Prop.
1999/2000:63
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 17 februari 2000
Göran Persson
Björn Rosengren
(Näringsdepartementet)
Enligt lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling har tillståndshavare
och fastighetsägare rätt till ersättning från staten om rätten till reaktordrift
upphör enligt den lagen. Ersättningen bestäms av domstol enligt expro-
priationsrättsliga principer såvida parterna inte själva kommer överens
om ersättning. I denna proposition föreslås att riksdagen godkänner de
åtaganden för staten som följer av det avtal om ersättning i samband med
stängning av Barsebäcksverket som den 30 november 1999 träffats
mellan staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB.
I propositionen behandlas även vissa skattefrågor som kan uppkomma
vid en kämkraftsavveckling enligt lagen om kärnkraftens avveckling.
Förslag lämnas till en lag om särskilda bestämmelser vid kärnkrafts-
avveckling. Förslaget innebär att ersättning som staten betalar ut för
framtida inkomstbortfall skall vara skattefri om ersättningen beräknats
netto efter inkomstskatt. De omstruktureringar av berörda företag som
görs på grund av ett avtal om avveckling skall inte föranleda några
inkomstskattekonsekvenser. Om en fastighet överlåts skall förvärvet inte
utlösa stämpelskatt. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2000 och till-
lämpas på händelser som inträffat den 1 januari 1999 eller senare.
1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 63
Prop. 1999/2000:63
1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3
2 Författningsförslag............................................................................4
2.1 Förslag till lag om särskilda skattebestämmelser vid
kämkraftsav veckling...........................................................4
3 Ärendet och dess beredning..............................................................8
4 Allmän bakgrund till regeringens förslag........................................10
4.1 1997 års energipolitiska beslut..........................................10
4.2 Stängningen av Barsebäcksverket.....................................10
4.3 Stängningens påverkan på elmarknaden...........................12
4.4 Det energipolitiska omställningsprogrammet...................13
4.5 Statens kostnader för ersättningen, m.m...........................13
5 Avtal om ersättning till reaktorns ägare..........................................15
5.1 Förhandlingarna om avtalet..............................................15
5.2 Innehållet i avtalet mellan Staten, Sydkraft AB och
Vattenfall AB i sammandrag.............................................16
5.3 Bedömning av avtalet.......................................................23
5.4 Statens ersättningskostnader för avställningen av reaktor
B1 till följd av avtalet.......................................................24
6 Skattefrågor vid kämkraftsavveckling............................................27
6.1 Ersättning för framtida inkomstbortfall, m.m...................27
6.2 Försäljning av elkraft........................................................30
6.3 Omstrukturering på grund av beslut om avveckling av en
kämkraftsreaktor...............................................................32
6.4 Stämpelskatt......................................................................35
6.5 En särskild lag med skattebestämmelser vid
kämkraftsavveckling.........................................................35
6.6 Övriga frågor.....................................................................36
6.6.1 Koncembidragsdispens...................................36
6.6.2 Mervärdesskattekonsekvenser........................37
7 Offentlig-finansiella konsekvenser..................................................38
7.1 Effekter som påverkar statens framtida skatteintäkter......38
7.2 Effekter som inte påverkar statens framtida skatteintäkter39
8 Författningskommentar...................................................................41
8.1 Förslaget till lag om särskilda skattebestämmelser vid
kämkraftsavveckling.........................................................41
Bilaga 1 Avtal om ersättning i samband med stängning av
Barsebäcksverket...................................................................47
Bilaga 2 Promemorians lagförslag.......................................................89
Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag.................................................92
Bilaga 4 Lagrådets yttrande.................................................................96
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 2000 ....99
Prop. 1999/2000:63
Regeringen föreslår att riksdagen
dels godkänner de åtaganden för staten som följer av det avtal om
ersättning i samband med stängningen av Barsebäcksverket som fogats
till propositionen som bilaga 1, samt bemyndigar regeringen att vidta de
åtgärder som behövs för att tillvarata statens intressen vid avtalets
genomförande och tillämpning,
dels antar regeringens förslag till lag om särskilda skattebestämmelser
vid kämkraftsavveckling.
Prop. 1999/2000:63
Härigenom föreskrivs följande.
1 § I denna lag finns särskilda bestämmelser om beskattningen vid av-
veckling av kärnkraft vid tillämpning av
- inkomstskattelagen (1999:1229), och
- lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
2 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse
och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229) och lagen
(1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
Ersättning för framtida inkomstbortfall
3 § Ersättning för framtida inkomstbortfall som ett företag får enligt la-
gen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling eller på grund av avtal med
staten om avveckling av kärnkraft skall inte tas upp som intäkt.
Första stycket gäller bara om ersättningen beräknats netto efter in-
komstskatt.
4 § Ersättning för ökade utgifter för skatt eller för tidigarelagda skatte-
kostnader som ett företag får på grund av ett sådant avtal som avses i 3 §
skall, i sådana fall som avses i 3 § andra stycket, inte tas upp som intäkt.
Beskattningen av tillgångar som omfattas av ersättningen
5 § En utgift som får anses ha beaktats vid beräkning av ersättning enligt
3 § får inte dras av vare sig omedelbart eller genom värdeminsknings-
avdrag. I fråga om inventarier, byggnader och markanläggningar skall det
skattemässiga värdet i sådana fall anses vara noll.
6 § I fråga om kapitaltillgångar vars värde får anses ha beaktats vid
beräkning av ersättning enligt 3 § skall omkostnadsbeloppet anses vara
noll.
7 § Lagertillgångar vars värde får anses ha beaktats vid beräkning av
ersättning enligt 3 § skall anses nedskrivna med ett belopp som motsvarar
det skattemässiga värdet på dessa tillgångar.
8 § Ersättning för framtida utgifter som ett företag får på grund av ett så-
dant avtal som avses i 3 § första stycket får tas upp som intäkt det be-
skattningsår då ersättningen betalas ut.
9 § Om ett företag på grund av ett sådant avtal som avses i 3 § första
stycket överlåter elkraft till ett pris som understiger marknadsvärdet, skall
inte bestämmelserna om uttagsbeskattning i 22 kap. inkomstskattelagen
(1999:1229) eller bestämmelserna om underprisöverlåtelser i 23 kap.
samma lag tillämpas.
En tillgång som inte hänför sig till den avvecklade reaktorn
10 § Om ett företag på grund av ett sådant avtal som avses i 3 § första
stycket överlåter en tillgång, som inte hänför sig till den avvecklade reak-
torn och som inte är elkraft, eller upplåter nyttj anderätten till en sådan
tillgång, gäller bestämmelserna i 11-18 §§.
Om det är fråga om ett andelsbyte eller en koncemintem andels-
avyttring, skall det omkostnadsbelopp som skulle ha använts för de över-
låtna andelarna anses som anskaffningsutgift för de mottagna andelarna.
Första och andra styckena tillämpas bara om det överlåtande och det
förvärvande företaget - eller i fråga om upplåtelse av en nyttjanderätt,
upplåtaren och nyttjanderättshavaren - begär det.
Beskattningen hos det överlåtande företaget
11 § För andra tillgångar än kapitaltillgångar skall det överlåtande före-
taget i stället för ersättningen ta upp de skattemässiga värdena som intäkt.
Om inventarier som överlåts bara är en del av överlåtarens samtliga
inventarier, skall en skälig del av hela det skattemässiga värdet tas upp.
12 § Kapitalvinster eller kapitalförluster som uppkommer hos det över-
låtande företaget skall inte tas upp respektive får inte dras av.
Prop. 1999/2000:63
13 § Om en fastighet som är kapitaltillgång överlåts, skall värdeminsk-
ningsavdrag m.m. som avses i 26 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)
inte återföras.
Beskattningen hos det förvärvande företaget
14 § Det förvärvande företaget skall anses ha anskaffat andra tillgångar
än kapitaltillgångar för ett belopp som motsvarar det som det överlåtande
företaget skall ta upp enligt 11 §.
I fråga om kapitaltillgångar inträder det förvärvande företaget i det
överlåtande företagets skattemässiga situation.
Beskattningen hos det upplåtande företaget
15 § Det upplåtande företaget skall i stället för ersättningen ta upp de
skattemässiga värdena på de tillgångar som omfattas av upplåtelsen som
intäkt och omedelbart göra avdrag för de skattemässiga värdena.
Beskattningen hos nyttjanderättshavaren
16 § Om ett företag får en nyttjanderätt skall företaget anses ha anskaffat
tillgångarna för motsvarande belopp som upplåtaren skall ta upp enligt
15 §. Företaget får dra av utgiften för nyttjanderätten i form av värde-
minskningsavdrag enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för de tillgång-
ar nyttjanderätten avser.
Avdrag för värdeminskning
17 § Om en tillgång överlåts, får värdeminskningsavdragen enligt be-
stämmelserna om inventarier i 18 kap. 13-22 §§, om byggnader i 19 kap.
4-7 §§ och om markanläggningar i 20 kap. 4-8 §§ inkomstskattelagen
(1999:1229) göras av det överlåtande företaget i stället för det förvär-
vande företaget för hela det beskattningsår då överlåtelsen sker.
Avsättningar
18 § Om det överlåtande företaget har gjort avdrag för framtida utgifter
som hänför sig till det som överlåtits, skall avdragen inte återföras hos det
överlåtande företaget utan hos det förvärvande företaget.
En tillgång som hänför sig till den avvecklade reaktorn
19 § Om ett företag på grund av ett sådant avtal som avses i 3 § första
stycket överlåter en tillgång som hänför sig till den avvecklade reaktorn
skall överlåtaren inte ta upp någon intäkt. Förvärvaren inträder i den
tidigare ägarens skattemässiga situation.
Prop. 1999/2000:63
20 § Om det skattemässiga värdet är högre än värdet enligt balans-
räkningen, skall vid tillämpning av bestämmelserna i 18 kap. 13-22 §§
inkomstskattelagen (1999:1229), skillnadsbeloppet dras av enligt bestäm-
melserna i andra stycket.
Avdrag får göras med högst 30 procent av skillnadsbeloppet under det
första beskattningsåret och därefter med högst 30 procent per år beräknat
på det oavskrivna beloppet. Avdrag får dock alltid göras med så stort
belopp att det oavskrivna beloppet inte överstiger skillnadsbeloppet
minskat med en årlig avskrivning med 20 procent.
21 § Om fast egendom eller tomträtt förvärvas på grund av ett sådant av-
tal som avses i 3 §, är förvärvet inte skattepliktigt enligt lagen (1984:404)
om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
Prop. 1999/2000:63
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas på händelser
som inträffat den 1 januari 1999 eller senare.
2. Skall till följd av bestämmelserna i lagen (1999:1230) om ikraft-
trädande av inkomstskattelagen (1999:1229) inkomstskattelagen inte til-
lämpas gäller lagen vid tillämpning av
- den upphävda kommunalskattelagen (1928:370),
- den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
- den upphävda lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser
till underpris,
- den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid
andelsbyten, och
- den upphävda lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid
andelsöverlåtelser inom koncerner.
Prop. 1999/2000:63
Med stöd av lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling beslutade re-
geringen den 5 februari 1998 (N98/108) att rätten att driva kämkrafts-
reaktom Barsebäck 1 för att utvinna kärnenergi skulle upphöra vid ut-
gången av juni 1998. Sedan reaktorns ägare, bolaget Barsebäck Kraft
AB, hos regeringsrätten ansökt om rättsprövning av regeringens beslut
och yrkat att beslutet skulle upphävas, förordnade regeringsrätten den 14
maj 1998 att regeringens beslut tills vidare inte skulle gälla. I sin dom
den 16 juni 1999 förklarade regeringsrätten att regeringens beslut skulle
stå fast, dock att rätten att driva kämkraftsreaktom Barsebäck 1 inte
skulle upphöra förrän vid utgången av november 1999. Efter
regeringsrättens dom fortsatte redan tidigare inledda förhandlingar
mellan staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB om ett avtal om ersättning
i samband med en stängning av Barsebäcksverket. Ett sådant avtal
träffades, med förbehåll för parternas slutliga godkännande, den 30
november 1999. Den 1 december 1999 hade reaktorn Barsebäck 1
upphört att leverera el till kraftnätet.
Riksdagen har i den ekonomiska vårpropositionen 1998
(prop.1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317) tidigare be-
myndigat regeringen med anledning av avvecklingen av Barsebäck 1 att,
som underlag för slutlig fastställelse i domstol, träffa och genomföra för
staten bindande avtal med Sydkraft AB och med eventuella andra parter
som kan erfordras i samband med en överenskommelse om ersättning i
form av pengar eller egendom som staten direkt eller indirekt förfogar
över. Under förhandlingarna med ägaren till Barsebäcksverket framkom
dock redan i inledningsskedet att de två reaktorerna i Barsebäcksverket är
så starkt tekniskt sammanflätade i anläggningen att det inte är görligt att
ta fram helt separata kalkyler för respektive reaktor i olika situationer.
Det avtal som nu förhandlats fram har därför utformats så att dess
regelverk kan tillämpas även på Barsebäck 2, om och när den reaktorn
ställs av med stöd av lagen om kärnkraftens avveckling. På grund därav
anser regeringen att den direkta tillämpligheten av det nu träffade avtalets
regelverk även på Barsebäck 2 innebär att det nämnda bemyndigandet
från riksdagen inte kan anses omfatta detta avtal.
Avtalet fogas till propositionen som bilaga 1. Regeringen föreslår att
riksdagen godkänner statens åtaganden enligt avtalet.
Ett beslut att avveckla ett kärnkraftverk med stöd av lagen om kärn-
kraftens avveckling kan aktualisera vissa skattefrågor. Det gäller dels
skattefrågor som rör ersättningar som staten betalar för avvecklingen,
dels den skattemässiga behandlingen av sådana omstruktureringar av be-
rörda företag som föranleds av avvecklingsbeslutet. En överlåtelse av en
fastighet kan t.ex. aktualisera inkomstskatt, stämpelskatt och mervärdes-
skatt. Inom Finansdepartementet har upprättats promemorian Särskilda
bestämmelser vid förtida kämkraftsavveckling. I promemorian behandlas
skattefrågorna som kan uppkomma på grund av en avveckling av käm-
kraft med stöd av lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling. Prop. 1999/2000:63
I bilaga 2 finns promemorians lagförslag. Promemorian har remitterats
till Riksskatteverket, Industriförbundet, Sydkraft AB och Vattenfall AB.
Promemorian och remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsären-
det (dnr Fi2000/16). I propositionen tas de frågor upp som behandlas i
promemorian.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 27 januari 2000 att inhämta Lagrådets yttrande
över lagförslaget som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.
Lagrådet tar upp frågan om lagförslagets förenlighet med grundlagen
och anför att ett grundläggande krav på en författningsbestämmelse är att
den är generell. Lagrådet redogör för motiven till regeringsformen (prop.
1973:90 s. 203 f.) och rättsfallet RÅ80 1:92 som gällde vissa ändringar i
lagen om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst och kommu-
nalskattelagen, Lex Kockum. Mot denna bakgrund konstaterar Lagrådet
att det inte strider mot förbudet mot lagstiftning för enskilda fall om en
lag tillkommit i syfte att reglera ett visst enstaka fall och i praktiken
endast kommer att tillämpas på detta fall, förutsatt att lagen har en gene-
rell utformning. Lagrådet finner mot bakgrund av att det i den föreslagna
lagen inte finns någon bestämmelse som berör det ifrågavarande, kon-
kreta avtalet, avser ett visst föremål (t.ex. en viss kämkraftsreaktor) eller
riktar sig till en viss fysisk eller juridisk person, att den föreslagna lagen
uppfyller de krav på generell utformning som vid tillkomsten av rege-
ringsformen ansågs skola gälla.
Lagrådets synpunkter i övrigt behandlas i författningskommentarerna
till de berörda paragraferna. Regeringen har i propositionen följt Lag-
rådets förslag. Vidare har redaktionella justeringar gjorts jämfört med det
remitterade förslaget.
Prop. 1999/2000:63
Regeringen inbjöd våren 1996 riksdagspartierna till överläggningar i
syfte att skapa ett underlag för långsiktigt hållbara beslut om energipoliti-
ken. Överläggningarna slutfördes den 4 februari 1997 med en överens-
kommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet
om riktlinjer för energipolitiken. Våren 1997 godkände riksdagen (prop.
1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) regeringens förslag
till en energipolitisk inriktning som beträffande kärnkraften bl.a. angav
följande.
"Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga
tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga
villkor. Energipolitiken skall skapa villkoren för en effektiv energi-
användning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg
negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställ-
ningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Härigenom främjas en god
ekonomisk och social utveckling i Sverige. Omställningen av energi-
systemet är ett led i Sveriges strävan att vara ett föregångsland när det
gäller att skapa en ekologiskt hållbar utveckling. Energiöverenskom-
melsen innebär att de två kämkraftsreaktorema i Barsebäck skall ställas
av. Förslag till lagstiftning om kärnkraftens avveckling kommer att före-
läggas riksdagen under år 1997. Bortfallet av el skall kompenseras genom
effektivare energianvändning, konvertering samt hushållning med och
tillförsel av el från andra energikällor. Stängningen av den första reaktorn
skall i huvudsak kompenseras genom en minskad användning av el i
fjärrvärmesystemet. Ett villkor för avställningen av den andra reaktorn är
att bortfallet av elproduktion kan kompenseras. Något årtal då den sista
kämkraftsreaktom tas ur drift bör inte fastställas. Härigenom ges tillräck-
ligt lång tid för omställningen av energisystemet."
Vidare föreslogs och beslutades ett omställningsprogram omfattande
ett antal åtgärder för minskad energiförbrukning, utveckling av ny elpro-
duktionsteknik, m.m. En ny myndighet, Statens energimyndighet, inrätta-
des den 1 januari 1998. Till energimyndigheten fördes merparten av myn-
dighetsfunktionerna på energiområdet och myndigheten fick vidare
ansvaret att verkställa huvuddelen av omställningsåtgärdema och att sam-
ordna omställningsarbetet.
I enlighet med den energiöverenskommelse som låg till grund för riks-
dagens beslut våren 1997 om energipolitikens inriktning, som bl.a. inne-
bar att de två kämkraftsreaktorema i Barsebäck skulle ställas av, den
första reaktorn senast den 1 juli 1998 och den andra senast den
10
1 juli 2001, påbörjade regeringen åtgärder för genomförandet av riks- Prop. 1999/2000:63
dagsbeslutet.
Kort efter riksdagens beslut våren 1997 om energipolitikens inriktning
utsåg staten en förhandlingsman med uppgift att söka en förhandlings-
lösning för avställningen av Barsebäcksverkets reaktorer. Av de inledan-
de förhandlingskontakter som statens förhandlare hade med Barsebäcks
ägare framgick dock att förhandlingar om själva stängningen av reak-
torerna då inte var möjliga och att förhandlingskontaktema kunde be-
gränsas till frågan om ersättning vid en stängning. Genom lagen
(1997:1320) om kärnkraftens avveckling, som trädde i kraft den 1 januari
1998, gavs regeringen möjlighet att besluta att rätten att med stöd av
tillstånd enligt kämtekniklagen driva en kämkraftsreaktor för att utvinna
kärnenergi skulle upphöra vid en viss tidpunkt.
Den 5 februari 1998 beslutade regeringen med stöd av den nya lagen
att rätten att driva reaktorn Barsebäck 1 för att utvinna kärnenergi skulle
upphöra vid utgången av juni 1998. Med anledning av regeringsrättens
rättsprövning av regeringens beslut uppsköts reaktorns stängning. Sedan
regeringsrätten i dom den 16 juni 1999 förklarat att regeringens beslut
skulle stå fast och verkställas före utgången av november 1999, stängdes
Barsebäck 1 den 30 november 1999.
Bortfallet av el vid avställning av kämreaktorer skall enligt riksdags-
beslutet våren 1997 om energipolitikens inriktning kompenseras genom
effektivare energianvändning, konvertering samt hushållning med och
tillförsel av el från andra energikällor. Avställningen av den första
reaktorn i Barsebäck skulle i huvudsak kompenseras genom en minskad
användning av el i fjärrvärmesystemet. För en avställning av den andra
reaktorn ställdes dock villkoret att bortfallet av elproduktion kan kom-
penseras genom tillförsel av ny elproduktion och minskad användning av
el. Vid sin behandling av regeringens förslag avseende avställningen av
reaktorerna betonade näringsutskottet (prop. 1996/97:84, bet.
1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) att riksdagen, innan en stängning av
den andra reaktorn kan genomföras, bör ges möjlighet att pröva att förut-
sättningen för stängningen av kämkraftsreaktom är uppfylld. För när-
varande pågår en process för framtagning av erforderligt beslutsunderlag
inför regeringens bedömning av förutsättningarna för att som avsett
stänga Barsebäck 2 senast den 1 juli 2001. Regeringens avsikt är att
underställa riksdagen detta ärende i budgetpropositionen för 2001.
Personalförsörjningen
En fråga som tidigt aktualiserades efter riksdagens beslut våren 1997 om
energipolitikens inriktning var behovet att upprätthålla Barsebäcks-
verkets tillgång till kompetent personal, trots den osäkerhet som under en
tid oundvikligen skulle råda kring verksamheten.
Redan i februari 1997 gavs tillsvidareanställda arbetstagare i Barse-
bäcksverket av Barsebäck Kraft AB en skriftlig anställningsgaranti som
oavsett förändringar i verksamheten skulle gälla till utgången av år 2001.
I regeringens proposition (1996/97:84) En uthållig energiförsörjning
angavs att berörda myndigheter tillsammans med arbetsgivaren och
personalorganisationerna i god tid före verkets slutliga nedläggning
11
borde överväga de särskilda åtgärder som kunde behöva vidtas för perso-
nalen. Den nämnda anställningsgarantin utökades senare till att gälla för
en rullande femårsperiod som löper t.o.m. år 2004.
Denna femåriga anställningsgaranti innebär att personalfrågorna på
kort sikt bedöms ha fått en tillfredsställande lösning. Personalens utveck-
lingsmöjligheter samt Barsebäcksverkets kompetensbehov i ett längre
tidsperspektiv motiverar dock fortsatt uppmärksamhet. Näringsdeparte-
mentet och berörda myndigheter kommer att i samråd med företaget och
personalorganisationerna nära följa utvecklingen vad gäller verkets till-
gång till kompetent personal. Den kostnad som nämnda anställnings-
garanti medför inräknas i de merkostnader för driften för vilka staten
förutsätts ge ersättning i enlighet med det avtal som närmare beskrivs i
avsnittet 5 Avtal rörande ersättning till reaktorns ägare.
Prop. 1999/2000:63
Vid upprepade tillfällen, senast vid det energipolitiska beslutet våren
1997 (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272), har
statsmakterna slagit fast uppfattningen att en säker tillgång till el till ett
rimligt pris är en viktig förutsättning för den svenska industrins interna-
tionella konkurrenskraft och att energipolitiken skall utformas så att den-
na förutsättning bevaras. Det finns, utom i fall av tvingande säkerhets-
skäl, inom de energipolitiska målsättningarna inte utrymme för beslut om
reaktoravställningar som skulle leda till stora negativa effekter på vare
sig miljön, industrins internationella konkurrenskraft eller ytterst syssel-
sättning och välfärd i landet.
Den väsentligaste frågan när det gäller påverkan på andra samhällsom-
råden vid en avställning av kämkraftsreaktorer är således vilken inverkan
avställningen kan antas få på miljön och på elpriserna. Den energipolitis-
ka inriktningen anger klart att på sikt skall bortfallet av el från kämreak-
torer ersättas med effektivisering av elanvändningen, konvertering till
fömybara energislag samt miljömässigt acceptabel elproduktionsteknik.
Ett omfattande omställningsprogram skall bidra till att dessa förutsätt-
ningar föreligger efterhand som kämkraftsavvecklingen fortskrider.
Vad gäller Barsebäck 1 gjordes, i samband med regeringens beslut den
5 februari 1998 om avställning, bedömningen att åtgärden kunde vidtas
utan att mera långsiktiga resultat från omställningsprogrammen behövde
avvaktas, detta med hänsyn till dels den begränsade andel av elproduk-
tionen som kommit från Barsebäck 1 sett till den svenska och nordiska
elmarknadens totala produktionskapacitet, dels att åtminstone vissa av
energisparåtgärdema kunde antas få ett relativt snabbt genomslag.
Regeringens avsikt är att i budgetpropositionen för 2001 underställa
riksdagen frågan om avställning av reaktorn Barsebäck 2. Frågan om en
sådan avställnings inverkan på elpriserna blir då av stor vikt för rege-
ringens bedömning av frågan.
12
Det energipolitiska beslutet våren 1997 (prop. 1996/97:84, bet.
1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) innebar att ett omfattande omställ-
ningsprogram för energisektorn fastställdes, med Statens energimyndig-
het som huvudansvarig för genomförandet.
År 1999 genomfördes en utvärdering av det första verksamhetsåret
inom programmet. Denna utvärdering bidrog till att regeringen föreslog
att insatserna för minskad elanvändning skulle ges en ny inriktning. Bi-
draget till eleffektminskande åtgärder avskaffades och regeringen avser
att presentera sitt förslag till ny inriktning för verksamheten i budgetpro-
positionen för 2001.
Under våren 2000 kommer en ny utvärdering av det energipolitiska
programmet att genomföras. Resultaten från denna utvärdering kommer
att ingå i beslutsunderlaget inför det ställningstagande till frågan om
stängning av den andra reaktorn i Barsebäcksverket som regeringen kom-
mer att förelägga riksdagen i höstens budgetproposition.
Enligt lagen om kärnkraftens avveckling har reaktorägaren rätt till ersätt-
ning för den förlust stängningen medför. I det energipolitiska beslutet
våren 1997 angavs att förhandlingar skulle upptas med Sydkraft AB om
stängningen av reaktorerna i Barsebäck. Förhandlingarna inleddes strax
därefter och avslutades med att ett avtal kunde träffas mellan parterna
Staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB den 30 november 1999.
Detta avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcks-
verket reglerar hur ersättningen skall bestämmas. Om inget avtal träffats
skulle i stället ersättningen ha bestämts genom ett domstolsförfarande
enligt lagen om kärnkraftens avveckling med tillämpning av principer för
ersättning i huvudsak enligt expropriationslagen (1972:719).
Genom att träffa en frivillig överenskommelse om ersättningen har re-
geringen uppnått en för både staten och reaktorägaren förmånlig lösning
där ersättningen i huvudsak ges i form av tillgång till elproduktionskapa-
citet i Ringhalsverkets kämreaktorer. Härigenom har ägaren till Barse-
bäcksverket erhållit ersättande elkraft motsvarande den marknadsandel
som han i egenskap av elproducent sedan tidigare haft på elmarknaden
och därmed möjlighet att fortsätta leverera som förut. Vidare har denna
lösning bl.a. fördelen att tidigare rådande konkurrensförhållanden på
elmarknaden för Sydkraft AB såsom elproducent i praktiken inte ändras
väsentligt genom avställningen av Barsebäck 1. Eftersom avtalet utfor-
mats så att ersättningsreglerna skall tillämpas även vid en stängning av
Barsebäck 2 så innebär avtalet att dessa fördelar gäller för stängning av
hela Barsebäcksverket. Enligt regeringens uppfattning bör den stabilitet
och förutsebarhet som avtalet innebär för elmarknadens aktörer väga
tungt vid en bedömning av avtalets för- och eventuella nackdelar jämfört
med en tvångsvis bestämd ersättning.
Statens kostnader för ersättningen kan indelas i dels direkta utbetal-
ningar föranledda av avtalet, dels i avtalet fastställda uteblivna framtida
Prop. 1999/2000:63
13
inbetalningar från Vattenfall AB samt dels de direkta och indirekta effek-
ter som avställningen av reaktorerna får för bl.a. statens skatteintäkter.
De av avtalet föranledda ekonomiska effekterna redovisas närmare under
avsnittet 5.4 Statens utgifter till följd av avtalet och beräknade skatte-
effekter under avsnittet 7 Offentlig-finansiella konsekvenser.
Skatteeffekter och andra indirekta effekter, som uppstår oavsett om
ersättningsavtal träffas eller inte, är dock svårbedömbara i den meningen
att den slutliga nettoeffekten bl.a. beror på hur stor ersättningsproduktion
som kommer att ske i Sverige, samt hur elpriserna m.m. påverkas av
omställningen av energisystemet.
Som framgår av avsnittet 5.4 så innebär avtalet att utbetalningar av
statsmedel skall ske för de belopp som avser främst fördyringar av driften
i hela Barsebäcksverket. Regeringen har sedan tidigare riksdagens be-
myndigande (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317)
att överskrida ramanslaget Bli Ersättning för avveckling av en reaktor i
Barsebäcksverket om det behövs därför att ett riksdagsbeslut om ökning
av anslagsbeloppet (1 miljon kronor) inte hinner inväntas. Förutsatt riks-
dagens godkännande skulle en tillämpning av avtalet medföra stora utbe-
talningar redan till sommaren år 2000. Regeringen avser därför att
återkomma till riksdagen i sitt förslag till tilläggsbudget för år 2000 i den
ekonomiska vårpropositionen angående lämplig anslagskonstruktion och
finansieringen av dessa utgifter.
Prop. 1999/2000:63
14
Prop. 1999/2000:63
Regeringens förslag: De åtaganden för staten som följer av avtalet
om ersättning i samband med stängningen av Barsebäcksverket god-
känns. Regeringen bemyndigas att vidta de åtgärder som behövs för
att tillvarata statens intressen vid avtalets genomförande och tillämp-
ning.
I enlighet med riksdagens ställningstagande till den energipolitiska pro-
positionen En uthållig energiförsörjning (prop. 1996/97:84, bet.
1996/97:NU12, rskr. 272) inleddes år 1997 förhandlingar med ägaren till
Barsebäcksverket om stängning av de båda reaktorerna samt om ersätt-
ningsfrågan i samband därmed.
Regeringen förordnade i maj 1997 en statlig förhandlare för detta upp-
drag, f.d. generaldirektören Kaj Janérus. Till sitt förfogande fick han juri-
disk, ekonomisk och kärnteknisk expertis som rådgivare i arbetet. För-
handlarens första kontakter med företrädare för Sydkraft AB (Sydkraft)
ägde rum under juni 1997. Det visade sig ganska snart att Sydkraft vid
denna tidpunkt inte var villigt att förhandla om stängning av någon
reaktor. Förhandlarens kontakter med bolaget koncentrerades därför till
frågan om ersättning till reaktorägaren vid en stängning.
Lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling (avvecklingslagen) ger
regeringen rätt att återkalla driftstillståndet för kämkraftsreaktorer. Om så
sker har tillståndshavaren och ägaren till den fastighet som har använts
för reaktordrift enligt 5 § avvecklingslagen rätt till ersättning av staten för
förlusten, enligt vad som anges i lagens 6 och 7 §§. Vid bestämmande av
ersättningen skall enligt 6 § avvecklingslagen 4 kap. expropriationslagen
(1972:719) tillämpas, i den mån avvikande bestämmelser inte finns i av-
vecklingslagen. För ersättningens bestämmande gäller enligt avveck-
lingslagen två särskilda förutsättningar. Det skall antas att priset på hög-
spänd el i Sverige inte ändras mer än vad som skulle ha skett om kärn-
kraftsreaktom inte hade tagits ur drift. Vidare skall det antas att reaktorns
drifttid inte är längre än 40 år.
Att förhandlingar skall föras mellan staten och tillståndshavaren om er-
sättningen har varit lagstiftarens utgångspunkt. Lagen ger parterna möj-
lighet överenskomma att ersättningen kan utgå även i annan form än
pengar. Om parterna inte kan enas om ersättningsfrågan kan den slutligen
avgöras genom ett domstolsförfarande liknande expropriationsmål.
Under förhandlarens inledande kontakter år 1997 framkom att Sydkraft
ställde följande förutsättningar för en överenskommelse om ersättning.
Barsebäcksverket med de båda reaktorerna Barsebäck 1 och 2 (Bl re-
spektive B2) skulle betraktas som en enhet och en överenskommelse
15
skulle därför reglera förhållandena avseende båda reaktorerna, såväl vid
avveckling av Bl som vid avveckling av B2. Vidare skulle Sydkraftskon-
cemen kompenseras fullt ut i form av äganderätt till samma elproduk-
tionskapacitet som avvecklas i Barsebäcksverket och till samma produk-
tionskostnad och miljöpåverkan jämte full ersättning för uppkomna mer-
kostnader.
De av Sydkraft framförda förutsättningarna bedömdes inte direkt strida
mot den inriktning av förhandlingar som regeringen framfört i proposi-
tionen En uthållig energiförsörjning eller mot riktlinjerna för ersättning
enligt avvecklingslagen. Eftersom statens förhandlare inte disponerade
över anläggningar för elproduktion, vände han sig i början av år 1998,
efter samråd med näringsministern, till Vattenfall AB (Vattenfall) med en
förfrågan huruvida företaget var berett diskutera att mot ersättning
överlåta egen produktionskapacitet motsvarande Barsebäcksverkets kapa-
citet till Sydkraft. Efter viss betänketid svarade Vattenfall förhandlaren
att man var beredd diskutera att på affärsmässiga villkor överlåta ägande-
rätten till sådan produktionskapacitet.
Efter detta besked inleddes under år 1998 ett intensivt förhandlingsar-
bete. Sålunda har staten och Sydkraft förhandlat om bl.a. villkoren för en
uppgörelse om ersättning avseende reaktorerna Bl och B2. Vattenfall har
förhandlat med staten om att på marknadsmässiga villkor överlåta andelar
av Ringhals kärnkraftverk till Sydkraft för att kompensera Sydkraft för
stängningen av reaktor Bl och B 2. Slutligen har Vattenfall och Sydkraft
förhandlat om bildandet, ledningen och skötseln av en gemensamt ägd
koncern för produktion av kraft vid Barsebäcks- och Ringhalsverken.
Förhandlingsarbetet ledde fram till ett principförslag under senhösten
1998. Därefter avbröts förhandlingarna i december 1998 i avvaktan på
Regeringsrättens ställningstagande till Sydkrafts talan. Förhandlingarna
mellan parterna återupptogs i oktober 1999. Principförslaget från år 1998
bearbetades då vidare och en särskild översyn och uppdatering gjordes av
ingående ekonomiska förutsättningar. Arbetet ledde fram till ett ramavtal
med åtföljande bilagor och underavtal mellan parternas förhandlare av
den 30 november 1999, fortsättningsvis benämnt Avtalet. Produktionen
vid reaktor Bl upphörde den 1 december 1999.
Syftet med Avtalet är att reglera på vilket sätt Sydkraft AB skall kom-
penseras av staten för stängning av de båda kämkraftsreaktorema i Barse-
bäcks kärnkraftverk, B1 och B2, med stöd av avvecklingslagen.
Vattenfall har förklarat sig berett att på affärsmässiga villkor medverka
genom att lämna Sydkraft ersättning i form av kraftproduktion som mot-
svarar bortfallet vid stängning av såväl reaktor Bl som B2. Staten och
Vattenfall har kommit överens om att Sydkraft skall erhålla ersättning i
form av en andel i Ringhals kärnkraftverk vid stängning av Bl respektive
B2 samt om ersättning till Vattenfall för den andel i Ringhals som bola-
get överlåter till Sydkraft.
Prop. 1999/2000:63
16
Överenskommelsen i Avtalet mellan Staten, Sydkraft och Vattenfall
kan beskrivas på följande sätt. Barsebäck Kraft AB (BKAB) äger Barse-
bäcks kärnkraftverk och dess två reaktorer B1 och B2 samt de fastigheter
på vilka dessa är belägna. Dessa fastigheter överlåts på tillträdesdagen till
Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget (SVKAB), som är ensam ägare till
BKAB och ett helägt dotterbolag till Sydkraft. SVKAB överlåter samma
dag i sin tur nyttjanderätten till reaktor B2 till BKAB för ett vederlag som
motsvarar köpeskillingen för de fastigheter på vilka reaktorerna B1-B2
är belägna. På uppdrag av SVKAB ombesörjer BKAB avställnings- och
servicedrift av reaktor B1.
Vattenfall har tidigare under år 1999 överlåtit de fyra reaktorerna i
Ringhals kärnkraftverk R1-R4 med tillhörande fastigheter till ett helägt
dotterbolag, Ringhals AB (RAB). SVKAB överlåter på tillträdesdagen
aktierna i BKAB till RAB såsom apportegendom. Sydkraft och Vattenfall
sammanför därmed produktionen i Barsebäcksverket och Ringshalsverket
i en gemensamt ägd koncern. Sydkrafts tillskott till den gemensamma
koncernen består dels av kraft producerad i reaktor B2, dels av de belopp
som staten betalar som ersättning till BKAB för att kraftproduktionen vid
Bl upphör. Vattenfalls tillskott till den gemensamma koncernen består av
reaktorerna R1-R4 jämte den kraft som produceras där. Enligt avtal mel-
lan bolagen skall de erhålla kraftleveranser från den gemensamma kon-
cernen i proportion till aktieinnehavet. Sydkrafts ägarandel i den gemen-
samma koncernen uppgår till 25,8 %. Genom denna ägarandel får Syd-
kraft över tiden lika stora kraftleveranser från den gemensamma koncer-
nen som man hade fått från Barsebäcksverket om Bl inte hade stängts.
Vattenfalls ägarandel i den gemensamma koncernen uppgår till 74,2 %,
vilket innebär att Vattenfall får mindre framtida kraftleveranser från den
gemensamma koncernen än man hade fått från Ringshalsverket om detta
drivits vidare som ett av Vattenfall helägt kraftverk. De minskade leve-
ranserna till Vattenfall motsvarar i princip den leveranskapacitet som
bortfallit i samband med Bl:s stängning. Vid en senare stängning av re-
aktor B2 med stöd av avvecklingslagen ökar Sydkrafts andel av den ge-
mensamma koncernen enligt samma princip.
De berörda företagen står härefter i följande inbördes relation till var-
andra.
Prop. 1999/2000:63
17
Ersättning för den stängda reaktorn Bl
Prop. 1999/2000:63
Sydkraftkoncemen erhåller som ersättning för minskad produktionskapa-
citet av kraft till följd av stängningen av Bl en ägarandel i RAB-
koncemen om 25,8 %. Ägarandelen ger Sydkraftkoncemen tillgång till
motsvarande kraftvolym över tiden som BKAB bedöms ha producerat
om Bl hade kunnat drivas under sammanlagt 40 år. Sydkraftkoncemens
kostnader för den kraft man erhåller från RAB-koncemen beräknas mot-
svara kostnaderna för motsvarande produktion i BKAB om Bl drivits
vidare t.o.m. 40 års drifttid, med beaktande av en årlig kompensationser-
sättning för produktionskostnadsskillnader som Sydkraftkoncemen skall
erlägga till Vattenfall enligt nedan. Sammantaget får Sydkraftkoncemen
således genom ägarandelen i RAB-koncemen tillgång till samma kraft-
volym till samma kostnad som man skulle ha erhållit från BKAB om re-
aktor B1 hade drivits vidare t.o.m. 40 års drifttid.
Storleken på Vattenfalls ersättning för den ägarandel som bolaget av-
står i RAB är resultatet av de förhandlingar som förts mellan partema
dels om värdet på reaktorerna i RAB-koncemen, dels avseende produk-
tionskostnadsskillnader mellan Ringhals- och Barsebäcksverken. Den
sammanlagda ersättningen består av ett av staten utfärdat skuldebrev,
SVKAB :s betalningar till RAB av produktionskostnadsskillnaden samt
en ägarandel om 74,2 % i reaktor B2. Staten utfärdar skuldebrevet som
överlämnas till BKAB, men Vattenfall kan enligt Avtalet tillgodogöra sig
hela värdet av skuldebrevet.
Utgångspunkt för förhandlingarna om värdet på reaktorerna har varit
en real kassaflödesvärdering efter inkomstskatt om 28 % för de reaktorer
som ingår i RAB-koncemen, d.v.s. reaktorerna R1-R4 i Ringhalsverket
och reaktor B2 i Barsebäcksverket. Kassaflödet har beräknats utifrån an-
tagandet att reaktorerna har 40 års drifttid med beaktande av följande
huvudfaktorer.
Som kalkylränta efter beräknad inkomstskatt har använts en långfristig
riskfri realränta (svenska statens realränteobligation, lån 3001) med ett
tillägg om 2,5 procentenheter.
De antaganden om elprisutvecklingen som har legat till grund för be-
räkningen utgår från att elpriset ökar från 17 öre/kWh år 2000 till
26 öre/kWh år 2015. Ökningen är 0,5 öre/kWh per år t.o.m. 2003. Under
perioden 2003 till 2007 antas prisökningen vara 1-2,5 öre per år, följt av
konstanta priser under åren 2007-2011 samt 26 Öre/kWh åren 2012-15.
Bedömningar av reaktorernas sannolika framtida lastfaktor, d.v.s. fak-
tiska produktionsförmåga, produktionskostnader samt investeringsbehov
har skett på grundval av tekniska och ekonomiska analyser och utvärde-
ringar av reaktorerna B1-B2 och R1-R4 som genomförts av oberoende
expertis som stått till förhandlarens förfogande tillsammans med företa-
gens specialister.
Analyserna av lastfaktor, produktionskostnader och investeringsbehov
har även legat till grund för tidigare nämnda förhandlingar om ersättning
för produktionskostnadsskillnader.
Statens skuldebrev om 2 639 miljoner kronor löper med ränta och skall
amorteras genom fyra delbetalningar under åren 2000-2003. Skulde-
brevsbeloppet är bestämt netto efter inkomstskatt om 28 %. Parterna har
18
beaktat såväl avskrivningar som den inkomstskatt som skulle ha utgått på
de inkomster som hade uppkommit om reaktorerna hade drivits t.o.m.
40 års drifttid.
Ersättning för merkostnader för singeldrift respektive avvecklings- och
servicedrift
BKAB kompenseras av staten med årliga på förhand bestämda kontant-
belopp för merkostnader för singeldrift av reaktor B2 respektive avställ-
nings- och servicedrift av reaktor Bl, enligt underbilagor 2 och 3 till bi-
laga 1 i avtalet.
Ersättningen till BKAB för singeldrift av reaktor B2 motsvarar i hu-
vudsak uppskattade merkostnader för uteblivna samordningsmöjligheter
av drift, underhåll och administration samt vissa gemensamma anlägg-
ningar, som kommer att uppstå på grund av stängningen av Bl. Singel-
driftsersättningen utgår med årliga på förhand bestämda belopp, längst
fram till och med den 30 juni år 2017, eller tills dess att verksamheten vid
B2 stängs om så sker tidigare. Nuvärdet av de årliga kontantbeloppen har
beräknats till 2 200 miljoner kronor, förutsatt att driften vid B2 inte
stängs före angivet datum.
BKAB får vidare via SVKAB ersättning från staten för merkostnader
avseende avställnings- och servicedrift av reaktor Bl ff.o.m. avräknings-
dagen t.o.m. den 30 juni 2015 enligt punkt 9.1 i Avtalet med underbilaga
3 till Bilaga 1. Med avställningsdrift avses den del av avvecklings-
perioden då kärnbränsle finns kvar i kraftverket och med servicedrift den
period då kärnbränslet avlägsnats. På grund av att Bl stängts nu i stället
för efter 40 års drift bedöms avvecklingsperioden fram tills dess att
reaktorn är riven av flera skäl komma att bli avsevärt förlängd. Ersätt-
ningen för avställnings- och servicedrift motsvarar i huvudsak upp-
skattade merkostnader som följd av den förlängda och tidigarelagda
avvecklingsperioden. Nuvärdet av de årliga kontantbeloppen har
beräknats till 1 100 miljoner kronor. Vid beräkningarna av ersättningen
för merkostnaderna har antagits att ersättning från Kämavfallsfonden inte
kommer att utgå för att täcka nämnda kostnader.
Om och när reaktor B2 stängs till följd av ett politiskt beslut upphör
ersättningen för singeldrift av denna reaktor. Rätt till ersättning för
avställnings- och servicedrift av B2 tillkommer i stället och bestäms
enligt samma beräkningsmetodik som tillämpats för reaktor Bl. Härvid
skall dock särskilt beaktas att kostnaderna blir lägre på grund av sam-
ordning med avställnings- och servicedriften av reaktor B1.
Samtliga ersättningar för merkostnader avseende singeldrift samt av-
ställnings- och servicedrift skall omräknas med nettoprisindex från och
med avräkningsdagen i Avtalet.
Skillnader i produktionskostnader
Genom sitt aktieinnehav respektive drift- och uttagsavtal äger Vattenfall
AB och SVKAB rätt att till självkostnadspris erhålla kraftleveranser från
RAB. Med hänsyn till att normalproduktionskostnadema per kWh är
Prop. 1999/2000:63
19
högre för reaktorerna B1-B2 än för reaktorerna R1-R4 skall SVKAB till Prop. 1999/2000:63
RAB betala 113 miljoner kronor per år utöver självkostnad för den kraft
som levereras. Vattenfall skall betala motsvarande belopp mindre än
självkostnad för den kraft som RAB levererar till Vattenfall. Därmed
kompenseras Vattenfall med ett årligt belopp motsvarande den högre
självkostnaden för produktionen i Barsebäcksverket jämfört med Ring-
halsverket.
Företagens rättigheter och skyldigheter
Företagen har reglerat rättigheter och skyldigheter sig emellan dels i Av-
talet, dels i konsortialavtal och därmed sammanhängande avtal mellan
SVKAB och Vattenfall avseende RAB-koncemen.
SVKAB skall enligt Avtalets punkt 6 ensamt svara för och bekosta av-
gifter och fondering enligt lagen (1992:1537) om finansiering av framtida
utgifter för använt kärnbränsle m.m. samt avveckling och rivning av re-
aktorerna B1-B2. Vattenfall skall ha motsvarande ansvar för reaktorerna
R1-R4.
Skattefrågor i Avtalet
I Avtalets punkt 7.1 anges att partema är överens om att Vattenfall, Syd-
kraft, SVKAB, RAB och BKAB inte skall åsamkas större utgifter för
skatt än vad bolagen skulle ha haft om transaktionerna enligt avtalen inte
hade genomförts. Partema är också överens om att angivna bolag inte
skall åtnjuta en lägre skatt för utgifter på grund av transaktionerna enligt
avtalen. Staten skall enligt dessa riktlinjer kompensera angivna bolag för
ökade utgifter och tidigarelagda kostnader för skatt.
I punkt 7.2 anges att ett genomförande av de transaktioner som om-
nämns i eller är en följd av avtalen kan medföra att angivna bolag åsam-
kas ökade utgifter eller tidigarelagda kostnader för skatt. Partema har i en
bilaga till ramavtalet gemensamt identifierat möjliga skatteutgifter
(bilaga 3). I denna bilaga anges följande tänkbara skatteutgifter.
1) Inkomstskatt för ersättning till BKAB för inkomstbortfall,
2) kapitalvinstbeskattning hos Vattenfall om aktier i RAB löses in för
ett högre belopp än anskaffningsvärdet (blir aktuellt vid eventuell ned-
läggning av B2),
3) stämpelskatt för SVKAB:s förvärv av reaktorfastighetema,
4) inkomstskatt om värdet på SVKAB:s ersättning för nyttjanderätten
anses överstiga bolagets anskaffningsvärde (det skattemässiga värdet),
5) kapitalvinstbeskattning hos BKAB om överlåtelsen av reaktorfastig-
hetema kan anses ha skett i utbyte mot nyttjanderätten och fastigheterna
därvid anses avyttrade för ett pris som motsvarar marknadsvärdet av nytt-
janderätten,
6) tidigareläggning av skattekostnader om den nyttjanderätt BKAB
förvärvar från SVKAB inte berättigar till fullt värdeminskningsavdrag,
7) eventuell kapitalvinstbeskattning hos SVKAB när uppskovsbeloppet
avseende aktiebytet skall tas upp som intäkt,
20
8) skatteutgifter för SVKAB, Vattenfall, BKAB och RAB om dispens
från koncembidagsvillkoren inte medges fr.o.m. år 2000,
9) eventuell utgående mervärdesskatt på ersättningarna och på försälj-
ningspriset på inventarier samt en skyldighet att återbetala avdragen in-
gående skatt på om-, till- och nybyggnation,
10) vissa transaktioner enligt avtalen, t.ex. försäljning av kraft till un-
derpris, kan föranleda uttagsbeskattning samt
11) tidigareläggning av kostnader för inkomstskatt hos Vattenfall om
de belopp som Sydkraft betalar utöver självkostnaden för el från RAB
skulle diskonteras till nuvärde.
I punkt 7.3 i ramavtalet anges att om angivna bolag åsamkas ökade ut-
gifter eller tidigarelagda kostnader för skatt enligt bilaga 3 skall staten
kompensera respektive bolag härför. Om angivna bolag åsamkas andra
ökade eller tidigarelagda kostnader för skatt än de som anges i bilagan
skall staten kompensera respektive bolag härför endast om det inte är
möjligt och rimligt för bolaget att undvika, minska eller senarelägga
dessa utgifter eller kostnader och om dessa inte heller rimligtvis kunnat
förutses av någon av parterna.
I punkt 7.4 sägs vidare att krav på ersättning får, om staten inte medger
kravet, framställas inom tre månader efter det att alla möjligheter till dis-
penser uttömts och sedan skatt fastställts i högsta instans.
Skattefrågorna behandlas närmare i kapitel 6 nedan.
Konsekvenser vid stängning av reaktor B2
Om och när reaktor B2 stängs till följd av ett politiskt beslut har SVKAB
rätt, och fram t.o.m. år 2010 skyldighet att öka sin ägarandel i och där-
med sina kraftleveranser från RAB, enligt Avtalets punkt 8 samt bilagor
4-7. Storleken på SVKAB:s ökade ägarandel är beroende av vid vilken
tidpunkt en stängning av B2 sker, och faller över tiden fram till år 2017.
Om stängningen t.ex. sker under de närmaste åren ökar ägarandelen cirka
fyra procentenheter. Om SVKAB utövar sin optionsrätt kommer en
stängning av reaktor B2 att ekonomiskt och leveransmässigt drabba
Vattenfall, i likhet med vad som gällde vid stängningen av Bl. Vattenfall
har enligt Avtalet rätt till ersättning för sin minskade ägarandel i RAB
samt för sin indirekt förlorade andel av produktionskapaciteten i reaktor
B2. Om SVKAB inte utövar sin optionsrätt till ökad ägarandel i RAB,
skall BKAB via SVKAB erhålla ersättning motsvarande värdet av den
minskade produktionskapaciteten i reaktor B2. Storleken av ersättningen
till Vattenfall och i förekommande fall till BKAB skall fastställas med
utgångspunkt från samma grundläggande värderingsprinciper som tilläm-
pats i samband med stängningen av reaktor B1.
Om reaktor B2 direkt eller indirekt stängs genom beslut eller föreskrift
av tillsynsmyndigheterna SKI eller SSI kan detta under vissa speciella
omständigheter enligt avtalets punkt 8.6 samt bilaga 7 anses ha orsakats
av beslutet att stänga reaktor Bl enligt avvecklingslagen. Under sådana
omständigheter skall ersättning lämnas på motsvarande sätt som om re-
aktor B2 stängts till följd av ett politiskt beslut.
Prop. 1999/2000:63
21
Återkallelse av rättsprocesser Prop. 1999/2000:63
Sydkraft och dess dotterbolag har åtagit sig att återkalla samtliga rätts-
processer avseende besluten om stängning av reaktor Bl samt att inte
heller inleda några rättsprocesser avseende stängning av reaktorerna Bl-
B2. Sydkraft skall vidare verka för att dess aktieägare inte inleder några
motsvarande rättsprocesser. Sydkrafts aktieägare PreussenElektra AG
och Statkraft har i brev bekräftat att man inte avser att inleda några såda-
na rättsprocesser om Avtalet träder i kraft.
Villkor för Avtalet
Avtalet förutsätter för sin giltighet bl.a. att det har godkänts av Sydkrafts
styrelse och bolagsstämma samt av Vattenfalls styrelse, vilket har skett.
Vidare förutsätts att ansökan om samtliga tillstånd enligt kämtekniklagen
har lämnats till berörda myndigheter samt att godkännande i berörda
delar har erhållits av bl.a. Malmö tingsrätt enligt avvecklingslagen,
Konkurrensverket enligt konkurrenslagen (1993:20), och att regeringen
för statens del slutgiltigt har godkänt de avtal i vilka staten är part.
Senast fem dagar efter det att samtliga villkor är uppfyllda skall parter-
na bekräfta detta förhållande (Bekräftelsedagen). Inom 30 dagar efter
denna dag skall parternas mellanhavanden på Tillträdesdagen regleras i
enlighet med Avtalet, som om dessa varit i kraft sedan Avräkningsdagen,
som är den 1 december år 1999.
Interimsavtalet
Mellan staten, Vattenfall och Sydkraft träffades den 12 november 1999
ett annat avtal (Interimsavtalet), som syftade till att tillförsäkra Sydkraft
kraftleveranser från Vattenfall, som kompensation för bortfallet från re-
aktor Bl från och med dess stängning till dess att Avtalet trätt i kraft.
Parterna avsåg därigenom undvika att Sydkraft skulle tvingas att vid
Malmö tingsrätt ansöka om förskott av ersättning från staten i enlighet
med avvecklingslagen.
Regeringen godkände för statens del Interimsavtalet genom beslut den
3 december 1999, med stöd av det tidigare erhållna bemyndigandet från
riksdagen (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317) om
att få träffa och genomföra för staten bindande avtal om ersättning.
Ersättningen till Vattenfall för dessa elleveranser skall enligt Interims-
avtalet regleras på följande sätt. Om Avtalet träder i kraft skall ersätt-
ningen regleras som om Avtalet hade trätt i kraft på Tillträdesdagen.
Sydkraft svarar då för kostnaderna för elleveransema i enlighet med till-
lämpliga bestämmelser i Avtalet.
Skulle Avtalet inte träda i kraft skall staten ersätta Vattenfall för leve-
ranserna enligt Interimsavtalets föreskrifter. Denna ersättning behandlas
då som ett förskott på ersättningen till Sydkraft enligt avvecklingslagen.
Om Avtalet inte trätt i kraft senast den 30 juni år 2000 äger endera parten
säga upp det med 30 dagars uppsägningstid.
22
Prop. 1999/2000:63
När driftstillståndet för en kämkraftsreaktor återkallas enligt avveck-
lingslagen har tillståndshavaren och fastighetsägaren rätt till ersättning av
staten för förlusten. Lagen ger parterna möjlighet överenskomma om
ersättningen. Om parterna inte kan enas i ersättningsfrågan kan den slut-
ligen avgöras genom ett domstolsförfarande liknande expropriationsmål.
I trepartiöverenskommelsen liksom propositionen En uthållig energi-
försörjning förordades att staten skulle förhandla med ägaren till Barse-
bäcksverket om stängning av verkets båda reaktorer samt om ersätt-
ningsfrågan i samband därmed. Förhandlingsvägen förordades främst
därför att den bedömdes snabbare kunna leda till resultat som låg i de be-
rörda parternas gemensamma intresse än en formell tillämpning av av-
vecklingslagen med åtföljande domstolsförfarande.
I efterhand kan konstateras att förhandlingarna inte har medfört att
stängningen av reaktor Bl har kunnat genomföras snabbare. Däremot
innebär det mellan parterna träffade Avtalet rörande ersättningsfrågorna
att dessa kan regleras snabbare i anslutning till stängningen, med minskad
osäkerhet som följd för de berörda. Om parterna inte hade varit överens
om ersättningsfrågorna i samband med stängningen av reaktor Bl, hade
en domstolsprocess rörande ersättningen följt därefter, vilken kunde ha
blivit långvarig. Den osäkerhet rörande ersättningen som hade blivit följ-
den därav kunde ha skadat partema.
En avgörande fråga vid bedömningen av förhandlingsresultatet i ersätt-
ningsfrågan är givetvis om detta är skäligt såväl för staten som för övriga
parter. Som riktmärke för en sådan bedömning skulle ett hypotetiskt re-
sultat av en domstolsprocess i ersättningsfrågan kunna tjäna, med beak-
tande även av det tillkommande värde som ligger i att en domstolsprocess
med åtföljande osäkerhet och kostnader för de inblandade partema har
kunnat undvikas. Det kan dock konstateras att resultatet av en tänkt dom-
stolsprocess inte direkt kan uppskattas och konkretiseras i ekonomiska
termer, utan att man främst har att utgå från bedömningar av de principer
för värdering som finns i tillämpliga lagar.
Till förhandlarens riktlinjer har hört att söka nå en överenskommelse i
ersättningsfrågan som ligger inom ramen för de totala kostnader för sta-
ten som kunde ha blivit resultatet av en domstolsprocess. Enligt regering-
ens bedömning uppfyller Avtalet detta krav.
Ett alternativt sätt att värdera statens ersättning enligt avtalet är att re-
latera det och dess ingående komponenter till riktmärken på marknaden
och marknadsmässiga bedömningar. Några sådana exempel kan här
nämnas.
Genom avtalet erhåller inte Sydkraft direkt ekonomisk ersättning för
förlusten av reaktorn Bl, utan en motsvarande produktionsresurs från
Vattenfall i form av 25,8 procents ägarandel i RAB. Som ersättning för
den överlåtna ägarandelen erhåller Vattenfall dels 2 639 miljoner kronor
av staten, dels årliga kompensationsbelopp om 113 miljoner kronor av
Sydkraft för produktionskostnadsskillnader samt slutligen 74,2 procents
ägarandel i reaktorn B2. Den sammanlagda ersättningen som tillfaller
Vattenfall uppgår till ca 5,7 miljarder kronor, vilket kan uppskattas
motsvara ett värde av 0,80-0,85 kr/kWh för Ringhalsverket. Den bakom-
23
liggande, implicita värderingen av Barsebäcksverket torde vara icke
obetydligt lägre, vilket återspeglas i överenskommelsen om årlig ersätt-
ning från Sydkraft till Vattenfall för produktionskostnadsskillnader.
Dessa värdeuppskattningar kan jämföras med bedömningar av de senast
kända överlåtelserna av andelar i käm-kraftverk som skedde 1997 i
Forsmark, vid vilka köpeskillingarna har uppskattats till 0,93 kr/kWh. De
lägre värderingarna som Avtalet baserats på kan bl.a. ses som en följd av
lägre elpriser och elprisförväntningar.
Avtalet är baserat på bedömningar av bl.a. elpriser samt produktions-
kostnader, produktionsförmåga och investeringsbehov i sex kämkrafts-
reaktorer under perioden fram till år 2017. Det ligger i sakens natur att
sådana bedömningar är komplexa, förenade med osäkerhet och därmed
kan ifrågasättas. Vid alla värderingar av produktionstillgångar måste
dock sådana överväganden göras av berörda parter.
Bedömningar om ökade elpriser på längre sikt är i dagsläget vanliga.
Statens energimyndighet (STEM) har bland andra nyligen givit uttryck
för sådana bedömningar i samband med en rapport till klimatkommittén
(dir. 1998:40).
Bedömningarna av produktionskostnader, produktionsförmåga och in-
vesteringsbehov har skett efter gemensamma analyser av en expertgrupp,
i vilken förhandlaren och företagen varit företrädda. Därmed torde dessa
frågor ha genomlysts och behandlats på ett sakligt och balanserat sätt.
För staten har det varit en viktig principfråga att förhandlingen om
Vattenfalls medverkan i uppgörelsen om ersättning till Sydkraft har förts
på affärsmässiga grunder. Om så inte hade varit fallet, hade Vattenfalls
ställning och därmed statens intressen som ägare till Vattenfall allvarligt
kunnat skadas.
Det har även varit viktigt för staten att Sydkraft har behandlats skäligt,
så att företaget och dess konkurrenssituation inte påverkas. Enligt uppgift
har Sydkraft anlitat en utomstående part för att göra en oberoende be-
dömning av Avtalets inverkan på företaget. Resultatet av denna bedöm-
ning är enligt uppgift att Avtalet inte negativt påverkar företaget.
De ekonomiska ersättningar som staten enligt Avtalet skall lämna till det
av Sydkraft och Vattenfall gemensamt ägda BKAB till följd av stäng-
ningen av reaktor Bl leder till de kostnader för staten under perioden
2000-2017 som framgår av nedanstående tabell.
Med Skuldebrev Bl avses i tabellen det skuldebrev avseende ersättning
för reaktor Bl som Vattenfall förutsätts erhålla som dellikvid för avstådd
ägarandel i RAB och som avräknas från utdelningen till ägaren staten
under åren 2000-2003. Kostnaden för staten består således i att
motsvarande utdelningsbelopp inte inlevereras till staten. Med Singeldrift
B2 avses ersättning för de merkostnader som belastar driften av B2 när
Bl genom avställningen upphör att bidra till täckandet av vissa
gemensamma kostnader. Med Servicedrift Bl avses ersättning för mer-
kostnader för att hålla Bl i ett vänteläge inför slutlig avveckling och
Prop. 1999/2000:63
24
rivning under betydligt längre tid än som skulle varit fallet om reaktorn Prop. 1999/2000:63
ställts av först efter 40 års drift. De olika kostnadskomponentema i
tabellen redovisas närmare under avsnittet 5.2 Innehållet i avtalet mellan
Staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB.
Statens ersättningskostnader för avställningen av reaktor Bl till följd
av avtalet (mkr, prisläge december 1999)
|
År |
Skuldebrev Bl |
Singeldrift B2 |
Servicedrift Bl |
|
2000 |
660 |
182 |
248 |
|
2001 |
660 |
208 |
129 |
|
2002 |
660 |
208 |
128 |
|
2003 |
659 |
208 |
117 |
|
2004 |
207 |
82 | |
|
2005 |
216 |
81 | |
|
2006 |
214 |
81 | |
|
2007 |
180 |
80 | |
|
2008 |
178 |
79 | |
|
2009 |
178 |
79 | |
|
2010 |
178 |
78 | |
|
2011 |
179 |
77 | |
|
2012 |
180 |
77 | |
|
2013 |
181 |
73 | |
|
2014 |
182 |
73 | |
|
2015 |
174 |
36 | |
|
2016 |
166 | ||
|
2017 |
83 |
Det bör observeras att de kostnader som redovisas i tabellen enbart avser
ersättningskostnadema för avställningen av reaktor Bl. I det energipoli-
tiska beslutet våren 1997 (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr.
1996/97:272) angavs att reaktor B2 skulle ställas av senast den 1 juli
2001, under förutsättning bl.a. att bortfallet av elproduktion kan kom-
penseras. Regeringen avser att redovisa denna fråga för riksdagen i
budgetpropositionen för 2001. Vad gäller statens kostnader enligt Avtalet
skulle ett beslut om avställning av reaktor B2 innebära ytterligare ersätt-
ningskostnader för staten i form av avtalad ersättning, som fastställs efter
en förhandling baserad på de utgångspunkter som anges i Avtalet.
Principiellt kommer statens kostnader vid avställning av B2 att omfatta
dels ersättning till Vattenfall för att bolaget avstår ytterligare en ägar-
andel i RAB till Sydkraft samt för värdet av Vattenfalls egen andel i
produktionen från B2, dels en ersättning till SVKAB avseende mer-
kostnader för avställnings- och servicedrift av B2. Samtidigt minskar
dock statens kostnader genom att ersättning för singeldrift av B 2 upphör.
Som redovisas i avsnittet 7 Offentlig-finansiella konsekvenser uppstår
vid en avställning av en reaktor även ett antal skatteeffekter, av vilka
vissa innebär en kostnad för staten i form av bortfallna skatteintäkter som
skulle ha inbetalats vid fortsatt drift. Som framgår av avsnitt 7 beräknas
ett skattebortfall för år 2000 om sammanlagt 210 miljoner kronor, som
följd av stängningen av Bl. Under de antagna förutsättningarna beräknas
det årliga skattebortfallet till ungefär samma belopp under perioden.
25
Skatteeffekter och andra indirekta effekter, som uppstår oavsett om
ersättningsavtal träffas eller inte, är dock svårbedömbara i den meningen
att den slutliga nettoeffekten bl.a. beror på hur stor ersättningsproduktion
som kommer att ske i Sverige, samt hur elpriserna m.m. påverkas av
omställningen av energisystemet.
Prop. 1999/2000:63
26
Prop. 1999/2000:63
Regeringens forslag: Ersättning från staten för inkomstbortfall i sam-
band med kämkraftsavveckling med stöd av lagen (1997:1320) om
kärnkraftens avveckling skall vara skattefri. Avdrag medges inte vare
sig direkt eller i form av värdeminskningsavdrag för utgifter som hän-
för sig till en nedlagd reaktor om utgifterna får anses ha beaktats vid
beräkningen av ersättningen.
Ersättning som betalas för framtida utgifter får tas upp till beskattning
allt eftersom beloppen betalas ut i stället för att det nuvärdesberäknade
beloppet tas upp som intäkt.
Promemorians förslag: Överensstämmer huvudsakligen med rege-
ringens förslag, bortsett från att det inte finns någon bestämmelse om
ersättning för framtida utgifter.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har i princip inget att invända
mot förslaget. Industriförbundet anser att de skäl som åberopas i prome-
morian inte har en sådan tyngd att vanliga skatteregler skall överges.
Enligt förbundet kan det likväl finnas skäl att låta ersättningen vara
skattefri om de normala principerna skulle kunna leda till ytterligare kost-
nader för parterna bl.a. på grund av komplexiteten i ärendet. Vattenfall
AB anför att det bör tas in en paragraf efter den föreslagna 2 § varav skall
framgå att partema enligt lagstiftning eller avtal inte skall åsamkas större
utgifter för skatt än vad bolagen skulle ha haft om transaktionerna enligt
lag eller avtal inte hade genomförts. Vattenfall AB anser att det kopplade
området kan medföra att ersättning för framtida utgifter - enligt avtalet
ersättning för singeldrift respektive avvecklings- och servicedrift - skall
tas upp till kapitaliserat belopp den dag ersättningen kan anses känd och
att någon avsättning inte får göras. Riksskatteverket anför att det för
tydlighets skull borde framgå av lagtexten att räntan på ersättningen inte
omfattas av skattefriheten. Vidare förutsätter verket att det av avtalet går
att utläsa vilka utgifter som kan anses omfattas av ersättningen.
Bakgrunden till regeringens förslag: Ett beslut om avveckling av en
kämkraftsreaktor innebär ett stort ingrepp i verksamheten för de företag
som är tillståndshavare och ägare av den avvecklade reaktorn. En stäng-
ning av en reaktor med stöd av lagen (1997:1320) om kärnkraftens av-
veckling (avvecklingslagen) är ett intrång som i princip jämställs med
expropriation. Såsom nämnts i avsnitt 5.1. har ett företag som drabbas av
intrånget rätt till ersättning som beräknas enligt expropriationsrättsliga
principer. I avvecklingslagen anges hur ersättningen skall beräknas och
en hänvisning görs till 4 kap. expropriationslagen (1972:719) varav fram-
går att för en fastighet som exproprieras i sin helhet, skall löseskilling,
enligt huvudregeln, betalas med belopp som motsvarar fastighetens mark-
27
nadsvärde. Marknadsvärdet för en reaktorfastighet kan anses utgöras av
nuvärdet av de sammanlagda kassaflödena som hade kommit företaget
till godo om kämkraftsreaktom producerat kärnenergi under den tid som
motsvarar dess kvarstående ekonomiska livslängd. På de inkomster som
företaget hade haft på grund av reaktordriften hade företaget betalat
inkomstskatt. Företaget hade vid beräkningen av resultatet i inkomst-
slaget näringsverksamhet haft rätt att göra avdrag för de utgifter som hän-
fört sig till driften.
Expropriation är en sådan överlåtelse som omfattas av avyttringsbe-
greppet i 44 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229, IL) och 24 § 2
mom. första stycket den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt, (SIL). Ersättning som utgår vid en expropriation är skattepliktig om
den ersätter en skattepliktig inkomst.
Av 31 kap. 5 § IL (2 § andra stycket den upphävda lagen (1990:663)
om ersättningsfonder) framgår att avdrag får göras för belopp som sätts
av till ersättningsfond om skattepliktig ersättning erhållits för inventarier,
byggnader och markanläggningar eller för mark i samband med att en
fastighet har tagits i anspråk genom expropriation eller ett liknande
förfarande. En avsättning till en ersättningsfond innebär inte en definitiv
skattelättnad. När fonden tas i anspråk utgör inte det ianspråktagna
beloppet skattepliktig intäkt. Å andra sidan får den skattskyldige inte
avdrag för den utgift för vilken fonden tagits i anspråk. Vid ianspråk-
tagande för avskrivning gäller i stället att avskrivningsunderlaget minskas
med det ianspråktagna beloppet. En ersättningsfond skall återföras till
beskattning om den inte tagits i anspråk för investeringar och dylikt
senast under det beskattningsår för vilket taxering sker under det tredje
taxeringsåret efter det taxeringsår som avdraget hänför sig till. Skatte-
myndigheten får medge att fonden behålls till och med det beskattningsår
för vilket taxering sker under det sjätte taxeringsåret efter det taxeringsår
som avdraget hänför till. Om avdraget skall återföras skall ett särskilt
tillägg om 30 procent av det återförda beloppet tas upp som intäkt.
Skälen for regeringens förslag: När ersättning bestäms för stängning
av en reaktor på grund av ett avvecklingsbeslut, tas hänsyn till i vilken ut-
sträckning ersättningen kommer att beskattas i ägarens näringsverk-
samhet.
I vår inkomstskattelagstiftning finns inga särskilda regler om skatte-
frihet för expropriations- och liknande ersättningar. Det finns normalt
inte heller skäl att behandla ersättningar av detta slag annorlunda än
andra ersättningar vid skador och liknande oförutsedda händelser. Detta
talar för att en ersättning som betalas ut på grund av att en kämkraftsan-
läggning, eller del av den, stängs på grund av ett avvecklingsbeslut inte
bör behandlas på annorlunda sätt vid beskattningen.
Ett beslut att stänga en kämkraftsreaktor är i flera avseenden en unik
företeelse. En sådan stängning av en kämkraftsreaktor beslutas av rege-
ringen. En stängning innebär ett stort ingrepp för de företag som drabbas.
Att investera i en ny reaktor är för företaget inte möjligt. Företaget har
förvisso möjligheter att sätta av belopp till ersättningsfond. Huruvida en
fond kan tas i anspråk under den angivna tre- eller sexårsperioden är
emellertid ovisst.
Prop. 1999/2000:63
28
Om ersättningen för stängningen beräknats brutto finns det naturligtvis
inte skäl att behandla den förmånligare skattemässigt än andra expropri-
ationsersättningar. Har ersättningen däremot beräknats netto efter in-
komstskatt förhåller det sig annorlunda. Om ersättningen för framtida in-
komstbortfall i sådana fall är skattepliktig för mottagaren blir ersätt-
ningen som staten skall betala i motsvarande utsträckning högre (jfr
punkt 7.2 i avtalet) medan företaget får återbetala skillnadsbeloppet till
staten i form av skatt. Om ersättningen skall tas upp till beskattning inne-
bär det att det kommer att dröja flera år innan det slutliga ersättnings-
beloppet och den slutliga kostnaden för staten kan fastställas. Storleken
på skatten är som nämnts bl.a. beroende av i vilken utsträckning er-
sättningsfonder har kunnat tas i anspråk. Vidare måste staten bevaka att
skatten som inräknats i den utgivna ersättningen faktiskt betalats.
Vid en sammantagen bedömning talar därför det mesta för att en er-
sättning som betalas för att kompensera inkomstbortfallet för att en re-
aktor stängs och som beräknats netto bör vara skattefri och i möjligaste
mån motsvara den slutliga ersättningen från staten. Skattefriheten bör
dock inte omfatta ränta som utgår på den fastställda ersättningen. Riks-
skatteverket anser att det för tydlighets skull bör framgå av lagtexten att
räntan inte är skattefri. Lagtexten i den föreslagna 3 § omfattar bara
ersättning för framtida inkomstbortfall. Enligt regeringens bedömning
kan bestämmelsen inte tolkas så att ränta på ersättningen omfattas av
paragrafen. En sådan bestämmelse som Riksskatteverket föreslår behövs
alltså inte.
Om staten på grund av avtalet är skyldig att kompensera för en
skatteutgift i företaget bör däremot den ersättningen vara skattefri. Som
skatteutgift skall också räknas kostnadsränta vid anstånd enligt 19 kap.
6 § skattebetalningslagen (1997:483). Vattenfall AB har anfört att
bestämmelsen i 4 § om att ersättning för skatt inte skall tas upp som
intäkt kan missförstås. Om ersättningen för stängningen räknats brutto
kan bestämmelsen tolkas så att ersättningen skall vara skattefri till den
del den avser kompensation för skatt. Förslaget i 4 § har förtydligats så
att det klart framgår att skattekompensationen bara är skattefri om er-
sättningen för framtida inkomstbortfall beräknats netto efter skatt.
Om ersättningen beräknas netto efter skatt är det sannolikt att det vid
beräkningen tas hänsyn, förutom till förlorade framtida inkomster, också
till att företaget skulle ha haft rätt till avdrag för utgifter som hänför sig
till den avvecklade reaktorn. Så har också skett i avtalet om stängningen
av Barsebäck. Vid inkomstbeskattningen bör företaget som får ersätt-
ningen i sådana fall inte få göra avdrag för utgifter som hänför sig till den
avvecklade reaktorn om de har beaktats vid beräkningen av ersättningen.
Det gäller såväl direkt avdragsgilla utgifter som sådana som skall dras av
genom värdeminskningsavdrag. Det skattemässiga värdet för inventarier
vilkas värde har beaktats vid beräkningen är sålunda noll. Motsvarande
gäller byggnader och markanläggningar. För kapitaltillgångar vars värde
beaktats vid beräkningen skall omkostnadsbeloppet anses vara noll. Före-
taget som får ersättningen skall varken ta upp eller dra av en kapitalvinst
respektive kapitalförlust. Om lagertillgångar beaktats vid beräkningen av
ersättningen skall lagret anses vara nedskrivet med ett belopp som mot-
svarar det skattemässiga värdet på dessa tillgångar.
Prop. 1999/2000:63
29
Om en tillgång som omfattas av ersättningen däremot avyttras efter Prop. 1999/2000:63
avstängningen blir hela ersättningen på grund av avyttringen skatte-
pliktig. Detta bör dock inte gälla om tillgången som får anses ersatts
överlåts på grund av avtalet. I sådana fall bör överlåtelsen kunna ske utan
skattekonsekvenser.
Riksskatteverket anför att det måste framgå av avtalet vilka utgifter
som omfattas av ersättningen. Det är knappast möjligt att i ett ramavtal ta
in detaljerade uppgifter om bokförda och kvarvarande skattemässiga
värden på olika tillgångar. Regeringen utgår ifrån att det utifrån upp-
rättade avtal inkl, underavtal och räkenskaper går att avgöra vilka till-
gångar som kan anses ha beaktats vid fastställandet av ersättningen.
När det gäller de årliga på förhand bestämda ersättningar som staten
betalar för singeldrift av B2 respektive avvecklingsdrift av B1 gör rege-
ringen följande bedömning. De årligt på förhand bestämda ersättningarna
som staten betalar för singeldrift av B2 respektive avvecklingsdrift av B1
motsvarar vissa konkreta merutgifter. Merutgiftema är avdragsgilla enligt
allmänna regler det år de uppkommer men det kan diskuteras hur ersätt-
ningarna skall behandlas skattemässigt.
Överskott eller underskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknas
enligt bokföringsmässiga grunder. En inkomst skall tas upp som intäkt
och en utgift dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig
till enligt god redovisningssed om inte annat följer av IL eller av en
annan lag.
I 29 kap. IL finns bestämmelser om näringsbidrag som lämnas från
staten till en näringsidkare. Enligt dessa regler har den skattskyldige en
möjlighet att ta upp intäkten till beskattning samma år som de kostnader
som ersättningen avser att täcka uppkommer. Om man ser på en upp-
görelse av det slag som nu är i fråga ur ett helhetsperspektiv kan det te
sig främmande att betrakta ersättningar för framtida merutgifter i form av
avvecklingskostnader och singeldrift som näringsbidrag. Skilda synsätt är
möjliga och dessa kan sträcka sig från att ersättningarna utgör aktie-
ägartillskott och därför inte är skattepliktiga till att det nuvärdesbe-
räknade beloppet av samtliga framtida ersättningar skall intäktsföras
omedelbart. För att undanröja varje osäkerhet bör en uttrycklig regel
införas där det framgår att ersättningarna får tas upp som intäkt det år de
betalas ut.
Regeringens förslag: Om ett företag på grund av ett avtal om
avveckling av kärnkraftverk skall sälja elkraft till ett pris som under-
stiger marknadsvärdet eller produktionskostnaden, skall uttagsbe-
skattning inte ske.
Promemorians förslag: Några särskilda regler vid överlåtelse av
elkraft till underpris finns inte i promemorians förslag.
30
Remissinstanserna: Vattenfall AB föreslår att en särskild regel tas in Prop. 1999/2000:63
av vilken det framgår att uttagsbeskattning inte skall ske även om elkraft
säljs till ett pris som understiger produktionskostnaden.
Skälen för regeringens förslag: Enligt praxis drivs kämkraftsverken i
Sverige i produktionsbolag utan egentligt vinstsyfte. I stället får ägarna
förvärva elkraften till självkostnadspris i förhållande till sina ägarandelar.
Överlåtelse av elkraft till självkostnadspris kan bara ske om företagen
kan lämna koncernbidrag med skatterättslig verkan. En förutsättning för
koncernbidrag är att moderbolaget äger minst 90 procent av andelarna i
dotterföretaget. Vidare krävs bl.a. att andelarna ägts under hela beskatt-
ningsåret. Ett flertal kärnkraftverk ägs av flera delägare vilket innebär att
koncembidragsreglema inte är tillämpliga. För att underlätta en samver-
kan inom näringslivet infördes år 1972 en dispensregel i 2 § 3 mom. SIL
(35 kap. 8 § IL) som ger möjlighet att lämna koncernbidrag även om
förutsättningarna inte är uppfyllda. Dispensregeln är i första hand avsedd
att göra det möjligt att medge undantag från 90-procents ägande men kan
också tillämpas om koncembidragsförhållandet inte bestått under hela be-
skattningsåret.
I det nu aktuella avtalet kommer ägarna av Ringhals AB att betala
olika pris för kraften. SVKAB betalar RAB-koncemens självkostnadspris
plus 113 miljoner kronor per år medan Vattenfall betalar 113 miljoner
kronor mindre än självkostnadspriset per år. Prisskillnaden beror bl.a. på
att det är billigare att producera kraft i Ringhalsreaktorema än i Barse-
bäcksreaktorema. Avtalet förutsätter att regeringen medger företagen
koncembidragsdispens.
Vattenfall AB har uppmärksammat att en dispens inte helt neutraliserar
skatteeffekterna i de aktuella fallet. I RAB uppkommer en vinst på
113 miljoner kronor per år på grund av att Sydkraft betalar självkostnads-
priset plus 113 miljoner kronor. Koncernbidrag utgör en förmögen-
hetsöverföring och en koncembidragsdispens är därför inte ett lämpligt
medel att eliminera vinsten. Vattenfall AB har vidare anfört att
lagförslaget inte behandlar frågan om den riktade ersättningen kan
komma att bedömas som en skattepliktig intäkt för Vattenfall AB såsom
för ersättning för aktier i RAB eller på annan grund.
Skillnaden i pris skulle kunna ses som en anskaffningsutgift för ande-
larna som SVKAB erhåller i RAB genom andelsbytet och inte som en
driftskostnad. Avdrag skulle i sådant fall först komma i fråga när ande-
lama avyttras. Vattenfall skulle å andra sidan beskattas för det kapitalise-
rade värdet vid avyttringstillfället. Några beskattningskonsekvenser
skulle dock inte uppkomma om regeringens förslag i nästa avsnitt ge-
nomförs enligt vilket överlåtelser som sker på grund av ett avtal om av-
veckling i princip inte skall medföra några inkomstskattekonsekvenser.
Enligt regeringens mening finns det inte skäl att vid beskattningen
vägra SVKAB avdrag för det avtalade priset för kraften såsom för
driftskostnad. Regeringen anser att det är rimligt att om ett företag på
grand av ett avtal om avveckling av kärnkraftverk säljer eller köper kraft
till ett pris som avviker från marknadsvärdet skall beskattning ske med
utgångspunkt i det avtalade priset. En dispens skulle visserligen medföra
att RAB inte skall uttagsbeskattas för försäljningen av kraft till underpris
till vattenfall AB. Såsom konstaterats utgör en koncembidragsdispens
31
inte någon lösning för att motverka att vissa skatteeffekter uppkommer i Prop. 1999/2000:63
RAB. Regeringen föreslår därför att det i lag införs en bestämmelse om
att försäljning av kraft till ett pris som understiger marknadsvärdet i
enlighet med ett avtal om avveckling av kärnkraftverk inte skall för-
anleda uttagsbeskattning. Det innebär för de nu aktuella företagen att det
inte uppstår några skattekonsekvenser på grund av prissättningen. Rege-
ringen anser däremot inte att det behövs någon regel som anger att en
sådan prissättning inte skall anses utgöra ersättning för avyttring av
aktier.
Regeringens förslag: Överlåtelser av tillgångar eller upplåtelse av
nyttjanderätt som betingas av ett beslut om avveckling av en reaktor
skall inte föranleda några inkomstskattekonsekvenser.
Promemorians förslag: Överenstämmer i huvudsak med regeringens
förslag, bortsett från att bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning
inte finns med.
Remissinstanserna: Industriförbundet ifrågasätter behovet av sär-
skilda regler, jfr vad förbundet anfört under avsnitt 6.1. Riksskatteverket
ifrågasätter om det inte, såväl materiellt som hanteringsmässigt, skulle
vara lämpligare att avdrag för framtida utgifter återförs hos det företag
som gjort avsättningen i stället för hos det köpande företaget. Sydkraft AB
och Vattenfall AB anser att det är korrekt att det upplåtande företaget
skall ta upp det skattemässiga värdet som intäkt men anför att företaget
samtidigt måste ha rätt att dra av samma belopp. I annat fall uppkommer
en betydande skattepliktig vinst hos upplåtaren. Vattenfall AB föreslår att
de i ramavtalet ingående parterna tillförsäkras rätt att använda sig av
räkenskapsenlig avskrivning trots att det skattemässiga värdet på inventa-
rierna i vissa fall kommer att avvika ifrån det bokförda värdet. Bolaget
anför att frågan om differens mellan tillgångarnas bokförda värde och
skattemässiga värde togs upp av Lagrådet i dess yttrande över förslagen i
prop. 1998/99:15 utan att något svar lämnades. Enligt Vattenfall AB är
det vidare oklart om de föreslagna reglerna får tillämpas av annan skatt-
skyldig än den vars reaktor avvecklas.
Skälen för regeringens förslag: Såsom tidigare konstaterats får ett av-
vecklingsbeslut av en reaktor stora konsekvenser för verksamheten i det
företag och den koncern som bedrivit den avvecklade reaktorn. Det är
därför sannolikt att avvecklingsbeslutet påkallar omfattande omstrukture-
ringar inte bara i den koncern som innehar reaktorn utan även i andra
koncerner som omfattas av ett avtal om avveckling. Av avtalet mellan
Staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB framgår att vissa omstrukture-
ringar måste göras för att verksamheten skall kunna bedrivas vidare på
det sätt parterna kommit överens om. Enligt avtalet skall vissa över-
låtelser av tillgångar ske mellan olika företag, en nyttjanderätt skall
32
upplåtas, ett andelsbyte skall äga rum och inlösen av andelar kan komma
att ske. Sannolikt torde omstruktureringar aktualiseras även vid andra
eventuella överenskommelser om avveckling av kärnkraft.
År 1998 infördes nya regler för omstrukturering och beskattning.
Utgångspunkten var att skattereglerna inte skall motverka omstrukture-
ringar inom näringslivet. Bestämmelserna togs in i de sedermera i sam-
band med antagandet av den nya inkomstskattelagen upphävda lagarna
(1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser till underpris respektive
(1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhets-
överlåtelser. Bestämmelserna finns nu i 23, 37 och 38 kap. IL.
Vid utformningen av bestämmelserna gjordes en avvägning så att
obehöriga skatteförmåner inte skall möjliggöras. För att undvika obehö-
riga skatteförmåner ställs i lagstiftningen vid överlåtelser av tillgångar
dels vissa krav på överlåtare och förvärvare, dels förutsätts det att vissa i
lagstiftningen angivna villkor är uppfyllda. Om dessa är uppfyllda kan
omstruktureringar i näringslivet i regel ske utan omedelbara inkomst-
skattekonsekvenser. Såsom reglerna är utformade är det möjligt att
överlåtelser och andra åtgärder som föranleds av ett beslut om avveckling
av en kämkraftsreaktor, och som är nödvändiga för den fortsatta verk-
samheten i koncernen, inte kommer att omfattas av de nya reglerna om
omstruktureringar och beskattning. Det finns dock inga skäl till att en
omstrukturering i samband med en kämkraftsavveckling inte skall om-
fattas av de förmånliga reglerna. Om en skatteförmån skulle te sig alltför
förmånlig kan staten ta hänsyn till detta när ersättningen för inkomst-
bortfallet fastställs. Tillgångar skall sålunda kunna överlåtas till skatte-
mässiga värden även om förutsättningarna i dagens lagstiftning inte är
uppfyllda. I fråga om kapitaltillgångar skall förvärvaren kunna inträda i
den tidigare ägarens skattemässiga situation. Säljaren bör i sådana fall
inte ta upp en kapitalvinst eller dra av en kapitalförlust.
Om det säljande företaget gjort en avsättning för framtida utgifter som
hänför sig till den överlåtna tillgången bör avdraget återföras i det
köpande företaget. I annat fall uppkommer en intäkt hos säljaren som
denne inte kan kvitta mot en ny avsättning.
I den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid
andelsbyten (UBA) och i den upphävda lagen (1998:1602) om uppskov
med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner (KÖL) reglera-
des beskattningen vid överlåtelser av andelar. Reglerna finns nu i 25 kap.
6-27 §§ och 49 kap. IL. Vid ett andelsbyte och vid överlåtelse av
näringsbetingade andelar inom koncernen beräknas kapitalvinsten enligt
allmänna regler. Om förutsättningarna är uppfyllda medges uppskov med
beskattningen hos säljaren. Uppskovsbeloppet tas upp till beskattning när
de mottagna andelarna avyttras respektive andelarna lämnar koncernen.
Bestämmelserna om uppskov i UBA och KÖL tillämpas bara om säljaren
begär det. I annat fall beräknas och beskattas kapitalvinsten enligt vanliga
regler.
Enligt avtalet mellan Staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB kommer
ett andelsbyte att ske. BKAB skall först överlåta Barsebäcksverket till
SVKAB för en köpeskilling motsvarande de överlåtna tillgångarnas
skattemässiga värden i BKAB. Därefter skall SVKAB upplåta nyttjande-
rätten till reaktor B2 till BKAB för en ersättning motsvarande ersätt-
Prop. 1999/2000:63
33
2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 63
ningen för hela Barsebäcksverket. Slutligen skall SVKAB genom en Prop. 1999/2000:63
apportemission överlåta aktierna i BKAB till Ringhals AB.
Såsom nämnts är det angeläget att ersättningen för avvecklingen av en
reaktor kan slutligt fastställas så snart som möjligt. Görs ett andelsbyte på
grund av avstängningsbeslutet kommer ersättningen inte att kunna fast-
ställas slutligt innan uppskovsbeloppet skall tas upp till beskattning.
Motsvarande gäller vid överlåtelse av näringsbetingade andelar inom
koncernen. Det är därför rimligt att överlåtelser av andelar inom kon-
cernen eller ett andelsbyte som är en följd av avvecklingsbeslutet inte
omfattas av reglerna i UBA och KÖL (25 kap. 6-27 §§ och 49 kap. IL). I
stället bör gälla att de mottagna andelarna anses anskaffade för ett belopp
som motsvarar de överlåtna andelarnas omkostnadsbelopp.
Upplåtelse av en nyttjanderätt som enbart beror på avtalet bör inte
heller föranleda några inkomstskattekonsekvenser. Innan omstrukture-
ringen i det nu aktuella fallet, var BKAB ägare till reaktorerna och hade
avskrivningsrätten till B2. Avtalet innebär att BKAB alltjämt har nytt-
janderätten till B2 och kommer att svara för produktionen av kraft i B2.1
avskrivningshänseende bör BKAB betraktas som ägare till den. Bolaget
bör därför ha rätt att skriva av tillgångarna enligt vanliga regler i skatte-
lagstiftningen. När SVKAB upplåter nyttjanderätten bör SVKAB
behandlas som om bolaget hade överlåtit tillgångarna som hänför sig till
B2 till underpris och därför ta upp ett belopp som motsvarar de skatte-
mässiga värdena som intäkt. Bolaget bör samtidigt få dra av de kvar-
varande skattemässiga värdena.
Regeringen föreslår att det införs särskilda regler för omstruktureringar
på grund av avtal om avveckling av kärnkraftverk som möjliggör över-
låtelser, upplåtelser och andelsbyten utan att några skattekonsekvenser
uppkommer. De särskilda reglerna bör inte bara gälla för det företag som
innehar reaktorn som skall avvecklas utan alla företag som omfattas av
avtalet.
Vattenfall AB föreslår att det klargörs i lagtexten att företagen har rätt
att tillämpa räkenskapsenlig avskrivning trots att de bokförda och skatte-
mässiga värdena inte överensstämmer. För att räkenskapsenlig avskriv-
ning skall få tillämpas krävs att avskrivningen motsvarar avskrivningen i
årsredovisningen eller årsbokslutet. Normalt brukar företagen justera
avskrivningarna genom en bokslutsdisposition i bokslutet. Högre krav på
överensstämmelse krävs inte. För de fall diskrepansen beror på att de
bokförda värdena är lägre än de skattemässiga, föreslår regeringen att det
införs en bestämmelse enligt vilken företagen har rätt att tillämpa
räkenskapsenlig avskrivning om avskrivningarna i deklarationen och i
bokföringen inte överensstämmer därför att företaget tillämpat be-
stämmelserna i den föreslagna lagen. Skillnaden mellan det bokförda-
och det skattemässiga värdet skall få dras av enligt samma principer som
gäller för räkenskapsenlig avskrivning.
34
Prop. 1999/2000:63
Regeringens forslag: Förvärvas fast egendom eller tomträtt som ett
led i en kämkraftsavveckling är förvärvet fritt från stämpelskatt.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Sydkraft AB anför att lagtexten inte omfattar för-
värv av den reaktorfastighet som skall avvecklas.
Skälen för regeringens förslag: Förvärv av fast egendom och tomträtt
är skattepliktiga enligt 4 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid in-
skrivningsmyndigheter. Om förvärvaren är en juridisk person utgår skatt
med tre procent av köpeskillingen eller - om det är högre - taxerings-
värdet. Förvärvas fast egendom från ett koncernföretag medges uppskov
med beskattningen och stämpelskatt betalas först om koncemförhållandet
mellan överlåtaren och förvärvaren upphör.
Ett undantag från stämpelskatt bör införas vid förvärv av en fastighet i
samband med kämkraftsavveckling. Undantaget bör tas in i den före-
slagna lagen med särskilda skattebestämmelser vid kämkraftsavveckling.
Lagtexten har justerats så att den även omfattar den avvecklade reaktor-
fastigheten.
Regeringens förslag: De särskilda skattebestämmelsema vid avveck-
ling av kärnkraftverk skall tas in i en särskild lag.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Har inte yttrat sig i frågan.
Skälen för regeringens förslag: IL trädde i kraft den 1 januari 2000.1
IL har de flesta inkomstskattelagar arbetats in, förutom KL och SIL,
ytterligare 33 andra inkomstskattelagar. De inarbetade lagarna har upp-
hävts vid årsskiftet. Avsikten är att inkomstskattereglema i fortsättningen
i princip skall vara samlade i IL. I IL har dock inte alla lagar arbetats in
som behandlar kommunal och statlig inkomstskatt. Av prop. 1999/2000:2
del 1 s. 482 framgår att det har gjorts vissa undantag. Bland undantagen
nämns ”lagar av speciell karaktär”. De särskilda reglerna för beskatt-
ningen vid avveckling av kärnkraftverk är också av sådan speciell karak-
tär att de bör tas in i en särskild lag, lagen om särskilda skattebestämmel-
ser vid kämkraftsavveckling.
Inkomstskattelagen tillämpas första gången vid 2002 års taxering. En-
ligt lagen (1999:1230) om ikraftträdandelagen av inkomstskattelagen
(1999:1229) skall de upphävda lagarna tillämpas vid 2001 och tidigare
35
års taxeringar. Det innebär att vid dessa taxeringar gäller bestämmelserna Prop. 1999/2000:63
i den nu föreslagna lagen vid tillämpning av
- den upphävda kommunalskattelagen (1928:370),
- den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
- den upphävda lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser
till underpris,
- den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid
andelsbyten, och
- den upphävda lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid
andelsöverlåtelser inom koncerner.
Som framgått förutsätter avtalet att regeringen lämnar koncembidrags-
dispens för bidrag mellan SVKAB och RAB samt mellan Vattenfall och
RAB. Bestämmelser om koncernbidrag finns i 35 kap. IL (tidigare 2 § 3
mom. SIL). Enligt dessa bestämmelser kan ett koncernbidrag - såvitt nu
är aktuellt - lämnas från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag eller
från ett sådant företag till moderföretaget eller till annat helägt dotter-
företag hos moderföretaget. Med helägt avses att moderföretaget äger
mer än nio tiondelar av aktierna eller andelama i dotterbolaget. Koncern-
bidraget anses som avdragsgill kostnad för givaren och skattepliktig
intäkt för mottagaren. Som fömtsättning för avdragsrätt gäller bl.a. att så-
väl givare som mottagare redovisar bidraget öppet i självdeklarationen
till samma års taxering och att dotterföretaget varit helägt under hela
beskattningsåret.
Genom lagstiftning 1972 infördes en dispensregel. Enligt denna kan
regeringen medge dispens från bl.a. kravet på att dotterföretaget skall
vara helägt. En dispens förutsätter att företagen är i intressegemenskap
och att verksamheten är av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk
synpunkt. Enligt förarbetena är dispensmöjligheten avsedd för stora sam-
verkansprojekt mellan två eller flera privata intressenter eller mellan
staten och privata intressenter. Som exempel på verksamheter av väsent-
lig samhällsekonomisk betydelse nämns kraftförsörjningen, bränsleför-
sörjningen, kommunikationer och försvar (prop. 1972:13). 1972 års
lagstiftning tillkom främst för att möjliggöra en svensk kämkrafts-
utbyggnad.
Verksamheten i RAB är av väsentlig betydelse för energiförsörjningen.
Kärnkraftverken Forsmark och Oskarshamn, vilka ägs av Forsmarks
Kraftgrupp AB respektive OKG AB, har båda en vid ägarkrets som har
haft dispens alltsedan kraftverken uppfördes. Dispensen möjliggör att de
delägande företagen kan tillgodogöra sig elkraften till självkostnadspris. I
avsnitt 6.2 har regeringen föreslagit att ett företag som på grund av ett
avtal om avveckling av kärnkraftverk säljer elkraft till underpris, inte
skall uttagsbeskattas. Förslaget innebär visserligen att behovet av dispens
minskar för de nu aktuella företagen. Vattenfall AB har i sitt remiss-
yttrande föreslagit att det lagstiftas om att det i dessa fall finns förutsätt-
ningar för regeringen att medge dispens. Regeringen anser inte att en
36
sådan lagstiftning behövs eftersom gällande regler gör det möjligt för
regeringen att ge dispens för bidrag mellan SVKAB och RAB respektive
mellan Vattenfall AB och RAB. Regeringen avser också att utnyttja
denna möjlighet.
I promemorian föreslogs inga särskilda mervärdesskatteregler. Vattenfall
AB och Sydkraft AB har i sina remissyttranden ansett att det vore önsk-
värt med en lagreglering som i enlighet med avtalet undanröjer mer-
värdesskattekonsekvensema, men har vid senare kontakter med Finans-
departementet uppgett att en förtida dispens skulle vara tillräckligt för att
uppnå samma syfte. Riksskatteverket delar uppfattningen att mervärdes-
skattekonsekvensema bör undanröjas genom ett dispensförfarande. Ver-
ket anser att beslutet om dispens, på grund av frågans principiella bety-
delse och sakens natur, bör fattas av regeringen.
Mervärdesskattekonsekvensema är svårbedömbara och går inte helt att
förutsäga. Fastighetsöverlåtelserna kan dock komma att föranleda skyl-
dighet för BKAB att betala utgående skatt på de inventarier som ingår i
överlåtelsen. Överlåtelse av inventarier är endast undantagen från skatte-
plikt om tillgångarna överlåts i samband med att verksamhet överlåts och
förvärvaren bedriver skattepliktig verksamhet. Vidare kan fastighetsöver-
låtelsen komma att leda till skyldighet att jämka ingående skatt på om-,
till- och nybyggnation som företagits av BKAB. Frågan om sådan
jämkning skall ske i de fall då fastigheten kan anses ingå i en verksam-
hetsöverlåtelse är för närvarande föremål för rättslig prövning. Även i
dessa fall kan det få betydelse för bedömningen om förvärvaren bedriver
skattepliktig verksamhet eller ej. Vidare måste skattemyndigheterna be-
döma huruvida de aktuella ersättningarna är att anse som ersättning för
tillhandahållande av varor eller tjänster och därmed omfattas av mer-
värdesskatt. Mervärdesskattekonsekvensema bör undanröjas genom til-
lämpning av bestämmelsen i 13 kap. 1 § skattebetalningslagen
(1997:483) som ger regeringen en möjlighet att befria en skattskyldig
från skyldigheten att betala mervärdesskatt. Regeringen avser att meddela
bolagen denna dispens innan de transaktioner företas varigenom avtalet
fullföljs.
Prop. 1999/2000:63
37
Prop. 1999/2000:63
Utöver statens direkta kostnader för ersättning enligt Avtalet, som redo-
visas under avsnitt 5.4, uppstår bl.a. skattemässiga effekter till följd av
avställningen av reaktor Bi.
Sett ur ett skatteperspektiv får avvecklingen av ett kärnkraftverk två
typer av konsekvenser. För det första reduceras de framtida skattein-
täkterna. Det beror på att elproduktionen reduceras och därför minskar
underlaget för bolagsskatt och produktionsskatt. För det andra nödvän-
diggör avvecklingen vissa transaktioner som annars inte skulle ägt rum.
De transaktionerna föreslås bli skattefria men det påverkar inte budgetens
saldo eftersom staten normalt sett inte skulle haft skatteintäkterna.
Nedan beskrivs de effekter som påverkar statens skatteintäkter och
därefter kommenteras översiktligt de transaktioner som blir skattefria
enligt förslag i propositionen. Beskrivningen visar bl.a. de skatteintäkts-
minskningar som uppstår när produktionen i reaktor Bl bortfaller men
omfattar inte vilka skatteintäktsökningar som kan komma att uppstå,
exempelvis om en elproduktionsökning sker i andra kraftanläggningar i
landet.
Det är omöjligt att göra en fullständig bedömning av de statsfmansiella
effekterna, dvs. ändringar i statens skatteintäkter som uppkommer som en
följd av stängningen av Bl. Det är till exempel möjligt att elpriset på den
svenska marknaden, och därmed elförbrukningen, påverkas på lång sikt.
Det skulle i så fall påverka intäkterna både på punktskatte- och mer-
värdesskatteområdet. Någon bedömning av ett sådant scenario har dock
inte gjorts och några andra effekter på mervärdesskatteområdet bedöms
inte uppkomma. Bedömningarna nedan begränsas till konsekvenserna på
bolagsskatte- och punktskatteområdet.
Bortfall av bolagsskatt
Om reaktorn Bl inte avvecklats skulle den enligt parternas beräkningar
löpande ha genererat vinster under de återstående 17 åren. Dessa vinster
skulle ha beskattats löpande och den nuvärdeberäknade skatteintäkten
skulle ha blivit cirka 1 miljard kronor. Det är summan av dessa vinster
efter skatt som utgör ett av ersättningsbeloppen från staten till BKAB.
Ersättningen uppgår till 2,64 miljarder kronor. De fem första årens effek-
ter och den varaktiga kostnaden, mätt som räntan på det nuvärdebe-
räknade beloppet, redovisas i tabellen nedan.
38
Bortfall av den särskilda skatten på elektrisk kraft från kärnkraftverk
Skatten utgår med 2,7 öre per kWh på den el som produceras i de svenska
kärnkraftverken. Denna skattebas minskar i och med att Bl avvecklas.
Produktionsminskningen beräknas resultera i ett skattebortfall på cirka
117 miljoner kronor per år, vilket med en återstående livslängd på 17 år
motsvarar ett nuvärde på 1,39 miljarder kronor. Varaktigt beräknas den
årliga effekten på statsbudgeten till 70 miljoner kronor. Denna effekt
påverkar enbart de offentliga finanserna och ingår ej i beräkningen av
ersättningen till Sydkraft. Vid inkomstberäkningen i budgetpropositionen
för år 2000 har denna effekt beaktats.
Prop. 1999/2000:63
Statsfinansiella kostnader på grund av avvecklingen av Barsebäck 1
(i mkr)
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
Varaktig effekt | |
|
Bolagsskatt |
93 |
93 |
93 |
93 |
93 |
51 |
|
Punktskatt1 |
117 |
117 |
117 |
117 |
117 |
70 |
|
Summa |
210 |
210 |
210 |
210 |
210 |
121 |
I tabellen redovisas de periodiserade effekterna för åren 2000-2004. På
grund av uppbördsförfarandet blir den kassamässiga effekten på punkt-
skatten en tolftedel mindre år 2000. Kassamässigt blir effekterna på
bolagsskatteintäktema desamma som ovan fast med ett års fördröjning.
Enligt redovisningen ovan uppkommer flera situationer där skatteintäk-
terna skulle ha påverkats i frånvaro av den lagstiftning som föreslås i
denna proposition. Det rör främst bolagsskatten men i ett fall även stäm-
pelskatten. Det uppstår dock, som konstaterats ovan, ingen statsfinansiell
effekt i dessa fall.
Vid försäljningen av registerfastigheter, som i det här fallet från BKAB
till SVKAB, skall i vanliga fall stämpelskatt utgå. Enligt förslaget skall
dock transaktionen inte vara skattepliktig.
Vid försäljningen av registerfastighetema från BKAB till SVKAB upp-
kommer frågan om vilket företag som skall ha rätt till avskrivning på det
skattemässiga värdet. Ur statsfinansiell synpunkt spelar det endast roll
om affären påverkar bolagens möjligheter att reducera de beskattnings-
bara vinsterna. Det är rimligt att anta att avskrivningarna kommer att
kunna utnyttjas oberoende av vilket av bolagen som får tillgång till dem.
Därmed påverkas inte skatteintäkterna.
Avtalet förutsätter att man får koncembidragsdispens. Att exakt upp-
skatta hur en dispens kommer att påverka bolagsskatteintäktema är omöj-
ligt. Det är dock troligt att företagen i fråga kommer att gå med vinst
framöver och att dispenserna därför inte påverkar skatteintäkterna.
Hänsyn har redan tagits till detta skattebortfall i prognosen för statens skatteintäkter.
39
Ersättningen för singel- och servicedrift skall möta verkliga kostnader
de år då de uppstår och kommer därför att betalas ut löpande under 17 år.
Någon skattemässig vinst beräknas inte uppkomma. Även om BKAB
redovisningsmässigt skulle ta upp hela intäkten första året skulle man i
gengäld få göra avsättningar för framtida kostnader och på så vis elimi-
nera den möjliga tidsförskjutningen och den skatteeffekt detta skulle få.
På grund av avvecklingen betalar staten ut 2 640 miljoner kronor under
fyra år. Med hänsyn till att det skattemässiga värdet uppgår till
240 miljoner kronor skulle i frånvaro av förslagen i propositionen en
skattepliktig vinst på 2 400 miljoner kronor uppkomma.
Prop. 1999/2000:63
40
Prop. 1999/2000:63
Paragrafen anger att lagen innehåller kompletterande regler till inkomst-
skattelagen (1999:1229, IL) och lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter.
2§
I denna lag har termer och uttryck i fråga om inkomstbeskattningen
samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen
(1999:1229) även om den upphävda kommunalskattelagen (1928:370)
eller den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall tilläm-
pas, se avsnitt 6.5. Det innebär att om en term i IL inte förekommer i de
upphävda lagarna får man använda den bestämmelsen i de upphävda
lagarna som motsvarar den företeelse som termen i IL står för. Vad som
avses med t.ex. kapitaltillgångar framgår av 25 kap. 3 § IL.
I fråga om stämpelskatt har termer och uttryck samma betydelse som i
lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
Ersättning för framtida inkomstbortfall
3 och 4 §§
Ersättning som staten lämnar i kompensation för framtida inkomstbortfall
är skattefri om ersättningen betalas ut enligt lagen (1997:1320) om kärn-
kraftens avveckling eller ett avtal med staten om avveckling av kärnkraft.
Ränta på ersättningen omfattas däremot inte av skattefriheten. Bestäm-
melserna gäller bara om ersättningen beräknats netto efter skatt. Hur er-
sättningen beräknats när det gäller avvecklingen av Barsebäck 1 har
närmare redovisats i avsnitt 5.2.
Om staten betalar ut ersättning för ökade utgifter för skatt eller
tidigarelagda skattekostnader skall den ersättningen vara skattefri. Detta
gäller bara om ersättningen för stängningen av en kämkraftsreaktor
beräknats netto, dvs. med avdrag för beräknad inkomstskatt. Med utgift
för skatt skall även förstås kostnadsränta vid anstånd.
41
Beskattningen av tillgångar som omfattas av ersättningen
5~7 §§
Ersättningen för avvecklingen av Barsebäck 1 har beräknats utifrån den
förlust av framtida kassaflöden som Barsebäck Kraft AB åsamkas till
följd av att reaktor Barsebäck 1 stängdes den 30 november 1999. Det
belopp som framräknats är skillnaden mellan beräknade intäkter och
produktionskostnader efter inkomstskatt.
Vid fastställandet av ersättningen har sålunda hänsyn tagits till att
utgifter för inventarier m.m. är avdragsgilla vid beskattningen. Ett bolag
skall därför inte ha rätt att dra av dessa utgifter mot andra inkomster.
Detta gäller bara utgifter som hänför sig till tiden efter den faktiska
avräkningsdagen. Det är bara sådana utgifter som får anses ha beaktats
vid beräkningen av ersättningen. Fram till avräkningstidpunkten har
företaget naturligtvis rätt att dra av utgifter enligt vanliga regler.
Av 5 § framgår att utgifter som hänför sig till en avvecklad reaktor
inte får dras av omedelbart eller genom värdeminskningsavdrag. Det
innebär att det skattemässiga värdet för inventarier, markanläggningar
och byggnader skall anses vara noll.
För kapitaltillgångar såsom marken som tas i anspråk för den avveck-
lade reaktorn är omkostnadsbeloppet enligt förslaget till 6 § noll.
Om det är fråga om lagertillgångar som har beaktats vid beräkningen
av ersättningen, skall lagret enligt förslaget i 7 § anses vara nedskrivet
med ett belopp som motsvarar de skattemässiga värdena på de tillgångar
som omfattats av ersättningen.
Lagrådet anser att lagtexten i paragraferna bör förtydligas. I den före-
slagna lagtexten anges som förutsättning att en utgift, en kapitaltillgång
eller en lagertillgång skall ha ersatts genom avtalet om ersättning enligt
3 §. Lagrådet anför att den nämnda ersättningen avser emellertid ersätt-
ning för framtida inkomstbortfall vid vars beräkning de nämnda för-
hållandena beaktats. Enligt Lagrådet bör detta komma till uttryck i lag-
texten. Regeringen har med anledning av vad Lagrådet anfört formulerat
om bestämmelserna.
8§
Om ersättning utgår för att täcka utgifter, skall ersättningen beskattas.
Detta gäller i det nu aktuella fallet bl.a. ersättning för singeldrift och er-
sättning för service på den avvecklade reaktorn.
Det kan i vissa fall vara oklart vid vilken tidpunkt en ersättning för
framtida utgifter skall tas upp till beskattning. Några särskilda beskatt-
ningstidpunktsbestämmelser finns inte för sådana ersättningar. Det inne-
bär att ersättningen skall tas upp som intäkt det beskattningsår som de
hänför sig till enligt god redovisningssed. Oavsett hur en sådan ersättning
skall behandlas i bokföringen bör ersättningen vid beskattningen få tas
upp som intäkt löpande allteftersom beloppen betalas ut.
Av allmänna regler följer att företaget skall dra av kostnaderna allt
eftersom de uppkommer.
Prop. 1999/2000:63
42
Prop. 1999/2000:63
9§
Bestämmelsen innebär att om elkraft i enlighet med ett sådant avtal som
nu är i fråga säljs till ett pris som över- eller understiger produktions-
kostnaden skall, oavsett uttagsbeskattningsreglema, den överenskomna
prissättningen godtas vid beskattningen.
En tillgång som inte hänför sig till den avvecklade reaktorn
10 §
När en reaktor stängs på grund av att rätten att ha en reaktor i drift upp-
hör kan det innebära att koncernen måste struktureras om för den fort-
satta verksamheten. I det nu aktuella fallet kommer äganderätten till
registerfastighetema och reaktorerna att flyttas från Barsebäck Kraft AB
till dess moderföretag som därefter upplåter nyttjanderätten till till-
gångarna till Barsebäck Kraft AB. Moderföretaget kommer därefter att
tillskjuta aktierna i Barsebäck Kraft AB som apportegendom till Ringhals
AB, som ägs av Vattenfall AB, mot betalning i nyemitterade aktier i
Ringhals AB. Omstruktureringen är en följd av avtalet och nödvändig för
att avtalet mellan parterna skall kunna fullföljas. En sådan omstrukture-
ring skall inte medföra några inkomstskattekonsekvenser om de skatt-
skyldiga begär det.
Om det är andelar som överlåts och ersättningen består av nyemitterade
andelar i det köpande företaget anses de mottagna andelarna vara an-
skaffade för det omkostnadsbelopp som gällde för de överlåtna ande-
larna. Regeln har utformats på samma sätt som strukturregeln i 27 § 4
mom. den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess
lydelse intill utgången av år 1998, se SFS 1997:439.
Beskattningen hos det säljande företaget
11-13 §§
Bestämmelserna om hur överlåtelsen skall behandlas hos det säljande
företaget har formulerats med reglerna om verksamhetsöverlåtelser i
38 kap. 9-12 §§ IL som förebild. Paragraferna har placerats i den ordning
som Lagrådet föreslagit. Bestämmelserna innebär att för andra tillgångar
än kapitaltillgångar skall det säljande företaget ta upp de skattemässiga
värdena som intäkt i stället för ersättningen. Kapitalvinster och kapital-
förluster som uppkommer hos det säljande företaget skall inte tas upp.
Om det är en fastighet som är kapitaltillgång som överlåts skall värde-
minskningsavdrag m.m. inte återföras.
43
Beskattningen hos det förvärvande företaget
14 §
Bestämmelserna om det förvärvande företaget har formulerats med
38 kap. 14 § IL som förebild. Paragrafen har placerats här i enlighet med
Lagrådets förslag. I fråga om inventarier och lagergångar skall det
köpande företaget anses ha anskaffat tillgångarna till samma värde som
säljaren skall ta upp som intäkt. När det gäller kapitaltillgångar skall det
förvärvade företaget inträda i det överlåtande företagets skattemässiga
situation.
Beskattningen hos det upplåtande företaget
15 §
Om det är en nyttjanderätt till en tillgång som upplåts skall i stället för
ersättningen ett belopp som motsvarar de skattemässiga värdena på de
tillgångar som nyttjanderätten avser tas upp som intäkt. Företaget får
göra avdrag med motsvarande belopp.
Beskattningen hos nyttjanderättshavaren
16§
Får företaget en nyttjanderätt till inventarier m.m. skall företaget behand-
las som ägare till tillgångarna. Företaget skall anses ha förvärvat dem för
ett belopp som motsvarar deras skattemässiga värde. Företaget får göra
avdrag för värdeminskning enligt vanliga skatteregler.
Paragrafen har placerats här i enlighet med Lagrådets förslag.
Avdrag för värdeminskning
17 §
Av bestämmelserna framgår att det överlåtande företaget får göra avdrag
för värdeminskning på inventarier, byggnader och markanläggningar för
hela överlåtelseåret i stället för det förvärvande företaget. Det skatte-
mässiga värdet blir i motsvarande utsträckning lägre. Paragrafen som var
placerad som 14 § i lagrådsremissen har flyttats på förslag av Lagrådet.
Avsättningar
18 §
I paragrafen anges att det förvärvande företaget skall återföra avdrag för
framtida utgifter som överlåtaren gjort avseende överlåtna tillgångar. Om
flera överlåtelser sker på grund av avtalet skall den senaste förvärvaren
återföra avdragen. Paragrafen som var placerad som 19 § i lagråds-
remissen har flyttats på förslag av Lagrådet.
Prop. 1999/2000:63
44
En tillgång som hänför sig till den avvecklade reaktorn
19 §
Om företaget på grund av avtalet om avveckling överlåter en tillgång
som hänför sig till den avvecklade raktom och tillgångens skattemässiga
värde eller omkostnadsbelopp därför är noll, skall ersättningen inte tas
upp som intäkt hos överlåtaren. I stället inträder förvärvaren i över-
låtarens skattemässiga situation. Det skattemässiga värdet eller omkost-
nadsbeloppet skall därför vara noll även hos förvärvaren.
Paragrafen som var placerad som 18 § i lagrådsremissen har flyttats på
förslag av Lagrådet. Lagrådet anför att bestämmelserna i denna paragraf
hänför sig till skillnad fån de övriga paragraferna till den avvecklade re-
aktorn. Paragrafen har därför placeras sist i avsnittet om överlåtelse av
andra tillgångar.
20
Av paragrafen framgår att ett företag inte förlorar rätten till räkenskaps-
enlig avskrivning om avskrivningarna på inventarierna i bokslutet och
deklarationen inte överensstämmer på grund av att företaget har tillämpat
bestämmelserna i denna lag. Mellanskillnaden skall dras av enligt samma
metod som gäller för räkenskapsenlig avskrivning.
Bestämmelserna har förtydligats i förhållande till förslaget i lagråds-
remissen. Paragrafen tar bara sikte på det fallet att skillnaden mellan av-
skrivningarna i bokföringen och deklarationen beror på att det skatte-
mässiga värdet på inventarierna är högre än värdet enligt balansräk-
ningen. Bestämmelserna har också kommenterats i avsnitt 6.3.
21 §
Om en reaktorfastighet förvärvas som ett led i en kämkraftsavveckling är
förvärvet fritt från stämpelskatt.
Prop. 1999/2000:63
45
Prop. 1999/2000:63
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2000 tillämpas på händelser som in-
träffat redan den 1 januari 1999 eller senare. I övergångsbestämmelserna
anges att avseende tiden innan IL börjar tillämpas gäller lagen vid til-
lämpning av de upphävda skattelagarna. Det är fråga om
- den upphävda kommunalskattelagen (1928:370),
- den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
- den upphävda lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser
till underpris,
- den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid
andelsbyten, och
- den upphävda lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid
andelsöverlåtelser inom koncerner.
Den föreslagna lagstiftningen skall tillämpas på händelser som inträffat
innan lagstiftningen har trätt i kraft. De föreslagna reglerna leder till att
skattebelastningen för företagen i fråga blir lägre än enligt generella
regler. En retroaktiv tillämpning kommer därför inte i konflikt med för-
budet mot retroaktiv skattelagstiftning i 2 kap. 10 § regeringsformen.
46
Avtal om ersättning i samband med stängning av
B arsebäcksverket
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
R A M A VT A T Regeringskansliet
-■-VxaTV A^a ▼ A xaA- Näringsdepartementet
Registratom
Ink. 1999 -11- 3 0
om en förtida stängning av reaktor
Barsebäck 1
mellan
Staten,
Sydkraft AB
och
Vattenfall AB
30 november 1999
47
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
Mellan staten, Sydkraft AB ("Sydkraft") och Vattenfall AB ("Vattenfall") har denna dag
träffats följande
RAMAVTAL
om en förtida stängning av reaktor Barsebäck 1
Vid tillämpning av Ramavtalet skall följande termer (eller böjningar av
samma termer) ha den innebörd som anges i anslutning till respektive term.
|
Avtalen |
detta Ramavtal, de avtal och andra handlingar som |
|
Avtalsdagen |
den dag Ramavtalet undertecknas |
Avräknings-
|
dagen |
den 1 december 1999 |
Barsebäck-
|
fastigheterna |
de fastigheter på vilka reaktorerna Bl-B2 är uppförda |
Bekräftelsedagen den dag då samtliga parter skriftligt bekräftat att det
sista av de i punkt 14 angivna villkoren uppfyllts
BKAB Barsebäck Kraft AB
Bl
kämkraftsreaktom Barsebäck 1
kämkraftsreaktom Barsebäck 2
48
Ramavtalet
detta avtal (inklusive bilagor)
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
|
RAB |
Ringhals AB |
|
Ringhals- |
den fastighet på vilken reaktorerna R1-R4 är uppförda |
|
R1-R4 |
kämkraftsreaktorema Ringhals 1-4 |
|
Stängning |
åtgärd varigenom utvinning av kärnenergi i en |
|
Stängningsdagen |
den 30 november 1999 |
|
SVKAB |
Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget |
|
Tillträdesdagen |
30 dagar efter Bekräftelsedagen vid vilken tidpunkt Avtalen träder i kraft |
2.1 Regeringen beslutade den 5 februari 1998 (N98/108) med stöd av lagen
(1997:1320) om kärnkraftens avveckling att rätten att driva reaktor Bl vid
Barsebäcks kärnkraftverk for att utvinna kärnenergi skulle upphöra vid
utgången av juni månad 1998. Sedan Sydkraft överklagat regeringens beslut
till Regeringsrätten enligt rättsprövningslagen har Regeringsrätten beslutat att
regeringens beslut skall stå fast, dock att rätten att driva reaktor Bl inte skall
upphöra förrän vid utgången av november månad 1999.
2.2 Syftet med detta avtal är att reglera på vilket sätt Sydkraft skall kompenseras
av staten för en förtida stängning av de två kämkrafitreaktorema i Barsebäcks
kärnkraftverk, reaktor Bl och reaktor B2. Vattenfall har förklarat sig berett
att på affärsmässiga villkor medverka i en uppgörelse som ger Sydkraft
49
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
ersättning i form av kraftproduktion vid stängningen av såväl reaktor Bl som
reaktor B2. Staten och Sydkraft har kommit överens om att Sydkraft skall
erhålla ersättning i form av en andel i Ringhals kärnkraftverk i enlighet med
vad som framgår av Avtalen. Staten och Vattenfall har kommit överens om
ersättning till Vattenfall för att detta skall kunna genomföras.
2.3 BKAB är ägare till Barsebäcks kärnkraftverk och dess två reaktorer B1-B2
samt Barsebäckfastighetema. BKAB är vidare innehavare av samtliga
tillstånd enligt kämtekniklagen för reaktorerna B1-B2. BKAB är ett helägt
dotterbolag till SVKAB, som i sin tur är ett helägt dotterbolag till Sydkraft.
2.4 Vattenfalls helägda dotterbolag RAB är ägare till Ringhals kärnkraftverk och
dess fyra reaktorer R1-R4 samt Ringhalsfastigheten. Ansökningar av
innebörd att tillstånden enligt kämtekniklagen för Ringhalsverket skall
övergå från Vattenfall till RAB har inlämnats till regeringen. Överföringen av
tillstånden har inte slutförts varför Vattenfall, i avvaktan på att tillstånden
överförs till RAB, tillsvidare är innehavare av samtliga tillstånd enligt
kämtekniklagen för Ringhalsverket.
2.5
Den överenskommelse som omfattas av Avtalen kan kortfattat och förenklat
beskrivas enligt följande. Sydkraft tillser att reaktor Bl Stängs samt
ombesöijer att samtliga rättsprocesser i anledning av regeringens beslut den
5 februari 1998 (N98/108) återkallas (punkt 13). Reaktorerna B1-B2 och
Barsebäckfastighetema överlåts till SVKAB, som i sin tur upplåter en
nyttjanderätt till BKAB avseende produktion av elkraft i reaktor B2 inklusive
rätten till den kraft som produceras där. Sydkraft och Vattenfall sammanför
produktionen i Barsebäcksverket och Ringhalsverket i en gemensam koncern.
Sydkrafts tillskott till den gemensamma koncernen består dels av kraft
producerad i reaktor B2, dels av de belopp som staten betalar som ersättning
till BKAB för att kraftproduktion vid reaktor Bl upphör. Vattenfalls tillskott
till den gemensamma koncernen består av reaktorerna R1-R4 jämte den kraft
som produceras där. Sydkrafts ägarandel i den gemensamma koncernen
uppgår till 25,8 %. Genom denna ägarandel får Sydkraft över tiden lika storajjkz~
50
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
kraftleveranser från den gemensamma koncernen som Sydkraft hade fått från
Barsebäcksverket om detta drivits vidare, utan påverkan av politiska beslut,
som ett av Sydkraft helägt kraftverk. Vattenfall får genom sin ägarandel i den
gemensamma koncernen mindre framtida kraftleveranser från den
gemensamma koncernen än vad Vattenfall hade fått från Ringhalsverket om
detta drivits vidare som ett av Vattenfall helägt kraftverk. Den minskade
ägarandelen och därmed de minskade kraftleveransema kompenseras dels
genom att Vattenfall tillförs värdet av det belopp som staten betalar till
BKAB som ersättning för att reaktor Bl Stängs, dels genom att Sydkraft
kompenserar Vattenfall med ett årligt belopp motsvarande den högre
självkostnaden för produktion i Barsebäcksverket jämfört med Ringhalsverket
så länge som kraft levereras från den gemensamma koncernen.
Överenskommelsen innefattar vidare att Sydkraft, indirekt genom dess
helägda dotterbolag SVKAB, får en ökad ägarandel i den gemensamma
koncernen om reaktor B2 Stängs på grund av politiskt beslut. Vattenfall
kompenseras i så fall för den minskade ägarandelen genom att Vattenfall
tillförs det belopp som staten betalar som ersättning för att reaktor B2 Stängs.
Awecklingsansvaret för Barsebäcksverket åvilar även fortsättningsvis
Sydkraftkoncemen. Awecklingsansvaret för Ringhalsverket åvilar
Vattenfallkoncemen.
2.6
Som förutsättning för en överenskommelse har för Sydkraft gällt dels att
reaktorerna B1-B2 betraktas som en enhet och att en överenskommelse därför
reglerar förhållandena avseende båda reaktorerna, såväl vid aweckling av
reaktor Bl som vid aweckling av reaktor B2, dels att Sydkraftkoncemen
kompenseras fullt ut i form av äganderätt till samma elproduktionskapacitet
som i Barsebäcksverket och till samma produktionskostnad och
miljöpåverkan jämte full ersättning för uppkomna merkostnader. Som
förutsättning för en överenskommelse har för Vattenfall gällt dels att
Vattenfall får full och marknadsmässig ersättning för den kraftproduktion
Vattenfall avhänder sig, dels att Vattenfall inte får något ansvar enligt
finansieringslagen för awecklingen av reaktorerna Bl-B2. Avtalen uppfyller
dessa förutsättningar.
51
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
2.7 Avtalen är resultatet av ett antal förhandlingar som genomförts sedan mitten
av 1997. Sålunda har staten och Sydkraft förhandlat om bl a villkoren för en
uppgörelse om reaktorerna B1-B2. Vattenfall har förhandlat med staten om
bl a att på marknadsmässiga villkor överlåta en andel av Ringhals
kärnkraftverk till Sydkraft för att kompensera Sydkraft för Stängningen av
reaktor Bl. Slutligen har Vattenfall och Sydkraft förhandlat om bildandet,
ledningen och skötseln av en gemensamt ägd koncern för produktion av kraft
vid Barsebäcks- och Ringhalsverken samt därmed sammanhängande frågor,
såsom uttagande av kraft.
2.8 Såvida inte annat anges undertecknas Avtalen på Avtalsdagen och genomförs
samtliga transaktioner som framgår av Avtalen på Tillträdesdagen. På
Tillträdesdagen skall även ekonomisk avräkning ske parterna emellan på ett
sådant sätt att den ekonomiska ställningen blir densamma som om samtliga
transaktioner som framgår av Avtalen hade genomförts på Avräkningsdagen.
Priset 17 öre per kWh skall tillämpas vid den ekonomiska avräkningen för
avvikelser som må föreligga mellan 25,8 % av verklig sammantagen
produktion fr.o.m. Avräkningsdagen i reaktorerna B2 och R1-R4 och den
verkliga produktionen i reaktor B2 med tillägg för fr.o.m. 1 december 1999
levererad kraft enligt mellan parterna träffat interimsavtal.
3.1 Sydkraft svarar för att reaktor B1 Stängs senast på Stängningsdagen.
3.2 Sydkraft skall tillse att "rullningen" i den 5-åriga anställningsgarantin för
personal i BKAB upphör den 1 januari 2000.
3.3 Reaktorerna B1-B2 samt Barsebäckfastighetema överlåts enligt
överlåtelseavtal mellan BKAB och SVKAB på Tillträdesdagen från BK
till SVKAB för en köpeskilling motsvarande de överlåtna tillgångarnas
planenliga restvärden i BKAB med avdrag för överavskrivningar.
52
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
3.5
3.5
3.6
3.6
BKAB förvärvar på Tillträdesdagen nyttjanderätten till reaktor B2 från
SVKAB för ett vederlag motsvarande köpeskillingen för reaktorerna B1-B2
(punkt 3.3). BKAB ombesörjer, på uppdrag av SVKAB, avställnings- och
servicedrift av reaktor Bl. Avtal om BKAB:s förvärv av nyttjanderätten till
reaktor B2 samt ansvar för och drift och underhåll av reaktorerna B1-B2 har
träffats mellan BKAB och SVKAB. Av nyttjanderättsavtalet följer att
SVKAB erhåller betalning från BKAB svarande mot SVKAB:s kostnader för
fastighetsskatt, försäkringar, produktionsskatt eller annan liknande skatt och
dylikt till den del försäkring, skatt och dylikt omfattar reaktor B2 och avser
tid innan denna reaktor Stängs. För tid därefter utgår för reaktor B2 ersättning
enligt punkt 9.1.
SVKAB ansöker om tillstånd enligt kämtekniklagen att inneha och driva
reaktorerna B1-B2 och om därmed sammanhängande tillstånd. SVKAB
övertar BKAB:s ansvar enligt 10 § kämtekniklagen (punkt 6.3). Vidare
ansöker SVKAB om tillstånd att anlita BKAB som entreprenör för att driva
reaktor B2 för att utvinna kärnenergi och för att utföra avställnings- och
servicedrift av reaktor Bl och, i förekommande fall, av reaktor B2.
BKAB kompenseras, Bilaga 1, per Stängningsdagen för att reaktor Bl Stängs.
Kompensationen utgår genom att staten på Tillträdesdagen utfärdar och till
BKAB överlämnar ett enkelt skuldebrev, Underbilaga 1 till Bilaga 1, som i
sin tur överlåter skuldebrevet till RAB (punkt 4.1). Skuldebrevsbeloppet är
bestämt netto efter schablonskatt om 28 %.
BKAB kompenseras av staten med årliga på förhand bestämda belopp som
motsvarar de merkostnader, i huvudsak bestående av kostnader för utebliven
samordning av drift, underhåll och administration samt av kostnader för
gemensamma anläggningar och service såsom FILTRA, verkstäder, hantering
av lågaktivt avfall, hamn, totalavsaltningsanläggning etc., som uppstår på z
grund av den singeldrift av reaktor B2 som blir resultatet av Stängningen av
reaktor Bl. Underbilaga 2 till Bilaga 1. //
53
4. Anpassning av RAB Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
4.1 Verksamheten vid Ringhals kärnkraftverk (inklusive Ringhalsfastigheten och
reaktorerna R1-R4) överläts per den 1 januari 1999 till RAB for en
köpeskilling motsvarande de överlåtna tillgångarnas planenliga restvärden i
Vattenfall. I köpeskillingen ingick ett belopp svarande mot
skuldebrevsbeloppet (punkt 3.6).
4.2 På Tillträdesdagen tillser Vattenfall och Sydkraft att RAB:s och BKAB:s
externa räntebärande skulder per 1999-12-31 förhåller sig till varandra som
74,2 förhåller sig till 25,8. Såväl RAB:s som BKAB:s räntebärande skulder
skall vara marknadsmässiga så att bolagen har jämförbara kapitalkostnader.
BKAB.s räntebärande skulder per 1999-12-31 är bestämmande innebärande
att RAB anpassar storleken på sina skulder till storleken på BKAB:s skulder.
Om anpassningen av RAB innebär att dess skulder skall minska skall RAB:s
egna kapital öka i motsvarande mån. Det angivna förhållandet mellan
räntebärande skulder skall föreligga efter det att RAB:s räntebärande skulder
reducerats med skuldebrevsbeloppet (punkt 3.6). RAB:s skuld till BKAB för
förvärv av det enkla skuldebrevet skall inte beaktas vid jämförelsen eftersom
den är koncemintem. Genom anpassningen uppnås den situationen att
BKAB:s räntebärande skulder per 1999-12-31 motsvarar 25,8% av RAB-
koncemens sammantagna räntebärande skulder och att RAB:s räntebärande
skulder motsvarar 74,2 % av RAB-koncemens sammantagna räntebärande
skulder.
4.3 Avtal träffas mellan staten och Vattenfall, Bilaga 2, om formerna och
tidpunkterna för betalning av de föreskrivna räntebärande förpliktelserna till
Vattenfall (punkt 4.1) som skall motsvara skuldebrevsbeloppet (punkt 3.6).
Avtalet innebär i praktiken att Vattenfall - efter det att skuldebrevet (punkt
3.6) överlåtits från BKAB till RAB - ensamt kan tillgodogöra sig hela värdet
av skuldebrevet som vederlag för den ägarandel i RAB som Vattenfall
avhänder sig till SVKAB.
54
5. Samgående BKAB/RAB Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
5.1 Sedan Sydkraft respektive Vattenfall genomfort anpassningar enligt
punkterna 3 och 4 överlåter SVKAB på Tillträdesdagen aktierna i BKAB till
RAB såsom apportegendom enligt ett mellan Sydkraft/SVKAB och
Vattenfall/RAB träffat apportavtal. BKAB blir därmed ett helägt dotterbolag
till RAB.
5.2 Efter genomförd apportemission äger Vattenfall och SVKAB aktier i RAB
motsvarande 74,2 respektive 25,8 procent av kapitalet och rösterna.
5.3 Staten, Sydkraft och Vattenfall har genomfort en teknisk utvärdering av
reaktorerna B1-B2 och R1-R4, som redovisats i en rapport daterad juni 1998.
Uppgifterna i teknikrapporten om reaktorerna B1-B2 och R1-R4 är i första
hand lämnade av Sydkraft respektive Vattenfall. Om det skulle framkomma
att de verkliga förhållandena avviker från teknikrapporten skall detta inte
påverka genomförandet av Ramavtalet och skall inte berättiga part till någon
form av kompensation eller justering i aktiefördelningen annat än om part av
vårdslöshet eller uppsåtligen lämnat felaktiga uppgifter eller undanhållit
uppgifter i teknikrapporten.
5.4 Skillnader i normalproduktionskostnader (inklusive kapitalkostnader) per
kWh mellan reaktorerna B1-B2 å ena sidan och reaktorerna R1-R4 å andra
sidan elimineras genom att SVKAB till RAB, utan tidsbegränsning, betalar
113 Mkr per år utöver självkostnad (exklusive avgifter enligt
finansieringslagen enligt punkt 6.2) för den kraft som levereras (punkt 6.1)
och genom att Vattenfall betalar motsvarande belopp mindre än självkostnad.
Vid Stängning av någon eller några av reaktorerna R1 - R4 av något annat
skäl än ett politiskt beslut om förtida Stängning minskar beloppen med den
andel som den eller de stängda reaktorerna R1-R4 representerar av den totala
nettoeffekten i Ringhals kärnkraftverk vid tidpunkten för Stängningen. 6 J
55
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
5.5 Sydkraft/SVKAB och Vattenfall/RAB skall anmäla RAB:s förvärv av BKAB
till Konkurrensverket enligt 37 § konkurrenslagen.
6.1 Genom sina aktieinnehav i RAB äger Vattenfall och SVKAB enligt driftavtal
och uttagsavtal rätt att till självkostnadspris, justerat enligt punkterna 5.4 och
6.2, erhålla kraftleveranser under reaktorernas faktiska driftstid pro rata till
aktieinnehavet.
6.2 SVKAB skall ensamt ansvara för och bekosta avgifter och fondering enligt
fmansieringslagen för reaktorerna B1-B2. RAB skall i sin egenskap av
innehavare av reaktorerna R1-R4 tillse att avgifter och fondering enligt
finansieringslagen sker för reaktorerna R1-R4. Vattenfall skall dock ensamt
bära samtliga kostnader avseende reaktorerna R1-R4 som följer av
finansieringslagen. Även övriga skyldigheter och rättigheter, som enligt
finansieringslagen belastar respektive tillkommer reaktorinnehavare skall
hänföras till SVKAB vad gäller reaktorerna Bl - B2 och till Vattenfall vad
gäller reaktorerna R1-R4.
6.3
Vattenfall skall vara ekonomiskt ansvarigt för avveckling och rivning av
reaktorerna R1-R4 och SVKAB skall ansvara för avveckling och rivning av
reaktorerna B1-B2.1 Vattenfalls respektive SVKAB:s ansvar ingår att under
avveckling och rivning hålla reaktorerna försäkrade enligt
atomansvarighetslagen. Vattenfall skall i ekonomiskt hänseende - parterna
emellan - vara att anse som innehavare enligt kämtekniklagen och
atomansvarighetslagen avseende reaktorerna R1-R4 vid avveckling och
rivning av desamma. Ansvar enligt atomansvarighetslagen skall vad gäller
reaktorerna R1-R4 åvila RAB och vad gäller reaktor B2 - partema emellan -
åvila BKAB så länge reaktor B2 inte är Stängd.
Konsortialavtal och därmed sammanhängande avtal mellan SVKAB och
Vattenfall avseende RAB-koncemen har träffats.
56
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
6.5
7.
7.1
6.5
7.
7.1
7.2
7.3
7.2
7.3
Genom sina aktieinnehav i RAB är Vattenfall och SVKAB skyldiga att, betala
RAB:s kostnader pro rata till aktieinnehavet, justerat enligt punkterna 5.4 och
6.2.
Parterna är överens om att Vattenfall, Sydkraft, SVKAB, RAB och BKAB
inte skall åsamkas större skattekostnader än vad bolagen skulle ha haft om
transaktionerna enligt Avtalen inte hade genomforts. Parterna är också
överens om att angivna bolag inte skall åtnjuta en lägre skattekostnad på
grund av transaktionerna enligt Avtalen. Staten skall enligt dessa riktlinjer, i
enlighet med bestämmelserna nedan, kompensera angivna bolag för ökade
och tidigarelagda skattekostnader.
Ett genomforande av de transaktioner som omnämns i eller är en följd av
Avtalen, inklusive transaktioner enligt punkt 8, kan medföra att Vattenfall,
Sydkraft, SVKAB, RAB eller BKAB åsamkas ökade eller tidigarelagda
skattekostnader. Parterna har gemensamt identifierat de potentiella
skattekostnader som framgår av Bilaga 3.
Om Vattenfall, Sydkraft, SVKAB, RAB eller BKAB åsamkas ökade eller
tidigarelagda skattekostnader enligt Bilaga 3 skall staten kompensera
respektive bolag därför. Om Vattenfall, Sydkraft, SVKAB, RAB eller BKAB
åsamkas andra ökade eller tidigarelagda skattekostnader, om det inte är
möjligt och rimligt for bolag att undvika, minska eller senarelägga dessa
kostnader och om de ökade eller tidigarelagda kostnaderna inte rimligtvis
kunnat förutses av någon av parterna i Ramavtalet skall staten kompensera
respektive bolag därför.
Såvida inte staten meddelar annorledes far krav på ersättning enligt punkt 7.3
framställas sedan alla möjligheter till dispenser uttömts och sedan skatt
57
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
fastställts i högsta instans. Krav skall framställas skriftligen och inom tre
månader räknat från den första tidpunkten då krav får framställas.
8.1 Om och när reaktor B2 Stängs till följd av ett politiskt beslut har SVKAB rätt
enligt särskilt optionsavtal, Bilaga 4, att erhålla en ökad ägarandel i RAB.
8.2 SVKAB har förbundit sig, Bilaga 5, att till och med utgången av 2010 utan
dröjsmål utöva den rätt som SVKAB erhållit enligt punkt 8.1.
8.3 Om SVKAB utövar sin optionsrätt enligt punkt 8.1 kommer en Stängning av
reaktor B2 att ekonomiskt helt och hållet drabba Vattenfall. Vattenfall skall
som ersättning för inlösta aktier i RAB erhålla ett belopp som motsvarar
värdet dels av Vattenfalls minskade ägarandel i RAB (varvid BKAB skall
anses sakna värde), dels av Vattenfalls indirekt minskade andel (74,2 %) av
produktionskapaciteten i reaktor B2. BKAB skall i detta fall inte erhålla
någon ersättning via SVKAB.
8.4 Om SVKAB inte utövar sin optionsrätt enligt punkt 8.1 skall BKAB via
SVKAB erhålla ersättning med ett belopp som motsvarar värdet av den
minskade produktionskapaciteten i reaktor B2.
8.5 Ersättningen till Vattenfall enligt punkt 8.3 och ersättningen till BKAB via
SVKAB enligt punkt 8.4 skall bestämmas enligt vissa grundläggande
värderingsprinciper, Bilaga 6.
8.6 Partema har träffat avtal, Bilaga 7. om att en sådan framtida Stängning av
reaktor B2, som sker som en konsekvens av Stängningen av reaktor Bl, skall
jämställas med en Stängning av reaktor B2 till följd av ett politiskt beslut.
Vid en sådan Stängning av reaktor B2 skall bestämmelserna i punkterna 8.1-
8.5 och 9.1 äga motsvarande tillämpning.
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
8.7 Parterna har inte i något av Avtalen tagit ställning till vad som skall gälla om
någon eller några av reaktorerna R1-R4 stängs på grund av politiskt beslut.
9.1 BKAB har via SVKAB rätt till ersättning från staten för avställnings- och
servicedrift av reaktor Bl fr.o.m. Avräkningsdagen t.o.m. 2015-07-01 i
enlighet med Underbilaga 3 till Bilaga 1. Om och när reaktor B2 Stängs till
följd av ett politiskt beslut skall SVKAB ha rätt till ersättning från staten för
avställnings- och servicedrift av reaktor B2 t.o.m. 2017-07-01 med belopp
som bestäms enligt samma beräkningsmetodik som den som legat till grund
för nyssnämnd bilaga. Härvid skall särskilt beaktas att kostnaderna blir lägre
p g a samordning med avställnings- och servicedriften av reaktor Bl.
9.2 Om staten, efter det att reaktor B2 Stängts, kan visa att det är praktiskt
möjligt och även i övrigt rimligt att påbörja avveckling och rivning av
reaktorerna B1-B2 kan staten fullgöra sina kvarstående förpliktelser enligt
punkt 9.1 genom att till SVKAB utge det belopp som kompenserar SVKAB
för utebliven värdetillväxt på fonderade medel fram till och med 2015-07-01
respektive fram till och med 2017-07-01. Staten kan inte fullgöra sina
kvarstående förpliktelser på angivet sätt om SVKAB kan visa att kostnaderna
för att omedelbart påböija avveckling och rivning blir högre än om
awecklingen/rivningen påbörjas först efter 2015-07-01 respektive 2017-07-
01 såvida inte staten ersätter SVKAB för kostnadsökningarna.
9.3 Kan staten och SVKAB inte komma överens om storleken på den uteblivna
värdetillväxten skall denna fråga slutligt och i skiljedoms form avgöras av
styrelsen för Kämavfallsfonden.
10.
Av staten till BKAB utgiven ersättning för merkostnader på grund av
singeldrift av reaktor B2 (punkt 3.7) och till BKAB via SVKAB utgiven
59
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
ersättning på grund av avställnings- och servicedrift av reaktor Bl (punkt 9)
samt SVKAB:s kompensation for skillnader i normalproduktionskostnader
(punkt 5.4) skall betalas månadsvis i efterskott. Beloppen skall omräknas med
hänsyn till det vid betalningstillfallet senaste offentliggjorda nettoprisindex i
förhållande till nettoprisindex per Avräkningsdagen eller, om sådant saknas,
per den dag som ligger närmast Avräkningsdagen.
11. Sekretess
11.1 Var och en av parterna förbinder sig att inte avslöja konfidentiell information
som part erhållit från annan part i samband med förhandling om och ingående
av Avtalen. Part skall tillse att dess anställda, styrelseledamöter och
uppdragstagare iakttar detta sekretessåtagande.
11.2 Med konfidentiell information förstås alla uppgifter av ekonomisk, juridisk,
teknisk, kommersiell eller annan art, med undantag för (i) information som är
eller blir allmänt känd, (ii) information som part kände till före det detta
åtagande gjordes, (iii) information som part mottagit från tredje man under
förutsättning att information erhållits utan samband med brott mot detta
åtagande, (iv) information som part är skyldig att lämna ut enligt lag,
inregistreringskontrakt eller noteringsavtal samt (v) information till parts
finansiärer och ratinginstitut.
11.3 Parterna är införstådda med att innehållet i Ramavtalet måste offentliggöras
efter det att Ramavtalet undertecknats och att det därför inte är möjligt att
sekretessbelägga någon del av Ramavtalet.
11.4
Vad ovan angivits i punkterna 11.1-11.2 gäller för Sydkraft och Vattenfall
från Avtalsdagen även om Tillträdesdagen inte inträffar. Av regeringen
förordnad förhandlare och dennes medarbetare skall iaktta samma
sekretessåtagande.
60
12. Meddelanden
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
12.1 Meddelanden mellan parterna avseende Avtalen skall överlämnas genom bud,
rekommenderat brev eller telefax till följande adresser eller telefaxnummer:
|
Staten: |
N äringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Fax: 08-21 57 99 |
|
Sydkraft: |
Sydkraft AB Attn: Khennet Tallinger Carl Gustafs väg 1 205 09 MALMÖ Fax: 040-25 52 12 |
|
Vattenfall: |
Vattenfall AB Attn: Mats Fagerlund Jämtlandsgatan 99 162 87 STOCKHOLM Fax: 08-17 85 06 |
12.2 Meddelande skall anses ha kommit mottagaren tillhanda:
(i) Om avlämnat med bud: vid överlämnandet.
(ii) Om avsänt med rekommenderat brev: tre dagar efter avlämnande för
postbefordran.
(iii) Om avsänt med telefax: vid registrerat mottagande enligt erhållet kvitto.
12.3
Var och en av parterna äger rätt att anvisa annan mottagare, adress eller
telefaxnummer genom meddelande enligt punkt 12.1.
61
13.
Återkallelse av rättsprocesser
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
13.1 Sydkraft och Sydkrafts dotterbolag skall återkalla sin talan i samtliga
rättsprocesser avseende en förtida Stängning av reaktor Bl (såsom talan i
Högsta Domstolen och klagomålet till EG-kommissionen) senast då samtliga
de i punkt 14 (i) - (vii) angivna villkoren uppfyllts. Sydkraft skall inom
samma tid underrätta EG-kommissionen om att en uppgörelse enligt Avtalen
träffats och att Sydkraft inte har något intresse av att EG-kommissionen
fortsätter sin utredning. Det åligger Sydkraft att så snart Avtalen, exklusive
det enkla skuldebrevet enligt punkt 3.6, undertecknats ansöka om och verka
for att nämnda processer vilandeforklaras i avvaktan på att angivna villkor är
uppfyllda.
13.2 Sydkraft skall inte självt inleda och Sydkraft skall tillse att dess helägda
dotterbolag inte inleder några rättsprocesser avseende en förtida Stängning av
reaktorerna B1-B2. Sydkraft skall vidare verka for att dess aktieägare inte
inleder några rättsprocesser avseende förtida Stängning av reaktorerna Bl-B2.
14.1 Avtalen förutsätter for sin giltighet
(i) att Sydkrafts styrelse och bolagsstämma godkänner de Avtal i vilka
Sydkraft, BKAB och/eller SVKAB är part;
(ii) att Vattenfalls styrelse godkänner de Avtal i vilka Vattenfall och/eller
RAB är part;
(iii) att dispens från koncembidragsvillkoren med stöd av 2 § 3 mom femte
stycket lagen om statlig inkomstskatt meddelas;
(iv)
att regeringen, efter det att villkoren enligt (i) och (ii) uppfyllts,
godkänner de Avtal i vilka staten är part;
62
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
(vi) att Malmö tingsrätt godkänner de Avtal som tingsrätten skall pröva
enligt avvecklingslagen;
(v) (a) att mer än 30 dagar förflutit efter det att en fullständig
anmälan skett av RAB:s förvärv av BKAB enligt 37 §
konkurrenslagen utan att Konkurrensverket beslutat om en
särskild undersökning eller
(b) att Konkurrensverket före utgången av nämnda 30-
dagarsperiod beslutat att inte vidta en särskild undersökning
eller
(c) att det förflutit tre månader sedan Konkurrensverket beslutat
att vidta en särskild undersökning utan att ha väckt talan
enligt 39 § konkurrenslagen;
(vii) att ansökan om samtliga de tillstånd enligt kämtekniklagen som Avtalen
kräver har lämnats in till berörda myndigheter;
(viii) att Sydkrafts talan i Högsta Domstolen och klagomål i EG-
kommissionen i anledning av en förtida Stängning av reaktor Bl
återkallats samt att Högsta Domstolen avskrivit det mål som är
anhängiggjort där.
14.2 Omgående och senast inom 5 dagar efter det att samtliga villkor enligt ovan är
uppfyllda skall partema skriftligen bekräfta detta förhållande. Omgående och
senast inom 5 dagar efter kännedom därom skall partema skriftligen
informera varandra om att något villkor inte kommer att uppfyllas.
14.3
Inom 30 dagar efter Bekräftelsedagen skall parternas mellanhavanden
regleras i enlighet med Avtalen som om dessa varit i kraft sedan
Avräkningsdagen.
63
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
14.4 Om något av nämnda villkor inte uppfyllts senast den 30 juni 2000 har var
och en av parterna rätt att utan påföljd frånträda Ramavtalet, till följd varav
Avtalen skall sakna verkan utom såvitt avser punkterna 11 och 15.
14.5 Parterna är överens om att det ligger ett stort värde i att Avtalen kan träda
ikraft så snart som möjligt efter det att Avtalen undertecknats. Parterna skall
därför anstränga sig särskilt för att inhämtandet av erforderliga
godkännanden, tillstånd m.m. enligt punkt 14.1 inte onödigtvis försenas.
14.6 Parterna skall medverka till och acceptera de rimliga justeringar av Avtalens
innehåll som krävs för att villkoren enligt ovan skall uppfyllas. Vad här
angivits gäller inte sådana krav som uppställs av part.
15.1 Tvist i anledning av detta Ramavtal eller övriga Avtal, med undantag för de
Avtal som innehåller särskild bestämmelse om tvistlösning, eller tvist i
anledning av något rättsförhållande härrörande ur samma avtal skall slutligt
avgöras genom skiljedom enligt reglerna för Stockholms Handelskammares
Skiljedomsinstitut. Skiljenämnden skall bestå av tre ledamöter, vilka samtliga
skall utses av skiljedomsinstitutet. Ordföranden skall äga domarkompetens.
Förfarandet skall äga rum i Stockholm.
15.2 Om det vid tidpunkten för ett skiljeförfarandes påkallande redan är
anhängiggjort ett förfarande enligt denna bestämmelse, skall den skiljenämnd
som utsetts i det först påkallade förfarandet även pröva den andra tvisten,
under förutsättning att partema är desamma i de bägge tvisterna. I annat fall
skall en ny skiljenämnd utses för den andra tvisten.
15.3
Fordran som eljest inte hade omfattats av denna skiljeklausul skall, om den
åberopas till kvittning, prövas i den utsträckning kvittningspåståendet så \
64
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
föranleder. Svaranden skall dessutom äga rätt att väcka genkäromål angående
fråga som eljest inte hade omfattats av denna skiljeklausul.
15.4 Vad ovan angivits i punkterna 15.1 -15.3 gäller även om Tillträdesdag inte
inträffar.
Detta avtal har upprättats i tre likalydande exemplar, varav parterna tagit varsitt.
Stockholm den 30 november 1999
förhandlare
65
3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 63
Bilaga 1 Prop. 1999/2000:63
till Ramavtalet, punkterna bilaga 1
3.6 (2 nedan), 3.7 (3 nedan)
och 9 (4 nedan)
Mellan staten, SVKAB och BKAB har denna dag träffats följande
AVTAL
1.1 Mellan staten, Sydkraft och Vattenfall har denna dag träffats ett Ramavtal med
anledning av stängningen av Barsebäcks kärnkraftverks reaktor Bl den 30
november 1999. Av Ramavtalets punkterna 3.6, 3.7 respektive 9 följer att BKAB
skall kompenseras för (i) uteblivna framtida kassaflöden (3.6), (ii) merkostnader
vid singeldrift av reaktor B2 på grund av en förtida stängning av reaktor Bl (3.7)
och (iii) avställnings- och servicedrift av reaktor Bl (9).
1.2 Termer som definierats i Ramavtalet skall ha samma innebörd i detta avtal.
Staten skall enligt avtal mellan staten och Vattenfall till BKAB betala
tvåmiljardersexhundratrettioniomiljoner (2.639.000.000) kronor på de villkor som
anges i skuldebrev, Underbilaga 1. som kompensation för förlusten av framtida
kassaflöden till följd av att reaktor Bl Stängs den 30 november 1999.
Staten skall till BKAB betala ersättning för de merkostnader som BKAB åsamkas
vid drift av reaktor B2 till följd av att produktionen av kraft vid reaktor Bl upphör
i förtid. Ersättningen utgår tom den 30 juni 2017 med på förhand bestämda
belopp per år i enlighet med Underbilaga 2, dock längst till den dag då reaktor B2
Stängs.
66
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
BKAB skall via SVKAB ha rätt till ersättning från staten för avställnings- och
servicedrift av reaktor Bl fr.o.m. Avräkningsdagen t.o.m. den 30 juni 2015 i
enlighet med Underbilaga 3. Om och när reaktor B2 Stängs till följd av ett
politiskt beslut skall SVKAB ha rätt till ersättning från staten för avställnings- och
servicedrift av reaktor B2 t.o.m.den 30 juni 2017 med belopp som bestäms enligt
samma beräkningsmetodik som den som legat till grund för nyssnämnd bilaga.
Härvid skall särskilt beaktas att kostnaderna blir lägre p g a samordning med
avställnings- och servicedriften av reaktor Bl.
Stockholm den 30 november 1999
STATEN
BARSEBÄCK KRAFT AB
SYDSVENSKA
VÄRMEKRAFT-
Kaj Jans rys
av regeringen förordnad
förhandlingsman
Godkännes:
Staffan Nordin/Mats Fagerlund
enligt fullmakt
67
Underbilaga 1 prOp. 1999/2000:63
till Bilaga 1 till Ramavtalet, Bilaga 1
punkt 3.6
Till Barsebäck Kraft AB ("BKAB") betalar staten ett belopp om
tvåmiljardersexhundratrettioniomiljoner (2.639.000.000) kronor. Beloppet löper med
ränta och skall amorteras enligt följande:
Kapitalbeloppet skall amorteras med 660.000.000 kronor under vart och ett av åren
2000-2002 och med 659.000.000 kronor under år 2003 ("Delbelopp"). Delbeloppet för
ett visst år (jämte upplupen ränta per betalningsdagen) förfaller till betalning samma dag
som utdelning från Vattenfall AB utbetalas. Om Vattenfall AB:s bolagsstämma ett visst
år skulle fatta beslut om att inte betala utdelning, förfaller det Delbelopp som skall
amorteras under det året 30 dagar efter ett sådant beslut.
Utestående kapitalbelopp löper med en årlig ränta fr.o.m. den 1 december 1999
motsvarande den genomsnittliga noterade räntan för svenska statens obligationslån 1033
den 1 december 1999.
Stockholm den
STATEN
68
Underbilaga 2 Prop. 1999/2000:63
till Bilaga 1 till Ramavtalet, Bilaga 1
punkt 3.7
|
År 1999 |
12 miljoner kronor |
|
År 2000 |
170 miljoner kronor |
|
År 2001 |
208 miljoner kronor |
|
År 2002 |
208 miljoner kronor |
|
År 2003 |
208 miljoner kronor |
|
År 2004 |
207 miljoner kronor |
|
År 2005 |
216 miljoner kronor |
|
År 2006 |
214 miljoner kronor |
|
År 2007 |
180 miljoner kronor |
|
År 2008 |
178 miljoner kronor |
|
År 2009 |
178 miljoner kronor |
|
År 2010 |
178 miljoner kronor |
|
År 2011 |
179 miljoner kronor |
|
År 2012 |
180 miljoner kronor |
|
År 2013 |
181 miljoner kronor |
|
År 2014 |
182 miljoner kronor |
|
År 2015 |
174 miljoner kronor |
|
År 2016 |
166 miljoner kronor |
|
År 2017 |
83 miljoner kronor |
Ovanstående belopp, med undantag för åren 1999 och 2017, avser kalenderår. Inga
belopp utgår för tid efter den 30 juni 2017.
69
4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 63
Underbilaga 3 Prop. 1999/2000:63
till Bilaga 1 till Ramavtalet, Bilaga 1
punkt 9.1
MERKOSTNADER FÖR AVSTÄLLNINGS- OCH SERVICEDRIFT AV
|
1999 |
20 miljoner kronor |
|
2000 |
228 miljoner kronor |
|
2001 |
129 miljoner kronor |
|
2002 |
128 miljoner kronor |
|
2003 |
117 miljoner kronor |
|
2004 |
82 miljoner kronor |
|
2005 |
81 miljoner kronor |
|
2006 |
81 miljoner kronor |
|
2007 |
80 miljoner kronor |
|
2008 |
79 miljoner kronor |
|
2009 |
79 miljoner kronor |
|
2010 |
78 miljoner kronor |
|
2011 |
77 miljoner kronor |
|
2012 |
77 miljoner kronor |
|
2013 |
73 miljoner kronor |
|
2014 |
73 miljoner kronor |
|
2015 |
36 miljoner kronor |
I ovanstående belopp är fastighetsskatt avseende reaktor Bl om 7,5 Mkr årligen
inräknat. Om fastighetsskatten förändras skall motsvarande justering ske. Ovanstående
belopp, med undantag för åren 1999 och 2015, avser kalenderår. Inget belopp utgår för
tid efter den 30 juni 2015.
Bilaga 2
till Ramavtalet,
punkt 4.3
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
Mellan staten och Vattenfall har denna dag träffats följande
AVTAL
1.1 Mellan staten, Vattenfall och Sydkraft har denna dag träffats ett Ramavtal som
bl a innebär att det av Sydkraft helägda dotterbolaget SVKAB erhåller en
ägarandel i RAB. I Ramavtalet har parterna förutsatt att en del av det vederlag
som Vattenfall erhåller för den till SVKAB sålunda överlåtna ägarandelen skall
bestå i att Vattenfall förvärvar det skuldebrev som staten utfärdat till förmån för
BKAB i anledning av att produktionen av kraft vid Barsebäcks kärnkraftverks
reaktor Bl upphör i förtid. I detta avtal regleras formerna för statens betalningar
till Vattenfall enligt nyss nämnda skuldebrev.
1.2 Termer som definierats i Ramavtalet skall ha samma innebörd i detta avtal.
Av villkoren i skuldebrevet framgår att beloppet 2.639.000.000 kronor skall
amorteras med 660.000.000 under vart och ett av åren 2000-2002 och med
659.000.000 kronor under år 2003 ("Delbelopp"). Delbelopp jämte upplupen ränta
per betalningsdagen skall i första hand avräknas mot den utdelning som Vattenfall
utbetalar till staten. Den del av utdelningen som beslutas vid ordinarie
r
bolagsstämman år 2000 och som svarar mot Delbelopp skall dock inte utbetalas
förrän tidigast 10 dagar efter Tillträdesdagen. I den mån utdelningen inte räcker
till för att täcka Delbelopp och upplupen ränta skall staten betala mellanskillnaden
till Vattenfall senast 30 dagar efter det att staten erhöll utdelningen från Vattenfall.
Av villkoren i skuldebrevet följer vidare att om Vattenfalls bolagsstämma ett visst
71
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
år skulle fatta beslut om att inte betala utdelning, forfaller det Delbelopp som skall
amorteras under det året 30 dagar efter ett sådant beslut.
Stockholm den 30 november 1999
STATEN
forhandlingsman
VATTENFALL AB (publ)
Staffan Nordin/Mats Fagerlund
enligt fullmakt
72
Bilaga 3 Prop. 1999/2000:63
till Ramavtalet, punkt 7.2 Bilaga 1
• Ersättningar till BKAB enligt punkt 3.6 eller punkt 8 torde utgöra skattepliktig
intäkt hos BKAB till den del ersättningen överstiger skattemässigt restvärde.
Skattekostnader hos Vattenfall AB kan uppstå om aktier i RAB löses in för ett
högre belopp än det skattemässiga anskaffningsvärdet.
• SVKAB:s förvärv av Barsebäckfastighetema är stämpelskattepliktig. När
SVKAB upplåter nyttjanderätten till BKAB kan en skattepliktig inkomst
uppkomma, om värdet av ersättningen överstiger det skattemässiga restvärde för
fastigheterna som SVKAB får göra avdrag för.
• Överlåtelsen av reaktorfastighetema från BKAB till SVKAB kan anses ha skett i
utbyte mot en tidsobegränsad alternativt tidsbegränsad nyttjanderätt. Beskattning
skall då ske hos BKAB som om fastigheterna avyttrats för ett pris som motsvarar
marknadsvärdet av nyttjanderätten.
• Om den nyttjanderätt som BKAB förvärvar från SVKAB inte berättigar till fullt
värdeminskningsavdrag uppkommer en tidigareläggning av skattekostnader.
• SVKAB :s överlåtelse av aktierna i BKAB i utbyte mot nyemitterade aktier i
RAB torde resultera i en skattepliktig reavinst för SVKAB. Aktiebytet omfattas
av andelsbyteslagen, som ger möjlighet att uppskjuta reavinstskatt.
• SVKAB och Vattenfall skall ansöka om dispens från koncembidragsvillkoren
fr.o.m. år 2000 med stöd av 2 § 3 mom. femte stycket lagen om statlig
inkomstskatt. Dispensansökan omfattar även BKAB och RAB.
73
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
• Kompensation för skatt erläggs med belopp som gör att den
kompensationsberättigade erhåller samma påverkan på eget kapital som om
stängningsbeslut ej fattats.
• Mervärdesskattekonsekvensema är svårbedömbara och går inte helt att förutsätta.
En överlåtelse av Barsebäckfastighetema från BKAB till SVKAB kan dock
komma att föranleda utgående skatt på försäljningspriset på inventarier och en
skyldighet att återbetala avdragen ingående mervärdesskatt på om-, till- och
nybyggnation. Vidare kan de aktuella ersättningarna komma att beläggas med
mervärdesskatt. Om detta gäller för samtliga, någon eller ingen av dem kan inte
här fastställas.
• Vissa transaktioner enligt Avtalen kan föranleda uttagsbeskattning
• Om belopp som Sydkraft betalar mer än självkostnaden i RAB skulle diskonteras
till nuvärde vid inkomstberäkningen hos Vattenfall AB innebär detta en
tidigareläggning av skattekostnader.
74
Bilaga 4
till Ramavtalet,
punkt 8.1
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
Mellan staten och Vattenfall har träffats avtal i anledning av att den av Sydkraft genom
BKAB ägda reaktorn Bl Stängts. Vattenfall har tillhandahållit Sydkraft ersättningskraft
i form av att det av Sydkraft helägda bolaget SVKAB erhållit ägarandel i RAB, vilket
bolag äger reaktorerna R1-R4. Vattenfall har erhållit marknadsmässig ersättning for
ägarandelen i RAB. En ytterligare del av överenskommelsen mellan staten och Sydkraft
består i att Sydkraft genom SVKAB skall erhålla ersättningskraft i form av ökad
ägarandel i RAB om ett politiskt beslut fattas om att Stänga även reaktor B2 eller om
reaktor B2 Stängs till följd av Stängningen av reaktor Bl. Staten och Vattenfall har mot
denna bakgrund träffat följande
1. Vattenfall förbinder sig att vid anfordran, efter det att ett politiskt betingat beslut
fattats om att Stänga reaktor B2, acceptera att av Vattenfall ägda aktier i RAB
inlöses vid nedsättning av aktiekapitalet i RAB.
2. Anfordran om inlösen skall göras skriftligen senast trettio (30) dagar från den dag
då reaktor B2 Stängts och far ske fram till och med halvårsskiftet år 2017.
Anfordran får vid var tid ske med högst det antal aktier som följer av till detta
avtal fogad tabell, Underbilaga 1. Vid anfordran om inlösen mellan i tabellen
angivna tidpunkter skall antalet aktier som optionen avser bestämmas genom
intrapolering.
3. Vid inlösen av aktier i RAB med stöd av denna option skall det belopp som åter-
betalas till Vattenfall per inlöst aktie bestämmas med utgångspunkt i aktiens andel
av RABs värde bestämt enligt de principer som framgår av träffat avtal,
Underbilaga 2. Om denna option utnyttjas och om SVKAB därigenom erhåller en
ökad ägarandel i RAB skall ersättning utgå till Vattenfall enligt punkt 8.3 i
Ramavtalet.
75
4. Denna option skall överlåtas till SVKAB.
5. Vattenfall förbinder sig att på bolagsstämma i RAB föreslå och biträda det beslut
om nedsättning av aktiekapitalet som krävs för att SVKAB :s ägarandel skall
kunna öka i enlighet med denna option.
6. Termer som definierats i Ramavtalet mellan staten, Sydkraft och Vattenfall av
denna dag skall ha samma innebörd i detta optionsavtal.
Stockholm den 30 november 1999
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
STATEN
|
( | |
|
Kaj Jan^Åi av regerinj |
’Jn förordnad |
förhandlingsman
VATTENFALL AB (publ)
enligt fullmakt
Optionsrätten överlåts till SVKAB:
STATEN
76
Underbilaga 1
till Bilaga 4 till
Ramavtalet
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
SVKABs totala ägarandel i RAB
efter utnyttjande enligt
Optionsavtal av den 30 november 1999
|
Total ägarandel | |
|
2000 |
29,8 % |
|
2001 |
29,7 % |
|
2002 |
29,7 % |
|
2003 |
29,7 % |
|
2004 |
29,6 % |
|
2005 |
29,6 % |
|
2006 |
29,5 % |
|
2007 |
29,5 % |
|
2008 |
29,4 % |
|
2009 |
29,4 % |
|
2010 |
29,3 % |
|
2011 |
29,2 % |
|
2012 |
29,1 % |
|
2013 |
28,9 % |
|
2014 |
28,6 % |
|
2015 |
28,3 % |
|
2016 |
27,7 % |
|
2017 |
26,5 % |
Samtliga år avser ägarandel per den 1 januari aktuellt år. Proportionering av andelen
skall ske med hänsyn till när under ett visst år optionen avropas.
Underbilaga 2 Prop. 1999/2000:63
till Bilaga 4 till Ramavtalet, Bilaga 1
punkt 8.5
Mellan staten, Vattenfall och Sydkraft har denna dag träffats följande
1. Vid ett eventuellt politiskt beslut om förtida Stängning av reaktor B2 skall -
med beaktande av de bedömningar som gjordes vid värderingen år 1999 - vid
värderingen samma värderingsmetod användas, som den som använts för
fastställande av värdet av Ringhalsanläggningen och de därtill hörande
reaktorerna R1-R4 i samband med Stängningen av reaktor Bl. Detta innebär
att en real kassaflödesvärdering efter schablonskatt skall tillämpas med
beaktande av följande huvudfaktorer:
kalkylränta
elprisprognos
lastfaktor
produktionskostnader
investeringskostnader, samt därutöver
återstående livslängd.
2. Beträffande kalkylränta efter schablonskatt skall denna bestå av en långfristig
riskfri realränta (svenska statens realränteobligation, lån 3001, eller
motsvarande) samt därtill ett tillägg om 2,5 procentenheter.
3. a) Om Stängningen av reaktor B2 skulle ske genom politiskt beslut eller genom
överenskommelse före den 30 juni 2003 skall vid värderingen tillämpas
samma elprisprognos som överenskommits och tillämpats vid värderingen av
Ringhalsanläggningen i samband med Stängningen av reaktor Bl:
\\LLSTH\DATA\KLIENT\Näringsdepartementet-463246\FÖRHANDL.004\AVTAL\Ramavtal\Värderingsprinciper-
avt991126.doc
78
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012 och därefter
17,0 öre/kWh
17.5 öre/kWh
18,0 öre/kWh
18.5 öre/kWh
21,0 öre/kWh
23,0 öre/kWh
24,0 öre/kWh
25,0 öre/kWh
25,0 öre/kWh
25,0 öre/kWh
25,0 öre/kWh
25,0 öre/kWh
26,0 öre/kWh
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
b) Om Stängningen av reaktor B2 skulle ske genom politiskt beslut eller genom
överenskommelse efter den 30 juni 2003 skall elprisprognosen enligt punkten
3a) tillämpas, såvida inte någon av partema (staten eller Vattenfall fram till
och med utgången av 2010 och staten eller Vattenfall, om optionsrätten
utövas, eller staten, Vattenfall eller Sydkraft, om optionsrätten inte utövas,
från och med ingången av 2011) kan visa en bestående och väsentlig
forändring av elpriset. I så fall skall partema överenskomma om en rimlig
justering av elprisprognosen varvid också skall tas hänsyn till att en
Stängning av reaktor B2 kan ske vid en tidpunkt då Vattenfall eller,
eventuellt, Vattenfall och Sydkraft gemensamt, på grund av då gällande
elpriser, inte frivilligt skulle ha valt att försälja elproduktionskapacitet.
4. Övriga ovan under punkten 1 nämnda faktorer skall överenskommas mellan
partema efter en statusgenomgång som genomförs på motsvarande sätt som
skett beträffande Barsebäck och Ringhals i samband med Stängningen av
reaktor Bl.
79
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
5. Vid värderingen skall också tas hänsyn till det långsiktiga värde som tillgång
till elproduktionskapacitet kan anses ha på marknaden.
6. Termer som definierats i Ramavtalet mellan staten, Sydkraft och Vattenfall av
denna dag skall ha samma innebörd i detta avtal.
Stockholm den 30 november 1999
STATEN
förhandlare
verkställande direktör
enligt fullmakt
80
Bilaga 5
till Ramavtalet,
punkt 8.2
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
Sydkraft har denna dag träffat ett Ramavtal med staten och Vattenfall i anledning av
en förtida Stängning av reaktor Bl. I samband med det avtalet har även träffats ett
Optionsavtal enligt vilket vi skall äga rätt att öka vår andel i RAB i händelse av en
förtida Stängning av reaktor B2 antingen på grund av politiskt beslut eller på grund
av Stängningen av reaktor Bl. I händelse av en sådan förtida Stängning före
utgången av 2010 förbinder vi oss ovillkorligen och oåterkalleligen att utan dröjsmål
utöva den optionsrätt som följer av Optionsavtalet. Termer som definierats i
Ramavtalet skall ha samma innebörd i denna utfästelse.
Stockholm den 30 november 1999
SYDSVENSKA VÄRMEKRAFT-
81
Bilaga 6
till Ramavtalet,
punkt 8.5
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
Mellan staten, Vattenfall och Sydkraft har denna dag träffats följande
1. Vid ett eventuellt politiskt beslut om förtida Stängning av reaktor B2 skall -
med beaktande av de bedömningar som gjordes vid värderingen år 1999 - vid
värderingen samma värderingsmetod användas, som den som använts för
fastställande av värdet av Ringhalsanläggningen och de därtill hörande
reaktorerna R1-R4 i samband med Stängningen av reaktor Bl. Detta innebär
att en real kassaflödesvärdering efter schablonskatt skall tillämpas med
beaktande av följande huvudfaktorer:
kalkylränta
elprisprognos
lastfaktor
produktionskostnader
investeringskostnader, samt därutöver
återstående livslängd.
2. Beträffande kalkylränta efter schablonskatt skall denna bestå av en långfristig
riskfri realränta (svenska statens realränteobligation, lån 3001, eller
motsvarande) samt därtill ett tillägg om 2,5 procentenheter.
3. a) Om Stängningen av reaktor B2 skulle ske genom politiskt beslut eller genom
överenskommelse före den 30 juni 2003 skall vid värderingen tillämpas
samma elprisprognos som överenskommits och tillämpats vid värderingen av
Ringhalsanläggningen i samband med Stängningen av reaktor Bl:
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012 och därefter
17,0 öre/kWh
17.5 öre/kWh
18,0 öre/kWh
18.5 öre/kWh
21,0 öre/kWh
23,0 öre/kWh
24,0 öre/kWh
25,0 öre/kWh
25,0 öre/kWh
25,0 öre/kWh
25,0 öre/kWh
25,0 öre/kWh
26,0 öre/kWh
b) Om Stängningen av reaktor B2 skulle ske genom politiskt beslut eller genom
överenskommelse efter den 30 juni 2003 skall elprisprognosen enligt punkten
3a) tillämpas, såvida inte någon av parterna (staten eller Vattenfall fram till
och med utgången av 2010 och staten eller Vattenfall, om optionsrätten
utövas, eller staten, Vattenfall eller Sydkraft, om optionsrätten inte utövas,
från och med ingången av 2011) kan visa en bestående och väsentlig
forändring av elpriset. I så fall skall partema överenskomma om en rimlig
justering av elprisprognosen varvid också skall tas hänsyn till att en
Stängning av reaktor B2 kan ske vid en tidpunkt då Vattenfall eller,
eventuellt, Vattenfall och Sydkraft gemensamt, på grund av då gällande
elpriser, inte frivilligt skulle ha valt att försälja elproduktionskapacitet.
4.
Övriga ovan under punkten 1 nämnda faktorer skall överenskommas mellan
partema efter en statusgenomgång som genomförs på motsvarande sätt som
skett beträffande Barsebäck och Ringhals i samband med Stängningen av
reaktor Bl.
83
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
5. Vid värderingen skall också tas hänsyn till det långsiktiga värde som tillgång
till elproduktionskapacitet kan anses ha på marknaden.
6. Termer som definierats i Ramavtalet mellan staten, Sydkraft och Vattenfall av
denna dag skall ha samma innebörd i detta avtal.
Stockholm den 30 november 1999
STATEN
förordnad
förhandlare
verkställande direktör
enligt fullmakt
84
Bilaga 7
till Ramavtalet,
punkt 8.6
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
Mellan staten och BKAB har denna dag träffats följande
AVTAL
om Stängning av reaktor B2
orsakad av Stängning av reaktor Bl
1. Om reaktor B2 Stängs i förtid (tidigare efter idriftstagandet än vad som gäller för
andra motsvarande reaktorer) därför att SKI eller SSI beslutat därom eller ställt
sådana krav att fortsatt drift av reaktor B2 inte kan motiveras och om BKAB visar
att verksamheten bestående i att driva reaktor B2 organiserats i enlighet med
“prudent utility practice” skall Stängningen av reaktor B2 anses orsakad av att
reaktor Bl Stängdes i förtid såvida inte staten visar att Stängningen av reaktor B2
haft andra orsaker, exempelvis haveri eller slitage. Vid bedömningen av vad som
orsakat en eventuell förtida Stängning av reaktor B2 skall stor hänsyn tas till den
beskrivning och den analys som legat till grund för SKIs/SSIs beslut att Stänga
reaktor B2 respektive att ställa långtgående krav avseende fortsatt drift av reaktor
B2.
2. Med “prudent utility practice” avses: “At any particular time, the standard of
practice attained by exercising that degree of skill, diligence, prudence, judgement
and foresight which could reasonably be expected from a skilled and experienced
operator engaged in the same type of undertaking under the same or similar
circumstances and location and in light of the facts known or which should
reasonably have been known at the time a decision was made to achieve a desired
result and applying those practices, designs, methods, means, techniques,
equipment and acts that are generally followed by intemational power and
electricity industries and that are commonly used in operations for electricity
generation facilities of a type similar to Barsebäck.”
85
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
Innebörden av att en Stängning av reaktor B2 skall anses orsakad av att reaktor B1
Stängdes i förtid är bl a att staten eller den som trätt i statens ställe äger rätt att
begära inlösen av andel av Vattenfalls aktier i RAB enligt ett mellan Vattenfall
och staten denna dag träffat optionsavtal.
3. Termer som definierats i Ramavtalet mellan staten, Sydkraft och Vattenfall av
denna dag skall ha samma innebörd i detta avtal.
Stockholm den 30 november 1999
förordnad förhandlare
BARSEBÄCK KRAFT AB
86
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 1
Härmed bekräftar parterna att första punktsatsen i Bilaga 3 till Ramavtalet av den
30 november 1999 skall ha följande lydelse:
"Ersättningar enligt punkt 3.6 samt punkterna 8.3 och 8.4 torde utgöra skattepliktig
intäkt till den del ersättningen överstiger skattemässigt restvärde. Skattekostnader hos
Vattenfall AB kan uppstå om aktier i RAB löses in för ett högre belopp än det
skattemässiga anskaffningsvärdet."
Stockholm den 30 november 1999
STATEN
87
Härigenom föreskrivs följande.
1 § I denna lag finns särskilda bestämmelser om beskattningen vid av-
veckling av kärnkraft vid tillämpning av
- den upphävda kommunalskattelagen (1928:370),
- den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
- lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,
och
- inkomstskattelagen (1999:1229).
2 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse
och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229) och lagen
(1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
3 § Ersättning för framtida inkomstbortfall som ett företag får enligt la-
gen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling eller på grund av avtal med
staten om avveckling av kärnkraft skall inte tas upp som intäkt.
Första stycket gäller bara om ersättningen beräknats netto efter in-
komstskatt.
4 § Ersättning som ett företag får för ökade utgifter för skatt eller för tidi-
garelagda skattekostnader på grund av ett sådant avtal som avses i 3 §
skall inte tas upp.
5 § En utgift vilken kan anses ha ersatts enligt 3 § får varken dras av
omedelbart eller genom värdeminskningsavdrag.
6 § I fråga om kapitaltillgångar vilka kan anses ha ersatts enligt 3 §, skall
omkostnadsbeloppet anses vara noll.
7 § Lagertillgångar vilka kan anses ha ersatts enligt 3 §, skall anses ned-
skrivna med ett belopp som motsvarar ersättningen.
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 2
88
Villkor m. m.
8 § Om den skattskyldige på grund av ett avtal som avses i 3 § överlåter
en tillgång som inte hänför sig till den avvecklade reaktorn eller upplåter
nyttjanderätten till en sådan tillgång, gäller bestämmelserna i 10-16 §§.
Om det är andelar som överlåts och utgörs ersättningen av nyemittera-
de andelar i det köpande företaget, skall som anskaffningsutgift för de
mottagna andelarna anses det omkostnadsbelopp som gällde för de över-
låtna andelarna.
Första och andra stycket gäller bara om den skattskyldige begär det.
9 § Om bestämmelserna i 8 § andra stycket skall tillämpas på ett andels-
byte eller en koncemintem andelsavyttring gäller inte bestämmelserna i
den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid
andelsbyten eller den upphävda lagen (1998:1602) om uppskov med be-
skattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner.
Beskattningen hos det säljande företaget
10 § För andra tillgångar än kapitaltillgångar skall det säljande företaget i
stället för ersättningen ta upp de skattemässiga värdena som intäkt.
Om inventarier som avyttras är bara en del av säljarens samtliga in-
ventarier, skall en skälig del av hela det skattemässiga värdet tas upp.
11 § Kapitalvinster eller kapitalförluster som uppkommer hos det säljan-
de företaget skall inte tas upp respektive får inte dras av.
12 § Värdeminskningsavdrag m.m. som avses i 26 kap. inkomstskattela-
gen (1999:1229) för en avyttrad näringsfastighet som är kapitaltillgång
skall inte återföras.
Beskattningen hos det upplåtande företaget
13 § Det upplåtande företaget skall ta upp det skattemässiga värdet på
tillgångarna som omfattas av upplåtelsen som intäkt.
Beskattningen hos det köpande företaget
14 § Det köpande företaget skall anses ha anskaffat andra förvärvade till-
gångar än kapitaltillgångar för ett belopp som motsvarar det belopp som
det säljande företaget skall ta upp enligt 10 §.
I fråga om kapitaltillgångar inträder det köpande företaget i det säljan-
de företagets skattemässiga situation.
15 § Om ett företag erhållit en nyttjanderätt får företaget dra av utgiften
för nyttjanderätten i form av värdeminskningsavdrag enligt bestämmel-
serna i den upphävda kommunalskattelagen (1928:370) och inkomst-
skattelagen (1999:1229) för de tillgångar nyttjanderätten avser.
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 2
89
Tillgångarna anses ha anskaffats för motsvarande belopp som upplåtaren
skall ta upp enligt 11 §.
Avsättningar
16 § Om det säljande företaget har gjort avdrag för framtida utgifter som
hänför sig till det som avyttras, skall avdragen inte återföras hos det säl-
jande företaget utan hos det köpande företaget.
Stämpelskatt
17 § Om en sådan överlåtelse som avses i 8 § omfattar fast egendom eller
tomträtt är förvärvet inte skattepliktigt enligt 4 § lagen (1984:404) om
stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas första gången vid
2000 års taxering. I fråga om stämpelskatt gäller bestämmelserna på för-
värv som skett den 1 januari 2000 eller senare.
90
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs följande.
1 § I denna lag finns särskilda bestämmelser om beskattningen vid av-
veckling av kärnkraft vid tillämpning av
- inkomstskattelagen (1999:1229), och
- lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
2 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse
och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229) och lagen
(1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
Ersättning för framtida inkomstbortfall
3 § Ersättning som ett företag får för framtida inkomstbortfall enligt la-
gen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling eller på grund av avtal med
staten om avveckling av kärnkraft skall inte tas upp som intäkt.
Första stycket gäller bara om ersättningen beräknats netto efter in-
komstskatt.
4 § Ersättning som ett företag får för ökade utgifter för skatt eller för
tidigarelagda skattekostnader på grund av ett sådant avtal som avses i 3 §
skall, i sådana fall som avses i 3 § andra stycket, inte tas upp som intäkt.
Beskattningen av tillgångar som omfattas av ersättningen
5 § En utgift som kan anses ha ersatts enligt 3 § får varken dras av ome-
delbart eller genom värdeminskningsavdrag. I fråga om inventarier,
byggnader och markanläggningar skall det skattemässiga värdet i sådana
fall anses vara noll.
6 § I fråga om kapitaltillgångar som kan anses ha ersatts enligt 3 §, skall
omkostnadsbeloppet anses vara noll.
7 § Lagertillgångar som kan anses ha ersatts enligt 3 §, skall anses ned-
skrivna med ett belopp som motsvarar det skattemässiga värdet på dessa
tillgångar.
91
8 § Ersättning som ett företag får för framtida utgifter på grund av ett
sådant avtal som avses i 3 § får tas upp som intäkt det beskattningsår då
ersättningen betalas ut.
9 § Om ett företag på grund av ett sådant avtal som avses i 3 § överlåter
elkraft till ett pris som understiger marknadsvärdet, skall inte bestämmel-
serna om uttagsbeskattning i 22 kap. inkomstskattelagen (1999:1299)
eller bestämmelserna om underprisöverlåtelser i 23 kap. inkomstskatte-
lagen tillämpas.
En tillgång som inte hänför sig till den avvecklade reaktorn
10 § Om ett företag på grund av ett sådant avtal som avses i 3 § överlåter
en annan tillgång än elkraft och om tillgången inte hänför sig till den av-
vecklade reaktorn eller upplåter nyttjanderätten till en sådan tillgång,
gäller bestämmelserna i 11-18 §§.
Om det är andelar som överlåts, skall det omkostnadsbelopp som
skulle ha använts för de överlåtna andelarna anses som anskaffningsutgift
för de mottagna andelarna.
Första och andra styckena skall tillämpas bara om det överlåtande och
det förvärvande företaget begär det. Om det är fråga om upplåtelse av en
nyttjanderätt skall i stället upplåtaren och nyttjanderättshavaren begära
det.
Beskattningen hos det överlåtande företaget
11 § För andra tillgångar än kapitaltillgångar skall det överlåtande före-
taget i stället för ersättningen ta upp de skattemässiga värdena som intäkt.
Om inventarier som överlåts bara är en del av överlåtarens samtliga in-
ventarier, skall en skälig del av hela det skattemässiga värdet tas upp.
12 § Kapitalvinster eller kapitalförluster som uppkommer hos det över-
låtande företaget skall inte tas upp respektive får inte dras av.
13 § Om en fastighet som är kapitaltillgång överlåts, skall värdeminsk-
ningsavdrag m.m. som avses i 26 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)
inte återföras.
14 § Om en tillgång överlåts, får värdeminskningsavdragen enligt be-
stämmelserna om inventarier i 18. kap 13-22 §§, om byggnader i 19 kap.
4-7 §§ och om markanläggningar i 20 kap. 11 § inkomstskattelagen
(1999:1229) göras av det överlåtande företaget i stället för det för-
värvande företaget för hela beskattningsåret då överlåtelsen sker.
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 3
92
Beskattningen hos det upplåtande företaget
15 § Det upplåtande företaget skall i stället för ersättningen ta upp de
skattemässiga värdena på tillgångarna som omfattas av upplåtelsen som
intäkt och omedelbart göra avdrag för de skattemässiga värdena.
Beskattningen hos det förvärvande företaget
16 § Det förvärvande företaget skall anses ha anskaffat andra tillgångar
än kapitaltillgångar för ett belopp som motsvarar det som det överlåtande
företaget skall ta upp enligt 11 §.
I fråga om kapitaltillgångar inträder det förvärvande företaget i det
överlåtande företagets skattemässiga situation.
Beskattningen hos nytt]änderättshavaren
17 § Om ett företag får en nyttjanderätt skall företaget anses ha anskaffat
tillgångarna för motsvarande belopp som upplåtaren skall ta upp enligt
15 §. Företaget får dra av utgiften för nyttjanderätten i form av värde-
minskningsavdrag enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för de tillgång-
ar nyttjanderätten avser.
En tillgång som hänför sig till den avvecklade reaktorn
18 § Om ett företag på grund av ett sådant avtal som avses i 3 § överlåter
en tillgång som hänför sig till den avvecklade reaktorn skall överlåtaren
inte ta upp någon intäkt. Förvärvaren inträder i den tidigare ägarens
skattemässiga situation.
Avsättningar
19 § Om det överlåtande företaget har gjort avdrag för framtida utgifter
som hänför sig till det som överlåtits, skall avdragen inte återföras hos det
överlåtande företaget utan hos det förvärvande företaget.
Räkenskapsenlig avskrivning
20 § Ett företag förlorar inte rätten att tillämpa bestämmelserna om rä-
kenskapsenlig avskrivning om företaget tillämpat bestämmelserna i den-
na lag på inventarier och avskrivningarna i bokföringen och deklaratio-
nen därför inte överensstämmer. Skillnadsbeloppet skall dras av enligt
bestämmelserna i andra stycket.
Avdrag får göras med högst 30 procent av skillnadsbeloppet under det
första beskattningsåret och därefter med högst 30 procent per år beräknat
på det oavskrivna beloppet. Avdrag får dock alltid ske med så stort be-
lopp att det oavskrivna beloppet inte överstiger skillnadsbeloppet minskat
med en årlig avskrivning med 20 procent.
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 3
93
21 § Om fast egendom eller tomträtt förvärvas på grund av ett sådant av-
tal som avses i 3 §, är förvärvet - med undantag för vad som annars gäl-
ler enligt 4 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndig-
heter - inte skattepliktigt.
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas på händelser som
inträffat den 1 januari 1999 eller senare.
Skall till följd av bestämmelserna i lagen (1999:1230) om i ikraftträ-
dande av inkomstskattelagen (1999:1229) inkomstskattelagen inte tilläm-
pas gäller lagen vid tillämpning av
- den upphävda kommunalskattelagen (1928:370),
- den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
- den upphävda lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser
till underpris,
- den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid
andelsbyten, och
- den upphävda lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid
andelsöverlåtelser inom koncerner.
94
Lagrådet
Protokoll vid sammanträde 2000-02-04
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif
Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.
Enligt en lagrådsremiss den 27 januari 2000 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
särskilda skattebestämmelser vid kämkraftsavveckling.
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av sakkunniga Anita Saldén
Enérus.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Bakgrunden till den föreslagna lagen är ett avtal om på vilket sätt
Sydkraft AB skall kompenseras av staten för en stängning av de två
kämkraftsreaktorema i Barsebäcks kärnkraftverk. Överenskommelsen
har ingåtts mellan staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB. Ett villkor i
ramavtalet är att de berörda bolagen och vissa av deras dotterbolag inte
skall åsamkas större utgifter för skatt än vad bolagen skulle ha haft om
transaktionerna enligt avtalen inte hade genomförts. Partema har i en
bilaga till ramavtalet gemensamt angett möjliga skatteutgifter. I ram-
avtalet anges att om bolagen åsamkas ökade utgifter eller tidigarelagda
kostnader för skatt enligt bilagan staten skall kompensera respektive
bolag härför. Om bolagen skulle åsamkas andra ökade eller tidigarelagda
kostnader för skatt än dem som anges i bilagan, skall staten kompensera
respektive bolag härför endast om det inte är möjligt och rimligt för
bolaget att undvika, minska eller senarelägga dessa utgifter eller kost-
nader och om dessa inte heller rimligtvis kunnat förutses av någon av
partema.
Den föreslagna lagen är avsedd att möjliggöra för staten att uppfylla
sina åtaganden enligt den ingångna överenskommelsen och kan på så sätt
sägas utgöra en del av avtalet. Flertalet bestämmelser har en bakgrund i
överenskommelsen och motiveras i lagrådsremissen också genom hän-
visningar till denna. Lagen kommer materiellt sett, såvitt nu kan be-
dömas, att vara tillämplig på en enda konkret affärsuppgörelse och
kommer kanske aldrig att passa in på andra framtida överenskommelser i
samband med stängningar av kämkraftsreaktorer.
Ett grundläggande krav på en författningsbestämmelse är att bestäm-
melsen skall vara generell. Av motiven till regeringsformen (prop.
1973:90 s. 203 f.) framgår att kravets närmare innebörd är att lagen skall
ha en generell utformning, vilket dock sägs inte hindra att föreskrifter i
praktiken blir tillämpliga endast i fråga om ett enstaka fall. Enligt
motiven får en lag anses uppfylla kravet på generell utformning om den
exempelvis avser situationer av ett visst slag eller vissa typer av hand-
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 4
95
lingssätt eller om den riktar sig till eller på annat sätt berör en i allmänna
termer bestämd krets av personer.
Regeringsrätten har i rättsfallet RÅ80 1:92 funnit att vissa ändringar i
lagen om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst och kom-
munalskattelagen, "Lex Kockum", varit generella med hänsyn till regler-
nas ordalydelse och det i motiven klart uttalade syftet om en generellt
gällande lagstiftning.
Som framgår av motiven och det anmärkta rättsfallet, saknar det
betydelse om en lag tillkommit i syfte att reglera ett visst enstaka fall och
i praktiken kommer att tillämpas endast på detta fall, förutsatt att lagen
har en generell utformning. Förbudet mot lagstiftning för enskilda fall
kan med andra ord sägas ha en formell innebörd. Se härom Strömberg,
Normgivningsmakten enligt 1974 års regerinsgform, 2 u. 1989, s. 34 f.
Det förslag till lagtext som överlämnats till Lagrådet för yttrande har
genomgående en allmängiltig innebörd. Det finns således inte någon
bestämmelse som berör det ifrågavarande, konkreta avtalet, avser ett visst
föremål (t.ex. en viss kämkraftsreaktor) eller riktar sig till en viss fysisk
eller juridisk person. Om en överenskommelse med samma innebörd som
den nu aktuella skulle träffas i framtiden, kommer lagen antagligen att
kunna tillämpas även här. Sammanfattningsvis finner Lagrådet att den
föreslagna lagen uppfyller de krav på en generell utformning som vid
tillkomsten av regeringsformen avsågs skola gälla.
5-7 §§
I bestämmelserna anges som förutsättning att en utgift, en kapitaltillgång
eller en lagertillgång skall ha ersatts genom avtalet om ersättning enligt
3 §. Den nämnda ersättningen avser emellertid ersättning för inkomst-
bortfall vid vars beräkning de nämnda förhållandena beaktats, och detta
bör komma till uttryck i lagtexten.
11-19 §§
Paragraferna disponeras lämpligen så att bestämmelserna om överlåtelse
av tillgångar som inte än hänförliga till den avvecklade reaktorn (11 - 13
och 16 §§) förs samman som 11 - 14 §§ och följs av bestämmelserna om
upplåtelse av nyttjanderätt till sådana tillgångar (15 och 17 §§) som 15
och 16 §§. Därefter bör 14 § följa som 17 § med rubriken Avdrag för
värdeminskning. Slutligen bör 19 § placeras före 18 §; sistnämnda
bestämmelse hänför sig nämligen till skillnad från de övriga till den
avvecklade reaktorn. Hänvisningen i 10 § till 11 - 18 §§ skall därvid inte
ändras.
20 §
Bestämmelsen om att skillnaden mellan avskrivningarna i bokföringen
och i deklarationen skall dras av bör avse endast det fallet att det skatte-
mässiga värdet är högre än värdet enligt balansräkningen. Under före-
dragningen i Lagrådet har framkommit att paragrafens första stycke bör
få följande lydelse: "Om det skattemässiga värdet är högre än värdet
enligt balansräkningen skall, vid tillämpning av bestämmelserna i 18 kap.
13-22 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), skillnadsbeloppet dras av
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 4
96
enligt bestämmelserna i andra stycket". Lagrådet har ingen erinran mot
denna lydelse.
Övergångsbestämmelserna
Såvitt Lagrådet kan överblicka, följer inte av den föreslagna lagen någon
utvidgad skatt- och avgiftsskyldighet. Det förbud mot retroaktivt ut-
tagande av skatt eller statlig avgift som finns i 2 kap. 10 § andra stycket
regeringsformen torde därför inte vara tillämpligt på lagen. Således möter
det inte något grundlagsmässigt hinder att i övergångsbestämmelserna
föreskriva att lagen tillämpas på händelser som inträffat den 1 januari
1999 eller senare.
Prop. 1999/2000:63
Bilaga 4
97
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 2000
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow,
Klingvall, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon,
Lövdén, Ringholm
Föredragande: statsrådet Rosengren
Prop. 1999/2000:63
Regeringen beslutar proposition 1999/2000:63 Godkännande av avtal om
ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.
98
Eländers Gotab 59785, Stockholm 2000