Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa ett centralt dataregister som stöd för återvinningsbranschen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om analys av och optimal återvinning av utrangerad statlig materiel, främst inom Försvarsmakten.
Se över Försvarsmaktens materielavskaffning
Vi har under en längre tid diskuterat försvarsmaktens materielanskaffning, men inte med ett ord nämnt avyttring eller skrotning av utrangerad materiel. Detta gäller flera statliga verksamheter.
Ett nu avslutat projekt har analyserat ett flygplan av typ Viggen för optimal återvinning i form av delar och metaller. En utvärdering genomförd av IVL Svenska Miljöinstitutet visar att det rena metallvärdet överstiger 90 000 kr. Då är ännu inte värdet på ädelmetaller inkluderat. Alla elektronikkontakter är guldpläterade och bedömningen är att det finns minst två kg guld som kan återvinnas. Guldpriset står i dag i ca 68 000 kr/kg. I dag erhåller Försvarsmakten 10 500 kr per flygplan.
Genom försäljning av delar skulle Försvarsmakten kunna återvinna 500 000 kr per flygplan. Dagsläget är att 140 flygplan av denna typ skall skrotas under de närmsta åren. Inom Försvarsmakten har man varit rädd för att ställas till ansvar om "delen" börjat flyga och förorsakat en krasch. I dag behöver man ej vara rädd för det. Den ursprunglige producenten är villig att överta ansvaret för många delar som ingår. Kontentan blir att "delen" om- registreras på samma sätt som när en bil byter ägare.
Jetmotorer från flygplan kan göra tjänst som gasturbiner för elproduktion. Jetmotorer har även använts för släckning av oljebränder i Kuwait. I Tyskland och Ungern har man tagit fram brandsläckningsfordon för släckning av tunnelbränder. Nuvarande försäljningspris för en jetmotor som skrot är ca 1 200 kr. Ett brandsläckningsfordon av denna typ kostar i Tyskland fem miljoner kronor.
Vi anser att det är viktigt att Försvarsmakten (Staten) genomför liknande analyser för optimal återvinning av större serier av materiel innan man tar in anbud på skrotning. Analysen ger förutom värdet på metallen även information om vad som är miljö- och hälsofarligt. Försvarsmakten (Staten) skall kräva redovisning av hur de miljöfarliga ämnena hanteras av vald entreprenör och kräva ett mottagningskvitto från SAKAB. Miljöansvaret är viktigt och måste genomsyra all hantering av materiel i vårt land. Försvarsmakten och därmed skattebetalarna kan dessutom tjäna många miljoner om man utnyttjar teknik (virtuell återvinning) som tagits fram av projektet på f.d. F 15 i Söderhamn.
Det finns anledning att inom många områden ta till vara den kunskap som utvinns i samband med olika skrotningsprojekt t.ex. elektronisk skrotning och flygplansskrotning. Vi anser att regeringen bör undersöka möjligheten till att införa ett centralt dataregister för olika varor som en del av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter. Återvinningsbranschen och miljön skulle gagnas om informationen om hur en produkt skall återvinnas finns tillgänglig.
I Naturvårdsvekets rapport nr 5043, "Producenters ansvar för varors miljöpåverkan - underlag till en miljöanpassad produktpolitik ", sidan 96, skriver man följande:
Identifierade problem med dagens insamlingsverksamhet bör lösas innan ansvaret utvidgas till att omfatta fler varugrupper. Därför bör det prövas om producentansvaret för uttjänta varor bör utökas till att omfatta flera varugrupper. Det bör i så fall ske stegvis med början med de varugrupper där man kan identifiera en stor negativ miljöpåverkan i avfallsledet. Det fortsatta arbetet bör omfatta analyser av miljöpåverkan från alla typer av varor och inte enbart de som hushållen konsumerar. Exempel kan vara lastbilar, tåg, militärfordon etc.
Denna informationsinsamling bör initieras av staten. Friställd militär personal med specialkunskaper kan undervisa om hur militär materiel kan konverteras till miljöanpassad återvinning, en kunskap som kan bli en del av vår export på miljöområdet.
Stockholm den 2 oktober 2000
Anne-Katrine Dunker (m)
Patrik Norinder (m)