Regeringens proposition
1999/2000:34

Förvärv av egna aktier

Prop.
1999/2000:34

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 25 november 1999

Lena Hjelm-Wallén
Laila Freivalds
(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att noterade publika aktiebolag skall få förvärva
och överlåta egna aktier.
Sådana förvärv skall enligt förslaget ske på en börs, en auktoriserad
marknadsplats eller någon annan reglerad marknad eller genom ett
förvärvserbjudande riktat till aktieägarna. Överlåtelse av egna aktier skall
ske enligt bestämmelserna om nyemission eller på en börs, en
auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad. För
förvärv och överlåtelse av egna aktier på en marknad utanför EES skall
det krävas tillstånd av Finansinspektionen.
Förvärv av egna aktier skall enligt förslaget inte få ske med större
belopp än att det även efter förvärvet finns täckning för bolagets bundna
egna kapital. Bolagets innehav av egna aktier skall få utgöra högst en
tiondel av samtliga aktier i bolaget. Om bolaget har förvärvat egna aktier
i strid med lagens bestämmelser, skall aktierna avyttras inom sex
månader.
Beslut om förvärv och överlåtelse av egna aktier skall fattas av bolags-
stämman eller, efter stämmans bemyndigande, av styrelsen.
I syfte att minimera riskerna för missbruk av de föreslagna reglerna
föreslås bl.a. åtgärder mot kursmanipulation och förbud mot korttids-
handel.
I propositionen föreslås också utvidgade möjligheter för publika
försäkringsaktiebolag att förvärva och överlåta egna aktier.
Propositionen innehåller vidare regler om hur redovisning av egna
aktier skall ske.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 10 mars 2000.

Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 5
2 Lagtext 6
2.1 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385) 6
2.2 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713) 18
2.3 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617) 28
2.4 Förslag till lag om ändring i insiderlagen (1990:1342) 30
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om
handel med finansiella instrument 33
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse 34
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs-
och clearingverksamhet 36
2.8 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen
(1995:1554) 37
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 43
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag 46
3 Ärendet och dess beredning 50
4 Bakgrund 52
4.1 Svensk rätt 52
4.2 Internationella förhållanden 52
5 Förvärv och överlåtelser av egna aktier 54
5.1 Allmänna utgångspunkter 54
5.2 Skall publika aktiebolag få förvärva egna aktier? 54
5.3 Skall publika aktiebolag få överlåta egna aktier? 58
5.4 På vilka sätt skall publika aktiebolag få förvärva och
överlåta egna aktier? 60
5.5 Begränsningar i rätten att förvärva egna aktier 65
5.5.1 Vilka begränsningar bör uppställas till
borgenärernas skydd? 65
5.5.2 Vad bör gälla för förvärv i strid med
begränsningarna? 66
5.6 Formerna för beslut om förvärv och överlåtelse av
egna aktier 68
5.6.1 Beslut om förvärv av egna aktier 68
5.6.2 Beslut om överlåtelse av egna aktier 71
5.7 Prospektkrav 72
5.8 Registreringsfrågor 75
5.9 Åtgärder mot missbruk 76
5.9.1 Åtgärder mot kursmanipulation 76
5.9.2 Ändringar i insiderlagen 79
5.9.3 Krav på information och offentliggörande
av förvärv av egna aktier 83
5.10 Vissa särskilda fall av förvärv av egna aktier 84
5.11 Dotterföretags förvärv av aktier i moderbolaget 86
5.12 Värdepappersinstitutens handel med egna aktier 87
6 Egna aktiers ställning i bolaget 90
7 Förbud mot teckning av egna aktier m.m. 92
8 Vissa frågor för finansiella företag 93
8.1 Förvärv och överlåtelse av egna aktier i
försäkringsaktiebolag 93
8.2 Egna aktiers ställning enligt vissa rörelseregler 96
9 Redovisning av egna aktier 100
9.1 Skall egna aktier redovisas som tillgång? 100
9.2 Hur skall betalningar i samband med förvärv och
överlåtelse av egna aktier redovisas? 102
9.3 Särskilda upplysningar om förvärv och överlåtelser av
egna aktier 103
9.4 Redovisning vid innehav på kort sikt? 104
9.5 Redovisning av egna aktier i finansiella företag 105
10 Ikraftträdande 108
11 Kostnader 109
12 Författningskommentar 111
12.1 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385) 111
12.2 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713) 139
12.3 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617) 153
12.4 Förslaget till lag om ändring i insiderlagen
(1990:1342) 154
12.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980)
om handel med finansiella instrument 156
12.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse 157
12.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543) om
börs- och clearingverksamhet 158
12.8 Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen
(1995:1554) 159
12.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 161
12.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag 162
Bilaga 1 Sammanfattningen i Aktiebolagskommitténs delbetänkande
(SOU 1997:22) såvitt gäller förvärv och överlåtelse av egna
aktier 164
Bilaga 2 Aktiebolagskommitténs lagförslag såvitt avser förvärv och
överlåtelse av egna aktier 166
Bilaga 3 Remissinstanser som yttrat sig över Aktiebolagskommitténs
delbetänkande i den del det avser förvärv av egna aktier 171
Bilaga 4 Utdrag ur Justitiedepartementets promemoria Redovisning
vid förvärv och överlåtelse av egna aktier 172
Bilaga 5 Förteckning över deltagarna vid remissmöte om redo-
visning av egna aktier den 17 juni 1999 181
Bilaga 6 Lagrådsremissens lagförslag 182
Bilaga 7 Lagrådets yttrande 1999-11-11 225
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 november
1999 ........................................................................
...............................235
Rättsdatablad 236

1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
2. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
3. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
4. lag om ändring i insiderlagen (1990:1342),
5. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella
instrument,
6. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,
7. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,
8. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),
9. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit-
institut och värdepappersbolag,
10. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäk-
ringsföretag.

2 Lagtext
2.1 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385)
Härigenom föreskrivs1 i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385)2
dels att 6 kap. 1 §, 7 kap., 9 kap. 4 och 28 §§, 12 kap. 1 §, 13 kap. 4a §
samt 18 kap. 7 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 7 § och
4 kap. 2 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap.

7 §

En aktie som innehas av
aktiebolaget självt (egen aktie)
eller av dess dotterföretag skall
inte räknas med när det i lag eller
bolagsordningen för giltigt beslut
eller för utövande av befogenhet
föreskrivs samtycke av ägare till
en viss andel av aktierna. En
sådan aktie skall inte heller räknas
med vid tillämpningen av bestäm-
melser i lag eller bolagsordningen
som förutsätter att någon eller
några innehar en viss andel av
aktierna eller rösterna i bolaget.

4 kap.

2 a §

Vid nyemission ger aktier som
bolaget självt eller dess dotter-
företag innehar inte någon före-
trädesrätt till nya aktier.

6 kap.
1 §3
Nedsättning av aktiekapitalet får ske för följande ändamål, nämligen
1. avsättning till omedelbar täckning av förlust enligt fastställd balans-
räkning, om förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital,
2. återbetalning till aktieägarna, eller
3. avsättning till reservfond eller till fond att användas enligt beslut av
bolagsstämman.
Nedsättning för ändamål som anges i första stycket 2 och 3 får ej avse
större belopp än att full täckning finns för det bundna egna kapitalet efter
nedsättningen. Beräkningen därav sker enligt balansräkning för näst-
föregående räkenskapsår, om denna fastställes vid stämman, och annars
på grundval av de handlingar som anges i 4 kap. 4 § första stycket 1 3.
Nedsättning av aktiekapitalet kan genomföras genom
1. inlösen eller sammanläggning av aktier,
2. indragning av aktier utan återbetalning, eller
3. minskning av aktiernas nominella belopp med eller utan åter-
betalning.
Om nedsättning av aktiekapita-
let på grund av bristande betalning
eller på grund av att aktier har
blivit ogiltiga finns bestämmelser i
4 kap. 13 § andra stycket och
7 kap. 2 §. Om nedsättning genom
inlösen av aktier enligt förbehåll i
bolagsordningen finns bestämmel-
ser i 8 10 §§.
Om nedsättning av aktiekapita-
let på grund av bristande betalning
eller på grund av att aktier har
blivit ogiltiga finns bestämmelser i
4 kap. 13 § andra stycket samt 7
kap. 5 och 10 §§. Om nedsättning
genom inlösen av aktier enligt
förbehåll i bolagsordningen finns
bestämmelser i 8 10 §§.

7 kap. Förvärv och överlåtelse av egna aktier m.m.

Teckning av egna aktier

1 § Ett aktiebolag får inte teckna egna aktier.
Om ett aktiebolag har tecknat egna aktier, skall stiftarna eller vid
nyemission styrelsen och den verkställande direktören anses ha tecknat
aktierna för egen räkning med solidariskt ansvar för betalningen. Det
gäller dock inte stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör som
visar att han inte kände till eller bort känna till aktieteckningen.
Om aktier i ett bolag har tecknats av någon i eget namn men för
bolagets räkning, skall han anses ha tecknat aktierna för egen räkning.
Bestämmelserna i första tredje styckena gäller även i fråga om
dotterföretags teckning av aktier i moderbolag.

Egna aktier som pant
2 § Ett aktiebolag får inte ta emot egna aktier som pant. Dotterföretag får
inte heller ta emot aktier i moderbolag som pant.
Ett avtal i strid med förbudet i första stycket är ogiltigt.
Förvärv av egna aktier
3 § Ett publikt aktiebolag vars aktier är noterade vid en börs, en
auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad får
förvärva egna aktier enligt bestämmelserna i 7 9 §§. Beslut om förvärv
skall i så fall fattas med tillämpning av 11 16 §§. Om bolaget har
förvärvat aktier i strid med 7 9 §§ gäller bestämmelserna i 10 §. Ett
bolag som nu sagts får även förvärva egna aktier enligt 4 §.
Andra publika aktiebolag samt privata aktiebolag får inte förvärva
egna aktier utom i de fall som anges i 4 §. Ett avtal som strider häremot
är ogiltigt.
Vad som sägs i första och andra styckena samt i 4 16 §§ om förvärv
av egna aktier gäller även förvärv som görs av någon annan som handlar
i eget namn men för bolagets räkning.

4 § Aktiebolag får
1. förvärva egna aktier för vilka ersättning inte skall betalas,
2. förvärva egna aktier som ingår i en affärsrörelse som bolaget
övertar,
3. lösa in egna aktier enligt 13 kap. 3 §, och
4. på auktion ropa in egna aktier som har utmätts för bolagets fordran.

5 § Aktier som har förvärvats enligt 4 § och som inte har dragits in
genom nedsättning av aktiekapitalet skall avyttras så snart det kan ske
utan förlust, dock senast tre år efter förvärvet. Aktier som inte har
avyttrats inom denna tid skall av bolaget förklaras ogiltiga. Bolaget skall
i sådant fall sätta ned aktiekapitalet med aktiernas nominella belopp. Ett
förslag till beslut om nedsättning skall läggas fram på den första
bolagsstämma som hålls sedan ogiltighet har inträtt. Nedsättnings-
beloppet skall föras över till reservfonden.

6 § Ett publikt aktiebolag som avses i 3 § första stycket behöver inte
avyttra aktier enligt 5 §, om det skulle ha varit tillåtet att inneha dem vid
en tillämpning av 9 §.
Förvärv enligt 3 § första stycket
Tillåtna förvärvsmetoder
7 § Förvärv som avses i 3 § första stycket får ske endast
1. på en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan
reglerad marknad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
2. på en börs eller någon annan reglerad marknad utanför Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet efter tillstånd av Finansinspektionen, eller
3. i enlighet med ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga
aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag.
Ett tillstånd enligt första stycket 2 skall ange på vilken börs eller
marknad förvärvet av egna aktier får ske samt under vilken tid tillståndet
får utnyttjas. Tillstånd skall lämnas, om
1. det för verksamheten vid börsen eller marknaden finns regler som
motsvarar vad som enligt lagen (1992:543) om börs- och clearing-
verksamhet gäller för verksamhet vid en börs eller en auktoriserad
marknadsplats i Sverige, och
2. börsen eller marknaden står under tillsyn av en myndighet eller
något annat behörigt organ.
Skyddet för bolagets bundna egna kapital
8 § Ett publikt aktiebolag som avses i 3 § första stycket får förvärva egna
aktier endast om aktierna är helt betalda.
Förvärvet får inte ske med större belopp än att det efter förvärvet finns
täckning för det bundna egna kapitalet i bolaget och, om bolaget är
moderbolag, i koncernen. Beräkningen av om så är fallet skall göras
enligt balansräkningen för föregående räkenskapsår, om denna fastställs
vid den bolagsstämma som skall besluta om förvärvet, och i annat fall på
grundval av sådana handlingar som anges i 13 § andra stycket.
Förvärvet får inte heller ske med så stort belopp att förvärvet med
hänsyn till bolagets och, om bolaget är moderbolag, koncernens konsoli-
deringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid med god
affärssed.
Hur stor andel av aktierna som bolaget får förvärva
9 § Ett publikt aktiebolag som avses i 3 § första stycket får inte förvärva
egna aktier i den mån bolagets innehav av egna aktier efter förvärvet
kommer att uppgå till mer än en tiondel av samtliga aktier i bolaget.
Aktier i bolaget som innehas av dess dotterföretag skall vid beräkningen
anses som bolagets.
Otillåtna förvärv av egna aktier
10 § Aktier som har förvärvats i strid med någon av bestämmelserna i 7
9 §§ skall avyttras inom sex månader från förvärvet. Aktier som inte har
avyttrats inom denna tid skall av bolaget förklaras ogiltiga. Bolaget skall
i sådant fall sätta ned aktiekapitalet med aktiernas nominella belopp. Ett
förslag till beslut om nedsättning skall läggas fram på den första
bolagsstämma som hålls sedan ogiltighet har inträtt. Nedsättnings-
beloppet skall föras över till reservfonden.
Vilka som får fatta beslut om förvärv av egna aktier
11 § I fall som avses i 3 § första stycket skall ett beslut om förvärv av
egna aktier fattas av bolagsstämman.
Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om förvärv av
aktier i bolaget.
Vad kallelsen till bolagsstämman skall innehålla
12 § Kallelsen till den bolagsstämma som enligt 11 § skall behandla ett
förslag om förvärv av egna aktier eller ett förslag om att bemyndiga
styrelsen att fatta beslut om ett sådant förvärv skall ange förslagets
huvudsakliga innehåll samt syftet med förvärvet.
Vilka handlingar som skall hållas tillgängliga inför bolagsstämman
13 § Ett förslag till beslut om förvärv av egna aktier eller om
bemyndigande för styrelsen att fatta ett sådant beslut skall hållas
tillgängligt hos bolaget för aktieägarna under minst två veckor före den
bolagsstämma vid vilken frågan skall prövas.
Om årsredovisningen inte skall behandlas på bolagsstämman, skall till
förslaget fogas
1. en kopia av den årsredovisning som innehåller senast fastställda
balans- och resultaträkningar, försedd med en anteckning om bolags-
stämmans beslut om bolagets vinst eller förlust,
2. en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,
3. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig
betydelse för bolagets ställning, vilka har inträffat efter det att årsredo-
visningen lämnades, och
4. ett yttrande från revisorerna över den redogörelse som avses i 3.
Kopior av handlingar som avses i första och andra styckena skall
genast sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
Handlingarna skall läggas fram på bolagsstämman.
Vad ett beslut om förvärv av egna aktier skall innehålla
14 § Bolagsstämmans beslut enligt 11 § första stycket skall innehålla
uppgift om det sätt som aktierna skall förvärvas på.
Om aktierna skall förvärvas i enlighet med ett erbjudande som riktas
till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag,
skall beslutet innehålla uppgifter om
1. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken stämmans
beslut skall verkställas,
2. det antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag, som
erbjudandet skall avse,
3. den ersättning som skall lämnas för aktierna,
4. om ersättningen skall bestå av annan egendom än pengar, egen-
domens art och mängd, samt
5. övriga villkor för förvärvet.
Om aktierna skall förvärvas på annat sätt än som avses i andra stycket,
skall beslutet innehålla uppgifter om
1. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken stämmans
beslut skall verkställas,
2. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som får förvärvas,
3. det lägsta och högsta pris som får betalas för aktierna, samt
4. övriga villkor för förvärvet.
Vad ett bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om förvärv av egna
aktier skall innehålla
15 § Ett bemyndigande enligt 11 § andra stycket skall innehålla uppgifter
om
1. det sätt som aktier får förvärvas på,
2. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken bemyn-
digandet får utnyttjas,
3. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som får förvärvas,
4. det lägsta och högsta pris som får betalas för aktierna,
5. om ersättningen skall bestå av annan egendom än pengar, egen-
domens art och mängd, samt
6. övriga villkor för förvärvet.
Majoritetskrav
16 § Ett beslut av bolagsstämman om förvärv av egna aktier eller om
bemyndigande för styrelsen att fatta ett sådant beslut är giltigt endast om
det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de
avgivna rösterna som de vid bolagsstämman företrädda aktierna.
Publika aktiebolags överlåtelse av egna aktier
17 § När ett publikt aktiebolag överlåter egna aktier, skall det ske med
tillämpning av 18 20 §§ eller 21 och 22 §§.
Första stycket gäller inte vid avyttring som avses i 5 och 10 §§.
Överlåtelse av egna aktier på börs eller annan reglerad marknad
18 § Ett publikt aktiebolag får överlåta egna aktier
1. på en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan
reglerad marknad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller
2. på en börs eller någon annan reglerad marknad utanför Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet efter tillstånd av Finansinspektionen.
Ett tillstånd enligt första stycket 2 skall ange på vilken börs eller
marknad överlåtelsen av egna aktier får ske samt under vilken tid
tillståndet får utnyttjas. Tillstånd skall lämnas, om
1. det för verksamheten vid börsen eller marknaden finns regler som
motsvarar vad som enligt lagen (1992:543) om börs- och clearing-
verksamhet gäller för verksamhet vid en börs eller en auktoriserad mark-
nadsplats i Sverige, och
2. börsen eller marknaden står under tillsyn av en myndighet eller ett
annat behörigt organ.

19 § Ett beslut om överlåtelse av egna aktier enligt 18 § skall fattas av
bolagsstämman. Bolagsstämman kan även bemyndiga styrelsen att fatta
ett sådant beslut.
Ett beslut av bolagsstämman enligt första stycket är giltigt endast om
det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de
avgivna rösterna som de vid bolagsstämman företrädda aktierna.

20 § Ett beslut av bolagsstämman om överlåtelse av egna aktier enligt
18 § eller om bemyndigande för styrelsen att fatta ett sådant beslut skall
innehålla uppgifter om
1. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken stämmans
beslut om överlåtelse skall verkställas eller styrelsens bemyndigande får
utnyttjas,
2. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som får överlåtas,
3. det lägsta pris som aktierna får överlåtas för, och
4. övriga villkor för överlåtelsen.
Bestämmelserna i 4 kap. 4 § första och tredje styckena tillämpas i fråga
om förslag till beslut enligt första stycket.
Överlåtelse av egna aktier som inte sker på börs eller annan reglerad
marknad
21 § Vid ett publikt aktiebolags överlåtelse av egna aktier på annat sätt än
som anges i 18 § tillämpas
1. vad som gäller om nyemission i följande bestämmelser i 4 kap.
denna lag:
1 § andra stycket om beslutanderätt,
2 § om företrädesrätt,
3 § om emissionsbevis m.m.,
3 a § om försäljning av udda företrädesrätter,
4 § om förslag till beslut m.m.,
6 § andra och tredje styckena om information om apport m.m.,
7 § om kungörelser m.m.,
8 § första tredje styckena om aktieteckning,
9 § om tilldelning av aktier m.m.,
14 § första och andra styckena samt 15 § första, andra och fjärde
styckena om styrelsens beslut om nyemission,
18 och 20 25 §§ om emissionsprospekt, samt
2. vad som enligt lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktie-
marknadsbolag, m.m. gäller vid nyemission eller överlåtelse av aktier.

22 § I fall som anges i 21 § skall ett beslut om överlåtelse av egna aktier
innehålla uppgifter om
1. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som skall överlåtas,
2. den företrädesrätt att förvärva aktier som tillkommer aktieägarna
eller annan eller vem som annars får förvärva aktier,
3. den tid inom vilken aktieägare kan utnyttja sin företrädesrätt,
4. den tid inom vilken aktierna skall betalas eller, i förekommande fall,
det förhållandet att teckning skall ske genom betalning,
5. den fördelningsgrund som styrelsen vid överteckning skall tillämpa
beträffande aktier som inte tecknas med företrädesrätt, och
6. det belopp som skall betalas för en aktie.
I förekommande fall skall ett beslut enligt första stycket även innehålla
1. ett förordnande som avses i 4 kap. 3 a §,
2. ett förordnande om att kuponger som hör till aktiebreven skall
användas som teckningsrättsbevis,
3. en bestämmelse om apport eller att aktie skall tecknas med kvitt-
ningsrätt eller med andra villkor, samt
4. upplysningar om att redogörelse och yttrande som avses i 4 kap. 6 §
andra och tredje styckena har avgetts.
I avstämningsbolag skall en avstämningsdag anges i beslutet, om
aktieägare skall ha företrädesrätt att förvärva aktier. Avstämningsdagen
får inte sättas tidigare än tre veckor från det att beslutet har kungjorts
enligt 4 kap. 7 §.
Den tid som anges i första stycket 3 får inte understiga två veckor från
utfärdandet av kungörelse enligt 4 kap. 7 § eller, om samtliga aktieägare
har varit företrädda vid den bolagsstämma som har beslutat om över-
låtelsen, från beslutet eller, i fråga om avstämningsbolag, från avstäm-
ningsdagen.
Dotterföretags förvärv och innehav av aktier i moderbolag
23 § Ett dotterföretag får inte förvärva aktier i moderbolag. Ett avtal som
strider mot detta förbud är ogiltigt.
Trots bestämmelsen i första stycket får ett dotterföretag förvärva aktier
i moderbolag i fall som avses i 4 § 1, 2 och 4.

24 § Om ett dotterföretag har förvärvat aktier i moderbolaget med stöd av
23 § andra stycket, gäller bestämmelserna i 5 §.

25 § Om ett aktiebolag har blivit moderbolag och dess dotterföretag
innehar aktier i moderbolaget, skall bestämmelserna i 5 § tillämpas på
dessa aktier. Aktierna skall därvid avyttras senast tre år efter det att
koncernförhållandet uppstod.
Kapitalandelslån och vinstandelsbevis
26 § Om inte annat följer av 5 kap., får ett aktiebolag inte ta upp
penninglån på villkor att lånet skall betalas på annat sätt än med ett
nominellt penningbelopp eller med ett penningbelopp som bestäms med
hänsyn till förändringar i penningvärdet.
Ett beslut om att bolaget skall ta upp lån mot obligationer eller andra
skuldebrev med rätt till ränta, vars storlek är helt eller delvis beroende av
utdelningen till aktieägare i bolaget eller bolagets vinst (vinstandels-
bevis), skall fattas av bolagsstämman eller, efter bolagsstämmans be-
myndigande, av styrelsen.

27 § Bestämmelserna i 4 kap. 19 26 §§ om emissionsprospekt tillämpas
även när ett publikt aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag
offentliggör eller på annat sätt till en vidare krets riktar en inbjudan att
förvärva vinstandelsbevis som bolaget har gett ut. Skyldighet att upprätta
emissionsprospekt föreligger dock endast om summan av de belopp som
till följd av inbjudan kan komma att betalas uppgår till minst 300 000
kronor.

9 kap.
4 §4
En aktie som tillhör bolaget
eller dess dotterföretag kan inte
företrädas vid bolagsstämman. En
sådan aktie skall inte räknas med
när det i denna lag eller i bolags-
ordningen för giltigt beslut eller
för utövande av befogenhet före-
skrivs samtycke av ägare till en
viss andel av aktierna i bolaget.
En aktie som innehas av bolaget
självt eller av dess dotterföretag
kan inte företrädas vid bolags-
stämman.

28 §5
I ärenden som inte avser val utgörs bolagsstämmans beslut av den
mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika
röstetal, den mening som ordföranden biträder.
Första stycket gäller inte, om
annat följer av denna lag eller
föreskrivs i bolagsordningen. Be-
träffande beslut som avses i 4 kap.
2, 14 och 15 §§, 5 kap. 2, 8 och
9 §§, 6 kap. 2 a §, 30 33 §§ i detta
kapitel, 14 kap. 11 § samt 17 kap.
1 och 2 §§ får det dock i
bolagsordningen endast före-
skrivas längre gående villkor än
som anges i nämnda bestäm-
melser. Beträffande beslut om att
entlediga en styrelseledamot som
har utsetts av bolagsstämman får
längre gående villkor än som
anges i första stycket förekomma
endast i bolagsordningen för ett
privat aktiebolag.
Första stycket gäller inte, om
annat följer av denna lag eller
föreskrivs i bolagsordningen. Be-
träffande beslut som avses i 4 kap.
2, 14 och 15 §§, 5 kap. 2, 8 och
9 §§, 6 kap. 2 a §, 7 kap. 16 § och
19 § andra stycket, 30 33 §§ i
detta kapitel, 14 kap. 11 § samt
17 kap. 1 och 2 §§ får det dock i
bolagsordningen endast före-
skrivas längre gående villkor än
som anges i nämnda bestäm-
melser. Beträffande beslut om att
entlediga en styrelseledamot som
har utsetts av bolagsstämman får
längre gående villkor än som
anges i första stycket förekomma
endast i bolagsordningen för ett
privat aktiebolag.

12 kap.
1 §6
Utbetalning till aktieägarna av
bolagets medel får ske endast
enligt bestämmelserna i denna lag
om vinstutdelning, utbetalning vid
nedsättning av aktiekapitalet, re-
servfonden eller överkursfonden
och utskiftning vid bolagets likvi-
dation.
Utbetalning till aktieägarna av
bolagets medel får ske endast
enligt bestämmelserna i denna lag
om vinstutdelning, förvärv av
egna aktier, utbetalning vid ned-
sättning av aktiekapitalet, reserv-
fonden eller överkursfonden och
utskiftning vid bolagets likvida-
tion.

En aktie som innehas av bolaget
självt medför inte rätt till
utbetalning enligt första stycket.
Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha annat syfte än att
bereda vinst åt aktieägarna, skall bolagsordningen innehålla bestämmelse
om användning av vinst och behållna tillgångar vid bolagets likvidation.

Lydelse enligt prop. 1999/2000:23
Föreslagen lydelse

13 kap.
4 a §
Registreringsmyndigheten förordnar att bolaget skall träda i
likvidation, om
1. bolaget är i konkurs som avslutas med överskott och bolagsstämman
inte inom föreskriven tid fattat beslut om likvidation enligt 19 §,
2. bolaget inte på föreskrivet sätt till registret har anmält sådan behörig
styrelse, verkställande direktör eller revisor som skall finnas enligt denna
lag,
3. bolaget inte har sänt in års-
redovisning och revisionsberättel-
se enligt 8 kap. 3 § första stycket
årsredovisningslagen (1995:1554)
inom elva månader från räken-
skapsårets utgång, eller
3. bolaget inte har sänt in års-
redovisning och revisionsberättel-
se enligt 8 kap. 3 § första stycket
årsredovisningslagen (1995:1554)
inom elva månader från räken-
skapsårets utgång,
4. bolaget efter beslut om att
aktiekapitalet skall vara bestämt i
kronor i stället för i euro har ett
registrerat aktiekapital eller mini-
mikapital som inte står i överens-
stämmelse med 1 kap. 3 § andra
stycket och bolaget inte inom sex
månader från det att beslutet fick
verkan har anmält nödvändiga
beslut om ändring i bolags-
ordningen och om ökning av
aktiekapitalet för registrering.
4. bolaget efter beslut om att
aktiekapitalet skall vara bestämt i
kronor i stället för i euro har ett
registrerat aktiekapital eller
minimikapital som inte står i
överensstämmelse med 1 kap. 3 §
andra stycket och bolaget inte
inom sex månader från det att
beslutet fick verkan har anmält
nödvändiga beslut om ändring i
bolagsordningen och om ökning
av aktiekapitalet för registrering,
eller
5. bolaget på grund av be-
stämmelserna i 7 kap. 5 eller 10 §
är skyldigt att sätta ned aktie-
kapitalet till ett belopp som
understiger lägsta tillåtna aktie-
kapital enligt 1 kap. 3 §.
Beslut om likvidation meddelas dock inte, om likvidationsgrunden har
upphört under ärendets handläggning hos registreringsmyndigheten och
avgift som påförts enligt 6 a § har betalats.
Fråga om likvidation enligt första stycket tas upp av registrerings-
myndigheten självmant eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot,
verkställande direktör, aktieägare, borgenär eller annan vars rätt kan vara
beroende av att det finns någon som kan företräda bolaget.

18 kap.
7 §
En myndighets beslut i
tillståndsärende enligt 2 kap. 1 §, 8
kap. 8, 26 eller 31 §, 10 kap. 14 §
eller 12 kap. 8 § får överklagas till
regeringen.
En myndighets beslut i
tillståndsärende enligt 2 kap. 1 §, 8
kap. 8, 26 eller 31 §, 10 kap. 14 §
eller 12 kap. 8 § får överklagas till
regeringen. Finansinspektionens
beslut enligt 7 kap. 7 § första
stycket 2 och 18 § första stycket 2
får överklagas hos allmän för-
valtningsdomstol.
Länsstyrelsens beslut enligt denna lag i annat fall än enligt första
stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Ett beslut av registreringsmyndigheten att avskriva anmälan eller vägra
registrering enligt 4 § första stycket får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol inom två månader från beslutets dag. Detsamma
gäller ett sådant beslut av registreringsmyndigheten som avses i 4 a §,
4 kap. 13 § andra stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket, 13 kap. 18 §, 14 kap.
15 § första stycket, 21 och 29 §§ samt 19 kap. 2 §.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
_________________

1. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2000.
2. De nya bestämmelserna i 7 kap. gäller även för sådana aktier som ett
aktiebolag har förvärvat före lagens ikraftträdande med stöd av 7 kap. 2 §
andra stycket i dess äldre lydelse..

2.2 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713)
Härigenom föreskrivs1 i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)2
dels att 6 kap. 9 och 10 §§ skall upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 6 kap. 1 och 9 §§ skall utgå,
dels att 6 kap. 1 §, 9 kap. 1 och 13 §§ samt 12 kap. 1 och 16 §§ skall ha
följande lydelse,
dels att rubriken till 6 kap. skall lyda Nedsättning av aktiekapitalet ,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 9 d § och
4 kap. 5 a §, samt ett nytt kapitel, 6 a kap., av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap.

9 d §
En aktie som innehas av
försäkringsaktiebolaget självt
(egen aktie) eller av dess dotter-
företag skall inte räknas med när
det i lag eller bolagsordningen för
giltigt beslut eller för utövande av
befogenhet föreskrivs samtycke av
ägare till en viss andel av aktier-
na. En sådan aktie skall inte heller
räknas med vid tillämpningen av
bestämmelser i lag eller bolags-
ordningen som förutsätter att
någon eller några innehar en viss
andel av aktierna eller rösterna i
bolaget.

4 kap.

5 a §
Vid nyemission ger aktier som
försäkringsaktiebolaget självt eller
dess dotterföretag innehar inte
någon företrädesrätt till nya
aktier.
6 kap.
1 §
Nedsättning av aktiekapitalet får ske för följande ändamål, nämligen
1. avsättning till omedelbar täckning av förlust enligt den fastställda
balansräkningen, om förlusten inte kan täckas på något annat sätt,
2. återbetalning till aktieägarna, eller
3. avsättning till reservfond eller till en fond som kan användas enligt
beslut av bolagsstämman.
Nedsättning för de ändamål som anges i första stycket 2 och 3 får inte
avse större belopp än att det efter nedsättningen finns full täckning för
det bundna egna kapitalet. Beräkningen av detta skall ske enligt balans-
räkningen för nästföregående räkenskapsår, om denna fastställs vid
stämman och i annat fall på grundval av de handlingar som anges i 4 kap.
7 § första stycket 1 3.
Nedsättning av aktiekapitalet kan genomföras genom
1. inlösen eller sammanläggning av aktier,
2. indragning av aktier utan återbetalning, eller
3. minskning av aktiernas nominella belopp med eller utan åter-
betalning.
Om nedsättning av aktie-
kapitalet på grund av bristande
betalning eller på grund av att
aktier har blivit ogiltiga finns
bestämmelser i 4 kap. 15 § andra
stycket och i 10 § detta kapitel.
Om nedsättning genom inlösen av
aktier enligt förbehåll i bolags-
ordningen finns bestämmelser i 8
8 b §§.
Om nedsättning av aktie-
kapitalet på grund av bristande
betalning eller på grund av att
aktier har blivit ogiltiga finns
bestämmelser i 4 kap. 15 § andra
stycket samt 6 a kap. 5 och 10 §§.
Om nedsättning genom inlösen av
aktier enligt förbehåll i bolags-
ordningen finns bestämmelser i 8
8 b §§.

6 a kap. Förvärv och överlåtelse av egna aktier
Teckning av egna aktier
1 § Ett försäkringsaktiebolag får inte teckna egna aktier.
Om ett försäkringsaktiebolag har tecknat egna aktier, skall stiftarna
eller vid nyemission styrelsen och den verkställande direktören anses ha
tecknat aktierna för egen räkning med solidariskt ansvar för betalningen.
Det gäller dock inte stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör
som visar att han inte kände till eller bort känna till aktieteckningen.
Om aktier i ett försäkringsaktiebolag har tecknats av någon i eget namn
men för bolagets räkning, skall han anses ha tecknat aktierna för egen
räkning.
Bestämmelserna i första tredje styckena gäller även i fråga om
dotterföretags teckning av aktier i moderbolag.
Egna aktier som pant
2 § Ett försäkringsaktiebolag får inte ta emot egna aktier som pant.
Dotterföretag får inte heller ta emot aktier i moderbolag som pant.
Ett avtal i strid med förbudet i första stycket är ogiltigt.
Förvärv av egna aktier
3 § Ett publikt skadeförsäkringsaktiebolag och ett publikt livförsäk-
ringsaktiebolag som får dela ut vinst får, om dess aktier är noterade vid
en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad
marknad, förvärva egna aktier enligt bestämmelserna i 7 9 §§. Beslut om
förvärv skall i så fall fattas med tillämpning av 11 16 §§. Om bolaget har
förvärvat aktier i strid med 7 9 §§, gäller bestämmelserna i 10 §. Ett
bolag som nu sagts får även förvärva egna aktier enligt 4 §.
Andra publika försäkringsaktiebolag samt privata försäkringsaktie-
bolag får inte förvärva egna aktier utom i de fall som anges i 4 §. Ett
avtal som strider häremot är ogiltigt.
Vad som sägs i första och andra styckena samt 4 16 §§ om förvärv av
egna aktier gäller även förvärv som görs av någon annan som handlar i
eget namn men för bolagets räkning.

4 § Försäkringsaktiebolag får
1. förvärva egna aktier för vilka ersättning inte skall betalas,
2. förvärva egna aktier som ingår i en affärsrörelse som bolaget
övertar, och
3. på auktion ropa in egna aktier som har utmätts för bolagets fordran.

5 § Aktier som har förvärvats enligt 4 § och som inte har dragits in
genom nedsättning av aktiekapitalet skall avyttras så snart det kan ske
utan förlust, dock senast tre år efter förvärvet. Aktier som inte avyttras
inom denna tid skall av bolaget förklaras ogiltiga. Bolaget skall i sådant
fall sätta ned aktiekapitalet med aktiernas nominella belopp. Ett förslag
till beslut om nedsättning skall läggas fram på den första bolagsstämma
som hålls sedan ogiltighet har inträtt. Nedsättningsbeloppet skall föras
över till reservfonden eller, i ett livförsäkringsaktiebolag som inte får
dela ut vinst, till överkursfonden.

6 § Ett publikt försäkringsaktiebolag som avses i 3 § första stycket
behöver inte avyttra aktier enligt 5 §, om det skulle ha varit tillåtet att
inneha dem vid en tillämpning av 9 §.
Tillåtna förvärvsmetoder
7 § Förvärv som avses i 3 § första stycket får ske endast
1. på en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan
reglerad marknad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
2. på en börs eller någon annan reglerad marknad utanför Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet efter tillstånd av Finansinspektionen, eller
3. i enlighet med ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga
aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag.
Ett tillstånd enligt första stycket 2 skall ange på vilken börs eller mark-
nad förvärvet av egna aktier får ske samt under vilken tid tillståndet får
utnyttjas. Tillstånd skall lämnas, om
1. det för verksamheten vid börsen eller marknaden finns regler som
motsvarar vad som enligt lagen (1992:543) om börs- och clearing-
verksamhet gäller för verksamhet vid en börs eller en auktoriserad
marknadsplats i Sverige, och
2. börsen eller marknaden står under tillsyn av en myndighet eller
något annat behörigt organ.
Skyddet för bolagets bundna egna kapital
8 § Ett publikt försäkringsaktiebolag som avses i 3 § första stycket får
förvärva egna aktier endast om aktierna är helt betalda.
Förvärvet får inte ske med större belopp än att det efter förvärvet finns
täckning för det bundna egna kapitalet i bolaget och, om bolaget är
moderbolag, i koncernen. Beräkningen av om så är fallet skall göras
enligt balansräkningen för föregående räkenskapsår, om denna fastställs
vid den bolagsstämma som skall besluta om förvärvet, och i annat fall på
grundval av sådana handlingar som anges i 13 § andra stycket.
Förvärvet får inte heller ske med så stort belopp att förvärvet står i
strid med 1 kap. 1 a § första stycket eller 12 kap. 2 § tredje stycket.
Hur stor andel av aktierna som bolaget får förvärva
9 § Ett publikt försäkringsaktiebolag som avses i 3 § första stycket får
inte förvärva egna aktier, i den mån bolagets innehav av egna aktier efter
förvärvet kommer att uppgå till mer än en tiondel av samtliga aktier i
bolaget. Aktier i bolaget som innehas av dess dotterföretag skall vid
beräkningen anses som bolagets.
Otillåtna förvärv av egna aktier
10 § Aktier som har förvärvats i strid med någon av bestämmelserna i 7
9 §§ skall avyttras inom sex månader från förvärvet. Aktier som inte har
avyttrats inom denna tid skall av bolaget förklaras ogiltiga. Bolaget skall
i sådant fall sätta ned aktiekapitalet med aktiernas nominella belopp. Ett
förslag till beslut om nedsättning skall läggas fram på den första
bolagsstämma som hålls sedan ogiltighet har inträtt. Nedsättnings-
beloppet skall föras över till reservfonden.
Vilka som får fatta beslut om förvärv av egna aktier
11 § I fall som avses i 3 § första stycket skall ett beslut om förvärv av
egna aktier fattas av bolagsstämman.
Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om förvärv av
egna aktier i bolaget.
Vad kallelsen till bolagsstämman skall innehålla
12 § Kallelsen till den bolagsstämma som enligt 11 § skall behandla ett
förslag om förvärv av egna aktier eller ett förslag om att bemyndiga
styrelsen att fatta beslut om ett sådant förvärv skall ange förslagets
huvudsakliga innehåll samt syftet med förvärvet.
Vilka handlingar som skall hållas tillgängliga inför bolagsstämman
13 § Ett förslag till beslut om förvärv av egna aktier eller om bemyn-
digande för styrelsen att fatta ett sådant beslut skall hållas tillgängligt hos
bolaget för aktieägarna under minst två veckor före den bolagsstämma
vid vilken frågan skall prövas.
Om årsredovisningen inte skall behandlas på bolagsstämman, skall till
förslaget fogas
1. en kopia av den årsredovisning som innehåller senast fastställda
balans- och resultaträkningar, försedd med en anteckning om bolags-
stämmans beslut om bolagets vinst eller förlust,
2. en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,
3. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig
betydelse för bolagets ställning, vilka har inträffat efter det att årsredo-
visningen lämnades, och
4. ett yttrande från revisorerna över den redogörelse som avses i 3.
Kopior av handlingar som avses i första och andra styckena skall
genast sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
Handlingarna skall läggas fram på bolagsstämman.
Vad ett beslut om förvärv av egna aktier skall innehålla
14 § Bolagsstämmans beslut enligt 11 § första stycket skall innehålla
uppgift om det sätt som aktierna skall förvärvas på.
Om aktierna skall förvärvas i enlighet med ett erbjudande som riktas
till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag,
skall beslutet innehålla uppgifter om
1. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken stämmans
beslut skall verkställas,
2. det antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag, som
erbjudandet skall avse,
3. den ersättning som skall lämnas för aktierna,
4. om ersättningen skall bestå av annan egendom än pengar, egen-
domens art och mängd, samt
5. övriga villkor för förvärvet.
Om aktierna skall förvärvas på annat sätt än som avses i andra stycket,
skall beslutet innehålla uppgifter om
1. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken stämmans
beslut skall verkställas,
2. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som får förvärvas,
3. det lägsta och högsta pris som får betalas för aktierna, samt
4. övriga villkor för förvärvet.
Vad ett bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om förvärv av egna
aktier skall innehålla
15 § Ett bemyndigande enligt 11 § andra stycket skall innehålla uppgifter
om
1. det sätt som aktier får förvärvas på,
2. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken bemyn-
digandet får utnyttjas,
3. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som får förvärvas,
4. det lägsta och högsta pris som får betalas för aktierna,
5. om ersättningen skall bestå av annan egendom än pengar, egen-
domens art och mängd, samt
6. övriga villkor för förvärvet.
Majoritetskrav
16 § Ett beslut av bolagsstämman om förvärv av egna aktier eller om
bemyndigande för styrelsen att fatta ett sådant beslut är giltigt endast om
det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de
avgivna rösterna som de vid bolagsstämman företrädda aktierna.
Publika försäkringsaktiebolags överlåtelse av egna aktier
17 § När ett publikt försäkringsaktiebolag överlåter egna aktier, skall det
ske med tillämpning av 18 20 §§ eller 21 och 22 §§.
Första stycket gäller inte vid avyttring som avses i 5 och 10 §§.
Överlåtelse av egna aktier på börs eller annan reglerad marknad
18 § Ett publikt försäkringsaktiebolag får överlåta egna aktier
1. på en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan
reglerad marknad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller
2. på en börs eller någon annan reglerad marknad utanför Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet efter tillstånd av Finansinspektionen.
Ett tillstånd enligt första stycket 2 skall ange på vilken börs eller
marknad överlåtelsen av egna aktier får ske samt under vilken tid
tillståndet får utnyttjas. Tillstånd skall lämnas, om
1. det för verksamheten vid börsen eller marknaden finns regler som
motsvarar vad som enligt lagen (1992:543) om börs- och clearing-
verksamhet gäller för verksamhet vid en börs eller en auktoriserad mark-
nadplats i Sverige, och
2. börsen eller marknaden står under tillsyn av en myndighet eller ett
annat behörigt organ.

19 § Ett beslut om överlåtelse av egna aktier enligt 18 § skall fattas av
bolagsstämman. Bolagsstämman kan även bemyndiga styrelsen att fatta
ett sådant beslut.
Ett beslut av bolagsstämman enligt första stycket är giltigt endast om
det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de
avgivna rösterna som de vid bolagsstämman företrädda aktierna.

20 § Ett beslut av bolagsstämman om överlåtelse av egna aktier enligt
18 § eller om bemyndigande för styrelsen att fatta ett sådant beslut skall
innehålla uppgifter om
1. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken stämmans
beslut om överlåtelse skall verkställas eller styrelsens bemyndigande får
utnyttjas,
2. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som får överlåtas,
3. det lägsta pris som aktierna får överlåtas för, och
4. övriga villkor för överlåtelsen.
Bestämmelserna i 4 kap. 4 § första och tredje styckena tillämpas i fråga
om förslag till beslut enligt första stycket.
Överlåtelse av egna aktier som inte sker på börs eller annan reglerad
marknad
21 § Vid ett publikt försäkringsaktiebolags överlåtelse av egna aktier på
annat sätt än som anges i 18 § tillämpas
1. 2 kap. 2 § andra stycket om medgivande till betalning med apport-
egendom,
2. vad som gäller om nyemission i följande bestämmelser i 4 kap.
denna lag:
1 § andra stycket om beslutanderätt,
3 § andra fjärde styckena och 4 § om information om apport m.m.,
5 § om företrädesrätt m.m.,
6 § om emissionsbevis m.m.,
6 a § om försäljning av udda företrädesrätter,
7 § om förslag till beslut m.m.,
9 § om kungörelser m.m.,
10 § första tredje styckena om aktieteckning,
11 § om tilldelning av aktier m.m.,
16 § första och andra styckena samt 17 § första, andra och fjärde
styckena om styrelsens beslut om nyemission,
20 och 22 26 §§ om emissionsprospekt, samt
3. vad som enligt lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktie-
marknadsbolag, m.m. gäller vid nyemission eller överlåtelse av aktier.

22 § I fall som anges i 21 § skall ett beslut om överlåtelse av egna aktier
innehålla uppgifter om
1. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som skall överlåtas,
2. den företrädesrätt att förvärva aktier som tillkommer aktieägarna
eller andra eller vem som annars får förvärva aktier,
3. den tid inom vilken aktieägare kan utnyttja sin företrädesrätt,
4. den tid inom vilken aktierna skall betalas eller, i förekommande fall,
det förhållandet att teckning skall ske genom betalning,
5. den fördelningsgrund som styrelsen vid överteckning skall tillämpa
beträffande aktier som inte tecknas med företrädesrätt, och
6. det belopp som skall betalas för en aktie.
I förekommande fall skall ett beslut enligt första stycket även innehålla
1. ett förordnande som avses i 4 kap. 6 a §,
2. ett förordnande om att kuponger som hör till aktiebreven skall
användas som teckningsrättsbevis,
3. en bestämmelse om apport eller att aktie skall tecknas med
kvittningsrätt eller med andra villkor, samt
4. upplysningar om att redogörelse och yttrande som avses i 4 kap. 3 §
andra stycket och 4 § har avgetts.
I avstämningsbolag skall en avstämningsdag anges i beslutet, om
aktieägare skall ha företrädesrätt att förvärva aktier. Avstämningsdagen
får inte sättas tidigare än tre veckor från det att beslutet har kungjorts
enligt 4 kap. 9 §.
Den tid som anges i första stycket 3 får inte understiga två veckor från
utfärdandet av kungörelse enligt 4 kap. 9 § eller, om samtliga aktieägare
har varit företrädda vid den bolagsstämma som har beslutat om över-
låtelsen, från beslutet eller, i fråga om avstämningsbolag, från avstäm-
ningsdagen.
Dotterföretags förvärv och innehav av aktier i moderbolag
23 § Ett dotterföretag får inte förvärva aktier i moderbolag. Ett avtal som
strider mot detta förbud är ogiltigt.
Trots bestämmelsen i första stycket får ett dotterföretag förvärva aktier
i moderbolag i fall som avses i 4 §.

24 § Om ett dotterföretag har förvärvat aktier i moderbolag med stöd av
23 § andra stycket, gäller bestämmelserna i 5 §.

25 § Om ett försäkringsaktiebolag har blivit moderbolag och dess
dotterföretag innehar aktier i moderbolaget, skall bestämmelserna i 5 §
tillämpas på dessa aktier. Aktierna skall därvid avyttras senast tre år efter
det att koncernförhållandet uppstod.

9 kap.
1 §
Aktieägares, delägares, delegerades och garanters rätt att besluta i
försäkringsbolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämman.
I avstämningsbolag tillkommer rätten att delta i bolagsstämma den som
har tagits upp som aktieägare i en sådan utskrift av aktieboken som avses
i 3 kap. 13 § andra stycket.
I bolagsordning kan bestämmas att aktieägare respektive delägare för
att få delta i bolagsstämman skall anmäla sig hos bolaget senast den dag
som anges i kallelsen till stämman. Denna dag får inte vara söndag,
annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton
och får inte infalla tidigare än femte dagen före stämman.
I försäkringsaktiebolag kan
aktier som tillhör bolaget eller
dess dotterföretag inte företrädas
vid bolagsstämman. Sådana aktier
skall inte medräknas när det
fordras samtycke av ägare till en
viss del av aktierna i bolaget för
att ett beslut skall bli giltigt eller
en befogenhet skall få utövas.
En aktie som innehas av försäk-
ringsaktiebolaget självt eller av
dess dotterföretag kan inte
företrädas vid bolagsstämman.

13 §
Bolagsstämmans beslut utgörs av den mening som fått mer än hälften
av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som
ordföranden biträder. Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna.
Vid lika röstetal avgörs valet genom lottdragning, om inte något annat
har beslutats av stämman innan valet förrättats.
Första stycket gäller inte om
något annat följer av denna lag
eller föreskrivs i bolagsordningen.
Beträffande beslut som avses i
4 kap. 5, 16 och 17 §§, 6 kap.
2 a §, 9 kap. 14 och 16 §§, 15 a
kap. 11 § samt 18 kap. 1 och 2 §§
kan dock i bolagsordningen endast
föreskrivas längre gående villkor
än som anges där.

Första stycket gäller inte om
något annat följer av denna lag
eller föreskrivs i bolagsordningen.
Beträffande beslut som avses i
4 kap. 5, 16 och 17 §§, 6 kap.
2 a §, 6 a kap. 16 § och 19 § andra
stycket, 14 och 16 §§ i detta
kapitel, 15 a kap. 11 § samt
18 kap. 1 och 2 §§ kan dock i
bolagsordningen endast före-
skrivas längre gående villkor än
som anges där.

12 kap.
1 §
Försäkringsbolagets medel får
betalas ut till aktieägare eller till
garanter endast enligt bestämmel-
serna i denna lag om vinstut-
delning, återbetalning av garanti-
kapital, utbetalning vid nedsätt-
ning av aktiekapitalet, reserv-
fonden eller överkursfonden och
utskiftning vid bolagets likvida-
tion.
Försäkringsbolagets medel får
betalas ut till aktieägare eller till
garanter endast enligt bestämmel-
serna i denna lag om vinstut-
delning, återbetalning av garanti-
kapital, förvärv av egna aktier,
utbetalning vid nedsättning av ak-
tiekapitalet, reservfonden eller
överkursfonden och utskiftning
vid bolagets likvidation.
En aktie som innehas av försäk-
ringsaktiebolaget självt medför
inte rätt till utbetalning enligt
första stycket.
Om verksamheten i ett skadeförsäkringsbolag helt eller delvis skall ha
ett annat syfte än att bereda vinst åt aktieägarna, skall bolagsordningen
innehålla bestämmelser om hur vinsten och de behållna tillgångarna vid
bolagets likvidation skall användas.

16 §3
För ett livförsäkringsaktiebolag
som driver verksamhet utan vill-
kor om vinstutdelning i bolags-
ordningen och som skall övergå
till vinstutdelande verksamhet får
sådana villkor om vinstutdelning
som avses i 15 § stadfästas endast
om uppskrivningsfonden, konsoli-
deringsfonden, fond för orealise-
rade vinster och andra övervärden
i bolaget, med avdrag för aktie-
kapitalet och överkursfonden,
gottskrivits försäkringstagarna och
andra ersättningsberättigade på
grund av försäkringarna som åter-
bäring eller på annat sätt.
För ett livförsäkringsaktiebolag
som driver verksamhet utan vill-
kor om vinstutdelning i bolags-
ordningen och som skall övergå
till vinstutdelande verksamhet får
sådana villkor om vinstutdelning
som avses i 15 § stadfästas endast
om uppskrivningsfonden, konsoli-
deringsfonden, fond för orea-
liserade vinster och andra över-
värden i bolaget, med avdrag för
aktiekapitalet och överkursfonden,
gottskrivs försäkringstagarna och
andra ersättningsberättigade på
grund av försäkringarna som åter-
bäring eller på annat sätt.

1. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2000.
2. Bestämmelserna i 6 a kap. gäller även för sådana aktier som ett
försäkringsaktiebolag har förvärvat före lagens ikraftträdande med stöd
av 6 kap. 10 § andra stycket i dess äldre lydelse..

2.3 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617)
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 8 § bankrörelselagen (1987:617) skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 kap.
8 §1
För att skydda en fordran får en bank
1. på offentlig auktion, en svensk eller utländsk börs eller en
auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad eller vid
exekutiv försäljning köpa egendom som är utmätt eller utgör säkerhet för
fordringen, och
2. om det finns anledning att anta att banken annars skulle lida
avsevärd förlust, som betalning för fordran överta egendom som utgör
säkerhet för fordringen eller annan egendom.
Första stycket gäller inte egen
aktie eller aktie i moderbolag. För
förvärv av sådana aktier finns
bestämmelser i 7 kap. 2 § aktie-
bolagslagen (1975:1385). Första
stycket gäller inte heller bevis om
andel i eller tillskott till med-
lemsbank. I fråga om en sparbanks
förvärv av bevis om tillskott till
garantifond eller grundfond i
sparbanken gäller bestämmelserna
i 5 kap. 7 § första stycket spar-
bankslagen (1987:619).
Första stycket gäller inte egen
aktie eller aktie i moderbolag. För
förvärv av sådana aktier finns
bestämmelser i 7 kap. aktie-
bolagslagen (1975:1385). Första
stycket gäller inte heller bevis om
andel i eller tillskott till med-
lemsbank. I fråga om en sparbanks
förvärv av bevis om tillskott till
garantifond eller grundfond i
sparbanken gäller bestämmelserna
i 5 kap. 7 § första stycket spar-
bankslagen (1987:619).
I utbyte mot egendom som har köpts eller övertagits enligt första
stycket får en bank förvärva aktier i ett bolag, som bildats för att förvalta
egendomen eller för att fortsätta en verksamhet som bedrivs med denna.
Har aktier förvärvats enligt första eller tredje stycket får banken, om
det finns uppenbar risk för att banken annars lider förlust, förvärva
ytterligare aktier i samma bolag.
Har aktier förvärvats enligt första, tredje eller fjärde stycket får
banken, om aktiebolaget överlåter sina tillgångar på ett annat aktiebolag,
byta ut dessa aktier mot aktier i det andra aktiebolaget.
Den egendom som banken förvärvat enligt denna paragraf skall
avyttras när det med hänsyn till marknadsförhållandena lämpligen kan
ske. Egendomen skall dock avyttras senast när det kan äga rum utan
förlust för banken. Banken skall årligen till Finansinspektionen avge en
särskild redovisning av egendomen.

Denna lag träder i kraft den 10 mars 2000.

2.4 Förslag till lag om ändring i insiderlagen (1990:1342)
Härigenom föreskrivs att 7 a, 9, 10 och 16 §§ insiderlagen (1990:1342)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

7 a §1
Om den som enligt 8 § första stycket 1 3 har insynsställning i ett
aktiemarknadsbolag förvärvar aktier i bolaget, får aktier av samma slag
upp till motsvarande antal överlåtas mot vederlag tidigast tre månader
efter förvärvet.
Detsamma gäller för fysiska och
juridiska personer som förvärvar
aktier i aktiemarknadsbolaget och
vilkas aktier enligt 10 § skall
likställas med aktier som innehas
av personer som avses i första
stycket
Detsamma gäller för
1. fysiska och juridiska personer
som förvärvar aktier i aktie-
marknadsbolaget och vilkas aktier
enligt 10 § skall likställas med
aktier som innehas av personer
som avses i första stycket, samt
2. aktiemarknadsbolag som för-
värvar egna aktier.
Vad som sägs i andra stycket 2
skall inte tillämpas vid förvärv av
egna aktier med stöd av 4 kap. 5 §
lagen (1991:981) om värdepap-
persrörelse eller när en tidigare
avyttring föreskrivs i lag.

9 §2
Den som har insynsställning i ett
aktiemarknadsbolag skall skrift-
ligen anmäla innehav av aktier i
bolaget och ändring i innehavet till
Finansinspektionen.
Den som har insynsställning i ett
aktiemarknadsbolag skall skrift-
ligen anmäla innehav av aktier i
bolaget och ändring i innehavet till
Finansinspektionen. Sådan an-
mälan skall också göras av ett
aktiemarknadsbolag som innehar
egna aktier.
Vad som sägs i första stycket
andra meningen skall inte till-
lämpas vid innehav av egna aktier
med stöd av 4 kap. 5 § lagen
(1991:981) om värdepappers-
rörelse.
Finansinspektionen kan medge befrielse från anmälningsskyldigheten
om motsvarande uppgifter kan erhållas på annat sätt.
Anmälningsskyldigheten gäller dock inte
1. innan den som avses i 8 § första stycket 5 eller 6 tagit emot
underrättelse enligt 14 eller 15 §,
2. om innehavet inte uppgår till 200 aktier eller, om innehavet avser
värdepapper som enligt 2 § andra stycket likställs med aktier, understiger
ett marknadsvärde motsvarande 50 000 kronor,
3. om ändring i innehavet efter den senast gjorda anmälningen inte
uppgår till 200 aktier eller, om ändringen avser värdepapper som enligt
2 § andra stycket likställs med aktier, understiger ett marknadsvärde
motsvarande 50 000 kronor,
4. om ökning i innehavet föranletts av fondemission eller av att akties
nominella belopp sänkts genom att aktien delats upp,
5. interimsbevis som erhållits i utbyte mot annat värdepapper som
avses i 2 § andra stycket.
Av 10 § framgår att anmälningsskyldigheten omfattar även vissa
närståendes aktieinnehav.
Uppgifter som skall anmälas enligt denna paragraf får efter tillstånd av
Finansinspektionen föras över till insiderregistret genom automatisk
databehandling. Sådant tillstånd får ges endast till den som är förvaltare
enligt 3 kap. 7 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella
instrument.

10 §3
Vid tillämpning av 9 § skall
följande aktier i aktiemarknads-
bolaget likställas med den anmäl-
ningsskyldiges egna, nämligen
sådana som ägs av
Vid tillämpning av 9 § första
stycket första meningen skall
följande aktier i aktiemarknads-
bolaget likställas med den anmäl-
ningsskyldiges egna, nämligen
sådana som ägs av
1. make eller sambo till den anmälningsskyldige,
2. omyndiga barn som står under den anmälningsskyldiges vårdnad,
3. juridisk person vars verksamhet den anmälningsskyldige har ett
väsentligt inflytande över och i vilken den anmälningsskyldige eller
någon som avses i 1 eller 2 eller flera av dem tillsammans innehar
ägarandel, uppgående till tio procent eller mer av aktiekapitalet eller
av andelarna, eller
ekonomisk andel, innefattande rätt att uppbära tio procent eller mer
av avkastningen, eller
röstandel, uppgående till tio procent eller mer av röstetalet för
samtliga aktier eller av röstetalet hos det högsta beslutande organet,
4. juridisk person vars verksamhet den anmälningsskyldige har ett
väsentligt inflytande över och i vilken den anmälningsskyldige eller
någon som avses i 1 3 eller flera av dem tillsammans innehar en sådan
ägarandel, ekonomisk andel eller röstandel som avses i 3.
Om flera personer är anmälningsskyldiga för samma aktieinnehav eller
för ändring i innehavet, behöver anmälan endast göras av en av dem.

16 §4
Finansinspektionen skall föra
eller låta föra register (insider-
register) över anmälningar som
gjorts enligt 9, 14 och 15 §§ eller, i
fall som avses i 9 § andra stycket,
över däremot svarande uppgifter
som lämnats från annat register.
Finansinspektionen skall föra
eller låta föra register (insider-
register) över anmälningar som
gjorts enligt 9, 14 och 15 §§ eller, i
fall som avses i 9 § tredje stycket,
över däremot svarande uppgifter
som lämnats från annat register.
Uppgifter som inte längre omfattas av anmälningsskyldighet får
avföras ur registret. Uppgifterna skall dock bevaras i minst 10 år efter det
att de avförts.
Registret skall föras med hjälp av automatisk databehandling.
Finansinspektionen är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen
(1998:204) för den behandling av personuppgifter som sker i registret.
Inspektionen skall på lämpligt sätt underrätta de registrerade om
registret.
Registret skall vara offentligt.

Denna lag träder i kraft den 10 mars 2000.

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om
handel med finansiella instrument
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1991:980) om handel med
finansiella instrument skall införas en ny paragraf, 4 kap. 6 §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

4 kap.

6 §
Ett svenskt aktiebolag som för-
värvar eller överlåter egna aktier
skall anmäla förvärvet eller
överlåtelsen till svensk börs eller
auktoriserad marknadsplats där
aktierna är noterade. Uppgifter
om förvärvet eller överlåtelsen
skall offentliggöras i den om-
fattning och på det sätt regeringen
eller, efter regeringens bemyn-
digande, Finansinspektionen före-
skriver.

Denna lag träder i kraft den 10 mars 2000.

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § och 4 kap. 5 § lagen (1991:981)
om värdepappersrörelse skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

3 kap.
6 §1
Kredit enligt 4 § första stycket 5 får beviljas endast om låntagaren på
goda grunder kan förväntas fullgöra låneförbindelsen. För kredit som
lämnas skall det finnas betryggande säkerhet.
Lämnas aktier som säkerhet för
kredit och ingår som en mindre del
bland dessa även aktier i ett
värdepappersbolag som lämnar
krediten eller dess moderbolag, får
värdepappersbolaget trots för-
buden i 7 kap. 2 § aktie-
bolagslagen (1975:1385) och
6 kap. 9 § försäkringsrörelselagen
(1982:713) som pant ta emot även
dessa aktier. Regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande,
Finansinspektionen får utfärda
närmare föreskrifter om vilka
begränsningar som skall gälla i
sådana fall.
Lämnas aktier som säkerhet för
kredit och ingår som en mindre del
bland dessa även aktier i ett värde-
pappersbolag som lämnar krediten
eller dess moderbolag, får värde-
pappersbolaget trots förbuden i
7 kap. 2 § aktiebolagslagen
(1975:1385) och 6 a kap. 2 § för-
säkringsrörelselagen (1982:713)
som pant ta emot även dessa
aktier. Regeringen eller, efter re-
geringens bemyndigande, Finans-
inspektionen får utfärda närmare
föreskrifter om vilka begräns-
ningar som skall gälla i sådana
fall.

4 kap.
5 §2
Ett svenskt värdepappersinstitut
som har tillstånd att driva värde-
pappersrörelse enligt 1 kap. 3 § 3
eller 5 får, trots förbuden i 7 kap.
2 § aktiebolagslagen (1975:1385)
och 6 kap. 10 § försäkrings-
rörelselagen (1982:713), förvärva
egna aktier och aktier i moder-
bolag för att underlätta rörelsen.
Detta gäller dock endast aktier
som är noterade vid en svensk
eller utländsk börs, en auktoriserad
marknadsplats eller någon annan
reglerad marknad.

Innehavet av sådana aktier som
sägs i första stycket får inte över-
stiga fem procent av aktiekapitalet
i något av bolagen.
Ett svenskt värdepappersinstitut
som har tillstånd att driva värde-
pappersrörelse enligt 1 kap. 3 § 3
eller 5 får, trots begränsningarna i
7 kap. 7 och 23 §§ aktie-
bolagslagen (1975:1385) samt
6 a kap. 23 § försäkrings-
rörelselagen (1982:713), förvärva
egna aktier och aktier i moder-
bolag för att underlätta sådan
rörelse. Detta gäller dock endast
aktier som är noterade vid en
svensk eller utländsk börs, en
auktoriserad marknadsplats eller
någon annan reglerad marknad.
Innehavet av sådana aktier som
sägs i första stycket får inte
överstiga fem procent av samtliga
aktier i något av bolagen.
För aktier som har förvärvats
med stöd av första stycket gäller
inte bestämmelserna i 7 kap. 10,
17 22 och 25 §§ aktiebolagslagen
samt 6 a kap. 25 § försäkrings-
rörelselagen.

Denna lag träder i kraft den 10 mars 2000.

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om
börs- och clearingverksamhet
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § lagen (1992:543) om börs- och
clearingverksamhet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

4 kap.
2 §1
En börs skall ha ändamålsenliga regler för hur handeln vid börsen skall
gå till.
Börsen skall övervaka handeln och kursbildningen vid börsen och se
till att handeln sker i överensstämmelse med denna lag och andra författ-
ningar samt med god sed på värdepappersmarknaden.
Börsen är skyldig att på begäran av Finansinspektionen ge inspek-
tionen terminalåtkomst till sitt system för övervakningen av handeln och
kursbildningen.
Regeringen eller, efter regering-
ens bemyndigande, Finansinspek-
tionen får meddela närmare före-
skrifter om övervakningen av
handeln och kursutbildningen vid
en börs.
Regeringen eller, efter regering-
ens bemyndigande, Finansinspek-
tionen får meddela närmare före-
skrifter om
1. övervakningen av handeln
och kursbildningen vid en börs,
samt
2. handelsregler för en börs i
fråga om aktiebolags förvärv och
överlåtelse av egna aktier vid
börsen.

Denna lag träder i kraft den 10 mars 2000.

2.8 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen
(1995:1554)
Härigenom föreskrivs1 att 4 kap. 14 §, 5 kap. 14 § och 6 kap. 1 § samt
bilaga 1 till lagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

4 kap.
14 §
Tillgångsposten Egna aktier får
inte tas upp till något värde.
Egna aktier får inte tas upp som
tillgång.
Vid värdering av ett moderbolags andelar i ett dotterföretag skall
andelar som dotterföretaget äger i moderbolaget inte anses ha något
värde.

5 kap.
14 §
Ett aktiebolags eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och
fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall
tas upp aktiekapital, överkursfond, uppskrivningsfond och reservfond.
Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust skall tas upp fria fonder,
var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räken-
skapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid
upp som avdragsposter.
Förändringar i eget kapital
jämfört med föregående års
balansräkning skall specificeras.
Förändringar i eget kapital jäm-
fört med föregående års balans-
räkning skall specificeras. Vid
förvärv av egna aktier skall fritt
eget kapital minskas med utgiften
för förvärvet. Vid överlåtelse av
egna aktier skall fritt eget kapital
ökas med inkomsten från över-
låtelsen.
Vid aktiekapitalet skall antalet
aktier anges. Består aktiekapitalet
av aktier av olika slag, skall mot-
svarande uppgift lämnas för varje
aktieslag. Innehar aktiebolaget
egna aktier, skall det nominella
beloppet av dessa anges.
Vid aktiekapitalet skall antalet
aktier anges. Består aktiekapitalet
av aktier av olika slag, skall
motsvarande uppgift lämnas för
varje aktieslag.

Lydelse enligt bet. 1999/2000:LU2
Föreslagen lydelse

6 kap.
1 §2
Förvaltningsberättelsen skall innehålla en rättvisande översikt över
utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat.
Upplysningar skall även lämnas om
1. sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen,
resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av
företagets ställning och resultat,
2. sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har
inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut,
3. företagets förväntade framtida utveckling,
4. företagets verksamhet inom
forskning och utveckling, och
4. företagets verksamhet inom
forskning och utveckling,
5. företagets filialer i utlandet.
5. företagets filialer i utlandet,

6. antal och nominellt belopp
för egna aktier som innehas av
företaget, den andel av aktie-
kapitalet som dessa aktier utgör
samt storleken av den ersättning
som har betalats för aktierna,
7. antal och nominellt belopp för
de egna aktier som har förvärvats
under räkenskapsåret, den andel
av aktiekapitalet som dessa aktier
utgör samt storleken av den
ersättning som har betalats,
8. antal och nominellt belopp för
de egna aktier som har överlåtits
under räkenskapsåret, den andel
av aktiekapitalet som dessa aktier
utgör samt storleken av den
ersättning som har erhållits, och
9. skälen för de förvärv eller
överlåtelser av egna aktier som
har skett under räkenskapsåret.
Utöver sådan information om verksamhetens miljöpåverkan som skall
lämnas enligt första och andra styckena skall företag som bedriver
verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken
(1998:808) lämna upplysningar i övrigt om verksamhetens påverkan på
den yttre miljön.
Andra stycket 3 och 5 gäller inte företag som avses i 3 kap. 8 § andra
stycket.

Bilaga 13

Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)

TILLGÅNGAR

A. Tecknat men ej inbetalt kapital

B. Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

1. Balanserade utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och
liknande arbeten

2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter

3. Hyresrätter och liknande rättigheter

4. Goodwill

5. Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

II. Materiella anläggningstillgångar

1. Byggnader och mark

2. Maskiner och andra tekniska anläggningar

3. Inventarier, verktyg och installationer

4. Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anlägg-
ningstillgångar

III. Finansiella anläggningstillgångar

1. Andelar i koncernföretag

2. Fordringar hos koncernföretag

3. Andelar i intresseföretag

4. Fordringar hos intresseföretag

5. Andra långfristiga värdepappersinnehav
6. Lån till delägare eller till personer som vid tillämpning av 12 kap. 7 §
första och sjunde styckena aktiebolagslagen (1975:1385) är att anse som
närstående

7. Andra långfristiga fordringar

C. Omsättningstillgångar

I. Varulager m.m.

1. Råvaror och förnödenheter

2. Varor under tillverkning

3. Färdiga varor och handelsvaror

4. Pågående arbete för annans räkning

5. Förskott till leverantörer

II. Fordringar

1. Kundfordringar

2. Fordringar hos koncernföretag

3. Fordringar hos intresseföretag

4. Övriga fordringar

5. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

III. Kortfristiga placeringar

1. Andelar i koncernföretag

2. Egna aktier

3. Övriga kortfristiga placeringar

III. Kortfristiga placeringar

1. Andelar i koncernföretag

2. Övriga kortfristiga placeringar

IV. Kassa och bank

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

A. Eget kapital, med uppgift om vad som utgör fritt eget kapital och
bundet eget kapital

Aktiebolag:

I. Aktiekapital

II. Överkursfond

III. Uppskrivningsfond

IV. Andra fonder

1. Reservfond

2. Övrigt

V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Årets resultat

Ekonomiska föreningar:
I. Inbetalda insatser och emissionsinsatser
1. Medlemsinsatser
2. Förlagsinsatser

II. Uppskrivningsfond

III. Andra fonder
1. Reservfond
2. Övrigt

IV. Balanserad vinst eller förlust

V. Årets resultat

Övriga företag:

I. Eget kapital vid räkenskapsårets början

II. Insättningar eller uttag under året

III. Årets resultat

IV. Eget kapital vid räkenskapsårets slut

B. Obeskattade reserver

C. Avsättningar

1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
2. Avsättningar för skatter
3. Övriga avsättningar

D. Skulder

1. Obligationslån

2. Skulder till kreditinstitut

3. Förskott från kunder (får även redovisas som avdragspost under
Varulager m.m.)

4. Leverantörsskulder

5. Växelskulder

6. Skulder till koncernföretag

7. Skulder till intresseföretag

8. Skatteskulder

9. Övriga skulder

10. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Poster inom linjen

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

1. Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna
skulder och för förpliktelser som redovisas såsom avsättningar, varje slag
för sig

2. Övriga ställda panter och därmed jämförliga säkerheter, varje slag för
sig

3. Ansvarsförbindelser

a. Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller
avsättningarna och som inte heller har täckning i pensionsstiftelses
förmögenhet

b. Övriga ansvarsförbindelser

Denna lag träder i kraft den 10 mars 2000. Äldre bestämmelser gäller
dock fortfarande i fråga om redovisningen för räkenskapsår som har
avslutats före lagens ikraftträdande.

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1995:1559) om årsredo-
visning i kreditinstitut och värdepappersbolag
dels att i 5 kap. 3 § uttrycket (post 13) skall bytas ut mot (post 12) ,
dels att bilaga 1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

Bilaga 1

Uppställningsform för balansräkning

TILLGÅNGAR

1. Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
2. Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
3. Utlåning till kreditinstitut
4. Utlåning till allmänheten
5. Obligationer och andra räntebärande värdepapper
6. Aktier och andelar (som inte ingår i post 7 eller 8)
7. Aktier och andelar i intresseföretag
8. Aktier och andelar i koncernföretag
9. Immateriella anläggningstillgångar
a) Goodwill
b) Andra immateriella anläggningstillgångar
10. Materiella tillgångar
a) Inventarier
b) Leasingobjekt
c) Byggnader och mark
11. Tecknat ej inbetalt kapital
12. Egna aktier

13. Övriga tillgångar
12. Övriga tillgångar
14. Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
13. Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter

Summa tillgångar

SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL

1. Skulder till kreditinstitut
2. In- och upplåning från allmänheten
a) Inlåning
b) Upplåning
3. Emitterade värdepapper m.m.
a) Emitterade skuldebrev
b) Övriga
4. Övriga skulder
5. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
6. Avsättningar
a) Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
b) Avsättningar för skatter
c) Övriga avsättningar
7. Efterställda skulder
8. Obeskattade reserver
9. Aktiekapital / Grundfond / Insatskapital
10. Överkursfond
11. Uppskrivningsfond
12. Andra fonder
a) Reservfond
b) Fond för orealiserade vinster
c) Garantifond
d) Övriga fonder
13. Balanserad vinst eller förlust
14. Årets resultat

Summa skulder, avsättningar och eget kapital

POSTER INOM LINJEN

1. Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och
för såsom avsättningar redovisade förpliktelser, varje slag för sig
2. Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter, varje slag för sig
3. Ansvarsförbindelser
a) Accepterade och endosserade växlar
b) Garantier
c) Övriga ansvarsförbindelser
4. Åtaganden
a) Åtaganden till följd av återköpstransaktioner
b) Övriga åtaganden

Denna lag träder i kraft den 10 mars 2000. Äldre bestämmelser gäller
dock fortfarande i fråga om redovisningen för räkenskapsår som har
avslutats före lagens ikraftträdande.

2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1995:1560) om årsredo-
visning i försäkringsföretag
dels att i 4 kap. 2 § och 5 kap. 3 § uttrycket (G.IV) skall bytas mot
(G.III) ,
dels att 5 kap. 2 § och bilaga 1 skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt bet. 1999/2000:LU2
Föreslagen lydelse

5 kap.
2 §2
De i 1 § angivna bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen
(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:
1. a) 3 § första stycket skall tillämpas på dels immateriella tillgångar
(B), dels byggnader och mark (C.I), dels placeringar i koncernföretag och
intresseföretag (C.II).
b) 3 § andra och tredje styckena
skall tillämpas på dels im-
materiella tillgångar (B), dels pla-
ceringstillgångar (C), dels sådana
materiella tillgångar och varulager
(G.I) och övriga tillgångar (G.IV)
som stadigvarande skall brukas
eller innehas.
b) 3 § andra och tredje styckena
skall tillämpas på dels im-
materiella tillgångar (B), dels pla-
ceringstillgångar (C), dels sådana
materiella tillgångar och varulager
(G.I) och övriga tillgångar (G.III)
som stadigvarande skall brukas
eller innehas.
2. 4 § skall tillämpas på byggnader och mark (C.I).
3. 7 § skall i stället för inköp och försäljning gälla mottagen och
avgiven återförsäkring.
4. Fråga om tillstånd enligt 9 § andra stycket att utelämna uppgifter om
dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.
5. 10 § andra stycket om kort- och långfristiga balansposter skall
tillämpas endast beträffande de skulder som förfaller till betalning senare
än fem år efter balansdagen.
6. 12 § tredje stycket om lån till ledande befattningshavare skall
tillämpas om företaget lämnat lån till eller ställt säkerhet till förmån för
någon annan med stöd av tillstånd enligt 12 kap. 13 § försäkrings-
rörelselagen (1982:713).

7. Utgifter och inkomster enligt
14 § andra stycket för egna aktier
skall redovisas mot bundet eget
kapital i livförsäkringsaktiebolag
som inte får dela ut vinst.
7. Utöver upplysningar enligt
18 § skall även uppgift lämnas om
medelantalet anställda uppdelat på
kontorstjänstemän, fälttjänstemän
och övriga anställda i Sverige.
Dessutom skall medelantalet
fritidsombud och specialombud i
Sverige anges var för sig.
8. Utöver upplysningar enligt
18 § skall även uppgift lämnas om
medelantalet anställda uppdelat på
kontorstjänstemän, fälttjänstemän
och övriga anställda i Sverige.
Dessutom skall medelantalet
fritidsombud och specialombud i
Sverige anges var för sig.
8. Uppgift enligt 20 § första
stycket 2 om löner och ersätt-
ningar till anställda skall delas upp
på kontorstjänstemän, fälttjänste-
män och övriga anställda i
Sverige. Dessutom skall ersätt-
ningsbeloppen för fritidsombud
och specialombud i Sverige anges
för varje grupp.
9. Uppgift enligt 20 § första
stycket 2 om löner och ersätt-
ningar till anställda skall delas upp
på kontorstjänstemän, fälttjänste-
män och övriga anställda i
Sverige. Dessutom skall ersätt-
ningsbeloppen för fritidsombud
och specialombud i Sverige anges
för varje grupp.

Bilaga 13

Uppställningsform för balansräkning

TILLGÅNGAR

A. Tecknat ej inbetalt kapital
B. Immateriella tillgångar
I Goodwill
II Andra immateriella tillgångar
C. Placeringstillgångar
I Byggnader och mark
II Placeringar i koncernföretag och intresseföretag
1. Aktier och andelar i koncernföretag
2. Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till,
koncernföretag
3. Aktier och andelar i intresseföretag
4. Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till,
intresseföretag
III Andra finansiella placeringstillgångar
1. Aktier och andelar
2. Obligationer och andra räntebärande värdepapper
3. Andelar i investeringspooler
4. Lån med säkerhet i fast egendom
5. Övriga lån
6. Utlåning till kreditinstitut
7. Övriga finansiella placeringstillgångar
IV Depåer hos företag som avgivit återförsäkring
D. Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk
1. Tillgångar för villkorad återbäring
2. Fondförsäkringstillgångar
E. Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar
1. Ej intjänade premier och kvardröjande risker
2. Livförsäkringsavsättning
3. Oreglerade skador
4. Återbäring och rabatter
5. Övriga försäkringstekniska avsättningar
6. Avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk
a) Villkorad återbäring
b) Fondförsäkringsåtaganden
F. Fordringar
I Fordringar avseende direkt försäkring
II Fordringar avseende återförsäkring
III Övriga fordringar
G. Andra tillgångar
I Materiella tillgångar och varulager
II Kassa och bank
III Egna aktier

IV Övriga tillgångar
III Övriga tillgångar

H. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
I Upplupna ränte- och hyresintäkter
II Förutbetalda anskaffningskostnader
III Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

AA. Eget kapital
I Aktiekapital eller Garantikapital
II Överkursfond
III Uppskrivningsfond
IV Konsolideringsfond
V Andra fonder
1. Reservfond
2. Fond för orealiserade vinster
3. Övriga fonder
VI Balanserad vinst eller förlust
VII Årets resultat
BB. Obeskattade reserver
CC. Efterställda skulder
DD. Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring)
1. Ej intjänade premier och kvardröjande risker
2. Livförsäkringsavsättning
3. Oreglerade skador
4. Återbäring och rabatter
5. Utjämningsavsättning
6. Övriga försäkringstekniska avsättningar
EE. Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäk-
ringstagaren bär risk (före avgiven återförsäkring)
1. Villkorad återbäring
2. Fondförsäkringsåtaganden
FF. Avsättningar för andra risker och kostnader
1. Pensioner och liknande förpliktelser
2. Skatter
3. Övriga avsättningar
GG. Depåer från återförsäkrare
HH. Skulder
I Skulder avseende direkt försäkring
II Skulder avseende återförsäkring
III Obligationslån
IV Skulder till kreditinstitut
V Övriga skulder
II. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
I Återförsäkrares andel av Förutbetalda anskaffningskostnader
II Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

POSTER INOM LINJEN

I Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och
för såsom avsättningar redovisade förpliktelser, varje slag för sig
II Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter, varje slag för sig
III Ansvarsförbindelser
1. Garantier
2. Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland avsättningar och ej har
täckning i pensionsstiftelses förmögenhet
3. Övriga ansvarsförbindelser
IV Åtaganden
1. Åtaganden till följd av återköpstransaktioner
2. Övriga åtaganden

Denna lag träder i kraft den 10 mars 2000. Äldre bestämmelser gäller
dock fortfarande i fråga om redovisningen för räkenskapsår som har
avslutats före lagens ikraftträdande.

3 Ärendet och dess beredning
Regeringen bemyndigade i juni 1990 chefen för Justitiedepartementet att
tillkalla en kommitté (Ju 1990:08) med uppdrag att göra en översyn av
aktiebolagslagen (dir 1990:46). Kommittén antog namnet Aktiebolags-
kommittén.
Kommittén har avgett delbetänkandena Bundna aktier (SOU 1992:13),
Aktiebolagslagen och EG (SOU 1992:83) och Aktiebolagets organisation
(SOU 1995:44). Dessa har lett till lagstiftning (se SFS 1992:1238,
1994:802, 1994:1395 och 1998:760).
Våren 1997 avgav kommittén delbetänkandet Aktiebolagets kapital
(SOU 1997:22) som behandlar bl.a. ökning och nedsättning av aktie-
kapitalet, förvärv av egna aktier, erbjudandeplikt och inlösen av minori-
tetsaktier. Delbetänkandet har remissbehandlats.
En sammanfattning av delbetänkandet, såvitt gäller förvärv av egna
aktier, finns i bilaga 1. Kommitténs lagförslag i den delen finns i
bilaga 2. I bilaga 3 finns en förteckning över de remissinstanser som har
yttrat sig över förslaget i den del det avser förvärv av egna aktier. En
sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftnings-
ärendet (dnr Ju97/855).
Inom Justitiedepartementet har även utarbetats en promemoria
Redovisning vid förvärv och överlåtelse av egna aktier. Promemorian har
behandlats vid ett remissmöte den 17 juni 1999. Delar av promemorian
finns i bilaga 4 och en förteckning över deltagarna vid remissmötet finns
i bilaga 5.
Vi kommer nu att ta upp frågor om aktiebolags förvärv och över-
låtelser av egna aktier.
Vi kommer också att ta upp frågan om försäkringsaktiebolags förvärv
och överlåtelser av egna aktier. Frågan om förvärv av egna aktier i
försäkringsaktiebolag enligt mönster från Aktiebolagskommitténs förslag
har berörts i en promemoria om ny associationsrätt för bankaktiebolag
och försäkringsbolag (dnr Fi98/476). I promemorian framhölls det att en
bedömning av tillämpningen borde avvakta beredningen av nya rörelse-
regler för försäkringsbolag (s. 293). En sådan reformering av försäk-
ringsrörelsereglerna har nu genomförts (SFS 1999:600, rskr.
1998/99:227, bet. 1989/99:FiU28 och prop.1998/99:87).
Vid beredningen av ärendet har bl.a. Finansinspektionen, Svenska För-
säkringsförbundet, Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlare-
föreningen beretts tillfälle att lämna synpunkter över förslaget även i den
del som avser försäkringsaktiebolagens förvärv och överlåtelse av egna
aktier.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 28 oktober 1999 att inhämta Lagrådets
yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 7.
Vi kommer att behandla Lagrådets synpunkter i avsnitten 5.5.2 och 6
samt i författningskommentaren till de berörda paragraferna. Det kan
dock redan här sägas att vi i propositionen i väsentliga delar har följt
Lagrådets förslag och synpunkter. I förhållande till lagrådsremissen har
vi också gjort vissa andra ändringar av väsentligen redaktionell natur.
I detta ärende föreslås också en mindre redaktionell justering i en
bestämmelse som ingår i de nyligen beslutade ändringarna i försäkrings-
rörelselagstiftningen (12 kap. 16 § försäkringsrörelselagen).

4 Bakgrund
4.1 Svensk rätt
I svensk rätt gäller sedan år 1895 ett förbud för aktiebolag att förvärva
egna aktier. Senare har också tillkommit ett förbud för dotterföretag att
förvärva aktier i moderbolaget. Såväl förvärv mot vederlag som veder-
lagsfria förvärv omfattas av förbuden. Avtal som strider mot förbuden är
ogiltiga (se 7 kap. 2 § första stycket aktiebolagslagen [1975:1385]).
Det ursprungliga motivet för förbudet att förvärva egna aktier var att
skydda bolagets borgenärer. Ett bolags förvärv av egna aktier kan få
samma effekter som en återbetalning till aktieägarna i samband med en
nedsättning av aktiekapitalet. Genom förbudet mot förvärv av egna aktier
har man velat förhindra att de begränsningar som gäller vid nedsättning
av aktiekapitalet kringgås. Under senare tid har förbudet främst moti-
verats med att förvärv av egna aktier kan medföra risk för spekulation
och stödköp i egna aktier.
Aktiebolagslagen innehåller tre undantag från förbudet. Det är tillåtet
att förvärva egna aktier vid övertagande av en affärsrörelse där aktierna
ingår i rörelsen, vid inlösen av aktier på grund av maktmissbruk och vid
inrop på auktion av aktier som har utmätts för bolagets fordran. En aktie
som har förvärvats på något av dessa sätt skall dock, om den inte har
dragits in genom nedsättning av aktiekapitalet, säljas så snart det kan ske
utan förlust och senast tre år efter förvärvet. En aktie som inte har sålts
inom tre år från förvärvet är ogiltig. Bolaget skall då sätta ned aktie-
kapitalet med aktiens nominella belopp (se 7 kap. 2 § andra och fjärde
styckena).
Bankaktiebolag omfattas numera av samma regler som andra aktie-
bolag. Vissa särregler om förvärv av egna aktier för att underlätta
rörelsen finns dock i bankrörelselagen och lagen om värdepappersrörelse.
De associationsrättsliga reglerna för försäkringsaktiebolag finns i
försäkringsrörelselagen (1982:713). För försäkringsaktiebolag gäller
samma begränsningar vad gäller rätten att förvärva egna aktier som för
aktiebolag (se 6 kap. 9 § första stycket och 10 § försäkringsrörelselagen).
4.2 Internationella förhållanden
Förvärv av egna aktier behandlas i artiklarna 19 24 a i EG:s andra
bolagsrättsliga direktiv (rådets andra direktiv, 77/91/EEG, av den
13 december 1976 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i
medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda
bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att
bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att
göra skyddsåtgärderna likvärdiga). Direktivet omfattar endast publika
aktiebolag. Huvudfrågan, om förvärv av egna aktier i sådana bolag över
huvud taget skall vara tillåtna, överlämnas till varje medlemsstat att själv
besluta om. Av direktivet följer bl.a. att förvärv av egna aktier som
huvudregel skall kunna ske endast efter tillstånd av bolagsstämman.
Vidare gäller att förvärv av egna aktier inte får leda till att bolagets netto-
tillgångar efter förvärvet understiger summan av aktiekapital och icke
utdelningsbara reserver samt att det nominella värdet av ett bolags
sammanlagda innehav av egna aktier inte får överstiga tio procent av
bolagets aktiekapital. Medlemsstaterna är oförhindrade att uppställa
strängare begränsningar än vad direktivet fordrar.
Direktivets bestämmelser om förvärv av egna aktier kompletteras
sedan år 1992 med bestämmelser avsedda att begränsa dotterföretags
möjligheter att förvärva aktier i sitt moderbolag (rådets direktiv,
92/101/EEG, av den 23 november 1992 om ändring av direktiv
77/91/EEG om att bilda aktiebolag samt att bevara dessas kapital).
De svenska bestämmelserna om aktiebolags förvärv av egna aktier är
mer restriktiva än motsvarande bestämmelser i de flesta andra länder.
Enligt en av Aktiebolagskommittén genomförd kartläggning av rättsläget
i andra länder tillåter samtliga övriga EU-länder att publika aktiebolag
förvärvar egna aktier på de villkor som bestäms av EG:s andra bolags-
rättsliga direktiv. Detsamma gäller tre av de fyra kvarvarande EFTA-
länderna. Endast Liechtenstein förbjuder kategoriskt förvärv av egna
aktier. När det gäller den bolagsform som motsvarar de svenska privata
aktiebolagen företer ländernas lagstiftning större skillnader beträffande
möjligheterna till förvärv av egna aktier.
Bland de nordiska länderna har Danmark alltid tillåtit förvärv av egna
aktier. Sedan några år tillåter dock dansk lagstiftning förvärv av egna
aktier enbart för aktieselskab, dvs. motsvarigheten till de svenska publika
aktiebolagen. Finland har nyligen upphävt sitt förbud mot förvärv av
egna aktier. Numera kan såväl publika som privata aktiebolag förvärva
egna aktier i Finland. I Norge trädde regler om förvärv av egna aktier i
kraft vid årsskiftet 1998/1999. Reglerna gäller såväl aksjeselskaper som
allmennaksjeselskaper, dvs. motsvarigheterna till de svenska privata och
publika aktiebolagen.
I Förenta staterna tillåts förvärv av egna aktier inom de ramar som
gäller för vinstutdelning.
Traditionellt har förvärv av egna aktier förekommit framför allt i det
amerikanska näringslivet. Företeelsen var länge mindre vanlig i Europa.
Under senare år har emellertid antalet förvärv av egna aktier i Europa
ökat betydligt.

5 Förvärv och överlåtelser av egna aktier
5.1 Allmänna utgångspunkter
Svenska aktiebolag indelas i publika aktiebolag och privata aktiebolag.
De publika aktiebolagen kännetecknas av att de har möjlighet att vända
sig till allmänheten för att skaffa kapital. Ett publikt aktiebolag måste
alltid ha ett aktiekapital på minst 500 000 kr. I många fall men långt i
från alla rör det sig om bolag vars aktier är noterade vid en börs eller en
auktoriserad marknadsplats. Ett privat aktiebolag kan inte ge ut aktier
och andra värdepapper på värdepappersmarknaden och har därför regel-
mässigt ett begränsat antal delägare. I ett privat aktiebolag måste
aktiekapitalet uppgå till minst 100 000 kr.
Också försäkringsaktiebolagen indelas i publika bolag och privata
bolag.
De publika aktiebolagens behov av att kunna förvärva egna aktier är av
annat slag än det behov som privata aktiebolag kan ha. Som vi strax
återkommer till torde de publika aktiebolagens behov framför allt ha
samband med intresset av att åstadkomma ett effektivt resursutnyttjande.
I privata aktiebolag framträder nyttan med förvärv av egna aktier framför
allt i samband med ägarskiften; bolagets medel kan användas för att köpa
ut en delägare. Också de olägenheter som förvärv av egna aktier kan vara
förenade med torde vara av olika slag i publika aktiebolag respektive
privata aktiebolag. Den kanske vanligaste invändningen mot att
aktiebolag skall ges rätt att förvärva egna aktier risken för
kursmanipulationer gäller sålunda enbart publika aktiebolag. Slutligen
skiljer sig de skatterättsliga konsekvenserna åt.
Mot den bakgrunden avser vi att behandla frågan om aktiebolag skall
ges rätt att förvärva egna aktier i två steg. I detta lagstiftningsärende
behandlas frågan om publika aktiebolag bör ges rätt att förvärva egna
aktier. Förslaget att endast vissa publika bolag för närvarande skall kunna
förvärva egna aktier har delvis sin bakgrund i de särskilda regler som
gäller för beskattning av aktieägare i fåmansföretag som i betydande om-
fattning varit verksam i företaget. Regelsystemet finns i 3 § 12 12 e
mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) och behandlar
utdelning från företaget samt reavinst vid avyttring av aktien (de s.k.
3:12-reglerna). Enligt den s.k. karensen i 3 § 12 a mom. tredje stycket
SIL gäller de särskilda skattereglerna i vissa fall under fem
beskattningsår efter det att företaget upphört att vara ett fåmansföretag.
Regeringen har den 9 september 1999 beslutat att tillkalla en särskild
utredare för att se över 3:12-reglerna. Även frågan om den skattemässiga
behandlingen av förvärv av egna aktier i privata bolag skall ses över i det
sammanhanget.
5.2 Skall publika aktiebolag få förvärva egna aktier?
Regeringens förslag: Publika aktiebolag, vars aktier är noterade vid en
börs eller annan reglerad marknad, skall få förvärva egna aktier.
Kommitténs förslag: Överensstämmer delvis med regeringens
förslag. Kommitténs förslag är dock inte begränsat till noterade aktie-
bolag.
Remissinstanserna: En klar majoritet av remissinstanserna har ansett
att publika aktiebolag bör ges möjlighet att förvärva egna aktier. Några
remissinstanser har dock ifrågasatt förslaget eller har uttalat att det för
närvarande inte bör genomföras. En del av dem, däribland Riksrevisions-
verket, har ansett att det redan med befintliga lagregler är möjligt att
uppnå de effekter som kommittén har eftersträvat. Svenska Revisor-
samfundet SRS har uttryckt en liknande uppfattning. Andra, såsom Kon-
kurrensverket, har varnat för att den föreslagna ordningen medför risk
för otillbörlig kurspåverkan.
Skälen för regeringens förslag:
Möjligheter till ett bättre resursutnyttjande inom näringslivet m.m.
I fråga om de publika aktiebolagen brukar det sägas att en rätt att för-
värva egna aktier framför allt skulle bidra till en mera effektiv använd-
ning av bolagets kapital. Företagen skulle ges bättre förutsättningar att
föra tillbaka överskottsmedel till aktieägarna.
De senaste årens positiva utveckling inom svenskt näringsliv har
inneburit att stora vinster har ackumulerats i många aktiebolag. Detta
jämte en del större företagsöverlåtelser har gett upphov till överlikviditet
i bolagen. Till överlikviditeten kan ha bidragit att näringslivet inte har
tillgång till lämpliga medel att överföra intjänade vinstmedel till
aktieägarna.
Vinstutdelning enligt 12 kap. aktiebolagslagen framstår inte alltid som
någon lämplig metod. De allra flesta företag eftersträvar en långsiktig
och stabil utdelningspolitik, trots variationer i intjäningsförmåga.
Utdelningshöjningar sker därför normalt endast om den högre nivån kan
antas bestå på längre sikt. En temporär utdelningshöjning i syfte att under
en begränsad tidsperiod återföra överlikviditet till ägarna anses kunna ge
en felaktig uppfattning om företagets långsiktiga utdelningspolitik. Det är
också möjligt att göra värdeöverföringar till aktieägarna genom nedsätt-
ning av aktiekapitalet enligt 6 kap. aktiebolagslagen. Nedsättning är dock
ett förhållandevis långsamt och administrativt krångligt förfarande.
De instrument som i dag står till förfogande för ett aktiebolag som vill
föra tillbaka överskottsmedel till aktieägarna anses därför inte vara
tillräckliga. En rätt att förvärva egna aktier skulle ge bolagen ett bättre
instrument för återföring av överlikviditet till aktieägarna. En sådan
återföring kan i sin tur vara samhällsekonomiskt önskvärd, eftersom den
normalt leder till att kapitalet investeras i nya verksamheter. Regler om
förvärv av egna aktier kan därmed också antas bidra till ett effektivare
utnyttjande av näringslivets resurser.
Ett annat skäl för att tillåta förvärv av egna aktier är att sådana förvärv
möjliggör en bättre anpassning till aktieägarnas önskemål än vad
vinstutdelning gör. En aktieägare som vill ha en hög direktavkastning
kan acceptera bolagets erbjudande om att köpa aktier, medan aktieägare
som föredrar en långsiktig investering med låg direktavkastning kan
avstå från att sälja sina aktier. Utdelning är däremot obligatorisk i den
meningen att den omfattar även aktieägare som skulle ha föredragit en
värdetillväxt i bolaget.
Ibland framförs också ett annat argument för förvärv av egna aktier,
nämligen att bolaget genom de återköpta aktierna får ett smidigt
instrument för förvärv av andra företag och annan egendom.
Vi bedömer mot denna bakgrund att svenska aktiebolag skulle kunna
ha stor nytta av en möjlighet att förvärva egna aktier. Remissutfallet har
också visat att det finns ett stort intresse hos det svenska näringslivet av
att få en sådan möjlighet.
Internationella förväntningar
Näringslivet och de finansiella marknaderna har under senare år
genomgått en betydande internationalisering. Det är inte minst mot den
bakgrunden viktigt att det svenska regelverket ger svenska företag
samma förutsättningar som deras utländska konkurrenter har. Det finns
en risk för att avvikande svenska regler på detta område kan motverka
investeringar i Sverige. I de flesta andra länder är det möjligt för
aktiebolag att köpa och sälja egna aktier. Det finns en utbredd upp-
fattning att denna möjlighet ger företagen ökad flexibilitet och därmed
också ökad konkurrensförmåga. Om investerare anser att möjligheten att
köpa egna aktier är av betydelse för en effektiv drift av aktiebolag, kan
det svenska förbudet mot förvärv av egna aktier bidra till att investerare
väljer att placera sitt riskkapital i andra länder.
Riskerna för kursmanipulationer kan minimeras
I debatten har det främsta argumentet mot att tillåta förvärv av egna
aktier varit att sådana förvärv medför risker för kursmanipulationer.
En ordning som ger företagen möjlighet att påverka kursen på de egna
aktierna kan givetvis inte accepteras. Allmänhetens förtroende för
marknaden skulle skadas med allvarliga konsekvenser för svenskt
näringsliv som följd. En avgörande förutsättning för att förvärv av egna
aktier skall tillåtas i publika aktiebolag är därför att riskerna för
otillbörlig kurspåverkan kan göras försumbara.
Enligt vår bedömning är det möjligt att utforma ett regelsystem som i
allt väsentligt undanröjer riskerna för kursmanipulationer. Detta kommer
vi att utveckla närmare i avsnitt 5.9.1.
Skyddet för det bundna egna kapitalet kan bibehållas
Aktiebolagslagen utgår från att aktieägarna inte är ansvariga för bolagets
skulder. Det är bara bolagets tillgångar som kan tas i anspråk för betal-
ning av dess förpliktelser. Om bolaget fritt kunde avhända sig sina till-
gångar eller öka sina skulder, skulle risken för borgenärerna öka. Lagen
begränsar därför i några avseenden bolagets möjligheter att minska sina
tillgångar eller öka sina skulder. Dessa begränsningar, som samman-
fattningsvis brukar kallas för skyddet för det bundna egna kapitalet,
bygger på tanken att ett aktiebolag alltid skall ha tillgångar som
motsvarar dess skulder och att det därutöver skall finnas en viss
marginal. Marginalen utgörs av bolagets bundna egna kapital, dvs.
aktiekapitalet, överkursfonden, uppskrivningsfonden, reservfonden och
fonder som enligt bestämmelser i bolagsordningen inte får användas för
utdelning till aktieägarna. Det bokförda värdet av bolagets tillgångar
skall i princip motsvara minst bolagets bokförda skulder och avsättningar
plus det bundna egna kapitalet. Är detta fallet, sägs det bundna egna
kapitalet vara täckt. Bolaget får inte betala ut medel till aktieägarna, om
det inte finns full täckning för det bundna egna kapitalet efter åtgärden.
Tydligast kommer detta till uttryck i reglerna om vinstutdelning (se
12 kap. aktiebolagslagen)
Om bolaget förvärvar egna aktier från sina aktieägare, innebär det ett
betalningsflöde från bolaget till aktieägarna. Det kan synas som att
förvärv av egna aktier därigenom skulle kunna försämra skyddet för det
bundna egna kapitalet.
Vår utgångspunkt är att förvärv av egna aktier bör tillåtas endast om
förvärvet inte medför någon försämring av skyddet för det bundna egna
kapitalet. Bolagets borgenärer bör åtnjuta samma skydd som vid
vinstutdelning. En förutsättning för att aktiebolag skall ha rätt att
förvärva egna aktier bör därför vara att reglerna utformas så att bundet
eget kapital inte kan tas i anspråk. Detta överensstämmer med vad som
gäller vid vinstutdelning (se 12 kap. 2 § första stycket aktiebolagslagen).
Ytterligare en förutsättning bör vara att reglerna utformas så att inte
heller bolagets fria medel kan användas för förvärv av egna aktier, i den
mån medlen med hänsyn till bolagets konsolideringsbehov, likviditet och
ställning fortfarande behövs i bolaget. Också detta överensstämmer med
vad som gäller vid vinstutdelning (se 12 kap. 2 § andra stycket aktie-
bolagslagen). Om reglerna förenas med sådana begränsningar och som
vi strax återkommer till i avsnitt 5.5.1 ser vi inga hinder mot det
kommer skyddet för det bundna egna kapitalet inte att försämras.
Förvärven kommer inte att kunna användas för mer omfattande
utbetalningar till aktieägarna än som redan i dag är möjliga enligt
reglerna om vinstutdelning.
Aktieägarnas inflytande över bolaget består
En annan fråga av principiell art som har diskuterats, bl.a i en reservation
till kommitténs förslag, är om ett upphävande av förbudet mot förvärv av
egna aktier kan medföra en olämplig maktförskjutning från aktieägarna
till företagsledningen.
I den delen kan konstateras att aktiebolagslagen utgår från att det är
aktieägarna som skall ha det bestämmande inflytandet över ett aktiebolag
och att detta inflytande skall utövas genom beslut på bolagsstämman.
Styrelsens ställning stärktes visserligen genom 1975 års ändringar i aktie-
bolagslagen, bl.a. genom att styrelsen fick möjlighet att efter bemyn-
digande besluta i frågor om bl.a. nyemission. Fortfarande är dock bolags-
stämman det högsta beslutande organet i ett aktiebolag. Som regeringen
har uttalat i prop. 1997/98:99 s. 75 bör aktiebolagslagen främja en aktiv
ägarfunktion i företagen. Med ägare som tar ansvar för företagens ut-
veckling möjliggörs en fortlöpande och snabb anpassning av företagens
organisation och verksamhet till förändringar i omvärlden. Regler om
förvärv av egna aktier bör därför utformas på ett sätt som förbehåller
aktieägarna det avgörande inflytandet över frågan om förvärv skall ske
(se närmare avsnitt 5.6.1). Med sådana begränsningar finns det knappast
anledning anta att regler om rätt att förvärva egna aktier skulle minska
aktieägarnas kontroll över bolaget.
Vår slutsats
Det finns alltså goda skäl att tillåta förvärv av egna aktier i publika
aktiebolag. De risker som sådana förvärv skulle kunna innebära kan
undvikas genom att regelverket utformas på ett lämpligt sätt.
Mot den bakgrunden anser vi att publika aktiebolag nu bör få rätt att
förvärva egna aktier.
En begränsning är dock nödvändig med hänsyn till gällande skatte
regler. Det finns publika aktiebolag som i praktiken är fåmansföretag och
som därmed omfattas av de tidigare (se avsnitt 5.1) nämnda särskilda
skattereglerna. Rätten att förvärva egna aktier bör därför begränsas till
publika aktiebolag vars aktier är noterade på börs eller auktoriserad
marknadsplats eller på motsvarande utländsk marknad. För övriga
publika aktiebolag bör det nuvarande principiella förbudet mot förvärv
av egna aktier tills vidare bestå.
5.3 Skall publika aktiebolag få överlåta egna aktier?
Regeringens förslag: Publika aktiebolag som har förvärvat egna aktier
skall få överlåta aktierna.

Kommitténs förslag: Överensstämmer delvis med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har tillstyrkt
förslaget eller har inte haft några invändningar mot det. Sveriges Aktie-
sparares Riksförbund, Allmänna pensionsfonden, Fjärde fondstyrelsen
och Svenska Revisorsamfundet SRS har avstyrkt förslaget.
Skälen för regeringens förslag: När det gäller frågan hur återköpta
aktier skall behandlas efter förvärvet kan man tänka sig två principiellt
olika lösningar. Den ena innebär att aktierna måste lösas in och att
aktiekapitalet i samband med detta sätts ned med ett belopp som
motsvarar de inlösta aktiernas nominella värde. Den andra innebär att
bolaget behåller aktierna och, längre fram, säljer dem till aktieägare eller
någon utomstående.
Såsom några remissinstanser har påpekat kan ett system som tillåter
aktiebolag att både köpa och sälja egna aktier öka risken för otillbörlig
kurspåverkan. Enligt vår mening är det emellertid möjligt att utforma
regler om överlåtelse av egna aktier så att riskerna för otillbörlig
kurspåverkan blir försumbara (se avsnitt 5.9.1). En lösning av det första
slaget kan också få den bieffekten att varje förvärv av egna aktier tvingar
fram en minskning av bolagets bundna egna kapital, något som från
allmän borgenärssynpunkt är negativt.
Från bolagets och aktieägarnas synpunkt framstår den senare lösningen
som den lämpligaste. En möjlighet att både förvärva och överlåta egna
aktier skulle påtagligt förbättra förutsättningarna för ett effektivt kapital-
utnyttjande i bolagen. Genom att köpa tillbaka egna aktier skulle bolaget
kunna hålla det arbetande kapitalet i bolaget nere, när detta är lämpligt,
för att senare, när ett kapitaltillskott behövs, sälja ut aktierna på nytt. En
möjlighet att hålla egna aktier på lager för att möta kommande
kapitalbehov skulle förbättra bolagets finansiella beredskap.
En rätt att överlåta egna aktier skulle också ge bättre förutsättningar att
genomföra strukturella förändringar i verksamheten. De återköpta akti-
erna skulle kunna utnyttjas som tillgång vid företagsförvärv eller fusioner
där betalning helt eller delvis skall ske i form av aktier i bolaget.
Ett bolag som behöver kapitaltillskott har visserligen redan i dag
tillgång till ett instrument för detta, nyemission. En nyemission torde
dock som regel bli både långsammare och dyrare än en överlåtelse av
egna aktier. Detta gäller särskilt om det såsom vi också föreslår (se
avsnitt 5.4) blir möjligt att överlåta egna aktier direkt på börs eller
annan reglerad marknad. En sådan överlåtelse kan genomföras på
betydligt kortare tid än en nyemission. För bolag som är i behov av
kapitaltillskott kan tidsaspekten vara av stor betydelse. För en överlåtelse
av egna aktier över börs eller auktoriserad marknadsplats finns det inte
heller anledning att uppställa något prospektkrav (se avsnitt 5.7).
Eftersom bolagets interna kostnader för att upprätta prospekt ofta uppgår
till stora belopp, skulle en överlåtelse av egna aktier medföra klara
ekonomiska fördelar för bolagen jämfört med en nyemission.
Av betydelse är också att de flesta andra europeiska länder tillåter
aktiebolag att både förvärva och överlåta egna aktier. Svenska aktiebolag
konkurrerar med företag i dessa länder. Om de svenska bolagen inte får
samma möjligheter som sina utländska konkurrenter, kan det innebära
konkurrensnackdelar.
Sammanfattningsvis anser vi att övervägande skäl talar för att man
väljer den senare av de båda lösningarna, dvs. att bolaget skall kunna
behålla aktierna och senare överlåta dem. Vi återkommer i avsnitt 5.6.2
till utformningen av reglerna om överlåtelse av egna aktier.

5.4 På vilka sätt skall publika aktiebolag få förvärva och
överlåta egna aktier?
Regeringens förslag: Ett publikt aktiebolags förvärv av egna aktier skall
få ske
på en börs eller en auktoriserad marknadsplats i Sverige,
på en börs eller annan reglerad marknad i utlandet, eller
i enlighet med ett förvärvserbjudande riktat till samtliga aktieägare
eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag.
Överlåtelse av egna aktier skall ske
i enlighet med bestämmelserna om nyemission,
på en börs eller en auktoriserad marknadsplats i Sverige, eller
på en börs eller annan reglerad marknad i utlandet.
För förvärv och överlåtelser av egna aktier på en marknad utanför EES
skall det krävas tillstånd av Finansinspektionen.

Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att det vid sidan av
möjligheten att förvärva aktier genom ett erbjudande till aktieägarna och
på en börs skall vara möjligt att förvärva egna aktier på en organiserad
marknadsplats. Kommittén har inte uttalat sig om förvärv och över-
låtelser på utländska marknadsplatser.
Reglerna om på vilket sätt förvärv får ske skall enligt kommitténs
förslag vara straffsanktionerade.
Kommittén har inte föreslagit några begränsningar i fråga om sättet att
överlåta egna aktier.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft några in-
vändningar mot kommitténs förslag.
Några remissinstanser, t.ex. Svenska Fondhandlareföreningen och
Svenska Bankföreningen, har ansett att också aktier som inte är noterade
på en börs eller en auktoriserad marknadsplats bör få förvärvas på mark-
naden. Finansinspektionen har å andra sidan förordat att begreppet
organiserad marknadsplats byts ut mot auktoriserad marknadsplats .
Bl.a. Riksåklagaren har ifrågasatt kommitténs förslag att reglerna om
förvärv av egna aktier skall straffsanktioneras.
Bakgrund: Den värdemässigt viktigaste handeln med aktier och andra
finansiella instrument sker genom företag som har auktorisation enligt
lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet. Enligt denna lag kan
företag som driver verksamhet i syfte att åstadkomma regelbunden han-
del med aktier eller andra finansiella instrument få auktorisation som
börs eller marknadsplats. OM Stockholmsbörsen är den enda aukto-
riserade börsen för handel med aktier i Sverige. IM Marknadsplats AB
och Aktietorget AB är för närvarande de enda auktoriserade mark-
nadsplatserna.
Lagen om börs- och clearingverksamhet innehåller regler om hur verk-
samheten på börs och auktoriserad marknadsplats skall bedrivas. Dessa
regler innefattar krav på bl.a. offentliggörande av kursnoteringar och
rapportering av avslut. Vidare ålägger lagen börser och marknadsplatser
som omfattas av dess bestämmelser att uppställa egna handelsregler (se
4 kap. 2 4 §§ och 7 kap. 2 §). Sådana handelsregler finns bl.a. i OM
Stockholmsbörsens noteringsavtal.
Det förekommer också att börsliknande handel med aktier drivs med
stöd av tillstånd enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Till-
stånd enligt lagen om värdepappersrörelse krävs också då värdepappers-
institut träffar avtal med bolag om att vara marknadsgarant, dvs. att
hålla i den löpande handeln med bolagens aktier.
Lagen om värdepappersrörelse innehåller inte en lika långtgående reg-
lering för verksamheten som börs- och clearinglagen. Någon mot-
svarighet till den lagens regler om offentliggörande av kursnoteringar
och rapportering av avslut finns exempelvis inte. Det finns inte heller
något krav på att marknaden skall utfärda handelsregler. Enligt en lag-
ändring som trädde i kraft den 1 juli 1998 är dock värdepappersinstitut
som organiserar handel med finansiella instrument skyldiga att ha en
marknadsövervakning av handeln (se 3 kap. 10 § lagen om värde-
pappersrörelse).
Skälen för regeringens förslag:
Förvärv av egna aktier på svenska marknadsplatser
En första fråga är i vilken utsträckning förvärv av egna aktier skall kunna
ske på svenska marknadsplatser.
Skall det vara möjligt att förvärva egna aktier i all handel som sker på
marknaden eller skall en begränsning ske till de mer reglerade marknads-
platserna? I dag förekommer en frekvent handel med aktier i publika
aktiebolag som inte är noterade vid en börs eller en auktoriserad mark-
nadsplats. Några remissinstanser har förespråkat att lagstiftningen skall
utformas så att även dessa bolag skall kunna förvärva egna aktier på
marknaden. Det synes klart att det också för dessa bolag skulle medföra
fördelar om förvärv av egna aktier kunde ske på marknaden.
Den börsliknande handel som bedrivs med stöd av ett tillstånd enligt
lagen om värdepappersrörelse får i detta sammanhang anses förknippad
med något större risker än den handel som sker på en börs eller en
auktoriserad marknadsplats (jfr prop. 1997/98:71 s. 60), bl.a. därför att
likviditeten och genomlysningen normalt sett är sämre än vad som är
fallet vid börshandel. Enligt vår mening bör möjligheten att förvärva
egna aktier på marknaden därför begränsas till handel som sker på börs
eller auktoriserad marknadsplats.
Förvärv av egna aktier utanför marknadsplats
När det gäller förvärv utanför marknadsplats har kommittén diskuterat
två alternativ. Det ena av dessa är förvärv genom avtal med en enskild
aktieägare. Det andra är förvärv efter ett förvärvserbjudande som har
riktats till samtliga aktieägare eller samtliga aktieägare inom ett visst
aktieslag.
Om publika aktiebolag ges möjlighet att träffa förvärvsavtal med en-
skilda aktieägare, kan detta få negativa konsekvenser. Det kan t.ex.
medföra risker för utpressningsliknande situationer där ett bolag mer
eller mindre tvingas att förvärva aktier av en ägare som hotar att ta
kontroll över bolaget (s.k. greenmail). En möjlighet att förvärva egna
aktier genom avtal med enskild aktieägare skulle dessutom öka risken för
att en aktieägare gynnas på ett otillbörligt sätt. Till detta kommer att de
publika aktiebolagen inte torde ha något egentligt behov av att kunna
träffa överenskommelser om förvärv av aktier direkt med en enskild
aktieägare. Mot denna bakgrund anser vi att publika aktiebolag inte bör
ges möjlighet att förvärva egna aktier genom avtal med enskild aktie-
ägare.
Om bolaget i stället riktar ett förvärvserbjudande till samtliga aktie-
ägare eller till samtliga aktieägare inom ett visst aktieslag, uppkommer
inte samma risker som vid överenskommelser mellan bolaget och en
enskild aktieägare. Genom generella förvärvserbjudanden kan såväl bola-
gets som de enskilda aktieägarnas intressen tas till vara. Vi anser därför
att förvärv som sker efter ett sådant förvärvserbjudande bör tillåtas.
Överlåtelse av egna aktier
En annan fråga är på vilket eller vilka sätt ett publikt aktiebolag skall få
överlåta egna aktier.
Enligt vår mening är det naturligt att i detta sammanhang jämföra med
reglerna om nyemission. Vid nyemission går bolaget ut med ett erbjudan-
de om att teckna nya aktier i bolaget. Enligt huvudregeln skall aktie-
ägarna ha företrädesrätt till de nya aktierna i förhållande till det antal
aktier de redan äger. Utgångspunkten är därför att erbjudandet skall
riktas till samtliga aktieägare. Det är dock möjligt att avvika från före-
trädesrätten och rikta emissionen till vissa bestämda subjekt. Ett skäl för
att avvika från företrädesrätten kan exempelvis vara att bolaget vill ge de
anställda möjlighet att teckna sig för nya aktier. Men ett beslut om att
avvika från företrädesrätten kan också innebära att allmänheten ges rätt
att teckna aktier. Beslut om att avvika från företrädesrätten skall alltid
fattas av bolagsstämman med kvalificerad majoritet.
En överlåtelse av egna aktier får samma praktiska effekter som en
nyemission. Bolaget tillförs kapital från personer som samtidigt inträder
som aktieägare i bolaget. Metoderna för hur en överlåtelse skall genom-
föras bör därför i princip överensstämma med vad som gäller vid ny-
emission.
Reglerna bör således utformas så att bolaget skall rikta ett erbjudande
till aktieägarna och att aktieägarna därvid skall ha företrädesrätt att
förvärva aktier i förhållande till det antal aktier de redan äger. Under
förutsättning att bolagsstämman beslutar om att avvika från företrädes-
rätten bör erbjudandet om överlåtelse också kunna riktas till exempelvis
de anställda, en eller flera utomstående personer eller till allmänheten.
Det kan antas att det ofta skulle medföra betydande fördelar för ett
publikt bolag om det dessutom hade möjlighet att genomföra överlåtelser
av egna aktier direkt på värdepappersmarknaden. Vid en tillämpning av
reglerna om nyemission måste bolaget prissätta aktierna och bestämma
övriga villkor för överlåtelse i förtid. En försäljning direkt på värde-
pappersmarknaden ger bolagen bättre möjligheter att anpassa åtgärden
till de villkor som vid varje tidpunkt gäller på marknaden. En sådan
överlåtelse har också den fördelen att bolaget snabbt får tillgång till
likvida medel. Vid en sådan överlåtelse sker ingen tidsutdräkt av det slag
som en renodlad nyemission med ett teckningsförfarande medför.
Enligt vår mening bör det därför vara möjligt att, efter beslut av
bolagsstämman om att aktieägarnas företrädesrätt skall frångås, överlåta
egna aktier på värdepappersmarknaden. Vi har tidigare föreslagit att
förvärv av egna aktier på marknaden enbart skall få ske på en börs eller
en auktoriserad marknadsplats. Samma skäl som motiverar denna be-
gränsning talar för att också möjligheten att överlåta egna aktier på
marknaden begränsas till en börs eller en auktoriserad marknadsplats.
Förvärv och överlåtelser på utländsk marknadsplats
Svenska aktiebolag som enbart är noterade vid en utländsk marknads-
plats kan antas ha intresse av att kunna förvärva och överlåta egna aktier
vid marknadsplatser utanför Sverige. Samma behov kan finnas bland
bolag som är noterade vid såväl en svensk som en utländsk marknads-
plats. En utländsk marknadsplats omfattas emellertid inte av de svenska
reglerna om handel på marknadsplats, tillsyn m.m. Det finns mot den
bakgrunden anledning att fråga sig om det bör uppställas några
begränsningar i fråga om handel med egna aktier på utländsk marknads-
plats. Sådana begränsningar kan möjligen motiveras med risken för att
handel med egna aktier annars skulle kunna ske under ej betryggande
former.
I det sammanhanget måste Sveriges internationella åtaganden beaktas.
En av de grundläggande principerna inom EG-rätten utgörs av den s.k.
likabehandlingsprincipen. Principen kommer till uttryck i artikel 12 (f.d.
artikel 6) i EG-fördraget och innebär att fysiska och juridiska personer
från andra medlemsstater skall behandlas på samma sätt som det egna
landets medborgare och företag. Härav torde följa att ett företag inom
EES som bedriver verksamhet av samma slag som en svensk börs eller
en auktoriserad marknadsplats skall ha samma möjligheter att
tillhandahålla tjänster till svenska bolag som sina svenska motsvarig-
heter, såvida det inte finns godtagbara skäl att särbehandla det utländska
företaget.
Finns det då sådana skäl? Handeln vid marknadsplatser inom EES
styrs bl.a. av investeringstjänstedirektivets bestämmelser (rådets direktiv,
93/22/EEG, av den 10 maj 1993 om investeringstjänster inom värde-
pappersområdet). Detta direktiv innehåller i första hand bestämmelser
om värdepappersföretag. En av grundprinciperna i direktivet är att med-
lemsländerna skall behandla värdepappersföretag som är auktoriserade i
något av de andra medlemsländerna lika. Förutsättningen för detta är
bl.a. att de får tillträde till de s.k. reglerade marknader som finns i
värdlandet. I direktivet definieras begreppet reglerad marknad som en
marknad för vissa finansiella instrument som finns närmare angivna i en
bilaga till direktivet. Som ytterligare kriterier för en sådan marknad gäller
att den skall fungera regelbundet samt styras av regler utfärdade eller
godkända av behörig myndighet som bestämmer marknadens
arbetssätt, villkoren för tillträde till marknaden och förutsättningarna för
att finansiella instrument skall få noteras eller handlas på marknaden.
Marknaden skall även uppfylla vissa krav på rapportering av värde-
papperstransaktioner och information om handeln (se artiklarna 20 och
21). Vidare omfattas personer och företag inom EES bl.a. av det s.k.
insiderdirektivet (rådets direktiv, 82/592/EEG, av den 13 november 1989
om samordning av föreskrifter om insiderhandel).
Handel på reglerade marknader inom EES kan mot denna bakgrund
inte anses mindre betryggande än handel som sker på en svensk börs eller
en svensk auktoriserad marknadsplats. Det finns därför inte anledning att
begränsa möjligheterna till handel med egna aktier på utländska börser
och andra reglerade marknader inom EES.
När det gäller marknadsplatser utanför EES har det inte skett någon
harmonisering av lagstiftningen om aktiehandel. Det kan därför ifråga-
sättas om svenska aktiebolag bör ges rätt att förvärva och överlåta egna
aktier där. Ett visst utrymme för förvärv och överlåtelse av egna aktier på
de stora, väletablerade börserna i, framför allt, Nordamerika bör dock
finnas. Vi föreslår därför att förvärv och överlåtelser av egna aktier bör få
ske på sådana marknader utanför EES som med avseende på bl.a.
handelsregler och kontrollfunktioner kan anses jämställda med börser
eller andra reglerade marknader inom EES. Ett aktiebolag som vill
förvärva och överlåta egna aktier på en marknad utanför EES bör därför
kunna göra detta först efter en särskild tillståndsprövning. Tillståndet bör
avse ett visst aktiebolags handel vid en viss utländsk marknadsplats och
vara tidsbegränsat. Frågan om tillstånd bör prövas av Finans-
inspektionen.
Bör otillåtna förvärv och överlåtelser föranleda straffansvar?
En särskild fråga är om förvärv och överlåtelser som strider mot de ovan
föreslagna reglerna bör föranleda straffansvar för bolagets ställföre-
trädare. Den stora betydelsen av att reglerna respekteras kan synas tala
för detta. Såsom har uttalats i prop. 1994/95:23 s. 55 bör emellertid
kriminalisering som metod för att söka hindra överträdelse av olika
normer i samhället användas med försiktighet. En förutsättning för att en
kriminalisering skall framstå som befogad är bl.a. att det inte står några
alternativa sanktioner till buds eller att alternativa sanktioner inte är
lämpliga. Som vi återkommer till i avsnitt 5.6.1 bör beslut om förvärv
och överlåtelser av egna aktier alltid fattas av bolagsstämman eller, efter
stämmans bemyndigande, av styrelsen. Förvärv och överlåtelser som inte
går tillbaka på ett stämmobeslut kommer att vara ogiltiga. Ett stämmo-
beslut som inte står i överensstämmelse med lagen kan upphävas efter
klander. Såväl aktieägare som styrelseledamöter som deltar i ett sådant
beslut kan dessutom åläggas skadeståndsskyldighet, om beslutet orsakar
skada för bolaget eller annan.
De nu angivna möjligheterna att angripa förvärv och överlåtelser av
egna aktier som sker på ett otillåtet sätt är enligt vår mening tillräckliga.
Något behov av en straffsanktion föreligger därför inte.
5.5 Begränsningar i rätten att förvärva egna aktier
5.5.1 Vilka begränsningar bör uppställas till borgenärernas
skydd?
Regeringens förslag: Förvärv av egna aktier skall inte få ske med större
belopp än att det finns täckning för det bundna egna kapitalet efter
förvärvet. Förvärvet skall inte heller få ske med så stort belopp att det
med hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet
eller ställning i övrigt strider mot god affärssed.
Ett bolag skall endast få förvärva egna aktier som är helt betalda. Bola-
gets innehav av egna aktier skall få utgöra högst en tiondel av samtliga
aktier i bolaget efter förvärvet.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft några in-
vändningar mot kommitténs förslag. Sveriges Finansanalytikers Före-
ning har hävdat att kommitténs förslag innehåller alltför långtgående
begränsningar. Enligt föreningens mening är de begränsningar som det
andra bolagsrättsliga direktivet innehåller tillräckliga. Svenska Revisor-
samfundet SRS, å andra sidan, har ansett att det krävs en detaljerad
reglering för att skydda minoritetsägare och borgenärer.
Skälen för regeringens förslag: Av artikel 19.1 c i EG:s andra bolags-
rättsliga direktiv följer att förvärv av egna aktier inte skall få ske med
större belopp än att det finns täckning för det bundna egna kapitalet efter
förvärvet. Det sammanlagda innehavet av egna aktier får vidare uppgå till
högst en tiondel av samtliga aktier i bolaget. Enligt artikel 19.1 d får
förvärvet omfatta endast helt betalda aktier.
Dessa direktivets restriktioner måste givetvis tas in i den svenska
lagen. Enligt vår mening bör man emellertid gå ett steg längre än så. Om
ett aktiebolag förvärvar egna aktier, innebär det ett kassaflöde ut ur
bolaget utan att bolaget tillförs någon motsvarande förmögenhetstillgång.
För aktieägarna kan transaktionen utgöra ett alternativ till vinstutdelning
eller annat slag av utbetalning från bolaget. Detta innebär risker för
bolagets borgenärer. Det är därför angeläget att förvärv av egna aktier
kringgärdas med i huvudsak samma borgenärsskyddsregler som gäller
vid vinstutdelning m.m.
Enligt den s.k. försiktighetsregeln får vinstutdelning inte ske med så
stort belopp att utdelningen med hänsyn till bolagets eller koncernens
konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid med god
affärssed (se 12 kap. 2 § andra stycket aktiebolagslagen). Samma princip
bör gälla när ett aktiebolag överför medel till aktieägarna genom förvärv
av egna aktier. Även i övrigt bör regelverket kring förvärv av egna aktier
i allt väsentligt anpassas till vad som gäller för vinstutdelning. Den
särskilda koncernbegränsning som gäller i fråga om vinstuttag ur
moderbolag bör därför gälla även här.
Aktiebolagskommittén har i betänkandet Vinstutdelning i aktiebolag
(SOU 1997:168) föreslagit att reglerna om skyddet för ett aktiebolags
bundna egna kapital skall utformas annorlunda än de gör i dag. Bl.a. har
det föreslagits att försiktighetsregeln skall formuleras på ett tydligare sätt
och att den särskilda koncernbegränsningen skall utmönstras. Vi avser att
återkomma till dessa frågor i ett senare sammanhang.
5.5.2 Vad bör gälla för förvärv i strid med begränsningarna?
Regeringens förslag: Om ett aktiebolag har förvärvat egna aktier i strid
med lagens bestämmelser om tillåtna förvärvsmetoder, täckningskrav
eller högsta tillåtna andel egna aktier, skall aktierna avyttras inom sex
månader efter förvärvet. Sker det inte, skall aktierna förklaras ogiltiga
och aktiekapitalet sättas ned med aktiernas nominella belopp. Om en
sådan nedsättning skulle strida mot gällande bestämmelser om lägsta
tillåtna aktiekapital, skall bolaget träda i likvidation.

Kommitténs förslag: Överensstämmer delvis med regeringens
förslag. Kommittén har emellertid föreslagit dels att aktierna skall
avyttras inom en månad, dels att aktierna, om avyttring inte sker i tid,
utan vidare skall vara ogiltiga.
Kommittén har inte behandlat frågan om vad som gäller när en nedsätt-
ning av aktiekapitalet skulle komma i konflikt med reglerna om lägsta
tillåtna aktiekapital.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-
ningar mot kommitténs förslag.
Bakgrund: Av artikel 19 i EG:s andra bolagsrättsliga direktiv följer
bl.a. att beslut om förvärv av egna aktier får fattas enbart av bolagsstäm-
man eller med stöd av stämmans bemyndigande av styrelsen. Vidare
gäller att förvärv av egna aktier inte får leda till att bolagets
nettotillgångar efter förvärvet understiger summan av aktiekapital och
icke utdelningsbara reserver eller ett sammanlagt innehav av egna aktier
på mer än tio procent.
Aktier som förvärvas i strid med dessa bestämmelser skall enligt direk-
tivet avyttras inom ett år från förvärvet. Om avyttring inte sker, skall
aktierna förklaras ogiltiga. Lagstiftningen i en medlemsstat kan bestäm-
ma att ogiltigförklaringen skall åtföljas av en motsvarande nedsättning av
aktiekapitalet. En sådan nedsättning skall alltid föreskrivas i den mån
förvärvet av de aktier som skall förklaras ogiltiga har medfört att netto-
tillgångarna kommit att understiga summan av aktiekapital och icke
utdelningsbara reserver (se artiklarna 21 och 20.3).
Skälen för regeringens förslag:
Aktier som har förvärvats i strid med begränsningarna skall avyttras
Lagen bör givetvis innehålla regler som förhindrar ett bolag att
långsiktigt behålla aktier som det har förvärvat trots att det inte har haft
rätt att besluta om ett sådant förvärv, t.ex. därför att förvärvet inkräktar
på det bundna egna kapitalet. Direktivet föreskriver att aktierna måste
avyttras inom ett år. Enligt vår mening är dock direktivets regler i detta
hänseende inte tillräckliga. Om ett bolag som vid ett förvärv av egna
aktier har ignorerat lagens bestämmelser om täckningskrav m.m. ändå
hade rätt att behålla aktierna under så lång tid som ett år, skulle respekten
för begränsningarna undergrävas. Vidare skulle syftena bakom bestäm-
melserna inte tillgodoses fullt ut. Vi anser därför att ett aktiebolag som
förvärvar egna aktier i strid med lagens bestämmelser bör vara skyldigt
att avyttra dessa inom en kortare tid än direktivet anger. Kommitténs
förslag att aktierna måste avyttras inom en månad framstår dock som
alltför strängt, särskilt med hänsyn till den effekt aktiernas ogiltighet
som med vårt förslag skall följa om aktierna inte avyttras. En
bestämmelse om att aktierna måste avyttras inom en månad skulle inte
heller gå att förena med det korttidshandelsförbud som enligt vår mening
bör gälla i fråga om egna aktier (se avsnitt 5.9.2). Vi föreslår i stället att
bolaget skall vara skyldigt att avyttra aktier som har förvärvats i strid
med lagens regler inom sex månader från förvärvet.
Aktier som inte avyttras i tid skall förklaras ogiltiga
Om bolaget inte fullgör skyldigheten att avyttra aktier som har förvärvats
i strid med lagens regler, bör de berörda aktierna i enlighet med
direktivet vara ogiltiga.
En särskild fråga är om denna ogiltighet bör inträda automatiskt eller
först efter något slag av förklaring från bolaget. I lagrådsremissen
föreslog vi i överensstämmelse med vad som hittills har gällt i fråga om
sådana aktier som ett aktiebolag har ägt förvärva men varit tvunget att
avyttra inom viss tid att ogiltigheten skall inträda automatiskt. Lagrådet
har dock förordat en ogiltighetsbestämmelse som innebär att bolaget
skall förklara aktierna ogiltiga. Vi ansluter oss till Lagrådets förslag. Ett
skäl för att välja Lagrådets förslag är att det ansluter bättre till
föreskriften i EG-direktivet om att aktierna skall förklaras ogiltiga. Ett
annat skäl är att en ordning där vissa aktier förklaras ogiltiga ger bättre
klarhet om vilka aktier som fortfarande är giltiga och vilka som har blivit
ogiltiga.
En annan fråga är vad som bör gälla då bolaget har förvärvat alltför
många aktier men en del av förvärvet ligger inom ramen för vad som
skulle kunna förvärvas. Skall avyttringsskyldigheten och en eventuell
ogiltighetspåföljd i så fall omfatta samtliga aktier som har ingått i förvär-
vet eller endast de överskjutande aktierna? Som exempel kan nämnas
förvärv av en aktiepost som sker genom ianspråktagande av såväl fritt
som bundet eget kapital. Det är i praktiken inte möjligt att skilja ut de
aktier som motsvarar det ianspråktagna bundna egna kapitalet. Detta talar
för att avyttringsskyldigheten bör omfatta samtliga aktier som har ingått i
förvärvet. Det skulle lösa det nämnda praktiska problemet och också vara
ägnat att inge respekt för de begränsningar som har uppställt. Mot detta
måste emellertid vägas att en sådan regel kan få olyckliga effekter om ett
bolag vid ett förvärv av större antal aktier av misstag har förvärvat några
aktier för mycket och inte upptäcker detta i tid. Syftena bakom
begränsningarna kan inte anses motivera att samtliga aktier därvid måste
förklaras ogitliga. Avyttringsskyldigheten och skyldigheten att förklara
aktierna ogiltiga bör därför inte omfatta den del av de förvärvade aktierna
som bolaget har haft rätt att förvärva.
När aktier har förklarats ogiltiga, skall aktiekapitalet sättas ned
Om ett bolag underlåter att avyttra aktier med påföljd att aktierna måste
förklaras ogiltiga, bör det också krävas att bolaget sätter ned aktie-
kapitalet med aktiernas nominella belopp. Förslaget till beslut om
nedsättning bör läggas fram på den första bolagsstämma som hålls sedan
ogiltighet har inträtt. Nedsättningsbeloppet bör överföras till reserv-
fonden. Detta överensstämmer med den ordning som gäller redan i dag
när egna aktier inte avyttras inom föreskriven tid (se 7 kap. 2 § aktie-
bolagslagen).
I vissa fall kan skyldigheten att sätta ned aktiekapitalet komma i kon-
flikt med reglerna om lägsta tillåtna aktiekapital (se 1 kap. 3 § aktie-
bolagslagen). I ett publikt aktiebolag skall aktiekapitalet alltid uppgå till
minst 500 000 kr. Enligt vår mening bör denna konflikt lösas genom en
bestämmelse om tvångslikvidation. Om den nödvändiga nedsättningen
skulle leda till ett aktiekapital understigande 500 000 kr, bör bolaget vara
skyldigt att träda i likvidation.
5.6 Formerna för beslut om förvärv och överlåtelse av
egna aktier
5.6.1 Beslut om förvärv av egna aktier
Regeringens förslag: Beslut om förvärv av egna aktier skall fattas av
bolagsstämman eller, efter stämmans bemyndigande, av styrelsen.
Bolagsstämmans beslut om aktieförvärv skall vara giltigt, om det har
biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna
som de vid stämman företrädda aktierna. Samma majoritetskrav skall
gälla för beslut att bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv av egna
aktier.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Kommittén har dock föreslagit att möjligheten att bemyndiga
styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier skall begränsas till sådana
förvärv som sker på börs eller organiserad marknadsplats.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft några in-
vändningar mot kommitténs förslag. Svenska Revisorsamfundet SRS, å
andra sidan, har ansett att det krävs en detaljerad reglering. Samfundet
har förordat särskilda bestämmelser om förvärv av röststarka aktier samt
strängare majoritetskrav.
Skälen för regeringens förslag:
Vem skall fatta beslutet om förvärv?
Som vi tidigare har uttalat bör ett förslag om förvärv av egna aktier ut-
formas på ett sätt som lägger beslutanderätten hos aktieägarna. Utgångs-
punkten bör därför vara att det är bolagsstämman som skall fatta beslut
om förvärv av egna aktier. För att garantera att bolagsstämman får ett
reellt och bestämmande inflytande över de efterföljande förvärven bör ett
sådant beslut alltid innefatta instruktioner om bl.a. det sätt på vilket
aktierna skall få förvärvas, det antal aktier som skall förvärvas och den
ersättning som skall lämnas för aktierna.
En ordning där bolagsstämman har möjlighet att bemyndiga styrelsen
att fatta beslut om förvärv av egna aktier skulle dock medge en större
flexibilitet. Styrelsen har genom sitt arbete en god insyn i bolagets
förhållanden. Till följd därav har den också möjlighet att vid varje tid-
punkt ta hänsyn till de olika omständigheter som avgör om ett förvärv av
egna aktier är fördelaktigt för bolaget eller ej. Av naturliga skäl har
bolagsstämman inte tillgång till samma omedelbara information. Den har
inte heller praktiska möjligheter att fortlöpande kontrollera om förut-
sättningarna för planerade förvärv fortfarande består eller om förvärven
tvärtom bör avbrytas. En ordning som gör det möjligt för styrelsen att,
efter bemyndigande från stämman, själv fatta beslut om förvärv av egna
aktier kan därför innebära fördelar för bolaget och aktieägarna. Vi anser
därför att bolagsstämman bör ha möjlighet att delegera beslutanderätten
till styrelsen.
En sådan delegationsrätt innebär enligt vår mening inte heller någon
egentlig förskjutning av makten från aktieägarna till styrelsen. Av-
görandet om bemyndigande skall lämnas ligger i bolagsstämmans hand. I
lagen bör dock tas in föreskrifter om att ett bemyndigande till styrelsen
skall preciseras på visst sätt och ange ramarna för styrelsens be-
slutanderätt. I bemyndigandet bör anges bl.a. hur många aktier som högst
får förvärvas, i förekommande fall hur förvärvet skall fördelas mellan
olika aktieslag samt vilken högsta och lägsta ersättning som får lämnas
för aktierna. Sådana föreskrifter är ägnade att stärka bolagsstämmans
och därmed aktieägarnas kontroll i det nu aktuella hänseendet.
Enligt vår mening finns det inte skäl att, såsom kommittén har före-
slagit, begränsa möjligheten till delegation till sådana fall då aktierna
skall förvärvas på värdepappersmarknaden. Om stämman alltid för-
behålls rätten att ange vilka ramar som skall gälla för förvärven, bör
styrelsen även kunna bemyndigas att förvärva aktier genom ett förvärvs-
erbjudande.
Stämmans beslut; beslutsunderlag
Förvärv av egna aktier företer likheter med nedsättning av aktiekapitalet
för återbetalning till aktieägarna. Det talar för att stämman bl.a. skall ha
ett beslutsunderlag motsvarande vad som gäller vid beslut om ned-
sättning (jfr 6 kap. 2 § tredje stycket och 4 kap. 4 § aktiebolagslagen),
främst förslag till beslut med angivande av de olika villkor som skall
gälla samt utredning om bolagets ekonomiska ställning.
Stämmans beslut; majoritetskrav
Kommittén har med reglerna för nedsättning av aktiekapitalet (se 6 kap.
2 a § första stycket aktiebolagslagen) som förebild föreslagit att ett beslut
om förvärv av egna aktier skall vara giltigt om det har biträtts av aktie-
ägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid
stämman företrädda aktierna.
Det kan möjligen synas tveksamt om ett på detta sätt utformat majori-
tetskrav i tillräcklig omfattning skyddar en aktieägarminoritet i de fall då
bolaget har aktier av olika aktieslag. Ett för lågt satt majoritetskrav ökar
riskerna för att en majoritet driver genom ett beslut som gynnar aktie-
ägare inom ett aktieslag på bekostnad av aktieägare inom ett annat aktie-
slag. Riskerna blir särskilt tydliga, om aktierna i de olika aktieslagen har
olika röstvärden. Mot denna bakgrund har vi, i likhet med kommittén (se
betänkandet s. 395 f.), övervägt ett krav på särskilt kvalificerad majoritet
av det slag som gäller för beslut om nedsättning av aktiekapitalet som
rubbar rättsförhållandet mellan redan utgivna aktier (jfr 6 kap. 2 a §
aktiebolagslagen).
Vi har dock kommit till samma slutsats som kommittén och förordar
alltså en bestämmelse om att det för giltigt beslut skall krävas minst två
tredjedels majoritet Det särskilt stränga majoritetskrav som gäller vid
nedsättning som rubbar rättsförhållandet mellan aktierna är betingat av
föreskrifter i EG:s andra bolagsrättsliga direktiv, föreskrifter som saknar
motsvarighet såvitt gäller förvärv av egna aktier. I sak synes inte
nödvändigt att uppställa motsvarande krav för beslut om förvärv av egna
aktier. Redan ett krav på två tredjedels majoritet är förhållandevis strängt
och motsvarar bl.a. vad som krävs för beslut om ändring av bolags-
ordningen. Till detta kommer att ett beslut om förvärv av egna aktier som
medför en otillbörlig fördel åt aktieägare alltid kan angripas enligt den
s.k. generalklausulen (se 9 kap. 37 § aktiebolagslagen). Ett majoritets-
krav av det slag som gäller vid beslut om nedsättning som rubbar rätts-
förhållandet mellan olika aktier skulle dessutom göra det mycket svårt
för aktiebolag att utnyttja reglerna om förvärv av egna aktier.
Möjligheten att bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv av egna
aktier bör givetvis inte kunna användas för att kringgå den nyss nämnda
majoritetsregeln. Därför bör kravet på minst två tredjedels majoritet gälla
också för beslut om att bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv av
egna aktier.
En remissinstans har förordat särskilda regler avseende förvärv av röst-
starka aktier, eftersom sådana förvärv skulle kunna användas för att
stärka företagsledningens kontroll. Enligt vår mening finns det inte skäl
att införa några sådana särskilda regler. Eftersom bolaget (företags-
ledningen) inte självt får rösta för egna aktier (se avsnitt 6), torde
bolagets innehav av röststarka egna aktier inte i sig vara ägnade att
försvaga kvarvarande aktieägares ställning.
5.6.2 Beslut om överlåtelse av egna aktier
Regeringens förslag: Beslut om överlåtelse skall fattas på bolags-
stämman eller, efter bemyndigande av bolagsstämman, av styrelsen. I
den mån överlåtelsen inte sker över börs eller annan reglerad marknad
skall den genomföras med tillämpning av de regler som gäller för
nyemission.

Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att överlåtelse av egna
aktier skall ske i enlighet med reglerna om nyemission.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har i huvudsak inte haft några
invändningar mot förslaget. Fondbolagens förening har dock ifrågasatt
om inte huvudregeln bör vara att överlåtelse av egna aktier enbart skall få
beslutas av bolagsstämman.
Skälen för regeringens förslag:
Överlåtelse efter erbjudande till aktieägarkretsen
En överlåtelse av egna aktier som sker efter det att bolaget har riktat ett
erbjudande om förvärv till aktieägarkretsen kan, såsom har konstaterats i
avsnitt 5.4, jämföras med en nyemission. Vi anser därför att sådana
överlåtelser av egna aktier i allt väsentligt bör ske i enlighet med reglerna
om nyemission.
En tillämpning av reglerna om nyemission innebär bl.a. att beslut om
överlåtelse som huvudregel skall fattas av bolagsstämman. Denna
huvudregel bör gälla även vid avyttring av egna aktier. Liksom vid
nyemission bör beslutet kunna fattas med enkel majoritet, såvida inte
bolagsordningen föreskriver något annat.
Vid nyemission kan stämman delegera beslutanderätten till styrelsen
att fatta beslut. Vidare kan styrelsen fatta beslut under förutsättning av
bolagsstämmans godkännande (se 4 kap. 1 § andra stycket, 14 § och 15 §
aktiebolagslagen). En remissinstans har ifrågasatt om detta bör gälla vid
överlåtelse av egna aktier och varit inne på att beslutet om överlåtelse
alltid skall fattas av bolagsstämman. Enligt vår mening är det tydligt att
en sådan begränsning skulle utgöra ett hinder mot det slag av effektivt
kapitalutnyttjande som vi vill främja (jfr avsnitt 5.3). Det har inte heller
framkommit några skäl att i detta sammanhang behandla beslut om över-
låtelse av egna aktier annorlunda än beslut om nyemission. Styrelsen bör
därför ha möjlighet att fatta sådana beslut under samma förutsättningar
som den kan besluta om nyemission.
Vi anser vidare att aktieägarna, på samma sätt som vid nyemission, bör
ha företrädesrätt att förvärva de återköpta aktier men att, liksom vid
nyemission, bolagsstämman skall kunna besluta att avvika från före-
trädesrätten. Beslut om att avvika från aktieägarnas företrädesrätt, t.ex.
för att erbjuda en enstaka person eller de anställda i bolaget att förvärva
aktier, bör dock vara giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med
två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman före-
trädda aktierna. Detta överensstämmer med vad som gäller vid
nyemission (se 4 kap. 2 § andra stycket).
Frågan om tillämpligheten av reglerna om nyemission kommer att
behandlas mera utförligt i författningskommentaren.
Överlåtelse över börs eller annan reglerad marknad
Som vi har angett i avsnitt 5.4 bör publika aktiebolag också ha möjlighet
att sälja egna aktier över börs eller annan reglerad marknad. I så fall kan
av naturliga skäl reglerna om nyemission över huvud taget inte tillämpas.
Det är dock lämpligt att beslutanderätten även i dessa fall ytterst
överlämnas till bolagsstämman. Beslut om överlåtelse över börs eller
auktoriserad marknadsplats bör därför alltid fattas av stämman eller, efter
bolagsstämmans bemyndigande, av styrelsen. Eftersom en överlåtelse
som sker på en börs eller annan marknadsplats alltid innebär att
aktieägares företrädesrätt frångås, bör ett beslut om att en överlåtelse
skall genomföras på det sättet också förutsätta minst två tredjedels
majoritet.
5.7 Prospektkrav
Regeringens bedömning: Ett publikt aktiebolag som avser att förvärva
eller överlåta egna aktier efter erbjudande till en öppen krets bör inte
undantas från kravet på prospekt i 2 kap. 1 och 3 §§ lagen om handel
med finansiella instrument.
Vid överlåtelse av egna aktier som sker efter erbjudande till aktieägar-
kretsen bör även bestämmelserna om prospekt i 4 kap. 18 § aktiebolags-
lagen gälla.
Något särskilt prospektkrav bör inte uppställas i fråga om förvärv och
överlåtelse av egna aktier som sker vid en börs eller en auktoriserad
marknadsplats.

Kommitténs bedömning: Kommittén har inte uttalat sig i dessa
frågor.
Remissinstanserna: Finansinspektionen har förordat en bestämmelse
om prospektskyldighet när ett publikt aktiebolag riktar ett erbjudande om
förvärv av egna aktier till en krets som överstiger 200 personer. Vidare
har inspektionen ansett att den bör ges rätt att utfärda föreskrifter om vad
ett sådant prospekt skall innehålla. Inspektionen har också efterlyst ett
klarläggande om huruvida en överlåtelse av egna aktier skall omfattas av
prospektkravet i 4 kap. 18 § aktiebolagslagen. Svenska Fondhandlare-
föreningen och Svenska Bankföreningen har ansett att det bör klargöras
att något prospektkrav inte gäller vid förvärv eller överlåtelse av egna
aktier på börs. Fondbolagens förening har menat att det bör övervägas ett
krav på prospekt även vid försäljning över marknadsplats.
Bakgrund: Med prospekt avses vanligen en redogörelse för ett bolags
förhållanden, upprättad för att potentiella förvärvare av värdepapper skall
kunna göra en välgrundad bedömning av bolagets verksamhet och ekono-
miska ställning samt av de rättigheter som är förenade med värde-
papperen.
Det förekommer olika slag av prospekt i lagstiftningen, dels i den
finansiella lagstiftningen, dels i aktiebolagslagen.
Prospekt enligt lagen om handel med finansiella instrument
Av 2 kap. 1 och 3 §§ lagen om handel med finansiella instrument följer
att prospekt skall upprättas av den som till en öppen krets lämnar
erbjudande om köp eller försäljning av bl.a. aktier, om summan av de
belopp som kan komma att erläggas till följd av erbjudandet uppgår till
minst 300 000 kr. Med en öppen krets avses ett obestämt antal personer.
Prospektet skall innehålla de upplysningar som behövs för en välgrundad
bedömning av erbjudandet. Det skall registreras hos Finansinspektionen
(se 2 kap. 4 §).
Prospektkravet är utformat så att det kommer att omfatta förvärv av
egna aktier i enlighet med förvärvserbjudanden, riktade till en öppen
krets av aktieägare. Förvärv som sker på börs eller auktoriserad
marknadsplats kommer däremot inte att omfattas av något prospektkrav.
Vad som nu har sagts gäller även vid överlåtelser av egna aktier.
Erbjudanden, riktade till en öppen krets (vare sig denna består av
aktieägare eller andra), kommer att omfattas av prospektkravet, medan
överlåtelser på en börs eller en auktoriserad marknadsplats inte kommer
att göra det. I praktiken torde det vanliga bli att egna aktier överlåts till
en eller ett fåtal personer, exempelvis som ett led i ett företagsköp. I en
sådan situation, liksom när aktier överlåts till anställda, skulle
prospektreglerna i lagen om handel med finansiella instrument inte heller
bli tillämpliga.
Prospekt enligt aktiebolagslagen
Enligt 4 kap. 18 § aktiebolagslagen skall prospekt upprättas när ett
publikt aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag offentliggör eller
på annat sätt till en vidare krets riktar inbjudan att förvärva aktier eller
teckningsrätter i bolaget. Med en vidare krets avses en krets som
överstiger omkring 200 personer. Bestämmelser om vad prospektet skall
innehålla finns i 4 kap. 20 23 §§.
Såsom aktiebolagslagens prospektkrav är utformat blir det tillämpligt
när ett bolag går ut med ett erbjudande om överlåtelse av egna aktier, i
vart fall om den krets som inbjudan riktar sig till överstiger 200 personer.
Prospektkravet är däremot inte tillämpligt vid överlåtelser på börs eller
auktoriserad marknadsplats, eftersom sådan handel inte sker efter någon
inbjudan i lagens mening. Såsom aktiebolagslagens prospektkrav nu är
utformat kommer det inte heller att träffa förvärv av egna aktier.
Skälen för regeringens förslag:
Behovet av prospekt vid förvärv och överlåtelse av egna aktier
Ett särskilt prospektkrav vid förvärv eller överlåtelse av egna aktier som
sker på en börs eller en auktoriserad marknadsplats fyller enligt vår
uppfattning inte något syfte och bör därför inte införas. Som ovan har
angetts är syftet med prospekt att möjliggöra för potentiella förvärvare av
värdepapper att göra en välgrundad bedömning av bolagets verksamhet
och ekonomiska ställning samt av de rättigheter som är förenade med
värdepapperen. Vid förvärv och överlåtelser av egna aktier på en börs
eller en auktoriserad marknadsplats kommer priset att sättas av
marknaden. Såväl köpare som säljare kommer dessutom normalt att vara
anonyma.
När det gäller förvärv eller överlåtelser av egna aktier som sker genom
erbjudande från bolaget, kan det i förstone också synas som att behovet
av information och därmed behovet av prospekt inte är så stort. Det
är ju här fråga om värdepapper som redan är utgivna och värderade på
marknaden. Det finns emellertid ett krav på upprättande av prospekt i
samband med nyemission. För den enskilde aktieägaren är det ingen
större skillnad mellan att få ett erbjudande om att förvärva av bolaget
återköpta aktier och att delta i en nyemission. I båda fallen behöver han
färsk information om bolagets ställning för att kunna besluta om han
skall investera ytterligare kapital i bolaget. Innebär erbjudandet i stället
att aktieägaren bereds möjlighet att överlåta aktier till bolaget, behövs
liknande information. I samtliga fall måste han göra en bedömning av om
de villkor som erbjuds är så förmånliga att de motiverar en förändring av
hans aktieinnehav. Det är därför naturligt med ett prospektkrav också vid
förvärv och överlåtelser av egna aktier.
Prospekt enligt lagen om handel med finansiella instrument
Som vi tidigare har konstaterat är reglerna om prospekt i 2 kap. 1 och
3 §§ lagen om handel med finansiella instrument utformade på ett sådant
sätt att de kommer att omfatta förvärv och överlåtelser av egna aktier
som inte sker på börs eller auktoriserad marknadsplats. Någon lagändring
är därför inte nödvändig för att tillgodose det behov av prospekt som vi
nyss har konstaterat.
Prospekt enligt aktiebolagslagen
Vad gäller överlåtelser av egna aktier som sker efter erbjudande till
aktieägarkretsen kommer de med nuvarande lagstiftning att omfattas av
prospektkravet i 4 kap. 18 § aktiebolagslagen. Vi anser inte att det finns
skäl att undanta överlåtelser av egna aktier från detta prospektkrav.
Förvärv av egna aktier kommer däremot inte att omfattas av
aktiebolagslagens prospektkrav. Det finns inte något skäl att utvidga
bestämmelsens tillämpningsområde så att den omfattar förvärv av egna
aktier.
Övrigt
I detta sammanhang bör det noteras att Aktiebolagskommittén har
föreslagit att bestämmelserna om prospekt i aktiebolagslagen skall upp-
hävas och ersättas av bestämmelser i lagen om handel med finansiella
instrument respektive lagen om börs- och clearingverksamhet (se SOU
1997:22 s. 222 f.). Förslaget bereds för närvarande inom Regerings-
kansliet. Det kan mot denna bakgrund finnas anledning att senare
återkomma till frågan om prospektkravet vid förvärv och överlåtelse av
egna aktier.
5.8 Registreringsfrågor
Regeringens bedömning: Det bör inte krävas att beslut om förvärv eller
överlåtelse av egna aktier skall anmälas till aktiebolagsregistret för
registrering. Det bör inte heller ställas något krav på registrering av ett
bemyndigande till styrelsen att fatta sådana beslut.

Kommitténs förslag: Kommittén har inte uttalat sig i dessa frågor.
Remissinstanserna: Patent- och registreringsverket har ansett att
beslut om förvärv och överlåtelse av egna aktier och beslut om att
bemyndiga styrelsen att fatta sådana beslut skall anmälas för registrering.
Enligt verkets mening bör det vidare krävas att ett bemyndigande för
styrelsen att fatta beslut i de nu aktuella frågorna har registrerats innan
styrelsen får utnyttja bemyndigandet.
Skälen för regeringens bedömning: Aktiebolagslagen kräver att
beslut om nyemission och nedsättning av aktiekapitalet registreras i
aktiebolagsregistret (se 4 kap. 12 § och 6 kap. 4 §). Genom registreringen
fastställs ökningen respektive minskningen av aktiekapitalet. Även ett
bolagsstämmobeslut att bemyndiga styrelsen att besluta om nyemission
skall anmälas för registrering. Innan registrering har skett, kan styrelsen
inte fatta beslut om nyemission (se 4 kap. 15 § tredje stycket).
Finns det anledning att ställa motsvarande krav på registrering av
beslut om förvärv och överlåtelse av egna aktier? En sådan ordning
skulle kunna garantera en viss kontroll av att besluten har tagits i behörig
ordning. Besluten skulle dessutom snabbt bli offentliga.
Till skillnad från beslut om nyemission och nedsättning kommer
emellertid beslut om förvärv och överlåtelse av egna aktier inte att
innebära någon förändring av bolagets aktiekapital. Behov av registrering
vid förvärv och överlåtelse av egna aktier är alltså inte lika stort som vid
nyemission och nedsättning av aktiekapitalet. Den kontroll av att beslutet
har fattats i behörig ordning som en registrering möjliggör skulle främst
vara av värde om registreringen också utgjorde en förutsättning för
verkställighet av beslutet. Enligt vår uppfattning har ett beslut om förvärv
eller överlåtelse av egna aktier inte så långtgående rättsverkningar att det
är påkallat med en granskning av dess laglighet innan beslutet verkställs.
Därtill kommer att en bestämmelse om att besluten inte får verkställas
förrän det har registrerats skulle leda till vissa tillämpningssvårigheter.
Inte heller det offentliggörande som en registrering innebär torde vara av
större betydelse, särskilt som behovet av information om förvärv och
överlåtelser av egna aktier kan tillgodoses på annat sätt (se avsnitten
5.9.2 och 5.9.3).
Mot den bakgrunden anser vi att det inte bör införas något krav på
registrering av beslut om förvärv och överlåtelse av egna aktier.
5.9 Åtgärder mot missbruk
5.9.1 Åtgärder mot kursmanipulation
Regeringens förslag: Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
Finansinspektionen får meddela föreskrifter om de handelsregler som en
börs eller en auktoriserad marknadsplats skall ha vid aktiebolags förvärv
och överlåtelser av egna aktier.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Några remissinstanser, däribland Svenska Fond-
handlareföreningen och Svenska Bankföreningen, har betonat betydelsen
av att näringslivet tar egna initiativ och genom självreglering förebygger
risken för kursmanipulationer. Genom en sådan självreglering skulle
regeringens eller Finansinspektionens föreskriftsrätt kunna begränsas till
föreskrifter av ramkaraktär. Några remissinstanser, däribland Grossist-
förbundet Svensk Handel, har haft synpunkter på vad föreskrifterna bör
innehålla. Andra remissinstanser, bl.a. Riksåklagaren, har ifrågasatt om
inte regeringsformen kräver att de aktuella reglerna tas in i lag. Stats-
åklagarmyndigheten för speciella mål har uttalat att det skulle vara en
uppenbar svaghet om förslaget genomförs utan att statsmakterna sam-
tidigt tar ställning till hur ingående dessa regler bör vara.
Bakgrund: Vissa åtgärder som innebär en otillbörlig påverkan på
priset på finansiella instrument kan sedan den 1 januari 1997 föranleda
straffrättsligt ansvar för otillbörlig kurspåverkan (se 7 kap. 1 lagen
[1991:980] om handel med finansiella instrument). I Finansinspektionens
uppgifter ingår att övervaka att förbudet mot otillbörlig kurspåverkan
efterlevs.
Lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet innehåller bestäm-
melser som bl.a. syftar till att motverka riskerna för otillbörlig kurs-
påverkan. Enligt dessa bestämmelser åligger det börser och auktoriserade
marknadsplatser att ha ändamålsenliga regler för hur handeln vid börsen
eller den auktoriserade marknadsplatsen skall gå till samt att övervaka att
handeln och kursbildningen vid den egna marknadsplatsen sker i
överensstämmelse med författning och god sed på värdepappers-
marknaden. Börser och auktoriserade marknadsplatser är skyldiga att på
begäran av Finansinspektionen ge inspektionen terminalåtkomst till sina
system för övervakning av handeln och kursbildningen. Finansinspek-
tionen har vidare rätt att meddela närmare föreskrifter om hur marknads-
övervakningen skall bedrivas (se 4 kap. 2 § och 7 kap. 2 § lagen om börs-
och clearingverksamhet).
Marknadsövervakningen har stor betydelse för möjligheterna att tidigt
upptäcka och påbörja utredning om bl.a. otillbörlig kurspåverkan. OM
Stockholmsbörsen har ett eget system för marknadsövervakning. Detta
system innefattar bl.a. ett datorsystem som indikerar onormala fluk-
tuationer i aktiekurser eller omsättning. Marknadsövervakningen sker
även på så sätt att uppgifter i bl.a. massmedia eller olika informa-
tionssystem granskas och jämförs med den faktiska kursutvecklingen.
Vid misstankar om otillbörlig kurspåverkan kontaktas Finansinspek-
tionen.
Skälen för regeringens förslag:
Det måste finnas regler som förhindrar kursmanipulation
Enligt vår mening är det av största vikt att regler om förvärv av egna
aktier förenas med regler som förhindrar kursmanipulationer. Visserligen
har, som framgår ovan, OM Stockholmsbörsen ett utvecklat system för
marknadsövervakning. Detta system förbättras kontinuerligt. Möjlig-
heterna att upptäcka och vidta åtgärder mot bolag som ägnar sig åt
kursmanipulation är därför redan idag förhållandevis goda. I detta
sammanhang bör dock beaktas att handel med egna aktier i framtiden kan
komma att ske på nya börser och auktoriserade marknadsplatser. Dessa
kan ha andra system för marknadsövervakning än OM Stockholmsbörsen
har. En rätt för bolag att förvärva och överlåta egna aktier kan öka
riskerna för kursmanipulationer. Det är mot denna bakgrund viktigt att
det vidtas ytterligare åtgärder för att motverka sådana former av
missbruk. Bland annat måste befintliga regelsystem kompletteras med
ändamålsenliga regler om hur handel med egna aktier skall bedrivas.
Självreglering
I likhet med flera remissinstanser anser vi att det är viktigt att närings-
livet agerar för att förebygga kursmanipulationer vid förvärv och
avyttring av egna aktier. Det är därför naturligt att det bör åligga börser
och auktoriserade marknadsplatser att ta fram ändamålsenliga regler för
den handel med egna aktier som kommer att bedrivas på börsen. Redan
nuvarande bestämmelser i 4 kap. 2 § första stycket samt 7 kap. 2 § första
stycket lagen om börs- och clearingverksamhet gör det möjligt att tvinga
börser och auktoriserade marknadsplatser att ta fram regler av det nu
angivna slaget. Något behov av att komplettera lagen i detta avseende
finns därför inte.
Det kan nämnas att det inom Näringslivets börskommitté (NBK) pågår
ett arbete med att ta fram rekommendationer för handel med egna aktier.
NBK har tidigare utfärdat rekommendationer på ett flertal områden,
däribland rörande offentliga erbjudanden om aktieförvärv och offentlig-
görande vid förvärv och överlåtelse av aktier m.m. Vissa av rekommen-
dationerna ingår som en bilaga till OM Stockholmsbörsens noterings-
avtal. Därigenom får börsen möjlighet att vidta åtgärder mot noterade
bolag som överträder bestämmelser i rekommendationerna.
En föreskriftsrätt för Finansinspektionen
En nära kontakt mellan å ena sidan berörda börser och auktoriserade
marknadsplatser och å andra sidan Finansinspektionen är en förutsättning
för att regelsystem för att förebygga kursmanipulation skall kunna
utformas på ett effektivt sätt. När marknadsplatserna utformar sina
handelsregler, bör det därför ske i nära samarbete med Finansinspek-
tionen. För att garantera att Finansinspektionen får ett reellt inflytande
över de handelsregler som tillämpas bör inspektionen ges en föreskrifts-
rätt i dessa frågor. Denna föreskriftsrätt kan inspektionen utnyttja på
olika sätt. Finansinspektionen kan i föreskrifter ange minimikraven.
Sådana föreskrifter kan därefter kompletteras av marknadsplatsernas
egna regler, varvid det står marknadsplatserna fritt att ange högre krav än
vad inspektionens föreskrifter innehåller. Inspektionen kan också vid sin
prövning komma fram till att marknadens självreglering är tillräcklig
eller att självregleringen endast bör kompletteras av inspektionen i vissa
avseenden. Eftersom det är fråga om ett helt nytt område, kan det vara
lämpligt att Finansinspektionen inhämtar närmare kunskaper från länder
med erfarenhet av hur dessa frågor bör hanteras.
Några remissinstanser har menat att det är tveksamt om Finans-
inspektionen kan ges rätt att utfärda föreskrifter av det aktuella slaget. De
har ifrågasatt om regeringsformen inte ställer krav på att en sådan
reglering skall ske i lagform.
Föreskrifter om vilka handelsregler som skall gälla för börser och
auktoriserade marknadsplatser måste enligt vår mening bedömas som
föreskrifter avseende näringsverksamhet. Sådana föreskrifter kan efter
bemyndigande i lag meddelas av regeringen eller, efter vidaredelegation,
av en myndighet under regeringen (se 8 kap. 7 § första stycket 3 och 11 §
regeringsformen). Något behov av att ta in reglerna i lag kan sålunda,
från konstitutionell synpunkt, inte anses föreligga.
Några remissinstanser har på materiella grunder ifrågasatt om det är
lämpligt att ett förslag om förvärv av egna aktier genomförs utan att de
handelsregler som bedöms vara nödvändiga för att förhindra missbruk tas
in i lag. Enligt vår mening måste man i detta sammanhang ta hänsyn till
behovet av fortlöpande kompletteringar av regelverket. För att komma
till rätta med otillbörliga förfaranden kan det ofta vara nödvändigt med
snabba kompletteringar och anpassningar av regelverket. En lagreglering
på detta område skulle enligt vår mening inte ge den nödvändiga flexi-
biliteten.
Reglernas närmare innehåll
Kommittén har tagit upp exempel på vad handelsregler om förvärv av
egna aktier skulle kunna innehålla och har förordat bl.a. följande. Ett
bolags förvärv respektive överlåtelser av egna aktier under en viss
tidsperiod skall få motsvara högst en viss andel av den dagliga köp-
respektive försäljningsvolymen i bolagets aktier under en viss föregående
tidsperiod. Handel skall få ske endast genom en börsmedlem. Vid
orderläggningen skall särskilt anges att det är fråga om förvärv
respektive överlåtelse av egna aktier. Förvärv eller överlåtelser av egna
aktier bör inte tillåtas de trettio sista minuterna före handelsdagens
stängning. För att hindra bolagen från att bedriva regelrätt handel i egna
aktier bör vidare krävas att förvärv och överlåtelse av egna aktier skall
vara tidsmässigt åtskilda, exempelvis på det sättet att minst tre månader
skall förflyta mellan förvärv och överlåtelse. Slutligen bör såväl förvärv
som överlåtelser av egna aktier vara helt förbjudna under tiden närmast
före offentliggörandet av bolagets hel- eller delårsbokslut.
Regler av det slag som kommittén har förordat torde på ett effektivt
sätt motverka att förvärv och överlåtelser av egna aktier används för att
påverka aktiekursen. Vi vill emellertid inte uttala oss om exakt vilka
regler av detta slag som bör förekomma. Detta bör lämnas till
Finansinspektionen och marknadsplatserna att bedöma från tid till annan.
I ett avseende föreslår vi dock en komplettering av gällande lag-
bestämmelser. Som vi återkommer till i avsnitt 5.9.2 förordar vi att aktie-
marknadsbolag skall omfattas av det s.k. korttidshandelsförbudet i
insiderlagen.
Slutligen bör påpekas att de straffsanktionerade reglerna om otillbörlig
kurspåverkan i lagen om handel med finansiella instrument kommer att
omfatta även sådan kurspåverkan som sker vid handel med egna aktier.
5.9.2 Ändringar i insiderlagen
Regeringens förslag: Aktiemarknadsbolag skall skriftligen anmäla
innehav av egna aktier och ändringar i innehavet till Finansinspektionen
för anteckning i insiderregistret.
Förbudet mot korttidshandel i insiderlagen skall omfatta även ett
aktiemarknadsbolags handel med egna aktier.

Kommitténs förslag: Kommittén har inte lämnat några lagförslag i
den här delen.
Remissinstanserna: Några remissinstanser, däribland Svenska Fond-
handlareföreningen, Svenska Bankföreningen, Sveriges Aktiesparares
Riksförbund och Värdepapperscentralen (VPC), har ansett att kommittén
inte i tillräcklig utsträckning har utrett sambandet mellan insider-
lagstiftningen och förslaget om förvärv av egna aktier.

Bakgrund

Allmänt om insiderreglerna

Insiderlagen (1990:1342) innehåller bestämmelser om förbud att handla
med aktier och andra finansiella instrument på värdepappersmarknaden
och skyldighet att lämna uppgifter om sådana instrument. För närvarande
pågår en översyn av lagen inom Finansdepartementet.
Handelsförbudet i 4 § insiderlagen gäller den som har anställning,
uppdrag eller annan befattning som normalt innebär att han får kännedom
om omständigheter av betydelse för kursen på finansiella instrument och
som på grund härav har fått information eller kunskap om en icke
offentliggjord omständighet som är ägnad att väsentligt påverka kursen
på finansiella instrument, s.k. insiderinformation. Innan omständigheten
har blivit allmänt känd eller har upphört att ha betydelse för kurs-
sättningen, får han inte för egen eller annans räkning köpa eller sälja
sådana finansiella instrument på värdepappersmarknaden. Han får inte
heller använda informationen eller kunskapen till att med råd eller på
annat sätt föranleda någon annan till köp eller försäljning av det
finansiella instrumentet. Handelsförbudet gäller också för den som har
fått information eller kunskap om en omständighet som rör ett aktiebolag
i vilket han äger aktier. Det gäller slutligen även annan person som har
fått information som på något sätt har kommit ut obehörigen.
Överträdelse av handelsförbudet kan föranleda straffpåföljd (se 20 §).
Finansinspektionen övervakar att handelsförbudet och övriga bestäm-
melser i insiderlagen efterlevs.
Personer som enligt insiderlagen anses ha insynsställning i ett
aktiemarknadsbolag är skyldiga att skriftligen anmäla innehav av aktier i
bolaget och förändringar i innehavet till Finansinspektionen. Med aktie-
marknadsbolag avses svenskt aktiebolag som har gett ut aktier vilka är
noterade vid en börs eller en auktoriserad marknadsplats. Uppgifterna om
aktieinnehav registreras i det s.k. insiderregistret som förs av Finans-
inspektionen. Anmälningsskyldigheten omfattar i första hand personer i
ledande befattningar inom bolaget, större aktieägare samt närstående till
sådana personer. Insiderregistret fyller i huvudsak tre syften, nämligen att
motverka missbruk av förtrolig information, att tjäna som underlag för
Finansinspektionens kontrollerande och brottsutredande verksamhet samt
att förse aktiemarknaden och massmedia med information om berörda
personers värdepapperstransaktioner (se prop. 1995/96:215 s. 42).
För vissa av de personer som omfattas av anmälningsskyldigheten
gäller också ett förbud mot korttidshandel. Om en sådan person förvärvar
aktier i bolaget, får enligt huvudregeln aktier av samma slag upp till
motsvarande antal överlåtas mot vederlag tidigast tre månader efter
förvärvet (se 7 a §). Förbudet mot korttidshandel utgör i första hand ett
komplement till handelsförbudet i 4 §. Genom bestämmelsen har svårig-
heterna att bevisa att en viss affär har genomförts med tillgång till sådan
insiderinformation att handelsförbud har förelegat ansetts minska.
Förbudet mot korttidshandel torde även ha en viss förebyggande effekt
genom att det riktas mot sådana personer som har särskilt goda
förutsättningar att få tillgång till information som är kurspåverkande.
I 7 b § görs vissa undantag från förbudet mot korttidshandel. Det är
således tillåtet att överlåta aktier om kursen har fallit under anskaff-
ningskursen. Vidare får aktier överlåtas enligt villkoren i ett offentligt
erbjudande om köp av aktier. Det är även tillåtet att överlåta tilldelade
emissionsrätter. Om det finns synnerliga skäl, får Finansinspektionen
medge ytterligare undantag från förbudet mot korttidshandel.
Underlåtenhet att anmäla uppgifter till insiderregistret och överträdelse
av förbudet mot korttidshandel kan leda till att den försumlige tvingas
betala en särskild avgift (se 21 §). Vid underlåtenhet att anmäla uppgifter
till insiderregistret skall den särskilda avgiften motsvara tio procent av
vederlaget för aktierna eller, om vederlag inte har utgått, 15 000 kronor.
Vid överträdelse av korttidshandelsförbudet skall den särskilda avgiften
motsvara nittio procent av skillnaden mellan inköps- och försälj-
ningspriset. I båda fallen skall avgiften bestämmas till lägst 15 000
kronor och högst 350 000 kronor (se 22 §).

Skälen för regeringens förslag:

Handelsförbudets tillämplighet vid förvärv och överlåtelse av egna aktier

Handelsförbudet i 4 § insiderlagen är tillämpligt när ett aktiebolag
handlar med egna aktier. Som exempel kan nämnas att en ställföreträdare
för ett bolag som har insiderinformation är förhindrad att för bolagets
räkning förvärva eller överlåta aktier i bolaget. Förbudet gäller oavsett
om bolaget vid en tidigare tidpunkt har meddelat att det kommer att
förvärva eller överlåta egna aktier vid en ospecificerad framtida tidpunkt.
Sveriges Aktiesparares Riksförbund har i det här sammanhanget påpekat
att företagsledningen i praktiskt taget varje situation kommer att
betraktas som insider .
Det är visserligen riktigt att företagsledningen i ett bolag ofta torde ha
sådan information om icke offentliggjorda omständigheter rörande
bolaget som avses i 4 § insiderlagen. Bestämmelsen innebär emellertid
inte att bolaget kommer att omfattas av ett ständigt handelsförbud. För att
förbudet skall inträda krävs ju att den icke offentliggjorda informationen
är ägnad att väsentligt påverka kursen på de egna aktierna. Företags-
ledningen torde därför få göra en bedömning i varje enskilt fall av
huruvida det är lämpligt att förvärva eller avyttra egna aktier med hänsyn
till handelsförbudet. Som exempel kan nämnas att företagsledningen
strax före offentliggörandet av en kvartalsrapport i ett bolag bör göra en
noggrann bedömning av lämpligheten i att förvärva eller överlåta egna
aktier. Om företagsledningen vid en sådan bedömning finner att inne-
hållet i rapporten kan vara ägnat att väsentligt påverka kursen, skall
ledningen avvakta med förvärvet eller överlåtelsen av aktierna tills
rapporten blivit offentlig.
Anmälan till insiderregistret och förbudet mot korttidshandel
Insiderlagens regler om anmälningsskyldighet till insiderregistret och
förbud mot korttidshandel kommer, såsom de är utformade i dag, inte att
bli tillämpliga vid ett bolags förvärv och överlåtelse av egna aktier. Det
finns dock anledning att överväga om det finns behov av att låta dessa
bestämmelser omfatta även sådana transaktioner.
Möjligheterna att motverka ett otillbörligt utnyttjande av icke
offentliggjord information i samband med handel med egna aktier är i
viss mån beroende av möjligheterna att löpande följa förändringarna i
bolagens innehav av egna aktier. Ett krav på att bolag som innehar egna
aktier skall anmäla innehav och ändring i innehavet till insiderregistret
torde öka genomlysningen och förbättra förutsättningarna att ingripa mot
missbruk. Vi anser därför att en särskild bestämmelse om anmäl-
ningsskyldighet till Finansinspektionens insiderregister bör införas för
aktiemarknadsbolag som innehar egna aktier.
Aktiebolagskommittén har ansett att det är ofrånkomligt att införa
särskilda bestämmelser av värdepappers- och börsrättslig karaktär för att
minimera möjligheterna till kurspåverkan vid förvärv och försäljning av
egna aktier. Några lagregler har emellertid inte föreslagits utan kommit-
tén har i stället ansett att regeringen eller, efter regeringens bemyn-
digande, Finansinspektionen skall få meddela närmare föreskrifter som
bl.a. innebär att förvärv och försäljning av egna aktier skall vara tids-
mässigt åtskilda.
Insiderinformation har normalt störst betydelse i ett kortsiktigt
perspektiv. Vid längre innehav ökar osäkerheten om kursutvecklingen,
eftersom andra faktorer kan påverka kursen. Ett förbud mot kort-
tidshandel torde följaktligen kunna bidra till att göra det mindre
fördelaktigt att med stöd av insiderinformation spekulera i kortsiktiga
kursförändringar genom att förvärva och överlåta egna aktier i nära
anslutning till offentliggörandet av en kurspåverkande omständighet.
Enligt vår mening finns det därför anledning att utvidga förbudet mot
korttidshandel till att gälla även vid ett bolags handel med egna aktier. En
särskild lagregel bör införas i insiderlagen. Därvid kommer undantagen i
7 b § även att träffa de här aktuella fallen.
Vid underlåtenhet att anmäla uppgifter om ett aktiebolags innehav eller
förändring av innehavet av egna aktier till insiderregistret samt vid
överträdelser av förbudet mot korttidshandel bör bestämmelserna i 21
25 §§ insiderlagen om särskilda avgifter bli tillämpliga.
I det här sammanhanget skall även erinras om att bestämmelserna om
otillbörlig kurspåverkan i lagen om handel med finansiella instrument
kommer att bli tillämpliga vid förvärv och överlåtelse av egna aktier.

5.9.3 Krav på information och offentliggörande av förvärv av
egna aktier
Regeringens förslag: Ett aktiemarknadsbolag som förvärvar eller
överlåter egna aktier skall anmäla förvärvet eller överlåtelsen till svensk
börs eller auktoriserad marknadsplats där aktierna är noterade. Uppgifter
om förvärvet eller överlåtelsen skall offentliggöras i den omfattning och
på det sätt regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finans-
inspektionen föreskriver.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte uttalat sig om
förslaget i denna del.
Bakgrund: Bestämmelser om informationsskyldighet i samband med
förvärv eller överlåtelse av aktier finns i olika börs- och värdepappers-
rättsliga regelverk. Av lagen (1992:543) om börs- och clearingverk-
samhet följer att den som har gett ut fondpapper som har inregistrerats
eller noterats vid en börs eller en auktoriserad marknadsplats skall
offentliggöra de upplysningar om verksamheten och fondpapperen som
är av betydelse för bedömningen av kursvärdet på dessa (se 5 kap. 3 §,
6 kap. 2 § och 7 kap. 2 § lagen om börs- och clearingverksamhet).
I 4 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument finns
regler som innebär att den som förvärvar eller överlåter aktier i ett
börsnoterat bolag eller i ett bolag som är noterat vid en auktoriserad
marknadsplats skall anmäla detta till marknadsplatsen, om innehavet
efter förändringen passerar vissa i lagen angivna procentsatser av
röstetalet för bolagets samtliga aktier. Den lägsta gränsen är tio procent.
Flertalet svenska aktiemarknadsbolag är genom noteringsavtalet vid OM
Stockholmsbörsen bundna av Näringslivets Börskommittés (NBK)
rekommendation rörande anmälningsskyldighet av aktieinnehav (den s.k.
Flaggningsrekommendationen). Enligt NBK:s rekommendation inträder
anmälningsskyldighet redan när aktieinnehavet uppgår till eller passerar
fem procent av det totala antalet aktier eller röster i bolaget. Därefter
inträder anmälningsskyldighet vid varje förändring som är jämnt delbar
med fem.
Skälen för regeringens förslag: Vid förvärv och överlåtelse av egna
aktier är det särskilt viktigt att omständigheter som är av betydelse för
aktiernas värde blir föremål för en öppen redovisning. En sådan
genomlysning behövs för att motverka kursmanipulationer och annat
missbruk av de föreslagna reglerna.
I 6 kap. föreslås en allmän bestämmelse som innebär att egna aktier
inte skall räknas med vid tillämpningen av bestämmelser i lag vilka
förutsätter att någon innehar en viss andel av bolagets kapital eller röster.
Detta innebär att man vid beräkningen av de ovan angivna gränserna i
lagen om handel med finansiella instrument skall bortse från aktier som
innehas av bolaget självt. En person som förvärvar aktier i ett bolag och
som annars skulle ha legat under gränsen för anmälningsskyldighet kan
därför bli anmälningsskyldig på grund av att bolaget förvärvat egna
aktier. För den enskilde är det sålunda ytterst angeläget att ha information
om bolagets förvärv och överlåtelse av egna aktier för att kunna avgöra
om anmälningsskyldighet föreligger eller inte.
Mot denna bakgrund bör det införas en uttrycklig skyldighet för
aktiemarknadsbolag som förvärvar eller överlåter egna aktier att anmäla
förvärvet eller överlåtelsen till svensk börs eller auktoriserad marknads-
plats där aktierna är noterade. Den enskilde skall alltså kunna vända sig
till börsen eller marknadsplatsen för att få information om förvärv eller
överlåtelse av ett bolags egna aktier. Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, Finansinspektionen bör vidare ges rätt att meddela
föreskrifter om omfattningen och sättet för offentliggörandet av uppgifter
om förvärvet eller överlåtelsen.
5.10 Vissa särskilda fall av förvärv av egna aktier
Regeringens förslag: Liksom hittills skall det vara tillåtet för såväl
privata som publika aktiebolag att förvärva egna aktier, när aktierna ingår
i en affärsrörelse som bolaget övertar, vid inlösen av aktier enligt 13 kap.
3 § aktiebolagslagen och vid inrop på auktion av aktier som har utmätts
för företagets fordran. Liksom hittills skall sådana aktier avyttras så snart
det kan ske utan förlust och senast tre år från förvärvet.
Publika aktiebolag som är noterade på börs eller annan reglerad
marknad skall vara skyldiga att avyttra aktierna endast till den del deras
totala innehav av egna aktier överstiger tio procent av samtliga aktier i
bolaget.
De angivna reglerna skall gälla även vederlagsfria förvärv av egna
aktier.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-
ningar mot kommitténs förslag.
Bakgrund: Förvärvsförbudet i 7 kap. 2 § aktiebolagslagen innehåller
tre undantag. Det är tillåtet att på auktion ropa in en egen aktie som har
utmätts för företagets fordran. Förvärv av egna aktier får också ske
genom övertagande av en affärsrörelse där aktier i bolaget ingår i
rörelsen. Slutligen kan ett bolag, enligt 13 kap. 3 § aktiebolagslagen,
förpliktas av domstol att lösa in minoritetsaktier på grund av makt-
missbruk från en aktieägares sida.
En aktie som har förvärvats på något av dessa sätt skall, om den inte
har dragits in genom nedsättning av aktiekapitalet, säljas så snart det kan
ske utan förlust. Försäljning måste dock ske senast tre år efter förvärvet.
En aktie som inte har sålts inom treårfristen är ogiltig. Bolaget skall då
sätta ned aktiekapitalet med aktiens nominella belopp. Ett förslag till
beslut om nedsättning skall läggas fram på den första bolagsstämma som
hålls sedan ogiltighet har inträtt. Nedsättningsbeloppet skall överföras till
reservfonden (se 7 kap. 2 § andra och fjärde styckena aktiebolagslagen).
Lagen innehåller inte några särskilda bestämmelser om formerna för
beslut om förvärv av egna aktier i de ovan angivna fallen. Detta innebär
att aktiebolagslagens allmänna bestämmelser är tillämpliga. Beslut om
förvärv av egna aktier kan i de angivna fallen normalt fattas av styrelsen.
I praktiken torde detta också vara det vanligaste.
Skälen för regeringens förslag: Såsom tidigare har framgått är vårt
förslag om att publika aktiebolag skall få förvärva egna aktier förenat
med olika begränsningar. Aktierna får förvärvas endast på vissa i lagen
angivna sätt. Förvärvet får inte ske så att det inte längre finns täckning
för bolagets bundna egna kapital. Andelen förvärvade aktier får inte
överstiga tio procent. Härtill kommer att beslut om förvärv av egna aktier
skall få fattas enbart i vissa av lagen föreskrivna former.
En särskild fråga är om de föreslagna nya reglerna även bör gälla i de
fall som avses i de hittills gällande undantagsreglerna. De förvärv som
sker med stöd av dessa regler är enligt vår mening av en annan karaktär
än de förvärv som kommer att ske enligt de allmänna regler som nu
föreslås. Förvärv som sker enligt undantagsreglerna har som regel ett
annat syfte än att få tillgång till de egna aktierna. I vissa fall baseras
förvärven dessutom på domstolsbeslut. Reglerna torde allmänt uppfattas
som ändamålsenliga. Vi föreslår därför inte i detta sammanhang någon
ändring i reglerna.
I ett par avseenden bör dock reglerna anpassas till de allmänna regler
som vi nu föreslår.
Aktier som har förvärvats med stöd av undantagsreglerna skall, om de
inte har dragits in genom nedsättning av aktiekapitalet, i dag avyttras så
snart det kan ske utan förlust. Avyttring skall dock ske senast tre år efter
förvärvet. Enligt vår mening bör ett publikt aktiebolags möjligheter att
behålla återköpta aktier vara i huvudsak desamma oavsett om förvärvet
har skett med stöd av de allmänna bestämmelserna eller enligt undantags-
reglerna. De nuvarande bestämmelserna om avyttringsskyldighet bör
därför, såvitt gäller de publika aktiebolagen, inte längre gälla i de fall
bolagets innehav av egna aktier uppgår till högst tio procent av det totala
antalet aktier. Om de aktier som har förvärvats med stöd av undantags-
reglerna inte ryms inom tioprocentsgränsen, bör de däremot liksom i dag
avyttras så snart det kan ske utan förlust och senast inom tre år (jfr artikel
20.2 i EG:s andra bolagsrättsliga direktiv).
Vi anser vidare att förvärv som sker utan någon motprestation från
bolagets sida, t.ex. genom gåva, bör omfattas av reglerna för förvärv av
egna aktier enligt undantagsreglerna. Det saknas skäl att låta dessa typer
av förvärv omfattas av samma begränsningar som föreslås för förvärv
som sker enligt de allmänna bestämmelserna. Ett vederlagsfritt förvärv
innebär endast en minskning av antalet utestående aktier. Det kommer
däremot inte att påverka aktieägarnas, borgenärernas eller andra tredje
mäns ställning.
Vi har ovan i avsnitt 5.5.2 föreslagit att aktier som förvärvats i strid
med lagens begränsningar skall avyttras inom viss tid och, om avyttring
inte sker, förklaras ogiltiga. När det gäller aktier av de slag som
behandlas i detta avsnitt har hittills gällt att de utan vidare blir ogiltiga
vid utgången av treårsfristen. Övervägande skäl talar dock för att
reglerna om ogiltighet i dessa fall anpassas till vad som skall gälla i det
tidigare angivna fallet. Vi föreslår därför att aktierna även i nu aktuella
fall skall bli ogiltiga först sedan de har förklarats ogiltiga.
5.11 Dotterföretags förvärv av aktier i moderbolaget
Regeringens bedömning: Liksom hittills skall ett dotterföretag endast i
vissa undantagssituationer få förvärva aktier i bolag som är dess moder-
bolag.

Kommitténs bedömning: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-
ningar mot förslaget.
Bakgrund: EG:s andra bolagsrättsliga direktiv jämställer ett dotter-
företags förvärv av aktier i moderbolaget med ett förvärv som moder-
bolaget gör av egna aktier (se artikel 24 a i det i avsnitt 4.2 nämnda
ändringsdirektivet från 1992). De begränsningar som direktivet
uppställer i fråga om förvärv av egna aktier måste alltså iakttas även i
fråga om dotterföretags förvärv av aktier i moderbolaget.
Aktiebolagslagen tillåter i princip inte att ett dotterföretag förvärvar
aktier i sitt moderbolag (se 7 kap. 2 § första stycket). Förbudet har moti-
verats av att en möjlighet för dotterföretag att förvärva aktier i sitt
moderbolag skapar möjligheter att kringgå det allmänna förbudet mot
förvärv av egna aktier.
Förbudet är förenat med samma undantag som har behandlats i
föregående avsnitt (se 7 kap. 2 § andra stycket).
Skälen för regeringens bedömning: Den uppluckring av förbudet
mot förvärv av egna aktier som vi nu föreslår aktualiserar frågan om det
finns skäl att på motsvarande sätt göra det lättare för dotterföretag att
förvärva aktier i bolag som är dess moderbolag.
Kommittén har ansett att begränsningarna i fråga om dotterföretags
möjligheter att förvärva aktier i moderbolaget skall behållas. Remiss-
instanserna har inte yttrat sig särskilt i frågan. Något behov av att
upphäva nu gällande begränsningar synes alltså inte finnas. Mot den
bakgrunden är vi inte beredda att nu föreslå någon principiell ändring i
reglerna om dotterföretags förvärv av aktier i moderbolag. Dotterföretag
bör dock ges rätt att förvärva aktier i moderbolag om någon ersättning
inte skall betalas för aktierna.

5.12 Värdepappersinstitutens handel med egna aktier
Regeringens förslag: Ett svenskt värdepappersinstitut skall, med stöd av
lagen om värdepappersrörelse, även i fortsättningen få förvärva egna
aktier och aktier i moderbolag för att underlätta rörelsen. Beslut om ett
sådant förvärv skall fattas av bolagsstämman eller, efter bemyndigande,
av styrelsen. Det totala innehavet av aktier som skall få innehas med stöd
av denna bestämmelse och aktiebolagslagen, skall inte få överstiga en
tiondel av samtliga aktier i bolaget. Värdepappersinstitutens förvärv av
aktier med stöd av denna bestämmelse skall inte omfattas av anmäl-
ningsskyldigheten eller förbudet mot korttidshandel i insiderlagen.

Kommitténs förslag: Kommittén har inte uttalat sig särskilt i denna
fråga.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte uttalat sig särskilt i
denna fråga.
Bakgrund: I 4 kap. 5 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse finns
ett undantag från förbudet i 7 kap. 2 § aktiebolagslagen för aktiebolag att
förvärva eller såsom pant mottaga egna aktier. Ett svenskt värdepappers-
institut som har tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt 1 kap. 3 § 3
eller 5 får nämligen förvärva egna aktier och aktier i moderbolag för att
underlätta rörelsen, dvs. inneha ett handelslager av egna aktier. Detta
gäller dock endast aktier som är noterade vid en svensk eller utländsk
börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad.
Innehavet av sådana aktier får inte överstiga fem procent av
aktiekapitalet i något av bolagen. Tillstånd att driva värdepappersrörelse
enligt 1 kap. 3 § 3 och 5 får ges för handel med finansiella instrument för
egen räkning samt för garantigivning eller annan medverkan vid
emissioner av fondpapper eller erbjudanden om köp eller försäljning av
finansiella instrument som är riktade till en öppen krets. Bestämmelsen i
4 kap. 5 § gäller även för banker som driver värdepappersrörelse.
Som tidigare nämnts har förbudet i aktiebolagslagen mot att förvärva
egna aktier och aktier i moderbolag motiverats bl.a. med att bolag inte
genom aktieköp skall kunna påverka kurssättningen. I samband med att
undantaget från förbudsbestämmelsen för banker och värdepappers-
institut infördes, angavs i förarbetena att sådant missbruk motverkas av
regeln att sådana institut får förvärva egna aktier endast för att underlätta
rörelsen (se prop. 1986/87:12 s. 359). Vidare hänvisades till att storleken
av värdepapperslagret är begränsad. Slutligen anfördes att bestämmelsen
endast skulle tillämpas på aktier som inregistrerats vid Stockholms
fondbörs e.d.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelsen i 4 kap. 5 § lagen om
värdepappersrörelse har tillkommit för att underlätta värdepappers-
institutens rörelse. Syftet är således ett annat än den möjlighet till
aktieförvärv som nu föreslås i aktiebolagslagen. Förvärv av egna aktier
som görs med stöd av lagen om värdepappersrörelse är dessutom
kringgärdade av en rad bestämmelser för att kurspåverkan så långt som
möjligt skall kunna undvikas. Värdepappersinstituten är också föremål
för en omfattande tillsyn av Finansinspektionen. Mot bakgrund av detta
anser vi att värdepappersinstitut även i fortsättningen bör ha möjlighet att
förvärva egna aktier för att underlätta rörelsen. Vissa justeringar i lagen
torde emellertid vara nödvändiga med hänsyn till övriga förslag.
Enligt artikel 19.1 c i EG:s andra bolagsrättsliga direktiv får förvärv av
egna aktier inte ske med större belopp än att det finns täckning för det
bundna egna kapitalet efter förvärvet. Det sammanlagda innehavet av
egna aktier får uppgå till högst en tiondel av samtliga aktier i bolaget. Av
4 kap. 5 § lagen om värdepappersrörelse framgår att innehavet av egna
aktier och aktier i moderbolaget med stöd av den bestämmelsen inte får
överstiga fem procent av aktiekapitalet i något av bolagen. Denna gräns
bör finnas kvar även i fortsättningen. För att uppfylla kraven i direktivet,
bör dock andelen av sistnämnda aktier tillsammans med sådana egna
aktier som innehas med stöd av aktiebolagslagen inte överstiga tio
procent av samtliga aktier i bolaget.
Om bolagets innehav av egna aktier med stöd av lagen om värde-
pappersrörelse överstiger fem procent av samtliga aktier i bolaget, har
Finansinspektionen möjlighet att ingripa mot det.
Enligt förslaget i avsnitt 5.4 kommer ett publikt aktiebolag bara att få
förvärva egna aktier på en börs eller någon annan reglerad marknad eller
enligt ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare eller
ägare till aktier av ett visst slag. Någon motsvarande begränsning vid
handel mot eget lager för värdepappersinstituten finns inte i dag. Den
handel med egna aktier som görs med stöd av 4 kap. 5 § lagen om
värdepappersrörelse sker tvärtom ofta utanför börser eller auktoriserade
marknadsplatser. Denna möjlighet bör finnas kvar även i fortsättningen.
Enligt artikel 19.1 a i det andra bolagsrättsliga direktivet skall tillstånd
till förvärv av egna aktier lämnas av bolagsstämman. Vissa av de
bestämmelser som med anledning därav föreslås i aktiebolagslagen bör
även bli tillämpliga i de här aktuella fallen. Således bör även i dessa fall
ett beslut om förvärv av egna aktier fattas av bolagsstämman eller, efter
bemyndigande från stämman, av styrelsen. Ett beslut om sådana förvärv
eller ett bemyndigande för styrelsen bör vara giltigt om det har biträtts av
aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de
vid bolagsstämman företrädda aktierna. Det bör av bolagsstämmans
beslut framgå klart att det avser förvärv av egna aktier enligt 4 kap. 5 §
lagen om värdepappersrörelse. Av beslutet bör även framgå den tid före
nästkommande ordinarie bolagsstämma, inom vilken stämmans beslut
skall verkställas. Det normala vid den här typen av transaktioner torde bli
att bolagsstämman eller styrelsen i ett värdepappersinstitut fattar ett
generellt beslut om att institutet fram till nästa ordinarie bolagsstämma
skall få förvärva egna aktier i enlighet med bestämmelserna i 4 kap. 5 §
lagen om värdepappersrörelse. Beslutet bör även innehålla uppgifter om
det högsta antal aktier som får förvärvas samt det lägsta och högsta pris
som får betalas för aktierna. Slutligen bör även övriga villkor för
förvärvet framgå av beslutet.
I avsnitt 5.9.2 föreslås att insiderlagens bestämmelser om skyldighet
att anmäla innehav av aktier i bolaget och ändringar i innehavet till
insiderregistret samt korttidshandelsförbudet skall omfatta även aktie-
marknadsbolags handel med egna aktier. För att bestämmelsen i 4 kap.
5 § lagen om värdepappersrörelse skall uppfylla syftet att underlätta
rörelsen bör undantag göras från de föreslagna bestämmelserna i
insiderlagen.

6 Egna aktiers ställning i bolaget
Regeringens förslag: Bolagets egna aktier skall inte berättiga till del i
bolagets vinst eller andra utbetalningar enligt aktiebolagslagen. De skall
inte medföra rätt att delta i nyemission men skall berättiga till nya aktier i
samband med fondemission.

Kommitténs förslag: Kommittén har inte uttalat sig i dessa frågor.
Remissinstanserna: Stockholms tingsrätt har påpekat att förslaget inte
innehåller någon reglering av de egna aktiernas ställning vid vinstut-
delning, nyemission och fondemission. Övriga remissinstanser har inte
uttalat sig i denna del.
Bakgrund: En viss reglering av egna aktiers ställning finns redan i
aktiebolagslagen. En aktie som tillhör bolaget eller dess dotterföretag kan
inte företrädas vid bolagsstämman. Av förbudet för aktiebolag att teckna
egna aktier (se 7 kap. 1 §) följer vidare att ett aktiebolags innehav av
egna aktier inte kan medföra rätt att delta vid nyemission. Det torde
däremot inte finnas något hinder mot att bolaget överlåter de tecknings-
rätter som aktierna berättigar till (se Nial, H. i SvJT 1943 s. 699). Att
även aktier som innehas av bolaget omfattas av ett beslut om att varje
aktie skall delas upp på två eller flera aktier, s.k. split, följer av
bestämmelsen om att samtliga aktier skall lyda på lika belopp (se 1 kap.
3 § andra stycket). Detsamma gäller vid s.k. sammanläggning av aktier.
Den befintliga lagregleringen ger emellertid inte svar på frågor om hur
bolagets innehav av egna aktier skall behandlas i samband med bl.a.
vinstutdelning och fondemission.
Skälen för regeringens förslag: En första fråga är om bolagets egna
aktier skall ge rätt till del i utbetalningar från bolaget till aktieägarna.
En vinstutdelning där bolaget deltar skulle endast leda till en icke
avsedd återföring av vinstmedel till bolaget. Vi anser därför att aktier
som innehas av bolaget inte bör berättiga till del i bolagets vinst. Bola-
gets innehav bör inte heller medföra rätt att motta andra utbetalningar
från bolaget, t.ex. i samband med nedsättning av aktiekapitalet.
En annan fråga är om bolaget skall ha rätt att teckna nya aktier i
samband med en nyemission. Detta skulle emellertid stå i strid med det i
EG:s andra bolagsrättsliga direktiv angivna förbudet mot att bolaget
tecknar egna aktier. Bolaget bör alltså inte få delta i en nyemission. Det
vore i och för sig tänkbart att låta bolaget utnyttja den företrädesrätt som
är knuten till aktien genom försäljning av teckningsrätten. Något
beaktansvärt intresse av sådana försäljningar torde dock inte finnas.
Innehav av egna aktier bör alltså över huvud taget inte ge upphov till
någon rätt för bolaget att ta del i nyemissionen.
I linje med det kan det synas naturligt att bolagets egna aktier inte
heller ges någon rätt vid en fondemission. En sådan ordning skulle
emellertid ge upphov till olämpliga effekter. Det är med hänsyn till
principen om att alla aktier skall lyda på lika belopp alldeles klart att
egna aktier måste behandlas på samma sätt som övriga aktier vid en
fondemission som sker genom en ökning av aktiernas nominella belopp.
När det gäller en fondemission som innebär att nya aktier ges ut, följer
det av allmänna principer att emissionen måste genomföras så att
förhållandet mellan olika aktieslag inte rubbas. Innehar ett bolag aktier
av endast ett av flera aktieslag, skulle emellertid en fondemission i vilken
bolagets egna aktier inte gav rätt till nya aktier medföra en andelsmässig
förskjutning mellan aktieslagen, utan stöd i bolagsordningen. Egna aktier
bör därför ha samma ställning som andra aktier vid en fondemission.
Om ett bolag innehar egna aktier, uppkommer frågor kring sådana
bestämmelser i aktiebolagslagen som skall tillämpas först när någon
innehar en viss andel av det totala antalet aktier i bolaget. Sådana be-
stämmelser finns bl.a. i 8 kap. 20 och 28 §§, 12 kap. 7 § andra stycket 4
och 14 kap. 31 § aktiebolagslagen. Enligt 14 kap. 31 § aktiebolagslagen
gäller sålunda att ett moderbolag, som självt eller tillsammans med
dotterföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna med mera än nio
tiondelar av rösterna för samtliga aktier i ett dotterbolag, har rätt att av de
övriga aktieägarna i sistnämnda bolag lösa in återstående aktier. Den vars
aktier kan lösas in har rätt att få sina aktier inlösta av moderbolaget. Skall
man vid prövningen av andelsinnehavets storlek också beakta bolagets
eget innehav? Motsvarande fråga uppkommer vid tillämpningen av
1 kap. 4 §. Där sägs att ett aktiebolag är moderbolag och en annan
juridisk person dotterföretag, om aktiebolaget innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen. I det
sistnämnda fallet har emellertid frågan reglerats. I 1 kap. 6 § andra
stycket föreskrivs nämligen såvitt gäller tillämpningen av 1 kap. 4 §
att de aktier och andelar i dotterföretaget som innehas av företaget självt
eller av dess dotterföretag inte skall beaktas vid bestämmandet av antalet
röster i ett dotterföretag. En liknande reglering finns i 9 kap. 4 §. Där
sägs att egna aktier inte skall räknas med när det i aktiebolagslagen eller i
bolagsordningen för giltigt beslut eller för utövande av befogenhet
föreskrivs samtycke av ägare till en viss andel av aktierna i bolaget (se
9 kap. 4 §). En motsvarande lösning är enligt vår mening rimlig också
vid tillämpningen av de andra nämnda bestämmelserna. Vi föreslår
därför en allmän bestämmelse om att bolagets egna aktier inte skall
räknas med vid tillämpningen av bestämmelser i aktiebolagslagen eller
bolagsordningen vilka förutsätter att någon innehar en viss andel av
bolagets kapital eller röster.
Vad som nu har sagts gäller egna aktier som innehas med civilrättslig
äganderätt. Lagrådet har påpekat att aktiebolag i en särskild situation kan
komma att innneha egna aktier som pant. De uttalanden som Lagrådet
har gjort angående egna aktier som innehas som pant kan vi ställa oss
bakom. Några lagändringar är inte nödvändiga i den delen.

7 Förbud mot teckning av egna aktier m.m.
Regeringens bedömning: Liksom hittills skall ett aktiebolag inte ha rätt
att teckna egna aktier eller att ta egna aktier som pant.

Kommitténs bedömning: Kommittén har gjort samma bedömning
som regeringen.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-
ningar mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning: Aktiebolagslagen innehåller
förbud mot att teckna egna aktier och att ta egna aktier som pant (se
7 kap. 1 § första stycket och 2 § första stycket). Förbuden har ett visst
samband med det nuvarande förbudet mot att förvärva egna aktier.
Förslaget att, såvitt gäller publika aktiebolag, upphäva förbudet aktuali-
serar därför frågan om även de andra förbuden kan eller bör upphävas.
Sverige är till följd av reglerna i EG:s andra bolagsrättsliga direktiv (se
artikel 18) skyldigt att ha ett förbud mot teckning av egna aktier. Det är
därför inte möjligt att upphäva detta förbud.
Direktivet innehåller däremot inte något förbud mot att ett aktiebolag
tar egna aktier som pant. En möjlighet för publika aktiebolag att ta egna
aktier som pant skulle emellertid förutsätta att lika stränga begränsningar
införs som de som nu föreslås för förvärv av egna aktier. I annat fall
skulle reglerna om förvärv av egna aktier lätt kunna kringgås. Enligt vår
mening saknas det behov av att upphäva förbudet. Vi är därför inte
beredda att föreslå någon ändring i detta hänseende.

8 Vissa frågor för finansiella företag
8.1 Förvärv och överlåtelse av egna aktier i
försäkringsaktiebolag
Regeringens förslag: Noterade publika skadeförsäkringsaktiebolag och
livförsäkringsaktiebolag som får dela ut vinst skall få förvärva och
överlåta egna aktier i samma utsträckning som föreslås för aktiebolag i
allmänhet.
En särskild erinran tas in i försäkringsrörelselagen om att förvärvet inte
får ske med så stort belopp att det strider mot den allmänna stabili-
tetsprincipen för försäkringsrörelse.
Onoterade försäkringsaktiebolag och varje livförsäkringsaktiebolag
som inte får dela ut vinst skall, utöver förvärv i de undantagssituationer
som i dag är tillåtna, få förvärva egna aktier och aktier i ett moderbolag
när inte någon ersättning lämnas för förvärvet.

Kommitténs förslag: Kommittén har inte behandlat frågan om
ändring av bolagsrättsliga regler i försäkringsrörelselagen.
Remissinstanserna har inte särskilt kommenterat dessa frågor. Vid
beredningen av ärendet har Finansinspektionen och Patent- och regist-
reringsverket lämnat synpunkter av teknisk karaktär.

Skälen för regeringens förslag
Allmänna utgångspunkter
Försäkringsrörelselagen innehåller associationsrättsliga regler för försäk-
ringsaktiebolag som i allt väsentligt motsvarar aktiebolagslagens regler.
Så är även fallet i fråga om förvärv och överlåtelse av egna aktier och
aktier i moderbolag (se 6 kap. 9 och 10 §§ försäkringsrörelselagen).
De skäl som tidigare anförts för att utvidga de noterade publika aktie-
bolagens möjligheter att förvärva och överlåta egna aktier är relevanta
även för motsvarande försäkringsaktiebolag. Det kan bl.a. förbättra en
effektiv användning av bolagets kapital, möjliggöra en bättre anpassning
till aktieägarnas önskemål än vinstutdelning och ge bättre förutsättningar
att genomföra en omstrukturering.
Det har i det föregående också konstaterats att riskerna för kursmani-
pulationer kan reduceras och att skyddet för det bundna egna kapitalet
inte behöver försämras. Aktieägarnas inflytande i försäkringsaktiebolaget
behöver inte heller minska (se avsnitten 5.2 och 5.3).
För försäkringsaktiebolagens vidkommande krävs det att förvärv och
överlåtelser av egna aktier inte inverkar menligt på skyddet för
försäkringstagare och andra ersättningsberättigade på grund av försäk-
ringar. Det rör sig här om samma skyddsintresse som ligger till grund för
försäkringsrörelsereglerna (jfr prop. 1998/99:87 s. 145 f). Skydds-
intressena är särskilt starka i livförsäkringsrörelse.
Som vi närmare utvecklar i det följande kan en utvidgad möjlighet att
förvärva och överlåta egna aktier förenas med försäkringstagarnas int-
ressen. I några avseenden är det dock motiverat med särregler för försäk-
ringsaktiebolag. I första hand gäller det en inskränkning av tillämpnings-
området till vinstutdelande försäkringsaktiebolag.
I övrigt kan bestämmelserna om förvärv och överlåtelse av egna aktier
i noterade publika försäkringsaktiebolag i allt väsentligt utformas efter
mönster från förslaget för aktiebolag i allmänhet (se vidare förslagen till
ändringar i 7 kap. aktiebolagslagen). Det gäller bl.a. sättet för förvärv och
överlåtelse av egna aktier, hur beslut om förvärv skall fattas, gränserna
för innehav, prospektkrav m.m., egna aktiers ställning och rättsföljder vid
otillåtna förvärv av egna aktier (se avsnitten 5.4-5.8 och 6).
De äldre och nya bestämmelserna om försäkringsbolagens förvärv och
överlåtelse av egna aktier bör - i avvaktan på det arbete som pågår inom
Regeringskansliet med inriktning på att göra aktiebolagslagen tillämplig
även på försäkringsaktiebolag - samlas i ett nytt kapitel i försäkrings-
rörelselagen (6 a kap.).
Begränsningar med hänsyn till den finansiella stabiliteten och
försäkringstagarnas intressen
Det är väsentligt att en utvidgad rätt att förvärva och överlåta egna aktier
inte försämrar försäkringsbolagets förmåga att fullgöra åtaganden enligt
försäkringsavtal. Den nya återköpsmöjligheten får inte heller innebära att
rätten till återbäring för försäkringstagare och andra ersättningsberätti-
gade enligt försäkringsavtal försämras (jfr liknande överväganden an-
gående ombildning av icke vinstutdelande livförsäkringsbolag till vinst-
utdelande bolag i prop. 1998/99:87 s. 367 369).
Kravet på finansiell stabilitet och skyddet för försäkringstagarnas
rättigheter säkerställs på ett grundläggande sätt redan genom de redovis-
ningsregler som vi föreslår. Dessa innebär att egna aktier inte får tas upp
som en tillgång i balansräkningen och att förvärv och avyttring skall
redovisas direkt mot eget kapital (se vidare avsnitt 9). Ett innehav av
egna aktier - som i ekonomiskt hänseende inte innebär något värde för
bolaget - kommer därigenom inte att ingå i försäkringsbolagets kapital-
bas. Vid en sådan redovisning kommer inte heller försäkringstagarnas
rätt till s.k. villkorad återbäring, som under vissa förutsättningar kan
baseras på beräknat överskott enligt redovisningen (jfr prop. 1998/99:87
s. 202 och 203), att påverkas av förvärvet. Det finns alltså inte anledning
att befara att utökade möjligheter att återköpa egna aktier i försäkrings-
aktiebolag kommer i konflikt med försäkringstagarnas intressen i andra
avseenden än vad som rent allmänt är fallet vid vinstutdelning.
För försäkringsbolag gäller särskilda bestämmelser om vinstutdelning.
Vinstutdelning är endast tillåten i skadeförsäkringsbolag och i livförsäk-
ringsbolag som har bestämmelser om detta i bolagsordningen (se 12 kap.
2 § försäkringsrörelselagen och prop. 1998/99:87 s. 194-199). Endast
sådana försäkringsaktiebolag bör omfattas av de nya bestämmelserna om
förvärv av egna aktier.
De nya rörelseregler som nyligen införts för försäkringsbolagen, bl.a.
principen om god försäkringsstandard och de regler som skall säkerställa
en tydligare avtalsreglering av försäkringstagarnas rättigheter och skyl-
digheter samt en klarare uppdelning mellan försäkringstagarnas och
aktieägarnas medel, ger i övrigt en god grund för att förhindra att förvärv
av egna aktier kommer i konflikt med försäkringstagarnas intressen (jfr
prop. 1998/99:87 bl.a. s. 182, 191-193 och 203). Man behöver alltså inte,
vilket skulle kunna vara ett alternativ, begränsa bestämmelserna till
skadeförsäkringsaktiebolag. I återköpsfallen behövs inte heller - lika lite
som vid vinstutdelning - något generellt tillståndsförfarande för
försäkringsaktiebolag.
De föreslagna bestämmelserna i aktiebolagslagen innebär att ett
förvärv av egna aktier inte får komma i konflikt med den s.k. försiktig-
hetsprincipen i 12 kap. 2 § aktiebolagslagen (se förslaget till 7 kap. 8 §
aktiebolagslagen). För försäkringsaktiebolagen är det lämpligt att också
erinra om att ett förvärv av egna aktier inte får komma i konflikt med den
stabilitetsprincip som gäller för försäkringsrörelse. Den skall säkerställa
att bolaget bl.a. har tillräckligt soliditet och likviditet för att fullgöra
sina
åtaganden mot försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på
grund av försäkringsavtal (se 1 kap. 1 a § försäkringsrörelselagen). En
sådan erinran finns i dag när det gäller minoritetsaktieägares rätt att
påfordra utdelning.
Bör förändringar göras i dagens bestämmelser om förvärv av egna aktier?
I dag får egna aktier och aktier i moderbolag bara förvärvas i vissa
undantagssituationer, bl.a. vid förvärv av annan rörelse. Sådana aktier får
innehas under högst tre år, om de inte dessförinnan kan säljas utan förlust
(se 6 kap. 10 § försäkringsrörelselagen).
Försäkringsrörelselagen har tills helt nyligen förhindrat att andra
livförsäkringar än fondförsäkringar meddelats av vinstutdelande bolag.
Aktier i livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst är speciella.
De berättigar t.ex. inte till utdelning. De är därför inte föremål för
omsättning av samma slag eller av samma skäl som aktier i allmänhet.
När sådana aktier innehas av vinstutdelande koncerner, torde det
motiveras av fördelen med att kunna tillhandahålla traditionella
livförsäkringar jämsides med andra försäkringar.
Det torde vara sällsynt att ett icke vinstutdelande livförsäkrings-
aktiebolag förvärvar egna aktier ens i de undantagsfall där förvärv tillåts i
dag. De behov som skulle kunna motivera sådana förvärv torde många
gånger kunna tillgodoses genom att förvärvet görs direkt av bolagets
aktieägare. I ett icke vinstutdelande livförsäkringsaktiebolag - där rörel-
sen bedrivs helt för försäkringstagarnas vinstintresse - bör som princip
inte heller förekomma transaktioner motiverade av aktieägarnas särskilda
intressen.
Det kan därför ifrågasättas om förvärv av egna aktier eller aktier i
moderbolag över huvud taget bör tillåtas i livförsäkringsbolag som inte
får dela ut vinst. Om förvärv och överlåtelse skall tillåtas kan en
förkortning av treårsfristen vara relevant.
Det saknas emellertid underlag för att nu inskränka bestämmelserna
om förvärv av egna aktier eller av aktier i moderbolag i undantags-
situationerna. Sådana frågor får i stället bedömas inom ramen för
Finansinspektionens tillsyn enligt de allmänna rörelsereglerna, bl.a. prin-
cipen om god försäkringsstandard i 1 kap. 1 a § försäkringsrörelselagen.
Mot denna bakgrund bör även redovisningsreglerna utformas med
beaktande av att förvärv av egna aktier skulle kunna bli aktuella i
livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst (se författnings-
kommentaren till 5 kap. 2 § ÅRFL).
I likhet med vad vi förordat i fråga om aktiebolagslagen föreslår vi inte
några större förändringar i försäkringsrörelselagens bestämmelser om
förvärv av egna aktier eller av aktier i moderbolaget i undantags-
situationerna. Bestämmelsen bör dock, på samma sätt som aktiebolags-
lagens regler, kompletteras med det fall att förvärvet sker utan att någon
ersättning utgått från bolaget. Sådana förvärv kan inte i sig strida mot
försäkringstagarnas intressen.
För noterade publika aktiebolag som omfattas av aktiebolagslagen
skall det inte längre krävas att aktier som förvärvats i undantags-
situationerna avyttras, om innehavet ryms inom den tillåtna tioprocents-
gränsen (se avsnitt 5.10). Motsvarande bör gälla för noterade skade-
försäkringsbolag och livförsäkringsbolag som får dela ut vinst.
Vissa övriga frågor
För försäkringsaktiebolagen föreligger, utöver vad som nyss anförts,
vissa särförhållanden som motiverar särskilda regler jämfört med andra
aktiebolag. För försäkringsaktiebolag behövs det inte någon sådan
bestämmelse om likvidationsplikt som föreslås i 13 kap. 4 a § aktie-
bolagslagen. Detta hänger samman med att försäkringsrörelselagen
saknar bestämmelser om lägsta tillåtna aktiekapital (se prop. 1994/95:70
s. 120). Vissa mindre avvikelser i förhållande till aktiebolagslagen är
också motiverade i några andra fall. Sådana frågor kommenteras närmare
i författningskommentarerna till berörda bestämmelser (se vidare 6 a kap.
4, 5 och 21 §§ försäkringsrörelselagen).
8.2 Egna aktiers ställning enligt vissa rörelseregler
Regeringens bedömning: Det behövs inte några särskilda bestämmelser
om egna aktiers ställning i kapitaltäckningssammanhang.

Kommitténs förslag: Kommittén har inte behandlat dessa frågor.
Remissinstanserna: Vissa remissinstanser har tagit upp frågan om
egna aktiers ställning vid vinstutdelning m.m. (se avsnitt 6).

Skälen för regeringens bedömning:
Egna aktiers ställning enligt kapitaltäckningsreglerna
Det är väsentligt att en utvidgad rätt att förvärva och överlåta egna aktier
inte försämrar kreditinstitutens och värdepappersbolagens finansiella
stabilitet. De redovisningsregler som föreslagits innebär att egna aktier
inte får tas upp som en tillgång i balansräkningen och att förvärv och
avyttring skall redovisas direkt mot eget kapital (se vidare avsnitt 9.5).
Ett innehav av egna aktier - som i ekonomiskt hänseende inte innebär
något värde för bolaget - kommer således inte att ingå i ett kreditinstituts
eller värdepappersbolags kapitalbas. Detta överensstämmer med mot-
svarande ordning för försäkringsbolag (jfr avsnitt 8.1).
Ett kreditinstituts och värdepappersbolags förvärv av egna aktier
kommer att reducera det egna kapitalet och därmed också institutets
kapitalbas. De risker som institutet får ta t.ex. kreditrisker liksom
storleken på institutens aktieinnehav ställs i många fall i relation till
institutets kapitalbas. Risktagandet kan alltså behöva anpassas till den
reducerade kapitalbasen. Till detta kommer att det finns en nedre gräns
som kapitalbasen inte får underskrida. Institutet måste självfallet ta
hänsyn till dessa bestämmelser när de förvärvar egna aktier. För-
hållandena är dock i princip inte annorlunda än när kapitalbasen minskas
genom vinstutdelning.
Några särskilda bestämmelser om egna aktier i lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värde-
pappersbolag kan därför inte anses erforderliga.
Egna aktiers ställning vid ägarprövning
För finansiella företag finns, utöver regler om lägsta kapitalbas, flera
rörelseregler vars tillämpning beror på hur stor andel av aktierna eller
rösterna som någon har. Det kan vara fråga om kreditinstitutets eget
innehav eller dess aktieägares. Tillämpningen kan påverkas såväl av det
finansiella företagets förvärv av egna aktier som av tredje mans förvärv
av egna aktier.
Vid tillämpningen av dessa bestämmelser kommer den allmänna
princip som föreslås komma till uttryck i 1 kap. 7 § aktiebolagslagen och
1 kap. 9 d § försäkringsrörelselagen att gälla, dvs. att bolagets innehav av
egna aktier beaktas genom att rösterna reduceras. Det gäller dock inte om
annat uttryckligen följer av bestämmelsen i fråga eller annars klart
framgår av sammanhanget.
För en aktieägare kan ett finansiellt företags förvärv av egna aktier få
betydelse enligt de s.k. ägarprövningsreglerna (7 kap. 10 14 b §§ och
9 kap. 3 § bankrörelselagen, 2 kap. 3 § och 3 kap. 2 2 e §§ försäkrings-
rörelselagen, 2 kap. 1 § och 6 kap. 3 a 3 h §§ lagen om värdepappers-
rörelse samt 2 kap. 1 § och 5 kap. 11 15 b §§ lagen om finansierings-
verksamhet). Reglerna ställer upp särskilda krav på ägare som har ett
kvalificerat innehav i, eller en nära förbindelse med, ett finansiellt
företag. Med innehav avses ett direkt eller indirekt ägande i ett företag
om innehavet representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av
samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över
företaget. Med nära förbindelse avses bl.a. innehav, direkt eller indirekt,
av minst en femtedel av kapital eller röstetalet i ett annat företag.
Lämpligheten hos de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier
prövas första gången i samband med prövningen av ansökan om tillstånd
för företaget att driva finansiell verksamhet, t.ex. bankrörelse. Därefter
görs en lämplighetsprövning vid ett direkt eller indirekt förvärv av aktier
i företaget som medför att förvärvarens sammanlagda innehav utgör ett
kvalificerat innehav. Detsamma gäller ett förvärv som innebär att ett
kvalificerat innehav ökar så att det uppgår till eller överstiger 20, 33 eller
50 procent av aktiekapitalet eller röstetalet för samtliga aktier eller så att
institutet blir ett dotterbolag.
Om den som har ett kvalificerat innehav av aktier utövar eller kan
antas komma att utöva sitt inflytande på ett sätt som motverkar vissa
närmare krav på verksamheten i företaget, kan Finansinspektionen
ingripa med sanktioner. Inspektionen kan också ingripa mot den som har
nära förbindelse med ett finansiellt företag och som försvårar en effektiv
tillsyn av företaget.
Frågan uppkommer om reglerna måste justeras med hänsyn till
förslagen i detta sammanhang.
Ägarprövningsreglerna avser, som framgått, bara direkta eller indirekta
förvärv av aktier eller andelar. När ett bolag förvärvar egna aktier ökar
visserligen de övriga aktieägarnas kapitalandel och inflytande över
bolaget, eftersom de aktier som tillhör bolaget inte kan företrädas vid
bolagsstämman. Dessa förändringar omfattas dock inte av ägarpröv-
ningsreglerna på så sätt att ägarens lämplighet skall prövas enbart till
följd av bolagets förvärv av egna aktier.
Ett finansiellt företagsinnehav av egna aktier skall dock tillmätas
betydelse vid bedömningen av hur stort innehav en befintlig ägare
faktiskt har. Enligt vår mening innebär redan gällande bestämmelser att
företagets innehav av egna aktier skall beaktas vid bedömningen av
inspektionens möjlighet att ingripa mot en ägare som har ett kvalificerat
innehav och som utövar eller kan antas komma att utöva sitt inflytande
på ett sätt som motverkar en utveckling av verksamheten i strid mot de
närmare krav som rörelsereglerna ställer upp. Bestämmelsernas anknyt-
ning till utövandet av inflytande innebär i praktiken också att förhållandet
skall vara av viss varaktighet för att inspektionen skall ingripa.
Enligt vår mening har ägarprövningsreglerna redan i dag en tillfreds-
ställande utformning som ger möjlighet att beakta de finansiella före-
tagens innehav av egna aktier. Någon ändring i reglerna är därför inte
nödvändig.
Egna aktiers ställning i placeringssammanhang
Även i andra fall än de nyss nämnda får den allmänna principen att räkna
bort egna aktier betydelse. Följande fall kan nämnas.
I 2 kap. 15 a § bankrörelselagen finns en bestämmelse som begränsar
en banks innehav av s.k. placeringsaktier dels i förhållande till bankens
kapitalstyrka, dels i förhållande till röstetalet i det bolag där placeringen
görs.
En liknande situation kan uppkomma för värdepappersfonders innehav
av aktier. Enligt 19 § lagen (1990:1114) lagen om värdepappersfonder
får en värdepappersfonds innehav av aktier från en och samma emittent
inte överstiga fem procent av röstvärdet för samtliga av emittenten
utfärdade aktier. Om ett fondbolag förvaltar flera värdepappersfonder,
gäller röstvärdebegränsningen det sammanlagda innehav som fonderna
har.
I 2 kap. 17 § bankrörelselagen, 3 kap. 7 § lagen om värdepappers-
rörelse och 3 kap. 10 § lagen om finansieringsverksamhet finns bestäm-
melser om s.k. jävskrediter. Där föreskrivs att institutet inte på andra
villkor än sådana som det normalt ställer upp får lämna kredit till en
närmare angiven jävskrets. I denna krets finns andra aktieägare än staten
med ett aktieinnehav som motsvarar minst tre procent av hela aktie-
kapitalet.
Sammanfattningsvis kan nuvarande bestämmelser om placeringsaktier
och jävskrediter kvarstå oförändrade.

9 Redovisning av egna aktier
9.1 Skall egna aktier redovisas som tillgång?
Regeringens förslag: Egna aktier skall inte få tas upp som tillgång i
balansräkningen.

Kommitténs förslag: Kommittén har inte lämnat något förslag i denna
del.
Remissinstanserna: Några remissinstanser, däribland Riksskatteverket
och Bokföringsnämnden, har efterfrågat en reglering av hur förvärv och
överlåtelse av egna aktier skall behandlas i redovisningen.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Synpunkter vid remissmötet: Promemorians förslag har inte mött
några invändningar.
Bakgrund: Om publika aktiebolag får en förhållandevis vidsträckt
möjlighet att förvärva och överlåta egna aktier, aktualiseras frågan om
hur egna aktier skall redovisas. Behovet av ytterligare lagregler måste
bedömas mot bakgrund av de regler om redovisning av egna aktier som
redan finns, de krav som EG-rätten ställer och den internationella
utvecklingen i denna fråga.
Olika länders lagstiftning intar olika synsätt i frågan. I EG:s fjärde
bolagsrättsliga direktiv (rådets direktiv, 78/660/EEG, av den 25 juli 1978
om årsbokslut i vissa bolagsformer) lämnas två alternativ vad gäller
redovisning av egna aktier (jfr artiklarna 8, 9 och 10). Det ena
alternativet är att redovisning sker i balansräkningen på tillgångssidan. I
så fall skall ett motsvarande belopp som bolaget inte får förfoga över tas
upp som en reserv på passivsidan (se artikel 22.1 b i EG:s andra
bolagsrättsliga direktiv). Utgångspunkten för denna redovisningsmetod
är uppenbarligen att aktierna anses ha ett värde för bolaget som skall
uppskattas enligt direktivets bestämmelser. Det andra alternativet är att
aktierna över huvud taget inte redovisas som tillgång i balansräkningen.
Gällande svensk rätt motsvarar snarast det senare av dessa båda
alternativ; aktierna skall visserligen tas upp i balansräkningen men åsätts
inget värde (se 4 kap. 14 § årsredovisningslagen).
Bland internationella redovisningsnormer torde f.n. uttalanden från
International Accounting Standards Committee (IASC) ha störst
betydelse. Inom IASC finns en akutgrupp Standing Interpretations
Committee (SIC) som vid behov gör uttalanden i redovisningsfrågor. I
ett sådant uttalande, SIC 16, uttalas att egna aktier skall redovisas i
balansräkningen som ett avdrag från eget kapital. I noterna skall
förvärvet av egna aktier redovisas som en förändring i eget kapital.
Upplysning om storleken på avdraget från eget kapital skall anges i
balansräkningen eller i noterna. När aktierna avyttras, skall eventuell
vinst eller förlust inte resultatföras. Mottagen ersättning skall endast
redovisas som en förändring i eget kapital. I uttalandet hänvisas också till
IAS 1.74(a)(vi) som föreskriver att anskaffningskostnaden för egna aktier
kan redovisas antingen i balansräkningen eller i noterna. Det får ske på
flera olika sätt. Ett alternativ är att de totala kostnaderna tas upp som en
egen justeringspost i eget kapital. Ett annat är att aktiekapitalet minskas
med aktiernas nominella värde samtidigt som ett eventuellt över- eller
underpris för aktierna redovisas som en justeringspost i exempelvis
balanserad vinst eller förlust. Ett tredje alternativ är att alla poster i eget
kapital reduceras proportionellt med anskaffningsvärdet för aktierna.
Skälen för regeringens förslag: Som ovan har nämnts innehåller EG:s
fjärde bolagsrättsliga direktiv två alternativa redovisningsmetoder. Det
ena alternativet innebär att aktierna tas upp som tillgång i balans-
räkningen. Alternativet förutsätter uppenbarligen att aktierna tas upp till
ett värde och värderas enligt de värderingsregler som finns i direktivet.
Denna redovisningsmetod framstår dock som tveksam, eftersom den ger
intrycket av att det sammanlagda egna kapitalet i bolaget är detsamma
före som efter förvärvet, trots att förvärvet har inneburit en minskning av
tillgångarna utan att bolaget har tillförts något reellt värde. Bilden av det
egna kapitalet blir alltså felaktig, något som i sin tur kan leda till att
nyckeltalsberäkningar slår fel. Till detta kommer att metoden sannolikt
inte är förenlig med SIC 16. Detta uttalande förutsätter att förvärv av
egna aktier kommer till synes i en minskning av eget kapital. Det nu
behandlade alternativet bör alltså inte väljas.
Den nuvarande svenska redovisningsmetoden, där aktierna tas upp som
tillgång men utan något värde, har inte samma nackdelar som den nyss
nämnda modellen. Metoden kan sägas ha ett mera begränsat syfte,
nämligen att lämna upplysning om att företaget innehar egna aktier. Det
slaget av information kan dock lika väl lämnas genom en upplysning i
not eller i förvaltningsberättelsen. Den svenska metoden stämmer
dessutom mindre väl överens med EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv.
Direktivet innehåller inte någon särskild föreskrift om att egna aktier kan
tas upp som tillgång utan att åsättas något värde. Det synes i stället bygga
på tanken att ett innehav av egna aktier om det över huvud taget tas upp
på balansräkningens tillgångssida skall behandlas som vilket aktie-
innehav som helst och följaktligen åsättas ett värde och bli föremål för
värdejusteringar när så behövs.
Vi anser därför att övervägande skäl talar för den andra
redovisningsmetoden som kommer till synes i direktivet, d.v.s. innehav
av egna aktier tas över huvud taget inte upp på balansräkningens
tillgångssida. Att bolaget innehar egna aktier bör i stället komma till
uttryck i en särskild upplysning i förvaltningsberättelsen (se vidare
avsnitt 9.2 och 9.3; se dock avsnitt 9.5 om sådana innehav som enligt
lagen om värdepappersrörelse får ske för att underlätta rörelsen).
Balansräkningsschemat i bilaga 2 till årsredovisningslagen bör därför
justeras på så sätt att posten Egna aktier utgår. Vidare bör bestämmelsen i
4 kap. 14 § första stycket årsredovisningslagen om att egna aktier inte får
tas upp till något värde ersättas av en bestämmelse om att egna aktier inte
får tas upp som tillgång.
9.2 Hur skall betalningar i samband med förvärv och
överlåtelse av egna aktier redovisas?
Regeringens förslag: Utbetalningar och inbetalningar till bolaget i
samband med förvärv och överlåtelser av egna aktier skall inte
resultatföras utan föras direkt mot fritt eget kapital och inte påverka
bundet eget kapital.

Kommitténs förslag: Kommittén har inte uttalat sig i denna fråga.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Synpunkter vid remissmötet: Remissinstanserna har inte haft några
invändningar mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag:
Skall betalningar i samband med förvärv och överlåtelser av egna aktier
resultatföras?
Det kan synas som att ett aktiebolag som säljer ut egna aktier till ett
högre respektive lägre pris än vad det har förvärvat aktierna för
därigenom gör en vinst respektive en förlust som bör återspeglas i
resultaträkningen. Den förändring i eget kapital som uppkommer i nyss
behandlade situationer torde emellertid inte vara att bedöma som en vinst
eller en förlust för bolaget utan snarare som en transaktion mellan å ena
sidan de aktieägare som gett upp sin andel i eget kapital och de kvar-
stående aktieägarna (jfr IAS 32. A8). Mot den bakgrunden ligger det
närmast till hands att såsom har konstaterats i SIC 16 anse att
förvärv med åtföljande utförsäljning inte ger upphov till någon sådan
förändring av bolagets förmögenhetsställning som bör återspeglas i resul-
taträkningen.
Är detta synsätt då förenligt med EG-rätten? Det fjärde bolagsrättsliga
direktivet får förstås så att egna aktier som tas upp som tillgång i balans-
räkningen skall göras till föremål för behövliga värdejusteringar vilka
skall redovisas i resultaträkningen (jfr artiklarna 35.1.c och 39.1.b). Det
slaget av redovisning förutsätter resultatföring. Den ovan förordade
ordningen där egna aktier inte tas upp på tillgångssidan i balans-
räkningen träffas däremot inte av EG-rättens krav på resultatföring.
Utbetalningar och inbetalningar till bolaget i samband med förvärv och
överlåtelser av egna aktier bör således inte föras över resultaträkningen.
Vid förvärv av egna aktier är det i stället naturligt att avdrag sker direkt i
eget kapital med belopp motsvarande utgifterna för förvärvet. Vid
avyttring är det på motsvarande sätt naturligt att det egna kapitalet ökas
med nettoinkomsten av överlåtelsen (jfr SIC D 17). Detta bör komma
till uttryck i 5 kap. 14 § årsredovisningslagen, en bestämmelse som
behandlar bl.a. förändringar i eget kapital.
Beträffande vissa slag av innehav för att underlätta värdepappers-
rörelse, se avsnitten 9.4 och 9.5.
Hur skall förändringen i eget kapital redovisas?
Av det föregående har framgått att ett förvärv eller en försäljning av egna
aktier bör redovisas som en förändring i eget kapital och att detta bör
komma till uttryck i 5 kap. 14 § andra stycket årsredovisningslagen. Den
specifikation som föreskrivs där skall ske i en not eller, om det inte står i
strid med kravet på överskådlighet, i balansräkningen (jfr 5 kap. 1 §
första stycket). Detta bör givetvis gälla även i detta sammanhang.
Bestämmelsen låter sig för övrigt förenas med vad som sägs i SIC 16.
En särskild fråga är vilka poster inom eget kapital som skall justeras
med anledning av ett förvärv eller en avyttring av egna aktier. SIC 16
lämnar flera olika alternativ. Frågan regleras inte uttryckligen i EG-
rätten. Mot bakgrund av att EG:s andra bolagsrättsliga direktiv endast
tillåter förvärv av egna aktier inom ramen för fritt eget kapital står det
dock klart att förändringen inte skall påverka storleken av det bundna
egna kapitalet. EG-rättens ståndpunkt bör givetvis gälla även i Sverige.
Den förändring av eget kapital som ett förvärv eller en avyttring av egna
aktier ger upphov till bör därför endast få påverka poster som ingår i fritt
eget kapital, t.ex. balanserad vinst eller förlust. Vid ett förvärv av egna
aktier bör alltså avdrag ske i fritt eget kapital med beloppet av utgifterna
för förvärvet och vid en avyttring bör det fria egna kapitalet i stället ökas
med nettoinkomsten från överlåtelsen. Även detta bör komma till uttryck
i 5 kap. 14 § årsredovisningslagen.
9.3 Särskilda upplysningar om förvärv och överlåtelser
av egna aktier
Regeringens förslag: I förvaltningsberättelsen skall lämnas upplysningar
om innehav av egna aktier, bl.a. om det antal egna aktier som bolaget
innehar och den betalning som har erlagts vid förvärvet av aktierna.

Kommitténs förslag: Kommittén har inte lämnat något förslag.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Synpunkter vid remissmötet: Remissinstanserna har inte haft några
invändningar mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Om aktiebolagslagen ändras, så att
förvärv av egna aktier blir möjliga i någon omfattning av betydelse,
uppkommer frågan om att införa regler av det slag som anges i artikel
22.2 i EG:s andra bolagsrättsliga direktiv och artikel 46.2 i EG:s fjärde
bolagsrättsliga direktiv. Innebörden i bestämmelserna är att det i förvalt-
ningsberättelsen skall lämnas upplysningar i följande hänseenden:
skälen för de förvärv av egna aktier som har skett under
räkenskapsåret,
antal och nominellt belopp av de aktier som har förvärvats och avytt-
rats under räkenskapsåret samt den andel av det tecknade aktiekapitalet
som dessa aktier utgör,
uppgift om vederlag som har utgått vid förvärv eller avyttring mot
vederlag,
antal och nominellt belopp beträffande samtliga aktier som innehas
av bolaget samt den andel av det tecknade kapitalet som dessa aktier
utgör.
Direktivets bestämmelser är tvingande och synes för övrigt ha goda
skäl för sig. I den svenska lagen bör därför införas upplysningskrav av de
angivna slagen.
I 5 kap. 14 § tredje stycket årsredovisningslagen föreskrivs i dag att det
i årsredovisningen skall lämnas information om det nominella beloppet
av egna aktier. Från användarsynpunkt är inte endast den uppgiften utan
också uppgifter om den sammanlagda ersättning som bolaget har betalat
för egna aktier av intresse. Det bör därför uppställas ett sådant upp-
lysningskrav. Upplysningarna bör, liksom övriga upplysningar om egna
aktier, lämnas i förvaltningsberättelsen.
9.4 Redovisning vid innehav på kort sikt?
Regeringens bedömning: Det bör inte införas några särskilda redovis-
ningsregler avseende kortsiktiga innehav av egna aktier.

Kommitténs bedömning: Kommittén har inte diskuterat frågan.
Promemorians bedömning: I promemorian har uttalats att kortsiktiga
innehav av egna aktier inte bör särregleras.
Synpunkter vid remissmötet: Remissinstanserna har inte haft några
invändningar mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning: Ovan har föreslagits att ett
innehav av egna aktier inte skall tas upp som tillgång i balansräkningen
och att utbetalningar och inbetalningar i samband med en överlåtelse inte
skall resultatföras utan redovisas genom avdrag direkt från fritt eget
kapital. En särskild fråga är om det finns anledning att avvika från dessa
principer i fråga om kortfristiga innehav, i synnerhet i fråga om egna
aktier i handelslager. I en del europeiska länder, t.ex. Danmark, tas egna
aktier upp som tillgång i balansräkningen i just sådana situationer.
Det förslag till ändringar i aktiebolagslagen som nu föreslås i fråga om
förvärv av egna aktier har inte till syfte att bereda aktiebolag möjlighet
att bedriva regelrätt handel i egna aktier. Tvärtom har förslaget utformats
så att handel i bemärkelsen frekventa förvärv och utförsäljningar av
samma aktier knappast blir möjlig. Som exempel på regler som
försvårar en sådan handel kan nämnas de särskilda formkrav som
föreslås gälla i samband med beslut om förvärv och överlåtelse av egna
aktier samt korttidshandelsförbudet. Mot den bakgrunden finns det
knappast anledning att, såvitt gäller aktiebolag i allmänhet, ha några
särskilda bestämmelser i årsredovisningslagen som tar sikte på
kortsiktiga innehav. Det kan tilläggas att regler som ger möjlighet att
redovisa nu diskuterade innehav som tillgångar sannolikt skulle stå i strid
med de principer som kommer till uttryck i SIC 16.
Redovisning av innehav av egna aktier i syfte att underlätta
värdepappersrörelse kommer att behandlas i avsnitt 9.5.
9.5 Redovisning av egna aktier i finansiella företag
Regeringens förslag: Bankaktiebolag, försäkringsaktiebolag och
andra finansiella aktiebolag skall redovisa egna aktier enligt samma
principer som aktiebolag i allmänhet.

Kommitténs förslag: Kommittén har inte behandlat dessa frågor.
Promemorian förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. I
fråga om egna aktier för att underlätta värdepappersrörelsen överens-
stämmer promemorians alternativ 1, som innebär att aktierna redovisas
enligt samma principer som egna aktier i allmänhet, med regeringens
förslag.
Synpunkter vid remissmötet: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt
promemorians förslag eller lämnat det utan erinran.
Bokföringsnämnden och Svenska Bankföreningen har dock förordat att
transaktioner av egna aktier för att underlätta värdepappersrörelsen redo-
visas enligt promemorians alternativ 2, som innebär att aktierna
redovisas som en tillgång i balansräkningen och att resultatföring sker
enligt samma regler som finansiella omsättningsaktier i allmänhet.
Finansinspektionen har föreslagit att transaktionerna skall påverka
resultaträkningen utan att aktierna tas upp som tillgång i balans-
räkningen. Den möjligheten skulle i så fall gälla som en option till
alternativ 1.
Bakgrund: Bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappers-
bolag skall följa redovisningsreglerna i lagen (1995:1559) om årsredo-
visning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). Försäkrings-
aktiebolag skall följa redovisningsreglerna i lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL).
Trots att sådana finansiella företag omfattas av särskilda redovisnings-
lagar gäller i stort enhetliga redovisningsregler med allmänna aktiebolag
och andra företag som omfattas av årsredovisningslagen (1995:1554).
ÅRKL och ÅRFL hänvisar i betydande utsträckning till årsredovisnings-
lagen, bl.a. när det gäller allmänna värderingsregler och upplysnings-
regler. Utgångspunkten för lagstiftningen är att finansiella företag skall
följa samma redovisningsregler som företag i allmänhet, om det inte
finns särskilda skäl med hänsyn till de finansiella företagens särart (jfr
prop. 1998/99:130 s. 354).

Skälen för regeringens förslag:
Förvärv enligt aktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen
De redovisningsregler som i det föregående har föreslagits för de
aktiebolag som omfattas av årsredovisningslagen innebär att egna aktier
inte får tas upp som en tillgång i balansräkningen. Utgifter och inkomster
från förvärv respektive överlåtelser av egna aktier skall inte redovisas i
resultaträkningen. I stället skall utgifterna och inkomsterna redovisas
direkt mot fritt eget kapital. Vidare skall information om förvärv och
överlåtelse lämnas i förvaltningsberättelsen (se avsnitten 9.1, 9.2 och
9.3).
Enligt vår mening finns det inte några särskilda skäl som motiverar att
de finansiella företagen skall redovisa egna aktier som förvärvats med
stöd av aktiebolagslagen eller försäkringsrörelselagen på något annat sätt
än företag i allmänhet. Det anförda föranleder ett antal ändringar i ÅRKL
och ÅRFL av samma slag som har föreslagits i årsredovisningslagen.
Ändringarna behandlas i författningskommentarerna till ÅRKL och
ÅRFL.
I ett avseende är dock särskilda redovisningsregler befogade för
livförsäkringsaktiebolag. Det gäller de livförsäkringsaktiebolag som inte
får dela ut vinst. Som en följd av att dessa bolag inte får dela ut vinst
saknar de fritt eget kapital. Sådana aktiebolag måste därför redovisa
eventuella köp och försäljningar av egna aktier mot bundet eget kapital
(se vidare författningskommentaren till 5 kap. 2 § ÅRFL).
Förvärv för att underlätta värdepappersrörelse
En särskild fråga för vissa finansiella företag är om de nyss nämnda
redovisningsprinciperna bör tillämpas även för sådana förvärv av egna
aktier som får ske för att underlätta värdepappersrörelse (se 4 kap. 5 §
lagen om värdepappersrörelse). Frågan blir av betydelse för de bank-
aktiebolag och värdepappersbolag som har fått tillstånd att som värde-
pappersinstitut bedriva värdepappersrörelse (se vidare avsnitt 5.12).
Sådana förvärv motiveras delvis av andra skäl än de som ligger bakom
de nya bestämmelserna om förvärv och överlåtelse av egna aktier.
Eftersom förvärven har anknytning till värdepappersrörelsen, ligger det
nära till hands att transaktionerna redovisas enligt samma principer som
bolagets köp och försäljning av andra aktier eller, i vart fall, att trans-
aktionerna resultatförs. Flera remissinstanser har också ansett att en
redovisning som en tillgång med åtföljande resultatföring bättre åter-
speglar det samlade resultatet av bankaktiebolagets eller värdepappers-
bolagets handel med värdepapper.
En sådan redovisning skulle dock avvika från de redovisningsprinciper
som funnits lämpliga för företag i allmänhet.
Även i vissa andra fall, där det inte finns särregler, kan en redovisning
i resultaträkningen framstå som naturlig, t.ex. vid förvärv av en annan
rörelse där egna aktier ingår som relativt omgående skall säljas över börs
eller annan marknadsplats (jfr avsnitt 9.4).
Som tidigare framgått har en undergrupp inom det internationella
organet IASC förordat en redovisning av egna aktier direkt mot eget
kapital. Ett lagkrav på att egna aktier i värdepappersrörelse skall
redovisas som andra aktier skulle alltså förhindra berörda företag från att
följa denna rekommendation.
Frågan om redovisningen av egna aktier i handelsverksamhet är
föremål för olika uppfattningar. Det nyss nämnda uttalandet från IASC
har också ifrågasatts på denna punkt. I andra länder förekommer att egna
aktier i handelsverksamhet tas upp som en tillgång i balansräkningen och
att transaktionerna påverkar resultaträkningen.
En möjlighet är att införa en bestämmelse som låter företaget välja
redovisningsalternativ för aktier i värdepappersrörelsen, dvs. de får
redovisas antingen enligt i det föregående föreslagna regler för egna
aktier eller också enligt principerna för överlåtbara värdepapper (jfr
4 kap. 9 § årsredovisninglagen samt 4 kap. 1 och 6 §§ ÅRKL). Det
senare alternativet skulle enligt direktivet behöva förenas med regler om
avsättningar av tillgångsvärdet till en bunden reserv.
En sådan valfrihet har emellertid den nackdelen att jämförelser mellan
kreditinstitut och värdepappersbolag försämras om företagen väljer olika
alternativ.
En särbestämmelse kräver också ytterligare utredning och ställnings-
taganden, t.ex. om behandlingen i kapitaltäckningssammanhang och i en
kontrollbalansräkning. I detta sammanhang finns det inte tillräckligt ut-
rymme för sådana överväganden. Sådana särbestämmelser torde dock
kunna undvikas om transaktioner gällande egna aktier i värdepappers-
rörelsen redovisas i resultaträkningen utan att samtidigt tas upp som en
tillgång i balansräkningen, vilket Finansinspektionen pekat på. En sådan
redovisning vore dock ovanlig. Den förordas inte heller av IASC. Det är
också tveksamt om en sådan ordning i alla delar är förenlig med EG:s
redovisningsdirektiv.
Detta redovisningsalternativ bör inte väljas.
Sammanfattningsvis bör förvärv och överlåtelser av egna aktier med
stöd av lagen om värdepappersrörelse redovisas enligt samma principer
som andra innehav av egna aktier.
De upplysningar om egna aktier som föreslås i årsredovisningslagen
får relevans även för innehav av egna aktier i värdepappersrörelse. De
upplysningar som därutöver kan behövas för att så bra som möjligt
återspegla resultatet av kreditinstitutens och värdepappersbolagens sam-
lade värdepappershandel bör regleras genom föreskrifter eller allmänna
råd.
Det går inte att utesluta att praxis och uttalanden i internationella
sammanhang mera konsekvent kommer att innebära att egna aktier i
handelsverksamhet tas upp som en tillgång med åtföljande resultatföring.
I sådant fall bör frågan om redovisning av egna aktier i värdepappers-
rörelse prövas på nytt.

10 Ikraftträdande
De nya reglerna bör träda i kraft så snart som möjligt. Med hänsyn till att
riksdagen inte kommer att kunna ta ställning till propositionen förrän
tidigast i februari 2000 bör reglerna börja gälla den 10 mars 2000. Detta
gör att det blir möjligt att fatta beslut om förvärv av egna aktier på
bolagsstämmor som hålls den 10 mars 2000 eller därefter.

11 Kostnader
Effekter på statens skatteintäkter
Det finns anledning anta att de nu föreslagna reglerna om förvärv av egna
aktier kommer att få inverkan på statens skatteintäkter.
För det första kan förslaget få vissa konsekvenser för statens kupong-
skatteintäkter. Den föreslagna möjligheten till förvärv av egna aktier
medför att företagen kan göra sig av med tillfälliga överskottsmedel utan
att behöva ändra sin långsiktiga utdelningspolitik. Detta kan vara av
betydelse genom att förändringar i utdelningspolitiken anses ha en viktig
signalfunktion om företagens framtida vinstmöjligheter. I dag utgör
nedsättning av aktiekapitalet genom inlösen ett alternativt sätt att minska
denna typ av överskott. Eftersom inlösen är ett mer komplicerat för-
farande än förvärv av egna aktier, finns det anledning tro att förvärv av
egna aktier till betydande del kommer att ersätta inlösen. Till den del
förvärv av egna aktier ersätter inlösen av aktier som ägs av svenska
medborgare uppkommer inga statsfinansiella effekter, då aktieägarnas
överlåtelser av aktier till bolaget i likhet med inlösen torde vara att
bedöma som avyttring och därmed reavinstbeskattas. Däremot innebär
det att kupongskatten på inlösta aktier som ägs av utländska medborgare
uteblir. Detta medför en statsfinansiell kostnad om 60 miljoner kronor.
För det andra kan förslaget få betydelse för skatten på utdelningar. Den
svenska dubbelbeskattningen av inkomster från bolagssektorn medför att
den effektiva skatten på utdelningar är högre än på kapitalvinster. Detta
innebär att det är skattemässigt förmånligare för aktieägare att till-
godogöra sig bolagets inkomster genom försäljning av aktier än genom
utdelning. För år 2000 beräknas summan skattepliktiga utdelningar till
svenska hushåll uppgå till 10,98 miljarder kronor. Utdelningarna på
juridiska personers kapitalplaceringsaktier beräknas uppgå till 13,15
miljarder kronor.
Frågan är då hur stor del av denna utdelningsvolym som kan komma
att ersättas med återköp. För ägarna finns det skattemässiga incitament
att tillgodogöra sig bolagsinkomster genom reavinster i stället för genom
utdelningar. Visserligen innebär en avyttring av aktier att framtida avdrag
för anskaffningskostnad minskar. Givet positiv diskonteringsränta inne-
bär en substitution av utdelningar mot återköp att nuvärdet av skatte-
betalningarna sjunker. Mot denna bakgrund är det inte orealistiskt att
räkna med att 10 procent av de utdelade beloppen ersätts med återköp.
Av detta följer att 2,41 miljarder kronor av utdelningarna initialt ersätts
med återköp. Den omedelbara konsekvensen av att utdelningsvolymen
sjunker med 2,41 miljarder kronor är ett skattebortfall på 680 miljoner
kronor. Detta balanseras till viss del av att vinsterna på de avyttrade
aktierna beskattas. Med en antagen årlig nominell värdeökning på aktier
om 9 procent och under antagande om en genomsnittlig innehavstid på 5
år beräknas anskaffningskostnaden uppgå till ca 65 procent av
återköpsvärdet. Vinsten uppgår därmed till 35 procent av återköpsvärdet,
vilket medför reavinstskatt på 240 miljoner kronor. Den periodiserade
effekten ikrafträdandeåret uppgår således till 440 miljoner kronor. Vid en
kassamässig redovisning blir effekten 680 miljoner kronor, beroende på
att utdelningsinkomster preliminärbeskattas medan den ökade reavinst-
skatten inflyter först året därpå genom fyllnadsinbetalningar.
Intäktsbortfallet balanseras till viss del av ett framtida lägre anskaff-
ningsvärde. Avdrag för anskaffningskostnaden som skulle ha gjorts i
framtiden görs i stället i dag. Detta innebär att skattebasen breddas det år
en framtida avyttringen skulle ha skett. Hur stor tidigareläggningen blir
kan inte bedömas med någon säkerhet. I beräkningen antas emellertid en
tidigareläggning med 3 år.
Tidigareläggningseffekten innebär att man fr.o.m. det fjärde året får en
balanserande inkomstförstärkning. Givet att utdelningsvolymen följer
värdeökning på aktier innebär detta att det periodiserade skattebortfallet
sjunker från 530 miljoner kronor år 3 till 150 miljoner kronor år 4. Vid
en redovisning i kassamässiga termer uppkommer detta brott i stället
mellan år 4 och år 5.
Den varaktiga statsfinansiella kostnaden kan beräknas som nuvärdet av
alla framtida skatteeffekter multiplicerat med statslåneräntan (vilken
antas uppgå till 5 %). Sammantaget beräknas den varaktiga statsfinan-
siella kostnaden, inklusive kupongskattebortfallet, de första 20 åren bli
400 miljoner kronor.
De finansiella effekterna av det nu aktuella förslaget i detta avseende
har beaktats vid de inkomstberäkningar som regeringen tidigare har
presenterat i budgetpropositionen för år 2000.
Övriga kostnadseffekter
De aktuella förslagen får vissa konsekvenser för Finansinspektionens
verksamhet.
Förvärv och överlåtelse av egna aktier på marknadsplatser utanför EES
skall kräva inspektionens tillstånd. Endast ett fåtal svenska företag är
dock noterade utanför EES och ärendena kan inom överskådlig tid antas
bli få.
De utvidgade möjligheterna att handla med egna aktier ställer nya krav
på Finansinspektionen såvitt avser tillsyn av handelsförbudet och övriga
bestämmelser i insiderlagen liksom ändringar i rutiner för registrering
och rapportering. Förslaget innehåller också ett bemyndigande för in-
spektionen att meddela föreskrifter om handelsregler som en börs eller
auktoriserad marknadsplats skall ha för bolags förvärv av egna aktier.
Ändringarna kan dock inte anses medföra att antalet tillsynsärenden ökar
i och för sig. De insatser i form av föreskriftsarbete, rådgivning och
systemanpassningar som krävs i detta avseende kan inte heller bedömas
bli så omfattande eller varaktiga att uppgifterna inte kan lösas på ett
tillfredsställande sätt inom ramen för befintliga resurser.
De ekonomiska konsekvenserna för Finansinspektionen kan alltså
antas bli begränsade. Några ytterligare resurser behöver därför inte till-
föras inspektionen med anledning av förslagen.
Förslagen torde i övrigt inte ha några märkbara kostnadskonsekvenser
för det allmänna.

12 Författningskommentar
12.1 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385)
1 kap. 7 §
En aktie som innehas av aktiebolaget självt (egen aktie) eller av dess
dotterföretag skall inte räknas med när det i lag eller bolagsordningen
för giltigt beslut eller för utövande av befogenhet föreskrivs samtycke av
ägare till en viss andel av aktierna. En sådan aktie skall inte heller
räknas med vid tillämpningen av bestämmelser i lag eller bolags-
ordningen som förutsätter att någon eller några innehar en viss andel av
aktierna eller rösterna i bolaget.

(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)
Paragrafen är ny. Den har utformats med beaktande av Lagrådets
synpunkter.
Första meningen motsvarar andra meningen i 9 kap. 4 § i den
paragrafens hittills gällande lydelse. För att markera att en egen aktie inte
utgör en tillgång i bolagets hand har det tidigare använda uttrycket
tillhör bolaget bytts ut mot innehas av bolaget. Någon saklig ändring
är inte avsedd. Som Lagrådet har påpekat syftar begreppet innehav i
detta sammanhang på vad som civilrättsligt utgör äganderätt. Begreppet
omfattar alltså inte innehav som enbart grundar sig på exempelvis
pantsättning.
Bestämmelsen i andra meningen har behandlats i avsnitt 6. Den tar
sikte på tillämpningen av sådana bestämmelser i lag eller bolagsordning
som skall tillämpas först om någon innehar en viss andel av bolagets
aktier eller röster. Sådana bestämmelser finns i bl.a. 12 kap. 7 § andra
stycket 4 och 14 kap. 31 § första stycket aktiebolagslagen. Innebörden av
förevarande bestämmelse är att aktier som bolaget självt eller dess
dotterföretag innehar skall räknas bort vid prövningen av om det i
respektive bestämmelse angivna andelstalet är uppnått. Som exempel kan
tas 14 kap. 31 §, en bestämmelse som ger den som innehar mer än 90
procent av aktierna och rösterna i bolaget rätt att lösa in övriga aktier.
Om bolaget självt innehar tio procent av aktierna och dessa aktier
representerar tio procent av rösterna i bolaget, finns det en sådan rätt till
inlösen redan om någon innehar mer än 81 procent av rösterna och
aktierna. 81 procent motsvarar nämligen 90 procent av aktierna och
rösterna i bolaget, sedan de tio procent av aktierna som bolaget självt
innehar har räknats bort. Det ligger i sakens natur att bestämmelsen inte
gäller vid tillämpning av bestämmelser som tar sikte just på andelen egna
aktier i bolaget (jfr 7 kap. 9 §).
Med lag avses i förevarande sammanhang inte endast aktie-
bolagslagen utan också annan lagstiftning. Som exempel kan nämnas
lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument och de där
intagna flaggningsreglerna.
4 kap. 2 a §
Vid nyemission ger aktier som bolaget självt eller dess dotterföretag
innehar inte någon företrädesrätt till nya aktier.

(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)
Paragrafen, som är ny, behandlar frågan om när ett bolags innehav av
egna aktier eller ett dotterföretags innehav i moderbolaget medför
företrädesrätt till nya aktier (se avsnitt 6). Av paragrafen framgår att
aktier som innehas av bolaget eller av dess dotterföretag inte ger någon
företrädesrätt till nya aktier i samband med nyemission. Bolaget är alltså
inte bara förhindrat att i samband med nyemissionen teckna egna aktier
(se 7 kap. 1 §) utan är också förhindrat att genom försäljning eller annan
åtgärd förfoga över några av de teckningsrätter som uppkommer vid
nyemissionen.
Paragrafen uppställer inte något hinder mot att bolaget tilldelas nya
aktier i samband med en fondemission.
6 kap.
6 kap. 1 §
Nedsättning av aktiekapitalet får ske för följande ändamål, nämligen
1. avsättning till omedelbar täckning av förlust enligt fastställd balans-
räkning, om förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital,
2. återbetalning till aktieägarna, eller
3. avsättning till reservfond eller till fond att användas enligt beslut av
bolagsstämman.
Nedsättning för ändamål som anges i första stycket 2 och 3 får ej avse
större belopp än att full täckning finns för det bundna egna kapitalet efter
nedsättningen. Beräkningen därav sker enligt balansräkning för näst-
föregående räkenskapsår, om denna fastställes vid stämman, och annars
på grundval av de handlingar som anges i 4 kap. 4 § första stycket 1 3.
Nedsättning av aktiekapitalet kan genomföras genom
1. inlösen eller sammanläggning av aktier,
2. indragning av aktier utan återbetalning, eller
3. minskning av aktiernas nominella belopp med eller utan återbetal-
ning.
Om nedsättning av aktiekapitalet på grund av bristande betalning eller
på grund av att aktier har blivit ogiltiga finns bestämmelser i 4 kap. 13 §
andra stycket samt 7 kap. 5 och 10 §§. Om nedsättning genom inlösen av
aktier enligt förbehåll i bolagsordningen finns bestämmelser i 8 10 §§.

(Ändringen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)
Ändringarna i fjärde stycket är föranledda av de nya bestämmelserna
om förvärv av egna aktier. I 7 kap. 5 och 10 §§ finns bestämmelser om
nedsättning i samband med att förvärvade egna aktier har blivit ogiltiga.
För att klargöra att dessa nedsättningsfall faller utanför den indelning
som görs i förevarande paragrafs första stycke och därmed inte heller
regleras av de rättsregler som knyter an till denna indelning har det
ansetts lämpligt att erinra om bestämmelserna i 7 kap.

7 kap. Förvärv och överlåtelse av egna aktier m.m.

Teckning av egna aktier
7 kap. 1 §
Ett aktiebolag får inte teckna egna aktier.
Om ett aktiebolag har tecknat egna aktier, skall stiftarna eller vid
nyemission styrelsen och den verkställande direktören anses ha tecknat
aktierna för egen räkning med solidariskt ansvar för betalningen. Det
gäller dock inte stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör som
visar att han inte kände till eller bort känna till aktieteckningen.
Om aktier i ett bolag har tecknats av någon i eget namn men för
bolagets räkning, skall han anses ha tecknat aktierna för egen räkning.
Bestämmelserna i första tredje styckena gäller även i fråga om
dotterföretags teckning av aktier i moderbolag.

(Jfr 11 kap. 1 § i kommitténs förslag.)
Paragrafen motsvarar efter ett par mindre språkliga ändringar
7 kap. 1 § i dess hittills gällande lydelse. Förbudet mot teckning av egna
aktier har behandlats i avsnitt 7.
Egna aktier som pant
7 kap. 2 §
Ett aktiebolag får inte ta emot egna aktier som pant. Dotterföretag får
inte heller ta emot aktier i moderbolag som pant.
Ett avtal i strid med förbudet i första stycket är ogiltigt.

(Jfr 11 kap. 2 § i kommitténs förslag.)
Paragrafens första och andra stycken motsvarar delar av 7 kap. 2 §
första stycket i dess hittills gällande lydelse. Frågan om förbudet mot att
ta egna aktier som pant har behandlats i avsnitt 7.
Lagrådsremissen innehöll även en erinran om de särskilda bestäm-
melser som enligt 9 kap. 9 § bankrörelselagen (1987:617) respektive
3 kap. 6 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse gäller i fråga om
bankaktiebolag och värdepappersbolag. Dessa lagar har i egenskap av
speciallagar företräde framför bestämmelserna i aktiebolagslagen.
Lagrådet har ansett att en erinran om bestämmelserna är överflödig och
att den inte bör tynga lagtexten. Erinran har därför fått utgå.
Förvärv av egna aktier
7 kap. 3 §
Ett publikt aktiebolag vars aktier är noterade vid en börs, en
auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad får
förvärva egna aktier enligt bestämmelserna i 7 9 §§. Beslut om förvärv
skall i så fall fattas med tillämpning av 11 16 §§. Om bolaget har
förvärvat aktier i i strid med 7 9 §§, gäller bestämmelserna i 10 §. Ett
bolag som nu sagts får även förvärva egna aktier enligt 4 §.
Andra publika aktiebolag samt privata aktiebolag får inte förvärva
egna aktier utom i de fall som anges i 4 §. Ett avtal som strider häremot
är ogiltigt.
Vad som sägs i första och andra styckena samt i 4 16 §§ om förvärv
av egna aktier gäller även förvärv som görs av någon annan som
handlar i eget namn men för bolagets räkning.

(Jfr 11 kap. 3 och 4 §§ i kommitténs förslag.)
Paragrafen, som har utformats på grundval av Lagrådets förslag,
innehåller de grundläggande bestämmelserna om aktiebolags förvärv av
egna aktier.
Av första stycket framgår att publika aktiebolag som är noterade vid en
börs eller annan reglerad marknad under vissa förhållanden får förvärva
egna aktier. Skälen till det har behandlats i avsnitt 5.2. Med börs avses
här företag som har fått auktorisation som börs enligt lagen om börs- och
clearingverksamhet eller motsvarande utländskt börsföretag. En aukto-
riserad marknadsplats är en sådan marknadsplats som har fått auktorisa-
tion som marknadsplats enligt lagen om börs- och clearingverksamhet.
Med reglerad marknad avses, dels marknadsplatser inom EES som
uppfyller kraven på reglerad marknad enligt EG:s investeringstjänste-
direktiv dels motsvarande marknader utanför EES.
Det förekommer att aktiebolag har gett ut flera aktieslag men att endast
aktier av något av aktieslagen är noterade på börs. Detta är, såsom
Lagrådet har varit inne på, tillräckligt för att den nu aktuella bestäm-
melsen skall vara tillämplig. En annan sak är att förvärv av aktier som
inte är noterade på börs eller annan reglerad marknad i så fall endast kan
ske på det sätt som anges i 7 § första stycket 3.
Såsom framgår av hänvisningarna till 7 9 §§ i första meningen är
rätten att förvärva egna aktier begränsad, t.ex. i fråga om tillåtna för-
värvsmetoder och hur stor andel av det totala antalet aktier som får
förvärvas. Hänvisningen i tredje meningen till 10 § innebär att bolaget,
om det har förvärvat aktier i strid med någon bestämmelse i 7, 8 eller 9 §,
är skyldigt att avyttra aktierna inom sex månader och att aktierna, om
detta inte sker, skall förklaras ogiltiga.
Första styckets andra mening innehåller en hänvisning till de para-
grafer (11 16 §§) som reglerar formerna för beslut om förvärv av egna
aktier.
I fjärde meningen finns en erinran om att enligt 4 § förväv av egna
aktier även får ske i vissa speciella fall. I fråga om sådana förvärv gäller
inte bestämmelserna i 7 16 §§.
För andra aktiebolag (privata aktiebolag och onoterade publika
aktiebolag) gäller i princip ett förbud mot att förvärva egna aktier (se
andra stycket). Detta överensstämmer med den bestämmelse som hittills
har funnits i 7 kap. 2 § första stycket. Såsom framgår av 4 § finns det
dock fyra undantag från förbudet.
Tredje stycket, som är föranlett av artikel 19.1 i EG:s andra bolags-
rättsliga direktiv, behandlar det fallet att ett bolag förvärvar egna aktier
genom någon som har handlat i eget namn men för bolagets räkning, t.ex.
en bulvan eller en kommissionär. Begränsningarna i rätten att förvärva
egna aktier gäller även ett sådant förvärv.
Lagrådsremissens förslag (7 kap. 6 § andra stycket) innehöll även en
erinran om de särskilda bestämmelser om värdepappersinstituts rätt att
förvärva egna aktier som finns i 4 kap. 5 § lagen om värdepappersrörelse.
Dessa bestämmelser har i egenskap av specialregler företräde framför
bestämmelserna i aktiebolagslagen. Lagrådet har dock ansett att någon
sådan erinran inte är nödvändig och att den inte bör tynga lagtexten. Den
har därför inte tagits med i propositionens lagförslag.
7 kap. 4 §
Aktiebolag får
1. förvärva egna aktier för vilka ersättning inte skall betalas,
2. förvärva egna aktier som ingår i en affärsrörelse som bolaget
övertar,
3. lösa in egna aktier enligt 13 kap. 3 §, och
4. på auktion ropa in egna aktier som har utmätts för bolagets fordran.

(Jfr 11 kap. 7 § i kommitténs förslag.)
Paragrafen har utformats på grundval av Lagrådets förslag men
formulerats så att den gäller för alla aktiebolag (jfr Lagrådets förslag till
6 §). Den anger några situationer då alla aktiebolag har rätt att förvärva
egna aktier och då de aktiebolag som avses i 3 § första stycket inte är
bundna av de begränsningar och föreskrifter som anges där. Den
motsvarar delvis den bestämmelse som hittills har funnits i 7 kap. 2 §
andra stycket.
De förvärvstyper som anges i punkterna 2 4 har redan tidigare varit
undantagna från förbudet mot förvärv av egna aktier. Undantaget i
punkten 1 för vederlagsfria förvärv är nytt. Det har behandlats i avsnitt
5.10.
Av 5 § framgår att aktier som har förvärvats med stöd av de angivna
undantagsbestämmelserna måste dras in eller avyttras inom viss tid. I 6 §
stadgas dock att ett publikt aktiebolag som avses i 3 § första stycket inte
behöver avyttra aktier om det skulle ha varit tillåtet att inneha dem vid en
tillämpning av 9 §.
7 kap. 5 §
Aktier som har förvärvats enligt 4 § och som inte har dragits in genom
nedsättning av aktiekapitalet skall avyttras så snart det kan ske utan
förlust, dock senast tre år efter förvärvet. Aktier som inte har avyttrats
inom denna tid skall av bolaget förklaras ogiltiga. Bolaget skall i sådant
fall sätta ned aktiekapitalet med aktiernas nominella belopp. Ett förslag
till beslut om nedsättning skall läggas fram på den första bolagsstämma
som hålls sedan ogiltighet har inträtt. Nedsättningsbeloppet skall föras
över till reservfonden.

(Jfr 11 kap. 11 § i kommitténs förslag.)
Paragrafen överensstämmer delvis med 7 kap. 2 § andra och fjärde
styckena i den paragrafens hittills gällande lydelse.
Liksom tidigare skall ett aktiebolag som har förvärvat egna aktier med
stöd av undantagsbestämmelserna i 4 § (tidigare 7 kap. 2 § andra stycket)
avyttra aktierna så snart det kan ske utan förlust och senast inom tre år
från förvärvet. När det gäller aktier som bolaget har förvärvat utan att
betala någon ersättning (vederlagsfria förvärv; se 4 § 1), medför detta att
aktierna måste avyttras omedelbart. Alternativt kan bolaget dra in aktier-
na genom nedsättning av aktiekapitalet.
Vad gäller sättet för avyttring innehåller lagen i denna del inte några
särskilda regler. Beslutet om avyttring kan alltså normalt fattas av
styrelsen eller om åtgärden i något fall kan anses falla inom den lö-
pande förvaltningen av den verkställande direktören.
I lagrådsremissen föreslogs i överensstämmelse med hittills gällande
rätt att aktierna utan vidare skulle bli ogiltiga, om bolaget inte avyttrade
dem i tid. På Lagrådets inrådan har bestämmelsen justerats så att den i
stället föreskriver att aktierna skall förklaras ogiltiga av bolaget. Aktierna
blir med denna lösning ogiltiga först sedan bolaget har fattat ett
uttryckligt beslut om det. Ogiltighetsförklaringen kan ske genom ett
styrelsebeslut i vilket de aktier som skall vara ogiltiga pekas ut. Styrelsen
har sedan att föranstalta om att de utpekade och därmed ogiltiga aktierna
stryks i aktieboken. Sedan aktierna har förklarats ogiltiga, skall bolaget
sätta ned aktiekapitalet med ett belopp som motsvarar de ogiltiga
aktiernas nominella belopp.
I fråga om beslutet om nedsättning gäller bestämmelserna i 6 kap. Så-
som framgår av 6 kap. 1 § faller nedsättning enligt förevarande paragraf
emellertid utanför bestämmelserna i den paragrafen. Det innebär att
rättens tillstånd till nedsättning inte behövs.
Om ett bolag på grund av bestämmelserna i denna paragraf är skyldigt
att sätta ned aktiekapitalet i sådan omfattning att detta efter nedsättningen
skulle understiga lägsta tillåtna aktiekapital enligt 1 kap. 3 §, är bolaget
skyldigt att träda i likvidation. Detta framgår av 13 kap. 4 a §. Bolaget
kan dock undgå likvidation genom att föranstalta om ny- eller fond-
emission.
7 kap. 6 §
Ett publikt aktiebolag som avses i 3 § första stycket behöver inte avvyttra
aktier enligt 5 §, om det skulle ha varit tillåtet att inneha dem vid en
tillämpning av 9 §.

(Jfr 11 kap. 11 § i kommitténs förslag.)
Paragrafen, som har utformats på grundval av Lagrådets förslag,
innehåller ett undantag från reglerna i 5 §. Den gäller för noterade
publika aktiebolag. För sådana bolag är kravet på avyttring mindre
strängt än för privata aktiebolag och onoterade publika aktiebolag. Det
sammanhänger med bestämmelserna i 9 §. Av 9 § följer att ett noterat
publikt aktiebolag får förvärva upp till tio procent av aktierna i bolaget.
Så länge bolagets totala innehav vare sig det har tillkommit genom
förvärv enligt 3 § första stycket eller förvärv enligt 4 § ligger inom
denna tioprocentsgräns, behöver aktierna inte avyttras.
Tillåtna förvärvsmetoder
7 kap. 7 §
Förvärv som avses i 3 § första stycket får ske endast
1. på en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan
reglerad marknad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
2. på en börs eller någon annan reglerad marknad utanför Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet efter tillstånd av Finansinspektionen,
eller
3. i enlighet med ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga
aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag.
Ett tillstånd enligt första stycket 2 skall ange på vilken börs eller
marknad förvärvet av egna aktier får ske samt under vilken tid tillståndet
får utnyttjas. Tillstånd skall lämnas, om
1. det för verksamheten vid börsen eller marknaden finns regler som
motsvarar vad som enligt lagen (1992:543) om börs- och clearing-
verksamhet gäller för verksamhet vid en börs eller en auktoriserad
marknadsplats i Sverige, och
2. börsen eller marknaden står under tillsyn av en myndighet eller
något annat behörigt organ.

(Jfr 11 kap. 4 § andra stycket i kommitténs förslag.)
I paragrafen behandlas frågor om på vilka sätt ett noterat publikt
aktiebolag får förvärva egna aktier (se avsnitt 5.4).
Av punkten 1 i första stycket framgår att förvärv av egna aktier får ske
på en börs, en auktoriserad marknadsplats eller annan reglerad marknad
inom EES. Skälen till detta har behandlats i avsnitt 5.4. De svenska
marknadsplatser som omfattas av bestämmelsen är sådana som har fått
auktorisation som börs eller marknadsplats enligt lagen (1992:543) om
börs- eller clearingverksamhet. Vilka reglerade marknader som omfattas
är avsett att följa av bestämmelserna i investeringstjänstedirektivet
(93/22/EEG). Enligt artikel 16 i det direktivet åligger det EG:s med-
lemsstater att upprätta förteckningar över de reglerade marknader som
uppfyller medlemsstatens bestämmelser och för vilka de är hemland samt
sända förteckningen till övriga medlemsstater och till kommissionen.
Motsvarande underrättelse skall göras vid varje ändring av förteckningen
eller bestämmelserna.
Enligt punkten 2 kan förvärv av egna aktier också ske på reglerade
marknader i länder utanför EES. Detta förutsätter dock att det berörda
aktiebolaget har fått särskilt tillstånd till detta av Finansinspektionen.
Frågan har behandlats i avsnitt 5.4. Såsom där har antytts är syftet med
bestämmelsen att skapa ett visst utrymme för förvärv av egna aktier på de
stora, väletablerade börserna i, framför allt, Nordamerika. I andra stycket
anges i vilka fall Finansinspektionen skall lämna tillstånd.
Punkten 3 behandlar möjligheterna att förvärva egna aktier på annat
sätt än genom förvärv på börs, auktoriserad marknadsplats eller annan
reglerad marknad. Bestämmelsen ger ett noterat publikt aktiebolag (jfr
3 § första stycket) möjlighet att förvärva egna aktier direkt från
aktieägarna. Detta får emellertid ske endast under förutsättning att för-
värvet har föregåtts av ett förvärvserbjudande. Med förvärvserbjudande
avses ett av bolaget gjort åtagande att av aktieägarna förvärva aktier i
bolaget på vissa i erbjudandet angivna villkor. Förvärvserbjudandet
måste vara riktat till samtliga aktieägare i bolaget eller till samtliga
innehavare av aktier av visst aktieslag. Det är däremot inte tillåtet att
förvärva egna aktier genom att träffa en enskild överenskommelse med
en aktieägare om förvärv av dennes aktier.
En särskild fråga som kan aktualiseras i samband med förvärvs-
erbjudanden är vad som gäller om aktieägarna vill överlåta fler aktier till
bolaget än som omfattas av förvärvserbjudandet. Lagen innehåller inte
några regler om företrädesrätt vid förvärv av egna aktier. Det ankommer
dock på styrelsen att verkställa beslutet om förvärv på ett sätt som inte
medför några otillbörliga fördelar för vissa aktieägare. Om så inte sker,
kan styrelsens åtgärder i detta avseende angripas enligt den s.k. general-
klausulen i aktiebolagslagen (se 8 kap. 34 § första stycket) och föranleda
skadeståndsansvar för styrelsen. Generalklausulen kan även bli tillämplig
i andra fall, t.ex. om ett förvärv av egna aktier innebär ett kringgående av
bolagsordningens regler om att aktierna inte skall medföra lika rätt till
andel i bolagets tillgångar eller vinst (se 3 kap. 1 § andra stycket 3).
Om ett aktiebolag som omfattas av denna paragraf förvärvar egna
aktier genom något annat slag av förvärv, måste aktierna avyttras inom
sex månader från förvärvet. Underlåter bolaget att avyttra aktierna, skall
de förklaras ogiltiga (se 10 § i detta kapitel).
Andra stycket anger under vilka förutsättningar Finansinspektionen skall
ge tillstånd att förvärva egna aktier vid en reglerad marknad utanför EES.
Tillståndet, som skall avse en viss reglerad marknad, skall meddelas
endast om det för verksamheten vid den reglerade marknaden finns regler
som till sitt innehåll kan jämställas med handelsregler och sundhetskrav
som gäller för verksamhet vid en börs eller en auktoriserad
marknadsplats i Sverige (se punkten 1). Ytterligare ett krav för tillstånd
är att den reglerade marknaden står under tillsyn av en myndighet eller
ett annat behörigt organ (se punkten 2). Något krav på att tillsynen skall
vara reglerad i lag har inte uppställts. Det primära tillsynsansvaret åvilar
den utländska tillsynsmyndigheten. Det är dock av vikt att ett tillfreds-
ställande informationsutbyte kan etableras mellan inspektionen och den
utländska myndigheten.
Det ankommer på sökanden att visa att de nu angivna förhållandena är
för handen och att den reglerade marknaden står under en betryggande
tillsyn.
Tillståndet skall vara tidsbegränsat. Om förhållandena på den aktuella
marknaden ändras så att verksamheten inte längre är jämförbar med
verksamheten vid en svensk börs eller auktoriserad marknadsplats, skall
Finansinspektionen neka förlängning av tillståndet.
Finansinspektionens beslut får enligt 18 kap. 7 § första stycket
överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Skyddet för bolagets bundna egna kapital
7 kap. 8 §
Ett publikt aktiebolag som avses i 3 § första stycket får förvärva egna
aktier endast om aktierna är helt betalda.
Förvärvet får inte ske med större belopp än att det efter förvärvet finns
täckning för det bundna egna kapitalet i bolaget och, om bolaget är
moderbolag, i koncernen. Beräkningen av om så är fallet skall göras
enligt balansräkningen för föregående räkenskapsår, om denna fastställs
vid den bolagsstämma som skall besluta om förvärvet, och i annat fall på
grundval av sådana handlingar som anges i 13 § andra stycket.
Förvärvet får inte heller ske med så stort belopp att förvärvet med
hänsyn till bolagets och, om bolaget är moderbolag, koncernens konsoli-
deringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid med god
affärssed.

(Jfr 11 kap. 5 § i kommitténs förslag.)
Paragrafen anger tillsammans med 7 och 9 §§ de allmänna begräns-
ningar som gäller för publika aktiebolags förvärv av egna aktier (se
avsnitt 5.5.1). Bestämmelserna har till syfte att bereda bolagets borge-
närer samma skydd som vid vinstutdelning och nedsättning av aktie-
kapitalet (jfr 12 kap. 2 § och 6 kap. 1 § aktiebolagslagen).
Enligt första stycket får ett bolags förvärv av egna aktier omfatta enbart
sådana aktier för vilka full betalning har erlagts (jfr artikel 19.1.d i EG:s
andra bolagsrättsliga direktiv).
Av bestämmelserna i andra stycket framgår att förvärv av egna aktier
får ske endast under förutsättning att det bundna egna kapitalet är täckt
även efter förvärvet. Bolaget måste således även sedan aktierna är betalda
ha tillgångar till ett bokfört värde som motsvarar minst bolagets skulder,
avsättningar och bundna egna kapital (jfr artikel 19.1c i EG:s andra
bolagsrättsliga direktiv). Eftersom de förvärvade aktierna över huvud
taget inte får tas upp som tillgång i bolaget (jfr 4 kap. 14 § årsredo-
visningslagen), får de givetvis inte beaktas vid denna avstämning.
Som framgår av 11 § skall ett beslut om förvärv av egna aktier som
regel fattas av bolagsstämman. Om frågan om förvärv av egna aktier
behandlas på en ordinarie bolagsstämma som samtidigt skall fastställa
resultaträkningen och balansräkningen, skall beräkningen av om det
bundna egna kapitalet är täckt även sedan aktierna är betalade ske på
grundval av den aktuella balansräkningen. Om resultaträkning och
balansräkning inte fastställs vid stämman, skall beräkningen i stället
göras på grundval av den senast fastställda balansräkningen jämte viss
kompletterande information (se 13 § andra stycket). Detta kan bli aktuellt
bl.a. om frågan om förvärv behandlas på en extra bolagsstämma eller om
förvärvsbeslutet efter stämmans bemyndigande skall fattas av styrelsen
(se 11 §). Även i detta fall utgör fritt eget kapital enligt den senaste
balansräkningen den yttersta ramen för bolagets förvärv av egna aktier.
Den kompletterande informationen kan emellertid begränsa utrymmet för
förvärv av egna aktier ytterligare, nämligen om den informationen ger
anledning att anta att tidigare redovisat eget kapital har förbrukats.
Om bolaget är moderbolag, måste även beaktas att det efter förvärvet
finns täckning för det bundna egna kapitalet i koncernen. Om bolaget har
upprättat en koncernbalansräkning, måste bedömningen göras med
utgångspunkt i den av moderbolaget upprättade koncernbalansräkningen.
Av tredje stycket följer att också den s.k. försiktighetsregeln skall
iakttas vid förvärv av egna aktier. Förvärv får således inte ske med ett så
stort belopp att förvärvet med hänsyn till bolagets konsolideringsbehov,
likviditet eller ställning i övrigt strider mot god affärssed. Om bolaget är
moderbolag, skall även koncernens förhållanden beaktas. Denna regel
överensstämmer med vad som enligt 12 kap. 2 § andra stycket gäller vid
vinstutdelning.
Som framgår av 10 § skall aktier som har förvärvats i strid med
bestämmelserna i denna paragraf avyttras inom sex månader från
förvärvet. Om så inte sker, skall aktierna förklaras ogiltiga och
aktiekapitalet sättas ned med aktiernas nominella belopp.
Hur stor andel av aktierna som bolaget får förvärva
7 kap. 9 §
Ett publikt aktiebolag som avses i 3 § första stycket får inte förvärva
egna aktier i den mån bolagets innehav av egna aktier efter förvärvet
kommer att uppgå till mer än en tiondel av samtliga aktier i bolaget.
Aktier i bolaget som innehas av dess dotterföretag skall vid beräkningen
anses som bolagets.

(Jfr 11 kap. 6 § i kommitténs förslag.)
Av paragrafen framgår att ett publikt aktiebolag inte får förvärva egna
aktier om bolaget genom förvärvet kommer att inneha mer än tio procent
av det totala antalet aktier (se avsnitt 5.5.1). Om bolaget förvärvar så
många aktier att dess egna aktier efter förvärvet tillhopa uppgår till mer
än en tiondel av samtliga aktier i bolaget, träffar, såsom Lagrådet har
påpekat, förbudet endast förvärvet av det överskjutande antalet aktier,
dvs. det är enbart dessa aktier som måste avyttras enligt 10 §.
Vid prövningen av om ett förvärv leder till ett mer än tioprocentigt
innehav måste även aktier som har förvärvats enligt undantagsreglerna i
4 § beaktas. Hänsyn måste också tas till aktier som har förvärvats enligt
4 kap. 5 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Innehar bolaget till
följd av sådana förvärv redan fem procent av det totala antalet aktier, får
det följaktligen enligt denna paragraf inte förvärva mer än ytterligare
högst fem procent. Däremot utgör ett tioprocentigt innehav som har
uppkommit genom ett sedvanligt förvärv av egna aktier inte hinder mot
ytterligare förvärv enligt 4 §. För dessa ytterligare förvärvade aktier
gäller dock i så fall de särskilda reglerna om avyttring i 5 §.
Bestämmelsen tar enbart sikte på andelen aktier. Huruvida bolagets
aktier står för mer än en tiondel av det totala antalet röster i bolaget
saknar betydelse. Bolaget får emellertid inte utöva någon rösträtt för
aktierna (se 9 kap. 4 §).
Ett dotterföretag får normalt inte förvärva aktier i moderbolaget. Detta
utesluter emellertid inte att dotterföretag ändå innehar aktier i moder-
företaget. För det första är sådana förvärv tillåtna i vissa undantagsfall
(jfr 4 § första stycket 1, 2 och 4). För det andra kan dotterföretag ha
förvärvat aktierna innan koncernförhållandet uppstod. Av förevarande
paragrafs andra mening framgår att så länge dotterföretaget innehar
aktier i moderbolaget påverkar detta innehav moderbolagets utrymme för
förvärv av egna aktier. Dotterföretagets aktier skall sålunda vid
tilllämpningen av tioprocentsregeln i första meningen räknas som om de
tillhörde moderbolaget.
Förvärvar ett noterat publikt aktiebolag egna aktier i strid med para-
grafens bestämmelser, måste de aktier som bolaget inte har haft rätt att
förvärva avyttras inom sex månader från förvärvet. Om så inte sker, skall
aktierna förklaras ogiltiga och aktiekapitalet sättas ned med aktiernas
nominella belopp.
Otillåtna förvärv av egna aktier
7 kap. 10 §
Aktier som har förvärvats i strid med någon av bestämmelserna i 7 9 §§
skall avyttras inom sex månader från förvärvet. Aktier som inte har
avyttrats inom denna tid skall av bolaget förklaras ogiltiga. Bolaget skall
i sådant fall sätta ned aktiekapitalet med aktiernas nominella belopp. Ett
förslag till beslut om nedsättning skall läggas fram på den första bolags-
stämma som hålls sedan ogiltighet har inträtt. Nedsättningsbeloppet
skall föras över till reservfonden.

(Jfr 11 kap. 10 § i kommitténs förslag.)
Paragrafen har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter. Den
behandlar konsekvenserna av att ett noterat publikt aktiebolag har
förvärvat egna aktier utan att iaktta bestämmelserna i 7 9 §§ (jfr avsnitt
5.5.2). Ett sådant otillåtet förvärv behöver inte i sig vara ogiltigt. Rätten
till aktien övergår alltså normalt på bolaget. Bolaget är emellertid skyl-
digt att avyttra samtliga aktier som ingår i det otillåtna förvärvet inom
sex månader från förvärvet.
När det gäller förvärv som står i strid med 8 eller 9 § bör understrykas
att avyttringsskyldigheten träffar endast de aktier som bolaget inte skulle
ha kunnat förvärva. Som exempel kan nämnas ett publikt aktiebolag som
har gett ut tiotusen aktier och i strid med tioprocentsregeln i 9 § förvärvar
ettusentvåhundra av aktierna, dvs. tvåhundra aktier för mycket. Bolaget
behöver inte i detta fall avyttra samtliga de ettusentvåhundra aktierna
som ingick i förvärvet utan endast de överskjutande tvåhundra aktierna.
Har bolaget i stället förvärvat aktier i strid med 8 § andra stycket, får
bolaget behålla de aktier som motsvarar ianspråktaget fritt eget kapital
men måste avyttra övriga aktier.
Om bolaget inte avyttrar de aktier som skall avyttras inom föreskriven
tid, skall de förklaras ogiltiga. Ogiltighetsförklaringen kan ske genom att
styrelsen i ett särskilt beslut pekar ut vissa av bolaget innehavda aktier
med förklaring om att aktierna inte längre är giltiga. Det ankommer
givetvis på styrelsen att efter ogiltigförklaringen se till att de ogiltiga
aktierna stryks i aktieboken. Aktiernas ogiltighet medför att det inte
längre finns giltiga aktier i en omfattning som svarar mot aktiekapitalets
storlek. Bolaget har därför ålagts att efter ogiltigförklaringen sätta ned
aktiekapitalet med ett belopp motsvarande de ogiltiga aktiernas
nominella belopp. Samtidigt skall ett motsvarande belopp avsättas till
reservfonden. Förslag till beslut om nedsättning skall läggas fram på den
första bolagsstämma som hålls sedan ogiltighet har inträtt. Om styrelse-
ledamöterna inte tar initiativ till ett sådant beslut kan de drabbas av
skadeståndsskyldighet enligt 15 kap. aktiebolagslagen. Detsamma gäller
för aktieägarna för det fall de röstar emot styrelsens förslag till ett sådant
beslut. För beslutet om nedsättning gäller bestämmelserna i 6 kap. Såsom
framgår av 6 kap. 1 § faller emellertid nedsättning enligt förevarande
paragraf utanför bestämmelserna i den paragrafen. Det innebär att rättens
tillstånd till nedsättning (jfr 6 kap. 6 §) inte behöver inhämtas.
Om ett bolag på grund av bestämmelserna i denna paragraf är skyldigt
att sätta ned aktiekapitalet i sådan omfattning att detta efter nedsättningen
skulle understiga lägsta tillåtna aktiekapital enligt 1 kap. 3 §, är bolaget
skyldigt att träda i likvidation. Detta framgår av 13 kap. 4 a §. Bolaget
kan undgå likvidation genom att besluta om ny- eller fondemission.
Även om, såsom inledningsvis påpekades, ett förvärv inte i sig är
ogiltigt därför att det står i strid med 7 9 §§, kan det ändå i vissa fall
angripas på den grunden. Det bakomliggande bolagsstämmobeslutet kan
nämligen, om det strider mot de angivna bestämmelserna, upphävas efter
klander och förvärvsavtalet kan då inte göras gällande mot bolaget av en
motpart som har varit i ond tro. Detta följer av allmänna principer och det
har därför inte ansetts nödvändigt att reglera frågan särskilt.
Vilka som får fatta beslut om förvärv av egna aktier
7 kap. 11 §
I fall som avses i 3 § första stycket skall ett beslut om förvärv av egna
aktier fattas av bolagsstämman.
Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om förvärv av
aktier i bolaget.

(Jfr 11 kap. 14 och 15 §§ i kommitténs förslag.)
Paragrafen innehåller bestämmelser om vilket bolagsorgan som är
behörigt att fatta beslut om förvärv av egna aktier. Frågan har behandlats
i avsnitt 5.6.1.
Paragrafen är enbart tillämplig vid förvärv som avses i 3 § första
stycket. Den gäller alltså inte vid förvärv som sker med stöd av
bestämmelserna i 4 §. Av bestämmelserna i 8 kap. följer att förvärv som
avses i 4 § 1, 2 och 4 kan beslutas av styrelsen eller i den mån de ligger
inom ramen för den löpande förvaltningen av den verkställande
direktören. Förvärv som avses i 4 § 3 beslutas av rätten (se 13 kap. 3 §)
Huvudregeln, såvitt gäller förvärv enligt 3 § första stycket, finns i
första stycket. Den innebär att ett beslut om förvärv av egna aktier skall
fattas av bolagsstämman.
Också styrelsen kan dock, efter bemyndigande från bolagsstämman,
besluta om förvärv av egna aktier. Detta framgår av andra stycket. Att
bolagsstämman i bemyndigandet skall ange ramarna för styrelsens be-
slutanderätt följer av 15 §.
I förslaget har inte upptagits några särskilda föreskrifter om vad som
gäller i fråga om förvärv som inte grundar sig på korrekt fattade beslut.
Här får i stället allmänna aktiebolagsrättsliga principer tillämpas. Ett för-
värv som över huvud taget inte går tillbaka på ett bolagsstämmobeslut
torde emellertid inte kunna göras gällande mot bolaget (jfr 8 kap. 35 §
första stycket).
Vad kallelsen till bolagsstämman skall innehålla
7 kap. 12 §
Kallelsen till den bolagsstämma som enligt 11 § skall behandla ett
förslag om förvärv av egna aktier eller ett förslag om att bemyndiga
styrelsen att fatta beslut om ett sådant förvärv skall ange förslagets
huvudsakliga innehåll samt syftet med förvärvet.

(Jfr 11 kap. 18 § i kommitténs förslag.)
Paragrafen innehåller bestämmelser om kallelsens innehåll. Där före-
skrivs att det huvudsakliga innehållet i ett förslag om förvärv av egna
aktier alltid skall framgå av kallelsen till den bolagsstämma som skall
behandla frågan. Även syftet med det föreslagna förvärvet skall anges.
Detsamma gäller ett förslag om att bemyndiga styrelsen att fatta beslut
om förvärv av egna aktier.
Vilka handlingar som skall hållas tillgängliga inför bolagsstämman
7 kap. 13 §
Ett förslag till beslut om förvärv av egna aktier eller om bemyndigande
för styrelsen att fatta ett sådant beslut skall hållas tillgängligt hos
bolaget för aktieägarna under minst två veckor före den bolagsstämma
vid vilken frågan skall prövas.
Om årsredovisningen inte skall behandlas på bolagsstämman, skall till
förslaget fogas
1. en kopia av den årsredovisning som innehåller senast fastställda
balans- och resultaträkningar, försedd med en anteckning om bolags-
stämmans beslut om bolagets vinst eller förlust,
2. en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,
3. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig
betydelse för bolagets ställning, vilka har inträffat efter det att årsredo-
visningen lämnades, och
4. ett yttrande från revisorerna över den redogörelse som avses i 3.
Kopior av handlingar som avses i första och andra styckena skall
genast sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin post-
adress.
Handlingarna skall läggas fram på bolagsstämman.

(Jfr 11 kap. 16 och 17 §§ i kommitténs förslag.)
Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka handlingar som skall
hållas tillgängliga för aktieägarna inför den beslutande bolagsstämman.
Av första stycket följer att förslaget till beslut alltid skall hållas till-
gängligt för aktieägarna under minst två veckor före bolagsstämman. Det
ligger i sakens natur att förslaget skall innehålla samma uppgifter som
beslutet om förvärv av egna aktier eller bemyndigandet för styrelsen att
fatta beslut om förvärv (se 14 och 15 §§).
En bolagsstämma som skall fatta beslut om förvärv av egna aktier
måste ha tillgång till information om bolagets ekonomiska ställning. Om
frågan skall behandlas vid en ordinarie bolagsstämma som även skall
behandla årsredovisningen, får aktieägarna ett fullgott beslutsunderlag
genom den aktuella årsredovisningen. Skall årsredovisningen däremot
inte behandlas vid bolagsstämman, fordras det kompletterande informa-
tion om bolagets ekonomiska ställning. Bestämmelser om detta har tagits
upp i andra stycket. Den kompletterande informationen skall bestå av
den årsredovisning och den revisionsberättelse som senast har fastställts
av bolagsstämman samt av en redogörelse för händelser av väsentlig
betydelse för bolagets ställning som har inträffat efter det att årsredovis-
ningen avgavs (se punkterna 1 3). Redogörelsen för händelser av väsent-
lig betydelse kan lämnas i form av den senaste delårsrapporten, om en
sådan har upprättats. I förekommande fall måste rapporten kompletteras
med uppgifter om viktigare händelser som har inträffat efter rapport-
periodens slut. Redogörelsen skall granskas av bolagets revisorer. Sedan
revisorerna har slutfört granskningen, skall de avge ett yttrande. Även
detta yttrande skall hållas tillgängligt för aktieägarna (se punkten 4).
Att de aktuella handlingarna även skall finnas tillgängliga vid bolags-
stämman framgår av fjärde stycket.
Vad ett beslut om förvärv av egna aktier skall innehålla
7 kap. 14 §
Bolagsstämmans beslut enligt 11 § första stycket skall innehålla uppgift
om det sätt som aktierna skall förvärvas på.
Om aktierna skall förvärvas i enlighet med ett erbjudande som riktas
till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag,
skall beslutet innehålla uppgifter om
1. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken stämmans
beslut skall verkställas,
2. det antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag, som
erbjudandet skall avse,
3. den ersättning som skall lämnas för aktierna,
4. om ersättningen skall bestå av annan egendom än pengar, egen-
domens art och mängd, samt
5. övriga villkor för förvärvet.
Om aktierna skall förvärvas på annat sätt än som avses i andra
stycket, skall beslutet innehålla uppgifter om
1. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken stämmans
beslut skall verkställas,
2. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som får förvärvas,
3. det lägsta och högsta pris som får betalas för aktierna, samt
4. övriga villkor för förvärvet.

(Jfr 11 kap. 14 § i kommitténs förslag.)
Paragrafen anger vad bolagsstämmans beslut om förvärv av egna aktier
skall innehålla. Bestämmelsen gäller enbart vid sådana förvärv som ett
noterat publikt aktiebolag gör med stöd av 3 § första stycket.
Enligt första stycket skall det alltid av beslutet framgå om förvärvet
skall ske på börs, på någon annan reglerad marknadsplats eller genom ett
förvärvserbjudande som riktas direkt till aktieägarna (jfr 7 §). Om
förvärvet skall ske på marknadsplats, skall det anges vilken marknads-
plats som avses.
Andra stycket anger vilka ytterligare uppgifter som skall ingå i ett
beslut om förvärv som skall föregås av förvärvserbjudande till aktie-
ägarna. Dessa uppgifter har karaktär av instruktion till styrelsen som
skall verkställa beslutet. Enligt punkten 1 skall beslutet reglera under
vilken tid stämmans beslut skall verkställas, dvs. den tid inom vilken
förvärven måste ha skett. Som en yttre gräns gäller att förvärven måste
ha kommit till stånd före nästa ordinarie bolagsstämma. Av punkten 2
framgår att beslutet skall innehålla uppgift om hur många aktier som
erbjudandet skall avse. Om det finns olika aktieslag i bolaget, skall det
även anges hur många aktier som skall förvärvas inom varje aktieslag.
Punkten 3 föreskriver att det av beslutet skall framgå vilken ersättning
som skall lämnas för aktierna. Ersättningen kan bestå av såväl kontanter
som av annan egendom, t.ex. värdepapper. Skall ersättningen bestå av
annat än kontanter, måste denna enligt punkten 4 preciseras till art och
mängd.
Det finns inget som hindrar att bolagsstämman i beslutet tar in andra
uppgifter och villkor än de som lagen fordrar. Beslutet kan exempelvis
begränsas genom ett villkor om att förvärvet skall genomföras endast
under förutsättning att ägare till ett visst minsta antal aktier accepterar
erbjudandet. Att även sådana villkor för förvärvet skall framgå av bolags-
stämmans beslut framgår av punkten 5.
I tredje stycket anges vilka uppgifter som skall finnas med i beslutet,
om förvärvet skall ske på börs eller annan reglerad marknadsplats. Enligt
punkten 1 skall det anges under vilken tid styrelsen skall genomföra
stämmans beslut om förvärv. Även i detta fall får fristen för verk-
ställande inte vara längre än till nästa ordinarie bolagsstämma. Om det
visar sig att styrelsen inte kan verkställa beslutet inom den angivna tiden,
t.ex. därför att det visar sig omöjligt att förvärva aktier inom de prisramar
som stämman har bestämt, förfaller beslutet. Punkten 2 föreskriver att
beslutet skall innehålla uppgift om det högsta antal aktier som får
förvärvas samt, i förekommande fall, hur dessa skall fördelas mellan
olika aktieslag. Av punkten 3 följer att bolagsstämman även skall ange
det högsta och lägsta pris som får betalas för aktierna. Priset kan anges
som ett högsta och lägsta belopp men det kan också bestämmas som ett
visst intervall runt gällande börskurs e.d. Det viktiga är att beslutet
utformas på ett sätt så att det inte kan uppstå några tolkningsproblem för
styrelsen. Av punkten 4 framgår slutligen att även övriga villkor som
bolagsstämman ställer upp för förvärvet skall anges i beslutet.
Det ligger i sakens natur att bolagsstämmans beslut inte i detalj kan
ange hur förvärven skall gå till. Vissa frågor måste ibland överlämnas till
styrelsen att avgöra på eget ansvar. Om det antal aktier som efter ett
förvärvserbjudande till aktieägarna utbjudes till bolaget överstiger det
antal som bolaget har beslutat att förvärva, blir det sålunda regelmässigt
styrelsens ansvar att avgöra vilka aktier som skall förvärvas. Därvid
måste givetvis styrelsen beakta den s.k. likhetsprincipen samt de
riktlinjer som stämman kan ha angett.
Styrelsen skall givetvis normalt lojalt verkställa det beslut som bolags-
stämman har fattat. Såsom framgår av 8 kap. 34 § får styrelsen dock inte
följa ett beslut som strider mot lagen. Ett stämmobeslut som står i strid
med någon av bestämmelserna i 7 9 §§ skall styrelsen alltså vägra
verkställa. Styrelsen bör även avstå från att verkställa beslut som i och
för sig inte stred mot lagen när det fattades men som med hänsyn till
tillkommande omständigheter framstår som oförsvarligt att verkställa. Så
kan t.ex. vara fallet om bolagsstämman har fattat beslut om förvärv av
egna aktier men bolagets ekonomiska ställning därefter har försämrats på
ett sådant sätt att förvärvet uppenbarligen skulle innebära att det inte
längre fanns täckning för det bundna egna kapitalet.
Vad ett bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om förvärv av egna
aktier skall innehålla
7 kap. 15 §
Ett bemyndigande enligt 11 § andra stycket skall innehålla uppgifter om
1. det sätt som aktier får förvärvas på,
2. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken bemyn-
digandet får utnyttjas,
3. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som får förvärvas,
4. det lägsta och högsta pris som får betalas för aktierna,
5. om ersättningen skall bestå av annan egendom än pengar, egen-
domens art och mängd, samt
6. övriga villkor för förvärvet.

(Jfr 11 kap. 15 § i kommitténs förslag.)
Av 11 § andra stycket framgår att bolagsstämman i ett noterat publikt
aktiebolag kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om förvärv av egna
aktier. I denna paragraf regleras vad ett sådant bemyndigande skall inne-
hålla.
Av punkten 1 följer att bolagsstämman i bemyndigandet alltid skall
ange eventuella begränsningar i styrelsens rätt att besluta om på vilket
sätt ett förvärv av egna aktier skall ske, t.ex. att förvärv endast får ske
genom köp på börs. Bemyndigandet skall vidare innehålla uppgifter om
inom vilken tid bemyndigandet får utnyttjas (punkten 2), det högsta antal
aktier som får förvärvas med stöd av bemyndigandet och, i förekom-
mande fall, hur många aktier som får förvärvas inom olika aktieslag
(punkten 3). Av bemyndigandet skall även framgå det lägsta och högsta
pris som får lämnas för aktierna. Priset kan anges som ett högsta och
lägsta belopp eller t.ex. ett visst intervall runt gällande börskurs
(punkten 4). Om ersättningen skall bestå av annan egendom än kontanter,
skall bolagsstämman ange egendomens art och mängd (punkten 5). Om
bemyndigandet är förenat med andra villkor än de som har angetts ovan,
skall även dessa anges (punkten 6).
Styrelsen beslutar själv i vilken utsträckning den vill utnyttja bemyn-
digandet och besluta om förvärv av egna aktier. Den får givetvis inte gå
utanför de ramar som anges i bemyndigandet. Därutöver ansvarar den för
att varje beslutat förvärv står i överensstämmelse med 7 9 §.
Majoritetskrav
7 kap. 16 §
Ett beslut av bolagsstämman om förvärv av egna aktier eller om be-
myndigande för styrelsen att fatta ett sådant beslut är giltigt endast om
det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de
avgivna rösterna som de vid bolagsstämman företrädda aktierna.

(Jfr 11 kap. 19 § i kommitténs förslag.)
Paragrafen innehåller bestämmelser om vilken majoritet som krävs för
att bolagstämman skall kunna fatta ett beslut om förvärv av egna aktier
eller ett beslut om att bemyndiga styrelsen att fatta sådana beslut. Frågan
har behandlats i avsnitt 5.6.1. Som huvudregel fordras att förslaget bi-
träds av minst två tredjedelar av avgivna och företrädda aktier. Såsom
framgår av 9 kap. 28 § kan det i bolagsordningen föreskrivas ett högre
majoritetskrav.
Att erforderlig majoritet uppnås är dock inte alltid tillräckligt för att
beslutet skall bli bestående. Såsom har påpekats i kommentaren till 10 §
kan beslutet upphävas efter klander om det står i strid med någon
bestämmelse i 7 9 §. Detsamma gäller när det har förekommit formfel i
samband med bolagsstämmans beslut eller när beslutet inte har fått sådan
utformning som sägs i 14 eller 15 §. Beslutet kan också upphävas om det
strider mot den s.k. generalklausulen i 9 kap. 37 § aktiebolagslagen.
Ett exempel på när ett beslut om förvärv av egna aktier står i strid med
generalklausulen är när det genom omotiverade prisskillnader mellan
aktier av olika aktieslag otillbörligt gynnar vissa aktieägare. I den delen
bör dock understrykas att det i vissa situationer måste vara möjligt för ett
bolag att betala olika pris för aktier som ingår i ett och samma förvärv.
Detta torde många gånger vara en förutsättning för att över huvud taget
kunna genomföra förvärv på en börs eller annan marknadsplats. Även vid
ett förvärv som sker efter förvärvserbjudande måste en prisskillnad
accepteras om förvärvet avser aktier som har olika marknadsvärde på
grund av skillnader i exempelvis röstvärde eller rätt till utdelning.
Publika aktiebolags överlåtelse av egna aktier
7 kap. 17 §
När ett publikt aktiebolag överlåter egna aktier, skall det ske med
tillämpning av 18 20 §§ eller 21 och 22 §§.
Första stycket gäller inte vid avyttring som avses i 5 och 10 §§.

(Jfr 11 kap. 20 § i kommitténs förslag.)
Paragrafen innehåller tillsammans med de följande 18 22 §§
bestämmelser om formerna för överlåtelse av egna aktier. Den är
tillämplig på samtliga publika aktiebolag och således även på onoterade
publika aktiebolag. Ett noterat bolag som har förvärvat egna aktier med
stöd av 3 § första stycket måste sålunda följa bestämmelserna i 18 22 §§
även sedan det har upphört att vara noterat.
Av paragrafens första stycke framgår att ett publikt aktiebolag som vill
överlåta egna aktier kan göra det enbart på vissa angivna sätt. Aktierna
får överlåtas på. börs eller annan reglerad marknad men det måste i så
fall ske i enlighet med bestämmelserna i 18 20 §§. Överlåtelse utanför
börs eller annan reglerad marknad får ske endast i de former som gäller
för nyemission (se 21 och 22 §§).
I de fall då lagen kräver att bolaget avyttrar aktierna inom viss tid (se 5
och 10 §§) får dock aktierna överlåtas utan att bestämmelserna i 18
22 §§ iakttas.
Det nya 7 kap. innehåller inte några särskilda bestämmelser om över-
låtelse av ett privat aktiebolags egna aktier. Det sammanhänger med att
privata aktiebolag får förvärva egna aktier enbart i de undantags-
situationer som anges i 4 § och då måste avyttra aktierna enligt 5 §.
Överlåtelse av egna aktier på börs eller annan reglerad marknad
7 kap. 18 §
Ett publikt aktiebolag får överlåta egna aktier
1. på en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan
reglerad marknad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller
2. på en börs eller någon annan reglerad marknad utanför Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet efter tillstånd av Finansinspektionen.
Ett tillstånd enligt första stycket 2 skall ange på vilken börs eller
marknad överlåtelsen av egna aktier får ske samt under vilken tid
tillståndet får utnyttjas. Tillstånd skall lämnas, om
1. det för verksamheten vid börsen eller marknaden finns regler som
motsvarar vad som enligt lagen (1992:543) om börs- och clearing-
verksamhet gäller för verksamhet vid en börs eller en auktoriserad mark-
nadsplats i Sverige, och
2. börsen eller marknaden står under tillsyn av en myndighet eller ett
annat behörigt organ.

(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)
Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka marknadsplatser som
egna aktier kan överlåtas på.
Av första stycket framgår att överlåtelse av egna aktier får ske på en
börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad
i EES (se punkten 1). Detta motsvarar vad som gäller i fråga om förvärv
av egna aktier (se 7 § första stycket). Egna aktier får vidare överlåtas på
börser och andra reglerade marknader i länder utanför EES, under
förutsättning att det berörda aktiebolaget har fått särskilt tillstånd till
detta av Finansinspektionen (se punkten 2). Även detta överensstämmer
med vad som gäller i fråga om förvärv av egna aktier.
Andra stycket anger under vilka förutsättningar som Finansinspek-
tionen skall ge tillstånd till överlåtelse av egna aktier vid en reglerad
marknad utanför EES. Dessa förutsättningar är desamma som har
uppställts i fråga om tillstånd att förvärva egna aktier över börs eller
marknadsplats utanför EES (se i övrigt kommentaren till 7 §).
Finansinspektionens beslut får enligt 18 kap. 7 § överklagas till allmän
förvaltningsdomstol.
7 kap. 19 §
Ett beslut om överlåtelse av egna aktier enligt 18 § skall fattas av bolags-
stämman. Bolagsstämman kan även bemyndiga styrelsen att fatta ett
sådant beslut.
Ett beslut av bolagsstämman enligt första stycket är giltigt endast om
det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de
avgivna rösterna som de vid bolagsstämman företrädda aktierna.

(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)
Paragrafen innehåller bestämmelser om vilket bolagsorgan som är
behörigt att fatta beslut om överlåtelse av egna aktier på börs eller annan
marknadsplats för aktier samt vilken majoritet som krävs för sådana
beslut. Frågorna har behandlats i avsnitt 5.6.2.
Enligt första stycket kan beslut om överlåtelse fattas av såväl bolags-
stämman som styrelsen. Styrelsens beslutanderätt är dock beroende av ett
bemyndigande från bolagsstämman. Att bolagsstämman i bemyndigandet
skall ange ramarna för styrelsens beslutanderätt framgår av 20 §.
Av andra stycket följer att ett beslut om överlåtelse av egna aktier på
börs eller annan marknadsplats liksom ett beslut om att bemyndiga
styrelsen att fatta sådana beslut förutsätter kvalificerad majoritet på
bolagsstämman.
7 kap. 20 §
Ett beslut av bolagsstämman om överlåtelse av egna aktier enligt 18 §
eller om bemyndigande för styrelsen att fatta ett sådant beslut skall
innehålla uppgifter om
1. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken stämmans
beslut om överlåtelse skall verkställas eller styrelsens bemyndigande får
utnyttjas,
2. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som får överlåtas,
3. det lägsta pris som aktierna får överlåtas för, och
4. övriga villkor för överlåtelsen.
Bestämmelserna i 4 kap. 4 § första och tredje styckena tillämpas i
fråga om förslag till beslut enligt första stycket.

(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)
Paragrafen anger vad ett beslut om överlåtelse av egna aktier på börs
eller annan marknadsplats samt ett bemyndigande för styrelsen att be-
sluta om sådan överlåtelse skall innehålla.
Av första stycket punkten 1 framgår att ett beslut och ett bemyndigande
av det aktuella slaget skall innehålla uppgift om den tid inom vilket det
skall verkställas respektive får utnyttjas. Som en yttre gräns gäller att
överlåtelsen måste ha kommit till stånd före nästa ordinarie bolags-
stämma. Om styrelsen inte kan verkställa ett beslut om överlåtelse inom
den angivna tiden, t.ex. därför att det visar sig omöjligt att överlåta aktier
inom de prisramar som har bestämts, förfaller beslutet. Är frågan om
överlåtelse därefter fortfarande aktuell, måste den på nytt tas upp på
bolagsstämma. Punkten 2 föreskriver att beslutet skall innehålla uppgift
om det högsta antal aktier som får överlåtas samt i förekommande fall
hur dessa skall fördelas mellan olika aktieslag. Av punkten 3 följer att
bolagsstämman även skall ange det lägsta pris som aktierna får överlåtas
för. Givetvis kan bolagsstämman också fastställa ett högsta pris. Priset
kan också bestämmas som ett visst intervall runt gällande börskurs e.d.
Av punkten 4 framgår slutligen att bolagsstämman också kan ställa upp
andra villkor för överlåtelsen.
I andra stycket finns en bestämmelse med innebörd att aktieägarna
inför beslut om överlåtelse av egna aktier eller bemyndigande till
styrelsen att fatta sådana beslut har rätt till samma information som inför
beslut om nyemission.
Överlåtelse av egna aktier som inte sker på börs eller annan reglerad
marknad
7 kap. 21 §
Vid ett publikt aktiebolags överlåtelse av egna aktier på annat sätt än
som anges i 18 § tillämpas
1. vad som gäller om nyemission i följande bestämmelser i 4 kap.
denna lag:
1 § andra stycket om beslutanderätt,
2 § om företrädesrätt,
3 § om emissionsbevis m.m.,
3 a § om försäljning av udda företrädesrätter,
4 § om förslag till beslut m.m.,
6 § andra och tredje styckena om information om apport m.m.,
7 § om kungörelser m.m.,
8 § första tredje styckena om aktieteckning,
9 § om tilldelning av aktier m.m.,
14 § första och andra styckena samt 15 § första, andra och fjärde
styckena om styrelsens beslut om nyemission,
18 och 20 25 §§ om emissionsprospekt, samt
2. vad som enligt lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktie-
marknadsbolag, m.m. gäller vid nyemission eller överlåtelse av aktier.

(Jfr 11 kap. 20 § i kommitténs förslag.)
Paragrafen har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter. Den
anger vilka lagregler som gäller vid sådana överlåtelser av egna aktier
som inte sker på en börs eller någon annan reglerad marknad. Frågan har
behandlats i avsnitt 5.6.2.
Av hänvisningarna i första stycket till 4 kap. framgår bl.a. att beslut om
överlåtelse av egna aktier normalt skall fattas av bolagsstämman (se
4 kap. 1 § andra stycket).
Vid en överlåtelse där aktierna skall betalas med pengar är huvud-
regeln att aktieägarna har företrädesrätt till aktierna i förhållande till det
antal aktier de äger sedan tidigare. Bolagsstämman kan dock besluta om
undantag från företrädesrätten. Ett sådant beslut krävs om bolaget vill
sälja aktierna på annat sätt än genom ett erbjudande till samtliga ägare,
t.ex. genom ett erbjudande som riktar sig till de anställda i bolaget. Ett
beslut om att avvika från företrädesrätten är giltigt endast om det biträds
av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som
de vid stämman företrädda aktierna (se 4 kap. 2 §). Om beslutet om
överlåtelse inte innefattar någon avvikelse från aktieägarnas företrädes-
rätt, är det tillräckligt med enkel majoritet för att beslutet skall vara
giltigt (se 9 kap. 28 §).
I aktiebolag som inte är avstämningsbolag skall aktieägare med före-
trädesrätt att förvärva aktier få ett särskilt bevis om sin rätt att förvärva
aktier från bolaget (jfr 4 kap. 3 § första och andra styckena). I avstäm-
ningsbolag skall den som på avstämningsdagen är införd i aktieboken
eller i särskild förteckning enligt 3 kap. 12 § anses behörig att utöva
företrädesrätten (jfr 4 kap. 3 § tredje stycket).
Ett beslut att överlåta egna aktier kan innebära att innehav av ett visst
antal aktier ger rätt att förvärva en aktie från bolaget. Det kan då inträffa
att en aktieägare får en eller flera teckningsrätter över. Liksom vid
nyemission är det möjligt för aktieägare att handla med överskjutande
teckningsrätter. Aktieägare eller annan kan alltså förvärva överskjutande
teckningsrätter från andra aktieägare så att ett helt antal aktier kan
förvärvas. I avstämningsbolag kan beslutet om överlåtelse av egna aktier
innehålla ett förbehåll om en samordnad försäljning av överskjutande
teckningsrätter (jfr 4 kap. 3 a §).
Inför bolagsstämmans beslut om överlåtelse av egna aktier skall aktie-
ägarna få samma information som inför ett beslut om nyemission (jfr
4 kap. 4 §). Vad beslutet om överlåtelse skall innehålla regleras av 22 §.
Beslutet om överlåtelse skall kungöras. I bolag som inte är avstäm-
ningsbolag skall beslutet sändas till aktieägare som har företrädesrätt att
förvärva aktier (jfr 4 kap. 7 §).
Teckning av aktier skall ske på en teckningslista som innehåller
beslutet om överlåtelse. Med teckning får i detta sammanhang förstås en
anmälan om att någon vill anta ett erbjudande om att förvärva aktier från
bolaget. I avstämningsbolag får det beslutas att teckning av aktier skall
ske genom betalning i stället för på en teckningslista. I vissa fall kan
teckning ske direkt i stämmoprotokollet (jfr 4 kap. 8 § första tredje
styckena). Bestämmelserna om ogiltig aktieteckning i 4 kap. 8 § fjärde
stycket saknar motsvarighet vid överlåtelse av egna aktier. Detta innebär
att en aktieägare kan åberopa felaktigheter i teckningsförfarandet utan
andra tidsbegränsningar än vad som följer av allmänna preskriptions-
bestämmelser. Det sammanhänger med att överlåtelsen av aktierna inte
utgör ett led i en ökning av bolagets bundna egna kapital.
Styrelsen beslutar om tilldelning av aktier till aktietecknarna (jfr 4 kap.
9 §).
Ett publikt aktiebolag som till en vidare krets riktar en inbjudan att
förvärva aktier från bolaget skall upprätta prospekt, om summan av de
belopp som till följd av inbjudan kan komma att betalas uppgår till minst
300 000 kr (jfr 4 kap. 18 § och 20 25 §§). Med en vidare krets avses en
krets som överstiger omkring 200 personer. Dessa personer kan vara
aktieägare men behöver inte vara det. Även om erbjudandet riktas till
sluten krets av personer, t.ex. anställda, gäller prospektkravet, om
personkretsen omfattar fler än 200 personer. Överlåtelseerbjudanden som
riktas till ett fåtal personer som betalning i samband med t.ex. ett
företagsköp omfattas däremot inte av prospektkravet.
Också prospektreglerna i 2 kap. 1 och 3 §§ lagen om handel med
finansiella instrument skall iakttas vid överlåtelse av egna aktier, i den
mån köpeerbjudandet riktar sig till en öppen krets (om detta begrepp se
bl.a. prop. 1990/91:142 s. 113).
Såsom framgår av uppräkningen i paragrafen skall flera av bestäm-
melserna i 4 kap. inte tillämpas vid ett bolags överlåtelse av egna aktier.
Som exempel kan nämnas att något krav på registrering av sådana beslut
inte har uppställts (jfr 4 kap. 12 §). Skälen till detta framgår av avsnitt
5.8.
Lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag,
m.m. innehåller bestämmelser om kontantemissioner som får erbjudas
vissa bestämda subjekt. Av förevarande paragraf följer att lagen skall
tillämpas även vid överlåtelser av egna aktier. Detta innebär bl.a. att i de
bolag som skall tillämpa lagen (aktiemarknadsbolag) bolagsstämman
alltid skall ha det avgörande inflytandet i frågan om en överlåtelse av
egna aktier skall riktas till bl.a. personer i företagsledningen (se 4 § i den
angivna lagen). Det är sålunda inte möjligt att överlåta avgörandet till
styrelsen. Styrelsen kan däremot fatta ett beslut om överlåtelse under
förutsättning att bolagsstämman godkänner beslutet i efterhand. Bolags-
stämmans beslut i nu angivna fall är giltigt endast om det har biträtts av
aktieägare med minst nio tiondelar av såväl de avgivna rösterna som de
vid stämman företrädda aktierna (se 3 §).
Av paragrafen framgår att styrelsen kan besluta om överlåtelse av egna
aktier under förutsättning av bolagsstämmans godkännande (se 4 kap.
14 §) eller med stöd av ett bemyndigande från bolagsstämman (se 4 kap.
15 §). Såsom Lagrådet har noterat blir i det förstnämnda fallet över-
låtelsen inte giltig, om inte stämman sedermera godkänner styrelsen
beslut. Det får ankomma på en förvärvare av aktier att i en sådan situa-
tion själv försäkra sig om att köpeavtalet förses med en lämplig reglering
om vad som skall gälla under tiden fram till bolagsstämman och vad som
skall gälla om stämman inte godkänner överlåtelsen.
7 kap. 22 §
I fall som anges i 21 § skall ett beslut om överlåtelse av egna aktier
innehålla uppgifter om
1. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som skall överlåtas,
2. den företrädesrätt att förvärva aktier som tillkommer aktieägarna
eller annan eller vem som annars får förvärva aktier,
3. den tid inom vilken aktieägare kan utnyttja sin företrädesrätt,
4. den tid inom vilken aktierna skall betalas eller, i förekommande fall,
det förhållandet att teckning skall ske genom betalning,
5. den fördelningsgrund som styrelsen vid överteckning skall tillämpa
beträffande aktier som inte tecknas med företrädesrätt, och
6. det belopp som skall betalas för en aktie.
I förekommande fall skall ett beslut enligt första stycket även innehålla
1. ett förordnande som avses i 4 kap. 3 a §,
2. ett förordnande om att kuponger som hör till aktiebreven skall
användas som teckningsrättsbevis,
3. en bestämmelse om apport eller att aktie skall tecknas med kvitt-
ningsrätt eller med andra villkor, samt
4. upplysningar om att redogörelse och yttrande som avses i 4 kap. 6 §
andra och tredje styckena har avgetts.
I avstämningsbolag skall en avstämningsdag anges i beslutet, om
aktieägare skall ha företrädesrätt att förvärva aktier. Avstämningsdagen
får inte sättas tidigare än tre veckor från det att beslutet har kungjorts
enligt 4 kap. 7 §.
Den tid som anges i första stycket 3 får inte understiga två veckor från
utfärdandet av kungörelse enligt 4 kap. 7 § eller, om samtliga aktieägare
har varit företrädda vid den bolagsstämma som har beslutat om över-
låtelsen, från beslutet eller, i fråga om avstämningsbolag, från avstäm-
ningsdagen.

(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)
Paragrafen reglerar vad ett beslut om överlåtelse av egna aktier skall
innehålla då överlåtelsen inte skall ske på börs eller annan marknads-
plats. Bestämmelserna, som i huvudsak överensstämmer med vad som
gäller för beslut om nyemission (jfr 4 kap. 5 och 6 §§), avser såväl beslut
av bolagsstämman som beslut som styrelsen fattar med stöd av ett
bemyndigande eller under förutsättning av bolagsstämmans godkännan-
de.
Ett beslut om överlåtelse enligt 21 § behöver, till skillnad från beslut
om överlåtelse enligt 19 §, inte verkställas inom viss tid. I vissa situa-
tioner kan det vara befogat att fatta beslut om förvärv och överlåtelse vid
en och samma tidpunkt men låta verkställandet av överlåtelsen anstå
under flera år. Så kan vara fallet om bolaget vill ställa ut personal-
optioner. Om överlåtelsen är avsedd att verkställas först efter en längre
tid, kan emellertid mellankommande åtgärder, såsom emissioner, splits
m.m. påverka det faktiska utfallet av överlåtelsen. Kraven i förevarande
paragraf på att beslutet om överlåtelse skall innehålla uppgift om antal
aktier som skall överlåtas jämte priset för dessa är inte avsedda att
förhindra bolagsstämman att utforma beslutet på ett sådant sätt att detta
tar hänsyn till sådana framtida åtgärder.
Dotterföretags förvärv och innehav av aktier i moderbolag
7 kap. 23 §
Ett dotterföretag får inte förvärva aktier i moderbolag. Ett avtal som
strider mot detta förbud är ogiltigt.
Trots bestämmelsen i första stycket får ett dotterföretag förvärva aktier
i moderbolag i fall som avses i 4 § 1, 2 och 4.

(Jfr 11 kap. 9 § och 12 § första stycket i kommitténs förslag.)
Paragrafen, som i sak motsvarar delar av de bestämmelser som hittills
har funnits i 7 kap. 2 § första tredje styckena, behandlar möjligheterna
för ett dotterföretag att förvärva aktier i sitt moderbolag (se avsnitt 5.11).
Huvudregeln är att ett dotterföretag inte får förvärva aktier i bolag som
är dess moderbolag och att avtal som strider mot detta förbud är ogiltiga
(se första stycket).
Såsom framgår av hänvisningen till 4 § i andra stycket är dock ett
sådant förvärv tillåtet om det sker utan vederlag eller om det ingår i en
affärsrörelse som dotterföretaget övertar. Det är också möjligt för ett
dotterföretag att på auktion ropa in aktier i moderbolaget om aktierna har
utmätts för dotterföretagets fordran.
Lagrådsremissens förslag innehöll också en erinran om de särskilda
möjligheter att förvärva aktier i moderbolag som bankaktiebolag och
värdepappersinstitut har enligt bankrörelselagen respektive lagen om
värdepappersrörelse. Lagrådet har ansett erinran vara onödig. Den har
därför tagits bort.
7 kap. 24 §
Om ett dotterföretag har förvärvat aktier i moderbolaget med stöd av
23 § andra stycket, gäller bestämmelserna i 5 §.

(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)
Av hänvisningen till 5 § följer att aktier som ett dotterföretag har
förvärvat i ett moderbolag med stöd av undantagsbestämmelserna i 23 §
andra stycket måste avyttras så snart det kan ske utan förlust och senast
tre år från förvärvet. Om dotterföretaget inte avyttrar aktierna inom
treårsfristen, skall aktierna förklaras ogiltiga och moderbolaget måste
sätta ned sitt aktiekapital med aktiernas nominella belopp. I fråga om
beslutet om nedsättning gäller bestämmelserna i 6 kap. Rättens tillstånd
till nedsättningen behöver dock inte inhämtas. Om ett bolag i enlighet
med denna paragraf är skyldigt att sätta ned aktiekapitalet så mycket att
aktiekapitalet efter nedsättningen skulle understiga lägsta tillåtna
aktiekapital enligt 1 kap. 3 §, är bolaget skyldigt att träda i likvidation.
Detta framgår av 13 kap 4 a §.
7 kap. 25 §
Om ett aktiebolag har blivit moderbolag och dess dotterföretag innehar
aktier i moderbolaget, skall bestämmelserna i 5 § tillämpas på dessa
aktier. Aktierna skall därvid avyttras senast tre år efter det att koncern-
förhållandet uppstod.

(Jfr 11 kap. 12 § andra stycket i kommitténs förslag.)
I paragrafen regleras den situationen då ett företag innehar aktier i ett
aktiebolag och företaget därefter blir dotterföretag till aktiebolaget.
Dotterföretagets aktieinnehav i moderbolaget skall då avvecklas så snart
det kan ske utan förlust och senast inom tre år. I detta fall skall dock den
treårsfrist som gäller för avyttring av aktierna räknas från det att koncern-
förhållandet uppstod i stället för från tidpunkten för aktieförvärvet.

Kapitalandelslån och vinstandelsbevis
7 kap. 26 §
Om inte annat följer av 5 kap., får ett aktiebolag inte ta upp penninglån
på villkor att lånet skall betalas på annat sätt än med ett nominellt
penningbelopp eller med ett penningbelopp som bestäms med hänsyn till
förändringar i penningvärdet.
Ett beslut om att bolaget skall ta upp lån mot obligationer eller andra
skuldebrev med rätt till ränta, vars storlek är helt eller delvis beroende
av utdelningen till aktieägare i bolaget eller bolagets vinst (vinstandels-
bevis), skall fattas av bolagsstämman eller, efter bolagsstämmans
bemyndigande, av styrelsen.

(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)
Paragrafen överensstämmer med 7 kap. 3 § i den paragrafens hittills
gällande lydelse.
7 kap. 27 §
Bestämmelserna i 4 kap. 19 26 §§ om emissionsprospekt tillämpas även
när ett publikt aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag offent-
liggör eller på annat sätt till en vidare krets riktar en inbjudan att
förvärva vinstandelsbevis som bolaget har gett ut. Skyldighet att upprätta
emissionsprospekt föreligger dock endast om summan av de belopp som
till följd av inbjudan kan komma att betalas uppgår till minst 300 000 kr.

(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)
Paragrafen överensstämmer med 7 kap. 4 § i den paragrafens hittills
gällande lydelse.
9 kap.
9 kap. 4 §
En aktie som innehas av bolaget självt eller av dess dotterföretag kan inte
företrädas vid bolagsstämman.

(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)
I andra meningen har tidigare funnits en bestämmelse av innebörd att
aktier som bolaget självt eller dess dotterföretag innehar inte skall räknas
med när det för giltigt beslut m.m. krävs samtycke av ägare till viss andel
av aktierna. Den situationen täcks av den nya bestämmelsen i 1 kap. 7 §
om att bolagets eller dess dotterföretags aktier inte skall räknas med vid
tillämpningen av bestämmelse som förutsätter att någon innehar viss
andel av aktierna eller rösterna i bolaget. Bestämmelsen i andra
meningen av förevarande paragraf har därför tagits bort.
9 kap. 28 §
I ärenden som inte avser val utgörs bolagsstämmans beslut av den mening
som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal,
den mening som ordföranden biträder.
Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag eller föreskrivs i
bolagsordningen. Beträffande beslut som avses i 4 kap. 2, 14 och 15 §§,
5 kap. 2, 8 och 9 §§, 6 kap. 2 a §, 7 kap. 16 § och 19 § andra stycket, 30-
33 §§ i detta kapitel, 14 kap. 11 § samt 17 kap. 1 och 2 §§ får det dock i
bolagsordningen endast föreskrivas längre gående villkor än som anges i
nämnda bestämmelser. Beträffande beslut om att entlediga en styrelse-
ledamot som har utsetts av bolagsstämman får längre gående villkor än
som anges i första stycket förekomma endast i bolagsordningen för ett
privat aktiebolag.

(Ändringen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)
Paragrafen innehåller bestämmelser om majoritetskraven vid stämmo-
beslut i allmänhet.
Genom ett tillägg till andra stycket framgår att det, i fråga om beslut
om förvärv av egna aktier och överlåtelse av egna aktier på börs eller
annan marknadsplats, endast är tillåtet att i bolagsordningen föreskriva
strängare majoritetskrav än de som anges i 7 kap. 13 § och 19 § andra
stycket. Detsamma gäller beslut om att bemyndiga styrelsen att fatta
sådana beslut eller vad avser överlåtelse av egna aktier att godkänna
ett beslut som styrelsen har fattat under förutsättning av bolagsstämmans
godkännande.
Vilken majoritet som krävs för ett beslut om överlåtelse av egna aktier
som inte sker på börs eller annan marknadsplats regleras genom en
hänvisning i 7 kap. 21 § av bestämmelserna i 4 kap. Normalt räcker det
då med enkel majoritet. Innebär beslutet att aktieägarnas företrädesrätt
skall frångås, fordras emellertid minst två tredjedels majoritet (se 4 kap.
2 § andra stycket). I bolagsordningen får enbart föreskrivas strängare
majoritetskrav. I vissa fall gäller enligt lagen (1987:464) om vissa
riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m. särskilda majoritetskrav.

12 kap.
12 kap. 1 §
Utbetalning till aktieägarna av bolagets medel får ske endast enligt be-
stämmelserna i denna lag om vinstutdelning, förvärv av egna aktier, ut-
betalning vid nedsättning av aktiekapitalet, reservfonden eller överkurs-
fonden och utskiftning vid bolagets likvidation.
En aktie som innehas av bolaget självt medför inte rätt till utbetalning
enligt första stycket.
Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha annat syfte än att
bereda vinst åt aktieägarna, skall bolagsordningen innehålla bestämmelse
om användning av vinst och behållna tillgångar vid bolagets likvidation.

(Ändringen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)
I första stycket har klargjorts att förvärv av egna aktier i enlighet med
lagens bestämmelser utgör en tillåten form av utbetalning till aktieägarna.
Det andra stycket, som är nytt, behandlar frågan om egna aktiers ställ-
ning vid vinstutdelning och andra utbetalningar av bolagets medel. (se
avsnitt 6). Av den nya bestämmelsen följer att aktier som innehas av
bolaget inte berättigar till del i bolagets vinst eller andra utbetalningar
från bolaget.
13 kap.
13 kap. 4 a §
Registreringsmyndigheten förordnar att bolaget skall träda i likvidation,
om
1. bolaget är i konkurs som avslutas med överskott och bolagsstämman
inte inom föreskriven tid fattat beslut om likvidation enligt 19 §,
2. bolaget inte på föreskrivet sätt till registret har anmält sådan behörig
styrelse, verkställande direktör eller revisor som skall finnas enligt denna
lag,
3. bolaget inte har sänt in årsredovisning och revisionsberättelse enligt
8 kap. 3 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554) inom elva
månader från räkenskapsårets utgång,
4. bolaget efter beslut om att aktiekapitalet skall vara bestämt i kronor i
stället för i euro har ett registrerat aktiekapital eller minimikapital som
inte står i överensstämmelse med 1 kap. 3 § andra stycket och bolaget
inte inom sex månader från det att beslutet fick verkan har anmält
nödvändiga beslut om ändring i bolagsordningen och om ökning av
aktiekapitalet för registrering, eller
5. bolaget på grund av bestämmelserna i 7 kap. 5 eller 10 § är skyldigt
att sätta ned aktiekapitalet till ett belopp som understiger lägsta tillåtna
aktiekapital enligt 1 kap. 3 §.
Beslut om likvidation meddelas dock inte, om likvidationsgrunden har
upphört under ärendets handläggning hos registreringsmyndigheten och
avgift som påförts enligt 6 a § har betalats.
Fråga om likvidation enligt första stycket tas upp av registrerings-
myndigheten självmant eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot,
verkställande direktör, aktieägare, borgenär eller annan vars rätt kan vara
beroende av att det finns någon som kan företräda bolaget.

(Ändringen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)
Paragrafen innehåller bestämmelser om tvångslikvidation.
Första stycket har kompletterats med ytterligare en likvidationsgrund.
Av punkten 5 framgår sålunda att ett bolag skall träda i likvidation, om
ett aktiebolag på grund av bestämmelserna i 7 kap. 5 eller 10 § är
skyldigt att sätta ned sitt aktiekapital i sådan omfattning att det skulle
strida mot gällande bestämmelser om lägsta tillåtna aktiekapital. Frågan
har behandlats i avsnitt 5.5.2. Såsom framgår av andra stycket skall
likvidationsbeslut inte meddelas om likvidationsgrunden har upphört
under ärendets handläggning. Om bolaget före registreringsmyndighetens
beslut genomför en ny- eller fondemission, så att nedsättningen av
aktiekapitalet kan genomföras utan att den kommer i konflikt med 1 kap.
3 § aktiebolagslagen, skall beslut om likvidation alltså inte meddelas.
Enligt paragrafens tredje stycke skall frågan om likvidation tas upp av
registreringsmyndigheten självmant eller på ansökan av styrelsen,
styrelseledamot, den verkställande direktören, aktieägare, borgenär eller
annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan
företräda bolaget. Flertalet tvångslikvidationsärenden initieras av regist-
reringsmyndigheten. Registreringsmyndigheten torde dock som regel inte
ha kännedom om att ett bolag är skyldigt att sätta ned aktiekapitalet på
grund av innehav av egna aktier. Det kan inte heller krävas att regist-
reringsmyndigheten lägger ner något särskilt arbete på att utreda frågan
om det inte i det enskilda fallet finns klara indikationer på att det finns
grund för likvidation, t.ex. uppgifter från revisor.
18 kap.
18 kap. 7 §
En myndighets beslut i tillståndsärende enligt 2 kap. 1 §, 8 kap. 8, 26
eller 31 §, 10 kap. 14 § eller 12 kap. 8 § får överklagas till regeringen.
Finansinspektionens beslut enligt 7 kap. 7 § första stycket 2 och 18 §
första stycket 2 får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Länsstyrelsens beslut enligt denna lag i annat fall än enligt första
stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Ett beslut av registreringsmyndigheten att avskriva anmälan eller vägra
registrering enligt 4 § första stycket får överklagas hos allmän förvalt-
ningsdomstol inom två månader från beslutets dag. Detsamma gäller ett
sådant beslut av registreringsmyndigheten som avses i 4 a §, 4 kap. 13 §
andra stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket, 13 kap. 18 §, 14 kap. 15 § första
stycket, 21 och 29 §§ samt 19 kap. 2 §.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)
På Lagrådets inrådan har intagits en uttrycklig bestämmelse om att
Finansinspektionens beslut enligt 7 kap. 7 § första stycket 2 och 18 §
första stycket 2 får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Vad gäller
tiden för överklagande har det ansetts att de allmänna reglerna om
överklagande av förvaltningsbeslut i 23 § förvaltningslagen (1986:223)
bör gälla.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2000.
2. De nya bestämmelserna i 7 kap. gäller även för sådana aktier som ett
aktiebolag har förvärvat före lagens ikraftträdande med stöd av 7 kap. 2 §
andra stycket i dess äldre lydelse..

Såsom framgår av punkten 1 träder de nya bestämmelserna i kraft den 10
mars 2000. Såvitt gäller förvärv av egna aktier innebär detta att bolags-
stämman fr.o.m. denna tidpunkt kan fatta beslut om förvärv av egna
aktier eller lämna bemyndigande till styrelsen om att besluta om sådana
förvärv. Dessförinnan fattade beslut får bedömas enligt äldre bestäm-
melser, vilket innebär att beslutet är ogiltigt om det inte är fråga om ett
sådant förvärv som avses i 7 kap. 2 § andra stycket i lagens hittills
gällande lydelse. Däremot finns det ingenting som hindrar ett noterat
publikt aktiebolag från att redan före den 10 mars 2000 vidta olika slag
av förberedande åtgärder i syfte att omedelbart efter lagens ikraftträdande
få beslut om förvärv av egna aktier till stånd.
Punkten 2 har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter. Den
klargör att det nya 7 kap. skall tillämpas även på sådana egna aktier som
ett aktiebolag innehar vid lagens ikraftträdande till följd av de
bestämmelser som hittills har funnits i 7 kap. 2 § andra stycket. Det
innebär att aktierna, liksom hittills, skall avyttras så snart det kan ske och
senast inom tre år från förvärvet. Men det innebär också att aktierna, om
de inte avyttras inom tre år, blir ogiltiga först sedan bolaget har förklarat
dem ogiltiga. Det innebär vidare att ett noterat publikt aktiebolag får
behålla aktierna för det fall att de ryms inom den andel som anges i 7
kap. 9 §.
12.2 Förslaget till lag om ändring i
försäkringsrörelselagen (1982:713)
Ändringarna i denna lag är i allt väsentligt av motsvarande slag som
ändringarna i aktiebolagslagen. Efter mönster från aktiebolagslagen har
bestämmelserna om egna aktier samlats i ett eget kapitel (nya 6 a kap.).
1 kap. 9 d §
En aktie som innehas av försäkringsaktiebolaget självt (egen aktie) eller
av dess dotterföretag skall inte räknas med när det i lag eller
bolagsordningen för giltigt beslut eller för utövande av befogenhet
föreskrivs samtycke av ägare till en viss andel av aktierna. En sådan
aktie skall inte heller räknas med vid tillämpningen av bestämmelser i
lag eller bolagsordningen som förutsätter att någon eller några innehar
en viss andel av aktierna eller rösterna i bolaget.

Paragrafen, som är ny, motsvarar förslaget till 1 kap. 7 § aktiebolags-
lagen. I förslaget till paragraf har de justeringar som Lagrådet förordar
tagits in. Första meningen motsvarar andra meningen i 9 kap. 1 § fjärde
stycket i den paragrafens hittills gällande lydelse.
Bestämmelsen får för försäkringsbolagens del betydelse också för
vissa bestämmelser som saknar motsvarighet för vanliga aktiebolag. Det
gäller definitionerna av kvalificerat innehav och nära förbindelse i 1 kap.
9 a och 9 c §§. Dessa ligger i sin tur till grund för bestämmelser om bl.a.
tillstånd vid förvärv av aktier i försäkringsbolag enligt 3 kap. 2 § eller
förbud att företräda aktierna eller föreläggande att avyttra aktier enligt
3 kap. 2 d och 2 f §§. Frågan om egna aktiers ställning enligt vissa
rörelseregler har behandlats i avsnitt 8.2.
4 kap. 5 a §
Vid nyemission ger aktier som försäkringsaktiebolaget självt eller dess
dotterföretag innehar inte någon företrädesrätt till nya aktier.

Paragrafen, som är ny, motsvarar förslaget till 4 kap. 2 a § aktiebolags-
lagen.
6 kap. 1 §
Nedsättning av aktiekapitalet får ske för följande ändamål, nämligen
1. avsättning till omedelbar täckning av förlust enligt den fastställda
balansräkningen, om förlusten inte kan täckas på något annat sätt,
2. återbetalning till aktieägarna, eller
3. avsättning till reservfond eller till en fond som kan användas enligt
beslut av bolagsstämman.
Nedsättning för de ändamål som anges i första stycket 2 och 3 får inte
avse större belopp än att det efter nedsättningen finns full täckning för
det bundna egna kapitalet. Beräkningen av detta skall ske enligt
balansräkningen för nästföregående räkenskapsår, om denna fastställs vid
stämman och i annat fall på grundval av de handlingar som anges i 4 kap.
7 § första stycket 1 3.
Nedsättning av aktiekapitalet kan genomföras genom
1. inlösen eller sammanläggning av aktier,
2. indragning av aktier utan återbetalning, eller
3. minskning av aktiernas nominella belopp med eller utan åter-
betalning.
Om nedsättning av aktiekapitalet på grund av bristande betalning eller
på grund av att aktier har blivit ogiltiga finns bestämmelser i 4 kap. 15 §
andra stycket samt 6 a kap. 5 och 10 §§. Om nedsättning genom inlösen
av aktier enligt förbehåll i bolagsordningen finns bestämmelser i 8
8 b §§.

Paragrafen har kompletterats med anledning av nya bestämmelser om
förvärv av egna aktier. Ändringen motsvarar i sak ändringen i 6 kap. 1 §
aktiebolagslagen.

6 a kap. Förvärv och överlåtelse av egna aktier

Det nya kapitlet innehåller bestämmelser för försäkringsaktiebolag om
förvärv och överlåtelse av egna aktier. Bestämmelserna överensstämmer
i huvudsak med förslagen i 7 kap. aktiebolagslagen. Bestämmelserna i
kapitlet har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Gällande bestäm-
melser om egna aktier i 6 kap. 9 och 10 §§ försäkringsrörelselagen har
med vissa ändringar inarbetats i 6 a kap. 1 6 och 23 25 §§.
Teckning av egna aktier
6 a kap. 1 §
Ett försäkringsaktiebolag får inte teckna egna aktier.
Om ett försäkringsaktiebolag har tecknat egna aktier, skall stiftarna
eller vid nyemission styrelsen och den verkställande direktören anses ha
tecknat aktierna för egen räkning med solidariskt ansvar för betalningen.
Det gäller dock inte stiftare, styrelseledmot eller verkställande direktör
som visar att han inte kände till eller bort känt till aktieteckningen.
Om aktier i ett försäkringsaktiebolagbolag har tecknats av någon i
eget namn men för bolagets räkning, skall han anses ha tecknat aktierna
för egen räkning.
Bestämmelserna i första tredje styckena gäller även i fråga om
dotterföretags teckning av aktier i moderbolag.

Paragrafen motsvarar 6 kap. 9 § i dess hittills gällande lydelse och
överensstämmer med förslaget till 7 kap. 1 § aktiebolagslagen.
Egna aktier som pant
6 a kap. 2 §
Ett försäkringsaktiebolag får inte ta emot egna aktier som pant.
Dotterföretag får inte heller ta emot aktier i moderbolag som pant.
Ett avtal i strid med förbudet i första stycket är ogiltigt.

Paragrafens första och andra stycken motsvarar delar av 6 kap. 10 §
första stycket i dess hittills gällande lydelse och överensstämmer med
den föreslagna 7 kap. 2 § aktiebolagslagen. I likhet med den bestäm-
melsen anges att förbudet även skall gälla för ett dotterföretags aktier i
moderbolag.
Det kan erinras om att försäkringsaktiebolags dotterföretag som är
bankaktiebolag eller värdepappersbolag får ta emot moderbolagets aktier
som pant i vissa fall enligt 9 kap. 9 § bankrörelselagen (1987:617) och
3 kap. 6 § andra stycket lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.
Förvärv av egna aktier
6 a kap. 3 §
Ett publikt skadeförsäkringsaktiebolag och ett publikt livförsäkrings-
aktiebolag som får dela ut vinst får, om dess aktier är noterade vid en
börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad
marknad, förvärva egna aktier enligt bestämmelserna i 7 9 §§. Beslut
om förvärv skall i så fall fattas med tillämpning av 11 16 §§. Om bolaget
har förvärvat aktier i strid med 7 9 §§, gäller bestämmelserna i 10 §. Ett
bolag som nu sagts får även förvärva egna aktier enligt 4 §.
Andra publika försäkringsaktiebolag samt privata försäkrings-
aktiebolag får inte förvärva egna aktier utom i de fall som anges i 4 §.
Ett avtal som strider häremot är ogiltigt.
Vad som sägs i första och andra styckena samt 4 16 §§ om förvärv av
egna aktier gäller även förvärv som görs av någon annan som handlar i
eget namn men för bolagets räkning.

Paragrafen motsvarar delar av 6 kap. 10 § första stycket i dess hittills
gällande lydelse och överensstämmer med den föreslagna 7 kap. 3 §
aktiebolagslagen.
De nu aktuella ändringarna innebär att noterade publika skadeför-
säkringsaktiebolag och sådana noterade publika livförsäkringsaktiebolag
som får dela ut vinst enligt bestämmelser i bolagsordningen (se 12 kap.
2 §) ges större möjligheter att förvärva egna aktier än de hittills har haft.
För sådana förvärv skall gälla vissa begränsningar enligt 7 9 §§.
För andra försäkringsaktiebolag (privata försäkringsaktiebolag,
onoterade publika försäkringsaktiebolag och samtliga livförsäkrings
aktiebolag som inte får dela ut vinst) gäller i princip ett förbud mot att
förvärva egna aktier. Såsom framgår av 4 § finns det dock vissa undantag
från förbudet.
6 a kap. 4 §
Försäkringsaktiebolag får
1. förvärva egna aktier för vilka ersättning inte skall betalas,
2. förvärva egna aktier som ingår i en affärsrörelse som bolaget
övertar, och
3. på auktion ropa in egna aktier som har utmätts för bolagets fordran.

Paragrafen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 10 § andra
stycket. En skillnad i förhållande till gällande rätt är att försäkrings-
aktiebolag enligt punkten 1 får förvärva aktier utan vederlag.
Paragrafen motsvarar i sak föreslagna 7 kap. 4 § aktiebolagslagen.
Någon motsvarighet till den paragrafens punkt 3 finns inte, eftersom
försäkringsrörelselagen i dag saknar bestämmelser om inlösen av egna
aktier vid maktmissbruk (jfr 13 kap. 3 § aktiebolagslagen).
6 a kap. 5 §
Aktier som har förvärvats enligt 4 § och som inte har dragits in genom
nedsättning av aktiekapitalet skall avyttras så snart det kan ske utan
förlust, dock senast tre år efter förvärvet. Aktier som inte avyttras inom
denna tid skall av bolaget förklaras ogiltiga. Bolaget skall i sådant fall
sätta ned aktiekapitalet med aktiernas nominella belopp. Ett förslag till
beslut om nedsättning skall läggas fram på den första bolagsstämma som
hålls sedan ogiltighet har inträtt. Nedsättningsbeloppet skall föras över
till reservfonden eller, i ett livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut
vinst, till överkursfonden.

Paragrafen överensstämmer delvis med 6 kap. 10 § andra stycket i dess
hittills gällande lydelse samt motsvarar i sak den föreslagna 7 kap. 5 §
aktiebolagslagen. I förhållande till aktiebolagslagen finns en särregel om
behandlingen av nedsättningsbelopp i ett livförsäkringsaktiebolag som
inte får dela ut vinst. För sådana försäkringsaktiebolag saknas bestäm-
melser om inrättande och användning av reservfond (se 12 kap. 9 §). Det
föreskrivs därför att nedsättningsbeloppet skall föras till överkursfonden.
6 a kap. 6 §
Ett publikt försäkringsaktiebolag som avses i 3 § första stycket behöver
inte avyttra aktier enligt 5 §, om det skulle ha varit tillåtet att inneha dem
vid en tillämpning av 9 §

Paragrafen innehåller ett undantag från reglerna i 5 §. Den gäller för
noterade publika försäkringsaktiebolag.
Paragrafen överensstämmer i sak med den föreslagna 7 kap. 6 §
aktiebolagslagen.
Tillåtna förvärvsmetoder
6 a kap. 7 §
Förvärv som avses i 3 § första stycket får ske endast
1. på en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan
reglerad marknad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

2. på en börs eller någon annan reglerad marknad utanför Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet efter tillstånd av Finansinspektionen,
eller
3. i enlighet med ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga
aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag.
Ett tillstånd enligt första stycket 2 skall ange på vilken börs eller mark-
nad förvärvet av egna aktier får ske samt under vilken tid tillståndet får
utnyttjas. Tillstånd skall lämnas, om
1. det för verksamheten vid börsen eller marknaden finns regler som
motsvarar vad som enligt lagen (1992:543) om börs- och clearingverk-
samhet gäller för verksamhet vid en börs eller en auktoriserad mark-
nadsplats i Sverige, och
2. börsen eller marknaden står under tillsyn av en myndighet eller
något annat behörigt organ.

I paragrafen behandlas frågor om på vilka sätt ett noterat publikt skade-
försäkringaktiebolag eller ett noterat publikt livförsäkringsaktiebolag
som får dela ut vinst, kan förvärva egna aktier. Bestämmelserna
motsvarar den föreslagna 7 kap. 7 § aktiebolagslagen.
Lagrådet har pekat på behovet av bestämmelser i försäkringsrörelse-
lagen om överklagande av Finansinspektionens beslut i fråga om förvärv
och överlåtelse av egna aktier på marknader utanför Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet.
Regeringen delar Lagrådets bedömning. Det har i det föregående i
fråga om motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen konstaterats att
den vanliga tiden för överklagande av förvaltningsbeslut bör gälla för
beslut av detta slag (se författningskommentaren till 18 kap. 7 § aktie-
bolagslagen). Den allmänna överklagandebestämmelsen i 19 kap. 13 §
tredje stycket försäkringsrörelselagen ger samma rätt att överklaga som
den nu föreslagna bestämmelsen i aktiebolagslagen. Det behövs därför
inga nya bestämmelser i försäkringsrörelselagen på denna punkt.
Skyddet för bolagets bundna egna kapital
6 a kap. 8 §
Ett publikt försäkringsaktiebolag som avses i 3 § första stycket får
förvärva egna aktier endast om aktierna är helt betalda.
Förvärvet får inte ske med större belopp än att det efter förvärvet finns
täckning för det bundna egna kapitalet i bolaget och, om bolaget är
moderbolag, i koncernen. Beräkningen av om så är fallet skall göras
enligt balansräkningen för föregående räkenskapsår, om denna fastställs
vid den bolagsstämma som skall besluta om förvärvet, och i annat fall på
grundval av sådana handlingar som anges i 13 § andra stycket.
Förvärvet får inte heller ske med så stort belopp att förvärvet står i
strid med 1 kap. 1 a § första stycket eller 12 kap. 2 § tredje stycket.

Paragrafen anger tillsammans med 9 § vissa allmänna begränsningar som
gäller för förvärv av egna aktier i noterade publika skadeförsäkrings-
aktiebolag och noterade publika livförsäkringsaktiebolag som får dela ut
vinst. Bestämmelserna har till syfte att bereda bolagets borgenärer
samma skydd som vid vinstutdelning och nedsättning (jfr 12 kap. 2 och
3 §§ samt 6 kap. 1 §).
Bestämmelserna överensstämmer i huvudsak med den föreslagna
7 kap. 8 § aktiebolagslagen. I tredje stycket erinras särskilt om att den
allmänna stabilitetsprincipen i 1 kap. 1 a § försäkringsrörelselagen skall
iakttas. Motivet för tillägget har kommenterats i avsnitt 8.1.
Som framgår av 10 § skall aktier som har förvärvats i strid med
bestämmelserna i denna paragraf avyttras senast sex månader efter för-
värvet. Om så inte sker, skall aktierna förklaras ogiltiga och aktie-
kapitalet sättas ned med aktiernas nominella belopp.
Hur stor andel av aktierna som bolaget får förvärva
6 a kap. 9 §
Ett publikt försäkringsaktiebolag som avses i 3 § första stycket får inte
förvärva egna aktier, i den mån bolagets innehav av egna aktier efter
förvärvet kommer att uppgå till mer än en tiondel av samtliga aktier i
bolaget. Aktier i bolaget som innehas av dess dotterföretag skall vid
beräkningen anses som bolagets.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur stor andel av aktierna i ett
aktiebolag som får innehas av bolaget självt. Bestämmelsen motsvarar i
sak den förslagna 7 kap. 9 § aktiebolagslagen.
Otillåtna förvärv av egna aktier
6 a kap. 10 §
Aktier som har förvärvats i strid med någon av bestämmelserna i 7 9 §§
skall avyttras inom sex månader från förvärvet. Aktier som inte har
avyttrats inom denna tid skall av bolaget förklaras ogiltiga. Bolaget skall
i sådant fall sätta ned aktiekapitalet med aktiernas nominella belopp. Ett
förslag till beslut om nedsättning skall läggas fram på den första
bolagsstämma som hålls sedan ogiltighet har inträtt. Nedsättnings-
beloppet skall föras över till reservfonden.

Paragrafen behandlar konsekvenserna av att ett förvärv av egna aktier
strider mot någon av bestämmelserna i 7 9 §§ om bl.a. förvärvsmetoder
och högsta tillåtna andel av egna aktier. Den motsvarar i sak den
föreslagna 7 kap. 10 § aktiebolagslagen.
Vilka som får fatta beslut om förvärv av egna aktier
6 a kap. 11 §
I fall som avses i 3 § första stycket skall ett beslut om förvärv av egna
aktier fattas av bolagsstämman.
Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om förvärv av
egna aktier i bolaget.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilket bolagsorgan som är be-
hörigt att fatta beslut om förvärv av egna aktier. Den motsvarar den
föreslagna 7 kap. 11 § aktiebolagslagen.
Vad kallelsen till bolagsstämman skall innehålla
6 a kap. 12 §
Kallelsen till den bolagsstämma som enligt 11 § skall behandla ett
förslag om förvärv av egna aktier eller ett förslag om att bemyndiga
styrelsen att fatta beslut om ett sådant förvärv skall ange förslagets
huvudsakliga innehåll samt syftet med förvärvet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kallelsens innehåll. Den överens-
stämmer med den föreslagna 7 kap. 12 § aktiebolagslagen.
Vilka handlingar som skall hållas tillgängliga inför bolagsstämman
6 a kap. 13 §
Ett förslag till beslut om förvärv av egna aktier eller om bemyndigande
för styrelsen att fatta ett sådant beslut skall hållas tillgängligt hos
bolaget för aktieägarna under minst två veckor före den bolagsstämma
vid vilken frågan skall prövas.
Om årsredovisningen inte skall behandlas på bolagsstämman, skall till
förslaget fogas
1. en kopia av den årsredovisning som innehåller senast fastställda
balans- och resultaträkningar, försedd med en anteckning om bolags-
stämmans beslut om bolagets vinst eller förlust,
2. en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,
3. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig
betydelse för bolagets ställning, vilka har inträffat efter det att årsredo-
visningen lämnades, och
4. ett yttrande från revisorerna över den redogörelse som avses i 3.
Kopior av handlingar som avses i första och andra styckena skall
genast sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin
postadress.
Handlingarna skall läggas fram på bolagsstämman.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka handlingar som skall hållas
tillgängliga för aktieägarna inför den beslutande bolagsstämman.
Bestämmelserna motsvarar den föreslagna 7 kap. 13 § aktiebolagslagen.
Vad ett beslut om förvärv av egna aktier skall innehålla
6 a kap. 14 §
Bolagsstämmans beslut enligt 11 § första stycket skall innehålla uppgift
om det sätt som aktierna skall förvärvas på.
Om aktierna skall förvärvas i enlighet med ett erbjudande som riktas
till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag,
skall beslutet innehålla uppgifter om
1. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken stämmans
beslut skall verkställas,
2. det antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag, som
erbjudandet skall avse,
3. den ersättning som skall lämnas för aktierna,
4. om ersättningen skall bestå av annan egendom än pengar, egen-
domens art och mängd, samt
5. övriga villkor för förvärvet.
Om aktierna skall förvärvas på annat sätt än som avses i andra
stycket, skall beslutet innehålla uppgifter om
1. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken stämmans
beslut skall verkställas,
2. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som får förvärvas,
3. det lägsta och högsta pris som får betalas för aktierna, samt
4. övriga villkor för förvärvet.

Paragrafen anger vad ett beslut av bolagsstämman om förvärv av egna
aktier skall innehålla. Den motsvarar den föreslagna 7 kap. 14 § aktie-
bolagslagen.
Vad ett bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om förvärv av egna
aktier skall innehålla
6 a kap. 15 §
Ett bemyndigande enligt 11 § andra stycket skall innehålla uppgifter om
1. det sätt som aktier får förvärvas på,
2. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken bemyn-
digandet får utnyttjas,
3. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som får förvärvas,
4. det lägsta och högsta pris som får betalas för aktierna,
5. om ersättningen skall bestå av annan egendom än pengar, egen-
domens art och mängd, samt
6. övriga villkor för förvärvet.

Av 11 § andra stycket framgår att bolagsstämman i ett publikt aktiebolag
kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om förvärv av egna aktier.
Förevarande paragraf behandlar vad ett sådant beslut skall innehålla (jfr
7 kap. 15 § i förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen).
Majoritetskrav
6 a kap. 16 §
Ett beslut av bolagsstämman om förvärv av egna aktier eller om
bemyndigande för styrelsen att fatta ett sådant beslut är giltigt endast om
det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de
avgivna rösterna som de vid bolagsstämman företrädda aktierna.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilken majoritet som krävs för att
bolagsstämman skall kunna fatta ett beslut om förvärv av egna aktier
eller ett beslut om att bemyndiga styrelsen att fatta sådana beslut. Den
motsvarar förslaget till 7 kap. 16 § aktiebolagslagen.
Publika försäkringsaktiebolags överlåtelse av egna aktier
6 a kap. 17 §
När ett publikt försäkringsaktiebolag överlåter egna aktier, skall det ske
med tillämpning av 18 20 §§ eller 21 och 22 §§.
Första stycket gäller inte vid avyttring som avses i 5 och 10 §§.

Paragrafen reglerar formerna för överlåtelse av egna aktier i samtliga
publika försäkringsaktiebolag. Den motsvarar den föreslagna 7 kap. 17 §
aktiebolagslagen.
Överlåtelse av egna aktier på börs eller annan reglerad marknad
6 a kap. 18 §
Ett publikt försäkringsaktiebolag får överlåta egna aktier,
1. på en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan
reglerad marknad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller
2. på en börs eller någon annan reglerad marknad utanför Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet efter tillstånd av Finansinspektionen.
Ett tillstånd enligt första stycket 2 skall ange på vilken börs eller
marknad överlåtelsen av egna aktier får ske samt under vilken tid
tillståndet får utnyttjas. Tillstånd skall lämnas, om
1. det för verksamheten vid börsen eller marknaden finns regler som
motsvarar vad som enligt lagen (1992:543) om börs- och clearing-
verksamhet gäller för verksamhet vid en börs eller en auktoriserad mark-
nadplats i Sverige, och
2. börsen eller marknaden står under tillsyn av en myndighet eller ett
annat behörigt organ.

Paragrafen innehåller bestämmelser om på vilka marknadsplatser som
egna aktier kan överlåtas. Den motsvarar den föreslagna 7 kap. 18 §
aktiebolagslagen.
6 a kap. 19 §
Ett beslut om överlåtelse av egna aktier enligt 18 § skall fattas av
bolagsstämman. Bolagsstämman kan även bemyndiga styrelsen att fatta
ett sådant beslut.
Ett beslut av bolagsstämman enligt första stycket är giltigt endast om
det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de
avgivna rösterna som de vid bolagsstämman företrädda aktierna.

Paragrafen motsvarar den föreslagna 7 kap. 19 § aktiebolagslagen.
6 a kap. 20 §
Ett beslut av bolagsstämman om överlåtelse av egna aktier enligt 18 §
eller om bemyndigande för styrelsen att fatta ett sådant beslut skall
innehålla uppgifter om
1. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken stämmans
beslut om överlåtelse skall verkställas eller styrelsens bemyndigande får
utnyttjas,
2. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som får överlåtas,
3. det lägsta pris som aktierna får överlåtas för, och
4. övriga villkor för överlåtelsen.
Bestämmelserna i 4 kap. 4 § första och tredje styckena tillämpas i
fråga om förslag till beslut enligt första stycket.

Paragrafen anger vad ett beslut om överlåtelse av egna aktier på börs
eller annan marknadsplats samt ett bemyndigande för styrelsen att
besluta om sådan överlåtelse skall innehålla. Den motsvarar den före-
slagna 7 kap. 20 § aktiebolagslagen.
Överlåtelse av egna aktier som inte sker på börs eller annan reglerad
marknad
6 a kap. 21 §
Vid ett publikt försäkringsaktiebolags överlåtelse av egna aktier på annat
sätt än som anges i 18 § tillämpas
1. 2 kap. 2 § andra stycket om medgivande till betalning med apport-
egendom,
2. vad som gäller om nyemission i följande bestämmelser i 4 kap.
denna lag:
1 § andra stycket om beslutanderätt,
3 § andra fjärde styckena och 4 § om information om apport m.m.,
5 § om företrädesrätt m.m.,
6 § om emissionsbevis m.m.,
6 a § om försäljning av udda företrädesrätter,
7 § om förslag till beslut m.m.,
9 § om kungörelser m.m.,
10 § första tredje styckena om aktieteckning,
11 § om tilldelning av aktier m.m.,
16 § första och andra styckena samt 17 § första, andra och fjärde
styckena om styrelsens beslut om nyemission,
20 och 22 26 §§ om emissionsprospekt, samt
3. vad som enligt lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktie-
marknadsbolag, m.m. gäller vid nyemission eller överlåtelse av aktier.

Paragrafen anger vilka lagregler som gäller vid överlåtelser av egna
aktier som inte sker på börs eller annan reglerad marknad. Den över-
ensstämmer i sak med förslaget till 7 kap. 21 § aktiebolagslagen
Till skillnad mot ordningen enligt aktiebolagslagen - och i likhet med
vad som gäller vid en nyemission enligt 4 kap. 2 § försäkringsrörelse-
lagen - krävs dock enligt första stycket punkten 1 Finansinspektionens
medgivande om betalning skall göras med apportegendom.
Av hänvisningarna i punkten 2 till 4 kap. försäkringsrörelselagen fram-
går bl.a. följande.
Ett beslut om överlåtelse av egna aktier skall normalt fattas av bolags-
stämman (se 4 kap. 1 § andra stycket). Styrelsen kan dock besluta om
överlåtelse av egna aktier under förutsättning av bolagsstämmans
godkännande (se 4 kap. 16 §). Styrelsen kan vidare fatta sådana beslut
med stöd av ett bemyndigande från bolagsstämman. Bemyndigande till
styrelsen begränsas till beslut om sådana förvärv som kan fattas utan
ändringar av bolagsordningen (se 4 kap. 17 §). Någon saklig skillnad
föreligger ändå inte i förhållande till aktiebolagslagen, eftersom bolags-
stämman inte kan delegera sin rätt att besluta om ändring i bolags-
ordningen.
Vid en överlåtelse där aktierna skall betalas med pengar är huvud-
regeln att aktieägarna har företrädesrätt till de aktuella aktierna i för-
hållande till det antal aktier de äger sedan tidigare. Bolagsstämman kan
dock besluta om undantag från företrädesrätten. Ett sådant beslut krävs
om bolaget vill sälja aktierna på annat sätt än genom ett erbjudande till
samtliga ägare, t.ex. genom ett erbjudande som riktar sig till de anställda
i bolaget. Även bestämmelser om aktieägares förträdesrätt enligt
bolagsordningen skall beaktas. Ett beslut om att avvika från företrädes-
rätten är giltigt endast om det biträds av aktieägare med minst två
tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda
aktierna (se 4 kap. 5 §). Om beslutet om överlåtelse däremot inte
innefattar någon avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, är det
tillräckligt med enkel majoritet för att beslutet skall vara giltigt (se 9 kap.
13 och 14 §§).
I försäkringsaktiebolag som inte är avstämningsbolag skall aktieägare
med företrädesrätt att förvärva aktier få ett särskilt bevis om sin rätt att
förvärva aktier från bolaget (jfr 4 kap. 6 § första och andra styckena). I
avstämningsbolag skall den som på avstämningsdagen är införd i
aktieboken eller i särskild förteckning enligt 3 kap. 12 § anses behörig att
utöva företrädesrätten (jfr 4 kap. 6 § tredje stycket).
Ett beslut att överlåta egna aktier kan innebära att innehav av ett visst
antal aktier ger rätt att förvärva en aktie från bolaget. Det kan därför
inträffa att en aktieägare får en eller flera teckningsrätter över. Liksom
vid nyemission är det möjligt för aktieägare att handla med överskjutande
teckningsrätter. Aktieägare eller annan kan alltså förvärva överskjutande
teckningsrätter från andra aktieägare så att ett helt antal aktier kan
förvärvas. I avstämningsbolag kan beslutet om överlåtelse av egna aktier
innehålla ett förbehåll om en samordnad försäljning av överskjutande
teckningsrätter (jfr 4 kap. 6 a §).
Inför bolagsstämmans beslut om överlåtelse av egna aktier skall aktie-
ägarna få samma information som inför ett beslut om nyemission (jfr
4 kap. 7 §). Vad beslutet om överlåtelse skall innehålla regleras av 22 §.
Beslutet om överlåtelse skall kungöras. I bolag som inte är avstäm-
ningsbolag skall beslutet sändas till aktieägare som har företrädesrätt att
förvärva aktier (jfr 4 kap. 9 §).
Teckning av aktier skall ske på en teckningslista som innehåller
beslutet om överlåtelse. Med teckning får i detta sammanhang förstås en
anmälan om att någon vill anta ett erbjudande om att förvärva aktier från
bolaget. I avstämningsbolag får det beslutas att teckning av aktier skall
ske genom betalning i stället för på en teckningslista. I vissa fall kan
teckning ske direkt i stämmoprotokollet (jfr 4 kap. 10 § första tredje
styckena).
Bestämmelserna om ogiltig aktieteckning i 4 kap. 10 § fjärde stycket
saknar motsvarighet vid överlåtelse av egna aktier. Detta innebär att en
aktieägare kan åberopa felaktigheter i teckningsförfarandet utan andra
tidsbegränsningar än vad som följer av allmänna preskriptionsbestäm-
melser. Det sammanhänger med att överlåtelsen av aktierna inte utgör ett
led i en ökning av bolagets bundna egna kapital.
Styrelsen beslutar om tilldelning av aktier till aktietecknarna (jfr 4 kap.
11 §).
Ett publikt försäkringsaktiebolag som till en vidare krets riktar en
inbjudan att förvärva aktier från bolaget skall upprätta prospekt, om
summan av de belopp som till följd av inbjudan kan komma att betalas
uppgår till minst 300 000 kr (jfr 4 kap. 20 § och 22 26 §§). Med en
vidare krets avses en krets som överstiger omkring 200 personer. Dessa
personer kan vara aktieägare men behöver inte vara det. Även om
erbjudandet riktas till en sluten krets av personer, t.ex. anställda, gäller
prospektkravet, om personkretsen omfattar fler än 200 personer.
Överlåtelseerbjudanden som riktas till en eller ett par personer som
betalning i samband med t.ex. ett företagsköp omfattas däremot inte av
prospektkravet.
Enligt punkten 3 gäller även bl.a. 3 och 4 §§ lagen (1987:464) om vissa
riktade emissioner i aktiemarknadsbolag.
Även prospektreglerna i 2 kap. 1 och 3 §§ lagen om handel med
finansiella instrument skall iakttas vid överlåtelse av egna aktier.
Såsom framgår av uppräkningen i paragrafen skall flera av bestäm-
melserna i 4 kap. inte tillämpas vid ett bolags överlåtelse av egna aktier.
Som exempel kan nämnas att det inte har ansetts finnas något behov av
krav på registrering av sådana beslut (jfr 4 kap. 14 §). Skälen till detta
framgår av avsnitt 5.8.
6 a kap. 22 §
I fall som anges i 21 § skall ett beslut om överlåtelse av egna aktier
innehålla uppgifter om
1. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som skall överlåtas,
2. den företrädesrätt att förvärva aktier som tillkommer aktieägarna
eller andra eller vem som annars får förvärva aktier,
3. den tid inom vilken aktieägare kan utnyttja sin företrädesrätt,
4. den tid inom vilken aktierna skall betalas eller, i förekommande fall,
det förhållandet att teckning skall ske genom betalning,
5. den fördelningsgrund som styrelsen vid överteckning skall tillämpa
beträffande aktier som inte tecknas med företrädesrätt, och
6. det belopp som skall betalas för en aktie.
I förekommande fall skall ett beslut enligt första stycket även innehålla
1. ett förordnande som avses i 4 kap. 6 a §,
2. ett förordnande om att kuponger som hör till aktiebreven skall
användas som teckningsrättsbevis,
3. en bestämmelse om apport eller att aktie skall tecknas med
kvittningsrätt eller med andra villkor, samt
4. upplysningar om att redogörelse och yttrande som avses i 4 kap. 3 §
andra stycket och 4 § har avgetts.
I avstämningsbolag skall en avstämningsdag anges i beslutet, om
aktieägare skall ha företrädesrätt att förvärva aktier. Avstämningsdagen
får inte sättas tidigare än tre veckor från det att beslutet har kungjorts
enligt 4 kap. 9 §.
Den tid som anges i första stycket 3 får inte understiga två veckor från
utfärdandet av kungörelse enligt 4 kap. 9 § eller, om samtliga aktieägare
har varit företrädda vid den bolagsstämma som har beslutat om över-
låtelsen, från beslutet eller, i fråga om avstämningsbolag, från avstäm-
ningsdagen.

Paragrafen, som motsvarar förslaget till 7 kap. 22 § aktiebolagslagen,
reglerar vad ett beslut om överlåtelse av egna aktier skall innehålla i de
fall då överlåtelsen inte sker på börs eller annan marknadsplats. Bestäm-
melserna, som i huvudsak överensstämmer med vad som gäller för beslut
om nyemission (jfr 4 kap. 7 och 8 §§), avser såväl beslut av bolags-
stämman som beslut som styrelsen fattar med stöd av ett bemyndigande
eller under förutsättning av bolagsstämmans godkännande.
Dotterföretags förvärv och innehav av aktier i moderbolag
6 a kap. 23 §
Ett dotterföretag får inte förvärva aktier i moderbolag. Ett avtal som
strider mot detta förbud är ogiltigt.
Trots bestämmelsen i första stycket får ett dotterföretag förvärva aktier
i moderbolag i fall som avses i 4 §.

Paragrafen behandlar möjligheterna för ett dotterföretag att förvärva
aktier i sitt moderbolag. Den motsvarar i sak delar av de bestämmelser
som hittills har funnits i 6 kap. 10 § första och andra styckena. Till
skillnad från gällande bestämmelser skall ett sådant förvärv också vara
tillåtet om det sker utan vederlag.
Paragrafen motsvarar föreslagna 7 kap. 23 § i aktiebolagslagen bortsett
från den avvikelse som kommenterats i anslutning till 4 §. Det kan
erinras om att ett försäkringsaktiebolags dotterföretag som är bankaktie-
bolag eller värdepappersbolag får förvärva moderbolagets aktier i vissa
fall enligt 4 kap. 5 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.
6 a kap. 24 §
Om ett dotterföretag har förvärvat aktier i moderbolag med stöd av 23 §
andra stycket, gäller bestämmelserna i 5 §.

Paragrafen reglerar när aktier som försäkringsaktiebolagets dotterföretag
har förvärvat i moderbolaget i tillåtna undantagssituationer måste
avyttras och konsekvenserna av att avyttring inte sker. Den motsvarar i
sak delar av de bestämmelser som hittills har funnits i 6 kap. 10 § andra
och fjärde styckena samt den föreslagna 7 kap. 24 § aktiebolagslagen.
6 a kap. 25 §
Om ett försäkringsaktiebolag har blivit moderbolag och dess dotter-
företag innehar aktier i moderbolaget, skall bestämmelserna i 5 §
tillämpas på dessa aktier. Aktierna skall därvid avyttras senast tre år
efter det att koncernförhållandet uppstod.

Paragrafen reglerar den situationen att ett företag innehar aktier i ett
försäkringsaktiebolag och företaget därefter blir dotterföretag till försäk-
ringsaktiebolaget. Dotterföretagets aktieinnehav i moderbolaget skall då
avyttras så snart det kan ske utan förlust och senast inom tre år räknat
från det att koncernförhållandet uppstod. Paragrafen motsvarar i sak delar
av de bestämmelser som hittills har funnits i 6 kap. 10 § tredje och fjärde
styckena samt den föreslagna 7 kap. 25 § aktiebolagslagen.
9 kap. 1 §
Aktieägares, delägares, delegerades och garanters rätt att besluta i
försäkringsbolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämman.
I avstämningsbolag tillkommer rätten att delta i bolagsstämma den som
har tagits upp som aktieägare i en sådan utskrift av aktieboken som avses
i 3 kap. 13 § andra stycket.
I bolagsordning kan bestämmas att aktieägare respektive delägare för
att få delta i bolagsstämman skall anmäla sig hos bolaget senast den dag
som anges i kallelsen till stämman. Denna dag får inte vara söndag,
annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton
och får inte infalla tidigare än femte dagen före stämman.
En aktie som innehas av försäkringsaktiebolaget självt eller av dess
dotterföretag kan inte företrädas vid bolagsstämman.

Ändringen överensstämmer med föreslagna ändringen i 9 kap. 4 § aktie-
bolagslagen. Den innebär bl.a. att bestämmelsen i nuvarande fjärde
stycket andra meningen ersatts av bestämmelser i nya 1 kap. 9 d §.
9 kap. 13 §
Bolagsstämmans beslut utgörs av den mening som fått mer än hälften av
de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden
biträder. Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna. Vid lika
röstetal avgörs valet genom lottdragning, om inte något annat har
beslutats av stämman innan valet förrättats.
Första stycket gäller inte om något annat följer av denna lag eller
föreskrivs i bolagsordningen. Beträffande beslut som avses i 4 kap. 5, 16
och 17 §§, 6 kap. 2 a §, 6 a kap. 16 § och 19 § andra stycket, 14 och
16 §§ i detta kapitel, 15 a kap. 11 § samt 18 kap. 1 och 2 §§ kan dock i
bolagsordningen endast föreskrivas längre gående villkor än som anges
där.

Paragrafen innehåller bestämmelser om majoritetskraven vid stämmo-
beslut i allmänhet. Ändringen motsvarar ändringen i 9 kap. 28 § aktie-
bolagslagen.
12 kap. 1 §
Försäkringsbolagets medel får betalas ut till aktieägare eller till garanter
endast enligt bestämmelserna i denna lag om vinstutdelning, åter-
betalning av garantikapital, förvärv av egna aktier, utbetalning vid
nedsättning av aktiekapitalet, reservfonden eller överkursfonden och
utskiftning vid bolagets likvidation.
En aktie som innehas av försäkringsaktiebolaget självt medför inte rätt
till utbetalning enligt första stycket.
Om verksamheten i ett skadeförsäkringsbolag helt eller delvis skall ha
ett annat syfte än att bereda vinst åt aktieägarna, skall bolagsordningen
innehålla bestämmelser om hur vinsten och de behållna tillgångarna vid
bolagets likvidation skall användas.

Det andra stycket, som är nytt, behandlar frågan om egna aktiers
ställning vid vinstutdelning och andra utbetalningar av bolagets medel.
Denna ändring, liksom tillägget i första stycket, motsvarar ändringarna i
12 kap. 1 § aktiebolagslagen.
12 kap. 16 §
För ett livförsäkringsaktiebolag som driver verksamhet utan villkor om
vinstutdelning i bolagsordningen och som skall övergå till vinstutdelande
verksamhet får sådana villkor om vinstutdelning som avses i 15 §
stadfästas endast om uppskrivningsfonden, konsolideringsfonden, fond
för orealiserade vinster och andra övervärden i bolaget, med avdrag för
aktiekapitalet och överkursfonden, gottskrivs försäkringstagarna och
andra ersättningsberättigade på grund av försäkringarna som återbäring
eller på annat sätt.

Förevarande paragraf infördes i samband med reformerade försäkrings-
rörelseregler (SFS 1999:600, rskr. 1998/99:227, bet. 1998/99:FiU28,
prop. 1998/99:87). Den avser livförsäkringsbolag som inte får dela ut
vinst. Bestämmelserna behandlar hur försäkringstagare skall kompen-
seras i samband med en övergång från icke vinstutdelande till
vinstutdelande rörelse. Genom justeringen förtydligas att gottskrivande
inte behöver ha skett innan bolagsordningen skall stadfästas, utan först
vid själva övergången till vinstutdelande verksamhet (se prop.
1998/99:87 s. 428).
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2000.
2. Bestämmelserna i 6 a kap. gäller även för sådana aktier som ett
försäkringsaktiebolag har förvärvat före lagens ikraftträdande med stöd
av 6 kap. 10 § andra stycket i dess äldre lydelse.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna överensstämmer med mot-
svarande föreskrifter till aktiebolagslagen.
12.3 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617)
2 kap. 8 §
För att skydda en fordran får en bank
1. på offentlig auktion, en svensk eller utländsk börs eller en aukto-
riserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad eller vid
exekutiv försäljning köpa egendom som är utmätt eller utgör säkerhet för
fordringen, och
2. om det finns anledning att anta att banken annars skulle lida
avsevärd förlust, som betalning för fordran överta egendom som utgör
säkerhet för fordringen eller annan egendom.
Första stycket gäller inte egen aktie eller aktie i moderbolag. För
förvärv av sådana aktier finns bestämmelser i 7 kap. aktiebolagslagen
(1975:1385). Första stycket gäller inte heller bevis om andel i eller
tillskott till medlemsbank. I fråga om en sparbanks förvärv av bevis om
tillskott till garantifond eller grundfond i sparbanken gäller bestäm-
melserna i 5 kap. 7 § första stycket sparbankslagen (1987:619).
I utbyte mot egendom som har köpts eller övertagits enligt första
stycket får en bank förvärva aktier i ett bolag, som bildats för att förvalta
egendomen eller för att fortsätta en verksamhet som bedrivs med denna.
Har aktier förvärvats enligt första eller tredje stycket får banken, om
det finns uppenbar risk för att banken annars lider förlust, förvärva
ytterligare aktier i samma bolag.
Har aktier förvärvats enligt första, tredje eller fjärde stycket får
banken, om aktiebolaget överlåter sina tillgångar på ett annat aktiebolag,
byta ut dessa aktier mot aktier i det andra aktiebolaget.
Den egendom som banken förvärvat enligt denna paragraf skall
avyttras när det med hänsyn till marknadsförhållandena lämpligen kan
ske. Egendomen skall dock avyttras senast när det kan äga rum utan
förlust för banken. Banken skall årligen till Finansinspektionen avge en
särskild redovisning av egendomen.

(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)
Paragrafen behandlar en banks förvärv av egendom för att skydda en
fordran. Av andra stycket framgår att bestämmelsen inte är tillämplig på
förvärv av egen aktie. Till följd av ändringarna i aktiebolagslagen
hänvisar bestämmelsen till hela 7 kap. aktiebolagslagen i stället för som
tidigare enbart 7 kap. 2 § samma lag.
12.4 Förslaget till lag om ändring i insiderlagen
(1990:1342)
7 a §
Om den som enligt 8 § första stycket 1 3 har insynsställning i ett
aktiemarknadsbolag förvärvar aktier i bolaget, får aktier av samma slag
upp till motsvarande antal överlåtas mot vederlag tidigast tre månader
efter förvärvet.
Detsamma gäller för
1. fysiska och juridiska personer som förvärvar aktier i aktiemark-
nadsbolaget och vilkas aktier enligt 10 § skall likställas med aktier som
innehas av personer som avses i första stycket, samt
2. aktiemarknadsbolag som förvärvar egna aktier.
Vad som sägs i andra stycket 2 skall inte tillämpas vid förvärv av egna
aktier med stöd av 4 kap. 5 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse
eller när en tidigare avyttring föreskrivs i lag.

(Ändringen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)
Bestämmelsen i andra stycket punkten 2 är ny. Genom denna kommer
även aktiemarknadsbolag som förvärvar egna aktier att omfattas av kort-
tidshandelsförbudet. Ändringen har behandlats i avsnitt 5.9.2. Förbudet
omfattar ett aktiemarknadsbolags handel med egna aktier på börs och
annan organiserad marknadsplats eller genom någon som yrkesmässigt
bedriver värdepappershandel enligt 1 kap. 3 § 1 5 lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse (jfr 2 §). De undantag från korttidshandelsförbudet
som anges i 7 b § gäller även i nu aktuella fall. Överträdelser av kort-
tidshandelsförbudet kan föranleda särskild avgift enligt bestämmelserna i
21 och 22 §§.
Korttidshandelsförbudet gäller enligt tredje stycket inte för egna aktier
som förvärvats av värdepappersinstitut för att underlätta rörelsen enligt
bestämmelserna i 4 kap. 5 § lagen om värdepappersrörelse.
Enligt förslagen i 7 kap. 5 § aktiebolagslagen och 6 a kap. 5 § försäk-
ringsrörelselagen åläggs bolagen att i där avsedda situationer avyttra
aktier så snart det kan ske utan förlust. När aktier har erhållits utan
vederlag (4 § 1 i respektive kapitel) innebär det att avyttringen skall ske
omedelbart. Detta kommer i konflikt med den föreslagna avyttrings-
skyldigheten enligt 7 a § insiderlagen. För att lösa detta problem har, på
förslag av Lagrådet, ett förbehåll gjorts i tredje stycket för situationer där
en tidigare avyttring föreskrivs i lag.
9 §
Den som har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag skall skriftligen
anmäla innehav av aktier i bolaget och ändring i innehavet till Finans-
inspektionen. Sådan anmälan skall också göras av ett aktiemarknads-
bolag som innehar egna aktier.
Vad som sägs i första stycket andra meningen skall inte tillämpas vid
innehav av egna aktier med stöd av 4 kap. 5 § lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse.
Finansinspektionen kan medge befrielse från anmälningsskyldigheten
om motsvarande uppgifter kan erhållas på annat sätt.
Anmälningsskyldigheten gäller dock inte
1. innan den som avses i 8 § första stycket 5 eller 6 tagit emot
underrättelse enligt 14 eller 15 §,
2. om innehavet inte uppgår till 200 aktier eller, om innehavet avser
värdepapper som enligt 2 § andra stycket likställs med aktier, understiger
ett marknadsvärde motsvarande 50 000 kronor,
3. om ändring i innehavet efter den senast gjorda anmälningen inte
uppgår till 200 aktier eller, om ändringen avser värdepapper som enligt
2 § andra stycket likställs med aktier, understiger ett marknadsvärde
motsvarande 50 000 kronor,
4. om ökning i innehavet föranletts av fondemission eller av att akties
nominella belopp sänkts genom att aktien delats upp,
5. interimsbevis som erhållits i utbyte mot annat värdepapper som av-
ses i 2 § andra stycket.
Av 10 § framgår att anmälningsskyldigheten omfattar även vissa
närståendes aktieinnehav.
Uppgifter som skall anmälas enligt denna paragraf får efter tillstånd av
Finansinspektionen föras över till insiderregistret genom automatisk
databehandling. Sådant tillstånd får ges endast till den som är förvaltare
enligt 3 kap. 7 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instru-
ment.

(Ändringen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)
Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet att anmäla innehav
av aktier i aktiemarknadsbolag och ändringar i sådant innehav till Finans-
inspektionen.
I första stycket har ett tillägg gjorts som innebär att ett aktiemarknads-
bolag som innehar egna aktier omfattas av anmälningsskyldigheten.
Härigenom blir det möjligt att genom insiderregistret följa förändringar i
bolagens aktieinnehav. Avsikten med den nya bestämmelsen är att
motverka att bolag i spekulationsyfte använder sig av icke offentliggjord
information vid förvärv eller överlåtelse av egna aktier (se avsnitt 5.9.2).
I andra stycket görs ett undantag från anmälningsskyldigheten för egna
aktier som innehas av ett värdepappersinsitut för att underlätta rörelsen
enligt 4 kap. 5 § lagen om värdepappersrörelse.

10 §

Vid tillämpning av 9 § första stycket första meningen skall följande
aktier i aktiemarknadsbolaget likställas med den anmälningsskyldiges
egna, nämligen sådana som ägs av
1. make eller sambo till den anmälningsskyldige,
2. omyndiga barn som står under den anmälningsskyldiges vårdnad,
3. juridisk person vars verksamhet den anmälningsskyldige har ett
väsentligt inflytande över och i vilken den anmälningsskyldige eller
någon som avses i 1 eller 2 eller flera av dem tillsammans innehar
ägarandel, uppgående till tio procent eller mer av aktiekapitalet eller
av andelarna, eller
ekonomisk andel, innefattande rätt att uppbära tio procent eller mer
av avkastningen, eller
röstandel, uppgående till tio procent eller mer av röstetalet för
samtliga aktier eller av röstetalet hos det högsta beslutande organet,
4. juridisk person vars verksamhet den anmälningsskyldige har ett
väsentligt inflytande över och i vilken den anmälningsskyldige eller
någon som avses i 1 3 eller flera av dem tillsammans innehar en sådan
ägarandel, ekonomisk andel eller röstandel som avses i 3.
Om flera personer är anmälningsskyldiga för samma aktieinnehav eller
för ändring i innehavet, behöver anmälan endast göras av en av dem.

(Ändringen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)
Ändringen i första stycket är redaktionell och görs till följd av de nya
regler som föreslås i 9 §.
16 §
Finansinspektionen skall föra eller låta föra register (insiderregister) över
anmälningar som gjorts enligt 9, 14 och 15 §§ eller, i fall som avses i 9 §
tredje stycket, över däremot svarande uppgifter som lämnats från annat
register.
Uppgifter som inte längre omfattas av anmälningsskyldighet får av-
föras ur registret. Uppgifterna skall dock bevaras i minst 10 år efter det
att de avförts.
Registret skall föras med hjälp av automatisk databehandling. Finans-
inspektionen är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen
(1998:204) för den behandling av personuppgifter som sker i registret.
Inspektionen skall på lämpligt sätt underrätta de registrerade om
registret.
Registret skall vara offentligt.

(Ändringen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)
Ändringen i första stycket är redaktionell och görs till följd av de nya
regler som föreslås i 9 §.
12.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om
handel med finansiella instrument
4 kap. 6 §
Ett svenskt aktiebolag som förvärvar eller överlåter egna aktier skall
anmäla förvärvet eller överlåtelsen till svensk börs eller auktoriserad
marknadsplats där aktierna är noterade. Uppgifter om förvärvet eller
överlåtelsen skall offentliggöras i den omfattning och på det sätt
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
föreskriver.

(Jfr 4 kap. 6 § i kommitténs förslag.)
Paragrafen är ny och innebär att en skyldighet införs för svenska
aktiebolag som förvärvar eller överlåter egna aktier att anmäla detta till
svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. Anmälan bör innehålla
uppgift om när förvärvet eller överlåtelsen ägde rum, antal aktier som
förvärvats eller överlåtits, det pris som betalats per aktie eller, i
förekommande fall, det högsta eller lägsta pris som betalats per aktie.
Finansinspektionen föreslås få rätt att efter bemyndigande av rege-
ringen föreskriva i vilken omfattning och på vilket sätt uppgifter om
förvärvet eller överlåtelsen skall offentliggöras..
12.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse
3 kap. 6 §
Kredit enligt 4 § första stycket 5 får beviljas endast om låntagaren på
goda grunder kan förväntas fullgöra låneförbindelsen. För kredit som
lämnas skall det finnas betryggande säkerhet.
Lämnas aktier som säkerhet för kredit och ingår som en mindre del
bland dessa även aktier i ett värdepappersbolag som lämnar krediten eller
dess moderbolag, får värdepappersbolaget trots förbuden i 7 kap. 2 §
aktiebolagslagen (1975:1385) och 6 a kap. 2 § försäkringsrörelselagen
(1982:713) som pant ta emot även dessa aktier. Regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får utfärda närmare
föreskrifter om vilka begränsningar som skall gälla i sådana fall.

(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)
I andra stycket har hänvisningen till lagrummet i försäkrings-
rörelselagen ändrats till följd av de ändringar som föreslås i den lagen.
4 kap. 5 §
Ett svenskt värdepappersinstitut som har tillstånd att driva värde-
pappersrörelse enligt 1 kap. 3 § 3 eller 5 får, trots begränsningarna i
7 kap. 7 och 23 §§ aktiebolagslagen (1975:1385) samt 6 a kap. 23 § för-
säkringsrörelselagen (1982:713), förvärva egna aktier och aktier i
moderbolag för att underlätta sådan rörelse. Detta gäller dock endast
aktier som är noterade vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad
marknadsplats eller någon annan reglerad marknad.
Innehavet av sådana aktier som sägs i första stycket får inte överstiga
fem procent av samtliga aktier i något av bolagen.
För aktier som har förvärvats med stöd av första stycket gäller inte
bestämmelserna i 7 kap. 10, 17 22 och 25 §§ aktiebolagslagen samt
6 a kap. 25 § försäkringsrörelselagen.

(Ändringen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)
Första stycket motsvarar den bestämmelse om möjlighet för vissa
värdepappersinstitut att förvärva egna aktier för att underlätta rörelsen
som i dag finns i 4 kap. 5 § lagen om värdepappersrörelse (se avsnitt
5.12). En ändring har gjorts för att markera att bestämmelsen skall gälla
trots begränsningarna i 7 kap. 7 och 23 §§ aktiebolagslagen och 6 a kap.
23 § försäkringsrörelselagen. Således bör sådana förvärv i likhet med
vad som gäller i dag få ske även utanför börser eller reglerade
marknadsplatser (jfr 7 kap. 7 § aktiebolagslagen). Förbudet i 7 kap. 23 §
aktiebolagslagen mot dotterföretags förvärv av aktier i moderbolaget bör
inte träffa förvärv av egna aktier med stöd av lagen om värde-
pappersrörelse. I den mån inte annat sägs i paragrafen, skall vid denna
typ av förvärv de allmänna bestämmelserna om aktiebolag i aktiebolags-
lagen tillämpas. Givetvis får den här möjligheten inte användas för att
kringgå bestämmelserna om förvärv av egna aktier i aktiebolagslagen.
Det bör därför redan när förvärvet sker stå klart att det avser förvärv av
den ena eller andra typen.
Andra stycket innehåller en bestämmelse om det högsta tillåtna
innehavet av egna aktier med stöd av första stycket och motsvarar
nuvarande andra stycket. Av bestämmelserna i aktiebolagslagen framgår
att det sammanlagda innehavet av egna aktier med stöd av dels lagen om
värdepappersrörelse, dels 7 kap. aktiebolagslagen, inte får överstiga en
tiondel av samtliga aktier i bolaget.
Tredje stycket innehåller en uppräkning av vissa bestämmelser i
aktiebolagslagen som inte är tillämpliga vid förvärv av egna aktier för att
underlätta värdepappersrörelsen. I 7 kap. 10 § aktiebolagslagen föreslås
att ett bolag som förvärvat aktier i sådan utsträckning att innehavet
överstiger den högsta tillåtna andelen av egna aktier, skall avyttra dessa
senast sex månader efter förvärvet. Någon motsvarande regel för aktier
som innehas med stöd av lagen om värdepappersrörelse finns inte. Det
bör i dessa fall anses tillräckligt med den möjlighet som Finans-
inspektionen har att ingripa mot dessa företag.
Mot bakgrund av att EG:s andra bolagsrättsliga direktiv endast
innehåller bestämmelser om förvärv av egna aktier, bör de bestämmelser
som föreslås vid överlåtelser av egna aktier i aktiebolagslagen inte gälla
för aktier som förvärvats med stöd av första stycket.
12.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543) om
börs- och clearingverksamhet
4 kap. 2 §
En börs skall ha ändamålsenliga regler för hur handeln vid börsen skall
gå till.
Börsen skall övervaka handeln och kursbildningen vid börsen och se
till att handeln sker i överensstämmelse med denna lag och andra författ-
ningar samt med god sed på värdepappersmarknaden.
Börsen är skyldig att på begäran av Finansinspektionen ge inspek-
tionen terminalåtkomst till sitt system för övervakningen av handeln och
kursbildningen.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
får meddela närmare föreskrifter om
1. övervakningen av handeln och kursbildningen vid en börs, samt
2. handelsregler för en börs i fråga om aktiebolags förvärv och över-
låtelse av egna aktier vid börsen.

(Jfr 4 kap. 2 § i kommitténs förslag.)
Paragrafen innehåller bl.a. bestämmelser om börsens skyldighet att ta
fram ändamålsenliga handelsregler samt att övervaka handel och
kursbildning vid börsen.
Bestämmelsen i första stycket om att det åligger en börs att ha ända-
målsenliga regler för hur handeln vid börsen skall gå till är oförändrad.
Det är naturligt att den bestämmelsen också innefattar en skyldighet för
en börs att ta fram handelsregler som motverkar riskerna för otillbörlig
kurspåverkan vid ett aktiebolags handel med egna aktier
Det har förutsatts att utformningen av handelsreglerna kommer att ske
i nära samarbete mellan börsen och Finansinspektionen. För att garantera
Finansinspektionen ett inflytande över innehållet i handelsreglerna har
regeringen eller, efter vidaredelegation, Finansinspektionen getts rätt att
meddela föreskrifter om de regler som en börs skall ha rörande aktie-
bolags förvärv och överlåtelse av egna aktier. Detta framgår av ett tillägg
till fjärde stycket. Bestämmelsen har justerats i enlighet med Lagrådets
förslag. Att Finansinspektionen har en föreskriftsrätt även beträffande
handel med egna aktier som sker på auktoriserad marknadsplats följer av
bestämmelsen i 7 kap. 2 §.
12.8 Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen
(1995:1554)
4 kap. 14 §
Egna aktier får inte tas upp som tillgång.
Vid värdering av ett moderbolags andelar i ett dotterföretag skall
andelar som dotterföretaget äger i moderbolaget inte anses ha något
värde.

(Ändringen har behandlats i promemorian.)
Den tidigare bestämmelsen i första stycket om att egna aktier inte får
tas upp till något värde har ersatts av en bestämmelse om att egna aktier
inte får tas upp som tillgång. Skälen till detta har behandlats i avsnitt 9.1.
5 kap. 14 §
Ett aktiebolags eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och fritt
eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas
upp aktiekapital, överkursfond, uppskrivningsfond och reservfond. Under
fritt eget kapital eller ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för
sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskaps-
året. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som
avdragsposter.
Förändringar i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning
skall specificeras. Vid förvärv av egna aktier skall fritt eget kapital
minskas med utgiften för förvärvet. Vid överlåtelse av egna aktier skall
fritt eget kapital ökas med inkomsten från överlåtelsen.
Vid aktiekapitalet skall antalet aktier anges. Består aktiekapitalet av
aktier av olika slag, skall motsvarande uppgift lämnas för varje aktieslag.

(Ändringen har behandlats i promemorian.)
Andra stycket har ändrats så att det klart framgår att fritt eget kapital
skall justeras med anledning av de under räkenskapsåret gjorda förvärven
eller överlåtelserna av egna aktier. Skälen till detta har behandlats i av-
snitt 9.2.
Redovisningen skall ske direkt mot eget kapital. Vid förvärv skall fritt
eget kapital minskas med utgifterna för förvärvet. Med utgifter för
förvärvet avses inte bara den ersättning som har betalats för aktierna utan
också andra utgifter för förvärvet, t.ex. utgifter för prospekt och courtage.
Vid överlåtelse av egna aktier skall det fria egna kapitalet ökas med
inkomsten från överlåtelsen. Med inkomst avses här det belopp som
inflyter till bolaget med anledning av överlåtelsen minskat med de
utgifter som överlåtelsen har föranlett för bolaget, t.ex. för prospekt.
I tredje stycket har ett krav på tilläggsupplysningar om egna aktier
tagits bort. Motsvarande upplysning skall i stället lämnas i förvaltnings-
berättelsen (se 6 kap. 1 §).
6 kap. 1 §
Förvaltningsberättelsen skall innehålla en rättvisande översikt över
utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat.
Upplysningar skall även lämnas om
1. sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen,
resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av
företagets ställning och resultat,
2. sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har in-
träffat under räkenskapsåret eller efter dess slut,
3. företagets förväntade framtida utveckling,
4. företagets verksamhet inom forskning och utveckling,
5. företagets filialer i utlandet,
6. antal och nominellt belopp för egna aktier som innehas av före-
taget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken
av den ersättning som har betalats för aktierna,
7. antal och nominellt belopp för de egna aktier som har förvärvats
under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör
samt storleken av den ersättning som har betalats,
8. antal och nominellt belopp för de egna aktier som har överlåtits
under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör
samt storleken av den ersättning som har erhållits, och
9. skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som har skett
under räkenskapsåret.
Utöver sådan information om verksamhetens miljöpåverkan som skall
lämnas enligt första och andra styckena skall företag som bedriver
verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken
(1998:808) lämna upplysningar i övrigt om verksamhetens påverkan på
den yttre miljön.
Andra stycket 3 och 5 gäller inte företag som avses i 3 kap. 8 § andra
stycket.

(Ändringen har behandlats i promemorian.)
I andra stycket har punkterna 6 9 tillkommit. Skälen till det har
behandlats i avsnitt 9.3. Av de nya punkterna följer att vissa upplysningar
skall lämnas om förvärvade eller avyttrade egna aktier:
Punkten 6 fordrar att upplysningar lämnas om de egna aktier som
bolaget innehar vid räkenskapsårets utgång. Huruvida aktierna har
förvärvats under räkenskapsåret eller dessförinnan saknar betydelse. Av
punkten 7 följer att antalet och det nominella beloppet av under räken-
skapsåret förvärvade egna aktier skall anges. Därvid skall också den
sammanlagda köpeskillingen anges. Har bolaget under räkenskapsåret
avyttrat egna aktier, skall enligt punkten 8 på motsvarande sätt antalet
och det nominella beloppet av dessa anges tillsammans med uppgift om
den samlade ersättningen som har erhållits. Slutligen skall enligt punkten
9 skälen för de förvärv eller överlåtelser som har skett under räken-
skapsåret anges.

Bilaga 1

(Ändringen har behandlats i promemorian.)
Posten Egna aktier (C III 2) har tagits bort. Skälen till detta har be-
handlats ovan i avsnitt 9.1. Innehav av egna aktier skall i stället redovisas
i förvaltningsberättelsen.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelse
Denna lag träder i kraft den 10 mars 2000. Äldre bestämmelser gäller
dock fortfarande i fråga om redovisningen för räkenskapsår som har
avslutats före lagens ikraftträdande.

De nya redovisningsbestämmelserna skall tillämpas från och med det
räkenskapsår som löper vid ikraftträdandet. Ett aktiebolag som har
kalenderåret som räkenskapsår måste alltså tillämpa de föreslagna
bestämmelserna när årsredovisningen för år 2000 upprättas. Om bolaget
också upprättar delårsrapport, måste bestämmelserna tillämpas på varje
delårsrapport som avser del av år 2000.
12.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
De ändringar som förslås i 4 kap. 14 §, 5 kap. 14 § och 6 kap. 1 § års-
redovisningslagen (1995:1554) om egna aktier får genom ÅRKL:s gäl-
lande hänvisningar betydelse även för företag som omfattas av denna lag.
Som en följd av den redovisning som följer av dessa bestämmelser har
bilaga 1 avseende uppställningsformen för balansräkningen justerats
genom att posten Egna aktier utgått. Ändringen är av samma slag som
ändringen i årsredovisningslagen.
I 5 kap. 3 § ÅRKL har en ändring gjorts till följd av att posten övriga
tillgångar fått en ny beteckning i schemat för balansräkningen.
Redovisningen av aktier i finansiella företag har behandlats i avsnitt
9.5.
12.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag
De ändringar som föreslås i 4 kap 14 §, 5 kap. 14 § och 6 kap. 1 §
årsredovisningslagen (1995:1554) om egna aktier får genom ÅRFL:s
gällande hänvisningar betydelse även för försäkringsaktiebolag.
Bilaga 1 avseende uppställningsformen för balansräkningen har jus-
terats genom att posten Egna aktier utgått. Ändringen är av samma slag
som ändringen i årsredovisningslagen.
Bestämmelserna i 4 kap. 2 § samt 5 kap. 2 och 3 §§ ÅRFL har ändrats
till följd av att posten övriga tillgångar fått en ny beteckning i schemat
för balansräkningen.
Redovisningen av aktier i finansiella företag har behandlats i avsnitt
9.5.
5 kap. 2 §
De i 1 § angivna bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen
(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:
1. a) 3 § första stycket skall tillämpas på dels immateriella tillgångar
(B), dels byggnader och mark (C.I), dels placeringar i koncernföretag och
intresseföretag (C.II).
b) 3 § andra och tredje styckena skall tillämpas på dels immateriella
tillgångar (B), dels placeringstillgångar (C), dels sådana materiella
tillgångar och varulager (G.I) och övriga tillgångar (G.III) som stadig-
varande skall brukas eller innehas.
2. 4 § skall tillämpas på byggnader och mark (C.I).
3. 7 § skall i stället för inköp och försäljning gälla mottagen och av-
given återförsäkring.
4. Fråga om tillstånd enligt 9 § andra stycket att utelämna uppgifter om
dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.
5. 10 § andra stycket om kort- och långfristiga balansposter skall
tillämpas endast beträffande de skulder som förfaller till betalning senare
än fem år efter balansdagen.
6. 12 § tredje stycket om lån till ledande befattningshavare skall
tillämpas om företaget lämnat lån till eller ställt säkerhet till förmån för
någon annan med stöd av tillstånd enligt 12 kap. 13 § försäkrings-
rörelselagen (1982:713).
7. Utgifter och inkomster enligt 14 § för egna aktier skall redovisas
mot bundet eget kapital i livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut
vinst.
8. Utöver upplysningar enligt 18 § skall även uppgift lämnas om
medelantalet anställda uppdelat på kontorstjänstemän, fälttjänstemän och
övriga anställda i Sverige. Dessutom skall medelantalet fritidsombud och
specialombud i Sverige anges var för sig.
9. Uppgift enligt 20 § första stycket 2 om löner och ersättningar till
anställda skall delas upp på kontorstjänstemän, fälttjänstemän och övriga
anställda i Sverige. Dessutom skall ersättningsbeloppen för fritidsombud
och specialombud i Sverige anges för varje grupp.

(Ändringen har inte behandlats i promemorian.)
En ny punkt 7 har tillkommit med anledning av nya bestämmelser i 5
kap. 14 § årsredovisningslagen om redovisningen vid förvärv och av-
yttring av egna aktier. Den avser livförsäkringsaktiebolag som inte får
dela ut vinst. Som tidigare behandlats skall försäkringsrörelselagens
bestämmelser om innehav av egna aktier i vissa undantagssituationer tills
vidare omfatta sådana livförsäkringsaktiebolag (se nya 6 a kap. 4 § samt
avsnitt 8.1).
Eftersom sådana livförsäkringsbolag saknar fritt eget kapital anges i
bestämmelsen att beloppen skall föras mot bundet eget kapital.
Paragrafen reglerar däremot inte hur förvärvet skall redovisas i detalj.
Därmed förhindras inte en redovisningslösning där utgifterna antingen
redovisas som en särskild tilläggspost eller också som en minskning av
annan lämplig post inom ramen för eget kapital. Det överlåts därmed till
den kompletterande normgivningen att avgöra hur redovisningen bör ske
och om skillnader bör göras för olika slag av förvärv. Detsamma gäller
frågan om inkomsterna vid en avyttring bör föras till överkursfonden
eller annan post inom eget kapital.
Till följd av den nya punkten har numreringen av efterföljande punkter
justerats.

Sammanfattningen i Aktiebolagskommitténs del-
betänkande (SOU 1997:22) såvitt gäller förvärv och
överlåtelse av egna aktier
Ett svenskt aktiebolag får inte återköpa eller på annat sätt förvärva egna
aktier. De svenska reglerna rörande aktiebolags förvärv av egna aktier är
mer restriktiva än motsvarande regler i de flesta andra länder. I övriga
EU-länder tillåts förvärv av egna aktier på villkor som bestäms av EG:s
andra bolagsdirektiv. I Förenta staterna tillåts förvärv av egna aktier
inom de ramar som följer av aktiebolagslagstiftningens regler om vinst-
utdelning.
Det primära argumentet för att tillåta aktiebolag att förvärva egna
aktier är att det kan förbättra företagens förutsättningar att föra tillbaka
överskottsmedel till aktieägarna och på det sättet bidra till ett effektivare
utnyttjande av företagens och näringslivets resurser. Om ägarna kan
använda medlen på ett sätt som ger en högre avkastning än vad företaget
kan åstadkomma i sin egen förvaltning, skall medlen inte stanna i
företaget utan återföras till ägarna.
Svenskt näringsliv är utomordentligt angeläget att få samma
möjligheter som i de flesta andra länder som vi brukar jämföra oss med
till förvärv av egna aktier. Kommittén har förståelse för dessa önskemål.
Det går inte att bortse från att man i vår omvärld som regel har möjlighet
till återköp av egna aktier. Det framstår som en nackdel i den
internationella konkurrensen att svenska bolag inte har möjlighet att
genom förvärv av egna aktier uppnå en mera effektiv användning av
bolagets kapital och få tillgång till ett smidigt betalningsinstrument vid
förvärv av företag och annan egendom.
En uppmjukning av förbudet mot återköp av egna aktier måste, såvitt
avser publika aktiebolag, ske inom ramen för bestämmelserna i EG:s
andra bolagsdirektiv. Direktivet föreskriver bl.a. att om förvärv av egna
aktier tillåts, det får ske endast inom ramen för bolagets fria egna kapital
och att det sammanlagda innehavet av egna aktier får uppgå till högst tio
procent av samtliga aktier i bolaget. Ett annat krav är att beslut om
förvärv av egna aktier fattas av bolagsstämman eller, efter stämmans
bemyndigande, av styrelsen.
Enligt kommitténs mening är direktivets restriktioner nödvändiga men
inte tillräckliga. Ett återköp av egna aktier har likheter med de
möjligheter som aktiebolag redan i dag har till nedsättning av aktie-
kapitalet för återbetalning till aktieägarna. En avyttring av de återköpta
aktierna kan vidare jämföras med en nyemission. Det framstår därför
som naturligt att beslut om förvärv och avyttringar av egna aktier skall
följa i stort sett samma rutiner som vid beslut om minskning och ökning
av aktiekapitalet. Det innebär bl.a. att beslut om förvärv av egna aktier
skall fattas med kvalificerad stämmomajoritet, att stämman skall ha ett
beslutsunderlag motsvarande vad som gäller vid beslut om nedsättning
och att förslaget till beslut skall tillhandahållas aktieägarna viss tid före
stämman. Parallellen mellan avyttring av egna aktier och nyemission
innebär att beslut om avyttring skall fattas med samma majoritet som
beslut om nyemission och att aktieägarna skall ha en principiell
företrädesrätt att förvärva aktierna i fråga. Skall aktierna säljas på
marknaden, så skall samma beslutsregler iakttas som vid en riktad
nyemission.
Tillsammans med vad som alltså följer av EG:s bolagsdirektiv torde de
nu behandlade beslutsreglerna i allt väsentligt tillgodose de bolags-
rättsliga skyddsintressen som måste beaktas vid förvärv och försäljning
av egna aktier. Reglerna utgör emellertid inte ett effektivt hinder mot att
företagen genom köp och försäljning av egna aktier direkt påverkar sin
egen aktiekurs på ett sätt som skulle kunna leda till att allmänhetens
förtroende för aktiemarknaden rubbades. En uppmjukning av förbudet
mot förvärv av egna aktier bör därför komma i fråga endast om det
dessutom införs regler i värdepappers- och börslagstiftningen som mini-
merar risken för sådan kurspåverkan.
Genom en särskild bestämmelse i lagen om handel med finansiella
instrument har otillhörlig kurspåverkan nyligen kriminaliserats. Tillåts
aktiebolag förvärva och sälja egna aktier, kommer även sådana
förfaranden, i den mån de leder till otillbörlig kurspåverkan att vara
olagliga. Även med beaktande av detta anser kommittén det emellertid
vara ofrånkomligt att införa särskilda bestämmelser av värdepappers- och
börsrättslig karaktär för att minimera möjligheterna till kurspåverkan vid
just förvärv och försäljning av egna aktier.
Kommittén föreslår därför att i lagen om börs- och clearingverksam-
het införs en bestämmelse av innebörd att regeringen eller, efter rege-
ringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare före-
skrifter angående de regler som börs och auktoriserad marknadsplats
skall ha avseende aktiebolags handel i egna aktier.
I syfte att tillgodose kravet på en god genomlysning av marknaden
föreslår kommittén vidare att i lagen om handel med finansiella
instrument tas in en bestämmelse av innebörd att förvärv och försäljning
av egna aktier i svenskt eller utländskt bolag skall anmälas till svensk
börs eller auktoriserad marknadsplats där aktierna är noterade och
offentliggöras i den omfattning och på det sätt regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, Finansinspektionen föreskriver.
Vad därefter gäller privata aktiebolag föreslår kommittén för det första
att beslut om förvärv av egna aktier skall kunna fattas endast av bolags-
stämman. Något behov av att kunna bemyndiga styrelsen att fatta ett
sådant beslut finns enligt kommitténs mening inte. För stämmans beslut
skall även i privata bolag gälla ett krav på kvalificerad majoritet.
Ett starkt skäl till att tillåta privata bolag att förvärva egna aktier är att
underlätta ägarskiften. För detta kan krävas att bolaget kan förvärva en
betydande del av de egna aktierna. Den begränsning till tio procent av
totalantalet aktier som för de publika bolagens del följer av det andra
bolagsdirektivet bör därför inte gälla för privata bolag. Däremot skall
också i dessa bolag det vederlag som lämnas för aktierna rymmas inom
bolagets fria egna kapital.
Beslut om överlåtelse av egna aktier som bolaget förvärvat skall även i
privata bolag fattas med iakttagande av bestämmelserna om nyemission.

Aktiebolagskommitténs lagförslag såvitt avser
förvärv och överlåtelse av egna aktier
Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
Härmed förekrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385),...
dels att i lagen skall införas ett nytt kapitel, 11 kap., av följande
lydelse.
11 kap. Förvärv och överlåtelse av egna aktier m.m.
Teckning av egna aktier
1 § Ett aktiebolag får inte teckna egna aktier.
Om ett aktiebolag har tecknat egna aktier, skall stiftarna eller vid
nyemission styrelsen och verkställande direktören anses ha tecknat
aktierna för egen räkning med solidariskt ansvar för betalningen. Det
gäller dock inte stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör som
visar att han inte kände till eller hade bort känna till aktieteckningen.
Om aktier i ett bolag har tecknats av någon i eget namn men för
bolagets räkning, skall han anses ha tecknat aktierna för egen räkning.
Bestämmelserna i första tredje styckena gäller även i fråga om ett
dotterföretags teckning av aktie i moderbolaget.
Tagande av egna aktier eller aktier i moderbolag som pant
2 § Ett aktiebolag får inte ta egna aktier som pant och ett dotterföretag får
inte ta aktier i sitt moderbolag som pant.
Avtal i strid mot första stycket är ogiltigt.
Förvärv av egna aktier
3 § Ett aktiebolag får förvärva egna aktier endast i enlighet med vad som
föreskrivs i 4 7 §§.

4 § Ett privat aktiebolag får förvärva egna aktier endast genom en
förhandlad överenskommelse med en eller flera ägare eller genom köp
enligt ett till samtliga ägare eller samtliga ägare av ett visst slag av aktier
riktat förvärvserbjudande.
Ett publikt aktiebolag får förvärva egna aktier endast genom köp på
börs eller annan organiserad marknadsplats eller genom köp enligt ett till
samtliga ägare eller samtliga ägare av ett visst slag av aktier riktat
förvärvserbjudande.

5 § Förvärv av egna aktier får inte ske med större belopp än att det finns
full täckning för det bundna egna kapitalet efter förvärvet. Beräkningen
därav sker enligt balansräkning för nästföregående räkenskapsår, om
denna fastställs vid den bolagsstämma som skall besluta om förvärvet,
och annars på grundval av de handlingar som avses i 16 §.
Förvärv av egna aktier får inte ske med så stort belopp att förvärvet
med hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet
eller ställning i övrigt strider mot god affärssed.

6 § Bolagets innehav av egna aktier får i ett publikt aktiebolag utgöra
högst en tiondel av samtliga aktier i bolaget. Är bolaget moderbolag skall
i detta sammanhang aktier som innehas av dess dotterföretag anses som
moderbolagets.

7 § Utan hinder av 4 6 §§ får ett aktiebolag
1. förvärva egna aktier utan vederlag,
2. förvärva egna aktier som ingår i en affärsrörelse som bolaget
övertar,
3. inlösa egna aktier enligt 19 kap. 3 §, eller
4. på auktion ropa in egna aktier som utmätts för en bolagets fordran.
Bestämmelserna i 13 19 §§ tillämpas inte på förvärv som avses i
första stycket.
Förvärv av egna aktier genom någon annan
8 § Vid tillämpning av 5 och 6 §§ skall aktier som har förvärvats av
någon som handlat i eget namn men för bolagets räkning behandlas som
bolagets egna aktier.
Dotterföretags förvärv av aktier i moderbolaget
9 § Ett dotterföretag får inte förvärva aktier i sitt moderbolag i annat fall
än som avses i 7 § första stycket 1, 2 och 4.
Otillåtet förvärv av egna aktier
10 § Aktier som förvärvats i strid med 4 6 § skall avyttras senast en
månad efter förvärvet. Aktier som inte avyttrats inom denna tid är
ogiltiga. Bolaget skall nedsätta aktiekapitalet med aktiernas nominella
belopp. Förslag till beslut om nedsättning skall läggas fram på den första
bolagsstämma som hålls sedan ogiltighet inträtt. Nedsättningsbeloppet
skall överföras till reservfonden.

11 § Aktier i ett publikt aktiebolag, som förvärvats enligt 7 § skall
avyttras så snart det kan ske utan förlust, dock senast tre år efter
förvärvet, om bolaget inte får inneha aktierna enligt 6 §. Aktier som inte
avyttras inom denna tid är ogiltiga. Bestämmelserna i 10 § om
nedsättning av aktiekapitalet skall i sådant fall tillämpas.

12 § Förvärvar ett dotterföretag i strid med 9 § aktier i sitt moderbolag är
förvärvet ogiltigt.
Har ett aktiebolag blivit moderbolag och innehar dotterföretaget aktier
i moderbolaget skall aktierna avyttras så snart det kan ske utan förlust,
dock senast tre år efter förvärvet. Aktier som inte avyttrats inom denna
tid är ogiltiga. Moderbolaget skall sätta ned aktiekapitalet med aktiernas
nominella belopp. Förslag till beslut om nedsättning skall läggas fram på
den första bolagsstämma som hålls sedan ogiltighet inträtt.
Nedsättningsbeloppet skall överföras till reservfonden.
Beslut om förvärv av egna aktier i privat aktiebolag
13 § Beslut om förvärv av egna aktier i privat aktiebolag fattas av
bolagsstämman.
I förslag till beslut som avses i första stycket skall anges syftet med
förvärvet samt om aktierna skall förvärvas genom en förhandlad
överenskommelse med en eller flera ägare, eller ett till samtliga
aktieägare eller samtliga ägare av aktier av visst slag riktat erbjudande.
Skall aktierna förvärvas genom en förhandlad överenskommelse skall
förslaget innehålla uppgift om
1. överlåtarens namn och adress,
2. det antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag, som skall
förvärvas,
3. det vederlag som skall lämnas för varje aktie,
4. den tid inom vilken aktierna skall betalas, samt
5. övriga villkor för förvärvet.
Skall aktierna förvärvas genom ett till samtliga aktieägare eller
samtliga ägare av aktier av visst slag riktat erbjudande skall förslaget
innehålla uppgift om
1. den tid, längst intill nästkommande ordinarie bolagsstämma, inom
vilken erbjudandet skall genomföras,
2. det antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag, som
erbjudandet skall avse, och
3. det vederlag som skall lämnas för aktierna.
Beslut om förvärv av egna aktier i publikt aktiebolag
14 § Beslut om förvärv av egna aktier i publikt aktiebolag fattas av
bolagsstämman, om inte annat följer av 15 §.
I förslag till beslut som avses i första stycket skall anges syftet med
förvärvet samt om aktierna skall förvärvas genom köp på börs eller
annan organiserad marknadsplats, eller ett till samtliga aktieägare eller
samtliga ägare av aktier av visst slag riktat erbjudande.
Skall aktierna förvärvas genom köp på börs eller annan organiserad
marknadsplats skall förslaget innehålla uppgift om
1. den tid, längst intill nästkommande ordinarie bolagsstämma, inom
vilken stämmans beslut skall verkställas,
2. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som får förvärvas, och
3. det lägsta och högsta belopp som får betalas för aktierna.
Skall aktierna förvärvas genom ett till samtliga aktieägare eller
samtliga ägare av aktier av visst slag riktat erbjudande skall förslaget
innehålla uppgift om
1. den tid, längst intill nästkommande ordinarie bolagsstämma, inom
vilken erbjudandet skall genomföras,
2. det antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag, som
erbjudandet skall avse, och
3. det vederlag som skall lämnas för aktierna.

15 § I ett publikt aktiebolag kan bolagsstämman bemyndiga styrelsen att
besluta om förvärv av aktier i bolaget genom köp på börs eller annan
organiserad marknadsplats.
Bemyndigandet skall innehålla innehålla uppgift om
1. den tid, längst intill nästkommande ordinarie bolagsstämma, inom
vilken bemyndigandet får utnyttjas,
2. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som får förvärvas, samt
3. det lägsta och högsta belopp som får betalas för aktierna.
Redovisningshandlingar
16 § Om årsredovisningen inte skall behandlas på stämma som avses i
13, 14 eller 15 §, skall till förslaget till beslut fogas
1. en kopia av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning
om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt
kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,
2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig
betydelse för bolagets ställning, vilka inträffat efter årsredovisningens
avgivande, samt
3. ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.
Tillhandahållande av förslag till beslut m.m.
17 § Förslaget till beslut, i förekommande fall tillsammans med
handlingar som avses i 16 §, skall hållas tillgängligt för aktieägarna
under minst två veckor före den bolagsstämma vid vilken frågan om
bolagets förvärv av egna aktier skall prövas. En kopia av handlingarna
skall genast sändas till aktieägare, som begär det och uppger sin
postadress. Handlingarna skall läggas fram på stämman.
Kallelsens innehåll
18 § Kallelsen till bolagsstämman skall ange förslagets huvudsakliga
innebörd.
Majoritetskrav
19 § Beslut av bolagsstämman om förvärv av egna aktier är giltigt, om
det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna
som de vid stämman företrädda aktierna.

Överlåtelse av egna aktier
20 § Beslut om överlåtelse av egna aktier i annat fall än som avses i 10
12 §§ fattas med tillämpning av bestämmelserna i 6, 8 och 9 kap. om
nyemission.

Remissinstanser som yttrat sig över
Aktiebolagskommitténs delbetänkande i den del det
avser förvärv av egna aktier
Sveriges Riksbank, Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i
Göteborg, Bokföringsnämnden, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Revi-
sorsnämnden, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Riksrevisions-
verket, Riksskatteverket, Statskontoret, Styrelserna för allmänna
pensionsfonden Fjärde fondstyrelsen, Juridiska fakultetsnämnden vid
Stockholms universitet, Juridiska fakultetsnänmden vid Uppsala
universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Konkurrensverket, Närings-
och teknikutvecklingsverket, Patent- och registreringsverket, Redovis-
ningrådet, Landsorganisationen i Sverige LO, Tjänstemännens central-
organisation TCO, Svenska arbetsgivarföreningen SAF, Svenska
Bankföreningen, Fristående Sparbankers förening, Svenska Fond-
handlareföreningen, Finansbolagens förening, Svenska Handelskammar-
förbundet, Stockholms handelskammare, Sveriges Industriförbund,
Sveriges Köpmannaförbund, Grossistförbundet Svensk Handel,
Byggentreprenörerna, Sveriges Ackordscentral, Företagarnas Riksorgani-
sation, Sveriges Försäkringsförbund, Stockholms Fondbörs AB, OM
Stockholm AB, Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag, Föreningen
Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges
redovisningskonsulters Förbund SRF, Sveriges Bokförings- och
Revisionsbyråers Förbund, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Finans-
analytikers Förening, Konkursförvaltarnas förening, Aktiefrämjandet,
Sveriges Aktiesparares Riksförbund Aktiespararna, Svenska
Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Civilekonomernas Riks-
förbund, Fondbolagens förening, Styrelseakademien.

Utdrag ur Justitiedepartementets promemoria
Redovisning vid förvärv och överlåtelse av egna
aktier
1 Bakgrund
I Sverige råder sedan länge i princip ett förbud för aktiebolag att förvärva
egna aktier. Förvärv av egna aktier får endast ske i vissa särskilt angivna
undantagsfall och de förvärvade aktierna måste avyttras så snart det kan
ske (se 7 kap. 2 § aktiebolagslagen, 1975:1385).

På grundval av förslag som Aktiebolagskommittén har lämnat i
betänkandet Aktiebolagets kapital (SOU 1997:22) pågår i
Justitiedepartementet ett lagstiftningsarbete inriktat på att ge aktiebolag
i ett första steg publika aktiebolag större möjligheter att förvärva och
överlåta egna aktier. I fråga om publika aktiebolag övervägs att ge sådana
bolag en rätt att från och med årsskiftet 1999/2000 inneha högst en
tiondel av samtliga aktier i bolaget. Arbetet är inriktat på att regeringen
skall kunna besluta om en proposition i september 1999.

Om publika aktiebolag tillåts förvärva och överlåta egna aktier i större
utsträckning än vad som är tillåtet i dag, ger det ytterligare aktualitet åt
frågan om hur egna aktier bör redovisas. Bedömningen av behovet av
ytterligare lagregler måste göras mot bakgrund av de regler om
redovisning av egna aktier som redan finns, de krav som EG-rätten
ställer och den internationella utvecklingen i denna fråga, främst
utvecklingen inom International Accounting Standards Committee
(IASC).
1.1 Svensk rätt
Om ett aktiebolag med stöd av 7 kap. 2 § aktiebolagslagen innehar egna
aktier, skall dessa i balansräkningen tas upp under en särskilt post bland
Kortfristiga placeringar (se bilaga 2 till årsredovisningslagen
[1995:1554]). Posten får inte tas upp till något värde (se 4 kap. 14 §
årsredovisningslagen).

I det balansräkningsschema som finns i artikel 9 i EG:s fjärde bolags-
rättsliga direktiv och som har utgjort förebilden för årsredovisnings-
lagens balansräkningsschema återfinns också en post Egna aktier bland
Finansiella anläggningstillgångar. Anledningen till att den posten inte
togs med i årsredovisningslagens schema är att nuvarande svenska regler
tillåter innehav av egna aktier endast under en kortare tid. Det bedömdes
därför vara lämpligare att alltid redovisa dem bland Kortfristiga
placeringar (se prop. 1995/96:10 del 2 s. 22).

Ett bolag som i dag innehar egna aktier är dessutom tvunget att i
anslutning till posten Eget kapital specificera det nominella beloppet av
det antal egna aktier som bolaget innehar (se 5 kap. 14 § tredje stycket
årsredovisningslagen).

Lagen ställer inte något krav på att bolaget i förvaltningsberättelsen
lämnar särskilda upplysningar om innehav av egna aktier. Sådana krav
uppställs däremot i EG-rätten. Enligt artikel 22.2 i det andra
bolagsrättsliga direktivet och artikel 46.2 i det fjärde bolagsrättsliga
direktivet skall sålunda den nationella lagstiftningen, om den tillåter
förvärv av egna aktier, kräva att förvaltningsberättelsen innehåller
skälen för de förvärv som har skett under räkenskapsåret,
antal och nominellt värde av de aktier som har förvärvats och avyttrats
under räkenskapsåret samt den andel av det tecknade aktiekapitalet som
dessa aktier utgör,
uppgift om vederlag som har utgått vid förvärv eller avyttring mot
vederlag,
antal och nominellt värde beträffande samtliga aktier som innehas av
bolaget samt den andel av det tecknade kapitalet som dessa aktier utgör.

Dessa bestämmelser har hittills inte införts i svensk rätt. Det samman-
hänger med att bestämmelserna torde vara avsedda att tillämpas endast i
de fall en medlemsstat mera generellt tillåter förvärv av egna aktier (jfr
SOU 1992:83 s. 274).
1.2 Internationella redovisningsnormer
International Accounting Standards Committee (IASC) verkar för en
internationell utveckling och harmonisering på redovisningsområdet.
Som ett led i det arbetet utformar och publicerar IASC rekommen-
dationer, de s.k. International Accounting Standards (IAS). Inom IASC
finns en "akutgrupp" Standing Interpretations Committee (SIC) som
vid behov gör uttalanden om hur IASC:s rekommendationer skall tolkas i
de fall olika tolkningar förekommer. Även uttalanden från SIC
publiceras.

I IAS SIC 16 som publicerades under år 1998 och behandlar redovisning
av egna aktier uttalas att egna aktier skall redovisas i balansräkningen
som ett avdrag från eget kapital. I noterna skall förvärvet av egna aktier
redovisas som en förändring i eget kapital (se IAS SIC 16 punkten 4).
Upplysning om storleken på avdraget från eget kapital skall anges i
balansräkningen eller i noterna (punkten 6). När aktierna avyttras, skall
eventuell vinst eller förlust inte resultatföras. Mottagen ersättning skall
endast redovisas som en förändring i eget kapital (se punkten 5). I
uttalandet hänvisas också till IAS 1.74(a)(vi) som föreskriver att
anskaffningskostnaden för egna aktier kan redovisas antingen i
balansräkningen eller i noterna (se punkten 10). Det får ske på flera olika
sätt såsom exempelvis
a) "the total costs may be shown as a one-line adjustment to equity", dvs.
de totala kostnaderna tas upp som en egen justeringspost i fritt eget
kapital,
b) "the par value, if any, may be shown as a deduction from share
capital, with adjustment of premiums or discounts against other
categories of equity", dvs. aktiekapitalet minskas med aktiernas
nominella värde samtidigt som ett eventuellt över- eller underpris för
aktierna redovisas som en justeringspost i exempelvis balanserad vinst
eller förlust, eller
c) "each category of equity may be adjusted", dvs. alla poster i eget
kapital får proportionellt reduceras med anskaffningsvärdet för aktierna.
2 Bör årsredovisningslagen ändras?
Om svenska publika aktiebolag får en förhållandevis vidsträckt möjlighet
att förvärva egna aktier, bör årsredovisningslagen i så fall ändras i något
eller några avseenden? De frågor som då kan ställas är framför allt
följande.
2.1 Tillgängliga redovisningsalternativ
Den grundläggande frågeställningen är om egna aktier skall anses ha
något värde för bolaget som bör återspeglas i årsredovisningen.

Olika länders lagstiftning intar olika synsätt i frågan. I det fjärde
direktivet lämnas två alternativ vad gäller redovisning av egna aktier (jfr
artiklarna 8, 9 och 10 i det fjärde direktivet). Det ena alternativet är att
redovisning sker i balansräkningen på tillgångssidan. Utgångspunkten för
denna redovisningsmetod är uppenbarligen att aktierna anses ha ett värde
för bolaget som skall uppskattas enligt direktivets bestämmelser. Det
andra alternativet är att aktierna över huvud taget inte tas upp i
balansräkningen. Gällande svensk rätt motsvarar snarast det senare av
dessa båda alternativ aktierna skall visserligen tas upp i balans-
räkningen men åsätts inget värde.
2.2 Bör egna aktier tas upp som en tillgång i balansräkningen?
Enligt artiklarna 8, 9, 10 och 13.2 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet
får men behöver inte den nationelle lagstiftaren föreskriva att egna
aktier skall tas upp i balansräkningen som en tillgång. Om egna aktier tas
upp i balansräkningen, skall ett motsvarande belopp som bolaget inte får
förfoga över tas upp som en reserv på passivsidan (se artikel 22.1 b i det
andra bolagsrättsliga direktivet).

Som ovan har nämnts förutsätter direktivbestämmelserna uppenbarligen
att egna aktier, om de redovisas som en tillgång i balansräkningen, skall
tas upp till ett värde och värderas enligt de värderingsregler som finns i
det fjärde direktivet. Denna redovisningsmetod framstår dock som
tveksam, eftersom den ger intrycket av att det sammanlagda egna
kapitalet i bolaget är detsamma före som efter förvärvet, trots att
förvärvet har inneburit en minskning av tillgångar utan att bolaget har
tillförts något reellt värde. Bilden av det egna kapitalet blir alltså felaktig,

något som i sin tur kan leda till att nyckeltalsberäkningar slår fel. Till
detta kommer att metoden förmodligen inte överensstämmer med IAS
SIC 16. IAS SIC förutsätter att förvärv av egna aktier kommer till synes i
en minskning av eget kapital.

Det nu behandlade direktivalternativet bör alltså inte väljas. Är det då
befogat att behålla den nuvarande svenska modellen, där aktierna tas upp
som tillgång men utan något värde?

Denna redovisningsmetod har inte samma nackdelar som den nyss
nämnda modellen. Metoden kan sägas ha ett mera begränsat syfte,
nämligen att lämna upplysning om att företaget innehar egna aktier.

Det slaget av information kan dock likaväl lämnas genom en not-
upplysning. Den svenska metoden synes dessutom mindre väl överens-
stämma med det fjärde direktivet. Direktivet innehåller inte någon
särskild föreskrift om att egna aktierna kan tas upp som tillgång utan att
åsättas något värde. Det synes i stället bygga på tanken att ett innehav av
egna aktier skall behandlas som vilket aktieinnehav som helst, om de tas
upp på balansräkningens tillgångssida. Redovisas ett innehav av egna
aktier på balansräkningens tillgångssida, skall posten följaktligen åsättas
ett värde och, i likhet med andra tillgångar, bli föremål för värde-
justeringar när så behövs.

Mot den nu gällande metoden kan också anföras att det är principiellt
felaktigt att ta upp egna aktier på tillgångssidan i balansräkningen om
tillgångsposten inte kan bli föremål för värdejusteringar.

Övervägande skäl talar därför för att ett innehav av egna aktier i
framtiden inte bör tas upp på balansräkningens tillgångssida utan endast
framgå genom en tilläggsupplysning, normalt i en not (se dock avsnitt 3
om sådana innehav som enligt lagen om värdepappersrörelse får ske för
att underlätta rörelsen).

Balansräkningsschemat i bilaga 2 till årsredovisningslagen bör därför
justeras på så sätt att posten Egna aktier utgår.

Vidare bör bestämmelsen i 4 kap. 14 § första stycket årsredovisnings-
lagen om att egna aktier inte får tas upp till något värde ersättas av en
bestämmelse om att utgifter för egna aktier över huvud taget inte får tas
upp som tillgång.

I 5 kap. 14 § tredje stycket årsredovisningslagen föreskrivs i dag att det i
årsredovisningen skall lämnas information om det nominella värdet av
egna aktier. Från användarsynpunkt är inte endast den uppgiften utan
också uppgifter om den sammanlagda ersättning som bolaget har betalat
för egna aktier av visst intresse. Det kan därför ifrågasättas om inte också
ett sådant upplysningskrav bör uppställas. Ett författningsförslag med
denna innebörd lämnas längre fram i denna promemoria.
2.3 Bör betalningar i samband med förvärv och överlåtelse av egna
aktier resultatföras?
Det kan synas som att ett aktiebolag som säljer ut egna aktier till ett
högre respektive lägre pris än vad det har förvärvat aktierna för
därigenom gör en vinst respektive en förlust som likt andra vinster och
förluster bör redovisas i resultaträkningen. Den förändring i eget
kapital som uppkommer i nyss behandlade situationer torde emellertid
inte vara att bedöma som en vinst eller en förlust för bolaget utan snarare
som en förmögenhetsöverföring mellan å ena sidan de aktieägare som
gett upp sin andel i eget kapital och de kvarstående aktieägarna (jfr IAS
32. A8). Mot den bakgrunden ligger det närmast till hands att såsom
har konstaterats i IAS SIC 16 anse att förvärv med åtföljande
utförsäljning inte ger upphov till en sådan förändring av bolagets
förmögenhetsställning som bör återspeglas som en vinst eller förlust i
resultaträkningen.

Är detta synsätt då förenligt med EG-rätten? Det fjärde direktivet får
förstås så att egna aktier som tas upp som tillgång i balansräkningen skall
göras till föremål för behövliga värdejusteringar vilka skall redovisas i
resultaträkningen (jfr artiklarna 35.1.c och 39.1.b i det fjärde direktivet).
Det slaget av redovisning förutsätter resultatföring. Den ovan förordade
ordningen där egna aktier inte tas upp på tillgångssidan i balans-
räkningen utan endast redovisas i form av en tilläggsupplysning träffas
däremot inte av EG-rättens krav på resultatföring och förslaget strider
därför inte heller mot EG-rätten.

Utbetalningar och inbetalningar till bolaget i samband med förvärv och
överlåtelser av egna aktier bör således inte resultatföras. I stället bör vid
förvärv av egna aktier avdrag ske i eget kapital med beloppet av den
ersättning som har lämnats för aktierna. Vid avyttring bör i stället det
egna kapitalet ökas med den erlagda köpeskillingen. Någon redovisning i
resultaträkningen bör inte komma i fråga.

Beträffande behovet av lagbestämmelser, se nedan avsnitt 2.4.
Beträffande vissa slag av innehav för att underlätta värdepappersrörelse,
se avsnitt 3.
2.4 Hur skall förändringen i eget kapital redovisas?
Av det föregående har framgått att ett förvärv eller en försäljning av egna
aktier bör redovisas som en förändring i eget kapital. Frågan uppkommer
hur denna redovisning skall ske.
Enligt 5 kap. 14 § andra stycket årsredovisningslagen skall förändringar i
eget kapital jämfört med föregående år specificeras. Specifikationen skall
ske i not eller, om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, i
balansräkningen (jfr 5 kap. 1 § första stycket).

Denna bestämmelse bör givetvis tillämpas i detta sammanhang.
Bestämmelsen låter sig för övrigt förenas med vad som sägs i IAS SIC
16.

En särskild fråga är vilka poster inom eget kapital som skall justeras med
anledning av ett förvärv eller en avyttring av egna aktier. IAS SIC 16
lämnar flera olika alternativ. Frågan regleras inte uttryckligen i EG-
rätten. Mot bakgrund av att det andra direktivet endast tillåter förvärv av
egna aktier inom ramen för fritt eget kapital står det dock klart att
förändringen inte skall påverka storleken av det bundna egna kapitalet.

EG-rättens ståndpunkt bör givetvis gälla även i Sverige. Den förändring
av eget kapital som ett förvärv eller en avyttring av egna aktier ger
upphov till bör därför endast få påverka poster som ingår i fritt eget
kapital, t.ex. balanserad vinst eller förlust.

Behöver detta lagregleras? Mot en lagreglering kan synas tala att någon
lagreglering av formen för justering av eget kapital inte finns i andra
situationer som står förvärv av egna aktier förhållandevis nära, t.ex.
vinstutdelning. Det kan också hävdas att, om de associationsrättsliga
reglerna utformas så att ett förvärv av egna aktier får ske endast om det
inte inkräktar på det bundna egna kapitalet, det ligger i sakens natur att
justeringen av eget kapital enbart får avses fritt eget kapital. Å andra
sidan är en lagreglering ägnad att klargöra vad som gäller. En sådan
lagregel skulle kunna utformas som ett tillägg till 5 kap. 14 §
årsredovisningslagen. Där skulle kunna föreskrivas att vid ett förvärv av
egna aktier skall avdrag ske i fritt eget kapital med beloppet av den
ersättning som har lämnats för aktierna och vid en avyttring skall det fria
egna kapitalet i stället ökas med den erlagda köpeskillingen. Ett
författningsförslag med denna innebörd lämnas längre fram i denna
promemoria.
2.5 Bör uppgifter om förvärv och överlåtelse av egna aktier redovisas i
bolagets förvaltningsberättelse?
Om aktiebolagslagen ändras, så att förvärv av egna aktier blir möjligt i
någon omfattning av betydelse, är det naturligt att införa regler av det
slag som anges i artikel 22.2 i det andra bolagsrättsliga direktivet och
artikel 46.2 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet, dvs. bestämmelser om
att det i förvaltningsberättelsen skall lämnas upplysningar om innehav av
egna aktier. Direktivets bestämmelser är tvingande och torde för övrigt
ha goda skäl för sig.

I 6 kap. 1 § årsredovisningslagen bör sålunda införas bestämmelser om
att det i förvaltningsberättelsen skall lämnas uppgift om antal och
nominellt belopp av dels de egna aktier som bolaget innehar vid
räkenskapsårets utgång, dels de egna aktier som bolaget har förvärvat
under året och dels de egna aktier som bolaget avyttrat under
räkenskapsåret. Skälen för förvärven samt beloppen av de vederlag som
har utgått bör anges.
2.6 Bör särskilda regler gälla i fråga om koncernredovisningen?
En möjlighet att förvärva egna aktier ger, såvitt gäller koncernredo-
visningen, inte upphov till några andra frågeställningar än de som
uppkommer inom ramen för upprättande av årsredovisning. Redan i dag
måste justeringar göras med hänsyn till dotterföretagets innehav av aktier
i moderbolaget. Även vid ett dotterföretags innehav av egna aktier måste
justeringar göras vid redovisning av koncernens eget kapital.

Till följd av hänvisningar i 7 kap. årsredovisningslagen får de regler som
föreslås beträffande årsredovisningen effekt också för koncernredo-
visningen. Några ytterligare bestämmelser är således inte nödvändiga.
2.7 Bör några särskilda regler gälla vid innehav på kort sikt, t.ex. vid
"trading"?
Ovan har föreslagits att ett innehav av egna aktier inte skall tas upp som
tillgång i balansräkningen och att utbetalningar och inbetalningar i
samband med en överlåtelse inte skall resultatföras utan redovisas genom
ett avdrag direkt från fritt eget kapital. En särskild fråga är om det finns
anledning att avvika från dessa principer i fråga om kortfristiga innehav, i
synnerhet i fråga om egna aktier i handelslager s.k. trading. I en del
europeiska länder, t.ex. Danmark, tas egna aktier upp som tillgång i
balansräkningen i just sådana situationer.

Det förslag till ändringar i aktiebolagslagen som nu förbereds om förvärv
av egna aktier har inte till syfte att bereda aktiebolag möjlighet att
bedriva regelrätt handel i egna aktier. Tvärtom torde förslaget komma att
utformas så att handel i bemärkelsen frekventa förvärv och
utförsäljningar av samma aktier knappast blir möjlig. Som exempel på
regler som kommer att försvåra sådan handel kan nämnas de särskilda
formkrav som skall gälla i samband med beslut om förvärv och
överlåtelse. Också regler om företrädesrätt för aktieägarna i samband
med utförsäljning samt korttidshandelsförbud övervägs. Mot den
bakgrunden finns det knappast anledning att, såvitt gäller aktiebolag i
allmänhet, ha några särskilda bestämmelser i årsredovisningslagen som
tar sikte på kortsiktiga innehav. Det kan tilläggas att regler som ger
möjlighet att redovisa nu diskuterade innehav som tillgångar skulle stå i
strid med de principer som kommer till uttryck i IAS SIC 16.
3. Redovisning i företag som omfattas av ÅRKL och ÅRFL
Om sådana förvärv av egna aktier som behandlats tidigare skall kunna
förekomma i finansiella företag, är den naturliga utgångspunkten att
också aktiebolag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag skall följa samma redovisningsregler
som företag i allmänhet.

Frågan är dock om särskilda redovisningsregler bör införas för sådana
förvärv av egna aktier som får ske med stöd av 4 kap. 5 § lagen
(1991:981) om värdepappersrörelse för att underlätta rörelsen. Frågan om
redovisning av sådana förvärv är aktuell med hänsyn till en skrivelse från
Svenska Bankföreningen (se vidare bilagan). Finansdepartementet har
ännu inte tagit ställning i frågan. I det följande lämnas därför förslag som
beaktar olika redovisningsalternativ.

Eftersom förvärvet i här avsedda fall sker i syfte att underlätta rörelsen
kan det, å ena sidan, hävdas att aktierna skall redovisas som en tillgång i
balansräkningen och påverka resultatet. Värdepapperen skulle i så fall
värderas enligt allmänna värderingsregler i ÅRKL. Överlåtbara värde-
papper får värderas till verkligt värde eller enligt lägsta värdets princip
(se 4 kap. 6 § ÅRKL). För att uppfylla kraven enligt EG:s direktiv skulle
emellertid ett belopp motsvarande tillgångens värde redovisas som
bundet eget kapital. En näraliggande lösning vid en marknadsvärdering
är att värdeförändringar redovisas enligt principerna för redovisning av
orealiserade vinster och följaktligen som en omföring inom eget kapital.
Några särskilda bestämmelser i ÅRKL skulle knappast behövas i nu
diskuterade fall annat än ett undantag från förbudet att ta upp egna aktier
som en tillgång och en bestämmelse att sådana aktier inte får medräknas
som fritt eget kapital. Förslag till en sådan bestämmelse lämnas (se 4
kap. 2 § ÅRKL). I linje med det anförda är det naturligt att bortse från
egna aktier vid tillämpning av likvidationsbestämmelserna i
aktiebolagslagen. Förslag till en sådan bestämmelse lämnas (se 4 kap. 5 §
lagen om värdepappersrörelse).

Det kan, å andra sidan, hävdas att skälen för en tillgångsredovisning trots
allt inte är tillräckligt starka för att motivera särskilda redovisningsregler
i dessa fall. Det kan möjligen hävdas att gränsdragningssvårigheter kan
undvikas om redovisningen är oberoende av förvärvets syfte. Ett annat
argument skulle kunna vara att egna aktier också när de förvärvats i syfte
att underlätta rörelsen bör redovisas som aktieägartransaktioner. Därmed
fordras inga särskilda värderingsbestämmelse i ÅRKL, eftersom 4 kap.
1 § ÅRKL hänvisar till 4 kap. 14 § årsredovisningslagen.

Det kan vidare finnas skäl att utmönstra posten egna aktier ur
balansräkningsschemat för finansiella företag även om förvärv enligt
lagen om värdepappersrörelse får tas upp som tillgång. Sådana förvärv
bör, om detta redovisningsalternativ bestäms, i stället ingå i de poster i
vilka andra omsättningstillgångar ingås. Förslag på ändring av bilaga 1
till ÅRKL respektive ÅRFL lämnas nedan.

Oavsett om en tillgångsredovisning sker eller inte, kan det finnas skäl för
särskilda tilläggsupplysningar om handel i egna aktier i nu diskuterade
fallet. Om egna aktier resultatförs bör i vart fall anges hur resultatet
påverkats. Och om handel i aktierna inte tillåts påverka resultatet kan det
i stället finnas skäl för att lämna vissa beloppsuppgifter om handeln i en
not. Krav på sådana upplysningar behöver inte nödvändigtvis ställas i lag
utan kan införas genom föreskrifter eller allmänna råd.

Om de författningsändringar som föreslås i fråga om årsredovisnings-
lagen genomförs, bör i övrigt motsvarande gälla för de företag som
omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepapperbolag (ÅRKL) och lagen (1998:1660) om årsredovisning i
försäkringsföretag (ÅRFL). Det gäller föreslagna bestämmelser i 5 kap.
14 § och 6 kap. 1 § årsredovisningslagen. Genom att dessa lagar redan i
dag hänvisar till berörda bestämmelser i årsredovisningslagen kommer
de föreslagna ändringarna automatiskt att få genomslag på ÅRKL:s och
ÅRFL:s område.

Förteckning över deltagarna vid remissmöte om
redovisning av egna aktier den 17 juni 1999
Bokföringsnämnden, Finansinspektionen, Föreningen Auktoriserade
revisorer FAR, Svenska Bankföreningen, Sveriges Aktiesparares
Riksförbund Aktiespararna, Sveriges Försäkringsförbund.

Skriftligt yttrande över den promemoria som behandlades vid hearingen
har ingivits av Svenska Bankföreningen.

Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385)1
dels att 7 kap. skall upphöra att gälla,
dels att 6 kap. 1 §, 9 kap. 4 och 28 §§ samt 12 kap. 1 § skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 7 § och
4 kap. 2 a §, samt ett nytt kapitel, 7 kap., av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap.

7 §

En aktie som innehas av
aktiebolaget självt eller av dess
dotterföretag skall inte räknas med
när det i denna lag eller bolags-
ordningen för giltigt beslut eller
för utövande av befogenhet
föreskrivs samtycke av ägare till
en viss andel av aktierna. En
sådan aktie skall inte heller räknas
med vid tillämpningen av bestäm-
melser i denna lag eller bolags-
ordningen som förutsätter att
någon eller några innehar en viss
andel av aktierna eller rösterna i
bolaget.

4 kap.

2 a §

Vid nyemission ger aktier som
bolaget självt eller dess dotter-
företag innehar inte någon
företrädesrätt till nya aktier.

6 kap.
1 §2
Nedsättning av aktiekapitalet får ske för följande ändamål, nämligen
1. avsättning till omedelbar täckning av förlust enligt fastställd
balansräkning, om förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital,
2. återbetalning till aktieägarna, eller
3. avsättning till reservfond eller till fond att användas enligt beslut av
bolagsstämman.
Nedsättning för ändamål som anges i första stycket 2 och 3 får ej avse
större belopp än att full täckning finns för det bundna egna kapitalet efter
nedsättningen. Beräkningen därav sker enligt balansräkning för näst-
föregående räkenskapsår, om denna fastställes vid stämman, och annars
på grundval av de handlingar som anges i 4 kap. 4 § första stycket 1 3.
Nedsättning av aktiekapitalet kan genomföras genom
1. inlösen eller sammanläggning av aktier,
2. indragning av aktier utan återbetalning, eller
3. minskning av aktiernas nominella belopp med eller utan
återbetalning.
Om nedsättning av aktiekapita-
let på grund av bristande betalning
eller på grund av att aktier har
blivit ogiltiga finns bestämmelser i
4 kap. 13 § andra stycket och
7 kap. 2 §. Om nedsättning genom
inlösen av aktier enligt förbehåll i
bolagsordningen finns bestämmel-
ser i 8 10 §§.
Om nedsättning av aktiekapita-
let på grund av bristande betalning
eller på grund av att aktier har
blivit ogiltiga finns bestämmelser i
4 kap. 13 § andra stycket samt 7
kap. 5 och 10 §§. Om nedsättning
genom inlösen av aktier enligt
förbehåll i bolagsordningen finns
bestämmelser i 8 10 §§.

7 kap. Förvärv och överlåtelse av egna aktier m.m.

Teckning av egna aktier

1 § Ett aktiebolag får inte teckna egna aktier.
Om ett aktiebolag har tecknat egna aktier, skall stiftarna eller vid
nyemission styrelsen och den verkställande direktören anses ha tecknat
aktierna för egen räkning med solidariskt ansvar för betalningen. Det
gäller dock inte stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör som
visar att han inte kände till eller bort känna till aktieteckningen.
Om aktier i ett bolag har tecknats av någon i eget namn men för
bolagets räkning, skall han anses ha tecknat aktierna för egen räkning.
Bestämmelserna i första tredje styckena gäller även i fråga om
dotterföretags teckning av aktier i moderbolag.

Egna aktier som pant

2 § Ett aktiebolag får inte ta emot egna aktier som pant. Dotterföretag får
inte heller ta emot aktier i moderbolag som pant.
Ett avtal i strid med förbudet i första stycket är ogiltigt.
I 9 kap. 9 § bankrörelselagen (1987:617) och 3 kap. 6 § andra stycket
lagen (1991:981) om värdepappersrörelse finns bestämmelser om att
bankaktiebolag och värdepappersbolag, trots bestämmelsen i första
stycket, får ta emot aktier som pant i vissa fall.

Privata aktiebolags och onoterade publika aktiebolags förvärv av egna
aktier

3 § Ett privat aktiebolag får inte förvärva egna aktier. Detsamma gäller
andra publika aktiebolag än sådana som avses i 6 §.
Ett avtal i strid med förbudet i första stycket är ogiltigt.
Vad som sägs i första och andra styckena samt 4 och 5 §§ om förvärv
av egna aktier gäller även förvärv som görs av någon annan som handlar
i eget namn men för bolagets räkning.

4 § Trots bestämmelserna i 3 § får ett aktiebolag som avses där
1. förvärva egna aktier för vilka ersättning inte skall betalas,
2. förvärva egna aktier som ingår i en affärsrörelse som bolaget
övertar,
3. lösa in egna aktier enligt 13 kap. 3 §, och
4. på auktion ropa in egna aktier som har utmätts för bolagets fordran.

5 § Aktier som har förvärvats enligt 4 § och som inte har dragits in
genom nedsättning av aktiekapitalet skall avyttras så snart det kan ske
utan förlust, dock senast tre år efter förvärvet. Aktier som inte avyttras
inom denna tid är ogiltiga. Bolaget skall sätta ned aktiekapitalet med
aktiernas nominella belopp. Ett förslag till beslut om nedsättning skall
läggas fram på den första bolagsstämma som hålls sedan ogiltighet har
inträtt. Nedsättningsbeloppet skall föras över till reservfonden.

Noterade publika aktiebolags förvärv av egna aktier

6 § Ett publikt aktiebolag vars aktier är noterade vid en börs, en
auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad får
endast förvärva egna aktier, om förvärvet står i överensstämmelse med
7 9 §§. Beslutet om förvärv av egna aktier skall i så fall fattas med till-
lämpning av 11 14 §§. Om bolaget har förvärvat aktier i strid med 7 9
§§, gäller 10 §.
Ett aktiebolag som avses i första stycket får även förvärva egna aktier i
fall som anges i 4 §. I fråga om aktier som har förvärvats med stöd av 4 §
gäller bestämmelserna i 5 § med den skillnaden att aktierna inte behöver
avyttras om det skulle ha varit tillåtet att inneha dem vid en tillämpning
av 9 §. I 4 kap. 5 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse finns
bestämmelser om att värdepappersinstitut får förvärva egna aktier även i
vissa andra fall.
Vad som sägs i första och andra styckena samt 7 16 §§ om förvärv av
egna aktier gäller även förvärv som görs av någon annan som handlar i
eget namn men för bolagets räkning.
Tillåtna förvärvsmetoder
7 § Förvärv som avses i 6 § första stycket får ske endast
1. på en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan
reglerad marknad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
2. på en börs eller någon annan reglerad marknad utanför Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet efter tillstånd av Finansinspektionen, eller
3. i enlighet med ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga
aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag.
Ett tillstånd enligt första stycket 2 skall ange på vilken börs eller
marknad förvärvet av egna aktier får ske samt under vilken tid tillståndet
får utnyttjas. Tillstånd skall lämnas, om
1. det för verksamheten vid börsen eller marknaden finns regler som
motsvarar vad som enligt lagen (1992:543) om börs- och clearing-
verksamhet gäller för verksamhet vid en börs eller en auktoriserad
marknadsplats i Sverige, och
2. börsen eller marknaden står under tillsyn av en myndighet eller
något annat behörigt organ.
Skyddet för bolagets bundna egna kapital
8 § Ett publikt aktiebolag som avses i 6 § första stycket får förvärva egna
aktier endast om aktierna är helt betalda.
Förvärvet får inte ske med större belopp än att det efter förvärvet finns
täckning för det bundna egna kapitalet i bolaget och, om bolaget är
moderbolag, i koncernen. Beräkningen av om så är fallet skall göras
enligt balansräkningen för föregående räkenskapsår, om denna fastställs
vid den bolagsstämma som skall besluta om förvärvet, och i annat fall på
grundval av de handlingar som anges i 13 § andra stycket.
Förvärvet får inte heller ske med så stort belopp att förvärvet med
hänsyn till bolagets och, om bolaget är moderbolag, koncernens konsoli-
deringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid med god
affärssed.
Hur stor andel av aktierna som bolaget får förvärva
9 § Ett publikt aktiebolag som avses i 6 § första stycket får inte förvärva
egna aktier, om bolagets innehav av egna aktier efter förvärvet uppgår till
mer än en tiondel av samtliga aktier i bolaget. Aktier i bolaget som
innehas av dess dotterföretag skall vid beräkningen anses som bolagets.
Otillåtna förvärv av egna aktier
10 § Aktier som har förvärvats i strid med någon av bestämmelserna i 7
9 §§ skall avyttras inom sex månader från förvärvet. Aktier som inte har
avyttrats inom denna tid är ogiltiga. Bolaget skall sätta ned aktiekapitalet
med aktiernas nominella belopp. Ett förslag till beslut om nedsättning
skall läggas fram på den första bolagsstämma som hålls sedan ogiltighet
har inträtt. Nedsättningsbeloppet skall föras över till reservfonden.
Vilka som får fatta beslut om förvärv av egna aktier
11 § I fall som avses i 6 § första stycket skall ett beslut om förvärv av
egna aktier fattas av bolagsstämman.
Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om förvärv av
aktier i bolaget.
Vad kallelsen till bolagsstämman skall innehålla
12 § Kallelsen till den bolagsstämma som enligt 11 § skall behandla ett
förslag om förvärv av egna aktier eller ett förslag om att bemyndiga
styrelsen att fatta beslut om ett sådant förvärv skall ange förslagets
huvudsakliga innehåll samt syftet med förvärvet.
Vilka handlingar som skall hållas tillgängliga inför bolagsstämman
13 § Ett förslag till beslut om förvärv av egna aktier eller om
bemyndigande för styrelsen att fatta ett sådant beslut skall hållas
tillgängligt hos bolaget för aktieägarna under minst två veckor före den
bolagsstämma vid vilken frågan skall prövas.
Om årsredovisningen inte skall behandlas på bolagsstämman, skall det
till förslaget fogas
1. en kopia av den årsredovisning som innehåller senast fastställda
balans- och resultaträkningar, försedd med en anteckning om bolags-
stämmans beslut om bolagets vinst eller förlust,
2. en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,
3. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig
betydelse för bolagets ställning, vilka har inträffat efter det att årsredo-
visningen lämnades, och
4. ett yttrande från revisorerna över den redogörelse som avses i 3.
Kopior av handlingar som avses i första och andra styckena skall
genast sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
Handlingarna skall läggas fram på bolagsstämman.
Vad ett beslut om förvärv av egna aktier skall innehålla
14 § Bolagsstämmans beslut enligt 11 § första stycket skall innehålla
uppgift om det sätt som aktierna skall förvärvas på.
Om aktierna skall förvärvas i enlighet med ett erbjudande som riktas
till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag,
skall beslutet innehålla uppgifter om
1. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken stämmans
beslut skall verkställas,
2. det antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag, som
erbjudandet skall avse,
3. den ersättning som skall lämnas för aktierna,
4. om ersättningen skall bestå av annan egendom än pengar, egen-
domens art och mängd, samt
5. övriga villkor för förvärvet.
Om aktierna skall förvärvas på annat sätt än som avses i andra stycket,
skall beslutet innehålla uppgifter om
1. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken stämmans
beslut skall verkställas,
2. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som får förvärvas,
3. det lägsta och högsta pris som får betalas för aktierna, samt
4. övriga villkor för förvärvet.
Vad ett bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om förvärv av egna
aktier skall innehålla
15 § Ett bemyndigande enligt 11 § andra stycket skall innehålla uppgifter
om
1. det sätt som aktier får förvärvas på,
2. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken bemyn-
digandet får utnyttjas,
3. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som får förvärvas,
4. det lägsta och högsta pris som får betalas för aktierna,
5. om ersättningen skall bestå av annan egendom än pengar, egen-
domens art och mängd, samt
6. övriga villkor för förvärvet.
Majoritetskrav
16 § Ett beslut av bolagsstämman om förvärv av egna aktier eller om
bemyndigande för styrelsen att fatta ett sådant beslut är giltigt endast om
det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de
avgivna rösterna som de vid bolagsstämman företrädda aktierna.
Publika aktiebolags överlåtelse av egna aktier
17 § När ett publikt aktiebolag överlåter egna aktier, skall det ske med
tillämpning av 18 20 §§ eller 21 och 22 §§.
Första stycket gäller inte vid avyttring som sker med tillämpning av 5
och 10 §§.
Överlåtelse av egna aktier på börs eller annan reglerad marknad
18 § Ett publikt aktiebolag får överlåta egna i följande fall, nämligen
1. på en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan
reglerad marknad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller
2. på en börs eller någon annan reglerad marknad utanför Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet efter tillstånd av Finansinspektionen.
Ett tillstånd enligt första stycket 2 skall ange på vilken börs eller
marknad överlåtelsen av egna aktier får ske samt under vilken tid
tillståndet får utnyttjas. Tillstånd skall lämnas, om
1. det för verksamheten vid börsen eller marknaden finns regler som
motsvarar vad som enligt lagen (1992:543) om börs- och clearing-
verksamhet gäller för verksamhet vid en börs eller en auktoriserad mark-
nadsplats i Sverige, och
2. börsen eller marknaden står under tillsyn av en myndighet eller ett
annat behörigt organ.

19 § Ett beslut om överlåtelse av egna aktier enligt 18 § skall fattas av
bolagsstämman. Bolagsstämman kan även bemyndiga styrelsen att fatta
ett sådant beslut.
Ett beslut av bolagsstämman enligt första stycket är giltigt endast om
det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de
avgivna rösterna som de vid bolagsstämman företrädda aktierna.

20 § Ett beslut av bolagsstämman om överlåtelse av egna aktier enligt
18 § eller om bemyndigande för styrelsen att fatta ett sådant beslut skall
innehålla uppgifter om
1. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken stämmans
beslut om överlåtelse skall verkställas eller styrelsens bemyndigande får
utnyttjas,
2. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som får överlåtas,
3. det lägsta pris som aktierna får överlåtas för, och
4. övriga villkor för överlåtelsen.
Bestämmelserna i 4 kap. 4 § första och tredje styckena tillämpas i fråga
om förslag till beslut enligt första stycket.
Överlåtelse av egna aktier som inte sker på börs eller annan reglerad
marknad
21 § Vid ett publikt aktiebolags överlåtelse av egna aktier på annat sätt än
som anges i 18 § tillämpas
1. vad som gäller om nyemission i följande bestämmelser i 4 kap.
denna lag:
1 § andra stycket om beslutanderätt,
2 § om företrädesrätt,
3 § om emissionsbevis m.m.,
3 a § om försäljning av udda företrädesrätter,
4 § om förslag till beslut m.m.,
6 § andra och tredje styckena om information om apport m.m.,
7 § om kungörelser m.m.,
8 § första tredje styckena om aktieteckning,
9 § om tilldelning av aktier m.m.,
14 § första och andra styckena samt 15 § första, andra och fjärde
styckena om styrelsens beslut om nyemission,
18 och 20 25 §§ om emissionsprospekt, samt
2. vad som enligt lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktie-
marknadsbolag, m.m. gäller vid nyemission eller överlåtelse av aktier.
Vid tillämpningen av 4 kap. 2 § denna lag skall även aktieägares före-
trädesrätt enligt bolagsordningen beaktas.

22 § I fall som anges i 21 § skall ett beslut om överlåtelse av egna aktier
innehålla uppgifter om
1. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som skall överlåtas,
2. den företrädesrätt att förvärva aktier som tillkommer aktieägarna
eller andra eller vem som annars får förvärva aktier,
3. den tid inom vilken aktieägare kan utnyttja sin företrädesrätt,
4. den tid inom vilken aktierna skall betalas eller, i förekommande fall,
det förhållandet att teckning skall ske genom betalning,
5. den fördelningsgrund som styrelsen vid överteckning skall tillämpa
beträffande aktier som inte tecknas med företrädesrätt, och
6. det belopp som skall betalas för en aktie.
I förekommande fall skall ett beslut enligt första stycket även innehålla
1. ett förordnande som avses i 4 kap. 3 a §,
2. ett förordnande om att kuponger som hör till aktiebreven skall
användas som teckningsrättsbevis,
3. en bestämmelse om apport eller att aktie skall tecknas med kvitt-
ningsrätt eller med andra villkor, samt
4. upplysningar om att redogörelse och yttrande som avses i 4 kap. 6 §
andra och tredje styckena har avgetts.
I avstämningsbolag skall en avstämningsdag anges i beslutet, om
aktieägare skall ha företrädesrätt att förvärva aktier. Avstämningsdagen
får inte sättas tidigare än tre veckor från det att beslutet har kungjorts
enligt 4 kap. 7 §.
Den tid som anges i första stycket 3 får inte understiga två veckor från
utfärdandet av kungörelse enligt 4 kap. 7 § eller, om samtliga aktieägare
har varit företrädda vid den bolagsstämma som har beslutat om över-
låtelsen, från beslutet eller, i fråga om avstämningsbolag, från avstäm-
ningsdagen.
Dotterföretags förvärv och innehav av aktier i moderbolaget
23 § Ett dotterföretag får inte förvärva aktier i moderbolag. Ett avtal som
strider mot detta förbud är ogiltigt.
Trots bestämmelsen i första stycket får ett dotterföretag förvärva aktier
i moderbolag i fall som avses i 4 § 1, 2 och 4. I 9 kap. 9 § bank-
rörelselagen (1987:617) och 4 kap. 5 § lagen (1991:981) om värde-
pappersrörelse finns bestämmelser om att bankaktiebolag och
värdepappersinstitut får förvärva aktier i moderbolag även i vissa andra
fall.

24 § Om ett dotterföretag har förvärvat aktier i moderbolaget med stöd av
23 § andra stycket första meningen, gäller bestämmelserna i 5 §.

25 § Om ett aktiebolag har blivit moderbolag och dess dotterföretag
innehar aktier i moderbolaget, skall bestämmelserna i 5 § tillämpas på
dessa aktier. Aktierna skall därvid avyttras senast tre år efter det att
koncernförhållandet uppstod.
Kapitalandelslån och vinstandelsbevis
26 § Om inte annat följer av 5 kap., får ett aktiebolag inte ta upp
penninglån på villkor att lånet skall betalas på annat sätt än med ett
nominellt penningbelopp eller med ett penningbelopp som bestäms med
hänsyn till förändringar i penningvärdet.
Ett beslut om att bolaget skall ta upp lån mot obligationer eller andra
skuldebrev med rätt till ränta, vars storlek är helt eller delvis beroende av
utdelningen till aktieägare i bolaget eller bolagets vinst (vinstandels-
bevis), skall fattas av bolagsstämman eller, efter bolagsstämmans be-
myndigande, av styrelsen.

27 § Bestämmelserna i 4 kap. 19 26 §§ om emissionsprospekt tillämpas
även när ett publikt aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag
offentliggör eller på annat sätt till en vidare krets riktar en inbjudan att
förvärva vinstandelsbevis som bolaget har gett ut. Skyldighet att upprätta
emissionsprospekt föreligger dock endast om summan av de belopp som
till följd av inbjudan kan komma att betalas uppgår till minst 300 000
kronor.

9 kap.
4 §2
En aktie som tillhör bolaget
eller dess dotterföretag kan inte
företrädas vid bolagsstämman. En
sådan aktie skall inte räknas med
när det i denna lag eller i
bolagsordningen för giltigt beslut
eller för utövande av befogenhet
föreskrivs samtycke av ägare till
en viss andel av aktierna i bolaget.
En aktie som innehas av bolaget
självt eller dess dotterföretag kan
inte företrädas vid bolagsstämman.

28 §3
I ärenden som inte avser val utgörs bolagsstämmans beslut av den
mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika
röstetal, den mening som ordföranden biträder.
Första stycket gäller inte, om
annat följer av denna lag eller
föreskrivs i bolagsordningen. Be-
träffande beslut som avses i 4 kap.
2, 14 och 15 §§, 5 kap. 2, 8 och
9 §§, 6 kap. 2 a §, 30 33 §§ i detta
kapitel, 14 kap. 11 § samt 17 kap.
1 och 2 §§ får det dock i
bolagsordningen endast före-
skrivas längre gående villkor än
som anges i nämnda bestäm-
melser. Beträffande beslut om att
entlediga en styrelseledamot som
har utsetts av bolagsstämman får
längre gående villkor än som
anges i första stycket förekomma
endast i bolagsordningen för ett
privat aktiebolag.
Första stycket gäller inte, om
annat följer av denna lag eller
föreskrivs i bolagsordningen. Be-
träffande beslut som avses i 4 kap.
2, 14 och 15 §§, 5 kap. 2, 8 och
9 §§, 6 kap. 2 a §, 7 kap. 16 § och
19 § andra stycket, 30 33 §§ i
detta kapitel, 14 kap. 11 § samt
17 kap. 1 och 2 §§ får det dock i
bolagsordningen endast före-
skrivas längre gående villkor än
som anges i nämnda bestäm-
melser. Beträffande beslut om att
entlediga en styrelseledamot som
har utsetts av bolagsstämman får
längre gående villkor än som
anges i första stycket förekomma
endast i bolagsordningen för ett
privat aktiebolag.

12 kap.
1 §4
Utbetalning till aktieägarna av
bolagets medel får ske endast
enligt bestämmelserna i denna lag
om vinstutdelning, utbetalning vid
nedsättning av aktiekapitalet,
reservfonden eller överkursfonden
och utskiftning vid bolagets likvi-
dation.
Utbetalning till aktieägarna av
bolagets medel får ske endast
enligt bestämmelserna i denna lag
om vinstutdelning, förvärv av
egna aktier, utbetalning vid ned-
sättning av aktiekapitalet, reserv-
fonden eller överkursfonden och
utskiftning vid bolagets likvida-
tion.

En aktie som innehas av bolaget
självt medför inte rätt till
utbetalning enligt första stycket.
Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha annat syfte än att
bereda vinst åt aktieägarna, skall bolagsordningen innehålla bestämmelse
om användning av vinst och behållna tillgångar vid bolagets likvidation.

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.
2. De nya bestämmelserna i 7 kap. 5 § gäller även för sådana aktier
som ett aktiebolag har förvärvat före lagens ikraftträdande med stöd av
7 kap. 2 § andra stycket i dess äldre lydelse..

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:000) om ändring i
aktiebolagslagen (1975:1385)
Härigenom föreskrivs att 13 kap. 4 a § aktiebolagslagen (1975:1385) i
stället för dess lydelse enligt lagen (2000:000) om ändring i nämnda lag
skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 1999/2000:00
Föreslagen lydelse

13 kap.
4 a §
Registreringsmyndigheten förordnar att bolaget skall träda i
likvidation, om
1. bolaget är i konkurs som avslutas med överskott och bolagsstämman
inte inom föreskriven tid fattat beslut om likvidation enligt 19 §,
2. bolaget inte på föreskrivet sätt till registret har anmält sådan behörig
styrelse, verkställande direktör eller revisor som skall finnas enligt denna
lag,
3. bolaget inte har sänt in års-
redovisning och revisionsberättel-
se enligt 8 kap. 3 § första stycket
årsredovisningslagen (1995:1554)
inom elva månader från räken-
skapsårets utgång, eller
3. bolaget inte har sänt in års-
redovisning och revisionsberättel-
se enligt 8 kap. 3 § första stycket
årsredovisningslagen (1995:1554)
inom elva månader från räken-
skapsårets utgång,
4. bolaget efter beslut om att
aktiekapitalet skall vara bestämt i
kronor i stället för i euro har ett
registrerat aktiekapital eller mini-
mikapital som inte står i överens-
stämmelse med 1 kap. 3 § andra
stycket och bolaget inte inom sex
månader från det att beslutet fick
verkan har anmält nödvändiga
beslut om ändring i bolags-
ordningen och om ökning av
aktiekapitalet för registrering.
4. bolaget efter beslut om att
aktiekapitalet skall vara bestämt i
kronor i stället för i euro har ett
registrerat aktiekapital eller
minimikapital som inte står i
överensstämmelse med 1 kap. 3 §
andra stycket och bolaget inte
inom sex månader från det att
beslutet fick verkan har anmält
nödvändiga beslut om ändring i
bolagsordningen och om ökning
av aktiekapitalet för registrering,
eller
5. bolaget på grund av be-
stämmelserna i 7 kap. 5 eller 10 §
är skyldigt att sätta ned aktie-
kapitalet till ett belopp som
understiger lägsta tillåtna aktie-
kapital enligt 1 kap. 3 §.
Beslut om likvidation meddelas dock inte, om likvidationsgrunden har
upphört under ärendets handläggning hos registreringsmyndigheten och
avgift som påförts enligt 6 a § har betalats.
Fråga om likvidation enligt första stycket tas upp av registrerings-
myndigheten självmant eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot,
verkställande direktör, aktieägare, borgenär eller annan vars rätt kan vara
beroende av att det finns någon som kan företräda bolaget.

Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713)
Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)
dels att 6 kap. 9 och 10 §§ skall upphöra att gälla,
dels att rubrikernas närmast före 6 kap. 1 och 9 §§ skall utgå,
dels att 6 kap. 1 §, 9 kap. 1 och 13 §§ samt 12 kap. 1 § skall ha
följande lydelse,
dels att rubriken till 6 kap. skall lyda Nedsättning av aktiekapitalet
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 9 d § och
4 kap. 5 a §, och ett nytt kapitel, 6 a kap., av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap.

9 d §
En aktie som innehas av
försäkringsaktiebolaget självt eller
av dess dotterföretag skall inte
räknas med när det i denna lag
eller bolagsordningen för giltigt
beslut eller för utövande av be-
fogenhet föreskrivs samtycke av
ägare till en viss andel av aktier-
na. En sådan aktie skall inte heller
räknas med vid tillämpningen av
bestämmelser i denna lag eller
bolagsordningen som förutsätter
att någon eller några innehar en
viss andel av aktierna eller
rösterna i bolaget.

4 kap.

5 a §
Vid nyemission ger aktier som
försäkringsaktiebolaget självt eller
dess dotterföretag innehar inte
någon företrädesrätt till nya
aktier.

6 kap.
1 §
Nedsättning av aktiekapitalet får ske för följande ändamål, nämligen
1. avsättning till omedelbar täckning av förlust enligt den fastställda
balansräkningen, om förlusten inte kan täckas på något annat sätt,
2. återbetalning till aktieägarna, eller
3. avsättning till reservfond eller till en fond som kan användas enligt
beslut av bolagsstämman.
Nedsättning för de ändamål som anges i första stycket 2 och 3 får inte
avse större belopp än att det efter nedsättningen finns full täckning för
det bundna egna kapitalet. Beräkningen av detta skall ske enligt
balansräkningen för nästföregående räkenskapsår, om denna fastställs vid
stämman och i annat fall på grundval av de handlingar som anges i 4 kap.
7 § första stycket 1 3.
Nedsättning av aktiekapitalet kan genomföras genom
1. inlösen eller sammanläggning av aktier,
2. indragning av aktier utan återbetalning, eller
3. minskning av aktiernas nominella belopp med eller utan åter-
betalning.
Om nedsättning av aktie-
kapitalet på grund av bristande
betalning eller på grund av att
aktier har blivit ogiltiga finns
bestämmelser i 4 kap. 15 § andra
stycket och i 10 § detta kapitel.
Om nedsättning genom inlösen av
aktier enligt förbehåll i bolags-
ordningen finns bestämmelser i 8
8 b §§.
Om nedsättning av aktie-
kapitalet på grund av bristande
betalning eller på grund av att
aktier har blivit ogiltiga finns
bestämmelser i 4 kap. 15 § andra
stycket samt 6 a kap. 5 och 10 §§.
Om nedsättning genom inlösen av
aktier enligt förbehåll i bolags-
ordningen finns bestämmelser i 8
8 b §§.

6 a kap. Förvärv och överlåtelse av egna aktier
Teckning av egna aktier
1 § Ett försäkringsaktiebolag får inte teckna egna aktier.
Om ett försäkringsaktiebolag har tecknat egna aktier, skall stiftarna
eller vid nyemission styrelsen och den verkställande direktören anses ha
tecknat aktierna för egen räkning med solidariskt ansvar för betalningen.
Det gäller dock inte stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör
som visar att han inte kände till eller bort känna till aktieteckningen.
Om aktier i ett försäkringsaktiebolag har tecknats av någon i eget namn
men för bolagets räkning, skall han anses ha tecknat aktierna för egen
räkning.
Bestämmelserna i första tredje styckena gäller även i fråga om
dotterföretags teckning av aktier i moderbolag.
Egna aktier som pant
2 § Ett försäkringsaktiebolag får inte ta emot egna aktier som pant.
Dotterföretag får inte heller ta emot aktier i moderbolag som pant.
Ett avtal i strid med förbudet i första stycket är ogiltigt.
I 9 kap. 9 § bankrörelselagen (1987:617) och 3 kap. 6 § andra stycket
lagen (1991:981) om värdepappersrörelse finns bestämmelser om att
dotterföretag som är bankaktiebolag eller värdepappersbolag, trots
bestämmelserna i första stycket, får ta emot aktier som pant i vissa fall.
Privata försäkringsaktiebolags och vissa publika försäkringsaktiebolags
förvärv av egna aktier
3 § Ett privat försäkringsaktiebolag får inte förvärva egna aktier. Det-
samma gäller andra publika försäkringsaktiebolag än sådana som avses i
6 §.
Ett avtal i strid med förbudet i första stycket är ogiltigt.
Vad som sägs i första och andra styckena samt 4 och 5 §§ om förvärv
av egna aktier gäller även förvärv som görs av någon annan som handlar
i eget namn men för bolagets räkning.

4 § Trots bestämmelserna i 3 § får ett försäkringsaktiebolag som avses
där
1. förvärva egna aktier för vilka ersättning inte skall betalas,
2. förvärva egna aktier som ingår i en affärsrörelse som bolaget över-
tar, och
3. på auktion ropa in egna aktier som har utmätts för bolagets fordran.

5 § Aktier som har förvärvats enligt 4 § och som inte har dragits in
genom nedsättning av aktiekapitalet skall avyttras så snart det kan ske
utan förlust, dock senast tre år efter förvärvet. Aktier som inte avyttras
inom denna tid är ogiltiga. Bolaget skall sätta ned aktiekapitalet med
aktiernas nominella belopp. Ett förslag till beslut om nedsättning skall
läggas fram på den första bolagsstämma som hålls sedan ogiltighet har
inträtt. Nedsättningsbeloppet skall föras över till reservfonden eller, i ett
livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst, till överkursfonden.
Noterade publika försäkringsaktiebolags förvärv av egna aktier
6 § Ett publikt skadeförsäkringsaktiebolag och ett publikt livförsäkrings-
aktiebolag som får dela ut vinst får förvärva egna aktier, om aktierna är
noterade vid en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan
reglerad marknad och förvärvet står i överensstämmelse med 7 9 §§.
Beslutet om förvärv av egna aktier skall i så fall fattas med tillämpning
av 11-14 §§. Om bolaget har förvärvat aktier i strid med 7-9 §§, gäller
10 §.
Ett försäkringsaktiebolag som avses i första stycket får även förvärva
egna aktier i fall som anges i 4 §. I fråga om aktier som har förvärvats
med stöd av 4 § gäller bestämmelserna i 5 § med den skillnaden att
aktierna inte behöver avyttras om det skulle ha varit tillåtet att inneha
dem vid en tillämpning av 9 §.
Vad som sägs i första och andra styckena samt 7 16 §§ om förvärv av
egna aktier gäller även förvärv som görs av någon annan som handlar i
eget namn men för bolagets räkning.
Tillåtna förvärvsmetoder
7 § Förvärv som avses i 6 § första stycket får ske endast
1. på en börs, en auktorisersd marknadsplats eller någon annan
reglerad marknad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
2. på en börs eller någon annan reglerad marknad utanför Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet efter tillstånd av Finansinspektionen, eller
3. i enlighet med ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga
aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag.
Ett tillstånd enligt första stycket 2 skall ange på vilken börs eller mark-
nads förvärvet av egna aktier får ske samt under vilken tid tillståndet får
utnyttjas. Tillstånd skall lämnas, om
1. det för verksamheten vid börsen eller marknaden finns regler som
motsvarar vad som enligt lagen (1992:543) om börs- och clearing-
verksamhet gäller för verksamhet vid en börs eller en auktoriserad
marknadsplats i Sverige, och
2. börsen eller marknaden står under tillsyn av en myndighet eller
något annat behörigt organ.
Skyddet för bolagets bundna egna kapital
8 § Ett publikt försäkringsaktiebolag som avses i 6 § första stycket får
förvärva egna aktier endast om aktierna är helt betalda.
Förvärvet får inte ske med större belopp än att det efter förvärvet finns
täckning för det bundna egna kapitalet i bolaget och, om bolaget är
moderbolag, i koncernen. Beräkningen av om så är fallet skall göras
enligt balansräkningen för föregående räkenskapsår, om denna fastställs
vid den bolagsstämma som skall besluta om förvärvet, och i annat fall på
grundval av de handlingar som anges i 13 § andra stycket.
Förvärvet får inte heller ske med så stort belopp att förvärvet står i
strid med 1 kap. 1 a § första stycket eller 12 kap. 2 § tredje stycket.
Hur stor andel av aktierna som bolaget får förvärva
9 § Ett publikt försäkringsaktiebolag som avses i 6 § första stycket får
inte förvärva egna aktier, om bolagets innehav av egna aktier efter
förvärvet uppgår till mer än en tiondel av samtliga aktier i bolaget. Aktier
i bolaget som innehas av dess dotterföretag skall vid beräkningen anses
som bolagets.
Otillåtna förvärv av egna aktier
10 § Aktier som har förvärvats i strid med någon av bestämmelserna i 7
9 §§ skall avyttras inom sex månader från förvärvet. Aktier som inte har
avyttrats inom denna tid är ogiltiga. Bolaget skall sätta ned aktiekapitalet
med aktiernas nominella belopp. Ett förslag till beslut om nedsättning
skall läggas fram på den första bolagsstämma som hålls sedan ogiltighet
har inträtt. Nedsättningsbeloppet skall föras över till reservfonden.
Vilka som får fatta beslut om förvärv av egna aktier
11 § I fall som avses i 6 § första stycket skall ett beslut om förvärv av
egna aktier fattas av bolagsstämman.
Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om förvärv
av aktier i bolaget.
Vad kallelsen till bolagsstämman skall innehålla
12 § Kallelsen till den bolagsstämma som enligt 11 § skall behandla ett
förslag om förvärv av egna aktier eller ett förslag om att bemyndiga
styrelsen att fatta beslut om ett sådant förvärv skall ange förslagets
huvudsakliga innehåll samt syftet med förvärvet.
Vilka handlingar som skall hållas tillgängliga inför bolagsstämman
13 § Ett förslag till beslut om förvärv av egna aktier eller om
bemyndigande för styrelsen att fatta ett sådant beslut skall hållas
tillgängligt hos bolaget för aktieägarna under minst två veckor före den
bolagsstämma vid vilken frågan skall prövas.
Om årsredovisningen inte skall behandlas på bolagsstämman, skall det
till förslaget fogas
1. en kopia av den årsredovisning som innehåller senast fastställda
balans- och resultaträkningar, försedd med en anteckning om bolags-
stämmans beslut om bolagets vinst eller förlust,
2. en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,
3. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig
betydelse för bolagets ställning, vilka har inträffat efter det att årsredo-
visningen lämnades, och
4. ett yttrande från revisorerna över den redogörelse som avses i 3.
Kopior av handlingar som avses i första och andra styckena skall
genast sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
Handlingarna skall läggas fram på bolagsstämman.
Vad ett beslut om förvärv av egna aktier skall innehålla
14 § Bolagsstämmans beslut enligt 11 § första stycket skall innehålla
uppgift om det sätt som aktierna skall förvärvas på.
Om aktierna skall förvärvas i enlighet med ett erbjudande som riktas
till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag,
skall beslutet innehålla uppgifter om
1. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken stämmans
beslut skall verkställas,
2. det antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag, som
erbjudandet skall avse,
3. den ersättning som skall lämnas för aktierna,
4. om ersättningen skall bestå av annan egendom än pengar,
egendomens art och mängd, samt
5. övriga villkor för förvärvet.
Om aktierna skall förvärvas på annat sätt än som avses i andra stycket,
skall beslutet innehålla uppgifter om
1. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken stämmans
beslut skall verkställas,
2. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som får förvärvas,
3. det lägsta och högsta pris som får betalas för aktierna, samt
4. övriga villkor för förvärvet.
Vad ett bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om förvärv av egna
aktier skall innehålla
15 § Ett bemyndigande enligt 11 § andra stycket skall innehålla uppgifter
om
1. det sätt som aktier får förvärvas på,
2. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken bemyn-
digandet får utnyttjas,
3. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som får förvärvas,
4. det lägsta och högsta pris som får betalas för aktierna,
5. om ersättningen skall bestå av annan egendom än pengar, egen-
domens art och mängd, samt
6. övriga villkor för förvärvet.
Majoritetskrav
16 § Ett beslut av bolagsstämman om förvärv av egna aktier eller om
bemyndigande för styrelsen att fatta ett sådant beslut är giltigt endast om
det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de
avgivna rösterna som de vid bolagsstämman företrädda aktierna.
Publika försäkringsaktiebolags överlåtelse av egna aktier
17 § När ett publikt försäkringsaktiebolag överlåter egna aktier, skall det
ske med tillämpning av 18 20 §§ eller 21 och 22 §§.
Första stycket gäller inte vid avyttring som sker med tillämpning av 5
och 10 §§.
Överlåtelse av egna aktier på börs eller annan reglerad marknad
18 § Ett publikt försäkringsaktiebolag får överlåta egna aktier i följande
fall, nämligen
1. på en börs, en auktoriserad markandsplats eller någon annan
reglerad marknad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller
2. på en börs eller någon annan reglerad marknad utanför Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet efter tillstånd av Finansinspektionen.
Ett tillstånd enligt första stycket 2 skall ange på vilken börs eller
marknad överlåtelsen av egna aktier får ske samt under vilken tid
tillståndet får utnyttjas. Tillstånd skall lämnas, om
1. det för verksamheten vid börsen eller marknaden finns regler som
motsvarar vad som enligt lagen (1992:543) om börs- och clearing-
verksamhet gäller för verksamhet vid en börs eller en auktoriserad mark-
nadplats i Sverige, och
2. börsen eller marknaden står under tillsyn av en myndighet eller ett
annat behörigt organ.

19 § Ett beslut om överlåtelse av egna aktier enligt 18 § skall fattas av
bolagsstämman. Bolagsstämman kan även bemyndiga styrelsen att fatta
ett sådant beslut.
Ett beslut av bolagsstämman enligt första stycket är giltigt endast om
det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de
avgivna rösterna som de vid bolagsstämman företrädda aktierna.

20 § Ett beslut av bolagsstämman om överlåtelse av egna aktier enligt
18 § eller om bemyndigande för styrelsen att fatta ett sådant beslut skall
innehålla uppgifter om
1. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken stämmans
beslut om överlåtelse skall verkställas eller styrelsens bemyndigande får
utnyttjas,
2. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som får överlåtas,
3. det lägsta pris som aktierna får överlåtas för, och
4. övriga villkor för överlåtelsen.
Bestämmelserna i 4 kap. 4 § första och tredje styckena tillämpas i fråga
om förslag till beslut enligt första stycket.
Överlåtelse av egna aktier som inte sker på börs eller annan reglerad
marknad
21 § Vid ett publikt försäkringsaktiebolags överlåtelse av egna aktier på
annat sätt än som anges i 18 § tillämpas
1. 2 kap. 2 § andra stycket om medgivande till betalning med apport-
egendom,
2. vad som gäller om nyemission i följande bestämmelser i 4 kap.
denna lag:
1 § andra stycket om beslutanderätt,
3 § andra fjärde styckena och 4 § om information om apport m.m.,
5 § om företrädesrätt m.m.,
6 § om emissionsbevis,
6 a § om försäljning av udda företrädesrätter,
7 § om förslag till beslut m.m.,
9 § om kungörelser m.m.,
10 § första tredje styckena om aktieteckning,
11 § om tilldelning av aktier m.m.,
16 § första och andra styckena samt 17 § första, andra och fjärde
styckena om styrelsens beslut om nyemission,
20 och 22 26 §§ om emissionsprospekt, samt
3. vad som enligt lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktie-
marknadsbolag, m.m. gäller vid nyemission eller överlåtelse av aktier.
Vid tillämpningen av 4 kap. 5 § denna lag skall även aktieägares före-
trädesrätt enligt bolagsordningen beaktas.

22 § I fall som anges i 21 § skall ett beslut om överlåtelse av egna aktier
innehålla uppgifter om
1. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som skall överlåtas,
2. den företrädesrätt att förvärva aktier som tillkommer aktieägarna
eller andra eller vem som annars får förvärva aktier,
3. den tid inom vilken aktieägare kan utnyttja sin företrädesrätt,
4. den tid inom vilken aktierna skall betalas eller, i förekommande fall,
det förhållandet att teckning skall ske genom betalning,
5. den fördelningsgrund som styrelsen vid överteckning skall tillämpa
beträffande aktier som inte tecknas med företrädesrätt, och
6. det belopp som skall betalas för en aktie.
I förekommande fall skall ett beslut enligt första stycket även innehålla
1. ett förordnande som avses i 4 kap. 6 a §,
2. ett förordnande om att kuponger som hör till aktiebreven skall
användas som teckningsrättsbevis,
3. en bestämmelse om apport eller att aktie skall tecknas med
kvittningsrätt eller med andra villkor, samt
4. upplysningar om att redogörelse och yttrande som avses i 4 kap. 3 §
andra stycket och 4 § har avgetts.
I avstämningsbolag skall en avstämningsdag anges i beslutet, om
aktieägare skall ha företrädesrätt att förvärva aktier. Avstämningsdagen
får inte sättas tidigare än tre veckor från det att beslutet har kungjorts
enligt 4 kap. 9 §.
Den tid som anges i första stycket 3 får inte understiga två veckor från
utfärdandet av kungörelse enligt 4 kap. 9 § eller, om samtliga aktieägare
har varit företrädda vid den bolagsstämma som har beslutat om över-
låtelsen, från beslutet eller, i fråga om avstämningsbolag, från avstäm-
ningsdagen.
Dotterföretags förvärv av aktier i moderbolaget
23 § Ett dotterföretag får inte förvärva aktier i moderbolag. Ett avtal som
strider mot detta förbud är ogiltigt.
Trots bestämmelsen i första stycket får ett dotterföretag förvärva aktier
i moderbolag i fall som avses i 4 § 1 3. I 9 kap. 9 § bankrörelselagen
(1987:617) och 4 kap. 5 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse
finns bestämmelser om att bankaktiebolag och värdepappersbolag får
förvärva aktier i moderbolag även i vissa andra fall.

24 § Om ett dotterföretag har förvärvat aktier i moderbolag med stöd av
23 § andra stycket första meningen, gäller bestämmelserna i 5 §.

25 § Om ett försäkringsaktiebolag har blivit moderbolag och dess
dotterföretag innehar aktier i moderbolaget, skall bestämmelserna i 5 §
tillämpas på dessa aktier. Aktierna skall därvid avyttras senast tre år efter
det att koncernförhållandet uppstod.

9 kap.
1 §
Aktieägares, delägares, delegerades och garanters rätt att besluta i
försäkringsbolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämman.
I avstämningsbolag tillkommer rätten att delta i bolagsstämma den som
har tagits upp som aktieägare i en sådan utskrift av aktieboken som avses
i 3 kap. 13 § andra stycket.
I bolagsordning kan bestämmas att aktieägare respektive delägare för
att få delta i bolagsstämman skall anmäla sig hos bolaget senast den dag
som anges i kallelsen till stämman. Denna dag får inte vara söndag,
annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton
och får inte infalla tidigare än femte dagen före stämman.
I försäkringsaktiebolag kan
aktier som tillhör bolaget eller
dess dotterföretag inte företrädas
vid bolagsstämman. Sådana aktier
skall inte medräknas när det
fordras samtycke av ägare till en
viss del av aktierna i bolaget för
att ett beslut skall bli giltigt eller
en befogenhet skall få utövas.
En aktie som innehas av försäk-
ringsaktiebolaget självt eller dess
dotterföretag kan inte företrädas
vid bolagsstämman.

13 §
Bolagsstämmans beslut utgörs av den mening som fått mer än hälften
av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som
ordföranden biträder. Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna.
Vid lika röstetal avgörs valet genom lottdragning, om inte något annat
har beslutats av stämman innan valet förrättats.
Första stycket gäller inte om
något annat följer av denna lag
eller föreskrivs i bolagsordningen.
Beträffande beslut som avses i
4 kap. 5, 16 och 17 §§, 6 kap.
2 a §, 9 kap. 14 och 16 §§, 15 a
kap. 11 § samt 18 kap. 1 och 2 §§
kan dock i bolagsordningen endast
föreskrivas längre gående villkor
än som anges där.

Första stycket gäller inte om
något annat följer av denna lag
eller föreskrivs i bolagsordningen.
Beträffande beslut som avses i
4 kap. 5, 16 och 17 §§, 6 kap.
2 a §, 6 a kap. 16 § och 19 § andra
stycket, 14 och 16 §§ i detta
kapitel, 15 a kap. 11 § samt
18 kap. 1 och 2 §§ kan dock i
bolagsordningen endast före-
skrivas längre gående villkor än
som anges där.

12 kap.
1 §
Försäkringsbolagets medel får
betalas ut till aktieägare eller till
garanter endast enligt bestämmel-
serna i denna lag om vinstut-
delning, återbetalning av garanti-
kapital, utbetalning vid nedsätt-
ning av aktiekapitalet, reserv-
fonden eller överkursfonden och
utskiftning vid bolagets likvida-
tion.
Försäkringsbolagets medel får
betalas ut till aktieägare eller till
garanter endast enligt bestämmel-
serna i denna lag om vinstut-
delning, återbetalning av garanti-
kapital, förvärv av egna aktier,
utbetalning vid nedsättning av
aktiekapitalet, reservfonden eller
överkursfonden och utskiftning
vid bolagets likvidation.
En aktie som innehas av
försäkringsaktiebolaget självt
medför inte rätt till utbetalning
enligt första stycket.
Om verksamheten i ett skadeförsäkringsbolag helt eller delvis skall ha
ett annat syfte än att bereda vinst åt aktieägarna, skall bolagsordningen
innehålla bestämmelser om hur vinsten och de behållna tillgångarna vid
bolagets likvidation skall användas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.
2. De nya bestämmelserna i 6 a kap. 5 § gäller även för sådana aktier
som ett försäkringsaktiebolag har förvärvat före lagens ikraftträdande
med stöd av 6 kap. 10 § andra stycket i dess äldre lydelse..

Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 8 § bankrörelselagen (1987:617) skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 kap.
8 §
För att skydda en fordran får en bank
1. på offentlig auktion, en svensk eller utländsk börs eller en
auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad eller vid
exekutiv försäljning köpa egendom som är utmätt eller utgör säkerhet för
fordringen, och
2. om det finns anledning att anta att banken annars skulle lida
avsevärd förlust, som betalning för fordran överta egendom som utgör
säkerhet för fordringen eller annan egendom.
Första stycket gäller inte egen
aktie eller aktie i moderbolag. För
förvärv av sådana aktier finns
bestämmelser i 7 kap. 2 § aktie-
bolagslagen (1975:1385). Första
stycket gäller inte heller bevis om
andel i eller tillskott till med-
lemsbank. I fråga om en sparbanks
förvärv av bevis om tillskott till
garantifond eller grundfond i
sparbanken gäller bestämmelserna
i 5 kap. 7 § första stycket spar-
bankslagen (1987:619).
Första stycket gäller inte egen
aktie eller aktie i moderbolag. För
förvärv av sådana aktier finns
bestämmelser i 7 kap. aktie-
bolagslagen (1975:1385). Första
stycket gäller inte heller bevis om
andel i eller tillskott till med-
lemsbank. I fråga om en sparbanks
förvärv av bevis om tillskott till
garantifond eller grundfond i
sparbanken gäller bestämmelserna
i 5 kap. 7 § första stycket spar-
bankslagen (1987:619).
I utbyte mot egendom som har köpts eller övertagits enligt första
stycket får en bank förvärva aktier i ett bolag, som bildats för att förvalta
egendomen eller för att fortsätta en verksamhet som bedrivs med denna.
Har aktier förvärvats enligt första eller tredje stycket får banken, om
det finns uppenbar risk för att banken annars lider förlust, förvärva
ytterligare aktier i samma bolag.
Har aktier förvärvats enligt första, tredje eller fjärde stycket får
banken, om aktiebolaget överlåter sina tillgångar på ett annat aktiebolag,
byta ut dessa aktier mot aktier i det andra aktiebolaget.
Den egendom som banken förvärvat enligt denna paragraf skall
avyttras när det med hänsyn till marknadsförhållandena lämpligen kan
ske. Egendomen skall dock avyttras senast när det kan äga rum utan
förlust för banken. Banken skall årligen till Finansinspektionen avge en
särskild redovisning av egendomen.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.

Förslag till lag om ändring i insiderlagen (1990:1342)
Härigenom föreskrivs att 7 a, 9, 10 och 16 §§ insiderlagen (1990:1342)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

7 a §
Om den som enligt 8 § första stycket 1 3 har insynsställning i ett
aktiemarknadsbolag förvärvar aktier i bolaget, får aktier av samma slag
upp till motsvarande antal överlåtas mot vederlag tidigast tre månader
efter förvärvet.
Detsamma gäller för fysiska och
juridiska personer som förvärvar
aktier i aktiemarknadsbolaget och
vilkas aktier enligt 10 § skall
likställas med aktier som innehas
av personer som avses i första
stycket
Detsamma gäller för
1. fysiska och juridiska personer
som förvärvar aktier i aktie-
marknadsbolaget och vilkas aktier
enligt 10 § skall likställas med
aktier som innehas av personer
som avses i första stycket, samt
2. aktiemarknadsbolag som
förvärvar egna aktier.
Vad som sägs i andra stycket 2
skall inte tillämpas vid förvärv av
egna aktier med stöd av 4 kap. 5 §
lagen (1991:981) om värde-
pappersrörelse.

9 §
Den som har insynsställning i ett
aktiemarknadsbolag skall skrift-
ligen anmäla innehav av aktier i
bolaget och ändring i innehavet till
Finansinspektionen.
Den som har insynsställning i ett
aktiemarknadsbolag skall skrift-
ligen anmäla innehav av aktier i
bolaget och ändring i innehavet till
Finansinspektionen. Sådan an-
mälan skall också göras av ett
aktiemarknadsbolag som innehar
egna aktier.
Vad som sägs i första stycket
andra meningen skall inte till-
lämpas vid innehav av egna aktier
med stöd av 4 kap. 5 § lagen
(1991:981) om värdepappers-
rörelse.
Finansinspektionen kan medge befrielse från anmälningsskyldigheten
om motsvarande uppgifter kan erhållas på annat sätt.
Anmälningsskyldigheten gäller dock inte
1. innan den som avses i 9 § första stycket 5 eller 6 tagit emot
underrättelse enligt 14 eller 15 §,
2. om innehavet inte uppgår till 200 aktier eller, om innehavet avser
värdepapper som enligt 2 § andra stycket likställs med aktier, understiger
ett marknadsvärde motsvarande 50 000 kronor,
3. om ändring i innehavet efter den senast gjorda anmälningen inte
uppgår till 200 aktier eller, om ändringen avser värdepapper som enligt
2 § andra stycket likställs med aktier, understiger ett marknadsvärde
motsvarande 50 000 kronor,
4. om ökning i innehavet föranletts av fondemission eller av att akties
nominella belopp sänkts genom att aktien delats upp,
5. interimsbevis som erhållits i utbyte mot annat värdepapper som
avses i 2 § andra stycket.
Av 10 § framgår att anmälningsskyldigheten omfattar även vissa
närståendes aktieinnehav.
Uppgifter som skall anmälas enligt denna paragraf får efter tillstånd av
Finansinspektionen föras över till insiderregistret genom automatisk
databehandling. Sådant tillstånd får ges endast till den som är förvaltare
enligt 3 kap. 7 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella
instrument.

10 §4
Vid tillämpning av 9 § skall
följande aktier i aktiemarknads-
bolaget likställas med den anmäl-
ningsskyldiges egna, nämligen
sådana som ägs av
Vid tillämpning av 9 § första
stycket första meningen skall
följande aktier i aktiemarknads-
bolaget likställas med den anmäl-
ningsskyldiges egna, nämligen
sådana som ägs av
1. make eller sambo till den anmälningsskyldige,
2. omyndiga barn som står under den anmälningsskyldiges vårdnad,
3. juridisk person vars verksamhet den anmälningsskyldige har ett
väsentligt inflytande över och i vilken den anmälningsskyldige eller
någon som avses i 1 eller 2 eller flera av dem tillsammans innehar
ägarandel, uppgående till tio procent eller mer av aktiekapitalet eller
av andelarna, eller
ekonomisk andel, innefattande rätt att uppbära tio procent eller mer
av avkastningen, eller
röstandel, uppgående till tio procent eller mer av röstetalet för
samtliga aktier eller av röstetalet hos det högsta beslutande organet,
4. juridisk person vars verksamhet den anmälningsskyldige har ett
väsentligt inflytande över och i vilken den anmälningsskyldige eller
någon som avses i 1 3 eller flera av dem tillsammans innehar en sådan
ägarandel, ekonomisk andel eller röstandel som avses i 3.
Om flera personer är anmälningsskyldiga för samma aktieinnehav eller
för ändring i innehavet, behöver anmälan endast göras av en av dem.

16 §5
Finansinspektionen skall föra
eller låta föra register (insider-
register) över anmälningar som
gjorts enligt 9, 14 och 15 §§ eller, i
fall som avses i 9 § andra stycket,
över däremot svarande uppgifter
som lämnats från annat register.
Finansinspektionen skall föra
eller låta föra register (insider-
register) över anmälningar som
gjorts enligt 9, 14 och 15 §§ eller, i
fall som avses i 9 § tredje stycket,
över däremot svarande uppgifter
som lämnats från annat register.
Uppgifter som inte längre omfattas av anmälningsskyldighet får
avföras ur registret. Uppgifterna skall dock bevaras i minst 10 år efter det
att de avförts.
Registret skall föras med hjälp av automatisk databehandling.
Finansinspektionen är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen
(1998:204) för den behandling av personuppgifter som sker i registret.
Inspektionen skall på lämpligt sätt underrätta de registrerade om
registret.
Registret skall vara offentligt.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med
finansiella instrument
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1991:980) om handel med
finansiella instrument skall införas en ny paragraf, 4 kap. 6 §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

4 kap.

6 §
Ett svenskt aktiebolag som för-
värvar eller överlåter egna aktier
skall anmäla förvärvet eller
överlåtelsen till svensk börs eller
auktoriserad marknadsplats där
aktierna är noterade. Uppgifter
om förvärvet eller överlåtelsen
skall offentliggöras i den om-
fattning och på det sätt regeringen
eller, efter regeringens bemyn-
digande, Finansinspektionen före-
skriver.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § och 4 kap. 5 § lagen (1991:981)
om värdepappersrörelse skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

3 kap.
6 §

Kredit enligt 4 § första stycket 5 får beviljas endast om låntagaren på
goda grunder kan förväntas fullgöra låneförbindelsen. För kredit som
lämnas skall det finnas betryggande säkerhet.
Lämnas aktier som säkerhet för
kredit och ingår som en mindre del
bland dessa även aktier i ett
värdepappersbolag som lämnar
krediten eller dess moderbolag, får
värdepappersbolaget trots för-
buden i 7 kap. 2 § aktie-
bolagslagen (1975:1385) och
6 kap. 9 § försäkringsrörelselagen
(1982:713) som pant ta emot även
dessa aktier. Regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande,
Finansinspektionen får utfärda
närmare föreskrifter om vilka
begränsningar som skall gälla i
sådana fall.
Lämnas aktier som säkerhet för
kredit och ingår som en mindre del
bland dessa även aktier i ett
värdepappersbolag som lämnar
krediten eller dess moderbolag, får
värdepappersbolaget trots för-
buden i 7 kap. 2 § aktie-
bolagslagen (1975:1385) och 6 a
kap. 2 § försäkringsrörelselagen
(1982:713) som pant ta emot även
dessa aktier. Regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande,
Finansinspektionen får utfärda
närmare föreskrifter om vilka
begränsningar som skall gälla i
sådana fall.

4 kap.
5 §
Ett svenskt värdepappersinstitut
som har tillstånd att driva värde-
pappersrörelse enligt 1 kap. 3 § 3
eller 5 får, trots förbuden i 7 kap.
2 § aktiebolagslagen (1975:1385)
och 6 kap. 10 § försäkrings-
rörelselagen (1982:713), förvärva
egna aktier och aktier i moder-
bolag för att underlätta rörelsen.
Detta gäller dock endast aktier
som är noterade vid en svensk
eller utländsk börs, en auktoriserad
marknadsplats eller någon annan
reglerad marknad.

Innehavet av sådana aktier som
sägs i första stycket får inte över-
stiga fem procent av aktiekapitalet
i något av bolagen.
Ett svenskt värdepappersinstitut
som har tillstånd att driva värde-
pappersrörelse enligt 1 kap. 3 § 3
eller 5 får, trots begränsningarna i
7 kap. 7 och 23 §§ aktie-
bolagslagen (1975:1385) samt
6 a kap. 23 § försäkrings-
rörelselagen (1982:713), förvärva
egna aktier och aktier i
moderbolag för att underlätta
sådan rörelse. Detta gäller dock
endast aktier som är noterade vid
en svensk eller utländsk börs, en
auktoriserad marknadsplats eller
någon annan reglerad marknad.
Innehavet av sådana aktier som
sägs i första stycket får inte
överstiga fem procent av samtliga
aktier i något av bolagen.
För aktier som har förvärvats
med stöd av första stycket gäller
inte bestämmelserna i 7 kap. 10,
17 22 och 25 §§ aktiebolagslagen
samt 6 a kap. 25 § försäk-
ringsrörelselagen.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och
clearingverksamhet
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § lagen (1992:543) om börs- och
clearingverksamhet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

4 kap.
2 §1
En börs skall ha ändamålsenliga regler för hur handeln vid börsen skall
gå till.
Börsen skall övervaka handeln och kursbildningen vid börsen och se
till att handeln sker i överensstämmelse med denna lag och andra författ-
ningar samt med god sed på värdepappersmarknaden.
Börsen är skyldig att på begäran av Finansinspektionen ge inspek-
tionen terminalåtkomst till sitt system för övervakningen av handeln och
kursbildningen.
Regeringen eller, efter regering-
ens bemyndigande, Finansinspek-
tionen får meddela närmare
föreskrifter om övervakningen av
handeln och kursutbildningen vid
en börs.
Regeringen eller, efter regering-
ens bemyndigande, Finansinspek-
tionen får meddela närmare före-
skrifter om
1. övervakningen av handeln
och kursbildningen vid en börs,
samt
2. aktiebolags förvärv och över-
låtelse av egna aktier vid en börs.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.

Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 14 §, 5 kap. 14 § och 6 kap. 1 § samt
bilaga 1 till lagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

4 kap.
14 §
Tillgångsposten Egna aktier får
inte tas upp till något värde.
Egna aktier får inte tas upp som
tillgång.
Vid värdering av ett moderbolags andelar i ett dotterföretag skall
andelar som dotterföretaget äger i moderbolaget inte anses ha något
värde.

5 kap.
14 §
Ett aktiebolags eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och
fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall
tas upp aktiekapital, överkursfond, uppskrivningsfond och reservfond.
Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust skall tas upp fria fonder,
var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räken-
skapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid
upp som avdragsposter.
Förändringar i eget kapital
jämfört med föregående års
balansräkning skall specificeras.
Förändringar i eget kapital jäm-
fört med föregående års balans-
räkning skall specificeras. Vid
förvärv av egna aktier skall fritt
eget kapital minskas med utgiften
för förvärvet. Vid överlåtelse av
egna aktier skall fritt eget kapital
ökas med inkomsten från över-
låtelsen.
Vid aktiekapitalet skall antalet
aktier anges. Består aktiekapitalet
av aktier av olika slag, skall
motsvarande uppgift lämnas för
varje aktieslag. Innehar aktie-
bolaget egna aktier, skall det
nominella beloppet av dessa
anges.
Vid aktiekapitalet skall antalet
aktier anges. Består aktiekapitalet
av aktier av olika slag, skall
motsvarande uppgift lämnas för
varje aktieslag.

Lydelse enligt prop. 1998/99:130
Föreslagen lydelse

6 kap.
1 §1
Förvaltningsberättelsen skall innehålla en rättvisande översikt över
utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat.
Upplysningar skall även lämnas om
1. sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen,
resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av
företagets ställning och resultat,
2. sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har
inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut,
3. företagets förväntade framtida utveckling,
4. företagets verksamhet inom
forskning och utveckling, och
4. företagets verksamhet inom
forskning och utveckling,
5. företagets filialer i utlandet.
5. företagets filialer i utlandet,

6. antal och nominellt belopp
för egna aktier som innehas av
företaget, den andel av aktie-
kapitalet som dessa aktier utgör
samt storleken av den ersättning
som har betalats för aktierna,
7. antal och nominellt belopp för
de egna aktier som har förvärvats
under räkenskapsåret, den andel
av aktiekapitalet som dessa aktier
utgör samt storleken av den
ersättning som har betalats,
8. antal och nominellt belopp för
de egna aktier som har överlåtits
under räkenskapsåret, den andel
av aktiekapitalet som dessa aktier
utgör samt storleken av den
ersättning som har erhållits, och
9. skälen för de förvärv eller
överlåtelser av egna aktier som
har skett under räkenskapsåret.
Utöver sådan information om verksamhetens miljöpåverkan som skall
lämnas enligt första och andra styckena skall företag som bedriver
verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken
(1998:808) lämna upplysningar i övrigt om verksamhetens påverkan på
den yttre miljön.
Andra stycket 3 och 5 gäller inte företag som avses i 3 kap. 8 § andra
stycket.

Bilaga 12

Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)

TILLGÅNGAR

A. Tecknat men ej inbetalt kapital

B. Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

1. Balanserade utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och
liknande arbeten

2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter

3. Hyresrätter och liknande rättigheter

4. Goodwill

5. Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

II. Materiella anläggningstillgångar

1. Byggnader och mark

2. Maskiner och andra tekniska anläggningar

3. Inventarier, verktyg och installationer

4. Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anlägg-
ningstillgångar

III. Finansiella anläggningstillgångar

1. Andelar i koncernföretag

2. Fordringar hos koncernföretag

3. Andelar i intresseföretag

4. Fordringar hos intresseföretag

5. Andra långfristiga värdepappersinnehav

6. Lån till delägare eller till personer som vid tillämpning av 12 kap. 7 §
första och sjunde styckena aktiebolagslagen (1975:1385) är att anse som
närstående

7. Andra långfristiga fordringar

C. Omsättningstillgångar

I. Varulager m.m.

1. Råvaror och förnödenheter

2. Varor under tillverkning

3. Färdiga varor och handelsvaror

4. Pågående arbete för annans räkning

5. Förskott till leverantörer

II. Fordringar

1. Kundfordringar

2. Fordringar hos koncernföretag

3. Fordringar hos intresseföretag

4. Övriga fordringar

5. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

III. Kortfristiga placeringar

1. Andelar i koncernföretag

2. Egna aktier

3. Övriga kortfristiga placeringar

III. Kortfristiga placeringar

1. Andelar i koncernföretag

2. Övriga kortfristiga placeringar

IV. Kassa och bank

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

A. Eget kapital, med uppgift om vad som utgör fritt eget kapital och
bundet eget kapital

Aktiebolag:

I. Aktiekapital

II. Överkursfond

III. Uppskrivningsfond

IV. Andra fonder

1. Reservfond

2. Övrigt

V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Årets resultat

Ekonomiska föreningar:
I. Inbetalda insatser och emissionsinsatser
1. Medlemsinsatser
2. Förlagsinsatser

II. Uppskrivningsfond

III. Andra fonder
1. Reservfond
2. Övrigt

IV. Balanserad vinst eller förlust

V. Årets resultat

Övriga företag:

I. Eget kapital vid räkenskapsårets början

II. Insättningar eller uttag under året

III. Årets resultat

IV. Eget kapital vid räkenskapsårets slut

B. Obeskattade reserver

C. Avsättningar

1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
2. Avsättningar för skatter

3. Övriga avsättningar

D. Skulder

1. Obligationslån

2. Skulder till kreditinstitut

3. Förskott från kunder (får även redovisas som avdragspost under
Varulager m.m.)

4. Leverantörsskulder

5. Växelskulder

6. Skulder till koncernföretag

7. Skulder till intresseföretag

8. Skatteskulder

9. Övriga skulder

10. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Poster inom linjen

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

1. Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna
skulder och för förpliktelser som redovisas såsom avsättningar, varje slag
för sig

2. Övriga ställda panter och därmed jämförliga säkerheter, varje slag för
sig

3. Ansvarsförbindelser

a. Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller
avsättningarna och som inte heller har täckning i pensionsstiftelses
förmögenhet

b. Övriga ansvarsförbindelser

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000. Äldre bestämmelser gäller
dock fortfarande i fråga om redovisningen för räkenskapsår som har
avslutats före lagens ikraftträdande.

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappersbolag
dels att i 5 kap. 3 § uttrycket (G.13) skall bytas ut mot (G.12) ,
dels att bilaga 1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

Bilaga 1

Uppställningsform för balansräkning

TILLGÅNGAR

1. Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
2. Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
3. Utlåning till kreditinstitut
4. Utlåning till allmänheten
5. Obligationer och andra räntebärande värdepapper
6. Aktier och andelar (som inte ingår i post 7 eller 8)
7. Aktier och andelar i intresseföretag
8. Aktier och andelar i koncernföretag
9. Immateriella anläggningstillgångar
a) Goodwill
b) Andra immateriella anläggningstillgångar
10. Materiella tillgångar
a) Inventarier
b) Leasingobjekt
c) Byggnader och mark
11. Tecknat ej inbetalt kapital
12. Egna aktier

13. Övriga tillgångar
12. Övriga tillgångar
14. Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
13. Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter

Summa tillgångar

SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL

1. Skulder till kreditinstitut
2. In- och upplåning från allmänheten
a) Inlåning
b) Upplåning
3. Emitterade värdepapper m.m.
a) Emitterade skuldebrev
b) Övriga
4. Övriga skulder
5. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
6. Avsättningar
a) Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
b) Avsättningar för skatter
c) Övriga avsättningar
7. Efterställda skulder
8. Obeskattade reserver
9. Aktiekapital / Grundfond / Insatskapital
10. Överkursfond
11. Uppskrivningsfond
12. Andra fonder
a) Reservfond
b) Fond för orealiserade vinster
c) Garantifond
d) Övriga fonder
13. Balanserad vinst eller förlust
14. Årets resultat

Summa skulder, avsättningar och eget kapital

POSTER INOM LINJEN

1. Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och
för såsom avsättningar redovisade förpliktelser, varje slag för sig
2. Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter, varje slag för sig
3. Ansvarsförbindelser
a) Accepterade och endosserade växlar
b) Garantier
c) Övriga ansvarsförbindelser
4. Åtaganden
a) Åtaganden till följd av återköpstransaktioner
b) Övriga åtaganden

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000. Äldre bestämmelser gäller
dock fortfarande i fråga om redovisningen för räkenskapsår som har
avslutats före lagens ikraftträdande.

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1560) om årsredovisning
i försäkringsföretag
dels att i 4 kap. 2 § och 5 kap. 3 § uttrycket (G.IV) skall bytas mot
(G.III) ,
dels att 5 kap. 2 § och bilaga 1 skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 1998/99:130
Föreslagen lydelse

5 kap.
2 §
De i 1 § angivna bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen
(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:
1. a) 3 § första stycket skall tillämpas på dels immateriella tillgångar
(B), dels byggnader och mark (C.I), dels placeringar i koncernföretag och
intresseföretag (C.II).
b) 3 § andra och tredje styckena
skall tillämpas på dels im-
materiella tillgångar (B), dels pla-
ceringstillgångar (C), dels sådana
materiella tillgångar och varulager
(G.I) och övriga tillgångar (G.IV)
som stadigvarande skall brukas
eller innehas.
b) 3 § andra och tredje styckena
skall tillämpas på dels im-
materiella tillgångar (B), dels pla-
ceringstillgångar (C), dels sådana
materiella tillgångar och varulager
(G.I) och övriga tillgångar (G.III)
som stadigvarande skall brukas
eller innehas.
2. 4 § skall tillämpas på byggnader och mark (C.I).
3. 7 § skall i stället för inköp och försäljning gälla mottagen och
avgiven återförsäkring.
4. Fråga om tillstånd enligt 9 § andra stycket att utelämna uppgifter om
dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.
5. 10 § andra stycket om kort- och långfristiga balansposter skall
tillämpas endast beträffande de skulder som förfaller till betalning senare
än fem år efter balansdagen.
6. 12 § tredje stycket om lån till ledande befattningshavare skall
tillämpas om företaget lämnat lån till eller ställt säkerhet till förmån för
någon annan med stöd av tillstånd enligt 12 kap. 13 § försäkrings-
rörelselagen (1982:713).

7. Utgifter och inkomster enligt
14 § andra stycket för egna aktier
skall redovisas mot bundet eget
k0apital i livförsäkringsaktiebolag
som inte får dela ut vinst.
7. Utöver upplysningar enligt
18 § skall även uppgift lämnas om
medelantalet anställda uppdelat på
kontorstjänstemän, fälttjänstemän
och övriga anställda i Sverige.
Dessutom skall medelantalet
fritidsombud och specialombud i
Sverige anges var för sig.
8. Utöver upplysningar enligt
18 § skall även uppgift lämnas om
medelantalet anställda uppdelat på
kontorstjänstemän, fälttjänstemän
och övriga anställda i Sverige.
Dessutom skall medelantalet
fritidsombud och specialombud i
Sverige anges var för sig.
8. Uppgift enligt 20 § första
stycket 2 om löner och ersätt-
ningar till anställda skall delas upp
på kontorstjänstemän, fälttjänste-
män och övriga anställda i
Sverige. Dessutom skall ersätt-
ningsbeloppen för fritidsombud
och specialombud i Sverige anges
för varje grupp.
9. Uppgift enligt 20 § första
stycket 2 om löner och ersätt-
ningar till anställda skall delas upp
på kontorstjänstemän, fälttjänste-
män och övriga anställda i
Sverige. Dessutom skall ersätt-
ningsbeloppen för fritidsombud
och specialombud i Sverige anges
för varje grupp.

Bilaga 1

Uppställningsform för balansräkning

TILLGÅNGAR

A. Tecknat ej inbetalt kapital
B. Immateriella tillgångar
I Goodwill
II Andra immateriella tillgångar
C. Placeringstillgångar
I Byggnader och mark
II Placeringar i koncernföretag och intresseföretag
1. Aktier och andelar i koncernföretag
2. Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till,
koncernföretag
3. Aktier och andelar i intresseföretag
4. Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till,
intresseföretag
III Andra finansiella placeringstillgångar
1. Aktier och andelar
2. Obligationer och andra räntebärande värdepapper
3. Andelar i investeringspooler
4. Lån med säkerhet i fast egendom
5. Övriga lån
6. Utlåning till kreditinstitut
7. Övriga finansiella placeringstillgångar
IV Depåer hos företag som avgivit återförsäkring
D. Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk
1. Tillgångar för villkorad återbäring
2. Fondförsäkringstillgångar
E. Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar
1. Ej intjänade premier och kvardröjande risker
2. Livförsäkringsavsättning
3. Oreglerade skador
4. Återbäring och rabatter
5. Övriga försäkringstekniska avsättningar
6. Avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk
a) Villkorad återbäring
b) Fondförsäkringsåtaganden
F. Fordringar
I Fordringar avseende direkt försäkring
II Fordringar avseende återförsäkring
III Övriga fordringar
G. Andra tillgångar
I Materiella tillgångar och varulager
II Kassa och bank
III Egna aktier
IV Övriga tillgångar
III Övriga tillgångar

H. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
I Upplupna ränte- och hyresintäkter
II Förutbetalda anskaffningskostnader
III Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

AA. Eget kapital
I Aktiekapital eller Garantikapital
II Överkursfond
III Uppskrivningsfond
IV Konsolideringsfond
V Andra fonder
1. Reservfond
2. Fond för orealiserade vinster
3. Övriga fonder
VI Balanserad vinst eller förlust
VII Årets resultat
BB. Obeskattade reserver
CC. Efterställda skulder
DD. Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring)
1. Ej intjänade premier och kvardröjande risker
2. Livförsäkringsavsättning
3. Oreglerade skador
4. Återbäring och rabatter
5. Utjämningsavsättning
6. Övriga försäkringstekniska avsättningar
EE. Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäk-
ringstagaren bär risk (före avgiven återförsäkring)
1. Villkorad återbäring
2. Fondförsäkringsåtaganden
FF. Avsättningar för andra risker och kostnader
1. Pensioner och liknande förpliktelser
2. Skatter
3. Övriga avsättningar
GG. Depåer från återförsäkrare
HH. Skulder
I Skulder avseende direkt försäkring
II Skulder avseende återförsäkring
III Obligationslån
IV Skulder till kreditinstitut
V Övriga skulder
II. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
I Återförsäkrares andel av Förutbetalda anskaffningskostnader
II Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

POSTER INOM LINJEN

I Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och
för såsom avsättningar redovisade förpliktelser, varje slag för sig
II Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter, varje slag för sig
III Ansvarsförbindelser
1. Garantier
2. Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland avsättningar och ej har
täckning i pensionsstiftelses förmögenhet
3. Övriga ansvarsförbindelser
IV Åtaganden
1. Åtaganden till följd av återköpstransaktioner
2. Övriga åtaganden

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000. Äldre bestämmelser gäller
dock fortfarande i fråga om redovisningen för räkenskapsår som har
avslutats före lagens ikraftträdande.

Lagrådets yttrande 1999-11-11
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-11-11

Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet

Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.

Enligt en lagrådsremiss den 21 oktober 1999 (Justitiedepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
2. lag om ändring i lagen (2000:000) om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385),
3. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)
4. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
5. lag om ändring i insiderlagen (1990:1342),
6. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instru-
ment,
7. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,
8. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,
9. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),
10. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit-
institut och värdepappersbolag,
11. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäk-
ringsföretag.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn
Anna-Karin Winroth, kanslirådet Monica Rodrigo och hovrättsassessorn
Bengt Söderquist.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen

1 kap. 7 §

I lagförslagen beskrivs en egen aktie så att det är fråga om en aktie som
innehas av bolaget självt. Tidigare har det uttryckts så att aktien
tillhör bolaget. Avsikten med byte av terminologi synes vara att antyda
att aktien inte utgör en tillgång i bolagets hand. Detta har också lett till
förslag om vissa ändringar i redovisningsreglerna. Civilrättsligt är det
dock fortfarande bolaget som äger en egen aktie.

Bytet av terminologi kan ändå vara motiverat, bl.a. med hänsyn till att det
motsvarande substantivet innehav används i lagtexten och är svårt att
byta ut. De föreslagna ändringarna i detta hänseende får dock inte
medföra en förskjutning av rättsläget. Risk för en sådan förskjutning
föreligger främst i fråga om aktier som ett bolag har som pant. Om
sådana kan sägas att de innehas av bolaget men de tillhör inte
bolaget.

I princip kan ett bolag inte inneha egna aktier som pant. Inte heller kan
ett dotterföretag inneha aktier i moderbolaget som pant. Sådana kan
emellertid finnas på grund av att ett företag som pant mottagit aktier i ett
aktiebolag som senare blir dess moderbolag; någon skyldighet att göra
sig av med dessa aktier synes inte föreligga. Härtill kommer egna aktier
som kan innehas som pant med stöd av 3 kap. 6 § lagen om värde-
pappersrörelse.

Det förefaller exempelvis rimligt att pantsatta aktier medräknas i de
situationer som avses i förevarande paragraf. Detsamma gäller vid
beräkningen av den tiondel av aktierna som avses i 7 kap. 9 §. Vidare bör
pantsatta aktier ge rätt till deltagande i nyemission (4 kap. 2 a §) och - i
fråga om egna aktier som avses i 3 kap. 6 § lagen om värdepappers-
rörelse - även berättiga till utbetalning enligt 12 kap. 1 §. Under förut-
sättning att pantsättaren är ägare av aktien och att han på dagen för
stämman är införd i aktieboken (eller är upptagen i en sådan utskrift av
aktieboken som avses i 3 kap. 13 § andra stycket aktiebolagslagen) torde
det vara pantsättaren som har rätt att företräda aktien vid bolagsstämman
(9 kap. 4 §), ehuru han naturligtvis kan ha bemyndigat panthavaren att
utöva denna rätt.

Ordet innehav måste i de nu berörda situationerna förstås så att det
civilrättsligt avser äganderätt. Under förutsättning att detta hålls i minne
anser sig Lagrådet kunna godta det föreslagna bytet av terminologi.

I lagförslagen förekommer ordet egen aktie utan att begreppet
definieras. Begreppet är användbart och torde ibland kunna användas i
ställe för innehas av . Egentligen borde en fullständig beskrivning av
situationen lyda en aktie i ett aktiebolag som innehas av bolaget självt ,
men om begreppet egen aktie förs in redan i förevarande paragraf i
anslutning till det förkortade uttryckssättet torde ingen oklarhet kunna
uppstå. Lagrådet förordar därför att paragrafens inledning ges följande
lydelse: "En aktie som innehas av aktiebolaget självt (egen aktie) eller
dess dotterföretag -:-:- ".

Avsikten med den nya bestämmelsen är enligt motiveringen att med
verkan även för annan lagstiftning än aktiebolagslagen föreskriva att
egna aktier inte skall medräknas i de angivna situationerna, och som
exempel nämns flaggningsreglerna i lagen om handel med finansiella
instrument. Även om det inte är lätt att överblicka samtliga tänkbara
situationer där bestämmelsen blir tillämplig framstår principen som
naturlig och den valda lösningen som godtagbar. För att nå den avsedda
verkan bör ordet denna före lag i första och andra meningarna utgå.

7 kap.

Genom bestämmelser i det nya 7 kap. införs en principiell nyhet i svensk
aktiebolagsrätt, nämligen rätt för vissa aktiebolag att i vissa fall förvärva
egna aktier. Regeringen understryker i den allmänna motiveringen att det
finns goda skäl för detta förslag och att aktiebolagen kan ha stor nytta av
en möjlighet att förvärva egna aktier. Det framstår då som naturligt att
kapitlets avsnitt om förvärv av egna aktier inleds med de fall där förvärv
är tillåtna. Eftersom avsnittet är omfattande kan en inledande paragraf
under rubriken Förvärv av egna aktier ange de olika fallen, varefter dessa
behandlas i följande paragrafer. Underrubrikerna med de icke etablerade
och dessutom missvisande beteckningarna noterade publika aktiebolag
respektive onoterade publika aktiebolag kan avvaras. Den inledande
3 § kan förslagsvis utformas på följande sätt.

Förvärv av egna aktier

3 § Ett publikt aktiebolag vars aktier är noterade vid en börs, en auk-
toriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad får förvärva
egna aktier enligt bestämmelserna i 7 9 §§. Beslutet om förvärv skall i
så fall fattas med tillämpning av 11 16 §§. Om bolaget har förvärvat
aktier i strid med 7 9 §§ gäller bestämmelserna i 10 §.
Andra publika aktiebolag samt privata aktiebolag får inte förvärva
egna aktier. Ett avtal som strider häremot är ogiltigt.
Vad som sägs i första och andra styckena samt i 4 - 16 §§ om förvärv
av egna aktier gäller även förvärv som görs av någon annan som handlar
i eget namn men för bolagets räkning.

Förslaget leder till följdändringar i 4, 6 - 9 och 11 §§ som kan utföras så:

4 § Bolag som avses i 3 § andra stycket får trots den bestämmelsen
1. förvärva -:-:- osv. enligt remitterade förslaget -:-:- för bolagets
fordran.

6 § Ett aktiebolag som avses i 3 § första stycket får även förvärva egna
aktier i fall som avses i 4 §. I fråga -:-:- osv. enligt remitterade förslagets
6 § andra stycket -:-:- vissa andra fall.

I 7, 8, 9 och 11 §§ byts hänvisningen till 6 § första stycket ut mot en
hänvisning till 3 § första stycket.

7 kap. 2 §

I tredje stycket hänvisas till särskilda bestämmelser i bankrörelselagen
och lagen om värdepappersrörelse. Dessa har i egenskap av leges
speciales företräde framför bestämmelserna i aktiebolagslagen. Detta
torde också stå fullt klart för dem som läser bestämmelserna i
speciallagarna sådana de är utformade. Hänvisningarna är därför
överflödiga och bör inte tynga lagtexten. Lagrådet förordar att tredje
stycket får utgå.

En helt annan sak är när i lagtexten meddelas föreskrifter rörande aktier
som avses med de särskilda bestämmelserna, som t.ex. i 7 a och 9 §§
insiderlagen. Då är en hänvisning ett lämpligt sätt att ge uttryck för
föreskriftens innebörd.

7 kap. 5 §

Enligt paragrafen skall aktier som förvärvats enligt 4 § avyttras inom viss
tid. Aktierna blir annars ogiltiga, varvid bolaget skall sätta ned aktie-
kapitalet. Om aktier blir automatiskt ogiltiga därför att tidsfristen löpt ut
och först därefter avyttras, uppkommer olika problem. Dessa blir särskilt
accentuerade vid tillämpningen av 7 kap. 10 § och behandlas därför
närmare där. Bestämmelserna bör emellertid ges en likartad utformning.

Enligt andra bolagsdirektivet, artikel 20.3, skall aktierna förklaras
ogiltiga. En sådan förklaring, som uppenbarligen skall meddelas av
bolaget, leder till att vissa aktier kan utpekas. Andra meningen bör därför
ges lydelsen: Aktier som inte har avyttrats inom denna tid skall av
bolaget förklaras ogiltiga.

Det får antas att ett bolag som avyttrat aktierna efter tidsfristens utgång
men innan nedsättning skett inte därefter kommer att förklara dem
ogiltiga. Någon annan sanktion häremot än en skadeståndspåföljd, som
knappast kan vara en effektiv prevention, synes inte föreligga.

7 kap. 6 §

Såväl i det remitterade förslaget som i Lagrådets förslag (där 3 §) talas
om bolag vars aktier är noterade vid en börs osv. Uttrycket för tanken
till att det skulle krävas att alla aktier som bolaget givit ut är noterade vid
börs osv. I enlighet med regleringens syften bör uttrycket emeller-tid
förstås så, att det är tillräckligt för regelns tillämplighet att ett aktieslag
är
föremål för notering även om bolaget också givit ut aktier av slag som
inte är noterade.

I enlighet med vad som sägs under 7 kap. 2 § bör sista meningen i andra
stycket utgå.

7 kap. 7 §

Enligt punkten 2 får förvärv som avses i 6 § första stycket ske endast på
en börs eller någon annan reglerad marknad utanför Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet efter tillstånd av Finansinspektionen. I
förslaget finns inte någon bestämmelse som anger huruvida Finans-
inspektionens beslut är avsedda att vara överklagbara. Åtminstone ett
avslagsbeslut kommer att ha sådana verkningar för sökanden att det
enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer bör vara överklagbart.

Om en författning saknar en egen överklagandebestämmelse, kommer
numera reglerna om domstolsprövning av förvaltningsbeslut i 22 a §
förvaltningslagen att bli tillämpliga. Reglerna innebär bl.a. att beslutet
överklagas hos länsrätt och att prövningstillstånd krävs vid överklagande
till kammarrätten. Av lagmotiven (prop. 1997/98:101 s. 62 f.) framgår
visserligen att paragrafen främst är avsedd att komplettera regeringens
förordningar, vilka i fortsättningen endast kommer att behöva innehålla
en hänvisning till 22 a §, men paragrafen blir också tillämplig på en lag
utan egen överklagandebestämmelse.

I 18 kap. 7 och 8 §§ aktiebolagslagen finns uttryckliga regler om
överklagande av myndigheters beslut enligt lagen. Om Finansinspek-
tionens beslut enligt den föreslagna punkten 2 inte nämns här, kan detta
lätt skapa spekulationer om vilken avsikten kan ha varit med att utelämna
inspektionens beslut. Jfr Ragnemalm, Förvaltningsbesluts överklag-
barhet, 1970, s. 183-194. Lagrådet rekommenderar därför att en över-
klagandebestämmelse som avser inspektionens beslut förs in i 18 kap.
7 §. En sådan bestämmelse kan förslagsvis ha följande lydelse:
Finansinspektionens beslut enligt 7 kap. 7 § första stycket 2 och 18 §
första stycket 2 får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

7 kap. 9 §

Avsikten torde vara att om bolaget förvärvar så många egna aktier att
dess egna aktier efter förvärvet tillhopa uppgår till mer än en tiondel av
samtliga aktier i bolaget så träffar förbudet endast förvärvet av det
överskjutande antalet aktier. Valet av ordet om ger inte klar ledning
men antyder närmast att hela förvärvet är otillåtet. I stället bör användas
uttrycket i den mån bolagets innehav av egna aktier efter förvärvet
kommer att uppgå.

Konsekvenserna av ett överskjutande förvärv behandlas vidare under
7 kap. 10 §.

7 kap. 10 §

Som förut antytts blir olägenheten av att aktier, som inte avyttrats inom
föreskriven tid, automatiskt blir ogiltiga särskilt framträdande vid
tillämpningen av förevarande paragaf. Vid ett överskjutande förvärv
enligt vad som sägs under 7 kap. 9 § kan inte avgöras vilka aktier det är
som inte fått förvärvas och därför är ogiltiga. Har aktier sålts till flera
köpare vet man inte vem av dem som kan påstås ha förvärvat de ogiltiga
aktierna. I detta fall är det särskilt nödvändigt att de ogiltiga aktierna
pekas ut. Detta kan ske på det sätt som förordas under 7 kap. 5 §. Andra
meningen bör därför ges lydelsen: Aktier som inte har avyttrats inom
denna tid skall av bolaget förklaras ogiltiga.
Förslaget innebär att bolagen får förvärva aktier dels över börs, dels
genom ett offentligt erbjudande. Däremot skall bolagen inte få förvärva
aktier genom avtal med en enskild aktieägare; man vill undvika t.ex. den
i USA inte ovanliga situationen att en ovälkommen part förvärvar aktier i
ett bolag och sedan köps ut genom åtgärder av företagsledningen, s.k.
greenmail. Den föreslagna ordningen tycks innebära att en företags-
ledning kan göra just på det viset utan annan sanktion än att aktierna
sedan skall avyttras inom sex månader. Men aktierna kan också av en
inaktiv ledning lämnas utan åtgärd, vilket leder till att de blir ogiltiga.
Mot ett missbruk av detta slag finns ingen annan sanktion än
skadeståndsskyldighet enligt 15 kap. aktiebolagslagen, men detta
innefattar knappast en effektiv prevention. Situationen måste emellertid
accepteras, eftersom den alternativa lösningen att låta förvärvsavtal av
det diskuterade slaget bli ogiltiga - antingen genom en uttrycklig bestäm-
melse eller med en analogi från reglerna om återgång av värde-
överföring enligt bestämmelserma i 12 kap. skulle vara för
långtgående, i vart fall i fråga om handel genom kommissionär.

7 kap. 21 §

Beslut om överlåtelse av egna aktier skall genom hänvisningarna under 1
till 4 kap. 1, 14 och 15 §§ fattas i den ordning som gäller för beslut om
nyemission. Det innebär att bolagsstämman själv kan fatta beslutet om
överlåtelse eller bemyndiga styrelsen att fatta sådant beslut, men
styrelsen kan också besluta om överlåtelse av aktier under förutsättning
av bolagsstämmans godkännande. En sådan överlåtelse blir alltså inte
giltig, om stämman inte sedermera godkänner styrelsens beslut. Det får
antas att det ankommer på en förvärvare av aktier i en sådan situation att
själv försäkra sig om att köpeavtalet förses med en lämplig reglering av
vad som skall ske dels under tiden fram till bolagsstämman, dels om
stämman inte godkänner överlåtelsen.

Att hänsyn till bolagsordningen skall tas vid bestämmande av aktie-
ägares företrädesrätt framgår av 4 kap. 2 §. Andra stycket är därför över-
flödigt och bör utgå.

7 kap. 23 §

I enlighet med vad som sägs under 7 kap. 2 § bör andra meningen i andra
stycket utgå. Därvid bör hänvisningen i 7 kap. 24 § ändras till att avse
andra stycket i förevarande paragraf.

Övergångsbestämmelsen

Enligt förslaget skall nya 7 kap. 5 § gälla i fråga om förvärv som skett
före lagens ikraftträdande. Normalt borde, till undvikande av
retroaktivitet, föreskrivas att äldre bestämmelser skulle tillämpas på
sådana förvärv. Den nya lagstiftningen ger emellertid i visst fall bolaget
större möjligheter att behålla egna aktier, nämligen enligt 7 kap. 6 §
andra stycket andra meningen, om de ryms inom den andel som anges i
9 §. Med hänsyn härtill framstår den valda ordningen som rimlig. Som
redan framgått är emellertid även andra bestämmelser än 7 kap. 5 § att
beakta. Därjämte synes det rimligt att, om vissa bestämmelser i kapitlet
skall tillämpas beträffande förvärvet, även kapitlet i övrigt ges
tillämplighet i förekommande fall, t.ex. bestämmelserna om formerna för
överlåtelsen. Övergångsbestämmelsen bör därför inledas med orden: De
nya bestämmelserna i 7 kap. gäller även -:-:- .

Förslaget till lag om ändring i lagen om ändring i aktiebolagslagen

Förevarande förslag måste under riksdagsbehandlingen samordnas med
förslaget om aktiekapital och redovisning i euro.

Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen

1 kap. 9 d §

Vad som under 1 kap. 7 § aktiebolagslagen anförs angående använd-
ningen av uttrycket innehas av har motsvarande tillämpning i fråga om
försäkringsrörelselagen.

6 a kap.

Lagrådet hänvisar till vad som anförts om förslaget till ändring i
aktiebolagslagen under rubriken 7 kap. Samma synpunkter gör sig
gällande i fråga om det föreslagna nya 6 a kap. försäkringsrörelselagen.
Lagtexten kan förslagsvis utformas på följande sätt

Förvärv av egna aktier

3 § Ett publikt skadeförsäkringsaktiebolag och ett publikt livför-
säkringsbolag som får dela ut vinst får, om dess aktier är noterade vid en
börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad,
förvärva egna aktier enligt bestämmelserna i 7 9 §§. Beslutet om
förvärv skall i så fall fattas med tillämpning av 11 16 §§. Om bolaget
har förvärvat aktier i strid med 7 9 §§ gäller bestämmelserna i 10 §.
Andra publika försäkringsaktiebolag samt privata försäkrings-
aktiebolag får inte förvärva egna aktier. Ett avtal som strider häremot är
ogiltigt.
Vad som sägs i första och andra styckena samt i 4 16 §§ om förvärv
av egna aktier gäller även förvärv som görs av någon annan som handlar
i eget namn men för bolagets räkning.

Förslaget leder till följdändringar i 4, 6 - 9 och 11 §§ som kan utföras så:

4 § Försäkringsaktiebolag som avses i 3 § andra stycket får trots den
bestämmelsen
1. förvärva -:-:- osv. enligt remitterade förslaget -:-:- för bolagets
fordran."

6 § Ett försäkringsaktiebolag som avses i 3 § första stycket får även
förvärva egna aktier i fall som avses i 4 §. I fråga -:-:- osv. enligt
remitterade förslagets 6 § andra stycket -:-:- vissa andra fall.

I 7, 8, 9 och 11 §§ byts hänvisningen till 6 § första stycket ut mot en
hänvisning till 3 § första stycket.

6 a kap. 2 §

I överensstämmelse med vad som anförs under 7 kap. 2 § förslaget till
lag om ändring i aktiebolagslagen bör tredje stycket utgå.

6 a kap. 5 §

I likhet med vad som föreslagits beträffande 7 kap. 5 § förslaget till lag
om ändring i aktiebolagslagen bör andra mening lyda: Aktier som inte
har avyttrats inom denna tid skall av bolaget förklaras ogiltiga .

6 a kap. 7 §

I punkten 2 föreslås en regel om att förvärv som avses i 6 § första stycket
får ske endast på en börs eller någon annan reglerad marknad utanför
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet efter tillstånd av Finans-
inspektionen. De synpunkter som ovan anlagts på motsvarande förslag i
aktiebolagslagen (7 kap. 7 §) gör sig också gällande här. Lagrådet
rekommenderar således att en uttrycklig överklagandebestämmelse förs
in i försäkringsrörelselagen, lämpligen då i 20 kap. 7 § där regler om
överklagande av beslut av Finansinspektionen redan finns.

6 a kap. 9 §

I likhet med vad som föreslagits beträffande 7 kap 9 § förslaget till lag
om ändring i aktiebolagslagen bör användas uttrycket i den mån
bolagets innehav av egna aktier efter förvärvet kommer att uppgå .

6 a kap. 10 §

I likhet med vad som föreslagits beträffande 7 kap. 10 § förslaget till lag
om ändring i aktiebolagslagen bör andra meningen lyda: Aktier som inte
har avyttrats inom denna tid skall av bolaget förklaras ogiltiga.

Lagrådet hänvisar även i övrigt till vad som anförts om förslaget till lag
om ändring i aktiebolagslagen under rubriken 7 kap. 10 §.6 a kap. 21 §

I likhet med vad som föreslagits under 7 kap. 21 § förslaget till lag om
ändring i aktiebolagslagen bör andra stycket utgå.
6 a kap. 23 §

I enlighet med vad som sägs under 7 kap. 2 § bör andra meningen i andra
stycket utgå. Därvid bör hänvisningen i 6 a kap. 24 § ändras till att avse
andra stycket i förevarande paragraf.

Övergångsbestämmelsen

I enlighet med vad som föreslås beträffande övergångsbestämmelsen till
förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen bör övergångs-
bestämmelsen inledas: Bestämmelserna i 6 a kap. gäller även för -:-:- .

Förslaget till lag om ändring i insiderlagen

7 a §

Förslaget innebär att ett aktiemarknadsbolag som förvärvar egna aktier
med undantag för förvärv i värdepappersrörelse för rörelsens
underlättande förbjuds att under tre månader avyttra aktierna. Enligt
förslagen i 7 kap. 5 § aktiebolagslagen och 6 a kap 5 § försäkrings-
rörelselagen åläggs emellertid bolagen att i där avsedda situationer
avyttra aktier så snart det kan ske utan förlust. När aktier erhållits utan
vederlag (4 § 1 i respektive kapitel) innebär det att avyttringen skall ske
omedelbart, vilket skulle strida mot den föreslagna bestämmelsen i 7 a §
insiderlagen. Ett förbehåll för denna situation behöver tillföras
insiderlagen, exempelvis så att det föreslagna tredje stycket i 7 a § får
lydelsen: Vad som sägs i andra stycket 2 skall inte tillämpas när egna
aktier förvärvats med stöd av 4 kap. 5 § lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse eller när en tidigare avyttring föreskrivs i lag.

Förslaget till lag om ändring i lagen om börs- och clearingverksamhet

4 kap. 2 §

Enligt förslaget införs i sista stycket ett normbemyndigande även
beträffande aktiebolags förvärv och överlåtelse av egna aktier vid en
börs. Ordalydelsen kan bibringa läsaren den uppfattningen att bemyn-
digandet omfattar civilrättsliga regler rörande förvärv och överlåtelse;
normdelegation i fråga om sådana regler är emellertid inte tillåten.
Avsikten enligt motiveringen i lagrådsremissen är att föreskrifter skall
kunna meddelas om de handelsregler som en börs skall ha rörande
sådana förvärv och överlåtelser. Detta bör komma till tydligare uttryck,
förslagsvis så att punkten 2 ges lydelsen: handelsregler för en börs i
fråga om aktiebolags förvärv och överlåtelser av egna aktier vid börsen.

Lagrådet delar, under förutsättning att det föreslagna bemyndigandet
utformas på sådant sätt, regeringens uppfattning att bemyndigandet har
stöd i 8 kap. 7 § första stycket 3 regeringsformen. Av lagrådsremissen
framgår att regeringen genom subdelegation avser att anförtro före-
skriftsrätten åt Finansinspektionen. En delegation av normgivningsmakt
enligt 8 kap. 7 § innebär att delegaten, bortsett från en viss inskränkning i
andra stycket, inom ramen för bemyndigandet får samma rätt att besluta
föreskrifter som riksdagen.

Bemyndigandet är i det föreliggande fallet vidsträckt. Regeringen vill,
enligt vad som sägs i lagrådsremissen, inte själv uttala sig om exakt vilka
regler som kan bli aktuella; det framgår dock att regelsystemet skall
förebygga otillbörlig kurspåverkan, vilket naturligtvis kan komma att
medföra att regler av ingripande art blir nödvändiga.

Mot denna bakgrund saknar Lagrådet möjlighet att uttala sig om effek-
terna av bemyndigandets tillämpning.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 november 1999

Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden
Freivalds, Winberg, Lindh, Sahlin, von Sydow, Östros, Messing,
Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén, Ringholm

Föredragande: Laila Freivalds

Regeringen beslutar proposition 1999/2000:34 Förvärv av egna aktier

Rättsdatablad

Författningsrubrik
Bestämmelser som
inför, ändrar, upp-
häver eller upprepar
ett normgivnings-
bemyndigande
Celexnummer för
bakomliggande EG-
regler

Lag om ändring i
aktiebolagslagen
(1975:1385)

377 L 0091,
392 L 0101
Lag om ändring i
försäkringsrörelselagen
(1982:713)

377 L 0091,
392 L 0101
Lag om ändring i lagen
(1991:980) om handel
med finansiella instru-
ment

4 kap. 6 §

Lag om ändring i lagen
(1991:981) om värde-
pappersrörelse

3 kap. 6 §

Lag om ändring i lagen
(1992:543) om börs- och
clearingverksamhet

4 kap. 2 §

Lag om ändring i
årsredovisningslagen
(1995:1554)

377 L 0091,
378 L 0660
Lag om ändring i lagen
(1995:1559) om årsredo-
visning i kreditinstitut
och värdepappersbolag

386 L 0635
Lag om ändring i lagen
(1995:1560) om
årsredovisning i
försäkringsföretag

391 L 0674

1 Jfr rådets andra direktiv 77/91/EEG av den 13 december 1976 om samordning av
de
skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i
fördraget
avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att
bilda ett
aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra
skyddsåtgärderna
likvärdiga (EGT nr L 026, 30.01.1977, s. 1 13, Celex 377L0091) och rådets
direktiv
92/101/EEG av den 23 november 1992 om ändring av direktiv 77/91/EEG om att bilda

aktiebolag samt att bevara och ändra dessas kapital (EGT nr L 347, 28.11.92, s.
64, Celex
392L0101).
2 Lagen omtryckt 1993:150.
3 Senaste lydelse 1994:802.
4 Senaste lydelse 1998:760.
5 Senaste lydelse 1998:760.
6 Senaste lydelse 1995:1555.
1 Jfr rådets andra direktiv 77/91/EEG av den 13 december 1976 om samordning av
de
skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i
fördraget
avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att
bilda ett
aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra
skyddsåtgärderna
likvärdiga (EGT nr L 026, 30.01.1977, s. 1 13, Celex 377L0091) och rådets
direktiv
92/101/EEG av den 23 november 1992 om ändring av direktiv 77/91/EEG om att bilda

aktiebolag samt att bevara och ändra dessas kapital (EGT nr L 347, 28.11.92, s.
64, Celex
392L0101).
2 Lagen omtryckt 1995:1567.
3 Senaste lydelse 1999:600.
1 Senaste lydelse 1998:1500.
1 Senaste lydelse 1998:265.
2 Senaste lydelse 1998:1492.
3 Senaste lydelse 1996:1016.
4 Senaste lydelse 1998:725.
1 Senaste lydelse 1994:2020.
2 Senaste lydelse 1998:1503.
1 Senaste lydelse 1998:261.
1 Jfr rådets andra direktiv 77/91/EEG av den 13 december 1976 om samordning av
de
skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i
fördraget
avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att
bilda ett
aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra
skyddsåtgärderna
likvärdiga (EGT nr L 026, 30.01.1977, s. 1 13, Celex 377L0091) och rådets fjärde
direktiv
78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om
årsbokslut i vissa
typer av bolag (EGT nr L 222, 14.8.1978, s. 11 31, Celex 378L0660).

2 Senaste lydelse 1999:000 (jfr bet. 1999/2000:LU2).
3 Senaste lydelse 1999:000 (jfr bet. 1999/2000:LU2).
1 Jfr rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och
sammanställd
redovisning för banker och andra finansiella institut
(bankredovisningsdirektivet) (EGT nr
L372, 31.12.1986, s 1, Celex 386L0635).

1 Jfr rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och
sammanställd
redovisning för försäkringsföretag (försäkringsredovisningsdirektivet) (EGT nr
L374,
31,12,1991, s. 7, Celex 391L0674).
2 Senaste lydelse 1999:000 (jfr bet. 1999/2000:LU2).
3 Senaste lydelse 1999:603.
1 Lagen omtryckt 1993:150.
2 Senaste lydelse 1994:802.
2 Senaste lydelse 1998:760.
3 Senaste lydelse 1998:760.
4 Senaste lydelse 1995:1555.
Lagen omtryckt 1995:1567.
Senaste lydelse 1998:1500.
Senaste lydelse 1998:265.
Senaste lydelse 1998:1492.
4 Senaste lydelse 1996:1016.
5 Senaste lydelse 1998:725.
Senaste lydelse 1994:2020.
Senaste lydelse 1998:1503.
1 Senaste lydelse 1998:261.
1 Senaste lydelse 1999:000 (jfr prop. 1998/99:130).
2 Senaste lydelse 1999:000 (jrf prop. 1998/99:130).
Senaste lydelse 1999:000 (jfr prop. 1998/99:130).
Senaste lydelse 1999:603.

Prop. 1999/2000:34

165

1

Prop. 1999/2000:34
Bilaga 1

Prop. 1999/2000:34
Bilaga 1

Prop. 1999/2000:34
Bilaga 2

224

236

Prop. 1999/2000:34
Bilaga 3

Prop. 1999/2000:34
Bilaga 4

Prop. 1999/2000:34
Bilaga 5

Prop. 1999/2000:34
Bilaga 6

Prop. 1999/2000:34
Bilaga 7

234

236

Prop. 1999/2000:34

236

236