Socialutskottets betänkande
2000/01:SOU04

Avtal om visst kostnadsansvar för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade


Innehåll

2000/01

SoU4

Sammanfattning

I   betänkandet  behandlas  regeringens  proposition
2000/01:6 Avtal om visst kostnadsansvar för insatser
enligt  lagen  (1993:387)  om  stöd och service till
vissa funktionshindrade och sex  motionsyrkanden som
väckts med anledning av propositionen.
I propositionen föreslås att kommuner ges möjlighet
att om synnerliga skäl föreligger  träffa  avtal  om
kostnadsansvar  för  insatser  för  stöd och service
enligt 9 § lagen (1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade, LSS, för en  enskild person
som  genom  insats  enligt  9  § 8 eller 9 LSS  inte
längre  är  eller  inte  kommer att  vara  bosatt  i
kommunen.  Sådant avtal får  träffas  med  en  annan
kommun än hemkommunen  eller en enskild vårdgivare i
en annan kommun.
Utskottet  anser  att  tillämpningsområdet  för  den
föreslagna paragrafen, 17  a  §  LSS,  kan komma att
inskränkas  på  ett  icke avsett sätt om det  ställs
krav på synnerliga skäl för paragrafens tillämpning.
Utskottet anser därför  att  ett  krav  på särskilda
skäl      bättre      motsvarar      det     avsedda
tillämpningsområdet.

Lagändringen  föreslås träda i kraft den  1  januari
2001.

I betänkandet finns två reservationer.

Propositionen

I   proposition   2000/01:6    föreslår   regeringen
(Socialdepartementet) att riksdagen  antar förslaget
till lag om ändring i lagen (1993:387)  om  stöd och
service till vissa funktionshindrade.
Lagförslaget fogas till betänkandet som bilaga.

Motionerna

2000/01:So18 av Chris Heister m.fl. (m) vari yrkas
2.  att riksdagen begär att regeringen lägger  fram
förslag   om   bibehållet   finansieringsansvar  för
hemkommunen i enlighet med vad  som  anförs i motio-
nen.
2000/01:So19  av Kerstin Heinemann m.fl.  (fp)  vari
yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 2000/01:6 Avtal
om visst kostnadsansvar  för  insatser  enligt lagen
(1993:387)   om   stöd   och   service   till  vissa
funktionshindrade,
2.  att  riksdagen tillkännager för regeringen  som
sin mening vad i motionen anförs om handikappeng,
3. att riksdagen  tillkännager  för  regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om övergångsregler.
2000/01:So20 av Carina Adolfsson Elgestam  (s)  vari
yrkas  att riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening  vad  i motionen anförs om att individens
rättighet till bosättning sätts i centrum.

2000/01:So21 av Cinnika Beiming
m.fl. (s, mp) vari yrkas att
riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om kostnadsansvaret
för insatser enligt LSS.

Utskottet

Bakgrund

Regeringen  har  i proposition  1999/2000:115  Vissa
kommunalekonomiska  frågor, vilken beslutades den 25
maj  2000  och  som  ännu  inte  har  behandlats  av
riksdagen,   gjort   bedömningen   bl.a.   att   ett
statsbidrag  bör  införas   för  kommuner  med  höga
kostnader för verksamhet enligt  lagen (1993:387) om
stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
För särskilt dyra insatser enligt  LSS har därutöver
gjorts  bedömningen  att  ett extra statsbidrag  bör
införas.   Regeringen   har  i  propositionen   även
behandlat frågan om en utvidgad  rätt för kommunerna
att träffa avtal om kostnadsansvar  för personer som
är  eller  kommer att bli folkbokförda  i  en  annan
kommun. Då regeringen  funnit  att  denna fråga inte
blivit  tillräckligt  belyst  under  beredningen  av
proposition  1999/2000:115  har den dock  återkommit
med  förslag  härom  i  nu föreliggande  proposition
2000/01:6.

I   budgetpropositionen   för    2001,    volym   2,
utgiftsområde  25,  Allmänna  bidrag  till kommuner,
föreslås ett statsbidrag införas 2001 och  2002  som
en  övergångslösning,  i  avvaktan på en långsiktigt
hållbar lösning, för att kompensera kommuner som har
höga  kostnader  för verksamhet  enligt  LSS  (prop.
1999/2000:115). Statsbidraget  beräknas  uppgå  till
350 miljoner kronor per år och finansieras med medel
från anslaget 91:2 Bidrag till särskilda insatser  i
vissa  kommuner  och  landsting.  Samtidigt  bör 350
miljoner   kronor   föras  till  detta  anslag  från
anslaget 91:1 Generellt  statsbidrag  till  kommuner
och landsting.
För  särskilt kostnadskrävande insatser enligt  LSS
avses vidare  ett  särskilt statsbidrag införas 2001
och  2002,  som  kommuner   kan   ansöka  om  (prop.
1999/2000:115).  Det  särskilda  bidraget   beräknas
uppgå till 100 miljoner kronor per år.
Till  följd  av införandet av bidragen för insatser
enligt   LSS  har   regeringen   givit   Statistiska
centralbyrån    respektive   Socialstyrelsen   vissa
utredningsuppdrag.

Propositionen i huvuddrag

I proposition 2000/01:6  föreslås att kommunerna ges
möjlighet att träffa avtal  om  nytt  eller  i vissa
fall bibehållet kostnadsansvar för insatser enligt 9
§  LSS  i  en  annan  kommun  än  hemkommunen för en
enskild person som genom insatser enligt 9 § 8 eller
9  blivit  folkbokförd i den andra kommunen.  Sådana
avtal får träffas med en annan kommun än hemkommunen
eller  en enskild  vårdgivare  i  en  annan  kommun.
Tillägget  görs i syfte att underlätta för enskilda,
t.ex. personer  som har en ovanlig diagnos eller som
har komplicerade  funktionshinder,  att  få tillgång
till  anpassade  boendelösningar  och särskild  kom-
petens  som det kan vara svårt att tillhandahålla  i
små kommuner.  Tillägget  ger  också  möjlighet  för
kommuner  med ett litet befolkningsunderlag att sam-
verka  om bl.a.  gemensamma  gruppbostäder  för  att
kunna  erbjuda  fler  boendealternativ  än  vad  som
annars varit fallet.

Fråga om avslag på propositionen m.m.

I motion 2000/01:So19 av Kerstin Heinemann m.fl.
(fp) hemställs att riksdagen avslår regeringens
proposition (yrkande 1) samt att riksdagen begär att
regeringen återkommer med ett förslag om
handikappeng (yrkande 2). Motionärerna begär också
övergångsregler tills en modell med handikappeng
skulle kunna träda i kraft (yrkande 3). Regeringen
bör skyndsamt utforma sådana övergångsregler.

Utskottets bedömning
Utskottet ställer sig i huvudsak bakom
propositionens förslag. Motion So19 (fp)
avstyrks därför.
Avtal mellan kommuner: Bibehållet
kostnadsansvar enligt LSS m.m.
Propositionen

Regeringen anför i propositionen att enligt 17 § LSS
får en kommun,  med  bibehållet  ansvar, sluta avtal
med  någon  annan  om  att  tillhandahålla  insatser
enligt LSS till personer som  är bosatta i kommunen.
Kommunen   kan  uppdra  åt  någon  annan   (enskild,
stiftelse,  företag,   annan   kommun,   etc.)   att
tillhandahålla    insatser    genom   avtal.   Någon
motsvarande rätt att träffa avtal  om  insatser  för
personer  som  inte  bor  i  kommunen  finns  enligt
regeringen inte i LSS.
Regeringen föreslår att en ny bestämmelse införs  i
LSS,  med  innebörden att en kommun får teckna avtal
om kostnadsansvar  för  insatser enligt 9 §  LSS för
en enskild person som är  eller  har  varit bosatt i
kommunen  om denne beviljats insats enligt  9  §   8
eller 9 LSS  i  en  annan  kommun  och därmed blivit
folkbokförd där. Regeringen föreslår  att ett sådant
avtal får ingås med en annan kommun eller en enskild
vårdgivare   i   en   annan  kommun.  Den  utvidgade
möjligheten   skall   till   skillnad   från   lagen
(1993:388) om införande  av lagen (1993:387) om stöd
och  service  till  vissa funktionshindrade  omfatta
även personer som flyttar  till  annan  kommun efter
den  1 januari 1996 samt även personer som  ingår  i
personkretsens  tredje  grupp enligt 1 § LSS. I pro-
positionen  anförs  vidare  att  för  det  fall  den
enskilde senare själv  väljer att bosätta sig på den
nya orten kan detta inte ifrågasättas med hänvisning
till det upprättade avtalet.  I  sådana fall övergår
ansvaret till den nya kommunen.
Vad  beträffar  de  ekonomiska  konsekvenserna   av
propositionen  uppger  regeringen  att  den noggrant
kommer att följa utvecklingen av tecknande  av avtal
och  vilka  effekter  dessa  får  för  den enskilde.
Regeringen  avser därför att ge Socialstyrelsen  och
länsstyrelserna  i  uppdrag att under åren 2001-2002
tillsammans göra en utvärdering av effekterna.

Motionerna

I motion 2000/01:So18  av  Chris  Heister  m.fl. (m)
yrkas att riksdagen begär att regeringen lägger fram
ett  förslag  om bibehållet finansieringsansvar  för
hemkommunen (yrkande  2).  Motionärerna pekar på att
de  tidigare  har  begärt att regeringen  återkommer
till riksdagen med förslag  som  säkrar  att även de
som   får   hjälp   enligt   LSS  garanteras  reella
möjligheter  att  - med bibehållet  betalningsansvar
för hemkommunen - söka  boende-  och  vårdformer  på
andra  sidan  kommungränsen. Denna begäran kvarstår.
Motionärerna anser  vidare  att det vore rimligt med
en princip där betalningsansvaret under en begränsad
tid  kvarstår  för  den  f.d. hemkommunen,  för  att
därefter helt övergå till den nya hemkommunen.

I motion 2000/01:So21 av Cinnika  Beiming  m.fl. (s,
mp)  yrkas att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin  mening  vad  i  motionen  anförts  om kost-
nadsansvaret  för  insatser enligt LSS. Motionärerna
anför att vissa kommuner,  bl.a.  Södertälje, får ta
ett mycket stort nationellt ansvar  på  grund av att
andra kommuner av olika skäl inte bygger ut sin egen
verksamhet  för  personer  med  stora  eller  mycket
speciella       funktionshinder.      Frågan      om
kostnadsansvaret  är mycket väsentlig för kommuner i
denna situation. Dock  är frågan framför allt viktig
för att upprätthålla god  omsorg och levnadsstandard
för  människor  med  funktionshinder.   Motionärerna
pekar  på  att de avtal om placering i annan  kommun
som  kommunerna  enligt  förslaget  i  propositionen
tillåts  att  ingå   utgör "frivilliga avtal", vilka
kan sägas upp.
I motion 2000/01:So20 av Carina Adolfsson Elgestam
(s) begärs att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförts om att indivi-
dens rättighet till bosättning sätts i centrum.
Motionären anför att det är bra att kommunerna ges
möjlighet att träffa avtal och därmed öppnar för ett
ökat samarbete mellan kommuner vad det gäller LSS.
Kommunerna har dock olika möjligheter att ekonomiskt
klara sitt uppdrag. Vissa betalar till systemet,
andra inte. I vissa kommuner där det fortfarande kan
finnas ekonomiska problem är det lätt att se enbart
på sin egen kommuns ekonomi. Kommungränserna får
inte vara det avgörande utan den funktionshindrade
individen måste sättas i centrum. Motionären anför
vidare att det är angeläget att följa utvecklingen
av tecknade avtal och vilka effekter den får för den
enskilde.
Utskottets bedömning
Utskottet  instämmer  i  regeringens  bedömning  att
boendesituationen  i  första  hand skall lösas i den
kommun där den enskilde är bosatt  och i de fall den
enskilde  själv  väljer  att  flytta till  en  annan
kommun skall ansvaret övergå till  den nya kommunen.
I dag finns det dock drygt 1 000 personer  för vilka
beslut   om  insatsen  särskilt  boende  enligt  LSS
fattats av  en annan kommun än den där det särskilda
boendet  är beläget  och  där  den  kommun  personen
flyttat från  svarar  för kostnaden. Utskottet utgår
från att flertalet av dessa  personer  får  insatsen
särskilt  boende  i  en  annan  kommun  på  grund av
svårigheter  att  bygga  upp särskild kompetens  och
särskilda  resurser  för deras  behov  på  hemorten.
Utöver   de  exempel  på  särskild   kompetens   som
regeringen nämner i propositionen kan det också vara
fråga om t.ex.  läkepedagogisk  eller socialterapeu-
tisk verksamhet men även andra särskilda stödformer.
I  vissa  fall  kan  avtal  om kostnadsansvar  också
motiveras  av  andra  orsaker, som  t.ex.  praktiska
svårigheter att ordna boende på hemorten.
Utskottet  anser  att tillämpningsområdet  för  den
föreslagna paragrafen  kan  komma  att inskränkas på
ett   icke  avsett  sätt  om  det  ställs  krav   på
synnerliga   skäl   för   paragrafens   tillämpning.
Utskottet  anser  därför  att  ett krav på särskilda
skäl      bättre      motsvarar      det     avsedda
tillämpningsområdet.
Enligt  vad  utskottet  erfarit finns redan  i  dag
avtal med syfte att reglera  kostnadsansvaret mellan
hemkommunen och den andra kommunen.  Utskottet anser
att  det finns skäl att utgå från att de  avtal  som
löper    i    dag    inom   det   aktuella   området
fortsättningsvis  kommer   att  rymmas  inom  lagens
tillämpningsområde.  Detsamma  bör,  om  inte  annat
framgår  av de enskilda  avtalen,   anses  gälla  de
avtal som  avser  barn  och ungdomar under 18 år och
som omfattar tid efter artonårsdagen. Vidare noterar
utskottet att regeringen  noggrant  kommer att följa
utvecklingen   av  tecknande  av  avtal  och   vilka
effekter  dessa får  för  den  enskilde.  Regeringen
avser   därför    att    ge    Socialstyrelsen   och
länsstyrelserna i uppdrag att under  åren  2001  och
2002 göra en utvärdering av effekterna.
Utskottet  tillstyrker  förslaget  till 17 a § dock
med   den  ändringen  att  synnerliga  ersätts   med
särskilda.
Motionerna  So20  (s)  och  So21  (s, mp) får anses
tillgodosedda med det anförda.
Utskottet delar inte bedömningen i  motion So18 (m)
yrkande 2. Motions-yrkandet avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motion 2000/01:So19,
res. 1 (fp)
2.  beträffande  bibehållet kostnadsansvar
m.m.
att  riksdagen med  avslag  på  motionerna
2000/01:So18   yrkande   2,   2000/01:So20   och
2000/01:So21  antar regeringens förslag till lag
om  ändring  i  lagen  (1993:387)  om  stöd  och
service   till   vissa   funktionshindrade   med
följande    ändring,    nämligen    att    ordet
"synnerliga" skall bytas ut mot "särskilda".
res. 2 (m)
Stockholm den 26 oktober 2000

På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid
Burman (v), Chris Heister (m),
Susanne Eberstein (s), Margareta
Israelsson (s), Chatrine Pålsson
(kd), Leif Carlson (m), Conny Öhman
(s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Lars U Granberg (s), Elisebeht
Markström (s), Lars Gustafsson
(kd), Kenneth Johansson (c),
Catherine Persson (s), Lars
Elinderson (m), Lena Olsson (v),
Helena Hillar Rosenqvist (mp) och
Harald Nordlund (fp).

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1)

Harald Nordlund (fp) anser

dels att den del  av utskottets betänkande som på s.
3 börjar med "Utskottet  ställer sig" och slutar med
"avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Utskottet som delar bedömningen  i motion So19 (fp)
föreslår  att  propositionen avslås och  förordar  i
stället   ett   system    med    handikappeng.    En
valfrihetsreform med handikappeng är en fortsättning
på  den  frihetsreform  som  rätten  till  personlig
assistans  inneburit. En reform med handikappeng  är
enligt utskottet  ytterligare  ett stort steg framåt
för  att  säkra  att  även de personer  som  har  en
ovanlig  diagnos eller komplicerade  funktionshinder
får tillgång  till  lösningar  vad gäller boende och
annan  kompetens  oavsett vilken kommun  de  bor  i.
Regeringen bör snarast  återkomma  med  ett  förslag
till hur en handikappeng i enlighet med inriktningen
i  motion  So19  (fp)  närmare  bör utformas. Vidare
krävs det enligt utskottet övergångsregler  tills en
modell   med   handikappeng   kan   träda  i  kraft.
Regeringen   bör  skyndsamt  utforma  sådana   över-
gångsregler.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels  att utskottets  hemställan  under  1  bort  ha
följande lydelse:
1. beträffande avslag på propositionen
att  riksdagen  med  anledning  av   motion  2000/01:So19 dels
avslår   proposition  2000/01:6,  dels  som  sin
mening ger  regeringen  till känna vad utskottet
anfört.

2. Bibehållet kostnadsansvar m.m. (mom. 2)

Chris   Heister   (m),   Leif  Carlson   (m),   Hans
Hjortzberg-Nordlund  (m)  och  Lars  Elinderson  (m)
anser

dels att den del av utskottets  betänkande som på s.
5 börjar med "Utskottet instämmer"  och  slutar  med
"Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt  utskottet  förutsätts,  om  valfrihet skall
kunna bli verklighet även för funktionshindrade, att
t.ex.  vårdhem,  skolor  och olika boendeformer  för
funktionshindrade är tillgängliga för alla människor
inte bara för personer i vissa  kommuner. Rätten att
flytta   bör  inte  vara  beroende  av   kommunernas
benägenhet  att  teckna  eller  inte teckna avtal om
kostnadsansvar.   De  enskilda  som  vill   utnyttja
vårdhem och boendeformer  i  andra  kommuner förblir
även med regeringens förslag i den nya propositionen
liksom  deras  hemkommuner   utlämnade  till   andra
kommuners   välvilja   och   godtycke.   LSS  är  en
rättighetslagstiftning  som  ställer  stora krav  på
kommunerna. Kommunerna har redan med den  utformning
som  LSS nu har haft varierande ambitioner att  leva
upp till  lagens  intentioner.  Mot  den  bakgrunden
anser utskottet att det saknas anledning att  i  den
nu  förevarande  frågan  välja  en  lösning  som för
kommunernas    del    bygger   på   en   långtgående
frivillighet.   Regeringen    bör   återkomma   till
riksdagen med förslag som säkrar att även de som får
hjälp enligt LSS garanteras reella  möjligheter  att
med   bibehållet  betalningsansvar  för  hemkommunen
söka  boende   och   vårdformer   på   andra   sidan
kommungränsen.  Utskottet  anser  det rimligt med en
princip  där betalningsansvaret under  en  begränsad
tid kvarstår  för  den  f.d.  hemkommunen,  för  att
därefter helt övergå till den nya hemkommunen.
Vad  utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion  So18  (m)  yrkande  2  som  sin mening ge
regeringen till känna. Motionerna So20 (s)  och So21
(s) avstyrks.

dels  att  utskottets  hemställan  under  2  bort ha
följande lydelse:
2. beträffande bibehållet kostnadsansvar m.m.

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So18
yrkande 2 och med avslag på motionerna 2000/01:So20
och 2000/01:So21 dels antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade med följande
ändring, nämligen att ordet "synnerliga" skall bytas
ut mot "särskilda", dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
I propositionen framlagt lagförslag