Prop.
1999/2000:97
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 9 mars 2000
Göran Persson
Björn von Sydow
(F örsvarsdepartementet)
Propositionen är en uppföljning av det inriktningsbeslut som riksdagen
fattade våren 1999 (prop. 1998/99:74 Förändrad omvärld - omdanat
försvar, bet. 1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224, bet. 1998/99:UFöUl,
rskr. 1998/99:222) och kompletterar det förslag till förändringar av det
militära försvaret som regeringen föreläde riksdagen hösten 1999 (prop.
1999/2000:30 Det nya försvaret).
Regeringen redovisar vissa frågor om militärdistrikten. Regeringen
föreslår att underhållsregementena skall läggas ned den 31 december
2001 och att en ny organisationsenhet för Försvarsmaktens
underhållstjänst och stödverksamhet skall inrättas den 1 januari 2002.
Verksamheten vid Muskö örlogsvarv skall inordnas i den nya organisa-
tionsenheten för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet
varvid organisationsenheten Muskö örlogsvarv avvecklas. Regeringen
föreslår vidare en delvis förändrad organisation för Försvarsmaktens
skolor och centrum.
Regeringen redovisar därefter Högkvarterets organisation och verk-
samhetsledningen inom Försvarsmakten. Regeringen redovisar även om-
fattning och lokalisering av Försvarsmaktens grundorganisation samt
namn- och traditionsfrågor.
Avslutningsvis föreslår regeringen att Försvarets forskningsanstalt och
Flygtekniska försöksanstalten skall läggas ned den 31 december 2000 och
att en ny myndighet för försvarsforskning skall inrättas den 1 januari
2001.
1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 97
1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3
2 Ärendet och dess beredning..............................................................4
3 F örändringar inom F örsvarsmakten..................................................5
3.1 Militärdistriktens gränser, m.m...........................................5
3.2 Principiell utformning av Försvarsmaktens underhållstjänst
och stödverksamhet, m.m...................................................5
3.3 Skolor och centrum.............................................................8
3.4 Högkvarterets organisation, m.m......................................13
3.5 Verksamhetsledning inom Försvarsmakten......................15
3.6 Namn- och traditionsffågor...............................................17
3.7 Grundorganisationens omfattning.....................................21
3.8 Vissa ekonomiska frågor...................................................25
4 Sammanslagning av Försvarets forsknings-anstalt och Flygtekniska
försöksanstalten...............................................................................25
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 2000...........29
Prop. 1999/2000:97
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner regeringens förslag att Södra underhållsregementet i
Kristianstad, Mellersta underhållsregementet i Strängnäs och Norra
underhållsregementet i Boden skall läggas ned (avsnitt 3.2),
2. godkänner regeringens förslag att en ny organisationsenhet för
Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet skall inrättas
(avsnitt 3.2),
3. godkänner regeringens förslag att verksamheten vid Muskö örlogsvarv
i Haninge skall inordnas i den nya organisationsenheten för Försvars-
maktens underhållstjänst och stödverksamhet varvid organisationsen-
heten Muskö örlogsvarv skall avvecklas (avsnitt 3.2),
4. godkänner regeringens förslag att Flygvapnets Uppsalaskolor,
Försvarsmaktens ledningscentrum, Rikshemvämscentrum och Försvars-
maktens underhållscentrum skall läggas ned (avsnitt 3.3),
5. godkänner regeringens förslag att regeringen skall besluta om för-
ändringar beträffande Totalförsvarets skyddsskola, Försvarets inter-
nationella kommando, Örlogsskoloma, Markstridsskolan, Försvars-
maktens Halmstadsskolor, Försvarets sjukvårdscentrum och Försvars-
maktens underrättelse- och säkerhetscentrum (avsnitt 3.3),
6. godkänner regeringens förslag att Försvarets forskningsanstalt och
Flygtekniska försöksanstalten skall läggas ned (avsnitt 4),
7. godkänner regeringens förslag att en ny myndighet för försvars-
forskning skall inrättas (avsnitt 4).
Prop. 1999/2000:97
I propositionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) lämnade
regeringen förslag rörande bl.a. Försvarsmaktens framtida utformning.
Riksdagen förväntas besluta om propositionen inom kort. I propositio-
nens avsnitt 5.4 lämnade regeringen förslag om Försvarsmaktens
grundorganisation och anförde samtidigt att ett antal frågor rörande
grundorganisationen behövde utredas ytterligare innan beslut kan fattas i
dessa frågor. Regeringen uppdrog därför den 18 november 1999 åt
Försvarsmakten att utreda följande.
Det första uppdraget gällde namn- och traditionsfrågor. Försvars-
makten skulle efter samråd med bl.a. Statens försvarshistoriska museer
lämna förslag till benämningar av bl.a. de organisationsenheter som
kommer att inrättas eller förändras enligt regeringens förslag i
propositionen. Det andra uppdraget gällde skol- och centrumverksam-
heten. Försvarsmakten skulle redovisa förslag till skol- och centrumverk-
samhet som är anpassad till den försvarsmaktsorganisation regeringen
föreslagit i propositionen. Enligt det tredje uppdraget skulle Försvars-
makten på motsvarande grunder redovisa förslag till en underhålls-
organisation.
Efter att, i enlighet med regeringens direktiv, ha utarbetat underlagen i
nära samverkan med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redo-
visade Försvarsmakten uppdragen till regeringen den 1 mars 2000.
Statens försvarshistoriska museer har i en skrivelse den 3 mars 2000
lämnat synpunkter i fråga om namn och traditioner.
Regeringen redovisade i propositionen Det nya försvaret (prop.
1999/2000:30) att en särskild utredare hade tillkallats den 29 april 1999
med uppdrag att lämna förslag till organisation och verksamhetsformer
för en ny myndighet m.m. inom Försvarsdepartementets verksamhets-
område (dir. 1999:33). Utredaren lämnade den 15 september 1999 sitt
slutbetänkande Ledande forskning - för säkerhets skull (SOU 1999:110),
vari bl.a. föreslås att en ny myndighet för försvarsforskning inrättas.
Utredningens betänkande har remissbehandlats. Remissyttrandena finns
tillgängliga i Försvarsdepartementet (dnr FÖ1999/2028/MIL).
Ställningstagandet från de forskningsbeställande myndigheterna föran-
ledde Försvarsdepartementet att hålla ett remissmöte den 17 december
1999. Dokumentation från remissmötet finns tillgänglig i Försvars-
departementet (dnr FÖ1999/2028/MIL).
Prop. 1999/2000:97
Regeringen föreslog i prop. 1999/2000:30 att fyra militärdistrikt inrättas
från och med 1 juli 2000. Militärdistrikten ersätter, vad gäller regional
territoriell ledning, delar ur tidigare militärområdesstaber samt Gotlands
militärkommando, försvarsområdesstaber, försvarsområdesgrupper,
marinkommandon och flygkommandon. Som regeringen anförde i propo-
sitionen behöver gränsdragningen mellan militärdistrikten fastställas.
Enligt regeringens mening är nuvarande gränser för indelningen i
militärområden även lämpliga för indelningen i militärdistrikt. Den
geografiska indelningen för Södra, Mellersta och Norra militärdistriktet
bör således överensstämma med indelningen för Södra, Mellersta och
Norra militärområdet. Gotlands militärdistrikt bör på motsvarande sätt
geografiskt omfatta Gotlands militärkommando.
Regeringen anförde vidare i prop. 1999/2000:30 att den närmare
utformningen av ledningsresursema inom militärdistrikten även bör
tillgodose det särskilda ledningsbehov som finns i Stockholmsområdet
och i andra storstadsområden. För att tillgodose detta ledningsbehov bör
en del av militärdistriktsstaben i Mellersta miltärdistriktet vara avsedd för
ledningen av Stockholmsområdet och vara lokaliserad till Stockholm.
Denna bör även lösa vissa uppgifter inom ramen för den s.k. särskilda
planläggningen, dvs. förberedelserna för riksstyrelsens arbete under kris
och krig. De ledningsresurser som behövs för Göteborg och Malmö bör
ingå i Södra militärdistriktsstaben och lokaliseras till Göteborg och
Malmö.
Regeringens förslag: Södra underhållsregementet, Mellersta
underhållsregementet och Norra underhållsregementet skall läggas
ned den 31 december 2001 eller vid den senare tidpunkt som
regeringen bestämmer.
En ny organisationsenhet för Försvarsmaktens underhållstjänst och
stödverksamhet skall inrättas den 1 januari 2002 eller vid den senare
tidpunkt som regeringen bestämmer.
Verksamheten vid Muskö örlogsvarv i Haninge skall inordnas i den
nya organisationsenheten för Försvarsmaktens underhållstjänst och
stödverksamhet varvid organisationsenheten Muskö örlogsvarv skall
avvecklas den 1 januari 2002 eller vid den senare tidpunkt som
regeringen bestämmer.
Prop. 1999/2000:97
Regeringens bedömning: Den nya organisationsenheten för
underhållstjänst och stödverksamhet bör överta vissa uppgifter från
Försvarsmaktens underhållscentrum. Den närmare utformningen av
organisationsenheten bör bestämmas av regeringen.
Bakgrund
Regeringen anförde i prop. 1999/2000:30 att en del i ominriktningen av
Försvarsmakten består i att med utgångspunkt från dagens underhålls-
regementen utveckla en ny underhålls- och stödorganisation. Strukturen
för denna behövde enligt regeringens mening dock utredas ytterligare
innan beslut kan fattas och i avvaktan på detta borde underhålls-
regementena behållas. Ett första steg mot en ny underhålls- och
stödorganisation borde enligt regeringen tas tidigt genom att
stöduppgifterna övertas av underhållsregementena när försvarsområdes-
stabema läggs ned. Den operativa underhållsledningen borde inordnas i
Operativa insatsledningen.
Regeringen gav den 18 november 1999 Försvarsmakten i uppdrag att
utifrån de organisationsförändringar som föreslogs i propositionen
genomföra en översyn av dess underhålls- och stödorganisation.
Försvarsmakten har redovisat uppdraget genom att lägga fram ett förslag
som innebär att en ny organisation successivt utvecklas fram till år 2002.
Den nya underhålls- och stödorganisationen skall utvecklas ur dagens
underhållsregementen och stödenhetema vid förband m.m. Organisa-
tionen skall dels kunna stödja Försvarsmaktens grundorganisation, dels
kunna lämna stöd vid nationella och internationella insatser.
Enligt regeringens mening innebär Försvarsmaktens ominriktning, med
nya krav på operativ förmåga och förmåga till anpassning, ändrade
förutsättningar även för underhålls- och stödverksamheten. Detta innebär
en förändring jämfört med det tidigare invasionsförsvarets behov. Inom
Försvarsmakten behöver även det övriga samhällets kompetens och
resurser i frågor som rör underhålls- och stödverksamhet utnyttjas i större
utsträckning än vad som tidigare varit fallet.
Ominriktningen av Försvarsmakten ställer vidare krav på en
rationellare drift och kostnadsreduceringar inom underhålls- och
stödverksamheten. Dagens organisationslösning där stödverksamheten i
allt väsentligt är integrerad vid förband och försvarsområdesstaber
behöver därför omprövas. Den nya underhålls- och stödorganisationen
bör präglas av en helhetssyn på området, av flexibilitet inför förändrade
behov och vara utformad som en sammanhållen organisation. Organisa-
tionen skall därmed utgöra en försvarsmaktsgemensam resurs för stöd vid
insatser såväl nationellt som internationellt och för grundorganisationens
verksamhet.
Prop. 1999/2000:97
Utformningen av den nya organisationen
Regeringen bedömer att det är viktigt att arbetet med utvecklingen av
underhålls- och stödverksamheten inom Försvarsmakten säkerställer att
ett tillräckligt och effektivt stöd kan lämnas under den omstruktu-
reringsperiod som Försvarsmakten befinner sig i under de närmaste åren.
Med beaktande av detta skall utvecklingen av den nya underhålls- och
stödorganisationen ske successivt under åren 2000 till 2002.
Inledningsvis skall under år 2000 lokala stödenheter organiseras vilka
under ett övergångsskede leds av underhållsregementena eller
utbildningsförbanden. De lokala stödenhetema skall organiseras
gamisonsvis efter produkt- och tjänsteområden såsom försörjning,
verkstäder och administrativ service. Dimensioneringen av de lokala
stödenhetema skall vara efterfrågestyrd. Verksamheten skall utformas i
dialog med utbildningsförbanden och andra beställare och därmed i hög
grad styras av dessas krav och behov. Visst utbildnings- och ledningsstöd
skall dock även i fortsättningen vara integrerat med utbildningsförbanden
och därmed inte ingå i den nya organisationsenheten. Till sådant stöd
räknas verksamhet som direkt sammanhänger med utbildning av
insatsförband och officerare som t.ex. drift av simulatorer, utbildnings-
anordningar och övnings- och skjutfalt.
Verksamheten vid underhållsregementena och Försvarsmaktens under-
hållscentrum skall under åren 2000 och 2001 anpassas till och fort-
löpande integreras i den nya underhålls- och stödorganisationen. Därefter
bör den nya organisationen vara fullt utvecklad och underhålls-
regementena läggas ned den 31 december 2001. Den 1 januari 2002 bör
en ny organisationsenhet för Försvarsmaktens underhålls- och stödverk-
samhet inrättas. Verksamheten vid Muskö örlogsvarv bör inordnas i den
nya organisationsenheten för Försvarsmaktens underhållstjänst och
stödverksamhet varvid organisationsenheten Muskö örlogsvarv avvecklas
den 1 januari 2002. Likaså bör verksamheten vid Försvarsmaktens
flygverkstäder, Uppsala, och Militära servicekontoret, Stockholm,
inordnas i den nya organisationsenheten för Försvarsmaktens underhålls-
tjänst och stödverksamhet varvid även organisationsenheterna
Försvarsmaktens flygverkstäder och Militära servicekontoret avvecklas
den 1 januari 2002. Den närmare utformningen av den nya organisa-
tionsenheten för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet
bör bestämmas av regeringen. Regeringen bedömer att ett fortsatt
utredningsarbete behövs dels avseende den närmare utformningen av
organisationsenheten, dels för att pröva vilka ytterligare verksamheter
som kan ingå i organisationsenheten som t.ex. lokalförsörjning.
Regeringen avser att ge Försvarsmakten i uppdrag att utreda dessa frågor.
Regeringen återkommer i fråga om Försvarsmaktens underhållscentrum i
avsnitt 3.3.
Regeringen föreslog i prop. 1999/2000:30 att Sydkustens marin-
kommando i Karlskrona och Ostkustens marinkommando i
Haninge/Berga skall läggas ned. Regeringen anförde i samma proposition
att det för sjöstridskraftema bör finnas två likvärdiga baser. Riksdagen
förväntas besluta med anledning av propositionen inom kort.
Prop. 1999/2000:97
Delar av verksamheten vid de nuvarande marinkommandona kommer
att inordnas i Operativa insatsledningen när den inrättas den 1 juli 2000.
Andra delar kommer att utgöra grunden för de nya organisationsenheter
som skall bilda de två baserna för sjöstridskraftema. Under förutsättning
att riksdagen beslutar att Sydkustens respektive Ostkustens marin-
kommando skall läggas ned den 30 juni 2000, avser regeringen att inrätta
Sydkustens marinbas i Karlskrona och Ostkustens marinbas i
Haninge/Berga den 1 juli 2000.
Regeringens förslag: Följande organisationsenheter skall läggas ned
den 30 juni 2000 eller vid den senare tidpunkt som regeringen
bestämmer:
- Flygvapnets Uppsalaskolor Uppsala
- Försvarsmaktens ledningscentrum Enköping
- Rikshemvämscentrum Stockholm
Följande organisationsenhet skall läggas ned den 31 december 2001
eller vid den senare tidpunkt som regeringen bestämmer:
- Försvarsmaktens underhållscentrum Karlstad
Beträffande följande organisationsenheter skall regeringen besluta om
förändringar:
- Totalförsvarets skyddsskola
- Försvarets internationella kommando
- Örlogsskoloma
Umeå
Upplands-Bro/
Kungsängen
Haninge/Berga och
Karlskrona
- Markstridsskolan
Skövde/Motala/
Boden
- Försvarsmaktens Halmstadsskolor
- Försvarets sjukvårdscentrum
- Försvarsmaktens underrättelse-
och säkerhetscentrum
Halmstad
Hammarö
Uppsala
Regeringens bedömning: Regeringen anser att Försvarsmaktens
skolor och centrum bör anpassas till den omstrukturering som
föreslagits i prop. 1999/2000:30. Regeringen anser vidare att om-
struktureringen av övriga delar av Försvarsmakten bör föranleda ett
förändrat funktionsutvecklingsansvar för ledningssystem, underhålls-
tjänst och logistik m.m.
Om riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag, avser
regeringen vidta följande åtgärder:
- Inordna den utbildning som bedrivs vid Flygvapnets Uppsalaskolor i
Upplands flygflottilj,
Inordna den utbildningsverksamhet som bedrivs vid
Försvarsmaktens ledningscentrum i Upplands regemente,
- Inordna rikshemvämschefen med stab i Högkvarteret och inrätta
Hemvärnets stridsskola,
Prop. 1999/2000:97
- Ändra benämningarna beträffande Totalförsvarets skyddsskola,
Försvarets internationella kommando och Försvarets sjukvårds-
centrum.
Allmänt
I prop. 1999/2000:30 redovisade regeringen sin syn på utvecklingen av
Försvarsmaktens skolor och centrum och att det då inte fanns tillräckligt
underlag för beslut beträffande förändringar i denna del av grund-
organisationen. Utgående från detta uppdrog regeringen åt
Försvarsmakten att lämna ett underlag avseende skolor och centrum för
att möjliggöra en samordning av dessas utveckling med de övriga
grundorganisationsförändringar som regeringen föreslagit i ovannämnda
proposition. Den 1 mars 2000 redovisade Försvarsmakten sitt uppdrag.
Regeringen anser att den förändring som Försvarsmaktens skolor och
centrum genomgått efter 1996 års försvarsbeslut i allt väsentligt medger
att nödvändigt funktionsutvecklingsarbete kan bedrivas och att Försvars-
maktens långsiktiga behov av personal kan tillgodoses. Regeringens
slutsats beträffande den senare delen grundas dock på de personalför-
sörjningsprinciper som tillämpas för närvarande.
Regeringen är medveten om att principerna för Försvarsmaktens
personalförsörjningssystem ifrågasatts av riksdagens försvarsutskott (bet.
1997/98:FöUl) och Riksrevisionsverket (RRV 1998:47). För att kunna
tillgodose de krav på en översyn som utskottet därvid ställt har
regeringen beslutat om en utredning vars uppgift är att redovisa en
samlad syn på Försvarsmaktens personalförsörjning (dir. 1999:84).
Utredningen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 28 februari
2001 (dir. 2000:12). Utgående från de slutsatser som utredningen
kommer att redovisa avser regeringen, att vid behov, återkomma till
riksdagen beträffande fortsatt utveckling av Försvarsmaktens skolor och
centrum.
Regeringen anser dock att det redan nu är möjligt att besluta om en viss
rationalisering utan att för den skull riskera att försvåra genomförandet av
sådana åtgärder som kan visa sig motiverade när personalförsörjnings-
utredningen slutförts.
Efterhand som Försvarsmakten omstruktureras är det väsentligt, inte
minst av personalförsörjningsskäl, att likartade kompetensområden inom
Försvarsmakten samordnas organisatoriskt. Vidare bör Försvarsmaktens
skolor och centrum organiseras på ett sådant sätt att funktioner inte
dubbleras i onödan och så att minsta möjliga lednings- och
stödorganisation krävs. Genom en kombination av att lägga ned eller att
förändra organisationsenheter och genom att inordna viss verksamhet i
andra organisationsenheter anser regeringen att det är möjligt att göra
Försvarsmaktens skolor och centrum mindre personalkrävande och
därmed mer kostnadseffektiva. I de förslag som regeringen presenterar
har samordningsförutsättningama vägts utifrån möjligheterna att, med
bibehållen kvalitet, bedriva rationell utbildning, studier, utveckling och
1* Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 97
Prop. 1999/2000:97
försök inom ramen för ett farre antal anställda. Regeringens förslag syftar
således mer till att effektivisera och anpassa Försvarsmaktens skolor och
centrum till den förändrade grund- och insatsorganisationen i övrigt än
till att skapa en helt ny organisation.
Förändring av organisationsenheter
Beträffande Flygvapnets Uppsalaskolor anser regeringen att det
föreligger sådana samordningsmöjligheter med Upplands flygflottilj att
skolverksamheten bör inordnas i flottiljen. Detta innebär att det inte
längre föreligger något behov av en separat skolledning. Flygvapnets
Uppsalaskolor bör således läggas ned.
I prop. 1999/2000:30 har regeringen föreslagit att Försvarsmaktens
operativa och taktiska ledning skall sammanföras i Operativa
insatsledningen. För att åstadkomma en sammanhållen utveckling av
ledningssystemen för dessa ledningsnivåer anser regeringen att
funktionsutvecklingsansvaret bör överföras från Försvarsmaktens
ledningscentrum till Operativa insatsledningen. Detta innebär att det inte
längre föreligger något behov av ett särskilt ledningscentrum inom
Försvarsmakten. Försvarsmaktens ledningscentrum bör således läggas
ned. Förutsatt att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag
bör Försvarsmakten därefter besluta hur funktionsutvecklingsansvaret
skall fördelas inom myndigheten.
Om Operativa insatsledningen och den nya organisationsenheten for
underhållstjänst och stödverksamhet inom Försvarsmakten inrättas, anser
regeringen att det också finns anledning att ändra funktionsut-
vecklingsansvaret beträffande underhållstjänst och logistik. Regeringen
bedömer att kravet på kompetens inom dessa områden kommer att vara
tydligt vid såväl Operativa insatsledningen som vid den nya
organisationsenheten. Utgående från detta anser regeringen att det också
är lämpligt att dessa båda organisationsenheter övertar funktionsut-
vecklingsansvaret beträffande underhållstjänst och logistik. Detta innebär
att det inte längre föreligger något behov av ett särskilt underhålls-
centrum inom Försvarsmakten. Försvarsmaktens underhållscentrum bör
således läggas ned. Förutsatt att riksdagen beslutar i enlighet med
regeringens förslag, bör Försvarsmakten därefter besluta hur funktionsut-
vecklingsansvaret och den utbildning som for närvarande bedrivs vid
Försvarsmaktens underhållscentrum skall fördelas inom myndigheten.
I prop. 1999/2000:30 föreslog regeringen att hemvärnet skulle
organiseras som en del av de nationella skyddsstyrkoma. Utgående från
detta har regeringen övervägt den bästa organisatoriska hemvisten for
rikshemvämschefen med stab. Regeringen har därvid funnit att rikshem-
vämschefen med stab bör inordnas i Högkvarteret. Detta innebär att det
inte längre föreligger något behov av ett särskilt Rikshemvämscentrum.
Rikshemvämscentrum bör således läggas ned.
Regeringen har vidare föreslagit riksdagen att regeringen skall besluta
om förändringar beträffande Totalförsvarets skyddsskola, Försvarets
internationella kommando, Örlogsskoloma, Markstridsskolan, Försvars-
maktens Halmstadsskolor, Försvarets sjukvårdscentrum och Försvars-
maktens underrättelse- och säkerhetscentrum. Förslaget skall ses mot
10
Prop. 1999/2000:97
bakgrund av att en rad beslut de senaste åren kommit att innebära att
riksdagen har att besluta om enheter som till sin storlek, och i vissa
stycken principiella betydelse, är mindre än några av dem som regeringen
beslutar om. Om riksdagen godkänner regeringens förslag, innebär det att
riksdagen beslutar om militärhögskolorna och att regeringen beslutar om
Försvarsmaktens skolor och centrum i övrigt.
Den personella omstrukturering som Försvarsmakten kommer att
genomgå är betydande. Enligt regeringens mening är det därför väsentligt
att förändringar beträffande Försvarsmaktens skolor och centrum
samordnas med de organisationsförändringar som genomförs i övrigt.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att Flygvapnets Uppsalaskolor,
Försvarsmaktens ledningscentrum och Rikshemvämscentrum skall läggas
ned den 30 juni 2000 eller vid den senare tidpunkt som regeringen
bestämmer.
Regeringens förslag att Försvarsmaktens underhållscentrum skall
läggas ned den 31 december 2001 eller vid den senare tidpunkt som
regeringen bestämmer, avviker från tidplanen i övrigt. Detta är betingat
av regeringens förslag att en organisationsenhet för Försvarsmaktens
underhållstjänst och stödverksamhet skall inrättas den 1 januari 2002
eller vid den senare tidpunkt som regeringen bestämmer.
Övriga skolors och centrums utveckling
Utöver ovanstående redovisning beträffande skälen till regeringens
förslag vill regeringen i det följande också informera riksdagen om hur
regeringen avser utveckla de delar av Försvarsmaktens skolor och
centrum som regeringen skall besluta om. Regeringens inriktning är att
även dessa förändringar skall genomföras samordnat med övrig
omstrukturering, dvs. den 1 juli 2000.
Regeringen anser att de skäl för regeringens förslag som redovisats
ovan gäller för de delar av Försvarsmaktens skolor och centrum som
regeringen beslutar om. Mot denna bakgrund avser regeringen att inordna
Artilleriets stridsskola i Artilleriregementet i Kristinehamn och att
inordna Luftvärnets stridsskola i Luftvämsregementet i Halmstad. Vidare
avser regeringen bryta ut Fältarbetsskolan ur Totalförsvarets
ammunitions- och minröjningscentrum för att därefter inordna skolan i
Göta ingenjörregemente i Eksjö.
Regeringen avser vidare att lägga ned Försvarsmaktens ledarskaps- och
idrottscentrum. Regeringen anser att det är mer rationellt att fördela
centrumets ganska väsensskilda uppgifter (ledarskap, idrott och
överlevnadskunskap) till andra förband och skolor än att bedriva dem
samordnat.
Regeringen avser också att inordna Kustartilleriets stridsskola i
Vaxholms amfibieregemente och att därvid även ändra skolans namn till
Amfibiestridsskolan. Detta namn återspeglar bättre den verksamhet som
bedrivs.
Utgående från det förslag som regeringen presenterat beträffande
funktionsutvecklingsansvaret för Försvarsmaktens ledningssystem avser
regeringen att inordna Försvarets krigsspelcentrum i Operativa
insatsledningen.
11
Prop. 1999/2000:97
Beträffande Flygmedicincentrum överväger regeringen en fortsatt
utveckling mot ett specialmedicinskt centrum där bl.a. navalmedicinsk
kompetens skulle kunna ingå. En mer genomgripande utveckling för
Flygmedicincentrum kräver dock ytterligare utredning.
Vad avser Arméns tekniska skola, Försvarsmusikcentrum och
Försvarsmaktens rekryteringscentrum anser regeringen att det för
närvarande inte föreligger något behov av att förändra verksamheten.
Under förutsättning att riksdagen beslutar att Flygvapnets Uppsala-
skolor skall läggas ned, avser regeringen att inordna Flygvapnets
stridslednings- och luftbevakningsskola och Flygvapnets flygbefälsskola
i Upplands flygflottilj.
Under förutsättning att riksdagen beslutar att Försvarsmaktens
ledningscentrum skall läggas ned, avser regeringen att inordna dess
skolverksamhet m.m. i Upplands regemente. Förändringen innebär att
ansvaret för den totalförsvarsanknutna verksamhet som bedrivs vid
Försvarsmaktens ledningscentrum övertas av Upplands Regemente.
Enligt regeringens mening är det därvid väsentligt att en tydlig total-
försvarsprofil kan vidmakthållas.
Under förutsättning att riksdagen beslutar att Rikshemvämscentrum
skall läggas ned, avser regeringen att inrätta en organisationsenhet
benämnd Hemvärnets stridsskola.
Under förutsättning att riksdagen godkänner att regeringen skall
besluta om förändringar beträffande Totalförsvarets skyddsskola, avser
regeringen att ändra benämningen till Totalförsvarets skyddscentrum.
Regeringen anser att det funktionsutvecklingsansvar som nuvarande
Totalförsvarets skyddsskola har är av en sådan omfattning och av en så
principiell betydelse att skolans status bör förändras till centrum.
Under förutsättning att riksdagen godkänner att regeringen skall
besluta om förändringar beträffande Försvarets internationella
kommando, avser regeringen att ändra dess benämning till
Försvarsmaktens centrum för internationell utbildningsverksamhet. Till
skillnad från Totalförsvarets skyddscentrum sker detta till följd av att
verksamheten förändras. Om Operativa insatsledningen inrättas, kommer
den, under Försvarsmaktens myndighetsledning, att ansvara för ledningen
av såväl nationella som internationella insatser. Mot denna bakgrund
kommer också en del av de uppgifter av mer operativ karaktär som
Försvarets internationella kommando har att överföras till Operativa
insatsledningen. När denna överföring skett blir benämningen kommando
missvisande. Med de principer för hur organisationsenheter inom
Försvarsmakten benämns anser regeringen därför att enhetens namn bör
vara Försvarsmaktens centrum för internationell utbildningsverksamhet.
Under förutsättning att riksdagen godkänner att regeringen skall
besluta om förändringar beträffande Försvarets sjukvårdscentrum, avser
regeringen att ändra dess benämning till Försvarsmaktens sjukvårds-
centrum. Med denna förändring far centrumet ett namn som överens-
stämmer med övriga centrums.
Under förutsättning att riksdagen godkänner att regeringen skall
besluta om förändringar beträffande Örlogsskoloma, anser regeringen att
den utbildning som bedrivs vid den enhet inom Försvarsmakten som
12
Prop. 1999/2000:97
benämns Sjöstridsskolan skall inordnas i Örlogsskolomas verksamhet.
Försvarsmakten bör därefter lägga ned Sjöstridsskolan.
Beträffande de organisationsenheter i övrigt (Markstridsskolan,
Försvarsmaktens Halmstadsskolor och Försvarsmaktens underrättelse-
och säkerhetscentrum) som regeringen begärt att fa besluta om, anser
regeringen att verksamheten, bortsett från några smärre justeringar som
Försvarsmakten bör besluta om, for närvarande inte behöver förändras.
Avslutningsvis vill regeringen informera riksdagen om att regeringens
bedömning beträffande militärhögskolorna kvarstår, dvs. att det krävs
ytterligare utredningsinsatser innan ett slutligt beslut om dessas framtid
kan fattas. Regeringen avser återkomma till riksdagen i denna fråga under
hösten 2000.
I avsnitt 3.7 redovisar regeringen en sammanställning över Försvars-
maktens framtida grundorganisation.
Regeringens bedömning: Inrättandet av Operativa insatsledningen
samt förändringarna inom underhållsfunktionen och skol- och
centrumverksamheten leder till att Försvarsmaktens högkvarters
organisation behöver förändras. En ny linjeenhet, strategiledningen,
bör skapas ur nuvarande planeringsstaben och ur de delar av den
nuvarande operationsledningen som inte förs till Operativa
insatsledningen. Enheten bör även vara myndighetsledningens
inriktnings- och planeringsorgan.
Rikshemvämschefen med stabsfunktioner bör inordnas i
grundorganisationsledningen i Högkvarteret. I sin egenskap av
hemvärnets främste företrädare bör rikshemvämschefen lyda direkt
under myndighetsledningen.
Arbetet med att anpassa Högkvarterets organisation till den
förändrade Försvarsmakten kommer att fortsätta.
Skälen för regeringens bedömning: Genom prop. 1997/98:83
informerade regeringen riksdagen om huvuddragen i den organisation för
Försvarsmaktens högkvarter som gäller sedan den 1 juli 1998.1 korthet är
Högkvarteret organiserat enligt följande. Under myndighetsledningen,
med överbefälhavaren och ställföreträdande överbefälhavaren, är
Högkvarteret indelat i tre linjeenheter och två stabsenheter. Linje-
enheterna är operationsledningen, krigsförbandsledningen och grund-
organisationsledningen. Stabsenheterna är planeringsstaben och personal-
staben. Utöver dessa enheter finns inom Högkvarteret Försvarsmaktens
säkerhetsinspektion, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten samt
fristående avdelningar för bl.a. samordningjuridik och administration.
Regeringen har i prop. 1999/2000:30 föreslagit riksdagen förändringar
i Försvarsmaktens organisation. Härutöver redovisar regeringen tidigare i
föreliggande proposition ytterligare förändringar. Förändringarna
kommer att påverka Högkvarteret, dess organisation och arbetssätt.
13
Prop. 1999/2000:97
Regeringen vill därför översiktligt informera riksdagen om kommande
förändringar inom Högkvarteret.
Genom att det militära ledningssystemet reformeras i grunden och att
Operativa insatsledningen inrättas, kommer Försvarsmaktens struktur att
förändras på ett markant sätt.
Operativa insatsledningen bildas av bl.a. delar av Högkvarterets
operationsledning. Även de förändringar som redovisats i avsnitten 3.2
och 3.3, dvs. underhålls- och stödfunktionen samt skol- och centrumverk-
samheten, påverkar Högkvarterets organisation. En betydelsefull
förändring härvidlag är att rikshemvämschefen med stabsfunktioner
inordnas i Högkvarteret. Skälet till denna förändring är, som tidigare
nämnts, att hemvärnet enligt regeringens förslag i prop. 1999/2000:30
skall organiseras som en del i de nationella skyddsstyrkoma. I det
perspektivet är det naturligt att hemvämsverksamhetens organisatoriska
ställning förändras och att verksamheten inordnas i grundorganisations-
ledningen i Högkvarteret. I sin egenskap av hemvärnets främste före-
trädare skall rikshemvämschefen lyda direkt under myndighetsledningen.
Den största och viktigaste förändringen i Högkvarteret är att en ny
linjeenhet inrättas, nämligen strategiledningen. Strategiledningen skapas
främst av delar av den nuvarande operationsledningen och den nuvarande
planeringsstaben. Strategiledningen skall även vara myndighets-
ledningens inriktnings- och planeringsorgan. Under myndighetsledningen
skall denna linjeenhet således svara för uppföljning, prioritering och
avvägning. Enheten skall svara för den långsiktiga försvarsplaneringen
genom militärstrategisk ledning i vid bemärkelse. Den skall således leda
den militärstrategiska planeringen för Försvarsmaktens utnyttjande såväl
nationellt som internationellt. Enheten skall vidare, under myndighets-
ledningen, inrikta bl.a. Operativa insatsledningen, förbandsverksamheten
och grundorganisationen, insatsorganisationen samt Försvarsmaktens
förmåga och kompetens. Härutöver skall strategiledningen inrikta militär-
distrikten och ansvara för central samordning med övriga totalförsvars-
myndigheter. Bland strategiledningens övriga uppgifter vill regeringen
peka på att enheten skall leda arbetet med Försvarsmaktens planering och
avvägning. Strategiledningen övertar även nuvarande operations-
ledningens övergripande ansvar för internationella insatser. Enheten skall
således bereda ärenden om sådana insatser. Därefter svarar Operativa
insatsledningen för att genomföra insatserna. Det är också strategi-
ledningen som skall svara för samordningen gentemot Regeringskansliet.
Enligt regeringen är det angeläget att avvägningsfunktionen stärks i
Högkvarteret. Strategiledningen skall ha denna uppgift. Strategiledningen
skall därför kunna väga myndighetens samtliga verksamhetsområden mot
varandra för att kunna utforma och förorda en ur försvarsmaktsperspektiv
optimal avvägning. En annan funktion inom strategiledningen som far
stor betydelse är studieorganisationen. I och med att anpassning är en av
grunderna för den nya Försvarsmakten ökar kraven på myndighetens
studie- och utvecklingsverksamhet.
Regeringen vill härutöver erinra om ytterligare några förändringar
inom Högkvarterets organisation som är av betydelse. En särskild
funktion för lägespresentation skall inrättas. Operativa insatsledningen
skall ansvara för att förse Högkvarteret med erforderligt underlag för
14
Prop. 1999/2000:97
presentation. För att tydliggöra ansvaret för skolverksamheten inom
Högkvarteret och för att stärka utbildningssamordningen med
Försvarshögskolan skall funktionen för skolverksamheten förstärkas.
Avslutningsvis kan framhållas att det övergripande ansvaret för central
samverkan med civila myndigheter skall åvila Högkvarteret och således
inte Operativa insatsledningen.
För att ytterligare tydliggöra förhållandet mellan Högkvarteret och
Operativa insatsledningen vill regeringen i detta sammanhang också
informera om Operativa insatsledningens organisation och uppgifter.
Operativa insatsledningen skall bestå av fyra delar: en operationsledning
samt ett armétaktiskt, ett marintaktiskt och ett flygtaktiskt kommando. I
Operativa insatsledningen ingår även funktioner för ledning av
helikopterförband, underhållstjänst, sjukvårdstjänst samt informations-
och ledningskrigföring. I sammanhanget vill regeringen peka på att sjuk-
vårdsavdelningen ingår i nuvarande operationsledningen i Högkvarteret.
Eftersom sjukvårdsavdelningens huvuduppgift är att planera och leda
sjukvården inom Försvarsmaktens insatsorganisation anser regeringen det
vara mest ändamålsenligt att avdelningen inordnas i Operativa insats-
ledningen.
Operativa insatsledningen skall leda genomförandet av nationella och
internationella insatser med Försvarsmaktens insatsorganisation. Enheten
skall således leda Försvarsmaktens insatsorganisation vid försvar mot
väpnat angrepp, vid upprätthållande av territoriell integritet, vid
internationella fredsfrämjande insatser samt vid den övningsverksamhet
som sammanhänger med dessa uppgifter. Operativa insatsledningen skall
också kunna ställa resurser till förfogande för stöd till samhället.
Regeringens inriktning är att de förändringar som har redovisats i detta
avsnitt skall genomföras samtidigt med övriga förestående förändringar
inom Försvarsmakten den 1 juli 2000.
Sammanfattningsvis kommer Högkvarteret att bestå av myndig-
hetsledningen, tre linjeenheter, nämligen strategiledningen, krigsför-
bandsledningen och grundorganisationsledningen, och en stabsenhet,
nämligen personalstaben. Utöver dessa enheter finns inom Högkvarteret
Försvarsmaktens säkerhetsinspektion, militära underrättelse- och
säkerhetstjänsten samt fristående avdelningar för bl.a. lägespresentation,
samordning, juridik och administration.
Genom de här redovisade förändringarna tas det första steget till att
anpassa Försvarsmaktens centrala nivå till den förändrade Försvarsmakt
som följer av regeringens förslag enligt prop. 1999/2000:30.
Förändringsarbetet kommer att fortsätta och regeringen avser att
informera riksdagen om dessa förändringar i den utsträckning det behövs.
Den reformering av det militära ledningssystemet som redovisades i
prop. 1999/2000:30 leder till att verksamhetsledningssystemet inom
Försvarsmakten behöver förändras.
Prop. 1999/2000:97
Högkvarteret bör även fortsättningsvis ansvara för verksamhetsled-
ningen. Verksamhetsledningen bör genomföras direkt från Högkvarteret
till den verkställande nivån. Operativa insatsledningen bör ansvara för
den operativa och taktiska ledningen. Operativa insatsledningen bör dock
medverka i verksamhetsledningen och vad avser främst större övningar
ha en samordningsroll.
Verksamhetsledningen omfattar inriktning, uppdragsstyming, upp-
följning, korrigering samt värdering och rapportering av verksamhetens
genomförande och resultat mot uppställda mål. Verksamhetsledningen i
fred skall utövas av Högkvarteret, med biträde av de taktiska
kommandona inom Operativa insatsledningen, och förbanden, skolorna
och centrumen.
Regeringen anser att det måste ställas vissa krav på Försvarsmaktens
system för verksamhetsledning. Några av dessa krav är följande.
Ledningen skall utövas inom ramen för en för Försvarsmakten gemensam
struktur och med tydliga ansvarsförhållanden. Verksamhetsledningen
skall därför genomföras i samma struktur som den operativa-taktiska
ledningen. Verksamhetsledningen skall vidare bygga på mål- och
resultatstyrning med decentralisering och delegering. Slutligen skall
genom systemet insatsförband ur grundorganisationens utbildnings-
förband kunna ställas till operativa och taktiska chefers förfogande.
Regeringen vill också understryka att strukturen för verksamhets-
ledning på ett ändamålsenligt sätt bör ansluta till riksdagens beslut våren
1998 om förändrad styrning av Försvarsmakten m.m. (prop. 1997/98:83,
bet. 1997/98:FöU10, rskr. 1997/98:269). En grundläggande fråga i det
sammanhanget var att bryta upp den dåvarande försvarsgrensindelningen
och styrningen i program för att i stället styra och följa upp
Förvarsmakten i sex verksamhetsområden. Enligt regeringen är det
angeläget att ansvaret för styrning och inriktning av förbandsverk-
samheten entydigt ligger på Högkvarteret (grundorganisationsledningen).
De taktiska kommandona inom Operativa insatsledningen bör medverka i
Högkvarterets styrning bl.a. genom att ställa operativa och taktiska krav
samt att på uppdrag av Högkvarteret samordna och leda större förbands-
övningar på operativ och taktisk nivå. De taktiska kommandona bör
däremot inte ansvara för verksamhetsstymingen. Det skulle i princip leda
till att de tidigare försvarsgrenarna återuppstod.
Försvarsmaktens verksamhetsledning skall utövas i ett antal olika steg.
Huvudprincipen är att alla direktiv m.m. och återredovisningar skall gå
direkt mellan Högkvarteret och den lokala genomförandenivån, dvs.
förbanden och andra enheter. I ett första steg beslutar Högkvarteret om
direktiv för uppdragsförslag. Operativa insatsledningens taktiska kom-
mandon medverkar i det arbetet så att bl.a. de operativa och taktiska
kraven beaktas i arbetet. Dessa direktiv går direkt till förbanden. Det
andra steget innebär att förbanden utarbetar uppdragsförslag. Operativa
insatsledningen yttrar sig över uppdragsförslagen. I det tredje steget
genomför Högkvarteret (grundorganisationsledningen), vid behov med
stöd av de taktiska kommandona, dialoger med förbanden. Därefter
beslutar Högkvarteret om uppdrag till förbanden. Det fjärde steget,
slutligen, är att den genomförda verksamheten återredovisas från
förbanden direkt till Högkvarteret.
16
Prop. 1999/2000:97
Regeringen anser att denna reformerade struktur för verksam-
hetsledning innebär en enhetlig ledningsstruktur inom Försvarsmakten
med direktiv och order från Högkvarteret direkt till genomförandenivån
och på motsvarande sätt med resultatredovisning direkt till Högkvarteret.
Genom att Operativa insatsledningens tre taktiska kommandon involveras
i arbetet tillförsäkras nödvändig samordning och att operativa och
taktiska hänsyn ligger till grund för arbetet. Systemet kommer enligt
regeringen att leda till klarare ordergivning, förenklade rutiner och
därmed minskad administration.
Regeringens bedömning: För arméstridskraftema bör regemente
användas som samlande benämning på de förband som skall svara för
utbildning av armébrigadledningar och mekaniserade förband.
Specialtruppslagens kvarvarande förband bör också benämnas
regemente. Specialtruppslagens enheter för att bibehålla och utveckla
vinterkompetens bör benämnas bataljon.
För marinstridskraftemas sjöstridsförband bör flottilj vara den
enhetliga benämningen. Basområde bör benämnas marinbas. För kust-
artilleriförbanden bör regemente behållas som samlande benämning.
Förbanden bör benämnas amfibieregemente.
För helikopterförbanden bör benämningen helikopterbataljon
behållas. Enheten för att bibehålla och utveckla vinterkompetens bör
benämnas skvadron.
För flygstridskraftema bör benämningen flottilj behållas.
Militärdistrikten bör benämnas efter riksgeografisk belägenhet. De
29 nya enheterna bör benämnas militärdistriktsgrupper och ges
traditionsnamn eller namn efter den geografiska lokaliseringen.
Benämningarna bör införas när regeringen beslutar om ändring av
förordningen (1994:642) med instruktion för Försvarsmakten med
ikraftträdande den 1 juli 2000.
Allmänt
I prop. 1999/2000:30 underströk regeringen betydelsen av benäm-
ningarna och traditionsfrågoma när det gäller Försvarsmaktens grund-
organisation (avsnitt 5.4.4). Regeringen pekade på att dessa frågor har en
viktig roll i folkförankringen av det svenska försvaret och att
benämningarna därför bör ha ett allmänt stöd. I propositionen anförde
regeringen vidare att den, även om det ankommer på regeringen att
besluta om benämningar, mot bakgrund av frågans principiella betydelse
avsåg att informera riksdagen om frågans vidare behandling. Eftersom
det inte då var möjligt att i tillräcklig utsträckning pröva namnfrågorna
utreddes de ytterligare genom att regeringen uppdrog åt Försvarsmakten
Prop. 1999/2000:97
att efter samråd med bl.a. Statens försvarshistoriska museer lämna förslag
i saken. I en särskild skrivelse i anslutning till Försvarsmaktens
redovisning av detta uppdrag anser Statens försvarshistoriska museer att
militärdistriktsgruppema bör benämnas regemente.
Förändringen av grundorganisationen leder till att ett antal organisa-
tionsenheter kommer att läggas ned. Detta innebär i sin tur att en del
benämningar kommer att upphöra. Vidare kommer ett antal enheter att
inrättas. Det gäller t.ex. hela den nya ledningsorganisationen med 29
militärdistriktsgrupper. Regeringens inriktning när det gäller benäm-
ningar är, bl.a. av kostnadsskäl, att åstadkomma så få förändringar som
möjligt.
Regeringen redovisar i det följande benämningarna av
arméstridskraftema, marinstridskraftema, flygstridskraftema, de försvars-
maktsgemensamma förbanden m.m. och, slutligen, den territoriella
ledningen. Om en förbandstyp eller motsvarande inte kommenteras
innebär detta att den nuvarande benämningen bibehålls. Avslutningsvis
kommer regeringen att beröra traditionsffågoma. I nästa avsnitt redovisas
den framtida grundorganisationens omfattning och därvid samtliga
benämningar.
Arméstridskrafternas forband och skolor
Inom arméstridskraftema skiljs i detta sammanhang mellan utbildnings-
förband, vissa grundutbildningsbataljoner och skolor. För utbildnings-
förbanden bör regemente användas som en samlande benämning på de
förband som skall svara för utbildning av armébrigadledningar och
mekaniserade förband. Vidare bör de kvarvarande specialtrupp-
slagsförbanden - som idag benämns kår - likaledes benämnas regemente.
Av traditionsskäl bör dock några undantag medges från denna
huvudregel. Ett sådant undantag gäller Livregementets husarer i
Karlsborg som bör behålla sin nuvarande benämning. Ett annat undantag
bör göras för nuvarande Svea livgarde som av militärhistoriska skäl bör
behålla gardesbenämningen och benämnas Livgardet.
I prop. 1999/2000:30 föreslår regeringen att endast en organisations-
enhet skall bibehållas för vaije specialtruppslag. Vidare skall för
respektive specialtruppslag finnas en mindre enhet för att bibehålla och
utveckla vinterkompetens. Den kvarvarande organisationsenheten bör
behålla sin nuvarande benämning med undantag för att suffixet skall vara
regemente i stället för kår. När det gäller artilleriet och luftvärnet, där
flera organisationsenheter läggs ned inom respektive specialtruppslag,
bör emellertid en mer samlande och icke ortsanknuten benämning gälla.
När det gäller markstridsförbanden kan regeringen avslutningsvis erinra
om att begreppet brigad försvinner från benämningarna eftersom
förbanden inte längre skall vara kaderorganiserade krigsförband.
De enheter som skall finnas i Norrland för att bibehålla och utveckla
specialtruppslagens vinterkompetens bör benämnas bataljoner.
I fråga om skolverksamheten anser regeringen att organisations-
enheterna bör behålla nuvarande benämningar. Den nya organisations-
enheten för hemvämsutbildning bör, som redovisats i avsnitt 3.3,
benämnas Hemvärnets stridsskola.
18
Prop. 1999/2000:97
Marinstridskrafternas förband och skolor
Regeringen anser att sjöstridsforbanden bör ges enhetliga benämningar.
Det är enligt regeringens mening mest ändamålsenligt att genomgående
benämna dem flottilj.
Kustartilleriförbanden bör behålla den samlande benämningen
regemente. Verksamheten inom förbanden far i framtiden emellertid en
något annan inriktning än hittills. För att namnen bättre skall spegla
verksamhetens art bör dessa förband därför benämnas amfibieregemente.
Härutöver bör benämningen av vapenslaget kustartilleriet ändras till
amfibiekåren.
Baserna för sjöstridsforbanden bör benämnas marinbaser.
Marinstridskraftemas skolor bör liksom arméstridskraftemas benämnas
stridsskolor, t.ex. Amfibiestridsskolan. Örlogsskoloma i Haninge/Berga
och Karlskrona bör dock behålla sin benämning.
Flygstridskrafternas förband
För flygflottiljerna bör flottilj begreppet behållas.
För svarsmaktsgemensamma förband, m. m.
Inom helikopterverksamheten bör Helikopterflottiljen och de
kvarvarande helikopterbatalj onema behålla sina benämningar. Den
mindre enheten för helikopterverksamhet i Norrland bör benämnas
skvadron.
Regeringen har i avsnitt 3.3 redovisat att Totalförsvarets skyddsskola
bör benämnas Totalförsvarets skyddscentrum. Genom den ändrade
benämningen speglas enhetens centrumfunktion och verksamhetens art
på ett ändamålsenligt sätt. I samma avsnitt har regeringen redovisat att
Försvarets internationella kommando fortsättningsvis bör vara ett
centrum och därför benämnas Försvarets centrum för internationell
utbildningsverksamhet. De övriga kvarvarande försvarsmaktsgemen-
samma skolorna och centrumen bör behålla sina nuvarande benämningar.
I fråga om underhållsförbanden gäller att nuvarande benämningar bör
behållas intill dess att underhållsorganisationen förändras och dessa
organisationsenheter läggs ned (se avsnitt 3.2).
Territoriell ledning
Enligt regeringens förslag i prop. 1999/2000:30 skall hela den nuvarande
ledningsorganisationen läggas ned den 30 juni 2000. Den 1 juli 2000
skall en ny ledningsorganisation inrättas. Detta innebär nya benämningar
på ett stort antal enheter.
Militärdistriktsstabema bör enligt regeringen benämnas militärdistrikt
och i övrigt ha sin benämningsmässiga grund i den riksgeografiska
belägenheten.
Regeringen kommer att inrätta 29 militärdistriktsgrupper. I prop.
1999/2000:30 kallades dessa enheter militärdistriktsenheter. Huvud-
19
Prop. 1999/2000:97
principen är att dessa enheter skall benämnas med traditionsnamn som
prefix. Genom att bl.a. flera av de nuvarande brigadförbanden läggs ned
riskerar traditionsrika benämningar, ofta med landskapsanknytning, att gå
förlorade. Regeringen anser att det är betydelsefullt att sådana land-
skapsbenämningar så långt möjligt kan behållas, bl.a. därför att de
levandegör en långvarig och värdefull militär tradition i bygden. I den
mån ett sådant traditionsnamn saknas skall enheten benämnas efter den
ort i vilken enheten är lokaliserad.
När det gäller suffixet i enheternas benämning, dvs. vilket samlande
begrepp som skall användas, har regeringen övervägt flera alternativ. Ett
av dessa alternativ är regemente. Regeringen finner att skäl kan tala för
en sådan begreppsbenämning, bl.a. traditionsskälen. Ett flertal av de
svenska arméförbanden har en månghundraårig historia som i sin tur har
levt vidare genom landskapsregementsnamnen. På senare tid har, även
om det egentliga regementet har lagts ned, regementsnamnet kunnat leva
vidare genom att forsvarsområdesfunktionen fatt överta namnet.
Som regeringen har anfört ovan skall begreppet regemente användas
som samlande benämning på bl.a. de förband som skall svara för
utbildning av mekaniserade förband. Regeringen anser också att även om
det finns skäl för att använda regemente som suffix för de nya enheterna,
talar de övervägande skälen för att använda något annat begrepp.
Regeringen anser således att förbandens benämningar principiellt skall ge
besked om verksamhetens karaktär och omfattning. Den allmänna
uppfattningen om regemente är ett ställe för utbildning av värnpliktiga
med kaserner, matsal, förråd och övningsområde m.m. Regeringen anser i
detta perspektiv att en regementsbenämning av militärdistriktsgruppema
är mindre lämplig. Regeringen vill vidare framhålla att de aktuella
enheterna är en del av militärdistrikten. Enligt regeringens mening vore
det mindre lämpligt att ett antal regementen ingår i ett militärdistrikt. Mot
att använda regementsbegreppet talar också vissa praktiska
omständigheter. Används regementsbegreppet kommer detta att leda till
att det i en och samma ort - t.ex. Strängnäs - finns flera regementen med
i stort sett samma namn. Regeringen vill också erinra om att Sverige
enligt Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas (OS SE)
Wiendokumentet 1999 är skyldigt att rapportera förband ned till
brigad/regemente. Även om det givetvis inte är avsikten att i sak
rapportera dessa delar av militärdistrikten är det enligt regeringen
olämpligt att skapa oreda i denna angelägna säkerhetsskapande institution
genom att använda en regementsbenämning.
Regeringen anser sammanfattningsvis således att regemente inte bör
användas som suffix. En mer ändamålsenlig benämning är i stället grupp.
De 29 enheterna bör därför benämnas militärdistriktsgrupper. Detta
begrepp speglar på ett naturligt sätt enheternas inriktning och arten av
deras verksamhet, nämligen att ha samverkansuppgifter med t.ex.
kommunerna och att svara för stöd till de frivilliga försvarsorga-
nisationerna och utbildning av hemvärnet.
Benämningarna bör införas när regeringen beslutar om ändring av
förordningen (1994:642) med instruktion för Försvarsmakten med
ikraftträdande den 1 juli 2000. Benämningarna skall därför dessförinnan
betraktas som preliminära.
20
Prop. 1999/2000:97
Avslutningsvis vill regeringen behandla traditionsfrågoma. I och med
att ett antal förband kommer att läggas ned är det angeläget att de
nedlagda förbandens traditioner förs vidare på ett lämpligt sätt.
Regeringen anser att traditionsvården bör ägnas stor uppmärksamhet
eftersom dessa frågor är av betydelse för såväl de anställda inom
Försvarsmakten som allmänheten. Försvarsmakten bör i samverkan med
Statens försvarshistoriska museer bestämma hur traditionerna från
nedlagda förband m.m. skall föras vidare.
För att ge riksdagen en samlad bild av hela Försvarsmaktens
grundorganisation redovisas i det följande utöver de organisations-
enheter om vilka riksdagen beslutar också de organisationsenheter och
andra enheter som regeringen beslutar om.
I de föregående avsnitten har regeringen redovisat förslag som innebär
förändringar inom Försvarsmaktens grundorganisation. Det bör vara en
uppgift för regeringen att besluta om organisationsenheternas
benämningar. Utöver den del av grundorganisationen som riksdagen
beslutar om finns ett antal organisationsenheter och andra enheter som
regeringen beslutar om. Regeringen har tidigare i denna proposition
redovisat sin inriktning i dessa delar.
Regeringen bedömer att merparten av de grundorganisatoriska
förändringarna i och med dessa beslut är slutförda. Regeringen anser
därför att det är lämpligt att nu informera riksdagen om Försvarsmaktens
samlade grundorganisation, alltså även den del som regeringen beslutar
om.
Med de förslag regeringen redovisat i prop. 1999/2000:30 och i
föreliggande proposition, tillsammans med de enheter som regeringen
beslutar om, kommer följande organisationsenheter m.m. att ingå i
Försvarsmaktens grundorganisation
Ledning
a) Organisationsenheter som riksdagen beslutar om
Högkvarteret
Operativa insatsledningen
Södra militärdistriktet
Mellersta militärdistriktet
Norra militärdistriktet
Gotlands militärdistrikt
Stockholm
Upplands-Bro/Bålsta
Göteborg
Strängnäs
Boden
Gotland/Visby
b) Enheter som regeringen beslutar om
Inom enskilda organisationsenheter ingår enheter enligt följande
21
Prop. 1999/2000:97
Operativa insatsledningen
Försvarets krigsspels-
funktion
I de fyra militärdistrikten ingår militärdistriktsgrupper enligt följande
Södra militärdistriktet
Södra skånska gruppen
Skånska dragongruppen
Hallandsgruppen
Kalmargruppen
Kronobergsgruppen
Norra Smålandsgruppen
Blekingegruppen
Göteborgsgruppen
Bohus-Dalsgruppen
Älvsborgsgruppen
Skaraborgsgruppen
Mellersta militärdistriktet
Li vgrenadj ärgruppen
Värmlandsgruppen
V ästmanlandsgruppen
Livregementets grenadjärgrupp
S ödermanlandsgruppen
Södertömsgruppen
Livgardesgruppen
Upplandsgruppen
Dalagruppen
Gävleborgsgruppen
Norra militärdistriktet
V ästemorrlandsgruppen
Hämösandsgruppen
Jämtlandsgruppen
V ästerbottensgruppen
Norrbottensgruppen
Norrbottens gränsj ägargrupp
Lapplandsj ägargruppen
Gotlands militärdistrikt
Gotlandsgruppen
Lund/Revinge
Hässleholm
Halmstad
Kalmar
Växjö
Eksjö
Karlskrona
Göteborg
Uddevalla/Skredsvik
Borås
Skövde
Linköping
Kristinehamn
Västerås
Örebro
Strängnäs
Haninge
Upplands-Bro/Kungsängen
Uppsala
Falun
Gävle
Sollefteå
Härnösand
Östersund
Umeå
Boden
Kalix
Kiruna
Gotland/Visby
22
Prop. 1999/2000:97
Förband
a) Organisationsenheter som riksdagen
Södra skånska regementet
Skaraborgs regemente
Livregementets husarer
Luftvämsregementet
Göta ingenjörregemente
Göta trängregemente
Tredje ytstridsflottiljen
Älvsborgs amfibieregemente
Skaraborgs flygflottilj
Blekinge flygflottilj
Livgardet
Södermanlands regemente
Artilleriregementet
Upplands regemente
Andra ytstridsflottiljen
Första ubåtsflottiljen
Fjärde minkrigsflottiljen
Vaxholms amfibieregemente
Upplands flygflottilj
Försvarsmaktens helikopterflottilj
Svea helikopterbataljon
Östgöta helikopterbataljon
Jämtlands faltjägarregemente
Norrbottens regemente
Norrlands dragonregemente
Jämtlands flygflottilj
Norrbottens flygflottilj
Gotlands regemente
beslutar om
Lund/Revingehed
Skövde
Karlsborg
Halmstad
Eksjö
Skövde
Karlskrona
Göteborg
Lidköping/Såtenäs
Ronneby/Kallinge
Upplands-Bro/Kungsängen
Strängnäs
Kristinehamn
Enköping
Haninge/Berga
Haninge/Berga och Karlskrona
Haninge/Berga och Karlskrona
Vaxholm
Uppsala
Linköping/Malmen
Haninge/Berga
Linköping/Malmen
Östersund
Boden
Arvidsjaur
Östersund
Luleå
Gotland/Visby
b) Organisationsenheter och andra enheter som regeringen beslutar om
Sydkustens marinbas Karlskrona
Ostkustens marinbas Haninge/Berga
Inom enskilda organisationsenheter finns enheter enligt följande
Norrbottens regemente Norrlands artilleribataljon,
Boden
Norrlands luftvämsbataljon,
Boden
Norrlands ingenjörbataljon,
Boden
Norrlands signalbataljon, Boden
Jämtlands fältjägarregemente Norrlands trängbataljon,
Östersund
23
Prop. 1999/2000:97
Försvarsmaktens helikopterflottilj Norrlands helikopterskvadron,
Boden
Skolor och centrum, m.m.
a) Organisationsenheter som riksdagen beslutar om
Försvarsmaktens underhållstjänst
och stödverksamhet
Militärhögskolan Halmstad
Militärhögskolan Karlberg
Militärhögskolan Östersund
(lokaliseringen utreds)
Halmstad
Solna
Östersund
b) Organisationsenheter och andra enheter som regeringen beslutar om
Totalförsvarets skyddscentrum
Totalförsvarets ammunitions- och
minröjningscentrum
Försvarsmaktens centrum för
internationell utbildningsverksamhet
Försvarsmaktens sjukvårdscentrum
F örs varsmusikcentrum
Försvarsmaktens Halmstadsskolor
Försvarsmaktens underrättelse-
och säkerhetscentrum
Försvarsmaktens rekryteringscentrum
Redovisningsavdelning Bergslagen
Markstridsskolan
Arméns tekniska skola
Hemvärnets stridsskola
Örlogsskoloma
Flygmedicincentrum
Umeå
Eksjö
Upplands-Bro/Kungsängen
Hammarö
Strängnäs
Halmstad
Uppsala
Stockholm
Örebro
Skövde/Motala/Boden
Östersund
Salem
Haninge/Berga och
Karlskrona
Stockholm
Inom enskilda organisationsenheter finns enheter enligt följande
Försvarsmaktens Halmstadsskolor
Försvarsmaktens underrättelse- och
säkerhetscentrum
Arméns tekniska skola
Artilleriregementet
Luftvämsregementet
Göta ingenjörregemente
Försvarsmaktens
bas- och underhållsskola
Informationsteknologi-
skolan
Flygtekniska skolan
F ly gtrafiktj änstskolan
Väderskolan
Tolkskolan
Motorskolan
Artilleriets stridsskola
Luftvärnets stridsskola
Fältarbetsskolan
24
Prop. 1999/2000:97
Upplands regemente
Vaxholms amfibieregemente
Upplands flygflottilj
Ledningsskolan
Totalförsvarets signalskyddsskola
Amfibiestridsskolan
Flygvapnets stridslednings- och
luftbevakningsskola
Flygvapnets flygbefälsskola
Flygskolan
Regeringens förslag och bedömningar i föreliggande proposition har sin
grund i prop. 1999/2000:30 som riksdagen förväntas fatta beslut om inom
kort. Regeringen konkretiserar nu förslagen inom några områden.
Avseende skolor och centrum beräknas inga avgörande skillnader uppstå
jämfört med Försvarsmaktens underlag den 19 maj 1999. Den successiva
anpassningen av underhålls- och stödorganisationen medför att den
materiella avvecklingen och fömödenhetsawecklingen kan genomföras.
Regeringens förslag: Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska
försöksanstalten skall läggas ned den 31 december 2000. En ny
myndighet för försvarsforskning skall inrättas den 1 januari 2001.
Regeringens bedömning: En organisationskommitté för den nya
myndigheten bör tillsättas omgående.
Utredarens förslag överensstämmer i allt väsentligt med regeringens
förslag.
Utredaren konstaterar att Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska
försöksanstalten bedriver försvarsforskning med olika inriktning och att
myndigheterna inom några förhållandevis begränsade områden har
likartade kompetenser. Utredaren bedömer att på längre sikt kan
emellertid synergieffekter uppkomma genom samordning av likartade
verksamheter inom ramen för en gemensam myndighet medan närtida
rationaliseringsvinster var små.
Vidare framhåller utredaren att en integration mellan myndigheterna
kan skapa bättre förutsättningar på sikt att vidmakthålla och utveckla
totalförsvarsforskningen som en internationellt och vetenskapligt
högtstående verksamhet.
25
Prop. 1999/2000:97
Utredaren bedömer att lämplig ledningsform för en sammanslagen
myndighet bestående av Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska
försöksanstalten är en styrelse med fullt ansvar för verksamheten.
Remissinstanserna: Försvarsmakten, Försvarets materielverk och
Försvarets forskningsanstalt är positiva till en sammanslagning medan
Flygtekniska försöksanstalten anser att kommande utredningar bör
avvaktas.
Ställningstagandet från remissinstanserna föranledde Försvarsdeparte-
mentet att kalla till ett remissmöte som genomfördes den 17 december
1999. Vid detta framhölls att gemensam ledning för de båda
organisationerna krävs för att tillgodose nya krav på forskning och
teknikförsörjning. Vidare framkom att
• det är möjligt att först utreda försvarsforskningens inriktning och
precisera nya krav inom beställande myndigheter och därefter anpassa
organisation och processer. Ett modernare sätt är dock att anpassa
strukturer och processer parallellt med att nya krav på forskning och
beställningssystem utvecklas. Detta kräver gemensam ledning för
dagens båda organisationer,
• regeringen bör beakta den oro som personalen på Flygtekniska
försöksanstalten upplever. Om denna oro inte beaktas, är risken
betydande att viktig kompetens försvinner från försvarssektom. Vid ett
principbeslut om sammanslagning bör integrationsarbetet starta
omedelbart,
• även om inte den gemensamma ledningen direkt kan utnämnas bör det
praktiska arbetet med en sammanslagning bötja så snart regeringen
uttalar sig för en sådan.
Det framtida totalförsvarets behov av forskning och teknikutveckling kan
främst tillgodoses genom en organisation med förmåga att dels överföra
kunskap inom nationell och internationell forskning och utveckling till
totalförsvarets behov, dels att inom smalare nischer besitta egen
spetskompetens. Totalförsvarets båda forskningsorganisationer har för
detta ändamål samma roll. De måste kunna repliera på varandras
kompetenser och i gemensamma projekt presentera nya tekniska
lösningar där skilda kompetensområden i högre grad än vad som varit
fallet tidigare är inbördes beroende.
Omvärldens förändring kräver anpassning men skapar också ökade
möjligheter till internationell samverkan såväl inom industrin som inom
forskningen. För de behov som finns inom totalförsvarsområdet är den
internationella samverkan inte ett mål i sig utan ett medel för att uppnå de
syften och erhålla den kompetens som vårt framtida försvar behöver.
26
Prop. 1999/2000:97
Totalförsvarets möjlighet att tillgodogöra sig forskningskunskap och
omvandla den till praktiska tillämpningar utgör en viktig grund i
förmågan till anpassning.
I framtiden får vapenbärande plattformar relativt sett mindre betydelse
medan betydelsen av systemtänkande och ledningsförmåga ökar. I
framtiden kommer kravet på anpassning att medföra krav på ett flertal
alternativa tekniska lösningar för olika taktiska och strategiska behov. De
nya förhållandena ställer nya krav på upphandlingsförmåga, system-
kompetens och adaptivitet i nära anslutning till den forskning som kan se
de nya möjligheterna och som förstår kraven. Denna forsknings-
kompetens skall kunna överbrygga en rad olika forskningsområden för att
i tvärvetenskapliga projekt lyfta fram forsvarsspecifika och flexibla
lösningar. Synergier kan vinnas inom systeminriktade områden som
kräver kompetenser från ett brett spektrum av discipliner. Ett område
som berörs av detta är exempelvis obemannade farkoster där kompetens-
områden som idag är uppdelade mellan Försvarets forskningsanstalt och
Flygtekniska försöksanstalten såsom telekrigsteknik, människa-system-
interaktion och aerodynamik är inbördes beroende.
Det finns även vissa synergier på teknisk nivå, där angränsande
kompetensområden skulle kunna bli tillräckligt stora och samtidigt
bredda sina tillämpningsområden.
Det är nödvändigt att skapa förutsättningar for att möta de framtida
behoven inom försvaret genom att utforma en struktur som förmår att
tillgodose framtida behov av samverkande kompetenser, vilket kan leda
till synergier som idag inte helt kan förutses.
Regeringen delar i huvudsak utredarens bedömning att myndigheterna
inom några förhållandevis begränsade områden har likartade
kompetenser men att synergieffekter kan uppkomma på längre sikt.
Regeringen bedömer dock att de viktigaste synergieffektema på längre
sikt ligger i att skapa förutsättningar att driva tvärvetenskapliga och
systemövergripande projekt samt att vissa rationaliseringsvinster kan
uppnås redan i närtid.
Sammanfattningsvis kan en sammanslagning innebära följande
generella synergier:
• en effektivare och mer komplett myndighet avseende forsvarsinriktad
forskning och utveckling,
• bättre förutsättningar att leda forskning och att utveckla forsknings-
kompetens for tvärvetenskapliga projekt på övergripande system-
nivåer,
• en förenklad styrning av s. k. kompetensnätverk,
• ett utvidgat gemensamt internationellt kontaktnät,
• en attraktivare och tydligare partner i internationellt forsknings-
samarbete inom tvärvetenskapliga projekt,
• kompetensgrupper och kompetensområden inom en sammanslagen
myndighet har större möjlighet att uppnå tillräcklig volym.
Regeringen beslutar senare denna dag om direktiv för en översyn av
forskning och utveckling inom totalförsvaret. En sammanslagning av
Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten påverkar
inte förutsättningarna for denna översyn eftersom översynen främst avser
27
Prop. 1999/2000:97
behov och inriktning av forskning och utveckling, inte hur forskningen
skall organiseras.
Regeringen bedömer sammanfattningsvis att en sammanslagning av de
båda myndigheterna skapar organisatoriska förutsättningar, och
väsentligt förbättrar förmågan, att möta försvarets framtida behov av
forskning och teknikutveckling. Sammanslagningen bör ske genom att de
båda myndigheterna läggs ned och en ny myndighet inrättas. Regeringen
bör besluta om den nya myndighetens namn.
Regeringen bedömer slutligen att en organisationskommitté för den
nya myndigheten bör tillsättas omgående.
28
Prop. 1999/2000:97
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 2000
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds,
Thalén, Winberg, Lindh, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros,
Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lövdén, Ringholm
Föredragande: statsrådet von Sydow
Regeringen beslutar proposition 1999/2000:97 Vissa organisatoriska
frågor inom Försvarsmakten, m.m.
29
Eländers Gotab 59881, Stockholm 2000