Regeringens proposition
2000/01:44

Föräldraförsäkring och föräldraledighet

Prop.

2000/01:44

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 14 december 2000

Göran Persson

Ingela Thalén

(Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen om allmän försäkring
(1962:381) och föräldraledighetslagen (1995:584) i syfte att ytterligare
förbättra föräldrars möjligheter att kombinera familj och arbete. Genom
att göra föräldraförsäkringen ännu mer flexibel och samtidigt förlänga
tiden med föräldrapenning ges föräldrar möjligheter att förkorta arbets-
tiden även med små barn. Propositionen är ytterligare ett steg i regering-
ens ambitioner att förbättra för barnfamiljerna och inte minst öka trygg-
heten för ensamstående föräldrar.

I propositionen föreslås att föräldrapenningen förlängs med 30 dagar
med ersättning motsvarande förälderns sjukpenning. Sammanlagt 60
dagar med ersättning motsvarande förälderns sjukpenning reserveras för
vardera modem respektive fadern.

Vidare föreslås att en femte förmånsnivå motsvarande en åttondels
förmån införs i föräldraförsäkringen. Motsvarande rätt till ledighet införs
i föräldraledighetslagen.

Härutöver föreslås nya förmåner inom den tillfälliga föräldrapenning-
en.

En ny förmån motsvarande faderns särskilda dagar i samband med
barns födelse eller adoption föreslås. En annan försäkrad än en fader eller
moder som avstår från förvärvsarbete föreslås i vissa situationer kunna
ges rätt till tillfällig föräldrapenning under högst tio dagar för att i
samband med barns födelse eller adoption närvara vid förlossningen,
sköta hemmet eller vårda barn. Dessutom föreslås att när en förälder inte
kan vårda sitt barn på grund av egen sjukdom eller smitta och får
sjukpenning, sjuklön eller motsvarande ersättning eller smittbärarpenning
skall en annan försäkrad som vårdar barnet kunna ges rätt till tillfällig
föräldrapenning. Vidare föreslås att kontaktdagar återinförs inom den

1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 44

tillfälliga föräldrapenningen. Föräldrar som avstår från förvärvsarbete i
samband med besök i barnets skola eller fritidshem föreslås få rätt till
tillfällig föräldrapenning under en dag per barn och år för barn som fyllt
sex men inte tolv år.

Dessutom föreslår regeringen att försäkringsskyddet vid spädbamsdöd
förbättras. När ett barn avlidit och föräldrarna får ytterligare ett barn för-
längs det tvååriga särskilda försäkringsskyddet för beräkning av föräldra-
penning oavsett om det tidigare barnet avled före eller efter det att
kvinnan blir gravid på nytt. Förutsättningen för förlängt skydd skall dock
vara att det tidigare barnet om det hade levt skulle ha varit yngre än ett år
och nio månader när kvinnan blir gravid på nytt.

Slutligen föreslås följande förändringar avseende bestämmelserna om
föräldraledighet. Vid förkortning av arbetstiden får ledigheten spridas
över arbetsveckans samtliga dagar eller förläggas till en eller vissa av
arbetsveckans dagar. Om arbetsgivaren och arbetstagaren inte kommer
överens om hur ledigheten skall tas ut vid förkortad arbetstid, skall
arbetsgivaren förlägga ledigheten på det sätt som arbetstagaren önskar,
Detta gäller under förutsättning att verksamheten hos arbetsgivaren kan
fortgå utan påtaglig störning. Dessutom förtydligas föräldraledighets-
lagcn på så sätt att det klarare framgår att en förälder som är delledig
utan föräldrapenning har rätt till förkortning av sin arbetstid med upp till
en fjärdedel för vård av barn.

Ändringarna föreslås - såvitt avser förlängning av föräldrapenningen
och ny förmånsnivå inom föräldraförsäkringen samt motsvarande änd-
ringar i föräldraledighctslagen - träda i kraft den 1 januari 2002 och i
övriga delar den 1 juli 2001.

Prop. 2000/01:44

Innehållsförteckning

Prop. 2000/01:44

1    Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5

2   Lagtext...............................................................................................6

2.1      Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)

om allmän försäkring..........................................................6

2.2     Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)

om allmän försäkring........................................................15

2.3     Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen

(1995:584)........................................................................17

2.4     Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen

(1995:584)........................................................................20

3   Ärendet och dess beredning............................................................21

4   Bakgrund.........................................................................................22

5   Förlängning av föräldrapenningen..................................................24

6   Ny förmånsnivå inom föräldraförsäkringen....................................26

7   Nya förmåner inom den tillfälliga föräldrapenningen....................28

7.1     Ny förmån motsvarande faderns särskilda dagar

i samband med barns födelse eller adoption.....................28

7.2      Utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning...........30

7.3     Kontaktdagar....................................................................33

8   Förbättrat försäkringsskydd vid spädbamsdöd...............................34

9   Förläggning av delledighet enligt föräldraledighetslagen...............36

10  Konsekvenser..................................................................................39

10.1    Föräldraförsäkringen........................................................39

10.2    Föräldraledighetslagen......................................................40

11  Författningskommentar...................................................................42

11.1    Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381)

om allmän försäkring........................................................42

11.2    Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381)

om allmän försäkring........................................................46

11.3    Förslaget till lag om ändring i föräldraledighetslagen

(1995:584)........................................................................46

11.4    Förslaget till lag om ändring i föräldraledighetslagen

(1995:584)........................................................................47

Bilaga 1 Arbetstidskommitténs lagförslag ....................................48

Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig

över betänkandet Arbetstid - längd förläggning
inflytande (SOU 1996:145) ..........................................49

Bilaga 3 Lagförslag i promemorian om en utvidgning av rätten

till tillfällig föräldrapenning.............................................50

Bilaga 4 Lagförslag i promemorian om vissa frågor avseende
föräldraförsäkringen, föräldraledigheten och
bamårsrätten.....................................................................52

Bilaga 5 Förteckning över remissinstanser avseende
promemorian i bilaga 3 ...................................................65

Bilaga 6 Förteckning över remissinstanser avseende
promemorian i bilaga 4....................................................66

Bilaga 7     Lagförslag i lagrådsremissen............................................67

Bilaga 8     Lagrådets yttrande............................................................68

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet

den 14 december 2000.............................................................................69

Prop. 2000/01:44

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584),

4. lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584).

Prop. 2000/01:44

1* Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 44

2 Lagtext

Prop. 2000/01:44

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1-3, 6, 7, 8, 10, 11a, 12-14, 16 och

18 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

2

En försäkrad förälder har rätt till föräldrapenning och tillfällig föräld-
rapenning (föräldrapenningförmåner) enligt detta kapitel.

Föräldrapenningförmåner utges för vård av barn endast om barnet är

bosatt i riket.

Vid adoption av barn får barnet
adoptivföräldrarna är bosatta i riket.

Regeringen får förordna att till-
fällig föräldrapenning, med un-
dantag för förmån enligt 10 §
fjärde stycket, får utges även till
en förälder som är bosatt i Dan-
mark, Finland eller Norge för vård
av barn bosatt i något av dessa
länder.

anses bosatt i riket om de blivande

Regeringen får förordna att till-
fällig föräldrapenning, med un-
dantag för förmån enligt 10 §
fjärde eller femte stycket, får utges
även till en förälder som är bosatt i
Danmark, Finland eller Norge för
vård av barn bosatt i något av
dessa länder.

2 §3

Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel likställs med föräl-
der

a) rättslig vårdnadshavare som inte är förälder och som har vård om
barnet,

b) den som med socialnämndens medgivande har tagit emot ett bam
för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det,

c) den med vilken en förälder är eller har varit gift eller har eller har
haft bam, om de varaktigt bor tillsammans.

Vid tillämpning av 10, 10 a och 11 §§ likställs med förälder även

a) den som en förälder bor tillsammans med under äktenskapsliknande
förhållanden,

b) den som har tagit emot ett bam för stadigvarande vård och fostran i
sitt hem.

Vid tillämpning av 12-18 §§
likställs med förälder även den till
vilken rätt till tillfällig föräldra-

Vid tillämpning av 12-18 §§
likställs med förälder även den
som har fått rätt till tillfällig for-

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1999:799.

3 Senaste lydelse 1994:605.

penning överlåtits enligt 11 a §.

äldrapenning enligt 11 a §. Det-
samma gäller vid tillämpningen av
12 § och 14-18 §§ den som har
fått rätt till tillfällig föräldrapen-
ning enligt 10 § femte stycket.

Prop. 2000/01:44

4

Föräldrapenning med anledning
av ett barns födelse utges under
högst 450 dagar sammanlagt för
föräldrarna.

Föräldrapenning med anledning
av ett barns födelse utges under
högst 480 dagar sammanlagt för
föräldrarna.

Vid flerbamsbörd utges föräldrapenning under ytterligare 180 dagar
för varje bam utöver det första.

Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet, har varje föräl-
der rätt att uppbära föräldrapenning under hälften av den i första och
andra styckena angivna tiden.

En förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv upp-
bära föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra
styckena. Detsamma gäller om föräldrarna har gemensam vårdnad om
barnet men den andra föräldern inte har rätt till föräldrapenning.

Om en förälder på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar
förmåga att vårda barnet har den andra föräldern rätt att själv uppbära
föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra styck-

ena.

En förälder kan avstå rätt att
uppbära föräldrapenning till för-
mån för den andra föräldern med
undantag för föräldrapenning med
belopp motsvarande förälderns
sjukpenning såvitt avser en tid om
30 dagar för vaije bam, eller vid
flerbamsbörd, för barnen gemen-
samt. Ett avstående från rätt att
uppbära föräldrapenning görs ge-
nom skriftlig anmälan till försäk-
ringskassan.

Föräldrapenning utges längst till
den senare tidpunkt då barnet har av

En förälder kan avstå rätt att
uppbära föräldrapenning till för-
mån för den andra föräldern med
undantag för föräldrapenning med
belopp motsvarande förälderns
sjukpenning såvitt avser en tid om
60 dagar för varje bam, eller vid
flerbamsbörd, för barnen gemen-
samt. Ett avstående från rätt att
uppbära föräldrapenning görs ge-
nom skriftlig anmälan till försäk-
ringskassan.

5SS barnet har fyllt åtta år eller till
utat det första skolåret.

5

Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivå).

Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsva-
rande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om föräl-
dern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräk-
nade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över
garantinivån och skulle ha varit det om försäkringskassan känt till samt-
liga förhållanden.

4 Senaste lydelse 1999:800.

5 Senaste lydelse 1999:1361.

Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för 180 Prop. 2000/01:44
dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt
femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.

Vid flerbamsbörd utges föräldrapenning enligt 3 § andra stycket för 90
dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt
femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån. För varje
bam utöver det andra utges dock föräldrapenning för samtliga dagar en-
ligt 3 § andra stycket med belopp motsvarande förälderns sjukpenning,
beräknad enligt femte stycket.

När föräldrapenning enligt andra-fjärde styckena skall utges med be-
lopp motsvarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt
3 kap. med undantag av 5 § fjärde-sjunde styckena samt 10 a och

10b§§.

Utan hinder av vad som före-
skrivs i andra-fjärde styckena
skall, om förälderns sjukpenning-
grundande inkomst har sänkts en-
ligt 3 kap. 5 § tredje stycket 5,
föräldrapenningen till dess bamet
fyller två år beräknas lägst på
grundval av den sjukpenning-
grundande inkomst som gällde
innan sänkningen skedde eller den
högre inkomst som löneutveck-
lingen inom yrkesområdet därefter
föranleder, om föräldern avstår
från förvärvsarbete för vård av
bam. Är kvinnan gravid på nytt
innan bamet uppnått ett år och nio
månaders ålder, skall föräldra-
penningen även fortsättningsvis
beräknas på motsvarande sätt. Det-
samma gäller vid adoption av bam
som sker inom två år och sex
månader efter det att det före-
gående bamet fötts eller adopte-
rats.

Utan hinder av vad som före-
skrivs i andra-fjärde styckena
skall, om förälderns sjukpenning-
grundande inkomst har sänkts en-
ligt 3 kap. 5 § tredje stycket 5,
föräldrapenningen till dess bamet
fyller två år beräknas lägst på
grundval av den sjukpenning-
grundande inkomst som gällde
innan sänkningen skedde eller den
högre inkomst som löneutveck-
lingen inom yrkesområdet därefter
föranleder, om föräldern avstår
från förvärvsarbete för vård av
bam. Är kvinnan gravid på nytt
innan bamet uppnått eller skulle
ha uppnått ett år och nio månaders
ålder, skall föräldrapenningen
även fortsättningsvis beräknas på
motsvarande sätt. Detsamma gäller
vid adoption av bam som sker
inom två år och sex månader efter
det att det föregående bamet fötts
eller adopterats.

6

Hel föräldrapenning för dag ut-
ges när föräldern inte förvärvs-
arbetar. Tre fjärdedels, halv eller
en ljärdedels föräldrapenning ut-
ges när föräldern förvärvsarbetar
högst en fjärdedel, hälften respek-
tive tre fjärdedelar av normal
arbetstid.

Vid tillämpning av första stycket skall som förvärvsarbete inte betrak-
tas vård av bam, som har tagits emot för stadigvarande vård och fostran i

Hel föräldrapenning för dag ut-
ges när föräldern inte förvärvs-
arbetar. Tre fjärdedels, halv, en
fjärdedels eller en åttondels föräld-
rapenning utges när föräldern för-
värvsarbetar högst en fjärdedel,
hälften, tre fjärdedelar respektive
sju åttondelar av normal arbetstid.

6 Senaste lydelse 1996:1544.

förälderns hem. Vårdar föräldern ett sådant bam och betalas ersättning
för vården, skall vid beräkningen enligt 6 § av föräldrapenning bortses
från den del av den sjukpenninggrundande inkomsten som grundas på
ersättningen för vården.

Prop. 2000/01:44

Föräldrapenning får utges med
belopp som motsvarar hel, tre
fjärdedels, halv eller en fjärdedels
garantinivå när föräldern arbetar
högst tre fjärdedelar av normal
arbetstid.

Föräldrapenning får utges med
belopp som motsvarar hel, tre
fjärdedels, halv, en fjärdedels eller
en åttondels garantinivå när
föräldern arbetar högst sju åtton-
delar av normal arbetstid.

10 §8

En förälder har rätt till t i l Ifä ll i g föräldrapenning för vård av
ett bam, som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från för-
värvsarbete i samband med

1. sjukdom eller smitta hos bamet,

2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,

3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,

4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder
besöker läkare med ett annat bam till någon av föräldrarna, under förut-
sättning att sistnämnda bam omfattas av bestämmelserna om tillfällig
föräldrapenning.

För vård av ett bam vars levnadsålder understiger 240 dagar utges till-
fällig föräldrapenning enligt första stycket endast om tillsynen av bamet
är stadigvarande ordnad eller om bamet vårdas på sjukhus. För vård av
ett bam som är äldre än som nyss sagts utges tillfällig föräldrapenning
enligt första stycket inte för tid under vilken annars föräldrapenning
skulle ha uppburits; undantag gäller dock om bamet vårdas på sjukhus.
Med vård på sjukhus jämställs tillfällig vård i övergångsboende för bam
som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade.

En förälder till bam som om-
fattas av 1 § lagen (1993:387) om
stöd och service till vissa
funktionshindrade har rätt till till-
fällig föräldrapenning från barnets
födelse till dess att det fyller
sexton år även när föräldern avstår
från förvärvsarbete i samband med
föräldrautbildning, besök i barnets
skola eller besök i förskoleverk-
samhet eller skolbarnsomsorg i
vilken bamet deltar (kontakt-
dagar).

En förälder har rätt till tillfällig
föräldrapenning från och med det
kalenderår under vilket barnet
fyller sex år till och med det
kalenderår under vilket barnet
fyller elva år även när föräldern
avstår från förvärvsarbete i sam-
band med besök i barnets skola
eller fritidshem (kontaktdagar). En
förälder till bam som omfattas av
1 § lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade
har dock rätt till tillfällig föräldra-
penning för kontaktdagar från
barnets födelse till dess att det

7 Senaste lydelse 1996:1544.

8 Senaste lydelse 1997:1314.

Rätt till tillfällig föräldrapenning
tillkommer även en fader som av-
står från förvärvsarbete i samband
med barns födelse för att närvara
vid förlossningen, biträda i hem-
met eller vårda bam. Motsvarande
gäller i tillämpliga delar för en
fader vid adoption av bam, om
barnet inte fyllt tio år. Som adop-
tion anses även att någon tar emot
ett barn i avsikt att adoptera det.

fyller sexton år när föräldern Prop. 2000/01:44
avstår från förvärvsarbete i sam-
band med föräldrautbildning,
besök i barnets skola eller besök i
förskoleverksamhet eller skol-
barnsomsorg i vilken bamet deltar.

Rätt till tillfällig föräldrapenning
tillkommer även en fader som av-
står från förvärvsarbete i samband
med barns födelse för att närvara
vid förlossningen, sköta hemmet
eller vårda bam. Motsvarande
gäller i tillämpliga delar för en fa-
der vid adoption av bam, om
bamet inte fyllt tio år. Som adop-
tion anses även att någon tar emot
ett bam i avsikt att adoptera det.

Försäkringskassan kan besluta
att en annan försäkrad än en fader
eller moder som avstår från för-
värvsarbete i samband med barns
födelse eller adoption skall få rätt
till tillfällig föräldrapenning för de
ändamål som anges i fjärde
stycket. Detta gäller om det inte
finns någon fader som har rätt till
tillfällig föräldrapenning, om mo-
dern är avliden eller om fadern
avstår från sin rätt till tillfällig
föräldrapenning enligt fiärde
stycket. Fadern kan avstå från sin
rätt till tillfällig föräldrapenning
om han inte kan nyttja sin rätt
eller om det annars skulle vara
oskäligt att inte låta honom avstå
från sin rätt till tillfällig föräldra-
penning.

11 a §9

En förälder får överlåta rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett
bam till en annan försäkrad som i stället för föräldern avstår från för-
värvsarbete för vård av bamet

a) i samband med sjukdom eller smitta hos bamet, och,

b) när det gäller bam som avses i 10 § och 11 § första stycket, sjukdom
eller smitta hos barnets ordinarie vårdare.

Försäkringskassan kan, efter
medgivande av en förälder, be-
sluta att en annan försäkrad som i
stället för föräldern avstår från

9 Senaste lydelse 1994:605.

10

förvärvsarbete skall få rätt till
tillfällig föräldrapenning i de fall
som anges i första stycket. Som
villkor för detta gäller dels att
föräldern på grund av egen sjuk-
dom eller smitta inte kan vårda
barnet, dels att föräldern inte får
tillfällig föräldrapenning endast
av det skälet att han eller hon för
samma tid får sådan ersättning
som avses i 17 § första stycket
eller smittbärarpenning enligt
lagen (1989:225) om ersättning
till smittbärare.

Prop. 2000/01:44

12 §10

Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § första stycket och 10 a § utges
under sammanlagt högst 60 dagar för vaije bam och år. Tillfällig för-
äldrapenning enligt 11 § utges under högst 60 dagar för vaije bam och år.
Om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 10 §
första stycket 1, 3 och 4 och 10 a § utges tillfällig föräldrapenning under
ytterligare högst 60 dagar för varje bam och år.

Tillfällig föräldrapenning enligt
10 § tredje stycket utges under
högst tio dagar per bam och år.

Tillfällig föräldrapenning enligt
10 § fjärde stycket utges under
högst tio dagar per bam. Sådan
tillfällig föräldrapenning utges
inte för tid efter sextionde dagen
efter barnets hemkomst efter för-
lossningen. Vid adoption räknas
tiden från den tidpunkt föräldrarna
fått bamet i sin vård.

Tillfällig föräldrapenning enligt
10 § tredje stycket första meningen
utges under en dag per barn och
år. Har ersättning för sådana
dagar inte tagits ut under ett eller
flera år får den tas ut under
följande år dock senast det år
barnet fyller elva år. I fall som
avses i 10 § tredje stycket andra
meningen utges tillfällig föräldra-
penning under högst 10 dagar per
bam och år.

Tillfällig föräldrapenning enligt
10 § fjärde eller femte stycket ut-
ges under högst tio dagar per bam
och utges inte för tid efter
sextionde dagen efter barnets
hemkomst efter förlossningen. Vid
adoption räknas tiden från den
tidpunkt föräldrarna fått bamet i
sin vård.

Uppbär en förälder oavkortade löneförmåner under tid då han bedriver
studier, jämställs avstående från studier med avstående från förvärvs-
arbete vid tillämpning av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning, i
den mån föräldern går miste om löneförmånerna.

10 Senaste lydelse 1995:848.

11

13§"

För att styrka det särskilda vård- eller tillsynsbehov som avses i 11 §
första stycket skall läkarutlåtande inges.

Prop. 2000/01:44

Försäkringskassan får när det
finns skäl till det kräva att särskilt
utlåtande inges för att styrka bar-
nets eller den ordinarie vårdarens

Försäkringskassan får när det
finns skäl till det kräva att särskilt
utlåtande inges för att styrka bar-
nets eller den ordinarie vårdarens

sjukdom, smitta eller funktions-
hinder som avses i 10 eller 10 a §.

sjukdom, smitta eller funktions-
hinder som avses i 10 eller 10 a §
eller en förälders sjukdom eller
smitta enligt 11 a § andra stycket.

Försäkringskassan får även kräva att en förälder styrker sin rätt till till-
fällig föräldrapenning i fall som avses i 10 § andra stycket andra
meningen eller 11 § tredje stycket andra meningen genom särskilt intyg
av arbetsgivare eller annan som kan ge upplysning om arbetsförhållan-
dena. Därjämte får krävas att en förälder styrker sin rätt till föräldra-
penningförmån i samband med föräldrautbildning eller deltagande i en
behandling av ett sjukt eller funktionshindrat barn genom intyg av den
som anordnat utbildningen eller ordinerat behandlingen.

14 §12

Hel tillfällig föräldrapenning ut-
ges till en förälder som avstår från
förvärvsarbete. Tre fjärdedels,
halv eller en fjärdedels tillfällig
föräldrapenning utges till en
förälder som arbetar högst en
fjärdedel, hälften respektive tre
fjärdedelar av den tid han skulle
ha arbetat om han inte vårdat
bamet. Bestämmelserna i 7 §
andra stycket gäller i tillämpliga
delar även i fråga om tillfällig för-
äldrapenning.

Om inte annat följer av tredje eller fjärde stycket eller 14 a § skall till
grund för beräkningen av beloppet för hel tillfällig föräldrapenning för
dag läggas det tal som erhålls när 80 procent av den sjukpenning-
grundande inkomsten av anställning delas med årsarbetstiden. Vid be-
räkningen tillämpas 3 kap. 10 a § andra-fjärde styckena på motsvarande
sätt för den tid som förmånen avser.

Hel tillfällig föräldrapenning ut-
ges till en förälder som avstår från
förvärvsarbete. Tre fjärdedels,
halv, en fjärdedels eller en åtton-
dels tillfällig föräldrapenning ut-
ges till en förälder som arbetar
högst en fjärdedel, hälften, tre
fjärdedelar respektive sju åtton-
delar av den tid föräldern skulle
ha arbetat om han eller hon inte
vårdat bamet. Bestämmelserna i
7 § andra stycket gäller i tillämp-
liga delar även i fråga om tillfällig
föräldrapenning.

Skall tillfällig föräldrapenning utges på grundval av inkomst av annat
förvärvsarbete beräknas hel förmån för dag efter 80 procent av den fast-
ställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. Beloppet av-
rundas till närmaste hela krontal.

Skall tillfällig föräldrapenning utges på grundval av sjukpenninggrun-
dande inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete beräknas
den del av förmånen som svarar mot inkomst av anställning enligt andra

11 Senaste lydelse 1993:743.

12 Senaste lydelse 1997:562.

12

stycket medan den del av förmånen som svarar mot inkomst av annat Prop. 2000/01:44
förvärvsarbete beräknas enligt tredje stycket.

16 §

Föräldrapenningförmåner får
inte utges till båda föräldrarna för
samma bam och tid i annat fall än
som anges i 4 § andra stycket och
10 § tredje och fjärde styckena.
Föräldrapenning med anledning av
ett barns födelse får inte heller
utges om det för samma bam och
tid utges en motsvarande förmån
enligt utländsk lagstiftning.

13

Föräldrapenningförmåner får
inte utges till båda föräldrarna för
samma bam och tid i annat fall än
som anges i 4 § andra stycket och
10 § tredje, fjärde och femte styck-
ena. Föräldrapenning med anled-
ning av ett barns födelse får inte
heller utges om det för samma
bam och tid utges en motsvarande
förmån enligt utländsk lagstift-
ning.

Tillfällig föräldrapenning får utges till båda föräldrarna för samma
bam och tid, om båda följer med ett bam till läkare när bamet lider av
allvarlig sjukdom. Detsamma gäller om båda föräldrarna, som en del i
behandlingen av bamet, behöver delta i läkarbesök eller i någon av
läkare ordinerad behandling.

Oavsett antalet bam utges till en förälder inte mer än sammanlagt hel
föräldrapenning per dag.

Vid beräkning av antalet dagar
med rätt till föräldrapenning-
förmån anses en dag med tre
fjärdedels, halv, en fjärdedels eller
en åttondels föräldrapenning som
motsvarande andel av en dag.

18 §14

Bestämmelserna i 3 kap. 6 §, 13 § första stycket, 16 § första-femte
styckena och 17 § första stycket b samt andra stycket tillämpas även i
fråga om föräldrapenningförmåner. Bestämmelserna i 3 kap. 15 § och
17 § första stycket a tillämpas även i fråga om tillfällig föräldrapenning.

Vid beräkning av antalet dagar
med rätt till föräldrapenning-
förmån anses en dag med tre
fjärdedels, halv eller en fjärdedels
föräldrapenning som motsvarande
andel av en dag.

Om en föräldrapenningförmån tillkommer en förälder som inte har
fyllt 18 år, får försäkringskassan på framställning av socialnämnden be-
sluta att föräldrapenningen helt eller delvis skall utbetalas till annan
person eller till nämnden att användas till förälderns och familjens nytta.

Är en kvinna vid tiden för förlossningen intagen i kriminalvårdsanstalt
eller ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmel-
ser om vård av unga, får försäkringskassan på framställning av före-
ståndaren för inrättningen besluta, att den föräldrapenning som tillkom-
mer kvinnan skall utbetalas till föreståndaren för att användas till kvin-
nans och barnets nytta.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 i fråga om 1, 2, 6, 10, 11a,
12, 13 och 16 §§ och i övrigt den 1 januari 2002.

13 Senaste lydelse 1995:515.

14 Senaste lydelse 1997:275.

13

2. I fråga om 1 §, 2 § tredje stycket andra meningen, 3 §, 10 § femte
stycket, 12 § tredje stycket och 16 § gäller äldre föreskrifter fortfarande
dels för bam som är födda före ikraftträdandet, dels för adopterade bam
som är adopterade före ikraftträdandet.

Prop. 2000/01:44

14

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän för-
säkring1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 2000/01:44

4 kap.

f

Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivå).

Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp mot-
svarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om för-
äldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräk-
nade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över

garantinivån och skulle ha varit det
liga förhållanden.

Utöver vad som anges i andra
stycket utges föräldrapenning för
180 dagar med belopp mot-
svarande förälderns sjukpenning,
beräknad enligt femte stycket, och
90 dagar med belopp enligt garan-
tinivån.

om försäkringskassan känt till samt-

Utöver vad som anges i andra
stycket utges föräldrapenning för
210 dagar med belopp mot-
svarande förälderns sjukpenning,
beräknad enligt femte stycket, och
90 dagar med belopp enligt garan-
tinivån.

Vid flerbamsbörd utges föräldrapenning enligt 3 § andra stycket för 90
dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt
femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån. För varje
bam utöver det andra utges dock föräldrapenning för samtliga dagar
enligt 3 § andra stycket med belopp motsvarande förälderns sjukpenning,
beräknad enligt femte stycket.

När föräldrapenning enligt andra-fjärde styckena skall utges med be-
lopp motsvarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt
3 kap. med undantag av 5 § fjärde-sjunde styckena samt 10 a och
10b §§.

Utan hinder av vad som föreskrivs i andra-fjärde styckena skall, om
förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 §
tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess bamet fyller två år beräknas
lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde
innan sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen
inom yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från för-
värvsarbete för vård av bam. Är kvinnan gravid på nytt innan bamet
uppnått eller skulle ha uppnått ett år och nio månaders ålder, skall föräld-
rapenningen även fortsättningsvis beräknas på motsvarande sätt. Detsam-

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse se lagförslag 2.1.

15

ma gäller vid adoption av bam som sker inom två år och sex månader Prop. 2000/01:44
efter det att det föregående bamet fötts eller adopterats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. I fråga om bam som är
födda, eller i fråga om adopterade bam, adopterade före ikraftträdandet
tillämpas lagen i sin äldre lydelse.

16

2.3 Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen
(1995:584)

Härigenom föreskrivs att 3, 6, 7, 12 och 14 §§ föräldraledighetslagen
(1995:584) skall ha följande lydelse.

Prop. 2000/01:44

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3§'

Det finns följande fem former av föräldraledighet för vård av bam
m.m.:

1. Hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes
barns födelse och för amning (mammaledighet, 4 §).

2. Hel ledighet för en förälder tills bamet blivit 18 månader eller, under
förutsättning att föräldern då har hel föräldrapenning, för tid därefter (hel
ledighet med eller utan föräldrapenning, 5 §).

3. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid
med tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel medan föräldern har tre
fjärdedels, halv respektive en fjärdedels föräldrapenning (delledighet
med föräldrapenning, 6 §).

4. Ledighet för en förälder i
form av förkortning av normal
arbetstid med en fjärdedel tills, i
huvudfallet, bamet fyllt åtta år
(delledighet utan föräldrapenning,
7 §).

5. Ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av bam (ledighet med
tillfällig föräldrapenning m.m., 8 §).

För mammaledighet och ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m.
fordras inte att arbetstagaren skall ha varit anställd hos arbetsgivaren en
viss tid (kvalifikationstid). För övriga former av föräldraledighet krävs
kvalifikationstid enligt 9 §.

Särskilda bestämmelser om ledighet och omplacering för kvinnliga
arbetstagare som väntar bam, nyligen fött bam eller som ammar finns i
18-21 §§.

4. Ledighet för en förälder i
form av förkortning av normal
arbetstid med upp till en fjärdedel
tills, i huvudfallet, bamet fyllt åtta
år (delledighet utan föräldrapen-
ning, 7 §).

Under den tid då en förälder får
tre fjärdedels, halv eller en fjärde-
dels föräldrapenning enligt 4 kap.
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring har föräldern rätt till för-
kortning av normal arbetstid med
tre fjärdedelar, hälften respektive
en fjärdedel.

Kvalifikationstid i anställningen kri

§2

Under den tid då en förälder får
tre fjärdedels, halv, en fjärdedels
eller en åttondels föräldrapenning
enligt 4 kap. lagen (1962:381) om
allmän försäkring har föräldern
rätt till förkortning av normal
arbetstid med tre fjärdedelar,
hälften, en fjärdedel respektive en
åttondel.

> enligt 9 §.

1 Senaste lydelse 1996:1545.

2 Senaste lydelse 1996:1545.

17

En förälder har rätt till förkort-
ning av normal arbetstid med en
fjärdedel för vård av ett bam som
inte har fyllt åtta år eller som är
äldre än så men ännu inte har av-
slutat sitt första skolår.

Kvalifikationstid i anställningen 1

12 §3

Vid förkortning med tre fr är de-
delar, hälften eller en frärdedel av
normal arbetstid skall ledigheten
spridas över arbetsveckans samt-
liga dagar, om inte särskilda skäl
ger anledning till att den förläggs

på annat sätt.

14 §

Arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren om ledighetens för-
läggning och om andra frågor som rör ledigheten. Om det kan göras utan
olägenhet för arbetstagaren, skall denne lägga ledighet som avses i 11 §
så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning.

Kan överenskommelse inte träf-
fas om hur ledigheten skall tas ut
vid förkortad arbetstid, bestämmer
arbetsgivaren i fråga om ledig-
hetens närmare förläggning och
därmed sammanhängande frågor,
om annat inte har avtalats. Arbets-
givaren får dock inte utan arbets-
tagarens samtycke dela upp
ledigheten under arbetsdagen eller
förlägga den till någon annan tid
än arbetsdagens början eller slut.

Har beslut i en sådan fråga som
avses i andra stycket träffats på
annat sätt än genom överenskom-
melse med arbetstagaren, skall
arbetsgivaren underrätta arbets-
tagaren och arbetstagarens lokala
arbetstagarorganisation om be-
slutet. Detta skall om möjligt göras
senast två veckor före ledighetens
början.

§

En förälder har rätt till förkort-
ning av normal arbetstid med upp
till en fjärdedel för vård av ett bam
som inte har fyllt åtta år eller som
är äldre än så men ännu inte har
avslutat sitt första skolår.

ävs enligt 9 §.

Prop. 2000/01:44

Vid förkortning av arbetstid får
ledigheten spridas över arbets-
veckans samtliga dagar eller för-
läggas till viss eller vissa av
arbetsveckans dagar.

Kan överenskommelse inte träf-
fas om hur ledigheten skall tas ut
vid förkortad arbetstid, skall
arbetsgivaren förlägga ledigheten
i enlighet med arbetstagarens
önskemål, om en sådan förlägg-
ning inte medför påtaglig störning
i arbetsgivarens verksamhet.
Arbetsgivaren får inte utan arbets-
tagarens samtycke dela upp ledig-
heten under arbetsdagen eller för-
lägga den till någon annan tid än
arbetsdagens början eller slut.

Har beslut i en sådan fråga som
avses i andra stycket träffats på
annat sätt än enligt arbetstagarens
önskemål, skall arbetsgivaren
underrätta arbetstagaren och
arbetstagarens lokala arbetstagar-
organisation om beslutet. Detta
skall om möjligt göras senast två
veckor före ledighetens början.

3 Senaste lydelse 1996:1545.

18

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 i fråga om 3,7 , 12 och 14 §§ Prop. 2000/01:44
och i övrigt den 1 januari 2002

19

2.4 Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen
(1995:584)

Härigenom föreskrivs i fråga om 3 § föräldraledighetslagen (1995:584)
skall ha följande lydelse.

Prop. 2000/01:44

Det finns följande fem former av föräldraledighet för vård av bam

m.m.:

1. Hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes
barns födelse och för amning (mammaledighet, 4 §).

2. Hel ledighet för en förälder tills bamet blivit 18 månader eller, under
förutsättning att föräldern då har hel föräldrapenning, för tid därefter (hel
ledighet med eller utan föräldrapenning, 5 §).

3. Ledighet för en förälder i
form av förkortning av normal
arbetstid med tre fjärdedelar,
hälften eller en fjärdedel medan
föräldern har tre fjärdedels, halv
respektive en fjärdedels föräldra-
penning (delledighet med föräldra-
penning, 6 §).

3. Ledighet för en förälder i
form av förkortning av normal
arbetstid med tre fjärdedelar,
hälften, en fjärdedel eller en åtton-
del medan föräldern har tre fjärde-
dels, halv, en fjärdedels respektive
en åttondels föräldrapenning (del-
ledighet med föräldrapenning,
6 §).

4. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid
med upp till en fjärdedel tills, i huvudfallet, bamet fyllt åtta år (dcllcdig-
het utan föräldrapenning, 7 §).

5. Ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av bam (ledighet med
tillfällig föräldrapenning m.m., 8 §).

För mammaledighet och ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m.
fordras inte att arbetstagaren skall ha varit anställd hos arbetsgivaren en
viss tid (kvalifikationstid). För övriga former av föräldraledighet krävs
kvalifikationstid enligt 9 §.

Särskilda bestämmelser om ledighet och omplacering för kvinnliga
arbetstagare som väntar bam, nyligen fött bam eller som ammar finns i
18-21 §§.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

' Senaste lydelse se lagförslag 2.3.

20

Ärendet och dess beredning

I detta lagstiftningsärende tar regeringen upp särskilda frågor avseende
föräldraförsäkringen och föräldraledigheten.

Riksdagen tillkännagav den 19 maj 1995 att regeringen vid lämpligt
tillfälle bör återkomma till riksdagen med förslag till ändring i föräldra-
ledighetslagens bestämmelser om ledighetens förläggning under dagen.
Ändringen skulle enligt riksdagen innebära att arbetstagaren själv skulle
få bestämma när en ledighet skall tas ut. Undantag skall dock gälla om
förläggningen av ledigheten skulle medföra allvarliga men för produk-
tionen (bet. 1994/95:AU16, rskr. 1994/95:364).

Med anledning av riksdagens tillkännagivande föreslog 1995 års
Arbetstidskommitté i slutbetänkandet Arbetstid, längd, förläggning och
inflytande (SOU 1996:145) viss förändring av 14 § föräldraledighets-
lagen (1995:584). Arbetstidskommitténs lagförslag finns i bilaga 1.
Betänkandet har remissbehandlats. I bilaga 2 finns en förteckning över
remissinstanserna. Remissyttrandena och en remissammanställning finns
att tillgå i Näringsdepartementet (dnr. N1999/1197/ARM).

I promemorian om vissa frågor avseende föräldraförsäkringen, föräld-
raledigheten och bamårsrätten som har upprättats inom Regeringskansliet
hösten 2000, har Arbetstidskommitténs förslag ytterligare bearbetats.

I budgetpropositionen för år 2000 meddelade regeringen avsikten att
lämna förslag om ändring av reglerna avseende möjligheterna att utvidga
rätten till tillfällig föräldrapenning (prop. 1999/2000:1 s. 22).

I budgetpropositionen för år 2001 meddelade regeringen avsikten att
under hösten 2000 förelägga riksdagen en proposition om vissa föränd-
ringar inom föräldraförsäkringen (prop. 2000/2001:1 s. 28). Regeringen
anmälde vid denna tidpunkt även överväganden om att åter införa de s.k.
kontaktdagama inom den tillfälliga föräldrapenningen. Regeringen läm-
nar sådant förslag i denna proposition. Förslaget har upprättats i samråd
med Riksförsäkringsverket.

Förslagen i propositionen har utarbetats inom ramen för en arbetsgrupp
med representanter för social- och näringsdepartementen på grundval av
Promemoria om en utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning (dnr
S1999/9754/SF) och Promemoria om vissa frågor avseende föräldra-
försäkringen, föräldraledigheten och bamårsrätten (dnr S2000/5683/SF).
Promemoriornas lagförslag finns i bilaga 3 och 4. Promemoriorna har
remissbehandlats. I bilaga 5 och 6 finns en förteckning över remissin-
stanserna. Remissyttrandena och en remissammanställning finns tillgäng-
liga i Socialdepartementet (dnr S2000/5683/SF).

Förslagen i propositionen har utarbetats i samråd med vänsterpartiet
och miljöpartiet.

I budgetpropositionen för år 2001 anmälde regeringen även avsikten
att under hösten 2000 förelägga riksdagen ett förslag om förbättrad
pensionsrätt för bamår avseende adoptivföräldrar. Regeringen har in-
hämtat remissyttranden avseende ett sådant förslag, vilket dock har för-
anlett regeringen att avvakta med förslag avseende bamårsrätt för adop-
tivföräldrar. Ytterligare beredning av förslaget är nödvändigt ur såväl
lagteknisk som administrativ synvinkel. Regeringen avser dock att under
2001 återkomma till riksdagen med förslag avseende förbättrad pensions-
rätt för bamår avseende adoptivföräldrar.

Prop. 2000/01:44

21

1 ** Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 44

Lagrådet

Regeringen beslutade den 9 november 2000 att inhämta Lagrådets ytt-
rande över de lagförslag som avser ändringar i föräldraledighetslagen och
som finns i bilaga 7. Lagrådets yttrande finns i bilaga 8. Lagrådet har
lämnat förslaget utan erinran.

Förslaget till lag om ändring i föräldraledighetslagen såvitt avser den
nya förmånsnivån inom föräldraförsäkringen faller inom Lagrådets
granskningsområde. Förslaget är tekniskt sett av enkel beskaffenhet.
Enligt regeringens mening skulle därför Lagrådets hörande sakna be-
tydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.

Prop. 2000/01:44

4 Bakgrund

Barnen - ett gemensamt ansvar för föräldrarna

Föräldrabalkens regler utgår från principen att bam behöver båda sina
föräldrar. För barnets skull är det viktigt att båda föräldrarna är delaktiga
i barnets uppväxt och tar ansvar för barnet. Den grundläggande principen
kommer också till uttryck i FN:s konvention om barnets rättigheter. I
artikel 18 stadgas bl.a. att konventionsstatema skall göra sitt bästa för att
säkerställa erkännandet av principen att båda föräldrarna har ett gemen-
samt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Denna princip är
också grundläggande inom föräldraförsäkringen.

Den svenska föräldraförsäkringen sätter bamet i centrum och ger
genom sin flexibilitet familjer med olika villkor möjlighet till tid med
barnen efter var och ens behov. Föräldraförsäkringen har som mål att
stödja båda föräldrarnas möjligheter att förena förvärvsarbete med
föräldraskap och framhåller särskilt männens ansvar för sina bam. Den är
ett effektivt instrument för att utforma stöd som syftar till att förbättra
småbarnsföräldrarnas situation. Föräldraförsäkringen utgår från barnets
bästa och från att barnet behöver och har rätt till båda sina föräldrar.
Föräldraförsäkringen är viktig i regeringens arbete för jämställdhet. För-
äldraförsäkringen möjliggör för båda föräldrarna att kombinera arbete
med familj och har genom sin konstruktion underlättat för såväl kvinnor
som män att ta ansvar för sina bam, särskilt när barnen är små.

Nästan tre fjärdedelar av alla bam bor tillsammans med sina föräldrar
och hclsyskon. Resterande andel lever skild från den ena föräldern, oftast
från pappan. Cirka 20 procent bor hos en ensamstående förälder, medan
8 procent bor hos den ena ursprungliga föräldern i en ombildad familj
med en styvmamma/styvpappa.

Även om majoriteten av alla bam lever i en familj tillsammans med
båda föräldrarna har det blivit vanligare att barnens föräldrar separerar.
Mellan åren 1985 och 1995 ökade andelen bam som bor hos en ensam-
stående förälder från cirka 13 till 18 procent. Omkring 95 procent av alla
nyfödda bam föds in i en familj med båda de ursprungliga föräldrarna.
Ungefär hälften av föräldrarna är gifta och hälften är samboende. Även
om föräldrarna är ogifta när bamet föds gifter sig de flesta så småningom
med varandra.

22

Gemensam vårdnad

Prop. 2000/01:44

Är föräldrarna gifta vid barnets födelse får de automatiskt gemensam
vårdnad om bamet. Vid en skilsmässa fortsätter de att ha gemensam
vårdnad, om inte annat beslutas. Är föräldrarna ogifta vid barnets
födelse, får modem automatiskt ensam vårdnaden. Föräldrarna kan dock
få gemensam vårdnad genom registrering hos skattemyndigheten efter en
anmälan av dem båda i samband med faderskapsbekräftelsen, vilket sker
för 95 procent av barnen. Cirka 5 procent av de nyfödda barnen har
föräldrar som varken är gifta med varandra eller bor tillsammans. Unge-
fär hälften av dessa föräldrar anmäler gemensam vårdnad vid fader-
skapsbekräftelse.

För såväl gifta föräldrar som samboföräldrar fortsätter den gemen-
samma vårdnaden som regel efter en separation. En separation mellan
föräldrarna innebär en stor omställning för barnen, såväl ekonomiskt som
psykologiskt och socialt. Det är viktigt att bam har en god kontakt med
båda sina föräldrar, även efter en separation. Detsamma gäller om
föräldrarna aldrig bott tillsammans. Att barnen tidigt får en god kontakt
och nära relation till båda sina föräldrar kan bidra till och underlätta
kontakterna med den särlevande föräldern efter en separation.

Kontakterna mellan bam och den särlevande föräldern har blivit allt
bättre. Utvecklingen mellan åren 1985 och 1993 visar dels att en större
andel bam träffar sin särlevande förälder, dels att kontakterna har blivit
tätare.

Arbetsliv och föräldraskap

För närvarande pågår en debatt om generell arbetstidsförkortning i
Sverige. Sådan arbetstidsförkortning ses som särskilt angelägen för små-
barnsföräldrar. Förvärvsfrekvensen bland småbarnsföräldrar är, vid
internationell jämförelse, hög i Sverige. Förvärvsfrekvensen för kvinnor
med bam under 9 år är 70 procent och motsvarande siffra för män är
85 procent. Det är därför särskilt angeläget att underlätta möjligheterna
för småbarnsföräldrar att kombinera förvärvsarbete med familj och bam.
Föräldraförsäkringen, föräldraledighetslagstiftningen, de ekonomiska
familj estöden och barnomsorgen bidrar till att underlätta denna
kombination. Redan idag finns stora möjligheter till ett flexibelt
nyttjande av föräldraförsäkringen.

Enligt nuvarande bestämmelser får den förälder som önskar ta ut hel
föräldraledighet i princip bestämma hur denna ledighet skall tas ut. Vid
förkortad arbetstid är det däremot arbetsgivaren som bestämmer om
ledighetens närmare förläggning med huvudregeln att ledigheten skall
spridas över veckans samtliga dagar.

För att såväl mammor som pappor skall kunna kombinera arbete med
familj och tidigt etablera en god kontakt och relation med bamet är det en
viktig fråga inom föräldraförsäkringen hur antalet uttagna föräldra-
penningdagar fördelar sig mellan föräldrarna. För närvarande är pappor-
nas uttag av föräldrapenningdagama lågt i förhållande till mammornas.
Kunskapen om orsakerna bakom denna fördelning är bristfällig. Det är
därför önskvärt att finna anledningarna till den ojämna fördelningen av
dagarna och att på sikt även uppnå en jämnare fördelning. Införandet av

23

den s.k. pappa- respektive mammamånaden 1995 har tydligt påverkat
pappornas nyttjande av föräldrapenningen. Uppgifter från Riksförsäk-
ringsverket visar att ca 80 procent av papporna till bam födda efter regel-
ändringen 1995 har nyttjat föräldrapenning under barnets första fyra år.
Cirka 50 procent av papporna till barn födda åren 1993 och 1994, dvs.
före regeländringen, hade nyttjat förmånen under motsvarande tid. När
barnen födda 1995 fyllde 4 år hade deras pappor i genomsnitt tagit ut 41
ersätlningsdagar med föräldrapenning och 50 procent av papporna hade
tagit ut tid motsvarande den s.k. pappamånaden.

Barnfamiljernas ekonomiska förutsättningar

De ekonomiska förutsättningarna för barnfamiljerna har genomgått stora
förändringar under 1990-talet. Många familjer har upplevt ekonomiska
försämringar till följd av arbetslöshet, minskade inkomster, höjda skatter
och tidvis höga räntor. De ekonomiska försämringarna inträffade framför
allt under åren 1990-1996. De senaste årens ekonomiska återhämtning,
med ökad sysselsättning och familjepolitiska reformer, har dock gynnat
barnfamiljerna. Från 1998 har en rad regeländringar inom de ekonomiska
familjestöden förbättrat barnfamiljernas ekonomiska situation, bland
annat har barnbidraget och ersättningsnivån inom föräldraförsäkringen,
inklusive havandeskapspenningen, höjts. Regeringen har tidigare uttalat
sin avsikt att ytterligare förbättra barnfamiljernas ekonomi när utrymme
finns för detta i statens finanser. Det kan nu konstateras att
förutsättningarna är gynnsamma för en fortsatt god tillväxt i svensk
ekonomi.

EG-rätten

Föräldrapenningen utgör enligt regeringens uppfattning en familjeförmån
enligt förordningen (EEG) 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämp-
ningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller
deras familjer flyttar inom gemenskapen. Det finns inte något entydigt
avgörande från EG-domstolen som klarlägger rättsläget vad gäller den
tillfälliga föräldrapenningen. Regeringens hittillsvarande ståndpunkt har
varit att den tillfälliga föräldrapenningen inte omfattas av förordningen
1408/71.

Prop. 2000/01:44

5 Förlängning av föräldrapenningen

Regeringens förslag: Föräldrapenningen förlängs med 30 dagar med
ersättning motsvarande förälderns sjukpenning. Sammanlagt 60 dagar
med ersättning motsvarande förälderns sjukpenninggrundande in-
komst reserveras för vardera mamman respektive pappan.

Arbetsgruppens förslag: Förslaget i promemorian stämmer överens
med regeringens förslag.

24

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker för- Prop. 2000/01:44
slaget. Svenska Arbetsgivareföreningen för dock fram att nuvarande reg-
ler upplevs som betungande av företagen och innebär stora påfrestningar
för verksamheten och anser att en utbyggnad därför inte är försvarbar.
Företagarnas Riksorganisation menar att förslaget om att reservera tid
inom föräldraförsäkringen för vardera föräldern inte bör regleras utan
vara de enskilda föräldrarnas angelägenhet. Socialstyrelsen och Familje-
rättssocionomers riksförbund pekar i sina yttranden på att ogifta föräldrar
kan komma att avstå från att anmäla gemensam vårdnad för att de önskar
att modem även skall få del av de reserverade föräldrapenningdagama.

Skälen för regeringens förslag: Barnfamiljernas ekonomiska situa-
tion har genomgått stora förändringar under 1990-talet. Fram till år 1997
minskade den ekonomiska standarden för barnfamiljerna. Särskilt
ensamstående föräldrar med två eller flera bam och sammanboende för-
äldrar med tre eller flera bam fick känna av relativt stora försämringar.
Förutom nedskärningar i de sociala trygghetssystemen träffades barn-
familjerna också hårdare av arbetslöshet och höjda skatter än många
andra grupper.

De senaste åren har både den ökade sysselsättningen och sänkta skatter
kompenserat barnfamiljerna för en del av standardförlusten. Regel-
ändringar inom de ekonomiska familjestöden har också genomförts.
Dessa har förbättrat barnfamiljernas ekonomiska situation, bland annat
har barnbidraget höjts liksom ersättningsnivån inom föräldraförsäk-
ringen. Regeringen har tidigare meddelat avsikten att gå vidare i arbetet
med att ytterligare förbättra barnfamiljernas situation.

En utbyggnad av föräldraförsäkringen är en angelägen åtgärd för att
åstadkomma förbättringar för barnfamiljerna. Föräldraförsäkringen utgår
från barnets bästa och att bamet behöver och har rätt att vårdas av båda
sina föräldrar. Det är en viktig åtgärd att stödja båda föräldrarna att aktivt
ta del i och ansvar för barnets vård och utveckling. En väl utformad för-
äldraförsäkring ger dessutom båda föräldrarna möjlighet att förena för-
värvsarbete med föräldraskap. Föräldraförsäkringen ger således goda
förutsättningar för barnfamiljerna att utforma sin situation på bästa sätt.

Föräldraförsäkringens utformning visar tydligt den politiska viljan att
barnets bästa skall vara i fokus och att jämställdhet mellan könen är en
prioriterad politisk uppgift. Att öka männens uttag av föräldrapenningen
är också ett uttalat mål för regeringen. Införandet av den s.k. pappa-
respektive mammamånaden har medfört att betydligt fler pappor tar del i
vården av sitt bam jämfört med tidigare, vilket är viktigt ur såväl jäm-
ställdhetssynpunkt som med hänsyn till barnets bästa. Det är viktigt att
bamet tidigt i livet får en god kontakt och nära relation till båda sina för-
äldrar. Under 1990-talet har männens andel av de som föräldrapenning
har betalats till ökat successivt från 26,1 procent 1990 till 35,8 procent
1999. Männens andel av de utbetalda dagarna har också ökat. År 1990
var männens andel 7,1 procent och 1999 uppgick den till 11,6 procent.
Att öka männens delaktighet har även stor betydelse för jämställdheten i
hemmet och i arbetslivet. Det är därför viktigt att fortsättningsvis stödja
denna utveckling genom att ytterligare föräldrapenningdagar reserveras
för vardera föräldern.

Föräldrapenning ges för närvarande till föräldrarna under sammanlagt
450 dagar i anslutning till barnets födelse eller adoptivbarnets ankomst

25

till familjen och kan tas ut längst till det att bamet har fyllt åtta år eller
den senare tidpunkt då bamet har avslutat sitt första skolår. För adoptiv-
barn gäller att föräldrapenning kan tas ut längst till det bamet fyller tio
år. Vid gemensam vårdnad om bamet har varje förälder rätt till hälften av
ersättningsdagama med föräldrapenning. Föräldern kan överlåta sin rätt
till ersättningsdagar till den andra föräldern, förutom de 30 dagar som
utgör den s.k. pappa- respektive mammamånaden. Ersättning ges under
360 dagar motsvarande förälderns sjukpenninggrundande inkomst och
under 90 dagar är ersättningen enligt garantinivå, 60 kronor per dag. Vid
flerbarnsfödsel utges föräldrapenning, för varje bam utöver det första,
under ytterligare 180 dagar.

Regeringen föreslår att föräldrapenning med anledning av ett bams
födelse skall förlängas med trettio ersättningsdagar motsvarande föräl-
derns sjukpenninggrundande inkomst. Föräldrapenningen kommer då att
omfatta sammanlagt 480 ersättningsdagar. Inom ramen för sådan för-
längning föreslår regeringen att ytterligare 30 ersättningsdagar mot-
svarande förälders sjukpenninggrundande inkomst reserveras för varje
förälder så att sammanlagt 60 ersättningsdagar är reserverade för vardera
föräldern.

Regeringen bedömer att ogifta föräldrars vilja att anmäla gemensam
vårdnad i princip inte påverkas av förslaget om alt ytterligare tid reserve-
ras för pappan respektive mamman inom ramen för den förlängda föräld-
raförsäkringen. Det torde höra till ovanlighetema att föräldrar med hän-
syn till pappamånaden underlåter att anmäla gemensam vårdnad. Ogifta
föräldrar får gemensam vårdnad genom anmälan av dem båda i samband
med faderbekräftelse, vilket också sker för 95 procent av barnen. Är
föräldrarna gifta vid barnets födelse får de automatiskt gemensam vård-
nad om bamet.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002. För bam som är
födda eller adopterade före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

6 Ny förmånsnivå inom föräldraförsäkringen

Regeringens forslag: En femte förmånsnivå motsvarande en åtton-
dels förmån införs i föräldraförsäkringen. Motsvarande rätt till ledig-
het införs i föräldralcdighetslagen.

Arbetsgruppens förslag: Förslaget i promemorian stämmer överens
med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna är positiva till
förslaget. Barnombudsmannen pekar i sitt remissyttrande särskilt på att
förslaget kan inverka positivt på bams och ungas tillvaro. Kammarrätten
i Jönköping, Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet pekar
dock på att förslaget innebär att enhetligheten mellan ersättnings-
systemen inom socialförsäkringen inte längre kommer att upprätthållas.
Svenska Arbetsgivareföreningen avstyrker förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Frågan om arbetstidsförkortning har
diskuterats på senare tid. Arbetstidsförkortning ses som särskilt ange-
lägen för småbarnsföräldrar. Redan idag finns stora möjligheter att inom

Prop. 2000/01:44

26

ramen för föräldraförsäkringen reducera arbetstiden. Genom att införa
ytterligare en förmånsnivå, motsvarande en åttondels förmån, ges föräld-
rar möjlighet att reducera sin arbetstid motsvarande en timme per dag
och samtidigt få en sådan reduktion av arbetstiden ersatt genom föräldra-
försäkringen. Flexibiliteten inom föräldraförsäkringen ökar ytterligare
och medför att föräldrar bättre kan kombinera arbete med familj.
Förvärvsfrekvensen bland småbarnsföräldrar är hög i Sverige. Det är
därför särskilt angeläget att underlätta möjligheterna för småbarnsföräld-
rar att förena förvärvsarbete med föräldraskap.

Att införa en ny förmånsnivå inom föräldraförsäkringen som saknar
motsvarighet i sjukförsäkringen skapar obalans. Obalansen följer av att
det endast är möjligt att få sjukpenning som en ljärdedels, halv, tre
fjärdedels och hel förmån. När en förälder som arbetar sju åttondelar och
är föräldraledig motsvarande en åttondel blir sjuk, kan han eller hon
således sjukskrivas högst motsvarande tre ljärdedels sjukpenningförmån.
Detta under förutsättning att föräldern trots sjukdomen kan fortsätta
vårda bamet men inte förvärvsarbeta. Föräldern kan då känna sig
tvungen att gå upp från en åttondels föräldrapenningförmån till en
fjärdedels föräldrapenningförmån för att täcka det inkomstbortfall som
sjukskrivningen medför. Denna obalans finns dock till viss del redan
idag. En person kan arbeta deltid i en omfattning där inte motsvarande
ersättningsnivå inom sjukförsäkringen finns.

Visst administrativt merarbete kan också uppstå med en ny förmåns-
nivå, vilket såväl Riksförsäkringsverket som Försäkringskasseförbundet
har påtalat i sina remissyttranden. Svenska Arbetsgivareföreningen pekar
i sitt yttrande på att dagens regler ställer stora krav på företagens admi-
nistration och menar att det inte är acceptabelt att belasta företagen ytter-
ligare.

Trots dessa olägenheter bedömer regeringen att skälen för att införa en
ny förmånsnivå i föräldraförsäkringen överväger. Flexibiliteten inom
föräldraförsäkringen ökar ytterligare och medför att föräldrar bättre kan
kombinera arbete med familj.

Tillfällig föräldrapenning kan också utges på för närvarande fyra för-
månsnivåer. Den tillfälliga föräldrapenningen är beroende av hur mycket
föräldern skulle ha arbetat om han eller hon inte hade vårdat bamet. Till-
fällig föräldrapenning ges huvudsakligen för vård av sjukt bam till
föräldrar som behöver stanna hemma för att tillfälligt vårda ett bam
under 12 års ålder (i vissa fall 16 år). Även för den tillfälliga föräldra-
penningen skall den nya förmånsnivån gälla.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.

Prop. 2000/01:44

27

7 Nya förmåner inom den tillfälliga
föräldrapenningen

Prop. 2000/01:44

7.1 Ny förmån motsvarande faderns särskilda dagar i
samband med barns födelse eller adoption

Regeringens förslag: En annan försäkrad än en fader eller moder som
avstår från förvärvsarbete skall kunna ges rätt till tillfällig föräldra-
penning i tio dagar i samband med bams födelse eller adoption. Förut-
sättningen är att det inte finns någon fader med rätt till tillfällig
föräldrapenning eller att fadern avstår från sin rätt till de tio dagarna
med tillfällig föräldrapenning eller att modem är avliden. Fadern kan
endast under vissa förutsättningar avstå från sin rätt till tillfällig
föräldrapenning.

Arbetsgruppens förslag: Förslaget i promemorian stämmer inte helt
överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker för-
slaget.

Svenska Arbetsgivareföreningen avstyrker förslaget och menar att det
motverkar ”pappadagamas” syfte samt leder till en försvagning av sam-
bandet mellan avgifter och förmåner. Socialstyrelsen anser att den till-
fälliga föräldrapenningen bör kunna överlåtas till annan försäkrad även i
andra fall än de som nämns i promemorian t.ex. när fadern inte kan ta del
av vården av sitt bam beroende på att han är intagen på institution, är
meddelad besöksförbud m.m Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala
universitet har föreslagit en mer flexibel utformning av förmånen. Riks-
försäkringsverket påpekar att den föreslagna bestämmelsen på grund av
sin utformning kommer att få en begränsad användning. Arbetsgivar-
verket ifrågasätter förslaget när fadem inte är försäkrad med hänvisning
till inkomstbortfallsprincipen. Stockholms tingsrätt ifrågasätter förslaget
när det finns en annan förälder, som inte är försäkrad. Tingsrätten efter-
lyser ett förtydligande - gärna en exemplifiering - beträffande den senare
situationen.

Bakgrund: Enligt 4 kap. 10 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
(AFL) har en fader som avstår från förvärvsarbete i samband med bams
födelse rätt till tillfällig föräldrapenning under tio dagar per bam för att
närvara vid förlossningen, sköta hemmet eller vårda bam. Motsvarande
gäller i tillämpliga delar för en fader vid adoption av bam, om bamet inte
fyllt 10 år. Som adoption avses även att någon tar emot ett bam i avsikt
att adoptera det.

Faderns särskilda dagar i samband med bams födelse eller adoption in-
fördes den 1 januari 1980 genom regeringens proposition om föräldra-
utbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen m.m. (prop.
1978/79:168, bet. 1978/79:SfU24, rskr. 1978/79:386). Departements-
chefen uttalade vid införandet bl.a. följande: ”Det är viktigt att fadem har
möjlighet att vara hemma en viss tid kring barnets födelse tillsammans
med modern och barnet. Modem får härigenom stöd efter förlossningen
och bam och fader får möjlighet till kontakt. Jag anser det därför ange-
läget att stärka faderns möjligheter att delta i det nyfödda barnets vård”.

28

Redan före 1980 hade fadem rätt att vara hemma i samband med bams
födelse. Uttaget gjordes då från tillgängliga dagar för tillfällig vård av
bam, sammanlagt högst tolv dagar i familjer med ett bam, femton dagar i
familjer med två bam och 18 dagar i familjer med tre eller flera bam.
Samtidigt som fadem fick en självständig rätt till tillfällig föräldra-
penning under 10 dagar utökades också det totala antalet dagar med till-
fällig föräldrapenning för vård av bam till de nuvarande 60 dagarna per
bam och år.

Under år 1999 nyttjade 73 procent av fäderna de särskilda dagarna.

Skälen för regeringens förslag: De motiv som uttalades vid in-
förandet av förmånen 1980 var att modem får stöd efter förlossningen
och att bam och fader får möjlighet till kontakt. Förslaget innebär en
förstärkning av det första motivet. Förslaget omfattar bl.a. de situationer
då det inte finns någon pappa med rätt till tillfällig föräldrapenning, dvs.
att faderskapet inte är fastställt, pappan är oförsäkrad eller avliden. För
en mamma som är ensamstående av andra skäl, dvs. då en försäkrad
pappa finns men av någon anledning inte är närvarande som stöd för
mamman, finns också ett behov av stöd. Effekterna för ensamstående
mammor kan i vissa fall bli olyckliga när det inte finns någon pappa
tillgänglig, som den första tiden kan delta i vården av bamet, sköta
hemmet eller ta hand om syskon till bamet. Förslaget omfattar därför
även denna situation.

Vad gäller det andra motivet så medför förslaget ingen förändring.
Utgångspunkten är att förmånen är en rättighet för pappan. Utvidgningen
av möjligheten till ersättning inskränker inte på pappans rätt. Det skall
krävas ett aktivt medgivande av pappan att han avstår från sin rätt att
nyttja de tio dagarna. Endast i dessa fall kan det bli aktuellt att erbjuda
annan försäkrad ersättningen.

Även om huvuddelen av bam lever tillsammans med båda sina
föräldrar, har det blivit allt vanligare att barnens föräldrar separerar.
Mellan 1985 och 1995 ökade som tidigare nämnts andelen bam som bor
hos en ensamstående förälder från cirka 13 till 18 procent. Omkring 5
procent av alla nyfödda bam föds till en familj bestående av en
ensamstående kvinna. Även för gruppen ensamstående kvinnor där det
inte finns någon fader tillgänglig som tar sitt ansvar under den första
spädbamstiden finns det ett stort behov av ett särskilt stöd i samband
med förlossningen. Nuvarande regler inom föräldraförsäkringen ger inte
en sådan möjlighet. Regeringen har därför sett det som angeläget att se
över regelsystemet i denna del.

Vissa ensamstående föräldrar kan ha möjlighet att få hjälp av personer
i sin närhet t.ex. egna föräldrar eller syskon. Av förarbetena till regering-
ens proposition om förbättringar inom föräldraförsäkringen, havande-
skapspenningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen (prop.
1984/85:78, bet. 1984/85:SfU10, rskr. 1984/85:96) framgår att det redan
enligt nuvarande regler finns viss möjlighet för en fader till ett äldre bam
i familjen, även om han inte är fader till det nyfödda bamet, att kunna
nyttja de särskilda dagarna med tillfällig föräldrapenning för att vårda
detta äldre bam under modems tid på sjukhus. Detta under förutsättning
att fadem till det nyfödda bamet medger det.

Regeringen föreslår att försäkringskassan ges rätt att besluta att en
annan försäkrad skall få rätt till tio ersättningsdagar inom den tillfälliga

Prop. 2000/01:44

29

föräldrapenningen i samband med bams födelse eller adoption. En
utgångspunkt för rätt till tillfällig föräldrapenning för en annan försäkrad
bör vara att det inte finns någon fader som har rätt till tillfällig föräldra-
penning eller att modem är avliden.

En vägledande princip vid utformandet av förlaget har varit att utvidg-
ningen bestäms restriktiv och att förlaget inte inskränker faderns rätt
enligt nuvarande lagstiftning till tio ersättningsdagar under den första
spädbarnstiden. Som angetts ovan är därför utgångspunkten att det inte
finns någon fader med rätt till tillfällig föräldrapenning. Om fadem
medger det bör det dock ändå i vissa fall kunna komma ifråga för en
annan försäkrad att få rätt till tillfällig föräldrapenning istället för honom.
Enligt regeringens uppfattning bör fadem därför kunna avstå från sin rätt
till ”pappadagarna” om han av något skäl inte kan nyttja sin rätt eller om
det annars skulle vara oskäligt att han inte fick avstå från sin rätt till
tillfällig föräldrapenning.

Det finns fler situationer än de här föreslagna då det skulle vara ange-
läget med ett ökat föräldrastöd under den första spädbarnstiden.
Betydande gränsdragningsproblem skulle emellertid uppstå med en ytter-
ligare vidgning av reglerna och enligt regeringens uppfattning är det
väsentligt att administrationen inte görs onödigt komplicerad.

För att en annan försäkrad skall ha rätt till tillfällig föräldrapenning
krävs att personen avstår från förvärvsarbete.

Förslaget är könsneutralt och ger både kvinnor och män en rätt till 10
ersättningsdagar med tillfällig föräldrapenning i samband med bams
födelse eller adoption när den andre föräldern saknas. Den möjlighet som
finns idag är endast tillgänglig för män. Förslaget gynnar främst ensam-
stående kvinnor men ger även ensamstående män, när modem saknas,
motsvarande möjlighet till särskilt stöd av annan försäkrad under den
första tiden med spädbarn.

Regeringen kommer att följa effekterna av förslaget särskilt med
avseende på pappornas nyttjande av de tio dagarna. Regeringen kommer
också efter tre år att göra en utvärdering av reformen i detta avseende.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2001.

7.2 Utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning

Regeringens förslag: När en förälder på grund av egen sjukdom eller
smitta inte kan vårda sitt bam och inte får tillfällig föräldrapenning
endast av den anledningen att han eller hon i stället får sjukpenning
eller annan ersättning som anges i 4 kap. 17 § lagen om allmän försäk-
ring (1962:381) eller smittbärarpenning enligt lagen (1989:225) om
ersättning till smittbärare, kan försäkringskassan, efter förälderns
medgivande, besluta att en annan försäkrad som avstår från förvärvs-
arbete skall få rätt till tillfällig föräldrapenning för att vårda bamet.

Prop. 2000/01:44

Arbetsgruppens förslag: Förslaget i promemorian stämmer överens
med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna, däribland
Riksförsäkringsverket är positiva till förslaget.

30

Försäkringskasseförhundet anser att ändringen även bör omfatta för-
äldrar som studerar och uppbär studiestöd enligt studiestödslagen.
Förbundet anser att rätten till tillfällig föräldrapenning bör utvidgas till
att även avse den situationen att båda föräldrarna besöker sjukhus eller
annan institution för att delta i vårdnaden av svårt sjukt bam och uppbär
tillfällig föräldrapenning men samtidigt behöver hjälp av annan med vård
och tillsyn av hemmavarande bam (syskon).

Svenska Arbetsgivareföreningen avvisar förslaget och menar bl.a. att
ökad frånvaro leder till produktionsbortfall samt svårigheter att planera
och överblicka verksamheten.

Företagarnas Riksorganisation anser att för det begränsade antal fall
förslaget omfattar bör andra lösningar kunna komma ifråga, till exempel
genom socialtjänstens försorg.

Skälen till regeringens förslag och bedömning: Den 1 januari 1995
infördes möjligheten för en förälder att överlåta rätt till tillfällig föräldra-
penning till en annan person, utan att det uppställs några krav på släkt-
skap, sammanboende eller annan formell anknytning mellan föräldern
och denna person (prop. 1993/94:220).

Enligt 4 kap. 11 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) får
således en förälder överlåta sin rätt till tillfällig föräldrapenning för vård
av ett bam till en annan försäkrad som i stället för föräldern avstår från
förvärvsarbete för vård av bamet vid sjukdom eller smitta hos bamet
eller sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare. Sammanfatt-
ningsvis innebär bestämmelserna om överlåtelse av rätt till tillfällig för-
äldrapenning att den som överlåter dels måste vara förälder, dels
förvärvsarbeta. Den person som i stället för föräldern vårdar bamet måste
avstå från förvärvsarbete.

En förälder som på grund av egen sjukdom eller smitta vare sig kan
förvärvsarbete eller vårda sitt bam har inte någon laglig möjlighet att
överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning eftersom han eller hon inte
förvärvsarbetar och således inte uppfyller de grundläggande förutsätt-
ningarna för rätt till tillfällig föräldrapenning, nämligen att avstå från
förvärvsarbete för att vårda ett sjukt eller smittat bam, eller vårda bam
vid ordinarie vårdares sjukdom eller smitta. Det finns således inte någon
rätt till tillfällig föräldrapenning att överlåta. I dessa fall förutsätter lag-
stiftningen att det finns en annan förvärvsarbetande förälder som vårdar
bamet eller som kan överlåta sin rätt till tillfällig föräldrapenning till
annan försäkrad som vårdar bamet. I huvuddelen av fallen kan barnets
andra förälder vårda bamet. När en förälder är ensamstående saknas
emellertid ibland en annan förvärvsarbetande förälder. Den andre föräl-
dern kanske också av någon anledning inte omfattas av försäkringen,
t.ex. genom att inte vara försäkrad för tillfällig föräldrapenning i Sverige.
När båda föräldrarna samtidigt på grund av sjukdom eller smitta inte kan
vårda bamet eller arbeta finns inte heller möjlighet att överlåta rätten till
tillfällig föräldrapenning.

Framförallt när det gäller en ensamstående förälder finns det ett behov
av att ge en annan försäkrad möjlighet till tillfällig föräldrapenning när
föräldern på grund av egen sjukdom eller smitta inte kan vårda bamet
eller överlåta sin rätt till tillfällig föräldrapenning. Detta särskilt som
sammanlevande föräldrar har möjlighet att överlåta rätten till tillfällig
föräldrapenning vid ena förälderns sjukdom eller smitta.

Prop. 2000/01:44

31

Regeringen anser därför att det finns skäl för att vidga möjligheten för
rätt till tillfällig föräldrapenning till annan försäkrad att gälla även de fall
då föräldern på grund av egen sjukdom eller smitta varken kan förvärvs-
arbeta eller vårda bamet. Utvidgningen av rätten till tillfällig föräldra-
penning till annan försäkrad bör inte begränsas enbart till ensamstående
föräldrar. Av förarbetena till de nuvarande bestämmelserna om över-
låtelse av tillfällig föräldrapenning anfördes som argument mot att rätten
till överlåtelse av tillfällig föräldrapenning endast skulle ges till
ensamstående föräldrar att det fanns gränsdragningsproblem och att det
finns föräldrar vilka inte kan betraktas som ensamstående, men som kan
anse sig jämförbara med sådana föräldrar (prop. 1993/94:220 s. 54).
Detta gäller bl.a. sammanboende föräldrar där ena föräldern på grund av
sitt arbete långa tider vistas på annan ort eller i annat land än den övriga
familjen. Även sådana familjer kan ha ett stort behov av att någon annan
vårdar det sjuka bamet eller vårdar bamet vid ordinarie vårdares
sjukdom. För att undvika att försäkringen upplevs som orättvis, och för
att i möjligaste mån förenkla administrationen, menade regeringen vid
införandet av rätten till överlåtelse av tillfällig föräldrapenning att alla
föräldrar skulle få rätt att överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning.
Med samma argument bör den nu föreslagna rätten omfatta alla föräldrar.

Som argument mot en utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning kan
anföras att försäkringen i sådana fall genomgår en principiell förändring i
riktning mot en allmän bamtillsynsförsäkring. Mot detta kan anföras att
det i den nuvarande försäkringen redan finns möjlighet för föräldrar att
låta annan vårda bamet med tillfällig föräldrapenning. Att låta den rätten
gälla även för föräldrar som är förhindrade att förvärvsarbeta på grund av
sjukdom eller smitta skulle i sammanhanget inte utgöra någon principiell
skillnad. Regeringen anser inte att föräldraförsäkringen som sådan förlo-
rar sin karaktär av en försäkring för föräldrar om en förälder ges möjlig-
het att undantagsvis, då föräldern själv är förhindrad att förvärvsarbeta på
grund av sjukdom eller smitta, låta annan vårda barnet med tillfällig
föräldrapenning. Förslaget bedöms vidare endast medföra marginella
förändringar i arbetslivet.

Försäkringskassan bör således, efter medgivande av förälder, ges rätt
att besluta att annan försäkrad än förälder som avstår från förvärvsarbete
kan få rätt till tillfällig föräldrapenning. I dessa fall kommer i lagens
mening en sådan försäkrad att likställas med förälder. En förutsättning
bör dock vara att förälderns sjukdom eller smitta är av sådan art att den
förhindrar honom eller henne att själv vårda bamet.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2001.

Prop. 2000/01:44

32

7.3

Kontaktdagar

Prop. 2000/01:44

Regeringens förslag: Föräldrar skall ha rätt till tillfällig föräldra-
penning under en dag per bam och år när de avstår från förvärvsarbete
i samband med besök i bams skola eller besök i fritidshem (kontakt-
dagar). Med skola avses också förskoleklass i skola. Rätten till
kontaktdagar gäller fr.o.m. det kalenderår under vilket bamet fyller
sex år t.o.m. det kalenderår under vilket bamet fyller elva år.
Kontaktdagar som inte har tagits ut aktuellt år kan tas ut senare dock
senast det år bamet fyller elva år. Ändringarna skall träda i kraft den 1
juli 2001.

Skälen för regeringens förslag: Tidigare gavs två ersättningsdagar
per bam och år för bam mellan 4 och 12 år inom den tillfälliga föräldra-
penningen - s.k. kontaktdagar - till föräldrar som avstod från förvärvs-
arbete i samband med föräldrautbildning, besök i barnets förskola, skola
eller fritidshemsverksamhet (prop.l984/85:78, bet. 1984/85:SfU10, rskr.
1984/85:96). De två kontaktdagama avskaffades den 1 juli 1995 i
samband med budgetsaneringen med anledning av det statsfmansiellt
ansträngda läget (prop. 1994/95:150, bet. 1994/95 :FiU20, rskr.
1994/95:448).

Liksom vid införandet av kontaktdagama den 1 juli 1985 är det ange-
läget för såväl bam som föräldrar att föräldrarna får tillfälle att medverka
i förskolan och skolan. Att föräldrarna har en god kontakt med och insikt
i barnets vardagliga miljö ger ömsesidig trygghet och tillfälle att bearbeta
uppkomna problem. Dessutom kan inskolningssituationer uppstå under
barnets skoltid vid byte av skola, klass eller lärare.

Inom nuvarande system med föräldrapenning kan ersättningsdagar
sparas till dess att bamet fyller åtta år eller den senare tidpunkt då bamet
avslutar sitt första skolår. Systemet förutsätter vissa krav på förutseende
och planering hos föräldrarna, vilket blir avgörande för föräldrarnas
möjligheter att vara med barnen vid exempelvis skolstart. Föräldrarna
använder majoriteten av föräldrapenningdagama under barnets första tre
år. Det finns en risk att föräldrar som inte sparat ersättningsdagar ej anser
sig kunna vara lediga från förvärvsarbete utan ersättning för att vara med
bamet i skolan vid olika situationer. Föräldrapenningdagama kan i de
flesta fall inte heller användas efter det att bamet fyllt åtta år eller av-
slutat sitt första skolår.

Enligt regeringens uppfattning är det av stor betydelse att föräldrarna
kan få tillgång till kontaktdagar som kan disponeras under den första
skoltiden, dvs. från det att bamet fyller sex år. Naturligtvis finns även
behov av kontakt med barnets vardagliga miljö också när bamet deltar i
förskoleverksamhet. Föräldrar deltar dock mer kontinuerligt i förskole-
verksamheten jämfört med skolverksamheten, dels vid hämtning och
lämning av barnen, dels genom mer frekventa kontakter med förskol-
lärarna vid sådana tidpunkter. Största behovet av kontaktdagar bedöms
därför föreligga för bam som börjat skolan. Regeringen föreslår därför att
rätten till kontaktdagar skall gälla fr.o.m. det kalenderår bamet fyller sex
år t.o.m. det kalenderår bamet fyller elva år. Kontaktdagar skall utges
under en dag per bam och år. Dagar som inte tas ut aktuellt år skall

33

kunna sparas och tas ut ett senare år, dock senast det år bamet fyller elva
år.

Förutom vid inskolning i skola eller fritidshem, skall kontaktdagama
kunna användas för besök i fritidshemsverksamhel i vilken bamet deltar
samt för besök eller medverkan i skolan. Kontaktdagama skall även
kunna användas för deltagande i föräldrasamtal.

Förutom rätt till ersättning för inkomstbortfall innebär uttag av
kontaktdagar i form av tillfällig föräldrapenning rätt till ledighet från
arbetet.

Ersättningsdagar bör få tas ut enligt de nivåer som gäller inom för-
äldraförsäkringen, för närvarande hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärde-
dels nivå, vilket ger flexibilitet för föräldrarna vid nyttjande av förmånen.

Regeringen kommer att följa effekterna av förslaget och efter viss tid
göra en utvärdering av reformen.

De nya reglerna om kontaktdagar föreslås träda i kraft den 1 juli 2001.

8 Förbättrat försäkringsskydd vid
spädbarnsdöd

Regeringens förslag: Om föräldrarna får ytterligare ett bam efter det
att ett tidigare bam har avlidit skall det tvååriga särskilda försäkrings-
skyddet förlängas oavsett om det tidigare bamet avlidit före eller efter
det att kvinnan på nytt blir gravid. Förutsättningen är att det tidigare
bamet inte har uppnått eller inte skulle ha uppnått en ålder av ett år
och nio månader vid konceptionstidpunkten.

Prop. 2000/01:44

Arbetsgruppens förslag: Förslaget i promemorian stämmer överens
med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker
förslaget.

Bakgrund: Föräldrapenning kan utges på sjukpenningnivå eller
garantinivå. Föräldrapenning på sjukpenningnivå beräknas enligt 4 kap.
6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) med utgångspunkt i en
förälders sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Den sjukpenninggrund-
ande inkomsten är den årliga inkomst som en försäkrad kan antas komma
att tills vidare få för eget arbete, antingen som arbetstagare i allmän eller
enskild tjänst eller på annan grund. Enligt 3 kap. 5 § i AFL skall den
försäkrades sjukpenninggrundande inkomst anpassas när hans eller
hennes inkomstförhållanden ändras. I vissa situationer och under viss tid
kan en förälder få behålla en tidigare fastställd sjukpenninggrundande
inkomst, trots att han eller hon inte förvärvsarbetar. En förälders sjuk-
penninggrundande inkomst får enligt 3 kap. 5 § tredje stycket 5 inte
sänkas under den tid föräldern är helt eller delvis ledig från förvärvs-
arbete för vård av bam. Detta gäller dock längst till dess att bamet fyller
ett år. Denna tid brukar kallas för SGI-skyddad tid. Motsvarande gäller
under ett år efter mottagande av ett adoptivbarn.

Om den sjukpenninggrundande inkomsten har sänkts vid barnets ett-
årsdag har föräldern enligt 4 kap. 6 § AFL rätt till föräldrapenning

34

beräknad lägst efter den tidigare fastställda sjukpenninggrundande in-
komsten eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområ-
det medför längst till dess bamet fyller två år, s.k. särskild beräknings-
grund för föräldrapenningen. Den särskilda beräkningsgrunden gäller
även för adoptivföräldrar och blivande adoptivföräldrar. Tvåårstidpunk-
ten räknas då fr.o.m. den dag föräldern fått bamet i sin vård.

Enligt 4 kap. 6 § andra stycket AFL ges föräldrapenning motsvarande
förälderns sjukpenninggrundande inkomst för de första 180 dagarna
endast under förutsättning att föräldern varit försäkrad för en sjukpenning
över garantinivån under minst 240 dagar i följd före barnets födelse. För
de ytterligare 180 dagarna, för vilka ersättning kan utges enligt sjuk-
penningnivå, gäller inte det kvalifikationskravet. Kravet har tillkommit
för att undvika att föräldrar i syfte att få en högre föräldrapenning på-
böljar ett förvärvsarbete eller ökar sitt arbetsutbud under graviditeten.

Får föräldrarna ytterligare ett bam kan det tvååriga SGI-skyddet för-
längas alldeles oavsett om kvalifikationsvillkoret, dvs. de 240 dagarna, är
uppfyllt eller inte. Enligt nuvarande regler gäller detta med hänsyn till
lagtextens utformning under förutsättning att bamet levde när kvinnan
blev gravid och att bamet vid denna tidpunkt inte hade uppnått ett år och
nio månader. Detsamma gäller vid adoption av bam som sker inom två år
och sex månader efter det att det föregående bamet fötts eller adopterats.
Föräldrapenningen beräknas då för det nya bamet efter den sjukpenning-
grundande inkomst som gällde när föräldrarna fick det tidigare bamet.
Föräldrapenning beräknad på detta sätt kan utges för det nya bamet fram
till dess att det fyller två år. Även för det tidigare bamet beräknas
föräldrapenningen på detta sätt dels under graviditeten, dels fram till dess
att det nya bamet fyller två år. De nuvarande reglerna infördes den
1 januari 1995 (prop. 1993/94:220).

Skälen for regeringens förslag: De föräldrar som drabbas av späd-
bamsdöd bör få ett bra stöd av föräldraförsäkringen. Det kan enligt
regeringens mening inte anses tillfredsställande att det är helt avgörande
för rätten till det förlängda skyddet inom föräldraförsäkringen att kvinnan
är gravid på nytt vid det förra barnets dödsfall. Om kvinnan således blir
gravid efter det att bamet avlidit har hon inte möjlighet att kvalificera sig
för det förlängda skyddet. Återgår föräldern inte omedelbart i
förvärvsarbete upphör förälderns sjukpenningförsäkring. Detta gäller
dock inte om föräldern är sjukskriven och har ett annat skydd.
Regeringen föreslår att, om föräldrarna får ytterligare ett bam, det två-
åriga försäkringsskyddet förlängs oavsett om det tidigare bamet avlidit
före eller efter det att kvinnan på nytt blir gravid. Förutsättningen för
förlängt skydd bör dock vara att det tidigare bamet inte uppnått eller -
om det tidigare bamet inte var vid liv - vid konceptionstidpunkten inte
skulle ha uppnått en ålder av ett år och nio månader. En sådan bestäm-
melse överensstämmer också bättre med den nuvarande regleringen vid
adoption dvs. att det förlängda skyddet gäller vid adoption av bam som
sker inom två år och sex månader efter det att det föregående bamet fötts
eller adopterats.

Regeländringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2001.

Prop. 2000/01:44

35

Förläggning av delledighet enligt
föräldraledighetslagen

Prop. 2000/01:44

Regeringens förslag: Vid förkortning av arbetstid får ledigheten spridas
över arbetsveckans samtliga dagar eller förläggas till en eller vissa av
arbetsveckans dagar.

Om arbetsgivaren och arbetstagaren inte kommer överens om hur le-
digheten skall tas ut vid förkortad arbetstid, skall arbetsgivaren förlägga
ledigheten på det sätt som arbetstagaren önskar, om en sådan förläggning
inte medför påtaglig störning i arbetsgivarens verksamhet.

Lagen förtydligas så att det klarare framgår att en förälder har rätt till
förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel för vård av
barn.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens för-
slag.

Remissinstanserna: En övervägande majoritet av remissinstanserna är
positiva till förslaget eller lämnar det utan invändningar. Stockholms
tingsrätt anser att den föreslagna ordningen väl tillgodoser både arbets-
givares och arbetstagares berättigade önskemål och att tvister torde bli
sällsynta. Jämställdhetsombudsmannen (JämO), som tillstyrker förslaget,
framhåller att antalet anmälningar och förfrågningar från föräldrar som i
olika avseenden mött problem när det gäller att förena förvärvsarbete och
föräldraskap ökat kraftigt under senare tid.

Några motsätter sig dock förslaget. Arbetsgivarverket framhåller att
arbetsgivaren har ansvaret för att verksamheten fungerar och därför
måste få besluta ensidigt i de fall partema är oeniga. Även Svenska
Arbetsgivareföreningen (SAF) framhåller att endast arbetsgivaren har den
överblick som behövs för en helhetsbedömning av både produktionens
och arbetstagarens intressen. Enligt SAF är det oacceptabelt att arbets-
givaren skall ha bevisbördan för ”påtaglig störning” så snart arbetsgiva-
ren inte följer arbetstagarens önskemål om ledighetens förläggning, och
fatta beslut under skadeståndsansvar. Även Svenska Kommunförbundet
och Företagarnas Riksorganisation, som betonar att förslaget innebär att
arbetsgivaren tappar i inflytande och att förslaget försämrar förutsätt-
ningarna för företagande, avstyrker förslaget.

Bakgrund: Enligt föräldraledighetslagen (1995:584) finns fem former
av föräldraledighet för vård av bam m.m. En av dessa former är ledighet
i form av förkortning av normal arbetstid. Sådan delledighet kan utnyttjas
såväl av föräldrar som uppbär föräldrapenning (delledighet med föräld-
rapenning) som av föräldrar som inte uppbär föräldrapenning (delledig-
het utan föräldrapenning).

I 3 och 7 §§ stadgas att en förälder har rätt till förkortning av normal
arbetstid med en fjärdedel, utan att föräldern erhåller föräldrapenning, för
att vårda bam som inte har fyllt åtta år eller som är äldre än så men ännu
inte har avslutat sitt första skolår.

När det gäller hur ledigheten får tas ut vid förkortad arbetstid före-
skrivs i 12 § att ledigheten skall spridas över arbetsveckans samtliga da-
gar, om inte särskilda skäl ger anledning till att den förläggs på annat
sätt. I förarbetena uttalas att syftet med denna bestämmelse är att varak-

36

tigt förbättra möjligheterna till samvaro mellan föräldrar och bam samt
att göra det möjligt att avkorta de långa dagliga vistelsetidema för bam i
daghem och familjedaghem (prop. 1977/78:104 s. 48).

I 14 § första stycket anges att arbetstagaren skall samråda med arbets-
givaren om ledighetens förläggning och om andra frågor som rör ledig-
heten. Om arbetstagaren och arbetsgivaren inte kan komma överens om
hur ledigheten skall tas ut vid förkortad arbetstid, gäller enligt 14 § andra
stycket att arbetsgivaren bestämmer i fråga om ledighetens närmare för-
läggning och därmed sammanhängande frågor. Arbetsgivaren får dock
inte utan arbetstagarens samtycke dela upp ledigheten under arbetsdagen
eller förlägga den till någon annan tid än arbetsdagens början eller slut. I
förarbetena uttalas att det får förutsättas att samråd mellan arbetstagaren
och arbetsgivaren normalt leder till en överenskommelse beträffande le-
dighetens närmare förläggning och därmed sammanhängande frågor.
Vidare sägs att arbetstagaren i annat fall ofta torde komma att vända sig
till sin fackliga organisation, som kan påkalla förhandling i frågan enligt
lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. I sista hand be-
stämmer dock arbetsgivaren, i den mån inte annat följer av avtal mellan
parterna (prop. 1977/78:104 s. 50).

Om ett beslut i en sådan fråga som avses i andra stycket har träffats på
annat sätt än genom överenskommelse med arbetstagaren, följer av 14 §
tredje stycket att arbetsgivaren skall underrätta arbetstagaren och arbets-
tagarens lokala arbetstagarorganisation om beslutet. Detta skall om möj-
ligt göras senast två veckor före ledighetens början.

Skälen for regeringens förslag: Regeringen anser att det är angeläget
att småbarnsföräldrar utan svårigheter kan kombinera förvärvsarbete och
föräldraskap. Inte minst när föräldrar med olika arbetsgivare båda önskar
ta ut delledighet kan nu gällande bestämmelser innebära samordnings-
problem. Det är dock viktigt att värna också om arbetsgivarens och verk-
samhetens intressen. Regler som underlättar för föräldrar i detta avseende
får inte utformas så att de motverkar en effektivt och rationellt bedriven
verksamhet i företag eller hos andra arbetsgivare. Bestämmelserna bör
därför utformas efter en avvägning mellan intressen som kan stå emot
varandra. Regeringen anser att avvägningen utfaller på så sätt att viljan
att underlätta för småbarnsföräldrar att förena arbete och föräldraskap
skall ges ett ökat genomslag. Detta förutsätter ändringar i föräldraledig-
hetslagens regler om delledighet. Bestämmelserna bör ge uttryck för
ökad flexibilitet i hur ledighet förläggs under arbetsveckan och arbets-
tagaren bör ges större inflytande över ledighetsbesluten. En sådan ord-
ning stämmer väl överens med vad Arbetsmarknadsutskottet uttalade vid
1994/95 års riksmöte. Utskottet ansåg att, för om en överenskommelse
inte träffas om hur ledigheten skall tas ut vid förkortad arbetstid, bör
arbetstagaren själv få bestämma om ledighetens närmare förläggning och
därmed sammanhängande frågor. Vid riksdagsbehandlingen framhölls
särskilt att nuvarande regler ofta medför problem för kvinnor som vill
minska sin arbetstid. Regeringen delar denna uppfattning.

Huvudregeln för hur ledighet får tas ut vid förkortad arbetstid är i dag
att ledigheten skall spridas över arbetsveckans samtliga dagar (12 §). I
förarbetena uttalas att det ligger i begreppet ”förkortad arbetstid” att av-
kortningen i princip bör tas ut dagligen, dvs. spridas över arbetsveckans
samtliga dagar (prop. 1977/78:104 s. 45). Regeringen anser att lagen bör

Prop. 2000/01:44

37

erbjuda parterna större frihet att besluta om hur arbetstagarens ledighet
skall läggas ut. Därför bör 12 § ändras på så sätt att ledigheten förutom
att spridas över arbetsveckans samtliga dagar också skall kunna förläggas
till en eller vissa av arbetsveckans dagar utan att det krävs särskilda skäl
för en sådan förläggning. Med ”förkortad arbetstid” skall därmed inte
längre i första hand avses förkortad daglig arbetstid, utan även en för-
kortning i form av att ledighet förläggs till viss eller vissa dagar av
arbetsveckan.

När det så gäller beslut om ledighetens förläggning i enskilda fall be-
stämmer i dag arbetsgivaren om inte överenskommelse träffas (14 §
andra stycket). Utgångspunkten att arbetsgivaren och arbetstagaren i för-
sta hand bör söka en överenskommelse bör bestå. Regeln i 14 § första
stycket om att arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren om ledig-
hetens förläggning och därmed sammanhängande frågor bör därmed inte
ändras. I de fall en överenskommelse inte nås bör dock arbetstagarens
önskemål om ledighetens förläggning ges ökat genomslag. Det är dock
nödvändigt att åstadkomma en god balans mellan arbetsgivarens och ar-
betstagarens intressen i de fall de kan stå emot varandra. Inriktningen bör
vara att ledigheten normalt skall förläggas i enlighet med arbetstagarens
önskemål, men arbetstagaren bör inte ha en obegränsad rätt att bestämma
hur ledigheten skall förläggas. Arbetstagarens inflytande över ledighe-
tens förläggning bör vara förenat med ett villkor om att verksamheten
hos arbetsgivaren kan fortgå utan allvarliga men eller störningar. Här kan
hänvisas till uttrycket ”påtaglig störning” som redan i dag används i 14 §
första stycket när det gäller hel ledighet. Begreppet ”påtaglig störning”
bör användas även när det gäller delledighet och därvid ha samma bety-
delse som vid förläggning av hel ledighet. Meningen är inte att varje
störning skall kunna berättiga arbetsgivaren att inte tillgodose arbetstaga-
rens önskemål. Endast om det finns omständigheter i det enskilda fallet
som gör att verksamheten hos arbetsgivaren kommer att utsättas för stora
påfrestningar om ledigheten förläggs i enlighet med arbetstagarens öns-
kemål, bör arbetsgivaren kunna förlägga ledigheten i strid med arbetsta-
garens önskemål

Det som nu sagts innebär alltså att arbetsgivaren bör följa arbetstaga-
rens önskemål om ledighetens förläggning, under förutsättning att en
sådan förläggning inte medför påtaglig störning i arbetsgivarens verk-
samhet.

När det gäller den närmare utformningen av 14 § andra stycket skulle
man kunna tänka sig att arbetstagaren beslutar hur ledigheten skall för-
läggas och därmed avgör om förläggningen medför påtaglig störning i
arbetsgivarens verksamhet eller inte.

En sådan ordning skulle emellertid innebära att frågan normalt inte kan
prövas i domstol. Om det däremot ankommer på arbetsgivaren att besluta
om ledighetens förläggning och bedöma frågan om påtaglig störning, kan
arbetsgivarens beslut och bedömning bli föremål för prövning i domstol.
En sådan ordning är att föredra. En arbetsgivare är skyldig att följa för-
äldraledighetslagen vid äventyr av skadestånd. Mot denna bakgrund an-
ser regeringen att beslutet om ledighetens förläggning alltjämt skall fattas
av arbetsgivaren.

Prop. 2000/01:44

38

Arbetsgivaren bör - liksom i dag - inte utan arbetstagarens samtycke i
något fall kunna dela upp ledigheten under arbetsdagen eller förlägga den
till någon annan tid än arbetsdagens början eller slut.

Förändringen skall gälla för alla småbarnsföräldrar som tar ut delledig-
het, oavsett om de blir kompenserade för inkomstbortfallet från föräldra-
försäkringen eller inte.

Den lagstadgade rätten till förkortning av normal arbetstid med en
fjärdedel kan förstås så att en förälder måste förkorta sin arbetstid med
just en fjärdedel och att möjlighet inte finns att förkorta arbetstiden med
mindre tid. Svenska Arbetsgivareföreningen har i sitt yttrande påtalat att
nuvarande regler om arbetstidsförkortning inte hindrar överenskommel-
ser mellan arbetsgivare och arbetstagare om annan grad av förkortning än
en fjärdedel samt påpekar att sådana avtal också är vanliga på arbets-
platserna. Regeringen anser dock att lagtexten bör förtydligas så att det
klarare framgår att en förälder som är delledig utan föräldrapenning har
rätt till förkortning av den normala arbetstiden med upp till en fjärdedel
för vård av bam.

Prop. 2000/01:44

10    Konsekvenser

10.1     Föräldraförsäkringen

Ekonomiska konsekvenser m.m.

Regeringen gör bedömningen att de föreslagna reglerna innebär att
statens utgifter för anslaget A2 Föräldraförsäkring ökar med 62 mkr år
2001, 164 mkr år 2002 och med 1 284 mkr år 2003. De beräknade ut-
gifterna är beaktade i budgetpropositionen för 2001.

Förslaget om förlängningen av föräldrapenningen med 30 dagar med
ersättning motsvarande förälderns sjukpenninggrundande inkomst beräk-
nas medföra ökade kostnader med ca 1 000 miljoner kronor. Beräkningen
är gjord med hänsyn till att inom ramen för den förlängda föräldraförsäk-
ringen reserveras ytterligare 30 dagar för pappan respektive mamman.
Det innebär att männens högre genomsnittliga ersättningsnivå har beak-
tats i beräkningen.

Förslaget om en ny förmånsnivå inom föräldraförsäkringen beräknas
inte medföra ytterligare ökade kostnader för föräldraförsäkringen. Dock
kan viss ökad administration förväntas uppstå.

Förslaget om införande av ny förmån motsvarande faderns särskilda
dagar i samband med bams födelse eller adoption beräknas medföra
ökade kostnader för den tillfälliga föräldrapenningen med 2 miljoner
kronor. Förslaget om utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning
beräknas medföra ökade kostnader med 2 miljoner kronor. Kostnads-
effekterna av dessa båda förslag är små då förslagen är förhållandevis
avgränsade i sin omfattning.

Förslaget om kontaktdagar i föräldraförsäkringen beräknas medföra
ökade kostnader med 60 miljoner kronor 2001, 160 miljoner kronor 2002
och med 280 miljoner kronor 2003.

Förslaget om att förbättra försäkringsskyddet vid spädbamsdöd är
närmast att betrakta som en marginell justering av regelverket och kost-

39

nadsökningen med anledning av förslaget kan därför uppskattas vara
mycket begränsad.

10.2 Föräldraledighetslagen

Ekonomiska konsekvenser

Förslaget om förläggning av delledighet enligt föräldraledighetslagen
bedöms inte komma att innebära belastningar på samhällsekonomin eller
statsfinanserna. För arbetsgivare generellt väntas förslaget normalt inte
medföra ett ökat behov av nyanställningar för t.ex. administration eller
ersättare för den som utnyttjar ledighet. I normala fall förväntas inte
heller ett behov av investeringar eller att andra kostnader uppstår som
reellt påverkar företags produktionsmöjligheter eller likviditet eller
konkurrcnsförhållanden. I de fall arbetstagare och arbetsgivare inte kan
enas om ledighetens förläggning kan dock lagändringen leda till ökade
kostnader för arbetsgivaren. - Förslaget väntas inte ha miljökonsekven-
ser.

Effekter för små företags villkor

Ökad flexibilitet i föräldraledighetslagens regler om förläggning av
ledighet vid förkortad arbetstid och ökat inflytande för arbetstagarna kan
förväntas ge både positiva och mindre gynnsamma verkningar för företa-
gen. Till en början bör dock noteras att ändringarna i 12 och 14 §§ inte
påverkar omfattningen av föräldraledigheten. Detta innebär i sig en given
begränsning av förslagets konsekvenser när det gäller t.ex. kostnader.
Härutöver kan framhållas att även i fortsättningen skall huvudregeln vara
att arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren om ledighetens för-
läggning. Utgångspunkten är att arbetsgivaren och arbetstagaren i de
allra flesta fallen kommer överens. Den föreslagna ändringen blir aktuell
bara i de fall då arbetstagaren och arbetsgivaren inte kommer överens om
ledighetens förläggning. Det är svårt att uppskatta i hur många fall den
nya regeln kommer att tillämpas därför att arbetsgivare och arbetstagare
inte kommer överens. Vidare innebär förslaget att arbetstagarens önske-
mål tillgodoses endast under förutsättning att en förläggning i enlighet
därmed inte medför påtaglig störning i arbetsgivarens verksamhet. Detta
villkor får förmodligen en avgörande betydelse för hur stor påverkan
förslaget kommer att få på de små företagen i praktiken. Som framhållits
i författningskommentaren är arbetsplatsens storlek en av de faktorer som
en arbetsgivare kan beakta när arbetsgivaren bedömer om en viss för-
läggning av delledighet medför en sådan störning. På en liten arbetsplats
har typiskt sett varje enskild arbetstagares medverkan i den löpande
verksamheten större betydelse än på en arbetsplats med fler eller många
anställda. Dessutom gäller arbetsgivarens beslut i de fall det blir en tvist
om ledighetens förläggning fram till dess att frågan avgjorts i domstol.
Det kan framhållas att saken kommer under domstols prövning endast
om arbetstagaren eller dennes organisation väcker talan. Redan av dessa
skäl bör förslaget i praktiken ge negativa konsekvenser för små - och
större - företag endast i begränsad utsträckning.

Prop. 2000/01:44

40

Även om det inte är givet att verkningarna av förslaget hos alla arbets-
givare blir alltför stora, är det troligt att de små företagen kan komma att
påverkas mer än stora företag. De mindre företagen kan generellt sett
antas ha mindre flexibilitet i sina organisationer än stora företag; detta
kan avse t.ex. möjligheter att enkelt anställa vikarier eller annars om-
fördela resurser inom företaget.

När det gäller vilka administrativa, praktiska eller andra åtgärder som
små företag måste vidta till följd av förslaget är det givet att förhållan-
dena - och därmed behovet av åtgärder - växlar mellan olika företag
beroende på hur verksamheten ser ut. Även hur frågor om förläggning av
delledighet brukar lösas på den enskilda arbetsplatsen har givetvis stor
betydelse. Här skall anges några exempel på åtgärder som kan förutses
bli aktuella på grund av att arbetsgivaren i sin planering skall ta större
hänsyn till arbetstagarens önskemål.

Ändringen kan innebära ett ökat behov av tidig planering av hur den
enskilde arbetstagarens ledighet förläggs och av hur olika arbetstagares
arbetstider och arbetsuppgifter samordnas. Här är emellertid regeln i 13 §
i lagen av stor betydelse. Där anges att en arbetstagare som vill utnyttja
sin rätt till föräldraledighet skall anmäla detta till arbetsgivaren minst två
månader före ledighetens början eller, om det inte kan ske, så snart som
möjligt. I samband med sin anmälan skall arbetstagaren ange hur lång tid
ledigheten är planerad att pågå. - Många gånger är detta planeringsarbete
i själva verket lättare att utföra i ett mindre företag än i ett större, redan
av det skälet att förhållandena i det lilla företaget är lättare att överblicka
än i det större.

Även om förslaget inte medför att föräldraledighetens omfattning ökar
kan särskilt mindre företag komma att behöva anlita uppdragstagare eller
anställa vikarier i ökad utsträckning. Detta leder i så fall till ökade kost-
nader och de mindre företagen är på denna punkt mer sårbara än de större
företagen. Att anlita uppdragstagare eller att anställa vikarier medför i
normala fall att arbetsgivaren måste avsätta tid för handledning eller ut-
bildningsinsatser, men även andra former av störningar i verksamheten
kan förekomma. På mindre orter och i vissa branscher kan det vara svårt
att hitta personal som uppfyller arbetsgivarens önskemål. Här kan dock
påminnas om att arbetsgivaren inte måste följa arbetstagarens önskemål
om ledighetens förläggning om detta skulle medföra påtaglig störning för
verksamheten.

Till sist i denna del kan nämnas en följd av ökat inflytande för arbets-
tagaren som kan ha viss betydelse på sikt. Om en arbetstagare i ökad ut-
sträckning får sina önskemål tillgodosedda vid förläggningen av ledig-
heten kan det hända att han eller hon känner sig mer delaktig i förhållan-
dena på arbetsplatsen och mer positivt inställd till arbetsgivaren. Detta
har ett starkt samband med en god arbetsmiljö, och kan bidra både till att
arbetstagaren trivs bättre och utför ett bättre arbete och att arbetsplatsen
får ett bra rykte. Inte minst för ett litet företag kan denna aspekt ha stor
praktisk betydelse.

Regeringen avser att följa de nu föreslagna reglernas inverkan på
arbetslivet, särskild med utgångspunkt i de förhållanden som råder för
anställda och arbetsgivare i små företag. En uppföljning kan ske i anslut-
ning till den översyn som regeringen kommer att göra beträffande arbets-
tid och ledighet.

Prop. 2000/01:44

41

Jämställdhetskonsekvenser

Prop. 2000/01:44

Förslagen är könsneutrala och ger kvinnor och män samma möjligheter
till föräldraledighet. Indirekt kan det ökade inflytandet för arbetstagares
önskemål antas bidra till ökad jämställdhet mellan könen på så sätt att
båda föräldrarna kan komma att utnyttja rätten till föräldraledighet med
förkortad arbetstid i större utsträckning än i dag.

En tänkbar icke önskad effekt av det ökade arbetstagarinflytandet
skulle kunna bli att småbarnsföräldrar, och kvinnor i synnerhet, möter
ökade svårigheter när de söker arbete. En sådan utveckling vore olycklig
men regeringens bedömning är att risken för denna oönskade effekt inte
är så stor att förslaget om ändringar i föräldraledighetslagen inte skall
läggas fram. Många gånger skulle för övrigt ett sådan oönskad utveckling
stå i strid med t.ex. jämställdhetslagens bestämmelser. Den kan då också
motverkas genom tillämpning av dessa bestämmelser.

11 Författningskommentar

11.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

4 kap. 1 §

En följdändring görs i. fjärde stycket med anledning av att ett nytt stycke
tillkommit i 4 kap. 10 §.

4 kap. 2 §

Tredje stycket första meningen har ändrats för att även den som fått rätt
till tillfällig föräldrapenning enligt reglerna i det nya andra stycket i
11 a § skall likställas med förälder vid tillämpningen av reglerna om till-
fällig föräldrapenning. Detsamma gäller enligt andra meningen för den
som fått rätt till tillfällig föräldrapenning enligt det nya femte stycket i
10 §.

4 kap. 3 §

Ändringen i första stycket innebär att föräldrapenning med anledning av
ett bams födelse skall utges under högst 480 dagar sammanlagt för för-
äldrarna i stället för som tidigare under högst 450 dagar. Den tid under
vilken förälder inte kan avstå rätt att uppbära föräldrapenning till förmån
för den andra föräldern förlängs samtidigt genom en ändring i sjätte
stycket från 30 till 60 dagar för varje bam, eller vid flerbamsbörd, för
barnen gemensamt.

4 kap. 6 §

Sjätte stycket andra meningen har ändrats på så sätt att förutsättningen
för förlängt skydd inte längre är att det tidigare barnet levde vid koncep-
tionstidpunkten.

42

4 kap. 7 §

Ändringen i första stycket innebär att föräldrapenning får utges med en
åttondels föräldrapenning när föräldern förvärvsarbetar högst sju åtton-
delar av normal arbetstid.

4 kap. 8 §

Ändringen innebär att när föräldern arbetar högst sju åttondelar av
normal arbetstid kan han eller hon enligt lagen om allmän försäkring
välja att ta ut hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels
förmån enligt garantinivån. Föräldern kan alltså arbeta 7 timmar per dag
om normalarbetstiden är 8 timmar och ändå få hel ersättning enligt
garantinivån.

4 kap. 10 §

Ett nytt tredje stycke införs. Kontaktdagar införs för varje barn att nyttjas
av föräldrarna fr.o.m. det år bamet fyller 6 år t.o.m. det år bamet fyller
11 år. Kontaktdagama kan användas vid besök vid barnets skola eller
fritidshem.

Kontaktdagama har behandlats under avsnitt 7.3.

I det jjärde stycket görs redaktionella ändringar. Någon ändring i sak är
inte avsedd.

I det nya femte stycket föreskrivs att försäkringskassan kan besluta att
en annan försäkrad än en fader eller moder som avstår från förvärvs-
arbete skall få rätt till tillfällig föräldrapenning i samband med bams
födelse eller adoption för att närvara vid förlossningen, sköta hemmet
eller vårda bam. Med förlossning avses enligt prop. 1984/85:78 s. 72
även den situationen då kvinnan till följd av missfall kräver särskild vård.
Detta gäller om det inte finns någon fader som har rätt till tillfällig
föräldrapenning, modem är avliden eller om fadem avstår från sin rätt till
tillfällig föräldrapenning enligt fjärde stycket. Fadem kan avstå från sin
rätt till tillfällig föräldrapenning enligt ijärde stycket endast under vissa
förutsättningar. Fadem kan avstå, dels om han inte kan nyttja sin rätt,
dels om det skulle vara oskäligt att inte låta honom avstå från sin rätt till
tillfällig föräldrapenning. Exempel på situationer när fäder inte kan ta del
av vården av sitt bam är att pappan ålagts besöksförbud eller är intagen
på institution, t.ex. sjukhus, kriminalvårdsanstalt eller dylikt. Exempel på
situationer när det skulle vara oskäligt att inte låta honom avstå från sin
rätt är när fadem och modem inte har någon kontakt med varandra eller
inte har för avsikt att leva tillsammans.

Med att fadem inte finns avses att fadem är okänd eller att fadem är
avliden. Med att det inte finns någon fader som har rätt till tillfällig för-
äldrapenning avses vidare att han inte uppfyller förutsättningarna för att
anses som försäkrad för tillfällig föräldrapenning enligt socialförsäk-
ringslagen (1999:799). Av bestämmelserna i socialförsäkringslagen
framgår att den som arbetar i Sverige är försäkrad för tillfällig
föräldrapenning. Något uttryckligt medgivande krävs inte från modem
eller undantagsvis fadem som är ensam under den första spädbamtiden.
Det ligger emellertid i sakens natur att samråd måste ske med dem. En
”annan försäkrad” som får rätt till tillfällig föräldrapenning enligt
förslaget kommer i lagens mening att likställas med förälder. Någon
begränsning av den krets försäkrade som försäkringskassan kan ge rätt

Prop. 2000/01:44

43

till tillfällig föräldrapenning finns inte. Det finns inte heller något som
hindrar all liera försäkrade delar på de tillgängliga dagarna. Det krävs
dock att den person som anmäler att han eller hon avser att nyttja
ersättningsdagama försäkrar att han eller hon kommer att avstå från
förvärvsarbete under aktuella dagar. Vad gäller behörig försäkringskassa
blir reglerna i socialförsäkringslagen (1999:799) tillämpliga vilket
innebär att det avgörande blir var den enskilde som söker förmånen är
bosatt.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 7.1.

4 kap. 11 a §

Ett nytt andra stycke har införts. Försäkringskassan kan, efter med-
givande av en förälder, besluta att en annan försäkrad som i stället för
föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barn i de fall som avses i
första stycket skall få rätt till tillfällig föräldrapenning. Som villkor här-
för gäller att föräldern på grund av egen sjukdom eller smitta inte kan
vårda sitt bam och att föräldern inte får tillfällig föräldrapenning endast
av det skälet att han eller hon för samma tid får sådan ersättning som
anges 4 kap. 17 § eller får smittbärarpenning enligt lagen (1989:225) om
ersättning till smittbärare. Hänvisningen till första stycket avser första
stycket a) och b) dvs. förutsättningen för tillämpningen är att bamet är
sjukt eller smittat eller barnets ordinarie vårdare är sjukt eller smittat.
Bestämmelsen är endast tillämplig om föräldern skulle ha förvärvsarbetat
om föräldern inte varit sjuk.

Ändringen har behandlats i avsnitt 7.2.

4 kap. 12 §

I andra stycket anges att föräldern har rätt till en kontaktdag per bam och
år enligt 10 § tredje stycket första meningen med tillfällig föräldra-
penning. Om en dag inte tas i anspråk ett år får den sparas till följande år.
Sparade dagar måste dock tas ut senast det år bamet fyller elva år.
Föräldrar till bam som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade bam har som tidigare rätt till 10
kontaktdagar per barn och år.

Av ändringen i tredje stycket framgår att rätten till tillfällig föräldra-
penning enligt det nya femte stycket i 10 § liksom ”pappadagama” enligt
10 § fjärde stycket skall utgöra tio dagar per bam.

4 kap. 13 §

Andra stycket som ger försäkringskassan möjlighet att kräva särskilt ut-
låtande för att styrka bl.a. sjukdom eller smitta har ändrats så att det även
är tillämpligt vid förälders sjukdom eller smitta enligt 11 a § andra
stycket.

4 kap. 14 §

I paragrafen har även såvitt avser den tillfälliga föräldrapenningen införts
en femte förmånsnivå vilket innebär att också tillfällig föräldrapenning
kan tas ut på åttondelsnivå. Vissa redaktionella ändringar har också
gjorts. Någon ändring i sak är här inte avsedd.

Prop. 2000/01:44

44

4 kap. 16 §                                                                Prop. 2000/01:44

En följdändring görs med anledning av införandet av det femte stycket i

10 §.

4 kap. 18 §

Av ändringen i andra stycket framgår att vid beräkning av antalet dagar
med rätt till föräldrapenning anses en dag med en åttondels föräldra-
penning som en åttondels andel av en dag.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ändringarna som innebär en förlängningen av föräldrapenningen och
avser ändring av 4 kap. 3 § skall träda i kraft den 1 januari 2002. Detta
framgår av punkt 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.

I fråga om bam som är födda eller i fråga om adopterade bam, adopte-
rade före ikraftträdandet tillämpas lagen dock i sin äldre lydelse. Detta
framgår av punkt 2 i övergångsbestämmelserna.

Motsvarande ikraftträdande- och övergångsbestämmelser gäller för
ändringen av 4 kap. 6 § tredje stycket som också berör förlängningen av
föräldrapenningen. Detta framgår av författningskommentaren till lag-
förslag 2.2.

Ändringarna som innebär att en femte förmånsnivå motsvarande en
åttondels förmån införs och avser ändring av 4 kap. 7, 8, 14 och 18 §§
skall träda i kraft den 1 januari 2002. Detta framgår av punkt 1. Någon
särskild övergångsreglering finns inte.

Ändringarna som berör faderns särskilda dagar i samband med bams
födelse eller adoption och avser ändringar i 4 kap. 1 § tredje stycket, 2 §
tredje stycket andra meningen, införandet av ett nytt femte stycke i 10 §
och ändringar i 12 § tredje stycket och 16 § skall träda i kraft den 1 juli
2001. Detta framgår av punkt 1.

I fråga om bam som är födda eller i fråga om adopterade bam, adopte-
rade före ikraftträdandet tillämpas lagen i sin äldre lydelse. Detta framgår
av punkt 2 i övergångsbestämmelserna

Ändringen som innebär en utvidgning av den tillfälliga föräldrapen-
ningen vid förälders egen sjukdom eller smitta och avser ändringar i
4 kap. 2 § tredje stycket första meningen, 11 a § och 13 § skall träda i
kraft den 1 juli 2001. Någon särskild övergångsreglering finns inte.

Ändringarna i lagförslaget som berör kontaktdagama och avser änd-
ring i 4 kap. 10 § tredje stycket och 12 § andra stycket skall träda i kraft
den ljuli 2001. Detta framgår av punkt 1 i ikraftträdande- och över-
gångsbestämmelserna. Om ett bam under 2001 fyller t.ex. tio år får föräl-
dern under detta år rätt till en kontaktdag. Dagen kan också sparas till
efterföljande år när föräldern har rätt till ytterligare en dag som dock
måste nyttjas det året eftersom bamet då fyller elva år.

Ändringen som berör försäkringsskyddet vid spädbarnsdöd och avser
ändring i 4 kap. 6 § sjätte stycket skall träda i kraft den 1 juli. Detta fram-
går av punkt 1. Någon särskild övergångsreglering finns inte.

45

11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

4 kap. 6 §

Tredje stycket har ändrats så att antalet dagar med föräldrapenning - ut-
över de första 180 dagarna - utökas från 180 dagar till 210 dagar mot-
svarande förälderns sjukpenning.

Prop. 2000/01:44

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ändringarna som innebär en förlängningen av föräldrapenningen och
avser ändring av 4 kap. 6 § tredje stycket skall träda i kraft den 1 januari
2002. I fråga om bam som är födda eller i fråga om adopterade bam,
adopterade före ikraftträdandet tillämpas lagen dock i sin äldre lydelse.

Motsvarande övergångsbestämmelser gäller för ändringen i 4 kap. 3 §
som också berör förlängningen av föräldrapenningen. Detta framgår av
lagtextkommentaren till lagförslag 2.1.

11.3 Förslaget till lag om ändring i föräldraledighetslagen
(1995:584)

Iförsta stycket jjärde punkten har ett förtydligande gjorts. Avsikten är att
tydligare än hittills varit fallet uttrycka att en förälder inte måste förkorta
sin arbetstid med just en fjärdedel, utan att även en mindre förkortning än
en fjärdedel är möjlig. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Mot-
svarande förtydligande har gjorts i 7 §.

Ändringen i fjärde punkten har behandlats i avsnitt 9.

Första stycket har ändrats så att det framgår att föräldraledighet kan tas
ut med en åttondel när föräldern får föräldrapenning med en åttondel. Jfr
också 3 § 3 nedan.

Ändringen har behandlats i avsnitt 6.

Paragrafen har ändrats på så sätt att det förtydligats att en förälder har rätt
till förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel. Avsikten är
att tydligare än hittills varit fallet uttrycka att föräldern inte måste för-
korta sin arbetstid med just en fjärdedel, utan att även en mindre förkort-
ning än en fjärdedel är möjlig. Ändringen innebär inte någon ändring i
sak. Motsvarande förtydligande har gjorts i 3 § 4 (se ovan).

Ändringen har behandlats i avsnitt 9.

12 §

Bestämmelsen gäller hur föräldraledighet får tas ut vid förkortad arbets-
tid. Den har ändrats på så sätt att ledigheten även fortsättningsvis får
spridas över arbetsveckans samtliga dagar men alternativt också skall

46

kunna förläggas till en eller vissa av arbetsveckans dagar utan att det
krävs särskilda skäl för en sådan förläggning.

Att det uttryckliga omnämnandet av ”tre fjärdedelar, hälften eller en
fjärdedel” tagits bort ur paragrafen innebär inte en ändring av på vilka
sätt normal arbetstid kan förkortas (jfr dock 3 § 3 och 4 samt 6 § ovan.).

Ändringen har behandlats i avsnitt 9.

14 §

Bestämmelsen gäller anmälan och beslut om föräldraledighet.

Ändringarna i andra stycket avser den situationen att arbetsgivare och
arbetstagare inte kan nå en överenskommelse om hur ledigheten skall tas
ut vid förkortad arbetstid. Arbetsgivaren skall i ett sådant fall förlägga
ledigheten i enlighet med arbetstagarens önskemål, under förutsättning
att en sådan förläggning inte medför påtaglig störning i arbetsgivarens
verksamhet. Uttrycket ”påtaglig störning” har samma betydelse som vid
förläggning av hel ledighet. Det ligger dock i sakens natur att ”påtaglig
störning” kan ha olika betydelse i olika situationer. En av de faktorer som
en arbetsgivare kan beakta när arbetsgivaren bedömer om en viss för-
läggning av delledighet medför en sådan störning är arbetsplatsens
storlek. På en liten arbetsplats måste typiskt sett varje enskild arbets-
tagares medverkan i den löpande verksamheten ha större betydelse än på
en arbetsplats med fler eller många anställda. På en större arbetsplats lär
utrymmet för omdisponeringar av personalen och andra flexibla lös-
ningar många gånger vara större än på en liten arbetsplats. Därmed är det
rimligt att anta att arbetstagares önskemål om ledighet i fler fall medför
en påtaglig störning hos arbetsgivare som har endast få anställda.

Regeln innebär att arbetsgivaren i undantagsfall kan förlägga ledig-
heten på annat sätt än vad arbetstagaren önskat. Vid en tvist mellan
arbetsgivaren och arbetstagaren bör det ankomma på arbetsgivaren att
visa att ledighet som förläggs i enlighet med arbetstagarens önskemål
medför en påtaglig störning i verksamheten. Det bör framhållas att i de
fall det blir tvist om ledighetens förläggning gäller arbetsgivarens beslut
fram till dess att frågan avgjorts i domstol.

I andra stycket har orden ”och därmed sammanhängande frågor” och
”om annat inte avtalats” tagits bort. Dessa formuleringar är med regelns
nya innebörd inte nödvändiga. Utrymmet för att i kollektivavtal avvika
från 14 § är begränsat på så sätt som framgår av 2 §.

I tredje stycket har en följdändring gjorts.

Ändringen har behandlats i avsnitt 9.

11.4 Förslaget till lag om ändring i föräldraledighetslagen
(1995:584)

I första stycket tredje punkten har tillagts att delledighet med föräldra-
penning kan ha formen även av en åttondels förkortning av normal
arbetstid. Ändringen hänger samman med ändringar i 4 kap. 7, 8 och
14 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring och har behandlats i avsnitt
6. Jfr. också kommentaren till 6 § i lagförslag 11.3.

Prop. 2000/01:44

47

Arbetstidskommitténs lagförslag

Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

Härigenom föreskrivs att 14 § föräldraledighetslagen (1995:584) skall ha
följande lydelse.

14 § Arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren om ledighetens för-
läggning och om andra frågor som rör ledigheten. Om det kan göras utan
olägenhet för arbetstagaren, skall denne lägga ledighet som avses i 11 §
så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning.

Kan överenskommelse inte träffas om hur ledighet skall tas ut vid för-
kortad arbetstid, skall arbetsgivaren förlägga ledigheten i enlighet med
arbetstagarens önskemål, om en sådan förläggning inte skapar påtaglig
störning för arbetets behöriga gång. Arbetsgivaren får dock inte utan
arbetstagarens samtycke dela upp ledigheten under arbetsdagen eller
förlägga den till någon annan tid än arbetsdagens början eller slut.

Har beslut i en sådan fråga som avses i andra stycket träffats på annat
sätt än enligt arbetstagarens önskemål, skall arbetsgivaren underrätta
arbetstagaren och arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation om be-
slutet. Detta skall om möjligt göras senast två veckor före ledighetens
början.

Prop. 2000/01:44

Bilaga 1

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

48

Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig
över betänkandet Arbetstid - längd förläggning
inflytande (SOU 1996:145)

Riksåklagaren, Hovrätten för Nedre Norrland, Stockholms tingsrätt,
Rikspolisstyrelsen, Kommerskollegium, Försvarsmakten, Socialstyrel-
sen, Riksförsäkringsverket, Statens Institut för Psykologisk Miljö-
medicin, Sjöfartsverket, Statskontoret, Statistiska Centralbyrån, Arbets-
givarverket, Riksrevisionsverket, Lunds universitet, Uppsala universitet,
Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsdomstolen, Arbetarskyddsstyrelsen,
Arbetslivsinstitutet, Rådet för arbetslivsforskning, Jämställdhets-
ombudsmannen, ILO-kommittén, Konkurrensverket, NUTEK, Posten
AB, Svenska Arbetsgivareföreningen, Landstingsförbundet, Svenska
Kommunförbundet, Tidningarnas Arbetsgivareförening, Företagamas
Riksorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens
Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation,
Konjunkturinstitutet, Sveriges Advokatsamfund, Försäkringskasseför-
bundet.

Prop. 2000/01:44

Bilaga 2

49

Lagförslag i promemorian om en utvidgning av rätten
till tillfällig föräldrapenning

1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2, 11 a och 13 §§ lagen (1962:381) om
allmän försäkring1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

4 kap.
f

Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel likställs med föräl-
der

a) rättslig vårdnadshavare som inte är förälder och som har vård om
bamet,

b) den som med socialnämndens medgivande har tagit emot ett bam
för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det,

c) den med vilken en förälder är eller har varit gift eller har eller har
haft bam, om de varaktigt bor tillsammans.

Vid tillämpning av 10, 10 a och 11 §§ likställs med förälder även

a) den som en förälder bor tillsammans med under äktenskapsliknande
förhållanden,

b) den som har tagit emot ett bam för stadigvarande vård och fostran i
sitt hem.

Vid tillämpningen av 12-18
likställs med förälder även den
till vilken rätt till tillfällig föräld-
rapenning överlåtits enligt 11 a §
första stycket.

Detsamma gäller den som av
försäkringskassan fött rätt till
tillfällig föräldrapenning enligt
11 a § andra stycket.

11 a §3

En förälder får överlåta rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett
bam till en annan försäkrad som i stället för föräldern avstår från för-
värvsarbete för vård av bamet

a) i samband med sjukdom eller smitta hos bamet, och,

b) när det gäller bam som avses i 10 § och 11 § första stycket, sjukdom
eller smitta hos barnets ordinarie vårdare.

Försäkringskassan kan, efter
medgivande av en förälder, be-

Prop. 2000/01:44

Bilaga 3

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1994:605.

5 Senaste lydelse 1994:605.

50

sluta att en annan försäkrad som
i stället för föräldern avstår från
förvärvsarbete skall fö rätt till
tillfällig föräldrapenning i de fall
som avses i första stycket. Som
villkor härför gäller att föräldern
på grund av sjukdom eller smitta
inte själv kan vårda sitt barn, och
att föräldern inte för tillfällig
föräldrapenning endast av det
skälet att han eller hon för
samma tid får sjukpenning eller
motsvarande ersättning, sjuklön
eller annan ersättning enligt 17 §
första stycket eller smittbärar-
ersättning enligt lagen
(1989:225) om ersättning till
smittbärare.

Prop. 2000/01:44

Bilaga 3

13 §4

För att styrka det särskilda vård- eller tillsynsbehov som avses i 11 §
första stycket skall läkarutlåtande inges.

Försäkringskassan får när det
finns skäl till det kräva att särskilt
utlåtande inges för att styrka bar-
nets eller den ordinarie vårdarens
sjukdom, smitta eller funktions-
hinder som avses i 10 eller 10 a §.

Försäkringskassan får när det
finns skäl till det kräva att särskilt
utlåtande inges för att styrka bar-
nets eller den ordinarie vårdarens
sjukdom, smitta eller funktions-
hinder som avses i 10 eller 10 a
§£ eller en förälders sjukdom
eller smitta enligt 11 a § andra
stycket.

Försäkringskassan får även kräva att en förälder styrker sin rätt till
tillfällig föräldrapenning i fall som avses i 10 § andra stycket andra
meningen eller 11 § tredje stycket andra meningen genom särskilt intyg
av arbetsgivare eller annan som kan ge upplysning om arbetsförhållan-
dena. Därjämte får krävas att en förälder styrker sin rätt till föräldra-
penningförmån i samband med föräldrautbildning eller deltagande i en
behandling av ett sjukt eller funktionshindrat bam genom intyg av den
som anordnat utbildningen eller ordinerat behandlingen.

4 Senaste lydelse 1993:743.

51

Lagförslag i promemorian om vissa frågor avseende
föräldraförsäkringen, föräldraledigheten och
bamårsrätten

Prop. 2000/01:44

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 och 6 §§ lagen (1962:381) om all-
män försäkring1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

f

Föräldrapenning med anledning
av ett bams födelse utges under
högst 450 dagar sammanlagt för
föräldrarna.

Föräldrapenning med anledning
av ett bams födelse utges under
högst 480 dagar sammanlagt för
föräldrarna.

Vid flerbamsbörd utges föräldrapenning under ytterligare 180 dagar
för varje bam utöver det första.

Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om bamet, har varje föräl-
der rätt att uppbära föräldrapenning under hälften av den i första och
andra styckena angivna tiden.

En förälder som ensam har vårdnaden om bamet har rätt att själv upp-
bära föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra
styckena. Detsamma gäller om föräldrarna har gemensam vårdnad om
bamet men den andra föräldern inte har rätt till föräldrapenning.

Om en förälder på grand av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar
förmåga att vårda bamet har den andra föräldern rätt att själv uppbära
föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra styck-

ena.

En förälder kan avstå rätt att
uppbära föräldrapenning till för-
mån för den andra föräldern med

En förälder kan avstå rätt att
uppbära föräldrapenning till för-
mån för den andra föräldern med

undantag för föräldrapenning med
belopp motsvarande förälderns
sjukpenning såvitt avser en tid om
30 dagar för varje bam, eller vid
flerbamsbörd, för barnen gemen-
samt. Ett avstående från rätt att

undantag för föräldrapenning med
belopp motsvarande förälderns
sjukpenning såvitt avser en tid om
60 dagar för varje bam, eller vid
flerbamsbörd, för barnen gemen-
samt. Ett avstående från rätt att

uppbära föräldrapenning görs ge-
nom skriftlig anmälan till försäk-
ringskassan.

uppbära föräldrapenning görs ge-
nom skriftlig anmälan till försäk-
ringskassan.

Föräldrapenning utges längst till dess bamet har fyllt åtta år eller till
den senare tidpunkt då bamet har avslutat det första skolåret.

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1999:800.

52

4 kap.

3

Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivå).

Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp mot-
svarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om för-
äldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräk-
nade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över

Prop. 2000/01:44

Bilaga 4

garantinivån och skulle ha varit det
liga förhållanden.

Utöver vad som anges i andra
stycket utges föräldrapenning för
180 dagar med belopp motsva-
rande förälderns sjukpenning, be-
räknad enligt femte stycket, och 90
dagar med belopp enligt garanti-
nivån.

om försäkringskassan känt till samt-

Utöver vad som anges i andra
stycket utges föräldrapenning för
210 dagar med belopp motsva-
rande förälderns sjukpenning, be-
räknad enligt femte stycket, och 90
dagar med belopp enligt garanti-
nivån.

Vid flerbamsbörd utges föräldrapenning enligt 3 § andra stycket för 90
dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt
femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån. För varje
bam utöver det andra utges dock föräldrapenning för samtliga dagar en-
ligt 3 § andra stycket med belopp motsvarande förälderns sjukpenning,
beräknad enligt femte stycket.

När föräldrapenning enligt andra-fjärde styckena skall utges med be-
lopp motsvarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt 3
kap. med undantag av 5 § ijärde-sjunde styckena samt 10 a och 10 b §§.

Utan hinder av vad som föreskrivs i andra-fjärde styckena skall, om
förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 §
tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess bamet fyller två år beräknas
lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde in-
nan sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen
inom yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från för-
värvsarbete för vård av bam. Är kvinnan gravid på nytt innan bamet
uppnått ett år och nio månaders ålder, skall föräldrapenningen även fort-
sättningsvis beräknas på motsvarande sätt. Detsamma gäller vid adoption
av bam som sker inom två år och sex månader efter det att det före-
gående bamet fötts eller adopterats.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. I fråga om bam som är
födda eller, i fråga om adopterade bam, adopterade före ikraftträdandet
tillämpas lagen i sin äldre lydelse.

3 Senaste lydelse 1999:1361.

53

Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 7, 8, 14 och 18 §§ lagen (1962:381)
om allmän försäkring1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 2000/01:44

Bilaga 4

Hel föräldrapenning för dag ut-
ges när föräldern inte förvärvs-
arbetar. Tre ljärdedels, halv, en
fjärdedels eller en åttondels för-
äldrapenning utges när föräldern
förvärvsarbetar högst en fjärdedel,
hälften, tre fjärdedelar respektive
sju åttondelar av normal arbetstid

4 kap.
2

Hel föräldrapenning för dag ut-
ges när föräldern inte förvärvs-
arbetar. Tre fjärdedels, halv eller
en ljärdedels föräldrapenning ut-
ges när föräldern förvärvsarbetar
högst en ljärdedel, hälften respek-
tive tre fjärdedelar av normal ar-
betstid.

Vid tillämpning av första stycket skall som förvärvsarbete inte betrak-
tas vård av bam, som har tagits emot för stadigvarande vård och fostran i
förälderns hem. Vårdar föräldern ett sådant bam och betalas ersättning
för vården, skall vid beräkningen enligt 6 § av föräldrapenning bortses
från den del av den sjukpenninggrundande inkomsten som grandas på
ersättningen för vården.

Föräldrapenning får utges med
belopp som motsvarar hel, tre
fjärdedels, halv eller en fjärdedels
garantinivå när föräldern arbetar
högst tre fjärdedelar av normal
arbetstid.

3

Föräldrapenning får utges med
belopp som motsvarar hel, tre
ljärdedels, halv, en fjärdedels eller
en åttondels garantinivå när föräl-
dern arbetar högst sju åttondelar
av normal arbetstid.

14

Hel tillfällig föräldrapenning ut-
ges till en förälder som avstår från
förvärvsarbete. Tre fjärdedels,
halv eller en fjärdedels tillfällig
föräldrapenning utges till en föräl-
der som arbetar högst en fjärdedel,
hälften respektive tre fjärdedelar
av den tid han skulle ha arbetat om
han inte vårdat bamet. Bestäm-

§4

Hel tillfällig föräldrapenning ut-
ges till en förälder som avstår från
förvärvsarbete. Tre fjärdedels,
halv, en fjärdedels eller en åtton-
dels tillfällig föräldrapenning ut-
ges till en förälder som arbetar
högst en fjärdedel, hälften, tre
fjärdedelar respektive sju åtton-
delar av den tid han skulle ha ar-

melsema i 7 § andra stycket gäller
i tillämpliga delar även i fråga om
tillfällig föräldrapenning.

betat om han inte vårdat bamet.
Bestämmelserna i 7 § andra
stycket gäller i tillämpliga delar

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1996:1544.

3 Senaste lydelse 1996:1544.

4 Senaste lydelse 1997:562.

54

även i fråga om tillfällig föräldra-
penning.

Om inte annat följer av tredje eller fjärde stycket eller 14 a § skall till
grund för beräkningen av beloppet för hel tillfällig föräldrapenning för
dag läggas det tal som erhålls när 80 procent av den sjukpenninggrun-
dande inkomsten av anställning delas med årsarbetstiden. Vid beräk-
ningen tillämpas 3 kap. 10 a § andra-fjärde styckena på motsvarande sätt
för den tid som förmånen avser.

Skall tillfällig föräldrapenning utges på grundval av inkomst av annat
förvärvsarbete beräknas hel förmån för dag efter 80 procent av den fast-
ställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. Beloppet av-
rundas till närmaste hela krontal.

Skall tillfällig föräldrapenning utges på grundval av sjukpenninggrun-
dande inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete beräknas
den del av förmånen som svarar mot inkomst av anställning enligt andra
stycket medan den del av förmånen som svarar mot inkomst av annat
förvärvsarbete beräknas enligt tredje stycket.

Prop. 2000/01:44

Bilaga 4

Vid beräkning av antalet dagar
med rätt till föräldrapenning-
förmån anses en dag med tre
fjärdedels, halv, en fjärdedels eller
en åttondels föräldrapenning som
motsvarande andel av en dag.

18 §5

Bestämmelserna i 3 kap. 6 §, 13 § första stycket, 16 § första-femte
styckena och 17 § första stycket b samt andra stycket tillämpas även i
fråga om föräldrapenningförmåner. Bestämmelserna i 3 kap. 15 § och
17 § första stycket a tillämpas även i fråga om tillfällig föräldrapenning.

Vid beräkning av antalet dagar
med rätt till föräldrapenning-
förmån anses en dag med tre
fjärdedels, halv eller en fjärdedels
föräldrapenning som motsvarande
andel av en dag.

Om en föräldrapenningförmån tillkommer en förälder som inte har
fyllt 18 år, får försäkringskassan på framställning av socialnämnden be-
sluta att föräldrapenningen helt eller delvis skall utbetalas till annan
person eller till nämnden att användas till förälderns och familjens nytta.

Är en kvinna vid tiden för förlossningen intagen i kriminalvårdsanstalt
eller ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmel-
ser om vård av unga, får försäkringskassan på framställning av förestån-
daren för inrättningen besluta, att den föräldrapenning som tillkommer
kvinnan skall utbetalas till föreståndaren för att användas till kvinnans
och barnets nytta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Äldre bestämmelser
tillämpas på ersättning som avser tid före ikraftträdandet.

5 Senaste lydelse 1997:275.

55

Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen
(1995:584)

Härigenom föreskrivs att 3, 6 och 7 §§ föräldraledighetslagen
(1995:584) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 2000/01:44

Bilaga 4

3 §'

Det finns följande fem former av föräldraledighet för vård av bam
m.m.:

1. Hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes
bams födelse och för amning (mammaledighet, 4 §).

2. Hel ledighet för en förälder tills bamet blivit 18 månader eller, under
förutsättning att föräldern då har hel föräldrapenning, för tid därefter (hel
ledighet med eller utan föräldrapenning, 5 §).

3. Ledighet för en förälder i
form av förkortning av normal
arbetstid med tre fjärdedelar,
hälften eller en fjärdedel medan
föräldern har tre fjärdedels, halv
respektive en fjärdedels föräldra-
penning (delledighet med föräldra-
penning, 6 §).

3. Ledighet för en förälder i
form av förkortning av normal
arbetstid med tre fjärdedelar,
hälften, en fjärdedel eller en
åttondel medan föräldern har tre
ljärdedels, halv, en fjärdedels
respektive en åttondels föräldra-
penning (delledighet med föräldra-
penning, 6 §).

4. Ledighet för en förälder i
form av förkortning av normal
arbetstid med upp till en fjärdedel
tills, i huvudfallet, bamet fyllt åtta
år (delledighet utan föräldrapen-
ning, 7 §).

4. Ledighet för en förälder i
form av förkortning av normal
arbetstid med en fjärdedel tills, i
huvudfallet, bamet fyllt åtta år
(delledighet utan föräldrapenning,
7 §).

5. Ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av bam (ledighet med
tillfällig föräldrapenning m.m., 8 §).

För mammaledighet och ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m.
fordras inte att arbetstagaren skall ha varit anställd hos arbetsgivaren en
viss tid (kvalifikationstid). För övriga former av föräldraledighet krävs
kvalifikationstid enligt 9 §.

Särskilda bestämmelser om ledighet och omplacering för kvinnliga
arbetstagare som väntar bam, nyligen fött bam eller som ammar finns i
18-21 §§.

Under den tid då en förälder får
tre fjärdedels, halv eller en fjärde-
dels föräldrapenning enligt 4 kap.
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring har föräldern rätt till för-

Under den tid då en förälder får
tre fjärdedels, halv, en fjärdedels
eller en åttondels föräldrapenning
enligt 4 kap. lagen (1962:381) om
allmän försäkring har föräldern

1 Senaste lydelse 1996:1545.

2 Senaste lydelse 1996:1545.

56

kortning av normal arbetstid med   rätt till förkortning av normal ar- Prop. 2000/01:44

tre fjärdedelar, hälften respektive   betstid med tre fjärdedelar, hälften, Bilaga 4

en fjärdedel.                           en fjärdedel respektive en åttondel.

Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 §.

En förälder har rätt till förkort-
ning av normal arbetstid med en
fjärdedel för vård av bam som inte
har fyllt åtta år eller som är äldre
än så men ännu inte har avslutat
sitt första skolår.

Kvalifikationstid i anställningen 1

§

En förälder har rätt till förkort-
ning av normal arbetstid med upp
till en fjärdedel för vård av bam
som inte har fyllt åtta år eller som
är äldre än så men ännu inte har
avslutat sitt första skolår.

rävs enligt 9 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

57

Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 och 10 §§ lagen (1962:381) om all-
män försäkring1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 2000/01:44

Bilaga 4

4 kap.

2

Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel likställs med föräl-
der

a) rättslig vårdnadshavare som inte är förälder och som har vård om
bamet,

b) den som med socialnämndens medgivande har tagit emot ett bam
för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det,

c) den med vilken en förälder är eller har varit gift eller har eller har
haft bam, om de varaktigt bor tillsammans.

Vid tillämpning av 10, 10 a och 11 §§ likställs med förälder även

a) den som en förälder bor tillsammans med under äktenskapsliknande
förhållanden,

b) den som har tagit emot ett bam för stadigvarande vård och fostran i
sitt hem.

Vid tillämpning av 12-18 §§
likställs med förälder även den till
vilken rätt till tillfällig föräldra-
penning överlåtits enligt 11 a §.

Vid tillämpning av 12-18 §§
likställs med förälder även den till
vilken rätt till tillfällig föräldra-
penning överlåtits enligt 11 a §.
Detsamma gäller den som av för-
säkringskassan fått rätt till till-
fällig föräldrapenning enligt 10 §
femte stycket.

10 §3

En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett bam,
som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete
i samband med

1. sjukdom eller smitta hos bamet,

2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,

3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,

4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder
besöker läkare med ett annat bam till någon av föräldrarna, under förut-
sättning att sistnämnda bam omfattas av bestämmelserna om tillfällig
föräldrapenning.

För vård av ett bam vars levnadsålder understiger 240 dagar utges till-
fällig föräldrapenning enligt första stycket endast om tillsynen av bamet
är stadigvarande ordnad eller om bamet vårdas på sjukhus. För vård av
ett bam som är äldre än som nyss sagts utges tillfällig föräldrapenning

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1994:605.

3 Senaste lydelse 1997:1314.

58

enligt första stycket inte för tid under vilken annars föräldrapenning
skulle ha uppburits; undantag gäller dock om bamet vårdas på sjukhus.
Med vård på sjukhus jämställs tillfällig vård i övergångsboende för bam
som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade.

En förälder till bam som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade har rätt till tillfällig föräldrapenning
från barnets födelse till dess att det fyller sexton år även när föräldern
avstår från förvärvsarbete i samband med föräldrautbildning, besök i
barnets skola eller besök i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg i
vilken bamet deltar (kontaktdagar).

Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår
från förvärvsarbete i samband med bams födelse för att närvara vid för-
lossningen, biträda i hemmet eller vårda bam. Motsvarande gäller i
tillämpliga delar för en fader vid adoption av bam, om bamet inte fyllt
tio år. Som adoption anses även att någon tar emot ett bam i avsikt att
adoptera det.

Försäkringskassan kan, efter
medgivande av en fader eller
moder, besluta att en annan för-
säkrad som avstår från förvärvs-
arbete skall få rätt till tillfällig
föräldrapenning i de fall som an-
ges i fiärde stycket. Detta gäller
om det inte finns någon annan
förälder som har rätt till tillfällig
föräldrapenning enligt 1 § eller 2
§ b första stycket.

12 §4

Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § första stycket och 10 a § utges
under sammanlagt högst 60 dagar för varje bam och år. Tillfällig för-
äldrapenning enligt 11 § utges under högst 60 dagar för varje bam och år.
Om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 10 §
första stycket 1, 3 och 4 och 10 a § utges tillfällig föräldrapenning under
ytterligare högst 60 dagar för vaije bam och år.

Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § tredje stycket utges under högst

tio dagar per bam och år.

Tillfällig föräldrapenning enligt
10 § fjärde stycket utges under
högst tio dagar per bam. Sådan
tillfällig föräldrapenning utges inte
för tid efter sextionde dagen efter
barnets hemkomst efter förloss-
ningen. Vid adoption räknas tiden
från den tidpunkt föräldrarna fått
bamet i sin vård.

Tillfällig föräldrapenning enligt
10 § fjärde eller femte stycket ut-
ges under högst tio dagar per bam.
Sådan tillfällig föräldrapenning
utges inte för tid efter sextionde
dagen efter barnets hemkomst ef-
ter förlossningen. Vid adoption
räknas tiden från den tidpunkt
föräldrarna fått bamet i sin vård.

Uppbär en förälder oavkortade löneförmåner under tid då han bedriver
studier, jämställs avstående från studier med avstående från förvärvs-

4 Senaste lydelse 1995:848.

Prop. 2000/01:44

Bilaga 4

59

arbete vid tillämpning av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning, i Prop. 2000/01:44
den mån föräldern går miste om löneförmånerna.                        Bilaga 4

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.1 fråga om bam som är födda,
eller i fråga om adopterade bam, adopterade före ikraftträdandet
tillämpas lagen i sin äldre lydelse.

60

Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän för-
säkring1 skall ha följande lydelse.

4 kap.

2

Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivå).

Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsva-
rande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om föräl-
dern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräk-
nade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över
garantinivån och skulle ha varit det om försäkringskassan känt till samt-
liga förhållanden.

Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för 180
dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt
femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.

Vid flerbamsbörd utges föräldrapenning enligt 3 § andra stycket för 90
dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt
femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån. För varje
bam utöver det andra utges dock föräldrapenning för samtliga dagar en-
ligt 3 § andra stycket med belopp motsvarande förälderns sjukpenning,
beräknad enligt femte stycket.

När föräldrapenning enligt andra-fjärde styckena skall utges med be-
lopp motsvarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt 3
kap. med undantag av 5 § fjärde-sjunde styckena samt 10 a och 10 b §§.

Utan hinder av vad som före-
skrivs i andra-fjärde styckena
skall, om förälderns sjukpenning-
grundande inkomst har sänkts en-
ligt 3 kap. 5 § tredje stycket 5,
föräldrapenningen till dess bamet
fyller två år beräknas lägst på
grundval av den sjukpenninggrun-
dande inkomst som gällde innan
sänkningen skedde eller den högre
inkomst som löneutvecklingen
inom yrkesområdet därefter för-
anleder, om föräldern avstår från
förvärvsarbete för vård av bam. Är
kvinnan gravid på nytt innan bar-
net uppnått ett år och nio månaders
ålder, skall föräldrapenningen
även fortsättningsvis beräknas på
motsvarande sätt. Detsamma gäller
vid adoption av bam som sker

Utan hinder av vad som före-
skrivs i andra-fjärde styckena
skall, om förälderns sjukpenning-
grundande inkomst har sänkts en-
ligt 3 kap. 5 § tredje stycket 5,
föräldrapenningen till dess bamet
fyller två år beräknas lägst på
grundval av den sjukpenninggrun-
dande inkomst som gällde innan
sänkningen skedde eller den högre
inkomst som löneutvecklingen
inom yrkesområdet därefter för-
anleder, om föräldern avstår från
förvärvsarbete för vård av bam. Är
kvinnan gravid på nytt innan bar-
net uppnått eller skulle ha uppnått
ett år och nio månaders ålder, skall
föräldrapenningen även fortsätt-
ningsvis beräknas på motsvarande
sätt. Detsamma gäller vid adoption

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1999:1361.

Prop. 2000/01:44

Bilaga 4

61

inom två år och sex månader efter
det att det föregående bamet fötts
eller adopterats.

av bam som sker inom två år och
sex månader efter det att det före-
gående bamet fötts eller adopte-
rats.

Prop. 2000/01:44

Bilaga 4

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

62

Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen
(1995:584)

Härigenom föreskrivs att 12 och 14 §§ föräldraledighetslagen
(1995:584) skall ha följande lydelse, rubrik ändras, och paragraferna
efter numreras om.

Prop. 2000/01:44

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 §

Vid förkortning med tre fjärde-
delar, hälften eller en fjärdedel av
normal arbetstid skall ledigheten
spridas över arbetsveckans samt-
liga dagar, om inte särskilda skäl
ger anledning till att den förläggs
på annat sätt.

Vid förkortning av arbetstid får
ledigheten spridas över arbets-
veckans samtliga dagar eller för-
läggas till viss eller vissa av ar-
betsveckans dagar.

Arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren om ledighetens för-
läggning och andra frågor som rör ledigheten. Om det kan göras utan
olägenhet för arbetstagaren, skall denne lägga ledighet som avses i 11 §
så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig stöming.

Kan överenskommelse inte träf-
fas om hur ledigheten skall tas ut
vid förkortad arbetstid, bestämmer
arbetsgivaren i fråga om ledighe-
tens förläggning och därmed
sammanhängande frågor, om an-
nat inte avtalats. Arbetsgivaren får
dock inte utan arbetstagarens
samtycke dela upp ledigheten un-
der arbetsdagen eller förlägga den
till någon annan tid än arbets-
dagens början eller slut.

Har beslut i en sådan fråga som
avses i andra stycket träffats på
annat sätt än genom överenskom-
melse med arbetstagaren, skall
arbetsgivaren underrätta arbetsta-
garen och arbetstagarens lokala
arbetstagarorganisation om beslu-
tet. Detta skall om möjligt göras
senast två veckor före ledighetens
början.

Kan överenskommelse inte träf-
fas om hur ledigheten skall tas ut
vid förkortad arbetstid, skall ar-
betsgivaren förlägga ledigheten i
enlighet med arbetstagarens öns-
kemål, om verksamheten hos ar-
betsgivaren kan fortgå utan på-
taglig störning. Arbetsgivaren får
dock inte utan arbetstagarens
samtycke dela upp ledigheten un-
der arbetsdagen eller förlägga den
till någon annan tid än arbets-
dagens början eller slut.

Har beslut i en sådan fråga som
avses i andra stycket träffats på
annat sätt än enligt arbetstagarens
önskemål, skall arbetsgivaren un-
derrätta arbetstagaren och arbets-
tagarens lokala arbetstagar-
organisation om beslutet. Detta
skall om möjligt göras senast två
veckor före ledighetens början.

1 Senaste lydelse 1996:1545.

63

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

Prop. 2000/01:44

Bilaga 4

64

Förteckning över remissinstanser

Följande remissinstanser har yttrat sig över Promemorian om en utvidg-
ning av rätten till tillfällig föräldrapenning.

Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Norrbottens län, Riksförsäk-
ringsverket, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Barnombudsmannen,
Arbetsgivarverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet,
Arbetsmarknadsstyrelsen, Jämställdhetsombudsmannen, Svenska Kom-
munförbundet, Företagarnas Riksorganisation, Tjänstemännens Central-
organisation, Landsorganisationen i Sverige, Svenska arbetsgivare-
föreningen, Försäkringskasseförbundet, Umgängesrätts Föräldrarnas
Riksförening.

Prop. 2000/01:44

Bilaga 5

65

Förteckning över remissinstanser

Följande remissinstanser har yttrat sig över Promemorian om vissa
frågor avseende föräldraförsäkringen, föräldraledigheten och barnårs-
rätten.

Kammarrätten i Jönköping, Stockholms tingsrätt, Länsrätten i Norr-
bottens län, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet,
Barnombudsmannen, Arbetsgivarverket, Juridiska fakultetsnämnden vid
Uppsala universitet, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetslivsinstitutet,
Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsdomstolen, Jämställdhetsombudsmannen,
Svenska Kommunförbundet, Företagarnas Riksorganisation, Tjänste-
männens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisa-
tion, Landsorganisationen i Sverige, Svenska Arbetsgivareföreningen,
Försäkringskasseförbundet, Familjerättssocionomers riksförbund, Maka-
lösa föräldrar, Umgängesrätts Föräldrars Riksförening.

Prop. 2000/01:44

Bilaga 6

66

Lagförslag i lagrådsremissen

Prop. 2000/01:44

Bilaga 7

Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

Härigenom föreskrivs att 12 och 14 §§ föräldraledighetslagen
(1995:584) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

12 §

Vid förkortning med tre Värdede-
lar, hälften eller en fjärdedel av
normal arbetstid skall ledigheten
spridas över arbetsveckans samtliga
dagar, om inte särskilda skäl ger
anledning till att den förläggs på
annat sätt.

Föreslagen lydelse

Vid förkortning av arbetstid får le-
digheten spridas över arbetsveckans
samtliga dagar eller förläggas till
viss eller vissa av arbetsveckans da-
gar.

14 §

Arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren om ledighetens förläggning
och om andra frågor som rör ledigheten. Om det kan göras utan olägenhet för
arbetstagaren, skall denne lägga ledighet som avses i 11 § så att verksamhe-
ten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning.

Kan överenskommelse inte träffas Kan överenskommelse inte träffas
om hur ledigheten skall tas ut vid om hur ledigheten skall tas ut vid
förkortad arbetstid, bestämmer ar- förkortad arbetstid, skall arbetsgiva-

betsgivaren i fråga om ledighetens
närmare forläggning och därmed
sammanhängande frågor, om annat
inte har avtalats. Arbetsgivaren får
dock inte utan arbetstagarens sam-
tycke dela upp ledigheten under ar-
betsdagen eller förlägga den till nå-
gon annan tid än arbetsdagens början
eller slut.

Har beslut i en sådan fråga som
avses i andra stycket träffats på annat
sätt än genom överenskommelse med
arbetstagaren, skall arbetsgivaren
underrätta arbetstagaren och arbets-
tagarens lokala arbetstagarorganisa-
tion om beslutet. Detta skall om
möjligt göras senast två veckor före
ledighetens början.

ren förlägga ledigheten i enlighet
med arbetstagarens önskemål, om en

sådan förläggning inte medför på-
taglig störning i arbetsgivarens verk-
samhet. Arbetsgivaren får inte utan
arbetstagarens samtycke dela upp
ledigheten under arbetsdagen eller
förlägga den till någon annan tid än
arbetsdagens böijan eller slut.

Har beslut i en sådan fråga som
avses i andra stycket träffats på annat
sätt än enligt arbetstagarens önske-
mål, skall arbetsgivaren underrätta
arbetstagaren och arbetstagarens lo-
kala arbetstagarorganisation om be-
slutet. Detta skall om möjligt göras
senast två veckor före ledighetens
böijan.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

Senaste lydelse 1996:1545.

67

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-11-14

Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådct Leif
Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.

Enligt en lagrådsremiss den 9 november 2000 (Näringsdepartementet)
har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag
om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584).

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunnige öijan
Hämeskog.

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Prop. 2000/01:44

Bilaga 8

68

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 december 2000

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Thalén,

Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros,

Messing, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lövdén, Ringholm,

Bodström

Föredragande: statsrådet Thalén

Prop. 2000/01:44

Regeringen beslutar proposition 2000/01:44 Föräldraförsäkring och
föräldraledighet.

69