I betänkandet behandlas proposition 1999/2000:112
Ändringar i utsädeslagen samt en följdmotion om
ansvars- och ersättningsfrågor vid kontroll av
utsäde. Utskottet tillstyrker de föreslagna
lagändringarna och avstyrker motionen.
I betänkandet finns en reservation.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i utsädeslagen
(1976:298).
Ändringarna innebär att lagen anpassas till EG:s
nya bestämmelser på utsädesområdet.
Det föreslås att lagens nuvarande uttryck "släppas
ut på marknaden" skall ersättas av uttrycket
"saluföras". Ett bemyndigande införs i lagen för
regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer att meddela föreskrifter om att visst
utsäde inte skall certifieras utan endast
kvalitetskontrolleras på annat sätt. Föreskrifter
skall också kunna meddelas om andra villkor för att
utsäde skall få saluföras, om förbud mot saluföring
och om godkännande av utsädesleverantörer, av
personer som skall utföra s.k. fältbesiktningar och
av laboratorier som skall analysera utsäde.
Tillsynen, som i dag endast gäller föreskrifter om
certifiering och kvalitetsdeklaration, utsträcks
till att omfatta efterlevnaden av alla föreskrifter
meddelade med stöd av lagen. I lagen införs också
ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om
hur tillsynen skall bedrivas.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
2001.
Lagförslaget fogas som bilaga till detta
betänkande.
Motionen
1999/2000:MJ35 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
ansvarsfördelningen bör klargöras mellan
leverantörer och stat när kontrollen varit
bristfällig,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att lantbrukare som
ovetandes använder utsäde som inte uppfyller
kvalitetskraven för GMO-inblandning och utsäde som
bedöms som skadliga måste hållas skadeslösa.
Utskottet
Motionen
Enligt motion MJ35 (c) bör ansvarsfördelningen
klargöras mellan leverantörer och stat när
kvalitetskontrollen av utsäde varit bristfällig
(yrkande 1). Det är enligt motionen angeläget att
ansvarsfördelningen klargörs innan konsumenter,
lantbrukare och naturen drabbas på ett negativt
sätt. Motionärerna framhåller vidare att lantbrukare
som ovetandes använder utsäde som inte uppfyller
kvalitetskraven för GMO-inblandning och utsäde som
bedöms som skadligt måste hållas skadeslösa (yrkande
2). Propositionen säger ingenting om hur lantbrukare
kan hållas skadeslösa om de ovetandes använt utsäde
med GMO-inblandning.
Utskottets överväganden
Saluföring
Enligt utsädeslagen får regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer meddela
föreskrifter om att utsäde av visst slag får släppas
ut på marknaden endast om utsädet har certifierats.
Vidare får enligt lagen föreskrifter utfärdas om
villkor för certifiering. Certifiering är en
förvaltningsuppgift som bl.a. innebär
kvalitetskontroll av utsäde.
Regeringen har i utsädesförordningen (1993:1375)
beslutat att utsäde av visst slag, som anges i en
bilaga till förordningen, inte får släppas ut på
marknaden utan att certifiering har skett. De
utsädesslag som räknas upp i bilagan är sådana arter
som används i lantbruket samt köksväxtarter.
Utskottet instämmer i regeringens förslag om att
införa en bestämmelse i utsädeslagen som innebär att
med saluföring skall förstås sådan överlåtelse av
utsäde, lagerhållning av utsäde för försäljning och
utbjudande av utsäde för försäljning, som sker
yrkesmässigt. Utskottet tillstyrker även att
uttrycket "släppas ut på marknaden" i utsädeslagen
ändras till "saluföras" samt att lagens uttryck
"bedriver handel med" ändras till "saluför". Vidare
bör ett bemyndigande att meddela föreskrifter om
villkor för saluföring och om förbud mot saluföring
införas.
Kvalitetskontroll av utsäde
I utsädeslagen finns ett bemyndigande som ger
regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer rätt att meddela föreskrifter om att
utsäde av visst slag, som inte skall certifieras,
får släppas ut på marknaden endast om utsädet är
försett med eller åtföljs av uppgifter som behövs
för att bedöma dess kvalitet (kvalitetsdeklaration).
Denna bestämmelse infördes den 1 juli 1980 i samband
med att 1928 års lag angående handel med
utsädesvaror (frölagen) upphävdes. Syftet med
bestämmelsen var att tillgodose konsumenternas
intresse av att kunna bedöma kvaliteten hos sådant
utsäde som inte skulle statsplomberas (dagens
certifiering). Det utsäde det i dag är fråga om är i
princip bara prydnadsväxtutsäde.
EG:s direktiv 92/34/EEG och 98/56/EG (fruktplants-
och prydnadsväxtdirektiven) uppställer en mängd krav
som utsädet skall uppfylla för att det skall vara
tillåtet att saluföra utsädet inom gemenskapen.
Direktiven innehåller inte något krav på att utsädet
skall certifieras. Kvaliteten på utsädet skall
emellertid ändå kontrolleras innan det får lov att
saluföras. Nuvarande bestämmelse om
kvalitetsdeklaration är inte tillräckligt
långtgående för att uppfylla direktivens krav på
kontroll. Lagen bör därför ändras så att det blir
möjligt att meddela föreskrifter om att
kvalitetskontroll, som inte utgör certifiering,
skall genomföras för att utsädet skall få saluföras.
De båda direktiven lägger ansvaret för att utsädet
uppfyller erforderliga krav på leverantörerna av
utsädet samt ålägger medlemsstaterna att kontrollera
leverantörerna i detta hänseende. Medlemsstaterna
skall också godkänna leverantörerna. Något stöd för
att meddela sådana bestämmelser finns inte i
utsädeslagen.
Utskottet delar regeringens bedömning att lagen bör
ändras så att det blir möjligt att meddela
föreskrifter om godkännande av leverantörer av
sådant utsäde som inte skall certifieras samt att
utfärda föreskrifter om tillsyn över leverantörerna.
Vidare bör det införas ett bemyndigande för
regeringen att ge en tillsynsmyndighet möjlighet att
utöva tillsyn över efterlevnaden av alla
föreskrifter utfärdade med stöd av lagen. Den rätt
som en sådan myndighet har i dag att få tillträde
till lokaler m.m. bör kvarstå och dessutom
utsträckas till att gälla också EG:s institutioner
och av institutionerna utsedda inspektörer och
experter. Dessutom bör en bestämmelse införas som
gör det möjligt att meddela föreskrifter om hur
tillsynen skall bedrivas. Den sistnämnda
bestämmelsen bör omfatta all tillsyn enligt lagen.
Regeringens förslag innebär att bestämmelsen i 10
kap. 5 § regeringsformen om minst tre fjärdedels
majoritet vid riksdagsbehandlingen blir tillämplig
såvitt avser förslaget till 4 § i utsädeslagen.
Fältbesiktningar m.m.
Utskottet tillstyrker förslaget att införa ett
bemyndigande i utsädeslagen som gör det möjligt att
meddela föreskrifter om godkännande av
besiktningsmän som skall utföra fältbesiktningar.
Föreskrifter skall också kunna meddelas om
godkännande av laboratorier som skall analysera
utsäde.
Övriga frågor
Med anledning av den fråga som behandlas i motion
MJ35 (c) om inblandning av genetiskt modifierat
material i utsäde har utskottet inhämtat att
Jordbruksverket i maj 2000 fått information om att
det förekommit genetiskt modifierad raps i några
partier certifierat vårrapsutsäde av hybridsorten
Hyola 38 som importerats till Sverige. De aktuella
utsädespartierna, ca 4 500 kg, har bolaget sålt
vidare till lantbrukare i Mellansverige. Utsädet
motsvarar en areal om ca 500 hektar.
Jordbruksverket beslutade den 24 maj 2000 att
odlingar med genetiskt modifierad raps skulle
förstöras senast den 7 juli samma år. I beslutet
konstaterades att det enligt 13 kap. 12 §
miljöbalken krävs tillstånd för att genomföra en
avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade
organismer eller för att släppa ut en produkt som
innehåller eller består av sådana organismer på
marknaden.
I ett meddelande den 30 augusti 2000 anförde
Jordbruksverket följande. Händelsen har belyst det
faktum att lagstiftningen på utsädes- respektive
genteknikområdet inte är harmoniserad. I
utsädeslagstiftningen tillåts genom
sortrenhetskraven en viss inblandning av främmande
sorter och arter, medan det i
gentekniklagstiftningen anges att all odling av
genetiskt modifierade växter kräver tillstånd. Den
situation som nu har uppstått har inte beaktats i
någon av lagstiftningarna. Jordbruksverket verkar
för en förbättrad samordning av lagstiftningarna.
Inom EU arbetar man nu med interimsåtgärder och
permanenta åtgärder med anledning av det inträffade.
Kommittén om biotekniken i samhället - möjligheter
och risker (U 1998:01, dir. 1997:120) har till
uppgift att bl.a. analysera den moderna bioteknikens
möjligheter och risker samt att bedöma möjligheter
och identifiera hinder för svensk industriell
utveckling inom bioteknikområdet. Uppdraget skall
redovisas till regeringen senast den 1 december
2000. En parlamentariskt sammansatt kommitté har
även fått i uppdrag att utvärdera tillämpningen av
miljöbalken och lämna förslag till nödvändiga
reformer (dir. 1999:109).
Regeringen anför i årets budgetproposition (prop.
2000/01:1, utg.omr. 23 s. 43), att det saknas, såväl
inom gemenskapen som nationellt, regler rörande
renhetskrav m.m. vad gäller oavsiktlig förekomst av
genetiskt modifierat utsäde i traditionella
växtsorter. På verkställighetskommitténivå inom EU
diskuteras för närvarande i avvaktan på ett
permanent regelverk en plan som bl.a. ålägger
medlemsstaterna att i samverkan med näringen
organisera en offentlig kontroll med syfte att
säkerställa frihet från otillåtna inblandningar. I
kommissionens Vitbok om livsmedelssäkerhet framhålls
denna kontroll som ett viktigt område för
gemenskapens lagstiftningsärenden. Enligt regeringen
förväntas kommissionen inom kort presentera ett
lagstiftningsförslag.
Utskottet utesluter inte att det finns anledning
att komplettera eller samordna utsädeslagstiftningen
och annan berörd lagstiftning när det gäller t.ex.
sortrenhetskrav och förekomst av genetiskt
modifierat utsäde. Som framgår av redovisningen ovan
pågår överväganden härom inom EU.
Vad beträffar de ansvars- och skadeståndsfrågor som
tas upp i motion MJ35 (c) vill utskottet framhålla
att miljöbalken innehåller ganska utförliga
kontroll- och ansvarsbestämmelser som är avsedda att
tillämpas när t.ex. avsiktlig utsättning av
genetiskt modifierade organismer sker utan
vederbörligt tillstånd. Det civilrättsliga
förhållandet mellan köpare och säljare av utsäde
torde kunna regleras i enlighet med köplagens
(1990:931) bestämmelser. Det bör tilläggas att det
berörda företaget åtagit sig att ersätta de
lantbrukare som lidit skada av det inträffade.
Utskottet förutsätter att synpunkterna i motion
MJ35 (c) beaktas i det fortsatta arbetet. Utskottet
ser dock ingen anledning att nu föreslå några
preciserade lagstiftningsåtgärder eller andra
åtgärder i ansvars- och skadeståndsfrågan. Motionen
bör lämnas utan vidare åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ändringar i utsädeslagen
att riksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om ändring
i utsädeslagen (1976:298) såvitt avser 4 §,
b) antar regeringens förslag till lag om ändring
i utsädeslagen (1976:298) i övriga delar,
2. beträffande ansvarsfördelningen vid
kontroll av utsäde
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ35 yrkande 1,
res. 1 (c)
3. beträffande ersättningsfrågor vid
användning av utsäde med GMO-inblandning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ35 yrkande 2.
Stockholm den 12 oktober 2000
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Ulf Björklund
I beslutet har deltagit: Ulf
Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s),
Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s),
Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson
(m), Ingemar Josefsson (s), Kjell-
Erik Karlsson (v), Caroline
Hagström (kd), Catharina Elmsäter-
Svärd (m), Carina Ohlsson (s),
Berndt Ekholm (s), Maggi Mikaelsson
(v), Berit Adolfsson (m), Mikael
Johansson (mp) och Birgitta
Carlsson (c).
Reservation
1. Ansvarsfördelningen vid kontroll av
utsäde (mom. 2)
Birgitta Carlsson (c) anför:
I den globaliserade värld vi lever i handlas varor
och tjänster mellan länder, i det nu aktuella fallet
utsäde. Sverige och EU har en mer restriktiv syn på
GMO än vad Nordamerika har. Centerpartiet delar
denna restriktiva syn. Då Nordamerika har en
liberalare syn på GMO än vi i Sverige och EU är det
av största vikt att kontrollen av utsäde som skall
saluföras i Sverige och EU är god.
Det Hyola 38-utsäde som har importerats från Kanada
via Svalöf Weibull AB hann sås två gånger innan det
uppmärksammades att partiet innehöll GMO. Det visar
att kontrollen har luckor. Centerpartiet vill
understryka vikten av att kvalitetskontrollen är väl
fungerande. I de fall bristande kontroll har medfört
att utsäde som inte uppfyller kvalitetskraven
släppts igenom bör ansvarsfördelningen mellan
leverantörer och stat klargöras.
Jag anser att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande ansvarsfördelningen vid
kontroll av utsäde
att riksdagen med anledning av motion
1999/20000:MJ35 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts,