Utskottet föreslår - på eget initiativ - att
riksdagen skall bemyndiga regeringen att utan
begränsningar kunna förändra statens ägande i Telia
AB. Genom att den nuvarande begränsningen i
regeringens bemyndigande - att kunna minska ägandet
till lägst 51 % av samtliga aktier - tas bort ges
regeringen en möjlighet att agera utifrån det som
kan anses bäst gagna bolaget men också staten, dvs.
svenska folket, som ägare av bolaget.
I en reservation (v) föreslås att riksdagen skall
avslå utskottets begäran. Reservanterna, som vill ha
ett starkt, statligt ägande i Telia för att säkra
att bolaget skall finnas kvar i Sverige, anser att
några hållbara skäl för att utskottet skall ta ett
eget initiativ beträffande statens ägande i Telia
inte har presenterats.
Utskottets överväganden
Bakgrund
Televerket ombildades den 1 juli 1993 till ett av
staten helägt aktiebolag, Telia AB (prop.
1992/93:200, bet. 1992/93:TU30). Huvudmotivet var
att aktiebolagsformen ansågs utgöra en lämplig
associationsform för konkurrensutsatt verksamhet.
Riksdagen beslöt våren 1998 (prop. 1997/98:121, bet.
1997/98:NU14) om riktlinjer för Telias verksamhet.
Våren 1999 godkände riksdagen ett avtal mellan
svenska staten och norska staten om sammanslagning
av de bägge företagen Telia AB och Telenor AS (prop.
1998/99:99, bet. 1998/99:NU14). Vidare bemyndigade
riksdagen regeringen att minska svenska statens
ägande i det sammanslagna bolaget. En efterföljande
börsintroduktion var överenskommen mellan staterna.
Emellertid upplöstes sammanslagningen i december
1999.
Riksdagen beslöt därefter under våren 2000 att ge
regeringen bemyndigande att minska statens ägande i
Telia AB till lägst 51 % av samtliga aktier (prop.
1999/2000:84, bet. 1999/2000:NU18). Utskottet
anförde att bolaget genom en börsintroduktion får
likvärdiga verksamhetsförutsättningar som
konkurrenterna och möjligheter att fortsätta
utvecklas på ett positivt sätt. Med ett minskat
statligt ägande, i enlighet med regeringens förslag,
kommer Telia att kunna delta i den utveckling som
pågår bland de europeiska
telekommunikationsoperatörerna, sade utskottet. I en
reservation (m, kd, c, fp) förordades att det
aktuella bemyndigandet inte skulle begränsas till 49
% av aktierna, utan avse hela det statliga ägandet i
Telia.
Börsintroduktionen av Telia ägde rum i juni 2000
och gav totalt 75,0 miljarder kronor, varav 62,3
miljarder kronor tillföll staten och 12,7 miljarder
kronor Telia genom en nyemission. Statens ägande av
Telia uppgår för närvarande till drygt 70 %.
Näringsminister Björn Rosengren har informerat
utskottet allmänt om de diskussioner om
konsolidering och strukturering som pågår på den
internationella telekommunikationsmarknaden och som
också Telia deltar i.
Utskottets ställningstagande
Utvecklingen på telekommunikationsmarknaden har,
enligt utskottets bedömning, varit sådan att det
bemyndigande som riksdagen gav regeringen våren 2000
att kunna minska statens ägande i Telia till lägst
51 % av samtliga aktier nu bör ändras. Syftet med
riksdagens beslut om minskat statligt ägande av
Telia och börsintroduktion var att ge bolaget
likvärdiga verksamhetsförutsättningar som
konkurrenterna och möjlighet att delta i den
utveckling som pågår bland de europeiska
telekommunikationsoperatörerna. Det är uppenbart att
nuvarande bemyndigande för regeringen inte ger
tillräcklig flexibilitet för Telia vid ett
eventuellt deltagande i strukturaffärer på den
internationella telekommunikationsmarknaden. Därför
finner utskottet nu anledning att på eget initiativ
föreslå att riksdagen skall ge regeringen ett nytt
bemyndigande.
Riksdagen bör således, med upphävande av det
tidigare beslutet, bemyndiga regeringen att - i den
utsträckning som regeringen bedömer lämplig - utan
begränsningar kunna förändra statens ägande i Telia.
Genom att den nuvarande begränsningen i regeringens
bemyndigande - att kunna minska ägandet till lägst
51 % av samtliga aktier - tas bort ges
förutsättningar för staten att som ägare agera på
det sätt som är bäst ur kommersiell synpunkt.
Utskottet vill understryka att det nu aktuella
bemyndigandet skall ses som en möjlighet för
regeringen att agera utifrån det som kan anses bäst
gagna bolaget men också staten, dvs. svenska folket,
som ägare av bolaget.
Reservation
Statens ägande i Telia AB
av Lennart Beijer och Gunilla Wahlén (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag till riksdagsbeslut
borde ha utgått.
Ställningstagande
Vi vill, i likhet med företrädarna för övriga
partier i utskottet, se Telia utvecklas i en positiv
riktning. Vi är angelägna om att värna en aktiv
telekommunikationsmarknad i Sverige, som leder till
låga telepriser för den enskilde och en teknisk
utveckling för landet som helhet. Vi är också måna
om att värna de Teliaanställdas arbeten, att Telias
huvudkontor blir kvar i Sverige och att den samlade
förmögenheten i de statliga företagen ökar.
Telia deltar, som redovisats i massmedia, i
diskussioner om konsolidering och strukturering på
den internationella telekommunikationsmarknaden.
Såvitt känt har diskussionerna hittills inte tagit
konkret form. Utskottet har inte - av
näringsminister Björn Rosengren eller på annat sätt
- fått någon information om vilka strukturaffärer
som är aktuella, vilka kostnader det kan röra sig
om, vilka ägarkonstellationer som kan beröras, vad
effekterna kan bli om inte just de aktuella
strukturaffärerna blir av, etc. Det finns med andra
ord en lång rad frågetecken. Vi kan inte se någon
anledning för riksdagen att i detta läge ge
regeringen ett carte blanche när det gäller ägandet
i Telia. Det är intressant att jämföra med hur
frågan om samgåendet mellan Telia och norska Telenor
AS hanterades. Utskottet fick då information från
både regeringen och de tilltänkta fusionsparterna
och hade utrymme för en sedvanlig beredning.
När beslutet om det nuvarande bemyndigandet för
regeringen att kunna minska statens ägande i Telia
till lägst 51 % av samtliga aktier fattades för bara
ett år sedan uttalade sig utskottet i anslutning
till behandlingen av en motion (s) om vikten av ett
statligt majoritetsägande i Telia (bet. 1999/2000:
NU18 s. 13). Utskottet konstaterade att om en
ytterligare minskning av ägandet skulle bli aktuell
måste regeringen återkomma till riksdagen. Utskottet
såg klara fördelar med att staten behöll ett
majoritetsägande. Vi anser inte att den senaste
utvecklingen på telekommunikationsmarknaden har
varit sådan att den bör föranleda någon ändring av
ställningstagandet till det statliga ägandet i
Telia. Vi vill också erinra om att en
riksdagsmajoritet bestående av företrädare för
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet
så sent som för en dryg månad sedan avslog
motionsyrkanden (m, kd, c, fp) om en avveckling av
det statliga ägandet i Telia. Utvecklingen på
telekommunikationsmarknaden är visserligen snabb,
men knappast så snabb att det som ena månaden anses
vara ett riktigt beslut nästa månad har blivit ett
felaktigt beslut.
Vi är väl medvetna om den hårda konkurrensmarknad
som Telia verkar på, och vi är beredda att medverka
till att stärka en fortsatt bra utveckling för
företaget. Vi vill ha ett starkt, statligt ägande i
Telia för att säkra att företaget skall finnas kvar
i Sverige. Sammanfattningsvis anser vi att några
hållbara skäl för att utskottet skall ta ett eget
initiativ beträffande statens ägande i Telia inte
har presenterats, varför vi föreslår att riksdagen
skall avslå utskottets begäran.
Särskilt yttrande
Statens ägande i Telia AB
av Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin
Falkmer (m), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m),
Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp) och Stefan
Hagfeldt (m).
Vi vill i korthet erinra om vår principiella
uppfattning att staten - så snart
marknadsförutsättningarna medger det - helt bör
lämna det statliga ägandet i Telia.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Statens ägande i Telia AB
Riksdagen bemyndigar regeringen att kunna förändra
statens ägande i Telia AB i enlighet med vad
utskottet anfört.
Reservation (v)
Stockholm den 31 maj 2001
På näringsutskottets vägnar
Per Westerberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per
Westerberg (m), Reynoldh Furustrand (s), Sylvia
Lindgren (s), Lennart Beijer (v), Göran Hägglund
(kd), Karin Falkmer (m), Nils-Göran Holmqvist (s),
Marie Granlund (s), Karl Gustav Abramsson (s),
Gunilla Wahlén (v), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell
(m), Ingegerd Saarinen (mp), Åke Sandström (c), Eva
Flyborg (fp), Stefan Hagfeldt (m) och Christina
Pettersson (s).