Regeringens proposition 
2000/01:134 
 
Underhåll till barn som fyllt 18 år 
Prop. 
2000/01:134 
 
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. 
 
Stockholm den 23 maj 2001 
 
Göran Persson 
        Thomas Bodström 
        (Justitiedepartementet)  
Propositionens huvudsakliga innehåll 
I propositionen föreslår regeringen en ändring i föräldrabalkens bestämmelser om 
 underhållsskyldighet. Genom ändringen stärks det rättsliga skyddet för barn som 
 är mellan 18 och 21 år. Går barnet i skolan efter fyllda 18 år, skall 
föräldrarna alltid vara underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår. 
Ett studieavbrott skall alltså inte längre kunna leda till att föräldrarnas 
underhållsskyldighet upphör slutgiltigt. 
Motsvarande ändringar föreslås vad gäller rätten till förlängt underhållsstöd, 
barnpension och det efterlevandestöd till barn som införs den 1 januari 2003. 
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.  
Innehållsförteckning 
1       Förslag till riksdagsbeslut     3 
2       Lagtext 4 
2.1     Förslag till lag om ändring i föräldrabalken    4 
2.2     Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd 
5 
2.3     Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om 
allmän försäkring       6 
2.4     Förslag till lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension 
och efterlevandestöd till barn  7 
2.5     Förslag till lag om ändring i lagen (2000:462) om införande av lagen 
(2000:461) om efterlevandepension 
och efterlevandestöd till barn  8 
3       Ärendet och dess beredning      9 
4       Underhållsskyldigheten när ett avbrott görs i skolgången        9 
5       Föräldrarna skall vara underhållsskyldiga under den tid som 
barnet går i skolan     10 
6       Ikraftträdande och övergångsbestämmelser        12 
7       Ekonomiska konsekvenser av förslagen    13 
8       Författningskommentar   13 
8.1     Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken  13 
8.2     Övriga förslag  14 
 
Bilaga 1        Sammanfattning av här aktuell del av betänkandet 
Underhållsbidrag och bidragsförskott, SOU 1995:26       15 
Bilaga 2        Betänkandets lagförslag 16 
Bilaga 3        Förteckning över remissinstanserna      19 
Bilaga 4        Lagrådsremissens lagförslag     20 
Bilaga 5        Lagrådets yttrande      25 
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 2001    26 
 
1 
Förslag till riksdagsbeslut 
Regeringen föreslår att riksdagen 
antar regeringens förslag till 
1. lag om ändring i föräldrabalken, 
2. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd, 
3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 
4. lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd 
 till barn, 
5. lag om ändring i lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om 
efterlevandepension och efterlevandestöd till barn.  
2 Lagtext 
Regeringen har följande förslag till lagtext. 
 
2.1 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken 
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § föräldrabalken1 skall ha följande lydelse.  
Nuvarande lydelse 
Föreslagen lydelse 
 
7 kap. 
1 § 
Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med 
hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När 
föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas till barnets egna 
inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av 
vad som följer av föreskrifterna om dessa. 
Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan 
vid denna tidpunkt eller återupptas skolgången innan barnet fyller nitton år, är 
 föräldrarna dock intill dess barnet fyller tjugoett år underhållsskyldiga så 
länge skolgången pågår. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller 
gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning. 
Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan 
efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som 
skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller tjugoett år. Till 
skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig 
grundutbildning. 
I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och 
 en efter sin förmåga.  
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. 
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för underhållsskyldighet som har 
upphört slutgiltigt före ikraftträdandet.  
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd 
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd skall ha 
följande lydelse.  
Nuvarande lydelse1 
Föreslagen lydelse 
 
7 § 
Ett barn har rätt till förlängt underhållsstöd, om barnet går i skolan när han 
eller hon fyller 18 år eller återupptar skolgången innan han eller hon fyller 19 
 år. Förlängt underhållsstöd lämnas så länge barnet bedriver studier som ger 
rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag 
eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), dock längst till 
och med juni det år då barnet fyller 20 år. Studier som omfattar kortare tid än 
åtta veckor eller deltidsstudier medför dock inte rätt till förlängt 
underhållsstöd. 
Ett barn som fyllt 18 år har rätt till förlängt underhållsstöd under den tid som 
  barnet bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen 
(1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. 
studiestödslagen (1999:1395), dock längst till och med juni månad det år då 
barnet fyller 20 år. Studier som omfattar kortare tid än åtta veckor eller 
deltidsstudier medför dock inte rätt till förlängt underhållsstöd. 
Ett barn har inte rätt till förlängt underhållsstöd i fall som avses i 4 §. 
Härvid skall vad som sägs om boföräldern i 4 § 1 och 4 gälla den studerande. 
Rätt till förlängt underhållsstöd föreligger inte heller, om den studerande har 
ingått äktenskap. 
Förlängt underhållsstöd lämnas från och med månaden efter det att den studerande 
 har fyllt 18 år eller återupptagit skolgången till och med den månad under 
vilken rätt till stöd upphör. Förlängt underhållsstöd lämnas dock inte för 
längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. 
Förlängt underhållsstöd lämnas från och med månaden efter det att den studerande 
 har fyllt 18 år eller återupptagit studier som avses i första stycket till och 
med den månad under vilken rätt till stöd upphör. Förlängt underhållsstöd lämnas 
 dock inte för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.  
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. 
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för rätt till förlängt underhållsstöd 
som har upphört slutgiltigt före ikraftträdandet. 
 
2.3 
Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall 
 ha följande lydelse.  
Nuvarande lydelse2 
Föreslagen lydelse  
8 kap. 
2 § 
Rätt till barnpension har barn som inte har fyllt 18 år. 
Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt 
barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp 
enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har det rätt till barnpension även 
för sådan tid, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 
år. Med tid för sådana studier likställs tid för ferier samt tid då barnet på 
grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier. En förutsättning för rätt till 
barnpension enligt detta stycke är att barnet bedriver studier som här avses när 
 det fyller 18 år eller återupptar sådana studier innan det fyller 19 år. 
Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt 
barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp 
enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har barnet rätt till barnpension 
även för sådan tid, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 
20 år. Med tid för sådana studier likställs tid för ferier samt tid då barnet på 
 grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier. 
Ett barn som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta veckor är 
inte på grund av bestämmelserna i andra stycket berättigat till barnpension.  
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. 
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för rätt till barnpension som har 
upphört slutgiltigt före ikraftträdandet. 
 
2.4 
Förslag till lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och 
efterlevandestöd till barn 
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § lagen (2000:461) om efterlevandepension och 
efterlevandestöd till barn skall ha följande lydelse.  
Nuvarande lydelse 
Föreslagen lydelse 
 
2 kap. 
2 § 
Ett barn som inte har fyllt 18 år har rätt till barnpension. 
Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt 
barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp 
enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har barnet rätt till barnpension 
även för studietiden, dock längst till och med juni månad det år då barnet 
fyller 20 år. En förutsättning för rätt till barnpension enligt detta stycke är 
att barnet bedriver studierna  när det fyller 18 år eller återupptar dem innan 
det fyller 19 år. 
Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt 
barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp 
enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har barnet rätt till barnpension 
även för studietiden, dock längst till och med juni månad det år då barnet 
fyller 20 år. 
Med tid för studier enligt andra stycket skall likställas tid för ferier samt 
tid då barnet på grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier. 
Ett barn som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta veckor är 
inte på grund av bestämmelserna i andra stycket berättigat till barnpension. 
 
2.5 
Förslag till lag om ändring i lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) 
om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn 
Härigenom föreskrivs att det i lagen (2000: 462) om införande av lagen 
(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall införas 
en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.  
Nuvarande lydelse 
Föreslagen lydelse  
5 a § 
Har rätten till barnpension upphört slutgiltigt före den 1 januari 2002, finns 
det inte någon rätt till barnpension enligt 2 kap. 2 § eller efterlevandestöd 
till barn enligt    3 kap. 1 §.  
3 Ärendet och dess beredning 
År 1993 tillkallade regeringen en särskild utredare för att se över reglerna om 
fastställande av underhållsbidrag, m.m. (dir. 1993:82), Underhållsbidrags- och 
bidragsförskottsutredningen -93 (UBU -93). En av utredarens huvuduppgifter var 
att överväga om reglerna om underhållsskyldighet i 7 kap. föräldrabalken kan 
göras enklare. I uppdraget ingick även att se över vissa andra frågor om 
underhåll till barn och att överväga om de dåvarande reglerna om bidragsförskott 
 var lämpligt utformade. 
UBU -93 överlämnade år 1995 sitt betänkande Underhållsbidrag och bidragsförskott 
 (SOU 1995:26). Betänkandet har remissbehandlats. De delar av betänkandet som 
rör bidragsförskott är inte längre aktuella efter det att förskottet ersatts av 
ett nytt samhällsstöd, underhållsstöd (prop. 1995/96:208). Utredningens förslag 
om kostnader för umgänge och umgängesresor har lett till lagstiftning (prop. 
1997/98:7). Kvarvarande delar av betänkandet rör bl.a. beräkning av underhåll, 
underhåll till barn som fyllt 18 år samt ändring och preskription av 
underhållsbidrag. 
Regeringen tar i detta lagstiftningsärende upp ett av utredningens förslag, 
nämligen att föräldrars underhållsskyldighet skall kvarstå mot barn som går i 
skolan mellan 18 och 21 års ålder oavsett om barnet har gjort ett uppehåll i 
skolgången eller inte. 
En sammanfattning av betänkandet i denna del finns i bilaga 1. Lagförslagen 
finns i bilaga 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En 
remissammanställning finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Ju 1997/3834). 
Lagrådet 
Regeringen beslutade den 3 maj 2001 att inhämta Lagrådets yttrande över de 
lagförslag som finns i bilaga 4. 
Lagrådet har lämnat förslagen utan invändning. Lagrådets yttrande finns i bilaga 
 5. 
I förhållande till lagrådsremissens förslag har ett par redaktionella ändringar 
gjorts i lagtexten. 
4 Underhållsskyldigheten när ett avbrott görs i skolgången 
Föräldrar svarar för underhåll åt sina barn efter vad som är skäligt med hänsyn 
till barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga. Föräldrarnas 
underhållsskyldighet upphör när barnet fyller 18 år. Går barnet då i skolan 
eller återupptas skolgången innan barnet fyller 19 år, är föräldrarna 
underhållsskyldiga så länge skolgången pågår, dock längst till dess barnet 
fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan 
och annan jämförlig grundutbildning (7 kap. 1 § föräldrabalken). 
Reglerna om underhållsskyldighet bygger på grundtanken att ett barn som är 
myndigt bör svara för sin egen försörjning. Att föräldrarnas 
underhållsskyldighet utsträcks när barnet går i skolan efter det att han eller 
hon fyllt 18 år motiveras främst av att barnet inte skall behöva skuldsätta sig 
för att kunna avsluta sin grundutbildning. 
Grundutbildning som pågår i ett sammanhang medför alltså underhållsskyldighet 
för föräldrarna till dess barnet fyller 21 år. Ferier och tid då barnet på grund 
 av sjukdom är förhindrad att delta i utbildningen anses i praxis utgöra tid då 
skolgång pågår. Underhållsskyldigheten upphör alltså inte under t.ex. 
sommarlovet mellan två årskurser i gymnasieskolan. 
Högsta domstolen har uttalat sig om innebörden av 7 kap. 1 § när det gäller 
avbrott i skolgången (se rättsfallet NJA 1986 s. 345). Domstolen konstaterade 
att frågan i vad mån ett uppehåll i skolgången skall inverka på 
underhållsskyldigheten är uttryckligen reglerad i lagen bara för det fallet att 
avbrottet inleds innan barnet fyllt 18 år och upphör innan det fyller 19 år. Mot 
 bakgrund av förarbetena till 1978 års reform av underhållsreglerna och med 
beaktande av reformens huvudsyfte att föräldrarnas underhållsskyldighet i 
princip upphör när barnet blivit myndigt fann domstolen att lagstiftningen borde 
 uppfattas så att, i alla andra fall än det som anges uttryckligen i 
lagbestämmelsen, ett uppehåll i skolgången under tid efter det att barnet fyllt 
18 år bör leda till att föräldrarnas underhållsskyldighet upphör slutgiltigt. 
Gör barnet ett avbrott i skolgången, kvarstår föräldrarnas underhållsskyldighet 
således endast om två förutsättningar är uppfyllda. Den ena är att avbrottet har 
 inletts innan barnet fyllt 18 år. Den andra är att avbrottet har upphört innan 
barnet fyllt 19 år. I alla andra fall - bortsett från kortare uppehåll för 
skolbyte o.d. - leder ett uppehåll i skolgången efter 18 års ålder till att 
föräldrarnas underhållsskyldighet upphör slutgiltigt. 
Motsvarande förutsättningar gäller för rätten till förlängt underhållsstöd (se 7 
 § lagen [1996:1030] om underhållsstöd) och rätten till barnpension från 
folkpensionen och tilläggspensionen (se 8 kap. 2 § och 14 kap. 2 § lagen 
[1962:381] om allmän försäkring). De gäller också för den rätt till barnpension 
och efterlevandestöd till barn som införs den 1 januari 2003 och som ersätter 
rätten till barnpension enligt lagen om allmän försäkring. Dessa förmåner lämnas 
 dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år. 
5 Föräldrarna skall vara underhållsskyldiga under den tid som barnet går i 
skolan 
Regeringens förlag: Går barnet i skolan mellan 18 och 21 års ålder, skall 
föräldrarna vara underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår. Ett 
studieavbrott skall alltså inte längre kunna leda till att föräldrarnas 
underhållsskyldighet upphör slutgiltigt. Motsvarande ändringar görs när det 
gäller rätten till vissa förmåner som kan lämnas till och med juni månad det år 
då barnet fyller 20 år, nämligen förlängt underhållsstöd, barnpension och 
efterlevandestöd till barn. 
 
UBU -93:s förslag överensstämmer med regeringens (se betänkandet s. 295 f.). 
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom två tillstyrker förslagen eller 
 lämnar dem utan någon invändning. Mansföreningen i Linköping och Mansjouren i 
Värnamo är kritiska till förslagen, liksom till övriga förslag av UBU -93, med 
hänvisning till att förslagen motverkar ett jämlikt föräldraskap. 
Skälen för regeringens förslag: Som framgår av avsnitt 4 kan 
underhållsskyldighet för föräldrar föreligga trots att barnet har fyllt 18 år 
och även om grundutbildning inte pågår i ett sammanhang. Gör barnet ett avbrott 
i skolgången, kvarstår underhållsskyldigheten dock endast om avbrottet har 
inletts innan barnet fyllt 18 år och upphört innan barnet fyllt 19 år, den s.k. 
avbrottsregeln. I alla andra fall leder ett uppehåll i skolgången under tid 
efter det att barnet fyllt 18 år till att föräldrarnas underhållsskyldighet 
upphör slutgiltigt. Avbrottsregeln har kritiserats i olika sammanhang, och UBU 
-93 föreslår att den slopas. 
Det är typiskt sett av väsentlig betydelse för ett barn att kunna få underhåll 
från föräldrarna för grundläggande studier efter 18 års ålder. Det gäller också 
om barnet har gjort ett uppehåll i skolgången. Regleringen av föräldrarnas 
underhållsskyldighet tar sin utgångspunkt i tanken att underhållsskyldigheten är 
 grundläggande och att skuldsättning för grundutbildning bör undvikas. 
Avbrottsregeln utgör ett avsteg från detta. Frågan är om regeln bör behållas. 
Avbrottsregeln infördes med 1978 års reform av underhållsreglerna, alltså för 
mer än 20 år sedan. I dag är det mycket vanligare att barn gör uppehåll i sin 
grundläggande skolgång än vad det var då. Utvecklingen går mot att fler ungdomar 
 väljer att göra ett skolavbrott och t.ex. arbeta utomlands. De nackdelar som är 
 förknippade med avbrottsregeln är numera tydligare och riskerar att drabba fler 
 barn än förr. Till detta kommer de åldersregler som gäller för statliga 
studiemedel. Barn kan visserligen få förlängt barnbidrag och studiehjälp under 
de grundläggande studierna. Möjlighet att genom studiemedel själv bekosta sina 
grundläggande studier inträder dock först från och med det andra 
kalenderhalvåret det år under vilket eleven fyller 20 år. Fram till dess är 
barnet alltså i praktiken beroende av underhåll från föräldrarna. 
Mot avbrottsregeln kan vidare anföras att den slår slumpmässigt. Frågan om 
underhåll - och därmed de ekonomiska möjligheterna att bedriva grundläggande 
studier efter ett avbrott - är beroende av när avbrottet görs och när under året 
 som barnet är fött. Om ett barn som är fött på våren gör ett uppehåll i 
skolgången under höstterminen det år han eller hon fyller 18 år, är barnet inte 
berättigat till underhåll även om skolgången återupptas under vårterminen. Men 
om barnet i stället hade fyllt 18 år på hösten eller vintern, hade 
underhållsskyldigheten inträtt på nytt under våren. Det bör inte heller 
frånkännas betydelse att avbrottsregeln inte bara är relativt okänd utan även 
innebär en komplicerad reglering. 
Det finns sålunda starka skäl som talar för att inte hålla fast vid 
avbrottsregeln. Remissinstanserna ställer sig också överlag positiva till en 
sådan ändring. 
Mot ett upphävande av avbrottsregeln - och särskilt mot ett upphävande av 
19-årsgränsen - talar att föräldrar har ett intresse av att inom rimlig tid 
kunna förutse om ett återupplivande av underhållsskyldigheten blir aktuellt. Ett 
 av huvudsyftena med 1978 års underhållsreform var också att föräldrars 
underhållsskyldighet i princip skall upphöra när barnet blivit myndigt. 
Vid avvägningen mellan de intressen som här gör sig gällande bör enligt 
regeringens mening föräldrarnas intresse dock få stå tillbaka för barnets 
intresse av att kunna få ekonomiskt stöd från föräldrarna under hela sin 
grundutbildning. Det kan tilläggas att föräldrarna redan med nuvarande regler 
under lång tid kan få leva i ovisshet om - och i så fall när - barnet skall 
återuppta sina studier och därmed få rätt till underhåll igen. 
Regeringen föreslår alltså att avbrottsregeln nu tas bort. Rätten till underhåll 
 för barn mellan 18 och 21 års ålder kommer därmed att knytas till den enda 
förutsättningen att barnet går i skolan. 
Liksom i dag bör det i fortsättningen gälla att en avbruten skolgång anses 
återupptagen när barnet faktiskt har påbörjat skolgången igen eller skulle ha 
gjort det om inte omständigheter som han eller hon inte kunnat råda över, t.ex. 
sjukdom, kommit emellan (se rättsfallet NJA 1992 s. 256). Det är typiskt sett 
först då - och inte t.ex. vid tidpunkten för ett antagningsbesked - som behovet 
av underhåll uppstår. 
Förmånerna förlängt underhållsstöd, barnpension och efterlevandestöd till barn 
bygger på reglerna om föräldrars underhållsskyldighet. Avbrottsregeln bör därför 
 tas bort även när det gäller rätten till dessa förmåner. 
6 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 
Regeringens förslag: Lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari 2002. För 
underhållsskyldighet som har upphört slutgiltigt före ikraftträdandet skall 
äldre bestämmelser gälla. Motsvarande övergångsbestämmelser skall gälla för 
rätten till underhållsstöd, barnpension och det efterlevandestöd till barn som 
införs den 1 januari 2003. 
 
UBU -93:s förslag till övergångsbestämmelser överensstämmer i sak med 
regeringens (se betänkandet s. 519 f.). 
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan någon invändning. 
Skälen för regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft 
den 1 januari 2002. 
Har en förälders underhållsskyldighet på grund av avbrottsregeln upphört 
slutgiltigt före ikraftträdandet, bör underhållsskyldighet inte uppkomma på nytt 
 till följd av att avbrottsregeln tas bort. Inte heller bör rätten till de 
förmåner som berörs av ändringen återinträda, om rätten en gång upphört till 
följd av avbrottsregeln. Uttryckliga övergångsbestämmelser där detta klargörs 
bör införas. 
7 Ekonomiska konsekvenser av förslagen 
Regeringens förslag innebär att barnets rättsliga ställning förbättras och att 
lagstiftningen förenklas. 
De ekonomiska konsekvenserna av förslagen uppkommer främst på 
Riksförsäkringsverkets ansvarsområde. Det är inte möjligt att utifrån den 
statistik som finns säga något om hur många fall som kommer att beröras av 
ändringarna. Kostnadsökningen bedöms dock vara mycket begränsad och skall 
finansieras inom nuvarande ekonomiska ramar. 
I övrigt bedöms förslagen inte medföra några kostnader för det allmänna. 
8 Författningskommentar 
8.1 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken 
7 kap. 1 § 
Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med 
hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När 
föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas till barnets egna 
inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av 
vad som följer av föreskrifterna om dessa. 
Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan 
efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som 
skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller tjugoett år. Till 
skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig 
grundutbildning. 
I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och 
 en efter sin förmåga. 
 
(Jfr 7 kap. 1 § i SOU 1995:26.) 
 
Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om föräldrars 
underhållsskyldighet. Andra stycket har ändrats. Genom ändringen har den s.k. 
avbrottsregeln tagits bort. 
Går barnet i skolan efter det att han eller hon har fyllt 18 år, är föräldrarna 
underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst till dess 
barnet fyller 21 år. 
Föräldrarna är underhållsskyldiga bara om barnet går i skolan. Gör barnet ett 
uppehåll i sin skolgång, är föräldrarna inte underhållsskyldiga under 
uppehållet. Men underhållsskyldigheten träder in igen om och när barnet 
återupptar skolgången. Ingen ändring är avsedd när det gäller frågan vad som 
utgör ett uppehåll (se avsnitt 4). Angående frågan om när en avbruten skolgång 
får anses återupptagen, se rättsfallet NJA 1992 s. 256. 
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. 
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för underhållsskyldighet som har 
upphört slutgiltigt före ikraftträdandet. 
 
Lagändringen träder enligt punkt 1 i kraft den 1 januari 2002. 
Har en förälders underhållsskyldighet upphört slutgiltigt före ikraftträdandet, 
återinträder inte underhållsskyldigheten till följd av att avbrottsregeln tagits 
 bort. Det framgår av punkt 2. 
8.2 Övriga förslag 
Avbrottsregeln har tagits bort även beträffande vissa förmåner till barn. 
Härigenom upprätthålls samordningen med föräldrabalkens regler om 
underhållsskyldighet. I övrigt innebär förslagen ingen ändring i sak.  
Sammanfattning av här aktuell del av betänkandet Underhållsbidrag och 
bidragsförskott, SOU 1995:26 
Underhållsbidrag till ungdomar som är över 18 år 
Utredningen föreslår att man avskaffar en regel som innebär att 
underhållsskyldigheten för tiden efter det att barnet har fyllt 18 år bedöms 
olika beroende på om barnet har gjort ett avbrott i sina studier och i så fall 
när. 
Motsvarande ändringar föreslås i fråga om bidragsförskott.  
Betänkandets lagförslag 
1  Förslag till lag om ändring i föräldrabalken 
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § föräldrabalken skall ha följande lydelse.  
Nuvarande lydelse 
Föreslagen lydelse 
 
7 kap. 
1 § 
Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med 
hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När 
föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas till barnets egna 
inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av 
vad som följer av föreskrifterna om dessa. 
Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan 
vid denna tidpunkt eller återupptas skolgången innan barnet fyller nitton år, är 
 föräldrarna dock intill dess barnet fyller tjugoett år underhållsskyldiga så 
länge skolgången pågår. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller 
gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning. 
Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan 
efter denna tidpunkt är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som 
skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller tjugoett år. Till 
skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig 
grundutbildning. 
I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och 
 en efter sin förmåga.  
1.  Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 
2.  Har underhållsskyldighet enligt 7 kap. 1 § andra stycket i dess äldre 
lydelse upphört före ikraftträdandet gäller inte 7 kap. 1 § andra stycket i dess 
 nya lydelse.  
2  Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall 
 ha följande lydelse.  
Nuvarande lydelse 
Föreslagen lydelse 
 
8 kap. 
2 §2 
Rätt till barnpension har barn som inte har fyllt 18 år. 
Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt 
barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp 
enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349), har det rätt till barnpension även 
för sådan tid, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 
år. Med tid för sådana studier likställs tid för ferier samt tid då barnet på 
grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier. En förutsättning för rätt till 
barnpension enligt detta stycke är att barnet bedriver studier som här avses när 
 det fyller 18 år eller återupptar sådana studier innan det fyller 19 år. 
Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt 
barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp 
enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349), har det rätt till barnpension även 
för sådan tid, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 
år. Med tid för sådana studier likställs tid för ferier samt tid då barnet på 
grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier. 
Ett barn som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta veckor är 
inte på grund av bestämmelserna i andra stycket berättigat till barnpension. 
Detsamma gäller ett barn som uppbär studielån oberoende av föräldrarnas ekonomi 
enligt 3 kap. 12 § tredje stycket studiestödslagen. 
Ett barn som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta veckor är 
inte på grund av bestämmelserna i andra stycket berättigat till barnpension.  
1.  Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 
2.  Har rätten till barnpension enligt 8 kap. 2 § andra stycket i dess äldre 
lydelse upphört före ikraftträdandet gäller inte 8 kap. 2 § andra stycket i dess 
 nya lydelse. 
3  Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott 
för studerande 
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för 
studerande skall ha följande lydelse.  
Nuvarande lydelse 
Föreslagen lydelse 
 
2 §1 
Förlängt bidragsförskott lämnas för barn som går i skolan när det fyller 18 år 
eller återupptar skolgången innan det fyller 19 år så länge barnet bedriver 
studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om 
förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349), 
 dock längst till och med juni månad det år barnet fyller 20 år. Studier som 
omfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidsstudier medför dock inte rätt 
till förlängt bidragsförskott. Detsamma gäller studier för vilka barnet uppbär 
återbetalningspliktiga studiemedel oberoende av föräldrarnas ekonomi enligt 3 
kap. 12 § tredje stycket studiestödslagen. 
Förskottet utgår från och med månaden efter det barnet fyllt 18 år till och med 
den månad rätten till förskottet upphör. Förskottet lämnas dock inte för längre 
tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. 
Förlängt bidragsförskott lämnas för barn under den tid som barnet bedriver 
studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om 
förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349), 
 dock längst till och med juni månad det år barnet fyller 20 år. Studier som 
omfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidsstudier medför dock inte rätt 
till förlängt bidragsförskott.  
Förskottet utgår från och med månaden efter det barnet fyllt 18 år till och med 
den månad rätten till förskottet upphör. Förskottet lämnas dock inte för längre 
tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.  
1.  Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 
2.  Har rätten till förlängt bidragsförskott enligt 2 § första stycket i dess 
äldre lydelse upphört före ikraftträdandet gäller inte 2 § första stycket i dess 
 nya lydelse.  
Förteckning över remissinstanserna 
Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetts av Domstolsverket, Svea 
hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Uppsala län, Länsrätten i 
Västernorrlands län, Malmö tingsrätt, Jönköpings tingsrätt, Socialstyrelsen 
(SoS), Riksförsäkringsverket (RFV), Riksskatteverket (RSV), Centrala 
studiestödsnämnden (CSN), Konsumentverket (KOV), Svenska kommunförbundet, 
Stockholms stad, Umeå kommun, Jönköpings kommun, Uddevalla kommun, Karlskrona 
kommun, Försäkringskasseförbundet (FKF), Landsorganisationen i Sverige (LO), 
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala 
 universitet, Föreningen Jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråer, Sveriges 
Domareförbund, Sveriges advokatsamfund, Fredrika-Bremer-Förbundet, Moderata 
Kvinnoförbundet, Centerkvinnorna, Folkpartiet liberalernas kvinnoförbund (FpK), 
Socialdemokratiska kvinnoförbundet, Husmodersförbundet Hem och Samhälle, 
Ensamstående adoptivföräldrars förening, Riksförbundet för barnens rätt i 
samhället (BRIS), UmgängesrättsFöräldrarnas Riksförening, Föreningen 
Söndagsbarn, Föreningen Barns rätt till 2 föräldrar, Svenska Mansjourers 
Riksorganisation (som utan att ta ställning till innehållet har sänt in 
yttranden från Mansföreningen i Linköping och Mansjouren i Värnamo) och 
Aktionsgruppen behåll bidragsförskottet. 
Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Askersunds kommun, Svenska 
kvinnors vänsterförbund, Föreningen Vardagsföräldrar och Föreningen 
Söndagsföräldrar har beretts tillfälle att avge yttrande men avstått från att 
yttra sig. 
Yttranden har också kommit in från Försäkringsanställdas förbund och Kerstin 
Andersson (Huddinge kommun).  
Lagrådsremissens lagförslag 
1  Förslag till lag om ändring i föräldrabalken 
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § föräldrabalken1 skall ha följande lydelse.  
Nuvarande lydelse 
Föreslagen lydelse 
 
7 kap. 
1 § 
Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med 
hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När 
föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas till barnets egna 
inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av 
vad som följer av föreskrifterna om dessa. 
Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan 
vid denna tidpunkt eller återupptas skolgången innan barnet fyller nitton år, är 
 föräldrarna dock intill dess barnet fyller tjugoett år underhållsskyldiga så 
länge skolgången pågår. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller 
gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning. 
Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan 
efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som 
skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller tjugoett år. Till 
skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig 
grundutbildning. 
I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och 
 en efter sin förmåga.  
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. 
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för underhållsskyldighet som har 
upphört slutgiltigt före ikraftträdandet.  
2  Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd 
 
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd skall ha 
följande lydelse.  
Nuvarande lydelse1 
Föreslagen lydelse 
 
7 § 
Ett barn har rätt till förlängt underhållsstöd, om barnet går i skolan när han 
eller hon fyller 18 år eller återupptar skolgången innan han eller hon fyller 19 
 år. Förlängt underhållsstöd lämnas så länge barnet bedriver studier som ger 
rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag 
eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), dock längst till 
och med juni det år då barnet fyller 20 år. Studier som omfattar kortare tid än 
åtta veckor eller deltidsstudier medför dock inte rätt till förlängt 
underhållsstöd. 
Ett barn som fyllt 18 år har rätt till förlängt underhållsstöd under den tid som 
  barnet bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen 
(1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. 
studiestödslagen (1999:1395), dock längst till och med juni det år då barnet 
fyller 20 år. Studier som omfattar kortare tid än åtta veckor eller 
deltidsstudier medför dock inte rätt till förlängt underhållsstöd. 
Ett barn har inte rätt till förlängt underhållsstöd i fall som avses i 4 §. 
Härvid skall vad som sägs om boföräldern i 4 § 1 och 4 gälla den studerande. 
Rätt till förlängt underhållsstöd föreligger inte heller, om den studerande har 
ingått äktenskap. 
Förlängt underhållsstöd lämnas från och med månaden efter det att den studerande 
 har fyllt 18 år eller återupptagit skolgången till och med den månad under 
vilken rätt till stöd upphör. Förlängt underhållsstöd lämnas dock inte för 
längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.  
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. 
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för rätt till förlängt underhållsstöd 
som har upphört slutgiltigt före ikraftträdandet.  
3  Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall 
 ha följande lydelse.  
Nuvarande lydelse2 
Föreslagen lydelse  
8 kap. 
2 § 
Rätt till barnpension har barn som inte har fyllt 18 år. 
Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt 
barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp 
enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har det rätt till barnpension även 
för sådan tid, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 
år. Med tid för sådana studier likställs tid för ferier samt tid då barnet på 
grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier. En förutsättning för rätt till 
barnpension enligt detta stycke är att barnet bedriver studier som här avses när 
 det fyller 18 år eller återupptar sådana studier innan det fyller 19 år. 
Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt 
barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp 
enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har det rätt till barnpension även 
för sådan tid, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 
år. Med tid för sådana studier likställs tid för ferier samt tid då barnet på 
grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier. 
Ett barn som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta veckor är 
inte på grund av bestämmelserna i andra stycket berättigat till barnpension.  
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. 
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för rätt till barnpension som har 
upphört slutgiltigt före ikraftträdandet.  
4  Förslag till lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och 
efterlevandestöd till barn 
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § lagen (2000:461) om efterlevandepension och 
efterlevandestöd till barn skall ha följande lydelse.  
Nuvarande lydelse 
Föreslagen lydelse 
 
2 kap. 
2 § 
Ett barn som inte har fyllt 18 år har rätt till barnpension. 
Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt 
barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp 
enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har barnet rätt till barnpension 
även för studietiden, dock längst till och med juni månad det år då barnet 
fyller 20 år. En förutsättning för rätt till barnpension enligt detta stycke är 
att barnet bedriver studierna  när det fyller 18 år eller återupptar dem innan 
det fyller 19 år. 
Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt 
barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp 
enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har barnet rätt till barnpension 
även för studietiden, dock längst till och med juni månad det år då barnet 
fyller 20 år. 
Med tid för studier enligt andra stycket skall likställas tid för ferier samt 
tid då barnet på grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier. 
Ett barn som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta veckor är 
inte på grund av bestämmelserna i andra stycket berättigat till barnpension.  
5  Förslag till lag om ändring i lagen (2000:462) om införande av lagen 
(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn 
Härigenom föreskrivs att det i lagen (2000: 462) om införande av lagen 
(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall införas 
en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.  
Nuvarande lydelse 
Föreslagen lydelse  
5 a § 
Har rätten till barnpension upphört slutgiltigt före den 1 januari 2002 finns 
det inte någon rätt till barnpension enligt 2 kap. 2 § eller efterlevandestöd 
till barn enligt 3 kap. 1 §.  
Lagrådets yttrande 
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-05-15 
 
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif Thorsson, 
regeringesrådet Rune Lavin. 
 
Enligt en lagrådsremiss den 3 maj 2001 (Justitiedepartementet) har regeringen 
beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 
1. lag om ändring i föräldrabalken, 
2. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd, 
3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 
4. lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd 
 till barn, 
5. lag om ändring i lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om 
efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. 
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Anita Wickström. 
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.  
Justitiedepartementet 
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 2001 
 
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, 
Thalén, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Engqvist, 
Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström 
 
Föredragande: statsrådet Bodström  
Regeringen beslutar proposition 2000/01:134 Underhåll till barn som fyllt 18 år 
 
1 Balken omtryckt 1995:974. 
1 Lydelse enligt 1999:1407. 
1 Lagen omtryckt 1982:120. 
2 Lydelse enligt 1999:1397. 
1 Lagen omtryckt 1982:120. 
2 Senaste lydelse 1988:881. 
1 Senaste lydelse 1986:380. 
1 Balken omtryckt 1995:974. 
1 Lydelse enligt 1999:1407. 
1 Lagen omtryckt 1982:120. 
2 Lydelse enligt 1999:1397.  
Prop. 2000/01:134  
2  
1  
Prop. 2000/01:134  
Prop. 2000/01:134 
Bilaga 1  
Prop. 2000/01:134 
Bilaga 2  
Prop. 2000/01:134 
Bilaga 2  
Prop. 2000/01:134 
Bilaga 3  
Prop. 2000/01:134 
Bilaga 4  
Prop. 2000/01:134 
Bilaga 4  
Prop. 2000/01:134 
Bilaga 5  
Prop. 2000/01:134