undervattensfarkosters position och som konstruerats
för att arbeta på avstånd som överstiger 1 000 m med en noggrannhet av 10 m rms
(effektivvärdet) när mätningen sker på 1 000 m avstånd.

Anm.: Avsnitt bAOOl.a.l.domfattar

a) utrustning som använder koherent "signalbehandling" mellan två eller
flerapejIsändare och hydrofonutrustning som bärs avytfartyget eller
un dervattensfarko sten,

b) utrustning som automatiskt kan korrigera för det fel som uppstår vid
positionsbestämningen på grund av ljudets utbredningshastighet

Passiva (mottagande, oavsett om de i normala tillämpningar är kopplade till separat, aktiv
utrustning) system samt komponenter som tillverkats speciellt för dessa, enligt följande:

a) Hydrofoner med någon av följande egenskaper:

Anm.: Hydrofoner som särskilt konstruerats för en viss utrustning skall behandlas
som den utrustningen.

1. som innehåller kontinuerliga flexibla givare eller sammansättningar av
diskreta givarelement med en längd eller diameter på mindre än 20 mm och
med ett avstånd mellan givarna som understiger 20 mm,

199

L 159/148 [ SV 1

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

3O.6.2OOO

6A001 a) 2. a) forts.

2. som innehåller något av följande avkänningselement:

a) optiska fibrer,

b) piezoelektriska polymerer, eller

c) flexibla keramiska piezoelektriska material,

3. med en 'hydrofon känslighet' högre än -180 dB pä alla djup, utan
accelerationskompensation,

4. med utrustning som konstruerats för arbete på större djup än 35 m med
accelerationskompensation, eller

5. med utrustning som konstruerats för arbete på större djup än 1 000 m.

Teknisk anm.:

'Hydrofon känslighet ’ definieras som 20 gånger logaritmen med bas 10för
förhållandet rms utgängsspänning genom referensen 1 V rms, när hydrofongivaren,
utan förförstärkare, placeras i ett plant akustiskt fält med trycket 1 pPa rms. T.ex.:
En hydrofon med känsligheten -160 dB (referens 1 V per pPa) som placeras i ett
sådant fält ger 1(T^S V medan en som har känsligheten -180 dB ger endast 1O⁹ V ut.
-160 dB är därför bättre än -180 dB.

b) Bogserade akustiska hydrofonsystem med något av följande:

1. Hydrofoner placerade i grupper med ett avstånd på mindre än 12,5 m.

2. Som är konstruerade för eller kan ändras till ett utförande som tillåter
användning vid stöne djup än 35 m.

Teknisk anm.:

Uttrycket 'kan ändras till’ i avsnitt 6A001.a.2.b.2 avser att man har
förutsättningen att genom en förändring av tråddragningen eller i
anslutningar förändra hydrofonernas gruppering eller djupbegränsningar.
Förutsättningen är: mer än 10% av antalet trådar i reserv, hydrofonernas
gruppering och djupbegränsningar är variabla eller styr mer än en grupp.

3. Huvudsensorer som omfattas av avsnitt 6A001.a.2.d.

4. Longitudinellt förstärkta uppsättningar av slangar

5. En sammansatt apparat vars diameter understiger 40 mm.

6. Multiplexade hydrofongruppssignaler som konstruerats för arbete på större
djup än 35 m eller med justerbara eller utbytbara djupavkännare för arbete på
större djup än 35 m eller

7. Hydrofoner med egenskaper enligt avsnitt 6A001.a.2.a.

c) Beräkningsutrustning som särskilt konstruerats för att beräkna resultatet från
bogserade hydrofonsystem med "användartillgänglig programmeringsmöjlighet",
med tids- och frekvensdomänberäkning samt korrelation, inklusive spektralanalys,
digital filtrering och strålformning med användande av Fast Fourier eller andra
transförmler eller processer.

200

30.6.2000

rsv~]

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/149

6A001

a) 2. forts.

d) Huvudsensorer med alla följande egenskaper:

1. En noggrannhet som är bättre än ±0,5° och

2. som är konstruerade för att arbeta på större djup än 35 m eller som har en
justerbar eller borttagbar djupsensor för att kunna arbeta på större djup än
35 m.

e) Kabelsystem för bottnar eller havsvikar med någon av följande egenskaper:

1. Som innehåller hydrofoner som omfattas av avsnitt 6A001.a.2.a eller

2. som innehåller multiplexade hydrofongruppssignalmoduler som har alla
följande egenskaper:

a) Som konstruerats för arbete på större djup än 35 m, eller har justerbara
eller utbytbara djupavkännare för arbete på större djup än 35 m, och

b) som kan användas för samma ändamål som bogserade akustiska
hydrofonsystemmoduler.

f) Beräkningsutrustning som särskilt konstruerats för att beräkna resultatet från
kabelsystem för bottnar eller havsvikar med "användartillgänglig
programmeringsmöjlighet", med tids- och frekvensdomänberäkning samt
korrelation, inklusive spektralanalys, digital filtrering och strålformning med
användande av Fast Fourier eller andra transformler eller processer.

b) Sonarutrustningar som arbetar med hastighetskorrelation och som konstruerats för att mäta
horisontella hastigheten hos den farkost där utrustningen finns jämfört med sjöbotten och där
avståndet mellan havsbottnen och farkosten överstiger 500 m.

6A002

Optiska sensorer

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 6A102.

a) Optiska detektorer enligt följande:

Anm.: Avsnitt 6A002.a omfattar inte detektorer med element av germanium eller kisel.

1. "Rymdkvalificerade" halvledardetektorer, enligt följande:

a) "Rymdkvalificerade" halvledardetektorer med samtliga följande egenskaper:

1. en största känslighet vid ett våglängdsområde som överstiger 10 nm men inte
300 nm, och

2. en känslighet vid våglängder över 400 nm på mindre än 0,1 % av den
maximala känsligheten,

b) "Rymdkvalificerade" halvledardetektorer med samtliga följande egenskaper:

1. en maximal känslighet inom våglängdsområdet som överstiger 900 nm men
inte 1 200 nm, och

2. en "svarstidskonstant" på högst 95 ns.

c) "Rymdkvalificerade" halvledardetektorer med en maximal känslighet inom
våglängdsområdet som överstiger 1 200 nm men inte 30 000 nm.

201

L 159/150 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

6A002

a) forts.

2. Bildförstärkarrör och komponenter som särskilt konstruerats för dessa enligt följande:

a) Bildförstärkarrör som har alla följande egenskaper:

1. En maximal känslighet inom ett våglängdsområde som överstiger 400 nm
men inte 1 050 nm.

2. En mikrokanalplatta för elektronbildhantering med en håldelning (avstånd
från ett håls centrum till närmaste håls centrum) på högst 15 pm.

3. Fotokatoder, enligt följande:

a) En S-20, S-25 eller multialkalisk fotokatod med en ljuskänslighet som
är bättre än 240 pA/lm,

b) GaAs eller GalnAs fotokatoder, eller

c) andra fotokatoder av III-V värda sammansatta halvledare
Anm.: Avsnitt 6A002.a.2.a.3.c omfattar inte fotokatoder av

sammansatta halvledare med en maximal strålningskänslighet
på 10 mA/W eller mindre.

b) Speciellt konstruerade komponenter enligt följande:

1. Mikrokanalplattor med en håldelning (avstånd från ett håls centrum till
närmaste håls centrum) på högst 15 pm.

2. GaAs eller GalnAs fotokatoder.

3. Andra fotokatoder av III-V värda sammansatta halvledare

Anm.: Avsnitt 6A002.a.2.b.3 omfattar inte fotokatoder av sammansatta
halvledare meden maximal strålningskänslighetpå 10 mA/Weller
mindre.

3. Icke “rymdkvalificerade" "detektormatriser” (FPA = 'Focal Plane Arrays’) enligt följande:

Teknisk anm.:

Linjära eller tvådimensionella flerelementsdetektorer skall betraktas som detektormatriser
('Focal Plane Arrays')

Anm. 1: Avsnitt 6A002.a.3 innefattarfotokonduktiva och fotovoltaiska matriser.

Anm. 2: Avsnitt 6A002.a.3 omfattar inte följande:

a) "Detektormatriser" (FPA) av kisel.

b) Inkapslade fotokonduktiva matriser (med högst 16 element) som
innehåller blysulfid eller blyselenid.

c) Pyroelektriska detektorer som innehåller något av följande material:

1. Triglycinsulfat och varianter därav,

2. blylantanzirkoniumtitanat och varianter därav,

3. litiumtantalat,

4. polyvinylidenfluorid och varianter därav, eller

5. strontiumbariumniobat och varianter därav.

a) Icke “rymdkvalificerade" "detektormatriser” (FPA = 'Focal Plane Arrays’) med alla
följande egenskaper:

1. Individuella element som har sin maximala känslighet inom ett
våglängdsområde som överstiger 900 nm men inte 1 050 nm, och

2. en "tidskonstant" för svarstiden på mindre än 0,5 ns.

202 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

□v]

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 159/151

6A002

a) 3. forts.

b) Icke “rymdkvalificerade” "detektormatriser" (FPA = 'Focal Plane Arrays’) med alla
följande egenskaper:

1. Individuella element som har sin maximala känslighet inom ett
våglängdsområde som överstiger 1 050 nm men inte 1 200 nm, och

2. en tidskonstant för svarstiden på högst 95 ns.

c) Icke “rymdkvalificerade" "detektormatriser" (FPA = 'Focal Plane Arrays’) med
individuella element som har sin maximala känslighet inom ett våglängdsområde
som överstiger 1 200 nm men inte 30 000 nm.

b) "Monospektrala bildsensorer” och"Multispektrala bildsensorer" som konstruerats för
fjärranalystillämpningar och med någon av följande egenskaper:

1. Ett lokalt (IFOV = ’Instantaneous-Field-Of-View’) bildfält på mindre än 200 grad
(mikroradianer), eller

2. som specifikt konstruerats för arbete inom ett våglängdsområde som överstiger 400 nm
men inte 30 000 nm och som har alla följande egenskaper:

a) De lämnar bildinformationen i digital form, och

b) de har någon av följande egenskaper:

1. Är "rymdkvalificerade”, eller

2. konstruerade för att fungera i luftbuma applikationer med något annat än
kisel som dctektormaterial och de har ett IFOV (IFOV = 'Instantaneous-
Field-Of-View’) på mindre än 2,5 mrad.

c) Bildsensorutrustning som arbetar med synligt eller infrarött ljus och "direkt ger en synlig bild",
och som har något av följande:

1. bildförstärkarrör enligt avsnitt 6 A002.a.2.a, eller

2. "detektormatriser" (FPA) enligt avsnitt 6A002.a.3.

Teknisk anm.:

I avsnitt 6A 002.c avses med 'direkt ger en synlig bild’en bildförstärkarutrustning som arbetar i
synliga eller infraröda spektrat, och visar en synlig bild till den mänskliga observatören utan att
bilden omvandlas till en elektrisk signal för att visas på TV-skärm. Bilden kan inte spelas in eller
lagras fotografiskt, elektroniskt eller på annat sätt.

Anm.: Avsnitt 6A 002. c omfattar inte följande utrustning som innehåller andra än GaAs eller
GalnAs fotokatoder:

a) Industriella eller civila inbrottslarm, rörelsedetektorerför trafik- eller
industriändamål eller räknesystem.

b) Medicinsk utrustning.

c) Industriell utrustning för inspektion, sortering eller analys av
materialsammansättning.

d) Flamdetektorer för industriella brännugnar.

e) Utrustning som särskilt konstruerats för laboratoriebruk

d) Särskilda komponenter som används för att understödja optiska givare, enligt följande:

1. "Rymdkvalificerade" lågtemperaturkylare fcryocoolers’).

2. Icke "rymdkvalificerade" lågtemperaturkylare ('cryocoolers') med en kylkälla som är
kallare än 218 K (-55 °C) och som har

a) ett slutet system med en MTBF eller MTTF (medeltid mellan fel eller medeltid till
fel) som överstiger 2 500 timmar,

b) självreglerande minikylare, typ Joul-Thomson med en cylinderdiameter under 8 mm.

3. Optiska fibrer som kan användas som givare, speciellt fabricerade antingen genom sin
sammansättning eller struktur eller modifierade genom ytbeläggning för att bli akustiskt,
termiskt, elektromagnetiskt, tröghets- eller strålningsmässigt känsliga.

203

L 159/152 FSVl

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

6A002 forts.

e) "Rymdkvalificerade" "detektormatriser" (FPA = 'Focal Plane Arrays’) med mer än

2 048 element per matris och en maximal känslighet i våglängdsområdet som överskrider 300 nm
men inte 900 nm.

6A003 Kameror

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 6A203.

ANM.: För kameror som är speciellt konstruerade eller modifierade för undervattensbruk, se

avsnitten 8A002.d och 8A002.e.

Anm.: Instrumentkameror som omfattas av avsnitten 6A003.a.3-6A003.a.5 och som har modulstruktur
skall bedömas efter sin maximala kapacitet med hjälp av de “elektroniska sammansättningar" som
är tillgängliga enligt kameratillverkarens specifikationer.

a) Instrumentkameror enligt följande:

1. Höghastighetsfilmkameror med filmformat från och med 8 mm till och med 16 mm, i vilka
filmen kontinuerligt matas fram under inspelningstiden och som kan fotografera med en
hastighet av mer än 13 150 bilder/s.

Anm.: Avsnitt 6A003.a. 1 omfattar inte filmkameror avsedda för civilt bruk.

2. Mekaniska höghastighetskameror i vilka filmen inte rör sig, och som kan registrera mer än
1 000 000 bilder/s i 35 mm format, eller proportionellt färre bilder for större format,
respektive fler bilder för mindre format

3. Mekaniska eller elektroniska spaltkameror med en skrivhastighet som överstiger 10 mm/ps.

4. Elektroniska bildkameror med en hastighet på mer än 1 000 000 bilder/s.

5. Elektroniska kameror som har allt följande:

a) en elektronisk slutarhastighet som är kortare än 1 ps for en hel bild, och

b) en avläsningshastighet som tillåter mer än 125 hela bilder/s.

b) Bildkameror enligt följande:

Anm.: Avsnitt 6A003.b omfattar inte televisions- eller videokameror som särskilt konstruerats för
TV-sändning.

1. Videokameror med halvledarsensorer, som har något av följande:

a) mer än 4 x 10⁶ "aktiva bildelement" för vatje detektormatris i monokroma
(svart-vita) kameror,

b) mer än 4 x 10⁶ "aktiva bildelement" för varje detektormatris i färgkameror med tre
halvledarsystem, eller

c) mer än 12 x 10⁶ aktiva bildelement för den ingående detektormatrisen i färgkameror
som endast har en detektormatris.

204

30.6.2000 r~SV~l

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/153

6AOO3 b) forts.

2. Avsökande kameror och kamerasystem som har allt följande:

a) linjära detektorsystem med mer än 8 192 element/system, och

b) mekanisk avsökning i en riktning.

3. Kameror som innehåller bildförstärkare enligt avsnitt 6A002.a.2.a.

4. Kameror som innehåller "bildplansystem" enligt avsnitt 6A002.a.3.

Anm.: 6AOO3.b.4 omfattar inte bildkameror som är utrustade med "bildplansystem" med
tolv eller färre element som inte använder sig av integrerad tidsfördröjnning i själva
elementen och som är avsedda för något av följande:

a) Inbrottslarm för industriellt eller civilt bruk, tafikkontroll eller industriell
övervakning eller räknesystem.

b) Industriell utrustning användför kontroll eller övervakning av värmeflöden i
byggnader, utrustning eller tillverkningsprocesser.

c) Industriell utrustning använd för kontroll, sortering eller analys av
materialets egenskaper.

d) Utrustning särskilt konstruerad för laboratorieanvändning, eller

e) Medicinsk utrustning.

6A004 Optik

Optiska speglar (reflektorer) enligt följande:

1. ”Deformefbara speglar" med en antingen kontinuerlig eller av flera element bestående yta,
och därtill speciellt konstruerade komponenter som dynamiskt kan återta en tidigare
position med en hastighet som överstiger 100 Hz.

2. Monolitiska lättviktsspeglar med genomsnittlig "ekvivalent täthet" på mindre än 30 kg/m³,
och en totalvikt över 10 kg.

3. Komposit- eller skumspegelkonstruktioner med en genomsnittlig "ekvivalent täthet" som är
mindre än 30 kg/m³, och en totalvikt över 2 kg.

4. Speglar som kan styra en ljusstråle och har en diameter eller huvudaxel överstigande
100 mm som behåller sin planhet inom W2 {X (lambda) = 633 nm) eller bättre och har en
styrande bandbredd som överstiger 100 Hz.

Optiska komponenter tillverkade av zinkselenid (ZnSe) eller zinksulfid (ZnS) med en
genomsläpplighet i våglängdsområdet som överstiger 3 000 nm men inte 25 000 nm och som har
någon av följande egenskaper:

1. de överstiger 100 cm^J i volym, eller

2. överstiger 80 mm i diameter eller längd hos huvudaxeln samt har ett djup (en tjocklek) på
mer än 20 mm.

205 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/154 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

6A004 forts.

c) ”Rymdkvalificerade" komponenter för optiska system, enligt följande:

1. Komponenter som lättats till mindre än 20 % av den "ekvivalenta tätheten" jämfört med ett
massivt ämne med samma öppning och tjocklek.

2. Råsubstrater, bearbetade substrater som har en ytbeläggning (enkel- eller multipelskikt,
metalliska eller dielektriska, ledande, halvledande eller isolerande) eller skyddsfilm.

3. Segment eller system av speglar som konstruerats för att sammansättas till ett system i
rymden med en insamlande bländaröppning som är lika med eller större än en enda spegel
med 1 meters diameter.

4. Komponenter tillverkade av "komposit" material med en koefficient för linjär termisk
expansion som är lika med eller mindre än 5 x 10"⁶ i någon koordinatriktning.

d) Optisk styrutrustning enligt följande:

1. Utrustning som speciellt konstruerats för att bibehålla ytans form eller orienteringen hos de
"rymdkvalificerade" komponenterna som omfattas av avsnitten 6A004.C. 1 eller 6 A004.C.3
ovan.

2. Utrustning med en bandbredd för styrning, följning, stabilisering och resonatorupplinjering
som är minst 100 Hz och en noggrannhet som är 10 grad (mikroradianer) eller mindre.

3. Kardansk upphängning med alla följande egenskaper:

a) en maximal utvridning som överstiger 5°,

b) en bandbredd som är lika med 100 Hz eller mer

c) ett vinkelvisarfel som är högst 200 grad (mikroradianer), och

d) någon av följande egenskaper

1. en diameter eller huvudaxel som är mer än 0,15 m men inte överstiger 1 m,
och vars vinkelacceleration kan överstiga 2 rad (radianer)/s^!, eller

2. en diameter eller huvudaxel som överstiger 1 m, och vars vinkelacceleration
kan överstiga 0,5 rad (radianer)/s²,

4. som speciellt konstruerats för att bibehålla placeringen hos infasade spegelsystem eller
infasade spegelsegmentsystem där segmentens diameter eller huvudaxel är 1 m eller mer.

e) "Icke-sfariska optiska element" med alla följande egenskaper:

1. Den optiska bländarens största dimension överstiger 400 mm,

2. ytjämnheten understiger 1 nm (rms) för referenslängder på minst 1 mm, och

3. koefficienten för den linjära värmeutvidgningens absoluta storhet understiger 3 x 10‘⁶/K vid
25 °C.

Tekniska anm.:

I. Ett "icke-sfäriskt optiskt element" är ett element som används i ett optiskt system vars
bildyta eller bilifytor är avsedda att avvika frän formen av en ideal sfär.

206 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

e) Tekniska anm. forts.

L 159/155

6A004

2. Det krävs att tillverkarna skall mäta den ytjämnhet som anges i avsnitt 6A 004.e.2 endast
om det optiska elementet är konstruerat eller tillverkat för att uppfylla eller överstiga
kontrollparametern.

Anm.: Avsnitt 6A004.e omfattar inte icke-sfäriska optiska element som har någon av följande
egenskaper:

a) Den optiska bländarens största dimension understiger 1 m och kvoten mellan
brännvidden och den optiska bländaren är lika med eller större än 4,5:1.

b) Den optiska bländarens största dimension överstiger 1 m och kvoten mellan
brännvidden och den optiska bländaren är lika med eller större än 7:1.

c) Det är konstruerat som ett optiskt element av Fresnel-, flyeye-, rand-, prisma- eller
diffraktionstyp.

d) Det är tillverkat av borsilikatglas med en koefficient för lineär värmeutvidgning som
överstiger 2,5 x 10^/K vid 25 °C.

e) Det är ett röntgenoptiskt element med inre spegelkapacitet (t.ex. speglar av rörtyp).

ANM.: Icke-sfäriska optiska element som är särskilt konstruerade för litografiutrustning

omfattas av avsnitt 3B001.

207 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/156 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

6A005 "Lasrar", andra än de som specificeras i avsnitt 0B001.g.5 eller OBOOl.h.6, komponenter och optisk
utrustning enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 6A205.

Anm. 1: Pulsade "lasrar" inkluderar "lasrar" som arbetar i kontinuerlig mod (CW) men med

överlagrade pulseffekter.

Anm. 2: Pulsexciterade "lasrar" inkluderar "lasrar" som arbetar i kontinuerlig mod men med

Överlagrad excitering.

Anm. 3: Om Raman-“lasrar" omfattas eller inte bestäms av parametrarna fbr de pumpande

laserkällorna, som kan vara vilken som helst av följande "lasrar".

a) Gas-"lasrar” som följer:

1. Excimer-”lasrar" som har något av följande:

a) En utgångsvåglängd som inte överstiger 150 nm, och har något av följande:

1. En utgångsenergi som överstiger 50 mJ/puls, eller

2. en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som överstiger 1 W.

b) En utgångsvåglängd som överstiger 150 nm men inte 190nm, och har något av
följande:

1. En utgångsenergi som överstiger 1,5 J/puls, eller

2. en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som överstiger 120 W,

c) En utgångsvåglängd som överstiger 190 nm men inte 360 nm, och har något av
följande:

1. En utgångsenergi som överstiger 10 J/puls, eller

2. en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som överstiger 500 W.

d) En utgångsvåglängd som överstiger 360 nm, och har något av följande:

1. En utgångsenergi som överstiger 1,5 J/puls, eller

2. en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som överstiger 30 W.

ANM.: Se avsnitt 3B001 för Excimer- "lasrar" som speciellt konstruerats för litografisk
utrustning.

2. Metallång-"lasrar" enligt följande:

a) Koppar(Cu)-"lasrar" med en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som
överstiger 20 W.

b) Guld(Au)-"lasrar" med en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som
överstiger 5 W.

c) Natrium(Na)-”lasrar" med en utgångseffekt som överstiger 5 W.

d) Barium(Ba)-"lasrar" med en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som
överstiger 2 W.

208

3O.6.2OOO

r~sv~i

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/157

6A005

a) forts.

3. Kolnionoxid(CO)-"lasrar" som har något av följande:

a) En utgångsenergi som överstiger 2 J/puls och en "pulsad toppeffekt" som överstiger
5 kW. eller

b) en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som överstiger 5 kW.

4. Koldioxid(C0₂ )-"lasrar" som har något av följande:

a) En kontinuerlig utgångseffekt som överstiger 15 kW.

b) En pulsad uteffekt med en varaktighet hos pulsen som överstiger 10 ps, och som har
något av följande:

1. En genomsnittlig utgångseffekt som överstiger 10 kW, eller

2. en pulsad "toppeffekt" som överstiger 100 kW.

c) En pulsad uteffekt med en "varaktighet hos pulsen” som är lika med eller mindre än

10 ps, och har något av följande:

1. En pulsenergi som överstiger 5 J/puls, eller

2. en genomsnittlig utgångseffekt som överstiger 2,5 kW.

5. "Kemiska lasrar" enligt följande:

a) Vätefluorid(HF)-"lasrar".

b) Deuteriumfluorid(DF)-"lasrar".

c) "Transfer-lasrar", enligt följande:

1. Syre-jod(O₂-l)-'Tasrar".

2. Deuteriumfluorid-koldioxid(DF-CO₂)-"lasrar".

6. Kiyptonjon- eller argonjon-"lasrar" som har något av följande:

a) En utgångsenergi som överstiger 1,5 J/puls och en pulsad "toppeffekt" som
överstiger 50 W, eller

b) en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som överstiger 50 W.

7. Andra gas-"lasrar" som har något av följande:
Anm.: Avsnitt 6A005.a. 7 omfattar inte kväve"lasrar".

a) En utgångsvåglängd som inte överstiger 150 nm, och har något av följande

1. En utgångsenergi som överstiger 50 mJ/puls och en pulsad "toppeffekt” som
överstiger 1 W, eller

2. en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som överstiger 1 W.

b) En utgångsvåglängd som överstiger 150 nm men inte 800 nm, och som har något av
följande:

1. En utgångsenergi som överstiger 1,5 J/puls och en pulsad "toppeffekt" som
överstiger 30 W, eller

2. en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som överstiger 30 W.

c) En utgångsvåglängd som överstiger 800 nm men inte 1 400 nm, och har något av
följande:

1. En utgångsenergi som överstiger 0,25 J/puls och en pulsad “toppeffekt" som
överstiger 10 W, eller

2. en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som överstiger 10 W.

d) En utgångsvåglängd som överstiger 1 400 nm och en genomsnittlig eller
kontinuerlig utgångseffekt som överstiger 1 W.

209

L 159/158 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

3O.6.2OOO

6A005 forts.

b) Halvledar-"lasrar" som har en våglängd på mindre än 950 nm eller mer än 2 000 nm enligt
följande:

1. Individuella, transversiell singelmodhalvledar-"lasrar" som har en genomsnittlig eller
kontinuerlig utgångseffekt som överstiger 100 mW.

2. Individuella, transversiell multipelmodhalvledar-”lasrar" och system (matriser) av
individuella halvledar-”lasrar" som har något av följande:

a) En utgångsenergi som överstiger 500 pj/puls och en pulsad "toppeffekt" som
överstiger 10 W, eller

b) en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som överstiger 10 W.

Teknisk anm.:

Halvledar"lasrar" kallas ofta laserdioder.

Anm. I: Avsnitt 6A005.b omfattar halvledar"lasrar" som har ett utgående optiskt

anslutningsdon (t.ex. optisk kopplingsfläta).

Anm. 2: Halvledar"lasrar" som ingår i och speciellt konstruerats for annan utrustning

klassificeras som denna andra utrustning.

c) Halvledarbestyckade "lasrar", enligt följande:

1. "Avstämbara" "lasrar" som har något av följande:

Anm.: Avsnitt 6A005.C.1 omfattar även titansaftr- (Ti-AljOj), tulium-YAG-(YAG = yttrium,
aluminium, granat}, tulium-YSGG- (YSGG - yttrium, svavel, granat, granat},
alexandrit- (Cr BeAlfif) (krom-berylliumaluminiumoxid) ochfärgcenter"lasrar".

a) En våglängd under 600 nm, och som har något av följande:

1. En utgångsenergi som överstiger 50 mj/puls och en pulsad "toppeffekt" som
överstiger 1 W, eller

2. en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som överstiger 1 W.

b) En våglängd som överstiger 600 nm men inte 1 400 nm, och bar något av följande:

1. En utgångsenergi som överstiger 1 J/puls och en pulsad "toppeffekt" som
överstiger 20 W, eller

2. en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som överstiger 20 W,

c) En våglängd som överstiger 1 400 nm,och har något av följande:

1. En utgångsenergi som överstiger 50 mJ/puls och en pulsad "toppeffekt" som
överstiger 1 W, eller

2. en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som överstiger 1 W.

210 Prop. 2000/2001:9
Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 159/159

6A005 c) forts.

2. Icke-avstämbara "lasrar'' enligt följande:

Anm.: A vsnitt 6A 005. c. 2 omfattar halvledar"lasrar" med atomär övergång.

a) Neodymglas"lasrar" enligt följande:

1. “Q-switchade lasrar" som har något av följande:

a) En utgångsenergi som överstiger 20 J/puls men inte 50 J/puls och med
en genomsnittlig utgångseffekt som överstiger 10 W, eller

b) en utgångsenergi som överstiger 50 J/puls.

2. Icke-"Q-switchade lasrar" med något av följande:

a) En utgångsenergi som överstiger 50 J/puls men inte 100 J/puls och
som har en genomsnittlig utgångseffekt som överstiger 20 W, eller

b) en utgångsenergi som överstiger 100 J/puls.

b) Neodium-dopade (annat än glas) "lasrar"med en utgångsvåglängd som överstiger
1 000 nm men inte 1 100 nm, enligt följande:

Anm.: För neodium-dopade (annat än glas-) "lasrar" med en våglängd
understigande 1 000 nm eller överstigande 1100 nm, se avsnitt 6A005.C.2.C.

1. Pulsexciterade, modlåsta "Q-switchade lasrar" med en "varaktighet hos
pulsen" som understiger 1 ns, och som har något av följande:

a) En "toppeffekt"" som överstiger 5 GW,

b) en genomsnittlig utgångseffekt som överstiger 10 W, eller

c) en pulsad energi som överstiger 0,1 J.

2. Pulsexciterade "Q-switchade lasrar" med en varaktighet hos pulsen som är
lika med eller längre än 1 ns, och som har något av följande:

a) En utgång som arbetar i transversiell singelmod och har

1. en "toppeffekt" som överstiger 100 MW,

2. en genomsnittlig utgångseffekt som överstiger 20 W, eller

3. en pulsad energi som överstiger 2 J, eller

b) en utgång som arbetar i transversiell multipelmod och har

1. en "toppeffekt" som överstiger 400 MW,

2. en genomsnittlig utgångseffekt som överstiger 2 kW, eller

3. en pulsad energi som överstiger 2 J.

3. Pulsexciterade icke-“Q-switchade lasrar", som har:

a) En utgång som arbetar i transversiell singelmod och har

1. en "toppeffekt" som överstiger 500 kW, eller

2. en genomsnittlig utgångseffekt som överstiger 150 W, eller

b) en utgång som arbetar i transversiell multipel mod som har

1. en "toppeffekt" som överstiger 1 MW, eller

2. en genomsnittlig utgångseffekt som överstiger 2 kW.

211

59/160

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

6A005

c) 2. b) forts.

4. Kontinuerligt exciterade "lasrar" som har

a) en utgång som arbetar i transversiell singelmod som har

1. en "toppeffekt" som överstiger 500 kW, eller

2. en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som
överstiger 150 W, eller

b) en utgång som arbetar i transversiell multipelmod som har

1. en "toppeffekt" som överstiger 1 MW, eller

2. en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som
överstiger 2 kW.

c) Andra icke "avstämbara lasrar" som har något av följande:

1. En våglängd mindre än 150 nm, och som har något av följande:

a) En utgångsenergi som överstiger 50 mJ/puls och en pulsad
"toppeffekt" som överstiger 1 W, eller

b) en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som överstiger 1 W.

2. En våglängd som är lika med eller överstiger 150 nm men inte 800 nm, och
som har något av följande:

a) En utgångsenergi som överstiger 1,5 J/puls och en pulsad "toppeffekt"
som överstiger 30 W, eller

b) en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som överstiger

30 W.

3. En våglängd som överstiger 800 nm men inte 1 400 nm, enligt följande:

a) "Q-switchade lasrar" som har:

1. En utgångsenergi som överstiger 0,5 J/puls och en pulsad
"toppeffekt” som överstiger 50 W, eller

2. en genomsnittlig utgångseffekt som överstiger,

a) 10 W för singelmod-”lasrar",

b) 30 W for multipelmod-”lasrar".

b) Icke "Q-switchade lasrar” som har:

1. En utgångsenergi som överstiger 2 J/puls och en pulsad
”toppeffekt"" som överstiger 50 W, eller

2. en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som
överstiger 50 W.

4. En våglängd som överstiger 1 400 nm, och som har något av följande:

a) En utgångsenergi som överstiger 100 mJ/puls och en pulsad
"toppeffekt" som överstiger 1 W, eller

b) en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som överstiger 1 W.

d) Färgämnes-"lasrar" och andra vätske"lasrar", som har något av följande:

1. En våglängd som är mindre än 150 nm, och

a) en utgångsenergi som överstiger 50 mJ/puls och en pulsad "toppeffekt" som
överstiger 1 W, eller

b) en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som överstiger 1 W.

212

30.6.2000 r~SV~~|

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/161

6A005 d) forts.

2. En våglängd som är lika med eller stöne än 150 nm, men som inte överstiger 800 nm, och
som har något av följande:

a) En utgångsenergi som överstiger 1,5 J/puls och en pulsad ”toppeffekt" som
överstiger 20 W,

b) en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som överstiger 20 W, eller

c) en pulsad oscillator som arbetar i longitudinell singelmod med en genomsnittlig
utgångseffekt som överstiger 1 W och en repetitionshastighet som överstiger 1 kHz
om "varaktigheten hos pulsen" är mindre än 100 ns.

3. En våglängd som överstiger 800 nm, men inte 1 400 nm, och har något av följande:

a) En utgångsenergi som överstiger 0,5 J/puls och en pulsad "toppeffekt” som
överstiger 10 W, eller

b) en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som överstiger 10 W, eller

4. En våglängd som överstiger 1 400 nm, och har något av följande:

a) En utgångsenergi som överstiger 100 mJ/puls och en pulsad "toppeffekt" som
överstiger 1 W, eller

b) en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som överstiger 1 W.

e) Komponenter enligt följande:

1. Speglar som kyls antingen med aktiv kylning eller genom 'heat pipes’.

Teknisk anm.:

Med 'aktiv kylning' avses en kylningsteknik för optiska komponenter där man använder en
vätska under den optiska ytan (nominellt mindre än I mm under den optiska ytan) för att
transportera bort värme.

2. Optiska speglar eller genomskinliga eller delvis genomskinliga optiska eller elektrooptiska
komponenter som är särskilt konstruerade för att användas tillsammans med kontrollerade
"lasrar".

f) Optisk utrustning enligt följande:

ANM.: För optiska element med delad öppning, som kan arbeta i applikationer med "Super-High
Power Laser" ("SHPL"), se militära förteckningen.

1. Dynamiska mätinstrument avsedda att mäta vågfronter och som kan känna av åtminstone

50 positioner hos en stråles vågfront och som har något av följande:

a) Bildhastigheter lika med eller högre än 100 Hz och fasupplösning som är minst 5 %
av strålens våglängd, eller

b) bildhastigheter lika med eller högre än 1 000 Hz och fasupplösning som är minst
20 % av strålens våglängd.

2. Laseranalysutrustning som kan mäta vinkelfel vid strålstyming i "Super-High-Power Laser"
(SHPL)-system som är lika med eller mindre än 10 grad.

3. Optisk utrustning och komponenter, speciellt konstruerade for faskopplade system av SHPL
för koherent strålkombination, med en noggrannhet om X/10 vid beräknad våglängd, eller
0,1 pm, alltefter vilket värde som är det lägsta.

4. Projektionsteleskop speciellt konstruerade för att arbeta i SHPL-system.

213

59/162 1~SV~1

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

6A006

“Magnetometrar”, "magnetiska gradiometrar”, “induktionsmagnetometrar" och kompensationssystem,
samt till dessa speciellt utformade komponenter, enligt följande:

Anm.: Avsnitt 6A 006 omfattar inte instrument som är speciellt konstruerade för biomagnetiska mätningar
för medicinsk diagnostik

a) "Magnetometrar” som använder "supraledare”, optiskt pumpade eller med kämrotationsteknik
(typ "proton/Overhauser") och som har en "brusnivå" (känslighet) som är lägre (bättre) än
0,05 nT rms/ i/Hz.

b) Induktionsspole-"magnetometrar" som har en "brusnivå" (känslighet) som är lägre (bättre) än
något av följande:

1. 0,05 nT rms /

2. 1 x I0³ nT rms / Vhz vid frekvenser på 1 Hz eller mer men som icke överskrider 10 Hz,
eller

3. 1 x 10^ nT rms / VHz vid frekvenser som är större än 10 Hz.

c) Fiberoptiska "magnetometrar" som har en "brusnivå" (känslighet) lägre (bättre) än 1 nT rms /'/Hz.

d) "Magnetiska gradiometrar" som använder flera "magnetometrar" som omfattas av
avsnitten 6A006.a, 6A006.b eller 6A006.C.

e) Fiberoptiska "induktionsmagnetometrar" som har en "brusnivå” (känslighet) som är lägre (bättre)

i det magnetiska gradientfältet än 0,3 nT/m rms/ Vhz •

f) "Induktionsmagnetometrar" som använder annan "teknik” än fiberoptisk "teknik" och vars
magnetiska gradientfält har en "brusnivå" (känslighet) som är lägre (bättre) än

0,015 nT/m rms / Vhz-

g) Magnetiska kompensationssystem för magnetiska sensorer som är konstruerade för att arbeta på
mobila plattformar.

h) "Supraledande” elektromagnetiska sensorer som innehåller komponenter tillverkade av
"supraledande" material och som

1. är konstruerade for arbete vid temperaturer under den "kritiska temperaturen" för
åtminstone en av de ingående "supraledande" elementen (inklusive enheter som arbetar
med Josephson-effekten eller "supraledande" kvantum interferens enheter (SQUIDS =
"Superconductive quantum interference devices"),

2. är konstruerade för att avkänna elektromagnetiska fältvariationer vid frekvenser på 1 kHz
eller mindre, och

3. har någon av följande egenskaper:

a) Innehåller tunnfilms-SQUIDS med en minsta karaktäristisk storlek som är mindre än
2 pm och som har tillhörande kretsar för in- och utgångar,

b) är konstruerade för att arbeta med magnetiska fält vars stighastighet överstiger

1 x 10⁶ magnetiska flödeskvanta/s,

c) är konstruerade för att arbeta i jordens omgivande magnetfält utan magnetiska
skärmar, eller

d) som har en temperaturkoefficient som är mindre än 0,1 magnetisk flödeskvanta/K.

214

30.6.2000 r~SV~|

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/163

6A007 Gravitationsmetrar (gravimetrar) och gravitationsgradiometrar, enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 6A107.

a) Gravitationsmetrar som är konstruerade eller modifierade för markbruk som har en statisk
noggrannhet som är mindre (bättre) än 10 gGal.

Anm.: Avsnitt 6A007.a omfattar inte markbundna gravitationsmetrar som är gjorda av
kvartselement (Worden-typ).

b) Gravitationsmetrar som är konstruerade för mobila plattformar, och som har alla följande
egenskaper:

1. En statisk noggrannhet som är mindre (bättre) än 0,7 mGal, och

2. en driftsnoggrannhet som är mindre (bättre) än 0,7 mGal och som har en inställningstid till
dess den visar stadigvarande värde som är mindre än 2 minuter under vilken som helst
kombination av medföljande korrektionskompensationer och rörelsepåverkan.

c) Gravitationsgradiometrar.

6A008 Radarsystem, utrustning och enheter med en eller flera av följande egenskaper, samt speciellt
konstruerade tillhörande komponenter:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 6A108.

Anm.: Avsnitt 6A008 omfattar inte följande:

a) Sekundär övervakningsradar (SSR).

b) Fordonsradar avsedd att förhindra kollisioner.

c) Bildskärmar eller monitorer som används för flygsäkerhetskontroll (A TC) och som inte har
bättre upplösning än 12 upplösbara element/mm.

d) Meteorologisk (väder-) radar.

a) Arbetar vid frekvenser från 40 GHz till 230 GHz och som har en genomsnittlig utgångseffekt som
överstiger 100 mW.

b) Har en avstämbar bandbredd som överstiger ±6,25 % av 'mittarbetsfrekvensen'.

Teknisk anm.:

'Mittarbetsfrekvensen ’ definieras som hälften av summan av den högsta och den lägsta angivna
arbetsfrekvensen.

c) Samtidigt kan arbeta på mer än två bärfrekvenser.

d) Kan arbeta i synthetic aperture (SAR), radarmod med inverterad synthetic aperture (ISAR), eller
sidospanande flygburen (SLAR) radarmod.

e) Innehåller "fasstyrda antennsystem med elektronisk styrning".

f) Kan bestämma höjden hos ett icke samarbetande mål.

Anm.: Avsnitt 6A008.f omfattar inteprecisionsinflygningsradarutrustning (PAR) som
överensstämmer med ICA O standard.

g) Är speciellt konstruerad utrustning för luftburen (monterad på ballong eller flygplanskropp)
funktion och som har dopplersignalbehandling för att upptäcka ett måls rörelse.

215

L 159/164

rsv~i

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

6A008 forts.

h) Använder radarsignalbehandling genom att använda

1. "spridning av frekvensspektrat"-teknik, eller

2. "radarhoppfrekvens"-teknik.

i) Utfor landbaserad operation med en maximal "instrumenterad räckvidd" som överstiger 185 km.
Anm.: Avsnitt 6A008.i omfattar inte följande:

a) Radarutrustning för övervakning av fiskevatten.

b) Markradarutrustning speciellt konstruerad för långdistansflygsakerhetskontroll
("enroute air trafflc control") förutsatt att samtliga följande villkor dr uppfyllda,
nämligen att den

1. har ett en maximal "instrumenterad räckvidd" om 500 km eller mindre,

2. har en sådan konfiguration att radarns måldata endast kan sändas en väg
från radarns uppställningsplats till en eller flera civila
luftövervakningscentraler,

3. innehåller inga utrustningar för fjärrkontroll av radarns avsökningshastighet
från A TC-centrumen på rutten, och

4. är avsedd för permanent installation.

c) Radar för att spåra väderballonger.

j) Är "laser"-radar eller utrustning för att söka och upptäcka ljus (LIDAR = "Light Detection and
Ranging") och som har eller en eller flera av följande egenskaper, nämligen

1. är "rymdkvalificerade", eller

2. använder koherent heterodyn eller homodyn sökteknik och med en vinkelupplösning som är
mindre (bättre) än 20 prad.

Anm.: Avsnitt 6A008.j omfattar inte LIDAR utrustning som är speciellt konstruerad för
övervakning eller meteorologisk observation.

k) Har "signalbehandlings"-undersystem som använder "pulskompression", med något av följande,
nämligen

1. ett "pulskompressions"-förhållande som överstiger 150, eller

2. en pulsbredd som är kortare än 200 ns.

l) Har databehandlande undersystem med något av följande, nämligen

1. "automatisk målsökning" som för varje antennläge anger målets beräknade position bortom
tidpunkten för nästa antennlobspassage,

Anm.: Avsnitt 6A008.1.1 omfattar inte konfliktberedskapskapacitet i ATC-system, eller
marin eller hamn-radar.

2. kan beräkna ett måls hastighet även om informationen kommer från en primärradar med
icke periodisk (variabel) antennrotationshastighet,

3. kan utföra automatisk mönsteridentifiering (feature extraction) samt jämförelse med
målkarakteristika som finns i en databas (vågformer eller bilder) för att identifiera och
klassificera mål, eller

4. kan utföra överlagring och samband, eller sammanslagning, av måldata från två eller flera
"geografiskt åtskilda” och "sammankopplade radar-sensorer" för att framhäva och göra
skillnad mellan mål.

Anm.: Avsnitt 6A 008.1.4 omfattar inte system, utrustningar eller enheter som används för
marin trafikövervakning.

216 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L159/165

6A102	Strålningståliga detektorer, andra än dem som omfattas av avsnitt 6A002, som är särskilt konstruerade eller modifierade for att skydda mot nukleära effekter (t.ex. elektromagnetiska pulser (EMP), röntgenstrålar, kombinerad tryck- och termisk effekt), och användbara för ''missiler", konstruerade eller specificerade för att motstå strålningsniväer som svarar till eller överskrider en total strålningsdos om 5 x 10⁵ rads (silicium). Teknisk anm.: 1 avsnitt 6AJO2 definieras en detektor som en mekanisk, elektrisk, optisk eller kemisk komponent som automatiskt identifierar och lagrar, eller registrerar en retning såsom en miljöförändring i tryck eller temperatur, en elektrisk eller elektromagnetisk signal eller strålning från ett radioaktivt material.
6A107	Gravitationsmetrar (gravimetrar) och komponenter för gravitationsmetrar och gravitationsgradiometrar enligt följande: a) Gravitationsmetrar andra än de som specificeras i avsnitt 6A007.b, avsedda eller modifierade för bruk i luften eller i havet, med en statisk noggrannhet eller en driftsnoggrannhet på 7 x 10^-6 m/s²(0,7 mGal) eller mindre (bättre) och en inställningstid på 2 minuter eller mindre. b) Speciellt konstruerade komponenter för gravitationsmetrar enligt specifikation i avsnitt 6A007.b eller 6A107.a och gravitationsgradiometrar enligt specifikation i avsnitt 6A007.C.
6A108	Radar och målsökningssystem, andra än de som omfattas av avsnitt 6A008, enligt följande: a) Radar- och laserradarsystem som är konstruerade eller modifierade för användning i rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104. b) Precisionsmålsökningssystem, användbara för "missiler”, enligt följande: 1. Sökningssystem som använder en kodöversättare (code translator) i förening med antingen markbundna eller luftbuma referenser eller navigationssatellitsystem för att tillhandahålla realtidsmätningar av position och hastighet under flygningen. 2. Avståndsmätande radar inklusive tillhörande optiska/infraröda sökare med alla följande egenskaper: a) Vinkelupplösning bättre än 3 mrad (0,5 mils). b) Räckvidd av 30 km eller längre med en avståndsupplösning, som är bättre än 10 m tms. c) Hastighetsupplösning som är bättre än 3 m/s.
6A202	Fotomultiplikatorrör med båda följande egenskaper: a) Fotokatodyta som är större än 20 cm’ och b) en anodpulsstigtid på mindre än 1 ns.
6A203	Kameror och komponenter, andra än de som omfattas av avsnitt 6AOO3, enligt följande: a) Mekaniska kameror med roterande spegel, enligt följande, och speciellt konstruerade tillhörande komponenter: 1. Mekaniska trumkameror ("framing cameras") med en bildhastighet, som är större än 225 000 bilder/s. 2. Svepkameror (spaltkameror) med en skrivhastighet större än 500 m/s. Anm.: 1 avsnitt 6A203.a omfattar komponenter till sådana kameror deras synkroniseringselektronikenheter och rotorenheter bestående av turbiner, speglar och lager.

217 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/166 r~SV~l

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

30.6.2000

6A203 forts.

b) Elektroniska svep- (spalt-) och trumkameror, bildrör samt utrustning enligt följande:

1. Elektroniska svepkameror (spaltkameror) med vilka en tidsupplösning av 50 ns eller kortare
kan uppnås.

2. Bildrör (streak tubes) till kameror definierade i avsnitt 6A203.b.l.

3. Elektroniska bildkameror (framing cameras) eller kameror med elektronisk slutare med
vilka kan uppnås exponeringstider om 50 ns eller kortare.

4. Följande bildrör till bildkameror och solid State imaging-anordningar för användning med
de kameror som anges i avsnitt 6A203.b.3, nämligen

a) zonfokuserande bildförstärkarrör (proximity focused) med en fotokatod på en
transparent ledande hinna för att minska resistansen för fotokatodskiktet,

b) gate- (Silicon Intensifter Target) vidikonrör där ett snabbt system tillåter slussning
av fotoelektronema från fotokatoden innan de kolliderar med SIT-plattan,

c) elektro-optiska slutare av celltyp Kerr eller Pockel, eller

d) andra bildrör och solid-state imaging-anordningar som har en snabb-bilds gating-tid
på mindre än 50 ns speciellt konstruerade för kameror som anges i 6A203.b.3.

c) Stiålningsbeskyddade TV-kameror eller linser därtill, särskilt utformade eller klassade att motstå
en fullständig stråldos på mer än 50 x 10’ Gy (kisel) (5 x 10⁶ rad (kisel) utan att försämras
operativt.

Teknisk anm.:

Termen Gy (kisel) avser energi mätt J/kg som tagits upp av ett oskyddat kise Iprov när den utsätts
för joniserande strålning.

6A205 ''Lasrar", "laser”-förstärkare och oscillatorer, andra än de som omfattas av avsnitt 0B001.g.5, 0B001.h.6
och 6A005, enligt följande:

a) Argon-jon-''lasrar" som har båda följande egenskaper:

1. Är verksam vid våglängder mellan 400 nm och 515 nm, och

2. producerar en medeleffekt större än 40 W.

b) Avstämbara pulsade single-mode färglaseroscillatorer med alla följande egenskaper:

1. Verksam vid våglängder mellan 300 nm och 800 nm,

2. producerar en medeleffekt som är större än 1 W,

3. en pulsrepetitionsfrekvens högre än 1 kHz, och

4. en pulsbredd mindre än 100 ns.

c) Avstämbara pulsade färglaserförstärkare och oscillatorer med alla följande egenskaper:

1. Verksam vid våglängder mellan 300 nm och 800 nm,

2. med en medeleffekt större än 30 W,

3. en pulsrepetitionsfrekvens högre än 1 kHz, och

4. en pulsbredd mindre än 100 ns.

Anm.: Avsnittet 6A205.C omfattar inte single-mode oscillatorer.

218

30.6.2000 RSV^-1

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/167

6A205 forts.

d) Pulsade koldioxid-”lasrar" med alla följande egenskaper:

1. Verksam vid våglängder mellan 9 000 nm och 11 000 nm,

2. med en pulsrepetitionsfrekvens som är högre än 250 Hz,

3. en medeleffekt större än 500 W och

4. en pulsbredd mindre än 200 ns.

e) Para-vätefyllda Ramanceller utformade att arbeta vid en utgående våglängd av 16 gm och en
repetitionsfrekvens som är högre än 250 Hz.

f) Pulsexiterade "Q-switchade lasrar" neodym-dopade (andra än glas) "lasrar" med alla följande
egenskaper:

1. En utgångsvåglängd som överskrider 1 000 nm men inte 1 100 rutt,

2. en varaktighet hos pulsen som är lika med 1 ns eller mer, och

3. en multipel-transvers mode medelutgångseffekt om mer än 50 W.

6A225

Hastighetsinterferometrar för mätning av hastigheter över 1 km/s under tidsintervall kortare än 10 ps.

Anm.: 6A 225 omfattar hastighetsinterferometrar som VISAR (Velocity interferometer systems for any
reflector) och DLI (Doppler laser interferometers).

6A226 Tryckgivare enligt följande:

a) Manganingivare för tryck överstigande 10 GPa.

b) Trycktransduktorer av kvartstyp för tryck överstigande 10 GPa.

Test-, inspektions- och produktionsutrustning

6B004

Optisk utrustning enligt följande:

a) Utrustning för mätning av absoluta reflektionsfaktom med en noggrannhet av ± 0,1 % av
reflektionsvärdet.

b) Utrustning annan än utrustning som optiskt mäter ytan med hjälp av spridning (scattering) och som
har en icke nedbländad (unobscured) öppning på mer än 10 cm, speciellt konstruerad för optisk
mätning utan kontakt av icke plan yta (profil) med en "noggrannhet" av 2 nm eller mindre (bättre)
än optisk begärd profil.

Anm.: Avsnitt 6B004 omfattar inte mikroskop.

219 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/168	\| SV \| Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000
6B007	Utrustning för att producera, rikta upp och kalibrera landbaserade gravitationsmetrar med en statisk noggrannhet som är bättre än 0,1 mGal.
6B008	Pulsradarsystem för mätning av tvärsnitt med en sändningspuls om 100 ns eller mindre samt till dessa speciellt konstruerade komponenter. ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 6B108.
6B108	System, andra än de som omfattas av avsnitt 6B008, som är speciellt konstruerade för radarmätning av tvärsnitt och som är användbara i "missiler” och deras undersystem.
6C	Material
6C002	Optiska sensormaterial enligt följande: a) Ren tellurmetall (Te) med en renhetsnivå som är bättre än 99,9995 %. b) En kristall av kadmiumzinktellurid (CdZnTe) med en zinkhalt som understiger 6 % i vikt eller kadmiumtellurid (CdTe) eller kvicksilverkadmiumtellurid (HgCdTe) oberoende av renhetsgrad, inklusive epitaxiella skivor ("wafers") av dessa material.
6C004	Optiska material enligt följande: a) "Skivor" (substrate blanks) av zinkselenid (ZnSe) och zinksulfid (ZnS) som framställts genom kemisk förångningsdeposition och som har någon av följande egenskaper: 1. En volym som är större än 100 cm³, eller 2. en diameter som är större än 80 mm med en tjocklek på minst 20 mm. b) Handtagsformade (halvrunda) stycken av följande elektrooptiska material: 1. Kaliumtitanarsenat (KTA). 2. Silvergalliumselenid (AgGaSe₂). 3. Talliumarsenikselenid (Tl₃AsSe₃, även känt som TAS). c) Icke linjära optiska material med följande egenskaper: 1. Tredje ordningens mottaglighet (chi 3) på lO^mW² eller mer, och 2. en svarstid som är mindre än 1 ms. d) "Skivor" (substrat blank) av kiselkarbid eller beryllium-beryllium (Be-Be) där det deponerade materialet överstiger 300 mm i diameter eller huvudaxellängd.

220 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L159/169

6C004	forts. e) Glas, inklusive smält kvarts, fosfatglas, fluorfosfatglas, zirkoniumfluorid (ZrF₄) och hafniumfluorid (HfF₄) med alla följande egenskaper: 1. en hydroxyljon (OH-)koncentration som är mindre än 5 ppm, 2. en renhetsnivå ftån ingående metaller mindre än 1 ppm, och 3. hög homogenitet (brytningsindexvariation) mindre än 5 x 10"⁶. f) Syntetiskt producerade diamantmaterial med en absorption som är mindre än 10‘⁵cm'' för våglängder som överstiger 200 nm men inte 14 000 nm.
6C005	Syntetiska kristallina värdmaterial för ”lasrar" i obearbetad form enligt följande: a) Titan-dopad safir. b) Alexandrit.
6D	Programvara
6D001	"Programvara" speciellt utformad för "utveckling" eller "produktion" av utrustning som omfattas av avsnitten 6A004,6A005, 6A008 eller 6B008.
6D002	"Programvara” speciellt utformad för "användning" av utrustning som omfattas av avsnitten 6A002.b, 6A008 eller 6B008.
6D003	Annan "programvara", enligt följande: a) 1. "Programvara" speciellt utformad för att skapa akustiska strålar för "realtidsbearbetning" av akustiska data som insamlats från passiva mottagare i bogserade hydrofoner som arbetar i grupp. 2. "Källkod" för "realtidsbearbetning" av akustiska data som insamlats från passiva mottagare i bogserade hydrofoner som arbetar i grupp. 3. "Programvara" speciellt utformad för att skapa akustiska strålar för "realtidsbearbetning” av akustiska data som insamlats från passiva mottagare och som utnyttjar kabelsystem för bottnar eller havsvikar. 4. "Källkod" för "realtidsbearbetning" av akustiska data som insamlats ftån passiva mottagare och som utnyttjar kabelsystem för bottnar eller havsvikar.

221 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/170 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

6D003 forts.

b) 1. "Programvara" speciellt utformad för att arbeta i magnetiska kompensationssystem för

magnetiska givare konstruerade för att arbeta på mobila plattformar.

2. "Programvara" speciellt utformad för att upptäcka avvikelser i magnetfält på mobila
plattformar.

c) "Programvara" speciellt utformad för att korrigera för rörelsers inflytande på gravitationsmetrar
eller gravitationsgradiometrar.

d) 1. "Programvara" för trafikledning av flygplansrörelser som installeras i datorer av

standardtyp vid en luftövervakningscentral, och som kan något av följande:

a) Bearbeta och visa mer än 150 samtidiga "målindikeringar”, eller

b) ta emot måldata från mer än fyra primärradarstationer.

2. "Programvara" speciellt utformad för konstruktion eller "produktion" av radomer, som är
både

a) speciellt konstruerade för att skydda de "elektroniskt styrbara infasade
antennsammansättningama" som omfattas av avsnitt 6A008.e, och

b) som resulterar i ett antenndiagram som har en 'genomsnittlig sidlobsnivå' som är mer
än 40 dB under maxvärdet av huvudlobens nivå.

Teknisk anm.:

Med 'genomsnittlig sidlobsnivå' avses i avsnitt 6D003.d.2.b en nivå som mäts över
hela antennsammansättningen utom den vinkel där huvudloben och de två första
sidoloberna på vardera sidan om huvudloben finns.

6D102 "Programvara" speciellt utformad eller modifierad för "användning" av varor som omfattas av

avsnitt 6A108.

6D103 "Programvara", speciellt utformad eller modifierad för "missiler”, som efter avslutad flygning behandlar
inspelade data för fastställande av farkostens position under hela flygvägen.

222 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L159/171

6E	Teknik
6E001	"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för "utveckling" av utrustning, material eller "programvara" som omfattas av avsnitten 6A, 6B, 6C eller 6D.
6E002	"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för "produktion" av utrustning eller material som omfattas av avsnitten 6A, 6B eller 6C.
6E003	Följande övrig "teknik": a) 1. "Teknik" som "erfordras" för behandling och beläggning av optiska ytor för att uppnå en likformighet som är 99,5 % eller bättre för optiska ytor vilka har en diameter eller huvudaxel som är minst 500 mm och vars totala förluster (absorption och spridning) är mindre än 5 x 10'³. Anm.: Se även avsnitt 2E003.f. 2. Optisk tillverknings-"teknik“ med enpunkts diamantslipningsteknik som producerar en ytnoggrannhet som är bättre än 10 nm rms på icke plana ytor som överskrider 0,5 m^:. b) "Teknik" som "erfordras" för "utveckling", "produktion" eller "användning" av speciellt konstruerade diagnostiska instrument eller hjälpmedel till testobjekt för högeffekts"lasrar" ("Super High Power Laser" ("SHPL")) eller för prov eller utvärdering av material som bestrålats med "SHPL"-strålar. c) "Teknik" som "erfordas" för "utveckling" eller "produktion" av fluxgate-"magnetometrar" eller fluxgate-"magnetometer"-system, vilka 1. har en "brusnivå” som är mindre än 0,05 nT rms/Vhz vid frekvenser mindre än 1 Hz, eller 2. en "brusnivå" som är mindre än 1 x 10'³ nT rms/Vhz vid frekvenser lika med 1 Hz eller mer.
6E101	"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för "användning" av utrustning eller "programvara" som omfattas av avsnitten 6A002, 6A007.b och c, 6A008,6A102,6A107,6A108,6B108, 6D102 eller 6D103. Anm.: Avsnitt 6E101 omfattar endast "teknik''för utrustning som omfattas av avsnitt 6A008 när det är konstruerat för lufiburna applikationer och kan användas i "missiler".
6E201	"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för "användning" av utrustning som omfattas av avsnitten 6A003, 6A005.a.l.c, 6A005.a.2.a, 6A005.c.l.b, 6A005.c.2.c.2,6A005.c.2.d.2.b, 6A202, 6A203,6A205,6A225 eller 6A226.

223

L 159/172 RSV"]

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

KATEGORI 7 - NAVIGATION OCH AVIONIK

7A System, utrustningar och komponenter

ANM. 1:

För autopiloter till undervattensfarkoster se kategori 8.

För radar se kategori 6.

ANM. 2:

För tröghetsnavigeringssystem för fartyg eller undervattensfarkoster se militära
förteckningen.

7A001 Accelerometrar konstruerade for användning i tröghetsnavigeringssystem eller vägledningssystem och
som har någon av följande egenskaper samt speciellt konstruerade komponenter därtill:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 7A101.

a) Som har en "grundstabilitet" som är mindre (bättre) än 130 pg med hänsyn till ett fast
kalibreringsvärde över en tidsperiod på 1 år,

b) som har en ”skalfaktor"-"stabilitet” som är mindre (bättre) än 130 ppm med hänsyn till ett fast
kalibreringsvärde över en tidsperiod på 1 år, eller

c) som är specificerade för att kunna arbeta vid accelerationsnivåer som överstiger 100 g.

7A002 Gyron som har någon av följande egenskaper samt tillhörande speciellt konstruerade komponenter:
ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 7A102.

a) en ''driftvärde”-"stabilitet” som när den mäts i en 1 g omgivning under en tidsperiod på 3 månader
ger en avvikelse i förhållande till kalibreringsvärdet som är:

1. mindre (bättre) än 0,l°/h när den är specificerad för accelerationsnivåer upp till 10 g, eller

2. mindre (bättre) än 0,5°/h när den är specificerad för accelerationsnivåer från 10 g till och
med 100 g eller

b) specificerade för att fungera vid accelerationsnivåer över 100 g.

7A003 Tröghetsnavigeringssystem (kardanskt eller bygelupphängda) och tröghetssystem konstruerade för
"flygplan", landfordon eller "rymdfarkoster" för attityd, ledning och kontroll och som har följande
egenskaper samt speciellt konstruerade komponenter därtill

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 7A103.

a) navigationsfel (fri tröghet) på högst 0,8 nautiska mil/tim [50 % troligt cirkulärt fel (CEP = Circular
Error Probable)] eller mindre (bättre) efter normal uppstartning, eller

b) specificerade för att fungera vid accelerationsnivåer över 10 g.

Anm. 1: De i avsnitt 7A003.a givna parametrarna är tillämpbara under något av följande

omgivningsjbrhållanden:

I. Slumpmässiga vibrationer med en magnitud av 7,7 g rms under de första

30 minuterna och en total testtid på 90 minuter per axel i var och en av de tre mot
varandra vinkelräta axlarna när den slumpvisa accelerationen uppgår till

224 Prop. 2000/2001:9
Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L159/173

7A003	Anm. 1 1. forts. a) en konstant effekttäthet (PSD = power spectral density) med värdet 0,04 g’/Hz över frekvensområdet 15 till 1 000 Hz och b) effekttätheten dämpas med frekvensen från 0,04 g‘/Hz till 0, OlgVHz inom frekvensområdet 1 000 till 2 000 Hz. 2. En roll- och girhastighet som är lika med eller mer än +2.62 radianer/s (150°/s). 3. I enlighet med nationell standard som motsvarar 1 och 2 ovan. Anm. 2: Avsnitt 7A003 omfattar inte tröghetssvstem som certifierats för användning på "civila flygplan"av civila myndigheter i "deltagande stat".
7A004	Astrogyrokompasser, och andra utrustningar som beräknar position eller orientering genom att automatiskt följa himlakroppar eller satelliter, med en azimut noggrannhet som är lika med eller mindre (bättre) än 5 bågsekunder. ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 7A104.
7A005	Satellitnavigeringsmottagare (tex. GPS eller GLONASS) som har någon av följande egenskaper samt till dem speciellt konstruerade komponenter. ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 7A105. a) Använder dekiypteringsutrustning, eller b) en nollstyrbar antenn.
7A006	Luftbuma höjdmätare som arbetar utanför frekvensområdet från 4,2 till och med 4,4 GHz och som har någon av följande egenskaper: ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 7A106. a) "Uteffektsanpassning", eller b) nycklad fasskiftsmodulation.
7A007	Pejlutrustning som arbetar vid frekvenser över 30 MHz och som har alla följande egenskaper samt därtill speciellt konstruerade komponenter: a) "Effektbandbredden" är 1 MHz eller mera, b) parallell bearbetning av mer än 100 frekvenskanaler, och c) beräkningshastighet på mer än 1 000 bäringar per sekund och per frekvenskanal.
7A101	Accelerometrar, andra än de som omfattas av avsnitt 7A001, med ett tröskelvärde av 0,05 g eller mindre, eller ett linjärt fel inom 0,25 % av hela skalutslaget, eller båda, som är utformade för användning i tröghetsnavigeringssystem eller i styrsystem av alla typer och därtill speciellt konstruerade komponenter Anm.: Avsnitt 7AI01 omfattar inte accelerometrar som är speciellt konstruerade och utvecklade för MWDfMeasurement While Drilling)sensorer för användning vid borrning i gruvor.

225

8 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 9

Prop. 2000/2001:9
Bilaga 1

L 159/174 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

7A102 Alla slags gyron, andra än de som omfattas av avsnitt 7A002, användbara i "missiler" med en beräknad
"driftsstabilitet" mindre än 0,5 (1 sigma eller rms)/timme i en 1 g-omgivning och därtill speciellt
konstruerade komponenter.

7A103 Instrumentering, navigationsutrustning och system, andra än de som omfattas av avsnitt 7A003, som
följer, samt därtill speciellt konstruerade komponenter.

a) Tröghetsutrustning eller annan utrustning som använder accelerometrar eller gyron som omfattas
av avsnitten 7A001, 7A002,7A101 eller 7A102, samt system som innehåller sådan utrustning.
Anm.: Avsnitt 7A103.a omfattar inte utrustning som innehåller acceleratorer som omfattas av

avsnitt 7A001 när accelerometrarna är speciellt konstruerade och utvecklade för att
fungera som avkännare vid borrning i gruvor.

b) Integrerade flyginstrumentsystem som innehåller gyrostabilisatorer eller automatiska piloter,
konstruerade eller modifierade för användning i rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004
eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.

7A104 Astrogyrokompasser och andra apparater, andra än de som omfattas av avsnitt 7A004, som hämtar
position eller orientering genom att automatiskt följa himlakroppar eller satelliter och därtill speciellt
konstruerade komponenter.

7A105 Globala positionssystem (GPS) eller liknande satellitmottagare, andra än de som omfattas av
avsnitt 7A005, i stånd att tillhandahålla navigeringsinformation under följande driftsförhållanden
konstruerade eller modifierade för användning i rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller
sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104:

a) Vid hastigheter överstigande 515 m/s, och

b) vid höjder överstigande 18 km.

7 A106 Höjdmätare, andra än de som omfattas av avsnitt 7A006, av radar- eller lasertyp konstruerade eller

modifierade för användning i rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som
omfattas av avsnitt 9A104.

7A115 Passiva sensorer för att bestämma bäringen till specifika elektromagnetiska källor (pejlutrustning) eller
terrängkännetecken, som konstruerats eller modifierats för användning i rymdfarkoster som omfattas av
avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.

Anm.: Avsnitt 7A115 omfattar sensorer för följande utrustning:

a) Utrustning för att kartlägga terrängkonturer.

b) Bildalstrande sensorutrustning (både aktiv och passiv).

c) Passiv interferensmätarulrustning.

226 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000	1 SV \| Europeiska gemenskapernas officiella tidning L159/175
7A116	Flygstyrsystem, konstruerade eller modifierade för användning i rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104. a) Hydrauliska, mekaniska, elektrooptiska eller elektromekaniska flygstyrsystem (inklusive "fly-by-wire"-system). b) Attitydstyrsystem.
7A117	"Styrsystem", användbara i "missiler", som kan uppnå en noggrannhet av 3,33 % eller mindre av räckvidden (tex. en "CEP” av 10 km eller mindre på en räckvidd av 300 km).
7B	Test-, inspektions- och produktionsutrustning
7B001	Test-, kalibrerings- eller injusteringsutrustning speciellt konstruerad för utrustning som omfattas av avsnitten 7A. Anm.: Avsnitt 7B001 omfattar inte test-, kalibrerings- eller injusteringsutrustning avseddför underhållsnivå I eller underhållsnivå II. Teknisk anm.: 1. Underhållsnivå I Fel i tröghetsnavigeringsutrustningen upptäcks i flygplanet genom indikationer på avioniksystemets kontrollenhet CDU (Control and Display Unit) eller genom ett statusmeddelande från en ansluten utrustning. Genom att följa tillverkarens instruktionsbok skall felet kunna lokaliseras till en felaktig apparat (line replaceable unit, LRU) till vilken det flnns utbytesenheter. Operatören skall sedan kunna åtgärda felet genom att byta ut den felaktiga enheten. 2. Underhållsnivå II Den felaktiga utbytesenheten skall sändas till en underhållsverkstad (tillverkarens eller operatörens, som är ansvarig för underhållsnivå II). Vid denna underhållsverkstad skall den felaktiga utbytesenheten testas på olika sätt för att identifiera felaktig modul. Denna modul skall sedan tas bort och ersättas av en fungerande del. Den felaktiga delen skall sändas till tillverkaren för reparation (eventuellt måste hela utbytesenheten sändas för reparation). ANM.: Underhållsnivå II omfattar inte avlägsnande av kontrollerade accelerometrar eller gyrogivare från modul.
7B002	Utrustning enligt följande, speciellt konstruerad för att mäta egenskaperna hos speglar till lasergyro: ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 7B102. a) Instrument för mätning av ljusspridningen med en mätnoggrannhet på 10 ppm eller mindre (bättre). b) Instrument för mätning av ytfinhet med en mätnoggrannhet på 0,5 nm (5 Ångström) eller mindre (bättre).

227 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/176	\| SV \| Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000
7B003	Utrustning enligt följande, speciellt konstruerad för "produktion" av utrustning som omfattas av avsnitten 7 A. Anm.: Avsnitt 7B003 omfattar följande: a) Avstämningsutrustningför gyron. b) Dynamiska balansutrustningar för gyron. c) Inkörnings- och motortestutrustningar för gyron. d) Utrustningar för att evakuera och fylla gyron med gas. e) Centrifugfixturer för gyrolager. j) Utrustning för justering av accelerometeraxlar.
7B102	Reflektometrar speciellt konstruerade för att karaktärisera speglar, för "laser"-gyron, som har en mätnoggrannhet på 50 ppm eller mindre (bättre).
7B103	Speciellt konstruerade "produktionshjälpmedel" for utrustning som omfattas av avsnitt 7A117.
7C	Material Inga.
7D	Programvara
7D001	"Programvara" speciellt utformad eller modifierad för "utveckling" eller "produktion" av utrustning som omfattas av avsnitten 7A eller 7B.
7D002	"Källkod" för "användning" i tröghetsnavigeringssystem inklusive tröghetsutrustning som inte omfattas av avsnitten 7A003 eller 7A004 eller ’ Attitude and Heading Reference Systems’ (AHRS). Anm.: Avsnitt 7D002 omfattar inte "källkod"för användning av kardanskt upphängda AHRS. Teknisk anm.: AHRS skiljer sig i allmänhet från tröghetsnavigeringssystem (INS) på så sätt att AHRS lämnar kurs- och positionsinformation men lämnar normalt inte uppgifter om acceleration, hastighet och position som ett INS gör.

228 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 159/177

7DOO3 Annan "programvara" enligt följande:

a) "Programvara" speciellt utformad eller modifierad för att förbättra de operativa egenskaperna eller
för att reducera navigationsfelet hos navigationssystem till nivåer specificerade i avsnitt 7A003
eller 7A004.

b) "Källkod" för kombinerade (hybrid) system, som förbättrar de operativa egenskaperna eller
reducerar navigationsfel i system till nivåer som anges i avsnitt 7AOO3, genom att kontinuerligt
kombinera information från ett tröghetssystem med navigationsinformation i form av

1 hastighet mätt med dopplerradar,

2. positionsangivelser från satellitnavigeringsmottagare (t.ex. GPS eller GLONASS), eller

3. en databas som innehåller tenängbeskrivningar.

c) "Källkod" för integrerade avioniksystem eller system för speciella flyguppdrag, som kombinerar
information från givare och utnyttjar "expertsystem”.

d) "Källkod" för "utveckling" av något av följande system:

1. Digitala system för "optimering av flygbanan".

2. Integrerade framdrivnings- och styrsystem för flygplan.

3. Styrsystem 'fly by wire’ eller’fly by light’.

4. "Aktiva flygstyrsystem" för flygplan som är feltoleranta eller som är självkorrigerande.

5. Flygburen automatisk pejlingsutrustning.

6. Luftdatasystem samverkande med speciell ytskiktsavkännande sensor för mätning av
temperatur och tryck.

7. Siktlinjesindikator utnyttjande raslerteknik eller indikatorer för tredimensionell
presentation.

e) "Programvara" för datastödd design (CAD) speciellt utformad för "utveckling" av "aktiva
flygstyrsystem", fleraxliga fly by wire- eller fly by light-styrsystem för helikopter eller
cirkulationsstyrd antivridmomentstyrd eller cirkulationsstyrt riktningskontrollsystem för
helikoptrar vars "teknik" anges i 7E004.b, 7E004.C.1 eller 7E004.C.2.

7D101

"Programvara" speciellt utformad eller modifierad för “användning" av utrustning som omfattas av
avsnitten 7A001-7A006, 7A101-7A106, 7A115, 7A116.a, 7A116.b, 7B001, 7B002, 7B003, 7B102
eller 7B103.

7D102

Integrerad "programvara" enligt följande:

a) Integrerad "programvara" för utrustning som omfattas av avsnitt 7A103.b.

b) Integrerad "programvara" speciellt utformad för utrustning som omfattas av avsnitten 7A003
eller 7A103.a.

7D1O3 "Programvara" speciellt "utformad" för utformning eller simulering av "styrsystemen" som omfattas av
avsnitt 7A117 eller för integrering av styrsystemen med rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004
eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.

Anm.: "Programvara" som omfattas av avsnitt 7D103 omfattas även om den kombineras medfysiska
system som omfattas av avsnitt 4A102.

229

L 159/178

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

7E Teknik

7E001	"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för "utveckling" av utrustning eller "programvara" som omfattas av avsnitten 7A, 7B eller 7D.
7E002	"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för "produktion" av utrustning som omfattas av avsnitten 7A eller 7B.

7E003 "Teknik" enligt allmänna anmärkningar rörande teknik som erfordras för reparation, renovering eller
översyn av komponenter som omfattas av avsnitten 7A001-7A004.

Anm.: Avsnitt 7A003 omfattar inte underhålls-''teknik'' direkt knuten till kalibrering, borttagande eller
ersättning av skadad icke servicebara LRU och SRA till ett civilt "flygplan" som beskrivits i
underhållsnivå I eller II.

ANM.: Se vidare teknisk anm. till avsnitt 7B001.

7E004 Annan "teknik" enligt följande:

a) "Teknik" för "utveckling" eller "produktion” av följande:

1. Flygburen automatisk pejlingsutrustning som arbetar med frekvenser överstigande 5 MHz.

2. Luftdatasystem som baseras endast på de statiska data som gäller vid markytan, t.ex. sådana
som innehåller konventionella luftdatakänselkroppar.

3. Siktlinjesindikatorer som utnyttjar rasterteknik eller indikatorer för tredimensionell
presentation i "flygplan".

4. Tröghetsnavigeringssystem eller astrogyrokompasser som innehåller accelerometrar eller
gyron som omfattas av avsnitten 7A001 eller 7A002.

5. Elektriska styrdon (t.ex. elektromekaniska, elektrohydrostatiska och integrerade
styrdonspaket) speciellt konstruerade för "primär flygplansstyming".

6. "Optisk avkännargrupp för flygplansstyming" (Flight control optical sensor array) speciellt
konstruerad för att byggas in i "aktiva flygstyrsystem".

b) "Utvecklings“-"teknik", enligt följande, för "aktiva flygstyrsystem" (inklusive fly-by-wire eller
fly-by-light):

1. Konfigurationskonstniktion för att koppla ihop flera mikroelektroniska processelement
(ombord-datorer) för att uppnå "realtidsbearbetning" på så sätt att kontrollregler kan
införas.

2. Kontrollregler som kompenserar för sensorplacering eller dynamiska belastningar på
flygplanskroppen, t.ex. kompensation av vibrationer runt en sensor eller för variation i en
sensors avstånd från gravitationscentrat.

3. Elektronisk övervakning av dataredundans eller systemredundans för att upptäcka fel,
feltolerans, felisolation eller omkonfigurering.

Anm.: Avsnitt 7E004.b.3 omfattar inte "teknik” för fysisk redundans.

4. Flygkontrollsystem som medger omkonfigurering under flygningen av tryck- och
momentstyming i realtid för självstyming av luftfarkoster.

230

30.6.2000 r~SV~|

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/179

7E004 b) forts.

Integrering av digitalt flygkontrollsystem, navigation och styrdata for framdrivningen, till
ett "digitalt flygövervakningssystem för att optimera flygdata".

Anm.: Avsnitt 7E004.b.5 omfattar inte följande:

a) "Utvecklings"-teknik för integrering av digitalt flygkontrollsystem, navigation
och styrdata för framdrivningen till ett digitalt flygövervakningssystem för
optimering av flygbanan.

b) ''Utvecklings"-teknik för flygplans flyginstrumentsystem som integreras
endast för VOR. DME, ILS eller MLS navigation eller inflygning.

Helt övertagande digitalt flygkontrollsystem (Full authority digital flight control) eller
system för att övervaka en flygning baserat på multipla givare som använder expertsystem".
ANM.:För "teknik"för "FullAuthority Digital Engine Control [FADEC],

se avsnitt 9E003.O.9.

c) "Teknik" for "utveckling" av helikoptersystem enligt följande:

1. Fleraxliga fly-by-wire- eller fly-by-light-styrsystem som kombinerar åtminstone två av
följande system till ett kollektivt system:

a) Kollektiv styrning.

b) Cyklisk styrning.

c) Gir styrning.

2. "Cirkulationsstyrda antivridmomentstyrda eller cirkulationsstyrda riktningskontrollsystem".

3. Rotorblad som innehåller luftfolier med "variabel geometri med hjälp av luftfolier" for
användning i system med individuell bladstyming.

7E101

"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för "användning" av utrustning som omfattas
av avsnitten 7A001-7A006,7A101-7A106,7AU5-7A117,7B001, 7B002, 7B003, 7B102, 7B103,
7D101-7D103.

7E102

“Teknik" för skydd av flygavionik och elektriska delsystem mot elektromagnetisk puls (EMP) och
elektromagnetisk interferens (EMI) från yttre källor enligt följande:

a) Konstruktionsteknik" för skärmande system.

b) Konstruktionsteknik" för härdade elektriska kretsar och delsystem.

c) Konstruktionsteknik" för bestämning av härdningsnormer för avsnitten 7E102.a och 7E102.b.

7E104

"Teknik" för samordning av flygkontroll, styrning och framdrivningsdata till ett system för optimering av
raketbanan.

231

L 159/180 [~SV~I

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

KATEGORI 8 - MARINT

8A System, utrustningar och komponenter

8A001 Undervattensfarkoster och ytfartyg, enligt följande:

Anm.: För exportkontrollstatus av utrustning för undervattensfartyg, se

Kategori 5, del 2 "Informationssäkerhet"för krypterad kommunikationsutrustning.
Kategori 6, för sensorer.

Kategori 7 och 8, för navigationsutrustning.
Kategori 8A för undervattensutrustning.

a) Bemannade, trådstyrda undervattensfarkoster som är konstruerade för att arbeta på större djup
än 1 000 m.

b) Bemannade icke trådstyrda (frisimmande) undervattensfarkoster med någon av följande
egenskaper:

1. Farkoster som är konstruerade för att 'operera autonomt' och har en lyftförmåga på

a) 10 % eller mer av farkostens vikt i luft, och

b) 15 kN eller mer.

2. Farkoster som är konstruerade för att arbeta på större djup än 1 000 m, eller

3. Som har samtliga följande egenskaper:

a) Fartyg konstruerade för att bära en besättning på 4 personer eller mer,

b) Som kan 'operera autonomt’ i 10 timmar eller mer,

c) Som har en 'räckvidd' på 25 nautiska mil eller mer, och

d) Farkostens längd är högst 21 m.

Tekn isk anm. :

1. I avsnitt 8A001.b avses med 'operera autonomt' att fartyget är helt i undervattensläge, utan
snorkel, alla system arbetar och att den lägsta marschfart används vid vilken
undervattensfarkosten säkert kan styra sitt djupgående dynamiskt enbart med hjälp av sina
dykroder, utan behov av understödsfartyg eller annat understöd från ytan, havsbottnen
eller stranden, och som har ett framdrivningssystemför undervattens- eller ytgång.

2. Med 'räckvidd' avses i avsnitt 8A001.b halva den maximala distansen som en
undervattensfarkost kan tillryggalägga.

c) Obemannade, trådstyrda undervattensfarkoster som kan arbeta på större djup än 1 000 m och har
någon av följande egenskaper:

1. Är konstruerade för att kunna utföra manövrer av egen kraft med användande av
framdrivningsmotorer eller andra drivkraftsalstrare som omfattas av avsnitt 8A002.a,2, eller

2. har en fiberoptisk dataförbindelse.

d) Obemannade icke trådstyrda (frisimmande) undervattensfarkoster, som har någon av följande
egenskaper:

1. Som är konstruerade för att bestämma kurs relativt en geografisk referens utan mänsklig
assistans i realtid,

2. som har en akustisk data- eller orderförbindelse, eller

3. som har en optisk data- eller orderlänk som är längre än 1 000 m.

232

30.6.2000

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/181

8A001 forts.

e) Oceangående bärgningssystem med en lyftkapacitet som överstiger 5 MN for bärgningsobjekt på
djup som överstiger 250 m, och som har något av följande:

1. Ett dynamiskt positionssystem som gör det möjligt att hålla position inom 20 m ftån en
given punkt som anges av navigationssystemet, eller

2. ett system för navigation mot sjöbotten och ett integrerat navigationssystem for större djup
än 1 000 m med en positionsnoggrannhet inom 10 m från en förutbestämd punkt.

f) Yteffektfarkoster (försedda helt med kjolar) som har alla följande egenskaper.

1. Konstruerade för en toppfart med full last som överstiger 30 knop vid en signifikant
våghöjd på 1,25 m (Sea State 3) eller mer,

2. ett luftkuddetiyck som överstiger 3 830 Pa, och

3. ett förhållande mellan tom- och fullviktsdeplacementet som är mindre än 0,70.

g) Yteffektfarkoster (med massiva sidor) konstruerade för en toppfart med full last som överstiger
40 knop i en signifikant våghöjd på 3,25 m (Sea State 5) eller mer.

h) Bärplansfartyg med aktiva system för automatisk kontroll av bärplanssystemet och som är
konstruerade för en toppfart med full last på 40 knop vid en våghöjd på 3,25 m (Sea State 5) eller
mer.

i) 'Små planande fartyg’ med någon av följande egenskaper:

1. Ett deplacement när de är fullastade som överstiger 500 ton och som är konstruerade för en
toppfart med full last som överstiger 35 knop vid en våghöjd som är 3,25 m (Sea State 5)
eller mer, eller

2. ett deplacement när de är fullastade som överstiger 1 500 ton och som är konstruerade för
en toppfart med full last som överstiger 25 knop vid en våghöjd som är 4 m (Sea State 6)
eller mer.

Teknisk anm.:

Ett 'litet planande fartyg' definieras genom följande formel: Våta ytan på konstruktionsritningen
mindre än 2 x (deplacementsvolymen på konstruktionsritningen) .

8A002 System eller utrustning enligt följande:

Anm.: För undervattenskommunikationssystem se även kategori 5, del 1 - Telekommunikationer,

a) System och utrustning som särskilt konstruerats eller modifierats för undervattensfarkoster som är
konstruerade för an arbeta på större djup än 1 000 m, enligt följande:

1. De har trycksatt hölje eller skrov med en maximal innerdiameter på kammaren som
överstiger 1,5 m.

2. De har likströmsmotor för framdrivning eller drivkraftsalstring.

3. De har manöverkablar (navelsträngar) av optiska fibrer förstärkta med syntetmaterial, samt
anslutningsdon.

233

L 159/182 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

8A002 forts.

b) System som särskilt konstruerats eller modifierats for automatisk rörelsekontroll av
undervattensfarkoster som omfattas av avsnitt 8A001, som använder navigationsdata och som har
återkopplade sluma reglersystem, enligt följande:

1. Som gör det möjligt för en farkost att röra sig inom 10 m från en förutbestämd punkt i
vattnet,

2. som bibehåller farkostens position inom 10 m från den förutbestämda punkten i vattnet,
eller

3. som bibehåller farkostens position inom 10 m när den följer en kabel på eller under
sjöbottnen.

c) Fiberoptiska skrovgenomföringar eller anslutningar.

d) Betraktningssystem för undervattensbruk enligt följande:

1. Televisionssystem och televisionskameror, enligt följande:

a) Televisionssystem (bestående av kamera, övervaknings- och
signalöverföringsutrustning) med en begränsad upplösning på mer än 800 linjer när
de används i luft och som är speciellt konstruerade eller modifierade för att
fjärrmanövreras tillsammans med en undervattensfarkost.

b) Televisionskameror för undervattensbruk med en begränsad upplösning mätt i luft
på mer än 1 100 linjer.

c) Televisionskameror avsedda att arbeta vid låga ljusnivåer, som är speciellt
konstruerade eller modifierade for undervattensbruk och som har alla följande
egenskaper:

1. Bildförstärkarrör enligt avsnitt 6A002.a.2.a, och

2. Mer än 150 000 "aktiva bildelement (pixef)" för vaije grupp av
halvledarareor.

Teknisk anm.:

Begränsad upplösning för en televisionkamera bestäms genom en mätning som görs
av den horisontella upplösningen och uttrycks i linjer per bildhöjd när man
betraktar en testbild enligt IEEE Standard 208/1960 eller motsvarande standard.

2. System, som är särskilt konstruerade eller modifierade for fjärrmanövrering och arbetar
tillsammans med en undervattensfarkost, och rymmer teknik för att eliminera återspridning,
inklusive områdesstyrd belysning eller "laser“-system:

e) Fotografiska stillbildskameror som är särskilt konstruerade eller modifierade för undervattensbruk
på större djup än 150 m och som har filmformatet 35 mm eller större och som har något av
följande:

1. Tillåter att filmen förses med data från en källa utanför kameran.

2. har bakstyckesfokusering för distanskorrektion, eller

3. har automatisk tryckutjämningskontroll som särskilt utformats for att göra det möjligt att
använda kameran på stöne djup än 1 000 m.

f) Elektroniska bildsystem som särskilt konstruerats eller modifierats for undervattensbruk och kan
digitalt lagra mer än 50 exponerade bilder.

g) Ljussystem, enligt följande, som särskilt konstruerats eller modifierats för undervattensbruk:

1. Stroboskopiska ljussystem där varje blixt kan ge mer än 300 J/blixt och en blixthastighet på
mer än 5 blixtar per sekund.

2. Argonblixtsystem som särskilt konstruerats för användning på större djup än 1 000 m.

234

30.6.2000 ["SV"]

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/183

8A002 forts.

h) "Robotar" som särskilt konstruerats för undervattensbruk, som styrs genom ett speciellt utformat
"datorstyrt" system med något av följande:

1. System som styr "roboten" med hjälp av information från sensorer som mäter krafter och
vridmoment som appliceras på ett externt objekt, avståndet till ett externt objekt, eller
förnimmelse med känseln mellan "robot" och det externa föremålet, eller

2. som kan applicera en kraft på 250 N eller mer eller ett moment på 250 Nm eller mer och
som är uppbyggd av titanbaserade legeringar eller "fibrer eller fiberliknande" "komposit"-
material.

i) Fjärrmanövrerade ledbara manipulatorer som konstruerats eller modifierats för undervattensbruk
och har något av följande:

1. System som styr manipulatorer genom att använda information från givare som mäter
vridmoment eller krafter som anbringas på ett externt objekt, eller känsloförnimmelse
mellan manipulatom och objektet, eller

2. manipulationer som styrs genom proportionell servoteknik eller med hjälp av ett speciellt
dataprogram och som har 5 frihetsgrader för rörelse eller mer.

Anm.: Endast rörelser som är styrda av proportionell servoteknik eller "datorstyrda"
program skall räknas in vid beräkning av antalet frihetsgraderför rörelse.

j) Luftoberoende kraftsystem, speciellt konstruerade för undervattensbruk, enligt följande:

1. Brayton eller Rankine luftoberoende motorsystem med någon av följande egenskaper:

a) Kemiska gastvätlare eller absorptionssystem som särskilt konstruerats för att
avlägsna koldioxid, koloxid och partiklar ur återcirkulerande avgaser.

b) System som är speciellt konstruerade för att använda en enatomig gas.

c) Enheter eller höljen som särskilt konstruerats för att ge ljudreduktion under vattnet
för frekvenser under 10 kHz, eller speciella upphängningsanordningar som kan
mildra stötar, eller

d) System som särskilt konstruerats för att

1. trycksätta reaktionsprodukter eller förändra bränsle,

2. lagra reaktionsprodukter, och

3. släppa ut reaktionsprodukter mot ett tryck på 100 kPa eller mer.

2. Luftoberoende dieselmotorer med alla följande egenskaper:

a) Kemiska gastvättar eller absorptionssystem som särskilt konstruerats för att avlägsna
koldioxid, koloxid och partiklar ur återcirkulerade avgaser.

b) System som särskilt konstruerats för att använda en enatomig gas.

c) Enheter eller höljen som särskilt konstruerats för att ge ljudreduktion under vattnet
för frekvenser under 10 kHz, eller speciella upphängningsanordningar som kan
mildra stötar.

d) Särskilt konstruerade avgassystem som inte släpper ut avgaserna kontinuerligt.

235

59/184 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

8A002 j) forts.

3. Luftoberoende kraftsystem med bränsleceller med en utgångseffekt över 2 kW och med
någon av följande egenskaper:

a) Enheter eller höljen som särskilt konstruerats för att ge ljudreduktion under vattnet
for frekvenser under 10 kHz, eller speciella upphängningsanordningar som kan
mildra stötar, eller

b) system som särskilt konstruerats för att

1. trycksätta reaktionsprodukter eller förändra bränsle,

2. lagra reaktionsprodukter, och

3. släppa ut reaktionsprodukter mot ett tryck på 100 kPa eller mer.

4. Stirling luftoberoende motorsystem med alla följande egenskaper:

a) Enheter eller höljen som särskilt konstruerats för att ge ljudreduktion under vattnet
för frekvenser under 10 kHz, eller speciella upphängningsanordningar som kan
mildra stötar, och

b) speciellt konstruerade avgassystem som släpper ut förbränningsprodukterna mot ett
mottiyck på 100 kPa eller mer.

k) Kjolar, tätningar och fingrar, med någon av följande egenskaper:

1. Som är konstruerade för kuddtryck på 3 830 Pa eller mer och kan arbeta vid signifikanta
våghöjder på 1,25 m (Sea State 3) eller mer och som är speciellt konstruerade för
yteffektfordon (helt med kjolar) enligt avsnitt 8A001 .f, eller

2. som är konstruerade för kuddtryck på 6 224 Pa eller mer, och kan arbeta vid signifikanta
våghöjder på 3,25 m (Sea State 5) eller mer och som är speciellt konstruerade för
yteffektfordon (massiva sidoväggar) enligt avsnitt 8A001.g.

l) Lyftande fläktar på mer än 400 kW som särskilt konstruerats för yteffektfartyg enligt
avsnitten 8A001.f eller g.

m) Helt nedsänkta bärplan med kavitation på över- eller undersidan som särskilt konstruerats för
fartyg enligt avsnitt 8A001.h.

n) Aktiva system som särskilt konstruerats eller modifierats för att automatiskt reglera rörelsen från
sjöhävningen på fartyg eller farkoster som omfattas av avsnitten 8A001.f, 8A001.g, 8A001.heller
8A001.i.

o) Propellrar, effektöverföringssystem, effektgenererande system och ljuddämpande system, enligt
följande:

1. Vattenskruvpropellrar eller effektöverföringssystem, enligt följande, som särskilt
konstruerats för yteffektfartyg (helt med kjolar eller med massiva sidoväggar) bärplansbåtar
eller små planande fartyg enligt avsnitten 8A001.f, 8A001.g, 8A001.h eller 8A001.i:

a) Propellrar som är superkaviterande, superventilerade, delvis nedsänkta eller som
skär genom ytan och är dimensionerade för mer än 7,5 MW.

b) Motroterande propellrar som är dimensionerade för mer än 15 MW.

c) System som innehåller virvelteknik före eller efter propellern för att få ett jämnare
flöde genom propellern.

d) Lättvikts-, högkapacitets- (K-faktor över 300) reduktionsväxlar.

e) Effektöverföringssystem med axlar som innehåller kompositer och är
dimensionerade för att överföra mer än 1 MW.

236

30.6.2000

8A002

□v]

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/185

o) forts.

2. Vattenskruvpropellrar, effektgenererande eller överförande system för användning på
fartyg, enligt följande:

a) Propellrar med ställbar stigning och navsystem som är dimensionerade för mer än
30 MW.

b) Internt vätskekylda elektriska framdrivningsmotorer med en utgångseffekt som
överstiger 2,5 MW.

c) Supraledande framdrivningsmotorer eller elektriska framdrivningsmotorer med
permanentmagneter, med en utgångseffekt som överstiger 0,1 MW.

d) Effektförvaringssystem med axlar som innehåller kompositer och är dimensionerade
för att överföra mer än 2 MW.

e) Ventilerade eller vid basen ventilerade propellersystem som är dimensionerade för
mer än 2,5 MW.

3. Ljudreduktionssystem för användning på fartyg med ett deplacement på 1 000 ton eller
mer, enligt följande:

a) Ljudreduktionssystem som dämpar undervattensbuller vid frekvenser under 500 Hz
och består av ljudabsorberande dämpare för akustisk isolering av dieselmotorer,
dieselgeneratoraggregat, gasturbiner, gasturbingeneratoraggregat,
framdrivningsmotorer eller växlar för framdrivningsmotorer, som är speciellt
konstruerade för att dämpa ljud och vibrationer och som har en mellanliggande
massa som överstiger 30 % av utrustningen som skall monteras.

b) Aktiva system för reduktion eller utsläckning av ljud, eller magnetiska lager som
särskilt konstruerats för mekaniska överföringssystem och innehåller elektroniska
styrsystem som aktivt kan reducera utrustningens vibrationer genom att tillföra
ljudkällan motljud eller motvibrationer.

p) Framdrivningssystem enligt pump-jet-principen med en utgångseffekt över 2,5 MW som använder
divergerande munstycken och flödesskapande skovelteknik för att förbättra
framdrivningsegenskapema och reducera det ljud som skapas under vattnet av framdrivningen.

q) Autonoma, slutna eller halvslutna system för dykning och undervattenssimning.

Anm.: Avsnitt 8A002.q omfattar inte enskilda apparater som åtföljer användaren för dennes
personliga bruk.

8B001

Utrustning för prov, inspektion och produktion

Vattentunnlar med ett bakgrundsbrus under 100 dB (referens 1 |tPa, 1 Hz) i ett frekvensområde från
0 till 500 Hz, och som konstruerats för att mäta akustiska fält som genereras av vattenströmningen runt en
modell av ett framdrivningssystem.

237 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/186 r~SV~|

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

30.6.2000

8C	Material
8C001	'Syntaktiskt skum' för undervattensbruk som har allt av följande: a) Konstruerat för användning på marina djup som överstiger 1 000 m, och b) Täthet som är mindre än 561 kg/m⁵. Teknisk anm.: 'Syntaktiskt skum' består av ihåliga kulor av plast eller glas inbäddade i en hartsmatris.
8D	Programvara
8D001	"Programvara" speciellt utformad eller modifierad for utveckling, produktion eller användning av utrustning eller material som omfattas av avsnitten 8.A, 8.B eller 8.C.
8D002	Specifik "programvara" speciellt utformad eller modifierad for utveckling, produktion, reparation, renovering eller ombearbetning av propellrar som är speciellt konstruerade for att reducera undervattensbms.
8E	Teknik
8E001	"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen om teknik för utveckling eller produktion av utrustning eller material som omfattas av avsnitten 8A, 8B, eller 8C.
8E002	Annan "teknik" enligt följande: a) "Teknik" för utveckling, produktion, reparation, renovering eller ombearbetning av propellrar som är speciellt konstruerade för an reducera undervattensbrus. b) "Teknik" för renovering eller ombearbetning av utrustning som omfattas av avsnitten 8A001, 8A002.b, 8A002.j, 8A002.O eller 8A002.p.

238 Prop. 2000/2001:9

30.6.2000

Bilaga 1

1 SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L159/187

KATEGORI 9 - FRAMDRIVNINGSUTRUSTNING RYMDFARKOSTER OCH TILLHÖRANDE
UTRUSTNING

9A	System, utrustningar och komponenter ANM.: För framdrivningssystem konstruerade eller specificerade mot neutron eller transient Joniserande strålning, se militära Jorteckningen.
9A001	Gasturbinmotorer för flygändamål som innehåller någon av de "tekniker" som omfattas av avsnitt 9E003.a enligt följande: ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9A101. a) Icke certifterade för det specifika "civila flygplan" som de är avsedda för. b) Icke certifierade för civil användning av civila luftfartsmyndigheter i "deltagande stat". c) Konstruerade för en marschhastighet över Mach 1,2 under mer än 30 minuter.
9A002	'Marina gasturbinmotorer' med en kontinuerlig uteffekt, mätt enligt ISO standard, på 24 245 kW eller mer och som har en specifik bränsleföibrukning som inte överstiger 0,219 kg/kWh i kraftområdet 35-100 % samt till dessa motorer speciellt konstruerade enheter och komponenter. Anm.: Termen 'marina gasturbinmotorer' omfattar även sådana industriella, eller luftfartsvarianter av gasturbiner som används för fartygsframdrivning eller för elgenerering ombord pä fartyg.
9A003	Speciellt konstruerade utrustningar och komponenter som innehåller någon av de "tekniker" som omfattas av avsnitt 9E003.a för följande framdrivningssystem med gasturbinmotorer: a) Sådana som omfattas av avsnitt 9A001. b) Sådana vars konstruktion eller produktion har sitt ursprung i antingen icke-"deltagande stater" eller är okänt för tillverkaren.
9A004	Rymduppskjutningsanordningar inklusive "rymdfarkoster". ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9A104. Anm.: 9A004 omfattar inte nyttolasten. ANM : För regleringen av produkter i “rymdfarkostens" nyttolast, se lämplig kategori.
9A005	Raketframdrivningssystem som drivs med flytande bränsle och som innehåller något av de system eller komponenter som omfattas av avsnitt 9A006. ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 9A105 OCH 9A119.

239 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/188 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

9A006 System och komponenter, enligt följande, speciellt konstruerade för raketmotorer som drivs med flytande
bränsle.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 9A106 OCH 9A108.

a) Lågtemperaturkylskåp, termosbehållare med låg vikt, lågtemperaturvärmeledare eller
lågtemperatursystem speciellt konstruerade för användning i rymdfarkoster och med möjlighet att
begränsa förlusterna hos lågtempererade vätskor till mindre än 30 % per år.

b) Lågtemperaturbehållare eller slutna kylsystem som kan arbeta med temperaturer på 100 K
(-173°C) eller mindre, avsedda för "flygplan" som klarar långvariga flygningar vid hastigheter
över Mach 3, "rymdfarkoster" samt utskjutningsfarkoster för dessa.

c) Förvarings- och transportsystem för väte som är omgivet av issötja (slush hydrogen).

d) Högtrycks (mer än 17,5 MPa) turbopumpar, pumpkomponenter eller deras tillhörande
gasgeneratorer eller drivsystem för turbiners expansionscykel.

e) Högtrycks (mer än 10,6 MPa) dragkraftskammare och tillhörande munstycken.

f) Bränsletanksystem som arbetar enligt kapillärupptagningsprincipen eller med positiv utdrivning
(t.ex. med en flexibel blåsa).

g) Inspmtare för flytande bränsle med individuella munstycken vars diameter är 0,381 mm eller
mindre (arean är 1,14 x 10^-3 cm² eller mindre for icke cirkulära munstycken) som är speciellt
konstruerade för raketmotorer som drivs med flytande bränsle.

h) Kol-kol förbränningskammare som gjorts i ett stycke eller utloppskoner gjorda i ett stycke av kol-
kol med täthet som överstiger 1,4 g/cm^J och draghållfastheten som överstiger 48 MPa

9A007 Raketmotorsystem för fasta bränslen som har någon av följande egenskaper:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9A119.

a) Totala impulskapaciteten som överskrider 1,1 MNs.

b) Specifika impulsen är minst 2,4 kNs/kg när munstycksflödet är anpassat till havsnivå och ett
kammartryck på 7 MPa.

c) Raketstegets viktandel överskrider 88 %, och fasta bränsledelen överskrider 86 %.

d) Innehåller någon komponent som omfattas av avsnitt 9A008, eller

e) Sammanfogningssystem mellan isolering och bränsle som använder direktsammanfogning av
motorn för att ge ett 'starkt mekaniskt förband' eller ett förfarande med barriär till kemisk
migration mellan bränslet och höljets isolering.

Teknisk anm.:

Med 'starki mekaniskt förband' avses i avsnitt 9A007.e ett förband som är lika starkt eller starkare
än bränslet.

240 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L159/189

9A008 Komponenter, enligt följande, speciellt konstruerade för raketmotorsystem som använder fasta bränslen:
ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9A108.

a) Sammanfogningssystem mellan bränsle och isolering som använder foder för att uppnå ett 'starkt
mekaniskt förband' eller en barriär till kemisk migration mellan bränslet och husisoleringen.
Teknisk anm.:

Med 'starkt mekaniskt förband' avses i avsnitt 9A008.a ett förband som är lika starkt eller starkare
än bränslet.

b) Trådlindade "komposit"-motorhus med en diameter större än 0,61 m eller som har ett strukturellt
effektivitetsförhållande (PV/W) som är större än 25 km.

Teknisk anm.:

Med strukturellt effektivitetsförhållande (PV/W) avses brännartrycket (P) gånger kärlets volym (V)
dividerat med tryckkärlets totala vikt (W).

c) Munstycken med dragkraftsnivåer som överskrider 45 kN eller där erosionshastigheten i
munstyckshalsen är mindre än 0,075 mm/s.

d) Styrsystem med rörliga munstycken eller sekundär bränsleinsprutning som kan ge någon av
följande:

1. En rörelse runt valfri axel som är större än ±5°.

2. En vektor för rotationsrörelsen som är 20 °/s eller mer, eller

3. En vektor för rotationsacceleration som är 40 °/s² eller mer.

9A009 Hybridframdrivningssystem för raketer med:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 9A109 OCH 9A119.

a) En impuls större än 1,1 MNs, eller

b) med dragkraftsnivåer som är större än 220 kN om det råder vakuum vid utloppet.

9A010 Speciellt konstruerade komponenter, system eller kroppar, för utskjutningsfarkoster eller deras drivsystem
eller rymdfarkoster enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 1A002 OCH 9A110.

a) Komponenter och kroppar som väger mer än 10 kg och som är speciellt konstruerade för
utskjutningsfarkoster och som tillverkats av metall "matris", "komposit", organisk "komposit",
keramisk "matris" eller intermetalliskt förstärkta material som omfattas av avsnitt 1C007
eller 1C010.

Anm.: Viktangivelsen gäller inte för noskoner.

b) Komponenter och kroppar som är speciellt konstruerade för framdrivningssystemen på
utskjutningsfarkoster som omfattas av avsnitten 9A005-9A009 och som tillverkats av metall
matris, komposit, organisk komposit, keramisk matris eller intermetalliskt förstärkta material som
omfattas av avsnitt 1C007 eller 1C010.

c) Komponenter för kroppar och isolationssystem som speciellt konstruerats för att styra det aktiva
dynamiska svaret eller distortionen av "rymdfarkostens" kropp.

d) Pulsade raketmotorer för flytande bränsle som har ett förhållande mellan dragkraft och vikt som är
lika med eller större än 1 kN/kg och som har en svarstid (tiden det tar att uppnå 90 % av den totala
specificerade effekten) som är mindre än 30 ms.

241

L 159/190 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

3O.6.2OOO

9 AO 11

Rammotorer, scrammotorer eller kombinationsmotorer och särskilt konstruerade komponenter for sådana.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 9A111 OCH 9A118.

9A101

Lättviktsturbojet- och turbofläktmotorer (inklusive turbokompoundmotorer), vilka är användbara i
"missiler", andra än de som omfattas av avsnitt 9A001:

a) Motorer som har följande egenskaper:

1. Maximal dragkraft större än 1 000 N (uppmätt oinstallerad) utom civilt certifierade motorer
med en maximal dragkrafi större än 8 890 N (uppmätt oinstallerad), och

2. specifik bränsleförbrukning på 0,13 kg/N/hr eller mindre (mätt med statiska förhållanden
vid havsnivå).

b) Motorer konstruerade eller modifierade för användning i "missiler".

9A104 Sondraketer som har en räckvidd på minst 300 km.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9A004.

9A105 Raketmotorer for flytande bränsle, enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9A119.

a) Raketmotorer för flytande bränsle vilka kan användas i "missiler", andra än de som omfattas av
avsnitt 9A005 och med en impulskapacitet på 1,1 MNs eller mer.

b) Raketmotorer för flytande bränsle vilka kan användas i kompletta raketsystem eller obemannade
luftfarkoster med en räckvidd på 300 km, andra än de som omfattas av avsnitten 9A005 eller
9A105.a och som har en total impulskapacitet på 0,841 MNs eller mer.

9A106 System och komponenter, användbara i "missiler", som inte omfattas av avsnitt 9A006 och som är
speciellt konstruerade för användning i raketframdrivningssystem som drivs med flytande bränsle:

a) Värmebortförande foder för drag- eller brännkammare.

b) Raketmunstycken.

c) Delsystem för styrning av utblåsningsvektom.

Teknisk anm.:

Exempel på olika metoder som används för styrning av utblåsningsvektom enligt 9A106.C:

1. Flexibelt munstycke.

2. Bränsle- eller sekundärgasinsprutning.

3. Rörlig motor eller rörligt munstycke.

4. Avböjning av utblåsningsstrålen (bladeller sönder), eller

5. Användande av utbläsningsroder.

242 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 159/191

9A106	forts. d) Styrsystem för flytande och uppslammade bränslen (inklusive oxidationsmedel) och speciellt konstruerade komponenter härför, vilka utformats eller anpassats att verka i vibrerande omgivning av mer än 10 g rms mellan 20 Hz och 2 000 Hz. Anm.: De enda servoventiler och pumpar som omfattas av avsnitt 9A106.d är: a) Servoventiler utformade för flödeshastigheter av 24 l/min eller mer, vid ett absolut tryck av 7MPa eller mer, vilka har en reaktionstid av mindre än 100 ms. b) Pumpar för flytande bränsle, med axelhastigheter lika med eller större än 8 000 varv/min eller med ett avlastningstryck lika med eller större än 7 MPa.
9A107	Raketmotorer för fasta bränslen, vilka kan användas i kompletta raketsystem eller obemannade luftfarkoster med en räckvidd på 300 km, andra än de som omfattas av avsnitt 9A007 och som har en total impulskapacitet som är 0,841 MNs eller större. ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9A119.
9A108	Komponenter, andra än de som omfattas av avsnitt 9A008, användbara i "missiler", enligt följande, och speciellt konstruerade för framdrivningssystem för fasta bränslen: a) Raketmotorhus samt tillhörande "inre foder" och "isolering". b) Raketmunstycken. c) Delsystem för styrning av utblåsningsvektom. Teknisk anm. : Exempel på olika metoder som används för styrning av utblåsningsvektom enligt avsnitt 9AJ 08. c: 1. Flexibelt munstycke. 2. Bränsle- eller sekundärgasinsprutning. 3. Rörlig motor eller rörligt munstycke. 4. Avböjning av utblåsningsstrålen (blad eller sönder). 5. Användande av utbläsningsroder.
9A109	Hybridraketmotorer, användbara i "missiler" och som inte omfattas av avsnitt 9A009, och till dessa speciellt tillverkade komponenter. ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9A119.

243 Prop. 2000/2001:9

L 159/192	Bilaga 1 1 SV \| Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000
9A110	Kompositstrukturer och laminat samt produkter framställda därav, andra än de som omfattas av avsnitt 9A010, speciellt konstruerade for användning i rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104, eller delsystemen som omfattas av avsnitten 9A005,9A007, 9A105.a, 9A106-9A108, 9A116 eller 9A119. ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 1A002.
9A111	Pulsmotorer, användbara i “missiler", och till dem speciellt konstruerade komponenter. ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9A011 OCH 9A118.
9A115	Utrustningar konstruerade eller modifierade för att användas vid uppskjutning av rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104 enligt följande: a) Apparater och anordningar for hantering, kontroll aktivering och uppskjutning. b) Fordon för transport, handhavande, styrning, aktivering och uppskjutning.
9A116	Farkoster för återinträde i jordatmosfären, användbara i "missiler", och utrustning konstruerad eller modifierad härför, enligt följande: a) Farkoster för återinträde i jordatmosfaren. b) Värmesköldar och komponenter for dessa tillverkade av keramiska material eller ablativmaterial (= material som bortför värme). c) Kylutrustningar och komponenter för dessa tillverkade av material med låg vikt och förmåga att motstå höga temperaturer. d) Elektronisk utrustning särskilt konstruerad för farkoster för återinträde i jordatmosfären.
9A117	Hopkopplings- och separationsmekanismer och mellansteg härför, användbara i "missiler".
9A118	Anordningar för att reglera förbränningen i motorer användbara i "missiler" och som omfattas av avsnitten 9 A011 eller 9A111.
9A119	Enskilda raketsteg, som kan användas i kompletta raketsystem eller obemannade luftfarkoster med en räckvidd på 300 km, andra än de som omfattas av avsnitten 9A005, 9A007, 9A009, 9A105, 9A107 och 9A109.

244 Prop. 2000/2001:9

30.6.2000	Bilaga 1 1 sv \| Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 15 9/19 3
9B	Test-, inspektions- och produktionsutrustning
9B001	Speciellt konstruerade utrustningar, verktyg och fixturer, enligt följande, för tillverkning eller mätning av gasturbinskovlar, ledskenor eller skoveltakgjutgods: a) Utrustning för riktningsstelnad gjutning eller enkristallgjutning. b) Keramiska kärnor eller skal.
9B002	Styrsystem som arbetar i realtid, instrumentering (inklusive givare) eller automatisk datainsamling och framställningsutrustning, speciellt konstruerade för "utveckling" av gasturbinmotorer, utrustning eller komponenter som innehåller "tekniker" som omfattas av avsnitt 9EOO3.a.
9B003	Utrustning speciellt konstruerad för "produktion" eller test av gasturbinborsttätningar som är konstruerade för att arbeta med topphastigheter över 335 m/s och temperaturer som överskrider 773 K (500°C) samt härtill speciellt konstruerade komponenter och tillbehör.
9B004	Verktyg, formar eller fixturer för hopfogning i fast tillstånd av "superiegeringar" titan eller intermetalliska "bäryta till skiva"-kombinationer som beskrivs i avsnitten 9E003.a.3 eller 9E003.a.6 för gasturbiner.
9B005	Styrsystem som arbetar i realtid, instrumentering (inklusive givare) eller automatisk datainsamling och framställningsutrustning, speciellt konstruerad för användning med någon av följande vindtunnlar eller utrustning: ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9B10S. a) Vindtunnlar konstruerade för hastigheter av Mach 1,2 eller mer, utom sådana som är speciellt konstruerade för utbildningsändamål och som har en testsektionsstorlek mätt i sidled på mindre än 250 mm. Teknisk anm.: Med testsektionsstorlek i avsnitt 9B005.a avses diametern på den cirkel, eller sidan av en kvadrat eller längsta sidan på en rektangel vid den största testsekiionen. b) Utrustning för simulering av strömningsomgivningen vid hastigheter som överskrider Mach 5, inklusive kanontunnlar, plasmatunnlar, stötrör, stöttunnlar, gastunnlar och lättgaskanoner. c) Vindtunnlar eller utrustning, andra än tvådimensionella sektioner, som kan simulera Reynoldstal för strömningar som överskrider 25 x 10⁶.
9B006	Akustisk vibrationsmätutrustning som kan producera ljudtrycksnivåer på 160 dB eller mer (referens 20 pPa) med en specificerad utgångseffekt på 4 kW eller mer vid en testcelltemperatur som överstiger 1 273 K (1 000°C), och därtill speciellt konstruerade kvartsvärmare. ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9B106.

245 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/194	1 sv \| Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000
9B007	Utrustning speciellt konstruerad for inspektion av tillståndet hos raketmotorer med användning av icke- förstörande provningsmetoder (NDT), andra än konventionell enplansröntgen eller grundläggande fysiska eller kemiska analyser.
9B008	Omvandlare speciellt konstruerade för att direkt mäta väggens ytfriktion for ett testflöde med en stagnationstemperatur som överstiger 833 K (560°C).
9B009	Verktyg speciellt konstruerade för att tillverka pulver-metalliska rotorkomponenter för turbinmotorer, som kan arbeta vid spänningsnivåer upp till 60 % av den slutliga brottgränsen (UTS) eller mer och med metalltemperaturer på 873 K (600°C) eller mer.
9B105	Vindtunnlar för hastigheter av Mach 0,9 eller mer, användbara för missiler och deras delsystem. ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9B005.
9B106	Miljökammare och ekofria rum, enligt följande: a) Miljökammare som kan simulera följande flygförhållanden: 1. En vibrationsomgivning på 10 g rms eller större mellan 20 Hz och 2 000 Hz och överförande krafter på 5 kN eller större, och 2. på höjder 15 000 m eller mer, eller 3. inom ett temperaturområde på minst 223 K (-50°C) till 398 K (+125°C). b) Ekofria rum som kan simulera följande flygförhållanden: 1. En akustisk omgivning med en ljudnivå på 140 dB eller mer (referens 20 pPa) eller med en specificerad uteffekt som är 4 kW eller mer, och 2. på 15 000 meters höjd eller mer, eller 3. inom ett temperaturområde på minst 223 K (-50°C) till 398 K (+125°C).
9B115	Speciellt konstruerad "produktionsutrustning" för system, delsystem och komponenter som omfattas av avsnitten 9A005-9A009, 9A011, 9A101, 9A105-9A109, 9A1U eller 9AU6-9A119.
9B116	Speciellt konstruerade "produktionshjälpmedel" för rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller system, delsystem och komponenter som omfattas av avsnitten 9A005-9A009, 9A011,9A101, 9A104-9A109, 9A111 eller 9A116-9A119.
9B117	Provbänkar och provbockar som har kapacitet for provning av raketer eller raketmotorer, som drivs med fast eller flytande bränsle och som har någon av följande möjligheter: a) Kapacitet att mäta dragkrafter på mer än 90 kN, eller b) möjlighet att mäta dragkraften simultant i tre riktningar.

246 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 |~SV~|

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 159/195

9C	Material
9C110	Hartsimpregnerade fibermattor och metallbelagda ftberförformar till dessa, för kompositstrukturer, laminat och produkter som omfattas av avsnitt 9A110, tillverkade med organisk matris eller metallmatris med användande av tråd- eller fiberförstärkningar, som har en "specifik dragbrottgräns" större än 7,62 x 10⁴ m och en "specifik modul” större än 3,18 x 10⁶ m. ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 1C010 OCH 1C210. Anm.: De enda hartsimpregnerade fibermattorna som omfattas av avsnitt 9C110 ar de som efter härdning har en glasningstemperatur (Tj) som överskrider 418 K (145°C) bestämd enligt ASTM D4065 eller motsvarande.
9D	Programvara
9D001	"Programvara" som är särskilt utformad eller modifierad för "utveckling" av utrustning eller "teknik" som omfattas av avsnitten 9A, 9B eller 9E003.
9D002	"Programvara" som är särskilt utformad eller modifierad för "produktion" av utrustning som omfattas av avsnitten 9A eller 9B.
9DOO3	"Programvara" som är särskilt avsedd eller modifierad fÖr"användning" av 'Full Authority Digital Electronic Engine Controls, ("FADEC") för framdrivningssystem som omfattas av avsnitt 9A eller utrustning som omfattas av avsnitt 9B, enligt följande: a) "Programvara" i digitala elektroniska reglersystem för framdrivningssystem, provanläggningar för rymdfarkoster eller flygplansmotorer. b) Feltolerant "programvara" som används i FADEC-system för framdrivningssystem och tillhörande provanläggningar.

9D004 Annan "programvara", enligt följande:

a) Två- eller tredimensionell flytande "programvara" bekräftad med nödvändig data ftån
vindtunnelprov eller flygprov för detaljerad motorflödesmodellering.

b) "Programvara" för att testa flygbuma gasturbiner, delar eller komponenter, speciellt utformad så
att den samlar, reducerar och analyserar data i realtid och har en feedback-kontroll (återkoppling)
inklusive dynamiska justeringar av testföremål eller testbetingelser, efterhand som proven pågår.

c) "Programvara" speciellt utformad för att styra riktningsstelnad eller enkristallgjutning.

d) “Programvara” i "källkod", "objektkod" eller maskinkod som erfordras for användande av aktiva
kompensationssystem för kontroll av spel för skoveltoppar.

Anm.: Avsnitt 9D004. d avser inte "programvara" som finns inbyggd i utrustning som inte omfattas
av denna lista eller som erfordras för underhållsaktiviteter i samband med kalibrering,
reparation eller uppdatering av det aktiva kompenserande kontrollsystemet av spelet.

247 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/196 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

9D101	"Programvara" speciellt utformad eller modifierad for “användning" av varor som omfattas av avsnitten 9B105, 9B106, 9BU6 eller 9B117.
9D103	"Programvara” för modellering, simulering eller konstruktionsintegrering av rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104 eller deras delsystem som omfattas av avsnitten 9A005, 9A007, 9A105.a, 9A106, 9A108, 9A116 eller 9A119. Anm.: "Programvara" som omfattas av detta avsnitt omfattas av detta avsnitt även om den kombineras med den speciella utrustning som omfattas av avsnitt 4A102.
9D104	"Programvara" speciellt utformad eller modifierad för "användning" av varor som omfattas av avsnitten 9A001, 9A005, 9A006.d, 9A006.g, 9A007.a., 9A008.d, 9A009.a, 9A010.d, 9A011, 9A101, 9A105, 9A106.C, 9A106.d, 9A107, 9A108.C, 9A109, 9A111, 9A115.a, 9A116.d, 9A117 eller 9A118.
9D105	"Programvara" som samordnar mer än ett undersystem, speciellt utformad eller modifierad for “användning" i rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.
9E	Teknik Anm.: "Utvecklings"- eller "produktions"- "teknik" specificerad i avsnitt 9E001—9E003för gasturbinmotorer förblir kontrollerad även när den används som "användnings" "teknik" för reparation, ombyggnad och översyn. Vad som inte omfattas av avsnittet är tekniska data, ritningar eller dokumentation för underhållsaktiviteter direkt sammankopplade med kalibrering, borttagande eller ersättning av skadade eller icke servicebara delar inklusive utbyte av hela motorer eller motormoduler.
9E001	"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för “utveckling" av utrustning eller "programvara" som omfattas av avsnitten 9A001.C, 9A004-9A011, 9B eller 9D.
9E002	"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för "produktion" av utrustning som omfattas av avsnitten 9A001.C, 9A004-9A011 eller 9B. ANM.: För "teknik"för reparation av kontrollerade kroppar, laminat eller material, se avsnitt lE002.f.

248

30.6.2000

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/197

9E003 Annan "teknik" enligt följande:

a) "Teknik" som "erfordras" för "utveckling" eller "produktion" av någon av följande komponenter
eller system avsedda för gasturbinmotorer:

1. Rjktningsstelnade gasturbinblad, ledskenor eller skoveltak tillverkade via styrd stelning
directionally solidified (DS) eller enkelkristall 'singel ciystal (SC)' legeringar som har

(i 001 Miller Index Direction) en spänningsbrottslivstid som överskrider 400 timmar vid
1 273 K (1 000°C) vid ett tryck på 200 MPa, baserat på genomsnittliga värden.

2. Ringformade brännkammare som kan arbeta med en genomsnittlig utloppstemperatur från
brännkammaren som överskrider 1 813 K (1 540°C), eller brännkammare som har termiskt
avledande foder, icke metalliska foder eller skal.

3. Komponenter tillverkade av något av följande:

a) Organiska "komposit” material konstruerade för att arbeta vid temperaturer som
överskrider 588 K (315°C).

b) MetaH"matris"-"kompositer", keramiska "matriser", intermetalliska eller
intermetalliskt förstärkta material som omfattas av avsnitt 1C007.

c) "Komposifmaterial som omfattas av avsnitt 1C010 och tillverkas med hartser som
omfattas av avsnitt 1C008.

4. Okylda turbinblad, ledskenor och skoveltak eller andra komponenter konstruerade att arbeta
i gasströmmar med temperaturer på 1 323 K (1 050°C) eller mer.

5. Kylda turbinblad, ledskenor ellerskoveltak, andra ändesom omfattas av 9EOO3.a.l, som
exponeras för gastemperaturer på 1 643 K (1 37O°C) eller mer.

6. Metalliskt förenade kombinationer av skivor och turbinblad.

7. Gasturbinmotorkomponenter där man använt sådan "diffusionsbondningsteknik" som
specificeras i avsnitt 2EOO3.b.

8. Roterande delar i gasturbinmotorer som är motståndskraftiga mot skador genom att de
tillverkas av pulvermetallurgiska material som omfattas av avsnitt lC002.b.

9. "FADEC" for gasturbiner och motorer med kombinationscykler samt till dem hörande
diagnostiska komponenter, givare och speciellt konstruerade komponenter.

10. Justerbar geometri för flödesvägar och tillhörande styrsystem for:

a) Kompressorturbiner.

b) Fläkt- eller kraftturbiner.

c) Utloppsmunstycken.

Anm. 1: Justerbar geometri för flödesvägar och tillhörande styrsystem enligt

avsnitt 9E003.a. 10 omfattar inte inloppsledskenorna, fläktar med variabel
stigning, variabla statorer eller avtappningsventilerför kompressorer.

Anm. 2: Avsnitt 9E003.a. 10 omfattar inte "utvecklings" eller "produktions" "teknik"

för sådan Justerbar flädesgeometri som erfordras för reverserande dragkraft.

11. Fläktblad med håligheter med en bred korda utan stabiliseringselement.

249

L 159/198 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

9E003 forts.

b) "Teknik" som "erfordras" för “utveckling" eller "produktion" av följande:

1. Flygplansmodeller for vindtunnelbruk som är försedda med icke störande givare som kan
sända information till det informationsinsamlande systemet, eller

2. propellerblad eller turbopropfläktar tillverkade av "komposit"-material och som har
möjlighet att absorbera mer än 2 000 kW vid flyghastigheter som överskrider Mach 0,55.

c) "Teknik" som "erfordras" för "utveckling" eller "produktion" av gasturbinmotordetaljer som
använder "laser”, vattenstråle, ECM eller EDM hålbormingsprocesser för att producera hål som
har någon av följande uppsättning egenskaper:

1. Alla följande egenskaper:

a) Djup mer än 4 gånger diametern.

b) Diameter mindre än 0,76 mm.

c) Infallsvinkeln lika med eller mindre än 25°.

2. Alla följande egenskaper:

a) Djup mer än 5 gånger diametern.

b) Diametern mindre än 0,4 mm.

c) Infallsvinkeln mer än 25°.

Teknisk anm.:

I avsnitt 9E003.C mäts infallsvinkeln från ett plan tangentiellt till strömningsytan vid
den punkt där hålets axel går in i strömningsytan.

d) "Teknik" som "erfordras" för något av följande:

1. "Utveckling" av kraftöverföringssystem för helikoptrar, kraftöverföringssystem för tippbara
rotorer eller vingar i "flygplan".

2. "Produktion" av kraftöverföringssystem för helikoptrar, kraftöverföringssystem för tippbara
rotorer eller vingar i "flygplan".

e) 1. "Teknik" för "utveckling" eller "produktion" av kolvdieselmotorer för framdrivning av

markfordon som har alla följande egenskaper:

a) En boxvolym' som är 1,2 m’ eller mindre.

b) En total utgångseffekt som är mer än 750 kW baserat på 80/1269/EEC eller
ISO 2534, eller nationella motsvarigheter.

c) En effekttäthet som är mer än 700 kW/m^J boxvolym.

Teknisk anm.:

Den 'boxvolym' som avses i avsnitt 9E003.e. l.a är produkten av tre axlar i rät vinkel mot
varandra mätt på följande sätt:

Längd: Längden av vevaxeln från frontytan till svänghjulsytan.

Bredd: Den bredaste av följande:

a) Från yttersidan av den ena sidans ventilkåpa till motsvarande på
andra sidan.

b) Yttermåttet på topplocket.

c) Ytterdiametern på svänghjulskåpan.

Höjd: Det största av följande:

a) Avståndet frän vevaxelcentrum till toppytan av ventilkåpan (eller
topplocket) plus tvä gånger slaglängden.

b) Diametern av svänghjulskåpan.

250 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

rsv~i

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 159/199

9E003

e) forts.

2. “Teknik" som "erfordras” för "produktion" av speciellt konstruerade komponenter, enligt
följande, för dieselmotorer med hög utgångseffekt:

a) "Teknik" som "erfordras" för "produktion" av motorsystem som har alla följande
delar gjorda av keramiska material som specificeras i avsnitt 1C007:

1. Cylinderfoder.

2. Kolvar.

3. Topplock.

4. En eller flera andra komponenter (inklusive avgasportar, turboladdare,
ventilstyrningar, ventiltillbehör eller isolerade bränsleinsprutningar).

b) "Teknik" som "erfordras" för "produktion" av turboladdningssystem, med en
enkelstegskompressor som har alla följande egenskaper:

1. Arbetar med tryckförhållande 4:1 eller högre.

2. Har ett massflöde i området 30 till 130 kg/min.

3. Möjlighet till variabel flödesarea i kompressorn eller i turbinsektionen.

c) "Teknik” som "erfordras" for "produktion" av bränsleinsprutningssystem
konstruerade för flerbränsleanvändning (tex. diesel- eller flygbränsle) som täcker
viskositetsområdet ftån dieselbränsle (2,5 cSt vid 310,8 K (37,8°C)) ner till bensin
(0,5 cSt vid 310,8 K (37,8°C)) och som har båda följande egenskaper:

1. Insprutningsmängd som överstiger 230 mm¹ per insprutning och cylinder.

2. Speciellt konstruerat elektroniskt styrsystem som automatiskt övervakar
egenskaperna och med hjälp av givare känner så att det avgivna momentet är
oberoende av bränsleblandningen.

3. "Teknik" som "erfordras" för "utveckling" eller "produktion" av dieselmotorer med hög
utgångseffekt som arbetar med smörjning av cylinderväggen med hjälp av fast, gasfas eller
vätskefilm (eller kombinationer därav), och som tillåter att cylindertemperaturen får
överskrida 723 K (450°C), mätt på cylinderväggen vid övre vändpunkten för den

övre kolvringen.

Teknisk anm.:

Dieslar med hög utgångseffekt är sådana dieslar där det specificerade genomsnittliga
bromstrycket är 1,8 MPa eller mer vid 2 300 varv/min, förutsatt att det specificerade
varvtalet är 2 300 varv/min eller mer.

9E101

9E1O2

"Teknik” enligt den allmänna anmärkningen rörande "teknik" för "utveckling" eller "produktion" av varor
som omfattas av avsnitten 9A101, 9A104-9A1U eller 9A115-9A119.

"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen rörande "teknik" för "användning" av rymdfarkoster som
omfattas av avsnitt 9A004 eller varor som omfattas av avsnitten 9A005-9A011, 9A101, 9A104-9A111,
9AU5-9A119, 9B105, 9B106, 9B115, 9B116,9B117, 9D101 eller 9D103.

251 Prop. 2000/2001:9

• Bilaga 1

L 159/200 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

BILAGA II

GEMENSKAPENS GENERELLA EXPORTTILLSTÅND NR EU001

(enligt artikel 6 i förordningen)

Utfärdande myndighet: Europeiska gemenskapen

Del 1

Detta exporttillstånd omfattar följande produkter:

Alla produkter med dubbla användningsområden som anges under någon post i bilaga I till denna
förordning, utom de produkter som anges i del 2 nedan.

Del 2

- Alla produkter som anges i bilaga IV.

- 1 Al 02 Atermättade pyrolyserade kol-kol-komponenter konstruerade för rymdfarkoster

som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.

- 7E104 "Teknologi" för samordning av flygkontroll, styrning och framdrivningsdata till

ett system för optimering av raketbanan.

- 9A009a Hybridframdrivningssystem för raketer med en impuls större än 1,1 MNs.

- 9A117 Hopkopplings- och separationsmekanismer och mellansteg härför, användbara i

missiler.

Del 3

Detta exporttillstånd är giltigt inom hela gemenskapen för export till följande destinationer:

Australien

Förenta statema

Japan

Kanada

Nya Zeeland

Norge

Polen

Schweiz

Tjeckiska republiken
Ungem

Anm.: Delarna 2 och 3 får ändras endast i enlighet med de skyldigheter och åtaganden som varje
medlemsstat har godtagit som medlem i de internationella icke-spridningssystemen och
överenskommelserna om exportkontroll och i överensstämmelse med vaije medlemsstats allmänna
säkerhetsintressen såsom dessa återspeglas i statens ansvar för att fatta beslut om ansökningar om
exporttillstånd för varor med dubbla användningsområden enligt artikel 6.2 i denna förordning.

252 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L159/201

Villkor och krav för användningen av detta tillstånd

1. Detta generella tillstånd får inte användas om exportören har informerats av de behöriga
myndigheterna i den medlemsstat där han är etablerad om att produkterna i fråga helt eller
delvis är eller kan vara avsedda för användning i samband med utveckling, produktion,
hantering, bruk, underhåll, lagring, upptäckt, identifiering eller spridning av kemiska eller
biologiska vapen eller kärnvapen eller andra kärnladdningar, eller utveckling, produktion,
underhåll eller lagring av missiler som kan bära sådana vapen, eller om exportören känner till
att produkterna i fråga är avsedda för sådan användning.

2. Detta generella tillstånd får inte användas om exportören har informerats av de behöriga
myndigheterna i den medlemsstat där han är etablerad om att produkterna i fråga är eller kan
vara avsedda för militär slutanvändning enligt definitionen i artikel 4.2 i denna förordning i ett

'“land som omfattas ev ett vapenembargo som beslutats av EU, OSSE eller FN, eller om
exportören känner till att produkterna i fråga är ämnade för sådant bruk.

3. Detta generella tillstånd får inte användas när de berörda produkterna exporteras till en tullfri
zon eller ett frilager i en bestämmelseort som omfattas av detta tillstånd.

4. De registrerings- och rapporteringskrav som är knutna till användningen av detta generella
tillstånd och de ytterligare uppgifter som den medlemsstat från vilken exporten görs kan kräva
om produkter som exporteras enligt detta tillstånd fastställs av medlemsstaterna. Dessa krav
skall grundas på de krav som fastställts för användningen av generella exporttillstånd som
beviljats av de medlemsstater som utfärdar sådana tillstånd.

253

L 159/202 rSV~]

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

(förlaga till formulär)

(enligt artikel 10.1)

BILAGA III

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

EXPORT AV PRODUKTER MED DUBBLA
ANVÄNDNINGSOMRÅDEN (förordning (EG) nr)

1	1. Exportör	Nr	2. Identifikationsnummer	3. Sista giltighetsdag (i förekommande fall)
			4. Uppgifter om kontaktställe
	5. Mottagare		6. Den utfärdande myndighetens adress
	7. Ombud/representant (om annan än exportören)
		Nr	8. Ursprungsland (i förekommande fall)		Kod¹
Tillstånd			9. Mottagarland (i förekommande fall)		Kod'
	10. Slutanvändare (om annan än mottagaren)		11. Medlemsstat där varorna befinner sig eller kommer att befinna sig		Kod'
			12. Medlemsstat där varorna kommer att hänföras till exportfötfarande		Kod'
			13. Bestämmelseland		Kod'
1
	14. Varubesknvmng^z		15. Varukod (i förekommande fall)	16. Nummer enligt kontrollforteckningen
			17. Valuta och värde	18. Varumängd (i förekommande fall)
	19. Slutanvändning		20. Kontraktsdatum (i förekommande fall)	21. Exportförfarande (kod)

22. Ytterligare upplysningar som krävs enligt nationell lagstiftning (anges pa formuläret)

Se förordning (EG) nr 1172/95 (£G7’L 18/95, 25.5.95, s. 10) gällande lydelse.

Vid behov far denna beskrivning göras i en eller flera bilagor till detta formulär (la). Ange
i så fall det exakta antalet bilagor i denna ruta.

254

30.6.2000 r~SV~l

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/203

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

EXPORT AV PRODUKTER MED DUBBLA

ANVÄNDNINGSOMRÅDEN (Förordning (EG) nr)

la	1. Exportör	2. Identifikationsnummer
		h > < +. 'Z* WsSgBBtMaigMB
TILLSTÅND	14. Beskrivning av produkterna		15. Varukod		16. Nummer enligt kontroll- förteckningen
			17. Valuta och värde	18. Varumängd
	14. Beskrivning av produkterna		15. Varukod		16. Nummer enligt kontroll- förteckningen
			17. Valuta och värde	18. Varumängd
	14. Beskrivning av produkterna		15. Varukod		16. Nummer enligt kontroll- förteckningen
			17. Valuta och värde	18. Varumängd
	14. Beskrivning av produkterna		15. Varukod		16. Nummer enligt kontroll - förteckningen
			17. Valuta och värde	18. Varumängd
	14. Beskrivning av produkterna		15. Varukod		16. Nummer enligt kontroll- förteckningen
			17. Valuta och värde	18. Varumängd
	14. Beskrivning av produkterna		15. Varukod		16. Nummer enligt kontroll - förteckningen
			17. Valuta och värde	18. Varumängd
	14. Beskrivning av produkterna		15. Varukod		16. Nummer enligt kontroll- förteckningen
			17. Valuta och värde	18. Varumängd
	14. Beskrivning av produkterna		15. Varukod		16. Nummer enligt kontroll- förteckningen
			17. Valuta och värde	18. Varumängd
	14. Beskrivning av produkterna		15. Varukod		16. Nummer enligt kontroll- förteckningen
			17. Valuta och värde	18. Varumängd
	14. Beskrivning av produkterna		15. Varukod		16. Nummer enligt kontroll- förteckningen
			17. Valuta och värde	18. Varumängd

255 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/204 [~SV~|

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

30.6.2000

Anmärkning: I kolumn 24 skall i fält 1 anges den återstående kvantiteten och i fält 2 den mängd som dras av vid detta tillfälle
23. Nettomängd/-värde (nettovikt eller annan specificerad enhet)		26. Tulldokument (typ och nummer) eller utdrag (nr) och datum för avdraget	27. Medlemsstat, namn och underskrift, avdragande myndighets stämpel
24. Med siffror	25. Avdragen mängd/avdraget värde med bokstäver
1
2
1
2
1
2
1
2
¹
2
1
2
1
2
1
2

256 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 159/205

BILAGA Illb

Gemensamma uppgifter i samband med offentliggörande av generella exporttillstånd
(enligt artikel 10.3)

1. Beteckning på generellt exporttillstånd.

2. Myndighet som utfärdar tillståndet.

3. EG-giltighet: Följande text skall användas:

"Detta är ett generellt exporttillstånd enligt artikel 6.2 i förordning (EG) nr XXXX/2000.

Detta tillstånd är i enlighet med artikel 6.2 i den förordningen giltigt i samtliga medlemsstater

i Europeiska gemenskapen."

4. Berörda produkter: Följande inledande formulering skall användas:

"Detta exporttillstånd omfattar följande produkter:"

5. Berörda destinationer: Följande inledande formulering skall användas:

"Detta exporttillstånd gäller utförsel till följande destinationer:"

6. Villkor och krav.

257

9 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 9

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/206 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

BILAGA IV

(Förteckning enligt artikel 21.1)

Texten innehåller inte alltid den fullständiga beskrivningen av produkten och tillhörande anmärkningar

i bilaga I'.

Den fullständiga beskrivningen av produkterna finns endast i bilaga L

Om en produkt tas upp i denna bilaga, skall detta inte anses påverka tillämpningen av bestämmelserna om
massmarknadsprodukter i bilaga 1.

Del 1

(möjlighet till nationella generella tillstånd för handel inom gemenskapen)

Stealth-teknikprodukter

1C001 Material som är speciellt konstruerat för att kunna absorbera elektromagnetiska vågor samt elektriskt
ledande polymerer.

OBS. SE ÄVEN AVSNITT 1C101.

1C101 Material och apparater för att minska sannolikheten for upptäckt genom radarreflektioner,
ultravioletta/infiaröda och akustiska signaturer, andra än som omfattas av avsnitt 1C001, och som är
användbara för "missiler'' eller deras delsystem.

1D103 "Programvara” speciellt utformad för analys av ”reduced observables”, såsom radarreflektioner,
ultravioletta/infiaröda och akustiska signaturer.

1E101 ”Teknik" enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "användning" av varor som omfattas av
avsnitt 1C101 eller 1D103.

1E102 "Teknik" enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "utveckling" av "programvara" som omfattas
av avsnitt 1D103.

6B008 Pulsradarsystem för mätning av tvärsnitt med en sändningspuls om 100 ns eller mindre samt till dessa
speciellt konstruerade komponenter.

OBS. SE ÄVEN AVSNITT 6B108.

6B108 System, andra än de som omfattas av avsnitt 6B008, som är speciellt konstruerade for radarmätning av
tvärsnitt och som är användbara i "missiler" och deras undersystem.

Produkter som faller under gemenskapens strategiska kontroll

1C239 Sprängämnen, andra än de som omfattas av militära förteckningen eller ämnen eller blandningar av
ämnen som innehåller mer än 2 viktprocent av sådana sprängämnen, med en kristalltäthet större än
1,8 g/cm³ och som har en detonationshastighet högre än 8 000 m/s.

3A002.g.2 Atomffekvensstandarder som har nedanstående egenskap:

2. Är "rymdkvalificerade".

Om ordalydelsen/tillämpningsområdet skiljer sig mellan bilagorna I och IV markeras detta med kursiverad
fetstil.

258 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 159/207

3A229	Tändaggregat och motsvarande pulsgeneratorer för starka strömmar enligt följande: OBS. SE ÅVEN MILITÄRA FÖRTECKNINGEN.
3A232	Sprängkapslar (tändare) och tändsystem för flerpunktständning, enligt följande: OBS. SE ÄVEN MILITÄRA FÖRTECKNINGEN.
6A001	Akustisk utrustning, begränsad till följande:
6A001.a.l.b	System för att upptäcka eller lokalisera föremål med någon av följande egenskaper: 1. En sändmngsfirekvens under 5 kHt. 2. Ett ljudtryck över 224 dB (referens ljtPa på 1 m avstånd) för utrustningar som arbetar inom frekvensområdet 5 kHz till och med 24 kHz. 3. Ett ljudtryck ... 4. Ett system med strålar med ... 5. Ett system som konstruerats för att fungera med ... 6. Ett system som konstruerats för att kunna motstå ...

6A001.a.2.a.lHydrofoner ... som innehåller ...

6A001.a.2.a.2Hydrofoner ... som innehåller ...

6A001.a.2.a.5Hydrofoner ... som konstruerats för ...

6A001.a.2.b	Bogserade akustiska hydrofonsystem ...
6A001.a.2.c	Beräkningsutrustning som särskilt konstruerats för realtidsberäkningar av resultatet från bogserade hydrofonsystem med "användartillgänglig programmeringsmöjlighet", med tids- och frekvensdomänberäkning samt korrelation, inklusive spektralanalys, digital filtrering och strålformning med användande av Fast Fourier eller andra transformler eller processer.
6A001.a.2.d	Huvudsensorer ...
6A001.a.2.e	Kabelsystem for bottnar eller havsvikar med någon av följande egenskaper: 1. Som innehåller hydrofoner ... eller 2. som innehåller multiplexade hydrofongruppssignalmoduler ...
6A001.a.2.f	Beräkningsutrustning som särskilt konstruerats för realtidsberäkningar av resultatet från kabelsystem för bottnar eller havsvikar med "användartillgänglig programmeringsmöjlighet", med tids- och frekvensdomänberäkning samt korrelation, inklusive spektralanalys, digital filtrering och strålformning med användande av Fast Fourier eller andra transformler eller processer.
6D003.a	"Programvara" för "realtidsbearbetning" av akustiska data.

259 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L159/208 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

8A002.O.3	Ljudreduktionssystem för användning på fartyg med ett deplacement på 1 000 ton eller mer, enligt följande: a) Ljudreduktionssystem som dämpar undervattensbuller vid frekvenser under 500 Hz och består av ljudabsorberande dämpare för akustisk isolering av dieselmotor, dieselgeneratoraggregat, gasturbiner, gasturbingeneratoraggregat, framdrivningsmotorer eller växlar för framdrivningsmotorer, som är speciellt konstruerade för att dämpa ljud och vibrationer och som har en mellanliggande massa som överstiger 30 % av utrustningen som skall monteras. b) Aktiva system för reduktion eller utsläckning av ljud, eller magnetiska lager som särskilt konstruerats för mekaniska överföringssystem och innehåller elektroniska styrsystem som aktivt kan reducera utrustningens vibrationer genom att tillföra ljudkällan motljud eller motvibrationer.
8A002.p	Framdrivningssystem enligt pump-jet-principen med en utgångseffekt över 2,5 MW som använder divergerande munstycken och flödesskapande skovelteknik för att förbättra framdrivningsegenskapema och reducera det ljud som skapas under vattnet av framdrivningen.
819002	Specifik "programvara" speciellt utformad eller modifierad för utveckling, produktion, reparation, renovering eller ombearbetning av propellrar som är speciellt konstruerade för att reducera undervattensbrus.
8E002.a	"Teknik" för utveckling, produktion, reparation, renovering eller ombearbetning av propellrar som är speciellt konstruerade för att reducera undervattensbrus.

Produkter som faller under gemenskapens strategiska kontroll - Kryptografi -
kategori 5 - del 2

5A002.a.2	Utrustning som konstruerats eller modifierats för att utföra kryptoanalytiska funktioner.
5D002.C.1	Endast programvaror som har samma egenskaper eller kan utföra eller simulera funktionen hos utrustning som omfattas av 5A002.a.2.
5E002	Endast "teknik" för "utveckling", "produktion" eller "användning" av produkterna ovan i 5A002.a.2 eller 5D002.C.1.

MTCR-teknikprodukter

7A117

"Styrsystem”, användbara i "missiler", som kan uppnå en noggrannhet av 3,33 % eller mindre av
räckvidden (tex. en "CEP” av 10 km eller mindre på en räckvidd av 300 km), utom "styrsystem som
konstruerats för missiler med en räckvidd som är mindre än 300 km eller bemannade flygfarkoster.

7B001

Test-, kalibrerings- eller injusteringsutrustning speciellt konstruerad för utrustning som omfattas av
avsnitt 7A117 ovan.

Anm.: Avsnitt 7B001 omfattar inte test-, kalibrerings- eller injusteringsutrustning avseddför
underhållsnivå I eller underhållsnivå II.

260 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 159/209

7B003	Utrustning enligt nedan speciellt konstruerad för "produktion” av utrustning som omfattas av avsnitt 7A117 ovan. Anm.: Avsnitt 7B003 omfattar följande: a) A vstämningsutrustning för gyron. b) Dynamiska balansutrustningar för gyron. c) Inkörnings- och motortestutrustningar för gyron. d) Utrustningar för att evakuera och jylla gyron med gas. e) Centrifugfixturer för gyrolager. f) Utrustning för justering av accelerometeraxlar.
7B103	Speciellt konstruerade "produktionshjälpmedel" för utrustning som omfattas av avsnitt 7A117 ovan.
7D101	"Programvara” speciellt utformad för "användning" av utrustning som omfattas av avsnitt 7B003 eller 7B103 ovan.
7E001	"Teknik" enligt den allmänna anmätkningen rörande teknik för "utveckling" av utrustning eller "programvara" som omfattas av avsnitt 7A117,7B003, 7B103 eller 7D101 ovan.
7E002	"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för "produktion" av utrustning som omfattas av avsnitt 7A117, 7B003 och 7B103 ovan.
7E101	"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för "användning" av utrustning som omfattas av avsnitten 7A117, 7B003, 7B103 och 7D101 ovan.
9A004	Rymduppskjutningsanordningar som kan leverera en nyttolast på minst 500 kg till en räckvidd på minst 300 km. OBS. SE ÄVEN AVSNITT 9A104. Anm. 1: Avsnitt 9A004 omfattar inte nyttolasten.
9A005	Raketframdrivningssystem som drivs med flytande bränsle och som innehåller något av de system eller komponenter som omfattas av avsnitt 9A006 och kan användas i rymdfarkoster enligt 9A004 ovan eller sondraketer enligt 9A104 nedan. OBS. SE ÄVEN AVSNITT 9A105 OCH 9AU9.
9A007.a.	Raketmotorsystem för fasta bränslen som kan användas i rymdfarkoster enligt 9A004 ovan eller sondraketer enligt 9A104 nedan och har någon av nedanstående egenskaper: OBS. SE ÄVEN AVSNITT 9A119. a) Totala impulskapaciteten överskrider 1,1 MNs.
9A008.d.	Komponenter, enligt nedan, speciellt konstruerade för raketmotorsystem som använder fasta bränslen: OBS. SE ÄVEN AVSNITT 9A108c.

261 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/210 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

30.6.2000

d) Styrsystem med rörliga munstycken eller sekundär bränsleinspnitning som kan användas i
rymdfarkoster enligt 9A004 ovan eller sondraketer enligt 9A104 nedan och uppfyller något av
följande villkor:

1. En rörelse runt valfri axel som är större än 5°.

2. En vektor för rotationsrörelsen som är 20°/s eller mer, eller

3. En vektor for rotationsacceleration som är 40°/s² eller mer.

9A104 Sondraketer som kan leverera en nyttolast på minst 500 km inom en räckvidd på minst 300 km.
OBS. SE ÄVEN AVSNITT 9A004.

9A105.a. Raketmotorer för flytande bränsle, enligt följande:

OBS. SE ÄVEN AVSNITT 9A119.

a) Raketmotorer för flytande bränsle vilka kan användas i "missiler", andra än de som omfattas av
avsnitt 9AOO5 och med en impulskapacitet på 1,1 MNs eller mer, med undantag för
apogeummotorer för flytande bränsle som är konstruerade eller modifierade för
satellitapplikationer och har både

1 en munstyckshalsdiameter av högst 20 mm, och

2. ett tryck i förbränningskammaren av högst 15 bar.

9A106.C. System och komponenter, användbara i "missiler", som ej omfattas av avsnitt 9A006, och som är speciellt
konstruerade för användning i raketframdrivningssystem som drivs med flytande bränsle:

c) Delsystem för styrning av utblåsningsvektom, utom sådana som är konstruerade för raketsystem
som inte kan leverera en nyttolast på minst 500 kg till en räckvidd på minst 300 km.

Teknisk anmärkning:

Exempel på olika metoder som används för styrning av utblåsningsvektom enligt 9A106.C:

1. flexibelt munstycke,

2. bränsle- eller sekundärgasinsprutning,

3. rörlig motor eller rörligt munstycke,

4. avböjning av utblåsningssträlen (blad eller sönder), eller

5. användande av utbläsningsroder.

9A108.C. Komponenter, andra än de som omfattas av avsnitt 9A008, användbara i "missiler", enligt nedanstående,
och speciellt konstruerade för framdrivningssystem för fasta bränslen.

c) Delsystem för styrning av utblåsningsvektom utom sådana som är konstruerade for raketsystem
som inte kan leverera en nyttolast på minst 500 kg till en räckvidd på minst 300 km.

Teknisk anmärkning:

Exempel pä olika metoder som används för styrning av utblåsningsvektom enligt 9A 108.C:

1. flexibelt munstycke,

2. bränsle- eller sekundärgasinsprutning,

3. rörlig motor eller rörligt munstycke,

4. avböjning av utblåsningssträlen (blad eller sönder), eller

5. användande av utbläsningsroder.

262

30.6.2000 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/211

9A116 Farkoster för återinträde i jordatmosfären, användbara i "missiler", och utrustning konstruerad eller
modifierad härför, enligt följande:

a) Farkoster för återinträde i jordatmosfären, utom sådana farkoster som konstruerats för annan
nyttolast än vapen.

b) Värmesköldar och komponenter för dessa tillverkade av keramiska material eller ablativmaterial
(= material som bortför värme).

c) Kylutrustningar och komponenter för dessa tillverkade av material med låg vikt och förmåga att
motstå höga temperaturer.

d) Elektronisk utrustning särskilt konstruerad för farkoster för återinträde i jordatmosfären

9 A119 Enskilda raketsteg, som kan användas i kompletta raketsystem eller obemannade luftfarkoster och kan

leverera en nyttolast på minst 500 kg till en räckvidd på 300 km, andra än de som omfattas av
avsnitten 9A005 eller 9A007 a ovan.

9B115 Speciellt konstruerad "produktionsutrustning" för system, delsystem och komponenter som omfattas av

avsnitten 9A005,9A007.a, 9A008.d, 9A105.a, 9A106.C, 9A108.C, 9A116 eller 9A119 ovan.

9B116 Speciellt konstruerade "produktionshjälpmedel" för rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller
system, delsystem och komponenter som omfattas av avsnitten 9A005, 9A007.a, 9A008.d, 9A104,
9A105.a, 9A106.C, 9A108.C, 9A116 eller 9A119 ovan.

9D101 "Programvara" speciellt utformad för "användning" av varor som omfattas av avsnittet 9B116 ovan.

9E001 "Teknik" enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för "utveckling" av utrustning eller
"programvara" som omfattas av avsnitten 9A004, 9A005, 9A007.a, 9A008.d, 9B115, 9B116 eller 9D101
ovan.

9E002 "Teknik" enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för "produktion" av utrustning som omfattas
av avsnitten 9A004, 9A005, 9A007.a, 9A008.d, 9B115 eller 9B116 ovan.

Anm.: För “teknik"för reparation av kontrollerade kroppar, laminat eller material, se IE002.f

9E101 "Teknik" enligt den allmänna anmärkningen rörande "teknik” för "utveckling" eller "produktion" av varor

som omfattas av avsnitten 9A104, 9A105.a, 9A106.C, 9A108.C, 9A116 eller 9A119 ovan.

9E102 "Teknik" enligt den allmänna anmärkningen rörande "teknik" för "användning" av rymdfarkoster som
omfattas av avsnitten 9A004,9A005, 9A007.a, 9A008.d, 9A104, 9A105.a, 9A106.C, 9A108.C, 9A116,
9A119, 9B115, 9B116 eller 9D101 ovan.

Undantag:

Enligt bilaga IV kontrolleras inte följande MTCR-teknikprodukter:

1. Produkter som överförs på grundval av beställningar enligt avtal som görs av Europeiska rymdorganisationen
(ESA) eller som överförs av ESA för att det skall fullgöra sina officiella uppgifter.

2. Produkter som överförs på grundval av beställningar som görs enligt avtal av en medlemsstats nationella
rymdorganisation eller som överförs av denna för att den skall fullgöra sina officiella uppgifter.

3. Produkter som överförs på grundval av beställningar som görs enligt avtal i samband med ett av gemenskapens
tymdfarkostutvecklings- eller produktionsprogram och som undertecknats av två eller flera europeiska
regeringar.

4. Produkter som överförs till en statskontrollerad rymdfarkostbas i en medlemsstats territorium, såvida inte denna
medlemsstat kontrollerar sådana överföringar enligt denna förordning.

263 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L159/212 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.6.2000

DELH

(inget nationellt generellt tillstånd för handel inom gemenskapen)

Produkter som omfattas av konventionen om kemiska vapen

lC351.d.4 ricin

lC351.d.5 saxitoxin

NSG-teknikprodukter

Hela kategori 0 i bilaga I skall ingå i bilaga IV.

OBS. Beträffande 0C003 och 0C004, endast om de används i en "kämreaktor” (inom avsnitt OAOOl.a.).

1B226 Elektromagnetiska isotopseparatorer, utformade för, eller utrustade med, en enkel eller med multipel
jonkälla, som kan producera en total jonström av 50 mA eller mer.

Anm.: Avsnitt 1B226 omfattar separatorer som

a) kan anrika stabila isotoper, eller

b) har både jonkälla och kollektor inom samma magnetfält och sådana konfigurationer i vilka de
ligger utanför magnetfältet

1C012 Material enligt följande:

Teknisk anmärkning:

Dessa material används framför allt for nukeära värmekällor.

a) Plutonium i alla former som är isotopprovade till att innehålla mer än 50 viktprocent
plutonium-238.

Anm.: Avsnitt lC012.a omfattar ej:

a) Skeppningar som innehåller 1 g plutonium eller mindre.

b) Skeppningar med 3 "effektiva gram ’’ eller mindre när den är innesluten i en
avkännande kropp i ett instrument.

b) "Tidigare separerad” neptunium-237 i alla former

Anm.: Avsnitt lC012.b omfattar ej skeppningar som innehåller I g neptunium-237 eller mindre.

1B231 Tritiumanläggningar och utrustning för dessa enligt följande:

a) Anläggningar för produktion, återvinning, utvinning, koncentrering eller hantering av tritium.

264 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

30.6.2000

r~sv~i

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 159/213

1B233

1C233

1C235

1E001

1E201

3A201

b) Utrustning for tritiumanläggningar enligt följande:

1. Frysaggregat för väte eller helium med kapacitet att kyla ned till 23 K (-250°C) eller lägre,
och med en kapacitet att leda bort värme 150 W eller mer.

2. Lagrings- eller reningssystem för väteisotoper som använder metallhybrider som medium
för lagring eller rening.

Anläggningar för separation av litiumisotoper och utrustning för dessa enligt följande:

a) Anläggningar för separation av litiumisotoper.

b) Utrustning för separation av litiumisotoper enligt följande:

1. Packade vätske-vätske utbyteskolumner speciellt konstruerade för litiumamalgam.

2. Kvicksilver eller litiumamalgampumpar.

3. Elektrolysceller för litiumamalgam.

4. Förångare för koncentrerad litiumhydroxidlösning.

Litium anrikad med avseende på isotopen litium-6 (⁶Li) till en halt som överskrider den naturliga
isotophalten och produkter eller apparatur som innehåller anrikat litium enligt följande: elementärt litium,
legeringar, föreningar, blandningar som innehåller litium, produkter därav, avfall eller skrot av något av
föregående.

Anm.: 1C233 omfattar inte dosimetrar baserade på termoluminiscens.

Teknisk anm:

Den naturliga isotophalten av litium-6 är ungefär 6,5 viktprocent (7,5 atomprocent).

Tritium, tritiumföreningar och blandningar som innehåller tritium i vilka förhållandet
tritiumatomer/väteatomer överstiger 1/1 000, samt produkter eller apparatur som innehåller något av
föregående.

Anm.: 1C235 omfattar inte produkter eller apparatur som innehåller mindre än 1,48 x 10¹ GBq (40 Ci)
tritium.

"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "utveckling" eller "produktion" av utrustning
eller material som omfattas av avsnitt 1C012.

"Teknik" enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "användning" av varor som omfattas av
avsnitten 1B226, 1B231, 1B233, 1C233,1C235 eller 1C239.

Elektroniska komponenter som inte omfattas av avsnitt 3A001, enligt följande:

a) Kondensatorer med någon av följande uppsättningar av egenskaper:

1. a) Märkspänning större än 1,4 kV,

b) energiinnehåll större än 10 J,

c) kapacitans större än 0,5 pF, och

d) serieinduktans mindre än 50 nH, eller

2. a) märkspänning större än 750 V,

b) kapacitans större än 0,25 pF, och

c) serieinduktans mindre än 10 nH.

265

10 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 9

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

59/214 r~SV~|

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

30.6.2000

3A228 Btytarenheter enligt följande:

a) Kallkatodrör, oavsett om de är gasfyllda eller ej, vilka fungerar på liknande sätt som gnistgap, och
uppfyller samtliga följande krav:

1. Har tre eller flera elektroder,

2. anodens märkta toppspänning är minst 2,5kV,

3. anodens märkta toppspänning är minst 100 A, och

4. anodens fördröjning är högst 10 ps.

Anm.: A vsnitt 3A228 omfattar hytroner och sprytroner.

b) Triggade gnistgap som uppfyller följande båda villkor:

1. En anodfördröjning om 15 ps eller mindre, och

2. en märkt toppström om minst 500 A.

c) Moduler eller delsystem med en snabb ’switch’-funktion som uppfyller samtliga följande krav:

1. Anodcns märkta toppspänning är större än 2 kV,

2. anodens märkta toppström minst 500 A, och

3. tillslagstiden är 1 ps eller mindre.

3 A231 Neutrongeneratorsystem, även rör, som har följande två egenskapen

a) Utformade för drift utan yttre vakuumsystem, och

b) som använder elektrostatisk acceleration för att inducera en reaktion mellan tritium och deuterium.

3E201 "Teknik” enligt den allmänna anmärkningen om teknik för "användning" av utrustning som omfattas av
avsnitten 3A201, 3A228, 3A229, 3A231 eller 3A232.

6A203 Kameror och komponenter, andra än de som omfattas av avsnitt 6A003, enligt följande:

a) Mekaniska kameror med roterande spegel, enligt följande, och speciellt konstruerade tillhörande
komponenter

1. Mekaniska trumkameror ("framing cameras") med en bildhastighet, som är större än
225 000 bilder/s.

2. Svepkameror (spaltkameror) med en skrivhastighet större än 0,5 mm per mikrosekund.
Anm: I avsnitt 6A203.a omfattar komponenter till sådana kameror deras

synkroniseringselektronikenheter och rotorenheter bestående av turbiner, speglar och
lager.

b) Elektroniska svep- (spalt-) och trumkameror, bildrör samt utrustning enligt följande:

1. Elektroniska svepkameror (spaltkameror) med vilka en tidsupplösning av 50 ns eller kortare
kan uppnås.

2. Bildrör (streak tubes) till kameror definierade i avsnitt 6A203.b.l.

3. Elektroniska bildkameror (framing cameras) eller kameror med elektronisk slutare med
vilka kan uppnås exponeringstider om 50 ns eller kortare.

4. Följande bildrör till bildkameror och solid State imaging-anordningar för användning med
de kameror som anges i avsnitt 6A203.Ö.3, nämligen

a) zonfokuserande bildförstärkarrör (proximity focused) med en fotokatod på en
transparent ledande hinna for att minska resistansen for fotokatodskiktet,

b) gate- (Silicon Intensifier Target) vidikonrör där ett snabbt system tillåter slussning
av fotoelektronema från fotokatoden innan de kolliderar med SIT -plattan,

c) elektro-optiska slutare av celltyp Kerr eller Pockel,

d) andra bildrör och solid-state imaging-anordningar som har en snabb-bilds gating-tid
på mindre än 50 ns speciellt konstruerade för kameror som anges i 6A203.b.3.

266

30.6.2000 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

L 159/215

6A225

Hastighetsinterferometrar för mätning av bastigheter över 1 km/s under tidsintervall kortare än 10 gs.

Anm.: 6A225 omfattar hastighetsinterferometrar som VISAR (Ve locity interferometer systems for any
reflector) och DLI (Doppler laser interferometers).

6A226

Tryckgivare enligt följande:

a) Manganingivare för tryck överstigande 10 GPa.

b) Trycktransduktorer av kvartstyp för tryck överstigande 10 GPa.

6E201

"Teknik” enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för "användning" av utrustning som omfattas
av avsnitten 6A203.a, 6A203.b, 6A225 eller 6A226.

267 Prop. 2000/2001:9

Bilaga 2

L 159/216 | SV~|

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

30.6.2000

(Rättsakter som antagits med tillämpning av avdelning V i Fördraget om Europeiska unionen)

RÅDETS GEMENSAMMA ÅTGÄRD

av den 22 juni 2000

om kontroll av tekniskt bistånd som står i samband med viss slags militär slutanvändning

(2000/401/GUSP)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT OM DENNA GE-
MENSAMMA ÅTGÄRD

med beaktande av Fördraget om Europeiska unionen, särskilt
artikel 14 i detta, och

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

av följande skäl:

(1) Den 22 juni 2000 antog rådet förordning (EG)
nr 13 34/2000 om upprättande av en gemenskapsordning
för kontroll av export av produkter och teknik med
dubbla användningsområden (•), som är ett effektivt sy-
stem för kontroll av export av produkter med dubbla
användningsområden, inbegripet programvara och tek-
nik. I artikel 4 i förordningen finns bl.a. bestämmelser
om produkter som inte är förtecknade i bilaga I till
förordningen och som används eller kan vara avsedda för
användning i samband med massförstörelsevapen eller
missiler som är i stånd att bära sådana vapen eller i
samband med militära produkter till länder som är
föremål för EU:s, OSSE:s eller FN:s vapenembargon.

(2) Europeiska unionens medlemsstaters åtaganden när det
gäller icke-spridning av massförstörelsevapen och export
av konventionella militära produkter till länder som är
föremål för vapenembargon kräver ett effektivt export-
kontrollsystem, som även bör omfatta på gemensamma
standarder grundat tekniskt bistånd, inklusive muntlig
tekniköverföring som skall kontrolleras av internationella
exportkontrollsystem och exportkontrollorgan samt trak-
tater avseende såväl massförstörelsevapen och missiler
som konventionella militära produkter som exporteras
till länder som är föremål för ett vapenembargo. Det är
lämpligt att fastställa sådana gemensamma standarder i
en gemensam åtgärd.

f) Se sidan 1 i detta nummer av EGT.

1 denna gemensamma åtgärd används följande beteckningar i
de betydelser som här anges:

a) tekniskt bistånd: allt tekniskt stöd som har samband med
reparation, utveckling, tillverkning, montering, testning,
underhåll eller någon annan teknisk tjänst och som kan
anta sådana former som utbildning, överföring av praktiska
kunskaper och färdigheter eller konsulttjänster.

b) tekniskt bistånd innefattar muntliga former av bistånd.

c) internationella exportkontrollsystem och exportkontrollorgan
samt traktater: Australiengruppen (Australia Group), kon-
trollsystemet för missilteknik (Missile Technology Control
Regime), gruppen av länder som levererar kämmaterial
(Nuclear Suppliers Group), Wassenaararrangemanget
(Wassenaar Årrangement), Zanggerkommittén (Zangger
Committee) och konventionen om kemiska vapen (Chemi-
cal Weapons Convention).

Artikel 2

Tekniskt bistånd skall vara underkastat kontroll (förbud eller
krav på tillstånd) som fastställs i enlighet med artikel 5 när det
ges utanför Europeiska gemenskapen av en fysisk eller juridisk
person etablerad i Europeiska gemenskapen och är avsett för,
eller givaren är medveten om att det är avsett för, användning
i samband med utveckling, produktion, hantering, bruk,
underhåll, lagring, detektion, identifiering eller spridning av
kemiska eller biologiska vapen eller kärnvapen eller andra
kärnladdningar eller utveckling, produktion, underhåll eller
lagring av missiler som är i stånd att bära sådana vapen.

268

30.6.2000 | SV |

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 2

L 159/217

Artikel 3

Artikel 5

Medlemsstaterna skall överväga tillämpning av sådan kontroll
också i de fall där det tekniska biståndet står i samband med
militär slutanvändning av andra slag än de som avses i artikel
2 och ges i bestämmelseländer som är föremål för ett
vapenembargo om vilket det har beslutats genom en gemen-
sam ståndpunkt eller en gemensam åtgärd som antagits av
rådet eller ett beslut av OSSE eller ett vapenembargo som
införts genom en bindande resolution av Förenta nationernas
säkerhetsråd.

Varje medlemsstat som inte redan i sin nationella lagstiftning
och praxis har infört bestämmelser om kontroll för att
genomföra denna gemensamma åtgärd eller fastställt vilka
sanktioner som skall tillgripas på nationell nivå skall framlägga
lämpliga förslag för att

a) genomföra denna gemensamma åtgärd genom att fastställa
kontrollbestämmelser,

b) fastställa de sanktioner som skall tillgripas på nationell
nivå.

Artikel 4

Artikel 6

Artikel 2 skall inte tillämpas på tekniskt bistånd

a) när detta ges i ett land som är förtecknat i del 3 i bilaga II
till förordning (EG) nr 1334/2000,

b) när det har formen av överföring av uppgifter som är
"allmänt tillgängliga” eller utgör ”grundläggande veten-
skaplig forskning” så som dessa uttryck definieras i interna-
tionella exportkontrollsystem, exportkontrollorgan och
traktater,

c) när det har muntlig form och inte hänför sig till produkter
som skall kontrolleras av en/ett eller flera internationella
exportkontrollsystem, exportkontrollorgan och traktater.

Denna gemensamma åtgärd träder i kraft samma dag som den
antas.

Artikel 7

Denna gemensamma åtgärd skall offentliggöras i Officiella
tidningen.

Utfärdad i Luxemburg den 22 juni 2000.

På rådets vägnar
). SÖCRATES
Ordförande

269

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om produkter med dubbla användningsområden

Härigenom föreskrivs följande.

Tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller kontroll av produkter med dubbla
användningsområden och av tekniskt bistånd.

Lagen innehåller vissa kompletterande bestämmelser till rådets
förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni 2000 om upprättande av en
gemenskapsordning for kontroll av export av produkter och teknik med
dubbla användningsområden⁶.

Utöver vad som sägs i denna lag kan bestämmelserna i lagen
(1992:1300) om krigsmateriel och lagen (1984:3) om kärnteknisk
verksamhet tillämpas.

Definitioner

2 § Med produkter med dubbla användningsområden, export, exportör
och exportdeklaration avses i denna lag detsamma som i artikel 2 i rådets
förordning (EG) nr 1334/2000.

3 § Med militära produkter som ingår i medlemsstaternas militära
förteckning i artikel 4.2 i rådets förordning (EG) nr 1334/2000 avses de
produkter som enligt 1 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel utgör
krigsmateriel.

Med tekniskt bistånd avses i denna lag allt tekniskt stöd som har
samband med reparation, utveckling, tillverkning, montering, testning,
underhåll eller liknande teknisk tjänst och som kan innebära utbildning,
överföring av praktiska kunskaper eller färdigheter eller konsulttjänster.

Tillstånd

4 § Frågor om tillstånd enligt rådets förordning (EG) nr 1334/2000,
denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag
prövas av Inspektionen för strategiska produkter eller av den myndighet
som regeringen bestämmer.

En myndighet skall med ett eget yttrande lämna över ett ärende till
regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är
av särskild vikt.

Regeringen far meddela ytterligare föreskrifter om överlämnande av
ärenden till regeringen.

EGT nr L 159,30.06.2000, s. 00 (Celex 32000R1334)

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 3

270

Export och överföring

5 § Regeringen far meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla
användningsområden skall omfattas av krav på tillstånd till export enligt
artikel 5.1 i rådets förordning (EG) nr 1334/2000.

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far
meddela föreskrifter för att komplettera bestämmelserna om
exporttillstånd i artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 1334/2000.

7 § Överföring som avses i artikel 21.2 a i rådets förordning (EG) nr
1334/2000 far inte äga rum utan tillstånd.

8 § För tillstånd till utförsel av använt kärnbränsle gäller de
begränsningar som anges i 20 a och 24 §§ strålskyddslagen (1988:220).

Tillhandahållande av tekniskt bistånd

9 § Tekniskt bistånd om det är avsett att användas i samband med
utveckling, produktion, hantering, bruk, underhåll, lagring, detektion,
identifiering eller spridning av kemiska eller biologiska vapen eller av
kärnvapen eller andra kärnladdningar eller i samband med utveckling,
produktion, underhåll eller lagring av missiler som är i stånd att bära
sådana vapen.

Regeringen far meddela föreskrifter om undantag från förbudet.

Införsel

10 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer far meddela
föreskrifter om krav på tillstånd till införsel av kemiska prekursorer
(utgångsämnen) som kan användas för tillverkning av kemiska
stridsmedel.

Återkallelse

11 § Tillstånd till överföring eller export enligt rådets förordning (EG) nr
1334/2000 kan återkallas, om tillståndshavaren har åsidosatt en föreskrift
i rådets förordning (EG) nr 1334/2000, denna lag eller en föreskrift, ett
villkor eller en bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen eller
om det finns andra särskilda skäl till återkallelse.

En återkallelse gäller med omedelbar verkan, om inte något annat
beslutas.

Årlig avgift och deklarationer

12 § Föreskrifter om skyldighet för tillverkare av produkter som avses i
denna lag att betala årliga avgifter för att täcka statens kostnader för
Inspektionen för strategiska produkter finns i lagen 22 § lagen
(1992:1300) om krigsmateriel.

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 3

271

Den som är avgifitsskyldig skall varje år lämna en deklaration till
inspektionen med de uppgifter som behövs for att bestämma avgifterna,
enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.

Regeringen far meddela föreskrifter om undantag från
deklarationsskyldigheten.

13 § Enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar skall en
deklaration varje år lämnas av den som

1. producerar, bereder, förbrukar, for in, för ut eller exporterar
produkter som omfattas av rådets förordning (EG) nr 1334/2000,

2. under något av de tre senaste åren har producerat, berett, förbrukat,
fört ut eller exporterat sådana produkter, eller

3. producerar diskreta organiska kemikalier.

Deklarationen skall innehålla uppgifter om

1. verksamheten under det gångna kalenderåret,

2. den verksamhet som planeras för det kommande kalenderåret,

3. ändringar i verksamheten som planeras för det pågående
kalenderåret.

Deklarationen skall ges in till den myndighet som regeringen
bestämmer.

Uppgiftskontroll

Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att kontrollen
skall kunna genomföras.

Tillsyn och kontroll

15 § Tillsyn och annan kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna i
rådets förordning (EG) nr 1334/2000, denna lag eller föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen skall utövas av Inspektionen för strategiska
produkter eller av den myndighet som regeringen bestämmer
(tillsynsmyndigheten).

Regeringen far meddela föreskrifter om tillsynen.

16 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran fa de upplysningar och
handlingar som behövs för kontrollen av den som för överföring inom
EU eller för export tar befattning med produkter med dubbla
användningsområden eller av den som tillhandahåller tekniskt bistånd.
Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 3

272

som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska
hjälpmedel.

Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till lokaler där den som
avses i första stycket bedriver sin verksamhet. Vad som nu har sagts
gäller dock inte bostadsutrymmen.

Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att kontrollen
skall kunna genomföras. Tillsynsmyndigheten får begära biträde även av
andra statliga myndigheter för sin tillsyn.

Straff m.m.

18 § Bestämmelserna om smuggling och försök till sådant brott finns i
lagen (0000:00) om straff för smuggling.

Bestämmelserna om smuggling och försök till sådant brott i lagen om
straff för smuggling tillämpas i fråga om

1. export utan tillstånd av produkter med dubbla användningsområden
som avses i artiklarna 3, 4.1 - 4.3 och 5.1 i rådets förordning (EG) nr
1334/2000, och

2. överföring utan tillstånd av produkter med dubbla
användningsområden som avses i artikel 21 i rådets förordning (EG) nr
1334/2000.

Första och andra stycket avser inte export eller överföring inom EU
som skett genom sådan elektronisk överföring som avses i artikel 2 b iii i
rådets förordning (EG) nr 1334/2000.

19 § Till böter eller fängelse i högst två år döms den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet genom sådan elektronisk överföring som avses i
artikel 2 b iii i rådets förordning (EG) nr 1334/2000 utan tillstånd

1. exporterar produkter såsom programvara eller teknik som avses i
artiklarna 3, 4.1- 4.3 och 5.1 i rådets förordning (EG) nr 1334/2000,

2. överför produkter såsom programvara och teknik som avses i artikel
21 i rådets förordning (EG) nr 1334/2000.

Om brottet är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader
och högst 6 år.

Vid bedömning av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om
gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt
eller i större omfattning, eller om gärningen annars inneburit en allvarlig
kränkning av betydande samhällsintresse.

20 § Till böter eller fängelse i högst två år döms den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet bryter mot 9 §.

Om brottet är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader
och högst sex år.

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 3

273

21 § För försök till brott enligt 19 § första stycket och 20 § första stycket
samt för försök, förberedelse och stämpling till grovt brott enligt 19 §
andra stycket och 20 § andra stycket döms till ansvar enligt 23 kap.
brottsbalken.

22 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som
uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. lämnar oriktiga uppgifter i en ansökan om tillstånd eller i någon
annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt
denna lag eller rådets förordning (EG) nr 1334/2000 eller i en
deklaration,

2. åsidosätter villkor eller bryter mot kontroll- eller
ordningsbestämmelse som har meddelats med stöd av artikel 6.2 i rådets
förordning (EG) nr 1334/2000 eller denna lag,

3. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 4.4 i rådets
förordning (EG) nr 1334/2000,

4. åsidosätter sin uppgiftsskyldighet enligt artikel 21.7 i rådets
förordning (EG) nr 1334/2000,

5. bryter mot 17 §, artiklarna 16.2 eller 21.5 i rådets förordning (EG) nr
1334/2000.

I ringa fall skall det inte dömas till ansvar.

23 § Till ansvar enligt denna lag skall inte dömas, om gärningen är
belagd med straff i brottsbalken.

Överklagande

25 § Beslut av en annan myndighet än regeringen att återkalla ett tillstånd
far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en
myndighets beslut enligt 14, 16 och 24 §§.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Andra förvaltningsbeslut enligt denna lag eller enligt rådets förordning
(EG) nr 1334/2000 får inte överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001, då lagen (1998:397) om
strategiska produkter upphävs.

2. Tillstånd som har meddelats med stöd av äldre bestämmelser skall
vid tillämpningen av de nya bestämmelserna anses som meddelat enligt
dessa.

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 3

274

Förteckning över remissinstanser

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 4

Inspektionen för strategiska produkter,
kämkraftinspektion, Säkerhetspolisen,

Exportkontrollföreningen, Sveriges

Tullverket, Statens
Industriförbundet,
V erkstadsindustrier,

Telefonaktiebolaget LM Ericsson, Ericsson Radio Systems AB, ABB
AB, iD2 Technologies,, Amersham Pharmacia Biotech, Celsius AB och
Svenska IT-företagens Organisation.

275

Lagrådsremissens lagförslag

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 5

Förslag till lag om kontroll av produkter med dubbla
användningsområden och av tekniskt bistånd

Härigenom föreskrivs följande.

Tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller kontroll av produkter med dubbla
användningsområden och kontroll av tekniskt bistånd.

Utöver bestämmelserna i denna lag kan lagen (1992:1300) om
krigsmateriel och lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet tillämpas.

Definitioner

2 § Med produkter med dubbla användningsområden, export, exportör
och exportdeklaration avses i denna lag detsamma som i artikel 2 i rådets
förordning (EG) nr 1334/2000.

Tillstånd

En myndighet skall med eget yttrande lämna över ett ärende till
regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är
av särskild vikt.

Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om överlämnande av
ärenden till regeringen.

⁷EGTnrL 159, 30.06.2000, s. 1 (Celex 32000R1334).

276

Export och överföring

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far
meddela föreskrifter för att komplettera bestämmelserna om
exporttillstånd i artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 1334/2000.

7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far
meddela föreskrifter om krav på tillstånd till överföring som avses i
artikel 21.2 a i rådets förordning (EG) nr 1334/2000.

8 § För tillstånd till utförsel av använt kärnbränsle gäller de
begränsningar som anges i 20 a och 24 §§ strålskyddslagen (1988:220).

Tekniskt bistånd

9 § Tekniskt bistånd far inte lämnas utanför Europeiska gemenskapen om
det är avsett för att användas i samband med utveckling, produktion,
hantering, bruk, underhåll, lagring, detektion, identifiering eller spridning
av kemiska eller biologiska vapen eller av kärnvapen eller andra
kärnladdningar eller i samband med utveckling, produktion, underhåll
eller lagring av missiler som är i stånd att bära sådana vapen.

Regeringen far meddela föreskrifter om undantag från förbudet.

Införsel

Återkallelse

11 § Tillstånd till överföring eller export enligt rådets förordning (EG) nr
1334/2000 kan återkallas, om tillståndshavaren har åsidosatt en föreskrift
i förordningen, eller en föreskrift som har meddelats med stöd av
förordningen eller denna lag eller om det finns andra särskilda skäl till
återkallelse.

En återkallelse gäller med omedelbar verkan, om inte något annat
beslutas.

Årlig avgift och deklarationer

12 § Föreskrifter om skyldighet för tillverkare av produkter som avses i
denna lag att betala årliga avgifter för att täcka statens kostnader för

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 5

277

Inspektionen för strategiska produkter finns i 22 § lagen (1992:1300) om
krigsmateriel.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från
deklarationsskyldigheten.

13 § Enligt de närmare föreskrifter som regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer meddelar skall en deklaration varje år lämnas
av den som

1. producerar, bereder, förbrukar, för in, för ut eller exporterar kemiska
prekursorer (utgångsämnen) som kan användas för tillverkning av
kemiska stridsmedel,

2. under något av de tre senaste åren har producerat, berett, förbrukat,
fört in, fört ut eller exporterat sådana produkter, eller

3. producerar diskreta organiska kemikalier.

Deklarationen skall innehålla uppgifter om

1. verksamheten under det gångna kalenderåret,

2. den verksamhet som planeras för det kommande kalenderåret,

3. ändringar i verksamheten som planeras för det pågående
kalenderåret.

Deklarationen skall ges in till den myndighet som regeringen
bestämmer.

Uppgiftskontroll

För denna kontroll har företrädare för myndigheten rätt till tillträde till
de områden, lokaler och anläggningar där sådan verksamhet bedrivs som
omfattas av deklarationsskyldigheten och får där göra undersökningar
och ta prover. Detta gäller dock inte utrymme som utgör någons bostad.

Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att kontrollen
skall kunna genomföras.

Tillsyn och kontroll

Regeringen far meddela föreskrifter om tillsynen.

16 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran fa de upplysningar och
handlingar som behövs för kontrollen av den som för överföring inom

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 5

278

Europeiska gemenskapen eller för export tar befattning med produkter
med dubbla användningsområden eller av den som ger tekniskt bistånd.
Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning
som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska
hjälpmedel.

Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till lokaler där den som
avses i första stycket bedriver sin verksamhet. Detta gäller dock inte
utrymme som utgör någons bostad.

Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att kontrollen
skall kunna genomföras. Tillsynsmyndigheten får begära hjälp även av
andra statliga myndigheter för sin tillsyn.

Straff m.m.

18 § Bestämmelser om smuggling och försök till sådant brott finns i
lagen (0000:00) om straff för smuggling.

Bestämmelserna om smuggling och försök till sådant brott i lagen om
straff för smuggling tillämpas i fråga om

1. export utan tillstånd av produkter med dubbla användningsområden
som avses i artiklarna 3, 4.1-4.3 och 5.1 i rådets förordning (EG) nr
1334/2000, och

2. överföring utan tillstånd av produkter med dubbla
användningsområden som avses i artikel 21 i samma förordning.

Första och andra styckena avser inte export eller överföring inom
Europeiska gemenskapen som skett genom sådan elektronisk överföring
som avses i artikel 2 b iii i samma förordning.

1. exporterar produkter såsom programvara eller teknik som avses i
artiklarna 3,4.1-4.3 och 5.1 i samma förordning,

2. överför produkter såsom programvara eller teknik som avses i artikel
21 i samma förordning.

Om brottet är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader
och högst sex år.

Vid bedömning av om brottet är grovt skall det särskilt beaktas om
gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt
eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig
kränkning av ett betydande samhällsintresse.

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 5

20 § Till böter eller fängelse i högst två år döms den som uppsåtligen
bryter mot 9 §.

279

Om brottet är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader
och högst sex år.

22 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som
uppsåtligen eller av oaktsamhet

2. åsidosätter villkor eller bryter mot kontroll- eller
ordningsbestämmelser som har meddelats med stöd av artikel 6.2 i
samma förordning eller denna lag,

3. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 4.4 i samma
förordning,

4. åsidosätter sin uppgiftsskyldighet enligt artikel 21.7 i samma
förordning,

5. bryter mot artikel 16.2 eller 21.5 i samma förordning eller mot 17 §.

I ringa fall skall det inte dömas till ansvar.

23 § Till ansvar enligt denna lag skall det inte dömas, om gärningen är
belagd med straff i brottsbalken.

Överklagande

25 § Beslut av en annan myndighet än regeringen att återkalla ett tillstånd
far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en
myndighets beslut enligt 14, 16 och 24 §§.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Andra förvaltningsbeslut enligt rådets förordning (EG) nr 1334/2000
eller enligt denna lag far inte överklagas.

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 5

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001, då lagen (1998:397) om
strategiska produkter skall upphöra att gälla.

280

2. Tillstånd som har meddelats med stöd av äldre bestämmelser skall
vid tillämpningen av de nya bestämmelserna anses som meddelat enligt
dessa.

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 5

281

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 5

Förslag till lag om ändring i lagen (1988:205) om
rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1988:205) om rättsprövning av
vissa förvaltningsbeslut skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

^2§8

Lagen gäller inte beslut av en sådan nämnd vars sammansättning är
bestämd i lag och vars ordförande skall vara eller har varit ordinarie
domare.

Lagen gäller inte heller

1. beslut av arrendenämnd, hyresnämnd eller övervakningsnämnd,

2. beslut om svenskt medborgarskap,

3. beslut om utlänningars vistelse i riket,

4. beslut om värnpliktigas eller reservpersonals inkallelse eller
tjänstgöring inom försvarsmakten,

5. beslut enligt lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

6. beslut som rör skatter eller avgifter,

7. beslut enligt lagen (1992:1602) om valuta- och

kreditreglering eller beslut i frågor om allmän likviditetsindragning eller
allmän prisreglering,

8. andra beslut enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel än sådana
som avser återkallelse av tillstånd enligt 3 eller 4 §,

9. beslut om tillstånd till sådan verksamhet som avses i 1 § 3-4 lagen
(1984:3) om kärnteknisk verksamhet,

10. beslut enligt lagen 10. beslut enligt lagen (0000:00)

(1998:397) om strategiska om kontroll av produkter med
produkter. dubbla användningsområden och

av tekniskt bistånd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Senaste lydelse 1998:398.

282

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 5

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om
krigsmateriel

Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För att täcka statens kostnader
för Inspektionen för strategiska
produkter skall den som har
tillstånd att tillverka krigsmateriel
enligt denna lag eller den som
tillverkar produkter som omfattas
av inspektionens tillsyn enligt 19 §
lagen (1998:397) om strategiska
produkter årligen betala en avgift,
om det fakturerade värdet av
tillverkarens sålda produkter av
dessa slag under året överstiger
2 500 000 kr. Inspektionen

bestämmer avgiften efter ett för
samtliga avgiftsskyldiga lika
förhållande till det fakturerade
värdet.

22 §⁹

För att täcka statens kostnader
för Inspektionen för strategiska
produkter skall den som har
tillstånd att tillverka krigsmateriel
enligt denna lag eller den som
tillverkar produkter som omfattas
av inspektionens tillsyn enligt 12 §
lagen (0000:00) om kontroll av
produkter med dubbla
användningsområden och av
tekniskt bistånd årligen betala en
avgift, om det fakturerade värdet
av tillverkarens sålda produkter av
dessa slag under året överstiger
2 500 000 kr. Inspektionen

bestämmer avgiften efter ett för
samtliga avgiftsskyldiga lika
förhållande till det fakturerade
värdet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

⁹ Senaste lydelse 1998:399.

283

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 5

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets
befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom
Europeiska unionen

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1996:701) om Tullverkets
befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska
unionen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3§'°

Lagen är tillämplig endast beträffande följande varor:

1. krigsmateriel som avses i
lagen (1992:1300) om
krigsmateriel, och produkter som
avses i lagen (1998:397) om
strategiska produkter,

1. krigsmateriel som avses i
lagen (1992:1300) om
krigsmateriel, och produkter som
avses i lagen (0000:00) om
kontroll av produkter med dubbla
användningsområden och av
tekniskt bistånd,

2. varor som skall beskattas enligt lagen (1994:1565) om beskattning
av viss privatinförsel,

3. narkotika som avses i narkotikastrafflagen (1968:64),

4. vapen och ammunition som avses i vapenlagen (1996:67),

5. injektionssprutor och kanyler,

6. dopningsmedel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa
dopningsmedel,

7. springstiletter, springknivar, knogjäm, kaststjärnor, riv- eller
nithandskar, batonger, karatepinnar, blydaggar, spikklubbor och
liknande,

8. kulturföremål som avses i 5 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen

m.m.,

9. hundar och katter för annat ändamål än handel,

11. nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfän, fisk och reptiler,

¹⁰ Senaste lydelse 2000:266.

284

13. barnpornografi enligt lagen (1998:1443) om förbud mot införsel
och utförsel av barnpornografi,

14. varor som avses i lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga
varor.

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 5

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

285

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 5

Förslag till lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220)

Härigenom föreskrivs att 20 § strålskyddslagen (1988:220) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20§ⁿ

Tillstånd krävs för att

2. tillverka, till landet införa, saluföra, överlåta, upplåta, förvärva,
inneha, använda, installera eller underhålla en teknisk anordning som kan
och är avsedd att sända utjoniserande strålning eller sådan del av
anordningen som är av väsentlig betydelse från strålningssynpunkt,

4. från landet utföra radioaktivt 4. från landet utföra radioaktivt

ämne, om inte tillstånd finns enligt
lagen (1998:397) om strategiska
produkter.

ämne, om inte tillstånd finns enligt
enligt lagen (0000:00) om kontroll
av produkter med dubbla
användningsområden och av
tekniskt bistånd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001

¹¹ Senaste lydelse 2000:264.

286

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-09-18

Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet

Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.

Enligt en lagrådsremiss den 7 september 2000 (Utrikesdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om kontroll av produkter med dubbla användningsområden
och av tekniskt bistånd,

2. lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa
förvaltningsbeslut,

3. lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel,

4. lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter
vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen,

5. lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn
Eva Liljefors och ämnessakkunnige Patrik Alm.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet-,

Förslaget till lag om kontroll av produkter med dubbla
användningsområden och av tekniskt bistånd

3§

I andra stycket definieras tekniskt bistånd som allt tekniskt stöd som har
samband med vissa i paragrafen angivna tekniska tjänster och som kan
anta vissa i paragrafen angivna former. Språkligt synes denna
formulering - som ansluter till den engelska språkversionen av åtgärden
men som något avviker från den franska versionen - innebära, att en
angiven teknisk tjänst som inte kan anta någon av de angivna formerna
inte heller omfattas av lagens bestämmelser.

4§

Bestämmelsen i tredje stycket har formulerats som ett bemyndigande för
regeringen. Regeringen har emellertid rätt att besluta föreskrifter om
verkställighet av lag redan med stöd av 8 kap. 13 § första stycket 1
regeringsformen. Bestämmelsen bör därför ges formen av en erinran om
förekomsten av dylika föreskrifter. Detta kan enklast ske på så sätt att
orden ”far meddela” byts ut mot ordet ”meddelar”.

9§

De flesta av den föreslagna lagens normbemyndiganden avser ”in- eller
utförsel av varor” och har därför stöd i 8 kap. 7 § första stycket 3
regeringsformen. Bemyndigandet i andra stycket av förevarande paragraf
ayser emellertid inte varor utan tekniskt bistånd i form av olika tjänster

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 6

287

(se definitionen i förslagets 3 § andra stycket). I den mån dessa tjänster
tillhandahålls av enskilda, t.ex. i form av konsulttjänster, kan
verksamheten i allmänhet hänföras till ”näringsverksamhet” och därmed
till ett ämne som nämns i 8 kap. 7 § första stycket 3 regeringsformen.
Bemyndigandet är i detta hänseende i överensstämmelse med
regeringsformens bestämmelser.

Om regeringens föreskrifter i den tilltänkta förordningen kommer att
omfatta även det fall att en statlig myndighet, främst då en
försvarsmyndighet, ger det tekniska biståndet, är det inte längre fråga om
ett förhållande mellan enskilda och det allmänna. Det medför att
bestämmelserna i 8 kap. 3 § regeringsformen över huvud taget inte är
tillämpliga och naturligtvis inte heller delegationsreglema i 8 kap. 7 §. I
den mån regeringens föreskrifter riktar sig till underordnad myndighet,
får de meddelas med stöd av regeringens restkompetens enligt 8 kap. 13 §
första stycket 2 regeringsformen och något bemyndigande i lagen är inte
erforderligt.

Av det anförda framgår dock att bemyndigandet i andra stycket är
nödvändigt för att göra det möjligt för regeringen att meddela föreskrifter
som omfattar enskildas biståndsverksamhet enligt paragrafen.

Bestämmelserna om straff m.m.

Lagen (1991:341) om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan
användas i massförstörelsesyfte, m.m. innefattade i första hand en
reglering av utförsel av varor. Vid överträdelser i den delen blev
varusmugglingslagen direkt tillämplig, varom erinrades i lagen. Vid
tillkomsten av lagen (1998:397) om strategiska produkter ansågs
överträdelser av exportförbud enligt EG-förordningen inte kunna
medföra ansvar direkt på grund av bestämmelserna i
varusmugglingslagen utan i 22 § i den nya lagen infördes - i princip i
strid mot varusmugglingslagens konstruktion - en föreskrift om att
bestämmelserna om varusmuggling och försök till sådant brott i
varusmugglingslagen skulle tillämpas beträffande sådana överträdelser
(jfr Lagrådets yttrande, prop. 1997/98:68 s. 68).

Föreskriften synes — att döma av följdändringarna till den föreslagna
nya lagen om straff för smuggling - vara unik och man kan fråga sig vad
den i olika hänseenden innebar. Lagen (1991:341) om förbud mot
utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte,
m.m. måste ha inneburit att bl.a. varusmugglingslagens bestämmelser om
förundersökning, tvångsmedel och förverkande blev tillämpliga vid
otillåten utförsel av varor (jfr 14 § i lagen som innehöll en särskild
förverkandebestämmelse för situationer som inte reglerades i
varusmugglingslagen). Det måste antagas att avsikten var att den
ursprungliga hänvisningen i lagen om strategiska produkter skulle avse
samma bestämmelser i varusmugglingslagen. När nu en ny lag
tillkommer är det viktigt att den far en tydlig reglering av frågorna om
förundersökning, tvångsmedel och förverkande.

Med tillkomsten av det förslag till lag om straff för smuggling (i det
följande benämnd smugglingslagen) som lagts fram i proposition
1999/2000:124 och därav föranledd följdändring av lagen om strategiska
produkter blev hänvisningen till smugglingslagen direkt missvisande. De

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 6

288

materiella bestämmelserna i den nu föreslagna lagen föranleder nya
straffbestämmelser som ytterligare visar att hänvisningen till
smugglingslagen är felaktigt utformad. Lagrådet vill peka på bl.a.
följande inadvertenser.

Av varusmuggling fanns i 5 § varusmugglingslagen en

oaktsamhetsform. Smuggling, vartill hänvisas i 18 § andra stycket i
lagförslaget, är emellertid ett uppsåtligt brott. Den oaktsamma formen har
i smugglingslagen en egen brottsbeteckning, nämligen olovlig införsel
eller olovlig utförsel. Av legalitetsprincipen följer att hänvisningen till
smuggling inte kan avse ett sådant brott. Något ansvar för gärningar som
avses 18 § och som begåtts av oaktsamhet finns därför inte. Däremot
föreskrivs ett oaktsamhetsansvar enligt 19 §.

Hänvisningen till smuggling i 18 § avser uppenbarligen även den grova
formen av smuggling och måste då antas innefatta också den ringa
formen. Någon bestämmelse om ringa brott finns däremot inte i 19 §. Det
får antas att det senare är genomtänkt och att brotten ansetts vara av
sådan art att ingen gärning kan anses ringa, vilket i och för sig framstår
som rimligt i fråga om uppsåtligt brott.

När det gäller oaktsamma gärningar enligt 19 § avviker paragrafen i tre
hänseenden från smugglingslagen. För ansvar enligt 7 § smugglingslagen
krävs att oaktsamheten är grov. Det finns inte någon grov form av
oaktsamhetsbrottet. Om den oaktsamma gärningen är ringa, inträder inte
ansvar enligt smugglingslagen. Ingen av avvikelserna framstår som
motiverad.

I 18 § hänvisas till ”smuggling och försök till sådant brott”. Enligt
smugglingslagen är även förberedelse och stämpling till grov smuggling
straffbara. Detsamma är enligt förslaget fallet beträffande bl.a. gärningar
enligt 19 §. Det är uppenbart att denna skillnad inte kan vara avsedd.

Lagrådet utgår från att när överträdelser av lagen innefattar införsel
eller utförsel av varor så skall Tullverket kunna ingripa. Frågan är vilka
befogenheter Tullverket i så fall har. För att Tullverket skall få bedriva
förundersökning och använda tvångsmedel enligt den föreslagna
smugglingslagen vid tillämpning av andra lagar än smugglingslagen och
narkotikastrafflagen krävs att lagen i fråga är uppräknad i 1 § tredje
stycket smugglingslagen. Så är inte fallet i fråga om lagen om strategiska
produkter och någon ändring föreslås inte nu.

Det anförda gör det tveksamt om lagförslaget i fråga om
bestämmelserna om straff m.m. är så berett att det kan läggas till grund
för lagstiftning. I betraktande av att EG-förordningen träder i kraft den 28
i denna månad och förutsätter att sanktionsbestämmelser finns i svensk
rätt bör emellertid särskilda ansträngningar göras för att rätta till brister i
fråga om bestämmelserna om straff m.m. Lagrådet har följande
synpunkter på bestämmelserna, att övervägas vid det fortsatta
beredningsarbetet inom Regeringskansliet.

18 och 19 §§

Betydande lagtekniska vinster kan göras genom en samordning av de
båda paragraferna. Om i lagtexten anges att det skall dömas till ansvar
”såsom för smuggling” kan det inte anses föreligga något hinder att
använda ett sådant uttryck även i fall som avses i 19 §, trots att smuggling

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 6

289

i sig endast avser varor. Än mindre föreligger ett sådant hinder, om
hänvisningen till smugglingslagen utesluts.

Hänvisningen till smugglingslagen i 18 § första stycket synes bara
kunna avse överträdelser av föreskrifter som meddelats enligt 10 §.
Hänvisningen har då närmast sin plats i sådana föreskrifter. Den är i vart
fall överflödig eftersom smugglingslagen ändå gäller. Lagrådet förordar
att stycket utgår.

Oaktsamma gärningar bör behandlas i en särskild paragraf.

Med beaktande även i övrigt av vad Lagrådet anfört i det föregående
skulle paragraferna kunna ges följande lydelse:

”18 § Den som uppsåtligen utan tillstånd
exporterar produkter med dubbla användningsområden som avses i
artiklarna 3, 4.1-4.3 och 5.1 i rådets förordning (EG) nr 1334/2000, eller
överför produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel
21 i samma förordning,
döms såsom för smuggling enligt 3 § första stycket lagen (2000:000) om
straff för smuggling.

Vad som föreskrivs i första stycket gäller också den som uppsåtligen
genom sådan elektronisk överföring som avses i artikel 2 b iii i rådets
förordning (EG) nr 1334/2000 utan tillstånd

1. exporterar programvara eller teknik som avses i artiklarna 3,
4.1-4.3 och 5.1 i samma förordning, eller

2. överför programvara eller teknik som avses i artikel 21 i samma
förordning.

Om brott enligt första eller andra stycket är att anse som grovt, döms
till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

19 § Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i

18 § första eller andra stycket döms till böter eller fängelse i högst två år.

Om gärningen är ringa, skall den inte medföra ansvar.”

En annan möjlighet är att i 18 § första stycket direkt ange straffsatsen,
utan brottsbeteckning och utan någon hänvisning till smugglingslagen: ”
döms till böter eller fängelse i högst två år”.

Om en bestämmelse angående uppsåtligt ringa brott anses motiverad,
bör den sättas in som ett tredje stycke i 18 §.

21 §

Bestämmelsen kan lämpligen ges följande lydelse: ”För försök till brott
enligt 18 § första eller andra stycket eller 20 § första stycket samt för
försök, förberedelse och stämpling till grovt brott enligt 18 § tredje
stycket eller 20 § andra stycket döms till ansvar enligt 23 kap.
brottsbalken.”

23 §

Innan en bestämmelse som denna införs bör man göra klart för sig vilka
gärningar som kan tänkas konkurrera. Ansvarsbestämmelsen i 22 § första
stycket 1 kan uppenbarligen konkurrera med bestämmelsen om osant

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 6

290

intygande i 15 kap. 11 § brottsbalken. I övrigt är det oklart vilka andra
ansvarsbestämmelser som åsyftas. Lagrådet anser att bestämmelsen utan
olägenhet kan utgå och vanliga straffrättliga konkurrensprinciper i stället
tillämpas. Anses den skola vara kvar bör man åtminstone förebygga att
någon brottsbalksbestämmelse med lindrig straffskala träder i stället för
någon bestämmelse i förslaget med allvarliga påföljder. Därvid kan med
visst mönster i 29 kap.l 1 § andra stycket miljöbalken bestämmelsen ges
följande lydelse: ”Till ansvar enligt denna lag döms inte, om gärningen är
belagd med samma eller strängare straff i brottsbalken.”

Förverkande

Lagen synes böra innehålla bestämmelser om förverkande av åtminstone
varor som exporterats eller överförts i strid med lagens bestämmelser.
Detta kan ske genom en hänvisning till 16-18 §§ smugglingslagen.
Lagrådet saknar dock underlag att bedöma vilka tillgångar eller värden
en sådan hänvisning skall omfatta.

Förundersökning och tvångsmedel

Lagrådet saknar också underlag att bedöma i vilken utsträckning
Tullverket skall fa bedriva förundersökning och använda tvångsmedel
enligt den föreslagna smugglingslagen vid överträdelser av förevarande
lag. En lagteknisk samordning kan ske genom att lagen inordnas i 1 §
tredje stycket smugglingslagen, i förekommande fall med undantag för
överträdelser som inte avser befattning med varor.

25 §

Endast sådana typer av beslut som anges i första stycket är överklagbara.
Andra slags förvaltningsbeslut enligt rådets förordning (EG) nr
1334/2000 eller enligt denna lag får inte överklagas. Den sistnämnda
bestämmelsen medför bl.a. att ett beslut om vägrat tillstånd inte kan
hänskjutas till allmän förvaltningsdomstols prövning. Paragrafen
motsvarar i sak 29 § lagen om strategiska produkter. Vid sin granskning
av den sistnämnda paragrafen ifrågasatte Lagrådet om inte en möjlighet
borde öppnas för överklagande av beslut att vägra tillstånd. Se prop.
1997/98:68 s. 66.

Huruvida den enskilde skall anses ha rätt att överklaga ett beslut om
vägrat tillstånd är främst förknippat med frågan huruvida saken kan anses
angå hans civila rättigheter eller skyldigheter enligt art. 6 i
Europakonventionen. I ett beslut av den 27 juni 2000 (Ankarcrona mot
Sverige, 35178/97) har den europeiska domstolen för de mänskliga
rättigheterna (Europadomstolen) uttalat sig i frågan vad gäller vägrat
tillstånd enligt lagen om krigsmateriel. Domstolen skiljer mellan det fall
att en rättighet är relaterad till kriterier i en lag och det fall att ett
beviljande av en förmån beror av en diskretionär prövning utan att någon
egentlig rättighet är erkänd i lagen. Vidare uttalar domstolen:

The 1992 Act [här avses lagen om krigsmateriel] contains no such
applicable criteria, but leaves it entirely to the discretion of the
Inspectorate, and previously the Government, to decide, in the light of an
assessment of national security policies and current regional and global
security situations, whether a permit shall be granted or not. In no way is

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 6

291

the situation or needs of the applicant in question decisive to the outcome
of this evaluation. On the contrary, no regard at all is paid to such
circumstances.

In view of the above considerations, the Court concludes that, whether
or not the impugned proceedings involved a ”dispute” for the purposes of
Artide 6 § 1, the claims asserted by the applicant did not in any event
concem a ”right” which could arguably be said to be recognised under
the law of Sweden. This being so, Artide 6 § 1 of the Convention was
not applicable to the impugned proceedings and has therefore not been
violated in relation to the applicant.

Rättsförhållandena i den föreslagna lagen är likartade med dem i lagen
om krigsmateriel. Av Europadomstolens ovan behandlade beslut torde
den slutsatsen kunna dragas att bestämmelsen i sista stycket, varigenom
möjligheten till domstolsprövning av avslagsbeslut skärs av, inte står i
strid med art. 6 i Europakonventionen. Om möjligheten till
domstolsprövning ändå bör finnas är således i princip en inhemsk
rättsfråga. Den omständigheten att de bedömningar som föregår ett
avslag på en tillståndsansökan väsentligen är av politisk art talar, enligt
Lagrådets mening, för att domstol inte bör befatta sig med mål av denna
art.

Situationen är en annan beträffande beslut om återkallelse av tillstånd.
I den föreslagna lagens 11 § anges - låt vara inte med någon högre
precision - de grunder efter vilka återkallelse kan ske. Det finns därför
skäl för att tillståndsmyndighetens återkallelsebeslut skall kunna
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, vilket också kommer till
uttryck genom en regel i första stycket av förevarande paragraf.
Sistnämnda regel undantar emellertid regeringens återkallelsebeslut, som
alltså inte skulle kunna underkastas någon domstolsprövning. Lagrådet
anser av flera skäl att detta inte är acceptabelt.

Enligt 4 § i förslaget prövas frågor om tillstånd av Inspektionen för
strategiska produkter eller av den myndighet som regeringen bestämmer.
I andra stycket sägs att en myndighet med eget yttrande skall lämna över
ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse
eller annars är av särskild vikt. Detta skulle medföra att sökandens rätt till
domstolsprövning blev beroende av om myndigheten själv prövade
ansökan eller om denna överlämnades till regeringen. Till yttermera visso
skulle domstolsvägen vara stängd just beträffande de principiellt viktiga
ärendena. Vidare kommer Regeringsrätten, när återkallelsefrågan kan
hänskjutas till förvaltningsdomstols prövning, att bli högsta
prejudikatinstans på området. Om vissa ärenden skall prövas slutligt av
regeringen, kan det uppkomma en konkurrens mellan två högsta instanser
som båda är berättigade att besluta i principfrågor.

Från rättslig synpunkt är den tyngsta invändningen dock att art. 6 i
Europakonventionen sannolikt omfattar frågor om återkallelse av
tillstånd enligt lagen. I detta hänseende innehåller lagen särskilda
kriterier, en omständighet som Europadomstolen tycks fästa särskilt
avseende vid enligt det ovan anmärkta rättsfallet. Det förhåller sig också
så att den enskilde redan förvärvat en rättighet i form av ett tillstånd och
att frågan nu gäller om detta kan dras in med stöd av uttryckliga

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 6

292

lagregler. Allt tycks tyda på att denna fråga angår en civil rättighet enligt
art. 6.

Vad ovan sagts innebär att även regeringens återkallelsebeslut bör
kunna klandras vid förvaltningsdomstol. Det rättsmedel som bör komma
ifråga är ansökan om rättsprövning. Detta medför att en justering i
förslaget till lag om ändring i lagen om rättsprövning av vissa
förvaltningsbeslut blir nödvändig, vilket Lagrådet återkommer till nedan.
Det kan i sammanhanget nämnas att regeringens återkallelsebeslut enligt
lagen om krigsmateriel kan angripas medelst ansökan om rättsprövning.

Övergångsbestämmelserna

I andra stycket av artikel 23 (felnumrerad i den svenska texten) i EG-
förordningen föreskrivs att de ansökningar som lämnas in innan
förordningen träder i kraft skall fortsätta att omfattas av de relevanta
bestämmelserna i förordning (EG) nr 3381/94. Bestämmelsen gäller som
svensk lag och far inte transformeras. Den föreslagna
övergångsbestämmelsen under punkten 2 synes stå i viss motsättning till
föreskriften i EG-förordningen. Lagrådet förordar att den utgår. Det far
bli en tolkningsfråga om någon skall anses ha eller inte ha ett tillstånd
som gäller enligt den föreslagna lagen.

Förslaget till lag om ändring i lagen om rättsprövning av vissa
förvaltningsbeslut

2§

Med hänsyn till vad ovan anförts om behovet av en möjlighet att
underkasta regeringens återkallelsebeslut rättsprövning föreslår Lagrådet
att punkten 10 ges följande lydelse: ”10. andra beslut enligt lagen
(0000:00) om kontroll av produkter med dubbla använd-

ningsområden och av tekniskt bistånd än regeringens beslut som avser
återkallelse av tillstånd.”

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 6

293

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober 2000

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall,
Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Wämersson, Lejon,
Lövdén, Ringholm

Föredragande: Pagrotsky

Prop. 2000/01:9

Regeringen beslutar proposition 2000/01:9 Exportkontroll m.m. av
produkter med dubbla användningsområden.

294

Rättsdatablad

Författningsrubrik

Bestämmelser som Celexnummer för

inför, ändrar, upp- bakomliggande EG-

häver eller upprepar regler

ett normgivnings-
bemyndigande

Lag (0000:000) om
kontroll av produkter
med dubbla
användningsområden och
av tekniskt bistånd

4,5,6,7,9,10,12,13, 32000R1334

15 §§

Regeringens proposition2000/01:9

Exportkontroll m.m. av produkter med dubblaanvändningsområden

Propositionens huvudsakliga innehåll

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om kontroll av produkter med dubblaanvändningsområden och av tekniskt bistånd

Tillämpningsområde

Definitioner

Tillstånd

Export och överföring

Tekniskt bistånd

Införsel

Återkallelse

Ärlig avgift och deklarationer

Uppgiftskontroll

Tillsyn

Straff m.m.

Överklagande

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:205) omrättsprövning av vissa forvaltningsbeslut

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) omkrigsmateriel

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) omTullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ettannat land inom Europeiska unionen

2.5 Förslag till lag om ändring i strålskyddslagen(1988:220)

2.6 Förslag till lag (2000:000) om straff för smuggling

3 Ärendet och dess beredning

4 Exportkontroll av strategiska produkter

4.1 Nuvarande reglering

4.2 En ny EG-förordning

4.3 En gemensam åtgärd om kontroll av tekniskt bistånd

5 Innebörden och konsekvenserna av den nyaEG-förordningen och den gemensammaåtgärden

5.1 En ny lag om produkter med dubbla

användningsområden

5.2 Den nya EG-förordningen

5.2.1 Tillämpningsområde och definitioner

5.2.2 Räckvidden av tillståndsplikten

5.2.3 Exporttillstånd

5.2.4 Uppdatering av förteckningen över produkter med dubblaanvändningsområden

5.2.5 Tullförfaranden, administrativt samarbete ochkontrollåtgärder

5.2.6 Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser

5.2.7 Överklagande m.m.

5.3 Tekniskt bistånd

5.3.1 Tillämpningsområde och definitioner

5.3.2 Kontroll av tekniskt bistånd

Skälen för regeringens förslag:

5.3.3 Genomförandebestämmelser

6 Vissa övriga frågor

Skälen för regeringens förslag:

7 Ekonomiska konsekvenser

8 Ikraftträdande m.m.

9 Författningskommentar

9.1 Förslag till lag (0000:000) om kontroll av produktermed dubbla användningsområden och av teknisktbistånd

1§

2§

3§

4§

5§

6§

8§

9§

10 §

U §

12 §

13 §

14 §

15 §

16 §

17 §

18 §

19 §

20 §

21 §

22 §

23 §

24 §

Överklagande

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

9.6 Förslag till lag (2000:000) om straff för smuggling

Prop. 2000/2001:9

Bilaga 1

I

Regeringens proposition
2000/01:9

Exportkontroll m.m. av produkter med dubbla
användningsområden

2.1 Förslag till lag om kontroll av produkter med dubbla
användningsområden och av tekniskt bistånd

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:205) om
rättsprövning av vissa forvaltningsbeslut

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om
krigsmateriel

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om
Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett
annat land inom Europeiska unionen

2.5 Förslag till lag om ändring i strålskyddslagen
(1988:220)

5 Innebörden och konsekvenserna av den nya
EG-förordningen och den gemensamma
åtgärden

5.2.4 Uppdatering av förteckningen över produkter med dubbla
användningsområden

5.2.5 Tullförfaranden, administrativt samarbete och
kontrollåtgärder

9.1 Förslag till lag (0000:000) om kontroll av produkter
med dubbla användningsområden och av tekniskt
bistånd

Prop. 2000/2001:9
Bilaga 1