Regeringens proposition
2000/01:22

<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>2000/01:22</h1>
<h2>Anpassningar på företagsskatteområdet till EG-<br>fordraget, m.m.</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0322/prop_200001__22-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>2000/01:22</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 19 oktober 2000</p>
<p>Lena Hjelm-Wallén</p>
<p>Bosse Ringholm</p>
<p>(F inansdepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen behandlas vissa nationella regler som vid<br>inkomstbeskattningen i dag gynnar svenska företag i förhållande till<br>utländska företag i samma situation eller gynnar investeringar i Sverige<br>framför investeringar i utlandet.</p>
<p>Enligt gällande regler i inkomstskattelagen (1999:1229, IL) kan bara<br>svenska företag ta emot skattefri utdelning på näringsbetingade andelar. I<br>propositionen föreslås att ett utländskt bolag som bedriver<br>näringsverksamhet här vid ett fast driftställe skall jämställas med ett<br>svenskt företag. Det utländska bolaget måste dock höra hemma i en stat i<br>Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och motsvara ett sådant<br>svenskt företag som kan ta emot skattefri utdelning.</p>
<p>Lex Asea gör det möjligt att dela upp företag utan omedelbara<br>inkomstskattekonsekvenser. Ett moderbolag som delar ut andelarna i ett<br>dotterbolag måste dock enligt gällande bestämmelser vara svenskt. I<br>propositionen föreslås att bestämmelserna också skall gälla utländska<br>moderbolag som hör hemma i en stat inom EES eller en stat med vilken<br>Sverige ingått ett skatteavtal som innehåller en klausul om ömsesidigt<br>informationsutbyte.</p>
<p>Om en svensk ekonomisk förening ombildas till ett svenskt aktiebolag,<br>skall enligt gällande regler aktier som skiftas ut till medlemmarna inte<br>behandlas som utdelning. I propositionen föreslås att utländska bolag<br>som motsvarar ekonomiska föreningar eller svenska aktiebolag skall<br>jämställas med svenska företag om de utländska bolagen hör hemma i en<br>stat inom EES.</p>
<p>Om en svensk ekonomisk förening ombildas till ett svenskt aktiebolag,<br>skall aktier som skiftas ut till medlemmarna behandlas som utdelning.</p>
<p>1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 22</p>
<p>Det föreslås att motsvarande skall gälla om en utländsk ekonomisk<br>förening som är ett utländskt bolag och hör hemma inom EES, ombildas<br>till ett aktiebolag. Utskiftning i annat fall då föreningen upplöses<br>behandlas enligt gällande rätt som utdelning om den ekonomiska<br>föreningen är svensk. I propositionen föreslås att motsvarande skall gälla<br>om den ekonomiska föreningen är ett utländskt bolag som hör hemma i<br>en stat inom EES.</p>
<p>Koncernbidrag kan i dag bara lämnas mellan svenska företag och<br>vidarebefordras genom sådana företag. I propositionen föreslås att<br>utländska bolag som hör hemma i en stat inom EES jämställs med<br>motsvarande svenska företag om både givare och mottagare är<br>skattskyldiga för näringsverksamhet i Sverige.</p>
<p>Med kommissionärsföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk<br>ekonomisk förening som bedriver näringsverksamhet i eget namn för ett<br>annat svenskt aktiebolags eller en svensk ekonomisk förenings räkning.<br>Med kommittentföretag avses det bolag eller den förening för vars<br>räkning verksamheten bedrivs. I propositionen föreslås att utlandsägda<br>fasta driftställen jämställs med svenska företag om det utländska bolaget<br>motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och<br>hör hemma i en stat inom EES. Om bolaget är kommittentföretag krävs<br>att kommissionärsverksamheten hänförs till det utländska bolagets fasta<br>driftställe i Sverige.</p>
<p>Avdrag för beräknade egenavgifter för beskattningsåret får bara göras<br>om verksamheten bedrivs i Sverige. I propositionen föreslås att avdrag<br>får göras även om verksamheten bedrivs utomlands. Vidare slopas kravet<br>på avsättning i räkenskaperna för att enskilda näringsidkare som är<br>bokslutsföretag skall få göra avdrag för egenavgifter.</p>
<p>Bestämmelserna om uppskov med beskattningen vid koncemintema<br>andelsavyttringar gäller bara om moderföretaget i koncernen är ett<br>svenskt företag. I propositionen föreslås att bestämmelserna utvidgas till<br>att gälla även när moderföretaget i koncernen är ett utländskt bolag som<br>hör hemma inom EES. Det föreslås att bestämmelserna om att<br>kapitalvinsten inte behöver tas upp som intäkt vid en efterföljande fusion<br>på motsvarande sätt skall gälla vid en efterföljande fission.</p>
<p>Om uppskov med beskattningen vid ett internationellt andelsbyte<br>erhållits med stöd av den upphävda lagen (1994:1854) om<br>inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom<br>EG, skall bestämmelserna om beskattningen vid andelsbyten och<br>koncemintema andelsavyttringar i IL kunna bli tillämpliga på uppskovet<br>vid ett efterföljande andelsbyte eller en fusion eller fission.</p>
<p>Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, AvrL, gäller bara<br>för personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige. Fysiska och<br>juridiska personer som hör hemma i utlandet och har fast driftställe i<br>Sverige föreslås också få tillämpa reglerna i AvrL. Det föreslås också att<br>begränsat skattskyldiga med fast driftställe i Sverige skall kunna göra<br>avdrag för utländska skatter vid inkomstsbeskattningen.</p>
<p>I propositionen föreslås också en justering i skattebetalningslagen<br>(1997:483) som syftar till att förenkla för arbetsgivarna i de fall då en<br>arbetstagare inte fullgjort sin skyldighet att lämna sådana uppgifter eller<br>visa upp sådana handlingar att arbetsgivaren får veta hur stort</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>skatteavdrag som skall göras från ersättning för arbete som betalas ut till<br>arbetstagaren.</p>
<p>Den 1 augusti 2000 genomfördes ett flertal ändringar beträffande<br>arbetsmarknadspolitiska författningar. I propositionen finns förslag om<br>följdändringar i skattelagstiftningen.</p>
<p>Vidare föreslås ett antal redaktionella ändringar av rättelsekaraktär.<br>Slutligen föreslås att ett antal obsoleta författningar skall upphävas.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>1    Förslag till riksdagsbeslut..................................................................7</p>
<p>2   Lagtext...............................................................................................8</p>
<p>2.1      Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:1229).........................................................................8</p>
<p>2.2     Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1230) om</p>
<p>ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)...........35</p>
<p>2.3     Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om</p>
<p>avräkning av utländsk skatt...............................................38</p>
<p>2.4     Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på</p>
<p>ränta på skogskontomedel m.m.........................................39</p>
<p>2.5      Förslag till lag om ändring i förmögenhetsskattelagen</p>
<p>(1997:323).........................................................................40</p>
<p>2.6     Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen</p>
<p>(1997:483).........................................................................43</p>
<p>2.7     Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1618) om</p>
<p>upphävande av lagen (1994:1854) om<br>inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande<br>omstruktureringar inom EG..............................................44</p>
<p>2.8     Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1240) om ändring</p>
<p>i kupongskattelagen (1970:624)........................................47</p>
<p>2.9     Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1255) om ändring</p>
<p>i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt..........48</p>
<p>2.10    Förslag till lag om upphävande av förordningen (1967:44)</p>
<p>om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten.............50</p>
<p>2.11    Förslag till lag om upphävande av lagen (1992:846) om</p>
<p>tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om<br>arbetsmiljöavgift...............................................................51</p>
<p>2.12    Förslag till lag om upphävande av lagen (1992:1330) om</p>
<p>tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om<br>arbetsmiljöavgift...............................................................52</p>
<p>2.13    Förslag till lag om upphävande av lagen (1995:659) om</p>
<p>tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om<br>arbetsmiljöavgift...............................................................53</p>
<p>3   Ärendet och dess beredning............................................................54</p>
<p>4   Bakgrund.........................................................................................56</p>
<p>4.1      Diskrimineringsförbud i skatteavtal..................................56</p>
<p>4.2     Etableringsfriheten i EG-rätten.........................................57</p>
<p>5   Överväganden och förslag...............................................................61</p>
<p>5.1     Allmänt.............................................................................61</p>
<p>5.2      Skattskyldighet för utdelning på andelar..........................62</p>
<p>5.3      Utdelning av andelar i dotterbolag....................................66</p>
<p>5.4     Koncernbidrag..................................................................70</p>
<p>5.5     Kommissionärsförhållanden.............................................80</p>
<p>5.6     Avdrag för egenavgifter....................................................82</p>
<p>5.7     Gränsöverskridande omstruktureringar............................86</p>
<p>5.8     Avdrag och avräkning för utländsk skatt..........................91</p>
<p>6   Övriga frågor...................................................................................94  Prop. 2000/01:22</p>
<p>6.1      En justering av reglerna om beräkning av skatteavdrag... 94</p>
<p>6.2     Beskattning av vissa ersättningar vid utbildning och</p>
<p>arbetslöshet.......................................................................94</p>
<p>6.3     Rättelser i inkomstskattelagen m.m..................................96</p>
<p>7   Offentligfinansiella konsekvenser...................................................98</p>
<p>8   Författningskommentar...................................................................99</p>
<p>8.1      Förslaget till lagen om ändring i inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:1229).......................................................................99</p>
<p>8.2     Förslaget till lagen om ändring i lagen (1999:1230) om</p>
<p>ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229).........110</p>
<p>8.3     Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:468) om</p>
<p>avräkning av utländsk skatt.............................................111</p>
<p>8.4     Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt</p>
<p>på ränta på skogskontomedel m.m..................................111</p>
<p>8.5      Förslaget till lag om ändring i förmögenhetsskattelagen</p>
<p>(1997:323).......................................................................111</p>
<p>8.6     Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen</p>
<p>(1997:483).......................................................................113</p>
<p>8.7     Förslaget till lagen om ändring i lagen (1998:1618) om</p>
<p>upphävande av lagen (1994:1854) om<br>inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande<br>omstruktureringar inom EG............................................113</p>
<p>8.8     Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1240) om</p>
<p>ändring i kupongskattelagen (1970:624)........................114</p>
<p>8.9     Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1255) om</p>
<p>ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatti 14</p>
<p>8.10    Förslaget till lag om upphävande av förordningen</p>
<p>(1967:44) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten 115</p>
<p>8.11    Förslaget till lag om upphävande av lagen (1992:846) om</p>
<p>tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om<br>arbetsmiljöavgift.............................................................115</p>
<p>8.12    Förslaget till lag om upphävande av lagen (1992:1330) om</p>
<p>tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om<br>arbetsmiljöavgift.............................................................115</p>
<p>8.13    Förslaget till lag om upphävande av lagen (1995:659) om</p>
<p>tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om<br>arbetsmiljöavgift.............................................................116</p>
<p>Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Anpassningar på<br>företagsskatteområdet till EG-fördraget (Ds 2000:28)                117</p>
<p>Bilaga 2 Promemorians lagförslag                            119</p>
<p>Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över<br>promemorian Anpassningar på företagsskatteområdet till EG-fördraget<br>(Ds 2000:28)                                                 129</p>
<p>Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag</p>
<p>130</p>
<p>Bilaga 5 Lagrådets yttrande                                  152 Prop. 2000/01:22</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 2000 154</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</p>
<p>1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),</p>
<p>2. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av<br>inkomstskattelagen (1999:1229),</p>
<p>3. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,</p>
<p>4. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på<br>skogskontomedel m.m.,</p>
<p>5. lag om ändring i förmögenhetsskattelagen (1997:323),</p>
<p>6. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),</p>
<p>7. lag om ändring i lagen (1998:1618) om upphävande av lagen<br>(1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande<br>omstruktureringar inom EG,</p>
<p>8. lag om ändring i lagen (1999:1240) om ändring i<br>kupongskattelagen (1970:624),</p>
<p>9. lag om ändring i lagen (1999:1255) om ändring i lagen (1986:468)<br>om avräkning av utländsk skatt,</p>
<p>10. lag om upphävande av förordningen (1967:44) om investerings-<br>avgift för vissa byggnadsarbeten,</p>
<p>11. lag om upphävande av lagen (1992:846) om tillfällig avvikelse<br>från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift,</p>
<p>12. lag om upphävande av lagen (1992:1330) om tillfällig avvikelse<br>från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift,</p>
<p>13. lag om upphävande av lagen (1995:659) om tillfällig avvikelse<br>från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<h2>Lagtext</h2>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<h3>2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen<br>(1999:1229)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)</p>
<p>dels att 3 kap. 12 §, 6 kap. 6 och 12 §§, 7 kap. 17 §, 10 kap. 3 och<br>11 §§, 11 kap. 16, 26, 33, 35 och 36 §§, 12 kap. 3, 21, 24, 25 och 35 §§,</p>
<p>16 kap. 19, 29 och 30 §§, 17 kap. 6 och 7 §§, 18 kap. 11 och 20 §§, 21<br>kap. 9 §, 22 kap. 10 §, 23 kap. 14, 26 och 28 §§, 24 kap. 15 och 20 §§, 25<br>kap. 11, 14, 20 och 23-25 §§, 26 kap. 13 och 15 §§, 27 kap. 17 §, 35 kap.</p>
<p>3- 5 §§, 36 kap. 3 §, 40 kap. 5, 6 , 18 och 23 §§, 41 kap. 3 §, 44 kap. 7 §,<br>46 kap. 17 §, 48 kap. 7-9 §§, 49 kap. 8 och 22 §§, 51 kap. 1 §, 56 kap. 2,</p>
<p>4- 6 och 8 §§, 61 kap. 19 §, 63 kap. 9 § och 65 kap. 16 § samt rubrikerna<br>närmast före 17 kap. 6 §, 25 kap. 24 § och 48 kap. 8 och 9 §§ skall ha<br>följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 31 kap. 25 a §,<br>35 kap. 2 a §, 36 kap. 2 a §, 42 kap. 16 a och 20 a §§, samt närmast före</p>
<p>17 kap. 7 § en ny rubrik av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<h3>3 kap.</h3>
<p>12 §</p>
<p>Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte heller för anställning<br>ombord på fartyg.</p>
<p>Den som har anställning ombord på ett utländskt fartyg som<br>huvudsakligen går i oceanfart är inte skattskyldig för inkomst av<br>anställningen om</p>
<p>- vistelsen utomlands varar i minst 183 dagar sammanlagt under en<br>tolvmånadersperiod, och</p>
<p>- arbetsgivaren är obegränsat skattskyldig.</p>
<p>Med oceanfart avses fart i<br>utomeuropeiska farvatten med<br>undantag för fart på orter vid<br>Medelhavet och Svarta havet, på<br>Nordafrikas västkust norr om 22<br>grader nordlig bredd, på<br>Kanarieöarna och på ön Madeira.</p>
<p>Med oceanfart avses</p>
<p>-  fart i utomeuropeiska<br>farvatten med undantag for fart på<br>orter vid Medelhavet och Svarta<br>havet, på Nordafrikas västkust<br>norr om 22 grader nordlig bredd,<br>på Kanarieöarna och på ön<br>Madeira, och</p>
<p>— fart i europeiska farvatten<br>norr eller väster om linjen<br>Trondheimsfjorden - Shetlands<br>nordspets, därifrån västerut till 11<br>grader västlig bredd, längs denna<br>longitud till 48 grader nordlig<br>bredd.</p>
<h3>6 kap.</h3>
<p>6§</p>
<p>Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller på<br>liknande sätt för att förvalta en sådan marksamfällighet eller<br>regleringssamfållighet som är en särskild taxeringsenhet, är skattskyldiga</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>för samfallighetens inkomster enligt</p>
<p>Svenska juridiska personer som<br>har bildats för att förvalta andra<br>samfålligheter än sådana som<br>avses i första stycket, är inte själva<br>skattskyldiga. Intäktspostema och<br>kostnadsposterna fördelas i stället<br>på delägarna i samfälligheten med<br>belopp som för varje delägare<br>motsvarar hans andel.</p>
<p>§•</p>
<p>Svenska juridiska personer som<br>har bildats enligt en författning<br>eller på liknande sätt för att<br>förvalta andra samfålligheter än<br>sådana som avses i första stycket,<br>är inte själva skattskyldiga.<br>Intäktspostema och kostnads-<br>posterna fördelas i stället på<br>delägarna i samfälligheten med<br>belopp som för varje delägare<br>motsvarar hans andel.</p>
<p>Andra utländska juridiska<br>personer än utländska bolag skall<br>från sina inkomster enligt 11 § dra<br>av sådan del av inkomsterna som<br>delägarna beskattas för enligt 13-<br>16§§.</p>
<p>12 §</p>
<p>Utländska juridiska personer är<br>inte skattskyldiga för den del av<br>inkomsterna enligt 11 § som<br>delägarna i den juridiska personen<br>är skattskyldiga för enligt 13-<br>16§§.</p>
<h3>7 kap.</h3>
<p>17 §</p>
<p>Följande juridiska personer är också skattskyldiga bara för mkomst på</p>
<p>grund av innehav av fastigheter:</p>
<p>- Aktiebolaget Svenska Spel,</p>
<p>- Aktiebolaget trav och galopp,</p>
<p>- Aktiebolaget Svenska Spel<br>och dess helägda dotterbolag som<br>bara bedriver spelverksamhet,</p>
<p>- Aktiebolaget trav och galopp,</p>
<h3>10 kap.</h3>
<p>3§</p>
<p>Till inkomstslaget tjänst räknas</p>
<p>1. utdelningar och kapitalvinster på aktier m.m., i den utsträckning som<br>anges i 57 kap., i företag som är eller har varit famansföretag,</p>
<p>2.  kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag i den<br>utsträckning som anges i 50 kap. 7 §,</p>
<p>3. penninglån i strid med 12 kap. 7§ aktiebolagslagen (1975:1385)<br>eller 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,</p>
<p>4. avskattning av pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 58 kap.<br>19 §, och</p>
<p>5. avskattning av pensionsspar- 5. avskattning av pensionsspar-</p>
<p>konto enligt bestämmelserna i konto enligt bestämmelserna i<br>59 kap. 33 §.                         58 kap. 33 §.</p>
<p>11 §</p>
<p>Om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på<br>förmånliga villkor, skall förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår<br>då förvärvet sker.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Om det som förvärvas inte är ett<br>värdepapper utan innebär en rätt<br>att i framtiden förvärva<br>värdepapper till ett i förväg<br>bestämt pris eller i Övrigt på<br>förmånliga villkor, tas förmånen<br>upp som intäkt det beskattningsår<br>då rätten utnyttjas eller överlåts.<br>Upphör den skattskyldige att vara<br>obegränsat skattskyldig skall<br>förmånen tas upp det<br>beskattningsår då detta sker och<br>till den del förmånen då kunnat<br>utnyttjas. Blir den skattskyldige<br>åter obegränsat skattskyldig skall<br>en förmån som beskattats inte tas<br>upp i den delen om förmånen<br>därefter utnyttjas eller överlåts.</p>
<p>11 kap.</p>
<p>16 §</p>
<p>Har en sådan förmån i form av<br>en rätt att i framtiden förvärva<br>värdepapper som avses i 10 kap.<br>11 § andra stycket helt eller delvis<br>tjänats in genom verksamhet<br>utomlands, skall förmånen inte tas<br>upp till den del som den hade<br>kunnat utnyttjas innan den<br>skattskyldige blev obegränsat<br>skattskyldig. En förmån som<br>utnyttjas här skall i första hand<br>anses ha tjänats in genom<br>verksamhet utomlands.</p>
<p>Om det som förvärvas inte är ett<br>värdepapper utan innebär en rätt<br>att i framtiden förvärva<br>värdepapper till ett i förväg<br>bestämt pris eller i övrigt på<br>förmånliga villkor, tas förmånen<br>upp som intäkt det beskattningsår<br>då rätten utnyttjas eller överlåts.<br>Upphör den skattskyldige att vara<br>bosatt i Sverige eller att<br>stadigvarande vistas här skall<br>förmånen tas upp det<br>beskattningsår då detta sker och<br>till den del förmånen då kunnat<br>utnyttjas.</p>
<p>Har en sådan förmån i form av<br>en rätt att i framtiden förvärva<br>värdepapper som avses i 10 kap.<br>11 § andra stycket helt eller delvis<br>tjänats in genom verksamhet<br>utomlands, skall förmånen inte tas<br>upp till den del som den hade<br>kunnat utnyttjas innan den<br>skattskyldige blev bosatt i Sverige<br>eller stadigvarande vistades här.<br>En förmån som utnyttjas här skall i<br>första hand anses ha tjänats in<br>genom verksamhet utomlands.</p>
<p>Om en förmån tagits upp som<br>intäkt enligt 10 kap. 11 § andra<br>stycket andra meningen och<br>förmånen utnyttjas eller överlåts<br>sedan den skattskyldige åter blir<br>bosatt här eller åter stadigvarande<br>vistas här, skall förmånen inte tas<br>upp till den del den beskattats<br>tidigare.</p>
<p>10</p>
<p>26 §</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Förmån av resa inom eller<br>mellan Europeiska unionens med-<br>lemsländer eller EES-länderna till<br>eller från anställningsintervju skall<br>inte tas upp. Detta gäller också<br>ersättning för sådan resa till den<br>del ersättningen inte överstiger<br>utgifterna för resan och, när det<br>gäller resa med egen bil, inte<br>överstiger avdragsbeloppet enligt<br>12 kap. 27 §.</p>
<p>Utvecklingsersättningar enligt<br>lagen (1997:1268) om kommuners<br>ansvar för ungdomar mellan 20<br>och 24 år skall inte tas upp.</p>
<p>Förmån av resa inom<br>Europeiska ekonomiska samar-<br>betsområdet till eller från<br>anställningsintervju skall inte tas<br>upp. Detta gäller också ersättning<br>för sådan resa till den del<br>ersättningen inte överstiger utgif-<br>terna för resan och, när det gäller<br>resa med egen bil, inte överstiger<br>avdragsbeloppet enligt 12 kap.<br>27 §.</p>
<p>§</p>
<p>Utvecklingsersättningar enligt<br>lagen (2000:625) om arbetsmark-<br>nadspolitiska program skall inte<br>tas upp.</p>
<p>Särskilda bidrag till deltagare i<br>yrkesinriktad rehabilitering och i<br>arbetsmarknadsutbildning eller till<br>andra som är likställda med dem<br>när det gäller rätt till sådana<br>bidrag skall inte tas upp, om<br>bidragen avser ersättning för<br>utgifter för nattlogi eller resor<br>m.m.</p>
<p>35 §</p>
<p>Särskilt stöd som avser<br>ersättning för utgifter för nattlogi<br>eller resor m.m. skall inte tas upp<br>om det lämnas till deltagare i</p>
<p>1.  arbetslivsinriktad rehabili-<br>tering,</p>
<p>2. arbetsmarknadsutbildning,</p>
<p>3. annan utbildning inom ramen<br>för ett arbetsmarknadspolitiskt<br>program,</p>
<p>4. arbetspraktik, eller</p>
<p>5. datorteksverksamhet.</p>
<p>Första stycket gäller även<br>sådant särskilt stöd som lämnas<br>till deltagarens ledsagare eller till<br>elever med funktionshinder vid<br>utbildning i grundskola, gymnasie-<br>skola eller motsvarande utbild-</p>
<p>ning.</p>
<p>Statliga bidrag för resor, kost eller logi eller merutgifter på grund av<br>funktionshinder som lämnas till elever i utbildning för döva eller<br>hörselskadade eller i utbildning som är speciellt anpassad för svårt<br>rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) skall inte tas upp.</p>
<p>36 §</p>
<p>Följande ersättningar i samband med arbetslöshet skall tas upp:</p>
<p>1.  dagpenning från svensk<br>arbetslöshetskassa,</p>
<p>2. statsbidrag som motsvarar<br>dagpenning vid arbetsmarknads-</p>
<p>1.  dagpenning från svensk<br>arbetslöshetskassa, och</p>
<p>2. aktivitetsstöd som betalas ut<br>enligt bestämmelser som beslutats</p>
<p>11</p>
<p>utbildning och som lämnas till den<br>som startar egen näringsverksam<br>het för att han som startar<br>verksamheten skall kunna försörja<br>sig under inledningsskedet,</p>
<p>3.  ersättning vid generations-<br>växling, och</p>
<p>4. dagpenning som betalas ut<br>enligt bestämmelser som<br>meddelats av regeringen eller av<br>statlig myndighet till deltagare i<br>arbetsmarknadsutbildning och till<br>andra som är likställda med dem<br>när det gäller rätt till sådan<br>dagpenning.</p>
<p>av regeringen eller av statlig Prop. 2000/01:22<br>myndighet till den som tar del av<br>ett arbetsmarknadspolitiskt prog-<br>ram och till andra som är lik-<br>ställda med dem när det gäller rätt<br>till sådant stöd.</p>
<h3>12 kap.</h3>
<p>3 §’</p>
<p>Om den skattskyldige får sådan ersättning som enligt 11 kap. 21 eller</p>
<p>28 § inte skall tas upp, får de utgifter som ersättningen är avsedd att täcka<br>inte dras av.</p>
<p>Om den skattskyldige får sådant<br>skattefritt bidrag vid utbildning<br>eller arbetslöshet som avses i 11<br>kap. 27 § tredje stycket, 34 § andra<br>stycket och 35 §, får de utgifter<br>som bidraget är avsett att täcka<br>inte dras av.</p>
<p>Om den skattskyldige får sådant<br>skattefritt stöd eller bidrag vid<br>utbildning eller arbetslöshet som<br>avses i 11 kap. 27 § tredje stycket,<br>34 § andra stycket och 35 §, får de<br>utgifter som stödet eller bidraget<br>är avsett att täcka inte dras av.</p>
<p>Utgifter som täcks av sådana ersättningar till utländska experter,<br>forskare eller andra nyckelpersoner som enligt 11 kap. 22 § och 23 §<br>första stycket 2 inte skall tas upp, får inte heller dras av.</p>
<p><sup>21</sup> § ..</p>
<p>Ökade utgifter för logi skall dras<br>av med ett belopp som motsvarar<br>den faktiska utgiften. Vid tillfälligt<br>arbete på annan ort gäller dock<br>bestämmelserna i 13 §, om logi-<br>utgiften inte kan visas.</p>
<p>Ökade utgifter för logi skall dras<br>av med ett belopp som motsvarar<br>den faktiska utgiften. För<br>tjänsteresor som har pågått under<br>längre tid än tre månader gäller<br>dock bestämmelserna i 13 §, om<br>logiutgiften inte kan visas.</p>
<p>Ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten skall dras av<br>antingen med den faktiska utgiftsökningen eller med ett belopp som<br>beräknas enligt schablon. Den schablonmässiga utgiftsökningen beräknas<br>för</p>
<p>1. skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen gjort<br>avdrag enligt 6-17 §§ och som fortfarande får ersättning från<br>arbetsgivaren, till ett belopp som motsvarar denna ersättning,</p>
<p>Lydelse enligt prop. 2000/01:12.</p>
<p>12</p>
<p>- för tiden fram till två års bortovaro, dock högst 70 procent av<br>maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 70<br>procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands,<br>och</p>
<p>- för tiden därefter, dock högst 50 procent av helt maximibelopp per<br>hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 50 procent av normalbeloppet<br>per hel dag om arbetsorten ligger utomlands,</p>
<p>2. skattskyldiga med arbetsorten i Sverige som gör avdrag enligt 18 §,<br>till 50 procent av maximibeloppet per hel dag under de tre första<br>månaderna av vistelsen och till 30 procent av maximibeloppet per hel dag<br>för tiden därefter,</p>
<p>3. skattskyldiga med arbetsorten utomlands som gör avdrag enligt 18 §,<br>till 50 procent av normalbeloppet per hel dag under de tre första<br>månaderna av vistelsen och till 30 procent av normalbeloppet per hel dag<br>för tiden därefter, och</p>
<p>4. skattskyldiga som gör avdrag enligt 19 §, till 30 procent av<br>maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 30<br>procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands.</p>
<p>Vid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket 1-3 skall i den<br>angivna tiden räknas in sådan tid under vilken ökade levnadskostnader<br>dragits av enligt bestämmelserna i 6-17 §§.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>24 §</p>
<p>När en skattskyldig på grund av<br>sitt arbete vistas på en annan ort än<br>den där han eller hans familj bor,<br>skall utgifter för hemresor dras av,<br>om avståndet mellan hemorten och<br>arbetsorten är längre än 50<br>kilometer. Avdrag skall göras for<br>högst en hemresa per vecka och<br>bara for utgifter för resor inom<br>eller mellan Europeiska unionens<br>medlemsländer eller EES-län-</p>
<p>När en skattskyldig på grund av<br>sitt arbete vistas på en annan ort än<br>den där han eller hans familj bor,<br>skall utgifter for hemresor dras av,<br>om avståndet mellan hemorten och<br>arbetsorten är längre än 50<br>kilometer. Avdrag skall göras for<br>högst en hemresa per vecka och<br>bara for utgifter för resor inom<br>Europeiska ekonomiska samar-<br>betsområdet.</p>
<p>derna.</p>
<p>Avdraget skall beräknas efter utgiften for det billigaste färdsättet.<br>Skäliga utgifter for flygresa och utgifter för tågresa skall dock dras av.</p>
<p>Om det saknas godtagbara allmänna kommunikationer, skall utgifter<br>för resa med egen bil eller med den skattskyldiges förmånsbil dras av<br>med det belopp som gäller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen<br>enligt 27 och 29 §§. Detta gäller också den som använt en förmånsbil<br>som en närstående till honom eller hans sambo men inte han själv är<br>skattskyldig for.</p>
<p>25</p>
<p>Utgifter för särskilda resor inom<br>eller mellan Europeiska unionens<br>medlemsländer eller EES-län-<br>derna i samband med att den<br>skattskyldige börjar eller slutar en</p>
<p>Utgifter for särskilda resor inom<br>Europeiska ekonomiska samar-<br>betsområdet i samband med att<br>den skattskyldige börjar eller<br>slutar en tjänst skall dras av. Be-</p>
<p>13</p>
<p>tjänst skall dras av. Bestämmel-<br>serna i 24 § andra och tredje<br>styckena tillämpas också för<br>sådana avdrag.</p>
<p>stämmelsema i 24 § andra och Prop. 2000/01:22<br>tredje styckena tillämpas också för<br>sådana avdrag.</p>
<p>35 §</p>
<p>Avgifter till svensk arbetslöshetskassa skall dras av. Om avdrag kan<br>komma i fråga i flera inkomstslag, skall de dras av i det inkomstslag där</p>
<p>intäkterna är störst.</p>
<p>Avdrag skall göras även för<br>avgifter till en utländsk<br>arbetslöshetskassa eller motsva-<br>rande avgifter enligt en utländsk<br>stats system för förmåner vid<br>arbetslöshet, om inkomst av arbete<br>i det landet skall tas upp i<br>inkomstslaget tjänst under<br>beskattningsåret och utgiften inte<br>skall dras av enligt 62 kap. 6 §.<br>Avdrag skall göras bara av dem<br>som är obegränsat skattskyldiga<br>under beskattningsåret. Om de är<br>obegränsat skattskyldiga bara<br>under en del av beskattningsåret,<br>skall avdrag göras för avgifter som<br>avser den tiden.</p>
<p>Avdrag skall göras även för<br>avgifter till en utländsk<br>arbetslöshetskassa eller motsva-<br>rande avgifter enligt en utländsk<br>stats system för förmåner vid<br>arbetslöshet, om inkomst av arbete<br>i det landet skall tas upp som intäkt<br>under beskattningsåret och utgiften<br>inte skall dras av enligt 62 kap.<br>6 §. Avdrag skall göras bara av<br>dem som är obegränsat skatt under<br>beskattningsåret. Om de är obe-<br>gränsat skattskyldiga bara under en<br>del av beskattningsåret, skall<br>avdrag göras för avgifter som<br>avser den tiden.</p>
<h3>16 kap.</h3>
<p>19 §</p>
<p>Utländsk särskild skatt som avser näringsverksamheten skall dras av.</p>
<p>Allmän skatt till en utländsk stat<br>skall dras av, om den har betalats<br>av en obegränsat skattskyldig<br>person på inkomster som anses ha<br>sitt ursprung i den utländska<br>staten. Med allmän skatt till en<br>utländsk stat likställs skatt till en<br>utländsk delstat, provins eller<br>kommun.</p>
<p>Allmän skatt till en utländsk stat<br>skall dras av, om den har betalats<br>av en obegränsat skattskyldig<br>person eller en begränsat skatt-<br>skyldig person med fast driftställe i<br>Sverige på inkomster som anses ha<br>sitt ursprung i den utländska<br>staten. Med allmän skatt till en<br>utländsk stat likställs skatt till en<br>utländsk delstat, provins eller<br>kommun.</p>
<p>Med skatt på inkomster likställs skatt på sådan förmögenhet som de<br>inkomster som avses i andra stycket kommer från. Detta gäller dock inte<br>om skatten huvudsakligen har karaktären av engångsskatt.</p>
<p>29 §</p>
<p>Debiterade egenavgifter skall dras av till den del de avser<br>näringsverksamheten. Om avgifterna sätts ned skall motsvarande del av<br>avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras.</p>
<p>14</p>
<p>Avdrag skall dessutom göras för ett belopp som sätts av för att täcka<br>egenavgiftema för beskattningsåret. Avdraget skall återföras det följande<br>beskattningsåret.</p>
<p>Den som är skyldig att upprätta<br>årsbokslut eller årsredovisning<br>enligt             bokföringslagen</p>
<p>(1999:1078) får göra avdrag bara<br>om en motsvarande avsättning<br>görs i räkenskaperna.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>30 §</p>
<p>Avdrag enligt 29 § andra stycket skall beräknas på ett underlag som<br>motsvarar överskottet i näringsverksamheten före avdraget minskat med</p>
<p>1. sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 §, och</p>
<p>2. inkomst som räknas som inkomst av anställning enligt 2 kap. 3-5,<br>15 och 16 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Avdraget far uppgå till högst 25 procent av underlaget. För sådana<br>inkomster eller skattskyldiga som avses i 2 § lagen (1990:659) om<br>särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster får dock avdraget uppgå till<br>högst 20 procent.</p>
<p>Avdrag skall göras bara för<br>näringsverksamhet här i landet.</p>
<h3>17 kap.</h3>
<p>Andelar som förvärvas genom<br>vissa utdelningar och utskiflningar</p>
<p>För andelar som förvärvas<br>genom sådan utdelning av andelar<br>i dotterbolag som avses i 42 kap.<br>16 § skall som anskaffningsvärde<br>anses så stor del av anskaff-<br>ningsvärdet för aktierna i det<br>utdelande bolaget som motsvarar<br>den förändring i marknadsvärdet<br>som utdelningen inneburit för<br>dessa aktier. Anskaffningsvärdet<br>för aktierna i det utdelande bolaget<br>skall minskas i motsvarande mån.</p>
<p>Om den som förvärvar aktier<br>genom utdelning utan att äga<br>aktier i det utdelande bolaget har<br>lämnat ersättning för rätten till<br>utdelning, anses ersättningen som<br>anskaffningsvärde. Om någon er-<br>sättning inte har lämnats, är an-<br>skaffningsvärdet noll.</p>
<p>Andelar som förvärvas genom<br>utdelning i vissa fall</p>
<p>6§</p>
<p>För andelar som förvärvas<br>genom sådan utdelning av andelar<br>i dotterbolag som avses i 42 kap.<br>16 §, anses som anskaffningsvärde<br>så stor del av anskaffningsvärdet<br>för aktierna i moderbolaget som<br>motsvarar den förändring i mark-<br>nadsvärdet som utdelningen med-<br>för för dessa aktier. Anskaffnings-<br>värdet för aktierna i moderbolaget<br>skall minskas i motsvarande mån.</p>
<p>Om den som förvärvar andelar<br>genom utdelning utan att äga<br>aktier i moderbolaget lämnar<br>ersättning för rätten till utdelning,<br>anses ersättningen som anskaff-<br>ningsvärde. Om någon ersättning<br>inte lämnas, är anskaffningsvärdet<br>noll.</p>
<p>15</p>
<p>Aktier som förvärvas genom Prop. 2000/01:22<br>utskiftning i vissa fall</p>
<p>För aktier som förvärvas genom<br>sådan utskiftning från en<br>ekonomisk förening som avses i<br>42 kap. 20   § skall som</p>
<p>anskaffningsvärde anses anskaff-<br>ningsvärdet för andelarna i den<br>förening som skiftat ut aktierna.</p>
<p>För aktier som förvärvas genom<br>utskiftning från en ekonomisk<br>förening vid en sådan ombildning<br>av en ekonomisk förening till<br>aktiebolag som avses i 42 kap.<br>20 §, skall som anskaffningsvärde<br>anses anskaffningsvärdet för ande-<br>larna i den förening som skiftar ut<br>aktierna.</p>
<h3>18 kap.</h3>
<p>Om en skattskyldig eller en<br>sådan fysisk eller juridisk person<br>eller ett sådant svenskt handels-<br>bolag som står den skattskyldige<br>nära har vidtagit åtgärder för att<br>den skattskyldige skall kunna till-<br>godoräkna sig ett högre anskaff-<br>ningsvärde än som framstår som<br>rimligt och det kan antas att detta<br>har gjorts för att någon av dem<br>skall fa en obehörig skatteförmån,<br>skall anskaffningsvärdet justeras i<br>skälig mån.</p>
<p>11 §</p>
<p>Om den skattskyldige eller en<br>sådan fysisk eller juridisk person<br>eller ett sådant svenskt handels-<br>bolag som står den skattskyldige<br>nära har vidtagit åtgärder för att<br>den skattskyldige skall kunna<br>tillgodoräkna sig ett högre anskaff-<br>ningsvärde än som framstår som<br>rimligt och det kan antas att detta<br>har gjorts för att någon av dem<br>skall fa en obehörig skatteförmån,<br>skall anskaffningsvärdet justeras i<br>skälig mån.</p>
<p>20</p>
<p>Vid övergång till räken-<br>skapsenlig avskrivning skall vid<br>tillämpning av 13 § andra stycket 1<br>inventariernas skattemässiga värde<br>vid det föregående beskatt-<br>ningsårets utgång anses som värdet<br>enligt balansräkningen, om års-<br>bokslut inte har upprättats.</p>
<p>Om årsbokslut upprättats och<br>värdet på inventarierna z detta inte<br>stämmer överens med det skatte-<br>mässiga värdet, tillämpas bestäm-<br>melserna i 21 och 22 §§.</p>
<p>Vid övergång till räken-<br>skapsenlig avskrivning skall vid<br>tillämpning av 13 § andra stycket 1<br>inventariernas skattemässiga värde<br>vid det föregående beskatt-<br>ningsårets utgång anses som värdet<br>enligt balansräkningen, om års-<br>redovisning eller årsbokslut inte<br>har upprättats.</p>
<p>Om årsredovisning eller års-<br>bokslut upprättats och värdet på<br>inventarierna inte stämmer överens<br>med det skattemässiga värdet,<br>tillämpas bestämmelserna i 21 och<br>22 §§.</p>
<p>16</p>
<p>21 kap.                               Prop. 2000/01:22</p>
<h3>9§</h3>
<p>En enskild näringsidkare får under innehavstiden göra skogsavdrag<br>med högst 50 procent av anskaffningsvärdet. Med undantag för<br>rationaliseringsförvärv enligt 10 § får avdrag för ett visst beskattningsår<br>göras med högst ett belopp som motsvarar 50 procent av den<br>avdragsgrundande skogsintäkten.</p>
<p>Om ett dödsbo förvärvar fas- Om ett dödsbo förvärvar fas-<br>tigheter efter dödsfallet, tillämpas tigheter efter dödsfallet, tillämpas i<br>bestämmelserna i 7 §.                stället för första stycket och 10 §</p>
<p>bestämmelserna i 7 §.</p>
<h3>22 kap.</h3>
<p>10 §</p>
<p>Vid sådan utdelning av andelar som avses i 42 kap. 16 § och vid sådan<br>utskiftning av aktier som avses i 42 kap. 20 § skall uttagsbeskattning inte<br>ske om marknadsvärdet på andelarna eller aktierna överstiger<br>omkostnadsbeloppet.</p>
<p>Första stycket gäller inte sådana<br>andelar i fastighetsförvaltande fö-<br>retag som enligt 27 kap. 16 § är<br>lagertillgångar.</p>
<p>Första stycket gäller inte sådana<br>andelar i fastighetsförvaltande fö-<br>retag som enligt 27 kap. 6 § är<br>lagertillgångar.</p>
<h3>23 kap.</h3>
<p>14 §</p>
<p>Överlåtaren och förvärvaren skall vara en fysisk person, ett företag<br>eller ett svenskt handelsbolag.</p>
<p>En svensk stiftelse eller en svensk ideell förening far inte vara<br>förvärvare. En svensk stiftelse får dock vid ombildning av sparbank till<br>bankaktiebolag enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) förvärva aktier<br>från sparbanken. Vidare får en svensk ideell förening som inte omfattas<br>av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. förvärva en<br>tillgång från en annan ideell förening.</p>
<p>Ett livförsäkringsföretag för<br>vara förvärvare bara i fråga om<br>tillgångar som ingår i sådan<br>verksamhet som enligt 39 kap. 4 §<br>skall beskattas enligt reglerna för<br>skadeförsäkringsföretag.</p>
<p>26 §</p>
<p>Om förvärvaren är ett svenskt<br>handelsbolag, gäller för varje<br>delägare som är ett företag att det<br>under beskattningsåret före det<br>beskattningsår då överlåtelsen sker<br>inte får ha uppkommit underskott<br>hos delägaren eller hos ett företag<br>till vilket delägaren kan med<br>avdragsrätt lämna koncernbidrag</p>
<p>Om förvärvaren är ett svenskt<br>handelsbolag, gäller för varje<br>delägare som är ett företag att det<br>under beskattningsåret före det<br>beskattningsår då överlåtelsen sker<br>inte far ha uppkommit underskott<br>hos delägaren eller hos ett företag<br>till vilket delägaren kan med<br>avdragsrätt lämna koncernbidrag</p>
<p>17</p>
<p>avseende det beskattningsår då<br>överlåtelsen sker. Detta gäller<br>dock inte om den som överlåtit<br>tillgången också är delägare i det<br>förvärvande bolaget.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket<br>tillämpas inte om överlåtaren<br>under det beskattningsår då<br>överlåtelsen sker kan lämna<br>koncernbidrag med avdragsrätt till<br>varje delägare i det förvärvande<br>handelsbolaget. Som villkor gäller<br>att sådan begränsning av rätt till<br>avdrag för underskott (avdrags-<br>begränsning) som anges i<br>koncembidragsspärren i 40 kap.<br>18 § inte gäller för någon sådan<br>delägare om delägaren far<br>koncernbidrag från överlåtaren<br>avseende det beskattningsår då<br>överlåtelsen sker. Avdragsbe-<br>gränsning får inte heller gälla om<br>ett företag, till vilket någon<br>delägare kan med avdragsrätt<br>lämna koncernbidrag utan att<br>avdragsbegränsning gäller för<br>företaget, indirekt via delägaren<br>får koncernbidrag avseende sam-<br>ma beskattningsår från överlåtaren.</p>
<p>avseende det beskattningsår då Prop. 2000/01:22<br>överlåtelsen sker. Om den som<br>överlåtit tillgången är delägare i<br>handelsbolaget, gäller villkoret i<br>första meningen dock inte denne<br>delägare.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket<br>tillämpas inte om överlåtaren<br>under det beskattningsår då<br>överlåtelsen sker kan lämna<br>koncernbidrag med avdragsrätt till<br>varje delägare med underskott i det<br>förvärvande handelsbolaget. Som<br>villkor gäller att sådan begräns-<br>ning av rätt till avdrag för<br>underskott (avdragsbegränsning)<br>som anges i koncembidragsspärren<br>i 40 kap. 18 § inte gäller för någon<br>sådan delägare om delägaren far<br>koncernbidrag från överlåtaren<br>avseende det beskattningsår då<br>överlåtelsen sker. Avdragsbe-<br>gränsning far inte heller gälla om<br>ett företag, till vilket någon<br>delägare kan med avdragsrätt<br>lämna koncernbidrag utan att<br>avdragsbegränsning gäller för<br>företaget, indirekt via delägaren<br>far koncernbidrag avseende sam-<br>ma beskattningsår från överlåtaren.</p>
<p>28 §</p>
<p>Bestämmelserna i 27 § tillämpas inte om överlåtaren kan med</p>
<p>avdragsrätt lämna koncernbidrag till<br>då överlåtelsen sker.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket<br>tillämpas inte om en sådan<br>begränsning av rätt till avdrag för<br>underskott (avdragsbegränsning)<br>som anges i koncembidragsspärren<br>i 40 kap. 18  § gäller om</p>
<p>förvärvaren respektive varje<br>delägare får koncernbidrag från<br>överlåtaren avseende det beskatt-<br>ningsår då överlåtelsen sker.<br>Avdragsbegränsning får inte heller<br>gälla om ett företag, till vilket<br>förvärvaren kan med avdragsrätt<br>lämna koncernbidrag utan att<br>avdragsbegränsning gäller för<br></p>
<p>förvärvaren under det beskattningsår</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket<br>tillämpas inte om en sådan<br>begränsning av rätt till avdrag för<br>underskott (avdragsbegränsning)<br>som anges i koncembidragsspärren<br>i 40 kap. 18  § gäller om</p>
<p>förvärvaren får koncernbidrag från<br>överlåtaren avseende det beskatt-<br>ningsår då överlåtelsen sker.<br>Avdragsbegränsning får inte heller<br>gälla om ett företag, till vilket<br>förvärvaren kan med avdragsrätt<br>lämna koncernbidrag utan att<br>avdragsbegränsning gäller för<br>företaget, indirekt via förvärvaren</p>
<p>företaget, indirekt via förvärvaren   får koncernbidrag avseende sam- Prop. 2000/01:22</p>
<p>får koncernbidrag avseende sam-   ma beskattningsår från överlåtaren.</p>
<p>ma beskattningsår från överlåtaren.</p>
<p>24 kap.</p>
<p>15 §</p>
<p>Utdelning på näringsbetingade<br>andelar i svenska aktiebolag och<br>svenska ekonomiska föreningar<br>skall inte tas upp, om den tas emot<br>av</p>
<p>- ett sådant svenskt aktiebolag<br>eller en sådan svensk ekonomisk<br>förening som inte är invest-<br>mentföretag eller förvaltningsföre-<br>tag,</p>
<p>- en sådan svensk stiftelse eller<br>svensk ideell förening som inte<br>omfattas av bestämmelserna om<br>undantag från skattskyldighet i<br>7 kap.,</p>
<p>- en svensk sparbank, eller</p>
<p>- ett svenskt ömsesidigt försäk-<br>ringsföretag.</p>
<p>Utdelning på näringsbetingade<br>andelar i svenska aktiebolag och<br>svenska ekonomiska föreningar<br>skall inte tas upp, om den tas emot<br>av</p>
<p>1. ett sådant svenskt aktiebolag<br>eller en sådan svensk ekonomisk<br>förening som inte är inves-<br>mentföretag eller förvaltningsföre-<br>tag,</p>
<p>2. en sådan svensk stiftelse eller<br>svensk ideell förening som inte<br>omfattas av bestämmelserna om<br>undantag från skattskyldighet i<br>7 kap.,</p>
<p>3. en svensk sparbank, eller</p>
<p>4. ett svenskt ömsesidigt försäk-<br>ringsföretag.</p>
<p>Vid tillämpning av bestäm-<br>melserna i första stycket skall ett<br>utländskt bolag som hör hemma i<br>en stat inom Europeiska ekono-<br>miska samarbetsområdet och som<br>motsvarar ett svenskt företag som<br>avses i första stycket 1-4,<br>behandlas som ett sådant företag.</p>
<p>Utdelning på andelar i en<br>utländsk juridisk person skall inte<br>tas upp om</p>
<p>20 §</p>
<p>Utdelning på andelar i en<br>utländsk juridisk person skall inte<br>tas upp av ett svenskt företag om</p>
<p>1. utdelningen på grund av 12-19 §§ inte skulle ha tagits upp om den</p>
<p>utdelande juridiska personen hade varit svensk, och</p>
<p>2. inkomstbeskattningen av den utländska juridiska personen är<br>jämförlig med inkomstbeskattningen enligt denna lag av ett svenskt<br>företag med motsvarande inkomster.</p>
<h3>25 kap.</h3>
<p>11 §<br>Bestämmelserna om uppskov skall tillämpas bara om det säljande</p>
<p>företaget begär det.</p>
<p>År säljaren är ett svenskt<br>handelsbolag, skall begäran göras<br>av varje delägare för sig. Om</p>
<p>Om säljaren är ett svenskt<br>handelsbolag, skall begäran göras<br>av vaije delägare för sig. Om</p>
<p>19</p>
<p>uppskov beviljas, får delägaren<br>uppskov med beskattningen för<br>den andel av vinsten som han är<br>skattskyldig för.</p>
<p>uppskov beviljas, får delägaren Prop. 2000/01:22<br>uppskov med beskattningen för<br>den andel av vinsten som han är<br>skattskyldig för.</p>
<p>14 §</p>
<p>Moderföretaget i den svenska<br>koncernen skall vara</p>
<p>- ett svenskt aktiebolag,</p>
<p>- en svensk ekonomisk förening,</p>
<p>- en svensk sparbank, eller</p>
<p>ett svenskt ömsesidigt<br>försäkringsföretag.</p>
<p>Moderföretaget i den svenska<br>koncernen skall vara</p>
<p>1. ett svenskt aktiebolag,</p>
<p>2. en svensk ekonomisk för-<br>ening,</p>
<p>3. en svensk sparbank,</p>
<p>4.   ett svenskt ömsesidigt<br>försäkringsföretag, eller</p>
<p>5. ett utländskt bolag som hör<br>hemma i en stat inom Europeiska<br>ekonomiska samarbetsområdet och<br>som motsvarar ett svenskt företag<br>som avses i 1-4.</p>
<p>20 §</p>
<p>Om det inträffar en omständighet som medför att det säljande företaget<br>inte längre existerar, skall kapitalvinsten tas upp som intäkt.</p>
<p>Detta gäller inte om det säljande Detta gäller inte om det säljande</p>
<p>företaget genom en fusion går upp<br>i ett företag som tillhör samma<br>svenska koncern. I stället skall de<br>bestämmelser som gäller för det<br>säljande företaget tillämpas på det<br>övertagande företaget.</p>
<p>företaget</p>
<p>- genom en fusion går upp i ett<br>företag som tillhör samma svenska<br>koncern, eller</p>
<p>- upphör att existera genom en<br>fission och vart och ett av de<br>övertagande företagen omedelbart<br>efter fissionen ingår i samma<br>svenska koncern som det säljande<br>företaget.</p>
<p>I fall som avses i andra stycket<br>skall de bestämmelser om uppskov<br>som gäller för det säljande före-<br>taget tillämpas på det övertagande<br>företaget eller de övertagande fö-</p>
<p>retagen.</p>
<p>Vid en fission skall kapital-<br>vinsten för vilken det säljande<br>företaget fått uppskov fördelas på<br>de övertagande företagen i för-<br>hållande till det kapital som förs<br>över till varje företag.</p>
<p>20</p>
<p>23 §<sup>2</sup></p>
<p>Om det köpande företaget är ett<br>dotterföretag till ett aktiebolag, om<br>moderföretaget delar ut sina ande-<br>lar i det köpande företaget och om<br>utdelningen är skattefri hos någon<br>mottagare enligt 42 kap. 16 §, gäl-<br>ler följande.</p>
<p>Om det köpande företaget är ett<br>dotterföretag till ett svenskt aktie-<br>bolag, om moderföretaget delar ut<br>sina andelar i det köpande före-<br>taget och om utdelningen är skatte-<br>fri hos någon mottagare enligt 42<br>kap. 16 §, gäller följande.</p>
<p>Om det säljande företaget begär det och det köpande företaget<br>godkänner det, skall kapitalvinsten tas upp som intäkt först när det<br>inträffar en omständighet som medför att den avyttrade andelen inte<br>längre innehas av det köpande företaget eller av ett företag som tillhör<br>samma svenska koncern som det företaget. Intäkten skall i detta fall tas<br>upp hos det köpande företaget.</p>
<p>Andra stycket skall inte tillämpas om det under beskattningsåret före<br>det beskattningsår då andelarna delas ut uppkom ett underskott i en<br>näringsverksamhet hos det köpande företaget eller hos ett företag till<br>vilket det köpande företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag<br>avseende det beskattningsår då utdelningen sker.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Det avyttrade företaget går upp i<br>ett koncernföretag genom fusion</p>
<p>24 §</p>
<p>Kapitalvinsten skall inte tas upp<br>om det avyttrade företaget går upp<br>i ett annat företag genom en fusion<br>och det övertagande företaget<br>ingår i samma svenska koncern<br>som det säljande företaget. Var<br>och en av de andelar i det över-<br>tagande företaget som omedelbart<br>efter fusionen innehas av det<br>säljande företaget och företag som<br>ingår i samma svenska koncern<br>som det säljande företaget anses<br>som en avyttrad andel. Summan av<br>kapitalvinsterna på de faktiskt<br>avyttrade andelarna skall fördelas<br>på andelarna i det övertagande<br>företaget.</p>
<p>Det avyttrade företaget upphör att<br>existera genom en fusion eller<br>fission</p>
<p>Kapitalvinsten skall inte tas upp<br>om det avyttrade företaget</p>
<p>- går upp i ett annat företag<br>genom en fusion och det över-<br>tagande företaget ingår i samma<br>svenska koncern som det säljande<br>företaget, eller</p>
<p>- upphör att existera genom en<br>fission och vart och ett av de<br>övertagande företagen ingår i<br>samma svenska koncern som det<br>säljande företaget.</p>
<p>Var och en av de andelar i det<br>övertagande företaget eller de<br>övertagande företagen som ome-<br>delbart efter fusionen eller fis-<br>sionen innehas av det säljande<br>företaget och företag som ingår i<br>samma svenska koncern som det<br>säljande företaget anses som en<br>avyttrad andel.</p>
<p>Vid en fusion skall summan av<br>kapitalvinsterna på de faktiskt</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 2000:540.</p>
<p>21</p>
<p>avyttrade andelarna fördelas på<br>andelarna i det övertagande före-<br>taget.</p>
<p>Vid en fission skall summan av<br>kapitalvinsterna på de faktiskt<br>avyttrade andelarna fördelas på de<br>övertagande företagen i förhål-<br>lande till det kapital som förs över<br>till varje företag.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>25 §</p>
<p>Om det köpande företaget vid tidpunkten for den koncemintema<br>andelsavyttringen äger andelar av samma slag och sort som den avyttrade<br>andelen (gamla andelar) eller därefter förvärvar sådana andelar (nya<br>andelar), skall senare avyttringar som företaget gör anses ske i följande<br>ordning:</p>
<p>1. gamla andelar,</p>
<p>2. avyttrade andelar,</p>
<p>3. nya andelar.</p>
<p>Bestämmelsen skall tillämpas på motsvarande sätt för andra företag<br>som tillhör samma svenska koncern som det säljande företaget och som i<br>ett senare led förvärvar en avyttrad andel.</p>
<p>Motsvarande turordning tillämpas</p>
<p>1. om det köpande företaget vid tidpunkten för ett sådant andelsbyte<br>som avses i 21 § äger andelar av samma slag och sort som de mottagna<br>andelama (gamla andelar) eller därefter förvärvar sådana andelar (nya<br>andelar), och</p>
<p>2. efter fusioner i sådana fall<br>som avses i 24 § i fråga om<br>andelar som innehas i det<br>övertagande företaget omedelbart<br>efter fusionen (avyttrade andelar)<br>och andelar i detta företag som<br>förvärvas senare (nya andelar).</p>
<p>2. efter fusioner eller fissioner i<br>sådana fall som avses i 24 § i fråga<br>om andelar som innehas i ett<br>övertagande företag omedelbart<br>efter fusionen eller fissionen<br>(avyttrade andelar) och andelar i<br>detta foretag som förvärvas senare<br>(nya andelar).</p>
<p>26 kap.</p>
<p>13 §<br>§§</p>
<p>Bestämmelserna i 2 och 7<br>respektive 10 § tillämpas också när<br>en näringsfastighet eller<br>näringsbostadsrätt övergår till en<br>ny ägare genom arv, testamente<br>eller bodelning med anledning av<br>makes död, om den blir privat-<br>bostadsfastighet respektive privat-<br>bostadsrätt i och med övergången.<br></p>
<p>Bestämmelserna i 2 och 7 §§<br>respektive 10 § tillämpas också när<br>en näringsfastighet eller närings-<br>bostadsrätt övergår till en ny ägare<br>genom arv, testamente eller<br>bodelning med anledning av<br>makes död, om den blir eller kan<br>antas komma att bli privat-<br>bostadsfastighet respektive privat-<br>bostadsrätt i och med övergången.</p>
<p>22</p>
<p>15 §</p>
<p>Bestämmelser om att värdeminskningsavdrag m.m. inte skall återföras<br>finns när det gäller</p>
<p>- skogsavdrag i 21 kap. 14 §,</p>
<p>- underprisöverlåtelser i 23 kap. 13 §,</p>
<p>- fusioner och fissioner i 37 kap. - kvalificerade fusioner och</p>
<p>17 §,                                   fissioner i 37 kap. 17 §,</p>
<p>- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 12 §, och</p>
<p>- förvärv av vissa tillgångar till underpris från delägare och närstående<br>153 kap. 4 §.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<h3>27 kap.</h3>
<p>17 §</p>
<p>Om en skattskyldig som bedriver enkel tomtrörelse eller dennes make<br>inte har avyttrat några byggnadstomter i tomtrörelsen under tio<br>kalenderår, anses avyttringar som sker därefter inte ingå i tomtrörelsen.<br>Avyttringama skall i stället behandlas enligt bestämmelserna om<br>kapitalvinster.</p>
<p>Första stycket gäller dock inte<br>avyttringar av byggnadstomter<br>inom detaljplan. De gäller inte<br>heller om avyttringama sker under<br>sådana förhållanden att en tomt-<br>rörelse på nytt skall anses på-<br>börjad.</p>
<p>Avyttringar av det slag som ger rätt till avsättning till ersättningsfond<br>enligt 31 kap. 5 § avbryter inte tidsperioden i första stycket.</p>
<p>Första stycket gäller dock inte<br>avyttringar av byggnadstomter<br>inom detaljplan. Det gäller inte<br>heller om avyttringama sker under<br>sådana förhållanden att en tomt-<br>rörelse på nytt skall anses på-<br>börjad.</p>
<h3>31 kap.</h3>
<p>25 a §</p>
<p>Vid tillämpning av bestäm-<br>melserna i 25 § skall ett utländskt<br>bolag som hör hemma i en stat<br>inom Europeiska ekonomiska sam-<br>arbetsområdet (EES) och som<br>motsvarar ett svenskt företag som<br>anges i dessa bestämmelser be-<br>handlas som ett sådant företag, om<br>det utländska bolaget är skatt-<br>skyldigt i Sverige for den<br>näringsverksamhet som fonden<br>förs över till och verksamheten<br>inte är undantagen från<br>beskattning här genom ett<br>skatteavtal. Detsamma gäller om<br>bolaget är ett sådant svenskt<br>foretag som skall anses ha hemvist<br>i en utländsk stat inom EES enligt<br>ett skatteavtal och är skattskyldigt<br>i Sverige for den närings-</p>
<p>23</p>
<p>verksamhet som fonden förs över<br>till och verksamheten inte är<br>undantagen från beskattning här<br>på grund av ett skatteavtal.</p>
<h3>35 kap.</h3>
<p>2a§</p>
<p>Vid tillämpning av bestäm-<br>melserna i detta kapitel skall ett<br>utländskt bolag som hör hemma i<br>en stat inom Europeiska ekono-<br>miska samarbetsområdet (EES)<br>och som motsvarar ett svenskt<br>foretag som anges i dessa be-<br>stämmelser behandlas som ett<br>sådant foretag, om mottagaren av<br>koncernbidraget är skattskyldig i<br>Sverige for den näringsverksamhet<br>som koncernbidraget hänför sig<br>till. Detsamma gäller i fråga om<br>mottagaren om denne är ett sådant<br>svenskt foretag som skall anses ha<br>hemvist i en utländsk stat inom<br>EES enligt ett skatteavtal och är<br>skattskyldig i Sverige for den<br>näringsverksamhet som koncern-<br>bidraget hänför sig till.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>3§</p>
<p>Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag<br>eller från ett helägt dotterföretag till ett moderföretag skall dras av under<br>förutsättning att</p>
<p>1.  varken givaren eller mottagaren är ett privatbostadsföretag,<br>investmentföretag eller förvaltningsföretag,</p>
<p>2.  både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i<br>självdeklarationen vid samma års taxering,</p>
<p>3. dotterföretaget har varit helägt under givarens och mottagarens hela<br>beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva</p>
<p>näringsverksamhet av något slag,</p>
<p>4. mottagaren inte enligt ett<br>skatteavtal skall anses ha hemvist i<br>en utländsk stat, och</p>
<p>5. om bidraget lämnas från<br>dotterföretaget till moderföretaget,</p>
<p>4. mottagaren inte enligt ett<br>skatteavtal skall anses ha hemvist i<br>en utländsk stat utom i fall som<br>avses i 2 a § andra meningen,</p>
<p>5.  näringsverksamheten som<br>koncernbidraget hänför sig till inte<br>är undantagen från beskattning i<br>Sverige på grund av ett skatte-<br>avtal, och</p>
<p>6.  om bidraget lämnas från<br>dotterföretaget till moderföretaget,</p>
<p>24</p>
<p>utdelning under beskattningsåret utdelning under beskattningsåret Prop. 2000/01:22<br>från dotterföretaget inte skall tas från dotterföretaget inte skall tas</p>
<p>upp hos moderföretaget.             upp hos moderföretaget.</p>
<p>4§</p>
<p>Ett koncernbidrag från ett helägt<br>dotterföretag till ett annat helägt<br>dotterföretag till samma moder-<br>företag skall dras av, om de<br>förutsättningar som anges i 3 § 1-5<br>är uppfyllda och</p>
<p>Ett koncernbidrag från ett helägt<br>dotterföretag till ett annat helägt<br>dotterföretag till samma moder-<br>öretag skall dras av, om de<br>förutsättningar som anges i 3 § 1-4<br>är uppfyllda och</p>
<p>1. moderföretaget är ett investmentföretag eller förvaltningsföretag,</p>
<p>2. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som ger<br>koncernbidraget inte skall tas upp av moderföretaget, eller</p>
<p>3. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som tar emot<br>koncernbidraget skall tas upp av moderföretaget.</p>
<p>Ett koncernbidrag från ett<br>moderföretag till ett annat svenskt<br>aktiebolag än ett helägt dotter-<br>företag skall dras av, om de<br>förutsättningar som anges i 3 § 1, 2<br>och 4 är uppfyllda och om<br>ägarförhållandena under givarens<br>och mottagarens hela beskatt-<br>ningsår eller sedan mottagaren<br>började bedriva näringsverksamhet<br>av något slag har varit sådana att<br>mottagaren genom fusioner mellan<br>moderföretag och dotterbolag har<br>kunnat gå upp i moderföretaget.<br>Fusion skall anses kunna äga rum<br>när ett moderföretag äger mer än<br>90 procent av aktierna i ett<br>dotterbolag, men inte i andra fall.</p>
<p>Ett koncernbidrag från ett<br>moderföretag till ett annat svenskt<br>aktiebolag än ett helägt dotter-<br>företag skall dras av, om de<br>förutsättningar som anges i 3 § 1,<br>2, 4 och 5 är uppfyllda och om<br>ägarförhållandena under givarens<br>och mottagarens hela beskattnings-<br>år eller sedan mottagaren började<br>bedriva näringsverksamhet av<br>något slag har varit sådana att<br>mottagaren genom fusioner mellan<br>moderföretag och dotterbolag har<br>kunnat gå upp i moderföretaget.<br>Fusion skall anses kunna äga rum<br>när ett moderföretag äger mer än<br>90 procent av aktierna i ett<br>dotterbolag, men inte i andra fall.</p>
<h3>36 kap.</h3>
<p>2a§</p>
<p>Vid tillämpning av bestämmel-<br>serna i detta kapitel skall ett<br>utländskt bolag som hör hemma i<br>en stat inom Europeiska ekono-<br>miska samarbetsområdet (EES)<br>och som motsvarar ett svenskt<br>aktiebolag eller en svensk ekono-<br>misk förening behandlas som ett<br>sådant företag om det utländska<br>bolaget är skattskyldigt för nä-<br>ringsverksamhet i Sverige. Det-</p>
<p>25</p>
<p>samma gäller ett sådant svenskt<br>företag som skall anses ha hemvist<br>i en utländsk stat inom EES enligt<br>ett skatteavtal om företaget är<br>skattskyldigt för näringsverksam-<br>het i Sverige.</p>
<p>Om det utländska bolaget eller<br>det svenska företaget är<br>kommittentföretag, gäller första<br>stycket bara under förutsättning<br>att inkomsten från kommissionärs-<br>verksamheten skall tas upp i den<br>näringsverksamhet som det<br>utländska bolaget eller det svenska<br>företaget är skattskyldigt för i<br>Sverige.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>3§</p>
<p>Om kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamhet för ett<br>enda kommittentföretags räkning, far överskottet eller underskottet av<br>kommissionärsverksamheten tas upp respektive dras av hos<br>kommittentföretaget under förutsättning att</p>
<p>1. kommissionärsförhållandet är grundat på ett skriftligt avtal,</p>
<p>2.  kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamheten<br>uteslutande för kommittentföretagets räkning,</p>
<p>3. kommissionärsföretaget under beskattningsåret inte bedriver<br>näringsverksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av<br>kommissionärsverksamheten,</p>
<p>4. verksamheten har bedrivits på det sätt som anges i detta kapitel<br>under båda företagens hela beskattningsår eller sedan kommissionärs-<br>företaget började bedriva näringsverksamhet av något slag,</p>
<p>5. beskattningsåren för båda företagen slutar vid samma tidpunkt, och</p>
<p>6. båda företagen skulle haft rätt till<br>35 kap. om de hade lämnat så<<br>beskattningsåret.</p>
<p>Vid prövning av förutsättningen<br>i första stycket 6 skall<br>kommissionärsverksamheten anses<br>ingå i båda företagens verksamhet.</p>
<p>avdrag för koncernbidrag enligt<br>till det andra företaget under</p>
<p>Om kommissionärsföretaget är<br>ett sådant utländskt bolag eller<br>svenskt företag som avses i 2 a §,<br>skall vid prövning av<br>förutsättningarna i första stycket 3<br>och 4 vad som sägs om kommis-<br>sionärsföretaget i stället gälla det<br>utländska bolagets eller det<br>svenska företagets fasta driftställe<br>i Sverige. Vid prövning av förut-<br>sättningen i första stycket 6 skall<br>kommissionärsverksamheten anses<br>ingå i båda företagens verksamhet.</p>
<p>26</p>
<p>- 1 kap. 5 § aktiebolagslagen<br>(1975:1385),</p>
<p>- 1 kap. 4 § lagen (1987:667)<br>om ekonomiska föreningar,</p>
<h3>40 kap.</h3>
<p>5§</p>
<p>Ett företag anses i detta kapitel ha bestämmande inflytande över ett<br>annat företag om detta är ett dotterföretag till det förra enligt</p>
<p>- 1 kap. 5 § aktiebolagslagen<br>(1975:1385),</p>
<p>- 1 kap. 4 § lagen (1987:667)<br>om ekonomiska föreningar,</p>
<p>- 1 kap. 6 § bankaktiebolags-<br>lagen (1987:618),</p>
<p>- 1 kap. 2 § sparbankslagen</p>
<p>(1987:619),</p>
<p>- 1 kap. 5 § lagen (1995:1570)<br>om medlemsbanker,</p>
<p>-  1 kap. 9 § försäkrings-<br>rörelselagen (1982:713), eller</p>
<p>-  1 kap. 5 § stiftelselagen<br>(1994:1220).</p>
<p>En svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över ett<br>annat företag om detta är ett dotterföretag till föreningen enligt 1 kap. 4 §<br>årsredovisningslagen (1995:1554).</p>
<p>Ett utländskt bolag eller en sådan förvärvare som avses i 11 § anses ha<br>bestämmande inflytande över ett företag om detta skulle ha varit ett<br>dotterföretag till bolaget eller personen, om bolaget eller personen hade<br>varit ett svenskt aktiebolag.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>- 1 kap. 2 § sparbankslagen<br>(1987:619),</p>
<p>- 1 kap. 5 § lagen (1995:1570)<br>om medlemsbanker,</p>
<p>-  1 kap. 9 § försäkrings-<br>rörelselagen (1982:713), eller</p>
<p>-  1 kap. 5 § stiftelselagen<br>(1994:1220).</p>
<p><sup>6§</sup></p>
<p>Med koncern avses i detta kapitel</p>
<p>- en koncern enligt någon av de bestämmelser som anges i 5 § första<br>stycket,</p>
<p>- när det gäller svenska ideella föreningar, en koncern enligt 1 kap. 4 §<br>årsredovisningslagen (1995:1554), och</p>
<p>-  en motsvarande utländsk - en motsvarande utländsk</p>
<p>företagsgrupp, om moderföretaget<br>hör hemma i en medlemsstat i</p>
<p>Europeiska unionen eller är ett så-<br>dant utländskt bolag som avses i 6<br>kap. 10 §.</p>
<p>företagsgrupp, om moderföretaget<br>hör hemma i en stat inom</p>
<p>Europeiska ekonomiska samar-<br>betsområdet eller är ett utländskt<br>bolag.</p>
<p>18 §</p>
<p>Koncembidragsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av<br>underskott som uppkommit före det beskattningsår då spärren inträder,<br>med högre belopp än beskattningsårets överskott beräknat utan hänsyn<br>till avdragen för underskott och till sådana mottagna koncernbidrag som<br>skall tas upp enligt 35 kap.</p>
<p>Om en del av underskotten inte far dras av på grund av beloppsspärren,<br>gäller första stycket för den återstående delen.</p>
<p>Belopp som på grund av<br>bestämmelsen i första stycket inte<br>har kunnat dras av skall dras av det</p>
<p>Belopp som på grund av bestäm-<br>melsen i första stycket inte har<br>kunnat dras av skall dras av det</p>
<p>27</p>
<p>följande beskattningsåret, om det<br>inte finns någon begränsning då.<br>Koncembidragsspärren gäller un-<br>der de första fem beskattningsåren<br>efter det beskattningsår då spärren<br>inträdde.</p>
<p>följande beskattningsåret, om det<br>inte finns någon begränsning då.<br>Koncembidragsspärren gäller till<br>och med femte beskattningsåret<br>efter det beskattningsår då spärren<br>inträdde.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>23 §</p>
<p>Vid ombildningar enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) tar det<br>övertagande bankaktiebolaget över den överlåtande sparbankens rätt att</p>
<p>dra av underskott enligt detta kapitel.</p>
<p>Vid sådana ombildningar av<br>svenska ekonomiska föreningar till<br>aktiebolag som avses i 42 kap.<br>20 § tar det aktiebolag vars aktier<br>skiftas ut över den ekonomiska<br>föreningens rätt att dra av<br>underskott enligt detta kapitel.</p>
<p>Vid sådana ombildningar av<br>ekonomiska föreningar till aktie-<br>bolag som avses i 42 kap. 20 § tar<br>det aktiebolag vars aktier skiftas ut<br>över den ekonomiska föreningens<br>rätt att dra av underskott enligt<br>detta kapitel.</p>
<h3>41 kap.</h3>
<p>3§</p>
<p>Till inkomstslaget kapital räknas också</p>
<p>1. återfört avdrag för avsättning till ersättningsfond och särskilt tillägg i<br>den omfattning som anges i 31 kap. 21 och 22 §§,</p>
<p>2. fördelningsbelopp vid räntefördelning i enlighet med bestämmel-<br>serna i 42 kap. 9 §,</p>
<p>3. avdrag som motsvarar inkomst av ränteförmån i enlighet med<br>bestämmelserna i 42 kap. 11 §,</p>
<p>4. underskott av näringsverk-<br>samhet i den utsträckning som<br>följer av 42 kap. 33 §, 45 kap. 32 §<br>och 46 kap. 6 §,</p>
<p>5. underskott av avslutad näringsverksamhet i den utsträckning som<br>följer av 42 kap. 34 §,</p>
<p>6. uppskovsavdrag, återfört uppskovsavdrag och särskilt tillägg enligt<br>47 kap., och</p>
<p>7. premier for pensionsförsäkringar och inbetalningar på<br>pensionssparkonton i den utsträckning som följer av 59 kap. 15 §.</p>
<p>4. underskott av näringsverk-<br>samhet i den utsträckning som<br>följer av 42 kap. 33 §, 45 kap. 32 §<br>och 46 kap. 7 7 §,</p>
<h3>42 kap.</h3>
<p>Vid       tillämpning       av</p>
<p>bestämmelserna om moderbolag i<br>16 § första stycket skall ett<br>utländskt bolag som motsvarar ett<br>svenskt aktiebolag behandlas som<br>ett sådant om det utländska<br>bolaget hör hemma i en stat inom<br>Europeiska ekonomiska samar-<br>betsområdet eller i en stat med<br></p>
<p>28</p>
<p>vilken Sverige har ingått ett Prop. 2000/01:22<br>skatteavtal som innehåller en<br>artikel om informationsutbyte.</p>
<p>20 a §</p>
<p>Vid tillämpning av bestäm-<br>melserna i 19 och 20 §§ skall ett<br>utländskt bolag som hör hemma i<br>en stat inom Europeiska ekono-<br>miska samarbetsområdet (EES)<br>och som motsvarar en svensk<br>ekonomisk förening behandlas som<br>en sådan. Vid tillämpning av<br>bestämmelserna i 20 § skall ett<br>utländskt bolag som hör hemma i<br>en stat inom EES och som<br>motsvarar ett svenskt aktiebolag<br>behandlas som ett sådant.</p>
<h3>44 kap.</h3>
<p>7§</p>
<p>Ett värdepapper anses avyttrat om det foretag som gett ut det träder i<br>likvidation.</p>
<p>Vid sådan ombildning av en<br>svensk ekonomisk förening till<br>aktiebolag som avses i 42 kap.<br>20 § anses andelen i föreningen<br>inte ha avyttrats på grund av<br>föreningens upplösning.</p>
<p>I inkomstslaget kapital skall en<br>enskild näringsidkare eller en<br>fysisk person som är delägare i ett<br>svenskt handelsbolag vid avyttring<br>av en näringsbostadsrätt göra av-<br>drag från kapitalvinsten för under-<br>skott samma beskattningsår i den<br>näringsverksamhet dit bostads-<br>rätten hörde. Detta gäller inte till<br>den del underskottet skall dras av<br>enligt 45 kap. 28 § från kapi-<br>talvinst som avser en närings-<br>fastighet. Avdraget far inte över-<br>stiga kapitalvinsten, beräknad utan<br>hänsyn till avdraget.</p>
<p>Vid sådan ombildning av en<br>ekonomisk förening till aktiebolag<br>som avses i 42 kap. 20 § anses<br>andelen i föreningen inte ha<br>avyttrats på grund av föreningens<br>upplösning.</p>
<p>46 kap.</p>
<p>17 §</p>
<p>I inkomstslaget kapital skall en<br>enskild näringsidkare eller en<br>fysisk person som är delägare i ett<br>svenskt handelsbolag vid avyttring<br>av en näringsbostadsrätt göra av-<br>drag från kapitalvinsten för under-<br>skott samma beskattningsår i den<br>näringsverksamhet dit bostads-<br>rätten hörde. Detta gäller inte till<br>den del underskottet skall dras av<br>enligt 45 kap. 32 § från kapi-<br>talvinst som avser en närings-<br>fastighet. Avdraget far inte över-<br>stiga kapitalvinsten, beräknad utan<br>hänsyn till avdraget.</p>
<p>29</p>
<h3>48 kap.</h3>
<p>7§</p>
<p>Vid beräkningen av omkostnadsbeloppet skall det genomsnittliga<br>omkostnadsbeloppet för samtliga delägarrätter eller fordringsrätter av<br>samma slag och sort som den avyttrade användas. Det genomsnittliga<br>omkostnadsbeloppet skall beräknas med hänsyn till inträffade<br>förändringar i innehavet.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>I 49 kap. 26 § finns ett undantag<br>från denna bestämmelse vid</p>
<p>I 49 kap. 29 § finns ett undantag<br>från denna bestämmelse vid</p>
<p>andelsbyten.</p>
<p>andelsbyten.</p>
<p>Andelar som erhålls genom Andelar som förvärvas genom<br>utdelning i vissa fall                   utdelning i vissa fall</p>
<p>För andelar som erhålls genom<br>sådan utdelning av andelar i<br>dotterbolag som avses i 42 kap.<br>16 §, anses som anskaffningsutgift<br>så stor del av omkostnadsbeloppet<br>för aktierna i moderbolaget -<br>beräknat vid tidpunkten för<br>utdelningen - som motsvarar den<br>förändring i marknadsvärdet på<br>dessa aktier som utdelningen<br>medför.</p>
<p>När det senare skall beräknas ett omkostnadsbelopp för aktierna i<br>moderbolaget, skall den genomsnittliga anskaffningsutgiften minskas i<br>motsvarande mån.</p>
<p>Om den som erhåller andelar i<br>utdelning utan att äga aktier i<br>moderbolaget lämnar ersättning<br>för rätten till utdelning, anses<br>ersättningen som anskaffnings-<br>utgift. Om någon ersättning inte<br>lämnas, är de utdelade andelarnas<br>anskaffningsutgift noll.</p>
<p>För andelar som förvärvas<br>genom sådan utdelning av andelar<br>i dotterbolag som avses i 42 kap.<br>16 §, anses som anskaffningsutgift<br>så stor del av omkostnadsbeloppet<br>för aktierna i moderbolaget -<br>beräknat vid tidpunkten för<br>utdelningen - som motsvarar den<br>förändring i marknadsvärdet som<br>utdelningen medför för dessa<br>aktier.</p>
<p>Om den som förvärvar andelar<br>genom utdelning utan att äga aktier<br>i moderbolaget lämnar ersättning<br>för rätten till utdelning, anses<br>ersättningen som anskaffnings-<br>utgift. Om någon ersättning inte<br>lämnas, är anskaffningsutgiften<br>noll.</p>
<p>Aktier som erhålls genom Aktier som förvärvas genom<br>utskiftning i vissa fall                  utskiftning i vissa fall</p>
<p>För aktier som erhålls genom<br>utskiftning från en ekonomisk fö-<br>rening vid sådan ombildning av en<br>svensk ekonomisk förening till<br>aktiebolag som avses i 42 kap.<br>20 §, anses som anskaffningsutgift</p>
<p>För aktier som förvärvas genom<br>utskiftning från en ekonomisk fö-<br>rening vid sådan ombildning av en<br>ekonomisk förening till aktiebolag<br>som avses i 42 kap. 20 §, skall som<br>anskaffningsutgift anses det om-</p>
<p>30</p>
<p>det omkostnadsbelopp som skulle<br>ha använts om andelama i före-<br>ningen hade avyttrats vid tid-<br>punkten för utskiflningen.</p>
<p>kostnadsbelopp som skulle ha Prop. 2000/01:22<br>använts om andelarna i föreningen<br>hade avyttrats vid tidpunkten för<br>utskiflningen.</p>
<h3>49</h3>
<p>Om säljaren är en fysisk person,<br>skall han vara obegränsat<br>skattskyldig på annan grund än<br>sådan väsentlig anknytning som<br>avses i 3 kap. 3 § första stycket 3.<br></p>
<h3>kap.</h3>
<p>8§</p>
<p>Om säljaren är en fysisk person,<br>skall han vara bosatt i Sverige eller<br>stadigvarande vistas här.</p>
<p>22 §</p>
<p>Om en mottagen andel avyttras genom en koncemintem<br>andelsavyttring, skall uppskovsbeloppet tas upp som intäkt först när<br>kapitalvinsten på grund av den koncemintema andelsavyttringen skall tas<br>upp som intäkt. Om det vid en avyttring av en mottagen andel inte<br>uppkommer vare sig en kapitalvinst eller en kapitalförlust men det skulle<br>ha funnits förutsättningar för uppskov med beskattningen av en<br>kapitalvinst enligt bestämmelserna om koncemintema andelsavyttringar i<br>25 kap. 6-27 §§ om det hade uppkommit en sådan vinst, skall<br>uppskovsbeloppet tas upp som intäkt först när en faktisk kapitalvinst på<br>grund av den avyttringen skulle ha tagits upp som intäkt.</p>
<p>Kapitalvinsten på grund av den koncemintema andelsavyttringen skall<br>anses ha tagits upp som intäkt</p>
<p>- vid utdelning som avses i 25 kap. 22 eller 23 §, och</p>
<p>- vid fusion som avses i 25 kap.</p>
<p>24 § första stycket om det är<br>koncemmoderföretaget som är<br>övertagande företag.</p>
<p>- vid fusion eller fission som<br>avses i 25 kap. 24 § till den del det<br>är koncemmoderföretaget som är<br>övertagande företag.</p>
<h3>51 kap.</h3>
<p>1§</p>
<p>Bestämmelserna i detta kapitel gäller om</p>
<p>1. en fysisk person avyttrar en andel i ett svenskt handelsbolag,</p>
<p>2. andelen är en kapitaltillgång 2. det uppkommer en kapital-</p>
<p>hos överlåtaren,                       vinst i inkomstslaget kapital,</p>
<p>3. förvärvaren inte är en obegränsat skattskyldig fysisk person, och</p>
<p>4. verksamheten i handelsbolaget varit sådan som anges i 2 §.</p>
<p>Vid inlösen gäller bestämmelserna, i stället för vad som anges i första<br>stycket 3, om någon av de kvarvarande delägarna i handelsbolaget inte är<br>en obegränsat skattskyldig fysisk person.</p>
<h3>56 kap.</h3>
<p>2§</p>
<p>Medfömansföretag avses aktiebolag och ekonomiska föreningar där</p>
<p>1. fyra eller färre fysiska<br>personer äger andelar som<br>motsvarar mer än 50 procent av</p>
<p>1. fyra eller farre delägare äger<br>andelar som motsvarar mer än 50<br>procent av rösterna för samtliga</p>
<p>rösterna för samtliga andelar i andelar i företaget, eller<br>företaget, eller</p>
<p>2. näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende<br>av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, genom<br>avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en<br>sådan verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>1. fyra eller färre delägare<br>genom innehav av andelar eller på<br>liknande sätt har ett bestämmande<br>inflytande, eller</p>
<p>4§</p>
<p>Med fåmanshandelsbolag avses handelsbolag där</p>
<p>1.   fyra eller farre fysiska<br>personer genom innehav av<br>andelar eller på liknande sätt har<br>ett bestämmande inflytande, eller</p>
<p>2. näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende<br>av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, genom<br>avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en<br>sådan verksamhet.</p>
<p>Vid bedömningen av om ett<br>företag är ett fåmansföretag enligt<br>2 § 1 eller ett fåmanshandelsbolag<br>enligt 4 § 1 skall en person och<br>hans närstående (närståendekrets)<br>anses som en fysisk person. Pröv-<br>ningen skall göras med utgångs-<br>punkt från den äldste personen och<br>därefter i fallande åldersordning.<br>En person som inräknats i en<br>närståendekrets skall inte medräk-<br>nas i någon ytterligare krets.</p>
<p>5§</p>
<p>Vid bedömningen av om ett<br>företag är ett fåmansföretag enligt<br>2 § 1 eller ett fåmanshandelsbolag<br>enligt 4 § 1 skall en person och<br>hans närstående (närståendekrets)<br>anses som en delägare. Pröv-<br>ningen skall göras med utgångs-<br>punkt från den äldste personen och<br>därefter i fallande åldersordning.<br>En person som inräknats i en<br>närståendekrets skall inte medräk-<br>nas i någon ytterligare krets.</p>
<p>6§</p>
<p>Med delägare i fåmansföretag<br>eller fåmanshandelsbolag avses en<br>fysisk person som, direkt eller<br>indirekt, äger eller på liknande sätt<br>innehar andelar i företaget.</p>
<p>Med delägare i fåmansföretag<br>eller fåmanshandelsbolag avses<br>den som, direkt eller indirekt, äger<br>eller på liknande sätt innehar<br>andelar i företaget.</p>
<p>Med företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag<br>avses den eller de fysiska personer som genom eget eller närståendes<br>innehav av andelar och sin ställning i företaget har ett väsentligt<br>inflytande i företaget. När det gäller företag som avses i 2 § 2 och 4 § 2<br>anses som företagsledare den som har den faktiska bestämmanderätten<br>över en viss verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat.</p>
<p>8§</p>
<p>När det gäller fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och deras delägare<br>m.fl. finns även särskilda bestämmelser om</p>
<p>- förmån av utbildning i 11 kap. 17 §,</p>
<p>- avdrag för framtida substansminskning i 20 kap. 23 §,</p>
<p>- underprisöverlåtelser i 23 kap. 18-23 §§,</p>
<p>32</p>
<p>- avdrag för ränta på vinstandelslån i 24 kap. 6, 7 och 10 §§,</p>
<p>- när en fastighet eller andel är lagertillgång i 27 kap. 4-6 §§,</p>
<p>- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 27 §,</p>
<p>- utskiftning vid ombildning av - utskiftning vid ombildning av</p>
<p>en svensk ekonomisk förening till en ekonomisk förening till<br>aktiebolag i 42 kap. 20 §,             aktiebolag i 42 kap. 20 §,</p>
<p>- uppskov med beskattningen vid andelsbyten i 49 kap. 10, 16 och<br>32 §§,</p>
<p>- avyttring av andelar i svenska handelsbolag i 50 kap. 7 § och 51 kap.<br>7§,</p>
<p>- pensionssparavdrag i 59 kap. 4, 10, och 15 §§,</p>
<p>- familjebeskattning i 60 kap. 12-14 §§, och</p>
<p>- grundavdrag i 63 kap. 5 §.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<h3>61 kap.</h3>
<p>19 §</p>
<p>Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån nedåt anses</p>
<p>- att bilen använts som arbetsredskap,</p>
<p>- att bilen använts i taxinäring, att den körts minst 6 000 mil i<br>verksamheten under kalenderåret och att dispositionen för privat köming<br>varit begränsad i mer än ringa utsträckning, eller</p>
<p>- att det finns liknande omständigheter.</p>
<p>Värdet av bilförmån skall<br>justeras nedåt också när bilen ingår<br>i en större grupp av bilar som<br>deltar i ett test eller liknande för att<br>prova ut ny eller förbättrande<br>miljö- eller säkerhetsteknik eller<br>dylikt och bilen i det utförandet<br>inte finns att köpa på den allmänna<br>marknaden inom Europeiska uni-<br>onens medlemsländer eller EES-<br>länderna.</p>
<p>Värdet av bilförmån skall<br>justeras nedåt också när bilen ingår<br>i en större grupp av bilar som<br>deltar i ett test eller liknande för att<br>prova ut ny eller förbättrande<br>miljö- eller säkerhetsteknik eller<br>dylikt och bilen i det utförandet<br>inte finns att köpa på den allmänna<br>marknaden inom Europeiska eko-<br>nomiska samarbetsområdet.</p>
<p>Om bilen är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med<br>miljövänligare drivmedel än bensin och dieselolja eller med elektricitet<br>och bilens nybilspris därför är högre än nybilspriset för närmast<br>jämförbara bil utan sådan teknik, skall förmånsvärdet justeras nedåt till<br>en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.</p>
<h3>63 kap.</h3>
<p>Det särskilda grundavdraget<br>skall minskas med 65 procent av<br>den del av den skattskyldiges<br>pension som överstiger avdraget<br>enligt 10 §. Har skattskyldig som<br>fatt folkpension i form av<br>förtidspension också fatt livränta<br>enligt 4 kap. lagen (1976:380) om<br>arbetsskadeförsäkring skall livrän-</p>
<p>9§</p>
<p>Det särskilda grundavdraget<br>skall minskas med 65 procent av<br>den del av den skattskyldiges<br>pension som överstiger avdraget<br>enligt 8 §. Har skattskyldig som<br>fått folkpension i form av<br>förtidspension också fått livränta<br>enligt 4 kap. lagen (1976:380) om<br>arbetsskadeförsäkring skall livrän-</p>
<p>33</p>
<p>2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 22</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>tan likställas med pension. Det<br>särskilda grundavdraget skall dock<br>inte minskas med pension på<br>grund av annan pensionsförsäkring<br>än tjänstepensionsförsäkring eller<br>med pension från pensions-<br>sparkonto. Vad som avses med<br>tjänstepensionsförsäkring framgår<br>av 58 kap. 7 §.</p></td><td>
<p>tan likställas med pension. Det Prop. 2000/01:22<br>särskilda grundavdraget skall dock<br>inte minskas med pension på<br>grund av annan pensionsförsäkring<br>än tjänstepensionsförsäkring eller<br>med pension från pensions-<br>sparkonto. Vad som avses med<br>tjänstepensionsförsäkring framgår<br>av 58 kap. 7 §.</p></td></tr>
</table>
<p>För den som inte hade folkpension vid utgången av året före<br>beskattningsåret skall det särskilda grundavdraget i stället minskas med<br>65 procent av den del av den taxerade förvärvsinkomsten som överstiger<br>avdraget enligt 8 §.</p>
<h3>65 kap.</h3>
<p>16 §</p>
<p>I lagen (1986:468) om avräk-<br>ning av utländsk skatt finns be-<br>stämmelser om avräkning av ut-<br>ländsk skatt för obegränsat skatt-<br>skyldiga.</p>
<p>I lagen (1986:468) om<br>avräkning av utländsk skatt finns<br>bestämmelser om avräkning av ut-<br>ländsk skatt för obegränsat skatt-<br>skyldiga och i vissa fall for be-<br>gränsat skattskyldiga.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>2.  Äldre bestämmelser i 11 kap. 33 § skall tillämpas om<br>utvecklingsersättning enligt lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för<br>ungdomar mellan 20 och 24 år betalats ut efter den 1 januari 2001.</p>
<p>3. Äldre bestämmelser i 11 kap. 36 § skall tillämpas om ersättningar<br>som avses där betalats ut efter den 1 januari 2001.</p>
<p>4. Äldre bestämmelser i 40 kap. 6 § skall tillämpas på beskattningsår<br>som påbörjats före den 1 januari 2001.</p>
<p>34</p>
<p>2.2</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1230) om Prop. 2000/01:22<br>ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1999:1230) om ikraftträdande<br>av inkomstskattelagen (1999:1229)</p>
<p>dels att rubriken före 5 kap. 11 § skall lyda ”Tillämpning av lagen<br>(1998:1601) om uppskov med beskattningen vid andelsbyten och lagen<br>(1998:1602) om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom<br>koncerner”,</p>
<p>dels att det skall införas fem nya paragrafer, 5 kap. 12-16 §§, samt<br>närmast före 5 kap. 16 § en ny rubrik av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<h3>5 kap.</h3>
<p>12 §</p>
<p>Vid tillämpning av 10 § andra<br>stycket den upphävda lagen<br>(1998:1602) om uppskov med<br>beskattningen vid andelsöver-<br>låtelser inom koncerner skall, om<br>den skattskyldige begär det, vad<br>som sägs om fusioner också gälla<br>om det säljande företaget upphör<br>att existera genom en sådan<br>fission som anges i 5 § den<br>upphävda lagen (1998:1603) om<br>beskattningen vid fusioner,<br>fissioner och verksamhetsöver-<br>låtelser. Detta gäller bara om de<br>övertagande företagen omedel-<br>bart efter fissionen tillhör samma<br>koncern som det säljande före-<br>taget.</p>
<p>Det säljande företagets vinst<br>fördelas på de övertagande<br>företagen i förhållande till det<br>kapital som förs över till varje<br>företag.</p>
<p>Vad som sägs om det<br>övertagande företaget vid en<br>fusion gäller vart och ett av de<br>övertagande företagen vid en fis-<br>sion.</p>
<p>13 §</p>
<p>Vid tillämpning av 14 § den<br>upphävda lagen (1998:1602) om<br>uppskov med beskattningen vid<br>andelsöverlåtelser inom koncer-</p>
<p>35</p>
<p>ner skall, om den skattskyldige<br>begär det, vad som sägs om<br>fusioner också gälla om det<br>avyttrade företaget upphör att<br>existera genom en sådan fission<br>som anges i 5 § den upphävda<br>lagen (1998:1603) om beskatt-<br>ningen vid fusioner, fissioner och<br>verksamhetsöverlåtelser. Detta<br>gäller bara om vart och ett av de<br>övertagande företagen ingår i<br>samma koncern som det säljande<br>företaget. Vad som sägs om det<br>övertagande företaget vid en<br>fusion gäller vart och ett av de<br>övertagande företagen vid en<br>fission.</p>
<p>Kapitalvinsten på de faktiskt<br>avyttrade andelarna Jördelas på<br>de övertagande företagen i<br>förhållande till det kapital som<br>förs över till varje företag.</p>
<p>14 §</p>
<p>Om den skattskyldige begär att<br>bestämmelserna i 13 § skall<br>tillämpas, gäller vad som sägs i<br>fråga om turordning i 15 § tredje<br>stycket 2 den upphävda lagen<br>(1998:1602) om uppskov med<br>beskattningen vid andelsöver-<br>låtelser inom koncerner också i<br>fråga om andelar som innehas i<br>ett övertagande företag efter en<br>fission.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>15 §</p>
<p>Om den skattskyldige begär att<br>bestämmelserna i 13 § skall<br>tillämpas, gäller vad som sägs i<br>fråga om vinst vid fusion i 19 §<br>andra stycket den upphävda lagen<br>(1998:1601) om uppskov med<br>beskattningen vid andelsbyten<br>också vinst vid fission till den del<br>koncemmoderföretaget är över-<br>tagande företag.</p>
<p>36</p>
<p>Ersättningar vid utbildning och<br>arbetslöshet</p>
<p>16 §</p>
<p>Vid tillämpning av 19 § den<br>upphävda kommunalskattelagen<br>(1928:370) skall till skattepliktig<br>inkomst inte räknas särskilt stöd<br>till deltagare i</p>
<p>1.  arbetslivsinriktad rehabili-<br>tering,</p>
<p>2. arbetsmarknadsutbildning,</p>
<p>3. annan utbildning inom ramen<br>för ett arbetsmarknadspolitiskt<br>program,</p>
<p>4. arbetspraktik, eller</p>
<p>5. datorteksverksamhet.</p>
<p>Detta gäller även sådant särskilt<br>stöd som lämnas till deltagarens<br>ledsagare eller till elever med<br>funktionshinder vid utbildning i<br>grundskola, gymnasieskola eller<br>motsvarande utbildning.</p>
<p>Till skattepliktig inkomst skall<br>inte heller räknas utvecklings-<br>ersättning som betalas ut enligt<br>lagen (2000:625) om arbetsmark-<br>nadspolitiska program.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001</p>
<p>2. Bestämmelserna i 5 kap. 12-15 §§ tillämpas på fusioner och<br>fissioner som genomförts efter utgången av år 1998.</p>
<p>3. Bestämmelserna i 5 kap. 16 § tillämpas på ersättningar som betalas<br>ut efter den 1 augusti 2000.</p>
<p>37</p>
<h3>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om<br>avräkning av utländsk skatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att det i lagen (1986:468) om avräkning av<br>utländsk skatt skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>2a§</p>
<p>Termer och uttryck som används<br>i denna lag har samma betydelse<br>och tillämpningsområde som i<br>inkomstskattelagen (1999:1229)<br>om inte annat anges eller framgår<br>av sammanhanget.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången<br>vid 2002 års taxering.</p>
<p>38</p>
<h3>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om<br>skatt på ränta på skogskontomedel m.m.</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1990:676) om skatt på ränta på<br>skogskontomedel m.m. skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>3§</p>
<p>Skatt tas ut med 15 procent av den ränta som gottskrivs kontot.<br>Skattebeloppet skall avrundas till närmast lägre hela krontal.</p>
<p>Skatt tas dock inte ut på ränta<br>som avser tid efter det att konto-<br>medel skall tas upp till beskattning<br>enligt skogskontolagen eller lagen<br>om upphovsmannakonto.</p>
<p>Skatt tas inte heller ut om den<br>kronor.</p>
<p>Skatt tas dock inte ut på ränta<br>som avser tid efter det att<br>kontomedel skall tas upp till<br>beskattning enligt 21 eller 32 kap.<br>inkomstskattelagen (1999:1229).</p>
<p>gottskrivna räntan understiger 100</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande i fråga om ränta som gottskrivits före ikraftträdandet.</p>
<p>39</p>
<h3>2.5 Förslag till lag om ändring i<br>förmögenhetsskattelagen (1997:323)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 och 14 §§ förmögenhetsskattelagen<br>(1997:323) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>2. småhus med tillhörande<br>tomtmark på landbruksenhet som<br>på grund av ägarens begäran enligt<br>2 kap. 9 § tredje stycket inkomst-<br>skattelagen (1999:1229) är nä-<br>ringsfastighet,</p>
<p>3 §'</p>
<p>Vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten skall som tillgång<br>tas upp</p>
<p>1. privatbostadsfastighet och privatbostadsrätt,</p>
<p>2.  småhus med tillhörande<br>tomtmark på landbruksenhet som<br>på grund av ägarens begäran enligt<br>2 kap. 9 § första stycket inkomst-<br>skattelagen (1999:1229) är nä-<br>ringsfastighet,</p>
<p>3. den del av en näringsfastighet som inrymmer en bostadslägenhet som<br>används eller är avsedd att användas av fastighetsägaren för eget eller<br>närståendes boende,</p>
<p>4. aktie i ett aktieslag som är inregistrerat vid börs i det land där<br>aktiebolaget är hemmahörande samt marknadsnoterad aktie i ett<br>aktiebolag som är hemmahörande i Sverige om ett aktieslag i bolaget den<br>29 maj 1997 var eller senare har varit inregistrerad vid svensk börs med<br>undantag för huvuddelägares aktie,</p>
<p>5. aktie i ett aktieslag som inte är marknadsnoterat i det land där<br>aktiebolaget är hemmahörande med undantag för huvuddelägares aktie i<br>ett aktiebolag i vilket finns ett aktieslag som är marknadsnoterat,</p>
<p>6. annan delägarrätt än aktie om<br>den inte är marknadsnoterad samt<br>andel i handelsbolag och europeisk<br>ekonomisk intressegruppering med<br>undantag för andel i juridisk<br>person till den del den juridiska<br>personen är skattskyldig,</p>
<p>6. annan sådan delägarrätt som<br>avses i 48 kap. 2 § första stycket<br>inkomstskattelagen än aktie om<br>delägarrätten inte är marknads-<br>noterad samt andel i handelsbolag<br>med undantag för andel i juridisk<br>person till den del den juridiska<br>personen är skattskyldig,</p>
<p>7. annan marknadsnoterad delägarrätt än<br>fordringsrätt och marknadsnoterad tillgång<br>inkomstskattelagen,</p>
<p>8. livförsäkring med undantag för</p>
<p>a) pensionsförsäkring samt</p>
<p>b) livförsäkring som enbart avser olycks-</p>
<p>dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar,</p>
<p>9. rätt till livränta eller därmed jämförlig utbetalning med undantag för<br>rätt till</p>
<p>a) utbetalning på grund av försäkring,</p>
<p>b) utbetalning på grund av tidigare anställning samt</p>
<p>aktie, marknadsnoterad<br>som avses i 52 kap.</p>
<p>eller sjukdomsfall eller</p>
<p>Senaste lydelse 1999:1298.</p>
<p>40</p>
<p>c) underhållsbidrag,</p>
<p>10.   kontobehållning med undantag för behållning på<br>pensionssparkonto,</p>
<p>11. fordran i pengar och liknade betalningsmedel samt fordran avseende<br>marknadsnoterad tillgång som anges i 4, 5, eller 7,</p>
<p>12. pengar och liknande betalningsmedel till den del de sammanlagt<br>överstiger 25 000 kronor,</p>
<p>13. lösöre med undantag för</p>
<p>a) inre lösöre för personligt bruk,</p>
<p>b) yttre lösöre för personligt bruk till den del det enskilda föremålets<br>värde understiger 10 000 kronor,</p>
<p>c) fordon som avses i 9 § första stycket fordonsskattelagen (1988:327)<br>samt</p>
<p>d) lösöre som är deponerat på museum eller liknande inrättning,</p>
<p>om tillgången inte ingår i sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap.<br>1 och 11 §§ inkomstskattelagen i annat fall än enligt 2 och 3.</p>
<p>Undantaget i första stycket 4 och 5 för huvuddelägares aktie tillämpas<br>på</p>
<p>1. aktie i ett aktiebolag i vilket aktier var inregistrerade vid börs vid<br>utgången av år 1991, om aktien har innehafts direkt eller indirekt av en<br>huvuddelägare sedan denna tidpunkt,</p>
<p>2. aktie i ett aktiebolag i vilket aktier har inregistrerats vid börs första<br>gången efter utgången av år 1991, om aktien har innehafts direkt eller<br>indirekt av en huvuddelägare sedan inregistreringen,</p>
<p>3. aktie i ett aktiebolag i vilket aktier har marknadsnoterats första<br>gången efter utgången av år 1996, om aktien har innehafts direkt eller<br>indirekt av en huvuddelägare sedan marknadsnoteringen,</p>
<p>4. aktie som har förvärvats med stöd av aktie som avses i 1-3, om<br>aktien har innehafts direkt eller indirekt av en huvuddelägare sedan detta<br>förvärv,</p>
<p>5. aktie som avses i 1-4 och som har förvärvats av ett barn eller<br>barnbarn till huvuddelägaren och i förekommande fall därefter åter<br>förvärvats av huvuddelägaren och som har innehafts direkt eller indirekt<br>av ett barn, barnbarn eller av huvuddelägaren sedan först nämnda<br>förvärv.</p>
<p>Med huvuddelägare avses sådan aktieägare som, ensam eller<br>tillsammans med närstående, innehade aktier direkt eller indirekt<br>motsvarande minst 25 procent för röstvärdet av aktierna i bolaget vid<br>utgången av år 1991 i fråga om aktier i ett aktiebolag i vilket aktier var<br>inregistrerade vid den tidpunkten och i övriga fall vid tidpunkten för<br>inregistrering eller marknadsnotering som avses i andra stycket. Som<br>huvuddelägare anses även dödsboet efter sådan aktieägare.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Vid värdering av aktie och<br>därmed jämförlig delägarrätt som<br>inte är marknadsnoterad samt<br>andel i handelsbolag och europeisk</p>
<p>14 §<sup>2</sup></p>
<p>Vid värdering av delägarrätt som<br>avses i 48 kap. 2 § första stycket<br>inkomstskattelagen (1999:1229)<br>och som inte är marknadsnoterad</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1999:1298.</p>
<p>41</p>
<p>ekonomisk intressegruppering<br>beaktas tillgångar och skulder i<br>den juridiska personen i den<br>omfattning som skulle ha gällt om<br>de innehafts direkt av delägaren<br>och inte annat följer av andra<br>stycket eller 13 §. Om tillgången<br>eller skulden ingår i sådan<br>näringsverksamhet som avses i 13<br>kap. 1, eller 11  § inkomst-</p>
<p>skattelagen (1999:1229) hos den<br>juridiska personen anses detsamma<br>gälla för delägaren, dock inte i<br>fråga om tillgång som för<br>delägaren vid direkt innehav<br>omfattas av 3 § första stycket 1<br>och därtill hänförlig skuld.</p>
<p>Aktie i ett aktiebolag som är hemmahörande i Sverige och som inte är<br>marknadsnoterad tas upp till 80 procent av marknadsvärdet om ett<br>aktieslag i bolaget har varit inregistrerat vid svensk börs under<br>beskattningsåret.</p>
<p>Har en andel i ett handelsbolag<br>eller i en europeisk ekonomisk<br>intressegruppering ett negativt<br>värde, får detta beaktas av delägare<br>eller medlem som inte har för-<br>behållit sig ett begränsat ansvar för<br>bolagets eller grupperingens för-<br>bindelser.</p>
<p>samt andel i handelsbolag beaktas<br>tillgångar och skulder i den<br>juridiska personen respektive i<br>handelsbolaget i den omfattning<br>som skulle ha gällt om de<br>innehafts direkt av delägaren och<br>inte annat följer av andra stycket<br>eller 13 §. Om tillgången eller<br>skulden ingår i en rörelse hos den<br>juridiska personen respektive han-<br>delsbolaget, anses detsamma gälla<br>för delägaren, dock inte i fråga om<br>tillgång som för delägaren vid<br>direkt innehav omfattas av 3 §<br>första stycket 1 och därtill hän-<br>förlig skuld.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Har en andel i ett handelsbolag<br>ett negativt värde, får detta beaktas<br>av delägare som inte har för-<br>behållit sig ett begränsat ansvar för<br>bolagets förbindelser.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>42</p>
<h3>2.6 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen<br>(1997:483)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)<br>dels att 8 kap. 6 § skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1999:1300) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<h3>8 kap.</h3>
<p>Om en fysisk person inte fullgör<br>sin skyldighet enligt 5 kap. 16 §,<br>skall arbetsgivaren göra skatte-<br>avdrag enligt skattetabellen för<br>den ort där arbetsgivaren har sitt<br>kontor eller där ersättningen i<br>annat fall betalas ut, ökat med<br>10% av avdraget enligt tabellen.<br>Skatteavdraget skall dock vara<br>30 % av den ersättning som inte<br>utgör arbetstagarens huvudsakliga<br>ersättning för arbete (sidoin-<br>komsf).</p>
<p>6§</p>
<p>Om en fysisk person inte fullgör<br>sin skyldighet enligt 5 kap. 16 §,<br>skall arbetsgivaren göra skatte-<br>avdrag enligt den skattetabell som<br>närmast motsvarar skattesatsen<br>för kommunal inkomstskatt för den<br>ort där arbetsgivaren har sitt<br>kontor eller där ersättningen i<br>annat fall betalas ut, ökat med<br>10% av avdraget enligt tabellen.<br>Skatteavdraget skall dock vara<br>30 % av den ersättning som inte<br>utgör arbetstagarens huvudsakliga<br>ersättning för arbete (sidoin-<br>komst).</p>
<p>Första stycket tillämpas inte, om arbetsgivaren har fatt besked av<br>skattemyndigheten om vilket skatteavdrag som skall göras.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1<br>januari 2000 och tillämpas från<br>och med den 1 januari 2001 om<br>inte annat följer av punkterna 2-4.</p>
<p>1. Denna lag<sup>1</sup> träder i kraft den 1<br>januari 2000 och tillämpas från<br>och med den 1 januari 2001 om<br>inte annat följer av punkterna 2-3.</p>
<p>2. De nya bestämmelserna i 2 kap. 2 §, 3 kap. 1 §, 5 kap. 4 § första<br>stycket 1 och 12 kap. 9 a § samt upphävandet av 2 kap. 3 § tillämpas från<br>och med ikraftträdandet.</p>
<p>3. De nya bestämmelserna i 5 kap. 3 § tillämpas från och med den 10<br>mars 2000.</p>
<p>4. Vid debitering av slutlig skatt<br>avseende 2001 års taxering gäller<br>äldre bestämmelser ill kap.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 2000:77.</p>
<p>43</p>
<p>2.7</p>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1618) om Prop. 2000/01:22<br>upphävande av lagen (1994:1854) om<br>inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande<br>omstruktureringar inom EG</p>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1998:1618) om upphävande av lagen<br>(1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande<br>omstruktureringar inom EG skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Enligt riksdagens beslut<br>föreskrivs att lagen (1994:1854)<br>om inkomstbeskattningen vid<br>gränsöverskridande omstrukture-<br>ringar inom EG skall upphöra att<br>gälla vid utgången av år 1998. Den<br>upphävda lagen tillämpas dock</p>
<p>i fråga om internationella<br>fusioner och fissioner på<br>förfaranden som genomförts före<br>den 1 januari 1999,</p>
<p>i fråga om internationella<br>verksamhetsöverlåtelser        på</p>
<p>överlåtelser före den 1 januari<br>1999 och</p>
<p>i fråga om internationella<br>andelsbyten på förvärv före den 1<br>januari 1999.</p>
<p>En internationell fusion eller<br>fission skall anses genomförd när<br>det eller de överlåtande bolagen<br>har upplösts.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Enligt riksdagens beslut<br>föreskrivs att lagen (1994:1854)<br>om inkomstbeskattningen vid<br>gränsöverskridande omstrukture-<br>ringar inom EG skall upphöra att<br>gälla vid utgången av år 1998. Den<br>upphävda lagen tillämpas dock<br>enligt följande:</p>
<p>1.  I fråga om internationella<br>fusioner och fissioner tillämpas<br>den upphävda lagen på<br>förfaranden som genomförts före<br>den 1 januari 1999. En interna-<br>tionell fusion eller fission skall<br>anses genomförd när det eller de<br>överlåtande bolagen har upplösts.</p>
<p>2. I fråga om internationella<br>verksamhetsöverlåtelser tillämpas<br>den upphävda lagen på överlå-<br>telser före den 1 januari 1999.</p>
<p>3.  I fråga om internationella<br>andelsbyten tillämpas den upphäv-<br>da lagen på förvärv före den 1<br>januari 1999.</p>
<p>4. I fråga om internationella<br>andelsbyten som avses i 3 gäller<br>därutöver följande om den skatt-<br>skyldige begär det.</p>
<p>a) Avyttras andelar som<br>mottagits som vederlag vid ett<br>internationellt andelsbyte genom<br>en koncernintern andelsavyttring<br>enligt 25 kap. 6-27 §§ inkomst-<br>skattelagen (1999:1229) och får<br>den skattskyldige uppskov med<br>beskattningen av kapitalvinst, skall<br>som kapitalvinst vid tillämpning av<br>nämnda bestämmelser anses även<br>realisationsvinst som uppkommit</p>
<p>44</p>
<p>vid det internationella andelsbytet,<br>sådana belopp som avses i 23 §<br>tredje eller fjärde stycket och vinst<br>enligt 24 § den upphävda lagen.</p>
<p>Detsamma gäller även om<br>någon vinst inte uppkommit och<br>förutsättningar därför inte före-<br>ligger för uppskov med beskatt-<br>ningen vid en koncernintern an-<br>delsavyttring. Realisationsvinst<br>som uppkommit vid det inter-<br>nationella andelsbytet, sådana be-<br>lopp som avses i 23 § tredje eller<br>fjärde stycket och vinst enligt 24 §<br>den upphävda lagen behandlas<br>som en kapitalvinst som uppkom-<br>mit vid den koncemintema andels-<br>avyttringen.</p>
<p>Om andelar som mottagits som<br>vederlag vid det internationella<br>andelsbytet upphör att existera<br>genom en fusion eller fission<br>gäller 25 kap. 20 och 24 §§<br>inkomstskattelagen på motsvaran-<br>de sätt.</p>
<p>b) Avyttras andelar som<br>mottagits som vederlag vid det<br>internationella andelsbytet genom<br>ett andelsbyte enligt 49 kap.<br>inkomstskattelagen och får den<br>skattskyldige uppskov med beskatt-<br>ningen av vinst, skall som<br>kapitalvinst enligt 49 kap. 14 §<br>andra stycket eller vinst enligt 49<br>kap. 17 § nämnda lag anses även<br>realisationsvinst som uppkommit<br>vid det internationella andelsbytet,<br>sådana belopp som avses i 23 §<br>tredje eller fjärde stycket och vinst<br>enligt 24 § den upphävda lagen.</p>
<p>Detsamma gäller även om<br>någon vinst inte uppkommit och<br>förutsättningar därför inte före-<br>ligger för uppskov med beskatt-<br>ningen vid ett andelsbyte. Rea-<br>lisationsvinst som uppkommit vid<br>det internationella andelsbytet,<br>sådana belopp som avses i 23 §<br>tredje eller fjärde stycket och vinst<br>enligt 24 § den upphävda lagen<br></p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>45</p>
<p>behandlas som en kapitalvinst som<br>uppkommit vid andelsbytet.</p>
<p>Realisationsvinst eller sådana<br>belopp som enligt 23 § den<br>upphävda lagen skulle ha tagits<br>upp som intäkt av tjänst skall<br>behandlas som tjänstebelopp<br>enligt 49 kap. 16 § andra stycket<br>inkomstskattelagen.</p>
<p>c) Vid tillämpning av punkterna<br>a och b skall belopp som tidigare<br>tagits upp som intäkt avräknas<br>från realisationsvinst, sådana<br>belopp som avses i 23 § tredje el-<br>ler fjärde stycket eller vinst enligt<br>24 § den upphävda lagen.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas på<br>överlåtelser som skett samt fusioner och fissioner som genomförts efter<br>utgången av år 1998.</p>
<p>2. Skall till följd av bestämmelserna i lagen (1999:1230) om<br>ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) inkomstskattelagen<br>inte tillämpas skall vid tillämpningen av denna lag hänvisningarna till<br>inkomstskattelagen i stället avse motsvarande bestämmelser i</p>
<p>- den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid<br>andelsbyten, och</p>
<p>- den upphävda lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid<br>andelsöverlåtelser inom koncerner.</p>
<p>46</p>
<h3>2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1240) om<br>ändring i kupongskattelagen (1970:624)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 § kupongskattelagen (1970:624) i stället för<br>dess lydelse enligt lagen (1999:1240) om ändring i nämnda lag skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>4§</p>
<p>Skattskyldighet föreligger för<br>utdelningsberättigad om denne är<br>fysisk person, som är begränsat<br>skattskyldig, dödsbo efter sådan<br>person eller utländsk juridisk<br>person, och utdelningen ej är hän-<br>förlig till inkomst av närings-<br>verksamhet som bedrivits från fast<br>driftställe här i riket. Skattskyl-<br>dighet föreligger dock inte för<br>utdelningsberättigad utländsk juri-<br>disk person för sådan utdelning<br>som delägarna är skattskyldiga för<br>enligt 6 kap. 13-15   §§</p>
<p>inkomstskattelagen (1999:1229).</p>
<p>ekonomisk intressegruppering,</p>
<p>Skattskyldighet föreligger för<br>utdelningsberättigad om denne är<br>fysisk person, som är begränsat<br>skattskyldig, dödsbo efter sådan<br>person eller utländsk juridisk<br>person, och utdelningen ej är hän-<br>förlig till inkomst av närings-<br>verksamhet som bedrivits från fast<br>driftställe här i riket.<br>Skattskyldighet föreligger dock<br>inte för utdelningsberättigad<br>utländsk juridisk person för den<br>del av utdelningen som enligt 6<br>kap. 13-15 §§ inkomstskattelagen<br>(1999:1229) har beskattats hos<br>delägaren.</p>
<p>För handelsbolag, europeisk<br>kommanditbolag och rederi föreligger skattskyldighet för den del av<br>utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som<br>bedrivits från fast driftställe här i riket och som belöper på delägare eller<br>medlem som är begränsat skattskyldig.</p>
<p>Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som<br>innehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen<br>beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från<br>kupongskatt.</p>
<p>Skattskyldighet föreligger inte för person som avses i 3 kap. 17 § 2-4<br>inkomstskattelagen.</p>
<p>Skattskyldighet föreligger inte heller för en juridisk person i en<br>främmande stat som är medlem i Europeiska gemenskapen, om den<br>innehar 25 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget<br>och uppfyller villkoren i artikel 2 i det av Europeiska gemenskapernas<br>råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om en gemensam ordning för<br>beskattning avseende moder- och dotterbolag i olika medlemsstater i<br>direktivets lydelse den 1 januari 1995 (90/435/EEG).</p>
<p>Skattskyldighet föreligger inte heller för utländskt bolag som avses i 6<br>kap. 9 § första stycket och 10 § inkomstskattelagen för utdelning på<br>aktier och andelar, om det utländska bolaget innehar 25 procent eller mer<br>av andelskapitalet i det utdelande bolaget.</p>
<p>47</p>
<h3>2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1255) om<br>ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk<br>skatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1986:468) om avräkning av<br>utländsk skatt i stället för deras lydelse enligt lagen (1999:1255) om<br>ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §</p>
<p>Om en obegränsat skattskyldig Om en obegränsat skattskyldig<br>har haft intäkt                         har haft intäkt, eller om en</p>
<p>begränsat skattskyldig har haft<br>intäkt hänförlig till ett fast<br>driftställe i Sverige,</p>
<p>a) som medtagits vid taxering enligt inkomstskattelagen (1999:1229),</p>
<p>b) för vilken han beskattats i utländsk stat, och</p>
<p>c) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra<br>därifrån,</p>
<p>har han - med den inskränkning som följer av 2 § - genom avräkning<br>av den del av den utländska skatten som belöper sig på intäkten rätt att<br>erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt<br>enligt 4-13 §§.</p>
<p>Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall en fysisk person enligt<br>lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall betala fastighetsskatt<br>för en privatbostad som är belägen utomlands.</p>
<p>Om ett svenskt företag vid en<br>prövning enligt 24 kap. 20 §<br>inkomstskattelagen inte kan visa<br>att inkomstbeskattningen av den<br>utländska juridiska personen är<br>jämförlig med inkomstbeskatt-<br>ningen enligt nämnda lag av ett<br>svenskt företag med motsvarande<br>inkomster men övriga förutsätt-<br>ningar för skattefrihet för<br>utdelningen är uppfyllda, gäller<br>följande. Utöver den avräkning<br>som medges enligt första stycket<br>och enligt dubbelbeskattnings-<br>avtal, har företaget rätt att genom<br>avräkning erhålla nedsättning av<br>statlig inkomstskatt med ett belopp<br>som motsvarar tretton procent av<br>utdelningens bruttobelopp. Vid en<br>sådan avräkning gäller 4-13 §§ i<br>tillämpliga delar.</p>
<p>Om ett företag vid en prövning<br>enligt 24 kap. 20    §</p>
<p>inkomstskattelagen inte kan visa<br>att inkomstbeskattningen av den<br>utländska juridiska personen är<br>jämförlig med inkomstbeskatt-<br>ningen enligt nämnda lag av ett<br>svenskt företag med motsvarande<br>inkomster men övriga förutsätt-<br>ningar för skattefrihet för utdel-<br>ningen är uppfyllda, gäller föl-<br>jande. Utöver den avräkning som<br>medges enligt första stycket och<br>enligt dubbelbeskattningsavtal, har<br>företaget rätt att genom avräkning<br>erhålla nedsättning av statlig<br>inkomstskatt med ett belopp som<br>motsvarar tretton procent av<br>utdelningens bruttobelopp. Vid en<br>sådan avräkning gäller 4-13 §§ i<br>tillämpliga delar.</p>
<p>48</p>
<p>Rätt till avräkning enligt 1 §<br>första stycket föreligger inte om<br>statlig inkomstskatt, kommunal<br>inkomstskatt, den utländska<br>skatten samt den utländska<br>intäkten omfattas av dubbelbe-<br>skattningsavtal. Med att den ut-<br>ländska intäkten omfattas av dub-<br>belbeskattningsavtal avses även<br>fall då någon intäkt av en<br>privatbostad som är belägen<br>utomlands inte uppburits men, om<br>sådan intäkt hade uppburits, denna<br>omfattats av dubbelbeskattnings-<br>avtal. Rätt till avräkning enligt 1 §<br>andra stycket föreligger inte om<br>statlig fastighetsskatt omfattas av<br>dubbelbeskattningsavtal. Vid av-<br>räkning med stöd av dubbel-<br>beskattningsavtal tillämpas dock<br>4-13 §§.</p>
<p>2§</p>
<p>Rätt till avräkning enligt 1 §<br>första stycket föreligger inte om<br>statlig inkomstskatt, kommunal<br>inkomstskatt, den utländska<br>skatten samt den utländska<br>intäkten omfattas av dubbelbe-<br>skattningsavtal. Med att den ut-<br>ländska intäkten omfattas av dub-<br>belbeskattningsavtal avses även<br>fall då någon intäkt av en<br>privatbostad som är belägen<br>utomlands inte uppburits men, om<br>sådan intäkt hade uppburits, denna<br>omfattats av dubbelbeskattnings-<br>avtal. Rätt till avräkning enligt 1 §<br>andra stycket föreligger inte om<br>statlig fastighetsskatt omfattas av<br>dubbelbeskattningsavtal.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Vid avräkning med stöd av<br>dubbelbeskattningsavtal tillämpas<br>dock 4-13 §§.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket<br>tillämpas inte då en begränsat<br>skattskyldig har rätt till avräkning<br>av utländsk skatt enligt 1 § första<br>stycket.</p>
<p>49</p>
<h3>2.10 Förslag till lag om upphävande av förordningen<br>(1967:44) om investeringsavgift för vissa<br>byggnadsarbeten</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att förordningen (1967:44) om investeringsavgift<br>for vissa byggnadsarbeten skall upphöra att gälla den 1 januari 2001. Den<br>upphävda förordningen skall fortfarande tillämpas på byggnadsarbeten<br>som igångsattes under tiden den 1 mars 1967 - den 30 september 1968.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>50</p>
<h3>2.11 Förslag till lag om upphävande av lagen (1992:846)<br>om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om<br>arbetsmiljöavgift</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1992:846) om tillfällig avvikelse från<br>lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift skall upphöra att gälla den 1<br>januari 2001.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>51</p>
<h3>2.12 Förslag till lag om upphävande av lagen (1992:1330)<br>om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om<br>arbetsmiljöavgift</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1992:1330) om tillfällig avvikelse från<br>lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift skall upphöra att gälla den 1<br>januari 2001.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>52</p>
<h3>2.13 Förslag till lag om upphävande av lagen (1995:659)<br>om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om<br>arbetsmiljöavgift</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1995:659) om tillfällig avvikelse från<br>lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift skall upphöra att gälla den 1<br>januari 2001.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>53</p>
<h2>3 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget)<br>innehåller förbud mot diskriminering av utländska intressen och<br>inskränkningar i etableringsfriheten. Under senare tid har Europeiska<br>gemenskapernas domstol vid flera tillfallen tagit ställning till<br>etableringsfriheten enligt EG-fördraget i förhållande till nationella<br>skatteregler. Om den nationella lagstiftningen strider mot EG-rätten skall<br>EG-rätten ges företräde. Det innebär att en sådan nationell regel inte skall<br>tillämpas.</p>
<p>Inom Finansdepartementet utarbetades under våren en promemoria<br>som behandlar vissa nationella regler som vid inkomstbeskattningen i dag<br>gynnar svenska företag i förhållande till utländska företag i samma<br>situation eller gynnar investeringar i Sverige framför investeringar i<br>utlandet, Ds 2000:28 Anpassningar på företagsskatteområdet till EG-<br>fördraget. I promemorian behandlas reglerna om skattefria utdelningar i<br>vissa fall, koncernbidrag, kommissionärsförhållanden och avräkning av<br>utländsk skatt. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 och<br>promemorians lagförslag i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats.<br>En sammanställning över remissyttrandena har upprättats och finns<br>tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2000/1786).</p>
<p>Regeringen tar nu upp de förslag om anpassningar på<br>företagsskatteområdet som behandlas i promemorian.</p>
<p>Regeringen bemyndigade den 22 augusti 1991 chefen för<br>Justitiedepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att göra en<br>översyn av redovisningslagstiftningen. Enligt direktiven (Dir. 1991:71)<br>skulle kommittén bl.a. ta upp frågan om det fanns anledning att ompröva<br>sambandet mellan redovisning och beskattning. Kommittén antog namnet<br>Redovisningskommittén. I slutbetänkandet Översyn av<br>redovisningslagstiftningen (SOU 1996:157) tog kommittén upp en del<br>skattefrågor, bl.a. föreslogs ett slopande av det krav på avsättning i<br>räkenskaperna som gäller för att enskilda näringsidkare som är skyldiga<br>att upprätta årsbokslut skall få göra avdrag för egenavgifter. Kommitténs<br>betänkande har remissbehandlats. En förteckning av remissinstanserna<br>finns i bilaga 3 till regeringens proposition 1998/99:130 (Ny<br>bokföringslag m.m.). En remissammanställning finns tillgänglig i det<br>lagstiftningsärendet (dnr Jul996/4095). Betänkandet har behandlats i<br>prop. 1998/99:130) och lett till lagstiftning (bet. 1999/2000:LU2, rskr.<br>1999/2000:50, SFS 1999:1078 m.fl.). Skattefrågorna togs dock inte upp i<br>det sammanhanget utan har beretts vidare inom Finansdepartementet (dnr<br>Fil997/2819). Regeringen tar nu upp en av dessa frågor, nämligen frågan<br>om kravet på avsättning i räkenskaperna för egenavgifter.</p>
<p>I propositionen föreslås också en justering i skattebetalningslagen<br>(1997:483) som syftar till att förenkla för arbetsgivarna i de fall då en<br>arbetstagare inte fullgjort sin skyldighet att lämna sådana uppgifter eller<br>visa upp sådana handlingar att arbetsgivaren får veta hur stort<br>skatteavdrag som skall göras från ersättning för arbete som betalas ut till<br>arbetstagaren. Förslaget har upprättats inom Finansdepartementet och<br>synpunkter har under hand inhämtats från Riksskatteverket.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>54</p>
<p>Den 1 augusti 2000 trädde ett antal författningar rörande Prop. 2000/01:22<br>arbetsmarknadspolitiska frågor i kraft. Ändringarna syftar till att minska<br>antalet arbetsmarknadspolitiska författningar och göra bestämmelserna<br>mer lättlästa och enhetliga. Till följd av dessa regelförenklingar bör även<br>vissa ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229, IL) och lagen<br>(1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) göras.<br>Utformningen av dessa lagförslag har skett i samråd med<br>Riksskatteverket.</p>
<p>I propositionen föreslås slutligen några rättelser av uppenbara fel med<br>anledning av införandet av IL.</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Regeringen beslutade den 5 oktober 2000 att inhämta Lagrådets yttrande<br>över de förslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.<br>Lagrådet har synpunkter beträffande förslagen till 42 kap. 16 a och<br>20 a §§ IL. Synpunkterna behandlas i författningskommentarerna till<br>dessa paragrafer, avsnitt 8.1. Vissa redaktionella ändringar har gjorts i<br>förhållande till lagrådsremissens lagförslag.</p>
<p>Förslagen till ändringar i 3 kap. 12 §, 6 kap. 6 och 12 §§, 7 kap. 17 §,<br>10 kap. 3 och 11 §§, 11 kap. 16, 33, 35 och 36 §§, 12 kap. 3, 21 och<br>35 §§, 18 kap. 11 och 20 §§, 21 kap. 9 §, 22 kap. 10 §, 23 kap. 14, 26 och<br>28 §§, 25 kap. 11 §,26 kap. 13 och 15 §§, 27 kap. 17 §, 40 kap. 5 och<br>18 §§, 41 kap. 3 §, 46 kap. 17 §, 48 kap. 7 §, 49 kap. 8 §, 51 kap. 1 §, 56<br>kap. 2, 4-6 §§ och 63 kap. 9 § IL samt förslaget till 5 kap. 16 § lagen<br>(1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) har<br>inte granskats av Lagrådet. Inte heller har Lagrådet granskat ändringarna<br>i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.,<br>förmögenhetsskattelagen (1997:323), skattebetalningslagen (1997:483),<br>lagen (1999:1240) om ändring i kupongskattelagen (1970:624) och<br>ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1999:1300) om<br>ändring i skattebetalningslagen (1997:483). Ändringarna som består av<br>rättelser och konsekvensändringar är enligt regeringens mening av så<br>enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.</p>
<p>55</p>
<h2>4 Bakgrund</h2>
<p>För inte så länge sedan bestod de flesta koncerner i Sverige av enbart<br>svenska foretag. Utvecklingen har lett till att allt fler koncerner i svenskt<br>näringsliv har utländska inslag. Samtidigt har vi gjort internationella<br>åtaganden som förbjuder diskriminering av utländska intressen och<br>inskränkningar i etableringsfriheten. Detta följer inte enbart av<br>bestämmelserna i de skatteavtal som Sverige ingått med andra länder<br>utan också av vårt medlemskap i den Europeiska unionen.</p>
<p>I propositionen behandlas nationella regler som i dag gynnar svenska<br>företag i förhållande till utländska företag i samma situation. Det gäller<br>reglerna om skattefria utdelningar i vissa fall, koncernbidrag,<br>kommissionärsförhållanden och avräkning av utländsk skatt. Avsikten är<br>inte att ge en heltäckande redogörelse av ämnet inom<br>företagsskatteområdet. Frågor som ryms inom befintliga utredningars<br>uppdrag, t.ex. frågan om beskattningen av utländska<br>skadeförsäkringsföretag som behandlas av Utredningen (Fi 1998:11) om<br>vissa internationella företagsskattefrågor (Dir. 1998:74), faller utanför<br>framställningen.</p>
<p>I detta kapitel lämnas en beskrivning över vad som gäller i fråga om<br>diskriminering enligt den modell för skatteavtal beträffande inkomst och<br>förmögenhet som publicerats av Organisationen för ekonomiskt<br>samarbete och utveckling (OECD) och enligt fördraget om upprättandet<br>av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget).</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<h3>4.1 Diskrimineringsförbud i skatteavtal</h3>
<p>Enligt OECD:s modell för skatteavtal beträffande inkomst och<br>förmögenhet får en avtalsslutande stat inte behandla företag som ägs av<br>person eller personer med hemvist i en annan avtalsslutande stat sämre än<br>vad den behandlar andra företag (den s.k. ägarregeln i artikel 24.5). En<br>avtalsslutande stat far inte heller vid beskattningen behandla ett fast<br>driftställe (t.ex. en filial) till ett företag i en annan avtalsslutande stat<br>mindre fördelaktigt än ett företag med hemvist i denna stat (den s.k.<br>filialregeln i artikel 24.3). Diskrimineringsreglema innebär att vi från<br>svensk sida garanterar att utlandsägda svenska företag eller fasta<br>driftställen i princip skall ges samma skattemässiga behandling som<br>gäller för svenska företag med svenska ägare.</p>
<p>Interna svenska skatteregler diskriminerar i princip inte bolag som<br>enligt vår bolagsrättsliga lagstiftning är svenska även om de är<br>utlandsägda. Däremot finns det regler som diskriminerar utlandsägda<br>fasta driftställen som bedriver skattepliktig verksamhet i Sverige. Vidare<br>kan förmåner nekas på den grunden att det i en koncern ingår utländska<br>företag.</p>
<p>I flertalet skatteavtal som Sverige ingått finns det regler om förbud mot<br>diskriminering. I de allra flesta fall är dessa regler utformade enligt<br>OECD:s modellavtal.</p>
<p>56</p>
<p>Koncembidragsreglemas tillämpningsområde har i praktiken utvidgats<br>genom tillämpning av den nämnda ägarregeln. Motsvarande gäller<br>tillämpningsområdet for bestämmelserna om skattefria utdelningar enligt<br>filialregeln. Ett utlandsägt fast driftställe i Sverige kan få avräkning av<br>utländsk skatt med tillämpning av filialregeln.</p>
<p>Två svenska aktiebolag med samma utländska moderföretag anses på<br>grund av ägarregeln sinsemellan kunna lämna och ta emot koncernbidrag<br>med skatterättslig verkan. Rättsfallet RÅ 1987 ref. 158 gällde<br>tillämpningen av den s.k. koncemregeln i 2 § 4 mom. den upphävda<br>lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, när det i ett skatteavtal<br>fanns ett diskrimineringsförbud. Samtliga aktier i bolagen A och B ägdes<br>av ett holländskt bolag. På grund av diskrimineringsförbudet kunde A<br>överlåta samtliga aktier i bolaget C till B utan omedelbara<br>skattekonsekvenser. Eftersom 2 § 4 mom. SIL tog sikte på svenska bolag<br>såsom koncembidragsreglema gör har rättsfallet även relevans för<br>koncernbidrag mellan utlandsägda systerbolag.</p>
<p>Koncernbidrag kan också ges med skatterättslig verkan i koncerner där<br>givare och mottagare är svenska bolag men där ett mellanliggande<br>koncernbolag är ett utländskt bolag med hemvist i ett land med vilket<br>Sverige ingått ett skatteavtal som innehåller en bestämmelse om förbud<br>mot diskriminering. I RÅ 1993 ref. 91 I kunde koncernbidrag lämnas<br>med avdragsrätt från A till C. A ägde samtliga aktier i det amerikanska<br>företaget B som i sin tur ägde samtliga aktier i C. Både A och C var<br>svenska företag.</p>
<p>I RÅ 1993 ref. 91 II kunde koncernbidrag inte lämnas då det bland de<br>företag som berördes fanns såväl företag med hemvist i Tyskland som i<br>Schweiz. Skatteavtalen med Tyskland och Schweiz innehåller båda ett<br>diskrimineringsförbud. Enligt Regeringsrätten förutsatte avdrag att<br>diskrimineringsförbuden i de båda avtalen tillämpades samtidigt.<br>Eftersom bestämmelserna i varje skatteavtal är avsedda att tillämpas<br>enbart de avtalsslutande staterna emellan och inte i förhållande till en stat<br>som inte är avtalspart fanns det inte utrymme för en sådan samtidig<br>tillämpning.</p>
<p>Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked den 25 juni 1998 funnit att<br>koncernbidrag, på grund av att det fanns diskrimineringsförbud i<br>skatteavtal, har kunnat lämnas mellan ett svenskt företag och ett utländskt<br>företag med fast driftställe i Sverige, oberoende av i vilken riktning<br>bidragen skulle lämnas. Målet gällde ett franskt företag som hade för<br>avsikt att påbörja verksamhet i ett dotterföretag i Sverige samt att öppna<br>en filial här i landet.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<h3>4.2 Etableringsfriheten i EG-rätten</h3>
<p>Reglerna i EG-fördraget bygger på principerna om icke-diskriminering<br>och fri rörlighet. I artikel 12 finns ett generellt förbud mot diskriminering<br>som grundar sig på nationalitet. Denna artikel har inte tillämpats direkt av<br>EG-domstolen i något skattemål om etableringsfrihet.</p>
<p>I EG-fördraget ställs inte upp några krav på allmän etableringsfrihet för<br>företag och enskilda näringsidkare. I artikel 43 i EG-fördraget föreskrivs<br></p>
<p>57</p>
<p>i stället likhet i etableringsförutsättningama. Det innebär att det skall råda<br>likhet mellan inländska och utländska rättssubjekt när det gäller<br>förutsättningarna att etablera sig. Artikeln har av Europeiska<br>gemenskapernas domstol (EG-domstolen) ansetts utgöra ett förbud för en<br>medlemsstat att hindra att en av statens egna medborgare etablerar sig i<br>en annan medlemsstat och även att hindra att medborgare i en annan<br>medlemsstat etablerar sig i den förstnämnda medlemsstaten. Enligt<br>domstolen utgör artikeln på samma sätt hinder mot att en medlemsstat<br>försvårar för personer som är bosatta, men inte medborgare, i<br>medlemsstaten att etablera företag i andra medlemsstater. I artikel 48<br>likställs bolag som hör hemma i en medlemsstat med fysiska personer<br>som är medborgare i medlemsstaten.</p>
<p>Nationella regler som inskränker etableringsfriheten för näringsutövare<br>på grund av deras nationalitet kan bara rättfärdigas med stöd av artiklarna<br>45 och 46. EG-domstolen har tolkat dessa regler restriktivt. Enligt artikel<br>45 kan verksamhet som, om än endast tillfälligt, är förenad med utövande<br>av offentlig makt legitimera undantag från den fria rörligheten. Enligt<br>artikel 46 kan också hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa<br>legitimera undantag.</p>
<p>Under senare år har EG-domstolen vid ett flertal tillfallen tagit<br>ställning till etableringsfriheten enligt EG-fördraget i förhållande till<br>nationella skatteregler. I de fall den nationella lagstiftningen strider mot<br>EG-rätten skall EG-rätten ges företräde. Det innebär att en sådan<br>nationell regel inte skall tillämpas.</p>
<p>I en dom den 16 juli 1998, i mål C-264/96 Imperial Chemical<br>Industries plc (ICI), REG 1998, s. 1-4695, uttalade domstolen att<br>beskattningsrätten omfattas av medlemsstaternas nationella behörighet<br>men att enligt fast rättspraxis medlemsstaterna ändå skall beakta EG-<br>rätten vid utövandet av sin behörighet (punkt 19 och där angivna<br>rättsfall). ICI, som var ett brittiskt bolag, ägde genom ett konsortium 49<br>procent av det likaledes brittiska bolaget Coopers Animal Health<br>(Holdings) Ltd (nedan Holdings). Holdings verksamhet bestod<br>uteslutande i att inneha aktier i 23 dotterbolag som var rörelsedrivande<br>och som utövade verksamhet i flera länder. Av dessa bolag hade fyra sitt<br>säte i Storbritannien, bl.a. det förlustbringande Coopers Animal Health<br>Ltd (CAH). Vidare hade sex bolag sitt säte i andra medlemsländer och 13<br>i tredje land. ICI nekades avdrag för CAH:s förlust eftersom den<br>nationella lagstiftningen krävde att ett holdingbolags verksamhet<br>uteslutande eller huvudsakligen skulle bestå i att inneha aktier eller<br>värdepapper i rörelsedrivande dotterbolag med säte i Storbritannien.<br>Enligt domstolen strider det mot artikel 43 i EG-fördraget att göra en<br>skattelättnad beroende av huruvida holdingbolagets verksamhet<br>uteslutande eller huvudsakligen består i att inneha aktier i dotterbolag<br>som är etablerade i den berörda medlemsstaten.</p>
<p>EG-domstolen har i en dom den 29 april 1999 i mål C-311/97, Royal<br>Bank of Scotland, REG 1999, s. 1-2651, funnit att det strider mot<br>etableringsfriheten i artikel 43 i EG-fördraget att bolag som har säte i en<br>annan medlemsstat med ett fast driftställe i Grekland beskattas med en<br>högre skattesats än bolag med säte i Grekland.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>58</p>
<p>I en dom den 21 september 1999 i mål C-307/97, Compagnie de Saint-<br>Gobain, REG 1999, s. 1-6161, har domstolen funnit att det strider mot<br>etableringsfriheten i artiklarna 43 och 48 i EG-fördraget att inte bevilja<br>ett fast driftställe i Tyskland, som tillhör ett bolag med säte i en annan<br>medlemsstat, vissa skatteförmåner under samma förutsättningar som<br>gäller för liknande bolag med säte i Tyskland. Saint-Gobain ZN (ZN) var<br>en tysk filial till det franska bolaget Compagnie de Saint-Gobain SA<br>(SA). SA var begränsat skattskyldigt i Tyskland eftersom det varken hade<br>sitt säte eller sin verkliga ledning där. SA hade genom sin tyska filial<br>andelar i ett amerikanskt och i två tyska bolag. De tyska bolagen hade<br>dotterbolag i Schweiz, Österrike och Italien. SA nekades tre<br>skatteförmåner vid utdelning som syftar till att utdelning, som uppbärs i<br>Tyskland av bolag som äger andelar i utländska bolag och vilken redan<br>har beskattats i utlandet, inte skall beskattas även i Tyskland. För det<br>första nekades SA befrielse från tysk skatt på utdelningar som ZN hade<br>erhållit från USA och Schweiz med motiveringen att enligt skatteavtalen<br>hade skattebefrielsen förbehållits tyska bolag och bolag som var<br>obegränsat skattskyldiga i Tyskland. För det andra nekades SA avräkning<br>för den utländska bolagsskatt som hade påförts de vinster som utbetalats<br>av SA:s utländska dotterbolag och närstående bolag i de länder där dessa<br>var etablerade. Detta motiverades med att förmånen enligt lagen var<br>förbehållen bolag som var obegränsat skattskyldiga i Tyskland. För det<br>tredje fick SA inte befrielse från förmögenhetsskatt på andelar i det<br>amerikanska bolaget. Förmånen tillkom enligt den nationella<br>lagstiftningen bara innehav i inhemska bolag.</p>
<p>I en dom den 18 november 1999 i mål C-200/98, X AB och Y AB,<br>REG 1999, s. 1-8261, har EG-domstolen slagit fast att<br>koncembidragsreglema som tidigare fanns i 2 § 3 mom. SIL i vissa<br>situationer strider mot den fria etableringsrätten i artikel 43 i EG-<br>fördraget. I målet som gällde ett av Regeringsrätten inhämtat<br>förhandsavgörande mellan X AB, Y AB och Riksskatteverket, var frågan<br>om koncernbidrag med avdragsrätt kan lämnas mellan de svenska<br>företagen X AB och Y AB om det senare företaget ägs av X AB och dess<br>helägda dotterbolag. Enligt ett alternativ till organisation av koncernen<br>skulle två av dotterbolagen, ett tyskt och ett nederländskt äga 15 %<br>vardera av Y AB. Resterande 70 % skulle ägas av moderföretaget och<br>dess svenska dotterföretag. Skatterättsnämnden hade konstaterat att<br>fusionsregeln, trots icke-diskrimineringsklausuler i skatteavtalen med<br>Tyskland och Nederländerna, inte kunde tillämpas eftersom det var fråga<br>om att tillämpa två avtal samtidigt. Regeringsrätten frågade domstolen<br>om det var förenligt med EG-fördraget att tillämpa en ordning som<br>innebär att ett koncernbidrag inte tillerkänns samma skatterättsliga<br>verkan när det svenska företaget äger det mottagande företaget<br>tillsammans med två eller flera helägda utländska dotterföretag, som har<br>sitt säte i olika länder med vilka Sverige har ingått skatteavtal som<br>innehåller en icke-diskrimineringsklausul.</p>
<p>EG-domstolen konstaterade (punkt 28) att det strider mot<br>bestämmelserna om etableringsfrihet i EG-fördraget att i lagstiftningen<br>särbehandla olika typer av koncernbidrag på grundval av var<br>dotterbolagen har sina säten. Domstolens svar på Regeringsrättens fråga</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>59</p>
<p>var följande (punkt 31). En medlemsstat ger skattelättnader för<br>koncernbidrag mellan två aktiebolag med säte i medlemsstaten om det<br>ena bolaget är ett helägt dotterbolag till det andra bolaget antingen utan<br>något mellanliggande bolag med säte utanför medlemsstaten eller med<br>mellanliggande bolag med säte i endast en annan medlemsstat (där det<br>finns ett dubbelbeskattningsavtal som innehåller en icke-<br>diskrimineringsklausul). Artiklarna 43 och 48 i EG-fÖrdraget utgör<br>hinder for att samma skattelättnader vägras for bidrag som lämnas mellan<br>två aktiebolag med säte i medlemsstaten, när det ena bolaget i sin helhet<br>ägs av det andra bolaget tillsammans med flera helägda dotterbolag med<br>säte i flera andra medlemsstater med vilka den förstnämnda staten har<br>ingått ett skatteavtal som innehåller en icke-diskrimineringsklausul.</p>
<p>I RÅ 2000 ref. 17 ändrade Regeringsrätten förhandsbeskedet i enlighet<br>med forhandsavgörandet.</p>
<p>EG-domstolens dom den 13 april 2000 i mål C-251/98, Baars,<br>behandlar företagsundantaget i den nederländska förmögenhets-<br>skattelagen som innebär att en skattskyldig som driver ett eller flera<br>företag får, i den utsträckning som anges i lagen, göra avdrag for det<br>kapital som investerats i företagen från den sammanlagda förmögenheten.<br>Som förutsättning gäller bl.a. att företagen är etablerade i Nederländerna.<br>Baars som var bosatt i Nederländerna ägde 100 procent av aktierna i<br>Ballyard Foods Limited (Ballyard) som var etablerat i Irland. Baars fick<br>inte tillämpa företagsundantaget på grund av att Ballyard inte var<br>etablerat i Nederländerna. EG-domstolen uttalade att ett sådant villkor för<br>avdrag, att innehavet avser bolag som är etablerade i den berörda<br>medlemsstaten och som innebär att aktieägare i bolag som är etablerade i<br>andra medlemsstater inte har denna avdragsrätt, strider mot artikel 43 i<br>EG-fÖrdraget.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>60</p>
<h2>5      Överväganden och förslag</h2>
<h3>5.1      Allmänt</h3>
<p>De föreslagna ändringarna föranleds av förbudet mot inskränkningar i<br>etableringsfriheten enligt artikel 43 i EG-fördraget. Remissinstanserna<br>har i stort varit positiva till förslagen. Flera remissinstanser såsom<br>Näringslivets Skattedelegation och Hovrätten för Västra Sverige<br>efterlyser en mera allmän översyn av förhållandet mellan våra interna<br>skatteregler och internationell rätt. Regeringen anser att det nu är<br>angeläget att genomföra de förslag till ändringar som har presenterats i<br>promemorian. Som en naturlig del i framtida lagstiftningsarbete ingår en<br>uppföljning av vår interna skattelagstiftning med hänsyn bl.a. till våra<br>internationella åtaganden. I det sammanhanget kan en mer allmän<br>översyn av det slag som remissinstanserna efterfrågar aktualiseras.</p>
<p>Näringslivets Skattedelegation är kritisk till att man i promemorian<br>bara valt att göra det man måste göra enligt EG-rätten. Delegationen<br>menar att det inte finns skäl att undanta fasta driftställen i Sverige<br>tillhörande bolag som hör hemma i stater utanför Europeiska ekonomiska<br>samarbetsområdet (EES). Vidare anser delegationen att det inte finns skäl<br>för att ett mellanliggande bolag i tredje land skall vara diskriminerande<br>när det gäller rätten att lämna koncernbidrag mellan två svenska företag<br>och i fråga om kommissionärsförhållanden. Även om situationen ofta<br>”räddas” genom diskrimineringsklausuler i skatteavtal blir enligt<br>delegationen ändå många länder utanför. Även Handelshögskolan i<br>Stockholm anser att reglerna om koncernbidrag och<br>kommissionärsförhållanden borde gälla alla utländska bolag.<br>Handelshögskolan menar att lagstiftaren i många andra sammanhang inte<br>gjort någon åtskillnad mellan företag hemmahörande i medlemsstat i EU<br>och utländska bolag, se t.ex. 37 kap. 3 § om fusioner, 38 kap. 3 § om<br>verksamhetsöverlåtelser och 49 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:1229,<br>IL) om andelsbyten.</p>
<p>Regeringen bedömer att det i de flesta fall av kontrollskäl är<br>nödvändigt att begränsa tillämpligheten av de bestämmelser som nu är i<br>fråga till utländska bolag som hör hemma inom EES. Svårigheter<br>beträffande såväl uppgiftslämnande som kontroll förutses. Det finns risk<br>att bestämmelserna kan användas i skatteundandragande syfte om de<br>utvidgas till att omfatta alla utlandsägda fasta driftställen.</p>
<p>Flera remissinstanser har pekat på ytterligare bestämmelser i<br>skattelagstiftningen som kan vara oförenliga med EG-fördraget. Det<br>gäller t.ex. inkomstbeskattningen av utomlands bosatta personer och<br>vissa regler på kapitalbeskattningens område. Förslagen i promemorian<br>behandlar bara sådana bestämmelser på företagsskatteområdet som är<br>eller kan vara oförenliga med artikel 43 om den fria etableringsrätten i<br>EG-fördraget. I promemorian togs dock inte med sådana bestämmelser<br>som redan är föremål för översyn i annan ordning. Detta gäller t.ex. de<br>s.k. 3:12-reglema som finns i 57 kap. IL. Reglerna ses för närvarande<br>över av 3:12-utredningen (Fi 1999:12). Det är angeläget att alla<br>bestämmelser som står i strid mot EG-fördraget ändras så snart som<br>möjligt. I den mån reglerna inte redan är föremål för utredning bör<br></p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>61</p>
<p>förslag till ändringar komma till stånd snarast. Såsom nämnts bör Prop. 2000/01:22<br>förslagen i promemorian läggas till grund för lagstiftning redan nu.</p>
<p>Föreningen auktoriserade revisorer FAR anser att begränsningen till<br>utländska bolag i stället för utländska juridiska personer kan vara<br>diskriminerande enligt EG-rätten. Föreningen menar att det borde vara<br>tillräckligt att det utländska företaget motsvarar ett sådant svenskt subjekt<br>som omfattas av lagrummet.</p>
<p>Regeringen gör följande bedömning. För att en utländsk juridisk<br>person skall anses vara ett utländskt bolag krävs att beskattningen är<br>likartad med den som gäller för svenska aktiebolag, 6 kap. 9 § IL. Vidare<br>anses som utländskt bolag alltid en juridisk person som hör hemma och<br>är skattskyldig till inkomstskatt i en av de stater med vilka Sverige ingått<br>skatteavtal och som finns i uppräkningen i 6 kap. 10 § IL under<br>förutsättning att den juridiska personen omfattas av avtalets regler om<br>begränsning av beskattningsrätten. Kravet på beskattning när det gäller<br>rekvisitet likartad beskattning är relativt lågt. Med likartad beskattning<br>brukar ofta uppfattas att den utländska juridiska personen belastas med en<br>skatt på i vart fall 10 procent beräknat på ett motsvarande underlag som<br>gäller för svenska aktiebolag. Kravet på likartad beskattning torde därför<br>vara uppfyllt i de flesta fall när det gäller utländska juridiska personer<br>som hör hemma i en stat inom EES. Det finns enligt regeringens mening<br>inte skäl att utvidga förslaget till sådana utländska juridiska personer som<br>inte är utländska bolag.</p>
<p>Därtill hör att Sverige har skatteavtal med de flesta stater inom EES<br>förutom Portugal och Liechtenstein. Förhandlingar angående ett<br>skatteavtal pågår dock mellan Sverige och Portugal och ett avtal planeras<br>att undertecknas inom kort.</p>
<h3>5.2 Skattskyldighet för utdelning på andelar</h3>
<p>Regeringens förslag: Utdelning på näringsbetingade andelar som ett<br>utländskt bolag innehar och som hänför sig till ett fast driftställe i<br>Sverige skall vara skattefri på samma villkor som gäller för svenska<br>företag om det utländska bolaget hör hemma i en stat inom Europeiska<br>ekonomiska samarbetsområdet (EES).</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.<br>Remissinstanserna: Har inte yttrat sig i frågan.</p>
<h3>Bakgrunden till regeringens förslag</h3>
<p>Utdelning från svenska företag</p>
<p>Vid inkomstbeskattningen gäller principen att avkastning på eget kapital<br>skall beskattas en gång i bolaget och en gång hos ägarna när vinsten delas<br>ut (ekonomisk dubbelbeskattning). En huvudprincip är vidare att en<br>inkomst bara skall beskattas en gång inom bolagssektom.<br>Utdelningsinkomster är därför i praktiken sällan skattepliktiga i<br></p>
<p>62</p>
<p>bolagssektom. Utdelningsinkomster på kapitalplaceringar är dock Prop. 2000/01:22<br>skattepliktiga. Sådana investeringar jämställs traditionellt med andra<br>finansiella placeringar, t.ex. insättning i bank. För kapitalplaceringar har<br>man därför godtagit att beskattning sker i flera led (kedjebeskattning)<br>inom bolagssektom. Ett mer bärande skäl att upprätthålla<br>utdelningsbeskattningen på kapitalplaceringsaktier inom bolagssektom är<br>att motverka en s.k. sparbösseffekt som frånvaron av en sådan<br>beskattning skulle leda till för fysiska personer. Indirekta aktieplaceringar<br>via ett bolag skulle nämligen ge högre avkastning efter skatt än<br>motsvarande placering vid direktinnehav.</p>
<p>Lagtexten har utformats så att skatteplikt för utdelning är huvudregel.<br>Utdelningar som ett företag far skall enligt 15 kap. 1 § IL tas upp som<br>intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet.</p>
<p>Från denna huvudregel undantas utdelning på s.k. näringsbetingade<br>andelar. Bestämmelserna finns i 24 kap. 12-22 §§ IL. Vad som avses<br>med en näringsbetingad andel anges i 24 kap. 16 §.</p>
<p>Reglerna om skattefri utdelning på näringsbetingade andelar är i IL<br>utformade så att viss utdelning inte skall tas upp som intäkt.</p>
<p>Skattefriheten omfattar, när det gäller utdelning från svenska företag,<br>utdelning från svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar.<br>Skattefriheten för utdelning omfattar både utdelning som tas emot i<br>förhållande till innehavda aktier eller andelar och utdelning som tas emot<br>efter annan grund. Den är även tillämplig för stiftelser och ideella<br>föreningar som inte är undantagna från skattskyldighet samt för svenska<br>sparbanker och svenska ömsesidiga försäkringsföretag. Bestämmelserna<br>gäller inte för sådan utdelning på andelar i form av rabatt eller pristillägg<br>som en kooperativ förening skall dra av enligt 39 kap. 22 § IL. Reglerna<br>gäller inte för utdelning på andelar som ägs indirekt via ett handelsbolag.</p>
<p>Enligt 24 kap. 17 § IL är utdelning på andel i ett förvaltningsföretag<br>eller investmentföretag inte skattefri om ett sådant företag äger mer än<br>enstaka andelar för vilka utdelning skulle ha tagits upp som intäkt om<br>andelarna hade ägts direkt av det företag som tar emot utdelning från<br>förvaltningsföretaget eller investmentföretaget.</p>
<p>Reglerna om skattefri utdelning gäller inte heller för utdelning på<br>andelar som är lagertillgångar. Utdelning på lagerandelar skall tas upp<br>som intäkt utom i vissa fall då det är fråga om andelar i ett företag som<br>hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen, se 24<br>kap. 22 § IL.</p>
<p>En skatteflyktsbestämmelse finns i 24 kap. 18 § IL, den s.k.<br>Lundinregeln. Den innebär att ett företag som förvärvar andelar i ett<br>annat företag inte skattefritt kan ta emot utdelning av de i detta företag<br>före förvärvet uppsamlade vinstmedlen om det inte är uppenbart att det<br>köpande företaget genom andelsförvärvet erhållit en tillgång av verkligt<br>och särskilt värde för dess verksamhet. Denna bestämmelse infördes år<br>1966 (prop. 1966:85, bet. 1966:BevU55, SFS 1966:724) på förslag av<br>skatteflyktskommittén (SOU 1963:52).</p>
<p>63</p>
<p>Utdelning från utländska foretag</p>
<p>Bestämmelserna om skattefrihet gällde ursprungligen bara i fråga om<br>utdelning från svenska företag. För utdelning från ett utländskt företag<br>förelåg alltså i princip skattskyldighet för svenska aktiebolag och<br>ekonomiska föreningar.</p>
<p>Många svenska skatteavtal innehåller emellertid bestämmelser som<br>begränsar de svenska företagens skattskyldighet för utdelning från<br>utländska företag. Dessa regler innebär ofta att utdelningen i princip blir<br>skattefri i samma utsträckning som skulle ha gällt om utdelningen hade<br>lämnats av ett svenskt företag.</p>
<p>För att tillgodose kravet på en jämförlig beskattning också i de fall då<br>skatteavtal saknades infördes bestämmelser om dispens genom<br>lagstiftning år 1979 (prop. 1978/79:210, bet. 1978/79: SkU57, SFS<br>1979:612). Som förutsättningar för dispens gällde att utdelningen skulle<br>ha varit skattefri om det utdelande företaget varit svenskt samt att<br>inkomstbeskattningen av det utländska företaget var jämförlig med den<br>svenska inkomstbeskattningen. En ytterligare förutsättning för dispens<br>var att frågan om skattebefrielse eller skattenedsättning i Sverige inte<br>hade reglerats i skatteavtal.</p>
<p>Genom en lagändring år 1991 (prop. 1990/91:107, bet.<br>1990/91 :SkU30, SFS 1991:412) slopades dispensregeln. I stället infördes<br>bestämmelser om frikallelse från skattskyldighet för utdelning från en<br>utländsk juridisk person om vissa förutsättningar i 7 § 8 mom. SIL var<br>uppfyllda. Motsvarande bestämmelser finns numera i 24 kap. 20 och<br>21 §§ IL. För att utdelningen skall vara skattefri gäller dels att<br>utdelningen skulle ha varit skattefri om den utländska juridiska personen<br>varit svensk, dels att inkomstbeskattningen av den utländska juridiska<br>personen i den stat där den hör hemma är jämförlig med den svenska<br>inkomstbeskattningen.</p>
<p>Beträffande rekvisitet jämförlig beskattning uttalades i förarbetena<br>(prop. 1990/91:107 s. 28-29) att en skatt på 15 procent på ett underlag<br>som beräknats enligt svenska regler får anses som jämförlig med den<br>svenska inkomstbeskattningen. Vidare framhölls bl.a. att det bör godtas<br>att utdelningen för ett år innefattat vissa inkomster som inte beskattats då<br>de utgjort skattefria kapitalvinster eller på grund av regler om<br>underskottsavdrag.</p>
<p>För att inte ett svenskt företag, som har skatterättsligt hemvist i en<br>annan stat enligt en bestämmelse i ett skatteavtal på grund av plats för<br>företagsledning eller liknande, skall kunna lämna skattefri utdelning till<br>sitt svenska moderföretag oavsett skattebelastningen i den stat där<br>dotterbolaget hör hemma, infördes år 1996 en bestämmelse i ett nytt sista<br>stycke i 7 § 8 mom. den upphävda lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt, SIL, (24 kap. 12 § IL) om att kravet på jämförlig<br>beskattning skall gälla även i denna situation (prop. 1996/97:18, bet.<br>1996/97:SkU9, SFS 1996:1227).</p>
<p>Bestämmelserna om jämförlig beskattning ses nu över av Utredningen<br>(Fi 1998:11) om vissa internationella företagsskattefrågor (Dir. 1998:74).</p>
<p>Vad som avses med en utländsk juridisk person framgår av 6 kap. 8 §<br>IL. Utländska juridiska personer delas in i utländska bolag och andra</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>64</p>
<p>utländska juridiska personer. Med ett utländskt bolag avses enligt 6 kap. Prop. 2000/01:22<br>9 § IL en utländsk juridisk person om beskattningen är likartad med vad<br>som gäller för svenska aktiebolag. I 6 kap. 10 § IL finns en hjälpregel för<br>utländska juridiska personer som hör hemma i någon av de stater som<br>anges i paragrafen, stater med vilka Sverige ingått skatteavtal. En juridisk<br>person anses som ett utländskt bolag om personen är skattskyldig till in-<br>komstskatt i den stat där företaget hör hemma och om den juridiska<br>personen omfattas av ett skatteavtals regler om begränsning av<br>beskattningsrätten.</p>
<p>Bestämmelserna om skattefrihet kompletterades år 1994 genom att ett<br>nytt sjunde stycke infördes i 7 § 8 mom. SIL (prop. 1993/94:234, bet.<br>1993/94:SkU25, SFS 1994:778). Beskattningen av en utländsk juridisk<br>person, som hör hemma i en stat med vilken Sverige ingått skatteavtal<br>skall anses jämförlig med svensk inkomstbeskattning (den s.k.<br>presumtionsregeln). Med skatteavtal avses endast avtal som inte är<br>begränsat till att omfatta vissa inkomster. Vidare gäller<br>presumtionsregeln endast om den utländska juridiska personens<br>inkomster inklusive utdelningar kommer från verksamhet i Sverige eller<br>ett avtalsland och verksamheten är normalt beskattad där den bedrivs.<br>Obetydliga andra inkomster, dvs. mindre än 5 procent av de totala<br>inkomsterna, hindrar dock inte att presumtionsregeln tillämpas.<br>Bestämmelsen finns numera 24 kap. 21 § IL.</p>
<p>Inför Sveriges medlemskap i EU införlivades med svensk rätt bland<br>annat rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt<br>beskattningssystem för moder- och dotterbolag som hör hemma i olika<br>medlemsstater, det s.k. moder-dotterbolagsdirektivet (prop. 1994/95:52,<br>bet. 1994/95:SkU10, SFS 1994:1863). Bestämmelserna togs in i 7 § 8<br>mom. åttonde och nionde styckena SIL. De finns nu i 24 kap. 22 § IL.<br>Direktivet syftar till att utdelning skall kunna lämnas av ett dotterbolag i<br>en medlemsstat till ett moderbolag i en annan medlemsstat utan be-<br>skattning i den senare medlemsstaten. I artikel 4 i direktivet föreskrivs att<br>om ett moderbolag far utdelning från ett dotterbolag i en annan<br>medlemsstat, skall den medlemsstat i vilken moderbolaget hör hemma,<br>antingen avstå från att beskatta sådan utdelning eller medge att<br>moderbolaget från skatten på utdelningen får avräkna utländsk skatt som<br>belöper sig på de utdelade vinsterna och i förekommande fall källskatt på<br>utdelningen.</p>
<p>För att uppfylla kraven i direktivet utvidgades reglerna om när ett<br>näringsbetingat andelsinnehav skall anses föreligga så att även innehav<br>av andelar i ett företag i en arman medlemsstat omfattas om det svenska<br>företaget innehar andelar i det utländska företaget motsvarande minst 25<br>procent av andelskapitalet. Andelarna i det utländska företaget kan som<br>tidigare nämnts även vara lagertillgångar, se 24 kap. 22 § IL.</p>
<p>Skattefri utdelning kan bara tas emot av svenska företag. Reglerna<br>gäller således inte ett utlandsägt fast driftställe i Sverige som far<br>utdelning från ett dotterföretag.</p>
<p>3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 22</p>
<h3>Skälen för regeringens förslag</h3>
<p>Reglerna om skattefri utdelning i IL omfattar utdelning på andelar i både<br>svenska företag och utländska juridiska personer. Däremot gäller de bara<br>om mottagaren är ett svenskt företag. Enligt intern rätt kan alltså ett<br>utländskt företag som bedriver verksamhet i Sverige genom ett fast<br>driftställe här och som äger andelar som är knutna till det fasta driftstället<br>i ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening eller en<br>utländsk juridisk person inte ta emot utdelning från sådana dotterföretag<br>skattefritt.</p>
<p>Med tillämpning av skatteavtal kan dock utländska företag med fast<br>driftställe i Sverige i många fall ändå ta emot skattefri utdelning från<br>svenska och utländska dotter- och intresseföretag. I de flesta skatteavtal<br>som Sverige ingått finns en artikel som förbjuder diskriminering och som<br>innebär att Sverige måste behandla fasta driftställen som innehas av<br>person med hemvist i annan avtalsslutande stat på samma sätt som om<br>utdelningen i stället tagits emot av ett svenskt företag.</p>
<p>Såsom framgått av avsnitt 4.2, och särskilt EG-domstolens dom den 21<br>september 1999 i mål C-307/97, Compagnie de Saint-Gobain, REG 1999,<br>S. 1-6161, strider det mot etableringsfriheten i EG-fördraget att behandla<br>ett utländskt företags fasta driftsställe i Sverige oförmånligare vid<br>beskattningen än ett svenskt företag i motsvarande situation. Såsom<br>nämnts har EG-rätten företräde framför nationell rätt vilket innebär att de<br>nationella reglerna inte skall tillämpas om de strider mot fördraget.</p>
<p>Mot den redovisade bakgrunden finns det skäl att ändra reglerna om<br>skattefri utdelning på näringsbetingade andelar så att de inte längre står i<br>konflikt med våra internationella åtaganden.</p>
<p>Om ett utländskt företag bedriver verksamhet i Sverige från ett fast<br>driftställe här bör det skattefritt kunna ta emot utdelning på andelar som<br>är knutna till driftstället under de förutsättningar som hade gällt om<br>utdelningen i stället tagits emot av ett svenskt företag.</p>
<p>Denna ordning bör gälla ett utländskt bolag med fast driftställe i<br>Sverige om det utländska bolaget hör hemma i en stat inom EES och<br>motsvarar ett svenskt företag som inte skall ta upp utdelning på<br>näringsbetingade andelar. EES omfattar, förutom Sverige, de fjorton till<br>Europeiska unionen anslutna staterna Belgien, Danmark, Tyskland,<br>Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna<br>Österrike, Portugal, Finland samt Storbritannien och Nordirland samt de<br>tre till EFTA anslutna staterna Island, Liechtenstein och Norge. För<br>utländska juridiska personer som hör hemma i andra stater än de nämnda<br>bör denna fråga regleras i skatteavtal.</p>
<p>Förslaget föranleder ändringar i 24 kap. 15 och 20 §§ IL.</p>
<h3>5.3 Utdelning av andelar i dotterbolag</h3>
<p>Regeringens förslag: Lex Asea utvidgas till att gälla även när ett<br>utländskt bolag, som hör hemma i en stat inom EES eller i en stat med<br>vilken Sverige ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om<br>ömsesidigt informationsutbyte, delar ut dotterbolagsandelar. Vid<br></p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>66</p>
<p>ombildning av en ekonomisk förening till ett aktiebolag jämställs<br>utländska aktiebolag och ekonomiska föreningar med svenska om de<br>är utländska bolag som hör hemma i en stat inom EES.</p>
<p>Promemorians förslag: Promemorians förslag innehöll inte<br>begränsningen till moderbolag som hör hemma i en stat inom EES eller<br>en stat med vilken Sverige ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel<br>om ömsesidigt informationsutbyte.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksskatteverket avstyrker förslaget att utvidga<br>Lex Asea till att omfatta moderbolag utanför EES-området.</p>
<h3>Bakgrunden till regeringens förslag</h3>
<p>Lex Asea</p>
<p>För att underlätta omstruktureringar inom näringslivet och delningar av<br>bolag infördes år 1991 skattefrihet för utdelning av andelar i dotterbolag i<br>vissa fall (prop. 1990/91:167, bet. 1990/9 l:SkU30, SFS 1991:412).<br>Regleringen syftar till att möjliggöra en uppdelning av ett aktiebolag utan<br>omedelbar beskattning. En förutsättning är att uppdelningen sker genom<br>att moderbolaget delar ut samtliga andelar i ett dotterbolag.</p>
<p>Lagstiftningen kom i första hand till för att underlätta delningen av<br>Asea och kallas Lex Asea. Lagstiftningen infördes provisoriskt i<br>avvaktan på en generell översyn av skattefrågorna i samband med<br>omstruktureringar. Bestämmelserna togs ursprungligen in i 3 § 7 mom.<br>fjärde stycket SIL.</p>
<p>År 1998 gjordes efter förslag av Företagsskatteutredningen (SOU<br>1998:1) vissa justeringar i bestämmelserna och de flyttades till ett eget<br>moment, 3 § 7 a mom. SIL (prop. 1998/99:15, bet. 1998/99:SkU5, SFS<br>1998:1606). Bestämmelserna finns numera i 42 kap. 16 § IL.</p>
<p>För att bestämmelserna skall bli tillämpliga måste vissa villkor vara<br>uppfyllda. För det första måste det utdelande bolaget (moderbolaget) vara<br>ett svenskt aktiebolag. Vidare uppställer lagtexten numera följande sex<br>Villkor för att utdelningen skall vara skattefri:</p>
<p>- utdelningen måste ske i proportion till innehavda aktier,</p>
<p>- aktierna i moderbolaget måste vara marknadsnoterade,</p>
<p>- moderbolaget måste dela ut samtliga aktier i dotterbolaget,</p>
<p>- efter utdelningen far inga aktier innehas av ett bolag som ingår i<br>samma koncern som moderbolaget,</p>
<p>- dotterbolaget skall vara ett svenskt aktiebolag eller utländskt bolag,<br>och</p>
<p>- dotterbolagets verksamhet skall till huvudsaklig del bestå av rörelse<br>eller, direkt eller indirekt, innehav av andelar i ett dotterdotterbolag som<br>bedriver rörelse och i vilka dotterbolaget, direkt eller indirekt, innehar<br>andelar med ett sammanlagt röstetal som motsvarar mer än hälften av<br>röstetalet för samtliga andelar i dotterdotterbolaget.</p>
<p>Anskaffningsutgiften för de erhållna andelarna anses utgöra så stor del<br>av omkostnadsbeloppet för andelarna i moderbolaget som motsvarar den<br>förändring i marknadsvärdet på dessa andelar som utdelningen medför.<br>När det sedan skall beräknas ett omkostnadsbelopp för andelarna i<br></p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>67</p>
<p>moderbolaget, skall den genomsnittliga anskaffningsutgiften minskas<br>med samma belopp. Det innebär att mottagaren får uppskov med<br>beskattningen av utdelningen till dess de erhållna andelarna avyttras. Av<br>22 kap. 10 § IL framgår att uttagsbeskattning inte skall ske vid utdelning<br>av andelarna i dotterbolaget om de inte är lagertillgångar i<br>byggnadsrörelse.</p>
<p>Om de erhållna andelarna blir lagertillgångar hos mottagaren skall<br>denne enligt 24 kap. 3 § IL som intäkt ta upp ett belopp som motsvarar<br>det lägsta av andelarnas anskaffningsvärde och verkliga värde.<br>Anskaffningsvärdet for de erhållna andelarna är i sådana fall enligt<br>17 kap. 6 § IL så stor del av anskaffningsvärdet for andelarna i det<br>utdelande bolaget som motsvarar den förändring i bolagets<br>marknadsvärde som utdelningen inneburit. Anskaffningsvärdet för<br>andelarna i det utdelande bolaget skall minskas i motsvarande mån.</p>
<p>Utskiftning av aktier i samband med ombildning av en ekonomisk<br>förening till ett aktiebolag</p>
<p>Utskiftning från en svensk ekonomisk förening, utöver inbetald insats till<br>en medlem, skall enligt huvudregeln i 42 kap. 19 § IL behandlas som<br>utdelning om utskiftningen sker i samband med att föreningen upplöses.<br>Bestämmelsen infördes ursprungligen år 1933 (prop. 1933:171, bet.<br>1933:BevU64, SFS 1933:394).</p>
<p>Om en svensk ekonomisk förening ombildas till aktiebolag kan<br>däremot aktierna i ett aktiebolag, till vilket föreningens övriga tillgångar<br>överförts, skiftas ut till medlemmarna utan omedelbara<br>skattekonsekvenser. Bestämmelserna infördes år 1992 i 3 § 8 mom. tredje<br>stycket SIL (prop. 1992/93:131, bet. 1992/93:SkU15, SFS 1992:1344).<br>Bestämmelserna om ombildning av ekonomiska föreningar till aktiebolag<br>har utformats med Lex Asea som förebild och finns numera i 42 kap.<br>20 § IL. Ombildningen går i stort sett till på följande sätt. Den<br>ekonomiska föreningen äger eller bildar ett aktiebolag, till vilket samtliga<br>tillgångar i föreningen överförs. Därefter upplöses föreningen, varvid<br>aktierna i bolaget skiftas ut till föreningens medlemmar. Som<br>förutsättning för att utskiftningen skall kunna göras utan<br>beskattningskonsekvenser gäller följande:</p>
<p>- den utskiftande föreningen far inte vara ett sådant fåmansföretag<br>som avses i 56 kap. 2 § eller 57 kap. 3 § IL,</p>
<p>- föreningen skall äga samtliga aktier och samtliga aktier skall skiftas<br>ut, och</p>
<p>- värdet av det som skiftas ut utöver aktierna far inte överstiga fem<br>procent av aktiernas nominella värde.</p>
<p>Vad som, utöver aktierna, skiftas ut till medlemmarna skall tas upp<br>som utdelning. Om aktierna blir lagertillgångar hos mottagaren, skall<br>denne ta upp en intäkt som motsvarar det lägsta av anskaffningsvärdet<br>och verkligt värde.</p>
<p>Anskaffningsvärdet eller anskaffningsutgiften för aktierna är<br>anskaffningsvärdet för andelarna i föreningen respektive det om-<br>kostnadsbelopp som skulle ha använts om andelarna i föreningen hade<br>avyttrats vid utskiftningen.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>68</p>
<p>Av 22 kap. 10 § IL framgår att uttagsbeskattning inte skall ske vid en<br>sådan ombildning i andra fall än om de mottagna andelarna är<br>lagertillgångar i byggnadsrörelse.</p>
<h3>Skälen för regeringens förslag</h3>
<p>Lex Asea gör det möjligt att dela upp foretag utan omedelbara<br>skattekonsekvenser. Bestämmelserna gäller bara om ett svenskt<br>aktiebolag delar ut aktier i ett dotterbolag. Dotterbolaget kan dock vara<br>ett utländskt bolag. Bestämmelserna innebär att beskattningen skjuts upp.<br>Den som får utdelningen blir inte beskattad for den. I stället fördelas<br>anskaffningsutgiften, eller i fråga om lagertillgångar anskaffningsvärdet,<br>på aktierna mellan aktierna i det utdelande bolaget och de erhållna<br>aktierna i dotterbolaget.</p>
<p>Det förhållandet att skattefriheten för utdelningen begränsas till<br>utdelning från svenska aktiebolag diskriminerar inte utländska<br>etableringar i Sverige eftersom det är aktieägarna som berörs. Lex Asea<br>strider inte mot förbudet mot diskriminering i ett skatteavtal.</p>
<p>Etableringsfriheten enligt artikel 43 i EG-fördraget hindrar inte bara<br>Sverige att inskränka friheten för utländska företag som hör hemma i en<br>annan medlemsstat att etablera sig i Sverige genom att försätta dem i ett<br>mindre fördelaktigt skattemässigt läge än svenska företag i motsvarande<br>situation. Etableringsfriheten innebär också ett förbud mot att Sverige<br>inskränker ett svenskt företags rätt att etablera sig i en annan medlemsstat<br>genom att försätta det i en mindre fördelaktig skattemässig situation än<br>om den utländska etableringen inte hade skett, jfr avsnitt 4.2. Undantag<br>kan godtas om det t.ex. motiveras av medlemsstaternas behov av att<br>förhindra skatteflykt.</p>
<p>Som lagstiftningen är utformad kan det göras gällande att<br>lagstiftningen försvårar ett samgående mellan ett svenskt och ett<br>utländskt företag. Lex Asea innebär ett incitament att förlägga det<br>sammanslagna bolaget till Sverige för att säkerställa att utdelning av<br>dotterbolagsandelar skall kunna ske utan omedelbara skattekonsekvenser.<br>Det kan därför inte uteslutas att Lex Asea står i strid med rätten till fri<br>etablering enligt EG-fördraget.</p>
<p>Regeringsrätten har vidare nyligen i en dom, RÅ 2000 ref. 17, funnit<br>att villkoret att det utdelande bolaget skall vara ett svenskt företag strider<br>mot EG-fördragets bestämmelser om förbud mot restriktioner för<br>kapitalrörelser enligt artikel 56 i EG-fördraget.</p>
<p>Tillämpningsområdet bör därför utvidgas i vart fall till att omfatta<br>utdelning från moderbolag som hör hemma inom EES. I promemorian<br>anfördes att det framstår som obefogat att behandla detta slag av<br>utdelning från svenska företag och utländska företag olika. Det<br>åberopades att det inte förelåg någon risk för att ett utvidgat<br>tillämpningsområde för Lex Asea skulle utnyttjas i skatteundandragande<br>syfte. Mot denna bakgrund föreslogs det i promemorian att<br>bestämmelsernas tillämpningsområde skulle utvidgas till att omfatta<br>utdelningar från alla utländska bolag som motsvarar svenska aktiebolag.<br>Riksskatteverket anser tvärtom att tillämpligheten av Lex Asea av<br>kontrollskäl bör begränsas till att omfatta endast moderbolag som hör</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>69</p>
<p>hemma inom EES. Såsom tidigare framhållits strider inte regleringen i<br>Lex Asea mot förbudet mot diskriminering i ett skatteavtal. Att begränsa<br>tillämpningsområdet till moderbolag som hör hemma inom EES-området<br>skulle enligt regeringens uppfattning därför fa oönskade effekter när det<br>gäller avtalsländer utanför EES-området. För att säkerställa<br>kontrollmöjligheterna bör tillämpligheten i stället begränsas till<br>moderbolag som hör hemma i en stat inom EES eller i ett avtalsland om<br>skatteavtalet innehåller en artikel om ömsesidigt informationsutbyte. Det<br>utländska moderbolaget skall vara ett utländskt bolag och motsvara ett<br>svenskt aktiebolag. Det finns inte skäl att behandla utländska moderbolag<br>bättre än svenska företag. Eftersom Lex Asea bara gäller för svenska<br>aktiebolag bör regleringen utvidgas till att omfatta utländska bolag som<br>motsvarar svenska aktiebolag.</p>
<p>I 42 kap. 19 § IL anges att utskiftning från en svensk ekonomisk<br>förening i samband med att föreningen upplöses skall behandlas som<br>utdelning. Om den ekonomiska föreningen i stället är en utländsk juridisk<br>person kommer utskiftningen att beskattas enligt kapitalvinstreglema.<br>Utländska ekonomiska föreningar bör behandlas på samma sätt som<br>svenska föreningar. Det finns dock inte tillräcklig anledning till att låta<br>ekonomiska föreningar som hör hemma i en stat utanför EES omfattas av<br>reglerna. Bestämmelserna bör därför utvidgas till att gälla utdelningar<br>från sådana ekonomiska föreningar som är utländska bolag och hör<br>hemma i en stat inom EES.</p>
<p>I 42 kap. 20 § IL finns bestämmelser om kontinuitet om en ekonomisk<br>förening i samband med att den ombildas till ett aktiebolag delar ut<br>aktierna i aktiebolaget. Bestämmelserna gäller bara svenska ekonomiska<br>föreningar som ombildas till svenska aktiebolag. Bestämmelserna är<br>utformade med Lex Asea som förebild. Bestämmelsernas<br>tillämpningsområde bör därför av samma skäl som Lex Asea utvidgas till<br>att gälla om en svensk ekonomisk förening ombildas till ett utländskt<br>bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en utländsk ekonomisk<br>förening ombildas till ett aktiebolag. Även här bör utvidgningen inte<br>omfatta ekonomiska föreningar eller bolag som hör hemma i en stat<br>utanför EES.</p>
<p>Förslagen föranleder två nya paragrafer, 42 kap. 16 a och 20 a §§, i IL.</p>
<h3>5.4 Koncernbidrag</h3>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Regeringens förslag: Vid tillämpning av koncembidragsreglema<br>skall förekomsten av ett utländskt bolag någonstans i ägarkretsen inte<br>påverka möjligheten att ge koncernbidrag med avdragsrätt mellan två<br>svenska företag om det utländska bolaget hör hemma i en stat inom<br>EES. Vidare skall ett utlandsägt fast driftställe i Sverige likställas med<br>ett svenskt dotterföretag om verksamheten bedrivs av ett utländskt<br>bolag som hör hemma i en stat inom EES. Detsamma skall gälla om<br>mottagaren är ett sådant svenskt företag som på grund av ett<br>skatteavtal har hemvist i en stat inom EES om det bedriver<br>näringsverksamhet i Sverige genom ett fast driftställe.</p>
<p>70</p>
<p>Promemorians forslag: Överensstämmer i stort med regeringens<br>förslag. Promemorieförslaget innebar dock att koncernbidrag inte skulle<br>kunna ges med avdragsrätt om mottagaren är ett svenskt företag som<br>enligt ett skatteavtal skall anses ha hemvist i en utländsk stat.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksskatteverket anför att förslaget till 35 kap. 3 §<br>IL kan få oönskade effekter om det svenska företaget som på grund av<br>skatteavtal fått hemvist i en utländsk stat bedriver näringsverksamhet i<br>Sverige genom ett fast driftställe. Verket nämner som exempel ett svenskt<br>dotterföretag som har sin verkliga ledning i Frankrike och därmed<br>hemvist i Frankrike på grund av skatteavtalet. Det svenska företaget<br>bedriver näringsverksamhet i Sverige genom ett fast driftställe. Om det<br>fasta driftstället tar emot koncernbidrag från det svenska moderföretaget<br>får moderföretaget inte göra avdrag för koncernbidraget på grund av<br>utformningen av förslaget till punkt 4 i den nämnda paragrafen. Verket<br>anför också att det är oklart om reglerna gäller det utländska bolaget eller<br>dess fasta driftställe här. Flera remissinstanser ifrågasätter om inte den<br>nya punkten 5 i 35 kap. 3 § om att näringsverksamheten inte får vara<br>undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal täcker<br>den nuvarande punkten 4 om hemvist utomlands enligt ett skatteavtal. Se<br>också vad Näringslivets Skattedelegation och Handelshögskolan i<br>Stockholm anfört under rubriken Allmänt, avsnitt 5.1.</p>
<h3>Bakgrunden till regeringens förslag</h3>
<p>Enligt svensk skattelagstiftning behandlas varje företag för sig oavsett om<br>det är ett fristående företag eller om det ingår i en koncern. I<br>skattelagstiftningen har dock olika hänsyn tagits till kon-<br>cemförhållanden. Målet har varit att skattebelastningen för en koncern<br>inte skall vara större än om hela koncernens verksamhet hade drivits av<br>ett enda företag.</p>
<p>Bestämmelser om s.k. öppna koncernbidrag infördes år 1965 (prop.<br>1965:126, bet. 1965:BevU43, SFS 1965:573) i 43 § 3 mom. den<br>upphävda kommunalskattelagen (1928:370, KL). Bestämmelserna som<br>innebär att givaren gör avdrag för bidraget och mottagaren tar upp det<br>som intäkt finns nu i 35 kap. IL. Reglerna har ändrats i flera avseenden<br>efter år 1965. För rätt till avdrag för koncernbidrag krävdes när reglerna<br>infördes att moderföretaget var ett svenskt aktiebolag, en svensk<br>ekonomisk förening eller en svensk skadeförsäkringsanstalt och att<br>dotterföretaget var ett svenskt aktiebolag. Bestämmelserna reviderades år<br>1979 (SOU 1977:86, prop. 1978/79:210, bet. 1978/79:SkU57, SFS<br>1979:612). Utvidgningen innebar att ett bidrag kan lämnas direkt mellan<br>olika koncernföretag i stället för att som tidigare behöva "slussas" genom<br>en kedja av företag. Bestämmelserna flyttades år 1984 till 2 § 3 mom.<br>SIL i samband med att den kommunala taxeringen av juridiska personer<br>slopades (Ds Fi 1984:9, prop. 1984/85:70, bet. 1984/85:SkU23, SFS<br>1984:1060). Vid 1990 års skattereform utvidgades dels kretsen av<br>moderföretag till att omfatta sparbanker, dels kretsen av dotterföretag till<br>att omfatta ekonomiska föreningar. Vidare kunde bestämmelserna<br>förenklas genom att all inkomst för juridiska personer hänfördes till</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>71</p>
<p>inkomstslaget näringsverksamhet. År 1998 utvidgades kretsen av<br>moderföretag till att omfatta stiftelser och ideella föreningar som inte är<br>undantagna från skattskyldighet samt alla ömsesidiga försäkringsföretag.</p>
<p>Som tidigare framgått gäller bestämmelserna bara för svenska<br>koncerner, dvs. moderföretaget skall enligt 35 kap. 2 § IL vara ett svenskt<br>företag. Dotterföretagen skall vara helägda svenska aktiebolag eller<br>ekonomiska föreningar. Med att ett företag är helägt avses att det till mer<br>än 90 procent ägs av moderföretaget.</p>
<p>För att koncernbidrag skall kunna lämnas med avdragsrätt måste vissa i<br>lagen angivna villkor vara uppfyllda. Bestämmelserna om koncernbidrag<br>har en stark koppling till bestämmelserna om skattefria utdelningar på<br>näringsbetingade andelar i 24 kap. IL. I annat fall skulle<br>kedjebeskattningen kunna kringgås genom att koncembidragsreglema<br>tillämpas i de fall avsikten varit att den skall upprätthållas.</p>
<p>Bidrag kan först och främst lämnas mellan moderföretaget och ett<br>helägt dotterföretag och mellan helägda dotterföretag.</p>
<p>Ett bidrag från ett moderföretag till ett annat svenskt aktiebolag än ett<br>helägt dotterföretag får dras av om förutsättningarna har varit sådana<br>under hela beskattningsåret eller sedan mottagaren började bedriva<br>näringsverksamhet att mottagaren genom fusioner mellan moder- och<br>dotterföretag hade kunnat gå upp i moderföretaget (fusionsregeln). En<br>fusion skall anses kunna ske om ett moderföretag äger mer än 90 procent<br>i dotterföretaget. Ett koncernbidrag får slutligen lämnas med avdragsrätt<br>till ett annat företag inom koncernen om givaren hade med avdragsrätt<br>kunnat ge ett bidrag till ett annat företag och bidraget därefter, direkt eller<br>genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras till<br>mottagaren, och varje företag hade haft rätt till avdrag för det vi-<br>darebefordrade koncernbidraget.</p>
<h3>Skälen för regeringens förslag</h3>
<p>Syftet med koncembidragsreglema är att ge möjlighet för företagen att<br>utjämna resultatet inom koncernen. Koncembidragsreglema är som<br>framgått bara tillämpliga på svenska moderföretag och svenska<br>dotterföretag. Det innebär att systerföretag inte kan lämna koncernbidrag<br>mellan sig om moderföretaget är ett utländskt företag. Om ett<br>mellanliggande företag inte är svenskt kan inte heller fusionsregeln<br>tillämpas. Koncernbidrag kan inte heller lämnas mellan ett utlandsägt fast<br>driftställe i Sverige och ett svenskt företag.</p>
<p>Det är allt vanligare med utländska inslag i de svenska koncernerna.<br>Det är därför viktigt för svenskt näringsliv att skattereglerna inte<br>försvårar etablering av koncerner som sträcker sig över gränserna. Det är<br>också nödvändigt att Sverige framstår som ett attraktivt land för<br>utländska investeringar. Det finns därför skäl att ompröva begränsningen<br>i koncembidragsreglema till rent svenska koncerner.</p>
<p>Begränsningar som finns i vår skattelagstiftning blir som tidigare<br>framgått i många fall verkningslösa genom våra internationella<br>åtaganden. Såsom framgått av avsnitt 4.1 finns det i de flesta skatteavtal<br>som Sverige ingått med andra länder en icke-diskrimineringsklausul som</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>72</p>
<p>innebär att ett utlandsägt svenskt företag eller ett utlandsägt fast Prop. 2000/01:22<br>driftställe skall behandlas på samma sätt som ett svenskägt företag.</p>
<p>Utlandsägda systerföretag kan på grund av diskrimineringsförbudet i<br>skatteavtal i många fall sinsemellan lämna och ta emot koncernbidrag<br>med skatterättslig verkan (RÅ 1987 ref. 158). Av Regeringsrättens dom i<br>rättsfallet RÅ 1993 ref. 91 I framgår att koncernbidrag kan lämnas med<br>avdragsrätt från ett svenskt företag till ett annat svenskt företag även om<br>ett mellanliggande företag är utländskt. I rättsfallet ägde det svenska<br>företaget A indirekt genom det helägda amerikanska bolaget B samtliga<br>aktier i det svenska företaget C. På grund av icke-<br>diskrimineringsklausulen i skatteavtalet kunde koncernbidrag lämnas<br>med avdragsrätt från A till C.</p>
<p>I RÅ 1993 ref. 91 II godtogs inte att ett koncernbidrag lämnas då det<br>bland de företag som berördes fanns såväl företag med hemvist i<br>Tyskland som i Schweiz. Skatteavtalen med Tyskland och Schweiz<br>innehåller vardera ett diskrimineringsförbud. Avdrag förutsatte enligt<br>Regeringsrätten att diskrimineringsförbuden i de båda avtalen<br>tillämpades samtidigt. Eftersom bestämmelserna i varje skatteavtal är<br>avsedda att tillämpas enbart de avtalsslutande staterna emellan och inte<br>gentemot en stat som inte är avtalspart fanns inte utrymme för en sådan<br>tillämpning.</p>
<p>I en dom den 18 november 1999 i mål C-200/98, X AB och Y AB,<br>REG 1999, s. 1-8261, har EG-domstolen emellertid slagit fast att det<br>strider mot artikel 43 i EG-fördraget om förbud mot inskränkningar i<br>etableringsfriheten att tillämpa en ordning som innebär att ett<br>koncernbidrag inte tillerkänns skatterättslig verkan när moderbolaget<br>äger det mottagande bolaget tillsammans med två eller flera helägda<br>utländska dotterbolag som har säte i olika medlemsstater.</p>
<p>I avsnitt 4.2 har det redovisats att det kan vara oförenligt med<br>etableringsfriheten i artikel 43 i EG-fördraget att inte behandla utländska<br>företags fasta driftställen på samma sätt som inhemska företag (se EG-<br>domstolens dom den 21 september 1999 i mål C-307/97, Compagnie de<br>Saint-Gobain, REG 1999, s. 1-6161). Reglerna om etableringsfrihet har<br>även andra verkningar. Av EG-domstolens dom den 16 juli 1998 i mål C-<br>264/96, Imperial Chemical Industries plc (ICI) REG 1998, s. 1-4695,<br>framgår att det strider mot etableringsfriheten om en medlemsstat inte ger<br>samma förmåner åt företag som ingår i en koncern med företag i en<br>annan medlemsstat som de företag får som ingår i en koncern som består<br>av företag i samma medlemsstat. Enligt EG-domstolen är det inte tillåtet<br>att föreskriva att rätten till en skattelättnad för ett holdingbolag i en<br>medlemsstat är beroende av om bolagets verksamhet huvudsakligen eller<br>uteslutande består i att inneha aktier i dotterbolag som är etablerade i den<br>egna medlemsstaten.</p>
<p>I den utsträckning som våra nationella koncembidragsregler behandlar<br>företag olika om det i koncernen finns utländska företag som hör hemma<br>i en annan medlemsstat i EES skall bestämmelserna inte tillämpas.<br>Reglerna om koncernbidrag bör därför anpassas så att de överensstämmer<br>med våra internationella åtaganden. Vid tillämpning av<br>koncembidragsreglema bör med svenskt företag jämställas utländska<br>bolag som hör hemma i en stat inom EES. Ett krav som naturligtvis bör<br></p>
<p>73</p>
<p>upprätthållas för avdragsrätt för koncernbidrag är dock att både givaren<br>och mottagaren av koncernbidraget är skattskyldiga för<br>näringsverksamhet i Sverige.</p>
<p>Även utlandsägda fasta driftställen i Sverige som ingår i en koncern<br>där det också finns andra koncernföretag i Sverige bör kunna ge och ta<br>emot koncernbidrag med skatterättslig verkan om övriga förutsättningar<br>för koncernbidrag är uppfyllda. Sådana fasta driftställen i Sverige bör<br>därför jämställas med svenska företag om de utländska företagen som<br>bedriver verksamheten här motsvarar sådana svenska företag som kan<br>vara moderföretag eller dotterföretag samt kravet på kvalificerat ägande<br>enligt 35 kap. 2 § IL är uppfyllt. Vidare skall koncernbidraget tas upp<br>som intäkt i en näringsverksamhet som beskattas i Sverige och<br>näringsverksamheten som bedrivs här far inte vara undantagen från<br>beskattning genom ett skatteavtal.</p>
<p>Som tidigare nämnts har reglerna en stark koppling till reglerna om<br>skattefri utdelning på näringsbetingade andelar. Utvidgningen bör därför<br>begränsas till utländska bolag som hör hemma i en stat inom EES, jfr<br>avsnitt 5.2.</p>
<p>Ett koncernbidrag far enligt 35 kap. 3 § punkten 4 inte dras av om<br>mottagaren är ett svenskt företag som på grund av ett skatteavtal har<br>hemvist i en utländsk stat. Såsom Riksskatteverket anför bör svenska<br>företag med hemvist i en stat inom EES behandlas på samma sätt som<br>andra företag som hör hemma i en stat inom samarbetsområdet om<br>företaget är skattskyldigt för näringsverksamhet i Sverige. Ett svenskt<br>företag som på grund av ett skatteavtal har hemvist i en utländsk stat och<br>bedriver näringsverksamhet i Sverige genom ett fast driftställe bör vid<br>tillämpning av koncembidragsreglema därför jämställas med svenska<br>företag. Detta bör dock inte gälla företag som enligt avtal har hemvist i<br>en stat utanför EES. För dessa fall bör den nämnda bestämmelsen finnas<br>kvar.</p>
<p>Förslaget föranleder ändringar i 35 kap. 3-5 §§ IL och att en ny<br>paragraf, 2 a §, tas in i 35 kap. i IL.</p>
<p>I 35 kap. 3-6 §§ IL anges under vilka förutsättningar och i vilka<br>situationer koncernbidrag kan lämnas med avdragsrätt. Riksskatteverket<br>anför att det kan uppstå oklarhet beträffande rekvisiten i 35 kap. 3 § för<br>att koncernbidrag skall kunna ges med avdragsrätt. Enligt verket kan<br>fråga uppkomma om rekvisiten tar sikte på det utländska bolaget i sig<br>eller om de avser det fasta driftstället. Enligt förslaget till 35 kap. 2 a §<br>jämställs det utländska bolaget med ett svenskt företag. Vad som sägs om<br>givare och mottagare i 3 § tar sikte på det utländska bolaget om inte<br>något annat framgår av en bestämmelse. Den nya föreslagna punkten 5<br>tar däremot sikte på det fasta driftstället. I den anges att koncernbidraget<br>skall hänföra sig till en näringsverksamhet som inte är undantagen från<br>beskattning i Sverige enligt ett skatteavtal.</p>
<p>Nedan redovisas vad förslaget innebär för de olika<br>koncembidragssituationema under förutsättning att koncernbidraget hos<br>mottagaren tas upp som intäkt i näringsverksamhet som beskattas i<br>Sverige.</p>
<p>Om två utländska bolag hör hemma i två olika länder varav ett är ett<br>EES-land och det för båda länderna finns en icke-diskriminieringsklausul</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>74</p>
<p>i ett skatteavtal skall bolaget som hör hemma i EES-landet enligt<br>förslaget behandlas som ett svenskt foretag. Det innebär att i en sådan<br>situation kommer bara ett avtal att tillämpas.</p>
<p>Bidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag</p>
<p>Enligt 35 kap. 3 § IL kan bidrag lämnas mellan moderföretag och helägt<br>dotterföretag. Som förutsättning gäller att varken givaren eller<br>mottagaren är privatbostadsföretag, investmentföretag eller<br>förvaltningsföretag. Båda parterna skall redovisa bidraget öppet i<br>självdeklarationen vid samma års taxering. Dotterföretaget skall ha varit<br>helägt under hela beskattningsåret eller från det att dotterföretaget<br>påbörjade sin verksamhet. Mottagaren far inte ha skatterättsligt hemvist i<br>en utländsk stat enligt ett skatteavtal. Om bidraget lämnas från dotter- till<br>moderföretaget far utdelning från dotterföretaget under beskattningsåret<br>inte vara skattepliktig för moderföretaget.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Figur 1</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0322/prop_200001__22-2.png" style="width:46pt;height:67pt;"/>
<p>Bidrag mellan moder- och dotterföretag</p>
<p>Som nämnts förutsätter förslaget att både givaren och mottagaren av<br>koncernbidraget är skattskyldiga for näringsverksamhet här för att<br>koncernbidrag skall kunna lämnas mellan dem med avdragsrätt.<br>Koncernbidrag mellan moder- och dotterföretag kan således bara ges med<br>skatterättslig verkan om båda företagen är skattskyldiga i Sverige för<br>näringsverksamhet.</p>
<p>Om man bortser från utlandsägda fasta driftställen påverkar inte den<br>föreslagna ändringen möjligheten att lämna koncernbidrag med<br>avdragsrätt mellan moder- och dotterföretag. Utländska företag som inte<br>har ett fast driftställe i Sverige är inte skattskyldiga for<br>näringsverksamhet här.</p>
<p>Om moderföretaget däremot är ett sådant utländskt bolag med fast<br>driftställe i Sverige som hör hemma i ett land inom EES utvidgas<br>möjligheten att lämna koncernbidrag med avdragsrätt. I sådana fall<br>innebär förslaget att koncernbidrag kan lämnas mellan moderföretagets<br>fasta driftställe och dotterföretag, se figur 1, på samma sätt som om<br>moderföretaget är ett svenskt företag under förutsättning att<br>dotterföretagen är svenska. (Med svenskt avses i figurerna i detta avsnitt<br>ett svenskt företag, med utländskt ett utländskt företag och med uti. fast<br>driftställe ett utlandsägt fast driftställe här.)</p>
<p>Förslaget innebär att det till och med blir möjligt att lämna<br>koncernbidrag mellan två utlandsägda fasta driftställen i Sverige om ett<br>utländskt moderföretag och dess utlandsägda dotterbolag båda bedriver<br>näringsverksamhet i Sverige vid fasta driftställen här.</p>
<p>75</p>
<p>Bidrag mellan helägda dotterföretag</p>
<p>Koncernbidrag kan enligt 35 kap. 4 § IL lämnas mellan helägda<br>dotterföretag om</p>
<p>- moderföretaget är ett investmentföretag eller förvaltningsföretag,</p>
<p>- utdelning från dotterföretaget som ger koncernbidraget inte skall tas<br>upp som intäkt hos moderföretaget, eller</p>
<p>- utdelning från det dotterföretag som tar emot koncernbidraget skall<br>tas upp hos moderföretaget.</p>
<p>Vidare gäller samma förutsättningar som för bidrag mellan moder- och<br>dotterföretag, nämligen att varken givare eller mottagare är<br>privatbostadsföretag, investmentföretag eller förvaltningsföretag. Båda<br>parterna skall redovisa bidraget öppet i självdeklarationen vid samma års<br>taxering. Dotterföretagen skall ha varit helägda under hela<br>beskattningsåret eller från det att dotterföretaget påbörjade verksamheten.<br>Slutligen får inte mottagaren ha hemvist i en utländsk stat enligt ett<br>skatteavtal.</p>
<p>Figur 2</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0322/prop_200001__22-3.png" style="width:88pt;height:58pt;"/>
<p>Bidrag mellan systerföretag</p>
<p>Eftersom bidraget skall lämnas mellan systerföretagen bör det krävas<br>att dotterföretagen är skattskyldiga för näringsverksamhet i Sverige.<br>Detta ligger implicit i dagens lagtext som förutsätter att moderföretaget är<br>svenskt. Som tidigare nämnts finns det inte skäl att ha kvar<br>begränsningen till svenskt företag. I Sverige skattskyldiga systerföretag<br>bör sinsemellan kunna ge koncernbidrag med avdragsrätt oavsett om<br>moderföretaget är ett svenskt eller utländskt företag, se figur 2.</p>
<p>I förslaget till 35 kap. 2 a § IL jämställs utländska bolag som hör<br>hemma i ett land inom EES med svenska bolag om givaren och<br>mottagaren av koncernbidraget är skattskyldiga i Sverige. Förslaget<br>innebär att systerföretagen kan lämna koncernbidrag mellan sig om<br>moderföretaget är ett utländskt bolag och det motsvarar ett svenskt<br>förvaltningsföretag eller investmentföretag. Koncernbidrag kan också<br>lämnas om moderbolaget är ett annat utländskt bolag eftersom utdelning<br>från ett svenskt dotterföretag inte tas upp som intäkt i sådan<br>näringsverksamhet hos moderbolaget i Sverige. Ett utländskt företag som<br>inte bedriver näringsverksamhet här är ju inte skattskyldigt i Sverige för<br>inkomst av näringsverksamhet.</p>
<p>I förslaget till 35 kap. 2 a § IL jämställs också utlandsägda fasta<br>driftställen som bedriver skattepliktig verksamhet här med svenska<br>företag om bolaget som bedriver verksamheten här är ett sådant utländskt<br>bolag som hör hemma i en stat inom EES. Koncernbidrag med<br>avdragsrätt kommer därför enligt förslaget att kunna lämnas mellan två<br>helägda svenska dotterföretag till ett utländskt företag, se figur 2, och</p>
<p>76</p>
<p>mellan ett utlandsägt fast driftställe och ett svenskt dotterföretag till ett Prop. 2000/01:22<br>utländskt bolag, se figur 3.</p>
<p>Figur 3</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0322/prop_200001__22-4.png" style="width:100pt;height:58pt;"/>
<p>Utlandsägt fast driftställe och ett utlandsägt svenskt dotterföretag</p>
<p>Bidrag mellan företag som kan fusioneras</p>
<p>Ett koncernbidrag kan enligt bestämmelserna i 35 kap. 5 § IL lämnas från<br>ett svenskt moderföretag till ett annat svenskt aktiebolag än ett helägt<br>dotterföretag om ägarförhållandena varit sådana under hela<br>beskattningsåret att mottagaren genom fusioner kunnat gå upp i<br>moderföretaget. En fusion skall anses kunna ske om moderföretaget äger<br>mer än 90 procent av aktierna i ett dotterbolag. Samma förutsättningar<br>gäller som för bidrag mellan moder- och dotterföretag, nämligen att<br>varken givare eller mottagare är privatbostadsföretag, investmentföretag<br>eller förvaltningsföretag. Båda parterna skall redovisa bidraget öppet i<br>självdeklarationen vid samma års taxering. Dotterföretagen skall ha varit<br>helägda under hela beskattningsåret eller från det att något av<br>dotterföretagen påbörjade verksamheten. Slutligen far inte mottagaren ha<br>hemvist i en utländsk stat enligt ett skatteavtal.</p>
<p>Figur</p>
<p>| svenskt |</p>
<p>| utländskt |</p>
<p>svenskt/<br>uti. fast<br>driftställe</p>
<p>Bidrag mellan moderföretag och dotterdotteraktiebolag</p>
<p>Ett svenskt moderföretag bör kunna lämna koncernbidrag till ett<br>svenskt dotterdotteraktiebolag även om dotterföretaget är ett utländskt<br>företag. Såsom framgått kan bidrag redan i dag lämnas i dessa fall om det<br>utländska företaget hör hemma i ett land med vilket Sverige ingått ett<br>skatteavtal som innehåller en diskrimineringsklausul. EG-domstolens<br>dom den 18 november 1999 i mål C-200/98 mellan X AB, Y AB och<br>Riksskatteverket, REG 1999, s. 1-8261, medför att rätten till avdrag för<br>koncernbidrag inte far vara beroende av om samtliga företag som genom<br>fusion skall kunna uppgå i moderföretaget är svenska företag. Däremot<br>bör det kunna krävas att givaren och mottagaren är svenska skattesubjekt.<br>Enligt förslaget jämställs ett utländskt företag med ett svenskt företag</p>
<p>77</p>
<p>under förutsättning att både givaren och mottagaren av koncernbidraget<br>beskattas för näringsverksamhet i Sverige. Avdrag far därför göras för<br>koncernbidrag även om det mellanliggande dotterbolaget är utländskt.</p>
<p>Ett utländskt dotterdotterföretag kan i stället ha ett fast driftställe i<br>Sverige, se figur 4. Koncernbidrag kommer att kunna lämnas från det<br>svenska moderföretaget till det utlandsägda fasta driftstället genom de<br>föreslagna lagändringarna.</p>
<p>Figur 5</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0322/prop_200001__22-5.png" style="width:92pt;height:91pt;"/>
<p>Bidrag från moderföretag till dotterdotterföretag</p>
<p>Fusionsregeln kan också bli tillämplig om två helägda dotterföretag<br>tillsammans äger ett dotterdotterföretag, se figur 5. Om det ena<br>dotterföretaget eller båda är utländska bör koncernbidrag ändå kunna ges<br>med avdragsrätt från moderföretaget till dotterdotterföretaget under<br>förutsättning att moderföretaget och dotterdotterföretaget är svenska<br>skattesubjekt. Fusionsregeln har med stöd av en diskrimineringsklausul i<br>skatteavtal ansetts tillämplig i dessa fall (RÅI 993 ref. 91 I).</p>
<p>Om avdrag för koncernbidrag emellertid förutsätter att två avtal skall<br>tillämpas samtidigt far avdrag inte göras eftersom bestämmelserna i varje<br>dubbelbeskattningsavtal är avsedda att tillämpas enbart de avtalsslutande<br>länderna emellan och inte i förhållande till en stat som inte är avtalspart<br>(RÅ 1993 ref. 91 II).</p>
<p>EG-domstolen konstaterade i domen den 18 november 1999 i mål C-<br>200/98, mellan X AB, Y AB och Riksskatteverket, REG 1999, s, 1-8261,<br>att det strider mot bestämmelserna i artikel 43 om etableringsfrihet i EG-<br>fördraget att i lagstiftningen särbehandla olika typer av koncernbidrag på<br>grundval av var dotterbolagen har sina säten.</p>
<p>Fusionsregeln bör därför kunna tillämpas om koncernbidrag lämnas<br>mellan ett företag som är skattskyldigt här och ett annat företag som<br>också är skattskyldigt här om det ena företaget indirekt äger det andra<br>företaget tillsammans med dotterföretag, oavsett om ett eller flera av<br>mellanliggande dotterföretag har säte i annan stat inom EES, figur 6. De<br>utländska dotterföretagen kommer enligt förslaget i 35 kap. 2 a § IL att<br>jämställas med svenska företag om både givaren och mottagaren av<br>koncernbidraget är skattskyldiga för näringsverksamhet i Sverige.</p>
<p>78</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Figur 6</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0322/prop_200001__22-6.png" style="width:129pt;height:93pt;"/>
<p>Bidrag från A till D</p>
<p>Förslaget innebär vidare att koncernbidrag kan ges med avdragsrätt<br>från ett moderföretag till ett utlandsägt fast driftställe i Sverige, se figur<br>7.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0322/prop_200001__22-7.png" style="width:148pt;height:107pt;"/>
<p>Bidrag från A till D</p>
<p>Bidrag som kunnat förmedlas</p>
<p>Bestämmelsen i 35 kap. 6 § IL om att bidrag kan lämnas direkt mellan<br>olika koncernföretag i stället för att "slussas" genom en kedja av företag<br>infördes år 1979. Som förutsättning gäller att givaren hade kunnat med<br>avdragsrätt enligt 35 kap. 3, 4 eller 5 § IL lämna koncernbidrag till ett<br>annat företag och bidraget därefter med avdragsrätt, direkt eller indirekt,<br>hade kunnat vidarebefordras till mottagaren.</p>
<p>Figur 8</p>
<p>B<br>svenskt/<br>uti. fast<br>driftställe</p>
<p>"----1</p>
<p>C</p>
<p>utländskt</p>
<p>1 OO %</p>
<p>.....r.....</p>
<p>D<br>svenskt/<br>uti.fa st<br>driftställe</p>
<p>Koncernbidrag från D till B</p>
<p>79</p>
<p>Enligt forslagen kommer koncernbidrag att kunna lämnas trots att<br>moderföretaget och det ena dotterföretaget är utländska bolag eftersom<br>givaren och mottagaren är skattskyldiga här, se figur 8. Koncernbidrag<br>mellan B och D kan också lämnas om B och/eller D i figuren är<br>utlandsägda fasta driftställen i Sverige.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Figur 9</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0322/prop_200001__22-8.png" style="width:110pt;height:93pt;"/>
<p>Koncernbidrag mellan E och D</p>
<p>Motsvarande gäller om ett svenskt eller utländskt företag har utländska<br>dotterföretag som bedriver verksamhet vid fasta driftställen i Sverige, se<br>figur 9.</p>
<h3>5.5 Kommissionärsförhållanden</h3>
<p>Regeringens förslag: Bestämmelserna om kommissionärsföretag<br>utvidgas så att de också omfattar utländska bolag som motsvarar<br>svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar om de bedriver<br>verksamhet i Sverige vid ett fast driftställe och det utländska bolaget<br>hör hemma i en stat inom EES.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens<br>förslag. PromemoriefÖrslaget innebar dock att reglerna om<br>kommissionärsförhållanden inte är tillämpliga på svenska företag som<br>enligt skatteavtal skall anses ha hemvist i en utländsk stat.</p>
<p>Remissinstanserna: Se vad Näringslivets Skattedelegation och<br>Handelshögskolan i Stockholm anfört under rubriken Allmänt, avsnitt<br>5.1.</p>
<h3>Bakgrunden till regeringens förslag</h3>
<p>Med ett kommissionärsförhållande avses att ett företag<br>(kommissionärsföretaget) bedriver verksamhet i eget namn men för ett<br>annat företags (kommittentföretagets) räkning. Inkomsten hos<br>kommissionärsföretaget redovisas hos kommittentföretaget som om det<br>självt bedrivit verksamheten. Reglerna tillämpas bara på svenska företag.</p>
<p>Bestämmelser om kommissionärs- och kommittentföretag infördes år<br>1965 (SOU 1964:29, prop. 1965:126, bet. 1965:BevU43, SFS 1965:573).<br></p>
<p>80</p>
<p>De placerades då i 43 § 2 mom. KL. Regleringen innebar i huvudsak en<br>kodifiering av praxis och uteslöt inte att beskattning kunde ske hos ett<br>"huvudföretag" även om de i lagtexten angivna villkoren inte var<br>uppfyllda.</p>
<p>År 1979 gjordes omfattande ändringar i bestämmelserna (SOU<br>1977:86, prop. 1978/79:210, bet. 1978/79:SkU57, SFS 1979:612). Bl.a.<br>infördes som villkor att företagen har rätt till avdrag för koncernbidrag<br>till varandra. Vidare skrevs bestämmelserna om med den utgångspunkten<br>att de uttömmande skulle reglera frågan när inkomsterna far redovisas<br>hos ett huvudföretag. Stora delar av bestämmelserna flyttades över till en<br>ny punkt 2 av anvisningarna till 43 § KL.</p>
<p>När den kommunala taxeringen av juridiska personer slopades år 1984<br>flyttades bestämmelserna över till 2 § 2 mom. SIL (Ds Fi 1984:9, prop.<br>1984/85:70, bet. 1984/85:SkU23, SFS 1984:1060-1061).</p>
<p>Vid 1990 års skattereform gjordes i huvudsak den ändringen att ordet<br>rörelse byttes ut mot ordet verksamhet (SOU 1989:34, prop.<br>1989/90:110, bet. 1989/90:SkU30, SFS 1990:651). Bestämmelserna om<br>kommissionärsförhållanden finns i 36 kap. IL.</p>
<h3>Skälen för regeringens förslag</h3>
<p>Som framgått kan ett kommissionärsföretag bara vara ett svenskt<br>aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som bedriver verksamhet i<br>eget namn för ett eller flera andra svenska aktiebolags eller svenska<br>ekonomiska föreningars räkning. Om ett utländskt bolag har ett svenskt<br>dotterföretag och det utländska bolaget dessutom bedriver verksamhet i<br>Sverige vid ett fast driftställe här kan det utlandsägda svenska<br>dotterföretaget exempelvis inte bedriva sin verksamhet i kommission<br>genom det fasta driftstället i Sverige. Sannolikt är begränsningen till<br>svenska företag oförenlig med etableringsfriheten enligt artikel 43 i EG-<br>fördraget, jfr avsnitt 5.4 när det gäller rätten till avdrag för<br>koncernbidrag. Bestämmelserna bör därför ändras så att även utländska<br>fasta driftställen i Sverige omfattas av bestämmelserna. Som krav bör<br>gälla att inkomsten från kommissionärsverksamheten som bedrivs här<br>skall tas upp som intäkt i näringsverksamhet som beskattas i Sverige.<br>Motsvarande bör gälla om ett svenskt företag enligt ett skatteavtal har<br>hemvist i en utländsk stat om företaget beskattas för näringsverksamhet i<br>Sverige.</p>
<p>Bestämmelserna om kommissionärsförhållanden gäller under<br>förutsättning att kommissionärs- och kommittentföretaget har rätt till<br>avdrag för koncernbidrag som de lämnar till varandra. Förslaget om<br>ändring av koncembidragsreglema (jfr avsnitt 5.4) far alltså genomslag<br>även för företag i kommissionärsförhållande. Beträffande regeringens<br>inställning till remissinstansernas synpunkter på begränsningen till<br>företag som hör hemma i en stat inom EES, se avsnitt 5.1.</p>
<p>Förslaget föranleder att en ny paragraf, 36 kap. 2 a §, införs i IL.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>81</p>
<h3>5.6</h3>
<h3>Avdrag för egenavgifter</h3>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Regeringens förslag: Avdrag för beräknade egenavgifter för<br>beskattningsåret skall få göras även för egenavgifter som belöper sig<br>på inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet som bedrivs<br>utomlands.</p>
<p>Kravet på avsättning i räkenskaperna för att enskilda näringsidkare<br>som är bokslutsföretag skall få göra avdrag för egenavgifter slopas.</p>
<p>Promemorians förslag: Det lämnades inte något förslag om avdrag<br>för egenavgifter som avser näringsverksamhet som bedrivits utomlands.<br>Frågan har beretts inom Finansdepartementet och synpunkter har under<br>hand inhämtats från Riksskatteverket.</p>
<p>Redovisningskommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget att<br>slopa avsättningskravet. Riksskatteverket anser att ett genomförande av<br>förslaget skulle innebära förenklingar för såväl företagarna som<br>skatteförvaltningen. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF anser<br>däremot att enskilda näringsidkares skatter och avgifter egentligen borde<br>redovisas i näringsverksamheten. Detta är dock inte förenligt med dagens<br>regler. Eftersom näringsverksamhet inte beskattas självständigt fullt ut<br>bör egenavgiftema inte heller kostnadsföras i näringsverksamheten.<br>Svenska Revisorsamfundet SRS anser inte att skattereglerna bör ändras.<br>Förbundet anser att skatter och egenavgifter borde hänföras till<br>näringsverksamheten och inte till den privata sektorn. Avsättning för<br>egenavgifter bör därför göras i redovisningen.</p>
<h3>Bakgrunden till regeringens förslag</h3>
<p>Vad som gäller för avdrag för egenavgifter och om återföring av sådana<br>avdrag regleras numera i 16 kap. 29-31 §§ IL. Bestämmelserna skall<br>även tillämpas på särskild löneskatt enligt 2 § lagen (1990:659) om<br>särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, och allmän löneavgift<br>enligt 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (2 kap. 26 § IL).</p>
<p>Själva avdragsbestämmelsema finns i 16 kap. 29 § IL. Enligt första<br>stycket skall debiterade egenavgifter dras av till den del de avser<br>näringsverksamheten. Om avgifterna sätts ned skall motsvarande del av<br>avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras. Avdrag<br>skall enligt andra stycket dessutom göras för ett belopp som sätts av för<br>att täcka egenavgiftema för beskattningsåret. Avdraget skall återföras det<br>följande beskattningsåret. Enligt tredje stycket får den som är skyldig att<br>upprätta årsbokslut eller årsredovisning enligt bokföringslagen<br>(1999:1078), BFL bara göra avdrag om en motsvarande avsättning görs i<br>räkenskaperna.</p>
<p>Det är endast sådana näringsidkare som är s.k. bokslutsföretag som<br>måste upprätta årsbokslut eller årsredovisning enligt BFL. Med företag<br>förstås en fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt<br>lagen (1 kap. 2 § första stycket 1 BFL). Ett företag är ett bokslutsföretag<br>om den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till mer än tjugo</p>
<p>82</p>
<p>prisbasbelopp (1 kap. 2 § första stycket 2 g BFL). En fysisk person anses<br>dock inte som bokslutsföretag om han eller hon bedriver flera<br>verksamheter och har skilda bokföringar och nettoomsättningen enligt<br>varje enskild bokföring normalt inte uppgår till mer än tjugo<br>prisbasbelopp (1 kap. 2 § andra stycket och 4 kap. 4 § BFL). Även<br>enskilda näringsidkare som enligt gällande regler skall upprätta<br>bokföringen enligt bestämmelserna i jordbruksbokföringslagen<br>(1979:141) kommer fr.o.m. den 1 januari 2001 att i stället omfattas av<br>bestämmelserna i BFL.</p>
<p>Enskilda näringsidkare, vars nettoomsättning inte uppgår till tjugo<br>prisbasbelopp är inte bokslutsföretag och omfattas således inte av<br>avsättningskravet i 16 kap. 29 § tredje stycket IL.</p>
<p>Hur avdraget enligt 16 kap. 29 § andra stycket IL beräknas framgår av<br>30 §. Avdraget skall beräknas på ett underlag som motsvarar överskottet i<br>näringsverksamheten före avdraget minskat med sjukpenning eller annan<br>ersättning som avses i 15 kap. 8 § och inkomst som räknas som inkomst<br>av anställning enligt 2 kap. 3-5, 15 och 16 §§ lagen (1998:674) om<br>inkomstgrundad ålderspension. Avdraget far uppgå till högst 25 procent<br>av underlaget. För den som skall betala särskild löneskatt får dock<br>avdraget uppgå till högst 20 procent. Avdrag skall göras bara för<br>näringsverksamhet här i landet.</p>
<p>När det gäller svenska handelsbolag skall enligt 16 kap. 31 § IL<br>avdraget för egenavgifter beräknas för varje delägare för sig och<br>avsättningarna göras hos delägarna. Detta innebär att handelsbolagets<br>nettoinkomst skall fördelas mellan delägarna och sedan far varje delägare<br>göra avdrag för debiterade egenavgifter och avdrag för avsättning för<br>egenavgifter med utgångspunkt i sin andel av bolagets nettoinkomst.<br>Delägarnas rätt att göra avdrag påverkas inte av en eventuell avsättning<br>för beräknade egenavgifter i handelsbolagets räkenskaper (prop.<br>1981/82:10 s. 63). Eftersom det är handelsbolaget och inte delägaren som<br>har bokföringsskyldighet behöver aldrig delägaren göra avsättning i<br>räkenskaperna för att fa dra av egenavgifter.</p>
<p>År 1976 infördes ett system med schablonavdrag för egenavgifter<br>(prop. 1975/76:178, bet. 1975/76:SkU68, SFS 1976:460). Avdraget fick<br>då göras i inkomstslagen rörelse och jordbruksfastighet. En avstämning<br>skedde senare mellan schablonavdraget och de faktiskt påförda<br>avgifterna. Tidigare hade egenavgifter dragits av som allmänt avdrag i<br>stället för som omkostnad i förvärvskällan. Vid beräkningen av avdraget<br>fick hänsyn inte tas till rörelse som bedrivits utanför Sverige. Vad som<br>gällde för delägare i handelsbolag förtydligades senare under året (prop.<br>1976/77:41, bet. 1976/77:SkU12, SFS 1976:1094).</p>
<p>Det nuvarande systemet med avdrag för egenavgifter har gällt sedan<br>1981 (prop. 1981/82:10, bet. 1981/82:SkU9, SFS 1981:1150).<br>Schablonavdraget ersattes då med en rätt till avdrag för belopp som sätts<br>av för att täcka de på beskattningsåret belöpande egenavgiftema.<br>Skyldigheten att göra avsättning i räkenskaperna för egenavgiftema<br>infördes samtidigt med de övriga bestämmelserna. Departementschefen<br>angav följande skäl för skyldigheten (prop. 1981/82:10 s. 52):</p>
<p>"Enligt min mening tillgodoses önskemålet om enkelhet i<br>tillämpningen och kontrollen bäst om avdrag för egenavgifter, i likhet</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>83</p>
<p>med vad som gäller för arbetsgivaravgifter, sker på grundval av den<br>skattskyldiges bokföring. Kravet på att bokföringsskyldigheten skall<br>fullgöras på sätt som överensstämmer med god redovisningssed<br>innebär att den skattskyldige inför bokslutet bör göra en beräkning av<br>de på beskattningsåret belöpande egenavgiftema och i bokslutet sätta<br>av ett belopp för att täcka avgifterna. Det avsatta beloppet återförs till<br>beskattning nästföljande beskattningsår och avräknas då mot de slutligt<br>bestämda avgifterna."</p>
<p>Vid 1990 års skattereform flyttades bestämmelserna över till det nya<br>inkomstslaget näringsverksamhet. Samtidigt bröts den del av<br>egenavgiftema som inte till någon del grundade rätt till<br>socialförsäkringsförmåner ut och fick benämningen särskild löneskatt.<br>Reglerna om avdrag för egenavgifter gjordes tillämpliga även på den<br>särskilda löneskatten.</p>
<p>År 1993 sänktes procentsatsen för schablonavdraget från 25 till 23<br>procent på grund av att storleken på egenavgiftema sattes ned (prop.<br>1992/93:131, bet. 1992/93:SkU15, SFS 1992:1343). Samtidigt gjordes ett<br>tillägg om att den som betalade särskild löneskatt skulle göra avdrag med<br>en lägre procentsats (15 procent). Tillägget gjordes i förtydligande syfte<br>och innebar ingen ändring av gällande rätt (prop. 1992/93:131 s. 65). När<br>den allmänna löneavgiften infördes fr.o.m. 1996 års taxering för att<br>finansiera medlemskapet i EU gjordes bestämmelserna om egenavgifter<br>tillämpliga även på den avgiften. Samtidigt höjdes procentsatserna till 25<br>respektive 18 procent (prop. 1994/95:122, bet. 1994/95:SkU16, SFS<br>1994:1921). Schablonavdraget för den särskilda löneskatten ändrades<br>1997 till 20 procent i samband med att själva skatten höjdes (prop.<br>1997/98:1, bet. 1997/98:FiUl, SFS 1997:950).</p>
<p>Bestämmelserna om avdrag för egenavgifter fanns vid utgången av år<br>1999 i punkt 19 av anvisningarna till 23 § i den upphävda<br>kommunalskattelagen (1928:370), KL och, såvitt gällde återföring till<br>beskattning, även i punkt 13 av anvisningarna till 22 § KL. Numera finns<br>bestämmelserna alltså i 16 kap. 29-31 §§ IL.</p>
<p>År 1995 föreslog Riksskatteverket att skyldigheten att göra avsättning i<br>räkenskaperna för egenavgifter skulle slopas av förenklingsskäl (RSV<br>Rapport 1995:10, Förslag till förenklingar i skattelagstiftningen, s. 119<br>f.). Enligt verket kunde det uppstå problem om den skattemässiga och<br>den bokföringsmässiga avsättningen inte stämde överens eller om det<br>skedde en taxeringsändring. Eftersom fa skattskyldiga gjorde<br>avsättningen i bokföringen skulle förslaget innebära en anpassning till<br>hur reglerna i praktiken hade tillämpats.</p>
<p>Även Redovisningskommittén föreslog 1996 i sitt slutbetänkande<br>Översyn av redovisningslagstiftningen (SOU 1996:157) att kravet på<br>avsättning i räkenskaperna skulle slopas, dock av andra skäl än<br>Riksskatteverket. Starka skäl talade enligt kommitténs mening för att<br>näringsidkarens egenavgifter är hänförliga till näringsidkarens<br>privatekonomi. Avgifterna borde därför inte kostnadsföres i<br>näringsverksamheten. Bakgrunden till kommitténs ställningstagande var i<br>huvudsak följande. I redovisningen borde en klar åtskillnad göras mellan<br>näringsverksamhetens ekonomi och näringsidkarens privatekonomi.<br>Eftersom en enskild näringsverksamhet inte är ett särskilt skattesubjekt är</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>84</p>
<p>det näringsidkaren själv som beskattas för näringsverksamhetens resultat.<br>Både beträffande den löpande kostnadsredovisningen och beträffande<br>eventuell skuldföring i bokslutet borde därför gälla att näringsidkarens<br>inkomstskatt och egenavgifter inte skulle få bokföras i<br>näringsverksamheten. Avdragsrätten vid taxeringen borde sakna<br>betydelse vid redovisningen. Om näringsidkarens personliga skatter och<br>avgifter betalades med medel från näringsverksamheten skulle detta<br>bokföras som privata uttag. Kommitténs slutsats blev därför att<br>avsättningskravet skulle slopas.</p>
<h3>Skälen för regeringens förslag</h3>
<p>Avdrag för beskattningsårets egenavgifter</p>
<p>Avdrag för beräknade egenavgifter för beskattningsåret får enligt 16 kap.<br>30 § tredje stycket IL göras bara för näringsverksamhet här i landet.<br>Detta kan medföra problem. En näringsverksamhet kan bedrivas<br>utomlands, t.ex. i ett annat EU-land, under sådana omständigheter att<br>inkomsten skall beskattas i Sverige och näringsidkaren omfattas av<br>svensk socialförsäkring. Avdrag för beskattningsårets egenavgifter får då<br>inte göras på de inkomster som hänför sig till näringsverksamheten i<br>utlandet. I en sådan situation får näringsidkaren löpande ligga ute med<br>pengar tills avgiftsuttaget på varje års inkomster slutligt har reglerats.</p>
<p>Begränsningen av avdraget till att endast gälla avgifter på inkomster<br>från näringsverksamhet från Sverige kan ses som ett etableringshinder<br>enligt EG-rätten. Dessutom kan de som drabbas uppfatta det som en<br>orättvisa som är svår att förklara. Avdrag bör således få göras även för<br>egenavgifter som belöper sig på inkomster från utlandet.</p>
<p>Förslaget föranleder ändring i 16 kap. 30 § IL.</p>
<p>Kravet på avsättning i räkenskaperna</p>
<p>Det finns goda skäl för att slopa kravet på avsättning i räkenskaperna för<br>att avdrag för egenavgiftema skall få göras. En enskild firma är inte<br>någon juridisk person och näringsidkaren är personligen ansvarig för den<br>inkomstskatt och de egenavgifter som är hänförliga till verksamheten.<br>Utgifter som inte hör till näringsverksamhet bör inte heller bokföras där.</p>
<p>Efter det att Redovisningskommittén lämnade sitt slutbetänkande har<br>Bokföringsnämnden utfärdat en rekommendation om enskild<br>näringsidkares bokföring (BFN R 11). Rekommendationen trädde i kraft<br>den 1 januari 1999 och skall tillämpas senast i fråga om det räkenskapsår<br>som inleds närmast efter den 31 december 1999. Rekommendationen<br>gäller i tillämpliga delar alla enskilda näringsidkare, både bokslutsföretag<br>och sådana näringsidkare som inte är skyldiga att upprätta årsbokslut.</p>
<p>Av rekommendationen framgår bl.a. följande. Skatter som hör till<br>näringsverksamheten skall bokföras i verksamheten. Näringsidkarens<br>inkomstskatteskulder är privata skulder och skall inte bokföras i<br>verksamheten. Om näringsidkarens privata skatter och avgifter betalas<br>med verksamhetens medel skall betalningarna bokföras som<br>näringsidkarens privata uttag. Skatter som hör till näringsverksamheten</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>85</p>
<p>skall bokföras i verksamheten men näringsidkarens inkomstskatt skall<br>inte bokföras som en kostnad i verksamheten.</p>
<p>Bokföringsnämndens rekommendation bekräftar ytterligare att<br>näringsidkarens skatter och avgifter hör till den privata sfären och att de<br>inte bör kostnadsföras i näringsverksamheten. Kravet i 16 kap. 29 §<br>tredje stycket IL på att näringsidkaren skall ha gjort avsättning i bokslutet<br>för att fa dra av egenavgiftema är således inte förenligt med god<br>redovisningssed. Kravet medför dessutom merarbete för de näringsidkare<br>som är bokslutsföretag. Det skulle innebära en förenkling för dem att<br>slippa göra avsättningen i räkenskaperna. Kravet på avsättning bör därför<br>slopas. Förslaget medför en ändring i 16 kap. 29 § IL.</p>
<h3>5.7 Gränsöverskridande omstruktureringar</h3>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Regeringens förslag: Ett uppskov med beskattningen av en<br>realisationsvinst som uppkommit på grund av ett internationellt<br>andelsbyte enligt den upphävda lagen (1994:1854) om<br>inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom<br>EG far vid en efterföljande koncemintem andelsavyttring eller ett<br>andelsbyte behandlas som kapitalvinst vid tillämpning av<br>bestämmelserna om koncemintema andelsavyttringar i 25 kap. och<br>andelsbyten i 49 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).</p>
<p>Har den skattskyldige fatt uppskov behöver inte kapitalvinsten<br>omedelbart tas upp som intäkt om det säljande eller avyttrade<br>företaget efter en koncemintem andelsavyttring upplöses genom en<br>fission.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslagen fanns inte med i promemorian.<br>Frågorna har beretts inom Finansdepartementet och synpunkter har under<br>hand inhämtats från Riksskatteverket.</p>
<p>Remissinstanserna: Handelshögskolan i Stockholm föreslår att<br>bestämmelsen i 25 kap. 7 § andra stycket IL utvidgas till att omfatta inte<br>bara de fall ett skatteavtal tillämpats utan även EG-fördraget.<br>Bestämmelsen anger att om den skattskyldige fatt uppskov med<br>beskattningen med tillämpning av ett diskrimineringsförbud i ett<br>skatteavtal, avses med svensk koncern även utländska motsvarigheter.</p>
<h3>Bakgrunden till regeringens förslag</h3>
<p>Vid överlåtelse av näringsbetingade andelar inom koncerner har sedan<br>länge uppskov erhållits med beskattningen av kapitalvinsten.<br>Bestämmelserna fanns ursprungligen i 2 § 4 mom. den upphävda lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) och benämndes koncernregeln.<br>Bestämmelserna innebar att någon skattepliktig vinst inte beräknades då<br>näringsbetingade andelar överläts inom en koncern. När en andel såldes<br>av det köpande företaget beräknades skattepliktig reavinst eller<br>avdragsgill reaförlust som om det säljande och det köpande företaget<br>utgjort en skattskyldig. Koncemregeln fick bara tillämpas om det</p>
<p>86</p>
<p>köpande företaget skulle ha beskattats i Sverige om det omedelbart efter<br>förvärvet sålt andelarna.</p>
<p>Uppskjuten beskattning kunde också komma ifråga om andelar<br>avyttrades mot ersättning av andelar i det köpande företaget.<br>Bestämmelserna infördes genom 1990 års skattereform och togs in i 27 §<br>4 mom. SIL, den s.k. strukturregeln. Bestämmelsen ersatte en äldre<br>dispensregel vid omstrukturering.</p>
<p>Som en konsekvens av medlemskapet i den Europeiska unionen (EU)<br>införlivades vissa EG-direktiv i den nationella rätten. På<br>företagsskatteområdet gällde det två direktiv, det s.k. fusionsdirektivet<br>(90/434/EEG) och det s.k. moder-dotterbolagsdirektivet (90/435/EEG)<br>som antogs den 23 juli 1990 av Europiska gemenskaperna råd (numera<br>Europiska unionens råd). EG-direktiven riktar sig till de stater som är<br>medlemmar i EU och förpliktar dem att i sina lagstiftningar införa regler<br>som medför sådana rättsverkningar som åsyftas med direktiven. Syftet<br>med direktiven är att möjliggöra gränsöverskridande omstruktureringar<br>utan omedelbara inkomstskattekonsekvenser respektive underlätta<br>gränsöverskridande dotterbolagsbildningar.</p>
<p>Fusionsdirektivet omfattar i huvudsak fyra olika förfaranden, nämligen<br>internationella fusioner, fissioner, andelsbyten och<br>verksamhetsöverlåtelser. Vart och ett av dessa förfaranden definieras i<br>direktivet. I artikel 2 led a definieras fusion. En fusion innebär att ett eller<br>flera bolags samtliga tillgångar och skulder överförs till ett annat bolag<br>samtidigt som det eller de överlåtande bolagen upplöses utan likvidation.<br>En fission innebär enligt led b att ett bolags tillgångar och skulder<br>fördelas på två eller flera bolag samtidigt som det överlåtande bolaget<br>upplöses utan likvidation. Ersättningen skall vid såväl fusion som fission<br>utgöras av andelar med viss möjlighet till kontantersättning. I svensk<br>civilrätt saknas dock bestämmelser om fission av svenska bolag. Vad som<br>avses med en verksamhetsöverlåtelse framgår av led c. Därmed avses ett<br>förfarande varigenom ett bolag, utan att upplösas, överlåter samtliga eller<br>en eller flera av sina verksamhetsgrenar till ett annat bolag mot ersättning<br>i aktier eller andelar i det bolag som tar emot de överförda tillgångarna.<br>Slutligen definieras ett andelsbyte i led d. Ett andelsbyte innebär att ett<br>bolag förvärvar andelar i ett annat bolag av andelsägare i det senare<br>bolaget. Ersättningen skall utgöras av andelar i det övertagande bolaget.<br>Som ersättning får också lämnas pengar motsvarande 10 % av det<br>nominella värdet av de andelar som lämnas som ersättning.</p>
<p>Bestämmelserna i våra inhemska omstruktureringsregler hade sådana<br>begränsningar som inte var tillåtna enligt fusionsdirektivet. Genom<br>lagstiftning år 1994 införlivades direktiven i svensk rätt. I lagen<br>(1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande<br>omstruktureringar inom EG (IGOL) infördes bestämmelser som innebar<br>att vissa omstruktureringar kunde genomföras utan några omedelbara<br>skattekonsekvenser. Det gällde internationella fusioner, fissioner,<br>andelsbyten och verksamhetsöverlåtelser. En förutsättning var att två<br>medlemsländer deltog i förfarandet. I fråga om andelsbyten gällde lagen<br>om någon andelsägare är hemmahörande i Sverige och om det<br>förvärvande bolaget är hemmahörande i annat land. Med anledning av<br>moder- dotterbolagsdirektivet gjordes vissa justeringar i 7 § 8 mom. SIL.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>87</p>
<p>Lagstiftningen som infördes år 1994 var provisorisk och skattelättnaderna<br>begränsades till vad direktiven krävde. Som skäl anfördes att<br>Företagsskatteutredningen i sitt fortsatta arbete skulle se över de svenska<br>interna reglerna for omstruktureringar.</p>
<p>Bestämmelserna i IGOL innebar att gränsöverskridande<br>omstruktureringar kunde ske utan omedelbara skattekonsekvenser. Vid<br>fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser föreskrevs en<br>kontinuitetsprincip innebärande att det eller de övertagande företagen<br>inträdde i den tidigare ägarens skattemässiga situation. Vid<br>internationella andelsbyten beräknades en reavinst men enligt 23 § IGOL<br>beskattades bara kontantdelen omedelbart. Reavinsten i övrigt<br>beskattades först när de mottagna andelarna avyttrades. Av 23 § framgick<br>vidare att om de mottagna andelarna avyttrades genom nytt internationellt<br>andelsbyte eller utslocknade på grund av en internationell fusion eller<br>fission fördes uppskovet vidare till andelama som mottogs vid det senare<br>förfarandet.</p>
<p>Företagsskatteutredningen har därefter sett över dessa frågor och<br>kommit med ett förslag till ändrade regler för omstruktureringar av<br>företag (SOU 1998:1). Förslagen gällde såväl svenska som<br>gränsöverskridande omstruktureringar. Förslagen lades till grund för<br>lagstiftning år 1998 varvid IGOL upphävdes. Den upphävda lagen skall<br>dock enligt övergångsbestämmelserna i lagen (1998:1618) om<br>upphävande av lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid<br>gränsöverskridande omstruktureringar inom EG (upphävandelagen) gälla<br>i fråga om</p>
<p>- internationella fusioner och fissioner på förfaranden som genomförts<br>före den 1 januari 1999,</p>
<p>- internationella verksamhetsöverlåtelser på överlåtelser före den 1<br>januari 1999, och</p>
<p>- internationella andelsbyten på förvärv före den 1 januari 1999.</p>
<p>Några övergångsbestämmelser som tog sikte på efterföljande<br>förfaranden infördes inte.</p>
<p>Företagsskatteutredningens förslag innebar att generella regler skulle<br>införas för såväl svenska som internationella omstruktureringar.<br>Bestämmelser om andelsbyten togs in i lagen (1998:1601) om uppskov<br>med beskattningen vid andelsbyten, och om koncemintema<br>andelsöverlåtelser i lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen<br>vid andelsöverlåtelser inom koncerner. Bestämmelser om fusioner,<br>fissioner och verksamhetsöverlåtelser togs in i lagen (1998:1603) om<br>beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser.</p>
<p>I samband med att IL infördes år 1999 upphävdes lagarna och<br>bestämmelserna fördes över till 25, 37, 38 och 49 kap. IL.</p>
<h3>Skälen till regeringens förslag</h3>
<p>Upphävandelagen</p>
<p>I IGOL fanns bestämmelser som innebar att uppskovsbeloppet från ett<br>andelsbyte kunde föras vidare vid efterföljande andelsbyten, fusioner<br>eller fissioner, 23 § tredje stycket. Såsom övergångsbestämmelserna är</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>88</p>
<p>utformade i upphävandelagen gäller inte dessa bestämmelser efter<br>utgången av år 1998. Uppskovsbeloppet kan inte heller foras vidare till<br>bestämmelserna i 25 kap. IL om koncemintema andelsavyttringar eller<br>till 49 kap. om andelsbyten eftersom IGOL var upphävd när IL infördes,<br>jfr 1 kap. 4 § lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen<br>(1999:1229). Uppskovsbeloppet skall alltså tas upp som intäkt vid en<br>efterföljande transaktion. En sådan ordning kan inte vara förenlig med<br>fusionsdirektivet. En möjlighet bör därför införas for den skattskyldige<br>att begära att realisationsvinsten som uppkommit genom det<br>internationella andelsbytet behandlas som kapitalvinst vid tillämpning av<br>bestämmelserna i 25 kap. 6-27 §§ IL om andelar som mottagits som<br>ersättning vid ett internationellt andelsbyte avyttras genom en<br>koncemintem andelsavyttring och det finns förutsättningar for uppskov<br>med beskattningen av kapitalvinsten. Bestämmelserna i 25 kap. 6-27 §§<br>bör också gälla om de mottagna andelama utslocknar på grund av en<br>efterföljande fusion eller fission. Om det i stället uppstår en kapitalförlust<br>vid den efterföljande transaktionen men förutsättningarna för uppskov i<br>övrigt är uppfyllda bör uppskovsbeloppet ändå kunna behandlas som en<br>kapitalvinst vid tillämpning av nämnda bestämmelser om den<br>skattskyldige begär det.</p>
<p>Om de mottagna andelarna i stället avyttras genom ett sådant<br>andelsbyte som avses i 49 kap. IL bör realisationsvinsten behandlas som<br>kapitalvinst vid beräkning av uppskovsbeloppet enligt bestämmelserna i<br>det nämnda kapitlet.</p>
<p>Förslaget föranleder ändring i upphävandelagen.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Koncerninterna andelsavyttringar och efterföljande fissioner</p>
<p>För att bestämmelserna om koncemintema andelsavyttringar i 25 kap. IL<br>skall bli tillämpliga krävs enligt 14 § att moderbolaget är ett sådant<br>svenskt företag som anges där. Om den skattskyldige har fatt uppskov<br>med beskattningen av kapitalvinsten vid en koncemintem andelsavyttring<br>skall kapitalvinsten enligt huvudregeln i 17 § tas upp som intäkt först när<br>det inträffar en omständighet som medför att den avyttrade andelen inte<br>längre existerar eller innehas av ett företag inom samma svenska koncern.<br>Av 7 § andra stycket framgår att om den skattskyldige fatt uppskov med<br>beskattningen av kapitalvinsten med tillämpning av en bestämmelse i ett<br>skatteavtal, avses med svensk koncern också utländska motsvarigheter.<br>Handelshögskolan i Stockholm föreslår att 25 kap. 7 § andra stycket IL<br>utvidgas till att omfatta inte bara de fall det är ett skatteavtal som<br>tillämpats utan även EG-fördraget.</p>
<p>Såsom Handelshögskolan påpekat diskrimineras koncerner där<br>moderbolaget är en utländsk juridisk person som inte hör hemma i en stat<br>med vilket Sverige ingått ett skatteavtal eftersom moderbolaget enligt<br>14 § skall vara ett svenskt företag. Om moderbolaget är en utländsk<br>juridisk person skall således kapitalvinsten vid den koncemintema<br>andelsavyttringen tas upp som intäkt omedelbart.</p>
<p>I 49 kap. IL finns bestämmelser om andelsbyten, dvs. ersättningen för<br>de avyttrade andelarna lämnas i form av andelar i det köpande företaget.<br>Vid andelsbyten inom koncerner gäller dock reglerna om koncemintema<br></p>
<p>89</p>
<p>andelsavyttringar om förutsättningarna är uppfyllda för att tillämpa dessa<br>bestämmelser, 49 kap. 5 § IL. Bestämmelserna som innebär omedelbar<br>beskattning om moderbolaget är ett utländskt företag som hör hemma<br>inom EU är i sådana fall inte förenliga med fusionsdirektivet.</p>
<p>Om ersättningen inte utgörs av andelar omfattas regleringen inte av<br>fusionsdirektivet. Det är ändå inte uteslutet att bestämmelserna står i strid<br>med etableringsfriheten i artikel 43 i EG-fördraget. Mot denna bakgrund<br>anser regeringen att bestämmelserna bör ändras så att svensk koncern<br>även omfattar fall då moderbolaget i koncernen är ett utländskt bolag som<br>hör hemma inom EES. Av 2 kap. 5 § IL framgår att med en svensk<br>koncern avses en sådan grupp av företag eller andra näringsidkare som<br>enligt någon svensk lag bildar en koncern. Avsikten med förslaget är att<br>bestämmelserna bara skall gälla sådana koncerner som bildar en koncern<br>enligt svensk lag, med det undantaget att moderföretaget kan höra hemma<br>i en annat stat inom EES.</p>
<p>Regeringen har också uppmärksammat att det vid tillämpning av<br>bestämmelserna om koncemintema andelsavyttringar saknas<br>bestämmelser om efterföljande fissioner i vissa fall. Om det säljande<br>företaget upphör att existera skall kapitalvinsten enligt huvudregeln i<br>20 § första stycket tas upp som intäkt. Detta gäller dock inte om det<br>säljande företaget genom en fusion går upp i ett företag som tillhör<br>samma svenska koncern. Något undantag från huvudregeln finns inte om<br>ett företag upphör att existera genom en fission. En internationell fission<br>får enligt fusionsdirektivet inte leda till några omedelbara<br>inkomstskattekonsekvenser.</p>
<p>En bestämmelse som motsvarar den som gäller för fusioner saknar i<br>detta fall praktisk betydelse för fissioner eftersom det inte finns några<br>civilrättsliga interna regler om fissioner. Bestämmelser om fissioner har<br>ändå generellt tagits in i IL för att lagstiftningen skall vara komplett. I<br>vissa länder finns nämligen sådana civilrättsliga regler. Undantaget från<br>omedelbar beskattning bör därför också gälla när det säljande företaget<br>upphör att existera genom en fission.</p>
<p>I 24 § finns bestämmelser om att kapitalvinsten inte skall tas upp om<br>det avyttrade företaget går upp i ett annat företag genom en fusion och<br>det övertagande företaget ingår i samma svenska koncern som det<br>säljande företaget. Någon motsvarande bestämmelse finns inte om det<br>avyttrade företaget i stället upphör att existera genom en fission och de<br>övertagande företagen ingår i samma svenska koncern som det säljande<br>företaget. Det finns inte något skäl att behandla fusioner och fissioner<br>olika i dessa fall. Paragrafen bör därför kompletteras med en regel om<br>fissioner.</p>
<p>Förslagen föranleder ändringar i 25 kap. 14, 24 och 25 §§ och 49 kap.<br>22 § IL samt fyra nya paragrafer, 5 kap. 12-15 §§, i lagen (1999:1230)<br>om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229).</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>90</p>
<h3>5.8</h3>
<h3>Avdrag och avräkning för utländsk skatt</h3>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen (1986:468) om<br>avräkning av utländsk skatt, AvrL, föreslås utvidgas till att omfatta<br>även begränsat skattskyldiga fysiska och juridiska personer om de<br>bedriver verksamhet här vid ett fast driftställe.</p>
<p>Rätten till avdrag för utländsk allmän skatt föreslås gälla även för<br>begränsat skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet i Sverige vid<br>ett fast driftställe.</p>
<p>Promemorians förslag: I promemorian föreslås ingen ändring i<br>bestämmelserna om avdrag för utländsk skatt vid inkomsttaxeringen.<br>Förslagen till ändringar i AvrL överensstämmer i huvudsak med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksskatteverket, Hovrätten för Västra Sverige<br>och Kammarrätten i Göteborg anför att ordet svenskt bör tas bort i<br>bestämmelsen om garantiavräkning i 1 § tredje stycket AvrL i<br>konsekvens med de ändringar som föreslås i 24 kap. 20 § IL.<br>Riksskatteverket och Hovrätten för Västra Sverige föreslår med<br>anledning av de utvidgade avräkningsmöjlighetema att en följdändring<br>görs i 65 kap. 16 § IL om avdrag för utländsk skatt.</p>
<h3>Bakgrunden till regeringens förslag</h3>
<p>Före 1966 fanns ingen möjlighet att fullt ut undanröja dubbelbeskattning<br>såvida det inte fanns ett skatteavtal mellan Sverige och den utländska<br>staten. Den internationella dubbelbeskattningen kunde endast lindras<br>genom att omkostnadsavdrag för utländska allmänna skatter i vissa fall<br>medgavs. I rättspraxis finns i RÅ 1943 ref. 3 ett tidigt exempel på att<br>sådant avdrag medgavs för en i utlandet erlagd definitiv källskatt. Andra<br>rättsfall, såsom RÅ 1947 ref. 22, tolkades som att avdrag inte kunde<br>medges för annan utländsk skatt än definitiv källskatt. En allmän<br>möjlighet att dra av utländska allmänna skatter infördes i svensk lag först<br>1951 (prop. 1951:171, bet. 1951:BevU45, SFS 1951:324). Denna<br>avdragsrätt finns i dag i 16 kap. 19 § IL där det föreskrivs att allmän skatt<br>till en utländsk stat skall dras av, om den har betalats av en obegränsat<br>skattskyldig person på inkomster som anses ha sitt ursprung i den<br>utländska staten.</p>
<p>År 1966 infördes i dåvarande 24-28 §§ SIL interna regler om<br>avräkning av utländsk statlig skatt från svensk statlig inkomstskatt (prop.<br>1966:127, bet. 1966:BevU54, SFS 1966:730). Reglerna utvidgades år<br>1982 till att gälla även utländsk och svensk kommunalskatt. Samtidigt<br>infördes den s.k. overall-principen - vid avräkningen beaktas samtliga<br>utländska skatter och inkomster samtidigt - som blev tillämplig både vid<br>avräkning enligt intern rätt och avräkning enligt skatteavtal. År 1986<br>fördes de interna avräkningsreglema över till en särskild lag, lagen<br>(1986:468) om avräkning av utländsk skatt (prop. 1985/86:131, bet.<br>1985/86:SkU43).</p>
<p>Av 1 § AvrL framgår att endast obegränsat skattskyldiga har rätt till<br>avräkning.</p>
<p>91</p>
<h3>Skälen för regeringens förslag</h3>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bestämmelserna om avdrag och avräkning för utländsk skatt gäller bara<br>sådana fysiska och juridiska personer som är obegränsat skattskyldiga i<br>Sverige. Bestämmelserna innebär alltså att en utländsk fysisk eller<br>juridisk person som bedriver verksamhet i Sverige från ett fast driftställe<br>inte har rätt till avdrag eller avräkning om en inkomst även beskattas i en<br>utländsk stat, såvida en sådan rätt inte följer av ett skatteavtal.</p>
<p>Såsom framgått av de föregående avsnitten är det inte förenligt med<br>EG-fördragets bestämmelser om förbud mot inskränkningar i<br>etableringsfriheten att vägra utländska företag som är etablerade i ett land<br>inom EES samma förmåner vid beskattningen som inhemska företag far.</p>
<p>Bestämmelsernas tillämpningsområde bör därför utvidgas till att<br>omfatta begränsat skattskyldiga fysiska och juridiska personer som<br>bedriver verksamhet här från ett fast driftställe. Såsom remissinstanserna<br>anmärkt bör detta också gälla regeln om garantiavräkning i 1 § tredje<br>stycket AvrL.</p>
<p>I 2 § AvrL föreskrivs att rätt till avräkning enligt 1 § första stycket inte<br>föreligger om statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, den<br>utländska skatten samt den utländska intäkten omfattas av<br>dubbelbeskattningsavtal. Syftet med denna bestämmelse är att klarlägga<br>att avräkning för en utländsk skatt inte medges i fall då den utländska<br>inkomsten som skatten belöper sig på är undantagen från beskattning<br>enligt ett skatteavtal (exempt). I det fall att den utländska inkomsten<br>omfattas av ett skatteavtal och det i avtalet föreskrivs att<br>dubbelbeskattning skall undanröjas genom avräkning av utländsk skatt<br>(credit) saknar bestämmelsen betydelse för den skattskyldige. Resultatet<br>blir i detta fall detsamma oavsett om avräkning sker med stöd av 1 §<br>AvrL eller skatteavtal. Skälet för detta är att i båda fallen skall 4-13 §§<br>AvrL tillämpas.</p>
<p>När ett företag, som hör hemma i en stat med vilken Sverige ingått ett<br>skatteavtal (hemviststat), innehar ett fast driftställe i Sverige, föreskriver<br>detta avtal hur beskattningsrätten skall fördelas mellan Sverige och<br>hemviststaten. Det är emellertid inte i första hand förhållandet mellan<br>Sverige och hemviststaten som avses att regleras i förslaget till ändring<br>av 2 § AvrL utan förhållandet till en tredje stat. Om en skatt på en<br>utländsk inkomst som erlagts i en tredje stat belastar ett utländskt företags<br>fasta driftställe i Sverige skall Sverige medge avräkning för denna skatt<br>från svensk skatt på driftställets inkomst. I många fall torde avräkning<br>kunna ske för skatt erlagd i en tredje stat med stöd av artikeln om förbud<br>mot diskriminering i skatteavtalet mellan Sverige och hemviststaten. Med<br>hänsyn till att denna artikel inte alltid är utformad på samma sätt i alla<br>avtal och att tillämpningsområdet för sådana artiklar i skatteavtal inte<br>alltid är entydigt finns skäl att göra ett förtydligande i 2 § AvrL. Detta<br>förtydligande, som föreslås i ett nytt tredje stycke i 2 § AvrL, innebär att<br>bara för att de svenska och utländska skatterna samt den utländska<br>intäkten omfattas av skatteavtal skall rätten till avräkning enligt 1 § AvrL<br>inte i någon situation gå förlorad.</p>
<p>92</p>
<p>Termer och uttryck som används i AvrL har normalt samma innebörd<br>som motsvarande termer och uttryck i IL. Eftersom detta inte kommer till<br>uttryck i lagtexten bör en bestämmelse med denna innebörd tas in i AvrL.</p>
<p>Förslagen föranleder ändringar dels i 1 och 2 §§ AvrL samt att det i<br>lagen införs en ny paragraf, 2 a §, dels i 16 kap. 19 § och 65 kap. 16 § IL.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>93</p>
<h2>6 Övriga frågor</h2>
<h3>6.1 En justering av reglerna om beräkning av<br>skatteavdrag</h3>
<p>Regeringens forslag: Om en arbetstagare inte lämnar föreskrivna<br>uppgifter får arbetsgivaren göra skatteavdrag enligt den skattetabell<br>som motsvarar skattesatsen for kommunal inkomstskatt for den ort där<br>arbetsgivaren har sitt kontor eller där ersättningen i annat fall betalas<br>ut, ökat med 10 % av avdraget enligt skattetabellen.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I prop. 1998/99:38 lade regeringen<br>bl.a. fram forslag om hur avgifter till registrerade trossamfund kan tas in<br>med statlig hjälp. Förslaget har antagits av riksdagen (bet.<br>1998/99:SkU17, rskr. 1998/99:206, SFS 1999:316). Hittills har<br>uppbördshjälp förekommit endast i fråga om avgift till Svenska kyrkan. I<br>framtiden kommer sannolikt flera trossamfund att ansöka om och beviljas<br>sådan uppbördshjälp.</p>
<p>I 8 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483) föreskrivs nu att om en<br>fysisk person inte fullgör sin skyldighet enligt 5 kap. 16 §, dvs. att lämna<br>arbetsgivaren sådana uppgifter att arbetsgivaren vet hur stort skatteavdrag<br>som skall göras, skall arbetsgivaren göra skatteavdrag enligt<br>skattetabellen for den ort där arbetsgivaren har sitt kontor eller där<br>ersättningen i annat fall betalas ut, ökat med 10 % av avdraget enligt<br>tabellen.</p>
<p>Olika tabeller kan gälla såväl for den ort där arbetsgivaren har sitt<br>kontor som for den ort där ersättningen i annat fall betalas ut. Detta<br>hänger samman med att det för varje ort finns en skattetabell för sådana<br>skattskyldiga som tillhör Svenska kyrkan och en för övriga. Om fler<br>trossamfund beviljas uppbördshjälp, kommer det att finns fler<br>skattetabeller för arbetsgivaren att välja emellan.</p>
<p>Detta medför givetvis administrativa problem för arbetsgivarna när det<br>gäller att välja skattetabell om en arbetstagare inte fullgör sin<br>uppgiflsskyldighet enligt 5 kap. 16 § skattebetalningslagen. För att<br>underlätta valet av skattetabell för arbetsgivarna bör det i en sådan<br>situation vara tillåtet för arbetsgivaren att göra skatteavdrag enligt den<br>skattetabell som motsvarar skattesatsen för kommunal inkomstskatt för<br>den ort där arbetsgivaren har sitt kontor eller där ersättningen i annat fall<br>betalas ut, ökat med 10 % av avdraget enligt skattetabellen. Regeringen<br>föreslår en sådan ordning.</p>
<p>Regeringens förslag föranleder en ändring i 8 kap. 6  §</p>
<p>skattebetalningslagen.</p>
<h3>6.2 Beskattning av vissa ersättningar vid utbildning och<br>arbetslöshet</h3>
<p>Regeringens förslag: Från och med 1 augusti 2000 har ett flertal<br>ändringar genomförts beträffande vissa arbetsmarknadspolitiska</p>
<p>94</p>
<p>författningar. Till följd härav föreslås att skattereglerna i<br>inkomstskattelagen (1999:1229) och lagen (1999:1230) om<br>ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) anpassas till den<br>nya lagstiftningen. Reglerna bör träda i kraft den 1 januari 2001,</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Från och med den 1 augusti 2000<br>gäller ett flertal nya och förändrade författningar inom<br>arbetsmarknadspolitiken (prop. 1999/2000:98, bet. 1999/2000:AU07,<br>rskr. 1999/2000:230). Ändringarna innebär i huvudsak att antalet<br>arbetsmarknadspolitiska författningar minskas och att bestämmelserna<br>blir förre, mer lättlästa och mer enhetliga. Till följd av detta bör även<br>vissa följdändringar göras på inkomstbeskattningens område. De<br>bestämmelser som berörs återfinns i 11 kap. 33, 35 och 36 §§ samt i<br>12 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229, IL).</p>
<p>Lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program trädde i kraft<br>den 1 augusti 2000 och ersatte bl.a. lagen (1997:1268) om kommuners<br>ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år. Den skattefrihet som gäller för<br>utvecklingsersättningar enligt den sist nämnda lagen (jfr 11 kap 33 § IL)<br>bör därmed ändras till att avse utvecklingsersättningar som betalas ut<br>enligt den nya lagen om arbetsmarknadspolitiska program.</p>
<p>Enligt 11 kap. 35 § IL är särskilda bidrag till dem som deltar i<br>yrkesinriktad rehabilitering och arbetsmarknadsutbildning skattefria. Det<br>gäller också särskilda bidrag till dem som är likställda med sådana<br>deltagare. Bestämmelserna infördes 1959 och gällde ursprungligen all<br>ersättning men år 1973 infördes en begränsning till traktamenten och<br>särskilda bidrag. Genom IL har i lagtexten numera förtydligats att de<br>bidrag som avses är bl.a. bidrag till utgifter för nattlogi och resor. I<br>begreppet arbetsmarknadsutbildning har fram till den 1 augusti 2000<br>ingått de arbetsmarknadspolitiska insatserna arbetspraktik och<br>datorteksverksamhet. Bestämmelsen i IL bör anpassas till de nya reglerna<br>inom det arbetsmarknadspolitiska området. Någon förändring i sak är inte<br>avsedd. Skattefriheten bör även fortsättningsvis vara begränsad till de<br>nämnda slagen av kostnadsersättningar. Den bör också vara begränsad till<br>att avse samma personkrets som idag, dvs. personer som deltar i<br>arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetsmarknadsutbildning eller annan<br>utbildning inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program,<br>arbetspraktik eller datorteksverksamhet. Skattefriheten bör liksom för<br>närvarande också gälla för särskilt stöd som betalas ut till ledsagare till<br>deltagare i fråga om sådan verksamhet eller till elever med<br>funktionshinder vid utbildning i grundskolan, gymnasieskolan eller<br>motsvarande utbildning.</p>
<p>I 11 kap. 36 § IL anges vilka ersättningar vid arbetslöshet som skall tas<br>upp till beskattning. Under punkt 3 i paragrafen anges att ersättning i<br>samband med generationsväxling är skattepliktig. Generationsväxling<br>kan inte längre beslutas [förordningen (2000:632) om upphävande av<br>förordningen (1997:1287) om generationsväxling på arbetsmarknaden].<br>Med hänsyn härtill bör punkten 3 upphävas. Enligt förordningen<br>(1996:1100) om aktivitetsstöd lämnas från och med den 1 augusti 2000<br>aktivitetsstöd till den som tar del av de arbetsmarknadspolitiska program<br>som nämns i 4  § nämnda förordning. Dessa program är</p>
<p>95</p>
<p>arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, stöd till start av<br>näringsverksamhet, aktivitetsgaranti, vissa ungdomsinsatser och<br>förberedande insatser samt - fr.o.m. den 1 januari 2001 — projekt med<br>arbetsmarknadspolitisk inriktning. Eftersom de ersättningar som avses i<br>nuvarande lydelse av 11 kap. 36 § punkt 2 och 4 IL fortsättningsvis<br>kommer att betalas ut i form av aktivitetsstöd bör dessa sammanföras i en<br>punkt.</p>
<h3>6.3 Rättelser i inkomstskattelagen m.m.</h3>
<p>Regeringens förslag: Några uppenbara fel och inkonsekvenser med<br>anledning av införandet av inkomstskattelagen (1999:1229) skall rättas<br>till.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: IL infördes år 1999 och trädde i kraft<br>den 1 januari 2000. Lagen tillämpas första gången vid 2002 års taxering.<br>I IL har de flesta inkomstskattelagar arbetats in, förutom den upphävda<br>kommunalskattelagen (1928:370, KL) och den upphävda lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt, ytterligare 33 andra lagar.</p>
<p>Vid överföringen av bestämmelserna i de upphävda lagarna till IL har<br>några felaktigheter uppkommit. Det gäller uppenbara skrivfel såsom att<br>hänvisningar gjorts till fel paragraf. Vidare har det uppmärksammats att<br>det uppstått några inkonsekvenser beträffande terminologin och dylikt. I<br>propositionen föreslås att felaktigheterna och inkonsekvenserna rättas till.<br>Vilka ändringar som görs framgår av författningskommentarerna.</p>
<p>Sveriges försäkringsförbund har i en skrivelse hemställt att 58 kap.<br>17 § IL skall förtydligas på så sätt att det klargörs att en<br>pensionsförsäkring kan överlåtas mellan arbetsgivare och anställd. I 58<br>kap. 17 § föreskrivs att en pensionsförsäkring får överlåtas bara om en av<br>tre förutsättningar är uppfyllda. En av dessa förutsättningar lyder ”till<br>följd av ändring i anställningsförhållanden, förutsatt att försäkringen före<br>eller efter överlåtelsen är en tjänstepensionsförsäkring”. I motsvarande<br>bestämmelse i KL - punkt 1 trettonde stycket av anvisningarna till 31 § -<br>fanns orden ”ändring av” inte med. Försäkringsförbundet menar att<br>bestämmelsen genom detta tillägg i IL har fått en annan innebörd. När<br>bestämmelsen infördes anfördes i förarbetena (prop. 1975/76:31 s. 123)<br>att det bör vara möjligt för en anställd att överlåta en pensionsförsäkring<br>till sin arbetsgivare, t.ex. när en egenföretagare tar anställning. Vidare<br>anfördes att det bör vara möjligt att föra över äganderätten till en inte<br>slutbetald tjänstepensionsförsäkring till anställd i samband med att<br>anställningen upphör, varvid försäkringen skall likställas med<br>pensionsförsäkring som inte har tagits i samband med tjänst. Denna fråga<br>har nyligen prövats av Regeringsrätten (RÅ 2000 not. 76) som kom fram<br>till att också bestämmelsen i KL hade den innebörden att det skulle vara<br>fråga om ändrade anställningsförhållanden.</p>
<p>I propositionen 1999/2000:2 föreslogs följdändringar i ett stort antal<br>lagar. Det har uppmärksammats att några ytterligare följdändringar måste<br>göras i andra lagar. Det gäller lagen (1990:676) om skatt på ränta på<br>skogskontomedel m.m., förmögenhetsskattelagen (1997:323) och</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>96</p>
<p>skattebetalningslagen (1997:483). Förslagen till dessa ändringar Prop. 2000/01:22<br>kommenteras i författningskommentaren.</p>
<p>Förslag om upphävande lämnas slutligen ifråga om följande<br>författningar som inte längre är tillämpliga:</p>
<p>1.     förordningen (1967:44) om investeringsavgift för vissa<br>byggnadsarbeten,</p>
<p>2.     lagen (1992:846) om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484)</p>
<p>om arbetsmiljöavgift,</p>
<p>3.     lagen (1992:1330) om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484)</p>
<p>om arbetsmiljöavgift, och</p>
<p>4.     lagen (1995:659) om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484)</p>
<p>om arbetsmiljöavgift.</p>
<p>97</p>
<p>4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 22</p>
<h2>7 Offentligfinansiella konsekvenser</h2>
<p>Syftet med förslagen är att anpassa våra nationella regler till vad som<br>följer dels av de skatteavtal som Sverige ingått med andra länder, dels av<br>vårt medlemskap i EU. Av avsnitt 4.1 framgår att regler som begränsar<br>vissa förmåner till svenska företag i praktiken ofta utvidgas till att gälla<br>även utländska företag på grund av en klausul om diskrimineringsförbud<br>i ett skatteavtal.</p>
<p>Av avsnitt 4.2 framgår att EG-domstolen vid flera tillfällen ansett att<br>medlemsstaters skattelagstiftning stått i strid med etableringsfriheten.<br>EG-rätten skall inte bara beaktas fullt ut i medlemsstaternas nationella<br>rätt, utan den skall också ges företräde framför nationella regler som står i<br>strid med den. En nationell regel som strider mot gemenskapsrätten skall<br>inte tillämpas.</p>
<p>De föreslagna ändringarna får bara offentligfinansiella konsekvenser i<br>de fall då en ickediskrimineringsklausul inte finns i ett skatteavtal eller<br>om den inte är tillämplig i en viss situation. I den mån dagens regler<br>diskriminerar utländska företag avhåller sig svenska företag normalt från<br>att etablera koncerner med sådana strukturer. De offentligfinansiella<br>effekterna av dessa regeländringar bedöms vara betydelselösa.</p>
<p>De ändringar som görs med anledning av de nya<br>arbetsmarknadspolitiska reglerna samt ändringarna som görs i<br>skattebetalningslagen (1997:483) har inte någon offentligfinansiell effekt.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>98</p>
<h2>8      Författningskommentar</h2>
<h3>8.1      Förslaget till lagen om ändring i inkomstskattelagen</h3>
<h3>(1999:1229)</h3>
<p>3 kap. 12 §</p>
<p>I andra stycket regleras att anställda ombord på utländska fartyg som<br>huvudsakligen går i oceanfart under vissa förutsättningar inte är<br>skattskyldiga för inkomst av anställningen. I tredje stycket definieras vad<br>som avses med oceanfart. En sådan definition fanns inte med i<br>motsvarande bestämmelse i den numera upphävda kommunalskattelagen<br>(1928:370, KL), utan där hänvisades till fartygssäkerhetsförordningen<br>(1988:594). När definitionen fördes in i inkomstskattelagen (1999:1229,<br>IL) togs, av misstag, fart på vissa europeiska farvatten inte med i<br>definitionen. Det görs därför ett tillägg här i tredje stycket.</p>
<p>6 kap. 6 §</p>
<p>I andra stycket behandlas juridiska personer som förvaltar samfålligheter<br>och som inte beskattas för inkomster i samfälligheten. Villkoret att den<br>juridiska personen skall ha bildats enligt en författning eller på liknande<br>sätt har av misstag fallit bort. Det tas därför in här.</p>
<p>6 kap. 12 §</p>
<p>I paragrafen föreskrivs att andra utländska juridiska personer än<br>utländska bolag från sina inkomster skall dra av sådan del av inkomsterna<br>som delägarna beskattas för enligt 13-16 §§. Bestämmelserna i 13-16 §§<br>reglerar vad delägarna är skattskyldiga för. Bestämmelsen här i 12 §<br>ändras därför på det sättet att den utländska juridiska personen inte är<br>skattskyldig för den del av inkomsterna enligt 11 § som delägarna är<br>skattskyldiga for enligt 13-16 §§. Det är fråga om en redaktionell<br>ändring.</p>
<p>7 kap. 17 §</p>
<p>I paragrafen finns den s.k. katalogen med juridiska personer som bara är<br>skattskyldiga för inkomst på grund av innehav av fastighet. I den första<br>strecksatsen räknas Aktiebolaget Svenska Spel upp. I motsvarande<br>bestämmelse i SIL räknades inte Aktiebolaget Svenska Spel upp utan i<br>stället stod det ”de bolag som avses i 1 § tredje stycket 5 lagen<br>(1991:1482) om lotteriskatt”. I det lagrummet står numera ”sådant lotteri<br>och sådant spel enligt kasinolagen (1999:355) som har anordnats av<br>företag som i sin helhet, direkt eller indirekt, ägs av staten” (se 1 § fjärde<br>stycket 5). Ändringen i lotterilagen gjordes år 1999 med ikraftträdande<br>den 1 juli 1999 (prop. 1998/99:80, bet. 1998/99:KrUl 1, SFS 1999:357).<br>Skälet till ändringen var att det bildats ett nytt bolag - Casino Cosmopol<br>AB - som skall bedriva kasinoverksamhet. Genom att det fanns en<br>hänvisning till lotterilagen från SIL kom Casino Cosmopol AB att<br>tillhöra den grupp av juridiska personer som är skattskyldiga bara för<br>innehav av fastighet. Det gjordes emellertid, av misstag, inte något tillägg<br>för detta företag i IL.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>99</p>
<p>Det är lämpligast att föreskriva att de som skall omfattas är helägda<br>dotterbolag till Aktiebolaget Svenska Spel. Det har två fördelar. För det<br>första begränsas kretsen till sådana företag som bara bedriver<br>spelverksamhet. Om något företag också skulle bedriva annan<br>verksamhet, t.ex. restaurangverksamhet, omfattas det inte av undantaget<br>från skattskyldighet. Vidare ger det Aktiebolaget Svenska Spel en<br>möjlighet att strukturera sin koncern på lämpligast möjliga sätt, dvs.<br>koncernstrukturer låses inte fast av denna bestämmelse.</p>
<p>10 kap. 3 §</p>
<p>I punkten 5 om avskattning av pensionssparkonto har den felaktiga<br>hänvisningen till 59 kap. 33 § rättats till 58 kap. 33 §.</p>
<p>10 kap. 11 § och 11 kap. 16 §</p>
<p>I 10 kap. 11 § andra stycket föreskrivs att personaloptioner skall<br>avskattas om den skattskyldige upphör att vara obegränsat skattskyldig.<br>Av 3 kap. 3 § framgår att med obegränsat skattskyldig avses den som är<br>bosatt i Sverige, stadigvarande vistas i Sverige och den som har väsentlig<br>anknytning till Sverige och tidigare har varit bosatt här.</p>
<p>I motsvarande bestämmelse i KL föreskrevs att avskattning skulle ske<br>om den skattskyldige upphörde att ha sitt egentliga bo och hemvist i<br>Sverige eller att stadigvarande vistas här. Enligt bestämmelsen i KL<br>skulle avskattning således ske oberoende av om den skattskyldige hade<br>väsentlig anknytning till Sverige och tidigare har varit bosatt här.</p>
<p>Någon avsikt att ändra bestämmelsen när den togs in i IL fanns inte.<br>Orden obegränsat skattskyldig har därför bytts ut mot bosatt eller<br>stadigvarande vistas här. Av samma skäl har motsvarande ändring gjorts<br>i 11 kap. 16 §.</p>
<p>I 10 kap. 11 § finns bestämmelser om beskattningstidpunkten.<br>Bestämmelsen i andra stycket sista meningen är inte en sådan<br>bestämmelse utan en skattepliktsbestämmelse. Bestämmelsen har därför<br>flyttats till ett nytt andra stycke i 11 kap. 16 §.</p>
<p>11 kap. 26 §</p>
<p>Terminologin anpassas till förslagen i övrigt i propositionen. Uttrycket<br>inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-<br>ländema byts ut mot inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.<br>Det senare begreppet omfattar EU:s medlemsländer samt de till EFTA<br>anslutna staterna Island, Liechtenstein och Norge. Bestämmelsen gäller<br>bara när resor företas mellan två platser inom EES. Om resan företagits<br>till eller från någon plats som inte är belägen inom detta område är<br>förmånen eller ersättningen i sin helhet skattepliktig.</p>
<p>II kap. 33 §</p>
<p>Ändringen föranleds av att lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för<br>ungdomar mellan 20 och 24 år upphävts. De s.k. utvecklings-<br>ersättningama som regleras i den upphävda lagen motsvaras numera av<br>utvecklingsersättningar som betalas ut enligt lagen (2000:625) om<br>arbetsmarknadspolitiska program.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>100</p>
<p>11 kap. 35 §</p>
<p>Ändringen innebär att termen ”särskilda bidrag” ersätts med ”särskilt<br>stöd” och ”yrkesinriktad” med ”arbetslivsinriktad”. Eftersom begreppet<br>arbetsmarknadsutbildning [jfr 11 § förordningen (2000:634) om<br>arbetsmarknadspolitiska program] numera har renodlats till att endast<br>avse utbildning, ändras bestämmelsen så att den omfattar särskilt stöd till<br>deltagare i arbetsmarknadsutbildning eller annan utbildning inom ramen<br>för ett arbetsmarknadspolitiskt program. Bestämmelsen kompletteras<br>också med programmen arbetspraktik och datorteksverksamhet.</p>
<p>Av andra stycket framgår att särskilt stöd som betalas ut till ledsagare<br>till deltagare i sådan verksamhet omfattas av samma skattefrihet.<br>Detsamma gäller om det särskilda stödet betalas till elever med<br>funktionshinder vid utbildning i grundskolan, gymnasieskolan eller<br>motsvarande utbildning. Detta innebär inte någon förändring i sak.</p>
<p>11 kap. 36 §</p>
<p>Ändringen i punkt 2 är en följd av att de ersättningar som regleras i<br>nuvarande punkt 2 och 4, fortsättningsvis kommer att betalas ut i form av<br>aktivitetsstöd. Detta innebär även att ersättning vid s.k. aktivitetsgaranti,<br>som infördes som ett arbetsmarknadspolitiskt program den 1 augusti<br>2000 skall tas upp i inkomstslaget tjänst.</p>
<p>Punkt 3 har slopats till följd av att åtgärden generationsväxling har<br>upphört fr.o.m. den 1 augusti 2000.</p>
<p>12 kap. 3 §</p>
<p>Regleringen i paragrafen ger uttryck för principen att de utgifter som<br>bidrag enligt bl.a. 11 kap. 35 § skall täcka inte får dras av. Ändringen<br>innebär inte någon förändring i sak, utan är en komplettering till följd av<br>att begreppet ”särskilda bidrag” i 11 kap. 35 § första stycket bytts ut mot<br>”särskilt stöd”.</p>
<p>12 kap. 21 §</p>
<p>För dem som arbetar tillfälligt utanför bostadsorten, oavsett om arbetet<br>utförs inom ramen för en tjänsteresa eller på annat sätt, får avdrag göras<br>för logiavgifter enligt bestämmelserna i 13 §. Utformningen av första<br>stycket har ändrats i enlighet härmed.</p>
<p>12 kap. 24 och 25 §§</p>
<p>Ändringarna som är redaktionella motsvarar dem som görs i 11 kap. 26 §.</p>
<p>Bestämmelserna gäller bara när resor företas mellan två platser inom<br>EES. Om resan företagits till eller från någon plats som inte är belägen<br>inom detta område får utgiften för resan inte till någon del dras av.</p>
<p>12 kap. 35 §</p>
<p>När IL infördes utvidgades rätten att dra av avgifter till en utländsk<br>arbetslöshetskassa till att gälla även i inkomstslaget näringsverksamhet. I<br>16 kap. 33 § hänvisas till bestämmelserna som gäller i inkomstslaget<br>tjänst i 12 kap. 35 §. Av andra stycket framgår att avdrag bara får göras<br>om inkomsten av arbetet i den utländska staten skall tas upp i<br>inkomstslaget tjänst under beskattningsåret och utgiften inte skall dras av<br></p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>101</p>
<p>enligt 62 kap. 6 §. För att förtydliga att bestämmelsen också skall Prop. 2000/01:22<br>tillämpas i näringsverksamhet har orden i inkomstslaget tjänst bytts ut<br>mot som intäkt.</p>
<p>16 kap. 19 §</p>
<p>Förslaget innebär att en begränsat skattskyldig har rätt till avdrag för<br>utländsk skatt om förutsättningarna för avräkning inte är uppfyllda.<br>Avdrag får bara göras för utländsk skatt som betalas på inkomster som<br>beskattas i Sverige.</p>
<p>16 kap. 29 §</p>
<p>Tredje stycket slopas. Ändringen innebär att enskilda näringsidkare som<br>är bokslutsföretag inte längre behöver göra avsättning i räkenskaperna för<br>att få dra av egenavgifter som belöper sig på beskattningsåret.</p>
<p>I andra stycket behålls dock uttrycket sätts av. I inkomstskattelagen<br>(1999:1229, IL) används uttrycket i en mer allmän bemärkelse för att<br>koppla samman avdraget med den skattemässiga reserveringen, se prop.<br>1999/2000:2, del 2 s. 375. Förslaget motiveras också i avsnitt 5.6.</p>
<p>16 kap. 30 §</p>
<p>Tredje stycket slopas, vilket innebär att avdrag för beräknade<br>egenavgifter för beskattningsåret även far göras för egenavgifter som<br>belöper sig på inkomster i en näringsverksamhet som bedrivs utomlands.</p>
<p>17 kap. 6 §</p>
<p>I rubriken före och i paragrafen görs några redaktionella ändringar för att<br>bestämmelserna om Lex Asea skall vara enhetligt utformade i IL.<br>Bestämmelserna anpassas till 48 kap. 8 § IL som gäller om de mottagna<br>andelarna skall kapitalvinstbeskattas.</p>
<p>17 kap. 7 £</p>
<p>En anpassning görs till motsvarande bestämmelse som gäller om aktierna<br>kapitalvinstbeskattas, 48 kap. 9 § IL. Det är fråga om redaktionella<br>ändringar i lagtexten samt införande av en ny rubrik före paragrafen.</p>
<p>18 kap. 11 §</p>
<p>Paragrafen har utformats på samma sätt som motsvarande paragraf i fråga<br>om byggnader i 19 kap. 14 §. Paragrafen inleds med orden om den<br>skattskyldige i stället för om en skattskyldig.</p>
<p>18 kap. 20 §</p>
<p>Paragrafen har korrigerats så att den överensstämmer med<br>bestämmelserna i den nya bokföringslagen (1999:1078). De företag som<br>enligt den upphävda bokföringslagen (1974:125) skulle upprätta<br>årsbokslut skall enligt den nya bokföringslagen upprätta årsredovisning<br>eller årsbokslut.</p>
<p>21 kap. 9 §</p>
<p>Bestämmelserna om rationaliseringsförvärv i 10 § gäller inte heller om<br>ett dödsbo förvärvar fastigheter efter dödsfallet. I andra stycket har ett<br></p>
<p>102</p>
<p>förtydligande tillägg gjorts. Det anges att i sådana fall tillämpas Prop. 2000/01:22<br>bestämmelserna i 7 § i stället för första stycket och 10 §.</p>
<p>22 kap 10 §</p>
<p>I andra stycket har en felaktig hänvisning rättats.</p>
<p>23 kap. 14 §</p>
<p>I 2 § 6 mom. den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt<br>reglerades att livförsäkringsföretag inte var skattskyldiga för vissa<br>inkomster. Eftersom dessa företag inte var skattskyldiga kunde de inte<br>heller vara förvärvare vid tillämpning av bestämmelserna i den upphävda<br>lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser till underpris i fråga<br>om tillgångar som ingick i verksamhet som de inte var skattskyldiga för.<br>Enligt 19 § den nämnda lagen skulle förvärvaren omedelbart efter<br>förvärvet vara skattskyldig för inkomst av näringsverksamhet i vilken<br>tillgången ingick.</p>
<p>Vid tillämpning av bestämmelserna i IL är livförsäkringsföretagen i<br>och för sig skattskyldiga för verksamheten. I stället anges i 39 kap. 3 § en<br>begränsning för livförsäkringsföretagen i skyldigheten att ta upp vissa<br>inkomster och premier liksom en motsvarande avdragsbegränsning. I<br>39 kap. 4 § finns undantag från denna regel. Undantaget gäller inte till<br>den del inkomsterna, premiema och utgifterna hänför sig till försäkringar<br>som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar eller<br>sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i 2 kap. 3 a § första<br>stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4<br>försäkringsrörelselagen (1982:713). Till den del inkomsterna är<br>skattepliktiga skall de beskattas enligt reglerna som gäller för<br>skadeförsäkringsföretag.</p>
<p>Vid tillämpning av reglerna om underprisöverlåtelser i 23 kap. skall i<br>enlighet med vad som gällde innan IL infördes ett livförsäkringsföretag<br>inte kunna vara förvärvare i fråga om tillgångar som ingår i sådan<br>verksamhet som inte skall beskattas enligt IL. Eftersom dessa företag inte<br>beskattas för sådana inkomster blir reglerna om uttagsbeskattning inte<br>tillämpliga på dem. Reglerna om underprisöverlåtelser som innebär<br>undantag från uttagsbeskattning har ingen funktion att fylla i nu aktuella<br>fall.</p>
<p>Vid tillämpning av reglerna om underprisöverlåtelser far alltså<br>livförsäkringsföretag bara vara förvärvare i fråga om tillgångar som ingår<br>i sådan verksamhet som enligt 39 kap. 4 § skall beskattas enligt reglerna<br>för skadeförsäkringsföretag.</p>
<p>23 kap. 26 §<br>Ändringen i första stycket har gjorts för att markera att det bara är den<br>överlåtande delägaren som är undantagen från villkoret i första<br>meningen.</p>
<p>I andra stycket har, när bestämmelserna fördes över till IL, orden med<br>underskott av misstag fallit bort.</p>
<p>103</p>
<p>23 kap. 28 §</p>
<p>Bestämmelserna i 28 § gäller inte för delägare i svenska handelsbolag.<br>Motsvarande bestämmelse för delägare i handelsbolag finns i 26 §. Orden<br>respektive varje delägare i andra stycket har därför tagits bort.</p>
<p>24 kap. 15 och 20 §§</p>
<p>I 15 § anges vilka företag som skattefritt kan ta emot utdelning på<br>näringsbetingade andelar. Det nya andra stycket innebär att utlandsägda<br>fasta driftställen kan ta emot utdelning skattefritt om det utländska<br>bolaget som bedriver verksamheten här har hemvist inom Europeiska<br>ekonomiska samarbetsområdet (EES).</p>
<p>Det är bara utländska juridiska personer med fast driftställe i Sverige<br>som kan bli föremål för beskattning här. Bestämmelsen blir därför bara<br>tillämplig på sådana driftställen som är belägna här även om<br>bestämmelsen inte uttryckligen har begränsats till dessa. Utdelning som<br>tas emot av ett utlandsägt fast driftställe som inte är beläget i Sverige<br>beskattas inte här.</p>
<p>Motsvarande utvidgning föreslås i 20 § när det gäller möjligheten att ta<br>emot skattefri utdelning på andelar i utländska juridiska personer. Detta<br>åstadkoms genom att ordet svensk i första meningen slopas. Att<br>bestämmelsen bara gäller svenska företag och utländska fasta driftställen<br>i Sverige följer av kravet i punkten 1 att utdelningen enligt 12-19 §§<br>skulle ha varit skattefri om den utdelande juridiska personen hade varit<br>svensk. Av det nya andra stycket i 15 § framgår att utländska bolag som<br>motsvarar ett sådant företag som anges i punkterna 1-4 skall behandlas<br>som ett svenskt företag.</p>
<p>Eftersom det krävs att den utländska juridiska personen är ett utländskt<br>bolag, även i det fall då den utländska juridiska personen hör hemma i ett<br>land inom EES, måste inkomstbeskattningen av den utländska juridiska<br>personen vara likartad med svensk inkomstbeskattning av aktiebolag, se<br>6 kap. 9 § IL. Kravet på likartad beskattning gäller dock inte om den<br>utländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldigt i ett<br>avtalsland som räknas upp i 6 kap. 10 § och personen omfattas av avtalets<br>begränsning av beskattningsrätten.</p>
<p>Motiven för ändringarna finns i avsnitt 5.2.</p>
<p>25 kap. 11 §</p>
<p>I andra stycket har en felskrivning rättats.</p>
<p>25 kap. 14 §</p>
<p>I den nya punkten, 5, jämställs utländska bolag som hör hemma inom<br>EES med svenska företag om de motsvarar sådana svenska företag som<br>anges i första stycket. Förslaget innebär att vid tillämpning av reglerna<br>om koncemintema andelsavyttringar avses med svensk koncern även<br>koncerner där moderbolaget är ett sådant utländskt bolag.</p>
<p>25 kap. 20, 23 och 24 §§</p>
<p>Ändringen i 20 § innebär att kapitalvinsten inte behöver tas upp om det<br>säljande företaget upphör att existera genom en fission. Som förutsättning<br>gäller att de övertagande företagen ingår i samma svenska koncern som</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>104</p>
<p>det säljande företaget. Ändringen i 14 § innebär att bestämmelsen blir<br>tillämplig även i de fall de övertagande företagen har ett moderbolag som<br>hör hemma i en stat inom EES. Motsvarande skall genom ändringen i</p>
<p>24 § gälla om det avyttrade företaget upphör att existera genom en<br>fission. Som en konsekvens har också rubriken närmast före 24 §<br>justerats.</p>
<p>När det säljande företaget upphör att existera genom en fission skall<br>kapitalvinsten, för vilket det säljande företaget fatt uppskov, fördelas på<br>de övertagande företagen med beaktande av hur stor del dessa företag har<br>haft av kapitalet i det bolag som fissionerats. Upphör det avyttrade<br>företaget att existera genom en fission skall i stället kapitalvinsten på de<br>faktiskt avyttrade andelarna fördelas enligt samma metod. I<br>lagrådsremissen föreslogs att fördelning skulle ske utifrån de<br>skattemässiga värdena på tillgångarna som överförs till de övertagande<br>företagen. Eftersom bestämmelserna har betydelse för utländska företag<br>är det lämpligare att fördelningen sker utifrån det kapital som förs över<br>till respektive företag.</p>
<p>Ändringen i 23 § är en konsekvens av att utländska bolag i vissa fall<br>skall behandlas som svenska aktiebolag.</p>
<p>25 kap. 25 §</p>
<p>Ändringarna är en konsekvens av att kapitalvinsten inte omedelbart skall<br>tas upp till beskattning vid en fission.</p>
<p>26 kap. 13 §</p>
<p>I 26 kap. finns bestämmelser om att gjorda värdeminskningsavdrag m.m.<br>skall återföras när en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt avyttras<br>eller blir privatbostadsfastighet respektive privatbostadsrätt. Här i 13 §<br>regleras den situationen att en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt<br>som är lagertillgång övergår till en ny ägare genom vissa benefika<br>förvärv och i samband därmed blir privatbostadsfastighet respektive<br>privatbostadsrätt.</p>
<p>Det finns liknande regler i 9 och 11 §§ i fråga om kapitaltillgångar. De<br>bestämmelserna ändrades efter ett förslag från Lagrådet (se prop.<br>1999/2000:2 del 2 s. 341 och del 3 s. 427 f.) så att lagtexten<br>överensstämmer med lydelsen enligt motsvarande bestämmelse i KL,<br>dvs. punkt 5 åttonde stycket av anvisningarna till 22 §. Ändringen bestod<br>i att det skrevs in att återföring skall ske inte bara om<br>fastigheten/bostadsrätten blir privatbostadsfastighet/privatbostadsrätt utan<br>också om den kan antas komma att bli privatbostadsfastighet/privatbo-<br>stadsrätt.</p>
<p>Någon motsvarande ändring gjordes inte här i 13 § för lagertillgångar.<br>Det finns emellertid inte någon anledning till att ha olika regler för<br>kapitaltillgångar och lagertillgångar och det fanns inte heller någon<br>skillnad i reglerna i KL (se punkt 5 åttonde stycket av anvisningarna till<br>22 § KL). Därför kompletteras denna paragraf med orden ”eller kan antas<br>komma att bli”.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>105</p>
<p>26 kap. 15 §</p>
<p>I denna paragraf finns hänvisningar till olika bestämmelser med regler<br>om att värdeminskningsavdrag m.m. inte skall återföras. I den tredje<br>strecksatsen hänvisas till bestämmelserna om fusioner och fissioner i<br>38 kap. 12 §. Den paragrafen är emellertid begränsad till kvalificerade<br>fusioner och fissioner. Därför har ordet kvalificerade lagts till här i 15 §.</p>
<p>27 kap. 17 §</p>
<p>I andra stycket har en felskrivning rättats.</p>
<p>31 kap. 25 a §</p>
<p>I 31 kap. 25 § finns bestämmelser om att skattemyndigheten kan medge<br>att ersättningsfonder far tas över av ett annat företag.</p>
<p>Den nya paragrafen är en konsekvens av att motsvarande tillägg gjorts<br>i 35 kap. 2 a § och innebär att ett utländskt bolag, om det hör hemma i en<br>stat inom EES, jämställs med ett svenskt företag. Som förutsättning gäller<br>dels att det utländska bolaget är skattskyldigt i Sverige för den<br>näringsverksamhet som fonden förs över till, dels att verksamheten inte<br>är undantagen från beskattning i Sverige genom ett skatteavtal.</p>
<p>Som ett svenskt företag skall också anses ett sådant svenskt företag<br>som på grund av ett skatteavtal har hemvist i en stat inom EES om<br>företaget bedriver näringsverksamhet här genom ett fast driftställe och<br>fonden förs över till näringsverksamhet som beskattas här.</p>
<p>35 kap. 2 a §</p>
<p>I paragrafen som är ny införs en bestämmelse som likställer utländska<br>bolag med svenska företag om det utländska bolaget hör hemma i en stat<br>inom EES. Som förutsättningar gäller att både givaren och mottagaren av<br>koncernbidraget beskattas i Sverige för näringsverksamhet och att<br>koncernbidraget tas upp som intäkt i sådan näringsverksamhet. Av sista<br>meningen framgår att som ett svenskt företag skall också behandlas ett<br>sådant svenskt företag som på grund av ett skatteavtal har hemvist i en<br>utländsk stat inom EES och det utländska företaget bedriver<br>näringsverksamhet i Sverige genom ett fast driftställe och<br>koncernbidraget hänför sig till sådan näringsverksamhet.</p>
<p>Ändringarna motiveras också i avsnitt 5.4.</p>
<p>35 kap. 3 §</p>
<p>Här anges vilka förutsättningar som skall vara uppfyllda för att<br>koncernbidrag skall kunna ges med avdragsrätt mellan två företag. En av<br>förutsättningarna är enligt punkt 4 att mottagaren inte enligt ett<br>skatteavtal får ha hemvist i en utländsk stat. Ett tillägg görs som undantar<br>fasta driftställen till svenska bolag som enligt ett skatteavtal har hemvist i<br>en stat inom EES.</p>
<p>I den nya punkten 5 anges att näringsverksamheten som<br>koncernbidraget hänför sig till inte far vara undantagen från beskattning i<br>Sverige genom ett skatteavtal. I 6 § 1 mom. a) den upphävda lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) användes uttrycket hänför sig<br>till fastighet eller fast driftställe här i riket. Uttrycket</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>106</p>
<p>näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till har formulerats Prop. 2000/01:22<br>med nämnda bestämmelse i SIL som förebild.</p>
<p>35 kap. 4 och 5 §§</p>
<p>Ändringarna är konsekvensändringar.</p>
<p>36 kap. 2 a §</p>
<p>Vid tillämpning av bestämmelserna om kommissionärsförhållanden skall<br>ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk<br>ekonomisk förening anses som ett svenskt företag om det utländska<br>bolaget bedriver näringsverksamhet i Sverige vid ett fast driftställe här<br>under förutsättning att bolaget hör hemma i en stat inom EES. Ett krav<br>som skall upprätthållas i de fallen då det utländska bolaget är<br>kommittentföretag är att inkomsten från kommissionärsverksamheten tas<br>upp som intäkt i näringsverksamhet som beskattas i Sverige. Att<br>näringsverksamheten som bedrivs här inte far vara undantagen från<br>beskattning i Sverige genom ett skatteavtal framgår genom att den nya<br>punkten 5 i 35 kap. 3 § omfattas av hänvisningen i 36 kap. 3 § till<br>reglerna om koncernbidrag. Förslaget motiveras i avsnitt 5.5.</p>
<p>36 kap. 3 §</p>
<p>Här anges anger vilka förutsättningar som skall vara uppfyllda för att<br>bestämmelserna om kommissionärsförhållanden skall bli tillämpliga.<br>Ändringen i andra stycket markerar att vid prövningen om<br>förutsättningarna i paragrafen är uppfyllda skall, om<br>kommissionärsföretaget är ett utländskt bolag eller ett svenskt företag<br>som har hemvist i ett annat EES-land, det som sägs i punkterna 3 och 4<br>om kommissionärsföretaget gälla dess fasta driftställe här.</p>
<p>40 kap. 5 §</p>
<p>I paragrafen finns en förklaring till vad som i detta kapitel avses med<br>bestämmande inflytande. I tredje strecksatsen hänvisas till<br>bankaktiebolagslagen (1987:618). Den lagen upphävdes emellertid den 1<br>januari 1999 (prop. 1997/98:166, bet. 1998/99:LU4, SFS 1998:1500).<br>Strecksatsen har därför strukits.</p>
<p>40 kap. 6 §</p>
<p>I paragrafen har orden ”hör hemma i en medlemsstat i Europeiska<br>unionen” bytts ut mot ”hör hemma inom Europeiska ekonomiska<br>samarbetsområdet” och begränsningen i övrigt till sådana utländska bolag<br>som avses i 6 kap. 10 § IL tagits bort. Bestämmelsen föreslås gälla för<br>alla utländska bolag. Ändringen görs för bestämmelserna i IL skall bli<br>utformade på ett likformigt sätt.</p>
<p>40 kap. 18 §</p>
<p>I 40 kap. 10 och 14 §§ finns bestämmelser om att det inträder en<br>koncembidragsspärr vid olika ägarförändringar. Här i 18 § första stycket<br>förklaras vad som avses med koncembidragsspärren. I tredje stycket<br>första meningen föreskrivs att om ett belopp på grund av bestämmelsen i<br>första stycket inte har kunnat dras av, skall det dras av det följande<br></p>
<p>107</p>
<p>beskattningsåret, om det inte finns någon begränsning då. Av styckets<br>andra mening framgår att då skall koncembidragsspärren gälla även<br>under nästa år och de därpå fyra följande åren. Meningen har dock fått en<br>olycklig utformning om den läses isolerat från föregående mening. För att<br>förtydliga vad som avses har bestämmelsen formulerats om.</p>
<p>40 kap. 23 §</p>
<p>Ändringen är en konsekvens av att utländska bolag i vissa fall skall<br>behandlas som svenska ekonomiska föreningar.</p>
<p>41 kap. 3 §</p>
<p>I paragrafen har en felaktig hänvisning rättats.</p>
<p>42 kap. 16 a §</p>
<p>Paragrafen som är ny innebär att bestämmelserna om utdelning av<br>dotterbolagsandelar utan omedelbara skattekonsekvenser också skall<br>gälla om moderbolaget är ett utländskt bolag som hör hemma i en stat<br>inom EES eller i en stat med vilken Sverige har ett skatteavtal som<br>innehåller en artikel om ömsesidigt informationsutbyte. Vad som avses<br>med utländskt bolag framgår av 6 kap. 9 och 10 §§ IL. Kravet på<br>utländska bolag innebär, om bolaget inte hör hemma i ett avtalsland, bl.a.<br>att beskattningen är likartad med beskattningen av svenska aktiebolag.</p>
<p>I anslutning till detta förslag har Lagrådet tagit upp en fråga om<br>paragrafens räckvidd och behov av att göra lagtexten tydligare. Lagrådet<br>hänvisar till 22 kap. 10 § IL, som reglerar frågan om uttagsbeskattning<br>skall ske hos det utdelande bolaget. Paragrafen innebär att<br>uttagsbeskattning under vissa förutsättningar inte skall ske. Lagrådet<br>konstaterar att det av förslaget åtminstone inte omedelbart framgår att<br>bestämmelserna i 22 kap. 10 § också skall omfattas av utvidgningen i<br>16 a § till utländska bolag, dvs. att ändringen även tar sikte på andra<br>situationer än dem som avses i 16 § första stycket. Lagrådet pekar på att<br>tillämpningsområdet för 22 kap. 10 § bestäms bl.a. genom orden: ”Vid<br>sådan utdelning av andelar som avses i 42 kap. 16 § ....”</p>
<p>Lagrådet anser att om avsikten är att bestämmelserna i 22 kap. 10 §<br>även skall omfatta utländska bolag bör det uttryckas klarare i lagtexten.<br>Enligt Lagrådet torde den bästa utvägen i det fallet vara att låta<br>hänvisningen i 22 kap. 10 § omfatta både 16 och 16 a §§ i 42 kap. Den<br>senare bestämmelsen föreslås omformulerad eftersom den då inte kan ha<br>karaktär av definitionsregel. Lagrådet pekar också på att motsvarande<br>ändring kan behöva göras i andra lagrum i IL.</p>
<p>Det är vanligt förekommande i IL att en definition utvidgas eller<br>inskränks genom bestämmelser i andra paragrafer, oftast placerade i nära<br>anslutning till definitionen. Som exempel kan nämnas definitionen av<br>kvalificerad andel i 57 kap. 4 §. I 57 kap. 2, 3, 5 och 6 §§ finns<br>bestämmelser som påverkar innebörden av definitionen. När uttrycket<br>kvalificerad andel används i andra paragrafer finns det ingen hänvisning<br>till dessa kompletterande bestämmelser. Detta förfaringssätt har<br>tillämpats med konsekvens i den nya lagstiftningen. Ett alternativt<br>förhållningssätt med uttryckliga hänvisningar skulle ha tyngt lagtexten<br>och medfört andra effekter som var svåra att överskåda i det exceptionellt<br></p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>108</p>
<p>omfattande lagstiftningsarbete IL innebar. Den valda systematiken<br>föranledde inte några kommentarer från Lagrådet vid föredragningen (jfr<br>Lagrådets yttrande i prop. 1999/2000:2, del 3, bilaga 6).</p>
<p>Enligt regeringens mening framstår det inte som lämpligt att göra ett<br>enstaka avsteg från den metod som nu valts i IL. En mer övergripande<br>genomlysning i syfte att få en klarare lagstiftning i nu berört avseende är<br>för närvarande inte aktuell. När samlade erfarenheter från lagstiftningens<br>tillämpning föreligger kan det finnas anledning att se över denna och<br>andra frågor av liknande slag.</p>
<p>Mot bakgrund av vad som nu anförts är regeringen inte beredd att följa<br>Lagrådets förslag till ändring av 42 kap. 16 a §.</p>
<p>42 kap. 20 a §</p>
<p>Vid tillämpning av bestämmelserna om utskiftning i samband med att en<br>ekonomisk förening upplöses (42 kap. 19 § IL) eller ombildas till ett<br>svenskt aktiebolag (42 kap. 20 § IL), skall utländska bolag som<br>motsvarar svenska ekonomiska föreningar och aktiebolag jämställas med<br>sådana svenska företag. Som förutsättning gäller att det utländska bolaget<br>hör hemma i en stat inom EES.</p>
<p>Lagrådet anser att vad det anfört om förhållandet mellan denna<br>paragraf och 22 kap. 10 § har motsvarande tillämpning här, se Lagrådets<br>yttrande och regeringens inställning i frågan i kommentaren till 16 a §.</p>
<p>44 kap. 7 £</p>
<p>Ändringen är en konsekvens av att utländska bolag i vissa fall skall<br>behandlas som svenska ekonomiska föreningar.</p>
<p>46 kap. 17 §</p>
<p>I paragrafen har en felaktig hänvisning rättats.</p>
<p>7 §</p>
<p>I paragrafen har en felaktig hänvisning rättats.</p>
<p>48 kap. 8 och 9 §§</p>
<p>I rubrikerna före 8 och 9 §§ och i paragraferna görs några redaktionella<br>ändringar för att bestämmelserna skall bli utformade på samma sätt som<br>motsvarande rubriker och paragrafer som gäller om de mottagna<br>andelarna blir lagertillgångar i 17 kap. 6 och 7 §§.</p>
<p>49 kap. 8 §</p>
<p>Terminologin har anpassats till förslagen i 10 kap. 11 § och 11 kap. 16 §<br>IL.</p>
<p>49 kap. 22 §</p>
<p>Ändringen är en konsekvens av att kapitalvinsten inte omedelbart skall<br>tas upp till beskattning vid en fission.</p>
<p>51 kap. 1 §</p>
<p>I detta kapitel finns bestämmelser om att fysiska personer som avyttrar en<br>andel i ett handelsbolag i vissa fall skall ta upp ett belopp som inkomst av</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>109</p>
<p>aktiv näringsverksamhet. I första paragrafen finns en uppräkning under<br>vilka förhållanden reglerna gäller. I första stycket 2 står som en<br>förutsättning att andelen är en kapitaltillgång hos överlåtaren. Termen<br>kapitaltillgång definieras i 25 kap. 3 § andra stycket som vissa tillgångar i<br>näringsverksamheten. Vad som avses här i första stycket 2 är inte<br>tillgångar i näringsverksamheten utan sådana tillgångar som beskattas<br>enligt kapitalvinstreglema i inkomstslaget kapital för fysiska personer.<br>Punkten 2 har därför ändrats. I den nya lydelsen slås det dessutom fast att<br>bestämmelserna i kapitlet bara gäller om det uppkommit en vinst.</p>
<p>56 kap. 2, 4, 5 och 6 §§</p>
<p>I IL definieras fler termer och uttryck än i de upphävda lagarna.<br>Definierade termer och uttryck används konsekvent i hela lagen. När<br>definitionerna av fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och delägare fördes<br>över från KL till IL blev lagtexten otydlig och inkonsekvent.<br>Ändringarna som är av redaktionell karaktär har gjorts för att<br>åstadkomma en konsekvent terminologi.</p>
<p>56 kap. 8 §</p>
<p>Ändringen är en konsekvens av att utländska bolag i vissa fall skall<br>behandlas som svenska ekonomiska föreningar.</p>
<p>61 kap. 19 §</p>
<p>I paragrafen anpassas terminologin till förslagen i övrigt i propositionen.</p>
<p>63 kap. 9 §</p>
<p>I första stycket har en felaktig hänvisning rättats.</p>
<p>65 kap. 16 §</p>
<p>Ändringen är en konsekvens av att bestämmelserna i avräkningslagen<br>(1986:468) utvidgas till att i vissa fall omfatta även begränsat<br>skattskyldiga.</p>
<p>Övergångsbestämmelser</p>
<p>Utvecklingsersättningar som betalas ut enligt övergångsbestämmelser till<br>den upphävda lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för ungdomar<br>mellan 20 och 24 år bör genom övergångsbestämmelser till 11 kap. 33 §<br>IL undantas från skatteplikt även fortsättningsvis. Detta sker genom en<br>särskild övergångsbestämmelse, punkt 2. Därutöver kompletteras också<br>lagändringen i 11 kap. 36 § IL med övergångsbestämmelser av innebörd<br>att skatteplikt föreligger för ersättningar som avses i den äldre lydelsen<br>och som betalas ut efter den 1 januari 2001, punkt 3.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>110</p>
<p>8.2      Förslaget till lagen om ändring i lagen (1999:1230)<br>om ikraftträdande av inkomstskattelagen<br>(1999:1229)</p>
<p>5 kap. 12 — 15 §§</p>
<p>Inkomstskattelagen (1999:1229) trädde i kraft den 1 januari 2000 och<br>tillämpas första gången vid 2002 års taxering. De upphävda lagarna,<br>såsom lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid<br>andelsbyten och lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid<br>andelsöverlåtelser inom koncerner tillämpas till och med 2001 års<br>taxering. I 5 kap. har införts ändringar i de upphävda lagarna som skall<br>tillämpas vid 2001 och tidigare års taxeringar.</p>
<p>De nya paragraferna som nu tas in i 5 kap. innehåller motsvarande<br>ändringar i de upphävda lagarna som föreslagits i 25 kap. 20, 24 och<br>25 §§ samt 49 kap. 22 § IL. Se kommentarerna till dessa.</p>
<p>5 kap. 16 §</p>
<p>Bestämmelsen, som är ny, innebär att de utvecklingsersättningar som<br>betalas ut med stöd av lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska<br>program skall vara befriade från beskattning under perioden den 1<br>augusti 2000-31 december 2000. Motsvarande gäller särskilt stöd som<br>betalas ut under motsvarande tidsperiod.</p>
<p>8.3      Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:468) om<br>avräkning av utländsk skatt</p>
<p>2a§</p>
<p>I denna paragraf anges att termer och uttryck som används i denna lag har<br>samma betydelse och tillämpningsområde som i IL om inte något annat<br>anges eller framgår av sammanhanget. Motsvarande bestämmelse om<br>termer och uttryck finns i de flesta andra skattelagar, t.ex. 1 kap. 3 §<br>skattebetalningslagen (1997:483).</p>
<p>8.4      Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:676) om<br>skatt på ränta på skogskontomedel m.m.</p>
<p>Hänvisningarna till skogskontolagen (1954:142) respektive lagen<br>(1979:611) om upphovsmannakonto har ändrats till att avse 21 respektive<br>32 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).</p>
<p>8.5       Förslaget till lag om ändring i<br>förmögenhetsskattelagen (1997:323)</p>
<p>I denna paragraf räknas det upp vilka tillgångar som är skattepliktiga.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>111</p>
<p>I första stycket 2 har en felaktig hänvisning till inkomstskattelagen<br>(1999:1229, IL) rättats.</p>
<p>Även bestämmelsen i första stycket 6 fick en felaktig utformning när<br>den ändrades i samband med att IL infördes. I SLK:s förslag inleddes<br>bestämmelsen med ”annan delägarrätt än aktie som är jämförlig med<br>aktie och som inte är marknadsnoterad”. I propositionen föll dock orden<br>”som är jämförlig med aktie” bort.</p>
<p>Innan ändringen gjordes inleddes punkten med orden ”annan inte<br>marknadsnoterad delägarrätt som avses i 27 § 1 mom. lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt än aktie”. Att aktie undantas beror på att aktier<br>regleras särskilt i punkten 5. Uttrycket delägarrätt var inte definierat i<br>förmögenhetsskattelagen. Vad som avsågs var sådana som är att jämställa<br>med aktier på så sätt att innehavaren har en del i en juridisk person (jfr<br>RÅ 1999 ref. 55). I 1 § tredje stycket förmögenhetsskattelagen föreskrevs<br>bl.a. att begrepp som används i denna lag har samma innebörd som i KL<br>och SIL. Ordet delägarrätt användes inte i KL eller SIL.</p>
<p>I 1 § tredje stycket förmögenhetsskattelagen föreskrivs numera att<br>termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och<br>tillämpningsområde som i IL. I 48 kap. 2 § definieras delägarrätt. Denna<br>definition överensstämmer inte med det som bör omfattas av punkten 6 i<br>3 § förmögenhetsskattelagen. I 48 kap. 2 § första stycket IL räknas upp<br>sådana tillgångar som innebär att innehavaren äger en del i företaget, t.ex.<br>aktier och andelar i ekonomiska föreningar. Denna uppräkning motsvarar<br>vad som bör omfattas av punkten 6.1 48 kap. 2 § andra stycket IL räknas<br>det upp tillgångar som vid tillämpning av IL skall behandlas på samma<br>sätt som aktier och liknande tillgångar och som därför omfattas av termen<br>delägarrätt. De tillgångar som räknas upp i andra stycket är<br>vinstandelsbevis, konvertibla skuldebrev, terminer och optioner vars<br>underliggande tillgångar består av aktier eller avser aktieindex samt<br>andra tillgångar med liknande konstruktion eller verkningssätt. Sådana<br>tillgångar skall inte omfattas av punkten 6 i 3 § förmögenhetsskattelagen.<br>Vinstandelsbevis och konvertibla skuldebrev omfattas av punkten 11.<br>Terminer och optioner som inte är marknadsnoterade skall inte vara<br>skattepliktiga. Samtliga sådana tillgångar som avses i 48 kap. 2 § andra<br>stycket IL skall därför undantas i punkten 6.</p>
<p>Som tidigare nämnts har termer och uttryck samma innebörd som i IL.<br>Av 5 kap. 2 § IL framgår att vad som sägs om svenska handelsbolag, vid<br>beskattningen också gäller i fråga om europeiska ekonomiska<br>intressegrupperingar samt för delägare respektive andelar i dem. Det<br>räcker alltså att det står ”andel i handelsbolag” i 3 § första stycket 6 för<br>att bestämmelsen även skall gälla för sådana intressegrupperingar. Orden<br>”och europisk ekonomisk intressegruppering” har därför tagits bort.</p>
<p>14 §</p>
<p>Det är lämpligt att ha samma terminologi i 14 § som i 3 §. Därför har<br>lydelsen i första stycket första meningen utan saklig ändring korrigerats.<br>Orden ”och europeisk ekonomisk intressegruppering” har tagits bort av<br>samma anledning som i 3 § första stycket 6.</p>
<p>Bestämmelsen i första stycket andra meningen har korrigerats för att<br>markera att innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>112</p>
<p>tillgångar som inte innehas som ett led i rörelsen inte är skattefria. Att<br>hänvisningen till 13 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229, IL) har<br>strukits beror på att den bara gäller för enskilda näringsidkare och att<br>sådana ersättningar ändå anses som rörelse hos en juridisk person.</p>
<p>Bestämmelserna om juridiska personer skall enligt 2 kap. 3 § IL inte<br>tillämpas på svenska handelsbolag. Eftersom termer och uttryck som<br>används i förmögenhetsskattelagen enligt 1 § tredje stycket nämnda lag<br>har samma betydelse och tillämpning som i IL har bestämmelserna i<br>första stycket korrigerats så att de även gäller tillgångar och skulder i<br>handelsbolag.</p>
<p>Hänvisningarna till europeiska ekonomiska intressegrupperingar och<br>deras medlemmar i tredje stycket har tagits bort av samma anledning som<br>orden ”och europeisk ekonomisk intressegruppering” har tagits bort i<br>första stycket respektive i 3 § första stycket 6.</p>
<p>8.6      Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen<br>(1997:483)</p>
<p>8 kap. 6 §</p>
<p>Ändringen i första stycket innebär att om en fysisk person inte fullgör sin<br>uppgiftsskyldighet enligt 5 kap. 16 § behöver arbetsgivaren inte ta reda<br>på om arbetstagaren tillhör något trossamfund som far uppbördshjälp<br>utan kan beräkna skatteavdraget enligt den skattetabell som närmast<br>motsvarar skattesatsen för kommunal inkomstskatt för den ort där<br>arbetsgivaren har sitt kontor eller där ersättningen i annat fall betalas ut.<br>Det sålunda beräknade skatteavdraget skall ökas med 10 % av avdraget<br>enligt tabellen.</p>
<p>Att skatteavdraget skall vara 30 % av ersättningen om den inte utgör<br>arbetstagarens huvudsakliga ersättning för arbete (sidoinkomst) framgår<br>av andra meningen i första stycket.</p>
<p>Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till SFS 1999:1300</p>
<p>Inkomstskattelagen (1999:1229) gäller inte vid 2001 års taxering. Den<br>nya punkten 4 innebär att vid debitering av slutlig skatt avseende 2001<br>års taxering gäller äldre bestämmelser i 11 kap. skattebetalningslagen.</p>
<p>8.7      Förslaget till lagen om ändring i lagen (1998:1618)<br>om upphävande av lagen (1994:1854) om<br>inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande<br>omstruktureringar inom EG</p>
<p>Övergångsbestämmelserna i lagen görs om till punkter för att lagen skall<br>bli mer överskådlig.</p>
<p>Bestämmelserna i punkten 4 är nya. Om den skattskyldige begär det<br>behöver han inte ta upp en realisationsvinst eller en intäkt av<br>näringsverksamhet som uppkommit på grund av ett internationellt<br>andelsbyte vid tillämpning av den upphävda lagen (1994:1854) om<br>inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom<br></p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>113</p>
<p>EG (IGOL) vid ett efterföljande andelsbyte eller en koncemintem<br>andelsavyttring. Om den skattskyldige begär att uppskovet skall föras<br>vidare behandlas vinsten eller motsvarande belopp som en kapitalvinst<br>som uppkommit vid den efterföljande transaktionen vid tillämpning av<br>bestämmelserna om koncemintema andelsavyttringar i 25 kap. 6-27 §§<br>IL eller om andelsbyten i 49 kap. IL. Beloppet som kommer att behandlas<br>som en kapitalvinst tas upp till beskattning enligt bestämmelserna i 25<br>kap. 17-24 §§ eller 49 kap.</p>
<p>Ett exempel kan få åskådliggöra överföringen av uppskovet från IGOL<br>till IL. Antag att företaget A AB har gjort ett internationellt andelsbyte år<br>1997. Andelar i C erhölls i ersättning för andelarna i B.<br>Realisationsvinsten och uppskovsbeloppet är 100. År 2001 sker ett nytt<br>andelsbyte som är en koncemintem andelsavyttring enligt 25 kap. IL.<br>Andelarna i C lämnas i ersättning för andelar i D och kapitalvinsten är<br>200. Uppskovet på 100 behandlas som en vanlig kapitalvinst och räknas<br>samman med den senare kapitalvinsten 200. Uppskovet blir totalt 300.<br>Beloppet tas upp till beskattning enligt 17 §.</p>
<p>Bestämmelserna om koncemintema andelsavyttringar och andelsbyten<br>gäller bara om det uppkommit en kapitalvinst vid avyttringen. Ett<br>uppskov från IGOL får föras över till IL även om det inte uppstår en<br>kapitalvinst vid den efterföljande transaktionen. Om det uppkommer en<br>förlust vid den efterföljande transaktionen skall denna behandlas enligt<br>förlustregeln. Kapitalförlusten får inte till någon del kvittas mot IGOL-<br>uppskovet (som skall behandlas som kapitalvinst) vid detta tillfälle, utan<br>först när avdragsrätt enligt förlustregeln föreligger.</p>
<p>Om den skattskyldige redan skattat av en del av realisationsvinsten<br>som uppkom vid det internationella andelsbytet skall realisationsvinsten<br>som skall behandlas som kapitalvinst minskas med det belopp som<br>tidigare beskattats. Om det är kvalificerade andelar och någon del skulle<br>ha tagits upp i inkomstslaget tjänst enligt 23 § IGOL skall motsvarande<br>belopp behandlas som tjänstebelopp vid tillämpning av reglerna i 49 kap.<br>IL om andelsbyten.</p>
<h3>8.8      Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1240) om<br>ändring i kupongskattelagen (1970:624)</h3>
<p>4§</p>
<p>Ändringen i första stycket är en följd av den redaktionella ändringen i<br>6 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229).</p>
<h3>8.9      Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1255) om<br>ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk<br>skatt</h3>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>1 och 2 §§</p>
<p>Bestämmelserna i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,<br>AvrL, utvidgas till att omfatta även begränsat skattskyldiga fysiska och<br></p>
<p>114</p>
<p>juridiska personer som bedriver verksamhet från ett fast driftställe i<br>Sverige.</p>
<p>8.10     Förslaget till lag om upphävande av förordningen<br>(1967:44) om investeringsavgift för vissa<br>byggnadsarbeten</p>
<p>Enligt forordningen förelåg det en skyldighet att erlägga en s.k.<br>investeringsavgift for vissa byggnadsarbeten - bl.a. byggnation av<br>bensinstationer, parkeringshus, kommunala förvaltningsbyggnader,<br>idrottsanläggningar och samlingslokaler - som igångsattes under tiden<br>den 1 mars 1967 - den 30 september 1968 (prop. 1967:10, bet.<br>1967:BevU/LU3:l, rskr. 1967:53). Syftet med avgiften var bl.a. att<br>åstadkomma en återhållsamhet i den kommunala investeringsexpansionen<br>för att säkerställa en balanserad utveckling på byggnadsmarknaden. Detta<br>skedde genom införande av en särskild tidsbegränsad avgift på icke<br>prioriterat byggande. Avgiften låg på en sådan nivå att den kraftigt skulle<br>dämpa investeringsbenägenheten.</p>
<p>Med hänsyn till den tidsrymd som förflutit sedan de byggnadsarbeten<br>som omfattades av bestämmelserna i förordningen påbörjades finns det<br>inte längre något behov av att reglera investeringsavgiften. Förordningen<br>bör därför upphävas.</p>
<p>8.11     Förslaget till lag om upphävande av lagen<br>(1992:846) om tillfällig avvikelse från lagen<br>(1989:484) om arbetsmiljöavgift</p>
<p>Enligt lagen bemyndigades regeringen med avvikelse från 2 § lagen om<br>arbetsmiljöavgift att för budgetåret 1992/93 disponera 2 miljarder kronor<br>från arbetslivsfonden for sysselsättningsskapande åtgärder. Av 2 §<br>sistnämnda lag framgår att arbetsmiljöavgift skulle användas till bidrag<br>till arbetsgivare för vissa utgifter. Lagen upphörde att gälla den 1 januari<br>1996. Även denna lag bör kunna upphävas.</p>
<p>8.12     Förslaget till lag om upphävande av lagen<br>(1992:1330) om tillfällig avvikelse från lagen<br>(1989:484) om arbetsmiljöavgift</p>
<p>Enligt lagen bemyndigades regeringen med avvikelse från 2 § lagen om<br>arbetsmiljöavgift att för budgetåret 1992/93 disponera 3 miljarder kronor<br>från Arbetslivsfonden. Av 2  § sistnämnda lag framgår att</p>
<p>arbetsmiljöavgift skulle användas till bidrag till arbetsgivare for vissa<br>utgifter. Lagen upphörde att gälla den 1 januari 1996. Även denna lag bör<br>kunna upphävas.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>115</p>
<h3>8.13 Förslaget till lag om upphävande av lagen<br>(1995:659) om tillfällig avvikelse från lagen<br>(1989:484) om arbetsmiljöavgift</h3>
<p>Enligt lagen bemyndigades regeringen med avvikelse från 2 § lagen om<br>arbetsmiljöavgift att for budgetåret 1995/96 disponera 600 miljoner<br>kronor från arbetslivsfonden till sysselsättningsskapande åtgärder. Av 2 §<br>sistnämnda lag framgår att arbetsmiljöavgift skulle användas till bidrag<br>till arbetsgivare for vissa utgifter. Lagen upphörde att gälla den 1 januari<br>1996. Även denna lag bör kunna upphävas.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>116</p>
<h3>Sammanfattning av promemorian Anpassningar på<br>företagsskatteområdet till EG-fördraget (Ds 2000:28)</h3>
<p>I promemorian behandlas vissa nationella regler som vid inkomst-<br>beskattningen i dag gynnar svenska foretag i förhållande till utländska<br>företag i samma situation eller gynnar investeringar i Sverige framför<br>investeringar i utlandet. I promemorian förslås ändringar i reglerna om<br>skattefria utdelningar i vissa fall, utskiftningar från ekonomiska<br>föreningar, koncernbidrag, kommissionärsförhållanden och avräkning av<br>utländsk skatt. Slutligen föreslås terminologiska anpassningar i vissa<br>bestämmelser i inkomstskattelagen (1999:1229, IL).</p>
<p>Utdelningar på näringsbetingade andelar</p>
<p>Enligt gällande regler i 24 kap. 15 och 20 §§ IL kan bara svenska företag<br>ta emot skattefri utdelning på näringsbetingade andelar. I promemorian<br>föreslås att ett utländskt bolag som bedriver näringsverksamhet här vid<br>ett fast driftställe skall jämställas med ett svenskt företag. Det utländska<br>bolaget måste dock höra hemma inom en stat i Europeiska ekonomiska<br>samarbetsområdet (EES) och motsvara ett sådant svenskt företag som kan<br>ta emot skattefri utdelning.</p>
<p>Lex Asea</p>
<p>Lex Asea gör det möjligt att dela upp företag utan omedelbara in-<br>komstskattekonsekvenser. Ett moderbolag som delar ut andelama i ett<br>dotterbolag måste dock enligt gällande bestämmelser i 42 kap. 16 § IL<br>vara svenskt. I promemorian föreslås att bestämmelserna också skall gälla<br>utländska moderbolag.</p>
<p>Utskiftning från ekonomiska föreningar</p>
<p>Om en svensk ekonomisk förening ombildas till ett svenskt aktiebolag,<br>skall aktier som skiftas ut till medlemmarna inte behandlas som utdelning<br>(42 kap. 20 § IL). I promemorian föreslås att utländska bolag som<br>motsvarar svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar skall<br>jämställas med svenska företag om de utländska bolagen hör hemma i en<br>stat inom EES.</p>
<p>Utskiftning i annat fall då föreningen upplöses behandlas enligt<br>gällande rätt som utdelning om den ekonomiska föreningen är svensk (42<br>kap. 19 § IL). I promemorian föreslås att motsvarande skall gälla om den<br>ekonomiska föreningen är ett utländskt bolag som hör hemma i en stat<br>inom EES.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Koncernbidrag</p>
<p>Koncernbidrag kan i dag enligt 35 kap. IL bara lämnas mellan svenska<br>företag och vidarebefordras genom sådana företag. I promemorian<br></p>
<p>117</p>
<p>föreslås att utländska bolag som hör hemma i en stat inom EES jämställs<br>med motsvarande svenska företag om</p>
<p>- både givare och mottagare är skattskyldiga för näringsverksamhet i<br>Sverige,</p>
<p>- koncernbidraget skall tas upp som intäkt i näringsverksamhet som<br>bedrivs i Sverige, och</p>
<p>- näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till inte är<br>undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal.</p>
<p>Ko mm issionärsförhållanden</p>
<p>Med kommissionärsföretag avses enligt 36 kap. 2 § IL ett svenskt<br>aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som bedriver nä-<br>ringsverksamhet i eget namn för ett annat svenskt aktiebolags eller en<br>svensk ekonomisk förenings räkning. Med kommittentföretag avses det<br>bolag eller den förening för vars räkning verksamheten bedrivs. I<br>promemorian föreslås att utlandsägda fasta driftställen jämställs med<br>svenska företag om det utländska bolaget motsvarar ett svenskt<br>aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och hör hemma i en stat<br>inom EES.</p>
<p>Om det utländska företaget är kommittentföretag krävs att<br>kommissionärsverksamheten hänförs till det utländska företagets fasta<br>driftställe i Sverige.</p>
<p>A vräkningslagen</p>
<p>Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, AvrL, gäller bara för<br>personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige. Fysiska och juridiska<br>personer som hör hemma i utlandet och har fast driftställe i Sverige<br>föreslås också fa tillämpa reglerna i AvrL.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>118</p>
<h2>Promemorians lagförslag</h2>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 2</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)</p>
<p>dels att 11 kap. 26 §, 12 kap. 24 och 25 §§, 17 kap. 6 och 7 §§, 24 kap.</p>
<p>15 och 20 §§, 35 kap. 3-5 §§, 40 kap. 6 §, 42 kap. 16 §, 48 kap. 8 och 9<br>§§ och 61 kap. 19 § samt rubrikerna närmast före 17 kap. 6 § och 48 kap.<br>8 och 9 §§ skali ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 35 kap. 2 a §, 36<br>kap. 2 a §, och 42 kap. 20 a § samt närmast före 17 kap. 7 § en ny rubrik<br>av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<h3>11 kap.</h3>
<p>26 §</p>
<p>Förmån av resa inom eller<br>mellan Europeiska unionens<br>medlemsländer eller EES-<br>länderna till eller från<br>anställningsintervju skall inte tas<br>upp. Detta gäller också ersättning<br>för sådan resa till den del<br>ersättningen inte överstiger<br>utgifterna för resan och, när det<br>gäller resa med egen bil, inte<br>överstiger avdragsbeloppet enligt<br>12 kap. 27 §.</p>
<p>12 kap.</p>
<p>24 §</p>
<p>När en skattskyldig på grund av<br>sitt arbete vistas på en annan ort än<br>den där han eller hans familj bor,<br>skall utgifter för hemresor dras av,<br>om avståndet mellan hemorten och<br>arbetsorten är längre än 50<br>kilometer. Avdrag skall göras för<br>högst en hemresa per vecka och<br>bara för utgifter för resor inom<br>eller mellan Europeiska unionens<br>medlemsländer eller EES-<br>ländema.</p>
<p>Förmån av resa inom<br>Europeiska          ekonomiska</p>
<p>samarbetsområdet till eller från<br>anställningsintervju skall inte tas<br>upp. Detta gäller också ersättning<br>för sådan resa till den del<br>ersättningen inte överstiger<br>utgifterna för resan och, när det<br>gäller resa med egen bil, inte<br>överstiger avdragsbeloppet enligt<br>12 kap. 27 §.</p>
<p>När en skattskyldig på grund av<br>sitt arbete vistas på en annan ort än<br>den där han eller hans familj bor,<br>skall utgifter för hemresor dras av,<br>om avståndet mellan hemorten och<br>arbetsorten är längre än 50<br>kilometer. Avdrag skall göras för<br>högst en hemresa per vecka och<br>bara för utgifter för resor inom<br>Europeiska          ekonomiska</p>
<p>samarbetsområdet.</p>
<p>Avdraget skall beräknas efter utgiften för det billigaste färdsättet.<br>Skäliga utgifter för flygresa och utgifter för tågresa skall dock dras av.</p>
<p>Om det saknas godtagbara allmänna kommunikationer, skall utgifter<br>för resa med egen bil eller med den skattskyldiges förmånsbil dras av<br>med det belopp som gäller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen<br>enligt 27 och 29 §§. Detta gäller också den som använt en förmånsbil</p>
<p>119</p>
<p>som en närstående till honom eller hans sambo men inte han själv är Prop. 2000/01:22<br>skattskyldig för.                                                           Bilaga 2</p>
<p>25 §</p>
<p>Utgifter för särskilda resor inom<br>eller mellan Europeiska unionens<br>medlemsländer eller EES-<br>länderna i samband med att den<br>skattskyldige börjar eller slutar en<br>tjänst skall dras av.<br>Bestämmelserna i 24 § andra och<br>tredje styckena tillämpas också för<br>sådana avdrag.</p>
<p>Utgifter för särskilda resor inom<br>Europeiska          ekonomiska</p>
<p>samarbetsområdet i samband med<br>att den skattskyldige börjar eller<br>slutar en tjänst skall dras av.<br>Bestämmelserna i 24 § andra och<br>tredje styckena tillämpas också för<br>sådana avdrag.</p>
<h3>17 kap.</h3>
<p>6§</p>
<p>Andelar som förvärvas genom<br>vissa utdelningar och utskiftningar</p>
<p>För andelar som förvärvas<br>genom sådan utdelning av andelar<br>i dotterbolag som avses i 42 kap.<br>16 § skall som anskaffningsvärde<br>anses så stor del av<br>anskaffningsvärdet för aktierna z<br>det utdelande bolaget som<br>motsvarar den förändring i<br>marknadsvärdet som utdelningen<br>inneburit för dessa aktier.<br>Anskaffningsvärdet för aktierna i<br>det utdelande bolaget skall<br>minskas i motsvarande mån.</p>
<p>Om den som förvärvar aktier<br>genom utdelning utan att äga<br>aktier i det utdelande bolaget har<br>lämnat ersättning för rätten till<br>utdelning, anses ersättningen som<br>anskaffningsvärde. Om någon<br>ersättning inte har lämnats, är<br>anskaffningsvärdet noll.</p>
<p>Andelar som förvärvas genom<br>utdelning i vissa fall</p>
<p>För andelar som förvärvas<br>genom sådan utdelning av andelar<br>i dotterbolag som avses i 42 kap.<br>16 §, anses som anskaffningsvärde<br>så stor del av anskaffningsvärdet<br>för aktierna i moderbolaget som<br>motsvarar den förändring i<br>marknadsvärdet som utdelningen<br>medför för dessa aktier.<br>Anskaffningsvärdet för aktierna i<br>moderbolaget skall minskas i<br>motsvarande mån.</p>
<p>Om den som förvärvar andelar<br>genom utdelning utan att äga<br>aktier i moderbolaget lämnar<br>ersättning för rätten till utdelning,<br>anses ersättningen som<br>anskaffningsvärde. Om någon<br>ersättning inte lämnas, är<br>anskaffningsvärdet noll.</p>
<p>Aktier som förvärvas genom<br>utskiftning i vissa fall</p>
<p>För aktier som förvärvas genom<br>sådan utskiftning från en<br>ekonomisk förening som avses i</p>
<p>För aktier som förvärvas genom<br>utskiftning från en ekonomisk<br>förening vid en sådan ombildning</p>
<p>120</p>
<p>42 kap. 20   § skall som</p>
<p>anskaffningsvärde          anses</p>
<p>anskaffningsvärdet for andelarna i<br>den förening som skiftat ut<br>aktierna.</p>
<p>24 kap.</p>
<p>15 §</p>
<p>Utdelning på näringsbetingade<br>andelar i svenska aktiebolag och<br>svenska ekonomiska föreningar<br>skall inte tas upp, om den tas emot<br>av</p>
<p>- ett sådant svenskt aktiebolag</p>
<p>eller en sådan svensk ekonomisk<br>förening som inte är<br>investmentföretag            eller</p>
<p>förvaltningsföretag,</p>
<p>- en sådan svensk stiftelse eller<br>svensk ideell förening som inte<br>omfattas av bestämmelserna om<br>undantag från skattskyldighet i 7<br>kap.,</p>
<p>- en svensk sparbank, eller</p>
<p>-   ett svenskt ömsesidigt<br>försäkringsföretag.<br></p>
<p>av en svensk ekonomisk förening<br>till aktiebolag som avses i 42 kap.<br>20 §, skall som anskaffningsvärde<br>anses anskaffningsvärdet for<br>andelarna i den förening som<br>skiftar ut aktierna.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Utdelning på näringsbetingade<br>andelar i svenska aktiebolag och<br>svenska ekonomiska föreningar<br>skall inte tas upp, om den tas emot<br>av</p>
<p>1. ett sådant svenskt aktiebolag</p>
<p>eller en sådan svensk ekonomisk<br>förening som inte är<br>investmentföretag            eller</p>
<p>förvaltningsföretag,</p>
<p>2. en sådan svensk stiftelse eller<br>svensk ideell förening som inte<br>omfattas av bestämmelserna om<br>undantag från skattskyldighet i 7<br>kap.,</p>
<p>3. en svensk sparbank, eller</p>
<p>4.   ett svenskt ömsesidigt<br>försäkringsföretag.</p>
<p>Vid tillämpning       av</p>
<p>bestämmelserna i första stycket<br>skall ett utländskt bolag, som hör<br>hemma i en stat inom Europeiska<br>ekonomiska samarbetsområdet och<br>motsvarar ett svenskt företag som<br>avses i första stycket 1-4,<br>behandlas som ett sådant företag.</p>
<p>20 §</p>
<p>Utdelning på andelar i en Utdelning på andelar i en<br>utländsk juridisk person skall inte utländsk juridisk person skall inte<br>tas upp av ett svenskt företag om tas upp av ett företag om</p>
<p>1. utdelningen på grund av 12-19 §§ inte skulle ha tagits upp om den<br>utdelande juridiska personen hade varit svensk, och</p>
<p>2. inkomstbeskattningen av den utländska juridiska personen är<br>jämförlig med inkomstbeskattningen enligt denna lag av ett svenskt<br>företag med motsvarande inkomster.</p>
<h3>35 kap.</h3>
<p>2 a § Vid tillämpning av<br>bestämmelserna i detta kapitel<br>skall ett utländskt bolag, som hör</p>
<p>121</p>
<p>hemma i en stat inom Europeiska<br>ekonomiska samarbetsområdet och<br>som motsvarar ett svenskt foretag<br>som anges i dessa bestämmelser,<br>behandlas som ett sådant företag,<br>om både givaren och mottagaren<br>av koncernbidraget är<br>skattskyldiga                  för</p>
<p>näringsverksamhet i Sverige och<br>koncernbidraget utgör inkomst i<br>mottagarens näringsverksamhet.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>3§</p>
<p>Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag eller<br>från ett helägt dotterföretag till ett moderföretag skall dras av under<br>förutsättning att</p>
<p>1.  varken givaren eller mottagaren är ett privatbostadsföretag,<br>investmentföretag eller förvaltningsföretag,</p>
<p>2.  både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i<br>självdeklarationen vid samma års taxering,</p>
<p>3. dotterföretaget har varit helägl<br>beskattningsår eller sedan<br>näringsverksamhet av något slag,</p>
<p>4.  mottagaren inte enligt ett<br>skatteavtal skall anses ha hemvist i<br>en utländsk stat, och</p>
<p>5.  om bidraget lämnas från<br>dotterföretaget till moderföretaget,<br>utdelning under beskattningsåret<br>från dotterföretaget inte skall tas<br>upp hos moderföretaget.<br></p>
<p>under givarens och mottagarens hela<br>dotterföretaget började bedriva</p>
<p>4.  mottagaren inte enligt ett<br>skatteavtal skall anses ha hemvist i<br>en utländsk stat om inte annat<br>följer av andra stycket,</p>
<p>5.  näringsverksamheten som<br>koncernbidraget hänför sig till inte<br>är undantagen från beskattning i<br>Sverige på grund av ett<br>skatteavtal, och</p>
<p>6.  om bidraget lämnas från<br>dotterföretaget till moderföretaget,<br>utdelning under beskattningsåret<br>från dotterföretaget inte skall tas<br>upp hos moderföretaget.</p>
<p>Första stycket 4 gäller inte om<br>mottagaren är ett sådant utländskt<br>bolag som avses i 2 a §.</p>
<p>4§</p>
<p>Ett koncernbidrag från ett helägt<br>dotterföretag till ett annat helägt<br>i dotterföretag till samma<br>:   moderföretag skall dras av, om de</p>
<p>' förutsättningar som anges i 3 §<br>första stycket 1-5 är uppfyllda och</p>
<p>Ett koncernbidrag från ett helägt<br>dotterföretag till ett annat helägt<br>dotterföretag till samma<br>moderföretag skall dras av, om de<br>förutsättningar som anges i 3 § 1-4<br>är uppfyllda och</p>
<p>1. moderföretaget är ett investmentföretag eller förvaltningsföretag,</p>
<p>122</p>
<p>2. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som ger<br>koncernbidraget inte skall tas upp av moderföretaget, eller</p>
<p>3. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som tar emot<br>koncernbidraget skall tas upp av moderföretaget.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Ett koncernbidrag från ett<br>moderföretag till ett annat svenskt<br>aktiebolag än ett helägt<br>dotterföretag skall dras av, om de<br>förutsättningar som anges i 3 § 1, 2<br>och 4 är uppfyllda och om<br>ägarförhållandena under givarens<br>och       mottagarens hela</p>
<p>beskattningsår eller sedan<br>mottagaren började bedriva<br>näringsverksamhet av något slag<br>har varit sådana att mottagaren<br>genom fusioner mellan<br>moderföretag och dotterbolag har<br>kunnat gå upp i moderföretaget.<br>Fusion skall anses kunna äga rum<br>när ett moderföretag äger mer än<br>90 procent av aktierna i ett<br>dotterbolag, men inte i andra fall.</p>
<p>Ett koncernbidrag från ett<br>moderföretag till ett annat svenskt<br>aktiebolag än ett helägt<br>dotterföretag skall dras av, om de<br>förutsättningar som anges i 3 §<br>första stycket 1, 2, 4 och 5 är<br>uppfyllda        och        om</p>
<p>ägarförhållandena under givarens<br>och mottagarens hela<br>beskattningsår eller sedan<br>mottagaren började bedriva<br>näringsverksamhet av något slag<br>har varit sådana att mottagaren<br>genom fusioner mellan<br>moderföretag och dotterbolag har<br>kunnat gå upp i moderföretaget.<br>Fusion skall anses kunna äga rum<br>när ett moderföretag äger mer än<br>90 procent av aktierna i ett<br>dotterbolag, men inte i andra fall.</p>
<p>36 kap.</p>
<p>2a§</p>
<p>Vid tillämpning       av</p>
<p>bestämmelserna i detta kapitel<br>skall ett utländskt bolag, som hör<br>hemma i en stat inom Europeiska<br>ekonomiska samarbetsområdet och<br>motsvarar ett svenskt aktiebolag<br>eller en svensk ekonomisk<br>förening, behandlas som ett sådant<br>företag, om det utländska bolaget<br>bedriver näringsverksamhet vid ett<br>fast driftställe i Sverige. Om det<br>utländska       bolaget       är</p>
<p>kommittentföretag gäller första<br>stycket bara under förutsättning<br>att        inkomsten       från</p>
<p>kommissionärsverksamheten skall<br>tas upp i näringsverksamheten som<br>bedrivs vid det fasta driftstället.</p>
<p>123</p>
<h3>40 kap.</h3>
<p>6§</p>
<p>Med koncern avses i detta kapitel</p>
<p>- en koncern enligt någon av de bestämmelser som anges i 5 § första<br>stycket,</p>
<p>- när det gäller svenska ideella föreningar, en koncern enligt 1 kap. 4 §<br>årsredovisningslagen (1995:1554), och</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>en motsvarande utländsk<br>företagsgrupp, om moderföretaget<br>hör hemma i en medlemsstat i<br>Europeiska unionen eller är ett<br>sådant utländskt bolag som avses i<br>6 kap. 10 §.</p>
<p>en motsvarande utländsk<br>företagsgrupp, om moderföretaget<br>hör hemma i en stat inom<br>Europeiska          ekonomiska</p>
<p>samarbetsområdet eller är ett<br>utländskt bolag.</p>
<h3>42 kap.</h3>
<p>16 8</p>
<p>Utdelning från ett svenskt<br>aktiebolag (moderbolaget) i form<br>av andelar i ett dotterbolag skall<br>inte tas upp om</p>
<p>Utdelning, från ett svenskt<br>aktiebolag eller ett utländskt bolag<br>som motsvarar ett svenskt<br>aktiebolag (moderbolaget), i form<br>av andelar i ett dotterbolag skall<br>inte tas upp om</p>
<p>1. utdelningen lämnas</p>
<p>förhållande till innehavda aktier i</p>
<p>moderbolaget,</p>
<p>2. aktierna i moderbolaget är marknadsnoterade,</p>
<p>3. samtliga moderbolagets andelar i dotterbolaget delas ut,</p>
<p>4. andelar i dotterbolaget efter utdelningen inte innehas av något<br>företag som tillhör samma koncern som moderföretaget,</p>
<p>5. dotterbolaget är ett svenskt aktiebolag eller ett utländskt bolag, och</p>
<p>6. dotterbolagets näringsverksamhet till huvudsaklig del består av<br>rörelse eller, direkt eller indirekt, innehav av andelar i sådana företag som<br>till huvudsaklig del bedriver rörelse och i vilka dotterbolaget, direkt eller<br>indirekt, innehar andelar med ett sammanlagt röstetal som motsvarar mer<br>än hälften av röstetalet för samtliga andelar i företaget.</p>
<p>Första stycket gäller även om mottagaren av utdelningen inte äger<br>aktierna i det utdelande bolaget.</p>
<p>I 48 kap. 8 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften på andelarna<br>i moderbolaget och dotterbolaget.</p>
<p>20a§</p>
<p>Vid       tillämpning       av</p>
<p>bestämmelserna i 19 och 20 §§<br>skall ett utländskt bolag, som hör<br>hemma i en stat inom Europeiska<br>ekonomiska samarbetsområdet och<br>motsvarar en svensk ekonomisk<br>förening, behandlas som en sådan.</p>
<p>Vid       tillämpning av</p>
<p>124</p>
<p>bestämmelserna i 20 § skall ett Prop. 2000/01:22<br>utländskt bolag, som hör hemma i Bilaga 2<br>en stat inom Europeiska<br>ekonomiska samarbetsområdet och<br>motsvarar ett svenskt aktiebolag,<br>behandlas som ett sådant.</p>
<h3>48 kap.</h3>
<p>Andelar som erhålls genom Andelar som förvärvas genom<br>utdelning i vissa fall                   utdelning i vissa fall</p>
<p>För andelar som erhålls genom<br>sådan utdelning av andelar i<br>dotterbolag som avses i 42 kap. 16<br>§, anses som anskaffningsutgift så<br>stor del av omkostnadsbeloppet för<br>aktierna i moderbolaget - beräknat<br>vid tidpunkten för utdelningen -<br>som motsvarar den förändring i<br>marknadsvärdet på dessa aktier<br>som utdelningen medför.</p>
<p>För andelar som förvärvas<br>genom sådan utdelning av andelar<br>i dotterbolag som avses i 42 kap.<br>16 §, anses som anskaffningsutgift<br>så stor del av omkostnadsbeloppet<br>för aktierna i moderbolaget -<br>beräknat vid tidpunkten för<br>utdelningen - som motsvarar den<br>förändring i marknadsvärdet som<br>utdelningen medför för dessa<br>aktier.</p>
<p>När det senare skall beräknas ett omkostnadsbelopp för aktierna i<br>moderbolaget, skall den genomsnittliga anskaffningsutgiften minskas i<br>motsvarande mån.</p>
<p>Om den som erhåller andelar i<br>utdelning utan att äga aktier i<br>moderbolaget lämnar ersättning<br>för rätten till utdelning, anses<br>ersättningen                 som</p>
<p>anskaffningsutgift. Om någon<br>ersättning inte lämnas, är de<br>utdelade              andelarnas</p>
<p>anskaffningsutgift noll.</p>
<p>Om den som förvärvar andelar</p>
<p>genom utdelning utan att äga aktier<br>i moderbolaget lämnar ersättning</p>
<p>för rätten till utdelning, anses<br>ersättningen                 som</p>
<p>anskaffningsutgift. Om någon</p>
<p>ersättning inte</p>
<p>anskaffningsutgiften noll.</p>
<p>lämnas, är</p>
<p>Aktier som erhålls genom<br>utskiftning i vissa fall</p>
<p>I</p>
<p>För aktier som erhålls genom<br>utskiftning från en ekonomisk<br>förening vid sådan ombildning av<br>en svensk ekonomisk förening till<br>aktiebolag som avses i 42 kap.<br>20 §, anses som anskaffningsutgift<br>det omkostnadsbelopp som skulle<br>ha använts om andelarna i</p>
<p>Aktier som förvärvas genom<br>utskiftning i vissa fall</p>
<p>§</p>
<p>För aktier som förvärvas genom<br>utskiftning från en ekonomisk<br>förening vid sådan ombildning av<br>en ekonomisk förening till<br>aktiebolag som avses i 42 kap.<br>20 §, skall som anskaffningsutgift<br>anses det omkostnadsbelopp som<br>skulle ha använts om andelarna i</p>
<p>125</p>
<p>föreningen hade avyttrats vid föreningen hade avyttrats vid Prop. 2000/01:22</p>
<p>tidpunkten för utskiftningen.         tidpunkten för utskiftningen.         Bilaga 2</p>
<h3>61 kap.</h3>
<p>19 §</p>
<p>Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån nedåt anses</p>
<p>- att bilen använts som arbetsredskap,</p>
<p>- att bilen använts i taxinäring, att den körts minst 6 000 mil i<br>verksamheten under kalenderåret och att dispositionen för privat körning<br>varit begränsad i mer än ringa utsträckning, eller</p>
<p>- att det finns liknande omständigheter.</p>
<p>Värdet av bilförmån skall<br>justeras nedåt också när bilen ingår<br>i en större grupp av bilar som<br>deltar i ett test eller liknande för att<br>prova ut ny eller förbättrande miljö<br>eller säkerhetsteknik eller dylikt<br>och bilen i det utförandet inte finns<br>att köpa på den allmänna<br>marknaden inom Europeiska<br>unionens medlemsländer eller</p>
<p>Värdet av bilförmån skall<br>justeras nedåt också när bilen ingår<br>i en större grupp av bilar som<br>deltar i ett test eller liknande för att<br>prova ut ny eller förbättrande miljö<br>eller säkerhetsteknik eller dylikt<br>och bilen i det utförandet inte finns<br>att köpa på den allmänna<br>marknaden inom Europeiska<br>ekonomiska samarbetsområdet.</p>
<p>EES-länderna.</p>
<p>Om bilen är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med<br>milj ovänligare drivmedel än bensin och dieselolja eller med elektricitet<br>och bilens nybilspris därför är högre än nybilspriset för närmast<br>jämförbara bil utan sådan teknik, skall förmånsvärdet justeras nedåt till<br>en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>Bestämmelserna i 40 kap. 6 § i sin nya lydelse tillämpas på<br>beskattningsår som påbörjas efter den 1 januari 2001 eller senare.</p>
<p>126</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av<br>utländsk skatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:468) om avräkning av<br>utländsk skatt</p>
<p>dels att 1 och 2 §§ skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §</p>
<p>Om en obegränsat skattskyldig Om en obegränsat skattskyldig<br>har haft intäkt                        har haft intäkt eller en begränsat</p>
<p>skattskyldig har haft sådan intäkt<br>som hänför sig ett föst driftställe i<br>Sverige</p>
<p>a) som medtagits vid taxering enligt inkomstskattelagen<br>(1999:1229),</p>
<p>b) för vilken han beskattats i utländsk stat, och</p>
<p>c) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra<br>därifrån,</p>
<p>har han - med den inskränkning som följer av 2 § - genom avräkning<br>av den del av den utländska skatten som belöper sig på intäkten rätt att<br>erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt<br>enligt 4-13 §§.</p>
<p>Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall en fysisk person enligt<br>lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall betala fastighetsskatt<br>för en privatbostad som är belägen utomlands.</p>
<p>Om ett svenskt företag vid en prövning enligt 24 kap. 20 §<br>inkomstskattelagen inte kan visa att inkomstbeskattningen av den<br>utländska juridiska personen är jämförlig med inkomstbeskattningen<br>enligt nämnda lag av ett svenskt företag med motsvarande inkomster men<br>övriga förutsättningar för skattefrihet för utdelningen är uppfyllda, gäller<br>följande. Utöver den avräkning som medges enligt första stycket och<br>enligt dubbelbeskattningsavtal, har företaget rätt att genom avräkning<br>erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt med ett belopp som motsvarar<br>tretton procent av utdelningens bruttobelopp. Vid en sådan avräkning<br>gäller 4-13 §§ i tillämpliga delar.</p>
<p>2§</p>
<p>Rätt till avräkning enligt 1 § första stycket föreligger inte om statlig<br>inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, den utländska skatten samt den<br>utländska intäkten omfattas av dubbelbeskattningsavtal. Med att den<br>utländska intäkten omfattas av dubbelbeskattningsavtal avses även fall då<br>någon intäkt av en privatbostad som är belägen utomlands inte uppburits<br>men, om sådan intäkt hade uppburits, denna omfattats av<br>dubbelbeskattningsavtal</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>127</p>
<p>Rätt till avräkning enligt 1 § andra stycket föreligger inte om statlig<br>fastighetsskatt omfattas av dubbelbeskattningsavtal. Vid avräkning med<br>stöd av dubbelbeskattningsavtal tillämpas dock 4-13 §§.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket<br>tillämpas inte då en begränsat<br>skattskyldig har rätt till avräkning<br>av utländsk skatt enligt 1 § första<br>stycket.</p>
<p>2a§</p>
<p>Termer och uttryck som används<br>i denna lag har samma betydelse<br>och tillämpningsområde som i<br>inkomstskattelagen (1999:1229)<br>om inte annat anges eller framgår<br>av sammanhanget.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången<br>vid 2002 års taxering.</p>
<p>128</p>
<h3>Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över            Prop. 2000/01:22</h3>
<h3>promemorian Anpassningar på företagsskatteområdet till EG- Bilaga 3<br>fördraget (Ds 2000:28)</h3>
<p>Efter remiss har yttranden över promemorian (Ds 2000:28) Anpassningar<br>på företagsskatteområdet till EG-fÖrdraget inkommit från<br>Riksskatteverket (RSV), Hovrätten for västra Sverige, Kammarrätten i<br>Göteborg, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK),<br>Handelshögskolan i Stockholm, Juridiska fakulteten vid Uppsala<br>universitet, Sveriges Byggindustrier, Finansbolagens förening,<br>Föreningen auktoriserade revisorer FAR, HSB Riksförbund,<br>Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF),<br>Näringslivets nämnd for regelgranskning (NNR), Svenska Handel- och<br>Tjänsteföretagen, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska<br>Bankföreningen, Svenska handelskammaren, Sveriges Advokatsamfund,<br>Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges<br>Industriförbund och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).</p>
<p>RSV har inhämtat yttrande från skattemyndigheten i Stockholm.</p>
<p>Näringslivets nämnd for regelgranskning, Svenska<br>Arbetsgivareföreningen SAF, Svenska bankföreningen, Svenska<br>handelskammaren, Sveriges Försäkringsförbund och Sveriges<br>Industriförbund har åberopat ett remissyttrande från Näringslivets<br>Skattedelegation.</p>
<p>Landsorganisationen LO har förutom ett eget yttrande åberopat ett<br>yttrande från Svenska Transportarbetareförbundet.</p>
<p>Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet,<br>Finansbolagens förening, Centralorganisationen SACO, Företagarnas<br>Riksorganisation, Kooperativa förbundet, Skogsägarnas Riksförbund,<br>Svensk Industriförening, Svenska Revisorsasmfundet SRS, Sveriges<br>Bokförings- och revisionsbyråers Förbund, Sveriges<br>Redovisningskonsulters Förbund SRF och Tjänsteförbundet har också<br>avstått från att yttra sig.</p>
<p>129</p>
<p>5 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 22</p>
<h2>Lagrådsremissens lagförslag</h2>
<h3>Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)</p>
<p>dels att 11 kap. 26 §, 12 kap. 24 och 25 §§, 16 kap. 19, 29 och 30 §§,<br>17 kap. 6 och 7 §§, 24 kap. 15 och 20 §§, 25 kap. 14, 20, 24 och 25 §§,<br>35 kap. 3-5 §§, 36 kap. 3 §, 40 kap. 6 §, 48 kap. 8 och 9 §§, 49 kap. 22 §,<br>61 kap. 19 § och 65 kap. 16 § samt rubrikerna närmast före 17 kap. 6 §,<br>25 kap. 24 § och 48 kap. 8 och 9 §§ skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 31 kap. 25 a §,<br>35 kap. 2 a §, 36 kap. 2 a §, 42 kap. 16 a och 20 a §§, samt närmast före<br>17 kap. 7 § en ny rubrik av följande lydelse.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>11 kap.</p>
<p>26 §</p>
<p>Förmån av resa inom eller Förmån</p>
<p>av</p>
<p>resa inom</p>
<p>mellan Europeiska unionens<br>medlemsländer eller EES-<br>länderna till eller från<br>anställningsintervju skall inte tas<br>upp. Detta gäller också ersättning<br>för sådan resa till den del<br>ersättningen inte överstiger<br>utgifterna för resan och, när det<br>gäller resa med egen bil, inte<br>överstiger avdragsbeloppet enligt<br>12 kap. 27 §.</p>
<p>12 kap.</p>
<p>24 §</p>
<p>När en skattskyldig på grund av<br>sitt arbete vistas på en annan ort än<br>den där han eller hans familj bor,<br>skall utgifter för hemresor dras av,<br>om avståndet mellan hemorten och<br>arbetsorten är längre än 50<br>kilometer. Avdrag skall göras för<br>högst en hemresa per vecka och<br>bara för utgifter för resor inom<br>eller mellan Europeiska unionens<br>medlemsländer eller EES-</p>
<p>Europeiska          ekonomiska</p>
<p>samarbetsområdet till eller från<br>anställningsintervju skall inte tas<br>upp. Detta gäller också ersättning<br>för sådan resa till den del<br>ersättningen inte överstiger<br>utgifterna för resan och, när det<br>gäller resa med egen bil, inte<br>överstiger avdragsbeloppet enligt<br>12 kap. 27 §.</p>
<p>När en skattskyldig på grund av<br>sitt arbete vistas på en annan ort än<br>den där han eller hans familj bor,<br>skall utgifter för hemresor dras av,<br>om avståndet mellan hemorten och<br>arbetsorten är längre än 50<br>kilometer. Avdrag skall göras för<br>högst en hemresa per vecka och<br>bara för utgifter för resor inom<br>Europeiska          ekonomiska</p>
<p>samarbetsområdet.</p>
<p>länderna.</p>
<p>Avdraget skall beräknas efter utgiften för det billigaste färdsättet.<br>Skäliga utgifter för flygresa och utgifter för tågresa skall dock dras av.</p>
<p>Om det saknas godtagbara allmänna kommunikationer, skall utgifter<br>för resa med egen bil eller med den skattskyldiges förmånsbil dras av<br>med det belopp som gäller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen<br></p>
<p>130</p>
<p>enligt 27 och 29 §§. Detta gäller också den som använt en förmånsbil Prop. 2000/01:22<br>som en närstående till honom eller hans sambo men inte han själv är Bilaga 4<br>skattskyldig för.</p>
<p>25 §</p>
<p>Utgifter för särskilda resor inom<br>eller mellan Europeiska unionens<br>medlemsländer eller EES-<br>länderna i samband med att den<br>skattskyldige börjar eller slutar en<br>tjänst skall dras av.<br>Bestämmelserna i 24 § andra och<br>tredje styckena tillämpas också för<br>sådana avdrag.</p>
<p>Utgifter för särskilda resor inom<br>Europeiska          ekonomiska</p>
<p>samarbetsområdet i samband med<br>att den skattskyldige börjar eller<br>slutar en tjänst skall dras av.<br>Bestämmelserna i 24 § andra och<br>tredje styckena tillämpas också för<br>sådana avdrag.</p>
<p>16 kap.</p>
<p>19 §</p>
<p>Utländsk särskild skatt som avser näringsverksamheten skall dras av.</p>
<p>Allmän skatt till en utländsk stat<br>skall dras av, om den har betalats<br>av en obegränsat skattskyldig<br>person på inkomster som anses ha<br>sitt ursprung i den utländska<br>staten. Med allmän skatt till en<br>utländsk stat likställs skatt till en<br>utländsk delstat, provins eller<br>kommun.</p>
<p>Allmän skatt till en utländsk stat<br>skall dras av, om den har betalats<br>på inkomster som anses ha sitt<br>ursprung i den utländska staten om<br>inkomsten skall tas upp i Sverige<br>och inte är undantagen från<br>beskattning här enligt ett<br>skatteavtal. Med allmän skatt till<br>en utländsk stat likställs skatt till<br>en utländsk delstat, provins eller<br>kommun.</p>
<p>Med skatt på inkomster likställs skatt på sådan förmögenhet som de<br>inkomster som avses i andra stycket kommer från. Detta gäller dock inte<br>om skatten huvudsakligen har karaktären av engångsskatt.</p>
<p>29 §</p>
<p>Debiterade egenavgifter skall dras av till den del de avser<br>näringsverksamheten. Om avgifterna sätts ned skall motsvarande del av<br>avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras.</p>
<p>Avdrag skall dessutom göras för ett belopp som sätts av för att täcka<br>egenavgiftema för beskattningsåret. Avdraget skall återföras det följande<br>beskattningsåret.</p>
<p>Den som är skyldig att upprätta<br>årsbokslut eller årsredovisning<br>enligt             bokföringslagen</p>
<p>(1999:1078) får göra avdrag bara<br>om en motsvarande avsättning<br>görs i räkenskaperna.</p>
<p>30 §</p>
<p>Avdrag enligt 29 § andra stycket skall beräknas på ett underlag som<br>motsvarar överskottet i näringsverksamheten före avdraget minskat med</p>
<p>131</p>
<p>1. sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 §, och       Prop. 2000/01:22</p>
<p>2. inkomst som räknas som inkomst av anställning enligt 2 kap. 3-5, Bilaga 4</p>
<p>15 och 16 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Avdraget får uppgå till högst 25 procent av underlaget. För sådana<br>inkomster eller skattskyldiga som avses i 2 § lagen (1990:659) om<br>särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster får dock avdraget uppgå till<br>högst 20 procent.</p>
<p>Avdrag skall göras bara för<br>näringsverksamhet här i landet.</p>
<p>17 kap.</p>
<p>Andelar som förvärvas genom Andelar som förvärvas genom<br>vissa utdelningar och utskiftningar utdelning i vissa fall</p>
<p>För andelar som förvärvas<br>genom sådan utdelning av andelar<br>i dotterbolag som avses i 42 kap.<br>16 § skall som anskaffningsvärde<br>anses så stor del av<br>anskaffningsvärdet för aktierna i<br>det utdelande bolaget som<br>motsvarar den förändring i<br>marknadsvärdet som utdelningen<br>inneburit för dessa aktier.<br>Anskaffningsvärdet för aktierna i<br>det utdelande bolaget skall<br>minskas i motsvarande mån.</p>
<p>Om den som förvärvar aktier<br>genom utdelning utan att äga<br>aktier i det utdelande bolaget har<br>lämnat ersättning för rätten till<br>utdelning, anses ersättningen som<br>anskaffningsvärde. Om någon<br>ersättning inte har lämnats, är<br>anskaffningsvärdet noll.</p>
<p>För aktier som förvärvas genom<br>sådan utskiftning från en<br>ekonomisk förening som avses i<br>42 kap. 20   § skall som</p>
<p>anskaffningsvärde           anses</p>
<p>anskaffningsvärdet för andelarna i<br>den förening som skiftat ut<br>aktierna.</p>
<p>§</p>
<p>För andelar som förvärvas<br>genom sådan utdelning av andelar<br>i dotterbolag som avses i 42 kap.<br>16 §, anses som anskaffningsvärde<br>så stor del av anskaffningsvärdet<br>för aktierna i moderbolaget som<br>motsvarar den förändring i<br>marknadsvärdet som utdelningen<br>medför för dessa aktier.<br>Anskaffningsvärdet för aktierna i<br>moderbolaget skall minskas i<br>motsvarande mån.</p>
<p>Om den som förvärvar andelar<br>genom utdelning utan att äga<br>aktier i moderbolaget lämnar<br>ersättning för rätten till utdelning,<br>anses ersättningen som<br>anskaffningsvärde. Om någon<br>ersättning inte lämnas, är<br>anskaffningsvärdet noll.</p>
<p>Aktier som förvärvas genom<br>utskiftning i vissa fall</p>
<p>§</p>
<p>För aktier som förvärvas genom<br>utskiftning från en ekonomisk<br>förening vid en sådan ombildning<br>av en ekonomisk förening till<br>aktiebolag som avses i 42 kap.<br>20 §, skall som anskaffningsvärde<br>anses anskaffningsvärdet för<br>andelarna i den förening som</p>
<p>132</p>
<p>skiftar ut aktierna.</p>
<p>Utdelning på näringsbetingade<br>andelar i svenska aktiebolag och<br>svenska ekonomiska föreningar<br>skall inte tas upp, om den tas emot<br>av</p>
<p>- ett sådant svenskt aktiebolag</p>
<p>eller en sådan svensk ekonomisk<br>förening som inte är<br>investmentföretag            eller</p>
<p>förvaltningsföretag,</p>
<p>- en sådan svensk stiftelse eller<br>svensk ideell förening som inte<br>omfattas av bestämmelserna om<br>undantag från skattskyldighet i 7<br>kap.,</p>
<p>- en svensk sparbank, eller</p>
<p>-   ett svenskt ömsesidigt<br>försäkringsföretag.</p>
<p>24 kap.</p>
<p>15 §</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Utdelning på näringsbetingade<br>andelar i svenska aktiebolag och<br>svenska ekonomiska föreningar<br>skall inte tas upp, om den tas emot<br>av</p>
<p>1. ett sådant svenskt aktiebolag</p>
<p>eller en sådan svensk ekonomisk<br>förening som inte är<br>investmentföretag            eller</p>
<p>förvaltningsföretag,</p>
<p>2. en sådan svensk stiftelse eller<br>svensk ideell förening som inte<br>omfattas av bestämmelserna om<br>undantag från skattskyldighet i 7<br>kap.,</p>
<p>3. en svensk sparbank, eller</p>
<p>4.   ett svenskt ömsesidigt<br>försäkringsföretag.</p>
<p>Vid tillämpning av<br>bestämmelserna i första stycket<br>skall ett utländskt bolag som hör<br>hemma i en stat inom Europeiska<br>ekonomiska samarbetsområdet och<br>som motsvarar ett svenskt företag<br>som avses i första stycket 1-4,<br>behandlas som ett sådant företag.</p>
<p>Utdelning på andelar i en<br>utländsk juridisk person skall inte<br>tas upp av ett företag om</p>
<p>20 §</p>
<p>Utdelning på andelar i en<br>utländsk juridisk person skall inte<br>tas upp av ett svenskt företag om</p>
<p>1. utdelningen på grund av 12-19 §§ inte skulle ha tagits upp om den</p>
<p>utdelande juridiska personen hade varit svensk, och</p>
<p>2. inkomstbeskattningen av den utländska juridiska personen är<br>jämförlig med inkomstbeskattningen enligt denna lag av ett svenskt<br>företag med motsvarande inkomster.</p>
<p>25 kap.</p>
<p>14 §<br>Moderföretaget i den svenska koncernen skall vara</p>
<p>- ett svenskt aktiebolag,</p>
<p>- en svensk ekonomisk förening,</p>
<p>- en svensk sparbank, eller</p>
<p>- ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket<br>skall ett utländskt bolag som hör</p>
<p>133</p>
<p>6 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 22<br></p>
<p>hemma i en stat inom Europeiska Prop. 2000/01:22<br>ekonomiska samarbetsområdet och Bilaga 4<br>som motsvarar ett svenskt företag<br>som avses i bestämmelsen<br>behandlas som ett sådant företag.</p>
<p>20 §</p>
<p>Om det inträffar en omständighet som medför att det säljande företaget<br>inte längre existerar, skall kapitalvinsten tas upp som intäkt.</p>
<p>Detta gäller inte om det säljande<br>företaget genom en fusion går upp<br>i ett företag som tillhör samma<br>svenska koncern. I stället skall de<br>bestämmelser som gäller för det<br>säljande företaget tillämpas på det<br>övertagande företaget.</p>
<p>Det avyttrade företaget går upp i<br>ett koncernföretag genom fusion</p>
<p>Detta gäller inte om det säljande<br>företaget</p>
<p>— genom en fusion går upp i ett<br>företag som tillhör samma svenska<br>koncern, eller</p>
<p>- upphör att existera genom en<br>fission och vart och ett av de<br>övertagande företagen omedelbart<br>efter fissionen ingår i samma<br>svenska koncern som det säljande<br>företaget.</p>
<p>I fall som avses i andra stycket<br>skall de bestämmelser som gäller<br>för det säljande företaget<br>tillämpas på det övertagande<br>företaget eller de övertagande<br>företagen.</p>
<p>Vid en fission skall<br>kapitalvinsten för vilken det<br>säljande företaget fått uppskov<br>fördelas på de övertagande<br>företagen i förhållande till det<br>nettovärde som förs över till varje<br>företag. Med nettovärde avses<br>detsamma som i 37 kap. 28 §<br>andra stycket.</p>
<p>Det avyttrade företaget upphör att<br>existera genom en fusion eller<br>fission</p>
<p>24 §</p>
<p>Kapitalvinsten skall inte tas upp<br>om det avyttrade företaget går upp<br>i ett annat företag genom en fusion<br>och det övertagande företaget<br>ingår i samma svenska koncern<br>som det säljande företaget. Var<br>och en av de andelar i det<br>övertagande företaget som<br>omedelbart efter fusionen innehas</p>
<p>Kapitalvinsten skall inte tas upp<br>om det avyttrade företaget</p>
<p>- går upp i ett annat företag<br>genom en fusion och det<br>övertagande företaget ingår i<br>samma svenska koncern som det<br>säljande företaget, eller</p>
<p>— upphör att existera genom en<br>fission och vart och ett av de</p>
<p>134</p>
<p>av det säljande företaget och<br>företag som ingår i samma<br>svenska koncern som det säljande<br>företaget anses som en avyttrad<br>andel. Summan av kapitalvinsterna<br>på de faktiskt avyttrade andelarna<br>skall fördelas på andelarna i det<br>övertagande företaget.</p>
<p>övertagande företagen ingår i Prop. 2000/01:22<br>samma svenska koncern som det Bilaga 4<br>säljande företaget.</p>
<p>Var och en av de andelar i det<br>övertagande företaget eller de<br>övertagande företagen som<br>omedelbart efter fusionen eller<br>fissionen innehas av det säljande<br>företaget och företag som ingår i<br>samma svenska koncern som det<br>säljande företaget anses som en<br>avyttrad andel.</p>
<p>Vid en fusion skall summan av<br>kapitalvinsterna på de faktiskt<br>avyttrade andelarna fördelas på<br>andelarna i det övertagande<br>företaget.</p>
<p>Vid en fission skall<br>kapitalvinsten på de faktiskt<br>avyttrade andelarna fördelas på de<br>övertagande företagen i<br>förhållande till det nettovärde som<br>förs över till varje företag. Med<br>nettovärde avses detsamma som i<br>37 kap. 28 § andra stycket.</p>
<p>25 §</p>
<p>Om det köpande företaget vid tidpunkten för den koncemintema<br>andelsavyttringen äger andelar av samma slag och sort som den avyttrade<br>andelen (gamla andelar) eller därefter förvärvar sådana andelar (nya<br>andelar), skall senare avyttringar som företaget gör anses ske i följande<br>ordning:</p>
<p>1. gamla andelar,</p>
<p>2. avyttrade andelar,</p>
<p>3. nya andelar.</p>
<p>Bestämmelsen skall tillämpas på motsvarande sätt för andra företag<br>som tillhör samma svenska koncern som det säljande företaget och som i<br>ett senare led förvärvar en avyttrad andel.</p>
<p>Motsvarande turordning tillämpas</p>
<p>1. om det köpande företaget vid tidpunkten för ett sådant andelsbyte<br>som avses i 21 § äger andelar av samma slag och sort som de mottagna<br>andelama (gamla andelar) eller därefter förvärvar sådana andelar (nya<br>andelar), och</p>
<p>2. efter fusioner i sådana fall<br>som avses i 24 § i fråga om<br>andelar som innehas i det</p>
<p>2. efter fusioner eller fissioner i<br>sådana fall som avses i 24 § i fråga<br>om andelar som innehas i ett</p>
<p>övertagande företaget omedelbart<br>efter fusionen (avyttrade andelar)<br>och andelar i detta företag som<br>förvärvas senare (nya andelar).</p>
<p>övertagande företag omedelbart<br>efter fusionen eller fissionen<br>(avyttrade andelar) och andelar i<br>detta företag som förvärvas senare</p>
<p>135</p>
<p>(nya andelar).</p>
<p>31 kap.</p>
<p>25a£</p>
<p>Vid       tillämpning       av</p>
<p>bestämmelserna i 25 § skall ett<br>utländskt bolag som hör hemma i<br>en stat inom Europeiska<br>ekonomiska samarbetsområdet<br>(EES) och som motsvarar ett<br>svenskt foretag som anges i dessa<br>bestämmelser behandlas som ett<br>sådant foretag, om det utländska<br>bolaget är skattskyldigt for den<br>näringsverksamhet som fonden<br>förs över till och verksamheten<br>inte är undantagen från<br>beskattning i Sverige genom ett<br>skatteavtal. Detsamma gäller om<br>bolaget är ett sådant svenskt<br>företag som enligt ett skatteavtal<br>skall anses ha hemvist i en<br>utländsk stat inom EES och<br>företaget är skattskyldigt i Sverige<br>for den näringsverksamhet som<br>fonden fors över till och<br>verksamheten inte är undantagen<br>från beskattning i Sverige på<br>grund av skatteavtal.</p>
<p>35 kap.</p>
<p>2a§</p>
<p>Vid       tillämpning       av</p>
<p>bestämmelserna i detta kapitel<br>skall ett utländskt bolag som hör<br>hemma i en stat inom Europeiska<br>ekonomiska samarbetsområdet<br>(EES) och som motsvarar ett<br>svenskt foretag som anges i dessa<br>bestämmelser behandlas som ett<br>sådant foretag, om mottagaren av<br>koncernbidraget är skattskyldigt i<br>Sverige för den näringsverksamhet<br>som koncernbidraget hänför sig<br>till. Detsamma gäller om<br>mottagaren är ett sådant svenskt<br>företag som enligt ett skatteavtal<br>skall anses ha hemvist i en<br>utländsk stat inom EES om<br>företaget är skattskyldigt i Sverige<br></p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>136</p>
<p>för den näringsverksamhet som Prop. 2000/01:22</p>
<p>koncernbidraget hänför sig till.      Bilaga 4</p>
<p>3§</p>
<p>Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag<br>eller från ett helägt dotterföretag till ett moderföretag skall dras av under<br>förutsättning att</p>
<p>1.  varken givaren eller mottagaren är ett privatbostadsföretag,<br>investmentföretag eller förvaltningsföretag,</p>
<p>2.  både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i<br>självdeklarationen vid samma års taxering,</p>
<p>3. dotterföretaget har varit helägt under givarens och mottagarens hela<br>beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva</p>
<p>näringsverksamhet av något slag,</p>
<p>4. mottagaren inte enligt ett<br>skatteavtal skall anses ha hemvist i<br>en utländsk stat, och</p>
<p>5. om bidraget lämnas från<br>dotterföretaget till moderföretaget,<br>utdelning under beskattningsåret<br>från dotterföretaget inte skall tas<br>upp hos moderföretaget.</p>
<p>4§</p>
<p>4.  mottagaren inte enligt ett<br>skatteavtal skall anses ha hemvist i<br>en utländsk stat utom i fall som<br>avses i 2 a § andra meningen,</p>
<p>5.  näringsverksamheten som<br>koncernbidraget hänför sig till inte<br>är undantagen från beskattning i<br>Sverige på grund av ett<br>skatteavtal, och</p>
<p>6.  om bidraget lämnas från<br>dotterföretaget till moderföretaget,<br>utdelning under beskattningsåret<br>från dotterföretaget inte skall tas<br>upp hos moderföretaget.</p>
<p>Ett koncernbidrag från ett helägt<br>dotterföretag till ett annat helägt<br>dotterföretag till samma<br>moderföretag skall dras av, om de<br>förutsättningar som anges i 3 § 1-5<br>är uppfyllda och</p>
<p>Ett koncernbidrag från ett helägt<br>dotterföretag till ett annat helägt<br>dotterföretag till samma<br>moderföretag skall dras av, om de<br>förutsättningar som anges i 3 § 1-4<br>är uppfyllda och</p>
<p>1. moderföretaget är ett investmentföretag eller förvaltningsföretag,</p>
<p>2. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som ger<br>koncernbidraget inte skall tas upp av moderföretaget, eller</p>
<p>3. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som tar emot<br>koncernbidraget skall tas upp av moderföretaget.</p>
<p>Ett koncernbidrag från ett<br>moderföretag till ett annat svenskt<br>aktiebolag än ett helägt<br>dotterföretag skall dras av, om de<br>förutsättningar som anges i 3 § 1,2<br>och 4 är uppfyllda och om<br>ägarförhållandena under givarens</p>
<p>Ett koncernbidrag från ett<br>moderföretag till ett annat svenskt<br>aktiebolag än ett helägt<br>dotterföretag skall dras av, om de<br>förutsättningar som anges i 3 § 1,<br>2, 4 och 5 är uppfyllda och om<br>ägarförhållandena under givarens</p>
<p>137</p>
<p>och mottagarens      hela</p>
<p>beskattningsår eller sedan<br>mottagaren började bedriva<br>näringsverksamhet av något slag<br>har varit sådana att mottagaren<br>genom fusioner mellan<br>moderföretag och dotterbolag har<br>kunnat gå upp i moderföretaget.<br>Fusion skall anses kunna äga rum<br>när ett moderföretag äger mer än<br>90 procent av aktierna i ett<br>dotterbolag, men inte i andra fall.</p>
<p>och mottagarens      hela</p>
<p>beskattningsår eller sedan<br>mottagaren började bedriva<br>näringsverksamhet av något slag<br>har varit sådana att mottagaren<br>genom fusioner mellan<br>moderföretag och dotterbolag har<br>kunnat gå upp i moderföretaget.<br>Fusion skall anses kunna äga rum<br>när ett moderföretag äger mer än<br>90 procent av aktierna i ett<br>dotterbolag, men inte i andra fall.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>36 kap.</p>
<p>2a§</p>
<p>Vid       tillämpning       av</p>
<p>bestämmelserna i detta kapitel<br>skall ett utländskt bolag som hör<br>hemma i en stat inom Europeiska<br>ekonomiska samarbetsområdet och<br>som motsvarar ett svenskt<br>aktiebolag eller en svensk<br>ekonomisk förening behandlas som<br>ett sådant företag om det<br>utländska bolaget är skattskyldigt<br>för näringsverksamhet i Sverige.<br>Detsamma gäller ett sådant<br>svenskt företag som enligt ett<br>skatteavtal skall anses ha hemvist i<br>en utländsk stat inom EES och om<br>företaget är skattskyldigt för<br>näringsverksamhet i Sverige.</p>
<p>Om det utländska bolaget är<br>kommittentföretag, gäller första<br>stycket bara under förutsättning<br>att        inkomsten        från</p>
<p>kommissionärsverksamheten skall<br>tas upp i näringsverksamheten som<br>bedrivs från det fasta driftstället.</p>
<p>3§</p>
<p>Om kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamhet för ett<br>enda kommittentföretags räkning, får överskottet eller underskottet av<br>kommissionärsverksamheten tas upp respektive dras av hos<br>kommittentföretaget under förutsättning att</p>
<p>1. kommissionärsférhållandet är grundat på ett skriftligt avtal,</p>
<p>2.  kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamheten<br>uteslutande för kommittentföretagets räkning,</p>
<p>138</p>
<p>3. kommissionärsföretaget under beskattningsåret inte bedriver<br>näringsverksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av<br>kommissionärsverksamheten,</p>
<p>4. verksamheten har bedrivits på det sätt som anges i detta kapitel<br>under båda företagens hela beskattningsår eller sedan kommissionärs-<br>företaget började bedriva näringsverksamhet av något slag,</p>
<p>5. beskattningsåren för båda företagen slutar vid samma tidpunkt, och</p>
<p>6. båda företagen skulle haft rätt till avdrag för koncernbidrag enligt<br>35 kap. om de hade lämnat sådant till det andra företaget under<br>beskattningsåret.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Vid prövning av förutsättningen<br>i första stycket 6 skall<br>kommissionärsverksamheten anses<br>ingå i båda företagens verksamhet.</p>
<p>Om kommissionärsföretaget är<br>ett sådant utländskt bolag som<br>avses i 2 a §, skall vid prövning av<br>förutsättningarna i första stycket 3<br>och 4 vad som sägs om<br>kommissionärsföretaget i stället<br>gälla dess fasta driftställe. Vid<br>prövning av förutsättningen i<br>första stycket 6 skall<br>kommissionärsverksamheten anses<br>ingå i båda företagens verksamhet.</p>
<p>40 kap.</p>
<p><sup>6</sup>§</p>
<p>Med koncern avses i detta kapitel</p>
<p>- en koncern enligt någon av de bestämmelser som anges i 5 § första<br>stycket,</p>
<p>- när det gäller svenska ideella föreningar, en koncern enligt 1 kap. 4 §<br>årsredovisningslagen (1995:1554), och</p>
<p>-  en motsvarande utländsk - en motsvarande utländsk</p>
<p>företagsgrupp, om moderföretaget<br>hör hemma i en medlemsstat i<br></p>
<p>företagsgrupp, om moderföretaget<br>hör hemma i en stat inom</p>
<p>Europeiska unionen eller är ett Europeiska           ekonomiska</p>
<p>sådant utländskt bolag som avses i samarbetsområdet eller är ett<br>6 kap. 10 §.                          utländskt bolag.</p>
<p>42 kap.</p>
<p>16a§</p>
<p>Vid tillämpning av<br>bestämmelserna om moderbolag i<br>16 § första stycket skall ett<br>utländskt bolag som motsvarar ett<br>svenskt aktiebolag behandlas som<br>ett sådant om det utländska<br>bolaget hör hemma i en stat inom<br>Europeiska          ekonomiska</p>
<p>samarbetsområdet (EES) eller i en<br>stat med vilken Sverige har ingått<br>ett skatteavtal som innehåller en</p>
<p>139</p>
<p>artikel om informationsutbyte.</p>
<p>20a§</p>
<p>Vid       tillämpning       av</p>
<p>bestämmelserna i 19 och 20 §§<br>skall ett utländskt bolag som hör<br>hemma i en stat inom Europeiska<br>ekonomiska samarbetsområdet och<br>som motsvarar en svensk<br>ekonomisk förening behandlas som<br>en sådan. Vid tillämpning av<br>bestämmelserna i 20 § skall ett<br>utländskt bolag som hör hemma i<br>en stat inom EES och som<br>motsvarar ett svenskt aktiebolag<br>behandlas som ett sådant.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>48 kap.</p>
<p>Andelar som erhålls  genom Andelar som förvärvas genom</p>
<p>utdelning i vissa fall                   utdelning i vissa fall</p>
<p>8§</p>
<p>För andelar som erhålls genom<br>sådan utdelning av andelar i<br>dotterbolag som avses i 42 kap.<br>16 §, anses som anskaffningsutgift<br>så stor del av omkostnadsbeloppet<br>for aktierna i moderbolaget -<br>beräknat vid tidpunkten for<br>utdelningen - som motsvarar den<br>forändring i marknadsvärdet på<br>dessa aktier som utdelningen<br>medför.</p>
<p>När det senare skall beräknas ett omkostnadsbelopp för aktierna i<br>moderbolaget, skall den genomsnittliga anskaffningsutgiften minskas i<br>motsvarande mån.</p>
<p>Om den som erhåller andelar i<br>utdelning utan att äga aktier i<br>moderbolaget lämnar ersättning<br>for rätten till utdelning, anses<br>ersättningen                 som</p>
<p>anskaffningsutgift. Om någon<br>ersättning inte lämnas, är de<br>utdelade              andelarnas</p>
<p>anskaffningsutgift noll.</p>
<p>För andelar som förvärvas<br>genom sådan utdelning av andelar<br>i dotterbolag som avses i 42 kap.<br>16 §, anses som anskaffningsutgift<br>så stor del av omkostnadsbeloppet<br>for aktierna i moderbolaget -<br>beräknat vid tidpunkten for<br>utdelningen - som motsvarar den<br>förändring i marknadsvärdet som<br>utdelningen medför för dessa<br>aktier.</p>
<p>Om den som förvärvar andelar<br>genom utdelning utan att äga aktier<br>i moderbolaget lämnar ersättning<br>för rätten till utdelning, anses<br>ersättningen                 som</p>
<p>anskaffningsutgift. Om någon<br>ersättning inte lämnas, är<br>anskaffningsutgiften noll.</p>
<p>140</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Aktier som erhålls genom Aktier som förvärvas genom Bilaga 4<br>utskiftning i vissa fall                  utskiftning i vissa fall</p>
<p>För aktier som erhålls genom<br>utskiftning från en ekonomisk<br>förening vid sådan ombildning av<br>en svensk ekonomisk förening till<br>aktiebolag som avses i 42 kap.<br>20 §, anses som anskaffningsutgift<br>det omkostnadsbelopp som skulle<br>ha använts om andelarna i<br>föreningen hade avyttrats vid<br>tidpunkten för utskiftningen.</p>
<p>För aktier som förvärvas genom<br>utskiftning från en ekonomisk<br>förening vid sådan ombildning av<br>en ekonomisk förening till<br>aktiebolag som avses i 42 kap.<br>20 §, skall som anskaffningsutgift<br>anses det omkostnadsbelopp som<br>skulle ha använts om andelarna i<br>föreningen hade avyttrats vid<br>tidpunkten för utskiftningen.</p>
<p>49 kap.</p>
<p>22 §</p>
<p>Om en mottagen andel avyttras genom en koncemintem<br>andelsavyttring, skall uppskovsbeloppet tas upp som intäkt först när<br>kapitalvinsten på grund av den koncemintema andelsavyttringen skall tas<br>upp som intäkt. Om det vid en avyttring av en mottagen andel inte<br>uppkommer vare sig en kapitalvinst eller en kapitalförlust men det skulle<br>ha funnits förutsättningar för uppskov med beskattningen av en<br>kapitalvinst enligt bestämmelserna om koncemintema andelsavyttringar i<br>25 kap. 6-27 §§ om det hade uppkommit en sådan vinst, skall<br>uppskovsbeloppet tas upp som intäkt först när en faktisk kapitalvinst på<br>grund av den avyttringen skulle ha tagits upp som intäkt.</p>
<p>Kapitalvinsten på grund av den koncemintema andelsavyttringen skall<br>anses ha tagits upp som intäkt</p>
<p>- vid utdelning som avses i 25 kap. 22 eller 23 §, och</p>
<p>- vid fusion som avses i 25 kap.</p>
<p>24 § första stycket om det är<br>koncemmoderföretaget som är<br>övertagande företag.</p>
<p>— vid fusion eller fission som<br>avses i 25 kap. 24 § till den del det<br>är koncemmoderföretaget som är<br>övertagande företag.</p>
<p>61 kap.</p>
<p>19 §</p>
<p>Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån nedåt anses</p>
<p>- att bilen använts som arbetsredskap,</p>
<p>- att bilen använts i taxinäring, att den körts minst 6 000 mil i<br>verksamheten under kalenderåret och att dispositionen för privat köming<br>varit begränsad i mer än ringa utsträckning, eller</p>
<p>- att det finns liknande omständigheter.</p>
<p>Värdet av bilförmån skall Värdet av bilförmån skall</p>
<p>justeras nedåt också när bilen ingår<br>i en större grupp av bilar som<br>deltar i ett test eller liknande för att<br>prova ut ny eller förbättrande<br>miljö- eller säkerhetsteknik eller</p>
<p>justeras nedåt också när bilen ingår<br>i en större grupp av bilar som<br>deltar i ett test eller liknande för att<br>prova ut ny eller förbättrande<br>miljö- eller säkerhetsteknik eller</p>
<p>141</p>
<p>7 Riksdagen 2000/01. 1 samt. Nr 22</p>
<p>dylikt och bilen i det utförandet<br>inte finns att köpa på den allmänna<br>marknaden inom Europeiska<br>unionens medlemsländer eller<br>EES-länderna.</p>
<p>dylikt och bilen i det utförandet<br>inte finns att köpa på den allmänna<br>marknaden inom Europeiska<br>ekonomiska samarbetsområdet.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Om bilen är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med<br>miljövänligare drivmedel än bensin och dieselolja eller med elektricitet<br>och bilens nybilspris därför är högre än nybilspriset för närmast<br>jämförbara bil utan sådan teknik, skall förmånsvärdet justeras nedåt till<br>en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.</p>
<p>65 kap.</p>
<p>16 5</p>
<p>I lagen (1986:468) om<br>avräkning av utländsk skatt finns<br>bestämmelser om avräkning av<br>utländsk skatt för obegränsat<br>skattskyldiga.</p>
<p>I lagen (1986:468) om<br>avräkning av utländsk skatt finns<br>bestämmelser om avräkning av<br>utländsk skatt för obegränsat<br>skattskyldiga och i vissa fall för<br>begränsat skattskyldiga.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>Bestämmelserna i 40 kap. 6 § i sin nya lydelse tillämpas på<br>beskattningsår som påbörjas den 1 januari 2001 eller senare.</p>
<p>142</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1230) om              Prop. 2000/01:22</h3>
<h3>ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)               Bilaga 4</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att det i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av<br>inkomstskattelagen (1999:1229) skall införas fyra nya paragrafer, 5 kap.<br>12-15 §§, samt närmast före 5 kap. 12 och 13 §§ nya rubriker av<br>följande lydelse.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Nuvarande lydelse</p></td><td>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>5 kap.</p>
<p>Det säljande företaget upphör att<br>existera genom en fission</p>
<p>12 §</p>
<p>Vid tillämpning av 10 § andra<br>stycket den upphävda lagen<br>(1998:1602) om uppskov med<br>beskattningen                 vid</p>
<p>andelsöverlåtelser inom koncerner<br>skall, om den skattskyldige begär<br>det, vad som sägs om fusioner<br>också gälla om det säljande<br>företaget upphör att existera<br>genom en sådan fission som anges<br>i 5 § den upphävda lagen<br>(1998:1603) om beskattningen vid<br>fusioner,      fissioner      och</p>
<p>verksamhetsöverlåtelser.    Detta</p>
<p>gäller bara om de övertagande<br>företagen    omedelbart    efter</p>
<p>fissionen tillhör samma koncern<br>som säljaren.</p>
<p>Det säljande företagets vinst<br>fördelas på de övertagande<br>företagen i förhållande till det<br>nettovärde som förs över till varje<br>företag. Med nettovärde avses<br>detsamma som i 37 kap. 28 §<br>andra stycket inkomstskattelagen<br>(1999:1229).</p>
<p>Vad som sägs om det<br>övertagande företaget vid en<br>fusion gäller vart och ett av de<br>övertagande företagen vid en<br>fission.</p></td></tr>
</table>
<p>143</p>
<p>Det överlåtna företaget upphör att<br>existera genom en fission</p>
<p>13 §</p>
<p>Vid tillämpning av 14 § den<br>upphävda lagen (1998:1602) om<br>uppskov med beskattningen vid<br>andelsöverlåtelser inom koncerner<br>skall, om den skattskyldige begär<br>det, vad som sägs om fusioner<br>också gälla om det avyttrade<br>företaget upphör att existera<br>genom en sådan fission som anges<br>i 5  § den upphävda lagen</p>
<p>(1998:1603) om beskattningen vid<br>fusioner, fissioner och<br>verksamhetsöverlåtelser. Detta<br>gäller bara om och vart och ett av<br>de övertagande företagen ingår i<br>samma koncern som det säljande<br>företaget. Vad som sägs om det<br>övertagande företaget vid en<br>fusion gäller vart och ett av de<br>övertagande företagen vid en<br>fission.</p>
<p>Kapitalvinsten på de faktiskt<br>avyttrade andelarna fördelas på de<br>övertagande foretagen i<br>jorhållande till det nettovärde som<br>förs över till varje joretag. Med<br>nettovärde avses detsamma som i<br>37 kap. 28 § andra stycket<br>inkomstskattelagen (1999:1229).</p>
<p>14 §</p>
<p>Om den skattskyldige begär att<br>13 § skall tillämpas, gäller vad<br>som sägs i fråga turordning i 15 §<br>tredje stycket 2 den upphävda<br>lagen (1998:1602) om uppskov<br>med beskattningen      vid</p>
<p>andelsöverlåtelser inom koncerner<br>också i fråga om andelar som<br>innehas i ett övertagande företag<br>efter en fission.</p>
<p>15 §</p>
<p>Om den skattskyldige begär att<br>bestämmelserna i 13 § skall<br>tillämpas, gäller vad som sägs i</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>144</p>
<p>fråga om vinst vid fusion i 19 §<br>andra stycket den upphävda lagen<br>(1998:1601) om uppskov med<br>beskattningen vid andelsbyten<br>också vinst vid fission till den del<br>koncemmoderföretaget        är</p>
<p>övertagande foretag.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas på<br>överlåtelser som skett och förfaranden som genomförts efter utgången av<br>år 1998.</p>
<p>145</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av Prop. 2000/01:22<br>utländsk skatt                                                     Bilaga 4</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att det i lagen (1986:468) om avräkning av<br>utländsk skatt skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.</p>
<p>2a§</p>
<p>Termer och uttryck som används<br>i denna lag har samma betydelse<br>och tillämpningsområde som i<br>inkomstskattelagen (1999:1229)<br>om inte annat anges eller framgår<br>av sammanhanget.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången<br>vid 2002 års taxering.</p>
<p>146</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1255) om ändring i<br>lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ i lagen (1986:468) om avräkning<br>av utländsk skatt i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:1255) om<br>ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>1 §</p>
<p>Om en obegränsat skattskyldig Om en obegränsat skattskyldig<br>har haft intäkt                        har haft intäkt eller en begränsat</p>
<p>skattskyldig har haft sådan intäkt<br>som hänför sig till ett fast<br>driftställe i Sverige</p>
<p>a) som medtagits vid taxering enligt inkomstskattelagen<br>(1999:1229),</p>
<p>b) för vilken han beskattats i utländsk stat, och</p>
<p>c) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra<br>därifrån,</p>
<p>har han - med den inskränkning som följer av 2 § - genom avräkning<br>av den del av den utländska skatten som belöper sig på intäkten rätt att<br>erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt<br>enligt 4-13 §§.</p>
<p>Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall en fysisk person enligt<br>lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall betala fastighetsskatt<br>för en privatbostad som är belägen utomlands.</p>
<p>Om ett svenskt företag vid en<br>prövning enligt 24 kap. 20 §<br>inkomstskattelagen inte kan visa<br>att inkomstbeskattningen av den<br>utländska juridiska personen är<br>jämförlig                   med</p>
<p>inkomstbeskattningen       enligt</p>
<p>nämnda lag av ett svenskt företag<br>med motsvarande inkomster men<br>övriga förutsättningar för<br>skattefrihet för utdelningen är<br>uppfyllda, gäller följande. Utöver<br>den avräkning som medges enligt<br>första stycket och enligt<br>dubbelbeskattningsavtal, har<br>företaget rätt att genom avräkning<br>erhålla nedsättning av statlig<br>inkomstskatt med ett belopp som<br>motsvarar tretton procent av<br>utdelningens bruttobelopp. Vid en<br>sådan avräkning gäller 4-13 §§ i<br>tillämpliga delar.</p>
<p>Om ett företag vid en prövning<br>enligt 24 kap. 20    §</p>
<p>inkomstskattelagen inte kan visa<br>att inkomstbeskattningen av den<br>utländska juridiska personen är<br>jämförlig                   med</p>
<p>inkomstbeskattningen       enligt</p>
<p>nämnda lag av ett svenskt företag<br>med motsvarande inkomster men<br>övriga förutsättningar för<br>skattefrihet för utdelningen är<br>uppfyllda, gäller följande. Utöver<br>den avräkning som medges enligt<br>första stycket och enligt<br>dubbelbeskattningsavtal, har<br>företaget rätt att genom avräkning<br>erhålla nedsättning av statlig<br>inkomstskatt med ett belopp som<br>motsvarar tretton procent av<br>utdelningens bruttobelopp. Vid en<br>sådan avräkning gäller 4-13 §§ i<br>tillämpliga delar.</p>
<p>147</p>
<p>2§</p>
<p>Rätt till avräkning enligt 1 § första stycket föreligger inte om statlig<br>inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, den utländska skatten samt den<br>utländska intäkten omfattas av dubbelbeskattningsavtal. Med att den<br>utländska intäkten omfattas av dubbelbeskattningsavtal avses även fall då<br>någon intäkt av en privatbostad som är belägen utomlands inte uppburits<br>men, om  sådan  intäkt  hade  uppburits, denna  omfattats  av</p>
<p>dubbelbeskattningsavtal. Rätt till avräkning enligt 1 § andra stycket<br>föreligger    inte    om    statlig fastighetsskatt    omfattas    av</p>
<p>dubbelbeskattningsavtal. Vid avräkning    med stöd av</p>
<p>dubbelbeskattningsavtal tillämpas dock 4-13 §§.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket<br>tillämpas inte då en begränsat<br>skattskyldig har rätt till avräkning<br>av utländsk skatt enligt 1 § första<br>stycket.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>148</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1618) om<br>upphävande av lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen<br>vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att övergångsbestämmelserna till lagen om<br>ändring i lagen (1998:1618) om upphävande av lagen (1994:1854) om<br>inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom<br>EG skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Enligt riksdagens beslut<br>föreskrivs att lagen (1994:1854)<br>om inkomstbeskattningen vid<br>gränsöverskridande omstruktu-<br>reringar inom EG skall upphöra att<br>gälla vid utgången av år 1998. Den<br>upphävda lagen tillämpas dock</p>
<p>i fråga om internationella<br>fusioner och fissioner på<br>förfaranden som genomförts före<br>den 1 januari 1999,</p>
<p>i fråga om internationella<br>verksamhetsöverlåtelser        på</p>
<p>överlåtelser före den 1 januari<br>1999 och</p>
<p>i fråga om internationella<br>andelsbyten på förvärv före den 1<br>januari 1999.</p>
<p>En internationell fusion eller<br>fission skall anses genomförd när<br>det eller de överlåtande bolagen<br>har upplösts.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Enligt riksdagens beslut<br>föreskrivs att lagen (1994:1854)<br>om inkomstbeskattningen vid<br>gränsöverskridande omstruktu-<br>reringar inom EG skall upphöra att<br>gälla vid utgången av år 1998. Den<br>upphävda lagen tillämpas dock<br>enligt följande :</p>
<p>1.  I fråga om internationella<br>fusioner och fissioner tillämpas<br>den upphävda lagen på<br>förfaranden som genomförts före<br>den 1 januari 1999. En<br>internationell fusion eller fission<br>skall anses genomförd när det eller<br>de överlåtande bolagen har<br>upplösts.</p>
<p>2. I fråga om internationella<br>verksamhetsöverlåtelser tillämpas<br>den upphävda lagen på<br>överlåtelser före den 1 januari<br>1999.</p>
<p>3. I fråga om internationella<br>andelsbyten tillämpas den<br>upphävda lagen på förvärv före<br>den 1 januari 1999.</p>
<p>4. I fråga om internationella<br>andelsbyten gäller därutöver<br>följande om den skattskyldige<br>begär det.</p>
<p>a) Avyttras andelar som<br>mottagits som vederlag vid ett<br>internationellt andelsbyte genom<br>en koncernintern andelsavyttring<br>enligt 25 kap. 6-27   §§</p>
<p>inkomstskattelagen (1999:1229)<br>och för den skattskyldige uppskov<br>med beskattningen av kapitalvinst,</p>
<p>149</p>
<p>skall som kapitalvinst vid<br>tillämpning av nämnda<br>bestämmelser avses även<br>realisationsvinst som uppkommit<br>vid det internationella andelsbytet<br>och motsvarande belopp enligt<br>23 § tredje eller fjärde styckena<br>och vinst 24 § den upphävda<br>lagen.</p>
<p>Detsamma gäller även om<br>förutsättningar inte föreligger att<br>medge uppskov med beskattningen<br>vid den koncerninterna<br>andelsavyttringen därför att någon<br>vinst inte       uppkommit.</p>
<p>Realisationsvinst som uppkommit<br>vid det internationella andelsbytet<br>och motsvarande belopp enligt<br>23 § tredje eller fjärde styckena<br>och vinst enligt 24 § den upphävda<br>lagen behandlas som en<br>kapitalvinst som uppkommit vid<br>den              koncerninterna</p>
<p>andelsavyttringen.</p>
<p>Om andelar som mottagits som<br>vederlag vid det internationella<br>andelsbytet upphör att existera<br>genom en fusion eller fission<br>gäller 25 kap. 20 och 24 §§<br>inkomstskattelagen            på</p>
<p>motsvarande sätt.</p>
<p>b) Avyttras andelar som<br>mottagits som vederlag vid det<br>internationella andelsbytet genom<br>ett andelsbyte enligt 49 kap.<br>inkomstskattelagen och får den<br>skattskyldige uppskov med<br>beskattningen av vinst, skall som<br>kapitalvinst enligt 49 kap. 14 §<br>andra stycket eller vinst enligt 17 §<br>nämnda lag avses även<br>realisationsvinst som uppkommit<br>vid det internationella andelsbytet<br>och motsvarande belopp enligt<br>23 § tredje eller fjärde styckena<br>och vinst enligt 24 § den upphävda<br>lagen.</p>
<p>Detsamma gäller även om<br>förutsättningar inte föreligger att<br>medge uppskov med beskattningen<br></p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>150</p>
<p>vid andelsbytet därför att någon<br>vinst inte uppkommit.<br>Realisationsvinst som uppkommit<br>vid det internationella andelsbytet<br>och motsvarande belopp enligt<br>23 § tredje eller jjärde styckena<br>och vinst enligt 24 § den upphävda<br>lagen behandlas som en<br>kapitalvinst som uppkommit vid<br>andelsbytet.</p>
<p>Realisationsvinst           eller</p>
<p>motsvarande belopp som enligt<br>23 § den upphävda lagen skulle ha<br>tagits upp som intäkt av tjänst<br>skall behandlas som tjänstebelopp<br>enligt 49 kap. 16 § andra stycket<br>inkomstskattelagen.</p>
<p>c) Vid tillämpning av punkterna<br>a och b skall belopp som tidigare<br>tagits upp som intäkt avräknas<br>från realisationsvinsten eller<br>motsvarande belopp eller vinsten.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas på<br>överlåtelser som skett och förfaranden som genomforts efter utgången av<br>år 1998.</p>
<p>2.  Skall till följd av bestämmelserna i lagen (1999:1230) om<br>ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) inkomstskattelagen<br>inte tillämpas skall vid tillämpningen av denna lag hänvisningarna till<br>inkomstskattelagen i stället avse motsvarande bestämmelser i</p>
<p>- den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid<br>andelsbyten, och</p>
<p>- den upphävda lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid<br>andelsöverlåtelser inom koncerner.</p>
<p>151</p>
<h2>Lagrådet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-10-17</p>
<p>Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet<br>Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 5 oktober 2000 (Finansdepartementet) har<br>regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</p>
<p>1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),</p>
<p>2. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av<br>inkomstskattelagen (1999:1229),</p>
<p>3. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk<br>skatt,</p>
<p>4. lag om ändring i lagen (1999:1255) om ändring i lagen</p>
<p>(1986:468) om avräkning av utländsk skatt,</p>
<p>5. lag om ändring i lagen (1998:1618) om upphävande av</p>
<p>lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöver-</p>
<p>skridande omstruktureringar inom EG.</p>
<p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet<br>Anita Saldén Enérus.</p>
<p>Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:</p>
<p>Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen</p>
<p>42 kap. 16 a §</p>
<p>Den föreslagna bestämmelsen avser den situationen att bestämmelserna<br>om moderbolag i 16 § första stycket är under tillämpning. Vid<br>paragrafens användning skall det i 16 a § angivna utländska bolaget<br>behandlas som ett svenskt aktiebolag vad gäller utdelning av andelar i<br>dotterbolag.</p>
<p>Frågan om uttagsbeskattning skall ske hos det utdelande bolaget<br>regleras i 22 kap. 10 §. Paragrafen innebär att uttagsbeskattning<br>under vissa förutsättningar inte skall ske. Av det förslag som överlämnats<br>till Lagrådet för granskning framgår inte - åtminstone inte omedelbart -<br>att bestämmelserna i 22 kap. 10 § också skall omfatta de ifrågavarande<br>utländska bolagen.</p>
<p>Den föreslagna 16 a § gäller alltså vid tillämpningen av<br>bestämmelserna i 16 § första stycket. Däremot sägs inte något om vad<br>som gäller vid tillämpningen av 22 kap. 10 §. Paragrafens<br>tillämpningsområde bestäms bl.a. genom orden: ”Vid sådan utdelning av<br>andelar som avses i 42 kap. 16 § ... Hänvisningen till 42 kap. 16 §<br>ingår som en av förutsättningarna i 22 kap. 10 § och kommer att utgöra<br>en del av tillämpningen av sistnämnda paragraf.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>152</p>
<p>Om avsikten är att bestämmelserna i 22 kap. 10 § även skall omfatta<br>utländska bolag, bör detta enligt Lagrådets mening uttryckas klarare i<br>lagtexten. Den bästa utvägen beträffande 22 kap. 10 § torde vara att<br>hänvisningen kommer att omfatta både 16 och 16 a §§ i 42 kap.<br>Motsvarande ändring kan behöva göras i andra lagrum i<br>inkomstskattelagen. Bestämmelsen i 16 a § kan då inte ha sin föreslagna<br>karaktär av definitionsregel utan bör formuleras om så att den inleds med<br>orden: ”Första stycket i 16 § gäller även ett utländskt bolag som<br>motsvarar ett svenskt aktiebolag om det utländska bolaget....”</p>
<p>42 kap. 20 a §</p>
<p>Vad ovan sagts under 16 a § om förhållandet mellan denna paragraf och<br>22 kap. 10 § har motsvarande tillämpning här.</p>
<p>Övriga lagförslag</p>
<p>Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>153</p>
<h2>F inansdepartementet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 2000</p>
<p>Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Thalén,<br>Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Messing,<br>Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm,<br>Bodström</p>
<p>Föredragande: statsrådet Ringholm</p>
<p>Prop. 2000/01:22</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 2000/01:22 Anpassningar på<br>företagsskatteområdet till EG-fördraget, m.m.</p>
<p>154</p>