Prop.
2000/01:67
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 22 februari 2001
Lena Hjelm- Wallén
Thomas Bodström
(Justitiedepartementet)
I propositionen föreslås ändringar i stiftelselagen (1994:1220) som gäller
undantag från viss tillsyn. Ändringarna innebär att en stiftelse i visst
begränsat hänseende skall kunna undantas från tillsyn enligt lagen, om
stiftelseförordnandet ger stöd för ett sådant undantag och det finns
särskilda skäl. Undantag skall beslutas av Kammarkollegiet. Ett beslut
om undantag skall kunna återkallas, om det inte längre finns skäl för det.
Kammarkollegiets beslut i ett ärende om undantag skall kunna över-
klagas hos regeringen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli
2001.
1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 67
Prop. 2000/01:67
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3
2 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)...................4
3 Ärendet och dess beredning..............................................................6
4 Bakgrund...........................................................................................6
4.1 Stiftelselagen......................................................................6
4.1.1 Allmänt.............................................................6
4.1.2 Bestämmelser om tillsyn..................................6
4.1.3 Den särskilda tillsynsordningcn.......................7
4.2 Nobelstiftelsens begäran om lagändring............................8
4.2.1 Bakgrund..........................................................8
4.2.2 Nobelstiftelsens framställning..........................8
5 Överväganden och förslag................................................................9
5.1 Behövs en ny regel om skydd mot insyn?..........................9
5.2 Hur bör regleringen utformas?.........................................11
6 Kostnader och ikraftträdande..........................................................15
7 Författningskommentar...................................................................15.
Bilaga 1 Nobelstiftelsens lagförslag....................................................19
Bilaga 2 Lagförslaget i det remitterade utkastet till lagrådsremiss.....20
Bilaga 3 Lagrådsrcmisscns lagförslag.................................................22
Bilaga 4 Lagrådets yttrande.................................................................24
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 februari 2001.... 26
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i stiftelselagen (1994:1220).
Prop. 2000/01:67
1* Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 67
Härigenom föreskrivs i fråga om stiftelselagen (1994:1220)
dels att 4 kap. 10 och 15 §§ samt 9 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att det i 9 kap. skall införas en ny paragraf, 10 a §, med följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 2000/01:67
10 §'
Styrelsen eller förvaltaren skall ge revisorerna tillfälle att verkställa
granskningen i den omfattning som dessa finner behövligt samt lämna de
upplysningar och den hjälp som revisorerna begär. Samma skyldighet har
företagsledningen och revisorerna i ett dotterföretag gentemot en revisor
i moderstiftelsen.
I 8 kap. 2 och 16 §§ årsredovisningslagcn (1995:1554) finns bestäm-
melser om vid vilken tidpunkt årsredovisningen och, i förekommande
fall, koncernredovisningen senast skall lämnas till revisorn.
Om stiftelsen inte är skyldig att
upprätta årsredovisning enligt bok-
föringslagen (1999:1078), skall
årsbokslutet eller den samman-
ställning över räkenskaperna som
anges 3 kap. 2 § andra stycket
lämnas till revisorn inom fyra må-
nader efter räkenskapsårets ut-
gång.
Om stiftelsen inte är skyldig att
upprätta årsredovisning enligt bok-
föringslagen (1999:1078), skall
årsbokslutet eller den samman-
ställning över räkenskaperna som
anges i 3 kap. 2 § andra stycket
lämnas till revisorn inom fyra
månader efter räkenskapsårets ut-
gång.
15 §2
Revisorema får inte lämna upplysningar till utomstående om sådana
stiftelsens angelägenheter som de har fått kännedom om vid fullgörandet
av sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel för stiftelsen.
Revisorerna är skyldiga att
1. till medrevisor, ny revisor, tillsynsmyndigheten och, om stiftelsen
har försatts i konkurs, konkursförvaltaren lämna behövliga upplysningar
om stiftelsens angelägenheter, samt
2. på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till
undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.
Bestämmelsen i andra stycket 1
om upplysningsskyldighet till till-
synsmyndigheten gäller inte när
det är fråga om sådan stiftelse som
avses i 9 kap. 10 § första stycket.
Bestämmelsen i andra stycket 1
om upplysningsskyldighet till till-
synsmyndigheten gäller inte när
det är fråga om en sådan stiftelse
som avses i 9 kap. 10 § första
stycket. Detsamma gäller upp-
'Senaste lydelse 1999:1106.
2Senaste lydelse 1999:625.
lysningar i sådana hänseenden där Prop. 2000/01:67
stiftelsen är undantagen från till-
syn enligt 9 kap. 10 a §.
Revisorerna i en stiftelse som omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen
(1980:100) är även skyldiga att på begäran lämna upplysningar om
stiftelsens angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen
eller landstinget.
1§
Tillsynsmyndighet för en stiftelse med egen förvaltning är
länsstyrelsen i det län där stiftelsens styrelse har sitt säte eller, om säte
inte är bestämt, där förvaltningen huvudsakligen utövas. En stiftelse med
anknuten förvaltning står under tillsyn av länsstyrelsen i det län där
förvaltaren har sitt säte eller, om säte inte är bestämt, där förvaltarens
egen förvaltning huvudsakligen utövas eller, om ett handelsbolag är
förvaltare, där bolagets huvudkontor är inrättat.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta
att en annan myndighet än som följer av första stycket skall vara
tillsynsmyndighet för en stiftelse.
Att det for vissa stiftelser gäller Att det för vissa stiftelser gäller
särskilda bestämmelser om till- särskilda bestämmelser om till-
synen framgår av 10 §. synen framgår av 10 och 10a §§.
10a§
Kammarkollegiet får besluta att
en stiftelse i visst begränsat hänse-
ende skall vara undantagen från
tillsyn, om stiftelseförordnandet
ger stöd för ett sådant undantag
och det finns särskilda skäl.
Kammarkollegiet får återkalla ett
beslut om undantag, om det inte
längre finns skäl för undantaget.
Frågor om undantag prövas på
ansökan av styrelsen eller förvalt-
aren. Frågor om återkallelse av
undantag prövas på ansökan av
tillsynsmyndigheten eller när det
annars finns skäl för det.
Kammarkollegiets beslut far
överklagas hos regeringen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
Nobelstiftelsen begärde i en framställning till regeringen i december
1997 en lagändring i syfte att undanta Nobelstiftelsen från tillsynsmyn-
dighetens insyn när det gäller att utse Nobelpristagare. Nobelstiftelsens
lagförslag finns i bilaga 1.
Framställningen har rcmissbehandlats. Remissinstanser var Justitie-
kanslem, Kammarrätten i Stockholm, Kammarkollegiet och Länsstyr-
elsen i Stockholms län. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstift-
ningsärendet (dnr Ju 97/7003).
I denna lagrådsremiss föreslås en reglering som något avviker från den
som Nobelstiftelsen föreslagit. Ett utkast till lagrådsremiss har lämnats
för synpunkter till remissinstanserna och Nobelstiftelsen. Utkastets lag-
förslag återfinns i bilaga 2. De skriftliga synpunkter som lämnats finns
tillgängliga i lagstiftningsärendet.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 8 februari 2001 att inhämta Lagrådets yttrande
över det lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i
bilaga 4. Lagrådets synpunkter kommenteras i avsnitt 5.2.
Prop. 2000/01:67
Stiftelselagen (1994:1220) trädde i kraft den 1 januari 1996. Lagen anger
att en stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en eller
flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig för-
mögenhet för ett bestämt ändamål (se 1 kap. 2 §). Föreskrifterna i ett
stiftelseförordnande skall följas vid förvaltningen av stiftelsens angeläg-
enheter, om inte föreskrifterna strider mot stiftelselagen (se 2 kap. 1 §).
Styrelsen eller förvaltaren svarar för att föreskrifterna i stiftelse-
förordnandet följs (se 2 kap. 3 § första stycket).
Bestämmelserna om tillsyn över stiftelser återfinns i 9 kap. stiftelselagen.
Alla stiftelser är knutna till cn tillsynsmyndighet. Denna myndighet är i
regel länsstyrelsen i det län där stiftelsens styrelse eller förvaltare har sitt
säte. I tillsynsmyndighetens befattning med stiftelser ingår tre huvud-
uppgifter, nämligen kontroll, ingripande och service.
Kontrollen bygger i huvudsak på att tillsynsmyndigheten alltid har rätt
att begära information av cn stiftelse. Tillsynsmyndigheten far i princip
alltid begära in handlingar eller upplysningar från vilken stiftelse som
helst (se 9 kap. 4 § första stycket 1). Som ett led i kontrollfunktionen får
tillsynsmyndigheten också kalla till och delta vid sammanträde med Prop. 2000/01:67
stiftelsens styrelse eller förvaltare samt, om någon särskild anledning
föreligger, utföra inspektion hos stiftelsen (se 9 kap. 4 § första stycket 2
och 3). Myndigheten utövar också en återkommande kontroll genom att
granska årsredovisning och revisionsberättelse om stiftelsen är årsredo-
visningsskyldig (jfr 3 kap. 11 § stiftelselagen).
Tillsynsmyndigheten är skyldig att ingripa, om det kan antas att
stiftelsens förvaltning eller revision inte utövas i enlighet med stiftelse-
förordnandet eller bestämmelserna i stiftelselagen. Myndigheten skall
också ingripa om det kan antas att en styrelseledamot eller förvaltaren
annars missköter sitt uppdrag (se 9 kap. 3 § första stycket).
Tillsynsmyndigheten kan vid ingripanden använda sig av olika åtgärder;
den kan bl.a. utfärda förelägganden och meddela förbud (se 9 kap. 5 §
första stycket 2 och 3).
Tillsynsmyndighetens uppgift att utföra service gentemot stiftelserna
består i att ge råd och upplysningar (se 9 kap. 3 § andra stycket).
Vissa stiftelser är undantagna från de centrala bestämmelserna om
kontroll och ingripande. Det betyder bl.a. att tillsynsmyndigheten
normalt är förhindrad att begära information av dessa stiftelser. Tre
grupper av stiftelser berörs; för det första stiftelser som har bildats av
eller tillsammans med staten, en kommun eller ett landsting, för det andra
stiftelser som förvaltas av en statlig myndighet och för det tredje
stiftelser som enligt stiftarens förordnande skall vara undantagna från
tillsyn enligt stiftelselagen och som varken under innevarande eller de tre
närmast föregående räkenskapsåren har utövat näringsverksamhet eller
varit moderstiftelse (se 9 kap. 10 § första stycket). Nu angivna stiftelser
är undantagna från bestämmelserna om tillsynsmyndighetens rätt att
ingripa (9 kap. 3 § första stycket), myndighetens rätt att begära in
handlingar m.m. (9 kap. 4 §) samt tillsynsmyndighetens möjligheter att
meddela förelägganden och förbud (9 kap. 5 § första stycket 2 och 3).
De stiftelser som normalt är undantagna från tillsyn kan dock under
vissa förutsättningar bli föremål för ingripanden från tillsynsmyndig-
heten. Om det kan antas att en stiftelse saknar namn eller har åsidosatt
reglerna om årsredovisning och revision m.m., är nämligen de centrala
tillsynsbestämmelsema tillämpliga även beträffande dessa stiftelser (se
9 kap. 10 § andra stycket).
Även när det gäller revisorernas åligganden finns en specialregel
avseende stiftelser som omfattas av den särskilda tillsynsordningen. Av
4 kap. 15 § första stycket följer att en revisor i princip har tystnadsplikt. I
paragrafens andra stycke meddelas bestämmelser om revisorns upplys-
ningsskyldighet till bl.a. tillsynsmyndigheten. Paragrafens tredje stycke
innehåller dock ett undantag vad gäller revisorns upplysningsskyldighet
till tillsynsmyndigheten för sådana stiftelser som omfattas av den
särskilda tillsynsordningen.
1** Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 67
Nobelstiftelsen är grundad på ett testamente som upprättades den 27
november 1895 av Alfred Nobel. Ändamålet med Nobelstiftelsen är att i
enlighet med Alfred Nobcls testamente och fastställda stadgar varje år
dela ut Nobelpris i fem ämnen. Priserna delas ut av fyra särskilt angivna
prisutdelare, som även svarar för att välja ut pristagarna. Prisutdclama är
Kungliga Vetenskapsakademien, Nobelförsamlingen vid Karolinska
Institutet, Svenska Akademien och Den Norske Nobelkomite. Grund-
stadgarna, dvs. Nobelstiftelsens stiftelseförordnande, fastställdes av
Kungl. Maj:t den 29 juni 1900. De har därefter ändrats flera gånger,
senast efter beslut av Kammarkollegiet den 30 december 1999.
Grundstadgarna föreskriver bl.a. följande. För varje svensk prisgrupp
skall det utses cn ”Nobelkommitté” om tre till fem personer för att avge
ett utlåtande i fråga om prisutdclningen (6 §). För att någon skall kunna
komma i fråga för pris fordras ett skriftligt förslag från cn behörig
person. Bestämmelser om behörighet meddelas av prisutdelaren (7 §). Ett
förslag bör vara motiverat och åtföljt av de skrifter och andra handlingar
som åberopas (8 §). På stiftelsens högtidsdag (årsdagen av testatoms död
den 10 december) skall Nobelpriset överlämnas till pristagarna (9 §).
Av 10 § i stadgarna framgår följande. Talan får inte föras mot pris-
utdelares beslut i fråga om prisutdelning. Inkommet förslag till pris-
belöning samt utredning och utlåtande i fråga om prisutdelning får inte
röjas. Om skiljaktiga meningar har förekommit vid cn prisutdelares
beslut om prisutdclning, får de inte tas till protokollet eller annars röjas.
Prisutdelare får dock, efter prövning i varje särskilt fall, för lärdoms-
historisk forskning medge tillgång till material, som legat till grund för
prisbedömning och beslut. Ett sådant medgivande får dock lämnas
tidigast 50 år efter ifrågavarande prisbeslut.
I en framställning till regeringen har Nobelstiftelsen begärt en lagändring
av innebörd att stiftelsen skall kunna undantas från tillsynsmyndighetens
insyn såvitt gäller hur Nobelpristagare utses. Stiftelsen har föreslagit ett
nytt tredje stycke i 9 kap. 10 § stiftelselagen av innebörd att regeringen
skall kunna undanta stiftelser från åtgärder enligt 9 kap. 4 § (dvs.
kontrollåtgärder), om sådana åtgärder kan innebära att uppgifter röjs om
hur de som får förmåner från stiftelsen utses. Enligt förslaget skall beslut
om undantag få meddelas bara om det kan antas att förmånstagarc utses
på ett betryggande sätt och det även i övrigt finns särskilda skäl till det.
Nobelstiftelsen har också föreslagit att beslut om undantag skall kunna
återkallas, om det kan misstänkas t.ex. att möjligheten till undantag
missbrukas.
Nobelstiftelsen har anfört att det har uppmärksammats att grund-
stadgarnas bestämmelse om tystnadsplikt (10 §) står i konflikt med
stiftelselagens bestämmelser om tillsynsmyndighetens rätt att begära in
handlingar och upplysningar. Enligt stadgarna får nämligen uppgifter om
ett inkommet förslag till prisbelöning samt utlåtande och utredning i
Prop. 2000/01:67
samband med detta inte lämnas ut. Detsamma gäller för skiljaktiga
meningar. Nobelstiftelsen har angett att det alltid har varit av synnerlig
betydelse att uppgifter som berör hur Nobelpristagare utses inte kommer
ut. Sättet att utse pristagare bygger enligt stiftelsen på att arbetet kan
bedrivas under sträng sekretess. Enligt stiftelsen utgör vetskapen om att
ingivna förslag och utförd utredning inte kommer att offentliggöras en
förutsättning för det prisbedömningsarbete som har bidragit till Nobel-
prisets goda anseende såväl i Sverige och Norge som internationellt.
Nobelstiftelsen har konstaterat att stadgarnas föreskrifter om tystnads-
plikt verkar vara oförenliga med bestämmelserna i stiftelselagen om
tillsynsmyndighetens rätt att begära in handlingar och upplysningar från
stiftelsen och dess revisorer (9 kap. 4 § och 4 kap. 15 § andra stycket, jfr
ovan under 4.1.2 och 4.1.3). Stiftelsen har vidare framhållit att även om
de uppgifter som tillsynsmyndigheten får i sin tillsynsverksamhet i och
för sig faller under sekretessbestämmelsen i 8 kap. 21 § sekretesslagen
(1980:100), torde den bestämmelsen knappast kunna ge Nobelstiftelsen
önskat skydd i nu aktuellt hänseende. Sekretess enligt den aktuella
bestämmelsen gäller för tillsynsmyndighetens tillsyn över stiftelser, för
uppgifter om stiftelsens affärs- eller driftförhållanden eller om enskilds
personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att stiftelsen
eller den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om
uppgiften röjs. Enligt Nobelstiftelsen kan det vara svårt att hävda att det
uppkommer skada i de hänseenden som lagen avser.
Prop. 2000/01:67
Regeringens bedömning: Det bör införas regler som möjliggör
skydd mot insyn i stiftelser i vissa fall, t.ex. när det gäller hur Nobel-
pristagare utses.
Nobelstiftelsens förslag: Överensstämmer med regeringens bedöm-
ning när det gäller behovet av skydd mot insyn i hur Nobelpristagare
utses.
Remissinstanserna: Alla remissinstanser utom Länsstyrelsen i
Stockholms län har ställt sig bakom eller förklarat sig inte ha några
invändningar mot att det införs en ordning som säkerställer skydd mot
insyn i hur Nobelpristagare utses. Länsstyrelsen har angett att det i
praktiken är uteslutet att myndigheten i något tillsynssammanhang skulle
ha intresse av att begära in de nu aktuella uppgifterna, även om det i
teorin inte kan uteslutas att det läge som Nobelstiftelsen har skisserat
uppstår. Enligt länsstyrelsen kan det inte uteslutas att den föreslagna
bestämmelsen skulle kunna utnyttjas av vilken stiftelse som helst för att
t.ex. fördröja ett tillsynsärende. Justitiekanslern har ifrågasatt nödvändig-
heten av den föreslagna regeln. Enligt JK är det tveksamt om tillsyns-
myndigheten har rätt att fa insyn i en angelägenhet där besluts-
befogenheten som i detta fall tillkommer ett till stiftelsens styrelse eller
förvaltare sidoordnat organ. Det gäller enligt JK även om ett sådant Prop. 2000/01:67
beslut anses ske under överinseende av styrelsen. Kammarkollegiet har
ställt sig bakom Nobelstiftelsens motiv men angett att den av
Nobelstiftelsen föreslagna lösningen är alltför ensidigt inriktad på den
stiftelsen och det nu aktuella problemet. Kollegiet har därför föreslagit cn
annan lösning.
Skälen för regeringens bedömning: Genom den särskilda tillsyns-
ordningen enligt 9 kap. 10 § stiftelselagen - som innebär att vissa
stiftelser undantas från lagens centrala bestämmelser om tillsyn (se ovan
4.1.3) - tillmötesgås normalt en stiftares önskemål om undantag från
tillsyn (se första stycket 3 i den angivna paragrafen). Det måste dock vara
fråga om en föreskrift av stiftaren själv för att cn stiftelse skall kunna
hänföras till denna kategori. Och dessutom gäller inte undantaget om
stiftelsen utövar näringsverksamhet.
I Nobelstiftelsens fall handlar det inte om cn föreskrift av stiftaren
själv utan om en föreskrift i stadgarna. Vidare är det inte fråga om ett
undantag från all tillsyn utan om en mer begränsad fråga. Det kan
dessutom inte uteslutas att Nobelstiftelsen anses bedriva viss
näringsverksamhet eller kan komma att göra det. Stiftelsen omfattas
alltså inte av det nyss beskrivna undantaget.
Frågan är då om det finns skäl att begränsa tillsynsmyndighetens insyn
i ytterligare vissa fall.
Nobelpriset är en av de företeelser som Sverige är känt för inter-
nationellt. Priset är unikt i sitt slag och en mycket betydelsefull utmär-
kelse. Nobelstiftelsens stadgar bygger otvetydigt på att ingen skall ha
insyn i den beslutsprocess som leder till att en Nobelpristagare utses.
Stadgarna bygger också på att utomstående inte skall kunna ta del av de
handlingar och utlåtanden som är förknippade med denna process. Det
finns ingen anledning att betvivla det som Nobelstiftelsen anfört om
betydelsen av att uppgifter som rör valet av Nobelpristagare inte kommer
ut. En annan sak är att det åtminstone teoretiskt kan uppkomma
situationer - som också Nobelstiftelsen själv är inne på - där en offentlig
insyn kan komma att framstå som påkallad.
När det gäller frågan om tillsynsmyndigheten enligt gällande rätt över
huvud taget har rätt till insyn när beslutsbefogenheten tillkommer ett
annat organ än styrelsen eller förvaltaren - i Nobelstiftelsens fall de
prisutdelare som nämns i avsnitt 4.2.1 - bör följande uppmärksammas.
De åtgärder som styrelsen eller förvaltaren inte skall svara för på grund
av en föreskrift i stiftelseförordnandet är särskilt angivna i 2 kap. 3 §
andra stycket stiftelselagen. Det gäller åtgärder för att utse eller entlediga
styrelseledamöter eller revisorer liksom beslut om arvode. När det gäller
andra åtgärder har styrelsen eller förvaltaren det yttersta ansvaret, även
om besluten rent faktiskt fattas av ett annat organ. Självfallet innebär inte
detta att styrelsen eller förvaltaren har ett ansvar för att beslutet är i alla
avseenden ”rätt”. Men det torde ändå innebära att tillsynsmyndigheten i
princip är oförhindrad att från stiftelsen begära in t.ex. det underlag för
ett prisbeslut som finns hos stiftelsen, även om beslutet har fattats av ett
annat organ (jfr prop. 1993/94:9 s. 119).
Det är visserligen mindre troligt att tillsynsmyndigheten skulle finna
skäl att begära in den typ av uppgifter som Nobelstiftelsen vill skall vara
skyddade. Så länge det är formellt möjligt finns det dock anledning att
10
hörsamma vad Nobelstiftelsen har begärt. Till detta kommer att stad- Prop. 2000/01:67
gama i denna del (10 §) kan anses stå i konflikt med lagens bestämmelser
om tillsyn. Detta är i sig en omständighet som bör åtgärdas.
Det är fullt möjligt att liknande behov kan finnas eller uppstå för andra
stiftelser där det i stiftelseförordnandet anges att vissa uppgifter skall
hållas utanför tillsynsmyndighetens insyn.
Regeringen instämmer i Nobelstiftelsens och remissinstansernas be-
dömning att bestämmelsen i 8 kap. 21 § sekretesslagen inte löser prob-
lemet.
Sammantaget anser regeringen alltså att det finns skäl att skapa en
ordning som möjliggör skydd mot insyn i vissa fall, t.ex. när det gäller
hur Nobelpristagare utses. Som Nobelstiftelsen varit inne på bör en
reglering ta hänsyn till riskerna för att en undantagsreglering missbrukas.
Regeringens förslag: En stiftelse skall i visst begränsat hänseende
kunna undantas från tillsyn enligt stiftelselagen, om det finns stöd för
ett sådant undantag i stiftelseförordnandet och det dessutom finns
särskilda skäl. Beslutet skall kunna återkallas om det inte längre finns
skäl för undantaget. Beslut om undantag och återkallelse skall fattas
av Kammarkollegiet och kunna överklagas hos regeringen.
Nobelstiftelsens förslag: Nobelstiftelsens förslag tar uttryckligen sikte
på undantag från åtgärder som kan medföra att uppgifter om dem som får
förmåner från stiftelsen röjs.
Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm har tillstyrkt Nobel-
stiftelsens förslag. Justitiekanslern har angett sig inte ha några invänd-
ningar mot att Nobelstiftelsens önskemål tillgodoses på lämpligt sätt.
Länsstyrelsen har, om en lagändring bedöms vara nödvändig, förordat att
de aktuella uppgifterna skyddas genom ett tillägg i sekretesslagen, där
Nobelstiftelsen direkt pekas ut. Kammarkollegiet har föreslagit att
ytterligare en kategori stiftelser införs inom ramen för den särskilda
tillsynsordningen (9 kap. 10 § stiftelselagen).
Förslaget i det remitterade utkastet till lagrådsremiss: Förslaget i
utkastet överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller förklarat sig
inte ha något att invända mot förslaget. Nobelstiftelsen och Kammar-
kollegiet har framfört synpunkter på vem som skall kunna få till stånd en
återkallelse av ett undantag från viss tillsyn. Kammarkollegiet har vidare
framhållit att frågan om vilka behov från en stiftelses sida som skall
anses utgöra skäl för undantag bör tydliggöras.
I det följande behandlar regeringen först de lagförslag som Nobel-
stiftelsen och Kammarkollegiet har lämnat. Sedan följer skälen för den
sakliga lösning som regeringen föreslår. Därefter behandlas den föreslag-
11
na beslutsordningen. Avslutningsvis tas vissa frågor om förvaltnings-
myndigheters självständighet och revisorers upplysningsskyldighet upp.
Nobelstiftelsens och Kammarkollegiets förslag
Nobelstiftelsen har av naturliga skäl utgått från sina egna behov av en
lagändring. Stiftelsen har därför föreslagit ett tillägg i 9 kap. 10 § stiftel-
selagen av innebörd att regeringen i enskilda fall skall kunna besluta att
en stiftelse skall vara undantagen från tillsynsmyndighetens åtgärder om
ingripande och kontroll, om sådana åtgärder skulle kunna medföra att
uppgifter röjs om hur de som får förmåner av stiftelsen utses. Beslut om
sådana åtgärder föreslås bara få meddelas om det kan antas att för-
månstagama utses på ett betryggande sätt och det i övrigt finns särskilda
skäl för undantaget.
Mot Nobelstiftelsens förslag talar att det från ett bredare perspektiv
knappast finns anledning att undanta just uppgifter om hur de som får
förmåner av stiftelsen utses. Tvärtom kan detta ibland vara en central
uppgift för tillsynen.
Kammarkollegiet har i stället föreslagit en ijärdc punkt i 9 kap. 10 §
stiftelselagen - alltså inom ramen för den särskilda tillsynsordningen -
av innebörd att regeringen om det finns synnerliga skäl skall kunna
besluta om tillsyn enligt den bestämmelsen. En sådan lösning skulle
visserligen passa väl in i lagens systematik. Den skulle dock innebära ett
avsevärt mer långtgående undantag än som är motiverat från Nobel-
stiftelsens synpunkt, eftersom stiftelser som omfattas av den särskilda
tillsynsordningen är helt och hållet undantagna från de centrala be-
stämmelserna om tillsyn. Enligt regeringens mening måste det finnas ett
tydligt behov av ett sådant undantag för att en sådan lösning skall väljas.
Kammarkollegiet har visserligen angett att det finns stiftelser vars
verksamhet är sådan att det från såväl stiftelsens som statens ut-
gångspunkt kan vara av betydelse att de framstår som helt oberoende av
staten. Någon mera utredning finns dock inte i ärendet. Tillräckliga skäl
för att nu införa ett så långtgående undantag kan då inte anses föreligga.
Till detta kommer att en reglering som ger regeringen möjlighet att
besluta om vidsträckt dispens med utgångspunkt från ett så relativt vagt
krav som synnerliga skäl medför en risk att dispensprövningen kan
komma att uppfattas som alltför skönsmässig och kanske delvis politisk.
Ett annat alternativ skulle kunna vara en ändring i sekretesslagen där
Nobelstiftelsen direkt pekas ut. En sådan ändring skulle ta sikte på under
vilka förhållanden uppgifter skulle kunna hindras att lämna tillsyns-
myndigheten. Det avgörande för Nobelstiftelsen är dock att handlingarna
inte skall lämna stiftelsen. En ändring i sekretesslagen synes därför inte
vara en framkomlig väg.
Regeringens förslag
Regleringen bör inte ges ett vidare tillämpningsområde än det finns
behov av och inte heller ensidigt inriktas på Nobelstiftelsens behov. Den
bör ge så litet utrymme för skönsmässiga bedömningar som möjligt och
det bör finnas stöd i stiftelseurkunden för undantaget. Utifrån dessa
Prop. 2000/01:67
12
utgångspunkter är enligt vår bedömning den lämpligaste lösningen en
särskild bestämmelse i stiftelselagen som säger att en stiftelse kan
undantas från tillsyn ”i visst begränsat hänseende”, om stiftelse-
förordnandet ger stöd för ett sådant undantag och det finns ”särskilda
skäl” för det. I detta sammanhang bör noteras att föreskrifter som före
ikraftträdandet har fastställts för en stiftelse av regeringen, Kammar-
kollegiet eller en länsstyrelse skall anses som föreskrifter i ett stiftelse-
förordnande (11 § lagen [1994:1221] om införande av stiftelselagen). Det
innebär att bl.a. Nobelstiftelsens grundstadgar här omfattas av uttrycket
stiftelseförordnande.
Det kan övervägas hur preciserat stiftelseförordnandets stöd för ett
undantag skall behöva vara. Enligt regeringens mening finns det inte
anledning att ställa några särskilda krav i detta hänseende. Det väsentliga
är att undantaget blir begränsat och tydligt preciserat samt att skälen för
undantaget är övertygande. Utgångspunkten bör vara att ett undantag
förutsätter dels att det skall begränsas med hänsyn till vad som är ett klart
påvisat behov, dels att det finns skäl att förlita sig på att inga
oegentligheter eller dylikt undanhålls genom begränsningen i tillsyn.
Härvid finns det anledning att vara särskilt varsam beträffande stiftelser
som driver näringsverksamhet. De nu nämnda förutsättningarna bör
komma till uttryck i lagtexten genom det nyssnämnda kravet på särskilda
skäl.
I de fall det kan misstänkas att ett undantag missbrukas eller det fram-
går att det inte längre finns något behov av undantaget, bör det kunna
återkallas.
Lagrådet har menat att ett undantag från tillsynsmyndighetens rätt till
information knappast kan sägas ha stöd i Nobelstiftelsens stadge-
bestämmelse om tystnadsplikt (jfr ovan 4.2.1), utan att det snarare är
fråga om en konflikt mellan tystnadsplikten och insynsrätten som skall
lösas i lagstiftningsärendet. Med anledning av detta har Lagrådet före-
slagit att regleringen utformas så att Kammarkollegiet far besluta om
undantag, om stiftelseförordnandet ger anledning till det och det finns
särskilda skäl.
Enligt regeringens mening utgår den av Lagrådet föreslagna lösningen
i alltför stor utsträckning från Nobelstiftelsens situation, dvs. ett enskilt
fall. Som ovan framhållits bör regleringen inte ensidigt inriktas på
Nobelstiftelsens behov.
Som framhålls i författningskommentaren (avsnitt 7) bör det vidare
vara tillräckligt att det framgår indirekt av stiftelseförordnandet att
avsikten varit att komma ifrån viss tillsyn. Stiftelseförordnandet får
sålunda tolkas. I Nobelstiftelsens fall är det enligt regeringens mening
tydligt att stadgarna ger stöd for ett undantag från viss tillsyn. Att byta ut
”stöd” mot ”anledning” ger intryck av att det behövs mindre för dispens.
Det av Lagrådet föreslagna uttrycket kan tolkas så att man kan göra en
bred bedömning av vad som ter sig lämpligt och rimligt utifrån stiftelse-
förordnandets utformning och innehåll. Detta är enligt regeringens
mening inte en lämplig ordning. Vi anser därför att ett krav för undantag
bör vara att stiftelseförordnandet ger stöd för detta.
Enligt Lagrådets mening torde det vara mera träffande att ange att
Kammarkollegiet får besluta att tillsynen skall vara begränsad i visst
hänseende än att tala om att det är fråga om undantag från tillsyn i visst
Prop. 2000/01:67
13
begränsat hänseende. Någon närmare förklaring till detta ges inte. Enligt
vår mening ger uttrycket ”i visst begränsat hänseende” bättre uttryck för
den restriktiva syn som bör prägla regleringen. Vi förordar därför den
lösningen. Det är slutligen enligt vår mening mer pedagogiskt att tala om
undantag än om begränsning.
Beslutsordningen
Frågan är då vem som skall besluta om undantag. Beslut om ändring av
föreskrifter i ett stiftelseförordnande fattas av Kammarkollegiet och kan
överklagas hos regeringen (se 6 kap. 1 och 2 §§ stiftelselagen). Det finns
en allmän strävan att befria regeringen från ärenden av olika slag. Vid
införandet av nya stiftelselagen behandlades frågan om överklaganden av
Kammarkollegiets beslut i fråga om permutation av stiftelser borde
prövas av allmän förvaltningsdomstol. Då gjordes den bedömningen att
en sådan nyordning inte borde införas utan en allsidig utredning (se prop.
1993/94:9 s. 84-85). Regeringen avser att överväga frågan om en
nyordning i samband med den utvärdering av stiftelselagen som är
planerad att inledas under år 2002. Innan så skett talar allt för att i den nu
aktuella frågan ansluta till den gällande instansordningen. Eftersom
beslut om undantag från viss tillsyn har likheter med beslut om ändring
av föreskrifter i stiftelseförordnanden, är det lämpligt att de fattas i
samma ordning. Vi föreslår därför att beslut om undantag från tillsyn
skall fattas av Kammarkollegiet och kunna överklagas hos regeringen.
Detsamma bör gälla för beslut om återkallelse av undantag.
På samma sätt som när det gäller frågor om tillstånd till ändring m.m.
av föreskrifter i stiftelseförordnandet bör det vara styrelsen eller för-
valtaren som för stiftelsens räkning kan ansöka om undantag från tillsyn i
det hänseende som nu är aktuellt (jfr 6 kap. 2 § stiftelselagen).
Det torde normalt vara tillsynsmyndigheten som bäst kan bedöma när
skäl för ytterligare tillsyn finns. Även styrelsen eller förvaltaren i en
stiftelse, eller Kammarkollegiet själv, kan dock ha anledning att upp-
märksamma detta. En återkallelse av undantag bör därför kunna prövas
på ansökan av tillsynsmyndigheten eller om det annars finns skäl för det.
Det finns naturligtvis anledning för tillsynsmyndigheten att särskilt vaka
över stiftelser som undantagits från viss tillsyn och vid behov överväga
om det finns skäl att återkalla ett undantag.
Förvaltningsmyndigheters självständighet
Justitiekanslem har tagit upp frågan om den ändring som Nobelstiftelsen
förespråkar är förenlig med regeringsformens bestämmelser om för-
valtningsmyndigheters självständighet vid handläggningen av enskilda
fall. I 11 kap. 7 § regeringsformen anges nämligen att ingen myndighet
får bestämma hur cn förvaltningsmyndighet skall besluta i ett särskilt fall
som rör myndighetsutövning mot enskild. Förbudet mot inblandning
gäller dock bara handläggningen av enskilda fall. Med den utformning
regleringen nu föreslås fa är det inte fråga om att regeringen ges
möjlighet att påverka hur länsstyrelsen skall besluta i ett särskilt fall. Det
handlar i stället om en möjlighet att undanta en stiftelse från viss
Prop. 2000/01:67
14
begränsad tillsyn utan samband med något konkret ingripande från
tillsynsmyndighetens sida. Regeringsformens bestämmelser lägger alltså
inte hinder i vägen för den lösning som regeringen föreslår.
Slutsats
Vi föreslår alltså att det införs en möjlighet att undanta en stiftelse från
tillsyn i visst begränsat hänseende, om stiftelseförordnandet ger stöd för
ett sådant undantag. Eftersom det inte är fråga om att tillföra ytterligare
en kategori stiftelser till den särskilda tillsynsordningen, utan om
undantag från tillsyn i särskilda fall, bör bestämmelsen inte tas in i 9 kap.
10 §, utan i en ny paragraf i samma kapitel.
Revisorers upplysningsskyldighet
Som tidigare angetts finns ett undantag i bestämmelsen om revisorernas
upplysningsskyldighet till tillsynsmyndigheten för stiftelser som omfattas
av den särskilda tillsynsordningen (se 4.1.3). För att regleringen skall bli
konsekvent bör ett motsvarande undantag i upplysningsskyldigheten
inforas för upplysningar i sådana hänseenden som nu föreslås kunna
undantas från tillsyn.
De föreslagna ändringarna torde inte få några beaktansvärda kost-
nadskonsekvenser för det allmänna. Antalet tillkommande ärenden för
Kammarkollegiet och regeringen kan förväntas bli så få att de kan hand-
läggas inom ramen för befintliga resurser. För tillsynsmyndigheterna får
ändringarna inga kostnadskonsekvenser.
Inte heller för stiftelserna eller för andra intressenter uppkommer några
kostnadskonsekvenser att beakta.
De föreslagna ändringarna bör kunna träda i kraft den 1 juli 2001.
Några övergångsbestämmelser behövs inte.
4 kap. 10 §
Styrelsen eller förvaltaren skall ge revisorerna tillfälle att verkställa
granskningen i den omfattning som dessa finner behövligt samt lämna de
upplysningar och den hjälp som revisorerna begär. Samma skyldighet har
företagsledningen och revisorerna i ett dotterföretag gentemot en revisor
i moderstiftelsen.
I 8 kap. 2 och 16 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) finns bestäm-
melser om vid vilken tidpunkt årsredovisningen och, i förekommande
fall, koncernredovisningen senast skall lämnas till revisorn.
Prop. 2000/01:67
15
Om stiftelsen inte är skyldig att upprätta årsredovisning enligt bok-
föringslagen (1999:1078), skall årsbokslutet eller den sammanställning
över räkenskaperna som anges z 3 kap. 2 § andra stycket lämnas till
revisorn inom fyra månader efter räkenskapsårets utgång.
I sista stycket har ett ”i” lagts till. Ändringen är av korrekturkaraktär
(jfr SFS 1999:1106).
4 kap. 15 §
Revisorerna får inte lämna upplysningar till utomstående om sådana stif-
telsens angelägenheter som de har fatt kännedom om vid fullgörandet av
sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel för stiftelsen.
Revisorerna är skyldiga att
1. till medrevisor, ny revisor, tillsynsmyndigheten och, om stiftelsen
har försatts i konkurs, konkursförvaltaren lämna behövliga upplysningar
om stiftelsens angelägenheter, samt
2. på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till
undersökningsledarcn under förundersökning i brottmål.
Bestämmelsen i andra stycket 1 om upplysningsskyldighet till till-
synsmyndigheten gäller inte när det är fråga om en sådan stiftelse som
avses i 9 kap. 10 § första stycket. Detsamma gäller upplysningar i
sådana hänseenden där stiftelsen är undantagen från tillsyn enligt 9 kap.
10 a f
Revisorerna i cn stiftelse som omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen
(1980:100) är även skyldiga att på begäran lämna upplysningar om
stiftelsens angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen
eller landstinget.
Paragrafen handlar om revisorns upplysningsskyldighet. Ändringen har
behandlats i avsnitt 5.2. Enligt andra stycket första punkten är revi-
sorerna skyldiga att lämna behövliga upplysningar om stiftelsens
angelägenheter till bl.a. tillsynsmyndigheten. I tredje stycket finns dock
ett undantag från denna upplysningsskyldighet. Undantaget gäller
stiftelser som omfattas av den särskilda tillsynsordningen. Ett tillägg har
gjorts till stycket. Del gäller beslut om undantag från viss tillsyn enligt
den nya bestämmelsen i 9 kap. 10 a §. Ett sådant undantag kan komma
att omfatta förhållanden som revisorn far kännedom om vid sin
granskning. Det har ansetts att revisorns upplysningsplikt inte heller bör
omfatta sådana upplysningar. Om t.ex. ett undantag enligt 9 kap. 10 a §
tar sikte på en viss typ av uppgifter, är revisorerna alltså inte skyldiga att
lämna tillsynsmyndigheten upplysningar i dessa hänseenden.
Bestämmelsen har justerats med anledning av Lagrådets synpunkter.
9 kap. 1 §
Tillsynsmyndighet för en stiftelse med egen förvaltning är länsstyrelsen i
det län där stiftelsens styrelse har sitt säte eller, om säte inte är bestämt,
där förvaltningen huvudsakligen utövas. En stiftelse med anknuten
förvaltning står under tillsyn av länsstyrelsen i det län där förvaltaren har
sitt säte eller, om säte inte är bestämt, där förvaltarens egen förvaltning
huvudsakligen utövas eller, om ett handelsbolag är förvaltare, där
bolagets huvudkontor är inrättat.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far besluta
att cn annan myndighet än som följer av första stycket skall vara
tillsynsmyndighet för en stiftelse.
Prop. 2000/01:67
16
Att det för vissa stiftelser gäller särskilda bestämmelser om tillsynen Prop. 2000/01:67
framgår av 10 och 10 a §§.
Paragrafen innehåller vissa grundläggande bestämmelser om tillsynen
över stiftelser. I sista stycket har en hänvisning till den nu föreslagna
10 a § lagts till (se nedan).
9 kap. 10 a §
Kammarkollegiet får besluta att en stiftelse i visst begränsat hänseende
skall vara undantagen från tillsyn, om stiftelseförordnandet ger stöd för
ett sådant undantag och det finns särskilda skäl. Kammarkollegiet får
återkalla ett beslut om undantag, om det inte längre finns skäl för
undantaget.
Frågor om undantag prövas på ansökan av styrelsen eller förvaltaren.
Frågor om återkallelse av undantag prövas på ansökan av tillsyns-
myndigheten eller när det annars finns skäl för det.
Kammarkollegiets beslut får överklagas hos regeringen.
Enligt paragrafen, som är ny, kan Kammarkollegiet besluta att en stif-
telse skall vara undantagen från tillsyn i visst begränsat hänseende.
Övervägandena finns i avsnitten 5.1 och 5.2.
Undantagsmöjligheten är alltså av mer begränsat slag än den särskilda
tillsynsordningen enligt 9 kap. 10 §. När det sägs i första stycket att un-
dantag kan göras ”i visst begränsat hänseende” är avsikten att begräns-
ningen skall kunna avse antingen länsstyrelsens befogenheter eller
stiftelsens verksamhet eller bådadera. Ett undantag kan sålunda gälla
t.ex. rätten att få tillgång till dokumentation eller information om hur de
personer utses som får förmåner av stiftelsen. Ordet ”visst” är avsett att
innebära att undantaget skall vara tydligt preciserat.
En förutsättning för ett undantag är att det finns stöd i stiftelseför-
ordnandet för ett sådant undantag. Om stiftelseförordnandet direkt anger
att stiftelsen skall vara undantagen från viss tillsyn, är det inget problem.
Men det bör också räcka att det framgår indirekt av stiftelseförordnandet
att avsikten varit att komma ifrån viss tillsyn, t.ex. genom att det anges
att vissa uppgifter inte får röjas. Då bör alltså ett beslut om undantag
kunna meddelas, under förutsättning att övriga krav är uppfyllda.
Uttrycket ”stiftelseförordnandet” är avsett att inrymma även stadgar
m.m. som före stiftelselagens ikraftträdande har fastställts för stiftelsen
av regeringen, Kammarkollegiet eller en länsstyrelse (jfr 11 § lagen
[1994:1221] om införande av stiftelselagen).
Ett beslut om undantag förutsätter också att det finns särskilda skäl.
Normalt bör fordras att det finns ett klart påvisbart behov av undantaget.
I fråga om de handlingar hos Nobelstiftelsen som gäller överväganden
angående beslut om Nobelpris är det tydligt att det finns ett sådant behov.
Vidare bör det krävas att man kan förlita sig på att förvaltningen i det
hänseende som undantaget avser är betryggande ordnad och att det inte
heller i övrigt finns skäl att anta att tillsynen behövs.
För att ett tillräckligt behov av att slippa tillsyn skall finnas bör
behovet ha sin orsak i de nackdelar som tillsynen som sådan kan föra
med sig. Att en stiftelse rent allmänt kan vilja hemlighålla förhållanden i
1.7
stiftelsen - exempelvis för att skydda en företagshemlighet - utgör inte i Prop. 2000/01:67
sig något godtagbart behov i den mening som nu avses.
Vid bedömningen av om särskilda skäl föreligger bör man vara särskilt
restriktiv i fråga om stiftelser som bedriver näringsverksamhet.
I andra meningen anges att Kammarkollegiet kan återkalla ett beslut
om undantag om det inte längre finns skäl för det. Så kan t.ex. vara fallet
om det finns misstankar om brister i förvaltningen i den del som berör
undantaget.
I andra stycket anges att frågor om undantag prövas på ansökan av
styrelsen eller förvaltaren. Andra är inte behöriga att ansöka om undan-
tag. Vidare anges att frågor om återkallelse av undantag prövas på
ansökan av tillsynsmyndigheten eller när det annars finns skäl till det.
Kammarkollegiet kan alltså ta upp frågan om återkallelse på eget
initiativ, men också efter hemställan av exempelvis stiftelsens styrelse
eller förvaltare.
Av tredje stycket framgår att Kammarkollegiets beslut kan överklagas
hos regeringen.
18
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §
Bestämmelserna i 3 § första stycket, 4 § samt 5 § första stycket 2 och 3
gäller inte i fråga om
1. stiftelser som bildats av eller tillsammans med staten, en kommun
eller ett landsting,
2. stiftelser som förvaltas av en statlig myndighet, eller
3. stiftelser som enligt stiftarens förordnande skall vara undantagna
från tillsyn enligt denna lag och som varken under innevarande eller de
tre närmast föregående räkenskapsåren har utövat näringsverksamhet
eller varit moderstiftelse.
I fråga om stiftelser som avses i första stycket gäller dock
bestämmelserna i 3 § första stycket, 4 § första stycket 1 och 2 samt 5 §
första stycket 2 och 3 om det kan antas att
1. stiftelsen saknar namn,
2. stiftelsen inte har upprättat års- eller koncernredovisning eller inte
har avlämnat års- eller koncernredovisning, årsbokslut eller
sammanställning över räkenskaperna till revisorn,
3. stiftelsen inte håller års- eller koncernredovisning eller revisions-
eller koncemrevisionsberättelse tillgänglig för var och en,
4. stiftelsen saknar behörig revisor, eller om
5. fråga uppkommer om sådant beslut som avses i 4 kap. 5 §.
Regeringen får i enskilda fall
besluta, att en stiftelse skall vara
undantagen från åtgärder enligt
4 §, om sådana åtgärder kan
medföra att uppgifter röjs om hur
de som får förmåner av stiftelsen
utses. Beslut om sådant undantag
får meddelas endast om det kan
antas att förmåns tagarna utses på
ett betryggande sätt och det även i
övrigt finns särskilda skäl till det.
Finns det inte längre skäl till
undantag, får beslutet återkallas.
Prop. 2000/01:67
Bilaga 1
19
Härigenom föreskrivs i fråga om stiftelselagen (1994:1220)
dels att 4 kap. 15 § och 9 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att det i 9 kap. skall införas en ny paragraf, 10 a §, med följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 §'
Prop. 2000/01:67
Bilaga 2
Revisorerna får inte lämna upplysningar till utomstående om sådana
stiftelsens angelägenheter som de har fått kännedom om vid fullgörandet
av sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel för stiftelsen.
Revisorerna är skyldiga att
1. till medrevisor, ny revisor, tillsynsmyndigheten och, om stiftelsen
har försatts i konkurs, konkursförvaltaren lämna behövliga upplysningar
om stiftelsens angelägenheter, samt
2. på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till
undcrsökningslcdarcn under förundersökning i brottmål.
Bestämmelsen i andra stycket 1
om upplysningsskyldighet till till-
synsmyndigheten gäller inte när
det är fråga om sådan stiftelse som
avses i 9 kap. 10 § lorsta stycket.
Bestämmelsen i andra stycket 1
om upplysningsskyldighet till till-
synsmyndigheten gäller inte när
det är fråga om sådan stiftelse som
avses i 9 kap. 10 § första stycket.
Bestämmelsen gäller inte heller
upplysningar om sådana ange-
lägenheter som är undantagna
från tillsyn enligt 9 kap. 10 a §.
Revisorerna i en stiftelse som omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen
(1980:100) är även skyldiga att på begäran lämna upplysningar om
stiftelsens angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen
eller landstinget.
1 §
Tillsynsmyndighet för en stiftelse med egen förvaltning är
länsstyrelsen i det län där stiftelsens styrelse har sitt säte eller, om säte
inte är bestämt, där förvaltningen huvudsakligen utövas. En stiftelse med
anknuten förvaltning står under tillsyn av länsstyrelsen i det län där
förvaltaren har sitt säte eller, om säte inte är bestämt, där förvaltarens
egen förvaltning huvudsakligen utövas eller, om ett handelsbolag är
förvaltare, där bolagets huvudkontor är inrättat.
Senaste lydelse 1999:625.
20
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta
att en annan myndighet än som följer av första stycket skall vara
tillsynsmyndighet för en stiftelse.
Att det för vissa stiftelser gäller Att det för vissa stiftelser gäller
särskilda bestämmelser om till- särskilda bestämmelser om till-
synen framgår av 10 §. synen framgår av 10 och 10 a §§.
10 a §
Kammarkollegiet får besluta att
en stiftelse i visst begränsat hänse-
ende skall vara undantagen från
tillsyn enligt denna lag, om
stiftelseförordnandet ger stöd för
ett sådant undantag och det finns
särskilda skäl. Kammarkollegiet
får återkalla ett beslut om undan-
tag, om det inte längre finns skäl
för undantaget.
Frågor om undantag prövas på
ansökan av styrelsen eller förvalt-
aren. Frågor om återkallelse av
undantag prövas på ansökan av
tillsynsmyndigheten.
Kammarkollegiets beslut får
överklagas hos regeringen.
Prop. 2000/01:67
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
21
Härigenom föreskrivs i fråga om stiftelselagen (1994:1220)
dels att 4 kap. 15 § och 9 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att det i 9 kap. skall införas en ny paragraf, 10 a §, med följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 2000/01:67
Bilaga 3
15§‘
Revisorerna far inte lämna upplysningar till utomstående om sådana
stiftelsens angelägenheter som de har fatt kännedom om vid fullgörandet
av sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel för stiftelsen.
Revisorerna är skyldiga att
1. till medrevisor, ny revisor, tillsynsmyndigheten och, om stiftelsen
har försatts i konkurs, konkursförvaltaren lämna behövliga upplysningar
om stiftelsens angelägenheter, samt
2. på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till
undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.
Bestämmelsen i andra stycket 1
om upplysningsskyldighet till till-
synsmyndigheten gäller inte när
det är fråga om sådan stiftelse som
avses i 9 kap. 10 § första stycket.
Bestämmelsen i andra stycket 1
om upplysningsskyldighet till till-
synsmyndigheten gäller inte när
det är fråga om en sådan stiftelse
som avses i 9 kap. 10 § första
stycket. Bestämmelsen gäller inte
heller upplysningar om sådana
angelägenheter som är undan-
tagna från tillsyn enligt 9 kap.
10a§.
Revisorerna i en stiftelse som omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen
(1980:100) är även skyldiga att på begäran lämna upplysningar om
stiftelsens angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen
eller landstinget.
1 §
Tillsynsmyndighet för en stiftelse med egen förvaltning är läns-
styrelsen i det län där stiftelsens styrelse har sitt säte eller, om säte inte är
bestämt, där förvaltningen huvudsakligen utövas. En stiftelse med
anknuten förvaltning står under tillsyn av länsstyrelsen i det län där
förvaltaren har sitt säte eller, om säte inte är bestämt, där förvaltarens
egen förvaltning huvudsakligen utövas eller, om ett handelsbolag är
förvaltare, där bolagets huvudkontor är inrättat.
Senaste lydelse 1999:625.
22
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far besluta
att en annan myndighet än som följer av första stycket skall vara
tillsynsmyndighet för en stiftelse.
Att det för vissa stiftelser gäller Att det för vissa stiftelser gäller
särskilda bestämmelser om till- särskilda bestämmelser om till-
synen framgår av 10 §. synen framgår av 10 och 10 a §§.
10a§
Kammarkollegiet får besluta att
en stiftelse i visst begränsat hänse-
ende skall vara undantagen från
tillsyn enligt denna lag, om
stiftelseförordnandet ger stöd för
ett sådant undantag och det finns
särskilda skäl. Kammarkollegiet
får återkalla ett beslut om undan-
tag, om det inte längre finns skäl
för undantaget.
Frågor om undantag prövas på
ansökan av styrelsen eller förvalt-
aren. Frågor om återkallelse av
undantag prövas på ansökan av
tillsynsmyndigheten eller när det
annars finns skäl for det.
Kammarkollegiets beslut får
överklagas hos regeringen.
Prop. 2000/01:67
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
23
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-02-15
Närvarande: f.d. justitierådet Lars Å. Beckman, regeringsrådet Susanne
Billum, justitierådet Göran Rcgner.
Enligt en lagrådsremiss den 8 februari 2001 (Justitiedepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i stiftelselagen (1994:1220).
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Lotta
Hardvik Åkerström.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Den centrala bestämmelsen i förslaget är den nya 9 kap. 10 a §. Enligt
dess första stycke skall Kammarkollegiet få besluta att en stiftelse i visst
begränsat hänseende skall vara undantagen från tillsyn enligt lagen, om
stiftelseförordnandet ger stöd för ett sådant undantag och det finns
särskilda skäl. Av remissen framgår att förslaget har tillkommit mot
bakgrund av cn framställning från Nobelstiftelsen om undantag från
tillsyn när det gäller utseendet av Nobelpristagare. Framställningen
motiveras med att det i stiftelsens grundstadgar finns en bestämmelse om
tystnadsplikt angående uppgifter om inkommet förslag till prisbelöning
samt utlåtande och utredning i samband med detta. Denna bestämmelse
anses stå i konflikt med stiftelselagens regler om tillsynsmyndighetens
rätt att begära in handlingar och upplysningar (9 kap. 4 §).
Enligt Lagrådets mening kan det knappast anses att ett undantag från
tillsynsmyndighetens rätt till information kan sägas ha stöd i den angivna
tystnadspliktsbestämmelsen, snarare är det fråga om en konflikt mellan
tystnadsplikten och insynsrätten som skall lösas i lagstiftningsärendet.
Det synes därför mera adekvat att i lagtexten säga att Kammarkollegiet
far besluta om undantag, om stiftelseförordnandet ger anledning till det
och det finns särskilda skäl.
Det torde vidare enligt Lagrådets mening vara mera träffande att ange att
Kammarkollegiet får besluta att tillsynen skall vara begränsad i visst
hänseende än att tala om att det är fråga om undantag från tillsynen i
visst begränsat hänseende.
Lagrådet föreslår att 9 kap. 10 a § utformas enligt följande.
”Kammarkollegiet får besluta att tillsynen av en stiftelse skall vara
begränsad i visst hänseende, om stiftelseförordnandet ger anledning till
det och det finns särskilda skäl. Om det inte längre finns skäl för beslutet,
får Kammarkollegiet återkalla detta.
Prop. 2000/01:67
Bilaga 4
24
Frågor om begränsning av tillsyn prövas på ansökan av styrelsen eller
förvaltaren. Frågor om återkallelse av ett beslut om sådan begränsning
prövas på ansökan av tillsynsmyndigheten eller när det annars finns skäl
för det.
Kammarkollegiets beslut far överklagas till regeringen.”
Till följd av den nu förordade lydelsen av 9 kap. 10 a § föreslår Lagrådet
att andra meningen i 4 kap. 15 § tredje stycket avfattas enligt följande.
”Detsamma gäller upplysningar i sådana hänseenden där tillsynen har
begränsats enligt 9 kap. 10 a §.”
Prop. 2000/01:67
Bilaga 4
25
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 februari 2001
Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Thalén,
Winberg, Ulvskog, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Fmgqvist,
Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström
Föredragande: statsrådet Bodström
Prop. 2000/01:67
Regeringen beslutar proposition 2000/01:67 Stiftelselagen - undantag
från viss tillsyn
26