Finansutskottets betänkande
2000/01:FIU13

Vissa frågor om AP-fonderna FiU13 (prop. 2000/01:14)


Innehåll

Redogörelse för ärendet


I proposition 2000/01:14 Vissa frågor om AP-fonderna
föreslår regeringen  att  riksdagen antar de förslag
till ändringar i lagen (2000:194) om införande av ny
lagstiftning för allmänna pensionsfonder  som  lagts
fram i propositionen. Regeringens förslag återges  i
bilaga 1 och lagförslaget i bilaga 2.
Ingen   motion   har   väckts   med  anledning  av
propositionen.    I   detta   sammanhang   behandlar
utskottet dock fyra  motioner  som  väckts under den
allmänna motionstiden 2000. Förslagen  i  motionerna
återges i bilaga 1.

Sammanfattning

I   betänkandet   behandlar   utskottet  regeringens
förslag i proposition 2000/01:14  till  ändringar  i
lagen (2000:194) om införande av ny lagstiftning för
allmänna pensionsfonder.
I propositionen föreslås att Tredje och Fjärde AP-
fondernas  innehav  av  vissa  onoterade  aktier och
fordringsrätter  skall förvaltas av Fjärde AP-fonden
avskilt från övriga  tillgångar. Vidare föreslås att
Första AP-fondens innehav  av  aktier  i  Första AP-
fonden Renting Aktiebolag skall förvaltas av  Första
AP-fonden  avskilt  från övriga tillgångar. De medel
som Första respektive  Fjärde AP-fonden erhåller för
tillgångarna  skall varje  kvartal  fördelas  mellan
Första-Fjärde AP-fonderna  med en fjärdedel vardera.
Lagändringarna föreslås träda  i kraft den 1 januari
2001.
Ingen   motion   har   väckts  med  anledning   av
propositionen.  I  betänkandet  behandlar  utskottet
dock fyra motioner som  väckts  under  den  allmänna
motionstiden 2000.
Utskottet   tillstyrker  regeringens  förslag  och
avstyrker motionerna.
I betänkandet finns två reservationer.

Propositionen

I  proposition  2000/01:14  föreslås  att  riksdagen
skall anta regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (2000:194) om införande av ny lagstiftning för
allmänna pensionsfonder.

Motioner från allmänna motionstiden 2000

2000/01:Fi708  av  Per  Landgren och Mats Odell (kd)
vari föreslås att riksdagen  fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om utlandsmandat  för  den
sjätte AP-fonden.
2000/01:Fi715 av Karin Pilsäter  och Lars Leijonborg
(fp)  vari  föreslås  att riksdagen fattar  följande
beslut:  Riksdagen  beslutar  att  Sjätte  AP-fonden
läggs ned och att behållningen  tillförs Första till
Fjärde AP-fondstyrelsen.

2000/01:Fi716 av Barbro Feltzing  (mp) vari föreslås
att  riksdagen  fattar  följande  beslut:  Riksdagen
tillkännager  för regeringen som sin  mening  vad  i
motionen anförs om att Premiesparfondens förmögenhet
från premiepensionspengarna  skall  läggas i svenska
aktier.
2000/01:Fi908  av  Gunnar Hökmark m.fl.  (m)  vari
föreslås  att  riksdagen   fattar  följande  beslut:
Riksdagen  beslutar att tillgångarna  i  Sjätte  AP-
fonden - efter  utbyte  av  börsnoterade  aktier mot
obligationer   -  skall  ingå  i  överföringen  till
staten, varefter  de  onoterade  aktierna placeras i
ett riskkapitalbolag under Finansdepartementet  samt
att  detta  riskkapitalbolag  sedan  privatiseras  i
enlighet med vad som anförs i motionen.

Utskottets överväganden

Vissa frågor om AP-fonderna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag om att
Tredje  och  Fjärde  AP-fondernas  innehav av
vissa  onoterade  aktier  och fordringsrätter
skall  förvaltas av Fjärde AP-fonden  avskilt
från övriga  tillgångar  samt  att Första AP-
fondens innehav av aktier i Första  AP-fonden
Renting Aktiebolag skall förvaltas av  Första
AP-fonden  avskilt  från  övriga  tillgångar.
Riksdagen bifaller också regeringens  förslag
om  att de medel som Första respektive Fjärde
AP-fonden  erhåller  för  tillgångarna  varje
kvartal  skall  fördelas mellan Första-Fjärde
AP-fonderna med en fjärdedel vardera.
Bakgrund

Riksdagen  fattade   i   mars   2000  beslut  om  en
omorganisation  av Allmänna pensionsfonden  som  ett
led i reformeringen av det allmänna pensionssystemet
(prop.  1999/2000:46,  bet.  1999/2000:FiU19,  rskr.
1999/2000:181).    Beslutet    innebär   bl.a.   att
första-femte    fondstyrelserna    ombildats    till
Första-Fjärde  AP-fonderna (s.k. buffertfonder)  och
att det införs nya  mål  och  placeringsbestämmelser
för förvaltningen. Sjätte fondstyrelsen  berörs inte
materiellt  av de nya reglerna, men byter namn  till
Sjätte  AP-fonden.  Förändringen  av  organisationen
trädde i  kraft den 1 maj i år medan förvaltningsmål
och placeringsbestämmelser  börjar gälla fr.o.m. den
1  januari  2001.  Riksdagen  beslutade  vidare  att
Första-Fjärde AP-fonderna den 1  januari  2001 skall
överföra 155 miljarder kronor till staten.
En  särskild utredare fick i början av innevarande
år i uppdrag att lämna förslag till hur överföringen
från AP-fonden  till  staten  skall  vara sammansatt
samt hur de kvarvarande tillgångarna skall  fördelas
mellan    Första-Fjärde    AP-fonderna.    Utredaren
överlämnade i juni 2000 delbetänkandet (SOU 2000:71)
Principer för fördelning av AP-fondens tillgångar.
I  den  aktuella propositionen tar regeringen  upp
utredningens   lagförslag   som  har  betydelse  för
genomförandet av omfördelningen av tillgångar mellan
Första-Fjärde AP-fonderna den 1 januari 2001.
Propositionen

Enligt  10 § lagen (2000:194)  om  införande  av  ny
lagstiftning   för   allmänna  pensionsfonder  skall
Tredje (den tidigare femte fondstyrelsen) och Fjärde
AP-fonderna den 1 januari 2001 till Sjätte AP-fonden
föra  över sina innehav  av  onoterade  aktier,  med
undantag    för   aktier   i   fastighetsbolag   och
riskkapitalföretag.  Detsamma  gäller  dessa fonders
innehav  av  konvertibla  skuldebrev  och skuldebrev
förenade med optionsrätt till nyteckning,  som  inte
är  utgivna  för allmän omsättning. Anledningen till
överföringen är  att  de s.k. buffertfonderna enligt
de nya placeringsreglerna  inte  får  inneha den här
typen av värdepapper. Sjätte AP-fonden  skall  i sin
tur   ersätta  Tredje  och  Fjärde  AP-fonderna  för
överföringen.
Den   särskilde    utredarens    genomgång   visar
emellertid  att  det  är  svårt  att  värdera  dessa
innehav. Dessutom innebär överföringen  problem  för
Sjätte AP-fonden. T.ex. har Sjätte AP-fonden redan i
utgångsläget  aktier  i  flera  av  de  bolag som är
aktuella  i överföringen från Tredje och Fjärde  AP-
fonderna. Ytterligare  aktier  i dessa bolag gör att
Sjätte AP-fondens innehav i bolagen  blir  större än
vad    man   tänkt   sig.   Enligt   utredaren   kan
värderingsproblem   även   uppstå   när  det  gäller
fördelningen   av   Tredje   och  Fjärde  AP-fondens
befintliga innehav i onoterade riskkapitalföretag.
För att lösa dessa problem föreslår regeringen att
Fjärde AP-fonden skall förvalta  Tredje  och  Fjärde
AP-fondernas    innehav   av   aktier,   konvertibla
skuldebrev  och  skuldebrev   som  är  förenade  med
optionsrätt till nyteckning som  inte  är sådana att
de  får  innehas  enligt  de nya placeringsreglerna.
Förvaltningen  skall  ske avskild  från  Fjärde  AP-
fondens  övriga  tillgångar.  Till  denna  särskilda
förvaltning får också  föras  Tredje  och Fjärde AP-
fondens  innehav  av  onoterade  aktier eller  andra
andelar  i riskkapitalföretag. De medel  som  Fjärde
AP-fonden erhåller för förvaltningen av tillgångarna
skall varje  kvartal  fördelas  mellan Första-Fjärde
AP-fonderna med en fjärdedel vardera.
Enligt  8  §  lagen  (2000:194) om införande  av  ny
lagstiftning  för  allmänna   pensionsfonder   skall
fordringsrätter  som  inte  är  utgivna  för  allmän
omsättning  förvaltas  av Första AP-fonden i en från
övriga tillgångar skild  förvaltning. Anledningen är
i likhet med ovan att dessa  tillgångar  inte faller
in   under   de   nya   placeringsbestämmelser   för
Första-Fjärde   AP-fonderna   som  genomförs  den  1
januari 2001.
Första AP-fonden är ägare och ensam långivare till
Första  AP-fonden Renting Aktiebolag  (FARAB,  FARAB
hette     tidigare     Svenskt     Fastighetskapital
Aktiebolag). Den särskilde utredaren ifrågasätter om
innehavet   i    FARAB    omfattas    av    de   nya
placeringsbestämmelserna   för   Första-Fjärde   AP-
fonderna.  FARAB  bedriver verksamhet i form av s.k.
sale-and-lease-back av fast egendom. Sale-and-lease-
back-kontrakten är  tidsbegränsade, men löptiden för
kontrakten uppgår i vissa fall till 25 år.
Regeringen  gör  i propositionen  bedömningen  att
FARAB:s verksamhet har  stora  likheter  med  de  av
Första    AP-fonden   ingångna   avtalen   om   s.k.
partnerfinansiering.  Sådana  investeringar  är inte
tillåtna  enligt  de nya placeringsreglerna. De  kan
knappast   betecknas    som    omsättningsbara   och
marknadsnoterade, vilka är några av grundprinciperna
i det nya placeringsreglementet.
Enligt regeringen bör innehavet  i  FARAB avvecklas.
Regeringen föreslår att avvecklingen  bör  ske genom
att  innehavet  i  FARAB förs till Första AP-fondens
särskilda förvaltning,  bl.a. eftersom det är Första
AP-fonden som har den största  kunskapen om bolaget.
De   medel   som   Första  AP-fonden  erhåller   vid
avveckling  av  innhavet  skall,  efter  avdrag  för
kostnaderna   för   förvaltningen,   varje   kvartal
fördelas  mellan Första-Fjärde  AP-fonderna  med  en
fjärdedel  vardera.   Regeringen   anger   också   i
propositionen  att  även  partnerfinansieringar  med
tillhörande  innehav  av aktier bör kunna föras till
den särskilda förvaltningen hos Första AP-fonden.

De ovan beskrivna förändringarna  föreslås  träda  i
kraft den 1 januari 2001.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  om att
Tredje  och  Fjärde  AP-fondernas  innehav  av vissa
onoterade aktier och fordringsrätter skall förvaltas
av  Fjärde  AP-fonden avskilt från övriga tillgångar
samt  att Första  AP-fondens  innehav  av  aktier  i
Första  AP-fonden Renting Aktiebolag skall förvaltas
av Första  AP-fonden avskilt från övriga tillgångar.
Utskottet tillstyrker  också  regeringens förslag om
att de medel som Första respektive  Fjärde AP-fonden
erhåller   för  tillgångarna  varje  kvartal   skall
fördelas mellan  Första-Fjärde  AP-fonderna  med  en
fjärdedel vardera.

Sjätte AP-fonden

Utskottets förslag i korthet
I  motion  Fi708 (kd) föreslås att Sjätte AP-
fonden  bör få  ett  s.k.  utlandsmandat  att
placera  en   mindre   del  av  kapitalet  på
utländska marknader. I motionerna  Fi715 (fp)
och  Fi908  (m) föreslås att Sjätte AP-fonden
skall avvecklas.  Riksdagen avslår motionerna
Fi708 (kd), Fi715 (fp)  och Fi908 (m). Jämför
reservationerna 1 (m, fp) och 2 (kd).
Motionerna

I motion Fi708 av Per Landgren  och  Mats Odell (kd)
anförs att Sjätte AP-fonden i likhet med  övriga AP-
fonder bör få ett s.k. utlandsmandat att placera  en
mindre  del  av  kapitalet  på  utländska marknader.
Anledningen  är att ett utlandsmandat  ses  som  ett
viktigt led i  Sjätte  AP-fondens  strategi plus att
det innebär att pensionspengarna placeras  på  bästa
sätt bl.a. genom en större riskspridning. Sjätte AP-
fondens  strategi  är  att vara med under ett bolags
hela utvecklings- och expansionsfas. Den sista fasen
bör ofta ligga utanför Sverige  för  att komma åt en
större  marknad. Utan utlandsmandat måste  strategin
förändras. Fonden har i dag dispens att äga aktier i
svenska bolag  som  köpts av utländska bolag och som
flyttar  utomlands. Dispensen  gäller  inte  om  ett
svenskt bolag  flyttar utomlands, utan endast om ett
utländskt bolag  köper  ett  svenskt  och  det  f.d.
svenska   bolaget  fortfarande  finns  kvar  på  den
svenska börsen.  Eftersom  allt  fler köp i dag sker
med  aktier  försvinner  Sjätte  AP-fondens   ägande
successivt. Det är endast vid kontant betalning  som
Sjätte  AP-fonden  kan  vara  kvar  i  det  uppköpta
bolaget.
I   motion   Fi715  av  Karin  Pilsäter  och  Lars
Leijonborg (fp)  anförs  att  Sjätte  AP-fonden inte
ingår i fempartiöverenskommelsen om det  reformerade
pensionssystemet  och omorganiseringen av AP-fonden.
Sjätte AP-fonden är en främmande fågel i det nya AP-
fondsystemet.  Fonden   är  en  riskkapitalfond  med
inriktning  på  små och medelstora  företag.  Enligt
motionärerna skall  staten  inte  vara en aktör inom
detta  område.  Fonden  bör  därför läggas  ned  och
medlen bör ingå i det s.k. överföringsbeloppet  till
staten.
I  motion Fi908 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs
att all  erfarenhet  visar att staten är en olämplig
ägare  av riskkapitalbolag,  som  t.ex.  Sjätte  AP-
fonden.   Sjätte   AP-fonden   fyller  heller  ingen
funktion  i  pensionssystemet.  Fonden   har   ingen
skyldighet     att     inleverera     medel     till
pensionssystemet.  Fonden  bör  därför avvecklas och
fondens tillgångar bör ingå i den  överföring på 155
miljarder kronor som skall göras till  staten  2001.
För att undvika marknadsstörningar kan innehavet  av
börsnoterade   aktier   dessförinnan  bytas  ut  mot
obligationer. De onoterade  aktierna  förs  till ett
riskkapitalbolag  under Finansdepartementet. Bolaget
bör sedan snarast privatiseras  på samma sätt som en
gång skedde med Atle och Bure.
Utskottets ställningstagande

I motion Fi708 (kd) föreslås att  Sjätte AP-fonden i
likhet  med  övriga  AP-fonder  bör  få   ett   s.k.
utlandsmandat att placera en mindre del av kapitalet
på  utländska  marknader.  Denna  fråga övervägs för
närvarande  inom Finansdepartementet.  Utskottet  är
därför inte berett  att  nu föreslå någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionen.  Motion Fi708 (kd)
avstyrks således.
Beträffande motionerna Fi715 (fp) och  Fi908  (m) så
har   utskottet  behandlat  likalydande  motioner  i
betänkande   1999/2000:FiU19.   Utskottet  avstyrkte
motionerna med följande motivering:
Sjätte fondstyrelsen bildades den  1  juli  1996 och
verksamheten   kom   i   gång   i  slutet  av  1996.
Fondstyrelsens inriktning är att  placera  medel  på
riskkapitalmarknaden,  och då framför allt i små och
medelstora  företag. Även  om  fondstyrelsen  endast
bedrivit verksamhet  i  drygt  tre år kan utskottet,
med  ledning av fondstyrelsens årsredovisningar  och
regeringens  årliga  utvärderingar av fondstyrelsen,
konstatera  att  avkastningen   kan   betecknas  som
tillfredsställande utifrån gällande förutsättningar.
Enligt   utskottets   mening   fyller   sjätte   AP-
fondstyrelsen sin definierade roll i AP-fondsystemet
och  det  finns  ingen  anledning  att genomgripande
förändra, avveckla eller sälja ut verksamheten.
Utskottet  finner  inte  anledning att  frångå  sitt
tidigare ställningstagande  varför  motionerna Fi715
(fp) och Fi908 (m) avstyrks.

Sjunde AP-fonden

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motion Fi716 (mp) om  Sjunde
AP-fondens placeringsregler.
Motionen

I  motion  Fi716 av Barbro Feltzing (mp) anförs  att
placeringen  av  pensionspengarna  i fonder av olika
slag innebär ett risktagande. De som  inte  väljer i
premiepensionsvalet  får  sina  pengar  placerade  i
Sjunde AP-fondens premiesparfond. I motionen  anförs
att   enligt   placeringsreglerna   skall  65  %  av
fondförmögenheten placeras i utländska aktier. Detta
är  i  Sverige  intjänade  pensionspengar,  och  det
kapital som skall placeras av  Sjunde  AP-fonden bör
enligt  motionären  i  stället  placeras  i  svenska
företag.

Utskottets ställningstagande

Sjunde    AP-fonden    agerar    inom    ramen   för
premiepensionssystemet.  Målet för Sjunde AP-fondens
förvaltning är att Sjunde  AP-fonden  skall förvalta
fondmedel  så  att  de  ger  så  god avkastning  som
möjligt. Det målet gäller såväl för Premievalsfonden
som  Premiesparfonden.  För förvaltningen  av  icke-
väljarnas medel i Premiesparfonden  gäller  dessutom
att den totala risknivån skall vara låg.
Utgångspunkten  för  Sjunde AP-fondens förvaltning
är   att   den   så   långt   möjligt   skall   vara
konkurrensneutral  i  förhållande  till  de  privata
fondförvaltarna       som       skall        placera
premiepensionskapital.   För  att  uppnå  likvärdiga
förutsättningar för förvaltningen har bestämmelserna
i  lagen  (1990:1114) om värdepappersfonder  i  allt
väsentligt  gjorts  tillämpliga  på Sjunde AP-fonden
och dess förvaltning. Detta innebär  bl.a. att samma
placeringsregler   som   gäller   för   de   privata
fondbolagen   också  gäller  för  Sjunde  AP-fondens
placeringar.  Enligt  placeringsreglerna  får  medel
placeras bl.a.  i  aktier  som  är  noterade  vid en
svensk eller utländsk börs.
I motionen påstås att Sjunde AP-fonden måste placera
en  andel  i  utländska aktier. I placeringsreglerna
för Sjunde AP-fonden  finns  dock  inte några sådana
krav. Utskottet avstyrker motion Fi716 (mp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning  till  de  motiveringar  som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Vissa frågor om AP-fonderna
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring  i  lagen (2000:194) om införande  av  ny
lagstiftning  för allmänna pensionsfonder. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2000/01:14.
2. Sjätte AP-fonden
Riksdagen  avslår   motionerna   2000/01:Fi708,
2000/01:Fi715 och 2000/01:Fi908.
Reservation 1 (m, fp)
Reservation 2 ( kd)
3. Sjunde AP-fonden
Riksdagen avslår motion 2000/01:Fi716.


Stockholm den 9 november 2000

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande  ledamöter  har deltagit i beslutet:  Jan
Bergqvist (s), Mats Odell  (kd), Gunnar Hökmark (m),
Bengt Silfverstrand (s), Lisbet  Calner (s), Lennart
Hedquist  (m),  Sonia Karlsson (s),  Carin  Lundberg
(s),  Kjell  Nordström   (s),  Siv  Holma  (v),  Per
Landgren (kd), Anna Åkerhielm  (m),  Yvonne  Ruwaida
(mp),  Lena  Ek (c), Gunnar Axén (m), Lars Bäckström
(v) och Bo Könberg (fp).

Reservationer

Utskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och
ställningstaganden     har     föranlett    följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som
behandlas i avsnittet.

1. Sjätte AP-fonden (punkt 2) (m, fp)

av Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Anna
Åkerhielm  (m),  Gunnar  Axén  (m) och Bo Könberg
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 2 borde ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i  reservation 1. Därmed
bifaller  utskottet delvis motionerna  2000/01:Fi715
och 2000/01:Fi908 samt avslår motion 2000/01:Fi708.
Ställningstagande

Vi  anser att  Sjätte  AP-fonden  är  ett  främmande
inslag  i  pensionssystemet.  Sjätte AP-fonden ingår
inte   i  fempartiuppgörelsen  om  det   reformerade
pensionssystemet.  Därtill  kommer  att  Sjätte  AP-
fonden  inte fyller någon funktion för att trygga de
framtida  pensionerna. Vi anser att Sjätte AP-fonden
är     en    kvarleva     från     fondsocialistiska
föreställningar  och tron på fördelarna med statligt
ägande.
Den svenska aktiemarknadens  utveckling  visar med
tydlighet att det inte finns något behov av statliga
investeringar      genom      offentliga     fonder.
Erfarenheterna av statliga företagsinvesteringar  är
entydigt  negativa.  Statligt  fondägande  motverkar
också en angelägen utveckling mot personligt ägande.
Mot  den  ovan redovisade bakgrunden anser vi  att
Sjätte  AP-fonden   bör  avvecklas.  Tillgångarna  i
fonden bör ingå i det  belopp  som  skall föras över
från   AP-fonden   till  staten.  Vi  föreslår   att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad vi har framfört  i  reservationen  om Sjätte AP-
fonden. Detta innebär att riksdagen delvis  bifaller
motionerna  Fi715  (fp)  och  Fi908 (m)  samt avslår
motion Fi708 (kd).

2. Sjätte AP-fonden (punkt 2) (kd)

av Mats Odell och Per Landgren (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 2 borde ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i  reservation 2. Därmed
bifaller utskottet motion 2000/01:Fi708  samt avslår
motionerna 2000/01:Fi715 och 2000/01:Fi908.
Ställningstagande

Vi  anser  att Sjätte AP-fonden i likhet med  övriga
AP-fonder bör  få ett s.k. utlandsmandat att placera
en mindre del av  kapitalet  på utländska marknader.
Vi anser att ett utlandsmandat  är ett viktigt led i
Sjätte AP-fondens strategi samt att  det innebär att
pensionspengarna placeras på bästa sätt  bl.a. genom
en större riskspridning. Sjätte AP-fondens  strategi
är  att  vara med under ett bolags hela utvecklings-
och expansionsfas.  Den  sista  fasen bör ofta ligga
utanför Sverige för att komma åt  en större marknad.
Utan utlandsmandat måste strategin förändras. Fonden
har i dag dispens att äga aktier i svenska bolag som
köpts av utländska bolag och som flyttar  utomlands.
Dispensen  gäller inte om ett svenskt bolag  flyttar
utomlands, utan  endast om ett utländskt bolag köper
ett  svenskt bolag  och  det  f.d.  svenska  bolaget
fortfarande   finns  kvar  på  den  svenska  börsen.
Eftersom  alltfler   köp   i  dag  sker  med  aktier
försvinner Sjätte AP-fondens  ägande successivt. Det
är endast vid kontant betalning som Sjätte AP-fonden
kan vara kvar i det uppköpta bolaget.
Vi   föreslår   att  riksdagen  tillkännager   för
regeringen som sin  mening  vad  vi  har  framfört i
reservationen  om  ett utlandsmandat för Sjätte  AP-
fonden. Detta innebär  att riksdagen bifaller motion
Fi708  (kd)  samt avslår motionerna  Fi715 (fp)  och
Fi908 (m).


Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2

Regeringens lagförslag


Förslag till lag om ändring i lagen
(2000:194) om införande av ny
lagstiftning för allmänna
pensionsfonder