Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
2000/01:MJU15

Kemikaliestrategi för Giftfri miljö

Innehåll

2000/01


MJU15


Sammanfattning
I   betänkandet  behandlas  regeringens  proposition
2000/01:65 Kemikaliestrategi för Giftfri miljö jämte
sex följdmotioner  och  tio  motioner  från allmänna
motionstiden    2000.   I   propositionen   föreslår
regeringen att riksdagen  godkänner fem delmål under
miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.


Våren  1999 godkände riksdagen  med  anledning  av
regeringens  proposition Svenska miljömål ett system
med 15 miljökvalitetsmål,  bl.a.  Giftfri miljö. Det
övergripande syftet med miljökvalitetsmålen  är  att
vi  till  nästa generation skall kunna överlämna ett
samhälle där  de  stora miljöproblemen är lösta. När
det     gäller    målet    Giftfri     miljö     har
Miljömålskommittén  lämnat  förslag till sex delmål.
Fem  av  dessa  behandlas i nu aktuell  proposition,
medan  förslaget  till   delmål   om   sanering   av
förorenade  områden kommer att lämnas i den kommande
miljömålspropositionen.        I       propositionen
vidareutvecklas  också hur de nya  riktlinjerna  för
kemikaliepolitiken  som  lades  fast i propositionen
Svenska miljömål skall definieras och genomföras.


Utskottet    föreslår    att    riksdagen    under
miljökvalitetsmålet Giftfri miljö godkänner  de  fem
delmålen  avseende  kunskap om kemiska ämnens hälso-
och miljöegenskaper,  miljö- och hälsoinformation om
varor,   utfasning   av  särskilt   farliga   ämnen,
fortlöpande minskning  av  hälso-  och miljöriskerna
med  kemikalier  samt  riktvärden för miljökvalitet.
Samtliga  motionsyrkanden  avstyrks  med  hänvisning
bl.a. till  vad  som  redovisas  i propositionen och
till pågående arbete på området.


I   betänkandet  finns  8  reservationer   och   3
särskilda yttranden.


Innehållsförteckning






Utskottets överväganden
Utgångspunkter i arbetet för Giftfri
miljö




Utskottets förslag i korthet


Mot bakgrund av de i propositionen redovisade
utgångspunkterna i arbetet för  Giftfri miljö
avstyrker  utskottet två motionsyrkanden  (m)
som   ifrågasätter    lämpligheten   av   att
nationella     delmål     fastställs      för
miljökvalitetsmålet  Giftfri  miljö  innan en
gemensam  strategi utarbetats inom Europeiska
unionen samt  ett  yrkande  (c) om behovet av
att avgifta kretsloppet. Med  hänvisning till
bl.a. kommissionens förslag till strategi för
den framtida kemikaliepolitiken i gemenskapen
finner utskottet att syftet med  två yrkanden
(mp)  är  tillgodosett  utan något riksdagens
uttalande i frågan. Vidare föreslår utskottet
att       ett       yrkande      (kd)      om
försiktighetsprincipen som en sedvanerättslig
regel lämnas utan vidare åtgärd.


Propositionen




Enligt  regeringens  bedömning   utgör   den   stora
okunskapen    om    kemiska    ämnens   hälso-   och
miljöegenskaper samt om kemiska  ämnens  förekomst i
varor grundläggande problem i arbetet för en giftfri
miljö.  En  förutsättning  för  att  kunna  nå målet
Giftfri miljö inom en generation är en snabb lösning
på  detta  problem. En stor mängd ämnen marknadsförs
utan att tillräcklig  kunskap  om deras effekter och
egenskaper finns. Därtill behövs kraftfulla åtgärder
mot  användningen av hälso- och miljöfarliga  ämnen.
Regeringen   framhåller   vidare  att  många  av  de
åtgärder som krävs för att  kunna  nå  målet Giftfri
miljö   innebär  förändringar  på  EU-nivå.  Sverige
kommer att  verka  för att den kemikaliestrategi som
nu utarbetas inom EU  blir ett effektivt verktyg för
att   komma    till   rätta   med    problemen    på
kemikalieområdet.   Avvaktan  på  framgångar  i  EU-
arbetet  får  dock  inte   leda  till  en  brist  på
nationella initiativ.




Motionerna




Enligt    motion    MJ27   (m)   yrkande    1    bör
kemikaliestrategin för Giftfri miljö användas som en
utgångspunkt för Sverige  i  arbetet med att utforma
en  gemensam  kemikaliestrategi   för   EU.   Enligt
motionärerna  tycks  regeringen inte till fullo inse
att implementeringen av  en svensk kemikaliestrategi
måste vara åtminstone kompatibel  med den gemensamma
kemikaliestrategin som just nu utarbetas inom EU. De
samlade  positiva  miljöeffekterna  blir   betydligt
större av en bra gemensam kemikaliestrategi än av en
isolerad   svensk,   oavsett   hur  långtgående  den
sistnämnda kan bli (yrkande 1).  Sverige bör således
avvakta resultatet av det pågående  arbetet  med att
utforma en kemikaliestrategi för EU innan beslut  om
delmål  för  att  uppnå  målet Giftfri miljö fattas.
Oavsett hur den gemensamma  strategin  faller  ut är
det  bättre  att  vänta  med att fastställa bindande
svenska   delmål   tills   gemenskapsstrategin    på
kemikalieområdet  är färdig. Ett alternativ till att
vänta skulle kunna  vara  att  delmålen uttrycks som
önskvärda  att  nå  men utan bindande  formuleringar
(yrkande  2).  Enligt  motion   MJ711  (c)  har  den
tekniska  utvecklingen  skapat  nästan   obegränsade
möjligheter   att   framställa  nya,  naturfrämmande
ämnen,  och  vår  förmåga  att  utvinna  och  anrika
naturens egna ämnen ur jordskorpan har mångdubblats.
Utvecklingen har skett  utan  tanke på kemikaliernas
vidare  öde  i naturen. De flesta  av  de  ämnen  vi
använder sprids  förr  eller  senare  med  vind  och
vatten.  Fettlösliga och långlivade ämnen lagras upp
i näringskedjorna och hamnar i våra livsmedel. Livet
igenom  samlas   ett   förråd  av  tungmetaller  och
långlivade,  naturfrämmande   ämnen  i  vår  vävnad.
Konsekvenserna  av denna globala  kemikaliespridning
är i stort sett okända.  Kretsloppet  måste avgiftas
(yrkande 33).


Enligt  motion  MJ838 (mp) bör EU:s fördragstexter
kompletteras med en  rad  miljöprinciper i syfte att
stärka  miljöns  konstitutionella   ställning   inom
unionen.  Detta  skulle  samtidigt  vara  en  viktig
signal  om  att  det förebyggande miljöarbetet måste
stärkas.   Vissa   grundläggande    principer    för
miljöarbetet  finns  redan i fördraget som antogs på
regeringskonferensen     i      Amsterdam,     t.ex.
försiktighetsprincipen   och   principen    om   att
förorenaren betalar (se artikel 174 punkt 2).  Genom
att  lyfta  de strukturella frågorna till diskussion
under ordförandeskapet  kan  Sverige samtidigt skapa
en grogrund för strukturförändringar vid en kommande
regeringskonferens. Bland viktiga miljöprinciper som
inte   ännu   finns  med  i  gällande   fördrag   är
substitutionsprincipen.  Denna princip skall infogas
i EG-fördraget (yrkande 9).  Enligt motion U511 (mp)
är den progressiva nationella  kemikaliepolitik  som
fördes  innan  medlemskapet  i  EU som bortglömd och
många  tidigare framgångsrika myndighetsprojekt  har
avstannat  eller helt avvecklats. Denna feghet måste
offensivt    brytas    när    Sverige    tar    över
ordförandeskapet.  Arbetet  med  att få bort farliga
kemikalier  från  marknaden  måste  återupptas   och
intensifieras.  En  nyckel  i  detta  arbete  är att
kraftfullt  införa  substitutionsprincipen inom hela
EU. Det skall vara en  prioriterad fråga för Sverige
att  inom  EU  driva  frågan   om   att   införa  en
substitutionsprincip för kemikalier (yrkande 14).


Enligt  motion  U217  (kd)  yrkande 13 bör Sverige
verka   för   att   det   inom   EU   klargörs   att
försiktighetsprincipen  är en sedvanerättslig  regel
inom internationell rätt  och inte en allmän princip
inom den internationella miljölagstiftningen.  Detta
är  viktigt  eftersom de allmänna principerna endast
är  vägledande   medan   däremot   sedvanerätten  är
bindande.


Utskottets ställningstagande




Som framhålls i propositionen spelar  kemikalier  en
viktig  roll i dagens samhälle och kemiska produkter
används   i    många   sammanhang.   Samtidigt   som
kemikalierna har  bidragit till vårt välstånd har de
också vållat hälso-  och  miljömässiga  problem.  En
volymmässigt  stor  andel  av  de  kemiska ämnen som
hanteras i samhället har farliga egenskaper  i något
avseende. Människa och miljö kan exponeras för dessa
ämnen  när  ämnena används i kemiska produkter eller
genom att ämnena läcker ut från varor. Detta kan det
leda till hälso- eller miljöeffekter. Sådan effekter
kan uppstå som  ett  resultat  av  exponering av ett
enskilt   ämne.   Det  sker  också  en  kontinuerlig
exponering för ett  stort  antal ämnen i låga doser,
där orsakssambanden mellan exponering  och effekt är
svårare  att  klarlägga. Det finns ett mycket  stort
antal    kemiska    ämnen    på    marknaden,    och
kunskapsbristen  är i  dag  stor  beträffande  dessa
ämnens hälso- och miljöegenskaper. Ämnen med farliga
egenskaper kan vara  avsiktligt  tillverkade  men de
kan   även  uppkomma  oavsiktligt,  t.ex.  som   ett
resultat  av  nedbrytning  av  andra  ämnen  eller i
samband  med  industriprocesser  eller  förbränning.
Kunskaperna  om  oavsiktligt bildade ämnen  är  ännu
mindre än kunskaperna  om de avsiktligt bildade. Det
är över huvud taget till  stor  del  okänt  vilka de
ämnen   är   som   bildas   oavsiktligt   vid  t.ex.
förbränning.   Som  regeringen  anför  är  en  snabb
lösning på detta  kunskapsproblem  en  förutsättning
för att målet Giftfri miljö skall kunna  nås inom en
generation. Ämnen med vissa egenskaper kan ge upphov
till  särskilt  stora problem. Det handlar om  ämnen
med   allvarliga   hälsoeffekter    som   exempelvis
cancerframkallande                    (cancerogena),
arvsmassepåverkande          (mutagena)          och
fortplantningsstörande   (reprotoxiska)  ämnen.  Det
handlar också om ämnen som har sådana egenskaper att
de blir kvar i miljön under  lång  tid. Ämnen som är
långlivade  (persistenta)  och  som  samtidigt   kan
ansamlas  (bioackumuleras)  i levande organismer kan
ge upphov till problem under  lång  tid.  Den  långa
bromssträcka  som behövs för att få ned halterna  av
sådana  långlivade   ämnen   i   miljön  kräver  ett
speciellt  förhållningssätt,  oavsett   om  man  har
kunskap   om   deras   giftighet   eller  inte.  Som
regeringen anför behövs det kraftfulla  åtgärder mot
användningen  av  samtliga  hälso-  och miljöfarliga
ämnen.  I  dag sker en omfattande handel  med  varor
över nationsgränserna.  De  varor och kemikalier som
används   i   Sverige  är  till  övervägande   delen
tillverkade eller  framställda  i  något annat land.
Därför   är   det   viktigt   för  Sverige  att   på
internationell   och  europeisk  nivå   aktivt   och
kraftfullt verka för  att  farliga ämnen skall fasas
ut för att därigenom göra det  möjligt  att nå målet
Giftfri miljö. Genom att arbeta för en omställning i
mer  miljöanpassad  riktning  inom hela unionen  kan
också  utsläppen  av  farliga ämnen  till  luft  och
vatten   begränsas.  Därmed   minskas   risken   för
spridning av farliga ämnen till Sverige via luft och
vatten. Det  är  också  viktigt att EU:s regelsystem
används på ett optimalt sätt. I detta sammanhang bör
även uppmärksammas att Europeiska  kommissionen  den
13  februari  i  år  presenterade  sitt förslag till
strategi  för  den  framtida  kemikaliepolitiken   i
gemenskapen.  Kommissionen har vidare den 7 februari
presenterat   en    grönbok    om    en   integrerad
produktpolitik (IPP). Utskottet gör samma  bedömning
som regeringen att det är synnerligen angeläget  att
verka för att unionens gemensamma kemikaliestrategi,
som  nu  skall  utformas,  får  ett innehåll som kan
bidra  till  att  lösa  många av de frågor  som  har
betydelse för möjligheterna att nå en giftfri miljö.
Avvaktan på framgångar i  EU-arbetet  får  dock inte
leda till en brist på nationella initiativ.  Det  är
också   viktigt   att   försiktighetsprincipen   och
produktvalsprincipen  är  vägledande för arbetet med
att begränsa risker från användningen  av kemikalier
som  sådana  och  i varor. Sverige bör också  aktivt
delta   i   kemikaliesäkerhetsarbetet   inom   andra
internationella  organisationer.  Mot bakgrund av de
nu redovisade utgångspunkterna i arbetet för Giftfri
miljö  är  utskottet inte berett att  föreslå  något
ytterligare   uttalande  från  riksdagens  sida  med
anledning av motionerna  MJ27  (m) yrkandena 1 och 2
samt  MJ711  (c)  yrkande  33.  Motionerna  avstyrks
därmed i berörda delar.


I den av kommissionen föreslagna strategin för den
framtida kemikaliepolitiken i gemenskapen  framhålls
som ett viktigt mål att främja ersättning av farliga
ämnen med sådana som är mindre farliga om det  finns
lämpliga alternativ. Enligt kommissionen kommer  det
ökade   ansvaret  för  användare  i  senare  led  av
tillverkningskedjan      och     den     förbättrade
informationen  till  allmänheten   att   skapa  stor
efterfrågan  på ersättningskemikalier som testats  i
tillfredsställande  omfattning  och som är säkra för
den avsedda användningen. Utskottet  konstaterar för
sin del att det är angeläget att verka  för att EU:s
kemikaliestrategi  får  ett sådant innehåll  att  de
frågor som har betydelse för möjligheterna att uppnå
en giftfri miljö kan lösas.  Som  anförts  ovan  bör
bl.a.  produktvalsprincipen  få  vara  vägledande  i
arbetet med att begränsa risker från användningen av
kemikalier  som  sådana och i varor. Med det anförda
finner utskottet att  syftet  med  motionerna  MJ838
(mp)  yrkande  9  och U511 (mp) yrkande 14 får anses
tillgodosett  utan  något   riksdagens  uttalande  i
frågan.


Försiktighetsprincipen återfinns sedan drygt 20 år
i  flera  konventioner  och  andra   internationella
instrument  inom miljöområdet. Under senare  år  har
försiktighetsprincipen  kommit  att  få  en  alltmer
framträdande    plats    i    den    internationella
miljöpolitiken.  Vid  FN:s konferens  om  miljö  och
utveckling  år  1992  -  UNCED  -  antogs  den  s.k.
Riodeklarationen som innehåller  en  bestämmelse  om
att  försiktighetsprincipen skall tillämpas så långt
möjligt   och   med   hänsyn  tagen  till  staternas
möjligheter. Försiktighetsprincipen har också kommit
till  uttryck  i 1992 års  konvention  om  skydd  av
Östersjöområdets        marina        miljö        -
Helsingforskonventionen  -  och samma års konvention
om skydd av den marina miljön  i  Nordostatlanten  -
Pariskonventionen    (numera    OSPAR-konventionen).
Utskottet vill framhålla att försiktighetsprincipen,
i    den    mån   den   ingår   i    internationella
överenskommelser, givetvis är folkrättsligt bindande
för    de   stater    som    tillträtt    respektive
överenskommelse.   Vidare   bör   uppmärksammas  att
gemenskapens miljörätt enligt artikel  174.2  i  EG-
fördraget      skall      grundas      på      bl.a.
försiktighetsprincipen.  Med  det  anförda  föreslår
utskottet  att  motion  U217  (kd) yrkande 13 lämnas
utan vidare åtgärd.




Delmål 1: Kunskap om kemiska ämnens
hälso- och miljöegenskaper samt
delmål 2: Miljö- och
hälsoinformation om varor




Utskottets förslag i korthet


Utskottet  föreslår  att riksdagen  godkänner
regeringens  förslag beträffande  delmålen  1
och 2. Därmed avstyrks ett motionsyrkande (c)
om  att data skall  finnas  tillgängliga  för
ämnen  som  hanteras  i  höga  och  medelhöga
volymer   till  2005  respektive  2009.Vidare
föreslår utskottet att ett motionsyrkande (m)
om att begränsa  användningen  av  djurförsök
lämnas utan vidare åtgärd med hänvisning till
att  dess  syfte i allt väsentligt kan  anses
tillgodosett    med    vad   som   anförs   i
propositionen i denna fråga.


Propositionen




Som delmål 1 föreslår regeringen att det senast 2010
skall  finnas  uppgifter om  egenskaperna  hos  alla
avsiktligt framställda  eller  utvunna kemiska ämnen
som hanteras på marknaden. För ämnen  som hanteras i
högre volymer och för övriga ämnen som  t.ex.  efter
inledande  översiktliga  tester  bedöms som särskilt
farliga  skall  uppgifter  om  egenskaperna   finnas
tillgängliga   tidigare   än  2010.  Samma  krav  på
uppgifter  skall  då  gälla  för   såväl   nya   som
existerande  ämnen.  Senast  2020  skall det även så
långt  möjligt finnas uppgifter om egenskaperna  hos
alla oavsiktligt  framställda  och  utvunna  kemiska
ämnen. Med tanke bl.a. på den testningskapacitet som
finns   på   laboratorier   behövs    viss  tid  för
genomförandet  av  testningen  av det stora  antalet
existerande  ämnen. Regeringen förordar  därför  ett
stegvis förfarande,  där  kraven på att ämnena måste
vara testade infaller först för ämnen som tillverkas
eller importeras i höga volymer (> 1 000 ton/år) och
därefter  för ämnen i medelhöga  volymer  (10-1  000
ton/år) och  sist  för  ämnen  i  låga volymer (10
ton/år). Regeringen anser att rimliga tidpunkter för
krav  på information kan vara år 2005  för  ämnen  i
höga volymer och 2009 för ämnen i medelhöga volymer.
Skälet  till att högvolymkemikalier bör testas först
är att dessa kan ge upphov till störst exponering av
människor  och  miljön. Det kan dock finnas skäl att
utöka kraven på kunskap  för  ämnen  som  används  i
lägre   volymer  om  de  kan  misstänkas  ha  sådana
egenskaper   som  utgör  en  särskild  risk.  Enligt
regeringens bedömning  bör Sverige verka för att det
ställs krav på kunskap om  kemiska ämnens hälso- och
miljöegenskaper inom EU. Detta  kan  ske  genom  att
EU:s regler ändras så att samma krav ställs på såväl
nya  ämnen,  som  skall släppas ut på den gemensamma
marknaden, som på existerande  ämnen. Ämnen som inte
uppfyller kraven bör inte få förekomma på marknaden.
Sverige bör också verka för att  EU:s  regler ändras
så  att  företagen  får ett tydligt ansvar  för  att
bedöma riskerna med de ämnen som de tillverkar eller
importerar samt vidta  behövliga  åtgärder  för  att
begränsa  riskerna. Sverige bör såväl inom EU som på
nationell nivå  verka  för  en kraftfull satsning på
utveckling av testmetoder som  kan minska behovet av
försöksdjur. Regeringen avser  att  i  en  skrivelse
under våren 2001 ge riksdagen en beskrivning  av  de
frågor   som   hör   samman   med   användningen  av
försöksdjur.  Som  delmål 2 föreslår regeringen  att
varor senast 2010 skall vara försedda med hälso- och
miljöinformation om de farliga ämnen som ingår.




Motionerna




I  motion MJ28 (m) framhålls  att  arbetet  för  att
skapa  en  giftfri  miljö  för  människor  inte  får
innebära   att   antalet  djurförsök  ökar.  Det  är
angeläget  att  nya  testmetoder  som  kräver  färre
djurförsök  kommer  fram  och  att  försöksdjursfria
testmetoder kan  utvecklas.  De målformuleringar som
nu   föreligger   beträffande   kunskapsutvecklingen
avseende  kemiska ämnens hälso- och  miljöegenskaper
och den tidsplan  som  sätts  för detta arbete måste
bringas  i  samklang  med målet att  minska  antalet
djurförsök och att försöksdjursfria  alternativ  kan
användas. Enligt motion MJ31 (c) är det med tanke på
vissa ämnen, som kan finnas kvar i miljön i många år
efter  att  tillflödet  slutat,  viktigt  med en hög
ambitionsnivå   i   framtagningen  av  data  så  att
tillflödet av dessa ämnen  kan  stoppas. Detta är av
stor betydelse när det gäller möjligheterna  att  nå
generationsmålet. Data skall finnas tillgängliga för
ämnen som hanteras i höga och medelhöga volymer till
år 2005 respektive år 2009 (yrkande 1).




Utskottets ställningstagande




Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper
är   grundläggande   för   allt  säkerhetsarbete  på
kemikalieområdet,  och  därmed   också   en   viktig
förutsättning   för   att   skydda   den  biologiska
mångfalden  och människors hälsa. Sådan  kunskap  är
också en förutsättning  för  att  kunna bedöma vilka
ämnen    som  omfattas  av  lagstiftning   samt   av
fastställda   riktlinjer   för   kemikaliepolitiken.
Vidare finns det stor risk för att  det av riksdagen
antagna  övergripande  miljökvalitetsmålet   Giftfri
miljö inte kan nås om delmål 1 inte uppnåtts till år
2010. Med tanke bl.a. på den testningskapacitet  som
finns   på   laboratorier   behövs   viss   tid  för
genomförandet  av  testningen  av  det stora antalet
existerande  ämnen.  Som  regeringen  förordar   bör
därför  ett stegvis förfarande tillämpas, där kraven
på att ämnena  måste vara testade infaller först för
ämnen som tillverkas eller importeras i höga volymer
och därefter för  ämnen i medelhöga volymer och sist
för  ämnen  i låga volymer.  Högvolymkemikalier  bör
testas först  eftersom  dessa  kan  ge  upphov  till
störst  exponering av människor och miljön. I likhet
med   regeringen   anser   utskottet   att   rimliga
tidpunkter för krav på information kan vara år  2005
för ämnen  i  höga  volymer  och år 2009 för ämnen i
medelhöga volymer. Delmålet behöver  dock nås senast
år 2010. Skälen till detta är att delmålet också har
stor  betydelse  för  möjligheterna  att  nå  övriga
delmål.  Så   länge  som  kunskap  saknas  om ämnens
egenskaper  finns  det  risk för att ämnena hanteras
felaktigt och därmed orsakar skador. Med det anförda
föreslår    utskottet   att   riksdagen    godkänner
regeringens förslag  beträffande  delmålen  1 och 2.
Därmed avstyrks motion MJ31 (c) yrkande 1 i den  mån
den inte kan anses tillgodosedd.


Att  testa  kemikaliers  hälso- och miljöfarlighet
med  dagens  metoder  medför att  djurförsök  krävs.
Dessa är både dyra och tidskrävande, och metoder för
testningen av ämnena på  ett sådant sätt att antalet
djurförsök begränsas bör  utvecklas. En strategi kan
vara     att    inledande    översiktliga     tester
(screeningtester)  görs  med  in  vitro-metoder. Som
framgår av propositionen avser regeringen  att verka
för  att  ett  förfaringssätt  liknande detta införs
inom   EU  i  de  fall   acceptabla  metoder   finns
tillgängliga.  Vidare  är  det  viktigt  att Sverige
såväl  nationellt som inom EU kraftfullt verkar  för
att  testmetoder  som  begränsar  antalet djurförsök
utvecklas och utvärderas,  så  att de kan ligga till
grund för  förändrade standarder.  Införandet av ett
stegvis   förfarande  beträffande  testkraven,   som
redovisats   ovan,   kompletterat   med   nu  nämnda
screeningmetoder   för att urskilja vilka ämnen  som
är  farliga  eller  särskilt  farliga  skulle  också
bidra till att minska antalet djurförsök. Regeringen
avser också att verka  för   en utvärdering av vilka
försöksdjursfria  testmetoder  som  kan  ersätta  de
metoder som används i dag. En sådan  utvärdering bör
också    bedöma    det    fortsatta     behovet   av
metodutveckling och behovet av resurser. Som framgår
av  propositionen  kommer  regeringen  i en särskild
skrivelse  att  ge  riksdagen en beskrivning  av  de
frågor   som   hör  samman   med   användningen   av
försöksdjur.  Skrivelsen är avsedd att ge fördjupade
upplysningar  om  bl.a.  verksamhetens   omfattning,
ändamål,   kraven    på    verksamheten    i   bl.a.
djurskyddslagstiftningen,  de  etiska  övervägandena
och  de  resultat  som uppnås genom användningen  av
försöksdjur.  Det  kommer  också  att ges exempel på
metoder  som  ersätter   eller förfinar  alternativt
minskar  användningen  av  försöksdjur.   Skrivelsen
beräknas överlämnas till riksdagen under våren 2001.
Det anförda tillgodoser i allt väsentligt syftet med
motion  MJ28  (m).  Utskottet  föreslår  därför  att
motionen lämnas utan vidare åtgärd.




Delmål 3: Utfasning av särskilt
farliga ämnen




Utskottets förslag i korthet


Utskottet  föreslår  att  riksdagen godkänner
regeringens  förslag  beträffande  delmål  3.
Därmed avstyrks ett motionsyrkande (c) om att
målsättningen     för     utfasningen      av
arvsmassepåverkande                       och
fortplantningsstörande  ämnen i nyproducerade
varor  sätts till år 2005.  Mot  bakgrund  av
regeringens förslag avseende delmål 3 och det
pågående   arbetet,   nationellt   såväl  som
internationellt,     med     att     begränsa
användningen av kvicksilver föreslås att  ett
antal yrkanden om förbud mot kvicksilver m.m.
(v,  c,  mp)  lämnas  utan vidare åtgärd. Mot
bakgrund  av  bl.a.  att regeringen  har  för
avsikt att pröva möjligheterna  att  förbjuda
amalgam  av  miljöskäl  är utskottet inte  nu
berett   att   föreslå  någon   åtgärd   från
riksdagens  sida   med   anledning  av  flera
yrkanden  (v,  c,  fp,  mp) om  åtgärder  mot
användningen av amalgam.  Vidare avstyrks ett
motionsyrkande   (c)  eftersom   det   enligt
utskottets mening  i  första hand ankommer på
regeringen att överväga  eventuella  åtgärder
beträffande   varor,   innehållande   farliga
ämnen, som satts ut på marknaden innan  målen
om utfasning börjar gälla. Ett yrkande (s) om
återföring        av        gödsel-       och
bekämpningsmedelsavgifter    avstyrks     med
hänvisning till pågående beredning.


Propositionen




Regeringen föreslår i fråga om utfasning av  farliga
ämnen att följande skall gälla.




Nyproducerade  varor  skall  så långt det är möjligt
vara fria från:




   cancerframkallande,                (cancerogena),
arvsmassepåverkande         (mutagena)        och
fortplantningsstörande    (reprotoxiska)    ämnen
senast år 2007 om varorna är avsedda att användas
på   ett   sådant  sätt  att  de  kommer   ut   i
kretsloppet,




   nya   organiska    ämnen    som   är   långlivade
(persistenta) och bioackumulerande,  så snart som
möjligt, dock senast år 2005,




   övriga  organiska  ämnen som är mycket långlivade
och mycket bioackumulerande senast år 2010,




   övriga  organiska ämnen  som  är  långlivade  och
bioackumulerande senast år  2015,




   kvicksilver  senast  år 2003 samt kadmium och bly
senast år 2010.




Dessa   ämnen   skall   inte   heller   användas   i
produktionsprocesser om inte företaget  kan visa att
hälsa  och  miljö  inte kan komma till skada.  Redan
befintliga    varor,  som   innehåller   ämnen   med
ovanstående egenskaper  eller  kvicksilver,  kadmium
samt  bly,  skall hanteras på ett  sådant  sätt  att
ämnena inte läcker  ut  i   miljön.  Delmålet  avser
ämnen  som  människan framställt eller utvunnit från
naturen. Delmålet  avser  även  ämnen som ger upphov
till ämnen med ovanstående egenskaper,  inklusive de
som bildats oavsiktligt.


Enligt    regeringens   bedömning   bör   delmålet
kompletteras  till  att omfatta även hormonstörande,
allergiframkallande och  nervskadande  ämnen,  ämnen
som  är  skadliga för immunsystemet samt andra ämnen
som bedöms innebära  motsvarande risk för människor.
Strategier  för  genomförandet  av  delmålet  och en
precisering  av kriterier för utfasningen  av  dessa
farliga ämnen bör vara  framtagna senast år 2005.


När  det gäller  kriterier  för  särskilt  farliga
ämnen  gör   regeringen   följande   bedömning.  Vid
tolkningen  av vad som skall avses med  begreppen  i
delmålet bör  följande gälla. Med "mycket långlivade
ämnen" avses ämnen  som  har en halveringstid som är
längre än 26 veckor i simuleringstest  vid 20°C. Med
"mycket bioackumulerande ämnen" avses ämnen  som har
en  biokoncentrationsfaktor  högre  än  5  000.  Med
"långlivade   ämnen"   avses   ämnen   som   har  en
halveringstid   som  är  längre  än  åtta  veckor  i
simuleringstest  vid   20°C.  Med  "bioackumulerande
ämnen"      avses      ämnen     som     har      en
biokoncentrationsfaktor högre än 2 000. De ämnen som
skall omfattas av riktlinjen  om cancerframkallande,
arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen
bör vara de ämnen som klassificerats med avseende på
dessa  egenskaper inom kategori  1  eller  2  i  EG-
direktivet     (67/548/EEG)    om    klassificering,
förpackning och märkning av farliga ämnen.


Beträffande EU-inriktade  strategier  för  att  nå
delmål  3 avser regeringen att inom EU verka för att
regler införs som förbjuder användningen av de ämnen
som omfattas  av  delmålet. På nationell nivå bör de
riktlinjer som kommer  till  uttryck i delmålet vara
vägledande för företagens  arbete fram till dess att
bindande  regler  införs  inom   EU.  I  ett  längre
perspektiv avser regeringen att verka  för en global
utfasning av de ämnen som omfattas av delmålet.


Motionerna




Enligt  motion  MJ31 (c) yrkande 2 bör målsättningen
för   utfasningen   av    arvsmassepåverkande    och
fortplantningsstörande  ämnen  i nyproducerade varor
sättas till år 2005. Med tanke på  de  effekter  som
dessa  ämnen  kan  ha för både människor och djur är
det befogat med en offensivare målsättning. Eftersom
dessa  ämnen  redan  finns   i  samhället  är  varje
reduktion viktig. Vad gäller befintliga  varor  samt
varor  som  kommer  att sättas ut på marknaden innan
målen om utfasning börjar  gälla  och som innehåller
farliga  ämnen  bör  utredas  vilka möjligheter  som
finns  för  insamling,  stopp  för   användning  och
omhändertagande (yrkande 3).


När det gäller kvicksilver framhålls i motion MJ30
(mp)  yrkande  1  att det krävs vissa förtydliganden
avseende utfasningen  av  kvicksilver senast till år
2003. I propositionen anges  att regeringens förslag
i   denna   del   i   huvudsak  överensstämmer   med
Kemikalieutredningens  förslag.  För  att  det  inte
skall  råda  någon tvekan  om  innebörden  av  detta
förslag föreslås  att  texten tydliggörs på följande
sätt.  Det  nationella förbudet  mot  användning  av
kvicksilver  görs   heltäckande   senast   år  2003,
förbudet   utformas   så  att  vissa  tidsbegränsade
undantag  kan medges och  anmälan  till  EU  om  ett
sådant nationellt  förbud  skall ses som en strategi
för att driva på utfasningen  av  kvicksilver i hela
unionen.  I  motion MJ31 (c) framhålls  att  Sverige
sedan  år  1996   har   ett  förbud  mot  export  av
kvicksilver. Kemikalieinspektionen  kan om det finns
särskilda  skäl  meddela undantag från  förbudet.  I
nuläget finns fem  sådana  dispenser.  Propositionen
klarlägger  inte  hur förhållandet mellan  målet  om
nyproducerade  varor   och  exportdispenserna  skall
behandlas.  Det kan enligt  motionärerna  inte  vara
rimligt  att  Sverige   skall   tillåta   export  av
kvicksilver   när   vi   själva   har  som  mål  att
nyproducerade   varor   inte   skall   få  innehålla
kvicksilver  (yrkande  4).  Handel  med  varor   som
innehåller kvicksilver sker mellan olika länder både
inom  och  utom  EU.  Det är därför av stor vikt att
även utfasningen sker inom  EU  och internationellt.
Sverige  borde  anmäla  ett  generellt   förbud  mot
kvicksilver,  och i den mån ett sådant förbud  anses
strida mot gemensamma  EU-regler  bör  Sverige pröva
att  åberopa  miljögarantin.  Ett  sådant  generellt
förbud mot kvicksilver bör utformas så att möjlighet
finns   för  tidsbegränsade  undantag  (yrkande  5).
Enligt  motion   MJ750   (v)   går  avvecklingen  av
kvicksilver i landet trögt, i vissa  fall  till  och
med  bakåt. Även rening och insamling av kvicksilver
har under  senare  år  varit otillfredsställande. En
del     kommuner     har    genomfört     berömvärda
insamlingsinsatser,  men   detta  är  otillräckligt.
Detta måste beaktas vid det  fortsatta  arbetet  med
kommande miljömålspropositioner (yrkande 1). Sverige
tillförs utifrån med vindarna 400 kg kvicksilver per
år   vilket   motsvarar   ca  10  %  av  den  totala
belastningen. Kolförbränning  i  Tyskland är en stor
källa.  I  övrigt sjunker kvicksilveranvändningen  i
USA och EU tack vare ökad miljöinsikt. Nya marknader
har dock vunnits  i  bl.a. Sydamerika och Afrika. EU
eller den svenska regeringen har såvitt känt är inte
reagerat på detta förhållande.  En stor del av detta
kvicksilver kommer från Europa. Ett  annat stort och
växande     problem    är    den    snabbt    ökande
kolförbränningen,  med  undermålig  rökgasrening,  i
länder  som  Kina och Indien. Regeringen bör inom EU
och  andra  internationella   organ  verka  för  att
kvicksilverhanteringen avvecklas globalt och att den
verksamhet som ändå sker bedrivs  på  ett miljö- och
hälsoriktigt sätt (yrkande 3).


I  flera  motioner  framförs krav på åtgärder  mot
användningen av amalgam. Enligt motion MJ29 (fp) bör
regeringen vidta nödvändiga  åtgärder  för att kunna
införa ett förbud mot användningen av amalgam senast
fr.o.m.  år  2002.  Arton  månader  efter  att   det
medicintekniska  direktivet  antagits, vilket skedde
den   5   november  1998,  skall  bestämmelserna   i
direktivet  vara  tillämpliga.  Regeringen avsåg att
vidta nödvändiga åtgärder för att  kunna  införa ett
förbud mot användningen av amalgam senast fr.o.m. år
2001. Nu är vi snart inne i tredje månaden  av detta
år och något förslag på förbud mot amalgam har  ännu
inte  lagts  fram.  I  motion  MJ30  (mp)  yrkas att
kvicksilverförbudet  omedelbart   utvidgas till  att
gälla   även   amalgam.   I   miljömålspropositionen
(1997/98:145)  anges som regeringens  bedömning  att
användningen    av     kvicksilver,     förutom    i
kloralkaliindustrin,  bör  upphöra  till  år   2000.
Miljöpartiet   anser   inte   att  det  finns  någon
anledning att ytterligare avvakta  utvecklingen inom
EU  innan  ett  svenskt  totalförbud  kan   införas.
Sverige  bör  driva  på om ett EU-förbud mot amalgam
genom att omedelbart anmäla  ett  nationellt  förbud
(yrkande  2). Enligt motion MJ31 (c) yrkande 6 skall
kvicksilvret    i   tandvården   från   miljö-   och
hälsopolitiskt   hänseende   behandlas   som   annat
kvicksilver i samhället. Kvicksilverhanteringen inom
den svenska tandvården  uppgår  till  ungefär 975 kg
per år, och amalgam är den dominerande  källan  till
utsläpp  av kvicksilver i Sverige. Detta sker främst
i form av  utsläpp  till  luft  och  avlopp.  Även i
motion  MJ750  (v)  uppmärksammas  att  amalgam  med
kvicksilver  fortfarande  används i en förvånade hög
grad.   År   1997   tillfördes  marknaden   980   kg
kvicksilver via amalgam.  Jämfört med utsläppen från
industrin    är   detta   stora   mängder.    Enligt
motionärerna finns  det  t.o.m. en tendens till ökad
användning.   Avvecklingen   av   kvicksilverhaltigt
amalgam måste fullföljas (yrkande  2). Enligt motion
MJ754   (c)   bör   amalgamfrågan   föras   upp   på
dagordningen under Sveriges ordförandetid för  EU, i
syfte  att  möjliggöra  ett  förbud  mot  ämnet  som
tandfyllningsmaterial.


I  motion MJ248 (s) framförs krav om återföring av
gödsel- och bekämpningsmedelsavgifter (yrkande 3).


Utskottets ställningstagande




Som  framgår   av   propositionen   utgår   delmålet
Utfasning av särskilt farliga ämnen i huvudsak  från
de    av    riksdagen   tidigare   fastställda   nya
riktlinjerna     för    kemikaliepolitiken    (prop.
1997/98:145, bet.  1998/99:MJU6,  rskr. 1998/99:87).
Utgångspunkten för riktlinjerna är  bl.a.  att ämnen
som är långlivade och bioackumulerande alltid  utgör
en  potentiell  risk  för  människors  hälsa och för
miljön.  Långlivade ämnen kan  spridas långväga  med
vindar och  strömmar  eller  genom handel med varor.
Därigenom riskerar de att hamna  i  känsliga miljöer
där     effekterna     blir     särskilt      stora.
Cancerframkallande,     arvsmassepåverkande    eller
hormonstörande     (inkl.    fortplantningsstörande)
effekter är så allvarliga  att  ämnen  med  någon av
dessa   egenskaper  inte  skall få orsaka ofrivillig
exponering. Metallerna kvicksilver   och bly är båda
mycket giftiga och dessutom bioackumulerande, vilket
innebär  att  de  kan  tas  upp  och ansamlas  i  en
organism.  Kadmium  kan  ge  skador  på  njurar  och
skelett. Den långa bromssträcka som behövs  för  att
få ned halterna av långlivade ämnen i miljön gör att
åtgärder  bör  vidtas  mot  dem  även  om det saknas
uppgifter om att de är toxiska (giftiga).


Delmålet  innebär  ett  förändrat sätt att  se  på
vilket underlag som krävs för att vidta åtgärder mot
farliga ämnen. I dag är den gängse synen inom EU att
fullständiga riskbedömningar  krävs  för  att  vidta
begränsningsåtgärder   mot   ämnen.  EU:s  nuvarande
arbete med riskbedömningar går dock mycket långsamt.
Innebörden av delmålet är att  för  effekter  som är
särskilt   allvarliga   skall  kännedom  om  ämnenas
inneboende  hälso-  och  miljöfarlighet   räcka  som
underlag   för   att  fasa  ut  ämnet.  Fullständiga
riskbedömningar skall  alltså  inte   behövas. På så
vis   kan  takten  i  riskbegränsningsarbetet   ökas
avsevärt   i   förhållande  till  dagens  läge,  och
åtgärder kommer  att  kunna vidtas mot de farligaste
ämnena inom rimlig tid.  I  delmålet  har  de  olika
ämneskategorierna    delats    upp    och    närmare
preciseringar gjorts beträffande när olika delar  av
målet  bör  vara uppfyllda. Årtalen har valts så att
industrin  ges   skälig  tid  för  omställning.  Som
regeringen    anför    minskar     de     ekonomiska
konsekvenserna  om  utfasningen av ämnena i huvudsak
kan ske i takt med övrig  produktutveckling.  Vidare
framhålls  att  delmålet med tiden behöver utvecklas
till att omfatta  fler  egenskaper  än  i   dag, och
regeringen     har     för     avsikt     att     ge
Kemikalieinspektionen   i   uppdrag  att  komma  med
förslag till vilka  egenskaper som skall omfattas av
delmålet och kriterier för dessa egenskaper. Med det
anförda föreslår utskottet att  riksdagen  godkänner
regeringens  förslag  beträffande  delmål  3. Därmed
avstyrks motion MJ31 (c) yrkande 2.


Som   redovisats  ovan  under  delmål  3  föreslår
regeringen  att  nyproducerade varor så långt det är
möjligt skall vara  fria  från kvicksilver senast år
2003.  Kvicksilver  skall  inte  heller  användas  i
produktionsprocesser om inte  företaget kan visa att
hälsa  och miljö inte kan komma  till  skada.  Redan
befintliga  varor  som  innehåller kvicksilver skall
hanteras på ett sådant sätt  att  kvicksilvret  inte
läcker ut i miljön. Härutöver bör även uppmärksammas
att  ett  antal  åtgärder tidigare har vidtagits för
att   begränsa   omsättningen   av   kvicksilver   i
samhället. Användningen  av  kvicksilver  är  i  dag
reglerad i förordningen (1998:944) om förbud m.m.  i
vissa  fall  i  samband  med hantering, införsel och
utförsel av kemiska produkter. Ett förbud mot export
av kvicksilver  samt av vissa  varor  som innehåller
kvicksilver      infördes     redan     år     1996.
Kemikalieinspektionen     (Kemi)     får     meddela
föreskrifter om undantag från förbudet om det  finns
skäl.  Detta  har  hittills skett endast i ett fåtal
fall.  För  att  ytterligare  begränsa  användningen
anmälde regeringen  den  6  juli 2000 ett förbud mot
användning av kvicksilver till  EU. Förbudet innebär
att  kvicksilver  och  beredningar  där  kvicksilver
ingår  inte  får  användas  som analyskemikalie  och
reagens från år 2004 annat än för forskningsändamål.
Kvicksilver    får   inte   heller   användas    för
kloralkaliproduktion från år 2010. Vidare bemyndigas
KemI att meddela  föreskrifter  om  högsta  tillåtna
mängd kvicksilver i ljuskällor. Enligt vad utskottet
erfarit har Europeiska kommissionen mot bakgrund  av
pågående förhandlingar om direktiv om elektriska och
elektroniska  produkter  beslutat om en frysningstid
på tolv månader. Detta beror  på  att ljuskällor tas
upp i det sammanhanget. Enligt vad utskottet erfarit
förbereder regeringen en ny anmälan  som  innehåller
samma delar som den tidigare förutom bemyndigande om
kvicksilver   i   ljuskällor.  En  anmälan  kan  som
regeringen framhåller leda till att frågan får högre
prioritet för gemensamma åtgärder  inom unionen, och
den fortsatta hanteringen av denna bör även kunna ge
vägledning för om introduktion  av nationella förbud
kan vara en framkomlig väg att begränsa användningen
av    kvicksilver.    Enligt    uppgift    behandlar
kommissionen    dessutom    kvicksilver    som   ett
prioriterat       ämne      under      det      s.k.
begränsningsdirektivet.  En kompletterande studie om
kvicksilver pågår för närvarande  och  beräknas vara
avslutad under detta år. Frågan kan därmed behandlas
av kommissionen och medlemsstaterna under  år  2002.
Vidare  bör  uppmärksammas att regeringen tillkallat
en särskild utredare  (M  1999:01)  för  att se över
möjligheterna  att  skapa  ett djupt bergförvar  för
kvicksilveravfall. Utredningen skall redovisas den 1
juli  2001. Med det anförda föreslår  utskottet  att
motionerna MJ30 (mp) yrkande 1, MJ31 (c) yrkandena 4
och 5 samt  MJ750  (v) yrkandena 1 och 3 lämnas utan
riksdagens vidare åtgärd.


Arbetet med att avveckla  användningen av amalgam
har  pågått under flera år. Regeringen  aviserade  i
budgetpropositionen  för  år  1999 (prop. 1998/99:1)
sin  avsikt att vidta nödvändiga  åtgärder  för  att
kunna införa ett förbud mot användningen av amalgam.
Detta  beräknades  kunna ske senast fr.o.m. år 2001.
Regeringen bedömde att ett förbud mot amalgam skulle
kunna införas mot bakgrund av ett föreslaget tillägg
till  EU-direktivet  om   medicintekniska  produkter
(93/42/EEG).    Enligt   vad   som    redovisas    i
budgetpropositionen   för   innevarande   år  (prop.
2000/01:1,  bilaga  15, avsnitt 3.5.3) har det  dock
visat  sig att tillägget  slutligen  fått  en  sådan
utformning  att  det  troligen inte blir möjligt att
införa ett förbud med stöd härav. Dessutom har EU på
senare  tid  ingått avtal  med  andra  länder,  s.k.
tredjelandsavtal,  om medicintekniska produkter, och
sådana avtals betydelse  måste  utredas.  Regeringen
undersöker nu möjligheterna att förbjuda amalgam  av
miljöskäl.  Utskottet  förutsätter  att detta arbete
slutförts  senast år 2003. Mot bakgrund  härav  samt
med  hänvisning   till   vad   som  redovisats  ovan
beträffande delmål 3 och det arbete  som  pågår  för
att begränsa omsättningen av kvicksilver i samhället
föreslår  utskottet  att  motionerna MJ29 (fp), MJ30
(mp)  yrkande  2,  MJ31  (c) yrkande  6,  MJ750  (v)
yrkande 2 och MJ754 (c) nu  lämnas  utan  riksdagens
vidare åtgärd.


Ämnen  med  egenskaper  som  avses i delmålet  har
använts under  lång tid. Därför   finns många sådana
ämnen i varor som är i bruk i samhället  i  dag. Det
kan   röra  sig  om  varor  som  har  en återstående
förväntad     livstid     på     flera    decennier.
Kemikalieinspektionen  och Naturvårdsverket  har  på
regeringens uppdrag redovisat  en översiktlig studie
(Rapport 5036) av upplagring och  flöden  av farliga
kemikalier i samhället. Syftet med studien har varit
att  ge  underlag  för bedömningar om vilka åtgärder
som behövs för att öka  kunskaperna  om  och  bättre
kunna  följa  farliga  ämnens förekomst i samhället,
deras  läckage  till  miljön   och  exponeringen  av
människor.  I rapporten konstateras  att  befintliga
kunskaper om  förekomst  och flöden av farliga ämnen
har  betydande  brister.  Detta  gäller  inte  minst
förekomsten av farliga ämnen  i varor och emissioner
från  varor  samt  oavsiktligt  framställda   ämnen.
Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket lämnar en
rad förslag till hur de själva och andra myndigheter
bör  agera för att fylla  kunskapsluckorna. I likhet
med  regeringen   anser   utskottet  att  varor  som
innehåller ämnen med egenskaper som avses i delmålet
måste hanteras på ett sådant  sätt  att  ämnena inte
läcker ut i miljön eller kan förorsaka exponering av
människor. Enligt utskottets mening får det  dock  i
första  hand  ankomma  på  regeringen  att  överväga
behovet av eventuella åtgärder när det gäller  dessa
varor.  Utskottet  avstyrker  därmed motion MJ31 (c)
yrkande 3.


Som    framhålls    i   budgetpropositionen    för
innevarande  budgetår  (prop.  2000/01:1  volym  11,
utgiftsområde 23, s. 42  f.) har de avgiftssystem på
kväve  i  handelsgödsel  och   bekämpningsmedel  som
tillämpats sedan länge i Sverige  varit  föremål för
diskussioner    såväl    vad    gäller   avgifternas
konstruktion  som  deras  effektivitet.   Frågan  om
avgifternas  konstruktion  och  disposition  är   nu
föremål  för  beredning,  och  regeringen  avser att
återkomma  till  frågan  i vårpropositionen 2001.  I
avvaktan på resultatet av  detta  arbete  bör motion
MJ248  (s) yrkande 3 inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.




Delmål 4: Fortlöpande minskning av
hälso- och miljöriskerna med
kemikalier samt delmål 5: Riktvärden
för miljökvalitet


Utskottets förslag i korthet


Utskottet  föreslår  att  riksdagen godkänner
regeringens  förslag beträffande  delmålen  4
och  5. Ett motionsyrkande  (c)  om  barnper-
spektivet  vid riskvärdering avstyrks då dess
syfte kan anses  tillgodosett med hänsyn till
att  all riskbedömning  av  kemikalier  måste
utgå från  de  känsligaste  individerna, barn
och andra känsliga grupper. Vidare  avstyrker
utskottet          motionsyrkanden         om
försiktighetsprincipens tillämpningen i visst
fall (mp), åtgärder  mot trifenylfosfat (mp),
formalin      (mp)     och     kopparbaserade
båtbottenfärger (mp).


Propositionen




Regeringen föreslår  under  delmål  4 att hälso- och
miljöriskerna  vid  framställning och användning  av
kemiska ämnen skall minska  fortlöpande fram till år
2010  enligt  indikatorer  och nyckeltal  som  skall
fastställas av berörda myndigheter.  Under samma tid
skall förekomsten och användningen av  kemiska ämnen
som    försvårar  återvinning  av  material  minska.
Delmålet avser ämnen som inte omfattas av delmål 3.


Enligt       regeringens       bedömning       bör
Kemikalieinspektionen  och Naturvårdsverket utveckla
indikatorer  och  nyckeltal   för   att   följa  upp
riskminskningen    enligt   delmålet.   Tillverkare,
importörer, leverantörer  och  användare  av kemiska
produkter  och andra varor bedriver ett systematiskt
miljöarbete   t.ex.   med   stöd   av   system   för
miljöledning  som omfattar kemikaliesäkerhet. De tar
ansvar för produkterna,  så  att  dessa  inte medför
oacceptabla risker i något hanteringsled.


Regeringen avser att verka för att arbetet med att
bedöma och kontrollera risker inom EU ändras så att


1. det  i  huvudsak  inriktas mot de ämnen som  inte
omfattas av delmålet  om  utfasning  av  särskilt
farliga  ämnen  (delmål  3),  eftersom  dessa bör
fasas ut utan att  riskbedömning behöver göras,


2.
3. företagen ges ett större ansvar för riskbedömning
och riskhantering,
4.
5. arbetet med riskbedömningarna påskyndas genom att
bedömningsmetoderna utvecklas.
6.


Regeringen  föreslår  vidare under delmål 5 att  det
för  minst  100  utvalda  kemiska  ämnen,  som  inte
omfattas  av delmål 3, senast  år  2010 skall finnas
riktvärden   fastlagda   av   berörda   myndigheter.
Riktvärdena   skall   ange   vilka  halter  som  får
förekomma  i  miljön  eller vilka  halter  människor
högst får utsättas (exponeras)  för.  Syftet  är att
riktvärdena    på   sikt   skall   fastställas   som
miljökvalitetsnormer.


Enligt       regeringens       bedömning       bör
Kemikalieinspektionen   och   Naturvårdsverket   ges
huvudansvaret  för  att  utveckla riktvärdena. Andra
myndigheter bör involveras  i  arbetet  efter behov.
Företagen  måste  arbeta  för  att riktvärdena  inte
skall överskridas.


Motionerna




Enligt  motion  MJ31 (c) bör riksdagen  besluta  att
riktvärdena under delmål 5 skall fastställas utifrån
ett  barnperspektiv.   Enligt  motionärerna  är  det
mycket viktigt att man utgår  från  dem som är allra
känsligast  för  exponering  och  inte  utifrån  hur
mycket en vuxen man kan exponeras utan att  ta skada
(yrkande  7).  I  motion  MJ732  (mp)  framhålls att
trifenylfosfat,   som  är  en  mjukgörare  och   ett
flamskyddsmedel, har upptäckts av svenska forskare i
nya datorskärmar. Man  har funnit tio gånger så höga
halter  av  detta ämne som  i  bakgrundsnivån  efter
motsvarande två  års  arbete  framför  datorskärmen.
Trifenylfosfat  är  allergiframkallande. Vid  arbete
framför  datorn så andas  man  in  medlet,  och  det
elektriska fältet kring datorn gör att partiklar och
kemiska  föreningar   dras   mot   ansiktet  framför
skärmen.        Enligt        motionärerna       bör
försiktighetsprincipen  gälla  nya   flamskyddsmedel
(yrkande 1) och trifenylfosfat bör ersättas  med ett
mindre  skadligt  medel  (yrkande 2). I motion MJ736
(mp)     yrkas     att    omständigheterna     kring
begravningsverksamheten  vad  gäller  användandet av
formalin   blir   föremål  för  en  utredning.   Vid
kremering  omvandlas  formalin  till  koldioxid  och
vatten    men    vid     kistbegravningar    innebär
formalinbehandlingen   att   det   oerhört   giftiga
formalinet så småningom lakas  ut  till grundvattnet
och       vidare      ut      i      vattensystemen.
Kemikalieinspektionen  har  inte,  såvitt  känt  är,
följt    upp    användningen    av   formalin   inom
begravningsverksamheten. Naturvårdsverket  har  ännu
inte   undersökt   saken   närmare.  Socialstyrelsen
hänvisar  till  att  det  finns   klara  regler  och
Arbetarskyddsstyrelsen   pekar   på   att   bestämda
gränsvärden finns för hanteringen och att alla varor
med formalin skall vara märkta med varningstext. När
det     gäller     utfasning    av    kopparbaserade
båtbottenfärger  framhålls   i   motion  MJ757  (mp)
yrkande  2  att den bortre parentesen  borde  sättas
till den sista december 2001.




Utskottets ställningstagande




Miljömålet Giftfri  miljö  innebär  att  halterna av
ämnen som förekommer  naturligt i miljön skall  vara
nära   bakgrundsnivåerna   och   att   halterna   av
naturfrämmande  ämnen i miljön skall vara nära noll.
För  att  komma  till   rätta   med  de  hälso-  och
miljöproblem  som  förorsakas av kemikalier  behöver
åtgärder  i  första  hand   vidtas   mot   de  allra
farligaste  ämnena.  Som  anförts  ovan  räcker  det
därvid   med   att   känna   till  deras  inneboende
egenskaper  (delmål  3).  Vid  sidan   av  de  allra
farligaste ämnena, som åtgärdas på detta sätt, finns
ett stort antal  ämnen som inte är så farliga att de
omfattas av de kriterier för särskilt farliga  ämnen
som  regeringen  presenterat,  men  som  ändå är att
betrakta  som farliga. Dit hör alla de övriga  ämnen
som omfattas av klassificering och märkning på grund
av sin farlighet.  Dit  hör  också alla ämnen som på
grund av bristfälliga uppgifter  inte klassificerats
som hälso- och miljöfarliga i dag  men som kan komma
att omfattas av klassificeringen när  mer  uppgifter
kommer fram om dem. Till de farliga ämnena hör också
sådana som uppvisar andra farliga egenskaper  än  de
som  täcks  in  av dagens klassificeringssystem. Som
regeringen framhåller  är delmålets utgångspunkt att
användning av kemikalier  skall  ske  på  ett sådant
sätt  att  riskerna  minimeras.  Delmål 4 är således
inriktat  på  en  mer  allmän riskminskning  där  en
sammanvägning   görs   av  ämnenas   farlighet   och
människans exponering för  dem.  I  syfte  att kunna
definiera  vad  som enligt miljömålet Giftfri  miljö
skall avses med nära  bakgrundsnivåer  och nära noll
föreslås i propositionen att vissa riktvärden  skall
finnas fastlagda av berörda myndigheter (delmål  5).
Riktvärden är tänkta att utvecklas för ämnen som kan
innebära  risker  för  både  hälsa och miljö men som
inte omfattas av de generella  kraven  på utfasning,
enligt   delmål   3.   Utskottet  delar  regeringens
uppfattning  att  det  bör   tas   fram   riktvärden
fortlöpande  och  för minst 100 ämnen under perioden
fram  till  år  2010.   Med   det  anförda  föreslår
utskottet   att   riksdagen  godkänner   regeringens
förslag beträffande delmålen 4 och 5.


Som regeringen framhåller  i  propositionen  måste
all   riskbedömning   av  kemikalier  utgå  från  de
känsligaste individerna,  barn  och  andra  känsliga
grupper,  t.ex.  personer  med  speciella sjukdomar.
Barn är mer utsatta än vuxna av flera  skäl.  De har
låg  kroppsvikt  och  deras  immunförsvar och övriga
kroppsliga      försvarsmekanismer      är      inte
färdigutvecklade.  Barn  kommer  också på helt andra
sätt i direkt kontakt med mark och  föremål  som gör
att  intaget  eller  påverkan  av föroreningar eller
farliga   substanser  kan  bli  mycket   omfattande.
Eftersom det  kan  ta en livstid innan hälsoeffekter
uppträder eller kan  kopplas  till kemikaliepåverkan
är       det       synnerligen      viktigt      att
försiktighetsprincipen   tillämpas  när  det  gäller
bl.a. kemikaliers effekt på  barn och andra känsliga
grupper. Enligt utskottets bedömning  överensstämmer
det  anförda med vad som anförts i motion  MJ31  (c)
yrkande    7.   Yrkandet   påkallar   därmed   ingen
ytterligare riksdagens åtgärd.


När  det  gäller   den   i   motion   MJ732   (mp)
aktualiserade   frågan   om  försiktighetsprincipens
tillämpning  i  visst  fall  vill  utskottet  anföra
följande.  Enligt  de  allmänna  hänsynsreglerna   i
miljöbalkens    2    kap.    åligger    det    varje
verksamhetsutövare  att  undvika  att  använda eller
sälja  sådana  kemiska  produkter  som  kan  befaras
medföra risker för människors hälsa eller miljön  om
de  kan  ersättas med sådana produkter som kan anses
vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga
om varor som  innehåller eller behandlats med kemisk
produkt. Detta gäller även om inte ett ämne förbjuds
eller  blir  föremål   för   något   annat  slag  av
begränsning. Det åligger också alla som  bedriver en
verksamhet  eller  vidtar  en  åtgärd att iaktta  de
begränsningar  och  vidta  de försiktighetsmått  som
behövs för att förebygga, hindra  eller motverka att
verksamheten  eller  åtgärden  medför   skada  eller
olägenhet   för   människors   hälsa   eller   miljö
(försiktighetsprincipen).  Ett  fristående uttalande
att  viss  lagstiftning  skall  gälla   i   en  viss
situation har ingen statsrättslig funktion. Med  det
anförda   avstyrker   utskottet  motion  MJ732  (mp)
yrkande 1.


Någon  aktivitet  som  är   särskilt   riktad  mot
trifenylfosfat pågår inte i Regeringskansliet  eller
hos den ansvariga myndigheten. KemI bevakar givetvis
fortlöpande rapporteringen över negativa effekter av
olika  kemiska  produkter  och  kan  vid behov vidta
eller  föreslå  åtgärder.  Utskottet är därmed  inte
berett  att  föreslå något särskilt  uttalande  från
riksdagens sida  med  anledning av motion MJ732 (mp)
yrkande 2. Motionen avstyrks i berörd del.


Formalin är en vattenlösning  av formaldehyd som i
koncentrerad form ger upphov till  effekter på hälsa
och  miljö. Formaldehyden som är vattenlöslig  bryts
emellertid  snabbt  ned via myrsyra och därefter med
hjälp av mikroorganismer i jorden till koldioxid och
vatten. Enligt vad utskottet  erfarit  gör  KemI och
SNV därför bedömningen att de mängder som kan  komma
ut  i  miljön  på  grund av att formalin används vid
balsamering  inte kan  utgöra  ett  miljöproblem  av
betydelse.  Mängden   myrsyra  som  läcker  ut  från
jordbrukets    ensilageanläggningar    torde    vara
betydligt större.  Med  det  anförda avstyrks motion
MJ736 (mp).


När  det gäller de i motion MJ757  (mp)  framförda
synpunkterna        beträffande       kopparbaserade
båtbottenfärger vill  utskottet anföra följande. Två
av de riktlinjer som presenterades  i  propositionen
Svenska  miljömål  (prop.  1997/98:145)  handlar  om
metaller.  Den  ena  riktlinjen innebär att varor  i
huvudsak skall vara fria  från  kvicksilver, kadmium
och  bly,  vilken  inryms  i  delmål  3.  Den  andra
riktlinjen om metaller innebär att metaller i övrigt
används i sådana tillämpningar att de inte kommer ut
i  miljön i en omfattning som medför att  miljö  och
människors  hälsa  kan  komma till skada. I avvaktan
på mer fullständig kunskap bör särskild försiktighet
iakttas med att använda  metaller med hög toxicitet,
metaller för vilka halterna i människor eller miljön
redan förhöjts samt metaller vars naturliga halter i
miljön är låga. Metaller som används i stora volymer
i Sverige är bl.a. koppar,  zink,  krom  och nickel.
För dessa pågår eller planeras riskbedömningar  inom
EU. Som framhålls i propositionen är det viktigt att
Sverige  i  dessa sammanhang bidrar med de kunskaper
som  kommit fram  genom  svensk  forskning  och  att
Sverige   verkar   för   gemensamma  strategier  för
riskhantering.  Parallellt   med  det  bör  åtgärder
vidtas  nationellt  för  att stimulera  utbyte  till
hälso- och miljömässigt bättre  alternativ  inom  de
användningsområden   som   leder  till  stor  diffus
spridning.   Som   framgår   av  propositionen   har
Kemikalieutredningen identifierat  områden  med stor
diffus  spridning av metaller från varor, baserat på
aktuell metallforskning. Viktiga områden att  arbeta
med   i   det   sammanhanget   är   bl.a.  koppar  i
båtbottenfärger. Med det anförda föreslår  utskottet
att  motion MJ757 (mp) yrkande 2 lämnas utan  vidare
åtgärd.




Ekonomiska konsekvenser




Utskottets förslag i korthet


Utskottet  föreslår  att  ett  motionsyrkande
(kd)     om     resursförstärkningar     till
Kemikalieinspektionen  nu  lämnas utan vidare
åtgärd mot bakgrund av att regeringen har för
avsikt att återkomma till denna fråga.


Motionen




Enligt motion MJ32 (kd) bör den beslutade tidsplanen
för    miljö-kvalitetsmålen    (att     de     stora
miljöproblemen  utom  klimatfrågan  skall vara lösta
inom  en  generation)  också  gälla  delmålen.   Den
tidsplan   regeringen   presenterar  i  föreliggande
proposition är snävare. Även om det är angeläget att
offensiva mål uppställs,  måste  det  finnas rimliga
förutsättningar  för  deras uppfyllande för  att  de
skall vara meningsfulla.  Statens  ansvar  i arbetet
med   att   reducera  användningen  av  giftiga  och
hälsofarliga  ämnen  måste  uppmärksammas. Betydande
resurser behöver tillskjutas  ansvariga  myndigheter
om delmålen skall kunna nås inom uppsatt tid. Det är
mycket  svårt att bedöma förutsättningarna  för  att
producenter  i samverkan med myndigheter skall kunna
hålla tidsramarna, när regeringen inte redovisar hur
stora resurser  man  från statens sida är beredd att
satsa.  Regeringen  bör   skyndsamt   återkomma  med
förslag       om      resursförstärkningar      till
Kemikalieinspektionen.




Utskottets ställningstagande




Som framhålls i  propositionen  kräver genomförandet
av  delmålen, nationellt och inom  EU,  insatser  av
svenska  myndigheter.  Den myndighet som berörs mest
av     genomförandet    är    Kemikalieinspektionen.
Inriktningen  på  inspektionens  framtida arbete och
frågan  om hur myndighetens arbete skall finansieras
har  utretts  av  Kemikalieutredningen.  Utredningen
redovisade sina förslag  i  början  av januari 2001.
Kemikalieutredningen föreslår i sitt betänkande (SOU
2001:4)   förstärkningar   av  Kemikalieinspektionen
under   de   närmaste   tre  åren.   De   föreslagna
förstärkningarna med nya  tjänster  och  ytterligare
medel   avser   främst   tillsynen  enligt  14  kap.
miljöbalken,  det EU-inriktade  riskbedömnings-  och
riskbegränsningsarbetet   samt   övrigt  arbete  med
anledning  av  huvudansvaret för miljökvalitetsmålet
Giftfri  miljö.  Eftersom   regeringen   avser   att
återkomma   till  frågan  om  Kemikalieinspektionens
resursbehov och  frågan  bör  bedömas  i samband med
budgetregleringen föreslår utskottet att motion MJ32
(kd) nu lämnas utan vidare åtgärd.


Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning  till  de  motiveringar  som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:




1. Delmål för att uppnå miljökvalitetsmålet
Giftfri miljö


Riksdagen  godkänner  regeringens förslag  till
fem  delmål  under  miljökvalitetsmålet   Giftfri
miljö   samt   avslår    motionerna  2000/01:MJ27
yrkande 2 och 2000/01:MJ31 yrkandena 1 och 2.


Reservation 1 (m)


Reservation 2 (c)


2. Utgångspunkter i arbetet för Giftfri
miljö


Riksdagen   avslår   motionerna    2000/01:MJ27
yrkande 1 och 2000/01:MJ711 yrkande 33.


Reservation 3 (m)


Reservation 4 (c)


3. Produktvalsprincipen


Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:MJ838
yrkande 9 och 2000/01:U511 yrkande 14.


Reservation 5 (mp)


4. Försiktighetsprincipen


Riksdagen  avslår motion  2000/01:U217  yrkande
13.


5. Användningen av försöksdjur


Riksdagen avslår motion  2000/01:MJ28.


6. Avveckling av kvicksilver


Riksdagen   avslår    motionerna   2000/01:MJ30
yrkande 1, 2000/01:MJ31   yrkandena  4 och 5 samt
2000/01:MJ750 yrkandena 1 och 3.


Reservation 6 (c, fp)


7. Amalgam


Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:MJ29,
2000/01:MJ30 yrkande 2, 2000/01:MJ31  yrkande  6,
2000/01:MJ750 yrkande 2 och 2000/01: MJ754.


Reservation 7 (c)


8. Farliga ämnen i befintliga varor


Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ31 yrkande 3.


9. Återföring av gödsel- och
bekämpningsmedelsavgifter


Riksdagen  avslår motion  2000/01:MJ248 yrkande
3.


10. Riktvärden för miljökvalitet utifrån
ett barnperspektiv


Riksdagen avslår  motion   2000/01:MJ31 yrkande
7.


11. Nya flamskyddsmedel och
försiktighetsprincipen


Riksdagen avslår motion  2000/01:MJ732  yrkande
1.


12. Trifenylfosfat


Riksdagen  avslår motion  2000/01:MJ732 yrkande
2.


13. Formalin


Riksdagen avslår motion  2000/01:MJ736.


14. Kopparbaserade båtbottenfärger


Riksdagen avslår  motion  2000/01:MJ757 yrkande
2.


Reservation 8 (mp)


15. Kemikalieinspektionens resursbehov


Riksdagen avslår motion  2000/01:MJ32.




Stockholm den 5 april 2001




På miljö- och jordbruksutskottets vägnar




Ulf Björklund




Följande ledamöter har  deltagit  i  beslutet: Ulf
Björklund  (kd),  Sinikka  Bohlin (s), Göte  Jonsson
(m),  Inge  Carlsson  (s), Kaj  Larsson  (s),  Jonas
Ringqvist  (v), Ingvar Eriksson  (m),  Alf  Eriksson
(s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson
(v), Catharina  Elmsäter-Svärd  (m), Gudrun Lindvall
(mp),  Eskil Erlandsson (c), Harald  Nordlund  (fp),
Michael  Hagberg (s), Ester Lindstedt-Staaf (kd) och
Patrik Norinder (m).


Propositionens huvudsakliga innehåll




I propositionen Svenska miljömål (prop. 1997/98:145)
lade regeringen  fram ett förslag till system med 15
miljökvalitetsmål,  som godkändes av riksdagen (bet.
1998/99:MJU6,  rskr. 1998/99:87).  Det  övergripande
syftet med miljökvalitetsmålen  är att vi till nästa
generation skall kunna överlämna ett samhälle där de
stora  miljöproblemen  är  lösta.  I   den  kommande
miljömålspropositionen  avser regeringen  att  lämna
förslag till mer preciserade  delmål  för  att uppnå
miljökvalitetsmålen.  Målet  Giftfri miljö behandlas
dock huvudsakligen i denna proposition.  Beträffande
målet  Giftfri  miljö har Miljömålskommittén  lämnat
förslag till sex  delmål.  Fem  av dessa behandlas i
denna proposition, medan förslaget  till  delmål  om
sanering  av  förorenade områden kommer att lämnas i
miljömålspropositionen.


I propositionen  vidareutvecklas  också hur de nya
riktlinjerna för kemikaliepolitiken som lades fast i
propositionen Svenska miljömål skall  definieras och
genomföras.


Den stora okunskapen om kemiska ämnens  hälso- och
miljöegenskaper  samt om kemiska ämnens förekomst  i
varor utgör grundläggande  problem  i arbetet för en
giftfri  miljö.  Detta problem måste lösas  för  att
målet Giftfri miljö skall nås inom en generation.


Regeringen konstaterar  i  propositionen att EU är
en viktig arena för fortsatta  åtgärder  för  att nå
målet  Giftfri  miljö.  Sverige kommer att verka för
att den kemikaliestrategi  som  nu utarbetas inom EU
blir ett effektivt verktyg för att  komma till rätta
med problemen på kemikalieområdet.


Regeringen  föreslår  i  propositionen  bl.a.  att
farliga  ämnen skall fasas ut.  Nyproducerade  varor
som används  på  ett  sådant sätt att de kommer ut i
kretsloppet skall senast  år  2007  så  långt det är
möjligt vara fria från cancerframkallande  ämnen och
andra  ämnen  som  påverkar  arvsmassan  eller  stör
fortplantningen. Varorna skall inte heller innehålla
några  nya  organiska  ämnen  som  är långlivade och
bioackumulerande.  I  produktionsprocesserna   skall
inte   ingå   farliga  ämnen  av  angivet  slag,  om
användningen kan  skada  hälsa  och  miljö. Detsamma
gäller för kvicksilver, kadmium och bly,  och  dessa
ämnen  skall  inte  heller förekomma i nyproducerade
varor efter i propositionen angivna årtal.


Regeringen   föreslår   också   att   hälso-   och
miljöriskerna  med  användningen  av  kemiska  ämnen
skall minska fortlöpande  och  att detta skall kunna
mätas  med  hjälp av indikatorer och  nyckeltal  som
myndigheterna  kommer  att  utarbeta. Riktvärden för
minst  100 kemiska ämnen skall  också  utarbetas.  I
propositionen  presenteras  också strategier för hur
delmålen skall nås.


Utfrågning m.m.




Utskottet  erhöll den 13 mars  2001  information  av
representanter     för     Miljödepartementet    och
Kemikalieinspektionen beträffande vidareutvecklingen
av  den  svenska kemikaliepolitiken.  Representanter
för  Kemikontoret   har   uppvaktat   utskottet  med
anledning av propositionen.




Inledning






Våren 1999 godkände riksdagen regeringens  förslag i
propositionen Svenska miljömål om ett system  med 15
miljökvalitetsmål     (prop.    1997/98:145,    bet.
1998/99:MJU6,  rskr. 1998/99:87).  Det  övergripande
syftet med miljökvalitetsmålen  är  att  till  nästa
generation   kunna  överlämna  ett  samhälle  där de
stora   miljöproblemen   är   lösta.  Ett  av  dessa
miljökvalitetsmål  är Giftfri miljö.  Målet  innebär
att miljön skall vara  fri  från  ämnen och metaller
som skapats i eller utvunnits av samhället  och  som
kan  hota  människors  hälsa  eller  den  biologiska
mångfalden.  I  den  kommande miljömålspropositionen
avser  regeringen  att  lämna   förslag   till   mer
preciserade delmål  för att uppnå miljömålen.


Delmålen  under  miljökvalitetsmålet Giftfri miljö
behandlas   dock   huvudsakligen   i   propositionen
Kemikaliestrategi      för       Giftfri      miljö.
Miljömålskommittén  har  lämnat  förslag   till  sex
delmål.  Fem av dessa behandlas i denna proposition,
medan  förslaget   till   delmål   om   sanering  av
förorenade    områden    kommer    att    lämnas   i
miljömålspropositionen.


En precisering av målet Giftfri miljö innebär att:




1. Halterna  av  ämnen  som  förekommer naturligt  i
miljön är nära bakgrundsnivåerna.


2.
3. Halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära
noll.
4.
5. Den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre
miljö och inomhusmiljö för särskilt farliga ämnen
är nära noll och för övriga  kemiska  ämnen  inte
skadlig för människor.
6.
7. Förorenade  områden  är  undersökta och vid behov
åtgärdade.
8.
De två första punkterna fanns
med i den precisering av målet
som gjordes redan i
propositionen Svenska miljömål
(prop. 1997/98:145), medan de
två sista är kompletteringar
enligt Miljömålskommitténs
förslag. Preciseringen om
exponering av människor för
särskilt farliga ämnen föreslås
för att tydliggöra att
människans exponering för
kemiska ämnen behandlas utifrån
ett helhetsperspektiv. Detta
innebär att all exponering för
ett ämne eller en ämnesgrupp
beaktas oberoende av om den
sker i arbetsmiljö, yttre miljö
eller inomhusmiljö. I
propositionen Svenska miljömål
föreslog regeringen under målet
God bebyggd miljö en
precisering för sanering och
efterbehandling av förorenade
områden. Nuvarande precisering
har modifierats och flyttats
till målet Giftfri miljö, i
enlighet med
Miljömålskommitténs förslag.


Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.




1. Delmål för att uppnå miljökvalitetsmålet
Giftfri miljö (punkt 1)


av   Göte  Jonsson  (m),  Ingvar  Eriksson   (m),
Catharina  Elmsäter-Svärd (m) och Patrik Norinder
(m).


Förslag till riksdagsbeslut




Vi anser att utskottets  förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:


1.  Riksdagen avslår regeringens  förslag  till  fem
delmål   under  miljökvalitetsmålet  Giftfri  miljö.
Därmed  bifaller   riksdagen   motion   2000/01:MJ27
yrkande 2  samt avslår motion 2000/01:MJ31 yrkandena
1 och 2.


Ställningstagande




Sverige  bör  avvakta  resultatet  av  det  pågående
arbetet med att utforma en kemikaliestrategi  för EU
innan  beslut  om delmål för att uppnå målet Giftfri
miljö fattas. Oavsett  hur  den gemensamma strategin
faller ut är det bättre att vänta med att fastställa
bindande svenska delmål tills gemenskapsstrategin på
kemikalieområdet  är  färdig. Vi  anser  därför  att
riksdagen  bör avslå regeringens  förslag  till  fem
delmål under  miljökvalitetsmålet  Giftfri miljö och
därmed bifalla motion MJ27 (m) yrkande 2.




2. Delmål för att uppnå miljökvalitetsmålet
Giftfri miljö (punkt 1)




av Eskil Erlandsson (c).


Förslag till riksdagsbeslut




Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:


1.  Riksdagen  godkänner  dels  vad  som   anförs  i
reservation 2 om data för ämnen som hanteras  i höga
respektive  medelhöga  volymer  och  utfasningen  av
arvsmassepåverkande    och    fortplantningsstörande
ämnen, dels regeringens förslag  i  övrigt  till fem
delmål   under  miljökvalitetsmålet  Giftfri  miljö.
Därmed  bifaller   riksdagen   motion   2000/01:MJ31
yrkandena  1  och  2 samt avslår motion 2000/01:MJ27
yrkande 2.


Ställningstagande




Med tanke på vissa ämnen,  som  kan  finnas  kvar  i
miljön  i  många  år efter att tillflödet slutat, är
det viktigt med en hög ambitionsnivå i framtagningen
av  data  så  att  tillflödet  av  dessa  ämnen  kan
stoppas. Detta är av  stor  betydelse när det gäller
möjligheterna  att nå generationsmålet.  Data  skall
därför finnas tillgängliga  för ämnen som hanteras i
höga och medelhöga volymer till  år  2005 respektive
år    2009.    När   det   gäller   utfasningen   av
arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen
i nyproducerade  varor  skall  målsättningen  sättas
till  år  2005.  Med  tanke på de effekter som dessa
ämnen  kan ha för både människor  och  djur  är  det
befogat   med   en  offensivare  målsättning.  Varje
reduktion är viktig eftersom dessa ämnen redan finns
i  samhället.  Med  det  anförda  föreslår  jag  att
riksdagen bifaller motion MJ31 (c) yrkandena 1 och 2
samt  godkänner regeringens  förslag  i  återstående
delar.




3. Utgångspunkter i arbetet för Giftfri miljö
(punkt 2)




av  Göte   Jonsson   (m),  Ingvar  Eriksson  (m),
Catharina Elmsäter-Svärd  (m) och Patrik Norinder
(m).


Förslag till riksdagsbeslut




Vi anser att utskottets förslag  under punkt 2 borde
ha följande lydelse:


2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  anförs  i  reservation  3.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ27 yrkande 1 och
avslår motion 2000/01:MJ711 yrkande 33.


Ställningstagande




Enligt vår mening tycks  regeringen  inte till fullo
inse    att    implementeringen    av    en   svensk
kemikaliestrategi  måste  vara åtminstone kompatibel
med den gemensamma kemikaliestrategin  som  just  nu
utarbetas    inom    EU.    De    samlade   positiva
miljöeffekterna  blir  betydligt större  av  en  bra
gemensam kemikaliestrategi än av en isolerad svensk,
oavsett  hur långtgående  den  sistnämnda  kan  bli.
Kemikaliestrategin  för  Giftfri  miljö  bör  därför
användas  som  en utgångspunkt för Sverige i arbetet
med att utforma  en  gemensam  kemikaliestrategi för
EU. Vi föreslår därmed att riksdagen  som sin mening
tillkännager för regeringen vad som anförts i motion
MJ27 (m) yrkande 1.




4. Utgångspunkter i arbetet för Giftfri miljö
(punkt 2)




av Eskil Erlandsson (c).


Förslag till riksdagsbeslut




Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:


2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  anförs  i  reservation  4.  Därmed
bifaller riksdagen  motion  2000/01:MJ711 yrkande 33
och avslår motion 2000/01:MJ27 yrkande 1.


Ställningstagande




Den   tekniska   utvecklingen  har   skapat   nästan
obegränsade   möjligheter    att   framställa   nya,
naturfrämmande ämnen och vår förmåga att utvinna och
anrika  naturens  egna  ämnen  ur   jordskorpan  har
mångdubblats. Utvecklingen har skett  utan  tanke på
kemikaliernas vidare öde i naturen. De flesta  av de
ämnen  vi använder sprids förr eller senare med vind
och vatten.  Fettlösliga och långlivade ämnen lagras
upp i näringskedjorna  och  hamnar i våra livsmedel.
Livet igenom samlas ett förråd  av  tungmetaller och
långlivade,  naturfrämmande  ämnen  i  vår   vävnad.
Konsekvenserna  av  denna globala kemikaliespridning
är i stort sett okända.  Kretsloppet måste avgiftas.
Jag   föreslår   att  riksdagen   som   sin   mening
tillkännager för regeringen vad som anförts i motion
MJ711 (c) yrkande 33.




5. Produktvalsprincipen (punkt 3)




av Gudrun Lindvall (mp).


Förslag till riksdagsbeslut




Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:


3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  anförs  i  reservation  5.  Därmed
bifaller  riksdagen motionerna 2000/01:MJ838 yrkande
9 och 2000/01:U511 yrkande 14.


Ställningstagande




Den  progressiva   nationella  kemikaliepolitik  som
fördes innan medlemskapet  i EU är som bortglömd och
många tidigare framgångsrika  myndighetsprojekt  har
avstannat  eller helt avvecklats. Arbetet med att få
bort  farliga   kemikalier   från   marknaden  måste
återupptas  och  intensifieras.  EU:s fördragstexter
bör kompletteras med en rad miljöprinciper  i  syfte
att  stärka  miljöns konstitutionella ställning inom
unionen.  Detta  skulle  samtidigt  vara  en  viktig
signal om att  det  förebyggande  miljöarbetet måste
stärkas.    Vissa   grundläggande   principer    för
miljöarbetet  finns  redan  i  fördraget som togs på
regeringskonferensen     i     Amsterdam,      t.ex.
försiktighetsprincipen    och   principen   om   att
förorenaren betalar (se artikel 174 p. 2). Genom att
lyfta fram de strukturella  frågorna till diskussion
under ordförandeskapet kan Sverige  samtidigt  skapa
en grogrund för strukturförändringar vid en kommande
regeringskonferens. Bland viktiga miljöprinciper som
inte   ännu   finns   med   i  gällande  fördrag  är
substitutionsprincipen. Denna  princip skall infogas
i EG-fördraget. Jag föreslår att  riksdagen  som sin
mening tillkännager för regeringen vad som anförts i
motionerna  MJ838  (mp)  yrkande  9  och  U511  (mp)
yrkande 14.




6. Avveckling av kvicksilver (punkt 6)




av Eskil Erlandsson (c) och Harald Nordlund (fp).


Förslag till riksdagsbeslut




Vi  anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:


6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  anförs  i  reservation  6.  Därmed
bifaller  riksdagen motion 2000/01:MJ31 yrkandena  4
och 5 samt  avslår motionerna 2000/01:MJ30 yrkande 1
och 2000/01:MJ750 yrkandena 1 och 3.


Ställningstagande




Sverige har sedan  år  1996 ett förbud mot export av
kvicksilver. Kemikalieinspektionen  kan om det finns
särskilda  skäl  meddela undantag från  förbudet.  I
nuläget  finns  fem  sådana  dispenser.  Enligt  vår
mening    klarlägger    propositionen    inte    hur
förhållandet mellan målet om nyproducerade varor och
exportdispenserna skall behandlas. Det kan inte vara
rimligt  att   Sverige   skall   tillåta  export  av
kvicksilver   när   vi  själva  har  som   mål   att
nyproducerade   varor  inte   skall   få   innehålla
kvicksilver. Vidare bör uppmärksammas att handel med
varor som innehåller  kvicksilver  sker mellan olika
länder både inom och utom EU. Det är  därför av stor
vikt   att   även  utfasningen  sker  inom  EU   och
internationellt.  Sverige borde anmäla ett generellt
förbud mot kvicksilver,  och  i  den  mån ett sådant
förbud  anses  strida  mot gemensamma EU-regler  bör
Sverige pröva att åberopa  miljögarantin. Ett sådant
generellt förbud mot kvicksilver bör utformas så att
möjlighet  finns  för  tidsbegränsade  undantag.  Vi
föreslår att riksdagen som  sin  mening tillkännager
för  regeringen  vad som anförts i motion  MJ31  (c)
yrkandena 4 och 5.




7. Amalgam (punkt 7)




av Eskil Erlandsson (c).


Förslag till riksdagsbeslut




Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:


7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  anförs  i  reservation  7.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ31 yrkande 6 och
avslår motionerna 2000/01:MJ29, 2000/01:MJ30 yrkande
2, 2000/01:MJ750 yrkande 2 och 2000/01:MJ754.


Ställningstagande




Kvicksilverhanteringen  inom  den svenska tandvården
uppgår till ungefär 975 kg per år och amalgam är den
dominerande  källan till utsläpp  av  kvicksilver  i
Sverige. Detta  sker  främst  i form av utsläpp till
luft   och   avlopp.   Enligt   min   mening   skall
kvicksilvret    i   tandvården   från   miljö-   och
hälsopolitiskt   hänseende   behandlas   som   annat
kvicksilver i samhället.  Jag föreslår att riksdagen
som sin mening tillkännager  för  regeringen vad som
anförts i motion MJ31 (c) yrkande 6.








8. Kopparbaserade båtbottenfärger (punkt 14)


av Gudrun Lindvall (mp).


Förslag till riksdagsbeslut




Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  14
borde ha följande lydelse:


14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  anförs  i  reservation  9.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ757 yrkande 2.


Ställningstagande




Alternativen   vad   gäller   bottenfärger  för  att
förhindra påväxt verkar vara långt  framme.  Det  är
mycket bra att bottenfärgerna med tenn nu fasats ut.
Att  den  marina  miljön  är  känslig  och att många
gifter  finns i den miljön gör det än mer  angeläget
att  alla   giftiga   bottenfärger  fasas  ut.  Även
kopparfärgerna måste därför  bort. Ett förbud driver
på   utvecklingen  när  man  vet  var   den   bortre
parentesen   är.   När   det   gäller  utfasning  av
kopparbaserade  båtbottenfärger anser  jag  att  den
bortre  parentesen   borde  sättas  till  den  sista
december 2001. Jag föreslår  att  riksdagen  som sin
mening tillkännager för regeringen vad som anförts i
motion 2000/01:MJ757 (fp) yrkande 2.


Särskilda yttranden






1. Giftfri miljö




Ulf  Björklund  (kd)  och Ester Lindstedt-Staaf (kd)
anför:




År 1999 antog riksdagen  15 miljömål att uppnås inom
en   generation   med  undantaget   att   miljömålet
Begränsad  klimatpåverkan  skulle  uppnås  inom  två
generationer.   Regeringen   skulle  återkomma  till
riksdagen   med  förslag  om  delmål.   Föreliggande
proposition  Kemikaliestrategi   för  Giftfri  miljö
(2000/01:65)  avhandlar  5  av  de  6  delmålen  för
miljömålet Giftfri miljö.


Kristdemokraterna  delar  regeringens  uppfattning
när   det   gäller   inriktningen   av   de   delmål
propositionen  behandlar.  Delmålen  utgör en viktig
konkretisering  av  kemikaliekontrollen   och  måste
rimligen ha samma tidsram som miljömålen. Att  denna
tidsram  nu  fastställs  är  bra,  så att färden mot
dessa mål kan påbörjas omgående och  med så hög fart
som möjligt.


När det gäller tidsplaner för införande  av regler
och förbud avseende kemikalieanvändningen är  kraven
på  harmonisering  inom EU avgörande. Den nationella
politiken  och  EU-politiken   hänger  nära  samman.
Nationella åtgärder får inte alltid  avsedd  effekt,
om inte motsvarande beslut fattas på EU-nivå.  Stora
skillnader      i      miljökrav     kan     påverka
konkurrensförmåga.  Föga   är   vunnet,  om  svenska
företag på grund av höga miljökrav  utkonkurreras av
utländska  företag  med  lägre  miljökrav.   De  EU-
inriktade  strategier, som beskrivs i propositionen,
skall därför särskilt prioriteras.


För      genomförandet      av      propositionens
kemikaliestrategi lägger regeringen ett mycket stort
ansvar  på industrin  och  näringslivet.  Den  snäva
tidsramen    förutsätter    långtgående   samverkan.
Regeringen föreslår som ett led  i  genomförandet av
kemikaliestrategin   bl.a.  att  tillverkare  själva
skall testa sina produkter. Denna  modell  anser  vi
Kristdemokrater  vara  den  rätta. Enligt regeringen
kommer företagens kostnader för  testerna  att  vara
tämligen  begränsade.  Vi  Kristdemokrater vill dock
fästa uppmärksamheten på att  det  rör  sig  om  ett
stort   antal  produkter  som  skall  undersökas  på
relativt   kort   tid.  Rent  praktiskt  kommer  det
troligen  att  visa  sig  svårt  för  aktörerna  att
uppfylla uppställda tidskrav. Kristdemokraterna vill
därför  betona statens  ansvar.  Det  går  inte  att
bortse från  att  staten  drabbas  av  kostnader när
nationen  skall nå miljömålen. Exempelvis  saknas  i
stor utsträckning  alternativ  till  djurtester  för
toxikologiska bedömningar.


Regeringen konstaterar vidare att genomförandet av
delmålen,  nationellt  och inom EU, kräver betydande
insatser  av  svenska myndigheter.  Detta  gäller  i
synnerhet     Kemikalieinspektionen,     som     har
huvudansvaret för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.
Möjligheten att  uppfylla  de  uppställda målen inom
utsatt  tid  är beroende av vilka  resurser  berörda
myndigheter  tilldelas.   Det   är   en   brist  att
regeringen    inte    gör    någon    bedömning   av
propositionens statsfinansiella konsekvenser.


Kristdemokraterna   tillstyrker   tidsplanen   för
kemikaliestrategin.  Samtidigt  är  det   svårt  att
bedöma  förutsättningarna  för  att  producenter   i
samverkan   med   myndigheter   skall   kunna  hålla
tidsramarna, när regeringen inte redovisar hur stora
resurser man från statens sida är beredd  att satsa.
Detta  framgår  inte  heller  av 2001 års ekonomiska
vårproposition.  Riksdagens  ställningstagande  till
regeringens  tidsplan  för  utfasningen  av  farliga
ämnen görs därmed på osäkra grunder.


2. Riktvärden för miljökvalitet




Eskil Erlandsson (c) anför:




Under delmål 5 i propositionen  föreslår  regeringen
att  det  för  minst 100 utvalda kemiska ämnen,  som
inte omfattas av  delmål  3, skall finnas riktvärden
fastlagda av berörda myndigheter senast år 2010. Det
är viktigt att riktvärden fastställs  utifrån  de  i
samhället  som  är  allra känsligast för exponering.
Det betyder att barnperspektivet  måste bli tydligt.
Alltför  länge har riktvärden inte satts  med  dessa
kriterier som grund. Barn är känsligare för påverkan
av kemiska  ämnen  än  vuxna. Därtill kan läggas att
många  ämnen  lagras  i  kroppens  vävnader  med  de
effekter det kan få i framtiden.


Jag anser att det är beklagligt att utskottet inte
vågat ta steget att skärpa  de skrivningar som finns
i  föreliggande  proposition  om  detta.  Riktvärden
måste  enligt  min  mening fastställas  utifrån  ett
barnperspektiv.


3. Kvicksilver och amalgam




Gudrun Lindvall (mp) anför:




I propositionen föreslås  att nyproducerade varor så
långt   det  är  möjligt  skall   vara   fria   från
kvicksilver  senast år 2003. Att detta även omfattar
amalgam borde  på  ett bättre sätt ha tydliggjorts i
propositionen.


Amalgam är den dominerande  källan till utsläpp av
kvicksilver. Via kremering och  via  avloppet hamnar
kvicksilver   i   såväl   luft  som  vatten.  Enligt
uppgifter  från  Socialstyrelsen   användes  975  kg
kvicksilver  i amalgam år 1999. Detta  bör  jämföras
med     användningen     av     kvicksilver     inom
belysningsområdet,  som är det näst största området,
vilken ligger på 150 kg per år.


I  regeringens  proposition   Riktlinjer   för  en
fortsatt     kretsloppsanpassning    av    samhället
(1993/94:163)  angavs  att  användningen  av amalgam
inom  barn-  och  ungdomstandvården  borde avvecklas
fr.o.m.  den  1  juli  1995.  Vidare  anfördes   att
användningen  av  amalgam inom vuxentandvården borde
upphöra så snart som  möjligt,  dock  senast till år
1997. I propositionen Svenska miljömål (1997/98:145)
redovisades    som    regeringens    bedömning   att
användningen     av     kvicksilver,    förutom    i
kloralkaliindustrin, borde upphöra till år 2000.


I  dag  har  Sverige  ett  nationellt  förbud  mot
kvicksilver i vissa varor och  förbudet  har nyligen
utvidgats. Kemikalieutredningen gör bedömningen  att
det  svenska  förbudet mot användning av kvicksilver
måste göras heltäckande  senast  år 2003 och att ett
sådant   förbud   kan   utformas   så   att    vissa
tidsbegränsade undantag medges.


I  propositionen  anges att regeringens förslag  i
fråga  om  utfasningen  av  kvicksilver  i  huvudsak
överensstämmer  med  Kemikalieutredningens  förslag.
För   att  det  inte  skall  råda  någon  tvekan  om
innebörden    av    detta   borde   betänkandet   ha
förtydligats ytterligare  i  denna  del.  Det  borde
tydligt  framgå  att  det  nationella  förbudet  mot
användning  av  kvicksilver  skall göras heltäckande
senast  år  2003  och  att  det  då   omfattar  även
kvicksilver  i  amalgam.  I  betänkandet förutsätter
utskottet  att den undersökning  som  regeringen  nu
genomför för att utröna om kvicksilver i amalgam kan
förbjudas av  miljöskäl  blir  klar  senast år 2003.
Därför reserverar vi oss inte i denna del utan avser
att återkomma i annat sammanhang.


Bilaga




Förteckning över behandlade förslag




Propositionen




Regeringen    (Miljödepartementet)    föreslår     i
proposition  2000/01:65  att riksdagen godkänner fem
delmål  under  miljökvalitetsmålet   Giftfri   miljö
(kapitel 5).




Följdmotioner




2000/01:MJ27 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:


1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening    vad    i   motionen    anförs    om    att
kemikaliestrategin   för  målet  Giftfri  miljö  bör
användas som en utgångspunkt  för  Sverige i arbetet
med  att  utforma en gemensam kemikalie-    strategi
för EU.


2. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om  att  Sverige  bör
avvakta resultatet  av  det pågående arbetet med att
utforma en kemikaliestrategi  för EU innan beslut om
delmål för att uppnå målet Giftfri miljö fattas.


2000/01:MJ28 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari
föreslås  att  riksdagen  fattar  följande   beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om att arbetet med att testa
kemikaliers   hälso-  och  miljöfarlighet  inte  får
innebära en ökning av antalet djurförsök.




2000/01:MJ29 av  Siw  Persson (fp) vari föreslås att
riksdagen   fattar   följande    beslut:   Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen   anförs  om  att  regeringen   bör   vidta
nödvändiga åtgärder  för att kunna införa ett förbud
mot användningen av amalgam senast fr.o.m. 2002.




2000/01:MJ30 av Thomas  Julin (mp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:


1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vissa förtydliganden
avseende utfasningen av kvicksilver  senast  till år
2003.


2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs om omedelbar utvidgning
av kvicksilverförbudet till att gälla även amalgam.


2000/01:MJ31  av  Eskil  Erlandsson  m.fl.  (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:


1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i motionen anförs om data för ämnen som
hanteras i höga  respektive  medelhöga  volymer till
2005 och 2009.


2. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att målsättningen
för   utfasningen   av    arvsmassepåverkande    och
fortplantningsstörande  i  nyproducerade varor sätts
till 2005.


3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  att   utreda
möjligheterna till  insamling,  stopp för användning
och omhändertagande av varor som  innehåller farliga
ämnen.


4. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om kvicksilverexport
och målet att nyproducerade  varor  skall  vara fria
från kvicksilver 2003.


5.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs om generellt förbud för
kvicksilver och möjligheten till nationellt förbud.


6. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om  att  kvicksilvret i
tandvården  ur  miljö- och hälsopolitiskt  hänseende
skall behandlas som annat kvicksilver i samhället.


7. Riksdagen beslutar att riktvärdena under delmål
5 skall fastställas utifrån ett barnperspektiv.


2000/01:MJ32  av Ester  Lindstedt-Staaf  m.fl.  (kd)
vari föreslås att  riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  att  regeringen skyndsamt
bör  återkomma  med  förslag om resursförstärkningar
till Kemikalieinspektionen.




Motioner från allmänna motionstiden
2000




2000/01:MJ248  av  Marie  Granlund  m.fl.  (s)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:


3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  återföring  av
gödsel- och bekämpningsmedelsavgifter.


2000/01:MJ711  av  Lennart  Daléus  m.fl.  (c)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:


33. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförts  om  att  avgifta
kretsloppen.


2000/01:MJ732  av  Barbro  Feltzing  m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:


1. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen    anförs    om   att
försiktighetsprincipen       bör      gälla      nya
flamskyddsmedel.


2. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att  ta  fram
alternativ till ämnet trifenylfosfat.


2000/01:MJ736  av Per Lager m.fl. (mp) vari föreslås
att  riksdagen  fattar  följande  beslut:  Riksdagen
tillkännager för  regeringen  som  sin  mening vad i
motionen anförs om att utreda omständigheterna kring
begravningsverksamheten  vad  gäller användandet  av
formalin.




2000/01:MJ750  av  Willy Söderdahl  m.fl.  (v)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:


1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  intentionerna i
denna motion skall beaktas vid det fortsatta arbetet
med kommande miljömålspropositioner.


2. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att avvecklingen av
kvicksilverhaltigt amalgam måste fullföljas.


3. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  internationell
avveckling av kvicksilverhantering.


2000/01:MJ754 av Rigmor Stenmark (c)  vari  föreslås
att  riksdagen  fattar  följande  beslut:  Riksdagen
tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad  i
motionen  anförs  om att föra upp  amalgamfrågan  på
dagordningen under  Sveriges ordförandetid för EU, i
syfte  att  möjliggöra  ett  förbud  mot  ämnet  som
tandfyllningsmaterial.




2000/01:MJ757  av  Gudrun  Lindvall  m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:


2. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  utfasning  av
kopparbaserade båtbottenfärger.


2000/01:MJ838  av  Yvonne  Ruwaida  m.fl.  (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:


9.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin
mening    vad    i    motionen    anförs    om   att
substitutionsprincipen skall infogas i EG-fördraget.


2000/01:U217  av  Holger Gustafsson m.fl. (kd)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:


13. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om  att Sverige inom EU
bör    verka    för    att    det    klargörs    att
försiktighetsprincipen  är  en sedvanerättslig regel
inom internationell rätt och således är bindande.


2000/01:U511  av  Yvonne  Ruwaida  m.fl.  (mp)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:


14. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om  att  en prioriterad
fråga  för  Sverige  skall  vara  att inom EU  driva
frågan  om  att  införa en substitutionsprincip  för
kemikalier.