I detta betänkande behandlas 21 motionsyrkanden från
allmänna motionstiden år 2000 angående
avfallsfrågor.
Bakgrund
Utskottet behandlade i februari 2000 Riksdagens
revisorers förslag angående producentansvarets
betydelse i avfallshanteringen i ett betänkande
(bet. 1999/2000:MJU7). Utskottet instämde till stora
delar i vad revisorerna anfört och förordade med
anledning av revisorernas förslag och överväganden
samt ett antal motioner en bred översyn av
producentansvaret. Initiativet till revisorernas
granskning av producentansvaret kom från miljö- och
jordbruksutskottet.
Genom regeringsbeslut den 6 april 2000
tillkallades en särskild utredare (M 2000:01) för
att göra en bred översyn av producentansvaret samt
utreda hur garantier för producentansvarets
fullföljande och funktion skulle kunna utformas
(dir. 2000:28). Utredaren skall redovisa uppdraget
till regeringen senast den 1 december 2001 (dir.
2001:33).
Sammanfattning
I betänkandet behandlas 21 motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 2000 om avfallsfrågor. I
motionerna tas frågor upp om återvinning, slam,
marksanering och återvinning av burkar av aluminium
och andra material m.m.
Motionerna avstyrks med hänvisning bl.a. till en
pågående översyn av producentansvaret och till att
arbete pågår i olika avseenden med de aktuella
frågorna.
I betänkandet finns sju reservationer och ett
särskilt yttrande.
Utskottets överväganden
Nationella återvinningsmål m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner (s, m, c, fp) om
källsortering och producentansvar m.m. med
hänvisning till att frågorna övervägs av
utredningar.
Motioner (m, c) om återvinning av statligt
utrangerat materiel och om avfall på soptipp
avstyrks med hänvisning till pågående arbete
med frågorna.
En översyn av producentansvaret m.m.
Utskottets ställningstagande
Genom beslut den 6 april 2000 tillkallades en
särskild utredare (M 2000:01) för att göra en bred
översyn av producentansvaret samt utreda hur
garantier för producentansvarets fullföljande och
funktion skulle kunna utformas (dir. 2000:28).
Utredaren skall genomföra en bred översyn av såväl
de miljörelaterade som de samhällsekonomiska
effekterna av det införda producentansvaret inom
produktområdena förpackningar, returpapper, däck och
bilar, med fokus på förpackningsområdet. Vidare
skall konsumenternas möjlighet till och faktiska
deltagande i systemet undersökas. Utredaren skall
även följa upp de frivilliga åtagandena för
kontorspapper samt bygg- och rivningsavfall samt
bedöma effekterna av dessa åtaganden. Mot bakgrund
av den breda översynen av producentansvaret skall
utredaren undersöka om ytterligare varugrupper
skulle kunna omfattas av producentansvaret samt
lämna förslag till varugrupper. Dessa förslag skall
beakta bl.a. miljö- och konkurrensaspekter (s. 8).
Vidare skall retur- och pantsystemen för
aluminiumburkar, PET-flaskor samt returförpackningar
av glas för öl och läsk utvärderas.
Utredaren skall enligt direktiven (s. 7) analysera
såväl de miljörelaterade som de samhällsekonomiska
effekterna av de införda förordningarna om
producentansvar inom produktområdena förpackningar,
returpapper, däck och bilar, med fokus på
förpackningsområdet. I en sådan analys skall ingå
att kartlägga och bedöma insamlings-, återvinnings-
och hanteringssystemens effektivitet avseende bland
annat tillgänglighet och funktion, kostnader och
miljönytta.
Enligt tilläggsdirektiv beslutade den 26 april
2001 skall utredaren genomföra uppdraget i samråd
med Naturvårdsverket och Utredningen för översyn av
vissa avfallsskattefrågor (Fi 2001:05). Uppdraget
skall redovisas till regeringen senast den 1
december 2001 (dir. 2001:33).
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion
MJ841 (fp) yrkande 17 om att allmänhetens positiva
inställning till källsortering bör värnas. Utskottet
har ingen annan uppfattning än vad som anförs i
motion MJ711 (c) yrkande 34 om att skärpta
återvinningsmål inte får innebära högre
miljöbelastning. Utskottet instämmer även i vad som
anförs i motion MJ764 (m) yrkande 10 att andra
miljöeffekter bör vägas in i bedömningen av
effekterna av producent-ansvaret. Såsom framgår av
direktiven till översynen av producentansvaret (dir.
2000:28) skall utredaren genomföra en bred översyn
av såväl de miljörelaterade som de
samhällsekonomiska effekterna av det införda
producent-ansvaret. I avvaktan på det arbete som
således pågår finner utskottet inte anledning att
vidta någon åtgärd med anledning av motionerna. Även
motion MJ792 (m) bör i avvaktan på resultatet av den
pågående utredningen lämnas utan vidare åtgärd.
När det gäller yrkande 1 i motion MJ748 (m) om att
ett centralt dataregister bör införas som stöd för
återvinningsbranschen konstaterar utskottet att i
regeringens skrivelse om en miljöorienterad
produktpolitik (skr. 1999/2000:114) anförs att
information om varans innehåll, miljöbelastning samt
dess återanvändnings- och återvinningsbarhet bör
lämnas av tillverkaren till nästa aktör i
producentledet, direkt till konsumenten och till
avfallsaktörerna (s. 37). Miljö- och
jordbruksutskottet uttalade (bet. 2000/01:MJU3
s. 26) vid riksdagsbehandlingen av skrivelsen att en
miljöorienterad produktpolitik bör innehålla en
vägledande princip om aktörernas ansvar för
miljöinformation. Genom att även fortsättningsvis
skapa tydliga spelregler och förutsättningar för
avfallsaktörerna underlättas enligt utskottet deras
möjligheter att bedriva ett aktivt miljöarbete.
I regleringsbrevet för år 2001 uppdrog regeringen
åt Naturvårdsverket att ta fram underlag för vidare
utveckling av den miljöorienterade produktpolitiken
(statsliggaren, utg.omr. 20 s. 17). Regeringen
anförde att underlaget bör fokusera på styrmedel och
verktyg, hur de kan samverka och effektiviseras samt
om det finns styrmedel med motverkande effekt.
Verket skall även analysera behovet av styrmedel och
verktyg för att uppnå målen med den miljöorienterade
produktpolitiken. Naturvårdsverket skall vidare se
över kunskapsbehov av varors och tjänsters
miljöbelastning. I avvaktan på resultatet av
utredningen föreslår utskottet att motion MJ748 (m)
yrkande 1 lämnas utan vidare åtgärd.
Deponering av avfall m.m.
Utskottets ställningstagande
Försvarsutskottet behandlade i mars 2000
(1999/2000:FöU2) en motion med liknande synpunkter
som de som framförs i motion MJ748 (m) yrkande 2 om
analys och återvinning av utrangerat statligt
materiel, främst inom Försvarsmakten. I
regleringsbrevet för år 2001 (statsliggaren utg.omr.
6 s. 30) anförs att de nordiska försvarsministrarna
i november 1999 har fastställt en Nordisk Agenda 21
för försvarssektorn. Agenda 21 skall utgöra en
övergripande miljöpolicy för Försvarsmaktens arbete.
Försvarsmakten skall fördjupa arbetet med
sektorsansvar för ekologisk hållbarhet och inom
ramen för Försvarssektorns miljödelegation verka för
ett miljöarbete inom sektorn. Vidare anförs i
regleringsbrevet att Försvarsmakten under år 2001
skall införa ett miljöledningssystem i hela
organisationen. Miljöledningssystemet skall uppfylla
kraven enligt standarden ISO 14001, kompletterat med
kraven på offentlig miljöredovisning enligt den
europeiska standarden EMAS. Uppdraget innebär inte
ett krav på certifiering enligt standarden. Inom
ramen för detta arbete skall Försvarsmakten lägga
särskild vikt vid att fortsätta miljöutbildningen
inom myndigheten, att fortsätta åtgärderna för att
begränsa utsläppen av fossila bränslen och andra
skadliga ämnen samt att tillämpa riktlinjerna för
miljöanpassad försörjning med försvarsmateriel som
regeringen beslutade i december 1998.
Härutöver har regeringen genom beslut den 3
december 1998 uppdragit åt Försvarsmakten och
Försvarets materielverk att, med utgångspunkt i de
krigsorganisatoriska kraven och de ekonomiska
förutsättningarna, ta miljöhänsyn i
materielförsörjningsprocessens alla faser och därvid
beakta principen om hållbar utveckling,
kretsloppsprincipen, försiktighetsprincipen,
principen om bästa möjliga teknik och principen om
förorenarens betalningsansvar.
Utskottet föreslår att motionen lämnas utan vidare
åtgärd i den mån den inte tillgodosetts med det
anförda.
När det gäller motion MJ759 (s) om kompostering
och producentansvar konstaterar utskottet att enligt
förordningen (1997:185) om producentansvar för
förpackningar omfattas alla förpackningar av
producentansvaret. Enligt 9 § i förordningen gäller
från och med den 30 juni 2001 återvinningsmål för
samtliga förpackningar. Vidare har regeringen genom
beslut den 21 december 2000 uppdragit åt
Naturvårdsverket att redovisa en handlingsplan för
att uppnå ett ekologiskt hållbart omhändertagande av
avfall. I uppdraget ingår att särskilt undersöka om
och på vilket sätt besluten om sorteringskrav för
brännbart avfall, förbuden att deponera utsorterat
brännbart och organiskt avfall samt skatten på
avfall som deponeras har påverkat agerandet hos dem
som hanterar avfall m.m. Uppdraget skall redovisas
senast den 1 november 2001. Motion MJ759 (s) bör i
avvaktan på resultatet av utredningen lämnas utan
vidare åtgärd.
Inom EU har gemensamma regler om deponering av
avfall beslutats i rådets direktiv 1999/31/EG av den
26 april 1999 om deponering av avfall. Direktivet
skall vara genomfört i den nationella lagstiftningen
senast den 16 juli 2001 (jfr prop. 2000/01:130 s.
188). Direktivet kommer att innebära att en enhetlig
standard införs med högt uppställda miljökrav på
deponier. De specificerade krav som deponierna måste
uppfylla gäller bl.a. lokalisering, vattenkontroll,
lakvattenhantering, åtgärder till skydd av mark och
vatten samt omhändertagande och kontroll av
deponigas.
Direktivet ställer krav på att varje
deponianläggning som är i drift vid införlivandet
skall upprätta en omställningsplan och där ange de
förändringar som krävs för att leva upp till de nya
kraven. Direktivet innebär att krav kommer att
ställas på att deponierna skall vara försedda med
viss tätning och geologisk barriär både i aktiv och
passiv fas. Deponierna skall avslutas och sluttäckas
och det finns krav på kontroller av deponin viss tid
efter sluttäckning. Direktivet ställer också krav på
vilka avfall som får deponeras m.m. (bet.
1999/2000:MJU7 s. 25).
Utskottet har inhämtat att svenska föreskrifter
kommer att beslutas inom kort. Direktivet saknar
regler om när sluttäckning skall ske och det finns
därför inte några hinder mot att liknande synpunkter
som de som förs fram i motion MJ806 (c) kan
tillgodoses om så befinns lämpligt. Motionen
avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med det
anförda.
Slam m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner (mp och c) om
hushållning med fosfor, återskapad
växtnäringsbalans inom jordbruket samt
återföring av växtnäringsämnen i avloppsslam.
Utskottet hänvisar till att frågorna på
regeringens uppdrag övervägs av
Naturvårdsverket.
Utskottets ställningstagande
Såsom utskottet tidigare har redovisat (bet.
1999/2000:MJU7 s. 28) är det viktigt att erhålla ett
avloppsslam som är så rent och hygieniskt att det
utan risker kan användas som jordförbättringsmedel
och gödsel inom jordbruket.
Regeringen anför i proposition 2000/01:130 Svenska
miljömål - delmål och åtgärdsstrategier (s. 174) att
fosfor från organiskt avfall och avloppsslam bör
ingå i kretsloppet mellan stad och land och
återföras till jordbruksmark eller annan produktiv
mark utan risk för hälsa och miljö. För närvarande
saknas dock tekniska underlag som möjliggör ett
kvantitativt och tidsbestämt delmål för denna fråga.
Som en konsekvens av uppfyllelsen av
miljökvalitetsmålet en giftfri miljö bör enligt
regeringen även avloppsslam på sikt bli så rent att
det kan återföras till jordbruksmark. För att
undvika att stora mängder av fosforrikt slam och
annat avfall måste förbrännas utan fosforåtervinning
då deponeringsförbudet för organiskt avfall träder i
kraft år 2005, krävs enligt regeringen att
ytterligare alternativ utvecklas för att rena
fosforn i slam och annat avfall (s. 192).
Regeringen anför vidare i propositionen att ny
teknik bör utvecklas och införas för att skapa rena
och effektiva kretslopp av fosfor. Naturvårdsverket
bör få i uppdrag att tillsammans med berörda parter
ta fram en långsiktig strategi för återföring av
fosfor till åkermark. Regeringen avser att senast år
2005 återkomma med förslag till delmål.
Genom beslut den 11 april 2001 har regeringen
uppdragit åt Naturvårdsverket att utreda frågorna om
miljö- och hälsoskyddskrav för avloppsslam och dess
användning samt om återföring av fosfor. Verket
skall lägga fram förslag till de åtgärder som behövs
för att slamanvändningen inte skall medföra några
negativa hälso- eller miljöeffekter på kort eller
lång sikt. Verket skall bl.a. undersöka om det finns
skäl att skärpa föreskrifterna i Naturvårdsverkets
föreskrifter (jfr NFS 1994:2) om gränsvärden
beträffande metaller när avloppsslam används i
jordbruket. Arbetet skall mynna ut i ett förslag
till en aktionsplan för att nå en praktiskt möjlig
och rimlig grad av återföring av fosfor i
avloppsslam, samtidigt som hälsa och miljö skyddas.
Motionerna MJ711 (c) yrkande 43, om en strategi
för forsforåtervinning, och MJ818 (c), om en
långsiktigt hållbar handlingsplan för återföring av
växtnäringsämnen i avloppsslam, avstyrks i avvaktan
på resultatet av pågående utredning. Även motion
MJ722 (mp) yrkande 1 om ändring av gränsvärden för
kadmium i rötslam och yrkande 2 om systemskifte för
källsorterande va-system och återskapad
växtnäringsbalans inom jordbruket föreslås i
avvaktan på utredningsresultaten lämnas utan vidare
åtgärd.
Utskottet har inhämtat att EG-kommissionen har
initierat ett arbete med ett s.k. kompostdirektiv.
Härutöver har ett arbete påbörjats inom kommissionen
med att revidera direktivet om slamanvändning
(86/278/EEG) med avsikt att besluta kriterier för
tungmetaller m.m.
Utskottet har ingen annan uppfattning än
motionärerna i motion MJ711 (c) yrkande 42 om att
fosfor bör återföras till odlingsmarken och att ett
villkor för uthållighet är att återföringen kan ske
på ett sådant sätt att åkermarken inte skadas genom
föroreningar. Utskottet förutsätter att frågan om en
god hushållning med fosfor ägnas vederbörlig
uppmärksamhet även inom ramen för Sveriges
internationella arbete med miljöfrågor. Det anförda
innebär att utskottet avstyrker motionen i den mån
motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
Marksanering m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion (c) om statens
ansvar för återställning och skydd i
Kvarntorpsområdet med hänvisning att
ytterligare utredning erfordras innan beslut
kan fattas i saneringsfrågan.
En motion (s) om kostnadsansvar för att
sanera och bortforsla miljöfarligt avfall
avstyrks med hänvisning till bestämmelserna
om saneringsförsäkring enligt 33 kap. 3 §
miljöbalken.
Utskottets ställningstagande
I motion MJ733 (c) behandlas statens ansvar för
återställning och skydd i Kvarntorpsområdet.
Utskottet har inhämtat att olika verksamheter har
bedrivits på Kvarntorpsområdet och att vissa av dem
haft statlig anknytning.
Enligt 10 kap. miljöbalken är i första hand den
som bedriver eller har bedrivit den verksamhet som
orsakat föroreningen ansvarig för efterbehandling.
Efterbehandlingsansvaret innebär att den ansvarige i
skälig omfattning skall utföra eller bekosta de
efterbehandlingsåtgärder som behövs för att motverka
skador eller olägenheter för hälsa och miljö. Ansvar
kan dock utkrävas endast om den faktiska driften vid
en miljöfarlig verksamhet har pågått efter den 30
juni 1969. För de verksamheter där staten har
bedrivit verksamhet blir följaktligen staten också
ansvarig för efterbehandling enligt miljöbalken. För
de verksamheter som bedrivs eller har bedrivits i
privat regi kan statliga medel utgå endast när det
saknas möjlighet att utkräva ansvar av tidigare
verksamhetsutövare (jfr prop. 2000/01:130 s. 59).
Enligt 2001 års ekonomiska vårproposition (prop.
2000/01:100 utg.omr. 20 s. 129) förstärks anslaget
för bl.a. marksanering inom utgiftsområde 20 i
budgeten för år 2002. Utskottet har inhämtat att
Kvarntorpsområdet tillhör ett av de 200 mest
prioriterade områdena i landet ur saneringssynpunkt.
Regeringen föreslår i proposition 2000/01:130
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier (s.
58) att förorenade områden skall vara identifierade
och för minst 100 av de områden som är mest
prioriterade med avseende på riskerna för människors
hälsa och miljön skall arbetet med sanering och
efterbehandling ha påbörjats senast år 2005. Minst
50 av de områden där arbete har påbörjats skall
dessutom vara åtgärdade. Förslaget avser de områden
som avses åtgärdas inom ramen för statliga bidrag.
Utskottet har inhämtat från Regeringskansliet att
det krävs ytterligare underlag för att bestämma
vilka områden som kan komma att omfattas av det
föreslagna delmålet i propositionen och att ett
utredningsuppdrag därför kommer att beslutas inom
kort. I avvaktan på det fortsatta arbetet med
saneringsfrågorna avstyrks motion MJ733 (c).
Saneringsförsäkringen enligt 33 kap. miljöbalken
är kollektiv och omfattar dem som bedriver
miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillstånds-
eller anmälningsplikt. En förutsättning för att
saneringsförsäkringen skall bli aktuell är att
tillsynsmyndigheten beslutat att området skall
saneras. Från saneringsförsäkringen betalas
ersättning till det allmänna för saneringskostnader
i enlighet med försäkringsvillkoren. Ersättning
betalas av försäkringsgivaren till
tillsynsmyndigheten när den som är ansvarig för att
genomföra saneringen, dvs. efterbehandlingen, inte
kan betala vad som åligger honom enligt miljöbalken
i enlighet med de villkor som gäller för
saneringsförsäkringen. Försäkringsvillkoren har
beslutats av regeringen (regeringsbeslut den 11 juni
1998 bilaga B och den 25 maj 2000).
Enligt 33 kap. 3 § miljöbalken betalas sålunda
ersättning från saneringsförsäkring till
tillsynsmyndigheten när den som är skyldig att
utföra saneringen inte kan betala och övriga
försäkringsvillkor är uppfyllda. Ersättning betalas
för kostnader för undersökning av saneringsbehov och
genomförande av sanering om kostnaderna överstiger
1,5 basbelopp då saneringsfallet anmäls. Ersättning
för varje saneringsfall betalas med högst 50
miljoner kronor. Ersättningen för samtliga
saneringsfall som skall hänföras till ett och samma
försäkringsår är högst 100 miljoner kronor.
Det innebär att ersättning från
saneringsförsäkring blir aktuell under förutsättning
att tillsynsmyndigheten har bestämt att ett område
skall saneras. Ersättning betalas således inte
direkt till markägare. Motion MJ760 (s) om
kostnadsansvar för att sanera och bortforsla
miljöfarligt avfall föreslås med det anförda lämnas
utan vidare åtgärd.
Aluminiumburkar m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner (kd och mp) om
producentansvaret för dryckesförpackningar av
aluminium och andra material med hänvisning
till pågående utredning m.m.
Utskottets ställningstagande
Enligt direktiven till den tidigare nämnda översynen
av producentansvaret skall utredaren utvärdera
retur- och pantsystemen för aluminiumburkar, PET-
flaskor samt returförpackningar av glas för öl och
läsk. Uppdraget skall redovisas senast den 1
december 2001. I avvaktan på resultatet av
utredningen finner inte utskottet anledning att
vidta någon åtgärd med anledning av motion MJ701
(kd) yrkandena 1-3 om opantbara burkar, om
omfattningen av s.k. svartimport m.m. från utlandet
samt om återvinningsställen vid de dagliga
inköpsställena.
I motion MJ703 (mp) föreslås följande: Producenter
av aluminiumburkar bör åläggas att återta
deformerade burkar, ett returburkssystem bör
upprättas för aluminiumburkar utan svenskt ursprung
och producentansvaret bör även gälla återtagande av
aluminiumburkar som blivit oräknade på grund av att
returburksautomat saknas (yrkandena 1-3). Utskottet
konstaterar att producentansvaret omfattar samtliga
förpackningar och att deformerade burkar och andra
oräknade burkar omfattas av de krav som anges i
förordningen (1997:185) om producentansvar för
förpackningar.
Producenterna har valt att samla in dryckesburkar
genom två olika system. Det ena systemet är det
retursystem som finns för aluminiumburkar och som
omfattas av en pantavgift. För att burken skall
kunna lämnas i detta system krävs att burken består
av aluminium och att den är hel och ren. För att det
dessutom skall betalas ut en pant för burken krävs
att burken ingår i det svenska pantsystemet, dvs.
att en pant har erlagts för burken samt att
streckkoden kan avläsas. Det andra
insamlingssystemet hanteras av Svenska Metallkretsen
AB som samlar in alla sorters förpackningar av
metall i de insamlingsbehållare som företaget
tillhandahåller. I dessa behållare skall hushållen
sortera ut och lämna sina metallförpackningar, t.ex.
dryckesburkar. Bland dessa ingår sådana
dryckesburkar som exempelvis består av stålplåt, men
även andra metallburkar (jfr bet. 1999/2000:MJU7 s.
16).
De burkar som inte kommer in i pantsystemet samlas
sålunda in av Metallkretsen AB och återvinns. Detta
gäller även de burkar som inte är av svenskt
ursprung. Dryckesförpackningar av aluminium skall
dock enligt lagen (1982:349) om återvinning av
dryckesförpackningar av aluminium ingå i ett
retursystem. Motionen föreslås med det anförda
lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Källsortering
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ841 yrkande
17.
Reservation 1 (fp)
2. Återvinningsmål och miljöbelastning
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ711 yrkande
34.
Reservation 2 (c)
3. Kretslopp och avfallspolitik
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ764 yrkande
10.
Reservation 3 (m)
4. Utvärdering av återvinningspolitiken
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ792.
5. Centralt dataregister för
återvinningsbranschen
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ748 yrkande
1.
6. Analys och återvinning av statligt
utrangerat materiel
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ748 yrkande
2.
7. Kompostering och producentansvar
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ759.
8. Riktlinjer för förvaring av avfall på
soptipp
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ806.
9. Återföring av växtnäringsämnen i
avloppsslam m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ711
yrkande 43 och 2000/01:MJ818.
Reservation 4 (c)
10. Växtnäringsbalans inom jordbruket
m.m.
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ722 yrkandena
1 och 2.
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf
Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Kaj Larsson (s), Ingvar Eriksson (m), Alf
Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Ann-Kristine
Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v), Catharina
Elmsäter-Svärd (m), Gudrun Lindvall (mp), Eskil
Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Michael
Hagberg (s), Maggi Mikaelsson (v), Ester Lindstedt-
Staaf (kd) och Anders G Högmark (m).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Källsortering (punkt 1)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:MJ841 yrkande 17.
Ställningstagande
Allmänhetens positiva inställning till källsortering
bör värnas och hushållen bör ges incitament för
fortsatt källsortering. Sorteringen är viktig dels
för att den gör människor medvetna om vad de
konsumerar, dels för att återanvändningen och
komposteringen ökar. För att hushållen, företagen
och den kommunala verksamheten skall kunna anpassa
sig måste de praktiska möjligheterna till
källsortering finnas. Utöver fasta
återvinningscentraler bör ambulerande
uppsamlingsmöjligheter finnas för att ge närhet
mellan invånarna och avfallssorteringen. Även
miljöfarligt avfall bör kunna hämtas med ordinarie
sophämtning.
En samhällsekonomisk analys av systemet med
producentansvar bör mynna ut i eventuella
justeringar i avgifter och regelverk så att
kostnader motsvaras av miljövinster. Med hjälp av
ekonomiska styrmedel kan den totala volymen material
i kretsloppet minskas. Enligt min mening finns det
anledning att utöka producentansvaret till att
omfatta fler produkter, t.ex. plaster.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som framförts i motion
MJ841 (fp) yrkande 17 om källsortering.
2. Återvinningsmål och miljöbelastning
(punkt 2)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:MJ711 yrkande 34.
Ställningstagande
För att få med de enskilda individerna i
kretsloppsarbetet är det viktigt att det är enkelt
att agera miljövänligt. Tillgängligheten till
miljöstationer för att lämna avfall och servicen hos
miljöbolagen för omhändertagande av avfall måste
vara god. För att ytterligare driva på
kretsloppsarbetet finns det anledning att se över
och skärpa de återvinningsmål som uppnåtts.
Centerpartiet anser att det inom en sådan översyn
bör tas hänsyn till regionala aspekter och långa
transportavstånd. Skärpta återvinningsmål får inte
innebära högre miljöbelastning.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som framförts i motion
MJ711 (c) yrkande 34.
3. Kretslopp och avfallspolitik (punkt 3)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),
Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Anders G Högmark
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 3. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:MJ764 yrkande 10.
Ställningstagande
Avfallsfrågorna utgör en central del av miljöpolitiken och i
miljödebatten brukar avfallet betecknas som ett av
de största problemen. Faktum är dock att
restprodukter och avfall egentligen är en naturlig
del av samhället. Kritiken mot förpackningar är
ofta dåligt underbyggd. Förpackningstekniken bidrar
till att minska mängden förstörda produkter och
därmed till att minska avfallet.
Kretsloppet är enligt vår uppfattning ett medel
att uppnå framställda mål. Långa transporter från
pappersinsamling till återvinningsstationer,
enskilda hushåll som tvingas ta bilen för att lämna
flaskor och burkar, hushåll som tvingas diska
mjölkförpackningar och liknande kan leda till en
större miljöbelastning än om man inte återvann dessa
produkter. Det är orimligt att det inom
producentansvaret är så att transporternas
miljöeffekter skall vara underordnade.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som framförts
i motion 2000/01:MJ764 (m) yrkande 10.
4. Återföring av växtnäringsämnen i avloppsslam
m.m. (punkt 9)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 4. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2000/01:MJ711 yrkande 43 och
2000/01:MJ818.
Ställningstagande
Betydande mängder avloppsslam produceras oavbrutet i
våra reningsverk. Slutsatserna från de utredningar
som tidigare gjorts har varit att slam är ett
värdefullt näringstillskott och att det på kort sikt
är problemfritt men att den samlade
tungmetalltillförseln till svensk åkermark
långsiktigt kan utgöra ett problem. Kärnfrågan måste
vara vilka halter som är acceptabla i mark.
Knappheten på fosfor är ett stort resursproblem.
En mer "långsiktigt hållbar slamhantering" är att
separera slammet i olika nyttiga produkter som var
för sig kan återanvändas - organiskt material för
sig, metaller för sig och fosfor i lämplig ren
fraktion för jordbruksanvändning för sig. Riksdagen
bör ge regeringen och dess myndigheter i uppdrag att
ta initiativ till överläggningar med kommunerna om
hur en kursändring i slamhanteringen kan komma till
stånd. En utredning bör tillsättas som
förutsättningslöst värderar alla aspekter på
användning av slam på odlad mark.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som framförts i
motionerna MJ711 (c) yrkande 43 och MJ818 (c).
5. Växtnäringsbalans inom jordbruket m.m.
(punkt 10)
av Gudrun Lindvall (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 5. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:MJ722 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Slammet, som i dag används till att gödsla åkrarna,
innehåller för höga halter av kadmium. I det svenska
slamberget finns ca 350 kg kadmium. Slammet sprids
på mark nära tätorterna på några procent av
åkerarealen - inte för att jordbruket betraktar det
som ett idealiskt gödselmedel utan för att
kommunerna har ett problem och ofta betalar för att
bli av med slammet.
Om vi vill fortsätta kampen mot spridning av
koppar, zink, silver, volfram, platina, uran och
inte minst den ökande kadmiumhalten i våra njurar,
är det nödvändigt att styra bort det giftiga slammet
från åkern. I stället bör våra näringsämnen
källsepareras från annat avloppsvatten. Då sjunker
kadmiumhalten kraftigt och näringsämnena kan
inpassas i ett kretslopp värt namnet. Jag föreslår
att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i motion MJ722 (mp).
6. Fosforhushållning inom EU (punkt 11)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 11
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 6. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:MJ711 yrkande 42.
Ställningstagande
Knappheten på fosfor är ett stort resursproblem.
Alternativet till återvinning är förbränning. För
att möjliggöra en långsiktigt hållbar slamhantering
bör riksdagen erkänna hushållningen av fosfor som en
principiellt viktig fråga för utvecklingen mot ett
ekologiskt hållbart samhälle. Riksdagen bör ge
regeringen i uppdrag att initiera frågan om
fosforhushållning i EU, där en grönbok bör
utarbetas.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som framförts i motion
MJ711 (c) yrkande 42.
7. Deformerade och oräknade aluminiumburkar
m.m. (punkt 15)
av Gudrun Lindvall (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 15
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 7. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:MJ703 yrkandena 1-3.
Ställningstagande
I Sverige säljs ca 900 miljoner pantburkar av
aluminium per år. Ca 90 % av dessa återvinns. Av de
ca 10 % pantburkar som inte samlas in hamnar ca 6 %
i Metallkretsens behållare och resterande 4 % oftast
i hushållssoporna. Det motsvarar ca 45 miljoner
burkar på soptippen.
För stålburkar lämnas ingen ersättning. De
importerade dryckesburkarna ingår inte i
pantsystemet utan är belagda med en
förpackningsavgift som skall finansiera Svenska
Metallkretsen AB:s insamling och hantering av
stålburkarna. Förpackningarna omfattas av reglerna
om producentansvar och de tomma dryckesburkarna
skall lämnas av konsumenterna vid de
insamlingsstationer som finns för sortering av olika
förpackningar. På AB Svenska Returpack uppskattar
man att ca 5 % av handeln med dryckesburkar utgörs
av stålburkar, dvs. ca 50 miljoner burkar per år.
Regeringen bör tillsätta en utredning för att se
över omfattningen av importerade burkar och deras
skadegörelse på miljön samt den ekonomiska
brottsligheten kring burkimporten.
När konsumenten kommer med sina pantburkar till
affären och upptäcker att en stor del av dessa inte
går att panta hamnar burkarna i sopsäcken.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som framförts i motion
MJ703 (kd) yrkandena 1-3.
Särskilt yttrande
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Insamling och import av opantbara burkar m.m.
(punkt 14)
av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).
Kristdemokraterna har också tidigare påtalat
problemet med opantbara burkar, i huvudsak
importerade stålburkar. Endast inhemska
aluminiumburkar omfattas av det svenska
pantsystemet. AB Svenska Returpack hanterar
insamling och återvinning av dessa burkar.
Övriga burkar insamlas via Svenska Metallkretsen
AB. Returpack uppskattar att ca 5 % av handeln med
dryckesburkar utgörs av stålburkar, motsvarande 50
miljoner burkar per år.
Oftast kan man som kund inte med öga eller hand
avgöra, om dryckesburken är av stål eller aluminium.
Om det visar sig vara en opantbar stålburk, finns
risken, att man som kund gör sig av med burken i
soporna eller naturen. Kristdemokraterna har därför
påtalat vikten av att kunden ändå kan lämna burken i
affären. Och återvinningsstationerna bör vara lätt
tillgängliga och vara väl fungerande och väl skötta.
Kristdemokraterna utgår från att även problemet med
opantbara burkar ingår i översynen av
producentansvaret.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna
motionstiden 2000
I detta sammanhang behandlar utskottet nedan
uppräknade motioner i vilka föreslås att riksdagen
fattar följande beslut.
2000/01:MJ701 av Ragnwi Marcelind (kd):
1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning om omfattningen av opantbara burkar som
slängs på våra soptippar och konsekvensen för
miljön även på lång sikt.
2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning om omfattningen av svartimport och
momsfiffel vid burkhandel från utlandet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten för
konsumenten att ha återvinningsställen
tillgängliga vid de dagliga inköpsställena.
2000/01:MJ703 av Barbro Feltzing (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att producenter av aluminiumburkar genom
producentansvaret åläggs att återta deformerade
burkar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att ett parallellt returburkssystem
upprättas för aluminiumburkar utan svenskt
ursprung.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att producentansvaret även skall gälla
återtagande av aluminiumburkar, som blivit
oräknade på grund av att returburksautomat saknas.
2000/01:MJ711 av Lennart Daléus m.fl. (c):
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skärpta
återvinningsmål inte får innebära högre
miljöbelastning.
42. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att initiera
frågan om fosforhushållning i EU, där en grönbok
bör utarbetas.
43. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en strategi för
fosforåtervinning.
2000/01:MJ722 av Per Lager m.fl. (mp):
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av gränsvärden för, eller
hur, skatt kan tas ut på kadmium i rötslam med
syftet att styra bort det giftiga slammet från
åkrarna.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring i lagstiftningen som
understöder systemskiftet för källsorterande va-
system och återskapad växtnäringsbalans inom
jordbruket.
2000/01:MJ733 av Sofia Jonsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om statens ansvar för
återställning och skydd i Kvarntorpsområdet.
2000/01:MJ748 av Anne-Katrine Dunker och Patrik
Norinder (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa ett
centralt dataregister som stöd för
återvinningsbranschen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om analys av och
optimal återvinning av utrangerad statlig
materiel, främst inom Försvarsmakten.
2000/01:MJ759 av Ann-Marie Fagerström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kompostering och
producentansvar.
2000/01:MJ760 av Lars Wegendal och Carina Adolfsson
Elgestam (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kostnadsansvar för att
sanera och bortforsla miljöfarligt avfall.
2000/01:MJ764 av Bo Lundgren m.fl. (m):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kretslopp och
avfallspolitik.
2000/01:MJ792 av Anna Åkerhielm (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en utvärdering av den
svenska återvinningspolitiken.
2000/01:MJ806 av Lena Ek (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om huruvida nuvarande
riktlinjer för förvaring av avfall på soptippar är
bäst ur miljösynpunkt.
2000/01:MJ818 av Agne Hansson (c):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
om en långsiktigt hållbar handlingsplan för
återföring av växtnäringsämnen i avloppsslam.
2000/01:MJ841 av Harald Nordlund och Lennart
Kollmats (fp):
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
allmänhetens positiva inställning till källsortering
värnas och att hushållen ges ekonomiska incitament
för en fortsatt källsortering.