Regeringens proposition
2000/2001:10
Prop.
2000/2001:10
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 28 september 2000
Göran Persson
Mona Sahlin
(Näringsdepartementet)
I propositionen föreslås att i lagen (2000:121) om radio- och tele-
terminalutrustning införs ett bemyndigande för regeringen eller den myn-
dighet som regeringen bestämmer att föreskriva om avgifter och ersätt-
ningsskyldighet för tillsynsmyndighetens tillsyn enligt lagen.
1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 10
Prop. 2000/2001:10
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3
2 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:121) om radio- och
’ teleterminalutrustning.......................................................................4
3 Ärendet och dess beredning..............................................................5
4 Ändringar i lagen om radio- och teleterminalutrustning...................6
Bilaga 1 Post- och telestyrelsens förslag...............................................8
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna......................................16
Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag.................................................17
Bilaga 4 Lagrådets yttrande.................................................................18
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 september 2000.19
Rättsdatablad...........................................................................................20
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (2000:121) om radio- och teleterminalutrustning.
Prop. 2000/2001:10
1* Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 10
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:121) om radio- och tele-
terminalutrustning
dels att 9 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 10 a §, samt närmast
före 10 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9§
Tillsynsmyndigheten har rätt att när det behövs för tillsynen
1. på begäran fa upplysningar och ta del av handlingar,
2. fa tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bo-
städer, och
3. hos den som tillverkar, till Sverige för in, saluför eller hyr ut utrust-
ning få tillgång till denna för kontroll.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om ersättning
till den som tillhandahåller till-
Myndigheten har rätt att fa verk-
ställighet hos kronofogdemyndig-
heten av beslut som gäller åtgärder
enligt första stycket. Därvid far
beslutet verkställas enligt utsök-
ningsbalken.
synsmyndigheten den utrustning
som skall kontrolleras och om
skyldighet att ersätta myndig-
hetens kostnader för kontrollen.
Tillsynsmyndigheten har rätt att
fa verkställighet hos kronofogde-
myndigheten av beslut som gäller
åtgärder enligt första stycket. Där-
vid far beslutet verkställas enligt
utsökningsbalken.
Avgifter
10 a §
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om skyldighet
för den som bedriver verksamhet
som är anmäld enligt 5 § telelagen
(1993:597) eller har tillstånd en-
ligt 3§ lagen (1993:599) om
radiokommunikation att betala av-
gift för tillsynsmyndighetens tillsyn
enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
Genom bl.a. lagen (2000:121) om radio- och teleterminalutrustning, som
trädde i kraft den 8 april 2000, har Europaparlamentets och rådets direk-
tiv 1999/5/EG av den 9 mars 1999 om radioutrustning och teleterminalut-
rustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstäm-
melse genomforts i svensk lagstiftning. Lagen innehåller grundläggande
bestämmelser om vad som gäller for att utrustning skall fa släppas ut på
marknaden och tas i bruk, bemyndiganden att meddela närmare före-
skrifter om detta och vissa bestämmelser om tillsyn, tvångsmedel, straff
m.m. I lagen har tillsynsmyndighetens befogenheter reglerats på ett så-
dant sätt att den effektivt kan uppfylla direktivets krav på marknads-
kontroll. I förordningen (2000:1214) om radio- och teleterminalutrust-
ning anges att Post- och telestyrelsen skall utöva tillsyn enligt lagen, i
den mån det inte ankommer på Elsäkerhetsverket att utöva tillsyn enligt
förordningen (1993:1068) om elektrisk materiel.
I den proposition som föregick lagen (prop. 1999/2000:51) angavs att
den myndighet som utses att ansvara för marknadskontrollen skulle ges i
uppdrag att utreda hur denna bör finansieras. Post- och telestyrelsen har
också efter ett sådant uppdrag kommit in med ett förslag till regeringen
om ändringar i lagen som innebär att marknadskontrollen kan avgifts-
finansieras. Enligt förslaget, som finns i bilaga 1, bemyndigas regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva om skyl-
dighet för teleoperatörer och radioanvändare att betala avgift för att täcka
kostnaderna för tillsynsmyndighetens verksamhet enligt lagen. Vidare
föreslås ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer att meddela föreskrifter om ersättning för tillhandahållna
apparater och om skyldighet att ersätta en tillsynsmyndighets kostnader
för kontroll.
Förslaget har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna
finns i bilaga 2. Remissyttrandena och en sammanställning av dessa finns
tillgängliga hos Näringsdepartementet (N1999/8450/ITFOU).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 14 september 2000 att inhämta lagrådets
yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådet har lämnat
förslaget utan erinran. Yttrandet finns i bilaga 4. Efter lagråds-
granskningen har viss redaktionell ändring gjorts i lagtexten.
Prop. 2000/2001:10
Prop. 2000/2001:10
Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som rege-
ringen bestämmer skall få föreskriva om skyldighet för teleoperatörer
och radioanvändare att betala avgift för tillsynsmyndighetens tillsyn
enligt lagen samt om skyldighet för den som tillverkar, till Sverige för
in, saluför eller hyr ut utrustning att ersätta myndighetens kostnader
för kontroll av utrustningen. Regeringen eller en myndighet skall
vidare få meddela föreskrifter om ersättning till den som tillhanda-
håller tillsynsmyndigheten den utrustning som skall kontrolleras.
Post- och telestyrelsens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har invänt mot att marknads-
kontrollen avgiftsfinansieras. Några har dock motsatt sig att avgifterna
skall belasta operatörerna och framfört att de i stället bör tas ut från till-
verkarna och leverantörerna. Flera instanser har påpekat det angelägna i
att leverantörer som sätter utrustning som visar sig inte uppfylla ställda
krav på marknaden bör betala för de merkostnader detta orsakar.
Skälen för regeringens förslag: Lagen om radio- och teleterminal-
utrustning lagrådsgranskades. Den komplettering som nu är i fråga gäller
ett bemyndigande för regeringen att föreskriva om avgifter som
finansierar myndighetens verksamhet. Det till Lagrådet då remitterade
förslaget innehöll ett förslag till sådant bemyndigande, som dock av
Lagrådet bedömdes vara alltför allmänt hållet, eftersom det inte framgick
vilka som skulle betala avgifterna, på vad de skulle beräknas eller hur
stora avgifterna skulle vara. Bland annat kunde avgifterna komma att
bestämmas på ett sådant sätt att de blir att hänföra till skatt, vilket
omöjliggör normdelegation. Ett remitterat underlag som ger svar på dessa
frågor finns nu.
Post- och telestyrelsens övriga tillsynsverksamhet är till allra största
delen avgiftsfinansierad, vilket möjliggjorts genom motsvarande bemyn-
diganden i postlagen (1993:1684), telelagen (1993:597) och lagen
(1993:599) om radiokommunikation. Myndigheten förfogar själv över de
avgifter som den tar ut av operatörer inom sitt ansvarsområde.
Regeringen anser att också den marknadskontroll som följer av direktiv
1999/5/EG bör avgiftsfinansieras. Avgifterna skall anpassas till hur stora
insatserna behöver vara och grundas på myndighetens självkostnader för
verksamheten. Den motprestation som fås för avgiften är inte individuellt
bestämd utan utgörs av en s.k. kollektiv motprestation - marknads-
kontrollen kommer dem som tillverkar, marknadsför eller använder ut-
rustningen till godo.
Den nytta som marknadskontrollen medför kommer i hög grad tele-
operatörerna och radioanvändama till godo. Dessa ges genom en effektiv
marknadskontroll möjlighet att bedriva sin verksamhet utan risk för
skada eller störning på grund av undermålig utrustning. Till viss mindre
del är också myndighetens tillsynsverksamhet direkt inriktad på använ-
darna, eftersom regelverket innehåller bestämmelser som reglerar opera-
töremas användning av utrustningen. Det är därför befogat att belasta det Prop. 2000/2001:10
kollektivet med avgifterna, vilket också torde utgöra det mest kostnads-
effekti va sättet att ta ut avgifterna. Här kan jämföras med den elsäker-
hetsavgift som enligt förordningen (1995:1296) om vissa avgifter på
elområdet debiteras elabonnenter för att finansiera statlig elsäkerhets-
verksamhet.
Av direktiv 1999/5ZEG följer att tillverkarna av radio- och tele-
terminalutrustning har ett tydligt ansvar för att utrustningen uppfyller
ställda krav. Detta innebär i sin tur att varje seriös tillverkare har en
kostnad för att kontrollera sina produkter - en felande tillverkare riskerar
i värsta fall att utestängas från marknaden. Regeringen delar dock den
uppfattning som flera remissinstanser och Post- och telestyrelsen
framfört, att även den som tillverkar, till Sverige för in, saluför eller hyr
ut utrustning skall kunna förpliktas att bidra till finansieringen av
marknadskontrollen, särskilt beträffande produkter som vid kontroll visar
sig inte uppfylla de ställda kraven. Lagen om radio- och
teleterminalutrustning bör därför innehålla ett bemyndigande som
möjliggör för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att
föreskriva om skyldighet för dessa att ersätta tillsynsmyndighetens
kostnader för kontroll. Också detta finner sin motsvarighet inom
elområdet, se 12 kap. 5§ ellagen (1997:857) och 12 § förordningen
(1993:1068) om elektrisk materiel. Liksom där bör förevarande lag även
möjliggöra för regeringen eller den myndighet som regeringen be-
stämmer att föreskriva om ersättning till den som tillhandahåller myn-
digheten den utrustning som skall kontrolleras.
Den nu föreslagna avgiftskonstruktionen innebär att tillsynsverksamhet
som rör radio- och teleterminalutrustning finansieras med dels ytterligare
medel från operatörerna inom Post- och telestyrelsens verksamhets-
område, som till viss del berörs av regelverket, dels ersättning från dem
som tillverkar, till Sverige för in, saluför eller hyr ut bristfällig utrust-
ning. Ett system med generella avgifter från de sistnämnda förutsätter
registrering av dessa och är inte förenligt med direktivet. Enligt rege-
ringens mening utgör de valda avgifterna inte skatt varför de föreslagna
bestämmelserna är en tillåten normdelegering.
Omfattningen av kontrollen bör givetvis anpassas till marknadens
behov. Indikatorer på detta kan vara antalet klagomål på den svenska
marknaden eller rapporter om kontrollinsatser i andra medlemsstater
inom Europeiska unionen.
pirs
Post&Telestyrelsen
DATUM
12 maj 2000
ERT OATUM
24 februari 2000
VÅR REFERENS
00-5518/62
ER REFERENS
NI 999/8450/ITFoU
HANDLÄGGARE. AVDELNING/ENHET. TELEFON. E-POST
Janenk Persson, Adm. avdelningen
08 6785631, janerik.persson@pts.se
Katarina Grén, Rättsavdelningen
08-678 56 51, katarina.gren@pts.se
■i:u
Näringsdepartementet
103 33 STOCKHOLM
REGERINGSKANSLIET
Näringsdepartementet
Registratorn
Utformning och finansiering av marknadskontroll av radio- och
teleterminalutrustning
Sammanfattning
Post- och telestyrelsen (PTS) ansvarar tillsammans med Elsäkerhetsverket för
marknadskontroll av radio- och teleterminalutrustning. Denna skrivelse behandlar,
i enlighet med regeringens uppdrag, frågor om utformning och finansiering av
PTS marknadskontroll. I skrivelsen lämnas förslag på finansiering.
1. Inledning
1.1 Uppdraget
I beslut daterat den 24 februari 2000 har regeringen uppdragit åt PTS att lämna
förslag till utformning och finansiering av marknadskontroll av radio- och tele-
terminalutrustning. I uppdraget skall beaktas de synpunkter som tidigare framförts
i ärendet. PTS skall samråda med Elsäkerhetsverket beträffande marknadskontroll
avseende elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet (EMC). PTS har uppfat-
tat att uppdraget omfattar endast finansiering av PTS marknadskontroll.
postadress Box 5398, 102 49 Stockholm
besöksadress Birger Jarlsgatan 16
telefon 08-678 55 00
FAX 08-678 55 05
E-POST pts@pts.se
INTERNET WWW.ptS.se
pirs
Post &Telestyrelsen
1.2 Bakgrund
Den 20 januari 2000 överlämnade regeringen till riksdagen proposition
(1999/2000:51). I propositionen föreslog regeringen en ny lag om radio- och te-
leterminalutrustning samt vissa ändringar i andra lagar med syfte att genomföra
Europaparlamentets och rådets direktiv 99/5/EG om radioutrustning och tele-
terminalutrustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överens-
stämmelse. Lagstiftningen trädde i kraft den 8 april 2000 sedan riksdagen beslutat
att anta den lagda proposidonen. Samma datum upphörde lagen (1992:1527) om
teleterminalutrustning att gälla.
De lagändringar som trätt i kraft innebär att PTS myndighetsuppgifter förändrats.
Det finns inte längre något system med förhandskontroll med typgodkännande.
Ansvaret för att produkter uppfyller väsentliga egenskapskrav har lagts på tillver-
karen, leverantören eller den som annars ansvarar för att produkterna sätts på
marknaden. I stället ankommer det på PTS och Elsäkerhetsverket att utöva mark-
nadskontroll. Vidare ankommer det på PTS att motta anmälningar av viss radiout-
rustning. PTS har tidigare föreslagit att myndighetens verksamhet med anledning
av de nya bestämmelserna skall finansieras genom de tillstånds avgifter som tas ut
av radioanvändama och teleoperatörerna. Flera remissinstanser avvisade eller var
tveksamma till detta förslag och ansåg det vara mer rimligt att de som tillverkar
och marknadsför utrustning skall bära kostnaderna. Med hänsyn till denna kritik
ansåg regeringen att finansieringen av marknadskontrollen skulle utredas närmare.
1.3 PTS tidigare förslag
I skrivelse till regeringen daterad den 2 juli 1999 framförde PTS förslag till finan-
siering av marknadskontrollen. Det förslaget gick ut på att marknadskontrollen
skulle finansieras genom avgifter som tas ut med stöd av 43 § telelagen (1993:597)
och 15 § lagen (1993:599) om radiokommunikation. Avgifterna föreslogs således
belasta teleoperatörerna och radioanvändama.
1.4 Remissinstansernas synpunkter
PTS förslag till lagändringar skickades ut på remiss under andra halvåret 1999.
Synpunkter på finansierings förslaget inkom från Svenska IT-företagens Organisa-
tion AB (SITO), Tele 2, Telia och Teracom.
SITO framförde att de ansåg att de föreslagna ändringarna var rimliga, men att
kostnaderna för tillsyn av kontrollverksamheten hos tillverkare och handelsföre-
tag, liksom kostnaderna för provning och kontroll av föregivet felaktig utrustning
inte enbart borde bäras av operatörerna, utan att även de företag som tillverkar
och sätter produkterna på marknaden borde vara med och bära kostnaderna för
detta.
pTs
Post&Telestyrelsen
Tele2 framförde att marknadskontroll i och för sig skyddar radio- och teleopera-
törernas möjligheter att utöva sina verksamheter utan störningar eller skador på
den egna utrustningen men att ansvaret för att felaktig utrustning inte cirkulerar
fritt borde ankomma på de instanser som står mest att tjäna på förenklade god-
kännandeprocedurer, nämligen producentledet och typgodkännandeorganen.
Telia framförde att tankegångarna i förslaget principiellt var felaktiga eftersom
marknadskontrollverksamheten riktar sig mot dem som tillverkar och marknads-
för utrustning och att det är deras verksamhet som väsentligen driver kostnaderna
för tillsynsverksamheten. De borde därför i princip också bära kostnaderna, som
inte borde få skyfflas över på nätoperatörerna och ytterst deras kunder. Ett abso-
lut minimum vore att kostnaderna för tillsyn av kontrollverksamhet hos tillverkare
och handelsföretag, liksom kostnaderna för provning och kontroll av föregivet
felaktig utrustning borde bäras av ansvariga företag och därigenom få riktiga styr-
signaler för kvalitetsförbättringar.
Teracom framförde att PTS kostnader för den marknadskontroll som krävs inte
får föranleda ökade kostnader för tillståndshavama. PTS borde istället omfördela
befintliga resurser för utförandet av de tillkommande arbetsuppgifterna.
1.5 Samråd med Elsäkerhetsverket
PTS har den 2 och 10 maj 2000 haft samråd med Elsäkerhetsverket angående
denna skrivelse.
2. Utformningen av marknadskontrollen
Det är i dagsläget svårt för PTS att presentera en exakt plan för utformningen av
marknadskontrollen. I det följande anges därför endast huvudlinjer för det kom-
mande arbetet, så långt detta kan förutses.
PTS ambition är
• att verka för att utrustning på den svenska marknaden uppfyller ställda krav,
• att verka för att endast nödvändiga begränsningar behöver göras i rätten att få
sätta utrustning på den svenska marknaden och
• att medverka i nationellt och internationellt samarbete.
Metoder och arbetssätt:
• att samarbeta med myndigheter och branschorganisationer nationellt och in-
ternationellt,
• att besöka tillverkare, importörer och återförsäljare där utrustning tillverkas,
tillhandahålls eller förvaras,
• att genomföra kontroller,
• att upprätthålla allmänna kontakter med tillverkare, importörer, återförsäljare
och konsumenter och
• att skapa en databas för marknadskontroll.
Post&Telestyrelsen
För att bl.a. få kunskap om hur marknaden utvecklas vad gäller distributionska-
naler och produkttyper kommer samarbetet med branschorganisationerna att vi-
dareutvecklas. Samarbetet med andra myndigheter bedrivs genom PTS deltagande
nationellt i marknadskontrollrådet och genom direkt samverkan med Elsäkerhets-
verket. Internationellt samarbete bedrivs bl.a. inom ramen för EU:s arbete.
Besöken hos tillverkare, importörer och återförsäljare kommer inledningsvis att
syfta till att sprida information om de nya bestämmelserna.
Kontroller kommer att ske genom övergripande kontroll och granskning av do-
kumentation samt att utrustning tas om hand för tekniska prov.
Övergripande kontroller kommer att genomföras efter besök, anmälan eller på
grundval av annan information. Vid dessa kontrolleras framför allt märkning och
försäkran om överensstämmelse. Kontrollerna utgör sedan grund för det urval av
produkter på vilka det görs en fördjupad granskning av dokumentationen. Slutli-
gen väljs några utrustningar av vissa kategorier ut för tekniska prov. Urvalet
kommer att ske med utgångspunkt från att utrustningarna kan vara möjliga stör-
ningskällor. Kostnaden per prov för radioutrustningar (utom GSM-basstationer)
beräknas till 15-100 tkr/provning beroende på utrustnings typ. Provning av GSM-
basstationer beräknas till 500 tkr/prov. Kostnaden per prov för teleterminalut-
rustningar beräknas till 25-100 tkr/provning beroende på utrustnings typ.
Även kontakterna med allmänheten kommer i första hand att syfta till informa-
tion, men på detta sätt kan man också räkna med att anmälningar kommer in som
motiverar marknadskontrollerande åtgärder.
För att samla information kan det bli aktuellt att utveckla en databas för uppfölj-
ning av det nationella arbetet men även för uppföljning av det intemadonella in-
formationsutbytet.
3. Resursbehov för marknadskontrollen
Marknadskontrollen består av ett antal aktiviteter som var och en kräver resurser;
medverkan i nationellt och internationellt samarbete, kontakter med allmänheten,
diarieföring av inkomna anmälningar, handläggning, övergripande kontroller,
granskning av dokumentation, teknisk provning m.m.
Som underlag för uppskattning av resursbehovet har PTS utgått från ovanstående
ambitionsnivå och en försiktig bedömning av antalet ärenden och teknisk prov-
ning. Erfarenheter från resursbehovet av den hittills bedrivna typgodkännande-
verksamheten ligger också till grund för bedömningen.
Som underlag för kostnadsuppskattningar för teknisk provning har PTS uppskat-
tat att under år 2001 behöver ett 20-tal radioutrustningar testas och kostnaden
beräknas till 1.1 mkr. För teleterminalutrustningar är motsvarande siffror att ett
drygt 30-tal behöver testas och kostnaden beräknas till 1.3 mkr.
pirs
Post&Telestyrelsen
|
Kostnader år 2001 |
Belopp (tkr) |
|
1. Egen personal registrering, handläggning, | |
|
marknadskontroll 4 personår |
2 800 |
|
2. Databas, anskaffning och drift |
300 |
|
3. Övriga kostnader |
500 |
|
4. Externa laboratorietjänster |
2 400 |
|
Totalt |
6 000 tkr |
Av kostnaderna för de externa laboratorietjänstema beräknas en viss del kunna
återkrävas för utrustning som ej uppfyller de ställda kraven. Som jämförelse kan
nämnas att Elsäkerhetsverket får åter 25 % av provningskostnadema.
4. Finansiering av marknadskontrollen
Myndighetens verksamhet finansieras idag huvudsakligen med avgifter enligt be-
stämmelser i posdagen (1993:1684), telelagen (1993:597) och lagen (1993:599) om
radiokommunikation. I fråga om avgifterna gäller förordningen (1999:836) om
finansiering av Post- och telestyrelsens verksamhet. PTS erhåller dessutom anslag
för att täcka förvaltningskostnaderna för upphandling inom verksamhetsområde-
na samhällsåtaganden och totalförsvar. Den avgifts finansierade verksamheten står
för mer än 90 % av PTS förvaltningskosmader.
4.1 Alternativa finansieringsformer
I propositionen (1999/2000:51) s. 21 anger regeringen att direktivets genomfö-
rande innebär ett krav på marknadskontroll. Vidare anges att en medlemsstat som
finner att berörd utrustning inte uppfyller ställda krav skall inom sitt territorium
vidta alla lämpliga åtgärder för att se till att utrustningen dras tillbaka från mark-
naden, tas ur bruk, inte släpps ut på marknaden eller att dess fria rörlighet begrän-
sas på annat sätt Tillståndsmyndighetens befogenheter för en effektiv sådan kon-
troll finns i 9 och 10 §§ i lagen (2000:121) om radio- och teleterminalutrustning.
Finansieringen ska täcka kostnaderna för att utöva tillsyn över efterlevnaden av
lagen (2000:121) om radio- och teleterminalutrustning och av föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen.
PTS ser två olika modeller att finansiera marknadskontrollen. Den första model-
len innebär i korthet att tillsynsmyndighetens verksamhet finansieras via avgifter.
Den andra modellen innebär att verksamheten istället finansieras med anslag via
statsbudgeten.
4.2 Jämförelse med andra myndigheter
Vid en jämförelse av hur olika myndigheter finansierar sin marknadskontroll kan i
huvudsak två olika modeller urskiljas. Den ena finansieringstypen bygger på anslag
medan den andra modellen bygger på avgifter. I de flesta fall kompletteras finansi-
eringen med en möjlighet att återkräva provnings kostnader av tillverkarna eller
andra som placerat utrustning på marknaden som inte uppfyller ställda krav.
Post&Telestyrelsen
Arbetarskyddsstyrelsen och Konsumentverket som utövar marknadskontroll av
maskiner, personliga skyddsutrustningar och leksaker erhåller anslag för myndig-
heternas hela verksamhet där marknadskontrollen ingår som en del i verksamhe-
ten.
Elsäkerhetsverket tar ut elsäkerhetsavgift enligt förordningen (1995:1296) om
vissa avgifter på elområdet. Avgiftsintäkterna inlevereras ull statsbudgeten.
Boverket arbetar för närvarande med utformning av och finansiering för mark-
nadskontroll av byggprodukter.
4.3 PTS överväganden
Inledningsvis kan konstateras att PTS förvaltningsverksamhet i huvudsak finansie-
ras genom avgifter. Från år 2000 gäller också den principen att PTS själv dispone-
rar erhållna avgiftsintäkter (s.k. nettofinansiering). Endast till viss del är PTS för-
valtningsverksamhet finansierad genom anslag vilket är fallet såvitt gäller verk-
samhetsområdena samhällsåtaganden och totalförsvar. Denna för styrelsen all-
mänt gällande principen talar för den första modellen med avgiftsfinansiering.
Medlemsstaterna inom EU är skyldiga att utföra marknadskontroll. Det är en na-
tionell angelägenhet att bestämma de närmare formerna för marknadskontrollen
men enligt PTS uppfattning ligger det i sakens natur att marknadskontrollen måste
utföras på ett så effektivt sätt som möjligt. Genom avgiftsmodellen ges enligt PTS
uppfattning ett bättre styrinstrument när det gäller att lägga fast ramarna för
marknadskontrollen. Beroende på hur stora insatser som blir nödvändiga kan av-
gifterna anpassas i förhållande till kostnaderna. PTS vill dock här framhålla att
avgiftsuttaget självklart måste hålla sig inom det fasdagda avgiftstaket enligt för-
ordningen (1999:836) om finansiering av Post- och telestyrelsens verksamhet.
Även denna aspekt talar för avgiftsfinansiering.
Sammantaget leder det föregående till att PTS förordar en avgiftsfinansiering av
marknadskontrollen.
Nästa fråga blir vilka som skall belastas av avgifterna. Till att börja med vidhåller
PTS det som tidigare framförts nämligen att den nytta som marknadskontrollen
medför inte kommer endast tillverkarna tillgodo. Den stora gruppen utgörs i stäl-
let av radio- och teleoperatörerna samt i förlängningen abonnenterna som genom
en effektiv marknadskontroll bereds möjlighet att utöva sin verksamhet utan risk
för skada eller störning av utrustning som inte uppfyller de ställda kraven. Här kan
parallellen dras ull elsäkerhetsavgiften eftersom även där kostnaden sprids på ett
större kollektiv som drar fördel av marknadskontrollen. PTS kommer således till
samma slutsats som i det tidigare förslaget nämligen att det mest lämpliga och
ändamålsenliga är att avgifterna bör tas ut av radio- och teleoperatörerna.
Emellertid delar PTS den uppfattning som kommit till uttryck i remissinstansernas
kritik att inte kollektivet skall drabbas av kostnader för kontroll av produkter som
inte uppfyller de ställda kraven. Därför bör kostnaderna för kontroll särskilt kun-
na krävas åter av tillverkaren eller den som annars är ansvarig för att den felaktiga
produkten satts på marknaden.
Post&Telestyrelsen
4.4 PTS förslag
PTS förslag innebär att den verksamhet som PTS avser att bedriva med stöd av
lagen om radio- och teleterminalutrustning finansieras med avgifter. Bemyndigan-
de att ta ut avgiften föreslås finnas i samma lag.
Avgifterna föreslås tas ut från den som bedriver verksamhet som är anmälnings-
pliktig enligt 5 § telelagen (1993:597) och den som är tillståndspliktig enligt 3 §
lagen (1993:599) om radiokommunikation.
Förslaget innebär också att ersättning kan utgå ull den som tillhandahåller utrust-
ning för tillsyn.
Förslaget innebär slutligen skyldighet att ersätta tillsynsmyndigheten för kostnader
för kontroll särskilt i de fall den provade utrustningen inte uppfyller ställda krav.
5. Lagförslag
PTS föreslår att två nya paragrafer under ny rubrik införs i lagen (2000:121) om
radio- och teleterminalutrustning.
Avgift för myndighetsverksamheten
16 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fär föreskriva om
skyldighet för den som bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt 5 §
telelagen (1993:597) att betala avgift för att täcka kostnaderna för verksamhet en-
Vad som sägs i första stycket gäller även den som är tillståndspliktig enligt 3 §
lagen (1993:599) om radiokommunikation.
.12 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före-
skrifter om ersättning för tillhandahållna apparater och om skyldighet att ersätta
en tillsynsmyndighets kostnader för kontroll.
PTS föreslår vidare att två nya paragrafer införs i förordningen (2000:124) om
radio- och teleterminalutrustning.
8 § Post- och telestyrelsen far meddela föreskrifter om skyldighet för den
som bedriver verksamhet som är anmäld enligt 5 § telelagen (1993:597) att betala
avgift för att täcka kostnaderna för verksamhet enligt lagen (2000:121) om radio-
OCh teleterminalutrustning.
Vad som sägs i första stycket gäller även den som är tillståndspliktig enligt 3 §
lagen (1993:599) om radiokommunikation.
z/hx
pTs
Po ST &Te LE STYRE LS E N
9 § Post- och telestyrelsen får meddela föreskrifter som avses i 17 § lagen
(2000.121) om radio- och teleterminalutrustning beträffande ersättning för till-
handahållna apparater och skyldighet att ersätta en tillsynsmyndighets kostnader
för kontroll.
PTS vill även göra regeringen uppmärksam på att tidigare lagändringar och nu
föreslagna ändringar leder till att följdändringar måste göras i 1 § och 11 § förord-
ningen (1999:836) om finansiering av Post- och telestyrelsens verksamhet. I för-
ordningens 7 § och 9 § talas också om tillstånd att inneha radiosändare vilket bör
utgå med hänsyn till att innehavet sedan den 8 april 2000 inte längre är tillstånds-
pliktigt (SFS 2000:122).
Vidare blir ändringar nödvändiga i 3 § p. 9, 11 § och 15 § förordningen (1997:401)
med instruktion för Post- och telestyrelsen.
N-
I Nils Gunnar Billinger
/ Generaldirektör
Laila Linnergren-Fleck
Avdelningschef
Administrativa avdelningen
Kopia dll
Elsäkerhetsverket
Prop. 2000/2001:10
Bilaga 2
Följande remissinstanser har beretts tillfälle att avge synpunkter på Post-
och telestyrelsens promemoria Utformning och finansiering av mark-
nadskontroll av radio- och teleterminalutrustning.
Justitiekanslem, Statskontoret, Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll, Kommerskollegium, Ekonomistymingsverket, Riks-
revisionsverket, Konsumentverket, Konkurrensverket, Elsäkerhetsverket,
Informationstekniska standardiseringen, IT-företagen, Mobilteleleveran-
törema, Svensk Handel, Svenska Elektriska Kommissionen, Sveriges
Industriförbund, Sveriges Kommunikations- och elektronikföretag, Euro-
politan AB, Nokia Telecommunications AB, SEMKO AB, Telefon-
aktiebolaget LM Ericsson, Tele2 AB, Telia AB och Teracom AB.
16
|
Lagrådsremissens lagförslag |
Prop. 2000/2001:10 Bilaga 3 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2000:121) om radio- och
teleterminal-utrustning
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:121) om radio- och tele-
terminalutrustning
dels att 9 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 10 a §, samt närmast
före 10 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9§
Tillsynsmyndigheten har rätt att när det behövs för tillsynen
1. på begäran fa upplysningar och ta del av handlingar,
2. fa tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bo-
städer, och
3. hos den som tillverkar, till Sverige för in, saluför eller hyr ut utrust-
ning fa tillgång till denna för kontroll
Myndigheten har rätt att fa verk-
ställighet hos kronofogdemyndig-
heten av beslut som gäller åtgärder
enligt första stycket. Därvid far
beslutet verkställas enligt utsök-
ningsbalken.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om ersättning
till den som tillhandahåller till-
synsmyndigheten utrustning for
kontroll och om skyldighet att er-
sätta myndighetens kostnader för
kontrollen.
Tillsynsmyndigheten har rätt att
fa verkställighet hos kronofogde-
myndigheten av beslut som gäller
åtgärder enligt första stycket. Där-
vid far beslutet verkställas enligt
utsökningsbalken.
Avgifter
10a§
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om skyldighet
för den som bedriver verksamhet
som är anmäld enligt 5 § telelagen
(1993:597) eller har tillstånd en-
ligt 3 § lagen (1993:599) om
radiokommunikation att betala
avgift för tillsynsmyndighetens
tillsyn enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
17
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-09-18.
Prop. 2000/2001:10
Bilaga 4
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif
Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.
Enligt en lagrådsremiss den 14 september 2000 (Näringsdepartementet)
har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag
om ändring i lagen (2000:121) om radio- och teleterminalutrustning.
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Jan Stålhandske.
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
18
Prop. 2000/2001:10
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 september 2000.
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Thalén,
Winberg, Lindh, Sahlin, von Sydow, Östros, Engqvist, Rosengren,
Larsson, Lejon, Lövdén och Ringholm.
Föredragande: statsrådet Sahlin
Regeringen beslutar proposition 2000/2001:10 Finansiering av mark-
nadskontroll av radio- och teleterminalutrustning
19
Författningsrubrik
Bestämmelser som
inför, ändrar, upp-
häver eller upprepar
ett normgivnings-
bemyndigande
Celexnummer för
bakomliggande EG-
regler
Lag om ändring i lagen 9 och 10 §
(2000:121) om radio- och
teleterminalutrustning
399L0005
Eländers Gotab 60415, Stockholm 2000