Regeringens proposition
2000/01:100

2001 års ekonomiska vårproposition

Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak,
ändrade anslag för budgetåret 2001, skattefrågor, kommunernas
ekonomi m.m.

Regeringens proposition
2000/01:100

2001 års ekonomiska vårproposition

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 29 mars 2001

Göran Persson

Bosse Ringholm
(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska
politiken. Regeringen föreslår ett utgiftstak för staten på 877 miljarder kronor
2004 samt ett mål för det finansiella sparandet i offentlig sektor på 2,0
procent av BNP 2004. Regeringen aviserar inom ramen för budgetmålen en politik
för utveckling och rättvisa. Regeringen redovisar även en bedömning av
kommunsektorns ekonomiska utveckling m.m. samt lämnar förslag till
tilläggsbudget för år 2001.

Innehållsförteckning

1 Finansplan 15
1.1 Utveckling och rättvisa 15
1.2 Det ekonomiska läget 17
1.2.1 Internationell ekonomisk utveckling 17
1.2.2 Svensk ekonomisk utveckling 17
1.2.3 Kalkyler för 2003 och 2004 19
1.3 Den ekonomiska politiken 20
1.3.1 Sunda offentliga finanser 20
1.3.2 Stabila priser och låga räntor 22
1.3.3 En väl fungerande lönebildning 23
1.4 Den ekonomiska politiken i EU 24
1.5 En politik för full sysselsättning 25
1.5.1 Den demografiska utmaningen 25
1.5.2 En politik för ökat utbud av arbetskraft 26
1.6 En god välfärd 28
1.6.1 Skola, vård och omsorg 28
1.6.2 En politik för barn och ungdomar 29
1.6.3 En politik för utbildning och forskning 29
1.6.4 De äldre 30
1.6.5 Den generella välfärden 31
1.6.6 En politik för boende 32
1.6.7 Internationell solidaritet 32
1.7 Rättvisa skatter 32
1.8 Ett ekologiskt hållbart Sverige 34
1.9 Ett Sverige för alla 35
2 Förslag till riksdagsbeslut 41
3 Lagförslag 49
3.1 Förslag till lag om ändring av riksdagsordningen 49
3.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:506) om överlåtelse av en
förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté m.m. 54
3.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:756) om tilldelning av
spårkapacitet 55
4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten 59
4.1 Budgetpolitiska mål 59
4.1.1 Utgiftstak för staten 60
4.1.2 Beräkning av den offentliga sektorns utgifter 62
4.1.3 Överskott i offentliga sektorns finanser 62
4.2 Makroekonomiska förutsättningar 63
4.3 Politiska prioriteringar 64
4.4 Statsbudgetens utveckling 2001-2004 69
4.4.1 Statsbudgetens utfall 2000 70
4.4.2 Statsbudgetens inkomster 71
4.4.3 Statsbudgetens utgifter 72
4.4.4 Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och
statsskulden 74
4.5 Kommunsektorns finanser 79
4.6 Ålderspensionssystemet 79
4.7 Den offentliga sektorns finanser 80
4.8 Budgeteringsmarginalen och utnyttjande av saldoutrymme 81
5 Inkomster 85
5.1 Inledning 85
5.1.1 Antaganden om den makroekonomiska utvecklingen m.m. 86
5.1.2 Regeländringar 86
5.1.3 Osäkerheten i skatteberäkningarna 87
5.2 Offentliga sektorns skatter - periodiserad redovisning 88
5.2.1 Inkomstskatt hushåll 88
5.2.2 Inkomstskatt företag 91
5.2.3 Socialavgifter och allmän pensionsavgift 92
5.2.4 Egendomsskatter 93
5.2.5 Skatt på varor och tjänster 94
5.2.6 Restförda skatter m.m. 97
5.3 Offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaperna 98
5.4 Statsbudgetens inkomster - kassamässig redovisning 99
5.4.1 Skatter 99
5.4.2 Övriga inkomster 101
5.5 Kommunskatter 102
5.6 Skattekvoten 103
6 Utgifter 107
6.1 Utgiftsprognos 2001 107
6.2 Takbegränsade utgifter 2001 107
6.2.1 Prognoser för takbegränsade utgifter 2001 och utgifter per utgiftsområde
108
6.3 Utgifternas fördelning på utgiftsområden 2002-2004. 111
6.3.1 De takbegränsade utgifternas förändring jämfört med budgetpropositionen
för 2001 113
6.4 Större ramförändringar 2001-2004 115
6.5 Byte av vissa anslags utgiftsområdestillhörighet m.m. 117
6.6 Genomgång av enskilda utgiftsområden 117
7 Skattefrågor 137
7.1 Inledning 137
7.2 Riktlinjer för skattepolitiken 137
7.2.1 Mål och uppgifter 137
7.2.2 Internationaliseringens betydelse 138
7.2.3 Beskattningen av förvärvsinkomster 139
7.2.4 Beskattning av sparande och realkapitalbildning 140
7.2.5 Fastighetsbeskattning 141
7.2.6 Indirekt beskattning av varor och tjänster 142
7.2.7 Skattekontroll 143
7.3 Skatteåtgärder för sjöfarten 143
7.4 Yrkesfiskaravdrag 144
8 Tilläggsbudget 147
8.1 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för 2001 147
8.1.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 147
8.1.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 149
8.1.3 Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd 151
8.1.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 152
8.1.5 Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 153
8.1.6 Utgiftsområde 6 Totalförsvar 154
8.1.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 156
8.1.8 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar 156
8.1.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 157
8.1.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp 158
8.1.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 159
8.1.12 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad 160
8.1.13 Utgiftsområde 14 Arbetsliv 161
8.1.14 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 161
8.1.15 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 163
8.1.16 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
164
8.1.17 Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling 166
8.1.18 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 167
8.1.19 Utgiftsområde 21 Energi 167
8.1.20 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 168
8.1.21 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar 172
8.1.22 Utgiftsområde 24 Näringsliv 174
8.1.23 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 176
9 Kommunal ekonomi 180
9.1 Viktiga förändringar 180
9.2 Utvecklingen inom den kommunala sektorn 181
9.2.1 Den kommunala ekonomin 181
9.2.1 De kommunala verksamheterna 182
9.3 Förutsättningar för de närmaste åren 183
9.3.3 Sammanfattande bedömning 184
9.4 Satsningar på kommuner och landsting 184
9.4.2 Särskilda insatser i vissa kommuner och landsting 186
9.4.3 Satsningar inom andra utgiftsområden 186
9.4.4 Beräkning av ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
187
9.5 Övrigt 188
Bilagor
Bilaga 1 Svensk ekonomi
Bilaga 2 Avstämning om målet om en halverad arbetslöshet till år
2000
Bilaga 3 Redovisning av skatteavvikelser
Bilaga 4 Fördelningspolitisk redogörelse
Bilaga 5 Finans- och penningpolitiskt bokslut för 1990-talet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 mars 2001

Tabellförteckning

1.1 Nu föreslagna reformer 16
1.2 Försörjningsbalans 18
1.3 Nyckeltal 18
1.4 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling 19
1.5 De tre kalkylerna 19
1.6 Offentliga finanser 21
1.8 Sveriges befolkning 1970-2030 26
1.10 En politik för barn och ungdom 29
1.11 Skolsatsningen 30
1.12 Biståndet 32
1.13 Gröna nyckeltal 35
2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och
nya anslag för budgetåret 2001 44
4.1 Utgiftstak för staten 60
4.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande 60
4.3 Av riksdagen beslutade budgetpolitiska mål 60
4.4 Utgiftstak för staten 61
4.5 Utgiftstak för offentlig sektor 62
4.6 Makroekonomiska förutsättningar 64
4.7 Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar 2002-2004 66
4.8 Tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade inkomst- och
utgiftsförändringar 68
4.8 (fortsättning) Tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade
inkomst- och utgiftsförändringar. 69
4.9 Statsbudgetens utfall 2000 71
4.10 Statsbudgetens inkomster 71
4.11 Statsbudgetens utgifter 2000-2004 72
4.12 Utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten 2000-2004 73
4.13 Budgeteringsmarginalen och förändring av takbegränsade utgifter
jämfört med föregående år 73
4.14 Statsbudgetens saldo och statsskulden 75
4.15 Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter 77
4.16 Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande 78
4.17 Kommunsektorns finanser 79
4.18 Ålderspensionssystemet 80
4.19 Den offentliga sektorns finanser 81
4.20 Saldoutrymme och budgeteringsmarginal 2002-2004. 82
5.1 Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns
inkomster enligt NR och statsbudgetens inkomster 85
5.2 Differenser jämfört med budgetpropositionen för offentliga sektorns
periodiserade skatter, offentliga sektorns inkomster enligt NR samt
statsbudgetens inkomster 86
5.3 Antaganden och förändringar jämfört med budgetpropositionen 86
5.4 Bruttoeffekter av regeländringar 87
5.5 Kommunal inkomstskatt: årlig förändring 1999-2002 87
5.6 Offentliga sektorns skatteintäkter 1999-2004 89
5.7 Prisutveckling på småhus 93
5.8 Fastighetsskatt fördelat på fastighetstyp 94
5.9 Införselkvoter 2001-2004 96
5.10 Skatt på energi 96
5.11 Nedsatta och restförda skatter m.m. 98
5.12 Periodiserade skatter, skatter enligt NR samt skattekvoten 98
5.13 Offentliga sektorns totala inkomster 98
5.14 Statsbudgetens skatter 99
5.15 Statsbudgetens inkomster 2000-2004 100
5.16 Utvecklingen av skatteunderlaget 1999-2004 103
5.17 Skattekvoten 1998, förändring av skattekvoten 1990-1998
samt skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten för ett
urval av OECD-länder 104
5.18 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR) och periodiserad
skattekvot 104
6.1 Statsbudgetens utgifter 2001 107
6.2 Takbegränsade utgifter 2001 108
6.3 Prognos för takbegränsade utgifter 2001 110
6.4 Större omflyttningar av utgifter under utgiftstaket 2002-2003 111
6.5 Preliminär fördelning på utgiftsområden 2002-2004 112
6.6 Förändring av takbegränsade utgifter mellan budgetpropositionen för 2001
och 2001 års ekonomiska vårproposition till följd av utgiftsreformer m m.
115
6.7 Anslagsflyttningarnas konsekvenser för ramarna för berörda utgiftsområden
117
6.8 Kassa- och kostnadsmässiga statsskuldsräntor 133
8.1 Investeringsplan 155
9.1 Resultat före extraordinära poster i kommuner och landsting 1995-2000
181
9.2 Kommunsektorns finanser 2000-2004 183
9.3 Årets resultat i kommuner och landsting 2000-2003 184
9.4 Tillskott till kommuner och landsting 1997-2004 185
9.5 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner åren 2002-2004 187

Diagramförteckning

1.1 Utgiftstaket 1997-2004 22
1.2 Ränteskillnad mellan en tioårig svensk och tysk obligation 22
1.3 Kronans växelkurs gentemot euron och ett vägt genomsnitt 23
1.4 Äldrekvoten i OECD 26
1.5 Förändring för inkomstgrupper till följd av ändrade regler 37
1.6 Förändringar för kvinnor och män till följd av ändrade regler 37
4.1 Statsbudgetens utveckling 1989-2004 69
4.2 Statsskulden i miljarder kronor och som andel av BNP 78
5.1 Beskattningsbara realisationsvinster och 3 procent av BNP 1998-2004 90
5.2 Mervärdesskatt uppdelad efter användning 95
5.3 Hushållens konsumtionsutgifter uppdelade i varugrupper 95
5.4 Kommun- och landstingsskatter 103
6.2 Större ramförändringar 2001-2004 115

1
Finansplan

1 Finansplan

1.1 Utveckling och rättvisa
Med drygt ett år till mandatperiodens slut har en rad beslut som ökar rättvisan
fattats.
Statsskulden minskar. Sysselsättningen stiger och målet om en halverad öppen
arbetslöshet har uppnåtts. Det anställs fler i skolan, vården och omsorgen. Det
satsas mer på högre utbildning. Barnbidragen, pensionerna och bostadstilläggen
har höjts. Riksdagen har fattat beslut om att införa maxtaxor på dagis och
fritids nästa år.
Med omtanke om framtiden går vi vidare.
Utveckling och rättvisa skall prägla Sverige. Med en stark ekonomisk grund kan
politiken åter inriktas på att förbättra välfärden och fördjupa demokratin. Den
ekonomiska politiken syftar till att understödja och förlänga de senaste årens
goda ekonomiska utveckling. Tre uppdrag står i fokus:
Ordning och reda i svensk ekonomi
Svensk ekonomi är i gott skick. Tillväxten är balanserad, inflationen är låg och
de offentliga finanserna liksom bytesbalansen visar överskott. Men, mot slutet
av 2000 och i början av 2001 har den internationella ekonomiska utvecklingen
försvagats. Sverige är en liten och öppen ekonomi och påverkas av denna
utveckling.
Sverige står dock starkt inför en internationell avmattning. Den stabila
makroekonomiska grunden i form av låg inflation och sunda offentliga finanser
gör att svensk ekonomi kan växa med 2,7 procent i år trots orosmolnen i
omvärlden. Även efter avmattningen förblir tillväxten betydligt högre än den
genomsnittliga under de senaste decennierna.

Minska arbetslösheten och öka sysselsättningen
Trots att den svenska tillväxten mattades av något mot slutet av året präglades
2000 av den starkaste sysselsättningsökningen på decennier. Målet om 4 procents
öppen arbetslöshet uppnåddes förra året enligt uppsatt tidsplan. Sverige har
inte råd med det slöseri som arbetslöshet och annan utslagning från arbetslivet
innebär.
Nu riktas kraften mot att också uppnå målet att 80 procent av den vuxna
befolkningen skall vara reguljärt sysselsatt 2004. Det långsiktiga målet om full
sysselsättning ligger fast. Alla människors vilja till arbete skall tas
tillvara. Regeringen föreslår därför en rad åtgärder för att öka
arbetskraftsutbudet och sysselsättningen.
Regeringens tillväxtfrämjande arbete bedrivs på flera områden. Det gäller
regelförenklingar, väl fungerande konkurrens samt information, service och
rådgivning till småföretagare i syfte att stimulera ett gott näringslivsklimat,
goda möjligheter för nya företag att etableras och befintliga företag att växa.
En väl fungerande infrastruktur är av avgörande betydelse för näringslivets
utvecklingsmöjligheter. Regionalpolitikens inriktning är att skapa
förutsättningar för tillväxt och rättvisa, så att medborgarna i hela landet kan
få likvärdiga levnadsvillkor.
Reformer för rättvisa och välfärd
1990-talet med dess nedskärningar och skattehöjningar för att häva den
ekonomiska krisen är förbi.
De senaste åren av ekonomisk tillväxt har ett antal reformer genomförts syftande
till rättvisa. Än finns det dock fortfarande stora fördelningspolitiska och
regionalpolitiska utmaningar kvar.
Regeringens arbete inriktas nu på att öka sysselsättningen och rättvisan i
samhället. Som en följd av detta skall antalet socialbidragsberoende ha
halverats mellan 1999 och 2004. Levnadsvillkoren skall fortsätta att förbättras
och den offentliga skulden skall fortsätta att amorteras. Ett utgiftstak för
2004 föreslås, som innebär utrymme för både utgiftsökningar och skattesänkningar
samtidigt som den offentliga skulden amorteras.
De reformer som tidigare presenterats skall förverkligas. Reformer för barn och
ungdomar står i förgrunden. Maxtaxan i förskoleverksamheten och
skolbarnsomsorgen genomförs, föräldraförsäkringen förlängs och skolan tillförs
ökade resurser. Vården och omsorgen prioriteras.
Vår tid präglas av snabba förändringar. Den fortgående internationaliseringen
ställer nya krav och ger nya möjligheter. Företag och branscher stöps om i allt
snabbare takt. Arbetslivet förändras. Allt färre människor i aktiv ålder måste i
framtiden försörja allt fler äldre.
I en värld av snabba förändringar öppnas det nya möjligheter till kreativitet
och utveckling, liksom det krävs satsningar på ökad trygghet och rättvisa.
Trygga människor vågar anta nya utmaningar. Trygga människor vågar utbilda sig.
Därför presenterar regeringen en rad nya reformer för trygghet och rättvisa:
Arbetsskadeförsäkringen reformeras.
Golvet och taket i arbetslöshetsersättningen höjs.
Särskilt stöd för att minska deltidsarbetslösheten.
Tillgängligheten i vården förbättras.
Nya resurser till kommuner och landsting med befolkningsminskning.
Ett förbehållsbelopp införs i äldreomsorgen.
Ett stöd införs för äldre invandrare.
Förbättrade villkor för asylsökande.
Resurser avsätts för att motverka långtidssjukskrivningar.
Bostadstillägget till pensionärer höjs.
Tandvården tillförs ytterligare resurser.
Ny modell för statens ersättningar till landstingen för läkemedel.
Garantinivån i föräldraförsäkringen höjs.
Antalet månader som gymnasieungdomar får studiebidrag utökas.
Ytterligare resurser tillförs högskolan.
För att öka produktionen av hyreslägenheter införs ett investeringsbidrag.
Konsumentområdet tillförs ökade resurser.
Polis- och rättsväsendet samt skatteförvaltning och tull tillförs ytterligare
resurser.
Biståndet höjs.
Kulturområdet tillförs ökade resurser.

Detta sker samtidigt som den offentliga skulden minskas. I år beräknas den
offentliga sektorns nettoskuld försvinna. Bruttoskulden mätt enligt
Maastrichtreglerna är fortfarande över 50 procent av BNP. Nu handlar det om att
förbereda samhällsekonomin för de påfrestningar som den demografiska utmaningen
för med sig. Det måste skapas ett utrymme för ökade utgifter för pensioner,
sjukvård och äldreomsorg i takt med att andelen äldre ökar efter 2010. Då bör
ränteutgifterna på gamla skulder ha minskat betydligt.

Tabell 1.1 Nu föreslagna reformer
Miljarder kronor

2002
2003
2004
Internationell solidaritet
0,03
0,03
1,86
Socialt utsatta
1,34
2,50
2,58
Miljö
0,54
0,51
2,97
Djurskydd
0,02
0,03
0,04
Kultur
0,12
0,12
0,12
Arbetsliv
1,65
2,15
2,15
Vård och hälsa
3,20
4,10
5,00
Bostäder
0,10
0,60
0,60
Summa övrigt
1,35
1,08
2,11
Summa totalt samtliga reformer
8,35
11,11
17,41
Ekologisk omställning
Utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart samhälle kräver en ekologisk
omställning. För att denna skall bli verklighet bedriver regeringen ett arbete
inom många politikområden: en grön skatteväxling, syftande till att stimulera
ökad miljöstyrning och energieffektivitet, skall genomföras under den närmaste
tioårsperioden. Höstens infrastrukturproposition kommer att innehålla ett ökat
finansiellt utrymme för järnvägsinvesteringar, anslagen på miljöområdet höjs
kraftigt. Målet är att Sverige inom en generation skall utvecklas till ett
ekologiskt hållbart samhälle.
En politik för samarbete
Regeringen har under mandatperioden försökt skapa största möjliga uppslutning
för en politik för full sysselsättning och avser att fortsätta med detta arbete.
Arbetsmarknadens parter har en viktig roll i detta sammanhang. Den ekonomiska
vårpropositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska
regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet, vilka står bakom riktlinjerna för
den ekonomiska politiken, budgetpolitiken, utgiftstaken och tilläggsbudgeten för
2001.
Samarbetet berör fem områden - ekonomi, sysselsättning, rättvisa, jämställdhet
och miljö - och innefattar både konkreta förslag och åtaganden inför framtiden.
Genom detta samarbete bekräftas att det finns en politisk majoritet för en
ekonomisk politik som är inriktad på full sysselsättning, ett offentligt
överskott om 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel och
prisstabilitet. Politiken syftar vidare till jämlikhet, jämställdhet och
ekologisk hållbarhet.
1.2 Det ekonomiska läget
I Förenta Staterna beräknas tillväxten i år bli en tredjedel av vad den var
förra året. Som en följd av detta försvagas hela världsekonomin. Sverige står
starkt inför denna avmattning men påverkas naturligtvis som en liten och öppen
ekonomi. Sverige går därmed från en högkonjunktur mot en normalkonjunktur.
1.2.1 Internationell ekonomisk utveckling
År 2000 blev BNP-tillväxten i världen historiskt höga 4,7 procent. I år väntas
dock den globala tillväxten mattas av till 3,3 procent, framförallt som en följd
av utvecklingen i Förenta staterna och Japan. Nästa år förutses en viss
återhämtning leda till att tillväxten i världsekonomin uppgår till nära 4
procent.
I Förenta staterna bedöms BNP mattas av från 5 procents tillväxt förra året till
1,7 procent i år. Under nästa år väntas BNP-tillväxten återhämta sig till ca 3
procent. Avgörande för denna utveckling är att hushållens konsumtion fortsätter
att utvecklas positivt.
Osäkerheten kring den fortsatta utvecklingen av den japanska ekonomin har ökat.
Efter en mycket svag tillväxt under hela 1990-talet är situationen allvarlig.
Utrymmet för vidare finanspolitiska åtgärder har minskat. Penningpolitikens
utformning blir därmed än mer central och bör kunna bära en större börda. De
strukturella problemen i ekonomin är samtidigt fortsatt stora. BNP-tillväxten
förutses uppgå till 0,5 procent i år och ca 1 procent nästa år.
I EU bedöms BNP-tillväxten dämpas från 3,3 procent förra året till 2,7 procent i
år och nästa år. Den måttliga avmattningen i EU-området kan förklaras av dels
relativt begränsade direkta handelsflöden med Förenta staterna, dels av en
fortsatt god arbetsmarknadsutveckling. Samtidigt förutses emellertid
skillnaderna i BNP-tillväxt öka mellan enskilda medlemsstater.
De nordiska länderna befinner sig i olika konjunkturfaser. Efter att tillväxten
i Finland uppgått till 5,7 procent under 2000 väntas den falla till ca 4 procent
i år och nästa år. I Norge förutses fortsatt höga räntenivåer hålla tillbaka
tillväxten även framöver. BNP väntas öka med ca 1,5 procent i år och något mer
nästa år. Den danska ekonomin bedöms växa med drygt 2 procent såväl under
innevarande år som nästa år.
Den dämpade internationella konjunkturen och utsikterna framöver innebär att
förutsättningarna för svensk export försämrats betydligt. I år förutses nära nog
en halvering av marknadstillväxten för svensk export - från nära 12 procent
förra året till drygt 6 procent i år.
1.2.2 Svensk ekonomisk utveckling
Svensk ekonomi utvecklades gynnsamt år 2000. Den samlade produktionen ökade med
3,6 procent, sysselsättningen steg kraftigt och den öppna arbetslösheten sjönk
till omkring 4 procent i slutet av året. Inflationen enligt konsumentprisindex
(KPI) var, trots ett högt oljepris, i genomsnitt 1,3 procent.

Tabell 1.2 Försörjningsbalans

Mdkr
Procentuell volymförändring

2000
2000
2001
2002
Hushållens
konsumtionsutgifter1

1 051

3,0

2,5

2,4
Offentliga
konsumtionsutgifter1

548

0,1

1,3

0,4
Fasta
bruttoinvesteringar

356

4,5

6,2

5,8
Lagerbidrag2
17
0,6
-0,2
0,0
Export
987
9,8
6,4
6,5
Import
876
9,7
6,7
6,8
BNP
2 083
3,6
2,7
2,6
1 Utvecklingen 2000 påverkas av att Svenska kyrkan fr.o.m. 2000 ingår i
hushållssektorn. Siffrorna visar utvecklingen exklusive denna effekt.
2Bidrag till BNP-tillväxten
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Det finns en stor osäkerhet om utvecklingen i år och nästa år, framför allt om
den globala tillväxten. Som en liten och öppen ekonomi påverkas Sverige av
detta. Trots detta väntas tillväxten i svensk ekonomi förbli god till följd av
den starka inhemska ekonomin. BNP-tillväxten beräknas uppgå till ca 2,7 procent
i år och till ca 2,6 procent nästa år.
Orderingången till den svenska exportindustrin föll kraftigt i slutet av förra
året. Framöver väntas dock efterfrågan på svenska exportvaror öka tack vare ett
i utgångsläget gynnsamt konkurrensläge för industrin.
Den snabba försämringen av industrikonjunkturen till följd av den
internationella utvecklingen har lett till en viss lageruppbyggnad. Dessa lager
väntas avvecklas i år, vilket dämpar tillväxten.
Under hösten har det inkommit signaler om en något långsammare tillväxt i
hushållens konsumtion. Dämpningen i detaljhandelns omsättning och i
försäljningen av bilar har varit kraftigare än väntat.
Även hushållens framtidsoptimism har försvagats de senaste månaderna. Detta sker
dock från en historiskt sett hög nivå. Hushållens förväntningar om den egna
ekonomin är för närvarande relativt höga. Det starka arbetsmarknadsläget samt
hushållens generellt sett goda ekonomiska situation med stigande disponibla
inkomster bedöms därför medföra en fortsatt stark konsumtionsökning även om
sparkvoten väntas öka.
Den förhållandevis svaga utvecklingen av den offentliga konsumtionen de närmaste
åren förklaras till viss del av neddragningar inom försvaret. Inom den
kommunala sektorn bedöms det finnas ett utrymme för en konsumtionsökning på
drygt 1 procent per år inom ramen för balanskravet.
Investeringarna bedöms både i år och nästa år öka med ca 6 procent.

Tabell 1.3 Nyckeltal
Förändring från föregående år i procent, om annat ej anges

2000
2001
2002
KPI1
1,3
1,5
1,6
Kostnadstimlön
3,8
3,5
3,5
Öppen arbetslöshet2
4,7
3,9
3,7
Arbetsmarknadspolitiska program2
2,6
2,4
2,2
Antal sysselsatta
2,2
1,6
0,7
Real disponibel inkomst3
2,6
5,4
2,7
Hushållens nettosparkvot, nivå3
2,0
4,6
5,0
Bytesbalans4
2,7
2,7
2,9
Tysk ränta 10-års statsobligation1
5,3
4,8
4,9
Svensk ränta 10-års statsobligation1
5,4
4,8
5,0
TCW-index4
125
127
124
1 Årsgenomsnitt
2 Andel av arbetskraften, årsgenomsnitt
3 Utvecklingen 2000 påverkas av att svenska kyrkan fr.o.m. 2000 ingår i
hushållssektorn. Siffrorna visar utvecklingen exklusive denna effekt. I
sparkvoten ingår sparande i avtalspensioner.
4 Procent av BNP

Källor: Statstiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksbanken och
Finansdepartementet
Sysselsättning och arbetslöshet
År 2000 kommer att gå till historien som ett av de bästa åren vad gäller antalet
nya jobb under de senaste decennierna. Detta trots att ekonomin mattades av i
slutet av året. Under loppet av 2000 ökade sysselsättningen med ca 134 000
personer, av dessa var 73 000 män och 61 000 kvinnor. Den öppna arbetslösheten
föll i säsongrensade termer från 5,6 procent till 4,0 procent under året. Målet
om 4 procents öppen arbetslöshet under år 2000 uppnåddes därmed. Samtidigt som
sysselsättningen steg kraftigt var löneökningarna måttliga och inflationstakten
låg.
Under 2001 förväntas utvecklingen på arbetsmarknaden mattas av. I år beräknas
antalet sysselsatta öka med ca 65 000 personer och nästa år med ca 28 000
personer mätt som årsgenomsnitt. De flesta nya jobb kommer i näringslivet.

Tabell 1.4 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling

1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Antal sysselsatta1
3 986
3 963
3 922
3 979
4 068
4 159
4 224
4 252
varav näringslivet1
2 697
2 698
2 695
2 735
2 805
2 888
2 953
2 975
varav offentliga myndigheter1
1 287
1 263
1 223
1 240
1 260
1 264
1 265
1 271
Andelen reguljärt sysselsatta mellan 20 och 64 år2
74,8
74,7
73,9
74,6
75,9
77,2
78,1
78,4
Öppen arbetslöshet3
7,7
8,1
8,0
6,5
5,6
4,7
3,9
3,7
Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program3
4,6
4,7
4,5
4,1
3,3
2,6
2,4
2,2
Kostnadstimlön4
3,3
6,0
4,5
3,8
3,4
3,8
3,5
3,5
Produktivitetsutveckling i näringslivet4
2,5
1,3
3,9
2,9
1,8
2,2
1,5
2,3
Anm. I AKU fördes anställda i kyrkan över från kommunala myndigheter till
näringslivets tjänstesektor först i år. Till följd av detta är antalet
sysselsatta i offentlig sektorn överskattat med ca 22 000 personer år 2000.
1 Tusental personer
2 Reguljärt sysselsatta i åldern 20-64 år i procent av befolkningen i den
årsgruppen
3 I procent av arbetskraften
4 Årlig procentuell förändring
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och
Finansdepartementet

Regeringen har satt upp som mål att andelen reguljärt sysselsatta bland personer
mellan 20 och 64 år 2004 skall uppgå till 80 procent. Enligt prognosen beräknas
den reguljära sysselsättningsgraden stiga från 77,2 procent 2000 till 78,4
procent 2002. Målet för 2004 ligger inom räckhåll men kräver att den ekonomiska
politiken med all kraft riktas in mot full sysselsättning.
Ett positivt bidrag till arbetskraftsutbudet uppkommer genom att antalet
deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program och i
kunskapslyftet minskar framöver. Samtidigt skapas fler platser vid högskolor och
universitet vilket på kort sikt i viss mån dämpar utbudsökningen. Den öppna
arbetslösheten väntas fortsätta att falla och i genomsnitt uppgå till 3,9
procent i år och 3,7 procent nästa år.
Det mer normala konjunkturläget innebär att risken för överhettning har minskat.
Årets avtalsrörelse förefaller så här långt inte innebära några större risker
för en löne-prisspiral, även om det finns risker med löneglidningen.
1.2.3 Kalkyler för 2003 och 2004
För åren 2003 och 2004 görs inga prognoser, utan istället görs ett antal
kalkyler. I baskalkylen beräknas BNP öka med ca 2 procent per år, vilket bedöms
vara en långsiktigt hållbar takt. Tillväxten förklaras till största delen av
ökad produktivitet medan sysselsättningen bedöms växa med endast 0,3-0,4 procent
per år.
Den demografiska utvecklingen verkar återhållande på sysselsättningstillväxten
på grund av att andelen personer i åldrarna 16-19 år respektive 55-64 år ökar.
Dessa åldersgrupper har betydligt lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet.
Samtidigt minskar dock antalet deltagare i kunskapslyftet och i
arbetsmarknadspolitiska program.
Den öppna arbetslösheten beräknas ligga på 4,0 procent 2004.
Sysselsättningsgraden för befolkningen mellan 20 och 64 år uppgår då till 78,5
procent, dvs. något under regeringens mål om 80 procent. Regeringen avser att
fortsätta att bedriva en politik inriktad på tillväxt och rättvisa så att
sysselsättningsmålet uppnås.
Två sidokalkyler redovisas. I högtillväxtkalkylen kan svensk ekonomi växa i en
högre takt utan överhettningsproblem då arbetsmarknaden fungerar bättre än i
baskalkylen. Därmed uppnås det av regeringen uppsatta sysselsättningsmålet.

Tabell 1.5 De tre kalkylerna

2001
2002
2003
2004
BNP, procentuell förändring

Baskalkyl
2,7
2,6
2,3
2,1
Lågtillväxtkalkyl
1,2
0,3
2,3
2,9
Högtillväxtkalkyl
3,4
3,3
2,6
2,2

Reguljär sysselsättningsgrad1

Baskalkyl
78,1
78,4
78,5
78,5
Lågtillväxtkalkyl
76,9
75,8
75,9
76,5
Högtillväxtkalkyl
78,6
79,5
79,8
80,0

Offentligt finansiellt sparande, % av BNP
Baskalkyl
3,6
3,1
3,1
3,6
Lågtillväxtkalkyl
3,0
1,6
1,5
2,5
Högtillväxtkalkyl
3,9
3,7
3,7
4,3
1 Antalet sysselsatta i åldern 20-64 år, exklusive sysselsatta i
konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i
den åldersgruppen

I lågtillväxtkalkylen blir den internationella utvecklingen betydligt svagare.
Detta medför att Sverige går in i en internationellt betingad lågkonjunktur.
Utvecklingen förutses bemötas med lägre korträntor medan finanspolitiken
kalkylmässigt förutsätts förbli oförändrad. Räkneexemplet visar dock att svensk
ekonomi klarar en betydande nedgång utan att de offentliga finanserna skadas
allvarligt. Sysselsättningsmålet uppnås dock inte.
Svensk ekonomi står idag fundamentalt starkare än den gjorde under 1990-talet.
De senaste årens ekonomiska politik har bidragit till att minska den svenska
ekonomins sårbarhet för internationella konjunkturnedgångar. Hushållens
balansräkningar är starka och stora förändringar av hushållssparandet av det
slag vi såg i början av 1990-talet ter sig ganska osannolika.
Bytesbalansen visar till skillnad från slutet av 1980-talet betydande överskott.
Även de offentliga finanserna visar stora överskott. Därmed kan besparingar
undvikas om konjunkturen vänder nedåt och ändå klaras målet om ett överskott på
2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.
1.3 Den ekonomiska politiken
Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning och ökat välstånd
genom en god och uthållig ekonomisk tillväxt. Sunda offentliga finanser, stabila
priser och en väl fungerande lönebildning är grunden för att nå dessa mål.
1.3.1 Sunda offentliga finanser
Två övergripande mål styr finans- och budgetpolitiken. De offentliga finanserna
skall uppvisa ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över en
konjunkturcykel och utgifterna skall inte överstiga de uppsatta utgiftstaken.
Saldomålen
En god välfärd kräver starka offentliga finanser. De kommande årtiondena innebär
stora demografiska utmaningar. Andelen äldre kommer att öka kraftigt i
framtiden. Därmed ökar utgifterna för pensioner, vård och omsorg, samtidigt som
inkomsterna ökar långsammare till följd av en lägre andel i arbetsför ålder.
Erfarenheterna från 1990-talets krisår är att det bör finnas en
säkerhetsmarginal i de offentliga finanserna så att finanspolitiken kan dämpa
konjunktursvängningarna. Alltför stora underskott i en lågkonjunktur kan minska
förtroendet för den ekonomiska politiken och därmed leda till tillväxthämmande
ränteuppgångar.
Den demografiska utmaningen och önskan att kunna bedriva en aktiv
stabiliseringspolitik leder till slutsatsen att de offentliga finanserna skall
uppvisa ett överskott i genomsnitt över en konjunkturcykel. För att undvika att
underskottet under dåliga tider blir större än 3 procent av BNP och för att
bygga upp reserver inför kommande utmaningar har regering och riksdag ställt sig
bakom målet om att de offentliga finanserna skall uppvisa ett överskott på 2
procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.
Utifrån detta långsiktiga mål fastställs preciserade mål för varje år.
Regeringens bedömning är att det fortfarande finns lediga resurser i ekonomin
som kan tas i anspråk utan att inflationen tar fart. I budgetpropositionen
fastslogs att målet för överskottet i de offentliga finanserna för 2001 skulle
vara 2,5 procent av BNP för att minska risken för överhettning. Samtidigt
påpekades att om tillväxten av konjunkturmässiga skäl väsentligt skulle avvika
från den beräknade skall motsvarande avvikelse från överskottsmålet tolereras.
Trots den internationella konjunkturavmattningen bedöms överskottet innevarande
år överstiga det uppsatta målet. Överskottet beräknas 2001 till 3,6 procent av
BNP. Skillnaden mellan utfallet och det uppsatta målet förstärker den offentliga
sektorns finansiella förmögenhet bl.a. genom avbetalningen på statsskulden.
För 2002 beräknas överskottet till 3,1 procent av BNP. För 2002 och 2003 ligger
överskottsmålet om 2,0 procent av BNP fast. Regeringen föreslår nu att det
budgetpolitiska målet för överskott i de offentliga finanserna 2004 skall vara
2,0 procent av BNP. Regeringen prövar i samband med budgetpropositionen målet
för överskottet i de offentliga finanserna för det kommande året.

Tabell 1.6 Offentliga finanser
Procent av BNP

1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Utgiftskvot
64,3
62,3
60,5
58,0
57,6
55,4
54,0
53,5
Inkomstkvot
56,7
59,3
58,9
60,1
59,3
59,5
57,6
56,7
Skattekvot1
48,3
51,3
51,7
52,9
52,9
53,4
52,3
51,2
Finansiellt sparande
-7,7
-3,1
-1,6
2,1
1,7
4,1
3,6
3,1
Överskottsmål

-3,0
0,0
0,5
2,0
2,5
2,0
Nettoskuld
26,1
26,6
24,0
20,6
10,4
1,4
-3,5
-5,72
Konsoliderad bruttoskuld3
76,2
76,0
74,5
71,8
65,2
55,6
51,1
50,22
1 Inklusive skatter till EU
2 För 2002 är nettoskuld och konsoliderad bruttoskuld beräknade utifrån
antagandet om 2 procent överskott i de offentliga finanserna.
3 Mätt enligt de s.k. Maastrichtreglerna
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Den offentliga sektorn består av tre delar: ålderspensionssystemet, staten och
den kommunala sektorn. I den sistnämnda ingår både kommunerna och landstingen.
Sammantaget visar de offentliga finanserna stora överskott. Detta för med sig
att den offentliga sektorns finansiella nettoställning förstärks. I år ersätts
nettoskulden av en nettoförmögenhet.
Inom den offentliga sektorn är sparandet dock inte jämnt fördelat. Den kommunala
sektorn uppvisar i stort sett balans, pensionssystemet uppvisar ett stort
överskott medan staten har ett underskott. Fördelningen av sparandet mellan
staten och pensionssystemet (AP-fonderna och PPM) påverkas av pensionsreformen.
Reformen innebär en omfördelning av sparandet från staten till pensionssystemet.
Ålderspensionssystemet beräknas under de kommande åren att uppvisa ett
överskott på mer än 2 procent av BNP. Detta är en följd av pensionsreformen och
förbereder samhällsekonomin för de demografiska förändringar som sker från
omkring 2010.
Statsskulden påverkas förutom av statens finansiella sparande även av
försäljningar av statliga bolag och engångsöverföringar från pensionssystemet.
Statsskulden väntas mellan 1998 och 2002 minska med ca 340 miljarder kronor,
från ca 1 450 till ca 1 110 miljarder kronor. Statsskulden fortsätter att minska
som andel av BNP och väntas 2002 understiga 50 procent av BNP.
Utgiftstaken
En bidragande orsak till saneringen av de offentliga finanserna - och därmed den
goda ekonomiska utvecklingen - har varit reformeringen av budgetprocessen.
Enligt den nya budgetprocessen föreslår regeringen i den ekonomiska
vårpropositionen ett tak för de statliga utgifterna. Detta tak får inte
överskridas. Utgiftstaken bestäms tre år i förväg och har sedan de infördes 1997
klarats samtliga år.
Systemet med utgiftstak har på det hela taget fungerat väl. I utvärderingen av
budgetprocessen (SOU 2000:61) görs bedömningen att den nya bugetprocessen har
inneburit en ökad långsiktighet i budgetpolitiken genom att beslut om tak och
ramar för budgetarbetet tas tidigt i processen och att den har medfört en bättre
utgiftskontroll. Utredningen pekar samtidigt på två problem med den nya
processen. Det ena är att systemet med budgeteringsmarginal har fungerat mindre
väl. Det andra problemet är att det bedrivs två snarlika budgetarbeten per år.
Det senare problemet har även lyfts fram i Riksdagskommitténs utvärdering av
budgetprocessen (2000/01:RS1). Regeringen avser att återkomma till riksdagen med
förslag till hur budgetprocessen kan förbättras ytterligare. Utgångspunkten för
regeringens fortsatta utveckling av budgetprocessen är att principerna om
budgetdisciplin i de offentliga finanserna inte får försämras i förhållande till
de principer som för närvarande gäller.
Regeringens bedömning är att utgiftstaket 2001 kommer att klaras med viss
marginal. Regeringen följer dock noga utvecklingen och avser att återkomma med
förslag om så skulle krävas. Utgiftstaken skall hållas.
Mellan 2001 och 2002 höjs utgiftstaket enligt tidigare beslut med 25 miljarder
kronor. Utrymmet används bl.a. för satsningar på rättsväsendet, en
studiemedelsreform, utbyggnad av högskolan, skolsatsningen, maxtaxan och ökade
resurser till vården.
Mellan 2002 och 2003 höjs utgiftstaket enligt tidigare beslut med 30 miljarder
kronor. Utrymmet används bl.a. för ett höjt bistånd, höjda pensioner, en utbyggd
föräldraförsäkring, allmän förskola och ytterligare satsningar på skolan,
vården och omsorgen.
Regeringen föreslår nu ett utgiftstak för 2004 som ligger 33 miljarder kronor
över 2003 års utgiftstak. Det innebär att utgiftstaket stabiliseras som andel av
BNP. Utrymmet 2004 används bl.a. till höjt bistånd, miljösatsningar och
ytterligare satsningar på vården.

Diagram 1.1 Utgiftstaket 1997-2004
Procent av BNP

Tabell 1.1 visade inriktningen på de reformer som nu föreslås. Det statliga
utgiftstaket (rensat från tekniska förändringar) ökar med 131 miljarder kronor
mellan 1997, då det infördes, och 2004. Samtidigt har det som andel av BNP
minskat från 41 procent till 36 procent. Med en prioritering av reformer som
syftar till tillväxt, rättvisa och ökad sysselsättning har detta möjliggjort
både stora utgiftsreformer och skattesänkningar samtidigt som stora
avbetalningar på den offentliga skulden kunnat göras.
1.3.2 Stabila priser och låga räntor
Stabila priser är en grundläggande förutsättning för en framgångsrik ekonomisk
politik. Hög inflation försämrar förutsättningarna för en uthålligt hög tillväxt
och därmed också för en stabilt hög sysselsättning. En hög och svårförutsedd
inflation har dessutom negativa fördelningseffekter.
Den av riksdagen fastlagda övergripande uppgiften för penningpolitiken är
prisstabilitet. Riksbanken bedriver penningpolitiken självständigt. Riksbanken
har definierat prisstabilitet som att ökningen av konsumentprisindex skall
begränsas till 2 procent med en tolerans på 1 procentenhet uppåt och nedåt.
Regeringen stöder penningpolitikens inriktning och står bakom inflationsmålet.
Inflationen är fortsatt låg trots att de senaste åren präglats av en stark
efterfrågeökning. Såväl i år som nästa år beräknas inflationen enligt KPI uppgå
till omkring 1,5 procent. Riksbanken har förtydligat att det för närvarande i
huvudsak är bedömningen av UND1X på upp till två års sikt som avgör utformningen
av penningpolitiken. UND1X är ett inflationsmått där de direkta effekterna av
förändrade räntor, skatter och subventioner har exkluderats från KPI. Både i år
och nästa år beräknas UND1X öka med 1,6 procent.
Räntan
De internationella räntorna har fallit sedan början av 2000. Den 10-åriga räntan
i Förenta staterna har gått ned med drygt 1,5 och de europeiska med ca 1
procentenhet. Svenska räntor har i stort sett följt den internationella trenden.

Den svenska långräntan har sedan maj 2000 legat på ungefär samma nivå som den
tyska. De starka offentliga finanserna och förtroendet för den ekonomiska
politiken har medfört att Sverige inte längre har ett räntegap gentemot
Tyskland. För sex år sedan var räntegapet drygt 4 procentenheter.

Diagram 1.2 Ränteskillnad mellan en tioårig svensk och tysk obligation
Procentenheter

Från våren 1999 fram till 2001 höjde den amerikanska och den europeiska
centralbanken sina styrräntor med 1,75 respektive 2,25 procentenheter. Under
samma period höjde Riksbanken sin styrränta med 1,1 procentenheter.
Sverige har kunnat kombinera en stark efterfrågeökning med låg inflation. Det
finns en rad orsaker till det. Svensk ekonomi har sedan mitten av 1990-talet
genomgått stora förändringar. Budgetsanering, låginflationspolitik, ökad
konkurrensutsättning och satsningar på utbildning och företagande är några
förklaringar till att svensk ekonomi utvecklas väl. Arbetsmarknadspolitikens
inriktning på aktivitet framför passivitet är en annan viktig förklaring.
I början av 2001 sänkte den amerikanska centralbanken sin styrränta vid ett
flertal tillfällen mot bakgrund av den vikande konjunkturen. Inflationsriskerna
i Europa och Sverige har också minskat i takt med att den internationella
konjunkturen dämpats.
Kronan
Efter en stark utveckling under våren 2000 försvagades kronan successivt under
sommaren och hösten.

Diagram 1.3 Kronans växelkurs gentemot euron och ett vägt genomsnitt
TCW-index SEK/EUR

De fallande aktiekurserna under hösten har spelat en viktig roll. Raset för
teknologiaktier har minskat den utländska efterfrågan på aktier i svenska
teknologi- och IT-företag. En fortsatt diversifiering av svenska placerares
portföljer kan också ha haft viss inverkan.
I takt med att de tillfälliga effekterna upphör förväntas kronan stärkas.
Huvudorsaken till detta är de stora överskotten i bytesbalansen, den låga
inflationen och de starka offentliga finanserna. Svensk ekonomi står stark.
EMU
Införandet av EU:s gemensamma valuta euron utgör ett historiskt och
betydelsefullt steg i den europeiska integrationen. Valutaunionen påverkar i hög
grad Sverige både ekonomiskt och politiskt, även då vi som hittills står
utanför.
Den 1 januari 2002 kommer sedlar och mynt i euro att införas i valutaunionen.
Sverige bidrar som ordförande i EU:s ministerråd till att ett effektivt
införande säkerställs. Bland annat har det under Sveriges ordförandeskap nåtts
en politiskt överenskommelse om en förordning om åtgärder mot förfalskning av
eurosedlar och mynt. Det är viktigt för tillväxten och stabiliteten i hela
Europa att EMU-projektet blir en framgång.
Sverige har valt att inte delta i valutaunionen från starten. Sverige håller
dock dörren öppen för ett senare inträde. Ett beslut om deltagande måste ha ett
brett folkligt stöd och skall underställas svenska folket för prövning i en
folkomröstning.
En utredning har tillsatts om stabiliseringspolitikens förutsättningar vid ett
svenskt deltagande i valutaunionen. Denna utredning analyserar särskilt
finanspolitikens roll och instrument. Bl.a. utreds behovet av s.k. buffertfonder
för att öka stabiliseringspolitikens möjligheter.
Det är för närvarande inte aktuellt att delta i det europeiska
växelkurssamarbetet ERM2.
1.3.3 En väl fungerande lönebildning
En väl fungerande lönebildning är av avgörande betydelse för en fortsatt god
sysselsättningsutveckling. De nominella löneökningarna måste förbli måttliga
trots att den öppna arbetslösheten har fallit kraftigt och efterfrågan på
arbetskraft stigit.
Målet är att sysselsättningsgraden bland personer i åldrarna 20-64 år skall öka
från 77,2 procent 2000 till 80 procent 2004. Måttliga nominella löneökningar
skapar goda förutsättningar för att målet skall uppnås.
Med alltför höga totala lönekostnadsökningar i ekonomin riskerar arbetslösheten
istället att åter stiga.
Under de senaste 5 åren har reallönerna i genomsnitt ökat med knappt 4 procent
per år. Det kan jämföras med 1980-talet då reallönerna i princip var
oförändrade. Samtidigt har den nominella löneökningstakten under de senaste 5
åren endast varit ungefär hälften så stor som på 1980-talet. De senaste årens
utveckling har visat att måttliga nominella löneökningar och ett ökat
ansvarstagande av arbetsmarknadens parter skapar goda förutsättningar att förena
stigande sysselsättning och fallande arbetslöshet med en god
reallöneutveckling.
Medvetenheten om de samband som finns mellan sysselsättning,
produktivitetstillväxt och reallöneutveckling har ökat. Ingen löntagare behöver
längre riskera att de löneökningar som förhandlas fram gröps ur av en
okontrollerad inflationsutveckling. Dessutom har konkurrensen på många marknader
skärpts och företagen har blivit allt mer medvetna om de begränsningar som
finns vad gäller möjligheterna att övervältra kostnaderna på konsumenterna.
De institutionella ramarna för lönebildningen har förändrats på ett gynnsamt
sätt under de senaste åren. Inom flera avtalsområden har samarbetsavtal tecknats
där parterna bland annat kommit överens om nya förhandlingsregler. Ett nytt
medlingsinstitut har inrättats. Förändringar har genomförts i det legala ramverk
inom vilket förhandlingarna bedrivs.
Det är av stor vikt att samtliga parter på arbetsmarknaden på alla nivåer fullt
ut tar tillvara de förbättrade förutsättningarna för en väl fungerande
lönebildning. Det samlade utfallet av den nu pågående avtalsrörelsen kommer att
få en avgörande betydelse för den framtida utvecklingen på arbetsmarknaden. Det
kommer också att ha stor betydelse för de möjligheter som nu finns att för
framtiden åter skapa en svensk modell i dess bästa mening med uthålligt hög
tillväxt, god reallönetillväxt, rättvis fördelning och stabilt låg arbetslöshet.
Förutsättningarna för en väl fungerande lönebildning har även förbättrats genom
de insatser som regeringen gjort inom arbetsmarknads- och utbildningspolitikens
område.
Arbetsmarknadspolitiken har i ökad utsträckning inriktats på att minska risken
för flaskhalsar samtidigt som speciella insatser görs för att de personer som
under lång tid varit utan arbete skall komma tillbaks till den reguljära
arbetsmarknaden. Betydande satsningar har dessutom genomförts inom
utbildningsområdet i syfte att öka tillgången på kvalificerad arbetskraft.
Trots de insatser som gjorts för att öka utbudet av arbetskraft kan trycket
uppåt på lönerna bli stort, särskilt för de mest eftertraktade grupperna på
arbetsmarknaden och i de snabbast växande regionerna. De problem som det kan
medföra måste kunna hanteras av arbetsmarknadens parter utan att den totala
löneökningen hotar stabiliteten i samhällsekonomin.
Lönebildningen har en stor påverkan på många områden. Parterna har ett speciellt
ansvar för att motverka löneskillnader på grund av kön. Det är en av
jämställdhetspolitikens viktigaste frågor. Ett viktigt instrument är
jämställdhetslagen, som under året har skärpts.
1.4 Den ekonomiska politiken i EU
Vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 satte stats- och
regeringscheferna som mål att EU skall vara världens mest konkurrenskraftiga,
dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. Målet är också full sysselsättning
och social sammanhållning. Vårmötet i mars i Stockholm 2001 utgjorde det första
i raden av toppmöten där EU:s väg mot detta mål följs upp. Vid mötet slog stats-
och regeringscheferna bl.a. fast att:
EU har goda förutsättningar att möta den internationella
konjunkturförsvagningen under 2001 med en väl balanserad ekonomisk politik.
Finanspolitiken skall inriktas på att nå målet om balans eller överskott i de
offentliga finanserna. Härigenom möjliggörs en penningpolitik som främjar hög
tillväxt och sysselsättning.
För att uppnå målet måste ytterligare strukturreformer genomföras. Full
sysselsättning i EU skall nås genom att medlemsländerna höjer ambitionen för en
ökad sysselsättningsgrad. År 2005 skall denna ha stigit till 67 procent i
Unionen som helhet och år 2010 till 70 procent. Särskilda mål finns dessutom för
kvinnors och äldres sysselsättning. För att uppfylla dessa mål är det
nödvändigt att tillväxten i genomsnitt kan uppgå till ca 3 procent på medellång
sikt. Marginaleffekter som uppkommer av utformningen av skatte- och
bidragssystemen skall minska.
Den inre marknaden måste stärkas. Ekonomiska reformer skall påskyndas för att
öppna upp el- och gasmarknaderna samt öka konkurrensen på transport- och
postmarknaderna. En integrerad marknad skall genomföras för värdepapper senast
2003 och för finansmarknaderna i sin helhet 2005, i enlighet med handlingsplanen
för finansiella tjänster. För att EU snabbare skall nå framgång på detta område
krävs en reformerad process för lagstiftning på värdepappersområdet. En
resolution antogs därför vid mötet som innebär att en ny process med åtskillnad
mellan ramlagstiftning och tillämpningsföreskrifter inrättas.
Ambitionerna skall höjas för att möta den demografiska utmaningen i EU. En
aktiv och konsekvent politik för ökad sysselsättningsgrad, långsiktigt uthålliga
statsfinanser och en minskad skuldbörda samt reformerade pensionssystem skall
påbörjas i hela unionen under 2001. Kvalitet i arbetet skall bidra till
arbetsplatser där de anställda utvecklas och inte slås ut.
Den ekonomiska politiken inom EU skall vara ekologiskt uthållig.
1.5 En politik för full sysselsättning
Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning och ökat välstånd
genom en god och uthållig ekonomisk tillväxt. Som ett delmål satte regeringen
1997 upp målet om att den öppna arbetslösheten år 2000 skulle halveras till 4
procent. Detta mål uppnåddes i slutet av 2000.
Detta är en positiv utveckling, men inte tillräcklig. Regering och riksdag har
därför satt upp som ett ytterligare delmål att den reguljära sysselsättningen år
2004 skall vara 80 procent av befolkningen i åldrarna 20 till 64 år.
Det finns en rad orsaker till att full sysselsättning är av avgörande betydelse
för Sverige. Med full sysselsättning utnyttjas den viktigaste resursen som ett
land har - nämligen folkets vilja till arbete. Med en hög andel sysselsatta kan
Sverige möta de demografiska utmaningar som landet står inför. En hög andel
sysselsatta främjar jämställdheten.
Det skall vara lätt att starta och driva företag. Det förenklingsarbete som
pågår drivs vidare med kraft.
Regeringen planerar också insatser för att främja kvinnligt företagande samt
invandrares företagande. Dessutom avsätts ytterligare resurser för lokala
kooperativa utvecklingscentra.
Regeringen kommer i höst att presentera en proposition om hur
transportinfrastrukturen skall utvecklas under den kommande tioårsperioden.
Regeringen anser att det finns ett behov av ambitionshöjningar inom
infrastrukturområdet och att detta skall komma till uttryck i höstens
inriktningsproposition. Regeringen anser att vissa av dessa ambitionshöjningar
kan ske i närtid, dvs. redan innan nästa planeringsperiod träder i kraft.
Regeringen avser att föreslå ett utökat finansiellt utrymme för
järnvägsinvesteringar bl.a. för att ge godstrafiken bättre förutsättningar.
Hela Sveriges resurser i form av arbetskraft och kapital skall tas tillvara på
ett sätt som främjar den sammanlagda tillväxten. Den ojämna utvecklingen i vissa
avseenden mellan olika delar av Sverige riskerar att skapa ökade klyftor mellan
människor och regioner. En av regeringen tillsatt parlamentarisk kommitté, med
uppgift att lämna förslag om den framtida inriktningen och utformningen av den
svenska regionalpolitiken, lämnade under hösten 2000 sitt slutbetänkande (SOU
2000:87). Betänkandet har remissbehandlats och regeringen avser att lägga fram
en proposition för riksdagen under hösten 2001.
Regeringen har föreslagit att sjöfartsstödet skall utvidgas så snart som
möjligt, dock senast den 1 januari 2002.
Framtidens arbetsmarknad kommer att ställa allt större krav på ett livslångt
lärande. Regeringen bereder för närvarande ett utredningsförslag om individuellt
kompetenssparande.
Utgångspunkter för regeringens arbete i arbetstidsfrågan är att det är angeläget
att korta arbetstiderna och att öka individernas inflytande över arbetstidens
förläggning. Frågan är för närvarande föremål för en parlamentarisk utredning.
1.5.1 Den demografiska utmaningen
Sverige står inför stora demografiska förändringar. Enligt Statistiska
centralbyråns senaste prognos beräknas år 2030 antalet personer över 65 år vara
700 000 fler än i dag. En ökad medellivslängd är ett uttryck för god hälsa och
bra levnadsvillkor. Problemet är emellertid att antalet personer i
yrkesverksamma åldrar samtidigt kommer att vara 100 000 färre.

Tabell 1.8 Sveriges befolkning 1970-2030
Tusental personer

Åldersgrupp

Antal år 2000
Förändring
1970-2000
Förändring
2000-2030
0-19 år
2047
-78
-22
20-64
5208
474
-97
Över 65
1531
417
718
Totalt
8786
813
598
Källa: Statistiska centralbyrån

Det är en stor skillnad jämfört med utvecklingen under de senaste 30 åren.
Personer över 64 år svarade då endast för hälften av befolkningsökningen.
En ökad andel äldre i förhållande till dem som är i arbetsför ålder påverkar
möjligheterna att upprätthålla de offentliga välfärdssystemen i form av t.ex.
pensioner, sjukvård och äldreomsorg. År 1970 fanns det på 100 personer i åldern
20-64 år, 24 personer som är 65 år och äldre. År 2000 hade det ökat till 29
personer. År 2030 väntas det öka till 44 personer över 64 år.

Diagram 1.4 Äldrekvoten i OECD
Antal personer över 64 år i förhållande till antal personer 20-64 år.

Flera faktorer förklarar prognosen. Den kraftiga ökningen av antalet pensionärer
de kommande åren beror på de höga födelsetalen under och närmast efter kriget
och på en stigande medellivslängd. Mellan 1970 och 2000 ökade medellivslängden
med 5 år och mycket talar för att denna positiva utveckling fortsätter även i
framtiden.
Samtidigt som detta sker har de relativt höga födelsetalen vid 1990-talets
början vänts till relativt låga tal i slutet på 1990-talet. De svenska
födelsetalen hade en positiv utveckling under perioden 1975-1992, till skillnad
från i många andra länder inom OECD. Regeringen ser allvarligt på utvecklingen
av barnafödandet. Därför har regeringen tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att
analysera mekanismerna bakom födelsetalsutvecklingen.
De ekonomiska konsekvenserna av den demografiska utvecklingen är betydande. Från
ca 2010 och framåt ökar utgifterna för pensioner, sjukvård och äldreomsorg.
Samtidigt försvagas de offentliga inkomsterna till följd av en lägre andel
personer i arbetsför ålder. Politiken inriktas därför redan nu på att förbereda
Sverige inför denna utmaning.
Överskotten i de offentliga finanserna måste upprätthållas de närmaste åren. En
fortsatt amortering på den offentliga skulden minskar den framtida räntebördan
och frigör utrymme för en bibehållen kvalitet i välfärdssystemen.
För att möta den demografiska utmaningen måste alla människors erfarenheter och
kompetens tillvaratas. Sysselsättningen behöver öka så att fler kan hjälpa till
att försörja dem som inte jobbar. Arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar
för att reformera arbetslivet så att fler kan och vill arbeta längre. Det
innebär att den faktiska pensionsåldern kan höjas. Det är särskilt viktigt att
sysselsättningsgraden kan ökas för kvinnor, äldre och invandrare. Samtidigt
behövs insatser för att göra det enklare att kombinera lönearbete med
föräldraskap. Att sysselsättningsmålet nås är av central betydelse för att
mildra konsekvenserna av den förändrade åldersstrukturen.
Denna demografiska utmaning är inte ett specifikt svenskt fenomen (se diagram
1.4). Ökningen av andelen äldre i Sverige är snarast mer begränsad än i flera
andra OECD-länder även om den svenska nivån är jämförelsevis hög i utgångsläget.
Den mest dramatiska ökningen väntas uppkomma i Japan där antalet äldre i
förhållande till personer i yrkesverksamma åldrar ökar till 0,50.
1.5.2 En politik för ökat utbud av arbetskraft
För ett år sedan presenterade regeringen en offensiv för ökad tillväxt och
rättvisa. Den innehöll en rad åtgärder för ökad sysselsättning och ökat
arbetskraftsutbud. Bland dessa kan nämnas:
En maxtaxa införs inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Reformen
som träder i kraft den 1 januari 2002 minskar marginaleffekterna och främjar
därmed arbete.
Arbetslöshetsförsäkringen har reformerats i syfte att stärka dess roll som
omställningsförsäkring. Rättssäkerheten för den enskilde stärks, kraven på den
arbetslöse tydliggörs, en mer strukturerad sökprocess införs och rundgången
mellan öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska program bryts.
Marginalskatterna för låg- och medelinkomsttagarna har sänkts genom
kompensationen för hälften av egenavgifterna.
Andelen personer som betalar statlig skatt har minskat genom att grundavdraget
och nedre skiktgränsen för statlig skatt har höjts.
Ett program för att öka sysselsättningen bland invandrare genomförs under
perioden 2001 till 2003.

Trots dessa förslag krävs ytterligare åtgärder för att målet om en reguljär
sysselsättning om 80 procent skall kunna uppnås.
Åtgärder som höjer kompetensen och ger alla goda motiv till arbete är den
viktigaste vägen för att motverka risken för att människor stängs ute. Men det
måste samtidigt ske en mobilisering av grupper som idag har låg
sysselsättningsgrad. Att inte tillvarata denna resurs innebär såväl ett
ekonomiskt som mänskligt slöseri.
Det gäller personer som idag är långtidssjukskrivna och förtidspensionerade.
En återgång till arbetslivet ger en möjlighet att försörja sig på egen hand och
därmed ökad självkänsla. En lägre andel sjukskrivna och förtidspensionerade
frigör dessutom såväl mänskliga som ekonomiska resurser som kan användas för
andra ändamål.
Det gäller personer med utländsk bakgrund, i synnerhet kvinnor, och andra
grupper som står långt ifrån den reguljära arbetsmarknaden. Den
samhällsekonomiska vinsten av en ökad integration på arbetsmarknaden är stor.
Med en ökad integration och en minskad diskriminering skapas ett rättvisare
samhälle och bättre tillväxtförutsättningar.
Det handlar också om att enskilda skall kunna stanna kvar i arbetslivet och
inte lämna arbetskraften i förtid. Det är viktigt att skapa ett arbetsliv där
enskilda vill och kan bidra med sina kunskaper och färdigheter längre än idag.
Det handlar vidare om att bryta upp den könsuppdelade arbetsmarknaden, öka
kvinnors arbetskraftsdeltagande och motverka ofrivillig deltidsarbetslöshet.

Regeringen föreslår därför ett antal åtgärder som syftar till att öka
sysselsättningen och tillväxten i alla delar av landet:
En aktiv rehabilitering skall bidra till att långtidssjukskrivna får en väg
tillbaka till arbetslivet.
Informationsinsatser skall genomföras om möjligheterna till vilande
förtidspension för förtidspensionärer som vill pröva sina möjligheter att
arbeta.
Alla förtidspensionärer skall kunna utnyttja sin resterande arbetsförmåga
fullt ut. Marginaleffekterna av förtidspensionärernas arbetsinkomster bör
reduceras. En aktiv uppföljning och efterkontroll av beviljade förtidspensioner
bör göras.
Regler i syfte att stoppa risken för rundgång mellan aktivitetsgarantin och
öppen arbetslöshet skall träda ikraft kring årsskiftet 2001/2002.
Mot bakgrund av det förbättrade arbetsmarknadsläget skall övergången från
lönebidrag till osubventionerad anställning öka i syfte att frigöra utrymme för
fler arbetshandikappade att få ett fotfäste på arbetsmarknaden.
En förändrad organisation för Arbetsmarknadsverket (AMV) och en ny
tillsynsmyndighet för tillsyn och kontroll av arbetslöshetsförsäkringen, skall
införas.
I syfte att motverka eventuella flaskhalsar på arbetsmarknaden ges
Högskoleverket i uppdrag att analysera hur högskolesektorns utbildningsutbud i
ökad utsträckning kan fås att svara mot arbetsmarknadens behov.
De 700 miljoner kronor som Arbetsmarknadsverket de senaste åren fått använda
för tillfällig personal vid arbetsförmedlingarna permanentas fr.o.m. år 2002.
Förstärkningen ger AMV förutsättningar för att utveckla arbetet med
arbetsgivarkontakter, kvalitén i aktivitetsgarantin och de individuella
handlingsplanerna. Under 2002 skall 165 miljoner kronor av dessa medel användas
för att särskilt stärka ställningen på arbetsmarknaden för personer med utländsk
bakgrund.
En försöksverksamhet inleds med lokala diskrimineringsombud. Det
antirasistiska arbetet förstärks med 10 miljoner kronor per år fr.o.m. 2002.
Medlen skall bl.a. användas till stöd för organisationer som bedriver
antirasistiskt arbete.
Regeringen avsätter 100 miljoner kronor per år under 2002-2004 för insatser
för att minska deltidsarbetslösheten.
1.6 En god välfärd
Sverige skall vara ett jämlikt och jämställt land. Välfärdspolitikens
huvuduppgift är att ge människor trygghet och möjligheter till utveckling.
Därmed skapas förutsättningar för ett stigande välstånd både för den enskilde
individen och för samhället som helhet.
Välfärden byggs ut i den takt som samhällsekonomin medger. De reformer som
tidigare presenterats genomförs nu. Nu föreslås dessutom en rad nya reformer för
ökad rättvisa.
1.6.1 Skola, vård och omsorg
Regeringen har sedan 1994 konsekvent prioriterat vård, skola och omsorg. I takt
med att ekonomin förbättrats har resurser tillförts kommuner och landsting. Den
goda tillväxten har dessutom medfört att den kommunala sektorn har fått
betydande ökningar av de egna skatteintäkterna under de senaste åren. Denna
utveckling väntas fortgå.
Skolan, vården och omsorgen är välfärdens kärna.
Även om den kommunala sektorn i sin helhet nu börjar få en stark ekonomi finns
det en grupp kommuner och landsting som fortfarande har problem med att nå
ekonomisk balans. Bidragande orsaker kan vara befolkningsminskning och en
fortsatt svag regional utveckling.
Regeringen har därför beslutat om tillfälligt ekonomiskt stöd till vissa
kommuner och landsting på sammanlagt 1,3 miljarder kronor för åren 2002-2003.
Stödets syfte är att underlätta för dessa kommuner och landsting att genomföra
rekonstruktiva och långsiktigt hållbara åtgärder för att nå ekonomisk balans.
Ansvaret för genomförandet av de åtgärder som krävs för att nå ekonomisk balans
åvilar respektive kommun eller landsting. Dessutom riktas ett särskilt
statsbidrag till kommuner och landsting med befolkningsminskning under
2003-2004.
Under perioden 2001 till 2004 satsas 9 miljarder kronor på vård och omsorg,
varav 8 miljarder kronor frigjorts genom neddragningar i försvarsmakten. Av
dessa betalas en miljard kronor ut såväl i år som nästa år. År 2003 ökar de till
3 miljarder kronor, och året därpå ökar de till 4 miljarder kronor.
Satsningarna syftar till att utveckla primärvården, sjukvårdsinsatserna i
äldreomsorgen och i psykiatrin.
Regeringen avser nu även att föreslå ytterligare satsningar på sjukvården. I
syfte att åstadkomma kortare väntetider och förbättra tillgängligheten till
behandlingar avsätts 1,25 miljarder kronor. Denna reform är särskilt angelägen
med hänsyn till ohälsotalen. Dessutom överförs 400 miljoner kronor av de s.k.
Dagmarpengarna till de generella statsbidragen för landstingen.
I syfte att likställa läkemedelsbehandling med andra behandlingsmetoder inom
hälso- och sjukvården samt få kontroll över kostnadsutvecklingen i
läkemedelsförmånen har staten och Landstingsförbundet träffat en överenskommelse
om en ny modell för statens ersättning till landstingen. Modellen innebär att
landstingens incitament att arbeta med kostnadsutvecklingen i läkemedelsförmånen
förbättras avsevärt. Samtidigt åtar sig staten att ge landstingen ett större
inflytande över läkemedelsförmånen så att de har möjlighet att påverka
kostnadsutvecklingen. Till följd av överenskommelsen utökas ramarna för
läkemedelskostnaderna med 1,7 miljarder kronor 2001, 2,6 miljarder kronor 2003
och 3,5 miljarder kronor 2004.
Regeringen föreslår även ett nationellt förbehållsbelopp. Förbehållsbeloppet
innebär att personer som betalar avgift för äldre- och handikappomsorg
garanteras att en viss summa pengar skall finnas kvar efter det att avgiften är
betald. Frågan om en s.k. maxtaxa i äldreomsorgen bereds vidare.
Regeringen avser att ta upp en diskussion med Landstingsförbundet om
finansieringen av asylsökandes rätt till akutsjukvård.
Ett antal problem har konstaterats när det gäller kommunkontosystemet. Det
gäller bland annat systemets omfördelande effekter, dess belastning på den
kommunala ekonomin, brister vad gäller neutralitet, samt vissa kontrollfrågor.
För att belysa dessa frågor har en rad utredningsinsatser initierats.
Regeringen har också tillsatt en intern arbetsgrupp med uppgift att se över
systemet som helhet. Utgångspunkter är bland annat att föreslå alternativa
lösningar till dagens system, i syfte att minimera de omfördelande effekter som
dagens system har samtidigt som konkurrensneutraliteten bibehålls mellan
verksamhet som bedrivs i egen regi och verksamhet som bedrivs på entreprenad.
För att lösa problemen kring kommunkontosystemet avser regeringen att återkomma
i budgetpropositionen för 2002 med förslag till nytt system för de kommunala
momsavdragen. Regeringen kommer därvid att överväga lösningen med en statlig
finansiering av systemet och samtidigt reducera nivån på de generella
statsbidragen till kommunerna och landstingen. Det är regeringens målsättning
att ett nytt system skall kunna introduceras från den 1 januari 2002.
1.6.2 En politik för barn och ungdomar
Sverige skall vara ett land där barn och ungdomar får en bra uppväxt. Under de
närmaste åren görs därför betydande satsningar på barnfamiljer. Sammantaget
uppgår tillskotten till barnfamiljerna till ca 10 miljarder kronor 2003 jämfört
med 2000.
Barnbidraget och studiebidraget höjdes den 1 januari 2001 med ytterligare 100
kronor i månaden. Barnbidraget och studiebidraget är idag 950 kronor per barn
och månad, den högsta nivån sedan dess införande både nominellt och realt.
Flerbarnstilläggen har också höjts i motsvarande mån. Vidare har adoptionsstödet
höjts.
En bred familje- och utbildningspolitisk reform införs nu stegvis, med början
den första juli i år. Barn till arbetslösa ges då rätt till förskoleverksamhet.
Samtidigt återinförs de så kallade kontaktdagarna i den tillfälliga
föräldrapenningen för barn mellan 6 och 11 år.
En maxtaxa i barnomsorgen införs 2002 och medel tillförs kommunerna för att
kvalitetssäkra denna verksamhet. Maxtaxan är satt till 3 procent av inkomsten,
högst 1 140 kronor i månaden för att ha ett barn på förskola.
Föräldraförsäkringen förlängs nästa år med en månad. Inom ramen för den
förlängda föräldraförsäkringen reserveras två månader för mamman respektive
pappan. Detta innebär att ytterligare en s.k. pappa- och mammamånad införs i
föräldraförsäkringen. Dessutom införs rätt till barnomsorg för barn till
föräldrar som är föräldralediga med annat syskon. Allmän förskola för 4- och
5-åringar införs 2003.

Tabell 1.10 En politik för barn och ungdom
Nivå, miljoner kronor

2001
2002
2003
2004
Maxtaxa m.m.
150
4 400
5 600
5 600
Mamma/pappamånad

1 000
1 000
Barnbidragshöjning
2 500
2 500
2 500
2 500
Kontaktdagar
60
160
280
280
Höjd garantiersättning i föräldraförsäkringen

200

300

400
Studiebidraget

300
300
Summa reformer
2 710
7 260
9 980
10 080

Regeringen föreslår nu ytterligare åtgärder för att stärka barns och
barnfamiljernas situation.
Garantinivån i föräldraförsäkringen föreslås höjas från 60 till 120 kronor per
dag fr.o.m. den 1 januari 2002. Vidare föreslår regeringen ytterligare höjningar
till 150 kronor år 2003 och till 180 kronor per dag fr.o.m. 2004. Höjningen
avser den del av försäkringen som ger ersättning enligt sjukpenninggrundande
inkomst.
Dessutom föreslås att studiebidraget från 2003 utökas till att utgå i 10 månader
i stället för 9 månader som i dag. Studiebidraget går till ungdomar mellan 16
och 20 år som studerar i gymnasieskolan.
Regeringen föreslår även att asylsökande barn och barn som beviljas
tidsbegränsade uppehållstillstånd ges tillgång till förskoleverksamhet,
skolbarnomsorg och utbildning på i huvudsak samma villkor som för barn bosatta i
landet.
Statens totala ekonomiska stöd till barnfamiljerna uppgick till ca 51 miljarder
kronor år 2000. Från 2000 till 2004 beräknas utgifterna öka med drygt 14
miljarder kronor eller drygt 27 procent. En stor del av ökningen, omkring 10
miljarder kronor, förklaras av beslutade eller aviserade reformer.
1.6.3 En politik för utbildning och forskning
Sverige skall vara en framstående kunskapsnation. Internationellt framstående
utbildning och livslångt lärande för alla - från förskolan till högskolan och i
arbetslivet - är kraftfulla verktyg för jämlikhet och utveckling.
Förstärkningen av förskolans pedagogiska uppdrag markerar dess uppgift i det
livslånga lärandet. Allmän förskola för fyra- och femåringar, maxtaxa i
förskoleverksamheten och utökad rätt till förskola för barn till arbetssökande
och föräldralediga ger fler tillgång till förskola.
Svensk skola uppvisar goda resultat i internationella jämförelser. Samtidigt
står skolan inför betydande utmaningar. Det nya betygssystemet har tydliggjort i
vilken utsträckning eleverna når målen. Mer än var tionde elev som slutar
grundskolan är inte behörig till gymnasieskolan. Detta är inte acceptabelt.
Regeringen har därför föreslagit ökade resurser till skolan de kommande åren.
Redan i år tillförs skolan 0,5 miljarder kronor. Därefter ökar tilldelningen med
en miljard kronor per år fram till dess att nivån 5 miljarder kronor är nådd.

Tabell 1.11 Skolsatsningen
Nivå, miljarder kronor
2001
2002
2003
2004
2005
2006
0,5
1,5
2,5
3,5
4,5
5,0

Bidraget ska förbättra förutsättningarna för att höja elevernas resultat genom
att tillföra mer personal. En ytterligare åtgärd för bättre måluppfyllelse är
att den garanterade undervisningstiden utökas på samtliga gymnasieprogram från
och med höstterminen i år.
Regeringen har även givit i uppdrag åt Skolverket att särskilt arbeta med att
utveckla verkets former för att stödja skolutvecklingen. Skolverket skall bl.a.
genom riktade insatser aktivt verka för att kommuner och skolor där målen inte
nås ges stöd att utveckla verksamheten. Målet är att förbättra resultaten i
skolan.
Satsningen på vuxenutbildningen fortsätter. I propositionen om vuxnas lärande
har regeringen lämnat förlag om ett statsbidrag för vuxenutbildningen som
motsvarar ca 54 000 platser. Regeringen lägger även förslag om mål och en
strategi för utveckling av vuxenutbildning i ett samhälle präglat av livslångt
lärande.
Expansionen av högskolan fortsätter. Det långsiktiga målet är att 50 procent av
en årskull skall ha börjat på högskolan vid 25 års ålder. År 1997 var det 35
procent. Läsåret 1999/00 har andelen ökat till nästan 40 procent. Som ett led i
denna strategi ökar antalet permanenta utbildningsplatser med ca 100 000 mellan
1997 och 2003.
Utbyggnaden har haft sin tyngdpunkt mot naturvetenskap och teknik men har nu
fått en bredare inriktning. Vårdhögskoleutbildningarna får ett nytt
huvudmannaskap och byggs ut. En reformerad lärarutbildning införs.
Regeringen föreslår ökade resurser för att höja kvaliteten på grundutbildningen
inom humaniora, teologi, juridik och samhällsvetenskap. Satsningen, i form av en
ökning av ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer, ger
möjlighet till att bl.a. öka lärarstödet på dessa utbildningar. Denna reform
understöds av det förstärkta systemet för kvalitetsutvärdering av all utbildning
vid universitet och högskolor som införs i år.
Studiestödssystemet reformeras och studiebidragets andel av studiemedlen höjs
från och med 1 juli i år från 27,8 procent till 34,5 procent av totalbeloppet.
Dessutom höjs fribeloppet och bidragsdelen blir pensionsgrundande.
Från och med 2003 införs ett nytt vuxenstudiestöd som ersätter det särskilda
utbildningsbidraget. Det nya stödet riktas till personer som är eller riskerar
att bli arbetslösa samt till vissa funktionshindrade.
Sverige använder sammantaget närmare fyra procent av BNP till forskning och
utveckling (FoU). Det är mer än något annat land i världen. Staten har ett
särskilt ansvar för att garantera forskningens frihet och att stödja vital
grundforskning och forskarutbildning. Regeringen har tidigare aviserat höjningar
av de statliga anslagen till grundforskning och forskarutbildning med ca 1,3
miljarder kronor under perioden 2000 till 2003. Forskarutbildningen är
strategiskt viktig eftersom behovet av forskarutbildade ökar både inom högskolan
och i det övriga samhället. Extra resurser tillförs för forskning om biologisk
mångfald och ekologiskt hållbar utveckling.
1.6.4 De äldre
Sverige skall vara ett land som kännetecknas av solidaritet mellan olika
individer, grupper och generationer. De sämst ställda pensionärernas ekonomi
måste förbättras ytterligare. Regeringen föreslår en fortsatt uppjustering av
bostadstillägget till pensionärer.
För att ge de personer som behöver äldreomsorg pengar över när avgifterna är
betalda föreslår regeringen att ett förbehållsbelopp införs i äldreomsorgen.
Detta förbehållsbelopp kommer att vara den lägsta summa som pensionären ska ha
kvar att leva på när äldreomsorgsavgiften är betald.
Äldre invandrare som ej uppfyller bosättningskravet för oavkortad folkpension är
idag i stor utsträckning hänvisade till socialbidrag. Regeringen föreslår
därför att ett nytt stöd införs för denna grupp, ett så kallat
äldreförsörjningsstöd.
Tandvårdsstödet har i år förstärkts med 100 miljoner kronor för att förbättra
skyddet mot höga behandlingskostnader, särskilt för äldre patienter. Årets
resursförstärkning är emellertid inte tillräcklig, därför höjs tandvårdsstödet
med ytterligare 300 miljoner kronor nästa år och med ytterligare 300 miljoner
kronor 2003. Den samlade nivåhöjningen av tandvårdsstödet uppgår då till 700
miljoner kronor.

1.6.5 Den generella välfärden
Målet för den generella välfärdspolitiken är rättvisa och jämlika livsvillkor
för kvinnor och män. Den generella välfärden minskar klyftor och gränser mellan
olika samhällsgrupper och fungerar som en sammanhållande kraft.
Social- och arbetsmarknadsförsäkringarna ger trygghet mot inkomstbortfall vid
sjukdom, arbetsskada etc. Försäkringarnas koppling till förvärvsarbete skapar
drivkrafter till arbete och främjar ett högt arbetskraftsdeltagande.
Den goda ekonomiska utvecklingen och den låga inflationen har medfört att
reallönerna har ökat kraftigt under slutet av 1990-talet och början av
2000-talet. Som en följd av detta har antalet personer som får ersättning med 80
procent av inkomstbortfallet i sjuk- och föräldraförsäkringarna minskat. I år
beräknas ca 36 procent av de heltidsarbetande ha inkomster över 7,5 basbelopp.
Det är angeläget att bevara och utveckla den generella välfärden. Regeringen
avser därför att se över ersättningsnivåerna i försäkringssystemen och återkomma
till frågan i budgetpropositionen för 2002.
Regeringen avser att höja den högsta dagpenningen i a-kassan med 100 kronor
under de första hundra dagarna från och med den 1 juli i år. Samtidigt kommer
golvet i a-kassan att höjas från 240 kronor till 270 kronor. Nästa år skall
ersättningen i a-kassan höjas ytterligare, under förutsättning att det
statsfinansiella läget så tillåter. Regeringen avser att följa upp och utvärdera
effekterna av förslagen i prop. 1999/2000:139 inför en eventuell förändring.
Arbetslöshetsförsäkringar skiljer sig från de andra försäkringarna genom dess
unika roll som en omställningsförsäkring mellan två arbeten.
De senaste åren har antalet sjukskrivningar ökat dramatiskt. Ökningen är
särskilt stor bland kvinnor i offentlig sektor. I december 2000 tillsatte
regeringen en särskild utredare för uppgiften att utarbeta en handlingsplan för
ökad hälsa i arbetslivet. Den särskilda utredaren har hittills pekat på ett
antal olika insatser som enligt honom kan bidra till att såväl det förebyggande
arbetet mot ohälsan som rehabiliteringen av de långtidssjuka effektiviseras.
Enligt utredaren bör bl.a. en förlängd sjuklöneperiod samt en förstärkt
ställning för företagshälsovården prövas.
Regeringen avser att tillsammans med arbetsmarknadens parter finna vägar som
underlättar både förebyggande av skador och sjukdomar i arbetet och
rehabilitering av de långtidssjuka. Dessutom bör vikten av ett ökat
arbetsgivaransvar lyftas fram i syfte att minska antalet sjukskrivna och
därigenom minska kostnaderna.
För att de långtidssjuka skall kunna få en rimlig möjlighet till återgång till
arbete krävs särskilda insatser. Således avser regeringen att i samarbete med de
offentliga arbetsgivarna genomföra försök att förbättra det förebyggande
arbetsmiljöarbetet och minska sjukfrånvaron och öka återgången till arbete.
Vidare avser regeringen att föreslå att 100 miljoner kronor avsätts för att
motverka långtidssjukskrivningar.
En annan viktig arbetslivsreform rör arbetsskadeförsäkringen. Regeringen
föreslår att arbetsskadeförsäkringen tillförs en halv miljard kronor 2002 och en
miljard kronor per år fr.o.m. 2003. Reformen tar sikte på att bl.a. förändra
bevisreglerna för att få arbetsskadeersättning.
Det finns en omfattande kritik mot dagens bevisregler med innebörden att det är
svårt att bevisa att en viss sjukdom eller skada är arbetsskada i det
individuella fallet. Bland annat tyder en del på att kvinnor har det svårare än
män att få arbetsskador godkända. Regeringen avser att återkomma till riksdagen
med förslag om reformering.
Sverige skall vara ett land med låg brottslighet. Orsakerna till brott måste
bekämpas genom investeringar i bra social och ekonomisk välfärd och goda
möjligheter till utbildning och utveckling för alla människor. Samtidigt måste
befintlig brottslighet bekämpas med kraft. Alla har rätt att känna trygghet mot
brott.
Polis och rättsväsende ska ha rimliga resurser för att kunna sköta sitt uppdrag.
Den kraftiga ökningen av resurserna till rättsväsendet fortsätter därför.
Enligt tidigare beslut och nu föreslagna åtgärder tillförs rättsväsendet 2,3
miljarder kronor under en treårsperiod. Även skatte- och tullväsendet föreslås
tillföras ökade medel.
1.6.6 En politik för boende
Bostaden är en viktig del av välfärden. Kärnan i den sociala bostadspolitiken är
att alla skall ha rätt till en god bostad till ett rimligt pris, med modern
utrustning och av den storlek som motsvarar familjens behov.
För att klara en god tillväxt, undvika flaskhalsar och för att tillfredsställa
ett ökat behov av bostäder behöver bostadsbyggandet i områden med bostadsbrist
öka. Särskilt gäller det hyresbostäder till rimliga kostnader.
Regeringen föreslår därför ett tidsbegränsat investeringsbidrag på 2,5 miljarder
kronor under fem år. Syftet är att uppnå en ökad produktion av främst små och
medelstora hyresbostäder som kan efterfrågas av ungdomar och mindre hushåll. Vid
utformningen av bidraget bör beaktas önskemålen om skälig produktionskostnad
och skälig boendekostnad samt att lägenheterna förmedlas i samarbete med
kommunerna. Det är viktigt att ekologiska aspekter beaktas.
Regeringen föreslår att nuvarande anslag för radonsanering ökas med 13 miljoner
kronor 2002 och 26 miljoner kronor per år fr.o.m. 2003.
1.6.7 Internationell solidaritet
Regeringen har ambitionen att Sverige åter skall uppnå enprocentsmålet för
biståndet när de statsfinansiella förutsättningarna för detta föreligger.
I år ökar biståndet med 1,6 miljarder kronor. Nästa år höjs biståndet med
ytterligare 0,7 miljarder kronor. År 2002 ökar biståndets andel av
bruttonationalinkomster (BNI) från 0,73 procent till 0,74 procent. 2003 ökar
andelen ytterligare till 0,81 procent.

Tabell 1.12 Biståndet
Miljarder kronor

1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
Procent av BNI
0,7
0,7
0,705
0,72
0,73
0,74
0,81
0,861
Biståndsramen
12
12
13
14
16
17
19
21
1 Därutöver tillförs 200 miljoner kronor.

Regeringen föreslår nu att biståndet år 2004 skall höjas till 0,86 procent av
BNI, därutöver tillförs biståndet 200 miljoner kronor. Därmed tas ännu ett
betydande steg mot enprocentsmålet.
Regeringen föreslår även att samarbetsprogrammet med Central- och Östeuropa
permanentas från 2004 på en nivå om 400 miljoner kronor per år. Samarbetet med
Central- och Östeuropa har pågått sedan 1989 i form av treåriga tidsbegränsade
program och har varit framgångsrikt.
1.7 Rättvisa skatter
Skatternas främsta syfte är att finansiera välfärden. För att kunna erbjuda alla
en bra skola, vård och omsorg måste skatterna vara relativt höga. Ytterst är
det medborgarnas vilja att betala för en gemensam välfärd som bestämmer
skattenivån.
Ett välfärdssamhälle är inte starkare än den grund det står på i form av
skattefinansiering. Utvecklingen under början av 1990-talet visar tydligt
effekten av vad ofinansierade skattesänkningar och utgiftsökningar medför.
Utformningen av skattesystemet har stor betydelse. Ur rättvisesynpunkt är det
rimligt att den som har större inkomster också bidrar med en högre andel av sin
inkomst i skatt. Skatt efter bärkraft är en grundläggande princip i ett
välfärdssamhälle. Skattepolitiken är rätt använd ett viktigt verktyg för att
minska klassklyftorna i samhället.
Skattepolitiken kan också användas som styrmedel. Gröna skatter på till exempel
energi kan snabba på omställningen av Sverige till ett ekologiskt hållbart
samhälle.
Därutöver måste skattesystemet kontinuerligt analyseras och utvärderas utifrån
hur skatterna i kombination med offentliga trygghetssystem påverkar människors
olika val i livet. När vi går emot en utveckling där allt färre i aktiv ålder
ska försörja allt fler pensionärer är det till exempel viktigt att analysera hur
människors vilja att arbeta, spara och utbilda sig påverkas av skatter och
bidrag.
Internationaliseringens betydelse
Den fortgående internationaliseringen ställer det svenska skattesystemet inför
betydande utmaningar. Kunskaperna om hur de svenska skattebaserna påverkas av en
alltmer internationaliserad omvärld är dock låga och behöver förbättras.
Regeringen har därför tillsatt en utredning för att analysera
internationaliseringens betydelse för olika skattebaser.
Därutöver är det viktigt att ta politiska initiativ till samarbete mellan länder
för att undvika skadlig skattekonkurrens. Av denna anledning bedriver
regeringen ett aktivt arbete i bl.a. EU. I november uppnåddes en första
överenskommelse om en gemensam syn på beskattningen av sparande. Den innebär att
alla medlemsländer antingen ska ta ut källskatt eller lämna upplysningar om
EU-medborgares banktillgodohavanden från 2003. Under Sveriges ordförandeskap har
EU påbörjat förhandlingar med andra länder utanför EU för att undvika
skatteflykt.
Denna överenskommelse visar att det är möjligt att samarbeta politiskt mellan
länder för att lösa en del av de utmaningar som internationaliseringen medför.
Sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare
Under mandatperioden har regeringen inlett en inkomstskattereform, som syftar
till att sänka skatterna för framförallt låg- och medelinkomsttagare. Denna
reform har möjliggjorts tack vare en god ekonomisk utveckling där arbetslösheten
har pressats tillbaka.
Två steg av inkomstskattereformen har nu genomförts genom att en skattereduktion
har införts som kompenserar för 50 procent av egenavgifterna. Förutom att öka
köpkraften för medborgarna bidrar denna reform till att minska
marginaleffekterna och därmed stimulera till ett ökat utbud av arbete. Dessutom
har den bra fördelningspolitisk profil då egenavgifterna utgör en tyngre börda
för låg- och medelinkomsttagarna.
Regeringen avser att i budgetpropositionen hösten 2001 göra en bedömning av det
samhällsekonomiska utrymmet för sänkta skatter på förvärvsinkomster för 2002 och
framåt.
Fastighetstaxering
Fastighetsskatten är en del av kapitalbeskattningen och är en viktig
inkomstkälla för staten. Den beräknas i år ge intäkter på 23 miljarder kronor
som bidrar till att finansiera den offentliga välfärden.
Fastighetsbeskattningens utformning har analyserats av
Fastighetsbeskattningskommittén. Kommitténs slutbetänkande har remissbehandlats
och regeringen fortsätter beredningen av de olika förslagen.
Uttaget av fastighetsskatt har genom en rad beslut de senaste åren begränsats.
Taxeringsvärdena har i princip varit oförändrade sedan 1997. Dessutom sänktes
skattesatsen 1998 från 1,7 till 1,5 procent. För bostadshyreshusen har
skattesatsen sänkts ytterligare till 1,2 procent under 2000.
De senaste åren har priserna på villor och andra bostäder ökat kraftigt på många
håll i Sverige. I år kommer taxeringsvärdena till följd av detta att stiga
kraftigt i de områden där huspriserna har stigit som mest. För att minska
effekterna av de höga taxeringsvärdena har riksdagen beslutat om att sänka
skatten på småhus från 1,5 till 1,2 procent och skatten på hyreshus från 1,2
till 0,7 procent. De minskade skattesatserna medför att statens inkomster av
fastighetsskatten 2001 förblir på 2000 års nivå.
Resultatet blir att ungefär hälften av svenskarna får lägre skatt på sitt boende
medan den andra hälften får höjd skatt. Den största skattehöjningen sker i
tillväxtregioner medan den största skattesänkningen sker i glesbygdsregioner.
För att undvika att personer med låg inkomst som bor i attraktiva områden skall
drabbas har regeringen aviserat en begränsningsregel. Förslaget är för
närvarande på remiss. Det innebär att hushåll i normala inkomstlägen inte skall
behöva betala mer än 5 procent av sin inkomst i fastighetsskatt. Förslaget avses
gälla retroaktivt från den 1 januari i år.
Övrigt
I budgetpropositionen för år 2001 föreslogs att beskattningen av arbetsmaskiner
skall ses över. Regeringen avser därför att låta den tidigare aviserade
utredningen om en översyn av vägtrafikbeskattningen med förtur göra en översyn
av denna fråga under 2001.
1.8 Ett ekologiskt hållbart Sverige
Sverige skall vara ett mönsterland för en ekologiskt hållbar utveckling. Målet
är ett ekologiskt hållbart Sverige. Omvandlingen av Sverige omfattar alla
politikområden. Med en framåtsyftande sysselsättnings-, skatte-, energi- och
miljöpolitik kan Sverige bli det första landet som bygger det ekologiskt
hållbara samhället.
Regeringen föreslår nu en rad åtgärder för att ytterligare öka takten i den
ekologiska omställningen:
Regeringen kommer under våren 2001 att lämna förslag till hur de av riksdagen
föreslagna miljökvalitetsmålen skall uppnås. Med anledning av de insatser som
kommer att föreslås i propositionen förstärks miljöområdet med 1,5 miljarder
kronor 2004 genom att tidigare satsningar inom utgiftsområde 20 förlängs och nya
resurser tillförs.
Dessutom görs stora satsningar på marksanering och biologisk mångfald. År 2002
tillförs ytterligare 325 miljoner kronor, 2003 275 miljoner kronor och 2004 ca
825 miljoner kronor.
140 miljoner kronor per år avsätts under åren 2002-2003 och 160 miljoner
kronor 2004 för forskning om biologisk mångfald och ekologiskt hållbar
utveckling.
Ett klimatinvesteringsprogram inrättas och tillförs 400 miljoner kronor 2004
för stöd till investeringar som leder till minskade koldioxidutsläpp och som
främjar energihushållning.
En ny djurskyddsmyndighet införs. Dessutom ges centrala försöksdjursnämnden
ytterligare medel för att bevilja stöd till forskningsprojekt som främjar
utvecklingen av alternativa metoder.
Omställningen av energisystemet intensifieras genom prioriterade satsningar på
ny teknik, bl.a. i form av nya samverkansprogram med näringslivet avseende
vindkraft för elproduktion och biogas för fordonsdrift.
Resurserna till biotopskydd ökas.
Statens livsmedelsverk ges ökade resurser för en central kontroll av
genmodifierade livsmedel.
Resurser tillförs för att främja användandet av ekologiska livsmedel.

Regeringen aviserade i regeringsförklaringen hösten 2000 att de så kallade
gödselskatterna - skatt på bekämpningsmedel och kväve i handelsgödsel - kommer
att återföras till jordbruksnäringen i lämplig form. Regeringen avser att ta upp
ytterligare diskussioner med näringen och EU-kommissionen om hur återföringen
skall ske.
Gröna nyckeltal
Sedan 1999 års ekonomiska vårproposition redovisas gröna nyckeltal som ett
komplement till de ekonomiska nyckeltalen. Syftet med gröna nyckeltal är att
spegla den nationella utvecklingen för viktiga miljöproblem på ett enkelt och
informativt sätt.
Under senare hälften av 1990-talet har den totala energianvändningen ökat till
följd av den återhämtning och tillväxt av ekonomin som ägt rum. Till stor del
beror variationer i energianvändningen mellan enstaka år på
konjunktursvängningar samt temperaturskillnader och andra väderleksvariationer.
Över tiden har det skett en successiv energieffektivisering uttryckt i termer av
energianvändning relaterad till BNP.
Till följd av energieffektivisering, strukturomvandling inom industrin, ökad
användning av förnybar energi och utbyggnad av kärnkraften minskade
koldioxidutsläppen under 1980-talet. Under 1990-talet har utsläppen ökat något
bl.a. beroende på ökade transporter. Räknat per invånare har Sverige alltjämt
bland de lägsta koldioxidutsläppen inom OECD.
Under hösten 2001 planerar regeringen att lägga en klimatproposition med bl.a.
nya mål för de klimatpåverkande utsläppen. Vid slutet av 1990-talet låg
utsläppen, inklusive bunkring för internationell luft- och sjöfart, över 1990
års nivå. Skillnaden är dock mindre om utsläppen räknas exklusive bunkring.
Sedan 1980 har utsläppen av svaveldioxid minskat kraftigt. Riksdagens mål om en
80-procentig minskning mellan 1980 och 2000 ser därmed ut att nås med god
marginal. Utsläppen av kväveoxider har också minskat under 1980- och 1990-talen,
dock inte i samma omfattning. De främsta orsakerna till minskningen av de
försurande utsläppen är bättre reningsteknik, ökad energihushållning, minskat
svavelinnehåll i olja och övergång från olja till el. Nya mål för de försurande
utsläppen håller på att tas fram för perioden fram till år 2010 i samband med
regeringens miljömålsproposition. Till följd av redan fattade beslut bedöms de
svenska försurande utsläppen fortsätta att minska.

Tabell 1.13 Gröna nyckeltal
Energianvändning (TWh respektive Wh/kr)

1980
1985
1990
1995
1999
Total användning1
439
443
437
469
475
Energieffektivitet2
327
301
263
274
249
Utsläpp till luft (tusentals ton)3

1980
1985
1990
1995
1999*
Klimatpåverkan
Koldioxid
82 438
67 587
59 650
63 475
63 560
Försurning

Svaveldioxid
508
266
136
94
80
Kväveoxider
448
426
388
354
302
Belastning på haven (tusentals ton)4

1987
1990
1992
1995
1998
Övergödning
Fosfor
5,8
4,6
4,2
4,8
4,9
Kväve
148,2
122,9
132,5
134,5
152,6
Påverkan på luftkvalitet (mikrogram per kubikmeter)

1992/93
1994/95
1996/97
1998/99
1999/00
Bensen5
4,3-10,4
2,4-6,2
1,9-5,1
1,9-4,9
1,4-3,5
1 Total energianvändning exklusive energiomvandlingsförluster i kärnkraftverk.
2 Energieffektiviteten mäts som total energianvändning i relation till BNP i
fasta priser.
3 Inkluderar bunkring för internationell luft- och sjöfart, skiljer sig därför
något i förhållande till redovisningen inom ramen för den internationella
klimatkonventionen och konventionen om långväga gränsöverskridande
luftföroreningar.
4 Data tas fram vartannat år, vilket innebär att data för 1999 inte finns.
5 Bensenhalt i luften, vinterhalvårsmedelvärden i olika tätorter (11, 24, 25,
31, resp. 39 orter).
* Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år p.g.a. en översyn av
beräkningsmetodiken. Beräkningar av utsläpp med den nya metodiken för åren
1990-1998 pågår och kommer att redovisas senare under våren 2001.
Källor: Statens energimyndighet, Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån

Under år 2000 har beräkningsmetodiken för utsläpp till luft setts över.
Översynen innebar att värden har justerats och på grund av detta kan inte
direkta jämförelser göras mellan 1999 och tidigare år. Beräkningar av utsläpp
1990 till 1998 med den nya metodiken pågår och kommer att offentliggöras under
våren 2001.
Fram till mitten av 1990-talet minskade belastningen på haven av fosfor och
kväve. Den totala belastningen har därefter ökat något, trots att utsläppen från
punktkällor har fortsatt att minska. Detta förklaras huvudsakligen av ökad
nederbörd. Några nya uppgifter för belastningen på haven av fosfor och kväve
finns inte att tillgå för 1999, då statistiken endast tas fram vartannat år.
Under 1990-talet har luftkvaliteten i tätorter förbättrats markant. Den
genomsnittliga bensenhalten 1999/00 har mer än halverats jämfört med 1992/93 års
nivå. Under vinterhalvåret ligger den dock fortfarande över lågrisknivån i alla
tätorter där mätningar genomförs.
Regeringen avser under 2001 lämna förslag till delmål och åtgärder för att uppnå
de femton fastställda miljökvalitetsmålen. Regeringen avser att föreslå ett
uppföljningssystem där riksdagen regelbundet får en redovisning av arbetet med
att nå miljökvalitetsmålen i form av indikatorer och gröna nyckeltal.
Resurseffektiviseringsutredningen lade fram sitt betänkande vid årsskiftet (SOU
2001:2). Betänkandet remissbehandlas under våren.
Utöver det arbete på miljöområdet som äger rum inom Regeringskansliet utarbetar
Statistiska centralbyrån för närvarande ett indikatorsystem för alla dimensioner
i begreppet hållbar utveckling. En första rapport kommer i maj 2001 och i de
fall det är möjligt kommer indikatorerna att knyta an till de svenska
miljökvalitetsmålen.
1.9 Ett Sverige för alla
Ekonomisk tillväxt är en förutsättning, men ingen garanti, för ökad rättvisa.
Tillväxten är nödvändig för att skapa utvecklingsmöjligheter och arbete. Men för
att minska klyftorna i samhället behövs en aktiv rättvisepolitik.
Målet är att människors livsval inte skall begränsas av deras bakgrund och kön.
Fördelningspolitiken inriktas därför på att minska klyftorna och antalet
ekonomiskt marginaliserade. Alla ska ha samma rätt och möjlighet till vård,
utbildning och omsorg.
Alla former av diskriminering i samhället måste upphöra. Invandrare, flyktingar
och de som bott i Sverige i många generationer ska ges likartade livschanser.
Barnen i skolan skall ges stöd så att klass- eller etnisk bakgrund inte avgör
skolresultaten. Arbetsplatser är ett av de sammanhang som kan bidra till
förståelse, respekt och ömsesidig integration mellan människor. Därför är det
för de flesta utländska vuxna avgörande att få ett jobb.
De invandrare som kommer till Sverige måste ha möjligheter bli fullt delaktiga i
samhället. Strukturer och system som finns inom olika samhällsområden kan
förbättras i detta syfte. Regeringen har därför tagit initiativ till ett arbete
för att öka förutsättningarna för en långsiktigt hållbar integration. Inom bl.a.
utbildnings- och arbetsmarknadsområdet pågår nu en rad olika insatser för att
öka invandrarnas möjligheter att delta i arbetslivet som t.ex. förbättrad
introduktion och svenskundervisning, kompletteringsutbildning, validering av
utländsk yrkeskompetens m.m.
Även samverkan mellan myndigheter som har särskild betydelse för integrationen
skall förstärkas och effektiviseras.
De senaste åren av ekonomisk tillväxt har ett antal reformer genomförts syftande
till rättvisa. Än finns dock stora utmaningar kvar. Barnfamiljer och särskilt
ensamstående föräldrar, ungdomar och invandrare har det fortfarande relativt
sett sämre ställt än i början av 90-talet. Årets vårproposition innehåller
därför ytterligare ett steg för att förbättra levnadsvillkoren för dessa
grupper.
En politik för ökad rättvisa måste vara långsiktig och aktiv. Den måste motverka
de strukturella faktorer som gör att vissa samhällsgrupper har större tillgång
än andra till utbildning, höga inkomster och en god välfärd. Det är fortfarande
betydligt vanligare att barn till föräldrar med högre utbildning studerar
vidare, än att barn till föräldrar med lägre utbildning gör det. Regeringens
satsningar på ökat antal högskoleplatser och ett reformerat studiemedelssystem
syftar till att bryta det mönstret.
Även under saneringsåren valde regeringen att satsa resurser på att utöka
antalet utbildningsplatser i kunskapslyftet på högskolor och universitet. Nu ger
det resultat i form av höjd allmän utbildningsnivå och stigande sysselsättning.
Utbildning och kunskaper har blivit jämnare fördelade i Sverige. Detta är
särskilt viktigt i en tid där kravet på kunskaper och färdigheter ökar och där
den snabba teknologiska utvecklingen driver upp efterfrågan på personer med hög
utbildning.
Den ekonomiska politikens inriktning mot full sysselsättning motverkar
orättvisor och klyftor i samhället. Långtidsarbetslöshet skapar marginalisering
och maktlöshet. Ett högt ohälsotal innebär ett oacceptabelt utanförskap. När
stora grupper står utanför arbetsmarknaden under långa perioder minskar
jämlikheten. Full sysselsättning är ett av de effektivaste medlen att öka
rättvisan.
Under den senare delen av 90-talet ökade lönespridningen något, efter att ha
minskat något sedan mitten av 70-talet. Under den ekonomiska krisen i början av
90-talet marginaliserades vissa grupper, men Sverige har ändå lyckats bevara en
av de jämnaste inkomstfördelningarna bland OECD-länderna.
För att minska klyftorna i samhället måste fattigdomsfällor och utanförskap
kraftigt motarbetas. Regeringens långsiktiga strategi för att minska
marginaleffekterna gör att det lönar sig bättre att studera och arbeta. Därmed
är risken mindre för att människor fastnar i socialbidragsberoende och
långtidsarbetslöshet. I år ges barn till arbetssökande rätt till
förskoleverksamhet. Beslut har fattats om en maxtaxa i förskoleverksamheten och
skolbarnomsorgen. Samtidigt har marginalskatterna sänkts genom en höjning av den
nedre skiktgränsen för statlig skatt och en kompensation för egenavgifterna har
påbörjats. Ett arbete för att minska marginaleffekterna i de familjeekonomiska
stöden pågår.
I den fördelningspolitiska redogörelsen (bilaga 4) visas att den ökade
spridningen av faktorinkomster under 1990-talet har motverkats av skatters och
bidrags omfördelande effekt. Den ekonomiska utvecklingen medför dessutom
ytterligare en kraftig förbättring av de genomsnittliga inkomsterna för personer
i förvärvsaktiva åldrar.
Marginaleffekterna minskar successivt efter 1996 men är fortfarande höga för
många hushåll. Den ekonomiska utvecklingen med minskad arbetslöshet och minskad
omfattning av socialbidrag och bostadsbidrag bidrar till lägre marginaleffekter.
De åtgärder som vidtagits i skatte- och bidragssystemen efter år 1998 bidrar
starkt till att marginaleffekterna minskar. Den enskilda åtgärd som haft störst
betydelse är den hittills genomförda skattereduktionen för att kompensera för
löntagarnas egenavgifter.
Fördelningspolitisk analys
När alla personer delas in i 10 lika stora grupper (decilgrupper) med hänsyn
till inkomsterna kan förändringen för de med lägst standard, näst lägst standard
och så vidare till de med högst standard visas. I decil 1 finns de med lägst
standard. I decil 10 finns de med högst standard. De reformer som införs från
årsskiftet eller som nu föreslås för kommande år har en gynnsam
fördelningspolitisk profil vilket framgår av diagram 1.5. Den sammanlagda
effekten av maxtaxan i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, pappamånad,
kontaktdagar och höjd garantinivå i föräldraförsäkringen, höjt golv och tak i
arbetslöshetsförsäkringen, studiebidrag i 10 månader, äldreförsörjningsstöd för
invandrare som inte har 40 bosättningsår innan pensionering samt ökat
bostadstillägg för pensionärer är positiv för framför allt personer med låga
inkomster och medelinkomsttagare. Förslagen gynnar kvinnor mer än män.

Diagram 1.5 Förändring för inkomstgrupper till följd av ändrade regler
Procentuell förändring

Diagram 1.6 Förändringar för kvinnor och män till följd av ändrade regler
Procentuell förändring

2
Förslag till
riksdagsbeslut

2 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen

såvitt avser den ekonomiska politiken och utgifts-taket
1. godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen
förordar (kapitel 1),
2. fastställer målet för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn till
2,0 procent av bruttonationalprodukten för år 2004 (avsnitt 4.1.3),
3. fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten för år 2004 till 877 miljarder kronor (avsnitt 4.1.1),
4. godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för
åren 2002-2004 enligt tabell 6.5 som riktlinje för regeringens budgetarbete,
5. godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 2002-2004 (avsnitt
4.1.2),
6. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall
innefattas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse respektive utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell samverkan (avsnitt 6.4.2),
7. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall
innefattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning respektive
utgiftsområde 14 Arbetsliv (avsnitt 6.4.2),
8. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall
innefattas i utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd respektive
utgiftsområde 4 Rättsväsendet (avsnitt 6.4.2),
9. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall
innefattas i utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård respektive
utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 6.4.2),
10. antar regeringens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen (avsnitt
3.1och avsnitt 6.4.2),
såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2001
11. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:506) om
överlåtelse av en förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté m.m. (avsnitt
3.2 och 8.1.17),
12. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:756) om
tilldelning av spårkapacitet (avsnitt 3.3 och 8.1.20),
13. bemyndigar regeringen att för budgetåret 2001 besluta om krediter för
myndigheters räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 16 900 000 000
kronor (avsnitt 8.1),
14. bemyndigar regeringen att för budgetåret 2001 besluta om lån i
Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i
statens verksamhet intill ett belopp av 20 300 000 000 kronor (avsnitt 8.1),
15. godkänner den föreslagna ändringen av reglerna för presstöd (avsnitt 8.1.1),
16. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda ramanslaget 2:9 Bidrag till
kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken (avsnitt 8.1.2),
17. bemyndigar regeringen att överta aktierna i Vasallen AB genom utdelning
eller annat förfarande (avsnitt 8.1.2),
18. bemyndigar regeringen att avveckla Brisingen Holding AB (avsnitt 8.1.2),
19. bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter om avgifter för ansökan om
uppehålls- och arbetstillstånd enligt de riktlinjer som föreslås (avsnitt
8.1.5),
20. godkänner den förslagna användningen av det under utgiftsområde 6
Totalförsvar uppförda ramanslaget 6:4 Funktionen Civil ledning (avsnitt 8.1.6),
21. godkänner förslaget till ny investeringsplan för Kustbevakningen för
perioden 2001-2004 (avsnitt 8.1.6),
22. bemyndigar regeringen att under år 2001, såvitt avser det under
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda ramanslaget 16:3
Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 90 000 000 kronor efter år
2001 (avsnitt 8.1.9),
23. bemyndigar regeringen att under 2001, såvitt avser det under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda ramanslaget 17:1 Stimulansbidrag
och åtgärder inom äldrepolitiken, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 60 000 000 kronor efter år
2001 (avsnitt 8.1.9),
24. godkänner den föreslagna användningen av medel i folkpensioneringsfonden
(avsnitt 8.1.10),
25. godkänner regeringens förslag i fråga om erbjudande av plats inom
aktivitetsgarantin (avsnitt 8.1.12),
26. bemyndigar regeringen att under år 2001, såvitt avser det under
utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande föreslagna
nya ramanslaget 31:12 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder, besluta
om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 1 300
000 000 kronor under åren 2002-2004 (avsnitt 8.1.16),
27. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 19 Regional
utjämning och utveckling uppförda ramanslaget 33:4 Ersättning för nedsättning
av socialavgifter (avsnitt 8.1.17),
28. bemyndigar regeringen att för 2001 ge Affärsverket svenska kraftnät de
finansiella befogenheter som föreslås (avsnitt 8.1.19),
29. godkänner att ansvaret för delfunktionen Landsvägstransporter i det civila
försvaret förs över från Överstyrelsen för civil beredskap till
Vägverket(8.1.20),
30. godkänner den föreslagna användningen av den av riksdagen fastställda
låneramen för Göteborgsöverenskommelsen (avsnitt 8.1.19),
31. bemyndigar regeringen att låta Vägverket ta upp lån i Riksgäldskontoret
intill ett belopp av 100 000 000 kronor för att inleda utbyggnaden av väg E6 del
Hogdal - Nordby (avsnitt 8.1.20),
32. bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder i fråga om aktieägartillskott
till Svensk-Danska Broförbindelser AB:s (Svedab) som föreslås (avsnitt 8.1.20),
33. godkänner den förslagna användningen av den av riksdagen för år 2001
beslutade låneramen i Riksgäldskontoret för Banverkets investeringar (avsnitt
8.1.20),
34. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 43:1 Statens
jordbruksverk och redovisningen av djurregisteravgifter (avsnitt 8.1.21),
35. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 43:5
Arealersättningar och djurbidrag m.m.(avsnitt 8.1.21),
36. bemyndigar regeringen att under 2001 ikläda staten betalningsansvar intill
ett belopp av högst 175 000 000 000 kronor för exportkreditgarantier (avsnitt
8.122),
37. för budgetåret 2001 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar
ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1.
1.

Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och
nya anslag för budgetåret 2001
Tusental kronor
UTGIFTSOMRÅDE
ANSLAGS-
NUMMER

BELOPP ENLIGT STATSBUDGETEN 2001
FÖRÄNDRING AV RAM/ANSLAG
NY RAM/
NY ANSLAGSNIVÅ
1

Rikets styrelse
5 316 203
29 050
5 345 253

45:1
Sametinget, ramanslag
14 703
1 600
16 303

46:1
Allmänna val, ramanslag
25 000
1 400
26 400

46:5
Valmyndigheten, ramanslag
Nytt
3 450
3 450

90:5
Regeringskansliet m.m., ramanslag
3 269 649
22 600
3 292 249
2

Samhällsekonomi och finansförvaltning
1 307 655
3 700
1 311 355

1:6
Statistiska centralbyrån, ramanslag
376 303
3 700
380 003

2:2
Finansinspektionen, ramanslag
130 186
6 300
136 486

2:4
Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag
256 402
-2 300
254 102

2:7
Avgift för Stadshypotekskassans grundfond, ramanslag
9 400
-4 000
5 400
3

Skatteförvaltning och uppbörd
6 206 948
-2 700
6 204 248

3:1
Riksskatteverket, ramanslag
442 682
-3 450
439 232

3:2
Skattemyndigheterna, ramanslag
4 593 878
750
4 594 628
4

Rättsväsendet
23 973 166
773 000
24 746 166

4:1
Polisorganisationen, ramanslag
12 298 318
770 000
13 068 318

4:6
Kriminalvården, ramanslag
4 148 078
3 000
4 151 078

4:10
Brottsoffermyndigheten, ramanslag
16 852
3 000
19 852

4:11
Ersättning för skador på grund av brott, ramanslag
74 500
-3 000
71 500
5

Utrikesförvaltning och internationell samverkan
2 908 385
11 400
2 919 785

5:1
Utrikesförvaltningen, ramanslag
1 816 068
11 400
1 827 468
6

Totalförsvar
46 530 105
-4 000
46 526 105

6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m., ramanslag
18 266 092
703 700
18 969 792

6:2
Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag
1 000 762
81 000
1 081 762

6:3
Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling, ramanslag
23 314 833
-787 000
22 527 833

7:4
Statens räddningsverk: samhällets skydd mot olyckor, ramanslag
555 449
-1 700
553 749
7

Internationellt bistånd
14 966 011
-107 000
14 859 011

8:1
Biståndsverksamhet, reservationsanslag
13 603 884
-107 000
13 496 884
8

Invandrare och flyktingar
4 941 878
38 000
4 979 878

10:3
Kommunersättningar vid flyktingmottagande,
ramanslag
2 238 565
-200 000
2 038 565

12:1
Migrationsverket, ramanslag
446 031
27 000
473 031

12:2
Mottagande av asylsökande, ramanslag
1 039 335
168 000
1 207 335

12:4
Utlänningsnämnden, ramanslag
70 483
5 000
75 483

12:7
Från EU-budgeten finansierade insatser för
asylsökande, ramanslag
Nytt
38 000
38 000
9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg
29 373 625
1 000
29 374 625

13:5
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ramanslag
23 407
-1 570
21 837

14:3
Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan, ramanslag
16 896
1 970
18 866

14:10
Alkoholsortimentsnämnden, ramanslag
401
-400
1

UTGIFTSOMRÅDE
ANSLAGS-
NUMMER

BELOPP ENLIGT STATSBUDGETEN 2001
FÖRÄNDRING AV RAM/ANSLAG
NY RAM/
NY ANSLAGSNIVÅ
10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
101 949 802
3 100 000
105 049 802

19:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag
38 425 000
3 000 000
41 425 000

19:8
Allmänna försäkringskassor, ramanslag
5 049 296
100 000
5 149 296
11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom
33 779 600
30 000
33 809 600

20:2
Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag
13 141 000
30 000
13 171 000

20:3
Bostadstillägg till pensionärer, ramanslag
10 264 000
-120 000
10 144 000

20:4
Delpension, ramanslag
177 600
120 000
297 600
13

Arbetsmarknad
63 030 635
-818 632
62 212 003

22:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, ramanslag
38 962 000
-474 864
38 487 136

22:3
Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga
kostnader, ramanslag
5 761 086
-343 768
5 417 318
14

Arbetsliv
8 541 971
-19 000
8 522 971

1:2
Statliga tjänstepensioner m.m., ramanslag
7 500 000
-19 000
7 481 000
16

Utbildning och universitetsforskning
34 845 518
-150 000
34 695 518

25:5
Statens institut för handikappfrågor i skolan, ramanslag
125 292
88 656
213 948

25:7
Specialskolemyndigheten och resurscenter, ramanslag
411 774
-73 656
338 118

25:8
Särskilda insatser på skolområdet, ramanslag
278 526
-15 000
263 526

25:10
Maxtaxa i barnomsorgen m.m.
150 000
-150 000
0

25:70
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., ramanslag
362 066
-20 000
342 066

25:76
Centrala studiestödsnämnden, ramanslag
351 995
17 500
369 495

25:77
Överklagandemyndigheten, ramanslag
5 000
2 500
7 500
17

Kultur, medier, trossamfund och fritid
7 806 918
16 766
7 823 684

28:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
kulturarbete och samarbete, ramanslag
224 463
18 916
243 379

28:14
Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden, obetecknat
anslag
4 569
176
4 745

28:19
Bidrag till bild- och formområdet, ramanslag
29 234
74
29 308

28:29
Centrala museer: Stiftelser, obetecknat anslag
192 919
-514
192 405

28:31
Bidrag till vissa museer, obetecknat anslag
30 500
264
30 764

28:38
Stöd till trossamfund, ramanslag
50 750
-2 150
48 600

30:1
Stöd till idrotten, ramanslag
457 240
-400
456 840

30:4
Stöd till friluftsorganisationer, obetecknat anslag
13 000
400
13 400
18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
1 634 740
-513 000
1 121 740

21:1
Bostadsbidrag, ramanslag
4 760 000
-500 000
4 260 000

31:5
Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador, ramanslag
50 000
-10 000
40 000

31:12
Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder, ramanslag
Nytt
1 000
1 000

34:1
Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, ramanslag
1 364 500
-4 000
1 360 500
20

Allmän miljö- och naturvård
2 200 522
4 000
2 204 522

34:1
Naturvårdsverket, ramanslag
303 138
4 000
307 138

UTGIFTSOMRÅDE
ANSLAGS-
NUMMER

BELOPP ENLIGT STATSBUDGETEN 2001
FÖRÄNDRING AV RAM/ANSLAG
NY RAM/
NY ANSLAGSNIVÅ
22

Kommunikationer
24 690 313
-10 000
24 680 313

34:1
Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut m.m., ramanslag
203 077
20 000
223 077

36:1
Vägverket: Administration, ramanslag
1 044 730
-257 600
787 130

36:2
Väghållning och statsbidrag, ramanslag
13 662 925
230 000
13 892 925

36:3
Banverket: Administration, ramanslag
749 849
-2 400
747 449

36:8
Bidrag till sjöfarten, ramanslag
409 000
105 000
514 000

36:10
Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier,
ramanslag
140 000
-90 000
50 000

36:12
Rikstrafiken: Trafikupphandling, ramanslag
790 000
-15 000
775 000
23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
13 677 015
-10 500
13 666 515

25:1
Sveriges lantbruksuniversitet, ramanslag
1 199 121
1 000
1 200 121

26:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och
kollektiv forskning, ramanslag
240 263
-6 000
234 263

42:1
Statens veterinärmedicinska anstalt, ramanslag
93 706
5 000
98 706

43:1
Statens jordbruksverk, ramanslag
300 456
-3 400
297 056

43:7
Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m., ramanslag
79 700
-2 100
77 600

43:16
Åtgärder inom livsmedelsområdet, ramanslag
25 000
-3 000
22 000

44:4
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., ramanslag
20 000
-2 000
18 000
24

Näringsliv
3 517 539
-56 240
3 461 299

26:2
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, ramanslag
1 005 949
-89 960
915 989

38:1
Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostnader, ramanslag
183 537
20 000
203 537

38:6
Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning, ramanslag
4 924
4 000
8 924

38:10
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till riksmätplatser,
ramanslag
13 947
2 700
16 647

38:12
Bidrag till standardisering, provnings och mätteknisk FoU m.m., ramanslag
80 388
-1 000
79 388

38:14
Rymdverksamhet, ramanslag
535 809
-1 700
534 109

39:3
Exportfrämjande verksamhet, ramanslag
173 656
-5 000
168 656

39:5
Investeringsfrämjande, ramanslag
51 357
14 720
66 077

40:1
Marknadsdomstolen, ramanslag
5 112
500
5 612

40:2
Konsumentverket, ramanslag
92 972
-2 000
90 972

40:3
Allmänna reklamationsnämnden, ramanslag
16 691
1 500
18 191
25

Allmänna bidrag till kommuner
99 362 633
140 280
99 502 913

91:1
Generellt statsbidrag till kommuner och landsting, ramanslag
78 105 500
150 000
78 255 500

91:2
Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting,
reservationsanslag
2 066 200
-9 720
2 056 480

Summa anslagsförändring på tilläggsbudget

2 455 124

3
Lagförslag

3 Lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1 Förslag till lag om ändring av riksdagsordningen
Härigenom föreskrivs att tilläggsbestämmelserna 4.6.1-4.6.4, 4.6.6, 4.6.12,
4.6.13, 4.6.15 och 5.12.1 riksdagsordningen1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

4.6.12
Konstitutionsutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 4 §, bereda ärenden
om lagstiftning i konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga ämnen,
ärenden om press- eller partistöd, lagstiftning om radio, television och film
liksom andra ärenden som angår yttrandefrihet, opinionsbildning och
religionsfrihet, övriga ärenden om riksdagen, Riksdagens ombudsman och
riksdagens myndigheter utom Riksbanken och Riksdagens revisorer, ärenden om
medgivande från riksdagen att väcka talan mot riksdagsledamot eller att ingripa
i hans personliga frihet samt ärenden av allmän betydelse för den kommunala
självstyrelsen.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 1. Rikets styrelse tillhör
konstitutionsutskottets beredning.
Konstitutionsutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 4 §, bereda ärenden
om lagstiftning i konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga ämnen,
ärenden om press- eller partistöd, lagstiftning om radio, television och film
liksom andra ärenden som angår yttrandefrihet, opinionsbildning och
religionsfrihet, övriga ärenden om riksdagen, Riksdagens ombudsman och
riksdagens myndigheter utom Riksbanken och Riksdagens revisorer, ärenden om
medgivande från riksdagen att väcka talan mot riksdagsledamot eller att ingripa
i hans personliga frihet, ärenden om Sveriges representation i utlandet samt
ärenden av allmän betydelse för den kommunala självstyrelsen.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 1. Rikets styrelse tillhör
konstitutionsutskottets beredning.
4.6.23
Finansutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 5 § första stycket, bereda
ärenden om penning-, kre-dit-, valuta- och statsskuldspolitiken, kredit och
fondväsendet, det affärsmässiga försäkringsväsendet samt Riksdagens revisorer.
Det skall vidare bereda ärenden av allmän betydelse för den kommunala ekonomin
samt ärenden om statlig statistik, redovisning, revision och rationalisering, om
statens egendom och upphandling i allmänhet och förvaltningsekonomiska ärenden
i övrigt som icke rör enbart visst ämnesområde. Utskottet skall även bereda
budgettekniska ärenden, granska beräkning av statens inkomster samt sammanställa
statsbudgeten.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 2. Samhällsekonomi och finansförvaltning,
25. Allmänna bidrag till kommuner, 26. Statsskuldräntor m.m. samt 27. Avgiften
till Europeiska gemenskaperna tillhör finansutskottets beredning.

Finansutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 5 § första stycket, bereda
ärenden om penning-, kre-dit-, valuta- och statsskuldspolitiken, kredit och
fondväsendet, det affärsmässiga försäkringsväsendet, samt Riksdagens revisorer.
Det skall vidare bereda ärenden av allmän betydelse för den kommunala ekonomin
samt ärenden om statlig personalpolitik, statlig statistik, redovisning,
revision och rationalisering, om statens egendom och upphandling i allmänhet och
förvaltningsekonomiska ärenden i övrigt som icke rör enbart visst ämnesområde.
Utskottet skall även bereda budgettekniska ärenden, granska beräkning av statens
inkomster samt sammanställa statsbudgeten.
Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 2. Samhällsekonomi och finansförvaltning,
25. Allmänna bidrag till kommuner, 26. Statsskuldräntor m.m. samt 27. Avgiften
till Europeiska gemenskaperna tillhör finansutskottets beredning.

4.6.34
Skatteutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 5 § andra stycket, bereda
ärenden om taxering, uppbörd och folkbokföring.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 3. Skatteförvaltning och uppbörd tillhör
skatteutskottets beredning.
Skatteutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 5 § andra stycket, bereda
ärenden om taxering, uppbörd och folkbokföring samt ärenden som rör
exekutionssväsendet.
Ärenden om anslag inom utgiftsområde 3. Skatt, tull och exekution tillhör
skatteutskottets beredning.

4.6.45
Justitieutskottet skall bereda ärenden som rör domstolarna, arrendenämnderna och
hyresnämnderna, åklagarväsendet, polisväsendet, utsökningsväsendet,
rättsmedicinen och kriminalvården samt ärenden rörande brottsbalken,
rättegångsbalken och lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter
i dessa balkar.
Ärenden om anslag inom utgiftsområde 4. Rättsväsendet tillhör justitieutskottets
beredning.

Justitieutskottet skall bereda ärenden som rör domstolarna, arrendenämnderna och
hyresnämnderna, åklagarväsendet, polisväsendet, rättsmedicinen och
kriminalvården samt ärenden rörande brottsbalken, rättegångsbalken och lagar som
ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 4. Rättsväsendet tillhör justitieutskottets
beredning.

4.6.66
Utrikesutskottet skall bereda ärenden om rikets förhållande till och
överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer, Sveriges
representation i utlandet och bistånd till annat lands utveckling samt ärenden i
övrigt om utrikes handel och internationellt ekonomiskt samarbete, allt i den
mån ärendena icke tillhör annat utskotts beredning.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5. Utrikesförvaltning och internationell
samverkan samt 7. Internationellt bistånd tillhör utrikesutskottets beredning.

Utrikesutskottet skall bereda ärenden om rikets förhållande till och
överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer, bistånd
till annat lands utveckling samt ärenden i övrigt om utrikes handel och
internationellt ekonomiskt samarbete, allt i den mån ärendena icke tillhör annat
utskotts beredning.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5. Internationell samverkan och 7.
Internationellt bistånd tillhör utrikesutskottets beredning.
4.6.127
Trafikutskottet skall bereda ärenden om järnvägar, post, telegraf, telefon,
vägar, vägtrafik, sjöfart, luftfart och väderlekstjänst.
Ärenden om anslag inom utgiftsområde 22. Kommunikationer tillhör
trafikutskottets beredning.

Trafikutskottet skall bereda ärenden om järnvägar, post, telegraf, telefon,
vägar, vägtrafik, sjöfart och luftfart.
Ärenden om anslag inom utgiftsområde 22. Kommunikationer tillhör
trafikutskottets beredning.

4.6.138
Miljö- och jordbruksutskottet skall bereda ärenden om jordbruk, skogsbruk,
trädgårdsnäring, jakt och fiske. Det skall även bereda ärenden om kärnsäkerhet,
naturvård samt ärenden om miljövård i övrigt som icke tillhör annat utskotts
beredning.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 20. Allmän miljö- och naturvård samt 23.
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar tillhör miljö- och
jordbruksutskottets beredning.

Miljö- och jordbruksutskottet skall bereda ärenden om jordbruk, skogsbruk,
trädgårdsnäring, jakt och fiske samt värderlekstjänst. Det skall även bereda
ärenden om kärnsäkerhet, naturvård samt ärenden om miljövård i övrigt som icke
tillhör annat utskotts beredning.
Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 20. Allmän miljö- och naturvård samt 23.
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar tillhör miljö- och
jordbruksutskottets beredning.
4.6.159
Arbetsmarknadsutskottet skall bereda ärenden om arbetsmarknadspolitik,
arbetsrätt, arbetstid, semester, arbetsmiljö, statlig personalpolitik samt
jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet.
Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 13. Arbetsmarknad och 14. Arbetsliv
tillhör arbetsmarknadsutskottets beredning.

Arbetsmarknadsutskottet skall bereda ärenden om arbetsmarknadspolitik,
arbetsrätt, arbetstid, semester, arbetsmiljö samt jämställdhet mellan kvinnor
och män i arbetslivet.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 13. Arbetsmarknad och 14. Arbetsliv
tillhör arbetsmarknadsutskottets beredning.
5.12.110
Statsutgifterna skall hänföras till följande utgiftsområden: 1. Rikets styrelse,
2. Samhällsekonomi och finansförvaltning, 3. Skatteförvaltning och uppbörd, 4.
Rättsväsendet, 5. Utrikesförvaltning och internationell samverkan, 6.
Totalförsvar, 7. Internationellt bistånd, 8. Invandrare och flyktingar, 9.
Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp, 11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 12. Ekonomisk trygghet för
familjer och barn, 13. Arbetsmarknad, 14. Arbetsliv, 15. Studiestöd, 16.
Utbildning och universitetsforskning, 17. Kultur, medier, trossamfund och
fritid, 18. Samhällsplanering bostadsförsörjning och byggande, 19. Regional
utjämning och utveckling, 20. Allmän miljö- och naturvård, 21. Energi, 22.
Kommunikationer, 23. Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, 24.
Näringsliv, 25. Allmänna bidrag till kommuner, 26. Statsskuldräntor m.m. och 27.
Avgiften till Europeiska gemenskaperna.
Statsutgifterna skall hänföras till följande utgiftsområden: 1. Rikets styrelse,
2. Samhällsekonomi och finansförvaltning, 3. Skatt, tull och exekution, 4.
Rättsväsendet, 5. Internationell samverkan, 6. Totalförsvar, 7. Internationellt
bistånd, 8. Invandrare och flyktingar, 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg,
10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11. Ekonomisk trygghet vid
ålderdom, 12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 13. Arbetsmarknad, 14.
Arbetsliv, 15. Studiestöd, 16. Utbildning och universitetsforskning, 17. Kultur,
medier, trossamfund och fritid, 18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande, 19. Regional utjämning och utveckling, 20. Allmän miljö- och
naturvård, 21. Energi, 22. Kommunikationer, 23. Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar, 24. Näringsliv, 25. Allmänna bidrag till kommuner, 26.
Statsskuldräntor m.m. och 27. Avgiften till Europeiska gemenskaperna.

Denna lag träder i kraft den 1 september 2001 och tillämpas första gången i
fråga om statsbudgeten för år 2002.
3.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:506) om överlåtelse av en
förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté m.m.
Härigenom föreskrivs att lagen (1996:506) om överlåtelse av en
förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

Regeringen får överlåta till en övervakningskommitté att fullgöra
förvaltningsuppgifter i den omfattning som framgår av ett fastställt samlat
programdokument eller ett fastställt operativt program. Uppgifter som får
överlåtas får innefatta myndighetsutövning.
Övervakningskommittéerna skall vara inrättade i enlighet med artikel 25 i rådets
förordning (EEG) nr 4253/88 av den 1 december 1988 om tillämpningsföreskrifter
för förordningen (EEG) nr 2052/88 vad gäller samordningen av de olika
strukturfondernas verksamhet dels inbördes, dels med Europeiska
investeringsbanken och andra befintliga finansieringsorgans verksamhet.
Överlåtelse enligt första stycket får även ske till en interregional
beslutsgrupp, vilken inrättats för genomförande av ett operationellt program för
att öka gränsregionalt samarbete.
Regeringen får överlåta till en övervakningskommitté att fullgöra
förvaltningsuppgifter i den omfattning som framgår av ett fastställt samlat
programdokument, ett fastställt operativt program eller ett fastställt program
för gemenskapsinitiativ. Uppgifter som får överlåtas får innefatta
myndighetsutövning.
Övervakningskommittéerna skall vara inrättade i enlighet med artikel 35 i rådets
förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för
strukturfonderna vad gäller samordningen av de olika strukturfondernas
verksamhet dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbanken och andra
befintliga finansieringsorgans verksamhet.
Överlåtelse enligt första stycket får även ske till en styrkommitté, vilken
inrättats för genomförande av ett program för gemenskapsinitiativ för att öka
gränsregionalt samarbete, eller till ett organ i ett annat medlemsland inom EU
vilket i ett program för gemenskapsinitiativ har utsetts att vara
förvaltningsmyndighet eller utbetalande myndighet för det programmet i enlighet
med artikel 9 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om
allmänna bestämmelser för strukturfonderna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
3.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:756) om tilldelning av
spårkapacitet
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1997:756) om tilldelning av spårkapacitet
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 §
I denna lag avses med
statens spåranläggningar: de spåranläggningar som tillhör staten och som drivs
av och förvaltas av Banverket,
spårinnehavare: företag som är ansvarigt för att anlägga och underhålla
spåranläggningen, liksom för att sköta kontroll- och säkerhetssystemen,
trafikutövare: varje privat eller offentligt företag vars huvudsakliga
verksamhet är gods- eller passagerarbefordran på spåranläggningar och som
disponerar dragfordon för denna trafik,
Tågtrafikledningen: en enhet inom Banverket med ansvar för bl.a. banfördelning,
trafikledning och tilldelning av tåglägen,
Tågtrafikledningen: en enhet inom Banverket med ansvar för bl.a. banfördelning
och tilldelning av tåglägen,
tågläge: ett tågs planerade läge i tidtabellen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

4
Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

I detta kapitel redovisas de av riksdagen beslutade budgetpolitiska målen för
staten för åren 2002-2003. I kapitlet finns även regeringens förslag till
utgiftstak för staten samt mål för den offentliga sektorns finansiella sparande
för 2004. För åren 2001-2003 redovisas reviderade beräkningar av den offentliga
sektorns utgifter. Vidare redogörs för makroekonomiska förutsättningar,
politiska prioriteringar, statsbudgetens och statsskuldens utveckling samt den
offentliga sektorns finanser.
4.1 Budgetpolitiska mål
På senare år har budgetpolitiken inriktats på två övergripande och fleråriga
mål, dels utgiftstaket för staten, dels den offentliga sektorns finansiella
sparande (saldomålet). Hittills har de uppsatta målen klarats. De
budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat ligger fast. Målen kan
sammanfattas på följande sätt:
De takbegränsade utgifterna skall rymmas inom beslutade utgiftstak för staten.
Den offentliga sektorns finansiella sparande skall uppgå till 2 procent av
bruttonationalprodukten (BNP) i genomsnitt över en konjunkturcykel.

Den demografiska utvecklingen kan förväntas leda till ökade resurskrav på den
offentliga sektorn under kommande decennier. Med ett överskott på 2 procent av
BNP ökar den offentliga nettoförmögenheten de närmaste åren, vilket förbättrar
möjligheterna att möta sådana krav.
Utgiftstaket ger budgetpolitiken en långsiktig inriktning och underlättar
möjligheten att nå de uppsatta överskottsmålen för den offentliga sektorn.
Riksdagen fastställer utgiftstaket tre år i förväg, vilket sätter en gräns för
nivån på statens utgifter. Utgiftstaket för staten omfattar dels de egentliga
utgifterna på statsbudgeten exklusive statsskuldsräntor (utgiftsområde 1-25 samt
27), dels utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten samt
en budgeteringsmarginal. De utgifter som utgiftstaket omfattar kallas
takbegränsade utgifter och utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket
innebär att myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit
också ingår. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna
utgör budgeteringsmarginalen.
Budgeteringsmarginalen skall utgöra en buffert mot såväl makroekonomisk
osäkerhet som den osäkerhet som finns kring redan fattade ekonomiska beslut.
Prognososäkerheten är betydande och ökar med avståndet till prognoshorisonten.
Om budgeteringsmarginalen tas i anspråk innebär det att överskottet i de
offentliga finanserna försämras i motsvarande mån.
Utgiftstaket för staten är ett mycket viktigt budgetpolitiskt åtagande för
regeringen och främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken.
Budgetpolitiken blir mer långsiktig och mer förutsägbar genom att ramen för
statens utgifter bestäms för tre år framåt i tiden. Därigenom kan utgiftstaken
förhindra att tillfälligt högre inkomster används för att finansiera varaktigt
högre utgifter. Genom utgiftstaket ges riksdag och regering förbättrad kontroll
och styrning över anvisade medel och utgiftsutvecklingen. Utgiftstaket för
staten innebär även att behovet av prioriteringar mellan utgiftsområden
tydliggörs, att en utveckling där skatteuttaget måste höjas till följd av
bristfällig utgiftskontroll förebyggs och att Regeringskansliets interna
budgetarbete kan styras mer effektivt. Dessutom stärks omvärldens tilltro till
den svenska budgetpolitiken.
Ett tak för statens utgifter infördes i samband med den nya budgetprocessen
1997. Utgiftstaket har klarats under samtliga år, även om vissa
utgiftsbegränsande åtgärder under åren 1998-2000 varit nödvändiga för att
undvika ett överskridande. I tabell 4.1 redovisas fastställda utgiftstak för
åren 1997-2000 och utfallet för de takbegränsade utgifterna. År 2000 blev
utgifterna 5 miljarder kronor lägre än det fastställda utgiftstaket.

Tabell 4.1 Utgiftstak för staten
Miljarder kronor

1997
1998
1999
2000
Utgiftstak för staten
723
720
753
765
Takbegränsade utgifter (utfall)
698,9
718,0
751,5
760,0

Det andra budgetpolitiska målet, som avser den offentliga sektorns finansiella
sparande, omfattar hela den offentliga sektorn som den definieras i
nationalräkenskaperna. Förutom staten ingår även ålderspensionssystemet och
kommunsektorn. Den offentliga sektorns finansiella sparande visar den förändring
i den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet som beror på reala
transaktioner. Finansiella transaktioner, såsom köp och försäljning av aktier
och andra finansiella tillgångar, påverkar således inte det finansiella
sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar av tillgångar och skulder.

Tabell 4.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Procent av BNP

1997
1998
1999
2000
Mål för den offentliga sektorns finansiella sparande
-3,0
0,0
0,5
2,0
Utfall
-2,0
2,1
1,7
4,1

Målen för den offentliga sektorns sparande har hittills överträffats med god
marginal. En anledning till det gynnsamma utfallet är att svensk ekonomis
potentiella produktionsnivå har underskattats och BNP-tillväxten har därmed
blivit högre än väntat utan att det hotat inflationsmålet. År 2000 uppgick
överskottet för den offentliga sektorns finanser preliminärt till ca 85
miljarder kronor eller till 4,1 procent av BNP, vilket var betydligt högre än
målet på 2 procent.
Regeringen kan konstatera att erfarenheterna av de preciserade budgetmålen är
mycket goda. De utgiftstak för staten och de årsvisa mål för den offentliga
sektorns finansiella sparande som riksdagen tidigare fastställt för åren
2000-2003 ligger fast och redovisas i tabell 4.3. Vidare föreslås nivåer för
utgiftstaket för staten och för målet för överskottet i de offentliga finanserna
för 2004 (avsnitt 4.1.1 och 4.1.3).

Tabell 4.3 Av riksdagen beslutade budgetpolitiska mål
Miljarder kronor

2000
2001
2002
2003
Utgiftstak för staten
765
789
814
844
Offentliga sektorns finansiella sparande, procent av BNP
2,0
2,5
2,0
2,0
4.1.1 Utgiftstak för staten

Regeringens förslag: För 2004 fastställs utgiftstaket för staten inklusive
ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 877 miljarder kronor.

Regeringen föreslår att utgiftstaket för 2004 fastställs till 877 miljarder
kronor. Utgiftstak för 2004 innebär en avvägning mellan behovet av
skattesänkningar och utrymmet för utgiftsreformer detta år. Utrymme skapas för
både utgiftsökningar och skattesänkningar samtidigt som den offentliga sektorns
nettoskuld kan minska.
Enligt regeringens bedömning bör nivån på utgiftstaket sättas på en sådan nivå
att en real ökning av utgifterna under taket möjliggörs mellan 2003 och 2004 och
att ett utrymme ges för de reformer för utveckling och rättvisa som presenteras
i avsnitt 4.3. Dessutom bör utrymme finnas för en återstående
budgeteringsmarginal som syftar till att möta osäkerhet i utgiftsutvecklingen,
främst till följd av osäkerhet i den makroekonomiska utvecklingen.
Utgiftstaket bör inte sättas på en nivå som befrämjar en utveckling med en
trendmässigt växande utgiftskvot för den offentliga sektorn. Ett viktigt skäl
för detta är att konsekvensberäkningar av den offentliga sektorns utgifter visar
att den demografiska utvecklingen, med en åldrande befolkning, kan komma att
leda till en växande utgiftskvot efter 2010. Utrymmet för utgiftsreformer kommer
därför att vara begränsat under den senare delen av innevarande decennium, om
inte skatterna åter höjs eller omfattande besparingar genomförs för att undvika
underskott när det demografiska utgiftstrycket ökar. Detta bör avspeglas i den
framtida nivån på de statliga utgiftstaken.
Regeringens förslag till utgiftstak för 2004 innebär att detta ökar med 33
miljarder kronor i förhållande till nivån för 2003 (se tabell 4.4). Därmed ökar
nivån på utgiftstaket något mer än åren dessförinnan. Utgiftstaket ökar med 1,7
procent i fasta priser mellan 2003 och 2004, vilket är marginellt högre än
ökningen 2002-2003. Förslaget till utgiftstak innebär vidare att utgiftskvoten
för den offentliga sektorn och utgiftstaket som andel av BNP i princip är
oförändrade mellan 2003 och 2004, vid en trendmässig nivå på tillväxten. Under
perioden beräknas utgiftstakets andel av BNP minska från 36,7 procent 2000 till
35,6 procent 2004 eller med ca 1 procentenhet.
Betydande förändringar i förutsättningarna sedan utgiftstaket fastställdes för
första gången, kan föranleda tekniska justeringar av utgiftstaket. Efter den
tekniska justeringen bör utgiftstaket utgöra en lika stram restriktion för den
offentliga sektorns konsoliderade utgifter som före de förändrade
förutsättningar som föranledde justeringen.
Utgiftstaket har tekniskt justerats vid flera tillfällen. I samband med 2000 års
ekonomiska vårproposition höjdes utgiftstaket för åren 2001-2002 dels till
följd av ett ökat EU-återflöde, dels till följd av införandet av pensionsrätt
för studier och totalförsvarsplikt. I budgetpropositionen för 2001 sänktes sedan
utgiftstaket när statsbidraget till kommunsektorn minskade som en effekt av
vissa skatteförändringar. Tidigare tekniska justeringar av utgiftstaket har
orsakats av förändringar som inte har någon effekt på utgifterna för den
offentliga sektorn, men som ändå påverkar storleken på de takbegränsade
utgifterna. Regeringen föreslår i denna proposition att de tidigare fastställda
nivåerna på utgiftstaken för åren 2002-2003 kvarstår.
Det kommunala utjämningssystemet omfattas av det statliga utgiftstaket.
Utjämningssystemet innebär att en omfördelning sker mellan kommuner respektive
landsting genom avgifter till och bidrag från staten. Under förutsättning att
avgifter och bidrag balanserar påverkas den konsoliderade offentliga sektorns
utgifter, enligt nationalräkenskapernas definition, inte av förändringar i
systemet. Väsentliga förändringar av det kommunala utjämningssystemet skulle
därför kunna motivera en beräkningsteknisk justering av utgiftstaket. Aktuella
prognoser pekar på en ökning med 1,7 miljarder kronor. Prognosen är dock
förnärvarande osäker. Det kan vidare finnas skäl att föreslå beräkningstekniska
förändringar av utgiftstaket med anledning av regeringens förslag i
skattepolitiska frågor i samband med budgetpropositionen för 2002. Regeringen
vill behandla eventuella beräkningstekniska justeringar i ett sammanhang och
återkommer därför med en samlad bedömning i budgetpropositionen.
Svensk ekonomi har under de senaste åren haft en tillväxt som överstiger den
trendmässiga på omkring 2 procent per år. Även under innevarande år och 2002
förutses en sådan utveckling. Att utgiftstaket minskar i relation till BNP
bidrar till en successivt minskande utgiftskvot i den offentliga sektorn. De
offentliga utgifterna som andel av BNP beräknas minska från 55 procent 2000 till
53 procent 2004. Genom att minska den offentliga sektorns utgifter som andel av
BNP när ekonomin växer snabbt, skapas förutsättningar för en långsiktigt stabil
tillväxt och en bibehållen statsfinansiell styrka vid konjunkturnedgångar.
Jämfört med beräkningen i budgetpropositionen för 2001 har utgiftstakets andel
av BNP innevarande år ökat något till följd av det sämre konjunkturläge som nu
förutses. Även för 2002 är utgiftstakets andel av BNP något högre jämfört med
beräkningarna i budgetpropositionen.

Tabell 4.4 Utgiftstak för staten
Miljarder kronor

2000
2001
2002
2003
2004
Utgiftstak för staten1
765
789
814
844
877
Procent av BNP
36,7
36,5
36,0
35,7
35,6
Takbegränsade utgifter
760,0
785,8
811,7
839,9
861,2
Budgeteringsmarginal
5,0
3,2
2,3
4,1
15,8
1I enlighet med tidigare praxis avrundas utgiftstaket till hela miljarder
kronor.

Budgeteringsmarginalerna för åren 1998-2000 har varit små. Även åren 2001 till
2003 är budgeteringsmarginalerna knappa. Om det visar sig bli nödvändigt för att
klara utgiftstaket, kommer regeringen därför i ett senare skede att besluta om
eller föreslå utgiftsbegränsade åtgärder för dessa år.
I juni 2000 överlämnades betänkandet Utvärdering och vidareutveckling av
budgetprocessen (SOU 2000:61) till regeringen. Utredaren konstaterar att den nya
budgetprocessen på det hela taget fungerat väl, men att systemet med
budgeteringsmarginal fungerat mindre väl. Betänkandet har remissbehandlats.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag till hur
budgetprocessen kan förbättras ytterligare. Utgångspunkten för regeringens
fortsatta arbete med utvecklingen av budgetprocessen är att budgetdisciplinen
och de offentliga finanserna inte skall försämras.
4.1.2 Beräkning av den offentliga sektorns utgifter

Regeringens förslag: Den offentliga sektorns utgifter beräknas till 1 154
miljarder kronor 2002, 1 211 miljarder kronor 2003 och 1 260 miljarder kronor
2004.

I tabell 4.5 redovisas beräkningen av utgiftstaket för den offentliga sektorn.
Principen om kommunalt självstyre innebär att kommuner och landsting själva
fattar beslut om sina utgifter. Detta medför att riksdagen inte fastställer ett
utgiftstak för den offentliga sektorn utan endast godkänner en beräkning. Nivån
på utgiftstaket för den offentliga sektorn är på sikt avgörande för
skatteuttaget.
Utgiftstaket för den offentliga sektorn utgörs av utgiftstaket för staten samt
beräknade utgifter i kommunsektorn. Räntor på statsskulden ingår därmed inte i
beräkningen. Eliminering görs även för interna transaktioner mellan staten och
kommunsektorn och mellan staten och ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten. Den största delen av de interna transaktionerna utgörs av det
generella statsbidraget och de specialriktade statsbidragen till kommunsektorn
samt statliga ålderspensionsavgifter.
Riksdagen godkände senast en beräkning av utgiftstaket för den offentliga
sektorn i samband med förslaget i budgetpropositionen för 2001. I förhållande
till denna beräkning blev utfallet för 2000 knappt 3 miljarder kronor högre,
vilket främst förklaras av att kommunsektorns konsumtion blev högre än beräknat.
För åren 2001 till 2003 beräknas utgiftstaket för den offentliga sektorn bli 8,
7 respektive 11 miljarder kronor högre än beräkningen i budgetpropositionen för
2001. Ökningen av utgifterna förklaras av högre konsumtion i kommunsektorn.
Som andel av BNP minskar utgiftstaket för den offentliga sektorn med 0,5
procentenheter mellan 2000 och 2004.

Tabell 4.5 Utgiftstak för offentlig sektor
Miljarder kronor

2000
2001
2002
2003
2004
Staten inkl. ålderspensionssystemet
765
789
814
844
877
Kommunsektorn
483
501
524
544
564
Interna transaktioner
-173
-175
-184
-177
-181
Summa
1075
1115
1154
1211
1260
Procent av BNP
51,6
51,5
51,1
51,3
51,1
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
4.1.3 Överskott i offentliga sektorns finanser

Regeringens förslag: Målet för det finansiella sparandet i den offentliga
sektorn fastställs till 2,0 procent av bruttonationalprodukten för år 2004.

Riksdagen har beslutat att de offentliga finanserna skall visa ett samlat
överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Överskottet
är av central betydelse för att minska den offentliga räntebördan och därigenom
öka möjligheterna att bibehålla de offentliga välfärdsystemen, trots den
förväntade demografiska utvecklingen under de närmaste decennierna med allt fler
äldre och allt färre i yrkesverksamma åldrar. Dessutom krävs en
säkerhetsmarginal för att de offentliga budgetarnas stabiliserande effekter
skall kunna verka fullt ut i en lågkonjunktur, utan att underskottsgränsen på 3
procent av BNP i Stabilitets- och tillväxtpakten överskrids.
Vilka överskott som är lämpliga varje enskilt år är framför allt beroende av
konjunkturläget. I en högkonjunktur, när BNP överstiger den långsiktigt hållbara
produktionsnivån, skall överskotten överstiga 2 procent av BNP. Det motsatta
bör gälla i en lågkonjunktur.
I budgetpropositionen för 2001 föreslogs ett överskottsmål på 2,5 procent av
BNP. Ett mål för det enskilda året som är högre än överskottsmålet över
konjunkturcykeln på 2 procent av BNP motiverades i budgetpropositionen för 2001
med att en alltför stor nedgång av överskottet mellan 2000 och 2001 skulle kunna
leda till en alltför kraftig stimulans av ekonomin och en risk för överhettning
och press på priserna. I budgetpropositionen för 2001 bedömdes också att
utfallet av lönerörelsen 2001 föranledde en viss försiktighet.
Riksdagen har tidigare beslutat om ett överskottsmål på 2,0 procent av BNP för
2002 och 2003. Regeringen föreslår att överskottsmålet även 2004 fastställs till
2,0 procent av BNP. För åren 2003 och 2004 redovisas nu ingen
konjunkturprognos, utan BNP antas sammanfalla med den långsiktigt hållbara
produktionsnivån. Målet om ett överskott på 2,0 procent i genomsnitt under en
konjunkturcykel innebär därmed att överskottet bör uppgå till 2,0 procent för
dessa år. Den framtida konjunktursituationen kan medföra att dessa mål behöver
omprövas, vilket i sådant fall sker i budgetpropositionen för respektive år.
Aktuella beräkningar visar att överskottsmålet sannolikt överträffas åren
2002-2004. Kalkylerna är emellertid osäkra. Regeringen avser därför att i
budgetpropositionen för 2002 återkomma till frågan om överskottsmålet för 2002
och hur överskottet skall disponeras.
4.2 Makroekonomiska förutsättningar
De offentliga finanserna påverkas av hur makroekonomin utvecklar sig i Sverige
och i utlandet. En högre BNP-nivå leder normalt till ökade skatteinkomster,
eftersom viktiga skattebaser såsom utbetald lönesumma och hushållens
konsumtionsutgifter är relaterade till BNP. De totala utgifterna påverkas i
mindre utsträckning och reduceras vanligen av en högre BNP, eftersom exempelvis
utgifterna för arbetslöshetsersättning minskar vid en högre aktivitet i
ekonomin. Om BNP-nivån däremot blir lägre minskar skatteinkomsterna samtidigt
som transfereringsutgifterna tenderar att öka. En tumregel är att 1 procent
högre BNP medför att den offentliga sektorns finansiella sparande som andel av
BNP förbättras med 0,75 procentenheter eller med i storleksordningen 15
miljarder kronor. Det motsatta gäller vid en lägre BNP.
De statliga utgifterna är känsliga för förändringar av arbetslöshet och priser.
En höjning av den öppna arbetslösheten med 1 procentenhet ökar utgifterna under
det statliga utgiftstaket med drygt 5 miljarder kronor. Utgifterna för
transfereringar och förvaltningsändamål är också känsliga för förändrade priser
och löner. En ökning av pris- och lönenivån med en procent medför att utgifterna
under utgiftstaket ökar med minst en halv procent eller motsvarande ca 4
miljarder kronor.
I tabell 4.6 framgår de centrala makroekonomiska förutsättningarna för
budgetberäkningarna. De makroekonomiska förutsättningarna finns i sin helhet
återgivna i bilaga 1 Svensk ekonomi. Som framgår av tabellen fortsätter ekonomin
att växa relativt starkt de närmaste åren. I förhållande till bedömningen i
budgetpropositionen för 2001 revideras BNP-tillväxten ner med 0,8 procentenheter
för 2001. Åren därefter revideras dock BNP-tillväxten upp i förhållande till
beräkningen i budgetpropositionen för 2001.
I förhållande till bedömningen i budgetpropositionen för 2001 ser
arbetsmarknadsläget ljusare ut. Sysselsättningsgraden ökar samtidigt som
volymerna för arbetsmarknadspolitiska program minskar (se not 9 till tabell
4.6).
Den svagare tillväxtprognosen för 2001 bidrar till att såväl korta som långa
marknadsräntor bedöms bli lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen för
2001.

Tabell 4.6 Makroekonomiska förutsättningar
Värden från budgetpropositionen för 2001 anges inom parentes

2000
2001
2002
2003
2004
BNP1
3,6
(3,9)
2,7
(3,5)
2,6
(2,1)
2,3
(2,1)
2,1
BNP i nivå2
2 083
(2 067)
2 164
(2 183)
2 260
(2 271)
2 362
(2 365)
2 465
BNI i nivå2
2057
(2 032)
2 143
(2 150)
2 243
(2 243)
2 345
(2 339)
2 451
Prisbas-belopp3
36,6
(36,6)
36,9
(36,9)
37,4
(37,4)
37,9
(38,0)
38,5
KPI4
1,3
(1,2)
1,5
(1,4)
1,6
(1,9)
1,9
(2,0)
2,0
Hushållens konsumtionsutgifter5
3,0
(3,7)
2,5
(3,4)
2,4
(2,1)
2,3
(2,1)
2,1
Timlön6
3,8
(3,5)
3,5
(3,5)
3,5
(3,5)
3,5
(3,5)
3,5
Utbetald
lönesumma6
6,5
(6,0)
4,9
(4,7)
4,2
(3,9)
3,9
(3,9)
3,8
Sysselsättningsgrad7
77,2
(77,0)
78,1
(77,7)
78,4
(77,8)
78,5
(78,0)
78,5
Öppen
arbetslöshet8
4,7
(4,6)
3,9
(3,8)
3,7
(3,9)
3,9
(4,0)
4,0
Arbetsmarknadspolitiska program9
2,6
(2,6)
2,4
(2,6)
2,2
(2,3)
2,0
(2,0)
1,7
Ränta 5 år10
5,2
(5,4)
4,6
(5,3)
4,9
(5,1)
5,0
(5,0)
5,0
Ränta
6 månader10
4,1
(4,2)
4,2
(4,6)
4,3
(4,7)
4,5
(4,6)
4,6
1 Årlig procentuell förändring i fasta priser.
2 Miljarder kronor i löpande priser. BNI avser definition enligt ENS 95.
3 Tusental kronor.
4 Procentuell förändring, årsgenomsnitt.
5 Årlig procentuell förändring i fasta priser. Förändring mellan 1999 och 2000
är korrigerad för att Svenska kyrkan institutionellt överfördes till
hushållssektorn fr.o.m. 2000. Utan nämnda korrigering är ökningen 4,1 procent
2000.
6 Årlig procentuell förändring i löpande priser.
7 Andel av befolkningen mellan 20 och 64 år i reguljär sysselsättning.
8 Andel av arbetskraften.
9 Andel av arbetskraften. En definitionsändring fr.o.m. 2001 gör att denna och
kommande beräkningar även omfattar arbetsinriktad rehabilitering, vilket höjer
andelen i arbetsmarknadspolitiska program med 0,2 procentenheter eller 7000
platser/år.
10 Årsgenomsnitt.
4.3 Politiska prioriteringar
De senaste åren har regeringen föreslagit en rad åtgärder för tillväxt,
sysselsättning och rättvisa samt ökad jämställdhet och förbättrad miljö. Såväl
utgiftsökningar som skattesänkningar har genomförts och ytterligare reformer
kommer att realiseras de närmaste åren. Dessa insatser har kunnat ske inom ramen
för de budgetpolitiska målen.
Svensk ekonomi utvecklas väl. Tillväxten är hög och arbetslösheten har
reducerats väsentligt samtidigt som sysselsättningen väntas stiga ytterligare
framöver. De offentliga finanserna beräknas visa fortsatta överskott de närmaste
åren. Regeringen föreslår nu ytterligare satsningar för utveckling och
rättvisa, utan att de långsiktiga målen om sunda statsfinanser och en ekonomi i
balans hotas.
Regeringens förslag omfattar nya reformer både på budgetens utgifts- och
inkomstsida (nytt sjöfartsstöd). För en närmare beskrivning av förslagen på
utgiftssidan hänvisas till texterna under respektive utgiftsområde i kapitel 6.
Större välfärdsreformer föreslås inom områdena vård och hälsa, arbetsliv,
familjepolitik samt för pensionärer. Fortsatta betydande reformer föreslås på
miljöområdet liksom för biståndet. Nödvändiga satsningar på bostäder läggs också
fram, samtidigt som resursförstärkningar föreslås för vissa delar av
statsförvaltningen. Det gäller skatteförvaltning, polisväsendet och
Regeringskansliet. Infrastruktursatsningar aviseras.
Staten och Landstingförbundet är överens om en ny modell för statens ersättning
för läkemedel till landstingen. Modellen innebär att landstingens incitament att
motverka kostnadsutvecklingen i läkemedelsförmånen förbättras avsevärt.
Samtidigt åtar sig staten att ge landstingen ett större inflytande över
läkemedelsförmånen så att de har möjlighet att påverka kostnadsutvecklingen.
Till följd av läkemedelsreformen utökas ramarna under utgiftsområde 9 med 1,6
miljarder kronor 2002, 2,6 miljarder kronor 2003 samt 3,5 miljarder kronor 2004.
Tillgängligheten i sjukvården skall förbättras. För att detta mål skall kunna
nås tillförs landstingen drygt 1,2 miljarder kronor per år. Tandvården tillförs
ytterligare 0,2 miljarder kronor.
Den totala ramen för arbetsskadeförsäkringen höjs gradvis från och med 2002.
Reformen är inte beslutad, men den tar sikte på att förändra reglerna för
arbetsskadeförsäkringen. Bakgrunden till reformen är att omfattande kritik har
framförts mot dagens bevisregler, som leder till att det är svårt att i det
enskilda fallet bevisa att en viss sjukdom eller skada är arbetsskada.
Regeringen har också för avsikt att föreslå att 0,1 miljarder kronor tillförs
utgiftsområde 10 för försöksverksamhet i syfte att motverka
långtidssjukskrivningar.
Regeringen avser att höja den högsta dagpenningen i A-kassan med 100 kronor
under det första 100 dagarna från och med den 1 juli i år. Samtidigt kommer
golvet i A-kassan att höjas från 240 kronor till 270 kronor. Regeringen föreslår
nu att medel skjuts till från och med 2002 för att delvis täcka kostnaderna för
höjningen av arbetslöshetsersättningen. Den huvudsakliga finansieringen av
höjningen skall ske genom de av riksdagen redan beslutade förändringarna i
försäkringen. Nästa år skall ersättningen i A-kassan höjas ytterligare under
förutsättning att det statsfinansiella läget tillåter det. Regeringen avser att
följa upp effekterna av förslagen i prop. 1999/2000:139 inför en eventuell
förändring.
Regeringen föreslår också reformer inom det familjepolitiska området. Totalt
uppgår satsningarna till 0,7 miljarder kronor 2004. Garantinivån i
föräldraförsäkringen, som varit oförändrad sedan 1987, föreslås nu successivt
höjas från 60 kronor per dag till 180 kronor 2004. Föräldrapenning enligt
garantinivå utges till föräldrar som saknar eller har en låg inkomst eller inte
uppfyller kvalifikationskraven inom föräldraförsäkringen.
Vidare föreslås att studiebidraget för gymnasieungdomar utökas till 10 månader
mot nuvarande 9 månader. Dessutom föreslås att medel avsätts för
kvalitetsfrämjande insatser inom vissa utbildningsområden inom högskolan.
Regeringen föreslår att ett förbehållsbelopp införs i äldreomsorgen från den 1
januari 2002. Förbehållsbelopp kommer att vara den lägsta summa som pensionären
skall ha kvar när äldreomsorgsavgiften är betald.
Äldre invandrare som ej uppfyller bosättningskravet i pensionssystemet är idag
hänvisade till socialbidrag. Regeringen föreslår därför att ett nytt stöd införs
för äldre invandrare som ej uppfyller bosättningskravet
(äldreförsörjningsstöd). För att finansiera denna reform tillförs från och med
2003 0,71 miljarder kronor. Regeringen avser också att föreslå förbättringar av
bostadstillägget till pensionärer.
Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård tillförs ytterligare ca 0,4
miljarder kronor 2000-2003 och ca 2,5 miljarder kronor 2004 i förhållande till
tidigare beslut. Förstärkningarna omfattar i första hand marksanering och
åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden.
Regeringen föreslår att biståndet för 2004 skall höjas till 0,86 procent av BNI
samt därutöver 200 miljoner kronor. Biståndet har redan höjts i ett antal
omgångar. Regeringen har ambitionen att Sverige skall uppnå enprocentsmålet för
biståndet när de statsfinansiella förutsättningarna finns. Programmet för
samarbete med Central- och Östeuropa föreslås permanentas på en nivå på 0,4
miljarder kronor 2004. Sammantaget medför reformerna att ramen för utgiftsområde
7 Internationellt bistånd höjs med drygt 1,8 miljarder kronor 2004 i
förhållande till tidigare beslut.
Ett tidsbegränsat investeringsbidrag på 0,6 miljarder kronor per år införs för
byggande av hyreslägenheter i tillväxtregionerna.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2001 tillfördes skatteförvaltningen från
och med 2001 ett resurstillskott om 0,125 miljarder kronor. Tillskottet är
avsett att användas för att höja skattekontrollnivån i riktning mot 1997 års
nivå. Detta arbete har påbörjats men ytterligare resurser är nödvändiga för att
arbetet skall kunna fullföljas och skattekontrollen återställas till den
eftersträvade nivån. Ytterligare 0,175 miljarder kronor tillförs därför
skatteförvaltningen från och med 2002.
I budgetpropositionen för 2001 föreslogs att polisorganisationen skulle
tillföras 0,575 miljarder kronor 2001, 1,180 miljarder kronor 2002 samt 1,25
miljarder kronor 2003. Rättsväsendet tillförs nu ytterligare 0,6 miljarder
kronor 2004 för att säkerställa att fler poliser kan anställas och målen för
polisväsendets utveckling uppnås. Satsningen på den lokala polisen -
närpolisreformen - och utvecklingen av det kunskapsbaserade polisarbetet skall
fortsätta. Kvaliteten i brottsutredningarna skall höjas. Ytterligare en
polishögskola startas.
Med anledning av regeringens ställningstagande till rapporten om
Regeringskansliets långsiktiga dimensionering Vad kostar det att regera? En
studie av Regeringskansliets dimensionering nu - och i framtiden (Ds 2000:27)
föreslås Regeringskansliets förvaltningsanslag höjas med 0,16 miljarder kronor
2002, 0,24 miljarder kronor 2003 och 0,34 miljarder kronor 2004.
Inom utgiftsområde 22, Kommunikationer, påverkas ramen av förslaget om en ny
utformning av stödet till den svenska sjöfarten. Det nuvarande sjöfartstödet tas
bort från utgiftsområdet samtidigt som ett nytt stöd införs på budgetens
inkomstsida. Området tillförs samtidigt nya resurser varvid de totala resurserna
inom andra verksamheter i stort är oförändrad.
Skatterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel skall återföras till jordbruket.
Återföringen beräknas till ca 0,38 miljarder kronor.
I tabell 4.7 återfinns en sammanställning av förslagens budgeteffekter i
relation till oförändrade regler och anslagsnivåer. Totalt medför de i denna
proposition föreslagna utgiftsreformerna inklusive finansiering en ökning av de
takbegränsade utgifterna på 7,0 miljarder kronor 2002, på 9,8 miljarder kronor
2003 och på 16,1 miljarder kronor 2004, i förhållande till de utgifter som
följer av en oförändrad politik. Flertalet satsningar innebär en permanent
ökning av utgifterna i frånvaro av nya beslut. Sammantaget innebär de föreslagna
förändringarna en permanent ökning av utgifterna på ca 14,5 miljarder kronor.

Tabell 4.7 Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar 2002-2004
Miljoner kronor. Nettoförsvagning av offentliga finanser och effekter på
takbegränsade utgifter i förhållande till budgetpropositionen för 2001.
Miljoner kronor
2002
2003
2004
Permanent effekt
UO 1 Regeringskansliet
160
240
340
340
UO 1 Finansiering
-24
-24
-24
-24
UO 3 Skatteförvaltning, skattekontroll
185
185
185
185
UO 4 Rättsväsendet

600
600
UO 7 Central - och Östeuropa

400
400
UO 7 Bistånd, 0,86% av BNI , samt därutöver 200 mkr.

1425
1425
UO 8 Antirasistiskt arbete
10
10
10
10
UO 8 Regional diskrimineringsombudsman
4
4
4
4
UO 8 Asylsökandes skolgång
40
50
50
50
UO 8 Finansiering integrationsverket
-10
-10
-10
-10
UO 8 Finansiering av äldreförsörjningsstöd

-20
-330
-330
UO 8 EU asylfond
32
32
32
32
UO 9 Statens institutionsstyrelse
20
30
30
30
UO 9 Tobaksprevention
30
30
30

UO 9 Hemlösa
10
10
10

UO 9 Tandvård
200
200
200
200
UO 9 Alternativmedicin
3
3
3

UO 9 Läkemedelsreform
1 663
2 563
3 463
3 463
UO 9 Bidrag hälso- och sjukvård, överföring till bl.a. UO 25
-450
-450
-450
-450
UO 10 Arbetsskadeförsäkring
500
1 000
1 000
1 000
UO 10 Långtidssjuka
100
100
100

UO 10 Administration av äldreförsörjningsstödet

21
7
7
UO 11 Äldreförsörjningsstöd

710
710
710
UO 11 Pensionärer, höjt bostadstillägg
160
160
160
160
UO 12 Föräldraförsäkringen, höjd garantinivå till 180 kr
200
300
400
400
UO 13 Höjda nivåer i A-kassan
500
500
500
500
UO 13 Deltidsarbetslösa
100
100
100

UO 13 Arbetsmarknadsverket, stärkt platsförmedling
700
700
700
700
UO 15 Studiebidrag 10 månader

300
300
300
UO 16 Kvalitetsfrämjanden inom vissa högskoleutbildningar
100
200
200
200
UO 16 Miljöforskningssatsningar
50
50
50

UO 17 Kultur
120
120
120
120
UO 18 Bostäder, investeringsbidrag
100
600
600

UO 18 Radon
13
26
26
26
UO 18 Klimatinvesteringsprogram

400

UO 20 Miljö

1480
1480
UO 20 Sanering
150
100
550
550
UO 20 Miljöforskningssatsningar
80
80
90

UO 20 Biologisk mångfald
175
175
275
275
UO 22 Infrastruktursatsningar
200
200

UO 22 Bidrag till sjöfart
-400
-400
-400
-400
UO 23 Återföring av gödselskatter
380
380
380
380
UO 23 Centrala försöksdjursnämnden
5
10
15
15
UO 23 Miljöforskningssatsningar
10
10
20

UO 23 Djurskyddsmyndighet
13
20
20
20
UO 23 Biotopskydd
45
50
50

UO 23 Statens livsmedelsverk
5
5
5
5
UO 24 Företagande
9
14
19
19
UO 24 Ekologi, konsument ochlokala, kooperativa
utvecklingscentra
10
15
20
20
UO 25 Tillgänglighet
1 250
1 250
1 250
1 250
UO 25 Pensionärer, förbehållsbelopp
650
650
650
650
UO 25 Finansiering, minskning av särskilda insatser
-500
-500

UO 25 Finansiering av äldreförsörjningsstöd

-635
-305
-305
UO 25 Befolkningsminskning

200
200

UO 25 Tillförda medel från bidrag hälso- och sjukvård
400
400
400
400
Övrigt
50
50
50
50
Summa ökning av takbegränsade utgifter
7 048
9 814
16 110
14 457
Bidrag till sjöfart
1 300
1 300
1 300
1 300
Summa inkomstminskning, netto
1 300
1 300
1 300
1 300
Nettoförsvagning av den offentliga sektorns finanser
8 348
11 114
17 410
15 757

I en rapport som överlämnades till regeringen i december 2000 föreslås en ny
utformning av stödet till den svenska sjöfarten i internationell trafik. Stödet
föreslås utvidgas till att även omfatta svensk internationell färjetrafik.
Modellen innebär att man till rederiernas skattekonton återför ett belopp som
motsvarar skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på sjömännens löner. Förslaget
bereds för närvarande inom Regeringskansliet och regeringen avser att lämna ett
förslag till nytt sjöfartsstöd i samband med budgetpropositionen för 2002,
vilket bör kunna tillämpas från och med nästa år. Budgetens inkomster har i
beräkningen reducerats med 1,3 miljarder kronor till följd av den aviserade
förändringen av skattereglerna.

Reformer 2002-2004
I de senaste årens ekonomiska vår- och budgetpropositionerna har en rad åtgärder
för ökad rättvisa och tillväxt föreslagits för åren 2001-2004. De starka
offentliga finanserna har möjliggjort betydande reformer på såväl utgifts- som
på inkomstsidan. Stora satsningar görs inom områdena vård, skola och omsorg
samtidigt som barnfamiljer och pensionärer får ökade resurser.
I tabell 4.8 redovisas budgeteffekterna i förhållande till föregående budgetår
av större tidigare beslutade eller aviserade reformer och utgiftsminskningar
samt de nu föreslagna reformerna på budgetens utgifts- inkomstsida. De reformer
som visas i tabellen innebär att statens utgifter 2004 är ca 40 miljarder högre
jämfört med 2001. Under perioden 2001-2004 genomförs också utgiftsminskningar på
totalt ca 12 miljarder kronor till följd av finansiering av vissa
utgiftsreformer och av att vissa temporära utgiftsprogram upphör. Inkomsterna
beräknas under samma period minska med 1,3 miljarder kronor till följd av nya
skatteregler och andra beslut. Därtill kommer förändringar av budgetens
inkomster och utgifter till följd av bland annat den makroekonomiska
utvecklingen, pris- och löneomräkning m.m.

Tabell 4.8 Tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade inkomst- och
utgiftsförändringar
Miljarder kronor. Budgeteffekt i förhållande till föregående år.

2002
2003
2004
Utgiftsreformer

UO 1 Regeringskansliet
0,16
0,08
0,10
UO 3 Skatteförvaltning, skattekontroll
0,19

UO 4 Rättsväsendet
0,50
0,10
0,60
UO 7 Internationellt bistånd
0,22
1,90
1,43
varav Höjt biståndsmål
0,22
1,60
1,43
Samarbete med Central- och Östeuropa

0,30

UO 8 Asylsökande, regional diskrimineringsombudsman
0,14
0,01

UO 9 Hälso- och sjukvård
2,03
1,21
0,90
Varav Läkemedelsreform
1,66
0,90
0,90
Tandvård
0,30
0,30

UO 10 Arbetsskadeförsäkring m.m.
0,60
0,52
-0,01
UO 11 Pensioner m.m.
0,16
2,00

varav Höjd garantipension

1,29

UO 12 Familjer och barn
0,30
1,22
0,10
varav Föräldraförsäkring: mamma-/pappamånad

1,00

UO 13 Arbetslöshet
0,60

UO 15 Studiestöd
3,49
0,90

varav Studiemedelsreform
2,70
0,60

UO 16 Utbildning och forskning
6,56
3,30

Varav Maxtaxa m.m.
4,20

Skola och förskola
1,00
2,20

Utbyggnad av högskolan
0,90
0,50

UO 17 Kultur
0,12

UO 18 Bostäder inkl.klimatinvesteringsprogram
0,11
0,51
0,40
UO 19 IT-infrastruktur

0,20

UO 20 Miljösatsningar, sanering, biologisk mångfald m.m.
0,41
-0,05
2,04
UO 22 Infrastrukturförändringar exkl. sjöfartstöd
-0,10
0,50
-0,20
UO 23 Jord- och skogsbruk
0,46
0,12
0,02
varav Återföring av gödselskatt
0,38

UO 24 Ekologi/företagande
0,02
0,01
0,01
UO 25 Allmänna bidrag till kommuner
2,65
2,20
1,00
varav Vårdsatsningar
1,00
2,00
1,00
Pensionärer, förbehållsbelopp
0,65

Tillgänglighet
1,25

Summa utgiftsreformer
19,25
14,73
6,38
Inkomstreformer

Nytt sjöfartstöd
1,30

Summa utgifts- och inkomstreformer
20,55
14,73
6,38

Tabell 4.8 (fortsättning) Tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade
inkomst- och utgiftsförändringar.
Miljarder kronor. Budgeteffekt i förhållande till föregående år.

2002
2003
2004
Finansiering, m.m.

UO 1 Regeringskansliet, minskning efter ordförandeskap
-0,47

UO 1 Delfinansiering av kultur
-0,02

UO 6 Försvarsomställning
-1,00
-2,00
-1,00
UO 6 Fredsfrämjande insatser
-0,25

UO 7 Samarbete med Central- och Östeuropa

-0,50
UO 8 Storstadssatsning upphör efter 2003
-0,45

-0,23
UO 8 Delfinansiering av diskrimineringsombudsman, antirasistiskt arbete från
Integrationsverket
-0,01

UO 8 Delfinansiering av äldreförsörjningsstöd

-0,02
-0,31
UO 9 Bidrag hälso- och sjukvård till bl.a. UO 25
-0,45

UO 16 IT i skolan
-0,50
-0,20

UO 18 Investeringsbidrag för studentbostäder
-0,15
-0,13

UO 18 Lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet
-0,24
-0,30
-0,83
UO 19 Tillfälliga medel för försvarsomställning upphör
-0,10

UO 19 Nedsättning av sociala avgifter i vissa områden upphör
-0,20

UO 21 Vissa energieffektiviseringsprogram upphör

-0,74

UO 22 Bidrag till sjöfarten
-0,40

UO 23 Biotopskydd

-0,10
UO 25 Delfinansiering av äldreförsörjningsstöd

-0,64
0,33
UO 25 Särskilda insatser, finansiering av bl.a. vård
-1,56
-0,45
0,61
Summa finansiering, m.m.
-5,80
-4,45
-2,05
Utgiftsreformer inkl. finansiering, m.m.
13,45
10,25
4,35
Reformer inkl. finansiering, m.m.
14,75
10,25
4,35

4.4 Statsbudgetens utveckling 2001-2004
Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan 1997 med statens lånebehov. Ett
budgetöverskott innebär följdaktligen ett lika stort negativt lånebehov och att
staten har möjlighet att amortera på statsskulden.

Diagram 4.1 Statsbudgetens utveckling 1989-2004
Miljarder kronor

Anm. statens lånebehov med omvänt tecken för åren 1989-1996

Som framgår av diagram 4.1 belastades statsbudgeten av ett underskott under
perioden 1990-1997. Från 1990 växte budgetunderskottet kraftigt fram till 1993,
då kulmen nåddes med ett lånebehov på 250 miljarder kronor.
Konsolideringsprogrammet och den ekonomiska återhämtningen innebar att
underskotten reducerades markant de följande åren. År 1998 uppvisade
statsbudgeten ett positivt saldo och staten amorterade nära 10 miljarder kronor
på statsskulden, som då uppgick till 1 449 miljarder kronor. Statsbudgetens
saldo förbättrades ytterligare 1999 till 82 miljarder kronor, främst till följd
av engångseffekter i form av överföringar från AP-fonden och inbetalningar av
premiepensionsmedel (se vidare avsnitt 4.4.4). Förra året uppgick
budgetöverskottet till 102 miljarder kronor. Även fjolårets goda utfall var till
stor del en följd av engångseffekter i form av överföringar från AP-fonden samt
försäljning av statligt aktieinnehav.
Under 2001 beräknas överskottet minska till 69 miljarder kronor. Fortfarande är
engångseffekterna betydande. För åren 2002-2004 beräknas statens budgetsaldo bli
negativt. Riksdagen har fastslagit att saldomålet för den offentliga sektorns
finansiella sparande skall vara 2 procent av BNP för 2002 och 2003. Regeringen
föreslår att målet skall vara 2 procent även för 2004. Givet saldomålet och det
förväntade finansiella sparandet inom ålderspensionssystemet och kommunsektorn
antas statens finansiella sparande och statens budgetsaldo anpassas för att nå
det uppsatta saldomålet. Detta sker genom att det överskjutande överskottet,
dvs. det belopp som överstiger 2 procent av BNP, beräkningstekniskt används till
förändringar på budgetens inkomst- eller utgiftsida som försämrar statens
finansiella sparande i motsvarande grad. På vilket sätt de överskjutande medlen
kommer att användas, kommer regeringen att återkomma till. Om överskottsmålen
överträffas kommer statsbudgetens saldo att förbättras i förhållande till de
redovisade beräkningarna.
4.4.1 Statsbudgetens utfall 2000
Uppföljningen av budgetåret 2000 sker i regeringens skrivelse Årsredovisning för
staten 2000 (skr. 2000/2001:101) som i år lämnas samtidigt som den ekonomiska
vårpropositionen. Denna uppföljning visar sammanfattningsvis följande.
Utgiftstaket för staten 2000 klarades med bred marginal. Riksdagen fastställde
våren 1997 utgiftstaket för 2000 till 744 miljarder kronor.
Budgeteringsmarginalen beräknades till 20,0 miljarder kronor. Riksdagen har
därefter höjt utgiftstaket till 765 miljarder kronor, med anledning av tekniska
justeringar och beslut om sänkt fastighetsskatt våren 1999. I 1999 års
ekonomiska vårproposition gjorde regeringen bedömningen att utgiftstaket för
staten för 2000 var hotat. Regeringen genomförde därför ett antal
utgiftsbegränsande åtgärder för att undvika ett överskridande.
I budgetpropositionen för 2000 beräknades de takbegränsade utgifterna till 763,5
miljarder kronor. Budgeteringsmarginalen beräknades därmed till 1,5 miljarder
kronor. Statsbudgetens utfall visar att de takbegränsade utgifterna uppgick till
760,0 miljarder kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med 5,0 miljarder
kronor. Statens utgifter, exklusive statsskuldsräntor, blev 4,1 miljarder kronor
lägre än vad som beräknades i statsbudgeten för 2000. Den främsta anledningen
är att utgifterna för anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder blev ca 4
miljarder kronor lägre än budgeterat, vilket främst förklaras av låga
åtgärdsvolymer till följd av det goda arbetsmarknadsläget. Utfallet för
ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten blev 0,7 miljarder kronor
högre än beräknat i budgetpropositionen för 2000.
Statsbudgetens saldo 2000 uppvisade ett överskott på 101,9 miljarder kronor och
möjliggjorde därmed en amortering av statsskulden. I förhållande till budgeten
innebar utfallet en förbättring med 19,4 miljarder kronor. Det högre
budgetsaldot beror främst på högre skatteinkomster än beräknat i statsbudgeten.
Budgetöverskottet för 2000 beror till stor del på engångseffekter på sammantaget
knappt 90 miljarder kronor i form av överföringar från AP-fonden (45 miljarder
kronor), försäljning av statliga bolag m.m. (74 miljarder kronor) samt in- och
utbetalningar av premiepensionsmedel till Riksgäldskontoret (netto -31 miljarder
kronor). Justerat för dessa extraordinära budgeteffekter uppgick det
underliggande saldot på statsbudgeten till cirka 14 miljarder kronor.
Statsbudgetens inkomster beräknades i statsbudgeten till 782 miljarder kronor.
Utfallet blev 800 miljarder kronor, vilket är 18 miljarder kronor högre än
beräknat. Skillnaden förklaras främst av att skatteinkomsterna blev 56 miljarder
kronor högre än beräknat, medan inkomster av försåld egendom blev 33 miljarder
kronor lägre än beräknat.
Statsbudgetens utgifter m.m., inklusive Riksgäldskontorets nettoutlåning och
överföring från AP-fonden, blev förra året knappt 2 miljarder kronor lägre än
vad som tidigare beräknats i statsbudgeten. Denna utgiftsminskning hänför sig
till större och mindre avvikelser på ett stort antal olika poster på
statsbudgeten.

Tabell 4.9 Statsbudgetens utfall 2000
Miljarder kronor

SB
TB
SB+
TB1)
Utfall
Skillnad mot SB
Inkomster
782,3

782,3
800,0
17,7
Varav skatteinkomster
617,1

617,1
672,8
55,7
Utgifter m.m.
699,8
9,0
708,8
698,1
-1,7
Varav utgifter exkl. statsskuldsräntor
623,52)
9,0
632,5
619,4
-4,1
Varav RKG:s nettoutlåning m.m. 3)
-5,5

-5,5
-11,5
-6,0
Budgetsaldo
82,5
-9,0
73,5
101,9
19,4
1) SB = Statsbudget, TB = Tilläggsbudget
2) Inkl. posten Minskning av anslagsbehållningar med 6 miljarder kronor
3) Inkl. kassamässig korrigering och finansiell överföring från AP-fonden till
Riksgäldskontoret
4.4.2 Statsbudgetens inkomster
Statsbudgetens inkomster kan delas upp i skatter och avgifter samt övriga
inkomster. Av statsbudgetens totala inkomster utgör skatter och avgifter normalt
ca 90 procent och övriga inkomster ca 10 procent. Statsbudgetens
skatteinkomster redovisas kassamässigt. Skatteinbetalningarna avser i många fall
skatter på inkomster som intjänats föregående år eller flera år tillbaka i
tiden. Detta gör att de kassamässiga skatteinkomsterna är särskilt svåra att
prognostisera och analysera.
Av tabell 4.10 framgår att de totala inkomsterna beräknas minska med ca 19
miljarder kronor mellan 2000 och 2004. Inkomstminskningen förklaras till stor
del av de extraordinärt stora försäljningsinkomster som uppkom förra året till
följd av försäljning av statligt aktieinnehav i Telia AB. Under perioden
2000-2004 antas skatteinkomsterna öka med ca 42 miljarder kronor. Mellan 2000
och 2001 beräknas dock skatteinkomsterna att minska, vilket bl.a. förklaras av
det andra steg i inkomstskattereformen som genomförs i år.

Tabell 4.10 Statsbudgetens inkomster
Miljarder kronor

2000
2001
2002
2003
2004
Skatteinkomster
672,8
660,8
661,7
682,4
715,2
Övriga inkomster
127,2
74,5
66,0
66,3
66,0
Totala inkomster
800,0
735,3
727,7
748,7
781,1
Procent av BNP

Skatteinkomster1
32,3
30,5
29,3
28,9
29,0
Totala inkomster
38,4
34,0
32,2
31,7
31,7

Differens mot budgetpropositionen för 2001

Skatteinkomster
19,5
9,6
-3,9
-9,2

Övriga inkomster
-1,1
8,5
-0,2
1,6

Totala inkomster
18,4
18,1
-4,1
-7,6

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
1Denna kvot skall inte förväxlas med skattekvoten för hela offentliga sektorn.

I förhållande till beräkningen i budgetpropositionen för 2001 beräknas nu
statsbudgetens skatteinkomster bli 10 miljarder kronor högre 2001 men 4
respektive 9 miljarder kronor lägre 2002 och 2003. En snabbare ökning av
lönesumman, jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2001, ökar de
statliga skatteinkomsterna samtliga år. För 2001 förklaras även de uppreviderade
skatteinkomsterna av större beräknade reavinstskatter.
Åren 2002 och 2003 förklaras nedrevideringen i huvudsak av lägre mervärdeskatt
till följd av en nedrevidering av hushållens konsumtionsutgifter samt lägre
skatteinkomster från juridiska personer.
Förklaringen till att övriga inkomster ökar med knappt 9 miljarder kronor 2001
jämfört med beräkningen i budgetpropositionen för 2001 är att
Riksbanksfullmäktige i februari föreslog en extra utdelning på 20 miljarder
kronor i år till följd av bankens överkapitalisering. Hälften av överföringen
antas i beräkningen bestå av likvida medel som inlevereras på inkomsttitel medan
den andra hälften antas bestå av statspapper som skrivs av mot statsskulden (se
skulddispositioner, avsnitt 4.4.4). Beslut om extrautdelningens sammansättning
och storlek fattas av riksdagen under våren. En utförlig redovisning av
statsbudgetens och den offentliga sektorns inkomster görs i kapitel 5.
4.4.3 Statsbudgetens utgifter
Statsbudgetens utgiftssida indelas i 27 utgiftsområden, minskning av
anslagsbehållningar11, myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret
samt överföring från AP-fonden.
De primära utgifterna på statsbudgeten, dvs. utgifterna exklusive
statsskuldsräntor, beräknas öka med 81 miljarder kronor under perioden
2000-2004. I relation till BNP minskar dock de primära utgifterna från 30 till
28 procent. Ränteutgifterna minskar kraftigt mellan 2000 och 2001. Från och med
2002 stabiliseras statsskuldsräntorna på nivån 50-60 miljarder kronor. Som en
följd av lägre statsskuldsräntor ökar de totala utgifterna för statsbudgetens
samtliga 27 utgiftsområden (summa utgifter) med endast 48 miljarder kronor
mellan 2000 och 2004. I relation till BNP beräknas summa utgifter minska från 34
procent 2000 till knappt 31 procent 2004. På statsbudgetens utgiftssida
redovisas även myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret och
överföring från AP-fonden. Under dessa poster redovisas bl.a. Centrala
studiestödsnämdens nettoutlåning till studerande samt de extraordinära effekter
på statsbudgeten som sammanhänger med infasningen av det reformerade
ålderspensionssystemet.

Tabell 4.11 Statsbudgetens utgifter 2000-2004
Miljarder kronor

2000
2001
2002
2003
2004
Utgifter exkl. statsskuldsräntor1
619,4
641,1
661,2
687,4
700,7
Statsskuldsräntor2
90,2
66,0
60,4
53,8
56,7
Summa utgifter
709,6
707,1
721,6
741,2
757,4
Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m.3
-11,5
-40,9
-3,1
-5,7
4,3
Summa utgifter m.m.
698,1
666,2
718,5
735,5
761,8
Procent av BNP

Utgifter exkl. statsskuldsräntor
29,7
29,6
29,3
29,1
28,4
Statsskuldsräntor2
4,3
3,0
2,7
2,3
2,3
1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar.
2 Avser utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
3 Inklusive kassamässig korrigering och finansiell överföring från AP-fonden
till Riksgäldskontoret.

Takbegränsade utgifter 2000-2004
I tabellen 4.12 redovisas de beräknade utgifterna för 2001-2004 och utfallet för
2000. Ålderspensionssystemets utgifter beräknas öka med ca 20 miljarder kronor
under perioden 2000-2004. Tillsammans med ökningen av statsbudgetens primära
utgifter på 81 miljarder kronor under perioden uppgår den beräknade ökningen av
de takbegränsade utgifterna till 101 miljarder kronor, vilket motsvarar en
genomsnittlig ökning på 3,2 procent per år.

Tabell 4.12 Utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten 2000-2004
Miljarder kronor

2000 Utfall
2001 Prognos
2002 Beräknat1
2003 Beräknat1
2004 Beräknat1
Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor1
619,4
641,1
661,2
687,4
700,7
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
140,7
144,7
150,5
152,5
160,5
Takbegränsade utgifter
760,0
785, 8
811,7
839,9
861,2
Budgeteringsmarginal
5,0
3, 2
2,3
4 ,1
15,8
Utgiftstak för staten2
765
789
814
844
877
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
1 Inklusive beräknad förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av
anslagskredit
2 För åren 2000-2003 är utgiftstaket fastställt av riksdagen. Utgiftstaket för
2004 avser regeringens förslag till utgiftstak 2004

De takbegränsade utgifterna beräknas i år bli ca 26 miljarder kronor högre än
2000. Ungefär hälften av denna ökning förklaras av utgiftsreformer som träder i
kraft i år, bl.a. höjda barnbidrag, en studiemedelsreform, satsningar på de
sämst ställda pensionärerna samt vård, skola och omsorg. Eftersom de
takbegränsade utgifterna ökar något mer än taket mellan 2000 och 2001 beräknas
budgeteringsmarginalen i år bli något mindre än den marginal på 5 miljarder
kronor som erhölls 2000. Under kommande år beräknas de takbegränsade utgifterna
öka från 786 miljarder kronor 2001 till 861 miljarder kronor 2004 eller med
sammantaget 75 miljarder kronor. Utgifterna under taket beräknas öka med 26
miljarder kronor 2002, 28 miljarder kronor 2003 och 21 miljarder kronor 2004.
Utgiftstakets årliga ökning uppgår till 25 miljarder kronor 2002 och 30
miljarder kronor 2003. För 2004 föreslår regeringen att utgiftstaket ökar med 33
miljarder kronor jämfört med 2003. Eftersom de beräknade utgifterna ökar nästan
lika snabbt som utgiftstaket 2001-2003 beräknas budgeteringsmarginalen bli
relativt liten även för åren 2002 och 2003, vilket föranleder regeringen att
noga följa utgiftsutvecklingen. För 2004 beräknas budgeteringsmarginalen till 16
miljarder kronor.
I tabell 4.13 redovisas en uppskattning av de huvudsakliga faktorerna bakom
utgiftsutvecklingen från 2001.

Tabell 4.13 Budgeteringsmarginalen och förändring av takbegränsade utgifter
jämfört med föregående år
Miljarder kronor

2002
2003
2004
2001-2004
Utgiftstak
814
844
877
88
Takbegränsade utgifter
812
840
861
75
Budgeteringsmarginal
2
4
16
13
Förändring av takbegränsade utgifter
26
28
21
75
varav

Pris- och löneomräkning (PLO)
4
4
4
11
Effekter av övriga makroekonomiska förutsättningar på statsbudgetens utgifter
4
6
6
16
Reformer
19
15
6
40
Finansiering/utfasning av tidsbegränsade program
-6
-4
-2
-12
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
6
9
8
23
Övrigt (volymer, förändring av förbrukning av anslagsbehållningar m.m.)
-1
-1
-1
-3
Anm. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Pris- och löneomräkning av berörda anslag höjer utgifterna med omkring 11
miljarder kronor under perioden 2001-2004.12 Makroekonomiska effekter på
statsbudgetens utgifter såsom lägre volymer inom arbetsmarknadspolitiska
program, högre prisbasbelopp, högre timlön och högre bruttonationalinkomst (BNI)
förklarar ca 16 miljarder kronor av ökningen av utgifterna på statsbudgeten
under perioden.
Beslutade och aviserade reformer höjer utgifterna med omkring 40 miljarder
kronor under perioden (de enskilda reformernas budgeteffekter redovisas i tabell
4.8, avsnitt 4.3). Besparingar inom bl.a. totalförsvaret och utfasning av olika
tidsbegränsade program innebär en utgiftsminskning på omkring 12 miljarder
kronor under samma period.
Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ökar under
perioden 2001 till 2004 med ca 16 miljarder kronor. Överföringen av
bosättningsbaserade folkpensioner från ålderspensionssystemet till statsbudgeten
uppgår till ca 7 miljarder kronor 2003. Justerat för denna överföring uppgår
ökningen under perioden till 23 miljarder kronor. Denna utgiftsökning kan till
hälften förklaras av indexeringen av pensionerna och till resterande del av
ökningen av genomsnittliga ATP-poäng. Under perioden övergår indexeringen
successivt från att pensionerna räknas upp med prisutvecklingen till att dessa i
princip följer inkomstutvecklingen.
4.4.4 Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och statsskulden
Statsbudgetens saldo
Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall statsbudgeten omfatta alla
inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov.

Statsbudgetens saldo visade ett överskott på 102 miljarder kronor 2000. I år
beräknas statsbudgetens saldo uppgå till 69 miljarder kronor.
Vid oförändrad politik beräknas statsbudgetens saldo minska till 9 miljarder
kronor 2002 för att sedan öka till närmare 20 miljarder kronor i slutet av
beräkningsperioden.
Vid en oförändrad politik kommer emellertid det beräknade överskottsmålet i de
offentliga finanserna för de kommande åren att överstiga de årsvisa målen för
överskottet i de offentliga finanserna. Målet för den offentliga sektorns
finansiella sparande uppgår till 2 procent av BNP för åren 2002 och 2003. Även
för 2004 föreslår regeringen ett överskottsmål på 2 procent av BNP. Den framtida
konjunktursituationen kan medföra att dessa mål behöver omprövas, vilket sker i
budgetpropositionen för respektive år.
Under perioden 2002 till 2004 beräknas det finansiella sparandet i
ålderspensionssystemet uppgå till närmare 3 procent av BNP samtidigt som
kommunsektorn beräknas vara i balans. Mer än hela överskottsmålet för de
offentliga finanserna kommer således att ligga i pensionssystemet. Det höga
finansiella sparandet i ålderspensionssystemet innebär att statens budgetsaldo
kommer att uppvisa ett underskott på 10-20 miljarder kronor under de kommande
åren under förutsättning att överskottsmålet uppnås exakt. I beräkningen av
statsbudgetens saldo och statsskulden har det överskjutande överskottet på 26
miljarder kronor för åren 2002 och 2003 samt 40 miljarder kronor för 2004,
beräkningstekniskt använts till förändringar på statsbudgetens inkomst- eller
utgiftssida så att målet om ett överskott i de offentliga finanserna på 2
procent av BNP uppnås exakt. På vilket sätt de överskjutande medlen kommer att
användas kommer regeringen att återkomma till. Om överskottsmålet överträffas
kommer statsskulden bli lägre än i de redovisade beräkningarna.

Tabell 4.14 Statsbudgetens saldo och statsskulden
Miljarder kronor

1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
Inkomster
706,3
725,1
800,0
735,3
727,7
748,7
781,1
Utgifter exkl. statsskuldsräntor1
585,7
615,3
619,4
641,1
661,2
687,4
700,7
Statsskuldsräntor m.m.2
113,4
89,9
90,2
66,0
60,4
53,8
56,7
Riksgäldskontorets nettoutlåning
-2,8
-17,9
23,9
5,5
5,6
8,0
8,2
varav Kommunmomssystemet
1,5
1,2
-3,8

In-/utlåning från myndigheter (räntekonto) 3
2,6
-3,0
-8,7

Inbetalning av premiepensionsmedel inkl. ränta
-13,7
-26,1
-24,9
-21,2
-24,0
-24,8
-25,6
Utbetalning av premiepensionsmedel

56,0
19,6
20,9
23,0
24,0
Lönegarantifonden, inkl. ränta
-0,9
-0,4

CSN, studielån
10,1
11,0
11,3
11,2
10,7
10,7
10,7
Insättningsgaranti
-2,1
-2,3
-2,3
-0,7
-0,7
-0,8
-0,8
Övrigt, netto4
-0,3
1,6
-3,7
-3,4
-1,3
-0,1
0,0
Kassamässig korrigering
0,4
-44,15
-35,45
0,0
0,0
0,0
0,0
Överföring från AP-fonden

-46,4
-8,7
-13,7
-3,9
Statsbudgetens saldo före beräkningsteknisk överföring
9,7
82,0
101,9
69,1
9,2
13,1
19,4
Beräkningsteknisk överföring

25,9
25,6
39,9
Statsbudgetens saldo efter beräkningsteknisk överföring
9,7
82,0
101,9
69,1
-16,7
-12,5
-20,5
Skulddispositioner m.m.
26,4
7,3
7,0
-104,46
-8,3
-5,6
-1,1
Statsskuldsförändring
16,8
-74,7
-95,0
-173,5
8,4
6,9
19,4
Statsskuld vid årets slut efter beräkningsteknisk överföring
1 448,9
1374,2
1 279,2
1105,7
1 114,1
1121,0
1 140,4
Procent av BNP
76,1
68,9
61,4
51,1
49,3
47,5
46,3
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar.
2 Avser hela utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
3 Normalt görs inga prognoser på in/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan
här redovisas endast utfallet.
4 Varav individuellt kompetenssparande -1,35 mdkr 2000 och -1,15 mdkr 2001.
5 Varav -45 mdkr överföring från AP-fonden.
6 Varav nedskrivning av statsskulden p.g.a. överföringen av statsobligationer
från AP-fonden på 68,8 mdkr samt 10 mdkr (av totalt 20 mdkr) av den föreslagna
extrautdelningen från Riksbanken.

För att statsbudgetens saldo skall överensstämma med statens lånebehov redovisas
Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässigkorrigering på
statsbudgeten.

Riksgäldskontorets nettoutlåning
Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning utgörs av förändringen av kontorets ut-
och inlåning till myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa fonder. De
största delposterna utgörs av förändringar av myndigheternas
räntekontobehållningar, in- och utbetalningar av premiepensionsmedel,
insättningsgarantiavgifter samt Centrala studiestödsnämndens (CSN)
nettoupplåning för finansiering av studielån.
Sedan 1995 har medel för premiepensionen tillfälligt placerats i RGK. För åren
2000-2004 beräknas de årliga inbetalningarna till drygt 20 miljarder kronor.
Inbetalningarna inklusive ränta överförs till Premiepensionsmyndigheten (PPM)
med två års fördröjning. Utbetalningen under 2000, som avsåg premiepensionsmedel
för åren 1995-1998, bidrog till att RGK:s nettoutlåning ökade med ca 42
miljarder kronor mellan 1999 och 2000.
RGK:s nettoutlåning till CSN beräknas uppgå till omkring 11 miljarder kronor per
år under perioden 2000-2004.
Det ackumulerade underskottet i det kommunala momssystemet uppgick vid det
senaste årsskiftet till 3,8 miljarder kronor. Staten skrev av denna fordran som
annars skulle återbetalats av kommunsektorn via en högre momsavgift.

Kassamässig korrigering och överföring från AP-fonden
Beräkningsposten kassamässig korrigering är nödvändig för att budgetsaldot skall
bli identiskt med lånebehovet (med omvänt tecken). En kassamässig korrigering
kan dels uppstå om betalningen respektive anslagsavräkningen sker olika
budgetår, dels kan det förekomma transaktioner över statsverkets checkräkning
som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar. Ett sådant exempel
är de överföringar från AP-fonden som gjordes 1999 och 2000.
Effekten av AP-fondsöverföringen 2001 på statsbudgetens saldo särredovisas i
tabell 4.14. I statsbudgetens utfall redovisas dessa belopp under den
kassamässiga korrigeringen.
När pensionsreformen är fullt genomförd kommer statsfinanserna försvagas med ca
60 miljarder kronor per år. För att delvis motverka denna försvagning överfördes
45 miljarder kronor per år från AP-fonden till statsbudgeten under åren 1999
och 2000. Under 2001 har ytterligare en överföring ägt rum bestående av stats-
och bostadsobligationer till ett marknadsvärde på 155 miljarder kronor. Effekten
på statsbudgetens saldo av överföringen 2001 är dock endast 46 miljarder
kronor. Förklaringen är att den del av överföringen som består av
statsobligationer skrivs av direkt mot statsskulden med obligationernas
nominella värde (69 miljarder kronor). Därigenom påverkar inte överföringen av
statobligationerna lånebehovet mer än indirekt via de lägre ränteutgifter som
följer av den lägre statsskulden. Den del av överföringen som består av
bostadsobligationer kommer att påverka lånebehovet under hela perioden, dels
genom att de olika obligationslånen genererar ränteavkastning, dels när
obligationerna förfaller till betalning. Av tabell 4.14 och 4.15 framgår att
budgetsaldot förstärks med 46 miljarder kronor 2001, 9 miljarder kronor 2002, 14
miljarder kronor 2003 och 4 miljarder kronor 2004 till följd av överföringen av
bostadsobligationerna. Till skillnad från statsbudgetens saldo påverkas statens
finansiella sparande fullt ut av hela överföringen på 155 miljarder kronor
2001. Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande uppvisar därför en
stor diskrepans 2001. Enligt pensionsöverenskommelsen skall det slutliga
överföringsbeloppet fastställas vid en kontrollstation 2004 och den slutliga
överföringen äga rum 2005.
Obligationsportföljens sammansättning visade sig avvika från vad som antogs i
budgetpropositionen för 2001, där statsobligationer till ett nominellt värde på
75 miljarder kronor förväntades överföras från AP-fonden 2001. Även
bostadsobligationernas sammansättning avseende löptid har förändrats i
förhållande till antagandena i budgetpropositionen.

Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter
I tabell 4.15 redovisas statsbudgetens saldo justerat för större
engångseffekter. Vid beräkningen av det justerade budgetsaldot 2002-2004
förutsätts att den del av överskottet i de offentliga finanserna som överstiger
de årsvisa överskottsmålen, beräkningstekniskt kommer att utnyttjas till
förändringar som försvagar statens finansiella sparande i motsvarande grad. Om
överskottsmålen överträffas kommer statsbudgetens saldo att förbättras i
förhållande till redovisade beräkningar.

Tabell 4.15 Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter
Miljarder kronor

2000
2001
2002
2003
2004
Statsbudgetens saldo före beräkningsteknisk överföring
102
69
9
13
19
Statsbudgetens saldo efter beräkningsteknisk överföring
102
69
-17
-12
-21
Större engångseffekter
88
79
24
29
19
Varav försäljning av statligt aktieinnehav
741
15
15
15
15
Överkonsolidering Alecta

8

Överföring från AP- fonden2
45
46
9
14
4
Föreslagen extrautdelning från Riksbanken3

10

Premiepensionsmedel, nettoinbetalningar
-31

Statsbudgetens saldo efter beräkningsteknisk överföring och justerat för större
engångseffekter
14
-10
-40
-41
-39
1 Beloppet inkluderar aktieutdelning och inbetalning av reavinstskatt från
Stattums försäljning av Pharmacia & Upjohn samt aktieförsäljning av Celsius AB
och Telia AB.
2 Överföringen 2001 bestod av stats- och bostadsobligationer till ett
marknadsvärde om 155 mdkr. Statsobligationerna skrevs av mot statsskulden (68,8
mdkr, nominellt värde). Bostadsobligationerna påverkar däremot lånebehovet under
hela perioden, vilket framgår av tabellen. Efter 2004 återstår 1,9 mdkr i
bostadsobligationer som förfaller under 2005.
3 Den föreslagna extrautdelningen från Riksbanken uppgår till sammanlagt 20 mdkr
varav 10 miljarder beräknas ha lånebehovspåverkan.

Av tabell 4.15 framgår att det justerade budgetsaldot uppgick till 14 miljarder
kronor 2000. Överskottet i det justerade budgetsaldot beräknas i år vändas till
ett underskott på ca 10 miljarder kronor. Utan vissa extraordinära tillskott i
form av inkomster från företagsförsäljningar och överföringar från AP-fonden
m.m. skulle statsbudgeten under perioden 2002-2004 uppvisa ett underskott på ca
40 miljarder kronor per år, vid ett överskott på 2 procent av BNP i de
offentliga finanserna.
Större engångseffekter under perioden 2000-2004 som påverkar statsbudgetens
saldo uppgår sammantaget till nästan 240 miljarder kronor. År 2001 beräknas det
dessutom uppstå positiva engångseffekter på 79 miljarder kronor som enbart
påverkar statsskulden. Engångseffekter förklarar därmed hela den förväntade
minskningen av statsskulden på ca 200 miljarder kronor mellan 2000 och 2004
Med undantag för effekten avseende försäkringsbolaget Alectas (f.d. SPP)
utdelade överskottsmedel påverkar inte engångseffekterna överskotten i de
offentliga finanserna och därmed inte heller möjligheterna att uppnå det
målsatta överskottet. Utgiftstaket och utgifterna under taket påverkas inte
heller av dessa engångseffekter.

Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande
Statsbudgetens saldo omfattar alla transaktioner som påverkar statens lånebehov.
Det finansiella sparandet definieras till skillnad från statsbudgetens saldo av
ett internationellt regelverk för nationalräkenskaper och utgörs av nettot av
transaktioner som påverkar en sektors finansiella förmögenhet. Den principiella
skillnaden för svenska förhållanden mellan statsbudgetens saldo och statens
finansiella sparande är att statsbudgetens saldo endast avspeglar lånebehovet,
medan det finansiella sparandet tar hänsyn till förändringar av både finansiella
tillgångar och skulder. Det innebär att förändringar av statsbudgetens saldo
inte nödvändigtvis leder till en motsvarande förändring av statens finansiella
sparande. Ett exempel på en transaktion som påverkar statsbudgetens saldo, men
inte statens finansiella sparande, är försäljning av statligt aktieinnehav.
Försäljning av statligt aktieinnehav förbättrar statsbudgetens saldo, medan
statens finansiella sparande förblir oförändrat eftersom statens förmögenhet
inte förändras av att en tillgång (värdepapper) byts mot en annan tillgång
(likvida medel).
I tabell 4.16 redovisas de viktigaste skillnaderna mellan statsbudgetens saldo
och statens finansiella sparande. Den stora skillnaden 2001 beror på att
överföringen från AP-fonden ökar statens finansiella sparande med 155 miljarder
kronor, medan statsbudgetens saldo endast förbättras med 46 miljarder kronor. En
mer permanent skillnad mellan statsbudgetens saldo och statens finansiella
sparande utgörs av den årliga nettoutlåning som Riksgäldskontoret förmedlar till
studerande via CSN. Denna utlåning belastar statsbudgetens saldo med ca 11
miljarder kronor varje år medan statens finansiella sparande inte påverkas
eftersom varje nytt lån motsvarar en lika stor fordran. Ytterligare en post som
påverkar statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande olika, är räntor
på statsskulden. De kassamässiga statsskuldsräntorna påverkar statsbudgetens
saldo medan de kostnadsmässiga statsskuldsräntorna påverkar statens finansiella
sparande.

Tabell 4.16 Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande
Miljarder kronor

2000
2001
2002
2003
2004
Statsbudgetens saldo före beräkningsteknisk överföring
102
69
9
13
19
Effekt av överföring från AP-fonden

109
-9
-14
-4
CSN studielån
11
11
11
11
11
Amortering, gamla studielån (t.o.m. 1988)
-2
-2
-2
-2
-2
Försäljning av aktiebolag m.m.
-75
-15
-15
-15
-15
Räntor på statsskulden
15
10
4
0
2
Periodiseringseffekter, skatter
-10
3
10
7
3
Riksbanken,
extra utdelning

-10

Övrigt
-14
-3

1
1
Finansiellt sparande i staten före beräkningsteknisk överföring
27
172
7
1
15
Beräkningsteknisk överföring

26
26
40
Finansiellt sparande i staten efter beräkningsteknisk överföring
27
172
-19
-24
-25
Procent av BNP
1,3
7,9
-0,8
-1,0
-1,0
Differens mot BP 2001
21
14
1
3

Av tabell 4.16 framgår att statens finansiella sparande åren 2002 till 2004
uppvisar ett underskott på mellan 19 till 25 miljarder kronor vid ett överskott
i de offentliga finanserna på 2 procent av BNP. Överskottet i de offentliga
finanserna uppkommer i stället främst i ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten (se tabell 4.18). Detta är en konsekvens av att
ålderspensionsreformen omfördelar det offentliga sparandet från staten till
ålderspensionssystemet. Kommunsektorn kommer samtidigt att i princip uppvisa ett
nollresultat.

Statsskulden
Statsskulden uppkommer genom statens upplåning för att täcka underskott i den
löpande verksamheten eller för att finansiera investeringar och kreditgivning.
Statsskuldens utveckling bestäms framför allt av statsbudgetens saldo. Skulden
påverkas emellertid också av valutakursförändringar eftersom ca 30 procent av
skulden är exponerad mot utländsk valuta. Denna del av skulden värderas till
aktuella valutakurser. Även andra faktorer som inte påverkar lånebehovet kan
påverka statsskulden. Statsobligationer till ett bokfört värde på 69 miljarder
kronor fördes över från AP-fonden till Riksgäldskontoret vid årsskiftet, varvid
obligationerna skrevs av direkt mot statsskulden. Av den föreslagna
extrautdelningen från Riksbanken på 20 miljarder kronor beräknas 10 miljarder
kronor utgöra statsobligationer som hanteras på motsvarande sätt, dvs. att de
skrivs av direkt mot statsskulden.
Som framgår av diagram 4.2 har statsskulden framför allt ökat under två olika
längre sammanhängande perioder. Den första perioden varade från 1977 till 1986
då statsskulden ökade från 98 till 631 miljarder kronor. Den andra perioden av
kraftig statsskuldökning varade från 1990 till 1996 då statsskulden steg från
619 till 1 411 miljarder kronor. Statsskulden som andel av BNP (skuldkvoten)
ökade också kraftigt under nämnda perioder. Under perioden 1994-1997
stabiliserades skuldkvoten på en nivå kring 80 procent av BNP.

Diagram 4.2 Statsskulden i miljarder kronor och som andel av BNP
Statsskuld (mdkr) Statsskuld /BNP

Vid slutet av 2000 uppgick statsskulden till 1 279 miljarder kronor. Nominellt
beräknas statsskulden minska kraftigt under 2001 för att sedan återigen öka
t.o.m. 2004. Den beräknade minskningen av statsskulden under 2001 på 173
miljarder kronor beror dels på överföringen från AP-fonden och den föreslagna
extrautdelningen från Riksbanken, dels på att överskottet i de offentliga
finanserna beräknas bli väsentligt högre än målet på 2,5 procent av BNP.
Som andel av BNP beräknas skulden fortlöpande minska från ca 61 procent år 2000
till drygt 46 procent vid slutet av beräkningsperioden.
4.5 Kommunsektorns finanser
Kommuner och landsting är enligt kommunallagen skyldiga att uppnå ekonomisk
balans från och med 2000. Om kostnaderna överstiger intäkterna skall
underskottet täckas inom två år. Bedömningen av hur kommunsektorns
konsumtionsutgifter utvecklas har gjorts mot beaktande av balanskravet.
Kalkylerna bygger på oförändrade skattesatser fr.o.m. 2001.
Den kommunala sektorn förutses anpassa konsumtionsutgifterna till den varaktiga
inkomstnivån. Med denna förutsättning finns ett finansiellt utrymme för en
ökning av den kommunala konsumtionen i fasta priser med drygt 1 procent per år
under perioden 2001-2004. Tillfälligt höga skatteinkomster 2001 och 2002 antas
inte leda till motsvarande ökade utgifter, utan till ett tillfälligt högt
sparande. Sektorn som helhet beräknas uppfylla kravet om en ekonomi i balans
fr.o.m. i år.

Tabell 4.17 Kommunsektorns finanser
Miljarder kronor, löpande priser

2000
2001
2002
2003
2004
Inkomster
466,0
488,1
508,3
525,4
544,8
Skatter
337,5
358,4
370,9
396,7
412,5
Statsbidrag1
82,6
83,9
90,2
79,9
82,0
Skatter och stats- bidrag, % av BNP
20,2
20,4
20,4
20,2
20,1
Övrigt
45,9
45,8
47,2
48,9
50,4
Utgifter
463,7
481,8
505,2
524,8
545,1
Konsumtion
389,4
405,6
427,2
445,1
463,3
Volymförändring2
1,43
1,2
1,2
1,0
1,0
Övrigt
74,3
76,1
78,0
79,7
81,8
Finansiellt sparande
2,3
6,3
3,1
0,6
-0,3
Anm: Från och med 2000 redovisas kommunsektorn exkl. Svenska kyrkan.
1 Statsbidrag redovisas netto efter avdrag för kommunernas och landstingens
avgifter till det kommunala momssystemet.
2 Årlig procentuell förändring av konsumtionsutgifter i fasta priser.
3 Om överföringen av Svenska kyrkan från kommunsektorn till hushållen beaktas
blir utvecklingstakten -1,2 %.
4.6
Ålderspensionssystemet
Ålderspensionsreformen innebär att AP-fonden fr.o.m. 1999 har fått en delvis ny
roll. Fonden finansierar numera inkomstbaserade ålderspensioner inom det
reformerade systemets s.k. fördelningsdel. Finansieringen av efterlevande- och
förtidspensioner sker över statsbudgeten. Vidare medför reformen att fondens
avgiftsinkomster förstärkts genom införande av statliga ålderspensionsavgifter
på vissa transfereringar samt genom att en större del av arbetsgivaravgifterna
numera betalas till pensionssystemet (den så kallade avgiftsväxlingen)
Vid sidan av AP-fonden sker en förmögenhetsuppbyggnad inom
premiepensionssystemet. De medel som sedan 1995 avsätts motsvarar intjänad
premiepensionsrätt och placeras först i Riksgäldskontoret (RGK) och därefter hos
den fondförvaltare som den enskilde själv väljer. Genom att den statliga
myndigheten Premiepensionsmyndigheten (PPM) formellt är ägare av fondandelarna
inräknas sparandet i premiepensionssystemet i den offentliga sektorn. Under den
tillfälliga förvaltningen i RGK ingår avsättningarna till premiepensionssystemet
i statens sparande och reducerar därmed statsskulden. Förra året överfördes
retroaktiva premiepensionsmedel avseende inkomståren 1995-1998 från RGK till
PPM. Därefter överförs medel motsvarande premiepensionsrätten till PPM andra
året efter inkomståret. Det sparande som sker inom premiepensionssystemet
motsvaras således av ett minskat sparande i staten.
Den finansiella infasningen av det reformerade ålderspensionssystemet reducerar
det finansiella sparandet under perioden 1999-2001 genom AP-fondens överföringar
till staten. Överföringarna har skett med 45 miljarder kronor per år under 1999
och 2000 samt med 155 miljarder kronor 2001. Det slutliga överföringsbeloppet
kommer enligt pensionsöverenskommelsen att bestämmas vid en kontrollstation
2004. År 2000 var sparandet i PPM särskilt högt eftersom överföringarna av
premiepensionsmedel avsåg fyra års avsättningar. När infasningen är över
beräknas sparandet i pensionssystemet, dvs. AP-fonden och
premiepensionssystemet, uppgå till 2,7 procent av BNP 2002. År 2003 stiger
sparandet till 3 procent av BNP till följd av att staten övertar
pensionsutgifter på 7,5 miljarder kronor. Mer än hela överskottsmålet för de
samlade offentliga finanserna kommer således att ligga i pensionssystemet och
användas för att bygga upp pensionsfonderna. Sparandet i ålderspensionssystemet
fördelas med ca 60 procent på AP-fonden och 40 procent på PPM.

Tabell 4.18 Ålderspensionssystemet
Miljarder kronor

2000
2001
2002
2003
2004
Inkomster
243,1
200,9
211,5
223,9
235,4
Avgifter
154,3
157,3
164,6
171,5
177,9
Premiepensionsmedel
56,1
19,6
20,9
23,0
24,0
Räntor, utdelningar m.m.
32,7
24,0
26,0
29,3
33,3
Utgifter
187,7
300,4
150,7
153,0
160,9
Pensioner
138,8
143,5
148,8
151,0
159,0
Överföring till staten
45,0
155,0

Övriga utgifter
3,8
1,9
1,9
2,0
2,0
Finansiellt sparande
55,4
-99,5
60,8
70,9
74,4
procent av BNP
2,7
-4,6
2,7
3,0
3,0
AP-fonden 1
-0,3
-121,3
36,7
43,5
44,7
Premiepensionsmyndigheten
55,8
21,8
24,2
27,4
29,7
1 Med AP-fonden avses fördelningsdelen av ålderspensionssystemet
Anm: I tabellen ingår både AP-fondens och Premiepensionsmyndighetens inkomster
och utgifter redovisade enligt nationalräkenskapernas principer. Under
utgiftsområdet Under Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ingår
inte premiepensionsmyndighetens utgifter. Detta medför att redovisningen av
utgifter i tabellen inte stämmer med utgifterna under Ålderspensioner vid sidan
av statsbudgeten.

4.7 Den offentliga sektorns finanser
För 2000 uppgick den offentliga sektorns finansiella sparande till nära 85
miljarder kronor eller 4,1 procent av BNP. Det är en ökning med 50 miljarder
kronor, eller 2,4 procent av BNP, jämfört med 1999. Den kraftiga förbättringen
beror på att utgifterna sjönk medan skatteinkomsterna ökade som andel av BNP.
I år fortsätter utgifterna att minska som andel av BNP, främst till följd av en
kraftig minskning av ränteutgifterna på statsskulden. Även inkomsterna sjunker
som andel av BNP. Skattekvoten sjunker med drygt 1 procentenhet till 51,7
procent huvudsakligen till följd av skattesänkningar. Inkomsterna av räntor och
utdelningar minskar genom AP-fondens överföring av tillgångar till staten för
amortering av statsskulden. Det finansiella sparandet reduceras till 3,6 procent
av BNP.
År 2002 sjunker skatterna, som andel av BNP, ytterligare delvis till följd av
att den för 2001 tillfälliga skatten om 8 miljarder kronor på SPP-medel faller
bort. Utgiftskvoten fortsätter att minska men i lägre takt än under de närmaste
föregående åren. Det finansiella sparandet beräknas till 3,1 procent av BNP.
År 2003 stabiliseras inkomsterna och utgifterna som andel av BNP och det
finansiella sparandet beräknas till 3,1 procent av BNP. För 2004 medför en
minskad utgiftskvot att det finansiella sparandet ökar till 3,6 procent av BNP.
Det beräknade finansiella sparandet åren 2002 till och med 2004 överstiger målet
om ett överskott på 2 procent av BNP. Beräkningarna av skulder och
ränteutgifter är baserade på ett antagande för den offentliga sektorns
finansiella sparande i enlighet med målet för åren 2002-2004.
Överskotten i den offentliga sektorn medför en stadig förbättring av den
finansiella ställningen. Nettoskulden vänds i år till en positiv förmögenhet på
över 3 procent av BNP. Denna förmögenhet växer i takt med det positiva
finansiella sparandet. Genom att överskotten från och med 2002 ligger i
ålderspensionssystemet kommer förmögenheten att växa genom ackumulering av
finansiella tillgångar både i fördelningssystemet (AP-fonden) och i
premiepensionssystemet. Samtidigt medför det underskott som uppstår i statens
finansiella sparande, vid ett överskott på 2 procent av BNP i hela den
offentliga sektorn, att skuldsidan i den offentliga sektorns balansräkning också
ökar. Skuldökningen nominellt är dock inte större än att statsskulden och den
konsoliderade bruttoskulden, som förra året understeg referensvärdet inom EU på
60 procent av BNP, fortsätter att minska som andel av BNP.

Tabell 4.19 Den offentliga sektorns finanser
Miljarder kronor

2000
2001
2002
2003
2004
Inkomster
1238,5
1247,3
1280,6
1336,2
1395,3
procent av BNP
59,5
57,6
56,7
56,6
56,6
Skatter och avgifter
1100,1
1119,7
1149,4
1198,2
1250,3
procent av BNP
52,8
51,7
50,9
50,7
50,7
Kapitalinkomster
68,1
57,2
58,3
62,4
66,9
Övriga inkomster
70,3
70,5
72,9
75,6
78,1
Utgifter
1153,8
1168,8
1209,5
1263,4
1306,0
procent av BNP
55,4
54,0
53,5
53,5
53,0
Utgifter exkl räntor
1064,6
1098,8
1138,8
1195,5
1236,5
Ränteutgifter
89,2
70,0
70,6
67,9
69,5
Finansiellt sparande enligt prognos
84,7
78,5
71,1
72,8
89,2
procent av BNP
4,1
3,6
3,1
3,1
3,6
Beräkningsteknisk överföring

25,9
25,6
39,9
Finansiellt sparande efter överföring
84,7
78,5
45,2
47,2
49,3
procent av BNP
4,1
3,6
2,0
2,0
2,0
Finansiell ställning

Nettoskuld
29,2
-75,0
-128,5
-181,3
-231,7
procent av BNP
1,4
-3,5
-5,7
-7,7
-9,4
Konsoliderad bruttoskuld
1158,6
1106,7
1134,3
1137,1
1153,2
procent av BNP
55,6
51,1
50,2
48,1
46,8

4.8 Budgeteringsmarginalen och utnyttjande av saldoutrymme
De offentliga finanserna har på några år uppvisat en remarkabel förbättring och
har sedan 1998 gett överskott samtliga år. Den offentliga sektorns finansiella
sparande uppgick förra året till 4,1 procent av BNP.
De faktiska överskotten väntas bli större än 2 procent under vart och ett av
åren 2002 till 2004, även med beaktande av de nu föreslagna reformerna på
budgetens inkomst- och utgiftssida. Det överskjutande överskottet - det s.k.
saldoutrymmet - har i beräkningen av den offentliga sektorns nettoskuld,
statskuld och statsskuldsräntor beräkningstekniskt förutsatts användas till
förändringar på budgetens inkomst- och utgiftssida som försämrar statens
finansiella sparande i motsvarande grad. På vilket sätt de överskjutande medlen
skall utnyttjas kommer regeringen att återkomma till. Fastlagda utgiftstak för
staten utgör därvidlag en restriktion för hur stor del av det överskjutande
överskottet som kan utnyttjas till nya utgiftsåtaganden. I tabell 4.20 jämförs
saldoutrymmet med den budgeteringsmarginal som finns för respektive år.
Förutsatt att överskottsmålet ligger fast blir saldoutrymmet för 2002 och 2003
ca 26 miljarder kronor per år. Enligt beräkningen i budgetpropositionen för 2001
uppgick saldoutrymmet för dessa år till 30 respektive 37 miljarder kronor.
Minskningen av saldoutrymmet beror huvudsakligen på de nu föreslagna
utgiftsreformerna. Till viss del beror saldoförsämringen också på högre utgifter
än förväntat trots att utgifterna för statsskuldsräntor samtidigt reviderats
ned. För år 2004 beräknas saldoutrymmet uppgå till knappt 40 miljarder kronor.

Tabell 4.20 Saldoutrymme och budgeteringsmarginal 2002-2004.
Miljarder kronor

2002
2003
2004
Saldoutrymme
25,9
25,6
39,9
Budgeteringsmarginal
2,3
4,1
15,8

Budgeteringsmarginalen, som definieras som skillnaden mellan utgiftstaket för
staten och de takbegränsade utgifterna, beräknas uppgå till 2,3 miljarder kronor
2002 och till 4,1 miljarder kronor 2003. Budgeteringsmarginalen för åren 2002
och 2003 har därmed minskat med 6,8 respektive 13,1 miljarder kronor i
förhållande till beräkningen i budgetpropositionen för 2001. Mot bakgrund av den
osäkerhet som råder avseende såväl konjunkturläge som för de ekonomiska
konsekvenserna av fattade beslut, kommer regeringen att följa
utgiftsutvecklingen under åren 2001-2003 mycket noga. Enligt lagen om
statsbudgeten skall regeringen vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till
eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder om det finns risk för att ett
beslutat tak för statens utgifter kommer att överskridas. Budgeteringsmarginalen
för 2004 beräknas till 15,8 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,8 procent av
de takbegränsade utgifterna. En marginal av denna storlek är nödvändig mot
bakgrund av den osäkerhet som råder för prognoser på tre års sikt. Under
kommande år kan det offentlig-finansiella utrymmet för 2004 komma att tas i
anspråk för nya utgiftsreformer under förutsättning att dessa är förenliga med
en tillräcklig nivå på budgeteringsmarginalen.

5
Inkomster

5 Inkomster

5.1 Inledning
Offentliga sektorns inkomster utgörs av skatter och övriga inkomster. Skatterna
består till ca 66 procent av löneskatter, dvs. statlig och kommunal
inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och allmän pensionsavgift, 23 procent av skatt
på varor och tjänster och 11 procent av kapitalskatter. Den stora andelen
löneskatter innebär att utvecklingen av skatterna till stor del beror på hur
sysselsättning och timlön utvecklas. Utvecklingen av skatterna och övriga
inkomster under prognosperioden, 2000-2004, framgår av tabell 5.1.
De periodiserade skatterna, som ligger till grund för den offentliga sektorns
finansiella sparande och statsbudgetens inkomster, ökar under prognosperioden
med 152 miljarder kronor. Den årliga ökningen varierar mellan 9 och 58 miljarder
kronor. Den svaga utvecklingen 2001 förklaras dels av ändrade skatteregler
2001, dels av bortfallet av en tillfällig skatteintäkt 2000 om 8 miljarder
kronor avseende Alectas, f.d. SPP, överskottsmedel (se vidare avsnitt 5.2.2).
Korrigerat för dessa effekter uppgår förändringen mellan 2000 och 2001 till 38
miljarder kronor. Den stora ökningen 2003 förklaras till övervägande del av
omläggningen av ålders- och förtidspensionssystemet, vilket ökar
skatteintäkterna med knappt 13 miljarder kronor. Dessa intäkter innebär dock
ingen budgetförstärkning eftersom de motsvaras av ökade pensionsutbetalningar på
budgetens utgiftssida.
Den offentliga sektorns finansiella sparande, vilket är ett av regeringens
budgetpolitiska mål, baseras på skatter redovisade enligt nationalräkenskaperna
(NR). Skatterna enligt NR följer i stort utvecklingen av de periodiserade
skatterna.

Tabell 5.1 Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns
inkomster enligt NR och statsbudgetens
inkomster
Miljarder kronor och procent

2000
2001
2002
2003
2004
Offentlig sektor, periodiserade skatter

1 131

1 140

1 181

1 239

1 283
Årlig förändring
Procent
9
0,8
41
3,6
58
4,9
44
3,5
Offentlig sektor, enligt nationalräkenskaperna
Skatter
Övr. inkomster
Totalt

1 100
138
1 239

1 120
128
1 247

1 149
131
1 281

1 198
138
1 336

1 250
145
1 395
Årlig förändring
Skatter
Procent

20
1,8

30
2,7

49
4,2

52
4,3
Statsbudgetens inkomster
Skatter
Övr. inkomster
Totalt

673
127
800

661
75
735

662
66
728

682
66
749

715
66
781
Årlig förändring
Skatter
Procent
Övriga inkomster
Procent

-12
-1,8
-53
-41,4

1
0,1
-9
-11,4

21
3,1
0
0,5

33
4,8
0
-0,5
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.

De årliga förändringarna skiljer sig dock åt vilket förklaras av
periodiseringsffekter. Dessa medför att NR-skatterna ökar något mer i början av
perioden jämfört med de periodiserade skatterna. Periodiseringseffekterna beror
i huvudsak på kapitalskatter och då i synnerhet skatt på realisationsvinster.
Statsbudgetens skatteinkomster ökar under prognosperioden med 42 miljarder
kronor. Nedgången i inkomsterna i början av perioden förklaras dels av beslutade
skatteändringar, dels av stora slutregleringar av kommunalskattemedel. Övriga
inkomster på statsbudgeten minskar under prognosperioden med 61 miljarder
kronor. Inkomsterna 2000 utgörs till största delen av delförsäljningen av Telia,
men även av en stor engångsutdelning om 11 miljarder kronor från
förvaltningsaktiebolaget Stattum. För resterande år är inkomsterna tämligen
stabila. De högre inkomsterna 2001 förklaras av en extrautdelning från
Riksbanken.
I tabell 5.2 jämförs aktuell prognos med beräkningen till budgetpropositionen
för 2001. Skatteintäkterna har räknats upp med 14 miljarder kronor 2000 och med
mellan 5 och 7 miljarder kronor de övriga åren. Ökningen 2000 förklaras i
huvudsak av uppreviderade löne- och kapitalskatter. Även 2001 och 2002 har
löneskatterna reviderats upp medan konsumtionsskatterna reviderats ned. Den
ytterligare ökningen av löneskatterna 2003 förklaras främst av omläggningen av
förtidspensionssystemet. Skatteförändringarna 2002 utgörs av det i denna
proposition aviserade förslaget om stöd till sjöfart (se kapitel 7).

Tabell 5.2 Differenser jämfört med budgetpropositionen för offentliga sektorns
periodiserade skatter, offentliga sektorns inkomster enligt NR samt
statsbudgetens inkomster
Miljarder kronor

2000
2001
2002
2003
Offentliga sektorns
periodiserade skatter
varav löneskatter
skatt på kapital
konsumtionsskatter restförda skatter m.m.
skatteförändringar
14

10
8
-2
-2
6

13
-1
-3
-3
5

14
-1
-4
-3
-1
7

19
-2
-5
-3
-1
Offentliga sektorns
inkomster enligt NR
Skatter
Övriga inkomster

25
0

9
0

8
0

7
0
Statsbudgetens inkomster
Skatter
Övriga inkomster

19
-1

10
9

-4
0

-9
2
Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.

Statsbudgetens skatteinkomster för åren 2002 och 2003 har räknats ned med 4
respektive 9 miljarder kronor. Förändringen förklaras i huvudsak av stora
slutregleringar av skatter till kommunsektorn. Statsbudgetens övriga inkomster
har räknats upp med 9 miljarder kronor 2001, vilket förklaras av nämnda
extrautdelning från Riksbanken.
5.1.1 Antaganden om den makroekonomiska utvecklingen m.m.
Prognosen över skatteintäkterna baseras på de makroekonomiska förutsättningar
som finns redovisade i bilaga 1, Svensk ekonomi. I tabell 5.3 redovisas de
antaganden som har störst inverkan på skatteintäkterna samt förändringar i
förhållande till budgetpropositionen för 2001.
Antalet arbetade timmar har reviderats upp 2002 och 2003. Det preliminära
utfallet för lönesummans utvecklingstakt 2000 uppgår till 6,5 procent, vilket är
0,5 procentenheter högre jämfört med beräkningen till budgetpropositionen.
Inflationen har justerats ned 2002 och 2003, vilket förklarar de lägre
skiktgränserna.

Tabell 5.3 Antaganden och förändringar jämfört med budgetpropositionen
Timlön, arbetade timmar, utbetald lönesumma, hushållens konsumtionsutgifter och
KPI: årlig procentuell förändring. Prisbasbelopp och skiktgräns: kronor

2001
2002
2003
2004
Timlön
Differens BP2001
3,5
0,0
3,5
0,0
3,5
0,0
3,5

Arbetade timmar
Differens BP2001
1,3
0,0
0,7
0,3
0,4
0,0
0,3

Utbet. lönesumma
Differens BP2001
4,8
0,1
4,2
0,3
3,9
0,0
3,8

Hushållens konsumtionsutgifter i
löpande priser
Differens BP2001
3,3

-1,0
3,6

0,1
4,0

0,0
4,0

KPI juni-juni
Differens BP2001
1,1
0,0
1,4
-0,3
1,7
-0,2
1,9

Prisbasbelopp
Differens BP2001
36 900
0
37 400
0
37 900
-100
38 500

Skiktgräns
Differens BP2001
252 000
0
259 800
-400
268 600
-1 000
278 500

Övre skiktgräns
Differens BP2001
390 400
0
402 500
-600
416 100
-1 700
431 300
5.1.2 Regeländringar
Utvecklingen mellan åren för de olika skatteslagen beror dels på de
underliggande skattebasernas förändring, dels på beslutade eller föreslagna
regeländringar. För att enklare kunna följa den underliggande utvecklingen av de
olika skatteslagen redovisas därför i tabell 5.4 bruttoeffekterna av de
viktigaste regeländringarna under prognosperioden. Beloppen visar den årligt
tillkommande intäktsförändringen till följd av ändrade
Tabell 5.4 Bruttoeffekter av regeländringar
Miljarder kronor

1999
2000
2001
2002
Statlig inkomstskatt
Skiktgräns 25 %
Allm. pensionsavgift tak 7,5-8,06 BB
Fast belopp 200 kr
Begränsat avdrag allm. pensionsavgift
Skiktgräns 20 och 25 %
Grundavdrag 0,24-0,27 BB
Reseavdrag 15-16 kr/mil
-5,7
-4,2
-0,2
-1,3
-0,8

1,4
-2,2
-2,3

1,7
-3,5
-0,4
-0,1
1,3

1,3

Kommunal inkomstskatt
Allm. pensionsavgift tak 7,5-8,06 BB
Allm. pensionsavgift 6,95-7,0 %
Medelutdebitering
Fast belopp 200 kr
Begränsat avdrag allm. pensionsavgift
Grundavdrag 0,24-0,27 BB
Reseavdrag 15-16 kr/mil
-0,7
-0,3

-1,7
1,3
5,9

-0,1
1,0

5,0
4,5

1,7

5,0
-2,0
-0,2
-1,3

-1,3
Kapitalskatt och skattereduktioner
Reduktion låg- och medelinkomsttagare
Reduktion allm. pensionsavgift
Reavinstskatt privatbostäder 15-20 %
-3,2
-3,2
-15,8

-15,8
-15,1

-16,6
1,5

Inkomstskatt företag
Återföring periodiseringsfond
Återföring skatteutjämningsreserv upphör
Förlängd periodiseringsfond 5-6 år
Avsättning periodiseringsfond 20-25 %
-2,5

-2,5
2,5
2,5
-3,1
1,5
-2,1

-2,5

Socialavgifter och allm. pensionsavgift
Allm. pensionsavgift tak 7,5-8,06 BB
Allm. pensionsavgift 6,95-7,0 %
Socialavgifter 33,06-32,92 %
Socialavgifter 32,92-32,82 %
0,9
0,9
-0,7

0,5
-1,2

-0,9

-0,9

Egendomsskatter
Markvärde vattenkraft 2,21-0,5 %
Hyreshus, bostadsdel 1,5-1,3 %
Hyreshus, bostadsdel 1,3-1,2 %
Återinfört omräkningsförfarande
Hyreshus, bostadsdel 1,5-0,7 %
Hyreshus, bostadsdel 1989/90 1,2-0,6 %
Småhus 1,5-1,2 %
Begränsningsregel fastighetsskatt
Höjt fribelopp förmögenhetsskatt
-2,0
-1,2
-0,8
-0,6

-0,4

-0,2
-3,0

1,1
0,6
6,5
-4,6
0,2
-3,6
-0,5
-2,7

Energiskatter
Höjda energiskatter
Sänkta energiskatter jordbruk
Höjd CO2-skatt med 15 %
Höjd el-skatt med 1,8 öre/kWh
Höjd dieselskatt med 10 öre/liter

1,7
1,8
-0,1
3,3

-0,3
1,0
2,3
0,3

Övrigt
Avfallsskatt
Återköp egna aktier
Anställningsstöd långtidsarbetslösa
Kompetensutveckling
Bredbandsanslutning
Moms personbefordran 12-6 %
Ej försäljningsskatt lätta lastbilar m.m.
Höjd skatt äldre dieselpersonbilar
Sjöfartsstöd

-0,5
1,3
-0,5
-1,3
-3,9

-0,5
-1,2
-0,8
-1,0
-0,3
0,2

-1,3

-1,3
Anm: BB avser prisbasbelopp. Beloppen avseende periodiseringsfond inkluderar
även egenföretagare.

skatteregler. Som framgår av tabell 5.4 påverkas den kommunala inkomstskatten av
regeländringar samtliga år under perioden 1999-2002. Den aktuella prognosen
över den kommunala inkomstskatten uppvisar en stor variation mellan åren, bl.a.
till följd av dessa regeländringar. Den underliggande utvecklingen, exklusive
regeländringar och Svenska kyrkans skiljande från staten, är betydligt jämnare.
Av tabell 5.5 framgår att den kommunala inkomstskatten beräknas ha ökat med 11,9
miljarder kronor mellan 1999 och 2000. Den underliggande förändringen uppgår
däremot till 17,9 miljarder kronor.

Tabell 5.5 Kommunal inkomstskatt: årlig förändring 1999-2002
Miljarder kronor

1999
2000
2001
2002
Årlig förändring
Regeländringar
Svenska kyrkan
16,8
0,7

11,9
-5,9
11,9
19,3
-4,5

12,7
1,3

Underliggande årlig förändring
17,5
17,9
14,8
14,0

Det är viktigt att understryka att de redovisade beloppen avser periodiserade
bruttoeffekter, dvs. storleken på den initiala skatteändringen. Indirekta
effekter på offentliga utgifter och andra skattebaser via förändringar i löner,
priser och vinster beaktas inte. Effekterna på de kassamässiga inkomsterna och
NR-inkomsterna är i regel mindre införandeåret eftersom bl.a.
uppbördsförskjutningar och jämkningar måste beaktas.
5.1.3 Osäkerheten i skatteberäkningarna
Osäkerheten i bedömningen av olika skattebasers utveckling varierar kraftigt.
Prognoser på lönebaserade skatter och konsumtionsskatter är beroende av hur väl
makroantaganden om sysselsättning, konsumtion etc. stämmer överens med den
faktiska utvecklingen. I grova drag innebär en procentenhets förändring av
lönesumman att basen förändras med 8-10 miljarder kronor och skatteintäkterna
med 5-6 miljarder kronor. Om den privata konsumtionen förändras med 1 procent
leder det till förändrade momsintäkter om ca 1,2 miljarder kronor.
För kapitalbaserade skatter är osäkerheten betydligt större. Särskilt hushållens
realisationsvinster och bolagens inkomstskatt är svårbedömda. På några få år
kan skattebasen för realisationsvinster fördubblas eller halveras. Som exempel
kan nämnas att realisationsvinsterna ökat med nästan 400 procent sedan 1995,
vilket innebär att skatteintäkterna ökat med ca 25 miljarder kronor under
motsvarande period. År 1999 uppgick realisationsvinsterna till 103 miljarder
kronor, vilket motsvarar drygt 5 procent av BNP. Detta är betydligt över
genomsnittet för de senaste 10 åren, då realisationsvinsterna uppgått till ca 3
procent. En nedgång till en mer långsiktig nivå skulle innebära att
skatteintäkterna minskar med ca 13 miljarder kronor. Detta kan sättas i relation
till den del av överskottet i det finansiella sparandet som kan avsättas för
skattereformer.
5.2 Offentliga sektorns skatter - periodiserad redovisning
Den periodiserade redovisningen visar de skatter som avser ett visst inkomstår.
Dessa skatter har en direkt koppling till det aktuella årets skatteregler och de
makroekonomiska förutsättningarna i form av timlön, sysselsättning, inflation
m.m. I tabell 5.6 redovisas den offentliga sektorns skatteintäkter.
5.2.1 Inkomstskatt hushåll
Med början inkomståret 2000 inleddes en skattereform som innebär att löntagare
och övriga personer med pensionsgrundande inkomst genom en skattereduktion
kompenseras för effekterna av den allmänna pensionsavgiften. Skattereduktionen
kombineras med en slopad avdragsrätt för avgiften vid beräkningen av kommunal
och statlig inkomstskatt. För att den begränsade avdragsrätten inte skall öka
det statliga skatteuttaget höjs både den lägre och den högre skiktgränsen för
uttag av 20 respektive 25 procent statlig inkomstskatt. Samtidigt påbörjades en
förändring som minskar antalet skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt.
Syftet är att andelen skattskyldiga med förvärvsinkomster skall minska till 15
procent.
År 2000 genomfördes ett första steg av reformen genom en skattereduktion om 25
procent och en begränsning av avdraget till 75 procent, med sammanhängande
justeringar av skiktgränserna. Dessutom höjdes den lägre skiktgränsen
ytterligare så att andelen skattskyldiga med förvärvsinkomster som betalar
statlig inkomstskatt minskade till ca 18 procent.
År 2001 genomfördes ett andra steg av reformen genom att skattereduktionen
höjdes till motsvarande 50 procent av den allmänna pensionsavgiften. Samtidigt
begränsades avdraget till 50 procent av avgiften och skiktgränserna höjdes på
motsvarande sätt. Därutöver justerades den nedre skiktgränsen ytterligare för
att minska andelen skattskyldiga med förvärvsinkomster som betalar statlig
inkomstskatt. I kombination med höjningen av grundavdragen beräknas det medföra
att andelen minskar till ca 16 procent 2001.
Statlig inkomstskatt
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

1999
2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell
beräkning
29,6
32,3
32,1
35,1
36,7
38,0
Diff. BP2001
0,8
2,4
2,6
2,3
1,8

Trots höjningen av den lägre skiktgränsen beräknas den statliga skatten ha ökat
med 2,7 miljarder kronor mellan 1999 och 2000. De lägre intäkterna 2001 beror på
att den nedre skiktgränsen höjdes ytterligare. Ökningen 2002-2004 beror främst
på högre reallöner. Den relativt stora ökningen 2002 förklaras av att det fasta
beloppet om 200 kronor åter blir en statlig inkomstskatt.
Förändringen jämfört med beräkningen till budgetpropositionen förklaras av högre
lönesumma.
Skatt på kapitalinkomster
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

1999
2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell
beräkning
25,2
28,8
21,1
20,8
19,6
18,6
Diff. BP2001
2,9
6,4
-0,3
-0,2
-1,6

Den statliga skatten på kapitalinkomster utgörs av nettot av skatt på
inkomsträntor, realisationsvinster och skattereduktion för utgiftsräntor m.m.
Skatteintäkterna 2000 beräknas ha ökat med 3,6 miljarder kronor jämfört med
1999, främst på grund av högre realisationsvinster.
År 2001 höjs den effektiva skatten på realisationsvinster avseende
privatbostäder från 15 till 20 procent, vilket förväntas öka skatteintäkterna

Tabell 5.6 Offentliga sektorns skatteintäkter 1999-2004
Miljarder kronor
Inkomstår
1999
2000
2001
2002
2003
2004
Inkomstskatter
443,1
459,0
442,6
458,5
491,3
511,4
Hushåll
375,3
378,5
372,8
387,2
415,8
430,9
Kommunal skatt
323,2
335,0
354,3
367,0
396,5
412,3
Statlig skatt
29,6
32,3
32,1
35,1
36,7
38,0
Skatt på kapital
25,2
28,8
21,1
20,8
19,6
18,6
Skattereduktioner m.m.
-2,6
-17,6
-34,8
-35,7
-37,0
-37,9
Företag
63,8
76,3
65,6
67,0
71,1
74,9
Inkomstskatt
53,5
63,4
51,1
53,4
56,2
58,5
Avkastningsskatt
10,7
12,7
14,3
13,5
14,8
16,3
Skattereduktioner m.m.
-0,4
0,2
0,1
0,1
0,1
0,1
Övriga inkomstskatter
4,0
4,2
4,2
4,2
4,3
4,3

Socialavgifter och allmän pensionsavg.
351,6
372,7
388,6
404,6
420,4
436,0
Arbetsgivaravgifter
271,5
288,3
301,3
314,0
326,1
338,6
Egenavgifter
7,4
7,6
8,0
8,4
8,7
9,1
Allmän pensionsavgift
60,0
63,5
66,0
68,3
71,1
73,3
Särskild löneskatt
18,7
19,1
19,4
20,2
20,9
21,7
Nedsättningar
-5,9
-5,9
-6,1
-6,3
-6,5
-6,7

Skatt på egendom
38,6
38,5
37,6
39,6
40,7
41,7
Fastighetsskatt
23,3
23,2
23,2
24,8
25,6
26,2
Förmögenhetsskatt
8,6
7,9
7,1
7,3
7,5
7,8
Arvs- och gåvoskatt
2,2
2,5
2,6
2,6
2,7
2,7
Stämpelskatt
4,5
4,9
4,8
4,9
4,9
5,0

Skatt på varor och tjänster
254,8
265,6
279,4
287,7
296,5
303,4
Mervärdesskatt
172,9
181,3
188,9
196,8
205,4
213,1
Tobaksskatt
7,4
7,7
7,7
7,8
7,8
7,6
Skatt på etylalkohol
4,7
4,9
4,7
3,9
3,3
2,7
Skatt på vin m.m.
3,5
3,6
3,7
3,8
3,8
3,7
Skatt på öl
2,5
2,4
2,5
2,6
2,4
2,3
Skatt på energi
50,4
50,4
55,3
55,9
56,6
56,9
Skatt på vägtrafik
6,6
7,0
7,8
7,9
7,9
8,0
Skatt på import
3,6
3,8
4,0
4,2
4,4
4,2
Övrigt
3,3
4,5
4,8
4,9
4,9
4,9

Restförda skatter m.m.
-0,3
-4,8
-8,3
-9,2
-9,6
-9,6

Offentliga sektorns skatteintäkter
1 087,8
1 131,0
1 139,8
1 181,2
1 239,3
1 282,8
Varav

Kommunalskatt
323,2
335,0
354,3
367,0
396,5
412,3
Avgifter till pensionssystemet m.m.
110,3
147,3
153,8
159,8
166,1
172,0
Statens skatteintäkter
654,3
648,7
631,7
654,3
676,6
698,5

med 1,5 miljarder kronor. De totala skatteintäkterna förväntas emellertid minska
fr.o.m. 2001 beroende på lägre realisationsvinster och högre utgiftsräntor.
Diagram 5.1 visar utfallet av realisationsvinster 1988-1999 samt den beräknade
utvecklingen 2000-2004. I diagrammet visas också realisationsvinsternas
genomsnittliga andel av BNP under de senaste tio åren (3 procent av BNP).
Realisationsvinsterna 1999 och prognosen för 2000 är väsentligt högre än den
långsiktiga nivån, uttryckt som andel av BNP. År 2001 förväntas
realisationsvinsterna minska, bl.a. mot bakgrund av det senaste årets nedgång på
aktiemarknaden. Prognosen avseende 2002-2004 utgår från att
realisationsvinsterna successivt anpassas till den långsiktiga nivån.

Diagram 5.1 Beskattningsbara realisationsvinster och
3 procent av BNP 1998-2004
Miljarder kronor

Anm: I beräkningen av den långsiktiga nivån har beaktats att endast en viss
andel av de totala vinsterna är beskattningsbara.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen för 2001 har intäkterna
reviderats upp 1999 och 2000, främst till följd av högre realisationsvinster.
Realisationsvinsterna uppgick 1999 till 103 miljarder kronor, vilket är knappt
13 miljarder kronor mer än i beräkningen till budgetpropositionen. För 2000
beräknas realisationsvinsterna ha uppgått till 115 miljarder kronor, vilket är
19 miljarder kronor mer än i beräkningen till budgetpropositionen.
Uppjusteringen har gjorts utifrån hushållens kompletteringsbetalningar. Det
senaste årets nedgång på aktiemarknaden har medfört att prognosen för 2001
justerats ned. För åren 2002 och framåt har realisationsvinsterna anpassats mot
den långsiktiga relationen till BNP.
Kommunal inkomstskatt
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

1999
2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell
beräkning
323,2
335,0
354,3
367,0
396,5
412,3
Diff. BP2001
-0,5
2,5
4,9
5,3
10,1

Den kommunala inkomstskatten är framför allt beroende av hur timlön,
sysselsättning och beskattade transfereringar utvecklas. Från och med 2000
tillhör Svenska kyrkan inte längre den offentliga sektorn. Trots att
kyrkoskatten har avskaffats, vilket för 2000 innebar ett bortfall om 11,9
miljarder kronor, beräknas intäkterna ha ökat med nästan 12 miljarder kronor
mellan 1999 och 2000. Av denna ökning förklaras 5 miljarder kronor av den
reducerade avdragsrätten för allmän pensionsavgift och 1 miljard kronor av en
högre medelutdebitering 2000.
År 2001 ökar den kommunala inkomstskatten med 19 miljarder kronor. Av denna
ökning förklaras 3 miljarder kronor av nettot av höjt grundavdrag och reducerad
avdragsrätt för allmän pensionsavgift. Högre medelutdebitering förklarar 1,7
miljarder kronor av ökningen. Ökningstakten sjunker 2002 dels på grund av att
sysselsättningsökningen väntas avta, dels till följd av att det fasta beloppet
om 200 kronor inte längre skall utgöra en kommunal inkomstskatt. År 2003
beräknas intäkterna öka med nästan 30 miljarder kronor. Av ökningen beror ca 13
miljarder kronor på omläggningen av ålders- och förtidspensionssystemet.
Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen ökar intäkterna över hela
prognosperioden. Ökningen 2000 beror främst på högre lönesumma, sjukersättningar
och pensioner, vilket också ökar intäkterna framöver. Kommunalskatten förväntas
öka ytterligare 2001-2003 jämfört med budgetpropositionen, främst beroende på
högre medelutdebitering och sjukersättningar. Av ökningen 2003 förklaras 3
miljarder kronor av omläggningen av förtidspensionssystemet.

Skattereduktioner m.m.
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

1999
2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell
beräkning
-2,6
-17,6
-34,8
-35,7
-37,0
-37,9
Diff. BP2001
0,2
0,4
0,3
0,3
0,1

Under skattereduktioner m.m. redovisas nettot av skattereduktioner och ett antal
beloppsmässigt mindre skatter. På intäktssidan redovisas skattetillägg,
förseningsavgift och expansionsfondsskatt. Skattereduktioner utgörs av
skattereduktion för reparation, om- och tillbyggnad (ROT), skattereduktion för
låg- och medelinkomsttagare, reducerad fastighetsskatt samt fr.o.m. 2000
skattereduktion för allmän pensionsavgift. Möjligheten att erhålla ROT-avdrag
upphörde den 31 mars 1999.
Nettot av skattereduktioner m.m. visar ett underskott under hela perioden.
Underskottet 1999 förklaras av skattereduktionen för låg- och
medelinkomsttagare, vilken uppgick till 3,4 miljarder kronor. År 2000 tillkommer
skattereduktionen för allmän pensionsavgift, som beräknas ha uppgått till 15,9
miljarder kronor. Åren därefter stiger underskotten till följd av höjd reduktion
för allmän pensionsavgift från 25 till 50 procent av den debiterade avgiften.
Från och med 2002 beräknas skattereduktionen för allmän pensionsavgift öka till
följd av lönesummans utveckling.
Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen minskar underskotten 1999-2003.
Skattetilläggen blev högre än beräknat 1999, vilket höjer prognosen framöver.
Högre timlön medför lägre skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare
fr.o.m. 2000. Emellertid ökar också allmän pensionsavgift till följd av högre
lönesumma, vilket ökar skattereduktionen fr.o.m. 2001.

5.2.2
Inkomstskatt företag
Inkomstskatt
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

1999
2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell
beräkning
53,5
63,4
51,1
53,4
56,2
58,5
Diff. BP2001
2,6
2,1
0,4
0,5
0,5

Mellan 1999 och 2000 beräknas intäkterna ha ökat med 9,9 miljarder kronor, detta
trots att nära 3 miljarder kronor av inkomstskatten 1999 utgjordes av
extraordinära intäkter.13 År 2000 förstärks ett stort antal företags resultat av
tillgodohavanden och återbetalningar av pensionsmedel från försäkringsgivaren
Alecta, f.d. SPP. Effekten på inkomstskatten av de återförda pensionsmedlen har
uppskattats till 8 miljarder kronor. Intäkterna 2000 beräknas ha ökat med
ytterligare 2,5 miljarder kronor på grund av att tidigare gjorda avsättningar
till periodiseringsfonder återförs till beskattning fr.o.m. detta år. Den
underliggande vinstutvecklingen 2000 antas ha varit drygt 5 procent.
År 2001 beräknas inkomstskatten minska med drygt 12 miljarder kronor. Nedgången
förklaras dels av de extraordinära intäkterna under 2000, pensionsmedlen från
Alecta, dels av två tidigare beslutade förändringar i regelverket. Från och med
2001 upphör återföringar från skatteutjämningsreserver, vilket beräknas minska
intäkterna med 2,1 miljarder kronor. Vidare beräknas intäkterna minska med 2,5
miljarder kronor på grund av att avdragstaket för avsättning till
periodiseringsfonder höjs från 20 till 25 procent av inkomsten fr.o.m. 2001.
Företagens vinster antas minska med drygt 2 procent under 2001. Skatteintäkterna
utvecklas i en jämnare takt åren 2002-2004. Den årliga ökningen av
inkomstskatten varierar mellan 2,3 och 2,8 miljarder kronor, vilket motsvarar en
antagen årlig vinstutveckling med mellan 4 och 5 procent.
Inkomstskatten 1999 underskattades i beräkningen till budgetpropositionen. Även
intäkterna för 2000-2004 har reviderats upp i jämförelse med beräkningen till
budgetpropositionen. Den högre prognosen för inkomstskatten 2000, som delvis
fått genomslag efterföljande år, baseras på företagens
kompletteringsbetalningar.
Avkastningsskatt
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

1999
2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell
beräkning
10,7
12,7
14,3
13,5
14,8
16,3
Diff. BP2001
0,1
-0,1
-0,7
-2,3
-1,6

Avkastningsskatten 1999 uppgick till 10,7 miljarder kronor. År 2000 beräknas
skatteintäkterna ha ökat med 2 miljarder kronor. De högre intäkterna förklaras
av stigande värde på livbolagens tillgångar, till följd av den positiva
utvecklingen på kapitalmarknaden under 1999. Mellan 2000 och 2001 beräknas
intäkterna öka med 1,7 miljarder kronor, främst beroende på att den
genomsnittliga statslåneräntan 2000 blev 0,45 procentenheter högre än föregående
år. År 2002 beräknas intäkterna minska med 0,8 miljarder kronor. Även denna
förändring förklaras av den genomsnittliga statslåneräntan, som antas bli 0,6
procentenheter lägre 2001. Åren 2003-2004 beräknas intäkterna öka med ca 1,5
miljarder kronor per år beroende på en högre statslåneränta och en ökning av
livbolagens tillgångar.
Skatteintäkterna för 1999 och 2000 har endast förändrats marginellt i
förhållande till beräkningen till budgetpropositionen. Intäkterna för åren 2001
och framåt har reviderats ned med ca 0,7 miljarder kronor, till följd av en
sämre utveckling på aktiemarknaden under den senare delen av 2000 än vad som
antogs i budgetpropositionen. Intäkterna 2002 och 2003 har reviderats ned
ytterligare, beroende på att antagandet om den genomsnittliga statslåneräntan
2001 och 2002 nu är lägre än i beräkningen till budgetpropositionen.
5.2.3
Socialavgifter och allmän pensionsavgift
Arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

1999
2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell
beräkning
varav
arbgiv.avg
egenavg.
särsk.lönsk.
nedsättning
291,7

271,5
7,4
18,7
-5,9
309,2

288,3
7,6
19,1
-5,9
322,6

301,3
8,0
19,4
-6,1
336,3

314,08,4
20,2
-6,3
349,3

326,1
8,7
20,9
-6,5
362,6

338,6
9,1
21,7
-6,7
Diff. BP2001
0,0
2,4
2,8
4,0
4,0

Socialavgifterna består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild
löneskatt. År 2001 utgår arbetsgivaravgifter med 32,82 procent, egenavgifter med
31,01 procent och särskild löneskatt med 24,26 procent. Utvecklingen av
intäkterna beror framförallt på timlön, sysselsättning och inkomst av
näringsverksamhet. År 2000 ökade socialavgifterna med 17,5 miljarder kronor
jämfört med 1999. Ökningen förklaras till stor del av lönesummans starka
tillväxt. För åren fram till och med 2004 beräknas intäkterna öka med ca 13-14
miljarder kronor per år. Utvecklingen följer i stort den antagna förändringen i
lönesumman.
Nedsättning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter medges under vissa
förutsättningar för nyanställningar i små och medelstora företag. Totalt uppgår
stödet till 5,9 miljarder kronor 2000 och förväntas under prognosperioden öka
med 0,8 miljarder kronor.
Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen för 2001 ökar intäkterna med
2,4 miljarder kronor 2000 och 2,8 miljarder kronor 2001. Knappt 2 miljarder
kronor av ökningen förklaras av högre lönesumma medan 0,5-1 miljarder kronor
utgörs av högre särskild löneskatt. År 2002 och 2003 ökar intäkterna med 4
miljarder kronor per år, främst till följd av högre sysselsättning och timlön.

Allmän pensionsavgift
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

1999
2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell
beräkning
60,0
63,5
66,0
68,3
71,1
73,3
Diff. BP2001
0,0
0,3
0,4
0,6
0,9

Allmän pensionsavgift betalas av fysiska personer och utgår på lön och
skattepliktiga transfereringar exklusive pensioner. Avgiftssatsen 2001 är 7,0
procent och utgår på inkomster upp till och med 8,07 gånger det förhöjda
prisbasbeloppet. Intäktsförändringen över åren följer i stort utvecklingen av
lönesumman.
År 2000 är intäkterna 0,3 miljarder kronor högre än i beräkningen till
budgetpropositionen. Upprevideringen av intäkterna 2001-2004 förklaras av en
högre lönesumma.
5.2.4 Egendomsskatter
Förmögenhetsskatt
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

1999
2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell
beräkning
8,6
7,9
7,1
7,3
7,5
7,8
Diff. BP2001
0,3
-0,8
-1,0
-1,1
-1,1

Förmögenhetsskatten uppgick 1999 till 8,6 miljarder kronor. År 2000 beräknas
intäkterna ha minskat till följd av att aktieindex på Stockholmsbörsen vid
årsskiftet var 12 procent lägre än vid motsvarande tid föregående år.
Intäkterna förväntas minska ytterligare 2001 till följd av att fribeloppet för
uttag av förmögenhetsskatt har höjs från 900 000 kronor till 1 000 000
kronor för ensamstående och till 1 500 000 kronor för sambeskattade.
Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen minskar intäkterna över hela
prognosperioden till följd av nedjusteringen 2000.

Fastighetsskatt
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

1999
2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell
beräkning
23,3
23,2
23,2
24,8
25,6
26,2
Diff. BP2001
0,0
0,1
0,1
0,9
1,0

Fastighetsskatt tas ut på småhus, flerfamiljshus, lokaler och
industrifastigheter. Prognosen utgår från antaganden om hur priserna och
bestånden utvecklas för de olika fastighetskategorierna. I tabell 5.7 redovisas
prisantaganden på småhus i nuvarande beräkning jämfört med tidigare beräkningar.
Prisutvecklingen 1996-2000 beskriver hur mycket taxeringsvärdena förväntas öka
i genomsnitt i riket när frysningen upphör 2001. I nuvarande beräkning är
uppräkningen 35,1 procent vilket är oförändrat jämfört med prognosen i
budgetpropositionen för 2001. Däremot upprevideras prisutvecklingen 2000-2001,
vilket påverkar omräkningstalet för 2002. Uppjusteringen beror på en fortsatt
stark utveckling av småhuspriserna.

Tabell 5.7 Prisutveckling på småhus
Procentuell förändring

1996-2000
2000-2001
Aktuell beräkning
35,1
7,0
BP2001
35,1
2,0
VP2000
30,8
1,5
BP2000
26,5
1,5
Anm: Omräkningstalet bestäms av prisutvecklingen juli-juni.

I beräkningen av de totala intäkterna från fastighetsskatten har det återinförda
omräkningsförfarandet beaktats. Prisutvecklingen 1996-2000 får därmed genomslag
2001 samtidigt som skattesatserna för småhus och flerfamiljshus sänkts till 1,2
respektive 0,7 procent.
De totala skatteintäkterna är i stort sett oförändrade 1999-2001. År 2002
beräknas intäkterna öka med 1,6 miljarder kronor, främst beroende på den ovan
nämnda prisutvecklingen. Återstående prognosår beräknas intäkterna öka med
0,6-0,8 miljarder kronor per år.Tabell 5.8 redovisar skatteintäkterna för de
olika fastighetskategorierna.

Tabell 5.8 Fastighetsskatt fördelat på fastighetstyp
Miljarder kronor

1999
2000
2001
2002
2003
2004
Småhus
Flerfamiljshus
Lokaler
Industrier
13,2
5,1
3,2
1,8
13,2
4,8
3,4
1,8
13,8
4,0
3,6
1,8
14,9
4,3
3,8
1,8
15,3
4,5
4,0
1,8
15,7
4,6
4,1
1,8

Småhus och bostadsdelen i flerfamiljshus svarar för knappt 80 procent av de
totala skatteintäkterna. Intäkterna från lokaler beräknas öka med 0,9 miljarder
kronor mellan 1999 och 2004. Intäkterna från industrifastigheter, som inte
omfattas av omräkningsförfarandet, beräknas till 1,8 miljarder kronor under
samtliga år.
Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen för 2001 ökar intäkterna 2002
och 2003 med ca 1 miljard kronor per år beroende på ett högre antagande om
prisutvecklingen på bostadsfastigheter.
Stämpelskatt
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

1999
2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell
beräkning
4,5
4,9
4,8
4,9
4,9
5,0
Diff. BP2001
0,0
0,1
0,3
0,3
0,3

Stämpelskatt utgår vid förvärv av fast egendom (lagfart) och beviljande av
inteckningar. Intäkterna är beroende av omsättningen och prisutvecklingen på
fastighetsmarknaden. År 2000 ökade intäkterna med 0,3 miljarder kronor jämfört
med 1999. Ökningen förklaras främst av stigande fastighetspriser.
Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen för 2001 har stämpelskatten
justerats upp till följd av en högre prisnivå på fastigheter.

Arvs- och gåvoskatt
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

1999
2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell
beräkning
2,2
2,5
2,6
2,6
2,7
2,7
Diff. BP2001
0,0
0,3
0,3
0,3
0,3

Intäkterna från arvs- och gåvoskatt blev 2,5 miljarder kronor 2000 vilket är 0,3
miljarder kronor mer än i beräkningen till budgetpropositionen för 2001. De
mycket höga tillgångspriserna förklarar underskattningen. Prognosen för
2001-2004 har justerats upp med 0,3 miljarder kronor på basis av utfallet 2000.
5.2.5 Skatt på varor och tjänster
Mervärdesskatt
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

1999
2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell
beräkning
172,9
181,3
188,9
196,8
205,4
213,1
Diff. BP2001
-0,4
-2,2
-3,3
-3,2
-3,3

Mervärdesskatten uppgick 1999 till 172,9 miljarder kronor. Under prognosperioden
beräknas intäkterna öka med ca 8 miljarder kronor per år. Sammanlagt innebär
det att intäkterna ökar med ca 40 miljarder kronor under perioden 1999-2004.
Utvecklingen av mervärdesskatten är till stor del beroende av hushållens
konsumtionsutgifter då dessa förklarar 65 procent av intäkterna. De intäkter som
inte härrör från hushållens konsumtion avser skatt på investeringar och
insatsförbrukning i icke mervärdesskattepliktiga företag samt insatsförbrukning
och investeringar i kommunsektorn. Diagram 5.2 illustrerar fördelningen av
mervärdesskatten 2000 uppdelad efter användning. Fördelningen är relativt stabil
över åren. Fördelningen av konsumtionen på olika varugrupper har betydelse för
hur intäkterna utvecklas. En större andel konsumtion av högbeskattade varor ökar
intäkterna från mervärdesskatten även om de totala konsumtionsutgifterna är
konstanta.

Diagram 5.2 Mervärdesskatt uppdelad efter användning

Anm: Företags och kommunsektorns investeringar är sammanslagna i diagrammet.

I diagram 5.3 visas hushållens konsumtionsutgifter 1980-2000 i 2000 års priser.
Konsumtionsutgifterna är uppdelade i varugrupperna: dagligvaror, bilar och
sällanköpsvaror samt övriga varor, övriga tjänster, bostäder och energi.

Diagram 5.3 Hushållens konsumtionsutgifter uppdelade i varugrupper
Miljarder kronor

Av diagrammet framgår tydligt att konsumtionen av dagligvaror ligger på en
relativt jämn nivå under hela perioden medan konsumtionen av bilar och
sällanköpsvaror varierar med konjunkturen. Dagligvaror mervärdesbeskattas med 12
procent medan bilar och sällanköpsvaror mervärdesbeskattas med 25 procent.
Intäkterna från mervärdesskatten har därför en tendens att variera kraftigare
med konjunkturella svängningar i ekonomin än vad de underliggande
konsumtionsutgifterna gör.
Skillnaden i utvecklingstakt mellan hushållens konsumtionsutgifter och intäkter
från mervärdesskatten var särskilt stor 1999. Hushållens konsumtionsutgifter
ökade med 4,5 procent medan intäkterna ökade med 6,6 procent på grund av ändrat
konsumtionsbeteende mot mer högbeskattade varor. År 2000 var motsvarande siffror
3,8 respektive 4,6 procent, vilket skulle kunna tyda på en viss avmattning av
konjunkturen. Denna bild förtydligas om man enbart studerar ökningen fjärde
kvartalet 2000 jämfört med fjärde kvartalet 1999. Konsumtionsutgifterna ökade då
med 1,3 procent medan skatteintäkterna var oförändrade.
Diagram 5.3 visar också en relativt jämn uppåtgående trend av
konsumtionsutgifter för gruppen övriga varor m.fl. Detta förklaras främst av en
ökad konsumtion av bostäder och övriga tjänster. Bland övriga tjänster dominerar
catering (restaurangutgifter), men även teletjänster och samhällsservice bidrar
till trenden av ökande konsumtionsutgifter.
I jämförelse med beräkningen till budgetpropositionen för 2001 är intäkterna i
den aktuella beräkningen ca 2 miljarder kronor lägre för innevarande år samt ca
3 miljarder kronor lägre för kommande prognosår. Den huvudsakliga orsaken till
nedrevideringen är att hushållens konsumtionsutgifter fjärde kvartalet 2000
varit oväntat låga. Samtidigt med nedrevideringen ökar osäkerheten i prognosen.
Detta för att olika förklaringar till den minskande konsumtionen ger olika
implikationer för prognosen. Den centrala frågan är om det svaga utfallet är en
tillfällig nedgång eller om det är en indikation på en svagare konjunktur.
Tobaksskatt
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

1999
2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell
beräkning
7,4
7,7
7,7
7,8
7,8
7,6
Diff. BP2001
0,0
0,2
0,1
0,2
0,3

Intäkterna från tobaksskatten uppgick till 7,7 miljarder kronor 2000. För de
första tre prognosåren antas en svagt uppåtgående trend som bryts 2004 på grund
av att införselkvoterna för tobak antas utökas enligt gällande rådsdirektiv.
Senast den 1 januari 2004 skall Sverige införa samma införselregler som gäller
för övriga EU-länder. Idag är den tillåtna mängden en privatperson får föra in i
landet utan att betala svensk punktskatt: 400 st. cigaretter eller 200 st.
cigariller eller 100 st. cigarrer eller 550 gram röktobak. Den 1 januari 2004
utökas detta till: 800 cigaretter och 400 cigariller och 200 cigarrer samt 1000
gram röktobak.
Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen är det en upprevidering av
intäkterna med 0,1-0,3 miljarder kronor.
Alkoholskatt
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

1999
2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell
beräkning
10,7
10,8
10,9
10,4
9,5
8,7
Diff. BP2001
0,0
0,2
0,4
-0,3
-1,5

Under alkoholskatt redovisas skatt på etylalkohol, skatt på vin, skatt på andra
jästa drycker än vin och öl, skatt på mellanklassprodukter samt skatt på öl.
Alkoholskatten uppgick 2000 till 10,8 miljarder kronor. År 2001 beräknas
intäkterna öka något för att under efterföljande prognosår minska till följd av
en upptrappning av införselkvoterna för alkohol, dvs. en upptrappning av den
mängd alkohol en privatperson får föra in i landet utan att betala svensk
punktskatt. Den totala minskningen av intäkterna på grund av kommande
införselregelförändringar kan möjligen lindras om det samtidigt görs
skattesatsjusteringar. Uppskattningsvis gäller detta främst för alkoholslaget
etylalkohol. Sådana skattesatsjusteringar tas dock ej hänsyn till i aktuell
beräkning.
I beräkningen till budgetpropositionen för 2001 togs endast hänsyn till
effekterna av de ändringar i införselregler för alkohol som skedde den 1 juli
2000 samt den 1 januari 2001. Senast den 1 januari 2004 gäller dock för alkohol
liksom för tobak, att Sverige skall tillämpa samma införselregler som gäller för
övriga EU-länder.

Tabell 5.9 Införselkvoter 2001-2004
Liter

2001
2002
2003
2004
Sprit
Starkvin
Vin
Öl

1
6
26
32
2
6
26
32
5
6
52
64
10
20
90
110
Anm: Av 90 liter vin som får föras in 2004 får max 60 liter vara mousserande.

Enligt gällande rådsdirektiv skall införselkvoterna trappas upp successivt för
att den 1 januari 2004 överensstämma med dem som gäller för övriga EU-länder.
Den aktuella beräkningen tar hänsyn till detta och antar den upptrappning av
införselkvoterna som redovisas i tabell 5.9.
Till följd av skillnaderna i beräkningsgrund uppstår således en negativ
avvikelse för 2002 samt 2003 gentemot beräkningen till budgetpropositionen.
Samtidigt har denna effekt motverkats av en uppjustering av intäkterna beroende
på höga utfall under 2000. En förklaring till de höga utfallen är att
konjunkturläget bidragit till att öka den inhemska efterfrågan.
Skatt på energi
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

1999
2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell
beräkning
50,4
50,4
55,3
55,9
56,6
56,9
Diff. BP2001
0,0
0,0
-0,3
-0,5
-0,6

För 2001-2004 beräknas intäkterna från skatten på energi öka med sammanlagt 1,6
miljarder kronor vilket motsvarar en årlig ökning av intäkterna med 1 procent.
Fördelningen av intäkterna på de olika inkomstslagen framgår av tabell 5.10. Det
energislag som dominerar i grupperna övrigt är oljeprodukter. Tabellen
illustrerar effekten av den offentligfinansiellt neutrala omläggning riksdagen
beslutat om där koldioxidskatten ges ökad tyngd i förhållande till
energiskatten.

Tabell 5.10 Skatt på energi
Miljarder kronor

2000
2001
2002
2003
2004
Energiskatt
varav
elektrisk kraft
bensin
övrigt
38,3

11,3
19,3
7,7
38,4

12,7
18,2
7,6
39,2

12,8
18,6
7,8
39,7

13,0
18,8
8,0
39,9

13,2
18,6
8,1
Koldioxidskatt
varav
bensin
övrigt
12,0

4,6
7,4
16,7

6,0
10,8
16,6

5,8
10,8
16,8

5,9
10,9
16,8

5,8
11,0
Svavelskatt samt skatt på råtallolja
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1

Från och med 2001 ökar koldioxidskattens procentuella andel av de totala
intäkterna från 25 till 30 procent. Energiskatten som nästan uteslutande utgör
de resterande skatteintäkterna minskar från 75 till 70 procent av de totala
intäkterna. Svavelskatten samt skatten på råtallolja bidrar endast med 2
promille av de totala intäkterna.
Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen har intäkterna reviderats ned
med 0,3-0,6 miljarder kronor 2001-2004.
Skatt på vägtrafik
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

1999
2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell
beräkning
6,6
7,0
7,8
7,9
7,9
8,0
Diff. BP2001
0,0
0,1
0,0
-0,1
-0,1

Under skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt och vägtrafikavgifter.
Fordonsskatt utgår på personbilar, bussar, lastbilar, motorcyklar, traktorer,
tunga terrängvagnar, motorredskap och släpvagnar. Skatten beräknas efter
fordonets skattevikt. Vägtrafikavgift utgår på trafik med lastbilar och
lastbilsekipage som har totalvikt på minst 12 ton. För svenskregistrerade
lastbilar gäller vägtrafikavgift på hela vägnätet samt att fordonsskatten
reduceras för berörda lastbilar. För utländska fordon betalas vägtrafikavgift
för färd på motorvägar samt på vissa europavägar som inte är motorvägar.
Nivåskillnaden mellan 2000 och 2001 på 0,8 miljarder kronor förklaras av två
faktorer. Från och med i år redovisas även vägtrafikavgifterna under skatt på
vägtrafik, vilket ökar intäkterna med 0,6-0,7 miljarder kronor årligen. Den
resterande ökningen beror i huvudsak på att den lägre skattesats som gällt för
dieseldrivna personbilar av 1993 års modell och äldre tas bort. Från och med den
1 januari i år gäller samma skattesats för dieseldrivna personbilar oberoende
av årsmodell.
Prognosen stämmer i huvudsak överens med den som gjordes i beräkningen till
budgetpropositionen för 2001. Antagandet om tillväxten i fordonsparken är
oförändrat för 2001-2004.
Övriga skatter på varor och tjänster
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

1999
2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell
beräkning
6,9
8,3
8,9
9,1
9,3
9,1
Diff. BP2001
0,0
0,0
0,1
0,0
0,0

Under övriga skatter på varor och tjänster redovisas tullmedel, jordbrukstullar
och sockeravgifter, övriga skatter på import, försäljningsskatt på motorfordon,
skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk, särskild skatt mot försurning,
avfallsskatt, skatt på bekämpnings- och gödselmedel, Systembolaget AB:s
inlevererade överskott, skatt på annonser och reklam, skatt på spel samt övriga
skatter på varor och tjänster. Den största enskilda skatten är tullmedel, vilken
står för närmare hälften av intäkterna i gruppen.
Den ojämna utvecklingen mellan 1999 och 2000 beror på införandet av
avfallsskatten, vilken ökade intäkterna med 1,1 miljarder kronor 2000. Från och
med i år redovisas avgifter på bekämpnings- och gödselmedel som skatter. Detta
ökar intäkterna med 0,5 miljarder kronor 2001-2004. En motverkande effekt om 0,3
miljarder kronor uppstår genom att försäljningsskatten på motorfordon är
borttagen fr.o.m. den 1 januari 2001.
I jämförelse med beräkningen till budgetpropositionen för 2001 är prognosen för
de kommande tre åren i huvudsak oförändrad.
5.2.6 Restförda skatter m.m.
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

1999
2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell
beräkning
-0,3

-4,8
-8,3
-9,2
-9,6
-9,6
Diff BP2001

-1,9
-3,0
-4,0
-4,5

Under restförda skatter m.m. redovisas revideringar av skatter som gjorts efter
taxeringen, restförda skatter samt vissa nedsättningar av skatter. Skatterna kan
ändras efter inkomståret genom exempelvis revisioner, omräkningar och
överklaganden. Om revideringen är till den skattskyldiges nackdel redovisas
detta som en tillkommande skatt medan en ändring till den skattskyldiges fördel
redovisas som en restitution. I redovisningen hänförs dessa skatter inte till
ett specifikt inkomstår. De debiterade skatterna kommer aldrig i sin helhet in
till staten utan en viss del restförs hos kronofogdemyndigheten. En del av detta
belopp kan kronofogdemyndigheten driva in medan resterande belopp så småningom
skrivs av. En redovisning av de periodiserade skatterna utan hänsyn tagen till
restitutioner, tillkommande skatter, nedsättningar eller restförda skatter
innebär i regel en överskattning av de totala skatterna.

Tabell 5.11 Nedsatta och restförda skatter m.m.
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

1999
2000
2001
2002
2003
2004
Nedsättning
varav
anställn.stöd
kompetensutv.
bredband
sjöfart
Restfört
Övrigt
Totalt

-3,1
2,8
-0,3
-1,3

-1,3

-5,0
1,6
-4,8
-3,8

-1,8
-1,2
-0,8

-5,5
1,0
-8,3
-4,9

-1,8
-1,2
-0,6
-1,3
-5,4
1,0
-9,2
-4,9

-1,8
-1,2
-0,6
-1,3
-5,6
0,8
-9,6
-4,9

-1,8
-1,2
-0,6
-1,3
-5,7
0,9
-9,6

Avvikelserna jämfört med beräkningen till budgetpropositionen beror på
anställningsstödet, det aviserade stödet till sjöfarten samt en ökning av de
restförda skatterna. Anställningsstödet redovisades i budgetpropositionen som en
nedsättning under socialavgifter. Detta innebär att den redovisade avvikelsen
mot budgetpropositionen blir överskattad.
5.3 Offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaperna
Skatteinkomsterna svarar för nästan 90 procent av den offentliga sektorns totala
inkomster. De skatter som ingår i den offentliga sektorns inkomster enligt
nationalräkenskaperna (NR) skiljer sig från de periodiserade skatterna i flera
avseenden, vilket framgår av tabell 5.12.
Mervärdesskatt som betalas av kommuner samt skatter som tillhör Europeiska
unionen ingår inte som en del av NR-skatterna. De delar av avgiften till
EU-budgeten som avser tullar samt den momsbaserade delen av avgiften tillhör
definitionsmässigt EU. Ytterligare en skillnad är att även en del andra avgifter
enligt NR redovisas som skatter. Bland dessa kan nämnas insättningsgarantin,
avgifter till kärnbränslefonden och inlevererat överskott från AB Svenska Spel.
Resterande skillnad utgörs av periodiseringseffekter, som uppkommer när
debiteringen av skatten sker efter det inkomstår som skatten avser.
Mellan 2000 och 2004 ökar skatterna med ca 150 miljarder kronor både enligt NR
och enligt den periodiserade redovisningen. Skillnaden i förändring, jämfört med
budgetpropositionen, mellan NR-skatterna och de periodiserade skatterna
förklaras av periodiseringseffekter.

Tabell 5.12 Periodiserade skatter, skatter enligt NR samt skattekvoten
Miljarder kronor och procent

Prognos

2000
2001
2002
2003
2004
Periodiserade skatter
- Kommunmoms
- EU-skatter
+ Övriga NR-skatter
+ Periodiseringseffekter
= Summa NR-skatter
1131
28
13
7
3
1100
1140
29
13
6
17
1120
118130
8
6
1
1149
123931
8
6
-7
1198
128332
6
6
0
1250
Skattekvot
53,4
52,3
51,2
51,1
51,0
Diff. BP2001
Periodiserade skatter
NR-skatter

14
25

6
9

5
8

7
7

I tabell 5.13 redovisas den offentliga sektorns skatteinkomster fördelat på
sektorer samt övriga inkomster. I absoluta tal beräknas kommunsektorns skatter
öka med 74 miljarder kronor under prognosperioden. Ökningen för pensionssystemet
och staten beräknas uppgå till 17 respektive 58 miljarder kronor under
motsvarande period.

Tabell 5.13 Offentliga sektorns totala inkomster
Miljarder kronor

2000
2001
2002
2003
2004
Staten
Pensionssystemet
Kommunerna
S:a NR-skatter
628
135
338
1100
625
136
358
1120
637
141
371
1149
655
147
397
1198
686
152
412
1250
Övriga inkomster
S:a NR-inkomster
138
1239
128
1247
131
1281
138
1336
145
1395
Diff. BP2001
Skatter
Övriga inkomster

25
0

9
0

8
0

7
0

Den relativt svaga utvecklingen för staten beror till stor del på andra steget i
inkomstskattereformen. Den underliggande förändringen för staten, dvs.
exklusive regeländringar, uppgår till ca 83 miljarder kronor. Den underliggande
förändringen av kommunskatterna uppgår till 58 miljarder kronor. Både
kommunsektorns och pensionssystemets inkomster följer i stort sett
löneutvecklingen. Övriga inkomster är relativt stabila under perioden med en
liten ökning 2003 och 2004.
5.4
Statsbudgetens inkomster - kassamässig redovisning
I avsnitt 5.4 redovisas statsbudgetens inkomster, som utgörs av skatter och
övriga inkomster. De senare består främst av inkomster av statlig verksamhet,
försäljning av statlig egendom samt bidrag från EU. Inkomsterna på statsbudgeten
är i huvudsak kassamässiga.
5.4.1 Skatter
Övergången från periodiserad till kassamässig redovisning
I avsnitt 5.2 redovisas skatterna periodiserat. Det innebär att de är beräknade
utifrån gällande skatteregler och de inkomster den skattskyldige har ett visst
inkomstår. De periodiserade skatterna avser hela den offentliga sektorn, medan
statsbudgeten enbart omfattar statens skatteinkomster. Statsbudgetens inkomster
redovisas huvudsakligen kassamässigt, vilket innebär att det är de skatter och
avgifter som under budgetåret betalas in till staten som redovisas. Skillnaden
mellan intäkter, dvs. periodiserade skatter, och inkomster, dvs. kassamässiga
skatter, förklaras i huvudsak av förskjutningar i den månatliga uppbörden och av
att vissa skatter betalas in som preliminära skatter med slutreglering ett till
två år senare.
För de skatteslag som omfattas av skattekontot finns ytterligare skillnader
genom att inkomsttitlarna inte redovisar inbetalda utan debiterade skatter. För
t.ex. inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt innebär detta att
underuttaget av slutlig skatt avseende inkomståret 1999 (kvarstående skatt)
redovisas som inkomst budgetåret 2000 trots att betalningen i huvudsak sker
2001. Om betalningen avviker från de deklarerade beloppen redovisas denna
skillnad mot Betalningsdifferenser, skattekonto. Betalningsdifferensen kan
således redovisa antingen ett positivt eller ett negativt belopp. Debiteringen
av juridiska personers underuttag av slutlig skatt påverkar
betalningsdifferensen negativt 2000. År 2001 när betalningen sker blir
betalningsdifferensen positiv.
För de skatter som ingår i den samordnade uppbörden, och som omförs från
titlarna fysiska och juridiska personers inkomstskatt, kan skillnaden bli än
större. Den fastighets- och förmögenhetsskatt som redovisas i statsbudgeten
avser den periodiserade skatten två år tillbaka i tiden. Detta innebär att
fastighetsskatten som avser 2001 redovisas mot inkomsttiteln fastighetsskatt i
statsbudgeten först 2003.
Redovisningsordningen innebär att vissa titlar redovisar ett mellanting mellan
intäkt och inkomst medan andra endast redovisar inkomster. Statsbudgetens totala
skatter blir däremot alltid kassamässigt redovisade eftersom även
betalningsdifferenser ingår.
Utöver uppbördsförskjutningar förklaras skillnaden mellan statens periodiserade
skatter och statsbudgetens skatter av förskjutningar i utbetalningar till
kommunsektorn och pensionssystemet. Statens utbetalningar av kommunalskatt
avseende inkomståret 2001 baseras på de uppräkningsfaktorer som regeringen
fastställde i september 2000. Om det kommunala skatteunderlaget utvecklas
snabbare än prognosen innebär detta att de högre kommunalskatterna, i form av
preliminärskatter, tillfaller staten innevarande år medan kommunerna får del av
denna ökning som en slutreglering först två år senare. Även gentemot
pensionssystemet förekommer slutregleringar. Redovisningen av enskilda
inkomsttitlar framgår av tabell 5.15.
1000 Skatter m.m.
De inkomster som i statsbudgeten redovisas under inkomsttypen Skatter m.m.
skiljer sig från de periodiserade skatterna för staten. Som framgår av tabell
5.14 förklaras skillnaden av dels den kommunala utjämningsavgiften, dels
betalningsförskjutningar.

Tabell 5.14 Statsbudgetens skatter
Miljarder kronor

2000
2001
2002
2003
2004
Periodiserade skatter,
offentlig sektor
- Kommunsektorn
- Pensionssystemet
= Periodiserade
skatter, staten
1131

335
147
649
1140

354
154
632
1181

367
160
654
1239

397
166
677
1283

412
172
698
+ Utjämningsavgift
+ Betalningsförskjutning
= Statsbudgetens
skatter
19
5
673
19
10
661
19
-12
662
19
-13
682
19
-3
715
Diff. BP2001
19
10
-4
-9

Den kommunala utjämningsavgiften, som enbart är en inomkommunal avgift,
bruttoredovisas i statsbudgeten, vilket innebär att inkomsterna redovisas på
statsbudgetens inkomstsida medan

Tabell 5.15 Statsbudgetens inkomster 2000-2004
Miljarder kronor

Utfall
Prognos
Budgetår
2000
2001
2002
2003
2004
1000
Skatter m.m.
672,8
660,8
661,7
682,4
715,2
1100
Skatt på inkomst
127,5
101,7
85,6
87,9
102,2
varav
1111 Fysiska personers inkomstskatt
50,3
16,8
10,6
15,8
22,5

1121 Juridiska personers inkomstskatt
71,7
80,1
70,4
67,6
75,2

Övriga inkomstskatter
5,5
4,8
4,6
4,5
4,5
1200
Socialavgifter och allmän pensionsavgift
225,9
234,5
242,2
251,8
261,6
varav
Inkomster
369,0
386,1
402,1
417,2
432,9

Utgifter
143,1
151,6
159,8
165,4
171,3
1300
Skatt på egendom
38,3
39,3
38,6
37,9
39,8
varav
1310 Skatt på fast egendom
24,8
23,3
23,2
23,2
24,8

1320 Förmögenhetsskatt
6,0
8,6
7,9
7,1
7,3

1330 Arvs- och gåvoskatt
2,5
2,6
2,6
2,7
2,7

1341 Stämpelskatt
4,9
4,8
4,9
4,9
5,0
1400
Skatt på varor och tjänster
265,5
277,2
286,5
295,2
302,8
varav
1411 Mervärdesskatt
182,9
187,7
195,6
204,0
211,9

1424 Tobaksskatt
7,8
7,7
7,8
7,8
7,6

1425 Alkoholskatt
10,9
10,8
10,4
9,6
8,8

1428 Energiskatt
49,4
54,4
55,8
56,6
56,9

1460 Skatt på vägtrafik
6,9
7,8
7,8
7,9
8,0

1470 Skatt på import
3,8
4,0
4,2
4,3
4,6

Övriga skatter på varor och tjänster
3,9
4,7
4,9
4,9
5,0
1500
Utjämningsavgift
19,2
19,2
19,2
19,2
19,2
1600
Betalningsdifferenser
-3,5
-7,3
-5,5
-4,7
-5,5
1700
Nedsättningar

-3,8
-4,9
-4,9
-4,9
2000
Inkomster av statens verksamhet
45,5
39,5
28,9
29,1
29,6
varav
2411 Inkomster av statens aktier
16,8
4,9
4,1
4,1
4,8
3000
Inkomster av försåld egendom
61,5
15,0
15,0
15,0
15,0
varav
3312 Övriga inkomster av försåld egendom
61,5
15,0
15,0
15,0
15,0
4000
Återbetalning av lån
2,5
2,4
2,4
2,3
2,2
5000
Kalkylmässiga inkomster
8,6
8,1
8,2
8,4
8,4
6000
Bidrag m.m. från EU
9,0
9,5
11,6
11,6
10,7
Statsbudgetens totala inkomster
800,0
735,3
727,7
748,7
781,1

utgifterna redovisas på statsbudgetens utgiftssida.
Under prognosperioden beräknas statsbudgetens skatteinkomster öka med 42
miljarder kronor. År 2001 minskar emellertid inkomsterna med 12 miljarder
kronor, vilket förklaras av andra steget i den påbörjade inkomstskattereformen.
Nedgången beror även på en relativt stor slutreglering av kommunalskatter. År
2002 ökar inkomsterna med endast 1 miljard kronor. Den svaga utvecklingen beror
dels på att skatten på Alectas, f.d. SPP, överskottsmedel antas betalas under
2001, dels på stora kommunala slutregleringar 2002.
Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen för 2001 har skatteinkomsterna
ökat 2000 och 2001 men minskat 2002 och 2003.
5.4.2 Övriga inkomster
Statsbudgetens övriga inkomster beräknas uppgå till 75 miljarder kronor i år och
till ca 66 miljarder kronor per år 2002 till 2004. Förklaringen till att
inkomsterna beräknas bli 9 miljarder högre i år är att Riksbanken föreslagit en
extrautdelning där halva utdelningen, motsvarande 10 miljarder kronor, antas
inlevereras på inkomsttitel.
Av de övriga inkomsterna utgör, under perioden 2001 till 2004, försäljning av
statligt aktieinnehav 15 miljarder kronor per år, bidrag från EU m.m. 10-12
miljarder kronor per år, Riksbankens inlevererade överskott 7-8 miljarder kronor
per år, statliga pensionsavgifter 7 miljarder kronor per år, offentligrättsliga
avgifter 6 miljarder kronor per år och inkomster av statens aktier 4-5
miljarder kronor per år.
2000 Inkomster av statens verksamhet
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell
beräkning
45,5
39,5
28,9
29,1
29,6
Diff. BP2001
-0,1
10,5
0,9
1,9

Under denna inkomsttyp redovisas Riksbankens inlevererade överskott, Inlevererat
överskott från AB Svenska Spel, Inkomster från statens aktier samt
Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor.
År 2000 uppgick inkomsterna till 45,5 miljarder kronor. Detta historiskt sett
höga utfall förklaras till stor del av att drygt 11 miljarder kronor
inlevererades i samband med Stattums försäljning av Pharmacia & Upjohn. År 2001
beräknas inkomsterna uppgå till knappt 40 miljarder kronor, varav 10 miljarder
kronor består av en extrautdelning (i likvida medel) från Riksbanken till följd
av bankens överkapitalisering. I beräkningen antas den föreslagna
extrautdelningen, som totalt uppgår till 20 miljarder kronor, till hälften bestå
av likvida medel och till hälften av statspapper. Den del av extrautdelningen
som består av likvida medel levereras in på inkomsttitel medan den del som
består av statspapper skrivs av mot statsskulden (se skulddispositioner avsnitt
4.4.4). Beslut om extrautdelningens sammansättning och storlek fattas av
riksdagen under våren. För åren 2002 till 2004 beräknas inga extraordinära
inkomster varför inkomsterna stabiliseras runt 29 miljarder kronor.
Jämfört med beräkningen i budgetpropositionen för 2001 ökar inkomsterna, utöver
den föreslagna extrautdelningen, med 1-2 miljarder kronor per år. Ökningen
förklaras till största delen av att Riksbankens inlevererade överskott nu
beräknas bli något högre.
3000 Inkomster av försåld egendom
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell
beräkning
61,5
15,0
15,0
15,0
15,0
Diff. BP2001
0,0
0,0
0,0
0,0

Under denna inkomsttyp redovisas försäljning av olika typer av statens egendom.
Statligt ägda bolag utgör vanligtvis den största delen.
År 2000 uppgick inkomsterna till 61,5 miljarder kronor. Inkomsterna består
främst av försäljningen av aktier i Telia AB som uppgick till 61 miljarder
kronor. Resterande del utgjordes av försäljning av aktier i Celsius AB. Under
perioden 2001-2004 budgeteras 60 miljarder kronor i försäljningsinkomster,
vilket motsvarar 15 miljarder kronor per år. Försäljningsbeloppen och
tidpunkterna är behäftade med stor osäkerhet
I förhållande till bedömningen i budgetpropositionen sker inga förändringar.
4000 Återbetalning av lån
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell
beräkning
2,5
2,4
2,4
2,3
2,2
Diff. BP2001
-0,1
-0,1
-0,1
-0,2

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. återbetalningar av studiemedel men även
återbetalningar av andra lån såsom landsbygdslån och lån avseende
såddfinansiering samt amorteringar på reverser som Stiftelsen Norrlandsfonden
överlåtit till staten som ersättning för överlåtna lokaliseringslån och
regionala utvecklingslån. Återbetalning av studiemedel utgör merparten av
inkomsterna.
År 2000 uppgick inkomsterna till 2,5 miljarder kronor. Under perioden 2001-2004
beräknas inkomster bli i stort sett oförändrade mellan åren.
I förhållande till bedömningen i budgetpropositionen för 2001 är
inkomstutvecklingen ungefär densamma.
5000 Kalkylmässiga inkomster
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell
beräkning
8,6
8,1
8,2
8,4
8,4
Diff. BP2001
0,2
-0,8
-0,7
-0,7

Statliga pensionsavgifter utgör merparten av inkomsterna under denna inkomsttyp.
År 2000 uppgick inkomsterna till 8,6 miljarder kronor, vilket är drygt 3
miljarder kronor högre än tidigare år. Ökningen jämfört med tidigare år
förklaras av att myndigheterna fr.o.m. 2000 har det fulla kostnadsansvaret för
tjänstepensioner m.m. Under perioden 2001-2004 beräknas inkomsterna uppgå till
drygt 8 miljarder kronor. Ökningen under perioden förklaras till viss del av den
förväntade löneutvecklingen i ekonomin.
I jämförelse med bedömningen i budgetpropositionen för 2001 beräknas inkomsterna
bli 0,7 miljarder kronor lägre. Merparten av nedrevideringen beror på av att
det införts en ny prognosmodell för premier till tjänstepensioner m.m.
6000 Bidrag m.m. från EU
Miljarder kronor

Utfall
Prognos

2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell
beräkning
9,0
9,5
11,6
11,6
10,7
Diff. BP2001
-1,2
-1,1
-0,3
0,5

Under denna inkomsttyp redovisas bidrag från olika EG-fonder. De största
enskilda bidragen avser arealbidrag och bidrag från EG:s socialfond.
År 2000 uppgick inkomsterna till 9,0 miljarder kronor, vilket är ungefär samma
nivå som inkomsterna bedöms uppgå till innevarande år. För perioden 2002-2004
bedöms inkomsterna uppgå till ca 11 miljarder kronor. Prognoserna är dock
osäkra. För regional- och socialfonden ligger osäkerheten framför allt i att
prognostisera kommande års utbetalningar, vilka i sin tur ligger till grund för
de utbetalande myndigheternas rekvisitioner från Europeiska kommissionen.
I förhållande till beräkningen i budgetpropositionen för 2001 beräknas
inkomsterna bli något lägre 2001 och 2002 men något högre 2003.
5.5 Kommunskatter
Kommunernas skatteinkomster är framför allt beroende av lönesummans utveckling,
dvs. sysselsättning och timlön. Även utvecklingen av skattepliktiga
transfereringar är viktig. Av skatteunderlaget 2000 utgörs 70 procent av löner,
20 procent av pensioner och 7,5 procent av transfereringar exklusive pensioner
medan inkomst av näringsverksamhet endast utgör 2,5 procent. Nivån på skatterna
är även beroende av den kommunala utdebiteringen. Medelutdebiteringen 2001 är
20,57 procent för kommunerna och 9,97 procent för landstingen, dvs. totalt 30,53
procent. Jämfört med 2000 är det en ökning med 0,15 procentenheter.
Kommunalskatterna kan redovisas enligt tre olika redovisningsprinciper:
periodiserat avseende inkomståret, enligt nationalräkenskaperna (NR) och
kassamässigt avseende budgetåret (utbetalt). Den kassamässiga skatten utgörs
dels av ett förskott avseende inkomståret, dels av en slutavräkning som avser
inkomståret två år tidigare. Slutregleringar påverkar de kassamässiga skatterna
t.o.m. 2003. Även NR-skatterna påverkas av slutregleringarna, men endast med ett
års eftersläpning, vilket innebär att NR-skatterna överensstämmer med den
periodiserade skatten fr.o.m. 2003. I tabell 5.16 redovisas den beräknade
utvecklingen av kommunernas och landstingens skatteunderlag 1999-2004.
I jämförelse med beräkningen till budgetpropositionen har skatteunderlaget för
2000 reviderats upp främst till följd av högre lönesumma. Revideringen medför
även en större slutreglering 2002.

Tabell 5.16 Utvecklingen av skatteunderlaget 1999-2004
Procent

2000
2001
2002
2003
2004
Aktuell beräkning
BP2001
VP2000
7,0
5,8
5,5
5,3
6,0
5,8
4,0
5,1
4,0
8,0
3,9
3,8
4,0
6,8
4,1
Ackumulerat
Aktuell beräkning
BP2001
VP2000

7,0
5,8
5,5

12,6
12,2
11,6

17,1
17,9
16,1

26,5
22,5
20,5

31,5
30,8
25,4

Utvecklingen av skatterna under prognosperioden framgår av diagram 5.4. Mellan
1998 och 2004 beräknas de periodiserade skatterna öka med 116 miljarder kronor,
vilket är betydligt mindre än ökningen av NR-skatterna och de utbetalda
skatterna, vilka vardera ökar med ca 122 miljarder kronor.

Diagram 5.4 Kommun- och landstingsskatter
Miljarder kronor

Att ökningen är betydligt större i de senare fallen beror på slutregleringar av
kommunalskatt avseende tidigare år. Den periodiserade skatten påverkas av den
begränsade avdragsrätten för allmän pensionsavgift 2000 och 2001 samt av det
högre grundavdraget 2001. Dessa ändringar ökar kommunskatterna med 5 miljarder
kronor 2000 och med 8 miljarder kronor 2001. De ökade intäkterna till följd av
regeländringarna medför dock ingen inkomstförstärkning för kommuner och
landsting, eftersom en motsvarande nivåsänkning görs av de generella
statsbidragen.
5.6 Skattekvoten
Skattekvoten visar förhållandet mellan det totala skatteuttaget och BNP. Det
finns flera olika definitioner av skattekvoten och i regel är de internationellt
bestämda. Den vanligaste definitionen av skattekvoten är den som baseras på
skatter redovisade enligt NR. Denna skattekvot är dock inte strikt periodiserad,
eftersom skillnaden mellan slutlig skatt och preliminär skatt räknas till
påföljande år. Skattekvoten är således beroende av när i tiden den skattskyldige
väljer att betala sin skatt, vilket inte är fallet med den skattekvot som
beräknas utifrån en fullständig periodisering av skatterna. En skatteändring för
ett visst år påverkar den periodiserade skattekvoten för samma år medan detta
inte behöver vara fallet vid beräkningen av NR:s skattekvot.
Internationella jämförelser av skattekvoter är svåra att göra, eftersom olika
länders skattelagstiftningar behandlar inkomster och avdrag på skilda sätt. Ett
land som t.ex. ger sitt stöd till barnfamiljer via en transferering får en högre
skattekvot, särskilt om transfereringen är skattepliktig, jämfört med det land
som i stället ger sitt stöd som ett avdrag eller skattereduktion.
Transfereringar till hushåll behandlas skattemässigt mycket olika bland
OECD-länderna. I vissa länder är huvuddelen av transfereringarna skattepliktig
medan det motsatta förhållandet gäller i andra länder. Sverige tillhör den grupp
av länder inom OECD som har en hög andel skattepliktiga transfereringar. Ett
alternativ vid internationella jämförelser är därför att exkludera skatter på
offentliga transfereringar vid beräkning av skattekvoten. Även om det går att
korrigera för en del av olikheterna i skatte- och transfereringssystemen, blir
länderjämförelser än dock haltande, eftersom man även efter en sådan korrigering
inte tar hänsyn till hur de olika ländernas trygghetssystem finansieras.
Exempelvis har vissa länder relativt stora inslag av obligatoriska
avtalsförsäkringar - som för den enskilde individen har en skatteliknande
karaktär - medan andra länder finansierar samma typ av försäkringar via
skattemedel. Vid en mer omfattande länderjämförelse av skattekvoten, i syfte att
ge den en mer rättvisande ekonomisk innebörd, bör man så långt som möjligt
korrigera för detta. Sådana korrigeringar är emellertid mycket svåra att göra.
En jämförelse av den okorrigerade skattekvoten över tiden ger dock en indikation
om hur skattenivån i olika länder utvecklas. I tabell 5.17 redovisas
skattekvoten 1998 samt förändringen av skattekvoten mellan 1990 och 1998 för ett
antal OECD-länder. Länderna är indelade i olika grupper beroende på vilken
inverkan de skattepliktiga transfereringarna har på skattekvoten. I den första
gruppen förklarar skatteplikten högst 0,5 procentenheter av skattekvoten medan
den i tredje gruppen förklarar mellan 5 och 6 procentenheter. Av tabellen
framgår att skattekvoten under perioden minskat i fyra länder medan den i
flertalet länder ökat med mellan två och tre procentenheter.

5.17 Skattekvoten 1998, förändring av skattekvoten 1990-1998 samt skattepliktiga
transfereringars inverkan på skattekvoten för ett urval av OECD-länder
Procent av BNP
Ländergruppering efter transfereringars inverkan på skattekvoten i
procentenheter

Redovisad
skattekvot

Förändring
1990-1998
0,0-0,5 procentenheter
Irland
Australien
Storbritannien
Förenta staterna

32,2
29,9
37,2
28,9

-1,4
0,6
1,2
2,2
0,5-3,0 procentenheter
Norge
Belgien
Italien
Tyskland

43,6
45,9
42,7
37,0

1,8
2,8
3,8
4,4
5,0-6,0 procentenheter
Nederländerna
Sverige
Danmark

41,0
52,0
49,8

-1,8
-1,7
2,7
Uppgift saknas
Japan
Luxemburg
Spanien
Kanada
Finland
Korea
Island
Frankrike
Österrike
Schweiz
Grekland
Portugal
Turkiet

28,4
41,5
34,2
37,4
46,2
21,1
33,6
45,2
44,4
35,1
33,7
34,2
38,3

-2,5
0,8
1,2
1,3
1,5
2,0
2,2
2,2
4,2
4,2
4,3
4,6
8,7
OECD-totalt
EU-15
37,0
41,3
2,0
2,1
Anm: Transfereringarnas inverkan på skattekvoten avser inkomståret 1995.
Förändringen för Sverige del förklaras i huvudsak av statens och kommunernas
avlyfta moms.
Källa: OECD.

I tabell 5.18 redovisas skattekvoten för perioden 1999-2004 dels enligt NR:s
definition, dels beräknad utifrån de periodiserade skatterna. Den periodiserade
skattekvoten minskar under prognosperioden med undantag för 2003. Den ökning som
då sker förklaras av införandet av garantipensioner. Denna omläggning av
pensionerna medför endast en marginell ökning av de offentliga nettoutgifterna,
mindre än 0,05 procentenheter, medan skattekvoten ökar med 0,6 procentenheter.

Tabell 5.18 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR) och periodiserad
skattekvot
Procent

1999
2000
2001
2002
2003
2004
Skattekvot enl. NR
52,9
53,4
52,3
51,2
51,1
51,0
Periodiserad
skattekvot
53,3
53,4
51,6
51,3
51,5
51,0
Periodiserad
skattekvot exkl.
skatt på trans-
fereringar m.m.
49,1
49,2
47,4
47,0
46,6
46,2

Anm: Skattekvoten enligt NR inkluderar även skatter som tillhör EU.

Dessutom redovisas den periodiserade skattekvoten exklusive skatt på offentliga
transfereringar och för 1999 exklusive den frivilliga delen av kyrkoskatten. Vid
beräkningen av skattekvoten skall även vissa avgifter, som inte ingår i
redovisningen av de periodiserade skatterna, läggas till. Till dessa hör bland
annat bankgarantiavgifter och avgifter till kärnbränslefonden. I samtliga
redovisade skattekvoter ingår de ovan nämnda avgifterna.

6
Utgifter

6 Utgifter

6.1 Utgiftsprognos 2001
Under löpande budgetår skall regeringen enligt 36 § lagen (1996:1059) om
statsbudgeten vid minst två tillfällen redovisa prognoser över utfallet av
statens inkomster och utgifter samt statens lånebehov. Väsentliga skillnader
mellan budgeterade belopp och beräknat utfall skall förklaras.
I denna proposition redovisas nu den första prognosen för 2001. I avsnitt 6.2
redovisas prognosen för de takbegränsade utgifterna, medan beräkningarna av
inkomsterna och statsbudgetens saldo redovisas i kapitel 5 respektive avsnitt
4.4.4.

Tabell 6.1 Statsbudgetens utgifter 2001
Miljarder kronor

Stats-budgeten

Prognos

Differens
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor
643,2 1
641,1
-2,1
Statsskuldsräntor
70,9
66,0
-4,9
Summa utgifter
714,1
707,1
-7,0
1 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

I statsbudgeten för budgetåret 2001 beräknades statsbudgetens utgifter till
714,1 miljarder kronor. I den aktuella prognosen beräknas dessa utgifter till
707,1 miljarder kronor. Förändringen beror främst på att prognosen för
statsskuldsräntorna reviderats ned med 4,9 miljarder kronor jämfört med
beräkningarna i statsbudgeten. Anledningen är dels att statsskulden 2001
beräknas bli 57 miljarder kronor lägre, dels att såväl den korta som långa
räntan antas bli lägre. Den del av förändringen som hänförs till utgifter
exklusive statsskuldsräntor förklaras i avsnitt 6.2.
6.2 Takbegränsade utgifter 2001
Utgiftstaket för staten omfattar utgiftsområdena 1 till 25 samt 27. Däremot
ingår inte utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Till de takbegränsade
utgifterna räknas utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten. I budgeteringen ingår även posten Minskning av
anslagsbehållningar.14 Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade
utgifterna utgörs av budgeteringsmarginalen.
Utgiftstaket för staten är ett centralt budgetpolitiskt åtagande för regeringen
och riksdagen. Om det finns risk för att utgiftstaket för staten kommer att
överskridas skall regeringen, enligt 42 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten,
för att undvika detta, vidta sådana åtgärder som den har befogenheter till eller
föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder.
Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för staten på 789 miljarder kronor
ligger fast. Regeringen följer noggrant utgiftsutvecklingen genom månatlig
uppföljning och frekventa prognoser för att i tid kunna vidta nödvändiga
åtgärder om utgiftstaket bedöms vara hotat.
De takbegränsade utgifterna beräknades i budgetpropositionen för 2001 till
knappt 787,8 miljarder kronor. Budgeteringsmarginalen uppgick därmed till 1,2
miljarder kronor. I den nu aktuella beräkningen bedöms de takbegränsade
utgifterna uppgå till drygt 785,8 miljarder kronor. Detta innebär att
budgeteringsmarginalen har ökat med 1,9 miljarder kronor. För vissa enskilda
utgiftsområden har prognoserna förändrats väsentligt mellan beräkningarna i
budgetpropositionen för 2001 och denna proposition. Förändringarna beskrivs i
avsnitt 6.2.1.
Jämfört med 2000 ökar de takbegränsade utgifterna med ca 26 miljarder kronor,
vilket motsvarar en real ökning på 2,2 procent. Som andel av BNP beräknas de
takbegränsade utgifterna uppgå till 36,3 procent, vilket är 0,2 procentenheter
lägre än 2000.

Tabell 6.2 Takbegränsade utgifter 2001
Miljarder kronor

Stats-
budgeten
Prognos
Differens
Utgifter exkl. statsskuldsräntor
643,2 1
641,1
-2,1
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
144,6
144,7
0,1
Takbegränsade utgifter
787,8
785,8
-1,9
Budgeteringsmarginal
1,2
3,2
1,9
Utgiftstak för staten
789,0
789,0
0
1 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.
6.2.1 Prognoser för takbegränsade utgifter 2001 och utgifter per utgiftsområde
I tabell 6.3 redovisas de prognoserade utgifterna för respektive utgiftsområde
2001 och de beräknade utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten. Utfallet för 2000 visas också i tabellen. För vissa
utgiftsområden avviker utgiftsprognoserna kraftigt i förhållande till anvisade
medel i statsbudgeten. Nedan beskrivs de största skillnaderna jämfört med
statsbudgeten.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utgiftsprognosen uppgår till 16,5 miljarder kronor och är därmed 1,5 miljarder
kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Avvikelsen härrör främst från
anslaget Biståndsverksamhet. Enligt prognosen kommer 1,5 miljarder kronor av
anslagets reservationer att förbrukas under 2001.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utgiftsprognosen uppgår till 106,7 miljarder kronor och är därmed 4,8 miljarder
kronor högre än utgiftsramen i statsbudgeten. Ökningen härrör främst från
anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m., vars utgifter beräknas bli 4,1
miljarder högre än anvisat belopp. Utgifterna beror dels på antalet
nettosjukdagar (hela sjukdagar), dels på medelersättningens nivå. Det är en
upprevidering av antalet nettodagar som är orsaken till de högre utgifterna.
Antalet nettosjukdagar för 2001 beräknas stiga med 13 procent jämfört med
beräkningen i budgetpropositionen för 2001. Anslaget Sjukpenning och
rehabilitering m.m. föreslås på tilläggsbudget ökas med 3,0 miljarder kronor.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Utgiftsprognosen uppgår till 59,8 miljarder kronor och är därmed 3,3 miljarder
kronor lägre än utgiftsramen i statsbudgeten. Denna skillnad beror till största
delen på en nedrevidering av antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program
samt på att verksamheten inom EU:s strukturfondsprogram kommit igång senare än
beräknat. Skillnaden mellan anvisade medel på statsbudgeten och utgiftsprognosen
uppgår till omkring 1 miljard kronor vardera på anslagen Bidrag till
arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, Köp av arbetsmarknadsutbildning och
övriga kostnader och Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006.

Utgiftsområde 15 Studiestöd
Utgiftsprognosen uppgår till 19,6 miljarder kronor och är därmed knappt 2,1
miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. I stort sett hela
förändringen förklaras av reviderade prognoser för tre anslag. För anslaget
Studiemedelsräntor m.m. har prognosen reviderats ned med 1,0 miljarder kronor på
grund av en förändrad avräkningsprincip för studiemedelsräntor. Prognosen för
anslaget Vuxenstudiestöd m.m. har reviderats ned med drygt 0,5 miljarder kronor.
Detta beror främst på lägre antaganden om antalet studerande i kunskapslyftet.
För anslaget Studiemedel m.m. har prognosen reviderats ned med knappt 0,5
miljarder kronor till följd av att antalet studerande i eftergymnasial
utbildning förväntas bli lägre jämfört med den bedömning som gjordes i
budgetpropositionen för 2001.

Minskning av anslagsbehållningar
I statsbudgeten var förbrukningen av anslagsbehållningar ej fördelad per
utgiftsområde, utan redovisades under posten Minskning av anslagsbehållningar. I
den aktuella prognosen ingår emellertid förbrukningen av anslagsbehållningar
under respektive anslag och utgiftsområde.
Statsbudgetens utfall visar att anslagsbehållningarna på reservations- och
ramanslag uppgick till 29 miljarder kronor vid årsskiftet 2000/01. Under 2001
kommer anslagsbehållningarna att minska i den mån utgifterna överstiger anvisade
medel på statsbudgeten eller till följd av beslut om indragningar. Medgivna
överskridanden eller tillskott av medel på tilläggsbudget kommer i stället bidra
till en ökning av anslagsbehållningarna.
Posten Minskning av anslagsbehållningar uppgick till 3,0 miljarder kronor i
statsbudgeten för budgetåret 2001 och beräknades där som skillnaden mellan
prognoserade utgifter och anvisade medel. Skillnaden mellan prognos och anvisade
medel exklusive statsskuldsräntor beräknas nu till knappt 1 miljard kronor.
Anvisade medel föreslås öka med 2,5 miljarder kronor på tilläggsbudget i denna
proposition. Detta betyder att anslagsbehållningarna nu beräknas öka med 1,5
miljarder kronor under 2001, vilket medför att behållningarna vid årets slut
kommer att uppgå till ca 30 miljarder kronor. Kommande beslut om indragningar
bl.a. till följd av den s.k. treprocentregeln kommer dock, allt annat lika, att
minska anslagsbehållningarna.

Tabell 6.3 Prognos för takbegränsade utgifter 2001
Miljarder kronor

Differens

Utfall
2000

Stats-
budget
Förslag till
tilläggs-
budget

Totalt
anvisat

Prognos
prognos
stats- budget
UO 1
Rikets styrelse
4,8
5,3
0,0
5,3
5,7
0,4
UO 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
1,5
1,3
0,0
1,3
1,4
0,1
UO 3
Skatteförvaltning och uppbörd
6,2
6,2
0,0
6,2
6,5
0,3
UO 4
Rättsväsendet
23,3
24,0
0,8
24,7
24,6
0,6
UO 5
Utrikesförvaltning och internationell samverkan
3,0
2,9
0,0
2,9
3,0
0,1
UO 6
Totalförsvar
46,2
46,5
0,0
46,5
46,0
-0,5
UO 7
Internationellt bistånd
15,3
15,0
-0,1
14,9
16,5
1,5
UO 8
Invandrare och flyktingar
4,5
4,9
0,0
5,0
5,0
0,0
UO 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
28,6
29,4
0,0
29,4
29,9
0,5
UO 10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
97,9
101,9
3,1
105,0
106,7
4,8
UO 11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
33,5
33,8
0,0
33,8
33,8
0,0
UO 12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
44,6
47,7
0
47,7
48,0
0,2
UO 13
Arbetsmarknad 1
33,2
63,0
-0,8
62,2
59,8
-3,3
UO 14
Arbetsliv 2
41,1
8,5
0,0
8,5
8,7
0,2
UO 15
Studiestöd
19,7
21,6
0
21,6
19,6
-2,1
UO 16
Utbildning och universitetsforskning
31,4
34,8
-0,2
34,7
34,2
-0,6
UO 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
7,6
7,8
0,0
7,8
7,9
0,1
UO 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
11,9
11,6
-0,5
11,1
11,1
-0,5
UO 19
Regional utjämning och utveckling
3,0
4,2
0
4,2
3,5
-0,7
UO 20
Allmän miljö- och naturvård
1,7
2,2
0,0
2,2
2,3
0,1
UO 21
Energi
1,7
2,3
0
2,3
2,3
0,0
UO 22
Kommunikationer
25,3
24,7
0,0
24,7
24,7
0,0
UO 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
9,7
13,7
0,0
13,7
14,0
0,3
UO 24
Näringsliv
3,8
3,5
-0,1
3,5
3,7
0,2
UO 25
Allmänna bidrag till kommuner
97,5
99,4
0,1
99,5
98,9
-0,5
UO 26
Statsskuldsräntor m.m.
90,2
70,9
0
70,9
66,0
-4,9
UO 27
Avgiften till Europeiska gemenskapen
22,3
23,8
0
23,8
23,4
-0,4

Minskning av anslagsbehållningar

3,0

-3,0

Summa utgiftsområden
709,6
714,1
2,5

707,1
-7,0

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor
619,4
643,2
2,5

641,1
-2,1

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
140,7
144,6

144,7
0,1

Takbegränsade utgifter
760,0
787,8

785,8
-1,9

Budgeteringsmarginal
5,0
1,2

3,2
1,9

Utgiftstak för staten
765,0
789,0

789,0
0,0
1 Tidigare benämnt Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.
2 Tidigare benämnt Arbetsmarknad och arbetsliv.
Anm: År 2001 förs anslagen inom tidigare verksamhetsområdet Arbetsmarknad över
från utgiftsområde 14 till utgiftsområde 13. Överföringen beräknades i
budgetpropositionen för 2001 innebära att utgifterna för UO13 ökar med 34
miljarder kronor 2001 och att UO14 minskar med motsvarande belopp.

6.3
Utgifternas fördelning på utgiftsområden 2002-2004.

Regeringens förslag: Den preliminära fördelningen av utgifterna på
utgiftsområden för åren 2002-2004 enligt tabell 6.5 godkänns som riktlinje för
regeringens budgetarbete.

Regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2001 en preliminär fördelning
av utgifter på utgiftsområden för åren 2002 och 2003. Riksdagen godkände
förslaget (prop. 2000/01:1, bet. 2000/2001:FiU1, rskr. 2000/2001:36).
I detta avsnitt anger regeringen en reviderad preliminär fördelning av
utgifterna på utgiftsområden för åren 2002-2003 och en preliminär fördelning för
2004. Regeringens förslag till utgiftsramar för åren 2002-2004 samt skillnader
i förhållande till de preliminära ramarna i budgetpropositionen för 2001
redovisas i tabell 6.5. Beräkningarna av fördelningen på utgiftsområden för åren
2002-2004 är baserade på nu kända förutsättningar, vad avser den ekonomiska
utvecklingen och nu gällande regelsystem och skall betraktas som preliminära.
I budgetpropositionen för 2002 kan utgiftsramarna komma att justeras på grund av
att exempelvis pris- och lönekänsliga anslag kan komma att ändras till följd av
nya bedömningar om den ekonomiska utvecklingen.
Regeringens förslag till utgiftstak för staten för 2004 redovisas i avsnitt
4.1.1. Regeringen har vid utformningen av sitt budgetförslag förutsatt att
tidigare beslutade utgiftstak för åren 2002-2003 ligger fast. Utgångspunkten för
förslaget till preliminära utgiftsramar är vidare att en tillräcklig nivå på
budgeteringsmarginalen uppnås.
Syftet med de preliminära ramarna i den ekonomiska vårpropositionen är att ange
riktlinjer för budgetarbetet. I förhållande till de preliminära ramarna i
budgetpropositionen innehåller regeringens förslag till utgiftsramar för åren
2002-2003 ett antal väsentliga förändringar, främst till följd av nu föreslagna
utgiftsreformer samt ökad förväntad sjukfrånvaro vilket föranlett en
upprevidering av utgiftsramen för utgiftsområde 10. Dessutom påverkas
utgiftsramarna av omflyttningar av anslag mellan utgiftsområden. De största
omflyttningarna redovisas i tabell 6.4 och kommenteras kortfattat nedan.
Omflyttningarna kommenteras också under respektive utgiftsområde i avsnitt 6.6.

Tabell 6.4 Större omflyttningar av utgifter under
utgiftstaket 2002-2003
Miljarder kronor

2002
2003
Omflyttning pga. av maxtaxareform och
statens övertagande av huvudmannaskap
för vårdutbildningar
UO 16 Utbildning mm
0,9
-0,3
UO 25 Allmänna bidrag till kommuner
-0,9
0,3

Omflyttning p.g.a. avskaffande av Särskilt grundavdrag

UO 10 Ekon. trygghet vid sjukdom

2,9
UO 25 Allmänna bidrag till kommuner

-2,8

Nettoeffekt på de
takbegränsade utgifterna
0
0,1

Förändringarna för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning beror
dels på att anslag för de lagstadgade delarna av reformen om maxtaxa och allmän
förskola förs över från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25. Denna överföring
innebär att utgifterna för utgiftsområde 16 minskar med 500 miljoner kronor
2002 och med 1 700 miljoner kronor fr.o.m. 2003 och att utgiftsområde 25 ökar
med motsvarande belopp. Vidare beror förändringen på att 1 420 miljoner kronor
förs över från utgiftsområde 25 till utgiftsområde 16 fr.o.m. 2002 med anledning
av regeringens förslag i propositionen Nytt huvudmannaskap för
vårdhögskoleutbildningar (prop. 2000/01:71).
I samband med reformeringen av förtids-pensionssystemet avskaffas det särskilda
grundavdraget för folkpensionärer (SGA). För att försäkringens nettoersättningar
skall vara oförändrade måste bruttobeloppen höjas, vilket ökar det kommunala
skatteunderlaget. Bruttoutgifterna för anslaget Förtidspensioner kommer således
att öka med ca 2,9 miljarder kronor från och med 2003. Kommunsektorns ökade
skatteinkomster innebär att det generella statsbidraget till kommuner och
landsting inom utgiftsområde 25 reduceras med ca 2,8 miljarder kronor fr.o.m.
2003.

Tabell 6.5 Preliminär fördelning på utgiftsområden 2002-2004
Miljoner kronor

Differens mot
budgetpropositionen för 2001
Utgiftsområden
2002
2003
2004
2002
2003
1
Rikets styrelse
5 394
5 355
5 646
259
334
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
1 367
1 328
1 333
-5
-11
3
Skatteförvaltning och uppbörd
6 635
6 765
6 902
297
282
4
Rättsväsendet
24 905
25 494
26 620
-177
-232
5
Utrikesförvaltning och internationell samverkan
2 901
2 941
2 984
19
15
6
Totalförsvar
45 804
44 751
44 764
297
238
7
Internationellt bistånd
15 375
18 037
19 780
-195
-147
8
Invandrare och flyktingar
4 827
4 850
4 330
144
133
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
31 793
34 285
35 907
1 484
2 389
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
110 711
117 738
120 821
6 309
10 393
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
33 241
51 615
51 201
91
711
12
Ekonomisk trygghet för familj och barn
49 645
51 619
52 529
714
862
13
Arbetsmarknad
59 199
59 959
59 593
-2 230
-1 508
14
Arbetsliv
8 456
8 425
8 445
-10
-12
15
Studiestöd
22 493
23 387
24 092
-1 872
-1 340
16
Utbildning och universitetsforskning
41 739
42 970
44 743
988
-232
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
8 061
8 167
8 353
96
75
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
10 292
10 373
10 003
-720
-241
19
Regional utjämning och utveckling
3 351
3 451
3 451
0
0
20
Allmän miljö- och naturvård
2 802
2 937
3 847
392
344
21
Energi
2 132
1 352
1 372
47
48
22
Kommunikationer
24 967
25 913
26 180
65
19
23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
14 312
14 406
14 287
429
439
24
Näringsliv
3 278
3 256
3 309
-5
2
25
Allmänna bidrag till kommunerna
100 218
90 861
92 951
880
-1 335
26
Statsskuldsräntor m.m.
60 423
53 791
56 692
-4 932
-4 330
27
Avgiften till Europeiska gemenskapen
23 779
24 210
24 281
146
-120

Minskning av anslagsbehållningar
3 500
3 000
3 000
-1 000
-1 000

Summa utgiftsområden
721 599
741 235
757 418
1 513
5 777

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor
661 176
687 445
700 726
6 444
10 106

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
150 486
152 476
160 474
377
3 014

Takbegränsade utgifter
811 662
839 920
861 200
6 821
13 120

Budgeteringsmarginal
2 338
4 080
15 800
-6 821
-13 120

Utgiftstak för staten
814 000
844 000
877 000
0
0

1.1.1
6.3.1 De takbegränsade utgifternas förändring jämfört med budgetpropositionen
för 2001
Det är flera förklaringsfaktorer som medför ändrade utgiftsramar för åren 2002
och 2003 jämfört med beräkningen i budgetpropositionen för 2001. Utgiftsramarna
har ändrats till följd av föreslagna utgiftsreformer och utgiftsminskningar,
reviderade makroekonomiska förutsättningar, reviderad pris- och löneomräkning,
förändrade volymer inom vissa regelstyrda bidragssystem, förändrade
prognosmetoder och förändrade prognoser av myndigheternas förbrukning av
anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit. I tabell 6.6 har
förändringen jämfört med beräkningen i budgetpropositionen av de takbegränsade
utgifterna för åren 2002-2003 delats upp på dessa faktorer.

Utgiftsreformer och utgiftsminskningar
Av avsnitt 4.3 framgår de förslag till reformer och utgiftsminskningar som nu
lämnas eller aviseras i denna proposition. Sammantaget beräknas de takbegränsade
utgifterna öka med 7,0 miljarder kronor 2002 och med 9,8 miljarder kronor 2003,
i förhållande till beräkningen i budgetpropositionen för 2001.
Större reformer föreslås bland annat inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård
och social omsorg vilka höjer utgifterna med 1,9, miljarder kronor 2002 och med
2,9 miljarder kronor 2003. Merparten av utgiftsökningarna beror på den nyligen
träffade överenskommelsen med Landstingsförbundet om läkemedel samt med
ytterligare 200 miljoner kronor per år från och med 2002 på grund av
tandvårdsreformen.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, föreslås
tillföras 0,5 miljarder kronor 2002 och 1,0 miljard kronor 2003, som skall
användas för att reformera arbetsskadeförsäkringen.
Medel på 1,2 miljarder kronor tillskjuts från och med 2002 till utgiftsområde 13
Arbetsmarknad, för att delvis täcka kostnaderna för en höjning av
arbetslöshetsersättningen samt för att stärka platsförmedlingen.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering och bostadsförsörjning förslås tillföras
ytterligare 0,1 miljarder kronor 2002 och 0,6 miljarder kronor 2003 för
finansiering av ett investeringsbidrag till hyresbostäder.
Inom utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård föreslås ett antal
miljöinsatser som medför ökade utgifter motsvarande omkring 0,4 miljarder kronor
åren 2002 och 2003. Förstärkningarna omfattar bland annat marksanering och
biologisk mångfald.
I jämförelse med beräkningarna i budgetpropositionen för 2001 ökar utgifterna
också avsevärt inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. För att
förbättra tillgängligheten inom sjukvården tillförs landstingen 1,25 miljarder
kronor per år från och med 2002. Dessutom ökar utgifterna med 0,65 miljarder
kronor när ett förbehållsbelopp införs i äldreomsorgen från den 1 januari 2002.

Makroekonomiska förutsättningar
Utgifternas fördelning på utgiftsområden påverkas av en ändrad bedömning av den
allmänna ekonomiska utvecklingen. Anslag som är beroende av den makroekonomiska
utvecklingen har för åren 2002 och 2003 justerats med hänsyn till nya antaganden
om den ekonomiska utvecklingen. Denna justering berör huvudsakligen ett
fyrtiotal olika anslag för transfereringsändamål.
Under perioden 2001-2003 väntas BNP-tillväxten bli marginellt lägre än i
beräkningen i budgetpropositionen för 2001. Trots den något svagare ekonomiska
utvecklingen förutses ändå såväl den öppna arbetslösheten som de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bli lägre än tidigare beräknat. Den lägre
arbetslösheten medför att utgifterna minskar med ca 1 miljard kronor 2002 och
med ca 0,5 miljarder kronor året därpå. Färre personer i arbetsmarknadspolitiska
program reducerar utgifterna med drygt 1 miljard kronor åren 2002-2003.
Räntenivån bedöms också bli lägre än vad som antogs i budgetpropositionen,
vilket sänker utgifterna något för ett mindre antal anslag.
Prognosen för prisbasbeloppet har sänkts med 100 kronor för 2003, vilket innebär
att transfereringar indexerade med prisbasbeloppet blir motsvarande omkring 0,3
miljarder kronor lägre. Däremot innebär antagandet om ett högre inkomstindex
att utgifterna för ålderspensionssystemet revideras upp med ca 1,5 miljarder
kronor 2003. Sammantaget beräknas de förändrade makroekonomiska antagandena
medföra att de takbegränsade utgifterna minskar med 2,5 miljarder kronor 2002
och med 0,5 miljarder kronor 2003 jämfört med beräkningen i budgetpropositionen
för 2001.
Pris- och löneomräkning av anslagen till myndigheternas förvaltningskostnader
I den inledande fasen av budgetprocessen hanteras anslag för förvaltningsändamål
i fasta priser. Dessa anslag räknas om till löpande priser genom att pris- och
löneindex knyts till anslagen.
I budgetpropositionen för 2001 gjordes en preliminär pris- och löneomräkning av
anslagen för förvaltningsändamål för åren 2002-2003. Slutlig pris- och
löneomräkning av anslagen för förvaltningsändamål för 2002 har därefter
genomförts. Den baseras bl.a. på löneutvecklingen inom tillverkningsindustrin.
Vid beräkningen görs ett avdrag för produktivitetsutvecklingen motsvarande
utvecklingen inom den privata tjänstesektorn under de senaste 10 åren. För åren
2003 och 2004 görs en preliminär pris- och löneomräkning av anslagen för
förvaltningsändamål, vilken bl.a baseras på antagen löneutveckling mellan 2000
och 2002 i den konkurrensutsatta sektorn. Avdrag görs också för en
prognostiserad produktivitetsutveckling som följer den privata tjänstesektorn.
Till följd av den slutgiltiga pris- och löneomräkningen ökar utgiftsramarna med
0,9 miljarder kronor 2002 jämfört med beräkningen i budgetpropositionen för
2001. Förändringen berör främst utgiftsområdena 6 Totalförsvar, 16 Utbildning
m.m. samt 22 Kommunikationer, vars utgiftsramar höjs med drygt 0,2 miljarder
kronor till följd av de nya beräkningarna. För 2003 medför den nya preliminära
pris- och löneomräkningen att anslagsbeloppen ökar med 0,6 miljarder kronor i
förhållande till beräkningen i budgetpropositionen. Ramarna höjs inom de ovan
angivna utgiftsområdena med drygt 0,2 miljarder kronor.

Volymer
Utgiftsramarna kan också förändras till följd av nya prognoser för volymer inom
vissa regelstyrda system. De största volymförändringarna prognoseras inom
utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, där utgifterna
upprevideras med drygt 5 miljarder kronor 2002, och med 6 miljarder kronor 2003
jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen. Detta beror främst på att
antagandena om antalet sjukskrivna och antalet förtidspensionärer har höjts.
Inom utgiftsområde 15 Studiestöd förutses minskande volymer, vilket främst
förklaras av färre studerande inom vuxenutbildning och eftergymnasial
utbildning. Nedrevideringen leder till att ramarna för utgiftsområdet minskar
med omkring 1,5 miljarder kronor 2002 och med 0,5 miljarder kronor 2003.
Dessutom förutses lägre utgifter för bostadsbidraget inom utgiftsområde 18 såväl
2002 som 2003.
Sammantaget beräknas ändrade volymer bidra till att utgiftsområdesramarna ökar
med ca 3,5 miljarder kronor 2002 och med 5 miljarder kronor 2003 jämfört med
beräkningen i budgetpropositionen för 2001.

Övrigt
Revideringar av ramarna kan också orsakas av nya prognosmetoder, justeringar
till följd av nytillkommande information, korrigeringar av tidigare gjorda fel
samt regeländringar utom regeringens omedelbara kontroll, till exempel med
anledning av beslut i EU.
Dessa revideringar beräknas bidra till en minskning av utgifterna med 1,0
miljarder kronor 2002 och med 0,8 miljarder kronor 2003. Revideringarna berör de
flesta utgiftsområden. Prognoserna för ålderspensionssystemet utanför
statsbudgetsystemet har dock reviderats upp för 2003. Den viktigaste
förändringen är att antalet ATP-pensionärer samt den genomsnittliga ATP-poängen
räknats upp något.

Minskning av anslagsbehållningar
Statliga myndigheter har vissa möjligheter att fördela sina utgifter över tiden.
Medel på ram- och reservationsanslag som inte utnyttjas fullt ut kan sparas
till efterföljande år. På motsvarande sätt kan en myndighet använda tidigare
sparade anslagsmedel som komplement till årets anslag.
Myndigheter har också möjligheter att inom vissa gränser låna av efterföljande
års anslag om medelstilldelningen ett visst år är otillräcklig. Förskjutningar
av detta slag redovisas som en för alla ramanslag och reservationsanslag
gemensam beräkningspost kallad minskning (eller ökning) av anslagsbehållningar.
Denna post ingår i de takbegränsade utgifterna. För kommande budgetår erhålls en
prognos för de takbegränsade utgifterna genom att en beräknad storlek på
minskningen av anslagsbehållningarna läggs till utgiftsramarna och
ålderspensionssystemets utgifter. Myndigheternas förbrukning av
anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskrediter är en osäker faktor i
utgiftsberäkningen.
Jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2001 beräknas nu förbrukningen
av anslagsbehållningar bli 1 miljard kronor lägre vardera åren 2002 och 2003
och beräknas nu till totalt 3,5 miljarder kronor 2002 och till 3,0 miljarder
kronor 2003.
Ett område med en stor prognoserad förbrukning av anslagsbehållningar för 2002
är biståndet. År 2003 är det Utgiftsområde Totalförsvaret samt Regional
utjämning som redovisar störst förbrukning.

Tabell 6.6 Förändring av takbegränsade utgifter mellan budgetpropositionen för
2001 och 2001 års ekonomiska vårproposition till följd av utgiftsreformer m m.
Miljarder kronor

2002
2003
Takbegränsade utgifter i budgetpropositionen för 2001

804,8
826,8
Nya utgiftsreformer och utgiftsminskningar

7,0
9,8
Ändrade makroekonomiska förutsättningar

-2,5
-0,5
Reviderad pris - och löneomräkning

0,9
0,6
Volymförändringar

3,4
5,0
Övrigt

-1,0
-0,8
Förändrad prognos för anslagsbehållningar

-1,0
-1,0
Total utgiftsförändring

6,8
13,1
Takbegränsade utgifter i 2001 års ekonomiska vårproposition

811,7
839,9

6.4 Större ramförändringar 2001-2004

Diagram 6.2 Större ramförändringar 2001-2004
Miljarder kronor

I diagram 6.2 visas förändringar av utgiftsramar under perioden 2001-2004 för
utgiftsområden vars utgiftsramar förändras i betydande utsträckning.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utgiftsramen beräknas öka från 15 miljarder kronor 2001 till 19,8 miljarder
kronor 2004. Utvecklingen för utgiftsområdet har en koppling till
bruttonationalinkomsten (BNI). För 2001 är biståndsramen 0,73 procent av BNI.
Förslag till motsvarande ram 2002 och 2003 är 0,74 respektive 0,81 procent av
BNI. För 2004 innebär regeringens förslag att biståndsramen skall uppgå till
0,86 procent av BNI samt därutöver 200 miljoner kronor. Förändringen av
biståndsramen mellan 2001 och 2004 uppgår till följd av BNI-utvecklingen och
ändrat biståndsmål till drygt 5,5 miljarder kronor. Vissa utgifter inom andra
utgiftsområden inkluderas i biståndsramen. Detta innebär att ökningen av
utgiftsområdesramen är mindre än ökningen av biståndsramen.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
För utgiftsområdet ökar den beräknade ramen med 6,5 miljarder kronor. Staten och
Landstingsförbundet är nu överens om en ny modell för statens ersättning till
landstingen för läkemedel. Överenskommelsen innebär en årlig kostnadsökning på
fem procent, vilken skall jämföras med den historiska ökningen som uppgår till
knappt tio procent. Modellen innebär att landstingens incitament att arbeta med
kostnadsutvecklingen i läkemedelsförmånen förbättras samtidigt som landstingen
ges större inflytande över förmånen. Överenskommelsen kommer sammantaget att
medföra en bättre kontroll över kostnadsutveckligen för läkemedelsförmånen än
vad som gäller för närvarande. Ramökningen förklaras även av de förväntade
kostnadsökningarna för assistansersättningen. Det är främst antal
assistansberättigade individer och antalet assistanstimmar per individ som
förväntas öka.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Den beräknade ramen ökar med nästan 16 miljarder kronor under perioden 2001 till
2004. Ökade utgifter beräknas främst för anslagen Sjukpenning och
rehabilitering m.m. samt Förtidspensioner. Utgifterna ökar för Sjukpenning och
rehabilitering m.m. till följd av högre genomsnittlig dagersättning och av att
antalet ersatta dagar ökar när antalet sysselsatta ökar. Prisbasbeloppet ökar
under tidsperioden vilket beräknas leda till ökade utgifter för
förtidspensioner. I och med förslaget i denna proposition att grundpensionen för
förtidspensionärer blir beskattad fr.o.m. 2003, beräknas ramen behöva höjas med
2,9 miljarder kronor. Förändringen medför högre skatteintäkter för kommunerna
varför det generella statsbidraget till kommunerna minskas i motsvarande grad.

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Ramökningen beräknas till drygt 17 miljarder kronor under perioden 2001 till
2004. Ökningen beror främst på att den bosättningsbaserade delen av
folkpensionen (7,5 miljarder kronor) föreslås överföras från
ålderspensionssystemet till statsbudgeten 2003 och att grundpensionen behöver
höjas samma år med 10,5 miljarder kronor när det särskilda grundavdraget
avskaffas. Även denna förändring medför att det generella statsbidraget till
kommunerna reduceras. Utgifterna för ålderspensioner minskar samtidigt
successivt eftersom antalet pensionärer berättigade till grundpension minskar
som en följd av ATP-systemets tillväxt.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Den beräknade ramen ökar med knappt 5 miljarder kronor mellan åren 2001-2004.
Ökningen förklaras huvudsakligen av kraftigt ökade utgifter för
föräldraförsäkringen. Redan beslutade reformer avseende införandet av
kontaktdagar och ytterligare en pappa/mammamånad samt förslaget om höjd
garantiersättning i denna proposition förklarar ca 1,6 miljarder kronor av
ökningen under perioden. Vidare förklarar högre medelersättning tillföljd av
högre timlön och pappornas successivt ökande användning av föräldraförsäkringen
en del av utgiftsökningen. Slutligen antas antalet födda barn öka under
beräkningsperioden, vilket bl.a. medför ett ökat antal ersättningsdagar i
föräldraförsäkringen.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Ramen för utgiftsområdet beräknas öka med nära 10 miljarder kronor mellan 2001
och 2004. Ökningen beror främst på att omfattande reformer genomförs under
perioden, bl.a. den s.k. skolsatsningen, maxtaxa i barnomsorgen samt ytterligare
satsningar på forskning. Dessutom ökar anslagen inom utgiftsområdet med ca 2,3
miljarder kronor under perioden på grund av pris- och löneomräkningen.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
För utgiftsområdet beräknas ramen minska med ca 6,5 miljarder kronor under
perioden. Tekniska förändringar förklarar en stor del av minskningen. Införandet
av beskattade garantipensioner för ålders- och förtidspensionärer fr.o.m. 2003
beräknas höja kommunsektorns skatteinkomster med 12,3 miljarder kronor. Detta
medför att statsbidraget till kommunerna reduceras i motsvarande grad. Bortsett
från denna tekniska justering ökar i stället utgifterna med 6 miljarder kronor,
varav 4 miljarder kronor finansierats genom försvarsomställningen.
6.5
Byte av vissa anslags utgiftsområdestillhörighet m.m.

Regeringens förslag: Utgiftsområde 3 ändrar namn till Skatt, tull och exekution
och utgiftsområde 5 till Internationell samverkan.
Ärenden om Sveriges representation i utlandet överförs till utgiftsområde 1
Rikets styrelse, statlig personalpolitik till utgiftsområde 2 Samhällsekonomi
och finansförvaltning, utsökningsväsendet till utgiftsområde 3 Skatt, tull och
exekution samt väderlekstjänsten till utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård.

Bakgrund: Finansutskottet uttalade med anledning av budgetpropositionen för 2001
(bet. 2000/01:FiU1), mot bakgrund av yttranden från flera utskott, att
indelningen i politikområden kan ge förutsättningar för bättre mål inom ramen
för resultatstyrningen. Samtidigt betonade utskottet att det är nödvändigt att
regeringen i det fortsatta utvecklingsarbetet beaktar konsekvenserna för
riksdagen av indelningen i politikområden. En konsekvens av
politikområdesindelningen, som utskottet lyfter fram, är att i vissa fall skär
den genom såväl utgiftsområdesindelningen som utskottsindelningen. Detta innebär
enligt utskottet att i vissa fall bereds inte mål och resurser av samma
utskott.

Skälen för regeringens förslag: Den konsekvens av politikområdesindelningen, som
finansutskottet lyfter fram i sitt betänkande, är otillfredsställande för såväl
regeringen som riksdagen. I syfte att anpassa indelningen i politikområden till
riksdagens arbetsformer, lämnar därför regeringen i ett första steg, förslag om
ändringar av ändamål och verksamheter som skall innefattas i vissa
utgiftsområden. Förslagen påverkar också utgifternas fördelning på
utgiftsområden. Denna förändring genomförs i budgetpropositionen för 2002 under
förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag. I de
preliminära utgiftsramar för åren 2002-2004 som föreslås i denna proposition har
de föreslagna förändringarna inte beaktats.
Förslagen medför ändringar i riksdagsordningen, se Lagförslag avsnitt 3. Under
de berörda utgiftsområdesavsnitten redovisas vilka anslag som berörs, de närmare
skälen för anslagsflyttningarna och namnändringarna samt hur ramen för de
aktuella för utgiftsområdet kommer att påverkas av regeringens förslag (se
avsnitt 6.6 utgiftsområde 1, 2, 3, 4, 5, 14, 20 och 22).

Tabell 6.7 Anslagsflyttningarnas konsekvenser för ramarna för berörda
utgiftsområden
Miljoner kronor
Utgiftsområde
2002
UO 1Rikets styrelse
+ 1 814
UO 2 Samhällsekonomi och förvaltning
+ 7 383
UO 3 Skatt, tull och exekution
+ 1 395
UO 4 Rättsväsendet
- 1 395
UO 5 Internationell samverkan
- 1 814
UO 14 Arbetsliv
-7 383
UO 20 Allmän miljö- och naturvård
+207
UO 22 Kommunikationer
-207
Netto
0
6.6 Genomgång av enskilda utgiftsområden
Utgiftsområde 1:
Rikets styrelse
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
4 820
5 316
5 738
5 394
5 355
5 646

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Demokrati samt Mediepolitik. I
utgiftsområdet ingår även anslagen Kungliga hov- och slottsstaten,
Regeringskansliet m.m, Stöd till politiska partier, riksdagens ledamöter och
partier m.m., riksdagens förvaltningskostnader och Riksdagens ombudsmän.
Från 2002 ökar beräknade resurser för utgiftsområdet med 258 miljoner kronor i
jämförelse med den beräknade ramen i budgetpropositionen för 2001. I detta
belopp ingår en överföring med 24 miljoner kronor från utgiftsområde 1 till
utgiftsområde 17.
Med anledning av regeringens ställningstagande till rapporten om det samlade
regeringskansliets långsiktiga dimensionering;"Vad kostar det att regera? En
studie av Regeringskansliets dimensionering nu och i framtiden (Ds 2000:27) ökar
anslaget med 160 miljoner kronor 2002, 240 miljoner kronor 2003 och 340
miljoner kronor 2004. För 2002 ökar därutöver beräknade resurser för
utgiftsområdet, främst till följd av ny pris- och löneomräkning, med 98 miljoner
kronor i jämförelse med den beräknade ramen i budgetpropositionen för 2001. I
detta belopp ingår den ovan nämnda överföringen från utgiftsområde 1 till
utgiftsområde 17.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2000 aviserat att i 2001 års ekonomiska
vårproposition återkomma till frågan om en sammanslagning av anslagen 90:5
Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 och anslaget 5:1
Utrikesförvaltningen under utgiftsområde 5, som är planerad att äga rum den 1
januari 2002.
Utrikesutskottet har i sitt betänkande 1999/2000:UU1 kommenterat den i
budgetpropositionen för 2000 aviserade sammanslagningen av de båda anslagen.
Regeringen vill med anledning av sitt förslag om sammanslagningen anföra
följande.
Regeringskansliet utgör sedan den 1 januari 1997 en myndighet. Dess verksamhet
finansieras dock från två skilda anslag, nämligen anslaget 90:5
Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 och anslaget 5:1
Utrikesförvaltningen under utgiftsområde 5.
För att fullfölja ombildandet av Regeringskansliet till en myndighet har
regeringen föreslagit att de båda förvaltningsanslagen slås samman till ett för
myndigheten gemensamt anslag fr.o.m. den 1 januari 2002. En sammanslagning av
förvaltningsanslagen är en naturlig fortsättning på utvecklingen sedan 1997 och
underlättar styrningen inom myndigheten Regeringskansliet, vilket även skapar en
möjlighet till en effektivare resursanvändning.
Regeringskansliet bedriver ett långsiktigt och kontinuerligt förändringsarbete.
En av de mest omfattande förändringarna både vad gäller personal och finansiella
resurser, genomfördes den 1 januari 2000 i och med sammanslagningen av de två
IT-organisationerna, den inom utrikesdepartementet och den för övriga
Regeringskansliet, till en gemensam organisation.
Som en viktig del av förberedelsearbetet inför de planerade
anslagssammanslagningen har arbete lagts ned på att utforma en för hela
Regeringskansliet reformerad och gemensam verksamhetsplanering, som också bl.a.
syftar till en bättre anpassning till budgetprocessen. Ett samlat anslag innebär
att kopplingen mellan mål, resultat och resurser kan tydliggöras bättre och
därmed ökar förutsättningarna för att uppnå det övergripande målet för
Regeringskansliet, dvs. att vara ett effektivt och kompetent stöd för regeringen
i dess uppgift att styra riket och förverkliga sin politik.
Regeringen föreslår att anslaget för utrikesförvaltningen flyttas från
utgiftsområde 5 till utgiftsområde 1. Detta föranleder ändringar i
tilläggsbestämmelserna 4.6.1, 4.6.6 och 5.12. i riksdagsordningen 1. Frågan
behandlas under lagförslag (avsnitt 3.1).
Regeringen kommer i samband med budgetpropositionen för 2002 att återkomma med
förslag till ändringar av ramen för utgiftsområdet till följd av den nu
föreslagna förändringen.
Förslaget innebär att ändamålet för anslaget Regeringskansliet, utgiftsområde 1
Rikets styrelse utvidgas till att även omfatta utrikesförvaltningen.
Utrikesförvaltningens verksamhet kommer inte längre att finansieras inom
utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan. I detta
sammanhang vill regeringen anföra att det är särskilt angeläget att
vidareutveckla formerna för dialogen med riksdagen när det gäller Sveriges
representation i utlandet.
Under förutsättning att Riksdagen godkänner vad som nu föreslås innebär detta
att den beräknade ramen för utgiftsområde 1 ökar med 1 814 miljoner kronor för
2002. Utgiftsområde 5 minskar med motsvarande belopp. Frågan behandlas under
lagförslag (avsnitt 43.1).
Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2002 föreslå höjningar av
presstödet i enlighet med förslag i tilläggsbudget. Regeringen överväger även
ytterligare insatser inom presstödsområdet.
Från den 1 juli 2001 inrättas en ny myndighet, Valmyndigheten, inom
utgiftsområde 1, politikområde Demokrati. Frågan behandlas på tilläggsbudget.
Verksamheten var tidigare en del av Riksskatteverkets ansvarsområde.
Utgiftsområde 2:
Samhällsekonomi och finansförvaltning
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
1 503
1 308
1 435
1 367
1 328
1 333

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Effektiv statsförvaltning samt
Finansiella system och tillsyn.
Utgiftsområdet omfattar bland annat Riksrevisionsverket, Ekonomistyrningsverket,
Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet,
Riksgäldskontoret, Kammarkollegiet och Finansinspektionen. För 2001 uppgår de
totala anslagen enligt statsbudgeten till 1 308 miljoner kronor.
Från 2002 minskar beräknade resurser för utgiftsområdet med 5 miljoner kronor i
jämförelse med den beräknade ramen i budgetpropositionen för 2001. Ramen för
utgiftsområdet föreslås uppgå till 1 367 miljoner kronor 2002.
Regeringen föreslår att verksamheter som hör till politikområdet Effektiv
statsförvaltning flyttas från utgiftsområde 14 Arbetsliv till utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning. Bakgrunden till att Arbetsgivarverket och
Statens pensionsverk (SPV) redovisats under utgiftsområde 14 och
verksamhetsområdet Staten som arbetsgivare har haft med utskottsbehandlingen att
göra. Verksamheterna har inte haft sina övergripande mål relaterade till
utgiftsområde 14 utan till utgiftsområde 2, eftersom de är ett av flera medel
för att effektivisera statsförvaltningen.
Statliga arbetsgivarfrågor har en begränsad lagstiftning. SPV:s verksamhet
bygger på kollektivavtal och den statliga arbetsrätten har en begränsad
särlagstiftning.
En konsekvens av regeringens förslag om förändring av vilket ändamål och vilka
verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 2 är att anslagen 1:1
stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket och 1:2 statliga tjänstepensioner m.m.
under utgiftsområde 14 Arbetsliv flyttas till utgiftsområde 2 Samhällsekonomi
och finansförvaltning. Detta föranleder ändringar i tilläggsbestämmelserna i
Riksdagsordningen 4.6.2 och 4.6.15.
Under förutsättning att riksdagen godkänner förslagen innebär detta att den
beräknade ramen för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ökar
med 7 383 miljoner kronor för 2002. Utgiftsområde 14 Arbetsliv minskar med 7 383
miljoner kronor. Frågan om ändring av riksdagsordningen behandlas under
lagförslag (avsnitt 3.1).
Utgiftsområde 3:
Skatteförvaltning och uppbörd
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
6 170
6 207
6 529
6 635
6 765
6 902

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Skatt, tull och exekution. Utgiftsområdet
omfattar Riksskatteverket, Skattemyndigheterna samt Tullverket.
Från 2002 ökas beräknade resurser för utgiftsområdet med 297 miljoner kronor i
jämförelse med den beräknade ramen i budgetpropositionen för 2001. Förändringen
består dels av en ökning med 175 miljoner kronor i syfte att återställa
skattekontrollen till 1997 års nivå, dels en ökning med 10 miljoner kronor i
syfte att höja effektiviteten inom tullverksamheten. Från 2002 ökar beräknade
resurser för utgiftsområdet till följd av ny pris- och löneomräkning med 112
miljoner kronor i jämförelse med den beräknade ramen i budgetpropositionen för
2001.
I riksdagen är det olika utskott, skatteutskottet respektive justitieutskottet,
som bereder ärenden om politikområdets anslag inom respektive utgiftsområde.
Anslagen för Riksskatteverket och skattemyndigheterna ingår i utgiftsområde 3
och bereds av skatteutskottet medan anslaget för kronofogdemyndigheterna ingår i
utgiftsområde 4 och bereds av justitieutskottet.
En samordning av handläggningen skulle ge bättre överensstämmelse mellan de
olika myndigheternas anslag. Riksskatteverkets anslag bör även fortsättningsvis
beredas av skatteutskottet. Det framstår därför som lämpligt att flytta anslaget
3:1 Kronofogdemyndigheterna.
Exekutionsväsendet kommer således ej längre att i detta sammanhang behandlas som
en del av rättsväsendet. Detta är en följd av den nuvarande
myndighetsstrukturen.
Regeringen föreslår därför att anslaget för kronofogdemyndigheterna flyttas från
utgiftsområde 4 Rättsväsendet till utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och
uppbörd. Detta föranleder ändringar i tilläggsbestämmelserna 4.6.3 och 4.6.4
riksdagsordningen.
Ändringen medför inte någon ändring av ansvaret för beredningen av den
materiella regleringen vid utsökning. Denna del kommer, liksom tidigare, att
beredas av lagutskottet.
I samband med att ansvaret flyttas till skatteutskottet föreslår regeringen
också att benämningen utsökningsväsendet ändras till exekutionsväsendet för att
uppnå en bättre överensstämmelse med den terminologi som i övrigt används och
som är väl inarbetad.
Regeringen föreslår även att utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd bör
byta benämning till Skatt, tull och exekution för att namnet bättre skall spegla
innehållet i utgiftsområdet. Detta föranleder ändring i tilläggsbestämmelsen
5.12.1 riksdagsordningen.
Regeringen kommer i samband med budgetpropositionen att återkomma med förslag
till förändringar av ramen för utgiftsområdet till följd av den nu föreslagna
förändringen. Under förutsättning att riksdagen godkänner ett sådant beslut
innebär detta att den beräknande ramen för utgiftsområde 3 ökar med 1 395
miljoner kronor för 2002. Utgiftsområde 4 minskar med motsvarande belopp.
Frågan om ändring av riksdagsordningen behandlas under lagförslag (avsnitt
3.1.).
Utgiftsområde 4:
Rättsväsendet
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
23 317
23 973
24 592
24 905
25 494
26 620

Utgiftsområdet omfattar polisen, åklagarväsendet, domstolsväsendet,
rättshjälpen, kriminalvården, exekutionsväsendet, Brottsförebyggande rådet,
Rättsmedicinalverket, Gentekniknämnden och Brottsoffermyndigheten. Från 2002
minskas beräknade resurser för utgiftsområdet till följd av ny pris- och
löneomräkning med 181 miljoner kronor i jämförelse med den beräknade ramen i
budgetpropositionen för 2001. På grund av vissa oklarheter i samband med
beräkningen av pris- och löneomräkningen för 2002 och 2003 kommer regeringen att
återkomma med en slutlig bedömning om resursnivån i samband med
budgetpropositionen. Detta för att säkerställa att fler poliser kan anställas
och målen för polisväsendets utveckling uppnås.
Rättsväsendet tillförs 600 miljoner kronor för 2004. Medlen skall användas till
en fortsatt förstärkning av polisen. Satsningen på att utveckla den lokala
polisen - närpolisreformen - skall fullföljas. Ytterligare en polishögskola
startas. Fler specialister anställs för att säkerställa utvecklingen av det
kunskapsbaserade polisarbetet och höja kvaliteten i brottsutredningarna.
Polisväsendets metoder för verksamhetsuppföljning och redskap för en effektiv
budgetkontroll måste vidareutvecklas.
Arbetet med att reformera och utveckla rättsväsendet fortsätter och skall leda
till ett rationellt strukturerat rättsväsende som utifrån en helhetssyn på
myndigheternas verksamhet uppfyller medborgarnas berättigade krav på snabbhet,
rättssäkerhet och hög kvalitet. Mål och prioriteringar för rättsväsendet ligger
fast. Rättsväsendet skall bl.a. förbättra sin effektivitet och sin förmåga att
förebygga och bekämpa både mängdbrottslighet och grövre kriminalitet. Det gäller
inte minst våldsbrott (särskilt våld mot kvinnor och barn), narkotikabrott,
ekobrottslighet inklusive miljöbrott, brott med homofobiska inslag och brott med
rasistiska eller extremistiska förtecken. Bland andra viktiga inslag kan nämnas
att konsolidera och utveckla det omfattande reformarbete som genomförts inom
åklagarväsendet, fullfölja reformeringen av domstolsväsendet och ge
kriminalvården förutsättningar att möta ett ökat platsbehov och fortsätta
utveckla verksamheten. Ett mycket viktigt inslag i detta är att ytterligare
utveckla kompetensen inom hela rättsväsendet.
Redan fattade beslut samt regeringens förslag i denna proposition innebär
sammantaget den största satsningen på rättsväsendet någonsin. Regeringen avser
även fortsättningsvis att noga följa rättsväsendets verksamhet och resultat och
att, efter analys av vidtagna effektiviseringsåtgärder, återkomma till riksdagen
om de ytterligare insatser som erfordras för att fullfölja statsmakternas
intentioner för utvecklingen av rättsväsendet.
Regeringen föreslår att ansvaret för anslaget 3:1 Kronofogdemyndigheterna med
tillhörande frågor flyttas till utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution. Under
förutsättning att Riksdagen godkänner ett sådant beslut innebär detta att den
beräknande ramen för utgiftsområde 3 i så fall ökar med 1 395 miljoner kronor
för 2002. Utgiftsområde 4 minskar med motsvarande belopp.
Frågan om ändring av riksdagsordningen behandlas under lagförslag (avsnitt
3.1.).
Utgiftsområde 5:
Utrikesförvaltning och internationell samverkan
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
2 984
2 908
2 989
2 901
2 941
2 984

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik och det
avser bidrag till vissa internationella organisationer, fredsfrämjande
verksamhet, information om Sverige i utlandet, nedrustnings- och
säkerhetspolitiska frågor samt Europainformation.
För 2002 ökas beräknade resurser för utgiftsområdet med 20 miljoner kronor i
jämförelse med den beräknade ramen i budgetpropositionen för 2001. Ökningen
förklaras främst av ny pris- och löneomräkning.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2000 aviserat att i 2001 års ekonomiska
vårproposition återkomma till frågan om en sammanslagning av anslagen 90:5
Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 och anslaget 5:1
utrikesförvaltningen under utgiftsområde 5, som är planerad att äga rum den 1
januari 2002.
Regeringen föreslår att anslaget för utrikesförvaltningen flyttas från
utgiftsområde 5 till utgiftsområde 1. Detta föranleder ändringar i
tilläggsbestämmelserna i riksdagsordningen 4.6.1, 4.6.6 och 5.12.1. Regeringen
kommer i samband med budgetpropositionen att återkomma med förslag till
ändringar av ramen för utgiftsområdet till följd av den nu föreslagna
förändringen.
Under förutsättning att riksdagen godkänner detta förslag innebär det att den
beräknade ramen för utgiftsområde 5 minskar med 1 814 miljoner kronor för 2002
och utgiftsområde 1 ökar med motsvarande belopp. Frågan behandlas under
utgiftsområde 1 samt under lagförslag (avsnitt 3.1).
Utgiftsområde 6:
Totalförsvar
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
46 165
46 530
46 003
45 804
44 751
44 764

Utgiftsområdet omfattar verksamheter inom det militära och det civila försvaret,
Kustbevakningen, Statens räddningsverk, Sprängämnesinspektionen, nämnder samt
stödverksamhet till det militära och det civila försvaret. I utgiftsområdet
ingår även internationell fredsfrämjande verksamhet med svensk trupp utomlands.
Riksdagens beslut med anledning av prop. 1999/2000:30 Det nya försvaret innebär
att totalförsvaret ominriktas mot ett insatsförsvar. Hösten 2001 skall
statsmakterna fatta det försvarspolitiska beslutet för åren 2002-2004. Detta
kommer att göras med utgångspunkt i bl.a. Försvarsberedningens, Sårbarhets- och
säkerhetsutredningens samt andra utredningars förslag. Den nationella
krishanteringens framtida utformning kommer i huvudsak redovisas i en
proposition våren 2002.
År 2003 skall EU:s krishanteringsförmåga vara fullt utbyggd. Försvarsutskottet
har i betänkande 1999/2000:FöU2 utgått från att regeringen snarast återkommer
med förslag till riksdagen efter vilka principer som utlandsinsatser bör
finansieras. Regeringen avser i budgetpropositionen för 2002 föreslå att de
nuvarande anslagen 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. och 6:2
Fredsfrämjande truppinsatser slås samman till ett anslag. Härigenom skapas en
större flexibilitet i planeringen och användningen av resurserna när avvägningar
mellan internationella insatser och förbandsverksamhet skall göras.
Utgiftsområde 7:
Internationellt bistånd
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
15 317
14 966
16 483
15 375
18 037
19 780

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Internationellt utvecklingssamarbete
samt Samarbete med Central- och Östeuropa.
Biståndsramen för 2002 uppgår till 0,74 procent av BNI, vilket med nuvarande
BNI-prognos beräknas till 16,6 miljarder kronor. Ramen för 2003 uppgår till 0,81
procent av BNI. Regeringen föreslår nu att biståndet 2004 skall höjas till 0,86
procent av BNI, därutöver tillförs biståndet 200 miljoner kronor. Därmed tas
ännu ett betydande steg mot enprocentsmålet. Regeringen har ambitionen att
Sverige åter skall uppnå enprocentsmålet för biståndet när de statsfinansiella
förutsättningarna för detta föreligger.
Från biståndsramen avräknas vissa asylkostnader, medel för EU:s gemensamma
bistånd, vissa FN-bidrag samt administration. För 2002 uppgår de totala anslagen
enligt statsbudgeten till 15,4 miljarder kronor, varav 14,8 miljarder kronor
till Internationellt utvecklingssamarbete och 0,6 miljarder kronor till
Samarbete med Central- och Östeuropa.
År 2002 minskas beräknade resurser för utgiftsområdet med 195 miljoner kronor i
jämförelse med den beräknade ramen i budgetpropositionen för 2001. Detta beror
på att avräkningarna från biståndsramen har ökat med 195 miljoner kronor, vilket
minskar biståndsanslaget i motsvarande mån.
I en proposition om samarbetet med Central- och Östeuropa som lämnas till
riksdagen den 17 april 2001 föreslås ett nytt program för perioden 2002-2003.
För 2002 beräknas 600 miljoner kronor och för 2003 beräknas 900 miljoner kronor.
Därefter övergår programmet i ett permanent anslag på en nivå av 400 miljoner
kronor för 2004.
Utgiftsområde 8:
Invandrare och flyktingar
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
4 472
4 942
4 988
4 827
4 850
4 330

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Migrationspolitik, Integrationspolitik,
Storstadspolitik och Minoritetspolitik.
Beräknade resurser för utgiftsområdet ökar med 144 miljoner kronor för 2002 och
133 miljoner kronor för 2003 jämfört med de beräknade ramarna i
budgetpropositionen för 2001. Förändringen förklaras huvudsakligen av att
regeringen har beräknat att utgiftsområdet tillförs 40 miljoner kronor 2002 och
50 miljoner kronor från 2003 för asylsökande barns tillgång till
förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och utbildning på i huvudsak samma villkor
som gäller för barn som är bosatta i landet.
Regeringen beräknar öka utgiftsområdesramen med 32 miljoner kronor från 2002 för
europeiska flyktingfonden. Motsvarande belopp redovisas under inkomsttitel.
Det är viktigt att stödja grupper, organisationer och institutioner som har en
tydlig målsättning att värna det demokratiska samhället mot rasism,
främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering. Det antirasistiska arbetet
förstärks därför och 10 miljoner kronor beräknas fr.o.m. 2002. Insatserna ska
vara långsiktiga och samordnas med det arbete som bedrivs av frivillig
organisationer, myndigheter, arbetsmarknadens parter och forskare. Samordning
bör också ske med de arbete som bedrivs av internationella organ och inom EU.
Insatserna skall bl.a. inriktas mot att identifiera och kartlägga problemområden
och på verksamheter som behövs för att värna det demokratiska samhället. En
försöksverksamhet inleds med lokala och regionala diskrimineringsombud. För
detta ändamål tillförs 4 miljoner kronor fr.o.m. 2002.
De föreslagna medlen till antirasistiskt arbete och
antidiskrimineringsverksamhet finansieras delvis genom att 10 miljoner kronor av
resurserna för Integrationsverkets nuvarande verksamhet omfördelas.
År 2003 beräknar regeringen minska ramen för utgiftsområdet med 20 miljoner
kronor och ytterligare 310 miljoner kronor år 2004 för att finansiera förslag
som innebär att ett äldreförsörjningsstöd inrättas för personer över 65 år som
inte uppfyller bosättningskravet i pensionssystemet.
Regeringens arbete för att förstärka rättssäkerheten i utlänningsärenden
fortsätter.
Riksdagen har tillkännagivit för regeringen att regeringen i samband med 2001
års ekonomiska vårproposition 2001 bör redovisa ett sätt att möjliggöra
flexiblare utnyttjande av anslagen på migrationsområdet, då i första hand
anslagen 12:1 Migrationsverket och 12:2 Mottagande av asylsökande (bet.
2000/01:SfU2).
För det första kan konstateras att nuvarande anslagssystem är konstruerat så att
flexibilitet finns inbyggd i systemet. I första hand skall flexibilitet finnas
inom anslagen genom möjligheten att utnyttja anslagskredit respektive
anslagssparande. Om dessa möjligheter inte är tillräckliga kan regeringen två
gånger per år i tilläggsbudgeten föreslå omprioriteringar.
För det andra är det en viktig princip att förvaltningsanslag och sakanslag
skall hållas åtskilda. Syftet med detta är att underlätta styrningen av
förvaltningen och att anslagets ändamål skall vara tydliga för såväl riksdag som
regering. En strävan bör därmed vara att sakanslag hålls så rena som möjligt
och inte belastas med förvaltningskostnader. Finansutskottet (bet. 2000/01:FiU2,
sid. 10) har också uttryckt kritik mot att regeringen inom ett och samma
politikområde blandar transfereringsutgifter med förvaltningsutgifter. Utskottet
konstaterar att det strider mot intentionerna bakom den nuvarande indelningen i
utgiftsområden och hänvisar till att de realekonomiska effekterna av dessa
utgifter är väsentligt olika och därför av analysskäl bör hållas åtskilda.
Anslagsstrukturen inom migrationsområdet är konstruerad så att myndigheternas
förvaltningsutgifter och övriga utgifter hålls isär. Från anslaget 12:1
Migrationsverket finansieras Migrationsverkets centrala administration och
prövning av uppehållstillstånd och medborgarskap. Från anslaget 12:2 Mottagande
av asylsökande finansieras all den verksamhet som rör mottagandet av
asylsökande. Det handlar om bistånd i form av bostadsersättning, dagersättning
och särskilt bidrag. Från anslaget finansieras också ersättning till kommuner
och landsting för kostnader för skola, hälso- och sjukvård m.m.
Anslagsutbetalningarna styrs i stor utsträckning av lagar och förordningar.
Därutöver finansieras från anslaget kostnader för anläggningsboende för
asylsökande och lokaler samt för personal som arbetar med organiserad verksamhet
för asylsökande och vissa andra verksgemensamma kostnader.
Mot bakgrund av det anförda anser regeringen att det nu inte finns behov av att
lägga fram förslag till särskilda åtgärder med anledning av
Socialförsäkringsutskottets initiativ.
Utgiftsområde 9:
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
28 573
29 374
29 850
31 793
34 285
35 907

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Hälso- och sjukvårdspolitik,
Folkhälsopolitik, Barnpolitik, Handikappolitik, Äldrepolitik,
Socialtjänstpolitik och Forskningspolitik.
Från 2002 ökas beräknade resurser för utgiftsområdet med 1 484 miljoner kronor i
jämförelse med den beräknade ramen i budgetpropositionen för 2001.
Statens utgifter för Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Barnpolitik,
Handikappolitik, Äldrepolitik och Socialtjänstpolitik utgör en mindre del av de
samlade resurserna för dessa politikområden. Huvudmannaskapet för dessa
verksamheter ligger huvudsakligen hos kommuner och landsting. Statens stöd till
den kommunala sektorn utgår till största delen från utgiftsområde 25 Allmänna
bidrag till kommuner.
I syfte att likställa läkemedelsbehandling med andra behandlingsmetoder inom
hälso- och sjukvården samt få kontroll över kostnadsutvecklingen i
läkemedelsförmånen träffade staten 1996 en överenskommelse med
Landstingsförbundet om villkoren för det särskilda statsbidraget till
landstingen för läkemedelsförmånens kostnader. Staten och Landstingförbundet är
nu överens om en ny modell för statens ersättning till landstingen. Modellen
innebär att landstingens incitament att arbeta med kostnadsutvecklingen i
läkemedelsförmånen förbättras avsevärt. Samtidigt åtar sig staten att ge
landstingen ett större inflytande över läkemedelsförmånen så att de har
möjlighet att påverka kostnadsutvecklingen. Överenskommelsen innebär en årlig
kostnadsökning i läkemedelsförmånen på fem procent, vilket skall jämföras med
den historiska ökningen som uppgår till knappt tio procent. Till följd av
överenskommelsen utökas ramarna under utgiftsområdet med 1 663 miljoner kronor
2002, 2 563 miljoner kronor 2003 och 3 463 miljoner kronor 2004.
Regeringen anser att väntetiderna till vissa behandlingar i dag är oacceptabelt
långa, vilket gör att det inte är möjligt att säga att hälso- och sjukvården har
en acceptabel tillgänglighet. Åtgärder krävs inom detta område. Staten och
landstingen är överens om att tillskjuta resurser i syfte att förbättra
tillgängligheten till behandlingar. För att nå detta tillförs landstingen från
den 1 januari 2002 ett resurstillskott om 1 250 miljoner kronor under
utgiftsområdet 25 Allmänna bidrag till kommuner. En förutsättning för
resurstillskottet är att detta regleras i ett avtal mellan staten och
Landstingsförbundet. Mot bakgrund av att Dagmaruppgörelserna bland annat syftat
till att öka tillgängligheten bedömer regeringen att anslaget Bidrag till hälso-
och sjukvård kan minskas med 450 miljoner kronor. Medlen används främst för att
förstärka det generella statsbidraget till landstingen.
I syfte att ytterligare förbättra den ekonomiska situationen för äldre- och
funktionshindrade inom vård och omsorg föreslår regeringen att ett
förbehållsbelopp i äldre- och handikappomsorgen införs från och med den 1
januari 2002. För att kompensera kommunsektorn tillförs 650 miljoner kronor
under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.
Regeringen avser att i en särskild proposition återkomma med förslag som innebär
att ett äldreförsörjningsstöd inrättas för personer över 65 år som inte
uppfyller bosättningskravet i pensionssystemet. Medel för ändamålet tillförs
utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Till följd av att
äldreförsörjningsstödet avlastar socialbidragskostnaderna i kommunerna
omfördelas vissa medel från utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner samt
utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar till utgiftsområde 11 Ekonomisk
trygghet vid ålderdom. Utöver dessa medel föreslår regeringen att utgiftsområde
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom tillförs ytterligare 75 miljoner kronor för
detta ändamål. För att administrera äldreförsörjningsstödet tillförs Allmänna
försäkringskassorna under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp 21 miljoner kronor 2003 och 7 miljoner kronor årligen från 2004.
Regeringen avser att tillföra tandvården ytterligare 200 miljoner kronor per år
från 2002 och framåt. Detta tillskott läggs till de stora satsningar som
tidigare har gjorts.
Mot bakgrund av den svåra ekonomiska situation som Statens institutionsstyrelse
befinner sig i avser regeringen att tillföra myndigheten 20 miljoner kronor 2002
och 30 miljoner kronor per år från 2003 och framåt.
Regeringen avser att tillföra Folkhälsoinstitutet 30 miljoner kronor årligen
under perioden 2002 till och med 2004 för att förstärka arbetet med
tobaksprevention.
Försöksverksamheten med insatser för hemlösa förlängs till 2004. Totalt avsätts
10 miljoner kronor per år för detta ändamål.
Vidare avser regeringen att stödja alternativ medicin med 3 miljoner kronor
årligen fram till och med 2004.
Utgiftsområde 10:
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
97 937
101 950
106 744
110 711
117 738
120 821

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ersättning vid arbetsoförmåga.
Från 2002 ökas beräknade resurser för utgiftsområdet med cirka 6 209 miljoner
kronor för 2002 och 10 853 miljoner kronor för 2003 i jämförelse med de
beräknade ramarna i budgetpropositionen för 2001. För 2001 visar prognosen att
utgifterna inom utgiftsområdet ökar med 4 794 miljoner kronor, varav merparten
av ökningen härrör från anslaget för sjukpenning och rehabilitering m.m.
Ökningarna beror huvudsakligen på att antagandena om antalet sjukskrivna och
antalet förtidspensionärer har höjts. Prognosen för antalet nettodagar med
sjukpenning har ökat med ca 13 procent för innevarande år jämfört med
bedömningen som gjordes i budgetpropositionen för 2001. För 2003 förklaras
knappt 3 miljarder kronor av ökningen sedan budgetpropositionen för 2001 av att
det särskilda grundavdraget för folkpensionärer (SGA) slopas.
Regeringen avser att föreslå riksdagen att arbetsskadeförsäkringen reformeras
vilket beräknas medföra utgiftsökningar med högst 500 miljoner kronor 2002 och
en varaktig årlig utgiftsökning på högst 1 000 miljoner kronor från och med
2003. Regeringen har också för avsikt att föreslå att 100 miljoner kronor
tillförs utgiftsområdet för försöksverksamhet för att motverka
långtidssjukskrivingar.
Sjukförsäkringssystemet ersätter idag 80 procent av den sjukpenninggrundande
inkomsten upp till ett inkomsttak om 7,5 prisbasbelopp. Allt fler
förvärvsarbetande har inkomster över inkomsttaket. Det är angeläget att bevara
och utveckla den generella välfärden. Regeringen avser därför att se över
ersättningsnivåerna i socialförsäkringssystemen och återkomma till frågan i
budgetpropositionen för 2002.
Regeringen överlämnade den 22 mars 2001 propositionen 2000/01:96
Sjukersättningen och aktivitetsersättning istället för förtidspension till
riksdagen. I propositionen redovisar regeringen förslag till ett reformerat
förtidspensionssystem, vilket till stor del är en konsekvens av att ett nytt
ålderspensionssystem har införts. Det är i huvudsak fråga om nya
beräkningsregler. Ändringarna avses träda i kraft den 1 januari 2003.
Ett viktigt inslag i reformeringen av förtidspensionssystemet är att det
särskilda grundavdraget (SGA) avskaffas. För att försäkringens nettoersättningar
skall vara oförändrade måste bruttobeloppen höjas. Bruttoutgifterna för
anslaget Förtidspensioner har således ökats med ca 2,9 miljarder kronor från och
med 2003. Härigenom ökar det kommunala skatteunderlaget. Kommunsektorns ökade
skatteinkomster innebär att det generella statsbidraget till kommuner och
landsting inom utgiftsområde 25 reduceras med ca 2,8 miljarder kronor fr.o.m.
2003. Beloppet kan komma att revideras då den slutliga justeringen sker i
budgetpropositionen för 2003.
Utgiftsområde 11:
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
33 538
33 780
33 774
33 241
51 615
51 201

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ekonomisk äldrepolitik.
För 2002 ökas beräknade resurser för utgiftsområdet med 91 miljoner kronor i
jämförelse med den beräknade ramen i budgetpropositionen för 2001. Ökningen
beror i huvudsak på att 160 miljoner kronor föreslås tillskjutas utgiftsområdet
med anledning av nedanstående förslag om en höjning av bostadstillägget till
pensionärer. Denna utgiftsökning motverkas dock till viss del av nedreviderade
prognoser varför nettoeffekten blir 91 miljoner kronor.
Den kraftiga utgiftsökningen mellan åren 2002 och 2003 beror dels på att
utgifterna för den bosättningsbaserade folkpensionen till pensionärer som även
uppbär ATP flyttas från ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till
utgiftsområde 11, dels på att det särskilda grundavdraget (SGA) avskaffas 2003.
Då SGA avskaffas omvandlas denna skatteförmån tillsammans med nuvarande
bosättningsbaserade folkpension samt pensionstillskott till en beskattad
garantipension på budgetens utgiftssida.
I och med att SGA höjdes den 1 januari 2001 beräknas kostnaderna för
garantipensionen bli cirka 385 miljoner kronor högre för 2003 och framöver,
jämfört med vad som beräknades i budgetpropositionen för 2001.
Regeringen avser vidare föreslå förbättringar inom bostadstillägget till
pensionärer (BTP). Idag ersätter BTP boendekostnader upp till 4 500 kronor med
90 procent av kostnaden. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2002
föreslå att ersättningsnivån höjs till 91 procent. Förändringen innebär en
förbättring för pensionärer med BTP på i genomsnitt ca 400 kronor per år och som
mest med 540 kronor per år.
Äldre invandrare som inte uppfyller bosättningskravet för svensk folkpension är
idag hänvisade till socialbidrag för sin försörjning. Regeringen avser att i en
särskild proposition ändra på detta förhållande genom att föreslå att ett
äldreförsörjningsstöd (ÄFS) riktat till dessa personer införs 2003.
Utgiftsområdet tillförs 710 miljoner kronor från och med 2003 för att finansiera
denna reform. En stor del av dessa ökade kostnader på utgiftsområde 11
motsvaras dock av minskade kostnader för socialbidrag till gruppen äldre
invandrare. Därmed kan neddragningar ske i enlighet med den kommunala
finansieringsprincipen. Neddragningar har gjorts med sammantaget 635 miljoner
kronor inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner samt utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar. Det belopp som kommer de äldre invandrarna tillgodo
som en standardförbättring är således ca 75 miljoner kronor. I
budgetpropositionen för 2003 avser regeringen föreslå att ett nytt anslag
anvisas för äldreförsörjningsstödet.
Utgiftsområde 12:
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
44 596
47 747
47 986
49 645
51 619
52 529

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ekonomisk familjepolitik.
Beräknade resurser för utgiftsområdet ökar med 714 miljoner kronor för 2002 och
862 miljoner kronor för 2003 i jämförelse med de beräknade ramarna i
budgetpropositionen för 2001. Ökningarna förklaras till större delen av högre
utgifter för föräldraförsäkringen, vilket framför allt beror på ett högre
antagande om antalet födda barn och den höjning av garantiersättningen som
regeringen föreslår i denna proposition.
Föräldrapenning enligt garantinivå utges till föräldrar som saknar inkomst, har
låg inkomst eller inte uppfyller kvalifikationskraven inom föräldraförsäkringen.
Garantiersättningen har varit oförändrad sedan 1987 och uppgår till 60 kronor
per dag. Om hänsyn tas till inflation skulle garantinivån i dag uppgå till ca 95
kronor. Regeringen avser att höja garantinivån i föräldraförsäkringen med 60
kronor till 120 kronor per dag fr.o.m. den 1 januari 2002. Vidare avser
regeringen att höja garantinivån till 150 kronor 2003 och till 180 kronor per
dag fr.o.m. 2004. Höjningen avser den del av försäkringen som utger ersättning
motsvarande förälderns sjukpenninggrundande inkomst, dvs. 390 dagar fr.o.m. den
1 januari 2002. I ramen för utgiftsområdet har utgiftsökningar i
föräldraförsäkringen med anledningen av höjningen av garantiersättningen
beaktats med 200 miljoner kronor 2002, 300 miljoner kronor 2003 och 400 miljoner
kronor 2004.
I dag uppgår inkomsttaket i föräldraförsäkringen till 7,5 prisbasbelopp vilket
motsvarar en månadslön på drygt 23 000 kronor. Allt fler förvärvsarbetande har
inkomster över inkomsttaket. Det är angeläget att bevara och utveckla den
generella välfärden. Regeringen avser därför att se över ersättningsnivåerna i
socialförsäkringssystemet och återkomma till frågan i budgetpropositionen för
2002.
Utgiftsområde 13:
Arbetsmarknad
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
33 224
63 031
59 775
59 199
59 959
59 593

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Arbetsmarknadspolitik.
För 2002 minskas ramen för utgiftsområdet med 2 330 miljoner kronor och för 2003
med 1 508 miljoner kronor i jämförelse med de beräknade ramarna i
budgetpropositionen för 2001. Förändringarna i förhållande till
budgetpropositionen för 2001 förklaras främst av lägre volymer i
arbetsmarknadspolitiska program.
För att de lediga platserna snabbt skall kunna tillsättas och säkerställa
kvaliteten i insatserna inom aktivitetsgarantin bedömer regeringen att behovet
av personalresurser vid arbetsförmedlingen kommer att vara oförändrat de
närmaste åren. Framför allt handlar det om att förstärka det företagsinriktade
arbetssättet och utveckla arbetet med de individuella handlingsplanerna. Det ger
även arbetsförmedlingen möjligheter att i ökad utsträckning arbeta med
aktivitetsgarantin och bl.a. äldre arbetslösa vilkas situation på
arbetsmarknaden inte förbättrats i samma utsträckning som för andra grupper.
Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2002 återkomma med ett förslag
att de 700 miljoner kronor som AMV fått använda för tillfälliga
personalförstärkningar permanent överförs för personalresurser vid
arbetsförmedlingen, varav 165 miljoner för att särskilt stärka ställningen på
arbetsmarknaden för personer med utländsk bakgrund.
Försöksverksamheten Kulturarvs IT pågår under åren 1999-2001. Verksamheten har
nyligen utvärderats och regeringen avser att i budgetpropositionen föreslå en
förlängning av verksamheten till utgången av 2002.
Regeringen avser att ändra sysselsättningskravet för Samhall AB innevarande år.
Detta mot bakgrund av försämrade marknadsförutsättningar. Antalet arbetade
timmar som Samhall AB skall uppnå sänks därför från 31,9 miljoner till 31
miljoner.
Regeringen beräknar 100 miljoner kronor per år 2002-2004 för insatser för att
minska deltidsarbetslösheten. Regeringen återkommer i budgetpropositionen för
2002 med utformning av satsningen.
Regeringen avser att höja de lägsta och högsta nivåerna i
arbetslöshetsersättningen fr.o.m. den 1 juli 2001. Den högsta ersättningen under
de första 100 dagarna av en ersättningsperiod höjs från 580 kronor per dag till
680 kronor per dag. Samtidigt höjs grundbeloppet från 240 kronor per dag till
270 kronor per dag under hela ersättningsperioden. Motsvarande höjning kommer
att ske av aktivitetsstödet. Finansieringen sker i huvudsak genom de
regelförändringar som föreslogs i prop. (1999/2000:139) En rättvisare och
tydligare arbetslöshetsförsäkring. Från 2002 har 500 miljoner kronor tillförts
utgiftsområdet för att delvis finansiera dessa höjningar. Nästa år skall
ersättningen i a-kassan höjas ytterligare, under förutsättning att det
statsfinansiella läget så tillåter. Regeringen avser att följa upp och utvärdera
effekterna av förslagen i prop. (1999/2000:139) inför en eventuell förändring.
Utgiftsområde 14:
Arbetsliv
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
41 067
8 542
8 735
8 456
8 425
8 445

Utgiftsområdet omfattar politikområdena arbetsliv, jämställdhet och effektiv
statsförvaltning.
Från 2002 minskas beräknade resurser för utgiftsområdet med 10 miljoner kronor i
jämförelse med den beräknade ramen i budgetpropositionen för 2001.
För att politikområdet effektiv statsförvaltning skall kunna utgöra en helhet
föreslår regeringen att ansvaret för anslagen 1:1 Stabsuppgifter vid
Arbetsgivarverket och 1:2 Statliga tjänstepensioner m.m. med tillhörande frågor
flyttas till utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Under
förutsättning att riksdagen godkänner ett sådant beslut innebär detta att den
beräknade ramen för utgiftsområde 14 minskar med 7 383 miljoner kronor får 2002,
utgiftsområde 2 ökar med motsvarande belopp. Frågan behandlas under
utgiftsområde 2 samt föranleder ändringar i riksdagsordningen (se avsnitt 3.1).
Utgiftsområde 15:
Studiestöd
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
19 681
21 622
19 572
22 493
23 387
24 092

Samtliga anslag under utgiftsområdet tillhör politikområdet Utbildningspolitik
som redovisas under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.
För 2002 minskas ramen för utgiftsområdet med 1 872 miljoner kronor och för 2003
med 1 340 miljoner kronor i jämförelse med de beräknade ramarna i
budgetpropositionen för 2001. Förändringarna av utgiftsområdesramarna i
förhållande till budgetpropositionen för 2001 förklaras främst av lägre
studerandevolymer inom vuxenutbildning och eftergymnasial utbildning. Jämfört
med budgetpropositionen för 2001 görs även ett lägre antagande om ränta och
prisbasbelopp vilket medför lägre utgifter för studiemedelsräntor respektive
studiemedel.
Från och med 2003 beräknas ökade utgifter med 300 miljoner kronor till följd av
att studiebidraget till gymnasiestuderande i denna proposition föreslås utgå
under tio månader mot nuvarande nio månader. Från och med 2003 beräknas även
resurser inom utgiftsområdet för ett nytt, obeskattat vuxenstudiestöd. Det
särskilda utbildningsbidraget (UBS ) avvecklas.

Utgiftsområde 16:
Utbildning och universitetsforskning
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
31 363
34 846
34 215
41 739
42 970
44 743

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Utbildningspolitik, Forskningspolitik
samt del av politikområdet Storstadspolitik.
För 2002 ökas beräknade resurser för utgiftsområdet med 938 miljoner kronor och
för 2003 minskas beräknade resurser med 283 miljoner kronor i jämförelse med den
beräknade ramen i budgetpropositionen för 2001.
Förändringarna av utgiftsområdesramarna i förhållande till budgetpropositionen
för 2001 förklaras av flera faktorer;
Resurser för de lagstadgade delarna av maxtaxereformen, 500 miljoner kronor för
2002 och 1 700 miljoner kronor fr.o.m. 2003, beräknas i stället under
utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Utgiftsområdesramen har minskats
med 345 miljoner kronor 2002 och 400 miljoner kronor fr.o.m. 2003 med anledning
av att ändamålet för de medel som tidigare beräknats för s.k.
NT/svux-utbildningar successivt upphör. Vidare beräknas, med anledning av
propositionen Nytt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar (prop.
2000/01:71) som regeringen överlämnade till riksdagen den 19 mars 2001, 1 420
miljoner kronor under detta utgiftsområde. Dessa resurser beräknades tidigare
under utgiftsområde 25. I utgiftsområdesramarna har vidare beräknats 100
miljoner kronor 2002 och 200 miljoner kronor fr.o.m. 2003 för kvalitetsfrämjande
åtgärder inom humanistiskt, teologiskt, juridiskt och samhällsvetenskapligt
utbildningsområde. För 2002-2004 avsätts 50 miljoner kronor per år för forskning
om biologisk mångfald och ekologiskt hållbar utveckling. Till följd av pris-
och löneomräkning ökar utgiftsområdesramen med ca 200 miljoner kronor 2002.

Utgiftsområde 17:
Kultur, medier, trossamfund och fritid
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
7 589
7 807
7 877
8 061
8 167
8 353

I utgiftsområdet ingår politikområdena Kulturpolitik, Ungdomspolitik och
Folkrörelsepolitik samt delar av politikområdena Mediepolitik, Finansiella
system och tillsyn, Utbildningspolitik och Forskningspolitik.
Från 2002 ökar beräknade resurser för utgiftsområdet med 96 miljoner kronor i
jämförelse med den beräknade ramen i budgetpropositionen för 2001.
Regeringen föreslår att utgiftsområdet tillförs ytterligare 120 miljoner kronor
fr.o.m. 2002. Regeringen kommer att föreslå att 40 miljoner kronor av dessa
medel används för ökade insatser för kulturmiljövård. Regeringen avser vidare
att tillföra ytterligare medel för centrala och regionala kultursatsningar.
Regeringen återkommer i budgetpropositionen med den närmare fördelningen av
tillskottet. Av de 120 miljoner kronorna finansieras 24 miljoner kronor från
utgiftsområde 1.
I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) beräknades under utgiftsområdet
ett samlat belopp på 78 miljoner kronor för justering av statsbidragen till
teater-, dans- och musikinstitutioner med anledning av att premierna för
tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring anpassas till de faktiska
kostnaderna. Det ökade premieuttaget innebär att också den särskilda löneskatten
höjs. Utgiftsområdet ökar med 19,3 miljoner kronor som kompensation för den
ökade löneskatten.
Från 2002 minskar beräknade resurser för utgiftsområdet med 44 miljoner kronor
till följd av dels ny pris- och löneomräkning, dels en minskning till följd av
minskade inleveranser från Fastighetsverket till statsbudgeten.
Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 8 061 miljoner kronor 2002.
Efter en översyn av kulturinstitutionernas lokalkostnader anser regeringen att
kostnadsbaserade i stället för marknadsanpassade hyror bör tillämpas för ett
antal äldre byggnader som i hög grad formats för sitt ändamål och kommit att bli
symboler för en kulturinstitutions verksamhet. Dessa fastigheter är Operans,
Dramatens, Nationalmuseums, Naturhistoriska riksmuseets och Historiska museets
huvudbyggnader. Åtgärden beräknas minska hyreskostnaden med 19,1 miljoner
kronor.
Regeringen anser också att Fastighetsverket, med de begränsningar som följer av
verkets ansvar för en fastighets långsiktiga och kulturhistoriska värde, skall
visa beredvillighet att tillmötesgå en hyresgästs önskemål om hur ansvaret för
drift och underhåll av fastigheten ska fördelas.
Regeringen har också noterat en brist i det underlag som används för
prisomräkning av lokalkostnaderna i vissa anslag. Statskontoret kommer därför
att ges i uppdrag att lämna det underlag som är nödvändigt för att en
tillfredsställande prisomräkning skall kunna göras av anslagen i samband med att
hyresavtalen för kulturinstitutioners ändamålslokaler tecknas om.
Regeringen är beredd att under åren 2002 till och med 2004 bidra till
finansieringen av de initialkostnader som uppstår om det permanenta sätet för
Världsantidopningsbyrån (WADA) förläggs till Stockholm.
Utgiftsområde 18:
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
11 867
11 635
11 089
10 292
10 373
10 003

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Bostadspolitik och Regional
samhällsorganisation samt del av politikområdena Ekonomisk familjepolitik och
Miljöpolitik.
Beräknade resurser för utgiftsområdet minskar med 720 miljoner kronor för 2002
och 241 miljoner kronor för 2003 jämfört med de beräknade ramarna i
budgetpropositionen för 2001. Förändringen 2002 förklaras huvudsakligen av att
utgifterna för bostadsbidrag beräknas minska med 670 miljoner kronor och
utgifterna för räntebidrag beräknas minska med 155 miljoner kronor.
Utgiftsområdesramen förändras också till följd av att 100 miljoner kronor
beräknas tillföras utgiftsområdet 2002 och 600 miljoner kronor från 2003 för
stöd till bostadsbyggande. Medlen avser ett femårigt investeringsbidrag för
byggande av hyreslägenheter i områden med bostadsbrist (avsnitt 8.1.16).
Regeringen beräknar tillföra utgiftsområdet 13 miljoner kronor 2002 och 26
miljoner kronor från 2003 för åtgärder mot radon i bostäder.
År 2004 beräknar regeringen att tillföra 400 miljoner kronor till utgiftsområdet
för stöd till investeringar som minskar klimatpåverkande utsläpp. Regeringen
avser att under hösten 2001 överlämna en proposition till riksdagen med förslag
till en svensk klimatstrategi, där den närmare inriktningen på
investeringsstödet presenteras.
Utgiftsområde 19:
Regional utjämning och utveckling
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
3 006
4 214
3 549
3 351
3 451
3 451

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Regionalpolitik respektive delar av IT,
tele och post.
I jämförelse med den beräknade ramen i budgetpropositionen för 2001 är
resurserna oförändrade.
En av regeringen tillsatt parlamentarisk kommitté, med uppgift att lämna förslag
om den framtida inriktningen och utformningen av den svenska regionalpolitiken,
lämnade under hösten 2000 sitt betänkande Regionalpolitiska utredningens
slutbetänkande (SOU 2000:87). Betänkandet har remissbehandlats och regeringen
avser att lägga fram en proposition för riksdagen under hösten 2001.
Utgiftsområde 20:
Allmän miljö- och naturvård
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
1 701
2 201
2 295
2 802
2 937
3 847

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Miljöpolitik och del av politikområdet
Forskningspolitik.
I juni 2000 överlämnade Miljömålskommittén betänkandet Framtidens miljö - allas
ansvar (SOU 2000:52) till regeringen. Regeringen avser att under våren 2001
överlämna en proposition till riksdagen baserat på kommitténs förslag. I
propositionen kommer regeringen att redovisa förslag till delmål,
åtgärdsstrategier, styrmedel och uppföljningssystem för att inom en generation
uppnå de miljökvalitetsmål riksdagen fastslagit.
Regeringen bedömer att de insatser som kommer att föreslås i propositionen
medför behov av ytterligare förstärkningar av utgiftsområdet. Därför föreslår
regeringen att utgiftsområdet tillförs 405 miljoner kronor 2002 och 355 miljoner
kronor 2003. För 2004 föreslår regeringen att tidigare satsningar om ca 1 170
miljoner kronor förlängs samt att utgiftsområdet tillförs ytterligare 910
miljoner kronor jämfört med 2003. Utgiftsområdesramen beräknas därmed till 3 847
miljoner kronor 2004. Förstärkningarna omfattar i första hand marksanering,
åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden och ett miljöforskningsprogram
för biologisk mångfald och ekologiskt hållbar utveckling. Medel för detta
miljöforskningsprogram finns också avsatta inom utgiftsområde 16 och
utgiftsområde 23. Arbetet för att uppnå miljömålen kommer att bedrivas inom alla
samhällssektorer och vid många myndigheter. Regeringen avser därför att i
budgetpropositionen för 2002 föreslå att en del av de medel som här beräknas för
miljömålsarbetet inom utgiftsområde 20 överförs till andra utgiftsområden.
En konsekvens av regeringens förslag om förändring av vilka ändamål och
verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 20 är att anslaget 34:1 Bidrag
till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut under utgiftsområde 22
Kommunikationer flyttas till utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Detta
föranleder ändring i tilläggsbestämmelserna i riksdagsordningen 4.6.12 och
4.6.13 (se avsnitt 6.4.2). Under förutsättning att riksdagen godkänner
regeringens förslag innebär det att den beräknade ramen för utgiftsområde 20
ökar med 207 miljoner kronor från och med 2002. Utgiftsområde 22 minskar med
motsvarande belopp.
Utgiftsområde 21:
Energi
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
1 731
2 262
2 289
2 132
1 352
1 372

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Energipolitik.
En målmedveten satsning på utveckling av förnybar, miljövänlig och
konkurrenskraftig energi är en väsentlig del i regeringens energipolitiska
strategi. Det långsiktiga arbetet är inriktat på att främja energiforskning och
introduktion av ny energiteknik. I dessa utvecklingsskeden är statliga insatser
som mest kostnadseffektiva när det gäller att snabbt få ut ny teknik på
marknaden. Inom ramen för dessa insatser avser regeringen prioritera
demonstration av elproduktion från vindkraft och biogas som drivmedel.
År 2002 ökas beräknade resurser för utgiftsområdet med 48 miljoner kronor i
jämförelse med den beräknade ramen i budgetpropositionen för 2001. Även 2003 och
2004 ökas de beräknade resurserna med 26 respektive 20 miljoner kronor i
jämförelse med de beräknade ramarna i budgetpropositionen för 2001. Ökningen
beror på pris- och löneomräkning varav huvuddelen rör en teknisk justering av
anslaget 35:11 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor i
Barsebäcksverket i enlighet med avtal från 1999. Anslaget uppräknas med
nettoprisindex från basåret 1999.
Utgiftsområde 22:
Kommunikationer
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
25 345
24 690
24 657
24 967
25 913
26 180

Utgiftsområdet omfattar politikområdena IT, tele och post respektive
Transportpolitik, samt del av politikområdet Miljöpolitik.
Av hög prioritet inom området är att säkerställa och underhålla nuvarande
infrastruktur samt utveckla den i förhållande till de transportpolitiska målen.
Säkerhets- och miljöfrågor har fortsatt hög prioritet. Regeringen kommer i höst
att presentera en proposition om hur transportinfrastrukturen skall utvecklas
under den kommande tioårsperioden. Regeringen anser att det finns ett behov av
ambitionshöjningar inom infrastrukturområdet och att detta skall komma till
uttryck i höstens inriktningsproposition. Regeringen anser att vissa av dessa
ambitionshöjningar kan ske i närtid, d.v.s. redan innan nästa planeringsperiod
träder i kraft. Regeringen avser att föreslå ett utökat finansiellt utrymme för
järnvägsinvesteringar bl.a. för att ge godstrafiken bättre förutsättningar. En
gemensam arbetsgrupp mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet
skall bereda frågan inför budgetpropositionen och därvid också undersöka olika
finansieringsalternativ. Gotlandstrafiken kommer vid nuvarande ambitionsnivå att
finansieras inom befintlig utgiftsområdesram.
Utgiftsområdesramen från och med 2002 påverkas av förslaget om en utvidgning av
sjöfartsstödet. Det utvidgade sjöfartsstödet skall införas så snart som möjligt,
dock senast den 1 januari 2002.
Regeringen har för avsikt att förlänga avtalet mellan staten och Posten AB till
den 31 december 2001. Regeringen har även för avsikt att i samband med
budgetpropositionen för 2002 se över anslagsnivån med utgångspunkt från bl.a. en
precisering av de tjänster som ingår i den grundläggande kassaservicen och
Posten AB:s särredovisning av kostnaderna för kassaserviceverksamheten.
Regeringen föreslår i denna proposition att ärenden om väderlekstjänsten
överförs till ut-giftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. En konsekvens av
förslaget är att anslaget 34:1 Bidrag till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut under utgiftsområde 22 flyttas till utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård. Detta föranleder ändring i riksdagsordningen. Under
förutsättning att riksdagen godkänner regeringens förslag innebär det att den
beräknade ramen för utgiftsområde 22 minskar med 207 miljoner kronor från och
med 2002. Utgiftsområde 20 ökar med motsvarande belopp. Frågan behandlas under
lagförslag (avsnitt 3.1).
Utgiftsområde 23:
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
9 739
13 677
13 954
14 312
14 406
14 287

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Skogspolitik, Djurpolitik,
Livsmedelspolitik, Landsbygdspolitik, Samepolitik samt delar av
Forskningspolitik och Utbildningspolitik.
År 2002 ökas beräknade resurser för utgiftsområdet med 429 miljoner konor i
jämförelse med den beräknade ramen i budgetpropositionen för 2001.
Regeringen aviserade i regeringsförklaringen hösten 2000 att de så kallade
gödselskatterna - skatt på bekämpningsmedel och kväve i handelsgödsel - kommer
att återföras till jordbruksnäringen i lämplig form. Regeringen avser att ta upp
ytterligare diskussioner med näringen och EU-kommissionen om hur återföringen
skall ske. Återföringen uppskattas till ca 380 miljoner kronor vilket innebär
att utgiftsområdet kommer att ökas med motsvarande anslagsbelopp fr.o.m. 2002.
För att uppnå ett bättre biotopskydd tillförs anslaget för insatser för
skogsbruket 45 miljoner kronor 2002 samt 50 miljoner kronor per år 2003 och
2004.
I betänkandet Ett förbättrat djurskydd (SOU 2000:108) har föreslagits
förändringar i organisationen av djurskyddet. Betänkandet remissbehandlas för
närvarande. För en ny myndighetsorganisation för djurskyddet har beräknats ett
tillkommande medelsbehov på 13 miljoner kronor 2002 samt 20 miljoner kronor per
2003 och 2004.
För att ge ArtDatabanken en möjlighet att förstärka kompetensen och utveckla
verksamheten, i syfte att ta fram en nationell fauna och flora, föreslår
regeringen att 10 miljoner kronor tillförs utgiftsområdet såväl 2002 som 2003
samt 20 miljoner kronor 2004.
För att främja utvecklingen av alternativa försökdjursmetoder avsätts 5 miljoner
kronor 2002, 10 miljoner kronor 2003 och 15 miljoner kronor 2004 till Centrala
försökdjursnämnden.
I syfte att förbättra kunskapen om i vilken utsträckning olika grupper av
livsmedel innehåller genetiskt modifierade substanser avser regeringen förstärka
resurserna till Statens livsmedelsverk med 5 miljoner kronor per år perioden
2002-2004.
I enlighet med regeringens intentioner att öka återflödet från EU kommer Sverige
att ansöka om kompensationsstöd till jordbrukssektorn för valutaförändringar
med ca 47 miljoner kronor till följd av märkbar revalvering. Mottagandet av
stödet förutsätter en nationell medfinansiering med motsvarande belopp.

Utgiftsområde 24:
Näringsliv
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
3 819
3 518
3 689
3 278
3 256
3 309

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Näringspolitik, Utrikeshandel, export-
och investeringsfrämjande samt Konsumentpolitik. Inom utgiftsområdet finns också
anslag som ingår i politikområde Forskningspolitik.
Regeringen har genomfört en omstrukturering av centrala myndighetsfunktioner
inom näringslivsområdet. De nya myndigheterna är Verket för
näringslivsutveckling, Institutet för tillväxtpolitiska studier och Verket för
innovationssystem.
Regeringen planerar att lägga fram en konsumentpolitisk proposition för
riksdagen under våren 2001. Propositionen kommer dels innehålla förslag till mål
och inriktning för konsumentpolitiken, dels tjäna som nationellt
handlingsprogram för konsumentpolitiken under perioden 2001-2005.
Regeringen planerar att tillföra Konsumentverket 5 miljoner kronor årligen för
att främja ekologisk livsmedelsanvändning. Dessutom avsätts för Lokala
kooperativa utvecklingscentra ytterligare 5 miljoner kronor 2002, 10 miljoner
kronor för 2003 och 15 miljoner kronor för 2004.
Regeringen planerar också insatser för att främja kvinnors och invandrares
företagande med 9 miljoner kronor 2002, 14 miljoner kronor för 2003 och 19
miljoner kronor för 2004. Den närmare fördelningen av dessa medel kommer att
specificeras i budgetpropositionen för 2002.
Genom den i Näringsdepartementet särskilda enheten för regelförenklingsarbete -
SimpLex-enheten, ska insatserna för förenkling och genomarbetade regler för
småföretag fortsätta och intensifieras.

Utgiftsområde 25:
Allmänna bidrag till kommuner
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
97 535
99 363
98 911
100 218
90 861
92 951

Utgiftsområdet omfattar merparten av statens utgifter för bidrag till kommuner
och landsting. Målet för utgiftsområdet är att skapa goda och likvärdiga
ekonomiska förutsättningar för kommuner respektive landsting att uppnå de
nationella målen inom olika verksamheter.
För 2002 ökas beräknade resurser för utgiftsområdet med 880 miljoner kronor i
jämförelse med den beräknade ramen i budgetpropositionen för 2001.
Regeringen föreslår en satsning för att förbättra tillgängligheten till
behandling inom sjukvården. Det generella statsbidraget höjs därför med 1 250
miljoner kronor från och med 2002. Reformen finansieras med 500 miljoner kronor
per år 2002 och 2003 från anslaget Bidrag till särskilda insatser i vissa
kommuner och landsting.
Regeringen avser att våren 2001 lämna en proposition med förslag om
förbehållsbelopp inom äldre- och handikappomsorgen. Från och med 2002 tillförs
därför utgiftsområdet 650 miljoner kronor.
Från utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning förs 500 miljoner
kronor 2002 med anledning av att kommunerna får en lagstadgad skyldighet att
tillhandahålla delar av reformen gällande maxtaxa inom barnomsorgen. För 2003
och 2004 förs av samma anledning ytterligare 1 200 miljoner kronor från
utgiftsområde 16.
Från och med 2002 tillförs utgiftsområdet 400 miljoner kronor från de så kallade
Dagmarpengarna inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg för
att förstärka de generella statsbidragen till landstingen.
För 2003 och 2004 avsätts 200 miljoner kronor per år till ett särskilt
statsbidrag för kommuner och landsting med befolkningsminskning.
Det kommunala skatteunderlaget ökar till följd av reformeringen av
förtidspensionssystemet, varför ramen för utgiftsområdet justeras ned med 2 800
miljoner kronor från och med 2003 (se Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp).
Från och med 2002 övertar staten huvudmannaskapet för vårdhögskolorna, vilket
medför att 1 420 miljoner kronor förs till utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning.
Prognosen för utjämningsbidraget är osäker. Skattemyndigheten beslutar i april
om det definitiva beloppet för 2001. I samband med budgetpropositionen för 2002
kommer frågan åter behandlas vilket kan leda till att justeringar behöver göras
för perioden 2002 och framåt.
Utgiftsområde 26:
Statsskuldsräntor m.m.
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
90 213
70 925
65 976
60 423
53 791
56 692

Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på statsskulden, oförutsedda
utgifter samt Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och
skuldförvaltning.
Utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. ingår inte under utgiftstaket för staten
eftersom regeringen och riksdagen endast i begränsad omfattning kan påverka
dessa utgifter på kort sikt. Ränteutgifternas storlek är beroende av ett flertal
faktorer. På lång sikt är statsskuldens storlek och utvecklingen av lånebehov
samt ränte- och valutakurser avgörande. Enskilda år kan ränteutgifterna även
påverkas av vilken upplåningsteknik Riksgäldskontoret använder sig av.
Åren 1999 och 2000 uppgick ränteutgifterna på statsskulden till 90 miljarder
kronor vartdera år. Från och med 2001 beräknas ränteutgifterna minska kraftigt.
Den viktigaste förklaringen till att ränteutgifterna minskar med 24-36 miljarder
kronor kommande år är lägre statsskuld, återköp av obligationslån med höga
kupongräntor under 2000 samt höga kursförluster 2000.
I förhållande till beräkningen i budgetpropositionen för 2001 minskar både
kassa- och kostnadsmässiga statsskuldsräntor med ca 5 miljarder kronor per år.
Minskningen beror dels på att korta och långa räntenivåer nu bedöms bli lägre än
tidigare, dels på att statsskulden nu bedöms minska kraftigare 2001 än
tidigare.

Tabell 6.8 Kassa- och kostnadsmässiga statsskuldsräntor1
Miljarder kronor

2000
2001
2002
2003
2004
Kassamässiga
statsskuldsräntor
90
66
60
54
57
Kostnadsmässiga
statsskuldsräntor
77
56
56
53
54
1 Kassamässiga statsskuldsräntor avräknas statsbudgeten och påverkar
statsbudgetens saldo medan kostnadsmässiga statsskuldsräntor påverkar statens
finansiella sparande. Skillnaden dem emellan är förutom att de kostnadsmässiga
räntorna är periodiserade även att valuta- och kurs vinster/förluster inte
inräknas i de kostnadsmässiga statsskuldsräntorna. De kostnadsmässiga
statsskuldsräntorna definieras i nationalräkenskaperna.
Utgiftsområde 27:
Avgiften till Europeiska gemenskapen
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
22 295
23 804
23 407
23 779
24 210
24 281

Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till Europeiska gemenskapernas budget.
Avgiften beräknas på grundval av EU-budgeten för 2001, uppräknad med
utgiftsutvecklingen enligt det finansiella perspektivet och antaganden om den
ekonomiska utvecklingen. Beräknade resurser för 2002 ökar för utgiftsområdet med
146 miljoner kronor i jämförelse med den beräknade ramen i budgetpropositionen
för 2001, främst beroende på ändrade antaganden om den ekonomiska utvecklingen.
Beräkningen av resursbehovet kommer att revideras i budgetpropositionen på
grundval av kommissionens förslag avseende EU-budgeten för 2002, inklusive
reviderade avgiftsbaser för samtliga medlemsstater.
Ålderpensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
Miljoner kronor
Utfall
Beräknat
Prognos

Beräknat
2000
2001
2001
2002
2003
2004
140 658
144 579
144 725
150 486
152 476
160 474

Utgiftsområdet omfattar ålderspension i form av allmän tilläggspension (ATP) och
ålderspension i form av folkpension till pensionärer som även uppbär ATP.
Vidare ingår från och med 2001 reformerad tilläggspension, inkomstpension och
premiepension.
Utgifterna för ålderspensionerna ökar årligen. Detta beror dels på att den
genomsnittliga ATP-nivån trendmässigt stiger, dels på indexeringen av
pensionerna som styrs av förändringar i prisbasbeloppet (t.o.m. 2001) respektive
inkomstbasbeloppet (fr.o.m. 2002).
År 2003 förs kostnaderna för den bosättningsbaserade folkpensionen till
pensionärer som också uppbär ATP, från ålderspensionssystemet till
garantipensionsanslaget på utgiftsområde 11. Denna överföring av kostnader
uppgår till ca 7,5 miljarder kronor och justerat för denna tekniska förändring
är utgiftsökningen för ålderspensionssystemet således kraftigare än vad
ovanstående tabell visar.

7
Skattefrågor

7 Skattefrågor

7.1 Inledning
Regeringen redovisar här riktlinjer för skattepolitiken. Vidare aviseras vissa
skatteåtgärder för sjöfarten samt kommenteras den fortsatta beredningen av
förslag om yrkesfiskaravdrag.
7.2 Riktlinjer för skattepolitiken
Efter en redovisning av mål och uppgifter för skattepolitiken kommenteras de
krav internationaliseringen ställer på politikens utformning. Därefter behandlas
förvärvsinkomstbeskattningen, beskattningen av sparande och kapitalbildning,
fastighetsbeskattningen, den indirekta beskattningen och skattekontrollen.
7.2.1 Mål och uppgifter
Skattesystemets främsta uppgift är att på ett varaktigt och stabilt sätt
finansiera olika gemensamma åtaganden. En varaktig finansiering förutsätter
bl.a. att skatteuttaget skall baseras på uthålliga och därmed kontrollerbara
skattebaser i en värld där ekonomierna i allt större utsträckning integreras med
varandra. En stabil finansiering handlar om att skatteuttaget skall utformas så
att det bidrar till samhällsekonomisk balans och till balans i de offentliga
finanserna.
Det totala skatteuttaget har i grunden att göra med den avvägning medborgarna
via det politiska systemet gör mellan offentligt och privat finansierad
välfärd. Skatter har därmed inget egenvärde samtidigt som utrymmet för
skattesänk-ningar hela tiden måste bedömas mot bakgrund av medborgarnas önskemål
om en offentligt finansierad välfärd och de uppsatta budgetpolitiska målen.
Skattesystemet skall också, tillsammans med utformningen av offentligt
finansierade verksamheter och transfereringar till medborgarna, bidra till en
rättvis fördelning. Det gäller förhållandet mellan individer med olika
inkomstförhållanden, s.k. vertikal rättvisa, men också förhållandet mellan
individer och företag med samma inkomstförhållanden, s.k. horisontell rättvisa.
Den vertikala rättvisan tillgodoses i första hand genom beskattningen av
förvärvsinkom-ster, särskilt skatteskalans utformning, men även kapitalinkomst-
och förmögenhetsskatterna är betydelsefulla. Den horisontella rättvisan är en
central uppgift för alla delar av skattesystemet.
En rättvis fördelning av skatteuttaget bidrar till att upprätthålla
skattesystemets legitimitet. För Sverige, där de offentliga utgifterna är större
än i flertalet andra länder, ställs höga krav på att skatteuttaget skall
uppfattas som rättvist och legitimt.
Skattesystemet skall också ge goda förutsättningar för tillväxt och
sysselsättning. För Sverige med en stor gemensam sektor förutsätter detta att
man i särskilt stor utsträckning eftersträvar breda skattebaser. På alla
skatteområden är det därför angeläget att motverka undantags- och särregler för
att undvika att skattebaserna urholkas. Särregler i skattelagstiftningen är i
många fall att likställa med bidrag på budgetens utgiftssida och bör också i
budgetpolitiskt hänseende behandlas som vanliga utgifter. Därigenom åstadkoms en
likabehandling av olika slag av utgifter samtidigt som det bidrar till att möta
kraven på enkla skatteregler. För att belysa förekomsten av undantags- och
särregler på skatteområdet har regeringen sedan år 1996 redovisat dessa s.k.
skatteavvikelser i en bilaga till den ekonomiska vårpropositionen (jfr. bilaga
3). Regeringen eftersträvar en fortsatt integration av skatteavvikelserna i
budgetarbetet bl.a. som ett led i en förstärkt uppföljning av olika särregler.
Enkla och likformiga skatteregler bidrar till att stärka skattesystemets
legitimitet. Men de innebär också låga hanteringskostnader för skatt-skyldiga
och skatteförvaltning och förbättrar den samhällsekonomiska effektiviteten genom
en bättre användning av våra reala resurser. Enkla och likformiga regler är i
allmänhet inte utsatta för det förändringstryck som många gånger är fallet
beträffande mer komplicerade regelverk. Detta leder till ökad säkerhet om
reglernas framtida utformning och därmed om skatteuttaget på olika aktiviteter,
vilket i sin tur underlättar för individer och företag att fatta ekonomiskt
riktiga beslut.
Kraven på enkelhet och likformighet sammanfaller i allmänhet med övriga önskemål
på skattesystemet. För att åstadkomma ett materiellt korrekt skatteuttag kan
det dock i vissa fall vara nödvändigt med komplicerade skatteregler och den
exakta avvägningen får avgöras från fall till fall.
I önskemålen om likformiga skatteregler ligger också en strävan att
skattereglerna så långt möjligt skall vara neutrala i sin påverkan på individers
och företags ekonomiska beslut. I några avseenden används dock skattereglerna
uttryckligen för att påverka beteendet. Sedan lång tid tillbaka gäller detta
alkohol- och tobaksskatterna som skall bidra till att begränsa de
samhällsekonomiskt och socialt negativa skadeverkningarna av alkohol- och
tobakskonsumtion. Men det gäller också miljöområdet där de miljörelaterade
punktskatterna bidrar till att minska negativ miljöpåverkan bl.a. i form av
utsläpp av olika slag. Den fortsatta gröna skatteväxlingen med en höjning av de
miljörelaterade punktskatterna och en sänkning av skatterna på arbete förstärker
politiken på detta område.
7.2.2 Internationaliseringens betydelse
I förhållande till omvärlden har Sverige höga skatter som en följd av större och
mer generellt utformade, offentligt finansierade välfärdssys-tem. Samtidigt
blir den svenska ekonomin alltmer öppen i förhållande till omvärlden. Sedan lång
tid tillbaka gäller detta varumarknaden men under senare decennier även
tjänste-, arbets- och kapitalmarknaderna. Denna integration påverkar de
underliggande skattebaserna. Utvecklingen kommer att förstärkas under de
närmaste decennierna och detta innebär en utmaning för skattepolitiken.
Problemets omfattning och anpassningskraven på det svenska skattesystemet, såväl
skatteuttagets nivå som skattestrukturen, kan emellertid inte beskrivas på
något enkelt sätt.
Ibland jämförs det totala skatteuttaget i Sverige, relaterat till BNP, med det i
andra OECD-länder. Detta slag av jämförelser ger dock ingen större vägledning
eftersom olika länder har valt att utforma sina transfererings- och skattesystem
på olika sätt. Exempelvis tillämpas i Sverige sedan början av 1970-talet en
ordning med beskattning av transfereringar (bl.a. sjukpenning och pensioner).
Många andra länder arbetar i stället med skattefria transfereringar eller har
valt att stödja individer och hushåll med olika skatteavdrag. I avsnitt 5.6
redovisas vad dessa faktorer betyder för skattekvotens storlek i olika länder.
En rättvisande jämförelse mellan länder på en aggregerad nivå kräver också att
hänsyn tas till skillnader i utgiftsnivåer, i dag och i framtiden.
Utgiftskvoten, de totala offentliga utgifterna i relation till BNP, är ett mer
relevant mått på den sanna skattekvoten eftersom exempelvis underskott i de
offentliga finanserna förr eller senare alltid måste finansieras.
En annan viktig faktor är skillnader i ålderssammansättning mellan länder. Dessa
innebär att kraven på framtida utgiftshöjningar kan variera från land till
land. Därmed kommer kraven på framtida skatteförändringar att skilja sig åt -
under förutsättning att man i de olika länderna bibehåller omfattningen av de
offentliga systemen.
Även efter korrigering för bokföringsmässiga, demografiska och saldomässiga
skillnader skulle det dock finnas kvar en skillnad mellan Sverige och andra
länder. Därmed finns utmaningen kvar, nämligen hur den svenska skattestrukturen
skall utformas i en värld med internationaliserade marknader för varor, tjänster
och produktionsfaktorer samtidigt som de välfärdspolitiska ambitionerna bevaras
på dagens nivå.
För att analysera dessa frågor arbetar sedan hösten 2000 den s.k.
Skattebasutredningen (dir. 2000:51). Utredningen kommer bl.a. att analysera
förskjutningar och rörlighet hos de svenska skattebaserna under de senaste
decennierna. Man har även engagerat ett antal utländska experter för att få
underlag för en framtidsinriktad bedömning. Utredningen beräknas vara klar under
första kvartalet 2002.
Utan att föregripa utredningens kommande bedömningar finns anledning att erinra
om en av de centrala frågor som står på dagordningen. Den handlar om möjliga
framtida spänningar mellan å ena sidan kraven på inhemskt likformiga regler och
olika former av internationellt tryck på olika skattebaser.
Ett första exempel kan hämtas från inkomstskatteområdet. I likhet med övriga
nordiska länder tillämpar Sverige ett dualt inkomstskattesys-tem. Flertalet
andra länder tillämpar sammanhållna system där arbets- och kapitalinkomster
beskattas enligt en gemensam skatteskala. Det svenska duala systemet innebär att
personliga kapitalinkomster (räntor, utdelningar och kapitalvinster) beskattas
separat med en proportionell skattesats medan förvärvsinkomster beskattas enligt
en progressiv skatteskala. Systemet motiveras bl.a. av behovet av att i en
internationell miljö tillämpa en lägre (nominell) skattesats för det lättrörliga
finansiella kapitalet. Tyskland har i sin nyligen genomförda skattereform rört
sig i denna riktning genom att en fast kvotdel (50%) av personliga
kapitalinkomster skall beskattas tillsammans med arbetsinkomster.
Det duala systemet erbjuder en möjlighet att förena krav på en internationellt
konkurrenskraftig kapitalinkomstbeskattning och kraven på en progressiv
beskattning av förvärvsinkomster. Samtidigt nödvändiggör systemet spärregler som
förhindrar skattemässig inkomstomvandling - från högre beskattade
arbetsinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster. Dessa regler skall
samtidigt ge rimliga skattemässiga villkor för investeringar i småföretag. En
översyn av avvägningen mellan dessa önskemål görs av en särskild utredning,
3:12-utredningen.
Möjligheten att i framtiden upprätthålla ett tillfredsställande skatteuttag på
personliga kapitalinkomster är alltså en central fråga för utformningen av hela
inkomstskattesystemet. Det handlar om att förena en progressiv
förvärvsinkomstbeskattning med goda skattemässiga villkor för småföretag och
samtidigt förhindra skattemässig omvandling av inkomster. Den skatte-mässiga
omvandlingen av inkomster har en klar internationell dimension i och med att
bolagsinkomster genererade i Sverige under vissa förutsättningar kan
tillgodogöras i utlandet efter utflyttning.
I detta perspektiv får arbetet inom EU med det s.k. skattepaketet - och
motsvarande strävanden inom OECD - betydelse för den framtida svenska
skattepolitiken. Skyddsnät bl.a. i form av information om svenskars
kapitalinkomster i andra länder är en viktig förutsättning för att angelägna
skattepolitiska mål skall kunna uppfyllas.
Energi- och koldioxidskatterna utgör ett annat exempel på
internationaliseringens betydelse för möjligheten att tillämpa likformiga
skatteregler. Skilda energiskattesatser tillämpas för energi som används för
uppvärmning respektive för transporter. En annan differentiering gäller för
energi som används för uppvärmning i industrin, växthus- och jordbruksnäringen.
Differentieringen motiveras med att underliggande skattebaser i olika
utsträckning är rörliga. Man arbetar i dessa verksamheter i internationell
konkurrens medan övriga sektorer är mer skyddade. Ett ökat skatteuttag på
konkurrensutsatta sektorer kan, vid internationellt bestämda varupriser och en i
allt väsentligt utifrån given efterfrågan, leda till att produktion och
skattebas rör sig till andra länder.
Även koldioxidskatten är differentierad med ett lägre skatteuttag för industri
m.m. Denna differentiering är främst motiverad av konkurrensskäl; ett ökat
skatteuttag på konkurrensutsatta sektorer kan medföra att produktion flyttas
till andra länder. I vissa fall kan detta också leda till miljömässigt sämre
energianvändning med negativa effekter på den globala miljön. Detta förhållande
gäller så länge världens länder inte ingått sådana bindande överenskommelser med
anledning av det s.k. Kyotoprotokollet som skulle medföra en marginell kostnad
för ytterligare utsläppsbegränsning motsvararande vår skattenivå.
7.2.3 Beskattningen av förvärvsinkomster
Den inkomstskattereform som inleddes år 2000 innebär en gradvis utbyggd
kompensation för allmän pensionsavgift och en minskning av antalet skattskyldiga
som betalar statlig skatt på förvärvsinkomster. Fullt genomförd kommer reformen
att innebära att 85 procent av de skattskyldiga med förvärvsinkomster enbart
kommer att betala kommunalskatt medan resterande del därutöver betalar statlig
inkomstskatt på inkomster över en viss gräns. Den genomsnittliga kommunalskatten
motsvarar ungefär skattesatsen för kapitalinkomster vilket var ett uttalat
önskemål för 1990 års skattereform.
Kompensationen för allmän pensionsavgift innebär att marginalskatter och
genomsnittsskatter sänks på ett förhållandevis likformigt sätt för personer med
inkomster under taket för uttag av allmän pensionsavgift, vilket ger ett
tillfredsställande fördelningspolitiskt utfall. Uppflyttningen av den nedre
skiktgränsen för statlig inkomstskatt bidrar till att sänka marginaleffekterna i
det berörda inkomstskiktet. De sänkta marginalskatterna förstärker även
arbetslinjen och förbättrar, tillsammans med maxtaxereformen, förutsättningarna
för arbetsutbudet. Detta är angeläget inte minst i nuvarande situation på
arbetsmarknaden.
Reformens effekter på arbetsutbudet är en av de faktorer som skall beaktas när
regeringen i höst tar ställning till inkomstskattereformens fortsättning. Liksom
tidigare gäller att fortsatta steg också blir beroende av utvecklingen av de
offentliga finanserna och den allmänna ekonomiska utvecklingen.
Inkomstskattereformen bidrar till att sänka nivån för det totala skatteuttaget
på arbete i förhållande till vad som gällde i början av 1990-talet, efter
genomförandet av 1990 års skattereform. Detta förklaras av att uttaget av
socialavgifter, däribland uttaget av arbetsgivaravgifter, sjunkit med 5-6
procentenheter under 1990-talet (även om bl.a. införandet av sjuklöneperiod
beaktas) samtidigt som uttaget av skatter på konsumtion uppskattningsvis varit
oförändrat. Efter en fullt genomförd inkomstskattereform kommer de skattemässiga
villkoren för arbete att vara bättre än för tio år sedan.
Samtidigt sker förändringar i omvärlden som också innebär sänkta skatter på
arbete. Detta kan på lång sikt påverka rörlighet över gränserna för vissa delar
av arbetskraften. Detta är en av de frågor som Skattebasutredningen skall
behandla.
Det framtida skatteuttaget på arbete kommer också att påverkas av det fortsatta
genomförandet av den i budgetpropositionen för 2001 presenterade strategin för
grön skatteväxling. Strategin innebär att man successivt höjer skatteuttaget på
miljöskadlig verksamhet och sänker skatteuttaget på arbete utan att det totala
skatteuttaget påverkas.
7.2.4 Beskattning av sparande och realkapitalbildning
I varje diskussion om beskattningen av kapitalinkomster och förmögenheter i små
öppna ekonomier som den svenska är det nödvändigt att skilja mellan å ena sidan
de skatter som i första hand verkar på realinvesteringarna, å andra sidan de
skatter som i första hand påverkar hushållens sparande.
I den svenska ekonomin är kapitalmarknaden starkt internationellt integrerad.
Detta medför att den del av kapitalbeskattningen som sker genom uttag av
bolagsskatt i första hand blir en skatt på realinvesteringar medan beskattningen
av personliga kapitalinkomster - och av förmögenheter - blir en skatt på
sparande. I tekniskt avseende kan den totala skattekilen på kapitalinkomster -
skillnaden mellan avkastningen före skatter och avkastningen efter företagsskatt
samt personlig kapitalskatt och förmögenhetsskatt hos individerna - delas upp i
två delar. Den första delen - skattekilen på investeringar - ges av skillnaden
mellan avkastningen före företagsskatt och en internationellt bestämd räntenivå
(och internationellt bestämda börskurser). Den andra delen - skattekilen på
sparande - ges av skillnaden mellan den internationella räntan och avkastningen
efter personlig kapitalskatt m.m.
För mindre företag kan hävdas att åtskillnaden mellan skatter på investeringar
och skatter på sparande inte går att upprätthålla fullt ut. De mindre företagens
möjligheter till finansiering på de internationella kapitalmarknaderna kan vara
begränsade. Detta har också motiverat de särskilda lättnadsregler som gäller
för beskattningen av utdelningar och kapitalvinster på onoterade aktier.
Den svenska bolagsbeskattningen är internationellt sett konkurrenskraftig genom
kombinationen av låg skattesats och förhållandevis generösa reserveringsregler.
Detta gäller fortfarande även om utvecklingen i vår omvärld, bl.a. den tyska
skattereformen, inneburit en viss förändring. I detta sammanhang kan erinras om
att Utredningen om vissa företagsskattefrågor bl.a. har föreslagit en modell med
skattefrihet för kapitalvinster på näringsbetingade aktier inom bolagsssektorn.
En åtgärd av detta slag skulle underlätta omstruktureringar inom näringslivet.
Förslaget remissbehandlas för närvarande.
Den del av skatten på kapitalinkomster som tas ut av individerna bygger på en
uttalad likformighetsprincip. Det är angeläget att ha samma skatteuttag för
olika slag av kapitalinkomster; räntor, utdelningar och kapitalvinster. Ett
oenhetligt skatteuttag skapar risker för inkomstomvandling av det slag som var
mycket frekvent före 1990 års skattereform.
I detta perspektiv skulle en isolerad lättnad i beskattningen av avkastningen på
aktieplaceringar - exempelvis genom skattefrihet för utdelningsinkomster och
genom partiell skattelättnad för kapitalvinster av det slag som gällde 1994 -
innebära en subventionering av visst slag av sparande. För den lilla öppna
ekonomin skulle detta ske med högst begränsade effekter på investeringar och
sysselsättning. Visserligen skulle förmodligen de svenska hushållens ägande av
svenska företag öka vid i övrigt lika förhållanden. De förändringar som skett av
ägarandelen under senare år kan dock inte med någon automatik hänföras till de
svenska skattereglerna. Det saknas systematiska studier om sambandet mellan
skatteregler och ägarandelar. Det finns dock indikationer på att länder av samma
storlek som Sverige och med en stor andel multinationellt verksamma företag men
med särskilda lättnader i ägarbeskattningen uppvisar samma utveckling som
Sverige med en ökad andel utlandsägande. Även andra krafter än skattereglerna
verkar alltså på detta område.
Ett införande av generella lättnader i aktiebeskattningen på ägarnivå, med
förebild i de avräkningssystem som förekommer i Europa, skulle också medföra att
de svenska skattereglerna skulle innebära en särbehandling till förmån för
investeringar i Sverige och till förmån för sven-ska ägare. Det kan starkt
ifrågasättas om ett sådant system är förenligt med EG-rätten. Detta slag av
överväganden har haft viss betydelse för utformningen av den nyligen beslutade
tyska skattereformen. Denna reform innebär att man övergivit det tidigare
avräkningssystemet där bolagsskatten beaktades vid beräkningen av skatten på
ägarnivå. Man har i stället infört ett s.k. klassiskt system för beskattning av
bolagsinkomster, dvs. det system som Sverige tillämpar.
Åtskillnaden mellan skatter på sparande och skatter på investeringar har att
göra med strukturen på den svenska kapitalinkomstbeskattningen.
Kapitalinkomstskattens nivå är en annan fråga. För regeringen är det en
självklar utgångspunkt att eventuella framtida förändringar i skatteuttaget sker
med bibehållen likformighet. Det är då också angeläget att bevara en
sammanhållen syn på inkomstbeskattningen i stort. Beskattningen av
kapitalinkomster kan inte ses isolerat från beskattningen av förvärvsinkomster.
7.2.5 Fastighetsbeskattning
Fastighetsskatt på egnahem och bostadsrättsfastigheter samt skatt på
kapitalvinster vid avyttring av sådan egendom utgör en del av
kapitalinkomstbeskattningen.
Frågan om fastighetsbeskattningens utformning har analyserats av
Fastighetsbeskattningskommittén som redovisat sitt slutbetänkande Likformig och
neutral fastighetsbeskattning (SOU 2000:34). Betänkandet har remissbehandlats
och regeringen fortsätter beredningen av de olika förslagen.
För att tillgodose kravet på horisontell rättvisa anser regeringen det
väsentligt att fastighetsskatten baseras på taxeringsvärden som speglar
fastigheternas marknadsvärden. Det omräkningsförfarande som infördes år 1996
syftade till att uppnå en mer kontinuerlig anpassning av taxeringsvärdena till
förändringar i fastigheternas marknadsvärden. Delvis i avvaktan på de förslag
som Fastighetstaxeringsutredningen och Fastighetsbeskattningskommittén skulle
komma att lägga fram har detta förfarande inte tillämpats. Taxeringsvärdena har
i princip varit oförändrade sedan år 1997. Det har lett till att
taxeringsvärdena alltmer kommit att avvika från marknadsvärdena. I
budgetpropositionen för 2001 ansåg därför regeringen att frysningen av
taxerings-värdena borde upphöra från och med år 2001.
Eftersom taxeringsvärdena har varit oförändrade under flera år resulterar detta
i kraftiga höjningar av taxeringsvärdena på många håll. För att begränsa
effekterna av dessa höjningar av skatteuttaget föreslog regeringen en sänkning
av fastighetsskatten från och med år 2001 för både småhus och hyreshus. Därtill
föreslogs höjningar av fribeloppet i förmögenhetsbeskattningen.
Uttaget av fastighetsskatt kan ge upphov till problem för vissa fastighetsägare.
Det gäller framförallt en mindre grupp hushåll som trots låga inkomster äger
och är bosatta i småhus med höga taxeringsvärden. I budgetpropositionen för 2001
uttalade regeringen att det för dessa hushåll finns behov av en regel som i
vissa fall kan lindra uttaget av fastighetsskatt. I Finansdepartementet har
utarbetats en promemoria med ett förslag till en begränsningsregel för
fastighetsskatten genom skattereduktion. Förslaget bygger delvis på ett
motsvarande förslag som ursprungligen redovisades i
Fastighetsbeskattningskommitténs delbetänkande Begränsad fastighetsskatt (SOU
1999:59). De i promemorian föreslagna bestämmelserna innebär att hushåll med
normal inkomst och förmögenhet inte skall betala mer än fem procent av inkomsten
i fastighetsskatt för sin permanentbostad. Promemorian har remitterats och
remisstiden går ut i början av maj 2001. Avsikten är att en proposition skall
kunna behandlas av riksdagen under hösten 2001 samt att en begränsningsregel
skall gälla retroaktivt från och med den 1 januari 2001.
7.2.6 Indirekt beskattning av varor och tjänster
Sedan 1990 års skattereform har mervärdesskatten förändrats i många avseenden.
Ett flertal tekniska förändringar har skett som en följd av vårt medlemskap i
EU. Skatteuttaget har också differentierats på olika sätt och för närvarande
tillämpas tre skattesatser. Därmed har systemet blivit mer komplicerat, vilket
medfört ökade hanteringskostnader för skattskyldiga och skatteförvaltning.
Trycket från olika grupper på ytterligare förändringar har också ökat. Olika
skattesatser påverkar också konsumenters och producenters val mellan olika
alternativ. På lång sikt är det angeläget att söka åstadkomma ett mer enhetligt
skatteuttag. Eventuella förändringar bör emellertid göras i ett större
sammanhang med beaktande av situationen för individer, företag och verksamheter.
För framtida förändringar i energi- och kol-dioxidskatterna har riksdagen efter
förslag i den senaste budgetpropositionen fastlagt en strategi för grön
skatteväxling under den närmaste tioårsperioden. Vid ett oförändrat totalt
skatteuttag sänks skatterna på arbete medan de höjs på energi och miljöskadliga
aktiviteter.
Som en del av strategin - och som en viktig förutsättning för dess fulla
genomförande - sker en översyn av systemet för energi- och koldi-oxidskatten
utifrån den principskiss som presenterades av Skatteväxlingskommittén. Tidigare
i vår presenterades som ett första steg i denna översyn en
departementspromemoria med bl.a. tekniska analyser av vissa hypotetiska
förändringar. Ett antal utredningar kommer att börja ett arbete, bl.a. med
alternativa former av nedsättningar av skatteuttaget. För Sveriges framtida
möjligheter att tillämpa differentierade system kommer utvecklingen inom EU att
bli betydelsefull. I avvaktan på det utredningsarbete som har aviserats om en
fortsatt skatteväxling återkommer rege-ringen i budgetpropositionen för 2002
till frågan om omfattningen av och inriktning på åtgärder för år 2002.
I budgetpropositionen för år 2001 föreslogs att beskattningen av arbetsmaskiner
skall ses över. Regeringen avser därför att låta den tidigare aviserade
utredningen om en översyn av vägtrafikbeskattningen med förtur göra en översyn
av denna fråga under 2001.
För att stimulera en fortsatt introduktion av alternativa drivmedel, dvs. andra
drivmedel än bensin och diesel, avser regeringen att till sommaren 2001
fastlägga en strategi för hur skattenedsättning för dessa drivmedel skall ske.
Strategin skall bygga på i förväg särskilt uppställda kriterier, såsom att de
aktuella projekten skall avse teknologisk utveckling och resultera i processer
eller produkter som är miljövänliga alternativ till konventionella drivmedel.
Nedsättningarna skall ske genom en begränsning av det sam-manlagda uttaget av
energi- och koldioxidskatt. De skall på ett kostnadseffektivt sätt bidra till
ökad miljönytta och till samhällsekonomiskt effektiva lösningar på området. I
första hand bör strategin tillämpas för kalenderåren 2002-2006. Erfarenheterna
av nedsättningen bör löpande följas upp och också bli föremål för en samlad och
bred utvärdering efter år 2006.
Det finns två alternativa vägar att medge undantag. Det första alternativet är
att använda sig av mineraloljedirektivets bestämmelser om pilotprojekt som
återfinns i lagen om skatt på energi. Det andra är möjligheten till s.k.
8.4-undantag enligt samma EG-direktiv. Den fortsatta analysen får visa vilket
förfarande som kan anses vara mest lämpligt att använda för beviljandet av
skattenedsättning för alternativa drivmedel. Oavsett vilket alternativ som väljs
aktualiseras en prövning enligt EG:s statsstödsregler, vilket innebär att
programmet för skattelättnad skall anmälas till EU-kommissionen för granskning.
För de närmaste åren sker en successiv anpassning av de införselkvoter som
gäller på alkoholområdet. År 2004 kommer de allmänna EU-reglerna att gälla.
Regeringen kommer under denna anpassningsprocess - och med hänsyn till vad som
sker i vår närmaste omvärld - att följa utvecklingen.
7.2.7 Skattekontroll
Skattekontrollen är viktig för att beskattningen skall vara effektiv och
likformig. Den skall förebygga och åtgärda fel och fusk och den skall åstadkomma
en preventiv effekt så att individens förtroende för skattesystemet
upprätthålls. En av utgångspunkterna bör vara att de flesta skattebetalare vill
göra rätt för sig. Den frivilliga medverkan skall understödjas av väl utbyggd
service och information. Den kontrollpolicy som tillämpas inom
skatteförvaltningen bygger på dessa principer.
Medan den direkta beloppsmässiga effekten av kontrollinsatserna är långt ifrån
oväsentlig är den preventiva effekten av en synlig kontroll ännu mycket
viktigare. Individen måste vara medveten om att risken för upptäckt är stor vid
försök till fusk.
Om nivån på skattekontrollen sjunker minskar ofrånkomligen den preventiva
effekten och lojaliteten mot skattesystemet. Det leder i sin tur till att
behovet av kontroll blir större. Detta i kombination med ökade krav på allt mer
avancerade kontroller gör att konsekvenserna kan bli förödande. Undersökningar
visar att en mycket stor del av de skattskyldiga är villiga att betala sin skatt
så länge som de vet att nästan alla andra också tvingas att göra det. Om detta
grundläggande förtroende rubbas finns risker för betydande och successivt ökande
skadeverkningar på betalningsviljan. Förtroendet blir sedan svårt att
återställa. Därför är den drastiska nedgången i skattekontrollen, bland annat
vad avser antalet utförda revisioner, allvarlig.
Allt fler skattskyldiga blir ekonomiskt aktiva och de internationella
transaktionerna ökar. Revisorernas utredningar blir allt mer avancerade samt mer
omfattande och tidskrävande. För att kunna möta detta bör skatteförvaltningen
ligga steget före både när det gäller kunskap och teknik. Behovet av en mer
avancerad kontrollfunktion ställer också högre krav på personalen.
Det är av särskild vikt att kunna utöka kontrollen inom branscher där ungdomar
verkar för att på sikt få den bästa preventiva effekten och för att bibehålla
lojaliteten mot skattesystemet. Undersökningar tyder på att inställningen till
att arbeta svart är mera tolerant bland yngre personer än bland äldre. En
intensifiering av kontrollen mot svartarbeten ligger väl i linje med regeringens
övriga satsningar för att motverka svartarbeten.
Riksskatteverket har nyligen i en rapport (RSV Rapport 2001:1) uppmärksammat hur
skattebetalare genom att utnyttja luckor i skattekontrollen försöker få igenom
avdrag som de inte har rätt till. Riksskatteverket har utvärderat möjligheten
till avdrag för övriga kostnader under inkomstslaget tjänst, hur skattebetalarna
beter sig och hur framgångsrikt skatteförvaltningen kontrollerar.
Undersökningen tyder på att det är framförallt de yngre som är mest benägna att
testa gränserna för vad som går att hänföra till begreppet "övriga kostnader".
Det är därför av stor vikt att kontrollnivån inte fortsätter sjunka och att den
preventiva effekten upprätthålls.
Kapitalskatteområdet är ett annat område där satsningar behöver göras bland
annat med inriktning på internationella transaktioner. Kontrollen av
kapitalvinster vid avyttring av fastigheter samt av delägarrätter och
fordringsrätter behöver också intensifieras.
Även på mervärdesskatteområdet är ökningen av internationella transaktioner
märkbar och där behövs ytterligare kontrollinsatser. Inom EU-arbetet ges uttryck
för en allmän oro hos medlemsstaterna över de angrepp som systemen för
indirekta skatter är utsatta för. Den så kallade karusellhandeln inom EU är ett
exempel på detta.
Regeringen har tidigare konstaterat att det krävs resurstillskott till
skatteförvaltningen för att upprätthålla kontrollintensiteten på önskvärd nivå
och för att skapa ett visst utrymme för särskilda satsningar när läget så
kräver. De resurser som har tillförts skatteförvaltningen har bidragit till att
förbättra situationen. Utöver allmänna resurstillskott har RSV under de senaste
åren erhållit 15,5 miljoner kronor inom ramen för regeringens särskilda
kontrollsatsning (Kontrollprojektet). För år 2002 tillförs nu ytterligare
resurser i syfte att återställa skattekontrollen till 1997 års nivå.
7.3 Skatteåtgärder för sjöfarten
I december 2000 överlämnade en arbetsgrupp i Regeringskansliet en rapport om den
svenska sjöfartspolitiken till regeringen. Rapporten har remissbehandlats och
en hearing om förslagen har anordnats.
I rapporten föreslås att stödet till den svenska internationella sjöfarten
utformas på ett annat sätt än tidigare. För det första att stödet skall höjas så
att det svarar mot skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på sjömännens löner.
För det andra att stödet utvidgas till svensk internationell färjetrafik.
Slutligen föreslås att stödet krediteras arbetsgivarens skattekonto så att
likviditeten i företaget blir mindre belastad och att stödet blir effektivare
och lättare att administrera.
Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen avser att
lämna ett förslag till nytt sjöfartsstöd som har sin utgångspunkt i rapportens
förslag. Stödet bör införas så snart som möjligt, dock senast den 1 januari
2002.
7.4 Yrkesfiskaravdrag
I budgetpropositionen (prop. 2000/01:1 s.236) redovisade regeringen sin avsikt
att senare under hösten införa ett särskilt s.k. yrkesfiskaravdrag för att
förbättra yrkesfiskets konkurrenssituation. En offentligfinansiell ram om 20
miljoner kronor avsattes för ändamålet. Vidare angavs att ett yrkesfiskaravdrag
utöver lagrådsgranskning kräver godkännande av EU-kommissionen enligt
statsstödsreglerna. Inom Regeringskansliet har tagits fram ett förslag till s.k.
yrkesfiskaravdrag som regeringen avser att lägga fram i år under förutsättning
att EU-kommissionen godkänner förslaget.

8
Tilläggsbudget

8 Tilläggsbudget

8.1 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för 2001
Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på
tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra och anvisa nya
anslag. De förändringar av gällande statsbudget som nu kan överblickas och andra
frågor som regeringen anser bör tas upp, redovi-sas i det följande.
Anslagsförändringarna i detta förslag till tilläggsbudget innebär att anvisade
medel ökar med 2 456 miljoner kronor netto. De föreslagna ökningarna av anslagen
uppgår till 5 791 miljoner kronor och de föreslagna minskningarna uppgår till 3
335 miljoner kronor.
Efter de föreslagna åtgärderna uppgår budgeteringsmarginalen till 3,2 miljarder
kronor för år 2001.
Finansiering av investeringar och rörelsekapital

Regeringens förslag: Regeringen får för budget-året 2001 besluta om krediter för
myndigheters räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 16 900 000
000 kronor.
Regeringen får vidare för budgetåret 2001 be-sluta om lån i Riksgäldskontoret
för investering-ar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet
intill ett belopp av 20 300 000 000 kronor.

Bakgrund: Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten fastställer riksdagen
årligen en kreditram inom vilken regeringen får besluta att rörelsekapital i
statens verksamhet skall finansieras med krediter i Riksgäldskontoret(21 §).
Vidare fastställer riksdagen årligen en total låneram i Riksgäldskontoret för
investeringar som används i statens verksamhet (20 §).
Skälen för regeringens förslag: För att tillgodose statliga myndigheters behov
av rörelsekapital föreslås att den totala kreditramen höjs med 2 300 000 000
kronor. Höjningen är bl.a. en följd av att Premiepensionsmyndighetens (PPM)
behov av rörelsekapital tidigare finansierats med lån avseende
anläggningstillgångar. PPM skall på sikt bli helt avgiftsfinansierat. Under
uppbyggnadsskedet finansieras dock myndigheten genom krediter och lån i
Riksgäldskontoret.
Den totala låneramen för investeringar i an-läggningstillgångar föreslås sänkas
med 600 mil-joner kronor jämfört med den av riksdagen för 2001 fastställda
låneramen. Förslaget om mins-kad låneram är föranledd av att PPM:s
rörelseka-pital i stället skall tillgodoses från ramen för rän-tekontokrediter.
Att den föreslagna minskningen av låneramen för investeringar inte blir större
är en följd av att en renodling av vissa andra myndigheters krediter också bör
genomföras i sammanhanget.
8.1.1 Utgiftsområde 1
Rikets styrelse
27:2 Presstöd
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 539 029 000 kronor.

Regeringens förslag: Reglerna för presstöd ändras så att stödbeloppen för
driftsstödet höjs med 12 procent och örestalen för distributionsstödet med 5
procent fr.o.m. den 1 januari 2001. Höjningarna motsvarar ca 48 miljoner kronor
och finansieras inom ramen för anslaget 27:2 Presstöd.

Skälen för regeringens förslag: Efter en översyn avseende dagspressens
ekonomiska situation gör regeringen bedömningen att det behövs ökade statliga
insatser för att bibehålla mångfalden på dagstidningsmarknaden. Utan ökat
statligt stöd föreligger en risk för att många tidningar tvingas lägga ner eller
minska utgivningen under de närmaste åren. Därför föreslås en generell höjning
av driftsstödet med 12 procent fr.o.m. den 1 januari 2001. Tillsammans med den
höjning av driftsstödet med 3 procent fr.o.m. 2001 som riksdagen redan beslutat
om (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:KU1, rskr. 2000/01:65) kan en ytterligare
höjning bidra till att lösa många andratidningars akuta ekonomiska problem. En
höjning av stödet bör dessutom kunna bidra till att skapa förutsättningar för en
förbättrad ekonomisk situation för dessa tidningar även på längre sikt.
Höjningen sker genom att stödbeloppen höjs med 12 procent.
Samdistributionen bidrar till en effektiv distribution och en bred spridning av
dagstidningar. Nivån på distributionsstödet har trots ökade kostnader för
distributionen varit oförändrad sedan 1997 då örestalen för stödet skrevs upp
med 6 procent. Distributionsstödets andel av de totala distributionskostnaderna
har minskat under en följd av år. Om distributionsstödets andel av de totala
distributionskostnaderna minskar ytterligare uppstår en risk för att stora
tidningsföretag väljer att avstå från distributionsstödet. De kan då överge den
s.k. likaprisprincipen och ta ut ett högre pris av de mindre tidningarna för
distributionen. Mot denna bakgrund föreslås en höjning av distributionsstödet
med 5 procent fr.o.m. den 1 janauri 2001. Höjningen sker genom att örestalen för
stödet skrivs upp med 5 procent.
Med utgångspunkt från ett oförändrat antal stödberättigade tidningar beräknas
utgifterna för presstödet öka med ca 48 miljoner kronor under 2001, varav
höjningen av driftsstödet motsvarar ca 44 miljoner kronor och höjningen av
distributionsstödet motsvarar ca 4 miljoner kronor. De ökade utgifterna ryms
inom det av riksdagen för 2001 anvisade anslaget.
45:1 Sametinget
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 14 703 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 45:1 Sametinget ökas med 1 600 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering
m.m. under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
minskas.

Skälen för regeringens förslag: Sametinget har under perioden 1996-1999 varit
ansvarigt för genomförandet av de samiska utvecklingsprogrammen inom MÅL 6,
Interreg Nordkalotten och Nordens Gröna Bälte. Den nya programperioden 2001-2006
har inletts och behovet av ytterligare anslagsmedel är större än tidigare då
bl.a. andelen tekniskt stöd i vissa fall blir lägre och kostnaderna också blir
högre på grund av start och organisering. För att programmen skall kunna
genomföras bör anslaget 45:1 Sametinget ökas med 1 600 000 kronor. Finansiering
sker genom att anslaget 44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. inom
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar minskas.
46:1 Allmänna val
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 25 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 46:1 Allmänna val ökas med 1 400 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 3:2 Skattemyndigheterna under utgiftsområde
3 Skatteförvaltning och uppbörd minskas.

Skälen för regeringens förslag: Från och med den 1 juli 2001 överförs ansvaret
för drift och förvaltning av det IT-stöd som avses användas vid valen från och
med 2002 från Riksskatteverket till den nyinrättade Valmyndigheten. Kostnaderna
för driften och förvaltningen av detta IT-stöd har hittills belastat anslaget
3:2 Skattemyndigheterna under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd. Den
särskilde utredare som fått i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av
den nya myndigheten (dir. 2001:4) har föreslagit att kostnaderna för driften och
förvaltningen av IT-stödet som används vid valen i fortsättningen i stället
skall belasta anslaget 46:1 Allmänna val. Regeringen föreslår att anslaget 46:1
Allmänna val ökas med 1 400 000 kronor. Finansieringen sker genom att anslaget
3:2 Skattemyndigheterna under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
minskas med motsvarande belopp.
46:5 Valmyndigheten
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för
innevarande år.

Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 46:5 Valmyndigheten anvisas med 3 450
000 kronor. Finansieringen sker genom att det under utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd uppförda anslaget 3:1 Riksskatteverket minskas.

Skälen för regeringens förslag: En särskild utredare har utrett frågan om att
flytta funktionen som central valmyndighet från Riksskatteverket till en annan
myndighet. Utredaren har i denna fråga föreslagit att en ny myndighet inrättas.
Regeringen avser att inrätta en ny Valmyndighet den 1 juli 2001. Valmyndigheten
skall ha formen av en nämndmyndighet och vara central valmyndighet enligt
vallagen (1997:157). Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att
förbereda och genomföra bildandet av den nya myndigheten.
För Valmyndighetens verksamhet bör ett nytt ramanslag 46:5 Valmyndigheten
uppföras under utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Medlen avser myndighetens
förvaltningskostnader. Regeringen föreslår därför att ett nytt anslag uppförs på
statsbudgeten för detta ändamål och att 3 450 000 kronor anvisas för 2001.
Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och
uppbörd uppförda anslaget 3:1 Riksskatteverket minskas med motsvarande belopp.
90:5 Regeringskansliet m.m.
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 3 269 649 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. ökas med 22 600 000
kronor. Finansiering sker genom att anslag under utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell samverkan och utgiftsområde 6 Totalförsvar
minskas.

Skälen för regeringens förslag: Utökade bemanningskrav för Försvarsdepartementet
utomlands har lett till större utgifter än vad regeringen tidigare beräknat.
Regeringen anser därför att 22 600 000 kronor behöver tillföras anslaget 90:5
Regeringskansliet m.m.
Finansiering sker genom att anslag inom utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan och utgiftsområde 6 Totalförsvar minskas med
sammantaget motsvarande belopp.
8.1.2 Utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
1:6 Statistiska centralbyrån
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 376 303 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Statistiska centralbyrån ökas med 3 700 000
kronor.

Skälen för regeringens förslag: Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för
äktenskapsregistret. Kostnaderna för verksamheten finansieras genom att de
sökande betalar avgifter hos tingsrätterna som dessa redovisar mot en
inkomsttitel. Riksskatteverket har därefter från inkomsttitel överfört medel
till SCB motsvarande kostnaderna för verksamheten. Riksrevisionsverket har
påpekat att detta förfarande kan sakna författningsstöd. Regeringen föreslår att
SCB:s anslag istället tillförs medel motsvarande ett genomsnitt av de senaste
årens kostnader för driften av äktenskapsregistret. Anslaget 1:6 Statistiska
centralbyrån bör av detta skäl ökas med 3 700 000 kronor.
2:2 Finansinspektionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 130 186 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:2 Finansinspektionen ökas med 6 300 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 2:4 Riksgäldskontoret:
Förvaltningskostnader minskas med 2 300 000 kronor och genom att anslaget 2:7
Avgift för statshypotekskassans grundfond minskas med 4 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: International Organization of Securities
Commissions (IOSCO) arrangerar sitt årsmötet under 2001 i Stockholm. I IOSCO
ingår ett stort antal tillsynsmyndigheter, flera börser och marknadsplatser som
anslutna medlemmar. Värdepappersföretag och branschorganisationer ingår som
observatörer. Årsmötet förväntas samla ca 800 deltagare från närmare 100 länder.
Finansinspektionen skall stå som värd för årsmötet i samarbete med OM
Stockholmsbörsen. IOSCO:s årsmöte kommer nu liksom tidigare att finansierats via
deltagaravgifter, statsbidrag och några utvalda sponsorer. Konferensen i
Stockholm beräknas totalt kosta ca 15 - 17 miljoner kronor och genomförs och
redovisas helt avskild från inspektionens övriga löpande verksamhet.
Finansinspektionen har på regeringens uppdrag utrett förutsättningarna för att
införa ett internt graderingssystem för stabiliteten i de finansiella instituten
efter ett antal kriterier. Systemet syftar till att vidareutveckla det
nuvarande systemet avseende tillsyn för de väsentliga instituten och resultera i
en årlig samlad riskbedömning. Det interna graderingssystemet utgör också ett
steg till att anpassa tillsynen till de ökade insatserna som de nya planerade
reglerna för kapitaltäckning förutsätter. Finansutskottet har i betänkande
2000/01:FiU2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, också berört
frågan om det interna graderingssystemet (rskr. 2000/01:123).
Finansieringsåtgärderna har ingen inverkan på den verksamhet som bedrivs inom
ramen för anslaget 2:4 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader och anslaget 2:7
Avgift för statshypotekskassans grundfond.
2:9 Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 60 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:9 Bidrag till kapitalet i Europeiska
utvecklingsbanken får även användas för årlig medlemsavgift till Europarådets
utvecklingsbank.

Skälen för regeringens förslag: Uppgiften för att finansiera medlemsavgiften
till Europarådets utvecklingsbank har förts från det under utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell samverkan uppförda anslaget 5:4 Bidrag
till vissa internationella organisationer till utgiftsområde 2 Samhällsekonomi
och finansförvaltning. Den årliga medlemsavgiften till Europarådets
utvecklingsbank på 36 526 euro är för liten för att motivera ett eget anslag.
Närmaste anslagsändamål är 2:9 Bidrag till kapitalet i Europeiska
utvecklingsbanken, där ett ekonomiskt utrymme finns som medger betalning av
denna medlemsavgift. Finansieringsåtgärden påverkar inte möjligheten att
medverka till kapitalhöjningen i EBRD.
Ägande av Vasallen AB

Regeringens förslag: Regeringen övertar aktierna i Vasallen AB genom utdelning
eller annat förfarande.

Bakgrund: Riksdagens godkände regeringens förslag (prop. 1996/97:4, bet.
1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:109) att vissa organisationsenheter inom
Försvarsmakten skulle läggas ner före den 1 januari 1999 och att alla
avvecklingsåtgärder skall vara genomförda före den 1 januari 2000. Enligt
regeringens förslag skulle genomförandet av avvecklingen påbörjas direkt efter
riksdagens beslut och slutföras så snabbt som möjligt. Regeringen avsåg att
lämna närmare anvisningar om genomförandet till Försvarsmakten. Ett antal
organisationsenheter skulle läggas ner enligt riksdagsbeslutet.
I 1997 års ekonomiska vårpropositionen (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20,
rskr. 1996/97:284) redogjorde regeringen för att ett aktiebolag skulle bildas
för att utveckla försvarsfastigheter som skulle avvecklas genom 1996 år
försvarsbeslut. För att utveckla och förädla före detta försvarsfastigheter för
ny användning och för att slutligen sälja fastigheterna på kommersiella villkor
bildades fastighetsbolaget Vasallen AB i september 1997. Det nybildade bolaget
blev då ett dotterbolag till Civitas Holding AB, tidigare Vasakronan Holding AB.
Från starten förvärvade Vasallen AB ett antal fastigheter i olika kommuner från
Fortifikationsverket.
För att säkerställa den finansiella uthålligheten i bolaget ansåg regeringen att
det då var en fördel att inordna bolaget i en större fastighetskoncern som
dessutom har kompetens och erfarenhet av liknande utvecklingsprojekt.
Skälen för regeringen förslag: Vasallen AB har efter det senaste
försvarsbeslutet år 2000 förvärvat ytterligare fastigheter från staten genom
Fortifikationsverket.
Regeringen avser nu att skilja ut dotterbolaget Vasallen AB ur Civitaskoncernen.
Bolaget föreslås tills vidare ägas direkt av staten. Den finansiella säkerheten
och kompetensen finns numera i Vasallen AB. Ett direktägande av aktierna i
Vasallen AB innebär vidare att bolaget följs på nära håll och täta dialoger kan
genomföras mellan ägare och bolag. Avskiljandet av Vasallen AB skall också ses
som ytterligare ett led i en renodling av Civitaskoncernens fastighetsbestånd.
Mot denna bakgrund föreslås att regeringen, genom utdelning eller på annat sätt
får överta aktierna i Vasallen AB.
Avveckling av Brisingen Holding AB

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att avveckla Brisingen Holding AB.

Bakgrund: Genom Finansdepartementet köpte Staten den 10 juli 1997 ett vilande
bolag, Securum Lagerbolag 19 AB från Securum Aktier AB. Bolaget namnändrades
till Brisingen Holding AB. Köpeskilling var 50 000 kronor och utgiften belastade
anslaget B6 Värdering av aktier i Värdepapperscentralen AB (prop. 1996/97:150,
bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Bolaget förvärvades i syfte att kunna
utnyttjas vid vissa infrastruktuella åtgärder.
Skälen för regeringens förslag: Det har nu visat sig att det fortfarande vilande
bolaget Brisingen Holding AB inte behövs för några infrastruktuella åtgärder
och att staten i övrigt inte heller har behov av att äga bolaget. Bolaget har
heller inte efter förvärvet haft någon verksamhet eller några anställda.
Regeringen föreslås därför bemyndigas att avveckla bolaget. Inkomster från
avvecklingen skall redovisas mot inkomsttitel 3312 Övriga inkomster av försåld
egendom.
8.1.3 Utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd
3:1 Riksskatteverket
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 442 682 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 3:1 Riksskatteverket minskas med 3 450 000
kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 3:1 Riksskatteverket minskas med 3 450
00 kronor för att finansiera det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse upptagna
anslaget 46:5 Valmyndigheten.
3:2 Skattemyndigheterna
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 4 593 878 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 3:2 Skattemyndigheterna ökas med 750 000 kronor.
Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid uppförda anslaget 28:38 Stöd till trossamfund minskas.
Vidare skall anslaget 3:2 Skattemyndigheterna minska för att finansiera ökningen
av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 46:1 Allmänna
val.

Skälen för regeringens förslag: Skattemyndigheterna skall kompenseras för
administrationskostnaderna för uttag av avgifter till registrerade trossamfund
(prop. 1998/99:124 avsnitten 4.5.1 och 7.1). Förberedelsekostnaderna har
beräknats till 75 000 kronor per samfund. Kostnaderna i övrigt kan beräknas till
21 kronor per person. Regeringen har beslutat om uppbördshjälp för sju
trossamfund. Enligt uppgift från Riksskatteverket kommer skattemyndigheterna att
2001 svara för uppbörden avseende 77 363 personer. Kostnaderna härför beräknas
till 2 150 000 kronor. Regeringen föreslår därför att anslaget 3:2
Skattemyndigheterna ökas med 2 150 000 kronor. Finansiering sker genom att det
under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppförda anslaget
28:38 Stöd till trossamfund minskas med motsvarande belopp. Vidare skall
anslaget 3:2 Skattemyndigheterna minskas med 1 400 000 kronor för att finansiera
ökningen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 46:1
Allmänna val.
8.1.4 Utgiftsområde 4
Rättsväsendet
4:1 Polisorganisationen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 12 298 318 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:1 Polisorganisationen ökas med 770 000 000
kronor.

Skälen för regeringens förslag: Polisens ekonomiska situation är fortsatt
bekymmersam. Vid ingången av 2001 hade polisen utnyttjat en anslagskredit på 304
miljoner kronor. I år beräknas förbrukningen överstiga anslaget med 406
miljoner kronor. Det leder till ett underskott på drygt 700 miljoner kronor vid
årets slut. Polisen måste fortsätta att arbeta aktivt för att effektivisera
resursanvändningen. För att inte äventyra verksamheten är dock ett
resurstillskott för innevarande år nödvändigt. Regeringen föreslår därför att
anslaget tillförs 770 000 000 kronor.
4:6 Kriminalvården
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 4 148 078 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:6 Kriminalvården ökas med 3 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:2 Statliga tjänstepensioner m.m. under
utgiftsområde 14 Arbetsliv minskas.

Skälen för regeringens förslag: Kostnader för författningsreglerade personskador
inom kriminalvården har hittills finansierats genom att det under utgiftsområde
14 Arbetsliv upptagna anslaget 1:2 Statliga tjänstepensioner m.m. belastats.
Från och med i år tillämpas en premiebaserad försäkringsteknisk lösning i
Kammarkollegiets regi. I och med detta föreslås att anslaget 1:2 Statliga
tjänstepensioner m.m. minskas och anslaget 4:6 Kriminalvården ökas.
Överföringsbeloppet motsvarar ett genomsnitt av kostnaderna för intagna m.fl.
enligt lagen 1977:266 om statlig ersättning vid ideell skada m.m. under de tre
senaste åren. Anslaget 4:6 Kriminalvården bör av detta skäl ökas med 3 000 000
kronor.
4:10 Brottsoffermyndigheten
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 16 852 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:10 Brottsoffermyndigheten ökas med 3 000 000
kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:11 Ersättning för skador på grund
av brott minskas med 3 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I regeringens proposition Stöd till brottsoffer
(prop. 2000/01:79) föreslås ett flertal åtgärder som syftar till att förbättra
omhändertagandet av och stödet till brottsoffer. Förutom författningsändringar
föreslås ett antal myndighetsgemensamma uppdrag. Brottsoffermyndigheten har en
central roll i flera av dessa uppdrag, särskilt vad gäller uppdragen rörande
utbildning om brottsofferfrågor och vittnesstödsverksamhet vid landets
tingsrätter. Anslaget bör därför tillföras 3 000 000 kronor. Finansiering sker
genom att anslaget 4:11 Ersättning för skador på grund av brott minskas med
motsvarande belopp.
8.1.5 Utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell samverkan
5.1 Utrikesförvaltningen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 1 816 068 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 5:1 Utrikesförvaltningen ökas med 11 400 000
kronor.
Finansieringen sker genom att avgifter tillförs inkomsttitel.

Skälen för regeringens förslag: Den nya och processinriktade organisationen för
hantering av utlänningsärenden, som infördes under 1999, innebär att en större
del av tillstånds- och ärendehantering koncentrerats till svenska
utlandsmyndigheter. Avsikten är att de skall arbeta direkt mot Migrationsverket
i Norrköping. För detta ändamål har ett omfattande IT-stöd utvecklats. På grund
av tekniska svårigheter under utvecklingsarbetet samt ökade tekniska krav när
det gäller säkerhet och snabbhet i dataförbindelserna för att undvika långdragna
tillståndsprocesser, har projektkostnaderna ökat för såväl utrikesförvaltningen
som Migrationsverket jämfört med vad som tidigare planerats. Regeringen anser
därför att ytterligare 14 000 000 kronor behöver tillföras utrikesförvaltningen.
Finansieringen av det ökade anslaget till utrikesförvaltningen sker genom att
avgifter, som kommer att tas ut för ansökningar om uppehålls- och
arbetstillstånd vid utlandsmyndigheterna, som beräknas uppgå till 14 000 000
kronor, tillförs en inkomsttitel.
Anslaget ska samtidigt minskas med 2 600 000 kronor till följd av ändrat
kostnadsansvar för försvarsattachéers kanslilokaler.
Ansökningsavgifter för uppehålls- och arbetstillstånd

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om avgifter
för ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd som görs av andra än personer som
i Sverige söker uppehållstillstånd hos Migrationsverket på grund av skyddsbehov
eller anhöriga som söker uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning till
personer som fått uppehållstillstånd enligt 3 kap. utlänningslagen eller på
grund av humanitära skäl. Undantag görs också för personer som omfattas av
EES-avtalet eller andra internationella överenskommelser samt för personer som
tas ut på den s.k. flyktingkvoten för vidarebosättning i Sverige.
Avgifterna skall redovisas mot inkomsttitel 2511.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 1 kap. 4 § utlänningslagen (1989:529)
skall en utlänning som vistas i Sverige mer än tre månader ha
uppehållstillstånd, om inte utlänningen är medborgare i Danmark, Finland, Island
eller Norge. En utlänning skall i princip också ha tillstånd för att arbeta i
Sverige på grund av anställning här eller utomlands (1 kap. 5 §
utlänningslagen). En utlänning som vill ha uppehålls- eller arbetstillstånd i
Sverige skall normalt ha utverkat ett sådant tillstånd före inresan i landet (2
kap. 5 och 6§§ utlänningslagen). En rad undantag finns från denna huvudregel.
Exempelvis gäller den inte för personer som beviljas tillstånd såsom
skyddsbehövande. Inte heller gäller huvudregeln för personer som omfattas av
EES-avtalet. En ansökan om uppehållstillstånd skall enligt 3 kap. 7 §
utlänningsförordningen (1989:547) ges in till en svensk beskickning eller ett
svenskt konsulat i sökandens hemland. En ansökan av en utlänning som vistas i
Sverige ges in till Migrationsverket. Detsamma gäller en ansökan om
arbetstillstånd, som dessutom kan ges in till länsarbetsnämnden i det län där
utlänningen huvudsakligen vistas (4 kap. 10 § utlänningsförordningen).
I 7 kap. utlänningsförordningen regleras i vilka fall avgifter tas ut i ärenden
enligt den förordningen. Av 7 a § framgår att avgift tas ut för utfärdande av
främlingspass, förlängning av giltighetstiden för främlingspass samt beviljande
av nödfallsvisering och sjömansvisering. I fråga om ansökningsavgiftens storlek
gäller 9-14 §§ avgiftsförordningen (1992:191). Utlandsmyndigheterna tar ut
ansökningsavgifter och andra avgifter i vissa fall enligt förordningen
(1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna. I dag tas avgifter ut för olika
ärenden, t.ex för ansökningar om skilda typer av viseringar och pass. För
närvarande finns inte någon möjlighet att ta ut avgifter för ansökningar om
uppehålls- och arbetstillstånd. Även hanteringen av dessa tillståndstyper medför
dock kostnader. I princip saknas skäl att behandla denna typ av ärenden
annorlunda i avgiftshänseende.
Som jämförelse kan framhållas situationen i några andra länder. Finland,
Danmark, Österrike och Nederländerna, som också har ett system med ansökningar
om uppehålls- och arbetstillstånd vid en utlandsmyndighet, tar ut avgifter för
dessa tillstånd. Norge ser för närvarande över sitt system för avgifter i detta
hänseende.
Enligt regeringens uppfattning bör avgifter kunna tas ut även för uppehålls- och
arbetstillstånd. Vissa undantag från möjligheten att ta ut avgifter måste dock
finnas för t.ex. personer i särskilt utsatta situationer. Detta gäller framför
allt personer som i Sverige söker asyl eller skydd, hos Migrationsverket, enligt
3 kap. utlänningslagen och personer som tas ut på den sk. flyktingkvoten för
vidarebosättning i Sverige. Vidare skall undantag göras för utlänningar som
söker uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning till en utlänning som
beviljats uppehållstillstånd med stöd av 3 kap. utlänningslagen eller på grund
av humanitära skäl. Vad gäller medborgare och anhöriga till medborgare i ett
land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) måste dessa
undantas enligt EG-rätten. Utlänningar som omfattas av de s.k. Europa-avtalen
bör också undantas. Detsamma bör gälla personer som omfattas av avtalet mellan
Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra
sidan om fri rörlighet för personer. Avtalet har undertecknats men ännu inte
trätt i kraft. De föreslagna avgifterna för ansökan för uppehålls- och
arbetstillstånd är offentligrättsliga avgifter, varför riksdagens bemyndigande
skall inhämtas. Regeringen föreslår därför att riksdagen med stöd av 8 kap. 9 §
andra stycket regeringsformen bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter om
ansökningsavgifter för arbets- och uppehållstillstånd.
Avgifterna skall redovisas mot inkomsttitel 2511.
8.1.6 Utgiftsområde 6
Totalförsvar
6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 18 266 092 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. ökas med
703 700 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 6:3 Materiel,
anläggningar samt forskning och teknikutveckling minskas.

Skälen för regeringens förslag: Under 2000 uppstod en obalans i Försvarsmaktens
ekonomi och fördelningen av utgifter för verksamhet mellan anslagen 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. och 6:3 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling. Utgifterna på anslaget 6:1 Förbandsverksamhet
och beredskap m.m. blev mer än 700 000 000 kronor högre än vad som hade
planerats. Regeringen anser att 703 700 000 kronor bör tillföras anslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. för att skapa förutsättningar för att
verksamheten skall kunna genomföras enligt den planerade inriktningen.
Finansiering sker genom att anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling minskas.
Riksrevisionsverket har i sin revisionsrapport bekräftat regeringens uppfattning
att det finns allvarliga brister i Försvarsmaktens styrning och uppföljning av
förbandsverksamheten. Regeringen följer noggrant utvecklingen för ovan nämnda
anslag, särskilt utvecklingen inom förbandsverksamheten och
värnpliktsutbildningen, och avser vid behov att återkomma till riksdagen i
samband med budgetpropositionen för 2002 med eventuell ytterligare överföring av
medel mellan anslagen 6:3 och 6:1.
Den föreslagna ökningen av anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
utgör för överskådlighetens skull en nettoförändring som motiveras av några
olika förändringar. Utöver den stora överföringen från anslaget 6:3 Materiel,
anläggningar samt forskning och teknikutveckling ligger bakom denna förändring
också en överföring från anslaget 1:2 Statliga tjänstepensioner m.m. under
utgiftsområde 14 Arbetsliv till följd av ändrat kostnadsansvar för
personskadeskydd. Vidare ingår en överföring från anslaget 5:1
Utrikesförvaltningen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell
samverkan motiverad av ändrat kostnadsansvar för försvarsattachéers
kanslilokaler. Slutligen finns en beräkningsmässig överföring till anslaget 90:5
Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse för att finansiera
ökade utgifter utomlands för Försvarsdepartementet.
6:2 Fredsfrämjande truppinsatser
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 1 000 762 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser ökas med 81 000
000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling minskas.

Skälen för regeringens förslag: Försvarsmakten har beslutat att höja lönerna för
anställda i utlandsstyrkan med 20 procent fr.o.m. den 1 januari 2001. Anslaget
6:2 Fredsfrämjande truppinsatser behöver därför ökas med 81 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling minskas.
6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 23 314 833 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling minskas med 787 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: På anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling finns ett stort anslagssparande. Anslaget minskas
för att finansiera utgiftsökningar på andra anslag, främst inom utgiftsområdet.
6:4 Funktionen Civil ledning
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 488 507 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 6:4 Funktionen Civil ledning får användas även för
Finansinspektionens verksamhet med att förbättra skyddet mot
informationsoperationer hos de större finansiella företagen.

Skälen för regeringens förslag: Enligt budgetpropositionen för 2001
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, anslaget 2:2
Finansinspektionen skall Överstyrelsen för civil beredskap avsätta 1 000 000
kronor av anslaget 6:4 Funktionen Civil ledning för Finansinspektionens
verksamhet med att förbättra skyddet mot informationsoperationer hos de större
finansiella företagen. I regeringens beskrivning i budgetpropositionen för 2001
av ändamålet med anslaget 6:4 Funktionen Civil ledning framgår inte detta,
vilket det rätteligen borde ha gjort. Regeringen föreslår därför nu att
riksdagen godkänner denna användning av anslaget.
7:1 Kustbevakningen
Riksdagen har för innevarande år godkänt en investeringsplan för
Kustbevakningen.

Regeringens förslag: Förslag till ny investeringsplan för Kustbevakningen för
perioden 2001-2004 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: I Kustbevakningens investeringsplan ingår köp av
två kombinationsfartyg. I budgetpropositionen för 2001 beräknades ett av
fartygen levereras under 2001 och ett under 2002. Av Kustbevakningens
budgetunderlag för 2002 framgår att båda fartygen kommer att levereras under
2001. En ny investeringsplan bör därför godkännas.

Tabell 8.1 Investeringsplan
Miljoner kronor

Budget
Beräknat

Totalt
2001
2002
2003
2004
KBV 201-202
256
256
0
0
0
Flygplan
135

10
65
60
Övriga
investeringar
110
34
21
28
27
Summa
investeringar
501
290
31
93
87
Lån
501
290
31
93
87
Summa
finansiering
501
290
31
93
87

7:4 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 555 449 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 7:4 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot
olyckor minskas med 1 700 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 7:4 Statens räddningsverk: Samhällets
skydd mot olyckor minskas med 1 700 000 kronor för att finansiera det under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse upptagna anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m.
8.1.7 Utgiftsområde 7
Internationellt bistånd
8:1 Biståndsverksamhet
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett
reservationsanslag på 13 603 884 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas med 107 000 000
kronor. Det innebär att avräkningen från biståndsramen för flyktingkostnader
ökar med 107 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Inströmningen av asylsökanden har ökat
betydligt, framförallt för flyktingar från Kosovo och Bosnien. Prognosen har mot
den bakgrunden reviderats upp med 107 000 000 kronor och därigenom ökar
avräkningarna från biståndsramen. Regeringen föreslår att anslaget 8:1
Biståndsverksamhet minskas med 107 000 000 kronor.
8.1.8 Utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar
10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 2 238 565 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande
minskas med 200 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Aktuella prognoser visar att antalet personer
som kommer att tas emot av kommuner blir färre än vad som beräknats. Anslaget
10:3 Kommunersättningar för flyktingmottagande kan därför minskas. Denna
minskning används för att finansiera ökningar på andra anslag inom
utgiftsområdet.
12:1 Migrationsverket
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 446 031 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 12:1 Migrationsverket ökas med 27 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 10:3 Kommunersättningar vid
flyktingmottagande minskas.

Skälen för regeringens förslag: Antalet asylsökande under innevarande år kommer
enligt aktuella prognoser att överstiga tidigare gjorda bedömningar främst på
grund av kriserna i provinsen Kosovo i Förbundsrepubliken Jugoslavien och
Bosnien-Hercegovina. För att inte handläggningstiderna och de långa väntetiderna
i Migrationsverkets mottagningssystem ska öka bör anslaget förstärkas.
Därutöver har Migrationsverket även ökade kostnader för uppbyggnaden av ett
IT-system för att hantera administrativa rutiner rörande viseringar, asyl- och
migrationsärenden. Anslaget 12:1 Migrationsverket behöver därför ökas med 27 000
000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 10:3 Kommunersättningar vid
flyktingmottagande minskas.
12:2 Mottagande av asylsökande
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 1 039 335 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande ökas med 168 000
000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 10:3 Kommunersättningar vid
flyktingmottagande minskas.

Skälen för regeringens förslag: Inströmningen av asylsökande har ökat till följd
av främst kriserna i provinsen Kosovo i Förbundsrepubliken Jugoslavien och i
Bosnien-Hercegovina. Sammantaget har detta medfört att fler personer än beräknat
tas om hand i Migrationsverkets mottagandesystem. Kostnaderna för mottagande av
asylsökande under innevarande år kommer att överstiga anslagna medel. Anslaget
12:2 Mottagande av asylsökande behöver därför ökas med 168 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 10:3 Kommunersättningar vid
flyktingmottagande minskas.
12:4 Utlänningsnämnden
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 70 483 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 12:4 Utlänningsnämnden ökas med 5 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 10:3 Kommunersättningar vid
flyktingmottagande minskas.

Skälen för regeringens förslag: Antalet asylsökande under innevarande år kommer
enligt aktuella prognoser att överstiga tidigare gjorda bedömningar främst på
grund av kriserna i provinsen Kosovo i Förbundsrepubliken Jugoslavien och
Bosnien-Hercegovina. Som en följd av regeringens förslag att utöka
Migrationsverkets förvaltningsanslag anser regeringen det även motiverat att öka
Utlänningsnämndens resurser för att minska handläggningstiderna hos nämnden och
därmed minskade väntetider i Migrationsverkets mottagandesystem. Anslaget 12:4
Utlänningsnämnden bör därför öka med 5 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 10:3 Kommunersättningar vid
flyktingmottagande minskas.
12:7 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål inte uppfört något
anslag.

Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 12:7 Från EU-budgeten finansierade
insatser för asylsökande och flyktingar förs upp i statsbudgeten. Anslaget
anvisas med 38 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: EU-kommissionen har inrättat en europeisk
flyktingfond som skall underlätta för EU-länderna att ta emot asylsökande och
flyktingar. Medlen skall användas för att utveckla mottagningssystemet för
asylsökande, för integrationsinsatser och för att hjälpa personer att återvända
eller återvandra till sitt hemland. Målet för fonden är att ge Europa en
gemensam grund och en liknande struktur för arbetet med asylsökande och
flyktingar. Fonden skall verka under fem år.
Anslagsbeloppet motsvarar EU:s finansiering av projekten. Under 2001 beräknas
svenska projekt erhålla 38 000 000 kronor i bidrag från den europeiska
flyktingfonden. Bidraget administreras av Migrationsverket i samarbete med
Integrationsverket. Bidraget redovisas under inkomsttiteln 6911 Övriga bidrag
från EU.
8.1.9 Utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
14:3 Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 16 896 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 14:3 Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan
ökas med 1 970 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 13:5 Hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd minskas med 1 570 000 kronor och anslaget 14:10
Alkoholsortimentsnämnden minskas med 400 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Nordiska ministerrådet fastställer varje år en
total ekonomisk ram för Nordiska hälsovårdhögskolans (NHV) verksamhet och en
garantinivå för finansieringen. Utgifter för verksamheten inom garantinivån
fördelas mellan de nordiska länderna efter samma proportioner som gäller för den
ordinarie nordiska budgeten. NHV budget för 2001 fastställdes dock först i
november 2000. Dessutom tillkom en utgift för Sverige på 3 500 000 kronor
avseende avräkning för 1999. I budgetpropositionen för 2001 bedömde regeringen
att medelsbehovet skulle kunna klaras genom att utnyttja befintlig
anslagskredit. Vid ingången av år 2001 har det dock visat sig att anslaget och
anslagskrediten inte räcker för att finansiera den i november 2000 uträknade
avgiften för år 2001.
Regeringen kommer under våren att lägga fram ett förslag till Nordiska
ministerrådet om ändrade finansieringsprinciper för NHV:s verksamhet för att
möjliggöra en bättre prognostisering av Sveriges andel av kostnaderna för NHV.
Med hänsyn till det nu gällande nordiska avtalet för finansieringen av NHV:s
verksamhet föreslår regeringen att anslaget 14:3 Nordiska hälsovårdshögskolan
ökas med 1 970 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 14:10
Alkoholsortimentsnämnden minskas med 400 000 kronor och anslaget 13:5 Hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd minskas med 1 570 000 kronor.
16:3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m.
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 172 470 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå
ekonomiska förpliktelser på högst 60 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att ifråga om ramanslaget 16:3
Statsbidrag till vårdartjänst m.m. under år 2001 besluta om ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 90 000
000 kronor efter 2001.

Skälen för regeringens förslag: Det nuvarande bemyndigandet innebär att
regeringen får ingå ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på högst 60
miljoner kronor efter 2001. Regeringen föreslår att summan höjs med 30 miljoner
kronor till sammanlagt 90 miljoner kronor. Det nuvarande bemyndigandet gäller
den del av anslaget som rör bidrag till omvårdnadsinsatser vid riksgymnasier för
svårt rörelsehindrade ungdomar. Höjningen gäller den del av anslaget som täcker
kostnader för vårdartjänst åt studerande med funktionshinder vid folkhögskola.
Till skillnad från vad som hittills varit fallet kommer folkhögskolorna fr.o.m
2001 att lämna en bidragsansökan som gäller ett helt läsår, höst- och vårtermin,
varför det finns behov av att höja bemyndiganderamen på anslaget.
17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett
ramanslag på 251 946 000 kronor. Något bemyndigande för regeringen att ingå
ekonomiska förpliktelser har inte begärts.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att ifråga om ramanslaget 17:1
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken under år 2001 besluta om stöd
till FoU center inom äldreområdet som, inklusive tidigare gjorda åtaganden,
innebär utgifter på högst 60 000 000 kronor efter 2001.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har tidigare inom ramen för den
Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken beviljat stimulansbidrag till 15
regionala FoU-centra inom äldreområde under åren 2000 till 2001. Regeringen
avser bevilja fortsatt stöd till uppbyggnad av regionala FoU center även under
perioden 2002-2004 med sammanlagt 60 miljoner kronor i enlighet med vad som
redovisas i budgetpropositionen för 2001. Regeringen föreslår därför att
riksdagen medger att regeringen för anslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder
inom äldrepolitiken får besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 60 miljoner kronor efter 2001.
8.1.10 Utgiftsområde 10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 38 425 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med
3 000 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Sjukfrånvaron fortsätter att öka vilket får till
följd att utgifterna för sjukpenning ökar även för 2001. De medel som anvisades
på statsbudgeten för 2001 har därför visat sig vara otillräckliga.
De prognoser som ligger till grund för regeringens bedömning för år 2001 är dock
osäkra och kan komma att justeras under året. Regeringen kommer att följa
utvecklingen noga för att göra bedömning av om den föreslagna ökningen är
tillräcklig.
Anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. behöver nu ökas med 3 000 000
000 kronor.
19:8 Allmänna försäkringskassor
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 5 049 296 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 19:8 Allmänna för-säkringskassor ökas med 100 000
000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: På grund av den kraftigt ökade sjukfrånvaron
under de senaste åren har utgifterna för sjukpenning och även kostnaderna för
att handlägga och kontrollera ärendena ökat. Regeringen framförde i
budget-propositionen för 2001 avsikten att vid behov tillskjuta medel för
administrationsändamål på tilläggsbudget i samband med 2001 års ekono-miska
vårproposition. Regeringens bedömning är nu att anslaget 19:8 Allmänna
försäkringskas-sor behöver ökas med 100 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Om så erfordras får kostnader på högst 30 000 000 kronor,
som uppstår i samband med lokaliseringen av Stockholms läns allmänna
försäkringskassas utlandskontors pensionsenhet till Gotlands läns allmänna
försäkringskassa, finansieras med medel från folkpensioneringsfonden.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har beslutat den 29 mars 2001 att
Stockholms läns allmänna försäkringskassas utlandskontors pensionsenhet skall
omlokaliseras till Gotlands läns allmänna försäkringskassa. Verksamheten vid
enheten skall fr.o.m. den 1 januari 2002 bedrivas på Gotland. Regeringen har
samtidigt beslutat att 12 000 000 kronor skall belasta det under utgiftsområde
19 Regional utjämning och utveckling upptagna anslaget 33:9 Utgifter för
lokalisering av statliga arbetstillfällen till vissa kommuner för att täcka en
del av de kostnader som uppstår i samband med omlokaliseringen.
Folkpensioneringsfonden bildades i samband med 1913 års lag om allmän
pensionsförsäkring och regeringen beslutade 1983 att fonden skulle avvecklas.
Fonden finns emellertid kvar och förvaltas sedan 1999 av Kammarkollegiet efter
att tidigare ha förvaltats av Riksförsäkringsverket. Fonden utgör i dag inte
någon källa för finansiering av någon löpande verksamhet. I samband med
inrättandet av ett försäkringsmedicinskt centrum (prop. 1998/99:76, bet.
1998/99:SfU 8, rskr. 1998/99:232) beslutade riksdagen att kostnader som uppstod
när den nya verksamheten bildades skulle finansieras från
folkpensioneringsfonden. Fondens tillgångar uppgår till cirka 78 miljoner kronor
den 30 mars 2001.
De kostnader som uppstår i samband med omlokaliseringen av Stockholms läns
allmänna försäkringskassas utlandskontors pensionsenhet till Gotlands läns
allmänna försäkringskassa bör till viss del kunna finansieras från
folkpensioneringsfonden. Regeringen föreslår att högst 30 000 000 kronor av
folkpensionsfondens medel får användas för detta ändamål. Därefter fyller fonden
inte något praktiskt syfte och regeringen avser därför att avveckla
folkpensioneringsfonden senast den 30 juni 2002.
8.1.11 Utgiftsområde 11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
20:2 Efterlevandepensioner till vuxna
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 13 141 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 20:2 Efterlevandepensioner till vuxna ökas med 30
000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: När regeringen fattade beslut om
budgetpropositionen för 2001 var vissa förhållanden som påverkar utgifterna inte
kända varför ett för lågt belopp föreslogs för anslaget efterlevandepensioner
till vuxna.
Regeringen föreslår därför att anslaget 20:2 Efterlevandepensioner till vuxna nu
ökas med 30 000 000 kronor.
20:4 Delpension
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 177 600 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 20:4 Delpension ökas med 120 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 20:3 Bostadstillägg till pensionärer
minskas med 120 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget för delpensioner är under avveckling
och fr.o.m. den 1 januari 2001 beviljas inga nya delpensioner. De sista
utbetalningarna sker under 2004. Under 2000 nybeviljades ett oväntat stort antal
delpensioner och belastningen på anslaget blir därmed större än anslaget på
statsbudgeten.
Regeringen föreslår att anslaget 20:4 Delpension ökas med 120 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 20:3 Bostadstillägg till pensionärer
minskas med 120 000 000 kronor.
8.1.12 Utgiftsområde 13
Arbetsmarknad
22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett
ramanslag på 38 962 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd minskas med 474 863 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen bedömer att antalet deltagare i
konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program blir lägre än antagandena i
budgeten för 2001. Antalet deltagare beräknades till i genomsnitt 121 500
personer per månad (inklusive arbetslivsinriktad rehabilitering). Regeringen
bedömer nu behovet av programplatser till i genomsnitt 107 000 personer per
månad. Regeringen föreslår därför att anslaget minskas med 474 863 000 kronor.
22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett
ramanslag på 5 761 086 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga
kostnader minskas med 343 768 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen bedömer att antalet deltagare i
konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program blir lägre än antagandena i
budgeten för 2001. Antalet deltagare beräknades till i genomsnitt 121 500
personer per månad (inklusive arbetslivsinriktad rehabilitering). Regeringen
bedömer nu behovet av programplatser till i genomsnitt 107 000 personer per
månad. Regeringen föreslår därför att anslaget minskas med 343 768 000 kronor.
Erbjudande av plats inom aktivitetsgarantin

Regeringens förslag: Den som har fyllt 20 år och är eller riskerar att bli
långtidsinskriven vid arbetsförmedlingen bör senast inom 27 månader från
arbetslöshetens inträde erbjudas en heltidsaktivitet inom ramen för
aktivitetsgarantin.

Bakgrunden till regeringens förslag: Riksdagen har på regeringens förslag i
propositionerna Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt
(prop. 1999:2000:98, bet. 1999/2000:AU7, rskr. 1999/2000: 230) och En rättvisare
och tydligare arbetslöshetsförsäkring (prop. 1999/2000:139, bet. 2000/2001:AU
5, rskr. 2000/2001:102) beslutat om tidpunkter för när personer skall erbjudas
heltidsaktiviteter inom aktivitetsgarantin. Till aktivitetsgarantin kan personer
som är eller riskerar att bli långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingen anvisas.
Den som har fyllt 20 år och är eller riskerar att bli långtidsinskriven skall
senast inom 27 månader från arbetslöshetens inträde erbjudas en heltidsaktivitet
inom ramen för aktivitetsgarantin.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagens beslut med anledning av prop.
1999/2000:139 innebar bl.a. att förslagen i propositionen skulle träda i kraft
den 5 februari 2001. Så har också skett utom i ett avseende, nämligen förslaget
i fråga om när en arbetslös skall erbjudas en heltidsaktivitet inom ramen för
aktivitetsgarantin.
Redan vid årsskiftet 2000/2001 blev det uppenbart att arbetsförmedlingen skulle
vara tvungen att den 5 februari 2001 erbjuda ett så stort antal arbetslösa plats
inom aktivitetsgarantin att kvalitetskravet i åtgärden inte skulle kunna
upprätthållas.
Regeringen bedömde därför att ett ikraftträdande den 5 februari 2001 av
förslaget om när en arbetslös skall erbjudas plats inom aktivitetsgarantin inte
var möjligt. I stället tillämpas för närvarande en ordning som innebär att de
arbetslösa som bäst behöver det och som uppfyller kraven på att vara
långtidsinskrivna eller riskera långtidsinskrivning prioriteras vid erbjudande
av plats i aktivitetsgarantin. Likaså prioriteras de arbetslösa som riskerar
utförsäkring från arbetslöshetsförsäkringen. Genom denna ordning har antalet
personer som erbjuds plats i aktivitetsgarantin kunnat begränsas samtidigt som
kvaliteten har kunnat upprätthållas och även förstärkas.
Regeringen anser att denna mer flexibla ordning för erbjudande av plats inom
aktivitetsgarantin är att föredra framför den mer strikta ordning som
föreslagits i prop. 1999/2000:139. Som framgått ovan innebär tidigare
riksdagsbeslut att erbjudande om heltidsaktivitet inom ramen för
aktivitetsgarantin skall ske senast inom 27 månader från arbetslöshetens
inträde. Genom att ändra skall erbjudas till bör erbjudas uppnås den
flexibilitet som krävs för att aktivitetsgarantin skall kunna fungera med god
kvalitet.
Riksdagen bör därför upphäva sitt tidigare beslut i denna fråga och i stället
besluta i enlighet med regeringens nu föreliggande förslag.
8.1.13 Utgiftsområde 14
Arbetsliv
1:2 Statliga tjänstepensioner m.m.
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 7 500 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Statliga tjänstepensioner m.m. minskas med 19
000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 1:2 Statliga tjänstepensioner m.m.
minskas med 19 000 000 kronor för att finansiera ökningen av det under
utgiftsområde 4 Rättsväsendet upptagna anslaget 4:6 Kriminalvården med 3 000 000
kronor samt ökningen av det under utgiftsområde 6 Totalförsvar upptagna
anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. med 16 000 000 kronor.
8.1.14 Utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning
25:5 Statens institut för handikappfrågor i skolan
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 125 292 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 25:5 Statens institut för handikappfrågor i skolan
ökas med 88 656 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 25:7
Specialskolemyndigheten och resurscenter minskas med 73 656 000 kronor samt att
anslaget 25:8 Särskilda insatser på skolområdet minskas med 15 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I enlighet med riksdagens beslut med anledning
av proposition om Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd
(prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 1999/2000:14) skall Statens
institut för handikappfrågor i skolan ombildas till en ny myndighet. Den nya
myndigheten, Specialpedagogiska institutet, skall inrättas den 1 juli 2001.
Ekeskolans, Hällsboskolans, Tomtebodaskolans och Åsbackaskolans resurscenter
skall inordnas i den nya myndigheten och upphör därmed att vara egna
myndigheter. Till den nya myndigheten skall också föras de statliga bidragen för
vissa kunskapscenter och datapedagogerna vid de regionala dataresurscentren, de
s.k. REDAH-centren. De medel som finns beräknade för denna verksamhet under
anslagen 25:7 Specialskolemyndigheten och resurscenter och 25:8 Särskilda
insatser på skolområdet förs i stället upp under anslaget 25:5 Statens institut
för handikappfrågor i skolan.
25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 150 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. minskas med 150
000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att finansiera höjningen av anslaget 91:1
Generellt statsbidrag till kommuner och landsting under utgiftsområde 25
Allmänna bidrag till kommuner minskas anslaget 25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.
med 150 000 000 kronor. Fr.o.m. 1 juli 2001 blir kommunerna skyldiga att
erbjuda plats i förskoleverksamhet för barn med arbetslösa föräldrar. De
kompenseras därför genom en ökning av det generella statsbidraget.
25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 362 066 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. minskas med 20 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att finansiera ökningar av anslag inom
utgiftsområdet minskas anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. med 20 000 000 kronor.
25:76 Centrala studiestödsnämnden
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 351 995 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 25:76 Centrala studiestödsnämnden ökas med 17 500
000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. minskas.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har uppdragit åt Centrala
studiestödsnämnden (CSN) att inrätta ett servicecenter för studiestöd
lokaliserat till Kiruna. Uppdraget utgör ett led i arbetet med att effektivisera
CSN:s verksamhet och ingår också som en åtgärd i regeringens utvecklingsprogram
för kommuner med särskilda omställningsproblem främst på grund av
strukturomvandlingar inom försvarsmakten. Centret skall från hösten omfatta
minst 80 årsarbetsplatser. En förutsättning är att CSN:s resurser förstärks med
sammanlagt 70 miljoner kronor under åren 2001-2003.
Finansiering sker genom att anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m. minskas.
Den 1 maj 2001 inrättas den överklagandenämnd för studiestödsärenden som skall
finnas enligt studiestödslagen (1999:1395). Inrättandet av myndigheten förväntas
innebära en minskad arbetsbelastning för CSN och därför kan CSN:s
administrativa resurser minskas.
Med beaktande härav anser regeringen att anslaget 25:76 Centrala
studiestödsnämnden behöver ökas med 17 500 000 kronor.
25:77 Överklagandemyndighet
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 5 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 25:77 Överklagandemyndighet ökas med 2 500 000
kronor. Finansiering sker genom att anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. minskas.

Skälen för regeringens förslag: Den 1 maj 2001 inrättas den överklagandenämnd
för studiestödsärenden som skall finnas enligt studiestödslagen (1999:1395).
Kostnadsberäkningar visar att myndighetens anslag behöver tillföras ytterligare
2 500 000 kronor för att nämnden skall kunna fullgöra sina uppgifter när det nya
studiestödssystemet träder i kraft den 1 juli 2001.
8.1.15 Utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 224 463 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ökas med 18 916 000
kronor.

Skälen för regeringens förslag: I statsbudgeten för 2001 ingår medel för att
justera statsbidragen till teater-, dans- och musikinstitutioner med anledning
av att premierna för tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring anpassas till
de faktiska kostnaderna. Det ökade premieuttaget innebär att också den särskilda
löneskatten höjs. Regeringen, som anser att institutionerna bör kompenseras
även för detta, föreslår att anslaget ökas med 18 916 000 kronor. Höjningen
motsvaras av en ökning av inkomster på inkomsttitel.
28:14 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett
obetecknat anslag på 4 569 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 28:14 Bidrag till Svenska språknämnden och
Sverigefinska språknämnden ökas med 176 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I statsbudgeten för 2001 gjordes en teknisk
justering av anslaget för att kompensera för ändringen i sättet att beräkna
premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Justeringen var preliminär och det
har visat sig att anslaget tillfördes en för låg kompensation. Regeringen
föreslår därför att ytterligare 176 000 kronor anvisas för att täcka de ökade
kostnaderna för premierna för de statliga avtalsförsäkringarna.
Finansiering sker genom att anslaget 28:29 Centrala museer: Stiftelser minskas
med motsvarande belopp.
28:19 Bidrag till bild- och formområdet
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 29 234 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 28:19 Bidrag till bild- och formområdet ökas med
74 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I statsbudgeten för 2001 gjordes en teknisk
justering av anslaget för att kompensera för ändringen i sättet att beräkna
premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Justeringen var preliminär och det
har visat sig att anslaget tillfördes en för låg kompensation. Regeringen
föreslår därför att ytterligare 74 000 kronor anvisas för att täcka de ökade
kostnaderna för premierna för de statliga avtalsförsäkringarna.
Finansiering sker genom att anslaget 28:29 Centrala museer: Stiftelser minskas
med motsvarande belopp.
28:29 Centrala museer: Stiftelser
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett
obetecknat anslag på 192 919 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 28:29 Centrala museer: Stiftelser minskas med 514
000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I statsbudgeten för 2001 gjordes under detta
anslag en teknisk justering för att kompensera för ändringar i sättet att
beräkna premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Justeringen var preliminär
och det har nu visat sig att anslaget tillfördes en för hög kompensation.
Regeringen föreslår därför att anslaget 28:29 Centrala museer: Stiftelser
minskas med 514 000 kronor för att finansiera motsvarande ökningar på andra
anslag inom utgiftsområdet.
28:31 Bidrag till vissa museer
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett
obetecknat anslag på 30 500 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 28:31 Bidrag till vissa museer ökas med 264 000
kronor.

Skälen för regeringens förslag: I statsbudgeten för 2001 gjordes en teknisk
justering av anslaget för att kompensera för ändring i sättet att beräkna
premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Justeringen var preliminär och det
har nu visat sig att anslaget tillfördes en för låg kompensation. Regeringen
föreslår därför att ytterligare 264 000 kronor anvisas för att täcka de ökade
kostnaderna för premierna för de statliga avtalsförsäkringarna.
Finansiering sker genom att anslaget 28:29 Centrala museer: Stiftelser minskas
med motsvarande belopp.
28:38 Stöd till trossamfund
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 50 750 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 28:38 Stöd till trossamfund minskas med 2 150 000
kronor.

Skälen för regeringens förslag: Minskningen motsvarar kostnader för avgiftshjälp
som räknas av från trossamfundens statsbidrag. En mer utförlig beskrivning
finns under det på utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd uppförda
anslaget 3:2 Skattemyndigheterna.
Av detta skäl minskas anslaget 28:38 Stöd till trossamfund med 2 150 000 kronor
för att finansiera ökade utgifter på det under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning
och uppbörd uppförda anslaget 3:2 Skattemyndigheterna.
30:4 Stöd till friluftsorganisationer
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 13 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 30:4 Stöd till friluftsorganisationer ökas med 400
000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 30:1 Stöd till idrotten
minskas med 400 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Av statsmakternas beslut med anledning av
propositionen En idrottspolitik för 2000-talet - folkhälsa, folkrörelse och
underhållning (prop. 1998/99:107, bet. 1999/2000:KrU3, rskr. 1999/2000:52)
framgår att många frilufts- och främjandeorganisationer, som får bidrag från
anslaget Stöd till idrotten, bedriver en verksamhet som erbjuder människor i
alla åldrar spännande och lärorika upplevelser i naturen och därigenom goda
möjligheter att utveckla ett livslångt intresse för hälsa och friluftsliv.
Under 2000 har ett antal organisationer som bedriver frilufts- och
främjandeverksamhet bildat samarbetsorganet FRISAM. Denna organisation har till
ändamål att bevara och utveckla förutsättningarna för friluftsliv och rekreation
i vid bemärkelse.
Regeringen föreslår att anslaget 30:4 Stöd till friluftsorganisationer ökas med
400 000 kronor för att göra det möjligt för FRISAM att genomföra projekt som
syftar till att belysa bland annat friluftslivets betydelse för folkhälsan samt
för besöksnäringen/turismen och friluftsorganisationerna som en del av den
sociala ekonomin. Finansiering sker genom att anslaget 30:1 Stöd till idrotten
minskas med motsvarande belopp.
8.1.16 Utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
21:1 Bostadsbidrag
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 4 760 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 21:1 Bostadsbidrag minskas med 500 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Utgifterna för bostadsbidrag är beroende av hur
hushållens in-komster, bostadskostnader och sysselsättnings-grad utvecklas. Den
gynnsammare utvecklingen av sysselsättningen och reallönerna medför att
utgifterna för bostadsbidraget minskar. Mot bakgrund av den ekonomiska
bedömningen som regeringen nu gör kan anslaget 21:1 Bostadsbi-drag minskas med
500 000 000 kronor.
31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 50 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 34:5 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador
minskas med 10 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 34:5 Bidrag till Fonden för fukt- och
mögelskador minskas för att bidra till att finansiera ökningen av anslaget 34:1
Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut under
utgiftsområde 22 Kommunikationer.
31:12 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål inte uppfört något
anslag eller något bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under år 2001 inom utgiftsområde
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande besluta om stöd till
investeringar för nybyggnad av hyresbostäder i områden med bostadsbrist som
innebär utgifter på högst 1 300 000 000 kronor under åren 2002-2004.
Ett nytt ramanslag 31:12 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder på 1
000 000 kronor anvisas.

Skälen för regeringens förslag: Ett investeringsbidrag för byggande av
hyresbostäder om sammanlagt 2,5 miljarder kronor skall kunna lämnas under fem
år. Bostadsbristen har ökat i landet sedan mitten av 1990-talet. Idag råder
bostadsbrist i 61 kommuner med tillsammans 45 procent av landets befolkning. I
tillväxtregionerna beräknas sysselsättningen öka kraftigt och befolkningen öka
med totalt 250 000 personer fram till år 2010. Det låga bostadsbyggandet
riskerar att begränsa den ekonomiska tillväxten i såväl tillväxtregionerna som i
landet som helhet. Flera prognoser pekar nu på ett ökat byggande de kommande
åren. Andelen hyresrätter i nyproduktionen sjunker dock. Ombildningar från
hyresrätt till bostadsrätt i storstadsregionerna minskar ytterligare tillgången
på hyresrätter i bostadsbeståndet. Det är angeläget att eftersträva en blandning
av upplåtelseformer vid nyproduktion av bostäder.
I ett kort perspektiv framstår den låga nyproduktionen av hyresbostäder som
efterfrågas av bredare hushållsgrupper, inte minst ungdomar, mest angelägen att
komma till rätta med. Regeringen föreslår därför att ett tillfälligt
investeringsbidrag lämnas för anordnande av hyresbostäder i områden med
bostadsbrist. Vid utformningen av bidraget bör beaktas önskemålen om skälig
produktionskostnad och skälig boendekostnad. Det är däremot angeläget att inte
stimulera exklusiva hyresbostäder med höga produktionskostnader och höga hyror.
Bidraget bör därför villkoras så att det inte omfattar sådan produktion. Syftet
är att uppnå en ökad produktion av främst små eller medelstora lägenheter. Genom
en konsekvent kostnadskontroll och återhållsamhet vad gäller inredningsdetaljer
och extrautrustning bör det vara möjligt att producera bostäder till rimliga
kostnader. Om också kommunerna bidrar med effektiv markpolitik kan även
markkostnaderna begränsas. Byggkostnadsdelegationen har visat att det med vilja,
kompetens och noggranna förberedelser går att få ner hyresnivåerna så att en
nyproducerad tvårumslägenhet inte överstiger 4 000 - 5 000 kronor per månad.
Bidraget är inte avsett för olika typer av kategoribostäder. Bidraget bör lämnas
för hyresbostäder som tillkommer genom stöd enligt förordningen (1992:986) om
statlig bostadsbyggnadssubvention. Bidrag bör kunna lämnas från båda
förordningarna för samma projekt. Det är viktigt att ekologiska aspekter
beaktas. Därför skall bidraget också kunna lämnas utan hinder av att bidrag
enligt förordningen (2000:1389) om statligt stöd till bostadsinvesteringar som
främjar ekologisk hållbarhet lämnas för samma projekt. Länsstyrelserna föreslås
bereda och besluta om bidragen baserat på föreskrifter utfärdade av Boverket.
Bidraget avser enbart nyproduktion av hyresrätt. Mottagaren av bidraget skall
därför förbinda sig att använda de bostäder som bidraget avser för det ändamål
och med de villkor som förutsätts när bidraget beviljades. Som ytterligare
villkor bör gälla att de bostäder som byggs med stödet skall förmedlas via den
kommunala bostadsförmedlingen eller i samarbete med kommunen.
Investeringsbidraget bör kunna lämnas för nyproduktionsprojekt av hyresbostäder
som påbörjas under tiden den 17 april 2001-31 december 2004 och färdigställs
inom två år från påbörjandet. Det bör ankomma på regeringen att utforma närmare
bestämmelser för den föreslagna bidragsgivningen.
För 2001 föreslås att den myndighet som regeringen beslutar bemyndigas att
besluta om stöd som innebär utgifter om högst 100 miljoner kronor under 2002,
600 miljoner kronor under 2003 och 600 miljoner kronor under 2004. Regeringen
avser att återkomma i frågan i budgetpropositionen för 2002.
Utbetalning av stöd avses inte komma att ske under 2001. Ett nytt anslag med ett
formellt anslagsbelopp bör dock anvisas för 2001 för att ge bemyndigandet en
lämplig anknytning till statsbudgeten.
34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 1 364 500 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för
ekologisk hållbarhet minskas med 4 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att finansiera höjningen av anslaget 34:1
Naturvårdsverket under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård minskas
anslaget 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet med
4 000 000 kronor.
8.1.17 Utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling

Regeringens förslag: Regeringen får när det gäller strukturfondsprogram för
gemenskapsinitiativ överlåta uppgiften som förvaltningsmyndighet och utbetalande
myndighet till ett organ i ett annat medlemsland inom EU som deltar i
programmet.

Skälen för regeringens förslag: Den nya programperioden för EG:s strukturfonder
startade år 2000 och pågår t.o.m. år 2006. Antalet målområden under den
innevarande perioden är tre och antalet gemenskapsinitiativ är fyra. För svensk
del omfattar målprogrammen ca 16,3 miljarder kronor och gemenskapsinitiativen ca
2,5 miljarder kronor i bidrag från EU. Av de fyra gemenskapsinitiativen är
Interreg III det största. Syftet med Interreg III är att stärka samarbetet över
nationsgränser och programmen genomförs med andra länder. Principerna för
verksamhetsansvar och utbetalningsansvar när det gäller strukturfondsperioden
2000-2006 redovisades i budgetpropositionen för 2000.
I EG:s regelverk, främst i rådets förordning nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om
allmänna bestämmelser för strukturfonderna artikel 9, fastställs att det för
den innevarande strukturfondsperioden skall finnas en förvaltningsmyndighet per
program samt en eller flera nationella, regionala eller lokala utbetalande
myndigheter. Programmen inom Interreg skall således enligt regelverket förvaltas
gemensamt av länderna.
Inför medlemsländernas förhandlingar med kommissionen om innehållen i programmen
har de medlemsländer det gäller kommit överens om att vissa av de program som
Sverige deltar i kommer att förvaltas av en svensk myndighet och andra av ett
organ i ett annat medlemsland i enlighet med rådets förordning.
Den nuvarande svenska lagstiftningen medger att regeringen får överlåta
förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté och en interregional
beslutsgrupp i den omfattning som framgår av ett fastställt samlat
programdokument. Eftersom det nuvarande regelverket för strukturfondsarbetet har
ändrats och därigenom även förvaltningsstrukturen för strukturfonderna måste
den svenska lagstiftningen ändras. Detta är nödvändigt för att göra det möjligt
att förvalta det gränssamarbete som är aktuellt för Sveriges del på det sätt som
diskuteras fram mellan medlemsstaterna och kommissionen och i enlighet med vad
som regleras i rådets förordning nr 1260/1999. Den nuvarande lagen (1996:506) om
överlåtelse av en förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté m.m. måste
därför ändras på så sätt att regeringen bemyndigas att överlåta
förvaltningsuppgifter, i detta fall bl.a. uppgifterna enligt artikel 9 n och o i
rådets förordning nr 1260/1999, dvs. att vara förvaltningsmyndighet och
utbetalande myndighet, till ett organ i ett annat medlemsland som deltar i det
aktuella programmet. Ett lagförslag med denna innebörd finns i avsnitt 3.2.
33:4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 200 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 33:4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter
får även användas för att genomföra ett program för att främja användningen av
modern informationsteknik i företag i de regionalpolitiskt mest utsatta
områdena.

Skälen för regeringens förslag: Från anslaget täcks bortfall av avgiftsinkomster
till följd av tillämpningen av lagen (1990:912) om nedsättning av
socialavgifter. Enligt denna lag skulle den procentsats, efter vilken
arbetsavgivaravgifter och egenavgifter sammanlagt beräknades, sättas ned med
åtta procentenheter t.o.m. utgiftsåret 2000 för verksamheter inom vissa
näringsgrenar inom delar av nationellt stödområde A.
Till följd av EG-kommissionens beslut den 21 december 2000, att stödformen inte
är förenlig med den gemensamma marknaden och att den därför inte längre får
tillämpas efter år 1999, kommer anslaget under 2001 endast att belastas med
retroaktiva utbetalningar.
Regeringen har tidigare förklarat, att den avser föreslå riksdagen att de
regionalpolitiska medel, som frigörs om stödformen inte godkänns, i stället
skall användas för att på andra sätt förbättra förutsättningarna för
näringslivet i de regionalpolitiskt sett mest utsatta områdena, dvs. i huvudsak
de områden som tidigare haft nedsatta socialavgifter. Ett användningsområde, som
redan beslutats, är att delvis finansiera utbyggnad av regionala transportnät
för IT-infrastruktur, som inte kommer till stånd på kommersiella grunder.
Ett annat användningsområde för dessa medel, som regeringen aviserat, är
genomförandet av ett särskilt program för att främja användningen av modern
informationsteknik i företag i dessa områden. Verket för näringslivsutveckling
har för närvarande regeringens uppdrag att lämna förslag till innehåll,
omfattning och genomförande av ett sådant program. Programmet beräknas
igångsättas under budgetåret. Utgifter för ett sådant program bör
fortsättningsvis kunna finansieras från anslaget 33:4 Ersättning för nedsatta
socialavgifter inom hela eller delar av stödområde A.
8.1.18 Utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård
34:1 Naturvårdsverket
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 303 138 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 34:1 Naturvårdsverket ökas med 4 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram
för ekologisk hållbarhet under utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande minskas.

Skälen för regeringens förslag: Ett statligt pilotprojekt för myggbekämpning
skall inledas under 2001 till en total kostnad av 4 000 000 kronor. Anslaget
34:1 Naturvårdsverket bör därför ökas med detta belopp. Finansiering sker genom
att anslaget 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet
under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
minskas med motsvarande belopp.
8.1.19 Utgiftsområde 21
Energi
Affärsverket svenska kraftnäts finansiella befogenheter
Riksdagen har för innevarande år bemyndigat regeringen att ge Affärsverket
svenska kraftnät (Svenska kraftnät) rätt att lämna delägarlån och teckna borgen
för lån till bolag, i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier och
andelar, intill ett belopp om 10 miljoner kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att ge Affärsverket svenska kraftnät
rätt att för år 2001 lämna delägarlån och teckna borgen för lån till bolag, i
vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier och andelar, intill ett belopp
om 30 miljoner kronor.

Skälen för regeringens förslag: Svenska kraftnät äger 25 procent i Swedish
Transmission Research Institute (STRI AB) i Ludvika. Företaget bedriver
utveckling och provning inom området elektrisk kraftöverföring och distribution.
Verksamhet bedrivs i en fastighet som innehåller en för ändamålet anpassad
provhall. STRI AB hyr idag fastigheten av ett av ABB delägt fastighetsbolag. Ett
förvärv av fastigheten skulle nedbringa STRI AB:s kostnader för verksamheten.
För att STRI AB skall kunna finansiera ett fastighetsköp erfordras borgen från
delägarna. Övriga delägare, dvs. ABB, Vattenfall AB och norska Statnett SF,
meddelade att de är villiga att teckna borgen i relation till sitt aktieinnehav.
För Svenska kraftnät betyder detta ett borgensåtagande för STRI AB:s räkning om
20 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mer än Svenska kraftnäts
bemyndiganderam ger utrymme för. Långivaren accepterade en borgen från Svenska
kraftnät om endast 10 miljoner kronor under förutsättning att Svenska kraftnät
tog initiativ till ett utökat borgensbemyndigande. Fastighetsförvärvet
genomfördes av STRI AB i december 2000. Av dessa skäl föreslås regeringen 2001
att få befogenhet att låta Affärsverket svenska kraftnät i ökad utsträckning
teckna borgen för bolag som affärsverket förvaltar aktier eller andelar i.
8.1.20 Utgiftsområde 22
Kommunikationer
Funktionen Transporter

Regeringens förslag: Ansvaret för delfunktionen Landsvägstransporter i det
civila försvaret förs över från Överstyrelsen för civil beredskap till
Vägverket.

Skäl för regeringens förslag: Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) ansvarar
för delfunktionen Landsvägstransporter inom det civila försvaret (prop.
1990/91:100, bet. 1990/91:TU18 och rskr. 1990/91:176).
Regeringen anser att den för det civila försvaret vägledande ansvarsprincipen
entydigt talar för att delfunktionsansvaret för Landsvägs-transporter bör ligga
på Vägverket. Genom sitt sektorsansvar och därmed följande kontakter med
landsvägstransportnäringen - framför allt åkeri- och bussbranschen - är
Vägverket dessutom väl lämpat att ta ansvaret för delfunktionen. ÖCB har lämnat
ett förslag med denna innebörd till regeringen. Vägverket bör därför från och
med den 1 juli 2001 ha ansvaret för delfunktionen Landsvägstransporter.
34:1 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 203 077 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 34:1 Bidrag till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut ökas med 20 000 000 kronor. Finansiering sker genom att
anslaget 31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador under utgiftsområde
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande minskas och genom att
anslaget 36:1 Vägverket: Administration minskas.

Skälen för regeringens förslag: Med anledning av att kostnaderna under
innevarande år ökar för Sveriges medverkan i det europeiska samarbetet inom
European organisation for the exploitation of meteorological satellites
(EUMETSAT) ökar resursbehovet. Regeringen anser därför att anslaget 34:1 Bidrag
till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut bör öka med 20 000 000
kronor. Finansiering sker genom att anslaget 31:5 Bidrag till Fonden för fukt-
och mögelskador under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande minskas med 10 000 000 kronor och genom att anslaget 36:1 Vägverket:
Administration under utgiftsområde 22 Kommunikationer minskas med 10 000 000
kronor. Effekterna av finansieringsåtgärden är en minskning av det bidrag som
kan lämnas för att avhjälpa fukt- och mögelskador i egnahem samt att Vägverkets
administration måste effektiviseras ytterligare.
36:1 Vägverket: Administration
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 1 044 730 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 36:1 Vägverket: Administration minskas med 257 600
000 kronor, för att finansiera ökningen av anslaget 36:2 Väghållning och
statsbidrag samt det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda
anslaget 34:1 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och
det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:1 Myndigheten för
företagsutveckling: Förvaltningskostnader.

Skälen för regeringens förslag: I samband med omstruktureringar av de centrala
myndighetsfunktionerna inom näringslivsområdet fördelades medel efter en
bedömning av anslagsbehovet. Regeringen bedömer nu att fördelningen behöver
justeras med hänsyn tagen till myndigheternas uppgifter. Vidare minskas anslaget
för att bidra till finansieringen av ökningen av andra anslag inom
utgiftsområdet.
36:2 Väghållning och statsbidrag
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 13 662 925 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag ökas med 230 000
000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 36:1 Vägverket: Administration
minskas.
Den av riksdagen fastställda låneramen för Göteborgsöverenskommelsen får även
användas för att finansiera s.k. förgäveskostnader på 13 600 000 miljoner kronor
enligt 3 § i Göteborgsöverenskommelsen.
Regeringen får besluta om lån i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 100 000
000 kronor för att inleda utbyggnaden av väg E6 del Hogdal - Nordby.

Skälen för regeringens förslag: Vägverket har minskat kostnaderna för
administration åren 2000 och 2001 och behöver använda medlen främst för
väghållningsåtgärder med anledning av översvämningarna sommaren år 2000 samt för
anslagsfinansierad myndighetsutövning inom anslaget 36:2 Väghållning och
statsbidrag. Innebörden är att en del av Vägverkets administrationsanslag år
2001 i stället kan användas för väghållningsåtgärder.
Göteborgsregionen har inkommit med begäran om ersättning för planeringsåtgärder
för vägtullssystemet m.m. och Östra länken som inte kommer till nytta, s.k.
förgäveskostnader enligt 3 § i Göteborgsöverenskommelsen. Ersättningsanspråken
uppgår totalt till 13,6 miljoner kronor. I prop. 1997/98:150 anförde regeringen
bl.a. dels att den nya överenskommelsen med Göteborg innebär att staten ersätter
berörda kommuner för del av nedlagda kostnader dock sammanlagt högst 200
miljoner kronor, dels att återstoden av de statliga åtagandena finansieras med
de statligt garanterade lånen på sammanlagt 3 700 miljoner kronor. Omfattningen
av ersättningsanspråk enligt 3 § i Göteborgsöverenskommelsen var inte känd när
prop. 1997/98:150 beslöts. Mot bakgrund av detta anser regeringen att de
aktuella förgäveskostnaderna bör finansieras inom ramen för de lån som skall
finansiera Göteborgsöverenskommelsen. Effekterna av finansieringsåtgärden är att
Göteborgsöverenskommelsen kan fullföljas utan att några ytterligare
anslagsmedel nu behöver tillskjutas för att finansiera Göteborgsregionens
ersättningsanspråk enligt 3 § i Göteborgsöverenskommelsen.
Vägverket har på regeringens uppdrag utrett förutsättningarna att belägga
trafiken på väg E6 i norra Bohuslän med vägavgifter i syfte att finansiera
utbyggnaden av den nordliga delen av väg E6 inklusive halva den nya bron över
Svinesund. Svinesundsbro-projektet är planerat som ett gemensamt norsk-svenskt,
avgiftsfinansierat broprojekt. Vägverkets förslag till vägavgifter innebär att
endast den tunga trafiken skall beläggas med avgift vid färd till Sverige.
Avgiften är beräknad till ca 100 svenska kronor. Enligt väglagen har regeringen
rätt att besluta om föreskrifter för vägavgifter för nya vägar. Av Vägverkets
utredning framgår bl.a. att återbetalningstiden för investeringen i halva
Svinesundsbron till Nordby samt sträckan Nordby - Hogdal är 27 år vid en låg
fordonsvolym och en återbetalningstid på 22 år vid en hög fordonsvolym.
Vägverkets utredningsförslag har remissbehandlats och merparten av
remissinstanserna har ställt sig positiva till förslaget.
Genom att sträckan lånefinansieras kan byggnationen inledas 2001.
Lånet i Riksgäldskontoret återbetalas under 20 år i första hand med framtida
vägavgifter och i andra hand med medel från anslaget 36:2 Väghållning och
statsbidrag.
Den slutliga utformningen av avgiftssystemet är inte klart och kommer att kunna
fastställas först efter överläggningar med den norska staten.
36:3 Banverket: Administration
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 749 849 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 36:3 Banverket: Administration minskas med 2 400
000 kronor, för att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 24 Näringsliv
uppförda anslaget 38:1 Myndigheten för företagsutveckling:
Förvaltningskostnader.

Skälen för regeringens förslag: I samband med omstruktureringar av de centrala
myndighetsfunktionerna inom näringslivsområdet fördelades medel efter en
översiktlig bedömning av anslagsbehovet. Regeringen bedömer nu att fördelningen
behöver justeras med hänsyn tagen till myndigheternas uppgifter.
Banverket och Vägverket

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att dels låta Banverket och Vägverket
oåterkalleligen förbinda sig att vid behov lämna aktieägartillskott för att
Svensk-Danska Broförbindelsen AB:s (Svedab) egna kapital vid varje tillfälle
skall uppgå till det registrerade aktiekapitalet, dels låta Banverket och
Vägverket årligen lämna erforderliga villkorade aktieägartillskott till Svedab
jämte ränta i form av betalningsutfästelser.

Regeringens bedömning: Villkorade aktieägartillskott jämte ränta i form av
betalningsutfästelser redovisas mot anslag om de behöver infrias.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Riksdagens beslut (prop.
1992/93:100 bilaga 7, bet. 1994/95 TU2, rskr 1994/95:50) innebar att
kapitaltillskottet till Svedab inte skulle öka statens årliga utgifter och
därmed skulle kapitaltillskottet heller inte innebära någon anslagsbelastning.
Kapitaltillskottet skulle enligt trafikutskottet tillföras Svedab genom en
utfästelse om kapitaltillskott som innebar att Banverket och Vägverket förband
sig att genom aktieägartillskott svara för att Svedabs egna kapital vid varje
tillfälle uppgick till det registrerade aktiekapitalet. Detta benämndes av
trafikutskottet kapitaltillskottgaranti.
Regeringen föreslår nu att Banverket och Vägverket gentemot Svedab med en
oåterkallelig förpliktelse förbinder sig att lämna årliga aktieägartillskott för
att skydda Svedabs egna kapital. Banverket och Vägverket skall vid behov
årligen lämna villkorade aktieägartillskott till Svedab i form av
betalningsutfästelser. För den fordran som Svedab därigenom får gentemot
Banverket och Vägverket skall verken årligen erlägga ränta som också får
tillskjutas i form av betalningsutfästelser.
En betalningsutfästelse kan i viss mening anses vara en betalning. Enligt
bestämmelserna i lagen (1996:1059) om statsbudgeten är dock knappast en
betalningsutfästelse att anse som en betalning som skall anslagsavräknas vid
utställandet. Avräkning mot anslag blir aktuell först när en utfästelse
eventuellt behöver infrias genom utbetalning av likvida medel. Riksdagens mening
var också att kapitaltillskottet till Svedab inte skulle öka statens årliga
utgifter och därmed skulle kapitaltillskottet heller inte innebära någon
anslagsbelastning. För att fullfölja detta kommer villkorade aktieägartillskott
jämte ränta i form av betalningsutfästelser att avräknas mot Vägverkets och
Banverkets anslag om dessa behöver infrias genom utbetalning av likvida medel.
Regeringen bedömer vidare att de betalningsutfästelser som Vägverket och
Banverket kommer att ställa ut till Svedab inte är att betrakta som lån och att
således bestämmelserna i lagen (1988:1387) om statens upplåning och
skuldförvaltning inte är tillämplig.

36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter
Banverkets låneram

Regeringens förslag: Den av riksdagen för år 2001 godkända låneramen i
Riksgäldskontoret får även användas för att finansiera projekteringskostnader
för järnvägsinvesteringar (projekteringslager).

Skälen för regeringens förslag: Ändamålet för låneramen skall vidgas.
Projekteringskostnader för järnvägsinvesteringar anslagsavräknas inte utan
aktiveras och redovisas i Banverkets balansräkning som pågående projektering
(projekteringslager). Projekteringslagret finansieras genom upplåning hos
Riksgäldskontoret. Vid byggstart görs en anslagsavräkning av upparbetad
projekteringskostnad. Denna princip har gällt sedan Banverket bildades.
Banverkets låneram beräknas bl.a. utifrån projekteringslagrets omfattning.
Sedan mitten av 1990-talet har värdet av projekteringslagret ökat kraftigt,
bl.a. beroende på att investeringsprojekt inte kunnat påbörjas i planerad
omfattning. Vidare har Riksrevisionsverket i revisionsrapporten avseende
Banverkets årsredovisning för 1999 påtalat att regleringsbrevet inte ger ett
tydligt stöd för den hittills tillämpade principen.
Det framgår inte tydligt av det bemyndigande som regeringen varje år begär från
riksdagen rörande Banverkets låneram att denna även skall kunna omfatta
kostnader för projekteringslagret. Banverket avser att på några års sikt
avveckla projekteringslagret till aktuell genomförandeplan för stomnätsplanens
objekt. Till dess att lagret är avvecklats är det dock nödvändigt att
projekteringslagret också får finansieras inom låneramen.

Ändringar i lagen (1997:756) om tilldelning av spårkapacitet

Regeringens förslag: Tågtrafikledningens operativa verksamhet integreras i
Banverket.

Ärendet och dess beredning: I Banverkets fördjupade prövning för åren 2001-2003
föreslog Banverket att Tågtrafikledningens operativa verksamhet skall integreras
i Banverket. Enligt Banverket finns det betydande möjligheter till samarbete
mellan Banverkets bandriftledning och den operativa trafikledningen inom
Tågtrafikledningen. Med hänsyn till förväntade effektivitetsvinster föreslog
Banverket därför att funktionerna borde samordnas.
Näringsdepartementet har berett frågan genom att upprätta en promemoria som
redogör för gällande ordning, kommande EG-direktiv på området samt regeringens
överväganden. I promemorian föreslås även författningsändringar i lagen
(1997:756) om tilldelning av spårkapacitet, förordningen (1996:734) om statens
spåranläggningar samt förordningen (1998:1392) med instruktion för Banverket.
Promemorian har remitterats till berörda myndigheter, järnvägsoperatörer,
trafikhuvudmän och fackliga organisationer. En remissammanställning har
upprättats. Ytterligare samråd har hållits med Tågtrafikledningen och
Branschorganisationen Tågoperatörerna (tidigare Svenska Järnvägsföreningen).
Promemorian har reviderats med anledning av de synpunkter som framkommit.
Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.2.

Skälen för regeringens förslag: Enligt riksdagens beslut (prop. 1995/96:92, bet.
1995/96:TU12, rskr. 1995/96:108) skall ansvaret för tilldelning av tåglägen och
trafikledning organiseras i en enhet som administrativt inordnas i Banverket.
Riksdagen har därefter beslutat lagen (1997:756) om tilldelning av
spårkapacitet, i vilken Tågtrafikledningen anges som en enhet inom Banverket med
ansvar för bl.a. banfördelning, trafikledning och tilldelning av tåglägen.
Förslaget innebär att Tågtrafikledningen i framtiden kommer att bestå av en
direktör och en mindre stab med administrativa handläggare. Tågtrafikledningens
uppgifter blir att fastställa tidtabeller, besluta om trafikeringsrätt,
banfördelning och tilldelning av tåglägen m.m. Myndighetsutövningen blir i allt
väsentligt kvar i Tågtrafikledningen. Till Banverket överförs den operativa
trafikledningen, inkluderande tidtabellsläggning. Tågtrafikledningens operativa
verksamhet integreras med Banverkets bandriftledning.
Tågtrafikledningen är i dag en självständig enhet med ansvar för bl.a.
banfördelning, trafikledning och tilldelning av tåglägen. Den personal- och
kostnadsmässigt största delen av verksamheten är den operativa trafikledningen.
Bandriftledningen är den enhet inom Banverket som ansvarar för den löpande
styrningen av banhållarens insatser för att hålla banan tillgänglig för trafik.
Dessa arbetsuppgifter är nära kopplade till varandra. Regeringen anser att den
föreslagna ändringen kommer att innebära effektivitetsvinster och
kostnadsbesparingar internt i Banverket och ett mer effektivt utnyttjande av
statens spåranläggningar.
36:8 Bidrag till sjöfarten
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 409 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 36:8 Bidrag till sjöfarten ökas med 105 000 000
kronor. Finansiering sker genom att anslaget 36:10 Ersättning till Statens
järnvägar i samband med utdelning från Swedcarrier minskas med 90 000 000 kronor
och anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling minskas med 15 000 000
kronor.

Skälen för regeringens förslag: Bidrag utgår enligt förordningen (1996:1559)om
statligt stöd till svensk sjöfart. Regeringen bedömer att medel behöver
tillföras anslaget 36:8 Bidrag till sjöfarten eftersom beräknade utbetalningar
under innevarande år överskrider anvisade medel.
8.1.21 Utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
25:1 Sveriges lantbruksuniversitet
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 1 199 121 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet ökas med 1 000
000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att möjliggöra en ökad
fältforskningsverksamhet rörande ekologisk produktion bör Lantbruksuniversitet
tillföras 7 000 000 kronor. Dessutom minskas anslaget med 6 000 000 kronor för
att bidra till finansiering av ökningar av andra anslag inom utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Sammantaget innebär det att
anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet skall ökas med 1 000 000 kronor.
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning
och kollektiv forskning
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 240 263 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar
och samhällsbyggande: Forskning och kollektiv forskning minskas med 6 000 000
kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande: Forskning och kollektiv forskning minskas för
att finansiera åtgärder redovisade under anslagen 42:1 Statens
veterinärmedicinska anstalt och 43:1 Statens jordbruksverk.
42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 93 706 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt ökas med
5 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Det finns behov av ytterligare ett
smittskyddsklassat laboratorium. Existerande laboratorium är fullt belastat med
BSE-analyser (galna ko-sjukan). Utbrott av allvarlig smittsam djursjukdom av
virologisk natur skulle därför vara svår att hantera med nuvarande
laboratorieresurser. Samtidigt är BSE-diagnostik av tillfällig karaktär och
ligger därför utanför Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) normala
verksamhet. Regeringen anser att SVA bör tillföras 5 000 000 kronor under
innevarande år. När det gäller utgifter för detta ändamål 2002 avser regeringen
återkomma i budgetpropositionen.
Finansiering sker genom att andra anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar minskas.
43:1 Statens jordbruksverk
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 300 456 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 43:1 Statens jordbruksverk minskas med 3 400 000
kronor.
Anslaget får även användas för BSE-kontroller.
Dessutom slopas inkomsttiteln 2556 Djurregisteravgifter och avgifterna redovisas
fr.o.m. 1 januari 2001 mot anslaget 43:1 Statens jordbruksverk.

Skälen för regeringens förslag: Kostnaden för BSE-kontroller av 20 000 djur
beräknas till 19 000 000 kronor. För detta ändamål finns 9 000 000 kronor i
statsbudgeten och 5 000 000 kronor medfinansieras från EG-budgeten. Regeringen
anser att Statens jordbruksverk behöver ytterligare 5 000 000 kronor för
BSE-kontroller.
Distriktsveterinärorganisationen hade år 2000 upplupna kostnader för
semesterlöneskuld och skadestånd på 8 038 000 kronor. Regeringen anser att 6 000
000 kronor skall tillföras anslaget för att täcka kostnaderna.
Jordbruksverket ersätter Tullverkets kostnader för kontroll av livsmedel som kan
erhålla exportbidrag. Kostnaderna har ökat och ytterligare 1 500 000 kronor
behövs för ändamålet.
För dessa åtgärder behöver 12 500 000 kronor tillföras anslaget.
Finansiering sker genom att andra anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar minskas.
Djurregisterverksamheten för nöt och gris bör hanteras på samma sätt som
hundregistret, köttklassificeringen m.m. Detta innebär att inkomsttitel 2556
Djurregisteravgifter slopas och att avgifterna redovisas mot anslaget 43:1
Statens jordbruksverk. Till följd av detta minskar belastningen på anslaget med
15 900 000 kronor.
Sammantaget innebär detta att anslaget 43:1 Statens jordbruksverk skall minskas
med 3 400 000 kronor.
43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 5 269 500 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. skall
också kunna användas för att finansiera BSE-kontroller och ett program för
kontroll av campylobakter.

Skälen för regeringens förslag: Från EG-budgeten erhålls ett bidrag motsvarande
5 750 000 kronor för att finansiera kontroll av såväl BSE som campylobakter.
Bidraget ryms inom ramen för anvisade medel.
43:7 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 79 700 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 43:7 Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m. minskas med 2 100 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 43:7 Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m. minskas för att finansiera åtgärder redovisade under
anslaget 43:1 Statens jordbruksverk.
43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 25 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet minskas med
3 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet
minskas för att finansiera åtgärder redovisade under anslaget 43:1 Statens
jordbruksverk.
44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 20 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m
minskas med 2 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 44:4 Stöd till jordbrukets
rationalisering m.m minskas för att finansiera åtgärder redovisade under
anslaget 43:1 Statens jordbruksverk. Minskningen finansierar också ökningen av
det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse upptagna anslaget 45:1 Sametinget.
8.1.22 Utgiftsområde 24
Näringsliv
26:2 Verket för Innovationssystem: Forskning och utveckling
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 1 005 949 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och
utveckling minskas med 89 960 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I statsbudgeten för 2001 tillfördes anslaget
26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 90 574 000 kronor
för att lösa tidigare ingångna förpliktelser i samband med övergång till ett
renodlat bemyndigandesystem. Huvuddelen av dessa förpliktelser löstes emellertid
genom förbrukning av ett stort anslagssparande från det tidigare anslaget D1
Teknisk forskning och utveckling (vilket numera ingår i anslaget 26:2 Verket för
innovationssystem: Forskning och utveckling) redan under år 2000.
Av de ingångna förpliktelserna återstår endast 614 000 kronor. För att en
oförändrad ram skall behållas för 2001 skall anslaget minskas med 89 960 000
kronor.
Ram för ordinarie exportkreditgarantier
I statsbudgeten för innevarande år finns ett bemyndigande för regeringen att
ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av högst 150 000 000 000 kronor
för exportkreditgarantier.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under budgetåret 2001 ikläda
staten betalningsansvar intill ett belopp av högst 175 000 000 000 kronor för
exportkreditgarantier.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen kan nu konstatera att efterfrågan på
garantier bedöms bli större än tidigare beräknat. För närvarande uppgår
ramutnyttjandet efter schablonmässiga justeringar av utfästelsebeloppen till 112
miljarder kronor. Därmed är det återstående utrymmet inom den av riksdagen
beslutade ramen otillräckligt.
Utnyttjandet beräknas öka till 155 miljarder kronor när några nu kända stora
kontrakt kommer att ingås. Dessutom är stora delar av engagemanget i utländsk
valuta vilket innebär att stora valutafluktuationer påverkar ramutnyttjandet.
Regeringen anser därför att ramen för exportkreditgarantier för 2001 skall höjas
till 175 000 000 000 kronor.
38:1 Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostnader
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 183 537 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 38:1 Myndigheten för företagsutveckling:
Förvaltningskostnader ökas med 20 000 000 kronor. Finansiering sker genom att de
under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslagen 36:3 Banverket:
Administration och anslaget 36:1 Vägverket: Administration minskas.

Skälen för regeringens förslag: I statsbudgeten för 2001 minskades resurserna
för det nya Verket för näringslivsutveckling med 20 miljoner kronor. Detta
skedde utan att tillräcklig hänsyn togs till omfattningen av myndighetens
uppgifter. Anslaget behöver därför, såsom Näringsutskottet redan tidigare
påpekat (bet. 2000/01:NU1), tillföras ytterligare medel.
38:6 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 4 924 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 38:6 Sveriges geologiska undersökning:
Geovetenskaplig forskning ökas med 4 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen anmälde i budgetpropositionen för
2001 att anslaget skulle ökas med 4 000 000 kronor per år för perioden
2001-2003. De utökade medlen skall användas för att stödja forsknings- och
utvecklingsinsatser i Norrbotten och Västerbotten. Insatserna skall vidtas för
hållbar utveckling inom gruvnäringen och för kompetensutveckling med anknytning
till geovetenskap, malmgeologi och bergsteknik.
38:10 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till
riksmätplatser
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 13 947 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 38:10 Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll: Bidrag till riksmätplatser ökas med 2 700 000 kronor. Finansiering
sker genom att anslaget 38:12 Bidrag till standardisering, provning och
mätteknisk FoU m.m. minskas med 1 000 000 kronor och anslaget 38:14
Rymdverksamhet minskas med 1 700 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Mättekniska områden som särskilt behöver
förstärkas finns inom t.ex. opto- och höghastighetselektronik. FoU-samarbetet
med industrin behöver också stärkas och den mättekniska kompetensen ökas hos
särskilt mindre företag. Regeringen anser därför att anslaget 38:10 Styrelsen
för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till riksmätplatser behöver ökas
med 2 700 000 kronor.
39:5 Investeringsfrämjande
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 51 357 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 39:5 Investeringsfrämjande ökas med 14 720 000
kronor. Finansiering sker genom att anslaget 39:3 Exportfrämjande verksamhet
minskas med 5 000 000 kronor och genom att anslaget 91:2 Bidrag till särskilda
insatser i vissa kommuner och landsting minskas.

Skälen för regeringens förslag: Den investeringsfrämjande verksamhet som
Delegationen för utländska investeringar i Sverige (Invest in Sweden Agency,
ISA) bedriver, har visat sig resultera i ett ökat antal utländska
direktinvesteringar i Sverige. Regeringen anser därför att ytterligare 5 000 000
kronor behövs för investeringsfrämjandet, som är ett effektivt medel att uppnå
regeringens mål avseende tillväxt och sysselsättning. Medlen skall användas till
att förstärka verksamheten inom främst bioteknik, biomedicin, samt IT och
elektronik.
För att skapa förutsättningar för den skånska delen av Öresundsregionen att
marknadsföra sig internationellt och därmed stärka Skånes
tillväxtförutsättningar behöver ytterligare 9 720 000 kronor tillföras
investeringsfrämjandet.
Sammantaget bör anslaget öka med 14 720 000 kronor.
Finansieringen av anslagsökningen sker genom att anslaget 39:3 Exportfrämjande
verksamhet minskas med 5 000 000 kronor. Effekterna av finansieringen är att
vissa projekt inom exportfrämjandet inte kommer att kunna genomföras under
innevarande år. Finansieringen sker även genom att det under utgiftsområde 25
Allmänna bidrag till kommuner uppförda anslaget 91:2 Bidrag till särskilda
insatser i vissa kommuner och landsting minskas med 9 720 000 kronor.
40:1 Marknadsdomstolen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 5 112 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 40:1 Marknadsdomstolen ökas med 500 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 40:2 Konsumentverket minskas.

Skälen för regeringens förslag: För att säkerställa kvaliteten på verksamheten
vid Marknadsdomstolen behöver anslaget 40:1 Marknadsdomstolen ökas med 500 000
kronor. Finansiering sker genom att anslaget 40:2 Konsumentverket minskas med
motsvarande belopp.
40:2 Konsumentverket
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 92 972 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 40:2 Konsumentverket minskas med 2 000 000
kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 40:2 Konsumentverket minskas för att
finansiera ökningen av andra anslag under utgiftsområdet. Effekterna av detta är
att Konsumentverket får ett minskat ekonomiskt utrymme och att vissa åtgärder
inte kommer att kunna genomföras under innevarande år.
40:3 Allmänna reklamationsnämnden
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 16 691 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 40:3 Allmänna reklamationsnämnden ökas med 1 500
000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 40:2 Konsumentverket minskas.

Skälen för regeringens förslag: Antalet ärenden hos Allmänna reklamationsnämnden
har ökat kraftigt under det senaste halvåret varför resursbehovet är betydligt
större än vad regeringen tidigare beräknat. Regeringen anser därför att anslaget
40:3 Allmänna reklamationsnämnden behöver ökas med 1 500 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 40:2 Konsumentverket minskas.
Inlösen av aktier i AssiDomän AB

Regeringens bedömning: Regeringen har för avsikt att senare under budgetåret
återkomma till riksdagen med förslag om hur likviden från AssiDomän AB:s inlösen
av aktier skall användas.

Skälen för regeringens bedömning: AssiDomän AB beslutade hösten 2000 att
genomföra en inlösen av aktier. Staten äger för närvarande 35,5 procent i
bolaget. Det betyder att staten får en inlösenlikvid. Regeringen har beslutat
att dessa medel tillfälligt skall sättas in på ett särskilt konto i
Riksgäldskontoret. Regeringen har för avsikt att senare under budgetåret
återkomma till riksdagen med förslag om medlens användning.
8.1.23 Utgiftsområde 25
Allmänna bidrag till kommuner
91:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 78 105 500 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 91:1 Generellt stats-bidrag till kommuner och
landsting ökas med 150 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget
25:10 Maxtaxa i barnomsorgen under ut-giftsområde 16 Utbildning och
universitets-forskning minskas.

Skälen för regeringens förslag: Reformen Max-taxa och allmän förskola som
beslutades av riks-dagen i november 2000 innehåller ett antal olika lagreglerade
delar som kommer att genomföras vid skilda tidpunkter. Den 1 juli 2001 införs
en skyldighet för kommuner att erbjuda plats i för-skoleverksamhet för barn med
arbetslösa föräld-rar och den 1 januari 2002 införs motsvarande skyldighet för
barn vars föräldrar är hemmava-rande för vård av annat barn. Den 1 januari 2003
införs en allmän förskola för barn i åldern 4-5 år. Då kommunerna genom
lagstiftning blir skyldi-ga att tillhandahålla dessa reformer kompenseras de
genom en ökning av det generella statsbidra-get.
91:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett
reservationsanslag på 2 066 200 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 91:2 Bidrag till sär-skilda insatser i vissa
kommuner och landsting minskas med 9 720 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Minskningen görs för att finansiera ökningen av
det under ut-giftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 39:5
Investeringsfrämjande.

9
Kommunal ekonomi

9 Kommunal ekonomi

9.1 Viktiga förändringar
Den samhällsekonomiska utvecklingen under de senaste åren, med stark tillväxt
och ökad sysselsättning, har inneburit att de ekonomiska förutsättningarna för
kommuner och landsting har förbättrats. Allt fler kommuner och landsting har nu
en ekonomi i balans.
För att värna kvaliteten i skolan, vården och omsorgen samt för att minska
behovet av att höja kommunalskatterna, har statsbidragen successivt höjts från
och med 1997. Åren 1999-2001 erhåller kommuner och landsting dessutom
ytterligare tillskott genom att de 200 kronor alla inkomsttagare tidigare
betalat i statlig inkomstskatt tillfaller kommuner och landsting. Sammanlagt
uppgår tillskotten hittills till över 25 000 miljoner kronor. Beloppet
inkluderar även det särskilda stöd som utgår till vissa kommuner och landsting.
Förutom dessa bidragshöjningar görs även satsningar på den kommunala
verksamheten inom andra utgiftsområden. Vid sidan av de som redovisas i avsnitt
9.4.3 görs satsningar också inom ramen för Storstadsdelegationens arbete och de
lokala investeringsprogrammen.

Ökad tillgänglighet i vården
Regeringen avser att göra en särskild satsning för att förbättra
tillgängligheten till behandlingar inom sjukvården. Satsningen innebär att en
höjning görs av det generella statsbidraget till landstingen med 1 250 miljoner
kronor från och med 2002. Som en del av finansieringen av denna satsning används
500 miljoner kronor per år 2002 och 2003 från anslaget 91:2 Bidrag till
särskilda insatser i vissa kommuner och landsting.
Från och med 2002 tillförs det generella statsbidraget till landstingen 400
miljoner kronor från de s.k. Dagmarpengarna inom utgiftsområde 9 Hälsovård,
sjukvård och social omsorg.

Ett särskilt statsbidrag för befolkningsminskning
Regeringen bedömer att ytterligare 200 miljoner kronor per år bör tillföras
utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 2003 och 2004 för ett särskilt
statsbidrag till kommuner och landsting med befolkningsminskning. Regeringen
avser att återkomma med förslag till hur stödet skall utformas.

Särskilt stöd till vissa kommuner och landsting
Behovet av särskilt stöd till vissa kommuner och landsting kvarstår. Även om
förutsättningarna förbättrats för sektorn som helhet, finns det fortfarande ett
antal kommuner och landsting som har ekonomiska problem. Bland dessa återfinns
kommuner och landsting med en minskande befolkning.

Den kommunala finansieringsprincipen
Regeringen har tillsammans med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att diskutera processfrågor avseende
tillämpningen av den kommunala finansieringsprincipen. Regeringen avser att
återkomma med en redogörelse för resultatet av detta arbete.

Äldre och handikappade
Regeringen avser att under 2001 lämna en proposition med förslag om
förbehållsbelopp inom äldreomsorgen. Frågan om en s.k. maxtaxa inom
äldreomsorgen bereds vidare.
Vidare avser regeringen att under 2001 lämna en proposition med förslag om ett
försörjningsstöd för äldre. Stödet skall minska behovet av socialbidrag för
äldre, främst invandrare utan rätt till pension.

Återbetalning av mervärdesskatt (kommunkontosystemet)
Ett antal problem har konstaterats när det gäller kommunkontosystemet. Det
gäller bland annat systemets omfördelande effekter, dess belastning på den
kommunala ekonomin, brister vad gäller neutralitet samt vissa kontrollfrågor.
För att belysa dessa frågor har en rad utredningsinsatser initierats.
Regeringen har också tillsatt en intern arbetsgrupp med uppgift att se över
systemet som helhet. Utgångspunkten är bland annat att föreslå alternativa
lösningar till dagens system, i syfte att minimera de omfördelande effekter som
dagens system har samtidigt som konkurrensneutraliteten bibehålls mellan
verksamhet som bedrivs i egen regi och verksamhet som bedrivs på entreprenad.
För att lösa problemen kring kommunkontosystemet avser regeringen att återkomma
i budgetpropositionen för 2002 med förslag till nytt system för de kommunala
momsavdragen. Regeringen kommer därvid överväga lösningen med en statlig
finansiering av systemet och samtidigt reducera nivån på de generella
statsbidragen till kommunerna och landstingen. Det är regeringens målsättning
att ett nytt system skall kunna introduceras från den 1 januari 2002.
9.2 Utvecklingen inom den kommunala sektorn
Regeringen överlämnar samtidigt med denna proposition en skrivelse till
riksdagen om utvecklingen i den kommunala sektorn (skr. 2000/2001:102).
Skrivelsen är ett underlag för en samlad bedömning av den finansiella
utvecklingen i kommuner och landsting samt av resursutnyttjandet och
måluppfyllelsen i de kommunala verksamheterna. I det följande redovisas en
sammanfattning av skrivelsen.
9.2.1 Den kommunala ekonomin
Det övergripande målet för den kommunala ekonomin är enligt kommunallagen (8
kap. 1 §) att kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk hushållning i sin
verksamhet.
Antalet kommuner och landsting som redovisar positiva resultat har ökat under de
senaste åren. År 2000 redovisar enligt preliminära uppgifter 177 av 289
kommuner ett positivt resultat (årets resultat), en ökning med 72 kommuner sedan
föregående året. Av de 20 landstingen redovisar 6 ett positivt resultat, en
ökning med 4 landsting sedan 1999.
Flera av de kommuner och landsting som redovisar negativa resultat kommer att
åberopa s.k. synnerliga skäl för att inte behöva återställa det egna kapitalet.
Även det sammanlagda resultatet för kommuner och landsting har förbättrats.
Landstingen redovisar dock fortfarande sammantaget ett negativt resultat. Medan
soliditeten för kommunerna har legat på en tämligen stabil nivå under senare år,
har soliditeten för landstingen försämrats.
Årets resultat påverkas även av extraordinära poster, t.ex. realisationsvinster
och -förluster, vilket kan försvåra jämförelser mellan åren. I tabell 9.1
redovisas därför resultatutvecklingen för kommuner respektive landsting
exklusive extraordinära poster.

Tabell 9.1 Resultat före extraordinära poster i kommuner och landsting
1995-2000
Miljarder kronor

1995
1996
1997
1998
1999
20001
Kommuner
-0,7
-6,5
-4,9
-2,8
-2,5
5,3
Landsting
-2,7
-3,5
-4,0
-5,1
-5,1
-3,9
1Preliminära uppgifter
Källor: Statistiska centralbyrån och Landstingsförbundet

Resultat för den samlade verksamheten på koncernnivå, dvs. inklusive kommunala
företag, försämrades från 9,6 miljarder kronor 1998 till 1,3 miljarder kronor
1999. Exkluderas extraordinära poster förbättrades emellertid resultatet med 0,6
miljarder kronor.
Kommunernas borgensförbindelser gentemot de kommunala företagen har minskat
under senare år till 170 miljarder kronor 1999, varav 86 procent avsåg kommunala
företag.
Efter att en minskning 1990-1997 har antalet anställda i kommuner och landsting
därefter ökat, även om ökningstakten nu har bromsats upp.
Sysselsättningsutvecklingen påverkas även av att kommuner och landsting köper
externa tjänster i ökad utsträckning.
9.2.1 De kommunala verksamheterna
Hälso- och sjukvård
Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för
hela befolkningen.
Antalet läkarbesök uppgick 1999 till 25,5 miljoner, ungefär detsamma som
föregående år. Antalet vårdplatser inom somatisk vård har fortsatt att minska,
bl.a. som en följd av en mer behandlingsintensiv vård.
Primärvårdens kapacitet bedöms som otillräcklig, vilket leder till problem med
tillgänglighet, kvalitet och samordning. Brister förekommer i samverkan mellan
olika huvudmän inom sjukvården och mellan sjukvården och äldreomsorgen.
Köerna i vården har ökat samtidigt som produktionen har ökat. Genom den
medicinsk-tekniska utvecklingen kan behandlingar sättas in vid tidigare
indikationer och vid allt högre ålder.
Antalet anmälningar till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd var under 2000
oförändrat. Trots att antalet anmälningar har ökat under hela 1990-talet, har
antalet påföljder varit i stort sett oförändrat.

Äldreomsorg
Den som inte själv kan tillgodose sina behov har rätt till bistånd t.ex. i form
av hjälp i hemmet eller särskilt boende.
Det bedrivs mycket bra äldreomsorg i många kommuner. Andelen som erhåller
äldreomsorg har dock minskat under 1990-talet. Hjälpen riktas alltmer till dem
som har störst behov, ofta ensamstående och personer i hög ålder. Anhöriga har
fått ta ett växande ansvar och ett ökande antal äldre köper tjänster.
Vissa förbättringar har skett inom områden där brister tidigare har
uppmärksammats. Av nya studier framgår dock att många kommuner har brist på
platser i särskilda boendeformer. Detta medför att personer som fått
bifallsbeslut får vänta på verksställighet och att personer som bedöms ha behov
får avslag på ansökningar om plats i särskilt boende.

Handikappomsorg
Målet för handikappomsorgen är bl.a. att samhället skall utformas så att
människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet
och får samma levnadsvillkor som den övriga befolkningen. Såväl Socialstyrelsen
som Handikappsombudsmannen konstaterar att personer med funktionshinder har
sämre levnadsvillkor än andra.
Länsstyrelsernas tillsyn visar att det förekommer att personer får avslag på sin
ansökan om bistånd på grund av bristande resurser trots att behov av stöd
föreligger. Flera utvärderingar visar också att huvudmännen inte alltid
verkställer gynnande domar.
Variationen i kommunernas servicenivå i ordinärt boende enligt socialtjänstlagen
har minskat när det gäller de högsta servicenivåerna.

Individ- och familjeomsorg
Genom ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd (socialbidrag) skall den som
på egen hand inte kan få sina behov tillgodosedda tillförsäkras en skälig
levnadsnivå. Såväl antalet bidragshushåll som kostnaderna för socialbidrag
fortsätter att minska. Även antalet hushåll med långvarigt socialbidragstagande
har minskat. Den huvudsakliga orsaken bakom denna utveckling är det förbättrade
arbetsmarknadsläget. Antalet personer som fortsätter att vara bidragsberoende
minst två år i rad minskade 1998 för första gången sedan 1990. Minskningen har
fortsatt 1999. Trots detta har den genomsnittliga bidragstiden ökat och uppgick
1999 till 5,8 månader.

Förskola
Behovstäckningen inom förskolan är god i större delen av landet för barn till
föräldrar som förvärvsarbetar eller studerar, men något sämre för barn till
föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga. Antalet inskrivna barn
minskade under 2000 beroende på minskande årskullar. Andelen inskrivna barn
fortsätter emellertid att öka och uppgick 2000 till 76 procent.
Avgiftsfinansieringsgraden inom förskolan fortsätter att öka och uppgick 1999
till 18 procent för riket i genomsnitt.

Skola för barn och ungdom
Förskoleklassen är en egen skolform för sexåringar. Antalet inskrivna i
förskoleklassen minskade något mellan 1999 och 2000. Andelen inskrivna låg kvar
på 93 procent.
Antalet elever i grundskolan ökade läsåret 2000/01. Andelen elever som går ut
grundskolan med behörighet att läsa ett nationellt program på gymnasieskolan har
minskat något jämfört med föregående läsår och uppgick våren 2000 till ca 90
procent.
Andelen elever som fullföljde gymnasieskolan läsåret 1999/2000 ökade med 4
procentenheter jämfört med läsåret innan. Samtidigt minskade andelen elever som
var behöriga till universitets- och högskolestudier med 3,2 procentenheter till
80,3 procent.
Antalet elever i särskolan fortsätter att öka. Sedan hösten 1995 har antalet
elever ökat med 40 procent jämfört med ca 10 procents ökning inom grundskolan.

Vuxenutbildning
Omfattningen av den kommunala vuxenutbildningen var som störst läsåret 1998/99.
Den gymnasiala vuxenutbildningen ökade kraftigt som en följd av kunskapslyftet,
som inleddes den 1 juli 1997. Antalet studerande minskade emellertid med 5
procent läsåret 1999/2000 jämfört med föregående läsår.
Under läsåret 1999/2000 slutförde närmare 75 procent av kursdeltagarna sina
kurser. Kursavbrotten inom den gymnasiala vuxenutbildningen har legat på ungefär
samma nivå den senaste femårsperioden.
9.3 Förutsättningar för de närmaste åren
Den finansiella utvecklingen i kommunsektorn
Bedömningen av kommunsektorns finansiella utveckling under de närmaste åren
baseras på de förutsättningar som redovisas i bilagan Svensk ekonomi (bilaga 1).
Från och med 2000 ingår inte kyrkan i kommunsektorn, som därmed utgörs av
(primär-) kommuner och landsting.
Den gynnsamma utvecklingen av skatteinkomster och statsbidrag skapar ett utrymme
för fortsatt ökning av de kommunala konsumtionsutgifterna.
Det höga finansiella sparandet 2001 och 2002 förklaras till stor del av höga
slutavräkningar av kommunalskattemedel som betalas ut i efterhand. Dessa
tillfälligt högre inkomster beräknas inte leda till ökade utgifter utan kommuner
och landsting antas anpassa utgifterna till den varaktiga inkomstutvecklingen.
Konsumtionsutgifterna beräknas öka med ca 1 procent per år under 2001-2004.
Bedömningen har gjorts med beaktande av kravet på ekonomisk balans i kommuner
och landsting.
Det genomsnittliga kommunala skatteuttaget antas vara oförändrat efter 2001.
Till en del beror de ökade skatteinkomsterna på regeländringar som påverkar
skatteunderlaget, vilket regleras genom att det generella statsbidraget minskas
i motsvarande grad.
Utvecklingen av kommunsektorns finanser under 2000-2004 redovisas i tabell 9.2.

Tabell 9.2 Kommunsektorns finanser 2000-2004
Miljarder kronor, löpande priser

2000
2001
2002
2003
2004
Inkomster
466,0
488,1
508,3
525,4
544,8
Skatter
337,5
358,4
370,9
396,7
412,5
Statsbidrag1
82,6
83,9
90,2
79,9
82,0
Övriga inkomster
45,9
45,8
47,2
48,9
50,4
Utgifter
463,7
481,8
505,2
524,8
545,1
Konsumtionsutg.
389,4
405,6
427,2
445,1
463,3
Volymförändring2
1,4
1,2
1,2
1,0
1,0
Övriga utgifter
74,3
76,1
78,0
79,7
81,8
Finansiellt sparande
2,3
6,3
3,1
0,6
-0,3
1Statsbidragen redovisas netto efter avdrag för kommunernas och landstingen
tillskott till det kommunala momssystemet samt exklusive det kommunala
utjämningssystemet.
2Årlig procentuell förändring i fasta priser.
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
Utvecklingen i enskilda kommuner och landsting
I syfte att kartlägga hur kommunerna och landstingen själva bedömer att ekonomin
kommer att utvecklas under de närmaste åren genomförde Statistiska centralbyrån
(SCB) på uppdrag av Finansdepartementet i december 2000 en enkätundersökning.
Enkäten omfattar bl.a. budgeten för 2001 samt planerna för 2002 och 2003. För de
kommuner som inte besvarat enkäten har vissa uppgifter kompletterats efter
kontakt med berörda kommuner. Därutöver har uppgifter om det (preliminära)
resultatet för 2000 erhållits från SCB och från Landstingsförbundet.
Kommunerna kommer enligt budgetarna för 2001 att tillsammans redovisa ett
resultat (årets resultat) på 2,8 miljarder kronor. I jämförelse med årets
resultat för 2000 innebär detta en försämring med 6,4 miljarder kronor.
Kommunerna redovisade stora extraordinära intäkter 2000.
Landstingen har för 2001 budgeterat ett sammanlagt årets resultat på -0,4
miljarder kronor, vilket är en förbättring med 3,5 miljarder kronor jämfört med
årets resultat för 2000. Till en del beror denna förbättring på skattehöjningar
i vissa landsting.
I tabell 9.3 redovisas årets resultat för kommuner respektive landsting
2000-2003. I regel budgeterar kommuner och landsting inte för extraordinära
kostnader och intäkter.

Tabell 9.3 Årets resultat i kommuner och landsting 2000-2003
Miljarder kronor

20001
2001
2002
2003
Kommuner
9,2
2,8
3,1
4,8
Landsting
-3,9
-0,4
0,4
1,2
1Preliminära uppgifter
Källor: Statistiska Centralbyrån och Landstingsförbundet

För 2001 har 28 av 289 kommuner budgeterat ett negativt resultat. Av de 20
landstingen räknar 6 stycken med ett negativt resultat i budgeten för 2001.
Åren 2002 och 2003 kommer enligt enkäten antalet kommuner och landsting med
negativa resultat att minska ytterligare.
9.3.3 Sammanfattande bedömning
Resultatutvecklingen för kommunsektorns som helhet bedöms ligga på en sådan nivå
att flertalet kommuner och landsting bör klara balanskravet med de
förutsättningar som antas för de närmaste åren.
Det finns dock en stor spridning i resultatet mellan enskilda kommuner och
landsting. För vissa kommuner och landsting krävs besparingar om balanskravet
skall klaras.
För sektorn som helhet bedöms det finansiella utrymmet vara tillräckligt. Vissa
kommuner och landsting kan komma att behöva ett särskilt stöd för att klara
balanskravet och bibehålla en godtagbar servicenivå i verksamheterna. Medel bör
därför finnas tillgängliga för ett sådant stöd.
Regeringens avsikt med de senaste årens statsbidragshöjningar, har varit att i
första hand ge tillskott till skolan, vården och omsorgen. Den nationella
handlingsplanen för vården innebär ett ytterligare tillskott till vården.
Därtill kommer nu den särskilda satsning som görs på skolan under de närmaste
åren. Kommuner och landsting har dock fortfarande kvar huvudansvaret för att
prioritera mellan enskilda verksamheter. De särskilda satsningar som nu görs
under en begränsad period skall ses mot bakgrund av detta, och de medel som
under några år utgår till skolan kommer därför att så småningom överföras till
det generella statsbidraget.
9.4 Satsningar på kommuner och landsting
Höjda statsbidrag
För att värna kvaliteten i skolan, vården och omsorgen och för att minska
behovet av att höja kommunalskatterna, har nivån på statsbidragen inom
utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner successivt höjts med närmare 24
000 miljoner kronor från och med 1997.
Ramen för utgiftsområdet höjdes med 950 miljoner kronor för 2001 i samband med
den nationella handlingsplanen för vården. Sammantaget tillförs det generella
statsbidraget till kommuner och landsting närmare 9 000 miljoner kronor
2001-2004. Åren 2002-2004 avsätts 7 miljoner kronor per år av de s.k.
"vårdmiljarderna" som tillförts det generella statsbidraget till kommuner och
landsting till insatser utanför utgiftsområde 25, i enlighet med
överenskommelsen mellan regeringen, Svenska Kommunförbundet och
Landstingsförbundet.
Den särskilda satsningen för att förbättra tillgängligheten till behandling inom
sjukvården. innebär att det generella statsbidraget till landstingen höjs med 1
250 miljoner kronor från och med 2002. Åren 2002 och 2003 överförs med
anledning av detta 500 miljoner kronor vardera året från anslaget 91:2 Bidrag
till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting till anslaget 91:1
Generellt statsbidrag till kommuner och landsting. Det innebär att ramen för
utgiftsområdet ökar med 750 miljoner kronor 2002 och 2003 samt med 1 250
miljoner kronor från och med 2004.
En tillfällig höjning med 700 miljoner kronor gjordes 2001 av bidraget till
särskilda insatser i vissa kommuner och landsting.
Regeringen bedömer att 200 miljoner kronor per år bör avsättas 2003 och 2004
till ett särskilt statsbidrag till kommuner och landsting med
befolkningsminskning.
Till detta kommer vissa tillskott till kommuner och landsting inom andra
utgiftsområden (avsnitt 9.4.3) samt ett tillskott om ca 1 300 miljoner kronor
per år 1999-2001 i form av extra skatteintäkter. De 200 kronor som samtliga
inkomsttagare tidigare betalat i statlig inkomstskatt, tillfaller dessa år
kommuner och landsting.
Från och med 2003 minskas det generella statsbidraget till kommunerna med 305
miljoner kronor till följd av införandet av ett äldreförsörjningsstöd, vilket
minskar kommunernas socialbidragskostnader. År 2003 förs dessutom ett
engångsbelopp om 310 miljoner kronor från anslaget 91:2 Bidrag till särskilda
insatser i vissa kommuner och landsting inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag
till kommuner till utgiftsområde 11 Ekonomiskt trygghet vid ålderdom, som en
delfinansiering av det nya äldreförsörjningsstödet. Syftet är att göra det
möjligt för kommuner att 2003 återsöka vissa socialbidragskostnader för 2002.

Tabell 9.4 Tillskott till kommuner och landsting 1997-2004
Miljoner kronor

1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
1997 års ekonomiska vårprop.
4 000
8 000
8 000
8 000
8 000
8 000
8 000
8 000
Budgetprop. för 1998

4 000
8 000
8 000
8 000
8 000
8 000
1998 års ekonomiska vårprop.

4 000
4 000
4 000
4 000
4 000
4 000
4 000
Budgetprop. för 1999

300
710
850
850
1999 års ekonomiska vårprop.1

2 000
2 943
4 943
5 943
Budgetprop. för 20002

1 650

2000 års ekonomiska vårprop.3

500
500
500
Budgetprop. för 20014

500
1 500
2 500
3 500
2001 års ekonomiska vårprop.
- ökad tillgänglighet inom sjukvården
därav finansiering inom UO 25
- komp. för befolkningsminskning
- överföring till UO 115

1 250
-500

1 250
-500
200
-310

1 250

200
"200-kronan"

1 300
1 300
1 300

Ökning jämfört med 1996
4 000
12 000
17 300
21 300
25 750
26 403
29 433
32 243
1Från och med 2002 ingår även de medel som tillförs vården i samband med
minskningen av försvaret.
2Omfattar den första "vårdmiljarden" 2001 (950 mkr) samt en tillfällig höjning
av bidraget till särskilda insatser om 700 mkr.
3Bidrag till kvalitetssäkring i förskolan under utgiftsområde 16.
4Bidrag till personalförstärkningar inom skolan under utgiftsområde 16.
5Överföring till anslaget utgiftsområde 11 för att möjliggöra utbetalning till
kommuner av socialbidragskostnader avseende 2002 för vissa flyktingar.

9.4.2 Särskilda insatser i vissa kommuner och landsting
Regeringen bedömer att det fortfarande kommer att finnas kommuner och landsting
som, på grund av speciella omständigheter, kan hamna i en särskilt svår
ekonomisk situation. Därför kommer det att finnas ett behov av att avsätta medel
till särskilda insatser i kommuner och landsting även för åren framöver.

Uppföljning av Bostadsdelegationens ärenden
Bostadsdelegationen hanterar ansökningar från kommuner med övermäktiga åtaganden
för boendet. Delegationen har 6 ärenden kvar att behandla och räknar med att
avsluta arbetet med ansökningarna under 2001. De kvarstående ärendena beräknas
täckas av tillgängliga medel. Vissa av de ärenden som återstår gäller helt eller
delvis kommunala borgensåtaganden för bostadsrätter.
Regeringen avser att låta Bostadsdelegationen fortsätta sitt arbete även under
2002 för att kunna följa upp ingångna avtal. Uppföljningen bör även innefatta
studier av hur de kommuner som sökt stöd men inte har något avtal med
delegationen har hanterat sina svårigheter. Syftet är att analysera vilka
effekter omfattande engångsåtgärder har på kommunernas verksamhet samt vilken
inverkan avtalen och denna typ av statligt stöd har på kommunernas ekonomi och
anpassningsförmåga.
Regeringen avser att återkomma avseende hur den fortsatta uppföljningen skall
ske efter 2002 när Bostadsdelegationen har upphört.

Uppföljning av Kommundelegationens ärenden
Regeringen tecknade under 2000 överenskommelser med 36 kommuner och 4 landsting
efter förslag från Kommundelegationen. Kommunerna och landstingen åtar sig att
sänka sina bruttokostnader med ett bestämt belopp och att uppnå ekonomisk balans
senast 2002. Regeringen har åtagit sig att betala bidrag om sammanlagt 1 317
miljoner kronor. Av bidragsbeloppet kommer 25 procent att utbetalas i början av
2002 under förutsättning att kommunerna och landstingen kan visa att de påbörjat
sina åtaganden enligt överenskommelsen. Resterande 75 procent av bidraget
utbetalas senast 2003 efter att överenskommelsens åtaganden uppfyllts.
För att följa upp överenskommelserna och för att vid behov stödja de kommuner
och landsting till vilka stöd har beviljats, har en särskild utredare utsetts
(dir. 2000:71). Utredaren skall aktivt följa genomförandet av åtgärder för att
sänka bruttokostnadsnivån, följa den ekonomiska situationen och vara
samrådspart. Utredaren skall rapportera om utvecklingen och ge rekommendationer
i samband med utbetalningarna av bidragen.

Bidrag för kostnader till följd av översvämningar
Från anslaget 91:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting
under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner har regeringen betalat ut
ca 49 miljoner kronor till kommuner för kostnader till följd av översvämningarna
i juli 2000.
Även under hösten 2000 drabbades vissa kommuner av översvämningar. Det är ännu
för tidigt att bedöma storleken på kostnaderna till följd av dessa
översvämningar.
9.4.3 Satsningar inom andra utgiftsområden
Förskoleverksamhet
Från och med halvårsskiftet 2001 skall barn till arbetslösa garanteras plats i
förskoleverksamhet. Från och med 2002 skall även barn till föräldralediga
erbjudas förskoleverksamhet av kommunerna och 2003 införs allmän förskola för
barn i åldrarna 4-5 år. Till följd av detta höjs det generella statsbidraget
till kommunerna (avsnitt 9.4.4).
Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning utgår från och med
2002 ett särskilt statsbidrag om 3 400 miljoner kronor för täckning av
kommunernas intäktsbortfall till följd av maxtaxan i förskolan samt ett särskilt
bidrag om 500 miljoner kronor för kvalitetssäkrande åtgärder till de kommuner
som väljer att tillämpa maxtaxan.

Personalförstärkningar i skolan
Regeringen har i förordningen (2001:36) om statsbidrag till
personalförstärkningar i skola och fritidshem beslutat om hur det särskilda
bidraget skall fördelas. Bidraget får även användas för att motverka en
minskning av personaltätheten i kommuner som har fått bidrag från anslaget 91:2
Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Statsbidraget
till personalförstärkningar uppgår till 500 miljoner kronor 2001 och höjs
successivt till 5 000 miljoner kronor 2006. Bidraget kommer att överföras till
det generella statsbidraget.
9.4.4 Beräkning av ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
För 2001 omfattar utgiftsområdet sammanlagt 99 363 miljoner kronor, varav 78 106
miljoner kronor avser generellt statsbidrag till kommuner och landsting, 2 066
miljoner kronor avser bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting och 19 190 miljoner kronor avser utjämningsbidrag till kommuner och
landsting. Utjämningsbidraget motsvaras av en lika stor avgift på statsbudgetens
inkomstsida.
I tabell 9.5 redovisas en preliminär beräkning av utgiftsområdesramen för
2002-2004 med beaktande av tidigare förslag och de förslag som regeringen
presenterar i denna proposition.

Tabell 9.5 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner åren 2002-2004
Miljoner kronor

2002
2003
2004
Ram enl. budgetprop. 2001
99 338
92 196
93 476
Tillskott
- ökad tillgänglighet i
vården
- varav finansierat
inom UO 25
- kompensation för
befolkningsminskning

1 250

-500

1 250

-500

200

1 250

200
Skatteunderlagsregleringar
- garantipension
- slopat SGA

-100
-2 800

-100
-2 800
Regleringar enligt finansieringsprincipen
- förskola för barn till
arbetslösa
- förskola för barn till
föräldralediga
- allmän förskola
- förstatligande av
vårdhögskolorna
- förbehållsbelopp
- äldreförsörjningsstöd

300

200

-1 420
650

300

200
1 200

-1 420
650
-305

300

200
1 200

-1 420
650
-305
Övrigt
- äldreförsörjningsstöd1
- överföring från UO 9 ("Dagmar")

400

-310
400

400
Korrigeringspost2

-100
-100
Summa
100 218
90 861
92 951
1Överföring till utgiftsområde 11 för att möjliggöra återsökning av
socialbidragskostnader för 2002.
2Kommer att justeras i budgetpropositionen för 2002.

Satsningen att öka tillgängligheten inom sjukvården innebär att ramen för
utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner höjs med 750 miljoner 2002 och
2003, samt med 1 250 miljoner kronor från och med 2004.
Mot bakgrund av de s.k. Dagmaruppgörelsena mellan staten och Landstingsförbundet
bl.a. syftat till att öka tillgängligheten bedömer regeringen att anslaget 13:3
Bidrag till hälso- och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg kan minskas med 450 miljoner kronor, varav 400 miljoner kronor
förs till utgiftsområde 25. Medlen tillförs landstingen via det generella
statsbidraget.
Utgiftsområdet tillförs 200 miljoner kronor per år 2003 och 2004 för att
kompensera kommuner och landsting med befolkningsminskning.

Skatteunderlagspåverkande regeländringar
Reformeringen av det förtidspensionssystemet innebär att det särskilda
grundavdraget för folkpensionärer (SGA) avskaffas. För att försäkringens
nettoersättning skall vara oförändrad höjs bruttobeloppen, vilket ökar det
kommunala skatteunderlaget. Den beräknade ökningen av de kommunala
skatteintäkterna regleras genom en minskning av det generella statsbidraget med
2 800 miljoner kronor. Dessutom reduceras det generella statsbidraget med 100
miljoner kronor till följd av införandet av en garantipension.
Minskningen av ramen mellan 2002 och 2003 enligt budgetpropositionen för 2001
beror på att de kommunala skatteintäkterna beräknas öka med 9 500 miljoner
kronor 2003 på grund av reformeringen av det allmänna pensionssystemet. En
minskning med samma belopp gjordes av ramen för statsbidragen till kommuner och
landsting.
Beloppen kan komma att revideras då den slutliga justeringen sker i
budgetpropositionen för 2003.

Regleringar enligt finansieringsprincipen
Införandet av en skyldighet för kommunerna att erbjuda plats i
förskoleverksamhet för barn till arbetslösa och för barn till föräldralediga
föranleder en höjning av det generella statsbidraget till kommunerna med 300
respektive 200 miljoner kronor 2002. En höjning görs även på tilläggsbudget för
2001 med 150 miljoner kronor eftersom rätt till förskola för arbetslösa införs
redan den 1 juli 2001.
Den allmänna förskolan för barn i åldern 4-5 år föranleder en höjning av det
generella statsbidraget till kommunerna med 1 200 miljoner kronor 2003.
Den förslagna förändringen av huvudmannaskapet för vårdhögskolorna bör regleras
genom en minskning av det generella statsbidraget till landstingen med 1 420
miljoner kronor 2002 (prop. 2000/2001:71). Medel för detta ändamål beräknas från
och med 2002 under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.
Införandet av ett förbehållsbelopp inom äldreomsorgen minskar de kommunala
avgiftsintäkterna. Det generella statsbidraget till kommunerna bör därför ökas
med 650 miljoner kronor från och med 2002.
Införandet av ett äldreförsörjningsstöd minskar de kommunala
socialbidragsutgifterna. Det generella statsbidraget till kommunerna bör därför
minskas med 305 miljoner kronor från och med 2003.

Övrigt
För att göra det möjligt för kommuner att återsöka socialbidragskostnader
avseende 2002 för vissa äldre flyktingar m.m., bör 310 miljoner kronor föras
från utgiftsområde 25, anslaget 91:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa
kommuner och landsting, till utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.
9.5 Övrigt
Det kommunala utjämningssystemet
Det kommunala utjämningssystemet är en viktig förutsättning för att kommuner och
landsting skall erhålla likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva sina
verksamheter. En långtgående inkomstutjämning medför att tillväxten i
skatteunderlaget kommer hela landet till del.
Vissa kommuner har tidigare, efter inkomstutjämning, kunnat få en sämre
inkomstutveckling än riksgenomsnittet, trots att de har haft en kraftigare
tillväxt i skatteunderlaget än genomsnittet. I syfte att eliminera dessa
marginaleffekter, med bibehållen långtgående utjämning, har förändringar gjorts
från och med 2001 i den del av utjämningssystemet som utjämnar för skillnader i
skattekraft (inkomstutjämning). Samtidigt införs åren 2001 och 2002 ett
omställningsbidrag, vid sidan av utjämningssystemet, till landsting med stor
befolkningsminskning.
Det ändrade huvudmannaskapet för vårdhögskolorna leder till att
högskoleutbildning från och med 2002 lyfts ut ur den del av det kommunala
utjämningssystemet som avser kostnadsutjämning för landsting (prop. 2000/01:71).
Två betänkanden rörande utjämningssystemet lämnades till regeringen vid
årsskiftet 2000/2001.
I betänkandet Förenklad kommunal utjämning (SOU 2000:120) redovisas förslag
rörande kostnadsutjämningen samt införandereglerna och inkomstutjämningen. Vissa
delmodeller föreslås utgå ur kostnadsutjämningen. De s.k. fasta
införandetilläggen föreslås ersättas med ett nytt regionalpolitiskt statsbidrag
och förändringar i inkomstutjämningen. Regeringen avser att hålla ett remissmöte
om förslagen i betänkandet.
I betänkandet Rättvis kommunal utjämning (SOU 2000:127) redovisas förslag
rörande effekter av befolkningsförändringar och den del av kostnadsutjämningen
(landsting) som avser hälso- och sjukvård. Betänkandet har remitterats.

Utjämning av LSS-kostnader
Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté (dir. 2000:99) som skall
lämna förslag till en permanent nationell utjämning av verksamhetskostnader för
verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) som kan träda i kraft 2003.
I avvaktan på kommitténs förslag utgår två olika bidrag 2001 och 2002 till
kommuner med höga LSS-kostnader. Det ena statsbidraget (350 miljoner kronor)
fördelas av regeringen. För 2001 har 53 kommuner med höga LSS-kostnader fått del
av detta bidrag. Det andra statsbidraget (100 miljoner kronor) skall fördelas
av Socialstyrelsen efter ansökan från kommuner med höga kostnader för vissa
funktionshindrade personer med särskilt stora behov av vård och omsorg (prop.
1999/2000:115, bet. 2000/01:FiU9, rskr. 2000/01:26).

Balanskravet och god ekonomisk hushållning
År 2000 är det första året med preciserat krav på en ekonomi i årlig balans i
kommuner och landsting. Om utfallet ändå visar ett negativt resultat skall det
egna kapitalet återställas inom två år. Det är därmed först efter utgången av
2002 som efterlevandet av balanskravet kan utläsas.
Balanskravet skall ses som ett minimikrav för resultatet. I kommunallagen ställs
även krav på god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. En särskild
utredare har tillkallats för att bl.a. göra en översyn av bestämmelserna om god
ekonomisk hushållning och dess tillämpning samt vid behov föreslå förändringar
för att öka långsiktigheten i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen
(dir. 2000:30). I uppdraget ingår även att utreda hur balanskravet kan
förtydligas och modifieras. Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober
2001.

Fortsatt arbete med en kommunal databas
Regeringen har i olika sammanhang framhållit behovet av ett förbättrat
kunskapsunderlag om den offentliga sektorn. Såväl stat som kommuner behöver på
ett bättre sätt kunna följa hur de verksamheter som finansieras med offentliga
medel utvecklas.
Regeringen har därför beslutat om direktiv (dir. 2000:69) för fortsatt
utveckling av en kommunal databas samt tvärsektoriell utvärdering av kommunal
verksamhet. En särskild utredare har tillkallats för att genomföra och utvärdera
en utvidgad försöksverksamhet. Omkring 60 kommuner har valt att delta i
försöksverksamheten. Utredaren skall även genomföra en förstudie och upphandling
avseende den tekniska utvecklingen av databasen. Utredaren skall i samverkan
med statistikansvariga myndigheter vidareutveckla de kvalitetsmått som det
föregående projektet lämnade förslag på i sin rapport Utvalt och viktigt, snabbt
och riktigt (Ds 2000:48). Inriktningen på arbetet är att från och med 2002
kunna presentera mått och nyckeltal i en kommunal databas.
Arbetet skall enligt tilläggsdirektiv (dir. 2001:26) slutredovisas senast den 28
september 2001.

Samverkan mellan kommuner
Många kommuner har en liten folkmängd och befolkningen fortsätter i stor
utsträckning att minska i dessa. Det finns sannolikt en nedre gräns för hur
liten en kommun kan vara för att det skall finnas förutsättningar för att
bedriva kommunal verksamhet till en standard och en kostnad som är rimlig i ett
nationellt perspektiv.
Under de kommande åren kommer främst demografiska förändringar i form av ökande
andel äldre leda till ökande behov av kommunal service. Därtill kommer ökande
pensionsutbetalningar i och med att det förhållandevis stora antalet anställda
som är födda på 1940-talet uppnår pensionsålder. För att främst små kommuner
även fortsättningsvis skall kunna erbjuda en fullgod kommunal service samtidigt
som balanskravet efterlevs torde de effektivitetsvinster som t.ex. samverkan kan
erbjuda vara av stor vikt.
Regeringen beslutade i november 2000 att tillsätta en arbetsgrupp som skall
främja samverkan mellan kommuner. Arbetsgruppen skall föra ut kunskap om de
former som kommuner kan samverka inom samt sprida information och erfarenhet
från samverkan som idag bedrivs. Man skall även initiera och stödja
samverkansprojekt samt vid behov rapportera rättsliga hinder som framkommer
under arbetets gång.

Det åldersbaserade bidraget till kommunerna
Enligt gällande lagstiftning upphör vid utgången av 2001 en del av det generella
bidraget till kommunerna att fördelas efter ålderskriterier. Regeringen
återkommer i budgetpropositionen för 2002 angående den åldersrelaterade delen av
det generella statsbidraget till kommunerna.

Värdering av kommunala bostadsfastigheter
Redovisningsrådet har under 2000 beslutat om en rekommendation som för de
kommunala bostadsföretagen innebär att de från och med räkenskapsåret 2002 skall
värdera sina fastigheter utifrån samma avkastningskrav som gäller i
börsnoterade företag. Många kommunala bostadsföretag kommer som en följd av
detta att behöva skriva ner det bokförda värdet på sina fastighetsinnehav. Det
sammantagna värdet av nedskrivningarna uppgår sannolikt till stora belopp.
En promemoria har utarbetats inom Regeringskansliet (dnr. Fi2001/228) med
förslag till hur detta skall hanteras. Promemorian har remissbehandlats och
regeringen avser att senare lämna en proposition.

1 Riksdagsordningen omtryckt 1995:272.
2 Senaste lydelse 1996:158.
3 Senaste lydelse 1996:158.
4 Senaste lyselse 1996:158.
5 Senaste lyselse 1996:158.
6 Senaste lydelse 1996:158.
7 Senaste lydelse 1996:158.
8 Senaste lydelse 1998:734.
9 Senaste lydelse 2000:1062.
10 Senaste lydelse 2000:1062.
11 Skillnaden mellan förväntade förbrukade medel och anvisade medel återspeglas
i det budgeterade beloppet för minskning av anslagsbehållningar. En utförligare
redovisning av minskning av anslagsbehållningar återfinns under avsnitt 6.2.1
12 Pris- och löneomräkning (PLO) sker framför allt för s.k. förvaltningsanslag,
dvs anslag som finansierar myndigheters förvaltningsomkostnader, och för anslag
avseende investeringar i infrastruktur.
13 Skatt på den realisationsvinst som uppkom vid det statliga bolagets Stattums
försäljning av aktieinnehavet i Pharmacia & Upjohn.
14 I redovisningen av utfallet ingår däremot förändringen av anslagsbehållningar
i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde.

??

PROP. 2000/01:100

PROP. 2000/01:100

PROP. 2000/01:100

10

11

PROP. 2000/01:100

PROP. 2000/01:100

36

37

PROP. 2000/01:100

PROP. 2000/01:100

46

45

PROP. 2000/01:100

PROP. 2000/01:100

10

9

PROP. 2000/01:100

PROP. 2000/01:100

52

55

PROP. 2000/01:100

PROP. 2000/01:100

78

79

PROP. 2000/01:100

PROP. 2000/01:100

100

99

PROP. 2000/01:100

PROP. 2000/01:100

104

103

PROP. 2000/01:100

PROP. 2000/01:100

110

109

PROP. 2000/01:100

PROP. 2000/01:100

112

111

PROP. 2000/01:100

PROP. 2000/01:100

132

133

PROP. 2000/01:100

PROP. 2000/01:100

144

143

PROP. 2000/01:100

PROP. 2000/01:100

176

177

PROP. 2000/01:100

PROP. 2000/01:100

188

189