Motion till riksdagen
2000/01:MJ748
av Dunker, Anne-Katrine (m)

Försvarsmaktens materielavskaffning


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa ett centralt dataregister som stöd för
återvinningsbranschen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om analys av och optimal återvinning av utrangerad statlig
materiel, främst inom Försvarsmakten.
Se över Försvarsmaktens materielavskaffning
Vi har under en längre tid diskuterat försvarsmaktens
materielanskaffning, men inte med ett ord nämnt avyttring eller skrotning
av utrangerad materiel. Detta gäller flera statliga verksamheter.
Ett nu avslutat projekt har analyserat ett flygplan av typ Viggen för
optimal återvinning i form av delar och metaller. En utvärdering genomförd
av IVL Svenska Miljöinstitutet visar att det rena metallvärdet överstiger 90
000 kr. Då är ännu inte värdet på ädelmetaller inkluderat. Alla
elektronikkontakter är guldpläterade och bedömningen är att det finns minst
två kg guld som kan återvinnas. Guldpriset står i dag i ca 68 000 kr/kg. I dag
erhåller Försvarsmakten 10 500 kr per flygplan.
Genom försäljning av delar skulle Försvarsmakten kunna återvinna
500 000 kr per flygplan. Dagsläget är att 140 flygplan av denna typ skall
skrotas under de närmsta åren. Inom Försvarsmakten har man varit rädd för
att ställas till ansvar om "delen" börjat flyga och förorsakat en krasch. I dag
behöver man ej vara rädd för det. Den ursprunglige producenten är villig att
överta ansvaret för många delar som ingår. Kontentan blir att "delen" om-
registreras på samma sätt som när en bil byter ägare.
Jetmotorer från flygplan kan göra tjänst som gasturbiner för elproduktion.
Jetmotorer har även använts för släckning av oljebränder i Kuwait. I Tyskland
och Ungern har man tagit fram brandsläckningsfordon för släckning av
tunnelbränder. Nuvarande försäljningspris för en jetmotor som skrot är
ca 1 200 kr. Ett brandsläckningsfordon av denna typ kostar i Tyskland
fem miljoner kronor.
Vi anser att det är viktigt att Försvarsmakten (Staten) genomför liknande
analyser för optimal återvinning av större serier av materiel innan man tar in
anbud på skrotning. Analysen ger förutom värdet på metallen även
information om vad som är miljö- och hälsofarligt. Försvarsmakten (Staten)
skall kräva redovisning av hur de miljöfarliga ämnena hanteras av vald
entreprenör och kräva ett mottagningskvitto från SAKAB. Miljöansvaret är
viktigt och måste genomsyra all hantering av materiel i vårt land.
Försvarsmakten och därmed skattebetalarna kan dessutom tjäna många
miljoner om man utnyttjar teknik (virtuell återvinning) som tagits fram av
projektet på f.d. F 15 i Söderhamn.
Det finns anledning att inom många områden ta till vara den kunskap som
utvinns i samband med olika skrotningsprojekt t.ex. elektronisk skrotning och
flygplansskrotning. Vi anser att regeringen bör undersöka möjligheten till att
införa ett centralt dataregister för olika varor som en del av producentansvaret
för elektriska och elektroniska produkter. Återvinningsbranschen och miljön
skulle gagnas om informationen om hur en produkt skall återvinnas finns
tillgänglig.
I Naturvårdsvekets rapport nr 5043, "Producenters ansvar för varors
miljöpåverkan - underlag till en miljöanpassad produktpolitik ", sidan 96,
skriver man följande:
Identifierade problem med dagens insamlingsverksamhet bör lösas innan
ansvaret utvidgas till att omfatta fler varugrupper. Därför bör det prövas
om producentansvaret för uttjänta varor bör utökas till att omfatta flera
varugrupper. Det bör i så fall ske stegvis med början med de varugrupper
där man kan identifiera en stor negativ miljöpåverkan i avfallsledet. Det
fortsatta arbetet bör omfatta analyser av miljöpåverkan från alla typer av
varor och inte enbart de som hushållen konsumerar. Exempel kan vara
lastbilar, tåg, militärfordon etc.
Denna informationsinsamling bör initieras av staten. Friställd militär
personal med specialkunskaper kan undervisa om hur militär materiel kan
konverteras till miljöanpassad återvinning, en kunskap som kan bli en del
av vår export på miljöområdet.

Stockholm den 2 oktober 2000
Anne-Katrine Dunker (m)
Patrik Norinder (m)