I proposition 2000/01:27 En ny statistiklagstiftning
föreslår regeringen att riksdagen antar det förslag
till ny lag om den officiella statistiken samt det
förslag till ändringar i sekretesslagen (1980:100)
som lagts fram i propositionen. Regeringens förslag
återges i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.
Med anledning av propositionen har tre motioner
väckts. Förslagen i motionerna återges i bilaga 1.
Finansutskottet har berett konstitutionsutskottet
tillfälle att avge yttrande över de förslag i
propositionen jämte motioner som rör dess
beredningsområde. Konstitutionsutskottet har avgett
yttrande, 2000/01:KU9y, som återfinns i bilaga 3
till betänkandet.
Den 13 februari 2001 höll utskottet en intern
utfrågning med företrädare för
Justitiedepartementet, Statistiska centralbyrån,
Statskontoret samt utredaren Gunnar Holmgren.
Under behandlingen av propositionen har utskottet
mottagit en skrivelse i ärendet.
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens
förslag i proposition 2000/01:27 till en ny lag om
den officiella statistiken och förslag till
ändringar i sekretesslagen (1980:100).
I propositionen föreslår regeringen en ny
lagstiftning om den officiella statistiken.
Lagförslaget innebär att gällande regler för den
officiella statistiken förs samman till en lag. I
förslaget har en anpassning gjorts till
bestämmelserna i EG:s dataskyddsdirektiv och
personuppgiftslagen när det gäller behandlingen av
personuppgifter för framställning av officiell
statistik.
Propositionen innehåller också förslag till vissa
andra ändringar och kompletteringar av gällande
regler. Dessutom föreslås ett rättsligt skydd för
beteckningen Sveriges officiella statistik och för
en symbol för den officiella statistiken. Det
föreslås också en ändring i den s.k.
statistiksekretessen (9 kap. 4 § sekretesslagen).
Den nya lagen och ändringarna föreslås träda i
kraft den 1 april 2001.
I propositionen redovisas också resultatet av
utvärderingen av statistikreformen och regeringens
ställningstagande till de förslag som utredningen
lägger fram.
I betänkandet behandlar utskottet också tre
motioner som väckts med anledning av propositionen.
I proposition 2000/01:27 föreslås att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om den officiella statistiken,
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Följdmotioner
I detta sammanhang behandlar utskottet nedan
uppräknade motioner i vilka föreslås att riksdagen
fattar följande beslut.
2000/01:Fi5 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en grundlig översyn
av personuppgiftslagens bestämmelser.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om att beslut om permanenta personregister
av integritetskänslig natur skall fattas av
riksdagen.
2000/01:Fi6 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den offentliga
statistiken begränsas till områden som är av
offentlig betydelse.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om finansieringen av
den offentliga statistiken.
3. Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag som gör en tydligare
avgränsning av begreppet officiell statistik.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om oklarheter och
tolkningssvårigheter vid behandling av
personuppgifter för annan statistik än officiell
statistik.
5. Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag som innebär att den offentliga
statistikinsamlingen i högre grad än i dag tar
hänsyn till de kostnader som den för med sig och
inte bara till den eventuella nyttan.
2000/01:Fi7 av Per Landgren m.fl. (kd)
1. Riksdagen beslutar fastställa det övergripande
målet för den offentliga statistiken i enlighet med
vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening bedömningen av inriktningen för en reform av
den officiella statistiken i enlighet med vad som
anförs i motionen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening behovet av att tillsätta en utredning med
uppdrag att lösa problemen med SCB:s oförenliga
roller i enlighet med vad som anförs i motionen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att all officiell statistik, inklusive
underliggande register i valfri form vad gäller data
eller länkar, görs tillgänglig och kostnadsfri i
Sveriges statistiska databas (SSD) inom ett
reformerat SCB.
5. Riksdagen beslutar att beslut om
vitesföreläggande i samband med statistikärenden
skall kunna överklagas i enlighet med vad som anförs
i motionen.
Motioner
Propositionen har föranlett motioner från ledamöter
av Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och
Folkpartiet liberalerna.
I motion 2000/01:Fi6 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)
föreslås bl.a. att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
oklarheter och tolkningssvårighet vid behandling av
personuppgifter för annan statistik än officiell
statistik (yrkande 4). I motionen anförs att
permanenta personregister av mycket
integritetskänslig natur bör förbehållas riksdagen
att besluta om genom ställningstaganden i det
enskilda fallet. Motionärerna anser vidare att det
föreligger vissa problem med oklarheter och
tolkningssvårigheter beträffande information,
anmälningsskyldighet etc. vid behandling av
personuppgifter för annan statistik än officiell
statistik och att denna fråga bör klargöras.
I motion 2000/01:Fi5 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)
föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om en grundlig
översyn av personuppgiftslagens bestämmelser
(yrkande 1) och att riksdagen begär att regeringen
lägger fram förslag om att beslut om permanenta
personregister av integritetskänslig natur skall
fattas av riksdagen (yrkande 2). Motionärerna anser
att det finns anledning att kritisera
regeringsförslaget när det gäller behandlingen av
personuppgifter. Datainspektionen har i ett
remissyttrande framhållit att beslut om permanenta
personregister av mycket integritetskänslig natur
hos Statistiska centralbyrån bör förbehållas
riksdagen och att det krävs ytterligare avvägningar
kring integritetsskyddet och en grundlig översyn av
personuppgiftslagens bestämmelser. Regeringen synes
enligt motionärerna ta för lätt på Datainspektionens
invändningar.
I motionerna framförs även andra yrkanden, som
inte behöver redovisas här.
Utskottets bedömning
Vid behandlingen av propositionen om
personuppgiftslagen (prop. 1997/98:44) delade
utskottet regeringens bedömning att det fanns starka
skäl att verka för att det skulle bli möjligt att gå
ifrån den s.k. hanteringsmodell på vilken
personuppgiftslagen bygger (1997/98:KU18). Utskottet
har senare anfört att det är av stor vikt att den
svenska regeringen inom EU med kraft verkar för att
en revidering av dataskyddsdirektivet sker. Enligt
den mening utskottet uttalat bör vidare en översyn
av personuppgiftslagen komma till stånd med syfte
att, så långt det är möjligt inom EG-direktivets
ram, åstadkomma en förändring av lagstiftningen i
riktning mot ett mer modernt regelverk som tar sikte
på missbruk av personuppgifter. Intensifierade
åtgärder bör enligt vad utskottet anfört vidtas för
att åstadkomma en lagstiftning som syftar till att
ingripa mot missbruk av personuppgifter och inte mot
själva hanteringen av sådana uppgifter
(1998/99:KU15).
Inom EU förestår en översyn av
dataskyddsdirektivet, som skall inledas genom att
kommissionen avger en rapport om genomförandet,
vilket skall ske hösten 2001. Det är känt för
utskottet att regeringen är verksam inom EU för att
bana väg för svenska synpunkter i det sammanhanget.
Det är också känt att regeringen inom ramen för ett
samråd med företrädare för partierna i riksdagen
bereder åtgärder för att så långt möjligt
tillmötesgå de krav som ställs på ett mera modernt
regelverk (jfr prop. 1999/2000:11 s. 19). Utskottet
har inte skäl att nu lägga något till sina tidigare
uttalanden i frågan om personuppgiftslagen utan
anser att resultatet av det arbete för en förändring
av lagen som pågår bör inväntas.
Såvitt gäller förhållandet mellan den föreslagna
lagen om den officiella statistiken och gällande
rätt ger propositionen inte anledning till några
uttalanden av utskottet.
Vad gäller frågan om permanenta personregister med
integritetskänsligt innehåll har utskottet tidigare
pekat på att det alltid finns möjlighet att reglera
ett visst område genom lag, i den utsträckning det
är befogat med ett ställningstagande från riksdagens
sida. I sådana fall är normgivning på lägre nivå i
strid med lagregleringen utesluten, om inte annat
följer av den aktuella lagen. Utskottet har också
hållit fast vid målsättningen att myndighetsregister
med ett stort antal registrerade och ett särskilt
känsligt innehåll skall regleras särskilt i lag (se
bet. 1990/91:KU11, rskr. 1990/91:160, 1997/98:KU18).
Utskottet har inte skäl att nu gå ifrån sina
tidigare uttalanden.
Stockholm den 8 februari 2001
På konstitutionsutskottets vägnar
Per Unckel
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per
Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala
Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist
(v), Ingvar Svensson (kd), Mats Berglind (s), Inger
René (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Kenth
Högström (s), Mats Einarsson (v), Björn von der Esch
(kd), Nils Fredrik Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa
Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp) och Margareta
Nachmanson (m).
Avvikande mening
Per Unkel (m), Inger Réne (m), Nils Fredrik Aurelius
(m), Helena Bargholtz (fp) och Margareta Nachmanson
(m) anser att den del av utskottets yttrande som på
s. 4 börjar med "Såvitt gäller förhållandet" och
slutar med "sina tidigare uttalanden" bort ha
följande lydelse:
Enligt vår mening går det inte att bortse från att
det föreligger vissa problem med oklarheter och
tolkningssvårigheter beträffande information,
anmälningsskyldighet etc. vid behandling av
personuppgifter för annan statistik än officiell
statistik. Vi anser att denna fråga bör klargöras.
Med bifall till motion 2000/01:Fi6 yrkande 4 bör
riksdagen ge regeringen detta till känna. Vi anser
vidare att beslut om permanenta personpersonregister
av mycket integritetskänslig natur hos Statistiska
centralbyrån bör förbehållas riksdagen. Med bifall
till motion 2000/01:Fi5 yrkande 2 bör riksdagen
begära att regeringen lägger fram ett förslag om
detta.
Utskottets överväganden
Bakgrund
Gällande bestämmelser
Den officiella statistiken regleras i lagen
(1992:889) om den officiella statistiken
(statistiklagen). Statistiklagen tillämpas när
statliga myndigheter under regeringen framställer
officiell statistik. Organ utanför den statliga
sektorn och sådana som ligger under riksdagen, t.ex.
Riksbanken, faller alltså utanför lagens
tillämpningsområde. Lagen kompletteras av
förordningen (1992:1668) om den officiella
statistiken (statistikförordningen). Genom
bestämmelser i statistiklagen och
statistikförordningen bemyndigas myndighet som
ansvarar för officiell statistik att meddela närmare
föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas
till den officiella statistiken samt om sättet och
tiden för uppgiftslämnandet. Med stöd av detta
bemyndigande fastställer t.ex. SCB föreskrifter för
de enskilda statistiska undersökningarna.
I lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på
jordbrukets område regleras bl.a. skyldigheten att
lämna uppgifter till lantbruksregistret och
statistiken på jordbruksområdet. Lagen kompletteras
av förordningen (1992:1032) om uppgiftsskyldighet på
jordbrukets område.
Regleringen av de personregister i datalagens
(1973:289) mening som används för att ta fram
officiell statistik och som innehåller känsliga
uppgifter återfinns i lagen (1995:606) om vissa
personregister för officiell statistik
(statistikregisterlagen). Kompletterande
föreskrifter om de olika registren finns i
förordningen (1995:1060) om vissa personregister för
officiell statistik (statistikregisterförordningen).
Den innehåller detaljerade bestämmelser om de
register som omfattas av registerlagen med
föreskrifter om ändamål, innehåll och om tillåtna
sambearbetningar.
Datalagen ersattes den 24 oktober 1998 av
personuppgiftslagen (1998:204). Den nya lagen kommer
dock med hänsyn till övergångsbestämmelserna att få
fullt genomslag först den 1 oktober 2001. Datalagen
kommer således att gälla fram till den tidpunkten
för en stor del av behandlingen av personuppgifter
för framställning av statistik.
Personuppgiftslagen innebär ett genomförande av
Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av
den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer
med avseende på behandling av personuppgifter och om
det fria flödet av sådana uppgifter
(dataskyddsdirektivet). Personuppgiftslagen
innehåller bestämmelser om när behandling av
personuppgifter är tillåten. För behandling av
känsliga personuppgifter gäller särskilt stränga
regler. Även vissa grundläggande krav på den som
behandlar personuppgifter ställs, t.ex. att
personuppgifter som samlas in för ett ändamål inte
får behandlas för något annat oförenligt ändamål.
Vidare finns i lagen bestämmelser om information
till de registrerade, om rättelse av personuppgifter
och om säkerheten vid behandlingen.
Behandling av personuppgifter för bl.a.
statistiska ändamål undantas dock i stor
utsträckning från dessa regler. Personuppgiftslagens
bestämmelser innebär att känsliga personuppgifter
får behandlas utan samtycke för forskning och
statistik, om behandlingen är nödvändig och om
samhällsintresset av projektet klart väger över
riskerna för otillbörligt intrång i den personliga
integriteten. Har behandlingen godkänts av en
forskningsetisk kommitté, skall förutsättningarna
anses uppfyllda.
Utvärderingen av statistikreformen
Vid halvårsskiftet 1994 genomfördes en reform av det
officiella statistiksystemet. Bland annat ändrades
principerna för ansvarsfördelning och finansiering
av den offentliga statistiken. Reformen innebar
bl.a. att omkring 25 myndigheter fick ansvar för den
s.k. sektoranknutna statistiken, dvs. den officiella
statistik som tas fram inom myndigheternas
respektive områden. Myndigheter blev
beställaransvariga och gavs därigenom möjlighet att
styra och kontrollera produktionen av den officiella
statistik de ansvarar för. Den officiella
statistiken finansieras genom anslag. Reformen
innebar samtidigt att Statistiska centralbyrån
(SCB), som är central förvaltningsmyndighet för den
officiella statistiken och annan statlig statistik,
fick verksamheten uppdelad i följande tre områden:
1 Ansvar för den anslagsfinansierade s.k.
sektorövergripande officiella statistiken, dvs.
framför allt statistik som saknar en entydig
huvudanvändare som t.ex.
arbetsmarknadsstatistik, befolkningsstatistik,
ekonomisk statistik och välfärdsstatistik.
2 Ansvar för samordningen av den officiella
statistiken.
3 Produktion av statistik på uppdrag.
Uppdragsverksamheten utgör i dagsläget ungefär
hälften av SCB:s totala verksamhet och
finansieras med avgifter.
I början av 1998 beslutade regeringen att tillkalla
en särskild utredare med uppgift att utvärdera
statistikreformen. I uppdraget ingick också att
analysera EU-medlemskapets effekter på statistikens
område och lämna förslag till eventuella
förändringar i den officiella statistiken. Samtidigt
tillsattes inom Finansdepartementet en
statistikregelgrupp med uppgift att lämna förslag
till ändringar i de författningar som reglerar
statistikproduktionen. Utredningen om
statistikreformen lämnade sitt betänkande
Utvärdering och förslag till utveckling (SOU
1999:96) i september 1999 och statistikregelgruppen
presenterade i december 1999 sin promemoria
Statistikens regler (Ds 1999:75).
Ny statistiklag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
reglerna för den officiella statistiken
samlas i en ny lag. Utskottet avstyrker ett
under utskottsberedningen framställt yrkande
om avslag på propositionen. Jämför
reservation 1 (m, kd, c, fp).
Propositionen
I propositionen föreslås att den reglering av
statistiksystemet som i dag finns i statistiklagen,
statistikregisterlagen och lagen om
uppgiftsskyldighet på jordbrukets område sammanförs
i en ny lag om den officiella statistiken. Förslaget
innebär vidare att vissa bestämmelser i
personuppgiftslagen och EG:s dataskyddsdirektiv på
statistikområdet arbetas in i den nya
statistiklagen.
Propositionen innehåller också förslag till vissa
andra ändringar och kompletteringar av gällande
regler. Dessutom föreslås ett rättsligt skydd för
beteckningen Sveriges officiella statistik och för
en symbol för den officiella statistiken. Det
föreslås också en ändring i den s.k.
statistiksekretessen (9 kap. 4 § sekretesslagen).
I propositionen redovisas också resultatet av
utvärderingen av statistikreformen och regeringens
ställningstagande till de förslag som utredningen
lägger fram.
Framställan under ärendets beredning
Under utskottets beredning av propositionen har Anna
Åkerhielm (m) yrkat på avslag på regeringens
proposition. Enligt Anna Åkerhielm visar bl.a.
utskottets interna utfrågning av företrädare för
Justitiedepartementet, Statistiska centralbyrån,
Statskontoret och utredaren av statistikreformen att
regeringen i propositionen endast behandlar delar av
de problemställningar angående den offentliga
statistiken som kommit fram i de olika utredningar
som gjorts. Bland de frågor som utelämnats hör bl.a.
den viktiga frågan om samordning av den offentliga
statistiken. Regeringen borde ha avvaktat
ytterligare beredning i dessa frågor innan en
proposition om den offentliga statistiken
presenterades för riksdagen.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är det viktigt att den
rättsliga reglering och den anpassning till EG-
bestämmelser av den officiella statistiken som
presenteras i propositionen snabbt kommer till
stånd. Övriga frågor om den officiella statistiken
bereds fortfarande i Regeringskansliet och
förändringar kommer att presenteras senare för
riksdagen. Med det anförda tillstyrker
finansutskottet regeringens förslag att reglerna för
den officiella statistiken samlas i en ny
statistiklag och avstyrker det förslag om avslag på
propositionen som framställts under ärendets
beredning.
Omfattningen av den officiella
statistiken
Utskottets förslag i korthet
Det är utomordentligt viktigt att det finns en
kostnadseffektiv offentlig statistik av hög
kvalitet. I propositionen föreslås en mindre
förändring av beskrivningen av offentlig
statistik. Förändringen är endast av teknisk
och språkmässig natur. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag och avstyrker förslagen i
motionerna. Jämför reservation 2 (m) och 3 (kd,
fp).
Propositionen
Enligt propositionen är det viktigt att det klart
framgår vad som är officiell statistik inom ett
visst område. Därför skall den officiella
statistiken kringgärdas av särskilda regler. Den
officiella statistiken skall också vara objektiv och
allmänt tillgänglig samt vara en garant för att
statistiken producerats enligt vetenskapliga
metoder.
I den föreslagna sammanhållna lagen anges att
officiell statistik skall finnas för allmän
information, utredningsverksamhet och forskning. Det
är en delvis förändrad beskrivning jämfört med
beskrivningen i nuvarande lag (1992:889) om den
officiella statistiken, den s.k. statistiklagen. I
statistiklagen anges att officiell statistik är
sådan statistik för samhällsplanering, forskning,
allmän information och internationell rapportering
som en myndighet framställer enligt föreskrifter som
regeringen meddelar. I den nya lagen ersätts
samhällsplanering med utredningsverksamhet samtidigt
som beteckningen internationell rapportering tas
bort. Enligt regeringens bedömning innebär den nya
definitionen ingen större förändring vad gäller den
offentliga statistikens omfattning. I begreppet
utredningsverksamhet skall även avses de
statistikändamål som förekommer i EG-rättsakterna på
statistikområdet.
I likhet med i dagsläget bör enligt regeringen den
mer konkreta bestämningen av vad som inbegrips i
officiell statistik (samt vilken myndighet som är
statistikansvarig) anges i en särskild förordning.
För att tillmötesgå synpunkter från en del
remissinstanser om att det inom vissa områden kan
uppstå oklarheter om vilken statistik som är den
officiella, anger regeringen i propositionen att den
i en kommande förordning avser att ytterligare
förtydliga avgränsningen av vad som är officiell
statistik.
Motionerna
I motion Fi6 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anges att
omfattningen av den offentliga statistiken ökar år
från år. Önskemålen inom statistikområdet är
omättliga. Detta innebär enligt motionärerna att det
är viktigt att den offentliga statistiken begränsas
till områden som är av offentlig betydelse och som
är viktiga och strategiska för det offentliga
beslutsfattandet (yrkande 1). Begreppet officiell
statistik måste ges en tydligare avgränsning.
Regeringens förändrade definition av begreppet
officiell statistik bidrar inte till att på ett
tydligt sätt avgränsa statistiken, snarare tvärtom.
Den nya definitionen lämnar fältet öppet för en
vidlyftig expansion av den offentliga statistiken
(yrkande 3). Enligt motionärerna finns det i dag
ingen diskussion om i hur stor omfattning den
officiella statistiken skall skattefinansieras.
Enligt motionärerna bör det som är av intresse för
enskilda, företag eller myndigheter i första hand
finansieras av dessa, såvida det inte finns ett
allmänt intresse (yrkande 2). Motionärerna menar
också att lagstiftningen i högre grad bör ta hänsyn
till kostnaden för statistikinsamlingen och inte
bara den eventuella nyttan. Regeringen bör därför
återkomma till riksdagen med förslag om hur större
hänsyn till olika aktörers kostnader vid
statistikinsamling skall tas (yrkande 5).
I motion Fi7 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att
det övergripande målet för all offentligt
finansierad statistik skall vara det gemensamma
bästa. Som ett medel för detta mål skall statistiken
vara trovärdig och tillgänglig och verksamheten
skall vara effektiv, transparent och möjlig att
påverka. Den skall också kunna motiveras utifrån ett
gott förvaltarskap av offentliga medel. All
verksamhet måste prövas i ljuset av det
övergripande målet och samhällets värdegrund.
Regering, riksdag och myndigheter skall generellt
vara återhållsamma med att inhämta statistik
(yrkande 1).
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är det av central
samhällelig betydelse att det finns en offentlig
statistik av hög kvalitet. Viktiga och grundläggande
funktioner som demokrati, ekonomi och välfärd är i
hög grad beroende av att det finns en tillförlitlig
officiell statistik. För att säkerställa detta är
det också viktigt att den officiella statistiken
finansieras med offentliga medel. Det är också
angeläget att insamlingen och produktionen av den
offentliga statistiken sker kostnadseffektivt, både
vad gäller för den insamlande myndigheten och för
uppgiftslämnaren.
Utskottet delar regeringens uppfattning i
propositionen att den förändring av bestämningen av
offentlig statistik som föreslås i propositionen
endast är av teknisk och språkmässig natur. Någon
vidlyftig expansion av den offentliga statistiken,
som påstås i motion Fi6 (m), kommer därför inte att
inträffa till följd av den nya lagstiftningen om den
officiella statistiken.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag och avstyrker motionerna Fi6 (m) yrkandena
1-3 och 5 och Fi7 (kd) yrkande 1.
Behandling av personuppgifter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
en statistikansvarig myndighet får behandla
personuppgifter för framställning av stati-
stik. Känsliga uppgifter och uppgifter om
lagöverträdelser m.m. får behandlas endast
enligt föreskrifter som regeringen meddelar.
Utskottet delar konstitutionsutskottets
uppfattning att myndighetsregister med ett
stort antal registrerade och ett särskilt
känsligt innehåll skall regleras särskilt i
lag. Motionerna avstyrks. Jämför reservation
4 (m, c, fp).
Propositionen
För närvarande finns regler för vissa personregister
som används för framställning av officiell statistik
i statistikregisterlagen och
statistikregisterförordningen. Dessa författningar
omfattar också personregister vid statistik-
ansvariga myndigheter som innehåller känsliga
uppgifter.
I motiven till personuppgiftslagen (prop.
1997/98:44 s. 41) framhöll regeringen att det
traditionella svenska systemet med särregler i
särskilda (register)författningar är att föredra
framför generella undantag från den nya per-
sonuppgiftslagen. Inom den offentliga sektorn
förekommer det t.ex. stora mängder känsliga
uppgifter och uppgifter som har hämtats in med stöd
av straffsanktionerad uppgiftsplikt. Därför
framhölls ett starkt integritetsskydd som särskilt
viktigt när det gäller uppgifter inom all offentlig
verksamhet. Kravet på en särskild författning för
att avvika från det integritetsskydd som
personuppgiftslagen ger ansågs garantera att behovet
av särregler alltid övervägs noga i den ordning som
gäller för författningsgivning, dvs. antingen i
lagform eller förordningsform.
Mot bakgrund av de redovisade motivuttalandena
anförs i den aktuella propositionen att regeringen
anser att utgångspunkten bör vara en fortsatt
särskild författningsreglering av behandling av
personuppgifter för officiell statistik. Det förslag
som regeringen lägger fram innebär att de centrala
bestämmelserna för den officiella statistiken kommer
att finnas i den nya statistiklagen. Beträffande
behandling av personuppgifter som inte regleras i
den nya statistiklagen skall personuppgiftslagens
bestämmelser tillämpas.
Regeringen föreslår vidare att en
statistikansvarig myndighet skall få behandla
personuppgifter för framställning av statistik.
Behandlingen får omfatta personnummer. För att få
behandla känsliga uppgifter eller uppgifter om
lagöverträdelser m.m. för officiell statistik bör
krävas föreskrifter av regeringen. Inför beslut om
sådana föreskrifter skall regeringen väga
samhällsintresset av den statistiska behandlingen
mot risken för intrång i den enskildes personliga
integritet. Den föreslagna regleringen innebär att
behandlingen av känsliga uppgifter kommer att
regleras i en förordning.
Ett av de viktigaste medlen för att se till att
personuppgifter inte behandlas på ett sätt som kan
innebära att enskildas personliga integritet kränks
är att de registrerade får information om
behandlingen. Regeringen föreslår att person-
uppgiftslagens bestämmelser om
informationsskyldighet skall gälla vid insamling av
personuppgifter för officiell statistik.
Motionerna
I motion Fi5 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) anser
motionärerna att permanenta personregister av mycket
integritetskänslig natur hos SCB bör förbehållas
riksdagen att besluta om (yrkande 2). Motionärerna
anser också att det krävs ytterligare avvägningar
kring integritetsskyddet och en grundlig översyn av
personuppgiftslagens bestämmelser (yrkande 1).
I motion Fi6 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 4
anser motionärerna att permanenta personregister av
mycket integritetskänslig natur bör förbehållas
riksdagen att besluta om genom ställningstagande i
det enskilda fallet. Enligt motionärerna föreligger
det vissa problem med oklarheter och
tolkningssvårigheter beträffande information,
anmälningsskyldighet etc. vid behandling av
personuppgifter för annan statistik än officiell
statistik. Motionärerna anser att denna fråga bör
klargöras.
Konstitutionsutskottets yttrande
Vid behandlingen av propositionen om
personuppgiftslagen (prop. 1997/98:44) delade
utskottet regeringens bedömning att det fanns starka
skäl att verka för att det skulle bli möjligt att gå
ifrån den s.k. hanteringsmodell på vilken
personuppgiftslagen bygger (1997/98:KU18). Utskottet
har senare anfört att det är av stor vikt att den
svenska regeringen inom EU med kraft verkar för att
en revidering av dataskyddsdirektivet sker. Enligt
den mening utskottet uttalat bör vidare en översyn
av personuppgiftslagen komma till stånd med syfte
att, så långt det är möjligt inom EG-direktivets
ram, åstadkomma en förändring av lagstiftningen i
riktning mot ett mer modernt regelverk som tar sikte
på missbruk av personuppgifter. Intensifierade
åtgärder bör enligt vad utskottet anfört vidtas för
att åstadkomma en lagstiftning som syftar till att
ingripa mot missbruk av personuppgifter och inte mot
själva hanteringen av sådana uppgifter
(1998/99:KU15).
Inom EU förestår en översyn av
dataskyddsdirektivet, som skall inledas genom att
kommissionen avger en rapport om genomförandet,
vilket skall ske hösten 2001. Det är känt för
utskottet att regeringen är verksam inom EU för att
bana väg för svenska synpunkter i det sammanhanget.
Det är också känt att regeringen inom ramen för ett
samråd med företrädare för partierna i riksdagen
bereder åtgärder för att så långt möjligt
tillmötesgå de krav som ställs på ett mera modernt
regelverk (jfr prop. 1999/2000:11 s. 19). Utskottet
har inte skäl att nu lägga något till sina tidigare
uttalanden i frågan om personuppgiftslagen utan
anser att resultatet av det arbete för en förändring
av lagen som pågår bör inväntas.
Såvitt gäller förhållandet mellan den föreslagna
lagen om den officiella statistiken och gällande
rätt ger propositionen inte anledning till några
uttalanden av utskottet.
Vad gäller frågan om permanenta personregister med
integritetskänsligt innehåll har utskottet tidigare
pekat på att det alltid finns möjlighet att reglera
ett visst område genom lag, i den utsträckning det
är befogat med ett ställningstagande från riksdagens
sida. I sådana fall är normgivning på lägre nivå i
strid med lagregleringen utesluten, om inte annat
följer av den aktuella lagen. Utskottet har också
hållit fast vid målsättningen att myndighetsregister
med ett stort antal registrerade och ett särskilt
känsligt innehåll skall regleras särskilt i lag (se
bet. 1990/91:KU11, rskr. 1990/91:160, bet.
1997/98:KU18). Utskottet har inte skäl att nu gå
ifrån sina tidigare uttalanden.
Finansutskottets ställningstagande
Av konstitutionsutskottets yttrande framgår att
utskottet tidigare har uttalat att det är av stor
vikt att den svenska regeringen inom EU med kraft
verkar för att en revidering av dataskyddsdirektivet
sker samt att en översyn av personuppgiftslagen bör
göras. Av yttrandet framgår vidare att en översyn av
dataskyddsdirektivet är förestående inom EU samt att
regeringen, inom ramen för ett samråd med
företrädare för partierna i riksdagen, bereder
åtgärder för att så långt möjligt tillmötesgå de
krav som ställs på ett mera modernt regelverk.
Konstitutionsutskottet anser inte att det finns skäl
att nu lägga något till sina tidigare uttalanden i
frågan om personuppgiftslagen utan anser att
resultatet av det arbete för en förändring av lagen
som pågår bör inväntas. Finansutskottet anser,
liksom konstitutionsutskottet, att det pågående
arbetet inte bör föregripas.
Finansutskottet övergår härefter till att behandla
frågan om permanenta personregister med
integritetskänsligt innehåll. Utrymmet för att
behandla känsliga personuppgifter är begränsat.
Huvudregeln är att det är förbjudet att behandla
uppgifter av detta slag. Från förbudet finns
emellertid en rad undantag. Undantag görs bl.a. för
behandling av uppgifter för ändamål som rör
forskning och statistik. Regeringen föreslår att det
för behandling av känsliga uppgifter eller uppgifter
om lagöverträdelser m.m. för officiell statistik bör
krävas föreskrifter av regeringen. Regeringens
förslag innebär att behandlingen av känsliga
uppgifter kommer att regleras i en förordning.
Utskottet anser att kravet på en särskild
författning garanterar att behovet av särregler
alltid övervägs noga i den ordning som gäller för
författningsgivning. Därtill kommer att regeringen
inför beslut om sådana föreskrifter kommer att väga
samhällsintresset av den statistiska behandlingen
mot risken för intrång i den enskildes personliga
integritet. Mot bakgrund av det anförda ansluter sig
finansutskottet till regeringens förslag. I den
utsträckning det är befogat med ett
ställningstagande från riksdagens sida finns det
dock alltid, som konstitutionsutskottet påpekat, en
möjlighet att reglera ett visst område genom lag. I
sådana fall får normer på lägre nivå inte utfärdas
som strider mot lagregleringen (om det inte skulle
vara tillåtet enligt den aktuella lagen).
Finansutskottet delar konstitutionsutskottets
uppfattning att målsättningen bör vara att
myndighetsregister med ett stort antal registrerade
och ett särskilt känsligt innehåll skall regleras
särskilt i lag.
I motsats till motionärerna anser inte
finansutskottet att det föreligger några oklarheter
och tolkningssvårigheter vid behandling av
personuppgifter för annan statistik än officiell
statistik.
Med det anförda tillstyrker finansutskottet
regeringens förslag och avstyrker motionerna Fi5
(fp) och Fi6 (m) yrkande 4.
Överklagande m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
beslut om vitesföreläggande, anmaning eller
beslut om att någon skall ingå i en
statistisk undersökning inte skall få
överklagas. Motionen avstyrks. Jämför
reservation 5 (kd).
Propositionen
Enligt förvaltningsrättsliga principer får ett
myndighetsbeslut överklagas vid förvaltningsdomstol
av den som beslutet angår om det har gått honom
emot, om inte annat föreskrivits. I vissa
situationer finns alltså ett förbud att överklaga.
Enligt den nuvarande statistiklagen får bl.a. beslut
om vitesföreläggande inte överklagas. Som motiv till
detta överklagandeförbud har angetts att den
officiella statistiken för sin kvalitet är helt
beroende av möjligheten att snabbt få in uppgifter
från bl.a. näringsidkare. I propositionen redovisas
att regeringen alltjämt har denna uppfattning.
Regeringen föreslår således att beslut om
vitesföreläggande, anmaning eller beslut om att
någon skall ingå i en statistisk undersökning inte
skall få överklagas. Övriga beslut enligt stati-
stiklagen skall få överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Motionen
I motion Fi7 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 5
anser motionärerna att rättssäkerheten kräver att
ett beslut om vitesföreläggande skall få överklagas.
Utskottets ställningstagande
Enligt den nuvarande statistiklagen får beslut om
vitesföreläggande inte överklagas. Regeringen
föreslår att detta överklagandeförbud skall finnas
kvar i den nya statistiklagen. Utskottet anser att
det för kvaliteten på den officiella statistiken är
väsentligt att det finns en möjlighet att snabbt få
in uppgifter från bl.a. näringsidkare. Utskottet
tillstyrker därför regeringens förslag och avstyrker
motion Fi7 (kd) yrkande 5.
Propositionens förslag i övrigt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
utformning av uppgiftsplikten, rättsligt
skydd för beteckningen Sveriges officiella
statistik och uppgiftsskydd m.m.
Propositionen
I propositionen redovisas att utformningen av
uppgiftsplikten har moderniserats språkligt och
justerats i vissa avseenden. Regering*e*n*
*f*ö*r*e*s*l*å*r* *a*t*t*
*u*p*p*g*i*f*t*s*p*l*i*k*t*e*n* *u*t*ö*k*a*s*
*m*e*d* *e*t*t* *n*y*t*t* *o*m*r*å*d*e* *-d
dm*i*l*j*ö*s*k*y*d*d*s*k*o*s*t*n*a*d*e*r* *-d
df*ö*r* *v*i*l*k*e*t* *d*e*t* *n*u*m*e*r*a*
*f*i*n*n*s* *e*n* *E*G*-*f*ö*r*o*r*d*n*i*n*g*.*
*R*e*g*e*r*i*n*g*e*n* *g*ö*r* *v*i*d*a*r*e*
*b*e*d*ö*m*n*i*n*g*e*n* *a*t*t* *s*t*a*t*l*i*g*a*
*m*y*n*d*i*g*h*e*t*e*r* *s*k*a*l*l* *l*ä*m*n*a*
*u*p*p*g*i*f*t*e*r* *t*i*l*l* *d*e*n*
*o*f*f*i*c*i*e*l*l*a* *s*t*a*t*i*s*t*i*k*e*n*.*
*F*ö*r* *a*t*t* *t*i*l*lförsäkra
statistikmyndigheten kontinuerlig tillgång till de
uppgifter som används för den officiella statistiken
behövs en bestämmelse med denna innebörd i
förordningsform.
Det föreslås att ett rättsligt skydd införs för
begreppet Sveriges officiella statistik och för en
symbol för den officiella statistiken.
Regeringen föreslår också att en reglering införs
som gör det möjligt för den som tagit emot
avidentifierat material från en statistikansvarig
myndighet att för longitudinella och liknande
studier kunna föra på nya uppgifter genom ett till
personnumret (eller liknande) knutet löpnummer.
Regeringen gör bedömningen att analyser om de
personer som av skilda anledningar inte deltar i en
statistisk undersökning, till vilken de utvalts,
skall kunna göras som en följd av det allmänintresse
som finns att åstadkomma statistiska undersökningar
av hög kvalitet. Beträffande undersökningar som
innehåller känsliga uppgifter bör den personliga
integriteten dock värnas i första hand.
Bortfallsanalyser som inbegriper sådana uppgifter
får därför inte ske. Regeringens ställningstagande
har inte föranlett något författningsförslag.
Statistiksekretessen anpassas till motsvarande
reglering i förordningen om gemenskapsstatistik. Det
innebär att huvuddelen av de undantag som för
närvarande gäller från den s.k. statistiksekretessen
i 9 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) skall
upphöra. Också fortsättningsvis skall det finnas ett
förbud mot att sammanföra uppgifter i den officiella
statistiken med andra uppgifter i syfte att utröna
enskilds identitet, benämnt olovlig identifiering.
Den gällande gallringsbestämmelsen i
statistikregisterlagen överförs till statistiklagen.
De nuvarande bestämmelserna om vite och vissa
ansvarsbestämmelser förs oförändrade över till den
nya lagen. Straffbestämmelsen om olovlig
identifiering ändras emellertid så att ansvar inte
skall utdömas i ringa fall. Det föreslagna skyddet
för begreppet Sveriges officiella statistik och för
den symbol som används för den officiella
statistiken förenas med ett vitesförbud.
Den nya statistiklagen föreslås träda i kraft den
1 april 2001. Samtidigt skall statistiklagen, lagen
om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område samt
statistikregisterlagen upphöra att gälla. De
straffrättsliga bestämmelserna i den äldre
statistiklagen skall gälla beträffande gärning som
begåtts före den 1 april 2001. Sådan behandling av
personuppgifter som omfattas av datalagen (1973:289)
skall ske med stöd av den lagen t.o.m. den 30
september 2001. I mål och ärenden om vite skall
äldre bestämmelser tillämpas där föreläggande har
skett före ikraftträdandet. Beslut om undantag från
gallringsföreskrift som meddelats enligt den äldre
lagen skall fortfarande gälla.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Övriga frågor om den officiella
statistiken
Utskottets förslag i korthet
Ansträngningarna att ytterligare öka
tillgängligheten av den offentliga
statistiken bör fortsätta. All offentlig
statistik bör kostnadsfritt finnas allmänt
tillgänglig. Frågan om samordning av den
offentliga statistiken och SCB:s roll i
samordningen bereds ytterligare i
Regeringskansliet. Utskottet avstyrker
motionen. Jämför reservation 6 (kd).
Propositionen
Kortfattat anger regeringen i propositionen att den
statistikreform som genomfördes i mitten av 1990-
talet i stort sett har fungerat bra. Regeringen gör
bedömningen att SCB även i fortsättningen bör
ansvara för den sektorövergripande statistiken. SCB
bör också bibehålla sitt nuvarande ansvar för
samordning av statistiksystemet och den officiella
statistiken. Sektorsmyndigheterna bör även i
fortsättningen ansvara för statistiken inom sina
respektive områden. Dock kan ansvarsfördelningen
mellan olika myndigheter behöva ändras. Regeringen
anger i propositionen att den avser att närmare
utreda ansvarsfördelningen mellan olika områden.
Ansvaret för statistiken över invandring och
asylsökande kommer emellertid redan nu att flyttas
över från Migrationsverket till SCB.
Reformen och decentraliseringen av
statistikansvaret har inneburit att överblicken över
statistiken och statistiksystemet har minskat. I dag
finns omkring 25 myndigheter som ansvarar för de ca
240 olika produkter som ingår i den officiella
statistiken. Regeringen gör därför bedömningen att
samordningen av statistiken bör förstärkas. Några
förslag över hur samordningen skall förbättras
presenteras inte i propositionen.
Regeringen anser vidare i propositionen att det är
angeläget att tillgängligheten till den officiella
statistiken ytterligare förbättras. All officiell
statistik bör därför kostnadsfritt finnas allmänt
tillgänglig hos varje statistikansvarig myndighet.
De inkomster som myndigheterna eventuellt förlorar
vid ett sådant förfarande bör finansieras inom ramen
för varje myndighet. En väg som regeringen anger för
att öka tillgängligheten är att statistiken blir
åtkomlig genom Svenska statistiknätet, dvs. det
elektroniska nätverk med länkar till myndigheternas
hemsidor på Internet som skapats av de
statistikansvariga myndigheterna.
Motionen
I motion Fi7 av Per Landgren m.fl. (kd) konstateras
att propositionen inte anger hur en förstärkt
samordning av den officiella statistiken skall gå
till. Vidare anförs att det finns inbyggda
rollkonflikter i SCB:s nuvarande organisation. SCB
har flera olika motsägelsefulla uppgifter och roller
som inte är förenliga med det mål staten har med
statistikverksamheten. Därför bör, enligt
motionärerna, SCB omorganiseras och delas upp för
att renodla rollerna och öka konkurrensen inom
statistikproduktionen. SCB bör delas i tre delar,
där en del svarar för myndighetsuppgifterna, en del
sköter stabsuppgifterna med bl.a. ansvar för
databaser och produktion av anslagsfinansierad
officiell basstatistik och ytterligare en del
organiseras som ett fristående statistikbolag enligt
de villkor som gäller för andra produktionsbolag.
Regeringen bör tillsätta en utredning för att se
över SCB:s organisation, uppgifter och roll
(yrkandena 2 och 3). Vidare bör enligt motionärerna
all officiell statistik inklusive underliggande
register i valfri form vad gäller data eller länkar
göras tillgänglig och kostnadsfri i Sveriges
statistiska databaser (SSD). SSD är SCB:s
statistikdatabaser. Ansvaret för SSD bör ligga hos
det ovan skisserade stabsorganet i ett uppdelat SCB
(yrkande 4).
Utskottets ställningstagande
Med glädje kan utskottet konstatera att
tillgängligheten till den offentliga statistiken
ökat kraftigt under senare år, bl.a. via Sveriges
statistiska databaser (SSD) och Svenska
statistiknätet, ett elektroniskt nätverk med länkar
till myndigheternas hemsidor på Internet. Utskottet
utgår ifrån att regeringen och myndigheterna
fortsätter ansträngningarna att ytterligare öka
tillgängligheten. Utskottet delar regeringens
bedömning att all officiell statistik kostnadsfritt
bör finnas allmänt tillgänglig hos varje
statistikansvarig myndighet.
Utvärderingen av den statistikreform som
genomfördes vid mitten av 1990-talet visar, enligt
utskottets mening, att samordningen av den
officiella statistiken behöver förstärkas, bl.a. för
att säkra kvaliteten i statistikproduktionen.
Utvärderingen visar också på olika modeller hur en
sådan förstärkning skall kunna komma till stånd.
Frågan om förstärkning och SCB:s roll i samordningen
bereds fortfarande i Regeringskansliet och
resultatet kommer att redovisas för riksdagen.
Enligt uppgift från Justitiedepartementet planeras
en del förändringar att införas i den nya
statistikförordning som träder i kraft i anslutning
till att den nya statistiklagen börjar gälla.
Utskottet ser inte anledning att föregripa den
pågående beredningen.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi7
(kd) yrkandena 2-4.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Ny statistiklag
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört och
avslår ett under utskottsberedningen framfört
yrkande om avslag på propositionen. Därmed
bifaller riksdagen regeringens förslag i denna
del.
Reservation 1 (m, kd, c, fp)
2. Omfattningen av den officiella
statistiken
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört.
Därmed bifaller riksdagen regeringens förslag i
denna del och avslår motionerna 2000/01:Fi6
yrkandena 1, 2, 3 och 5 samt 2000/01:Fi7 yrkande
1.
Reservation 2 (m)
Reservation 3 (kd, fp)
3. Behandling av personuppgifter
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört.
Därmed bifaller riksdagen regeringens förslag i
denna del och avslår motionerna 2000/01:Fi5 och
2000/01:Fi6 yrkande 4.
Reservation 4 (m, c, fp)
4. Överklagande m.m.
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört. Därmed
bifaller riksdagen regeringens förslag i denna del
och avslår motion 2000/01:Fi7 yrkande 5.
Reservation 5 (kd)
5. Propositionens förslag i övrigt
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört.
Därmed bifaller riksdagen regeringens förslag i
denna del.
6. Lagförslagen
I enlighet med ovan redovisade
ställningstaganden (punkterna 1-6) antar
riksdagen regeringens förslag till lag om den
officiella statistiken och lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100).
7. Övriga frågor om den officiella
statistiken
Riksdagen avslår motion 2000/01:Fi7 yrkandena
2, 3 och 4.
Reservation 6 (kd)
Stockholm den 22 februari 2001
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Bengt Silfverstrand
(s), Lisbet Calner (s), Lennart Hedquist (m), Sonia
Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Kjell Nordström
(s), Siv Holma (v), Per Landgren (kd), Anna
Åkerhielm (m), Yvonne Ruwaida (mp), Lena Ek (c),
Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m), Hans Hoff (s)
och Marie Engström (v).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Ny statistiklag (punkt 1) (m, kd, c, fp)
av Mats Odell (kd), Lennart Hedquist (m), Fredrik
Reinfeldt (m), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm
(m), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp) och Gunnar
Axén (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen godkänner vad som framförts i
reservation 1. Därmed bifaller riksdagen det yrkande
som Anna Åkerhielm (m) framförde under utskottets
beredning och avslår propositionen.
Ställningstagande
Vi anser att utskottets beredning av propositionen
och den interna utfrågning som utskottet hållit med
företrädare för Justitiedepartementet, Statistiska
centralbyrån, Statskontoret och den särskilde
utredaren av statistikreformen tydligt visar att
regeringens beredning av aktuella statistikfrågor
endast är halvfärdig. Till exempel saknas i
propositionen flera av de frågeställningar om den
officiella statistiken som kommit fram i de olika
utredningar som gjorts och de remissvar som lämnats
med anledning av utredningarna. Bland de frågor som
utelämnats hör bl.a. den viktiga frågan om
förbättrad samordning av den offentliga
statistikproduktionen, gränsdragningen mellan SCB:s
olika roller och frågan om ett fristående råd.
Vidare saknas en tydlig definition av vad som är att
betrakta som officiell statistik.
Vi anser att regeringen borde ha avvaktat
ytterligare beredning av statistikfrågan innan en
proposition presenterades för riksdagen. I
föreliggande proposition saknas ställningstagande på
flera viktiga punkter som har betydelse för hela
regelverket på det officiella statistikområdet. Vi
anser därför att riksdagen bör avslå regeringens
proposition 2000/01:27.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi anfört om
regeringens proposition om en ny statistiklag.
Riksdagen bifaller därmed det yrkande om avslag på
propositionen som framförts under utskottets
beredning och avslår proposition 2000/01:27.
2. Omfattningen av den officiella statistiken
(punkt 2) (m)
av Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m),
Anna Åkerhielm (m) och Gunnar Axén (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen godkänner vad som anförts i
reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:Fi6 yrkandena 1, 2, 3 och 5 och avslår
regeringens förslag i denna del samt motion
2000/01:Fi7 yrkande 1.
Ställningstagande
Vi anser att definitionen av vad som är officiell
statistik tydligare måste avgränsas. Omfattningen av
den offentliga statistiken ökar år från år. Därför
är det viktigt att den offentliga statistiken
begränsas till områden som är av offentlig betydelse
och som är viktiga och strategiska för det
offentliga beslutsfattandet. Den förändring av
definitionen av offentlig statistik som regeringen
föreslår i propositionen riskerar att leda till en
kraftig expansion av den offentliga statistiken.
Dessutom anser vi att det är nödvändigt att det
genomförs en diskussion om i hur stor omfattning den
officiella statistiken skall skattefinansieras. I
propositionen finns inga sådana överväganden. En
utgångspunkt i en sådan diskussion borde vara att
den officiella statistik som är av intresse för
enskilda, företag eller myndigheter i första hand
bör betalas av dessa, såvida det inte finns ett
starkt allmänintresse.
Insamlingen av den officiella statistiken innebär
ofta stora kostnader och stor resursåtgång för de
olika statistikgivarna, t.ex. företag. Därför bör
lagstiftningen om den officiella statistiken
utformas så att hänsyn tas till kostnaderna för
statistikinsamlingen. Vi anser att regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag som innebär att
den offentliga statistikinsamlingen i högre grad än
i dag tar hänsyn till statistikgivarnas kostnader.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi anfört om den
offentliga statistikens omfattning, finansiering och
kostnader. Riksdagen bifaller därmed motion Fi6
yrkandena 1, 2, 3 och 5 och avslår regeringens
förslag i denna del samt motion Fi7 yrkande 1.
3. Omfattningen av den officiella statistiken
(punkt 2) (kd, fp)
av Mats Odell (kd), Per Landgren (kd) och Karin
Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen godkänner vad som anförts i
reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:Fi7 yrkande 1 och avslår regeringens förslag
i denna del samt motion 2000/01:Fi6 yrkandena 1, 2,
3 och 5.
Ställningstagande
I propositionen saknas övergripande mål för den
offentliga statistiken. Vi anser att det
övergripande målet för all offentligt finansierad
statisk bör vara det gemensamma bästa. Som ett medel
för detta övergripande mål skall statistiken vara
trovärdig och tillgänglig och verksamheten vara
effektiv, transparent och möjlig att påverka. Den
offentliga statistiken skall också kunna motiveras
utifrån ett gott förvaltarskap av offentliga medel.
All verksamhet måste prövas i ljuset av det
övergripande målet och samhällets värdegrund. Vi
anser vidare att regering, riksdag och myndigheter
generellt skall vara återhållsamma med att inhämta
statistik.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi anfört om den
offentliga statistikens mål och omfattning.
Riksdagen bifaller därmed motion Fi7 yrkande 1 och
avslår regeringens förslag i denna del samt motion
Fi6 yrkandena 1, 2, 3 och 5.
4. Behandling av personuppgifter (punkt 3) (m,
c, fp)
av Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m),
Anna Åkerhielm (m), Lena Ek (c), Karin Pilsäter
(fp) och Gunnar Axén (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Fi5
yrkande 2 och 2000/01:Fi6 yrkande 4 samt avslår
motion 2000/01:Fi5 yrkande 1 och propositionens
förslag i denna del.
Ställningstagande
Vi anser att det inte går att bortse från att det
föreligger vissa problem med oklarheter och
tolkningssvårigheter beträffande information,
anmälningsskyldighet etc. vid behandling av
personuppgifter för annan statistik än officiell
statistik. Vi anser att denna fråga bör klargöras.
Vi anser vidare att beslut om permanenta
personregister av mycket integritetskänslig natur
hos Statistiska centralbyrån bör förbehållas
riksdagen att besluta om.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi har framfört om
behandling av personuppgifter. Detta innebär att
riksdagen delvis bifaller motionerna Fi5 (fp)
yrkande 2 och Fi6 (m) yrkande 4 och avstyrker motion
Fi5 (fp) yrkande 1 samt propositionens förslag i
denna del.
5. Överklagande m.m. (punkt 4) (kd)
av Mats Odell (kd) och Per Landgren (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 6. Riksdagen
bifaller därmed motion 2000/01:Fi7 yrkande 5 och
avslår propositionens förslag i denna del.
Ställningstagande
Vi anser att rättssäkerheten kräver att beslut om
vitesföreläggande skall kunna överklagas. Enligt vår
uppfattning måste det finnas en maktbalans mellan
myndighet och uppgiftslämnare. Fel av olika slag kan
naturligtvis uppstå när statistikansvariga
myndigheter väljer ut t.ex. företag att ingå i en
statistisk undersökning. Former och rutiner för att
i tid komma till rätta med dylika felbeslut av
myndigheter kan åstadkommas genom en
specialbestämmelse i lagen om offentlig statistik.
Åtgärder i linje med våra förslag värnar
rättssäkerheten och ökar företagens samarbetsvilja.
Därmed kan också statistikens kvalitet höjas.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi har framfört om
överklagande m.m. Detta innebär att riksdagen
bifaller motion Fi7 (kd) yrkande 5 och avslår
propositionens förslag i denna del.
6. Övriga frågor om den officiella statistiken
(punkt 7) (kd)
av Mats Odell (kd) och Per Landgren (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
7. Riksdagen godkänner vad som anförts i reservation
7. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Fi7
yrkandena 2-4.
Ställningstagande
Vi anser att regeringen snarast bör återkomma med
förslag om förstärkt samordning genom ett fristående
och självständigt råd för Sveriges officiella
statistik. I anslutning till detta bör regeringen
tillsätta en utredning för att se över Statistiska
centralbyråns (SCB:s) organisation, uppgifter och
roll. I SCB:s nuvarande organisation finns inbyggda
rollkonflikter. SCB har flera olika motsägelsefulla
uppgifter och roller som inte är förenliga med det
mål staten har med statistikverksamheten.
Vi anser vidare att all officiell statistik
inklusive underliggande register i valfri form vad
gäller data eller länkar skall göras tillgänglig och
kostnadsfri i Sveriges statistiska databaser (SSD).
SSD är SCB:s statistikdatabaser. Ansvaret för SSD
bör ligga hos det ovan skisserade stabsorganet i ett
uppdelat SCB.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi anfört om ett
fristående och självständigt råd för Sveriges
officiella statistik, SCB och kostnadsfri statistik.
Riksdagen bifaller därmed motion Fi7 yrkandena 2-4.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
1 Förslag till lag om den
officiella statistiken
·
Förslag till lag om ändring i sekretesslagen
·
(1980:100)
Bilaga 3
Konstitutionsutskottets yttrande
2000/01:KU9y
En ny statistiklagstiftning
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 16 januari 2001 beslutat att
bereda konstitutionsutskottet tillfälle att avge
yttrande över proposition 2000/01:27 En ny
statistiklagstiftning med motioner i de delar som
berör konstitutionsutskottets beredningsområde.
I propositionen föreslås en ny lagstiftning om den
officiella statistiken. Lagförslaget innebär att
gällande regler för den officiella statistiken förs
samman till en lag. I förslaget har en anpassning
gjorts till bestämmelserna i EG:s dataskyddsdirektiv
och personuppgiftslagen när det gäller behandlingen
av personuppgifter för framställning av officiell
statistik. Propositionen innehåller också bl.a.
förslag till vissa andra ändringar och
kompletteringar av gällande regler, bland dem
föreskriften i 9 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100)
om s.k. statistiksekretess. Konstitutionsutskottet
begränsar sitt yttrande till frågan om anpassningen
av de föreslagna föreskrifterna till
dataskyddsdirektivet och personuppgiftslagen.
Utskottet
Propositionen
Bakgrund
Den officiella statistiken regleras i lagen
(1992:899) om den officiella statistiken
(statistiklagen), som trädde i kraft den 1 januari
1993. Statistiklagen tillämpas när statliga
myndigheter under regeringen framställer officiell
statistik. Organ utanför den statliga sektorn och
sådana som ligger under riksdagen, t.ex. Riksbanken,
faller utanför lagens tillämpningsområde. Lagen
kompletteras av förordningen (1992:1668) om den
officiella statistiken (statistikförordningen).
Genom bestämmelser i statistiklagen och
statistikförordningen bemyndigas myndigheter som
ansvarar för officiell statistik att meddela närmare
föreskrifter om de uppgifter som skall lämnas till
den officiella statistiken. I fråga om skyldigheten
att lämna uppgifter till lantbruksregistret och
statistiken på jordbruksområdet gäller lagen
(1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets
område, kompletterad av förordningen (1992:1032) om
uppgiftsskyldighet på jordbrukets område.
Regleringen av de personregister i datalagens
(1973:289) mening som används för att ta fram
officiell statistik och som innehåller känsliga
uppgifter återfinns i lagen (1995:606) om vissa
personregister för officiell statistik
(statistikregisterlagen), som trädde i kraft den 1
juli 1995. Kompletterande föreskrifter om de olika
registren finns i förordningen (1995:1060) om vissa
personregister för officiell statistik
(statistikregisterförordningen). Den innehåller
detaljerade bestämmelser om de register som omfattas
av registerlagen med föreskrifter om ändamål,
innehåll och om tillåtna sambearbetningar.
Statistikregisterförordningen omfattar 32
personregister hos statistikansvariga myndigheter.
Den innehåller också en reglering av användningen av
personregister för Statistiska centralbyråns
databasservice.
Datalagen ersattes den 24 oktober 1998 av
personuppgiftslagen (1998:204). Den nya lagen kommer
dock med hänsyn till övergångsbestämmelserna att få
fullt genomslag först den 1 oktober 2001. Datalagen
kommer således att gälla fram till den tidpunkten
för en stor del av behandlingen av personuppgifter
för framställning av statistik.
Personuppgiftslagen innebär ett genomförande av
Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av
den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer
med avseende på behandling av personuppgifter och om
det fria flödet av sådana uppgifter
(dataskyddsdirektivet). Personuppgiftslagen
innehåller bestämmelser om när behandling av
personuppgifter är tillåten. För behandling av
känsliga personuppgifter gäller särskilt stränga
regler. Även vissa grundläggande krav på den som
behandlar personuppgifter ställs, t.ex. att
personuppgifter som samlas in för ett ändamål inte
får behandlas för något annat oförenligt ändamål.
Vidare finns i lagen bestämmelser om information
till de registrerade, om rättelse av personuppgifter
och om säkerheten vid behandlingen.
Behandling av personuppgifter för bl.a.
statistiska ändamål undantas dock i stor
utsträckning från dessa regler. Personuppgiftslagens
bestämmelser innebär att känsliga personuppgifter
får behandlas utan samtycke för forskning och
statistik, om behandlingen är nödvändig och om
samhällsintresset av projektet klart väger över
riskerna för ett otillbörligt intrång i den
personliga integriteten. Har behandlingen godkänts
av en forskningsetisk kommitté, skall enligt lagen
förutsättningarna anses uppfyllda.
Föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och
det allmänna, som gäller åligganden för enskilda
eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga
eller ekonomiska förhållanden, meddelas enligt 8
kap. 3 § regeringsformen genom lag. Enligt 8 kap. 7
§ kan dock regeringen, efter bemyndigande i lag,
genom förordning meddela föreskrifter om annat än
skatt, om föreskrifterna avser vissa ämnen, bland
dem skydd för personlig integritet vid behandling av
personuppgifter.
Regeringens förslag
Förslaget till lag om den officiella statistiken
innebär att lagen om uppgiftsskyldighet på
jordbrukets område, lagen om den officiella
statistiken och lagen om vissa personregister för
officiell statistik upphävs. Reglerna för den
officiella statistiken samlas därmed i en lag. Den
nya statistiklagen innehåller vissa bestämmelser om
behandlingen av personuppgifter. En
statistikansvarig myndighet får enligt 14 § behandla
personuppgifter för framställning av statistik om
inte annat följer av 15 §. För sådan behandling är
myndigheten personuppgiftsansvarig enligt
personuppgiftslagen. Behandling av person-uppgifter
får omfatta uppgift om personnummer. Enligt 15 § får
känsliga personuppgifter som avses i 13 §
personuppgiftslagen och uppgifter om
lagöverträdelser m.m. som avses i 21 §
personuppgiftslagen behandlas av en
statistikansvarig myndighet för framställning av
statistik, om det följer av föreskrifter som
regeringen meddelar. I övrigt skall
personuppgiftslagen tillämpas. Beträffande
behandling av personuppgifter som omfattas av
datalagen skall datalagen tillämpas t.o.m. 30
september 2001.