Regeringens proposition
1999/2000:97

Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten,
m.m.

Prop.
1999/2000:97

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 9 mars 2000

Göran Persson
Björn von Sydow
(Försvarsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen är en uppföljning av det inriktningsbeslut som riksdagen
fattade våren 1999 (prop. 1998/99:74 Förändrad omvärld omdanat
försvar, bet. 1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224, bet. 1998/99:UFöU1,
rskr. 1998/99:222) och kompletterar det förslag till förändringar av det
militära försvaret som regeringen förelade riksdagen hösten 1999 (prop.
1999/2000:30 Det nya försvaret).
Regeringen redovisar vissa frågor om militärdistrikten. Regeringen
föreslår att underhållsregementena skall läggas ned den 31 december
2001 och att en ny organisationsenhet för Försvarsmaktens
underhållstjänst och stödverksamhet skall inrättas den 1 januari 2002.
Verksamheten vid Muskö örlogsvarv skall inordnas i den nya organisa-
tionsenheten för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet
varvid organisationsenheten Muskö örlogsvarv avvecklas. Regeringen
föreslår vidare en delvis förändrad organisation för Försvarsmaktens
skolor och centrum.
Regeringen redovisar därefter Högkvarterets organisation och verk-
samhetsledningen inom Försvarsmakten. Regeringen redovisar även om-
fattning och lokalisering av Försvarsmaktens grundorganisation samt
namn- och traditionsfrågor.
Avslutningsvis föreslår regeringen att Försvarets forskningsanstalt och
Flygtekniska försöksanstalten skall läggas ned den 31 december 2000
och att en ny myndighet för försvarsforskning skall inrättas den 1 januari
2001.

Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Ärendet och dess beredning 4
3 Förändringar inom Försvarsmakten 5
3.1 Militärdistriktens gränser, m.m. 5
3.2 Principiell utformning av Försvarsmaktens underhållstjänst
och stödverksamhet, m.m. 5
3.3 Skolor och centrum 8
3.4 Högkvarterets organisation, m.m. 13
3.5 Verksamhetsledning inom Försvarsmakten 15
3.6 Namn- och traditionsfrågor 17
3.7 Grundorganisationens omfattning 21
3.8 Vissa ekonomiska frågor 25
4 Sammanslagning av Försvarets forsknings-anstalt och Flygtekniska
försöksanstalten 25
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 2000 Fel! Bokmärket
är inte definierat.

1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner regeringens förslag att Södra underhållsregementet i
Kristianstad, Mellersta underhållsregementet i Strängnäs och Norra
underhållsregementet i Boden skall läggas ned (avsnitt 3.2),

2. godkänner regeringens förslag att en ny organisationsenhet för
Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet skall inrättas
(avsnitt 3.2),

3. godkänner regeringens förslag att verksamheten vid Muskö örlogsvarv
i Haninge skall inordnas i den nya organisationsenheten för Försvars-
maktens underhållstjänst och stödverksamhet varvid organisationsen-
heten Muskö örlogsvarv skall avvecklas (avsnitt 3.2),

4. godkänner regeringens förslag att Flygvapnets Uppsalaskolor,
Försvarsmaktens ledningscentrum, Rikshemvärnscentrum och Försvars-
maktens underhållscentrum skall läggas ned (avsnitt 3.3),

5. godkänner regeringens förslag att regeringen skall besluta om för-
ändringar beträffande Totalförsvarets skyddsskola, Försvarets inter-
nationella kommando, Örlogsskolorna, Markstridsskolan, Försvars-
maktens Halmstadsskolor, Försvarets sjukvårdscentrum och Försvars-
maktens underrättelse- och säkerhetscentrum (avsnitt 3.3),

6. godkänner regeringens förslag att Försvarets forskningsanstalt och
Flygtekniska försöksanstalten skall läggas ned (avsnitt 4),

7. godkänner regeringens förslag att en ny myndighet för försvars-
forskning skall inrättas (avsnitt 4).

2 Ärendet och dess beredning

I propositionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) lämnade
regeringen förslag rörande bl.a. Försvarsmaktens framtida utformning.
Riksdagen förväntas besluta om propositionen inom kort. I propositio-
nens avsnitt 5.4 lämnade regeringen förslag om Försvarsmaktens
grundorganisation och anförde samtidigt att ett antal frågor rörande
grundorganisationen behövde utredas ytterligare innan beslut kan fattas i
dessa frågor. Regeringen uppdrog därför den 18 november 1999 åt
Försvarsmakten att utreda följande.
Det första uppdraget gällde namn- och traditionsfrågor. Försvars-
makten skulle efter samråd med bl.a. Statens försvarshistoriska museer
lämna förslag till benämningar av bl.a. de organisationsenheter som
kommer att inrättas eller förändras enligt regeringens förslag i
propositionen. Det andra uppdraget gällde skol- och centrumverksam-
heten. Försvarsmakten skulle redovisa förslag till skol- och centrumverk-
samhet som är anpassad till den försvarsmaktsorganisation regeringen
föreslagit i propositionen. Enligt det tredje uppdraget skulle Försvars-
makten på motsvarande grunder redovisa förslag till en underhålls-
organisation.
Efter att, i enlighet med regeringens direktiv, ha utarbetat underlagen i
nära samverkan med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redo-
visade Försvarsmakten uppdragen till regeringen den 1 mars 2000.
Statens försvarshistoriska museer har i en skrivelse den 3 mars 2000
lämnat synpunkter i fråga om namn och traditioner.
Regeringen redovisade i propositionen Det nya försvaret (prop.
1999/2000:30) att en särskild utredare hade tillkallats den 29 april 1999
med uppdrag att lämna förslag till organisation och verksamhetsformer
för en ny myndighet m.m. inom Försvarsdepartementets verksamhets-
område (dir. 1999:33). Utredaren lämnade den 15 september 1999 sitt
slutbetänkande Ledande forskning för säkerhets skull (SOU 1999:110),
vari bl.a. föreslås att en ny myndighet för försvarsforskning inrättas.
Utredningens betänkande har remissbehandlats. Remissyttrandena finns
tillgängliga i Försvarsdepartementet (dnr Fö1999/2028/MIL).
Ställningstagandet från de forskningsbeställande myndigheterna föran-
ledde Försvarsdepartementet att hålla ett remissmöte den 17 december
1999. Dokumentation från remissmötet finns tillgänglig i Försvars-
departementet (dnr Fö1999/2028/MIL).

3 Förändringar inom Försvarsmakten
3.1 Militärdistriktens gränser, m.m.
Regeringen föreslog i prop. 1999/2000:30 att fyra militärdistrikt inrättas
från och med 1 juli 2000. Militärdistrikten ersätter, vad gäller regional
territoriell ledning, delar ur tidigare militärområdesstaber samt Gotlands
militärkommando, försvarsområdesstaber, försvarsområdesgrupper,
marinkommandon och flygkommandon. Som regeringen anförde i propo-
sitionen behöver gränsdragningen mellan militärdistrikten fastställas.
Enligt regeringens mening är nuvarande gränser för indelningen i
militärområden även lämpliga för indelningen i militärdistrikt. Den
geografiska indelningen för Södra, Mellersta och Norra militärdistriktet
bör således överensstämma med indelningen för Södra, Mellersta och
Norra militärområdet. Gotlands militärdistrikt bör på motsvarande sätt
geografiskt omfatta Gotlands militärkommando.
Regeringen anförde vidare i prop. 1999/2000:30 att den närmare
utformningen av ledningsresurserna inom militärdistrikten även bör
tillgodose det särskilda ledningsbehov som finns i Stockholmsområdet
och i andra storstadsområden. För att tillgodose detta ledningsbehov bör
en del av militärdistriktsstaben i Mellersta miltärdistriktet vara avsedd för
ledningen av Stockholmsområdet och vara lokaliserad till Stockholm.
Denna bör även lösa vissa uppgifter inom ramen för den s.k. särskilda
planläggningen, dvs. förberedelserna för riksstyrelsens arbete under kris
och krig. De ledningsresurser som behövs för Göteborg och Malmö bör
ingå i Södra militärdistriktsstaben och lokaliseras till Göteborg och
Malmö.
3.2 Principiell utformning av Försvarsmaktens
underhållstjänst och stödverksamhet, m.m.

Regeringens förslag: Södra underhållsregementet, Mellersta
underhållsregementet och Norra underhållsregementet skall läggas
ned den 31 december 2001 eller vid den senare tidpunkt som
regeringen bestämmer.
En ny organisationsenhet för Försvarsmaktens underhållstjänst och
stödverksamhet skall inrättas den 1 januari 2002 eller vid den senare
tidpunkt som regeringen bestämmer.
Verksamheten vid Muskö örlogsvarv i Haninge skall inordnas i den
nya organisationsenheten för Försvarsmaktens underhållstjänst och
stödverksamhet varvid organisationsenheten Muskö örlogsvarv skall
avvecklas den 1 januari 2002 eller vid den senare tidpunkt som
regeringen bestämmer.

Regeringens bedömning: Den nya organisationsenheten för
underhållstjänst och stödverksamhet bör överta vissa uppgifter från
Försvarsmaktens underhållscentrum. Den närmare utformningen av
organisationsenheten bör bestämmas av regeringen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Bakgrund

Regeringen anförde i prop. 1999/2000:30 att en del i ominriktningen av
Försvarsmakten består i att med utgångspunkt från dagens underhålls-
regementen utveckla en ny underhålls- och stödorganisation. Strukturen
för denna behövde enligt regeringens mening dock utredas ytterligare
innan beslut kan fattas och i avvaktan på detta borde underhålls-
regementena behållas. Ett första steg mot en ny underhålls- och
stödorganisation borde enligt regeringen tas tidigt genom att
stöduppgifterna övertas av underhållsregementena när försvarsområdes-
staberna läggs ned. Den operativa underhållsledningen borde inordnas i
Operativa insatsledningen.
Regeringen gav den 18 november 1999 Försvarsmakten i uppdrag att
utifrån de organisationsförändringar som föreslogs i propositionen
genomföra en översyn av dess underhålls- och stödorganisation.
Försvarsmakten har redovisat uppdraget genom att lägga fram ett förslag
som innebär att en ny organisation successivt utvecklas fram till år 2002.
Den nya underhålls- och stödorganisationen skall utvecklas ur dagens
underhållsregementen och stödenheterna vid förband m.m. Organisa-
tionen skall dels kunna stödja Försvarsmaktens grundorganisation, dels
kunna lämna stöd vid nationella och internationella insatser.
Enligt regeringens mening innebär Försvarsmaktens ominriktning,
med nya krav på operativ förmåga och förmåga till anpassning, ändrade
förutsättningar även för underhålls- och stödverksamheten. Detta innebär
en förändring jämfört med det tidigare invasionsförsvarets behov. Inom
Försvarsmakten behöver även det övriga samhällets kompetens och
resurser i frågor som rör underhålls- och stödverksamhet utnyttjas i större
utsträckning än vad som tidigare varit fallet.
Ominriktningen av Försvarsmakten ställer vidare krav på en
rationellare drift och kostnadsreduceringar inom underhålls- och
stödverksamheten. Dagens organisationslösning där stödverksamheten i
allt väsentligt är integrerad vid förband och försvarsområdesstaber
behöver därför omprövas. Den nya underhålls- och stödorganisationen
bör präglas av en helhetssyn på området, av flexibilitet inför förändrade
behov och vara utformad som en sammanhållen organisation. Organisa-
tionen skall därmed utgöra en försvarsmaktsgemensam resurs för stöd
vid insatser såväl nationellt som internationellt och för
grundorganisationens verksamhet.

Utformningen av den nya organisationen

Regeringen bedömer att det är viktigt att arbetet med utvecklingen av
underhålls- och stödverksamheten inom Försvarsmakten säkerställer att
ett tillräckligt och effektivt stöd kan lämnas under den omstruktu-
reringsperiod som Försvarsmakten befinner sig i under de närmaste åren.
Med beaktande av detta skall utvecklingen av den nya underhålls- och
stödorganisationen ske successivt under åren 2000 till 2002.
Inledningsvis skall under år 2000 lokala stödenheter organiseras vilka
under ett övergångsskede leds av underhållsregementena eller
utbildningsförbanden. De lokala stödenheterna skall organiseras
garnisonsvis efter produkt- och tjänsteområden såsom försörjning,
verkstäder och administrativ service. Dimensioneringen av de lokala
stödenheterna skall vara efterfrågestyrd. Verksamheten skall utformas i
dialog med utbildningsförbanden och andra beställare och därmed i hög
grad styras av dessas krav och behov. Visst utbildnings- och ledningsstöd
skall dock även i fortsättningen vara integrerat med utbildningsförbanden
och därmed inte ingå i den nya organisationsenheten. Till sådant stöd
räknas verksamhet som direkt sammanhänger med utbildning av
insatsförband och officerare som t.ex. drift av simulatorer, utbildnings-
anordningar och övnings- och skjutfält.
Verksamheten vid underhållsregementena och Försvarsmaktens under-
hållscentrum skall under åren 2000 och 2001 anpassas till och fort-
löpande integreras i den nya underhålls- och stödorganisationen. Därefter
bör den nya organisationen vara fullt utvecklad och underhålls-
regementena läggas ned den 31 december 2001. Den 1 januari 2002 bör
en ny organisationsenhet för Försvarsmaktens underhålls- och stödverk-
samhet inrättas. Verksamheten vid Muskö örlogsvarv bör inordnas i den
nya organisationsenheten för Försvarsmaktens underhållstjänst och
stödverksamhet varvid organisationsenheten Muskö örlogsvarv
avvecklas den 1 januari 2002. Likaså bör verksamheten vid
Försvarsmaktens flygverkstäder, Uppsala, och Militära servicekontoret,
Stockholm, inordnas i den nya organisationsenheten för Försvarsmaktens
underhålls-tjänst och stödverksamhet varvid även organisationsenheterna
Försvarsmaktens flygverkstäder och Militära servicekontoret avvecklas
den 1 januari 2002. Den närmare utformningen av den nya organisa-
tionsenheten för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet
bör bestämmas av regeringen. Regeringen bedömer att ett fortsatt
utredningsarbete behövs dels avseende den närmare utformningen av
organisationsenheten, dels för att pröva vilka ytterligare verksamheter
som kan ingå i organisationsenheten som t.ex. lokalförsörjning.
Regeringen avser att ge Försvarsmakten i uppdrag att utreda dessa frågor.
Regeringen återkommer i fråga om Försvarsmaktens underhållscentrum i
avsnitt 3.3.
Regeringen föreslog i prop. 1999/2000:30 att Sydkustens marin-
kommando i Karlskrona och Ostkustens marinkommando i
Haninge/Berga skall läggas ned. Regeringen anförde i samma
proposition att det för sjöstridskrafterna bör finnas två likvärdiga baser.
Riksdagen förväntas besluta med anledning av propositionen inom kort.
Delar av verksamheten vid de nuvarande marinkommandona kommer
att inordnas i Operativa insatsledningen när den inrättas den 1 juli 2000.
Andra delar kommer att utgöra grunden för de nya organisationsenheter
som skall bilda de två baserna för sjöstridskrafterna. Under förutsättning
att riksdagen beslutar att Sydkustens respektive Ostkustens marin-
kommando skall läggas ned den 30 juni 2000, avser regeringen att inrätta
Sydkustens marinbas i Karlskrona och Ostkustens marinbas i
Haninge/Berga den 1 juli 2000.
3.3 Skolor och centrum

Regeringens förslag: Följande organisationsenheter skall läggas ned
den 30 juni 2000 eller vid den senare tidpunkt som regeringen
bestämmer:
- Flygvapnets Uppsalaskolor Uppsala
- Försvarsmaktens ledningscentrum Enköping
- Rikshemvärnscentrum Stockholm
Följande organisationsenhet skall läggas ned den 31 december 2001
eller vid den senare tidpunkt som regeringen bestämmer:
- Försvarsmaktens underhållscentrum
Karlstad
Beträffande följande organisationsenheter skall regeringen besluta om
förändringar:
- Totalförsvarets skyddsskola Umeå
- Försvarets internationella kommando Upplands-Bro/
Kungsängen
- Örlogsskolorna Haninge/Berga och
Karlskrona
- Markstridsskolan Skövde/Motala/

Boden
- Försvarsmaktens Halmstadsskolor Halmstad
- Försvarets sjukvårdscentrum Hammarö
- Försvarsmaktens underrättelse- Uppsala
och säkerhetscentrum

Regeringens bedömning: Regeringen anser att Försvarsmaktens
skolor och centrum bör anpassas till den omstrukturering som
föreslagits i prop. 1999/2000:30. Regeringen anser vidare att om-
struktureringen av övriga delar av Försvarsmakten bör föranleda ett
förändrat funktionsutvecklingsansvar för ledningssystem, underhålls-
tjänst och logistik m.m.
Om riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag, avser
regeringen vidta följande åtgärder:
- Inordna den utbildning som bedrivs vid Flygvapnets Uppsalaskolor i
Upplands flygflottilj,
- Inordna den utbildningsverksamhet som bedrivs vid
Försvarsmaktens ledningscentrum i Upplands regemente,
- Inordna rikshemvärnschefen med stab i Högkvarteret och inrätta
Hemvärnets stridsskola,
- Ändra benämningarna beträffande Totalförsvarets skyddsskola,
Försvarets internationella kommando och Försvarets sjukvårds-
centrum.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Allmänt

I prop. 1999/2000:30 redovisade regeringen sin syn på utvecklingen av
Försvarsmaktens skolor och centrum och att det då inte fanns tillräckligt
underlag för beslut beträffande förändringar i denna del av grund-
organisationen. Utgående från detta uppdrog regeringen åt
Försvarsmakten att lämna ett underlag avseende skolor och centrum för
att möjliggöra en samordning av dessas utveckling med de övriga
grundorganisationsförändringar som regeringen föreslagit i ovannämnda
proposition. Den 1 mars 2000 redovisade Försvarsmakten sitt uppdrag.
Regeringen anser att den förändring som Försvarsmaktens skolor och
centrum genomgått efter 1996 års försvarsbeslut i allt väsentligt medger
att nödvändigt funktionsutvecklingsarbete kan bedrivas och att Försvars-
maktens långsiktiga behov av personal kan tillgodoses. Regeringens
slutsats beträffande den senare delen grundas dock på de personalför-
sörjningsprinciper som tillämpas för närvarande.
Regeringen är medveten om att principerna för Försvarsmaktens
personalförsörjningssystem ifrågasatts av riksdagens försvarsutskott (bet.
1997/98:FöU1) och Riksrevisionsverket (RRV 1998:47). För att kunna
tillgodose de krav på en översyn som utskottet därvid ställt har
regeringen beslutat om en utredning vars uppgift är att redovisa en
samlad syn på Försvarsmaktens personalförsörjning (dir. 1999:84).
Utredningen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 28 februari
2001 (dir. 2000:12). Utgående från de slutsatser som utredningen
kommer att redovisa avser regeringen, att vid behov, återkomma till
riksdagen beträffande fortsatt utveckling av Försvarsmaktens skolor och
centrum.
Regeringen anser dock att det redan nu är möjligt att besluta om en
viss rationalisering utan att för den skull riskera att försvåra
genomförandet av sådana åtgärder som kan visa sig motiverade när
personalförsörjnings-utredningen slutförts.
Efterhand som Försvarsmakten omstruktureras är det väsentligt, inte
minst av personalförsörjningsskäl, att likartade kompetensområden inom
Försvarsmakten samordnas organisatoriskt. Vidare bör Försvarsmaktens
skolor och centrum organiseras på ett sådant sätt att funktioner inte
dubbleras i onödan och så att minsta möjliga lednings- och
stödorganisation krävs. Genom en kombination av att lägga ned eller att
förändra organisationsenheter och genom att inordna viss verksamhet i
andra organisationsenheter anser regeringen att det är möjligt att göra
Försvarsmaktens skolor och centrum mindre personalkrävande och
därmed mer kostnadseffektiva. I de förslag som regeringen presenterar
har samordningsförutsättningarna vägts utifrån möjligheterna att, med
bibehållen kvalitet, bedriva rationell utbildning, studier, utveckling och
försök inom ramen för ett färre antal anställda. Regeringens förslag syftar
således mer till att effektivisera och anpassa Försvarsmaktens skolor och
centrum till den förändrade grund- och insatsorganisationen i övrigt än
till att skapa en helt ny organisation.

Förändring av organisationsenheter

Beträffande Flygvapnets Uppsalaskolor anser regeringen att det
föreligger sådana samordningsmöjligheter med Upplands flygflottilj att
skolverksamheten bör inordnas i flottiljen. Detta innebär att det inte
längre föreligger något behov av en separat skolledning. Flygvapnets
Uppsalaskolor bör således läggas ned.
I prop. 1999/2000:30 har regeringen föreslagit att Försvarsmaktens
operativa och taktiska ledning skall sammanföras i Operativa
insatsledningen. För att åstadkomma en sammanhållen utveckling av
ledningssystemen för dessa ledningsnivåer anser regeringen att
funktionsutvecklingsansvaret bör överföras från Försvarsmaktens
ledningscentrum till Operativa insatsledningen. Detta innebär att det inte
längre föreligger något behov av ett särskilt ledningscentrum inom
Försvarsmakten. Försvarsmaktens ledningscentrum bör således läggas
ned. Förutsatt att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag
bör Försvarsmakten därefter besluta hur funktionsutvecklingsansvaret
skall fördelas inom myndigheten.
Om Operativa insatsledningen och den nya organisationsenheten för
underhållstjänst och stödverksamhet inom Försvarsmakten inrättas, anser
regeringen att det också finns anledning att ändra funktionsut-
vecklingsansvaret beträffande underhållstjänst och logistik. Regeringen
bedömer att kravet på kompetens inom dessa områden kommer att vara
tydligt vid såväl Operativa insatsledningen som vid den nya
organisationsenheten. Utgående från detta anser regeringen att det också
är lämpligt att dessa båda organisationsenheter övertar funktionsut-
vecklingsansvaret beträffande underhållstjänst och logistik. Detta innebär
att det inte längre föreligger något behov av ett särskilt underhålls-
centrum inom Försvarsmakten. Försvarsmaktens underhållscentrum bör
således läggas ned. Förutsatt att riksdagen beslutar i enlighet med
regeringens förslag, bör Försvarsmakten därefter besluta hur funktionsut-
vecklingsansvaret och den utbildning som för närvarande bedrivs vid
Försvarsmaktens underhållscentrum skall fördelas inom myndigheten.
I prop. 1999/2000:30 föreslog regeringen att hemvärnet skulle
organiseras som en del av de nationella skyddsstyrkorna. Utgående från
detta har regeringen övervägt den bästa organisatoriska hemvisten för
rikshemvärnschefen med stab. Regeringen har därvid funnit att rikshem-
värnschefen med stab bör inordnas i Högkvarteret. Detta innebär att det
inte längre föreligger något behov av ett särskilt Rikshemvärnscentrum.
Rikshemvärnscentrum bör således läggas ned.
Regeringen har vidare föreslagit riksdagen att regeringen skall besluta
om förändringar beträffande Totalförsvarets skyddsskola, Försvarets
internationella kommando, Örlogsskolorna, Markstridsskolan, Försvars-
maktens Halmstadsskolor, Försvarets sjukvårdscentrum och Försvars-
maktens underrättelse- och säkerhetscentrum. Förslaget skall ses mot
bakgrund av att en rad beslut de senaste åren kommit att innebära att
riksdagen har att besluta om enheter som till sin storlek, och i vissa
stycken principiella betydelse, är mindre än några av dem som
regeringen beslutar om. Om riksdagen godkänner regeringens förslag,
innebär det att riksdagen beslutar om militärhögskolorna och att
regeringen beslutar om Försvarsmaktens skolor och centrum i övrigt.
Den personella omstrukturering som Försvarsmakten kommer att
genomgå är betydande. Enligt regeringens mening är det därför väsentligt
att förändringar beträffande Försvarsmaktens skolor och centrum
samordnas med de organisationsförändringar som genomförs i övrigt.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att Flygvapnets Uppsalaskolor,
Försvarsmaktens ledningscentrum och Rikshemvärnscentrum skall
läggas ned den 30 juni 2000 eller vid den senare tidpunkt som regeringen
bestämmer.
Regeringens förslag att Försvarsmaktens underhållscentrum skall
läggas ned den 31 december 2001 eller vid den senare tidpunkt som
regeringen bestämmer, avviker från tidplanen i övrigt. Detta är betingat
av regeringens förslag att en organisationsenhet för Försvarsmaktens
underhållstjänst och stödverksamhet skall inrättas den 1 januari 2002
eller vid den senare tidpunkt som regeringen bestämmer.

Övriga skolors och centrums utveckling

Utöver ovanstående redovisning beträffande skälen till regeringens
förslag vill regeringen i det följande också informera riksdagen om hur
regeringen avser utveckla de delar av Försvarsmaktens skolor och
centrum som regeringen skall besluta om. Regeringens inriktning är att
även dessa förändringar skall genomföras samordnat med övrig
omstrukturering, dvs. den 1 juli 2000.
Regeringen anser att de skäl för regeringens förslag som redovisats
ovan gäller för de delar av Försvarsmaktens skolor och centrum som
regeringen beslutar om. Mot denna bakgrund avser regeringen att inordna
Artilleriets stridsskola i Artilleriregementet i Kristinehamn och att
inordna Luftvärnets stridsskola i Luftvärnsregementet i Halmstad. Vidare
avser regeringen bryta ut Fältarbetsskolan ur Totalförsvarets
ammunitions- och minröjningscentrum för att därefter inordna skolan i
Göta ingenjörregemente i Eksjö.
Regeringen avser vidare att lägga ned Försvarsmaktens ledarskaps-
och idrottscentrum. Regeringen anser att det är mer rationellt att fördela
centrumets ganska väsensskilda uppgifter (ledarskap, idrott och
överlevnadskunskap) till andra förband och skolor än att bedriva dem
samordnat.
Regeringen avser också att inordna Kustartilleriets stridsskola i
Vaxholms amfibieregemente och att därvid även ändra skolans namn till
Amfibiestridsskolan. Detta namn återspeglar bättre den verksamhet som
bedrivs.
Utgående från det förslag som regeringen presenterat beträffande
funktionsutvecklingsansvaret för Försvarsmaktens ledningssystem avser
regeringen att inordna Försvarets krigsspelcentrum i Operativa
insatsledningen.
Beträffande Flygmedicincentrum överväger regeringen en fortsatt
utveckling mot ett specialmedicinskt centrum där bl.a. navalmedicinsk
kompetens skulle kunna ingå. En mer genomgripande utveckling för
Flygmedicincentrum kräver dock ytterligare utredning.
Vad avser Arméns tekniska skola, Försvarsmusikcentrum och
Försvarsmaktens rekryteringscentrum anser regeringen att det för
närvarande inte föreligger något behov av att förändra verksamheten.
Under förutsättning att riksdagen beslutar att Flygvapnets Uppsala-
skolor skall läggas ned, avser regeringen att inordna Flygvapnets
stridslednings- och luftbevakningsskola och Flygvapnets flygbefälsskola
i Upplands flygflottilj.
Under förutsättning att riksdagen beslutar att Försvarsmaktens
ledningscentrum skall läggas ned, avser regeringen att inordna dess
skolverksamhet m.m. i Upplands regemente. Förändringen innebär att
ansvaret för den totalförsvarsanknutna verksamhet som bedrivs vid
Försvarsmaktens ledningscentrum övertas av Upplands Regemente.
Enligt regeringens mening är det därvid väsentligt att en tydlig total-
försvarsprofil kan vidmakthållas.
Under förutsättning att riksdagen beslutar att Rikshemvärnscentrum
skall läggas ned, avser regeringen att inrätta en organisationsenhet
benämnd Hemvärnets stridsskola.
Under förutsättning att riksdagen godkänner att regeringen skall
besluta om förändringar beträffande Totalförsvarets skyddsskola, avser
regeringen att ändra benämningen till Totalförsvarets skyddscentrum.
Regeringen anser att det funktionsutvecklingsansvar som nuvarande
Totalförsvarets skyddsskola har är av en sådan omfattning och av en så
principiell betydelse att skolans status bör förändras till centrum.
Under förutsättning att riksdagen godkänner att regeringen skall
besluta om förändringar beträffande Försvarets internationella
kommando, avser regeringen att ändra dess benämning till
Försvarsmaktens centrum för internationell utbildningsverksamhet. Till
skillnad från Totalförsvarets skyddscentrum sker detta till följd av att
verksamheten förändras. Om Operativa insatsledningen inrättas, kommer
den, under Försvarsmaktens myndighetsledning, att ansvara för
ledningen av såväl nationella som internationella insatser. Mot denna
bakgrund kommer också en del av de uppgifter av mer operativ karaktär
som Försvarets internationella kommando har att överföras till Operativa
insatsledningen. När denna överföring skett blir benämningen kommando
missvisande. Med de principer för hur organisationsenheter inom
Försvarsmakten benämns anser regeringen därför att enhetens namn bör
vara Försvarsmaktens centrum för internationell utbildningsverksamhet.
Under förutsättning att riksdagen godkänner att regeringen skall
besluta om förändringar beträffande Försvarets sjukvårdscentrum, avser
regeringen att ändra dess benämning till Försvarsmaktens sjukvårds-
centrum. Med denna förändring får centrumet ett namn som överens-
stämmer med övriga centrums.
Under förutsättning att riksdagen godkänner att regeringen skall
besluta om förändringar beträffande Örlogsskolorna, anser regeringen att
den utbildning som bedrivs vid den enhet inom Försvarsmakten som
benämns Sjöstridsskolan skall inordnas i Örlogsskolornas verksamhet.
Försvarsmakten bör därefter lägga ned Sjöstridsskolan.
Beträffande de organisationsenheter i övrigt (Markstridsskolan,
Försvarsmaktens Halmstadsskolor och Försvarsmaktens underrättelse-
och säkerhetscentrum) som regeringen begärt att få besluta om, anser
regeringen att verksamheten, bortsett från några smärre justeringar som
Försvarsmakten bör besluta om, för närvarande inte behöver förändras.
Avslutningsvis vill regeringen informera riksdagen om att regeringens
bedömning beträffande militärhögskolorna kvarstår, dvs. att det krävs
ytterligare utredningsinsatser innan ett slutligt beslut om dessas framtid
kan fattas. Regeringen avser återkomma till riksdagen i denna fråga
under hösten 2000.
I avsnitt 3.7 redovisar regeringen en sammanställning över Försvars-
maktens framtida grundorganisation.
3.4 Högkvarterets organisation, m.m.

Regeringens bedömning: Inrättandet av Operativa insatsledningen
samt förändringarna inom underhållsfunktionen och skol- och
centrumverksamheten leder till att Försvarsmaktens högkvarters
organisation behöver förändras. En ny linjeenhet, strategiledningen,
bör skapas ur nuvarande planeringsstaben och ur de delar av den
nuvarande operationsledningen som inte förs till Operativa
insatsledningen. Enheten bör även vara myndighetsledningens
inriktnings- och planeringsorgan.
Rikshemvärnschefen med stabsfunktioner bör inordnas i
grundorganisationsledningen i Högkvarteret. I sin egenskap av
hemvärnets främste företrädare bör rikshemvärnschefen lyda direkt
under myndighetsledningen.
Arbetet med att anpassa Högkvarterets organisation till den
förändrade Försvarsmakten kommer att fortsätta.

Skälen för regeringens bedömning: Genom prop. 1997/98:83
informerade regeringen riksdagen om huvuddragen i den organisation för
Försvarsmaktens högkvarter som gäller sedan den 1 juli 1998. I korthet
är Högkvarteret organiserat enligt följande. Under myndighetsledningen,
med överbefälhavaren och ställföreträdande överbefälhavaren, är
Högkvarteret indelat i tre linjeenheter och två stabsenheter. Linje-
enheterna är operationsledningen, krigsförbandsledningen och grund-
organisationsledningen. Stabsenheterna är planeringsstaben och personal-
staben. Utöver dessa enheter finns inom Högkvarteret Försvarsmaktens
säkerhetsinspektion, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten samt
fristående avdelningar för bl.a. samordning, juridik och administration.
Regeringen har i prop. 1999/2000:30 föreslagit riksdagen förändringar
i Försvarsmaktens organisation. Härutöver redovisar regeringen tidigare i
föreliggande proposition ytterligare förändringar. Förändringarna
kommer att påverka Högkvarteret, dess organisation och arbetssätt.
Regeringen vill därför översiktligt informera riksdagen om kommande
förändringar inom Högkvarteret.
Genom att det militära ledningssystemet reformeras i grunden och att
Operativa insatsledningen inrättas, kommer Försvarsmaktens struktur att
förändras på ett markant sätt.
Operativa insatsledningen bildas av bl.a. delar av Högkvarterets
operationsledning. Även de förändringar som redovisats i avsnitten 3.2
och 3.3, dvs. underhålls- och stödfunktionen samt skol- och
centrumverk-samheten, påverkar Högkvarterets organisation. En
betydelsefull förändring härvidlag är att rikshemvärnschefen med
stabsfunktioner inordnas i Högkvarteret. Skälet till denna förändring är,
som tidigare nämnts, att hemvärnet enligt regeringens förslag i prop.
1999/2000:30 skall organiseras som en del i de nationella
skyddsstyrkorna. I det perspektivet är det naturligt att
hemvärnsverksamhetens organisatoriska ställning förändras och att
verksamheten inordnas i grundorganisations-ledningen i Högkvarteret. I
sin egenskap av hemvärnets främste före-trädare skall
rikshemvärnschefen lyda direkt under myndighetsledningen.
Den största och viktigaste förändringen i Högkvarteret är att en ny
linjeenhet inrättas, nämligen strategiledningen. Strategiledningen skapas
främst av delar av den nuvarande operationsledningen och den nuvarande
planeringsstaben. Strategiledningen skall även vara myndighets-
ledningens inriktnings- och planeringsorgan. Under myndighetsledningen
skall denna linjeenhet således svara för uppföljning, prioritering och
avvägning. Enheten skall svara för den långsiktiga försvarsplaneringen
genom militärstrategisk ledning i vid bemärkelse. Den skall således leda
den militärstrategiska planeringen för Försvarsmaktens utnyttjande såväl
nationellt som internationellt. Enheten skall vidare, under myndighets-
ledningen, inrikta bl.a. Operativa insatsledningen, förbandsverksamheten
och grundorganisationen, insatsorganisationen samt Försvarsmaktens
förmåga och kompetens. Härutöver skall strategiledningen inrikta
militär-distrikten och ansvara för central samordning med övriga
totalförsvars-myndigheter. Bland strategiledningens övriga uppgifter vill
regeringen peka på att enheten skall leda arbetet med Försvarsmaktens
planering och avvägning. Strategiledningen övertar även nuvarande
operations-ledningens övergripande ansvar för internationella insatser.
Enheten skall således bereda ärenden om sådana insatser. Därefter svarar
Operativa insatsledningen för att genomföra insatserna. Det är också
strategi-ledningen som skall svara för samordningen gentemot
Regeringskansliet.
Enligt regeringen är det angeläget att avvägningsfunktionen stärks i
Högkvarteret. Strategiledningen skall ha denna uppgift. Strategiledningen
skall därför kunna väga myndighetens samtliga verksamhetsområden mot
varandra för att kunna utforma och förorda en ur försvarsmaktsperspektiv
optimal avvägning. En annan funktion inom strategiledningen som får
stor betydelse är studieorganisationen. I och med att anpassning är en av
grunderna för den nya Försvarsmakten ökar kraven på myndighetens
studie- och utvecklingsverksamhet.
Regeringen vill härutöver erinra om ytterligare några förändringar
inom Högkvarterets organisation som är av betydelse. En särskild
funktion för lägespresentation skall inrättas. Operativa insatsledningen
skall ansvara för att förse Högkvarteret med erforderligt underlag för
presentation. För att tydliggöra ansvaret för skolverksamheten inom
Högkvarteret och för att stärka utbildningssamordningen med
Försvarshögskolan skall funktionen för skolverksamheten förstärkas.
Avslutningsvis kan framhållas att det övergripande ansvaret för central
samverkan med civila myndigheter skall åvila Högkvarteret och således
inte Operativa insatsledningen.
För att ytterligare tydliggöra förhållandet mellan Högkvarteret och
Operativa insatsledningen vill regeringen i detta sammanhang också
informera om Operativa insatsledningens organisation och uppgifter.
Operativa insatsledningen skall bestå av fyra delar: en operationsledning
samt ett armétaktiskt, ett marintaktiskt och ett flygtaktiskt kommando. I
Operativa insatsledningen ingår även funktioner för ledning av
helikopterförband, underhållstjänst, sjukvårdstjänst samt informations-
och ledningskrigföring. I sammanhanget vill regeringen peka på att sjuk-
vårdsavdelningen ingår i nuvarande operationsledningen i Högkvarteret.
Eftersom sjukvårdsavdelningens huvuduppgift är att planera och leda
sjukvården inom Försvarsmaktens insatsorganisation anser regeringen
det vara mest ändamålsenligt att avdelningen inordnas i Operativa insats-
ledningen.
Operativa insatsledningen skall leda genomförandet av nationella och
internationella insatser med Försvarsmaktens insatsorganisation. Enheten
skall således leda Försvarsmaktens insatsorganisation vid försvar mot
väpnat angrepp, vid upprätthållande av territoriell integritet, vid
internationella fredsfrämjande insatser samt vid den övningsverksamhet
som sammanhänger med dessa uppgifter. Operativa insatsledningen skall
också kunna ställa resurser till förfogande för stöd till samhället.
Regeringens inriktning är att de förändringar som har redovisats i detta
avsnitt skall genomföras samtidigt med övriga förestående förändringar
inom Försvarsmakten den 1 juli 2000.
Sammanfattningsvis kommer Högkvarteret att bestå av myndig-
hetsledningen, tre linjeenheter, nämligen strategiledningen, krigsför-
bandsledningen och grundorganisationsledningen, och en stabsenhet,
nämligen personalstaben. Utöver dessa enheter finns inom Högkvarteret
Försvarsmaktens säkerhetsinspektion, militära underrättelse- och
säkerhetstjänsten samt fristående avdelningar för bl.a. lägespresentation,
samordning, juridik och administration.
Genom de här redovisade förändringarna tas det första steget till att
anpassa Försvarsmaktens centrala nivå till den förändrade Försvarsmakt
som följer av regeringens förslag enligt prop. 1999/2000:30.
Förändringsarbetet kommer att fortsätta och regeringen avser att
informera riksdagen om dessa förändringar i den utsträckning det
behövs.
3.5 Verksamhetsledning inom Försvarsmakten

Den reformering av det militära ledningssystemet som redovisades i
prop. 1999/2000:30 leder till att verksamhetsledningssystemet inom
Försvarsmakten behöver förändras.
Högkvarteret bör även fortsättningsvis ansvara för verksamhetsled-
ningen. Verksamhetsledningen bör genomföras direkt från Högkvarteret
till den verkställande nivån. Operativa insatsledningen bör ansvara för
den operativa och taktiska ledningen. Operativa insatsledningen bör dock
medverka i verksamhetsledningen och vad avser främst större övningar
ha en samordningsroll.
Verksamhetsledningen omfattar inriktning, uppdragsstyrning, upp-
följning, korrigering samt värdering och rapportering av verksamhetens
genomförande och resultat mot uppställda mål. Verksamhetsledningen i
fred skall utövas av Högkvarteret, med biträde av de taktiska
kommandona inom Operativa insatsledningen, och förbanden, skolorna
och centrumen.
Regeringen anser att det måste ställas vissa krav på Försvarsmaktens
system för verksamhetsledning. Några av dessa krav är följande.
Ledningen skall utövas inom ramen för en för Försvarsmakten
gemensam struktur och med tydliga ansvarsförhållanden.
Verksamhetsledningen skall därför genomföras i samma struktur som
den operativa-taktiska ledningen. Verksamhetsledningen skall vidare
bygga på mål- och resultatstyrning med decentralisering och delegering.
Slutligen skall genom systemet insatsförband ur grundorganisationens
utbildnings-förband kunna ställas till operativa och taktiska chefers
förfogande.
Regeringen vill också understryka att strukturen för verksamhets-
ledning på ett ändamålsenligt sätt bör ansluta till riksdagens beslut våren
1998 om förändrad styrning av Försvarsmakten m.m. (prop. 1997/98:83,
bet. 1997/98:FöU10, rskr. 1997/98:269). En grundläggande fråga i det
sammanhanget var att bryta upp den dåvarande försvarsgrensindelningen
och styrningen i program för att i stället styra och följa upp
Förvarsmakten i sex verksamhetsområden. Enligt regeringen är det
angeläget att ansvaret för styrning och inriktning av förbandsverk-
samheten entydigt ligger på Högkvarteret (grundorganisationsledningen).
De taktiska kommandona inom Operativa insatsledningen bör medverka i
Högkvarterets styrning bl.a. genom att ställa operativa och taktiska krav
samt att på uppdrag av Högkvarteret samordna och leda större förbands-
övningar på operativ och taktisk nivå. De taktiska kommandona bör
däremot inte ansvara för verksamhetsstyrningen. Det skulle i princip leda
till att de tidigare försvarsgrenarna återuppstod.
Försvarsmaktens verksamhetsledning skall utövas i ett antal olika steg.
Huvudprincipen är att alla direktiv m.m. och återredovisningar skall gå
direkt mellan Högkvarteret och den lokala genomförandenivån, dvs.
förbanden och andra enheter. I ett första steg beslutar Högkvarteret om
direktiv för uppdragsförslag. Operativa insatsledningens taktiska kom-
mandon medverkar i det arbetet så att bl.a. de operativa och taktiska
kraven beaktas i arbetet. Dessa direktiv går direkt till förbanden. Det
andra steget innebär att förbanden utarbetar uppdragsförslag. Operativa
insatsledningen yttrar sig över uppdragsförslagen. I det tredje steget
genomför Högkvarteret (grundorganisationsledningen), vid behov med
stöd av de taktiska kommandona, dialoger med förbanden. Därefter
beslutar Högkvarteret om uppdrag till förbanden. Det fjärde steget,
slutligen, är att den genomförda verksamheten återredovisas från
förbanden direkt till Högkvarteret.
Regeringen anser att denna reformerade struktur för verksam-
hetsledning innebär en enhetlig ledningsstruktur inom Försvarsmakten
med direktiv och order från Högkvarteret direkt till genomförandenivån
och på motsvarande sätt med resultatredovisning direkt till Högkvarteret.
Genom att Operativa insatsledningens tre taktiska kommandon
involveras i arbetet tillförsäkras nödvändig samordning och att operativa
och taktiska hänsyn ligger till grund för arbetet. Systemet kommer enligt
regeringen att leda till klarare ordergivning, förenklade rutiner och
därmed minskad administration.
3.6 Namn- och traditionsfrågor

Regeringens bedömning: För arméstridskrafterna bör regemente
användas som samlande benämning på de förband som skall svara för
utbildning av armébrigadledningar och mekaniserade förband.
Specialtruppslagens kvarvarande förband bör också benämnas
regemente. Specialtruppslagens enheter för att bibehålla och utveckla
vinterkompetens bör benämnas bataljon.
För marinstridskrafternas sjöstridsförband bör flottilj vara den
enhetliga benämningen. Basområde bör benämnas marinbas. För kust-
artilleriförbanden bör regemente behållas som samlande benämning.
Förbanden bör benämnas amfibieregemente.
För helikopterförbanden bör benämningen helikopterbataljon
behållas. Enheten för att bibehålla och utveckla vinterkompetens bör
benämnas skvadron.
För flygstridskrafterna bör benämningen flottilj behållas.
Militärdistrikten bör benämnas efter riksgeografisk belägenhet. De
29 nya enheterna bör benämnas militärdistriktsgrupper och ges
traditionsnamn eller namn efter den geografiska lokaliseringen.
Benämningarna bör införas när regeringen beslutar om ändring av
förordningen (1994:642) med instruktion för Försvarsmakten med
ikraftträdande den 1 juli 2000.

Skälen för regeringens bedömning

Allmänt

I prop. 1999/2000:30 underströk regeringen betydelsen av benäm-
ningarna och traditionsfrågorna när det gäller Försvarsmaktens grund-
organisation (avsnitt 5.4.4). Regeringen pekade på att dessa frågor har en
viktig roll i folkförankringen av det svenska försvaret och att
benämningarna därför bör ha ett allmänt stöd. I propositionen anförde
regeringen vidare att den, även om det ankommer på regeringen att
besluta om benämningar, mot bakgrund av frågans principiella betydelse
avsåg att informera riksdagen om frågans vidare behandling. Eftersom
det inte då var möjligt att i tillräcklig utsträckning pröva namnfrågorna
utreddes de ytterligare genom att regeringen uppdrog åt Försvarsmakten
att efter samråd med bl.a. Statens försvarshistoriska museer lämna
förslag i saken. I en särskild skrivelse i anslutning till Försvarsmaktens
redovisning av detta uppdrag anser Statens försvarshistoriska museer att
militärdistriktsgrupperna bör benämnas regemente.
Förändringen av grundorganisationen leder till att ett antal organisa-
tionsenheter kommer att läggas ned. Detta innebär i sin tur att en del
benämningar kommer att upphöra. Vidare kommer ett antal enheter att
inrättas. Det gäller t.ex. hela den nya ledningsorganisationen med 29
militärdistriktsgrupper. Regeringens inriktning när det gäller benäm-
ningar är, bl.a. av kostnadsskäl, att åstadkomma så få förändringar som
möjligt.
Regeringen redovisar i det följande benämningarna av
arméstridskrafterna, marinstridskrafterna, flygstridskrafterna, de
försvars-maktsgemensamma förbanden m.m. och, slutligen, den
territoriella ledningen. Om en förbandstyp eller motsvarande inte
kommenteras innebär detta att den nuvarande benämningen bibehålls.
Avslutningsvis kommer regeringen att beröra traditionsfrågorna. I nästa
avsnitt redovisas den framtida grundorganisationens omfattning och
därvid samtliga benämningar.

Arméstridskrafternas förband och skolor

Inom arméstridskrafterna skiljs i detta sammanhang mellan utbildnings-
förband, vissa grundutbildningsbataljoner och skolor. För utbildnings-
förbanden bör regemente användas som en samlande benämning på de
förband som skall svara för utbildning av armébrigadledningar och
mekaniserade förband. Vidare bör de kvarvarande specialtrupp-
slagsförbanden som idag benämns kår likaledes benämnas regemente.
Av traditionsskäl bör dock några undantag medges från denna
huvudregel. Ett sådant undantag gäller Livregementets husarer i
Karlsborg som bör behålla sin nuvarande benämning. Ett annat undantag
bör göras för nuvarande Svea livgarde som av militärhistoriska skäl bör
behålla gardesbenämningen och benämnas Livgardet.
I prop. 1999/2000:30 föreslår regeringen att endast en organisations-
enhet skall bibehållas för varje specialtruppslag. Vidare skall för
respektive specialtruppslag finnas en mindre enhet för att bibehålla och
utveckla vinterkompetens. Den kvarvarande organisationsenheten bör
behålla sin nuvarande benämning med undantag för att suffixet skall vara
regemente i stället för kår. När det gäller artilleriet och luftvärnet, där
flera organisationsenheter läggs ned inom respektive specialtruppslag,
bör emellertid en mer samlande och icke ortsanknuten benämning gälla.
När det gäller markstridsförbanden kan regeringen avslutningsvis erinra
om att begreppet brigad försvinner från benämningarna eftersom
förbanden inte längre skall vara kaderorganiserade krigsförband.
De enheter som skall finnas i Norrland för att bibehålla och utveckla
specialtruppslagens vinterkompetens bör benämnas bataljoner.
I fråga om skolverksamheten anser regeringen att organisations-
enheterna bör behålla nuvarande benämningar. Den nya organisations-
enheten för hemvärnsutbildning bör, som redovisats i avsnitt 3.3,
benämnas Hemvärnets stridsskola.

Marinstridskrafternas förband och skolor

Regeringen anser att sjöstridsförbanden bör ges enhetliga benämningar.
Det är enligt regeringens mening mest ändamålsenligt att genomgående
benämna dem flottilj.
Kustartilleriförbanden bör behålla den samlande benämningen
regemente. Verksamheten inom förbanden får i framtiden emellertid en
något annan inriktning än hittills. För att namnen bättre skall spegla
verksamhetens art bör dessa förband därför benämnas amfibieregemente.
Härutöver bör benämningen av vapenslaget kustartilleriet ändras till
amfibiekåren.
Baserna för sjöstridsförbanden bör benämnas marinbaser.
Marinstridskrafternas skolor bör liksom arméstridskrafternas
benämnas stridsskolor, t.ex. Amfibiestridsskolan. Örlogsskolorna i
Haninge/Berga och Karlskrona bör dock behålla sin benämning.

Flygstridskrafternas förband

För flygflottiljerna bör flottiljbegreppet behållas.

Försvarsmaktsgemensamma förband, m.m.

Inom helikopterverksamheten bör Helikopterflottiljen och de
kvarvarande helikopterbataljonerna behålla sina benämningar. Den
mindre enheten för helikopterverksamhet i Norrland bör benämnas
skvadron.
Regeringen har i avsnitt 3.3 redovisat att Totalförsvarets skyddsskola
bör benämnas Totalförsvarets skyddscentrum. Genom den ändrade
benämningen speglas enhetens centrumfunktion och verksamhetens art
på ett ändamålsenligt sätt. I samma avsnitt har regeringen redovisat att
Försvarets internationella kommando fortsättningsvis bör vara ett
centrum och därför benämnas Försvarets centrum för internationell
utbildningsverksamhet. De övriga kvarvarande försvarsmaktsgemen-
samma skolorna och centrumen bör behålla sina nuvarande benämningar.
I fråga om underhållsförbanden gäller att nuvarande benämningar bör
behållas intill dess att underhållsorganisationen förändras och dessa
organisationsenheter läggs ned (se avsnitt 3.2).

Territoriell ledning

Enligt regeringens förslag i prop. 1999/2000:30 skall hela den nuvarande
ledningsorganisationen läggas ned den 30 juni 2000. Den 1 juli 2000
skall en ny ledningsorganisation inrättas. Detta innebär nya benämningar
på ett stort antal enheter.
Militärdistriktsstaberna bör enligt regeringen benämnas militärdistrikt
och i övrigt ha sin benämningsmässiga grund i den riksgeografiska
belägenheten.
Regeringen kommer att inrätta 29 militärdistriktsgrupper. I prop.
1999/2000:30 kallades dessa enheter militärdistriktsenheter. Huvud-
principen är att dessa enheter skall benämnas med traditionsnamn som
prefix. Genom att bl.a. flera av de nuvarande brigadförbanden läggs ned
riskerar traditionsrika benämningar, ofta med landskapsanknytning, att
gå förlorade. Regeringen anser att det är betydelsefullt att sådana land-
skapsbenämningar så långt möjligt kan behållas, bl.a. därför att de
levandegör en långvarig och värdefull militär tradition i bygden. I den
mån ett sådant traditionsnamn saknas skall enheten benämnas efter den
ort i vilken enheten är lokaliserad.
När det gäller suffixet i enheternas benämning, dvs. vilket samlande
begrepp som skall användas, har regeringen övervägt flera alternativ. Ett
av dessa alternativ är regemente. Regeringen finner att skäl kan tala för
en sådan begreppsbenämning, bl.a. traditionsskälen. Ett flertal av de
svenska arméförbanden har en månghundraårig historia som i sin tur har
levt vidare genom landskapsregementsnamnen. På senare tid har, även
om det egentliga regementet har lagts ned, regementsnamnet kunnat leva
vidare genom att försvarsområdesfunktionen fått överta namnet.
Som regeringen har anfört ovan skall begreppet regemente användas
som samlande benämning på bl.a. de förband som skall svara för
utbildning av mekaniserade förband. Regeringen anser också att även om
det finns skäl för att använda regemente som suffix för de nya enheterna,
talar de övervägande skälen för att använda något annat begrepp.
Regeringen anser således att förbandens benämningar principiellt skall ge
besked om verksamhetens karaktär och omfattning. Den allmänna
uppfattningen om regemente är ett ställe för utbildning av värnpliktiga
med kaserner, matsal, förråd och övningsområde m.m. Regeringen anser
i detta perspektiv att en regementsbenämning av
militärdistriktsgrupperna är mindre lämplig. Regeringen vill vidare
framhålla att de aktuella enheterna är en del av militärdistrikten. Enligt
regeringens mening vore det mindre lämpligt att ett antal regementen
ingår i ett militärdistrikt. Mot att använda regementsbegreppet talar också
vissa praktiska omständigheter. Används regementsbegreppet kommer
detta att leda till att det i en och samma ort t.ex. Strängnäs finns flera
regementen med i stort sett samma namn. Regeringen vill också erinra
om att Sverige enligt Organisationen för säkerhet och samarbete i
Europas (OSSE) Wiendokumentet 1999 är skyldigt att rapportera
förband ned till brigad/regemente. Även om det givetvis inte är avsikten
att i sak rapportera dessa delar av militärdistrikten är det enligt
regeringen olämpligt att skapa oreda i denna angelägna
säkerhetsskapande institution genom att använda en
regementsbenämning.
Regeringen anser sammanfattningsvis således att regemente inte bör
användas som suffix. En mer ändamålsenlig benämning är i stället grupp.
De 29 enheterna bör därför benämnas militärdistriktsgrupper. Detta
begrepp speglar på ett naturligt sätt enheternas inriktning och arten av
deras verksamhet, nämligen att ha samverkansuppgifter med t.ex.
kommunerna och att svara för stöd till de frivilliga försvarsorga-
nisationerna och utbildning av hemvärnet.
Benämningarna bör införas när regeringen beslutar om ändring av
förordningen (1994:642) med instruktion för Försvarsmakten med
ikraftträdande den 1 juli 2000. Benämningarna skall därför dessförinnan
betraktas som preliminära.
Avslutningsvis vill regeringen behandla traditionsfrågorna. I och med
att ett antal förband kommer att läggas ned är det angeläget att de
nedlagda förbandens traditioner förs vidare på ett lämpligt sätt.
Regeringen anser att traditionsvården bör ägnas stor uppmärksamhet
eftersom dessa frågor är av betydelse för såväl de anställda inom
Försvarsmakten som allmänheten. Försvarsmakten bör i samverkan med
Statens försvarshistoriska museer bestämma hur traditionerna från
nedlagda förband m.m. skall föras vidare.
3.7 Grundorganisationens omfattning

För att ge riksdagen en samlad bild av hela Försvarsmaktens
grundorganisation redovisas i det följande utöver de organisations-
enheter om vilka riksdagen beslutar också de organisationsenheter och
andra enheter som regeringen beslutar om.

I de föregående avsnitten har regeringen redovisat förslag som innebär
förändringar inom Försvarsmaktens grundorganisation. Det bör vara en
uppgift för regeringen att besluta om organisationsenheternas
benämningar. Utöver den del av grundorganisationen som riksdagen
beslutar om finns ett antal organisationsenheter och andra enheter som
regeringen beslutar om. Regeringen har tidigare i denna proposition
redovisat sin inriktning i dessa delar.
Regeringen bedömer att merparten av de grundorganisatoriska
förändringarna i och med dessa beslut är slutförda. Regeringen anser
därför att det är lämpligt att nu informera riksdagen om Försvarsmaktens
samlade grundorganisation, alltså även den del som regeringen beslutar
om.
Med de förslag regeringen redovisat i prop. 1999/2000:30 och i
föreliggande proposition, tillsammans med de enheter som regeringen
beslutar om, kommer följande organisationsenheter m.m. att ingå i
Försvarsmaktens grundorganisation

Ledning

a) Organisationsenheter som riksdagen beslutar om

Högkvarteret Stockholm
Operativa insatsledningen
Södra militärdistriktet Göteborg
Mellersta militärdistriktet Strängnäs
Norra militärdistriktet Boden
Gotlands militärdistrikt Gotland/Visby

b) Enheter som regeringen beslutar om

Inom enskilda organisationsenheter ingår enheter enligt följande

Operativa insatsledningen Försvarets krigsspels-
funktion

I de fyra militärdistrikten ingår militärdistriktsgrupper enligt följande

Södra militärdistriktet

Södra skånska gruppen Lund/Revinge
Skånska dragongruppen Hässleholm
Hallandsgruppen Halmstad
Kalmargruppen Kalmar
Kronobergsgruppen Växjö
Norra Smålandsgruppen Eksjö
Blekingegruppen Karlskrona
Göteborgsgruppen Göteborg
Bohus-Dalsgruppen Uddevalla/Skredsvik
Älvsborgsgruppen Borås
Skaraborgsgruppen Skövde

Mellersta militärdistriktet

Livgrenadjärgruppen Linköping
Värmlandsgruppen Kristinehamn
Västmanlandsgruppen Västerås
Livregementets grenadjärgrupp Örebro
Södermanlandsgruppen Strängnäs
Södertörnsgruppen Haninge
Livgardesgruppen Upplands-Bro/Kungsängen
Upplandsgruppen Uppsala
Dalagruppen Falun
Gävleborgsgruppen Gävle

Norra militärdistriktet

Västernorrlandsgruppen Sollefteå
Härnösandsgruppen Härnösand
Jämtlandsgruppen Östersund
Västerbottensgruppen Umeå
Norrbottensgruppen Boden
Norrbottens gränsjägargrupp Kalix
Lapplandsjägargruppen Kiruna

Gotlands militärdistrikt

Gotlandsgruppen Gotland/Visby

Förband

a) Organisationsenheter som riksdagen beslutar om

Södra skånska regementet Lund/Revingehed
Skaraborgs regemente Skövde
Livregementets husarer Karlsborg
Luftvärnsregementet Halmstad
Göta ingenjörregemente Eksjö
Göta trängregemente Skövde
Tredje ytstridsflottiljen Karlskrona
Älvsborgs amfibieregemente Göteborg
Skaraborgs flygflottilj Lidköping/Såtenäs
Blekinge flygflottilj Ronneby/Kallinge
Livgardet Upplands-Bro/Kungsängen
Södermanlands regemente Strängnäs
Artilleriregementet Kristinehamn
Upplands regemente Enköping
Andra ytstridsflottiljen Haninge/Berga
Första ubåtsflottiljen Haninge/Berga och Karlskrona
Fjärde minkrigsflottiljen Haninge/Berga och Karlskrona
Vaxholms amfibieregemente Vaxholm
Upplands flygflottilj Uppsala
Försvarsmaktens helikopterflottilj Linköping/Malmen
Svea helikopterbataljon Haninge/Berga
Östgöta helikopterbataljon Linköping/Malmen
Jämtlands fältjägarregemente Östersund
Norrbottens regemente Boden
Norrlands dragonregemente Arvidsjaur
Jämtlands flygflottilj Östersund
Norrbottens flygflottilj Luleå
Gotlands regemente Gotland/Visby

b) Organisationsenheter och andra enheter som regeringen beslutar om

Sydkustens marinbas Karlskrona
Ostkustens marinbas Haninge/Berga

Inom enskilda organisationsenheter finns enheter enligt följande

Norrbottens regemente Norrlands artilleribataljon,
Boden
Norrlands luftvärnsbataljon,
Boden
Norrlands ingenjörbataljon,
Boden
Norrlands signalbataljon, Boden
Jämtlands fältjägarregemente Norrlands trängbataljon,
Östersund

Försvarsmaktens helikopterflottilj Norrlands helikopterskvadron,
Boden

Skolor och centrum, m.m.

a) Organisationsenheter som riksdagen beslutar om

Försvarsmaktens underhållstjänst (lokaliseringen utreds)
och stödverksamhet
Militärhögskolan Halmstad Halmstad
Militärhögskolan Karlberg Solna
Militärhögskolan Östersund Östersund

b) Organisationsenheter och andra enheter som regeringen beslutar om

Totalförsvarets skyddscentrum Umeå
Totalförsvarets ammunitions- och
minröjningscentrum Eksjö
Försvarsmaktens centrum för
internationell utbildningsverksamhet Upplands-Bro/Kungsängen
Försvarsmaktens sjukvårdscentrum Hammarö
Försvarsmusikcentrum Strängnäs
Försvarsmaktens Halmstadsskolor Halmstad
Försvarsmaktens underrättelse-
och säkerhetscentrum Uppsala
Försvarsmaktens rekryteringscentrum Stockholm
Redovisningsavdelning Bergslagen Örebro
Markstridsskolan Skövde/Motala/Boden
Arméns tekniska skola Östersund
Hemvärnets stridsskola Salem
Örlogsskolorna Haninge/Berga och
Karlskrona
Flygmedicincentrum Stockholm

Inom enskilda organisationsenheter finns enheter enligt följande

Försvarsmaktens Halmstadsskolor Försvarsmaktens
bas- och underhållsskola
Informations teknologi-
skolan
Flygtekniska skolan
Flygtrafiktjänstskolan
Väderskolan
Försvarsmaktens underrättelse- och
säkerhetscentrum Tolkskolan
Arméns tekniska skola Motorskolan
Artilleriregementet Artilleriets stridsskola
Luftvärnsregementet Luftvärnets stridsskola
Göta ingenjörregemente Fältarbetsskolan

Upplands regemente Ledningsskolan
Totalförsvarets signalskyddsskola
Vaxholms amfibieregemente Amfibiestridsskolan
Upplands flygflottilj Flygvapnets stridslednings- och
luftbevakningsskola
Flygvapnets flygbefälsskola
Flygskolan

3.8 Vissa ekonomiska frågor

Regeringens förslag och bedömningar i föreliggande proposition har sin
grund i prop. 1999/2000:30 som riksdagen förväntas fatta beslut om
inom kort. Regeringen konkretiserar nu förslagen inom några områden.
Avseende skolor och centrum beräknas inga avgörande skillnader uppstå
jämfört med Försvarsmaktens underlag den 19 maj 1999. Den successiva
anpassningen av underhålls- och stödorganisationen medför att den
materiella avvecklingen och förnödenhetsavvecklingen kan genomföras.
4 Sammanslagning av Försvarets forsknings-
anstalt och Flygtekniska försöksanstalten

Regeringens förslag: Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska
försöksanstalten skall läggas ned den 31 december 2000. En ny
myndighet för försvarsforskning skall inrättas den 1 januari 2001.

Regeringens bedömning: En organisationskommitté för den nya
myndigheten bör tillsättas omgående.

Utredarens förslag överensstämmer i allt väsentligt med regeringens
förslag.

Utredaren konstaterar att Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska
försöksanstalten bedriver försvarsforskning med olika inriktning och att
myndigheterna inom några förhållandevis begränsade områden har
likartade kompetenser. Utredaren bedömer att på längre sikt kan
emellertid synergieffekter uppkomma genom samordning av likartade
verksamheter inom ramen för en gemensam myndighet medan närtida
rationaliseringsvinster var små.
Vidare framhåller utredaren att en integration mellan myndigheterna
kan skapa bättre förutsättningar på sikt att vidmakthålla och utveckla
totalförsvarsforskningen som en internationellt och vetenskapligt
högtstående verksamhet.
Utredaren bedömer att lämplig ledningsform för en sammanslagen
myndighet bestående av Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska
försöksanstalten är en styrelse med fullt ansvar för verksamheten.

Remissinstanserna: Försvarsmakten, Försvarets materielverk och
Försvarets forskningsanstalt är positiva till en sammanslagning medan
Flygtekniska försöksanstalten anser att kommande utredningar bör
avvaktas.

Remissmötet

Ställningstagandet från remissinstanserna föranledde Försvarsdeparte-
mentet att kalla till ett remissmöte som genomfördes den 17 december
1999. Vid detta framhölls att gemensam ledning för de båda
organisationerna krävs för att tillgodose nya krav på forskning och
teknikförsörjning. Vidare framkom att
det är möjligt att först utreda försvarsforskningens inriktning och
precisera nya krav inom beställande myndigheter och därefter anpassa
organisation och processer. Ett modernare sätt är dock att anpassa
strukturer och processer parallellt med att nya krav på forskning och
beställningssystem utvecklas. Detta kräver gemensam ledning för
dagens båda organisationer,
regeringen bör beakta den oro som personalen på Flygtekniska
försöksanstalten upplever. Om denna oro inte beaktas, är risken
betydande att viktig kompetens försvinner från försvarssektorn. Vid
ett principbeslut om sammanslagning bör integrationsarbetet starta
omedelbart,
även om inte den gemensamma ledningen direkt kan utnämnas bör det
praktiska arbetet med en sammanslagning börja så snart regeringen
uttalar sig för en sådan.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Det framtida totalförsvarets behov av forskning och teknikutveckling kan
främst tillgodoses genom en organisation med förmåga att dels överföra
kunskap inom nationell och internationell forskning och utveckling till
totalförsvarets behov, dels att inom smalare nischer besitta egen
spetskompetens. Totalförsvarets båda forskningsorganisationer har för
detta ändamål samma roll. De måste kunna repliera på varandras
kompetenser och i gemensamma projekt presentera nya tekniska
lösningar där skilda kompetensområden i högre grad än vad som varit
fallet tidigare är inbördes beroende.
Omvärldens förändring kräver anpassning men skapar också ökade
möjligheter till internationell samverkan såväl inom industrin som inom
forskningen. För de behov som finns inom totalförsvarsområdet är den
internationella samverkan inte ett mål i sig utan ett medel för att uppnå
de syften och erhålla den kompetens som vårt framtida försvar behöver.
Totalförsvarets möjlighet att tillgodogöra sig forskningskunskap och
omvandla den till praktiska tillämpningar utgör en viktig grund i
förmågan till anpassning.
I framtiden får vapenbärande plattformar relativt sett mindre betydelse
medan betydelsen av systemtänkande och ledningsförmåga ökar. I
framtiden kommer kravet på anpassning att medföra krav på ett flertal
alternativa tekniska lösningar för olika taktiska och strategiska behov. De
nya förhållandena ställer nya krav på upphandlingsförmåga, system-
kompetens och adaptivitet i nära anslutning till den forskning som kan se
de nya möjligheterna och som förstår kraven. Denna forsknings-
kompetens skall kunna överbrygga en rad olika forskningsområden för
att i tvärvetenskapliga projekt lyfta fram försvarsspecifika och flexibla
lösningar. Synergier kan vinnas inom systeminriktade områden som
kräver kompetenser från ett brett spektrum av discipliner. Ett område
som berörs av detta är exempelvis obemannade farkoster där kompetens-
områden som idag är uppdelade mellan Försvarets forskningsanstalt och
Flygtekniska försöksanstalten såsom telekrigsteknik, människa-system-
interaktion och aerodynamik är inbördes beroende.
Det finns även vissa synergier på teknisk nivå, där angränsande
kompetensområden skulle kunna bli tillräckligt stora och samtidigt
bredda sina tillämpningsområden.
Det är nödvändigt att skapa förutsättningar för att möta de framtida
behoven inom försvaret genom att utforma en struktur som förmår att
tillgodose framtida behov av samverkande kompetenser, vilket kan leda
till synergier som idag inte helt kan förutses.
Regeringen delar i huvudsak utredarens bedömning att myndigheterna
inom några förhållandevis begränsade områden har likartade
kompetenser men att synergieffekter kan uppkomma på längre sikt.
Regeringen bedömer dock att de viktigaste synergieffekterna på längre
sikt ligger i att skapa förutsättningar att driva tvärvetenskapliga och
systemövergripande projekt samt att vissa rationaliseringsvinster kan
uppnås redan i närtid.
Sammanfattningsvis kan en sammanslagning innebära följande
generella synergier:
en effektivare och mer komplett myndighet avseende försvarsinriktad
forskning och utveckling,
bättre förutsättningar att leda forskning och att utveckla forsknings-
kompetens för tvärvetenskapliga projekt på övergripande system-
nivåer,
en förenklad styrning av s. k. kompetensnätverk,
ett utvidgat gemensamt internationellt kontaktnät,
en attraktivare och tydligare partner i internationellt forsknings-
samarbete inom tvärvetenskapliga projekt,
kompetensgrupper och kompetensområden inom en sammanslagen
myndighet har större möjlighet att uppnå tillräcklig volym.

Regeringen beslutar senare denna dag om direktiv för en översyn av
forskning och utveckling inom totalförsvaret. En sammanslagning av
Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten påverkar
inte förutsättningarna för denna översyn eftersom översynen främst avser
behov och inriktning av forskning och utveckling, inte hur forskningen
skall organiseras.
Regeringen bedömer sammanfattningsvis att en sammanslagning av de
båda myndigheterna skapar organisatoriska förutsättningar, och
väsentligt förbättrar förmågan, att möta försvarets framtida behov av
forskning och teknikutveckling. Sammanslagningen bör ske genom att de
båda myndigheterna läggs ned och en ny myndighet inrättas. Regeringen
bör besluta om den nya myndighetens namn.
Regeringen bedömer slutligen att en organisationskommitté för den
nya myndigheten bör tillsättas omgående.

Försvarsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 2000

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds,
Thalén, Winberg, Lindh, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros,
Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lövdén, Ringholm

Föredragande: statsrådet von Sydow

Regeringen beslutar proposition 1999/2000:97 Vissa organisatoriska
frågor inom Försvarsmakten, m.m.

1

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2