Regeringens proposition
2000/01:24

Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar
för tele- och datakommunikation

Prop.

2000/01:24

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 12 oktober 2000

Göran Persson

Bosse Ringholm

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny lag om skattereduktion för utgifter för vissa
anslutningar för tele- och datakommunikation. En fastighetsägare far
skattereduktion för utgifter för en anslutning från ett allmänt tillgängligt
telenät till ett småhus eller ett hyreshus. Detsamma gäller en juridisk
person och en enskild näringsidkare i fråga om en sådan anslutning i
annat fall till ett fast driftställe för näringsverksamheten.

Anslutningen skall vara ny, den skall medge överföring med god
teknisk kvalitet av multimedietjänster och den skall ge den anslutne en
möjlighet att välja leverantör av överföringstjänster.

Skattereduktion ges till juridiska personer och enskilda näringsidkare
även om utgiften kan dras av i näringsverksamheten.

Skattereduktionen föreslås uppgå till 50 procent av utgifter över
8 000 kronor eller, i fråga om hyreshus, 8 000 kronor per bostad eller
lokal som har anslutits. Skattereduktionen utgår med högst 5 000 kronor
eller, i fråga om hyreshus, högst 5 000 kronor per bostad eller lokal som
anslutits.

Värdet av eget arbete och eget material far inte medräknas i underlaget
för skattereduktionen. Utgifter för abonnemang ingår inte heller i under-
laget.

Ett krav för skattereduktion är att den som utför anslutningen har
F-skattsedel.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2001. Skattereduktion far
göras vid debiteringen av slutlig skatt på grund av taxeringen år 2002
eller 2003.

1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 24

Innehållsförteckning

Prop. 2000/01:24

1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3

2 Lagtext...............................................................................................4

2.1 Förslag till lag om skattereduktion för utgifter för vissa

anslutningar för tele- och datakommunikation...................4

2.2 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen

(1980:343).,.........................................................................8

2.3 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483).........................................................................13

3 Ärendet och dess beredning............................................................14

4 Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och

datakommunikation.........................................................................15

4.1 Förslagets allmänna utformning.......................................15

4.2 Underlaget för skattereduktionen......................................19

4.3 Skattereduktionens storlek................................................20

4.4 Ansökan och beslut...........................................................22

4.5 Omprövning, överklagande och straffansvar....................24

4.6 Ikraftträdande....................................................................26

5 Följ dändringar i andra lagar............................................................26

5.1 Skatteregisterlagen............................................................26

5.2 Skattebetalningslagen.......................................................26

6 Offentlig-finansiella effekter...........................................................27

7 Författningskommentar...................................................................28

7.1 Förslaget till lag om skattereduktion för utgifter för vissa

anslutningar för tele- och datakommunikation.................28

7.2 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen

(1980:343).........................................................................32

7.3 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483).........................................................................32

Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Skattelättnad för

bredbandsanslutning........................................................................33

Bilaga 2 Lagförslag i promemorian Skattelättnad för

bredbandsanslutning........................................................................34

Bilaga 3 Beskrivningar av typfall av bredbandsanslutningar..........39

Bilaga 4 Förteckning över remissinstanser till promemorian

Skattelättnad för bredbandsanslutning............................................51

Bilaga 5 Lagrådsremissens förslag till lagtext.................................52

Bilaga 6 Lagrådets yttrande.............................................................61

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 2000.. ..64

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele-
och datakommunikation,

2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

3. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).

Prop. 2000/01:24

Lagtext

Prop. 2000/01:24

2.1 Förslag till lag om skattereduktion för utgifter för
vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § En fastighetsägare får skattereduktion enligt denna lag för utgifter för
en anslutning för tele- och datakommunikation från ett allmänt tillgäng-
ligt telenät till ett småhus eller ett hyreshus. Detsamma gäller en juridisk
person och en enskild näringsidkare i fråga om en sådan anslutning i
annat fall till ett fast driftställe för näringsverksamhet.

Skattereduktion för ett handelsbolag får i stället göras för delägarna.

2 § En anslutning skall uppfylla följande krav för att skattereduktion skall
få göras:

- anslutningen skall vara ny,

- den skall medge överföring med god teknisk kvalitet av multimedie-
tjänster, och

-den skall ge den anslutne möjlighet att välja leverantör av över-
föringstjänster.

3 § Skattereduktion skall göras vid debiteringen av slutlig skatt på grund
av 2002 eller 2003 års taxering.

4 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse
som i inkomstskattelagen (1999:1229). Bestämmelserna om juridiska
personer skall dock tillämpas också på handelsbolag.

Termen hyreshus har samma betydelse som i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152).

Underlag för skattereduktion

5 § I underlaget för skattereduktionen ingår utgifter för en anslutning som
tas i bruk under perioden den 1 januari 2001 - den 31 december 2002 och
som är betalda senast vid tidpunkten för ansökan.

6 § I underlaget får endast ingå utgifter för en anslutning som utförts av
någon som innehar F-skattsedel vid den tidpunkt när ersättningen för
arbetet bestäms eller när den betalas ut.

En uppgift om innehav av F-skattsedel får godtas om den lämnas i en
anbudshandling, en faktura eller någon jämförlig handling som även
innehåller utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress samt
betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller organi-
sationsnummer. Uppgiften om innehav av F-skattsedel får dock inte

godtas, om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften är
oriktig.

7 § I underlaget får inte ingå utgifter for en anslutning som utförts av den
som ansöker om skattereduktion eller av foretag som ingår i samma kon-
cern eller annars står under i huvudsak gemensam ledning med den
sökande.

Om ett handelsbolag eller ett dödsbo omfattas av bestämmelserna i
första stycket gäller de även for delägare i bolaget eller boet.

I underlaget får inte heller ingå utgifter för abonnemang.

Skattereduktionens storlek

8 § Skattereduktionen uppgår till 50 procent av den del av underlaget
som överstiger 8 000 kronor eller, i fråga om hyreshus, 8 000 kronor per
bostad eller lokal som anslutits.

Skattereduktion far göras med högst 5 000 kronor eller, i fråga om
hyreshus, 5 000 kronor per bostad eller lokal som anslutits.

9 § Skattereduktionen för en delägare av en fastighet utgör högst så stor
andel av den totala skattereduktionen enligt 8 § som svarar mot deläga-
rens andel av fastigheten vid ingången av det beskattningsår då anslut-
ningen tas i bruk.

10 § För en fastighet som består av två eller flera småhus som till över-
vägande del upplåtits med hyresrätt eller bostadsrätt får reglerna tilläm-
pas som om småhusen tillsammans utgör ett hyreshus, om skattereduk-
tionen därigenom blir högre.

Ansökan

11 § En ansökan om skattereduktion skall göras skriftligen hos en skatte-
myndighet.

12 § Ansökan skall innehålla uppgift om

1. sökandens personnummer, samordningsnummer eller organisations-
nummer,

2. fastighetens beteckning,

3. sökandens andel i fastigheten,

4. det anslutningsarbete som har utförts och den överföringskapacitet
som har specificerats för anslutningen,

5. huruvida det i utgiften för anslutningen ingår abonnemang och i så
fall utgiften för detta,

6. underlaget för den skattereduktion som begärs,

7. personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer för
den som utfört anslutningen.

Till ansökan skall det fogas kopia av faktura eller motsvarande hand-
ling som visar vilken anslutning som har utförts, utgiften för anslut-
ningen, uppgift om anslutningens överföringskapacitet och den utrustning

Prop. 2000/01:24

som har installerats samt om huruvida anslutningen är utformad så att den
inte hindrar den anslutne att välja leverantör av överföringstjänster.

Av ansökan eller en handling som fogas till denna skall det framgå när
betalning har skett.

13 § Om ett handelsbolag avstår från sin rätt till skattereduktion till for-
mån för delägarna i bolaget, skall det av bolagets ansökan framgå att del-
ägarna biträder ansökan och hur skattereduktionen skall fördelas mellan
dem. Delägare som biträtt ansökan är att betrakta som sökande i fråga om
sin rätt till skattereduktion.

14 § En ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till skattemyn-
digheten senast den 1 mars 2003. Om en ansökan har kommit in senast
den 1 mars 2002, skall skattereduktionen tillgodoräknas vid debitering av
slutlig skatt på grund av taxeringen samma år.

Prop. 2000/01:24

Beslutande myndighet

15 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksskatteverket
bestämmer vilken eller vilka skattemyndigheter som skall besluta i
ärenden enligt denna lag.

Övriga bestämmelser

16 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som gäller
om debitering av slutlig skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483).

Skattemyndighetens beslut om skattereduktion får omprövas, förutom i
de fall som anges i skattebetalningslagen, om det föranleds av ett annat
beslut av skattemyndighet eller förvaltningsdomstol som rör skattereduk-
tion enligt denna lag, fastighetstaxering eller debitering av fastighetsskatt.

Omprövning enligt andra stycket får ske senast sex månader efter det
beslut som föranleder ändringen.

17 § Skattereduktion enligt denna lag skall räknas av mot kommunal och
statlig inkomstskatt samt mot statlig fastighetsskatt.

Skattereduktionen tillgodoräknas den skattskyldige före
skattereduktion enligt inkomstskattelagen (1999:1229) och efter
skattereduktion enligt lagen (2000:000) om skattereduktion på
förvärvsinkomster vid 2002 års taxering.

Skattereduktionen skall inte beaktas vid beräkning av skattebeloppet
enligt 4 § lagen (1997:324) om begränsning av skatt.

18 § Skattereduktion enligt denna lag skall inte beaktas vid beräkning av
preliminär skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483).

19 § Bestämmelser om registrering av uppgifter och beslut enligt denna
lag finns i skatteregisterlagen (1980:343).

Prop. 2000/01:24

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

2.2 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)

Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ skatteregisterlagen (1980:343)*
skall ha följande lydelse.

Prop. 2000/01:24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §²

För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av auto-
matisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och
ett regionalt skatteregister för varje region.

Registren skall användas vid beskattning för

1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande
fysiska och juridiska personer,

2. revisions- och annan kontrollverksamhet,

3. taxering enligt taxeringslagen (1990:324) samt bestämmande av
pensionsgrundande inkomst,

4. redovisning, bestämmande och betalning av skatt enligt skattebetal-
ningslagen (1997:483), mervärdesskattelagen (1994:200), lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter.

Registren skall dessutom användas för

1. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av
skatter och avgifter,

2. bestämmande av skattereduk- 2. bestämmande av skattereduk-

tion enligt lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för
byggnadsarbete på bostadshus,
lagen (1995:1623) om skatte-
reduktion för riskkapitalinvester-
ingar, lagen (1996:725) om skatte-
reduktion för utgifter för bygg-
nadsarbete på bostadshus och
lagen (1996:1231) om skattereduk-
tion för fastighetsskatt i vissa fall
vid 1997-2001 års taxeringar,

tion enligt lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för
byggnadsarbete på bostadshus,
lagen (1995:1623) om skatte-
reduktion för riskkapitalinvester-
ingar, lagen (1996:725) om skatte-
reduktion för utgifter för bygg-
nadsarbete på bostadshus, lagen
(1996:1231) om skattereduktion
för fastighetsskatt i vissa fall vid
1997-2001 års taxeringar och
lagen (2000:000) om skatte-
reduktion för utgifter för vissa
anslutningar för tele- och
datakommunikation,

3. gäldenärsutredning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m.

Det centrala skatteregistret skall också användas för andra utredningar i
kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet än som avses i tredje
stycket och för Riksskatteverkets tillsyn enligt lagen (1974:174) om
identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.

¹ Lagen omtryckt 1983:143.

² Senaste lydelse 1999:1248.

7§³

För fysisk och juridisk person far, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 § §, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.

1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, foretag som
enligt 57 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall behandlas som
fåmansföretag, famanshandelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap.
16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, uppgift
om företagsledare i dessa företag samt uppgift om delägare i enkelt bolag
och partrederi.

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller 14
kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd far
anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om
beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag for skatt med anledning
av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om
innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om åter-
kallelse av F-skattsedel med angivande av skälen for beslutet, uppgifter
som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen, lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter och mervärdesskattelagen
(1994:200) samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning
av sådana skatter eller avgifter.

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.

5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift
om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt,
dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga
förfall föreligger for underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.

6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter
som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och
kontrolluppgifter.

8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen for beslutet och
uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen.

9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde-
myndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person
ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för
en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord,
likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.

10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.

11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress for skattsedelsforsän-
delse samt namn, adress och telefonnummer for ombud.

12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdekla-
ration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från
sådan särskild uppgift som avses i 2 kap. 19 § lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension.

Prop. 2000/01:24

³ Senaste lydelse 1999:1248.

13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxe-
ringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och
tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen,
andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som
behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs
för värdering av bostad på fastighet.

14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid
för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxe-
ringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen.

15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är
näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta
emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots
nummer och typ.

16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit
sjöinkomst som avses i 64 kap. 3 och 4 §§ inkomstskattelagen.

17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.

18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräk-
ning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp
som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.

19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd
enligt yrkestrafiklagen (1998:490) och lagen (1998:492) om biluthyrning.

Prop. 2000/01:24

20. Uppgift för beräkning av
skattereduktion för fackförenings-
avgift, uppgifter enligt 6 § första
och andra styckena lagen
(1993:672) om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på bo-
stadshus, uppgifter enligt 7 § lagen
(1995:1623) om skattereduktion
för riskkapitalinvesteringar, upp-
gifter enligt 6 § första och andra
styckena lagen (1996:725) om
skattereduktion för utgifter för
byggnadsarbete på bostadshus för
bestämmande av skattereduktion
enligt nämnda lagar samt uppgift
om beslut om sådan skattereduk-
tion, uppgifter för bestämmande av
skattereduktion enligt lagen
(1996:1231) om skattereduktion
för fastighetsskatt i vissa fall vid
1997-2001 års taxeringar samt
uppgift om beslut om sådan skatte-
reduktion.

om beslut om sådan skattereduk-
tion.

21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-
land.

22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2
kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,
totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslut-
ning for koncemmoderföretag.

23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 47 kap.
5 § inkomstskattelagen, uppskovsavdragets storlek, belopp som enligt
47 kap. 11 § nämnda lag skall minska anskaffningsutgiften samt, om
ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 47 kap. 5 § andra
stycket nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnummer och
namn.

24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och
andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen.

25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter, verkställ-
ande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är fulltalig
eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om företagsrekonstruktion
och fusion samt uppgifter från handels- och föreningsregistret om firma-
tecknare, revisor och företagsrekonstruktion.

26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt alkohol-
lagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport.

27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbetsmarknads-
politiska åtgärder samt utbetalat belopp och datum för utbetalningen.

28. Uppgifter från Tullverket om debiterad mervärdesskatt vid import,
exportvärden, antal import- och exporttillfallen samt de tidsperioder som
uppgifterna avser samt uppgifter från verket som behövs för tillämp-
ningen av 3 kap. 30 § andra stycket mervärdesskattelagen.

29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot kostnader
för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller personnum-
mer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat gälla och datum
för förändring av lönesumma, om sjukpenninggrundande inkomst av
annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnummer och
datum för inkomstanmälan samt om utsänd person såvitt avser uppgifter
från intyg om tillämplig lagstiftning och intyg om utsändning.

30. Uppgift om att en näringsidkare ingår i en sådan mervärdesskatte-
grupp som avses i 6 a kap. 1 § mervärdesskattelagen.

31. Uppgift om uppskovsbelopp vid andelsbyte enligt 49 kap. inkomst-
skattelagen, namn och organisationsnummer på det överlåtna företaget,
antal andelar som lämnats som ersättning vid andelsbytet samt namn och
organisationsnummer på det köpande företaget samt de övriga uppgifter
som behövs för beskattning av uppskovsbelopp.

32. Uppgift om uppskovsbelopp vid koncemintema andelsavyttringar
enligt 25 kap. 6-27 §§ inkomstskattelagen, namn och organisations-
nummer på det överlåtna företaget, antalet överlåtna andelar samt de
övriga uppgifter som behövs för beskattning av vinsten.

33. Uppgift om avgiftsskyldighet till annat registrerat trossamfund än
Svenska kyrkan och uppgift om tillhörighet till icke-territoriell försam-
ling inom Svenska kyrkan.

Prop. 2000/01:24

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

2.3 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Prop. 2000/01:24

11 kap.

Skattemyndigheten fattar varje
år beslut om skattens storlek enligt
den årliga taxeringen (grundlägga-
nde beslut om slutlig skatt). Slutlig
skatt kan bestämmas också genom
omprövningsbeslut och till följd av
beslut av domstol.

Med slutlig skatt avses summan
av skatter och avgifter enligt 10 §
minskad med skattereduktion
enligt 65 kap. 9-12 §§

inkomstskattelagen (1999:1229).

9§*

Med slutlig skatt avses summan
av skatter och avgifter enligt 10 §
minskad med skattereduktion
enligt

1. lagen (2000:000) om

skattereduktion på för-
värvsinkomster vid 2002

års taxering,

2. lagen (2000:000) om

skattereduktion for utgifter
for vissa anslutningar för
tele- och datakommunika-
tion och

3. 65 kap. 9-12 §§ inkomst-
skattelagen (1999:1229).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Senaste lydelse 1999:1300.

3 Ärendet och dess beredning

I propositionen Ett informationssamhälle for alla (prop. 1999/2000:86
s. 69, IT-propositionen) formulerade regeringen följande mål om till-
gängligheten i informationssamhället.

”Hushåll och foretag i alla delar av Sverige bör inom de närmaste åren fa tillgång
till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Detta skall i första hand ske i
marknadens regi. Staten har dock ett övergripande ansvar att se till att IT-infra-
struktur med hög överföringskapacitet finns tillgänglig i hela landet. Konkurrens,
låga priser och en snabb utveckling främjas av att ett stort antal operatörer och IT-
företag har möjlighet att nyttja näten. Konkurrensneutralitet och mångfald på näten
skall främjas genom statliga insatser och regler. Den teknik som skulle kunna
överbrygga avstånden i landet far inte på grund av stora skillnader i tillgänglighet,
taxor och kapacitet bli ytterligare en klyfta mellan storstad och glesbygd.”

I IT-propositionen (s. 82) aviserades att en skattelättnad bör övervägas
för fysiska och juridiska personer som haft utgifter för en anslutning för
datakommunikation som innebär en väsentlig kapacitetshöjning i förhål-
lande till överföringskapaciteten i det normala telefonnätet. Det angavs
vidare att skattelättnaden, som bör kunna utformas som en skattereduk-
tion, bör avse anslutningsutgifter över ett visst belopp och motsvara en
mindre del av utgiften. Vidare angavs att kommuner bör fa möjlighet att
ansöka om stöd för abonnentanslutning med hög överföringskapacitet i
glest bebyggda områden. Det sammanlagda beloppet för de båda stöden
motsvarar 3 200 miljoner kronor. Stödet till kommunerna har utretts av
en särskild utredare. Utredningsarbetet redovisas i betänkandet
Kommunstöd till lokal IT-infrastruktur (SOU 2000:68). Förslag till lag
om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av
lokala telenät har lämnats i budgetpropositionen för 2001 (prop.
2000/01:1, utgiftsområde 22). Därutöver utreds stöd till finansiering av
regionala transportnät som en del av ett nationellt IT-
infrastrukturprogram (dir. 2000:04).

Inom Regeringskansliet har frågan om en skattelättnad för bred-
bandsanslutningar utretts och en promemoria har utarbetats. En samman-
fattning av promemorian finns i bilaga 1 och lagförslagen finns i bilaga
2. I bilaga 3 finns en från promemorian hämtad beskrivning av ett antal
typfall av anslutningar som kan berättiga till skattereduktion.
Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över
remissinstanserna finns i bilaga 4. En sammanställning av remiss-
yttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2000/2348).

Regeringen tar nu upp promemorians förslag om en ny lag om skatte-
reduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommuni-
kation till behandling.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 24 augusti 2000 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i
bilaga 6. Lagrådet har haft synpunkter på vissa paragrafers utformning.
Regeringen har beaktat Lagrådets synpunkter och dessa behandlas i

Prop. 2000/01:24

anslutning till respektive paragraf i avsnitt 7. Vissa redaktionella änd-
ringar har vidare gjorts i lagtexten.

Efter Lagrådets granskning har tillkommit ett förslag till ändring i
skattebetalningslagen (1997:483), som i propositionen har tagits in i av-
snitt 2.3. Denna ändring är en konsekvens av Lagrådets granskning och
av sådan beskaffenhet att det skulle sakna betydelse att på nytt höra
Lagrådet.

Prop. 2000/01:24

4 Skattereduktion för utgifter för vissa anslut-

ningar för tele- och datakommunikation

4.1 Förslagets allmänna utformning

Regeringens förslag: En fastighetsägare får skattereduktion enligt en
särskild lag för utgifter för en anslutning för tele- och
datakommunikation från ett allmänt tillgängligt telenät till ett småhus
eller ett hyreshus. Detsamma gäller en juridisk person och en enskild
näringsidkare i fråga om en sådan anslutning i annat fall till ett fast
driftställe för näringsverksamhet.

Skattereduktion för ett handelsbolag far i stället göras för delägarna.

Anslutningen skall vara ny, medge överföring med god teknisk
kvalitet av multimedietjänster samt ge den anslutne möjlighet att välja
leverantör av överföringstjänster.

Skattereduktion skall göras vid debiteringen av slutlig skatt på
grund av 2002 eller 2003 års taxering.

Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. I promemorians förslag finns även en bestämmelse om att när en
befintlig anslutning ersätts eller kompletteras, så skall den nya anslut-
ningen innebära en avsevärd höjning av överföringskapaciteten.

Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker eller
har inget att erinra mot promemorians förslag. Riksskatteverket ifråga-
sätter dock att en lag om skattereduktion för utgifter för bredbandsanslut-
ning införs. Konkurrensverket förordar en marknadslösning som bästa
sättet att tillgodose efterfrågan på förbindelser och tjänster.
Glesbygdsverket anser att det finns en påtaglig risk för att de resurser som
avsatts inte kommer att utnyttjas till fullo eftersom ”ribban” för
skattereduktionen ligger för högt. Det finns ett behov av att styra om
avsatta medel till regionalpolitiskt mer prioriterade områden. Statens
fastighetsverk föreslår att förslaget även skall riktas till arrendatorer.
Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) anser att skattereduktion
bör medges retroaktivt fr.o.m. den 1 juli 2000.
Bostadsrättsorganisationen SBC menar att det finns anledning att
överväga en förlängning av tidsperioden eftersom det annars finns risk
för att det kan uppstå en ”flaskhalssituation” i utförarledet. Några
remissinstanser, däribland Konkurrensverket och Telia, framhåller att det
är viktigt att lagen utformas på ett konkurrensneutralt sätt med avseende
på teknisk lösning. Genom att utesluta uppgradering av befintlig ledning

eller befintligt nät anser dessa remissinstanser att kravet på
teknikneutralitet frångås. De framhåller också att det med föreliggande
förslag finns en risk för att bredbandsutbyggnad med hjälp av exempelvis
xDSL-teknik i befintlig infrastruktur utesluts från möjlighet till stöd.
Telia menar att den nämnda tekniken kan möta kundernas reella behov
och är lämplig för många glesbygdsområden.

Skälen för regeringens förslag

Som anförts i IT-propositionen (prop. 1999/2000:86 s. 82) bedömer
regeringen att det finns ett behov av en viss stimulans till
bredbandsanslutning för i första hand hushåll och företag som finns
utanför tätorterna. I promemorian anförs att stimulansen bör kunna ges
som en skattelättnad i form av en skattereduktion samt att
skattereduktionen bör avse sådana anslutningar som är avsevärt mer
kostnadskrävande än i normala fall. Ett sätt att göra det anges vara att
skattereduktion enbart ges för anslutningsutgifter som överstiger ett visst
belopp.

Förslaget att ett stöd till enskilda skall ges som en skattereduktion har
fått ett gott mottagande av de flesta remissinstanserna. Något alternativt
förslag har inte framförts. Regeringen delar uppfattningen att en skatte-
reduktion är en lämplig form för att stimulera enskilda att delta i upp-
byggnaden av IT-infrastrukturen.

Vad gäller den lagtekniska utformningen av förslaget bör lagen
(1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus kunna användas som förebild.

Skattereduktionen bör kunna erhållas av juridiska personer, enskilda
näringsidkare och fastighetsägare. När det gäller fastighetsägare bör man
knyta an till begrepp som finns i fastighetstaxeringslagen (1979:1152,
FTL) och som också används i lagen (1984:1052) om statlig fastighets-
skatt. Med ägare förstås både fysiska och juridiska personer och den som
enligt 1 kap. 5 § FTL skall likställas med ägare. Däribland finns tomt-
rättshavare men däremot inte den som arrenderar eller hyr sin bostad.
Något egentligt behov av att medge skattereduktion även till arrendatorer
och hyresgäster kan inte anses föreligga. Rätten till skattereduktion för
fastighetsägare bör kopplas till fastigheten och till varje taxeringsenhet
för sig. Termerna fastighet och taxeringsenhet bör ha samma betydelse
som i FTL. Avgörande vid bedömningen av en fastighets uppdelning i
olika taxeringsenheter bör vara de förhållanden som rådde vid ingången
av år 2001 om ansökan har kommit in före den 1 mars 2002.1 annat fall
bör förhållandena vid ingången av år 2002 vara avgörande.

För juridiska personer och enskilda näringsidkare som bedriver
näringsverksamhet finns redan i dag en möjlighet att fa avdrag för
utgifter för en anslutning för tele- och datakommunikation vid
inkomsttaxeringen. För att uppnå önskad stimulanseffekt bör denna
omständighet inte föranleda att möjligheten till skattereduktion undantas
för dessa grupper. Juridiska personer och enskilda näringsidkare bör
alltså kunna fa skattereduktion dels i egenskap fastighetsägare, dels för
utgifter för en anslutning till en stadigvarande plats för affärsverksamhet
varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs (fast driftställe).

Prop. 2000/01:24

Vad gäller enskilda näringsidkare bör dessa även kunna medges skatte-
reduktion for utgifter för en anslutning till den egna privatbostadsfastig-
heten. Detta under förutsättning att det är fråga om skilda anslutningar.

Skattereduktion bör göras för utgifter för en anslutning för tele- och
datakommunikation från ett allmänt tillgängligt telenät till småhus, hyres-
hus och, i fråga om fasta driftställen, även annan stadigvarande plats för
affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs. Termen
allmänt tillgängligt telenät är hämtad från telelagen (1993:597). Termen
är inte definierad i lagen men generellt sett anses ett nät vara allmänt till-
gängligt om det står till allmänhetens förfogande. Ett kännetecken för att
nätet skall anses allmänt tillgängligt är att det står öppet för en vid krets
av användare att ansluta sig till nätet. Termerna småhus och hyreshus bör
ha samma betydelse som i FTL.

En ny anslutning med hög överföringskapacitet

Syftet med skattereduktionen är att skapa goda förutsättningar för
operatörer att leverera tjänster på nät med hög överföringskapacitet i båda
riktningarna (s.k. bredbandstjänster) till användare vid företag eller i
bostäder.

Regeringen anser att det bör vara fråga om nya anslutningar. I detta
ligger ett krav på att det skall vara fråga om nya ledningar för tele- och
datakommunikation vid fast förbindelse eller nya radioförbindelser. Att
endast uppgradera en befintlig kopparledning för telefoni genom modem
för t.ex. xDSL-teknik (Digital Subscriber Line, digital accessteknik)
liksom befintligt kabelnät för TV eller motsvarande bör alltså inte
berättiga till skattereduktion. Beträffande radioförbindelser bör det för att
vara fråga om en ny anslutning innebära att sändar- och
mottagarutrustningen hos abonnenten är ny.

Att skattereduktion bör ges endast för nya anslutningar är avsett att
säkerställa att investeringen blir tillräckligt långsiktig. Det är angeläget
att den IT-infrastruktur som nu anläggs har förutsättningar att klara
framtida ökade krav på trafikkapacitet och dessutom kan användas för
sådana tillämpningar som kräver symmetrisk kapacitet. Den ekonomiska
livslängden för utrustning som arbetar i transmissionsskikten, t.ex.
routrar och switchar, är betydligt kortare än för kanalisation och ledning
(för förklaring av begreppen transmissionsskikt, kanalisation och ledning
hänvisas till s. 238 i bilaga 12 till IT-propositionen). Genom att stimulera
investering i kanalisation och ledning, lämpad för nät med hög
överföringskapacitet, bidrar skattereduktionen till att sådan utrustning
installeras som långsiktigt kan utnyttjas av olika operatörer med olika
slag av aktiv utrustning. Med operatör avses här leverantör av
överföringstj änster.

Anslutningen skall vara dimensionerad för att kunna överföra multi-
medietj änster av god teknisk kvalitet. Med multimedia avses här
datorbaserade presentationer som kombinerar två eller flera typer av
medier (ljud, rörliga bilder eller text), där användaren interaktivt kan
påverka presentationerna. Vad som skall betecknas som bredband, dvs.
ett nät som har en hög överföringskapacitet har dels varierat över tiden,
dels varierat med olika personers, företags eller operatörers uppfattning

Prop. 2000/01:24

om vad som skall anses utgöra en hög överföringskapacitet. I IT-
propositionen (s. 70) anges att begreppet bredband allmänt används utan
att innebörden är klart definierad. Någon officiellt fastställd definition
finns inte, utan bredband är egentligen en beskrivning av hög
överföringskapacitet för tele- och datakommunikation. IT-
infrastrukturutredningen definierade i sitt betänkande Bredband för
tillväxt i hela landet (SOU 1999:85) bredband som överföringskapacitet
för tele- och datakommunikation om minst 2 Mbit/s i riktning såväl till
som från användaren. En sådan kapacitet i nätet närmast abonnenten, det
s.k. accessnätet, är så hög att både mottagande och sändning kan ske av
bl.a. rörliga bilder av god teknisk kvalitet. Radioanslutningar medger i
allmänhet inte fullt så hög överföringskapacitet.

Det är inte möjligt att ange någon bestämd överföringskapacitet som
gräns för att kostnader för en ny anslutning skall berättiga till skatte-
reduktion. I stället bör det avgörande vara att anslutningen skall vara
dimensionerad för att kunna bära multimedietj änster av god teknisk
kvalitet. Att Internet inte medger detta i dagsläget saknar betydelse. Det
avgörande är att anslutningen är dimensionerad för att klara av en hög
överföringskapacitet då stomnät m.m. medger detta. Detta medför också
att en anslutning som avser en abonnent som har flera användare, t.ex. ett
företag, måste vara dimensionerad för att klara en betydligt högre
överföringskapacitet än en anslutning som bara är avsedd för en bostad.
Ett riktmärke skulle kunna vara en kapacitet på minst 2 Mbit/s i båda
riktningarna (symmetriskt) per ansluten användare. När det gäller
radiolösningar kan det dock vara svårt att upprätthålla ett sådant
riktmärke. Radiolösningar kommer främst att bli aktuellt i glesbygd
eftersom det där många gånger är det enda ekonomiskt genomförbara
alternativet. En sådan lösning far anses acceptabel i detta sammanhang.

Kravet på hög överföringskapacitet innebär ett prestationskrav men
någon särskild teknik pekas dock inte ut för att uppnå prestationskravet.
Det önskemål om teknikneutralitet som bör gälla vid utbyggnaden av
infrastrukturen på IT-området blir därmed tillgodosett.

För att skattereduktion skall kunna utgå skall anslutningen ge den
anslutne möjlighet att välja leverantör av överföringstjänster (operatör).
Det innebär i praktiken att t.ex. en anslutningsledning till en bostad, lokal
eller ett småhus skall kunna omkopplas från en operatörs utrustning till
en annan operatörs i anslutningspunkten i fastigheten (fastighetsnoden)
eller motsvarande för villaområde och industriområde (fastighetsom-
rådesnoden). En fastighetsnod eller fastighetsområdesnod skall vara
utformad så att flera operatörer har möjlighet att placera sin aktiva utrust-
ning i utrymmet för anslutning av en enskild abonnent.

Skattereduktionen är inte avsedd för utbyte av befintliga anslutningar
på grund av sedvanligt underhåll av accessnäten.

Skattereduktion skall kunna göras vid debiteringen av slutlig skatt på
grund av 2002 eller 2003 års taxering.

Prop. 2000/01:24

4.2 Underlaget för skattereduktionen

Prop. 2000/01:24

Regeringens förslag: I underlaget för skattereduktionen ingår utgifter för
en anslutning som tas i bruk under perioden den 1 januari 2001 - den 31
december 2002 och som är betalda senast vid tidpunkten för ansökan.

Utgifter för anslutningen ingår i underlaget endast om arbetet utförts av
någon som innehar F-skattsedel vid den tidpunkt när ersättningen för
arbetet bestäms eller när den betalas ut.

I underlaget ingår inte utgifter för en anslutning som utförts av den
som ansöker om skattereduktion eller av företag som ingår i samma
koncern eller annars står under i huvudsak gemensam ledning med den
sökande.

I underlaget får inte ingå utgifter för abonnemang.

Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.

Remissinstanserna: Har inte yttrat sig.

Skälen för regeringens förslag: Promemorians förslag innebär att
skattereduktion skall få göras för utgifter för en anslutning för tele- och
datakommunikation som tas i bruk under tiden den 1 januari 2001 - 31
december 2002 och som är betalda senast vid tidpunkten för ansökan.
Regeringen delar bedömningen att underlaget för skattereduktionen bör
utformas på detta sätt. Bestämmelserna innebär bland annat att utgifter
för anslutningsarbeten som påbörjas före den 1 januari 2001 men som
avser anläggningar som tas i bruk därefter kan ingå i underlaget för
skattereduktion om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.

I underlaget avses bara ingå s.k. passiv nätutrustning på kanalisations-
och ledningsnivå. Beträffande radioförbindelser skall dock utgifter för
sändar- och mottagarutrustning kunna ingå i underlaget. Sådan aktiv ut-
rustning som arbetar i transmissionsskikten som utför själva överföringen
och som kommunicerar med varandra, t.ex. servrar, switchar och routrar
ingår inte i underlaget.

Både utgifter för material och arbete bör ingå i underlaget.

Underlaget omfattar inte utgifter för lokalt nät inom bostad, lokal,
enskilt hus eller industrilokal.

1 bilaga 3 finns beskrivningar av ett antal typfall på anslutningar som
kan ingå i underlaget för skattereduktion.

För att ge rätt till skattereduktion skall arbetet vara utfört av närings-
idkare som innehar F-skattsedel antingen vid den tidpunkt när ersätt-
ningen för arbetet bestäms eller när den betalas ut. En uppgift om inne-
hav av F-skattsedel får godtas om den lämnas i en anbudshandling, en
faktura eller någon jämförlig handling, som även innehåller uppgifter om
utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress samt betal-
ningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller organisa-
tionsnummer. Uppgiften om innehav av F-skattsedel får dock inte godtas,
om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften är oriktig.
Härigenom uppnås bättre kontrollmöjligheter samtidigt som anlitande av
"svart" arbetskraft motverkas.

I underlaget får inte ingå utgifter för en anslutning som har utförts av
den som ansöker om skattereduktion eller av företag som ingår i samma

koncern som eller annars står under i huvudsak gemensam ledning med
den sökande. Detsamma gäller arbete som utförts av delägare i ett
handelsbolag eller ett dödsbo. En egenföretagare som utför
anslutningsarbeten på den egna villan blir således inte berättigad till
skattereduktion för värdet av sitt eget arbete. Detsamma gäller för ett
företag som med egna anställda utför anslutningsarbeten på företagets
egna näringsfastigheter.

Om abonnemang ingår i utgiften för anslutningen, skall underlaget
minskas med utgiften för eller värdet av abonnemanget.

4.3 Skattereduktionens storlek

Prop. 2000/01:24

Regeringens förslag: Skattereduktion får göras med ett belopp som mot-
svarar 50 procent av den del av underlaget som överstiger 8 000 kronor.
Skattereduktionen utgår med högst 5 000 kronor.

I fråga om hyreshus får skattereduktion göras med 50 procent av den
del av underlaget som överstiger 8 000 kronor per bostad eller lokal som
omfattas av anslutningsarbetet, dock högst 5 000 kronor per bostad eller
lokal.

Promemorieförslaget: Överensstämmer med regeringens förslag bort-
sett från promemorians förslag att skattereduktion skall utgå med lägst
500 kr. Några redaktionella ändringar av lagtexten har också gjorts.

Remissinstanserna: Lantmäteriverket anser att också fastighetsägare
som är medlemmar i en samfållighetsförening med ansvar för bredbands-
nät bör kunna få skattereduktion trots att utbyggnaden sker i föreningens
regi.

Skälen för regeringens förslag: När det gäller skattereduktionens
storlek är det enligt regeringens uppfattning naturligt att ta fasta på de
grundläggande principer som fördes fram i IT-propositionen och som
riksdagen också ställt sig bakom. Skattereduktionen bör således i första
hand stimulera till bredbandsanslutningar hos företag och hushåll som
finns utanför tätorterna. Den bör vidare endast avse sådana anslutningar
som är avsevärt mer kostnadskrävande än i normala fall. Slutligen bör
reduktionen endast medges med en mindre del av den totala utgiften för
anslutningen.

Från dessa utgångspunkter skulle enligt regeringens uppfattning en
lämpligt avvägd lösning innebära att skattereduktionen ges med ett
belopp som motsvarar 50 procent av den del av underlaget som
överstiger 8 000 kronor samtidigt som skattereduktionen begränsas till ett
högsta belopp på 5 000 kronor. Särskilda regler bör gälla för hyreshus
samt småhus som har upplåtits med hyresrätt eller bostadsrätt.

I promemorian föreslås att skattereduktion som lägst skall utgå med
500 kr. Anledningen till detta förslag var att skattemyndigheterna inte
skulle behöva administrera ansökningar som avser små belopp.
Regeringen anser, mot bakgrund av det avräkningsförfarande som det
nya skattekontosystemet innebär, att det inte finns skäl för en sådan
begränsning. Något lägsta belopp för skattereduktionen bör därför inte
bestämmas.

Juridiska personer och enskilda näringsidkare bör som tidigare
framgått kunna få skattereduktion dels i egenskap av fastighetsägare, dels
för utgifter för en anslutning till en stadigvarande plats för
affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs (fast
driftställe). Enskilda näringsidkare bör dessutom kunna få
skattereduktion för en anslutning till privatbostadsfastigheten under
förutsättning att det är fråga om skilda anslutningar.

För ägare av småhus bör skattereduktion göras för utgifter för en an-
slutning till det egna småhuset. Småhus definieras i 2 kap. 2 § FTL som
byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer. Småhus och
tomtmark för sådan byggnad utgör tillsammans den taxeringsenhet som
betecknas småhusenhet. Förslaget gäller även småhus som tillhör en lant-
bruksenhet. För att stimulera utbyggnaden av accessnäten i glest
bebyggda områden bör även fritidsfastigheter omfattas av den föreslagna
skattereduktionen.

Regeringen delar Lantmäteriverkets uppfattning att också fastighets-
ägare som är medlemmar i en samfällighetsförening med ansvar för
bredbandsnät bör kunna komma i fråga för skattereduktion trots att
utbyggnaden sker i föreningens regi. Det finns i dag ett stort antal
samfäll ighetsföreningar som förvaltar olika typer av
gemensamhetsanläggningar såsom vägar, parkeringsplatser,
grönområden, VA-ledningar och kabel-TVinstallationer. Om exempelvis
fastighetsägare i ett villaområde önskar ansluta sig till bredbandsnätet
kan det i vissa fall vara lämpligt att låta utbyggnaden göras via den
befintliga samfallighetsföreningen. Även i fall där en
samfällighetsförening saknas kan det vara lämpligt att inrätta en
gemensamhetsanläggning med tillhörande samfällighetsförening för ut-
byggnad och drift av ett bredbandsnät. För att en fastighetsägare som är
medlem i en samfällighetsförening med ansvar för ett utbyggt bredbands-
nät skall kunna få skattereduktion bör krävas att den aktuella fastigheten
ansluts till det utbyggda nätet samt att kostnaderna för arbetet kan fast-
ställas och fördelas proportionellt mellan de anslutna fastigheterna. I
övrigt bör gälla samma regler som för andra fastighetsägare. Någon
särskild bestämmelse om samfällighetsföreningar är dock inte nödvändig
eftersom de generella reglerna även täcker detta fall.

För ägare av hyreshus (fysisk och juridisk person) skulle den före-
slagna ordningen för småhus få oönskade konsekvenser på grund av att
ett hyreshus enligt fastighetstaxeringslagen normalt utgör en taxerings-
enhet. Hyreshus definieras i 2 kap. 2 § FTL som byggnad som är inrättad
till bostad åt minst tre familjer eller till kontor, butik, hotell, restaurang
och liknande.

Enligt förslaget för småhus skulle ägare av hyreshus som består av ex-
empelvis 100 bostadslägenheter medges skattereduktion med högst 5 000
kronor. För att undvika en sådan konsekvens bör i fråga om hyreshus
skattereduktion medges med ett belopp som motsvarar 50 procent av den
del av underlaget som överstiger 8 000 kronor per bostad eller lokal som
omfattas av anslutningsarbetet, och utgå med högst 5 000 kronor per
bostad eller lokal. Bostadsrättsföreningar, bostadsföreningar och bostads-
aktiebolag (privatbostadsföretag) bör behandlas som andra hyreshus-
ägare.

Prop. 2000/01:24

Privatbostadsföretag och andra juridiska personer kan även äga småhus
som upplåts med bostadsrätt. För att undvika samma oönskade effekter
som för hyreshus bör vid beräkning av skattereduktion för småhus som
upplåtits med bostadsrätt gälla likartade regler som för hyreshus. Det
innebär exempelvis att ett privatbostadsföretag kan erhålla skattereduk-
tion med högst 5 000 kronor per småhus.

För det fall två eller flera småhus på en och samma fastighet till över-
vägande del upplåts med hyresrätt far reglerna för hyreshus tillämpas om
skattereduktionen därigenom blir högre.

En fastighet kan också ha flera ägare vilket innebär att flera personer
kan vara berättigade till skattereduktion för en och samma anslutning. En
enskild delägare bör dock högst erhålla en så stor del av den totala skatte-
reduktionen som svarar mot delägarens andel i fastigheten vid ingången
av beskattningsåret.

Skattereduktionen bör räknas av mot statlig inkomstskatt, kommunal
inkomstskatt och statlig fastighetsskatt. Skattereduktionen bör tillgodo-
räknas den skattskyldige före skattereduktion enligt inkomstskattelagen
(1999:1229) och efter skattereduktion enligt lagen (2000:000) om skatte-
reduktion på förvärvsinkomster vid 2002 års taxering.

Skattereduktionen skall inte beaktas vid beräkning av skattebeloppet
enligt 4 § lagen (1997:324) om begränsning av skatt.

Av praktiska skäl bör skattereduktionen inte beaktas vid bestämmandet
av preliminär F-skatt, särskild A-skatt eller skatteavdrag.

4.4 Ansökan och beslut

Prop. 2000/01:24

Regeringens förslag: En ansökan om skattereduktion skall vara skriftlig
och ges in till en skattemyndighet. En ansökan skall ha kommit in till
skattemyndigheten senast den 1 mars 2003. Om en ansökan har kommit
in senast den 1 mars 2002, skall skattereduktionen tillgodoräknas vid
debitering av slutlig skatt på grund av taxeringen samma år.

Beslut i ärenden om skattereduktion fattas av den eller de skattemyn-
digheter regeringen, eller efter regeringens bemyndigande,
Riksskatteverket bestämmer.

Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.

Remissinstanserna: Har inte yttrat sig.

Skälen för regeringens förslag

Vad en ansökan bör innehålla

En ansökan om skattereduktion skall vara skriftlig och ges in till en
skattemyndighet. Ansökan bör kunna lämnas in till vilken skattemyndig-
het som helst. Om samtliga skattemyndigheter i landet eller endast ett
begränsat antal skall handlägga ärenden om skattereduktion är en fråga
som regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, Riksskatteverket
bör avgöra.

En ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till en skattemyn-
dighet senast den 1 mars 2003. Om en ansökan har kommit in senast den
1 mars 2002 skall skattereduktionen tillgodoräknas vid debitering av
slutlig skatt på grund av taxeringen samma år. I annat fall görs skatte-
reduktionen vid 2003 års taxering. Ärenden om skattereduktion bör
handläggas åtskilda från inkomsttaxeringen.

En beviljad skattereduktion som inte kan utnyttjas helt vid den taxering
då den enligt bestämmelserna skall avräknas far inte sparas till ett senare
år.

För att en ansökan skall kunna läggas till grund for ett beslut om
skattereduktion måste den innehålla uppgifter om sökandens person-
nummer, samordningsnummer eller organisationsnummer, fastighetens
beteckning, sökandens andel i fastigheten, det anslutningsarbete som har
utförts och den överföringskapacitet som har specificerats för anslut-
ningen, huruvida det i utgiften för anslutningen ingår abonnemang och i
så fall utgiften för detta, underlaget för den skattereduktion som begärs,
samt organisationsnummer, personnummer eller samordningsnummer för
den som har utfört arbetet

Till ansökan bör av kontrollskäl fogas kopia av faktura eller motsva-
rande handling som utvisar vilken anslutning som har utförts, utgiften för
anslutningen, uppgift om anslutningens överföringskapacitet och den
utrustning som har installerats samt om huruvida anslutningen är
utformad så att den inte hindrar den anslutne att välja leverantör av över-
föringstj änster. Till ansökan skall även fogas uppgift om när betalning
har skett.

Handelsbolag som sökande

Handelsbolag är inte egna skattesubjekt i fråga om inkomstskatt men
däremot beträffande fastighetsskatt. Beskattningen för inkomst sker i
stället hos delägarna.

I promemorian sägs att för att det skall bli möjligt att tillgodoräkna
delägare i ett handelsbolag skattereduktion bör det krävas att det i
bolagets ansökan anges att skattereduktionen skall utnyttjas av delägarna
i stället för handelsbolaget. Regeringen delar den uppfattningen men vill
också tillägga att det inte bör vara möjligt för handelsbolaget att överlåta
endast en del av skattereduktionen. I de fall delägarna skall utnyttja
skattereduktionen bör det vidare i bolagets ansökan anges att delägarna
biträder ansökan och hur skattereduktionen skall fördelas mellan
delägarna. Bolagets ansökan skall i sådana fall även undertecknas av
delägarna. Delägare som biträtt bolagets ansökan är att betrakta som
sökande i fråga om sin rätt till skattereduktion.

Prop. 2000/01:24

4.5 Omprövning, överklagande och straffansvar

Prop. 2000/01:24

Regeringens förslag: I fråga om skattemyndighetens beslut om
skattereduktion tillämpas vad som gäller om debitering av slutlig skatt
enligt skattebetalningslagen (1997:483).

Skattemyndighetens beslut om skattereduktion far omprövas,
förutom i de fall som anges i skattebetalningslagen, om det föranleds
av ett annat beslut av skattemyndighet eller förvaltningsdomstol som
rör skattereduktion, fastighetstaxering eller debitering av
fastighetsskatt.

Oriktiga uppgifter kan föranleda ansvar enligt skattebrottslagen
(1971:69).

Promemorieförslaget: Överensstämmer endast delvis med

regeringens förslag.

Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm anser att det bör över-
vägas om inte en närmare anknytning till förfarandereglema i skatte-
betalningslagen (1997:483) är att föredra. Kammarrätten påpekar också
att en överklagandetid på tre veckor avviker från det gängse på skatte-
området.

Skälen för regeringens förslag

Promemorians förslag till bestämmelser om omprövning och
överklagande överensstämmer i allt väsentligt med dem som förekom i
tidigare lagstiftning om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus. I promemorian föreslås att en skattemyndighets beslut om
skattereduktion får omprövas bl.a. i de fall som anges i 27 §
förvaltningslagen (1986:223). Kopplingen till förvaltningslagen innebär
att en omprövning skall kunna ske när ett beslut är uppenbart oriktigt på
grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, och om
omprövningen kan göras snabbt och enkelt. En tredje förutsättning för
omprövning enligt förvaltningslagen är att en ändring kan ske utan att det
blir till nackdel för någon enskild part.

Regeringen anser att förvaltningslagens omprövningsregler medför en
alltför snäv begränsning av de beslut om skattereduktion som bör få om-
prövas. Skattemyndigheten bör få större möjligheter att ompröva
besluten. Syftet bör vara att åstadkomma en enkel, smidig och snabb
ordning för rättelse av felaktiga beslut.

Kammarrätten i Stockholm anför att en närmare anknytning till
förfarandereglema i skattebetalningslagen är att föredra samt att en
överklagandetid på tre veckor som föreslogs i promemorian inte är det
normala på skatteområdet.

I lagrådsremissen föreslogs att taxeringslagens (1990:324)
omprövnings- och överklagandebestämmelser skulle användas som
förebild. Enligt Lagrådets mening vore det naturligast med hänsyn till
skattereduktionens nära anknytning till uppbördsförfarandet att i stället
knyta an till skattebetalningslagens förfaranderegler. Regeringen delar
Lagrådets uppfattning och i fråga om skattemyndighetens beslut om

skattereduktion enligt denna lag bör därför tillämpas vad som gäller om
debitering av slutlig skatt enligt skattebetalningslagen.

Beslut som kan omprövas

En skattemyndighets beslut om skattereduktion bör kunna omprövas om
sökanden begär det eller om det finns andra skäl.

Som exempel på andra skäl för omprövning kan nämnas att den
föranleds av ett annat beslut av en skattemyndighet eller en allmän
förvaltningsdomstol som rör skattereduktion, fastighetstaxering eller
debitering av fastighetsskatt, och som gör att ett tidigare beslut om
skattereduktion framstår som felaktigt.

Ett beslut bör vidare, på begäran av sökanden, kunna omprövas i de
fall då denne ansökt om och beviljats skattereduktion ett taxeringsår men
sedan inte kan tillgodoräkna sig den beslutade skattereduktionen fullt ut
detta år. Som tidigare nämnts kan skattereduktionen dock endast medges
vid debiteringen av slutlig skatt på grund av 2002 eller 2003 års taxering.

En omprövning av ett beslut om skattereduktion kommer i regel att
initieras av sökanden. Efter det att en ansökan granskats och ett beslut
fattats har skattemyndigheten normalt inte någon anledning att ta upp och
ompröva ett ärende på nytt. För att en omprövning skall initieras av
skattemyndigheten kan därför förutsättas att nya omständigheter kommit
till som gör att det tidigare beslutet framstår som felaktigt. Det kan som
tidigare nämnts vara fråga om annat beslut av en skattemyndighet eller en
allmän förvaltningsdomstol som rör t.ex. fastighetstaxering eller debite-
ring av fastighetsskatt. Skattemyndigheten är då skyldig att vidta de
åtgärder som behövs. I andra fall bör det ankomma på sökanden att
bevaka sina intressen.

Överklagande

När det gäller förfarandet vid överklagande blir bestämmelserna i 22 kap.
skattebetalningslagen tillämpliga.

Straffansvar

Att vid ansökan om skattereduktion uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
lämna oriktig uppgift och därigenom föranleda att skattereduktion bevil-
jas eller beviljas med för högt belopp omfattas av reglerna om straffan-
svar i skattebrottslagen. Någon särskild straffbestämmelse kan därför inte
anses behövlig i den nu föreslagna lagen om skattereduktion.

Reglerna om skattetillägg i taxeringslagen blir inte tillämpliga i
ärenden om skattereduktion med hänsyn till att handläggningen inte kan
anses avse taxering.

Prop. 2000/01:24

4.6 Ikraftträdande

Prop. 2000/01:24

Regeringens förslag: De föreslagna reglerna skall träda i kraft den
1 januari 2001 och tillämpas första gången i samband med 2002 års taxe-
ring.

Promemorieförslaget: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Har inte yttrat sig.

Skälen för regeringens förslag: Det är av stimulansskäl angeläget att
åtgärder som ger rätt till skattereduktion enligt denna lag kommer igång
så snabbt som möjligt. De föreslagna reglerna bör därför träda i kraft den
1 januari 2001. Beslut om skattereduktion kan givetvis fattas av skatte-
myndigheten redan under år 2001 men den tillgodoförs sökanden första
gången i samband med taxeringen 2002. I enlighet med vad som redan
nämnts omfattar förslaget utgifter för en anslutning som tas i bruk under
perioden den 1 januari 2001 - den 31 december 2002 och som är betalda
senast vid tidpunkten för ansökan. Det betyder att utgifter för anslut-
ningsarbeten som påbörjas före den 1 januari 2001 men som avser
anläggningar som tas i bruk därefter kan ingå i underlaget för
skattereduktion om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.

5 Följdändringar i andra lagar

5.1 Skatteregisterlagen

För att uppnå en effektiv handläggning av ärenden om skattereduktion
och för att fa en fungerande kontrollmöjlighet bör skatteregistret vid
handläggningen av dessa ärenden fa tillföras dels vissa uppgifter som
skall finnas med i ansökan om skattereduktion, dels uppgifter om
beslutad skattereduktion. Ändringen i skatteregisterlagen föreslås träda i
kraft den 1 januari 2001.

5.2 Skattebetalningslagen

Skattemyndigheten fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den
årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt
kan bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut
av domstol.

Av 11 kap. 9 § skattebetalningslagen framgår att med slutlig skatt
avses summan av skatter och avgifter enligt 11 kap. 10 § nämnda lag
minskad med skattereduktion enligt 65 kap. 9-12 §§ inkomstskattelagen.

Ett beslut om skattereduktion för bredbandsanslutning kommer att
meddelas fristående och är inte att räkna som ett taxeringsbeslut. Skatte-
reduktionen kommer att tillgodoräknas den skattskyldige vid debitering
av slutlig skatt. Detta föranleder en komplettering av bestämmelserna i 11
kap. 9 § skattebetalningslagen.

I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) föreslår regeringen
en skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 års taxering. Även

denna skattereduktion skall beaktas vid debitering av slutlig skatt. Mot Prop. 2000/01:24
bakgrund härav bör en följdändring göras i skattebetalningslagen med
ikraftträdande den 1 januari 2001.

6 Offentlig-finansiella effekter

Det är förenat med betydande svårigheter att beräkna de offentlig-
finansiella effekterna av att införa en skattereduktion för installation av
bredband. Det är bl.a. oklart hur stor den grupp är som kan tänkas vilja
ansöka om skattereduktionen.

Förslaget är konstruerat under antagandet att ca 230 000 hushåll och
90 000 företag kommer att ansöka om maximal skattereduktion.
Beräkningen bygger på att cirka 70 procent av företagen på landsbygden
men endast 15-20 procent av hushållen på landsbygden kommer att söka
skattereduktionen. Det betyder ca 320 000 uppkopplingar. Eftersom
rätten till skattereduktion inte är geografiskt avgränsad kan givetvis även
hushåll och företag i tätorter tänkas söka, vilket ökar antalet något.
Bedömningen av det totala antalet ansökningar är dock tämligen osäker.
Sannolikt kommer antalet abonnenter utanför de större tätorterna att öka
som resultat av det stöd till kommunernas utbyggnad av de lokala näten
som regeringen avser att inrätta.

Reglerna föreslås medge en skattereduktion med 50 procent av
installationskostnaderna överstigande 8 000 kronor, dock maximalt
uppgående till 5 000 kronor. Det betyder att maximal subvention uppnås
då installationskostnaden uppgår till 18 000 kronor. Förslaget ger då en
subventionsgrad på ca 28 procent. Förslaget beräknas för perioden
2001-2002 ge en sammanlagd budgetförsvagning med 1,6 miljarder
kronor med jämn fördelning på de enskilda åren. Kassamässigt kommer
effekten att förskjutas ett år eftersom skattereduktionen normalt
tillgodoförs i samband med taxeringen året efter installationsåret.

Effekter på skatteförvaltningen

Genomförandet av förslaget kräver relativt omfattande information till
allmänheten. Kostnader uppkommer för annonsering samt framtagande
och distribution av informationsmaterial m.m. Vidare uppkommer
kostnader för utveckling av ett IT-baserat handläggnings- och
beslutsstöd. Storleken på skatteförvaltningens personalkostnader för att
hantera ärenden om skattereduktion är helt beroende av antalet
ansökningar och dessas kvalitet.

IT-propositionen innehöll inriktningen för statens åtaganden vad avser
IT-infrastrukturen. Inriktningen avser omfattningen av stöd till
utbyggnad i glesbygd och kommande utformning av stöd till kommuner
för att möjliggöra abonnetsanslutning med hög överföringskapacitet i
glest bebyggda områden genom lokala transport- och accessnät samt en
skattereduktion för fysiska och juridiska personer för anslutningar med
hög överföringskapacitet.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2001 (utgiftsområde 19)
bedömt att någon del av anslaget för utbyggnaden av IT-infrastrukturen
behöver tas i anspråk för att täcka ökade administrativa kostnader vid
berörda myndigheter med anledning av dessa och kommande förslag
avseende IT-infrastrukturåtgärder. Med hänsyn till den osäkerhet som
råder beträffande antalet ansökningar om skattereduktion går det inte att
nu bestämma i vilken utsträckning anslagen bör tas i anspråk för att täcka
skatteförvaltningens ökade administrativa kostnader. Regeringen anser
att ett slutligt beslut om finansiering bör tas senare när det står klart hur
stora kostnaderna blir.

Prop. 2000/01:24

7 Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om skattereduktion för utgifter för

vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

I paragrafen finns de grundläggande bestämmelserna om vilka som kan
komma i fråga för skattereduktion för bredbandsanslutning och vad som
utgör underlaget för skattereduktionen. Även dödsbon omfattas av
bestämmelserna i den mån de är ägare av fastighet eller bedriver närings-
verksamhet.

Första stycket har i allt väsentligt utformats i enlighet med Lagrådets
förslag. I andra meningen har ordet ”sådan” lagts till framför ”anslut-
ning” för att klargöra att juridiska personer och enskilda näringsidkare far
skattereduktion även för anslutningar från ett allmänt tillgängligt telenät
till ett fast driftställe för näringsverksamheten.

I andra stycket anges att handelsbolag kan avstå från skattereduktion
till förmån för delägarna i bolaget. I ett sådant fall gäller också bestäm-
melserna i 13 §.

I paragrafen finns bestämmelser om vilka krav som ställs på anslutningen
för tele- och datakommunikation.

Enligt Lagrådet bör det av lagtexten framgå att själva överföringen av
tele- och datakommunikation skall vara av god teknisk kvalitet.
Lagtexten har i denna del utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Bestämmelserna har närmare behandlats i avsnitt 4.1.

3§

I paragrafen anges att skattereduktion skall göras vid debiteringen av
slutlig skatt på grund av 2002 eller 2003 års taxering. Reduktionen kan
således inte tillgodoräknas vid något annat års taxering, även om en om-
prövning sker efter utgången av år 2003.

4§

I denna lag har termer och uttryck samma betydelse som i inkomstskatte-
lagen (1999:1229). Bestämmelserna om juridiska personer skall dock
tillämpas också på handelsbolag.

Termen hyreshus har samma betydelse som i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152). Enligt Lagrådet är det inte nödvändigt att beträffande
begreppen bostad och lokal hänvisa särskilt till 6 kap. i nämnda lag.
Skulle en definition av begreppen efterfrågas är det enligt Lagrådet
naturligast att - utan särskild hänvisning - söka den i 12 kap.
jordabalken. Lagtexten har utformats i enlighet med Lagrådets forslag.

5-7 §§

I paragraferna behandlas frågan om underlaget for skattereduktionen.
Bestämmelserna har närmare kommenterats i avsnitt 4.2.

Både utgifter för material och arbete ingår i underlaget. Vad gäller
arbete ingår utgifter för projektering, planering och dokumentation av
nätet samt av fastighets- och områdesnod. Utgifter för arbete kan även
avse anläggning av nät och fastighets- och områdesnod (exempelvis
grävning för kabelförläggning, anläggning av kabelbrunn, installation,
håltagning av vägg, märkning, provning av nätet). Dessutom omfattas
utgifter för hyra av maskinutrustning och liknande (exempelvis
grävmaskin, utrustning för håltagning och för skarvning av fiber).

Underlaget omfattar däremot inte utgifter för utbyggnad av lokala nät
inom bostad, lokal, enskilt hus eller industrilokal. Anledningen till detta
är att de lokala näten är privata och omfattningen av dessa kan variera
kraftigt bland annat beroende på antalet datoranvändare inom exempelvis
en bostad eller lokal.

Bestämmelserna i 6 § andra stycket om F-skattsedel har getts en
utformning som överensstämmer med motsvarande bestämmelser i
skattebetalningslagen (1997:483).

Enligt Lagrådet bör det av 7 § första stycket uttryckligen framgå att det
i underlaget för skattereduktionen inte far ingå utgifter för en anslutning
som har utförts av sökanden själv. Detta gäller såväl värdet av eget arbete
som utgifter för material. Lagtexten har utformats i enlighet med
Lagrådets förslag.

Av 7 £ andra stycket följer att om ett handelsbolag eller ett dödsbo
omfattas av bestämmelserna i första stycket gäller de även för delägare i
bolaget eller boet.

3-70&

Paragraferna innehåller regler om beräkning av skattereduktionen.
Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 4.3.

11-13 §§

Paragraferna behandlar förhållandena kring ansökan om skattereduktion
och dess innehåll.

Enligt Lagrådet bör en ansökan, i de fall den avser en anslutning till ett
småhus eller ett hyreshus, även innefatta uppgifter om fastighetens
beteckning och sökandens andel i fastigheten. Lagtexten i 12 § har därför
kompletterats i denna del.

Prop. 2000/01:24

Avsikten är att en delägare i ett handelsbolag skall ha talerätt i fråga
om sin skattereduktion. Enligt Lagrådet bör då lagtexten i 13 §
kompletteras med uppgiften att en delägare som biträtt bolagets ansökan
är att betrakta som sökande i fråga om sin rätt till skattereduktion.
Lagtexten har utformats i enlighet med Lagrådets forslag.

14 §

1 paragrafen anges när en ansökan skall ha kommit in till skattemyndig-
heten för att skattereduktion skall kunna ges mot den slutliga skatten på
grund av taxeringen 2002 respektive 2003.

15 §

I paragrafen finns regler om beslutsmyndighet.

I första stycket anges att i fråga om skattereduktion enligt denna lag
tillämpas vad som gäller om debitering av slutlig skatt enligt skattebetal-
ningslagen (1997:483). Det innebär att skattebetalningslagens bestäm-
melser om omprövning i 21 kap. och om överklagande i 22 kap. skall
tillämpas på ärenden och mål om skattereduktion for
bredbandsanslutning. Dessa bestämmelser innebär sammanfattningsvis
följande.

Av 21 kap. 1 § skattebetalningslagen följer att skattemyndigheten skall
ompröva ett beslut om skattereduktion, om sökanden begär det eller om
det finns andra skäl. Avsnitt 5 innehåller en närmare redogörelse för i
vilka situationer det kan bli aktuellt med omprövning. Att omprövning
skall göras när sökanden har överklagat skattemyndighetens beslut om
skattereduktion följer av 22 kap. 6 § samma lag.

Av 21 kap. 4 § första stycket skattebetalningslagen följer att en
sökande som vill begära omprövning skall göra detta skriftlig. Begäran
skall, om inte annat följer av 5 §, ha kommit in till skattemyndigheten
senast sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket
beskattningsåret har gått ut.

Om skattemyndigheten självmant omprövar ett beslut, följer av
21 kap. 8 § skattebetalningslagen att myndigheten far meddela ett
omprövningsbeslut som är till sökandens fördel senast sjätte året efter
utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut. Ett
sådant omprövningsbeslut far meddelas även efter denna tid, om det av
material som är tillgängligt för skattemyndigheten framgår att ett beslut
är felaktigt.

I 21 kap. 9 § skattebetalningslagen anges att ett omprövningsbeslut
som är till nackdel för sökanden inte far meddelas senare än under andra
året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har
gått ut, utom i de fall det är fråga om efterbeskattning enligt 11 och
12§§.

Bestämmelserna om efterbeskattning kan bli tillämpliga i ärenden eller
mål om skattereduktion, även om det inte direkt är fråga om
efterbeskattning. Det kan bli aktuellt med en omprövning med stöd av
dessa bestämmelser, om sökanden har lämnat en oriktig uppgift i en
ansökan om skattereduktion eller i en bifogad handling, och den oriktiga

Prop. 2000/01:24

uppgiften har medfört att skattereduktion har gjorts med for högt belopp.
Omprövning kan också ske när en felräkning, felskrivning eller något
annat uppenbart förbiseende skall rättas.

Av 21 kap. 14 § skattebetalningslagen framgår att skattemyndighetens
beslut om efterbeskattning skall, om inte annat följer av 15-20 §§,
meddelas under sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket
beskattningsåret har gått ut.

Av andra stycket framgår att skattemyndighetens beslut om skatte-
reduktion far omprövas, förutom i de fall som anges i skattebetalnings-
lagen, om det föranleds av ett annat beslut av skattemyndighet eller
förvaltningsdomstol som rör skattereduktion enligt denna lag,
fastighetstaxering eller debitering av fastighetsskatt. Omprövning i ett
sådant fall far ske senast sex månader efter det beslut som föranleder
ändringen.

Av 22 kap. 1 § skattebetalningslagen följer att beslut av skattemyndig-
heten far överklagas hos länsrätten av sökanden. Skattemyndighetens
beslut far överklagas också av Riksskatteverket. Sökandens överklagande
skall enligt 22 kap. 3 § första stycket ha kommit in senast sjätte året efter
utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut. I
22 kap. 6 § första stycket anges att bestämmelserna i 6 kap. 5-7
taxeringslagen (1990:324) gäller när en sökande har överklagat
skattemyndighetens beslut. Av 22 kap. 13 § framgår att bestämmelserna i
6 kap. 10-24 §§ taxeringslagen gäller för mål enligt

skattebetalningslagen.

I fråga om övriga tillämpliga bestämmelser i skattebetalningslagen
hänvisas till författningskommentaren till den lagen (prop. 1996/97:100,
del 1, sid. 515 ff.)

17-18 §§

I paragraferna anges hur skattereduktionen skall utföras.

19 §

I bestämmelsen görs en hänvisning till skatteregisterlagen (1980:343).
Enligt den lagen får vissa uppgifter om ansökan och beslut om skatte-
reduktion registreras. Detta görs i syfte att underlätta den administrativa
hanteringen av ärenden om skattereduktion.

Prop. 2000/01:24

7.2 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)

Ändringen innebär att de centrala och regionala skatteregistren skall
användas för bestämmande av skattereduktion för utgifter för vissa
anslutningar för tele- och datakommunikation.

Ändringen innebär att det centrala skatteregistret far innehålla uppgifter
enligt 12 § första stycket lagen om skattereduktion för utgifter för vissa
anslutningar för tele- och datakommunikation för bestämmande av
skattereduktion enligt samma lag samt uppgift om beslut om sådan
skattereduktion.

Prop. 2000/01:24

7.3 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483)

11 kap.

9§

Ändringen i andra stycket är en följd av att det den 1 januari 2001 införs
lagar om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 års taxering och
skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och data-
kommunikation.

Sammanfattning av promemorian Skattelättnad för
bredbandsanslutning

I promemorian föreslås en ny lag om skattereduktion för utgifter för vissa
anslutningar för tele- och datakommunikation från ett allmänt tillgängligt
telenät. Den föreslagna lagen innebär att en skattereduktion kan ges till
juridiska personer, enskilda näringsidkare och fastighetsägare som under
perioden den 1 januari 2001 - 31 december 2002 haft utgifter för en an-
slutning avsedd för tele- och datakommunikation som innebär en väsent-
lig kapacitetshöjning i syfte att uppnå tillräcklig kapacitet för överföring
av multimedietjänster. Skattereduktionen ges till juridiska personer och
enskilda näringsidkare även om utgiften kan dras av i näringsverksam-
heten.

Skattereduktion föreslås uppgå till 50 procent av utgifter över 8 000 kr
och utgå med lägst 500 kronor och högst 5 000 kronor. I fråga om hyres-
hus begränsas skattereduktionen till högst 5 000 kr per lägenhet. Skatte-
reduktion kan endast medges vid ett tillfälle.

Om abonnemang ingår skall värdet på det minska underlaget för skatte-
reduktionen. Värdet av eget arbete får inte medräknas.

Ett krav för skattereduktion är att den som utför anslutningen har F-skatt-
sedel.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2001. Skattereduktion kan med-
ges vid debiteringen av slutlig skatt vid taxeringen 2002 eller vid taxe-
ringen 2003.

Prop. 2000/01:24

Bilaga 1

2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 24

Lagförslag i promemorian Skattelättnad för bred-
bandsanslutning

1. Förslag till lag om skattereduktion för utgifter for vissa
anslutningar för tele- och datakommunikation

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Skattereduktion enligt denna lag medges en juridisk person, enskild
näringsidkare och ägare av fastighet som utgör taxeringsenhet enligt
fastighetstaxeringslagen (1979:1152) för utgifter av det slag som avses i
2§-

Med ägare av fastighet avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighets-
taxeringslagen skall likställas med ägare.

1 fråga om handelsbolag tillkommer rätten till skattereduktion i stället
delägarna.

Underlag for skattereduktion

2 § Underlag för skattereduktion är utgifter för anslutning avsedd för
tele- och datakommunikation från ett allmänt tillgängligt telenät till
privatbostadsfastighet, hyreshus eller fast driftställe. Det skall vara en ny
förbindelse och anslutningen skall vara dimensionerad för att kunna
överföra multimediatjänster med god kvalitet. Anslutningen skall vara så
konstruerad att den medger för abonnenten att välja operatör oberoende
av andra abonnenter.

Om befintlig anslutning ersätts eller kompletteras skall den nya anslut-
ningen innebära en avsevärd höjning av överföringskapaciteten i
förhållande till befintlig anslutning. Underlag för skattereduktion är
utgifter för en anslutning för datakommunikation som innebär en
väsentlig kapacitetshöjning i förhållande till överföringskapaciteten i det
normala telenätet.

Om abonnemang ingår i utgiften för anslutningen, skall underlaget mins-
kas med värdet av abonnemanget.

3 § I underlaget inräknas inte värdet av arbete för anslutningen som
utförts av den som ansöker om skattereduktion eller, i fall som avses i 1 §
tredje stycket, delägare i handelsbolaget. Med sådant arbete jämställs
arbete som utförts av företag som ingår i samma koncern eller annars står
under i huvudsak gemensam ledning med den som ansöker om skatte-
reduktion.

Prop. 2000/01:24

Bilaga 2

4 § Underlaget för skattereduktion omfattar endast utgifter för en anslut-
ning för tele- och datakommunikation som tagits i bruk under perioden
den 1 januari 2001 - den 31 december 2002.

5 § Utgifter för anslutningen för tele- och datakommunikation inräknas i
underlaget endast om arbetet utförts av någon som innehar F-skattsedel
vid den tidpunkt när avtalet om arbete träffades eller när ersättningen
utbetalades.

En uppgift om innehav av en F-skattsedel far tas för god om den lämnas i
en anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling,
som även innehåller uppgifter om utbetalarens och betalningsmottagarens
namn och adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt
uppgift om betalningsmottagarens personnummer eller organisations-
nummer. Detta gäller dock inte om den som betalar ut ersättningen
känner till att uppgiften om innehav av en F-skattsedel är oriktig.

Skattereduktionens storlek

6 § Skattereduktionen uppgår till 50 procent av den del av underlaget
som överstiger 8 000 kronor eller, i fråga om hyreshus, 8 000 kronor per
lägenhet som anslutits. Skattereduktionen utgår med lägst 500 kronor och
högst 5 000 kronor för

1. juridisk person och enskild näringsidkare för anslutningsutgifter i
näringsverksamheten om inte annat framgår av 3,

2. småhus som utgör en taxeringsenhet,

3. hyreshus som utgör en taxeringsenhet per lägenhet som anslutits.

I fråga om taxeringsenhet som består av två eller flera småhus som till
övervägande del upplåtits med hyresrätt eller bostadsrätt far reglerna
tillämpas som om småhusen tillsammans utgör ett hyreshus, om skatte-
reduktionen därigenom blir högre.

Skattereduktionen för en delägare av en taxeringsenhet utgör högst så
stor andel av den totala skattereduktionen för taxeringsenheten som
svarar mot hans eller hennes andel av taxeringsenheten när anslutningen
utfördes.

7 § Skattereduktion medges endast vid ett tillfälle.

Ansökan

8 § Ansökan om skattereduktion görs skriftligen hos en skattemyndighet.

9 § Ansökningen skall innehålla uppgift om

1. sökandens personnummer eller organisationsnummer,

2. det anslutningsarbete som har utförts och den överföringskapacitet som
specificerats för anslutningen,

3. det i utgiften för anslutningen ingår abonnemang och kostnaden för
detta,

Prop. 2000/01:24

Bilaga 2

4. underlaget för den skattereduktion som begärs,

5. organisationsnummer eller personnummer för den som utfört anslut-
ningen.

Till ansökningen skall fogas kopia av faktura eller motsvarande handling
som utvisar vilken anslutning för tele- och datakommunikation som har
utförts, utgiften för anslutningen, uppgift om anslutningens överförings-
kapacitet och den utrustning som har installerats samt om att anslut-
ningen är utformad så att flera operatörer kan ansluta utrustning.

Av ansökningen eller en handling som fogas till denna skall framgå när
betalning av fakturan har ägt rum.

10 § Om fastigheten ägs av ett handelsbolag skall i ansökningen uppges
hur skattereduktionen skall fördelas mellan delägarna.

11 § Om en fastighet har bytt ägare och två eller fler ägare på grund av
detta är berättigade till skattereduktion skall den vars ansökan först kom
in till en skattemyndighet i första hand medges skattereduktion. Kom
ansökningarna in till en eller flera skattemyndigheter samma dag, skall
skattereduktionen fördelas mellan sökandena i förhållande till storleken
av de underlag för skattereduktion som ansökningarna avser.

12 § En ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till en skatte-
myndighet senast den 1 mars 2003. Om en ansökan har kommit in före
den 1 mars under taxeringsåret skall skattereduktionen tillgodoräknas vid
debitering av slutlig skatt på grund av taxeringen samma år.

Beslut

13 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksskatteverket
bestämmer vilken eller vilka skattemyndigheter som beslutar i ärenden
enligt denna lag.

Omprövning och överklagande

14 § Skattemyndighetens beslut enligt denna lag får omprövas, förutom i
fall som anges i förvaltningslagen (1986:223), om sökanden har lämnat
oriktig uppgift. Beslut far också omprövas om det föranleds av ett annat
beslut av skattemyndighet eller förvaltningsdomstol som rör skattereduk-
tion, fastighetstaxering eller debitering av fastighetsskatt.

Beslut far vidare, på begäran av sökanden, omprövas om beslutad skatte-
reduktion inte fullt ut kunnat tillgodoräknas honom eller henne vid en
debitering.

Omprövning får ske intill utgången av femte kalenderåret efter det år då
beslut om skattereduktion meddelades. Omprövning enligt första stycket
andra meningen får ske därefter, dock senast sex månader efter det beslut
som föranleder ändringen.

Prop. 2000/01:24

Bilaga 2

15 § Beslut av skattemyndigheten får överklagas av sökanden hos den
länsrätt inom vars domkrets beslutet har fattats, inom tre veckor från det
sökanden fått del av beslutet. Skattemyndighetens beslut får överklagas
av Riksskatteverket hos samma länsrätt inom tre veckor från dagen för
beslutet.

Om länsrätten helt eller delvis bifallit ett överklagande av sökanden, får
skattemyndigheten överklaga länsrättens beslut. Riksskatteverket får
överklaga ett beslut av länsrätten eller kammarrätten även om verket inte
tidigare har fört det allmännas talan i målet.

Om sökanden överklagar ett beslut, förs det allmännas talan i länsrätten
och kammarrätten av skattemyndigheten. Överklagar Riksskatteverket
skall det allmännas talan föras av verket. Riksskatteverket för det allmän-
nas talan i Regeringsrätten.

Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid en skattemyndighet att
företräda verket i allmän förvaltningsdomstol.

Förfarandet

16 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som gäller
om skattereduktion i 65 kap. 9-12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)
om inte annat är föreskrivet. Skattereduktion enligt denna lag tillgodo-
räknas den skattskyldige före skattereduktion enligt inkomstskattelagen.

17 § Skattereduktion enligt denna lag skall inte beaktas vid beräkning av
preliminär skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483).

18 § Bestämmelser om registrering av uppgifter och beslut enligt denna
lag finns i skatteregisterlagen (1980:343).

Prop. 2000/01:24

Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Skattereduktion kan ges
första gången mot den slutliga skatten vid taxeringen 2002.

2. Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 1 § skatteregisterlagen (1980:343) skall ha
följande lydelse.

Prop. 2000/01:24

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av automa-
tisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och ett
regionalt skatteregister för varje region.

Registren skall användas vid beskattning för

1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande
fysiska och juridiska personer,

2. revisions- och annan kontrollverksamhet,

3. taxering enligt taxeringslagen (1990:324) samt bestämmande av
pensionsgrundande inkomst,

Registren skall dessutom användas för

1. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av
skatter och avgifter,

2. bestämmande av 2. bestämmande av

skattereduktion enligt lagen
(1993:672) om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus, lagen (1995:1623) om
skattereduktion för

riskkapitalinvesteringar, lagen
(1996:725) om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på bo-
stadshus och lagen (1996:1231)
om skattereduktion för
fastighetsskatt i vissa fall vid
1997-2001 års taxeringar,

skattereduktion enligt lagen
(1993:672) om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus, lagen (1995:1623) om
skattereduktion för

riskkapitalinvesteringar, lagen
(1996:725) om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus, lagen (1996:1231) om
skattereduktion för fastighetsskatt i
vissa fall vid 1997-2001 års taxe-
ringar och lagen (2000:000) om
skattereduktion för utgifter för
vissa anslutningar för tele- och
datakommunikation,

3. gäldenärsutredning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m.

Det centrala skaderegistret skall också användas för andra utredningar i
kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet än som avses i tredje
stycket och för Riksskatteverkets tillsyn enligt lagen (1974:174) om
identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Beskrivningar av typfall av bredbandsanslutningar

Prop. 2000/01:24

Bilaga 3

Ref. Nr	Nätdel, nodtyp, arbetskostnad m.m.	Beskrivning av anslutningen
1	Anslutning till respektive hus, villa eller industrifastighet	Med anslutning i hyreshus avses här ett kabelbaserat fastighetsnät som ansluter alla lägenheter till ett gemensamt utrymme, en fastighetsnod. I ett villaområde och inom ett industriområde motsvaras fastighetsnätet av ett spridningsnät. Spridningsnätet ansluter varje villa eller byggnad inom ett industriområde till en ”fastighetsnod”. För enskilt hus (enligt punkt C nedan) sker anslutning av kabel- eller radionät direkt till användaren. Lokalt nät inom lägenhet, villa, enskilt hus, industrifastighet, kontorslokal eller motsvarande är inte föremål för skattereduktion.
2	Fastighetsnod	Med fastighetsnod avses här ett gemensamt utrymme i ett hyreshus, ett gemensamt utrymme för ett antal närliggande villor inom ett villaområde eller närliggande byggnader inom ett industriområde. I en fastighetsnod placeras dels paneler och annan passiv nätutrustning, dels operatörens aktiva utrustning. Operatörens aktiva utrustning ingår inte i underlaget för skattereduktion. Fastighetsnod förekommer inte vid enskilt hus enligt punkt C nedan.
3	Områdesnät	Med områdesnät avses här ett passivt kabelnät eller ett radionät som sammanbinder fastighetsnoder alternativt enskilda lägenheter/villor/byggnader via radiokommunikation eller enskilda hus med områdesnoden. Områdetsnätets geografiska omfattning kan variera beroende på fastighetsbeståndets sammansättning avseende flerfamiljshus, villor, industriområde och andra geografiska förutsättningar såsom tätort och glesbygd.
4	Områdesnod	Med områdesnod avses här ett gemensamt utrymme för ett område där utrustning placeras för anslutning av områdesnät till ett nät fram till plats för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät.
5	Nät mellan områdesnod och plats	Med detta nät avses här ett nät (kabel- eller radiobaserat) mellan områdesnod och nod

för anslutning till
befintligt allmänt
tillgängligt telenät¹

för anslutning till befintligt allmänt
tillgängligt telenät.

Nätets geografiska omfattning kan variera
beroende på typ av bebyggelse (tätort och
glesbygd).

Nod för anslutning till
befintligt allmänt
tillgängligt telenät

Med nod avser här ett utrymme där
anslutning sker av kabelnät eller radionät till
befintligt allmänt tillgängligt telenät.

Arbets- och
hyreskostnader

Avser arbetskostnader för projektering,
planering och dokumentation av nätet samt
av fastighets- och områdesnod. Avser även
arbetskostnader för anläggning av nät och
fastighets- och områdesnod (exempelvis
grävning för kabelförläggning, anläggning
av kabelbrunn, installation, håltagning av
vägg, märkning, provning av nätet).
Avser dessutom kostnader för hyra av
maskinutrustning och liknande (exempelvis
grävmaskin, utrustning för håltagning,
utrustning för skarvning av fiber).

Prop. 2000/01:24

Bilaga 3

A. Hyreshus enligt fastighetstaxeringslagen

Ref.nr i tabellen nedan refererar till definitioner för typfallen.

Typfall Hl: Kommunikation via kabel i samtliga delar av nätet.

Ref. nr	Beskrivning
1	Anslutning i bostaden (uttag/kontakt). Kanalisation i form av kabelstege, kabelrör, rör, dosor, kabel från varje lägenhet i fastigheten till fastighetsnoden.
2	Anläggning av fastighetsnod. Elkraft för utrustning placerad i fastighetsnod. Utrustning i fastighetsnod (korskopplingsplint, stativ för utrustning, reservkraft, klimatanläggning för aktiv utrustning skåp med lås alternativt lås till dörr till utrymmet). Skalskydd för fastighetsnoden utöver lås.
3	Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel.
4	Anläggning av områdesnod. Utrustning för anslutning av områdesnätet till kabelnät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande).
5	Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel.

¹1 Bredbandsutredningens delbetänkande SOU 2000:68 ”Kommunstöd till lokal IT-
infrastruktur” anges följande näthierarki: Nationellt stomnät, ortsammanbindande nät i
kommunen och ortsnät, områdesnät, fastighetsområdesnät och fastighetsnät. Beroende på
bebyggelse (tätort och glesbygd) och geografiska förutsättningar kan vad som här anges
som ”nät mellan områdesnod och plats för anslutning till befintligt allmänt telenät” omfattas
av ortsnät och i vissa fall även ortssammanbindande nät.

6	Anslutning av kabel till befintligt allmänt tillgängligt telenät.
7	Arbets- och hyreskostnader för anläggning av kabelnätet.

Prop. 2000/01:24

Bilaga 3

Typfall H2a: Kommunikation via radio där användarna är anslutna till ett
kabelbaserat fastighetsnät.

Ref. nr	Beskrivning
1	Anslutning i bostaden (uttag/kontakt). Kanalisation i form av kabelstege, kabelrör, rör, dosor, kabel från varje lägenhet i fastigheten till fastighetsnoden.
2	Anläggning av fastighetsnod. Elkraft för utrustning placerad i fastighetsnod. Utrustning i fastighetsnod (korskopplingsplint, stativ för utrustning, reservkraft, klimatanläggning för aktiv utrustning skåp med lås alternativt lås till dörr till utrymmet). Skalskydd för fastighetsnoden utöver lås.
3	Radioförbindelse.
4	Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot hyreshus. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation till plats för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande).
5	Radioförbindelse.
6	Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation med områdesnod. Utrustning för anslutning av radionät till befintligt allmänt tillgängligt telenät.
7	Arbets- och hyreskostnader för anläggning av näten.

Typfall H2b: Kommunikation via radio. Radiokommunikation används
även till användarens lägenhet från områdesnod.

Ref. nr	Beskrivning
1	Antenn och faste för antenn samt sändar- och mottagarutrustning (gäller för respektive användare).
2	—
3	Radioförbindelse.
4	Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot enskilda användare. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation till plats för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande).
5	Radioförbindelse.
6	Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation med områdesnod. Utrustning för anslutning av radionät till befintligt allmänt tillgängligt telenät.
7	Arbets- och hyreskostnader för anläggning av radionätet.

Typfall H3a: Kommunikation via radio och kabel. Användarna är anslutna

till ett kabelbaserat fastighetsnät.

Ref. nr	Beskrivning
1	Anslutning i bostaden (uttag/kontakt). Kanalisation i form av kabelstege, kabelrör, rör, dosor, kabel från vatje lägenhet i fastigheten till fastighetsnoden.
2	Anläggning av fastighetsnod. Elkraft för utrustning placerad i fastighetsnod. Utrustning i fastighetsnod (korskopplingsplint, stativ för utrustning, reservkraft, klimatanläggning för aktiv utrustning skåp med lås alternativt lås till dörr till utrymmet). Skalskydd för fastighetsnoden utöver lås.
3	Radioförbindelse.
4	Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation. Utrustning för anslutning av radionät till kabelnät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande).
5	Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel.
6	Anslutning av kabel till befintligt allmänt tillgängligt telenät.
7	Arbets- och hyreskostnader för anläggning av näten.

Prop. 2000/01:24

Bilaga 3

Typfall H3b: Kommunikation via radio och kabel. Radiokommunikation
används även till användarens lägenhet från områdesnod.

Ref. nr	Beskrivning
1	Antenn och faste för antenn samt sändar- och mottagarutrustning (gäller för respektive användare).
2	-
3	Radioförbindelse.
4	Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot enskilda användare. Utrustning för anslutning av radionät till kabelnät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande).
5	Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel.
6	Anslutning av kabel till befintligt allmänt tillgängligt telenät.
7	Arbets- och hyreskostnader för anläggning av näten.

Typfall H4:

Kommunikation via kabel och radio. Radiokommunikation används för
anslutning till allmänt tillgängligt telenät.

Ref.

Beskrivning

Anslutning i bostaden (uttag/kontakt). Kanalisation i form av
kabelstege, kabelrör, rör, dosor, kabel från varje lägenhet i
fastigheten till fastighetsnoden.

2	Anläggning av fastighetsnod. Elkraft för utrustning placerad i fastighetsnod. Utrustning i fastighetsnod (korskopplingsplint, stativ för utrustning, reservkraft, klimatanläggning för aktiv utrustning skåp med lås alternativt lås till dörr till utrymmet). Skalskydd för fastighetsnoden utöver lås.
3	Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn för områdesnät.
4	Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation till plats för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Utrustning för anslutning av kabelnät till radionät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande).
5	Radioförbindelse.
6	Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation med områdesnod. Utrustning för anslutning av radionät till befintligt allmänt tillgängligt telenät.
7	Arbets- och hyreskostnader för anläggning av näten.

Prop. 2000/01:24

Bilaga 3

B. Villaområden och grupper av enfamiljshus

Ref.nr i tabellen nedan refererar till definitioner för typfallen.

I ett villaområde motsvaras spridningsnätet (som är kabelbaserat) av ett
fastighetsnät i ett flerfamiljshus.

I ett villaområde placeras en ”fastighetsnod” i närheten av de villor som
ansluts till samma spridningsnät. Flera ”fastighetsnoder” kan förekomma
inom ett större villaområde.

Vid radiokommunikation till enskild villa förekommer ingen fastighetsnod.

Typfall VI: Kommunikation via kabel i samtliga delar av nätet.

Ref. nr	Beskrivning
1	Kanalisation och kabel för spridningsnät. Kontakt för anslutning av kabel i villa.
2	Anläggning av fastighetsnod. Elkraft för utrustning placerad i fastighetsnod. Utrustning i fastighetsnod (korskopplingsplint, stativ för utrustning, reservkraft, klimatanläggning för aktiv utrustning), skalskydd för fastighetsnod (lås och liknande).
3	Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel.
4	Anläggning av områdesnod. Utrustning för anslutning av områdesnätet till kabelnät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande).
5	Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel.
6	Anslutning av kabel till befintligt allmänt tillgängligt telenät.
7	Arbets- och hyreskostnader för anläggning av kabelnätet.

Typfall V2: Kommunikation via radio i samtliga delar av nätet.

Ref. nr	Beskrivning
1	Antenn och fäste för antenn samt sändar- och mottagarutrustning (gäller för respektive användare/villa).
2	-
3	Radioförbindelse.
4	Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot enskilt villa. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation till plats för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande).
5	Radioförbindelse.
6	Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation med områdesnod. Utrustning för anslutning av radionät till befintligt allmänt tillgängligt telenät.
7	Arbets- och hyreskostnader för anläggning av radionätet.

Prop. 2000/01:24

Bilaga 3

Typfall V3: Kommunikation via radio och kabel. Radiokommunikation
används till användarens villa från områdesnod.

Ref. nr	Beskrivning
1	Antenn och fäste för antenn samt sändar- och mottagarutrustning (gäller för respektive användare/villa).
2	-
3	Radioförbindelse.
4	Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot enskilt villa. Utrustning för anslutning av radionät till kabelnät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande).
5	Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel.
6	Anslutning av kabel till befintligt allmänt tillgängligt telenät.
7	Arbets- och hyreskostnader för anläggning av näten.

Typfall V4: Kommunikation via kabel och radio. Radiokommunikation
används för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät.

Ref. nr	Beskrivning
1	Kanalisation och kabel för spridningsnät. Kontakt för anslutning av kabel i villa.
2	Anläggning av fastighetsnod. Elkraft för utrustning placerad i fastighetsnod. Utrustning i fastighetsnod (korskopplingsplint, stativ för utrustning, reservkraft, klimatanläggning för aktiv utrustning), skalskydd för fastighetsnod (lås och liknande).
3	Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn för områdesnät.

4	Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation till plats för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Utrustning för anslutning av kabelnät till radionät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande).
5	Radioförbindelse.
6	Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation med områdesnod. Utrustning för anslutning av radionät till befintligt allmänt tillgängligt telenät.
7	Arbets- och hyreskostnader för anläggning av näten.

Prop. 2000/01:24

Bilaga 3

C. Enskilda hus

Ref.nr i tabellen nedan refererar till definitioner för typfallen.

För enskilda hus förekommer inte fastighetsnät och fastighetsnod.

Typfall El: Kommunikation via kabel i samtliga delar av nätet.

Ref. nr	Beskrivning
1	Anslutning (uttag/kontakt) i huset till kabel.
2	—
3	Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel.
4	Anläggning av områdesnod. Utrustning för anslutning av områdesnätet till kabelnät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande).
5	Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel.
6	Anslutning av kabel till befintligt allmänt tillgängligt telenät.
7	Arbets- och hyreskostnader för anläggning av kabelnätet.

Typfall E2: Kommunikation via radio i samtliga delar av nätet.

Ref. nr	Beskrivning
1	Antenn och fäste för antenn samt sändar- och mottagarutrustning (gäller för respektive hus).
2	—
3	Radioförbindelse.
4	Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot enskilt hus. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation till plats för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande).
5	Radioförbindelse.

6	Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation med områdesnod. Utrustning för anslutning av radionät till befintligt allmänt tillgängligt telenät.
7	Arbets- och hyreskostnader för anläggning av radionätet.

Prop. 2000/01:24

Bilaga 3

Typfall E3: Kommunikation via radio och kabel. Radiokommunikation
används till användarens hus från områdesnod.

Ref. nr	Beskrivning
1	Antenn och fäste för antenn samt sändar- och mottagarutrustning (gäller för respektive hus).
2	—
3	Radioförbindelse.
4	Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot enskilt hus. Utrustning för anslutning av radionät till kabelnät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande).
5	Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel.
6	Anslutning av kabel till befintligt allmänt tillgängligt telenät.
7	Arbets- och hyreskostnader för anläggning av näten.

Typfall E4: Kommunikation via kabel och radio. Radiokommunikation
används for anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät.

Ref. nr	Beskrivning
1	Anslutning (uttag/kontakt) i huset till kabel.
2	—
3	Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel.
4	Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation till plats för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Utrustning för anslutning av kabelnät till radionät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande).
5	Radioförbindelse.
6	Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation med områdesnod. Utrustning för anslutning av radionät till befintligt allmänt tillgängligt telenät.
7	Arbets- och hyreskostnader för anläggning av näten.

D. Industrifastighet

Ref.nr i tabellen nedan refererar till definitionerna för typfallen.

Med industrifastighet avses här även områden med bebyggelse för Prop. 2000/01:24

näringsverksamhet som bedrivs i s.k. företagsby eller motsvarande. Inom en Bilaga 3
industrifastighet (industriområde), en företagsby eller motsvarande kan det
förekomma flera byggnader.

I ett industriområde och i en företagsby motsvaras spridningsnätet av ett
fastighetsnät i flerfamiljshus.

I ett industriområde och i en företagsby placeras en ”fastighetsnod” i någon
av de byggnader eller i närheten av byggnader som är anslutna till samma
spridningsnät. Flera fastighetsnoder kan förekomma inom ett större
industriområde eller en större företagsby.

Lokalt nät inom industrilokal eller kontorslokal är inte föremål för
skattereduktion.

Typfall II: Kommunikation via kabel i samtliga delar av nätet.

Ref. nr	Beskrivning
1	Kanalisation och kabel för spridningsnät. Kontakt för anslutning av kabel i byggnad.
2	Anläggning av fastighetsnod. Elkraft för utrustning placerad i fastighetsnod. Utrustning i fastighetsnod (korskopplingsplint, stativ för utrustning, reservkraft, klimatanläggning för aktiv utrustning), skalskydd för fastighetsnod (lås och liknande).
3	Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel.
4	Anläggning av områdesnod. Utrustning för anslutning av områdesnätet till kabelnät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande).
5	Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel.
6	Anslutning av kabel till befintligt allmänt tillgängligt telenät.
7	Arbets- och hyreskostnader för anläggning av kabelnätet.

Typfall I2a: Kommunikation via radio i samtliga delar av nätet.
Radiokommunikation direkt till fastighet från områdesnod.

Ref. nr	Beskrivning
1	Antenn och föste för antenn samt sändar- och mottagarutrustning (gäller för respektive byggnad inom industriområde eller motsvarande).
2	-
3	Radioförbindelse.
4	Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot enskilt byggnad inom området. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation till plats för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv

	utrustning. Skalskydd for utrymmet (lås och liknande).
5	Radioförbindelse.
6	Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation med områdesnod. Utrustning för anslutning av radionät till befintligt allmänt tillgängligt telenät.
7	Arbets- och hyreskostnader för anläggning av radionätet.

Prop. 2000/01:24

Bilaga 3

Typfall I2b: Kommunikation via radio. Kommunikation via kabel mellan
fastighetsnod och fastigheten.

Ref. nr	Beskrivning
1	Kanalisation och kabel för spridningsnät. Kontakt för anslutning av kabel i byggnad.
2	Anläggning av fastighetsnod. Elkraft för utrustning placerad i fastighetsnod. Utrustning i fastighetsnod (korskopplingsplint, stativ för utrustning, reservkraft, klimatanläggning för aktiv utrustning), skalskydd för fastighetsnod (lås och liknande). Gemensam mast och antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot områdesnod.
3	Radioförbindelse.
4	Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot enskilt byggnad inom området. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation till plats för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande).
5	Radioförbindelse.
6	Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation med områdesnod. Utrustning för anslutning av radionät till befintligt allmänt tillgängligt telenät.
7	Arbets- och hyreskostnader för anläggning av näten.

Typfall I3a: Kommunikation via radio och kabel. Radiokommunikation
direkt till fastighet från områdesnod.

Ref. nr	Beskrivning
1	Antenn och faste för antenn samt sändar- och mottagarutrustning (gäller för respektive byggnad inom industriområde eller motsvarande).
2	-
3	Radioförbindelse.
4	Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot enskilt byggnad. Utrustning för anslutning av radionät till kabelnät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande).
5	Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel.

6	Anslutning av kabel till befintligt allmänt tillgängligt telenät.
7	Arbets- och hyreskostnader för anläggning av näten.

Prop. 2000/01:24

Bilaga 3

Typfall I3b: Kommunikation via radio och kabel. Kommunikation via
kabel mellan fastighetsnod och fastigheten.

Ref. nr	Beskrivning
1	Antenn och faste för antenn samt sändar- och mottagarutrustning (gäller för respektive byggnad inom industriområde eller motsvarande).
2	Anläggning av fastighetsnod. Elkraft för utrustning placerad i fastighetsnod. Utrustning i fastighetsnod (korskopplingsplint, stativ för utrustning, reservkraft, klimatanläggning för aktiv utrustning), skalskydd för fastighetsnod (lås och liknande). Gemensam mast och antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot områdesnod.
3	Radioförbindelse.
4	Anläggning av områdesnod. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation mot områdescentral. Utrustning för anslutning av kabelnät till radionät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande).
5	Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel.
6	Anslutning av kabel till befintligt allmänt tillgängligt telenät.
7	Arbets- och hyreskostnader för anläggning av näten.

Typfall 14: Kommunikation via kabel och radio. Radiokommunikation
används for anslutning till allmänt tillgängligt telenät.

Ref. nr	Beskrivning
1	Kanalisation och kabel för spridningsnät. Kontakt för anslutning av kabel i byggnad.
2	Anläggning av fastighetsnod. Elkraft för utrustning placerad i fastighetsnod. Utrustning i fastighetsnod (korskopplingsplint, stativ för utrustning, reservkraft, klimatanläggning för aktiv utrustning), skalskydd för fastighetsnod (lås och liknande).
3	Kanalisation för kabel inklusive kabelbrunn. Kabel och plaströr för kabel.
4	Anläggning av områdesnod. Utrustning för anslutning av områdesnätet (kabel) till radionät. Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation till plats för anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Elkraft för utrustning placerad i områdesnod. Klimatanläggning och reservkraft för aktiv utrustning. Skalskydd för utrymmet (lås och liknande).
5	Radioförbindelse.
6	Gemensam mast, antenn och utrustning för sändning och mottagning för kommunikation med områdesnod. Utrustning för anslutning av radionät till befintligt allmänt tillgängligt telenät.

Arbets- och hyreskostnader for anläggning av näten.

] Prop. 2000/01:24

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanser till promemorian
Skattelättnad för bredbandsanslutning

Följande remissinstanser har avgett yttrande över promemorian
Skattelättnad för bredbandsanslutning: Svea hovrätt, Kammarrätten i
Stockholm, Glesbygdsverket, Konkurrensverket, Konsumentverket,
Lantmäteriverket, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Post-
och telestyrelsen, Riksskatteverket, Statens fastighetsverk,
Kommunikationsforskningsberedningen (KFB), IT-kommissionen,
Statens bostadsfmansieringsaktiebolag (SBAB), Teracom AB,
Affärsverket svenska kraftnät, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag
(SABO), Svenska Kommunförbundet, Sveriges industriförbund,
Bredbandsbolaget AB, Telia AB, Sveriges Fastighetsägareförbund,
HSB:s Riksförbund, SBC Bostadsrättsorganisation, Villaägarnas
Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund.

Yttranden har också kommit in från Lantbrukarnas Riksförbund, IT-
Företagen och Telenordia.

Prop. 2000/01:24

Bilaga 4

Lagrådsremissens förslag till lagtext

1. Förslag till lag om skattereduktion för utgifter för vissa
anslutningar för tele- och datakommunikation

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § En juridisk person, enskild näringsidkare eller fastighetsägare får
skattereduktion enligt denna lag för utgifter för en anslutning för tele-
och datakommunikation från ett allmänt tillgängligt telenät till småhus,
hyreshus och, i fråga om fasta driftställen, även annan stadigvarande plats
för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs.

Skattereduktion för ett handelsbolag får i stället göras för delägarna.

2 § En anslutning skall uppfylla följande krav för att skattereduktion skall
få göras.

- Anslutningen skall vara ny,

- den skall kunna överföra multimedietj änster av god kvalitet, och

- den skall ge den anslutne möjlighet att välja leverantör av
överföringstj änster.

3 § Skattereduktion skall göras vid debiteringen av slutlig skatt vid
taxeringen 2002 eller 2003.

4 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse
och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229).
Bestämmelserna om juridiska personer skall dock tillämpas också på
handelsbolag.

Termen hyreshus har samma betydelse som i 6 kap.
fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Underlag för skattereduktion

6 § I underlaget får endast ingå utgifter för en anslutning som utförts av
någon som innehar F-skattsedel vid den tidpunkt när ersättningen för
arbetet bestäms eller när den betalas ut.

En uppgift om innehav av F-skattsedel får godtas om den lämnas i en
anbudshandling, en faktura eller någon jämförlig handling som även
innehåller utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress samt
betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller
organisationsnummer. Uppgiften om innehav av F-skattsedel får dock

Prop. 2000/01:24

Bilaga 5

inte godtas, om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften Prop. 2000/01:24
är oriktig. Bilaga 5

7 § I underlaget får inte ingå utgifter för en anslutning som utförts av
företag som ingår i samma koncern eller annars står under i huvudsak
gemensam ledning med den som ansöker om skattereduktion.

Om ett handelsbolag omfattas av bestämmelserna i första stycket gäller
de även för delägare i bolaget.

1 underlaget får inte heller ingå utgifter för abonnemang.

Skattereduktionens storlek

8 § Skattereduktionen uppgår till 50 procent av den del av underlaget
som överstiger 8 000 kronor eller, i fråga om hyreshus, 8 000 kronor per
bostad eller lokal som anslutits.

Skattereduktion får göras med högst 5 000 kronor eller, i fråga om
hyreshus, 5 000 kronor per bostad eller lokal som anslutits.

9 § Skattereduktionen för en delägare av en fastighet utgör högst så stor
andel av den totala skattereduktionen enligt 8 § som svarar mot
delägarens andel av fastigheten vid ingången av det beskattningsår då
anslutningen tas i bruk.

10 § För en fastighet som består av två eller flera småhus som till
övervägande del upplåtits med hyresrätt eller bostadsrätt får reglerna
tillämpas som om småhusen tillsammans utgör ett hyreshus, om
skattereduktionen därigenom blir högre.

Ansökan

11 § En ansökan om skattereduktion skall göras skriftligen hos en
skattemyndighet.

12 § Ansökan skall innehålla uppgift om

1. sökandens personnummer, samordningsnummer eller
organisationsnummer,

2. det anslutningsarbete som har utförts och den överföringskapacitet som
specificerats för anslutningen,

3. huruvida det i utgiften för anslutningen ingår abonnemang och utgiften
för detta,

4. underlaget för den skattereduktion som begärs,

5. personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer för
den som utfört anslutningen.

Till ansökan skall det fogas kopia av faktura eller motsvarande
handling som visar vilken anslutning som har utförts, utgiften för
anslutningen, uppgift om anslutningens överföringskapacitet och den
utrustning som har installerats samt om att anslutningen är utformad så
att den inte hindrar den anslutne att välja leverantör av
överföringstjänster.

Av ansökan eller en handling som fogas till denna skall det framgå när
fakturan har betalats.

13 § Om ett handelsbolag avstår från sin rätt till skattereduktion till
förmån för delägarna i bolaget, skall det av bolagets ansökan framgå att
delägarna biträder ansökan och hur skattereduktionen skall fördelas
mellan dem.

14 § En ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till
skattemyndigheten före den 1 mars 2003. Om en ansökan har kommit in
före den 1 mars 2002, skall skattereduktionen tillgodoräknas vid
debitering av slutlig skatt på grund av taxeringen samma år.

Beslut

15 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksskatteverket
bestämmer vilken eller vilka skattemyndigheter som skall besluta i
ärenden enligt denna lag.

Omprövning

16 § Skattemyndigheten skall ompröva ett beslut om skattereduktion om
sökanden begär det eller om det finns andra skäl. Att omprövning skall
ske när sökanden har överklagat ett beslut om skattereduktion följer av
22 §.

Skattemyndigheten får avstå från att på eget initiativ ompröva ett
beslut, om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp.

Om en fråga har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol, får
skattemyndigheten inte ompröva frågan.

17 § I fråga om omprövning på begäran av sökanden, skall
bestämmelserna i 4 kap. 9 § första stycket, 10 § och 12 § taxeringslagen
(1990:324) tillämpas.

18 § I fråga om omprövning på initiativ av skattemyndigheten, skall
4 kap. 13 § första stycket och andra stycket 1-3 samt 14 § första stycket
taxeringslagen (1990:324) tillämpas.

19 § Skattemyndigheten får meddela ett omprövningsbeslut som är till
nackdel för sökanden efter utgången av den tid som följer av 18 § under
förutsättning

1. att sökanden har lämnat oriktig uppgift i ansökan om skattereduktion
eller i bifogad handling, och den oriktiga uppgiften medfört att
skattereduktion gjorts med för högt belopp,

2. när en felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende skall
rättas, eller

3. när det föranleds av ett beslut som anges i 13 § andra stycket 1-3
taxeringslagen (1990:324).

Prop. 2000/01:24

Bilaga 5

20 § Ett omprövningsbeslut enligt 19 § får inte meddelas om beslutet
med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt
eller om skattemyndigheten tidigare fattat ett omprövningsbeslut till
nackdel för sökanden avseende samma fråga.

21 § Skattemyndighetens omprövningsbeslut enligt 19 § skall meddelas
före utgången av femte året efter taxeringsåret. Ett omprövningsbeslut
som föranleds av ett beslut som anges i 13 § andra stycket 1-3
taxeringslagen (1990:324) far meddelas därefter men senast sex månader
efter det beslut som föranleder ändringen.

Överklagande

22 § I fråga om överklagande gäller bestämmelserna i 6 kap.
taxeringslagen (1990:324) i tillämpliga delar.

Övriga bestämmelser

23 § Skattereduktion enligt denna lag skall räknas av mot kommunal och
statlig inkomstskatt samt mot statlig fastighetsskatt.

24 § Skattereduktion enligt denna lag skall inte beaktas vid beräkning av
preliminär skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483).

25 § Bestämmelser om registrering av uppgifter och beslut enligt denna
lag finns i skatteregisterlagen (1980:343).

Prop. 2000/01:24

Bilaga 5

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

1. Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ skatteregisterlagen

(1980:343)’skall ha följande lydelse.

Prop. 2000/01:24

Bilaga 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §²

För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av
automatisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket
och ett regionalt skatteregister för vaije region.

Registren skall användas vid beskattning för

1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande
fysiska och juridiska personer,

2. revisions- och annan kontrollverksamhet,

3. taxering enligt taxeringslagen (1990:324) samt bestämmande av
pensionsgrundande inkomst,

4. redovisning, bestämmande och betalning av skatt enligt
skattebetalningslagen (1997:483), mervärdesskattelagen (1994:200),
lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och
lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter.

Registren skall dessutom användas för

1. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av
skatter och avgifter,

2. bestämmande av 2. bestämmande av

skattereduktion enligt lagen
(1993:672) om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus, lagen (1995:1623) om
skattereduktion för

riskkapitalinvesteringar, lagen
(1996:725) om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus och lagen (1996:1231)
om skattereduktion för
fastighetsskatt i vissa fall vid
1997-2001 års taxeringar,

riskkapitalinvesteringar, lagen
(1996:725) om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus, lagen (1996:1231) om
skattereduktion för fastighetsskatt i
vissa fall vid 1997-2001 års
taxeringar och lagen (2000:000)
om skattereduktion för utgifter för
vissa anslutningar för tele- och
datakommunikation,

3. gäldenärsutredning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m.

Lagen omtryckt 1983:143.

Senaste lydelse 1999:1248.

7§³

För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.

1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som
enligt 57 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall behandlas som
fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap.
16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, uppgift
om företagsledare i dessa företag samt uppgift om delägare i enkelt bolag
och partrederi.

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller 14
kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd får
anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om
beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning
av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om
innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om
återkallelse av F-skattsedel med angivande av skälen för beslutet,
uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen,
lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter och mervärdesskattelagen
(1994:200) samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning
av sådana skatter eller avgifter.

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.

5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift
om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt,
dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga
förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.

6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och
uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen.

9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos
kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en
person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller
företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering,
ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.

10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.

11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för
skattsedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.

12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om
självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande
samt från sådan särskild uppgift som avses i 2 kap. 19 § lagen (1998:674)
om inkomstgrundad ålderspension.

³ Senaste lydelse 1999:1248.

Prop. 2000/01:24

Bilaga 5

13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, Prop. 2000/01:24
taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och Bilaga 5
tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen,

andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som
behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs
för värdering av bostad på fastighet.

14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid
för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 §
taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen.

16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit
sjöinkomst som avses i 64 kap. 3 och 4 §§ inkomstskattelagen.

17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.

18. Uppgifter angående resultat av brutto vinstberäkning, annan
beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och
belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för
levnadskostnader.

20. Uppgift för beräkning av
skattereduktion för

fackföreningsavgift, uppgifter
enligt 6 § första och andra

styckena lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för
byggnadsarbete på bostadshus,
uppgifter enligt 7 § lagen

(1995:1623) om skattereduktion
för riskkapitalinvesteringar,

uppgifter enligt 6 § första och
andra styckena lagen (1996:725)
om skattereduktion för utgifter för
byggnadsarbete på bostadshus för
bestämmande av skattereduktion
enligt nämnda lagar samt uppgift
om beslut om sådan
skattereduktion, uppgifter för
bestämmande av skattereduktion
enligt lagen (1996:1231) om
skattereduktion för fastighetsskatt i
vissa fall vid 1997-2001 års
taxeringar samt uppgift om beslut
om sådan skattereduktion.

20. Uppgift för beräkning av
skattereduktion för

fackföreningsavgift, uppgifter
enligt 6 § första och andra

styckena lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för
byggnadsarbete på bostadshus,
uppgifter enligt 7 § lagen

(1995:1623) om skattereduktion
för riskkapitalinvesteringar,

skattereduktion för utgifter för
vissa anslutningar för tele- och
datakommunikation samt uppgift
om beslut om sådan
skattereduktion.

21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av
bosättningsland.

23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 47 kap. 5
§ inkomstskattelagen, uppskovsavdragets storlek, belopp som enligt 47
kap. 11 § nämnda lag skall minska anskaffningsutgiften samt, om
ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 47 kap. 5 § andra
stycket nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnummer och
namn.

24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och
andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen.

25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter,
verkställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är
fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om
företagsrekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och
föreningsregistret om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion.

26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt
alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport.

27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om
arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt utbetalat belopp och datum för
utbetalningen.

28. Uppgifter från Tullverket om debiterad mervärdesskatt vid import,
exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt de tidsperioder som
uppgifterna avser samt uppgifter från verket som behövs för
tillämpningen av 3 kap. 30 § andra stycket mervärdesskattelagen.

29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot kostnader
för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller
personnummer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat gälla
och datum för förändring av lönesumma, om sjukpenninggrundande
inkomst av annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades
personnummer och datum för inkomstanmälan samt om utsänd person
såvitt avser uppgifter från intyg om tillämplig lagstiftning och intyg om
utsändning.

30. Uppgift om att en näringsidkare ingår i en sådan
mervärdesskattegrupp som avses i 6 a kap. 1 § mervärdesskattelagen.

31. Uppgift om uppskovsbelopp vid andelsbyte enligt 49 kap.
inkomstskattelagen, namn och organisationsnummer på det överlåtna
företaget, antal andelar som lämnats som ersättning vid andelsbytet samt
namn och organisationsnummer på det köpande företaget samt de övriga
uppgifter som behövs för beskattning av uppskovsbelopp.

32. Uppgift om uppskovsbelopp vid koncemintema andelsavyttringar

enligt 25 kap. 6-27 §§ inkomstskattelagen, namn och

Prop. 2000/01:24

Bilaga 5

organisationsnummer på det överlåtna företaget, antalet överlåtna andelar
samt de övriga uppgifter som behövs för beskattning av vinsten.

33. Uppgift om avgiftsskyldighet till annat registrerat trossamfund än
Svenska kyrkan och uppgift om tillhörighet till icke-territoriell
församling inom Svenska kyrkan.

Prop. 2000/01:24

Bilaga 5

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-09-29

Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet

Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.

Enligt en lagrådsremiss den 24 augusti 2000 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för
tele- och datakommunikation,

2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn
Michael Erliksson.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för
tele- och datakommunikation

1§

Det framgår inte av lagtexten om det i fråga om andra anslutningar än
sådana som görs för näringsidkares räkning endast är fastighetsägare (och
de som enligt 2 kap. 7 § inkomstskattelagen jämförd med 1 kap. 5 §
fastighetstaxeringslagen räknas som fastighetsägare) som skall kunna få
skattereduktion. Om så är avsikten bör första stycket delas upp på de
båda kategorierna - varvid självfallet juridisk person eller enskild
näringsidkare också kan vara fastighetsägare - och ges förslagsvis
följande lydelse:

”En fastighetsägare får skattereduktion enligt denna lag för utgifter för en
anslutning för tele- och datakommunikation från ett allmänt tillgängligt
telenät till ett småhus eller ett hyreshus. Detsamma gäller en juridisk
person och en enskild näringsidkare i fråga om en anslutning i annat fall
till ett fast driftställe för näringsverksamhet.”

Definitionen av fast driftställe för näringsverksamhet framgår av

2 kap. 29 § inkomstskattelagen och behöver inte upprepas i paragrafen.

2§

Det andra av de tre kriterierna för att en anslutning skall berättiga till
skattereduktion anges vara att anslutningen skall kunna överföra
”multimedietjänster av god kvalitet”. Härmed avses, enligt vad som
framgår av den allmänna motiveringen, närmast att själva överföringen
skall vara av god teknisk kvalitet. Några krav på innehållet ställs inte, och
inte heller skall några särskilda tekniska lösningar pekas ut. Detta bör
lämpligen framgå av lagtexten, även om det inte framstår som möjligt att

Prop. 2000/01:24

Bilaga 6

i övrigt närmare precisera vad som avses. Så angesju t.ex. i motiveringen
att den närmast avsedda lägsta godtagbara överföringshastigheten,
nämligen 2 Mbit/s symmetriskt, far underskridas t.ex. vid
radiokommunikation utan att rätten till skattereduktion äventyras.
Strecksatsen kan förslagsvis ges lydelsen

den skall medge överföring med god teknisk kvalitet av
multimedietjänster,”.

4§

Definitionen av termen hyreshus, som inte finns i inkomstskattelagen,
finns i 2 kap. fastighetstaxeringslagen. Vid föredragningen inför Lagrådet
har upplysts att avsikten med att i stället hänvisa till 6 kap. har varit att
fånga upp begreppen bostad och lokal, som förekommer där. Det
materiella innehållet i 6 kap:s bestämmelser är emellertid sådant att
hänvisningen riskerar att leda vilse; bl.a. innebär de att samtliga lokaler
respektive bostäder i ett hus sammanförs till var sin enhet vid taxeringen.
Avsikten med det föreliggande förslaget är ju i stället att varje
bostadslägenhet och varje lokal skall behandlas för sig. Någon definition
av begreppen bostad och lokal är knappast behövlig; skulle en sådan
efterfrågas är det naturligast att - utan särskild hänvisning i lagtexten här
- söka den i 12 kap. jordabalken. Orden ”6 kap.” bör därför utgå ur
förevarande paragraf.

7§

Undantagsvis kan tänkas att någon med F-skattesedel utför en anslutning
för egen räkning. Det framgår inte av lagtexten om denne - som inte kan
sägas ha haft utgifter för arbetet - skall kunna fa skattereduktion
åtminstone för utgifter för materiel. Om så icke avses skola vara fallet bör
det anges i lagtexten. I första stycket kan därvid efter orden ”en
anslutning som utförts av” läggas till ”den som ansöker om
skattereduktion eller av”. Stycket kan i så fall avslutas med orden ”med
denne”.

12 §

Vid en jämförelse med 6 § lagen om skattereduktion för utgifter för
byggnadsarbete på bostadshus synes föreskrifter saknas om att i
ansökningen skall lämnas vissa uppgifter som är av intresse i förevarande
sammanhang. Det sagda gäller motsvarigheter till de uppgifter som i
nyssnämnda paragraf anges i punkterna 2 och 3.

13 §

Av den föreslagna paragrafen framgår att handelsbolaget är sökanden
även om skattereduktionen skall fördelas mellan delägarna. Följden blir
att rätten att begära omprövning och överklaga det eller de
skattereduktionsbeslut som ansökan föranleder tillkommer bolaget. Av
förslagets 16 § torde nämligen kunna utläsas att sökanden har dessa

Prop. 2000/01:24

Bilaga 6

rättigheter. I 6 kap. taxeringslagen, till vilket 22 § hänvisar, varom mera
nedan, är den skattskyldige dock klagoberättigad. Detta är möjligen
endast ett utslag av den otydlighet som vidlåder 22 §.

Om en delägare är missnöjd med sitt individuella beslut, skulle han,
vilket man far förmoda, sakna egen möjlighet att klandra beslutet. För att
råda bot härpå skulle varje delägare som biträtt ansökan kunna anses ha
ställning av sökande. Detta framgår dock inte av lagtexten. Om avsikten
är att en delägare skall ha en egen talerätt i frågor om sin
skattereduktion, kan en ny mening läggas till av förslagsvis följande
lydelse: ”Delägare som biträtt ansökan är att betrakta som sökande i
fråga om sin rätt till skattereduktion.”

22 §

Ett beslut om skattereduktion kommer att meddelas fristående och är inte
att räkna som något taxeringsbeslut. Reduktionen kommer i praktiken att
tillgodoföras den skattskyldige på uppbördsstadiet. I bestämmelsen sker
en hänvisning till 6 kap. taxeringslagen. Enligt Lagrådets mening vore
det dock naturligast med hänsyn till skattereduktionens nära anknytning
till uppbördsförfarandet att hänvisningen avsåg skattebetalningslagens
överklaganderegler.

Oavsett denna fråga är det en brist i bestämmelsen att hänvisningen inte
anger i vilken omfattning reglerna i 6 kap. taxeringslagen är tillämpliga.
Jfr i detta avseende 22 kap. 6 och 13 §§ i skattebetalningslagen.
Förfaranderegler måste för att fylla sin uppgift ha ett visst mått av
exakthet. Uttrycket ”i tillämpliga delar” är alltför svävande för att kunna
säkert vägleda skattskyldiga och handläggare i överklagandefrågor. Som
ovan påpekats, är exempelvis den skattskyldige klagande i
taxeringsprocessen, medan sökanden nog är tänkt att inneha klagorätten i
skattereduktionsprocessen. Lagrådet anser således att de bestämmelser
som är avsedda att vara tillämpliga, om det nu blir bestämmelser i
taxeringslagen eller skattebetalningslagen, skall preciseras i lagtexten.

Om skattebetalningslagens överklaganderegler, såsom ovan föreslagits,
skulle göras tillämpliga, kan vissa justeringar böra göras i de
omprövningsregler i förslaget som också hänvisar till taxeringslagen.

Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Prop. 2000/01:24

Bilaga 6

F inansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 2000

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-

Wallén, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, Östros, Messing,
Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lövdén, Ringholm

Föredragande: stadsrådet Ringholm

Prop. 2000/01:24

Regeringen beslutar proposition 2000/01:24 Skattereduktion för utgifter
för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

Eländers Gotab 60442, Stockholm 2000

Regeringens proposition2000/01:24

Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningarför tele- och datakommunikation

Propositionens huvudsakliga innehåll

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut

Lagtext

2.1 Förslag till lag om skattereduktion för utgifter förvissa anslutningar för tele- och datakommunikation

2.2 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen(1980:343)

2.3 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen(1997:483)

3 Ärendet och dess beredning

4 Skattereduktion för utgifter för vissa anslut-

ningar för tele- och datakommunikation

4.1 Förslagets allmänna utformning

4.2

Underlaget för skattereduktionen

4.3 Skattereduktionens storlek

4.4 Ansökan och beslut

4.5

Omprövning, överklagande och straffansvar

4.6

Ikraftträdande

5 Följdändringar i andra lagar

5.1 Skatteregisterlagen

5.2 Skattebetalningslagen

6 Offentlig-finansiella effekter

7 Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om skattereduktion för utgifter för

vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

7.2 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen(1980:343)

7.3 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen(1997:483)

Sammanfattning av promemorian Skattelättnad förbredbandsanslutning

Lagförslag i promemorian Skattelättnad för bred-bandsanslutning

Beskrivningar av typfall av bredbandsanslutningar

Förteckning över remissinstanser till promemorianSkattelättnad för bredbandsanslutning

Lagrådsremissens förslag till lagtext

1. Förslag till lag om skattereduktion för utgifter för vissaanslutningar för tele- och datakommunikation

1. Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Lagrådets yttrande

F inansdepartementet

Regeringens proposition
2000/01:24

Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar
för tele- och datakommunikation

2.1 Förslag till lag om skattereduktion för utgifter för
vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

2.2 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)

2.3 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483)

7.2 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)

7.3 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483)

Sammanfattning av promemorian Skattelättnad för
bredbandsanslutning

Lagförslag i promemorian Skattelättnad för bred-
bandsanslutning

Förteckning över remissinstanser till promemorian
Skattelättnad för bredbandsanslutning

1. Förslag till lag om skattereduktion för utgifter för vissa
anslutningar för tele- och datakommunikation