Prop.
2000/01:140
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 23 maj 2001
Göran Persson
Ingela Thalén
(Socialdepartementet)
1 och med ålderspensionsreformen avskaffas det särskilda grundavdraget
för pensionärer. För att kompensera för detta kommer bruttopensionerna
att höjas, vilket leder till att nuvarande system för bostadstillägg till pen-
sionärer måste anpassas till de höjda bruttopensionema. Det över-
gripande syftet med de föreslagna förändringarna är att bostadstillägget
skall göras om så att det fungerar på ett likvärdigt sätt med de nya
systemen för ålderspension, efterlevandepension och sjuk- och aktivitets-
ersättning som med de nuvarande pensionssystemen. Därvid är ut-
gångspunkten dels en likartad fördelningsprofil med den som gäller idag,
dels oförändrade kostnader.
En översyn har samtidigt gjorts i syfte att modernisera det bostads-
tilläggssystem som i sina huvuddelar har varit oförändrat sedan 1962.
Bostadstilläggets karaktär av individinriktat grundskydd betonas lik-
som avgränsningen gentemot bostadsbidraget. Detta motiverar att syste-
men för de två bostadsstöden även fortsättningsvis är skilda åt, medan
enskilda regler så långt möjligt bör vara enhetliga. I propositionen före-
slås ett nytt inkomstbegrepp för det reformerade bostadstillägget, som i
princip är likvärdigt med det för bostadsbidraget.
Det nya bostadstillägget skall vara tidsbestämt. Utgångspunkten är att
beslut om bostadstillägg skall gälla ett år. Är förhållandena okomplicera-
de kan beslutsperioden istället vara upp till tre år.
I huvudsak är personkretsen densamma som för nuvarande bostads-
tillägg. Den tidigare absoluta knytningen till pension (folkpension)
kommer dock inte längre att finnas kvar. Istället är utgångspunkten för
rätt till bostadstillägg att man har en huvudsaklig och långsiktig för-
sörjning av pension eller uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning. Person-
kretsen blir därmed något snävare. Partiell ålderspension och omställ-
1 Riksdagen2000/01. 1 saml. Nrl40
ningspension kommer inte att grunda rätt till det nya bostadstillägget. Prop. 2000/01:140
Inte heller änkepension till kvinnor födda 1945 eller senare som grundar
sig på dödsfall efter utgången av 2002, föreslås ge rätt till bostadstillägg.
Bostadskostnad för gift bidragstagare, vars make inte är berättigad till
bostadstillägg föreslås beräknas till hälften av makamas totala bostads-
kostnad - till skillnad mot nuvarande regler där bostadstillägget beräknas
efter hela bostadskostnaden. Samtidigt införs ett fribelopp vid inkomstbe-
räkningen för den make som saknar rätt till bostadstillägg, vilket delvis
neutraliserar försämringen.
Inkomstbegreppet kommer i huvudsak att följa skattelagstiftningen
med vissa tillägg. Som inkomst räknas inkomst av tjänst och närings-
verksamhet samt inkomst av kapital. Därtill läggs 15 procent av för-
mögenhet överstigande 100 000 kronor per person.
Inkomst av tjänst och näringsverksamhet beräknas utifrån en förväntad
framtida inkomst, medan uppgifter om förmögenhet och inkomst av
kapital hämtas från senast kända uppgifter.
Sedan den bidragsgrundande inkomsten fastställts räknas denna om till
en reduceringsinkomst. Detta innebär att vissa inkomster viktas samt att
ett fribelopp dras från inkomsten. Bostadstillägget minskas därefter med
62 procent av reduceringsinkomsten upp till ett prisbasbelopp och med
50 procent däröver. Reglerna om viktning och avräkning är en teknisk
konstruktion för att uppnå neutralitet gentemot nuvarande inkomst-
prövningsregler.
Fribeloppet skall svara mot ett grundläggande konsumtionsbehov och
föreslås i huvudsak knytas till basnivåerna för allmän ålderspension
respektive sjuk- och aktivitetsersättning. Fribeloppet är till skillnad mot
dagens regler inte individuellt beräknat, vilket är en betydande för-
enkling.
För det särskilda bostadstillägget föreslås i stort oförändrade regler. En
skillnad är dock att bidragstagarens disponibla inkomst, som avgör rätten
till särskilt bostadstillägg, skall beräknas efter i princip faktiska skatte-
regler, till skillnad mot dagens starkt schabloniserade skatteberäkning.
De nya reglerna föreslås träda ikraft den 1 januari 2003. Av främst
administrativa skäl föreslås att övergången till det nya bostadstilläggs-
systemet sker successivt. Samtliga bostadstillägg som utges vid utgången
av 2002 skall räknas om tidigast den 1 januari och senast den 30 juni
2003. Fram till omprövning betalas decemberbeloppet ut i bostadstillägg.
Bidragstagare med förmån som inte längre grundar rätt till bostadstillägg,
far behålla bostadstillägget t.o.m. juni 2003. Särskilda övergångsregler
vid beräkning av bostadskostnad gäller även för förmånstagare vars make
saknar rätt till bostadstillägg.
I denna proposition förslås även att i beräkningsunderlaget för garanti-
pension för personer födda 1937 eller tidigare skall, som huvudregel,
ingå det tjänstepensionsbelopp som ingår i taxeringen året före det år
under vilket garantipensionen betalas ut.
Prop. 2000/01:140
1 Förslag till riksdagsbeslut...........................................................6
2 Lagtext.............................................................................................7
2.1 Förslag till lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl......7
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:781) om
ändring i lagen (1998:708) om upphävande av lagen
(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make
uppbär folkpension...........................................................15
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:708) om
upphävande av lagen om hustrutillägg i vissa fall då
make uppbär folkpension ................................................16
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:332) om
ersättning till steriliserade i vissa fall...............................18
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737)
om bostadsbidrag.............................................................. 19
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:000) om
ändring i socialförsäkringslagen (1999:799)....................20
2.7 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229)......................................................................21
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:798) om
ändring i lagen (1998:702) om garantipension................22
3 Ärendet och dess beredning...........................................................24
4 Gällande bestämmelser om statligt bostadsstöd, m.m...................26
4.1 Inledning..........................................................................26
4.2 Bostadstilläggssystemet (BTP-systemet).........................26
4.2.1 Bakgrund .........................................................................26
4.2.2 Närmare om bostadstillägg..............................................27
4.2.3 Beräkning av boendekostnad ..........................................28
4.2.4 Beräkningsunderlaget, m.m..............................................28
4.2.5 Särskilt bostadstillägg till pensionärer ............................28
4.2.6 Kommunalt kompletteringsbelopp..................................28
4.3 Bostadsbidragssystemet (BOB-systemet)........................29
4.3.1 Bakgrund .........................................................................29
4.3.2 Närmare om bostadsbidraget...........................................29
4.3.3 Beräkning av boendekostnad...........................................30
4.3.4 Beräkningsunderlaget, m.m.............................................30
4.4 Samordning av bostadstillägg till pensionärer och
bostadsbidrag...................................................................30
4.5 Sammanfattande jämförelser............................................30
4.6 Betänkandet SOU 1997:85 .............................................. 31
5 Allmänna överväganden.................................................................32
5.1 Principer för ett reformerat bostadstilläggssystem..........32
5.2 Lagreglering och ikraftträdande ......................................37
6 Kvalifikationskrav för det reformerade bostadstillägget................38
6.1 Allmänna pensionsförmåner som kvalifikationsgrunder
för det reformerade bostadstillägget................................38
6.1.1 Generellt om kvalifikationskravet...................................38
6.1.2 Ålderspension..................................................................39 Prop. 2000/01:140
6.1.3 Efterlevandepension i form av omställningspension
och särskild efterlevandepension.....................................41
6.1.4 Änkepension....................................................................43
6.1.5 Hustrutillägg....................................................................46
• 6.2 Allmän sjukförsäkringsförmån i form av aktivitets-
eller sjukersättning som kvalifikationsgrund for det
reformerade bostadstillägget ...........................................47
6.2.1 Aktivitets- och sjukersättning..........................................47
6.2.2 Kvalifikationskravet för det reformerade bostadstillägget
vid vilande aktivitets- och sjukersättning........................51
6.3 Förmån som betalas ut från stat inom Europeiska
unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska samarbets-
området (EES) som kvalifikationsgrund för det
reformerade bostadstillägget............................................53
6.4 Betydelsen av avkortad eller reducerad pensions- eller
sjukförsäkringsförmån......................................................54
7 Bostadstilläggets storlek och omfattning samt den
bidragsgrundande bostadskostnaden, m.m.....................................55
7.1 Bostadstilläggets omfattning............................................55
7.2 Fördelning av bostadskostnaden mellan makar...............56
7.3 Samordning av bostadstillägg till pensionärer m.fl. och
bostadsbidrag....................................................................58
7.4 Bostadstilläggets storlek..................................................59
8 Inkomstberäkning för bostadstillägg..............................................61
8.1 Inkomstbegreppet.............................................................61
8.2 Inkomst av tjänst och näringsverksamhet samt
utlandsinkomster, m.m....................................................62
8.3 Förmögenhetens inverkan på bostadstillägget.................65
8.3.1 Kapitalinkomster.............................................................65
8.3.2 Inkomsttillägg för förmögenhet, m.m.............................65
8.4 Skall den sammanlagda bidragsgrundande inkomsten
grundas på uppskattad eller faktisk inkomst?..................68
8.5 Tidsperioder för inkomstberäkningen..............................70
8.6 Gifta och sammanboende i bostadstilläggs-
sammanhang.....................................................................71
9 Bestämmande av reduceringsinkomst............................................73
9.1 Inledning..........................................................................73
9.2 Utgångspunkten för inkomstprövning av bostads-
tillägg till pensionärer m.fl..............................................74
9.3 Reduceringsinkomst och särskild viktning av vissa
inkomster.........................................................................76
9.3.1 Förbehåll för fribelopp vid omräkning till
reduceringsinkomst..........................................................79
9.4 Avräkningsprocent ..........................................................83
9.5 Inkomstprövningen av hustrutillägg, m.m......................95
10 Särskilt bostadstillägg....................................................................86
11 Processuella bestämmelser, m.m....................................................90
11.1 Ansökan om bostadstillägg..............................................91
11.2 Beviljande av bostadstillägg.............................................91 Prop. 2000/01:140
11.2.1 Utbetalning av reformerat bostadstillägg.........................94
11.3 Anmälningsskyldighet vid ändrade förhållanden.............94
11.4 Omprövning av beslut om bostadstillägg, m.m...............95
11.5 Återbetalning av bostadstillägg och uppgifts-
skyldighet ........................................................................97
11.6 Överklagande...................................................................98
11.7 Övriga bestämmelser.......................................................99
12 Övergångsbestämmelser...............................................................100
12.1 Särskilda bestämmelser om bostadstillägg under en
övergångsperiod ............................................................100
12.2 Ändrade förhållanden under tid som bostadstillägg
utges under en övergångsperiod.....................................101
13 Konsekvenser................................................................................104
13.1 Kostnads-och individeffekter .......................................104
13.2 Administrativa konsekvenser.........................................107
14 Uppgift om tjänstepension för beräkning av garantipension för
personer födda 1937 eller tidigare................................................ 107
15 Författningskommentar.................................................................111
15.1 Förslaget till lag om bostadstillägg till
pensionärer m.fl..............................................................111
15.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:781) om
ändring i lagen (1998:708) om upphävande av lagen
(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make
uppbär folkpension.........................................................128
15.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:708) om
upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i
vissa fall då make uppbär folkpension...........................128
15.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:332) om
ersättning till steriliserade i vissa fall.............................129
15.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag..................................................................129
15.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:000) om
ändring i socialförsäkringslagen (1999:799).................. 129
15.7 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229).................................................................... 129
15.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:798)
om ändring i lagen (1998:702) om garantipension........130
Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
betänkandet Inkomstprövning av bostadstillägg till
pensionärer (SOU 1999:52)................................................ 132
Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag...............................................133
Bilaga 3 Lagrådets yttrande...............................................................150
Utdrag ur protokollet vid regeringssammanträde den 23 maj 2001 ..... 154
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl.,
2. lag om ändring i lagen (2000:781) om ändring i lagen (1998:708)
om upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall
då make uppbär folkpension,
3. lag om ändring i lagen (1998:708) om upphävande av lagen
(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folk-
pension,
4. lag om ändring i lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i
vissa fall,
5. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
6. lag om ändring i lagen (2001:000) om ändring i socialförsäkrings-
lagen (1999:799),
7. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), och
8. lag om ändring i lagen (2000:798) om ändring i lagen (1998:702)
om garantipension.
Prop. 2000/01:140
2 Lagtext Prop. 2000/01:140
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som
omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestäm-
melser om förmåner vid utlandsvistelse och om handläggning av ären-
den, m.m.
2 § Bostadstillägg enligt denna lag kan utges till den som uppbär
1. hel ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension eller garantipension enligt lagen (1998:702) om garanti-
pension,
2. sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring,
3. änkepension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till barn,
4. änkepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen
(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam,
5. särskild efterlevandepension enligt lagen om införande av lagen
(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam,
6. hustrutillägg enligt lagen (1998:708) om upphävande av lagen
(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension,
eller
7. pension eller invaliditetsförmån enligt lagstiftningen i en stat som
ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, under förutsättning att
förmånen motsvarar svensk pension eller ersättning enligt 1-6.
Bostadstillägg kan också utges till en änka som enbart på grund av be-
stämmelserna i 1 kap. 6 § tredje stycket lagen om efterlevandepension
och efterlevandestöd till bam inte uppbär änkepension.
Bostadstillägg kan också utges till den vars sjukersättning eller aktivi-
tetsersättning har vilandeförklarats enligt 16 kap. 16 § lagen om allmän
försäkring.
3 § Bostadstillägg utges trots bestämmelserna i 2 § inte till
1. en pensionär som enbart uppbär ålderspension för tid före den
månad då han eller hon fyller 65 år,
2. en kvinna som beviljats änkepension på grund av dödsfall efter
utgången av år 2002 och som är född år 1945 eller senare, eller
3. en kvinna som enbart uppbär änkepension för tid från och med den
månad då hon fyller 65 år.
4 § Särskilt bostadstillägg kan utges enligt 20 och 21 §§ till den som Prop. 2000/01:140
uppbär bostadstillägg enligt denna lag.
5 § En bidragsberättigad som är gift men stadigvarande lever åtskild
från sin make skall likställas med ogift person, om inte särskilda skäl
talar mot detta.
En bidragsberättigad som stadigvarande sammanbor med någon med
vilken han eller hon har varit gift eller har eller har haft bam skall lik-
ställas med gift person. Om inte skäl visas för annat skall detsamma gälla
i fråga om en vuxen person som lever tillsammans med en annan vuxen
person, utan att de är gifta med varandra, om de är folkbokförda på
samma adress.
6 § 1 denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring fastställda prisbasbeloppet.
7 § Bostadstillägg utges endast för den bostad där den bidragsberättigade
har sitt huvudsakliga boende (permanentbostaden). För bostad i särskild
boendeform lämnas bostadstillägg endast för boende i lägenhet eller för
boende i en- och tvåbäddsrum.
En bidragsberättigad som vistas eller bor i en särskild boendeform eller
1 ett liknande boende är berättigad till bostadstillägg för sin ursprungliga
permanentbostad under högst sex månader från det att försäkringskassan
har bedömt vistelsen eller boendet i den särskilda boendeformen som
stadigvarande.
8 § Bostadstillägg utges inte för sådan bostadskostnad som fastställs
med beaktande av den bidragsberättigades inkomst.
9 § Bostadstillägg utges för 91 procent av bostadskostnaden per månad
av den del som inte överstiger 4 500 kronor för den som är ogift och
2 250 kronor för den som är gift. För var- och en av makarna skall bo-
stadskostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskost-
nad.
Bostadstillägg utges inte för bostadskostnad till den del den överstiger
2 250 kronor per månad för var och en av de boende vid boende i två-
bäddsrum i särskild boendeform.
10 § Storleken på det bostadstillägg som skall utges är beroende av den
sökandes, och om sökanden är gift även makens, bidragsgrundande in-
komst och reduceringsinkomst. Med bidragsgrundande inkomst avses i
denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antas komma att få
under den närmaste tiden. Med reduceringsinkomst avses den inkomst
som återstår efter det att beräkning gjorts enligt 18 och 19 §§.
11 § Bostadstillägget skall minskas med 62 procent av reducerings-
inkomsten till den del den inte överstiger ett prisbasbelopp. Till den del
reduceringsinkomsten överstiger detta belopp minskas bostadstillägget Prop. 2000/01:140
med 50 procent av inkomsten.
12 § Den bidragsgrundande inkomsten beräknas med utgångspunkt i
1. ett uppskattat överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § in-
komstskattelagen (1999:1229),
2. ett uppskattat överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat
enligt 13 §, och
3. överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 14 § för året före
det år bostadstillägget avser.
Till de sammanlagda beräknade överskotten skall läggas belopp enligt
15-17§§.
I fråga om en bidragsberättigad som är gift beräknas den bidragsgrun-
dande inkomsten för den bidragsberättigade och hans eller hennes make
var för sig.
13 § Överskottet eller underskottet av en näringsverksamhet beräknat
enligt 14 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ökas respektive
minskas med
- avdrag enligt 16 kap. 32 § inkomstskattelagen för utgift för egen
pension till den del det inte överstiger ett halvt prisbasbelopp, och
- avdrag för underskott från tidigare beskattningsår enligt 40 kap. in-
komstskattelagen.
14 § Överskottet eller underskottet i inkomstslaget kapital beräknat en-
ligt 41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ökas respektive
minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget med undantag för
- avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster
som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 § inkomstskattelagen,
- uppskovsavdrag enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bo-
stad, och
- avdrag för negativ räntefördelning enligt 33 kap. inkomstskattelagen.
15 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för
1. inkomst som på grund av 3 kap. 9-14 §§ inkomstskattelagen
(1999:1229) eller skatteavtal inte skall tas upp som intäkt i inkomstslaget
näringsverksamhet, tjänst eller kapital,
2. studiemedel i form av studiebidrag,
3. skattefria stipendier till den del de överstiger 3 000 kronor per
månad, och
4. ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringar för sjukfall som inträffat
före år 1991.
16 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för för-
mögenhet beräknad per den 31 december året före det år bostadstillägget
avser enligt vad som anges i denna paragraf och 17 §.
Som förmögenhet räknas den skattepliktiga förmögenheten enligt
lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende
från värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som Prop. 2000/01:140
avses i 2 kap. 13 respektive 18 § inkomstskattelagen (1999:1229) och
som utgör den sökandes permanentbostad samt skulder med säkerhet i
denna egendom. För sökande som har sin bostad i särskild boendeform
skall detsamma gälla i fråga om värdet av privatbostadsfastighet eller
privatbostadsrätt som utgör permanentbostad för den sökandes make.
I lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall finns be-
stämmelser om beräkning av förmögenhet för den som har fått ersättning
enligt den lagen.
17 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras med 15
procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000
kronor för den som är ogift och 200 000 kronor för makar. Det framräk-
nade förmögenhetsbeloppet avrundas nedåt till helt tusental kronor.
1 fråga om makar skall värdet av förmögenhet för var och en av dem
beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet efter avdrag
enligt första stycket.
18 § Reduceringsinkomsten utgörs av summan av
- pension, sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 2 §,
- pension eller invaliditetsförmån som utges enligt utländsk lagstift-
ning,
- inkomst av kapital enligt 12 § första stycket 3,
-tillägg till den bidragsgrundande inkomsten enligt 16 och 17 §§, och
- 80 procent av övriga delar av den bidragsgrundande inkomsten,
minskad med ett fribelopp enligt 19 §.
19 § Det fribelopp som avses i 18 § skall motsvara 2,17 gånger prisbas-
beloppet för den som är ogift och 1,935 gånger prisbasbeloppet för den
som är gift.
Uppbär den bidragsberättigade sjukersättning eller aktivitetsersättning
enligt 7 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring eller motsvarande
utländsk förmån skall i stället för vad som anges i första stycket ett
avdrag göras med ett belopp som motsvarar garantinivån för hel sådan
ersättning enligt 9 kap. 8 och 9 §§ lagen om allmän försäkring. Detta
gäller dock längst till och med månaden före den då den bidrags-
berättigade fyller 65 år.
Om den bidragsberättigade uppbär mer än en förmån som enligt 2 §
berättigar till bostadstillägg, skall avdrag enligt ovan göras med det be-
lopp som är mest förmånligt för den bidragsberättigade.
Inkomsten efter reducering enligt första eller andra stycket är den bi-
dragsberättigades reduceringsinkomst. I fråga om makar skall reduce-
ringsinkomsten för var och en av dem beräknas utgöra hälften av deras
sammanlagda reduceringsinkomst.
10
20 § Särskilt bostadstillägg skall utges med det belopp som den bidrags-
berättigades inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger
en skälig levnadsnivå, allt räknat per månad.
En skälig levnadsnivå enligt första stycket skall anses motsvara en
tolftedel av 1,294 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och en
tolftedel av 1,084 gånger prisbasbeloppet för den som är gift.
En bostadskostnad som uppgår till högst 5 700 kronor för den som är
ogift och 2 850 kronor för den som är gift, skall anses som skälig bo-
stadskostnad enligt första stycket.
21 § Vid tillämpning av 20 § skall följande inkomster beaktas:
1. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 § första
stycket 1 och 2 efter avdrag för den skatte- och avgiftssats som följer av
tillämplig skattetabell enligt 11 kap. 6 § skattebetalningslagen
(1997:483). Om det för den bidragsberättigade inte kan beslutas någon
tillämplig skattetabell skall den skatte- och avgiftssats användas som
följer av den skattetabell som skulle ha varit tillämplig om sådant beslut
hade kunnat fattas.
2. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 § första
stycket 3 efter avdrag med 30 procent.
3. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 15 §.
4. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 16 och
17§§.
5. Bostadstillägg enligt 11 §.
Inkomsterna enligt första stycket 1-3 skall sammanlagda alltid anses
utgöra lägst en tolftedel av det för den bidragsberättigade gällande be-
loppet enligt 19 § efter avdrag för beräknad preliminär skatt enligt första
stycket 1.
22 § Bostadstillägg betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan skall göras
skriftligen hos den allmänna försäkringskassan.
Ansökan skall innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma
sökandens rätt till bostadstillägg.
Uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete
av sökanden och, om han eller hon är gift, av hans eller hennes make.
23 § Bostadstillägg utges från och med den månad som anges i ansökan.
Bostadstillägg får dock inte utges för längre tid tillbaka än tre månader
före ansökningsmånaden.
Bostadstillägg får beviljas för en tid av tolv månader. Om det finns
särskilda skäl får bostadstillägg beviljas för längre tid, dock längst för en
tid av 36 månader.
11
24 § Bostadstillägg skall betalas ut månadsvis. Årsbeloppet skall avrun- Prop. 2000/01:140
das till närmaste hela krontal som är delbart med tolv.
Bostadstillägg som understiger 25 kronor per månad betalas inte ut.
Om särskilt bostadstillägg ingår skall dock bostadstillägget alltid betalas
ut.
25 § Vid utbetalning av bostadstillägg for förfluten tid till en bidragsbe-
rättigad, vars make har uppburit bostadstillägg för samma tid, skall bo-
stadstillägget minskas på sådant sätt att det sammanlagda beloppet under
denna tid motsvarar de bostadstillägg som skulle ha utgivits om beslut
om båda ersättningarna hade förelegat samtidigt.
26 § Den som uppbär bostadstillägg enligt denna lag är skyldig att utan
oskäligt dröjsmål anmäla till försäkringskassan
1. om de inkomster som avses i 12 § första stycket 1 och 2 samt 15 §
väsentligt har ökat för bidragstagaren eller dennes make,
2. om han eller hon byter bostad eller om boendeförhållandena ändras,
eller
3. om han eller hon gifter sig eller äktenskapet upplöses.
27 § Bostadstillägget skall omprövas när något förhållande som be-
stämmer tilläggets storlek har ändrats.
Bostadstillägget får räknas om utan föregående underrättelse om den
del av årsinkomsten ändras som utgörs av en förmån som betalas ut av
den allmänna försäkringskassan, pension enligt utländsk lagstiftning,
avtalspension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal.
Detsamma skall gälla när sådant belopp som avses i 19 § ändras.
28 § En ändring av bostadstillägget skall gälla från och med månaden
efter den månad då anledningen till ändring har uppkommit. En ändring
av bostadstillägget skall dock gälla från och med den månad under vilken
de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållan-
dena avser hela den månaden.
29 § Banker och andra penninginrättningar skall på begäran lämna dom-
stol, Riksförsäkringsverket eller den allmänna försäkringskassan sådana
uppgifter om en namngiven person som gäller förhållanden av betydelse
för tillämpningen av denna lag.
30 § Den allmänna försäkringskassan skall besluta om återbetalning av
bostadstillägg, om den som uppburit bostadstillägget genom att lämna
oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller
anmälningsskyldighet har orsakat att bostadstillägget har lämnats felak-
12
tigt eller med ett för högt belopp. Detsamma gäller om bostadstillägg i Prop. 2000/01:140
annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som
uppburit bostadstillägget har insett eller skäligen borde ha insett detta.
Om det finns särskilda skäl far försäkringskassan helt eller delvis
efterge krav på återbetalning.
31 § Avdrag på bostadstillägg far göras med skäligt belopp om den bi-
dragsberättigade enligt beslut av en allmän försäkringskassa är återbetal-
ningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av denna lag eller
en annan författning.
32 § Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt
överklagande av försäkringskassas beslut och domstols beslut samt om
Riksförsäkringsverkets uppgifter skall tillämpas i ärenden om bostads-
tillägg enligt denna lag.
33 § Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring
skall också tillämpas på bostadstillägg enligt denna lag:
- 17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,
- 18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,
- 20 kap. 2 a § om provisoriska beslut,
- 20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning,
- 20 kap. 5 § om preskription,
- 20 kap. 6 § första stycket andra meningen om förbud mot överlåtelse,
- 20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder, och
- 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Genom lagen upphävs
lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer.
2. Bestämmelserna i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionä-
rer gäller fortfarande för bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet.
3. Den som är berättigad till bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer vid utgången av år 2002 skall ha rätt att
fortsätta att få bostadstillägget utbetalt även om sådan rätt inte finns en-
ligt den nya lagen, dock längst till och med juni 2003. Detta gäller dock
endast så länge den försäkrade uppbär sådan förmån som berättigar till
bostadstillägg enligt bestämmelserna i den gamla lagen eller motsvaran-
de förmån. Vad nu sagts skall även gälla särskilt bostadstillägg.
4. Bostadstillägget far under den tid som avses i punkten 3 betalas ut
med samma belopp som betalades ut till den försäkrade för december
2002. Om förhållandena ändras av sådan anledning som anges i 26 §
eller om bostadstillägget skall omprövas av någon annan anledning under
tiden den 1 januari-30 juni 2003, skall de nya bestämmelserna tillämpas.
Bostadstillägget far dock inte dras in enbart av den anledningen att bi-
13
dragstagaren inte uppfyller kraven i de nya bestämmelserna i 2 § för rätt Prop. 2000/01:140
till bostadstillägg.
5. För den som för december 2002 är berättigad till bostadstillägg
enligt de bestämmelser som gäller för gift pensionsberättigad, men vars
make inte är berättigad till bostadstillägg skall följande gälla. I stället för
vad som anges i 9 § får bestämmelserna i 4 § lagen (1994:308) om bo-
stadstillägg till pensionärer tillämpas. Detta gäller längst till och med
månaden före den då maken fyller 65 år eller dessförinnan börjar uppbära
sådan förmån som enligt 2 § berättigar till bostadstillägg. Om de äldre
bestämmelserna tillämpas skall inte sådant avdrag som avses i 19 § göras
vid beräkning av makens reduceringsinkomst. Om bostadstillägget har
börjat utges helt enligt de nya bestämmelserna, får inte de äldre
bestämmelserna tillämpas därefter.
14
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:781) om Prop. 2000/01:140
ändring i lagen (1998:708) om upphävande av lagen
(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make
uppbär folkpension
Härigenom föreskrivs att punkten 1 i ikraftträdande- och övergångsbe-
stämmelserna till lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:309)
om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension i stället för dess
lydelse enligt lagen (2000:781) om ändring i nämnda lag skall ha följan-
de lydelse.
Nuvarande lydelse
1. Denna lag träder i kraft den
1 januari 2003. Äldre bestäm-
melser gäller dock fortfarande för
hustrutillägg som avser tid före
upphörandet av lagen.
Föreslagen lydelse
1. Denna lag träder i kraft den
1 januari 2003. Äldre bestäm-
melser gäller dock fortfarande för
hustrutillägg som avser tid före
upphörandet av lagen. För tiden
den 1 januari~30 juni 2003 gäller
punkterna 3 och 4 i övergångs-
bestämmelserna till lagen
(2001:000) om bostadstillägg till
pensionärer m.fl. på motsvarande
sätt.
15
2.3
Härigenom föreskrivs i fråga om ikraftträdande- och övergångsbe-
stämmelserna till lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:309)
om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension
dels att punkten 3 skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas en ny punkt, punkt 4, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3. Vid tillämpning av lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommu-
nalt bostadstillägg till folkpension för hustrutillägg till kvinna vars make
uppbär ålderspension skall
a) vad som gäller för folkpen-
sion i form av ålderspension enligt
1 § första stycket och 5 § första
stycket femte meningen i stället
gälla ålderspension enligt lagen
(1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension eller garantipension
enligt lagen (1998:702) om garan-
tipension,
b) hustrutillägg enligt 1 § andra
stycket, för år räknat motsvara
1,67 gånger prisbasbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring, om inte annat
följer av vad som föreskrivs i 1 §
tredje stycket eller 4 §,
c) vad som gäller för folkpen-
sion i form av ålderspension enligt
1 § tredje stycket i stället gälla den
andel av oavkortad garantipension
som mannen enligt 3 kap. 6 §
lagen (1998:702) om garantipen-
sion är berättigad till eller skulle
vara berättigad till om förutsätt-
ningarna för rätt till garantipension
hade förelegat,
d) vad som gäller för folkpen-
sion och tilläggspension enligt 5 §
första stycket andra meningen i
stället gälla pension enligt lagen
om inkomstgrundad ålderspension
a) vad som gäller för folkpen-
sion i form av ålderspension enligt
1 § första stycket i stället gälla
ålderspension enligt lagen
(1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension eller garantipension
enligt lagen (1998:702) om garan-
tipension,
b) hustrutillägg enligt 1 § andra
stycket, för år räknat motsvara
1,67 gånger prisbasbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring, om inte annat
följer av vad som föreskrivs i 1 §
tredje stycket eller 4 §. Vid
tillämpningen av 4 § första stycket
skall hustrutillägget minskas med
60 procent av den pensionsbe-
rättigades reduceringsinkomst
enligt punkten d,
c) vad som gäller för folkpen-
sion i form av ålderspension enligt
1 § tredje stycket i stället gälla den
andel av oavkortad garantipension
som mannen enligt 4 kap. 6 §
lagen (1998:702) om garantipen-
sion är berättigad till eller skulle
vara berättigad till om förutsätt-
ningarna för rätt till garantipension
hade förelegat,
d) vid beräkning av hustru-
tillägg i stället för vad som anges
som årsinkomst i 5 § gälla vad
som föreskrivs i 12-19 §§ lagen
(2001:000) om bostadstillägg till
16
och garantipension enligt lagen pensionärer m.fl.,
om garantipension till den del
sådan pension sammanlagt inte
uppgår till 1,9 gånger prisbasbe-
loppet enligt 1 kap. 6 § lagen om
allmän försäkring eller om dessa
pensionsförmåner utges med viss
andel, motsvarande andel av 1,9
gånger samma prisbasbelopp,
e) vad som gäller för tilläggspension enligt 6 § andra stycket i stället
gälla pension enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension eller garan-
tipension enligt lagen om garantipension, samt
f) vad som gäller för folkpension i form av ålderspension enligt 13 § i
stället gälla garantipension enligt lagen om garantipension.
4. I stället för vad som anges i
4 § i den upphävda lagen
(1994:309) om hustrutillägg i
vissa fall då make uppbär folk-
pension skall bestämmelserna i 5 §
och 22-33 §§ lagen (2001:000)
om bostadstillägg till pensionärer
m.fl. tillämpas på motsvarande
sätt i fråga om hustrutillägg.
Prop. 2000/01:140
17
Härigenom föreskrivs att 3 a § lagen (1999:332) om ersättning till
steriliserade i vissa fall skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2000/01:80 Föreslagen lydelse
3a§
För den som har fått ersättning enligt denna lag skall tillgångar upp-
gående till ett belopp om etthundrasjuttiofemtusen (175 000) kr anses
som förmögenhet och inte beaktas vid tillämpning av
1. 5 § lagen (1994:308) om bo- 1. 16 och 17 §§ lagen
stadstillägg till pensionärer, (2001:000) om bostadstillägg till
pensionärer m.fl.,
2. 5 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
3. 4 kap. 1 § och 8 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:000),
4. 26 § hälso- och sjukvårds-
lagen (1982:763),
5. 19 § lagen (1993:387) om
stöd och service till vissa funk-
tionshindrade, samt
6. 16 § lagen (1962:382) an-
gående införande av lagen om
allmän försäkring.
Anmälan enligt 8 § första
stycket lagen om bostadstillägg till
pensionärer behöver inte göras på
grund av ersättning som har ut-
getts enligt denna lag.
4. 26 § hälso- och sjukvårds-
lagen (1982:763), sam/
5. 19 § lagen (1993:387) om
stöd och service till vissa funk-
tionshindrade.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
18
2.5
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag
skall ha följande lydelse.
Prop. 2000/01:140
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
12' §
Rätt till bostadsbidrag har den som
1. har fyllt 18 år men inte 29 år och
2. bor i en bostad som han eller hon äger eller innehar med hyres- eller
bostadsrätt.
Bostadsbidrag enligt första stycket lämnas inte om sökanden eller
dennes make
1. har bam som berättigar till bostadsbidrag till barnfamiljer eller
2. far bostadstillägg enligt lagen
(1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer eller på grund av be-
stämmelserna om inkomstpröv-
ning inte får sådant tillägg.
Har sökandens make fyllt 29 år lämnas inte bostadsbidrag enligt första
stycket.
2. far bostadstillägg enligt lagen
(2001:000) om bostadstillägg till
pensionärer m.fl. eller på grund av
bestämmelserna om inkomstpröv-
ning inte far sådant tillägg.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser
tillämpas fortfarande beträffande bostadsbidrag som avser tid före ikraft-
trädandet.
Senaste lydelse 1995:473.
19
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § socialförsäkringslagen (1999:799)
i stället för dess lydelse enligt lagen (2001:000) om ändring i nämnda lag
skall ha följande lydelse.
Lydelse enligtprop. 2000/01:96 Föreslagen lydelse
2§
Den som är bosatt i Sverige omfattas även av
I. lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,
3. lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,
4. lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handi-
kappade,
5. lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska bam,
6. lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för
långvarig vård av sjukt eller handikappat bam,
7. lagen (1993:389) om assistansersättning,
8. lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
9. lagen (1994:308) om bostads- 9. lagen (2001:000) om bostads-
tillägg till pensionärer, tillägg till pensionärer m.fl.,
10. lagen (1996:1030) om underhållsstöd,
II. lagen (1998:702) om garantipension,
12. lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag, och
13. lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till
barn i fråga om
- garantipension till omställningspension och änkepension,
- efterlevandestöd till bam, och
- pension enligt 6 kap. 5 § första stycket 2 samma lag eller enligt 4 §
andra stycket 2 eller 6 § tredje stycket 2 lagen (2000:462) om införande
av lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam, beräknad
i förhållande till det antal år som har tillgodoräknats som bosättningstid i
Sverige.
20
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 10 § inkomstskattelagen (1999:1229)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §
Följande bidrag är skattefria:
- bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
- bostadstillägg enligt lagen - bostadstillägg enligt lagen
(1994:308) om bostadstillägg till (2001:000) om bostadstillägg till
pensionärer, och pensionärer m.fl., och
- kommunalt bostadstillägg till handikappade.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser
tillämpas fortfarande beträffande bostadstillägg som avser tid före ikraft-
trädandet.
21
2.8
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:702) om garantipension
dels att 2 kap. 6 § och 6 kap. 6 § lagen i stället för deras lydelse enligt
lagen (2000:798) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,
dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen (2000:798) om änd-
ring i nämnda lag skall införas en ny punkt, punkt 7, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6§
Med tjänstepension enligt 4 § 2 och 4 avses dels pension som betalas
ut på grund av sådan tjänstepensionsförsäkring som avses i 58 kap. 7 §
inkomstskattelagen (1999:1229), dels pension som betalas ut på grund av
Prop. 2000/01:140
tidigare tjänst på annat sätt än genom
Tjänstepension skall i under-
laget enligt 4 § ingå med ett be-
lopp som motsvarar den årliga
pensionen beräknad efter den
tjänstepension som avser
december månad föregående år.
Upphör eller tillkommer därefter
en tjänstepension, skall beräk-
ningsunderlagets belopp för tjäns-
tepension justeras på motsvarande
sätt. Detsamma gäller om en
tjänstepension ändras på grund av
att en annan beräkningsgrund
skall tillämpas.
försäkring.
Tjänstepension skall i under-
laget enligt 4 § ingå med det be-
lopp som framgår av taxeringen
året före det år garantipensionen
avser. Tillkommer därefter en
tjänstepension till efterlevande
skall beräkningsunderlagets be-
lopp för tjänstepension justeras
med hänsyn till den tillkommande
pensionen från och med månaden
efter den då försäkringskassan fick
kännedom om den pensionen.
Detsamma skall gälla när en
tjänstepension tillkommer i sam-
band med att ålderspension enligt
denna lag beviljas. Detta belopp
skall, om inte tredje stycket skall
tillämpas, ingå i beräkningsunder-
laget till dess uppgifterna vid
taxeringen avser tjänstepensionen
för helt år.
Upphör eller minskar tjänste-
pensionen skall beräkningsunder-
lagets belopp för tjänstepension
efter anmälan av den pensions-
berättigade justeras från och med
den månad då försäkringskassan
jick kännedom om ändringen.
Den som är född år 1937 eller
tidigare och som uppbär sådan
tjänstepension som avses i 2 kap.
§
Den som är född år 1937 eller
tidigare skall på begäran lämna
den allmänna försäkringskassan
22
6 § skall varje år, senast vid den
tidpunkt som regeringen före-
skriver, lämna uppgift om tjänste-
pensionens storlek för december
månad. Om tjänstepensionsbe-
loppet för december inte är känt
när uppgiften skall lämnas, skall
det i stället anges vad tjänstepen-
sionen med hänsyn till den senaste
utbetalningen och övriga omstän-
digheter kan beräknas komma att
uppgå till för nämnda månad.
Upphör eller tillkommer en tjäns-
tepension efter att en uppgift har
lämnats enligt första stycket, skall
en ny uppgift lämnas. Detsamma
gäller om en tjänstepension änd-
ras på grund av att beräkning görs
efter en annan beräkningsgrund.
Uppgiften skall i dessa fall avse
pensionens årliga belopp. Den nya
uppgiften skall lämnas inom fjor-
ton dagar efter det att pensions-
tagaren fick kännedom om föränd-
ringen.
uppgift om tjänstepensionens Prop. 2000/01:140
storlek.
7. För år 2003 skall tjänstepen-
sion för den som är född år 1936
eller 1937 ingå i underlaget enligt
2 kap. 4 § med ett belopp som
motsvarar den årliga pensionen
beräknad efter den tjänstepension
som avser oktober månad 2002
eller, om någon tjänstepension
inte utgetts för denna månad, be-
räknad efter tjänstepensionen den
första månaden sådan utgetts. För
den som är född år 1937 skall
detta belopp även gälla för år
2004. Vid tillämpning av denna
punkt skall även 2 kap. 6 § tredje
stycket gälla.
23
Från och med den 1 januari 2001 har det reformerade ålderspensions-
systemet trätt i kraft. Till och med utgången av 2002 kommer dock utbe-
talning att fortsätta att ske från det tidigare ålderspensionssystemet.
Garantipensionen, som utgör en del av grundskyddet i det reformerade
ålderspensionssystemet, kommer inte heller att kunna utges förrän tidi-
gast 2003. Reformeringen medför nya principer för beräkningen av
ålderspensionsförmånema. Detta har medfört ett reformerings- och an-
passningsbehov även av de andra typerna av allmänna pensionsförmåner
och av tilläggsförmånerna till de nuvarande pensionsförmånerna. En av
dessa förmåner är bostadstillägget till pensionärer som syftar till att ge
förutsättning för pensionärer med låga inkomster att ha tillgång till en
bostad av god kvalitet.
De nuvarande bestämmelserna om bostadstillägg till pensionärer
(BTP) finns i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer (BTPL)
och i föreskrifter som meddelats av Riksförsäkringsverket (RFV). BTP
kan betalas ut till den som uppbär ålderspension fr.o.m. 65 års ålder,
sjukbidrag/förtidspension, omställningspension, förlängd omställnings-
pension, särskild efterlevandepension, änkepension och hustrutillägg en-
ligt övergångsbestämmelser samt pension enligt lagstiftning i en stat som
ingår i Europeiska unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska sam-
arbetsområdet (EES). Enligt de nu gällande bestämmelserna är BTP, lik-
som hustrutillägget, en helt inkomstprövad tilläggsförmån till allmän
pension. BTP är, i princip, en individinriktad förmån, som tillsammans
med folkpension, pensionstillskott och särskilt grundavdrag för pensio-
närer utgör det grundläggande skyddet i det hittillsvarande allmänna pen-
sionssystemet.
Genom beslut den 18 december 1997 bemyndigade regeringen det
statsråd som hade till uppgift att föredra ärenden rörande allmän försäk-
ring med vissa undantag att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att
göra en översyn av systemet för inkomstprövning av bostadstillägg till
pensionärer m.m. Utredningen, som antog namnet BTP-utredningen
(S 1997:25), överlämnade i april 1999 betänkandet Inkomstprövning av
bostadstillägg till pensionärer (SOU 1999:52).
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-
serna finns i bilaga 1. Remissyttrandena samt en remissammanställning
finns tillgängliga i Socialdepartementet (S 1999/4403/SF).
Som en komplettering till BTP-utredningens förslag i betänkandet
SOU 1999:52 lämnades i departementspromemoriorna Sjukersättning i
stället för förtidspension - Ersättning och ålderspensionsrätt vid lång-
varig eller varaktig medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan
(Ds 2000:39) och Aktivitetsersättning - Nytt försäkringsstöd för unga
med långvarig medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan
(Ds 2000:40) förslag till principer för det framtida bostadstillägget till de
allmänna sjukförsäkringsförmånerna i form av aktivitets- och sjukersätt-
ning som i samma promemorior föreslogs ersätta nuvarande förtidspen-
sionsförmåner. Förslag om regler för aktivitets- och sjukersättning har
sedan lämnats i regeringens proposition Sjukersättning och aktivitetser-
sättning i stället för förtidspension (prop. 2000/01:96). I propositionen
lämnades emellertid inga förslag när det gäller bostadstillägg till dessa
Prop. 2000/01:140
24
förmåner. De båda nämnda departementspromemoriorna har remissbe- Prop. 2000/01:140
handlats. Remissammanställningar finns tillgängliga i Socialdeparte-
mentet (S2000/4480/SF och S2000/4481/SF). För att inte onödigt tynga
framställningen presenteras i fortsättningen i denna proposition de före-
slagna förmånerna sjukersättning och aktivitetsersättning som om för-
slagen i prop. 2000/01:96 antagits av riksdagen.
Utredningen (S 1996:06) för översyn av inkomstbegreppet inom bi-
drags- och socialförsäkringssystemen (IBIS-utredningen) har också läm-
nat förslag i fråga om beräkningen av bostadstillägg i sitt betänkande
Samordnat inkomstbegrepp för bostadsstöden och nya kvalifikations-
regler för rätt till sjukpenninggrundad inkomst (SOU 1997:85). Även
detta betänkande har utgjort underlag vid beredningen av de i denna pro-
position lämnade förslagen. Betänkandet har remissbehandlats.
Remissvaren finns tillgängliga i Socialdepartementet (S1997/4928/SF).
Sedan BTP-utredningen presenterat sitt betänkande har Utredningen
om socialförsäkringsförmåner vid institutionsvistelse i november 2000
och Familjeutredningen den 28 februari i år överlämnat sina slutbe-
tänkanden Pension på institution (SOU 2000:112) respektive Ur fattig-
domsfällan (SOU 2001:24). I betänkandena lämnas inga förslag avseende
BTP, men väl principiella bedömningar om dels vad som skall gälla för
rätt till bostadstillägg för den som avtjänar straff, dels hur bostadsbi-
draget skulle kunna konstrueras i framtiden.
Vid beredningsarbetet inom Socialdepartementet med Ö-garpsutred-
ningens betänkande Garantipension och Bosättningstillägg för personer
födda år 1937 eller tidigare (SOU 1999:17) konstaterades att remiss-
instanserna riktat skarp kritik mot Ö-garpsutredningens förslag att den
pensionsberättigade själv skulle lämna uppgifter om t.ex. tjänstepensio-
ner som skall ingå i beräkningsunderlaget för garantipensionen för per-
soner födda år 1937 eller tidigare. Kritiken gick i huvudsak ut på att upp-
giftsskyldigheten i många fall skulle komma att gälla äldre personer som
kan ha svårt att lämna de önskade uppgifterna och att det kan medföra ett
betydande merarbete för de allmänna försäkringskassorna att vid om-
läggningen hantera uppgifter från ett stort antal personer. Remissinstan-
serna pekade därvid på möjligheten att i stället inhämta uppgifter om
tjänstepensioner direkt från utbetalaren. Mot denna bakgrund utarbetades
det inom Socialdepartementet ett förslag om att uppgifter om tjänstepen-
sioner skall lämnas av tjänstepensionsutbetalaren.
Nämnda förslag presenterades i Promemoria om särskild uppgiftsskyl-
dighet angående tjänstepensioner (S2000/2244/SF) jämte ett tillägg till
den nyss nämnda promemorian. Promemorian respektive tillägget pre-
senterades i skriftlig form den 27 mars respektive den 3 april 2000. Pro-
memorian jämte tillägg remissbehandlades. Remissyttrandena samt
remissammanställning finns tillgängliga i Socialdepartementet
(S2000/2718/SF).
Beredningsarbetet med Ö-garpsutredningens betänkande och den
nämnda promemoriorna jämte tillägg mynnade ut i propositionen Garan-
tipension för personer födda år 1937 eller tidigare (prop. 1999/2000:127).
I propositionen konstaterades att frågan om på vilket sätt uppgifter om
tjänstepension för personer födda år 1937 eller tidigare skulle hämtas in
behövde beredas ytterligare. Till följd härav lämnades i propositionen
inte något förslag om uppgiftslämnandet avseende tjänstepensionerna.
25
I juni 2000 gav regeringen Riksförsäkringsverket (RFV) i uppdrag att i Prop. 2000/01:140
samråd med Statskontoret bl.a. ta fram förslag till hur uppgift om
tjänstepension för personer födda 1937 eller tidigare skulle kunna hämtas
in. RFV redovisade uppdraget den 14 december 2000 i rapporten Han-
tering av tjänstepensioner vid beräkning av garantipension till äldre
ålderspensionärer (Dnr S2000/8418/SF). I rapporten redogjordes för
olika alternativ för att hämta in uppgifter om tjänstepensioner samt en
analys avseende vilka konsekvenser de olika alternativen medförde.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 26 april 2001 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 2. Lagrådets yttrande finns i bilaga
3. Vi har i denna proposition i allt väsentligt följt Lagrådets förslag till
justeringar. Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts av lag-
texten. Lagrådets synpunkter behandlas under respektive paragraf i
författningskommentaren och i avsnitt 8.6 och 11.1.
Det finns i dag två huvudtyper av statligt bostadsstöd. Den ena typen är
ett individinriktat bostadsstöd i form av bostadstillägg till pensionärer
(BTP). Den andra typen är ett hushållsinriktat bostadsstöd kallat bostads-
bidrag (BOB). Båda typerna av bostadsstöd är inkomstprövade. Därut-
över finns även ett statligt bostadsstöd som, under vissa förutsättningar,
utges i form av bostadsbidrag till personer som fullgör totalförsvarsplikt
enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Detta bostadsstöd kom-
mer inte att behandlas i det följande. 1 detta avsnitt ges en kortfattad
sammanfattning av BTP- och BOB-systemen samt en översiktlig sam-
manfattning av IBIS-utredningens betänkande Förmån efter inkomst -
Samordnat inkomstbegrepp för bostadsstöden och nya kvalifikationsreg-
ler för rätt till sjukpenninggrundad inkomst (SOU 1997:85).
När det kommunala bostadstillägget (K.BT) 1995 ersattes av bostads-
tillägg till pensionärer (BTP) hade kommunala bostadstillägg funnits i
drygt 40 år. Kommunala bostadstillägg tillkom när det allmänna pen-
sionssystemet byggdes upp. Det blev därmed en del av det grund-
läggande skyddet för folkpensionärer och var således en del av det all-
männa pensionssystemet.
I samband med att folkpensionerna förbättrades 1948 höjdes också de
maximala pensionsbeloppen genom att ett särskilt kommunalt bostads-
26
tillägg, (KBT), tillskapades, vilket skulle kunna betalas ut utöver de
generella bostadstilläggen. Under de följande decennierna gjordes
väsentliga förändringar i KBT-systemet för att förbättra och utjämna
strukturen på förmånerna och göra dem följsamma till kostnadsutveck-
lingen.
KBT blev för många pensionärer ett väsentligt tillskott till pensionen.
Eftersom folkpensionen och pensionstillskottet inte var tillräckliga för att
täcka levnadsomkostnaderna och en normal hyra ansågs det lämpligast
att se bostadsstödet som en del av det allmänna pensionssystemet för
vilket staten har ett helhetsansvar. Det ansågs då inte acceptabelt att det
allmänna pensionssystemet gav olika utfall beroende på var i Sverige
man bodde. Av denna anledning föreslog regeringen i propositionen Bo-
stadstillägg till pensionärer (prop. 1993/94:173) att staten borde ta an-
svaret för bostadsstödet och föreslog att KBT skulle ersättas av BTP.
Förslaget som godtogs av riksdagen trädde i kraft 1995.
Utgångspunkten för BTP-systemet är att, oberoende av bostadsort, ge
pensionären möjlighet att efterfråga och bibehålla en bostad med till-
fredsställande standard också i nyproduktion.
Prop. 2000/01:140
Bostadstillägg till pensionärer (BTP) är ett inkomstprövat tillägg till vissa
pensionsförmåner. Bostadstilläggets storlek påverkas av bostadskostna-
den och inkomsten.
Bostadstillägg kan betalas ut till den som är bosatt i Sverige och har en
pensionsförmån i form av ålderspension fr.o.m. 65 års ålder, förtidspen-
sion/sjukbidrag, änkepension enligt övergångsbestämmelser, omställ-
ningspension, förlängd omställningspension, särskild efterlevandepen-
sion eller hustrutillägg enligt övergångsbestämmelser. Även den som har
en pension från ett annat land inom Europeiska unionen (EU) eller Euro-
peiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) kan få BTP. Den som gör
tidigt uttag av ålderspension har dock inte på grund av denna rätt till
BTP. Däremot har en person med vilande förtidspension rätt till BTP
under det första året pensionen är vilande.
Det finns två huvudformer av statligt bostadstillägg: bostadstillägg till
pensionärer (BTP) och särskilt bostadstillägg till pensionärer (SBTP).
Båda formerna av bostadstillägg är skattefria. En person som har rätt till
vilande förtidspension har inte rätt till SBTP. Varje enskild kommun har
dessutom möjlighet att betala ut ett kommunalt kompletteringsbelopp
(KKB) till BTP. Denna möjlighet upphör dock fr.o.m. år 2003.
Fr.o.m. den 1 januari 2001 utgör BTP maximalt 90 procent av den del
av bostadskostnaden som inte överstiger 4 500 kronor per månad. Det
högsta bostadstillägg som kan betalas ut är alltså 4 050 kronor i
månaden. Pensionär som bor i tvåbäddsrum i särskild boendeform får
tillgodoräkna sig en bostadskostnad om högst 2 000 kronor i månaden.
BTP kan endast beviljas för permanentbostad i Sverige.
27
4.2.3
Beräkning av boendekostnad Prop. 2000/01:140
Bestämmelserna för beräkning av den del av boendekostnaden som
grundar rätt till bostadstillägg till pensionärer (BTP) ges i Riksförsäk-
ringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskost-
nad. Beräkningsreglema är olika beroende på vilken boendeform som är
aktuell för den sökande.
Beräkningen av hur inkomsten påverkar bostadstillägget till pensionärer
(BTP) sker enligt särskilda regler. Mot bakgrund av den faktiska bo-
stadskostnaden beräknas högsta möjliga bostadstillägg för den som an-
söker om bidrag. Från detta belopp görs avdrag beroende på hur hög in-
komsten är. Vad som blir över är det bostadstillägg som skall betalas ut.
De nuvarande inkomstprövningsreglema är detaljerade och innebär i
princip att alla inkomster, som inte nämns som undantag i lagen
(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer (BTPL), ingår i inkomst-
underlaget för BTP. De undantag som finns inskrivna i BTPL är i princip
skattefria inkomster som t.ex. barnbidrag och socialbidrag. När det gäller
förmögenhet, beräknas en schablonmässig avkastning om fem procent
som läggs till övriga inkomster. För den del av tillgångarna som - efter
avdrag för skulder - överstiger 75 000 kronor för ensamstående och
120 000 kronor för makar gemensamt räknas ytterligare tio procent som
inkomst. Privatbostadsfastighet som pensionären bebor eller avkastning
av sådan fastighet skall inte tas upp som tillgång. Däremot skall
privatbostadsfastighet som pensionären inte bebor tas upp som tillgång
vid förmögenhetsberäkningen med taxeringsvärdet.
Särskilt bostadstillägg till pensionärer (SBTP) betalas ut till den som har
BTP. Som framgått tidigare är SBTP, liksom BTP, inkomstprövat.
Förmånen betalas ut i de fall den förmånsberättigades inkomst, efter av-
drag för skälig boendekostnad, understiger skälig levnadsnivå. Som
skälig levnadsnivå för år 2001 räknas 47 749 kronor för ogift och 40 000
kronor för den som är gift. Följande inkomster påverkar SBTP. In-
komster i form av folkpension, pensionstillskott och viss del av tilläggs-
pension, BTP och hälften av den årsinkomst som den allmänna för-
säkringskassan har fastställt vid beräkningen av BTP.
Det krävs ingen särskild ansökan för SBTP. Den allmänna försäk-
ringskassan räknar ut SBTP för den som har BTP.
Under 1995-2002 kan varje enskild kommun besluta att betala ut ett
kompletterande belopp (KKB) till BTP. Beloppet betalas ut tillsammans
med BTP och någon särskild ansökan behövs inte från den förmåns-
berättigades sida. Eftersom förmånen är ett frivilligt åtagande från kom-
28
munens sida bestämmer varje enskild kommun dels ersättningsnivån, Prop. 2000/01:140
dels vem som skall vara berättigad till förmånen.
Bostadsbidraget har vuxit fram genom en serie reformer. Dess uppgift är
att ge ekonomiskt svaga hushåll möjligheter att hålla sig med goda och
tillräckligt rymliga bostäder. Bidraget ingår vidare som en viktig del i det
ekonomiska familjestödet, som främst syftar till att ge en ekonomisk
grundtrygghet för barnfamiljer under den period de har stor försörjnings-
börda. Familjer med bam är generellt sett unga och har ofta låga in-
komster. Bostadsbidragen omfördelar resurser från de familjer som inte
har bam till de familjer som har bam. Genom att bostadsbidragsförmånen
är inkomstprövad gynnar förmånen särskilt de hushåll som har de lägsta
inkomsterna. En stor del av dessa hushåll består av en ensamstående för-
älder med bam.
Barnfamiljer och ungdomar, som fyllt 18 år men inte 29 år, kan få bo-
stadsbidrag. Hur stort bidrag som kan erhållas beror bl.a. av hur många
personer hushållet består av, hushållets inkomst och bostadskostnaden.
Bostadsbidraget består av två delar, dels ett bidrag för bostadskostna-
der, dels ett särskilt bidrag för hemmavarande bam. Barnfamiljer med
hemmavarande bam kan fa bidraget för bostadskostnader och det sär-
skilda bidraget för bamen. Barnfamiljer med enbart bam som tidvis bor i
hushållet (umgängesbam) kan bara fa bidraget för bostadskostnader.
Ungdomar som fyllt 18 men inte 29 år utan bam kan fa bidrag för bo-
stadskostnaden.
Bostadsbidraget är preliminärt och betalas ut varje månad. Det preli-
minära bostadsbidraget bestäms efter den inkomst som uppskattningsvis
beräknas utges under hela kalenderåret. Bostadsbidrag kan beviljas
tidigast från och med ansökningsmånaden och längst tolv månader. Det
slutliga bostadsbidraget bestäms i efterhand när inkomsttaxeringen för
året är klar. Då jämförs det preliminära och det slutliga bidraget. Det
slutliga bidraget beräknas på den taxerade inkomsten.
För att få bostadsbidrag skall man vara bosatt i Sverige och i regel
skall man också vara folkbokförd i den bostad som bidragsansökan avser.
Makar som lever tillsammans skall ansöka om bostadsbidrag gemen-
samt. Den som är gift eller lever i ett registrerat partnerskap, men söker
om bostadsbidrag som ensamstående, måste styrka att han eller hon inte
lever tillsammans med make eller sin registrerade partner.
Barnfamiljer delas in i två grupper, nämligen barnfamiljer med hem-
mavarande bam och barnfamiljer med bam som tidvis bor hemma. Bam
får räknas in i hushållet till och med den månad då barnet fyller 18 år.
Bam över 18 år räknas in i hushållet om han eller hon har studiehjälp
eller förlängt barnbidrag.
29
4.3.3
Beräkning av boendekostnad Prop. 2000/01:140
Bestämmelserna för beräkning av de boendekostnader som grundar rätt
till bostadsbidrag ges i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS
1998:9) om beräkning av bostadskostnad.
Den inkomst som används för beräkning av bostadsbidraget kallas
bidragsgrundande inkomst. Den motsvarar summan av inkomst av tjänst,
inkomst av näringsverksamhet, inkomst av kapital och vissa övriga in-
komster.
Preliminärt bostadsbidrag beräknas efter en uppskattad inkomst för ett
kalenderår. Det är således i princip den inkomst som tas upp i den all-
männa självdeklarationen, med vissa tillägg och avdrag, som utgör den
bidragsgrundande inkomsten.
Bidrag för bostadskostnaderna är en viss procent av bostadskostnaden
mellan en nedre och en övre gräns. Den som har hemmavarande bam har
också rätt till särskilt bidrag för barnen. Storleken på bidraget beror på
antalet hemmavarande barn och är oberoende av hushållets bostadskost-
nad.
Bostadsbidraget är, som nämnts, inkomstprövat. Det gäller både bi-
draget för bostadskostnader och det särskilda bidraget för hemmavarande
bam.
Enligt gällande bestämmelser i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
(BOBL) och lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer (BTPL)
samt Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av
bostadskostnad kan en person med bam beviljas såväl bostadsbidr ag som
BTP. En samordning sker mellan de båda förmånerna på sådant sätt att
den beräknade bostadskostnaden som ligger till grund för BTP minskas
med det preliminära bostadsbidraget.
I detta sammanhang kan anmärkas att ungdomar utan bam inte kan fa
bostadsbidrag om de uppbär BTP. Detsamma gäller om BTP inte betalas
ut på grund av bestämmelserna om inkomstprövning av BTP. En pensio-
när som inte sökt BTP, har dock möjlighet att fa bostadsbidrag oberoen-
de av möjligheterna att fa BTP.
Genom den lämnade redogörelsen ovan framgår att de två statliga
huvudsystemen för bostadsstöd, dvs. systemet för bostadstillägg till pen-
sionärer respektive systemet för bostadsbidrag, båda syftar till att till-
godose de förmånsberättigades behov av en tillfredsställande bostad.
Dock är de båda systemen uppbyggda utifrån olika principiella grunder
och har tillskapats för att tillgodose olika kategorier av personer. BTP är
30
ett individinriktat bostadsstöd av grundskyddskaraktär som utgör en del Prop. 2000/01:140
av det allmänna pensionssystemet, medan bostadsbidraget är ett hus-
hållsinriktat bostadsstöd av högkostnadsskyddskaraktär. Således kan det
hävdas att BTP-systemet är tillskapat för att tillvarata pensionärers behov
av ett tillfredsställande boende, medan bostadsbidragssystemet är till-
skapat för att tillgodose motsvarande behov hos yngre förvärvsarbetande
hushåll.
Som kommer att framgå i denna proposition avviker i vissa delar rege-
ringens förslag från de förslag som BTP-utredningen lämnat i sitt be-
tänkande. Eftersom BTP-utredningens förslag i vissa delar bygger på vad
IBIS-utredningen i betänkandet Förmån efter inkomst - Samordnat in-
komstbegrepp för bostadsstöden och nya kvalifikationsregler för rätt till
sjukpenninggrundad inkomst (SOU 1997:85) angett om inkomstbe-
greppet i bidrags- och socialförsäkringssammanhang, anser vi att det är
lämpligt att även kortfattat redogöra för huvuddragen i detta betänkande.
IBIS-utredningen ansåg det vara både angeläget och möjligt att sam-
ordna bostadstilläggssystemet och bostadsbidragssystemet, eftersom det
finns många pensionärshushåll, främst bland förtidspensionärerna, som
är berättigade till bostadsstöd från båda systemen.
I betänkandet föreslogs att inkomstunderlaget för bostadstillägg till
pensionärer (BTP) skulle omfatta samma tidsrymd som inkomst-
underlaget för bostadsbidrag och att BTP skulle beräknas kalenderårsvis
med en slutlig avstämning mot taxerad inkomst för bidragsåret. Dock
skulle, enligt förslaget, pensionärer som endast har pensionsinkomst och
ingen eller små kapitalinkomster kunna erhålla BTP genom slutligt beslut
vid beviljandet av BTP.
IBIS-utredningen föreslog att samordningen mellan de båda bostads-
stödssystemen vad gällde vilka inkomster som skall beaktas vid bestäm-
mandet av BTP skulle lösas genom att inkomster av tjänst, näringsverk-
samhet och kapital i princip skulle beräknas enligt samma regler som
inom bostadsbidragssystemet. Dock föreslogs i betänkandet att ett sär-
skilt förmögenhetstillägg skulle beräknas för pensionärer vid sidan om
den faktiska kapitalinkomsten. Dessutom föreslog IBIS-utredningen att
det i bostadstilläggssystemet, liksom i bostadsbidragssystemet, skulle
föras in en s.k. generalklausul innebärande att BTP inte skulle kunna
beviljas om den enskilde på grund av ekonomiska resurser uppenbart inte
hade något behov av bidrag.
Slutligen föreslog IBIS-utredningen att fördelningen av bostadskostna-
den skulle ske på samma sätt oavsett om BTP-tagarens make uppbär pen-
sion eller inte, d.v.s. endast den del av bostadskostnaden som hänför sig
till pensionären skulle grunda rätt till BTP.
31
Regeringens förslag: För personer bosatta i Sverige skall det även i
framtiden finnas ett allmänt bostadsstöd av samma karaktär som det
nuvarande bostadstillägget till pensionärer. I likhet med det nuvarande
bostadstillägget skall det framtida bostadstillägget omfattas av be-
stämmelserna i socialförsäkringslagen (1999:799). Det framtida bo-
stadstillägget skall, liksom det nuvarande bostadstillägget, beräknas
och fastställas slutligt direkt vid beviljandet.
Utredningens förslag: Utredningen föreslog att bostadstillägget skulle
beräknas slutligt direkt vid beviljandet för de förmånstagare som, utöver
sådan pension som är bestämd för året, har högst 10 000 kronor per år i
inkomster från tjänst och näringsverksamhet samt högst 150 000 kronor i
nettoförmögenhet. För övriga förmånsberättigade föreslog utredningen
att bostadstillägget skulle beräknas preliminärt med en slutlig avstämning
mot taxerad inkomst. Utredningen föreslog även att bostadstillägget år-
ligen skulle prövas om för samtliga förmånstagare.
Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser har yttrat sig över
utredningens förslag såvitt avser slutlig respektive preliminär beräkning
av bostadstillägget vid beviljandet. Flera av dessa remissinstanser är i
och för sig positivt inställda till utredningens principiella uppfattning att
preliminär beräkning av bostadstillägget skall ske och att bostadstillägget
sedan skall stämmas av mot taxerad inkomst. Dock är det endast någon
enstaka remissinstans som helt tillstyrker utredningens förslag. Det är
även flera remissinstanser som i olika grad och med varierande skäl ut-
tryckt tveksamhet till det föreslagna systemet med preliminära och slut-
ligt fastställda bostadstillägg. Vissa av dessa remissinstanser avstyrker
förslaget.
Behovet av en reformering av bostadstilläggssystemet
Eftersom det är angeläget att grundtrygghetsprincipen för den enskilde
alltjämt upprätthålls även i det reformerade ålderspensionssystemet, och i
det anpassade efterlevandepensionssystemet, skall det även fortsättnings-
vis finnas ett grundskydd för personer som av olika skäl inte har rätt till
någon inkomstrelaterad allmän pension. Även inom aktivitets- eller sjuk-
ersättningssystemet skall det finnas ett grundskydd.
Det nuvarande regelverket för bostadstillägg till pensionärer (BTP) är
en del av pensionssystemet och bostadstillägget är dessutom en be-
ståndsdel av det grundläggande skyddet för pensionärer.
I det reformerade ålderspensionssystemet ersätts det nuvarande grund-
skyddet i form av folkpension, pensionstillskott och det särskilda grund-
avdraget för pensionärer av en utfyllnadsförmån i form av garantipension
till den inkomstrelaterade pensionen. Garantipensionens basnivå har be-
stämts utifrån att det även i framtiden skall finnas ett allmänt bostadsstöd
32
till pensionärer. De anpassade efterlevandepensionsbestämmelsema, och Prop. 2000/01:140
de nya bestämmelserna om aktivitets- och sjukersättning liknar i stora
delar garantipensionskonstruktionen inom den reformerade ålderspensio-
neringen.
Mot bakgrund av vad som nyss anförts anser regeringen det vara rim-
ligt att det jämte pensionsförmånerna och de nya aktivitets- och sjuker-
sättningsförmånema skall kunna utges någon form av bostadsstöd.
Grundskyddet inom det reformerade ålderspensionssystemet, och inom
det anpassade efterlevandepensionssystemet består av en garantipension
som utgör utfyllnad till den inkomstrelaterade pensionen. Eftersom det
särskilda grundavdraget för pensionär vid beskattning för framtiden av-
skaffas, kommer den beskattade garantipensionen att utges från en högre
bruttonivå än vad som gällt för folkpensions- och pensionstillskottsför-
månen. Vad som nu anförts skall gälla även för aktivitets- och sjukersätt-
ningsförmånen.
Det nuvarande bostadstillägget, vilket framgått i avsnitt 4, beräknas
utifrån bruttopension. Eftersom de nya bestämmelserna innebär att pen-
sion och aktivitets- eller sjukersättning kommer att betalas ut från betyd-
ligt högre bruttonivåer än de nuvarande pensionsförmånerna, kan inte det
nuvarande bostadstilläggssystemet användas i framtiden. Systemet måste
därför göras om. Innan ett nytt system presenteras, måste dock ställning
tas till om det även i framtiden skall finnas ett individinriktat grund-
skyddssystem som motsvarar det nuvarande BTP-systemet.
Val av inriktning
BTP och bostadsbidraget har, som framgått i avsnitt 4, som gemensamt
syfte att ge ekonomiska möjligheter för vissa grupper att ha en god bo-
stad. Trots detta föreligger det skillnader mellan systemen. Det hushålls-
inriktade bostadsstödet, dvs. bostadsbidraget, är ett högkostnadsskydd
och det individinriktade bostadsstödet, dvs. BTP, är en del av det grund-
läggande skyddet inom den allmänna pensioneringen.
Reformeringen av ålderspensionssystemet och anpassningen av efter-
levandepensionssystemet samt de nya bestämmelserna om aktivitets- och
sjukersättning innebär bl.a. en förändrad syn på syftet och funktionen av
vissa av de nuvarande enskilda pensionsförmånerna. Som exempel på
detta kan nämnas omställningspension. Denna pensionsform föreslås i
framtiden på ett mer renodlat sätt ses som en kompletterande inkomst i
stället för en huvudsaklig inkomstkälla för den enskilde förmånstagaren.
Även änkepension som kommer att beviljas kvinnor födda 1945 eller
senare på grund av dödsfall efter utgången av 2002 kan ses som ett kom-
plement till förvärvsinkomst snarare än som en huvudsaklig inkomst-
källa.
Denna förändrade syn på vissa av de nuvarande pensionsförmånerna
kan föranleda ett ifrågasättande av om det även i framtiden bör finnas ett
grundskyddsinriktat bostadsstöd liknande det nuvarande bostadstillägget.
Emellertid innebär inte samtliga gjorda och föreslagna ändringar att det
avseende alla nuvarande pensionsförmåner kan ifrågasättas om det även i
framtiden skall finnas ett grundskyddsinriktat bostadsstöd. Detta gäller
t.ex. ålderspensionen där starka skäl talar för att det även i framtiden bör
2 Riksdagen2000/01. 1 saml. Nrl40
finnas ett individinriktat allmänt bostadsstöd av samma karaktär som Prop. 2000/01:140
dagens BTP.
Det framtida statliga bostadsstödet kan konstrueras utifrån tre olika
huvudalternativ.
Ett alternativ är att bibehålla ett individinriktat bostadsstöd som, lik-
som det nuvarande bostadstillägget, kommer att vara en del av det
grundläggande skyddet till samtliga personer med allmän pension eller
aktivitets- eller sjukersättning. Samma krets av personer som i dag kan
kvalificera sig for BTP skulle kunna kvalificera sig for det framtida bo-
stadstillägget oberoende av om de uppbär allmän pension eller aktivitets-
eller sjukersättning. Med andra ord innebär detta alternativ i princip att
det nuvarande BTP-systemet endast anpassas till de nya pensionsbe-
stämmelserna och de nya aktivitets- och sjukersättningsbestämmelsema.
Ett annat alternativ är att pensionstagarna skall ha rätt till ett individin-
riktat bostadsstöd av BTP-karaktär, medan personer som kommer att ha
rätt till aktivitets- eller sjukersättning endast skall ha rätt till ett hushålls-
inriktat bostadsstöd av bostadsbidragskaraktär. Ett sådant alternativ
skulle således betyda att kretsen personer som skulle kunna kvalificera
sig for det framtida bostadstillägget skulle göras mindre än den person-
krets som kan kvalificera sig for bostadstillägg i det nuvarande BTP-
systemet. Rätten till bostadstillägg begränsas då till personer som uppbär
allmän pensionsförmån.
Ett tredje alternativ är att konstruera ett individinriktat bostadsstöd med
grundskyddsinriktning till vilket personer som kommer att uppbära all-
män pension eller aktivitets- eller sjukersättning som ett komplement till
förvärvsinkomster inte skall vara kvalificerade. Ett sådant system innebär
således även det en insnävning av den nuvarande BTP-förmånen. In-
snävningen bygger dock inte endast på den övergripande klassificeringen
av förmånerna som skall utges, utan på vilken materiell betydelse varje
typ av förmån generellt sett har för de olika kategorierna pensions-
respektive aktivitets- eller sjukersättningsberättigade.
Det sistnämnda alternativet, som tar sikte på ett individinriktat och
allmänt bostadsstödssystem av samma karaktär som det nuvarande BTP-
systemet framstår som ett lämpligt val när det gäller att reformera och
anpassa det nuvarande BTP-systemet till de nya pensionsbestämmelserna
och de nya aktivitets- och sjukersättningsförmånema. Alternativet inne-
bär att personer, som av olika anledningar har små förutsättningar att
förändra sin ekonomiska situation och till följd därav i princip permanent
är beroende av allmän pensions- eller sjukförsäkringsförmån för sin för-
sörjning, kommer att vara kvalificerade för ett individinriktat grundskydd
som motsvarar det nuvarande bostadstillägget. Däremot kommer vissa
personkategorier, som kommer att uppbära allmän pensionsförmån mer
som ett komplement till förvärvsinkomst, inte att vara kvalificerade för
ett individinriktat allmänt bostadsstöd av grundskyddskaraktär. Rege-
ringen återkommer i avsnitt 6 till dessa personkategorier. Personer till-
höriga dessa personkategorier kommer i Stället, om de uppfyller förut-
sättningarna för sådan förmån, att vara kvalificerade för bostadsbidrag.
Ett framtida individinriktat bostadsstödssystem med en sådan inriktning
som den nyss beskrivna, kommer således att på ett naturligt sätt kom-
plettera pensions-, aktivitets- och sjukersättningsförmånema när dessa
förmåner är avsedda att antingen utgöra förmånstagarnas huvudsakliga
34
försörjning eller i väsentlig mån utgöra ett betydande permanent tillskott Prop. 2000/01:140
till försörjningen för vissa personkategorier. Det är således regeringens
uppfattning att det inte skall vara den övergripande klassificeringen av
förmånen som skall vara avgörande för om förmånstagaren bör vara be-
rättigad för det reformerade bostadstillägget, utan vad ersättning såväl
generellt sett som materiellt sett är avsedd att utgöra ersättning för hos
den enskilde förmånstagaren. Mot bakgrund av det anförda föreslår vi att
det även i framtiden skall finnas ett individinriktat allmänt bostadsstöd av
samma karaktär som det nuvarande bostadstillägget. Regeringen åter-
kommer i avsnitt 6 till vad detta innebär när det gäller vilken krets per-
soner som skall kunna kvalificera sig för det framtida bostadstillägget.
Krav på bosättning, m.m.
I socialförsäkringslagen (1999:799) anges vem som omfattas av en
socialförsäkringsförmån som grundar sig på bosättning eller förvärvs-
arbete i Sverige. Det nuvarande bostadstillägget är en socialförsäkrings-
förmån som utges endast till den som är bosatt här. Vem som omfattas av
bostadstillägget regleras därför i socialförsäkringslagen. Liksom det nu-
varande bostadstillägget bör även det framtida bostadstillägget vara en
socialförsäkringsförmån som utges endast till den som är bosatt i
Sverige. Regeringen föreslår således att det framtida bostadstillägget
skall utges till den som är bosatt i Sverige och att det framtida bostads-
tillägget skall omfattas av bestämmelserna i socialförsäkringslagen
(1999:799).
Preliminärt eller slutligt beräknat bostadstillägg vid beviljandet
Det nuvarande bostadstillägget beviljas vid ansökan genom ett slutligt
beslut. Den enskilde bidragstagaren vet således vilket bostadstillägg som
han eller hon kontinuerligt kommer att vara berättigad till vid i princip
oförändrade ekonomiska och personliga förhållanden. Bostadstillägget
betalas dessutom ut tillsammans med övrig allmän pension. Vissa för-
ändringar av ekonomisk eller personlig karaktär som påverkar bostads-
tillägget åligger det den enskilde förmånstagaren att anmäla, medan
andra förändringar får den enskilde förmånstagaren anmäla om han eller
hon vill att de skall påverka bostadstillägget. Fråga är om samma regler
skall gälla för det reformerade bostadstillägget.
Det kan hävdas att det reformerade bostadstillägget vid beviljandet bör
meddelas genom preliminärt beslut om bostadstillägg som i efterhand
stäms av mot taxerad inkomst. En sådan ordning skulle innebära att det
framtida grundskyddsinriktade bostadsstödet skulle beviljas på ett lik-
nande sätt som gäller för bostadsbidrag. Det huvudsakliga skälet för att
det reformerade bostadstillägget skulle beviljas på sådant sätt är att det är
en grundläggande rättvisefråga att en inkomstprövning av en förmån på
ett korrekt och likvärdigt sätt fångar upp och värderar de olika inkomster
som skall ingå i beräkningen, oavsett om de i princip är fasta och lätt
beräknade eller varierar och svåra att beräkna i förväg.
Regeringen har, som framgått ovan, föreslagit att det framtida bostads-
tillägget, liksom det nuvarande bostadstillägget, skall vara en individin-
35
riktad grundskyddsförmån. Detta innebär att bostadstillägget även i Prop. 2000/01:140
framtiden skall vara en del av det grundläggande skyddet för personer
som får pensionsersättning eller sjuk- eller aktivitetsersättning inte endast
som ett komplement till förvärvsinkomst.
Ett individinriktat bidrag av grundskyddskaraktär skall i princip endast
utges till personer som är i behov av förmånen för att klara sin huvud-
sakliga försörjning och ett acceptabelt boende. Enligt regeringens upp-
fattning ligger det mer eller mindre i sakens natur att det då skall be-
stämmas slutligen redan vid beviljandet av förmånen. När det gäller så-
dana förmåner är det för den enskilde förmånstagaren väsentligt att
denne verkligen kan lita på att han eller hon får "behålla" det bostads-
tillägg som beslutats. Till det anförda kan även tilläggas att enligt de nya
pensionsbestämmelsema respektive aktivitets- och sjukersättnings-
bestämmelsema skall dessa förmåner, till vilka det framtida bostads-
tillägget skall utgöra ett kompletterande grundskydd i framtiden, be-
stämmas slutligen vid beviljandet av respektive förmån. Regeringen före-
slår således att det framtida bostadstillägget, liksom det nuvarande bo-
stadstillägget, vid beviljande av förmånen skall meddelas genom slutligt
beslut.
Vad som nu anförts behöver dock inte betyda att beslut om bostads-
tillägg i framtiden, till skillnad från vad som gäller i det nuvarande BTP-
systemet, inte kan begränsas att gälla för viss tid. Regeringen kommer i
avsnitt 8.5 och 11.2 nedan att utveckla sina ståndpunkter beträffande
denna fråga.
Motstridiga mål för inkomstprövningen av det reformerade
bostadstillägget
Enligt regeringens uppfattning är det övergripande målet vid konstruk-
tionen av det reformerade bostadstilläggssystemet att inkomstprövningen
av förmånen leder till en rimlig fördelningsprofil, så att bidragstagare
med låga inkomster kan efterfråga en rimlig bostad. Vi anser att det nu-
varande BTP-systemet på ett tillfredsställande sätt uppfyller ett sådant
mål. Utgångspunkten för förslaget till det reformerade bostadstilläggs-
systemet är därför att den nuvarande fördelningsprofilen och den nu-
varande kostnadsramen för BTP-systemet skall vara vägledande även för
ett reformerat bostadstilläggssystem.
Utöver det övergripande målet finns, generellt sett, mer eller mindre
outtalade mål eller krav beträffande fördelningen av den aktuella grund-
skyddsförmånen och därmed hur inkomstprövningen skall ske i ett re-
formerat bostadstilläggssystem. Alla dessa mål kan inte uppfyllas sam-
tidigt, eftersom de delvis är oförenliga. Eftersom dessa mål inte är direkt
uttalade, sker fokuseringen gärna på ett mål i taget. Detta riskerar att leda
till för snäva slutsatser om åtgärder som bör vidtagas, vilket i sin tur
leder till att ett av målen uppfylls på bekostnad av de andra målen. Vid
konstruktionen av ett reformerat bostadstilläggssystem är det därför
väsentligt att dessa mål anges. Konstruktionen av det reformerade bo-
stadstilläggssystemet bör sedan bedömas samlat mot dessa mål.
De mål eller krav som åsyftas ovan och vilka alltså bör bedömas till-
sammans är - förutom att nuvarande kostnadsram för BTP-systemet skall
vara vägledande - att det reformerade bostadstillägget skall
36
- ha en sådan nivå att en förmånstagare med endast inkomst i form av Prop. 2000/01:140
allmän pension i form av garantipension eller garantiersättning till
aktivitets- eller sjukersättning skall kunna erhålla ett rimligt boen-
de,
- betalas ut till personer som har ett ekonomiskt behov därav och
- inte bidra till höga marginaleffekter.
Som ovan angetts är dessa mål i hög grad oförenliga. De står även till
viss del i ett motsatsförhållande till varandra. Om man vill att det re-
formerade bostadstillägget skall betalas ut från en hög grundnivå, sam-
tidigt som det reformerade bostadstillägget inte skall betalas ut till perso-
ner med höga inkomster, måste bostadstillägget vid inkomstprövningen
trappas av relativt kraftigt. Detta leder till att marginaleffekten tillsam-
mans med skatten blir mycket hög - i praktiken över 90 procent. Om
istället en lägre marginaleffekt prioriteras, samtidigt som det reformerade
bostadstillägget betalas ut från en hög grundnivå, måste avtrappningen av
det reformerade bostadstillägget vid inkomstprövningen ske långsamt.
Detta leder till att det reformerade bostadstillägget kommer att kunna
betalas ut till personer med mycket höga inkomster. I praktiken skulle ett
sådant system komma att innebära att flertalet pensions-, aktivitets- eller
sjukersättningsberättigade skulle komma i åtnjutande av det reformerade
bostadstillägget i någon omfattning. Detta leder i sin tur ofrånkomligen
till att kostnaderna för det reformerade bostadstilläggssystemet kommer
att bli avsevärt högre än för det nuvarande bostadstilläggssystemet. Det
sistnämnda visar att målkonflikten inte kan lösas genom att mer pengar
tillförs systemet. Om man i stället i ett reformerat bostadstilläggssystem
prioriterar dels låga marginaleffekter, dels att det reformerade bostads-
tillägget inte skall betalas ut till personer med höga inkomster, måste
avtrappningen i systemet vara så långsam att grundnivån på det reforme-
rade bostadstillägget måste ligga på en nivå som är lägre än i det nu-
varande BTP-systemet.
Av resonemanget ovan framgår att det inte går att konstruera ett refor-
merat bostadstilläggssystem som uppfyller samtliga mål. Det framgår
också av resonemanget att ytterligare prioritering av något av målen le-
der till försämrad måluppfyllelse för åtminstone något av de andra målen.
Regeringen har vid prioriteringen av målen ovan för det reformerade bo-
stadstilläggssystemet i princip valt att följa den prioritering som varit
vägledande för det nuvarande BTP-systemet. Således har vi vid kon-
struktionen av det reformerade bostadstilläggssystemet prioriterat att det
reformerade bostadstillägget skall utges från en grundnivå som ger
bidragsstagare med endast låga inkomster möjlighet att erhålla ett rimligt
boende och att möjligheterna för personer med höga inkomster att erhålla
det reformerade bostadstillägget skall begränsas.
Regeringens förslag: Bestämmelserna om bostadstillägg skall samlas
i en ny särskild lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl. som skall
träda i kraft den 1 januari 2003. Vid samma tidpunkt skall lagen
(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer upphävas.
37
Utredningens förslag: Utredningen lämnade inte något förslag till att Prop. 2000/01:140
lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer (BTPL) skulle upp-
hävas och ersättas med en ny lag, utan föreslog att de nya bestämmel-
serna om bostadstillägg skulle föras in i den nu gällande lagen. Vidare
föreslog utredningen att de nya reglerna skulle träda i kraft den 1 oktober
2000.
Remissinstanserna: Flera remissinstanser har yttrat sig när det gäller
tidpunkten för ikraftträdandet, vilken de antingen ifrågasätter eller av-
styrker. Många remissinstanser vill flytta fram tidpunkten för ikraft-
trädande till den 1 januari 2003.
Skälen för regeringens förslag: Regeringens förslag om det framtida
bostadstilläggets konstruktion innebär en hel del grundläggande föränd-
ringar jämfört med det nuvarande systemet. De nya bestämmelserna om
bostadstillägg innebär så genomgripande förändringar av regelverket att
det är angeläget att samla bestämmelserna i en ny lag. Regeringen före-
slår därför att reglerna om bostadstillägg tas upp i en ny särskild lag;
lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Vi föreslår vidare att den
nya lagen skall träda i kraft den 1 januari 2003 och att den nuvarande
lagen om bostadstillägg skall upphävas vid samma tidpunkt.
Som framgår i avsnitt 6 föreslår vi att vissa personkategorier som i dag
är kvalificerade för och uppbär BTP i framtiden inte skall vara kvali-
ficerade för bostadstillägg. För att skapa administrativa möjligheter till
en övergång till det nya bostadstilläggssystemet föreslår vi i avsnitt 12
vissa bestämmelser för hur övergången från det nuvarande bostads-
tilläggssystemet till det framtida bostadstilläggssystemet skall ske.
Även om den nya lagen kommer att omfatta andra personkategorier än
personer med allmän pension, anser regeringen inte att tillräckliga skäl
föreligger att ändra benämningen av förmånen. Detta beror på att benäm-
ningen bostadstillägg till pensionärer är ett väl inarbetat begrepp. För-
månen bör därför i det framtida bostadstilläggssystemet benämnas bo-
stadstillägg till pensionärer m.fl. (BTP).
Regeringens förslag: Personer som har sin huvudsakliga försörjning i
form av allmän pension skall vara kvalificerade för det reformerade
bostadstillägget.
Utredningens förslag: Utredningen föreslog att rätten till bostads-
tillägg i princip borde begränsas till att omfatta personer som varaktigt
har sin huvudsakliga försörjning från allmän pension.
38
Remissinstanserna: Flera remissinstanser tillstyrker utredningens för- Prop. 2000/01:140
slag. Riksförsäkringsverket (RFV) menar att en begränsning till personer
som har sin huvudsakliga försörjning från allmän pension är bra då dessa
personers anknytning till pensionssystemet är starkare och mer varaktig.
RFV framhåller att detta även är en rimlig konsekvens vid jämförelse
med låginkomsttagare utan pension som inte heller är berättigade till bo-
stadsbidrag. Det finns även flera remissinstanser som avvisar förslaget.
Riksförbundet PensionärsGemenskap (RPG) anser att det i utredningen
inte ges någon övertygande argumentering för den insnävning av nu
gällande bestämmelser som föreslagits. RPG menar vidare att med för-
slaget kommer säkerligen ett stort antal personer med reducerad pension
och låga inkomster att uteslutas från möjligheten att efterfråga bostäder
med god kvalitet. Till följd härav förordar därför RPG att nuvarande
regler i princip bibehålls. Västra Götalands läns allmänna försäkrings-
kassa anser att principen att personer som har sin huvudsakliga försörj-
ning från den allmänna pensionen har rätt till bostadstillägg till pensionä-
rer (BTP) är bra. Dock bör rätten till BTP även omfatta personer med en
kombination av förtidspension och ålderspension upp till en hel förmån.
Skälet härför är enligt försäkringskassan att det finns personer som medi-
cinskt inte är berättigade till hel förtidspension, men som inte orkar ar-
beta utan tar ut ålderspension på resterande del. Dessa personer bör inte
komma i ett sämre läge än övriga BTP-tagare. En av grundtankarna med
det nya pensionssystemet är att det blir en rörlig pensionsålder, vilket
också enligt försäkringskassan talar för att rätt till BTP skall kunna före-
ligga för denna grupp från 61 års ålder. Socialstyrelsen, som i och för sig
delar utredningens uppfattning, understryker vikten av att fungerande
lösningar utreds för de grupper som eventuellt mister sin rätt till BTP.
Vidare anser Socialstyrelsen att förslagets eventuella konsekvenser för
socialbidragsberoende och socialbidragskostnader också bör utredas.
Skälen för regeringens förslag: Bostadstillägg till pensionärer betalas
i dag ut till personer som uppbär allmän pension i någon form. Pensions-
förmånen kan dock i vissa fall utgöra endast en mindre del av förmåns-
tagarens inkomst. Exempel på detta är när en person med normal arbets-
inkomst även uppbär omställningspension.
När det gäller allmänna pensionsförmåner är regeringen av den upp-
fattningen att endast pensionsförmån som, generellt sett, kan sägas utgöra
den enskildes huvudsakliga försörjning bör kvalificera honom eller
henne för bostadstillägg.
Regeringens förslag: En person som uppbär all ålderspension som
han eller hon enligt lag är berättigad till, skall fr.o.m. den månad han
eller hon fyller 65 år vara kvalificerad för det reformerade bostads-
tillägget.
Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Gotlands läns allmänna försäkringskassa ifråga-
sätter varför en ålderspensionär med tre fjärdedels ålderspension inte
skall vara berättigad till bostadstillägg. I övrigt har ingen remissinstans,
39
förutom vad som i avsnitt 6.1.1 angetts avseende Västra Götalands läns Prop. 2000/01:140
allmänna försäkringskassa, särskilt yttrat sig i denna del.
Skälen för regeringens förslag: Enligt det reformerade ålderspen-
sionssystemet kan man ta ut inkomstgrundad ålderspension fr.o.m. 61 års
ålder. Inkomstgrundad ålderspension kan tas ut som hel, tre fjärdedels,
halv eller en fjärdedels förmån. Någon rätt att vid 61 års ålder ta ut
ålderspension i form av garantipension föreligger emellertid inte. Sådan
rätt inträder först vid 65 års ålder.
Det reformerade bostadstillägget skall utgöra ett individinriktat grund-
skydd. I detta avseende liknar det reformerade bostadstillägget garanti-
pensionsförmånen, som den enskilde kan ta ut tidigast fr.o.m. den månad
han eller hon fyllt 65 år. Att tidpunkten för rätt till garantipension be-
stämts på angivet sätt beror på bl.a. att den enskilde fram till denna tid-
punkt far anses tillhöra kategorin yrkesverksamma (jfr sid. 43 i proposi-
tionen Garantipension, m.m. (prop. 1997/98:152)). Redan med hänsyn
härtill framstår det naturligt att knyta kvalificeringen för det reformerade
bostadstillägget till den tidpunkt då garantipensionen kan tas ut. Fram till
denna tidpunkt skall, generellt sett, den enskilde i ålderspensions-
sammanhang anses tillhöra kategorin yrkesverksamma och således anses
ha sin huvudsakliga försörjning i form av någon form av förvärvsarbete.
Om en person vid 65 års ålder väljer att endast ta ut t.ex. tre fjärdedels
inkomstgrundad ålderspension, kan sägas att personen frivilligt avstått
från att ta ut den ålderspension som han eller hon är berättigad till, efter-
som han eller hon ansett sig alltjämt vara i förvärvsaktiv ålder.
Det reformerade bostadstillägget bör ses som ett komplement till den
inkomst i form av ålderspension som den enskilde pensionären uppbär
för det fall inkomsten inte är tillräcklig för att förutom försörjning täcka
även bostadskostnaden. Innan sådant komplement kommer i fråga är det
rimligt att pensionären i första hand försöker klara sin försörjning och
boendekostnad själv, dvs. att pensionären först tar ut hela den pension
som han eller hon är berättigad till. Om en person, som uppbär ålders-
pension under andra förutsättningar än som nyss beskrivits, skulle vara
kvalificerad för det reformerade bostadstillägget, finns en risk för att
förmånen skulle kunna utnyttjas för att subventionera ett senare och
högre uttag av ålderspension. Personen i fråga kan då inte heller anses ha
sin huvudsakliga försörjning i form av ålderspension och bör således inte
heller vara kvalificerad för det reformerade bostadstillägget. Samma
resonemang kan föras om en ålderspensionär, t.ex. ett år efter 65 års
ålder, väljer att helt eller delvis stoppa utbetalningen av ålderspension,
eftersom han eller hon i stället skall förvärvsarbeta på hel- eller deltid.
Det är alltså först sedan en ålderspensionär tar ut hela den ålderspen-
sion som han eller hon är berättigade till, dvs. i förekommande fall all
inkomstrelaterad ålderspension och garantipension, som man kan hävda
att han eller hon har sin huvudsakliga försörjning i form av ålderspen-
sion. Mot bakgrund av det anförda föreslår således regeringen att en
ålderspensionär skall vara kvalificerad för det reformerade bostads-
tillägget fr.o.m. den månad han eller hon fyller 65 år endast om han eller
hon uppbär all den ålderspension som han eller hon är berättigad till.
40
6.1.3
Regeringens förslag: Personer som uppbär särskild efterlevandepen-
sion skall, fiam till den månad de fyller 65 år eller till dess rätten till
särskild efterlevandepension på annat sätt upphör, vara kvalificerade
for det reformerade bostadstillägget.
Utredningens förslag: Utredningen lämnade inte något forslag om att
personer med särskild efterlevandepension i framtiden skulle vara kvali-
ficerade för bostadstillägg, utan gjorde den bedömningen att varken per-
soner som uppbar omställningspension eller särskild efterlevandepension
skulle ha rätt till bostadstillägg.
Remissinstanserna: Östergötlands läns allmänna försäkringskassa
anser att även de personer som uppbär omställningspension eller särskild
efterlevandepension bör omfattas av reglerna for bostadstillägg.
Västernorrlands läns allmänna försäkringskassa menar att de personer
som beviljas särskild efterlevandepension oftast inte har någon annan
inkomst än denna pensionsinkomst. Därför bör även denna grupp, enligt
försäkringskassan, ges möjlighet till bostadstillägg, vilket också skulle
vara i linje med utredningens uppfattning att endast de som har sin
huvudsakliga försörjning från allmän pension skall kunna få bostads-
tillägg till pensionärer (BTP). Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF)
anser att alla vuxna med efterlevandeformåner, med hänsyn till likabe-
handlingsprincipen, skall ha rätt till BTP. Eftersom BTP är inkomst-
prövat saknas, enligt SPRF, skäl for att utesluta vissa kategorier av pen-
sionärer med efterlevandeformåner.
Skälen för regeringen förslag: Enligt nuvarande bestämmelser kan
BTP utges till personer med änkepension, omställningspension, forlängd
omställningspension eller särskild efterlevandepension.
Av de personer som i mars 2001 uppbar omställningspension var det
11 personer som jämte sådan förmån uppbar BTP och av de personer
som uppbar förlängd omställningspension var det vid samma tidpunkt
203 personer som jämte sådan förmån uppbar BTP. I mars 2001 var det
dessutom 28 personer som jämte särskild efterlevandepension uppbar
BTP.
Närmare om omställningspension och förlängd omställningspension
Omställningspension och förlängd omställningspension har i dag i
huvudsak till syfte att, under en omställningstid, bidra till att minska den
ökade ekonomiska börda som uppstår vid makens frånfålle, särskilt då
den efterlevande maken har den faktiska vårdnaden om bam under viss
ålder. Förmånerna skall ge ekonomiskt bistånd i situationer som för den
efterlevande typiskt sett är förenade med ekonomiska svårigheter. Den
väsentligaste kostnaden som omställningspensionen skall bidra till att
ersätta torde vara boendekostnaden. Generellt sett kan således hävdas att
omställningspensionen och bostadstillägget skall ersätta samma kostna-
der. Syftet med omställningspension och förlängd omställningspension
skall, enligt de nya bestämmelserna som träder i kraft den 1 januari 2003,
i framtiden vara detsamma som i dag.
41
En efterlevande make som far omställningspension eller förlängd om- Prop. 2000/01:140
ställningspension är, till skillnad mot en ålderspensionär som uppbär hel
ålderspension, i förvärvsaktiv ålder. Övervägande skäl talar därmed för
att inte låta personer som är eller kommer att bli berättigade till omställ-
ningspension och förlängd omställningspension vara kvalificerade för det
reformerade bostadstillägget. Hur de personer som beviljats BTP till om-
ställningspension och förlängd omställningspension före utgången av
2002 skall behandlas återkommer regeringen till i avsnitt 12. Det kan i
detta sammanhang även vara på sin plats att påpeka att personer som är
berättigade till omställningspension i många fall även är berättigade till
bostadsbidrag enligt bestämmelserna i lagen (1993:737) om bostads-
bidrag.
Närmare om särskild efterlevandepension
Pensionsförmånen särskild efterlevandepension skall avskaffas för fram-
tiden. Dock skall den som vid utgången av 2002 uppbär eller då är berät-
tigad till särskild efterlevandepension ha fortsatt rätt till sådan pension
fram till 65 års ålder eller till dess rätten på annat sätt upphör.
Den särskilda efterlevandepensionen utges enligt nuvarande bestäm-
melser först efter det att rätten till omställningspension och förlängd om-
ställningspension har upphört. En ytterligare förutsättning för rätt till sär-
skild efterlevandepension är att den efterlevandes förutsättningar och
möjligheter att bereda sig inkomst genom ett för denne lämpligt arbete är
nedsatta och har så varit allt sedan makens död. Vidare krävs att nedsätt-
ningen beror på arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt hälsa eller annan
därmed jämförlig omständighet samt att den inte kan antas vara endast
kortvarig. Nedsättningen skall i princip ha bestått oavbrutet fram till den
tidpunkt rätten till omställningspension upphör, vilket är den tidpunkt då
rätten till särskild efterlevandepension inträder. Sammanfattningsvis kan
således sägas att det skall finnas ett samband mellan dödsfallet och de
svårigheter som den efterlevande har att på egen hand svara för sin för-
sörjning.
Rätten till förmånen upphör när förmånstagaren fyller 65 år eller dess-
förinnan börjar ta ut egen ålderspension. Förmånen kan begränsas till
viss tid och skall under alla förhållanden omprövas minst en gång vart
tredje år. Omprövningen far emellertid inte medföra höjning av beviljad
särskild efterlevandepension, men kan medföra att förmånen inte längre
skall beviljas.
Den kategori personer som uppbär särskild efterlevandepension har
små möjligheter att påverka sin ekonomiska situation och de har i en hel
del fall uppburit särskild efterlevandepension och BTP under lång tid. Att
avskära dessa personer från möjligheten till bostadstillägg skulle, enligt
regeringens uppfattning, i många fall tvinga dem att söka socialbidrag i
stället. Det är regeringens uppfattning att det inte är lämpligt att i väsent-
lig mån försämra levnadsvillkoren för en, generellt sett, ekonomiskt svag
grupp personer som dessutom vid ikraftträdandet uppbär eller då är kva-
lificerade för BTP. Det finns därför enligt vår mening skäl att göra avsteg
för denna grupp från de generella riktlinjer som vi angett för kvalifika-
tionskravet för det reformerade bostadstillägget i avsnitt 6.1.1 ovan. Den
omständigheten att personer med särskild efterlevandepension i vissa fall
42
även kan vara berättigade till bostadsbidrag enligt bestämmelserna i Prop. 2000/01:140
lagen (1993:737) om bostadsbidrag utgör inte tillräckliga skäl för att på-
verka regeringens ställningstagande i nu aktuellt avseende. Vi föreslår
således att personer som vid utgången av 2002 uppbär eller då är berät-
tigade till särskild efterlevandepension skall vara kvalificerade för det
reformerade bostadstillägget fram till den månad de fyller 65 år eller till
dess rätten till särskild efterlevandepension på annat sätt upphör.
Regeringens förslag: En kvinna som uppbär änkepension på grund av
dödsfall som inträffat före 2003, skall fram till den månad hon fyller
65 år vara kvalificerad för det reformerade bostadstillägget. Det-
samma skall gälla för en kvinna född 1944 eller tidigare som uppbär
änkepension på grund av dödsfall som inträffar efter utgången av
2002. En kvinna född 1945 eller senare, som kommer att uppbära
änkepension på grund av dödsfall som inträffar efter utgången av
2002, skall inte vara kvalificerad för det reformerade bostadstillägget.
Utbetalas till en kvinna född 1945 eller senare - som beviljats änke-
pension och omställningspension på grund av dödsfall som inträffat
före 2003 - till följd av samordningsbestämmelserna endast omställ-
ningspension, skall kvinnan vara kvalificerad för det reformerade bo-
stadstillägget fram till den månad hon fyller 65 år.
Utredningens förslag: Utredningen föreslog att endast kvinnor som
uppbär garantipension till änkepension skall vara berättigade till bo-
stadstillägg.
Remissinstanserna: Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) anser
att alla vuxna med efterlevandeformåner, med hänsyn till likabehand-
lingsprincipen, skall ha rätt till bostadstillägg till pensionärer (BTP).
Eftersom BTP är inkomstprövat saknas, enligt SPRF, skäl för att utesluta
vissa kategorier av pensionärer med efterlevandeformåner.
Skälen för regeringens förslag: Av de kvinnor som i mars 2001 upp-
bar änkepension var det 2 235 kvinnor som jämte sådan förmån uppbar
BTP.
Bostadstillägg till kvinnor som beviljats eller kommer att beviljas
änkepension på grund av dödsfall före 2003
Såväl de nu gällande bestämmelserna som de bestämmelser om änkepen-
sion som skall gälla efter utgången av 2002 är mycket komplicerade och
svåra att överblicka.
I förarbetena till lagen (2000:461) om efterlevandepension och efter-
levandestöd till bam, propositionen Efterlevandepensioner och efter-
levandestöd till bam (prop. 1999/2000:91), konstateras att många
kvinnor som i dag uppbär änkepension under lång tid har uppburit för-
månen. Dessa kvinnor har i många fall även, med hänsyn till arbetslivs-
erfarenhet och utbildning, svårt att hävda sig på dagens arbetsmarknad.
Till följd härav utgör änkepensionen i många fall den huvudsakliga och
enda inkomsten för dessa kvinnor. Det är i huvudsak mot den nu be-
43
skrivna bakgrunden som man för de kvinnor som beviljats eller kommer Prop. 2000/01:140
att beviljas änkepension på grund av dödsfall före den 1 januari 2003 i
princip endast anpassat de nuvarande änkepensionsbestämmelsema till
det reformerade ålderspensionssystemet. De nya änkepensionsbestäm-
melserna innebär att fr.o.m. den 1 januari 2003 skall kvinnor, som be-
viljats eller kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall före
utgången av 2002, vara berättigade till såväl inkomstrelaterad änkepen-
sion som garantipension till änkepension.
Med hänsyn till att änkepension för kvinnor som beviljats eller kom-
mer att beviljas sådan pension på grund av dödsfall som inträffat före
2003 skall ses som en huvudsaklig inkomstkälla, bör sådan änkepension
kvalificera förmånstagarna för det reformerade bostadstillägget. Dock
bör den tid begränsas under vilken änkepensionen kvalificerar förmåns-
tagaren för det reformerade bostadstillägget.
I avsnitt 6.1.2 framgår att en person kan ta ut all den ålderspension han
eller hon har rätt till, dvs. både hel inkomstgrundad ålderspension och
ålderspension i form av garantipension, först fr.o.m. den månad han eller
hon fyller 65 år. Det är således först vid denna tidpunkt som det, gene-
rellt sett, kan hävdas att personen i fråga har sin huvudsakliga försörjning
i form av ålderspension. Om en änka av någon anledning skulle välja att
inte ta ut hela den ålderspension hon har rätt till vid 65 års ålder, skulle
hon minska sin allmänna pensionsförmån i betydande omfattning efter-
som både tillägget om 90 procent av prisbasbeloppet till änkepensionen
(90-procentstillägget) och garantipension i form av änkepension inte
längre skall betalas ut fr.o.m. den månad änkan fyller 65 år. Detta skulle
leda till att hon minskar den inkomst som påverkar det reformerade bo-
stadstillägget och far ett högre bostadstillägg. Starka rättviseskäl talar
därför för att änkepensionen skall kvalificera för det reformerade
bostadstillägget fram till dess änkan fyller 65 år. Om änkan därefter
önskar erhålla det reformerade bostadstillägget måste hon ta ut hela den
ålderspension hon har rätt till för att fa bostadstillägg. Regeringen
föreslår således att en kvinna som uppbär änkepension, på grund av
dödsfall som inträffat före 2003, skall vara kvalificerad för det
reformerade bostadstillägget fram till den månad hon fyller 65 år.
Bostadstillägg till kvinnor som kommer att beviljas änkepension på
grund av dödsfall efter utgången av 2002
I prop. 1999/2000:91 konstateras att utvecklingen på arbetsmarknaden
och samhällsutvecklingen i övrigt talar för att män och kvinnor har ett
mer likvärdigt behov av efterlevandeskydd. Det huvudsakliga motivet
som ursprungligen fanns för införandet av änkepensioneringen, nämligen
att ge efterlevande kvinnor möjlighet till ekonomisk försörjning om
mannen avled, konstaterades således med förändringarna i samhälls-
strukturen och förvärvsvillkoren generellt sett ha försvagats.
Emellertid konstateras i propositionen att förhållandena alltjämt är
sådana att kvinnor arbetar deltid i högre utsträckning än män. Dessutom
finns det kvinnor, företrädesvis födda under 1930-talet eller början av
1940-talet, som när de bildade familj påtog sig uppgiften att sköta
familjen och hemmet. Dessa kvinnor har inte haft samma möjligheter
som män att i ett tidigt skede av sina liv etablera sig på arbetsmarknaden
44
eller att skaffa sig någon högre utbildning. Till följd härav har de, gene- Prop. 2000/01:140
rellt sett, alltjämt ett större behov av efterlevandeskydd än män. Mot
bakgrund bl.a. härav skall därför kvinnor födda 1944 eller tidigare kunna
beviljas såväl inkomstrelaterad änkepension som garantipension till
änkepension på grund av dödsfall som inträffat efter utgången av 2002.
När det gäller yngre kvinnor konstateras i propositionen att den breda
politiska överenskommelse som träffades i samband med reformarbetet
under 1980-talet, och som ledde fram till 1990 års efterlevandepensions-
reform, innebar att det för framtiden ansågs viktigt att även tillförsäkra
kvinnor födda 1945 eller senare, och som beviljas änkepension efter
1989, en rätt till mannens intjänade pension t.o.m. 1989. Även om det,
särskilt med hänsyn till den fortsatta samhällsutvecklingen, kan ifråga-
sättas om det även i framtiden skall kunna beviljas änkepension ansåg
regeringen i prop. 1999/2000:91 att hänsyn bör tas till att det endast är ett
tiotal år sedan de nuvarande änkepensionsreglema beslutades efter ett
omfattande utredningsarbete och under bred politisk enighet på området.
Mot bl.a. denna bakgrund skall kvinnor födda 1945 och senare kunna
beviljas änkepension på grund av dödsfall som inträffat efter utgången av
2002. Dessa kvinnor skall i framtiden inte längre vara berättigade till
annat än inkomstrelaterad änkepension, som skall grunda sig på den pen-
sionsrätt deras män tjänat in t.o.m. 1989.
Sammanfattningsvis kan sägas att änkepensionen till kvinnor födda
1945 eller senare, som kommer att beviljas änkepension på grund av
dödsfall efter utgången av 2002, mer skall ses som en kompletterande
inkomst till förvärvsinkomst än som en huvudsaklig inkomst. När det
gäller kvinnor födda 1944 eller tidigare skall däremot änkepension som
beviljas på grund av dödsfall efter utgången av 2002 alltjämt ses som en
huvudsaklig inkomstkälla.
Som framgått skall kvinnor födda 1944 eller tidigare på grund av döds-
fall efter utgången av 2002 kunna beviljas såväl inkomstrelaterad änke-
pension som garantipension i form av änkepension. Detta hänger sam-
man med att dessa kvinnor anses ha ett större skyddsbehov än övriga
vuxna efterlevande, eftersom de - generellt sett - kommer att ha sin
huvudsakliga försörjning från den allmänna änkepensionen. Därmed
framstår det som lämpligt att även dessa kvinnor bör kunna vara kvalifi-
cerade för det reformerade bostadstillägget. Härigenom kommer de i
framtiden att kunna erhålla förmåner som motsvarar de förmåner som de
i dag kan erhålla i form av allmänna pensionsförmåner, det särskilda
grundavdraget för pensionärer och det nuvarande bostadstillägget.
När det gäller den yngre kategorin kvinnor, dvs. de kvinnor som är
födda 1945 eller senare, som grundar sin rätt till änkepension på dödsfall
efter utgången av 2002, bör änkepensionen, enligt vad som anförts ovan,
ses som en kompletterande inkomst till förvärvsinkomster. Änkepensio-
nen bör därför inte kunna kvalificera dessa änkor för det reformerade
bostadstillägget.
Regeringen föreslår således sammanfattningsvis att endast en kvinna
född 1944 eller tidigare, som uppbär änkepension på grund av dödsfall
som inträffat efter utgången av 2002, skall vara kvalificerad för det re-
formerade bostadstillägget fram till den månad hon fyller 65 år.
45
Bostadstillägg vid samordning av omställningspension eller särskild ef- Prop. 2000/01:140
terlevandepension och änkepension
Kvinnor födda 1945 eller senare skall efter utgången av 2002, i likhet
med vad som gäller i dag, kunna få såväl änkepension som omställnings-
pension eller särskild efterlevandepension. För tid då änkan kan ha rätt
till både änkepension och omställningspension eller särskild efterlevan-
depension skall förmånerna samordnas på så sätt att änkepension betalas
ut bara i den mån den överstiger omställningspensionen eller den sär-
skilda efterlevandepensionen. Enligt regeringens förslag i avsnitt 6.1.3
skulle detta betyda att en änka inte är kvalificerad för det reformerade
bostadstillägget om samordningen mellan änkepension och omställ-
ningspension medför att endast omställningspension betalas ut.
För att inte komplicera regelverket i för hög grad, och då ifrågavarande
problem endast kan uppstå för kvinnor födda 1945 eller senare som är
berättigade till änkepension på grund av dödsfall före 2003, anser rege-
ringen att övervägande skäl talar för att kvinnor som har rätt till änkepen-
sion och omställningspension bör vara kvalificerade för det reformerade
bostadstillägget oberoende om änkepension till följd av samordningsbe-
stämmelsema betalas ut eller inte. Regeringen föreslår således att en
kvinna som är född 1945 eller senare och som beviljats änkepension på
grund av dödsfall före 2003 skall vara kvalificerad för det reformerade
bostadstillägget även om hon - till följd av samordningsbestämmelsema i
lagen om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam - endast får utbetalt omställningspension.
Regeringens förslag: Den som uppbär hustrutillägg skall vara kvalifi-
cerad för det reformerade bostadstillägget.
Utredningens förslag: Överensstämmer med utredningens förslag.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt yttrat sig över
förslaget.
Skälen för regeringens förslag: I april 2001 var det 46 kvinnor som
uppbar hustrutillägg. 29 av dessa kvinnor uppbar även bostadstillägg till
pensionärer (BTP). Endast 17 förmånstagare hade så hög inkomst att de
inte erhöll BTP.
Lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:308) om hustru-
tillägg i vissa fall då make uppbär folkpension, som innebär att hustru-
tillägget avskaffas för framtiden, träder i kraft den 1 januari 2003. Enligt
ikraftträdande- och övergångsbestämmelser gäller dock alltjämt äldre
bestämmelser. Detta betyder att hustrutillägg kommer att kunna utges
även efter ikraftträdandet av den nya lagen om bostadstillägg. Dock kan
sedan 1999 hustrutillägg inte nybeviljas.
Hustrutillägget betalas, enligt nuvarande bestämmelser, ut till en
hustru, som är bosatt i Sverige, om mannen uppbär folkpension i form av
förtidspension/sjukbidrag eller har fyllt 65 år och har ålderspension,
under förutsättning att hustrun inte själv får folkpension i form av ålders-
pension, hustrun har fyllt 60 år och makarna varit gifta i minst fem år.
Om det finns särskilda skäl får hustrutillägg utges även om hustrun inte
46
fyllt 60 år eller makarna varit gifta i fem år. Numera utges hustrutillägg Prop. 2000/01:140
endast till den som beviljats förmånen av sådana särskilda skäl. Enligt
lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer lämnas BTP till den
som uppbär hustrutillägg.
Hustrutillägget är, liksom det nuvarande bostadstillägget, en inkomst-
prövad förmån som trappas av med hänsyn till förmånstagarens inkomst.
Vid avtrappningen minskas först bostadstillägget av förmånstagarens
inkomst och därefter minskar inkomsten hustrutillägget. Om kvinnan
erhåller bostadstillägg får hon alltså helt hustrutillägg. Om den förmåns-
berättigade kvinnan har för hög inkomst, och till följd därav inte kan fa
bostadstillägg, minskas hustrutillägget med 60 procent av den del av in-
komsten som inte har minskat bostadstillägget. Om mannen endast har
rätt till avkortad folkpensionsförmån, minskas även tilläggen till pension
på samma sätt som folkpensionen. För hustrutillägget gäller att förmånen
betalas ut med lika många 30- eller 40-delar som mannen har i folkpen-
sion. Hustrutillägget är en skattepliktig förmån.
Som framgått är hustrutillägget en förmån som är under avveckling.
Därmed finns det enligt regeringens uppfattning inte skäl att ändra de
nuvarande bestämmelserna om möjlighet att jämte hustrutillägg uppbära
bostadstillägg. Regeringen föreslår därför att den som uppbär
hustrutillägg skall vara kvalificerad för det reformerade bostadstillägget.
Regeringens förslag: Personer som uppbär aktivitets- eller sjukersätt-
ning skall vara kvalificerade för det reformerade bostadstillägget.
Utredningens förslag: Utredningen föreslog att den som uppbär hel
eller tre ljärdedels förtidspension skall ha rätt till bostadstillägg till pen-
sionärer (BTP).
Bedömningen i promemorian Ds 2000:39: I promemorian gjordes
den bedömningen att personer som uppbär tre fjärdedels eller hel sjuker-
sättning borde vara berättigade till ett bostadsstöd av samma slag som det
bostadstillägg till pensionärer som enligt nuvarande bestämmelser kan
utges jämte förtidspension och sjukbidrag. Vidare gjordes den bedöm-
ningen att bostadsstödet borde kallas bostadstillägg till sjukersättning.
Bedömningen i promemorian Ds 2000:40: I promemorian gjordes
den bedömningen att personer som vid nedsatt arbetsförmåga på grund
av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska presta-
tionsförmågan uppbär tre fjärdedels eller hel aktivitetsersättning borde
vara berättigade till ett bostadsstöd av samma slag som det bostadstillägg
till pensionärer som kan utges jämte förtidspension och sjukbidrag.
Vidare gjordes den bedömningen att bostadsstödet borde kallas bostads-
tillägg till aktivitetsersättning.
47
Remissinstanserna Prop. 2000/01:140
Betänkandet SOU 1999:52 (Utredningens betänkande)
Östergötlands läns allmänna försäkringskassa, Jönköpings läns
allmänna försäkringskassa, Gotlands läns allmänna försäkringskassa,
Dalarnas läns allmänna försäkringskassa och Riksförsäkringsverket
(RFV) tillstyrker utredningens förslag. RFV anger bl.a. att begränsningen
till personer som har sin huvudsakliga försörjning från allmän pension är
bra, eftersom dessa personers anknytning till pensionssystemet är stark
och varaktig. Dock finns det även flera remissinstanser som avvisar
förslaget. En del av dessa har, på grund av utformningen av deras
remissvar, redovisats ovan under avsnitt 6.1.1. Handikappförbundens
Samarbetsorgan (HSO) anser att förtidspensionärernas ekonomiska
standard skall jämföras med personer i motsvarande åldersgrupper och
inte med ålderspensionärer. Vidare anser HSO att även pensionärer med
halv eller en fjärdedels förtidspension skall vara berättigade till
bostadstillägg, eftersom många av dessa förtidspensionärer har låga
inkomster till följd av att de inte kan arbeta full tid. HSO framhåller
vidare att funktionshindrade ofta har låga inkomster och betydande
merkostnader samt att denna grupp, på grund av brister i tillgängligheten,
många gånger är hänvisade till dyrare bostadsalternativ.
Landsorganisationen (LO) ser inget sakligt skäl för att inte sjukbidrag
skall kunna berättiga till bostadstillägg. Svenska Kommunförbundet
påpekar att en inskränkning av målgruppen skulle medföra att personer
med delvis förtidspension eller sjukbidrag kan bli beroende av
kompletterande socialbidrag för sin försörjning. Förutom den indivi-
duella och principiella betydelsen av att människor blir beroende av ett
bidrag som är avsett för tillfälliga försörjningsproblem, bidrar inskränk-
ningen till ökade kostnader i kommunerna. Om denna inriktning skulle
fullföljas förutsätter förbundet att staten kommer att kompensera kom-
munerna för en sådan kommunal kostnadsökning. Därutöver har Västra
Götalands läns allmänna försäkringskassa yttrat sig i enlighet med vad
som angetts i avsnitt 6.1.1.
Ds 2000:39
Endast RFV instämmer i bedömningen. Övriga remissinstanser som ytt-
rat sig är kritiska. De Handikappades Riksförbund (DHR) anser att det
inte är acceptabelt med några som helst försämringar av bostadstillägget
och menar att systemet i stället behöver reformeras och förbättras.
Handikappsombudsmannen är kritisk till förslaget att begränsa person-
kretsen. 1 vart fall anser ombudsmannen att konsekvenserna i form av
socialbidragsberoende och socialbidragskostnader bör utredas närmare.
Handikappsförbundens samarbetsorgan (HSO) är kritiskt till att bostads-
tillägg inte skall kunna utges till den som har halv eller en kvarts sjuker-
sättning. Denna uppfattning delas av Neurologiskt Handikappades Riks-
förbund (NHR), Riksförbundet för hiv-positiva (RFHP) och Riksför-
bundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB).
48
Ds 2000:40
Prop. 2000/01:140
Ingen av de remissinstanser som yttrat sig över förslaget har varit kritiska
mot bedömningen av att aktivitetsersättningsberättigade skall vara berät-
tigade till ett individinriktat bostadsstöd av grundskyddskaraktär liknande
det nuvarande bostadstillägget till pensionärer (BTP). Dock anser majo-
riteten av remissinstanserna att alla aktivitetsersättningsberättigade bör
ha rätt att bli prövade för bostadstillägg. Endast en remissinstans,
Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF), ansluter sig till bedöm-
ningen i departementspromemorian. Statskontoret är tveksamt till be-
hovet av att skapa ett särskilt bostadstillägg för personer med aktivi-
tetsersättning. Vidare är Statskontoret även tveksamt till om det skall
vara skillnad i möjligheterna att fa bostadstillägg mellan den som har
aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång och den som har
aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga.
De allmänna sjukförsäkringsförmånerna i form av aktivitets- och sjuker-
sättning
Bestämmelserna om aktivitets- och sjukersättning föreslås föras in i
lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och förmånerna skall er-
sätta den nuvarande allmänna förtidspensionen och sjukbidragsförmånen.
Aktivitetsersättning skall kunna utges till en försäkrad som är under 30 år
om dennes arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning
av den fysiska eller psykiska hälsan är nedsatt med minst en fjärdedel
och nedsättning kan antas förbli nedsatt under minst ett år. Även en för-
säkrad under 30 år, som på grund av funktionshinder har förlängd skol-
gång på grundskole- eller gymnasienivå, skall ha rätt till aktivitetsersätt-
ning. Förmånen skall kunna utges för längst tre år åt gången och skall
kunna beviljas tidigast från och med det andra halvåret det år den försäk-
rade fyller 19 år. Förmånen kommer således inte att kunna lämnas tills
vidare. Som antytts ovan skall förmånen kunna utges i nivåerna hel, tre
fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån.
Sjukersättning skall kunna utges till personer i åldern 30-64 år vars ar-
betsförmåga, på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska
eller psykiska prestationsförmågan, bedöms vara varaktigt nedsatt. Kan
nedsättningen av arbetsförmågan inte anses som varaktig, men kan den
antas bli bestående för en tid av minst ett år, skall personen ha rätt till
tidsbegränsad sjukersättning. De båda formerna av sjukersättning skall
kunna utges i nivåerna hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån.
Personer som vid ikraftträdandet uppbär förtidspension/sjukbidrag
skall i princip även efter ikraftträdandet erhålla sådana förmåner enligt
nuvarande materiella regler. Dock skall i förekommande fall respektive
förmån omvandlas så att utbetalning skall ske i form av sjukersättning.
49
Förutsättningarna för att aktivitets- och sjukersättning skall kvalificera Prop. 2000/01:140
Jörmånstagarna för det reformerade bostadstillägget
Det kan hävdas att personer som är berättigade till aktivitetsersättning
kommer att ha en anknytning till det allmänna sjukförsäkringssystemet
som är svagare och mindre varaktig än vad en förtidspensionär har till
det allmänna pensionssystemet enligt nuvarande bestämmelser. Dessa
personer kommer ekonomiskt sett att vara mer jämförbara med andra
grupper i samhället. Vidare står aktivitetsersättning närmare sjukpen-
ningsförmånen enligt AFL, vilken enligt nuvarande regler inte kvalifice-
rar förmånstagaren för BTP. Till skillnad mot aktivitetsersättningen skall
dock sjukpenning, enligt huvudregeln, utges vid tillfällig nedsättning av
arbetsförmågan på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den psy-
kiska eller fysiska hälsan. Med andra ord skall sjukpenning, generellt
sett, utges när nedsättningen av arbetsförmågan endast är kortvarig, dvs.
understiger ett år.
I gruppen aktivitetsersättningsberättigade kommer det att finnas ett inte
obetydligt antal personer som av olika anledningar kommer att ha en
långvarig, men kanske inte bestående, nedsättning av arbetsförmågan.
För att skapa incitament för den enskilde att få ett mer aktivt liv är det,
enligt regeringens uppfattning, särskilt viktigt att ge dessa personer sig-
nalen att ersättningen är tidsbegränsad. Det kommer i gruppen aktivitets-
ersättningsberättigade att finnas personer som, liksom i dag, bor i någon
form av särskilt boende, t.ex. gruppboende. Dessa boendeformer är inte
sällan dyrare än de boendeformer som unga normalt bor i. Detta talar för
att det generella högkostnadsskyddsinriktade bostadsstöd som bostads-
bidragssystemet erbjuder, inte kan bidra till boendet på samma sätt som
för övriga unga personer. Visserligen finns det i vissa kommuner kom-
pletterande bostadsstöd som riktar sig till bl.a. funktionshindrade. Olik-
heter förekommer dock mellan olika kommuner och förmånerna är inte
rikstäckande. Vad som nu anförts talar enligt regeringens uppfattning för
att det är principiellt rimligare att dessa personer tillgodoses inom ramen
för ett generellt rikstäckande grundskyddssystem.
Det kan vidare inte uteslutas att den för den förmånsberättigade mest
positiva aktivitetsåtgärden kan komma att påverka den förmånsberättiga-
des boende. Med andra ord är boendet en viktig del av den förmånsbe-
rättigades livssituation och därmed också en viktig del av den förmånsbe-
rättigades grundtrygghet. Som tidigare angetts har dock aktivitetsersätt-
ningen vissa likheter med sjukpenningsförmånen i AFL.
Vid en sammanvägning av vad som nyss anförts framstår skälen för att
låta aktivitetsersättningsberättigade personer ha rätt till ett individinriktat
bostadsstöd av samma karaktär som det nuvarande BTP-systemet väga
tyngre än skälen mot en sådan slutsats.
De argument som anförts om förutsättningarna för att aktivitetsersätt-
ning skall kvalificera förmånstagaren för reformerat bostadstillägg har
bärkraft även för personer som kommer att ha sjukersättning. Till det
anförda kan även läggas att sjukersättningsförmånema i stora delar liknar
nuvarande förtidspensions- och sjukbidragsförmån, vilket talar för att
sjukersättning skall kunna kvalificera förmånstagaren för det reformerade
bostadstillägget. Även sjukersättningsbcrättigade personer bör därför
vara kvalificerade för ett bostadsstöd av samma karaktär som det nu-
50
varande bostadstillägget. Någon anledning att i detta sammanhang be- Prop. 2000/01:140
handla de två kategorierna av sjukersättning på olika sätt föreligger inte.
Nästa fråga att ta ställning till är om samtliga personer med aktivitets-
eller sjukersättning bör vara berättigade till det reformerade bostads-
tillägget. Som framgått i avsnitt 4 utges BTP i dag enbart till personer om
uppbär någon form av allmän pension eller sjukbidrag. För vissa grupper
är dock pensionen endast en mindre del av personens inkomst. En person
med t.ex. en fjärdedels förtidspension kan jämte förtidspensionen ha en
arbetsinkomst om tre fjärdedelar av normal inkomst. En sådan person är
enligt gällande bestämmelser berättigad till BTP. En låginkomsttagare,
som inte har rätt till allmän pension, kan däremot inte fa BTP även om
dennes inkomst understiger vad en förtidspensionär enligt det nyss
nämnda exemplet totalt har i inkomst. En sådan låginkomsttagare kan
endast erhålla bostadsbidrag om han eller hon uppfyller förutsättningarna
för den förmånen.
Den beskrivna skillnaden kan inte sakligt motiveras. I de båda nämnda
exemplen ligger huvudansvaret för försörjningen utanför det allmänna
pensionssystemet. Detta talar för att behovet av bostadsstöd bör bedömas
utan särskilt hänsynstagande till att en viss del av försörjningen kommer
från den allmänna sjukförsäkringen. Det kan därför sättas i fråga om per-
soner som uppbär partiell aktivitets- eller sjukersättning skall kunna kva-
lificera sig för det reformerade bostadstillägget. Emellertid kommer par-
tiell aktivitets- eller sjukersättning i många fall att utgöra antingen för-
månstagarens huvudsakliga försörjning eller i väsentlig mån utgöra ett
betydande tillskott till försörjningen. Effekterna av en begränsning av
möjligheterna att jämte partiell aktivitets- eller sjukersättning uppbära
bostadstillägg kan således komma att medföra betydande konsekvenser
på individnivå. Inte minst med hänsyn härtill måste därför frågan grund-
ligt utredas innan ett förslag kan läggas fram om någon form av begräns-
ningsregel avseende möjligheterna att jämte partiell aktivitets- eller sjuk-
ersättning uppbära bostadstillägg.
Sammanfattningsvis föreslår således regeringen att personer som
kommer att uppbära någon form av aktivitets- eller sjukersättning skall
vara kvalificerade för det reformerade bostadstillägget.
Regeringens förslag: En sjukersättningsberättigad som far hela sin
sjukersättning vilandeförklarad skall kunna få bostadstillägg under
som längst tolv månader när sjukersättningen är vilande. En aktivitets-
ersättningsberättigad som får hela sin aktivitetsersättning vilandeför-
klarad skall kunna få bostadstillägg under hela den tid aktivitetsersätt-
ningen är vilandeförklarad.
Utredningens förslag: Utredningen lämnade inte något förslag i detta
avseende.
Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser om
bostadstillägg kan den som fått hela sin förtidspension vilandeförklarad
få bostadstillägg under de första tolv månaderna med vilandeförklarad
51
förtidspension. För det fall den försäkrade efter dessa månader fortsätter Prop. 2000/01:140
att förvärvsarbeta, och hela förtidspensionen även fortsatt är vilande
upphör rätten till bostadstillägg. Detta betyder att rätten till bostadstillägg
endast föreligger om förtidspensionen förklarats vilande enligt nu
tillämpliga bestämmelser i 16 kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän för-
säkring (AFL). Skälen till den nuvarande regeln om bostadstillägg till
den som har vilande förtidspension är i korthet följande. Om bostads-
tillägget skulle dras in när någon får hela sin förtidspension vilandeför-
klarad skulle detta kunna medföra väsentliga marginaleffekter, som
skulle kunna utgöra ett hinder för den försäkrade att börja arbeta. För-
farandet skulle således motverka att förtidspensionären tog sig ut i för-
värvslivet. Efter det första året med vilande förtidspension är dock situa-
tionen en annan. Förtidspensionärens situation kan då jämföras med
övriga personer som förvärvsarbetar. En fortsatt utbetalning av bostads-
tillägg till den som inte uppbär förtidspension är därför inte lämplig då
det skulle kunna uppfattas som orättvist och stötande.
De nuvarande reglerna om vilande förtidspension skall i framtiden
gälla på motsvarande sätt såvitt avser aktivitets- eller sjukersättning. En
försäkrad som får aktivitetsersättning, och som provar på att förvärvs-
arbeta, skall dock - enligt 16 kap. 16 § AFL i dess lydelse fr.o.m. den 1
januari 2003 - kunna få aktivitetsersättningen vilande under återstoden
av den period som den beviljats för, utan att den då uppvisade arbetsför-
mågan får läggas till grund för indragning eller minskning av ersätt-
ningen. Skälen till de generösare reglerna för vilandeförklaring avseende
aktivitetsersättning är att unga personer, som till följd av svåra funk-
tionshinder och långvariga sjukdomar i regel aldrig haft ett förvärvs-
arbete, generellt sett kan vara i behov av en längre tid än andra för att
prova ett arbete, utan att rätten till försörjningen från socialförsäkringen
riskeras.
Regeringen anser att motiven bakom den nu tillämpliga bestämmelsen
om möjligheterna att få bostadstillägg när förtidspension har förklarats
helt vilande, har bärighet även avseende möjligheterna att erhålla refor-
merat bostadstillägg vid vilande aktivitets- eller sjukersättning. Med
andra ord anser vi att den som fått sin aktivitets- eller sjukersättning helt
vilandeförklarad, skall vara kvalificerad för det reformerade bostads-
tillägget på motsvarande sätt som den som fått sin förtidspension helt
vilandeförklarad. Dock bör även den som, enligt 16 kap. 16 § AFL i dess
framtida lydelse, får hela sin aktivitetsersättning vilandeförklarad för en
längre tidsperiod vara kvalificerad för det reformerade bostadstillägget
under hela den tid aktivitetsersättningen är vilande. Detta innebär att den
som får hela sin sjukersättning vilandeförklarad kan komma att vara
kvalificerad för bostadstillägg under som längst tolv månader, medan den
som får hela sin aktivitetsersättning vilandeförklarad kan få bostads-
tillägg för som längst under hela den tid för vilken aktivitetsersättningen
är beviljad.
Regeringen föreslår således sammanfattningsvis att en aktivitets- eller
sjukersättningsberättigad som - till följd av vilandeförklaring enligt 16
kap. 16 § AFL i dess lydelse fr.o.m. den 1 januari 2003 - inte kommer att
uppbära aktivitets- eller sjukersättningsförmån skall vara kvalificerad för
det reformerade bostadstillägget under den tid aktivitets- eller sjukersätt-
ningen är vilande.
52
6.3
Förmån som betalas ut från stat inom Europeiska
unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES) som kvalifikationsgrund
för det reformerade bostadstillägget
Regeringens förslag: Den som uppbär allmän pensions- eller inva-
liditetsförmån enligt lagstiftningen i en stat som ingår i Europeiska
unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
och är bosatt här, skall vara kvalificerad för det reformerade bostads-
tillägget. För att EU/EES-förmån skall kvalificera förmånstagaren för
bostadstillägg i framtiden, skall det dock krävas att förmånen mot-
svarar någon av de svenska allmänna pensionsförmåner eller de all-
männa sjukförsäkringsförmåner som kvalificerar en förmånstagare för
bostadstillägg.
Prop. 2000/01:140
Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Norrbottens läns allmänna försäkringskassa
anser att rätten till bostadstillägg för personer som uppbär utländsk
pension bör förtydligas. 1 övrigt har ingen remissinstans yttrat sig särskilt
över förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Bostadstillägg till pensionärer (BTP)
är en förmån som i och för sig omfattas av Förordningen (EEG) nr
1408/71 om tillämpning av systemen för social trygghet när anställda,
egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.
Bostadstillägget är emellertid en sådan särskild, icke avgiftsfinansierad
förmån som avses i artikel 4.2a förordningen 1408/71. Med hänsyn här-
till, och då lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer (BTPL)
finns förtecknad i bilaga Ila till förordningen 1408/71, utbetalas enligt
artikel 10a i förordningen förmånen endast till förmånstagare som är bo-
satta i Sverige och endast i enlighet med bestämmelser i BTPL. Enligt
nuvarande BTPL betalas BTP ut till personer bosatta i Sverige som upp-
bär bl.a. pension enligt lagstiftningen i en stat som ingår i Europeiska
unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Någon anledning att ändra på de nuvarande förhållandena finns inte.
Regeringen föreslår därför att den som är bosatt här och uppbär pensions-
eller invaliditetsförmån enligt lagstiftningen i en stat som ingår i EU/EES
skall vara kvalificerad för det reformerade bostadstillägget. Vidare före-
slår vi att endast sådana EU/EES-förmåner som motsvarar någon av de
svenska förmånerna som kvalificerar den enskilde förmånstagaren för det
reformerade bostadstillägget skall anses uppfylla kvalifikationsvillkoret.
Eftersom den nya lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
kommer att ersätta nuvarande BTPL krävs det förhandlingar inom
EU/EES för att fa den nya lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
antecknad i bilaga Ila till förordningen 1408/71.
53
Regeringens förslag: Vid bestämmandet av om pensionsförmånen
eller aktivitetsersättnings- eller sjukersättningsförmånen som sådan
skall kvalificera förmånstagaren för det reformerade bostadstillägget,
skall det sakna betydelse om förmånen är avkortad. Det skall vidare
inte påverka kvalifikationen för bostadstillägget om ålderspension, till
följd av omdebiteringar därför att egenföretagare betalat in för låg
eller ingen pensionsavgift, betalas ut med lägre belopp än vad som
annars skulle varit fallet.
Ovanstående skall gälla även för förmån som betalas ut från en
annan stat som är medlem i Europeiska unionen (EU) eller som ingår i
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt yttrat sig över
förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen har tidigare i detta avsnitt
föreslagit att det skall vara allmänna pensions- eller sjukförsäkringsför-
måner som i princip utgör förmånstagarens huvudsakliga försörjning
eller som åtminstone har en väsentlig betydelse för försörjningen, som
skall kvalificera honom eller henne för det reformerade bostadstillägget.
Om samma princip skulle tillämpas på förmånstagare som uppbär av-
kortad pensionsförmån eller aktivitets- eller sjukersättningsförmån, dvs.
att förmånen som betalas ut är andelsberäknad med hänsyn till försäk-
ringstid, skulle den som har en låg pension eller aktivitets- eller sjuker-
sättning till följd av att han eller hon inte kan tillgodoräkna sig full sådan
försäkringstid, endast få avkortat bostadstillägg. Principen skulle t.o.m.
kunna innebära att förmånstagaren inte var kvalificerad för bostads-
tillägg. Sistnämnda skulle gälla i de fall avkortningen av huvudförmånen
är sådan att denna förmån inte kan anses utgöra den huvudsakliga eller
väsentliga delen av försörjningen. Frågan om rätt till bostadstillägg före-
ligger kommer således att få bedömas i varje fall för sig. Ett sådant
system skulle inte uppfylla de krav på förutsägbarhet som bör kunna
ställas på ett modernt bostadstilläggssystem.
Enligt regeringens uppfattning är det tillhörigheten till det allmänna
pensionssystemet, och den allmänna sjukförsäkringen genom aktivitets-
eller sjukersättning, som bör vara avgörande för om personen i fråga
skall uppfylla kvalifikationsvillkoren för det reformerade bostads-
tillägget. Det förhållandet att pensionsförmånen eller aktivitets- eller
sjukersättningen utges i oavkortad eller avkortad omfattning är något
som den enskilde förmånstagaren inte kan påverka. Regeringen föreslår
därför att det inte skall spela någon roll om förmånen utges som oavkor-
tad eller avkortad förmån.
Eftersom ett liknande resonemang kan föras om förmånstagaren gjort
tidigt uttag av ålderspension, eller om omdebitering av sådan pensions-
förmån skett för egenföretagare som inte betalt in eller betalt in för låg
pensionsavgift, föreslår vi att sådana omständigheter inte heller skall på-
verka kvalifikationen för det reformerade bostadstillägget.
54
Vad som nu sagts skall gälla även för förmån av motsvarande slag som Prop. 2000/01:140
utges från annat land inom EU/EES-området.
Regeringens förslag: Det nya bostadstillägget skall svara för en del
av bidragstagarens bostadskostnad och lämnas endast för den bostad i
vilken han eller hon har sitt huvudsakliga boende (permanentbo-
staden).
För bostad i särskild boendeform skall bostadstillägg lämnas endast
för boende i lägenhet eller för boende i en- eller tvåbäddsrum.
Bidragsberättigad som vistas eller bor i en särskild boendeform eller
liknande inrättning skall vara berättigad till bostadstillägg för sin ur-
sprungliga permanentbostad under högst sex månader från det att för-
säkringskassan bedömt vistelsen eller boendet i den särskilda boende-
formen som stadigvarande.
Bostadstillägg skall inte lämnas för sådan bostadskostnad som fast-
ställs med beaktande av bidragstagarens inkomst.
Utredningens förslag: Stämmer i princip överens med regeringens
förslag. Utredningen föreslog att de två bostadsstöden borde så långt
möjligt ha enhetliga regler, framför allt när det gäller beräkning av in-
komst och bostadskostnad.
Remissinstanserna: Ett tiotal remissinstanser har yttrat sig särskilt
över förslaget i denna del. Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig
över förslaget om enhetliga regler avseende bostadsbidrag och bostads-
tillägg tillstyrker det.
Skälen för regeringens förslag: I det nuvarande systemet för bo-
stadstillägg till pensionärer skall bostadstillägget bidra till att täcka bo-
stadskostnader, oberoende av vilken form boendet har. Detta betyder att
permanentboendc i såväl hyresrätt, bostadsrätt, andelslägenhet som i
egen fastighet som boende på sjukhem, servicehus och i gruppbostad är
exempel på boende som kvalificerar bidragstagaren för bostadstillägg.
Dock lämnas bostadstillägg för bostad i särskild boendeform endast om
den bidragsberättigade bor i lägenhet eller i en- eller tvåbäddsrum.
Varje kommun har enligt socialtjänstlagen (1980:620) skyldighet att
inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre per-
soner med behov av ett särskilt stöd. Vidare är kommunerna skyldiga att
inrätta bostäder med särskild service till personer med funktionshinder.
Syftet är att likställa boendet i de särskilda boendeformerna med boende i
enskilt hem.
Regeringen föreslår att det nya bostadstillägget, liksom det nuvarande,
skall svara för en del av bidragstagarens boendekostnad och lämnas
endast för den bostad i vilken han eller hon har sitt huvudsakliga boende
55
(permanentbostaden). Vidare föreslår vi att de nuvarande reglerna för bo- Prop. 2000/01:140
stadstillägg för bostad i särskild boendeform skall föras över till den nya
lagen.
När den bidragsberättigade på grund av omvårdnad eller vård helt eller
till övervägande del vistas eller bor i särskild boendeform eller likartad
bostad, utbetalas bostadstillägg enligt nuvarande bestämmelser för per-
manentbostaden under högst sex månader. Fristen om sex månader räk-
nas från det att försäkringskassan bedömt vistelsen eller boendet som
stadigvarande. Bestämmelsen medför ofta en betydande minskning eller
indragning av bostadstillägg och i förlängningen att den gamla bostaden
inte kan behållas. Av det skälet har bidragstagaren getts ett rådrum om
sex månader från det att försäkringskassan fattat beslut, innan beslutet
om indragning eller minskning verkställs. Denna undantagsregel bör,
enligt regeringens uppfattning, överföras till det nya systemet. Rege-
ringen föreslår vidare att det nya bostadstillägget, i likhet med vad som
gäller för nuvarande bostadstillägg, inte skall lämnas för sådan bostads-
kostnad som är bestämd utifrån den bidragsberättigades inkomst.
Regeringen vill avslutningsvis påpeka att det principiellt kan ifråga-
sättas om särskilt boende i tvåbäddsrum bör anses som en permanent-
bostad. Det kan också av principiella skäl ifrågasättas om den nuvarande
sexmånadersgränsen vid vistelse utanför permanentbostaden är ända-
målsenlig. Dessa frågor hänger dock delvis samman med de frågor som
behandlas i betänkandet Pension på institution (SOU 2000:112), som
bereds inom Socialdepartementet. Dessa frågor bör därför behandlas vid
den fortsatta beredningen av det nyss nämnda betänkandet.
Enligt nu gällande bestämmelser om bostadstillägg får regeringen, eller
den myndighet som regeringen bestämmer, besluta om vilka kostnader
som skall hänföras till bostadskostnader och hur dessa skall beräknas. Då
det skulle föra för långt att i lag närmare ange detta, får det även för det
nya systemet ankomma på regeringen, eller den myndighet som rege-
ringen bestämmer, att meddela närmare föreskrifter i dessa frågor.
Regeringens förslag: För gift person som är kvalificerad för det nya
bostadstillägget, och som delar bostad med sin make, skall bostads-
kostnaden - oavsett om den andre maken är kvalificerad för bostads-
tillägg eller inte - delas lika mellan makarna. Den del av bostadskost-
naden som efter delningen hänförs till den bidragsberättigade skall
därvid grunda rätt till bostadstillägg.
Utredningens förlag: Stämmer delvis överens med regeringens för-
slag. Utredningen föreslog även att för bam under 18 år, eller barn som
uppbär förlängt barnbidrag eller studiebidrag, skulle ingen andel av bo-
stadskostnaden beräknas.
Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser har yttrat sig över för-
slaget. Majoriteten av dessa tillstyrker förslaget. Riksförsäkringsverket
(RFV) tillstyrker förslaget med den inskränkningen att regeln om delade
bostadskostnader mellan makar endast bör gälla nytillkomna ärenden.
Denna inställning delas av Värmlands läns allmänna försäkringskassa.
56
Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) avstyrker forslaget i den mån Prop. 2000/01:140
det medför minskat bostadsstöd för nuvarande bidragstagare.
Skälen för regeringens förslag: Enligt Riksförsäkringsverkets före-
skrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad skall bostads-
kostnaden för en pensionär, som delar bostad med sin make och vars
make har pensionsförmån, denna utgöra hälften av den totala bostads-
kostnaden. För pensionär, vars make inte har pensionsförmån, skall
däremot makamas gemensamma bostadskostnad utgöra bidragstagarens
bostadskostnad. När det gäller inkomstprövningen i samma situation,
skall årsinkomsten däremot för var och en av makarna beräknas utgöra
hälften av deras sammanlagda årsinkomst. För den make som inte är
pensionär räknas hela inkomsten med i årsinkomsten.
De nuvarande reglerna för bostadskostnadsberäkning har sitt ursprung
i en tid då det bl.a. var vanligt med endast en förvärvsarbetande i en
familj. Sedan reglernas tillkomst har detta förändrats och även samhälls-
utvecklingen i övrigt gör att regeln, enligt regeringens uppfattning, spelat
ut sin roll.
Dagens regler är ofta förmånliga i det enskilda fallet, när bidragstaga-
rens make inte är bidragsberättigad. En effekt av detta blir dock att när
även den andra maken blir pensionär, dvs. bostadskostnaden fördelas på
båda makarna och bådas inkomster ingår helt - med undantag av folk-
pensionsförmånerna - i inkomstunderlaget för bostadstillägget, kan
bostadstillägget bli helt eller delvis bortreducerat. Trots lägre samman-
lagd inkomst minskar således förmånen.
Regeringen anser att det i de fall som beskrivits ovan är lämpligare att,
i likhet med vad som föreslås om reduceringsinkomst (avsnitt 9), endast
låta hälften av makamas gemensamma bostadskostnad påföras den make
som är berättigad till bostadstillägg. Effekten av en sådan fördelning av
bostadskostnaden i det nya bostadstilläggssystemet blir mindre än om
den hade införts i det nuvarande systemet. Detta beror på den
konstruktion av fribeloppsberäkningen som föreslås i avsnitt 9. Rege-
ringen föreslår därför att för gift bidragsberättigad som delar bostad med
sin make skall bostadskostnaden delas lika mellan makarna, oavsett om
den andre maken är kvalificerad för bostadstillägg eller inte. Den del av
bostadskostnaden som efter delningen hänförs till den bidragsberättigade
maken skall grunda rätt till bostadstillägg.
Enligt nu gällande föreskrifter sker en beräkning av hur stor del av bo-
stadskostnaden som skall läggas till grund för beräkningen av det bo-
stadstillägg den sökande har rätt till. Vid en sådan fördelningsberäkning
kan en förälder som sammanbor med bam i vissa fall tillgodoräkna sig
ytterligare andelar av boendekostnaden. Detta gäller när bamet är under
18 år eller far studiehjälp eller förlängt barnbidrag.
I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1 utgiftsområde 11,
3.6.2) anges att möjligheterna att höja åldersgränsen från 18 år till 20 år
för när ett bam skall anses vara självförsörjande i bostadstilläggs-
sammanhang skulle beredas. Då frågan om vilken åldersgräns som skall
tillämpas i detta sammanhang inte bör ses isolerad, utan samstämmas
med åldersgränser i andra trygghetssystem, bör den beredas ytterligare.
Regeringen får därför återkomma med förslag senare.
Regeringens anser att det för för långt att i lag reglera samtliga för-
hållanden om hur förekomsten av bam och inneboende och olika former
57
av sammanboende bör påverka fördelningen av bostadskostnaden. När- Prop. 2000/01:140
mare föreskrifter om fördelningen av bostadskostnader, med ovan an-
givet undantag, bör därför meddelas av regeringen, eller den myndighet
som regeringen bestämmer.
Regeringens bedömning: För den som har både bostadsbidrag och
bostadstillägg bör bostadsbidrag inte lämnas för bostadskostnad till
den del denna motsvaras av bostadstillägget.
Utredningens förslag: Utredningen föreslog att bostadstillägg inte
skall lämnas i de fall pensionären samtidigt uppbär bostadsbidrag enligt
lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Utredningen ansåg att den som upp-
fyller villkoren för både bostadsbidrag och bostadstillägg bör, bl.a. med
stöd av uppgifter om ersättningsbeloppen från respektive stödform, välja
en av dessa.
Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) delar utredningens
uppfattning att bostadstillägget inte skall kunna utbetalas samtidigt med
annat bostadsstöd. Skåne läns allmänna försäkringskassa anser att den
enskildes möjlighet att välja mellan bostadsbidrag och bostadstillägg bör
framgå av lagtexten.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt 4 a § lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer (BTPL) lämnas bostadstillägg inte för den
del av bostadskostnaden som motsvaras av bostadsbidrag. Enligt Riks-
försäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostads-
kostnad skall den beräknade bostadskostnaden minskas med preliminärt
bostadsbidrag. Skälet för den nuvarande samordningen är att båda for-
merna av bostadsstöd avser att utgöra ersättning för bostadskostnaden.
I mars 2001 betalades både bostadstillägg och bostadsbidrag ut till un-
gefär 15 500 personer, varav 14 000 var förtidspensionärer
De förslag som regeringen lämnat i denna proposition innebär att vissa
personer som föreslås vara kvalificerade för bostadstillägg i framtiden
även kommer att vara kvalificerade för bostadsbidrag. Eftersom båda
förmånerna avser att ersätta i princip samma bostadskostnad, kan det
ifrågasättas om en person som är berättigad till ett individinriktat grund-
skydd i form av bostadstillägg dessutom skall vara berättigad till ett
hushållsinriktat högkostnadsskydd i form av bostadsbidrag. Även om de
båda förmånerna avser att ersätta samma bostadskostnad, utges de med
olika utgångspunkter. Den gemensamma nämnaren för förmånerna är att
förmånstagama inom varje system skall tillförsäkras ett acceptabelt bo-
ende. Det nya bostadstillägget är närmast att anse som en komplettering
till allmän pension eller aktivitets- eller sjukersättning. Syftet med för-
månen är således att tillförsäkra bidragstagare med låg inkomst ett ac-
ceptabelt boende. Bostadsbidrag är närmast att se som en tilläggsförmån
till förvärvsinkomst och skall som sådan i princip tillförsäkra barn-
familjer ett acceptabelt boende. Eftersom det, generellt sett, kommer att
finnas bidragstagare som i större eller mindre omfattning jämte sådan
förmån som kvalificerar dem för bostadstillägg kommer att dels ha en
58
förvärvsinkomst, dels ha minderåriga bam, anser regeringen övervägande Prop. 2000/01:140
skäl talar för att en person som är berättigad till bostadstillägg även skall
kunna få bostadsbidrag. Dock bör dessa samordnas så att inte högre bi-
drag än bostadskostnaden kan betalas ut.
Det reformerade bostadstillägget skall, liksom det nuvarande
bostadstillägget, vara ett individinriktat bidrag av grundskyddskaraktär,
medan bostadsbidraget är ett hushållsinriktat högkostnadsskydd. Detta
talar för att beslut om med vilket belopp det reformerade bostadstillägget
skall betalas ut, bör fattas före det att beslut om bostadsbidrag meddelas.
För en sådan ordning talar även det förhållandet att bostadsbidraget be-
viljas genom preliminärt beslut som stäms av i efterhand. Den nuvarande
samordningen mellan bostadstillägg och bostadsbidrag kan således
ifrågasättas. Enligt regeringens bedömning bör samordningen, när den
nya lagen träder i kraft, ske på så sätt att bostadsbidrag inte skall lämnas
för bostadskostnad till den del denna motsvaras av bostadstillägget. En
sådan omläggning kan såväl för de enskilda bidragstagama som för
administrationen få konsekvenser som i dag inte kan överblickas. Därför
måste frågan utredas grundligt innan ett förslag kan läggas fram om en
förändring av de nuvarande samordningsbestämmelsema. Regeringen
avser att återkomma med förslag i denna del under hösten 2001.
Regeringens förslag: För en ensamstående bidragstagare skall bo-
stadstillägg lämnas med 91 procent av bostadskostnaden till den del
denna inte överstiger 4 500 kronor per månad.
En gift bidragstagare som sammanbor med sin make skall ha rätt till
bostadstillägg med 91 procent av sin del av bostadskostnaden till den
del denna inte överstiger 2 250 kronor per månad.
För en bidragsberättigad som bor i tvåbäddsrum i särskild boende-
form skall bostadstillägg inte lämnas för bostadskostnad som över-
stiger 2 250 kronor per månad.
Utredningens förslag: Utredningen föreslog inte någon ändring av
bostadstilläggets storlek, dvs. 90 procent av bostadskostnaden mellan
100 kronor och 4 000 kronor i månaden skulle ersättas av bostadstillägg
till pensionärer (BTP). Dock påtalade utredningen att det fanns behov av
justering av bostadskostnadsgränsen, men att utredningen enligt utred-
ningsdirektiven var förhindrad att lämna förslag som innebar ökade kost-
nader för bostadstilläggssystemet. Utredningen föreslog inte någon höj-
ning av bostadskostnadstaket för bidragsberättigad boende i tvåbäddsrum
i särskild boendeform.
Remissinstanserna: Många remissinstanser har särskilt yttrat sig över
förslaget i denna del. I princip samtliga påtalar att bostadskostnads-
gränsen bör ses över. Statistiska Centralbyrån (SCB) anser att om en
översyn skall ske av reglerna för bostadskostnadsberäkningen, bör sam-
råd med SCB ske i syfte att skapa möjligheter till jämförelse med den
statistik som beskriver bostadskostnaderna. Majoriteten av remissinstan-
serna ger även egna förslag till hur bostadskostnadsgränsen bör bestäm-
mas. Sveriges Pensionärsförbund (SPF) anser att samma gräns bör gälla
59
för BTP som för det särskilda bostadstillägget för pensionärer (SBTP). Prop. 2000/01:140
Svenska Kommunalpensionärers Förbund (SKPF) anser att bostadskost-
nadsgränsen till att börja med bör höjas till 4 500 kronor i månaden och
därefter till 5 000 kronor i månaden. Skälet till detta är enligt SKPF att
pensionärerna skall ges möjlighet att efterfråga nyare boendeformer.
Andra remissinstanser har framfört liknande synpunkter. Riksförbundet
för änkor och änkemän motsätter sig att inkomstprövning av änkepension
fortsätter att kopplas ihop med BTP-beräkningen. Om denna samman-
koppling skall bestå anser Riksförbundet att samma gräns för boende-
kostnad bör gälla för BTP och SBTP. Pensionärernas Riksorganisation
(PRO) tar särskilt upp frågan om hur hyrans fastställs i särskild boende-
form. Även Socialstyrelsen framför att det föreligger behov av höjning
av bostadskostnadsgränsen såvitt avser pensionärer boende i särskild
boendeform.
Skälen för regeringens förslag: Sedan den 1 januari 2001 lämnas bo-
stadstillägg med 90 procent av bostadskostnaden upp till 4 500 kronor i
månaden. Regeringen har i 2001 års ekonomiska vårproposition (prop.
2000/01:100) aviserat en höjning av ersättningsnivån för 2002 till 91
procent. Vi lämnar dock inte i denna proposition något förslag om höj-
ning av ersättniningsnivån i den nu gällande lagen (1994:308) om bo-
stadstillägg till pensionärer. Förslag om en sådan höjning kommer i
stället att lämnas i budgetpropositionen hösten 2001.
Som framgått ovan i avsnitt 5.2 föreslår regeringen att den nya lagen
om bostadstillägg till pensionärer m.fl. skall träda i kraft den 1 januari
2003. Från och med denna tidpunkt föreslår vi att bostadstillägg skall
kunna lämnas till dels en ensamstående bidragstagare med 91 procent av
bostadskostnaden till den del denna inte överstiger 4 500 kronor per
månad, dels en gift bidragstagare som sammanbor med sin make för
dennes del av bostadskostnaden till den del denna inte överstiger 2 250
kronor per månad. Sistnämnda kommer då att gälla även för personer
som likställs med sammanlevande makar.
När det gäller makar och därmed likställda som lever tillsammans, har
regeringen i avsnitt 7.2 föreslagit att bostadskostnaden skall delas lika
mellan dem. Redan med hänsyn till detta framstår det naturligt att endast
hälften av bostadskostnadstaket skall tillgodoräknas en make som är
kvalificerad för bostadstillägg, om han eller hon delar bostad med den
andre maken. Detta ligger även i linje med den allmänna principen att
vardera maken, efter sin förmåga, skall bidra till det underhåll som be-
hövs för att deras gemensamma och personliga behov skall tillgodoses.
Enligt nuvarande bestämmelser finns en begränsning när det gäller be-
räkningen av bostadstillägget. För pensionärer som bor i tvåbäddsrum i
särskild boendeform beräknas bostadstillägget på en övre gräns om 2 000
kronor per månad. Begränsningen gäller inte för makar.
När det gäller boende i särskild boendeform anser regeringen det vara
skäligt att höja bostadskostnadstaket till 2 250 kronor i månaden per
person. Härigenom kommer bostadskostnadstaket för boende i särskild
boendeform att motsvara hälften av det bostadskostnadstak om 4 500
kronor i månaden som gäller för övriga boendeformer. Vi föreslår
således att för bidragsberättigade boende i tvåbäddsrum i särskild
boendeform skall bostadstillägg inte lämnas för bostadskostnad som
överstiger 2 250 kronor i månaden per person. Denna begränsning
60
föreslås gälla för var och en av de boende i särskilt boende, vilket Prop. 2000/01:140
innebär att den också gäller för en gift person som bor i sådan
boendeform. Taket för bostadskostnaden kommer då att vara detsamma
för den som är gift, oavsett boendeform.
Även med hänsyn till de nu lämnade förslagen är det dock, enligt vår
uppfattning, viktigt att även fortsättningsvis kontinuerligt följa den eko-
nomiska utvecklingen för såväl pensionärer som aktivitets- eller sjuker-
sättningsberättigade, så att bl.a. bostadstilläggets storlek anpassas till
förändringar i den ekonomiska situationen för dessa grupper.
Regeringens förslag: Inkomstprövningen av bostadstillägget skall
utgå från sådana förvärvs- och kapitalinkomster som är skattepliktiga
enligt inkomstskattelagstiftningen, med tillägg av vissa typer av er-
sättningar som är undantagna från beskattning i Sverige.
Även bidragstagarens förmögenhet, beräknad på visst sätt med ut-
gångspunkt i den förmögenhetsskatterättsliga lagstiftningen, skall vid
inkomstprövningen påverka rätten till bostadstillägg.
Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig till-
styrker utredningens förslag.
Skälen för regeringens förslag: De nuvarande reglerna om beräkning
av inkomstunderlaget för att fastställa bostadstillägg till pensionärer
(BTP) innebär att i princip alla inkomster räknas med oavsett om de är
skattepliktiga eller inte. Från denna grundprincip finns dock ett flertal i
lagen uppräknade undantag, varav de viktigaste är folkpension och pen-
sionstillskott. Vidare finns undantag för bl.a. barnbidrag och social-
bidrag. I BTP-utredningens betänkande anges att försäkringskassorna
samfällt anser att de nuvarande inkomstprövningsreglema är både svår-
överskådliga och komplicerade och svåra att förklara för pensionärerna.
Mot denna bakgrund är det angeläget att finna ett inkomstbegrepp som
underlättar förståelsen för regelverket och som är enklare att administre-
ra. En lösning är att knyta inkomstberäkningen för bostadstillägget till
skattesystemets bestämmelser om skattepliktig inkomst på liknande sätt
som gäller för bostadsbidrag.
Även om regeringen inte anser att det finns tillräckliga skäl att ha ett
gemensamt system för statligt bostadsstöd till alla grupper av personer,
kan det vara lämpligt att använda i princip samma regelverk för beräk-
ningen av inkomsten i båda bostadsstödssystemen. Genom ett sådant för-
farande kan man uppnå de eftersträvade fördelarna.
Med hänsyn till detta föreslår regeringen att man vid inkomstpröv-
ningen av bostadstillägget skall utgå från en inkomstskatterättsligt be-
räknad inkomst. Det innebär att utgångspunkten för inkomstberäkningen
kommer att vara de inkomster av tjänst, näringsverksamhet och kapital
som är skattepliktiga enligt inkomstskattelagstiftningen.
61
Eftersom bostadstillägget skall vara ett individinriktat bidrag av Prop. 2000/01:140
grundskyddskaraktär, är det doek bidragstagarens samlade ekonomi som
bör vara avgörande för rätten till bostadstillägg. Det innebär att även bi-
dragstagarens förmögenhet bör påverka rätten till bostadstillägget.
Vidare är det rimligt att också vissa typer av inkomster som inte är före-
mål för inkomstbeskattning i Sverige skall ingå i inkomstberäkningen
och därmed påverka bostadstillägget. En närmare redogörelse för förslag
i sistnämnda hänseende lämnas i avsnitt 8.2.
Utgångspunkten för hur förmögenhet skall påverka inkomstprövningen
för bostadstillägget bör vara hur förmögenheten beräknas enligt förmög-
enhetsskattelagstiftningen. De närmare övervägandena och förslagen till
hur förmögenheten skall påverka bostadstillägget i framtiden lämnas i
avsnitt 8.3.
Regeringens förslag: Förvärvsinkomst skall beräknas med utgångs-
punkt i de bestämmelser som gäller för inkomstslagen tjänst respek-
tive näringsverksamhet enligt 10 kap. 16 § respektive 14 kap. 21 § in-
komstskattelagen (1999:1229).
Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet skall korrigeringar
göras på så sätt att inkomsten av näringsverksamhet skall ökas med
avdrag för tidigare års underskott i förvärvskällan och för avdrag för
kostnader för näringsidkarens egen pension till den del den inte över-
stiger ett halvt prisbasbelopp.
All utländsk inkomst som inte beskattas i Sverige, studiemedel i
form av studiebidrag och skattefria stipendier till den del de överstiger
3 000 kronor i månaden skall också ingå i den bidragsgrundande
inkomsten. Detsamma skall gälla ersättning från avtalsgruppsjuk-
försäkringar (AGS) oavsett när försäkringsfallet har inträffat.
Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser har yttrat sig över
förslaget. Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig instämmer i
utredningens förslag. Några remissinstanser anser dock att ersättning från
avtalsgruppsjukförsäkringar (AGS-ersättningar) inte bör ingå i inkomst-
underlaget eller ifrågasätter varför AGS-ersättningar och skattefri
yrkesskadelivränta inte behandlas på samma sätt i bostadstilläggssam-
manhang. Vidare påtalar några remissinstanser att det finns svårigheter
med att kontrollera förekomsten av utländska pensioner och inkomster.
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) avstyrker förslaget såvitt avser
inkomst av näringsverksamhet. LRF har bl.a. hävdat att det är fel att
tidigare års underskott i näringsverksamhet inte skall få påverka den
bidragsgrundande inkomsten. Östergötlands läns allmänna försäkrings-
kassa påpekar att de som i dag har vårdbidrag och får bostadstillägg
kommer att få en försämring av bostadstillägget då skattepliktig inkomst
skall ligga till grund för inkomstberäkningen.
Skälen för regeringens förslag: Det är bidragstagarens samlade eko-
nomiska situation som bör vara avgörande för rätten till det reformerade
62
bostadstillägget. Utgångspunkten för inkomstberäkningen bör vara en Prop. 2000/01:140
skatterättsligt beräknad inkomst. Till detta bör läggas sådana inkomster
eller ersättningar som visserligen inte är skattepliktiga, men som ändå
måste bedömas påverka bidragstagarens samlade ekonomiska situation.
Inkomst av tjänst, m.m.
Enligt inkomstskattelagen (1999:1229) räknas till inkomstslaget tjänst
inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte skall räknas
till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital. Som inkomst av tjänst
behandlas även vissa typer av ersättningar som t.ex. pension, sjukpen-
ning, livränta och i vissa fall vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om
handikappersättning och vårdbidrag. Vissa andra ersättningar är däremot
undantagna från beskattning, exempelvis vissa typer av stipendier,
studiemedel i form av studiebidrag och avtalsgruppsjukförsäkringar
(AGS-ersättningar). Dessa skattefria ersättningar kan, enligt regeringens
uppfattning, i det nu aktuella sammanhanget likställas med skattepliktiga
ersättningar.
Regeringen föreslår att den bidragsberättigades förvärvsinkomst skall
beräknas enligt reglerna om inkomst av tjänst enligt 10 kap. 16 § in-
komstskattelagen, med vissa tillägg. De tillägg som skall göras är in-
komst i form av skattefria stipendier till den del de överstiger 3 000
kronor i månaden, studiemedel i form av studiebidrag, och AGS-
ersättningar. Genom att låta dessa inkomster ingå i beräkningsunderlaget
kommer den enskilde bidragstagarens sammantagna ekonomiska
situation att ligga till grund för rätten till det nya bostadstillägget. Inom
bostadsbidragssystemet gäller motsvarande.
Det valda inkomstmåttet betyder att allmänna avdrag inte kommer att
påverka inkomsten. Härigenom upprätthålls även den likhet, vad gäller
beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten i bostadsstödssystemen,
som regeringen, inte minst av administrativa och förklaringsmässiga
skäl, anser eftersträvansvärd.
Förslaget innebär att vårdbidrag i framtiden, till skillnad mot i dag,
skall påverka bostadstillägget till den del bidraget utgör skattepliktig in-
komst av tjänst. Vårdbidrag utgör dock endast skattepliktig inkomst av
tjänst i de fall eller till den del bidraget utgör kompensation för inkomst-
bortfall som barnets omvårdnad kan medföra om förälder måste avstå
från förvärvsarbete. Därmed behandlas inkomst i form av vårdbidrag på
samma sätt som inkomst av förvärvsarbete. Till den del vårdbidraget ut-
gör ersätttning för merutgifter är bidraget skattefritt och skall således inte
påverka bostadstillägget. Denna ordning motiveras av, som vi anfört i
avsnitt 8.1, att inkomstprövningen av bostadstillägget skall bygga på det
skatterättsliga inkomstbegreppet.
Inkomst av näringsverksamhet
Inkomstberäkningen för det nuvarande bostadstillägget utgår från den
beräknade nettointäkten av näringsverksamhet. Som underlag för beräk-
ningen används underlaget för preliminär skatt eller de inkomstuppgifter
som lagts till grund för den senaste taxeringen.
63
För förståelsen för systemet, och av administrativa skäl, är det lämpligt Prop. 2000/01:140
att i framtiden även här ha samma regler för inkomstberäkningen i de
båda bostadsstödssystemen. Regeringen föreslår därför att bidragstaga-
rens inkomst av näringsverksamhet skall beräknas enligt 14 kap. 21 §
inkomstskattelagen (1999:1229). Det är dock endast överskott som skall
ingå i den bidragsgrundande inkomsten.
Enligt skattereglerna skall underskott i förvärvskällan kunna sparas till
påföljande år för att kunna kvittas mot det innevarande årets överskott.
Om ett sådant underskott tillåts reducera inkomsten skulle det inte ge en
rättvisande bild av de aktuella inkomstförhållandena. Regeringen anser
därför att ett sådant sparat underskott inte bör medföra att den bidrags-
grundande inkomsten för beräkningen av bostadstillägget reduceras ett
senare år. Motsvarande gäller inom bostadsbidragssystemet.
Avdrag för kostnader för egen pension bör begränsas. Utgift för egen
pension har mer karaktären av frivillig disposition än nödvändig omkost-
nad och bör liksom allmänna avdrag inte minska den bidragsgrundande
inkomsten. Genom en sådan begränsning av avdragsrätten får man dess-
utom en likabehandling mellan inkomstslagen inkomst av tjänst och in-
komst av näringsverksamhet. Regeringen föreslår därför att den beräk-
nade inkomsten av näringsverksamhet skall korrigeras på så sätt att av-
drag för tidigare års underskott, och avdrag för kostnader för egen pen-
sion till den del det inte överstiger ett halvt prisbasbelopp, skall öka den
beräknade inkomsten av näringsverksamhet. Detta innebär att ett even-
tuellt överskott i en näringsverksamhet kommer att öka genom återlägg-
ning av ovan angivna avdrag, medan ett eventuellt underskott kommer att
minska genom återläggning av ovan angivna avdrag.
Utländska inkomster
Inom skattelagstiftningen använder Sverige, i likhet med många andra
länder, hemvistprincipen som huvudmetod vid beskattningen. Detta
innebär att den som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige är oin-
skränkt skattskyldig här, dvs. skattskyldighet föreligger för all inkomst
oavsett om inkomsten förvärvats inom eller utom Sverige. För att und-
vika att inkomster beskattas både i utbetalarlandet och hemvistlandet har
Sverige tecknat dubbelbeskattningsavtal med ett stort antal andra länder.
Som anförts ovan anser regeringen att det är bidragstagarens samlade
ekonomi som skall vara avgörande för rätten till bostadstillägg. Det är då
också rimligt att utländsk pension och invaliditetsförmån som betalas ut
till bidragstagaren ingår i inkomstberäkningen, oavsett om ersättningen
beskattas i Sverige eller inte. Motsvarande bör även gälla för andra ut-
landsinkomster som inte beskattas här. Regeringen föreslår således att
inkomstunderlaget för bostadstillägg skall innefatta all utländsk inkomst
som, bl.a. på grund av dubbelbeskattningsavtal, inte beskattas i Sverige.
64
8.3
Regeringens förslag: Sådana inkomster som utgör kapitalinkomster
enligt inkomstskattelagen (1999:1229) skall efter det att gjorda avdrag
har återlagts ingå i den bidragsgrundande inkomsten. Dock skall inte
uppskovsavdrag vid byte av bostad, avdrag för negativ räntefördelning
och realisationsförlust som minskat realisationsvinst under beskatt-
ningsåret återläggas vid bestämmandet av den bidragsgrundande in-
komsten såvitt avser inkomst av kapital.
Prop. 2000/01:140
Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.
Remissinstanserna: I princip samtliga remissinstanser som yttrat sig
över förslaget tillstyrker detsamma.
Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser om
bostadstillägg till pensionärer görs en schablonberäkning som innebär att
man beräknar en ränteavkastning om 5 procent på all förmögenhet.
Denna schablonberäkning har i olika sammanhang kritiserats. Det fram-
hålls att det inte är ovanligt att den faktiska avkastningen på förmögen-
heten inte överensstämmer med schablonen. Regeringen anser att in-
komstprövningen i huvudsak skall grundas på de inkomster som tas upp
till beskattning. När det gäller kapitalinkomster innebär detta att den fak-
tiska avkastningen såsom räntor och utdelningar på aktieinnehav etc. bör
beaktas vid inkomstprövningen, i stället för en fiktiv avkastning. Det är
dock endast överskott som skall ingå i den bidragsgrundande inkomsten.
Regeringen anser vidare att det bör göras undantag för sådana avdrag
som faktiskt minskar den egentliga förmögenheten eller direkt påverkar
boendekostnaden. Uppskovsavdrag vid byte av bostad, eller avdrag för
negativ räntefördelning, bör av detta skäl inte återläggas vid beräkningen
av den bidragsgrundande inkomsten av kapital. Detsamma bör också
gälla om realisationsvinst har minskats med realisationsförlust uppkom-
men under beskattningsåret. Det föreslagna innebär att ett eventuellt
överskott i inkomstslaget kapital kommer att öka genom återläggning av
andra än nu nämnda gjorda avdrag, medan ett eventuellt underskott
kommer att minska genom återläggning av sådana gjorda avdrag.
Regeringens förslag: Beräkningen av förmögenhet skall ske enligt
reglerna för skattepliktig förmögenhet i lagen (1997:323) om statlig
förmögenhetsskatt.
Vid beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten skall, utöver
den på inkomstskatterättsliga grunder bestämda kapitalinkomsten,
räknas in ett tillägg om 15 procent av nettoförmögenheten över
100 000 kronor för en ensamstående bidragsberättigad och över
200 000 kronor för makar. För makar delas förmögenheten över detta
belopp lika mellan dem.
Det framräknade förmögenhetsbeloppet skall avrundas nedåt till
helt tusental kronor.
65
3 Riksdagen2000/01. 1 saml. Nrl40
Vid beräkningen av inkomsttillägget för förmögenhet i den bidrags-
grundande inkomsten skall bortses från privatbostadsfastighet eller
bostadsrättslägenhet för vilken bidrag söks. Detsamma skall gälla för
skulder med säkerhet i sådan egendom.
För en sökande som har sitt boende i särskild boendeform skall vad
som ovan angetts gälla även för värdet av privatbostadsfastighet eller
bostadsrättslägenhet som utgör permanentbostad för den sökandes
make.
Utredningens förslag: Stämmer delvis överens med regeringens för-
slag. Utredningen föreslog att endast pensionärer som vid ikraftträdandet
av de nya bestämmelserna får bostadstillägg, vid förmögenhetsberäk-
ningen skulle få bortse från privatbostadsfastighet eller bostadsrätts-
lägenhet för vilket bostadstillägg söks och från skulder för vilka sådan
egendom utgör säkerhet. För nya bidragstagare föreslog utredningen att
privatbostadsfastighet eller bostadsrättslägenhet, för vilken bostadstillägg
söks, skulle tas upp med 50 procent av taxeringsvärdet till den del det
överstiger 100 000 kronor, efter det att skulder med säkerhet i bostaden
räknats av. Vid beräkning av förmögenhet föreslog utredningen att även
andra noterade aktier än de som är noterade på Stockholmsbörsens A-
lista skulle tas upp med 80 procent. För näringsverksamhet eller i fråga
om delägare i fåmansföretag föreslog utredningen att värdet av
innehavda andelar eller aktiernas värde av företagets eget kapital enligt
balansräkning eller enligt självdeklaration skulle tas upp som för-
mögenhetsvärde. Vidare föreslog utredningen att hemmavarande barns
kapitalinkomster och förmögenhet skulle beaktas vid inkomstprövningen.
Remissinstanserna: Ett tjugotal remissinstanser har yttrat sig över
förslaget. En stor majoritet av de remissinstanser som uttalar sig
avstyrker förslaget, särskilt när det gäller att privatbostadsfastighet skall
ingå i den förmögenhet som skall påverka bostadstillägget. Vissa
remissinstanser vänder sig mot att de som redan har bostadstillägg skall
behandlas förmånligare än de som efter ikraftträdandet kommer att
beviljas bostadstillägg. Flertalet av remissinstanserna anser att den
procentsats varmed förmögenhetstillägget skall beräknas är för hög.
Många remissinstanser anser att den bör bestämmas till 10 procent.
Vidare riktas omfattande kritik mot fribeloppsgränsen för förmögenhet
som anses vara för låg. Riksförsäkringsverket (RFV) påtalar att det är
önskvärt att det införs en allmän regel om värdcringstidpunkten för för-
mögenheten. Svenska kommunförbundet påtalar att beräkningsmetoden
får betydande konsekvenser för kommunernas möjligheter att ta ut av-
gifter för vård och omsorg. Kommunförbundet förutsätter att staten kom-
penserar kommunsektorn för det intäktsbortfall som blir följden av att det
införs ett inkomsttillägg för förmögenhet.
Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkten för beräkning av
förmögenhet bör vara reglerna för skattepliktig förmögenhet i lagen
(1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
Vid beräkningen av inkomsttillägg för förmögenhet i det nuvarande
systemet gäller Riksförsäkringsverket föreskrifter (RFFS 1998:18) om
inkomstberäkning enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensio-
närer. Där anges att en förmögenhetsavkastning om 5 procent schablon-
mässigt beräknas för all förmögenhet. För förmögenhet över 75 000
Prop. 2000/01:140
66
kronor för ensamstående och 120 000 kronor för makar gemensamt be- Prop. 2000/01:140
räknas enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bostadstillägg till pen-
sionärer ytterligare 10 procents avkastning. Den på så sätt beräknade
årsinkomsten av kapital läggs till den övriga årsinkomsten som ligger till
grund för inkomstprövningen av bostadstillägget.
Enligt regeringens uppfattning är det rimligt att det inte enbart är
kapitalavkastningen utan även själva förmögenhetsinnehavet som far
påverka den bidragsberättigades behov av ett individinriktat grundskydd
av sådan karaktär som det reformerade bostadstillägget. Vi anser här att
det är lämpligt att samma procentsats som i dag gäller för beräkning av
tillägg för förmögenhet i bostadsbidragssystemet, även skall gälla vid
förmögenhetsberäkningen i det reformerade bostadstilläggssystemet.
Regeringen föreslår därför att den bidragsgrundande inkomsten skall på-
föras ett tillägg om 15 procent av förmögenhet som överstiger 100 000
kronor för en ensamstående bidragstagare och med 200 000 kronor för
makar, utöver den på inkomstskatterättsliga grunder bestämda kapitalin-
komsten. För makar skall den sammanlagda förmögenhet som överstiger
200 000 kronor delas lika mellan dem när tillägget beräknas. Vi föreslår
även att det framräknade förmögenhetsbeloppet skall avrundas nedåt till
helt tusental kronor.
Privata pensionsförsäkringar som bidragstagaren personligen tecknat
och individuellt pensionssparande (1PS)
Genom att den inkomst, som skall ligga till grund för beräkningen av
bostadstillägget, beräknas på sätt som vi föreslagit ovan, kommer inte
avsättningar till privata, personligt tecknade pensionsförsäkringar och
IPS att i bostadstilläggssammanhang påverka den beräknade inkomsten
av förvärvsarbete. Det har tidigare i detta avsnitt föreslagits att för-
mögenheten skall beräknas enligt bestämmelserna i lagen om statlig för-
mögenhetsskatt. Regeringen anser inte att det finns tillräckliga skäl att
göra avsteg från de förmögenhetsskatterättsliga bestämmelserna när det
gäller behandlingen av det kapitaliserade värdet av privata pensionsför-
säkringar eller IPS-sparande, vid beräkningen av bostadstillägget. Dessa
bör därför inte ingå i beräkningen av inkomsttillägget för förmögenhet.
Som framgått kommer erlagda premier inte heller att påverka den beräk-
nade inkomsten av tjänst. När väl utbetalning sker från privata pensions-
försäkringar och IPS-konton, kommer emellertid utbetalningen att ingå i
den beräknade inkomsten av tjänst som skall ligga till grund för beräk-
ningen av bostadstillägget.
Värdet av den bostadsfastighet eller bostadsrättslägenhet m.m. som
ansökan om bostadstillägget avser
Enligt de skatterättsliga reglerna för förmögenhet skall fastighet tas upp
till taxeringsvärdet. Enligt nuvarande regler om bostadstillägg, skall
värdet av den privatbostadsfastighet eller bostadsrättslägenhet, för vilken
bostadstillägg söks, inte tas med vid förmögenhetsberäkningen.
Regeringen delar remissinstansernas uppfattning och anser att värdet
av permanentbostaden inte till någon del skall ingå när inkomsttillägget
67
for förmögenhet skall beräknas. Om taxeringsvärdet skulle ingå, skulle Prop. 2000/01:140
det fa konsekvenser som inte kan anses vara acceptabla. Regeringen
föreslår därför att nuvarande särbestämmelser skall föras över till den
nya lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Följaktligen skall inte
heller skulder, för vilka sådan egendom utgör säkerhet, påverka för-
mögenheten.
Motsvarande föreslås gälla för sökande som har sin bostad i särskild
boendeform i fråga om värdet av privatbostadsfastighet eller bostads-
rättslägenhet som utgör permanentbostad för den andre maken.
Hemmavarande barns kapitalinkomster och förmögenhet
Inom det nuvarande bostadstilläggssystemet påverkar varken ett hemma-
varande barns inkomst eller förmögenhet inkomstunderlaget, när en för-
älder ansöker om bostadstillägg. Däremot gäller inom bostadsbidrags-
systemet att till den bidragsgrundande inkomsten läggs barns inkomst av
kapital över 1 000 kronor och bams förmögenhet. Med bam avses den
som är under 18 år eller som far förlängt barnbidrag eller studiehjälp.
Som framgått ovan skall det reformerade bostadstillägget, liksom det nu-
varande, vara ett individinriktat bostadsstöd av grundskyddskaraktär.
Genom att låta hemmavarande bams kapitalinkomst och förmögenhet
påverka bidragstagaren rätt till bostadstillägg, torde detta mer fa karak-
tären av ett hushållsinriktat bostadsstöd. En sådan ordning kan, enligt
regeringens uppfattning, framstå som svår att förklara med hänsyn till de
grundläggande motiven bakom det reformerade bostadstilläggssystemet.
Till följd av att bostadstillägget är individinriktat påverkar inte heller
hemmavarande bam beräkningen av bostadskostnaden. Med hänsyn till
det anförda, anser regeringen, att övervägande skäl talar för att inte låta
hemmavarande bams kapitalinkomster eller förmögenhet påverka för-
månstagarens bostadstillägg. Vi förslår således att bams kapitalinkomster
och förmögenhet skall behandlas på samma sätt i det reformerade bo-
stadstilläggssystemet som i det nuvarande systemet.
Regeringens förslag: Den bidragsgrundande inkomst, som skall ligga
till grund för beräkningen av bostadstillägget, skall grundas dels på
uppskattad inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet för
bidragsperioden, dels på faktisk inkomst såvitt avser inkomst av kapi-
tal och inkomsttillägg för förmögenhet.
Utredningens förslag: Utredningen föreslog att beräknad inkomst för
det kommande kalenderåret skall ligga till grund för inkomstprövningen.
Remissinstanserna: Endast två remissinstanser, som båda tillstyrker
förslaget, har yttrat sig över förslaget i denna del.
Skälen för regeringens förslag: Som framgått i avsnitt 5 föreslår
regeringen att bostadstillägget, i likhet med nuvarande bostadstillägg till
pensionärer, skall meddelas genom slutligt beslut. För att ett relevant
68
beslut om bostadstillägg skall kunna meddelas är det av vikt att de upp- Prop. 2000/01:140
gifter på vilket beslutet grundar sig, på ett så tillförlitligt sätt som möjligt,
speglar bidragstagarens aktuella ekonomiska situation. För att uppnå
detta finns två vägar att utgå från när det gäller att bestämma den
bidragsgrundande inkomsten, nämligen uppskattad inkomst eller faktiskt
fastställd inkomst.
Uppskattad inkomst innebär att en beräkning görs av vilken skatte-
pliktig inkomst bidragstagaren kommer att ha under den aktuella bi-
dragsperioden. Inkomstprövningen görs med ledning av bl.a. senast till-
gängliga uppgifter om faktiskt fastställda inkomster under tidigare bi-
dragsperiod eller under tid som föregått den tid ansökan avser.
Ett sådant beräkningssätt kan vara behäftat med stor osäkerhet bero-
ende på hur den bidragsberättigades inkomstförhållanden ser ut. Om
förmögenheten består av t.ex. enbart aktier på Stockholmsbörsens A-lista
är det inte möjligt att i förväg ange varken aktiernas värde över tiden,
eller vilken aktieutdelning som kan erhållas. För ett bostadstilläggs-
system som renodlat bygger på uppskattad inkomst, torde fordras att bo-
stadstillägget beviljas genom preliminära beslut som stäms av mot den
sedermera faktiskt taxerade inkomsten. Eftersom regeringen, som fram-
gått i avsnitt 5, föreslår att det reformerade bostadstillägget, liksom det
nuvarande, skall meddelas genom slutliga beslut, är det inte lämpligt att
använda ett renodlat sådant beräkningssystem.
Faktiskt fastställd inkomst innebär att den taxerade inkomsten läggs till
grund för inkomstprövningen. Bostadstillägget kommer därmed att
prövas mot ungefar två år gamla inkomster.
Ett system som är uppbyggt på detta sätt skulle i och för sig vara enkelt
att förklara för den enskilde bidragstagaren, och det skulle även vara en-
kelt att administrera. Ett system som renodlat bygger på faktiskt fastställd
inkomst kommer dock inte att återspegla bidragstagamas ekonomiska
situation under den tid han eller hon får bostadstillägg. Även om den
ekonomiska situationen för många bidragstagare kommer att vara stabil
över tiden, kommer ändå en del att ha stora variationer i inkomstför-
hållandena. Enligt regeringens uppfattning är det därför inte lämpligt att
använda ett underlag som bygger på ett renodlat system av faktiskt fast-
ställd inkomst som beräkningsunderlag för bostadstillägget.
Enligt regeringens uppfattning är det naturligt att grunda årsinkomst-
beräkningen på den uppskattade inkomsten, när det gäller inkomst av
tjänst och näringsverksamhet enligt skattelagstiftningen, med ovan an-
givna tillägg. Den dominerande inkomstkällan för de som kommer att
kvalificera sig för bostadstillägg kommer att vara ålderspension, aktivi-
tetsersättning eller sjukersättning.
När det gäller inkomst av kapital och förmögenhetstillägget gör sig
andra skäl gällande. Eftersom banksparandet minskar och sparande i
olika typer av värdepapper och värdepappersfonder ökar, kommer antalet
personer som har svårt att på ett rimligt sätt i förväg kunna uppskatta dels
sin inkomst av kapital, dels värdet på sin skattepliktiga förmögenhet, att
öka. I stället för en i högsta grad osäker uppskattning, kan det då vara
lämpligare att använda de uppgifter som ändå finns att tillgå. Istället för
att använda den faktiskt fastställda inkomsten, dvs. den taxerade
inkomsten, bör istället utgångspunkten vara de faktiska inkomst-
uppgifterna som skall ligga till grund för taxeringen det år för vilket an-
69
sökan om bostadstillägg avser. Med andra ord avser vi deklarationsupp- Prop. 2000/01:140
giftema per den 31 december året före den tidsperiod ansökan om bo-
stadstillägg avser.
Regeringens förslag: Storleken av det reformerade bostadstillägget
skall vara beroende av sökandens årsinkomst.
Inkomstunderlaget för bostadstillägg skall, såvitt avser inkomst av
tjänst och näringsverksamhet beräknad enligt inkomstskattelagstift-
ningen jämte föreslagna tillägg och ändringar, beräknas med utgångs-
punkt i vad den sökande kan antas få i inkomst under den närmaste
tiden.
När det gäller inkomst av kapital, beräknad enligt inkomstskattelag-
stiftningen, och inkomsttillägget för förmögenhet beräknat enligt för-
mögenhetsskattelagstifiningen, skall inkomstunderlaget för bostads-
tillägg beräknas till deklarationsvärdena per den 31 december året före
det år ansökan om bostadstillägg avser.
Utredningens förslag: Utredningen föreslog att inkomstunderlaget för
bostadstillägg skall beräknas per kalenderår och omprövas årligen.
Remissinstanserna: Ett par remissinstanser tillstyrker förslaget och ett
par avstyrker förslaget. Riksskatteverket (RSV) påpekar att det i utred-
ningens förslag till författningstext saknas uppgift om vilket kalenderår
som avses.
Skälen för regeringens förslag: Det nuvarande bostadstilläggssyste-
met innebär att pensionären vid valfri tidpunkt under året kan lämna in
en ansökan om bostadstillägg. I ansökan anges de vid ansökningstillfället
aktuella uppgifterna om bostadskostnad och inkomster. När försäkrings-
kassan beslutat i ärendet gäller beslutet löpande till dess en ny ansökan
lämnas in eller försäkringskassan av annan anledning finner att för-
hållandena ändrats i något avseende. En automatisk omräkning av bo-
stadstillägg görs dock alltid fr.o.m. januari månad varje år, med hänsyn
till att pensionen då som regel höjs. Då beaktas även ändringar av kom-
munala och statliga tjänstepensioner, men inte höjningar av privata
tjänstepensioner. Om bidragstagaren inte anmäler ändrade förhållanden,
eller försäkringskassan inte gör någon efterkontroll, fortsätter bostads-
tillägget att betalas ut enligt det tidigare beslutet. Bostadstillägg kan så-
ledes, enligt nuvarande bestämmelser, utbetalas under flera år, utan att
andra inkomster än allmän pension och viss tjänstepension justeras till
aktuell nivå.
Regeringen anser att det reformerade bostadstillägget, liksom det nu-
varande, skall bestämmas slutligt för att det skall kunna anses utgöra ett
grundskydd i ordets rätta betydelse. Dock anser vi, liksom BTP-utred-
ningen, att det inte är lämpligt, att ett beviljat bostadstillägg utges tills
vidare. Vi föreslår därför i avsnitt 11 att räckvidden av ett beslut om
bostadstillägg skall begränsas i tiden.
När det gäller tidsperioden, under vilken den bidragsgrundande in-
komsten skall beräknas, är följande att beakta. Inkomst av kapital och
inkomsttillägg för förmögenhet, skall bygga på faktisk inkomst. Rege-
70
ringen anser det rimligt att bestämma sådan faktisk inkomst med ut- Prop. 2000/01:140
gångspunkt i kapitalinkomsten och förmögenhetsvärdet per den 31
december året före det år ansökan om bostadstillägget avser. Förvalt-
ningsinstitut av olika slag skickar ut uppgifter om deklarationsvärde på
bl.a. aktier och värdepappersfonder per den 31 december varje år. Den
som ansöker om bostadstillägg kommer alltså att kunna använda de upp-
gifter som ligger till grund för taxeringen för inkomståret före det år bo-
stadstilläggsansökan avser. Det bör därför bli enkelt att ta reda på dessa
uppgifter.
Med hänsyn till att bostadstillägget, vilket utvecklas närmare i avsnitt
11, vanligen kommer att beviljas för en period om tolv månader från an-
sökningstillfället, bör inkomsten uppskattas för en tidsrymd om tolv
månader framåt i tiden. Emellertid föreslår vi i avsnitt 11 att det även i
framtiden skall vara möjligt att meddela beslut om bostadstillägg för
förfluten tid, dvs. för tid före ansökningstidpunkten. I avsnitt 11 lämnar
vi även förslag om att det skall vara möjligt att meddela beslut om
bostadstillägg som såväl överstiger som understiger en tid om tolv
månader. Vi föreslår därför att inkomstunderlaget för bostadstillägget,
såvitt avser inkomst av tjänst och näringsverksamhet, skall beräknas med
utgångspunkt i uppskattade inkomster under den närmaste tiden.
Regeringens förslag: Är den som är berättigad till bostadstillägg gift,
skall makamas gemensamma ekonomi vara avgörande för rätten till
bostadstillägg. Den bidragsgrundande inkomsten skall emellertid be-
räknas för makarna var för sig.
Vid beräkningen av inkomsttillägget för förmögenhet skall vardera
makes erhållna förmögenhet läggas samman. Från den erhållna total-
summan av förmögenheten skall avdrag göras om 200 000 kronor,
varefter den erhållna differensen fördelas med hälften på vardera
maken. De erhållna kvotdelarna skall utgöra vardera makes underlag
för beräkning av inkomsttillägg för förmögenhet.
En bidragsberättigad som är gift och som stadigvarande lever åt-
skild från sin make eller maka, skall likställas med ogift person, om
inte särskilda skäl talar emot det.
Med gift bidragsberättigad likställs den som stadigvarande bor ihop
med någon som han eller hon varit gift med eller har eller har haft
bam tillsammans med. Om inte skäl visas för annat, skall detsamma
gälla i fråga om en vuxen person som lever tillsammans med en annan
vuxen person, utan att de är gifta med varandra, om de är folkbokförda
på samma adress.
Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens
förslag. Utredningen lämnade dock inte något förslag om att två vuxna
personer av samma kön som lever tillsammans i bostadstilläggssamman-
hang skall behandlas på samma sätt som två vuxna personer av motsatt
kön som lever tillsammans.
71
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt yttrat sig över Prop. 2000/01:140
förslaget.
Skälen for regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser om
bostadstillägg till pensionärer är storleken av det bostadstillägg som läm-
nas beroende av pensionärens årsinkomst, beräknad på visst sätt. I fråga
om makar skall årsinkomsten för var och en av dem beräknas utgöra
hälften av deras sammanlagda årsinkomst. Tillräckliga skäl att helt ändra
på denna ordning finns inte, enligt regeringens uppfattning. Enligt 6 kap.
1 § äktenskapsbalken skall makar, var och en efter sin förmåga, bidra till
det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga be-
hov skall tillgodoses. En naturlig följd av detta är, enligt regeringens me-
ning, att makamas samlade ekonomi skall påverka rätten till bostads-
tillägget för den make som kvalificerat sig för förmånen, även om inte
den andre maken också har gjort det. För att fa ett nytt bostadstilläggs-
system som i stort sett är neutralt i förhållande till det nuvarande, bör
emellertid den bidragsgrundande inkomsten beräknas for makarna var för
sig. Med hänsyn till detta föreslås att det är makarnas gemensamma eko-
nomi som skall vara avgörande för rätten till bostadstillägg. Dock före-
slår vi att den bidragsgrundande inkomsten skall beräknas för makarna
var för sig. Vad som nu sagts om makar gäller, enligt lagen (1994:1117)
om registrerat partnerskap, även för två personer av samma kön som låtit
registrera sitt partnerskap.
Regeringen anser att ett avsteg från denna regel måste göras. Vi före-
slår att när inkomstillägget för förmögenhet beräknas för vardera maken,
skall förmögenheten, exklusive avdrag om 100 000 kronor, beräknas se-
parat för vardera maken. Därefter skall vardera makens förmögenhet
läggas samman. Från deras totala förmögenhet skall sedan avdrag göras
med 200 000 kronor, varefter differensen skall fördelas med hälften på
vardera maken. Vi föreslår slutligen att de erhållna kvotdelarna skall ut-
göra makes underlag för beräkning av inkomsttillägg för förmögenhet.
Det föreslagna undantaget är föranlett av att makar, i förhållande till en-
samstående, i många fall annars inte kommer att ha möjlighet att fullt ut
utnyttja det föreslagna avdraget om 100 000 kronor för envar av två
makar. Makar skulle generellt sett komma att missgynnas jämfört med
ensamstående bidragstagare, om inte denna särreglering införs.
Även de nya regler som nu föreslås för makar kommer att gälla for
registrerade partner i enlighet med lagen (1994:1117) om registrerat
partnerskap.
Enligt 3 § lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer (BTPL)
skall en bidragsberättigad pensionär som är gift, och som stadigvarande
lever åtskild från sin make eller maka, likställas med ogift person, om
inte särskilda skäl talar mot detta. Om en gift pensionär skall likställas
med ogift sådan pensionär, skall hans eller hennes årsinkomst beräknas
endast med hänsyn till egen inkomst eller förmögenhet. (Angående sist-
nämnda förhållande, se även Regeringsrättens dom den 5 oktober 2000 i
mål 3617-1997.)
Med makar likställs personer som tidigare varit gifta med varandra
eller har eller har haft bam tillsammans och som stadigvarande bor till-
sammans. Dessutom likställs, sedan den 1 januari 1998, man och kvinna
som, utan att vara gifta med varandra, lever tillsammans och är folkbok-
förda på samma adress, om inte skäl visas för annat. Enligt förarbetena
72
till den nyss nämnda lagändringen (prop. 1997/98:1 volym 6 utgiftsom- Prop. 2000/01:140
råde 11) finns det situationer när en man och kvinna sammanbor, utan att
det är motiverat att betrakta dem som makar. Exempel på detta är när
mor och son, syskon eller andra som är nära släkt bor tillsammans. Lika-
så kan det finnas fall när en man och en kvinna sammanlever men ändå
inte är att betrakta som gifta. Ett sådant fall kan, enligt nämnda förar-
beten, vara när en man och en kvinna visserligen sammanlever, men där
det av omständigheterna visas att den ena personen också kan ses som
inneboende. Det far då ankomma på bidragstagaren att visa att det inte är
fråga om ett samboförhållande. För att undvika att tillämpningen upplevs
som stötande, bör det inte ställas alltför stora krav på den enskilde for att
visa detta.
Då det i dagsläget inte är aktuellt med någon genomgripande föränd-
ring, anser regeringen, att det i den nya lagen bör införas en bestämmelse
som i stort motsvarar 3 § BTPL. Dock bör sambor av samma kön lik-
ställas med sambor av motsatt kön. Regeringen föreslår således att en för
bostadstillägg kvalificerad person som är gift, och som stadigvarande
lever åtskild från sin make eller maka eller därmed likställd person skall
likställas med ogift person, om inte särskilda skäl talar mot detta. Dess-
utom föreslår vi att med gift, bidragsberättigad likställs den som stadig-
varande bor ihop med någon som han eller hon varit gift med eller har
eller har haft bam tillsammans med, om inte särskilda skäl talar däremot.
Detsamma bör - under förutsättning att skäl inte visas för annan bedöm-
ning - gälla i fråga om en vuxen person som lever tillsammans med en
annan vuxen person, utan att de är gifta med varandra, om de är folkbok-
förda på samma adress. När det gäller personer av samma kön bör detta,
som Lagrådet föreslagit, komma till uttryck direkt i den nya lagen och
inte som en hänvisning från lagen (1987:813) om homosexuella sambor.
Regeringen har i avsnitt 8 lämnat förslag till hur den bidragsgrundande
inkomst som skall ligga till grund för det reformerade bostadstillägget
skall beräknas. För att anpassa den bidragsgrundande inkomstens på-
verkan på bostadstillägget till de nya allmänna pensionsbestämmelsema,
de nya allmänna sjukförsäkringsbestämmelsema om aktivitets- respek-
tive sjukersättning samt de nya skattereglerna, behöver dock den bi-
dragsgrundande inkomsten räknas om till en reduceringsinkomst innan
den påverkar storleken på bostadstillägget. Detta behövs även för att för-
delningsprofilen i det nya systemet skall var likartad med fördelnings-
profilen i det nuvarande bostadstilläggssystemet. Regeringen lämnar i
detta avsnitt förslag till hur en sådan reduceringsinkomst skall bestäm-
mas.
Vi har tidigare föreslagit att för makar som lever tillsammans, och för
personer som likställs med makar, skall makamas gemensamma ekonomi
vara avgörande för rätten till bostadstillägg. Vi lämnar i detta avsnitt för-
slag om hur den för vardera maken framräknade bidragsgrundande in-
73
komsten skall konverteras till reduceringsinkomst. Regeringens förslag Prop. 2000/01:140
till hur reduceringsinkomsten skall bestämmas för var och en av makarna
kan åskådliggöras enligt följande schematiska skiss, vilken även åskåd-
liggör hur reduceringsinkomsten skall bestämmas för ensamstående bi-
dragstagare.
|
Make 1 |
Make 2 |
|
A. Avsnitt 8 |
Avsnitt 8 |
|
+ Inkomst av tjänst + Inkomst av näringsverksamhet + Inkomst av kapital + Inkomsttillägg för förmögenhet |
+ Inkomst av tjänst + Inkomst av näringsverksamhet + Inkomst av kapital + Inkomsttillägg för förmögenhet |
|
= Bidragsgrundande inkomst |
= Bidragsgrundande inkomst |
B. Avsnitt 9
Viktning av bidrags-
grundande inkomst
- Fribelopp
B, Avsnitt 9
Viktning av bidrags-
grundande inkomst
- Fribelopp
= Differens
= Differens
Totalsumma
delas
på vardera
maken
Reduceringsinkomst
Reduceringsinkomst
Regeringens förslag: Inkomstprövningen av bostadstillägget skall
utgå från den sökandes bidragsgrundande inkomst så som den beräk-
nas enligt 12-17 §§ i den föreslagna lagen om bostadstillägg till pen-
sionärer m.fl. Inkomstprövningen av bostadstillägget för en sökande
som är gift skall, under förutsättning att makarna lever tillsammans, i
princip utgå från makarnas gemensamma bidragsgrundande inkomst.
74
Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag. Prop. 2000/01:140
Remissinstanserna: Flera remissinstanser tillstyrker förslaget. Riks-
försäkringsverket (RFV) anför att utredningens förslag gör det lättare att
förstå hur inkomsten beräknas, samtidigt som det underlättar administra-
tionen vid försäkringskassorna. Kammarrätten i Sundsvall anser att de
föreslagna reglerna inte medför att det blir lättare för den enskilde att
själv kunna beräkna storleken på bostadstillägget.
Skälen för regeringens förslag: I ålderspensionssystemet har det be-
tydelse för pensionens storlek vid vilken ålder som den enskilde börjar ta
ut sin pension. Pensionen blir lägre ju tidigare den tas ut. Först då per-
sonen fyller 65 år kan garantipension böija utbetalas. Den som har låg
ålderspension som en följd av tidigt uttag kan dock korrigera detta
genom att begära uppehåll i pensionsutbetalningama under en period
eller genom att tjäna in pensionsrätt genom förvärvsarbete.
De nya pensionsbestämmelsema, tillsammans med de nya beskatt-
ningsreglerna, medför att inkomstförändringar, av bl.a. den karaktär som
nyss beskrivits för ålderspensionärer, får något större betydelse i det nya
bostadstilläggssystemet än i det nuvarande systemet. Detta beror på att
garantipension, eller aktivitets- eller sjukersättning i form av garantier-
sättning, till skillnad mot folkpension i det nuvarande bostadstilläggssy-
stemet, räknas in i den bidragsgrundande inkomsten för det reformerade
bostadstillägget. Regeringen menar dock att den påverkan av pensionsin-
komsten som följer av tidigt eller sent uttag av ålderspension inte är av
sådant slag att den ger anledning till att införa några särskilda regler vid
inkomstberäkningen. Sådana regler skulle göra redan komplexa regler
ännu mer komplexa och komplicerade. Enligt vår uppfattning bör in-
komstprövningen av bostadstillägget, med vissa justeringar och tillägg,
utgå från den bidragsgrundande inkomsten oberoende av vilka om-
ständigheter som påverkat denna. Med en sådan utgångspunkt kan dess-
utom regelverket för det nya bostadstilläggssystemet konstrueras på ett
enklare sätt som gör det lättare att förstå för den enskilde och lättare att
administrera.
Det som har anförts om effekterna av tidigt eller sent uttag av ålders-
pension bör även gälla effekterna av de omdebiteringar som görs för
egenföretagare som inte betalat sin egenavgift. Sådana omdebiteringar
leder till att den framtida ålderspensionen blir lägre än den skulle ha
blivit om avgiftsskyldigheten fullgjorts.
I avsnitt 8 har regeringen, för makar som lever tillsammans, föreslagit
att det skall vara makarnas samlade ekonomiska situation som skall vara
avgörande för rätten till det reformerade bostadstillägget. Med hänsyn
härtill föreslår vi att inkomstprövningen av bostadstillägget för samman-
levande makar skall utgå från deras gemensamma bidragsgrundande in-
komst.
75
Regeringens förslag: Före reduceringen av bostadstillägget skall den
beräknade bidragsgrundande årsinkomsten räknas om (viktas) till en
reduceringsinkomst.
Vid omräkningen till en reduceringsinkomst skall den del av den
bidragsgrundande inkomsten som utgörs av allmän pension,
sjukersättning eller aktivitetsersättning tas upp med 100 procent.
Detsamma skall gälla för utländsk pension eller invaliditetsförmån
enligt utländsk lagstiftning. Även kapitalinkomst och för-
mögenhetstillägg skall tas upp med 100 procent. Övriga delar av den
bidragsgrundande inkomsten tas upp med 80 procent.
För makar som lever tillsammans skall beräkning enligt ovan alltid
ske för vardera maken även om endast en av dem är kvalificerad för
bostadstillägg.
Utredningens förslag: Stämmer delvis överens med regeringens för-
slag. Utredningen föreslog dock att för ålderspensionärer födda 1937
eller tidigare skulle tjänstepensioner vid omräkningen läggas in med fullt
belopp i reduceringsinkomsten. Vidare föreslogs att inkomst av kapital
skulle läggas in med 80 procent i reduceringsinkomsten vid omräk-
ningen. Utredningen lämnade inte något förslag om omräkning av den
bidragsgrundande inkomsten för de personer som kommer att få aktivi-
tets- eller sjukersättning.
Remissinstanserna: Ett tiotal remissinstanser har särskilt yttrat sig
över förslaget. En majoritet av dessa är allmänna försäkringskassor.
Flertalet av remissinstanserna riktar kritik mot förslaget att behandla
ålderspensionärer födda före 1938 respektive efter 1937 olika vid omräk-
ningen av årsinkomsten till reduceringsinkomst. Huvuddelen av kritiken
går ut på att bestämmelserna blir komplicerade och svåra att förklara för
den enskilde och därför efterlyses enklare regler.
Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 8 har regeringen lämnat för-
slag om vilka inkomster som skall ingå vid beräkningen av den års-
inkomst som föreslås utgöra den bidragsgrundande inkomst som skall
påverka storleken på bostadstillägget. De inkomster som tas upp kan
grovt delas in i pension från det allmänna pensionssystemet, allmän sjuk-
försäkringsförmån i form av aktivitetsersättning eller sjukersättning,
övriga inkomstskattepliktiga inkomster samt inkomsttillägg för för-
mögenhet.
Effekten av att inkomstrelaterad allmän pension och inkomstrelaterad
aktivitetsersättning eller sjukersättning först reducerar garantiförmånema
inom dessa system blir att det endast är en del av förmånen som därefter
”går vidare” och reducerar bostadstillägget. Andra typer av inkomster
som inte reducerar garantiförmånema, som t.ex. arbetsinkomster, går
direkt in i inkomstberäkningen för reduktionen av bostadstillägget. Detta
leder till att olika typer av inkomster får olika marginaleffekt vid bo-
stadstilläggsberäkningen. För att neutralisera dessa skillnader, behöver
olika avräkningsprocent användas mot olika inkomstslag. För att lösa
detta tekniskt föreslår regeringen att den bidragsgrundande inkomsten
76
räknas om till en särskild reduceringsinkomst, som skall användas vid Prop. 2000/01:140
den direkta beräkningen av bostadstillägget.
Enligt regeringens principiella uppfattning bör de delar av den bi-
dragsgrundande inkomsten som reducerar garantiförmånema samt ga-
rantiförmånema tas upp med hela värdet vid beräkningen av reducer-
ingsinkomsten. De delar av den bidragsgrundande inkomsten som inte
påverkar de allmänna pensions- eller sjukförsäkringsförmånema bör
däremot endast tas upp till 80 procent vid omräkningen till reducerings-
inkomsten. Vad avser inkomst av kapital är sådan inkomst inte att lik-
ställa med förvärvsinkomst eller inkomst som ersätter förvärvsinkomst.
Detsamma kan anföras beträffande inkomsttillägget for förmögenhet.
När det gäller inkomsttillägget för förmögenhet kan dessutom anföras att
detta är en fiktivt beräknad ”inkomst”, där viss reduktion av förmögen-
heten redan skett. Det saknas därför skäl att i ett senare led ytterligare
reducera den förmögenhet som skall påverka bostadstillägget. Med hän-
syn till det anförda anser således regeringen att såväl inkomst av kapital
som inkomsttillägget för förmögenhet skall tas upp till 100 procent vid
omräkningen till reduceringsinkomst. Om beräkning av reducerings-
inkomsten inte sker på beskrivet sätt, neutraliseras inte de tidigare
nämnda marginaleffekterna mellan de olika typer av förvärvsrelaterade
inkomster som skall påverka bostadstillägget.
Särskilt om allmänna pensioner och tjänstepensioner
Regeringens utgångspunkt är således att den del av den bidragsgrundan-
de inkomst som utgörs av ersättning som reducerar garantipension eller
garantiersättning samt garantipensionen eller garantiersättningen skall tas
upp med 100 procent vid beräkningen av reduceringsinkomst. Det kan
dock ifrågasättas om olika regler skall gälla beroende på när ålderspen-
sionären är född. Om samma regler gäller för ålderspensionärer födda
1937 eller tidigare som för dem födda 1938 eller senare skulle den först-
nämnda gruppen i flertalet fall komma att fa en något fördelaktigare be-
räknad reduceringsinkomst än pensionärer födda 1938 eller senare. Detta
beror på att ålderspensionärer födda 1937 eller tidigare är berättigade till
s.k. övergångsvis garantipension. Denna beräknas med utgångspunkt i ett
beräkningsunderlag, som fastställs enligt särskilda regler. I detta beräk-
ningsunderlag ingår enligt huvudregeln bl.a. svenska tjänstepensioner.
Om beräkningsunderlaget inte överstiger 0,27 prisbasbelopp skall dock
beräkningsunderlaget minskas med bl.a. svensk tjänstepension. Det-
samma gäller om beräkningsunderlaget överstiger antingen 3,093 pris-
basbelopp för den som är ogift eller 2,772 prisbasbelopp för den som är
gift. Det är följaktligen endast om beräkningsunderlaget ligger inom in-
tervallet 0,27 - 3,093 prisbasbelopp respektive 0,27 - 2,772 prisbasbe-
lopp som svensk tjänstepension kommer att påverka ålderspensionen.
Detta talar för att tjänstepension, i de fall denna påverkar garantipensio-
nen, borde tas upp med fullt belopp, när reduceringsinkomsten bestäms.
En sådan regel blir dock tekniskt svår att tillämpa och förstå. I många fall
skulle det vara nästintill omöjligt för en pensionär att räkna ut eller kon-
trollera beräkningen. Därtill är det som angetts ovan olyckligt att vid in-
komstberäkningen hantera tjänstepensioner olika beroende på pensionä-
rens födelseår. Av nämnda skäl bör tjänstepensioner viktas på samma
77
sätt, oavsett om de påverkar garantipensionen eller inte. Regeringen före- Prop. 2000/01:140
slår därför att tjänstepension skall tas upp till 80 procent vid omräk-
ningen till reduceringsinkomsten.
För den som får änkepension, eller särskild efterlevandepension eller
änkepension tillsammans med antingen omställningspension eller sär-
skild efterlevandepension, finns inte skäl att bestämma reducerings-
inkomsten på annat sätt än för ålderspensionärer. Regeringen föreslår
därför att motsvarande regler som har föreslagits vid omräkningen av den
bidragsgrundande inkomsten till reduceringsinkomst för ålderspensionä-
rer även skall gälla för den som har ovan nämnda efterlevandepensions-
förmåner.
Särskilt om aktivitetsersättning och sjukersättning
En försäkrad som saknar eller har låg inkomstrelaterad sjukersättning har
rätt till garantiersättning upp till en garantinivå om 2,4 prisbasbelopp. En
försäkrad som saknar eller har låg inkomstrelaterad aktivitetsersättning
har rätt till garantiersättning upp till en åldersberoende garantinivå. Om
ersättningen understiger garantinivån för respektive förmån, kommer den
årliga garantiersättningen att uppgå till ett belopp som motsvarar skillna-
den mellan garantinivån och den årliga inkomstrelaterade ersättningen.
Invaliditetsförmån som betalas ut enligt utländsk lag likställs med in-
komstrelaterad aktivitets- eller sjukersättning.
Regeringen anser att det som föreslagits för de allmänna pensionsför-
månerna även bör gälla de delar av den bidragsgrundande inkomsten som
utgörs av aktivitets- eller sjukersättning.
Utländska förmåner
Förutom svenska inkomstrelaterade pensionsförmåner respektive aktivi-
tets- och sjukersättningsförmåner påverkas garantipension respektive
garantiersättning på visst sätt av motsvarande utländska förmåner. I stort
innebär detta att garantiförmånema reduceras av sådana utländska för-
måner som inte är av utfyllnadskaraktär, men att också inkomstrelaterad
sjuk- eller aktivitetsersättning påverkas av förekomsten av motsvarande
utländska förmåner. Enligt regeringens uppfattning är det inte rimligt att
vid bestämmandet av reduceringsinkomsten göra någon åtskillnad mellan
de utländska förmånerna utifrån deras eventuella påverkan på den
svenska förmånen. De bör därför alltid tas upp till 100 procent oavsett
om de faktiskt har påverkat garantiersättningen eller ej. Det kan i detta
sammanhang också noteras att det när det gäller förmåner från annat land
inom Europeiska unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska samarbets-
området (EES) finns begränsningar när det gäller möjligheter till avräk-
ning.
Makar och personer som likställs med makar
I avsnitt 9.2 föreslår regeringen att det är makarnas gemensamma in-
komst som skall ha betydelse för inkomstprövningen. Detta betyder att
vad som ovan sagts om viktning av inkomst av naturliga skäl kommer att
78
gälla för var och en av makarna, om de båda är kvalificerade för bo- Prop. 2000/01:140
stadstillägg. För att inte skapa ett alltför komplicerat och svåröverskåd-
ligt regelverk anser vi att de föreslagna reglerna om viktning av inkomst
skall tillämpas på båda makarna, även om endast en av dem är kvalifice-
rad för bostadstillägg. Regeringen föreslår således att för makar, och per-
soner som är likställda med makar, skall viktning av inkomst alltid ske
för vardera maken, oberoende av om båda eller endast en av dem är kva-
lificerad för bostadstillägg. En förutsättning för en sådan tillämpning är
naturligtvis att makarna lever tillsammans. I annat fall skall de behandlas
som ogifta bidragsberättigade.
Regeringens förslag: Vid omräkningen av den bidragsgrundande in-
komsten till reduceringsinkomst skall det efter viktning av inkomst
göras avdrag med ett fribelopp.
För den som kvalificerat sig för bostadstillägg genom pensionsför-
mån skall fribeloppet motsvara oreducerad basnivå av garantipension
för ålderspension för personer födda 1937 eller tidigare - 2,17 pris-
basbelopp för ogift och 1,935 för gift.
För den som kvalificerat sig för bostadstillägg genom aktivitets-
eller sjukersättning skall fribeloppet motsvara den oavkortade garanti-
nivå för sådan förmån som gäller för den sökande.
Är sökanden berättigad till mer än en pensionsförmån eller aktivi-
tets- eller sjukersättning skall, om förmånerna var för sig berättigar till
bostadstillägg, ffibeloppet motsvara oreducerad basnivå för den för-
mån som är mest förmånlig för den sökande.
Är den bidragsgrundande förmånen en förmån som betalas ut från
annat land inom Europeiska unionen (EU) eller Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet (EES) skall fribeloppet alltid bestämmas på
samma sätt som för den svenska förmån som EU/EES-förmånen skall
motsvara för att kvalificera bidragstagaren för bostadstillägg. För det
fall EU/EES-förmånen är en invaliditetsförmån, som motsvarar svensk
sjukersättningsförmån, skall dock fribeloppet för sådan förmån
motsvara fribeloppet för svensk sjukersättningsförmån längst t.o.m.
månaden före den månad förmånstagaren fyller 65 år.
För makar som lever tillsammans skall, om endast en make är kvali-
ficerad för bostadstillägg, den andre maken få tillgodoräkna sig ett fri-
belopp som motsvarar 1,935 prisbasbelopp.
Sedan vardera maken från sin viktade bidragsgrundande inkomst
gjort avdrag med fribelopp, skall inkomsterna läggas samman. Makar-
nas sammanlagda inkomster skall därefter fördelas med hälften på
vardera maken. De erhållna andelarna skall utgöra vardera makens re-
duceringsinkomst.
Utredningens förslag: Utredningen föreslog att i samband med om-
räkningen av årsinkomsten till reduceringsinkomst skulle den sistnämnda
minskas med ett fribelopp som i princip motsvarade nivån på oreducerad
garantipension. För ålderspensionärer skulle fribeloppet uppgå till 2,15
79
prisbasbelopp för ogifta, respektive 1,915 prisbasbelopp för gifta. För Prop. 2000/01:140
änkor med rätt till änkegarantipension skulle fribeloppet uppgå till 2,04
prisbasbelopp och för den som far hustrutillägg skulle ffibeloppet uppgå
till 1,915 prisbasbelopp. Utredningen lämnade inget förslag om hur fri-
beloppet skulle bestämmas om den bidragsberättigade var berättigad till
mer än en förmån som ger rätt till bostadstillägg, om den bidrags-
grundande förmånen är en EU/EES-förmån eller om den bidrags-
grundande förmånen utgörs av aktivitets- eller sjukersättning.
Remissinstanserna: Många remissinstanser har yttrat sig över utred-
ningens förslag i denna del. En majoritet tillstyrker eller har inget att in-
vända mot förslaget. Dalarnas läns allmänna försäkringskassa delar
emellertid inte utredningens uppfattning att det skall vara olika fribelopp
för olika pensionsförmåner. Försäkringskassan föreslår ett krontalsbe-
lopp, lika för alla förmåner, som fribelopp. Pensionärernas Riks-
organisation (PRO) påtalar att förslaget om att andelsberäknade för-
måner skall ge rätt till helt fribelopp bör samordnas med kommande för-
slag från Socialtjänstutredningens förslag om hur den ekonomiska trygg-
heten för vissa äldre invandrare skall utformas.
Skälen för regeringens förslag: I det nuvarande bostadstilläggs-
systemet räknas folkpension, pensionstillskott (PTS) samt den del av
tilläggspensionen som reducerar PTS inte med i den inkomst som redu-
cerar bostadstillägget. Enligt regeringens uppfattning är det viktigt att
även det nya systemet för bostadstillägg i stort sett är neutralt i förhållan-
de till det nuvarande systemet. För att uppnå neutralitet bör därför ett
fribelopp som motsvarar garantiersättning för respektive förmån som
grundar rätt till bostadstillägg räknas av från den bidragsgrundande in-
komsten, när reduceringsinkomsten beräknas. Det är också rimligt att
bidragstagaren får tillgodoräkna sig ett belopp för grundläggande kon-
sumtionsbehov, innan bostadstillägget börjar reduceras. I annat fall
skulle den som är kvalificerad för bostadstillägg, och som har enbart ga-
rantipension eller garantiersättning, få ett reducerat bostadstillägg. I
praktiken skulle ingen bidragstagare kunna få fullt bostadstillägg. Fråga
är dock hur nivån på ffibeloppet skall bestämmas.
Avkortad pensions- eller sjukförsäkringsförmån
Sedan 1993 gäller att för rätt till oavkortad folkpension krävs antingen att
pensionären varit bosatt i Sverige i 40 år eller tillgodoräknats pensions-
poäng för 30 år. Om antalet bosättningsår eller år med intjänad pensions-
poäng är färre, avkortas folkpensionen i förhållande till de år som saknas.
Detsamma gäller vid utbetalande av folkpension inom efterlevandepen-
sioneringen, där bidragstagarens rätt grundar sig på den avlidnes på nyss
beskrivet sätt beräknade folkpension. Då det gäller beräkningen av fri-
beloppet för den som nu har en på sådant sätt avkortad pension kan även
konstateras att vissa pensionärer endast har denna låga pension att leva
på, och blir därför ofta beroende av socialbidrag. Det kan i detta
sammanhang nämnas att regeringen i lagrådsremissen I stället för
socialbidrag - äldreförsörjningsstöd och introduktionsersättning lämnat
förslag till hur problemet med socialbidragsberoende för personer över
65 år skall lösas. Regeringen avser att under våren till riksdagen lämna
förslag till hur det nämnda problemet skall lösas. För andra pensionärer
80
kan gälla att de, utöver den avkortade svenska pensionen, har en utländsk Prop. 2000/01:140
pension av sådan storlek att den sammanlagda pensionen i praktiken
motsvarar oavkortad eller högre svensk folkpension.
Regeringen har i avsnitt 8 och 9.2 föreslagit att det reformerade bo-
stadstillägget skall baseras på bidragstagarens totala ekonomi och utgå
från hans eller hennes bidragsgrundande inkomst, oberoende av vilka
omständigheter som bidragit till den. Detta ställningstagande innebär att
för den som har avkortad pension, bör avdrag göras med ett helt fribe-
lopp på de inkomster som påverkar bostadstilläggets storlek.
Vad som nu anförts bör gälla även för den som har avkortad aktivitets-
eller sjukersättning.
Fribeloppsnivå, m.m.
För den som kvalificerar sig för bostadstillägg genom aktivitets- eller
sjukersättning, är den oavkortade garantinivån konstruerad på sådant sätt
att respektive förmån som huvudsaklig inkomst skall kunna försörja bi-
dragstagaren. Sistnämnda under förutsättning av att bidragstagaren far
hel aktivitets- eller sjukersättning. Mot denna bakgrund föreslår rege-
ringen att för dessa bidragstagare skall fribeloppet motsvara oavkortad
garantinivå för hel förmån i form av sjukersättning eller aktivitetsersätt-
ning.
Beträffande pensionsförmånerna är det, inte minst med hänsyn till sy-
stemens komplexitet, lämpligt att bestämma fribeloppet på samma sätt
för samtliga förmåner. Fribeloppet bör därför bestämmas på samma sätt
som för ålderspensionen. Garantipensionens basnivå för ålderspensionä-
rer är konstruerad på så sätt att en pensionär som helt saknar inkomst-
grundad ålderspension skall kunna klara sitt uppehälle, exklusive boende,
på en oavkortad sådan förmån. Dock är inte garantipensionen konstrue-
rad på samma sätt för alla och den utgår inte från samma basnivå för
samtliga ålderspensionärer som är berättigade till oavkortad garantipen-
sion. Som framgår av bestämmelserna i lagen (1998:702) om garantipen-
sion uppgår de oavkortade basnivåerna av garantipensionen för ogift
respektive gift ålderspensionär inte till samma belopp för personer födda
före 1938 respektive efter 1937. Enligt regeringens uppfattning motiverar
inte den ringa skillnaden skilda fribelopp i bostadstilläggssammanhang
för dessa båda kategorier pensionärer. Med hänsyn härtill, och för att
undvika komplicerade särbestämmelser, anser regeringen att samma fri-
belopp bör gälla för ogift respektive gift ålderspensionär oberoende av
när han eller hon är född. Eftersom det är förmånligast för den enskilde
bör fribeloppet bestämmas till de nivåer som gäller för ålderspensionärer
födda 1937 eller tidigare. Regeringen föreslår således att om den förmån
som grundar rätt till det reformerade bostadstillägget utgörs av allmän
pension, skall fribeloppet för ogift respektive gift pensionär bestämmas
till 2,17 respektive 1,935 prisbasbelopp.
När fribeloppet skall bestämmas anser regeringen, som ovan framgått,
att det är den enskildes grundläggande konsumtionsbehov som bör vara
avgörande. Därför bör det vara den oavkortade garantipensionen eller
garantiersättningen som skall utgöra fribelopp. Härigenom kommer för-
ändringarna i förhållande till det nuvarande systemet att bli små och en-
dast de inkomster som överstiger en miniminivå kommer att minska bo-
81
stadstillägget. Genom att konstruera regelverket på detta sätt kan detta Prop. 2000/01:140
hållas mindre komplext, samtidigt som de grundläggande principerna för
det nya bostadstilläggssystemet upprätthålls. Samma resonemang har
bärighet även för den som erhåller partiell aktivitets- eller sjukersätt-
ningsförmån. Med andra ord skall även i dessa fall helt fribelopp utges.
Genom att fribeloppet alltid bestäms efter hel förmån, förenklas hand-
läggningen på så sätt att den beräkning av ett så kallat mellanskillnads-
belopp - som finns i det nuvarande bostadstilläggssystemet - inte behövs
i det reformerade systemet.
Det kan hända att bidragstagaren är berättigad till mer än en förmån
som grundar rätt till bostadstillägg. Under sådana förhållanden föreslår
regeringen att ffibeloppet skall bestämmas till en nivå som motsvarar den
som är mest förmånlig för den bidragsberättigade.
Nämnda fribelopp kommer således att användas vid beräkning av bo-
stadstillägg för alla bidragstagare med någon form av pensions- respek-
tive aktivitets- eller sjukersättningsförmån som berättigar till bostads-
tillägg i framtiden. Detta innebär att även de personer som far förmåner
som endast under en övergångstid kommer att kvalificera bidragstagaren
för bostadstillägg, under vissa förhållanden, kan komma i åtnjutande av
fribeloppskonstruktionema. Regeringen återkommer i avsnitt 12 om vad
som särskilt skall gälla om bostadstillägg under en övergångstid.
Fribeloppet vid förmån från annat land inom EU/EES
Är den bidragsgrundande förmånen en EU/EES-förmån kan denna för-
mån antingen vara högre eller lägre än motsvarande svensk förmån. Det
nya bostadstillägget skall vara en förmån som avser att bidra till bi-
dragstagarens boendekostnader för en bostad i Sverige. Systemet är så-
ledes konstruerat med utgångspunkt i bl.a. det svenska kostnadsläget
både vad gäller skälig levnadsnivå och boendestandard. Med hänsyn till
detta, anser regeringen, att fribeloppet alltid måste beräknas utifrån
svenska förhållanden. Regeringen föreslår därför att om den bidrags-
grundande förmånen är en EU/EES-förmån skall fribeloppet bestämmas
på samma sätt som för den svenska förmån som EU/EES-förmånen skall
motsvara för att kvalificera bidragstagaren för bostadstillägget. För det
fall EU/EES-förmånen är en invaliditetsförmån som motsvaras av svensk
sjukersättningsförmån, föreslår vi dock att fribeloppet skall motsvara
fribeloppet för svensk sjukersättningsförmån längst t.o.m. månaden före
den månad förmånstagaren fyller 65 år.
Makar
Regeringen har ovan föreslagit att den som kvalificerat sig för bostads-
tillägg skall vara berättigad till ett fribelopp, som i princip motsvarar ett
förbehållsbelopp för egen försörjning. När två makar lever tillsammans
har den andre maken, även om denne inte skulle vara kvalificerad för
bostadstillägg, ett behov av medel för sin egen försörjning som bör be-
aktas vid beräkningen av bostadstillägget. För att inte komplicera regel-
verket bör förbehållsbeloppet för make, om denne inte är kvalificerad för
bostadstillägg, bestämmas på samma sätt oberoende av vilken förmån
82
den bidragsberättigade maken har rätt till. Regeringen föreslår därför att Prop. 2000/01:140
då endast en make är kvalificerad för bostadstillägg, skall den andre
maken få tillgodoräkna sig ett fribelopp som motsvarar 1,935 prisbasbe-
lopp.
Efter det att fribelopp räknats från den viktade inkomsten, skall en
sammanläggning av makarnas inkomster ske. Därefter skall den sam-
manlagda inkomsten delas med hälften på vardera maken. De erhållna
andelarna föreslås utgöra vardera makens reduceringsinkomst.
Sammanfattning
Genom den föreslagna fribeloppskonstruktionen blir bostadstilläggs-
systemet mer lättadministrerat. Konstruktionen medför bl.a. att någon
motsvarighet till den nuvarande administrativt tunga bestämmelsen i 5a §
i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer inte behöver tas in i
den nya lagen. Vidare finns inte längre behov av en särskild regel om
viss reducering av den yrkesskadelivränta som skall ingå i beräkningen
av den bidragsgrundande inkomsten. En annan konsekvens är att fribe-
loppet, till skillnad mot i det nuvarande systemet, är lika stort för alla
som kvalificerat sig för bostadstillägg. Det reformerade systemet fram-
står därmed som rättvisare i den bemärkelsen att lika inkomst ger ett lika
stort bostadstillägg.
Regeringens förslag: Det bostadstillägg som följer av den bidrags-
grundande bostadskostnaden skall räknas av med 62 procent av redu-
ceringsinkomsten upp till ett prisbasbelopp och med 50 procent av den
reduceringsinkomst som överstiger denna nivå.
Utredningens förslag: Utredningen föreslog att det bostadstillägg som
följer av den bidragsgrundande bostadskostnaden skulle avräknas med 60
procent av reduceringsinkomsten upp till ett prisbasbelopp och med 50
procent av reduceringsinkomsten som översteg den nivån.
Remissinstanserna: Ett par remissinstanser har särskilt yttrat sig över
förslaget. Västra Götalands allmänna försäkringskassa anser att det ur
informationssynpunkt aldrig är bra med olika nivåer, även om det är
nödvändigt ur rättvisesynpunkt. Vidare anför försäkringskassan att det är
svårt för den bidragsberättigade att räkna ut bostadstillägget, eftersom
han eller hon måste veta var brytpunkten i inkomst finns för att kunna
räkna ut bidraget. Dalarnas läns allmänna försäkringskassa tillstyrker
förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler minskas bo-
stadstillägget till pensionärer med 40 procent av inkomsten - exklusive
folkpension och pensionstillskott samt den del av tilläggspensionen som
reducerar pensionstillskottet - upp till ett och ett halvt prisbasbelopp. För
inkomster över ett och ett halvt prisbasbelopp minskas bostadstillägget
med 45 procent. Från och med den 1 januari 2003 införs nya pensionsbe-
stämmelser och nya sjukförsäkringsförmåner i form av aktivitets- och
83
sjukersättning. Dessutom avskaffas det särskilda grundavdraget för folk- Prop. 2000/01:140
pensionärer (SGA). Dessa förändringar medför att pensioner och aktivi-
tets- eller sjukersättning kommer att utbetalas med högre bruttobelopp än
motsvarade förmåner i det nuvarande pensionssystemen. Detta betyder i
sin tur att den bruttoinkomst som skall ligga till grund för det nya bo-
stadstillägget är högre än den bruttoinkomst som ligger till grund för det
nuvarande bostadstillägget. Med oförändrade avräkningsregler skulle
detta leda till att många skulle ha rätt till ett högre bostadstillägg. Även
antalet bidragsberättigade skulle kunna öka. Förutom en kostnadsökning
skulle även systemets fördelningspolitiska träffsäkerhet försämras. För
att det reformerade bostadstillägget skall reduceras i samma hastighet
som idag och för att dels den fördelningspolitiska profilen skall bibe-
hållas, dels kostnadsökningarna för systemet som helhet inte skall bli
oacceptabla, måste avräkningstakten i det nya bostadstilläggssystemet
vara högre än i det nuvarande bostadstilläggssystemet.
För att få en rimlig överensstämmelse med det nuvarande bostads-
tilläggssystemet bör avräkningsprocenten för det nya bostadstillägget,
generellt sett, höjas i lägre inkomstintervall, där den inkomstrelaterade
pensionen respektive aktivitets- eller sjukersättningen reducerar de
garanterade nivåerna inom respektive system. Vid en sammantagen be-
dömning finner regeringen att det är rimligt att avräkningen av bostads-
tillägget sker med 62 procent i det lägre inkomstintervallet och med 50
procent i det övre inkomstintervallet. Härigenom kommer marginal-
effekterna i princip vara lika i det nya och i det nuvarande bostads-
tilläggssystemet.
Brytpunkten mellan inkomstintervallen, dvs. de två olika procentsat-
serna för avräkningen av bostadstillägget, bör ligga vid den inkomstnivå
där garantipensionen eller garantiersättningsnivåema i aktivitets- och
sjukersättningssystemet är helt bortreducerad av inkomstgrundad pension
respektive inkomstrelaterad aktivitets- eller sjukersättning. Denna bryt-
punkt är inte enhetlig i de olika systemen och den varierar i en del fall
också beroende på om bidragstagaren är gift eller ogift. Skillnaderna i
nivåerna är dock förhållandevis små. Därför anser regeringen att bryt-
punkten mellan de två avräkningsprocentsatsema bör läggas på en enhet-
lig nivå. Härigenom kan man även undvika att skapa ett tekniskt kompli-
cerat och detaljerat regelverk som är svårt att förklara för den enskilde
bidragstagaren. Regeringen föreslår därför att det bostadstillägg som
följer av den bidragsgrundande bostadskostnaden skall avräknas med 62
procent av reduceringsinkomst upp till ett prisbasbelopp och med 50 pro-
cent av reduceringsinkomst över denna nivå.
Regeringens förslag innebär att den bidragsgrundade bostadskostna-
den, beräknad enligt bestämmelserna i avsnitt 7, skall räknas av mot bi-
dragstagarens reduceringsinkomst, beräknad enligt bestämmelserna i
detta avsnitt. Vårt förslag kan åskådliggöras enligt följande skiss.
84
Bidragsgrundande bostadskostnad:
Minskning med reduceringsinkomst:
Max. 91 procent av 4 500 kr per
månad x 12 månader
- 62 procent av red.inkomsten
upp till ett prisbasbelopp
- 50 procent av red.inkomsten
över ett prisbasbelopp
Prop. 2000/01:140
Bostadstillägg att betala ut:
Differens; årligt bostadstillägg
Regeringens förslag: Hustrutillägget skall inkomstprövas enligt de
regler som skall gälla för inkomstprövning av det reformerade bo-
stadstillägget för gifta personer som får ålderspension. Dock skall
hustrutillägget avräknas med 60 procent av reduceringsinkomsten. Vid
inkomstprövningen av bostadstillägget skall för den som får hustru-
tillägg samtliga regler i den nya lagen vara tillämpliga.
Utredningens förslag: Utredningen föreslog att hustrutillägget skulle
inkomstprövas enligt de regler som utredningen föreslog skulle gälla för
inkomstprövning av bostadstillägg till ålderspensionärer födda 1938 eller
senare.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt yttrat sig över
förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Eftersom hustrutillägget kommer att
finnas kvar under lång tid framöver, om än för en liten grupp, måste
också reglerna för inkomstprövning av hustrutillägget anpassas till re-
geringens förslag om inkomstprövning av bostadstillägg. Med hänsyn till
att antalet personer som får hustrutillägg kommer att bli allt färre, och för
att underlätta administrationen, anser regeringen att reglerna för in-
komstprövning av hustrutillägg så långt möjligt skall vara desamma som
för inkomstprövningen av bostadstillägget. Därför föreslår regeringen att
hustrutillägget skall inkomstprövas enligt samma regler som föreslås
gälla för inkomstprövning av bostadstillägget för gifta ålderspensionärer
som är kvalificerade för bostadstillägg. Vi föreslår dock att hustru-
tillägget skall räknas av med samma procentsats som i dag, dvs. med 60
procent av den reduceringsinkomst som återstår när bostadstillägget är
bortreducerat.
85
Prop. 2000/01:140
Regeringens förslag: Särskilt bostadstillägg skall kunna utges till den
som uppbär bostadstillägg och som har en hög bostadskostnad samt en
i förhållande till bostadskostnaden låg disponibel inkomst. Särskilt bo-
stadstillägg skall utges när den disponibla inkomsten understiger
1,294 prisbasbelopp för en ogift bidragstagare respektive 1,084 pris-
basbelopp för en gift bidragstagare efter det att en bostadskostnad upp
till maximalt 5 700 kronor per månad för en ogift respektive 2 850
kronor per månad för en gift bidragstagare har frånräknats. Särskilt
bostadstillägg utges därvid som en utfyllnad upp till nämnda gränser.
Den disponibla inkomsten skall utgöras av den bidragsgrundande
inkomsten beräknad på samma sätt som gäller för det föreslagna bo-
stadstillägget, dock med den skillnaden att avdrag skall göras för
skatter m.m. Avdraget för den del av den bidragsgrundande inkomsten
som utgörs av inkomst av tjänst eller näringsverksamhet skall beräk-
nas med ledning av skattetabeller och avdraget för den del som utgörs
av överskott i inkomstslaget kapital skall beräknas till 30 procent. Till
den disponibla inkomsten skall bostadstillägget läggas.
Den disponibla inkomsten utöver bostadstillägg och förmögenhets-
tillägg skall alltid anses utgöra lägst ett belopp motsvarande samma
fribelopp som beräknas för bostadstillägget, dock efter avdrag för
ovan angivna skatter.
Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens för-
slag. Utredningen föreslog dock att inkomsten alltid skulle utgöras av
den bidragsgrundande inkomsten oavsett hur låg denna är.
Remissinstanserna: Ett tiotal remissinstanser har yttrat sig över för-
slaget. Flertalet av dessa är försäkringskassor och en stor majoritet av
dessa samt Riksförbundet PensionärsGemenskap och Sveriges Pensionä-
rers Riksförbund avstyrker förslaget och menar att bostadskostnadsgrän-
sen för bostadstillägg till pensionärer (BTP) istället borde höjas till en
sådan nivå som innebär att reglerna för särskilt bostadstillägg till pensio-
närer (SBTP) kan slopas. En av kassorna samt Riksförsäkringsverket
tillstyrker uttryckligen förslaget.
Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 7.4 föreslås att det reforme-
rade bostadstillägget skall utges med 91 procent av en bostadskostnad
upp till 4 500 kronor per månad. Detta tillägg ger en tillfredsställande
ekonomisk hjälp till de flesta bidragstagare med låg inkomst. Det innebär
ändå att bidragstagare med låg inkomst och en bostadskostnad över
nämnda gräns kan hamna på en oskäligt låg levnadsnivå när bostadskost-
naden är reglerad. Många remissinstanser menar att behovet av SBTP
skulle undanröjas om den övre bostadskostnadsgränsen höjdes tillräckligt
mycket. En högre övre bostadskostnadsgräns, eller en högre ersättnings-
grad i ersättningsreglerna, skulle visserligen motverka eller undanröja
behovet av SBTP, men skulle å andra sidan ge negativa effekter. En
högre ersättningsgrad minskar drivkrafterna för att välja ett billigare bo-
ende framför ett dyrare och verkar således långsiktigt kostnadsdrivande.
Vad gäller en högre bostadskostnadsgräns bidrar den till de målkonflikter
som vi redogjort för i avsnitt 5.1. Antingen leder det till att bostadstillägg
86
betalas ut i relativt höga inkomstlägen eller också kommer marginal- Prop. 2000/01:140
effekten att pressas upp emot nära 100 procent. Sammantaget anser
regeringen att de föreslagna ersättningsnivåerna är väl avvägda.
Trots att ersättningsreglerna successivt har förbättrats under senare år
finns det som nämnts bidragstagare med höga boendekostnader som ändå
riskerar att hamna under en skälig levnadsnivå. Det är inte tillfreds-
ställande. Det motiv för särskilt bostadstillägg som finns i nuvarande
system finns fortfarande. Regeringen föreslår därför att det även i det nya
systemet för bostadstillägg skall finnas ett särskilt bostadstillägg (SBTP)
som fungerar som utfyllnad upp till en skälig levnadsnivå. Visserligen
blir regelverket för bostadstillägg mer komplicerat om det innehåller
SBTP men värdet av denna garanti väger här tyngre än komplexiteten i
systemet.
Vad gäller normen för den skäliga levnadsnivån, liksom normen för
skälig bostadskostnad, finner regeringen inte skäl att ompröva dessa
normer. Normen för skälig levnadsnivå föreslås således vara 1,294 pris-
basbelopp för ogift och 1,084 prisbasbelopp för gift. Normen för skälig
bostadskostnad föreslås alltjämt vara 5 700 kronor per månad för ogift
men för gift föreslås den vara 2 850 kronor per månad. Detta som en
följd av den nya hälftendelningen mellan makar.
Begränsat socialbidragsberoende bland pensionärer
1 mars 2001 fick drygt 12 000 pensionärer med BTP en utfyllnad i form
av SBTP, vilket motsvarar 2,7 procent av dessa eller ca en halv procent
av pensionärskollektivet. Den genomsnittliga utbetalningen är 340
kronor per månad. Behovet av SBTP är i första hand beroende av BTP-
reglema - högre BTP ger motsvarande lägre SBTP. I och med att BTP
har förbättrats under senare år har antalet SBTP-tagare också sjunkit.
Även andra faktorer, som nivån på den skäliga bostadskostnaden liksom
bostadskostnadsutvecklingen och pensionärernas boendesituation, på-
verkar behovet av SBTP.
I stort fungerar systemet med SBTP bra. Till en relativt sett begränsad
kostnad förhindrar systemet i princip att pensionärer blir långvarigt be-
roende av socialbidrag. Beroendet av socialbidrag för gruppen över 65 år
är också både nationellt och internationellt mycket lågt. Under 1998 upp-
bar drygt 10 000 personer över 65 år socialbidrag under minst 10 måna-
der. Det stora flertalet av dessa har till följd av reglerna om beräkning av
folkpension ingen pension alls och har därmed inte heller rätt till BTP
eller SBTP. Dessa pensionärer är som regel livsvarigt beroende av
socialhjälp för såväl allmänna levnadsomkostnader som för täckande av
boendekostnader. Sammantaget några tusen av dessa 10 000 personer har
svensk pension och BTP och eventuellt SBTP men når ändå inte upp till
en skälig levnadsnivå. Det beror på att beräkningen av SBTP alltid utgår
från att pensionären har en inkomst som motsvarar grundnivån av folk-
pension och pensionstillskott. Det handlar här om personer med avkortad
pension till följd av få bosättningsår i Sverige, personer med förtida uttag
av ålderspension och personer som till följd av underlåtna avgifts-
inbetalningar har en reducerad pension. I dessa fall fungerar social-
bidraget som en utfyllnad upp till socialbidragsnivån för det som inte
täcks av pensionssystemet.
87
Av nära 1,6 miljoner ålderspensionärer så var det 1998 mindre än 2 Prop. 2000/01:140
promille som var långsiktigt beroende av socialbidrag. Det visar att
SBTP fyller en viktig funktion. Att 10 000 äldre personer är långsiktigt
beroende av socialbidrag är dock inte tillfredsställande, eftersom dessa
normalt sett har små möjligheter att påverka sin ekonomiska situation.
Det stora flertalet av dessa är beroende av. socialbidrag eftersom de inte
har intjänad svensk pension. Regeringen anser emellertid inte att detta
problem bör lösas inom ramen för ålderspensionssystemet eller till detta
anknutna system. I detta sammanhang kan nämnas att regeringen i
lagrådsremissen I stället för socialbidrag - äldreförsörjningsstöd och in-
troduktionsersättning har lämnat förslag om att ett särskilt äldreförsörj-
ningsstöd skall införas för personer över 65 år. Äldreförsörjningsstödet
föreslås täcka in ett grundläggande försörjningsbehov för dem som av
olika skäl inte når upp till grundnivån i pensionssystemet. I första hand
handlar det om personer som inte har svensk pension men även ett antal
personer med låg pension kan som nämnts ovan komma i fråga. För det
fall äldreförsörjningsstödet införs, vilket är regeringens avsikt, kommer
behovet av socialbidrag att bortfalla för de allra flesta av de drygt 10 000
äldre socialbidragstagarna.
Reformerade regler för särskilt bostadstillägg till pensionärer m.fl.
Som helhet är nuvarande regler för SBTP enligt regeringens uppfattning
ändamålsenliga. 1 huvudsak innebär vårt förslag till nya regler för SBTP
därför en anpassning till de nya pensions-, aktivitets- och sjukersättnings-
reglema. SBTP skall därför utges när den disponibla inkomsten, efter det
att en skälig bostadskostnad är betald, understiger den skäliga levnads-
nivå som gäller enligt nuvarande regler för SBTP.
Det finns inslag i nuvarande regler för beräkning av den disponibla in-
komsten som gör att den beräknade inkomsten avviker från den faktiska
inkomsten, vilket kan minska träffsäkerheten. Dessa avvikelser är ibland
avsedda och ibland en effekt av schabloniserade regler.
Ett väsentligt undantag vid beräkningen är att inkomst av folkpension
alltid tas upp till lägst 1,529 prisbasbelopp för ogift resp. 1,354 prisbas-
belopp för gift, vilket motsvarar nivån för hel oavkortad ålderspension. I
de fall den verkliga pensionen är lägre påförs alltså en fiktiv inkomst som
överstiger den faktiska inkomsten. Konsekvensen blir i sådana fall att
pensionärens inkomst, trots att SBTP betalas ut, inte når upp till den skä-
liga nivån. Denna fiktiva inkomstberäkning berör dels dem som till följd
av förtida uttag far en lägre folkpension, dels dem som underlåtit att be-
tala in tillräckliga avgifter och därför blivit omdebiterade och fått en re-
ducerad pension och dels dem som till följd av att de endast arbetat eller
bott en kort tid i Sverige får sin pension reducerad med ett antal 30- eller
40-delar. Om den fiktiva beräkningen inte fanns skulle personer med
mycket låg pension få SBTP som en utfyllnad till pensionen, dvs. SBTP
skulle i dessa fall täcka mer än bostadskostnaden och bli en förtäckt
pension.
Regeringen anser inte heller att ett nytt SBTP skall kunna täcka annat
än bostadskostnad och vi föreslår därför att det även i det nya systemet
skall gälla att inkomsten skall tas upp till ett visst lägsta belopp. Nivån
behöver dock anpassas till de höjda bruttoersättningar som ett avskaffan-
88
de av det särskilda grundavdraget för pensionärer vid beskattning (SGA) Prop. 2000/01:140
medför. Regeringen föreslår att det lägsta beloppet skall motsvara de
fribelopp som tillämpas vid beräkningen av BTP.
Regeln för fiktiv inkomst bör emellertid ges en något annorlunda och
generösare utformning. Enligt nuvarande regler skall folkpensionen tas
upp med ett belopp motsvarande minst grundnivån - detta oavsett om
annan pension eller inkomst överstiger detta belopp. Vi föreslår nu
istället att den bidragsgrundande inkomsten tas upp med ett belopp som
motsvarar fribeloppet för respektive förmån. Det innebär att man i beräk-
ningen utgår ifrån att bidragstagaren har en total inkomst motsvarande
oavkortad garantipension eller garantiersättning men att denna inkomst
även kan bestå av kapitalinkomst, arbetsinkomst, inkomstgrundad pen-
sion, tjänstepension eller inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning.
Effekten av denna förändring blir att något fler kan komma ifråga för
SBTP och att beloppen kan bli något högre. Å andra sidan blir belast-
ningen på det föreslagna anslaget för äldreförsörjningsstöd lägre.
Som tidigare nämnts avser regeringen även att lämna förslag till ett
äldreförsörjningsstöd. Detta stöd, som är ett försörjningsstöd även för
annat än boendekostnader, kommer, enligt förslaget i den tidigare om-
nämnda lagrådsremissen, vid behov att kunna kompensera för den fiktiva
inkomsten. I ett begränsat antal fall skulle således både SBTP och äldre-
försöijningsstöd kunna komma att betalas ut. Eftersom flera parallella
förmåner ökar komplexiteten har regeringen i samband med beredningen
av förslaget om SBTP i denna proposition och förslaget om äldreför-
sörjningsstöd i den nämnda lagrådsremissen i första hand strävat efter att
skapa en gemensam förmån för de likartade behov som dessa förmåner
bör täcka. I grunden skiljer sig dock syftena på så sätt att det i ena fallet
är fråga om tillägg för att täcka en hög boendekostnad och i andra fallet
en grundläggande försörjning. Därutöver skiljer sig målgrupperna åt
genom att SBTP även omfattar personer som är yngre än 65 år. Rege-
ringen har därför inte ansett det lämpligt att sammanföra förmånerna.
Den schablonberäknade skatten i nuvarande system ger visserligen en
relativt god approximation i de förhållandevis vanliga fall där rätt till
SGA finns och där kapitalinkomsterna samtidigt är begränsade. Det finns
dock flera felkällor som gör att schablonen i andra fall kan avvika vä-
sentligt från verklig skatt för en inte obetydlig grupp. Enligt regeringens
uppfattning är schablonen i dessa fall alltför grov för en förmån som fun-
gerar som en miniminivå och där varje krona kan ha betydelse. Rege-
ringen föreslår därför att skatteberäkningen skall göras mer exakt men att
den av administrativa skäl fortfarande skall innehålla vissa inslag av
schablonisering. För den del av den bidragsgrundande inkomsten som
utgörs av inkomst av tjänst, bör skatten beräknas enligt den skattetabell
som är tillämplig för bidragstagaren för det år som bostadstillägget skall
betalas ut. För den som endast har inkomst av näringsverksamhet fast-
ställs det inte någon tillämplig skattetabell. Avdraget bör därför för denna
kategori beräknas med ledning av den skattetabell som skulle ha varit
tillämplig om sådan tabell fastställts. Den föreslagna beräkningen innebär
en viss schablonisering, såtillvida att vissa skattefria inkomster finns med
i beräkningen liksom att skattetabellen inte exakt avspeglar den slutliga
skatten. En sådan schablonisering är dock motiverad av administrativa
skäl. För inkomst av kapital skall skatten beräknas till 30 procent av
89
överskottet i inkomstslaget kapital medan det för förmögenhetstillägget Prop. 2000/01:140
inte skall beräknas någon skatt.
Är bidragstagaren gift skall beräkningen göras på samma sätt som vi
föreslår skall gälla enligt de nya reglerna för BTP. Bostadskostnaden
skall därför i dessa fall bestämmas till hälften av makarnas gemensamma
bostadskostnad, dock högst hälften av 5 700 kronor i månaden. In-
komsten skall beräknas till hälften av makarnas gemensamma inkomst.
Den lägsta inkomst som skall tas upp skall dock avse bidragstagarens
fribelopp utan hänsyn till makes fribelopp.
Regeringens förslag: Ansökan om bostadstillägg skall göras skrift-
ligen hos allmän försäkringskassa och innehålla nödvändiga uppgifter
för bedömningen av den sökandes rätt till förmånen.
Ansökan skall innehålla en av den sökande och, om han eller hon är
gift, makes underskriven förklaring på heder och samvete att de läm-
nade upplysningarna är korrekta.
Utredningens förslag: Utredningen föreslog särskild reglering av-
seende ansökan om den sökande var omyndig eller hade god man eller
förvaltare. För det fall ansökan om bostadstillägg skulle vara så ofull-
ständig att den inte skulle kunna läggas till grund för prövning av bo-
stadstillägget, föreslog utredningen vidare att försäkringskassan skulle ha
möjlighet att förelägga sökanden att inom viss tid avhjälpa bristen vid
påföljd att ansökan annars skulle kunna komma att avvisas.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig över förslaget
såvitt avser möjligheterna att avvisa en ofullständig ansökan tillstyrker
detsamma. Dock menar ett par remissinstanser att frågan om avvisning
bör avgöras av socialförsäkringsnämnd och inte av enskild tjänsteman.
Skälen för regeringens förslag Enligt bestämmelserna om bostads-
tillägg i den nu gällande lagen om bostadstillägg till pensionärer skall
ansökan om bostadstillägg vara skriftlig och ansökan skall undertecknas
på heder och samvete av sökanden och i förekommande fall sökandes
make. Detta innebär att den som lämnar osann uppgift eller förtiger san-
ningen i ansökningshandlingen kan fållas till ansvar enligt brottsbalken.
Enligt nuvarande bestämmelser skall ansökan om bostadstillägg också
innehålla nödvändiga upplysningar för bedömande av den sökandes rätt
till förmånen. För det fall en sökande är omyndig eller har god man eller
förvaltare enligt föräldrabalken skall förklaringen på att lämnade upp-
gifter i ansökan stämmer överens med sanningen avges av förmyndaren,
eller om det kan anses följa av uppdraget, av gode mannen eller förvalta-
ren.
Skäl att för det reformerade bostadstillägget införa andra bestämmelser
än vad som i dag gäller för ansökningsförfarandet föreligger enligt re-
geringens uppfattning inte. Dock är det inte erforderligt att särskilt i den
nya lagen reglera vad som skall gälla om sökanden är omyndig eller har
90
god man eller förvaltare eftersom det följer direkt av bestämmelserna i Prop. 2000/01:140
föräldrabalken.
I lagförslaget i den lagrådsremiss som föregått denna proposition, finns
en bestämmelse som ger försäkringsksassa möjlighet att under vissa för-
utsättningar skriftligen förelägga sökanden att inom viss tid avhjälpa
brister i en ofullständig ansökan vid påföljd att ansökningen annars kan
komma att avvisas. Lagrådet har påtalat att genom bestämmelsen forma-
liseras förfarandet på så sätt att kassan genom sitt avvisningsbeslut kan
ge upphov till en självständig process i en ren förfarandefråga. En sökan-
de som får sin talan avvisad kan nämligen begära rättelse, men processen
kommer då inte att gälla hans eller hennes rätt till ersättning utan enbart
hans eller hennes rätt att få sin ansökan prövad i sak. Om en förvalt-
ningsdomstol skulle bifalla sökandens överklagande, blir utgången att
målet återförvisas till försäkringskassan för prövning i sak. Den enskilde
kan få ägna tid och ork åt att föra talan i förvaltningsdomstol i syfte att
återfå rätten till en sakprövning av sin ursprungliga ansökning. Det kan
dessutom dröja lång tid, innan avvisningsffågan blir definitivt avgjord.
Enligt Lagrådet kan avvisningsmöjligheten förlänga den tid inom vilken
en enskild får ett slutligt svar på sin ansökning. Lagrådet anser att den
föreslagna bestämmelsen i lagförslaget i lagrådsremissen gör förfarandet
onödigt komplicerat, särskilt för den enskilde. Om en ansökning inte
kompletteras efter försäkringskassans anvisningar och försäkringskassan
inte själv kan utreda förhållandena, är den naturliga åtgärden inom för-
valtningsförfarandet att ansökningen avslås. Genom ett avslagsbeslut får
den enskilde ett svar på sin ansökning och erhåller möjlighet att få saken
omprövad och därefter överprövad av förvaltningsdomstol. Med hänsyn
till det anförda förordar Lagrådet att paragrafen utgår ur lagförslaget.
När det gäller frågan om möjlighet för försäkringskassan att avvisa en
ansökan om bostadstillägg kan i detta sammanhang påpekas att bl.a.
denna fråga ingår i det uppdrag som utredningen (S 1998:6) om översyn
av processuella regler inom socialförsäkringen, m.m. (dir 1998:73 och
tilläggsdir. 2000:17) har fått sig tilldelat. Med hänsyn härtill och med
beaktande av Lagrådets uppfattning anser regeringen inte lämpligt att i
denna proposition lämna förslag om en särskild bestämmelse som under
vissa förutsättningar ger en försäkringskassa möjlighet att avvisa en an-
sökan om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Den kommande bered-
ningen av den nyss nämnda utredningens betänkande får utvisa om
regeringen senare återkommer i denna fråga.
Regeringens förslag: Bostadstillägg skall utges från och med den
månad som skall anges i ansökan. Dock får bostadstillägget inte utges
för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. För att
beslut om bostadstillägg för retroaktiv tid skall få meddelas skall
yrkande härom framgå av ansökan.
Bostadstillägget får beviljas för en tid av som längst tolv månader.
Om det finns särskilda skäl får emellertid bostadstillägget beviljas för
en längre tid än tolv månader. Ett beslut om bostadstillägg får dock
aldrig avse längre tid än trettiosex månader.
91
Utredningens förslag: Utredningen föreslog att nuvarande regler för Prop. 2000/01:140
förstagångsansökan om bostadstillägg i huvudsak skulle behållas. Vidare
föreslog utredningen att bostadstillägg som beviljas under bidragsåret
skulle beslutas för tiden fram till bidragsårets slut och att bostadstillägg
skulle beviljas från ansökningsmånaden. För det fall den första bidrags-
perioden avsåg del av bidragsåret skulle bostadstillägget alltid beräknas
slutligt. Slutligen föreslog utredningen att bidragsåret skulle avse perio-
den mars-februari månad.
Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser har särskilt yttrat
sig över utredningens förslag såvitt avser förslaget om bidragsår. Några
av dessa tillstyrker uttryckligen förslaget. Majoriteten av remissinstan-
serna påpekar dock att förslaget kan vara svårt att förklara för allmän-
heten. En del av remissinstanserna påpekar dessutom bl.a. att förslaget
leder till ökad administration och merarbete för de allmänna försäkrings-
kassorna. När det gäller övriga delar av förslaget tillstyrker majoriteten
av de remissinstanser som yttrat sig särskilt detsamma. Några remiss-
instanser poängterar att informationen om bostadstillägg i samband med
att pension beviljas måste vara tydlig för att den enskilde pensionären
inte skall gå miste om några månaders bostadstillägg. Socialstyrelsen,
som tillstyrker förslaget, vill dock även lyfta fram frågan om automatisk
prövning av bostadstillägg i samband med att pension beviljas. Social-
styrelsen anser att det finns skäl som talar för detta. Ett starkt vägande
skäl härför är att bostadstillägget syftar till att komplettera den allmänna
pensionens grundnivå. Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) anser
att bostadstillägget även fortsättningsvis skall kunna beviljas för tre
månader retroaktivt.
Skälen för regeringens förslag: Bostadstillägget skall betalas ut efter
ansökan och beslutet om bostadstillägget skall vara slutligt.
Det reformerade bostadstillägget utgör en kompletterande förmån till
vissa allmänna pensions- och sjukförsäkringsförmåner. Med hänsyn här-
till är det enligt regeringens uppfattning naturligt att förmånen bör kunna
utges från och med den månad rätten till förmånen uppkom, d.v.s. den
månad när den enskilde erhöll någon av de huvudförmåner som utgör
förutsättning för att han eller hon skall kunna kvalificera sig för det re-
formerade bostadstillägget. Eftersom den enskilde kan få del av för-
månen först efter en ansökan anser vi även lämpligt att begränsa beslutets
räckvidd bakåt i tiden. Enligt de nya änkepensionsbestämmelsema och
de nya bestämmelserna om aktivitets- och sjukersättning kan dessa för-
måner betalas ut retroaktivt för en tid om tre månader från ansökningstill-
fället. Eftersom ansökan om det reformerade bostadstillägget i många fall
kommer att ges in samtidigt med ansökan om t.ex. änkepension, framstår
det som lämpligt att även ansökan om bostadstillägg skall kunna beviljas
för en retroaktiv tid om tre månader. Regeringen anser dock att så stora
krav bör ställas på sökanden att han eller hon i ansökan om det reforme-
rade bostadstillägget skall ange från och med vilken månad ansökan om
bostadstillägget avser.
92
Tidsramen för beslut om bostadstillägg Prop. 2000/01:140
Med hänsyn till värt förslag om bl.a. hur inkomstunderlaget för bostads-
tillägget skall beräknas framstår det som lämpligt att som huvudregel
bevilja bostadstillägget för en tid om tolv månader.
Genom att begränsa den tidsram som bostadstillägget kan utges till
tolv månader, kommer bostadstillägget att kunna betalas ut utifrån för-
hållandevis aktuella uppgifter. Sistnämnda gäller inte minst mot bak-
grund av de inkomst- och förmögenhetsförhållanden som en stor majori-
tet av ålderspensionärerna har.
Det föreslagna beräkningsunderlaget kan dock i vissa situationer med-
föra konsekvenser som kan framstå som orättvisa om bostadstillägget
beviljas för en tolvmånadersperiod. Följande exempel kan nämnas. En
ansökan om bostadstillägg beviljas fr.o.m. november månad. Bostads-
tillägget kommer därvid att beviljas med utgångspunkt i förhållandevis
gamla uppgifter. En mer än ett år gammal realisationsvinst av aktieför-
säljning kan komma att påverka det beviljade bostadstillägget i betydan-
de utsträckning. I det nyss beskrivna exemplet framstår det som önskvärt
att bestämma tidsramen för bostadstillägget till en tid som väsentligen
understiger tolv månader. Detta hänger samman med att löpande föränd-
ringar av förmögenhetsmassan och av kapitalinkomsterna inte beaktas
under löpande utbetalningsperiod. Genom att bevilja bostadstillägget för
en tid väsentligen understigande tolv månader fångas förändringen av
förmögenhetsmassan och inkomsten av kapital upp vid beräkningen av
bostadstillägget för den efterföljande perioden. En förutsättning härför är
givetvis att förmånstagaren ansöker och beviljas bostadstillägg för en ny
tidsperiod. Det beskrivna exemplet visar att det bör finnas utrymme för
att meddela beslut om bostadstillägg som omfattar en kortare tidsrymd än
tolv månader.
Det finns emellertid även situationer när den bidragsberättigades eko-
nomiska och personliga situation är sådan att det framstår som lämpligt
att ha möjlighet att meddela beslut om bostadstillägg för en längre tid än
tolv månader. Exempel på en sådan situation är om en ensamstående
ålderspensionär utan förmögenhet, som endast är berättigad till garanti-
pension till ålderspension och som bor i en hyreslägenhet ansöker om
bostadstillägg. I fall som det beskrivna, framstår det enligt regeringens
uppfattning som lämpligt att bostadstillägg skall kunna beviljas för en tid
överstigande tolv månader. För att ett beslut skall omfatta längre tid än
tolv månader bör det dock krävas särskilda skäl. Med särskilda skäl
menar vi att den enskilde förmånstagarens ekonomiska och personliga
förhållanden skall vara av enkel och okomplicerad beskaffenhet. Sanno-
likheten för att den enskilde förmånstagarens förhållanden över tiden
drastiskt ändras skall således vara liten. För att bostadstilläggssystemet i
viss mån skall vara självkontrollerande bör även i sådana fall som nyss
berörts, bostadstillägget inte beviljas för alltför lång tid. Regeringen an-
ser med hänsyn härtill det vara lämpligt att införa en absolut tidsgräns för
beslutets räckvidd om trettiosex månader.
93
Regeringens förslag: Det reformerade bostadstillägget skall betalas ut
månadsvis. Årsbeloppet skall avrundas till närmaste krontal som är
delbart med tolv. Om det reformerade bostadstillägget understiger
tjugofem kronor per månad skall det inte betalas ut.
För det fall särskilt bostadstillägg ingår skall dock bostadstillägg
alltid betalas ut.
Utredningens förslag: Principerna för utbetalning stämmer överens
med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt yttrat sig över
förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser om
bostadstillägg till pensionärer betalas bostadstillägget ut månadsvis och
årsbeloppet avrundas till närmaste krontal som är jämt delbart med tolv.
För det fall bostadstillägget understiger tjugofem kronor per månad, be-
talas bostadstillägget inte ut. Om särskilt bostadstillägg ingår betalas
dock alltid bostadstillägg ut. Det sistnämnda beror på att det särskilda
bostadstillägget är konstruerat på sådant sätt att förmånstagaren aldrig
skall hamna på en inkomstnivå understigande en skälig levnadsnivå. Till
följd härav skall bostadstillägget alltid betalas ut oavsett belopp när rätt
till särskilt bostadstillägg föreligger.
Regeringen anser inte att det finns skäl att ändra de nuvarande utbetal-
ningsbestämmelsema. Dessa bestämmelser bör därför tas in i den nya
lagen om bostadstillägg.
Regeringens förslag: Den som uppbär bostadstillägg skall vara skyl-
dig att utan oskäligt dröjsmål anmäla till försäkringskassan om hans
eller hennes eller om makes inkomster väsentligt har ökat. Anmäl-
ningsskyldigheten skall inte gälla ökad inkomst av kapital eller ökning
av förmögenhet.
Den som uppbär bostadstillägg skall vidare utan oskäligt dröjsmål
vara skyldig att till allmän försäkringskassa anmäla om han eller hon
byter bostad eller om boendeförhållandena ändras eller om han eller
hon ingår äktenskap eller om äktenskapet upplöses.
Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens
förslag. Utredningen föreslog även att gränsen för inkomstförändring
skulle uttryckas i ett fast krontal.
Remissinstanserna: Ett par remissinstanser, som tillstyrker förslaget,
har yttrat sig särskilt.
Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser om
bostadstillägg skall den som uppbär bostadstillägg lämna in en ny an-
sökan när han eller hon vill ha en höjning av förmånen. Den som uppbär
det nuvarande bostadstillägget är vidare skyldig att hos försäkringskassan
utan oskäligt dröjsmål anmäla om hans eller hennes eller makes ekono-
miska förhållanden väsentligt förbättras, om hans eller hennes boende-
Prop. 2000/01:140
94
förhållanden ändras eller om han eller hon gifter sig eller upplöser äkten- Prop. 2000/01:140
skåpet. Enligt regeringens uppfattning föreligger det inte något skäl att
ändra vad som i huvudsak gäller i dag för det nuvarande bostadstillägget.
Dock måste en inskränkning göras när det gäller de ekonomiska för-
hållandena. Regeringen föreslår därför att den som uppbär bostadstillägg,
utan oskäligt dröjsmål skall vara skyldig att till försäkringskassan anmäla
om hans eller hennes eller makes inkomster väsentligt ökat. De inkoms-
ter som här avses är förvärvsinkomster i inkomstslagen tjänst och när-
ingsverksamhet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) samt ändrade in-
komster i form av utländsk inkomst som inte beskattas i Sverige, studie-
medel i form av studiebidrag och skattefria stipendier till den del de
överstiger 3 000 kronor i månaden och avtalsgruppsjukförsäkringar
(AGS). Någon anmälningsskyldighet såvitt avser förändring av inkomst
av kapital och förmögenhet under pågående utbetalningsperiod är inte
behövlig. Det hänger samman med att beräkningen av bostadstillägget i
dessa hänseenden bygger på den faktiska inkomsten per den 31 december
året före ansökningsåret. Förändring av förmögenhetsmassan och in-
komst av kapital under pågående utbetalningssperiod kommer således att
påverka det reformerade bostadstillägget först vid beräkningen av
bostadstillägget för en ny period. Det behövs därför inte någon be-
stämmelse avseende anmälningsskyldighet när det gäller förändring av
inkomst av kapital och förmögenhet under utbetalningsperioden.
Enligt regeringens uppfattning skulle det föra för långt att i lag när-
mare reglera när anmälningsskyldigheten föreligger. Någon precisering
av gränsen för när inkomsterna skall anses väsentligt ha ökat eller av ut-
trycket ”utan oskäligt dröjsmål” görs därför inte. Liksom sker i dag i
Riksförsäkringsverkets allmänna råd (1995:4) Bostadstillägg till pensio-
närer och hustrutillägg, far Riksförsäkringsverket, i den mån verket anser
erforderligt, även beträffande det reformerade bostadstillägget meddela
närmare rekommendationer om dessa frågeställningar.
Regeringens förslag: Bostadstillägget skall omprövas när något för-
hållande som bestämmer tilläggets storlek ändras.
Bostadstillägg får räknas om utan föregående underrättelse i de fall
den del av årsinkomsten ändras som utgörs av förmån som betalas ut
av allmän försäkringskassa, pension enligt utländsk lagstiftning, av-
talspension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal.
Detsamma skall gälla när fribeloppet ändras.
En ändring av bostadstillägget skall gälla från och med månaden
efter den månad som anledningen till ändring uppkommit. En ändring
av bostadstillägget skall dock gälla från och med den månad under
vilken de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om
förhållandena avser hela den månaden.
Vid utbetalning av bostadstillägg för förfluten tid till bidragsberät-
tigad, vars make uppburit bostadstillägg för samma tid, skall bostads-
tillägget minskas på sådant sätt att det sammanlagda beloppet under
denna tid motsvarar de bostadstillägg som skulle ha lämnats om beslut
om båda ersättningarna förelegat samtidigt.
95
Utredningens förslag: Stämmer delvis överens med regeringens för- Prop. 2000/01:140
slag. Utredningen föreslog dock att nuvarande andra och tredje stycket i
9 § lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer (BTPL) skulle
ersättas med en generalklausul av motsvarande innebörd som den gene-
ralklausul som återfinns i 27 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Ut-
redningens förslag skulle således innebära att möjlighet infördes att
avslå, dra in eller sätta ner bostadstillägget om det är uppenbart att
sökanden på grund av inkomst- eller förmögenhetsförhållanden eller
något annat förhållande inte behöver något bostadstillägg.
Remissinstanserna: Flera remissinstanser har särskilt yttrat sig över
förslaget. Majoriteten av dessa tillstyrker utredningens förslag om in-
förande av en generalklausul. Av de som tillstyrker förslaget, är det ett
par remissinstanser som påpekar att frågor som omfattas av generalklau-
sulen bör handhas av socialförsäkringsnämnd.
Skälen för regeringens förslag: Bostadstillägget, till skillnad mot bo-
stadsbidraget, utgör en individinriktad grundskyddsförmån. Detta för-
hållande talar för att den som är berättigad till bostadstillägg, så långt
möjligt, skall kunna förutse dels under vilka förutsättningar som bo-
stadstillägget beviljas, dels vilka faktorer som påverkar storleken på
tillägget och dels under vilka förutsättningar ett beviljat bostadstillägg
skall eller far omprövas. En generalklausul av den modell som återfinns i
bostadsbidragssystemet uppfyller inte dessa krav på förutsägbarhet. Med
hänsyn bl.a. härtill anser regeringen att det inte är lämpligt att för en in-
dividinriktad grundskyddsförmån, av sådan karaktär som bostads-
tillägget, införa en generalklausul av motsvarande innebörd som den som
återfinns i 27 § lagen om bostadsbidrag.
Vi anser det vara lämpligare att i det nya bostadstilläggssystemet ha en
omprövningsregel som i princip stämmer överens med nuvarande be-
stämmelse i BTPL. Detta innebär att huvudregeln, liksom i dag, skall
vara att omräkning av det reformerade bostadstillägget får ske om den
förmånsberättigade först underrättats därom. Enligt regeringens uppfatt-
ning är det även lämpligt att den nuvarande bestämmelsen om att omräk-
ning av bostadstillägget i vissa fall får ske utan föregående kommunika-
tion, förs över till den nya lagen om bostadstillägg. Vi anser dock att den
nuvarande bestämmelsen bör utvidgas till att omfatta samtliga förmåner
som betalas ut av allmän försäkringskassa. Enligt regeringens uppfatt-
ning är det logiskt att en sådan utvidgning sker. Härigenom kommer alla
förmåner som betalas ut av försäkringskassan att behandlas lika i det nya
bostadstilläggssystemet. En omräkning utan föregående kommunikation
bör även få göras i de fall fribeloppet ändras.
Liksom gäller i det nuvarande bostadstilläggssystemet bör grundprin-
cipen alltjämt vara att ändring av det reformerade bostadstillägget skall
ske månaden efter den månad då förhållandena som påverkar bidraget
ändras. Vidare bör även det nuvarande undantaget i bostadstilläggs-
systemet - att en ändring av bostadstillägget skall gälla från och med
månaden den uppkom, om förhållandet som föranleder ändringen avser
hela månaden - föras över till den nya lagen om bostadstillägg.
96
Regeringens förslag: Den som genom att lämna oriktig uppgift, eller
genom underlåtenhet att fullgöra en uppgifts- eller anmälnings-
skyldighet har orsakat att bostadstillägg har lämnats felaktigt eller
med för högt belopp, skall återbetala det felaktigt utbetalda beloppet.
Detsamma skall gälla om den som uppburit bostadstillägget i annat
fall har insett eller skäligen borde ha insett att det reformerade bo-
stadstillägget har lämnats felaktigt eller har utgetts med för högt be-
lopp.
Om det föreligger särskilda skäl skall återbetalningsskyldigheten
helt eller delvis kunna efterges.
Om någon ålagts återbetalningsskyldighet för reformerat bostads-
tillägg eller annan ersättning som beslutats av allmän försäkringskassa
skall det kunna vara möjligt att vid senare utbetalning av reformerat
bostadstillägg innehålla ett skäligt belopp i avräkning på vad som be-
talats ut för mycket.
Banker eller andra penninginrättningar skall på begäran lämna dom-
stol, Riksförsäkringsverket eller allmän försäkringskassa uppgift om
namngiven person rörande förhållande som är av betydelse för
tillämpningen av den nya lagen om bostadstillägg.
Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt yttrat sig över
förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Den nuvarande bestämmelsen om
återbetalningsskyldighet i 13 § lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer (BTPL) är uppbyggd efter mönster av 20 kap. 4 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring (AFL). Enligt 13 § BTPL föreligger
återbetalningsskyldighet av bostadstillägg i två fall, nämligen dels när
någon genom oriktig uppgift eller genom att underlåta att fullgöra en
uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt förorsakat att
bostadstillägg utgått obehörigen eller med för högt belopp, dels om
någon obehörigen eller med för högt belopp uppburit bostadstillägg,
vilket han eller hon skäligen bort inse. I det sistnämnda fallet kan således
den som uppburit bostadstillägget inte åläggas återbetalningsskyldighet
om han eller hon var i god tro, medan i det förra fallet föreligger
återbetalningsskyldighet oberoende av ond eller god tro. Om det finns
särskilda skäl får återbetalningsskyldigheten sättas ned helt eller delvis.
Om försäkringskassan fattat beslut om återkrav och beslutet sänts ut
till den betalningsskyldige har denne viss tid på sig att reglera kravet. Om
återbetalningsskyldighet ålagts någon får vid senare utbetalning av bo-
stadstillägg eller annan ersättning som betalas ut av allmän försäkrings-
kassa ett skäligt belopp innehållas i avräkning på vad som betalats ut för
mycket. Vid sådan kvittning bör i det enskilda fallet hänsyn tas till för-
säkringsersättningens betydelse för den försäkrade och hans familjs för-
sörjning.
Enligt regeringens uppfattning finns det inte skäl att helt ändra vad
som i dag gäller angående återbetalningsskyldigheten av det nuvarande
bostadstillägget. De nuvarande återbetalningsbestämmelsema bör i prin-
Prop. 2000/01:140
97
4 Riksdagen2000/01. 1 saml. Nr 140
cip gälla även i det nya bostadstilläggssystemet. Vi anser dock inte att Prop. 2000/01:140
13 § första stycket BTPL i dess helhet skall föras över till den nya lagen
om bostadstillägg. Enligt den nuvarande bestämmelsen föreskrivs att
återbetalningsskyldighet föreligger bl.a. när den som uppburit
bostadstillägg ”på annat sätt” än genom att lämna oriktiga uppgifter eller
genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet,
har orsakat att bostadstillägg lämnats felaktigt. Den nämnda föreskriften
har i praxis inte kommit till användning i någon omfattning av betydelse.
Med hänsyn härtill och med beaktande av att det torde vara svårt att finna
situationer när en sådan föreskrift skulle kunna bli tillämplig, anser
regeringen att den nyss beskrivna föreskriften inte bör föras in i den nya
lagen om bostadstillägg.
För att underlätta försäkringskassans möjligheter att stävja missbruk
och upptäcka felaktigheter, föreslår vi att nuvarande bestämmelse i
BTPL om att banker och andra penninginrättningar skall på begäran av
domstol, Riksförsäkringsverket eller allmän försäkringskassa lämna upp-
gift för namngiven person rörande förhållande som kan vara av betydelse
för tillämpningen av BTPL, skall foras över till den nya lagen om bo-
stadstillägg.
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen (1962:381) om allmän
försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut
och domstols beslut skall tillämpas i ärenden om bostadstillägg enligt
den nya lagen om bostadstillägg.
Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt yttrat sig över
förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser i
lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer skall omprövning och
överklagande av beslut om bostadstillägg ske i den ordning som anges i
20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL).
Regeringen anser inte att det finns skäl att ändra på vad som i dag
gäller lör omprövning, ändring och överklagande av allmän försäkrings-
kassas eller domstols beslut om det reformerade bostadstillägget. Be-
stämmelserna bör därför föras in i den nya lagen.
98
Regeringens förslag: Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om
allmän forsäkring skall tillämpas på bostadstillägg enligt den nya
lagen om bostadstillägg.
17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,
18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,
20 kap. 2 a § om provisoriska beslut,
20 kap. 3 § tredje stycket om indragning och nedsättning,
20 kap. 5 § om preskription,
20 kap. 6 § första stycket andra meningen om förbud mot över-
låtelse,
20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder, och
20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet.
Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens
förslag och bedömning.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt yttrat sig över
förslaget.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Bostadstillägg till
pensionärer (BTP) är i dag nära anknutet till det allmänna pensions-
system från vilket pension alltjämt betalas ut. Med hänsyn härtill har det
varit lämpligt att låta vissa bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL) vara tillämpliga även på det nuvarande bostadstillägget.
Sålunda är i dag följande bestämmelser i AFL tillämpliga: 16 kap. 12 §
om utbetalning till annan, 17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,
18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn, 20 kap. 2 a § om
provisoriska beslut, 20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller ned-
sättning av ersättning, 20 kap. 5 § om preskription av bidrag, 20 kap. 6 §
om förbud mot utmätning och om överlåtelse av ersättning, 20 kap. 8 §
fjärde stycket om utredningsåtgärder, 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet
för statliga myndigheter, arbetsgivare m.fl.
Enligt de förslag som regeringen lämnar i denna proposition, kommer
bostadstillägget i framtiden att vara en individinriktad förmån som utgör
en del av det grundläggande skyddet inom det allmänna pensionssyste-
met och det allmänna sjukförsäkringssystemet såvitt avser aktivitets- och
sjukersättning.
Eftersom det nya bostadstillägget i framtiden kommer att vara en
tilläggsförmån till bl.a. två allmänna sjukförsäkringsförmåner, som regle-
ras i AFL, bör den nuvarande hänvisningen i 15 § lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer (BTPL) bibehållas.
Med hänsyn till att regeringen i propositionen Sjukersättning i stället
för förtidspension (prop. 2000/01:96) föreslagit att bestämmelsen i 16
kap. 12 § AFL om utbetalning till annan skall upphöra att gälla den
1 januari 2003, bör denna bestämmelse utmönstras. Vidare är det inte
nödvändigt att i den nya lagen om bostadstillägg ha en hänvisning till be-
stämmelsen om förbud mot utmätning i 20 kap. 6 § AFL.
Det bör i detta sammanhang även påpekas att den tidigare nämnda ut-
redningen (S 1998:6) om översyn av processuella regler inom socialför-
säkringen, m.m. har att generellt se över bestämmelser av nu ifråga-
varande slag. I avvaktan på att den utredningen redovisar sitt arbete bör
Prop. 2000/01:140
99
några större förändringar av de processuella reglerna inom socialförsäk- Prop. 2000/01:140
ringen inte vidtas.
Med hänsyn till det anförda föreslår regeringen därför att nuvarande
hänvisning i 15 § BTPL till bestämmelser i AFL i huvudsak skall över-
föras till den nya lagen om bostadstillägg.
Regeringens förslag: Den som före utgången av 2002 har rätt till bo-
stadstillägg enligt nuvarande bestämmelser om bostadstillägg skall,
under en övergångsperiod om som längst sex månader fr.o.m. den 1
januari t.o.m. den 30 juni 2003, få ett månatligt bostadstillägg med det
belopp som enligt de nuvarande bestämmelserna om bostadstillägg ut-
ges eller skulle ha utgetts per december månad 2002.
Om rätten till huvudförmånen som berättigar till bostadstillägg en-
ligt nuvarande bestämmelser upphör före den 30 juni 2003, skall det
generella övergångsvisa bostadstillägget upphöra vid samma tidpunkt.
Utredningens förslag: Utredningen föreslog att de nya bestämmel-
serna om bostadstillägg skulle börja tillämpas först på beslut som avsåg
tiden tre månader efter bestämmelsernas ikraftträdande.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt yttrat sig över
förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Som ovan framgått i avsnitt 6 kom-
mer vissa personkategorier som enligt nuvarande regler är berättigade till
bostadstillägg inte att kunna kvalificera sig för det nya bostadstillägget.
Dessa är ålderspensionärer som uppbär partiell ålderspension, personer
som är berättigade till omställningspension eller förlängd omställnings-
pension samt kvinnor födda 1945 eller senare som kommer att beviljas
änkepension på grund av makes dödsfall efter utgången av 2002.
Bostadstillägg beviljas, enligt vad som framgår av avsnitt 11, efter an-
sökan om sådan förmån. De förändringar som föreslås i denna proposi-
tion av det nuvarande bostadstillägget är omfattande. De nya bestämmel-
serna avser såväl förändringar av kretsen förmånsberättigade som av de
materiella reglerna för hur det framtida bostadstillägget skall beräknas.
Det saknas därför skäl att inte kräva ansökan också för dem som vid
ikraftträdandet redan uppbär bostadstillägg. Detta innebär att såväl den
som redan uppbär bostadstillägg enligt nuvarande bestämmelser som den
som kommer att vara kvalificerad för bostadstillägg först under 2003,
måste ansöka om bostadstillägg enligt den nya lagen om bostadstillägg.
De som uppbär bostadstillägg skall under året före ikraftträdandet av
de nya bestämmelserna få information om dessa. Med hänsyn till att för-
ändringarna av bostadstilläggssystemet är väsentliga för många enskilda
individer, är det viktigt att informationen om vad det nya systemet för
bostadstillägg kommer att innebära i god tid når ut till allmänheten.
100
Eftersom det är över 400 000 bostadstilläggsärenden som skall hante- Prop. 2000/01:140
ras vid årsskiftet 2002/2003 är det motiverat att införa en generell be-
stämmelse av den innebörden att personer som vid ikraftträdandet uppbär
eller har rätt till bostadstillägg skall fortsätta att få sådan förmån för en
period om som längst sex månader räknat fr.o.m. den 1 januari 2003.
Enligt regeringens uppfattning är en sådan bestämmelse till fördel för de
enskilda förmånstagama, inte minst med hänsyn till att en hel del av
dessa personer haft bostadstillägg under lång tid och att detta är en del av
grundskyddet.
För att den enskilde förmånstagaren skall veta med vilket belopp bo-
stadstillägget utges under övergångstiden, samtidigt som systemet inte
skall bidra till ett alltför omfattande administrativt arbete, är det enligt
regeringens uppfattning lämpligt att bestämma det månatliga tillägget till
det belopp om betalas ut eller skulle ha betalats ut per december månad
2002. De personer som kommer att vara kvalificerade för det nya bo-
stadstillägget har då god tid på sig att ansöka om bostadstillägg enligt de
nya reglerna. Vidare kommer de personer som inte är kvalificerade för
det nya bostadstillägget att få en rimligt tid att anpassa sig till att de i
framtiden inte längre kommer att vara berättigade till bostadstillägg.
Även personer som har rätt till bostadstillägg enligt nuvarande be-
stämmelser eller blir beviljade eller ansöker om bostadstillägg för tiden
före ikraftträdandet först under början av 2003, skall vara berättigade till
det övergångsvisa bostadstillägget. Samma skall gälla för den som upp-
bär hustrutillägg.
Genom det övergångsvisa bostadstillägget avser regeringen att framför
allt bereda de personer som under lång tid uppburit förmånen antingen en
successiv infasning i det nya bostadstilläggssystemet eller en successiv
utfasning ur bostadstilläggssystemet.
En förutsättning för att det övergångsvisa bostadstillägget skall utges
till bidragstagaren under dessa sex månader är av naturliga skäl att han
eller hon uppbär en huvudförmån som enligt nuvarande bestämmelser
om bostadstillägg berättigar honom eller henne till bostadstillägg. Om
sådan huvudförmån upphör att utges till förmånstagaren skall han eller
hon inte längre vara kvalificerad till det övergångsvisa bostadstillägget.
Regeringens förslag: Den som är kvalificerad för bostadstillägg
under en övergångsperiod skall under tiden han eller hon är berättigad
till sådan förmån omfattas av bestämmelserna i den nya lagen om bo-
stadstillägg.
För en gift person som har rätt till bostadstillägg vid utgången av
2002 och vars make inte är berättigad till någon form av bostadstillägg
skall dock gälla särskilda bestämmelser vid omräkning av bostads-
tillägg. Först skall bostadstillägget beräknas helt enligt bestämmel-
serna i den nya lagen om bostadstillägg. Därefter skall en alternativ
beräkning göras där dels något fribelopp inte skall beräknas för den
make som inte är kvalificerad för bostadstillägg, dels de nuvarande
bestämmelserna om fördelning av bostadskostnaden skall tillämpas.
Om beräkningen enligt den alternativa regeln leder till ett högre bo-
stadstillägg än beräkningen enligt de nya bestämmelserna, skall det
omräknade bostadstillägget bestämmas enligt den alternativa beräk-
ningsmodellen.
Den alternativa beräkningsregeln får tillämpas längst till och med
månaden före den månad maken fyller 65 år eller dessförinnan börjar
uppbära förmån som berättigar till bostadstillägg enligt den nya lagen
om bostadstillägg.
Om bostadstillägget vid en tidigare omräkning bestämts enligt de
reformerade bestämmelserna om bostadstillägg, får ytterligare omräk-
ning av bostadstillägget inte ske enligt den alternativa beräknings-
regeln.
Prop. 2000/01:140
Utredningens förslag: Utredningen lämnade inte något förslag i nu
aktuellt hänseende.
Skälen för regeringens förslag: Förslaget om bostadstillägg under en
övergångsperiod kan enklast beskrivas som att samtliga personer som
beviljats bostadstillägg enligt de nuvarande bestämmelserna om bostads-
tillägg kommer att vara kvalificerade för bostadstillägg under som längst
de första sex månaderna under 2003 oavsett om de skulle ha varit
kvalificerade för sådant tillägg enligt de reformerade reglerna om bo-
stadstillägg eller ej. Detta bostadstillägg skall dock, för att underlätta
administrationen under övergångsperioden utges med ett belopp som
motsvarar månadsbeloppet för december 2002.
Övergångsbestämmelserna skall, samtidigt som de skall utgöra en
trygghet för de enskilda förmånstagama, inte vara onödigt svårhanterliga
för försäkringskassorna. Regeringen har därför strävat efter att göra dessa
bestämmelser så enkla som möjligt. Vi föreslår därför att personer som är
kvalificerade för det övergångsvisa bostadstillägget skall, under tid som
de uppbär det övergångsvisa bostadstillägget, omfattas av bestämmel-
serna i den nya lagen om bostadstillägg. Detta innebär bl.a. att bestäm-
melserna om anmälningsskyldighet vid ändrade förhållanden och beräk-
ningsreglerna blir tillämpliga på det övergångsvisa bostadstillägget även
om det i en del enskilda fall kan få stora konsekvenser.
Närmare om makar
Den föreslagna konstruktionen av bostadskostnadsfördelningen mellan
makar och med makar likställda personer är en konsekvens av de före-
slagna förändringarna när det gäller beräkningen av den bidragsgrundan-
de inkomsten och reduceringsinkomsten. Dessa regler kommer tillsam-
mans med reglerna om fribelopp vid beräkningen av reduceringsin-
komsten att ha omfördelande effekter. Ett exempel på detta är, när det
gäller beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten, ett gift par som
delar bostad där den ena maken under 2003 kommer att vara berättigad
till en fjärdedels sjukersättning och den andre maken förvärvsarbetar
heltid. En inkomstökning för den heltidsarbetande maken medför en an-
mälningsskyldighet avseende ändrade förhållanden och en omräkning av
det övergångsvisa bostadstillägget enligt de nya bestämmelserna om bo-
102
stadstillägg. En sådan omräkning kommer i det beskrivna fallet att leda Prop. 2000/01:140
till en sänkning av bostadstillägget.
Vid ikraftträdandet av det nya bostadstilläggssystemet kommer det att
finnas ett inte obetydligt antal makar som lever tillsammans, där endast
en av makarna är berättigade till bostadstillägg. I en hel del fall har bo-
stadstillägget för dessa personer under lång tid utgjort ett permanent bi-
drag för bostadskostnaderna som makarna inrättat sitt liv och boende
efter. Regeringen anser att det för dessa personer inte framstår som
lämpligt att den nya bestämmelsen om bostadskostnadsfördelningen,
med omfördelande effekt, ovillkorligen tillämpas för bestämmandet av
bostadstillägg vid en omräkning av bostadstillägget.
Ett sätt att minska effekterna i fall som ovan angetts är därför att infora
en bestämmelse om att fördelningen av bostadskostnaden samt fördel-
ningen av bostadskostnadstaket enligt de nya bostadstilläggsbestämmel-
sema inte tillämpas i dessa fall. För att regelverket inte skall bli kompli-
cerat och svåröverskådligt bör en sådan undantagsregel vara generell.
Även likabehandlingsprincipen talar för en generell undantagsregel. För
att ytterligare anpassa infasningen av det nya bostadstilläggssystemet för
dessa personer anser vi dessutom att undantagsregeln bör tillämpas vid
bestämmande av bostadstillägg under en längre tid än den tid under
vilket det i avsnitt 12.1 angivna generella övergångsvisa bostadstillägget
skall utges. Med andra ord anser vi att undantagsregeln bör tillämpas
även för tiden efter den 30 juni 2003.
En generell undantagsregel från de nya bestämmelserna om bostads-
tillägg leder dock inte alltid till ett bättre resultat för den enskilde för-
månstagaren än vad beräkningsreglema enligt det nya bostadstilläggs-
systemet medför. Med hänsyn härtill bör därför undantagsregeln vara en
altemativregel som skall tillämpas endast om den leder till ett bättre re-
sultat för den enskilde förmånstagaren än vad en beräkning helt enligt
bestämmelserna i den nya lagen om bostadstillägg ger. Regeringen före-
slår således att för det fall bostadstillägget av något skäl skall räknas om
för en gift person som är kvalificerad för det övergångsvisa bostads-
tillägget och som delar bostad med sin make som i sin tur inte är berät-
tigad till bostadstillägg, skall följande gälla. Bostadstillägget skall först
beräknas enligt de nya reglerna om bostadstillägg. Därefter skall bo-
stadstillägget beräknas enligt en alternativ metod som utgår från de re-
formerade bestämmelserna om bostadstillägg men där dels bostadskost-
naden beräknas enligt nuvarande bestämmelser om bostadstillägg, dels
något fribelopp inte beräknas för den make som inte är kvalificerad för
bostadstillägg. Om bostadstillägget blir högre enligt den alternativa be-
räkningsregeln, skall bostadstillägget utges enligt denna regel. Om bo-
stadstillägget i stället blir högre enligt en beräkning enligt de nya be-
stämmelserna, skall bostadstillägget utges helt enligt dessa nya regler. Vi
föreslår vidare att den alternativa beräkningsregeln far tillämpas längst
till och med månaden före den månad maken fyller 65 år eller dessför-
innan börjar uppbära förmån som berättigar till bostadstillägg enligt den
nya lagen om bostadstillägg.
För det fall ytterligare omräkningar av bostadstillägget skall ske, före-
slår regeringen att samma beräkningsförfarande skall tillämpas endast
om bostadstillägget har bestämts med den alternativa beräkningsregeln.
Om ändringen av bostadstillägget skett med stöd av de reformerade bo-
103
stadstilläggsbestämmelsema, skall endast dessa regler användas vid Prop. 2000/01:140
eventuellt kommande omprövningar.
Förutsättningarna for att den alternativa beräkningsregeln skall tilläm-
pas kan sammanfattas enligt följande. Den bidragsberättigade maken
skall dels ha haft rätt till bostadstillägg vid utgången av 2002, dels konti-
nuerligt från och med denna tidpunkt ha fatt eller haft rätt till bostads-
tillägg beräknat enligt den alternativa beräkningsregeln. Vidare far den
alternativa beräkningsregeln användas som längst till och med månaden
före den månad den andre maken fyller 65 år eller dessförinnan börjar
uppbära förmån som berättigar till bostadstillägg enligt den nya lagen om
bostadstillägg.
Budgeteffekterna har analyserats med hjälp av mikrosimulerings-
modellen FASIT, som utvecklats av Statistiska Centralbyrån i samarbete
med Regeringskansliet. I denna modell efterbildas gällande skatte- och
bidragsregler. För varje individ och hushåll i databasen görs individuella
beräkningar av skatt och bidrag så att en disponibel inkomst för vart och
ett av hushållen kan beräknas. Man kan säga att ett omfattande bok-
föringsschema utförs för varje individ och hushåll som ingår i urvalet.
Resultaten räknas därför upp för att avse hela befolkningen. I beräk-
ningarna beaktas inte de eventuella förändringar i individens beteende,
t.ex. vad gäller ansökningsffekvens, arbete och sparande som regeländ-
ringarna kan ge upphov till. Detta beror på att det råder osäkerhet om
vilka beteendeförändringar som kan uppträda för olika grupper, hur om-
fattande dessa ändringar kan bli samt när i tiden de kan uppkomma. Er-
farenhetsmässigt har det visat sig att regeljusteringar, av det slag som
föreslås här, först på lång sikt leder till att nya pensionärer söker bo-
stadstillägg till pensionärer (BTP). Beräkningarna omfattar därför enbart
BTP-tagare enligt dagens system.
Den offentliga inkomststatistiken redovisas med ett par års eftersläp-
ning, eftersom den grundas bl.a. på självdeklarationer och kontrollupp-
gifter. Beräkningarna är därför baserade på statistiska uppgifter och
intervjuer för 1998 för de ca 16 000 hushåll som ingår i SCB:s inkomst-
fördclningsundcrsökning för 1998 (HINK 98).
Beräkningarna är gjorda i 2002 års ekonomiska miljö, som åstadkom-
mits genom en ffamskrivning av löner, arbetslöshet, kapitalinkomster,
förmögenhet m.m. Kapitalinkomster och förmögenhet är särskilt besvär-
liga att prognostisera, vilket kan ha inverkan på resultaten. Hänsyn har
också tagits till den ”mognad” av systemet för tilläggspension (ATP-
systemet), som förväntas ske mellan 1998 och 2002.
Kostnaderna för det nya systemet för bostadstillägg till pensionärer
m.fl. (BTP-systemet) har beräknats enligt följande.
1. Rätten till det särskilda grundavdraget för pensionärer (SGA) tas bort.
2. Den övergångsvisa garantipensionen för ålderspensionärer införs.
104
3. Omvandling av förtidspension/sjukbidrag beviljade före 2003 till Prop. 2000/01:140
sjukersättning.
4. Införandet av det nya BTP-systemet.
Beräkningarna visar således kostnaderna för att i det gamla pensions-
systemet avskaffa SGA, samt införa nödvändiga korrigeringar i pen-
sionssystemet och BTP-systemet så att den disponibla inkomsten inte
skall påverkas i någon högre grad. 1 det nya BTP-systemet införs även
vissa ändringar som är motiverade av andra sakliga skäl. Med denna
beräkning ser man dock ej effekten av framtida förändringar i pensions-
fördelningen eller av hur regler för nyinträdande aktivitets- eller sjuk-
ersättningsfall kommer att påverka inkomstfördelning och BTP.
Hushåll, där någon enbart har änkepension som BTP-grundande in-
komst, ingår ej i beräkningarna.
Kostnaderna för BTP beräknas 2002 uppgå till drygt 10 miljarder
kronor. Med de förslag som lämnas i denna proposition och med de me-
toder som redogjorts för ovan, beräknas kostnaderna för det nya BTP-
systemet i stort sett bli oförändrade jämfört med det nuvarande BTP-
systemet. Förslaget medför därför inga justeringar av anslagsbeloppet.
För de flesta pensionärshushåll med BTP blir skillnaden mellan det nya
och gamla pensionssystemet relativt liten.
Närmare 70 procent av de hushåll som har BTP kommer att fa
oförändrat eller högre BTP till följd av de nya reglerna. Cirka 20 procent
får en minskning med som mest 2 000 kronor per år, medan 2 procent av
pensionärshushållen får en minskning på minst 10 000 kronor per år. Vid
en granskning av den sistnämnda gruppen finner man att de flesta av dem
har faktiska kapitalinkomster som med betydande belopp överstiger den
schablonavkastning som tillämpas i det nuvarande BTP-systemet. I allt
väsentligt torde detta bero på de realisationsvinster som uppstår vid för-
säljning av värdepapper och fastigheter. I gruppen återfinns fler kvinnor
än män. Detta beror på att kvinnorna har högre kapitalinkomster och
realisationsvinster än männen.
Skillnaderna i utfallet för kvinnor och män är små. Bland ensamståen-
de ålderspensionärer får männen, i genomsnitt, en höjning på drygt 500
kronor per år medan motsvarande siffra för kvinnorna är 300 kronor per
år. Även om de genomsnittliga förändringarna är små kan förändringarna
i enskilda fall bli stora.
Kapitalinkomster och förmögenhet är svåra att prognostisera och kan
vara föremål för kraftiga förändringar. Dessa förändringar kan initieras
av stora prisjusteringar på aktier av den typ som är aktuella just nu.
Effekten av vissa ändringar på detta område har därför studerats.
- Höjning respektive sänkning av de faktiska kapitalinkomsterna med
10 procent och 20 procent, varvid det visar sig att BTP-utgiftema
ändras med ca 30 miljoner kronor per år för varje 10-procentig för-
ändring.
- Den föreslagna metoden för kapital/förmögenhetsberäkning byts
mot den schablonmetod på kapitalavkastning och förhöjd kapital-
avkastning som används enligt gällande regler. Vid en sådan för-
ändring minskar BTP-utgiftema med cirka 250 miljoner kronor per
år.
De ålderspensionärer som är födda 1937 eller tidigare och som har
SGA får fr.o.m. januari 2003 höjd bruttopension på grund av att SGA
105
försvinner och pensionen blir beskattad på samma sätt som arbets- Prop. 2000/01:140
inkomster. De som helt saknar ATP, eller har så låg ATP-pension att
pensionstillskott betalas ut till dem, kommer från denna tidpunkt att fa
hela pensionen i form av garantipension. Pensionen höjs för dessa per-
soner, varav 85 procent är kvinnor, från 1,529 till 2,17 prisbasbelopp för
en ogift ålderspensionär och från 1,354 till 1,935 prisbasbelopp för en
gift ålderspensionär. Trots att pensionen ökar blir bostadstillägget något
högre för de allra flesta. Den främsta anledningen till detta är att fri-
beloppet i det reformerade BTP-systemet är högre än motsvarande
”belopp” i dagens system. Det belopp i dagens system som motsvarar fri-
beloppet utgörs av summan av folkpension, pensionstillskott och den del
av ATP-pensionen som har minskat pensionstillskottet.
De ålderspensionärer som är födda 1937 eller tidigare och som före
januari 2003 har för hög pension för att kunna få SGA kommer inte att få
någon förändrad bruttopension fr.o.m. januari 2003. Även dessa pensio-
närer får ett högre bostadstillägg från och med januari 2003.
Fribeloppet i det reformerade systemet motsvarar alltid oreducerad
basnivå för hel garantipension vid ålderspension och hel garantiersätt-
ning vid sjukersättning eller aktivitetsersättning. Detta innebär ett förbätt-
rat bostadstillägg för, framför allt, dem som i dag har en avkortad eller
reducerad folkpension. Detta gäller t.ex. när ålderspensionen är reduce-
rad därför att man tagit ut den före 65 års ålder eller om pensionen är
avkortad på grund av att man inte har tjänat in minst 30 år med ATP-
poäng eller på grund av att man inte har varit bosatt i Sverige i minst 40
år. Det är något fler män som har reducerad pension på grund av att de
har tagit ut ålderspension före 65 års ålder medan det är något fler
kvinnor som har en avkortad pension på grund av att de inte har 30 år
med ATP-poäng eller 40 bosättningsår.
I propositionen föreslås en förändring avseende beräkning av reduce-
ringsinkomst för makar som lever tillsammans och där endast en av
makarna har en förmån som kvalificerar honom eller henne för det
reformerade bostadstillägget. Även i dessa fall ska ett fribelopp avräknas
från vardera makens inkomst. I dagens system avräknas enbart det
belopp som motsvarar fribeloppet för den make som har pension medan
ingen motsvarande avräkning görs för den make som inte har pension.
I propositionen föreslås också att den maximala bostadskostnaden som
kan ersättas med BTP skall delas även för de makar som lever till-
sammans och där enbart den ena maken har pension. Den föreslagna änd-
ringen innebär att de flesta av dessa får ett lägre BTP i det reformerade
systemet. Effekten motverkas dock till viss del av förslaget att även den
make som inte har pension ska kunna avräkna ett fribelopp från sin
inkomst.
Vissa inkomster, t.ex. tjänstepension och inkomst av tjänst skall enligt
förslaget inte tas upp till sitt fulla värde vid omräkningen av den
bidragsgrundande inkomsten till reduceringsinkomst. Dessa inkomster
skall endast tas upp med 80 procent av det belopp som de ingår med i
den i avsnitt 8 föreslagna bidragsgrundande inkomsten. Detta är ytter-
ligare en anledning till att bostadstillägget kan bli högre fr.o.m. 2003.
På grund av bl.a. den nuvarande låga bankräntan på sparkonton inne-
bär även förändringen att det är den faktiska avkastningen på förmögen-
heten som ska påverka bostadstillägget en förbättring av bostadstillägget.
106
Prop. 2000/01:140
Alla beslut om det nya bostadstillägget ska vara tidsbestämda. Utgångs-
punkten är att ett beslut skall gälla i ett år. 1 okomplicerade fall kan
beslutet dock avse en tid om som längst tre år. Möjligheten finns även att
meddela beslut för en tid understigande ett år. Vad som nu anförts kan
innebära att antalet ansökningar om bostadstillägg som skall handläggas
av försäkringskassorna ökar. Samtidigt medför den föreslagna inkomst-
prövningen ett enklare system. Den föreslagna metoden för att fastställa
inkomst av kapital innebär också en ökad möjlighet att via ADB-media
hämta in uppgifter som kan förtryckas på ansökningsblanketterna. Sam-
mantaget är vår bedömning därför att det nya systemet för bostadstillägg,
utöver själva omläggningsarbetet och utarbetandet av nya ADB-lös-
ningar, inte kommer att kräva mer resurser än dagens system.
Regeringens förslag: I beräkningsunderlaget för garantipension för
personer födda 1937 eller tidigare skall ingå den tjänstepension som
framgår av taxeringen året före det år för vilken garantipensionen be-
talas ut.
I de fall en tjänstepension tillkommer efter taxeringen, till följd av
makes dödsfall eller när ålderspension beviljas, skall denna tjänste-
pension, uppräknad till ett årsbelopp, ingå i beräkningsunderlaget med
sitt faktiska belopp från och med månaden efter den försäkringskassan
fatt kännedom om tjänstepensionen.
I beräkningsunderlaget för 2003 skall, för personer födda 1936 eller
1937, tjänstepensionen för oktober 2002, uppräknad till ett årsbelopp,
användas. För personer födda 1937 skall det tjänstepensionsbelopp
som använts för beräkning av garantipension för 2003 även användas
vid beräkning av garantipension för 2004.
Upphör eller minskar tjänstepensionen, och detta anmäls till försäk-
ringskassan, skall den aktuella tjänstepensionen, uppräknad till ett års-
belopp, användas istället för den taxerande uppgiften från och med
den månad som anmälan görs.
Skälen för regeringens förslag: Vid beräkning av garantipension för
personer födda 1937 eller tidigare skall hänsyn tas till bl.a. svensk och
utländsk tjänstepension. Det belopp som enligt nu gällande bestämmelser
därvid skall användas är tjänstepensionen för december månad, uppräk-
nad till årsbelopp, året före det år som garantipensionen skall betalas ut. 1
de fall beloppet senare ändras på annat sätt än genom indexuppräkning
eller motsvarande, skall det nya tjänstepensionsunderlaget istället an-
vändas. Nämnda bestämmelser innebär således att för beräkning av
garantipensionens storlek 2003 skall den tjänstepension som betalades ut
i december 2002, uppräknad till årsbelopp, användas.
107
Beträffande sättet att hämta in uppgift om tjänstepension lämnades i Prop. 2000/01:140
propositionen Garantipension till personer födda år 1937 eller tidigare
(prop. 1999/2000:127) inte något förslag. Dock gjorde regeringen den
bedömningen att pensionsutbetalaren borde lämna uppgift om tjänstepen-
sionen till Riksförsäkringsverket (RFV). Samtidigt konstaterades att den
närmare utformningen av uppgiftslämnandet borde beredas ytterligare.
Orsaken härtill var att det förslag till lösning som presenterats i en
promemoria (Särskild uppgiftsskyldighet angående tjänstepension,
S2000/2244/SF, samt tillägg, S2000/2718/SF) blev föremål för kritik i
fråga om kostnadskonsekvenser och praktiskt genomförande. Eftersom
uppgift om tjänstepension även behövs för hanteringen av bostads-
tilläggen bör bedömningen av frågan om uppgiftsskyldighet göras samlat
med förslag om ändrade regler för bostadstillägg. Regeringen ansåg där-
för att frågan borde beredas ytterligare och ske i samverkan mellan RFV
och berörda institutioner.
Den 29 juni 2000 gav regeringen RFV i uppdrag att i samråd med
Statskontoret ta fram förslag till hur uppgift om pensionsberättigads
tjänstepension kan hämtas in samt att göra en analys över förslagens kon-
sekvenser. Av uppdraget framgick även att alla intressenter skulle in-
bjudas att delta i arbetet. RFV redovisade den 14 december 2000 en
rapport till regeringen (Hantering av tjänstepensioner vid beräkning av
garantipension till äldre ålderspensionärer, Dnr S2000/8418/SF). I
rapporten redogjordes för olika alternativ för att hämta in uppgift om
tjänstepension och konstaterades att inget av alternativen kunde anses
helt tillfredsställande. RFV föreslog istället att garantipension inte skall
samordnas med tjänstepension och att omräkning av ålderspension enligt
äldre bestämmelser till nya förmånsregler skulle ske vid ett tillfälle. Det
huvudsakliga motivet för förslaget var att detta bedömdes ha stora
administrativa fördelar.
Mot bakgrund av främst RFV:s rapport konstaterar regeringen att det i
huvudsak finns fyra alternativ till hur frågan kan lösas.
1. RFV.s förslag. Förslaget innebär som ovan nämnts att garantipensio-
nen inte samordnas med tjänstepension och att därmed uppgift om
tjänstepension inte behöver tas in för detta ändamål. Enligt förslaget
görs omräkning en gång och med utgångspunkt från den pension som
respektive ålderspensionär har i december 2002. Metoden anknyter
till metoden för omräkning av förtidspension till sjukersättning. Om-
räkning föreslås därvid ske med avseende på skattesatsen i den kom-
mun där den pensionsberättigade är bosatt vid årsskiftet 2002/2003.
Förslaget innebär förenklingar i två avseenden. Dels slipper man
hanteringen med att ta in och hantera samordningen med tjänstepen-
sioner, dels görs omräkningen en gång för alla. Förslaget ökar dock
initialt kostnaderna med ca 300 - 400 mkr. Merkostnaden minskar
dock successivt över åren.
2. Uppgift om tjänstepension lämnas av pensionären. Metoden innebär
att ca 800 000 pensionärer under hösten 2002 skall lämna uppgift om
aktuellt belopp. När väl ett system har etablerats finns alternativa sätt
att underhålla systemet, antingen genom att uppgifter begärs in år-
ligen eller att förändringar skall anmälas eller att man använder
. samma belopp år efter år. Metoden är densamma som föreslås gälla
för det nya bostadstillägget och har den fördelen att pensionären
108
automatiskt känner till vilken uppgift som används vid samordningen. Prop. 2000/01:140
Detta alternativ innebär dock ett omfattande administrativt arbete,
mycket beroende på att det kommer att vara svårt att fa in uppgifter
från alla eftersom det till skillnad från BTP inte krävs någon ansökan
för beräkningen av garantipension. Skall en uppgift hämtas in bör det
rimligen finnas en sanktionsmöjlighet för dem som inte lämnar upp-
giften. En sanktion innebärande att innehålla garantipensionen torde
dock vara direkt oskälig eftersom sanktionen i många fall knappast
står i rimlig proportion till uppgiftens värde.
3. Utbetalarna lämnar uppgift årligen. Metoden innebär att utbetalama i
slutet av varje år åläggs att lämna uppgift om förväntat årsbelopp som
skall betalas ut under det närmast kommande året. Metoden ansluter
till det förslag som lämnades i den tidigare promemorian Särskild
uppgiftsskyldighet angående tjänstepension. Metoden har kritiserats
kraftigt av försäkringsbranschen, som framhåller att det fordras
omfattande systemlösningar för att klara detta. Vissa utbetalare är
dessutom små pensionsstiftelser med enstaka pensionärer för vilka
kravet på uppgiftslämnande skulle leda till besvärande merarbete. Att
istället undanta små utbetalare från uppgiftsskyldigheten skulle strida
mot kravet på likabehandling. I praktiken kan det också vara svårt
eller omöjligt att förutsäga årsbeloppet. Detta gäller dels fond-
försäkringar som varierar i värde, dels när det förekommer återbäring
mot slutet av året. Skyldighet kan bara åläggas svenska utbetalare
medan det för utländska utbetalare blir fråga om ett frivilligt uppgifts-
lämnande. Det blir därmed inte fråga om likabehandling för dem med
svensk resp, utländsk pension.
4. Uppgift hämtas från taxerade uppgifter. Utgångspunkten är här att
senast lämnade kontrolluppgift används. Eftersom kontrolluppgift
lämnas under januari så måste utbetalningen av garantipension i
januari 2003 grundas på kontrolluppgift avseende 2001. Tidigast från
mars 2003 skulle beloppet för 2002 kunna användas, men eftersom
ett byte av tjänstepensionsunderlag under löpande kalenderår
knappast är rimligt, skulle utbetalning av garantipension under hela
2003 i praktiken komma att styras av tjänstepensionen för 2001. För
att uppgiften skall hålla så god kvalitet som möjligt bör emellertid
belopp från den fastställda taxeringen användas istället för belopp
enligt kontrolluppgift. Metoden är enkel så tillvida att en redan färdig
och etablerad uppgift används, vilket generellt leder till en smidig
administration.
Tjänstepension som framgår av taxeringen som grundför beräkning av
garantipension
Att avskaffa samordningen som RFV föreslår är i flera avseenden en
attraktiv lösning. Praktiska och ekonomiska skäl talar dock mot ett sådant
alternativ. Förslaget förutsätter dessutom ett omfattande utrednings- och
analysarbete. Enligt regeringens uppfattning är RFV:s förslag därför inte
möjligt att genomföra utan att tidsplanen för genomförandet äventyras.
Därtill leder förslaget initialt till merkostnader. Sammantaget anser
regeringen att de administrativa fördelarna med RFV:s förslag är till-
109
talande men inte tillräckliga med tanke på de risker och kostnader det Prop. 2000/01:140
medför.
Gällande regler innebär att det är beloppet för december månad året
innan som skall ligga till grund för beräkningen av garantipensionen.
Detta förutsätter att uppgiften hämtas från pensionstagaren eller från pen-
sionsutbetalaren. Vad gäller förslagen om att hämta in uppgifterna på
något av dessa sätt har det i bl.a. RFV:s rapport framkommit att meto-
derna har avgörande praktiska och kvalitativa nackdelar. Visserligen blir
uppgiften aktuellare än med uppgift från taxeringen, men det kommer
istället att vara svårt att få in alla uppgifter och för de uppgifter som läm-
nas kommer kvaliteten i en hel del fall att kunna ifrågasättas. Mot bak-
grund av att dessa alternativ också torde vara administrativt dyrast, gör
regeringen den bedömningen att uppgifternas större aktualitet inte upp-
väger nackdelarna. Regeringen föreslår därför att den tjänstepension som
skall ligga till grund för beräkningen av garantipension skall hämtas från
taxeringen året före det år för vilken garantipension betalas ut.
Beräkning av garantipension för januari 2003 sker i december 2002.
Den senaste taxeringsuppgiften avser då taxeringen för 2002, dvs. in-
komståret 2001. Regeringen anser det vara rimligt att denna uppgift
ligger till grund för beräkning av garantipensionen för hela 2003. Således
skall ingen ytterligare beräkning göras under 2003 när taxeringen för
2003 är fastställd.
Eftersom kontrolluppgiften visar pensionen med en viss eftersläpning
så motsvarar beloppen i taxeringen inte exakt vad som faktiskt betalas ut
när garantipensionen skall beräknas. Avvikelsen är oftast en indexupp-
räkning och därför av mindre betydelse. Den taxerade uppgiften är därför
i de allra flesta fall i stort sett likvärdig med det aktuella beloppet. Det
finns dock situationer då avvikelsen kan vara betydande och det finns
därför skäl att i vissa fall avvika från den taxerade uppgiften.
I de fall tjänstepensionen beviljats under det år taxeringen avser eller
under året därefter så ingår tjänstepensionen endast till en viss del eller
inte alls i den taxerade uppgiften. Den taxerade uppgiften blir då direkt
missvisande. De här föreslagna reglerna gäller dock endast för personer
födda 1937 eller tidigare och majoriteten av dessa har 2003 haft pension
så länge att tjänstepensionen till fullo ingår i senaste taxeringsuppgift. I
praktiken är en missvisande uppgift till följd av en nybeviljad pension i
stort sett endast ett problem för dem som beviljats pension under 2001
och 2002, dvs. huvudsakligen för personer födda 1936 och 1937. Per-
soner födda 1937 fyller 65 år under 2002, vilket innebär att 2002 är det
sista år under vilket kontrolluppgifterna annat än i enstaka fall är
ofullständiga. För dem som är födda 1936 eller 1937 skall därför istället
för den taxerade uppgiften en aktuellare uppgift användas för beräkning
av garantipensionen 2003. Att använda beloppet för december 2002 är av
administrativa skäl mindre lämpligt. Regeringen föreslår istället att
tjänstepensionen för oktober 2002, uppräknad till ett årsbelopp, skall
användas. I de fall tjänstepensionen beviljas efter oktober skall beloppet
för den första månaden tjänstepension betalas ut istället användas. För
dem som är födda 1937 skall samma belopp även användas för beräkning
av garantipensionen för 2004. Det ankommer i nämnda fall på försäk-
ringskassan att hämta in uppgiften. Av detta skäl finns en skyldighet för
110
pensionstagaren att på begäran lämna uppgift om den aktuella tjänste- Prop. 2000/01:140
pensionen.
En tjänstepension kan tillkomma vid andra tidpunkter än vid 65 års
ålder. Exempel på detta kan vara vid ett senare uttag av ålderspension
eller vid makes dödsfall. Det är även i dessa fall rimligt att detta får
genomslag omedelbart och att därför använda en aktuell uppgift om
tjänstepension istället för den taxerade uppgiften. För att undvika retro-
aktiva beräkningar skall justering av garantipensionen till följd av en till-
kommande tjänstepension göras från och med månaden efter den månad
då försäkringskassan fick kännedom om denna pension. Någon anmäl-
ningsskyldighet för pensionären eller pensionsutbetalaren föreslås inte
utan det bör istället vara försäkringskassans uppgift att i dessa fall hämta
in aktuella uppgift. Det administrativa merarbetet för detta torde dock
vara begränsat eftersom försäkringskassan känner till när en pension be-
viljas och aviseras vid ändrat civilstånd.
I ett antal fall kommer tjänstepensionen att ha minskat eller upphört
sedan taxeringen. Som regel är det då fråga om att tjänstepensionen till
följd av avtal minskar vid t.ex. 70 års ålder. I de fall en påtaglig minsk-
ning av tjänstepensionen sker, kommer garantipensionen under ett par år
att beräknas till ett för lågt belopp. Detta kan inte anses acceptabelt då
det är fråga om ett grundskydd. Det bör därför finnas en möjlighet att
göra avsteg från att använda den taxerade uppgiften även i dessa fall.
Regeringen föreslår därför att den tjänstepension som faktiskt betalas ut
skall användas som underlag vid beräkningen av garantipension i de fall
den aktuella tjänstepensionen är lägre än den i kontrolluppgiften. Detta
förutsätter att pensionstagaren anmäler det lägre beloppet till försäk-
ringskassan. Av administrativa skäl skall retroaktiv omräkning av garan-
tipensionen begränsas. Det är dock rimligt att en pensionär får anmäla ett
lägre belopp samma månad som tjänstepensionen betalas ut. Det innebär
att garantipensionen för en viss månad skall beräknas för samma månads
tjänstepension förutsatt att tjänstepensionen är lägre och att den anmälts
senast under samma månad. Det innebär också att garantipensionen av
nämnda skäl kan räknas om när som helst under året. När en lägre pen-
sion på detta sätt anmäls skall det nya beloppet avse all tjänstepension,
dvs. om tjänstepension från flera utbetalare finns skall det aktuella be-
loppet från alla utbetalare jämföras med beloppet i kontrolluppgiften. Det
är då pensionstagarens ansvar att uppge och vid behov visa vilka belopp
han eller hon vid detta tillfälle uppbär.
Denna lag innehåller bestämmelser om bostadstillägg till pensionärer
m.fl. Lagen ersätter lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer
(BTPL) (i kommentaren benämnd den gamla lagen). Den nya lagen är
föranledd av att det nya ålderspensionssystemet träder i kraft fullt ut den
1 januari 2003, då grundskyddsförmånema folkpension, pensionstillskott
111
och det särskilda grundavdraget for pensionärer (SGA) ersätts av garan- Prop. 2000/01:140
tipension. Bostadstillägg skall även i fortsättningen utges till olika pen-
sionsförmåner. Även personer som i dag uppbär förtidspension eller
sjukbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) skall
kunna få bostadstillägg enligt den nya lagen. Eftersom sjukersättning och
aktivitetsersättning som ersätter dessa förmåner fr.o.m. 2003 inte kom-
mer att vara pensionsförmåner utan i stället kommer att utgöra en del av
sjukförsäkringssystemet i AFL benämns den nya lagen Bostadstillägg till
pensionärer m.tl.
1 § I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som
omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestäm-
melser om förmåner vid utlandsvistelse och om handläggning av ären-
den, m.m.
Paragrafen motsvarar 1 a § i den gamla lagen och anger att det i social-
försäkringslagen (SofL) finns bestämmelser om vem som omfattas av
lagen. 1 SofL anges de grundläggande villkoren för att en person skall
vara försäkrad för förmåner enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring eller omfattas av särskilda förmånslagar, bl.a. lagen om bostads-
tillägg till pensionärer m.fl., som hänförs till socialförsäkringarna. Be-
dömningen av om en person uppfyller grundvillkoren för att ingå i den
skyddade personkretsen skall således göras med tillämpning av bestäm-
melserna i SofL. Enligt 3 kap. 2 § 9 SofL tillhör bostadstillägget den bo-
sättningsbaserade grenen av socialförsäkringarna. I SofL regleras också i
vilka situationer en person skall anses vara bosatt i Sverige och således
ingå i den personkrets som kan vara berättigad till bostadstillägg. För att
bostadstillägg skall kunna utges krävs dessutom att de materiella villko-
ren i denna lag är uppfyllda.
Bestämmelser om vilken försäkringskassa som är behörig att fatta be-
slut finns i 5 kap. SofL. Vidare finns det i SofL bestämmelser om för-
måner vid utlandsvistelse och handläggning av ärenden, m.m. Beträffan-
de det närmare innehållet i SofL hänvisas till propositionen Socialförsäk-
ringens personkrets (prop. 1998/99:119).
2 § Bostadstillägg enligt denna lag kan utges till den som uppbär
1. hel ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension eller garantipension enligt lagen (1998:702) om garanti-
pension,
2. sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring,
3. änkepension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam,
4. änkepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen
(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn,
5. särskild efterlevandepension enligt lagen om införande av lagen
(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam,
6. hustrutillägg enligt lagen (1998:708) om upphävande av lagen
(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension,
eller
7. pension eller invaliditetsförmån enligt lagstiftningen i en stat som
ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, under förutsättning att
förmånen motsvarar svensk pension eller ersättning enligt 1-6.
112
Bostadstillägg kan också utges till en änka som enbart på grund av be- Prop. 2000/01:140
stämmelsema i 1 kap. 6 § tredje stycket lagen om efterlevandepension
och efterlevandestöd till bam inte uppbär änkepension.
Bostadstillägg kan också utges till den vars sjukersättning eller aktivi-
tetsersättning nar vilandeförklarats enligt 16 kap. 16 § lagen om allmän
försäkring.
I denna paragraf anges vilka kategorier som kan få bostadstillägg. I av-
snitt 6 behandlas närmare målgrupperna för det nya bostadstillägget.
Enligt första stycket 1 utges bostadstillägg till den som har hel ålders-
pension från det allmänna ålderspensionssystemet. Till skillnad från nu-
varande bostadstilläggssystem där rätt till bostadstillägg föreligger även
vid uttag av partiell ålderspension krävs enligt de nya reglerna att den
försäkrade tar ut hel ålderspension.
Enligt punkten 2 skall förmånerna sjukersättning och aktivitetsersätt-
ning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), vilka för-
måner fr.o.m. år 2003 ersätter nuvarande förtidspension/sjukbidrag i
AFL, berättiga till bostadstillägg.
Punkterna 3 och 4 motsvarar i princip 1 § första stycket 3 i den gamla
lagen med det undantaget att en kvinna som är född år 1945 eller senare
och som blir änka efter år 2002 inte är berättigad till bostadstillägg enligt
de nya reglerna. Detta anges i 3 § 2.
Enligt punkten 5 skall bostadstillägg, liksom i dag, utges till efter-
levande som uppbär pensionsförmånen särskild efterlevandepension en-
ligt 8 § lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efter-
levandepension och efterlevandestöd till bam.
Punkten 6 motsvarar i princip 1 § första stycket 2 i den gamla lagen
om bostadstillägg. Detta innebär att de kvinnor som har rätt till
hustrutillägg enligt övergångsbestämmelser till lagen (1998:708) om
upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make
uppbär folkpension också har rätt till bostadstillägg enligt de nya be-
stämmelserna.
Punkten 7 motsvarar i stort 1 § första stycket 4 i den gamla lagen. Be-
stämmelsen innebär att även en i Sverige bosatt person som saknar rätt
till någon av de förmåner som anges i de övriga punkterna får rätt till
bostadstillägg om han eller hon uppbär pension eller invaliditetsförmån
enligt lagstiftningen i en stat som ingår i Europeiska ekonomiska samar-
betsområdet. En pensionär med utländsk pension som omfattas av för-
ordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social
trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar
flyttar inom gemenskapen har rätt till bostadstillägg även utan bestäm-
melsen i denna punkt. Denna punkt har därför endast betydelse för såda-
na personer som inte omfattas av förordningen men som har pension från
ett EU- eller EES-land. (Se vidare prop. 1995/96:69, avsnitt 5.2.1). För
rätt till bostadstillägg krävs emellertid - i motsats till vad som gäller idag
- att den utländska förmånen skall motsvara sådan svensk pension eller
ersättning som berättigar till bostadstillägg. Det antal personer som be-
rörs av denna punkt torde vara få.
Bestämmelsen i andra stycket innebär att bostadstillägg kan beviljas en
änka som inte uppbär änkepension på grund av samordningsreglerna i 1
kap. 6 § tredje stycket lagen (2000:461) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam. Denna bestämmelse avser änkor som är födda
113
år 1945 eller senare och som är berättigade till såväl omställningspension Prop. 2000/01:140
som änkepension, men där änkepension bara betalas ut om och till den
del den överstiger omställningspensionen.
I tredje stycket anges att bostadstillägg också skall utges till den vars
sjukersättning eller aktivitetsersättning har vilandeförklarats enligt 16
kap. 16 § AFL. Denna bestämmelse motsvarar i princip 1 § andra stycket
i den gamla lagen. Såvitt gäller sjukersättning har den försäkrade endast
rätt till bostadstillägg under det första året med vilandeförklarad sjuker-
sättning, dvs. när sjukersättningen vilandeförklarats enligt 16 kap. 16 §
första stycket AFL (prop.2000/01:96 Sjukersättning och aktivitetsersätt-
ning i stället för förtidspension). För den som har vilandeförklarad akti-
vitetsersättning (enligt 16 kap. 16 § andra stycket) kan bostadstillägg
utges i två år.
3 § Bostadstillägg utges trots bestämmelserna i 2 § inte till
1. en pensionär som enbart uppbär ålderspension för tid före den
månad da han eller hon fyller 65 år,
2. en kvinna som beviljats änkepension på grund av dödsfall efter
utgången av år 2002 och som är föda år 1945 eller senare, eller
3. en kvinna som enbart uppbär änkepension för tid från och med den
månad då hon fyller 65 år.
Av punkten 1 framgår att en pensionär som uppbär endast ålderspension
för tid före den månad då han eller hon fyller 65 år inte kan få bostads-
tillägg. Pensionär som samtidigt har någon annan av de förmåner som
nämns i 2 § är således berättigad till bostadstillägg även om han eller hon
inte har fyllt 65 år. Denna punkt motsvarar 1 § tredje stycket i den gamla
lagen.
Punkten 2 i paragrafen innebär att bostadstillägg inte utges till en
kvinna som är född år 1945 eller senare och som blivit berättigad till
änkepension på grund av dödsfall som inträffat efter utgången av år
2002. (Se 2 § 3 och 4). Punkten har i förtydligande syfte ändrats efter
Lagrådets granskning.
En kvinna som väljer att inte ta ut sin ålderspension vid 65 år och där-
för enbart uppbär änkepension har inte heller rätt till bostadstillägg. Detta
framgår av punkten 3.
4 § Särskilt bostadstillägg kan utges enligt 20 och 21 §§ till den som
uppbär bostadstillägg enligt denna Tag.
Särskilt bostadstillägg kan utges till den som uppbär bostadstillägg enligt
lagen. Särskilt bostadstillägg är en utfyllnad till bostadstillägget och
storleken av detta tillägg skall prövas av försäkringskassan utan att sär-
skild ansökan behöver inges till kassan. Bestämmelserna om hur sådant
tillägg beräknas finns i 20 och 21 §§.
5 § En bidragsberättigad som är gift men stadigvarande lever åtskild från
sin make skall likställas med ogift person, om inte särskilda skäl talar
mot detta.
En bidragsberättigad som stadigvarande sammanbor med någon med
vilken han eller hon har varit gift eller har eller har haft bam skall lik-
ställas med gift person. Om inte skäl visas för annat skall detsamma gälla
i fråga om en vuxen person som lever tillsammans med en annan vuxen
114
person, utan att de är gifta med varandra, om de är folkbokförda på Prop. 2000/01:140
samma adress.
Paragrafen har sin motsvarighet 3 § i den gamla lagen. Av paragrafen
framgår bl.a. att en vuxen person som lever tillsammans med en annan
vuxen person och som inte är gifta med varandra men lever tillsammans
och är folkbokförda på samma adress skall betraktas som makar i bo-
stadstilläggssammanhang, om inte skäl visas för annat. 1 förhållande till
3 § andra stycket andra meningen i den gamla lagen görs nu bestäm-
melsen könsneutral. Det finns emellertid situationer då två vuxna per-
soner sammanbor då det inte är motiverat att betrakta dem som makar.
Exempel på detta är mor och son, syskon eller andra som är nära släkt. I
dessa fall kan personerna aldrig vara gifta varför de inte heller bör
betraktas som gifta i BTP-sammanhang. Ett annat exempel kan vara när
två vuxna visserligen bor tillsammans med där det av omständigheterna
visas att den ena personen även kan ses om inneboende. Det far då
ankomma på den bidragsberättigade att visa att det är fråga om ett sådant
förhållande. För att undvika att tillämpningen upplevs som stötande bör
det inte ställas alltför stora krav på den bidragsberättigade för att visa
detta. Paragrafen har formulerats i enlighet med Lagrådets förslag. Till
följd härav kan den i lagrådsremissen föreslagna ändringen i lagen
(1987:813) om homosexuella sambor utgå.
Av lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap följer att vad som
sägs om makar skall tillämpas på motsvarande sätt för två personer av
samma kön som registrerat sitt partnerskap.
6 § I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring fastställda prisbasbeloppet.
Paragrafen anger att med prisbasbelopp enligt denna lag skall avses det
prisbasbelopp som beräknas och fastställs enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring. Paragrafen klarlägger endast vilket
prisbasbelopp som används vid beräkningarna i lagen och den innebär
ingen ändring i materiellt hänseende i förhållande till bestämmelserna i
den gamla lagen.
7 § Bostadstillägg utges endast för den bostad där den bidragsberättigade
har sitt huvudsakliga boende (permanentbostaden). För bostad i särskild
boendeform lämnas bostadstillägg endast för boende i lägenhet eller för
boende i en- och tvåbäddsrum.
En bidragsberättigad som vistas eller bor i en särskild boendeform eller
i ett liknande boende är berättigad till bostadstillägg för sin ursprungliga
permanentbostad under högst sex månader från det att försäkringskassan
nar bedömt vistelsen eller boendet i den särskilda boendeformen som
stadigvarande.
Paragrafen motsvarar i princip 2 § första och andra styckena i den gamla
lagen. I första stycket har den del av första meningen som anger att bo-
stadstillägg skall svara för del av pensionärens bostadskostnad tagits
bort. Detta får anses framgå av bestämmelserna i 9 § som anger hur stor
del av bostadskostnaden som kan ersättas med bostadstillägg.
I andra stycket har uttrycket ”en liknande inrättning” bytts ut mot ”ett
liknande boende”. Någon ändring i sak avses inte därmed.
115
8 § Bostadstillägg utges inte för sådan bostadskostnad som fastställs med Prop. 2000/01:140
beaktande av den bidragsberättigades inkomst.
Paragrafen motsvarar 2 § tredje stycket i den gamla lagen.
9 § Bostadstillägg utges för 91 procent av bostadskostnaden per månad
av den del som inte överstiger 4 500 kronor för den som är ogift och
2 250 kronor för den som är gift. För var och en av makarna skall bo-
stadskostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostads-
kostnad.
Bostadstillägg utges inte för bostadskostnad till den del den överstiger
2 250 kronor per månad för var och en av de boende vid boende i två-
bäddsrum i särskild boendeform.
I denna paragraf finns bestämmelser om bostadstilläggets storlek. Den
motsvarar 4 § i den gamla lagen, dock med vissa ändringar.
I paragrafens första stycke anges att bostadstillägg utges med 91
procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger
4 500 kronor för den som är ogift och med 2 250 kronor för den som är
gift. Vidare anges i stycket att bostadskostnaden för var och en av makar
skall beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad. Detta
innebär en ändring i förhållande till nuvarande regler på så sätt att den
som är gift inte kan få högre bostadstillägg än 91 procent av 2 250 kronor
per månad och aldrig mer än 91 procent av halva verkliga bostadskostna-
den. Ersättningsnivån 90 procent har efter Lagrådets granskning höjts till
91 procent med anledning av den aviserade höjningen till denna nivå i
2001 års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:100).
I andra stycket har den övre bostadskostnadsgränsen för boende i två-
bäddsrum i särskild boendeform höjts från 2 000 kronor till 2 250 kronor
per månad. Denna gräns gäller per person och därmed behövs inte längre
någon särregel för makar.
10 § Storleken på det bostadstillägg som skall utges är beroende av den
sökandes, och om sökanden är gift även makens, bidragsgrundande in-
komst och reduceringsinkomst. Med bidragsgrundande inkomst avses i
denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antas komma att få
under den närmaste tiden. Med reduceringsinkomst avses den inkomst
som återstår efter det att beräkning gjorts enligt 18 och 19 §§.
I paragrafen anges att bostadstillägget är beroende av den sökandes bi-
dragsgrundande inkomst och reduceringsinkomst. Om den sökande är
gift skall även hans eller hennes makes inkomster påverka storleken av
bostadstillägget. Den bidragsgrundande inkomsten är den inkomst som
någon kan antas komma att få under den närmaste tiden, uppräknat till ett
årsbelopp, och skall beräknas på sätt som närmare anges i 12-17 §§. Den
bidragsgrundande inkomsten skall räknas om till en reduceringsinkomst,
vilket sker genom att vissa inkomster inte tas upp till sitt fulla belopp
(viktning av inkomsterna, 18 §) och att ett s.k. fribelopp (19 §) skall dras
ifrån.
11 § Bostadstillägget skall minskas med 62 procent av reducerings-
inkomsten till den del den inte överstiger ett prisbasbelopp. Till den del
116
reduceringsinkomsten överstiger sådant belopp minskas bostadstillägget Prop. 2000/01:140
med 50 procent av inkomsten.
Paragrafen motsvarar i princip 6 § första stycket i den gamla lagen. Den
anger hur den bidragsberättigades beräknade reduceringsinkomst skall
minska det högsta möjliga bostadstillägg som i det enskilda fallet kan
komma i fråga.
12 § Den bidragsgrundande inkomsten beräknas med utgångspunkt i
1. ett uppskattat överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § in-
komstskattelagen (1999:1229),
2. ett uppskattat överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat
enligt 13 §, och
3. överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 14 § för året före
det år bostadstillägget avser.
Till de sammanlagda beräknade överskotten skall läggas belopp enligt
15-17 §§.
I fråga om en bidragsberättigad som är gift beräknas den bidragsgrun-
dande inkomsten för den bidragsberättigade och hans eller hennes make
var för sig.
Den bidragsgrundande inkomsten skall beräknas på i princip samma sätt
som i bostadsbidragssystemet dvs. med utgångspunkt från det skatte-
rättsliga inkomstbegreppet. Det är alltså inkomster av i huvudsak skatte-
pliktig natur som skall läggas till grund för inkomstprövningen av bo-
stadstillägg. Det centrala för beräkningen är då de tre inkomstslagen
tjänst, näringsverksamhet och kapital enligt skattelagstiftningen. Vid be-
räkning av inkomst av tjänst och näringsverksamhet skall därvid en upp-
skattning av inkomsten göras med ledning av de skatterättsliga reglerna.
Vid beräkning av överskottet i inkomstslaget kapital är det däremot redan
kända uppgifter som skall tas upp, dvs. de skatterättsliga inkomsterna,
ökade med gjorda avdrag enligt 14 §, per den 31 december året före det
år BTP avser.
Det valda inkomstmåttet innebär att de allmänna avdragen inte på-
verkar årsinkomsten. Däremot gäller att avdrag i en förvärvskälla far
sådan effekt. Undantag från denna huvudregel finns, för förvärvskällor i
inkomstslagen näringsverksamhet och kapital, i 13 och 14 §§. Till den
bidragsgrundande inkomsten skall även läggas vissa i 15 § angivna in-
komster som inte är skattepliktiga.
Den bidragsgrundande inkomsten skall för den som är gift beräknas
separat för var och en av makarna. Det tillägg till den bidragsgrundande
inkomsten som skall göras enligt 16 och 17 §§ för förmögenhet skall
emellertid beräknas för makarna gemensamt för att därefter delas lika
mellan makarna.
13 § Överskottet eller underskottet av en näringsverksamhet beräknat
enligt 14 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ökas respektive
minskas med
- avdrag enligt 16 kap. 32 § inkomstskattelagen för utgift för egen
pension till den del det inte överstiger ett halvt prisbasbelopp, och
- avdrag för underskott från tidigare beskattningsår enligt 40 kap. in-
komstskattelagen.
117
Paragrafen motsvarar del av 4 a § lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Prop. 2000/01:140
Vid inkomstberäkningen skall de i paragrafen angivna avdragsposterna i
inkomstslaget näringsverksamhet återläggas. Utgift for egen pension har
mer karaktären av frivillig disposition än nödvändig omkostnad, och bör
liksom allmänna avdrag inte minska den bidragsgrundande inkomsten.
Härmed likabehandlas inkomster av näringsverksamhet med inkomster
av tjänst. Begränsningen till ett halvt prisbasbelopp i fråga om kostnader
för pensionspremier har utformats for att så nära som möjligt motsvara
vad som gäller för löntagare. Även avdrag för underskott från tidigare
inkomstår skall läggas till den bidragsgrundande inkomsten.
14 § Överskottet eller underskottet i inkomstslaget kapital beräknat enligt
41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ökas respektive
minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget med undantag för
- avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster
som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 § inkomstskattelagen,
- uppskovsavdrag enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bo-
stad, och
- avdrag för negativ räntefördelning enligt 33 kap. inkomstskattelagen.
Paragrafen motsvarar 4 b § första stycket lagen om bostadsbidrag.
Genom denna paragraf begränsas verkan av avdrag från inkomst av
kapital till tre fall. I dessa fall återläggs således inte gjorda avdrag. De två
första gäller realisationsvinster som inte tidigare har ingått i bidragsgrun-
dande inkomst. Kvittning tillåts här mot realisationsförluster under
samma inkomstår, och minskning av kapitalinkomsten tillåts genom upp-
skovsavdrag enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bostad. Att
näringsidkares avdrag för negativ räntefördelning inte återläggs beror på
att beloppet, vilket beskattas som intäkt i näringsverksamhet, då skulle
ingå dubbelt i den bidragsgrundande inkomsten. Övriga avdrag från in-
komst av kapital än de som anges i paragrafen skall läggas till. Den bi-
dragsgrundande inkomsten skall därvid ökas med de belopp som nämnda
avdrag har minskat kapitalinkomst. Härmed avses avdragens inkomst-
minskande verkan ned till noll, inte uppkomsten av underskott. Avdrag
skall således inte återläggas till den del de överstiger de inkomster de
skall jämföras med. Samma förhållande gäller för näringsverksamhet.
Konstruktionen är uppbyggd på samma sätt för såväl näringsverksamhet
som kapital.
15 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för
1. inkomst som på grund av 3 kap. 9-14 §§ inkomstskattelagen
(1999:1229) eller skatteavtal inte skall tas upp som intäkt i inkomstslaget
näringsverksamhet, tjänst eller kapital,
2. studiemedel i form av studiebidrag,
3. skattefria stipendier till den del de överstiger 3 000 kronor per
månad, och
4. ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringar för sjukfall som inträffat
före år 1991.
1 paragrafen anges att den bidragsgrundande inkomsten skall ökas med
vissa andra inkomster som inte är skattepliktiga. Punkterna 1-3 i para-
grafen motsvarar 4 § tredje stycket 1-3 i lagen om bostadsbidrag. Punk-
ten 1 avser sådana inkomster som på grund av dubbelbeskattningsavtal
m.m. inte är skattepliktiga. Detsamma gäller för andra utländska in-
118
komster som inte tagits upp till beskattning i Sverige. Punkterna 2 och 3 Prop. 2000/01:140
avser studiemedel i form av studiebidrag och skattefria stipendier till den
del de överstiger 3 000 kronor per månad. I punkten 4 anges att
ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringar för sjukfall som inträffat före
år 1991 skall läggas till den bidragsgrundande inkomsten. Anledningen
härtill är att sådana ersättningar enligt övergångsbestämmelser är
skattefria.
16 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för för-
mögenhet beräknad per den 31 december året före det år bostadstillägget
avser enligt vad som anges i denna paragraf och 17 §.
Som förmögenhet räknas den skattepliktiga förmögenheten enligt
lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende
fran värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som
avses i 2 kap. 13 respektive 18 § inkomstskattelagen (1999:1229) och
som utgör den sökandes permanentbostad samt skulder med säkerhet i
denna egendom. För sökande som har sin bostad i särskild boendeform
skall detsamma gälla i fråga om värdet av privatbostadsfastighet eller
privatbostadsrätt som utgör permanentbostad för den sökandes make.
I lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall finns be-
stämmelser om beräkning av förmögenhet för den som har fått ersättning
enligt den lagen.
I denna paragraf och i 17 § anges att tillägg skall göras till den bidrags-
grundande inkomsten på visst sätt för förmögenhet. Till skillnad från nu-
varande regler skall förmögenheten beräknas utifrån skatterättsliga reg-
ler. Anknytningen till den statliga förmögenhetsbeskattningen skall ske
på så sätt att beräkningen av förmögenhet i princip grundas på skatte-
pliktig förmögenhet per den 31 december året före det år bostadstillägget
avser.
Liksom enligt nuvarande bestämmelser om bostadstillägg skall inte
värdet av privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som utgör den
sökandes permanentbostad räknas med som förmögenhet och till följd
härav inte heller skulder med säkerhet i denna egendom. Om den sökan-
de har sin bostad i särskild boendeform skall inte heller värdet av privat-
bostad som bebos permanent av den sökandes make tas upp som för-
mögenhet (jmf. prop. 1997/98:1, utg.område 11). En motsvarighet till
bestämmelserna i andra stycket finns i 5 § andra stycket lagen om bo-
stadsbidrag.
Enligt bestämmelserna i 3 a § lagen (1999:332) om ersättning till ste-
riliserade i vissa fall skall tillgångar som uppgår till 175 000 kronor anses
som förmögenhet och inte beaktas vid tillämpning av bl.a. BTPL för den
som har fått ersättning enligt den först nämnda lagen. Sista stycket i
paragrafen är endast en upplysning om att dessa bestämmelser finns och
innebär därför ingen ändring i sak i förhållande till vad som gäller enligt
nuvarande regler.
17 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras med 15
procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000
kronor för den som är ogift och 200 000 kronor för makar. Det framräk-
nade förmögenhetsbeloppet avrundas nedåt till helt tusental kronor.
I fråga om makar skall värdet av förmögenhet för var och en av dem
beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet efter avdrag
enligt första stycket.
119
I paragrafens första stycke anges att tillägg till den bidragsgrundande Prop. 2000/01:140
inkomsten skall göras med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet
som överstiger 100 000 kronor för den som är ogift och 200 000 kronor
för makar. Det är makarnas gemensamma förmögenhet som skall be-
räknas innan avdraget görs. Därefter skall förmögenhetsbeloppet av-
rundas nedåt till närmaste helt tusental kronor.
Av andra stycket framgår att det enligt första stycket framräknade för-
mögenhetsbeloppet skall delas lika mellan makarna.
18 § Reduceringsinkomsten utgörs av summan av
- pension, sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 2 §,
- pension eller invaliditetsförmån som utges enligt utländsk lagstift-
ning,
- inkomst av kapital enligt 12 § första stycket 3,
- tillägg till den bidragsgrundande inkomsten enligt 16 och 17 §§, och
- 80 procent av övriga aelar av den bidragsgrundande inkomsten,
minskad med ett fribelopp enligt 19 §.
1 denna paragraf och den följande anges hur den framräknade bidrags-
grundande inkomsten skall räknas om till en reduceringsinkomst. Om-
räkning av den bidragsgrundande inkomsten till en reduceringsinkomst
görs bl.a. för att neutralisera olikheter i marginaleffekter som annars
skulle uppstå för olika inkomsttyper beroende på om de ingår i avräk-
ningen av garantipension eller sjuk- eller aktivitetsersättning i form av
garantiersättning eller inte. Paragrafen har i huvudsak formulerats i en-
lighet med Lagrådets förslag, vilket bl.a. innebär att 18 § i lagråds-
remissen kan utgå. Lagrådet lämnade två alternativa förslag till ut-
formning av denna paragraf, varefter delar av dessa förslag har följts.
Lagrådets intention torde dock ha efterföljts.
1 princip är det den del av den bidragsgrundande årsinkomsten som re-
ducerat garantipensionen eller garantiersättningen som skall tas upp med
100 procent i reduceringsinkomsten. Även avkastning av kapital och in-
komsttillägget för förmögenhet skall dock tas upp med hela beloppet,
dvs. 100 procent. Övriga inkomster (t.ex. tjänstepension, privata pen-
sionsförsäkringar, arbetsinkomster och inkomster av näringsverksamhet)
skall tas upp till 80 procent av det belopp som ingår i den bidragsgrun-
dande inkomsten. Tjänstepension skall alltså tas upp med 80 procent
även i de fall tjänstepensionen har reducerat garantipensionen i det nya
ålderspensionssystemet. Sådan pension eller invaliditetsförmån som ut-
ges enligt utländsk lagstiftning skall precis som motsvarande svenska
förmåner alltid tas upp med 100 procent oavsett om dessa minskat
garantipension eller garantiersättning.
19 § Det fribelopp som avses i 18 § skall motsvara 2,17 gånger prisbas-
beloppet för den som är ogift och 1,935 gånger prisbasbeloppet för den
som är gift.
Uppbär den bidragsberättigade sjukersättning eller aktivitetsersättning
enligt 7 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring eller motsvarande
utländsk förmån skall i stället för vad som anges i första stycket ett
avdrag göras med ett belopp som motsvarar garantinivån för hel sådan
ersättning enligt 9 kap. 8 och 9 §§ lagen om allmän försäkring. Detta
120
gäller dock längst till och med månaden före den då den bidrags-
berättigade fyller 65 år.
Om den bidragsberättigade uppbär mer än en förmån som enligt 2 §
berättigar till bostadstillägg, skall avdrag enligt ovan göras med aet be-
lopp som är mest förmånligt för den bidragsberättigade.
Inkomsten efter reducering enligt första eller andra stycket är den bi-
dragsberättigades reduceringsinkomst. I fråga om makar skall reduce-
ringsinkomsten för var och en av dem beräknas utgöra hälften av deras
sammanlagda reduceringsinkomst.
Från den sökandes inkomst enligt föregående paragraf skall avräknas ett
fribelopp. Detta skall i princip motsvara de basnivåer som gäller för
garantipension respektive garantiersättning som gäller inom pensions-
systemen och de nya aktivitets- och sjukersättningarna. Paragrafen har
formulerats i enlighet med Lagrådets förslag dock med vissa tillägg i
andra stycket.
Som huvudregel gäller enligt första stycket att fribeloppet för den som
är ogift skall motsvara 2,17 procent av prisbasbeloppet och 1,935 procent
av prisbasbeloppet för den som är gift.
I andra stycket anges att fribeloppet för den som uppbär aktivitets-
eller sjukersättning skall motsvara garantinivån för hel sådan garanti-
ersättning som kan utges till respektive förmån. Fribeloppet skall alltid
utgöra hela garantinivån även om den bidragsberättigade uppbär partiell
ersättning. Efter Lagrådets granskning har tillagts dels ”eller mot-
svarande utländsk förmån” dels en ny sista mening. Detta innebär att för
den som har en utländsk invaliditetsförmån som berättigar till BTP skall
fribeloppet utgöra samma belopp som gäller för den som uppbär sjuk-
eller aktivitetsersättning. Från och med den månad den bidrags-
berättigade fyller 65 år skall dock fribeloppet alltid motsvara något av de
belopp som anges i första stycket.
I tredje stycket anges att avdrag med fribelopp skall göras med det be-
lopp som är förmånligast för den bidragsberättigade i de fall han eller
hon uppbär två eller flera ersättningar som var och en för sig berättigar
till bostadstillägg, t.ex. halv sjukersättning och änkepension.
I fjärde stycket anges att den sökandes reduceringsinkomst är den in-
komst som återstår efter reducering enligt första eller andra stycket. Om
den sökande är gift skall dock sökandens och makens reducerings-
inkomster läggas samman för att sedan fördelas lika mellan dem.
20 § Särskilt bostadstillägg skall utges med det belopp som den bidrags-
berättigades inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger
en skälig levnadsnivå, allt räknat per månad.
En skälig levnadsnivå enligt första stycket skall anses motsvara en
tolftedel av 1,294 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och en
tolftedel av 1,084 gånger prisbasbeloppet för den som är gift.
En bostadskostnad som uppgår till högst 5 700 kronor för den som är
ogift och 2 850 kronor för oen som är gift, skall anses som skälig bo-
stadskostnad enligt första stycket.
I princip skall samma inkomstprövningsregler gälla vid beräkning av det
särskilda bostadstillägget (SBTP) som vid inkomstprövningen för BTP.
Första stycket motsvarar 7 § första stycket andra meningen i den gamla
Prop. 2000/01:140
121
lagen med vissa redaktionella ändringar. Första meningen har slopats Prop. 2000/01:140
eftersom en ansökan om BTP automatiskt innebär en prövning av om rätt
till SBTP föreligger (se 4 §).
Andra stycket motsvarar 7 § tredje stycket i den gamla lagen, som an-
ger nivån på vad som skall anses vara en skälig levnadsnivå. Någon änd-
ring beträffande denna nivå har inte gjorts.
Enligt sista stycket skall en bostadskostnad som uppgår till högst 5 700
kronor per månad för den som är ogift och 2 850 kronor för den som är
gift anses som skälig bostadskostnad. Som en följd av de nya bestäm-
melserna i 9 § om hälftendelning av bostadskostnaden för makar skall en
sådan hälftendelning också göras vid beräkning av SBTP.
21 § Vid tillämpning av 20 § skall följande inkomster beaktas:
1. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 § första
stycket 1 och 2 efter avdrag för den skatte- och avgiftssats som följer av
tillämplig skattetabell enligt 11 kap. 6 § skattebetalningslagen
(1997:483). Om det för den bidragsberättigade inte kan beslutas någon
tillämplig skattetabell skall den skatte- och avgiftssats användas som
följer av den skattetabell som skulle ha varit tillämplig om sådant beslut
hade kunnat fattas.
2. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 § första
stycket 3 efter avdrag med30 procent.
3. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 15 §.
4. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 16 och
17§§.
5. Bostadstillägg enligt 11 §.
Inkomsterna enligt första stycket 1-3 skall sammanlagda alltid anses
utgöra lägst en tolftedel av det för den bidragsberättigade gällande be-
loppet enligt 19 § efter avdrag för beräknad preliminär skatt enligt första
stycket 1.
I första stycket anges vilka inkomster som skall beaktas vid beräkningen
av särskilt bostadstillägg. Förändringarna i förhållande till motsvarande
bestämmelser i den gamla lagen är en följd av de nya inkomstprövnings-
reglema för bostadstillägg. I princip är det den bidragsgrundande in-
komsten efter avdrag för preliminär skatt på inkomst av tjänst och när-
ingsverksamhet och avdrag för skatt på kapitalinkomster som skall be-
räknas. Därutöver skall bostadstillägget enligt 11 § läggas till.
Även bestämmelserna i andra stycket har anpassats på grund av de nya
inkomstprövningsreglema (7 § fjärde stycket i den gamla lagen). Det är
den bidragsberättigades inkomster enligt punkterna 1-3 i första stycket
som alltid skall anses utgöra lägst en tolftedel av det ffibelopp som gäller
för den enskilde enligt 19 § efter det att preliminär skatt för inkomst av
tjänst och näringsverksamhet har dragits av.
22 § Bostadstillägg betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan skall göras
skriftligen hos den allmänna försäkringskassan.
Ansökan skall innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma
sökandens rätt till bostadstillägg.
Uppgifter om faktiska förhallanden skall lämnas på heder och samvete
av sökanden och, om han eller hon är gift, av hans eller hennes make.
122
Paragrafen motsvarar i princip bestämmelserna i 11 § första stycket Prop. 2000/01:140
första och andra meningarna i den gamla lagen. Endast redaktionella änd-
ringar har gjorts.
23 § Bostadstillägg utges från och med den månad som anges i ansökan.
Bostadstillägg får dock inte utges för längre tid tillbaka än tre månader
före ansökmngsmånaden.
Bostadstillägg får beviljas för en tid av tolv månader. Om det finns
särskilda skäl får bostadstillägg beviljas för längre tid, dock längst för en
tid av 36 månader.
I paragrafens första stycke anges att bostadstillägg utges från och med
den månad som anges i ansökan. Vidare anges att bostadstillägg inte får
utges för längre tid tillbaka än tre månader före ansökmngsmånaden.
Dessa bestämmelser innebär att försäkringskassan inte schablonmässigt
skall bevilja bostadstillägg med tre månaders retroaktivitet. Det krävs att
den sökande i ansökningen anger att han eller hon vill ha en sådan pröv-
ning. Vad nu sagts innebär en viss förändring i förhållande till vad som
tidigare gällt (11 § andra stycket i den gamla lagen), då BTP mer eller
mindre regelmässigt beviljades retroaktivt, dvs. tre månader före ansök-
ningsmånaden. Naturligtvis under förutsättning att den sökande upp-
fyllde villkoren för rätt till BTP.
I andra stycket, som saknar motsvarighet i den gamla lagen, anges att
BTP får beviljas för en tid av tolv månader och att det får beviljas för
längre tid om det finns särskilda skäl. BTP får dock inte beviljas för
längre tid än 36 månader. Ett beslut om BTP skall alltså alltid tidsbegrän-
sas och som huvudregel beviljas för en tid av ett år. Som särskilda skäl
att bevilja BTP för längre tid bör det räcka med att den sökande har
okomplicerade inkomst- och boendeförhållanden och att det inte bedöms
att några större förändringar kommer att ske under den tiden som BTP
beviljas.
24 § Bostadstillägg skall betalas ut månadsvis. Årsbeloppet skall avrun-
das till närmaste nela krontal som är delbart med tolv.
Bostadstillägg som understiger 25 kronor per månad betalas inte ut.
Om särskilt bostadstillägg ingår skall dock bostadstillägget alltid betalas
ut.
Paragrafen motsvarar i stort 6 § andra stycket i den gamla lagen.
I andra stycket anges att bostadstillägg som understiger 25 kronor per
månad inte betalas ut. Bostadstillägg skall dock alltid betalas ut om sär-
skilt bostadstillägg ingår. Andra meningen har ändrats efter Lagrådets
granskning på grund av att den planerade propositionen om äldreförsörj-
ningsstöd inte överlämnas till riksdagen samtidigt som denna propo-
sition.
25 § Vid utbetalning av bostadstillägg för förfluten tid till en bidragsbe-
rättigad, vars make har uppburit bostadstillägg för samma tid, skall bo-
stadstillägget minskas på sadant sätt att det sammanlagda beloppet under
denna tid motsvarar de bostadstillägg som skulle ha utgivits om beslut
om båda ersättningarna hade förelegat samtidigt.
123
Paragrafen motsvarar 9 § sista stycket i den gamla lagen. Paragrafen Prop. 2000/01:140
torde inte komma till användning i någon större omfattning med hänsyn
till de nya reglerna om hälftendelning av bostadskostnaden. Det kan dock
inte uteslutas att paragrafen kan fylla ett behov i vissa situationer, t.ex.
om andra maken beviljas en sjukersättning för retroaktiv tid och detta
påverkar inkomstberäkningen betydligt.
26 § Den som uppbär bostadstillägg enligt denna lag är skyldig att utan
oskäligt dröjsmål anmäla till försäkringskassan
1. om de inkomster som avses i 12 § första stycket 1 och 2 samt 15 §
väsentligt har ökat för bidragstagaren eller dennes make,
2. om han eller hon byter bostad eller om boendeförhållandena ändras,
eller
3. om han eller hon gifter sig eller äktenskapet upplöses.
Motsvarigheten till denna paragraf finns i 8 § första stycket i den gamla
lagen, dock med den ändringen att anmälningsskyldighet inte längre
föreligger vid väsentligt ändrade förhållanden beträffande kapitalföränd-
ringar. Anledningen härtill är att beräkningen av bidragsgrundande in-
komst av kapital alltid skall ske med utgångspunkt från överskott i denna
inkomstkälla per den 31 december året före det år bostadstillägget avser.
Någon skyldighet att anmäla förändringar av förmögenhetstillgångar be-
hövs därför inte längre.
Bestämmelserna i 8 § andra stycket i den gamla lagen har inte över-
förts till den nya lagen. Den anmälningsskyldighet som enligt den gamla
lagen åligger förmyndare, god man eller förvaltare har utmönstrats, efter-
som de situationer där anmälningsskyldighet föreligger följer direkt av
bestämmelserna i föräldrabalken. Även den anmälningsskyldighet som
förelåg för den myndighet eller person som tog emot bostadstillägget i
stället för den bidragsberättigade har utmönstrats. Anledningen härtill är
att bestämmelsen i 16 kap. 12 § lagen om allmän försäkring om utbetal-
ning till annan än den pensionsberättigade upphävs fr.o.m. den 1 januari
2003.
27 § Bostadstillägget skall omprövas när något förhållande som be-
stämmer tilläggets storlek har ändrats.
Bostadstillägget far räknas om utan föregående underrättelse om den
del av årsinkomsten ändras som utgörs av en förmån som betalas ut av
den allmänna försäkringskassan, pension enligt utländsk lagstiftning,
avtalspension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal.
Detsamma skall gälla när sådant belopp som avses i 19 § ändras.
Paragrafens första stycke motsvarar 9 § första stycket i den gamla lagen.
I andra stycket har en utvidgning skett i förhållande till vad som gäller
enligt 9 § andra stycket i den gamla lagen. I stället för att räkna upp de
förmåner som far föranleda omräkning av bostadstillägget utan före-
gående underrättelse anges nu att sådan omräkning får göras i de fall då
den del av årsinkomsten ändras som utgörs av en förmån som betalas ut
av försäkringskassan. Omräkning får således göras även när någon annan
ersättning som betalas ut av försäkringskassan ändras än sådana basbe-
loppsanknutna pensioner och sjuk- eller aktivitetsersättningar som tidiga-
124
re medfört omräkning vid årsskiftet. Bostadstillägget far också räknas om Prop. 2000/01:140
utan föregående underrättelse när fribeloppet (19 §) ändras. Eftersom
garantiersättningen till den som uppbär aktivitetsersättning är åldersbero-
ende förändras också det fribelopp som anges i 19 § andra stycket vart-
annat år.
28 § En ändring av bostadstillägget skall gälla från och med månaden
efter den månaa då anledningen till ändring har uppkommit. En ändring
av bostadstillägget skall dock gälla från och med den månad under vilken
de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållan-
dena avser hela den månaden.
Paragrafen motsvarar 9 § fjärde stycket i den gamla lagen.
29 § Banker och andra penninginrättningar skall på begäran lämna dom-
stol, Riksförsäkringsverket eller den allmänna försäkringskassan sådana
uppgifter om en namngiven person som gäller förhållanden av betydelse
för tillämpningen av denna lag.
Paragrafen motsvarar 12 § i den gamla lagen med vissa redaktionella
ändringar.
30 § Den allmänna försäkringskassan skall besluta om återbetalning av
bostadstillägg, om den som uppburit bostadstillägget genom att lämna
oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller
anmälningsskyldighet har orsakat att bostadstillägget har lämnats fel-
aktigt eller med ett för högt belopp. Detsamma gäller om bostadstillägg i
annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som
uppburit bostadstillägget har msett eller skäligen borde ha insett detta.
Om det finns särskilda skäl får försäkringskassan helt eller delvis
efterge krav på återbetalning.
Paragrafen motsvarar i princip 13 § första stycket i den gamla lagen.
Enligt paragrafens första stycke skall försäkringskassan besluta att bo-
stadstillägg som betalats ut felaktigt under vissa förutsättningar skall
återbetalas. Till skillnad från reglerna i 13 § i den gamla lagen föreskrivs
här inte att återbetalningsskyldighet föreligger när den som uppburit BTP
”på annat sätt” än genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att
underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat
att BTP har lämnats felaktigt. Den nämnda bestämmelsen har såvitt kun-
nat utrönas inte kommit till användning i någon omfattning av betydelse
och det torde vara svårt att finna situationer när en sådan föreskrift skulle
bli tillämplig för BTP.
I andra stycket föreskrivs att försäkringskassan får, på samma sätt som
enligt motsvarande bestämmelse i 13 § i den gamla lagen, helt eller del-
vis efterge krav på återbetalning. För detta krävs det dock särskilda skäl.
31 § Avdrag på bostadstillägg får göras med skäligt belopp om den
bidragsberättigade enligt beslut av en allmän försäkringskassa är återbe-
125
talningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av denna lag Prop. 2000/01:140
eller en annan författning.
Paragrafen motsvarar i princip 13 § andra stycket i den gamla lagen.
Har ett beslut om återkrav fattats av en allmän försäkringskassa får
belopp som skall återbetalas dras av från framtida utbetalningar enligt
denna lag. Avdrag får göras såväl för en ersättning som skall återbetalas
enligt denna lag som en ersättning som har betalats ut på grund av en
annan författning om försäkringskassan har beslutat om återkrav av den
ersättningen. I förarbetena till motsvarande bestämmelse i 20 kap. 4 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring (se prop. 1962:90, s. 384) under-
ströks att möjligheterna till kvittning måste användas med urskillning och
att skälig hänsyn i varje särskilt fall måste tas till den ersättningsberät-
tigades och dennes familjs försörjning.
32 § Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt
överklagande av försäkringskassas beslut och domstols beslut samt om
Riksförsäkringsverkets uppgifter skall tillämpas i ärenden om bostads-
tillägg enligt denna lag.
Paragrafen har sin motsvarighet i 14 § i den gamla lagen.
33 § Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring
skall också tillämpas på bostadstillägg enligt denna lag:
- 17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,
- 18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,
- 20 kap. 2 a § om provisoriska beslut,
- 20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning,
- 20 kap. 5 § om preskription,
- 20 kap. 6 § första stycket andra meningen om förbud mot överlåtelse,
- 20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder, och
- 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet.
Paragrafen motsvarar 15 § i den gamla lagen med vissa ändringar. Hän-
visningen i den gamla lagen till 16 kap. 12 § lagen om allmän försäkring
om utbetalning till annan har utmönstrats. Den paragrafen skall upphöra
att gälla den 1 januari 2003 enligt förslag i propositionen Sjukersättning
och aktivitetsersättning i stället för förtidspension (prop. 2000/01:96).
Vidare har hänvisningen i 15 § i den gamla lagen till bestämmelserna om
förbud mot utmätning och om överlåtelse av ersättning i 20 kap. 6 § AFL
ändrats på så sätt att hänvisning endast görs till 20 kap. 6 § första stycket
andra meningen om förbud mot överlåtelse av ersättning. Fordran på
BTP inträder först vid ansökan om sådan förmån. Någon intjänad rättig-
het finns således inte beträffande BTP. Utsökningsbalkens regler om ut-
mätning gäller därför fordran på BTP fullt ut och någon särskild be-
stämmelse om utmätning motsvarande den som idag finns i 20 kap. 6 §
AFL behövs inte. Däremot bör en regel, motsvarande den som gäller
126
idag, om förbud mot att överlåta BTP innan det är tillgängligt för lyftning Prop. 2000/01:140
fortfarande finnas.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Genom lagen upphävs
lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer.
2. Bestämmelserna i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionä-
rer gäller fortfarande för bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet.
3. Den som är berättigad till bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer vid utgången av år 2002 skall ha rätt att
fortsätta att få bostadstillägget utbetalt även om sådan rätt inte finns en-
ligt den nya lagen, dock längst till och med juni 2003. Detta gäller dock
endast så länge den försäkrade uppbär sådan förmån som berättigar till
bostadstillägg enligt bestämmelserna i den gamla lagen eller motsvaran-
de förmån. Vad nu sagts skall även gälla särskilt bostadstillägg.
4. Bostadstillägget får under den tid som avses i punkten 3 betalas ut
med samma belopp som betalades ut till den försäkrade för december
2002. Om förhållandena ändras av sådan anledning som anges i 26 §
eller om bostadstillägget skall omprövas av någon annan anledning under
tiden den 1 januari-30 juni 2003, skall de nya bestämmelserna tillämpas.
Bostadstillägget får dock inte dras in enbart av den anledningen att bi-
dragstagaren inte uppfyller kraven i de nya bestämmelserna i 2 § för rätt
till bostadstillägg.
5. För den som för december 2002 är berättigad till bostadstillägg en-
ligt de bestämmelser som gäller för gift pensionsberättigad, men vars
make inte är berättigad till bostadstillägg skall följande gälla. I stället för
vad som anges i 9 § får bestämmelserna i 4 § lagen (1994:308) om bo-
stadstillägg till pensionärer tillämpas. Detta gäller längst till och med
månaden före den då maken fyller 65 år eller dessförinnan börjar uppbära
sådan förmån som enligt 2 § berättigar till bostadstillägg. Om de äldre
bestämmelserna tillämpas skall inte sadant avdrag som avses i 19 § göras
vid beräkning av makens reduceringsinkomst. Om bostadstillägget har
börjat utges helt enligt de nya bestämmelserna, får inte de äldre
bestämmelserna tillämpas därefter.
I punkten 3 anges att den som är berättigad till BTP enligt den gamla
lagen för december månad 2002 skall ha rätt att få BTP fortsatt utbetalt
även om sådan rätt inte föreligger enligt den nya lagen. Detta innebär att
det inte bara är den som uppbär BTP i december 2002 som har sådan rätt.
Även den som ansöker om BTP senare, dock senast i mars 2003, för tid
före årsskiftet enligt bestämmelserna i den gamla lagen har rätt att få
BTP fortsatt utbetalt. Vad som nu sagts gäller längst t.o.m. juni månad
2003 och så länge bidragstagaren har en huvudförmån som berättigar till
BTP enligt den gamla lagen. Har bidragstagaren en tidsbegränsad sjuker-
sättning som upphör tidigare upphör också rätten att få BTP utbetalt.
Detta gäller även för särskilt bostadstillägg.
Punkten 4 anger att BTP får betalas ut med samma belopp som gällde
för december 2002 under den tid som avses i punkten 3. Någon omräk-
ning vid årsskiftet på grund av ändrat prisbasbelopp m.m. skall således
inte göras. Här anges också vad som skall gälla i vissa fall vid ändrade
förhållanden. Ändras förhållandena på sådant sätt som avses i 26 §, dvs.
sådana ändrade förhållanden som den bidragsberättigade är skyldig att
anmäla skall BTP prövas om enligt bestämmelserna i den nya lagen. Det-
samma gäller om bostadstillägget skall prövas om av annan anledning,
t.ex. på grund av en ansökan om förhöjt BTP på grund av ökade bostads-
127
kostnader. Vid tillämpning av de nya reglerna tär BTP under den aktuella Prop. 2000/01:140
tiden, januari-juni 2003, inte dras in enbart av den anledningen att rätt
inte föreligger till BTP enligt 2 § (huvudförmånen utgörs t.ex. av om-
ställningspension).
Vid tillämpning av de nya reglerna skall dock vissa särregler gälla för
beräkning av BTP till den som är gift och där maken inte är berättigad till
BTP. De äldre reglerna om fördelning av bostadskostnad far fortfarande
tillämpas, dvs. hälftendelning av bostadskostnaden mellan makarna skall
inte göras. Om denna äldre regel tillämpas skall emellertid inte heller
något fribelopp dras från makens bidragsgrundande inkomst. Om bo-
stadstillägget har prövats om med tillämpning av de nya reglerna fullt ut
- för att dessa gett ett förmånligare resultat för den enskilde - får
emellertid inte de äldre reglerna om beräkning av bostadskostnad på nytt
tillämpas. Detta framgår av punkten 5. Denna punkt har ändrats efter
Lagrådets granskning på så sätt att övergångsperioden förlängts till dess
maken fyller 65 år eller dessförinnan börjar uppbära sådan förmån som
berättigar till bostadstillägg enligt 2 §.
15.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:781) om
ändring i lagen (1998:708) om upphävande av lagen
(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make
uppbär folkpension
Hustrutillägget är en inkomstprövad förmån och utges fortfarande till ett
litet antal personer enligt övergångsbestämmelser till lagen (1998:708)
om upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make
uppbär folkpension. Den som har rätt till hustrutillägg har också rätt till
bostadstillägg. Inkomstprövningen sker samtidigt för de båda förmånerna
på så sätt att inkomsterna först reducerar BTP och därefter hustru-
tillägget.
Punkten 1 ändras på så sätt att det även för hustrutillägget införs sär-
skilda regler under en övergångsperiod, januari-juni 2003. Under denna
tid skall punkterna 3 och 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmel-
serna till lagen (2001:000) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
(BTPL) tillämpas på motsvarande sätt på hustrutillägg (se kommentaren
till lagförslag 15.1 övergångsbestämmelser).
15.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:708) om
upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i
vissa fall då make uppbär folkpension
Ändringen i punkten 3 a är en följd av att de inkomster som skall redu-
cera hustrutillägget skall beräknas enligt 12-20 §§ i den nya BTPL och
inte enligt 5 § i den upphävda lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension.
I punkten 3 b anges att minskningen av hustrutillägg skall ske med 60
procent av reduceringsinkomsten enligt punkten d. Denna ändring är
128
också en följd av att inkomstbegreppet i den nya BTPL skall användas Prop. 2000/01:140
vid reduceringen av hustrutillägget.
Ändringen i punkten 3 c är endast en följd av att ett nytt kapitel införs i
lagen (1998:702) om garantipension fr.o.m. 2003.
I punkten 3 d anges att bestämmelserna i 12-19 §§ den nya BTPL skall
tillämpas vid beräkning av hustrutillägg.
Punkten 4 är ny och är en konsekvensändring med anledning av att den
gamla BTPL upphävs. Hänvisning görs nu i stället till motsvarande para-
grafer i den nya BTPL.
Förslag till ytterligare ändringar i denna lag kommer att lämnas vid ett
senare tillfälle med ikraftträdande den 1 januari 2003 med anledning av
att folkpension i form av förtidspension ersätts av nya regler (prop.
2000/01:96).
Ändringen i första stycket 1 innebär endast att hänvisningen till 5 § i den
gamla lagen byts ut mot motsvarande bestämmelser i den nya lagen (15
och 16 §§). Punkten 6 utmönstras eftersom 16 § lagen (1962:382) angå-
ende införande av lagen om allmän försäkring har upphävts fr.o.m den
1 januari 2003 (SFS 2000:464).
Andra stycket upphävs eftersom sådan anmälan som avses i det stycket
(8 § i den gamla lagen) över huvud taget inte behöver göras beträffande
förmögenhetsändringar enligt den nya lagen.
Ändringarna är en följd av att lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer upphävs från och med den 1 januari 2003 och ersätts av
lagen (2001:000) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
Ändringarna är en följd av att lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer upphävs från och med den 1 januari 2003 och ersätts av
lagen (2001:000) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
Ändringarna är en följd av att lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer upphävs från och med den 1 januari 2003 och ersätts av
lagen (2001:000) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
129
5 Riksdagen2000/01. 1 saml. Nrl40
6§
Paragrafens andra stycke ändras på så sätt att den tjänstepension som
skall ingå i beräkningsunderlaget skall vara den tjänstepension som be-
talats ut enligt de uppgifter som framgår av taxeringen året före det år
beräkningen av garantipensionen skall avse. Beräkningsunderlaget skall
justeras när försäkringskassan far kännedom om att pensionstagaren har
fatt en tjänstepension såsom efterlevande. Någon anmälningsskyldighet
har inte ansetts rimlig att ålägga pensionstagaren utan det får ankomma
på försäkringskassan att utreda om pensionstagaren har tillerkänts någon
tjänstepension vid makes dödsfall. I det fall en sådan tjänstepension har
tillkommit skall försäkringskassan räkna om garantipensionen från och
med månaden efter den då kassan fick kännedom om pensionen.
Justeringen av beräkningsunderlaget skall dock endast avse den till-
kommande pensionen. Beräkningsunderlaget skall också justeras när för-
säkringskassan får kännedom om en tjänstepension i samband med att
den pensionsberättigade ansöker om ålderspension. Här avses en sådan
situation där den pensionsberättigade har skjutit upp sitt uttag av
ålderspension och att även tjänstepensionen har skjutits upp och därmed
inte framgår av den senaste taxeringen. Det belopp med vilket beräk-
ningsunderlaget skall justeras med anledning av tillkommande tjänste-
pension skall också ingå i beräkningsunderlaget påföljande år eller så
länge tjänstepensionen inte ingår med årsbelopp i taxeringen. Den
pensionsberättigade kan dock när som helt anmäla att hans eller hennes
tjänstepension har minskat eller upphört vilket skall medföra en justering
av beräkningsunderlaget enligt tredje stycket.
I ett nytt tredje stycke anges att beräkningsunderlagets belopp för
tjänstepension skall justeras om tjänstepension upphör eller minskar. En
sådan justering av beräkningsunderlaget förutsätter emellertid att pen-
sionstagaren anmäler förändringen till försäkringskassan och ändring
skall göras med verkan från och med månaden efter det att kassan fick
kännedom om den. Vid en sådan justering av beräkningsunderlaget skall
hänsyn även tas till förändringar av eventuella andra tjänstepensioner än
den som har minskat eller upphört.
6§
Paragrafen ändras på så sätt att den som är född år 1937 eller tidigare
endast efter begäran av försäkringskassan är skyldig att lämna uppgift
om tjänstepensionens storlek. De nuvarande bestämmelserna i paragrafen
om skyldighet att lämna uppgifter om tjänstepensionens storlek behövs
inte i och med att den tjänstepension som skall ingå i beräkningsunder-
laget i regel skall vara det belopp som framgår av tidigare års taxering.
130
Punkten 7 i övergångsbestämmelserna Prop. 2000/01:140
En ny punkt, punkten 7, införs i övergångsbestämmelserna till lagen
(2000:798) om ändring i lagen (1998:702) om garantipension. Av punk-
ten framgår att för år 2003 skall tjänstepension ingå i beräkningsunder-
laget med ett belopp som motsvarar den årliga pensionen beräknad efter
den tjänstepension som avser oktober månad 2002. Om någon tjänste-
pension inte utgetts för den månaden skall beloppet beräknas med
utgångspunkt i tjänstepensionens belopp den första månaden sådan
pension utgetts. Vid beräkningen av garantipension för år 2003 framgår
det i regel inte av taxeringen för föregående år för vilken tid en tjänste-
pension för den som är född år 1936 har betalats ut. Inte heller har
tjänstepension för den som är född år 1937 i allmänhet betalats ut det
året. Bestämmelserna i punkten innebär att försäkringskassan för dessa
åldersgrupper genom förfrågan hos pensionstagaren måste utreda detta.
Motsvarande skall gälla för år 2004 för den som är född 1937.
131
Efter remiss har yttrande över betänkandet Inkomstprövning av bostads-
tillägg till pensionärer (SOU 1999:52) angetts av Göta hovrätt, Kammar-
rätten i Sundsvall, Länsrätten i Stockholms län, Domstolsverket, Integra-
tionsverket, Riksförsäkringsverket, Försäkringskasseförbundet, Social-
styrelsen, Statskontoret, Statistiska Centralbyrån, Riksrevisionsverket,
Riksskatteverket, Arbetsgivarverket, Statens löne- och pensionsverk,
Jämställdhetsombudsmannen, Svenska Kommunförbundet, Landstings-
förbundet, Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas Riksförbund,
Sveriges Försäkringsförbund, Tjänstemännens Centralorganisation,
Sveriges Akademikers Centralorganisation, Landsorganisationen i
Sverige, Svenska Arbetsgivareföreningen, Handikappförbundens Sam-
arbetsorgan, Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensionärs-
förbund, Sveriges Pensionärers Riksförbund, Riksförbundet Pensionärs-
Gemenskap, Svenska KommunalPensionärers Förbund, Kommun-
sektorns Pension AB, AMF Pension, Försäkringsanställdas Förbund,
Försäkringsbolaget SPP, SIOS - Samarbetsorgan för invandrar-
organisationer i Sverige, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Riks-
förbundet för änkor och änkemän, SP1 i Vellinge och Försäkrings-
förbundet
Prop. 2000/01:140
Bilaga 1
132
Prop. 2000/01:140
Bilaga 2
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1
Härigenom föreskrivs följande.
1 § 1 socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som
omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också be-
stämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om handläggning av
ärenden, m.m.
2 § Bostadstillägg enligt denna lag kan utges till den som uppbär
1. hel ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension eller garantipension enligt lagen (1998:702) om garanti-
pension,
2. sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring,
3. änkepension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam,
4. änkepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen
(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam,
5. särskild efterlevandepension enligt lagen om införande av lagen
(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam,
6. hustrutillägg enligt lagen (1998:708) om upphävande av lagen
(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension,
eller
7. pension eller invaliditetsförmån enligt lagstiftningen i en stat som
ingår i Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbets-
området, under förutsättning att förmånen motsvarar svensk pension eller
ersättning enligt 1-6.
Bostadstillägg kan också utges till en änka som enbart på grund av
bestämmelserna i 1 kap. 6 § tredje stycket lagen om efterlevandepension
och efterlevandestöd till barn inte uppbär änkepension.
Bostadstillägg kan också utges till den vars sjukersättning eller
aktivitetsersättning har vilandeförklarats enligt 16 kap. 16 § lagen om
allmän försäkring.
3 § Bostadstillägg utges inte till
1. en pensionär som enbart uppbär ålderspension för tid före den
månad han eller hon fyller 65 år,
133
6 Riksdagen2000/01. 1 saml. Nrl40
2. en kvinna som uppbär änkepension enligt 2 § första stycket 3 och Prop. 2000/01:140
som är född år 1945 eller senare, eller Bilaga 2
3. en kvinna som enbart uppbär änkepension för tid från och med den
månad då hon fyller 65 år.
4 § Särskilt bostadstillägg kan utges enligt 21 och 22 §§ till den som
uppbär bostadstillägg enligt denna lag.
5 § En bidragsberättigad som är gift men stadigvarande lever åtskild
från sin make skall likställas med ogift person, om inte särskilda skäl
talar mot detta.
En bidragsberättigad som stadigvarande sammanbor med någon med
vilken han eller hon har varit gift eller har eller har haft barn skall
likställas med gift person. Om inte skäl visas för annat skall detsamma
gälla i fråga om en man och en kvinna som utan att vara gifta med
varandra lever tillsammans och är folkbokförda på samma adress.
6 § I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring fastställda prisbasbeloppet.
7 § Bostadstillägg utges endast för den bostad där den bidragsberättigade
har sitt huvudsakliga boende (permanentbostaden). För bostad i särskild
boendeform lämnas bostadstillägg endast för boende i lägenhet eller för
boende i en- och tvåbäddsrum.
En bidragsberättigad som vistas eller bor i en särskild boendeform eller
i ett liknande boende är berättigad till bostadstillägg för sin ursprungliga
permanentbostad under högst sex månader från det att försäkringskassan
har bedömt vistelsen eller boendet i den särskilda boendeformen som
stadigvarande.
8 § Bostadstillägg utges inte för sådan bostadskostnad som fastställs
med beaktande av den bidragsberättigades inkomst.
9 § Bostadstillägg utges med 90 procent av bostadskostnaden per månad
av den del som inte överstiger 4 500 kronor för den som är ogift och 2
250 kronor för den som är gift. För var och en av makarna skall
bostadskostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostads-
kostnad.
Bostadstillägg utges inte för bostadskostnad som överstiger 2 250
kronor per månad för var och en av de boende vid boende i tvåbäddsrum
i särskild boendeform.
10 § Storleken på det bostadstillägg som skall utges är beroende av den
sökandes, och om han eller hon är gift även makens, bidragsgrundande
inkomst och reduceringsinkomst. Med bidragsgrundande inkomst avses i
denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antas komma att få
under den närmaste tiden. Med reduceringsinkomst avses den inkomst
som återstår efter det att beräkning gjorts enligt 19 och 20 §§.
134
11 § Bostadstillägget skall minskas med XX procent av reducerings- Prop. 2000/01:140
inkomsten till den del den inte överstiger ett prisbasbelopp. Till den del Bilaga 2
reduceringsinkomsten överstiger detta belopp minskas bostadstillägget
med XX procent av inkomsten.
12 § Den bidragsgrundande inkomsten beräknas med utgångspunkt i
1. ett uppskattat överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 §
inkomstskattelagen (1999:1229),
2. ett uppskattat överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat
enligt 13 §, och
3. överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 14 § för året före
det år bostadstillägget avser enligt.
Till de sammanlagda beräknade överskotten skall läggas belopp enligt
15-17 §§.
I fråga om en bidragsberättigad som är gift beräknas den bidrags-
grundande inkomsten för den bidragsberättigade och hans eller hennes
make var för sig.
13 § Överskottet eller underskottet av en näringsverksamhet beräknat
enligt 14 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ökas respektive
minskas med
- avdrag enligt 16 kap. 32 § inkomstskattelagen för utgift för egen
pension till den del det inte överstiger ett halvt prisbasbelopp, och
- avdrag för underskott från tidigare beskattningsår enligt 40 kap.
inkomstskattelagen.
14 § Överskottet eller underskottet i inkomstslaget kapital beräknat
enligt 41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ökas respektive
minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget med undantag för
- avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster
som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 § inkomstskattelagen,
- uppskovsavdrag enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av
bostad, och
- avdrag för negativ räntefördelning enligt 33 kap. inkomstskattelagen.
15 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för
1. inkomst som på grund av 3 kap. 9-14 §§ inkomstskattelagen
(1999:1229) eller skatteavtal inte skall tas upp som intäkt i inkomstslaget
näringsverksamhet, tjänst eller kapital,
2. studiemedel i form av studiebidrag,
3. skattefria stipendier till den del de överstiger 3 000 kronor per
månad, och
4. ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringar för sjukfall som inträffat
före år 1991.
16 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för
förmögenhet beräknad per den 31 december året före det år bostads-
tillägget avser enligt vad som anges i denna paragraf och 17 §.
135
Som förmögenhet räknas den skattepliktiga förmögenheten enligt Prop. 2000/01:140
lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende Bilaga 2
från värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som
avses i 2 kap. 13 respektive 18 § inkomstskattelagen (1999:1229) och
som utgör den sökandes permanentbostad samt skulder med säkerhet i
denna egendom. För sökande som har sin bostad i särskild boendeform
skall detsamma gälla i fråga om värdet av privatbostadsfastighet eller
privatbostadsrätt som utgör permanentbostad för den sökandes make.
I lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall finns be-
stämmelser om beräkning av förmögenhet för den som har fått ersättning
enligt den lagen.
17 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras med 15
procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000
kronor för den som är ogift och 200 000 kronor för makar. Det fram-
räknade förmögenhetsbeloppet avrundas nedåt till helt tusental kronor.
I fråga om makar skall värdet av förmögenhet för var och en av dem
beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet efter avdrag
enligt första stycket.
18 § Med utgångspunkt från den bidragsgrundande inkomsten skall en
reduceringsinkomst räknas fram enligt 19 och 20 §§.
I fråga om makar skall reduceringsinkomsten för var och en av dem
beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda reduceringsinkomst.
19 § Utgångspunkt för beräkning av reduceringsinkomsten är
- 100 procent av den del av den bidragsgrundande inkomsten som
utgörs av sådan pension, sjukersättning eller aktivitetsersättning som
anges i 2 §,
- 100 procent av den del av den bidragsgrundande inkomsten som ut-
görs av sådan pension eller invaliditetsförmån som utges enligt utländsk
lagstiftning,
- 100 procent av den del av den bidragsgrundande inkomsten som ut-
görs av inkomst av kapital enligt 12 § första stycket 3,
- 100 procent av sådant tillägg till den bidragsgrundande inkomsten
som anges i 16 och 17 §§, och
- 80 procent av övriga delar av den bidragsgrundande inkomsten.
20 § Från den inkomst som anges i 19 § skall ett avdrag göras med ett
belopp som motsvarar 2,17 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift
och 1,935 gånger prisbasbeloppet för den som är gift.
Uppbär den bidragsberättigade sjukersättning eller aktivitetsersättning
enligt 7 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring skall i stället för vad
som anges i första stycket ett avdrag göras med ett belopp som motsvarar
garantinivån för hel sådan ersättning enligt 9 kap. 8 och 9 §§ lagen om
allmän försäkring.
136
Om den bidragsberättigade uppbär mer än en förmån som enligt 2 § Prop. 2000/01:140
berättigar till bostadstillägg, skall avdrag enligt ovan göras med det Bilaga 2
belopp som är mest förmånligt för den bidragsberättigade.
Inkomsten efter reducering enligt första eller andra stycket är den
bidragsberättigades reduceringsinkomst.
21 § Särskilt bostadstillägg skall utges med det belopp som den
bidragsberättigades inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad
understiger en skälig levnadsnivå, allt räknat per månad.
En skälig levnadsnivå skall alltid anses utgöra lägst en tolftedel av
1,294 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och lägst en tolftedel
av 1,084 gånger prisbasbeloppet för den som är gift.
En bostadskostnad som uppgår till högst 5 700 kronor per månad för
den som är ogift och 2 850 kronor för den som är gift, skall anses som
skälig bostadskostnad.
22 § Vid tillämpning av 21 § skall följande inkomster beaktas:
1. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 § första
stycket 1 och 2 efter avdrag för den skatte- och avgiftssats som följer av
tillämplig skattetabell enligt 11 kap. 6 § skattebetalningslagen
(1997:483). Om det för den bidragsberättigade inte kan beslutas någon
tillämplig skattetabell skall den skatte- och avgiftssats användas som
följer av den skattetabell som skulle ha varit tillämplig om sådant beslut
hade kunnat fattas.
2. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 § första
stycket 3 efter avdrag med 30 procent.
3. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 15 §.
4. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 16 och
17§§.
5. Bostadstillägg enligt 11 §.
Inkomsterna enligt första stycket 1-3 skall sammanlagda alltid anses
utgöra lägst en tolftedel av det för den bidragsberättigade gällande
beloppet enligt 20 § efter avdrag för beräknad preliminär skatt enligt
första stycket 1.
23 § Bostadstillägg betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan skall göras
skriftligen hos den allmänna försäkringskassan.
Ansökan skall innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma den
sökandes rätt till bostadstillägg.
Uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete
av den sökande och, om han eller hon är gift, av hans eller hennes make.
24 § Är ansökan så ofullständig att den inte kan läggas till grund för
prövning av bostadstillägget, far försäkringskassan skriftligen förelägga
den sökande att inom viss tid avhjälpa bristen vid påföljd att ansökningen
annars kan komma att avvisas.
137
Utbetalning av bostadstillägg Prop. 2000/01:140
25 § Bostadstillägg utges från och med den månad som anges i ansökan.
Bostadstillägg far dock inte utges för längre tid tillbaka än tre månader
före ansökningsmånaden.
Bostadstillägg får beviljas för en tid av tolv månader. Om det finns sär-
skilda skäl får bostadstillägg beviljas för längre tid, dock längst för en tid
av 36 månader.
26 § Bostadstillägg skall betalas ut månadsvis. Årsbeloppet skall av-
rundas till närmaste hela krontal som är delbart med tolv.
Bostadstillägg som understiger 25 kronor per månad betalas inte ut.
Om särskilt bostadstillägg ingår, eller äldreförsörjningsstöd enligt lagen
(2001:000) om äldreförsörjningsstöd betalas ut, skall dock bostads-
tillägget alltid betalas ut.
27 § Vid utbetalning av bostadstillägg för förfluten tid till en bidrags-
berättigad, vars make har uppburit bostadstillägg för samma tid, skall
bostadstillägget minskas på sådant sätt att det sammanlagda beloppet
under denna tid motsvarar de bostadstillägg som skulle ha utgivits om
beslut om båda ersättningarna hade förelegat samtidigt.
28 § Den som uppbär bostadstillägg enligt denna lag är skyldig att utan
oskäligt dröjsmål anmäla till försäkringskassan
1. om de inkomster som avses i 12 § första stycket 1 och 2 samt 15 §
väsentligt har ökat för bidragstagaren eller dennes make,
2. om han eller hon byter bostad eller om boendeförhållandena ändras,
eller
3. om han eller hon gifter sig eller äktenskapet upplöses.
29 § Bostadstillägget skall omprövas när något förhållande som bestäm-
mer tilläggets storlek har ändrats.
Bostadstillägget får räknas om utan föregående underrättelse om den
del av årsinkomsten ändras som utgörs av en förmån som betalas ut av
den allmänna försäkringskassan, pension enligt utländsk lagstiftning,
avtalspension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal.
Detsamma skall gälla när sådant belopp som avses i 20 § ändras.
30 § En ändring av bostadstillägget skall gälla från och med månaden
efter den månad då anledningen till ändring har uppkommit. En ändring
av bostadstillägget skall dock gälla från och med den månad under vilken
de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållan-
dena avser hela den månaden.
31 § Banker och andra penninginrättningar skall på begäran lämna
domstol, Riksförsäkringsverket eller den allmänna försäkringskassan
138
uppgifter om namngiven person när det gäller forhållanden som är av Prop. 2000/01:140
betydelse for tillämpningen av denna lag. Bilaga 2
32 § Den allmänna försäkringskassan skall besluta om återbetalning av
bostadstillägg, om den som uppburit bostadstillägget genom att lämna
oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller
anmälningsskyldighet har orsakat att bostadstillägget har lämnats fel-
aktigt eller med ett för högt belopp. Detsamma gäller om bostadstillägg i
annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som
uppburit bostadstillägget har insett eller skäligen borde ha insett detta.
Om det finns särskilda skäl får försäkringskassan helt eller delvis
efterge krav på återbetalning.
33 § Avdrag på bostadstillägg far göras med skäligt belopp om den
bidragsberättigade enligt beslut av en allmän försäkringskassa är åter-
betalningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av denna lag
eller en annan författning.
34 § Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt
överklagande av försäkringskassas beslut och domstols beslut skall
tillämpas i ärenden om bostadstillägg enligt denna lag.
35 § Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring
skall också tillämpas på bostadstillägg enligt denna lag.
- 17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,
- 18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,
- 20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,
- 20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning,
- 20 kap. 5 § om preskription,
- 20 kap. 6 § första stycket andra meningen om förbud mot överlåtelse,
- 20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder, och
- 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Genom lagen upphävs
lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer.
2. Bestämmelserna i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensio-
närer gäller fortfarande för bostadstillägg som avser tid före ikraft-
trädandet.
3. Den som är berättigad till bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer vid utgången av år 2002 skall ha rätt att
139
fortsätta att få bostadstillägget utbetalt även om sådan rätt inte finns Prop. 2000/01:140
enligt den nya lagen, dock längst till och med juni 2003. Detta gäller Bilaga 2
dock endast så länge den försäkrade uppbär sådan förmån eller mot-
svarande förmån som berättigar till bostadstillägg enligt bestämmelserna
i den gamla lagen. Vad nu sagts skall även gälla särskilt bostadstillägg.
4. Bostadstillägget får under den tid som avses i punkten 3 betalas ut
med samma belopp som betalades ut till den försäkrade för december
2002. Om förhållandena ändras av sådan anledning som anges i 28 §
eller om bostadstillägget skall prövas om av en annan anledning under
tiden 1 januari-30 juni 2003, skall de nya bestämmelserna tillämpas.
Bostadstillägget får dock inte dras in enbart av den anledningen att
bidragstagaren inte uppfyller kraven i de nya bestämmelserna i 2 § för
rätt till bostadstillägg.
5. För den som för december 2002 är berättigad till bostadstillägg
enligt de bestämmelser som gäller för gift pensionsberättigad och maken
inte är berättigad till bostadstillägg skall följande gälla. I stället för vad
som anges i 9 § får äldre bestämmelser i 4 § lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer tillämpas under tiden 1 januari-30 juni
2003. Om sådana äldre bestämmelser tillämpas skall inte sådant avdrag
som avses i 20 § göras vid beräkning av makens reduceringsinkomst. Om
bostadstillägget har börjat utges helt enligt de nya bestämmelserna, får
inte de äldre bestämmelserna tillämpas därefter.
140
2.2
Förslag till lag om ändring i lagen (2000:781) om
ändring i lagen (1998:708) om upphävande av lagen
(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make
uppbär folkpension
Härigenom föreskrivs att punkten 1 ikraftträdande- och övergångs-
bestämmelserna till lagen (1998:708) om upphävande av lagen
(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension i
stället för dess lydelse enligt lagen (2000:781) om ändring i nämnda lag
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1. Denna lag träder i kraft den
1 januari 2003. Äldre bestäm-
melser gäller dock fortfarande för
hustrutillägg som avser tid före
upphörandet av lagen.
1. Denna lag träder i kraft den
1 januari 2003. Äldre bestämmelser
gäller dock fortfarande för hustru-
tillägg som avser tid före upp-
hörandet av lagen. För tiden den
1 januari-30 juni 2003 gäller
punkterna 3 och 4 i övergångsbe-
stämmelserna till lagen (2001:000)
om bostadstillägg till pensionärer
m.fl. på motsvarande sätt.
Prop. 2000/01:140
Bilaga 2
141
7 Riksdagen2000/01. 1 saml. Nrl40
Härigenom föreskrivs i fråga om ikraftträdande- och övergångs-
bestämmelserna till lagen (1998:708) om upphävande av lagen
(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension
dels att punkten 3 skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas en ny punkt, punkt 4, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3. Vid tillämpning av lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommu-
nalt bostadstillägg till folkpension för hustrutillägg till kvinna vars make
uppbär ålderspension skall
a) vad som gäller för folk-
pension i form av ålderspension
enligt 1 § första stycket och 5 §
första stycket femte meningen i
stället gälla ålderspension enligt
lagen (1998:674) om inkomstgrun-
dad ålderspension eller garanti-
pension enligt lagen (1998:702)
om garantipension,
b) hustrutillägg enligt 1 § andra
stycket, för år räknat motsvara
1,67 gånger prisbasbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381)) om
allmän försäkring, om inte annat
följer av vad som föreskrivs i 1 §
tredje stycket eller 4 §,
c) vad som gäller för folkpen-
sion i form av ålderspension enligt
1 § tredje stycket i stället gälla den
andel av oavkortad garantipension
som mannen enligt 3 kap. 6 §
lagen (1998:702) om garanti-
pension är berättigad till eller
skulle vara berättigad till om förut-
sättningarna för rätt till garanti-
pension hade förelegat,
d) vad som gäller för folk-
pension och tilläggspension enligt
5 § första stycket andra meningen i
stället gälla pension enligt lagen
om inkomstgrundad ålderspension
och garantipension enligt lagen
a) vad som gäller för folkpension
i form av ålderspension enligt 1 §
första stycket i stället gälla ålders-
pension enligt lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension eller
garantipension enligt lagen (1998:702)
om garantipension,
b) hustrutillägg enligt 1 § andra
stycket, för år räknat motsvara 1,67
gånger prisbasbeloppet enligt 1 kap.
6 § lagen (1962:381)) om allmän
försäkring, om inte annat följer av
vad som föreskrivs i 1 § tredje
stycket eller 4 §. Kzc/ tillämpningen
av 4 § första stycket skall hustru-
tillägget minskas med 60 procent av
den pensionsberättigades reduce-
ringsinkomst enligt punkten d,
c) vad som gäller för folkpension
i form av ålderspension enligt 1 §
tredje stycket i stället gälla den
andel av oavkortad garantipension
som mannen enligt 4 kap. 6 § lagen
(1998:702) om garantipension är
berättigad till eller skulle vara
berättigad till om förutsättningarna
för rätt till garantipension hade
förelegat,
d) vid beräkning av hustrutillägg
i stället för vad som anges som
årsinkomst i 5 § gälla vad som före-
skrivs i 12-20 §§ lagen (2001:000)
om bostadstillägg till pensionärer
m.fl.,
142
om garantipension till den del Prop. 2000/01:140
sådan pension sammanlagt inte Bilaga 2
uppgår till 1,9 gånger prisbas-
beloppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring
eller om dessa pensionsförmåner
utges med viss andel, motsvarande
andel av 1,9 gånger samma pris-
basbelopp,
e) vad som gäller för tilläggspension enligt 6 § andra stycket i stället
gälla pension enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension eller
garantipension enligt lagen om garantipension, samt
f) vad som gäller för folkpension i form av ålderspension enligt 13 § i
stället gälla garantipension enligt lagen om garantipension.
4. I stället för vad som anges i 4 §
i den upphävda lagen (1994:309) om
hustrutillägg i vissa fall då make
uppbär folkpension skall bestäm-
melserna i 5 § och 23-35 §§ lagen
(2001:000) om bostadstillägg till
pensionärer m.fl. tillämpas på mot-
svarande sätt i fråga om hustru-
tillägg.
143
2.4
Prop. 2000/01:140
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:813) om homosexuella
sambor1
dels att punkterna 21 och 22 skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny punkt, punkt 23, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall
vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser
tillämpas även på de homosexuella samborna:
1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,
2. ärvdabalken,
3. jordabalken,
4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,
5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,
6. inkomstskattelagen (1999:1229),
7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
8. bostadsrättslagen (1991:614),
9. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,
10. 5 kap. 18 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1970:988),
11.5 och 12 §§ lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa
innehav av finansiella instrument,
12. 14 kap. 3 §, 4 § tredje stycket och 8 § tredje stycket vallagen
(1997:157),
13. 36 § första stycket lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval,
m.m.,
14. 4 § lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall,
15. 10 kap. 18 §, 11 kap. 2, 15 och 16 §§, 12 kap. 7 och 8 §§ samt 16
kap.7 och 9 §§ föräldrabalken,
16. säkerhetsskyddslagen (1996:627),
17. lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall
vid 1997-2001 års taxeringar,
18. lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
19. 8 kap. 2 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:000),
20. 26 § tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),
21. 2 kap. 4 § utlänningslagen
(1989:529), samt
22. 12 § första stycket 2 lagen
(2001:82) om svenskt medborgar-
skap.
21. 2 kap. 4 § utlänningslagen
(1989:529),
22. 12 § första stycket 2 lagen
(2001:82) om svenskt medborgar-
skap,
23. lagen (2001:000) om
bostadstillägg till pensionärer m.fl.
1 Lagen omtryckt 1998:1665.
Senaste lydelse 2001:92.
144
Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara Prop. 2000/01:140
ogifta, gäller det också de homosexuella samborna. Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
145
Härigenom föreskrivs att 3 a § lagen (1999:332) om ersättning till
steriliserade i vissa fall skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3a§
För den som har fatt ersättning enligt denna lag skall tillgångar
uppgående till ett belopp om etthundrasjuttiofemtusen (175 000) kr anses
som förmögenhet och inte beaktas vid tillämpning av
1. 5 § lagen (1994:308) om bo- 1. 16 och 17 §§ lagen
stadstillägg till pensionärer, (2001:000) om bostadstillägg till
pensionärer m.fl.,
2. 5 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
3. 4 kap. 1 § och 8 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:000),
4. 26 § hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763),
5. 19 § lagen (1993:387) om stöd
och service till vissa funktions-
hindrade, samt
6. 16 § lagen (1962:382)
angående införande av lagen om
allmän försäkring.
Anmälan enligt 8 § första stycket
lagen om bostadstillägg till pen-
sionärer behöver inte göras på
grund av ersättning som har utgetts
enligt denna lag.
4. 26 § hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763), samt
5. 19 § lagen (1993:387) om stöd
och service till vissa funktions-
hindrade.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
146
2.6
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
12 §'
Rätt till bostadsbidrag har den som
1. har fyllt 18 år men inte 29 år och
2. bor i en bostad som han eller hon äger eller innehar med hyres- eller
bostadsrätt.
Bostadsbidrag enligt första stycket lämnas mte om sökanden eller
dennes make
1. har bam som berättigar till bostadsbidrag till barnfamiljer eller
2. får bostadstillägg enligt lagen
(1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer eller på grund av be-
stämmelserna om inkomstprövning
inte far sådant tillägg.
Har sökandens make fyllt 29 år lä
stycket.
2. får bostadstillägg enligt lagen
(2001:000) om bostadstillägg till
pensionärer m.fl. eller på grund av
bestämmelserna om inkomstpröv-
ning inte får sådant tillägg.
nnas inte bostadsbidrag enligt första
Prop. 2000/01:140
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser
tillämpas fortfarande beträffande bostadsbidrag som avser tid före
ikraftträdandet.
Senaste lydelse 1995:473.
147
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § socialförsäkringslagen i stället för
dess lydelse enligt lagen (2001:000) om ändring i nämnda lag skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§
Den som är bosatt i Sverige omfattas även av
I. lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,
3. lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,
4. lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handi-
kappade,
5. lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska bam,
6. lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för
långvarig vård av sjukt eller handikappat bam,
7. lagen (1993:389) om assistansersättning,
8. lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
9. lagen (1994:308) om bo- 9. lagen (2001:000) om bo-
stadstillägg till pensionärer, stadstillägg till pensionärer m.fl.,
10. lagen (1996:1030) om underhållsstöd,
II. lagen (1998:702) om garantipension,
12. lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag, och
13. lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till
bam i fråga om
- garantipension till omställningspension och änkepension,
- efterlevandestöd till bam, och
- pension enligt 6 kap. 5 § första stycket 2 samma lag eller enligt 4 §
andra stycket 2 eller 6 § tredje stycket 2 lagen (2000:462) om införande
av lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, beräknad
i förhållande till det antal år som har tillgodoräknats som bosättningstid i
Sverige.
148
2.8
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 10 § inkomstskattelagen (1999:1229)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §
Följande bidrag är skattefria:
- bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
- bostadstillägg enligt lagen - bostadstillägg enligt lagen
(1994:308) om bostadstillägg till (2001:000) om bostadstillägg till
pensionärer, och pensionärer m.fl., och
- kommunalt bostadstillägg till handikappade.
Prop. 2000/01:140
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser
tillämpas fortfarande beträffande bostadstillägg som avser tid före
ikraftträdandet.
149
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-05-15
Prop. 2000/01:140
Bilaga 3
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif Thorsson,
regeringsrådet Rune Lavin.
Enligt en lagrådsremiss den 26 april 2001 (Socialdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. 1. lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl.,
2. 2. lag om ändring i lagen (2000:781) om ändring i lagen (1998:708)
om upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då
make uppbär folkpension,
3. 3. lag om ändring i lagen (1998:708) om upphävande av lagen
(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension,
4. 4. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,
5. 5. lag om ändring i lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i
vissa fall,
6. 6. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
7. 7. lag om ändring i lagen (2001:000) om ändring i socialförsäkrings-
lagen (1999:799), och
8. 8. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Elisabeth Lane.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet'.
5§
Enligt andra stycket andra meningen i paragrafen skall, om skäl inte
visas för annat, en man och en kvinna som utan att vara gifta med
varandra lever tillsammans och är folkbokförda på samma adress lik-
ställas med gifta personer. Förslaget kompletteras av förslaget till lag om
ändring i lagen om homosexuella sambor. Sistnämnda förslag innebär att,
om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, ”vad
som gäller i fråga om sambor” enligt bl.a. förevarande paragraf skall
tillämpas även på de homosexuella samborna.
I förevarande paragraf nämns inte ordet sambor. En genomgång som
föredraganden gjort visar att i samtliga lagar eller lagrum vartill lagen om
homosexuella sambor hänvisar används ordet sambor med undantag av 4
kap. 19 § första stycket utsökningsbalken och lagen om bostadsbidrag.
Sistnämnda hänvisning som tillkommit utan lagrådsgranskning (ehuru
huvudförslaget i den proposition där hänvisningen föreslogs hade
granskats av Lagrådet, se prop. 1998/99:4) lämnas av Lagrådet därhän.
Bestämmelsen i utsökningsbalken använder uttrycket att gäldenären
”varaktigt sammanbor med annan under äktenskapsliknande förhållan-
den”, vilket nära motsvarar definitionen i 1 § andra stycket lagen om
sambors gemensamma hem.
150
Skall en teknik användas vari olika förhållanden för homosexuella Prop. 2000/01:140
sambor regleras genom hänvisning till andra lagar eller lagrum är det Bilaga 3
önskvärt att i de senare används just ordet sambor. I förevarande fall blir
hänvisningen särskilt tvivelaktig, eftersom i den nu föreslagna bestäm-
melsen intet antyds om mannens och kvinnas sexuella relationer - detta
helt i överensstämmelse med Regeringsrättens avgörande RÅ 1995 ref.
48. Det framstår då som främmande att man i fråga om två samman-
boende kvinnor eller två sammanboende män skulle behöva ta ställning
till deras eventuella sexuella relationer. Lagrådet förordar därför att andra
stycket andra meningen ges följande lydelse. ”Om inte skäl visas för
annat skall detsamma gälla i fråga om en vuxen person som lever till-
sammans med en annan vuxen person, utan att de är gifta med varandra,
om de är folkbokförda på samma adress.”
Därvid utgår förslaget till lag om ändring i lagen om homosexuella
sambor.
18—20 §§
Innehållet i 18 § första stycket framgår i huvudsak redan av bestämmel-
serna i 10 och 11 § och bör kunna utgå. Bestämmelsen i 18 § andra
stycket kan med fördel placeras som en andra mening i 20 § sista stycket.
Enligt 19 § skall som underlag för reduceringsinkomsten användas
dels vissa uppräknade inkomstposter i sin helhet, dels 80 % av det övriga
underlaget. Lokutionen ”100 % av den del av den bidragsgrundande in-
komsten som utgörs av” synes kunna undvaras i de särskilda leden, så att
texten skulle lyda så:
”Utgångspunkt för beräkningen av reduceringsinkomsten är
- pension, sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 2 §,
- pension eller invaliditetsförmån som utges enligt utländsk lagstift-
ning,
- inkomst av kapital enligt 12 § första stycket 3,
- tillägg till den bidragsgrundande inkomsten enligt 16 och 17 §§,
och
- 80 procent av övriga delar av den bidragsgrundande inkomsten.”
Innehållet i 19 § kan, om inte den tabellariska uppställningen anses ha ett
särskilt värde, emellertid koncentreras ytterligare, så att texten finge föl-
jande lydelse:
”Reduceringsinkomsten utgörs av
- summan av dels pension, sjukersättning eller aktivitetsersättning
enligt 2 §, pension eller invaliditetsförmån som utges enligt ut-
ländsk lagstiftning, inkomst av kapital enligt 12 § första stycket 3
och tillägg till den bidragsgrundande inkomsten enligt 16 och
17 §§, dels 80 procent av övriga delar av den bidragsgrundande in-
komsten,
- minskad med ett fribelopp enligt [19] §.”
Följs sistnämnda förslag bör 20 § första stycket inledas med orden ”Det
fribelopp som avses i [18] § skall motsvara 2,17 gånger
151
24 §
En bestämmelse av denna innebörd finns inte i gällande lag om bostads-
tillägg till pensionärer. En motsvarighet till bestämmelsen finns i 20 §
lagen om bostadsbidrag. Den sistnämnda lagen har dock inte varit före-
mål för lagrådsgranskning, varför det är första gången som Lagrådet har
möjlighet att anlägga synpunkter på bestämmelsen.
En sökande är i princip skyldig att visa att han uppfyller kraven för att
erhålla den sökta förmånen. Förvaltningsmyndigheten (här: försäkrings-
kassan) har att hjälpa den enskilde till rätta och anvisa vilka komplette-
ringar som behövs (se 4 § förvaltningslagen). Om sökanden inte skulle
prestera tillräcklig utredning, riskerar han att få avslag på sin ansökning.
Ett avslagsbeslut medför att den enskilde kan gå vidare med saken
genom att begära omprövning och sedan eventuellt överklaga ompröv-
ningsbeslutet hos länsrätt. Förvaltningsrättens rättskraftsregler hindrar
inte att en ny ansökning prövas i sak trots förekomsten av ett lagakraft-
vunnet avslagsbeslut.
I den föreslagna bestämmelsen föreskrivs att försäkringskassan under
vissa förutsättningar skriftligen får förelägga sökanden att inom viss tid
avhjälpa bristen vid påföljd att ansökningen annars kan komma att av-
visas. Genom denna bestämmelse formaliseras förfarandet på så sätt att
kassan genom sitt avvisningsbeslut kan ge upphov till en självständig
process i en ren förfarandefråga. En sökande som får sin talan avvisad
kan nämligen begära rättelse, men processen kommer då inte att gälla
hans rätt till ersättning utan enbart hans rätt att få sin ansökning prövad i
sak. Om en förvaltningsdomstol skulle bifalla hans överklagande, blir
utgången att målet återförvisas till försäkringskassan för prövning i sak.
Den enskilde kan med andra ord få ägna tid och ork åt att föra talan i för-
valtningsdomstol i syfte att återfå rätten till en sakprövning av sin ur-
sprungliga ansökning. Det kan dessutom dröja lång tid, innan avvisnings-
frågan blir definitivt avgjord.
Enligt Lagrådets mening kan avvisningsmöjligheten, tvärtemot vad
som sägs i motiveringen, förlänga den tid inom vilken en enskild får ett
slutgiltigt svar på sin ansökning. Det framgår av motiveringen att det från
försäkringskassans synpunkt skulle kunna vara bekvämt att slippa pröva
ansökningar i sak genom att avvisa dem. Vad som inte beaktas är att det
är högst sannolikt att den enskilde återkommer med en ny ansökning,
eftersom den föregående aldrig prövades.
Lagrådet anser att bestämmelsen i 24 § gör förfarandet onödigt kom-
plicerat, särskilt för den enskilde. I sammanhanget vill Lagrådet erinra
om bestämmelsen i 7 § förvaltningslagen att ett ärende skall handläggas
så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts.
Om en ansökning inte kompletteras efter försäkringskassans anvisningar
och kassan inte själv kan utreda förhållandena, är den naturliga åtgärden
inom förvaltnings förfarandet att ansökningen avslås. Genom ett avslags-
beslut får den enskilde ett svar på sin ansökning och erhåller möjlighet
att få saken omprövad och därefter överprövad av förvaltningsdomstol.
Med hänsyn till det anförda förordar Lagrådet att paragrafen utgår ur lag-
förslaget.
Prop. 2000/01:140
Bilaga 3
152
Godtas vad Lagrådet föreslagit under 5 § förslaget till lag om bostads-
tillägg till pensionärer m.fl. skall förevarande lagförslag utgå.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
153
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 2001
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden
Hjelm-Wallén, Thalén, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall,
Pagrotsky, Östros, Engqvist, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén,
Ringholm, Bodström
Föredragande: statsrådet Thalén
Prop. 2000/01:140
Regeringen beslutar proposition 2000/01:140 Reformerade regler för
bostadstillägg till pensionärer m.fl.
154