Regeringens proposition
2000/01:134

Underhåll till barn som fyllt 18 år
Prop.
2000/01:134

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 23 maj 2001

Göran Persson
Thomas Bodström
(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslår regeringen en ändring i föräldrabalkens bestämmelser om
underhållsskyldighet. Genom ändringen stärks det rättsliga skyddet för barn som
är mellan 18 och 21 år. Går barnet i skolan efter fyllda 18 år, skall
föräldrarna alltid vara underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår.
Ett studieavbrott skall alltså inte längre kunna leda till att föräldrarnas
underhållsskyldighet upphör slutgiltigt.
Motsvarande ändringar föreslås vad gäller rätten till förlängt underhållsstöd,
barnpension och det efterlevandestöd till barn som införs den 1 januari 2003.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.

Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Lagtext 4
2.1 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken 4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd
5
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring 6
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension
och efterlevandestöd till barn 7
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:462) om införande av lagen
(2000:461) om efterlevandepension
och efterlevandestöd till barn 8
3 Ärendet och dess beredning 9
4 Underhållsskyldigheten när ett avbrott görs i skolgången 9
5 Föräldrarna skall vara underhållsskyldiga under den tid som
barnet går i skolan 10
6 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 12
7 Ekonomiska konsekvenser av förslagen 13
8 Författningskommentar 13
8.1 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken 13
8.2 Övriga förslag 14

Bilaga 1 Sammanfattning av här aktuell del av betänkandet
Underhållsbidrag och bidragsförskott, SOU 1995:26 15
Bilaga 2 Betänkandets lagförslag 16
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna 19
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag 20
Bilaga 5 Lagrådets yttrande 25
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 2001 26

1
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i föräldrabalken,
2. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,
3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd
till barn,
5. lag om ändring i lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om
efterlevandepension och efterlevandestöd till barn.

2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § föräldrabalken1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

7 kap.
1 §
Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med
hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När
föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas till barnets egna
inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av
vad som följer av föreskrifterna om dessa.
Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan
vid denna tidpunkt eller återupptas skolgången innan barnet fyller nitton år, är
föräldrarna dock intill dess barnet fyller tjugoett år underhållsskyldiga så
länge skolgången pågår. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller
gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning.
Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan
efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som
skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller tjugoett år. Till
skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig
grundutbildning.
I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och
en efter sin förmåga.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för underhållsskyldighet som har
upphört slutgiltigt före ikraftträdandet.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse1
Föreslagen lydelse

7 §
Ett barn har rätt till förlängt underhållsstöd, om barnet går i skolan när han
eller hon fyller 18 år eller återupptar skolgången innan han eller hon fyller 19
år. Förlängt underhållsstöd lämnas så länge barnet bedriver studier som ger
rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag
eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), dock längst till
och med juni det år då barnet fyller 20 år. Studier som omfattar kortare tid än
åtta veckor eller deltidsstudier medför dock inte rätt till förlängt
underhållsstöd.
Ett barn som fyllt 18 år har rätt till förlängt underhållsstöd under den tid som
barnet bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen
(1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap.
studiestödslagen (1999:1395), dock längst till och med juni månad det år då
barnet fyller 20 år. Studier som omfattar kortare tid än åtta veckor eller
deltidsstudier medför dock inte rätt till förlängt underhållsstöd.
Ett barn har inte rätt till förlängt underhållsstöd i fall som avses i 4 §.
Härvid skall vad som sägs om boföräldern i 4 § 1 och 4 gälla den studerande.
Rätt till förlängt underhållsstöd föreligger inte heller, om den studerande har
ingått äktenskap.
Förlängt underhållsstöd lämnas från och med månaden efter det att den studerande
har fyllt 18 år eller återupptagit skolgången till och med den månad under
vilken rätt till stöd upphör. Förlängt underhållsstöd lämnas dock inte för
längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.
Förlängt underhållsstöd lämnas från och med månaden efter det att den studerande
har fyllt 18 år eller återupptagit studier som avses i första stycket till och
med den månad under vilken rätt till stöd upphör. Förlängt underhållsstöd lämnas
dock inte för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för rätt till förlängt underhållsstöd
som har upphört slutgiltigt före ikraftträdandet.

2.3
Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse2
Föreslagen lydelse

8 kap.
2 §
Rätt till barnpension har barn som inte har fyllt 18 år.
Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt
barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp
enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har det rätt till barnpension även
för sådan tid, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20
år. Med tid för sådana studier likställs tid för ferier samt tid då barnet på
grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier. En förutsättning för rätt till
barnpension enligt detta stycke är att barnet bedriver studier som här avses när
det fyller 18 år eller återupptar sådana studier innan det fyller 19 år.
Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt
barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp
enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har barnet rätt till barnpension
även för sådan tid, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller
20 år. Med tid för sådana studier likställs tid för ferier samt tid då barnet på
grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier.
Ett barn som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta veckor är
inte på grund av bestämmelserna i andra stycket berättigat till barnpension.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för rätt till barnpension som har
upphört slutgiltigt före ikraftträdandet.

2.4
Förslag till lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till barn
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § lagen (2000:461) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till barn skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 kap.
2 §
Ett barn som inte har fyllt 18 år har rätt till barnpension.
Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt
barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp
enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har barnet rätt till barnpension
även för studietiden, dock längst till och med juni månad det år då barnet
fyller 20 år. En förutsättning för rätt till barnpension enligt detta stycke är
att barnet bedriver studierna när det fyller 18 år eller återupptar dem innan
det fyller 19 år.
Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt
barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp
enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har barnet rätt till barnpension
även för studietiden, dock längst till och med juni månad det år då barnet
fyller 20 år.
Med tid för studier enligt andra stycket skall likställas tid för ferier samt
tid då barnet på grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier.
Ett barn som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta veckor är
inte på grund av bestämmelserna i andra stycket berättigat till barnpension.

2.5
Förslag till lag om ändring i lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461)
om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn
Härigenom föreskrivs att det i lagen (2000: 462) om införande av lagen
(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall införas
en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

5 a §
Har rätten till barnpension upphört slutgiltigt före den 1 januari 2002, finns
det inte någon rätt till barnpension enligt 2 kap. 2 § eller efterlevandestöd
till barn enligt 3 kap. 1 §.

3 Ärendet och dess beredning
År 1993 tillkallade regeringen en särskild utredare för att se över reglerna om
fastställande av underhållsbidrag, m.m. (dir. 1993:82), Underhållsbidrags- och
bidragsförskottsutredningen -93 (UBU -93). En av utredarens huvuduppgifter var
att överväga om reglerna om underhållsskyldighet i 7 kap. föräldrabalken kan
göras enklare. I uppdraget ingick även att se över vissa andra frågor om
underhåll till barn och att överväga om de dåvarande reglerna om bidragsförskott
var lämpligt utformade.
UBU -93 överlämnade år 1995 sitt betänkande Underhållsbidrag och bidragsförskott
(SOU 1995:26). Betänkandet har remissbehandlats. De delar av betänkandet som
rör bidragsförskott är inte längre aktuella efter det att förskottet ersatts av
ett nytt samhällsstöd, underhållsstöd (prop. 1995/96:208). Utredningens förslag
om kostnader för umgänge och umgängesresor har lett till lagstiftning (prop.
1997/98:7). Kvarvarande delar av betänkandet rör bl.a. beräkning av underhåll,
underhåll till barn som fyllt 18 år samt ändring och preskription av
underhållsbidrag.
Regeringen tar i detta lagstiftningsärende upp ett av utredningens förslag,
nämligen att föräldrars underhållsskyldighet skall kvarstå mot barn som går i
skolan mellan 18 och 21 års ålder oavsett om barnet har gjort ett uppehåll i
skolgången eller inte.
En sammanfattning av betänkandet i denna del finns i bilaga 1. Lagförslagen
finns i bilaga 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En
remissammanställning finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Ju 1997/3834).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 3 maj 2001 att inhämta Lagrådets yttrande över de
lagförslag som finns i bilaga 4.
Lagrådet har lämnat förslagen utan invändning. Lagrådets yttrande finns i bilaga
5.
I förhållande till lagrådsremissens förslag har ett par redaktionella ändringar
gjorts i lagtexten.
4 Underhållsskyldigheten när ett avbrott görs i skolgången
Föräldrar svarar för underhåll åt sina barn efter vad som är skäligt med hänsyn
till barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga. Föräldrarnas
underhållsskyldighet upphör när barnet fyller 18 år. Går barnet då i skolan
eller återupptas skolgången innan barnet fyller 19 år, är föräldrarna
underhållsskyldiga så länge skolgången pågår, dock längst till dess barnet
fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan
och annan jämförlig grundutbildning (7 kap. 1 § föräldrabalken).
Reglerna om underhållsskyldighet bygger på grundtanken att ett barn som är
myndigt bör svara för sin egen försörjning. Att föräldrarnas
underhållsskyldighet utsträcks när barnet går i skolan efter det att han eller
hon fyllt 18 år motiveras främst av att barnet inte skall behöva skuldsätta sig
för att kunna avsluta sin grundutbildning.
Grundutbildning som pågår i ett sammanhang medför alltså underhållsskyldighet
för föräldrarna till dess barnet fyller 21 år. Ferier och tid då barnet på grund
av sjukdom är förhindrad att delta i utbildningen anses i praxis utgöra tid då
skolgång pågår. Underhållsskyldigheten upphör alltså inte under t.ex.
sommarlovet mellan två årskurser i gymnasieskolan.
Högsta domstolen har uttalat sig om innebörden av 7 kap. 1 § när det gäller
avbrott i skolgången (se rättsfallet NJA 1986 s. 345). Domstolen konstaterade
att frågan i vad mån ett uppehåll i skolgången skall inverka på
underhållsskyldigheten är uttryckligen reglerad i lagen bara för det fallet att
avbrottet inleds innan barnet fyllt 18 år och upphör innan det fyller 19 år. Mot
bakgrund av förarbetena till 1978 års reform av underhållsreglerna och med
beaktande av reformens huvudsyfte att föräldrarnas underhållsskyldighet i
princip upphör när barnet blivit myndigt fann domstolen att lagstiftningen borde
uppfattas så att, i alla andra fall än det som anges uttryckligen i
lagbestämmelsen, ett uppehåll i skolgången under tid efter det att barnet fyllt
18 år bör leda till att föräldrarnas underhållsskyldighet upphör slutgiltigt.
Gör barnet ett avbrott i skolgången, kvarstår föräldrarnas underhållsskyldighet
således endast om två förutsättningar är uppfyllda. Den ena är att avbrottet har
inletts innan barnet fyllt 18 år. Den andra är att avbrottet har upphört innan
barnet fyllt 19 år. I alla andra fall - bortsett från kortare uppehåll för
skolbyte o.d. - leder ett uppehåll i skolgången efter 18 års ålder till att
föräldrarnas underhållsskyldighet upphör slutgiltigt.
Motsvarande förutsättningar gäller för rätten till förlängt underhållsstöd (se 7
§ lagen [1996:1030] om underhållsstöd) och rätten till barnpension från
folkpensionen och tilläggspensionen (se 8 kap. 2 § och 14 kap. 2 § lagen
[1962:381] om allmän försäkring). De gäller också för den rätt till barnpension
och efterlevandestöd till barn som införs den 1 januari 2003 och som ersätter
rätten till barnpension enligt lagen om allmän försäkring. Dessa förmåner lämnas
dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år.
5 Föräldrarna skall vara underhållsskyldiga under den tid som barnet går i
skolan
Regeringens förlag: Går barnet i skolan mellan 18 och 21 års ålder, skall
föräldrarna vara underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår. Ett
studieavbrott skall alltså inte längre kunna leda till att föräldrarnas
underhållsskyldighet upphör slutgiltigt. Motsvarande ändringar görs när det
gäller rätten till vissa förmåner som kan lämnas till och med juni månad det år
då barnet fyller 20 år, nämligen förlängt underhållsstöd, barnpension och
efterlevandestöd till barn.

UBU -93:s förslag överensstämmer med regeringens (se betänkandet s. 295 f.).
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom två tillstyrker förslagen eller
lämnar dem utan någon invändning. Mansföreningen i Linköping och Mansjouren i
Värnamo är kritiska till förslagen, liksom till övriga förslag av UBU -93, med
hänvisning till att förslagen motverkar ett jämlikt föräldraskap.
Skälen för regeringens förslag: Som framgår av avsnitt 4 kan
underhållsskyldighet för föräldrar föreligga trots att barnet har fyllt 18 år
och även om grundutbildning inte pågår i ett sammanhang. Gör barnet ett avbrott
i skolgången, kvarstår underhållsskyldigheten dock endast om avbrottet har
inletts innan barnet fyllt 18 år och upphört innan barnet fyllt 19 år, den s.k.
avbrottsregeln. I alla andra fall leder ett uppehåll i skolgången under tid
efter det att barnet fyllt 18 år till att föräldrarnas underhållsskyldighet
upphör slutgiltigt. Avbrottsregeln har kritiserats i olika sammanhang, och UBU
-93 föreslår att den slopas.
Det är typiskt sett av väsentlig betydelse för ett barn att kunna få underhåll
från föräldrarna för grundläggande studier efter 18 års ålder. Det gäller också
om barnet har gjort ett uppehåll i skolgången. Regleringen av föräldrarnas
underhållsskyldighet tar sin utgångspunkt i tanken att underhållsskyldigheten är
grundläggande och att skuldsättning för grundutbildning bör undvikas.
Avbrottsregeln utgör ett avsteg från detta. Frågan är om regeln bör behållas.
Avbrottsregeln infördes med 1978 års reform av underhållsreglerna, alltså för
mer än 20 år sedan. I dag är det mycket vanligare att barn gör uppehåll i sin
grundläggande skolgång än vad det var då. Utvecklingen går mot att fler ungdomar
väljer att göra ett skolavbrott och t.ex. arbeta utomlands. De nackdelar som är
förknippade med avbrottsregeln är numera tydligare och riskerar att drabba fler
barn än förr. Till detta kommer de åldersregler som gäller för statliga
studiemedel. Barn kan visserligen få förlängt barnbidrag och studiehjälp under
de grundläggande studierna. Möjlighet att genom studiemedel själv bekosta sina
grundläggande studier inträder dock först från och med det andra
kalenderhalvåret det år under vilket eleven fyller 20 år. Fram till dess är
barnet alltså i praktiken beroende av underhåll från föräldrarna.
Mot avbrottsregeln kan vidare anföras att den slår slumpmässigt. Frågan om
underhåll - och därmed de ekonomiska möjligheterna att bedriva grundläggande
studier efter ett avbrott - är beroende av när avbrottet görs och när under året
som barnet är fött. Om ett barn som är fött på våren gör ett uppehåll i
skolgången under höstterminen det år han eller hon fyller 18 år, är barnet inte
berättigat till underhåll även om skolgången återupptas under vårterminen. Men
om barnet i stället hade fyllt 18 år på hösten eller vintern, hade
underhållsskyldigheten inträtt på nytt under våren. Det bör inte heller
frånkännas betydelse att avbrottsregeln inte bara är relativt okänd utan även
innebär en komplicerad reglering.
Det finns sålunda starka skäl som talar för att inte hålla fast vid
avbrottsregeln. Remissinstanserna ställer sig också överlag positiva till en
sådan ändring.
Mot ett upphävande av avbrottsregeln - och särskilt mot ett upphävande av
19-årsgränsen - talar att föräldrar har ett intresse av att inom rimlig tid
kunna förutse om ett återupplivande av underhållsskyldigheten blir aktuellt. Ett
av huvudsyftena med 1978 års underhållsreform var också att föräldrars
underhållsskyldighet i princip skall upphöra när barnet blivit myndigt.
Vid avvägningen mellan de intressen som här gör sig gällande bör enligt
regeringens mening föräldrarnas intresse dock få stå tillbaka för barnets
intresse av att kunna få ekonomiskt stöd från föräldrarna under hela sin
grundutbildning. Det kan tilläggas att föräldrarna redan med nuvarande regler
under lång tid kan få leva i ovisshet om - och i så fall när - barnet skall
återuppta sina studier och därmed få rätt till underhåll igen.
Regeringen föreslår alltså att avbrottsregeln nu tas bort. Rätten till underhåll
för barn mellan 18 och 21 års ålder kommer därmed att knytas till den enda
förutsättningen att barnet går i skolan.
Liksom i dag bör det i fortsättningen gälla att en avbruten skolgång anses
återupptagen när barnet faktiskt har påbörjat skolgången igen eller skulle ha
gjort det om inte omständigheter som han eller hon inte kunnat råda över, t.ex.
sjukdom, kommit emellan (se rättsfallet NJA 1992 s. 256). Det är typiskt sett
först då - och inte t.ex. vid tidpunkten för ett antagningsbesked - som behovet
av underhåll uppstår.
Förmånerna förlängt underhållsstöd, barnpension och efterlevandestöd till barn
bygger på reglerna om föräldrars underhållsskyldighet. Avbrottsregeln bör därför
tas bort även när det gäller rätten till dessa förmåner.
6 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari 2002. För
underhållsskyldighet som har upphört slutgiltigt före ikraftträdandet skall
äldre bestämmelser gälla. Motsvarande övergångsbestämmelser skall gälla för
rätten till underhållsstöd, barnpension och det efterlevandestöd till barn som
införs den 1 januari 2003.

UBU -93:s förslag till övergångsbestämmelser överensstämmer i sak med
regeringens (se betänkandet s. 519 f.).
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan någon invändning.
Skälen för regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft
den 1 januari 2002.
Har en förälders underhållsskyldighet på grund av avbrottsregeln upphört
slutgiltigt före ikraftträdandet, bör underhållsskyldighet inte uppkomma på nytt
till följd av att avbrottsregeln tas bort. Inte heller bör rätten till de
förmåner som berörs av ändringen återinträda, om rätten en gång upphört till
följd av avbrottsregeln. Uttryckliga övergångsbestämmelser där detta klargörs
bör införas.
7 Ekonomiska konsekvenser av förslagen
Regeringens förslag innebär att barnets rättsliga ställning förbättras och att
lagstiftningen förenklas.
De ekonomiska konsekvenserna av förslagen uppkommer främst på
Riksförsäkringsverkets ansvarsområde. Det är inte möjligt att utifrån den
statistik som finns säga något om hur många fall som kommer att beröras av
ändringarna. Kostnadsökningen bedöms dock vara mycket begränsad och skall
finansieras inom nuvarande ekonomiska ramar.
I övrigt bedöms förslagen inte medföra några kostnader för det allmänna.
8 Författningskommentar
8.1 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken
7 kap. 1 §
Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med
hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När
föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas till barnets egna
inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av
vad som följer av föreskrifterna om dessa.
Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan
efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som
skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller tjugoett år. Till
skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig
grundutbildning.
I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och
en efter sin förmåga.

(Jfr 7 kap. 1 § i SOU 1995:26.)

Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om föräldrars
underhållsskyldighet. Andra stycket har ändrats. Genom ändringen har den s.k.
avbrottsregeln tagits bort.
Går barnet i skolan efter det att han eller hon har fyllt 18 år, är föräldrarna
underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst till dess
barnet fyller 21 år.
Föräldrarna är underhållsskyldiga bara om barnet går i skolan. Gör barnet ett
uppehåll i sin skolgång, är föräldrarna inte underhållsskyldiga under
uppehållet. Men underhållsskyldigheten träder in igen om och när barnet
återupptar skolgången. Ingen ändring är avsedd när det gäller frågan vad som
utgör ett uppehåll (se avsnitt 4). Angående frågan om när en avbruten skolgång
får anses återupptagen, se rättsfallet NJA 1992 s. 256.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för underhållsskyldighet som har
upphört slutgiltigt före ikraftträdandet.

Lagändringen träder enligt punkt 1 i kraft den 1 januari 2002.
Har en förälders underhållsskyldighet upphört slutgiltigt före ikraftträdandet,
återinträder inte underhållsskyldigheten till följd av att avbrottsregeln tagits
bort. Det framgår av punkt 2.
8.2 Övriga förslag
Avbrottsregeln har tagits bort även beträffande vissa förmåner till barn.
Härigenom upprätthålls samordningen med föräldrabalkens regler om
underhållsskyldighet. I övrigt innebär förslagen ingen ändring i sak.

Sammanfattning av här aktuell del av betänkandet Underhållsbidrag och
bidragsförskott, SOU 1995:26
Underhållsbidrag till ungdomar som är över 18 år
Utredningen föreslår att man avskaffar en regel som innebär att
underhållsskyldigheten för tiden efter det att barnet har fyllt 18 år bedöms
olika beroende på om barnet har gjort ett avbrott i sina studier och i så fall
när.
Motsvarande ändringar föreslås i fråga om bidragsförskott.

Betänkandets lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § föräldrabalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

7 kap.
1 §
Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med
hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När
föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas till barnets egna
inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av
vad som följer av föreskrifterna om dessa.
Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan
vid denna tidpunkt eller återupptas skolgången innan barnet fyller nitton år, är
föräldrarna dock intill dess barnet fyller tjugoett år underhållsskyldiga så
länge skolgången pågår. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller
gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning.
Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan
efter denna tidpunkt är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som
skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller tjugoett år. Till
skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig
grundutbildning.
I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och
en efter sin förmåga.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
2. Har underhållsskyldighet enligt 7 kap. 1 § andra stycket i dess äldre
lydelse upphört före ikraftträdandet gäller inte 7 kap. 1 § andra stycket i dess
nya lydelse.

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

8 kap.
2 §2
Rätt till barnpension har barn som inte har fyllt 18 år.
Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt
barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp
enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349), har det rätt till barnpension även
för sådan tid, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20
år. Med tid för sådana studier likställs tid för ferier samt tid då barnet på
grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier. En förutsättning för rätt till
barnpension enligt detta stycke är att barnet bedriver studier som här avses när
det fyller 18 år eller återupptar sådana studier innan det fyller 19 år.
Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt
barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp
enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349), har det rätt till barnpension även
för sådan tid, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20
år. Med tid för sådana studier likställs tid för ferier samt tid då barnet på
grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier.
Ett barn som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta veckor är
inte på grund av bestämmelserna i andra stycket berättigat till barnpension.
Detsamma gäller ett barn som uppbär studielån oberoende av föräldrarnas ekonomi
enligt 3 kap. 12 § tredje stycket studiestödslagen.
Ett barn som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta veckor är
inte på grund av bestämmelserna i andra stycket berättigat till barnpension.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
2. Har rätten till barnpension enligt 8 kap. 2 § andra stycket i dess äldre
lydelse upphört före ikraftträdandet gäller inte 8 kap. 2 § andra stycket i dess
nya lydelse.
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott
för studerande
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för
studerande skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 §1
Förlängt bidragsförskott lämnas för barn som går i skolan när det fyller 18 år
eller återupptar skolgången innan det fyller 19 år så länge barnet bedriver
studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om
förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349),
dock längst till och med juni månad det år barnet fyller 20 år. Studier som
omfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidsstudier medför dock inte rätt
till förlängt bidragsförskott. Detsamma gäller studier för vilka barnet uppbär
återbetalningspliktiga studiemedel oberoende av föräldrarnas ekonomi enligt 3
kap. 12 § tredje stycket studiestödslagen.
Förskottet utgår från och med månaden efter det barnet fyllt 18 år till och med
den månad rätten till förskottet upphör. Förskottet lämnas dock inte för längre
tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.
Förlängt bidragsförskott lämnas för barn under den tid som barnet bedriver
studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om
förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349),
dock längst till och med juni månad det år barnet fyller 20 år. Studier som
omfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidsstudier medför dock inte rätt
till förlängt bidragsförskott.

Förskottet utgår från och med månaden efter det barnet fyllt 18 år till och med
den månad rätten till förskottet upphör. Förskottet lämnas dock inte för längre
tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
2. Har rätten till förlängt bidragsförskott enligt 2 § första stycket i dess
äldre lydelse upphört före ikraftträdandet gäller inte 2 § första stycket i dess
nya lydelse.

Förteckning över remissinstanserna
Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetts av Domstolsverket, Svea
hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Uppsala län, Länsrätten i
Västernorrlands län, Malmö tingsrätt, Jönköpings tingsrätt, Socialstyrelsen
(SoS), Riksförsäkringsverket (RFV), Riksskatteverket (RSV), Centrala
studiestödsnämnden (CSN), Konsumentverket (KOV), Svenska kommunförbundet,
Stockholms stad, Umeå kommun, Jönköpings kommun, Uddevalla kommun, Karlskrona
kommun, Försäkringskasseförbundet (FKF), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala
universitet, Föreningen Jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråer, Sveriges
Domareförbund, Sveriges advokatsamfund, Fredrika-Bremer-Förbundet, Moderata
Kvinnoförbundet, Centerkvinnorna, Folkpartiet liberalernas kvinnoförbund (FpK),
Socialdemokratiska kvinnoförbundet, Husmodersförbundet Hem och Samhälle,
Ensamstående adoptivföräldrars förening, Riksförbundet för barnens rätt i
samhället (BRIS), UmgängesrättsFöräldrarnas Riksförening, Föreningen
Söndagsbarn, Föreningen Barns rätt till 2 föräldrar, Svenska Mansjourers
Riksorganisation (som utan att ta ställning till innehållet har sänt in
yttranden från Mansföreningen i Linköping och Mansjouren i Värnamo) och
Aktionsgruppen behåll bidragsförskottet.
Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Askersunds kommun, Svenska
kvinnors vänsterförbund, Föreningen Vardagsföräldrar och Föreningen
Söndagsföräldrar har beretts tillfälle att avge yttrande men avstått från att
yttra sig.
Yttranden har också kommit in från Försäkringsanställdas förbund och Kerstin
Andersson (Huddinge kommun).

Lagrådsremissens lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § föräldrabalken1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

7 kap.
1 §
Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med
hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När
föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas till barnets egna
inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av
vad som följer av föreskrifterna om dessa.
Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan
vid denna tidpunkt eller återupptas skolgången innan barnet fyller nitton år, är
föräldrarna dock intill dess barnet fyller tjugoett år underhållsskyldiga så
länge skolgången pågår. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller
gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning.
Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan
efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som
skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller tjugoett år. Till
skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig
grundutbildning.
I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och
en efter sin förmåga.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för underhållsskyldighet som har
upphört slutgiltigt före ikraftträdandet.

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse1
Föreslagen lydelse

7 §
Ett barn har rätt till förlängt underhållsstöd, om barnet går i skolan när han
eller hon fyller 18 år eller återupptar skolgången innan han eller hon fyller 19
år. Förlängt underhållsstöd lämnas så länge barnet bedriver studier som ger
rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag
eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), dock längst till
och med juni det år då barnet fyller 20 år. Studier som omfattar kortare tid än
åtta veckor eller deltidsstudier medför dock inte rätt till förlängt
underhållsstöd.
Ett barn som fyllt 18 år har rätt till förlängt underhållsstöd under den tid som
barnet bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen
(1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap.
studiestödslagen (1999:1395), dock längst till och med juni det år då barnet
fyller 20 år. Studier som omfattar kortare tid än åtta veckor eller
deltidsstudier medför dock inte rätt till förlängt underhållsstöd.
Ett barn har inte rätt till förlängt underhållsstöd i fall som avses i 4 §.
Härvid skall vad som sägs om boföräldern i 4 § 1 och 4 gälla den studerande.
Rätt till förlängt underhållsstöd föreligger inte heller, om den studerande har
ingått äktenskap.
Förlängt underhållsstöd lämnas från och med månaden efter det att den studerande
har fyllt 18 år eller återupptagit skolgången till och med den månad under
vilken rätt till stöd upphör. Förlängt underhållsstöd lämnas dock inte för
längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för rätt till förlängt underhållsstöd
som har upphört slutgiltigt före ikraftträdandet.

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse2
Föreslagen lydelse

8 kap.
2 §
Rätt till barnpension har barn som inte har fyllt 18 år.
Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt
barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp
enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har det rätt till barnpension även
för sådan tid, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20
år. Med tid för sådana studier likställs tid för ferier samt tid då barnet på
grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier. En förutsättning för rätt till
barnpension enligt detta stycke är att barnet bedriver studier som här avses när
det fyller 18 år eller återupptar sådana studier innan det fyller 19 år.
Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt
barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp
enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har det rätt till barnpension även
för sådan tid, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20
år. Med tid för sådana studier likställs tid för ferier samt tid då barnet på
grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier.
Ett barn som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta veckor är
inte på grund av bestämmelserna i andra stycket berättigat till barnpension.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för rätt till barnpension som har
upphört slutgiltigt före ikraftträdandet.

4 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till barn
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § lagen (2000:461) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till barn skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 kap.
2 §
Ett barn som inte har fyllt 18 år har rätt till barnpension.
Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt
barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp
enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har barnet rätt till barnpension
även för studietiden, dock längst till och med juni månad det år då barnet
fyller 20 år. En förutsättning för rätt till barnpension enligt detta stycke är
att barnet bedriver studierna när det fyller 18 år eller återupptar dem innan
det fyller 19 år.
Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt
barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp
enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har barnet rätt till barnpension
även för studietiden, dock längst till och med juni månad det år då barnet
fyller 20 år.
Med tid för studier enligt andra stycket skall likställas tid för ferier samt
tid då barnet på grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier.
Ett barn som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta veckor är
inte på grund av bestämmelserna i andra stycket berättigat till barnpension.

5 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:462) om införande av lagen
(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn
Härigenom föreskrivs att det i lagen (2000: 462) om införande av lagen
(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall införas
en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

5 a §
Har rätten till barnpension upphört slutgiltigt före den 1 januari 2002 finns
det inte någon rätt till barnpension enligt 2 kap. 2 § eller efterlevandestöd
till barn enligt 3 kap. 1 §.

Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-05-15

Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif Thorsson,
regeringesrådet Rune Lavin.

Enligt en lagrådsremiss den 3 maj 2001 (Justitiedepartementet) har regeringen
beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i föräldrabalken,
2. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,
3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd
till barn,
5. lag om ändring i lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om
efterlevandepension och efterlevandestöd till barn.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Anita Wickström.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 2001

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén,
Thalén, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Engqvist,
Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström

Föredragande: statsrådet Bodström

Regeringen beslutar proposition 2000/01:134 Underhåll till barn som fyllt 18 år

1 Balken omtryckt 1995:974.
1 Lydelse enligt 1999:1407.
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Lydelse enligt 1999:1397.
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1988:881.
1 Senaste lydelse 1986:380.
1 Balken omtryckt 1995:974.
1 Lydelse enligt 1999:1407.
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Lydelse enligt 1999:1397.

Prop. 2000/01:134

2

1

Prop. 2000/01:134

Prop. 2000/01:134
Bilaga 1

Prop. 2000/01:134
Bilaga 2

Prop. 2000/01:134
Bilaga 2

Prop. 2000/01:134
Bilaga 3

Prop. 2000/01:134
Bilaga 4

Prop. 2000/01:134
Bilaga 4

Prop. 2000/01:134
Bilaga 5

Prop. 2000/01:134