I motionen förespråkas en politik som, väl genomförd, ökar
människors möjligheter att förverkliga sig själva och
omvandla drömmar till verklighet. Detta i ett Sverige som vi
vill skall vara konkurrenskraftigt, attraktivt och stimulerande.
Det handlar om att politiken måste ge varje individ möjligheter att bli
maximalt konkurrenskraftig. Det handlar också om att göra svenska företag
och svensk arbetskraft konkurrenskraftiga och Sverige attraktivt.
För detta behövs i Sverige en ny politik för kreativitet och företagsamhet.
Det handlar om skatterna och företagandet, arbetsmarknaden, skolan, den
högre utbildningen och forskningen, kulturen, sjukvården, rättsväsendet med
mera. En politik som kan lösgöra enskilda människors skaparkraft är en
oavvislig del av en samlad politik som kan lyfta vårt lands välstånd och
trygghet och ge konkurrenskraft till Sverige och svenskarna.
Visst är Sverige bra på flera områden. Detta beror till stor del på de avre-
gleringar inom bland annat teleområdet som genomfördes av den borgerliga
regeringen. Men om detta skall var giltigt även framöver och vi dessutom
skall bli bra på flera andra områden krävs det ordentliga strukturförändringar.
Det handlar exempelvis om en bättre konkurrenssituation, mindre
regelkrångel, tryggare energiförsörjning, rörligare arbetsmarknad, skapandet
av fler fria universitet och högskolor, utbyggd yrkesutbildning, sänkta skatter,
kulturell mångfald, utbyggd infrastruktur, bättre sjukvård, förändrad
bostadsmarknad och minskad brottslighet.
Man kan inte leva på gamla meriter i all evighet. Det behövs därför en
politik som förstår de nya förutsättningarna och skapar ett Sverige som är
attraktivt att bo och verka i.
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om betydelsen av ett bättre svenskt klimat för arbete, företagande
och fritid.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att möta framtidens utmaningar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behoven av en näringspolitisk reform.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behoven av en arbetsmarknadspolitisk reform.1
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behoven av en utbildningspolitisk reform. 2
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behoven av en skattereform. 3
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behoven av en kulturpolitisk reform. 4
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behoven av en infrastrukturpolitisk reform. 5
9.
1 Yrkande 4 hänvisat till AU.
2 Yrkande 5 hänvisat till UbU.
3 Yrkande 6 hänvisat till SkU.
4 Yrkande 7 hänvisat till KrU.
5 Yrkande 8 hänvisat till TU.
Inledning
Konkurrens är bra. Den som lever i en konkurrensutsatt miljö
stimuleras att göra sitt bästa och anstränga sig extra. Risken
är annars att någon annan blir vinnare.
Inte bara människor, idrottslag och företag är konkurrensutsatta. All
världens länder lever i en konkurrenssituation, där den som inte lyckas
stimulera och attrahera människor och företag får mycket svårt att klara sig.
Utan företag och arbetskraft rycks nämligen hela fundamentet för välstånd
bort, vilket varje land givetvis vill undvika.
Om detta handlar denna motion. Vi vill att Sverige skall ha ett klimat för
arbete, företagande och fritid i världsklass. Ett klimat som attraherar och
stimulerar arbete och företagande. Ett klimat som lockar.
Politikens huvuduppgift är att skapa förutsättningar för tillväxt och att göra
landet, regionen eller orten attraktiv för företagande, investeringar och
mänsklig växt. Genom den sunda konkurrensen blir också politiken
konkurrensutsatt. Vi vill att Sverige skall stå starkt i den konkurrensen.
Våra visioner, idéer och konstruktiva förslag är motpol till den
socialdemokrati som har motståndet som främsta kännetecken. En
socialdemokrati som är, och alltid varit, emot de reformer som rubbar den
politiska maktens överhet. En politik som motarbetar det som är framtidens
möjligheter, på samma sätt som socialdemokraterna alltid har varit emot de
reformer som skapar förändringar och ökat utrymme för människor själva att
bestämma.
Socialdemokraterna har exempelvis motarbetat personalkooperativa
daghem, föräldrakooperativa daghem, privata daghem, privat sjukvård,
förmedlingsföretag, skrivbyråer, rekryteringsföretag, privata
arbetsförmedlingar, fristående skolor, skolpeng, den fria radion, fristående
TV-kanaler, privatiseringen av Telia och avregleringen av telemarknaden,
som kanske är den viktigaste enskilda orsaken till att Sverige i dag har en
framskjuten position inom IT-området. Man har varit och är emot reformer
som har givit människor nya möjligheter och som har gett Sverige växtkraft.
Man motarbetar alla de samhällsförändringar som ger den enskilda
människan kraft att bestämma över sin vardag.
Ny ekonomi - gamla
principer
Det talas mycket om "den nya ekonomin". I denna ekonomi
sägs andra principer råda än i den gamla industriella
ekonomin genom att det materiella kapitalet i form av
byggnader och maskiner fått mindre betydelse medan
immateriella tillgångar i form av kunskap kommit i centrum.
Idéer, informationsteknik och kompetent arbetskraft har blivit
de viktigaste faktorerna bakom företags framgång samtidigt
som den s.k. IT-revolutionen skapat en teknik som medfört
att takten i alla transaktioner har ökat, marknader har vidgats
och världen krympt.
Samtidigt som "den nya ekonomin" och "IT-revolutionen" innehåller en
mängd nyheter, främst av teknisk art, finns det flera paralleller mellan den
revolution som nu sker och de som tidigare inträffat. Under 1800-talet
utvecklades användningen av ångmaskinen, under 1900-talet utvecklades
användningen av elmotorn och förbränningsmotorn och nu utvecklas
elektronikens möjligheter med förbättrad informationsteknik som följd. Den
genomgående likheten är att det i huvudsak handlat om att utveckla en
slagkraftig infrastruktur som varit betydelsefull för hela samhällets
utveckling. Denna infrastruktur har sedan stått i centrum för strukturcyklerna
mellan de industriella revolutionerna. Vid mitten av 1800-talet spreds således
järnvägsbyggandet, vilket stimulerade tillväxt och vidgad världsekonomi. På
1900-talet skedde en liknande utveckling av infrastrukturen med
elektrifiering, bilism och flyg, och som en följd av den elektroniska
revolutionen växer nu bland annat Internet.
Karakteristiskt för de industriella revolutionerna är att basinnovationer
spridits inom produktionen med nya organisationsprinciper och
kunskapsbehov som följd. Efterfrågan på ny kompetens har därmed ökat och
produktionen har fokuserats till geografiska områden som varit mest
konkurrenskraftiga och bäst kunnat tillgodose arbetskraftens och företagens
behov.
Denna efterfrågan gäller givetvis inte bara de som direkt sysslar med de
tekniska frågorna i den nya industriella revolutionen. Den gäller en mängd,
vitt skilda men lika nödvändiga, sektorer. Det handlar om ett samspel mellan
människor och teknik med nyfikenheten som grundläggande beståndsdel.
Klimatet för arbete och
företagande
Intressanta frågeställningar
Hur lockande är det att leva, arbeta och driva företag i
Sverige? Hur attraktivt är det svenska företagsklimatet?
Frågan kompliceras av att ett sådant klimat är svårt att mäta,
väga eller klassificera i tabeller. Svaret blir därmed beroende
av vilka faktorer som undersöks. Följande objektiva fakta är
relevanta i diskussionen om ett lands konkurrenskraft och
attraktivitet.
Företagsklimatet - objektivt sett
- Företagsklimat är ett abstrakt begrepp. För att konkretisera frågan om
företagsklimatet kan man mäta de subjektiva uppfattningarna hos
företagsledarna själva. Detta har NUTEK nyligen gjort, genom intervjuer
med 250 svenska företagsledare. Då visade det sig att enbart sex procent
av alla tillfrågade anser att näringsklimatet är bäst i Sverige. När det gäller
de utlandsägda företagen har andelen som föredrar Sverige framför andra
länder minskat från 43 procent 1993 till fem procent i år.
- NUTEK-rapporten visar att rekryteringsproblemen har blivit värre och att
det är ett allvarligt problem för fortsatt expansion. Exempelvis har nio av
tio IT-företag svårt att rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Exempel
på andra svenska bristyrken är, enligt Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS):
sköterskor, lärare, läkare, VVS-montörer, socialsekreterare,
undersköterskor, lastbilsmekaniker och kockar.
- OECD:s statistik visar att Sverige befinner sig på plats 21 av 25 när det
gäller antal personer med minst treårig högskoleutbildning i åldrarna 25-
34 år. Sverige avviker därmed markant från det internationella mönstret att
de yngre är mer välutbildade än de äldre.
- Sverige ligger på plats 15 av 21 gällande antalet yngre personer mellan 25
och 34 år med minst treårig naturvetenskaplig eller teknisk
högskoleexamen. När det gäller andelen naturvetare och tekniker av
samtliga examinerade befinner sig Sverige på plats 9 av 20. Vid en
jämförelse mellan Japan och Sverige visar det sig att andelen invånare med
NT-utbildning är dubbelt så hög i Japan.
- Av de tjugo största svenska multinationella företagen 1986 finns i dag bara
hälften kvar i Sverige. Konsekvensen av att svenska företag köptes av
utländska företag under 1990-talet uppskattas av Handelns
utredningsinstitut (HUI) i en forskningsrapport till drygt 60 000 förlorade
svenska jobb.
- Utlandsägandet i Sverige är nu större än någonsin, enligt NUTEK. Förra
året fanns över 4 000 utlandsägda företag med nästan 400 000 anställda i
Sverige. Över 700 svenska företag blev utlandsägda under 1999 och
antalet anställda ökade med nästan 65 000 personer.
- Orsakerna till utlandsflytten är flera. Enligt en undersökning gjord av
Invest in Sweden Agency (ISA) finns det fyra huvudsakliga skäl:
1. Skatter, sociala kostnader, lagstiftning och ekonomiskt
klimat
2. Inkomstbeskattningen
3. Närheten till kunder, konkurrenter och strategiska underleverantörer av
varor och tjänster
4. Vikten av smidiga kommunikationer och transporter.
- Resultaten av Stockholms Handelshögskolas "Kvartalsfråga"( första
kvartalet år 2000) visar att 9,9 procent av de svenska företagen "absolut"
kommer att flytta ut en del av verksamheten från Sverige under år 2000.
Undersökningen visar att uppemot en halv miljon anställda jobbar i företag
med hög eller ganska hög flyttbenägenhet och därmed riskerar att påverkas
av en företagsflytt under år 2000.
- Regelverket som berör företagande växer genom nya lagar och
förordningar med en tillväxttakt på 5-6 procent årligen. Bara kostnaden för
att följa reglerna beräknas uppgå till 3-4 procent av BNP, enligt Dagens
Industri.
- Kostnaderna per anställd för att administrera skatte-, arbetsmarknads- och
miljöreglerna är fem gånger större i företag med 1-19 anställda än i
företag med 50-500 anställda. Kostnaden för att administrera de tre
regelområdena uppgår till 30.000 kr per anställd och år i företag med
mellan 1 och 19 anställda.
- Sifos senaste Samhällsbarometer visar att av dem som övervägt att starta
eget företag, men inte gjort det, är det närmare en fjärdedel som uppger att
de "skräms av myndigheternas krav och regler".
- World Economic Forum har sammanställt vilka av 60 undersökta nationer
som är mest konkurrenskraftiga. Det land vars ekonomi anses som mest
konkurrenskraftig är Finland följt av USA och Tyskland. Sverige hamnar
på sjunde plats. Undersökningen har också rankat länderna efter
tillväxtskapande konkurrenskraft. USA rankas här som etta och Singapore
som tvåa.
- Företagskonkurserna ökade kraftigt under augusti 2000 enligt
kreditupplysningsföretaget UC. I Stockholm ökade företagskonkurserna
med hela 51 procent till 145 konkurser, jämfört med augusti förra året. De
mest konkursdrabbade branscherna är handel och konsultverksamhet.
- Statlig kommersiell verksamhet utgör ett betydande problem för en fri och
rättvis konkurrens. Sakförhållandet bekräftas av Statskontorets rapport
"Staten som kommersiell aktör" (2000:16). Följande framgår av rapporten:
- Hälften av alla myndigheter och statliga företag bedriver
konkurrensutsatt verksamhet i påtaglig omfattning.
- Det finns ett stort utbud av statliga tjänster på konkurrensutsatta områden
som endast till en del sammanfaller naturligt med myndigheternas
kärnverksamheter.
- Bärande motiv till varför den konkurrensutsatta verksamheten skall
bedrivas saknas ofta.
- En fjärdedel av de statliga myndigheternas och bolagens verksamhet på
konkurrensutsatta områden har märkbar och negativ effekt på marknadens
funktionssätt.
Arbetsklimatet - objektivt sett
Det klimat som arbetskraften har att ta hänsyn till är beroende
av en mängd faktorer. Det handlar inte bara om rent
arbetsrelaterade detaljer, utan är självklart påverkat av hela
livsmiljön, faktorer såsom sjukvårdens kvalitet,
bostadsmarknad, risken att råka ut för brott osv.
- 1987-1998 var nettoutvandringen av personer födda i Sverige sammanlagt
47.046. Av dessa var cirka 20.000 högskoleutbildade, exempelvis
forskarutbildade, läkare, tandläkare, sjuksköterskor, civilingenjörer,
naturvetare och ekonomer.
- I fråga om förmåga att behålla högutbildade i hemlandet hamnade Sverige
1999 på plats 43 av 47 i den ranking som årligen görs av International
Institute for Management Development (IMD).
- Långtidsutredningens (LU 99) siffror visar att andelen anställda i Sverige
med minst tre års universitetsutbildning är lägre än genomsnittet för
OECD-länderna. En av huvudorsakerna anges vara att den ekonomiska
avkastningen på högre utbildning är för liten.
- I mitten av 1980-talet arbetade majoriteten av de anställda i svenska
börsföretag inom landet. I dag återfinns tre av fem utomlands. En fjärdedel
av svenska multinationella företags forsknings- och utvecklingsarbete sker
i utlandet.
- Arbetslösheten är tre gånger högre bland individer med invandrarbakgrund
än för personer födda i Sverige. En av tre individer som är
långtidsinskrivna hos arbetsförmedlingen är personer som är födda
utomlands.
- När Landstingsförbundet i våras presenterade sin nya databas om kötider i
vården var det för tre av fyra diagnoser mindre än hälften av sjukhusen
som kunde erbjuda vård inom tre månader.
- Säkerhetsföretagen i Sverige omsätter lika mycket pengar som polisen, ca
12 miljarder kronor.
- I Stockholms Stads bostadskö står närmare 70 000 personer i kö för en
hyresrätt. Antalet rivna bostadslägenheter 1999 var det högsta på 22 år.
Under året påbörjades rivning av 3 608 lägenheter i flerbostadshus. I
Stockholms län är endast 0,2 procent av allmännyttans lägenheter
outhyrda. I Jämtlands län är motsvarande siffra 10,1 procent.
En bra politik
En rimlig utgångspunkt för politiken är att varje människa
skall få möjlighet att utvecklas maximalt, vilket innebär att
politiken måste sträva efter att här och nu ge alla människor
frihet, trygghet och utvecklingspotential. Detta inbegriper
många och vitt skilda områden.
För det behövs en ny politik för kreativitet och företagsamhet. Den berör
skatterna och företagandet, arbetsmarknaden, skolan, den högre utbildningen
och forskningen, kulturen, sjukvården, rättsväsendet m.m. En politik som kan
lösgöra enskilda människors skaparkraft är en oavvislig del av en samlad
politik som kan lyfta vårt lands välstånd och trygghet.
Den politik för kreativitet och företagsamhet som vi förordar utgår från
den enskilda människans förmåga. Dess villkor formas av att Sverige i allt
högre utsträckning är en del av en global gemenskap.
Globaliseringen innebär att ekonomierna länkas samman. Detsamma gäller
också för viktiga delar av politiken. Universitet, skolor, arbetstagarnas
förmåga liksom lagarna utsätts för internationell konkurrens och jämförs vid
företagsetableringar. Det handlar om näringsklimatet i bred bemärkelse.
Framgång kräver ett företagarklimat i världsklass, forskning och utbildning i
världsklass, kreativa miljöer i världsklass och en ekonomisk politik i
världsklass.
Målet för Sveriges tillväxtpolitik måste vara att få fram produkter, system
och metoder som med god konkurrenskraft orkar bära höga löner. Det blir
inte höga löner bara för att Sverige är Sverige utan för att företag och
medarbetare är duktiga och förändringsbenägna samt har hög teknikförmåga
och god kunskap. Det innebär ett betydande förändringstryck på traditionella
monopol och offentliga verksamheter. Det är nödvändigt att i högre
utsträckning ta tillvara initiativkraften hos enskilda människor och uppmuntra
anpassningsförmåga och företagaranda.
Sverige måste bli ett land som människor och företag vill bo och verka i.
Det behövs ett klimat som attraherar och lockar människor att utnyttja sina
möjligheter för egen och samhällelig vinning. Sverige skall vara ett samhälle
som uppmuntrar initiativ och skapande.
I det följande presenterar vi de konkreta åtgärder som krävs för att uppnå
detta.
En bra näringspolitik
Sälj statsföretagen
Hela den svenska ekonomin måste fungera i konkurrens.
Ökad konkurrens uppnås bland annat genom att statligt
ägande i näringslivet avvecklas. Vi anser inte att staten, med
skattepengar som grund, skall snedvrida konkurrensen och
därmed inverka hämmande på verksamheter som skulle må
bättre av en större frihet. För att bland annat främja
arbetsmiljöerna, förbättra konkurrensen, öka allmänhetens
aktieägande och ge de i dag statligt ägda företagen
förbättrade möjligheter på den internationella marknaden
föreslår vi att ett 30-tal av de statligt ägda bolagen
privatiseras i ett inledande skede.
En riktigt genomförd privatisering av de statliga företagen skall:
- Renodla statens roll som lagstiftare och normgivare.
- Stärka de privatiserade företagen.
- Sprida intresset för sparande i aktier till nya grupper och bredda
riskkapitalmarknaden.
- Ge staten inkomster som kan användas till andra mer angelägna ändamål.
En rad myndigheter bedriver konkurrensutsatt verksamhet,
vilket leder till att konkurrenssituationen på marknaden
påverkas. Vi föreslår att regeringen snarast återkommer till
riksdagen med förslag för att avveckla denna typ av
konkurrenssnedvridning.
Vidare bör staten för varje bolag där statlig ägarinblandning föreligger
omgående motivera varför så är fallet. De företag vars koppling till staten inte
kan motiveras bör ingå i den privatiseringsplan, som vi begär att regeringen
omgående presenterar.
Mindre regelkrångel
Kostnaderna för tillväxthämmande regler är betydande. Priset
betalar medborgarna, främst i form av sämre levnadsstandard
och begränsad valfrihet. Det arbete för bättre och enklare
regler som inleddes av den borgerliga regeringen 1991-94
måste drivas vidare. Småföretagsdelegationens förslag i
delegationens sju olika delbetänkanden bör genomföras
skyndsamt. Dessutom bör avregleringsarbetet bedrivas
systematiskt på alla nivåer. Vi anser att samtliga befintliga
regler som berör företagare skall granskas inom en
mandatperiod i syfte att förenkla och minska regelmassan.
Arbetet med regelförenklingar bör ges en hög politisk prioritet och
företagarna själva bör få påverka arbetet genom samråd. Vi vill att alla nya
förslag från regeringen som påverkar företagens villkor skall föregås av en
noggrann analys av effekterna. Även myndigheter som ger ut föreskrifter
skall omfattas av kravet att göra en konsekvensanalys.
Vi förordar införandet av en så kallad solnedgångsparagraf. Den innebär
att lagar och regler upphör att gälla efter en viss tid om de inte förnyas.
F-skattsedeln har blivit företagandets skattemässiga grund. Utan F-
skattsedel är det svårt eller omöjligt att bedriva näringsverksamhet. Därför
måste utgångspunkten vara att alla som begär F-skattsedel skall tilldelas
sådan, om det inte framstår som uppenbart att det angivna företagssyftet är
oseriöst.
Bättre konkurrensverktyg
Konkurrensverket bör ges en starkare ställning. Dess
möjlighet att ingripa med hjälp av konkurrenslagen måste
förbättras. Men också kommunallagen bör ses över och
reglerna för vad som är tillåten respektive otillåten kommunal
verksamhet preciseras. Därmed underlättas rättsliga
prövningar.
Stat, kommun och landsting skall inrikta sig på kärnverksamheterna, inte
ägna sig åt affärsverksamhet. Vi föreslår en ökad konkurrensutsättning av
offentliga verksamheter. Offentliga monopol motverkar inte bara en
förbättrad kvalitet på de tjänster som erbjuds utan förvägrar även de anställda,
varav merparten kvinnor, möjligheten att välja arbetsgivare. All kommunal
förvaltningsverksamhet, som inte är myndighetsutövning, skall utsättas för
konkurrens. En lagstadgad rätt för privata entreprenörer att utmana offentlig
näringsverksamhet bör införas.
Kravet på konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning bör skärpas
genom en lag som stadgar att offentlig näringsverksamhet skall redovisas
skild från annan verksamhet. Möjligheterna att överklaga offentlig
näringsverksamhet bör dessutom förbättras. Lagen om offentlig upphandling
bör kompletteras med en regel om att all offentlig näringsverksamhet måste
grundas på formella beslut av stat, kommun eller landsting.
Trygga energiförsörjningen
Det övergripande målet med energipolitiken skall vara en
säker och konkurrenskraftig el- och energiförsörjning. De
särskilda produktionsskatterna och subventionerna som
enbart utgör ett negativt ingrepp i energimarknadens
funktionssätt bör tas bort. Statens engagemang och stöd bör
begränsas till att omfatta grundläggande energiforskning samt
utveckling och tillämpning av ny energiteknik.
Nätföretagen måste effektiviseras, vilket bäst uppnås genom att en modell
för så kallad benchmarkingkonkurrens införs. Riksdagsbeslutet om en förtida
avveckling av kärnkraften måste rivas upp. Såväl principiella som rena
sakskäl talar mot en förtida avveckling. Avvecklingsbeslutet leder till
allvarliga negativa konsekvenser för samhällsekonomin, miljön och jobben.
Den avreglering och reformering av energimarknaden som inleddes i
mitten på 1990-talet har skapat nya förutsättningar som måste tas till vara. På
den fria elmarknaden sker produktion och handel med el i konkurrens, vilket
har skapat förutsättningar för en effektiv prisbildning samtidigt som
elkonsumenternas valfrihet ökat. Detta har lett till lägre elpriser och en
effektivisering av producenters och elhandlares verksamhet.
Energipolitiken måste nu anpassas till den avreglerade marknadens villkor.
På en reformerad och avreglerad energimarknad duger det inte längre att
fortsätta med en energipolitik som är grundad på planeringsmål och
omfattande statlig styrning. Statens roll bör inskränkas till att fastställa de
spelregler som skall gälla på marknaden i allmänhet och i synnerhet
spelreglerna vad gäller miljö, säkerhet och beredskap. Utöver att fastställa
villkoren eller spelreglerna för marknadens aktörer skall staten inte försöka
styra vilken teknik eller vilken produktionsform som skall utvecklas.
Gå in i EMU:s tredje steg
En anslutning av Sverige till EMU:s tredje steg är
utomordentligt angelägen. Införandet av en gemensam valuta
- euron - är ett viktigt steg i fullbordandet av en verklig
gemensam marknad och ett värdefullt hjälpmedel för att
bekämpa arbetslösheten. En anslutning till euron medför
minskad valutaosäkerhet, ger lägre ränta och innebär att det
blir mycket lättare för privatpersoner och småföretag att
agera över gränserna när de skall resa, handla, göra affärer,
spara, låna, investera, köpa hus, studera eller pensionera sig.
Det är fel att vänta med att gå med i något som är bra för Sverige. Den
svenska regeringen måste presentera en tidtabell för den svenska anslutningen
till EMU i stället för att fortsätta försena processen.
En bra arbetsmarknadspolitik
Den traditionella statliga arbetsmarknadspolitiken har genom
sin ineffektivitet kommit till vägs ände. Det är dags att
allvarligt överväga en omfattande omläggning av
arbetsmarknadspolitiken. Det enda acceptabla resultatet är att
alla som kan och vill arbeta också har bra möjligheter att få
den chansen.
Vi föreslår att regeringen ges i uppdrag att pröva möjligheterna att stärka
det lokala ansvaret för de arbetslösas situation. Fokus bör ligga på vad den
arbetslöse är bra på och vad hon eller han vill och kan åstadkomma, i stället
för på konstlade kurser och program som alltför ofta inte leder till något
arbete. Det bör prövas om en arbetsgaranti skulle kunna stimulera inblandade
parter att effektivare ordna arbete åt de arbetslösa. Inget arbete skall ses som
för okvalificerat, även om det erbjudna arbetet inte motsvarar den arbetslöses
främsta önskemål.
Satsa på modern yrkesutbildning och
lärlingsutbildning
De arbetslösa skall ha möjligheter att få utbildning av hög
kvalitet. Bristen på kvalificerad arbetskraft är uppenbar inom
många yrken och branscher. Många av dagens yrkesinriktade
arbetsmarknadsutbildningar leder inte till önskat resultat. Det
är bättre att lägga mera kraft på en modern yrkesutbildning
och lärlingsutbildning av hög kvalitet. Bra utbildad
arbetskraft motverkar flaskhalsar.
Vi föreslår fördubblat antal studieplatser inom den eftergymnasiala
kvalificerade yrkesutbildningen. Vidare föreslår vi införandet av en rörlig och
företagsinriktad lärlingsutbildning. Huvudman för utbildningen kan vara en
kommunal eller fristående skola eller ett utbildningsföretag. Utbildningen
skall utformas lokalt och ges sin egen profil i samverkan med det lokala
näringslivet. Utbildningen skall ge gymnasiekompetens i svenska, matematik
och förekommande karaktärsämnen. Godkänd lärlingsutbildning ges
offentligt stöd med en lärlingspeng - inom ramen för den nationella skolpeng
vi vill genomföra - som följer eleven till utbildningens huvudman.
Inför kompletterande utbildning för invandrare
och långtidsarbetslösa
Det växande utanförskapet och tudelningen på den svenska
arbetsmarknaden måste brytas. Framför allt har invandrare,
äldre långtidsarbetslösa och deltidsarbetslösa svårt att erhålla
ordinarie arbeten på heltid.
Vi föreslår att kortare kvalificerade yrkesutbildningar för äldre
långtidsarbetslösa införs. Äldre arbetslösa måste ges möjligheter att genomgå
tidsbegränsade och specifikt inriktade yrkesutbildningar inom ramen för bl.a.
fristående yrkeshögskolor och den företagsinriktade lärlingsutbildningen.
Kompletterande utbildning för invandrare måste införas. Grunden måste
läggas genom tillräckliga kunskaper i svenska språket. Alla som vill skall ges
möjligheter att kunna komplettera sina tidigare kunskaper. Det kan gälla
språkkunskaper i svenska eller engelska respektive yrkeskunskaper inom
exempelvis data, teknik, medicin eller yrkeshantverk. Kraven på svenska för
invandrare (Sfi) måste skärpas och utbildningen individualiseras. Sfi skall
konkurrensutsättas och upphandlas via anbudsförfarande. Sfi skall årligen
utvärderas och resultaten offentliggöras.
Formerna för validering av utländska utbildningar bör ses över och bli mer
flexibla och pålitliga.
Skapa en öppen och rörlig arbetsmarknad
Om alla skall ha möjlighet att få ett arbete måste den svenska
arbetsmarknaden bli mer öppen och rörlig. Den nuvarande
trenden pekar tyvärr i motsatt riktning. Rörligheten har
minskat och dagens lagstiftning är utformad efter
industrisamhällets förutsättningar och villkor. Den är
omodern och motverkar sitt ursprungliga syfte. Vi föreslår att
den nuvarande arbetsrätten moderniseras och blir mer
anpassad till en internationell arbetsmarknad. Principen att
sist anställd automatiskt blir först ut, när personal sägs upp,
skall tas bort.
En möjlighet måste omedelbart införas för löntagare och arbetsgivare att
vid nyanställning välja andra former av samverkan än de som dagens
arbetsrättsliga lagstiftning medger.
En regel om stridsåtgärders proportionalitet bör införas i
medbestämmandelagen. Denna regel skall omfatta regler om att en
stridsåtgärds omfattning och den skada som drabbar motparten skall stå i
proportion till syftet med åtgärden.
Förbud måste införas mot att utsätta enmansföretag och familjeföretag utan
anställda för stridsåtgärder. Begränsningar av detta slag finns i andra nordiska
länder.
Rätten till sympatiåtgärder bör avskaffas. Det är inte rimligt att
utanförstående parter helt oförskyllt skall drabbas av sympatiåtgärder p.g.a.
en intressekonflikt mellan en fackförening och arbetsgivare vid ett helt annat
företag.
Arbetstiden skall vara ett individuellt ansvar och
beslut
Frågan om arbetstid lämpar sig sällsynt illa att behandlas på
central politisk nivå. Det är de enskilda arbetstagarna och
arbetsgivarna som bäst avgör hur arbetstiden skall utformas
och fördelas. Vi föreslår att arbetstiden blir ett individuellt
ansvar och beslut. Det skall vara upp till arbetstagarna och
arbetsgivarna att via kollektiva eller individuella avtal avgöra
arbetstidens omfattning och utformning.
En bra utbildningspolitik
En utbildningspolitik för mångfald och
konkurrens
Kunskap har blivit det viktigaste konkurrensmedlet. Vårt land
måste utveckla ett utbildningssystem av högsta klass för att
kunna bli en kunskapsnation i fronten av den globala
utvecklingen.
Sverige skall vara en attraktiv allianspartner inom utbildning och
forskning. Förändringar behöver genomföras som sammantaget kan bidra till
att göra Sverige till en nation som andra länder vill knyta ytterligare band
med, i form av ökat studentutbyte, utbyte av forskarstuderande samt
internationellt forskningssamarbete inom olika forskningsfält. Bioteknik,
medicin och informationsteknik tillhör de forskningsområden som bör
prioriteras, men även humaniora och samhällsvetenskap behövs. Den nya
tvärvetenskapliga forskningen kräver goda kunskaper i de klassiska ämnena,
för att skapa en plattform från vilken nya framsteg kan göras. Ny kunskap kan
utvecklas i mötet mellan olika ämnen.
En strategi för naturvetenskap och teknik
Att skapa bästa möjliga förutsättningar för ny banbrytande
kunskap är en avgörande uppgift. Ett exempel är biotekniken
som kommer att leda till att ett stort antal nya tillväxtföretag
kan skapas. Vi vill inrätta ett nationellt institut för hälsa och
medicin. Ett sådant institut - en svensk motsvarighet till
USA:s "National Institute of Health" - skulle kunna
kraftsamla och tillvarata den potential som finns inom
biotekniken i dag. Inom institutet bör kompetens inom
medicin, hälso- och sjukvård, beteendevetenskap, social
omsorg och arbetsmiljö samt informationsteknologi samlas.
Institutet innebär att en stark forskningsfinansiär för hela det
hälsovetenskapliga spektrat skapas.
Kunskap av hög klass grundläggs i de allra första åldrarna. Skolan måste
därmed ställas i fokus av arbetet för att göra Sverige mer kreativt.
Uppdraget att öka intresset för naturvetenskap och teknik måste påbörjas
redan i grundskolan. Ett sviktande intresse från ungdomar att söka NT-
utbildningar ställer skolan inför många utmaningar. Det räcker inte att
marginellt öka antalet studieplatser vid universiteten och högskolorna när
intresset är för lågt för naturvetenskap och teknik i grundskolan. Insatser inom
ett brett naturvetenskapligt perspektiv måste göras tidigt. Fler duktiga lärare
måste också lockas till grundskolan. Det kräver att lärarna ges
konkurrensmässiga arbetsvillkor.
Satsa på kvalitet
Sverige behöver internationellt konkurrenskraftiga
kunskapskluster. Regioner som målinriktat arbetar med att
bygga kluster av kunskap, kunnande och kapital i syfte att
skapa verksamhet av högsta internationella klass har den
största utvecklingspotentialen. Med kunskapskluster avser vi
samverkan mellan akademi, näringsliv, finansiärer samt
myndigheter i syfte att genom fokuserade satsningar öka
regionens konkurrenskraft.
Det är nödvändigt att stärka forskningens sammanlagda resurser för att
kunna nå de långsiktiga ambitionerna gällande kvalitet och spetsforskning
som kan skapa nya företag och jobb i Sverige.
Svensk utbildning skall attrahera utländska
studenter
År 2002 bör antalet utländska studenter i Sverige vara
fördubblat. För att nå detta behövs en tydlig strategi. Om
betydligt fler utländska studenter skall kunna lockas till
svenska universitet måste utbildningen vara av hög
internationell kvalitet. Utländska erfarenheter bidrar till högre
kvalitet än vad som annars vore möjligt att åstadkomma.
Utbildningsutbyte skapar nätverk och kontakter av betydande
omfattning.
Sverige måste bli bättre på att ta hand om och använda sig av utländska
studenters erfarenheter. Vi anser att Högskoleverket skall ges i uppdrag att se
över mottagandet av utländska studenter och lämna förslag till konkreta
åtgärder.
Vi anser att regeringen bör ges i uppdrag att initiera ett arbete som syftar
till att ta fram en internationellt anpassad modell för studentutbyte i syfte
att
fler svenska studenter skall ges möjlighet att studera vid utländska
toppuniversitet. Det ger Sverige en viktig spjutspets. År 2002 bör antalet
svenska studenter utomlands ha fördubblats.
Sverige har unika möjligheter att ligga i framkant gällande digital
distansutbildning. Sverige ligger redan i världstoppen när det gäller
användandet av ny teknik. Ett mål är att ett eller flera universitet/högskolor i
Sverige skall kunna genomföra digital distansutbildning av högsta
internationella klass. Ett virtuellt universitet bör skapas.
Skapa fler fria universitet och högskolor
Utbyggnaden av den högre utbildningen bör styras av
studenternas val. Vi föreslår att fördelningen av studieplatser
skall ske med denna utgångspunkt.
Sveriges universitet och högskolor behöver utvecklas i olika riktningar
med varierande profil. Konkurrens och mångfald bidrar till högre kvalitet och
ökad valfrihet, men även till att vissa lärosäten kan fokusera mer av sina
satsningar på tillväxtfrämjande forskning i nära samarbete med näringslivet.
Fler universitet och högskolor skall ges möjlighet att frigöra sig från staten.
Vi föreslår att några universitet eller högskolor ges möjlighet att övergå i
privat form och arbeta under samma förutsättning som Chalmers tekniska
högskola i Göteborg och Högskolan i Jönköping.
Det är angeläget att finna väl fungerande former för godkännande och
finansiering av privata universitetsutbildningar. Bland dessa finns inte minst
många konstnärliga och humanistiskt inriktade utbildningar av hög kvalitet.
Regeringen bör ges i uppdrag att pröva dessa frågor i särskild ordning.
Främja den kontinuerliga
kompetensutvecklingen
Det offentligas respektive den enskildes ansvar för
finansiering av utbildning behöver tydliggöras. För att
åstadkomma en kontinuerlig kunskaps- och
kompetensutveckling under en individs samlade tid i aktivt
arbetsliv behöver nya, individuella finansieringsmöjligheter
skapas.
Vi förordar införande av individuella kompetens/utbildningskonton, där
den enskilde och dennes arbetsgivare kan avsätta resurser för återkommande
kunskapsförsörjning, som får användas när helst det passar arbetstagaren och
arbetsgivaren. Förslaget är ett av många som behöver genomföras för att
främja en friare och rörligare arbetsmarknad.
En bra skattepolitik
Utgångspunkter
De höga skatterna minskar människors trygghet. Ett rimligt
mål är att var och en skall kunna ha en buffert motsvarande
en årslön i sparat kapital. Det kräver ett skattesystem som
låter människor behålla mer av sina inkomster och som inte
lägger extra skatt på kapitaluppbyggnad, vare sig som skatt
på boende eller som skatt på förmögenhet.
Det höga svenska skatterna minskar utrymmet för människor att träffa
egna val. De utgör för de allra flesta svenskar den största hushållsutgiften.
Människor förhindras på så sätt att ta ansvar för sina egna liv.
Höga skatter motverkar också tillväxt av ekonomi och företag. De medför
att företag, jobb och kunskap flyttar till länder där skatteklimatet är
gynnsammare. Alla skatter, oavsett utformning, höjer dessutom de svenska
priserna.
Att omfördela skattetrycket, vare sig genom så kallad skatteväxling eller
skatteomläggningar, löser inte de problem Sverige lider av. För att råda bot på
dem måste det totala skattetrycket sänkas.
Sänk skatten på kunskap och kompetens
God kunskap är grunden för att efterfrågas och kunna
utvecklas på arbetsmarknaden. Utbildning skall därför löna
sig. I kunskapsintensiva yrken är arbetskraften i allt högre
grad rörlig över nationsgränser. Det kan gälla forskare och
ingenjörer, likaväl som datatekniker och sjuksköterskor. En
viktig anledning att flytta från Sverige är att lönen efter skatt
är högre i andra länder. Den förlängda värnskatten är en skatt
som fungerar som en skatt på kunskap och kompetens. Vi
föreslår att den avskaffas omedelbart. Den statliga
inkomstskatten bör successivt avvecklas och i ett första skede
sänkas till 15 procent.
I den nya ekonomin, till stor del bestående av företag i IT-sektorn, är
tillväxten hög, risken stor och kunskapsinnehållet betydande. Personalen
inom dessa branscher är extremt lättrörlig. För att underlätta för företag inom
kunskapsintensiva branscher att behålla sin personal utges ofta olika typer av
optioner. De höga inkomstskatterna i Sverige gör att verksamheter ofta
förläggs till andra länder, där beskattningen upplevs som rimligare. Därför är
det viktigt att såväl skattetrycket i sin helhet som beskattningen av optioner
sänks till nivåer som är konkurrenskraftiga i förhållande till andra länder.
Det
bör övervägas att beskatta personaloptioner som inkomst av kapital. Vi
föreslår också att royaltyinkomster av patenterade uppfinningar beskattas som
kapital i stället för som inkomst.
Sänk skatten på företagande och riskkapital
Beskattningen av företag, företagare och riskkapital är för
hög i Sverige. Den svenska skatten på ägande, d.v.s. skatten
på bolagsvinster, förmögenhet, reavinster och utdelningar, är
högst i världen. Förmögenhetsskatten är en del av denna
problematik. Den bör avskaffas. Vi vill också avskaffa
dubbelbeskattningen på aktier. Det ökar tillgången på
riskkapital och stimulerar nytänkande och entreprenörskap.
Fåmansbolagen diskrimineras i svensk skattelagstiftning. Ett stort antal
regler, som medför att personer som äger och driver sådana företag måste
betala högre skatt än andra, har införts. Vi har under flera år krävt att denna
särlagstiftning skall upphöra.
Dessutom vill vi införa en möjlighet att göra riskkapitalavdrag för
riskfyllda investeringar. Det stimulerar tillkomsten av nya företag inom nya
expansiva verksamheter.
De krångliga så kallade 3:12-reglerna tvingar företagare att ta ut en del av
sin vinst som högbeskattad arbetsinkomst. Reglerna missgynnar därmed
aktivt ägande i småföretag till fördel för passivt kapitalägande samt
missgynnar högavkastande och riskfyllt företagande till förmån för
lågavkastande och relativt riskfritt företagande. Det råder en bred
samstämmighet om att dessa regler måste ändras. Regeringen har begravt
frågan om 3:12-reglernas avskaffande i en utredning, och på grund av
regeringens senfärdighet finns det risk för att det kan dröja åtskilliga år
innan
reglerna ändras. Det är nu hög tid att dessa småföretagarfientliga regler
omedelbart avskaffas.
Vidare måste straffavgiften vid försenad inlämning av moms- och
uppbördsdeklaration slopas. De nya skatteinbetalningsrutinerna har inneburit
vissa förenklingar, men vad gäller straffavgiften vid för sent inlämnad
deklaration samt tidpunkt för då deklaration och betalning anses ha kommit
skattemyndigheten tillhanda har reglerna försämrats vilket särskilt
missgynnar småföretag.
Sänk skatten på tjänster
Behovet att få hjälp med hemnära tjänster är stort. Det gäller
såväl reparation och underhåll av bostaden som hjälp med att
sköta hushållet. Moderaterna har tillsammans med
Kristdemokraterna och Folkpartiet lagt förslag om
skattereduktion för ersättning av hushållstjänster som utförs i
hemmet. Reduktionen skall vara 50 procent av betald
arbetskostnad och maximeras till 25.000 kronor per hushåll
och år. För underhåll och reparation av egna bostäder bör
motsvarande skattereduktion införas.
Genom dessa förändringar försvinner en del av de hinder som finns för
tjänstesektorns utveckling. Jämställdheten stärks och nya arbetstillfällen
tillkommer.
Sänk energiskatterna
Energi är en viktig produktionsfaktor då en stor del av
svenskt näringsliv har sådan struktur att energiinnehållet är
högt i produkterna. Under en följd av år har beskattningen av
energi på olika sätt höjts och Sverige har nu en total
energibeskattning som är mycket hög i ett internationellt
perspektiv. Den särskilda energiskatten på elektricitet
producerad i kärnkraftverk är från den synpunkten irrationell.
Regeringens höjning av elskatterna är dubbelt olycklig. Dels
fördyras produktionen, dels riskerar miljön att bli sämre. Vi
motsätter oss de föreslagna höjningarna. På sikt bör de
produktionsskatter som inte är kopplade till miljöbelastning
tas bort. Dessutom bör bensin- och dieselskatten sänkas.
En bra kulturpolitik
För att göra Sverige attraktivt räcker det inte med att främja
ett bättre individ- och företagsklimat genom sänkta skatter,
förenklade regler osv. Alla sinnen måste ha sitt för att man
som människa skall vara nöjd och harmonisk. För detta är
tillgången till ett gott och mångfacetterat kulturliv ett centralt
inslag.
Vi menar att kulturpolitiken skall främja kulturell mångfald och rika
möjligheter att välja i ett kulturutbud av hög kvalitet. Vår kulturpolitik har
som mål ett kulturliv som sätter den enskilde i centrum. Statens utgifter för
kultur bör koncentreras till rent nationella uppdrag, såsom det gemensamma
kulturarvet eller stöd till funktionshindrades möjligheter att ta till sig
kulturen.
Reglerna för kultursponsring behöver klargöras. De våren 2000
avkunnande domarna rörande Pharmacia-Upjohns och Falcons
avdragsyrkande för sponsring av kulturevenemang visar med all önskvärd
tydlighet att det är väsentligt att reglerna kring sponsring (som i dag utgör
endast två procent av de totala kulturkostnaderna) preciseras. Vi föreslår
därför att regeringen snarast återkommer till riksdagen med ett förslag i denna
riktning.
"Krona-för-krona"-fonden skall kunna ge bidrag till alla former av
kulturyttringar. Stöd bör utgå med samma belopp som genom enskildas
bidrag eller sponsorsinsatser mobiliserats för verksamheten ifråga. Fonden
skall inte få bidra till att finansiera verksamheter som på annat sätt erhållit
offentliga bidrag. Fondens ändamål bör vara att stödja det nyskapande inom
alla konstområden. Den skall inte kunna ta över finansiering av befintlig
verksamhet. Sökande kan vara institutioner, föreningar, enskilda konstnärer
eller projektgrupperingar som mobiliserat resurser efter de kriterier vi
angivit.
Med den föreslagna ordningen uppnås en "hävstångseffekt" som kan tillföra
kulturområdet nya resurser.
En bra infrastrukturpolitik
Bristen på bra och effektiv infrastruktur verkar
tillbakahållande på utvecklingen i vårt lands expansiva
regioner samtidigt som det hindrar tillväxten att spridas till
mindre tätbefolkade och expansiva regioner av vårt land.
Vi vill nu satsa ytterligare 30 miljarder till väginfrastruktur och koppla
samman offentliga och privata intressen vid utbyggnad av väg- och
järnvägsinfrastruktur. Vi vill lösa Stockholms trafiksituation omgående, öka
underhållsnivån på vägarna och åtgärda de farliga vägavsnitten, bygga färdigt
beslutade järnvägssträckningar, bygga det tredje spåret i Stockholm,
privatisera Arlanda, Landvetter och Sturup, bygga ut fjärde banan på Arlanda,
behålla Bromma och privatisera de svenska hamnarna.
På telekom- och IT-området föreslår vi bland annat att licensen för den
tredje generationens mobiltelefoni skall utauktioneras, att det digitala
marksända TV-nätet stoppas, att det skapas en integrerad lagstiftning på
telekommunikations- och rundradioområdet och att Teracom AB privatiseras.
En bra helhetspolitik
Sverige har en stark ställning inom vissa områden, framför
allt inom IT-området. Det finns flera skäl till detta, men
framför allt beror det på den tidiga avregleringen av
telemarknaden tillsammans med utvecklingen på
mobiltelefoniområdet.
Om inte Sverige utvecklar ett attraktivt klimat för företag och arbetskraft
riskerar tiden på IT-toppen att bli en kort historisk parentes. Man kan inte
leva
på gamla meriter i all evighet. Det behövs därför en politik som förstår de nya
förutsättningarna och skapar ett Sverige som är attraktivt att bo och verka i.
Politiska förändringar inom närings-, arbetsmarknads-, utbildnings-,
skatte-, kultur- och infrastrukturområdena lägger en god grund för ett
attraktivare och konkurrenskraftigare Sverige. Men detta räcker inte helt.
Även annat måste fungera. Fritiden måste vara meningsfull,
bostadssituationen måste vara tillfredsställande, sjukvården, äldreomsorgen
och barnomsorgen måste fungera, man måste känna sig trygg i hemmet och
på gator och torg.
En ny skattepolitik är en av de främsta trygghetsreformerna. Med mer
pengar att förfoga över och mer makt över sin tillvaro får var och en ett
tryggare liv. Men det krävs också förändringar av trygghetssystemen för att
Sverige skall bli ett bra land att leva i. Vi vill omedelbart införa en
vårdgaranti och på sikt också en allmän hälsoförsäkring som ger tydliga
rättigheter åt patienterna. Det innebär lösningar som ger bättre utrymme för
utveckling och förnyelse av vården. Alternativ till den offentliga sjukvården
får utrymme vilket skapar incitament till effektivitet och bättre samordning av
resurser.
Vi vill att de boende själva skall kunna bestämma hur de vill bo. Vi vill
skapa förutsättningar för den enskilde att välja mellan hyresrätt, bostadsrätt
och ägande av lägenhet eller småhus. Omvandlingen av hyresrätter till
bostadsrätter måste fortsätta. För att hyresrätten skall kunna bevaras som
upplåtelseform, måste en friare hyressättning tillåtas. Följden av ett friare
hyressättningssystem, där bland annat bostadens läge får den tyngd som mera
motsvarar de boendes värderingar, blir att det byggs mer. För att få igång
byggandet krävs även en reformering av plan- och byggprocessen.
För att säkerställa den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet och med
kraft bekämpa brottsligheten föreslår vi bland annat ett starkare rättsväsende,
ökat skydd för utsatta kvinnor, restriktivare regler för permissioner och
tillgång till pass, intensivövervakning vid permissioner och frigångar, disci-
plinåtgärder även för livstidsdömda och livstids fängelse för grova
narkotikabrott. Vi vill i stället för dagens 16 200 poliser ha minst 19 000.
Genom en effektivare polisorganisation kan dessutom verkningsgraden ökas.
Ett ökat informationsflöde mellan rättsvårdande myndigheter och
organisationer förbättrar möjligheterna till att uppnå ett tryggare samhälle.
Ett attraktivt Sverige
I uppsatsen "The Microcompetiveness of Wireless Valley"
av Michael E Porter, Örjan Sölvell och Ivo Zander beskrivs
det tidiga uppbrytandet av det svenska telemonopolet i
kombination med avregleringen som den kanske enskilt
viktigaste förklaringen till att all världens telebolag av
betydelse i någon form kom att etablera sig i landet. I skarp
konkurrens kom Ericsson, Nokia och andra starka
teleoperatörer att bygga upp ett unikt kunskapskluster.
Sverige blev till något av ett teleområdets "Metropol", dit
många av världens främsta aktörer sökte sig.
Och så måste det fortsätta. En hel del i Sverige är bra, men vi vill inte att
det ska stanna vid det. Genom att skapa ett bättre helhetsklimat kan Sverige
verka attraherande på människor och företag från hela världen.