1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ompröva
ekonomiska bidrag till utbyggnad av minikraftverk.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om reglerna för att få bidrag.
Inledning
Vattenkraften är färdigutbyggd i Sverige. Den uppfattningen
har inte bara Miljöpartiet, utan även Naturvårdsverket och
Naturskyddsföreningen. Det mål på 66 TWh, som funnits
sedan 80-talet, är så nära att nås att en exploatering av de få
återstående strömmande vatten inte kan motiveras. En fortsatt
exploatering hotar många växt- och djurarter, både redan
utrotningshotade och mer vanliga. Ändå vill regeringen, med
stöd av Centern och Vänsterpartiet, avsätta ytterligare 30
miljoner per år de närmaste två åren i bidrag till utbyggnad av
minikraftverk. Tar man inte hotet mot den biologiska mång-
falden på allvar?
Minikraftverk orsakar inga
miniskador
Namnet "minikraftverk" kan låta litet och ofarligt, men de
förstör lika mycket i de små vattendragen som de stora
kraftverken gör i de stora. Vattenflödet regleras och vatten-
nivån varierar med periodvis torrlagda stränder som följd.
Det leder till att djur- och växtlivet drabbas hårt. Många arter
är beroende av samma miljöer som vattenkraftsexploatörerna
är intresserade av och de hotas idag av utrotning. Enligt
Naturvårdsverket (SNV) är vattenkraftsreglering det största
hotet mot arter i sjöar och vattendrag. Just arter anpassade till
strömmande vatten är känsliga för förändringar och har gång
på gång trängts tillbaka i Sverige. Många finns på hotlistorna
idag.
Skräckexempel på
förödande beslut
Ett skräckexempel är Ljungån i Jämtland. Där har man fått
statligt stöd till ett nytt kraftverk trots dokumenterat höga
naturvärden, vilket är ett direkt brott mot Riokonventionen
om biologisk mångfald. Ljungån är ett av de artrikaste vatten
som undersökts i Sverige och flera av de arter som hittats där
är rödlistade (hotade). Det är en utbyggnad i en region där
90% av den utbyggbara vattenkraften redan är utbyggd. Fritt
strömmande forsmiljöer är en unik naturtyp och besluten att
tillåta detta är en skandal! Tyvärr är inte detta det enda
exemplet på att statliga bidrag går till sådan naturskövling.
Vattenkraftsutbyggnad kan också vara ett hot mot fiske och turistnäring.
Fisket förstörs och självklart förstörs naturupplevelsen för den som vill
uppleva naturen kring ett fritt strömmande vatten.
Minikraftverken ger
obetydligt eltillskott
Men producerar inte vattenkraften massor av nödvändig el
utan några som helst utsläpp? Sanningen är lite annorlunda;
vattenkraften svarar för en stor del av vår elproduktion. Så
långt stämmer det. Men av Sveriges ca 1550 vattenkraftverk
är ca 80% minikraftverk och de står för mindre än 2,5% av
vattenkraftens totala elproduktion. Regeringens
produktionsmål för minikraftverken på 0,25 TWh skulle
innebära att man behöver bygga nästan 200 nya
minikraftverk. Detta skulle vara totalt förödande för de arter
som är beroende av strömmande vatten, arter som redan är
hårt trängda.
Energimängden man får ut är samtidigt så liten att den drunknar i
jämförelse med den årliga variationen. Mångdubbelt större effekt kan man få
utan negativ naturpåverkan genom effektivisering av existerade kraftverk i t
ex Norrlandsälvarna. I de små vattendragen måste de biologiska värdena ha
företräde.
Miljökraven följs inte
Med sådana hot mot miljön, natur- och friluftsintressena
måste man självklart ha mycket hårda miljökriterier innan
man ger bidrag till utbyggnad av vattenkraft.
Energimyndigheten, som är den myndighet som delar ut
bidragen, har regler som säger att bidraget ska "stimulera till
utbyggnad av ekologiskt uthållig elproduktion". Vad betyder
då det? Tydligen ingenting enligt Energimyndigheten, för
hittills har inte ett enda projekt fått avslag av miljöskäl. Finns
en bedömning av de biologiska värdena med överhuvudtaget?
I flera fall har kommuner, länsstyrelser och SNV försökt
stoppa byggena för att man sett vilka orimliga skador på
naturen de skulle ge.
Det paradoxala är att hotet mot de små vattendragen inte skulle finnas alls
utan bidragen, eftersom dagens låga elpris och konkurrensen från andra
energislag gör att minikraftverk är olönsamma i sig. Utan de statliga bidragen
skulle det knappast byggas något minikraftverk i Sverige. Det är alltså ett
politiskt beslut av s, v och c som skapar hotet mot en redan trängd biologisk
mångfald.
Miljöpartiet kräver att
subventionerna till
naturskövling omprövas
Regeringen talar idag ofta om hållbar utveckling, biologisk
mångfald och att med varsamhet nyttja resurser för att även
kommande generationer ska kunna leva i en biologiskt rik
miljö. Om man verkligen menar detta kan man inte
subventionera en sådan naturskövlande verksamhet som
utbyggnad av de sista små strömmande vattendragen. Den
ideella naturvården, Naturvårdsverket och Miljöpartiet har
samma uppfattning: Bidragen till minikraftverk måste
omprövas.
Det minsta man kan begära är att reglerna för att få tillstånd att bygga
vattenkraftverk skärps och att hoten mot den biologiska mångfalden utreds
noga och får väga tungt i bedömningen. Det är det enda ekologiskt och
ekonomiskt rimliga. En spolierad biologisk mångfald är en förlust som inte
ekonomiskt kan värderas.
Energimyndigheten skriver i svar till Näringsdepartementet angående
uppföljning och utvärdering av 1997 års energipolitiska program:
Energimyndigheten har redan tidigare föreslagit regeringen att
investeringsstöden till vindkraft respektive vattenkraft bör slås ihop. Det
begränsade intresset för investeringsstödet till småskalig vattenkraft
uppvägs av ett stort intresse för stöd till vindkraft.
Det finns alternativa användningssätt för pengarna.