I betänkandet behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2001
till anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd och frågor som hänger samman med
dessa, samt motionsyrkanden med anledning av propositionen. Dessutom
behandlas fem motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1999 och ett drygt
sjuttiotal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2000.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag på alla punkter. Med anledning av
fyra motionsyrkanden föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen
om rätt till studiestöd för studerande på de legitimationsgrundande
utbildningarna vid Naprapathögskolan och Skandinaviska kiropraktorhögskolan.
Samtliga övriga motionsyrkanden avstyrks.
Studiebidraget i studiehjälpen till elever i gymnasieskolan höjs med 100 kr
per månad. Anslagen till studiemedel och olika former av vuxenstudiestöd är
beräknade utifrån den förändring av studiestödssystemet som skall genomföras
den 1 juli 2001 enligt riksdagens beslut förra året. Inom anslaget till
studiemedel avsätts en särskild resursram för att ca 71 000 vuxna som läser
på grundskole- eller gymnasienivå skall kunna få en bidragsdel på 82 % av
totalbeloppet för studiemedel. Anslagen till vuxenstudiestöd är beräknade för
att en successiv minskning av Kunskapslyftet skall inledas under andra
halvåret 2001. Medel till korttidsstudiestöd och internatbidrag skall
fördelas av LO, TCO och SISUS (Statens institut för särskilt
utbildningsstöd). SISUS skall också kunna bevilja timersättning vid särvux.
Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet
redovisar i särskilda yttranden sina budgetalternativ för utgiftsområdet.
Alla fyra partierna beräknar studiestödsanslagen med utgångspunkt i sina
förslag under utgiftsområde 16 (bet. 2000/01:UbU1). Moderaterna vill ha
oförändrat studiebidrag i studiehjälpen. Kristdemokraterna vill ha ett nytt
studiestödssystem fr.o.m. hösten 2001 för vuxna som läser på grundskole-
eller gymnasienivå. Centerpartiet beräknar medel för att studiemedlen fr.o.m.
hösten 2001 skall bestå av hälften bidrag och hälften lån. Centern vill
flytta över 5,8 miljarder kronor för vuxenstudiestöd till utgiftsområde 13.
Folkpartiet vill ta bort särskilt utbildningsbidrag och låta deltagare i
Kunskapslyftet få studiemedel med en bidragsandel på 60 %.
Vänsterpartiet och Centerpartiet begär i var sin reservation en
studiesocial utredning. Även på andra punkter finns reservationer från olika
oppositionspartier.
Propositionen
Regeringen har i proposition 2000/01:1 Budgetpropositionen för 2001,
utgiftsområde 15 Studiestöd, föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studie-
stödslagen (1973:349),
2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,
3. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studie-
stödslagen (1999:1395),
4. att riksdagen godkänner att under 2001 lån tas upp i Riksgäldskontoret
för det samlade behovet av studielån om 103,2 miljarder kronor (avsnitt 4.1,
anslag 25:3, Studiemedelsräntor m.m.),
5. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om bidrag till vissa
organisationer m.m. (avsnitt 4.1),
6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om
ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål, beställa produktion
av studentlitteratur som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 3 000 000 kronor efter 2001 (avsnitt 4.1),
7. att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde
15 Studiestöd enligt uppställning i bilaga 4 till detta betänkande.
Regeringens lagförslag återfinns som bilaga 1, bilaga 2 och bilaga 3 till
detta betänkande.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 2000
2000/01:Ub228 av Chatrine Pålsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ersättning under grundskoleutbildning.
2000/01:Ub235 av Mikael Oscarsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en förändring av CSN:s praxis för de grunder på vilka
inackorderingstillägg beviljas.
2000/01:Ub260 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
19. Riksdagen beslutar att avskaffa fribeloppet i studiestödssystemet, samt
att räntorna på studielån skall vara avdragsgilla i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2000/01:Ub278 av Lilian Virgin och Carina Adolfsson Elgestam (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av särskilda
insatser för grupper med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi.
2000/01:Ub279 av Annelie Enochson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en förändring av nuvarande lagstiftning, så att
alla som önskar har rätt till särskilt utbildningsbidrag för att läsa in
treårig gymnasiekompetens.
2000/01:Ub287 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att studerande erbjuds studiefinansiering som är rättvis och
förutsägbar.
2000/01:Ub296 av Kerstin Kristiansson Karlstedt m.fl. (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om studiefinansieringen i Kunskapslyftet.
2000/01:Ub412 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson (kd) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att se över förutsättningarna för att höja studiebidragen för
gymnasieungdomar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda förutsättningarna för att utöka bidragsdelens andel av
de totala studiemedlen.
2000/01:Ub419 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att se över ohälsoförsäkringen för studenter.
2000/01:Ub479 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
14. Riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av de bestämmelser
som tillämpas vid bedömningen av vilka utbildningar som skall vara
studiemedelsberättigade.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett enhetligt studerandebegrepp.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att se över dispensregler för antal terminer i högre utbildning.
2000/01:Ub493 av Agne Hansson (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Kalmar län som försöksområde för avskrivning av studieskulder.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om principer för ett nytt studiefinansieringssystem till nytta för
studenter vid Högskolan i Kalmar och hela Sverige.
2000/01:Ub701 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en ny modell för
studielån i bank i enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till nedläggning av
Centrala studiestödsnämnden (CSN) i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Ub702 av Lennart Fridén (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en justering av studiestödssystemet för att inte
långtidsstudier skall omöjliggöras.
2000/01:Ub703 av Harald Nordlund (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en översyn av trygghetssystemen för studenter med barn.
2000/01:Ub704 av Tuve Skånberg och Per Landgren (kd) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda alternativet att utförsälja studielånsstocken på
marknaden.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att mot en bonus ge möjlighet för dem som önskar att i förtid
återbetala sina studieskulder.
2000/01:Ub705 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening att studerande bör kunna ta studiemedel i fler än maximalt tolv
terminer i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Ub706 av Kent Olsson och Christel Anderberg (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en reformering av studiestödssystemet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att CSN läggs ner.
2000/01:Ub707 av Annelie Enochson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en förändring av nuvarande lagstiftning, så att
alla som önskar har rätt till särskilt utbildningsbidrag för att läsa in
treårig gymnasiekompetens.
2000/01:Ub708 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om det särskilda utbildningsbidraget (UBS).
2000/01:Ub709 av Patrik Norinder och Anne-Katrine Dunker (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om tillgång till studiemedel.
2000/01:Ub710 av Anders Sjölund (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om slopande av fribeloppsgränsen i studiestödssystemet.
2000/01:Ub711 av Lars Lindblad (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nedläggningen av CSN.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om borttagandet av fribeloppet.
2000/01:Ub712 av Erling Wälivaara (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om en
försöksverksamhet med avskrivning av statliga studielån för ungdomar som
väljer att bo och arbeta i glesbygden som finansieras inom ramen för
studiemedelssystemet.
2000/01:Ub713 av Carina Adolfsson Elgestam och Carina Ohlsson (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av
studiebidragssystemet för ungdomar.
2000/01:Ub714 av Elizabeth Nyström och Björn Leivik (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om CSN:s och bankernas roll när det gäller
studielån.
2000/01:Ub715 av Elizabeth Nyström och Björn Leivik (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa fribeloppet och införa en
poänggräns.
2000/01:Ub716 av Anita Sidén och Lennart Fridén (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att ändra studiemedelssystemet.
2000/01:Ub717 av Anne-Katrine Dunker och Ewa Thalén Finné (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av en förändring av CSN.
2000/01:Ub718 av Ulf Nilsson och Helena Bargholtz (fp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att principerna för rätt till studiefinansiering skall
snabbutredas, bl.a. utifrån ställningstagande till studiefinansiering av
naprapatutbildning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att lämna förslag till hur nya utbildningar skall kunna prövas för
att komma i fråga för rätt till studiefinansiering.
2000/01:Ub719 av Åsa Torstensson (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en översyn av studiemedelssystemet så att konststuderande
ges rättvisa förutsättningar.
2000/01:Ub720 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om dispensregler för att slutföra studier med
studiemedel.
2000/01:Ub721 av Rinaldo Karlsson och Carin Lundberg (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om en översyn av reglerna i
studiestödssystemet.
2000/01:Ub722 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs
om att bevilja elever i gymnasiesärskolan ungdomsstudiebidrag i stället för
förlängt barnbidrag.
2000/01:Ub723 av Lena Sandlin-Hedman och Laila Bäck (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om behovet av att en översyn görs med
utgångspunkt i invandrares behov av ett väl fungerande
studiefinansieringssystem vid SFI-studier, gymnasiestudier samt
uppgradering/komplettering av gymnasieutbildning.
2000/01:Ub724 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett nytt heltäckande studiestödssystem.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en konsekvensanalys av situationen för studerande med barn.
3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en studiesocial utredning som
belyser hur väl andra trygghetssystem kompletterar studiefinansieringssy-
stemen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att elever i gymnasiesärskolan bör omfattas av studiemedelssy-
stemet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rätten att bedriva gymnasiestudier inom tidsperioden mellan 16 och
25 år.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett nytt gymnasiestudiebidrag på 1 350 kr/månad under 10 månader
per år.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett nytt vuxenutbildningsstöd för studerande som saknar betyg från
grund- och/eller gymnasieskola.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om höjd studiebidragsdel för universitets- och högskolestudier till
40 % av totalbeloppet.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett avskaffande av inkomsttakets påverkan på bidragsdelen i
studiebidraget.
10. Riksdagen begär att regeringen utreder hur behovet av CSN:s upplåning
hos riksgälden kan minska.
11. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under utgiftsområde 15
Studiestöd med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som
framgår av i motionen redovisad uppställning.
2000/01:Ub725 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen anvisar för bugetåret 2001 anslagen under
utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar i förhållande till regeringens
förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning.
2000/01:Ub726 av Yvonne Ångström (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om en översyn av möjligheterna till dispens för
utlandsboende vad gäller stöd från CSN.
2000/01:Ub727 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att utreda förutsättningarna för
studiemedel för naprapatutbildning.
2000/01:Ub728 av Lars U Granberg och Kristina Zakrisson (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om behovet av en översyn av hur vårdbidraget
påverkar studiestödet.
2000/01:Ub729 av Nikos Papadopoulos och Paavo Vallius (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att utreda förutsättningarna för att
legitimerad naprapatutbildning kan berättiga till studiemedel under hela
utbildningstiden.
2000/01:Ub730 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att genomföra en översyn angående de ekonomiska
förutsättningarna vid högskolestudier för ensamstående föräldrar.
2000/01:Ub731 av Cinnika Beiming m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utredande av trygghetssystemens funktionssätt och effekter
för Sveriges studenter.
2000/01:Ub732 av Berit Andnor och Rune Berglund (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om studiestöd.
2000/01:Ub733 av Agneta Brendt (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen begär att regeringen följer upp
studiemedelsreformen, i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Ub805 av Helena Höij m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett avskaffande av fribeloppet.
2000/01:Ub810 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en undersökning av studenters studiesociala situation.
2000/01:Ub819 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om studiemedlen.
26. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:1, Studiehjälp, anvisa
2 396 483 kr år 2001, 2 437 310 kr år 2002 och 2 474 600 kr för år 2003 i
enlighet med vad som anförs i motionen.
27. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:2, Studiemedel, anvisa
7 895 982 kr år 2001, 11 063 330 kr år 2002 och 12 356 010 kr för år 2003 i
enlighet med vad som anförs i motionen.
28. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:4, Vuxenstudiestöd, anvisa
4 647 624 kr år 2001, 2 214 018 kr för år 2002 och 1 830 195 kr år 2003 i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Ub820 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inrättande av ett utbildningskonto.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjlighet att låna av det allmänna pensionssystemet för att
finansiera utbildning.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att bidragsnivån för studenter som studerar på motsvarande
gymnasienivå bör sättas till 60 % av studiemedlet.
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att totalbeloppet
för alla studerande bör höjas med 200 kr per månad.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att gränsen för vad en student får tjäna innan studiemedlen skärs
ned höjs till 300 % av basbeloppet.
34. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under utgiftsområde 15
Studiestöd samt utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med de
ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen
redovisad uppställning (delvis).
2000/01:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inrättandet av ett system med avskrivning av studieskulder från
halvårsskiftet 2001.
2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
18. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under utgiftsområde 15
Studiestöd och utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med de
ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen
redovisad uppställning (delvis).
2000/01:Sf227 av Tuve Skånberg och Annelie Enochson (kd) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utforma studiemedelssystemet så att det inte missgynnar den som
blir gravid.
2000/01:Kr537 av Kent Olsson m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om studiemedel, studietid i högskolan samt ortsföreträde för
elitidrottare.
2000/01:T230 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om kompetensutveckling i arbetslivet.
2000/01:N268 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
17. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en
försöksverksamhet gällande möjligheten till avskrivning av studiemedel i
glesbygden.
2000/01:N383 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
2. Riksdagen begär att regeringen utreder effekterna av en avskrivning av
studielånen för de nyutexaminerade akademiker som flyttar till
avfolkningshotade kommuner.
2000/01:A808 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
34. Riksdagen begär att regeringen enligt vad som framförts i motionen
tillsätter en utredning om att återinföra barntillägget i studiemedlet.
Motion med anledning av proposition 2000/01:3 Forskning och förnyelse
2000/01:Ub12 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om studiemedelssystemet och social snedrekrytering.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en studiesocial utredning.
Motioner från allmänna motionstiden 1999
1999/2000:Ub421 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en undersökning av den studiesociala problematiken.
1999/2000:Ub499 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett enhetligt studerandebegrepp,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en studiesocial utredning.
1999/2000:Ub707 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
utredning med uppdrag att se över hur studiestödssystemet kan kompletteras av
andra förmånssystem för vuxenstuderande och studenter.
1999/2000:Ub710 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om att tillsätta en utredning enligt vad i motionen
anförts om ekonomiska förutsättningar vid högskolestudier för ensamstående
föräldrar.
Utskottet
Inledning
Riksdagen har den 22 november 2000 fastställt utgiftsramen för utgiftsområde
15 Studiestöd budgetåret 2001 (prop. 2000/01:1 Förslag till statsbudget,
finansplan m.m., bet. FiU1, rskr. 36). Ramen omfattar 21 621 806 000 kr.
Vid det förra riksmötet beslutade riksdagen om ett nytt, samordnat studie-
stödssystem (prop. 1999/2000:10, bet. UbU7, rskr. 96). Reformen berör alla
nuvarande studiestödsformer med undantag för studiehjälp och särskilt
utbildningsbidrag. Riksdagen antog en ny studiestödslag (1999:1395), som
skall träda i kraft den 1 juli 2001. Det budgetförslag som utskottet här
behandlar gäller alltså dels studiestöd i hittillsvarande former under första
halvåret, dels studiehjälp, studiemedel i den nya formen samt särskilt
utbildningsbidrag under andra halvåret och vuxenstudiestöd i äldre former för
personer som påbörjat studier med sådant stöd före den 1 juli 2001.
Regeringens budgetförslag innefattar en höjning av beloppet för studiebi-
drag inom studiehjälpssystemet. Detta föranleder förslag om ändringar i såväl
den hittillsvarande som den nya studiestödslagen. Med anledning av ändringar
i terminologin när det gäller arbetsmarknadspolitiska åtgärder föreslås i
propositionen också vissa följdändringar i lagarna på studiestödsområdet.
Utskottet går först in på regeringens redovisning och bedömning av resultat
inom utgiftsområdet. Därefter tar utskottet först upp regeringens förslag
till lagändringar och anslag inom utgiftsområdet samt motionsyrkanden som
berör dessa. Sist behandlar utskottet ett stort antal motionsyrkanden om
tillkännagivanden i olika frågor. De tas upp i följande ordning: först
yrkanden som rör studiestöd till ungdomar vid gymnasial utbildning, därefter
yrkanden om studiemedel i allmänhet, så yrkanden om studiestöd för
vuxenutbildning, om utbildningskonton och om utredning av studiesociala
frågor samt slutligen vissa övriga frågor.
Studiestödet ingår enligt regeringens förslag i politikområdet
Utbildningspolitik, som i propositionen behandlas i anslutning till
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Mål för detta
politikområde behandlas därför i utskottets betänkande 2000/01:UbU1.
Resultat
Resultatinformation rörande studiestödet lämnas i budgetpropositionens
avsnitt om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (s. 108
ff.).
Regeringen angav i budgetpropositionerna för åren 1999 och 2000 som mål för
studiestödet att det skall bidra till att de övergripande målen för
utbildningspolitiken uppnås. Studiestödet skall verka rekryterande och därmed
bidra till högt deltagande i utbildningen samt ha en utjämnande verkan mellan
individer och grupper i befolkningen och därmed bidra till ökad social
rättvisa (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 15 s. 10).
Nu redovisas i budgetpropositionen uppgifter om antalet studiestödstagare,
uppdelat på kön, samt utbetalade studiestödsbelopp av olika slag och antalet
mottagare av dessa under år 1999.
Antalet elever som fått studiehjälp är i stort sett oförändrat jämfört med
föregående år.
Trots de senaste årens utbildningssatsningar på gymnasieskole- och
högskolenivå har inte antalet studiemedelstagare ökat, totalt sett. Däremot
minskade antalet studiemedelstagare som studerar på gymnasial nivå med 4 %,
medan antalet studiemedelstagare som bedriver studier på eftergymnasial nivå
ökade med 3 %.
Antalet personer som fått studiestöd för kortare eller längre tids studier
utomlands ökade med 3 %.
Cirka 66 % av de studerande som var registrerade i grundläggande svensk
högskoleutbildning utnyttjade studiemedlens bidragsdel under läsåret
1998/99.
När det gäller vuxenstudiestöden har efterfrågan på särskilt
utbildningsbidrag (ubs) minskat med nästan 14 200 personer jämfört med
föregående budgetår. Efterfrågan på ubs från studerande som har anställning
överstiger dock tillgängliga medel. Antalet som studerade med särskilt
vuxenstudietöd (svux) eller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa)
ökade med ca 16 400 personer. Även efterfrågan på svux överstiger
tillgängliga medel.
År 1999 fick ca 262 000 låntagare anstånd med återbetalning av sina
studielån, vilket är en minskning med 10 % jämfört med föregående budgetår.
Regeringens slutsats är att studiestödssystemen har fungerat relativt väl som
rekryteringsinstrument till de utbildningsplatser som utbildningsväsendet
erbjuder. Det finns inga tecken på att utbildningsanordnarna hindras från att
fylla utbildningsplatserna på grund av studiestödssystemet. Regeringen anser
att den begränsning på 15 % av tillgängliga medel som gäller för tilldelning
av ubs till personer som har anställning bör kvarstå.
U t s k o t t e t har inget att erinra mot regeringens resultatredovisning
och -bedömning. I betänkande 2000/01:UbU1 erinrar utskottet om att målen för
de statliga insatserna bör utformas så att de blir mätbara och
uppföljningsbara. I detta ligger att regeringens resultatredovisning och -
bedömning bör göras med utgångspunkt i målen för verksamheten och ge
möjlighet att bedöma i vilken utsträckning målen har uppnåtts.
Ändringar i vissa lagar
Under första halvåret 2001 kommer den tidigare studiestödslagen (1973:349)
att vara fortsatt gällande. Likaså kommer under första halvåret 2001 den
tidigare lagen om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (1983:1030) att
vara gällande. Den upphör att gälla när den nya studiestödslagen (1999:1395)
träder i kraft.
Regeringen föreslår - i konsekvens med sitt förslag under utgiftsområde 12 om
höjning av barnbidraget - att beloppet för studiebidraget inom
studiehjälpssystemet skall höjas med 100 kr per månad fr.o.m. den 1 januari
2001. Beloppet för studiebidrag i studiehjälpssystemet anges i
studiestödslagen. Regeringen föreslår ändring av 3 kap. 6 § studiestödslagen
(1973:349) och av 2 kap. 7 § studiestödslagen (1999:1395), där beloppet
anges. Det nya beloppet är 950 kr per månad, dvs. en höjning med 100 kr.
I propositionen föreslås också vissa andra ändringar i den nya studie-
stödslagen. Det gäller förtydligande i 3 kap. 17 § att fribeloppet är högre
vid kortare studietid och lägre vid längre studietid, p. 8
övergångsbestämmelserna angående rätten till viss avskrivning av studielån
som man fått för studier på gymnasial nivå och en ny punkt 12 i
övergångsbestämmelserna angående tidpunkten då man måste börja återbetalning
av studielån i vissa fall.
Med anledning av ändringar som gjorts i arbetsmarknadsförfattningarna
föreslås vidare ändringar i ett antal paragrafer såväl i den gamla som i den
nya studiestödslagen samt även i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudie-
stöd för arbetslösa. Ändringarna innebär att ordet aktivitetsstöd skall
ersätta ordet utbildningsbidrag.
Den nya studiestödslagen (1995:1395) träder enligt riksdagens tidigare
beslut i kraft den 1 juli 2001. Ändringarna i den gamla studiestödslagen
(1973:349) och lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar regeringens förslag.
Anslag för budgetåret 2001
Regeringens förslag
Regeringens förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga 4.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget 25:1 Studiehjälp m.m. för
budgetåret 2001 anvisar 2 696 483 000 kr.
Kostnaden för höjningen av studiebidraget i studiehjälpssystemet anges till
300 miljoner kronor. Anslagsbeloppet är beräknat med utgångspunkt i denna
höjning.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget 25:2 Studiemedel m.m. för
budgetåret 2001 anvisar 8 478 256 000 kr.
Anslaget är beräknat med hänsyn till de beslutade förändringarna den 1
juli 2001, nämligen att bidragsdelen höjs från dagens 27,8 % till 34,5 % av
totalbeloppet vid ett studieår på heltid i nio månader och att särskilt
vuxenstudiestöd (svux) eller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa)
inte kan beviljas nya sökande fr.o.m. den 1 juli 2001. Vidare är
anslagsbeloppet beräknat med hänsyn till att en successiv minskning av
Kunskapslyftet avses ta sin början år 2001 (-68 mkr), att en särskild
resursram har avsatts för att ge ca 71 000 personer som är 25 år eller mer
och studerar med studiemedel på grundskole- eller gymnasienivå en högre
bidragsandel (82 % av totalbeloppet), att möjligheterna för studerande i
kompletterande utbildningar att få studiestöd skall förstärkas (+3 mkr) och
att medel för räntor och avskrivningar på studielån föreslås bli anvisade
under ett särskilt anslag (-4,5 miljarder kronor).
Under ett nytt anslag 25:3 Studiemedelsräntor m.m. föreslås 4 522 690 000
kr för budgetåret 2001. Avskiljandet till ett särskilt anslag har till syfte
att göra statsbudgeten tydligare.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m
för budgetåret 2001 anvisar 5 812 172 000 kr.
Anslaget är beräknat utifrån bedömningen att efterfrågan på vuxenstudiestöd
kommer att fortsätta att minska, bl.a. på grund av minskning av
Kunskapslyftet (-167 mkr). Särskilt utbildningsbidrag, som kan beviljas
deltagare i Kunskapslyftet, finansieras under detta anslag.
Studiestödsformerna svux och svuxa, som efter den 1 juli 2001 inte längre
kommer att kunna ges till nya sökande, skall under en övergångstid kunna
beviljas studerande som redan innan dess påbörjat studier med dessa stöd. De
särskilda anslagen till svux vid vissa lärarutbildningar (nuvarande anslag
A6) och vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar (s.k. NT-svux,
nuvarande anslag A7) avskaffas och medel beräknas under detta anslag. Svux
vid vissa lärarutbildningar (specialpedagogutbildning) ersätts den 1 juli
2001 med möjlighet till studiemedel med 82 % bidragsdel. NT-svux kommer att
upphöra helt vid utgången av år 2002. Medel till korttidsstudiestöd,
internatbidrag och timersättning vid särvux fr.o.m. den 1 juli 2001 har förts
över till ett nytt anslag (25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m.).
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget 25:5 Bidrag till kostnader
vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk för
budgetåret 2001 anvisar 61 520 000 kr.
Anslaget föreslås minskat med 6 miljoner kronor. Föräldrautbildningen i
teckenspråk omfattade år 1999 ca 550 föräldrar, medan anslaget för år 2000 är
beräknat för ca 800 föräldrar.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget 25:6 Bidrag till vissa
studiesociala ändamål för budgetåret 2001 anvisar 24 462 000 kr.
Anslaget finansierar stöd till produktion av studielitteratur för
högskolestuderande som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker.
Beloppet har enbart pris- och löneomräknats.
Anslaget 25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. är nytt. Regeringen
föreslår att riksdagen under anslaget för budgetåret 2001 anvisar 26 223 000
kr.
Det nya anslaget omfattar medel motsvarande vad som hittills anvisats under
anslaget A3 Vuxenstudiestöd m.m. under anslagsposter till korttids-studiestöd
och internatbidrag samt timersättning vid särvux. Regeringen skrev i
proposition 1999/2000:10 Ett reformerat studiestöd att syftena med
korttidsstudiestöd och internatbidrag skulle tillgodoses i andra former.
Bestämmelser om dessa stödformer finns därför inte med i den nya studie-
stödslagen (1999:1395, bet. 1999/2000:UbU7, rskr. 96). Nu föreslår regeringen
att det under anslaget 25:7 skall anvisas medel som fördelas av
Landsorganisationen (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) samt
Statens institut för särskilt utbildningsstöd (SISUS) för i huvudsak samma
utbildningsinsatser som nu. Korttidsstudiestödet, som hittills har varit
skattepliktigt och pensionsgrundande, skall enligt regeringen i framtiden
inte beskattas. Regeringen anser det rimligt med ett påslag på det beräknade
nettobeloppet som kompensation för bortfallet av pensionsrätt och rätt till
semesterersättning. Studerande som har inkomstbortfall vid deltagande i
särvux skall kunna söka timersättning hos SISUS. Regeringen avser att i
förordning reglera vad som fr.o.m. den 1 juli 2001 skall gälla för
korttidsstudiestöd, internatbidrag och timersättning vid särvux. Den
föreslagna utformningen av dessa stöd kan också komma att föranleda förslag
senare om vissa lagändringar.
Regeringen begär riksdagens godkännande av vad den förordar om bidrag till
vissa organisationer m.m.
Vidare begär regeringen riksdagens godkännande av att under år 2001 lån tas
upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet av studielån om 103,2
miljarder kronor.
Regeringen begär också bemyndigande att under år 2001, i fråga om ramanslaget
25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål, beställa produktion av
studielitteratur som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst
3 000 000 kr efter år 2001.
Motionerna
Förslagen till anslagsbelopp i oppositionspartiernas motioner framgår av
bilaga 4.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion 2000/01:Ub819 ett lägre belopp
än regeringen under anslaget 25:1 Studiehjälp (yrk. 26). Förslaget bygger på
att studiebidragets belopp inte höjs. Under anslagen 25:2 Studiemedel m.m.
och 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. föreslår Moderaterna lägre belopp än
regeringen, vilket sammanhänger med partiets förslag om en successiv
neddragning av Kunskapslyftet (yrk. 27 respektive 28). Motionärerna föreslår
även att riksdagen skall anvisa i motionen angivna belopp under de olika
anslagen för budgetåren 2002 och 2003.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2000/01:Ub724 under anslaget 25:2
Studiemedel m.m. ett belopp som är 650 miljoner kronor högre än det
regeringen föreslagit, och under anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. ett
belopp som är tre miljarder kronor lägre än det regeringen föreslagit (yrk.
11). Kristdemokraterna vill med början den 1 juli 2001 successivt införa ett
nytt vuxenstudiestöd, som skall ersätta svux, svuxa och särskilt
utbildningsbidrag. Det nya vuxenstudiestödet skall ge alla mellan 25 och 55
år som inte har fullständiga betyg från grund- och/eller gymnasieskola
skattefria studiemedel motsvarande gällande totalbelopp i
studiemedelssystemet, men dessa skall i sin helhet vara bidrag. Därutöver
skall möjlighet finnas till lån upp till 3 000 kr per månad.
Centerpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub725 under anslaget 25:2 Studie-
medel m.m. ett belopp som är 1 miljard kronor högre än det regeringen
föreslagit. Partiet vill ha ett studiemedelssystem som bygger på principen
hälften bidrag och hälften lån. Hela det belopp som regeringen föreslår under
anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. föreslås i centermotionen överflyttat till
utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.
Folkpartiet föreslår i motionerna 2000/01:Fi211 yrkande 18 och
2000/01:Ub820 yrkande 34 en ökning av beloppet på anslaget 25:2 Studiemedel
m.m. på 1,7 miljarder kronor och en minskning på anslaget 25:4 Vuxenstudie-
stöd m.m. på 3,7 miljarder kronor. Folkpartiet vill också minska anslaget
25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. med 16 miljoner kronor, jämfört
med regeringens förslag. Totalbeloppet i studiemedlen skall enligt
Folkpartiet ökas med 200 kr per månad för alla studerande, och den högre
bidragsdelen i studiemedlen skall för vuxna i gymnasiala studier vara 60 % av
totalbeloppet, inte som regeringen föreslår 82 %. Av andra yrkanden i motion
2000/01:Ub820 framgår att Folkpartiet vill göra en kraftig minskning av
Kunskapslyftets omfattning. Motionärerna vill ta bort svux vid vissa
lärarutbildningar och NT-svux och hänvisa studenterna till studiemedel.
Inga motioner tar upp regeringens förslag om bemyndigande, lån i
Riksgäldskontoret eller det regeringen förordar om bidrag till vissa
organisationer.
Utskottet
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar anslagen enligt regeringens
förslag och avslår samtliga nu refererade motionsyrkanden.
Enligt 5 kap. 12 § riksdagsordningen kan riksdagen besluta om anslagsbelopp
först sedan utgiftsram för det berörda budgetåret har fastställts. Detta
kommer för budgetåret 2002 att ske tidigast i november nästa år. Riksdagen
kan således inte nu besluta om anslagsbelopp för budgetåren 2002 och 2003.
U t s k o t t e t föreslår vidare att riksdagen godkänner att under år 2001
lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet av studielån om 103,2
miljarder kronor, att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om bidrag
till vissa organisationer samt att riksdagen bemyndigar regeringen att under
år 2001, i fråga om ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål,
beställa produktion av studielitteratur som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 3 000 000 kr efter år 2001.
Utskottet övergår nu till motionsyrkanden om tillkännagivanden till
regeringen.
Studiestöd till ungdomar i gymnasial utbildning
Kristdemokraterna föreslår i motion 2000/01:Ub724 att alla skall ges rätt
till tre års studier i gymnasieskolan och att denna rätt skall gälla under
hela tidsperioden från 16 till 25 års ålder (yrk. 5). För studierna i
gymnasieskolan skall enligt deras förslag fr.o.m. den 1 juli 2002 ett
gymnasiestudiebidrag på 1 350 kr per månad utgå i 10 månader per år (yrk. 6).
Även i motion 2000/01:Ub412 (kd) framförs förslag om att ett sådant
gymnasiestudiebidrag skall införas på sikt (yrk. 1).
I motion 2000/01:Ub724 framför Kristdemokraterna också krav på att elever i
gymnasiesärskolan skall omfattas av samma förmåner som elever i
gymnasieskolan (yrk. 4). Dessa får i dag studiehjälp, som inkluderar
möjlighet i vissa fall att få extra tillägg och/eller inackorderingstillägg,
medan elever i gymnasiesärskolan får förlängt barnbidrag och inte
studiehjälp. Motsvarande förslag förs fram i motion 2000/01:Ub722 (mp).
En översyn av studiebidragssystemet för gymnasieungdomar begärs i motion
2000/01:Ub713 (s). Motionärerna vill ha en kartläggning av konsekvenserna av
att studiebidrag inte utgår under årets samtliga månader, utan endast i nio
månader per år.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionärernas yrkanden om
tillkännagivanden.
Riksdagen bör inte göra några ställningstaganden till genomgripande
förändringar i skolsystemet - t.ex. om till vilken ålder man får förbli elev
i gymnasieskolan - utan att frågan varit föremål för grundlig utredning.
Också förslag om betydligt höjda studiebidrag kräver underlag innan riksdagen
bör ta ställning.
Frågan om ekonomiskt stöd till eleverna i gymnasiesärskolan har behandlats
i riksdagen flera gånger, senast i samband med propositionen om nationell
handlingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79, yttr. UbU4y, bet.
SoU14, rskr. 240). Utbildningsutskottet anslöt sig i sitt yttrande till
uppfattningen att det är en viktig princip att elever med funktionshinder så
långt möjligt skall ha lika möjligheter till utbildning med studiestöd som
andra elever. Denna fråga, när det gäller elever i gymnasiesärskolan, bereds
för närvarande inom Regeringskansliet.
Studiemedel
Centerpartiet begär i motion 2000/01:Ub479 att regeringen låter göra en
översyn av de bestämmelser som tillämpas vid bedömningen av vilka
utbildningar som skall vara studiemedelsberättigade (yrk. 14). Motionärerna
påpekar att studiemedel i dag ges till de studerande som väljer en av de
väletablerade utbildningar som finns att tillgå, medan studenter i vissa
utbildningar som har tillkommit på senare tid inte har ansetts berättigade
till studiemedel. Som exempel nämns naprapatutbildningen.
Även i motion 2000/01:Ub718 (fp) efterlyses principerna för beslut i dessa
frågor (yrk. 1). Naprapatutbildning nämns som exempel. Motionärerna vill att
regeringen skall lämna förslag till hur nya utbildningar skall kunna prövas
för att komma i fråga för rätt till studiefinansiering (yrk. 2).
Utredning av förutsättningarna för att göra naprapatutbildningen
studiemedelsberättigande begärs också i motionerna 2000/01:Ub727 (s) och
2000/01: Ub729 (s).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen med anledning av motionerna gör
ett tillkännagivande till regeringen.
Riksdagen beslutade år 1994 att naprapater skulle få legitimation för
utövande av sitt yrke (prop. 1993/94:145, bet. SoU24, rskr. 409).
Naprapathögskolan fick därmed officiellt erkännande som utbildningsanordnare
för ett yrkes som tillerkänts legitimation. Även om utbildningen vid prövning
inte har befunnits vara att betrakta som en högskoleutbildning, har den
ställts under tillsyn av Högskoleverket. Motsvarande situation gäller för den
fyraåriga utbildningen vid Skandinaviska Kiropraktorhögskolan, som numera kan
ligga till grund för legitimation som kiropraktor. Högskoleverket har på
regeringens uppdrag utrett möjligheterna att inordna kiropraktor- och
naprapatutbildningarna i den statliga högskolan (Kan kiropraktor- och
naprapat-utbildningar inordnas i den statliga högskolan? Högskoleverkets
rapportserie 1998:12R). Inget beslut om sådant inordnande har fattats.
Regeringen avslog år 1995 Naprapathögskolans ansökan om att dess utbildning
skulle berättiga till statligt studiestöd.
Att ge eleverna i de legitimationsgrundande utbildningarna vid
Naprapathögskolan och Skandinaviska Kiropraktorhögskolan rätt till statligt
studiestöd skulle marginellt öka statens kostnader för studiestödet.
Utskottet anser det skäligt att eleverna ges sådan rätt. Regeringen bör
snarast möjligt fatta beslut om detta.
Den maximala tiden som man kan få studiemedel för studier på eftergymnasial
nivå är enligt den nya studiestödslagen (1999:1395) 240 veckor, vilket
motsvarar sex års (tolv terminers) heltidsstudier under läsår av normal
längd. Riksdagen beslutade vid förra riksmötet, på förslag av regeringen, att
det skall krävas synnerliga skäl för att studiemedel skall kunna beviljas för
tid därutöver (prop. 1999/2000:10, bet. UbU7, rskr. 96). Samma tidsgräns
gäller i den gamla studiestödslagen, men villkoret för att tiden skall kunna
utsträckas är att det finns särskilda skäl. För studier på gymnasial nivå
blir den maximala tiden för studiemedel i det nya systemet minskad från tre
till två år, när det gäller elever som redan har en treårig
gymnasieutbildning.
I fem motioner ifrågasätts skärpningarna.
Moderaterna vill enligt motion 2000/01:Ub819 att tolvterminersregeln skall
ses över så att den inte omöjliggör längre utbildningar av mer avancerad
karaktär (yrk. 17 delvis).
Centerpartiet anser enligt motion 2000/01:Ub479 att reglerna för dispens
från tolvterminersregeln bör ses över (yrk. 23). Motionärerna påpekar att
möjligheterna att ändra inriktning av sina studier eller bygga vidare på sin
tidigare utbildning begränsas av de nya bestämmelserna.
Samma sak påtalas i motionerna 2000/01:Ub702 (m), 2000/01:Ub705 (m) och
2000/01:Ub720 (s) som alla särskilt tar upp de läkarstuderandes situation.
I motion 2000/01:Ub719 (c) är det de konststuderandes problem som motiverar
motionärens begäran om översyn av reglerna. Hittills har man kunnat få
studiemedel för förberedande konstnärlig utbildning på gymnasial nivå i tre
år, medan detta enligt den nya lagen kommer att begränsas till två år.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Syftet med skärpningen var att förebygga omfattande skuldsättning. En av
följderna av de nya reglerna kommer enligt utskottets bedömning att bli att
studenterna måste planera sina studieval effektivare än hittills. En student
som finner att hon eller han vill ändra studieinriktning kommer att behöva
bestämma sig för detta tidigare än i dag.
Den nya studiestödslagen träder i kraft den 1 juli 2001. Enligt
övergångsbestämmelserna till lagen kan den, som före detta datum har påbörjat
högskoleutbildning och beviljats studiemedel för den, beviljas studiemedel
enligt den äldre studiestödslagens bestämmelser om särskilda skäl. Denna rätt
gäller enligt vad riksdagen har beslutat t.o.m. den 30 juni 2003.
Utbildningsministern har i ett svar på en skriftlig fråga (2000/01:1) sagt
att det kan bli aktuellt att se över dispensreglerna för studenter som har
förutsatt dispens när de påbörjade studierna, men inte hinner slutföra sin
utbildning inom den tiden. CSN har i ett pressmeddelande förklarat att
myndigheten kommer att anse att det finns synnerliga skäl att studerande, som
påbörjade sina studier innan det nya regelverket var beslutat i riksdagen
(december 1999) och som kommer att avsluta dessa efter den 30 juni 2003, får
beviljas studiemedel med utgångspunkt i dagens regler och praxis även efter
den 30 juni 2003.
För dem som påbörjar sina studier i det nya systemet skall de av riksdagen
beslutade reglerna gälla, dvs. att det för studiemedel utöver tolv terminer
skall krävas synnerliga skäl. Vad som skall anses vara synnerliga skäl blir
det en uppgift för CSN och den överklagandenämnd som kommer att inrättas den
1 juli 2001 att avgöra.
Konstnärlig utbildning vid folkhögskola används ofta som förberedelse för
inträde vid konstnärlig högskoleutbildning. Denna folkhögskoleutbildning
räknas som gymnasial utbildning. Utbildningsprogrammen för konstnärlig
högskoleexamen är numera oftast femåriga. Den totala utbildningstiden efter
avslutad treårig gymnasieutbildning skulle med treårig förberedande
utbildning alltså bli åtta år. Utskottet anser att begränsningen av den tid
man kan beviljas studiemedel för förberedande utbildning på gymnasial nivå är
väl motiverad med hänsyn till syftet att förebygga alltför omfattande
skuldsättning.
Ett stort antal motioner tar upp frågor om villkoren i övrigt för att få
studiemedel.
Moderata samlingspartiet framför i motion 2000/01:Ub819 förslag om att
inkomstprövningen i studiemedelssystemet - det s.k. fribeloppet - skall
avskaffas (yrk. 17 delvis). I motion 2000/01:Ub260 föreslår Moderaterna
likaså avskaffande av fribeloppet samt att räntorna på studielån skall vara
avdragsgilla vid beskattningen (yrk. 19). Avskaffande av fribeloppet förordas
även i motionerna 2000/01:Ub706 (yrk. 1), 2000/01:Ub710, 2000/01:Ub711 (yrk.
2) och 2000/01:Ub715 (alla m). I den sistnämnda motionen sägs att en
poänggräns bör införas i stället för fribeloppet.
Kristdemokraterna vill enligt motion 2000/01:Ub724 se ett nytt heltäckande
studiestödssystem med en ny struktur (yrk. 1). För studier på grundskole- och
gymnasienivå skall skilda system gälla för personer upp till 25 år och för
personer mellan 25 och 55 år. Ett tredje system skall gälla för studier vid
universitet och högskolor. För yrkesverksamma skall studiefinansieringen ske
genom utbildningskonton. Kristdemokraterna vill vidare att bidragsdelen i
studiemedel för universitets- och högskolestudier skall höjas den 1 juli 2002
till 40 % av totalbeloppet (yrk. 8). Inkomstprövningen skall inte påverka
bidragsdelen i studiemedlen (yrk. 9). I motion 2000/01:Ub805 (kd), som
handlar om utbildning i Stockholmsregionen, föreslås att inkomstprövningen
helt avskaffas (yrk. 5). En utökning av bidragsdelen i studiemedlen bör
enligt motion 2000/01:Ub412 (kd) utredas (yrk. 2).
Centerpartiet hävdar i motion 2000/01:Ub12 att studiemedelssystemet är den
enskilt största orsaken till den sociala snedrekryteringen till högre
utbildning. Motionärerna förespråkar ett nytt studiefinansieringssystem, där
lån och bidrag utgör 50 % vardera av totalbeloppet, fribeloppet utgör 200 %
av basbeloppet och återbetalningen sker i ett modifierat annuitetssystem över
en period av 20-25 år (yrk. 11). Samma modell förordas i motion 2000/01:
Ub493 (c) där motionären skriver att den blir till nytta för studenter vid
Högskolan i Kalmar och i hela Sverige (yrk. 3).
Folkpartiet anser enligt motion 2000/01:Ub820 att totalbeloppet skall ökas
med 200 kr per månad, att den högre bidragsdelen för vuxna i gymnasiala
studier skall vara 60 % av totalbeloppet och att fribeloppet bör höjas till
300 % av basbeloppet (yrk. 26-28).
Motion 2000/01:Kr537 (m) handlar om idrottens villkor. Motionärerna anser
att elitidrottare bör kunna få studiemedel med lägre krav på studietakt än
vad som gäller generellt, och under fler terminer (yrk. 4).
Studiemedelssystemet måste utformas så att det inte automatiskt straffar
den som presterar mindre på grund av barnafödande, skriver motionärerna i
motion 2000/01:Sf227 (kd) yrk. 3.
En översyn av reglerna om studiestöd till svenska ungdomar som är bosatta
utomlands och studerar där föreslås i motion 2000/01:Ub726 (fp).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Den studiestödsreform som beslutades vid förra riksmötet innebär att sy-
stemet blir mer sammanhållet och överblickbart än det nuvarande. Det nya
systemet har ännu inte trätt i funktion. Riksdagen ställde sig vid förra
riksmötet bakom regeringens förslag om att bibehålla inkomstprövningen, men
höja fribeloppet. Det fribelopp som riksdagen har beslutat skall gälla
fr.o.m. den 1 juli 2001 är 250 % av basbeloppet, alltså högre än det som
Centerpartiet förordar men lägre än enligt Folkpartiets förslag. Motionärerna
har inte anfört några nya skäl som motiverar en ändrad ståndpunkt.
Bidragsdelen höjs i det nya systemet, jämfört med det nuvarande. Regeringen
förklarade sig dela Studiestödsutredningens uppfattning att ett högre bidrag
har en stimulerande effekt på rekryteringen till högre utbildning särskilt
bland inkomstsvaga grupper. Att höjningen inte är lika stor som
Studiestödsutredningen hade föreslagit motiverades av regeringen med att det
statsfinansiella läget inte medger det (prop. 1999/2000:10, bet. UbU7, rskr.
96). Utskottet utgår därför från att regeringen kommer att överväga
möjligheterna att höja bidragsdelen, när detta bedöms statsfinansiellt
möjligt.
Utskottet anser det inte rimligt att elitidrottare skall skuldsätta sig mer
än andra studenter.
Vid prövningen av ansökan om fortsatta studiemedel skall, enligt både den
gamla studiestödslagen och den nya, hänsyn tas till förhållanden av
personlig natur som kan antas ha inverkat på studieresultaten. CSN har
bemyndigats att meddela föreskrifter för tillämpningen av bl.a. denna
bestämmelse i studiestödslagen. Utskottet utgår från att CSN liksom hittills
kommer att räkna bl.a. svårigheter att kombinera föräldraskap och studier som
ett sådant förhållande av personlig natur.
I studiestödsförordningen, såväl den nuvarande (1983:418) som den nya
(2000:655), finns ett krav på att den som beviljas studiemedel för studier
utanför Norden skall ha varit folkbokförd i Sverige under de senaste två
åren. Om det finns särskilda skäl, kan studiemedel beviljas fastän detta
villkor inte är uppfyllt. Utskottet anser inte att det finns anledning för
riksdagen att begära en översyn på denna punkt.
Centrala studiestödsnämndens (CSN:s) roll i studiestödet tas upp i fem
motioner (alla m).
Enligt motion 2000/01:Ub701 bör regeringen lägga fram förslag om en modell
med studielån i bank (yrk. 1) och om nedläggning av CSN (yrk. 2). Nedläggning
av CSN föreslås också i motion 2000/01:Ub706 (yrk. 2). I motion 2000/01:Ub711
sägs att CSN bör läggas ned. Banker kan administrera studiestödet och statens
roll bör begränsas till att bevilja lånen och garantera återbetalningen (yrk.
1). Enligt motion 2000/01:Ub714 bör administrationen av studielån ske på den
avreglerade kreditmarknaden. Om staten framgent vill ge särskilt studiebidrag
skall detta administreras av CSN, heter det i motionen. I motion
2000/01:Ub717 förslås att det öppnas en marknad för andra alternativ än CSN,
att byråkratin görs lättare och att inkomstprövningen avskaffas.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Liknande yrkanden avstyrktes vid förra riksmötet (bet. 1999/2000:UbU7 s.
20). Utskottets uppfattning är fortfarande att ordningen att CSN sköter både
utbetalning och återbetalning har stora fördelar både för staten och för
studenterna. Om man tänker sig att bankerna själva skulle få avgöra
lånevillkoren, skulle tryggheten för studenterna minska kraftigt jämfört med
det system som riksdagen förra året beslutade om.
Centerpartiet för i motion 2000/01:Fi210 fram förslag om ett system med
avskrivning av studieskulder för att ge incitament för färdigutbildade att
flytta ut och bli yrkesverksamma i vad motionärerna kallar Småortssverige
(yrk. 8). Samma tanke förs fram i motion 2000/01:Ub493 (c), där motionären
föreslår Kalmar län som försöksområde (yrk. 2). Enligt den förstnämnda
motionen skall systemet inrättas från halvårsskiftet 2001.
Miljöpartiet föreslår i motion 2000/01:N383 att riksdagen skall begära att
regeringen utreder effekterna av en avskrivning av studielån för de
nyexaminerade akademiker som flyttar till avfolkningshotade kommuner (yrk.
2). I motionerna 2000/01:Ub712 (kd) och 2000/01:N268 (fp) yrk. 17 föreslås
att regeringen skall återkomma med förslag om försöksverksamhet med sådan
avskrivning.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena, som motiveras
av regionalpolitiska skäl.
Den regionalpolitiska utredningen avlämnade sitt slutbetänkande i slutet av
september (SOU 2000:87). I reservationer i utredningen tas idén om
avskrivning av studieskuld upp. Riksdagen bör avvakta regeringens beredning
av utredningens förslag.
Studiestöd vid vuxenutbildning
Kristdemokraterna begär i motion 2000/01:Ub287, som handlar om
vuxenutbildning, ett tillkännagivande om vikten av att studerande erbjuds
studiefinansiering som är rättvis och förutsägbar (yrk. 5). Grundprincipen
måste vara att den enskildes ekonomiska insats skall vara likvärdig för samma
typ av studier. Om det i något avseende skiljer sig åt måste det därför också
ur ett rättviseperspektiv gå att förklara skillnader, heter det i motionen. I
motion 2000/01:Ub724 presenterar Kristdemokraterna sitt förslag till nytt
vuxenutbildningsstöd för studerande som saknar betyg från grund och/eller
gymnasieskola (yrk. 7). Dessa skall erbjudas totalbeloppet i studiemedlen som
ett skattefritt bidrag, som kan kompletteras med ett lån upp till 3 000 kr
per månad. Räntan på lånet skall vara avdragsgill.
I motionerna 2000/01:Ub279 och 2000/01:Ub707 (kd), som är likalydande,
föreslås att alla som önskar skall ha rätt till särskilt utbildningsbidrag
för att läsa in treårig gymnasiekompetens.
Villkoren för det särskilda utbildningsbidraget tas upp i tre motioner.
Enligt motion 2000/01:Ub278 (s) behövs särskilda insatser för personer med
dyslexi. För dem är de 360 dagar som nu är gränsen för särskilt
utbildningsbidrag inte tillräckligt. Studiefinansieringen i Kunskapslyftet
bör ses över, eftersom det särskilda utbildningsbidraget räcker till alltför
få, säger motionärerna i motion 2000/01:Ub296 (s). Det bör inte finnas någon
fast gräns för hur många personer med anställning som får tilldelas särskilt
utbildningsbidrag, hävdar motionärerna i motion 2000/01:Ub708 (s).
En översyn, med utgångspunkt i invandrares behov, bör göras av
studiefinansieringssystemet vid studier i sfi, gymnasiestudier och
uppgradering eller komplettering av gymnasieutbildning, anser motionärerna i
motion 2000/01: Ub723 (s). De hänvisar till Statskontorets kritik av det nya
studiemedelssy-stemet när det gäller sfi och till Kunskapslyftskommitténs
slutbetänkande.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Regeringen har anmält sin avsikt att i januari 2001 lägga fram en
proposition om vuxnas lärande. Riksdagen bör avvakta regeringens förslag.
Folkpartiet framför i motion 2000/01:Ub820 sin uppfattning att det behövs ett
helt nytt system med individuella utbildningskonton för att människor skall
få bättre möjligheter att klara sin försörjning vid vuxenstudier (yrk. 23).
Motionärerna anser att det nuvarande avdragsgilla pensionssparandet skulle
kunna användas för finansiering av sådana studier, genom att personer i
åldrarna 30-55 år får låna av det allmänna pensionssystemet upp till
förslagsvis 60 % av sin årslön. I gengäld skulle vederbörandes ålderspension
reduceras med motsvarande belopp (yrk. 24).
I motion 2000/01:T230 (s) framhåller motionärerna, som hänvisar till att
staten har avsatt 1 miljard kronor till individuell kompetensutveckling, att
arbetsmarknadens parter bör ta det huvudsakliga ansvaret för planering,
tillgänglighet och uppföljning för investeringar i utbildning i arbetslivet
(yrk. 8).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
En utredning om individuellt kompetenssparande pågår för närvarande (dir.
1999:106). Den skall slutredovisas den 30 januari 2001. Riksdagen bör avvakta
utredningen och regeringens beredning av ärendet.
Utredning av studiesociala frågor
Vänsterpartiet föreslår i motion 1999/2000:Ub707 att en utredning tillsätts
för att se över hur studiestödssystemet kan kompletteras med andra
förmånssystem för vuxenstuderande och studenter, såsom bostadsbidrag,
socialbidrag och arbetslöshetskassa. Även bostadssituationen - inte minst för
funktionshindrade studenter - och studenthälsovården bör belysas i en sådan
utredning, anser motionärerna. I motion 2000/01:Ub419 begär Vänsterpartiet en
utredning om ohälsoförsäkring för studenter.
Även Kristdemokraterna föreslår i motion 1999/2000:Ub421 en undersökning av
den studiesociala problematiken. Motionärerna anser att det råder en fortsatt
brist på samordning i trygghetssystemen för studenter (yrk. 1). Samma förslag
framförs i Kristdemokraternas motioner 2000/01:Ub810 yrkande 4 och
2000/01:Ub724 yrkande 3. I den sistnämnda motionen föreslås särskilt en
konsekvensanalys av situationen för studerande med barn (yrk. 2).
Centerpartiet hävdar i motion 1999/2000:Ub499 att det behövs en
studiesocial utredning (yrk. 34). Många beslut om bostäder, familjestöd och
arbetsmarknadspolitik har enligt motionärerna varit till studenternas
nackdel. I motion 2000/01:Ub12, som väcktes med anledning av den
forskningspolitiska propositionen, föreslår Centerpartiet också en
studiesocial utredning (yrk. 13). I motionerna 1999/2000:Ub499 och
2000/01:Ub479 framför Centerpartiet på nytt sin uppfattning att det behövs
ett enhetligt studerandebegrepp i de lagar och förordningar som rör studenter
(yrk. 28 respektive 22).
Miljöpartiet föreslår i motion 2000/01:A808 en utredning om att återinföra
barntillägget i studiemedlen (yrk. 34).
I motion 2000/01:Ub731 (s) skriver motionärerna att när man nu har tagit
ett samlat grepp på studiestödssystemet, är det dags att gå igenom samhällets
trygghetssystem för att på motsvarande sätt anpassa dess regler efter
kunskapssamhällets verklighet. Det måste exempelvis vara möjligt att skaffa
barn under den period man studerar, heter det i motionen.
Utredning av de ekonomiska förutsättningarna vid högskolestudier för
ensamstående föräldrar begärs i motionerna 1999/2000:Ub710 och 2000/01: Ub730
(s) av samma motionär. En översyn av trygghetssystemen för studenter med barn
begärs i motion 2000/01:Ub703 (fp). Motionären tar upp frågorna om rätt att
behålla studiemedel under föräldraledighet, att tid då man varit ledig för
vård av barn skall räknas av från maximitiden tolv terminer, att studiemedel
skall kunna utgå under sommaren och att studenter med inkomst under
socialbidragsnormen skall kunna beviljas socialbidrag.
Enligt motion 2000/01:Ub728 (s) behövs en översyn av hur vårdbidrag
påverkar studiestödet. Motionärerna anser det fel att föräldrar till
funktionshindrade barn tvingas finansiera sina egna studier med vårdbidrag
för sitt barn.
I motion 2000/01:Ub721 (s) tar motionärerna upp problemet att man inte kan
vara sjukskriven till 50 % och bedriva studier på halvtid, och därvid uppbära
halv sjukpenning och studiemedel för halvtidsstudier. De vill ha en översyn
av studiemedelssystemet för att komma till rätta med detta förhållande.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Den studiestödsreform som riksdagen fattade beslut om förra året innebär
att studenterna infogas i det allmänna pensionssystemet. Höjningen av
fribeloppet medför att möjligheterna för studenter med försörjningsbörda att
komplettera studiemedlen med förvärvsinkomster ökar betydligt. En princip
bakom reformen var att hålla tillbaka skuldsättningen. Utskottet är inte
berett att återinföra en ordning där studenter får försörja sina barn genom
studielån, så som fallet var innan barntilläggen i studiemedelssystemet
avskaffades. De allmänna barnbidragen, flerbarnstilläggen och studiebidragen
i studiehjälpssystemet ökades den 1 januari detta år och ökar enligt
regeringens budgetförslag ytterligare den 1 januari nästa år.
Kostnaderna för barnomsorg kommer att minska för flertalet studentfamiljer
som en följd av riksdagens beslut om maxtaxa och allmän förskola (prop.
1999/2000:129, bet. 2000/01:UbU5, rskr. 46).
En utredning pågår om de ekonomiska familjestöden. I direktiven till denna
utredning ingår att ensamstående föräldrars situation särskilt skall beaktas
(dir. 2000:16). Utredningens analyser skall omfatta bl.a. marginaleffekter
och de fattigdomsfällor som dessa skapar samt fördelningseffekter. Därvid
skall de samlade effekterna av skatt, bostadsbidrag, socialbidrag, avgifter i
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, socialförsäkringssystemen,
arbetslöshetsförsäkringen, studiestödssystemet, återbetalningen av studielån
och underhållsstöd beskrivas vid olika inkomstlägen och för olika
familjetyper. Särskild vikt skall läggas vid analysen av ensamstående
föräldrars ekonomiska möjligheter att studera. Utredningen skall pröva
alternativa vägar för att stödja ensamförsörjare i övergången från
socialbidrag till studier. Uppdraget skall slutredovisas senast den 28
februari 2001.
Vårdbidrag är en ersättning till förälder till ett barn med sjukdom eller
funktionshinder och avser dels ersättning för merkostnader som sjukdomen
eller funktionshindret ger upphov till, dels ersättning för förälderns
merarbete. Den förra delen räknas inte som inkomst av tjänst för föräldern
och påverkar därför inte rätten till studiemedel. Den del av ett vårdbidrag
som avser ersättning för merarbetet betraktas däremot som inkomst av tjänst
och kan därför, om beloppet överstiger fribeloppet, påverka studiemedlen. Som
utskottet tidigare nämnt höjs fribeloppet den 1 juli 2001.
För att möta den ökade efterfrågan på studentbostäder beslutade riksdagen i
juni detta år om stöd till investeringar för ny- och ombyggnad av
studentbostäder inom en ram på 400 miljoner kronor under år 2001 och 2002
(prop. 1999/2000:100, bet. FiU27, rskr. 262). Detta skall medge bidrag till
ca 10 000 lägenheter.
Riksdagen godkände i maj detta år regeringens förslag att uppgiften att
skapa ett tillgängligt samhälle skall vara ett av de tre områden som skall
prioriteras i handikappolitiken under de närmaste åren (prop. 1999/2000:79,
bet. SoU14, rskr. 240). I årets budgetproposition föreslår regeringen under
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg att
Handikappombudsmannen tillförs 7 miljoner kronor för inrättande av ett
nationellt tillgänglighetscenter med uppgift att vara ett nationellt
rådgivande organ i frågor om tillgänglighet.
Utskottet har från Utbildningsdepartementet inhämtat att svårigheten att
finna ett objektivt mått på storleken av en partiell nedsättning av
studieförmågan är motivet till att man inte kan kombinera sjukpenning på
halvtid med studiemedel för halvtidsstudier. Den som har studielån och är
sjuk längre tid än 30 dagar och därför inte kan studera, kan få studieskulden
reducerad för de delar av studietiden som överstiger 30 dagar.
Övrigt
Villkoren för invandrare under grundskoleutbildning tas upp i motion
2000/01:Ub228 (kd). Motionären påtalar att reglerna om socialbidrag och om
arbetslöshetskassa gör att en invandrare som behöver grundskoleutbildning för
att kunna få ett arbete hindras från att delta i utbildning.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Enligt socialtjänstlagen (1980:620, 6 §) är en förutsättning för att en
person skall ha rätt till försörjningsstöd att hon eller han inte själv kan
tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Kommunen
är däremot inte förhindrad att ge en invandrare försörjningsstöd under
studier på grundskolenivå. Enligt vad utskottet har inhämtat från Svenska
Kommunförbundet gör vissa kommuner det. I annat fall blir invandraren
hänvisad till studiestöd enligt studiestödslagen. Studiestödsformen särskilt
utbildningsbidrag kan sökas av såväl svenskar som invandrare som är
arbetslösa och behöver grundskoleutbildning. En förutsättning är dock att man
är berättigad till a-kassa, vilket kräver att man redan har haft arbete under
en viss tid. Riksdagen gjorde för ett halvår sedan, på förslag av
arbetsmarknadsutskottet, ett tillkännagivande till regeringen om att det
finns skäl att möjliggöra reguljära studier inom ramen för aktivitetsgarantin
i vissa fall (bet. 1999/2000:AU7 s. 32, rskr. 230). Förordningen om
arbetsmarknadspolitiska program (2000:634) har helt nyligen ändrats så att
man kan gå utbildning inom Kunskapslyftet på grundskole- eller gymnasienivå i
högst sex månader med bibehållet aktivitetsstöd.
Kristdemokraterna begär i motion 2000/01:Ub724 en utredning om hur behovet av
CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret kan minska (yrk. 10). Enligt motionärerna
är den växande skuldstocken en tickande bomb. I motion 2000/01:Ub704 (kd)
föreslås att regeringen skall utreda alternativet att utförsälja
studielånsstocken på marknaden (yrk. 1). En förutsättning skall då vara att
villkoren för studenterna blir lika fördelaktiga som i dagens situation,
eller bättre.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Att skuldstocken i studiestödssystemet ökar är en självklar följd av att
fler personer studerar och får studiestöd. Den studiestödsreform som träder i
kraft nästa år har utformats bl.a. med syftet att stimulera studenter att
inte ta mer studielån än nödvändigt. Det ändrade återbetalningssystemet
kommer att betydligt minska risken för att staten tvingas till omfattande
avskrivningar. Ett yrkande om försäljning av skuldstocken på marknaden
avslogs av riksdagen vid förra riksmötet (bet. 1999/2000:UbU7 s. 22).
Utskottet anser även nu att motionärernas idé är orealistisk.
Enligt samma motionärer skulle det kunna vara lönsamt för staten att ge bonus
vid förtida återbetalning av studiemedel (mot. 2000/01:Ub704 yrk. 2).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Även detta förslag behandlades vid förra riksmötet och avslogs då med
hänvisning till att regeringen redan har möjlighet att besluta om bonus, om
den finner att detta skulle vara fördelaktigt.
Enligt motion 2000/01:Ub732 (s) är det angeläget att följa upp hur det
reformerade studiestödssystemet påverkar rekryteringen till högskolorna. I
motion 2000/01:Ub733 (s) begär motionären att regeringen skall följa upp
studiestödsreformen när det gäller avtrappningen av rätten till studielån för
studenter som är 41 år eller äldre.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivande.
Det är enligt utskottets uppfattning en självklarhet att
studiestödsreformen skall följas upp. Regeringen markerade också detta i
propositionen (prop. 1999/2000:10 s. 134).
Utskottet övergår slutligen till övriga motionsyrkanden.
I följande motioner framförs förslag i frågor, i vilka det enligt nuvarande
regelsystem inte ankommer på riksdagen att besluta.
CSN:s praxis när det gäller beviljande av inackorderingstillägg tas upp i
motion 2000/01:Ub235 (kd). Motionären anser att CSN:s villkor för att bevilja
inackorderingstillägg begränsar möjligheten för barn med arbetar- och
medelklassbakgrund att välja fristående gymnasieskolor.
I motion 2000/01:Ub709 (m) säger motionärerna att de personer som vill
utbilda sig till lokförare - en utbildning som i framtiden enligt branschens
företrädare bör bedrivas av fristående utbildningsföretag - bör få tillgång
till studiemedel.
I motion 2000/01:Ub716 (m) påpekar motionärerna att studenter vid Göteborgs
universitet som deltar i utbildning som universitetet har förlagt till Sussex
i England får lägre belopp i studiemedel än de skulle ha fått om de blivit
antagna som studenter vid ett engelskt universitet. Detta måste ändras, menar
motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att dessa yrkanden skall avslås.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande regeringens lagförslag
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studie-
stödslagen (1973:349), lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa samt lag om ändring i studiestödslagen
(1999:1395),
res. 1 (m) - delvis
2. beträffande anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd budgetåret
2001 m.m.
a) att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 2000/01:Ub724 yrkande 11, 2000/01:Ub725, 2000/01:
Ub819 yrkandena 26-28, 2000/01:Ub820 yrkande 34 i denna del och 2000/01:
Fi211 yrkande 18 i denna del anvisar anslagen under utgiftsområde 15
Studiestöd enligt uppställning i bilaga 4,
b) att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om
ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål, beställa
produktion av studielitteratur som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 3 000 000 kr efter år 2001,
c) att riksdagen godkänner att under år 2001 lån tas upp i
Riksgäldskontoret för det samlade behovet av studielån om 103,2
miljarder kronor,
d) att riksdagen godkänner vad regeringen förordar beträffande bidrag
till vissa organisationer,
3. beträffande studiestöd till ungdomar i gymnasial utbildning
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub412 yrkande 1, 2000/01: Ub713,
2000/01:Ub722 och 2000/01:Ub724 yrkandena 4-6,
res. 2 (kd) - delvis
4. beträffande vilka utbildningar som berättigar till
studiemedel
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Ub479 yrkande 14,
2000/01:Ub718 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ub727 och 2000/01: Ub729 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande maximal tid som studiemedel får lämnas för
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub479 yrkande 23, 2000/01:
Ub702, 2000/01:Ub705, 2000/01:Ub719, 2000/01:Ub720 och 2000/01:Ub819
yrkande 17 i denna del,
res. 3 (m, kd, c, fp)
6. beträffande villkoren i övrigt för att få studiemedel
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub12 yrkande 11, 2000/01:
Ub260 yrkande 19, 2000/01:Ub412 yrkande 2, 2000/01:Ub493 yrkande 3,
2000/01:Ub706 yrkande 1, 2000/01:Ub710, 2000/01:Ub711 yrkande 2,
2000/01:Ub715, 2000/01:Ub724 yrkandena 1, 8 och 9, 2000/01:Ub726,
2000/01:Ub805 yrkande 5, 2000/01:Ub819 yrkande 17 i denna del,
2000/01:Ub820 yrkandena 26-28, 2000/01:Sf227 yrkande 3 och 2000/01:Kr537
yrkande 4,
res. 1 (m ) - delvis
res. 2 (kd ) - delvis
res. 4 (c) - delvis
res. 5 (fp) - delvis
7. beträffande Centrala studiestödsnämndens roll i
studiemedelssystemet
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub701 yrkandena 1 och 2,
2000/01:Ub706 yrkande 2, 2000/01:Ub711 yrkande 1, 2000/01:Ub714 och
2000/01:Ub717,
8. beträffande avskrivning av studieskuld m.m.
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub493 yrkande 2, 2000/01: Ub712,
2000/01:Fi210 yrkande 8, 2000/01:N268 yrkande 17 och 2000/01:N383
yrkande 2,
res. 4 (c) - delvis
9. beträffande studiestöd vid vuxenutbildning
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub278, 2000/01:Ub279, 2000/01:Ub287
yrkande 5, 2000/01:Ub296, 2000/01:Ub707, 2000/01: Ub708, 2000/01:Ub723
och 2000/01:Ub724 yrkande 7,
res. 2 (kd) - delvis
10. beträffande utbildningskonton
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub820 yrkandena 23 och 24 och
2000/01:T230 yrkande 8,
res. 5 (fp) - delvis
11. beträffande utredning av studiesociala frågor
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub421 yrkande 1, 1999/2000:Ub499
yrkandena 28 och 34, 1999/2000:Ub707, 1999/2000:Ub710, 2000/01:Ub12
yrkande 13, 2000/01:Ub419, 2000/01:Ub479 yrkande 22, 2000/01:Ub703,
2000/01:Ub721, 2000/01:Ub724 yrkandena 2 och 3, 2000/01:Ub728,
2000/01:Ub730, 2000/01:Ub731, 2000/01:Ub810 yrkande 4 och 2000/01:A808
yrkande 34,
res. 6 (v)
res. 4 (c) - delvis
12. beträffande villkoren för invandrare under
grundskoleutbildning
att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub228,
13. beträffande utredning om CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub704 yrkande 1 och 2000/01:Ub724
yrkande 10,
res. 2 (kd) - delvis
14. beträffande bonus vid förtida återbetalning av studielån
att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub704 yrkande 2,
res. 2 (kd) - delvis
15. beträffande uppföljning av studiestödsreformen
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub732 och 2000/01:Ub733,
16. beträffande övriga motionsyrkanden
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub235, 2000/01:Ub709 och
2000/01:Ub716.
Stockholm den 28 november 2000
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice
Ask (m)*, Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd)*, Lars
Hjertén (m)*, Majléne Westerlund Panke (s), Tomas Högström (m)*, Tomas
Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd)*, Per Bill (m)*,
Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c)*, Ulf Nilsson (fp)* och Agneta Lundberg
(s).
* Har ej deltagit i beslutet under moment 2.
Reservationer
1. Regeringens lagförslag, m.m. (mom. 1 och 6) - m
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m) och Per Bill (m)
anför:
Liksom tidigare anser vi att fribeloppet skall avskaffas och att räntorna på
studiemedel skall vara avdragsgilla vid beskattningen. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 2000/01:Ub819 yrkande 17 i denna del och med anledning
av motionerna 2000/01:Ub260 yrkande 19, 2000/01:Ub706 yrkande 1,
2000/01:Ub710, 2000/01:Ub711 yrkande 2, 2000/01:Ub715, 2000/01:Ub724 yrkande
9 och 2000/01:Ub805 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
Vi anser inte att vare sig barnbidraget eller studiebidraget i
studiehjälpen skall höjas. Vårt budgetförslag är utformat med denna
förutsättning. Riksdagen bör alltså avslå regeringens förslag till ändring i
den gamla och den nya studiestödslagen när det gäller studiebidragets belopp.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1 och 6
bort hemställa
1. beträffande regeringens lagförslag
att riksdagen dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 6 § och lag om ändring i
studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 2 kap. 7 §, dels antar
regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i
övrigt, förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) i
övrigt samt lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa,
6. beträffande villkoren i övrigt för att få studiemedel
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub819 yrkande 17 i denna del
och med anledning av motionerna 2000/01:Ub260 yrkande 19, 2000/01:Ub706
yrkande 1, 2000/01:Ub710, 2000/01:Ub711 yrkande 2, 2000/01:Ub715,
2000/01:Ub724 yrkande 9 och 2000/01:Ub805
yrkande 5 och med avslag på motionerna 2000/01:Ub12 yrkande 11,
2000/01:Ub412 yrkande 2, 2000/01:Ub493 yrkande 3, 2000/01:Ub724
yrkandena 1 och 8, 2000/01:Ub726, 2000/01:Ub820 yrkandena 26-28,
2000/01:Sf227 yrkande 3 och 2000/01:Kr537 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. Studiestöd till ungdomar i gymnasial utbildning, m.m. (mom. 3, 6, 9, 13
och 14) - kd
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:
Alla ungdomar i gymnasial utbildning bör omfattas av samma studiestödssystem,
alltså såväl eleverna i gymnasiesärskolan som eleverna i gymnasieskolan.
Enligt vår mening bör alla ges rätt till tre års gymnasiestudier, att fritt
förlägga inom tidsperioden mellan 16 och 25 år. Alla som läser i det nya
ungdomsgymnasiet skall, under förutsättning att de fullföljer sina studier,
vara berättigade till gymnasiebidrag. Det skall vara lika högt för alla som
studerar i ungdomsgymnasiet och bör uppgå till 1 350 kr per månad i tio
månader per år. Denna förändring bör träda i kraft den 1 juli 2002. Vad vi
här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub724 yrkandena
4-6 som sin mening ge regeringen till känna.
När det gäller villkoren i övrigt för studiemedel anser vi att fribeloppet
bör avskaffas och att bidragsdelen vid universitets- och högskolestudier bör
höjas till 40 % av totalbeloppet. Studiemedelssystemet måste utformas så att
det inte missgynnar den som presterar mindre på grund av barnafödande. Vad vi
här har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub724
yrkandena 1, 8 och 9, 2000/01:Ub805 yrkande 5 och 2000/01:Sf227 yrkande 3 som
sin mening ge regeringen till känna.
De studerande i vuxenutbildning måste erbjudas studiefinansiering som är
rättvis och förutsägbar, med grundprincipen att den enskildes ekonomiska
insats skall vara likvärdig för alla som bedriver samma typ av studier. Om
det i något avseende skiljer sig åt måste det ur ett rättviseperspektiv gå
att förklara skillnader. Vi förordar ett nytt vuxenutbildningsstöd för
studerande som saknar betyg från grund- och/eller gymnasieskola. Det skall
innebära att de erbjuds det gällande totalbeloppet i studiemedelssystemet,
men det skall till 100 % vara ett skattefritt bidrag. Detta skall kunna
kompletteras med ett lån upp till 3 000 kr per månad. Räntan på detta lån
skall vara avdragsgill. Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 2000/01:Ub287 yrkande 5 och 2000/01:Ub724 yrkande 7 som sin mening
ge regeringen till känna.
Vi noterar att CSN:s behov av upplåning i Riksgäldskontoret för studielån
ökar kraftigt och att ingenting tyder på att utvecklingen går att vända inom
överskådlig tid. Den växande skuldstocken är enligt vår mening en tickande
bomb, och regeringen bör därför utreda hur behovet av upplåning i
Riksgäldskontoret kan minska. En radikal lösning skulle vara att sälja ut den
samlade lånestocken på marknaden, under förutsättning att villkoren för
studenterna blir lika fördelaktiga som i dagens situation, eller ännu bättre.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 2000/01: Ub704
yrkande 1 och 2000/01:Ub724 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till
känna.
En betydande vinst kan göras både för staten och den enskilde, om det ges
möjlighet till bonus vid förtida återbetalning av studielån. En sådan åtgärd
bör därför genomföras. Detta bör riksdagen med bifall till motion
2000/01:Ub704 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 3, 6, 9, 13
och 14 bort hemställa
3. beträffande studiestöd till ungdomar i gymnasial utbildning
att riksdagen med med bifall till motion 2000/01:Ub724 yrkandena 4-6, med
anledning av motionerna 2000/01:Ub412 yrkande 1 och 2000/01:Ub722 samt
med avslag på motion 2000/01:Ub713 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
6. beträffande villkoren i övrigt för att få studiemedel
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub724 yrkandena 1, 8 och
9, 2000/01:Ub805 yrkande 5 och 2000/01:Sf227 yrkande 3, med anledning av
motionerna 2000/01:Ub260 yrkande 19, 2000/01:Ub412 yrkande 2,
2000/01:Ub706 yrkande 1, 2000/01:Ub710, 2000/01: Ub711 yrkande 2,
2000/01:Ub715 och 2000/01:Ub819 yrkande 17 i denna del samt med avslag
på motionerna 2000/01:Ub12 yrkande 11, 2000/01:Ub493 yrkande 3,
2000/01:Ub726, 2000/01:Ub820 yrkandena 26-28 och 2000/01:Kr537 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. beträffande studiestöd vid vuxenutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub287 yrkande 5 och
2000/01:Ub724 yrkande 7 och med avslag på motionerna 2000/01: Ub278,
2000/01:Ub279, 2000/01:Ub296, 2000/01:Ub707, 2000/01: Ub708 och
2000/01:Ub723 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
13. beträffande utredning om CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub704 yrkande 1 och
2000/01:Ub724 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
14. beträffande bonus vid förtida återbetalning av studielån
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub704 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. Maximal tid som studiemedel får lämnas för (mom. 5) - m, kd, c, fp
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas Högström
(m), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och Ulf Nilsson
(fp) anför:
Vi anser att skärpningen av villkoren för dispens från de generella reglerna
om maximal tid som studiemedel får lämnas för begränsar möjligheten att ändra
inriktning av sina studier eller bygga vidare på sin tidigare utbildning.
Exempelvis har en sjuksköterska som vill studera till läkare inte längre
ekonomiska möjligheter till detta. En översyn av studiestödslagen när det
gäller vilka slags skäl som skall kunna grunda dispens bör därför göras. Vad
vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub479 yrkande
23 och med anledning av motionerna 2000/01:Ub702, 2000/01:Ub705 och
2000/01:Ub819 yrkande 17 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 5 bort
hemställa
5. beträffande maximal tid som studiemedel får lämnas för
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub479 yrkande 23, med
anledning av motionerna 2000/01:Ub702, 2000/01:Ub705 och 2000/01:Ub819
yrkande 17 i denna del samt med avslag på motionerna 2000/01:Ub719 och
2000/01:Ub720 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
4. Villkoren i övrigt för att få studiemedel, m.m. (mom. 6, 8 och 11) - c
Sofia Jonsson (c) anför:
Flera undersökningar har visat att studiemedelssystemet är den enskilt
största orsaken till den sociala snedrekryteringen till högre utbildning.
Centerpartiet vill därför se ett nytt studiefinansieringssystem, som är
hållbart och förutsägbart över tiden och där skuldbördan blir hanterlig för
alla studenter. Villkoren i övrigt för att få studiemedel bör förbättras med
målet att bidrag och lån skall utgöra 50 % vardera av totalbeloppet,
fribeloppet höjas till två basbelopp och återbetalningen utformas som ett
modifierat annuitetslån på 20-25 år. Vad jag här har anfört bör riksdagen med
bifall till motion 2000/01:Ub12 yrkande 11 som sin mening ge regeringen till
känna.
Jag anser det viktigt att skapa möjligheter för tillväxt och företagande i
utsatta regioner, så att vi avlastar de storstadsregioner där tillväxten
riskerar att leda till överhettning. Ett system med avskrivning av
studieskulder kan ge incitament för färdigutbildade att flytta ut och bli
yrkesverksamma på småorter, vilket är viktigt inte minst med tanke på de
förstående stora pensionsavgångarna inom såväl näringsliv som offentlig
sektor. Jag anser att ett sådant system bör inrättas från halvårsskiftet
2001. Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till motion
2000/01:Fi210 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.
Trots återkommande krav från bl.a. Centerpartiet har det under mer än tio
år inte någon gång i riksdagen tagits initiativ till en helhetssyn på
studenternas sociala situation. Många av de beslut som riksdagen har fattat
på områden som bostäder, familjestöd och arbetsmarknadspolitik har varit till
studenternas nackdel, och den sammantagna effekten har för många blivit
alltför stor. Det saknas en enhetlig syn från statliga och kommunala
myndigheters sida på vad det innebär att vara student och hur stor del av
året en individ är student. Jag anser därför att det är hög tid för en
studiesocial utredning. I denna måste studenterna ges ordentlig
representation. Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1999/2000:Ub499 yrkandena 28 och 34, 2000/01: Ub12 yrkande 13 och
2000/01:Ub479 yrkande 22 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 6, 8 och
11 bort hemställa
6. beträffande villkoren i övrigt för att få studiemedel
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub12 yrkande 11, med anledning
av motionerna 2000/01:Ub412 yrkande 2, 2000/01:Ub493 yrkande 3 och med
avslag på motionerna 2000/01:Ub260 yrkande 19, 2000/01:Ub706 yrkande 1,
2000/01:Ub710, 2000/01:Ub711 yrkande 2, 2000/01:Ub715, 2000/01:Ub724
yrkandena 1, 8 och 9, 2000/01: Ub726, 2000/01:Ub805 yrkande 5,
2000/01:Ub819 yrkande 17 i denna del, 2000/01:Ub820 yrkandena 26-28,
2000/01:Sf227 yrkande 3 och 2000/01:Kr537 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. beträffande avskrivning av studieskuld m.m.
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Fi210 yrkande 8, med anledning
av motion 2000/01:Ub493 yrkande 2 samt med avslag på motionerna
2000/01:Ub712, 2000/01:N268 yrkande 17 och 2000/01: N383 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
11. beträffande utredning av studiesociala frågor
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub499 yrkandena 28 och 34,
2000/01:Ub12 yrkande 13 och 2000/01:Ub479 yrkande 22, med anledning av
motionerna 1999/2000:Ub421 yrkande 1, 1999/2000:Ub707, 1999/2000:Ub710,
2000/01:Ub419, 2000/01:
Ub703, 2000/01:Ub724 yrkandena 2 och 3, 2000/01:Ub730, 2000/01:
Ub731 och 2000/01:Ub810 yrkande 4 samt med avslag på motionerna
2000/01:Ub721, 2000/01:Ub728 och 2000/01:A808 yrkande 34 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. Villkoren i övrigt för att få studiemedel, m.m. (mom. 6 och 10) - fp
Ulf Nilsson (fp) anför:
När det gäller villkoren i övrigt för att få studiemedel anser jag att
bidragsnivån för vuxna som studerar på gymnasial nivå bör sättas till 60 % av
det totala studiemedelsbeloppet. Totalbeloppet bör för alla studerande höjas
med 200 kr per månad. Fribeloppet bör höjas till 300 % av basbeloppet. Vidare
behövs det en översyn av reglerna för att få studiemedel för studier
utomlands. Svenska ungdomar, som arbetat utomlands under några år och därvid
varit tvingade att skriva sig i det land de har bott, har enligt den gällande
studiestödsförordningen inte möjlighet att få svenska studiemedel, om de
börjar högskoleutbildning utomlands. Det bör finnas en möjlighet för svenska
medborgare att få dispens från denna regel, i synnerhet som det ofta är
omöjligt att få studielån i ett annat land. En översyn av reglerna på denna
punkt bör genomföras. Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 2000/01:Ub726 och 2000/01:Ub820 yrkandena 26-28 som sin mening ge
regeringen till känna.
Jag anser att det nuvarande avdragsgilla pensionssparandet bör kunna
breddas till ett "pensions- och utvecklingssparande" som kan fungera som ett
slags utbildningskonto. Människor skall ges möjlighet att spara själva till
sin utbildning på gynnsamma villkor, men också förmånligt kunna låna pengar
för att vidareutbilda sig. Upp till en viss gräns bör personer mellan 30 och
55 år kunna låna av det allmänna pensionssystemet för att finansiera
utbildning. Förslagvis kan man få ta ut 60 % av sin årslön. I gengäld skall
vederbörandes ålderspension reduceras med motsvarande belopp. Det skall
finnas möjlighet att återvinna denna pensionsrätt genom sparande eller genom
att gå i pension något senare. Vad jag här har anfört bör riksdagen med
bifall till motion 2000/01:Ub820 yrkandena 23 och 24 som sin mening ge
regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 6 och 10
bort hemställa
6. beträffande villkoren i övrigt för att få studiemedel
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub726 och 2000/01: Ub820
yrkandena 26-28 och med avslag på motionerna 2000/01:Ub12 yrkande 11,
2000/01:Ub260 yrkande 19, 2000/01: Ub412 yrkande 2, 2000/01:Ub493
yrkande 3, 2000/01:Ub706 yrkande 1, 2000/01:Ub710, 2000/01:Ub711 yrkande
2, 2000/01:Ub715, 2000/01:Ub724 yrkandena 1, 8 och 9, 2000/01:Ub805
yrkande 5, 2000/01:Ub819 yrkande 17 i denna del, 2000/01:Sf227 yrkande 3
och 2000/01:Kr537 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
10. beträffande utbildningskonton
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub820 yrkandena 23 och 24 och
med avslag på motion 2000/01:T230 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. Utredning av studiesociala frågor (mom. 11) - v
Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson (v) anför:
Vi får nästa år ett sammanhållet studiestödssystem, som vi står bakom
eftersom vi tror att det kommer att ha en god rekryteringseffekt både till
vuxenstudier och högre utbildning. Frågan om studenternas och de
vuxenstuderandes ställning i förhållande till andra förmånssystem, såsom
bostadsbidrag, socialbidrag och arbetslöshetskassa, är dock inte löst genom
detta. Vi anser att det är nödvändigt med ett helhetsgrepp om studenternas
totala sociala situation. Därför anser vi att det bör tillsättas en utredning
med uppgift att se över hur studiestödssystemet kan kompletteras med andra
förmånssystem för vuxenstuderande och studenter. En sådan utredning bör även
belysa bostadssituationen för studenter, inte minst funktionshindrade
studenter, ohälsoförsäkringen för studenter samt studenthälsovården. Vad vi
här har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub707 och
2000/01:Ub419 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 11 bort
hemställa
11. beträffande utredning av studiesociala frågor
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub707 och 2000/01:Ub419,
med anledning av motionerna 1999/2000:Ub421 yrkande 1, 1999/2000:Ub499
yrkande 34 och 1999/2000:Ub710, 2000/01:Ub12 yrkande 13, 2000/01:Ub703,
2000/01:Ub730, 2000/01: Ub731, 2000/01:Ub724 yrkandena 2 och 3 och
2000/01:Ub810 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1999/2000:Ub499
yrkande 28, 2000/01:Ub479 yrkande 22, 2000/01:Ub721, 2000/01:Ub728 och
2000/01:A808 yrkande 34 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
Särskilda yttranden
1. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd budgetåret 2001 - m
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m) och Per Bill (m)
anför:
Moderata samlingspartiet har i sina motioner föreslagit en annan inriktning
av statens budget och andra utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har
fastställt. Vårt alternativ framgår av reservation 12 i finansutskottets
betänkande 2000/01:FiU1. För utgiftsområde 15 innebär det en ram som är drygt
2 miljarder kronor lägre än den som nu har fastställts (rskr. 36). Eftersom
vi ser vårt budgetförslag som en helhet, väljer vi att inte reservera oss här
till förmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde 15.
Våra förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga 4 till detta betänkande.
Vi anser att nuvarande nivå på studiebidraget i studiehjälpen skall
bibehållas. De förändringar vi föreslår av beloppen på anslagen till
studiemedel och vuxenstudiestöd är en följd av att vi under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning föreslår förändringar av de särskilda
utbildningsinsatserna för vuxna. Det s.k. Kunskapslyftet bör successivt dras
ned. Inom de anslagsbelopp vi föreslår ryms medel för dem som har påbörjat
studier i Kunskapslyftet att fullfölja dessa.
2. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd budgetåret 2001 - kd
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:
Kristdemokraterna har i sina motioner föreslagit en annan inriktning av
statens budget och andra utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har
fastställt. Vårt alternativ framgår av reservation 13 i finansutskottets
betänkande 2000/01:FiU1. För utgiftsområde 15 innebär det en ram som är
knappt 2,4 miljarder kronor lägre än den som nu har fastställts (rskr. 36).
Eftersom vi ser vårt budgetförslag som en helhet, väljer vi att inte
reservera oss här till förmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde
15.
De belopp vi föreslår på de olika anslagen framgår av bilaga 4 till detta
betänkande. Eftersom vi anser att utbyggnaden av högskolan skall ske i
långsammare takt än regeringen planerar, minskar belastningen på
studiemedelsanslaget i motsvarande mån. Vi föreslår att de vuxna som börjar
studera på grundskole- och gymnasienivå fr.o.m. den 1 juli 2001 skall få
studiemedel i stället för de nuvarande vuxenstudiestöden. Dessa studiemedel
skall till 100 % vara bidrag. Antalet som får de nuvarande vuxenstudiestöden
kommer således att successivt minska, samtidigt som kostnaderna för
studiemedel ökar.
3. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd budgetåret 2001 - c
Sofia Jonsson (c) anför:
Centerpartiet har i sina motioner föreslagit en annan inriktning av statens
budget och andra utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har fastställt.
Vårt alternativ framgår av reservation 14 i finansutskottets betänkande
2000/01:FiU1. För utgiftsområde 15 innebär det en ram som är 4,8 miljarder
kronor lägre än den som nu har fastställts (rskr. 36). Eftersom vi ser vårt
budgetförslag som en helhet, väljer jag att inte reservera mig här till
förmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde 15.
Våra förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga 4 till detta betänkande.
Vi vill införa ett nytt studiemedelssystem som bygger på delat ansvar mellan
staten och studenterna, där principen bör vara hälften bidrag och hälften
lån. Det belopp vi föreslår på anslaget 25:2 Studiemedel m.m. ger utrymme för
en reform fr.o.m. andra halvåret 2001. Vi vill också flytta över 5,8
miljarder kronor från detta utgiftsområde (anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd
m.m.) till utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.
4. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd budgetåret 2001 - fp
Ulf Nilsson (fp) anför:
Folkpartiet har i sina motioner föreslagit en annan inriktning av statens
budget och andra utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har fastställt.
Vårt alternativ framgår av reservation 15 i finansutskottets betänkande
2000/01: FiU1. För utgiftsområde 15 innebär det en ram som är 2 miljarder
kronor lägre än den som nu har fastställts (rskr. 36). Eftersom vi ser vårt
budgetförslag som en helhet, väljer jag att inte reservera mig här till
förmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde 15.
Våra förslag till anslagsbelopp inom utgiftsområdet framgår av bilaga 4 till
detta betänkande. Vi vill ta bort det särskilda utbildningsbidraget och
ersätta det med studiemedel, dock med en högre bidragsandel, nämligen 60 %.
Antalet personer i Kunskapslyftet kan minska. Därför föreslår vi minskning av
anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. och ökning av anslaget 25:2 Studiemedel
m.m. Vi anser också att de s.k. LO-pengarna kan utgå och föreslår därför en
minskning av anslaget 25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m.
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)
Utskottets, regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 20
15 Studiestöd
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Företrädarna för (m), (kd), (c) och (fp) har avstått från att delta i beslutet
och vid viss föräldrautbildning i
teckenspråk
-------------------------------------------------------------------------------
25:6 Bidrag till vissa studiesociala (ram) 24 462
ändamål
-------------------------------------------------------------------------------
25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. (ram) 26 223
-------------------------------------------------------------------------------