Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ädellövskogsplantering i Skåne.
Motivering
Vid stormen den 3 december 1999 stormfälldes
uppskattningsvis 3000-4 000 hektar skog i Skåne. Det är den
mest omfattande stormfällning av skog i Skåne på flera
decennier. Den övervägande delen var granskog.
Att förstörelsen blev så stor var bland annat en följd av det myckna
regnandet tidigare under hösten, som underminerat rotsystemen. Det är också
en förklaring till att barrskog, där rotsystemet är förhållandevis ytligt,
drabbades hårdare än lövskogen.
Stormfällningen har lett till att rekreationsområden på många håll i Skåne
delvis förstörts, och det kommer att ta lång tid och ta stora resurser i anspråk
att återställa. Samtidigt innebär stormen också en möjlighet att återställa det
för Skåne typiska lövskogsbeståndet, genom att helt enkelt ersätta stormfälld
barrskog med lövträd.
Det finns många skäl till detta. Att slå vakt om artrikedomen är ett av dem.
Bok, ek, ask m.fl. är de historiskt sett typiska naturliga skånska trädslagen. I
princip all granskog söder om Hässleholm är inplanterad av människan. Ett av
skälen till det är att det under ca 25 års tid, från 1950-talet fram till mitten
av
1970-talet, utgick statsbidrag till markägare för plantering av s.k. sämre
jordbruksmark. Enligt reglerna så fick man i princip endast bidrag för
plantering av gran. Ädellövskog - d.v.s. skog med trädslagen ek, bok, ask,
alm, lind, lönn, avenbok och fågelbär - är en sällsynt företeelse i Sverige. Av
totalt 23 miljoner hektar skog i landet, är mindre än 5 promille, eller 110 000
hektar, ädellövskog. 80 000 hektar av dessa 110 000 finns i Skåne.
Frilufts- och rekreationsaspekter talar också för ädellövskogen. Den ljusa
och lummiga bokskogen är en av Skånes största turistattraktioner. Även
skogsekonomiska aspekter finns: ädellövskog drabbas inte av rotröta, vilket
granen gör i södra Sverige, och har ett värdefullt och mångsidigt användbart
virke.
Vid den förra stora stormen, 1967, när stora ytor bokskog stormfälldes, tog
dåvarande landshövdingen Gösta Netzén ett initiativ för att se till att det
skedde en återplantering av bokskog. Det skedde på frivillig grund, genom att
avtal tecknades mellan markägaren och länsstyrelsen. Cirka 350 hektar
bokskog tillkom på detta sätt från 1969.
Argumenten för att efter förra årets storm ta tillfället i akt att i så stor
utsträckning som möjligt ersätta den stormfällda granskogen med den för
landskapet typiska ädellövskogen, har regeringen tagit intryck av. Med
hänvisning till stormen anslår regeringen i budgetpropositionen 10 miljoner
kronor per år under perioden 2001-2003 för att ersätta stormfälld granskog i
Sydsverige med ädellövskog. Ett särskilt bidrag som ska täcka merkostnader
inrättas. Det ska kunna sökas under åren 2001-2003, och ska räcka till 2 000
hektar.
Att notera är att i stort sett samtliga andra länder som drabbats av stora
stormskador inom skogsområdena beslutat om statliga bidrag för uppröjning
och/eller plantering.
Detta är ett steg i rätt riktning, men anslaget förefaller samtidigt vara i
lägsta laget. De totala kostnaderna för att plantera 2 000 hektar ädellövskog
uppgår till ca 60 miljoner kronor, och därtill kommer kostnader för röjning
och hjälpplantering. Riksdagen bör således noga följa under de kommande
åren hur saken utvecklas, och vilken effekt detta stöd får i praktiken.
Riksdagen bör också vara beredd att vidta ytterligare åtgärder, om inte
målsättningen på 2 000 hektar kan uppfyllas.