I betänkandet behandlas regeringens proposition
2000/01:20 Nationell handlingsplan för att förebygga
alkoholskador och 33 motionsyrkanden som väckts i
anledning av propositionen. Vidare behandlas 37
yrkanden i olika alkoholfrågor från den allmänna
motionstiden 2000.
Utskottet konstaterar att EU-medlemskapet förändrat
det som tidigare utgjorde viktiga delar av
alkoholpolitiken. Möjligheten att använda det s.k.
prisinstrumentet för att påverka tillgången på
alkohol försvagas. Enligt utskottet måste de
negativa effekterna av en anpassning till EU:s
regelsystem kraftfullt motverkas. Utskottet ställer
sig bakom förslaget till handlingsplan i vilken
grundvalarna för en alkoholpolitik efter de
förändrade förutsättningar som nu föreligger läggs
fast.
Socialutskottet vidhåller att den svenska
alkoholpolitikens ambitionsnivå måste vara fortsatt
hög. Det övergripande målet för den svenska
alkoholpolitiken bör ligga fast; nämligen att
politiken även fortsättningsvis skall syfta till att
minska alkoholens medicinska och sociala
skadeverkningar. Utskottet delar bedömningen att
målet bör nås genom åtgärder mot skadligt
dryckesbeteende och genom att sänka den totala
alkoholkonsumtionen. Utskottet anser att insatser
för barn och ungdom är särskilt viktiga.
Utskottet ser positivt på att det lokala ansvaret i
det alkoholförebyggande arbetet enligt
handlingsplanen ökar och förstärks. Utskottet anser
att förstärkta åtgärder behövs när det gäller
särskilda stödinsatser för riskgrupper och individer
med riskbeteende, vård- och behandlingsinsatser,
opinionsbildning och information, begränsning av
tillgängligheten och marknadsföringen av
alkoholdrycker, kompetensutveckling, uppföljning av
konsumtions- och skadeutvecklingen samt
alkoholforskning. Även förslaget rörande förstärkta
åtgärder när det gäller att utveckla samarbetet på
europeisk och internationell nivå gillas av
utskottet.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen
godkänner förslaget i propositionen om
huvudinriktningen av alkoholpolitiken, nämligen att
intensifiera det samordnade lokala arbetet i landets
kommuner och att ytterligare förstärka arbetet på
europeisk och internationell nivå.
Utskottet föreslår med anledning av en motion (s)
ett tillkännagivande till regeringen om att den vid
utformandet av direktiven rörande fördelning av
medel till kommunerna för att genomföra
handlingsplanen bör skapa möjligheter att i större
utsträckning medelsfördela till
frivilligorganisationer vars verksamhet rör t.ex.
kvinnor och barn.
Övriga motioner avstyrks.
I betänkandet finns 26 reservationer och fyra särskilda
yttranden.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har den 25
januari lämnat utskottet information om en studie om
behandling av alkohol- och narkotikaproblem.
Propositionen
I proposition 2000/01:20 Nationell handlingsplan för
att förebygga alkoholskador föreslår regeringen
(Socialdepartementet) att riksdagen godkänner vad
regeringen föreslår om huvudinriktningen av
alkoholpolitiken (avsnitt 8.l).
Motionerna
Motioner väckta med anledning av
propositionen
2000/01:So22 av Inger Segelström (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om frivilligorganisationernas roll
för att förebygga alkoholskador.
2000/01:So23 av Chris Heister m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av upplysning
och information.
2. Riksdagen beslutar om avveckling av
detaljhandelsmonopolet i enlighet med vad som anförs
i motionen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om restaurangers
öppethållande.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om marknadsföring och
sponsring.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en ny svensk
alkoholpolitik.
2000/01:So24 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en översyn av
alkohollagen.
2000/01:So25 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om alkoholpolitikens
mål.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av
kommunernas alkoholförebyggande arbete.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om finansiering av ett
utökat åtgärdsprogram genom försäljning av statliga
V&S Vin & Sprit AB.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bättre vård för unga
alkoholmissbrukare.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
motverka langning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sanktioner mot
överträdelser mot bestämmelserna om
folkölsförsäljning.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om utredning av
frågor kring sekundärprevention i vården.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om länsstyrelsernas
roll i medelstilldelningen till kommunerna.
2000/01:So26 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den fortsatta
restriktiva alkoholpolitiska inriktningen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om grunderna som den
svenska alkoholpolitiken bör vila på.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de "vita zonerna".
4. Riksdagen beslutar att höja åldersgränsen till
20 år för servering av alkoholhaltiga drycker i
restaurang.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att aktivt arbeta
för att uppnå nollvisionen i trafiken.
6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring så att likvärdiga regler gäller
för onykterhet till sjöss och vid framförande av
fordon på väg.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om familjens betydelse
i det förebyggande arbetet inom alkoholpolitiken.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inrätta en enhet
med ansvar för alkohol och droger.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om försöksverksamheten
med lördagsöppet på Systembolaget.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att bidragen till
nykterhetsorganisationerna borde hanteras på samma
sätt som i dag gäller för idrottsrörelsen.
2000/01:So27 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ytterligare en
huvudinriktning för alkoholpolitiken som handlar om
att förstärka insatserna mot illegal sprithantering
och försäljning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att handlare som
avser att sälja folköl bör anmäla detta till
kommunens tillsynsenhet och att kommunerna skall ha
möjlighet att ta ut en mindre avgift för att täcka
kostnaden för tillsynen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att föräldrarnas
ansvar för att minska alkoholkonsumtionen bland unga
bör tydliggöras.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att resurserna för
det alkoholförebyggande arbetet skall fördelas till
kommunerna enligt principerna för det generella
statsbidraget.
2000/01:So28 av Nils-Erik Söderqvist (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av den
långsiktiga alkoholpolitiken för att förebygga
alkoholskador.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de
alkoholpolitiska programmen skall utformas så att
kommunerna kan hänvisa till dessa vad gäller lokalt
förhållningssätt.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utbildning kring
alkohol- och narkotikafrågor bör vävas in i
universitets- och högskoleutbildning.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kommunerna bör
stimuleras att genomföra gemensamma satsningar
tillsammans med frivilligorganisationer.
Motioner väckta under allmänna motionstiden
2000
2000/01:So210 av Sten Andersson (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om försäljning av alkoholprodukter.
2000/01:So233 av Inger Lundberg (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening att
Sverige inom den europeiska unionen verkar för att
EU tar fram ett program med åtgärder för att minska
alkoholkonsumtion och alkoholskador i Europa.
2000/01:So249 av Ulla-Britt Hagström (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att forskning om orsaker till kvinnors
alkoholdrickande förstärks.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att alkoholproblematiken i samband med våld
mot kvinnor bättre uppmärksammas.
2000/01:So276 av Leif Carlson (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avvecklat
detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker.
2000/01:So286 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson
(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder mot fetalt
alkoholsyndrom (FAS).
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
kraftfulla insatser för att stödja familjer med
alkoholproblem.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av insatser
för att minska flickors alkoholbruk.
2000/01:So289 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson
(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utvärdera hur
Sverige uppfyllt åtagandet att verka för att
alkoholkonsumtionen skall minska med 25 % mellan
1980 och 2000.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att verka för att
skapa alkoholfria perioder och situationer, s.k.
vita zoner.
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om en lag som föreskriver varningstext på
alkoholförpackningar.
2000/01:So300 av Chris Heister m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en ny svensk
alkoholpolitik.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att permanenta
verksamheten med lördagsöppet på Systembolaget i
hela landet.
5. Riksdagen beslutar om avveckling av
detaljhandelsmonopolet i enlighet med vad som anförs
i motionen.
6. Riksdagen beslutar om sänkt åldersgräns till 18
år vid detaljhandel och resandeinförsel av
alkoholdrycker i enlighet med vad som anförs i
motionen.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
förstärkt tillsynsverksamhet i kommunerna.
2000/01:So362 av Inger Davidson m.fl. (kd, m, v, c,
fp, mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en bred
informationskampanj riktad till föräldrar och
ungdomar bör initieras.
2000/01:So369 av Rolf Olsson m.fl. (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen att
Sverige inom Europaunionen skall föra en restriktiv
och folkhälsoinriktad politik enligt vad i motionen
anförs.
3. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av
forsknings- och informationsinsatser när det gäller
kvinnors och flickors alkoholvanor och missbruk.
2000/01:So377 av Monica Green och Carina Ohlsson (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om det nödvändiga
drogförebyggande arbetet och föreningarnas viktiga
roll.
2000/01:So416 av Helena Zakariasén och Ann-Kristine
Johansson (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av en bred informationskampanj om alkoholens
och narkotikans skadeverkningar.
2000/01:So423 av Anders Sjölund och Jan-Evert
Rådhström (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen beslutar att åldersgränsen för inköp
av alkoholhaltiga drycker vid Systembolaget
jämställs med myndighetsåldern, dvs. 18 år, i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om information om allt
vad ett inträde i myndighetsålder innebär i
synnerhet vad avser alkoholens skadliga inverkan.
2000/01:So461 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s, v,
c, fp, mp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att statsbidragen till förebyggande arbete med
ändring av föreliggande ordning fördelas i enlighet
med de principer som anförts i motionen.
2000/01:So462 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s, m, v,
kd, c, mp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att under Sveriges
ordförandeperiod inom EU 2001 lyfta fram alkoholens
och andra drogers negativa betydelse för folkhälsan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige under
samma tid proklamerar en "vit" vecka inom EU.
2000/01:So469 av Anders Ygeman (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av alkoholfria miljöer
och aktiv kulturpolitik.
2000/01:So471 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om alkohol och andra
droger.
2000/01:So495 av Carina Adolfsson Elgestam och
Lilian Virgin (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att överväga åtgärder för att se till att barn och
ungdomar under 18 år inte genom förledande reklam
lockas att använda alkohol.
2000/01:So547 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av ett
samlat nationellt åtgärdsprogram mot det växande
alkohol- och drogmissbruket bland unga.
2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning för att skyndsamt återkomma med förslag
till ett sådant nationellt åtgärdsprogram.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en massiv
informationskampanj till unga om alkoholens och
narkotikans skadeverkningar.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade resurser till
vård av unga alkohol- och narkotikamissbrukare.
2000/01:So549 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om beroende och
missbruk.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om alkohol.
2000/01:N225 av Elver Jonsson och Runar Patriksson
(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ungdomens
utanförskap åtgärdas genom upprustning av skolans
funktion och bekämpande av alkohol och andra droger
med stimulans av ungdomars möjlighet till drogfri
fritid.
2000/01:K398 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige måste
verka för att EU skall betrakta alkohol och tobak
som en hälsofråga och inte som ett jordbruksproblem.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
Från den 1 juli 2000 har den mängd vin och starköl
som en resande kan föra in till Sverige från ett
annat EU-land utan att betala svensk skatt ökat.
Införselnivåerna för privat bruk kommer att ökas
successivt fram till år 2004 då samma införselregler
skall gälla i Sverige som i övriga EU-länder.
Härigenom försvagas möjligheten att påverka
tillgången på alkohol i Sverige genom det s.k.
prisinstrumentet. För att motverka negativa sociala
effekter och effekter på folkhälsan presenterar
regeringen ett förslag till en nationell
handlingsplan för att förebygga alkoholskador.
Handlingsplanen skall gälla åren 2001-2005. Syftet
med propositionen är att lägga fast grundvalarna för
en alkoholpolitik som leder till minskad
alkoholkonsumtion och begränsade alkoholskador.
I handlingsplanen slås det fast att målet för
samhällets alkoholpolitik även i fortsättningen
skall vara att minska alkoholens medicinska och
sociala skadeverkningar. Huvudinriktningen för
alkoholpolitiken skall vara att stimulera
utvecklingen av målinriktade och samordnade
förebyggande insatser på kommunal nivå. Förstärkta
åtgärder behövs när det gäller särskilda
stödinsatser för riskgrupper och individer med
riskbeteende, vård- och behandlingsinsatser,
opinionsbildning och information, begränsning av
tillgängligheten och marknadsföringen av
alkoholdrycker, kompetensutveckling, uppföljning av
konsumtions- och skadeutvecklingen samt
alkoholforskning. Förstärkta åtgärder behövs också
när det gäller att utveckla samarbetet på europeisk
och internationell nivå. För genomförandet av
handlingsplanen avsätts 450 miljoner kronor under
tre år.
Inriktning och åtgärder för att utveckla
och förstärka det alkoholförebyggande
arbetet
Alkoholpolitikens inriktning
Propositionen
Regeringen anför i propositionen (avsnitt 5 s. 38
f.) bl.a. att det övergripande målet för
alkoholpolitiken ligger fast. Målet för
alkoholpolitiken skall således även i fortsättningen
vara att minska alkoholens medicinska och sociala
skadeverkningar. Målet bör nås genom åtgärder mot
skadligt dryckesbeteende och genom att sänka den
totala alkoholkonsumtionen. Särskilt prioriterade
delmål bör vara att ingen alkohol skall förekomma i
trafiken, på arbetsplatser eller under graviditet,
åstadkomma en alkoholfri uppväxt, skjuta upp
alkoholdebuten, minska berusningsdrickandet,
åstadkomma fler alkoholfria miljöer, undanröja den
illegala alkoholhanteringen.
Regeringen framhåller att det svenska EU-
medlemskapet har påverkat förutsättningarna för den
traditionella svenska alkoholpolitiken.
Prisinstrumentet försvagas bl.a. till följd av
ändrade införselkvoter. Därför behövs nya metoder,
och nya strategier måste utvecklas. På grund av
dessa förändrade förutsättningar beslutades att ta
fram en ny nationell handlingsplan. Ambitionen bör
enligt regeringen vara att till år 2005 minska
alkoholkonsumtionen i landet genom att förhindra att
människor blir storkonsumenter och genom att försöka
påverka storkonsumenters dryckesbeteende, framför
allt bland ungdomar och unga vuxna, och ännu
starkare än tidigare betona att alkohol inte skall
förekomma i vissa situationer och i vissa skeden i
livet som nämnts ovan. Det är också regeringens
bedömning att insatser för barn och ungdom är
särskilt viktiga, såväl generella insatser som
syftar till att åstadkomma en alkoholfri uppväxt och
att skjuta upp alkoholdebuten som insatser för
särskilt utsatta grupper eller grupper med
riskbeteende. Att för barn och ungdom åstadkomma
fler alkoholfria miljöer är också viktigt.
Enligt regeringen är det också viktigt att utgå
ifrån att alkoholen är en del av det svenska
kulturmönstret och att en stor majoritet av det
svenska folket betraktar alkoholdrycker som ett
inslag i livet som de inte vill avvara. De flesta
använder alkohol på ett sådant sätt att det inte
vållar problem, varken för dem själva eller för
samhället. De flesta både vill och kan bruka alkohol
på ett måttfullt sätt.
De svenska alkoholskatterna på spritdrycker, vin
och starköl kommer, enligt regeringen, att behöva
ses över på sikt (avsnitt 6 s. 39 f.). Regeringen
avser att senare i en särskild proposition till
riksdagen återkomma till dessa frågor samt övriga
frågor om åtgärder på alkoholskatteområdet.
Regeringen anför vidare i propositionen (avsnitt 7
s. 41 f.) bl.a. att det internationella arbetet på
alkoholområdet, främst inom EU och WHO, bör
utvecklas och förstärkas. Sverige bör bidra till
utvecklingen av en sektorsövergripande strategi för
att minska alkoholens skadeverkningar inom EU samt
aktivt verka för ett ökat informations- och
erfarenhetsutbyte inom WHO och EU. Enligt regeringen
bör samarbetet inom EU ske på områden där det finns
ett värde av ett ökat EU-samarbete. De områden
Sverige föreslagit är följande. Unga människor och
alkohol, alkohol och trafik, alkoholskatter, den
illegala alkoholhandeln, informations- och
erfarenhetsutbyte för att utveckla det förebyggande
arbetet på arbetsplatser, under graviditet, i skolan
och inom primärvården. Dessutom behövs en fortsatt
diskussion om insatser för att motverka skadliga
konsumtionsnivåer. Ett utvecklat samarbete vad
gäller mätning av konsumtionsnivåer och olika
indikatorer på missbruk och behandlingsbehov behöver
också lyftas fram. Det finns en viss europeisk
enighet om dessa indikatorer, men det behövs mycket
resurser och arbete för att få dem att fungera i
praktiken.
Regeringen pekar på att Sverige, tillsammans med
Finland, tog initiativ till två jämförande
europeiska alkoholstudier. Studierna, som delvis är
finansierade av Europeiska kommissionen, är avsedda
att utgöra den vetenskapliga grunden för en
eventuell framtida EU-strategi på alkoholområdet.
Under det svenska ordförandeskapet i EU våren 2001
kommer de första resultaten att presenteras. En av
Sveriges prioriterade uppgifter under och efter
ordförandeskapsperioden kommer att vara att lyfta
fram frågorna om alkoholen och alkoholens betydelse
för folkhälsan i syfte att bidra till arbetet med
att utveckla en gemensam alkoholstrategi inom EU.
Under Sveriges ordförandeskap genomförs också, på
svenskt initiativ, en europeisk WHO-
ministerkonferens om alkohol. Temat för konferensen,
som äger rum 19-21 februari 2001, är unga människor
och alkohol. Hälso- och ungdomsministrar från 51
medlemsländer i Europa har inbjudits för att bl.a.
ta ställning till en ny WHO-deklaration om unga
människor och alkohol.
Regeringen föreslår i propositionen (avsnitt 8.1 s.
43 f.) bl.a. att huvudinriktningen för den
nationella alkoholpolitiken skall vara att stimulera
utvecklingen av målinriktade och samordnade
förebyggande insatser på kommunal nivå och stimulera
ökad samverkan mellan lokala aktörer. Enligt
regeringens bedömning bör förstärkta åtgärder
genomföras fram till år 2005 när det gäller
särskilda stödinsatser för riskgrupper och individer
med riskbeteende, vård- och behandlingsinsatser,
opinionsbildning och information, begränsning av
tillgången på alkoholdrycker på vissa områden,
begränsning av marknadsföring av alkoholdrycker
m.m., fördjupad kompetens bland de yrkesgrupper som
kan förebygga alkoholskador, uppföljning av
konsumtions- och skadeutvecklingen och
alkoholforskning. Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner huvudinriktningen av alkoholpolitiken att
intensifiera det samordnade lokala arbetet i landets
kommuner och att ytterligare förstärka arbetet på
europeisk och internationell nivå.
Enligt regeringen kommer kommunerna framöver att få
en viktigare roll än tidigare när det gäller att
utveckla och samordna insatser inom samtliga arenor
på lokal nivå, såväl vad gäller att på vissa områden
begränsa tillgången på alkohol som att minska
efterfrågan. Handlingsplanen mot alkoholskador bör
ange vilka åtgärder som är mest prioriterade för att
uppnå målen för alkoholpolitiken. Förstärkta
insatser bör enligt regeringens bedömning fram till
år 2005 genomföras när det gäller stödinsatser för
riskgrupper och individer med riskbeteende, vård-
och behandlingsinsatser, opinionsbildning och
information. På vissa områden som t.ex. när det
gäller restaurangernas sena öppethållande,
folkölsförsäljningen och tillsynen över
restaurangernas alkoholservering bör reglerna
skärpas och åtgärder vidtas som begränsar
tillgängligheten. Det är också viktigt att tillsynen
över alkoholservering och folkölsförsäljning skärps.
Även marknadsföringen av lättöl och andra
alkoholhaltiga lättdrycker bör begränsas för att
hindra att den utnyttjas som smygreklam för starkare
drycker. För dem som arbetar med
alkoholskadeförebyggande insatser behövs
kompetensutveckling och utveckling av nya metoder
och arbetssätt. Bättre statistik och uppföljning av
konsumtions- och skadeutvecklingen liksom förstärkt
stöd till alkoholforskningen är ytterligare områden
som bör prioriteras. Prioriteringarna har sin grund
i de förslag som i förberedelsearbetet för planen
har framförts av kommuner, berörda myndigheter,
forskare och frivilligorganisationer. Regeringens
bedömning är även att kontrollen över åldersgränsen
vid folkölsförsäljningen måste skärpas men man avser
att återkomma i frågan när Alkoholutredningens
betänkande Bestämmelser om alkoholdrycker (SOU
2000:59) behandlas i en proposition våren 2001.
Vidare understryker regeringen vikten av
information och opinionsbildande åtgärder som leder
till ett ökat individuellt ansvarstagande samtidigt
som alla andra instrument som kan bidra till att
begränsa konsumtionen också skall användas. Alla
insatser bör utgå ifrån behoven på lokal nivå,
vilket gör att konsumtions- och skadeutvecklingen
kontinuerligt måste följas upp på såväl nationell
som kommunal nivå. Regeringen framhåller att de
nationella målen ligger fast, men att nya
prioriteringar och konkretiseringar av insatserna
måste göras. Metoderna för att nå målen måste också
delvis förändras och vidareutvecklas. Det innebär
ett långsiktigt förändringsarbete ( även om
ambitionen är att målen och intentionerna i
handlingsplanen bör vara uppnådda år 2005.
Frivilligorganisationerna kommer, enligt
regeringen, även fortsättningsvis att spela en
viktig roll genom sitt engagemang i arbetet med att
bedriva opinionsbildning, förebygga alkoholskador
och genom sina insatser inom vård och behandling.
Regeringen anför att ett ökat samarbete mellan
kommuner och organisationer är önskvärt så att de
samlade resurserna tas till vara och så att bästa
möjliga samordning uppnås.
Motioner
I motion 2000/01:So23 av Chris Heister m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om en ny svensk
alkoholpolitik (yrkande 5 ). Motionärerna anför att
det på flera punkter annonseras en skärpning av den
restriktiva alkoholpolitiken. Viktigast är kanske
det som inte görs; det blir åtminstone inte i
nuläget några sänkningar av alkoholskatten, en
åtgärd som motionärerna anser skulle minska
svartspriten och motverka kriminalitet. Inte minst
de ekonomiska ramarna, som i praktiken sätter
gränserna för det offentligas bidrag till
information och upplysning, är alltför snålt
tilltagna. Motionärerna anför vidare att ett mer
positivt synsätt och en större öppenhet för andra
länders traditioner måste till, särskilt om vi vill
nyttja vårt ordförandeskap i EU för att påverka
omvärlden. Erfarenheterna från Kanada och Nya
Zeeland visar att man kan liberalisera
alkoholpolitiken och samtidigt genom
informationsåtgärder m.m. få till stånd en minskad
alkoholkonsumtion.
Även i motion 2000/01:So300 av Chris Heister m.fl.
(m) begärs tillkännagivande om en ny svensk
alkoholpolitik (yrkande 1). I denna motion åberopar
motionärerna att en ny alkoholpolitik kräver en
kombination av samverkande åtgärder. Onödiga
begränsningar och krångel måste tas bort. Svartsprit
och kriminalitet måste bekämpas genom förstärkta
resurser till bl.a. tullen. Den legala och
beskattade alkoholens tillgänglighet måste öka och
dess pris sänkas. Hjälpen till missbrukarna måste
också förstärkas och effektiviseras. Motionärerna
anför vidare att de sedan länge hävdat att det bästa
sättet att få ett bättre förhållningssätt till
alkohol är genom upplysning och information. En
folklig förankring kräver att det goda bruket
accepteras.
I motion 2000/01:So369 av Rolf Olsson m.fl. (v)
begärs tillkännagivande om att Sverige inom
Europaunionen skall föra en restriktiv och
folkhälsoinriktad politik (yrkande 1). Motionärerna
redovisar några viktiga områden som bör stå i
centrum för Sveriges arbete på det alkoholpolitiska
fältet inom ramen för det europeiska samarbetet.
Dessa frågor måste också drivas under det svenska
ordförandeskapet. Vid ministerrådsmöten i EU är det
nödvändigt att slå fast att alkoholpolitiken inte i
första hand är en näringsfråga, utan en
folkhälsofråga och skall behandlas i konsekvens med
detta. Vidare måste Sverige avvisa alla
harmoniseringskrav av skattesatser på alkohol.
Sverige måste därutöver kräva en fullgod och
jämförbar statistik över alkoholproblemen i alla EU-
länder, som också innefattar hälso- och
sjukvårdskostnader, och bör också kräva att EU:s
ungdomsprogram skall vara drogfria. Så länge
skillnader föreligger mellan länder i unionen och i
förhållande till länder utanför unionen skall det
också vara möjligt för enskilda länder att ha
restriktiva införselregler. Enligt motionärerna bör
Sverige dessutom verka för begränsning och i
förlängningen avveckling av alkoholreklam och
marknadsföring av alkohol. Slutligen bör Sverige
inom EU verka för lägre promillegränser i trafiken.
I motion 2000/01:So26 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)
begärs tillkännagivande om den fortsatta restriktiva
alkoholpolitiska inriktningen (yrkande 1).
Motionärerna anser att Sverige även fortsättningsvis
måste föra en restriktiv alkoholpolitik för att
sänka den totala alkoholkonsumtionen. Den
alkoholpolitiska inriktningen bör vara dels att få
storkonsumenter att minska sitt drickande, dels att
hindra nyrekrytering av alkoholmissbrukare. Det är
enligt motionärerna också angeläget att begränsa
ungdomars umgänge med alkohol. För att uppnå detta
mål är det angeläget att arbeta med olika typer av
förebyggande insatser. Vidare begärs
tillkännagivande om grunderna som den svenska
alkoholpolitiken bör vila på (yrkande 2).
Motionärerna anser att alkoholpolitiken även
fortsättningsvis bör vila på följande grunder:
attitydförändringar, begränsad tillgänglighet,
försäljningsmonopol och aktiv prispolitik. Det
begärs även ett tillkännagivande om de "vita
zonerna" (yrkande 3).
I motion 2000/01:So471 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)
begärs tillkännagivande om alkohol och andra droger
(yrkande 8 delvis). Undersökningar och rapporter
visar att alltfler ungdomar konsumerar mycket
alkohol och prövar narkotika. Motionärerna ser med
stort allvar på denna utveckling och anser att det
fordras kraftfulla åtgärder för att vända trenden.
Ökade införselkvoter har inte inneburit att den
illegala alkoholen försvunnit och på flera orter där
man har lördagsöppna systembutiker har våld i hemmen
konstaterats. De ideella organisationerna och deras
kunskap måste tas till vara på ett bättre sätt.
Enligt motionärerna behövs mer resurser till tull
och polis samt ett bra samarbete över
nationsgränserna.
I motion 2000/01:So289 av Tuve Skånberg och Holger
Gustafsson (båda kd) begärs tillkännagivande om att
utvärdera hur Sverige uppfyllt åtagandet att verka
för att alkoholkonsumtionen skall minska med 25 %
mellan 1980 och 2000 (yrkande 1). Vidare begärs
tillkännagivande om att verka för att skapa
alkoholfria perioder och situationer, s.k. vita
zoner. (yrkande 2). Motionärerna föreslår att
riksdagen skall verka för att fyra "vita zoner"
skapas, dvs. perioder och situationer i livet som
skall vara helt alkoholfria: under graviditeten,
under barns uppväxt, i trafiken och på
arbetsplatsen.
I motion 2000/01:So27 av Kenneth Johansson m.fl. (c)
begärs tillkännagivande om ytterligare en
huvudinriktning för alkoholpolitiken som handlar om
att förstärka insatserna mot illegal sprithantering
och försäljning (yrkande 1). Motionärerna anför att
det saknas insatser rörande på vilket sätt den
illegala sprithanteringen skall stävjas och
riktlinjer till polisväsendet om att öka insatserna
gentemot svartspriten. Detta bör, enligt
motionärerna, vara en punkt i huvudinriktningen för
den nationella alkoholpolitiken.
I motion 2000/01:So25 av Kerstin Heinemann m.fl.
(fp) begärs tillkännagivande om alkoholpolitikens
mål (yrkande 1). Enligt motionärerna måste Sverige
fortsätta att föra en restriktiv alkoholpolitik
syftande till att sänka den totala
alkoholkonsumtionen och därmed alkoholskadorna.
Motionärerna anser att den alkoholpolitiska
inriktningen bör vara dels att få storkonsumenter
att minska sitt drickande, dels att hindra
nyrekrytering av alkoholmissbrukare. Det är också
angeläget att begränsa ungdomars umgänge med
alkohol. För att uppnå detta mål är det angeläget
att arbeta med olika typer av förebyggande insatser.
Motionärerna anser att den svenska alkoholpolitiken
även fortsättningsvis bör vila på vissa grunder
såsom attitydförändringar, begränsad tillgänglighet,
försäljningsmonopol och aktiv prispolitik. Vidare
begärs tillkännagivande om vikten av kommunernas
alkoholförebyggande arbete (yrkande 2). Enligt
motionärerna är betydelsen av kommunala
alkoholpolitiska program stor. Många kommuner har
redan sådana program, men problemet är att de i
allmänhet är arkivprodukter. Det behöver tydliggöras
att kommunal alkoholpolicy innebär förankring; dvs.
möten med allmänheten där man klargör vad
alkoholpolicy innebär konkret. Det krävs enligt
motionärerna i genomsnittskommunen minst en person
som arbetar med programmet. Vidare skall det finnas
former för kvalitetssäkring att programmet genomförs
som avsetts.
I motion 2000/01:So549 av Kerstin Heinemann m.fl.
(fp) begärs tillkännagivande om alkohol (yrkande 3).
Enligt motionärerna börjar man i många länder ta
alkoholproblemen på större allvar.
Världshälsoorganisationen (WHO) har antagit en
alkoholpolitisk aktionsplan, som ger ett mycket
starkt stöd för de principer som den svenska
alkoholpolitiken vilar på. Lättnader i den
restriktiva politiken måste föregås av noggranna
konsekvensanalyser och genomförandet kopplas till
noggrann uppföljning.
I motion 2000/01:K398 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
begärs tillkännagivande om att Sverige måste verka
för att EU skall betrakta alkohol och tobak som en
hälsofråga och inte som ett jordbruksproblem
(yrkande 23).
I motion 2000/01:So462 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s, m, v, kd
c, mp) begärs tillkännagivande om att under Sveriges
ordförandeperiod inom EU 2001 lyfta fram alkoholen
och andra drogers negativa betydelse för folkhälsan
(yrkande 1). Vidare begärs tillkännagivande om att
Sverige under samma tid proklamerar en "vit vecka"
inom EU (yrkande 2).
I motion 2000/01:So28 av Nils-Erik Söderqvist och
Göran Magnusson (båda s) begärs tillkännagivande om
vikten av den långsiktiga alkoholpolitiken för att
förebygga alkoholskador (yrkande 1). Motionärerna
anför att de 450 miljoner kronor som i propositionen
föreslås tillföras under en treårsperiod för att
förebygga alkoholkonsumtion och alkoholskador är ett
första steg i en långsiktig satsning. I samma motion
begärs tillkännagivande om att kommunerna bör
stimuleras att genomföra gemensamma satsningar
tillsammans med frivilligorganisationer (yrkande 4).
I motion 2000/01:So233 av Inger Lundberg (s) begärs
tillkännagivande om att Sverige inom den europeiska
unionen verkar för att EU ta fram ett program med
åtgärder för att minska alkoholkonsumtion och
alkoholskador i Europa.
Tidigare behandling m.m.
Socialutskottet uttalade sig hösten 1999, i samband
med behandlingen av regeringens proposition
1998/99:134 Vissa alkoholfrågor m.m., om
alkoholpolitikens inriktning i betänkande
1999/2000:SoU4 Vissa alkoholfrågor. Utskottet
anförde i sin bedömning bl.a. följande (s. 28 f).
Sverige bedriver sedan lång tid tillbaka en
restriktiv alkoholpolitik som syftar till att
begränsa alkoholens skadeverkningar. Skälen till
denna politik är att överkonsumtion och missbruk av
alkohol utgör ett stort folkhälsoproblem. Det är väl
känt att skadligt dryckesbeteende leder till
omfattande sociala och medicinska problem liksom att
kostnaderna för samhället är höga. Missbruket av
alkohol har också en stark koppling till våld och
andra former av brott och ligger bakom ett stort
antal olyckor samt orsakar i många fall en alltför
tidig död. Sociala hänsyn har därför sedan länge
präglat den svenska alkohollagstiftningen.
Den i Sverige bedrivna alkoholpolitiken ligger,
enligt utskottet, i linje med den av forskningen
förordade och har som huvudsyfte att minska den
totala alkoholkonsumtionen genom att begränsa
tillgängligheten och skydda ungdomen. Vid
utformningen av denna politik har det
folkhälsopolitiska målet En bättre folkhälsa för
alla haft stor betydelse. Utskottet ställer sig
bakom dessa målsättningar för alkoholpolitiken som
också överensstämmer med WHO:s hälsostrategi för
Europa. Inriktningen av den svenska alkoholpolitiken
stämmer också väl överens med de etiska principer
och mål som fastställdes i Europadeklarationen om
alkohol som Sverige anslöt sig till 1995. Utskottet
delar bedömningen att de viktigaste alkoholpolitiska
medlen för att begränsa totalkonsumtionen och därmed
alkoholskadorna fortfarande är ett
detaljhandelsmonopol och prispolitiken.
Utskottet konstaterar dock att förutsättningarna
för att fortsättningsvis bedriva en traditionell
svensk restriktiv alkoholpolitik i grunden har
förändrats under det senaste decenniet. De
förändringar som skett under 1990-talet inom
alkoholområdet, inte minst den ökade
internationaliseringen och Sveriges medlemskap i EU,
påverkar den svenska alkoholpolitikens utformning
framöver.
Socialutskottet delar emellertid skatteutskottets
bedömning att det inte finns något skäl att minska
ambitionerna med den svenska alkoholpolitiken.
Enligt socialutskottets mening befinner sig den
svenska alkoholpolitiken i en förändringsprocess som
kräver insatser under lång tid framöver. Några
drastiska ändringar av de restriktiva
alkoholpolitiska medel som finns bör dock inte
göras. En sådan snabb omställning skulle, enligt
utskottet, kunna leda till att alkoholproblemen i
stället ökar. Nya metoder och arbetssätt måste
ständigt utvecklas för att nå målet att begränsa
alkoholens skadeverkningar. Den framtida politiken
måste också vara väl förankrad hos befolkningen om
den skall ha någon effekt.
Den nya situationen gör det, enligt utskottet,
nödvändigt att dels bibehålla
detaljhandelsmonopolets och prisinstrumentets
effektivitet, dels söka nya vägar för det
förebyggande arbetet. Samhällets insatser behöver
samordnas och effektiviseras bättre än hittills för
att upprätthålla de alkoholpolitiska målen.
Utskottet konstaterar att ett arbete med den
inriktningen har påbörjats. Resurser måste också
satsas där det största behovet finns.
Totalkonsumtionen måste även begränsas genom sådana
insatser som riktar sig mot storkonsumenter och
olika riskgrupper samt sådana situationer där
alkohol definitivt inte hör hemma dvs. insatser till
förmån för en alkoholfri uppväxt, trafik, graviditet
och ett alkoholfritt arbetsliv. Insatserna här måste
bli mer effektiva och träffsäkra. Enligt utskottet
är det också rimligt att tyngdpunkten i den rent
alkoholpolitiska kontrollen mera tydligt läggs
närmare konsumenten. Utskottet delar regeringens
uppfattning att pris- och skatteinstrumentet kan
överges först när samhället hittat lika effektiva
alkoholpolitiska alternativ till dessa. Av vikt är
också att alkoholbranschen tar ett ökat ansvar.
Sveriges alkoholpolitik inom EU och internationellt
är enligt utskottets uppfattning av stor betydelse,
även för vår nationella politik på området. Sverige
måste driva en aktiv egen alkoholpolitik.
Målsättningen med nu förestående
översynsförhandlingar är att Sverige skall behålla
nuvarande införselregler. Samtidigt blir det allt
viktigare att få med andra länder och andra aktörer
än de traditionella i arbetet mot alkoholproblemen.
Tillsammans inom t.ex. EU kan Sverige med andra
medlemsländer utforma en effektiv social och
ansvarsfull alkoholpolitik som gagnar folkhälsan
inom unionen. Utskottet ser också mycket positivt på
de länderjämförande alkoholstudier inom EU som bl.a.
Sverige initierat och Sveriges initiativ för att
utarbeta en gemensam EU-strategi på alkoholområdet.
Sverige kommer att vara värd för WHO:s
ministerkonferens nästa år i Stockholm med temat
Alkohol och unga människor i Europa. En plan för
WHO:s framtida hälsofrämjande arbete kommer, enligt
uppgift, att presenteras vid konferensen.
Utskottet avstyrkte samtliga motioner. Riksdagen
följde utskottet (rskr. 1999/2000:42). Till
betänkandet fogades i denna del tre reservationer
(m, kd och c).
Utskottet berörde våren 2000 inriktningen av
alkoholpolitiken i sitt yttrande till
utrikesutskottet över regeringens skrivelse
1999/2000:60 Årsboken om EU. Berättelse om
verksamheten i Europeiska unionen under 1999
(yttrande 1999/2000:SoU5y med samma namn).
Våren 2000 uttalade sig socialutskottet ånyo rörande
alkoholpolitikens inriktning m.m. i sitt yttrande
över proposition 1999/2000:121 Privat införsel av
alkoholdrycker, m.m.(yttrande 1999/2000:SoU11y med
samma namn). Utskottet upprepade att det var mycket
angeläget att intensifiera de förebyggande
insatserna på alkoholområdet. I bedömningen anfördes
vidare bl.a. följande.
- - - Aktiva informationsinsatser och
opinionsbildande åtgärder, särskilt mot vissa
riskgrupper, risksituationer och storkonsumenter, är
nödvändiga. Vissa områden bör enligt utskottets
uppfattning prioriteras i detta sammanhang. Det
gäller insatser som främjar en alkoholfri uppväxt
och att kvinnor undviker alkohol under graviditet.
Det är likaså viktigt att eftersträva att det inte
förekommer alkohol i trafiken, vare sig till lands
eller till sjöss, och att alla arbetsplatser är
alkoholfria. Utskottet delar bedömningen i motion
Sk27 (m) att satsningar på information och
upplysning bör till i skolan för att lägga grunden
för ett folkhälsotänkande. - - -
Enligt utskottet är det helt nödvändigt att de
nationella instrument som hittills använts
kompletteras med ökade satsningar på internationellt
samarbete och om möjligt gemensamma regler. Inom EU
finns ett ökat intresse och en större medvetenhet om
alkoholens betydelse för folkhälsan och också ett
större intresse för samarbete på EU-nivå för att
begränsa alkoholens skadeverkningar. - - -
Socialutskottet konstaterar sammanfattningsvis att
det bedrivs ett aktivt arbete på både nationell och
internationell nivå när det gäller förebyggande av
alkoholskador och alkoholens betydelse för
folkhälsan. Socialutskottet tillstyrker utifrån sina
utgångspunkter propositionen. - - -
Nationella folkhälsokommittén har i sitt
slutbetänkande Hälsa på lika villkor - nationella
mål för folkhälsan (SOU 2000:91) som hälsopolitiskt
mål 13 angett "minskat skadligt alkoholbruk".
Kommittén (s. 17) anför bl.a. att EU-medlemskapet
förändrat det som tidigare utgjorde viktiga delar av
alkoholpolitiken. Det svenska samhället står inför
en stor utmaning att möta en större tillgång till
alkoholdrycker. Ökad information om skadligt
alkoholbruk, punktnykterhet och insatser riktade
till barn och ungdom kan på sikt minska
totalkonsumtionen och alkoholskadorna. Betänkandet
är föremål för remissbehandling.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att EU-medlemskapet förändrat
det som tidigare utgjorde viktiga delar av
alkoholpolitiken. Medlemskapet innebär bl.a. att
införselkvoterna för alkoholdrycker för privat bruk
kommer att höjas stegvis fram till år 2004 då en
anpassning skall ha skett till EU:s regelsystem. Den
anpassning som Sverige måste göra är inte
oproblematisk. Möjligheten att använda det s.k.
prisinstrumentet för att påverka tillgången på
alkohol försvagas. Höjda införselkvoter kommer, om
åtgärder inte vidtas, att medföra att gränshandeln
med alkohol successivt kommer att öka liksom
troligen också den illegala handeln och
försäljningen av alkohol. Det finns, enligt
utskottet, anledning att hysa oro för att
alkoholskadorna kommer att bli fler genom att
totalkonsumtionen sannolikt kommer att öka under de
närmaste åren. Utskottet anser att de negativa
effekterna av denna anpassning kraftfullt måste
motverkas. Utskottet ställer sig bakom förslaget
till handlingsplan i vilken grundvalarna för en
alkoholpolitik efter de förändrade förutsättningar
som nu föreligger läggs fast.
Socialutskottet vidhåller att den svenska
alkoholpolitikens ambitionsnivå måste vara fortsatt
hög. Det övergripande målet för den svenska
alkoholpolitiken bör ligga fast, nämligen att
politiken även fortsättningsvis skall syfta till att
minska alkoholens medicinska och sociala
skadeverkningar. Utskottet delar bedömningen att
målet bör nås genom åtgärder mot skadligt
dryckesbeteende och genom att sänka den totala
alkoholkonsumtionen. Utskottet anser att insatser
för barn och ungdom är särskilt viktiga.
Möjligheterna att begränsa alkoholens
tillgänglighet genom nationella åtgärder har minskat
de senaste åren, och en förskjutning måste enligt
utskottet ske mot såväl lokala som internationella
insatser för att minska alkoholskadorna.
Handlingsplanen ger kommunerna en viktigare roll vad
gäller att utveckla och samordna den lokala
alkoholpreventionen. Utskottet ser positivt på att
det lokala ansvaret i det alkoholförebyggande
arbetet ökar och förstärks. Utskottet anser att
förstärkta åtgärder behövs när det gäller särskilda
stödinsatser för riskgrupper och individer med
riskbeteende, vård- och behandlingsinsatser,
opinionsbildning och information, begränsning av
tillgängligheten och marknadsföringen av
alkoholdrycker, kompetensutveckling, uppföljning av
konsumtions- och skadeutvecklingen samt
alkoholforskning. Även bedömningen att det
internationella arbetet på alkoholområdet, främst
inom EU och WHO, bör utvecklas och förstärkas gillas
av utskottet. Utskottet vill särskilt framhålla
vikten av Sveriges medverkan i utarbetandet av en ny
EU-strategi på alkoholområdet. Som utskottet
tidigare anfört finns nu inom EU ett större intresse
för samarbete för att begränsa alkoholens
skadeverkningar. Sverige har därför möjlighet att
med andra medlemsländer utforma en effektiv social
och ansvarsfull alkoholpolitik som gagnar folkhälsan
inom unionen.
Sammanfattningsvis godkänner utskottet
huvudinriktningen för alkoholpolitiken, nämligen att
intensifiera det samordnade lokala arbetet i landets
kommuner och att ytterligare förstärka arbetet på
europeisk och internationell nivå. Motionerna
2000/01:So25 (fp) yrkandena 1 och 2, 2000/01:So26
(kd) yrkandena 1-3, 2000/01:So27 (c) yrkande 1,
2000/01:So28 (s) yrkandena 1 och 4, 2000/01:So233
(s), 2000/01:So289 (kd) yrkandena 1 och 2,
2000/01:So369 (v) yrkande 1, 2000/01:So462 (fp, s,
m, v, kd, c, mp) yrkandena 1 och 2, 2000/01:So471
(kd) yrkande 8 delvis, 2000/01:So549 (fp) yrkande 3
och 2000/01:K398 (fp) yrkande 23 får anses vara i
allt väsentligt tillgodosedda genom den politik som
förs. Något tillkännagivande till regeringen behövs
därför inte.
Regeringen anför i propositionen (s. 50 f.) bl.a.
att vård och behandling för missbrukare och
storkonsumenter bör utvecklas och förstärkas.
Insatserna skall syfta till att flera missbrukare
kommer ifrån sitt beroende. Behovsanpassad vård bör
erbjudas i ett tidigt skede av missbruket. Kunskapen
om missbrukarvårdens resurser, insatser och resultat
bör öka.
Enligt regeringen utgör vård och behandling samt
andra rehabiliteringsinsatser grunden när det är
fråga om att hjälpa storkonsumenter och missbrukare
att komma ifrån sitt beroende. För en väl fungerande
missbrukarvård krävs kunskaper om missbrukets
omfattning och karaktär, vårdbehov hos olika
riskgrupper och missbrukare samt kvalitet i och
effekter av olika insatser.
Ansvaret för vård av missbrukare är gemensamt för
kommuner med det sociala ansvaret och landsting med
det medicinska ansvaret. Tillsammans svarar de för
att vårdbehov uppmärksammas och åtgärdas samt att
verksamheter utvecklas som svarar mot behoven.
Staten har ansvar för tvångsvården av ungdomar och
de mest utsatta missbrukarna. För att stimulera
utvecklingen av öppenvårdsinsatser för ungdomar och
vuxna missbrukare har regeringen sedan år 1995
årligen avsatt 50 miljoner kronor. Medlen fördelas
av länsstyrelserna.
Missbrukarvården genomgick stora förändringar under
1990-talet. Tvångsvården har nära nog halverats
samtidigt som öppenvården har kommit att spela en
allt större roll. Omkring 80 % av alla vårdinsatser
den 1 november 1998 skedde i öppenvård. Vad
utvecklingen har inneburit för den enskilde är dock
inte känt. Socialstyrelsen har bl.a. mot den
bakgrunden nyligen påbörjat ett arbete med att
utarbeta nationella riktlinjer och
kvalitetsindikatorer för missbrukarvården. Det är
regeringens förhoppning att det arbetet, som
beräknas vara färdigt att spridas till samtliga
vårdgivare vid utgången av år 2002, kommer att
utgöra ett värdefullt bidrag till
kvalitetsutvecklingen i missbrukarvården.
I olika sammanhang har framhållits bristen på
resurser för de socialt mest utsatta missbrukarna.
Det gäller bl.a. hemlösa, personer med s.k.
dubbeldiagnos, prostituerade missbrukande kvinnor
och injektionsmissbrukare. Regeringen anser att det
är angeläget att vårdbehövande personer får tillgång
till insatser som är avpassade till deras behov. Det
är angeläget att fortsatt följa utvecklingen och
uppmärksamma tendenser till neddragningar eller
andra förändringar.
Enligt Socialstyrelsen saknas kunskap på flera
viktiga områden inom missbrukarvården. Det gäller
framför allt innehåll, kvalitet och resultat i
öppenvård och institutionsvård samt i vilken
utsträckning socialtjänstens resurser är väl avvägda
i förhållande till missbrukarnas behov. Inom
Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse
pågår ett arbete med att utveckla och pröva system
för att beskriva klienten och dennes problem på ett
sådant sätt att problemen kan följas upp. Det är
enligt regeringens uppfattning angeläget att
utvecklingsarbetet fortsätter och att metoden sprids
till olika delar av missbrukarvården. För att komma
till rätta med bristerna när det gäller att värdera
och bedöma socialtjänstens resultat, bl.a. avseende
missbrukarvården, har Socialstyrelsen på regeringens
uppdrag utformat ett program för nationellt stöd
till kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten. I
budgetpropositionen för 2000 beräknas 50 miljoner
kronor på tre år för programmet.
Motioner
I motion 2000/01:So547 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
begärs tillkännagivande om ökade resurser till vård
av unga alkohol- och narkotikamissbrukare. (yrkande
6). Enligt motionärerna har trycket på
behandlingshemmen för barn och ungdomar med
missbruksproblem har ökat. Det är enligt
motionärerna viktigt att tillräckligt med platser
skapas så att framför allt unga med drogproblem kan
få hjälp. Kommunerna måste också köpa det antal
platser som krävs. Det krävs vidare kommunalt
samarbete i syfte att bättre utvärdera och mäta
resultaten i ungdomsvården. Detta både för att få
kontroll över kostnaderna samtidigt som
vårdkvaliteten kan förbättras. I motion 2000/01:So25
av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) (yrkande 4)
framställs ett i stort likalydande yrkande.
Tidigare behandling
Socialutskottet uttalade sig i frågan senast våren
1998 i sitt betänkande 1997/98:SoU17 Vård av
missbrukare m.m., vartill hänvisas. I sin bedömning
(s. 15 f.) anförde utskottet bl.a. följande.
Det utvecklingsarbete som pågår i kommunerna för att
finna nya och flexibla former för vård och
behandling är värdefullt och bör fortsätta.
Utskottet förutsätter att länsstyrelserna och
Socialstyrelsen vid sin tillsyn uppmärksamt följer
utvecklingen särskilt när det gäller insatserna för
unga narkotikamissbrukare, missbrukare med psykisk
störning, kvinnliga missbrukare och invandrare med
missbruksproblem. - - -
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att det
är viktigt inte enbart att kommunen erbjuder
missbrukare vård utan att det råder balans mellan de
öppna stöd- och vårdformerna och de olika formerna
av institutionsvård. Balansen skall självfallet inte
enbart vara kvantitativ utan det viktigaste är
balansen i innehållet och kvaliteten i den vård som
ges. - - -
Utskottet anser att det finns ett stort behov av
ytterligare kunskaper om effekterna av olika
insatser inom missbrukarvården. - - - Svårigheter
att bedöma vårdinnehåll och kvalitet inom
missbrukarvården beror bl.a. på att utvärderingar av
behandlingsresultat är sällsynta. I propositionen
Ändring i socialtjänstlagen framhöll regeringen att
det krävs ökade satsningar på utvärdering av
missbrukarvården. Även dokumentation och
kvalitetssäkring samt metoder för uppföljning och
utvärdering av vårdens effekter behövde enligt
regeringens mening utvecklas. Utskottet delar denna
uppfattning. Det är också som Socialstyrelsen
framhållit angeläget att skaffa bättre kunskap om
kompetensen bland dem som arbetar med missbrukare i
kommunerna. - - -
Sammanfattningsvis ansåg utskottet mot bakgrund av
det anförda att något tillkännagivande till
regeringen inte behövdes. De aktuella motionerna
avstyrktes. Riksdagen följde utskottet (prot.nr
1997/98:95).
Utskottets bedömning
Enligt utskottet utgör vård och behandling samt
andra rehabiliteringsinsatser grunden när det är
fråga om att hjälpa personer att komma ifrån sitt
beroende. Utskottet delar bedömningen att vård och
behandling av missbrukare och storkonsumenter bör
utvecklas och förstärkas och att insatserna bör
syfta till att fler missbrukare rehabiliteras. Det
är angeläget att vårdbehövande, inte minst unga
missbrukare, får tillgång till behovsanpassade
insatser. För en väl fungerande missbrukarvård krävs
kunskaper om missbruk, vårdbehov samt kvalitet i och
effekter av olika insatser. Missbrukarvården har det
sista decenniet genomgått stora förändringar, och
det finns ett stort behov av ytterligare kunskap på
området särskilt vad gäller resurser, insatser och
resultat. Utskottet ser därför positivt på det
arbete som Socialstyrelsen och Statens
institutionsstyrelse (SiS) utför på uppdrag av
regeringen för att kunskapssamla inom området med
syfte att höja kvaliteten på och komma till rätta
med vissa brister inom missbrukarvården. Utskottet
vill i sammanhanget peka på den studie SBU nyligen
avslutat vad gäller behandling av alkohol- och
narkotikamissbrukare. Enligt utskottets mening är
det angeläget att regeringen noga följer
utvecklingen på vård- och behandlingsområdet och
tidigt uppmärksammar tendenser till negativa
förändringar. Motionerna 2000/01:So25 (fp) yrkande 4
och 2000/01:So547 (fp) yrkande 6 får i allt
väsentligt anses tillgodosedda med det anförda.
Information och opinionsbildning
Propositionen
Regeringen anför i propositionen (s. 52 f.) bl.a.
att informationen om och opinionsbildningen kring
bruk av alkohol, dess risker och skadeverkningar bör
förstärkas, såväl på nationell som på lokal nivå.
Opinionsbildningen bör bidra till ett ökat
individuellt ansvarstagande när det gäller måttfulla
alkoholvanor, alkoholfrihet i trafiken, på
arbetsplatser och under graviditet och minskad
konsumtion av illegal alkohol.
Enligt regeringen bör opinionsbildningen främst
bedrivas av kommuner och landsting samt av
frivillig- och ungdomsorganisationer samt andra
organisationer på lokal nivå. Vissa centrala
insatser bör göras på nationell nivå i samverkan med
olika organisationer, företag m.fl. för att stödja
opinionsarbetet på lokal nivå. De aktörer som
producerar, säljer eller serverar alkohol har ett
ansvar för att informera om riskerna med för hög
alkoholkonsumtion. Systembolaget har ett särskilt
ansvar för att informera allmänheten om riskerna med
alkoholkonsumtion.
Regeringen anför att viss information även
fortsättningsvis bör produceras på nationell nivå.
Syftet med den nationellt producerade informationen
är att uppmärksamma frågan och förmedla samma
budskap till hela landet. Den sortens information
bör dock kombineras med lokal målgruppsanpassad
information och lokala aktiviteter, som stimulerar
till dialog mellan människor. Det är därför viktigt
att företrädare från den lokala nivån ges möjlighet
att påverka de nationella insatsernas utformning.
Syftet med nationellt producerad information kan
också vara att förmedla basfakta om olika
forskningsresultat etc., motsvarande det arbete som
Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning (CAN) gör.
Regeringen anför vidare att det främsta syftet med
nationella kampanjer fram till 2005 bör vara att öka
allmänhetens kunskap om individuella risknivåer vid
alkoholkonsumtion, vilka skador hög
alkoholkonsumtion kan medföra och att öka
allmänhetens förståelse för den politik som förs.
Det är viktigt att tydligt förklara varför olika
insatser görs. Nationella opinionsbildande insatser
är också ett viktigt stöd för det lokala arbetet.
Regeringen anser att opinionsbildningen främst bör
bedrivas på lokal nivå av kommuner, landsting,
frivilligorganisationer, ungdomsorganisationer och
andra organisationer. Regeringen avser också att ta
kontakter med representanter för
ungdomsorganisationer och för arbetsmarknadens
parter i syfte att stimulera utvecklingen av ett
förstärkt opinionsbildande arbete. Systembolaget har
ett särskilt ansvar för att informera allmänheten om
alkoholens verkningar och risker. Den nya kommitté
som föreslås få ett särskilt ansvar för
genomförandet av handlingsplanen får också i uppgift
att i bred samverkan med kommuner, landsting,
frivilligorganisationer, ungdomsorganisationer,
branschorganisationer m.fl. svara för
opinionsbildningen på nationell nivå som stöd för
opinionsbildningen på lokal nivå.
Motioner
I motion 2000/01:So23 av Chris Heister m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om vikten av upplysning och
information (yrkande 1). Motionärerna anför att de
sedan länge hävdat att det bästa sättet att få ett
bättre förhållningssätt till alkohol är genom
upplysning och information. En folklig förankring
kräver att det goda bruket accepteras. Information
om alkohol och alkoholrelaterade skador måste
således vara baserad på fakta och kunskap.
I motion 2000/01:So362 av Inger Davidson m.fl. (kd,
m, v, c, fp, mp) begärs tillkännagivande om att en
bred informationskampanj riktad till föräldrar och
ungdomar bör initieras (yrkande 3). Motionärerna
anför att ett tilltagande problem är den stora
tillgången på droger, vilket har pressat priserna.
Polisen har i dag inte tillräckligt med resurser för
att få bukt med problemen. Ett stort ansvar vilar
därför på föräldrarnas axlar - men ofta vet
föräldrarna inte om hur stort problemet är.
I motion 2000/01:So416 av Helena Zakariasén och Ann-
Kristine Johansson (båda s) begärs tillkännagivande
om behovet av en bred informationskampanj om
alkoholens och narkotikans skadeverkningar.
I motion 2000/01:So547 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
begärs tillkännagivande om en massiv
informationskampanj till unga om alkoholens och
narkotikans skadeverkningar (yrkande 3).
Motionärerna anser att samtliga elever på
mellanstadiet måste få droginformation. CAN:s
undersökningar visar att andelen elever som får
information om droger i skolan sjunkit kraftigt
sedan början av 1980-talet. Men också andra
ålderskategorier bör komma i fråga för
informationsinsatser.
I motion 2000/01:So549 av Kerstin Heinemann m.fl.
(fp) begärs tillkännagivande om beroende och
missbruk (yrkande 1). Motionärerna anför att
narkotikan inte kan ses isolerat från andra
beroendeframkallande medel. Inkörs-porten är ofta
tobaksbruk och därefter alkoholbruk. Här krävs ett
kontinuerligt aktivt opinions- och
informationsarbete av en rad grupper i samhället,
såväl frivilliga som professionella.
I motion 2000/01:So369 av Rolf Olsson m.fl. (v)
begärs att regeringen gör en översyn av
informationsinsatser när det gäller kvinnors och
flickors alkoholvanor och missbruk (yrkande 3
delvis). Motionärerna anser att det också behövs ett
stort mått av informationsinsatser till dem som
arbetar med ungdomar samt till socialtjänst- och
sjukvårdspersonal.
I motion 2000/01:So423 av Anders Sjölund och Jan-
Evert Rådhström (båda m) begärs tillkännagivande om
information om allt vad ett inträde i
myndighetsåldern innebär, i synnerhet vad avser
alkoholens skadliga inverkan (yrkande 2).
Tidigare behandling m.m.
Socialutskottet uttalade sig senast hösten 1999, i
samband med behandlingen av regeringens proposition
1998/99:134 Vissa alkoholfrågor m.m., om
alkoholförebyggande åtgärder i betänkande
1999/2000:SoU4 Vissa alkoholfrågor. Utskottet
anförde i sin bedömning bl.a. följande (s. 35).
Sveriges EU-medlemskap har delvis ändrat
möjligheterna att föra en traditionell svensk
alkoholpolitik. Information, ålderskontroll och
andra liknande alkoholskadeförebyggande insatser
kommer, enligt utskottets uppfattning, att få en
ökad tyngd i den svenska alkoholpolitiken. Utskottet
har vid upprepade tillfällen, senast i betänkandet
1997/98:SoU14, understrukit just vikten av
information och upplysning om alkoholens
skadeverkningar och andra alkoholförebyggande
åtgärder. Denna inställning vidhålls av utskottet.
Det är, enligt utskottets mening, angeläget att
bibehålla en fortsatt hög ambitionsnivå när det
gäller det förebyggande arbetet på området, inte
minst de insatser som riktar sig till barn och
ungdomar. - - -
Aktuella motioner avstyrktes. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 1999/2000:42).
I socialutskottets yttranden 1999/2000:SoU5y och
SoU11y, vartill hänvisas, berörs kort även
förebyggande insatser på alkoholområdet.
Folkhälsoinstitutet anordnar den 3-4 april 2001 en
konferens i Stockholm om kvinnors bruk och missbruk
av alkohol. Institutet anför i sin inbjudan att
alkoholforskningen till stor del har behandlat män.
I och med att kvinnors alkoholkonsumtion ökat blir
också behovet av att uppmärksamma kvinnor och
alkohol större. På konferensen skall olika
kulturella, samhällsvetenskapliga och biomedicinska
aspekter på kvinnors bruk och missbruk av alkohol
behandlas.
Systembolaget har nyligen publicerat bl.a. två
informationsskrifter som rör kvinnor och alkohol,
dels Ge mig en drink jag är rädd! 12 författare och
en illustratör om kvinnor och alkohol, dels
Skönheten och odjuret, alkoholens dubbelliv, som
riktas till unga kvinnor.
Utskottets bedömning
Det svenska samhället står inför en stor utmaning,
nämligen att möta en större tillgång på
alkoholdrycker. Information och upplysning kommer
att spela en central roll i det förebyggande arbetet
med anledning av den nya situationen. Utskottet
vidhåller sin inställning om vikten av information
om bruk, risker och skadeverkningar av alkohol.
Enligt utskottets mening är sådan information till
barn och ungdom av särskild betydelse. För att
motverka de negativa konsekvenserna av en anpassning
till EU:s regler och försöka minska alkoholskadorna
måste det, enligt utskottet, ske en ökad
informationssatsning. Utskottet delar därför
bedömningen i propositionen att det informativa och
opinionsbildande arbetet på området bör förstärkas,
både nationellt och lokalt. En kraftfull
opinionsbildande verksamhet bör leda till ett
starkare individuellt ansvarstagande när det gäller
måttfull alkoholkonsumtion. För att stimulera en
utveckling av ett förstärkt sådant arbete bör
regeringen, enligt utskottet, samarbeta nära och
lyhört med kommuner, landsting, ungdoms- och
frivilligorganisationer, arbetsmarknadens parter
m.fl. i frågan. Utskottet vill framhålla
Systembolagets särskilda informationsansvar rörande
alkoholens negativa sidor. Även den nya
samarbetskommitté som regeringen skall tillsätta bör
svara för en ambitiös opinionsbildning i frågan. Som
framgår av redovisningen ovan omfattas kvinnor, även
unga kvinnor, av Systembolagets
informationssatsning. Utskottet utgår även från att
Folkhälsoinstitutets konferens kommer att behandla
vikten av att ge även flickor och kvinnor
ansvarsfull alkoholinformation. Motionerna
2000/01:So23 (m) yrkande 1, 2000/01:So362 (kd, m, v,
c, fp, mp) yrkande 3, 2000/01:So369 (v) yrkande 3
delvis, 2000/01:So416 (s), 2000/01:So423 (m) yrkande
2, 2000/01:So547 (fp) yrkande 3 och 2000/01:So549
(fp) yrkande 1 är i allt väsentligt tillgodosedda
med det anförda.
Begränsning av tillgången på alkoholdrycker på vissa
områden
Propositionen
I propositionen (s. 54 f.) anför regeringen bl.a.
att tillsynen över försäljning och servering av
alkoholdrycker på lokal nivå bör skärpas. Detta är
nödvändigt för att gällande regler skall följas och
tillgången på alkohol även i fortsättningen vara
begränsad. Enligt regeringen bör alla kommuner i
syfte att minska alkoholskadorna ha alkoholpolitiska
program som omfattar tillsynen, ha en effektiv
tillsyn av företag som serverar eller säljer
alkohol, erbjuda utbildning i ansvarsfull
alkoholhantering för innehavare av
serveringstillstånd och deras personal och samarbeta
med polismyndigheten för att motverka illegal
alkoholhantering.
Regeringen anför vidare att det finns flera studier
som dokumenterar sambandet mellan lätt tillgänglig
alkohol och hög alkoholkonsumtion, och att lätt
tillgänglig alkohol leder till ökade problem.
Restriktioner för att begränsa tillgången påverkar
både ungdomar, hög- och normalkonsumenter och
missbrukare. Effektiviteten i strategier när det
gäller tillgången är beroende av folkligt stöd och
samtycke.
De åtgärder som i Sverige använts för att begränsa
den totala alkoholkonsumtionen är främst
prisinstrumentet, i form av höga skatter, och en
relativt begränsad tillgång. Begränsningar i
tillgången sker främst genom att försäljningen sker
i Systembolagets drygt 400 butiker, i stället för i
ca 8 000 livsmedelsbutiker, och genom särskilda
regler för försäljning av folköl i livsmedelsbutiker
och försäljning av alkohol på restaurang.
Försäljningen genom Systembolaget sker utan
vinstintresse och utan den konkurrens som skulle
kunna driva upp försäljningen.
Den storskaliga illegala tillverkningen och
smugglingen av spritdrycker är ett allvarligt
samhällsproblem som måste bekämpas. Den storskaliga
illegala tillverkningen var ett av de bärande
motiven bakom det förnyade försöket med lördagsöppet
på Systembolaget, som startade den 5 februari 2000.
Vid sidan av försöket med lördagsöppet förlängdes
öppettiderna i flera butiker på vardagar, dock
längst fram till 20.00. Försöket med lördagsöppet
kommer att utvärderas efter ett år. Resultatet av
utvärderingen blir vägledande för beslut om fortsatt
lördagsöppet.
Regeringen anför vidare att åldersgränser för
försäljning av alkohol är ett instrument för att
begränsa ungdomars tillgång till alkohol. Ett starkt
skäl för att inte sänka nuvarande åldersgräns för
försäljning på Systembolaget (20 år) är att ju lägre
åldersgränsen är för eget inköp, desto längre ner i
åldrarna langas alkohol. För servering på restaurang
har en lägre åldersgräns fastställts, 18 år.
Kommunerna ansvarar för hanteringen av
serveringstillstånd för spritdrycker, vin och
starköl. Kommunerna utövar också, tillsammans med
polismyndigheten, den direkta tillsynen över
serveringen, liksom över detaljhandelsförsäljning
och servering av folköl. Lagstiftaren har också gett
kommunerna möjlighet att vägra tillstånd för
servering, trots uppfyllda krav, om risk för
alkoholpolitiska olägenheter finns.
Alkoholutredningen föreslår i sitt betänkande
Bestämmelser om alkoholdrycker (SOU 2000:59) att
restaurangernas öppethållande skall förkortas.
Restaurangerna skall enligt deras förslag avbryta
alkoholförsäljningen senast kl. 3.00. När det gäller
folkölstillsynen har utredningen föreslagit att
folköls-tillsynen skall skärpas. Utredningens
förslag är för närvarande föremål för
remissbehandling. Regeringen återkommer under våren
2001 i dessa frågor.
För att leva upp till sina åtaganden bör enligt
regeringen kommunerna upprätta eller komplettera
sina alkoholpolitiska program. I kommunens samlade
program bör ingå riktlinjer för serveringstillstånd,
preciseringar om vad som kan utgöra alkoholpolitiska
olägenheter (dvs. när kommunen bör avslå en ansökan)
samt en plan med en uttalad ambitionsnivå för
tillsyn av servering av alkoholdrycker och handel
med folköl. Sanktionssystemet ger möjlighet att dra
in tillståndet för restauranger med brister i
serveringsförfarandet. Alla tillståndshavare bör
kontrolleras minst en gång per år, och de
restauranger som främst vänder sig till en ungdomlig
publik bör kontrolleras mer frekvent. Länsstyrelsen
skall ge råd och stöd till kommunerna, men också
utöva tillsyn över deras verksamhet. Länsstyrelserna
bör ha en plan för tillsynen av kommunernas
verksamhet. Varje kommun bör få ett besök minst en
gång vartannat år, och dessutom vid förekommen
anledning.
Regeringen anför vidare att varje restaurang bör ha
en genomtänkt policy, bl.a. om hur ansvarsfull
servering av alkohol skall ske. Utbildning av
personalen utgör en grund för en sådan policy. Genom
sådan utbildning stärks personalens sociala
ansvarstagande. Kommunen bör här kunna erbjuda
utbildning i ansvarsfull alkoholhantering för
innehavare av serveringstillstånd och deras
personal.
Kommunen har också med stöd av lokal ordningsstadga
möjlighet att re-glera på vilka platser alkohol får
drickas i offentliga miljöer. Genom den patrullering
polisen genomför i offentliga miljöer och genom
möjligheten att beslagta alkohol hos minderåriga,
bidrar polisen till att begränsa tillgängligheten.
Tullens roll är enligt regeringen fortfarande
viktig, och det är angeläget att tullen även
fortsättningsvis genomför kontroller för att
beslagta och motverka illegal alkoholinförsel. Även
tullen bör prioritera införselkontroll av ungdomar
och unga vuxna.
Motioner
I motion 2000/01:So23 av Chris Heister m.fl. (m)
yrkas att riksdagen beslutar om avveckling av
detaljhandelsmonopolet (yrkande 2). Enligt
motionärerna skulle sänkta alkoholskatter och en
ökad tillgänglighet till legal alkohol genom att
Systembolagets monopol avvecklas i första hand för
öl och vin sannolikt förstärka trenden från
oregistrerad till registrerad alkoholkonsumtion.
Yrkanden som syftar till detaljhandelsmonopolets
avskaffande framförs även i motionerna 2000/01:So210
av Sten Andersson (m), 2001/01:So276 av Leif Carlson
(m) yrkande 3 samt 2000/01:So300 av Chris Heister
m.fl. (m) yrkande 5. I motion 2000/01:So23 av Chris
Heister m.fl. (m) begärs vidare tillkännagivande om
restaurangers öppethållande (yrkande 3).
Motionärerna anför att det är angeläget att
restauranger kan stänga under lugna former efter det
att alkoholserveringen har avslutats. Det måste
dessutom vara bättre att tillåta lagliga
restauranger att ha öppet när och om det finns en
efterfrågan även för alkoholservering än att genom
skärpta regler driva fram en expansion av verksamhet
med svartklubbskaraktär. Enligt motionärerna bör
reglerna om restaurangers stängningstider helt
avskaffas och att stängningstiden således skall vara
en angelägenhet för respektive restaurangägare.
I motion 2000/01:So300 av Chris Heister m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om att permanenta
verksamheten med lördagsöppet på Systembolaget i
hela landet (yrkande 4). Motionärerna anför att
försöket med lördagsöppet av allt att döma blivit
mycket lyckat. Enligt motionärerna behövs inte någon
försöksverksamhet utan försöket kan permanentas.
Vidare begärs att riksdagen beslutar om sänkt
åldersgräns till 18 år vid detaljhandel och
resandeinförsel av alkoholdrycker (yrkande 6).
Enligt motionärernas uppfattning måste även
åldersgränserna anpassas nedåt. I Sverige har 18-
åringar t.ex. rösträtt och skyldighet att fullgöra
militärtjänst. Åldersgränsen för inköp av alkohol
bör i konsekvensens namn jämställas med
myndighetsåldern. Detta bör, enligt motionärerna,
även gälla vid resandeinförsel av alkohol till
Sverige. Slutligen begärs tillkännagivande om
förstärkt tillsynsverksamhet i kommunerna (yrkande
11). Enligt motionärerna är det allvarligt att hela
8 % av kommunerna inte genomförde några
tillsynsbesök alls under 1999. Tillsynsbesöken
resulterade dessutom mycket sällan i några åtgärder.
En annan varningssignal är att endast 10 % av
återkallelserna och 26 % av varningarna beror på
rent alkoholpolitiska skäl. Enligt motionärerna är
det särskilt anmärkningsvärt att den ofta orimligt
hårda kontrollen vad beträffar starköl, vin och
sprit inte motsvaras av tillnärmelsevis lika
noggranna kontroller av folkölsförsäljningen, som
annars utgör en viktig inkörsport för ungdomars
alkoholkonsumtion. Vad beträffar
folkölsförsäljningen är det allt överskuggande
problemet bristande ålderskontroll från butikernas
sida, vilken i sin tur hänger samman med den ofta
obefintliga tillsynen från kommunerna.
I motion 2000/01:So24 av Marietta de Pourbaix-Lundin
(m) begärs tillkännagivande om behovet av en översyn
av alkohollagen. Motionären anför att det i ökande
utsträckning visat sig att kommunerna och
domstolarna gör olika bedömningar av när påföljden
varning skall användas i stället för återkallelse.
Det kan inte vara lagstiftarens avsikt att det skall
råda betydande osäkerhet om när de olika påföljderna
bör och skall användas. Det är angeläget att
lagstiftningen förtydligas.
I motion 2000/01:So423 av Anders Sjölund och Jan-
Evert Rådhström (båda m) begärs att riksdagen
beslutar att åldersgränsen för inköp av
alkoholhaltiga drycker vid Systembolaget jämställs
med myndighetsåldern, dvs. 18 år. Enligt
motionärerna bör en enhetlig gräns för eget ansvar
införas, vilket innebär att åldersgränsen för inköp
av alkoholhaltiga drycker på alla
försäljningsställen skall vara enhetlig (yrkande 1).
I motion 2000/01:So26 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs att
riksdagen beslutar att höja åldersgränsen till 20 år
för servering av alkoholhaltiga drycker i restaurang
(yrkande 4). I samma motion begärs tillkännagivande
om att inrätta en enhet med ansvar för alkohol och
droger (yrkande 8). Motionärerna anser att en enhet
för alkohol och droger med avgränsade uppgifter på
ett effektivt sätt skulle motverka en utveckling som
blir alltmer problematisk. Detta kan t.ex. ske i
nära samverkan med Folkhälsoinstitutet. Vidare
begärs tillkännagivande om försöksverksamheten med
lördagsöppet på Systembolaget (yrkande 9).
Motionärernas viktigaste argument emot lördagsöppet
är att de vill skydda de kvinnor och barn som enligt
statistiken misshandlas under helgerna.
I motion 2000/01:So27 av Kenneth Johansson m.fl. (c)
begärs tillkännagivande om att handlare som avser
att sälja folköl bör anmäla detta till kommunens
tillsynsenhet och att kommunerna skall ha möjlighet
att ta ut en mindre avgift för att täcka kostnaderna
för tillsynen (yrkande 2).
I motion 2000/01:So25 av Kerstin Heinemann m.fl.
(fp) begärs tillkännagivande om sanktioner mot
överträdelser mot bestämmelserna om
folkölsförsäljning (yrkande 6 ). Motionärerna anför
att det bör finnas ekonomiska sanktioner att ta till
mot de butiker som bryter mot bestämmelserna om
försäljning av folköl till minderåriga. Sanktionerna
kan vara utformade efter dagbotsmodell.
I motion 2000/01:So28 av Nils-Erik Söderqvist och Göran
Magnusson (båda s) begärs tillkännagivande om att de
alkoholpolitiska programmen skall utformas så att
kommunerna kan hänvisa till dessa vad gäller lokalt
förhållningssätt (yrkande 2).
Tidigare behandling m.m.
Socialutskottet uttalade sig senast hösten 1999, i
samband med behandlingen av regeringens proposition
1998/99:134 Vissa alkoholfrågor m.m., om
alkoholförebyggande åtgärder i betänkande
1999/2000:SoU4 Vissa alkoholfrågor. Utskottet
anförde i sin bedömning bl.a. följande (s. 35 f.).
- - - Utskottet instämmer i regeringens bedömning
att det förebyggande arbetet effektivare än hittills
måste försöka påverka konsumentledet i
alkoholförsäljningen och i ökad utsträckning
utveckla hållbara lokala strategier som också
innebär ett ökat lokalt ansvarstagande för kommunen,
bostadsområdet, arbetsplatsen m.m. Utskottet menar
också att det är av stor vikt att vid sidan om
myndigheterna olika aktörer, inte minst
alkoholbranschen, uppmuntras att samarbeta och
engagera sig i det förebyggande arbetet. Ett
värdefullt samarbete på området sker också inom
ramen för OAS. Ett av många prioriterade områden är
att motverka langning till ungdomar. - - -
Aktuella motioner avstyrktes. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 1999/2000:42). Till betänkandet
fogades i denna del tre reservationer (kd, c och
mp).
Enligt 5 kap. 1 § alkohollagen (1994:1738) skall det
för detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl
finnas ett särskilt för ändamålet bildat aktiebolag
(detaljhandelsbolaget) som staten äger. Av lagens 2
§ framgår att endast detaljhandelsbolaget får
bedriva detaljhandel med spritdrycker, vin och
starköl.
Motioner om att avskaffa detaljhandelsmonopolet har
behandlats av utskottet vid ett stort antal
tillfällen och senast i betänkande 1999/2000:SoU4
Vissa alkoholfrågor. Utskottet vidhöll (s. 62) då
sin tidigare inställning att Systembolagets
ensamrätt till detaljhandel med sprit, vin och
starköl är ett av de viktigaste inslagen i den
restriktiva alkoholpolitiken och att denna
inställning delades av regeringen. De aktuella
motionerna avstyrktes (rskr. 1999/2000:42). Mot
utskottets beslut reserverade sig m.
Enligt 3 kap. 8 § alkohollagen får vid detaljhandel
med spritdrycker, vin och starköl varor inte säljas
eller annars lämnas ut till den som inte har fyllt
20 år. Motsvarande gäller vid detaljhandel med öl
och servering av alkoholdrycker i fråga om den som
inte fyllt 18 år.
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen
avstyrkt motioner om att höja respektive sänka
aktuella åldersgränser. Utskottet vidhöll senast i
betänkande 1999/2000:SoU4 Vissa alkoholfrågor sin
tidigare inställning att det inte var berett att
förorda någon ändring av de aktuella åldersgränserna
(s. 76). Motionerna avstyrktes (rskr. 1999/2000:42).
Till betänkandet fogades i denna del två
reservationer från m och kd.
Alkoholinspektionen har i december 2000 till
regeringen överlämnat rapporten Smuggling,
hembränning och olaglig försäljning - Illegal
alkoholhantering (Alkoholinspektionen 2001:1). I
rapporten föreslår inspektionen att en ny s.k.
svartspritsgrupp bör tillsättas. I gruppen bör
berörda myndigheter ingå för att samordna och
intensifiera insatserna mot den i vid bemärkelse
illegala alkoholhanteringen. Vidare föreslås bl.a.
ett flertal åtgärder för en förbättrad
gränskontroll.
De forskare som på regeringens uppdrag skall
utvärdera försöket med lördagsöppet på Systembolaget
har den 31 januari 2001 lämnat en första rapport
till regeringen, Effekterna av lördagsöppna
systembolagsbutiker. Uppföljning av de första tio
månaderna. Av rapporten framgår bl.a. att
alkoholförsäljningen ökade med 3 % i de län som
ingår i försöksverksamheten. Rapporten skall ligga
till grund för regeringens kommande
ställningstagande om lördagsöppet.
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller sin inställning vad gäller
Systembolagets detaljhan-delsmonopol rörande vin,
sprit och starköl. Detta är ett viktigt
alkoholpolitiskt instrument för att Sverige även
fortsättningsvis skall ha en kontrollerad och
ansvarsfull försäljning av alkohol. Motionerna
2000/01:So23 (m) yrkande 2, 2000/01:So210 (m),
2000/01:So276 (m) yrkande 3 samt 2000/01:So300 (m)
yrkande 5 avstyrks.
Utskottet vidhåller också sin inställning vad
gäller aktuella åldersgränser i 3 kap. 8 §
alkohollagen. Motionerna 2000/01:So26 (kd) yrkande
4, 2000/01:So300 (m) yrkande 6 och 2000/01:So423 (m)
yrkande 1 avstyrks.
Utskottet vidhåller även sin inställning vad gäller
det alkoholpreventiva arbetet. Det förebyggande
arbetet att begränsa tillgången på alkohol måste
bygga på ökat lokalt engagemang och ansvarstagande.
Utskottet delar bedömningen att den kommunala
tillsynen över försäljningen och serveringen av
alkoholdrycker på lokal nivå bör skärpas och
effektiviseras. Som ett led i detta arbete bör
kommunerna uppmuntras att upprätta eller komplettera
sina alkoholpolitiska program bl.a. vad gäller
serverings- och tillsynsfrågorna. Utskottet vill
framhålla vikten av att kommunerna nära och
engagerat samarbetar i dessa frågor med andra
kommuner, det lokala näringslivet och polisen m.fl.
Vad som anförts i propositionen om länsstyrelsens
roll i arbetet med dessa frågor delas av utskottet.
De frågor som tas upp i motionerna 2000/01:So23 (m)
yrkande 3, 2000/01:So25 (fp) yrkande 6, 2000/01:So26
(kd) yrkande 9, 2000/01:So27 (c) yrkande 2 samt
2000/01:So300 (m) yrkande 4 kommer enligt uppgift
att behandlas i en proposition senare under våren.
Utskottet anser inte att riksdagens behandling av
dessa frågor bör föregripas, varför motionerna
avstyrks.
Utskottet förutsätter att regeringen noga följer
utvecklingen på området och vid behov initierar de
övriga ändringar i alkohollagen som bedöms
erforderliga. Motionerna 2000/01:So28 (s) yrkande 2
och 2000/01:So300 (m) yrkande 11 får anses
åtminstone delvis tillgodosedda med det anförda.
Motion 2000/01:So24 (m) avstyrks.
I propositionen redovisas hur handlingsplanen skall
genomföras och följas upp. Utskottet anser inte att
riksdagen bör ta något initiativ med anledning av
motion 2000/01:So26 (kd) yrkande 8, varför också
denna avstyrks.
Begränsning av marknadsföring av alkoholdrycker m.m.
Propositionen
Regeringen anför i propositionen (s. 56 f.) att med
hänsyn framför allt till skyddet för ungdomen bör
åtgärder vidtas för att hindra att gällande
alkoholreklamregler kringgås genom marknadsföring av
alkoholhaltiga lättdrycker. En särskild utredare bör
tillkallas med uppgift att se över bl.a.
möjligheterna att begränsa alkoholindustrins
sponsring inom idrotten.
I propositionen redovisar regeringen vidare att det
finns särskilda regler för marknadsföring av
alkoholhaltiga drycker till konsumenter i 4 kap.
alkohollagen (1994:1738). Reglerna omfattar endast
alkoholdrycker, dvs. drycker som innehåller mer än
2,25 volymprocent alkohol. Alkoholdrycker får inte
marknadsföras genom kommersiella annonser i
tidningar (med undantag för folköl), radio eller TV,
enligt 1 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen (TF) och
1 kap. 12 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Vid
marknadsföring på annat sätt, dvs. på annat sätt än
genom kommersiell annons i tidningar, radio eller
TV, ställs det i lagen upp ett krav på särskild
måttfullhet. Vad som är särskild måttfullhet har
definierats främst genom Konsumentverkets riktlinjer
på området (KOVFS 1979:5 och 6). Alkohollagen
innehåller också en särskild bestämmelse om att
marknadsföring av alkoholdrycker inte får rikta sig
särskilt till eller skildra barn och ungdomar.
Regeringen anför att en återkommande kritik mot
marknadsföringen av framför allt lättöl är att denna
är förtäckt eller indirekt reklam för
alkoholdrycker. I betänkandet Alkoholreklam -
Marknadsföring av alkoholdrycker och Systembolagets
produkturval (SOU 1998:8) konstaterade 1996 års
alkoholreklamutredning att sambandet mellan
marknadsföringen av lättöl och starköl var uppenbar.
I nämnda betänkande presenterades förslag bl.a. till
lagstiftningsåtgärder som syftade till att försvåra
att den tillåtna marknadsföringen av lättdrycker
utnyttjades som indirekt reklam för alkoholdrycker.
Utredningens förslag behandlades i propositionen
Vissa alkoholfrågor, m.m. (prop. 1998/99:134).
Regeringen konstaterade bl.a. att branschen genom
olika åtgärder tagit ett allt större ansvar för att
sprida information om alkoholens skadeverkningar och
för att hindra och motverka åtgärder som kan
uppfattas som kringgående av
alkoholreklamregleringen. Regeringen framhöll att
den såg positivt på denna utveckling och underströk
att den utgick ifrån att vidtagna åtgärder från
branschens sida var uttryck för ett såväl
långsiktigt som utökat åtagande. Regeringen ansåg
därför att det saknades skäl att genomföra några
större förändringar av de särskilda bestämmelserna
om alkoholreklam.
Riksdagen antog regeringens förslag (bet.
1999/2000:SoU4, rskr. 1999/2000:42). Socialutskottet
framhöll emellertid att det fick förutsättas att
regeringen skulle återkomma till riksdagen i frågan
om det skulle visa sig att branschens åtgärder,
särskilt vad gäller indirekt reklam för starkare öl,
är otillräckliga.
Enligt regeringen, proposition 2000/01:20 s. 58,
har på senare tid, branschens egenåtgärdsprogram
till trots, reklamen för lättöl i TV alltmer
utformats på ett sådant sätt att det har varit
uppenbart att målgruppen är ungdomar. I reklamen har
såväl idrottsstjärnor som andra, för ungdomar,
populära och kända personer förekommit. Det har
också förekommit olika former av
livsstilsannonsering som ger starka associationer
till annat än konsumtion av lättöl. Enligt
regeringen har de av branschen vidtagna
egenåtgärderna inte kommit att medföra en sådan
utveckling som förutsattes i nämnda proposition. Med
hänsyn till detta och med beaktande av att ett av de
främsta syftena med alkoholreklamregleringen är
skyddet för ungdomen anser regeringen att det finns
skäl att åter ta upp frågan om en reglering av
reklamen för de alkoholhaltiga lättdryckerna.
Reglerna för marknadsföring på alkoholområdet måste
således enligt regeringens bedömning även omfatta
dessa drycker. Regeringens uppfattning är att den
sortens livsstilsannonsering där det råder
förväxlingsrisk måste bort. Regeringen anför att i
sammanhanget måste emellertid det mål som är
anhängigt i EG-domstolen och som avser de svenska
bestämmelserna om marknadsföring av alkoholdrycker
beaktas. I målet Konsumentombudsmannen mot Gourmet
International Products (mål C-405/98) har Stockholms
tingsrätt begärt ett s.k. förhandsavgörande av
tolkningen av EG-fördragets artiklar om fri
rörlighet för varor och tjänster i förhållande till
de förbud mot alkoholreklam som finns i den svenska
lagstiftningen. Även den tillåtna marknadsföringen i
Sverige för alkoholhaltiga lättdrycker är föremål
för bedömning i målet. Det finns således, enligt
regeringen, skäl att avvakta EG-domstolens utslag
innan närmare förslag till åtgärder avseende den
indirekta alkoholreklamen presenteras för riksdagen.
Muntlig förhandling hölls den 19 oktober 2000.
Generaladvokaten har den 14 december 2000 lämnat
sitt förslag till avgörande av målet. I förslaget
anförs bl.a. att ett förbud mot kommersiell
alkoholreklam i tidskrifter som behandlar
alkoholdrycker i princip inte är befogat med hänsyn
till intresset att skydda människors hälsa och liv.
Förbudet strider därför mot artikel 30 och 59 i EG-
fördraget. Dom i målet kommer sannolikt att meddelas
under våren 2001.
Regeringen framför vidare i propositionen (s. 58 f.) att en
med alkoholreklamen nära sammanhängande fråga är den
om alkoholbranschens sponsring av idrottsevenemang
och idrottsklubbar. Frågan är utomordentligt
komplicerad och har inte heller varit föremål för
några närmare överväganden i utredningssammanhang.
Regeringen avser att tillkalla en särskild utredare
med uppdrag att närmare belysa möjligheterna att
minska alkoholbranschens inflytande över idrotten,
framför allt genom olika former av sponsring till
inte minst ungdomsidrotten. Utredaren kommer att få
i uppdrag att närmare överväga vilka åtgärder som
kan vidtas för att minska förekomsten av alkohol
över huvud taget i samband med olika
idrottsevenemang.
Motioner
I motion 2000/01:So23 av Chris Heister m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om marknadsföring och
sponsring (yrkande 4). Motionärerna anför att
följden av skärpta bestämmelser mot lättölsreklam
endast blir att situationen för svenska bryggerier,
vilka är de som står för lättölsreklamen, försämras
ytterligare i konkurrensen med utländska bryggerier.
Mycket tyder dessutom på att redan tillämpningen av
de befintliga svenska reglerna för alkoholreklam
strider mot EG-rätten. Motionärerna kan inte heller
finna någon alkoholpolitisk mening i att tillsätta
en särskild utredare med uppdrag att försöka
begränsa sponsring inom idrotten.
I motion 2000/01:So495 av Carina Adolfsson Elgestam
och Lilian Virgin (båda s) begärs tillkännagivande
om att överväga åtgärder för att se till att barn
och ungdomar under 18 år inte genom förledande
reklam lockas att använda alkohol.
Utskottets bedömning
Den svenska alkoholpolitiken har som ett av dess
huvudsyften att skydda barn och ungdom från
alkoholens negativa sidor. När det gäller alkoholre-
klamens utformning är dessa unga följaktligen en
skyddsvärd grupp. Detta gäller enligt utskottets
uppfattning även indirekt alkoholreklam. Alla
kringgåenden av gällande alkoholreklamregler måste
självklart motverkas. Utskottet delar bedömningen
att alkoholbranschens egenåtgärder på området inte
kommit att medföra en sådan utveckling på området
som utskottet tidigare förutsatt. Utskottet noterar
att regeringen har för avsikt att återkomma till
riksdagen efter EG-domstolens avgörande i ett mål
som rör de svenska bestämmelserna om marknadsföring
av alkoholdrycker. Vad gäller sponsring ser
utskottet positivt på att en särskild utredare skall
belysa möjligheterna att minska alkoholbranschens
inflytande över idrotten. Med det anförda får motion
2000/01:So495 (s) anses i allt väsentligt
tillgodosedd. Motion 2000/01:So23 (m) yrkande 4
avstyrks.
Fördjupad kompetens bland de yrkesgrupper som kan
förebygga alkoholskador
Propositionen
Regeringen anför i propositionen (s. 59) att
representanter för både kommuner och
frivilligorganisationer har understrukit behovet av
fortbildning. Regeringen anser att det under de
senaste tio åren har hänt mycket när det gäller
insatser som syftar till att förebygga alkoholskador
samtidigt som de flesta som arbetar med förebyggande
insatser är självlärda. I dag saknas en normerande
utbildning ( trots att förebyggande arbete på
alkoholområdet utövas i de flesta av landets
kommuner och landsting. För att den nationella
handlingsplanen skall kunna genomföras behövs en väl
utvecklad kompetens hos alla som arbetar med
förebyggande insatser på olika nivåer i samhället.
Folkhälsoinstitutet bör enligt regeringen få i
uppdrag att utarbeta ett förslag till fortbildning.
De yrkesgrupper som fortbildningen bör riktas till
är personal inom mödra- och barnhälsovård,
förskollärare, fritidspedagoger, lärare, personal
inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis,
frivilligorganisationer, företagshälsovård m.fl.
Motion
I motion 2000/01:So28 av Nils-Erik Söderqvist och
Göran Magnusson (båda s) begärs tillkännagivande om
att utbildning kring alkohol- och narkotikafrågor
bör vävas in i universitets- och högskoleutbildning
(yrkande 3). Motionärerna anför att i propositionen
nämns kompetensutveckling i generella ordalag.
Enligt motionärernas mening är inte detta
tillräckligt. I framtiden bör därför utbildning
kring alkohol- och narkotikafrågor vävas in i
universitets- och högskoleutbildning.
Utskottets bedömning
Utskottet ser positivt på regeringens uppdrag till
Folkhälsoinstitutet vad gäller fortbildning på
alkoholpreventionsområdet för vissa yrkesgrupper.
Något initiativ med anledning av motion 2000/01:So28
(s) yrkande 3 behövs inte, varför denna avstyrks.
Alkoholforskning
Propositionen m.m.
Enligt regeringens bedömning i propositionen (s. 60
f.) bör alkoholforskningen förstärkas, bl.a. för att
ge ökade kunskaper om olika målgruppers
dryckesmönster, alkoholvanor samt resultat av
vårdinsatser m.m. Regeringen anför att
alkoholforskningen bör stimuleras att utveckla
kunskap och metoder på de områden som prioriteras i
den nationella handlingsplanen. Det är viktigt att
bättre än hittills följa utvecklingen av
alkoholkonsumtion, dryckesmönster och medicinska och
sociala alkoholrelaterade skador, såväl nationellt
som lokalt. Ökad kunskap behövs om effekter av olika
alkoholpreventiva insatser liksom om konsekvenserna
av ändrade införselregler. Vidare behövs fördjupade
studier av alkoholkonsumtionens utveckling i olika
målgrupper och olika alkoholkulturer. Speciellt
viktigt blir det att studera ungdomars alkoholvanor
och studera hur deras attityder och beteenden
utvecklas, sprids och påverkas av olika faktorer.
Forskning rörande målgrupper som befinner sig i
extrema risksituationer är också angelägen. Det
gäller gravida missbrukare och missbrukare i akut
livshotande situationer samt ungdomar som hamnat i
missbruk och kriminalitet. Det är särskilt viktigt
att hitta förebyggande insatser för dessa grupper
som annars med stor sannolikhet kommer att få stora
problem och framgent förorsaka samhället stora
kostnader.
Forskning kring utvärdering av preventiva insatsers
effekt samt utveckling av metoder vad gäller
vårdinsatser är enligt regeringen också angelägen.
Även gemensamma forskningsprojekt med andra EU-
länder för att genomföra jämförande undersökningar
vad gäller alkoholproblemens omfattning och
utveckling behövs. Forskningen behöver främst
förstärkas inom de beteende- och
samhällsvetenskapliga områdena.
En del forskning är nyligen påbörjad som kan bidra
till en ökad kunskap inom de områden som
prioriterats. Folkhälsoinstitutet har bl.a.
initierat ett stort forskningsprojekt i vilket man
utvärderar ett brett upplagt preventionsprojekt i
två kommuner. Centrum för alkohol- och drogforskning
(SoRad) fick i mars år 2000 medel för att finansiera
ett forskningsprogram om alkohol.
I regleringsbrevet för budgetåret 2001 avseende
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
(FAS) framgår under rubriken Uppdrag att FAS, liksom
tidigare Socialvetenskapliga forskningsrådet, skall
svara för samordning av bl.a. den
socialvetenskapliga alkoholforskningen.
Folkhälsoinstitutet anordnar, som ovan nämnts, den
3-4 april 2001 en konferens i Stockholm om kvinnors
bruk och missbruk av alkohol.
Nationella folkhälsokommittén överlämnade sitt
slutbetänkande Hälsa på lika villkor - nationella
mål för folkhälsan (SOU 2000:91) till
socialministern i oktober 2000. Som nationellt
folkhälsomål 17 (s. 163) anges långsiktig satsning
på forskning, metodutveckling och utbildning. I
betänkandet anförs bl.a. att den folkhälsoforskning
som bedrivits i allmänhet har ett mer utvecklat
genusperspektiv än vad den medicinska forskningen
har, men den är inte tillräckligt bra. Det finns
anledning att i forskningen uppmärksamma att frisk-
och riskfaktorer för hälsa och ohälsa kan vara olika
för män och kvinnor. Det bakgrundsmaterial som
kommittén har haft som underlag för förslagen till
nationella folkhälsomål har redovisats i januari
2001. I bilagedel B, kapitlet om genusperspektiv på
hälsa (s. 492 f.), behandlas kvinnors villkor när
det gäller bl.a. utbildning, förvärvsarbete,
hemarbete, våld och sexualitet. Här anförs bl.a. att
ett allvarligt hälsoproblem för kvinnors hälsa är
det våld, förtryck och de övergrepp som kvinnor
utsätts för av framför allt sina makar, sambor och
andra närstående män. Trots det har våldet mot
kvinnor förblivit ett osynligt fenomen i
folkhälsoarbetet. Betänkandet är föremål för
remissbehandling.
Motioner
I motion 2000/01:So369 av Rolf Olsson m.fl. (v)
begärs att regeringen gör en översyn av
forskningsinsatser när det gäller kvinnors och
flickors alkoholvanor och missbruk (yrkande 3
delvis). Motionärerna ser ett stort behov av
forskningsinsatser när det gäller unga flickors och
vuxna kvinnors alkoholvanor och missbruk. Det finns,
enligt motionärerna, klara skillnader i kvinnors och
mäns, flickors och pojkars livsvillkor. Det gäller
också i förhållande till alkohol.
I motion 2000/01:So249 av Ulla-Britt Hagström (kd)
begärs tillkännagivande om att forskning om orsaker
till kvinnors alkoholdrickande förstärks (yrkande
1). Enligt motionären behövs forskarkompetens vad
gäller kvinnor. Vården och rehabiliteringen måste ha
bättre kunskap om skillnader mellan manliga och
kvinnliga alkoholister, så att vård och behandling
kan anpassas till kvinnors behov. Folkhälsokommittén
ställer upp sju mål och strategier rörande alkohol.
För att tillgodose dessa mål måste forskningen om
kvinnors alkoholmönster och påverkan på kvinnors
hälsa förbättras. I samma motion begärs
tillkännagivande om att alkoholproblematiken i
samband med våld mot kvinnor bättre uppmärksammas
(yrkande 2). Motionären anför att ett område som
negligeras i samband med alkohol är då det utlöser
våld mot kvinnor. Eftersom hälften av de kvinnor som
anmäler misshandel själva inte varit påverkade,
förträngs alkoholfrågan vad gäller missbruk.
Tidigare behandling
Socialutskottet uttalade sig senast hösten 1999, i
samband med behandlingen av regeringens proposition
1998/99:134 Vissa alkoholfrågor m.m., om
alkoholforskning i betänkande 1999/2000:SoU4 Vissa
alkoholfrågor. Utskottet anförde i sin bedömning
bl.a. följande (s. 36).
Forskning på alkoholområdet är, enligt utskottet, av
stor vikt och behöver utvecklas och stimuleras,
bl.a. när det gäller konsumtionsforskningen. Ett
centrum för alkohol- och drogforskning vid
Stockholms universitet är under uppbyggnad med
siktet inställt på att bli nationellt
tvärvetenskapligt centrum på forskningsområdet. Det
ankommer dock inte på riksdagen att bestämma den
närmare inriktningen av forskningen vid centret.
De aktuella motionerna avstyrktes. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 1999/2000:42).
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller sin inställning om
alkoholforskningens betydelse och dess behov av
stimulans. Den redovisning som lämnats i
propositionen av forskningens framtida inriktning
ser utskottet positivt på. Utskottet vill dock - i
likhet med Folkhälsoinstitutet och Nationella
folkhälsokommittén - även lyfta fram betydelsen av
att forskningen, bl.a. på alkoholområdet, har ett
genderperspektiv. Med det anförda får motionerna
2000/01:So249 (kd) och 2000/01:So369 (v) yrkande 3
delvis anses i allt väsentligt tillgodosedda.
Generella insatser för olika målgrupper
Insatser för barn och ungdom
Propositionen
Förutom de riktade insatser som redovisas i
propositionen anför regeringen i propositionen (s.
63 f.) bl.a. att insatser som syftar till att
förhindra att barn och unga använder alkohol bör
stärkas och utvecklas. Debutåldern för
alkoholkonsumtion måste skjutas upp. Regeringen har
gett Folkhälsoinstitutet i uppdrag att i samverkan
med Skolverket och i samråd med Svenska
Kommunförbundet analysera vilka insatser som kan
vidtas för att stärka den alkoholskadeförebyggande
verksamheten i skolan. Åtgärderna kan bl.a. riktas
till skolledare, lärare och fritidspedagoger.
Uppdraget skall enligt regleringsbrev för budgetåret
2001 avseende Folkhälsoinstitutet redovisas senast
den 31 mars 2002.
Enligt regeringen är insatser som bidrar till att
skjuta upp alkoholdebuten bland de allra viktigaste
åtgärderna. Ungdomarnas egna engagemang är en viktig
resurs i det alkoholskadeförebyggande arbetet som
måste tas till vara. När det gäller insatser för att
förhindra tidig debut och hög alkoholkonsumtion i
ungdomsåren är det av stor vikt att ungdomars behov
av självständighet och rätt till inflytande och
delaktighet beaktas.
När det gäller insatser för barn och ungdom är det
enligt regeringen viktigt att verka både för minskad
tillgång till alkohol och minskad efterfrågan. Att
begränsa tillgången har sedan länge varit en
grundsten i alkoholpolitiken, och den är särskilt
betydelsefull när det gäller att skydda ungdomar (
och i synnerhet ungdomar i riskzon.
Ett problem när det gäller att begränsa tillgången
på alkohol för ungdom är enligt regeringen den
bristfälliga ålderskontrollen vid försäljning av
folköl i livsmedelsaffärer. Där kan tillgängligheten
minskas genom att kommunen i samarbete med polisen
skärper tillsynen av hur man upprätthåller
åldersgränser vid folkölsförsäljning samt utvecklar
samverkan med näringslivet. Kommunen måste också ha
en fungerande tillsyn över servering på restaurang,
och Systembolaget bör även fortsättningsvis
prioritera ålderskontrollen. Genom information bör
äldre kamrater, syskon och föräldrar få större
insikt om skälet till att de inte bör langa alkohol
till minderåriga. Vidare vill regeringen särskilt
fästa uppmärksamheten på problemen med att det
förekommer olika åldersgränser för män respektive
kvinnor på restauranger och diskotek. En konsekvens
av att unga män stängs ute kan bli ökad
alkoholkonsumtion i icke kontrollerade former samt
ökat våld på gator och torg. Regeringen har inlett
diskussioner med branschen i denna fråga och
överväger nu vilka åtgärder som bör vidtas.
Alkoholutredningen föreslår i sitt betänkande
Bestämmelser om alkoholdrycker (SOU 2000:59) bl.a.
att rätten att sälja folköl tydligare skall
begränsas till egentliga matvarubutiker. Dessa bör
dessutom åläggas skyldighet att utarbeta särskilda
egentillsynsprogram. Enligt alkohollagen har man
inte rätt att överlåta alkohol till ungdom under 18
år annat än för "förtäring på stället", dvs.
förtäring i vuxens sällskap. Alkoholutredningen
föreslår en skärpning av lagen, som innebär att man
inte heller skall ha rätt att bjuda minderåriga för
förtäring på stället, om detta sker i mer än
obetydlig omfattning. Alkoholutredningens förslag
är, som ovan nämnts, föremål för remissbehandling,
varför regeringen avser att återkomma även i dessa
frågor i en proposition till riksdagen under våren
2001.
Systembolaget har under de senaste åren genomfört
en rikstäckande kampanj mot kompislangning, där
bl.a. filmer med langning som tema har sänts i flera
TV-kanaler. Det finns dock enligt regeringen ett
behov av förstärkta insatser på lokal nivå för att
effektivare begränsa tillgången på folköl för
minderåriga.
I flera kommuner har lovvärda insatser gjorts som
syftar till att stimulera föräldrar att tala med
sina barn om alkohol och alkoholkonsumtion. Många
föräldrar behöver hjälp för att närma sig ämnet och
för att kunna föra en dialog med sina barn. Att
erbjuda föräldrar att föra dessa diskussioner i
skolan ger ett särskilt betydelsefullt stöd till
ensamföräldrar.
Regeringen pekar på att alla i den nationella
ledningsgruppen, alla frivillig-organisationer och
de flesta kommuner som kommit in med synpunkter har
pekat på skolans viktiga roll när det gäller att
påverka elevernas framtida alkoholkonsumtion och
drogvanor. Regeringen delar den bedömningen.
I propositionen pekar regeringen på att ungdomar
värderar sin fritid högt och deras fritidsintressen
förändras ständigt. Oavsett fritidsintressen
uttrycker många ungdomar ett behov av flera
mötesplatser och träffpunkter. Särskilt ungdomar på
högstadiet uppger att de saknar lokaler, platser
utanför bostaden där de kan träffa sina kompisar,
lyssna på musik etc. Satsningen på verksamhet i
kommunerna för unga människor som inte har någon
föreningstillhörighet, bl.a. fritidsgårdar, bör
enligt regeringen stärkas.
Det framhålls vidare från regeringens sida att
föreningar i möjligaste mån bör ha en klar policy i
alkoholfrågor. Av den bör det framgå att all
verksamhet där minderåriga deltar är alkoholfri och
att vuxna som deltar beaktar detta. Regeringen pekar
också på att idrott är viktig för många människor.
Attityder och beteende inom idrotten påverkar starkt
de enskilda individerna. Barn och ungdom under 18 år
bör få möta en trygg och alkoholfri idrottsmiljö.
Det understryks vidare av regeringen att
grundläggande i ett drogförebyggande arbete är att
erbjuda ungdomar under 18 år mötesplatser. Arbetet
med att utveckla drogfria nöjesmiljöer är eftersatt
i många kommuner, eftersom sådan verksamhet sällan
varit kommersiellt lönsam. Regeringen vill uppmuntra
fler kommuner att ta initiativ till sådana
verksamheter.
I propositionen (s. 42) anförs också att de första
resultaten av två jämförande europeiska
alkoholstudier kommer att presenteras under det
svenska ordförandeskapet i EU våren 2001. En av
Sveriges prioriterade uppgifter under och efter
ordförandeskapsperioden kommer att vara att lyfta
fram frågorna om alkoholen och alkoholens betydelse
för folkhälsan i syfte att bidra till arbetet med
att utveckla en gemensam alkoholstrategi inom EU.
Under Sveriges ordförandeskap genomförs också, på
svenskt initiativ, en europeisk WHO-
ministerkonferens om alkohol. Temat för konferensen
är unga människor och alkohol.
Motioner
I motion 2000/01:So26 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)
begärs tillkännagivande om familjens betydelse i det
förebyggande arbetet inom alkoholpolitiken (yrkande
7).
I motion 2000/01:So27 av Kenneth Johansson m.fl. (c)
begärs tillkännagivande att föräldrarnas ansvar för
att minska alkoholkonsumtionen bland de unga bör
tydliggöras (yrkande 3).
I motion 2000/01:So547 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
begärs tillkännagivande om behovet av ett samlat
nationellt åtgärdsprogram mot det växande alkohol-
och drogmissbruket bland unga. I samma motion begärs
att regeringen tillsätter en utredning för att
skyndsamt återkomma med förslag till ett sådant
nationellt åtgärdsprogram (yrkandena 1 och 2).
I motion 2000/01:So25 av Kerstin Heinemann m.fl.
(fp) begärs tillkännagivande om finansiering av ett
utökat åtgärdsprogram genom försäljning av statliga
V&S Vin & Sprit AB (yrkande 3). Motionärerna
föreslår därför att staten säljer företaget, vilket
beräknas tillföra statskassan runt trettio miljarder
kronor. En del av räntevinsterna bör användas till
en storsatsning på att minska alkoholmissbruk och
narkotikaanvändning bland unga. Vidare begärs
tillkännagivande om åtgärder för att minska
langningen (yrkande 5 ). Motionärerna anför att
brottslighet som langning måste förebyggas genom
bättre social samhällsomsorg, skola med hög kvalitet
och att man tidigare uppmärksammar ungdomar i
riskzonen.
I motion 2000/01:So286 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson
(båda kd) begärs tillkännagivande om behovet av
kraftfulla insatser för att stödja familjer med
alkoholproblem (yrkande 2). Motionärerna pekar på
att de barn som lever i miljöer med alkohol- eller
narkotikamissbrukande föräldrar under senare tid har
blivit uppmärksammade i ett antal rapporter. I samma
motion begärs tillkännagivande om behovet av
insatser för att minska flickors alkoholbruk
(yrkande 3).
I motion 2000/01:N225 av Elver Jonsson och Runar
Patriksson (båda fp) begärs tillkännagivande om att
ungdomens utanförskap åtgärdas genom upprustning av
skolans funktion och bekämpande av alkohol och andra
droger med stimulans av ungdomars möjlighet till
drogfri fritid (yrkande 6).
I motion 2000/01:So377 av Monica Green och Carina
Ohlsson (båda s) begärs tillkännagivande om det
nödvändiga drogförebyggande arbetet och
föreningarnas viktiga roll. Ungdomar måste få
chansen till alternativa umgängesformer än att umgås
via droger. Det drogförebyggande arbetet måste få en
högre status än vad det har i dag. Föreningslivet
och kommunala verksamheter som fritid, skola,
barnomsorg och socialtjänst måste få större
möjligheter att på ett tidigt stadium jobba med
barns och ungdomars attityder till droger. Med ett
alltmer segregerat boende i framför allt
storstäderna spelar ett aktivt föreningsliv en
viktig roll.
Tidigare behandling m.m.
Socialutskottet uttalade sig hösten 1999, i samband
med behandlingen av regeringens proposition
1998/99:134 Vissa alkoholfrågor m.m., om
alkoholförebyggande åtgärder i betänkande
1999/2000:SoU4 Vissa alkoholfrågor. Utskottet
anförde i sin bedömning bl.a. följande (s. 36).
Utskottet delar den oro många känner över att
ungdomars och inte minst unga flickors
alkoholmissbruk ökar. Detta måste enligt utskottet
mötas med konkreta och trovärdiga åtgärder.
Ungdomarna måste nås i deras närmiljö och
föräldrarna stödjas. Utskottet delar regeringens
inställning att med en bred nationell och
internationell mobilisering kan ungdomars
alkoholkonsumtion hållas nere. Utskottet ser
positivt på Sveriges arbete inom EU för att få stöd
för en gemensam EU-strategi rörande alkohol.
Utskottet har liksom regeringen förhoppningen att en
Stockholmsdeklaration i frågan kan utgöra en viktig
framtida plattform för det alkoholpreventiva
arbetet.
Aktuella motioner avstyrktes. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 1999/2000:42).
Utskottet har därefter senast i betänkande
2000/01:SoU7 Barn - Här och nu. En redogörelse för
barnpolitiken i Sverige berört frågan om
drogprevention bland unga. Utskottet anförde (s. 26)
bl.a.:
Utskottet anser det angeläget att åtgärder vidtas
för att långsiktigt förebygga användningen av
alkohol, tobak och andra droger, särskilt bland unga
människor. En nationell ledningsgrupp med detta
syfte finns sedan 1997 i Socialdepartementet under
socialministerns ledning. - - - Nationella
folkhälsokommittén har vidare i sitt slutbetänkande
som mål 12 respektive 13 beskrivit att tobaksbruket
skall minska respektive att det skadliga bruket av
alkohol skall minska. Frågan om insatser som syftar
till att förhindra att barn och unga använder
alkohol är vidare aktuella i propositionen Nationell
handlingsplan för att förebygga alkoholskador,
vilken för närvarande bereds i utskottet.
Utskottet ansåg aktuella motioner (mp och fp) i viss
mån tillgodosedda och avstyrkte dessa. Riksdagen
följde utskottet (rskr. 2000/01:135).
Nationella folkhälsokommittén har i sitt
slutbetänkande Hälsa på lika villkor - nationella
mål för folkhälsan (SOU 2000:91) som hälsopolitiskt
mål 13 angett "minskat skadligt alkoholbruk".
Kommittén anför (s. 17) bl.a. att information om
skadligt alkoholbruk, punktnykterhet och insatser
riktade till barn och ungdom på sikt kan minska
totalkonsumtionen och alkoholskadorna. Betänkandet
är föremål för remissbehandling.
I Folkhälsoinstitutets ungdomsarbete inom alkohol-
och drogområdet ingår flera projekt som syftar till
att utveckla det alkoholförebyggande arbetet framför
allt riktat mot ungdomar (bl.a. Provincia
Bothniensis och Skåneprojektet). Institutet har
också tagit fram olika material som är avsedda att
användas i drogundervisningen i skolorna.
Utgångspunkten är att självständiga ungdomar med ett
gott självförtroende får en inneboende förmåga att
kontrollera sin drogkonsumtion.
Projekt Drugsmart, www.drugsmart.com, är ett
alkohol- och narkotikapolitiskt forum på Internet.
Drugsmart, startade hösten 1998 på initiativ av den
nationella ledningsgruppen och vänder sig främst
till yngre tonåringar samt deras föräldrar och
lärare med information och kommunikation om alkohol
och narkotika, värderingsövningar, spel,
diskussioner m.m. Målet är att påverka ungdomarnas
attityder och värderingar genom ökad kunskap samt
att stödja dem i valet av en drogfri livsstil. Ett
annat syfte är att utgöra motvikt till drogliberala
budskap på Internet samt att också på ett snabbt och
lättillgängligt sätt tillhandahålla skol- och
undervisningsmaterial till lärare och elever i
skolan om alkohol- och narkotikafrågor (ANT).
EG- kommissionen har i maj 2000 framlagt förslag
till Europaparlamentets och rådets beslut om
antagande av ett program för gemenskapsåtgärder på
folkhälsoområdet (2001-2006). I förslaget betonas
behovet av att angripa hälsopåverkande faktorer
genom främjande av hälsa och förebyggande av
sjukdomar. Enligt kommissionen anses alkohol vara en
av de största riskfaktorerna för människors hälsa
(KOM (2000) 285 slutlig). Förslaget kan komma att
antas vid hälsorådsmötet den 31 maj 2001. EG-
kommissionen har vidare i november 2000 framlagt ett
förslag till rådets rekommendation om barns och
ungdomars alkoholkonsumtion (KOM (2000) 736
slutlig). I förslaget framhålls att åtgärder på
gemenskapsnivå behövs eftersom ungdoms-kulturen blir
alltmer internationell. Förslaget innehåller bl.a.
rekommendationer om information och prioritering av
sanktioner mot olaglig alkoholförsäljning. Även
detta förslag kan komma att antas på hälsorådsmötet
under den svenska ordförandeperioden.
Utskottets bedömning
Utskottet delar bedömningen att alkoholförebyggande
insatser för barn och ungdomar är särskilt viktiga.
Det finns, enligt utskottet, skäl att befara att
effekterna av en ökad alkoholkonsumtion i samhället
med stor sannolikhet skulle drabba just ungdomar.
Utskottet anser därför att insatser som syftar till
att förhindra att barn och unga använder alkohol
måste stärkas och utvecklas och att åldern för
alkoholdebuten måste skjutas upp. Utskottet kan
konstatera att en bred nationell och internationell
alkoholförebyggande verksamhet pågår på området och
ser positivt på regeringens uppdrag till
Folkhälsoinstitutet och Skolverket att analysera hur
alkoholpreventionsarbetet kan stärkas i skolan. I
detta sammanhang vill utskottet understryka vikten
av att erbjuda barn och ungdom möjligheter till
alkoholfri fritid, både i och utanför för-
eningslivet. Det är enligt utskottet vidare mycket
angeläget att göra denna grupp delaktig i det
förebyggande arbetet. Utskottet vill också framhålla
betydelsen av att engagera föräldrar i
preventionsarbetet samt uppmärksamma de
familjesociala konsekvenserna av alkoholmissbruket.
I handlingsplanen berörs flera av de
frågeställningar som tas upp i motionerna.
Motionerna 2000/01:So25 (fp) yrkande 5, 2000/01:So26
(kd) yrkande 7, 2000/01:So27 (c) yrkande 3,
2000/01:So286 (kd) yrkandena 2 och 3, 2000/01:So377
(s), 2000/01:So547 (fp) yrkandena 1 och 2 och
2000/01:N225 (fp) yrkande 6 får i allt väsentligt
anses tillgodosedda med det anförda.
Även motion 2000/01:So25 (fp) yrkande 3 avstyrks.
Insatser för vuxna
Propositionen
I propositionen (s. 70 f.) anför bl.a. regeringen
att generella insatser riktade till vuxna har en god
effekt på såväl vuxna som deras barn.
Socialstyrelsen bör få i uppdrag att i samråd med
Folkhälsoinstitutet och Arbetslivsinstitutet
utveckla metoder för hur andelen primärvårds- och
företagshälsovårdspersonal som genomgår fortbildning
om alkohol kan öka.
Uppdraget skall enligt regleringsbrev avseende
Socialstyrelsen för budgetåret 2001 redovisas senast
den 31 mars 2002.
Regeringen anför vidare att insatser för vuxna kan
delas in i insatser för unga vuxna (vanligen
åldersgruppen 18-25 år) och insatser för övriga
vuxna. Insatser för unga vuxna bör prioriteras
eftersom de som grupp har den högsta
alkoholkonsumtionen och eftersom de i hög
utsträckning är förebilder för de lite yngre. De
behöver ökad kunskap om hur mycket man kan dricka
utan att ta skada och om riskerna med
berusningsdrickande.
Regeringen framhåller att offentliga miljöer skall
vara säkra att vistas i för allmänheten. Därför
finns goda motiv till att verka för att offentliga
miljöer skall vara så fria som möjligt från alkohol
och därigenom från det våld och den skadegörelse som
berusade personer kan orsaka.
Eftersom restauranganställda är en riskgrupp på
grund av tillgången på alkohol vore det enligt
regeringen önskvärt att restaurangerna också hade
riktlinjer för förebyggande av alkoholskador bland
den egna personalen.
I propositionen framför regeringen att drygt 80 %
av den arbetsföra befolkningen finns i arbetslivet.
De flesta storkonsumenter har arbete, bara en liten
andel av storkonsumenterna finns utanför
arbetslivet. På arbetsplatser finns många motiv för
att utveckla ett alkoholskadeförebyggande arbete.
Arbetsmarknadens parter har engagerat sig och inom
ramen för Alna (Arbetslivets egen organisation i
alkohol- och drogfrågor) utvecklat metoder i det
förebyggande arbetet.
På högskolor och inom studentlivet dricker
ungdomarna av tradition i regel ofta och mycket.
Folkhälsoinstitutet har i samverkan med
Systembolaget och Sveriges Förenade Studentkårer
(SFS) initierat konferenser med högskolorna i syfte
att förebygga alkoholskador.
Regeringen framhåller att inom företagshälsovård
och primärvård kan en dialog om dryckesmönster föras
vid allmänna hälsoundersökningar och i samband med
problem som kan påverkas av hög alkoholkonsumtion.
Enligt regeringen bör Socialstyrelsen därför få i
uppdrag att i samråd med Folkhälsoinstitutet och
Arbetslivsinstitutet utveckla metoder och initiera
utbildning inom detta område för läkare,
sjuksköterskor och annan personal inom
företagshälsovården och primärvården. Fortbildningen
bör följas upp av en utvärdering.
I propositionen anför regeringen vidare att
insatserna för att minska antalet alkoholrelaterade
olyckor i trafiken, till lands och till sjöss bör
förstärkas. I november 1999 tillkallades en särskild
utredare med uppgift att utreda frågan om det finns
anledning att i någon form införa en promillegräns
för sjöfylleri som inte är grovt och överväga hur en
sådan regel skulle kunna utformas (dir. 1999:87). I
utredarens uppdrag ingår bl.a. att bedöma i vilken
mån och på vilket sätt möjligheterna att upptäcka
och beivra sjöfylleri kan förbättras. Uppdraget
skall redovisas senast den 31 mars 2001. Vägverket
bör få i uppdrag att utreda vilka åtgärder som
behöver vidtas för att bättre kunna regi-strera
alkoholrelaterade olyckor. Polisen bör fortsatt i
sin trafikövervakning prioritera arbetet mot
trafiknykterhetsbrotten.
Regeringen anför i propositionen att insatser bör
förstärkas och utvecklas för att minska risken för
att barn föds med skador förorsakade av moderns
alkoholkonsumtion under graviditeten.
Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen bör få i
uppdrag att ta fram fortbildning för personal inom
mödrahälsovården inriktad på att höja kunskapen om
sambandet mellan alkoholkonsumtion och skador under
graviditeten.
Motioner
I motion 2000/01:So26 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)
begärs tillkännagivande om att aktivt arbeta för att
uppnå nollvisionen i trafiken (yrkande 5). I samma
motion begärs vidare att regeringen lägger fram
förslag till ändring så att likvärdiga regler gäller
för onykterhet till sjöss och vid framförande av
fordon på väg (yrkande 6).
I motion 2000/01:So25 av Kerstin Heinemann m.fl.
(fp) begärs tillkännagivande om utredning av frågor
kring sekundärprevention i vården (yrkande 7).
Motionärerna anför att ett område som inte är
omnämnt i propositionen, men som borde vara
högprioriterat, är hindren för sekundärprevention i
sjukvården. Patienter som sökt till sjukvården för
en alkoholrelaterad skada är i regel mer mottagliga
för prevention efter behandlingen än vad de var
innan de kom till sjukvården. Därför bör frågor
kring sekundärprevention i sjukvården redas ut.
I motion 2000/01:So286 av Tuve Skånberg och Holger
Gustafsson (båda kd) begärs tillkännagivande om
åtgärder mot fetalt alkoholsyndrom (FAS) (yrkande
1). Motionärerna anför att det enligt uppgift föds
mellan 100 och 150 barn i Sverige varje år med
skador som orsakats av att modern druckit alkohol
under graviditeten, s.k. fetalt alkoholsyndrom
(FAS). Därtill kommer 200-300 barn som får mindre
omfattande skador, men som får ett bestående
handikapp.
I motion 2000/01:So469 av Anders Ygeman (s) begärs
tillkännagivande om behovet av alkoholfria miljöer
och aktiv kulturpolitik. Enligt motionärerna krävs
en genomgång av kommuners, landstings och statens
bidrag till kultur- och fritidsevenemang för att
säkerställa att de överensstämmer med den
övergripande målsättningen att minska
totalkonsumtionen och tillhandahålla alkoholfria
miljöer.
Tidigare behandling
Utskottet behandlade senast i betänkande
1999/2000:SoU12 Barnfrågor frågan om fetalt
alkoholsyndrom (FAS). Utskottet anförde följande (s.
32):
Utskottet vill ånyo framhålla att det är ytterst
angeläget att informera om riskerna med att använda
alkohol och andra droger under graviditeten. Viktiga
insatser görs redan inom mödrahälsovården och genom
Folkhälsoinstitutets försorg. Något tillkännagivande
är därför inte erforderligt.
Den aktuella motionen (s) avstyrktes. Riksdagen
följde utskottet (prot.nr 1999/2000:102).
Utskottets bedömning
Alkoholen utgör en av de allra största
olycksskapande faktorerna i trafiken. Utskottet ser
därför positivt på förslaget i propositionen att
förstärka insatserna för att minska de
alkoholrelaterade trafikolyckorna. Motion
2000/01:So26 (kd) yrkande 5 får anses i allt
väsentligt tillgodosedd med det anförda. Enligt
utskottets mening bör resultatet av
utredningsarbetet om åtgärder mot sjöfylleri
avvaktas eftersom uppdraget skall redovisas inom
kort. Motion 2000/01:So26 (kd) yrkande 6 avstyrks.
Regeringen redovisar vidare i propositionen att
insatser för att minska risken att barn föds med
skador på grund av moderns alkoholkonsumtion under
graviditeten bör förstärkas och utvecklas. Utskottet
som tidigare betonat sådana insatser delar den
bedömningen. Motion 2000/01:So286 (kd) yrkande 1 får
anses i huvudsak tillgodosedd med det anförda.
I propositionen redogörs även för satsningar på
alkoholprevention inom företags- och primärvården.
Utskottet anser att sekundärprevention inom
sjukvården är av stor betydelse i sammanhanget och
menar, i likhet med motionärerna i motion
2000/01:So25 (fp) yrkande 7, att de hinder som finns
mot ett genomförande av denna preventionsform bör
belysas och minimeras. Det får förutsättas att
Socialstyrelsen beaktar detta i samband med
utförande av uppdraget inom området. Motionen
avstyrks.
Utskottet delar vad regeringen anfört i
propositionen om att offentliga miljöer skall vara
så fria som möjligt från alkohol. Enligt utskottet
bör självfallet eftersträvas att detsamma även
gäller kulturlivet. Utskottet är dock inte berett
att ta något initiativ med anledning av motion
2000/01:So469 (s), varför också denna avstyrks.
Fördelning av medel för att genomföra
handlingsplanen m.m.
Propositionen
Regeringen anför i proposition 2000/01:20 (s. 77 f.)
att den för att stödja genomförandet av de
intensifierade alkoholskadeförebyggande insatserna i
enlighet med den nationella handlingsplanen avser
att sammanlagt avsätta 450 miljoner kronor under
åren 2001-2003 för planens genomförande. Av dessa
medel avsätts 300 miljoner kronor för förstärkta
insatser i kommunerna. Länsstyrelsen anvisar medel
till kommunerna efter direktiv som utarbetas av
regeringen. Resterande 150 miljoner kronor skall
användas till ett ökat stöd till utvecklat
internationellt samarbete, frivilligorganisationer,
forskning, kompetensutveckling, finansiering av de
uppdrag som föreslagits och för kostnader i samband
med genomförandet av planen, opinionsbildning,
metodutveckling, uppföljning m.m.
Motioner
I motion 2000/01:So25 av Kerstin Heinemann m.fl.
(fp) begärs tillkännagivande om utredning om
länsstyrelsernas roll i medelstilldelning till
kommunerna (yrkande 8). Motionärerna anför att
länsstyrelserna skall svara för anvisning av medel
till kommunerna. Handläggarna inom länsstyrelserna
saknar oftast kompetens att bedöma ansökningar inom
detta område. Risken är därför uppenbar att resurser
går till fel saker. Eftersom det rör sig om
betydande belopp, för varje länsstyrelse betydligt
mer än vad forskningsstiftelser på alkoholområdet
delar ut, vore det lämpligt att man bildar
prioriteringskommittéer, med representanter från
bl.a. de samhällsmedicinska enheterna och andra
organ.
I motion 2000/01:So26 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)
begärs tillkännagivande om att bidragen till
nykterhetsorganisationerna borde hanteras på samma
sätt som i dag gäller för idrottsrörelsen (yrkande
10). Motionärerna anför att regeringen i
handlingsplanen förstått betydelsen av de ideella
organisationernas arbete med dessa frågor. Ett
konkret förslag i samband med detta som inte
återfinns i handlingsplanen är, enligt motionärerna,
att bidragen till nykterhetsorganisationerna borde
förändras och hanteras på det sätt som nu gäller för
idrottsrörelsen. Ett yrkande med samma innebörd
framställs i motion 2000/01:So471 av Lars Gustafsson
m.fl. (kd) yrkande 8 delvis.
I motion 2000/01:So27 av Kenneth Johansson m.fl. (c)
begärs tillkännagivande om att resurserna för det
alkoholförebyggande arbetet skall fördelas till
kommunerna enligt principerna för det generella
statsbidraget (yrkande 4). Motionärerna anför att
det är bättre att infoga resurserna i det generella
bidragen till kommunerna, 300 miljoner kronor under
en treårsperiod. Därmed förhindras att pågående
arbete avstannar eller avslutas, i hopp om
specialstöd. Motionärerna avvisar regeringens
förslag om specialdestinerade bidrag och föreslår
att resurserna fördelas enligt principen om
generella bidrag till kommunerna.
I motion 2000/01:So22 av Inger Segelström (s) begärs
tillkännagivande om frivilligorganisationernas roll
för att förebygga alkoholskador. Motionären pekar på
att frivilligorganisationernas arbete är ett
komplement till samhällets insatser. I fördelningen
av de ordinarie bidragen till utveckling av socialt
arbete har hittills nykterhetsrörelsen och andra
organisationer som arbetar med missbruksfrågor
tilldelats en mycket stor andel av det totala
anslaget. Det är viktigt att det skapas möjlighet
till medelstilldelning även för övriga
organisationer, vars verksamhet rör t.ex. kvinnor
och barn, när det ökade anslaget med anledning av
handlingsplanen fördelas.
I motion 2000/01:So461 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s, v, c,
fp, mp) begärs tillkännagivande om att statsbidragen
till förebyggande arbete med ändring av föreliggande
ordning fördelas i enlighet med de principer som
angivits i motionen. Vid årsskiftet 1998/99 beslöt
riksdagen att införa en ny form för bidragsgivning
till nykterhetsorganisationer m.fl. Det är enligt
motionärernas uppfattning felaktigt att stödet till
våra folkrörelser hanteras på olika sätt beroende på
från vilket konto och från vilken myndighet som
anslaget kommer. Motionärerna ser det som självklart
att statliga bidrag skall utsättas för kontroll. Det
får dock inte ske på bekostnad av en avsevärt utökad
byråkrati, som små organisationer inte har resurser
för. Resultatet av riksdagens beslut hösten 1998
visar sig nu ha skapat åtskilliga problem för de
organisationer som får bidrag via Socialstyrelsen
vad gäller fördelning och redovisning.
Tidigare behandling
Socialutskottet uttalade sig senast i samband med
behandlingen av budgetpropositionen (prop.
2000/01:1) om fördelningen av statsbidrag till
nykterhetsorganisationer m.m. i betänkande
2000/01:SoU1 utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
socialomsorg. Utskottet anförde i sin bedömning (s.
83) bl.a. följande.
De nya riktlinjerna för statsbidrag till
frivilligorganisationerna (SFS 1998:1814) har varit
i kraft i knappt två år. Enligt utskottets mening är
det självklart att det nya systemet behöver viss tid
för att fungera fullt tillfredsställande. Det är
dock angeläget att Socialstyrelsen ständigt är
lyhörd för organisationernas synpunkter på hur
systemet fungerar och att systemet regelbundet följs
upp och utvärderas. Utskottet förutsätter att
Socialstyrelsen fortsätter det nära samarbetet med
organisationerna samt utvecklar brukarrådets
forumroll och att regeringen noga följer
utvecklingen på området. Det ankommer på regeringen
att vidta de ändringar i gällande riktlinjer som kan
behövas - - -.
Enligt utskottets mening spelar
frivilligorganisationerna på det drogförebyggande
området en viktig roll. Organisationerna förstärker
och kompletterar samhällets insatser genom att
bedriva ett förebyggande, stödjande och
opinionsbildande arbete. Deras arbete bör därför på
olika sätt stödjas och uppmuntras. Samtidigt bör
organisationerna vara öppna för att utveckla nya
metoder i sitt arbete och aktivt verka för att nå ut
till dagens barn och ungdomar. Något initiativ från
riksdagens sida behövs inte. - - -
Aktuella motionsyrkanden avstyrktes. Riksdagen
följde utskottet (rskr. 2000/01:96-97).
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens bedömning att medlen
till förstärkta insatser i kommunerna för att
genomföra handlingsplanen skall fördelas av
respektive länsstyrelse. Motion 2000/01:So27 (c)
yrkande 4 avstyrks därför.
Det får förutsättas att varje länsstyrelse på ett
tillfredsställande sätt verkställer denna
medelsfördelning. Utskottet utgår från att
regeringen följer utvecklingen. Utskottet avstyrker
även motion 2000/01:So25 (fp) yrkande 8.
I propositionen föreslås att medel skall anvisas
till kommunerna efter ansökan och enligt direktiv
som regeringen skall utarbeta. Utskottet vill i
anslutning härtill anföra följande. Trots problemets
omfattning är det ytterst få barn vars föräldrar
lider av alkoholmissbruk som erbjuds adekvata
insatser. Utskottet anser därför att regeringen
särskilt bör uppmärksamma detta behov av preventiva
insatser för barn i missbruksmiljöer i samband med
utformningen av fördelningsdirektiven. Detta gäller
såväl stödet som utgår till kommuner som
frivilligorganisationer.
För att handlingsplanen skall få fullständigt
genomslag menar utskottet vidare att det bör
undvikas att aktuella medel i alltför stor
utsträckning fördelas till etablerade
frivilligorganisationer som arbetar med
missbruksfrågor. Regeringen bör därför vid
utformningen av de aktuella direktiven skapa
möjligheter att i större utsträckning även kunna
medelsfördela till frivilligorganisationer vars
verksamhet rör t.ex. kvinnor och barn. Vad utskottet
nu sagt med anledning av motion 2000/01:So22 (s) bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet vidhåller vad det senast anfört i
budgetpropositionen om fördelning av
statsbidrag till nykterhetsorganisationer
m.m. Utskottet avstyrker motionerna
2000/01:So26 (kd) yrkande 10, 2000/01:So461
(s, v, c, fp, mp) och 2000/01:So471 (kd)
yrkande 8 delvis.
Alkoholfrågor i övrigt
Varningstexter
Motion
I motion 2000/01:So289 av Tuve Skånberg och Holger
Gustafsson (båda kd) begärs att regeringen lägger
fram förslag om en lag som föreskriver varningstext
på alkoholförpackningar (yrkande 3).
Tidigare behandling
I betänkande 1995/96:SoU3 Alkoholfrågor avslog
utskottet ett motionsyrkande om att
alkoholförpackningar skulle förses med
varningstexter med följande motivering (s. 19).
Om ett enskilt medlemsland inom EU uppställer krav
på att förpackningar av alkoholhaltiga varor skall
vara försedda med varningstexter för att få säljas
på den inhemska marknaden är detta sannolikt att
anse som ett s.k. tekniskt handelshinder. Tekniska
handelshinder, som kan avse krav såväl när det
gäller varornas beskaffenhet i sig som provning,
kontroll eller märkning av varor, är förbjudna
mellan medlemsstaterna.
Vidare tillade utskottet att det inte finns något
som hindrar företagen att frivilligt förse
alkoholvarorna med varningstexter. Riksdagen följde
utskottet (prot.nr 1995/96:27).
Utskottet ansåg i betänkande 1997/98:SoU7
Alkoholfrågor det betydelsefullt att information om
alkoholens skadeverkningar ges på flera plan.
Utskottet vidhöll (s. 26) dock sin tidigare
inställning beträffande varningstexter på
alkoholförpackningar och avstyrkte aktuell motion.
Riksdagen följde utskottet (prot.nr 1997/98:13).
Utskottet behandlade senast frågan i betänkande
1999/2000:SoU4 Vissa alkoholfrågor och anförde (s.
77) att dess inställning vad gäller varningstexter
på alkoholförpackningar var densamma som tidigare.
Aktuella motioner avstyrktes. Riksdagen följde även
här utskottet (rskr. 1999/2000:42).
Utskottets bedömning
Den inställning utskottet tidigare redovisat vad
gäller varningstexter på alkoholförpackningar
vidhålls. Utskottet avstyrker därför motion
2000/01:So289 (kd) yrkande 3.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande huvudinriktningen av
alkoholpolitiken
att riksdagen med avslag på motionerna 2000/01:So23 yrkande
5, 2000/01:So25 yrkandena 1 och 2, 2000/01:So26
yrkandena 1-3, 2000/01:So27 yrkande 1,
2000/01:So28 yrkandena 1 och 4, 2000/01: So233,
2000/01:So289 yrkandena 1 och 2, 2000/01:So300
yrkande 1, 2000/01:So369 yrkande 1,
2000/01:So462 yrkandena 1 och 2, 2000/01:So471
yrkande 8 delvis, 2000/01:So549 yrkande 3 och
2000/01:K398 yrkande 23 godkänner vad regeringen
föreslår om huvudinriktningen av
alkoholpolitiken (avsnitt 8.1),
res. 1 (m)
res. 2 (kd)
res. 3 (c)
res. 4 (fp)
2. beträffande vård och behandling
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So25 yrkande 4 och
2000/01:So547 yrkande 6,
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So23 yrkande 2,
2000/01: So210, 2000/01:So276 yrkande 3 samt
2000/01:So300 yrkande 5,
res. 7 (m)
5. beträffande åldersgränser
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So26 yrkande 4,
2000/01:So300 yrkande 6 och 2000/01:So423
yrkande 1,
res. 8 (m)
res. 9 (kd)
6. beträffande serveringstider m.m.
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So23 yrkande 3,
2000/01: So25 yrkande 6, 2000/01:So26 yrkande 9
samt 2000/01:So27 yrkande 2 och 2000/01:So300
yrkande 4,
res. 10 (m)
res. 11 (kd)
res. 12 (c)
res. 13 (fp)
7. beträffande begränsning av tillgången
på alkoholdrycker m.m.
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So24, 2000/01:So28
yrkande 2 och 2000/01:So300 yrkande 11,
res. 14 (m)
8. beträffande inrättandet av en enhet för
alkohol och droger
att riksdagen avslår motion 2000/01:26 yrkande 8,
res. 15 (kd)
9. beträffande begränsning av
marknadsföring av alkoholdrycker
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So23 yrkande 4 och
2000/01: So495,
res. 16 (m)
10. beträffande fördjupad kompetens
att riksdagen avslår motion 2000/01:So28 yrkande 3,
11. beträffande alkoholforskning
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So249 och
2000/01:So369 yrkande 3 delvis,
12. beträffande generella insatser för
barn och ungdom
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So25 yrkande 5,
2000/01: So26 yrkande 7, 2000/01:So27 yrkande 3,
2000/01:So286 yrkandena 2 och 3, 2000/01:So377,
2000/01:So547 yrkandena 1 och 2 och 2000/01:N225
yrkande 6,
res. 17 (kd, c)
13. beträffande utökat åtgärdsprogram
m.m.
att riksdagen avslår motion 2000/01:So25 yrkande 3,
res. 18 (fp)
14. beträffande åtgärder mot
trafikonykterhet m.m.
att riksdagen avslår motion 2000/01:So26 yrkandena 5 och 6,
res. 19 (kd)
res. 20 (mp)
15. beträffande åtgärder mot FAS
att riksdagen avslår motion 2000/01:So286 yrkande 1,
res. 21 (kd)
16. beträffande sekundärprevention
att riksdagen avslår motion 2000/01:So25 yrkande 7,
res. 22 (fp)
17. beträffande alkoholfria miljöer m.m.
att riksdagen avslår motion 2000/01:So469,
18. beträffande metoden att fördela
medel
att riksdagen avslår motion 2000/01:So27 yrkande 4,
res. 23 (c)
19. beträffande länsstyrelsens kompetens
att fördela medel
att riksdagen avslår motion 2000/01:So25 yrkande 8,
res. 24 (fp)
20. beträffande fördelningsdirektiven
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So22 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
21. beträffande fördelning av statsbidrag
till nykterhetsorganisationerna
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So26 yrkande 10,
2000/01:So461 och 2000/01:So471 yrkande 8
delvis,
res. 25 (kd, fp)
22. beträffande varningstexter
att riksdagen avslår motion 2000/01:So289 yrkande 3.
res. 26 (kd)
Stockholm den 8 februari 2001
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
I beslutet har deltagit: Ingrid
Burman (v), Chris Heister (m),
Susanne Eberstein (s), Margareta
Israelsson (s), Rinaldo Karlsson
(s), Chatrine Pålsson (kd), Leif
Carlson (m), Hans Hjortzberg-
Nordlund (m), Lars U Granberg (s),
Elisebeht Markström (s), Rolf
Olsson (v), Lars Gustafsson (kd),
Cristina Husmark Pehrsson (m),
Thomas Julin (mp), Kenneth
Johansson (c), Kerstin Heinemann
(fp) och Catherine Persson (s).
Reservationer
1. Huvudinriktningen av alkoholpolitiken
(mom. 1)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
16 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 17
slutar med "yrkande 1 avstyrks" borde ha följande
lydelse:
Utskottet stöder inte regeringens förslag till
huvudinriktning av alkoholpolitiken. En effektiv
alkoholpolitik som kan bidra till att minska
alkoholskador kräver folklig förankring och
förståelse. En sådan förankring kräver att det goda
bruket accepteras och inte motverkas av
svårförståeliga restriktioner. Utskottet anser att
regeringens proposition på flera punkter aviserar en
skärpning av den restriktiva alkoholpolitiken. Den
tydligaste faktorn i sammanhanget är kanske att det
i nuläget inte blir några sänkningar av
alkoholskatten, en åtgärd som utskottet anser
avsevärt skulle minska försäljningen av svartspriten
och motverka kriminalitet. Enligt utskottets
uppfattning kräver en ny alkoholpolitik en
kombination av samverkande åtgärder. Onödiga
begränsningar och krångel måste tas bort. Svartsprit
och kriminalitet måste bekämpas genom förstärkta
resurser till bl.a. tullen. Den legala och
beskattade alkoholens tillgänglighet måste öka och
dess pris sänkas. Hjälpen till missbrukarna måste
också förstärkas och effektiviseras. Utskottet anser
att det bästa sättet att få ett bättre
förhållningssätt till alkohol är genom upplysning
och information. Inte minst är de ekonomiska
ramarna, som i praktiken sätter gränserna för det
offentligas bidrag till information och upplysning,
alltför snålt tilltagna i handlingsplanen. Utskottet
anser vidare att ett mer positivt synsätt och en
större öppenhet för andra länders traditioner måste
till, särskilt om vi vill nyttja vårt ordförandeskap
i EU för att påverka omvärlden. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
2000/01:So23 (m) yrkande 5 och 2000/01:So300 (m)
yrkande 1 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande huvudinriktningen av
alkoholpolitiken
att riksdagen med anledning av med anledning av motionerna
2000/01:So23 yrkande 5 och 2000/01:So300 yrkande
1 och med avslag på motionerna 2000/01:So25
yrkandena 1 och 2, 2000/01:So26 yrkandena 1-3,
2000/01:So27 yrkande 1, 2000/01:So28 yrkandena 1
och 4, 2000/01:So233, 2000/01:So289 yrkandena 1
och 2, 2000/01: So369 yrkande 1, 2000/01:So462
yrkandena 1 och 2, 2000/01:So471 yrkande 8
delvis, 2000/01:So549 yrkande 3 och 2000/01:K398
yrkande 23 dels inte godkänner den föreslagna
huvudinriktningen av alkoholpolitiken, dels som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Huvudinriktningen av alkoholpolitiken
(mom. 1)
Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
16 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 17
slutar med "yrkande 1 avstyrks" borde ha följande
lydelse:
Utskottet delar inte regeringens förslag till
huvudinriktning av alkoholpolitiken. Utskottet vill
understryka att alkoholmissbruket är ett av vårt
lands största sociala och medicinska problem. Det är
hög tid att ta krafttag för att sänka den totala
alkoholkonsumtionen. Ökade införselkvoter har inte
inneburit att den illegala alkoholen försvunnit, och
på flera orter där man har lördagsöppna
systembutiker har våld i hemmen konstaterats. De
ideella organisationerna och deras kunskap måste tas
till vara på ett bättre sätt och mer resurser behövs
till tull och polis. Det är nödvändigt med ett bra
samarbete över nationsgränserna. Utskottet anser att
den alkoholpolitiska inriktningen bör vara
restriktiv för att dels hindra nyrekrytering, dels
att få storkonsumenter att minska sitt drickande.
Alkoholpolitiken bör sikta till attitydförändringar,
begränsad tillgänglighet, försäljningsmonopol och
aktiv prispolitik. Det är också angeläget att
begränsa ungdomars umgänge med alkohol. Utskottet
vill verka för att vissa perioder och situationer i
livet skall vara helt alkoholfria, s.k. vita zoner.
Med hänsyn till egen och andras hälsa skall därför
följande fyra områden ses som vita zoner: under
graviditeten, under barns uppväxt, i trafiken och på
arbetsplatsen. Utskottet ser med stort allvar på
utvecklingen att alltfler ungdomar konsumerar mycket
alkohol och prövar narkotika och anser att det
fordras kraftfulla åtgärder för att vända trenden.
Utskottet vill särskilt lyfta fram det samband som
finns mellan alkohol och narkotika samt alkohol och
våld. Utskottet anser att de 450 miljoner kronor som
i propositionen föreslås tillföras under en
treårsperiod för att förebygga alkoholkonsumtion och
alkoholskador är ett första steg i en långsiktig
satsning. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
anledning av motionerna 2000/01:So26 (kd) yrkandena
1-3, 2000/01:So289 (kd) yrkande 2 och 2000/01:So471
(kd) yrkande 8 delvis ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande huvudinriktningen av
alkoholpolitiken
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So26
yrkandena 1-3, 2000/01:So289 yrkande 2 och
2000/01: So471 yrkande 8 delvis och med avslag
på motionerna 2000/01:So23 yrkande 5,
2000/01:So25 yrkandena 1 och 2, 2000/01:So27
yrkande 1, 2000/01: So28 yrkandena 1 och 4,
2000/01:So233, 2000/01:So289 yrkande 1,
2000/01:So300 yrkande 1, 2000/01:So369 yrkande
1, 2000/01:So462 yrkandena 1 och 2,
2000/01:So549 yrkande 3 och 2000/01:K398 yrkande
23 dels inte godkänner den föreslagna
huvudinriktningen av alkoholpolitiken, dels som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
3. Huvudinriktningen av alkoholpolitiken
(mom. 1)
Kenneth Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
16 börjar med "Sammanfattningsvis godkänner" och på
s. 17 slutar med "yrkande 1 avstyrks" borde ha
följande lydelse:
Utskottet anser att förslaget till huvudinriktning
av alkoholpolitiken bör kompletteras med ytterligare
en aspekt. Enligt utskottet borde förstärkta
insatser mot illegal sprithantering och försäljning
vara en viktig punkt i huvudinriktningen för den
nationella alkoholpolitiken fram till år 2005, i
synnerhet för att minska tillgången till alkohol
bland unga. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med anledning av motion 2000/01:So27 (c) yrkande 1
ge regeringen till känna. Motionerna 2000/01:So23
(m) yrkande 5, 2000/01:So25 (fp) yrkandena 1 och 2,
2000/01:So26 (kd) yrkandena 1-3, 2000/01:So28 (s)
yrkandena 1 och 4, 2000/01:So233 (s), 2000/01:So289
(kd) yrkandena 1 och 2, 2000/01:So300 (m) yrkande 1,
2000/01:So369 (v) yrkande 1, 2000/01:So462 (fp, s,
m, v, kd, c, mp) yrkandena 1 och 2, 2000/01: So471
(kd) yrkande 8 delvis, 2000/01:So549 (fp) yrkande 3
och 2000/01: K398 (fp) yrkande 23 är i allt
väsentligt tillgodosedda med den politik som förs.
Något tillkännagivande till regeringen med anledning
av dessa motioner behövs därför inte.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande huvudinriktningen av
alkoholpolitiken
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So27 yrkande 1
och med avslag på motionerna 2000/01:So23
yrkande 5, 2000/01:So25 yrkandena 1 och 2,
2000/01:So26 yrkandena 1-3, 2000/01:So28
yrkandena 1 och 4, 2000/01:So233, 2000/01:So289
yrkandena 1 och 2, 2000/01:So300 yrkande 1,
2000/01:So369 yrkande 1, 2000/01:So462 yrkandena
1 och 2, 2000/01:So471 yrkande 8 delvis,
2000/01:So549 yrkande 3 och 2000/01:K398 yrkande
23 dels godkänner vad regeringen föreslår om
huvudinriktningen av alkoholpolitiken, dels som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
4. Huvudinriktningen av alkoholpolitiken
(mom. 1)
Kerstin Heinemann (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
16 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar på
s. 17 med "yrkande 1 avstyrks" borde ha följande
lydelse:
Utskottet stöder inte regeringens förslag till
huvudinriktning av alkoholpolitiken. Enligt
utskottet måste Sverige fortsätta att föra en
restriktiv alkoholpolitik syftande till att sänka
den totala alkoholkonsumtionen och därmed
alkoholskadorna. Utskottet anser att den
alkoholpolitiska inriktningen bör vara dels att få
storkonsumenter att minska sitt drickande, dels att
hindra nyrekrytering av alkoholmissbrukare. Det är
också angeläget att begränsa ungdomars umgänge med
alkohol. För att uppnå detta mål är det angeläget
att arbeta med olika typer av förebyggande insatser.
Enligt utskottet bör den svenska alkoholpolitiken
även fortsättningsvis vila på vissa grunder såsom
attitydförändringar, begränsad tillgänglighet,
försäljningsmonopol och aktiv prispolitik. Utskottet
vill framhålla vikten av kommunernas
alkoholförebyggande arbete. Enligt utskottet är
betydelsen av kommunala alkoholpolitiska program
stor. Det behöver dock tydliggöras att kommunal
alkoholpolicy innebär förankring och att i
genomsnittskommunen minst en person bör arbeta med
programmet. Vidare måste det finnas former för
kvalitetssäkring att programmet genomförs som
avsetts. Utskottet vill peka på att man i många
länder börjar ta alkoholproblemen på större allvar.
Världshälsoorganisationen (WHO) har antagit en
alkoholpolitisk aktionsplan som ger ett mycket
starkt stöd för de principer som den svenska
alkoholpolitiken vilar på. Lättnader i den
restriktiva politiken måste föregås av noggranna
konsekvensanalyser och genomförandet kopplas till
noggrann uppföljning. Utskottet anser att Sverige
under sin ordförandeperiod inom EU 2001 bör lyfta
fram alkoholen och andra drogers negativa betydelse
för folkhälsan. Enligt utskottet måste Sverige verka
för att EU skall betrakta alkohol och tobak som en
hälsofråga och inte som ett jordbruksproblem. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna 2000/01:So25 (fp) yrkandena 1 och 2,
2000/01:So462 (fp, s, m, v, kd, c, mp) yrkande 1,
2000/01:So549 (fp) yrkande 3 och 2000/01:K398 (fp)
yrkande 23 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande huvudinriktningen av
alkoholpolitiken
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So25
yrkandena 1 och 2, 2000/01:So462 yrkande 1,
2000/01:So549 yrkande 3 och 2000/01:K398 yrkande
23 och med avslag på motionerna 2000/01:So23
yrkande 5, 2000/01:So26 yrkandena 1-3,
2000/01:So27 yrkande 1, 2000/01:So28 yrkandena 1
och 4, 2000/01:So233, 2000/01:So289 yrkandena 1
och 2, 2000/01:So300 yrkande 1, 2000/01:So369
yrkande 1, 2000/01:So462 yrkande 2,
2000/01:So471 yrkande 8 delvis, dels inte
godkänner vad regeringen föreslagit om
huvudinriktningen av alkoholpolitiken, dels som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
5. Information och opinionsbildning
(mom. 3)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
22 börjar med "Det svenska" och slutar med "med det
anförda" borde ha följande lydelse:
Enligt utskottet är det bästa sättet att få ett
bättre förhållningssätt till alkohol upplysning och
information. En folklig förankring kräver att det
goda bruket accepteras. Information om alkohol och
alkoholrelaterade skador måste således vara baserad
på fakta och kunskap. Enligt utskottet bör
information om allt vad ett inträde i
myndighetsåldern innebär, i synnerhet vad avser
alkoholens skadliga inverkan, lämnas. Enligt vad
utskottet erfarit kan sådan information given i rätt
situation som t.ex. vid läkarbesök, varaktigt få mer
än 30 % av "riskförbrukare" att ändra sina
alkoholvanor till mindre riskfyllda. Det måste
enligt utskottet finnas en tydlig gräns när man tar
ett eget vuxet ansvar för sina handlingar. Det finns
i dag också många exempel från utlandet på att ökad
tillgänglighet i kombination med fördjupad
information och kunskap om alkoholdrycker inte
behöver innebära en höjd konsumtion. Vad utskottet
nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
2000/01:So23 (m) yrkande 1 och 2000/01:So423 (m)
yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande information och
opinionsbildning
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So23 yrkande
1 och 2000/01:So423 yrkande 2 och med avslag på
motionerna 2000/01:So362 yrkande 3,
2000/01:So369 yrkande 3 delvis, 2000/01:So416,
2000/01:So547 yrkande 3 och 2000/01:So549
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
6. Information och opinionsbildning
(mom. 3)
Kerstin Heinemann (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
22 börjar med "Det svenska" och slutar med "med det
anförda" borde ha följande lydelse:
Enligt utskottet bör en massiv informationskampanj
till unga om alkoholens och narkotikans
skadeverkningar genomföras. Utskottet anser att
samtliga elever i mellanstadiet måste få
droginformation. CAN:s undersökningar visar att
andelen elever som får information om droger i
skolan sjunkit kraftigt sedan början av 1980-talet,
men också andra ålderskategorier bör komma i fråga
för informationsinsatser. Utskottet menar vidare att
narkotikan inte kan ses isolerat från andra
beroendeframkallande medel. Inkörsporten är ofta
tobaksbruk och därefter alkoholbruk. Här krävs ett
kontinuerligt aktivt opinions- och
informationsarbete av en rad grupper i samhället,
såväl frivilliga som professionella. Vad utskottet
nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
2000/01:So547 (fp) yrkande 3 och 2000/01:So549 (fp)
yrkande 1 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande information och
opinionsbildning
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So547
yrkande 3 och 2000/01:So549 yrkande 1 och med
avslag på motionerna 2000/01:So23 yrkande 1,
2000/01:So362 yrkande 3, 2000/01:So369 yrkande 3
delvis, 2000/01:So416 och 2000/01: So423 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
7. Systembolagets detaljhandelsmonopol
(mom. 4)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
27 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med
"yrkande 5 avstyrks" borde ha följande lydelse:
Enligt utskottet skulle en ökad tillgänglighet till
legal alkohol genom att Systembolagets monopol
avvecklas i första hand för öl och vin sannolikt
förstärka trenden från konsumtion av oregistrerad
och illegal alkohol till registrerad
alkoholkonsumtion och därmed också minska
kriminaliteten. Inledningsvis bör starköl och vin
kunna säljas utanför Systembolaget i licensierade
butiker. I ett senare skede bör enligt utskottets
uppfattning även starksprit kunna omfattas av
licensieringsmöjligheten och Systembolaget kan
avvecklas eller försäljas.
Utskottets uppfattning är även att ett uppfyllande
av kraven på icke-diskriminering förutsätter att
Systembolagets monopol avvecklas successivt.
Utskottet anser vidare att ett problem för många
vinintresserade som vill förkovra sig i vinkunskap
är att det är mycket svårt att få tag på andra viner
än de som finns på Systembolaget. Ett viktigt bidrag
till att öka variationen av kvalitetsviner i Sverige
är enligt utskottets mening att tillåta
vinauktioner. Enligt utskottet utgör den svenska
alkohollagstiftningen med det absoluta monopolet för
Systembolaget ett hinder för producenterna att få ut
sina drycker på marknaden. Utskottet anser därför
att ett undantag bör införas i alkohollagstiftningen
som möjliggör för svenska vinproducenter att sälja
sina egna produkter i anslutning till sin
tillverkning. Regeringen bör snarast återkomma till
riksdagen med ett förslag som tar sin utgångspunkt i
vad utskottet nu sagt. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So23
(m) yrkande 2, 2000/01:So210 (m), 2000/01:So276 (m)
yrkande 3 och 2000/01:So300 (m) yrkande 5 ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So23 yrkande
2, 2000/01:So210, 2000/01:So276 yrkande 3 och
2000/01:So300 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Åldersgränser (mom. 5)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
27 börjar med "Utskottet vidhåller också" och slutar
med "yrkande 1 avstyrks" borde ha följande lydelse:
Personer som har uppnått 18 års ålder är valbara
till riksdagen, har rösträtt, rätt att ta körkort,
rätt att ingå äktenskap och rätt att förtära
alkoholdrycker på restauranger och barer m.m.
Utskottet anser det uppenbart ologiskt och
svårbegripligt att åldersgränsen för inköp av
alkohol på Systembolaget inte sammanfaller med
myndighetsåldern i övrigt. Därigenom minskas
trovärdigheten i alkoholpolitiken i övrigt och
särskilt de ungas förståelse för den. Därmed minskar
också möjligheterna att förebygga ett skadligt
alkoholbruk. Utskottet anser därför att
åldersgränsen bör justeras och motsvara
myndighetsåldern. Regeringen bör snarast återkomma
till riksdagen med förslag till lagreglering i
enlighet härmed. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So300
(m) yrkande 6 och 2000/01:So423 (m) yrkande 1 ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande åldersgränser
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So300
yrkande 6 och 2000/01:So423 yrkande 1 och med
avslag på motion 2000/01:So26 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
9. Åldersgränser (mom. 5)
Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
27 börjar med "Utskottet vidhåller också" och slutar
med "yrkande 1 avstyrks" borde ha följande lydelse:
Utskottet vill verka för att vissa perioder och
situationer i livet skall vara helt alkoholfria. Det
är mycket farligt för ungdomars hälsa att
alkoholdebuten sker i allt tidigare åldrar.
Utskottet anser att åldersgränsen bör höjas från 18
till 20 år för servering av alkoholhaltiga drycker
på restaurang. Regeringen bör snarast återkomma till
riksdagen med förslag till lagreglering i enlighet
härmed. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
anledning av motion 2000/01:So26 (kd) yrkande 4 ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande åldersgränser
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So26 yrkande 4
och med avslag på motionerna 2000/01:So300
yrkande 6 och 2000/01:So423 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
10. Serveringstider m.m. (mom. 6)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
28 börjar med "De frågor" och slutar med "motionerna
avstyrks" borde ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är angeläget att
restauranger kan stänga under lugna former efter det
att alkoholserveringen har avslutats. Det måste
dessutom vara bättre att tillåta lagliga
restauranger att ha öppet när och om det finns en
efterfrågan även för alkoholservering än att genom
skärpta regler driva fram en expansion av verksamhet
med svartklubbskaraktär. Enligt utskottet bör
reglerna om restaurangers stängningstider helt
avskaffas. Stängningstiden skall således vara en
angelägenhet för respektive restaurangägare.
Utskottet har vidare erfarit att försöket med
lördagsöppet av allt att döma blivit mycket lyckat.
Enligt utskottet behövs inte någon ytterligare
försöksverksamhet utan försöket kan permanentas. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna 2000/01:So23 (m) yrkande 3 och
2000/01:So300 (m) yrkande 4 ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande serveringstider m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So23 yrkande
3 och 2000/01:So300 yrkande 4 och med avslag på
motionerna 2000/01: So25 yrkande 6, 2000/01:So26
yrkande 9 och 2000/01:So27 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
11. Serveringstider m.m. (mom. 6)
Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
28 börjar med "De frågor" och slutar med "motionerna
avstyrks" borde ha följande lydelse:
Utskottet anser att det finns väl grundade farhågor
att ett permanent lördagsöppet på Systembolaget kan
komma att leda till ökad alkoholkonsumtion och ökade
sociala problem med misshandel och bråk. Det är
framför allt barn och kvinnor i hem med hög
alkoholkonsumtion som har och har haft nytta av att
systembutikerna hållits stängda på lördagar. Dessa
grupper bör enligt utskottet skyddas även i
fortsättningen. Utskottet anser vidare att
folkölskonsumtionen bland unga är ett stort problem.
I propositionen skriver regeringen att den har för
avsikt att återkomma med förslag kring hur
folkölstillsynen skall skärpas. Det är uppenbart att
det finns ett problem i dag, men regeringen avvaktar
med att ta i itu med det. Kommunerna har ett
tillsynsansvar, men många kommuner har svårigheter
att leva upp till kravet. Utskottet anser att
handlare som avser att sälja folköl bör anmäla detta
till kommunens tillsyns-enhet och att kommunerna
skall ha möjlighet att ta ut en mindre avgift för
att täcka kostnaden för tillsynen. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
2000/01:So26 (kd) yrkande 9 och 2000/01:So27 (c)
yrkande 2 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande serveringstider m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So26 yrkande
9 och 2000/01:So27 yrkande 2 och med avslag på
motionerna 2000/01:So23 yrkande 3, 2000/01:So25
yrkande 6 och 2000/01: So300 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
12. Serveringstider m.m. (mom. 6)
Kenneth Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
28 börjar med "De frågor" och slutar med "motionerna
avstyrks" borde ha följande lydelse:
Utskottet anser att folkölskonsumtionen bland unga
är ett stort problem. I propositionen skriver
regeringen att den har för avsikt att återkomma med
förslag kring hur folkölstillsynen skall skärpas.
Det är uppenbart att det finns ett problem i dag,
men regeringen avvaktar med att ta itu med det.
Kommunerna har ett tillsynsansvar, men många
kommuner har svårigheter att leva upp till kravet.
Utskottet anser att handlare som avser att sälja
folköl bör anmäla detta till kommunens tillsynsenhet
och att kommunerna skall ha möjlighet att ta ut en
mindre avgift för att täcka kostnaden för tillsynen.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion 2000/01:So27 (c) yrkande 2 ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande serveringstider m.m.
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So27 yrkande 2
och med avslag på motionerna 2000/01:So23
yrkande 3, 2000/01:So25 yrkande 6, 2000/01:So26
yrkande 9 och 2000/01:So300 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
13. Serveringstider m.m. (mom. 6)
Kerstin Heinemann (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
28 börjar med "De frågor" och slutar med "motionerna
avstyrks" borde ha följande lydelse:
Utskottet anser inte att det finns skäl att avvakta
den kommande propositionen på alkoholområdet utan
föreslår att regeringen tar initiativ till hårdare
sanktionsmöjligheter mot de försäljare som bryter
mot lagstiftningen. Det bör finnas ekonomiska
sanktioner att ta till mot de butiker som bryter mot
bestämmelserna om försäljning av folköl till
minderåriga. Sanktionerna kan vara utformade efter
dagbotsmodell. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med anledning av motion 2000/01:So25 (fp) yrkande 6
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande serveringstider m.m.
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So25 yrkande 6
och med avslag på motionerna 2000/01:So23
yrkande 3, 2000/01:So26 yrkande 9, 2000/01:So27
yrkande 2 och 2000/01:So300 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
14. Begränsning av tillgången på
alkoholdrycker m.m. (mom. 7)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
28 börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med
"(m) avstyrks" borde ha följande lydelse:
Enligt utskottet är det allvarligt att hela 8 % av
kommunerna inte genomförde några tillsynsbesök alls
under 1999. Tillsynsbesöken resulterade dessutom
mycket sällan i några åtgärder. En annan
varningssignal är att endast 10 % av återkallelserna
och 26 % av varningarna beror på rent
alkoholpolitiska skäl. Enligt utskottet är det
särskilt anmärkningsvärt att den ofta orimligt hårda
kontrollen vad beträffar starköl, vin och sprit inte
motsvaras av tillnärmelsevis lika noggranna
kontroller av folkölsförsäljningen, som annars utgör
en viktig inkörsport för ungdomars
alkoholkonsumtion. Vad beträffar
folkölsförsäljningen är det allt överskuggande
problemet bristande ålderskontroll från butikernas
sida, vilken i sin tur hänger samman med den ofta
obefintliga tillsynen från kommunerna. Utskottet
anser vidare att det finns ett behov av en översyn
av alkohollagen. Det har i ökande utsträckning visat
sig att kommunerna och domstolarna gör olika
bedömningar av när påföljden varning skall användas
i stället för återkallelse. Det kan inte vara
lagstiftarens avsikt att det skall råda betydande
osäkerhet om när de olika påföljderna bör och skall
användas. Enligt utskottets mening är det angeläget
att lagstiftningen förtydligas. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
2000/01:So24 (m) och 2000/01:So300 (m) yrkande 11 ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande begränsning av tillgången på
alkoholdrycker m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So24 och
2000/01:So300 yrkande 11 och med avslag på
motion 2000/01:So28 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
15. Inrättandet av en enhet för alkohol och
droger (mom. 8)
Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
28 börjar med "I propositionen" och slutar med
"denna avstyrks" borde ha följande lydelse:
Utskottet anser att en särskild enhet med ansvar
för alkohol och droger bör inrättas. Enligt
utskottet skulle en sådan enhet med avgränsade
uppgifter på ett effektivt sätt motverka en
utveckling som blir alltmer problematisk. Detta kan
t.ex. ske i nära samverkan med Folkhälsoinstitutet.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion 2000/01:So26 (kd) yrkande 8 ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha
följande lydelse:
8. beträffande inrättandet av en enhet för
alkohol och droger
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So26 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
16. Begränsning av marknadsföring av
alkoholdrycker (mom. 9)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
30 börjar med "Den svenska" och slutar med "yrkande
4 avstyrks" borde ha följande lydelse:
Utskottet anser det vara en märklig alkoholpolitisk
åtgärd från regeringens sida att angripa reklam för
ett alkoholfritt alternativ då den svenska marknaden
ständigt nås av satellitburen reklam för såväl öl
som starksprit. Enligt utskottets mening måste det i
stället anses bra att sådan reklam sker, som visar
på lättöl som ett gott, närmast alkoholfritt
alternativ. Följden av skärpta bestämmelser mot
lättölsreklam blir endast att situationen för
svenska bryggerier, vilka är de som står för
lättölsreklamen, försämras ytterligare i
konkurrensen med utländska bryggerier. Mycket tyder
dessutom på att redan tillämpningen av de befintliga
svenska reglerna för alkoholreklam strider mot EG-
rätten. Utskottet kan inte heller finna någon
alkoholpolitisk mening i att tillsätta en särskild
utredare med uppdrag att försöka begränsa sponsring
inom idrotten. Genom sponsring får idrottsföreningar
ekonomiska möjligheter att driva sin verksamhet
bl.a. för ungdomar, vilket kan nyttjas för att ge
god information om alkohol och dess skadeverkningar.
Genom aktivt idrottande kan många barn och ungdomar
få en meningsfull fritid utan alkohol. Vad utskottet
nu anfört bör riksdagen med anledning av motion
2000/01:So23 (m) yrkande 4 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande begränsning av marknadsföring
av alkoholdrycker
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So23 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
17. Generella insatser för barn och ungdom
(mom. 12)
Chatrine Pålsson (kd), Lars Gustafsson (kd) och
Kenneth Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
38 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "med
det anförda" borde ha följande lydelse:
Utskottet ser med stor oro på att alkoholdebuten
går allt längre ned i åldrarna och anser att det
fordras kraftfulla åtgärder för att vända denna
trend. Enligt utskottet är det oerhört viktigt att
familjens betydelse för barnets utveckling i större
utsträckning tas i beaktande när man talar om
förebyggande arbete inom alkoholpolitiken. Utskottet
anser också att handlingsplanen bör tydliggöras i
avseende på föräldrars möjligheter att påverka
ungdomars alkoholkonsumtion. Utskottet vill även
framhålla behovet av kraftfulla insatser för att
stödja familjer med alkoholproblem. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
2000/01:So26 (kd) yrkande 7, 2000/01:So27 (c)
yrkande 3 och 2000/01:So286 (kd) yrkande 2 ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha
följande lydelse:
12. beträffande generella insatser för barn
och ungdom
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So26 yrkande
7, 2000/01:So27 yrkande 3 och 2000/01:So286
yrkande 2 och med avslag på motionerna
2000/01:So25 yrkande 5, 2000/01:So286 yrkande 3,
2000/01:So377, 2000/01:So547 yrkandena 1 och 2
samt 2000/01: N225 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
18. Utökat åtgärdsprogram m.m. (mom. 13)
Kerstin Heinemann (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
38 börjar med "Även motion" och slutar med "yrkande
3 avstyrks" borde ha följande lydelse:
Utskottet anser att Vin & Sprit AB inte på många år
har tagit något socialpolitiskt ansvar och att
staten bör sälja företaget, vilket beräknas tillföra
statskassan runt trettio miljarder kronor. En del av
räntevinsterna bör användas till en storsatsning på
att minska alkoholmissbruk och narkotikaanvändning
bland unga. Statsmakterna förlorar i trovärdighet
när man å ena sidan argumenterar för en restriktiv
alkoholpolitik och å andra sidan samtidigt tjänar
grova pengar på spritförsäljning. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med anledning av motion
2000/01:So25 (fp) yrkande 3 ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha
följande lydelse:
13. beträffande utökat åtgärdsprogram m.m.
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So25 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
19. Åtgärder mot trafikonykterhet m.m. (mom. 14)
Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
41 börjar med "Alkoholen utgör" och slutar med
"yrkande 6 avstyrks" borde ha följande lydelse:
Utskottet anser att alkohol och trafik är
oförenliga. En stor del av skadorna i trafiken
orsakas av att fordonsförarna har varit
alkoholpåverkade. Den s.k. nollvisionen innebär att
ingen skall dödas eller skadas allvarligt i
trafiken. Detta är en viktig målsättning som man
hela tiden, med olika medel, måste arbeta aktivt för
att uppnå. Attitydpåverkan som går ut på att alkohol
och bilkörning är en otänkbar kombination är kanske
den viktigaste åtgärden i det sammanhanget.
Utskottet vill även framhålla att det av
alkoholpolitiska skäl är självklart att likvärdiga
regler skall gälla för onykterhet till sjöss som för
onykterhet vid framförande av fordon på väg. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motion 2000/01:So26 (kd) yrkandena 5 och 6 ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha
följande lydelse:
14. beträffande åtgärder mot trafikonykterhet
m.m.
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So26 yrkandena 5
och 6 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
20. Åtgärder mot trafikonykterhet m.m.
(mom. 14)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
41 börjar med "Alkoholen utgör" och slutar med
"yrkande 6 avstyrks" borde ha följande lydelse:
Utskottet vill även framhålla att det av
alkoholpolitiska skäl är självklart att likvärdiga
regler skall gälla för onykterhet till sjöss som för
onykterhet vid framförande av fordon på väg. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motion 2000/01:So26 (kd) yrkande 6 ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha
följande lydelse:
14. beträffande åtgärder mot trafikonykterhet
m.m.
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So26 yrkande 6
och med avslag på motion 2000/01:So26 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
21. Åtgärder mot FAS (mom. 15)
Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
41 börjar med "Regeringen redovisar" och slutar med
"med det anförda" borde ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla behovet av åtgärder mot
s.k. fetalt alkoholsyndrom (FAS). Enligt uppgift
föds det mellan 100 och 150 barn i Sverige varje år
med skador som orsakats av att modern druckit
alkohol under graviditeten, dvs. FAS. Därtill kommer
200-300 barn som får mindre omfattande skador, men
som får ett bestående handikapp. Den mänskliga
tragedin bakom dessa siffror är oerhörd. Dessutom är
kostnaderna för barn med FAS betydande. Merkostnaden
för samhället för ett FAS-barn under uppväxten
beräknas till ca 3,7 miljoner kronor, dvs. totalt
kostar fetalt alkoholsyndrom samhället 550 miljoner
kronor årligen. Till detta kommer att det är
sannolikt att dessa barn i vuxen ålder inte kan
utföra ett arbete i den vanliga produktionen, med de
kostnader detta medför. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med anledning av motion 2000/01:So286 (kd)
yrkande 1 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha
följande lydelse:
15. beträffande åtgärder mot FAS
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So286 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
22. Sekundärprevention (mom. 16)
Kerstin Heinemann (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
41 börjar med "I propositionen" och slutar med
"Motionen avstyrks" borde ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att ett område som inte är
omnämnt i propositionen, men som borde vara
högprioriterat, är hindren för sekundärprevention i
sjukvården. Patienter som sökt till sjukvården för
en alkoholrelaterad skada är i regel mer mottagliga
för prevention efter behandlingen än vad de var
innan de kom till sjukvården. Enligt utskottets
mening bör därför frågor kring sekundärprevention i
sjukvården redas ut. Vilka är hindren för
genomförande av sekundärprevention inom sjukvården?
Utskottet anser att det är angeläget att denna fråga
besvaras snabbt. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med anledning av motion 2000/01:So25 (kd)
yrkande 7 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha
följande lydelse:
16. beträffande sekundärprevention
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So25 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
23. Metoden att fördela medel (mom. 18)
Kenneth Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
43 börjar med "Utskottet delar" och slutar med
"avstyrks därför" borde ha följande lydelse:
Regeringen anger i propositionen att
länsstyrelserna skall anvisa medel till kommunerna
efter det att de inkommit med en ansökan och att
pengarna skall beviljas enligt direktiv som
utarbetats av regeringen. Utskottet motsätter sig
detta förfarande. Kommunernas ansvar i dessa frågor
är i dag tydligt och de har kommit olika långt i
sitt arbete. Kommunerna utformar sitt
alkoholförebyggande arbete med utgångspunkt från de
insatser som krävs i kommunen. Specialdestinerade
bidrag gynnar enbart kommuner som inte har vidtagit
de åtgärder som de redan i dag är skyldiga till att
göra enligt lagen. Bidrag efter ansökan leder till
att dämpa pågående arbete eftersom det väcks
förhoppningar om resurser utöver budget. Utskottet
anser att det är bättre att infoga resurserna i det
generella bidraget till kommunerna, 300 miljoner
kronor under en treårsperiod. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med anledning av motion
2000/01:So27 (c) yrkande 4 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha
följande lydelse:
18. beträffande metoden att fördela medel
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So27 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
24. Länsstyrelsens kompetens att fördela
medel (mom. 19)
Kerstin Heinemann (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
43 börjar med "Det får förutsättas" och slutar med
"yrkande 8" borde ha följande lydelse:
Enligt utskottet finns det i fråga om
länsstyrelsernas roll i medelstilldelningen till
kommunerna en del problem. Länsstyrelserna skall
svara för anvisning av medel till kommunerna.
Handläggarna inom länsstyrelserna saknar oftast
kompetens att bedöma ansökningar inom detta område.
Utskottet anser därför att risken är uppenbar att
resurser går till fel saker. Eftersom det rör sig om
betydande belopp, för varje länsstyrelse betydligt
mer än vad forskningsstiftelser på alkoholområdet
delar ut, vore det lämpligt att man bildar
prioriteringskommittéer, med representanter från
bl.a. de samhällsmedicinska enheterna och andra
organ. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
anledning av motion 2000/01:So25 (fp) yrkande 8 ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha
följande lydelse:
19. beträffande länsstyrelsens kompetens att
fördela medel
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So25 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
25. Fördelning av statsbidrag till
nykterhetsorganisationerna (mom. 21)
Chatrine Pålsson (kd), Lars Gustafsson (kd) och
Kerstin Heinemann (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
44 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med
"8 delvis" borde ha följande lydelse:
Vid årsskiftet 1998/99 beslöt riksdagen att införa
en ny form för bidragsgivning till
nykterhetsorganisationer m.fl. Det har enligt
utskottet visat sig mindre bra att stödet till våra
folkrörelser hanteras på olika sätt beroende på från
vilket konto och från vilken myndighet som anslaget
kommer. Utskottet ser det som självklart att
statliga bidrag skall utsättas för kontroll. Det får
dock inte ske på bekostnad av en avsevärt utökad
byråkrati, som små organisationer inte har resurser
för. Resultatet av riksdagens beslut hösten 1998
visar sig nu ha skapat åtskilliga problem för de
organisationer som får bidrag via Socialstyrelsen
vad gäller fördelning och redovisning. Enligt
utskottet bör bidragen till
nykterhetsorganisationerna förändras och hanteras på
det sätt som nu gäller för idrottsrörelsen. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna 2000/01:So26 (kd) yrkande 10, 2000/01:461
(s, v, c, fp, mp) och 2000/01:So471 (kd) yrkande 8
delvis ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha
följande lydelse:
21. beträffande fördelning av statsbidrag till
nykterhetsorganisationerna
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So26 yrkande
10, 2000/01:So461 och 2000/01:So471 yrkande 8
delvis som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
26. Varningstexter (mom. 22)
Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
45 börjar med "Den inställning" och slutar med "(kd)
yrkande 3" borde ha följande lydelse:
En angelägen åtgärd för att ytterligare pressa ned
totalkonsumtionen är enligt utskottet att förse
alkoholförpackningarna med en varningstext, av samma
typ som redan finns för tobaksförpackningar. Texten
bör vara mycket kortfattad och informera om att
alkoholbruk alltid medför risker och särskilt varna
för alkohol i ovannämnda perioder och situationer.
Med en sådan varningstext anser utskottet att
samhället väsentligt skulle förbättra sin
information och därmed bidra till en bättre
konsumentupplysning om alkoholproduktens risker. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motion 2000/01:So289 (kd) yrkande 3 ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha
följande lydelse:
22. beträffande varningstexter
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So289 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Alkoholpolitikens inriktning
Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Thomas Julin
(mp) anför:
Vi står bakom propositionens huvudinriktning av
alkoholpolitiken men vill ändå ge ytterligare några
exempel på hur Sverige bör driva på arbetet inom EU
på det alkoholpolitiska fältet. Vid
ministerrådsmöten i EU är det nödvändigt att slå
fast att alkoholpolitiken inte i första hand är en
näringsfråga utan en folkhälsofråga och skall
behandlas i konsekvens med detta. Sverige måste
därutöver kräva en fullgod och jämförbar statistik
över alkoholproblemen i alla EU-länder, som också
innefattar hälso- och sjukvårdskostnader och bör
också kräva att EU:s ungdomsprogram skall vara
drogfria. Så länge skillnader föreligger mellan
länder i unionen och i förhållande till länder
utanför unionen skall det också vara möjligt för
enskilda länder att ha restriktiva införselregler.
Enligt vår mening bör Sverige dessutom verka för
begränsning och i förlängningen avveckling av
alkoholreklam och marknadsföring av alkohol.
Slutligen bör Sverige inom EU verka för lägre
promillegränser i trafiken.
2. Information och opinionsbildning
Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anför:
Det är alltid viktigt med tidiga och förebyggande
insatser när det gäller alkoholmissbruk. Det gäller
även för kvinnorna. För att kvinnligt missbruk skall
upptäckas tidigare och för att kvinnor i högre grad
än nu skall få relevant behandling krävs en
fördjupad kunskap och insikt i kvinnors missbruk.
Sådan fördjupad kunskap måste även kunna belysa
skillnaden mellan kvinnors/mäns och flickors/pojkars
alkoholvanor och missbruk. Det finns också ett behov
av att utveckla nya metoder för hur man skall kunna
nå kvinnor/flickor. För att på ett så heltäckande
sätt som möjligt motverka kvinnors missbruk krävs
att ett stort arbete läggs ned på förebyggande
insatser. Det gäller såväl unga flickor som kvinnor.
Eftersom det nu inletts vissa satsningar i den
riktning vi eftersträvar avstår vi nu från att
reservera oss.
3. Insatser för barn och ungdom
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)
anför:
Vi erinrar om att vi nyligen i en reservation till
utskottets betänkande 2000/01:SoU7 framfört att de
unga som är i farozonen för alkoholmissbruk måste
mötas och stöttas tydligare. Lagen om vård av unga
måste förändras så att delar av den gamla
barnavårdslagen återinförs. Det handlar främst om
lagens 26 §, vilken innebar att de sociala
myndigheterna i samarbete med familjen hade en reell
möjlighet att på ett tidigt stadium hjälpa och
stötta familjer, i vilka barnen riskerade att råka
illa ut fysiskt eller psykiskt.
4. Fördelning av medel för att genomföra
handlingsplanen
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)
anför:
Vi erinrar om vad vi anförde i samband med höstens
budgetbehandling (bet. 2000/01:SoU1 s. 39). Vi anser
att det statliga engagemanget inom folkhälsoområdet
kraftigt bör minskas till förmån för regionalt och
lokalt folkhälsoarbete. Vi anser dessutom att
ytterligare medel måste tillskjutas för att arbetet
med handlingsplanen för att förebygga alkoholskador
skall få tillräckligt genomslag. Detta bör
finansieras genom att bidragen till
nykterhetsrörelsen minskar. En sådan minskning
ligger för övrigt väl i linje med våra önskemål om
en mera saklig och väl avvägd informationsverksamhet
på alkoholområdet, som inte fokuserar på att
skuldbelägga eller hindra normal konsumtion. För den
typen av informationsinsatser kan nykterhetsrörelsen
naturligtvis söka anslag på projektbasis.