1. Riksdagen tillkännager för regeringen att Sverige inom Europaunionen
skall föra en restriktiv och folkhälsoinriktad politik enligt vad i motionen
anförs.
2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som syftar till en
klarare definition av begreppet alkoholfritt enligt vad i motionen anförs
om att sätta gränsen från 0,50 volymprocent och där under.
3. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av forsknings- och
informationsinsatser när det gäller kvinnors och flickors alkoholvanor
och missbruk.
2 Inledning
Svensk alkoholpolitik har de senaste åren genomgått stora förändringar.
Den vid internationella jämförelser framgångsrika restriktiva politiken
håller på att luckras upp. Försöket med lördagsöppet och höjda
införselkvoter är några exempel på detta. Andra förändringar består i att
nya myndigheter har inrättats och att en överflyttning av verksamheter
och beslut har skett från stat till kommun. Parallellt med denna utveckling
har, genom anslutningen till EU, en internationalisering skett.
För att motverka de negativa effekterna till följd av dessa förändringar
kommer regeringen att presentera en ny alkoholpolitisk handlingsplan. Syftet
med planen är att lägga fast grundvalarna för en alkoholpolitik som skall
begränsa alkoholskadorna och minska alkoholkonsumtionen. Vänsterpartiet
vill inte föregripa förslagen i den nationella handlingsplanen men väljer ändå
att ta upp några aktuella och viktiga frågeställningar. Det gäller inriktningen
av alkoholpolitiken inom EU, behovet av ett förtydligande av begreppet
alkoholfritt, en lag om företagshälsovård för alla som förebygger utslagning
på grund av alkohol samt behovet av forsknings- och informationsinsatser om
kvinnors alkoholvanor och missbruk.
3 Sverige och EU
Många av de senaste årens förändringar av alkoholpolitiken har samband
med Sveriges inträde i EU. Det är oerhört viktigt att Sveriges
alkoholpolitiska linje i EU präglas av ett konsekvent agerande för en mer
restriktiv och folkhälsoinriktad alkoholpolitik. Här är några punkter som
vi anser att det är nödvändigt att driva i det europeiska samarbetet.
Vid ministerrådsmöten i EU är det nödvändigt att slå fast att
alkoholpolitiken inte i första hand är en näringsfråga, utan en folkhälsofråga
och skall behandlas i konsekvens med detta. Vidare måste Sverige avvisa alla
harmoniseringskrav av skattesatser på alkohol. Vi måste kräva en fullgod och
jämförbar statistik över alkoholproblemen i alla EU-länder, som också
innefattar hälso- och sjukvårdskostnader. Vi bör också kräva att EU:s
ungdomsprogram skall vara drogfria.
Så länge skillnader föreligger mellan länder i unionen och i förhållande till
länder utanför unionen skall det vara möjligt för enskilda länder att ha
restriktiva införselregler. Sverige bör verka för begränsning och i
förlängningen avveckling av alkoholreklam och marknadsföring av alkohol.
Sverige bör inom EU verka för lägre promillegränser i trafiken. Detta är några
viktiga områden som bör stå i centrum för Sveriges arbete på det
alkoholpolitiska fältet inom ramen för det europeiska samarbetet. Dessa
frågor måste också drivas under det svenska ordförandeskapet. Detta bör
riksdagen ge regeringen till känna.
4 Definition av alkoholfritt
I dag har vi olika definitioner för vad som räknas som alkoholdrycker.
Drycker från 2,25 volymprocent och nedåt räknas som lättdrycker, men är
därmed inte alkoholfria. Folköl har en volymprocent från 2,25 och upp till
3,5 och betecknas som en alkoholhaltig dryck. Vin och sprit kan ha en
volymprocent från 2,25 och högre.
Nu råder en allmän missuppfattning om att 2,25 volymprocent och
därunder är alkoholfri dryck. Det finns bestämmelser hos Livsmedelverket
om att även drycker med en lägre alkoholhalt än 2,25 volymprocent skall
märkas med den alkoholstyrka den har. Det verkar dock finnas en gråzon och
det råder osäkerhet om hur märkningsbestämmelserna efterlevs.
Det finns människor som är allergiska mot alkohol och som får symtom
redan när de konsumerar en liten mängd alkohol. Det förekommer att familjer
när de har fest bjuder sina barn på cider som innehåller 2,25 volymprocent.
Det förekommer också uppgifter om att mycket unga köper just cider och
berusar sig med denna. Det finns även grupper av människor som av religiösa
skäl vill avhålla sig från att dricka alkohol och som nu har svårt att göra det.
Vänsterpartiet anser att det behövs en närmare definition om vad som skall
få kallas alkoholfritt. I länder inom Europeiska unionen finns en gräns för vad
som får anses som alkoholfritt. Den gränsen ligger på 0,50 volymprocent. Vi
vill att även Sverige inför denna gräns och att om det finns mer alkohol än
0,50 volymprocent i en produkt skall den betraktas som alkoholhaltig dryck.
Vänsterpartiet är medvetet om att detta för med sig att exempelvis lättöl
(1,8-2,1 volymprocent) kommer att betraktas som en alkoholhaltig dryck och
som det då kan vara olagligt att göra reklam för. En utredning bör tillsättas
med direktiv att tydliggöra begreppet alkoholfritt utifrån den situation som
framgår av motionen. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
5 Företagshälsovården
En fungerande företagshälsovård är en förutsättning för ett bra
förebyggande arbetsmiljö- och hälsoarbete. Det behövs också för att klara
ett framgångsrikt rehabiliteringsarbete. Det är uppenbart att
företagshälsovården har tappat mark under senare år och olikheterna är
stora mellan olika företag, branscher och yrken. Dessutom finns det
betydande fördelningspolitiska och könsmässiga skillnader vilket
noterades i Statskontorets undersökning i rapport 1997:2.
En utbyggd företagshälsovård har stora möjligheter att tidigt nå människor
med begynnande alkoholproblem. Ett landsomfattande projekt borde initieras
för att nå de tio procenten högkonsumenter av vilka det stora flertalet är män
och som står för hälften av vår totala alkoholkonsumtion.
Vänsterpartiet anser att det är viktigt att företagshälsovården ges
ekonomiska möjligheter att prioritera den förebyggande, uppsökande och
behandlande verksamheten för att få ner alkoholkonsumtionen och på så sätt
minimera skadorna. I detta arbete är Alkohol och narkotikarådet (ALNA-
rådet) ett viktigt organ. Där representeras både arbetstagare och arbetsgivare.
Ofta bygger deras verksamhet på kamratstöd. Utan att fungera som polis eller
vårdare kan de motivera en arbetskamrat att bli kvar i arbetsgemenskapen. I
den närhet, som en arbetsplats utgör, är man först på att upptäcka om en
kamrat mår dåligt. Det kan vara ökning av frånvaro, sjukskrivningar eller
andra tecken på att någon använder alkohol på arbetsplatsen. Ett bra
fungerande ALNA-råd i samverkan med företagshälsovården kan alltså tidigt
uppmärksamma problemen och snabbt finna en lösning på dem.
Ett större antal människor måste också få tillgång till hälsovård på
arbetsplatsen och den ska då ta ansvar för det förebyggande arbetet. Att
företagshälsovården i dag når mindre än 80 procent av alla anställda är
otillfredsställande. Vi ser i en utbyggd företagshälsovård möjligheter att
tidigt
nå människor innan de blir högkonsumenter.
6 Forsknings- och informationsinsatser kring
kvinnors och flickors alkoholvanor och
missbruk
Det är alltid viktigt med tidiga och förebyggande insatser när det gäller
alkoholmissbruk. Det gäller även för kvinnorna. För att kvinnligt
missbruk skall upptäckas tidigare och för att kvinnor i högre grad än nu
skall få relevant behandling krävs en fördjupad kunskap och insikt i
kvinnors missbruk. Sådan fördjupad kunskap måste även kunna belysa
skillnaden mellan kvinnors/mäns och flickors/pojkars alkoholvanor och
missbruk. Det finns också ett behov av att utveckla nya metoder för hur
man skall kunna nå kvinnor/flickor. För att på ett så heltäckande sätt som
möjligt motverka kvinnors missbruk krävs att ett stort arbete läggs ner på
förebyggande insatser. Det gäller såväl unga flickor som kvinnor.
Kvinnors alkoholvanor och missbruk betraktas fortfarande alltför ofta
utifrån manliga normer, liksom villkor och behov bedöms utifrån manliga
kriterier. Forskning, utveckling och insatser har fram till 1980-talet främst
ägnats männen och deras alkoholmissbruk. Kulturella normer, lagar och
sanktioner har tidigare i högre grad begränsat kvinnors alkoholkonsumtion.
Numera lever många kvinnor under ekonomiska och yrkesmässiga
förhållanden som mer liknar männens, vilket bidragit till att kvinnor dricker
mer. Nya normer i samhället, en ökad jämlikhet mellan könen och kvinnors
ökade stress är andra faktorer som medverkar till en ökad konsumtion. Den
ökade totalkonsumtionen har lett till att fler kvinnor närmar sig mäns
konsumtionsnivåer och att därmed fler kvinnor utvecklar ett missbruk.
Kvinnor som missbrukar alkohol bedöms i flera avseenden hårdare än män
som missbrukar. Den sociala kontrollen är också starkare. Detta kan ha en
avhållande effekt men kan också innebära hårdare fördömande av den som
dricker. Det finns även en tendens att både kvinnor och män dömer kvinnor
som dricker hårdare än de dömer män som dricker.
Kvinnor som utvecklar ett missbruk blir ofta mycket socialt utsatta.
Utslagningen ur de viktigaste sociala sammanhangen som familj och
närstående, arbete och bostad går ofta snabbare och mer definitivt än för
männen. Fortfarande gäller i många kommuner att vård och
behandlingsinsatser är mer utbyggda och anpassade till männens villkor och
behov än för kvinnorna.
Vänsterpartiet ser ett stort behov av forskningsinsatser när det gäller unga
flickors och vuxna kvinnors alkoholvanor och missbruk. Det behövs också ett
stort mått av informationsinsatser till dem som arbetar med ungdomar samt
till socialtjänst- och sjukvårdspersonal. Det finns klara skillnader i kvinnors
och mäns, flickors och pojkars livsvillkor. Det gäller också i förhållande till
alkohol. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.