Regeringens proposition
2000/01:67

Stiftelselagen - undantag från viss tillsyn
Prop.
2000/01:67

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 22 februari 2001

Lena Hjelm-Wallén
Thomas Bodström
(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i stiftelselagen (1994:1220) som gäller
undantag från viss tillsyn. Ändringarna innebär att en stiftelse i visst
begränsat hänseende skall kunna undantas från tillsyn enligt lagen, om
stiftelseförordnandet ger stöd för ett sådant undantag och det finns särskilda
skäl. Undantag skall beslutas av Kammarkollegiet. Ett beslut om undantag skall
kunna återkallas, om det inte längre finns skäl för det. Kammarkollegiets beslut
i ett ärende om undantag skall kunna överklagas hos regeringen. Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 juli 2001.

Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220) 4
3 Ärendet och dess beredning 6
4 Bakgrund 6
4.1 Stiftelselagen 6
4.1.1 Allmänt 6
4.1.2 Bestämmelser om tillsyn 6
4.1.3 Den särskilda tillsynsordningen 7
4.2 Nobelstiftelsens begäran om lagändring 8
4.2.1 Bakgrund 8
4.2.2 Nobelstiftelsens framställning 8
5 Överväganden och förslag 9
5.1 Behövs en ny regel om skydd mot insyn? 9
5.2 Hur bör regleringen utformas? 11
6 Kostnader och ikraftträdande 15
7 Författningskommentar 15
Bilaga 1 Nobelstiftelsens lagförslag 19
Bilaga 2 Lagförslaget i det remitterade utkastet till lagrådsremiss
20
Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag 22
Bilaga 4 Lagrådets yttrande 24
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 februari 2001 26

1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i stiftelselagen (1994:1220).
2 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)
Härigenom föreskrivs i fråga om stiftelselagen (1994:1220)
dels att 4 kap. 10 och 15 §§ samt 9 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att det i 9 kap. skall införas en ny paragraf, 10 a §, med följande
lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

4 kap.
10 §1
Styrelsen eller förvaltaren skall ge revisorerna tillfälle att verkställa
granskningen i den omfattning som dessa finner behövligt samt lämna de
upplysningar och den hjälp som revisorerna begär. Samma skyldighet har
företagsledningen och revisorerna i ett dotterföretag gentemot en revisor i
moderstiftelsen.
I 8 kap. 2 och 16 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) finns bestämmelser om vid
vilken tidpunkt årsredovisningen och, i förekommande fall, koncernredovisningen
senast skall lämnas till revisorn.
Om stiftelsen inte är skyldig att upprätta årsredovisning enligt bokföringslagen
(1999:1078), skall årsbokslutet eller den sammanställning över räkenskaperna
som anges 3 kap. 2 § andra stycket lämnas till revisorn inom fyra månader efter
räkenskapsårets utgång.
Om stiftelsen inte är skyldig att upprätta årsredovisning enligt bokföringslagen
(1999:1078), skall årsbokslutet eller den sammanställning över räkenskaperna
som anges i 3 kap. 2 § andra stycket lämnas till revisorn inom fyra månader
efter räkenskapsårets utgång.

15 §2

Revisorerna får inte lämna upplysningar till utomstående om sådana stiftelsens
angelägenheter som de har fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om
det kan vara till nackdel för stiftelsen.
Revisorerna är skyldiga att
1. till medrevisor, ny revisor, tillsynsmyndigheten och, om stiftelsen har
försatts i konkurs, konkursförvaltaren lämna behövliga upplysningar om
stiftelsens angelägenheter, samt
2. på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till
undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.
Bestämmelsen i andra stycket 1 om upplysningsskyldighet till tillsynsmyndigheten
gäller inte när det är fråga om sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första
stycket.

Bestämmelsen i andra stycket 1 om upplysningsskyldighet till tillsynsmyndigheten
gäller inte när det är fråga om en sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 §
första stycket. Detsamma gäller upp-lysningar i sådana hänseenden där stiftelsen
är undantagen från till-syn enligt 9 kap. 10 a §.
Revisorerna i en stiftelse som omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100)
är även skyldiga att på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter
till de förtroendevalda revisorerna i kommunen eller landstinget.

9 kap.
1 §

Tillsynsmyndighet för en stiftelse med egen förvaltning är länsstyrelsen i det
län där stiftelsens styrelse har sitt säte eller, om säte inte är bestämt, där
förvaltningen huvudsakligen utövas. En stiftelse med anknuten förvaltning står
under tillsyn av länsstyrelsen i det län där förvaltaren har sitt säte eller, om
säte inte är bestämt, där förvaltarens egen förvaltning huvudsakligen utövas
eller, om ett handelsbolag är förvaltare, där bolagets huvudkontor är inrättat.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att en annan
myndighet än som följer av första stycket skall vara tillsynsmyndighet för en
stiftelse.
Att det för vissa stiftelser gäller särskilda bestämmelser om tillsynen framgår
av 10 §.
Att det för vissa stiftelser gäller särskilda bestämmelser om tillsynen framgår
av 10 och 10 a §§.

10 a §

Kammarkollegiet får besluta att en stiftelse i visst begränsat hänseende skall
vara undantagen från tillsyn, om stiftelseförordnandet ger stöd för ett sådant
undantag och det finns särskilda skäl. Kammarkollegiet får återkalla ett beslut
om undantag, om det inte längre finns skäl för undantaget.
Frågor om undantag prövas på ansökan av styrelsen eller förvaltaren. Frågor om
återkallelse av undantag prövas på ansökan av tillsynsmyndigheten eller när det
annars finns skäl för det.
Kammarkollegiets beslut får överklagas hos regeringen.
_____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
3 Ärendet och dess beredning
Nobelstiftelsen begärde i en framställning till regeringen i december 1997 en
lagändring i syfte att undanta Nobelstiftelsen från tillsynsmyndighetens insyn
när det gäller att utse Nobelpristagare. Nobelstiftelsens lagförslag finns i
bilaga 1.
Framställningen har remissbehandlats. Remissinstanser var Justitiekanslern,
Kammarrätten i Stockholm, Kammarkollegiet och Länsstyrelsen i Stockholms län.
Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Ju 97/7003).
I denna lagrådsremiss föreslås en reglering som något avviker från den som
Nobelstiftelsen föreslagit. Ett utkast till lagrådsremiss har lämnats för
synpunkter till remissinstanserna och Nobelstiftelsen. Utkastets lagförslag
återfinns i bilaga 2. De skriftliga synpunkter som lämnats finns tillgängliga i
lagstiftningsärendet.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 8 februari 2001 att inhämta Lagrådets yttrande över det
lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Lagrådets
synpunkter kommenteras i avsnitt 5.2.
4 Bakgrund
4.1 Stiftelselagen
4.1.1 Allmänt
Stiftelselagen (1994:1220) trädde i kraft den 1 januari 1996. Lagen anger att en
stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en eller flera
stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet
för ett bestämt ändamål (se 1 kap. 2 §). Föreskrifterna i ett
stiftelseförordnande skall följas vid förvaltningen av stiftelsens
angelägenheter, om inte föreskrifterna strider mot stiftelselagen (se 2 kap. 1
§). Styrelsen eller förvaltaren svarar för att föreskrifterna i
stiftelseförordnandet följs (se 2 kap. 3 § första stycket).
4.1.2 Bestämmelser om tillsyn
Bestämmelserna om tillsyn över stiftelser återfinns i 9 kap. stiftelselagen.
Alla stiftelser är knutna till en tillsynsmyndighet. Denna myndighet är i regel
länsstyrelsen i det län där stiftelsens styrelse eller förvaltare har sitt säte.
I tillsynsmyndighetens befattning med stiftelser ingår tre huvuduppgifter,
nämligen kontroll, ingripande och service.
Kontrollen bygger i huvudsak på att tillsynsmyndigheten alltid har rätt att
begära information av en stiftelse. Tillsynsmyndigheten får i princip alltid
begära in handlingar eller upplysningar från vilken stiftelse som helst (se 9
kap. 4 § första stycket 1). Som ett led i kontrollfunktionen får
tillsynsmyndigheten också kalla till och delta vid sammanträde med stiftelsens
styrelse eller förvaltare samt, om någon särskild anledning föreligger, utföra
inspektion hos stiftelsen (se 9 kap. 4 § första stycket 2 och 3). Myndigheten
utövar också en återkommande kontroll genom att granska årsredovisning och
revisionsberättelse om stiftelsen är årsredovisningsskyldig (jfr 3 kap. 11 §
stiftelselagen).
Tillsynsmyndigheten är skyldig att ingripa, om det kan antas att stiftelsens
förvaltning eller revision inte utövas i enlighet med stiftelseförordnandet
eller bestämmelserna i stiftelselagen. Myndigheten skall också ingripa om det
kan antas att en styrelseledamot eller förvaltaren annars missköter sitt uppdrag
(se 9 kap. 3 § första stycket). Tillsynsmyndigheten kan vid ingripanden använda
sig av olika åtgärder; den kan bl.a. utfärda förelägganden och meddela förbud
(se 9 kap. 5 § första stycket 2 och 3).
Tillsynsmyndighetens uppgift att utföra service gentemot stiftelserna består i
att ge råd och upplysningar (se 9 kap. 3 § andra stycket).
4.1.3 Den särskilda tillsynsordningen
Vissa stiftelser är undantagna från de centrala bestämmelserna om kontroll och
ingripande. Det betyder bl.a. att tillsynsmyndigheten normalt är förhindrad att
begära information av dessa stiftelser. Tre grupper av stiftelser berörs; för
det första stiftelser som har bildats av eller tillsammans med staten, en kommun
eller ett landsting, för det andra stiftelser som förvaltas av en statlig
myndighet och för det tredje stiftelser som enligt stiftarens förordnande skall
vara undantagna från tillsyn enligt stiftelselagen och som varken under
innevarande eller de tre närmast föregående räkenskapsåren har utövat
näringsverksamhet eller varit moderstiftelse (se 9 kap. 10 § första stycket). Nu
angivna stiftelser är undantagna från bestämmelserna om tillsynsmyndighetens
rätt att ingripa (9 kap. 3 § första stycket), myndighetens rätt att begära in
handlingar m.m. (9 kap. 4 §) samt tillsynsmyndighetens möjligheter att meddela
förelägganden och förbud (9 kap. 5 § första stycket 2 och 3).
De stiftelser som normalt är undantagna från tillsyn kan dock under vissa
förutsättningar bli föremål för ingripanden från tillsynsmyndigheten. Om det kan
antas att en stiftelse saknar namn eller har åsidosatt reglerna om
årsredovisning och revision m.m., är nämligen de centrala tillsynsbestämmelserna
tillämpliga även beträffande dessa stiftelser (se 9 kap. 10 § andra stycket).
Även när det gäller revisorernas åligganden finns en specialregel avseende
stiftelser som omfattas av den särskilda tillsynsordningen. Av 4 kap. 15 §
första stycket följer att en revisor i princip har tystnadsplikt. I paragrafens
andra stycke meddelas bestämmelser om revisorns upplysningsskyldighet till bl.a.
tillsynsmyndigheten. Paragrafens tredje stycke innehåller dock ett undantag vad
gäller revisorns upplysningsskyldighet till tillsynsmyndigheten för sådana
stiftelser som omfattas av den särskilda tillsynsordningen.
4.2 Nobelstiftelsens begäran om lagändring
4.2.1 Bakgrund
Nobelstiftelsen är grundad på ett testamente som upprättades den 27 november
1895 av Alfred Nobel. Ändamålet med Nobelstiftelsen är att i enlighet med Alfred
Nobels testamente och fastställda stadgar varje år dela ut Nobelpris i fem
ämnen. Priserna delas ut av fyra särskilt angivna prisutdelare, som även svarar
för att välja ut pristagarna. Prisutdelarna är Kungliga Vetenskapsakademien,
Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, Svenska Akademien och Den Norske
Nobelkomite. Grundstadgarna, dvs. Nobelstiftelsens stiftelseförordnande,
fastställdes av Kungl. Maj:t den 29 juni 1900. De har därefter ändrats flera
gånger, senast efter beslut av Kammarkollegiet den 30 december 1999.
Grundstadgarna föreskriver bl.a. följande. För varje svensk prisgrupp skall det
utses en "Nobelkommitté" om tre till fem personer för att avge ett utlåtande i
fråga om prisutdelningen (6 §). För att någon skall kunna komma i fråga för pris
fordras ett skriftligt förslag från en behörig person. Bestämmelser om
behörighet meddelas av prisutdelaren (7 §). Ett förslag bör vara motiverat och
åtföljt av de skrifter och andra handlingar som åberopas (8 §). På stiftelsens
högtidsdag (årsdagen av testatorns död den 10 december) skall Nobelpriset
överlämnas till pristagarna (9 §).
Av 10 § i stadgarna framgår följande. Talan får inte föras mot prisutdelares
beslut i fråga om prisutdelning. Inkommet förslag till prisbelöning samt
utredning och utlåtande i fråga om prisutdelning får inte röjas. Om skiljaktiga
meningar har förekommit vid en prisutdelares beslut om prisutdelning, får de
inte tas till protokollet eller annars röjas. Prisutdelare får dock, efter
prövning i varje särskilt fall, för lärdomshistorisk forskning medge tillgång
till material, som legat till grund för prisbedömning och beslut. Ett sådant
medgivande får dock lämnas tidigast 50 år efter ifrågavarande prisbeslut.
4.2.2 Nobelstiftelsens framställning
I en framställning till regeringen har Nobelstiftelsen begärt en lagändring av
innebörd att stiftelsen skall kunna undantas från tillsynsmyndighetens insyn
såvitt gäller hur Nobelpristagare utses. Stiftelsen har föreslagit ett nytt
tredje stycke i 9 kap. 10 § stiftelselagen av innebörd att regeringen skall
kunna undanta stiftelser från åtgärder enligt 9 kap. 4 § (dvs.
kontrollåtgärder), om sådana åtgärder kan innebära att uppgifter röjs om hur de
som får förmåner från stiftelsen utses. Enligt förslaget skall beslut om
undantag få meddelas bara om det kan antas att förmånstagare utses på ett
betryggande sätt och det även i övrigt finns särskilda skäl till det.
Nobelstiftelsen har också föreslagit att beslut om undantag skall kunna
återkallas, om det kan misstänkas t.ex. att möjligheten till undantag
missbrukas.
Nobelstiftelsen har anfört att det har uppmärksammats att grundstadgarnas
bestämmelse om tystnadsplikt (10 §) står i konflikt med stiftelselagens
bestämmelser om tillsynsmyndighetens rätt att begära in handlingar och
upplysningar. Enligt stadgarna får nämligen uppgifter om ett inkommet förslag
till prisbelöning samt utlåtande och utredning i samband med detta inte lämnas
ut. Detsamma gäller för skiljaktiga meningar. Nobelstiftelsen har angett att det
alltid har varit av synnerlig betydelse att uppgifter som berör hur
Nobelpristagare utses inte kommer ut. Sättet att utse pristagare bygger enligt
stiftelsen på att arbetet kan bedrivas under sträng sekretess. Enligt stiftelsen
utgör vetskapen om att ingivna förslag och utförd utredning inte kommer att
offentliggöras en förutsättning för det prisbedömningsarbete som har bidragit
till Nobelprisets goda anseende såväl i Sverige och Norge som internationellt.
Nobelstiftelsen har konstaterat att stadgarnas föreskrifter om tystnadsplikt
verkar vara oförenliga med bestämmelserna i stiftelselagen om
tillsynsmyndighetens rätt att begära in handlingar och upplysningar från
stiftelsen och dess revisorer (9 kap. 4 § och 4 kap. 15 § andra stycket, jfr
ovan under 4.1.2 och 4.1.3). Stiftelsen har vidare framhållit att även om de
uppgifter som tillsynsmyndigheten får i sin tillsynsverksamhet i och för sig
faller under sekretessbestämmelsen i 8 kap. 21 § sekretesslagen (1980:100),
torde den bestämmelsen knappast kunna ge Nobelstiftelsen önskat skydd i nu
aktuellt hänseende. Sekretess enligt den aktuella bestämmelsen gäller för
tillsynsmyndighetens tillsyn över stiftelser, för uppgifter om stiftelsens
affärs- eller driftförhållanden eller om enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden, om det kan antas att stiftelsen eller den enskilde eller någon
honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Enligt Nobelstiftelsen
kan det vara svårt att hävda att det uppkommer skada i de hänseenden som lagen
avser.
5 Överväganden och förslag
5.1 Behövs en ny regel om skydd mot insyn?
Regeringens bedömning: Det bör införas regler som möjliggör skydd mot insyn i
stiftelser i vissa fall, t.ex. när det gäller hur Nobelpristagare utses.

Nobelstiftelsens förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning när det
gäller behovet av skydd mot insyn i hur Nobelpristagare utses.
Remissinstanserna: Alla remissinstanser utom Länsstyrelsen i Stockholms län har
ställt sig bakom eller förklarat sig inte ha några invändningar mot att det
införs en ordning som säkerställer skydd mot insyn i hur Nobelpristagare utses.
Länsstyrelsen har angett att det i praktiken är uteslutet att myndigheten i
något tillsynssammanhang skulle ha intresse av att begära in de nu aktuella
uppgifterna, även om det i teorin inte kan uteslutas att det läge som
Nobelstiftelsen har skisserat uppstår. Enligt länsstyrelsen kan det inte
uteslutas att den föreslagna bestämmelsen skulle kunna utnyttjas av vilken
stiftelse som helst för att t.ex. fördröja ett tillsynsärende. Justitiekanslern
har ifrågasatt nödvändigheten av den föreslagna regeln. Enligt JK är det
tveksamt om tillsynsmyndigheten har rätt att få insyn i en angelägenhet där
beslutsbefogenheten som i detta fall tillkommer ett till stiftelsens styrelse
eller förvaltare sidoordnat organ. Det gäller enligt JK även om ett sådant
beslut anses ske under överinseende av styrelsen. Kammarkollegiet har ställt sig
bakom Nobelstiftelsens motiv men angett att den av Nobelstiftelsen föreslagna
lösningen är alltför ensidigt inriktad på den stiftelsen och det nu aktuella
problemet. Kollegiet har därför föreslagit en annan lösning.
Skälen för regeringens bedömning: Genom den särskilda tillsynsordningen enligt 9
kap. 10 § stiftelselagen - som innebär att vissa stiftelser undantas från
lagens centrala bestämmelser om tillsyn (se ovan 4.1.3) - tillmötesgås normalt
en stiftares önskemål om undantag från tillsyn (se första stycket 3 i den
angivna paragrafen). Det måste dock vara fråga om en föreskrift av stiftaren
själv för att en stiftelse skall kunna hänföras till denna kategori. Och
dessutom gäller inte undantaget om stiftelsen utövar näringsverksamhet.
I Nobelstiftelsens fall handlar det inte om en föreskrift av stiftaren själv
utan om en föreskrift i stadgarna. Vidare är det inte fråga om ett undantag från
all tillsyn utan om en mer begränsad fråga. Det kan dessutom inte uteslutas att
Nobelstiftelsen anses bedriva viss näringsverksamhet eller kan komma att göra
det. Stiftelsen omfattas alltså inte av det nyss beskrivna undantaget.
Frågan är då om det finns skäl att begränsa tillsynsmyndighetens insyn i
ytterligare vissa fall.
Nobelpriset är en av de företeelser som Sverige är känt för internationellt.
Priset är unikt i sitt slag och en mycket betydelsefull utmär-kelse.
Nobelstiftelsens stadgar bygger otvetydigt på att ingen skall ha insyn i den
beslutsprocess som leder till att en Nobelpristagare utses. Stadgarna bygger
också på att utomstående inte skall kunna ta del av de handlingar och utlåtanden
som är förknippade med denna process. Det finns ingen anledning att betvivla
det som Nobelstiftelsen anfört om betydelsen av att uppgifter som rör valet av
Nobelpristagare inte kommer ut. En annan sak är att det åtminstone teoretiskt
kan uppkomma situationer - som också Nobelstiftelsen själv är inne på - där en
offentlig insyn kan komma att framstå som påkallad.
När det gäller frågan om tillsynsmyndigheten enligt gällande rätt över huvud
taget har rätt till insyn när beslutsbefogenheten tillkommer ett annat organ än
styrelsen eller förvaltaren - i Nobelstiftelsens fall de prisutdelare som nämns
i avsnitt 4.2.1 - bör följande uppmärksammas. De åtgärder som styrelsen eller
förvaltaren inte skall svara för på grund av en föreskrift i
stiftelseförordnandet är särskilt angivna i 2 kap. 3 § andra stycket
stiftelselagen. Det gäller åtgärder för att utse eller entlediga
styrelseledamöter eller revisorer liksom beslut om arvode. När det gäller andra
åtgärder har styrelsen eller förvaltaren det yttersta ansvaret, även om besluten
rent faktiskt fattas av ett annat organ. Självfallet innebär inte detta att
styrelsen eller förvaltaren har ett ansvar för att beslutet är i alla avseenden
"rätt". Men det torde ändå innebära att tillsynsmyndigheten i princip är
oförhindrad att från stiftelsen begära in t.ex. det underlag för ett prisbeslut
som finns hos stiftelsen, även om beslutet har fattats av ett annat organ (jfr
prop. 1993/94:9 s. 119).
Det är visserligen mindre troligt att tillsynsmyndigheten skulle finna skäl att
begära in den typ av uppgifter som Nobelstiftelsen vill skall vara skyddade. Så
länge det är formellt möjligt finns det dock anledning att hörsamma vad
Nobelstiftelsen har begärt. Till detta kommer att stadgarna i denna del (10 §)
kan anses stå i konflikt med lagens bestämmelser om tillsyn. Detta är i sig en
omständighet som bör åtgärdas.
Det är fullt möjligt att liknande behov kan finnas eller uppstå för andra
stiftelser där det i stiftelseförordnandet anges att vissa uppgifter skall
hållas utanför tillsynsmyndighetens insyn.
Regeringen instämmer i Nobelstiftelsens och remissinstansernas bedömning att
bestämmelsen i 8 kap. 21 § sekretesslagen inte löser problemet.
Sammantaget anser regeringen alltså att det finns skäl att skapa en ordning som
möjliggör skydd mot insyn i vissa fall, t.ex. när det gäller hur Nobelpristagare
utses. Som Nobelstiftelsen varit inne på bör en reglering ta hänsyn till
riskerna för att en undantagsreglering missbrukas.
5.2 Hur bör regleringen utformas?
Regeringens förslag: En stiftelse skall i visst begränsat hänseende kunna
undantas från tillsyn enligt stiftelselagen, om det finns stöd för ett sådant
undantag i stiftelseförordnandet och det dessutom finns särskilda skäl. Beslutet
skall kunna återkallas om det inte längre finns skäl för undantaget. Beslut om
undantag och återkallelse skall fattas av Kammarkollegiet och kunna överklagas
hos regeringen.

Nobelstiftelsens förslag: Nobelstiftelsens förslag tar uttryckligen sikte på
undantag från åtgärder som kan medföra att uppgifter om dem som får förmåner
från stiftelsen röjs.
Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm har tillstyrkt Nobel-stiftelsens
förslag. Justitiekanslern har angett sig inte ha några invänd-ningar mot att
Nobelstiftelsens önskemål tillgodoses på lämpligt sätt. Länsstyrelsen har, om en
lagändring bedöms vara nödvändig, förordat att de aktuella uppgifterna skyddas
genom ett tillägg i sekretesslagen, där Nobelstiftelsen direkt pekas ut.
Kammarkollegiet har föreslagit att ytterligare en kategori stiftelser införs
inom ramen för den särskilda tillsynsordningen (9 kap. 10 § stiftelselagen).
Förslaget i det remitterade utkastet till lagrådsremiss: Förslaget i utkastet
överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller förklarat sig inte ha
något att invända mot förslaget. Nobelstiftelsen och Kammarkollegiet har
framfört synpunkter på vem som skall kunna få till stånd en återkallelse av ett
undantag från viss tillsyn. Kammarkollegiet har vidare framhållit att frågan om
vilka behov från en stiftelses sida som skall anses utgöra skäl för undantag bör
tydliggöras.
Skälen för regeringens förslag
I det följande behandlar regeringen först de lagförslag som Nobel-stiftelsen och
Kammarkollegiet har lämnat. Sedan följer skälen för den sakliga lösning som
regeringen föreslår. Därefter behandlas den föreslagna beslutsordningen.
Avslutningsvis tas vissa frågor om förvaltningsmyndigheters självständighet och
revisorers upplysningsskyldighet upp.
Nobelstiftelsens och Kammarkollegiets förslag
Nobelstiftelsen har av naturliga skäl utgått från sina egna behov av en
lagändring. Stiftelsen har därför föreslagit ett tillägg i 9 kap. 10 §
stiftel-selagen av innebörd att regeringen i enskilda fall skall kunna besluta
att en stiftelse skall vara undantagen från tillsynsmyndighetens åtgärder om
ingripande och kontroll, om sådana åtgärder skulle kunna medföra att uppgifter
röjs om hur de som får förmåner av stiftelsen utses. Beslut om sådana åtgärder
föreslås bara få meddelas om det kan antas att förmånstagarna utses på ett
betryggande sätt och det i övrigt finns särskilda skäl för undantaget.
Mot Nobelstiftelsens förslag talar att det från ett bredare perspektiv knappast
finns anledning att undanta just uppgifter om hur de som får förmåner av
stiftelsen utses. Tvärtom kan detta ibland vara en central uppgift för
tillsynen.
Kammarkollegiet har i stället föreslagit en fjärde punkt i 9 kap. 10 §
stiftelselagen - alltså inom ramen för den särskilda tillsynsordningen - av
innebörd att regeringen om det finns synnerliga skäl skall kunna besluta om
tillsyn enligt den bestämmelsen. En sådan lösning skulle visserligen passa väl
in i lagens systematik. Den skulle dock innebära ett avsevärt mer långtgående
undantag än som är motiverat från Nobelstiftelsens synpunkt, eftersom stiftelser
som omfattas av den särskilda tillsynsordningen är helt och hållet undantagna
från de centrala bestämmelserna om tillsyn. Enligt regeringens mening måste det
finnas ett tydligt behov av ett sådant undantag för att en sådan lösning skall
väljas. Kammarkollegiet har visserligen angett att det finns stiftelser vars
verksamhet är sådan att det från såväl stiftelsens som statens ut-gångspunkt kan
vara av betydelse att de framstår som helt oberoende av staten. Någon mera
utredning finns dock inte i ärendet. Tillräckliga skäl för att nu införa ett så
långtgående undantag kan då inte anses föreligga. Till detta kommer att en
reglering som ger regeringen möjlighet att besluta om vidsträckt dispens med
utgångspunkt från ett så relativt vagt krav som synnerliga skäl medför en risk
att dispensprövningen kan komma att uppfattas som alltför skönsmässig och kanske
delvis politisk.
Ett annat alternativ skulle kunna vara en ändring i sekretesslagen där
Nobelstiftelsen direkt pekas ut. En sådan ändring skulle ta sikte på under vilka
förhållanden uppgifter skulle kunna hindras att lämna tillsynsmyndigheten. Det
avgörande för Nobelstiftelsen är dock att handlingarna inte skall lämna
stiftelsen. En ändring i sekretesslagen synes därför inte vara en framkomlig
väg.
Regeringens förslag
Regleringen bör inte ges ett vidare tillämpningsområde än det finns behov av och
inte heller ensidigt inriktas på Nobelstiftelsens behov. Den bör ge så litet
utrymme för skönsmässiga bedömningar som möjligt och det bör finnas stöd i
stiftelseurkunden för undantaget. Utifrån dessa utgångspunkter är enligt vår
bedömning den lämpligaste lösningen en särskild bestämmelse i stiftelselagen som
säger att en stiftelse kan undantas från tillsyn "i visst begränsat hänseende",
om stiftelseförordnandet ger stöd för ett sådant undantag och det finns
"särskilda skäl" för det. I detta sammanhang bör noteras att föreskrifter som
före ikraftträdandet har fastställts för en stiftelse av regeringen,
Kammarkollegiet eller en länsstyrelse skall anses som föreskrifter i ett
stiftelseförordnande (11 § lagen [1994:1221] om införande av stiftelselagen).
Det innebär att bl.a. Nobelstiftelsens grundstadgar här omfattas av uttrycket
stiftelseförordnande.
Det kan övervägas hur preciserat stiftelseförordnandets stöd för ett undantag
skall behöva vara. Enligt regeringens mening finns det inte anledning att ställa
några särskilda krav i detta hänseende. Det väsentliga är att undantaget blir
begränsat och tydligt preciserat samt att skälen för undantaget är övertygande.
Utgångspunkten bör vara att ett undantag förutsätter dels att det skall
begränsas med hänsyn till vad som är ett klart påvisat behov, dels att det finns
skäl att förlita sig på att inga oegentligheter eller dylikt undanhålls genom
begränsningen i tillsyn. Härvid finns det anledning att vara särskilt varsam
beträffande stiftelser som driver näringsverksamhet. De nu nämnda
förutsättningarna bör komma till uttryck i lagtexten genom det nyssnämnda kravet
på särskilda skäl.
I de fall det kan misstänkas att ett undantag missbrukas eller det framgår att
det inte längre finns något behov av undantaget, bör det kunna återkallas.
Lagrådet har menat att ett undantag från tillsynsmyndighetens rätt till
information knappast kan sägas ha stöd i Nobelstiftelsens stadgebestämmelse om
tystnadsplikt (jfr ovan 4.2.1), utan att det snarare är fråga om en konflikt
mellan tystnadsplikten och insynsrätten som skall lösas i lagstiftningsärendet.
Med anledning av detta har Lagrådet föreslagit att regleringen utformas så att
Kammarkollegiet får besluta om undantag, om stiftelseförordnandet ger anledning
till det och det finns särskilda skäl.
Enligt regeringens mening utgår den av Lagrådet föreslagna lösningen i alltför
stor utsträckning från Nobelstiftelsens situation, dvs. ett enskilt fall. Som
ovan framhållits bör regleringen inte ensidigt inriktas på Nobelstiftelsens
behov.
Som framhålls i författningskommentaren (avsnitt 7) bör det vidare vara
tillräckligt att det framgår indirekt av stiftelseförordnandet att avsikten
varit att komma ifrån viss tillsyn. Stiftelseförordnandet får sålunda tolkas. I
Nobelstiftelsens fall är det enligt regeringens mening tydligt att stadgarna ger
stöd för ett undantag från viss tillsyn. Att byta ut "stöd" mot "anledning" ger
intryck av att det behövs mindre för dispens. Det av Lagrådet föreslagna
uttrycket kan tolkas så att man kan göra en bred bedömning av vad som ter sig
lämpligt och rimligt utifrån stiftelseförordnandets utformning och innehåll.
Detta är enligt regeringens mening inte en lämplig ordning. Vi anser därför att
ett krav för undantag bör vara att stiftelseförordnandet ger stöd för detta.
Enligt Lagrådets mening torde det vara mera träffande att ange att
Kammarkollegiet får besluta att tillsynen skall vara begränsad i visst hänseende
än att tala om att det är fråga om undantag från tillsyn i visst begränsat
hänseende. Någon närmare förklaring till detta ges inte. Enligt vår mening ger
uttrycket "i visst begränsat hänseende" bättre uttryck för den restriktiva syn
som bör prägla regleringen. Vi förordar därför den lösningen. Det är slutligen
enligt vår mening mer pedagogiskt att tala om undantag än om begränsning.
Beslutsordningen
Frågan är då vem som skall besluta om undantag. Beslut om ändring av
föreskrifter i ett stiftelseförordnande fattas av Kammarkollegiet och kan
överklagas hos regeringen (se 6 kap. 1 och 2 §§ stiftelselagen). Det finns en
allmän strävan att befria regeringen från ärenden av olika slag. Vid införandet
av nya stiftelselagen behandlades frågan om överklaganden av Kammarkollegiets
beslut i fråga om permutation av stiftelser borde prövas av allmän
förvaltningsdomstol. Då gjordes den bedömningen att en sådan nyordning inte
borde införas utan en allsidig utredning (se prop. 1993/94:9 s. 84-85).
Regeringen avser att överväga frågan om en nyordning i samband med den
utvärdering av stiftelselagen som är planerad att inledas under år 2002. Innan
så skett talar allt för att i den nu aktuella frågan ansluta till den gällande
instansordningen. Eftersom beslut om undantag från viss tillsyn har likheter med
beslut om ändring av föreskrifter i stiftelseförordnanden, är det lämpligt att
de fattas i samma ordning. Vi föreslår därför att beslut om undantag från
tillsyn skall fattas av Kammarkollegiet och kunna överklagas hos regeringen.
Detsamma bör gälla för beslut om återkallelse av undantag.
På samma sätt som när det gäller frågor om tillstånd till ändring m.m. av
föreskrifter i stiftelseförordnandet bör det vara styrelsen eller förvaltaren
som för stiftelsens räkning kan ansöka om undantag från tillsyn i det hänseende
som nu är aktuellt (jfr 6 kap. 2 § stiftelselagen).
Det torde normalt vara tillsynsmyndigheten som bäst kan bedöma när skäl för
ytterligare tillsyn finns. Även styrelsen eller förvaltaren i en stiftelse,
eller Kammarkollegiet själv, kan dock ha anledning att uppmärksamma detta. En
återkallelse av undantag bör därför kunna prövas på ansökan av
tillsynsmyndigheten eller om det annars finns skäl för det. Det finns
naturligtvis anledning för tillsynsmyndigheten att särskilt vaka över stiftelser
som undantagits från viss tillsyn och vid behov överväga om det finns skäl att
återkalla ett undantag.
Förvaltningsmyndigheters självständighet
Justitiekanslern har tagit upp frågan om den ändring som Nobelstiftelsen
förespråkar är förenlig med regeringsformens bestämmelser om
förvaltningsmyndigheters självständighet vid handläggningen av enskilda fall. I
11 kap. 7 § regeringsformen anges nämligen att ingen myndighet får bestämma hur
en förvaltningsmyndighet skall besluta i ett särskilt fall som rör
myndighetsutövning mot enskild. Förbudet mot inblandning gäller dock bara
handläggningen av enskilda fall. Med den utformning regleringen nu föreslås få
är det inte fråga om att regeringen ges möjlighet att påverka hur länsstyrelsen
skall besluta i ett särskilt fall. Det handlar i stället om en möjlighet att
undanta en stiftelse från viss begränsad tillsyn utan samband med något konkret
ingripande från tillsynsmyndighetens sida. Regeringsformens bestämmelser lägger
alltså inte hinder i vägen för den lösning som regeringen föreslår.
Slutsats
Vi föreslår alltså att det införs en möjlighet att undanta en stiftelse från
tillsyn i visst begränsat hänseende, om stiftelseförordnandet ger stöd för ett
sådant undantag. Eftersom det inte är fråga om att tillföra ytterligare en
kategori stiftelser till den särskilda tillsynsordningen, utan om undantag från
tillsyn i särskilda fall, bör bestämmelsen inte tas in i 9 kap. 10 §, utan i en
ny paragraf i samma kapitel.
Revisorers upplysningsskyldighet
Som tidigare angetts finns ett undantag i bestämmelsen om revisorernas
upplysningsskyldighet till tillsynsmyndigheten för stiftelser som omfattas av
den särskilda tillsynsordningen (se 4.1.3). För att regleringen skall bli
konsekvent bör ett motsvarande undantag i upplysningsskyldigheten införas för
upplysningar i sådana hänseenden som nu föreslås kunna undantas från tillsyn.
6 Kostnader och ikraftträdande
De föreslagna ändringarna torde inte få några beaktansvärda
kost-nadskonsekvenser för det allmänna. Antalet tillkommande ärenden för
Kammarkollegiet och regeringen kan förväntas bli så få att de kan handläggas
inom ramen för befintliga resurser. För tillsynsmyndigheterna får ändringarna
inga kostnadskonsekvenser.
Inte heller för stiftelserna eller för andra intressenter uppkommer några
kostnadskonsekvenser att beakta.
De föreslagna ändringarna bör kunna träda i kraft den 1 juli 2001. Några
övergångsbestämmelser behövs inte.
7 Författningskommentar
Förslaget till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)
4 kap. 10 §
Styrelsen eller förvaltaren skall ge revisorerna tillfälle att verkställa
granskningen i den omfattning som dessa finner behövligt samt lämna de
upplysningar och den hjälp som revisorerna begär. Samma skyldighet har
företagsledningen och revisorerna i ett dotterföretag gentemot en revisor i
moderstiftelsen.
I 8 kap. 2 och 16 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) finns bestämmelser om vid
vilken tidpunkt årsredovisningen och, i förekommande fall, koncernredovisningen
senast skall lämnas till revisorn.
Om stiftelsen inte är skyldig att upprätta årsredovisning enligt bokföringslagen
(1999:1078), skall årsbokslutet eller den sammanställning över räkenskaperna
som anges i 3 kap. 2 § andra stycket lämnas till revisorn inom fyra månader
efter räkenskapsårets utgång.

I sista stycket har ett "i" lagts till. Ändringen är av korrekturkaraktär (jfr
SFS 1999:1106).

4 kap. 15 §
Revisorerna får inte lämna upplysningar till utomstående om sådana stiftelsens
angelägenheter som de har fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om
det kan vara till nackdel för stiftelsen.
Revisorerna är skyldiga att
1. till medrevisor, ny revisor, tillsynsmyndigheten och, om stiftelsen har
försatts i konkurs, konkursförvaltaren lämna behövliga upplysningar om
stiftelsens angelägenheter, samt
2. på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till
undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.
Bestämmelsen i andra stycket 1 om upplysningsskyldighet till tillsynsmyndigheten
gäller inte när det är fråga om en sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 §
första stycket. Detsamma gäller upplysningar i sådana hänseenden där stiftelsen
är undantagen från tillsyn enligt 9 kap. 10 a §.
Revisorerna i en stiftelse som omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100)
är även skyldiga att på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter
till de förtroendevalda revisorerna i kommunen eller landstinget.

Paragrafen handlar om revisorns upplysningsskyldighet. Ändringen har behandlats
i avsnitt 5.2. Enligt andra stycket första punkten är revisorerna skyldiga att
lämna behövliga upplysningar om stiftelsens angelägenheter till bl.a.
tillsynsmyndigheten. I tredje stycket finns dock ett undantag från denna
upplysningsskyldighet. Undantaget gäller stiftelser som omfattas av den
särskilda tillsynsordningen. Ett tillägg har gjorts till stycket. Det gäller
beslut om undantag från viss tillsyn enligt den nya bestämmelsen i 9 kap. 10 a
§. Ett sådant undantag kan komma att omfatta förhållanden som revisorn får
kännedom om vid sin granskning. Det har ansetts att revisorns upplysningsplikt
inte heller bör omfatta sådana upplysningar. Om t.ex. ett undantag enligt 9 kap.
10 a § tar sikte på en viss typ av uppgifter, är revisorerna alltså inte
skyldiga att lämna tillsynsmyndigheten upplysningar i dessa hänseenden.
Bestämmelsen har justerats med anledning av Lagrådets synpunkter.
9 kap. 1 §
Tillsynsmyndighet för en stiftelse med egen förvaltning är länsstyrelsen i det
län där stiftelsens styrelse har sitt säte eller, om säte inte är bestämt, där
förvaltningen huvudsakligen utövas. En stiftelse med anknuten förvaltning står
under tillsyn av länsstyrelsen i det län där förvaltaren har sitt säte eller, om
säte inte är bestämt, där förvaltarens egen förvaltning huvudsakligen utövas
eller, om ett handelsbolag är förvaltare, där bolagets huvudkontor är inrättat.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att en annan
myndighet än som följer av första stycket skall vara tillsynsmyndighet för en
stiftelse.
Att det för vissa stiftelser gäller särskilda bestämmelser om tillsynen framgår
av 10 och 10 a §§.

Paragrafen innehåller vissa grundläggande bestämmelser om tillsynen över
stiftelser. I sista stycket har en hänvisning till den nu föreslagna 10 a §
lagts till (se nedan).
9 kap. 10 a §
Kammarkollegiet får besluta att en stiftelse i visst begränsat hänseende skall
vara undantagen från tillsyn, om stiftelseförordnandet ger stöd för ett sådant
undantag och det finns särskilda skäl. Kammarkollegiet får återkalla ett beslut
om undantag, om det inte längre finns skäl för undantaget.
Frågor om undantag prövas på ansökan av styrelsen eller förvaltaren. Frågor om
återkallelse av undantag prövas på ansökan av tillsyns-myndigheten eller när det
annars finns skäl för det.
Kammarkollegiets beslut får överklagas hos regeringen.

Enligt paragrafen, som är ny, kan Kammarkollegiet besluta att en stiftelse skall
vara undantagen från tillsyn i visst begränsat hänseende. Övervägandena finns i
avsnitten 5.1 och 5.2.
Undantagsmöjligheten är alltså av mer begränsat slag än den särskilda
tillsynsordningen enligt 9 kap. 10 §. När det sägs i första stycket att undantag
kan göras "i visst begränsat hänseende" är avsikten att begränsningen skall
kunna avse antingen länsstyrelsens befogenheter eller stiftelsens verksamhet
eller bådadera. Ett undantag kan sålunda gälla t.ex. rätten att få tillgång till
dokumentation eller information om hur de personer utses som får förmåner av
stiftelsen. Ordet "visst" är avsett att innebära att undantaget skall vara
tydligt preciserat.
En förutsättning för ett undantag är att det finns stöd i stiftelseförordnandet
för ett sådant undantag. Om stiftelseförordnandet direkt anger att stiftelsen
skall vara undantagen från viss tillsyn, är det inget problem. Men det bör också
räcka att det framgår indirekt av stiftelseförordnandet att avsikten varit att
komma ifrån viss tillsyn, t.ex. genom att det anges att vissa uppgifter inte får
röjas. Då bör alltså ett beslut om undantag kunna meddelas, under förutsättning
att övriga krav är uppfyllda.
Uttrycket "stiftelseförordnandet" är avsett att inrymma även stadgar m.m. som
före stiftelselagens ikraftträdande har fastställts för stiftelsen av
regeringen, Kammarkollegiet eller en länsstyrelse (jfr 11 § lagen [1994:1221] om
införande av stiftelselagen).
Ett beslut om undantag förutsätter också att det finns särskilda skäl. Normalt
bör fordras att det finns ett klart påvisbart behov av undantaget. I fråga om de
handlingar hos Nobelstiftelsen som gäller överväganden angående beslut om
Nobelpris är det tydligt att det finns ett sådant behov. Vidare bör det krävas
att man kan förlita sig på att förvaltningen i det hänseende som undantaget
avser är betryggande ordnad och att det inte heller i övrigt finns skäl att anta
att tillsynen behövs.
För att ett tillräckligt behov av att slippa tillsyn skall finnas bör behovet ha
sin orsak i de nackdelar som tillsynen som sådan kan föra med sig. Att en
stiftelse rent allmänt kan vilja hemlighålla förhållanden i stiftelsen -
exempelvis för att skydda en företagshemlighet - utgör inte i sig något
godtagbart behov i den mening som nu avses.
Vid bedömningen av om särskilda skäl föreligger bör man vara särskilt restriktiv
i fråga om stiftelser som bedriver näringsverksamhet.
I andra meningen anges att Kammarkollegiet kan återkalla ett beslut om undantag
om det inte längre finns skäl för det. Så kan t.ex. vara fallet om det finns
misstankar om brister i förvaltningen i den del som berör undantaget.
I andra stycket anges att frågor om undantag prövas på ansökan av styrelsen
eller förvaltaren. Andra är inte behöriga att ansöka om undantag. Vidare anges
att frågor om återkallelse av undantag prövas på ansökan av tillsynsmyndigheten
eller när det annars finns skäl till det. Kammarkollegiet kan alltså ta upp
frågan om återkallelse på eget initiativ, men också efter hemställan av
exempelvis stiftelsens styrelse eller förvaltare.
Av tredje stycket framgår att Kammarkollegiets beslut kan överklagas hos
regeringen.

Nobelstiftelsens lagförslag
Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

9 kap.
10 §
Bestämmelserna i 3 § första stycket, 4 § samt 5 § första stycket 2 och 3 gäller
inte i fråga om
1. stiftelser som bildats av eller tillsammans med staten, en kommun eller ett
landsting,
2. stiftelser som förvaltas av en statlig myndighet, eller
3. stiftelser som enligt stiftarens förordnande skall vara undantagna från
tillsyn enligt denna lag och som varken under innevarande eller de tre närmast
föregående räkenskapsåren har utövat näringsverksamhet eller varit
moderstiftelse.
I fråga om stiftelser som avses i första stycket gäller dock bestämmelserna i 3
§ första stycket, 4 § första stycket 1 och 2 samt 5 § första stycket 2 och 3 om
det kan antas att
1. stiftelsen saknar namn,
2. stiftelsen inte har upprättat års- eller koncernredovisning eller inte har
avlämnat års- eller koncernredovisning, årsbokslut eller sammanställning över
räkenskaperna till revisorn,
3. stiftelsen inte håller års- eller koncernredovisning eller revisions- eller
koncernrevisionsberättelse tillgänglig för var och en,
4. stiftelsen saknar behörig revisor, eller om
5. fråga uppkommer om sådant beslut som avses i 4 kap. 5 §.

Regeringen får i enskilda fall besluta, att en stiftelse skall vara undantagen
från åtgärder enligt 4 §, om sådana åtgärder kan medföra att uppgifter röjs om
hur de som får förmåner av stiftelsen utses. Beslut om sådant undantag får
meddelas endast om det kan antas att förmånstagarna utses på ett betryggande
sätt och det även i övrigt finns särskilda skäl till det. Finns det inte längre
skäl till undantag, får beslutet återkallas.

Lagförslaget i det remitterade utkastet till lagrådsremiss
Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)
Härigenom föreskrivs i fråga om stiftelselagen (1994:1220)
dels att 4 kap. 15 § och 9 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att det i 9 kap. skall införas en ny paragraf, 10 a §, med följande
lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

4 kap.
15 §1

Revisorerna får inte lämna upplysningar till utomstående om sådana stiftelsens
angelägenheter som de har fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om
det kan vara till nackdel för stiftelsen.
Revisorerna är skyldiga att
1. till medrevisor, ny revisor, tillsynsmyndigheten och, om stiftelsen har
försatts i konkurs, konkursförvaltaren lämna behövliga upplysningar om
stiftelsens angelägenheter, samt
2. på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till
undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.
Bestämmelsen i andra stycket 1 om upplysningsskyldighet till tillsynsmyndigheten
gäller inte när det är fråga om sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första
stycket.

Bestämmelsen i andra stycket 1 om upplysningsskyldighet till tillsynsmyndigheten
gäller inte när det är fråga om sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första
stycket. Bestämmelsen gäller inte heller upplysningar om sådana angelägenheter
som är undantagna från tillsyn enligt 9 kap. 10 a §.
Revisorerna i en stiftelse som omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100)
är även skyldiga att på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter
till de förtroendevalda revisorerna i kommunen eller landstinget.

9 kap.
1 §

Tillsynsmyndighet för en stiftelse med egen förvaltning är länsstyrelsen i det
län där stiftelsens styrelse har sitt säte eller, om säte inte är bestämt, där
förvaltningen huvudsakligen utövas. En stiftelse med anknuten förvaltning står
under tillsyn av länsstyrelsen i det län där förvaltaren har sitt säte eller, om
säte inte är bestämt, där förvaltarens egen förvaltning huvudsakligen utövas
eller, om ett handelsbolag är förvaltare, där bolagets huvudkontor är inrättat.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att en annan
myndighet än som följer av första stycket skall vara tillsynsmyndighet för en
stiftelse.
Att det för vissa stiftelser gäller särskilda bestämmelser om tillsynen framgår
av 10 §.
Att det för vissa stiftelser gäller särskilda bestämmelser om tillsynen framgår
av 10 och 10 a §§.

10 a §

Kammarkollegiet får besluta att en stiftelse i visst begränsat hänseende skall
vara undantagen från tillsyn enligt denna lag, om stiftelseförordnandet ger stöd
för ett sådant undantag och det finns särskilda skäl. Kammarkollegiet får
återkalla ett beslut om undantag, om det inte längre finns skäl för undantaget.
Frågor om undantag prövas på ansökan av styrelsen eller förvaltaren. Frågor om
återkallelse av undantag prövas på ansökan av tillsynsmyndigheten.
Kammarkollegiets beslut får överklagas hos regeringen.
_____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)
Härigenom föreskrivs i fråga om stiftelselagen (1994:1220)
dels att 4 kap. 15 § och 9 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att det i 9 kap. skall införas en ny paragraf, 10 a §, med följande
lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

4 kap.
15 §1

Revisorerna får inte lämna upplysningar till utomstående om sådana stiftelsens
angelägenheter som de har fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om
det kan vara till nackdel för stiftelsen.
Revisorerna är skyldiga att
1. till medrevisor, ny revisor, tillsynsmyndigheten och, om stiftelsen har
försatts i konkurs, konkursförvaltaren lämna behövliga upplysningar om
stiftelsens angelägenheter, samt
2. på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till
undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.
Bestämmelsen i andra stycket 1 om upplysningsskyldighet till tillsynsmyndigheten
gäller inte när det är fråga om sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första
stycket.

Bestämmelsen i andra stycket 1 om upplysningsskyldighet till tillsynsmyndigheten
gäller inte när det är fråga om en sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 §
första stycket. Bestämmelsen gäller inte heller upplysningar om sådana
angelägenheter som är undantagna från tillsyn enligt 9 kap. 10 a §.
Revisorerna i en stiftelse som omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100)
är även skyldiga att på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter
till de förtroendevalda revisorerna i kommunen eller landstinget.

9 kap.
1 §

Tillsynsmyndighet för en stiftelse med egen förvaltning är länsstyrelsen i det
län där stiftelsens styrelse har sitt säte eller, om säte inte är bestämt, där
förvaltningen huvudsakligen utövas. En stiftelse med anknuten förvaltning står
under tillsyn av länsstyrelsen i det län där förvaltaren har sitt säte eller, om
säte inte är bestämt, där förvaltarens egen förvaltning huvudsakligen utövas
eller, om ett handelsbolag är förvaltare, där bolagets huvudkontor är inrättat.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att en annan
myndighet än som följer av första stycket skall vara tillsynsmyndighet för en
stiftelse.
Att det för vissa stiftelser gäller särskilda bestämmelser om tillsynen framgår
av 10 §.
Att det för vissa stiftelser gäller särskilda bestämmelser om tillsynen framgår
av 10 och 10 a §§.

10 a §

Kammarkollegiet får besluta att en stiftelse i visst begränsat hänseende skall
vara undantagen från tillsyn enligt denna lag, om stiftelseförordnandet ger stöd
för ett sådant undantag och det finns särskilda skäl. Kammarkollegiet får
återkalla ett beslut om undantag, om det inte längre finns skäl för undantaget.
Frågor om undantag prövas på ansökan av styrelsen eller förvaltaren. Frågor om
återkallelse av undantag prövas på ansökan av tillsynsmyndigheten eller när det
annars finns skäl för det.
Kammarkollegiets beslut får överklagas hos regeringen.
_____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-02-15

Närvarande: f.d. justitierådet Lars Å. Beckman, regeringsrådet Susanne Billum,
justitierådet Göran Regner.

Enligt en lagrådsremiss den 8 februari 2001 (Justitiedepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring
i stiftelselagen (1994:1220).

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Lotta Hardvik
Åkerström.

Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Den centrala bestämmelsen i förslaget är den nya 9 kap. 10 a §. Enligt dess
första stycke skall Kammarkollegiet få besluta att en stiftelse i visst
begränsat hänseende skall vara undantagen från tillsyn enligt lagen, om
stiftelseförordnandet ger stöd för ett sådant undantag och det finns särskilda
skäl. Av remissen framgår att förslaget har tillkommit mot bakgrund av en
framställning från Nobelstiftelsen om undantag från tillsyn när det gäller
utseendet av Nobelpristagare. Framställningen motiveras med att det i
stiftelsens grundstadgar finns en bestämmelse om tystnadsplikt angående
uppgifter om inkommet förslag till prisbelöning samt utlåtande och utredning i
samband med detta. Denna bestämmelse anses stå i konflikt med stiftelselagens
regler om tillsynsmyndighetens rätt att begära in handlingar och upplysningar (9
kap. 4 §).

Enligt Lagrådets mening kan det knappast anses att ett undantag från
tillsynsmyndighetens rätt till information kan sägas ha stöd i den angivna
tystnadspliktsbestämmelsen, snarare är det fråga om en konflikt mellan
tystnadsplikten och insynsrätten som skall lösas i lagstiftningsärendet. Det
synes därför mera adekvat att i lagtexten säga att Kammarkollegiet får besluta
om undantag, om stiftelseförordnandet ger anledning till det och det finns
särskilda skäl.

Det torde vidare enligt Lagrådets mening vara mera träffande att ange att
Kammarkollegiet får besluta att tillsynen skall vara begränsad i visst hänseende
än att tala om att det är fråga om undantag från tillsynen i visst begränsat
hänseende.

Lagrådet föreslår att 9 kap. 10 a § utformas enligt följande.

"Kammarkollegiet får besluta att tillsynen av en stiftelse skall vara begränsad
i visst hänseende, om stiftelseförordnandet ger anledning till det och det finns
särskilda skäl. Om det inte längre finns skäl för beslutet, får Kammarkollegiet
återkalla detta.

Frågor om begränsning av tillsyn prövas på ansökan av styrelsen eller
förvaltaren. Frågor om återkallelse av ett beslut om sådan begränsning prövas på
ansökan av tillsynsmyndigheten eller när det annars finns skäl för det.

Kammarkollegiets beslut får överklagas till regeringen."

Till följd av den nu förordade lydelsen av 9 kap. 10 a § föreslår Lagrådet att
andra meningen i 4 kap. 15 § tredje stycket avfattas enligt följande.

"Detsamma gäller upplysningar i sådana hänseenden där tillsynen har begränsats
enligt 9 kap. 10 a §."

Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 februari 2001

Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Thalén, Winberg,
Ulvskog, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Engqvist, Rosengren, Larsson,
Wärnersson, Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström

Föredragande: statsrådet Bodström

Regeringen beslutar proposition 2000/01:67 Stiftelselagen - undantag från viss
tillsyn

1Senaste lydelse 1999:1106.
2Senaste lydelse 1999:625.
1 Senaste lydelse 1999:625.
1 Senaste lydelse 1999:625.

Prop. 2000/01:67

2

1

Prop. 2000/01:67
Bilaga 1

19

1

Prop. 2000/01:67
Bilaga 2

21

1

Prop. 2000/01:67
Bilaga 3

23

1

Prop. 2000/01:67
Bilaga 4

25

1

Prop. 2000/01:67

26

1