Prop.
2000/01:145
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 7 juni 2001
Lena Hjelm-Wallén
Ingegerd Wärnersson
(Kulturdepartementet)
I propositionen läggs fram förslag till en tidsbegränsad lag som skall göra
det möjligt för en stiftelse att efter tillstånd av Kammarkollegiet överföra
stiftelsens rättigheter och skyldigheter till ett registrerat trossamfund eller
till en registrerad organisatorisk del av ett sådant samfund.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas på ansök-
ningar som kommit in till Kammarkollegiet före den 31 december 2003.
1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 145
Prop. 2000/01:145
1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3
2 Lagtext...............................................................................................4
3 Ärendet och dess beredning...............................................................6
4 Bakgrund............................................................................................6
5 Nuvarande regler...............................................................................6
5.1 Trossamfund........................................................................6
5.2 Stiftelser..............................................................................7
6 Behovet av lagstiftning m.m..............................................................8
7 Förutsättningar for tillstånd.............................................................10
8 Borgenärsskyddet............................................................................12
9 Överklagande m.m...........................................................................15
10 Ikraftträdande m.m..........................................................................15
11 Övriga frågor...................................................................................16
11.1 Fråga om stämpelskatt m.m..............................................16
11.2 Avgifter och kostnader......................................................16
12 F örfattningskommentarer................................................................17
Bilaga 1 Promemorians lagförslag.......................................................22
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser..........................................24
Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag..................................................25
Bilaga 4 Lagrådets yttrande.................................................................27
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 juni 2001.............31
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
upplösning av stiftelser i vissa fall.
Prop. 2000/01:145
2 Lagtext Prop. 2000/01:145
Regeringen har följande förslag till lagtext
Förslag till lag om upplösning av stiftelser i vissa fall
Härigenom föreskrivs följande.
1 § En stiftelses samtliga rättigheter och skyldigheter kan efter beslut
enligt denna lag övertas av ett sådant trossamfund eller en sådan organi-
satorisk del av ett trossamfund som har registrerats enligt lagen
(1998:1593) om trossamfund. För detta krävs att
1. stiftelsen omfattas av stiftelselagen (1994:1220),
2. stiftelsen har bildats före den 1 januari 2000,
3. trossamfundet eller den organisatoriska delen samtycker till
övertagandet,
4. stiftelsen har till uteslutande ändamål att främja den verksamhet
som bedrivs av trossamfundet eller den organisatoriska delen, och
5. det kan antas att verksamheten i trossamfundet eller den
organisatoriska delen under överskådlig tid kommer att bedrivas i
enlighet med det ändamål som gäller för stiftelsens verksamhet.
Kammarkollegiet prövar ärenden enligt första stycket efter ansökan
från stiftelsen.
2 § Om en stiftelse avser att ansöka om tillstånd enligt 1 §, skall styrel-
sen eller förvaltaren senast en månad före ansökan skriftligen underrätta
stiftelsens kända borgenärer om detta. Underrättelserna skall innehålla
uppgift om borgenärernas rätt enligt 5 § att bestrida ansökan.
Någon underrättelse behöver inte skickas till de borgenärer vilkas
anspråk avser fordran på lön eller annan ersättning som har förmåns-
rätt enligt 12 § förmånsrättslagen (1970:979) eller fordran på pension
som har förmånsrätt enligt 12 eller 13 § samma lag.
3 § Till en ansökan enligt 1 § skall fogas
1. ett intyg om att det registrerade trossamfundet eller den registrerade
organisatoriska delen samtycker till att överta stiftelsens samtliga
rättigheter och skyldigheter, och
2. ett intyg från styrelsen eller förvaltaren om att stiftelsens kända
borgenärer har underrättats i enlighet med 2 §.
4 § Om något av villkoren i 1 och 3 §§ inte är uppfyllt skall Kammar-
kollegiet avslå ansökan.
5 § Om ansökan inte avslås, skall Kammarkollegiet kalla stiftelsens
borgenärer. Kammarkollegiet skall dock inte kalla de borgenärer vilkas
anspråk avser fordran på lön eller annan ersättning som har förmånsrätt
enligt 12 § förmånsrättslagen (1970:979) eller fordran på pension som
har förmånsrätt enligt 12 eller 13 § samma lag.
Kallelsen skall innehålla ett föreläggande för den som vill bestrida Prop. 2000/01:145
ansökan att senast en viss dag skriftligen anmäla detta vid påföljd att han
eller hon annars anses ha medgett ansökan.
Kammarkollegiet skall se till att kallelsen skyndsamt kungörs i Post-
och Inrikes Tidningar. Kammarkollegiet skall vidare skicka en särskild
underrättelse om kallelsen till kronofogdemyndigheten i den region där
stiftelsen har sitt hemvist.
6 § Om en borgenär bestrider en ansökan inom förelagd tid, skall
Kammarkollegiet överlämna ärendet till tingsrätten i den ort där stiftelsen
har sitt hemvist. Om ansökan inte bestrids, skall Kammarkollegiet fatta
beslut i ärendet.
7 § Den tingsrätt till vilken ett ärende överlämnats enligt 6 § skall avslå
ansökan, om den eller de borgenärer som bestritt den inte har fått full
betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar. Avslås inte
ansökan, skall tingsrätten återlämna ärendet till Kammarkollegiet för
beslut.
8 § När ett beslut om att bevilja en ansökan enligt denna lag har vunnit
laga kraft är stiftelsen upplöst. Detta förhållande skall genast anmälas för
registrering i det register som avses i 10 kap. stiftelselagen (1994:1220).
9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om avgifter i ärenden enligt denna lag.
10 § Kammarkollegiets beslut enligt denna lag får överklagas hos all-
män förvaltningsdomstol inom tre veckor från den dag då det överkla-
gade beslutet meddelades.
Kammarkollegiets beslut att överlämna ärenden till tingsrätt får dock
inte överklagas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och skall tillämpas på
ansökningar som kommit in till Kammarkollegiet före den 31 december
2003.
Inom Kulturdepartementet har promemorian Förslag till lag om upplös-
ning av stiftelser i vissa fall (Ds 2000:46) upprättats. I promemorian
läggs fram forslag for att göra det möjligt for trossamfund som bedriver
sin verksamhet i stiftelseform att överfora sin verksamhet till ett registre-
rat trossamfund. Promemorian har remissbehandlats. Promemorians lag-
förslag finns i bilaga 1. En förteckning av remissinstanserna finns i
bilaga 2. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Rege-
ringskansliet (dnr Ku2000/2409).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 10 maj 2001 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga
4. Regeringen har i huvudsak följt Lagrådets förslag. Därutöver har vissa
redaktionella ändringar gjorts. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt
6-10 och i författningskommentaren.
Prop. 2000/01:145
Den 1 januari 2000 ändrades genom stat-kyrkareformen relationerna
mellan staten och Svenska kyrkan. Reformen innebär bl.a. att Svenska
kyrkan nu verkar inom ramen för en ny associationsform, registrerat tros-
samfund. Även andra trossamfund har möjlighet att efter ansökan över-
föra sin verksamhet till den nya associationsformen. Om verksamheten
bedrivs av en stiftelse är detta dock inte möjligt.
Det finns flera religiösa samfund som i Sverige bedriver sin verksam-
het i stiftelseform. Till dessa hör Romersk-katolska kyrkan samt delar av
Frälsningsarmén och Sjundedags Adventistsamfundet.
I samband med att den nya associationsformen registrerat trossamfund
infördes, uttalade regeringen att det skulle närmare övervägas om det
fanns behov av en särskild reglering för de trossamfund som bedriver sin
verksamhet i stiftelseform (prop. 1997/98:116 s. 32). Vid riksdagsbe-
handlingen uttalade konstitutionsutskottet att det ter sig naturligt att det
ges reella möjligheter att överföra egendomen till den nya associations-
formen och underströk vikten av att frågan får en lösning som kan tillgo-
dose det aktuella behovet (bet. 1997/1998:KU20 s. 13).
5.1 Trossamfund
Bestämmelser om registrerade trossamfund finns i lagen (1998:1593) om
trossamfund. Med registrerat trossamfund avses dels Svenska kyrkan,
dels trossamfund som har registrerats enligt lagen (5 §). Ett trossamfund
definieras som en gemenskap för religiös verksamhet i vilken det ingår Prop. 2000/01:145
att anordna gudstjänst (2 §).
För att ett trossamfund skall kunna registreras måste samfundet ha dels
stadgar där det finns bestämmelser om trossamfundets ändamål och om
hur beslut fattas i trossamfundets angelägenheter, dels en styrelse eller
motsvarande organ (7 § första stycket).
Ett trossamfund som har registrerats kan förvärva rättigheter och ta på
sig skyldigheter. Samfundet kan också föra talan vid domstol och andra
myndigheter (9 § första stycket).
Ansvaret för de skyldigheter som har uppkommit för trossamfundet
före registreringen övergår på det registrerade trossamfundet genom regi-
streringsbeslutet, om trossamfundet utgjort en ideell förening. Genom
registreringen övergår även trossamfundets rättigheter till det registrerade
trossamfundet (10 §). Aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser
far emellertid inte registreras som trossamfund. I praktiken förutsätter
alltså lagen för registrering att trossamfundet är organiserat som en ideell
förening.
Om ett trossamfund registreras kan även självständiga delar av sam-
fundet registreras (13 § första stycket). Varje del måste dock uppfylla de
grundläggande kraven enligt 7 §. Var och en av dessa registrerade delar
far rättskapacitet (13 § andra stycket). Enligt 2 § förordningen
(1999:731) om registrering av trossamfund är Kammarkollegiet registre-
ringsmyndighet.
5.2 Stiftelser
I stiftelselagen (1994:1220) finns bestämmelser om stiftelser. En stiftelse
bildas som huvudregel genom att egendom enligt förordnande av en eller
flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig för-
mögenhet för ett bestämt ändamål (1 kap. 2 § första stycket). Ill kap.
finns bestämmelser om stiftelser som bildas på andra sätt.
En stiftelse kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt
föra talan inför domstolar och andra myndigheter. För en stiftelses för-
pliktelser svarar endast stiftelsens tillgångar (1 kap. 4 §).
En stiftelse kan förvaltas på två olika sätt. Om ett åtagande att förvalta
stiftelsens egendom i enlighet med stiftelseförordnandet görs av en eller
flera fysiska personer, föreligger egen förvaltning. Görs ett sådant åta-
gande av en juridisk person, föreligger anknuten förvaltning.
Styrelsen eller förvaltaren far inte utan tillstånd av Kammarkollegiet
ändra eller upphäva eller i särskilt fall åsidosätta föreskrifter i stiftelse-
förordnandet som avser bl.a. stiftelsens ändamål (6 kap. 1 § första stycket
1). Föreskrifterna får ändras, upphävas eller i särskilt fall åsidosättas
endast om de på grund av ändrade förhållanden inte längre kan följas
eller har blivit uppenbart onyttiga eller uppenbart stridande mot stiftarens
avsikter eller om det finns andra särskilda skäl (6 kap. 1 § andra stycket).
Detta förfarande kallas vanligen för permutation. Vid ändring av före-
skrifter om stiftelsens ändamål skall vad som kan antas ha varit stiftarens
avsikt beaktas så långt som möjligt (6 kap. 1 § tredje stycket). Kammar-
kollegiets beslut i fråga om tillstånd far överklagas hos regeringen
(6 kap. 2 §).
Reglerna i 6 kap. visar att grunden för en stiftelse utgörs av den vilja Prop. 2000/01:145
som stiftaren har gett uttryck för i stiftelseförordnandet. Särskilt när det
gäller stiftelseändamålet kan det antas att viljan hos allmänheten att
donera pengar till angelägna ändamål skulle minska betydligt om det inte
fanns avsevärda inskränkningar beträffande vilka ändringar som stiftel-
sens förvaltning eller annan får göra. Principen är således att ett stiftelse-
ändamål skall vara orubbligt. Rättssäkerheten kräver dessutom i regel att
de till vars förmån stiftelsen verkar utan vidare kan förlita sig på stiftelse-
förordnandet såvitt gäller stiftelsens ändamål. Också hänsyn till tredje
man, främst stiftelsens eventuella fordringsägare, motiverar en sådan
ståndpunkt.
En stiftelse är en varaktigt bestående och självständig förmögenhet. Så
länge stiftelsen kan verka i enlighet med sitt ändamål går det som regel
inte att avveckla stiftelsen.
En stiftelse står under tillsyn av en myndighet. Tillsynsmyndigheten
för en stiftelse med egen förvaltning är normalt länsstyrelsen i det län där
stiftelsens styrelse har sitt säte eller, om säte inte är bestämt, där förvalt-
ningen huvudsakligen utövas. En stiftelse med anknuten förvaltning står
under tillsyn av länsstyrelsen i det län där förvaltaren har sitt säte eller,
om säte inte är bestämt, där förvaltarens egen förvaltning huvudsakligen
utövas eller, om ett handelsbolag är förvaltare där bolagets huvudkontor
är inrättat (9 kap. 1 §).
Hos länsstyrelsen förs ett stiftelseregister (10 kap. 1 § andra stycket).
En stiftelse skall vara registrerad i detta om den enligt bokföringslagen
(1999:1078) är skyldig att upprätta årsredovisning, eller om det följer av
de av stiftaren i stiftelseförordnandet meddelade föreskrifterna att den
ska vara registrerad (10 kap. 1 § första stycket). I 10 kap. 3 § finns
bestämmelser om när en anmälan för registrering skall göras. En sådan
anmälan skall bl.a. göras om en stiftelse är upplöst.
Regeringens förslag: En stiftelse skall efter beslut av Kammarkolle-
giet kunna överföra samtliga sina rättigheter och skyldigheter till ett
sådant trossamfund eller till en organisatorisk del av ett sådant tros-
samfund som har registrerats enligt lagen om trossamfund. Kammar-
kollegiet skall pröva ärendena efter ansökan från stiftelsen.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstansernas synpunkter: De flesta remissinstanserna tillstyr-
ker promemorians förslag. Kammarkollegiet anser att förslaget inte bör
genomföras innan det undersökts om det inte är möjligt att lösa proble-
met med tillämpning av gällande regler. Statskontoret har liknande syn-
punkter. Kammarkollegiet ifrågasätter också om inte förslaget står i strid
med egendomsskyddet enligt regeringsformen.
Skälen för regeringens förslag: En av utgångspunkterna för stat-
kyrkareformen var att öka jämställdheten mellan trossamfunden. Ett led i
denna strävan bör vara att säkerställa att de trossamfund som valt att
bedriva sin verksamhet i stiftelseform får möjlighet att överföra egen-
domen till ett registrerat trossamfund. I annat fall skulle dessa trossam- Prop. 2000/01:145
fund ges sämre förutsättningar att bedriva sin verksamhet än de trossam-
fund som kan disponera den egendom som finns för att stödja verksam-
heten. Detta är också i enlighet med vad som har uttalats av konstitu-
tionsutskottet (se avsnitt 4).
Det kan hävdas att en lagstiftning som gör det möjligt för vissa stiftel-
ser att överföra verksamheten till en annan associationsform står i strid
med de allmänna stiftelserättsliga principer som har berörts i avsnitt 5.2.
Det finns dock angelägna allmänna intressen som motiverar att frågan får
en lösning genom lagstiftning. För att förverkliga den jämställdhetstanke
som var en av utgångspunkterna för stat-kyrkareformen, bör det finnas
reella möjligheter för alla trossamfund att bedriva sin verksamhet som
registrerade trossamfund. Att några trossamfund har valt att bedriva
verksamheten i stiftelseform torde bero på att det när respektive stiftelse-
förordnande kom till inte fanns något lämpligt alternativ. En ordning
varigenom de stiftelser det är fråga om skall kunna överföra sin verk-
samhet till ett registrerat trossamfund, eller en registrerad organisatorisk
del av ett sådant, har därför goda skäl för sig. Det är dock nödvändigt att,
så långt det är möjligt, säkerställa att de stiftelser som får möjlighet att
registreras som trossamfund inte ändrar karaktär och inriktning (se när-
mare under avsnitt 7).
Kammarkollegiet menar i sitt remissyttrande att ett trossamfund som
bedriver sin verksamhet i stiftelseform torde ha goda möjligheter att
ändra ändamålet från att driva viss verksamhet till att främja en verksam-
het som bedrivs av ett registrerat trossamfund och att det inte är uteslutet
att stiftelsen därefter kan överlåta samtliga tillgångar till det registrerade
trossamfundet.
Denna lösning är, enligt regeringens mening, mindre lämplig. Det är
säkert i vissa fall möjligt att ändra ändamålet från att driva till att främja
verksamhet som bedrivs av ett trossamfund, i den mån förutsättningarna i
6 kap. stiftelselagen är uppfyllda. Däremot är det mera tveksamt om det
kan anses förenligt med gällande rätt att överlåta tillgångarna till tros-
samfundet, eftersom en stiftelse - som nämnts i avsnitt 5.2 - som regel
inte går att upplösa så länge som den kan främja ändamålet. Detta gäller
särskilt om stiftelsen har betydande tillgångar. Ett beslut om att överlåta
tillgångarna skall fattas av den som förvaltar stiftelsen och kräver inte
myndighets medverkan. Man kan utgå från att förvaltaren i många fall
skulle avstå från att besluta om att överlåta egendomen, eftersom rättslä-
get är oklart. Mot denna bakgrund finns det behov av en lagstiftning för
att lösa det aktuella problemet.
Eftersom aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser inte får
registreras förutsätter den föreslagna lagstiftningen att en ideell förening
först bildas och registreras som ett trossamfund enligt lagen om trossam-
fund (1998:1593). I samband härmed kan även organisatoriska delar av
trossamfundet registreras, förutsatt att också de är organiserade som ide-
ella föreningar. Därefter blir det möjligt att överföra stiftelsens samtliga
rättigheter och skyldigheter till trossamfundet eller den organisatoriska
delen.
Övergången till den nya associationsformen bör ske efter tillstånd av
en myndighet som kan förvissa sig om att förutsättningarna är uppfyllda.
Enligt stiftelselagen beslutar Kammarkollegiet om tillstånd till viktigare
ändringar i stiftelseförordnanden. Det är därför lämpligt att Kammarkol- Prop. 2000/01:145
legiet prövar även ansökningarna enligt den föreslagna lagen.
En överföring av en stiftelses skulder kan vara till nackdel för borgenä-
rerna. Reglerna bör därför utformas så att dessa tillförsäkras ett tillfreds-
ställande skydd (se närmare avsnitt 8).
Efter överföringen kommer stiftelsen att helt sakna tillgångar. Det är
därför naturligt att den betraktas som upplöst när ett beslut om att bevilja
en ansökan har vunnit laga kraft (se närmare avsnitt 9).
Kammarkollegiet har satt i fråga om förslaget är förenligt med
bestämmelsen i 2 kap. 18 § regeringsformen om skydd för äganderätten.
Enligt den bestämmelsen är varje medborgares egendom tryggad genom
att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till en
enskild genom expropriation eller annat sådant förfogande eller tåla att
det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när
det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. För att de nu
föreslagna reglerna skall tillämpas krävs det en ansökan från stiftelsen.
Det är alltså inte fråga om en sådan tvångssituation som avses i den aktu-
ella bestämmelsen i regeringsformen. Förslaget står således inte i strid
med regeringsformen.
Den föreslagna lagstiftningen rör stiftelser. Det är alltså inte fråga om
lagstiftning om trossamfund. Det särskilda beslutsförfarande som före-
skrivs i 8 kap. 6 § regeringsformen för stiftande, ändring och upphävande
av sådan lag gäller således inte för förslagen i denna proposition.
Regeringens förslag: Kammarkollegiet skall avslå en ansökan om
1. stiftelsen inte omfattas av stiftelselagen (1994:1220),
2. stiftelsen inte har bildats före den 1 januari 2000,
3. stiftelsen inte har till uteslutande ändamål att främja den verksam-
het som bedrivs av ett sådant trossamfund eller en organisatorisk
del av ett trossamfund som har registrerats enligt lagen
(1998:1593) om trossamfund,
4. trossamfundet eller den organisatoriska delen inte har samtyckt till
att överta stiftelsens samtliga rättigheter och skyldigheter,
5. stiftelsens kända borgenärer inte har underrättats på rätt sätt, eller
6. det inte kan antas att verksamheten i det registrerade trossamfundet
eller den registrerade organiserade delen under en överskådlig tid
kommer att bedrivas i enlighet med det ändamål som gäller för
stiftelsens verksamhet.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker i huvudsak
förslaget. Romersk-katolska kyrkan menar dock att det avgörande bör
vara i vad mån trossamfundet kan antas komma att bedriva verksamhet
under överskådlig tid i enlighet med det ändamål som gäller för samfun-
det. Svea hovrätt menar att förslaget medför att stiftelsen och den ideella
förening som har bildats för registreringen kan ha samma namn. Det kan
därför, enligt Svea hovrätt, finnas skäl att överväga om det i den före-
10
slagna lagen skall tas in ett undantag från kravet på särskiljande namn i Prop. 2000/01:145
7 § andra stycket lagen om trossamfund for att därigenom göra det möj-
ligt att kunna registrera de trossamfund som berörs. Svea hovrätt anser
även att lagen bör vara tillämplig på stiftelser som ”har ett ändamål som i
allt väsentligt överensstämmer med det som bedrivs av ett trossamfund”.
Svenska kyrkan har i denna del liknande synpunkter. Kammarkollegiet är
tveksamt till villkoret i 1 § p. 5, eftersom tanken verkar vara att egendo-
men fortfarande, i någon mening, ska vara ändamålsbunden trots att stif-
telsen är upplöst. Vidare menar Kammarkollegiet att lagen kan komma
att omfatta fler stiftelser än avsett, bl.a. kommer ett mycket stort antal
stiftelser som är knutna till Svenska kyrkan att omfattas av forslaget, och
att lagen därför endast bör avse de stiftelser som är verksamhetsbärande.
Skälen för regeringens förslag: En grundläggande förutsättning för
tillstånd bör vara att stiftelsen har till uteslutande ändamål att främja den
verksamhet som bedrivs av ett trossamfund eller en organisatorisk del av
ett trossamfund som har registrerats enligt lagen om trossamfund
(1998:1593). Ett trossamfund definieras i 2 § lagen om trossamfund som
en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna
gudstjänst. Även om stiftelsen inte behöver bedriva sådan verksamhet,
bör det ändamål som stiftelsen skall främja omfatta den verksamhet, bl.a.
anordnande av gudstjänst, som trossamfundet bedriver.
Förslaget tar i första hand sikte på de stiftelser som kan sägas vara
verksamhetsbärande. Men även andra stiftelser kan omfattas, eftersom
det kan vara svårt att avgöra vilka stiftelser som är verksamhetsbärande
och vilka som inte är det. Det avgörande bör således vara hur stor över-
ensstämmelse som finns mellan stiftelsens ändamål och trossamfundets
verksamhet. För att en stiftelse skall omfattas av de föreslagna reglerna,
far den inte ha ett i förhållande till trossamfundets verksamhet alltför
begränsat ändamål. Stiftelsen skall alltså främja trossamfundets verk-
samhet i vid mening, dvs. i princip all verksamhet som trossamfundet
bedriver.
Om lagstiftningen utformas på detta sätt kommer den inte att öppna
någon möjlighet att upplösa alla stiftelser som har anknytning till ett tros-
samfund. Enligt regeringens mening innebär detta ett skydd för stiftares,
testatorers och gåvogivares avsikter. Har dessa inte avsett att stiftelsen
uteslutande skall stödja ett visst samfund, skall heller inte någon överfö-
ring av egendomen kunna ske. För trossamfunden torde det i dessa fall
inte heller uppkomma några större olägenheter, eftersom de redan nu
förvaltar vissa stiftelser. Den avgränsning som föreslås innebär - tvärt-
emot vad Kammarkollegiet befarar - att endast ett begränsat antal stiftel-
ser torde omfattas av reglerna.
Vidare bör stiftelsen ha bildats före den 1 januari 2000, dvs. före det att
möjligheten att driva verksamhet som registrerat trossamfund infördes.
Är det inte fråga om sådana stiftelser bör Kammarkollegiet avslå ansö-
kan.
En förutsättning för att Kammarkollegiet skall bevilja en ansökan bör
vara att trossamfundet eller den organisatoriska delen samtycker till att
överta stiftelsens samtliga rättigheter och skyldigheter. Ett intyg om
samtycke bör bifogas en ansökan. Om samtycke inte lämnas bör ansökan
avslås.
11
Eftersom en stiftelses verksamhet som huvudregel inte skall avvecklas Prop. 2000/01:145
bör en ytterligare forutsättning för att överföring skall medges vara att
det registrerade trossamfundet eller den registrerade organisatoriska
delen skall bedriva verksamheten i enlighet med de ändamål som gäller
för stiftelsen. Därmed skapas en viss garanti för att stiftelsens ändamål
inte åsidosätts. Villkoret bör formuleras som att det kan antas att verk-
samheten under överskådlig tid kommer att bedrivas i enlighet med
ändamålet. Det är knappast möjligt att ställa upp högre krav - varken vad
gäller vissheten eller tidsaspekten. Detta innebär inte att egendomen är
ändamålsbunden efter det att den överförts till trossamfundet. I och med
att stiftelsen upplösts upphör den bindningen.
Det bör vidare vara en förutsättning för att bevilja en ansökan att stif-
telsen har skickat underrättelser till sina kända borgenärer om att stiftel-
sen har för avsikt att ansöka om tillstånd (se närmare avsnitt 8). Ett intyg
om att underrättelserna har skickats bör bifogas ansökan. Om underrät-
telserna inte har skickats på det sätt som anges i 2 § i den föreslagna
lagen bör Kammarkollegiet avslå ansökan.
Enligt 4 § andra stycket lagen (1994:1221) om införande av stiftelsela-
gen gäller inte stiftelselagen för sådan egendom som avses i 9 § tredje
stycket och 10 § första stycket lagen (1998:1592) om införande av lagen
(1998:1591) om Svenska kyrkan, dvs. inte för Lunds domkyrka och dess
fastigheter och fastighetsfond eller för prästlönetillgångama. Bestämmel-
sen i lagen om införande av stiftelselagen tillkom för att det inte skulle
uppstå missförstånd om stiftelselagens tillämplighet på dessa stiftelselik-
nande subjekt (se prop. 1998/99:38 s. 252). Av samma skäl bör det, i
enlighet med vad Lagrådet föreslagit, uttryckligen framgå att den nu
föreslagna lagen endast skall avse stiftelser som omfattas av stiftelsela-
gen (1994:1220). Detta betyder i sin tur att lagen inte gäller för Lunds
domkyrka med fastigheter och fastighetsfond och inte heller för prästlö-
netillgångama.
Enligt 7 § andra stycket lagen om trossamfund far ett trossamfund
registreras bara om dess namn är ägnat att särskilja trossamfundets namn
från andras. Enligt förarbetena avses i första hand särskiljningsförmåga i
förhållande till andra trossamfund (prop. 1997/98:116 s. 25). Enligt
1 kap. 6 § stiftelselagen skall en stiftelses namn innehålla ordet stiftelse.
Mot denna bakgrund torde det som regel inte föreligga någon förväx-
lingsrisk mellan ett trossamfund och den stiftelse som har bedrivit verk-
samheten. Flera av de trossamfund vars verksamhet bedrivits av en stif-
telse har redan registrerats som trossamfund. I det sammanhanget har det,
enligt uppgift från Kammarkollegiet, inte varit några problem med för-
växling av namn.
Regeringens förslag: Skyddet för stiftelsens borgenärer skall tillgo-
doses genom ett tillståndsförfarande. Stiftelsens ansökan skall beviljas
endast om de borgenärer som motsätter sig ansökan får betalt eller ges
betryggande säkerhet för sina fordringar. Stiftelsen skall innan en
ansökan görs till Kammarkollegiet skriftligen underrätta sina kända
12
borgenärer om avsikten att ansöka samt om möjligheten att bestrida en
ansökan. Kammarkollegiet skall utfärda en kallelse på stiftelsens bor-
genärer. Denna skall skyndsamt kungöras i Post- och Inrikes Tid-
ningar. Kammarkollegiet skall också skicka en särskild underrättelse
om kallelsen till kronofogdemyndigheten. Borgenärer som har ford-
ringar på lön eller annan ersättning av arbete samt pension skall dock
undantas. Kammarkollegiet skall vidare pröva ärenden där det inte
råder tvist och överlämna ärenden där ansökan har bestritts till tings-
rätt. Tingsrätten skall avslå ansökan om den eller de borgenärer som
bestritt den inte har fatt full betalning for sina fordringar. Avslås inte
ansökan, skall tingsrätten återlämna ärendet till Kammarkollegiet för
beslut.
Prop. 2000/01:145
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. I promemorian föreslogs dock att om ärendet överlämnats till
tingsrätten, denna skulle bevilja ansökan om borgenärerna fått föll betal-
ning eller betryggande säkerhet för sina fordringar.
Remissinstansernas synpunkter: Samtliga remissinstanser lämnar
förslaget i denna del i allt väsentligt utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Förslagen i denna proposition inne-
bär att stiftelsens rättigheter och skyldigheter förs över till en redan exi-
sterande juridisk person, nämligen ett registrerat trossamfund eller en
registrerad organisatorisk del av ett trossamfund. Detta kan vara till
nackdel för stiftelsens borgenärer. Enligt allmänna principer får gälde-
närsbyte som huvudregel inte ske utan borgenärens medgivande. En bor-
genär skall inte tvingas fa sin fordran överförd från en gäldenär till en
annan som kanske har en sämre ekonomisk ställning. Borgenärerna bör
därför ges möjlighet att hindra en överföring så länge de inte tillförsäkras
betalning eller betryggande säkerhet för sin fordran.
I 14 kap. 13-18 §§ aktiebolagslagen (1975:1385) och 12 kap. 6 § lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar finns bestämmelser om borge-
närsskyddet vid fösion. Enligt aktiebolagslagen skall bolagen skriftligen
underrätta sina kända borgenärer om fösionsplanen och att bolaget avser
att ansöka om tillstånd att verkställa denna. Borgenärerna skall även
underrättas om sin rätt att motsätta sig att fösionsplanen verkställs. Om
registreringsmyndigheten finner att det inte finns något hinder mot ansö-
kan skall borgenärerna kallas genom en kungörelse i Post- och Inrikes
Tidningar. Enligt kallelsen skall den som vill bestrida ansökan anmäla
detta inom viss tid. Om något bestridande inte inkommer anses borgenä-
ren ha medgivit ansökan och då lämnas tillstånd till fösionen. Om någon
borgenär bestrider ansökan lämnas ärendet till rätten. Rätten skall lämna
sitt tillstånd till åtgärden om borgenären får betalt eller betryggande
säkerhet för sin fordran.
Samma regler bör gälla för stiftelsernas del. Innan ansökningsförfaran-
det inleds är det lämpligt att stiftelsen skickar underrättelser till sina
kända borgenärer. På så sätt far Kammarkollegiet omedelbart tillgång till
det underlag som behövs för att pröva en ansökan. Stiftelsen bör alltså
skicka skriftliga underrättelser om kallelsen till alla kända borgenärer
som omfattas av kallelseförfarandet. I aktiebolagslagen och lagen om
ekonomiska föreningar undantas vissa borgenärer från kallelseförfaran-
det, eftersom de redan anses ha ett betryggande skydd. Det är angeläget,
13
framför allt av kostnadsskäl, att kallelseförfarandet och rätten att påkalla Prop. 2000/01:145
betalning eller ställande av säkerhet begränsas till de borgenärer som
verkligen riskerar att hamna i en sämre ställning om stiftelsens ansökan
beviljas. Aktiebolagslagen undantar de borgenärer vilkas anspråk avser
fordran på lön eller annan ersättning som har förmånsrätt enligt 12 §
förmånsrättslagen (1970:979) eller fordran på pension som har förmåns-
rätt enligt 12 eller 13 § samma lag. Detta är en lämplig avgränsning även
för stiftelsernas del. Dessa borgenärer behöver alltså inte kallas. Under-
rättelserna bör skickas senast en månad före ansökan. De bör innehålla
uppgift om borgenärernas rätt att bestrida en ansökan. Styrelsen eller
förvaltaren bör i samband med ansökan till Kammarkollegiet komma in
med ett intyg om att underrättelserna har skickats. Om underrättelserna
inte har skickats på sätt som föreslås bör Kammarkollegiet, som framgår
av avsnitt 7, avslå ansökan.
Om Kammarkollegiet inte avslår ansökan, bör Kammarkollegiet kalla
stiftelsens borgenärer. Kallelsen bör ske i Post- och Inrikes Tidningar
med föreläggande för den som vill bestrida stiftelsens ansökan att senast
en viss dag anmäla detta vid påföljd att han annars anses ha medgivit
ansökan. Om en borgenär bestrider ansökan kan det uppkomma fråga om
fordran överhuvudtaget finns eller om den erbjudna säkerheten kan god-
tas. I sådant fall bör Kammarkollegiet lämna över ärendet till domstol.
I avsnitt 9 föreslår regeringen att Kammarkollegiets beslut skall kunna
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Lagrådet har anfört att om
en sådan instansordning väljs, är det även lämpligt att domstolsprövning
rörande borgenärsskyddet sker vid allmän förvaltningsdomstol.
Domstolens prövning är begränsad till att avse frågor som rör skyddet
för de borgenärer som motsatt sig ansökan. En liknande situation förelig-
ger, som tidigare nämnts, när en borgenär underrättats om en fusionsplan
och förklarat sig motsätta denna. I sådant fall skall registreringsmyndig-
heten, vilket följer av 14 kap. 17 § aktiebolagslagen, överlämna ärendet
till allmän domstol. Det ligger närmare till hands att sådana frågor prövas
av allmän domstol än av förvaltningsdomstol. Regeringen anser därför
att Kammarkollegiet bör överlämna ärendet till tingsrätten om en borge-
när bestrider ansökan.
Tingsrätten bör avslå ansökan om borgenären inte får betalt eller en
betryggande säkerhet för sin fordran. Såsom Lagrådet anfört bör det inte
finnas hinder för Kammarkollegiet att avslå en ansökan om nya omstän-
digheter framkommit efter det att ärendet överlämnats till tingsrätten.
Situationen kan ha förändrats på ett sådant sätt att förutsättningar för
bifall för ansökningen saknas. Därför bör tingsrätten återlämna ärendet
till Kammarkollegiet om den inte avslår ansökan.
Enligt aktiebolagslagen, lagen om ekonomiska föreningar och lagen
om kallelse på okända borgenärer skall tillståndsmyndigheten skicka en
särskild underrättelse till kronofogdemyndigheten i den region bolaget
eller föreningen har sitt säte. Detta bör gälla också för stiftelsernas del.
Det kan dock vara så att en stiftelse inte har ett bestämt säte. Därför bör
kronofogdemyndigheten i den region där stiftelsen har sitt hemvist
underrättas.
14
Regeringens förslag: Kammarkollegiets beslut skall kunna överkla-
gas hos allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet skall ske inom tre
veckor från den dag då det överklagade beslutet meddelades. När ett
beslut vunnit laga kraft, är stiftelsen upplöst.
Prop. 2000/01:145
Promemorians förslag: Kammarkollegiets beslut skall kunna över-
klagas hos regeringen.
Remissinstansernas synpunkter: Samtliga remissinstanser, förutom
Kammarkollegiet lämnar förslaget i denna del utan erinran. Kammarkol-
legiet anser i stället att beslutet skall gälla från den dag då det meddelas.
Skälen för regeringens förslag: Den prövning som Kammarkollegiet
skall göra enligt den nu föreslagna lagen har likheter med prövningen i
ärenden enligt 6 kap. stiftelselagen (1994:1220). Såsom Lagrådet anfört
är det emellertid i detta kapitel fråga om beslut av delvis annan karaktär,
nämligen om tillstånd för styrelse eller förvaltare att avvika från före-
skrifter i ett stiftelseförordnande, en prövning som i stor utsträckning är
av skönsmässig art. I nu aktuell lagstiftning kommer prövningen huvud-
sakligen gå ut på att tillämpa rättsregler. En allmän princip är att ärenden
som huvudsakligen går ut på att tillämpa rättsregler bör prövas av dom-
stol och inte av regeringen. Till detta kommer också att det finns en strä-
van att befria regeringen från sådana ärenden som inte kräver ställnings-
taganden av regeringen som politiskt organ. Mot denna bakgrund finner
regeringen att övervägande skäl talar för att Kammarkollegiets beslut
skall överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Enligt de generella regler för överklagande som finns i 22 och 23 §§
förvaltningslagen (1986:223) far ett beslut överklagas av den som beslu-
tet angår förutsatt att beslutet har gått honom emot och att det kan över-
klagas inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet.
Eftersom kretsen av berörda kan vara stor och svår att förutse, kan osä-
kerhet uppstå om när ett beslut enligt den föreslagna lagen vinner laga
kraft. En osäkerhet om när stiftelsen är upplöst skulle kunna motverka
syftet med lagstiftningen. Om beslutet skulle gälla från den dag då det
meddelas, skulle det i praktiken innebära att beslutet inte går att över-
klaga. Det är mindre lämpligt. Tiden för överklagande bör istället
begränsas. Det kan lämpligen ske genom att beslutet far överklagas inom
tre veckor från den dag då det meddelades.
Regeringens förslag: De föreslagna reglerna tas in i en särskild lag.
Lagen träder i kraft den 1 januari 2002 och skall tillämpas på ansök-
ningar som kommit in till Kammarkollegiet före den 31 december
2003.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
15
Remissinstansernas synpunkter: Samtliga remissinstanser har läm- Prop. 2000/01:145
nat forslaget utan erinran.
Skälen for forslaget: De föreslagna reglerna tar sikte på en speciell
situation — att möjliggöra för de trossamfund som bedriver sin verksam-
het i stiftelseform att föra över denna till ett registrerat trossamfund. Det
är därför mest lämpligt att en särskild tidsbegränsad lag stiftas. Två år
bör vara en tillräcklig tid. Kammarkollegiet skall pröva de ansökningar
som kommer in innan lagen upphör att gälla.
11.1 Fråga om stämpelskatt m.m.
Regeringens bedömning: Om en stiftelse for över fast egendom till
det registrerade trossamfundet eller till den organisatoriska delen och
om den tillämpande myndigheten finner att stämpelskatteplikt forelig-
ger, bör befrielse enligt 42 § stämpelskattelagen medges.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstansernas synpunkter: Kammarkollegiet anser att en över-
föring av fast egendom från en stiftelse till ett registrerat trossamfund
inte torde röra sig om ett sådant skattepliktigt förvärv som avses i 4 §
lagen om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt 4 § lagen om stämpelskatt.
vid inskrivningsmyndigheter (1984:404) är förvärv av fast egendom
skattepliktiga om de sker genom köp eller byte, tillskott till bolag eller
förening, utdelning eller skifte från bolag eller förening, expropriation
eller inlösen på grund av stadgande om rätt eller skyldighet att lösa fast
egendom. Om en stiftelse för över fast egendom till det registrerade tros-
samfundet eller till den registrerade organisatoriska delen och om den
tillämpande myndigheten finner att stämpelskatteplikt föreligger, bör
befrielse enligt 42 § stämpelskattelagen medges. Motsvarande resone-
mang fördes i samband med relationsändringen mellan staten och
Svenska kyrkan (prop. 1998/99:38 s. 215-216).
Enligt 2 § jordförvärvslagen (1979:230) och 1 § lagen (1975:1132) om
förvärv av hyresfastigheter krävs tillstånd för förvärv av viss egendom
som sker genom köp, byte, gåva, tillskott till bolag eller förening, utdel-
ning eller skifte från bolag eller förening samt fusion enligt 14 kap. 1 §
aktiebolagslagen. Det förvärv som trossamfundet eller den organisato-
riska delen gör enligt den föreslagna lagen kan inte anses falla under
någon av dessa forvärvskategorier och är därmed inte tillståndspliktigt.
11.2 Avgifter och kostnader
Regeringens förslag: Bestämmelser om avgifter vid ansökningsförfa-
randet far meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.
16
Promemorians bedömning: Ansökningsförfarandet bör vara avgifts- Prop. 2000/01:145
fritt.
Remissinstansernas synpunkter: Kammarkollegiet menar att en
ansökningsavgift bör utgå eftersom handläggningskostnadema kan bli
betydande, inte minst vad gäller den kungörelse som skall ske i Post- och
Inrikes tidningar.
Skälen för regeringens förslag: Trots den föreslagna avgränsningen
som redogörs for i avsnitt 6, finns det, som Kammarkollegiet anför, en
viss osäkerhet ifråga om hur många stiftelser som kan komma att ansöka.
Den föreslagna lagen kan därför komma att innebära en ökad arbetsbe-
lastning för i första hand Kammarkollegiet.
De kostnader som uppkommer för ansökningsförfarandet bör i princip
belasta stiftelserna. Föreskrifter om avgifter i ansökningsärenden bör
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
i §
En stiftelses samtliga rättigheter och skyldigheter kan efter beslut enligt denna lag övertas
av ett sådant trossamfund eller en sådan organisatorisk del av ett trossamfund som har regi-
strerats enligt lagen (1998:1593) om trossamfund. För detta krävs att
1. stiftelsen omfattas av stiftelselagen (1994:1220),
2. stiftelsen har bildats före den 1 januari 2000,
3. trossamfundet eller den organisatoriska delen samtycker till övertagandet,
4. stiftelsen har till uteslutande ändamål att främja den verksamhet som bedrivs av tros-
samfundet eller den organisatoriska delen, och
5. det kan antas att verksamheten i trossamfundet eller den organisatoriska delen under
överskådlig tid kommer att bedrivas i enlighet med det ändamål som gäller för stiftelsens
verksamhet.
Kammarkollegiet prövar ärenden enligt första stycket efter ansökan från stiftelsen.
Paragrafen behandlas närmare i avsnitten 6 och 7. Den anger de förut-
sättningar som måste vara uppfyllda for att stiftelsen skall få upplösas.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Med en stiftelse avses endast sådana stiftelser som stiftelselagen är till-
lämplig på. Detta innebär bl.a. att sådan egendom som avses i 9 § tredje
stycket och 10 § första stycket lagen (1998:1592) om införande av lagen
(1998:1591) om Svenska kyrkan, dvs. bl.a. prästlönefondema inom
Svenska kyrkan, inte omfattas av lagens tillämpningsområde.
Lagen är endast tillämplig på de stiftelser som främjar verksamheten i
ett registrerat trossamfund eller i en registrerad organisatorisk del av ett
sådant samfund. Med att en stiftelse uteslutande skall främja trossamfun-
dets verksamhet avses en direkt koppling mellan stiftelsens ändamål och
den verksamheten. Såsom har närmare utvecklats i avsnitt 6 är lagen
således avsedd att ha ett begränsat tillämpningsområde. I lagtexten
kommer detta till uttryck genom att det sägs att stiftelsen skall ha till ute-
slutande ändamål att främja den verksamhet som bedrivs av trossamfun-
det, eller den organisatoriska delen.
I orden ”uteslutande ändamål” ligger den begränsningen att stiftelsens
ändamål inte far vara vidare än trossamfundets verksamhet. Om en stif-
telse har till ändamål dels att främja ett visst trossamfund i en mer allmän
17
mening, dels att bedriva t.ex. viss preciserad diakoniverksamhet, måste Prop. 2000/01:145
det framgå av trossamfundets stadgar att det skall bedriva motsvarande
verksamhet. Annars är lagen inte tillämplig. Vid prövningen av om ett
visst ändamål kan anses utgöra stiftelsens uteslutande ändamål bör dock
viss hänsyn kunna tas till de faktiska förhållandena och det bör således
kunna bortses från sådana i stiftelsens stadgar angivna ändamål som har
förlorat sin betydelse.
En annan begränsning ligger i uttryckssättet ”främja den verksamhet”.
Avsikten härmed är att stiftelsen, för att lagen skall vara tillämplig, inte
far ha ett ändamål som i något hänseende av betydelse är mer begränsat
än vad trossamfundets verksamhet kan anses ge uttryck för. Som exem-
pel kan nämnas en stiftelse vars ändamål är att äga en fastighet och på
denna driva en skola under huvudmannaskap av ett visst trossamfund.
Stiftelseändamålet kan i det fallet inte anses vara att stödja ”den verk-
samhet” som trossamfundet bedriver och stiftelsens tillgångar kan därför
inte överföras till samfundet. Detsamma gäller om stiftelsens ändamål är
begränsat till att stödja ett visst trossamfunds sociala verksamhet eller till
att tillhandahålla bostäder för samfundets funktionärer. Ett annat exempel
är stiftelser vars ändamål är att understödja ett visst kloster eller en viss
orden, knuten till trossamfundet; inte heller i ett sådant fall föreligger den
överensstämmelse mellan stiftelsens ändamål och trossamfundets verk-
samhet som lagen förutsätter.
Det sagda innebär emellertid inte att stiftelsen, enligt stiftelseförord-
nandet, nödvändigtvis behöver bedriva den verksamhet som trossamfun-
det gör. Enligt bestämmelsen är det nämligen tillräckligt att stiftelsen har
till ändamål att främja den verksamhet som bedrivs av trossamfundet.
Som exempel på ett främjande ändamål kan nämnas att stiftelsen äger
och förvaltar de fastigheter och byggnader som används för samfundets
verksamhet. Det ställs alltså inte upp något krav på att det i stiftelsens
verksamhetsföremål skall ingå att anordna gudstjänst. Inte heller behöver
stiftelseförordnandet bokstavligen innehålla att trossamfundets verksam-
het skall främjas, i de flesta fall torde stiftelsen ha bildats före trossam-
fundet. Däremot skall stiftelsen verka för att främja den religiösa verk-
samhet som trossamfundet bedriver. De - antagligen fåtaliga - ”verk-
samhetsbärande” religiösa stiftelserna, dvs. stiftelser som i princip skulle
kunna definieras som en gemenskap för religiös verksamhet i vilken det
ingår att anordna gudstjänst, uppfyller självfallet den uppställda förut-
sättningen.
Bedömningen enligt p. 5 bör lämpligen göras med utgångspunkt i stif-
telseförordnandet, trossamfundets eller den organisatoriska delens stad-
gar samt övriga omständigheter.
2§
Om en stiftelse avser att ansöka om tillstånd enligt 1 §, skall styrelsen eller förvaltaren
senast en månad före ansökan skriftligen underrätta stiftelsens kända borgenärer om detta.
Underrättelserna skall innehålla uppgift om borgenärernas rätt enligt 5 § att bestrida ansö-
kan.
Någon underrättelse behöver inte skickas till de borgenärer vilkas anspråk avser fordran
på lön eller annan ersättning som har förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen (1970:979)
eller fordran på pension som har förmånsrätt enligt 12 eller 13 § samma lag.
18
Bestämmelsen ålägger stiftelsen att underrätta de kända borgenärerna Prop. 2000/01:145
om den ansökan som stiftelsen har for avsikt att göra. Detta måste ske
senast en månad före ansökan. Vissa borgenärer undantas dock från
underrättelseskyldigheten (se 5 § och avsnitt 8).
Till en ansökan enligt 1 § skall fogas
1. ett intyg om att det registrerade trossamfundet eller den registrerade organisatoriska
delen samtycker till att överta stiftelsens samtliga rättigheter och skyldigheter, och
2. ett intyg från styrelsen eller förvaltaren om att stiftelsens kända borgenärer har under-
rättats i enlighet med 2 §.
En ansökan ska innehålla de intyg som krävs for att Kammarkollegiet
skall kunna bedöma om förutsättningarna i 1 § första stycket 3 och 2 § är
uppfyllda.
4§
Om något av villkoren i 1 och 3 §§ inte är uppfyllt skall Kammarkollegiet avslå ansökan.
Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 6 och 7. Om inte de förutsätt-
ningar som ställs upp i paragrafen har uppfyllts, skall Kammarkollegiet
avslå ansökan.
Paragrafen har utformats efter förslag av Lagrådet.
Om ansökan inte avslås, skall Kammarkollegiet kalla stiftelsens borgenärer. Kammarkolle-
giet skall dock inte kalla de borgenärer vilkas anspråk avser fordran på lön eller annan
ersättning som har förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen (1970:979) eller fordran på
pension som har förmånsrätt enligt 12 eller 13 § samma lag.
Kallelsen skall innehålla ett föreläggande för den som vill bestrida ansökan att senast en
viss dag skriftligen anmäla detta vid påföljd att han eller hon annars anses ha medgett ansö-
kan.
Kammarkollegiet skall se till att kallelsen skyndsamt kungörs i Post- och Inrikes Tid-
ningar. Kammarkollegiet skall vidare skicka en särskild underrättelse om kallelsen till kro-
nofogdemyndigheten i den region där stiftelsen har sitt hemvist.
Om Kammarkollegiet finner att en ansökan inte skall avslås enligt 4 §
skall myndigheten inleda den del av förfarandet som syftar till att tillgo-
dose borgenärernas skydd. Kammarkollegiet skall då utfärda en kallelse
på stiftelsens borgenärer. Kallelsen skall riktas till samma grupper av
borgenärer som enligt 2 § skall tillställas underrättelser om ansökan.
Vissa borgenärer undantas dock från kallelseförfarandet (se avsnitt 8).
Enligt andra stycket skall kallelsen innehålla ett föreläggande for den
som vill bestrida ansökan att senast viss dag anmäla detta. Om så inte
sker anses borgenären ha medgivit stiftelsens ansökan.
Kammarkollegiet skall enligt tredje stycket skyndsamt ombesörja att
kallelsen kungörs i Post- och Inrikes Tidningar.
Kammarkollegiet skall även skicka en underrättelse till kronofogde-
myndigheten i den region där stiftelsen har sitt hemvist. Med hemvist
avses den ort där styrelsen respektive förvaltaren har sitt säte, eller, om
säte inte är bestämt, där förvaltningen huvudsakligen utövas (jfr 10 kap.
1 § första stycket stiftelselagen).
19
6§ Prop. 2000/01:145
Om en borgenär bestrider en ansökan inom förelagd tid, skall Kammarkollegiet överlämna
ärendet till tingsrätten i den ort där stiftelsen har sitt hemvist. Om ansökan inte bestrids,
skall Kammarkollegiet fatta beslut i ärendet.
I ostridiga ärenden skall Kammarkollegiet fatta beslut. Så snart någon
av de borgenärer som har blivit kallade har anmält sig och förklarat sig
motsätta sig att stiftelsens ansökan beviljas eller ställer villkor för det,
skall Kammarkollegiet lämna över ärendet till domstol.
De bestridda ärendena skall lämnas över till den tingsrätt där stiftelsen
har sitt hemvist (jfr kommentaren under 5 §).
Paragrafen har utformats efter förslag av Lagrådet.
Den tingsrätt till vilken ett ärende överlämnats enligt 6 § skall avslå ansökan, om den eller
de borgenärer som bestritt den inte har fått full betalning eller betryggande säkerhet för sina
fordringar. Avslås inte ansökan, skall tingsrätten återlämna ärendet till Kammarkollegiet för
beslut.
Domstolens prövning är begränsad till tvistiga frågor som rör skyddet
för de borgenärer som bestritt ansökan. Domstolen ska inte gå in på de
frågor som Kammarkollegiet har prövat enligt 4 §. Om ansökan inte
avslås, skall tingsrätten återlämna ärendet till Kammarkollegiet för
beslut.
Rätten skall handlägga ärendet enligt lagen (1996:242) om domstols-
ärenden (se 1 § den lagen).
Paragrafen har utformats efter förslag av Lagrådet.
8§
När ett beslut om att bevilja en ansökan enligt denna lag har vunnit laga kraft är stiftelsen
upplöst. Detta förhållande skall genast anmälas för registrering i det register som avses i
10 kap. stiftelselagen (1994:1220).
Bestämmelsen innehåller det förtydligandet att stiftelsen är upplöst när
en ansökan enligt lagen har beviljats. Anmälan om att stiftelsen är upp-
löst skall göras av den avträdande styrelsen eller förvaltaren (se 10 kap.
3 § tredje stycket stiftelselagen.)
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
avgifter i ärenden enligt denna lag.
Såsom redogjorts för i avsnitt 11.2 skall de kostnader som uppkommer
i ansökningsärenden i princip belasta stiftelserna.
10§
Kammarkollegiets beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
inom tre veckor från den dag då det överklagade beslutet meddelades.
Kammarkollegiets beslut att överlämna ärenden till tingsrätt får dock inte överklagas.
Enligt bestämmelsen får Kammarkollegiets beslut överklagas hos all-
män förvaltningsdomstol. Beslut att överlämna ärenden till tingsrätten får
dock enligt andra stycket inte överklagas. Av 39 och 40 §§ lagen om
domstolsärenden framgår att tingsrättens beslut enligt 7 § överklagas till Prop. 2000/01:145
hovrätten.
21
Förslag till
Lag om upplösning av stiftelser i vissa fall;
1 § En stiftelse som har bildats före den 1 januari 2000, och som har till
uteslutande ändamål att främja den verksamhet som bedrivs av ett tros-
samfund eller en organisatorisk del av ett trossamfund, som har registre-
rats enligt lagen (1998:1593) om trossamfund, far hos Kammarkollegiet
ansöka om att stiftelsens samtliga rättigheter och skyldigheter skall
övergå till det registrerade trossamfundet eller till den registrerade orga-
nisatoriska delen.
2 § Om en stiftelse avser att ansöka om tillstånd enligt 1 § skall styrel-
sen eller förvaltaren senast en månad före ansökan skriftligen underrätta
stiftelsens kända borgenärer om detta. Underrättelserna skall innehålla
uppgift om borgenärernas rätt enligt 5 § att bestrida ansökan.
Någon underrättelse behöver inte skickas till de borgenärer vars
anspråk avser fordran på lön eller annan ersättning som har förmånsrätt
enligt 12 § förmånsrättslagen (1970:979) eller fordran på pension som
har förmånsrätt enligt 12 eller 13 § samma lag.
3 § Till en ansökan enligt 1 § skall fogas
1. ett intyg om att det registrerade trossamfundet eller den registre-
rade organisatoriska delen samtycker till att överta stiftelsens
samtliga rättigheter och skyldigheter, och
2. ett intyg från styrelsen eller förvaltaren om att stiftelsens kända
borgenärer har underrättats i enlighet med 2 §.
4 § Kammarkollegiet skall avslå en ansökan enligt 1 § om
1. sökanden inte är en sådan stiftelse som avses i 1 §,
2. det registrerade trossamfundets eller den registrerade organisato-
riska delen inte har samtyckt till att överta stiftelsens samtliga
rättigheter och skyldigheter,
3. stiftelsens borgenärer inte har underrättats i enlighet med 2 §,
eller
4. det inte kan antas att verksamheten i det registrerade trossamfun-
det eller den registrerade organisatoriska delen under en över-
skådlig tid kommer att bedrivas i enlighet med det ändamål som
gäller för stiftelsens verksamhet.
5 § Om Kammarkollegiet finner att det inte finns något hinder mot en
ansökan enligt 4 §, skall myndigheten kalla stiftelsens borgenärer. Kam-
markollegiet skall dock inte kalla de borgenärer vilkas anspråk avser’
fordran på lön eller annan ersättning som har förmånsrätt enligt 12 §
förmånsrättslagen (1970:979) eller fordran på pension som har förmåns-
rätt enligt 12 eller 13 § samma lag.
Kallelsen skall innehålla föreläggande för den som vill bestrida ansö-
kan att senast en viss dag skriftligen anmäla detta vid påföljd att han
annars anses ha medgivit ansökan.
22
Kammarkollegiet skall se till att kallelsen skyndsamt kungörs i Post- Prop. 2000/01:145
och Inrikes tidningar. Kammarkollegiet skall vidare skicka en särskild Bilaga 1
underrättelse om kallelsen till kronofogdemyndigheten i den region där
stiftelsen har sitt hemvist.
6 § Om en borgenär som har blivit kallad enligt 5 § bestrider en ansö-
kan inom förelagd tid skall Kammarkollegiet överlämna ärendet till rät-
ten i den ort där stiftelsen har sitt hemvist. Om ansökan inte bestrids,
skall Kammarkollegiet bevilja ansökan.
7 § Om ett ärende har överlämnats till rätten skall rätten bevilja ansö-
kan om det visas att de borgenärer som bestritt ansökan har fått full
betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar. I annat fall skall
ansökan avslås.
8 § När ett beslut om att bevilja en ansökan enligt denna lag har vunnit
laga kraft är stiftelsen upplöst. Detta förhållande skall genast anmälas för
registrering i det register som avses i 10 kap. stiftelselagen (1994:1220).
9 § Kammarkollegiets beslut enligt denna lag far överklagas till reger-
ingen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 och gäller till och med den 31
december 2003. Lagen skall även tillämpas på ansökningar som kommit
in till Kammarkollegiet före den 31 december 2003.
23
Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Länsstyrelsen i Stockholms län,
Kammarkollegiet, Riksskatteverket, Kronofogdemyndigheten i Stock-
holms län, Riksrevisionsverket, Statskontoret, Romersk-katolska kyrkan,
Frälsningsarmén, Sjundedags Adventistsamfundet, Svenska Kyrkan,
Föreningen stiftelser i Samverkan, Samarbetsnämnden for statsbidrag till
trossamfund.
Prop. 2000/01:145
Bilaga 2
24
Regeringen har följande förslag till lagtext
Prop. 2000/01:145
Bilaga 3
Upplösning av stiftelser i vissa fall
1 § En stiftelse får hos Kammarkollegiet ansöka om att stiftelsens
samtliga rättigheter och skyldigheter skall övergå till ett trossamfund
eller till en organisatorisk del av ett sådant trossamfund som har registre-
rats enligt lagen (1998:1593) om trossamfund. En förutsättning är att
stiftelsen har bildats före den 1 januari 2000, och har till uteslutande
ändamål att främja den verksamhet som bedrivs av trossamfundet eller
den organisatoriska delen.
2 § Om en stiftelse avser att ansöka om tillstånd enligt 1 §, skall styrel-
sen eller förvaltaren senast en månad före ansökan skriftligen underrätta
stiftelsens kända borgenärer om detta. Underrättelserna skall innehålla
uppgift om borgenärernas rätt enligt 5 § att bestrida ansökan.
Någon underrättelse behöver inte skickas till de borgenärer vars
anspråk avser fordran på lön eller annan ersättning som har förmåns-
rätt enligt 12 § förmånsrättslagen (1970:979) eller fordran på pension
som har förmånsrätt enligt 12 eller 13 § samma lag.
3 § Till en ansökan enligt 1 § skall fogas
1. ett intyg om att det registrerade trossamfundet eller den registrerade
organisatoriska delen samtycker till att överta stiftelsens samtliga
rättigheter och skyldigheter, och
2. ett intyg från styrelsen eller förvaltaren om att stiftelsens kända
borgenärer har underrättats i enlighet med 2 §.
4 § Kammarkollegiet skall avslå en ansökan enligt 1 § om
1. sökanden inte är en sådan stiftelse som avses i 1 §,
2. det registrerade trossamfundet eller den registrerade organisato-
riska delen inte har samtyckt till att överta stiftelsens samtliga
rättigheter och skyldigheter,
3. stiftelsens borgenärer inte har underrättats i enlighet med 2 §,
eller
4. det inte kan antas att verksamheten i det registrerade trossamfun-
det eller den registrerade organisatoriska delen under en över-
skådlig tid kommer att bedrivas i enlighet med det ändamål som
gäller för stiftelsens verksamhet.
5 § Om Kammarkollegiet finner att det inte finns något hinder mot en
ansökan enligt 4 §, skall myndigheten kalla stiftelsens borgenärer. Kam-
markollegiet skall dock inte kalla de borgenärer vilkas anspråk avser
fordran på lön eller annan ersättning som har förmånsrätt enligt 12 §
förmånsrättslagen (1970:979) eller fordran på pension som har förmåns-
rätt enligt 12 eller 13 § samma lag.
25
Kallelsen skall innehålla ett föreläggande för den som vill bestrida Prop. 2000/01:145
ansökan att senast en viss dag skriftligen anmäla detta vid påföljd att han Bilaga 3
eller hon annars anses ha medgivit ansökan.
Kammarkollegiet skall se till att kallelsen skyndsamt kungörs i Post-
och Inrikes Tidningar. Kammarkollegiet skall vidare skicka en särskild
underrättelse om kallelsen till kronofogdemyndigheten i den region där
stiftelsen har sitt hemvist.
6 § Om en borgenär som har blivit kallad enligt 5 § bestrider en ansö-
kan inom förelagd tid, skall Kammarkollegiet överlämna ärendet till
tingsrätten i den ort där stiftelsen har sitt hemvist. Om ansökan inte
bestrids, skall Kammarkollegiet bevilja ansökan.
7 § Om ett ärende har överlämnats till tingsrätten, skall den bevilja
ansökan om det visas att de borgenärer som bestritt ansökan har fått full
betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar. I annat fall skall
ansökan avslås.
8 § När ett beslut om att bevilja en ansökan enligt denna lag har vunnit
laga kraft är stiftelsen upplöst. Detta förhållande skall genast anmälas för
registrering i det register som avses i 10 kap. stiftelselagen (1994:1220).
9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far
meddela föreskrifter om avgifter i ärenden enligt denna lag.
10 § Kammarkollegiets beslut far överklagas hos regeringen inom tre
veckor från den dag då det överklagade beslutet meddelades.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och gäller till och med den
31 december 2003. Lagen skall tillämpas på ansökningar som kommit in
till Kammarkollegiet före den 31 december 2003.
26
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-05-17
Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Susanne
Billum, justitierådet Göran Regner.
Enligt en lagrådsremiss den 10 maj 2001 (Kulturdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
upplösning av stiftelser i vissa fall.
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Nils
Pålbrant.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 och 4 §§
I 1 § i remissförslaget anges lagens tillämpningsområde och huvudsak-
liga innehåll. Paragrafen anger sålunda vissa grundläggande materiella
förutsättningar för lagens tillämpning men är inte fullständig i detta hän-
seende. Enligt Lagrådets mening är det lämpligt att utforma paragrafen så
att den renodlas till att ange när en stiftelse far upplösas enligt de nya
reglerna. Att förfarandet inleds genom ansökan hos Kammarkollegiet bör
anges först därefter.
Även andra paragrafer i lagförslaget innehåller regler som kan sägas
ange grundläggande förutsättningar för att en stiftelse skall få upplösas
enligt de nya reglerna. Det gäller främst bestämmelsen i 4 § 4 om att
ansökan skall avslås om det inte kan antas att verksamheten i det regi-
strerade trossamfundet eller den registrerade organisatoriska delen under
en överskådlig tid kommer att bedrivas i enlighet med det ändamål som
gäller för stiftelsens verksamhet. Bestämmelsen bör enligt Lagrådets
mening inarbetas i 1 §. De övriga punkterna i 4 § kommer att framgå av
1 § respektive 2 och 3 §§ och behöver inte upprepas.
Med hänvisning till det anförda föreslår Lagrådet att 1 och 4 §§ utformas
enligt följande:
"1§
En stiftelses samtliga rättigheter och skyldigheter kan efter beslut enligt
denna lag övertas av ett sådant trossamfund eller av en sådan organisato-
risk del av ett trossamfund som har registrerats enligt lagen (1998:1593)
om trossamfund. För detta krävs att
1. stiftelsen omfattas av stiftelselagen (1994:1220),
2. stiftelsen har bildats före den 1 januari 2000,
3. trossamfundet eller den organisatoriska delen samtycker till överta-
gandet,
Prop. 2000/01:145
Bilaga 4
27
4. stiftelsen har till uteslutande ändamål att främja den verksamhet som Prop. 2000/01:145
bedrivs av trossamfundet eller den organisatoriska delen, och Bilaga 4
5. det kan antas att verksamheten i trossamfundet eller den organisato-
riska delen under överskådlig tid kommer att bedrivas i enlighet med det
ändamål som gäller for stiftelsens verksamhet.
Kammarkollegiet prövar ärenden enligt första stycket efter ansökan från
stiftelsen.
4§
Om något av villkoren i 1 och 3 §§ inte är uppfyllt skall Kammarkolle-
giet avslå ansökan."
5§
Om Lagrådets forslag beträffande 1 och 4 §§ följs, kan 5 § i stället for
den första meningen i den remitterade texten inledas med följande
mening: ”Avslås inte en ansökan, skall Kammarkollegiet kalla stiftelsens
borgenärer”.
Vad som avses med att Kammarkollegiet skall kalla borgenärerna fram-
står som något oklart, framför allt när det gäller frågan om kända borge-
närer skall få individuella kallelser eller om det skall räcka med kungö-
relse i Post- och Inrikes Tidningar. Utsändande av individuella kallelser
skulle i och for sig bäst främja borgenärernas rättssäkerhet. Lagrådet
konstaterar emellertid att bestämmelserna är utformade med 14 kap. 16 §
aktiebolagslagen som förebild. Denna bestämmelse torde innebära att
individuella kallelser inte krävs. Något skäl att tillämpa strängare krav i
den nu aktuella lagen synes inte föreligga.
6, 7 och 10 §§
Enligt den föreslagna lydelsen av 6 § skall en ansökan som bestrids av en
eller flera borgenärer överlämnas till tingsrätt. En ansökan som inte
bestrids skall enligt förslaget alltid beviljas av Kammarkollegiet.
Enligt den föreslagna 7 § skall tingsrätt bevilja en ansökan, om det visas
att den eller de borgenärer som bestritt ansökningen fått betalning eller
säkerhet for sina fordringar. Har borgenärernas intressen inte tillgodo-
setts, föreslås att ansökningen skall avslås.
Lagrådet finner det i och för sig lämpligt att tingsrättens prövning blir
begränsad till att gälla de frågor som berör borgenärernas intressen och
att det skall ankomma på tingsrätten att avslå en ansökan när dessa
intressen inte är tillgodosedda. För det fall att tingsrätten inte avslår en
ansökan på sådan grund, bör emellertid ärendet lämnas över till Kam-
markollegiet som har att fatta beslut med anledning av ansökningen.
28
När Kammarkollegiet fattar ett beslut över en ansökan som inte bestritts Prop. 2000/01:145
eller efter det att tingsrätt funnit borgenärernas intressen vara tillgodo- Bilaga 4
sedda på ett tillfredsställande sätt, kommer beslutet normalt att bli att
ansökningen bifalls. Det bör emellertid inte finnas hinder för kollegiet att
avslå en ansökan för det fall att nya omständigheter framkommit efter
den första prövning som gjorts enligt 4 § enligt Lagrådets förslag eller
situationen sedan dess förändrats på sådant sätt att det inte längre finns
förutsättningar för bifall till ansökningen.
Bestämmelserna i 6 och 7 §§ bör därför kunna utformas på följande sätt:
”6 § Om en borgenär bestrider en ansökan inom förelagd tid, skall
Kammarkollegiet överlämna ärendet till tingsrätten i den ort där stiftelsen
har sitt hemvist. Om ansökan inte bestrids, skall Kammarkollegiet fatta
beslut i ärendet.
7 § Den tingsrätt till vilken ett ärende överlämnats enligt 6 § skall avslå
ansökan, om den eller de borgenärer som bestritt den inte har fatt full
betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar. Avslås inte
ansökan, skall tingsrätten återlämna ärendet till Kammarkollegiet för
beslut.”
Enligt 10 § skall Kammarkollegiets beslut fa överklagas till regeringen.
Lagrådet delar uppfattningen att Kammarkollegiets beslut normalt bör fa
överklagas men finner att undantag bör göras för beslut enligt 6 § att
överlämna ett ärende till tingsrätt.
Som skäl för att överklagande bör ske till regeringen har anförts att en
sådan ordning valts i 6 kap. stiftelselagen. Det är emellertid i detta kapi-
tel fråga om beslut av delvis annan karaktär, nämligen om tillstånd för
styrelse eller förvaltare att avvika från föreskrifter i ett stiftelseförord-
nande, och den prövning som skall ske i detta sammanhang är dessutom i
stor utsträckning av skönsmässig art, medan det i den nu föreslagna lagen
gäller att pröva om vissa i lagen angivna kriterier för överförande av rät-
tigheter och skyldigheter är uppfyllda.
Lagrådet konstaterar vidare att det i den nu föreslagna lagen väsentligen
kan bli fråga om överklagande av beslut varigenom en ansökan enligt 1 §
har avslagits. Prövningen kommer i ett sådant fall att gälla stiftelsens
fortbestånd och dess ekonomiska rättigheter och skyldigheter, varför
artikel 6 i den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter blir
tillämplig på förfarandet. Enligt denna artikel skall det finnas en rätt till
domstolsprövning. Om överklagande, såsom föreslagits, sker till reger-
ingen, blir rätten till domstolsprövning tillgodosedd enbart genom möj-
ligheten till rättsprövning enligt lagen (1988:205) om rättsprövning av
vissa förvaltningsbeslut. Kraven i artikel 6 skulle enligt Lagrådets
mening tillgodoses på ett bättre sätt, om Kammarkollegiets beslut fick
överklagas direkt till allmän förvaltningsdomstol. Lagrådet föreslår där-
för att en sådan lösning övervägs i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
29
Om överklagande enligt lagen skall ske till allmän förvaltningsdomstol, - Prop. 2000/01:145
synes det lämpligt att domstolsprövning enligt 6 och 7 §§ anförtros all- Bilaga 4
män förvaltningsdomstol i stället för allmän domstol.
30
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 juni 2001
Prop. 2000/01:145
Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Thalén,
Winberg, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist,
Rosengren, Wämersson, Lejon, Ringholm, Bodström
Föredragande: Ingegerd Wämersson
Regeringen beslutar proposition Upplösning av stiftelser i vissa fall.
31
Eländers Gotab 61481, Stockholm 2001