- Avskaffa det individuella programmet - ingen ska påbörja gymnasiet utan
betyget "godkänt" i svenska, engelska och matematik.
- Mer valfrihet i gymnasiet - tvinga inte alla elever att läsa till högskole-
kompetens.
- Öka läraryrkets status genom lärarlegitimation, karriärtjänster, lektorat och
högre lön.
- Inför en internationellt jämförbar studentexamen som ska vara
inträdesbiljett till högre studier.
- Dessutom ska en lärlingsutbildning med lärlingsexamen och en
yrkesutbildning med yrkesexamen införas.
- Kraftfulla åtgärder mot skolket - för in ogiltig frånvaro i kursbetygen.
- Alla elever ska ha tillgång till dator och en elektronisk postadress.
- Starta ett program där eleverna utbildas till entreprenörer.
- Inrätta en nationell skolinspektion som tar över Skolverkets granskande
uppgifter.
- Etableringen av fristående gymnasieskolor ska underlättas.
- Gymnasieskolor i utsatta områden ska få extra resurser och magnetskolor
startas.
- Gör en översyn av förordningarna så att skolorna får rejält lagstöd i arbetet
mot mobbning.
- Brott som begås i skolan ska alltid polisanmälas.
- En nationell handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av alkohol,
narkotika och tobak ska intensifieras.
- Elever som tillgodoräknar sig betyg från utlandsstudier ska kunna få högre
betyg än Godkänd.
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det individuella programmet skall avskaffas och att ingen
elev skall börja gymnasiet utan betyget godkänd i svenska, engelska eller
matematik.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att resurserna för det individuella programmet förs över till
grundskolan och att elever med svårigheter ges stöd också i
gymnasieskolan.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att högskolebehörighet inte skall vara ett nödvändigt mål för
alla elever.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om alternativa kurser i kärnämnena.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att alltid kunna komplettera studierna så att högskolekompe-
tens uppnås.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en internationellt jämförbar studentexamen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att avlagd studentexamen skall vara en förutsättning för högre
studier.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införande av yrkesinriktade program med yrkesexamen.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en modern lärlingsutbildning med lärlingsexamen.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om mer gedigna ämneskunskaper i lärarutbildningen.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en anpassad lärarutbildning för personer med akademisk
examen och ett avvisande av regeringens förslag om tre terminers
lärarutbildning för denna grupp.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om återinförande av speciallärarutbildningen.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införande av lärarlegitimation och att den föreslagna
resursökningen till skolan även skall kunna gå till löneökningar för
lärare.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att avslå regeringens förslag till lag om ändring i skollagen
angående kommunernas skyldighet att betala för särskilda
omvårdnadsinsatser.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fler betygssteg och en nationell utvärdering av betygsättningen
i förhållande till resultaten på de nationella proven.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att elever som går i gymnasieskolan skall kunna pröva för ett
högre betyg också sedan de erhållit betyget Godkänd.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ogiltig frånvaro skall kunna anges på kursbetygen.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tillgång till dator och egen e-postadress för alla elever.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inrättandet av en entreprenörsutbildning.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inrättandet av fler lektorat.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att rektor skall vara pedagogisk ledare.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att en
handlingsplan mot ungas missbruk av alkohol, narkotika och tobak skall
utarbetas.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att även vuxenutbildning bör kunna bli fristående.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inrätta en nationell skolinspektion.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om underlättande av etablering av fristående gymnasieskolor.
26. Riksdagen beslutar om ändring av 24 § 1 skollagen så att elevens
hemkommun blir skyldig att betala ersättning för elevs utbildning i annan
kommun också om utbildningen erbjuds av hemkommunen.
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all
undervisning.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att undervisning i alla ämnen skall få läggas ut på entreprenad.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utökade möjligheter för gymnasieelever att studera utomlands.
30. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av
gymnasieförordningen 7 kap. 13 a § så att elever som tillgodoräknar sig
utlandsstudier på en svensk gymnasieskola också skall kunna erhålla
betygen Väl godkänd och Mycket väl godkänd.
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om magnetskolor och att gymnasieskolor i utsatta områden skall
få extra resurser.
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att de valbara kurserna får användas till att ge en skola en viss
profil.
33. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av
läroplanen för de frivilliga skolformerna så att mål anges för sex- och
samlevnadsundervisningen.
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att se över skolformsförordningarna för att underlätta
skolornas arbete mot mobbning.
En liberal vision för
gymnasieskolan
För liberaler är skolan ett av samhällets starkaste verktyg för
att ge alla jämlika chanser. En liberal vision för
gymnasieskolan är en skola där alla elever ges möjlighet att
växa, och den enskilde elevens kunskapsinhämtande sätts i
centrum. Varje elev måste mötas på sin egen nivå, utifrån
sina intressen och framtidsplaner och ha möjlighet att
utvecklas i sin takt. I en sådan skola ska ingen behöva känna
sig misslyckad.
Folkpartiet vill se möjligheterna. En skola med hög kvalitet kan bli
verklighet i Sverige.
Gymnasieskolan behöver en
ny kurs
Sverige behöver en ny kurs för skolan. Den allmänna
föreställningen är att nästan alla svenska ungdomar i dag går
igenom gymnasiet. Skolministern och andra skolpolitiker
använder ofta uppgiften att "98 procent går vidare till
gymnasiet". Det är visserligen sant att i stort sett alla
ungdomar går vidare till gymnasiet, men ett förvånansvärt
stort antal fullföljer inte sina gymnasiestudier. Avhoppen från
gymnasiet är fler än någonsin. Av de elever som började
gymnasieskolan höstterminen 1995 var det bara 69 procent
som hade fullföljt utbildningen fyra år senare. 84 procent av
avgångseleverna 1998/99 lyckades uppnå
högskolebehörighet, enligt Skolverkets "Barnomsorg och
skola i siffror 2000".
De höga teoretiska kraven på samtliga gymnasieutbildningar har skapat
stora svårigheter på de yrkesinriktade programmen. I Skolverkets "Ut-
värdering av fem gymnasieprogram" säger byggeleverna klart ifrån att de inte
är intresserade av att läsa på högskolan. Ändå tvingas de att läsa matematik
för ingenjörer. Resultatet blir att den stora majoriteten kommer att sluta sina
studier med en känsla av misslyckande. 29 procent av eleverna på
byggprogrammet hoppar av sin gymnasieutbildning. Av de övriga, de som går
ut, saknar en fjärdedel slutbetyg, och ytterligare en fjärdedel har så dåliga
betyg att de inte når det mål Socialdemokraterna satt upp för dem, att bli
behöriga till högskolan.
Byggprogrammet är tyvärr inte unikt bland de yrkesinriktade programmen.
Industri- och livsmedelsprogrammen har lika många elever som inte har
godkända betyg i matematik A, det vill säga 17 procent. När det gäller det
nationella provet i matematik A är 57 procent icke godkända på
byggprogrammet men på barn- och fritidsprogrammet är det 62 procent och
på fordonsprogrammet hela 65 procent av eleverna som inte är godkända.
(Gymnasieskolans kursprov vårterminen 1999, Skolverket)
En "gymnasieskola för alla" blir en alltmer missvisande benämning på den
svenska gymnasieskolan. Regeringens försök att rätta till problemen genom
utvecklingsarbete är verklighetsfrämmande. Folkpartiet liberalerna anser att
gymnasieskolans mål om att alla elever ska uppnå högskolebehörighet är en
stor orsak till många elevers misslyckanden. Det måste i stället bli möjligt att
fullfölja en yrkesinriktad utbildning utan att läsa samma kärnämneskurser
som i studieförberedande program. Lärlingsutbildning, där skola och företag
delar på ansvaret, måste erbjudas fler elever. En annan orsak till många
elevers misslyckande i gymnasieskolan är otillräckliga kunskaper i bagaget
från grundskolan.
Avskaffa det individuella programmet
Läs- och skrivforskning visar att elever i gymnasiet saknar
tillräcklig grund trots att de fått godkänt betyg i grundskolan.
I det svenska skolsystemet slussas många elever hela tiden
vidare till högre nivåer, som de inte har tillräckliga kunskaper
för att klara av. Dessa elever vore mera hjälpta av att
stödjande insatser sätts in tidigt. Grundskolans viktigaste
uppgift är att lära alla elever läsa, skriva och räkna. För att bli
behörig till ett nationellt program i gymnasiet ska en elev
minst ha betyget Godkänd i engelska, svenska och
matematik. Folkpartiet anser att detta är ett rimligt krav. Idag
går dock elever som inte har nått grundskolans mål i dessa
ämnen in i det s.k. individuella programmet på gymnasiet.
IV-programmet skulle bli ett undantag i gymnasiets totala
organisation, enligt dåvarande skolministern Göran Persson.
Men i dag är IV-programmet gymnasiets tredje största
program. Tanken är att eleverna ska komplettera sina
kunskaper för att bli behöriga till ett riktigt, nationellt
gymnasieprogram. Det individuella programmet misslyckas
dock i verkligheten med att hjälpa eleverna att gå över till ett
nationellt program. Bara 16 procent av eleverna som inlett sin
gymnasiekarriär på det individuella programmet har fyra år
senare fullföljt sin utbildning och fått slutbetyg.
Gymnasieskolan får ta över problem som borde ha lösts i grundskolan.
Ingen elev ska börja gymnasiet utan att ha uppnått betyget Godkänd i
svenska, engelska och matematik. Folkpartiet anser därför att man ska
avskaffa det individuella programmet och i stället ska grundskolan ges det
fulla ansvaret för att eleverna får baskunskaperna. Grundskolan måste bli mer
flexibel och ge varje elev den tid hon eller han behöver för att nå målen.
Folkpartiet föreslår att skrivningarna i skollagen (4 kap. 10 §) skärps i detta
avseende så att alla elever som inte har nått målen uttryckligen har rätt till
undervisning i grundskolans regi även efter skolpliktens upphörande. Denna
rätt gäller tills eleverna har nått behörighet till gymnasieskolans nationella
program eller kan påbörja vuxenutbildning. Syftet är i första hand att
uppmuntra kommunerna att sätta in stöd tidigt. Det individuella programmets
resurser ska föras över till grundskolan och användas till mer stöd till elever
som behöver det - i form av extraundervisning, läxläsningshjälp, prioritering
av baskunskaper m. m.
Gymnasieskolan ska även i framtiden ges resurser och möjligheter att
hjälpa elever med inlärningssvårigheter, men med Folkpartiets förslag
kommer eleverna att ha erövrat de grundläggande kunskaperna när de
kommer till gymnasieskolan.
Att avskaffa det individuella programmet är att skärpa kravet att ingen elev
ska börja grundskolan utan att ha fått godkända betyg i svenska, engelska och
matematik. Skolverkets kvalitetsnämnd har däremot lämnat ett förslag till
regeringen som går i motsatt riktning - verket föreslår att kravet på godkända
betyg i basämnena helt slopas. Regeringen har inte tagit avstånd från
förslaget, vilket Folkpartiet anser är absolut nödvändigt. Det är att lura
eleverna att säga att de kan klara gymnasiestudier utan att kunna läsa, skriva
och räkna.
Avskaffa kravet att alla måste bli
behöriga till högskolestudier
Alltför många socialdemokratiska skolreformer har
genomförts i strid med lärarkåren. Göran Perssons
gymnasiereform infördes mot en i stort sett enig
gymnasielärarkår. Folkpartiet varnade för stor utslagning på
gymnasiet, och många lärare är idag förtvivlade över
situationen. Det är dags att lyssna på lärarna. Det är dags att
införa alternativa kurser på gymnasiet. Det skulle skapa
arbetsro för lärare och elever.
En undersökning gjord i Malmö har visat att 76 procent av lärarna anser att
det är fel att gymnasieeleverna läser samma obligatoriska kurser i
kärnämnena svenska, matematik och engelska och att de bedöms enligt
samma betygskriterier. Ribban har satts för högt för många elever och för lågt
för andra. 91 procent av lärarna tycker att det är fel att gymnasieskolan bara
ska vara öppen för de elever som vill skaffa sig högskolebehörighet, enligt en
undersökning som Lärarnas riksförbund lät Sifo genomföra i våras.
Ett gymnasium för alla måste innehålla utbildningsvägar både för dem som
har ambitionen att läsa vidare på universitet och högskolor och för dem som
vill gå ut i arbetslivet efter gymnasieskolan. Folkpartiet vill ha en
gymnasieskola där den enskilde elevens intresse och förutsättningar sätts i
centrum. Framtidens arbetsmarknad ställer höga krav på sina anställda.
Sverige måste utbilda en arbetskraft som möter de nya kraven. Den svenska
gymnasieskolan ska vara en garant för kunskap och kvalitet.
Dessvärre tycks inte regeringen inse allvaret i att så många elever avbryter
sin gymnasieutbildning. I stället för att erkänna det nya gymnasiets största
misstag, att samtliga elever ska läsa till högskolebehörighet, fortsätter
regeringen med att försöka stöpa alla elever i samma form.
Alla studievägar får inte bli "akademiserade", som idag. Då blir gymnasiet
en utslagningsmaskin för alla de ungdomar som inte vill eller orkar läsa mer
teoretiska ämnen. I stället ska elever få välja att läsa utbildningar som inte
ger
högskolekompetens och, om de vill, senare komplettera sina studier till
högskolekompetens.
Inför alternativa kurser
Det är viktigt att skolan utgår ifrån varje individs egna
förutsättningar. Alla elever kan inte lära sig lika mycket, eller
i samma takt. Dagens skola är i för hög grad utformad för
genomsnittseleven. Resultatet är att en del elever har svårt att
hänga med i undervisningstakten, samtidigt som andra elever
inte får den stimulans de behöver. Undervisningen måste
organiseras så att elever som behöver mer tid för inlärning får
det medan andra elever ska kunna gå vidare i en snabbare takt
och kunna fördjupa sig.
Folkpartiet anser därför att kärnämnena ska kunna läsas i olika takt.
Folkpartiet anser vidare att alla elever ska läsa kärnämneskurser i
basämnena men att dessa ska ha olika innehåll beroende på program. De bör
profileras med utgångspunkt i respektive gymnasieprograms inriktning, så att
exempelvis vårdstuderande läser en mer medicinskt inriktad engelska. Genom
att ge kärnämnena olika innehåll kan man anpassa undervisningen till varje
elevs intresseområde och ambitionsnivå.
Matematik A är ett typexempel på en kurs som skulle behöva anpassas på
detta sätt. Den är för lång för de elever som har ett speciellt intresse och
fallenhet för matematik och som skulle ha större glädje och nytta av att gå
vidare till matematik B, C och D. För många elever på de yrkesinriktade
programmen är kursen däremot för svår, eftersom den inte är inriktad på det
som de är intresserade av. I Skolverkets utvärdering av byggprogrammet från
1999 framkommer det att eleverna tycker att matematik är viktigt men att de
inte får de kunskaper de behöver för sitt framtida yrke. En elev som valt att
bli anläggare berättar att den enda yrkeskunskap han fick under skoltiden var
den som ägde rum utanför skolan, på praktiken: "Jag har inte fått läsa så
mycket som en bok i facklitteratur eller fått göra ett enda prov inom gatu-,
väg- och ledningsteknik. Inte heller någon teoretisk undervisning eller
praktisk inne på skolan." I stället får han och hans klasskamrater läsa
matematik för blivande ingenjörer och över 60 procent av dem når inte målen
i matematik A-provet.
En internationellt jämförbar
studentexamen
Folkpartiet har länge arbetat för att Sverige ska införa en
studentexamen. Sverige är det enda landet i västvärlden som
har avskaffat sin studentexamen. Att fler och fler ungdomar
väljer att studera vidare utomlands gör att behovet av en
internationellt gångbar examen ökar. Folkpartiet föreslår
därför att en frivillig examen, som kan tillgodoräknas
utomlands, ska erbjudas alla som avslutar ett nationellt
program. För en studentexamen som är internationellt
jämförbar krävs det mer än vad som i dag krävs på de flesta
program. Vi anser att det är oerhört viktigt att den
studentexamen som införs blir en verklig kvalitetsmätare på
avklarad utbildning. En snabbutredning bör därför tillsättas
för att utreda vilka olika moment en studentexamen som
håller internationella mått ska innehålla. Det ska klart
definieras vilka ämnen som ska vara obligatoriska respektive
utbytbara i examen.
Folkpartiet föreslår att tre typer av examina införs, som visar vilken typ av
utbildning eleven genomgått. Elever som har gått ett teoretiskt inriktat
program ska få en studentexamen som ger högskolebehörighet. Avlagd
studentexamen ska vara en förutsättning för att studera vid universitet och
högskolor. Det ska dessutom genom validering vara möjligt att få behörighet
till högskolan, t.ex. för personer med utländsk examen.
Folkpartiet föreslår också att yrkes- och lärlingsexamina inrättas.
Yrkesinriktade program
I dagens gymnasieskola finns inga yrkesinriktade program i
reell mening. Folkpartiet anser att sådana ska inrättas och att
eleverna ska avlägga yrkesexamen vid utbildningens slut.
Programmen ska förbereda de elever för yrkeslivet som vill
börja arbeta direkt efter avslutade gymnasiestudier. Därför
ska de inte behöva läsa kurser på samma teoretiska nivå som
elever som vill studera vidare på högskolan, men de ska
naturligtvis ha möjlighet till detta om de vill. De
yrkesinriktade programmen ska vara till för de elever som
inte väljer eller har möjlighet att gå lärlingsutbildningen men
ändå vill få en bra grund för yrkeslivet. Utbildningen ska
dock vara praktiskt inriktad och också ge möjlighet till
praktik hos företag i den aktuella branschen.
Lärlingsutbildning
Riksdagen beslöt våren 1999 att utforma en
lärlingsutbildning. Detta har sedan länge varit ett krav från
Folkpartiet. Men beslutet innebär ingen lärlingsutbildning
värd namnet. För att en elev ska få den kunskap som
lärlingsutbildningen utlovar måste han eller hon erbjudas
tillräckligt många timmar på arbetsplatsen. Detta är omöjligt
om lärlingsutbildningen ska passa in i något av de nationella
programmen och leda till högskolekompetens.
Folkpartiet vill se en modern, flexibel lärlingsutbildning där skolan och
arbetslivet delar på ansvaret för utbildningen. Förslagsvis kan den precis som
i Norge vara fyraårig men den totala tiden kan variera. Eleverna tillbringar två
år i skolan och två år i arbetslivet. För en del elever kan det vara lämpligt
att
sprida ut skoltiden så att fyra veckodagar tillbringas på en arbetsplats och en
femte i skolan.
Företagen bör som i Norge få ersättning motsvarande kommunens kostnad
för yrkesutbildningen under ett år, samtidigt som lärlingen under ett år ges
ersättning från arbetsgivaren i relation till den insats som han eller hon gör i
produktionen. Därmed skulle ett antal ekonomiska frågetecken för såväl
företagen som för den enskilde undanröjas. Utbildningen bör avslutas med ett
gesällprov och leda till en lärlingsexamen.
Det finns ett stort intresse för lärlingsutbildning i näringslivet men exakt
vilka utbildningar man kan erbjuda beror på vilka företag som man inleder ett
samarbete med.
Uppvärdera läraryrket
Att arbeta med barns personliga och kunskapsmässiga
utveckling är bland de viktigaste uppgifter en människa kan
ha och borde locka många duktiga ungdomar. Idag är det
dock mycket svårt att locka studenter till lärarutbildningen.
Många som påbörjar den hoppar av efter ett tag. Av dem som
fullföljer utbildningen och tar sin lärarexamen är det bara
hälften som blir lärare, visar en undersökning som Lärarnas
riksförbund nyligen gjorde av dem som tog sin lärarexamen
mellan 1995 och 2000. Många lärare kommer dessutom att gå
i pension inom kort. År 2014 beräknas drygt 40 procent av
1999 års behöriga lärare ha gått i pension. Drygt 20 procent
av dem som år 1999 var 46 år eller äldre beräknas också ha
lämnat lärarkåren före 60 års ålder. Om man räknar in dessa
så har mer än hälften av 1999 års behöriga lärare gått i
pension eller lämnat läraryrket år 2014. (Skolverket,
"Lärarstatistik som fakta och debattunderlag", 2000)
Mot denna bakgrund inser man lätt att stora rekryteringsinsatser måste
göras. Det är avgörande för skolans kvalitet att man inte tar in obehöriga
lärare. Läsåret 1999/2000 var 17 procent av de undervisande lärarna i
gymnasieskolan utan pedagogisk utbildning och de flesta av dem, 77 procent,
hade heller ingen annan högskoleutbildning.
En anpassad lärarutbildning för andra akademikergrupper skulle kunna
tillföra skolan behöriga lärare med gedigen erfarenhet. Ett exempel på en
sådan yrkesgrupp är yrkesofficerare, vars ordinarie arbetsmarknad minskar i
omfång. Aktiva rekryteringsinsatser bör göras för att få dessa att söka
läraryrket eftersom de besitter pedagogisk erfarenhet och
ledarskapskompetens. Regeringens nya förslag om att de som redan har
akademisk examen måste läsa tre terminer på lärarutbildningen i stället för
två, måste avvisas.
Viktigast för att locka fler duktiga lärare är att höja läraryrkets status. En
nödvändig förutsättning för att höja yrkets attraktionskraft är att lärare ges
bättre möjligheter att utvecklas, få nya uppgifter och göra karriär. En sådan
möjlighet är att vara lektor, dvs. bedriva forskning vid ett universitet
samtidigt som man undervisar i gymnasieskolan. En lektor är till gagn för
hela skolans kvalitet, genom att ha tillgång till de senaste rönen inom
forskningen. Siffror från Högskoleverket visar att det idag bara finns ett
tiotal
lektorer i matematik kvar i landet och att medelåldern hos dem är hög.
Situationen i andra ämnen är inte stort bättre. Folkpartiet anser att var tionde
gymnasielärare ska vara lektor inom en tioårsperiod. Andra exempel på
karriärtjänster som bör inrättas är mentor för yngre lärare eller
ämnesansvarig.
Läraryrkets status höjs också om en lärarlegitimation införs, som liknar
den som läkare har. Det skulle vara en tydlig signal om att inte vem som helst
kan undervisa, utan att undervisa kräver utbildning och praktik. Med en
lärarlegitimation blir det svårare för kommuner att spara pengar genom att
låta obehöriga lärare undervisa. En lärarlegitimation ska kunna dras in om en
lärare grovt åsidosatt sina skyldigheter.
Lärarutbildningen behöver förbättras och ge fördjupade ämneskunskaper.
Regeringens proposition om lärarutbildningen går tvärtom i den riktningen att
alla, från förskollärare till gymnasielärare, ska genomgå delvis gemensam
utbildning och kunna undervisa i så många ämnen som möjligt. Det är stor
skillnad mellan att pedagogiskt arbeta med en fyraåring och lära ut ekvationer
till en artonåring. Uppgifterna är lika viktiga men lärarna behöver olika
kunskaper med sig i bagaget för att klara av dem på bästa möjliga sätt.
Inte minst viktigt i ansträngningarna för att höja läraryrkets status är att
höja lönerna. Konkurrensen om arbetskraften har ökat, och lärare lämnar
klassrummen för välbetalda arbeten inom exempelvis IT-sektorn. Att yrken
som domineras av välutbildade kvinnor ger högre löner är också en viktig
jämställdhetsfråga. Folkpartiet arbetar därför för höjda lärarlöner i
avtalsförhandlingarna mellan Kommunförbundet och lärarnas fackförbund.
Folkpartiet anser att det resurstillskott som regeringen föreslår för skolan
också måste kunna användas till att höja lärarlönerna.
Läraren måste i sitt arbete få stöd av en rektor som har tid för pedagogiska
frågor. Rektorn får inte bli en kamrer som slukas av administrativa uppgifter.
Ledarskapet i skolan måste uppvärderas. Många skolledare vittnar om en
mycket pressad situation, och det har blivit svårare att rekrytera rektorer.
Genom att tidsbegränsa tjänsten som rektor och ge rektorerna väsentligt högre
lön kan skolledarna bättre svara mot skolans förändringar och nya krav.
Elever i behov av särskilt stöd
Barn och ungdomar kan ha behov av särskilt stöd av fysiska,
psykiska eller sociala skäl. Flera rapporter visar att det är just
dessa elever som har drabbats hårt av de senaste årens
besparingar i kommunerna. Skolan räcker inte till för dessa
elever. Det är oacceptabelt. Dessutom uppger många skolor
att fler elever än tidigare är i behov av extra stöd. Folkpartiet
anser att det därför är utomordentligt viktigt att
speciallärarutbildningen återupprättas. Även i
gymnasieskolan finns ett behov av speciallärare.
Folkpartiet har i sin motion för grundskolan närmare skrivit om dessa
frågor. Förslaget att grundskolan ska ta ett större ansvar för elevernas
baskunskaper innebär att trycket på stödinsatser lättar i gymnasieskolan.
Folkpartiet har tidigare sagt nej till nedläggningen av specialskolorna för
flerhandikappade. Vi har också krävt att ett särskilt statligt bidrag ska följa
dessa svårt handikappade elever. Därför avslår Folkpartiet regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen angående kommunernas skyldighet att betala
för särskilda omvårdnadsinsatser. Staten ska enligt vår mening ha ansvar för
att dessa elever får samma möjlighet till omvårdnad och utbildning oavsett
var i landet de bor.
Betyg och prov
Folkpartiet har länge drivit att de nationella kursproven ska
bli obligatoriska. Detta krav har blivit verklighet från den 1
juli i år, vilket är mycket glädjande. Det är viktigt att
provresultaten används för att utvärdera elevernas kunskaper
och ligga till grund för en rättvis betygsättning. Det har visat
sig att godkända betyg i grundskolan uppenbarligen inte
motsvarar de kunskapskrav som ställs för att klara
kärnämnena i gymnasiet. Detta har läsforskaren Birgitta
Allard visat i en undersökning från Stockholm 1999.
Folkpartiet föreslår att Skolverket får i uppdrag att genomföra
en utvärdering av betygen på nationell nivå för att undersöka
om de motsvarar de kunskaper de ska enligt målen och
kriterierna. Betygen behöver bl.a. jämföras med resultat på
nationella ämnes- och kursprov.
Betygssystemet som infördes 1995 var ett steg i rätt riktning. Det är bra att
betygen nu sätts utifrån om eleverna nått vissa kunskapsmål eller inte.
Däremot är det för få betygssteg för att på ett rättvist sätt spegla elevernas
skilda kunskapsnivåer. Särskilt steget mellan Godkänd och Väl godkänd är
för stort. Därför föreslår Folkpartiet att sex betygssteg införs.
Idag får elever i gymnasieskolan bara göra en prövning för ett betyg om de
inte har något betyg på kursen eller har fått betyget Icke godkänd. Detta är ett
hinder för de elever som under sin tid i gymnasieskolan förbättrar sina
kunskaper och vill ha det på papper. Folkpartiet anser därför att elever som
går i gymnasieskolan ska kunna pröva för ett högre betyg också när de redan
har betyget Godkänd.
IT och datorer
Att alldeles för många elever saknar tillgång till datorer och
IT innebär en stor risk för att eleverna delas in i ett A- och ett
B-lag där några har tillgång till datorer och IT i hemmet,
medan andra inte har samma möjligheter. Alla elever borde
därför få tillgång till dator och en e-postadress i skolan.
Datorer är ett effektivt hjälpmedel för elever med särskilda
behov, exempelvis läs- och skrivsvårigheter.
Inrätta en entreprenörsutbildning
Svensk skola har varit dålig på att ta till vara den blivande
entreprenören - företagaren. Det är viktigt att skolan tar till
vara dessa elevers behov. På gymnasiet bör man inom ramen
för de nationella programmen finna lösningar som skapar
större förståelse bland elever av företagandets villkor. Det
kan betyda att kommuner startar entreprenörsutbildning eller
att lärlingsutbildning startas med inriktning mot företagande.
Fler och fler ungdomar kan tänka sig att starta eget företag. Det är en
enorm potential som måste tas till vara. Det är viktigt att man redan i skolan
skapar medvetande om företagandets villkor.
Folkpartiet föreslår att det inrättas en entreprenörsutbildning i
gymnasieskolan. Genom att unga människor får utlopp för egna idéer och
samarbetar med företagare i regionen kan vi få en mycket attraktiv och
kvalificerad gymnasieutbildning. I entreprenörsutbildningen bör ingå
kärnämnen som svenska, engelska och matematik, samt redovisning,
affärsjuridik och marknadsföring etc. En entreprenörsutbildning skulle
förbättra många ungdomars situation på den framtida arbetsmarknaden. Rent
allmänt bör skolan och arbetslivet förbättra sitt samarbete.
Hälsofostran
Under skolåldern utvecklas många av de vanor och livsstilar
som får bestående effekter för hälsan. Det gäller matvanor,
motionsvanor och bruk av tobak, alkohol och droger. Det är
viktigt att gymnasieskolan fortsätter undervisningen i
hälsofrågor som påbörjas i grundskolan. Den ska ta sin
utgångspunkt i ett positivt och främjande perspektiv, även om
man inte ska blunda för de risker som finns i elevernas
omvärld.
Bland värnpliktiga har enligt utredningen "Från dubbla spår till elevhälsa"
den genomsnittliga vikten ökat med ca 5 kg mellan 1971 och 1995 och
andelen överviktiga har ökat från 7 till 19 procent. Det är därför viktigt att
eleverna får undervisning om kost och motion och att idrottsämnet inte
teoretiseras utan att eleverna får utöva fysiska aktiviteter.
Folkpartiet ser med allvar på att det verkar bli allt lättare för ungdomar att
få tag i alkohol och narkotika. Rök- och alkoholdebuten sker allt längre ned i
åldrarna. Dessutom tycks den negativa attityden till narkotika ha luckrats upp
hos en del ungdomar. En undersökning visade nyligen att var fjärde 17-åring i
Stockholm har använt narkotika. Det är nödvändigt att kampen mot alkohol,
narkotika och tobak intensifieras. Folkpartiet efterlyser en nationell
handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av alkohol, narkotika och
tobak ska intensifieras.
Behovet av att få reflektera över identitet, sexualitet, kärlek och
jämställdhet är stort bland ungdomar. Idag är utbudet av information om
dessa frågor stort genom medier som tidningar, teve och Internet. Det är
viktigt att skolan utgör en arena för fördjupade samtal kring sex och
samlevnad och ger eleverna möjlighet att ta ställning i dessa frågor.
Skolverkets kvalitetsgranskning 1999 av sex- och samlevnadsundervisningen
visar att skolorna får dålig vägledning i de nationella styrdokumenten när det
gäller undervisning i sex och samlevnad. Målskrivningar i läroplanen är
betydelsefulla för möjligheten att avsätta resurser, formulera mål för det
lokala arbetet och bedöma kvalitet och resultat. Folkpartiet föreslår därför att
det införs mål i läroplanen som närmare definierar området sex och
samlevnad.
Kvalitetsgranskningen tyder också på att det behövs ett skifte från fokus på
risker till ett mer främjande perspektiv där både flickor och pojkar får
möjlighet att integrera sexualiteten som en god kraft. Granskningen visar
också att området jämställdhet behöver få en tydligare plats i undervisningen.
Jämställdhet i undervisningen
Jämställdhetsarbetet i skolan har i hög grad inriktats på att
motverka könsskillnader när det gäller elevernas val av
utbildningsväg i gymnasieskolan. Ett aktivt
jämställdhetsarbete behöver dock bedrivas på många fronter
och med olika innehåll och metoder. Gymnasieskolan måste
ta ett ansvar för att undervisningen organiseras och
pedagogiska metoder väljs på ett sätt så att hänsyn tas till
olikheter mellan könen såväl mognads- som
kunskapsmässigt.
För att skolan ska kunna bli mer jämställd måste undervisningen planeras
efter de olika krav som flickor och pojkar ställer. I all undervisning måste
läraren därmed utgå ifrån såväl flickornas som pojkarnas vardag, verklighet
och olika uttryckssätt. Pedagogik och metodik måste anpassas så att såväl
flickor som pojkar kan intressera sig och aktivt ta del av undervisningen.
Detta kan innefatta att ibland arbeta med enkönade undervisningsgrupper med
tydliga syften. Avgörande är att arbetet i skolan bygger på en djup kunskap
om pojkars och flickors olika förutsättningar och villkor.
Arbetsro och respekt
Mobbning, våld och sexuella trakasserier har blivit ett
växande problem i svenska gymnasieskolor. Sådant får inte
accepteras i skolans arbetsmiljö. Brott som begås i skolan ska
alltid polisanmälas. Varje skola ska ha en åtgärdsplan mot
mobbning. En av de viktigaste åtgärderna är att informera
föräldrar till barn som mobbar eller mobbas. Det är idag
ingen självklarhet. Det finns metoder mot mobbning som
förespråkar att föräldrarna "inte blandas in". Det tycker
Folkpartiet är fel. Föräldrar har rätt att få veta hur deras barn
har det i skolan, och de kan också bidra till en lösning av
problemet.
I Skolverkets nationella kvalitetsgranskning från 1999 av skolors arbete
mot mobbning och annan kränkande behandling ifrågasätts om
bestämmelserna i skolformsförordningarna ger skolor rätt stöd för sina
myndighetsbeslut. Folkpartiet föreslår att denna fråga ses över så att skolor
får det lagstöd de behöver för att arbeta mot mobbning på ett effektivt sätt.
I jämställdhetslagen från 1998 har en strängare lagstiftning införts mot
sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Det är viktigt att elevers situation när
det gäller sexuella trakasserier uppmärksammas på samma sätt som
arbetstagarnas. Folkpartiet föreslår därför att en lag införs mot sexuella
trakasserier även för elever, med förebild i jämställdhetslagen.
I fler och fler kommuner är skolket ett växande problem, vilket gör det
svårt att bedriva en ordnad undervisning. Lärare, skolledare som politiker
måste ge ett tydligt besked om att skolan inte är ett "öppet hus" där man kan
komma och gå som man vill. Närvarokravet måste hävdas också i en frivillig
skolform som gymnasieskolan med elever som uppnått myndighetsåldern. I
skolan ska bedrivas undervisning, vilket förutsätter närvaro av eleverna.
Det saknas idag kraftfulla åtgärder mot det tilltagande skolket i gymnasie-
skolan. Folkpartiet menar att skolor med stora skolkproblem måste genomföra
särskilda program för att komma åt problemen. Ett handlingsprogram mot
skolk kan innehålla en rad åtgärder. En vitt spridd insikt är att skolket ökar
om och när en elev känner sig otillfredsställd med sina studieresultat. Därför
måste stödinsatserna för elever som kommit efter bli större. På vissa håll där
man lokalt tagit itu med skolkproblemen har goda resultat uppnåtts. Exempel
på en åtgärd som uppges ha givit positivt resultat är att varje månad skicka
rapporter till hemmen om elevernas frånvaro. Folkpartiet anser att eleven för
att få ett betyg ska ha varit närvarande på lektionerna.
Från skolledarhåll efterlyses ibland möjligheter att vidta mer långtgående
åtgärder. Folkpartiet tycker t.ex. att det är rimligt att en elev som är
frånvarande från huvuddelen av lektionen inte ska få studiebidrag.
Möjligheten att ange ogiltig frånvaro på de betyg som ges när en
gymnasiekurs är avslutad har diskuterats. Regeringen bör återkomma med ett
förslag om regler för betygsättning så att det blir möjligt att ange ogiltig
frånvaro på kursbetygen.
Alla ämnen ska kunna läggas ut på
entreprenad
Idag får endast undervisning i yrkesämnen läggas ut på
entreprenad. Folkpartiet liberalerna anser att denna
begränsning är omotiverad. Om det finns tydliga krav på
lärarkompetens och undervisningens kvalitet finns det ingen
anledning att begränsa entreprenadmöjligheten till
yrkesämnen. Det borde vara möjligt för en kommun att t.ex.
beställa undervisning med en särskild pedagogisk profil i
språk eller naturvetenskap av lärarkooperativ eller andra
privata anordnare.
Vuxenutbildningen
Elever som inte har uppnått gymnasiekompetens ska ha goda
möjligheter att komplettera som vuxna. Förutom den
kommunala vuxenutbildningen erbjuder sedan länge
folkhögskolorna bra alternativ med inslag av olika
pedagogiska traditioner. Vuxenutbildningen läggs idag ofta ut
på entreprenad, vilket är ett steg på väg mot ökad mångfald
men också är ett system med svagheter. Det innebär att
kommunen och inte eleven väljer skola. Dessutom måste
kommunens vuxenutbildning sätta betyg också på elever som
undervisats av en annan anordnare, vilket har visat sig
fungera dåligt. Folkpartiet anser därför att fristående
vuxenutbildningsenheter ska få etableras enligt samma
villkor som gäller för fristående gymnasieskolor.
Inrätta en nationell
skolinspektion
Sveriges gymnasieskola befinner sig i ett mycket allvarligt
läge, särskilt beträffande yrkesprogrammen där många elever
inte når de mål som ställs upp. Därför är det extra viktigt att
stärka statens utvärdering och uppföljning av skolans resultat.
Detta har visat sig nödvändigt efter den olyckligt genomförda
kommunaliseringen av skolan. Att kommunaliseringen hittills
misslyckats beror bl.a. på att staten inte varit tydlig i sina
mål, men ännu mer på att statens utvärderingsinstrument är
otillräckliga.
Därför behöver Sverige en fristående, nationell skolinspektion. Idag är
Skolverket den myndighet som både ska vara rådgivande organ till
kommunerna i utbildningsfrågor och samtidigt vara den instans som ska följa
upp kvaliteten i skolan. Det anser Folkpartiet är felaktigt. Det går inte att
samtidigt vara stödjande och rådgivande mot den man kritiskt ska granska
och kontrollera. För en tydligare uppföljning föreslår Folkpartiet en
uppdelning av de uppgifter som idag ligger hos Skolverket. Skolverket
behåller sin stödjande och rådgivande roll och sina utvecklingsuppgifter.
Samtidigt tillskapas en ny myndighet för att stärka statens roll i utvärderingen
av skolans resultat - en nationell skolinspektion.
Nationella skolinspektionen ska granska kvaliteten i såväl kommunala som
fristående skolor, säkerställa likvärdighet i bedömningen av nationella prov
och det nationella betygsystemet. Nationella skolinspektionen ska också vara
den myndighet som utfärdar respektive drar in den lärarlegitimation som
Folkpartiet föreslår inrättas.
Bättre möjligheter till
utlandsstudier
Vi lever i en alltmer internationaliserad värld. Det ställer
stora krav på främst språkkunskaper, men också på kunskaper
om andra länder och kulturer som erfarenheten av ett studieår
utomlands ger. Den framtida arbetsmarknaden ställer högre
krav på de anställdas språkkunskaper och kännedom om
andra länder och regioner än tidigare. Folkpartiet anser att
skolan har ett ansvar för att möta den nya, mer
internationaliserade, tidens skiftande behov. Med förbättrade
möjligheter till elevbyten (som inte bara ger svenska elever
möjlighet att studera utomlands, utan också berikar de
svenska skolorna med elever från andra länder och kulturer),
satsningar på informationsteknik i skolan, utökade
möjligheter för elever att läsa språk och en internationellt
gångbar studentexamen vill Folkpartiet ge alla elever en
bättre möjlighet att möta ett internationaliserat samhälle. Vi
är positiva till en utveckling där alltfler gymnasieskolor
erbjuder International Baccalaureate (IB-utbildning).
Elever som har studerat utomlands och vill tillgodoräkna sig sina studier
där för att läsa på gymnasiet i Sverige, får tillgodoräkna sig sina studier bara
genom betyget Godkänd. Rektorn på den gymnasieskola som eleven kommer
till i Sverige bedömer om eleven förvärvat sådana kunskaper som motsvarar
betyget Godkänd. Folkpartiet anser att det är felaktigt att eleverna inte också
kan få betyget Väl godkänd eller Mycket väl godkänd vid en sådan
bedömning. Idag finns kriterier för samtliga betygssteg, varför en rektor lika
gärna kan bedöma elevens kunskaper utifrån de högre betygsstegen. Att inte
ge elever som studerat utomlands chansen till högre betyg är djupt orättvist.
Folkpartiet föreslår därför en ändring i 7 kap. 13 a § gymnasieförordningen.
Ökade möjligheter att välja
skola
Inget är viktigare för att ge människor jämlika livschanser än
en skola där alla har goda möjligheter att utvecklas. En liberal
skolpolitik utgår från den enskilda elevens behov och dennas
valfrihet är ett honnörsbegrepp. Vissa elever föredrar
fristående skolor framför kommunala, och friskolor utgör
därför ett viktigt komplement. Det är också viktigt att det
skapas större möjlighet att välja även mellan olika
kommuners skolor.
Fristående skolor
Mer mångfald inom utbildningsväsendet behövs även för att
stimulera kvalitet och pedagogisk utveckling. De enskilda
alternativen behöver bli betydligt fler, och de ska kunna
konkurrera med de offentliga skolorna på ekonomiskt lika
villkor.
Den socialdemokratiska regeringen har tillsammans med bl a Miljöpartiet
genomfört försämringar för fristående skolor genom att låta kommunerna
påverka godkännandet av friskolor. Därmed råder olika villkor för friskolor i
olika delar av landet. Detta minskar valfriheten och mångfalden. Istället för
att skapa en likriktad skola borde satsningar genomföras så att valfriheten och
mångfalden i utbildningen ökar. Intresset för utbildningar i fristående skolor
är mycket stort. Särskilt intressant är att flera skolor lyckats locka många
sökande till utbildningar som i den kommunala skolan är mindre
eftertraktade. Dessa skolor har ofta nya idéer som de förmår förverkliga och
lyckas inte sällan med pedagogisk förnyelse. Industrigymnasierna är exempel
på detta. Elever kan här ges möjlighet till sommarkurser och praktik samt
skolorna erbjuder i många fall ett specialutformat program som ger eleverna
mer undervisningstid.
En lag för fristående skolor måste utformas så att kommunalt godtycke inte
tillåts vara avgörande för om en fristående skola ska godkännas, och reglerna
för ekonomisk ersättning måste bli så tydliga att helt skilda tolkningar i
kommunerna inte är möjliga.
Profilering av skolor
Det ska vara kommunernas skyldighet att ge gymnasieskolor
i utsatta områden extra resurser för att hindra utslagning av
elever. Fler magnetskolor, det vill säga skolor med en
attraktiv profil, som drar till sig elever från olika stadsdelar
bör startas. Tensta gymnasium är ett exempel på en lyckad
magnetskola. Dessa skolor sätter prägel på hela stadsdelen,
och en bra och populär skola är positiv också för
omgivningen.
Det är idag osäkert om gymnasieskolorna har någon möjlighet att profilera
sig. I och med riksdagsbeslutet förra året har det dels skapats ett utrymme för
individuellt val, som helt och hållet görs av eleven, dels för valbara kurser,
där skolan presenterar kurspaket som eleven kan välja mellan inom ramen för
respektive programs programmål. Det råder oklarhet om huruvida en skola får
lägga samma kurs i alla paket. Då kan man lägga in en kurs som motsvarar
skolans profilering, exempelvis inriktning mot matematik eller historia, som
eleverna på alla program får läsa. Enligt Folkpartiets mening ska det vara
möjligt att använda de valbara kurserna till att ge en skola en viss profil.
Fritt val också mellan kommunala
skolor
Många elever begränsas i sina val till gymnasiet av att de
bara får söka till ett gymnasium i hemkommunen. Bara i de
fall när kommunen inte kan erbjuda en viss utbildning, är den
skyldig att betala elevens utbildning i en annan kommun.
Detta bör vara möjligt också i de fall när eleven vill läsa en
utbildning i en annan kommun även om utbildningen finns i
hemkommunen. En sådan ökad konkurrens mellan
gymnasieskolorna skulle göra det möjligt att skapa
magnetskolor i utsatta områden.