Regeringens proposition
1999/2000:138

Anpassningar i ålderspensionssystemet inför
år 2001, m.m.

Prop.
1999/2000:138

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 25 maj 2000

Göran Persson
Ingela Thalén
(Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnas förslag till ändringar i bestämmelser som avser
ålderspension dels i lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels i vissa
andra lagar. Vissa av förslagen är föranledda av att ålderspensioner för
personer födda 1938 eller senare fr.o.m den 1 januari 2001 skall utbetalas
från det reformerade ålderspensionssystemet enligt lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension (LIP) och lagen (1998:702) om garanti-
pension, samtidigt som andra pensionsförmåner fortsatt skall betalas ut
enligt lagen om allmän försäkring. Detta nödvändiggör vissa lagänd-
ringar för att de olika systemen skall kunna samordnas.
Andra förslag till ändring i de angivna lagarna är en följd av att ikraft-
trädandet av bestämmelserna om utbetalning av ålderspension i LIP, till
den del dessa avser personer födda 1937 eller tidigare, samtidigt föreslås
ändras till den 1 januari 2003. Förslaget i denna del innebär att ålderspen-
sionsbestämmelserna i AFL upphävs, men att ålderspensionen för per-
soner födda 1937 eller tidigare med stöd av övergångsbestämmelser ut-
betalas enligt AFL under åren 2001 och 2002. Den allmänna tilläggs-
pensionen skall därvid följsamhetsindexeras fr.o.m. år 2002.
I propositionen föreslås också att den tillfälliga höjning av pensionstill-
skottet som gäller för perioden juni 1999 november 2000 permanentas.

Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 5
2 Lagtext 6
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring 6
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:800) om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 21
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:704) om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 25
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om
pensionstillskott 26
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer 28
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer 30
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1398) om
ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer 34
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:708) om
upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa
fall då make uppbär folkpension 37
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension 38
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1409) om
ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension 41
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om
införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension 42
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:702) om
garantipension 43
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:703) om
handikappersättning och vårdbidrag 45
2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:707) om
ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg
till folkpension för långvarig vård av sjukt eller
handikappat barn 46
2.15 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:799) 47
2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om
allmänna pensionsfonder (AP-fonder) 49
2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:194) om
införande av ny lagstiftning för allmänna
pensionsfonder 50
2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:265) om
särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för
fysiska personer i vissa fall vid 2000 och 2001 års
taxeringar 51
2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter 53
2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1271) om
ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta 54
2.21 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483) 56
2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig
ålderspensionsavgift 57
2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1411) om
ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensions-
avgift 59
2.24 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229) 60
3 Ärendet och dess beredning 61
4 Vissa ändringar i lagen om allmän försäkring m.m. till följd av
ålderspensionsreformen 62
5 Vissa ändringar i lagen om inkomstgrundad ålderspension och i
införandelagen 65
5.1 Tilläggspension för personer födda 1937 eller tidigare 65
5.2 Folkpensionstillägg till utländska sjömän 66
5.3 Ändring av beslut 67
5.4 Vissa frågor angående samordning med yrkesskade-
livränta 68
6 Vissa ändringar i socialförsäkringslagen 69
6.1 Bestämmelser om beslutande försäkringskassa 69
6.2 Övergångsbestämmelser 70
7 Vissa ändringar i bestämmelserna om pensionstillskott m.m. 71
8 Följsamhetsindexering av ATP 72
9 Utbetalning av allmän pension 73
10 Författningskommentar 74
10.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring 74
10.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:800) om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 77
10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:704) om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 78
10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om
pensionstillskott 79
10.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer 79
10.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer 80
10.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1398) om
ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer 81
10.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:708) om
upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i
vissa fall då make uppbär folkpension 81
10.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension 82
10.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1409) om
ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension 83
10.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:675) om
införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension 83
10.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:702) om
garantipension 83
10.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:703) om
handikappersättning och vårdbidrag 83
10.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:707) om
ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg
till folkpension för långvarig vård av sjukt eller
handikappat barn 84
10.15 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:799) 84
10.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:192) om
allmänna pensionsfonder (AP-fonder) 85
10.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:194) om
införande av ny lagstiftning för allmänna
pensionsfonder 85
10.18 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:265) om
särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för
fysiska personer i vissa fall vid 2000 och 2001 års
taxeringar 86
10.19 24 Övriga lagförslag 86
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000 87

1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. lag om ändring i lagen (1999:800) om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring,
3. lag om ändring i lagen (1998:704) om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring,
4. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,
5. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer,
6. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer,
7. lag om ändring i lagen (1999:1398) om ändring i lagen (1994:308)
om bostadstillägg till pensionärer,
8. lag om ändring i lagen (1998:708) om upphävande av lagen
(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär
folkpension,
9. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension,
10. lag om ändring i lagen (1999:1409) om ändring i lagen (1998:674)
om inkomstgrundad ålderspension,
11. lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,
12. lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension,
13. lag om ändring i lagen (1998:703) om handikappersättning och
vårdbidrag,
14. lag om ändring i lagen (1998:707) om ändring i lagen (1990:773)
om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av
sjukt eller handikappat barn,
15. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799),
16. lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder
(AP-fonder),
17. lag om ändring i lagen (2000:194) om införande av ny lagstiftning
för allmänna pensionsfonder,
18. lag om ändring i lagen (1999:265) om särskilt grundavdrag och
deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa fall vid 2000
och 2001 års taxeringar,
19. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
20. lag om ändring i lagen (1999:1271) om ändring i lagen (1991:586)
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
21. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
22. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift,
23. lag om ändring i lagen (1999:1411) om ändring i lagen (1998:676)
om statlig ålderspensionsavgift, och
24. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring
dels att 5 kap. 12 och 13 §§, 6 kap., 9 kap., 12 kap., 15 kap., 19 kap.
4 § samt punkt 1 i övergångsbestämmelserna till lagen (1979:127) om
ändring i nämnda lag skall upphöra att gälla,
dels att 4 kap. 11 b §, 5 kap. 3 och 15 §§, 7 kap. 3 a och 4 §§, 8 kap.
9 §, 10 kap. 1 och 2 §§, 13 kap. 2 4 §§, 14 kap. 1, 3, 6 och 8 §§, 16 kap.
2, 4, 5, 8 och 9 §§, 17 kap. 2 §, 18 kap. 17 §, 19 kap. 3 § och 20 kap. 2 §
samt punkt 8 i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om änd-
ring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

4 kap.
11 b §
För vård- eller tillsynsbehov
som grundat rätt till vårdbidrag
enligt 9 kap. 4 § utges inte tillfällig
föräldrapenning.
För vård- eller tillsynsbehov
som grundat rätt till vårdbidrag
enligt lagen (1998:703) om handi-
kappersättning och vårdbidrag ut-
ges inte tillfällig föräldrapenning.

5 kap.
3 §
Folkpension enligt 1 § första
stycket a eller andra stycket beräk-
nas i förhållande till det antal år
för vilka den pensionsberättigade
eller, när fråga är om efterlevande-
pension, den avlidne vid tilläggs-
pensionens beräkning tillgodoräk-
nats pensionspoäng.
Folkpension enligt 1 § a beräk-
nas i förhållande till det antal år
för vilka den pensionsberättigade
eller, när fråga är om efterlevande-
pension, den avlidne vid tilläggs-
pensionens beräkning tillgodoräk-
nats pensionspoäng.

Har pensionspoäng tillgodoräknats för minst 30 år, utges folkpension
med oavkortat belopp. I annat fall utges folkpension med så stor andel
därav som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka pension-
poäng tillgodoräknats och talet 30.

Om rätt till tilläggspension inte
föreligger krävs att antalet år för
vilka pensionspoäng tillgodoräk-
nats uppgår till minst tre.
Om rätt till tilläggspension inte
föreligger krävs att antalet år för
vilka pensionspoäng tillgodoräk-
nats och därmed likställda år upp-
går till minst tre.

15 §
Vid beräkning av pension som
enligt reglerna i detta kapitel skall
utges med viss andel av en oav-
kortad pension beräknas först en
oavkortad pension med tillämp-
ning av reglerna i 6 9 kap. och
17 kap. 2 §. Det sålunda beräknade
pensionsbeloppet sätts sedan ned
till den andel med vilken pensio-
nen skall utges.
Vid beräkning av pension som
enligt reglerna i detta kapitel skall
utges med viss andel av en oav-
kortad pension beräknas först en
oavkortad pension med tillämp-
ning av reglerna i 7 och 8 kap. och
17 kap. 2 §. Det sålunda beräknade
pensionsbeloppet sätts sedan ned
till den andel med vilken pensio-
nen skall utges.

7 kap.
3 a §
En försäkrad som uppbär hel ål-
derspension enligt denna lag har
inte rätt till förtidspension. Om en
försäkrad uppbär tre fjärdedels,
halv eller en fjärdedels ålderspen-
sion enligt denna lag, har han inte
rätt till högre förtidspension än en
fjärdedel, halv respektive tre fjär-
dedelar av sådan pension.
En försäkrad som uppbär hel ål-
derspension i form av inkomstpen-
sion eller tilläggspension enligt
lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension har inte
rätt till förtidspension. Om en för-
säkrad uppbär tre fjärdedels, halv
eller en fjärdedels ålderspension i
form av inkomstpension eller
tilläggspension enligt nämnda lag
har han eller hon inte rätt till högre
förtidspension än en fjärdedel,
halv respektive tre fjärdedelar av
sådan pension.

4 §
Hel förtidspension utgör, om inte annat följer av vad i andra stycket
sägs, för år räknat 90 procent av basbeloppet eller, för gift försäkrad,
72,5 procent av basbeloppet.

Om förtidspension utges för tid
efter det att ålderspension med
stöd av 6 kap. 3 § upphört att utgå,
skall förtidspensionen minskas
med motsvarande tillämpning av
bestämmelserna i 6 kap. 3 och
4 §§.
Om förtidspension utges för tid
efter det att ålderspension med
stöd av 12 kap. 3 § lagen
(1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension upphört att utges,
skall förtidspensionen minskas
med motsvarande tillämpning av
6 kap. 3 och 4 §§ denna lag i pa-
ragrafernas lydelse före den
1 januari 2001.

8 kap.
9 §
Särskild efterlevandepension utges inte med anledning av sådan ned-
sättning av förvärvsmöjligheten för vilken den efterlevande är berättigad
till sjukpenning eller egenlivränta enligt lagen (1976:380) om arbetsska-
deförsäkring eller motsvarande ersättning som utges enligt annan författ-
ning eller på grund av regeringens förordnande.

Om den efterlevande uppbär ål-
derspension eller omställningspen-
sion enligt denna lag, utges inte
särskild efterlevandepension.
Om den efterlevande uppbär
omställningspension enligt denna
lag eller ålderspension enligt
lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension, utges inte
särskild efterlevandepension.

Bestämmelserna i 5 § andra stycket gäller även i fråga om särskild
efterlevandepension.
Vad som föreskrivs i första och andra styckena gäller även beträffande
motsvarande förmån som utges till den efterlevande på grundval av ut-
ländsk lagstiftning.

10 kap.
1 §
Gift pensionsberättigad, vilken
stadigvarande lever åtskild från sin
make, skall, där ej särskilda skäl
till annat föranleda, vid tillämp-
ningen av 6 och 7 kap. likställas
med ogift pensionsberättigad.
Gift pensionsberättigad, som
stadigvarande lever åtskild från sin
make, skall, om inte särskilda skäl
föranleder annat, vid tillämp-
ningen av 7 kap. likställas med
ogift pensionsberättigad.

Med gift pensionsberättigad likställes vid tillämpning av nämnda
kapitel pensionsberättigad, som stadigvarande sammanbor med annan,
med vilken den pensionsberättigade varit gift eller har eller har haft barn.

2 §
Därest pensionsberättigad under hel månad är intagen i kriminalvårds-
anstalt eller är häktad eller eljest är på statens bekostnad intagen i anstalt
eller ock tillfälligt vistas utom anstalten, må av hans å månaden be-
löpande folkpension ej utgå högre belopp än regeringen bestämmer.
Allmän försäkringskassa må medgiva nära anhörig, vilken för sitt
uppehälle är beroende av den pensionsberättigade, rätt att helt eller delvis
uppbära sådan del av folkpension, som enligt vad i första stycket sägs
icke skall utgivas.
Om ett barn under en hel månad på statens bekostnad erhåller vård på
anstalt eller annars kost och bostad, får barnpension inte utges för den
månaden. Sådan förmån får dock utges för tid då barnet är inackorderat
vid sameskola.

I fråga om elev i specialskola
må pensionsförmån utgå utan hin-
der av bestämmelserna i första och
tredje styckena för tid då eleven
vistas utom skolan. För sådan tid
äga bestämmelserna om vårdbi-
drag i 9 kap. 5 § tredje stycket
motsvarande tillämpning.
I fråga om elev i specialskola
utges pensionsförmån utan hinder
av bestämmelserna i första och
tredje styckena för tid då eleven
vistas utom skolan. För sådan tid
har bestämmelserna om vårdbi-
drag i 16 § andra stycket lagen
(1998:703) om handikappersätt-
ning och vårdbidrag motsvarande
tillämpning.

13 kap.
2 §
Har pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för minst två år av
de fyra år som närmast föregått det år då pensionsfallet inträffar, skall
förtidspension utges med tillämpning av bestämmelserna i andra stycket.
Härvid gäller inte bestämmelsen i 20 kap. 2 § första stycket. Bestämmel-
serna i andra stycket skall även tillämpas då vid tidpunkten för pensions-
fallet den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst eller den inkomst
som då skulle ha utgjort hans eller hennes sjukpenninggrundande in-
komst om försäkringskassan hade känt till samtliga förhållanden, uppgår
till lägst ett belopp som motsvarar det vid årets ingång gällande prisbas-
beloppet.

Hel förtidspension motsvarar
den tilläggspension i form av ål-
derspension, som skulle tillkomma
den försäkrade, om sådan pension
skulle börja utgå från och med den
månad varunder han eller hon fyl-
ler 65 år. Härvid skall ålderspen-
sionen beräknas under antagande
att den försäkrade för varje år från
och med det då förtidspensionen
börjar utgå till och med det då han
eller hon uppnår 64 års ålder till-
godoräknats pensionspoäng mot-
svarande medeltalet av de pen-
sionspoängtal, vilka tillgodoräk-
nats honom eller henne under de
fyra år som närmast föregått det år
då pensionsfallet inträffade eller,
om pensionen därigenom blir
större, under samtliga år från och
med det då han eller hon fyllt 16 år
till och med det som närmast före-
gått pensionsfallet. Vid beräk-
ningen av nämnda medeltal
bortses från de år intill ett antal av
hälften, för vilka pensionspoäng ej
tillgodoräknats den försäkrade
eller för vilka poängtalet är lägst.

Pension enligt denna paragraf
får ej utgå, om den försäkrade vid
65 års ålder inte kan bli berättigad
till ålderspension enligt 12 kap.
Hel förtidspension motsvarar
den tilläggspension i form av ål-
derspension, som skulle tillkomma
den försäkrade, om sådan pension
skulle börja utges från och med
den månad när han eller hon fyller
65 år. Härvid skall ålderspensio-
nen beräknas enligt 12 kap. i
kapitlets lydelse före den 1 januari
2001 och under antagande att den
försäkrade för varje år från och
med det då förtidspensionen börjar
utges till och med det då han eller
hon uppnår 64 års ålder till-
godoräknats pensionspoäng mot-
svarande medeltalet av de pen-
sionspoängtal, vilka tillgodoräk-
nats honom eller henne under de
fyra år som närmast föregått det år
då pensionsfallet inträffade eller,
om pensionen därigenom blir
större, under samtliga år från och
med det då han eller hon fyllt 16 år
till och med det som närmast
föregått pensionsfallet. Vid beräk-
ningen av nämnda medeltal bort-
ses från de år intill ett antal av
hälften, för vilka pensionspoäng ej
tillgodoräknats den försäkrade
eller för vilka poängtalet är lägst.
Pension enligt denna paragraf
får ej utges, om den försäkrade vid
65 års ålder inte skulle kunnat bli
berättigad till ålderspension enligt
12 kap. i kapitlets lydelse före den
1 januari 2001.

3 §
Kan den försäkrade inte få för-
tidspension enligt 2 § men skulle
ha varit berättigad till tilläggspen-
sion i form av ålderspension om
han uppnått sextiofem års ålder det
år då pensionsfallet inträffar, skall
hel förtidspension utges med be-
lopp motsvarande vad den försäk-
rade i sådant fall skulle ha erhållit
i ålderspension, beräknad enligt
12 kap. 2 § första stycket och
12 kap. 2 § andra stycket i styckets
lydelse före den 1 januari 1998.
Kan den försäkrade inte få för-
tidspension enligt 2 § men skulle
ha varit berättigad till tilläggspen-
sion i form av ålderspension om
han eller hon uppnått 65 års ålder
det år då pensionsfallet inträffar,
skall hel förtidspension utges med
ett belopp som motsvarar vad den
försäkrade i sådant fall skulle ha
fått i ålderspension, beräknad en-
ligt 12 kap. 2 § första stycket i
styckets lydelse före den 1 januari
2001 och 12 kap. 2 § andra stycket
i styckets lydelse före den
1 januari 1998.
4 §
Om förtidspension utgår för tid
efter det att ålderspension med
stöd av 12 kap. 3 § upphört att
utgå, skall förtidspensionen mins-
kas med motsvarande tillämpning
av 12 kap. 3 och 4 §§.
Om förtidspension utges för tid
efter det att ålderspension med
stöd av 12 kap. 3 § lagen
(1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension upphört att utges,
skall förtidspensionen minskas
med motsvarande tillämpning av
12 kap. 3 och 4 §§ denna lag i pa-
ragrafernas lydelse före den
1 januari 2001.

Vid beräkning av förtidspension skall hänsyn inte tas till pensions-
poäng som enligt 11 kap. 6 § första och tredje styckena, i dessa lagrums
lydelse före den 1 januari 1999, eller 4 kap. 1 § lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension tillgodoräknats den försäkrade för tid då
förtidspension enligt denna lag utgått med anledning av samma in-
komstförlust. Vårdår som enligt 11 kap. 6 a §, i detta lagrums lydelse
före den 1 januari 1999, eller 4 kap. 1 § lagen om inkomstgrundad
ålderspension tillgodoräknats en försäkrad som under året uppburit
förtidspension enligt denna lag får inte åberopas för höjning av
förtidspensionen.

14 kap.
1 §
Har en försäkrad avlidit och var
han vid sitt frånfälle berättigad till
tilläggspension i form av förtids-
pension eller ålderspension eller
skulle han, om fall som avses i 13
kap. 1 § varit för handen vid tid-
punkten för dödsfallet, ha varit
berättigad till förtidspension, har
hans efterlevande rätt till tilläggs-
pension i form av efterlevandepen-
sion enligt vad som anges i detta
kapitel.
Har en försäkrad avlidit och var
han vid sitt frånfälle berättigad till
tilläggspension i form av förtids-
pension eller skulle han, om fall
som avses i 13 kap. 1 § varit för
handen vid tidpunkten för döds-
fallet, ha varit berättigad till för-
tidspension, har hans efterlevande
rätt till tilläggspension i form av
efterlevandepension enligt vad
som anges i detta kapitel.

Efterlevandepension utges i form av barnpension till den försäkrades
efterlevande barn och i form av omställningspension och särskild efter-
levandepension till den försäkrades efterlevande make.
Med efterlevande make likställs i fråga om rätt till
omställningspension och särskild efterlevandepension den som, utan att
vara gift, stadigvarande sammanbodde med en icke gift försäkrad vid
dennes död och som tidigare har varit gift med eller har eller har haft
eller då väntade barn med den försäkrade.

3 §
Barnpension för ett barn utgör
för år räknat, 30 procent av hel
förtidspension beräknad enligt
13 kap. 2 och 3 §§, som den för-
säkrade var berättigad till eller
skulle ha erhållit om rätt till sådan
pension hade inträtt vid tidpunkten
för dödsfallet, eller, om den för-
säkrade var berättigad till ålders-
pension, 30 procent av sådan pen-
sion beräknad enligt 12 kap. 2 §
första stycket och 12 kap. 2 §
andra stycket i styckets lydelse
före den 1 januari 1998. Är flera
barn berättigade till barnpension
efter den försäkrade, ökas det
nämnda procenttalet med 20 för
varje barn utöver det första. Det
sammanlagda barnpensionsbe-
loppet fördelas därvid lika mellan
barnen.
Barnpension för ett barn utgör
för år räknat, 30 procent av hel
förtidspension beräknad enligt
13 kap. 2 och 3 §§, som den för-
säkrade var berättigad till eller
skulle ha erhållit om rätt till sådan
pension hade inträtt vid tidpunkten
för dödsfallet. Är flera barn berät-
tigade till barnpension efter den
försäkrade, ökas det nämnda pro-
centtalet med 20 för varje barn
utöver det första. Det samman-
lagda barnpensionsbeloppet för-
delas därvid lika mellan barnen.

6 §
Omställningspension liksom hel
särskild efterlevandepension utgör
för år räknat, om det efter den för-
säkrade finns barn som enligt 2 §
har rätt till pension efter honom,
20 och i annat fall 40 procent av
den förtidspension eller ålderspen-
sion som anges i 3 § första stycket.
Omställningspension liksom hel
särskild efterlevandepension utgör
för år räknat, om det efter den för-
säkrade finns barn som enligt 2 §
har rätt till pension efter honom,
20 och i annat fall 40 procent av
den förtidspension som anges i
3 §.

8 §
Om efterlevandepensionerna
efter en försäkrad sammantagna
överstiger den förtidspension eller
ålderspension som avses i 3 §,
sätts efterlevandepensionerna ned
proportionellt så att de
tillsammans motsvarar denna
förtidspension eller ålderspension.
Om efterlevandepensionerna
efter en försäkrad sammantagna
överstiger den förtidspension som
avses i 3 §, sätts efterlevandepen-
sionerna ned proportionellt så att
de tillsammans motsvarar denna
förtidspension.

16 kap.
2 §
Som villkor för rätt till förtids-
pension eller handikappersättning
får föreskrivas att den försäkrade
skall under högst 30 dagar vara
intagen på visst sjukhus, vistas på
vårdinrättning för försäkrings-
medicinsk utredning eller under-
kasta sig undersökning av viss
läkare. Motsvarande gäller i fråga
om rätt till vårdbidrag och, såvitt
gäller efterlevande, särskild efter-
levandepension. För kostnader
som uppstår med anledning av en
sådan föreskrift skall ersättning
lämnas i enlighet med vad rege-
ringen förordnar.
Som villkor för rätt till förtids-
pension får anges att den försäk-
rade skall under högst 30 dagar
vara intagen på visst sjukhus, vis-
tas på vårdinrättning för försäk-
ringsmedicinsk utredning eller
underkasta sig undersökning av
viss läkare. Motsvarande gäller i
fråga om särskild efterlevande-
pension. För kostnader som upp-
står med anledning av ett sådant
villkor skall ersättning lämnas i
enlighet med vad regeringen för-
ordnar.

I fråga om rätt till förtidspension gäller även vissa bestämmelser om
utredning i 7 kap. 3 b §.

4 §
Pension skall betalas ut månadsvis. Om årspensionen uppgår till högst
2 400 kronor skall dock, om det inte finns särskilda skäl, utbetalning ske
i efterskott en eller två gånger per år. Efter överenskommelse med den
pensionsberättigade får utbetalning även i annat fall ske en eller två
gånger per år.

Vid beräkning av pensionsbe-
lopp för månad skall den årspen-
sion, från vilken beräkningen ut-
går, avrundas till närmaste hela
krontal, som är jämnt delbart med
tolv. Är årspensionsbeloppet lägre
än tolv kronor, bortfaller pensio-
nen för den månad som beräk-
ningen avser. Vid tillämpning av
vad nu sagts skola samtliga den
pensionsberättigade tillkommande
pensionsförmåner anses som en
pension. Avrundning skall i första
hand göras å folkpension enligt 6,
7 eller 8 kap.
Vid beräkning av pensionsbe-
lopp för månad skall den årspen-
sion, som beräkningen grundar sig
på, avrundas till närmaste hela
krontal som är jämnt delbart med
tolv. Är årspensionsbeloppet lägre
än tolv kronor, bortfaller pensio-
nen för den månad som beräk-
ningen avser. Vid tillämpning av
vad nu sagts skall samtliga den
pensionsberättigade tillkommande
pensionsförmåner anses som en
pension. Avrundning skall i första
hand göras på folkpension enligt 7
eller 8 kap.

5 §
Ålderspension utges från och
med den månad varunder den för-
säkrade fyller 65 år eller, om han
eller hon önskar att pensionen
skall börja utges tidigare eller
senare, från och med den månad
som anges i pensionsansökningen.
Förtidspension, handikapper-
sättning och vårdbidrag utgår från
och med den månad då rätt till
förmånen inträtt. I fall som avses i
1 § andra stycket utgår dock för-
tidspension från och med månaden
näst efter den då beslutet om pen-
sion meddelats.
Efterlevandepension utges från
och med den månad då den försäk-
rade avlidit eller, om han eller hon
vid sin död uppbar ålderspension
eller förtidspension, från och med
månaden näst efter den då döds-
fallet inträffat.

Inträder rätt till ålderspension
eller efterlevandepension vid an-
nan tidpunkt än som åsyftas i
första och tredje styckena, skall
pensionen betalas ut för tid från
och med den månad då rätten in-
trätt.
Annan pension än ålderspension
får inte betalas ut för längre tid
tillbaka än tre månader eller, i
fråga om barnpension eller handi-
kappersättning, två år före ansök-
ningsmånaden. Ålderspension får
betalas ut tidigast för månaden
närmast efter ansökningsmånaden.
Har den försäkrade uppburit för-
tidspension eller särskild efter-
levandepension omedelbart före
65 års ålder får dock ålderspen-
sion betalas ut för högst tre måna-
der före ansökningsmånaden.

Förtidspension utges från och
med den månad då rätt till pensio-
nen inträtt. I fall som avses i 1 §
andra stycket utges dock förtids-
pension från och med månaden
näst efter den då beslutet om pen-
sion meddelats.

Efterlevandepension utges från
och med den månad då den försäk-
rade avlidit eller, om han eller hon
vid sin död uppbar förtidspension
eller ålderspension enligt lagen
(1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension, från och med
månaden näst efter den då döds-
fallet inträffat.
Inträder rätt till efterlevandepen-
sion vid annan tidpunkt än som
avses i andra stycket, skall pen-
sionen betalas ut för tid från och
med den månad då rätten inträtt.

Pension får inte betalas ut för
längre tid tillbaka än tre månader
eller i fråga om barnpension, två år
före ansökningsmånaden.

Det belopp som först förfaller till betalning efter beslut om
barnpension enligt 14 kap. 2 § skall minskas med vad som utbetalats i
omställningspension enligt 14 kap. 4 § eller särskild efterlevandepension
enligt 14 kap. 5 § för den tid som barnpensionsbeloppet avser utöver vad
som skulle ha utgetts om beslutet om barnpension förelegat vid
utbetalningen av omställningspensionen eller den särskilda
efterlevandepensionen.

8 §
Den som uppbär förtidspension
enligt 7 kap. 1 § eller 13 kap. 1 §
är skyldig att utan oskäligt dröjs-
mål anmäla till allmän försäk-
ringskassa om han eller hon börjar
förvärvsarbeta, börjar förvärvsar-
beta i större omfattning än tidi-
gare, fortsätter att förvärvsarbeta
efter tid som avses i 15 17 §§ eller
om hans eller hennes arbetsför-
måga väsentligt förbättras utan att
han eller hon börjar förvärvsar-
beta, börjar förvärvsarbeta i större
utsträckning än tidigare eller fort-
sätter att förvärvsarbeta efter tid
som avses i 15 17 §§. Motsva-
rande skall gälla den som uppbär
efterlevandepension eller förmån
enligt 9 kap., om förhållandena
ändras så att rätten till pensionen
eller förmånen påverkas. Är den
försäkrade omyndig, åvilar anmäl-
ningsskyldigheten förmyndaren.
Om den försäkrade har en god
man eller förvaltare enligt
föräldrabalken, har denne
motsvarande skyldighet att göra
anmälan, om det kan anses ingå i
uppdraget.
Underlåts anmälan som avses i
första stycket utan giltigt skäl, får
pensionen eller förmånen dras in
för viss tid eller tills vidare.
Den som uppbär förtidspension
enligt 7 kap. 1 § eller 13 kap. 1 §
är skyldig att utan oskäligt dröjs-
mål anmäla till allmän försäk-
ringskassa om han eller hon börjar
förvärvsarbeta, börjar förvärvsar-
beta i större omfattning än tidi-
gare, fortsätter att förvärvsarbeta
efter tid som avses i 15 17 §§ eller
om hans eller hennes arbetsför-
måga väsentligt förbättras utan att
han eller hon börjar förvärvsar-
beta, börjar förvärvsarbeta i större
utsträckning än tidigare eller fort-
sätter att förvärvsarbeta efter tid
som avses i 15 17 §§. Motsva-
rande skall gälla den som uppbär
efterlevandepension, om förhål-
landena ändras så att rätten till
pensionen påverkas. Är den för-
säkrade omyndig, åvilar anmäl-
ningsskyldigheten förmyndaren.
Om den försäkrade har en god
man eller förvaltare enligt
föräldrabalken, har denne
motsvarande skyldighet att göra
anmälan, om det kan anses ingå i
uppdraget.

Underlåts anmälan som avses i
första stycket utan giltigt skäl, får
pensionen dras in för viss tid eller
tills vidare.

9 §
Pensionsförmån utgår, om inte
något annat är särskilt föreskrivet,
till och med den månad då den
pensionsberättigade avlidit eller
rätten till förmånen annars upp-
hört. Vårdbidrag utgår till och
med månaden före den då barnet
fyller 16 år. Omställningspension
och särskild efterlevandepension
utgår längst till och med månaden
före den då den efterlevande fyller
65 år.
Pension utges, om inte något
annat är särskilt föreskrivet, till
och med den månad då den pen-
sionsberättigade avlidit eller rätten
till förmånen annars upphört.
Omställningspension och särskild
efterlevandepension utges längst
till och med månaden före den då
den efterlevande fyller 65 år.

17 kap.
2 §
Äger pensionsberättigad rätt till livränta på grund av obligatorisk för-
säkring jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete, lagen om för-
säkring för vissa yrkessjukdomar eller lagen om yrkesskadeförsäkring
eller äger han jämlikt annan lag eller särskild författning eller enligt rege-
ringens förordnande rätt till livränta, som bestämmes av eller utbetalas
från Riksförsäkringsverket, minskas honom eljest tillkommande pension
enligt vad nedan stadgas. Motsvarande skall äga tillämpning i fall då liv-
ränta utgår enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Medför
skada, för vilken livränta börjat utgivas, återigen sjukdom som berättigar
till sjukpenning, skall det anses som om livränta utginge under sjuk-
domstiden. Har livränta eller del därav eller livränta för viss tid utbytts
mot ett engångsbelopp, skall anses som om livränta utginge eller den ut-
gående livräntan vore förhöjd med belopp som enligt de vid utbytet till-
lämpade försäkringstekniska grunderna svarar mot engångsbeloppet.

Folkpension och tilläggspension
i form av förtidspension eller ål-
derspension minskas med tre fjär-
dedelar av den pensionsberättigade
för samma tid tillkommande liv-
ränta såsom skadad; dock må av-
drag å annan förtidspension än hel
sådan ske endast om skadan in-
träffat före den tidpunkt från vil-
ken pensionen utgår och avdrag å
tilläggspension göras endast om
den pensionsberättigade ägt till-
godoräkna sig pensionspoäng för
minst ett år vid den tidpunkt då
skadan inträffat.
Folkpension i form av ålders-
pension eller efterlevandepension
samt tilläggspension i form av ef-
terlevandepension minskas med
tre fjärdedelar av den livränta som
den pensionsberättigade för sam-
ma tid har rätt till såsom efter-
levande. Avdrag på tilläggspen-
sion får dock göras endast om den
avlidne kunnat tillgodoräkna sig
pensionspoäng för minst ett år vid
den tidpunkt då skadan inträffat.
Minskning enligt denna paragraf
skall i första hand göras på
tilläggspension. Utan hinder av
vad som föreskrivs i paragrafen
skall folkpension alltid utgå, i
form av förtidspension eller barn-
pension med minst en fjärdedel
och i form av ålderspension med
minst tre fjärdedelar av det belopp
som annars skulle ha utgått.
Folkpension och tilläggspension
i form av förtidspension minskas
med tre fjärdedelar av den livränta
som den pensionsberättigade för
samma tid har rätt till såsom ska-
dad. Avdrag på annan förtidspen-
sion än hel sådan får dock göras
endast om skadan inträffat före
den tidpunkt från vilken pensionen
utges. Avdrag på tilläggspension
får göras endast om den pen-
sionsberättigade kunnat tillgodo-
räkna sig pensionspoäng för minst
ett år vid den tidpunkt då skadan
inträffat.
Folkpension och tilläggspension
i form av efterlevandepension
minskas med tre fjärdedelar av den
livränta som den pensionsberätti-
gade för samma tid har rätt till så-
som efterlevande. Avdrag på
tilläggspension får dock göras en-
dast om den avlidne kunnat till-
godoräkna sig pensionspoäng för
minst ett år vid den tidpunkt då
skadan inträffat.

Minskning enligt denna paragraf
skall i första hand göras på
tilläggspension. Utan hinder av
vad som föreskrivs i paragrafen
skall folkpension i form av för-
tidspension eller barnpension alltid
utges med minst en fjärdedel av
det belopp som annars skulle ha
utgetts.

I fråga om samordning av pension med livränta som utgår enligt eller
eljest bestämmes med tillämpning av lagen (1976:380) om arbetsskade-
försäkring föreskrives i 4 kap. 4 § och 6 kap. 1 § sagda lag.

18 kap.
17 §
En socialförsäkringsnämnd skall
avgöra ärenden om rätt till
1. förtidspension,
2. särskild efterlevandepension,
3. handikappersättning,
4. vårdbidrag,
dock inte såvitt avser förutsätt-
ningarna för rätt till pension enligt
5 kap.
En socialförsäkringsnämnd skall
avgöra ärenden om rätt till förtids-
pension och särskild efterlevande-
pension, dock inte när det gäller
förutsättningarna för rätt till pen-
sion enligt 5 kap.

Socialförsäkringsnämnden skall även avgöra ärenden om vilandeför-
klaring av förtidspension enligt 16 kap. när det samtidigt med pensionen
utgetts sådan livränta som samordnats med pensionen enligt 6 kap. 1 §
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Socialförsäkringsnämnden
skall dessutom avgöra ärenden om rätt till förmåner enligt vad som före-
skrivs i andra författningar.
Om ett ärende som avgjorts av en socialförsäkringsnämnd överklagas,
skall nämnden företräda den allmänna försäkringskassan om försäkrings-
kassan skall föra det allmännas talan i målet. Nämnden får bemyndiga en
tjänstman vid försäkringskassan att företräda nämnden vid domstol.

19 kap.
3 §
Folkpensioneringen finansieras,
förutom genom avgifter som avses
i 1 §, med statsmedel, om ej annat
särskilt föreskrivits. Särskilda
folkpensionsförmåner i form av
bostadstillägg och särskilt bo-
stadstillägg till pensionärer, handi-
kappersättning och vårdbidrag
finansieras dock endast med stats-
medel.
Folkpensioneringen finansieras,
förutom genom avgifter som avses
i 1 §, med statsmedel, om ej annat
särskilt föreskrivits. Särskilda
folkpensionsförmåner i form av
bostadstillägg och särskilt bo-
stadstillägg till pensionärer finan-
sieras dock endast med statsmedel.

20 kap.
2 §
Vid tillämpningen av denna lag skall, om inte annat sägs i lagen, vård-
år som tillgodoräknats enligt 11 kap. 6 a §, i detta lagrums lydelse före
den 1 januari 1999, eller 4 kap. 12 § lagen (1998:674) om inkomstgrun-
dad ålderspension likställas med år för vilka pensionspoäng tillgodoräk-
nats.

Med förälder skall vid tillämp-
ningen av bestämmelserna i 9 kap.
4 § likställas den, med vilken för-
älder är eller varit gift eller har
eller har haft barn, om de stadig-
varande sammanbor.
Med förälder skall vid till-
lämpningen av bestämmelserna i 9
kap. 4 § också likställas den som
med socialnämndens tillstånd har
tagit emot ett utländskt barn för
vård och fostran i syfte att adop-
tera det.

Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt
barn i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid
tillämpning av bestämmelserna i 8 och 14 kap. om rätt till barnpension
barnet anses som barn till denne. I sådana fall anses barnet bosatt i
Sverige, om den blivande adoptivföräldern var bosatt här i landet vid den
tidpunkt då han eller hon avled.
Vid tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 2 a § andra stycket skall
den som lämnat uppgift om innehav av en F-skattsedel i en anbudshand-
ling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling, som även inne-
håller uppgifter om utbetalarens och betalningsmottagarens namn och
adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift om
betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller organi-
sationsnummer anses ha en sådan skattsedel. Uppgiften om innehav av
en F-skattsedel gäller även som sådant skriftligt åberopande av F-
skattsedeln som avses i 3 kap. 2 a § tredje stycket. Det som nu sagts
gäller dock inte om den som betalar ut ersättningen känner till att
uppgiften om innehav av en F-skattsedel är oriktig. Bestämmelser om
påföljd för den som lämnar oriktig uppgift finns i skattebrottslagen
(1971:69).
_______________

8. Om en kvinna, som avses i
punkt 5 och är född under något av
åren 1930 1944 samt har rätt till
tilläggspension i form av änkepen-
sion enligt äldre bestämmelser, för
samma månad får tilläggspension i
form av ålderspension, utges änke-
pensionen endast i den mån den
överstiger ålderspensionen. Kvin-
nan har dock alltid rätt till änke-
pension med sådant belopp att
denna, tillsammans med tilläggs-
pensionen i form av ålderspension,
motsvarar viss andel av summan
av kvinnans tilläggspension i form
av ålderspension och den tilläggs-
pension för mannen som avses i
14 kap. 3 § i dess äldre lydelse.
Denna andel utgör 60 procent om
kvinnan är född år 1930, 58 pro-
cent om kvinnan är född år 1931,
56 procent om kvinnan är född år
1932, 54 procent om kvinnan är
född år 1933, 52 procent om kvin-
nan är född år 1934 och 50 pro-
cent om kvinnan är född under
något av åren 1935 1944. Med
stöd av denna regel får emellertid
inte utbetalas tilläggspension i
form av änkepension med högre
belopp än vad som följer av
14 kap. 3 § i dess äldre lydelse.
8. Om en kvinna, som avses i
punkt 5 och är född under något av
åren 1938 1944 samt har rätt till
tilläggspension i form av änkepen-
sion enligt äldre bestämmelser, för
samma månad får tilläggspension i
form av ålderspension enligt lagen
(1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension, utges änkepensio-
nen endast i den mån den över-
stiger ålderspensionen. Ålderspen-
sionen beräknas därvid enligt
6 kap. sistnämnda lag, dock utan
sådana tillägg och sådan minsk-
ning som avses i 2 § 2 samt 8 och
9 §§. Kvinnan har dock alltid rätt
till änkepension med sådant
belopp att denna, tillsammans med
tilläggspensionen i form av ålders-
pension, motsvarar 50 procent av
summan av kvinnans tilläggspen-
sion i form av ålderspension och
den tilläggspension för mannen
som avses i 14 kap. 3 § i dess äldre
lydelse. Med stöd av denna regel
får emellertid inte utbetalas
tilläggspension i form av änkepen-
sion med högre belopp än vad som
följer av 14 kap. 3 § i dess äldre
lydelse.

Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall, om kvinnan
uppskjuter uttaget av ålderspension till en senare tidpunkt än från och
med den månad då hon fyller 65 år, hänsyn tas till den tilläggspension i
form av ålderspension som skulle ha utgått om rätt därtill hade inträtt
från och med nämnda månad. Vidare skall, då kvinnan gjort
undantagande från försäkringen för tilläggspension, hänsyn tas till den
tilläggspension i form av ålderspension som skulle ha utgetts om
undantagande inte skett. Motsvarande skall gälla om bestämmelserna om
tillgodoräknande av pensionspoäng vid underlåten eller bristande
avgiftsbetalning i 11 kap. 6 § första stycket, i detta lagrums lydelse före
den 1 januari 1999, eller 4 kap. 8 § andra stycket lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension har tillämpats.
_______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
2. Äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla för pensionsförmåner
som avser tid före ikraftträdandet. För tid därefter till och med utgången
av år 2002 skall 5 kap. 3 och 15 §§, 6 kap., 7 kap. 3 a och 4 §§, 8 kap.
9 §, 10 kap. 1 §, 12 kap., 13 kap. 4 §, 15 kap., 16 kap. 4 § och 5 § första,
tredje femte styckena, 17 kap. 2 § samt punkt 8 i övergångsbestämmel-
serna till lagen (1988:881) om ändring i lagen om allmän försäkring i
deras äldre lydelse fortsätta att gälla för personer som är födda år 1937
eller tidigare. För dessa personer skall även 5 kap. 13 § i dess lydelse
före den 1 januari 1999 fortsätta att gälla.
3. Vid beräkning av tilläggspension i form av ålderspension för perso-
ner som är födda år 1937 eller tidigare skall för tid från och med årsskif-
tet 2001/2002 tilläggspensionen följsamhetsindexeras enligt bestämmel-
serna i 5 kap. 14 § och 6 kap. 4 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension samt 17 § lagen (1998:675) om införande av lagen om in-
komstgrundad ålderspension.
4. Vid tillämpning av 14 kap. skall, om den avlidne är född år 1937
eller tidigare, bestämmelserna i 1, 3, 6 och 8 §§ i deras lydelse före den
1 januari 2001 samt punkterna 2 och 3 gälla för åren 2001 och 2002.

2.2

Prop. 1999/2000:138
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:800) om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring
dels att 5 kap. 1 §, 16 kap. 1 § och 21 kap. 1 § lagen i stället för deras
lydelse enligt lagen (1999:800) om ändring i nämnda lag skall ha föl-
jande lydelse,
dels att punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:800) om
ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,
dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:800) om änd-
ring i nämnda lag skall införas en ny punkt, 2 a, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

5 kap.
1 §
En försäkrad har rätt till folk-
pension i form av förtidspension,
efterlevandepension och handi-
kappersättning som utgör tillägg
till pension
a) enligt 3 och 4 §§ i förhållande
till det antal år för vilka tillgodo-
räknats pensionspoäng för tilläggs-
pension, eller
b) enligt 5 7 och 9 11 §§ i för-
hållande till det antal år som till-
godoräknats som bosättningstid i
Sverige.
En försäkrad har rätt till folk-
pension i form av ålderspension
enligt 3 § i förhållande till det an-
tal år för vilka tillgodoräknats
pensionspoäng för tilläggspension.
En försäkrad har rätt till folk-
pension i form av förtidspension
och efterlevandepension

a) enligt 3 och 4 §§ i förhållande
till det antal år för vilka tillgodo-
räknats pensionspoäng för tilläggs-
pension, eller
b) enligt 5 7 och 9 11 §§ i för-
hållande till det antal år som till-
godoräknats som bosättningstid i
Sverige.

16 kap.
1 §
Den som önskar pension skall
göra ansökan hos allmän försäk-
ringskassa i enlighet med vad re-
geringen förordnar. I fall som
närmare anges av regeringen
eller, efter regeringens bemyndi-
gande, Riksförsäkringsverket, skall
försäkringskassan dock utan ans-
ökan besluta om hel ålderspension
till en pensionsberättigad från och

med den månad han fyller 65 år,
om han inte skriftligen begärt
annat.
Den som önskar pension skall
göra ansökan hos allmän försäk-
ringskassa i enlighet med vad re-
geringen förordnar.

Uppbär en försäkrad sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård eller
rehabiliteringspenning enligt denna lag, får försäkringskassan tillerkänna
honom förtidspension utan hinder av att han inte gjort ansökan därom.
Detsamma skall gälla då en försäkrad uppbär sjukpenning, ersättning för
sjukhusvård eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäk-
ring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller
på grund av regeringens förordnande.

Uppbär en försäkrad sjukbidrag
eller har handikappersättning
eller vårdbidrag tillerkänts honom
för begränsad tid, får den tid för
vilken förmånen skall utgå
förlängas utan att ansökan har
gjorts. Motsvarande gäller i fråga
om särskild efterlevandepension
som tillerkänts en efterlevande för
begränsad tid.
I den mån regeringen så förord-
nar må allmän försäkringskassa
tillerkänna den pensionsberätti-
gade pension enligt denna lag utan
hinder av att han icke gjort an-
sökan därom.
För kostnader för läkarunder-
sökning och läkarutlåtande vid
ansökan om förtidspension, handi-
kappersättning, vårdbidrag eller
särskild efterlevandepension skall
ersättning lämnas i enlighet med
vad regeringen eller, efter rege-
ringens bemyndigande, Riksför-
säkringsverket föreskriver.
Uppbär en försäkrad sjukbidrag,
får den tid för vilken förmånen
skall utges förlängas utan att an-
sökan har gjorts. Motsvarande
gäller i fråga om särskild efter-
levandepension som tillerkänts en
efterlevande för begränsad tid.

För kostnader för läkarunder-
sökning och läkarutlåtande vid
ansökan om förtidspension eller
särskild efterlevandepension skall
ersättning lämnas i enlighet med
vad regeringen eller, efter rege-
ringens bemyndigande, Riksför-
säkringsverket föreskriver.

21 kap.
1 §
Den som är bosatt här i landet, men inte är försäkrad för en sjukpen-
ning som, beräknad enligt 3 kap. 4 § första stycket 2, uppgår till 60 kro-
nor, skall från och med den månad då han eller hon fyller sexton år
kunna genom frivilliga avgifter försäkra sig för erhållande av sjukpen-
ning eller sjukpenningtillägg.
Den som inte har rätt till sjukpenning enligt 3 kap. 1 § får försäkra sig
för sjukpenning som uppgår till lägst 20 kronor och högst 60 kronor. Den
som har rätt till sjukpenning enligt 3 kap. 1 § får försäkra sig för sjuk-
penningtillägg, som tillsammans med den sjukpenning som han är berät-
tigad till enligt 3 kap. 4 § första stycket 2 uppgår till lägst 20 kronor och
högst 60 kronor.
En frivillig försäkring påverkas inte av att den försäkrades sjukpenning
enligt 3 kap., under där angivna förutsättningar, beräknas med tillämp-
ning av 5 § sjätte stycket eller 10 a eller 10 b § nämnda kapitel.
Försäkringen skall efter den försäkrades val gälla med en karenstid av
3 eller 30 dagar eller utan sådan karenstid.
Rätt till inträde i den frivilliga försäkringen eller förkortning av gäl-
lande karenstid enligt fjärde stycket tillkommer endast den som är under
55 år.

Ersättning enligt denna paragraf
utges inte för tid efter ingången av
den månad då den försäkrade bör-
jar uppbära hel förtids- eller ål-
derspension.
Ersättning enligt denna paragraf
utges inte för tid efter ingången av
den månad då den försäkrade bör-
jar uppbära hel förtidspension en-
ligt denna lag eller hel ålderspen-
sion enligt lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension.
_______________

2. Äldre bestämmelser tillämpas
fortfarande i fråga om förmåner
som avser tid före ikraftträdandet.
2. Äldre bestämmelser tillämpas
fortfarande i fråga om förmåner
som avser tid före ikraftträdandet.
För åren 2001 och 2002 skall
16 kap. 1 § fjärde stycket i dess
äldre lydelse fortsätta att gälla vid
beviljande av efterlevandepension.
2 a. För åren 2001 och 2002
skall för personer födda år 1937
eller tidigare följande gälla:
En försäkrad har rätt till folk-
pension i form av ålderspension
enligt 5 kap. 3 § i förhållande till
det antal år för vilka pensions-
poäng för tilläggspension till-
godoräknats.
I fall som närmare anges av re-
geringen eller, efter regeringens
bemyndigande, Riksförsäkrings-
verket, skall försäkringskassan
utan ansökan besluta om hel ål-
derspension till en pensionsberät-
tigad från och med den månad han
eller hon fyller 65 år, om den pen-
sionsberättigade inte skriftligen
begärt annat.
I den mån regeringen så förord-
nar får allmän försäkringskassa
tillerkänna den pensionsberät-
tigade pension enligt denna lag
utan hinder av att han eller hon
inte ansökt om pension.
Ersättning enligt 21 kap. 1 § ut-
ges inte för tid efter ingången av
den månad då den pensionsberät-
tigade börjar uppbära hel förtids-
eller ålderspension.

Prop. 1999/2000:138
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:704) om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till
lagen (1998:704) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2. Äldre bestämmelser skall
fortsätta att gälla för tid före
ikraftträdandet. För tid därefter
skall äldre bestämmelser av 5 kap.
1, 3, 8 och 13 §§ fortsätta att gälla
för personer som är födda år 1937
eller tidigare.
2. Äldre bestämmelser skall
fortsätta att gälla för tid före
ikraftträdandet. För tid därefter
skall 5 kap. 1, 3, 8 och 13 §§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
punkten 11 i övergångsbestämmel-
serna till lagen (1988:881) om
ändring i nämnda lag samt punk-
ten 8 i övergångsbestämmelserna
till lagen (1992:1277) om ändring
i nämnda lag i deras äldre lydelse
fortsätta att gälla för personer som
är födda år 1937 eller tidigare.

Prop. 1999/2000:138
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om
pensionstillskott
Härigenom föreskrivs att 2, 2 a, 2 b och 3 §§ lagen (1969:205) om pen-
sionstillskott skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 §
Om inte annat följer av bestäm-
melserna i andra och tredje
styckena eller i 2 c § är pen-
sionstillskottet till ålderspension
55,5 procent av basbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring.
Om inte annat följer av bestäm-
melserna i andra och tredje
styckena eller i 2 c § är pen-
sionstillskottet till ålderspension
56,9 procent av prisbasbeloppet
enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring.

För den som har börjat att ta ut sin ålderspension tidigare eller senare
än den månad under vilken han fyller sextiofem år är pensionstillskottet
det belopp som framkommer om det i första stycket angivna procenttalet
minskas eller ökas i motsvarande mån som pensionen skall minskas eller
ökas enligt 6 kap. lagen om allmän försäkring.
Pensionstillskottet till partiell ålderspension är motsvarande andel av
det pensionstillskott som angetts i första eller andra stycket.

2 a §
Om inte annat följer av bestäm-
melserna i andra stycket eller i
2 c § är pensionstillskottet till för-
tidspension 111,5 procent av
basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring.
Om inte annat följer av bestäm-
melserna i andra stycket eller i
2 c § är pensionstillskottet till för-
tidspension 112,9 procent av
prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring.

För den som har partiell förtidspension är pensionstillskottet motsva-
rande andel av det pensionstillskott som anges i första stycket. För den
som får förtidspension för tid efter det att ålderspension upphört att beta-
las ut enligt 6 kap. 3 § lagen om allmän försäkring skall pensionstillskot-
tet minskas i motsvarande mån som förtidspensionen minskas enligt
7 kap. 4 § andra stycket lagen om allmän försäkring.

2 b §
Om inte annat följer av bestäm-
melserna i andra stycket eller i
2 c § är pensionstillskottet till om-
ställningspension, särskild efter-
levandepension eller änkepension
61,5 procent av basbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring.
Om inte annat följer av bestäm-
melserna i andra stycket eller i
2 c § är pensionstillskottet till om-
ställningspension, särskild efter-
levandepension eller änkepension
62,9 procent av prisbasbeloppet
enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring.

Pensionstillskottet till änkepension, som enligt 8 kap. 4 § andra eller
tredje stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid ut-
gången av år 1989 betalas ut med minskat belopp, är det belopp som
framkommer om det i första stycket angivna procenttalet minskas i mot-
svarande mån. För den som har partiell särskild efterlevandepension eller
har änkepension, som med tillämpning av punkt 6 i övergångsbestäm-
melserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring betalas ut med viss andel av en oreducerad sådan pension, är
pensionstillskottet motsvarande andel av det pensionstillskott som
angetts i första stycket.

3 §
Den som utöver folkpension har
tilläggspension i form av ålders-
pension, änkepension, omställ-
ningspension, särskild efterlevan-
depension eller förtidspension har
rätt till pensionstillskott endast i
den mån tilläggspensionen inte
uppgår till det belopp som följer
av 2, 2 a, 2 b eller 2 c §.
Den som utöver folkpension har
tilläggspension i form av ålders-
pension, änkepension, omställ-
ningspension, särskild efterlevan-
depension eller förtidspension har
rätt till pensionstillskott endast i
den mån tilläggspensionen inte
uppgår till det belopp som följer
av 2, 2 a, 2 b eller 2 c §. Med
tilläggspension avses även sådan
tilläggspension som utges enligt
6 kap. lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension, be-
räknad utan sådant tillägg som
avses i 2 § 2 och utan sådan
minskning som avses i 8 § det
kapitlet.

Om pensionstillskott till ålderspension, omställningspension, särskild
efterlevandepension, änkepension eller förtidspension utges med viss
andel av oavkortat sådant tillskott till följd av 2 c §, skall avräkning en-
ligt första stycket göras på ett oavkortat pensionstillskott och andelsbe-
räkning enligt 2 c § göras på det belopp som framkommer efter denna
avräkning.
_________________

Denna lag träder i kraft den 1 december 2000 i fråga om 2, 2 a och
2 b §§ och i övrigt den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller fortfa-
rande för tid före ikraftträdandet.

Prop. 1999/2000:138
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

7 §
Rätten till särskilt bostadstillägg prövas utan ansökan. Särskilt bo-
stadstillägg lämnas med skillnadsbeloppet, om den pensionsberättigades
inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger en skälig
levnadsnivå, allt räknat per månad.
Vid tillämpning av första stycket beaktas följande inkomster, nämligen
1. folkpension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, dock inte
handikappersättning,

2. pensionstillskott enligt lagen
(1969:205) om pensionstillskott
och tilläggspension enligt lagen
om allmän försäkring till den del
pensionen föranleder minskning
av pensionstillskott, det
sammanlagda beloppet dock
minskat med 25 procent av
basbeloppet när fråga är om
förtidspension,
2. pensionstillskott enligt lagen
(1969:205) om pensionstillskott
och tilläggspension enligt lagen
om allmän försäkring till den del
pensionen föranleder minskning
av pensionstillskott, det
sammanlagda beloppet dock
minskat med 25 procent av
prisbasbeloppet när fråga är om
förtidspension,

3. särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pen-
sionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat
barn,
4. bostadstillägg enligt denna lag,
5. hälften av den inkomst som medräknas vid bestämmande av årsin-
komst enligt 5 §.

En skälig levnadsnivå enligt
första stycket skall alltid anses
utgöra lägst 1,22 gånger basbe-
loppet för den som är ogift och
lägst 1,01 gånger basbeloppet för
den som är gift.
Inkomsterna enligt andra stycket
1 och 2 skall sammanlagda alltid
anses utgöra lägst 1,515 gånger
basbeloppet för den som är ogift
och lägst 1,34 gånger basbeloppet
för den som är gift.
En skälig levnadsnivå enligt
första stycket skall alltid anses
utgöra lägst 1,234 gånger prisbas-
beloppet för den som är ogift och
lägst 1,024 gånger prisbasbeloppet
för den som är gift.
Inkomsterna enligt andra stycket
1 och 2 skall sammanlagda alltid
anses utgöra lägst 1,529 gånger
prisbasbeloppet för den som är
ogift och lägst 1,354 gånger pris-
basbeloppet för den som är gift.

Som skälig bostadskostnad enligt första stycket skall anses en bostads-
kostnad som uppgår till högst 5 200 kronor.
________________

Denna lag träder i kraft den 1 december 2000.

Prop. 1999/2000:138
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer
Härigenom föreskrivs att 5, 5 a och 7 §§ lagen (1994:308) om bostads-
tillägg till pensionärer skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

5 §
Storleken av det bostadstillägg som lämnas är beroende av pensionä-
rens årsinkomst. Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år
räknat, som någon kan antas komma att erhålla under den närmaste tiden.
Som årsinkomst räknas inte
1. allmänt barnbidrag,
2. folkpension,

3. tilläggspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
till den del pensionen föranlett
minskning av pensionstillskott
enligt 3 § lagen (1969:205) om
pensionstillskott eller av barn-
tillägg enligt 9 kap. 1 § sista
stycket lagen om allmän
försäkring i detta lagrums lydelse
vid utgången av år 1989,

4. livränta som avses i 17 kap.
2 § lagen om allmän försäkring i
vad den enligt samma lagrum av-
dragits från pension eller under-
stöd som någon på grund av släkt-
skap eller svågerlag kan vara för-
anledd att utge,
3. tilläggspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
eller sådan tilläggspension enligt
lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension som anges
i 3 § lagen (1969:205) om pen-
sionstillskott, allt till den del pen-
sionen föranlett minskning av pen-
sionstillskott enligt 3 § lagen om
pensionstillskott eller av barn-
tillägg enligt 9 kap. 1 § sista
stycket lagen om allmän
försäkring i detta lagrums lydelse
vid utgången av år 1989,
4. livränta som avses i 17 kap.
2 § lagen om allmän försäkring
eller 12 kap. 9 § lagen om in-
komstgrundad ålderspension i vad
den enligt samma lagrum avdragits
från pension eller understöd som
någon på grund av släktskap eller
svågerlag kan vara föranledd att
utge,

5. vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,
6. studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen,
7. för den vars förtidspension helt har vilandeförklarats enligt 16 kap.
16 § lagen om allmän försäkring, ett belopp som motsvarar ett för den
försäkrade beräknat belopp av hel folkpension i form av förtidspension
enligt lagen om allmän försäkring och pensionstillskott till förtidspension
enligt lagen om pensionstillskott,
8. socialbidrag,
9. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
10. familjebidrag enligt familjebidragsförordningen (1991:1492),

12. ersättning som avses i lagen
(1971:118) om skattefrihet för er-
sättning till neurosedynskadade.
12. ersättning som avses i lagen
(1971:118) om skattefrihet för er-
sättning till neurosedynskadade,
13. handikappersättning och
vårdbidrag enligt lagen
(1998:703) om handikappersätt-
ning och vårdbidrag,
14. särskilt pensionstillägg till
ålderspension enligt lagen
(1990:773) om särskilt pensions-
tillägg till ålderspension för lång-
varig vård av sjukt eller han-
dikappat barn,
15. inkomstpension och premie-
pension enligt lagen om inkomst-
grundad ålderspension samt
tilläggspension enligt 6 kap. 2 § 2
samma lag.

Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som är avsedd att vara
en kostnadsersättning.
Avdrag från årsinkomsten får göras på sådant sätt som anges i 12 kap.
inkomstskattelagen (1999:1229) för kostnader som hänför sig till in-
komstslaget tjänst i den mån sådan intäkt ingår i årsinkomsten samt för
underhållsbidrag till före detta make i den utsträckning som anges i
62 kap. 7 och 9 §§ samma lag.
För den som uppbär partiell förtidspension skall vid inkomstberäk-
ningen bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan
a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte
däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräk-
nat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän för-
säkring och
b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.
Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler som fastställs av
regeringen.
Avkastning av förmögenhet skall anses utgöra fem procent av för-
mögenhetsvärdet för år räknat. Vid beräkning av förmögenhets avkast-
ning skall dock denna höjas med tio procent av det belopp, varmed för-
mögenheten överstiger för den som är gift sextiotusen kronor, och för
annan sjuttiofemtusen kronor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet
av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som avses i 2 kap.
13 respektive 18 § inkomstskattelagen och som utgör pensionärens per-
manentbostad inte beaktas. För pensionär som har sin bostad i särskild
boendeform skall detsamma gälla i fråga om värdet av privatbostadsfas-
tighet eller privatbostad som utgör permanentbostad för pensionärens
make.
I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra
hälften av deras sammanlagda årsinkomst. Vid tillämpning av sjunde
stycket skall i sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften
av deras sammanlagda förmögenhet.
Årsinkomsten avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela
tiotal kronor.

5 a §
Pension enligt utländsk lagstiftning skall räknas som årsinkomst enligt
5 § första stycket endast till de delar som anges i andra stycket.

För den som uppbär folk- eller
tilläggspension skall den utländska
pensionen räknas som årsinkomst
till den del pensionen tillsammans
med de belopp som avses i 5 §
andra stycket 2 och 3, överstiger
vad summan av sistnämnda belopp
skulle ha varit om de beräknats
efter oavkortade pensionsför-
måner. För annan pensionär skall
den utländska pensionen räknas
som årsinkomst till den del pen-
sionen överstiger ett belopp som
motsvarar oavkortad folkpension.
För den som uppbär folk- eller
tilläggspension skall den utländska
pensionen räknas som årsinkomst
till den del pensionen tillsammans
med de belopp som avses i 5 §
andra stycket 2 och 3 samt
tilläggspension enligt 6 kap. 2 § 2
lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension, överstiger
vad summan av sistnämnda belopp
skulle ha varit om de beräknats
efter oavkortade pensionsför-
måner. För annan pensionär skall
den utländska pensionen räknas
som årsinkomst till den del pen-
sionen överstiger ett belopp som
motsvarar oavkortad folkpension.

7 §
Rätten till särskilt bostadstillägg prövas utan ansökan. Särskilt bo-
stadstillägg lämnas med skillnadsbeloppet, om den pensionsberättigades
inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger en skälig
levnadsnivå, allt räknat per månad.
Vid tillämpning av första stycket beaktas följande inkomster, nämligen

1. folkpension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
dock inte handikappersättning,

2. pensionstillskott enligt lagen
(1969:205) om pensionstillskott
och tilläggspension enligt lagen
om allmän försäkring till den del
pensionen föranleder minskning
av pensionstillskott, det
sammanlagda beloppet dock
minskat med 25 procent av
prisbasbeloppet när fråga är om
förtidspension,

3. särskilt pensionstillägg enligt
lagen (1990:773) om särskilt pen-
sionstillägg till folkpension för
långvarig vård av sjukt eller han-
dikappat barn,

4. bostadstillägg enligt denna
lag,
5. hälften av den inkomst som
medräknas vid bestämmande av
årsinkomst enligt 5 §.
1. folkpension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
och tilläggspension enligt 6 kap.
2 § 2 lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension,
2. pensionstillskott enligt lagen
(1969:205) om pensionstillskott
och tilläggspension enligt lagen
om allmän försäkring eller sådan
tilläggspension enligt lagen om
inkomstgrundad ålderspension
som anges i 3 § lagen om pen-
sionstillskott, allt till den del pen-
sionen föranleder minskning av
pensionstillskott, det sammanlagda
beloppet dock minskat med
25 procent av prisbasbeloppet när
fråga är om förtidspension,
3. särskilt pensionstillägg enligt
lagen (1990:773) om särskilt pen-
sionstillägg till ålderspension för
långvarig vård av sjukt eller han-
dikappat barn,
4. vårdbidrag enligt lagen
(1998:703) om handikappersätt-
ning och vårdbidrag,
5. bostadstillägg enligt denna
lag,
6. hälften av den inkomst som
medräknas vid bestämmande av
årsinkomst enligt 5 §.

En skälig levnadsnivå enligt första stycket skall alltid anses utgöra
lägst 1,234 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och lägst 1,024
gånger prisbasbeloppet för den som är gift.
Inkomsterna enligt andra stycket 1 och 2 skall sammanlagda alltid an-
ses utgöra lägst 1,529 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och
lägst 1,354 gånger prisbasbeloppet för den som är gift.
Som skälig bostadskostnad enligt första stycket skall anses en bostads-
kostnad som uppgår till högst 5 200 kronor.
______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Prop. 1999/2000:138
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1398) om
ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:308) om bostadstillägg
till pensionärer att 5 § lagen i stället för dess lydelse enligt lagen
(1999:1398) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

5 §
Storleken av det bostadstillägg som lämnas är beroende av pensionä-
rens årsinkomst. Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år
räknat, som någon kan antas komma att erhålla under den närmaste tiden.
Som årsinkomst räknas inte
1. allmänt barnbidrag,
2. folkpension,

3. tilläggspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
till den del pensionen föranlett
minskning av pensionstillskott
enligt 3 § lagen (1969:205) om
pensionstillskott eller av barn-
tillägg enligt 9 kap. 1 § sista
stycket lagen om allmän
försäkring i detta lagrums lydelse
vid utgången av år 1989,

4. livränta som avses i 17 kap.
2 § lagen om allmän försäkring i
vad den enligt samma lagrum av-
dragits från pension eller under-
stöd som någon på grund av släkt-
skap eller svågerlag kan vara för-
anledd att utge,
3. tilläggspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
eller sådan tilläggspension enligt
lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension som anges
i 3 § lagen (1969:205) om pen-
sionstillskott, allt till den del pen-
sionen föranlett minskning av pen-
sionstillskott enligt 3 § lagen om
pensionstillskott eller av barn-
tillägg enligt 9 kap. 1 § sista
stycket lagen om allmän
försäkring i detta lagrums lydelse
vid utgången av år 1989,
4. livränta som avses i 17 kap.
2 § lagen om allmän försäkring
eller 12 kap. 9 § lagen om in-
komstgrundad ålderspension i vad
den enligt samma lagrum avdragits
från pension eller understöd som
någon på grund av släktskap eller
svågerlag kan vara föranledd att
utge,

6. studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen (1999:1395),
7. för den vars förtidspension helt har vilandeförklarats enligt 16 kap.
16 § lagen om allmän försäkring, ett belopp som motsvarar ett för den
försäkrade beräknat belopp av hel folkpension i form av förtidspension
enligt lagen om allmän försäkring och pensionstillskott till förtidspension
enligt lagen om pensionstillskott,

8. socialbidrag,
9. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
10. familjebidrag enligt familjebidragsförordningen (1991:1492),

12. ersättning som avses i lagen
(1971:118) om skattefrihet för er-
sättning till neurosedynskadade.
12. ersättning som avses i lagen
(1971:118) om skattefrihet för er-
sättning till neurosedynskadade,
13. handikappersättning och
vårdbidrag enligt lagen
(1998:703) om handikappersätt-
ning och vårdbidrag,
14. särskilt pensionstillägg till
ålderspension enligt lagen
(1990:773) om särskilt pen-
sionstillägg till ålderspension för
långvarig vård av sjukt eller han-
dikappat barn,
15. inkomstpension och premie-
pension enligt lagen om inkomst-
grundad ålderspension samt
tilläggspension enligt 6 kap. 2 § 2
samma lag.

Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som är avsedd att vara
en kostnadsersättning.
Avdrag från årsinkomsten får göras på sådant sätt som anges i 12 kap.
inkomstskattelagen (1999:1229) för kostnader som hänför sig till in-
komstslaget tjänst i den mån sådan intäkt ingår i årsinkomsten samt för
underhållsbidrag till före detta make i den utsträckning som anges i
62 kap. 7 och 9 §§ samma lag.
För den som uppbär partiell förtidspension skall vid inkomstberäk-
ningen bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan
a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte
däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräk-
nat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän för-
säkring och
b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.
Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler som fastställs av
regeringen.
Avkastning av förmögenhet skall anses utgöra fem procent av för-
mögenhetsvärdet för år räknat. Vid beräkning av förmögenhets avkast-
ning skall dock denna höjas med tio procent av det belopp, varmed för-
mögenheten överstiger för den som är gift sextiotusen kronor, och för
annan sjuttiofemtusen kronor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet
av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som avses i 2 kap.
13 respektive 18 § inkomstskattelagen och som utgör pensionärens per-
manentbostad inte beaktas. För pensionär som har sin bostad i särskild
boendeform skall detsamma gälla i fråga om värdet av privatbostadsfas-
tighet eller privatbostad som utgör permanentbostad för pensionärens
make.
I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra
hälften av deras sammanlagda årsinkomst. Vid tillämpning av sjunde
stycket skall i sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften
av deras sammanlagda förmögenhet.
Årsinkomsten avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela
tiotal kronor.

Prop. 1999/2000:138
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:708) om
upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i
vissa fall då make uppbär folkpension
Härigenom föreskrivs att punkterna 1 och 2 i ikraftträdande- och över-
gångsbestämmelserna till lagen (1998:708) om upphävande av lagen
(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1. Denna lag träder i kraft den
1 januari 2001. Äldre bestämmel-
ser gäller dock fortfarande för
hustrutillägg som avser tid före
upphörandet av lagen.
2. Övergångsbestämmelsen i
punkten 4 till den upphävda lagen
gäller också efter ingången av år
2001 för kvinnor som är födda år
1936 eller senare.
1. Denna lag träder i kraft den
1 januari 2003. Äldre bestämmel-
ser gäller dock fortfarande för
hustrutillägg som avser tid före
upphörandet av lagen.
2. Övergångsbestämmelsen i
punkten 4 till den upphävda lagen
gäller också efter ingången av år
2003 för kvinnor som är födda år
1938 eller senare.

Prop. 1999/2000:138
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension
dels att 2 kap. 5 §, 12 kap. 9 § och 13 kap. 7 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 kap. 18 §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 kap.
5 §
Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas vidare
1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbets-
skadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan
författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning
ersättningen har trätt i stället för en försäkrads inkomst som arbetstagare i
allmän eller enskild tjänst,
2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,
3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
4. ersättning som en allmän försäkringskassa har utgett enligt 20 §
lagen (1991:1047) om sjuklön,
5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsva-
rande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,
6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

7. vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och
4 a §§ lagen om allmän försäk-
ring, i den utsträckning bidraget
inte är ersättning för
merkostnader,
7. vårdbidrag enligt lagen
(1998:703) om handikappersätt-
ning och vårdbidrag, i den ut-
sträckning bidraget inte är ersätt-
ning för merkostnader,

8. dagpenning från arbetslöshetskassa,
9. statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de
startar egen näringsverksamhet,
10. utbildningsbidrag i form av dagpenning under arbetsmarknadsut-
bildning och yrkesinriktad rehabilitering samt ersättning vid genera-
tionsväxling,
11. utbildningsbidrag för doktorander,
12. korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349),
13. vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxen-
studiestöd för arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,
14. timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)
och ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar
(TUFF),
15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning en-
ligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, samt
16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den ut-
sträckning som regeringen så föreskriver.

6 kap.
18 §

För en utländsk medborgare
skall, vid bedömning enligt 1 § av
rätten till sådan tilläggspension
som avses i 2 § 2, år före år 1974,
för vilka sjömansskatt betalats,
likställas med år för vilka pen-
sionspoäng beräknats. Motsva-
rande gäller vid beräkning av så-
dan pension enligt 2 § 2 och 3 §.

12 kap.
9 §
För en pensionsberättigad som har rätt till livränta på grund av obliga-
torisk försäkring enligt lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i
arbete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller
lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller som enligt annan lag
eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till
annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av Riksförsäkringsverket,
skall inkomstpensionen och tilläggspensionen minskas enligt vad som
sägs i andra stycket. Motsvarande skall gälla i fall då livränta utges enligt
utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot
inte ske på grund av livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeför-
säkring eller annan livränta som bestäms med tillämpning av nämnda lag.
Medför skada för vilken livränta har börjat utges återigen sjukdom som
berättigar till sjukpenning, skall det anses som om livränta utgavs under
sjukdomstiden. Har livränta eller del därav eller livränta för viss tid bytts
ut mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt andra stycket
anses som om livränta utges eller som om den livränta som utges har
höjts med ett belopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de vid ut-
bytet tillämpade försäkringstekniska grunderna.

Summan av inkomstpension,
tilläggspension och garantipension
enligt lagen (1998:702) om garan-
tipension skall minskas med tre
fjärdedelar av varje livränta som
överstiger en sjättedel av prisbas-
beloppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring
och som den pensionsberättigade
uppbär som skadad. Minskning
skall därvid i första hand göras på
garantipensionen och därefter på
tilläggspensionen.
Summan av inkomstpension,
tilläggspension och garantipension
enligt lagen (1998:702) om garan-
tipension skall minskas med tre
fjärdedelar av varje livränta som
överstiger en sjättedel av prisbas-
beloppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring
och som den pensionsberättigade
uppbär som skadad. Minskning
skall därvid i första hand göras på
garantipensionen och därefter på
tilläggspensionen. Avdrag på in-
komstpension och tilläggspension
enligt 6 kap. 2 § 1 får dock göras
endast om den pensionsberätti-
gade kunnat tillgodoräkna sig
pensionspoäng för minst ett år när
skadan inträffade.

Sammanlagd pension enligt denna lag skall dock aldrig, på grund av
bestämmelserna i denna paragraf, för månad räknat understiga 13 procent
av prisbasbeloppet för den som är ogift och 11,5 procent av prisbasbe-
loppet för den som är gift.

13 kap.
7 §
Ett beslut enligt denna lag skall ändras om det föranleds av en ändring
som gjorts i beräkningsunderlaget för beslutet eller av en ändring av ett
beslut enligt skattebetalningslagen (1997:483) som avser egenavgift. Det-
samma gäller om det efter en ändring av taxeringen står klart att pen-
sionsrätt för premiepension, till följd av bestämmelserna i 4 kap. 5 §, inte
skulle ha tillgodoräknats.
Ett beslut om pensionsrätt och pensionspoäng skall också ändras när
det följer av bestämmelserna i 4 kap. 4 § eller 8 § andra stycket om obe-
talda avgifter.

Ändring enligt första stycket
första meningen av ett beslut om
pensionsgrundande inkomst eller
andra pensionsgrundande belopp
skall göras endast om storleken av
inkomsten eller beloppet skulle
öka eller minska med minst 1 000
kronor. Den som beslutet avser
skall skriftligen underrättas om
ändringen och om hur man begär
omprövning av beslutet.
Ändring enligt första stycket
första meningen av ett beslut om
pensionsgrundande inkomst skall
göras endast om storleken av in-
komsten skulle öka eller minska
med minst 1 000 kronor. Den som
beslutet avser skall skriftligen un-
derrättas om ändringen och om hur
man begär omprövning av be-
slutet.
_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Prop. 1999/2000:138
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1409) om
ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension att 2 kap. 5 § lagen i stället för dess lydelse enligt lagen
(1999:1409) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 kap.
5 §
Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas vidare
1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbets-
skadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan
författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning
ersättningen har trätt i stället för en försäkrads inkomst som arbetstagare i
allmän eller enskild tjänst,
2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,
3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
4. ersättning som en allmän försäkringskassa har utgett enligt 20 §
lagen (1991:1047) om sjuklön,
5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsva-
rande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,
6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

7. vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och
4 a §§ lagen om allmän försäk-
ring, i den utsträckning bidraget
inte är ersättning för
merkostnader,
7. vårdbidrag enligt lagen
(1998:703) om handikappersätt-
ning och vårdbidrag, i den ut-
sträckning bidraget inte är ersätt-
ning för merkostnader,

8. dagpenning från arbetslöshetskassa,
9. statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de
startar egen näringsverksamhet,
10. utbildningsbidrag i form av dagpenning under arbetsmarknadsut-
bildning och yrkesinriktad rehabilitering samt ersättning vid genera-
tionsväxling,
11. utbildningsbidrag för doktorander,
13. särskilt utbildningsbidrag,
14. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar
(TUFF),
15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning en-
ligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, samt
16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den ut-
sträckning som regeringen så föreskriver.

Prop. 1999/2000:138
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om
införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1998:675) om införande av lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

3 §
Denna lag träder i kraft den
1 januari 1999. Detsamma gäller
bestämmelserna i 1 4 kap., 5 kap.
2 och 4 10 §§, 7 och 8 kap.,
10 kap. 1 6, 11 och 12 §§, 11 kap.,
12 kap. 4 8 §§ såvitt angår pre-
miepension till efterlevande enligt
10 kap. 1 §, 13 kap., 14 kap.
2 6 §§ och 15 kap. lagen
(1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension. Övriga bestämmel-
ser i lagen om inkomstgrundad
ålderspension träder i kraft den
1 januari 2001.
Denna lag träder i kraft den
1 januari 1999. Detsamma gäller
bestämmelserna i 1 4 kap., 5 kap.
2 och 4 10 §§, 7 och 8 kap.,
10 kap. 1 6, 11 och 12 §§, 11 kap.,
12 kap. 4 8 §§ såvitt angår pre-
miepension till efterlevande enligt
10 kap. 1 §, 13 kap., 14 kap.
2 6 §§ och 15 kap. lagen
(1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension. Övriga bestämmel-
ser i lagen om inkomstgrundad
ålderspension träder i kraft den
1 januari 2003 för den som är
född år 1937 eller tidigare och den
1 januari 2001 för övriga.

Bestämmelserna i lagen om inkomstgrundad ålderspension om fast-
ställande av pensionsgrundande inkomst, andra pensionsgrundande be-
lopp, pensionsrätt och pensionspoäng samt tillgodoräknande av vårdår
skall tillämpas första gången för år 1999.
Bestämmelserna i lagen om inkomstgrundad ålderspension om fast-
ställande av
1. inkomstbasbelopp skall tillämpas första gången för år 2002, och
2. arvsvinstfaktorer för fördelning av arvsvinster enligt 5 kap. 5 §
första stycket nämnda lag skall tillämpas första gången för år 2000.
______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Prop. 1999/2000:138
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:702) om
garantipension
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 4 § lagen (1998:702) om garantipen-
sion skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

4 kap.
4 §
För en pensionsberättigad som har rätt till livränta på grund av obliga-
torisk försäkring enligt lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i
arbete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller
lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller som enligt annan lag
eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till
annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av Riksförsäkringsverket,
skall garantipensionen minskas enligt vad som sägs i andra stycket. Mot-
svarande skall gälla i fall då livränta utges enligt utländsk lagstiftning om
yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot inte ske på grund av liv-
ränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller annan liv-
ränta som bestäms med tillämpning av nämnda lag. Medför en skada för
vilken livränta har börjat utges återigen sjukdom som berättigar till sjuk-
penning, skall det anses som om livränta utgavs under sjukdomstiden.
Har livränta eller del därav eller livränta för viss tid bytts ut mot ett en-
gångsbelopp, skall det vid beräkning enligt andra stycket anses som om
livränta utges eller som om den livränta som utges har höjts med ett be-
lopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de vid utbytet tillämpade
försäkringstekniska grunderna.

Summan av garantipension, in-
komstpension enligt lagen
(1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension och tilläggspension
enligt samma lag skall minskas
med tre fjärdedelar av varje liv-
ränta som överstiger en sjättedel
av prisbasbeloppet och som den
pensionsberättigade uppbär som
skadad. Minskning skall därvid i
första hand göras på garantipen-
sionen och därefter på tilläggspen-
sionen. Garantipension skall på
motsvarande sätt minskas med den
livränta som den pensionsberätti-
gade uppbär som efterlevande.

Summan av garantipension, in-
komstpension enligt lagen
(1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension och tilläggspension
enligt samma lag skall minskas
med tre fjärdedelar av varje liv-
ränta som överstiger en sjättedel
av prisbasbeloppet och som den
pensionsberättigade uppbär som
skadad. Minskning skall därvid i
första hand göras på garantipen-
sionen och därefter på tilläggspen-
sionen. Garantipension skall på
motsvarande sätt minskas med den
livränta som den pensionsberätti-
gade uppbär som efterlevande.
Avdrag på inkomstpension och
tilläggspension enligt 6 kap. 2 § 1
lagen om inkomstgrundad ålders-
pension får dock göras endast om
den pensionsberättigade kunnat
tillgodoräkna sig pensionspoäng
för minst ett år när skadan inträf-
fade.

Garantipension skall dock aldrig, på grund av bestämmelserna i denna
paragraf, tillsammans med utgiven pension enligt lagen om inkomstgrun-
dad ålderspension, för månad räknat understiga 13 procent av prisbasbe-
loppet för den som är ogift och 11,5 procent av prisbasbeloppet för den
som är gift.

Prop. 1999/2000:138
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:703) om
handikappersättning och vårdbidrag
Härigenom föreskrivs att det i övergångsbestämmelserna till lagen
(1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag skall införas två nya
punkter, 4 och 5, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

4. Vid tillämpning av 6 § andra
stycket och 17 § skall med ålders-
pension enligt lagen (1998:674)
om inkomstgrundad ålderspension
likställas sådan ålderspension som
utges med stöd av punkten 2 i
övergångsbestämmelserna till
lagen (2000:000) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring. Vid tillämpning av 17 §
får dock utbetalning göras utan
beaktande av ålderspension enligt
lagen om inkomstgrundad ålders-
pension under åren 2001 och
2002.
5. Den som vid utgången av år
2000 uppbär handikappersättning
eller vårdbidrag enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
skall, under förutsättning att han
eller hon enligt denna lag har rätt
till förmånen, utan ansökan få så-
dan förmån från och med den
1 januari 2001.

Prop. 1999/2000:138
2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:707) om
ändring i lagen (1990:773) om särskilt pen-
sionstillägg till folkpension för långvarig vård av
sjukt eller handikappat barn
Härigenom föreskrivs att det i övergångsbestämmelserna till lagen
(1998:707) om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till
folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn skall in-
föras en ny punkt, 3, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

3. För personer som är födda år
1937 eller tidigare skall för tid till
och med utgången av år 2002
äldre bestämmelser i 1, 5 och 6 §§
tillämpas.

Prop. 1999/2000:138
2.15 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:799)
Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringslagen (1999:799)
dels att 2 kap. 7 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 kap. 5 a §, av följande
lydelse,
dels att det i övergångsbestämmelserna till nämnda lag skall införas två
nya punkter, 6 och 7, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 kap.
7 §
Med arbete i Sverige avses vid tillämpning av denna lag förvärvsarbete
i verksamhet här i landet.

Om en fysisk person som be-
driver näringsverksamhet har så-
dant fast driftställe i Sverige som
avses i punkt 3 av anvisningarna
till 53 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall verksamhet hän-
förlig dit anses bedriven här i lan-
det.
Om en fysisk person som be-
driver näringsverksamhet har så-
dant fast driftställe i Sverige som
avses i 2 kap. 29 § inkomstskatte-
lagen (1999:1229) skall verksam-
het hänförlig dit anses bedriven
här i landet.

5 kap.

5 a §
Om regeringen, eller den myn-
dighet regeringen bestämmer, en-
ligt 18 kap. 2 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring har före-
skrivit att det hos en eller flera
försäkringskassor skall finnas ge-
mensamma enheter för alla försäk-
ringskassor för vissa ärenden eller
frågor, skall ett ärende i stället för
vad som anges i 4 och 5 §§ av-
göras av en sådan försäkrings-
kassa.
________________

6. För den som är född år 1937
eller tidigare skall till och med
utgången av år 2002 vad som sägs
i 3 kap. 1 § 3 och 4 § 3 och 4 även
gälla folk- och tilläggspension i
form av ålderspension. Vidare

skall vad som sägs i 3 kap. 12 och
13 §§ även gälla tilläggspension i
form av ålderspension.
7. Den som vid utgången av år
2000 uppbär folkpension vid bo-
sättning utomlands skall ha fort-
satt rätt till utbetalning av sådan
pension enligt äldre bestämmelser
i lagen (1962:381) om allmän för-
säkring.

Prop. 1999/2000:138
2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om
allmänna pensionsfonder (AP-fonder)
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § lagen (2000:192) om allmänna
pensionsfonder (AP-fonder) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 kap.
2 §
Riksförsäkringsverket skall, i
den mån andra medel inte står till
förfogande, från Första Fjärde
AP-fonderna rekvirera de medel
som behövs för att finansiera för-
säkringen för inkomstpension och
tilläggspension enligt lagen
(1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension och tilläggspension
i form av ålderspension enligt
lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Var och en av fonderna
skall tillskjuta en fjärdedel av
medlen.
Riksförsäkringsverket skall, i
den mån andra medel inte står till
förfogande, från Första Fjärde
AP-fonderna rekvirera de medel
som behövs för att finansiera för-
säkringen för inkomstpension och
tilläggspension enligt lagen
(1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension. Var och en av fon-
derna skall tillskjuta en fjärdedel
av medlen.

Prop. 1999/2000:138
2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:194) om
införande av ny lagstiftning för allmänna pensions-
fonder
Härigenom föreskrivs att det i lagen (2000:194) om införande av ny
lagstiftning för allmänna pensionsfonder skall införas en ny paragraf,
16 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

16 §
Bestämmelsen i 2 kap. 2 § lagen
(2000:192) om allmänna pen-
sionsfonder (AP-fonder) om pen-
sionsutbetalningar skall till och
med utgången av år 2002 även
avse tilläggspension i form av ål-
derspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
och folkpension i form av ålders-
pension enligt 6 kap. samma lag
till personer som har rätt till
tilläggspension i form av ålders-
pension enligt nämnda lag i be-
stämmelsernas lydelse före den
1 januari 2001.
________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Prop. 1999/2000:138
2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:265) om
särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för
fysiska personer i vissa fall vid 2000 och 2001 års
taxeringar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1999:265) om särskilt grund-
avdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa fall vid
2000 och 2001 års taxeringar
dels att rubriken till lagen samt 1 och 3 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

Lag om särskilt grundavdrag
och deklarationsskyldighet för
fysiska personer i vissa fall vid
2000 och 2001 års taxeringar
Lag om särskilt grundavdrag
och deklarationsskyldighet för
fysiska personer i vissa fall vid
2000 2003 års taxeringar

1 §
För den som inte har haft in-
komst av aktiv näringsverksamhet
eller annan inkomst av tjänst än
folkpension och pensionstillskott
enligt 2 eller 2 b § lagen
(1969:205) om pensionstillskott
eller allmän tilläggspension som
föranlett avräkning av sådant pen-
sionstillskott skall vid 2000 re-
spektive 2001 års taxeringar
2 respektive 3 § gälla i stället för
vad som sägs om deklarations-
skyldighet i 2 kap. 6 § lagen
(1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter.
För den som inte har haft in-
komst av aktiv näringsverksamhet
eller annan inkomst av tjänst än
folkpension och pensionstillskott
enligt 2 eller 2 b § lagen
(1969:205) om pensionstillskott
eller allmän tilläggspension som
föranlett avräkning av sådant pen-
sionstillskott skall vid 2000 2003
års taxeringar 2 respektive 3 §
gälla i stället för vad som sägs om
deklarationsskyldighet i 2 kap. 6 §
lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter.

3 §
Skyldighet att lämna självdek-
laration till ledning för 2001 års
taxering gäller endast om den
uppburna pensionen överstiger
följande belopp:
a) för gift skattskyldig: 135,29
procent av prisbasbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring och
b) för annan skattskyldig:
152,79 procent av prisbasbeloppet.
Skyldighet att lämna självdek-
laration till ledning för 2001 2003
års taxeringar gäller endast om
den uppburna pensionen överstiger
följande belopp:
a) för gift skattskyldig: 135,4
procent av prisbasbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring och
b) för annan skattskyldig: 152,9
procent av prisbasbeloppet.

Beloppet i första stycket b) gäller också för gift skattskyldig som under
någon del av året har fått folkpension som ogift.
Vid bedömningen av deklarationsskyldigheten enligt denna paragraf
räknas barnpension och vårdbidrag inte som folkpension.

5 §
Vid 2002 respektive 2003 års
taxering skall det särskilda grund-
avdraget enligt 63 kap. inkomst-
skattelagen (1999:1229) i stället
för vad som sägs i 63 kap. 8 § den
lagen uppgå till de belopp som
anges i 3 §.
Reduceringen av det särskilda
grundavdraget enligt 63 kap. 9 §
inkomstskattelagen skall vid 2002
och 2003 års taxeringar göras
med 66,5 procent.
_______________

Denna lag träder i kraft den 1 december 2000.

Prop. 1999/2000:138
2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 kap.
6 §
För den som inte haft inkomst av aktiv näringsverksamhet eller annan
inkomst av tjänst än folkpension och pensionstillskott enligt 2 eller 2 b §
lagen (1969:205) om pensionstillskott eller allmän tilläggspension som
föranlett avräkning av sådant pensionstillskott gäller i stället för vad som
sägs i 4 § första stycket 1 följande. Skyldighet att lämna självdeklaration
föreligger endast om den uppburna pensionen överstiger för gift skatt-
skyldig 134,0 procent och för annan skattskyldig 151,5 procent av bas-
beloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Grän-
sen 151,5 procent av sistnämnda belopp gäller också gift skattskyldig
som under någon del av året uppburit folkpension som ogift.

Som folkpension räknas inte
barnpension och vårdbidrag.
Som folkpension räknas inte
barnpension.
________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Prop. 1999/2000:138
2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1271) om
ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomst-
skatt för utomlands bosatta i stället för dess lydelse enligt lagen
(1999:1271) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

5 §
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:
1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan an-
ställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun,
i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;
3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap
av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt
aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten
utövats;
4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del
beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som upp-
burits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som
uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet över-
stiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som
uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt be-
stämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring samordnats med
yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till den
del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan sam-
ordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän för-
säkring;
5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten
eller svensk kommun;
6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste-
pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven för-
säkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört av
ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i
Sverige enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande;
7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension
eller förmån, om förmån utgår från Sverige på grund av förutvarande
tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;
8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om
ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som ut-
gått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av
militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till
sjömän;
9. dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1997:238) om ar-
betslöshetsförsäkring;
10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349);
11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;
12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om social-
avgifter, egenavgifter som satts ned genom ändrad debitering, i den mån
avdrag har medgetts för avgifterna samt avgifter som avses i 62 kap. 6 §
inkomstskattelagen (1999:1229) och som satts ned genom ändrad debite-
ring i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hänför
sig till näringsverksamhet;

13. sjöinkomst som avses i
64 kap. 3 och 4 §§ inkomstskatte-
lagen.

Som inkomst enligt första
stycket 1 3 anses också förskott
på sådan inkomst. Som
folkpension behandlas även
tilläggspension i den mån den
enligt lagen om pensionstillskott
föranlett avräkning av
pensionstillskott. Däremot räknas
inte barnpension eller vårdbidrag
som folkpension.
13. sjöinkomst som avses i
64 kap. 3 och 4 §§ inkomstskatte-
lagen;
14. pension enligt lagen
(1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension.
Som inkomst enligt första
stycket 1 3 anses också förskott
på sådan inkomst. Som
folkpension behandlas även
tilläggspension i den mån den
enligt lagen om pensionstillskott
föranlett avräkning av
pensionstillskott. Däremot räknas
inte barnpension som folkpension.

Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här
i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra till-
fälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under
kringresande (t.ex. handelsresande).
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst
som skulle ha beskattats hos en obegränsat skattskyldig enligt inkomst-
skattelagen.

Prop. 1999/2000:138
2.21 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 4 § skattebetalningslagen (1997:483)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

8 kap.
4 §
Skatteavdrag skall, om inte
annat följer av 9 §, göras enligt
särskilda skattetabeller från sjuk-
penning och annan ersättning som
avses i 11 kap. 24, 30 och 31 §§
samt 15 kap. 8 § inkomstskatte-
lagen (1999:1229), med undantag
för vårdbidrag enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

De särskilda skattetabellerna
skall för olika sjukpenninggrun-
dande inkomster enligt 3 kap.
lagen om allmän försäkring ange
det skatteavdrag som skall göras
från en viss ersättning uttryckt i
procent. I övrigt gäller bestämmel-
serna i 3 §.
Skatteavdrag skall, om inte
annat följer av 9 §, göras enligt
särskilda skattetabeller från sjuk-
penning och annan ersättning som
avses i 11 kap. 24, 30 och 31 §§
samt 15 kap. 8 § inkomstskatte-
lagen (1999:1229), med undantag
för vårdbidrag enligt lagen
(1998:703) om handikappersätt-
ning och vårdbidrag.
De särskilda skattetabellerna
skall för olika sjukpenninggrun-
dande inkomster enligt 3 kap.
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring ange det skatteavdrag som
skall göras från en viss ersättning
uttryckt i procent. I övrigt gäller
bestämmelserna i 3 §.
______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Prop. 1999/2000:138
2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om
statlig ålderspensionsavgift
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1998:676) om statlig ålderspen-
sionsavgift skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 §
Avgiften utgör 10,21 procent av ersättning i form av
1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbets-
skadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan
författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning
ersättningen trätt i stället för en försäkrads inkomst av anställning enligt
2 kap. 3 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller in-
komst av annat förvärvsarbete enligt 2 kap. 6 § första stycket 1 3
nämnda lag,
2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,
3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
4. ersättning som en allmän försäkringskassa utgett enligt 20 § lagen
(1991:1047) om sjuklön,
5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsva-
rande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,
6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

7. vårdbidrag enligt 9 kap. 4
och 4 a §§ lagen om allmän för-
säkring, i den utsträckning bi-
draget inte är ersättning för mer-
kostnader,
7. vårdbidrag enligt lagen
(1998:703) om handikappersätt-
ning och vårdbidrag, i den ut-
sträckning bidraget inte är ersätt-
ning för merkostnader,

8. dagpenning från arbetslöshetskassa,
9. statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de
startar egen näringsverksamhet,
10. utbildningsbidrag i form av dagpenning under arbetsmarknadsut-
bildning och yrkesinriktad rehabilitering samt ersättning vid genera-
tionsväxling,
11. utbildningsbidrag för doktorander,
12. korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349),
13. vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstu-
diestöd för arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,
14. timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)
och ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar
(TUFF),
15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning en-
ligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, samt
16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den ut-
sträckning som regeringen så föreskriver.
___________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Prop. 1999/2000:138
2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1411) om
ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspen-
sionsavgift
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:676) om statlig ålders-
pensionsavgift att 2 § lagen i stället för dess lydelse enligt lagen
(1999:1411) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 §
Avgiften utgör 10,21 procent av ersättning i form av
1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbets-
skadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan
författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning
ersättningen trätt i stället för en försäkrads inkomst av anställning enligt
2 kap. 3 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller in-
komst av annat förvärvsarbete enligt 2 kap. 6 § första stycket 1 3
nämnda lag,
2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,
3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
4. ersättning som en allmän försäkringskassa utgett enligt 20 § lagen
(1991:1047) om sjuklön,
5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsva-
rande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,
6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

7. vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och
4 a §§ lagen om allmän försäk-
ring, i den utsträckning bidraget
inte är ersättning för
merkostnader,
7. vårdbidrag enligt lagen
(1998:703) om handikappersätt-
ning och vårdbidrag, i den ut-
sträckning bidraget inte är ersätt-
ning för merkostnader,

8. dagpenning från arbetslöshetskassa,
9. statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de
startar egen näringsverksamhet,
10. utbildningsbidrag i form av dagpenning under arbetsmarknadsut-
bildning och yrkesinriktad rehabilitering samt ersättning vid genera-
tionsväxling,
11. utbildningsbidrag för doktorander,
13. särskilt utbildningsbidrag,
14. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar
(TUFF),
15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning en-
ligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, samt
16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den ut-
sträckning som regeringen så föreskriver.

Prop. 1999/2000:138
2.24 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 16 § och 11 kap. 31 § inkomstskatte-
lagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

8 kap.
16 §
Handikappersättning enligt
9 kap. 2 och 3 §§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring
och ersättning för merutgifter för
resor enligt 3 kap. 7 a § samma lag
är skattefria.
Handikappersättning enligt
lagen (1998:703) om handikapp-
ersättning och vårdbidrag och
ersättning för merutgifter för resor
enligt 3 kap. 7 a § lagen
(1962:381) om allmän försäkring
är skattefria.

11 kap.
31 §
Följande ersättningar i samband med vård av närstående skall tas upp:

1. föräldrapenningförmåner och
vårdbidrag enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
och
2. ersättningar enligt lagen
(1988:1465) om ersättning och
ledighet för närståendevård.
1. föräldrapenningförmåner en-
ligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

2. ersättningar enligt lagen
(1988:1465) om ersättning och
ledighet för närståendevård, och
3. vårdbidrag enligt lagen
(1998:703) om handikappersätt-
ning och vårdbidrag.

Vårdbidrag skall dock inte tas upp till den del det utgör ersättning för
merutgifter.
_________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången
vid 2002 års taxering.

Prop. 1999/2000:138
3 Ärendet och dess beredning
Den 8 juni 1998 antog riksdagen lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension (LIP) och lagen (1998:702) om garantipension
(prop. 1997/98:151, bet. 1997/98:SfU13 och SfU14, rskr. 1997/98:315
och 320 och prop. 1997/98:152, bet. 1997/98:SfU13, rskr. 1997/98:315).
Bestämmelserna om uttag och utbetalning av ålderspension träder i kraft
den 1 januari 2001 och ersätter bestämmelserna om ålderspension i
lagen (1962 :381) om allmän försäkring (AFL). I propositionen Garanti-
pension till personer födda 1937 eller tidigare (prop. 1999/2000:127)
lämnar regeringen förslag till garantipension för personer födda 1937
eller tidigare. Det föreslås där att bestämmelserna skall träda i kraft den
1 januari år 2003. Till följd av detta förslag föreslår regeringen i denna
proposition att ikraftträdandet av bestämmelserna enligt LIP, till den del
dessa avser personer födda 1937 eller tidigare, senareläggs till den 1
januari 2003.
Som en följd av nämnda förslag och beslut föreslår regeringen i denna
proposition en rad ändringar. Således föreslås att bestämmelserna om
ålderspension i AFL skall upphävas fr.o.m. den 1 januari 2001 men att
dessa regler med stöd av övergångsbestämmelser skall fortsätta gälla un-
der åren 2001 och 2002 för personer födda 1937 eller tidigare. För per-
soner födda något av åren 1938 1941 som samtidigt med ålderspension
uppbär förtidspension och/eller efterlevandepension, föreslås ändringar i
AFL och i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer. Vidare
föreslås att ATP i form av ålderspension enligt AFL skall följ-
samhetsindexeras enligt bestämmelserna om följsamhetsindexering i LIP
fr.o.m. år 2002. Slutligen föreslås att socialförsäkringslagen (1999:799)
anpassas så att dess bestämmelser om bosättningsbaserad och arbets-
baserad försäkring fram till utgången av år 2002 omfattar även folk- och
tilläggspension i form av ålderspension för personer födda 1937 eller
tidigare. Ärendet har i nämnda delar beretts med Riksförsäkringsverket.
Vissa delar har även beretts med den arbetsgrupp som har tillsatts för att
bereda och vårda pensionsöverenskommelsen mellan de fem partierna
som står bakom överenskommelsen om reformering av ålderspensions-
systemet, den s.k. genomförandegruppen.
I propositionen föreslås även vissa andra förändringar och komplette-
ringar i socialförsäkringslagen. Dessa rör undantag från bestämmelserna
om vilken försäkringskassa som skall besluta i ett visst ärende. Förslaget
baseras på en skrivelse av Riksförsäkringsverket (dnr S2000/3327/SF). I
samma skrivelse hemställer Riksförsäkringsverket om lagändring i lagen
(1998:675) om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension.
Regeringen har, med hänsyn till vad Lagrådet anförde vid granskning av
lagförslagen i prop. 1983/84:30, inte ansett en sådan ändring erforderlig.
Vidare föreslås i en övergångsbestämmelse att folkpension i vissa fall
skall kunna betalas ut till utlandet. Motsvarande förslag avseende änke-
pension har tidigare lagts fram i regeringens lagrådsremiss Efterlevande-
pensioner och efterlevandestöd till barn. Regeringen lämnade dock inte
något förslag i denna fråga i propositionen rörande efterlevandeskyddet
(prop. 1999/2000:91), utan valde att lägga ett gemensamt förslag för de
olika pensionsslagen i nu föreliggande proposition.
I samband med beslutet om ett nytt ålderspensionssystem antog riks-
dagen också lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag.
Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2001. I denna proposition
föreslås som en följd därav att bestämmelserna om handikappersättning
och vårdbidrag i AFL skall upphävas fr.o.m. den 1 januari 2001.
Riksförsäkringsverket har i en skrivelse till regeringen
(S2000/3356/SF) hemställt om en lagändring i 13 kap. 7 § LIP vad gäller
beslut om pensionsrätt i vissa fall. Regeringen föreslår i denna proposi-
tion att den nämnda paragrafen ändras i enlighet med förslaget i skrivel-
sen. Ärendet har i denna del beretts med Premiepensionsmyndigheten.
Riksförsäkringsverket har vidare i en skrivelse till regeringen
(S2000/2391/SF) påpekat att år med sjömansskatt, för vilka folkpension i
dag beräknas, i vissa fall inte kommer att generera ålderspension i och
med att bestämmelserna om pension i LIP träder i kraft. I propositionen
föreslås ändringar i LIP med anledning av skrivelsen.
I propositionen föreslås också att den tillfälliga höjningen av pen-
sionstillskottet och det särskilda bostadstillägget till pensionärer, som en-
ligt riksdagsbeslut skulle gälla t.o.m. november 1999, permanentas i en-
lighet med vad som aviserats i den ekonomisk politiska vårpropositionen
(prop. 1999/2000:100).
I en skrivelse till regeringen (S1999/9506/SF) har Riksförsäkrings-
verket föreslagit att utbetalningsadministrationen av allmän pension skall
flyttas över från Statens Pensionsverk (SPV) och KPA AB (KPA) till
Riksförsäkringsverket. Skrivelsen har remitterats till SPV, KPA samt
arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer för synpunkter. I
propositionen aviserar regeringen att den har för avsikt att ändra de
förordningar som styr utbetalningsadministrationen på så sätt att utbetal-
ningsansvaret av allmän reformerad ålderspension skall åvila Riksför-
säkringsverket.
I propositionen föreslås även vissa följdändringar i andra lagar, bl.a.
inom skattelagstiftningen. Merparten av de föreslagna ändringarna kräver
inte Lagrådets hörande. I övrigt är ändringarna av enklare beskaffenhet
och Lagrådets hörande skulle därför sakna betydelse.
4 Vissa ändringar i lagen om allmän försäkring
m.m. till följd av ålderspensionsreformen
Regeringens förslag: Ålderspensionsbestämmelserna i lagen
(1962:381) om allmän försäkring (AFL) skall upphävas den 1 januari
2001. Med stöd av övergångsbestämmelser skall dessa regler fortsätta
att gälla under åren 2001 och 2002 för personer födda 1937 eller tidi-
gare.
Bestämmelserna om handikappersättning och vårdbidrag i AFL
skall upphävas den 1 januari 2001.
Vid fastställande av inkomst för beräkning av bostadstillägg till
pensionärer (BTP) och särskilt bostadstillägg till pensionärer (SBTP)
skall alltid inkomst av tilläggspension enligt LIP beräknas som om
hela den inkomstgrundade pensionen utges i form av ATP, dvs. med
bortseende från eventuella 20-delar i det reformerade systemet. In-
komstpension, premiepension och den del av tilläggspensionen som
ersätter den 30-dels baserade folkpensionen enligt lagen (1998:674)
om inkomstgrundad ålderspension (LIP) beaktas däremot inte vid be-
räkning av inkomst. Reglerna skall gälla fr.o.m. den 1 januari 2001.

Skälen för regeringens förslag: Ålderspensionerna kommer, enligt
riksdagsbeslut, framöver att regleras i lagen (1998:674) om inkomstgrun-
dad ålderspension (LIP) och i lagen (1998:702) om garantipension för
samtliga, oavsett om dessa berörs av det reformerade ålderspensionssys-
temet eller ej. Bestämmelserna om utbetalning av inkomstgrundad pen-
sion och garantipension träder i kraft den 1 januari 2001 vad gäller per-
soner födda 1938 eller senare. Samma datum för ikraftträdande skulle,
enligt tidigare riksdagsbeslut, även gälla för de bestämmelser i LIP som
avser de äldre generationerna. Emellertid föreslår regeringen i denna
proposition (avsnitt 5.1) att bestämmelserna om ålderspension i AFL
skall fortsätta att tillämpas fram till år 2003 för personer som är
födda 1937 eller tidigare. Anledningen till detta är att bestämmelserna
om garantipension för denna åldersgrupp skall träda i kraft först år 2003
enligt förslag i propositionen Garantipension till personer födda 1937
eller tidigare (prop. 1999/2000:127).
Nämnas kan att för personer födda 1938 eller senare gäller att ga-
rantipension inte kan lyftas före 65 års ålder. Detta sker första gången
år 2003 då de personer som är födda 1938 fyller 65 år.
Allt eftersom bestämmelserna i LIP och i lagen om garantipension trä-
der i kraft kan de nuvarande reglerna om ålderspension i AFL avskaffas.
Regeringen föreslår en lösning som innebär att bestämmelserna om ål-
derspension i AFL skall upphävas från och med år 2001 men genom
övergångsbestämmelser alltjämt gälla för personer födda 1937 eller
tidigare för åren 2001 och 2002.
Handikappersättning och vårdbidrag
I dag kompletteras folkpensionen, pensionstillskottet och det särskilda
grundavdraget med vissa särskilda folkpensionsförmåner. Dessutom in-
går i regelsystemet för folkpension några förmåner som utges som själv-
ständiga förmåner. Handikappersättning utges i dag dels som självständig
förmån, dels som tillägg till pension. I samband med arbetet med garanti-
pension konstaterades att dessa nu behandlade behov inte täcks av någon
förmån inom det reformerade ålderspensionssystemet (prop.
1997/98:152). Reglerna om handikappersättning och vårdbidrag har
därför i princip oförändrade förts över från AFL till en fristående lag,
lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag. Lagen träder i
kraft den 1 januari 2001. Bestämmelserna i denna lag är avsedda att gälla
såväl för personer som är födda 1937 eller tidigare som för personer
födda 1938 eller senare. Med anledning av detta föreslår regeringen att
bestämmelserna i AFL om handikappersättning och vårdbidrag upphävs
fr.o.m. den 1 januari 2001.
Bostadstillägg till pensionärer (BTP)
Vid beräkning av bostadstillägg beaktas bl.a. viss del av ATP. Från och
med den 1 januari 2001 betalas även inkomstpension och premiepension
ut och det är då rimligt att även dessa inkomster påverkar bostadstillägget
på motsvarande sätt.
Det är dock för en mycket begränsad grupp som inkomstpension eller
premiepension betalas ut i kombination med BTP. Som tidigare nämnts
är det under åren 2001 och 2002 endast till personer födda något av åren
1938 1941 med förtida uttag som det kan förekomma utbetalning av
inkomstpension eller premiepension. Bostadstillägg kan emellertid inte
lämnas till personer som enbart har allmän pension i form av ålders-
pension före 65 år. Däremot kan en person med partiellt förtida uttag
vara berättigad till BTP om denne samtidigt har en förtidspension eller
efterlevandepension. Sammanlagt torde gruppen inte vara större än som
mest något tiotal personer i hela landet vad gäller ensamstående. Därtill
tillkommer makar. Med hänsyn till att den berörda gruppen således är
mycket liten, och med hänsyn till att helt nya regler för BTP kommer att
gälla från och med år 2003, bör enkla lösningar väljas. Regeringen
föreslår därför att hänsyn till inkomstgrundad pension enligt LIP vid
bestämmande av BTP skall göras på ett delvis schabloniserat sätt.
En person född år 1938 får 16/20 av sin pension från ATP-systemet
medan den som är född år 1941 får 13/20 därifrån. Förslaget innebär att
inkomsten i dessa fall beräknas som om hela den inkomstgrundade pen-
sionen betalades ut enligt ATP-reglerna. Effekten av detta är att den års-
inkomst som påverkar storleken av BTP i de flesta fall avviker något från
den verkliga inkomsten, men eftersom pensionen från de olika systemen
som regel är relativt lika och då det endast rör sig om högst 7/20 in-
komstpension kommer påverkan på BTP normalt att vara mycket mar-
ginell.
När det gäller SBTP så syftar denna förmån till att ge pensionären ett
visst minsta överskott när en skälig hyra har betalats. Detta talar för en
mer exakt beräkning och för att den verkliga inkomstpensionen och pre-
miepensionen skall räknas med. Å andra sidan beräknas det efter års-
skiftet endast finnas runt 10 000 personer med SBTP, vilket motsvarar ett
par procent av BTP-tagarna. Det är därför högst osäkert om det kommer
att finnas en enda person med pension från det nya systemet som sam-
tidigt får SBTP. Detta talar för att reglerna för SBTP bör ändras på mot-
svarande sätt som föreslås för BTP.

5 Vissa ändringar i lagen om inkomstgrundad
ålderspension och i införandelagen
5.1 Tilläggspension för personer födda 1937 eller
tidigare
Regeringens förslag: De bestämmelser i lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension som ännu inte har trätt i kraft skall såvitt
gäller personer födda 1937 eller tidigare träda i kraft den 1 januari
2003.

Skälen för regeringens förslag: Den inkomstrelaterade ålderspensio-
nen för personer som helt eller delvis kommer att få sin ålderspension
utbetald enligt de reformerade reglerna regleras i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension (LIP) och i införandelagen till den
nämnda lagen.
I LIP finns även bestämmelser om den inkomstgrundade pensionen för
personer födda 1937 eller tidigare. För dessa personer skall tilläggs-
pensionen beräknas på samma sätt som gäller för de yngre personerna,
som delvis kommer att få pensionen beräknad enligt reglerna för ATP
och delvis enligt de reformerade reglerna. Detta innebär att tilläggspen-
sionen för personer födda 1937 eller tidigare framöver skall bestå av
ATP jämte den del av folkpensionen som baseras på antal intjänade
ATP-år (s.k. folkpensionstillägg).
Bestämmelserna i LIP om utbetalning av ålderspension inklusive be-
stämmelserna om tilläggspension för personer födda 1937 eller tidigare
skulle träda i kraft den 1 januari 2001. När detta datum fastställdes förut-
sattes att reglerna för garantipension för personer födda 1937 eller
tidigare skulle träda i kraft samtidigt. Det har emellertid visat sig att be-
stämmelserna om garantipension av administrativa skäl först kan träda i
kraft år 2003. Detta framgår även av propositionen Garantipension för
personer födda 1937 eller tidigare (prop. 1999/2000:127). Följden av
senareläggningen av de nämnda garantipensionsbestämmelserna är att
även tillämpningen av bestämmelserna om tilläggspension för personer
födda 1937 eller tidigare måste senareläggas.
Mot bakgrund av det anförda föreslår regeringen att bestämmelserna i
LIP till den del dessa avser personer födda 1937 eller tidigare skall träda
i kraft samtidigt med bestämmelserna om garantipension för denna
åldersgrupp, dvs. den 1 januari 2003. Som en följd härav kommer de
bestämmelser i LIP som rör följsamhetsindexeringen att tillämpas
tidigast år 2004 för dem som är födda 1937 eller tidigare. Enligt vad som
framgår av avsnitt 8 skulle detta kunna innebära att ålderspensionärer går
miste om en real höjning av pensionen. För att så inte skall ske föreslår
regeringen i avsnitt 8 att ATP skall följsamhetsindexeras fr.o.m. år 2002.
5.2 Folkpensionstillägg till utländska sjömän
Regeringens förslag: För utländsk medborgare skall år före år 1974
för vilka sjömansskatt har betalats och som enligt AFL skulle ge rätt
till folkpension ge motsvarande rätt till folkpensionstillägg enligt
6 kap. 1 § och 2 § 2, lagen om inkomstgrundad ålderspension.

Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 1974 blev utländska
sjömän på svenska fartyg omfattade av försäkringen för tilläggspension.
Något krav på bosättning i Sverige ställdes inte. Därefter har utländska
sjömäns rätt till svensk pension successivt utvidgats till att även gälla
folkpension för åren med tjänstgöring på svenska fartyg före år 1974. I
dag gäller att de utländska sjömän som under åren 1960 till 1973
tjänstgjorde på svenska fartyg kan ha rätt till svensk folkpension om
sjömansskatt har betalats under något eller några av dessa år. Den rätt till
folkpension som baseras på sådana år likställs med ATP-år och
exporteras därför som 30-delsberäknad folkpension även till länderna
utanför EU-området.
I det reformerade ålderspensionssystemet gäller, som tidigare nämnts,
att den ATP-baserade folkpensionen ersätts av ett så kallat folkpen-
sionstillägg och utgör därefter en del av tilläggspensionen. För personer
födda 1938 eller senare gäller detta fr.o.m. år 2001. För personer födda
1937 eller tidigare föreslås i denna proposition att bestämmelserna om
tilläggspension i LIP skall tillämpas fr.o.m. år 2003.
Vid beräkningen av folkpensionstillägget beaktas endast år för vilka
ATP-poäng har tillgodoräknats. Bestämmelserna om vissa år som lik-
ställs med ATP-år har inte överförts till LIP. Således skulle de utländska
sjömän som med stöd av dagens regler har rätt till folkpension för åren
1960 1973 inte bli berättigade till motsvarande förmån i form av folk-
pensionstillägg enligt bestämmelserna i LIP. Emellertid skulle garanti-
pension utbetalas för de nämnda åren om den enskilda personen omfattas
av förordningen (EEG) 1408/71, vilket gäller de allra flesta.
Utländska sjömän som inte omfattas av förordningen 1408/71, men
som tidigare haft rätt till folkpension grundad på år med sjömansskatt,
skulle emellertid gå miste om rätt till svensk ålderspension för åren
1960 1973. För de sjömän som redan uppbär svensk folkpension enligt
bestämmelserna om likställda år skulle detta innebära att dessa personer
skulle mista en förmån som de för närvarande uppbär.
Mot bakgrund av att den tidigare ambitionen har varit att skapa en er-
sättning för de utländska sjömän som sedan ATP-systemets tillkomst har
arbetat på svenska fartyg anser regeringen att de nämnda konsekvenserna
inte är acceptabla. Vi föreslår därför att år före år 1974 för vilket sjö-
mansskatt betalats och som enligt AFL skulle ge rätt till folkpension för
utländska medborgare skall fr.o.m. år 2001 ge motsvarande rätt till folk-
pensionstillägg enligt LIP.
Regeringens förslag innebär att kostnaderna för ålderspension enligt
LIP ökar något. Under åren 2001 och 2002 berörs ett fåtal personer som
gör förtida uttag på sin ålderspension. I samband med att de nya reglerna
om tilläggspension för födda 1937 eller tidigare träder i kraft år 2003
kommer något fler att beröras. Regeringen räknar med att utbetalningarna
av ålderspension ökar med högst 5 miljoner kronor år 2003 till följd av
förslaget.
5.3 Ändring av beslut
Regeringens förslag: Den gräns enligt 13 kap. 7 § LIP som innebär
att en ändring av ett beslut om pensionsgrundande inkomst eller pen-
sionsgrundande belopp skall göras endast om storleken på den pen-
sionsgrundande inkomsten eller det pensionsgrundande beloppet änd-
ras med minst 1 000 kronor skall begränsas till att endast gälla pen-
sionsgrundande inkomst.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 13 kap. 7 § LIP skall ett beslut
enligt lagen ändras om det föranleds av en ändring i beräkningsunder-
laget för beslutet, även om den som beslutet avser inte har begärt om-
prövning. Ändring av ett beslut om pensionsgrundande inkomst eller
pensionsgrundande belopp skall därvid göras endast om storleken på den
pensionsgrundande inkomsten eller det pensionsgrundande beloppet
därmed skulle ändras med minst 1 000 kronor. Att ändringen begränsas
på detta sätt har i förarbeten motiverats av administrativa skäl. Därvid
framhölls bl.a. vikten av att det inom ramen för premiereservsystemet
inte ständigt skulle behöva göras ändringar på premiepensionskontona
för mycket små belopp.
Pensionsrätt beräknas på ett underlag som består av
pensionsgrundande inkomst i botten och därefter i fastställd
prioritetsordning pensionsgrundande belopp för förtidspension,
plikttjänstgöring, barnår och studier. Om den pensionsgrundande
inkomsten eller ett pensionsgrundande belopp ändras kan det påverka ett
annat pensionsgrundande belopp, genom att det utrymme som finns för
att fastställa pensionsgrundande inkomster och belopp är begränsat till
7,5 inkomstbasbelopp.
Administrationen av pensionsgrundande inkomst och pensionsgrun-
dande belopp är således en komplicerad process. Under arbetet med att
utveckla de nödvändiga ADB-lösningarna har det framkommit att om en
1000-kronors gräns tillämpas på pensionsgrundande belopp kompliceras
systemet ytterligare. Således motverkar bestämmelsen delvis sitt syfte att
förenkla systemet. Mot bakgrund av detta har frågan om en 1000-kronors
gräns prövats på nytt. Ärendet har också beretts underhand med både
Premiepensionsmyndigheten och Riksförsäkringsverket.
Den nämnda beredningen har lett till att regeringen nu föreslår att en
1000-kronors gräns inte skall tillämpas för att avgöra om ett pensions-
grundande belopp skall ändras.
5.4 Vissa frågor angående samordning med yrkesskade-
livränta
Regeringens förslag: Vid samordning med yrkesskadelivränta får av-
drag på inkomstpension respektive tilläggspension enligt 6 kap. 2 § 1
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension endast göras om
den pensionsberättigade kunnat tillgodoräknats pensionspoäng för
minst ett år vid den tidpunkt då skadan inträffade.

Skälen för regeringens förslag: I 12 kap. 9 § lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension (LIP) samt i 4 kap. 4 § lagen (1998:702) om
garantipension finns bestämmelser om samordning mellan pensionsför-
månerna och sådan yrkesskadelivränta som den pensionsberättigade har
rätt till som skadad. Bestämmelserna har sin motsvarighet i 17 kap. 2 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Bakgrunden till samord-
ningsbestämmelserna är att undvika en överkompensation som annars
skulle kunna uppstå. Samordningsbestämmelsen i AFL innehåller dock
en begränsning för när tilläggspension enligt samma lag får minskas som
innebär att avdrag på tilläggspension endast får göras om den pensions-
berättigade kunnat tillgodoräknas pensionspoäng för minst ett år när ska-
dan inträffade. Om denna förutsättning inte är uppfylld är en avräkning
inte motiverad för att förebygga överkompensation. I sådana fall måste
tilläggspensionen vara grundad på inkomster som den pensionsberätti-
gade har kunnat skaffa sig med sin efter yrkesskadan kvarstående ar-
betsförmåga. Den här beskrivna begränsningsregeln har av förbiseende
inte fått någon motsvarighet i 12 kap. 9 § LIP och 4 kap. 4 § lagen om
garantipension. Vi föreslår därför att det nu införs en sådan regel i de
aktuella bestämmelserna. I det reformerade pensionssystemet kommer
den tidigare tilläggspensionen att motsvaras av inkomstpension och
sådan tilläggspension som anges i 6 kap. 2 § 1 LIP. Begränsningsregeln
bör därför omfatta dessa pensionsförmåner. Vad vi här föreslår motsvarar
vad som har föreslagits för samordning mellan efterlevandepensioner och
yrkesskadelivränta i prop.1999/2000:91 Efterlevandepensioner och efter-
levandestöd till barn.

6 Vissa ändringar i socialförsäkringslagen
6.1 Bestämmelser om beslutande försäkringskassa

Regeringens förslag: Socialförsäkringslagens (1999:799) bestämmel-
ser om vilken försäkringskassa som skall besluta i ett ärende skall inte
gälla i de fall regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
enligt 18 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring har före-
skrivit att det hos en eller flera försäkringskassor skall finnas gemen-
samma enheter för alla försäkringskassor för vissa ärenden eller frå-
gor. I dessa fall skall i stället den eller de angivna försäkringskassorna
vara behörig kassa.

Skälen för regeringens förslag: Riksförsäkringsverket och försäk-
ringskassorna arbetar gemensamt för att förnya IT-stödet för försäkrings-
kassorna. Beslut har fattats om att införa ett ärendehanteringsstöd som
innebär en långtgående datorisering och automatisering av handlägg-
ningsprocessen. Det är en fördel om ett sådant nytt system kan introduce-
ras stegvis, dvs. till att börja med tas i drift endast vid någon eller några
försäkringskassor. En sådan ordning kan således innebära att en försäk-
ringskassa handlägger en viss typ av ärenden för hela landet.
I 18 kap. 2 §, lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) anges vil-
ken verksamhet en försäkringskassa skall respektive får bedriva. I be-
stämmelsen anges också att regeringen, eller den myndighet regeringen
bestämmer, får föreskriva att det hos en eller flera försäkringskassor skall
finnas gemensamma enheter för alla kassor för vissa ärenden eller frågor.
Enligt AFL kan således föreskrivas att en viss kassa skall handha samt-
liga ärenden av en viss typ.
Den 1 januari 2001 träder socialförsäkringslagen (1999:799, SofL) i
kraft. Bestämmelser om vilken försäkringskassa som skall besluta i ett
ärende för den enskilde finns i 5 kap. 4 och 5 §§. Ett ärende skall normalt
sett beslutas av den försäkringskassa inom vars verksamhetsområde den
enskilde är bosatt eller arbetar. Någon motsvarighet till undantagsbe-
stämmelsen i AFL har inte förts in i SofL. Därmed skulle det kunna
ifrågasättas om RFV och kassorna har möjlighet att pröva nya admini-
strativa lösningar. Regeringen föreslår därför att en undantagsbestäm-
melse införs i SofL med innebörden att i de fall regeringen, eller den
myndighet regeringen bestämmer, har föreskrivit att en eller flera särskilt
angivna försäkringskassor skall handlägga vissa ärenden eller frågor,
denna eller de kassorna skall vara behöriga istället för den annars enligt
SofL behöriga kassan.

6.2 Övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Socialförsäkringslagen (1999:799) anpassas så
att dess bestämmelser om bosättningsbaserad och arbetsbaserad för-
säkring fram till utgången av 2002 omfattar även folk- och tilläggs-
pension i form av ålderspension för personer födda 1937 eller tidi-
gare.
Den som vid utgången av 2000 uppbär folkpension vid bosättning
utomlands skall ha fortsatt rätt till utbetalning av sådan pension utan
hinder av de nya bestämmelserna i socialförsäkringslagen.

Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om garantipension
och om tilläggspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad pen-
sion (LIP) för personer födda 1937 eller tidigare föreslås träda i kraft
först fr.o.m. år 2003. Det betyder att dessa personer kommer att vara be-
rättigade till folkpension och tilläggspension enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring (AFL) ytterligare två år efter det att socialförsäkrings-
lagen (1999:799, SofL) har trätt i kraft den 1 januari 2001. För att perso-
ner födda 1937 eller tidigare skall omfattas av SofL fr.o.m. det att den
lagen träder i kraft måste ett tillägg göras. Regeringen föreslår därför att
bestämmelserna i 3 kap. 1 och 4 §§ om vilka förmåner den som är bosatt
respektive den som arbetar i Sverige är försäkrad för utvidgas för åren
2001 och 2002 till att gälla även folk- och tilläggspension i form av
ålderspension för den som är född 1937 eller tidigare.
Enligt SofL skall bosättningsbaserade förmåner enligt huvudregeln
betalas ut endast till den som är bosatt i Sverige. En person som har bör-
jat uppbära en bosättningsbaserad förmån kan dock få förmånen utbetald
till utlandet, om det skulle framstå som oskäligt att dra in förmånen.
Dessa regler motsvarar i princip utbetalningsreglerna i AFL.
Emellertid kan folkpension idag utbetalas till personer bosatta utom-
lands även med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1979:127)
om ändring i AFL. Regeringen anser att dessa personer även fortsätt-
ningsvis skall ha rätt att få pensionen utbetald till utlandet. Vi föreslår
därför att den som vid utgången av 2000 är bosatt utomlands och får
folkpension utbetald till utlandet skall få det även fortsättningsvis utan
hinder av de nya bestämmelserna i SofL. Den föreslagna bestämmelsen
medför också att för den som idag har rätt att uppbära folkpension utom-
lands enligt 5 kap. 16 § AFL behöver ingen ny prövning enligt 4 kap. 4 §
SofL göras.

7 Vissa ändringar i bestämmelserna om
pensionstillskott m.m.
Regeringens förslag: Den tillfälliga höjning av nivåerna för beräk-
ning av pensionstillskott och särskilt bostadstillägg på 1,4 procenten-
heter som gäller sedan den 1 juni 1999 och till och med utgången av
november månad 2000, skall permanentas.
Nödvändiga justeringar med anledning av höjningen av pen-
sionstillskottet skall göras vad gäller det särskilda grundavdraget för
pensionärer och deras deklarationsskyldighet.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen konstaterade i proposi-
tionen Vissa ändringar i läkemedelsförmånen m.m. (prop. 1998/99:106)
att samhällets kostnader för läkemedel ökar i en takt som inte är accep-
tabel. För att motverka detta höjdes gränsen för högkostnadsskyddet på
läkemedel. Regeringen ansåg emellertid att pensionärer med de lägsta
inkomsterna borde skyddas från den ökade utgift för läkemedel som be-
slutet innebar. Med anledning av detta höjdes nivåerna för beräkningen
av pensionstillskottet och särskilt bostadstillägg till pensionärer (SBTP)
med 1,4 procentenheter. Höjningen av nivåerna skulle enligt beslutet vara
tillfällig och upphöra att gälla den 1 december 2000. De skäl som låg
bakom beslutet att höja nivåerna kvarstår emellertid. Därför föreslår
regeringen att höjningen av nivåerna för beräkning av pensionstillskottet
och SBTP med 1,4 procentenheter skall permanentas. Således skall pen-
sionstillskottet såvitt avser ålderspension, förtidspension samt efterlevan-
depension även fortsättningsvis uppgå till 56,9, 112,9 respektive
62,9 procent av prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäk-
ring. Även de högre nivåerna för beräkning av SBTP, dvs. såvitt avser
skälig levnadsnivå 123,4 procent av prisbasbeloppet för den som är ogift
och 102,4 procent för den som är gift och såvitt avser inkomster från
folkpension och pensionstillskott 152,9 procent av prisbasbeloppet för
den som är ogift och 135,4 procent för den som är gift, skall sålunda en-
ligt regeringens förslag permanentas.
Regeringens förslag innebär ökade kostnader på 215 miljoner kronor.
Kostnaderna är fördelade på ålderspensioner (146 miljoner kronor),
efterlevandepensioner till vuxna (3 miljoner kronor), bostadstillägg till
pensionärer (10 miljoner kronor) och förtidspensioner (56 miljoner kro-
nor).
Till följd av ändringarna av pensionstillskottet behöver vissa juste-
ringar göras vad gäller det särskilda grundavdraget för pensionärer och
deras deklarationsskyldighet. Med hänsyn till att pensionsreformsarbetet
bl.a. syftar till att det särskilda grundavdraget för folkpensionärer skall
upphöra att gälla vid utgången av år 2002 bör ändringarna göras i
lagen (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för
fysiska personer i vissa fall vid 2000 och 2001 års taxeringar. Ändring-
arna innebär att den lagen skall gälla också vid 2002 och 2003 års taxe-
ringar och att beloppen för deklarationsskyldigheten och det särskilda
grundavdraget vid 2001 2003 års taxeringar anpassas till höjningen av
pensionstillskottet. Effekten av ändringarna är att de pensionärer som i
dag inte betalar inkomstskatt inte heller kommer att göra det vid 2001
2003 års taxeringar som en följd av den permanentade höjningen av pen-
sionstillskottet. De blir inte heller skyldiga att avlämna självdeklaration
vid dessa taxeringar.
8 Följsamhetsindexering av ATP
Regeringens förslag: Ålderspension i form ATP som betalas ut enligt
äldre regler i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) skall följ-
samhetsindexeras fr.o.m. årsskiftet 2001/2002. Därvid skall de be-
stämmelser om följsamhetsindexering tillämpas som anges i
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP) och i in-
förandelagen till nämnda lag.

Skälen för regeringens förslag: Enligt riksdagsbeslut regleras
tilläggspensionen för personer som är födda 1937 eller tidigare i
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP) fr.o.m.
den 1 januari 2001. Med anledning av att garantipensionsbestämmelserna
för denna åldersgrupp kommer att träda i kraft först år 2003 föreslår re-
geringen i denna proposition att personer födda 1937 eller tidigare skall
få sin ålderspension beräknad och utbetald enligt de i dag gällande
reglerna i AFL även under åren 2001 och 2002 (avsnitt 5.1).
Bestämmelserna i LIP innebär bl.a. att tilläggspensionen årligen kom-
mer att följsamhetsindexeras kring normen 1,6 i stället för att prisin-
dexeras som gäller i dag. Således skall pensionerna skrivas upp med
inkomstindexets procentuella förändring reducerad med talet 1,6. Däri-
genom får pensionären, förutom kompensation för prisstegringar, en viss
standardhöjning så länge den reala lönetillväxten överstiger 1,6 %. Skulle
den reala lönetillväxten var lägre än 1,6 % gäller det motsatta, pensio-
nären får inte full kompensation för prisstegringen, vilket i praktiken
medför en viss standardsänkning.
Inkomstindexet är konstruerat så att indexet för respektive år beräknas
som ett genomsnitt av den reala utvecklingen av pensionsgrundande in-
komster de tre föregående åren med ett tillägg för prisökningen före-
gående år. Inkomstindexets utveckling år 2002 beror således på genom-
snittet av den reala årliga förändringen av pensionsgrundande inkomster
åren 1999, 2000 och 2001. Ett avdrag för den allmänna pensionsavgiften
görs från och med år 1999 innan den pensionsgrundande inkomsten be-
räknas. Denna förändring innebar att pensionsgrundande inkomster ut-
vecklades svagare år 1999 än inkomsterna generellt.
Vidare påverkar det nämnda avdraget inkomstindex för år 2002 som
därmed också får en svagare utveckling. För att detta inte skall få effekt
på utgående pensioner skall en lägre norm för följsamhetsindexeringen
användas för år 2002. Enligt 17 § införandelagen skall vid följsamhet-
sindexeringen år 2002 talet 1,016 ersättas med talet 0,996, dvs. normen
skall vara -0,4. Normen -0,4 innebär att även om inkomstindexet år 2002
skulle minska realt sett så skulle pensionerna skrivas upp realt så länge
minskningen inte skulle uppgå till 0,4%.
De prognoser som har gjorts, bl.a. i den ekonomiska vårpropositionen
tyder på en positiv reallöneutveckling under åren 1999, 2000 och 2001.
Det är därför sannolikt att pensionärerna skulle få en viss real uppskriv-
ning av pensionen om följsamhetsindexering skulle tillämpas år 2002.
Således skulle pensionärerna gå miste om en standardhöjning om även
följsamhetsindexeringen skulle senareläggas.
Det reformerade ålderspensionssystemet inklusive tilläggspensionerna
har utformats på ett sådant sätt att det skall finnas utrymme för reala höj-
ningar av pensionsnivåerna vid god tillväxt, t.ex. i ett sådant ekonomiskt
läge som vi befinner oss nu. Regeringen föreslår därför att ATP enligt
AFL skall följsamhetsindexeras fr.o.m. år 2002. Därvid skall de bestäm-
melser om följsamhetsindexering tillämpas som anges i LIP och i in-
förandelagen till den lagen. Genom regeringens förslag kan ålderspensio-
närerna få del av den allmänna standardhöjningen som har skett sedan
slutet av 1990-talet.
9 Utbetalning av allmän pension
Regeringens bedömning: Den allmänna pension som tidigare
betalats ut genom Statens Pensionsverk och KPA AB bör betalas ut av
Riksförsäkringsverket (RFV). Omläggningen av
utbetalningsadministrationen bör ske i två steg. Från och med år 2001
övertar RFV administrationen av utbetalningarna när det gäller dem
som uppbär reformerad pension. Resterande del flyttas över år 2003.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt nuvarande regler utbetalar
Statens Pensionsverk (SPV) allmän pension för statligt anställda, som har
rätt till statlig tjänstepension. KPA AB (KPA) har motsvarande uppdrag
för kommunalt anställda. Utbetalningarna av pensionsförmånerna regle-
ras av regeringen och styrs av förordningen (1980:624) om sättet och
tiden för utbetalning av pension enligt lagen (1962:381) om allmän för-
säkring, m.m. och förordningen (1980:759) om utbetalning av statliga
tjänstepensions- och grupplivförmåner samt vissa socialförsäkringsför-
måner.
Bestämmelserna om utbetalning av allmän reformerad ålderspension
börjar gälla från och med den 1 januari 2001. I det reformerade ålders-
pensionssystemet kommer utbetalningarna av allmän pension att bygga
på uppgifter från Riksförsäkringsverket (RFV), försäkringskassorna och
Premiepensionsmyndigheten. Ytterligare aktörer i utbetalningssystemet
skulle öka komplexiteten och kostnaderna. Beräkningar har också visat
att en överföring av utbetalningsansvaret medför besparingar i inte obe-
tydlig omfattning. Enligt de beräkningar som har gjorts ligger besparing-
arna initialt i storleksordningen 20 30 miljoner kronor. Från och med
år 2003 torde besparingen vara i storleksordningen 5 10 miljoner kronor
årligen. Det finns sålunda flera skäl som talar för att utbetalningsansvaret
för allmän pension bör åvila RFV och de allmänna försäkringskassorna.
Med hänsyn härtill har regeringen för avsikt att ändra de ovan nämnda
förordningarna på så sätt att utbetalningsadministrationen för de berörda
grupperna flyttas över till RFV.
En omläggning av utbetalningsansvaret kommer att kräva en del
systemanpassningar. Med anledning härav och då tiden fram till år 2001
är knapp bör omläggningen ske i två steg. Från och med år 2001 skall
RFV handha administrationen av utbetalningarna till dem som uppbär
reformerad pension. Utbetalningen av övriga pensioner flyttas över
år 2003.
Enligt nuvarande avtal på det kommunala och statliga området är
tjänstepensionerna nettosamordnade med allmän pension, vilket innebär
att tjänstepensionerna inte påverkas av storleken på den allmänna pen-
sionen. Under ganska lång tid framöver kommer emellertid de brutto-
samordnade pensionerna att finnas kvar och betalas ut. SPV och KPA
kommer därför att vara beroende av s.k. grunduppgifter från RFV för
dessa personer. Det är således nödvändigt att SPV och KPA får del av de
uppgifter som krävs för beräkning av de bruttosamordnade tjänstepen-
sionerna även efter det att utbetalningsadministrationen har flyttats över
till RFV. RFV bör därför upprätthålla och utveckla kostnadseffektiva
samarbetsformer med SPV och KPA.
10 Författningskommentar
10.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring
Lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP) träder i kraft
fullt ut den 1 januari 2001, dvs. januari 2001 är den första tidpunkt då
inkomstgrundad ålderspension kan tas ut. Vid samma tidpunkt träder
också lagen (1998:702) om garantipension och lagen (1998:703) om
handikappersättning och vårdbidrag i kraft. Lagen om garantipension i
sin nuvarande lydelse innehåller endast bestämmelser om garantipension
till personer födda år 1938 eller senare. Då dessa personer fyller 65 år
tidigast under år 2003, vilket är den tidigaste tidpunkt som
garantipension kan beviljas, kommer emellertid lagen om garantipension
att börja tillämpas första gången nämnda år. I en proposition som
överlämnas till riksdagen samtidigt som denna proposition föreslås att
regler om garantipension (övergångsvis garantipension) skall införas i
den sist nämnda lagen även för personer födda år 1937 eller tidigare. De
där föreslagna ändringarna skall träda i kraft den 1 januari 2003. Personer
födda år 1937 eller tidigare skulle således från och med den 1 januari
2001 kunna bli berättigade till tilläggspension enligt LIP i vilken pension
även ett tillägg för den arbetsbaserade folkpensionen skulle ingå
samtidigt som dessa personer ännu inte kan få övergångsvis
garantipension. I denna proposition föreslås därför att de nuvarande
reglerna i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) om
ålderspension skall fortsätta att gälla för personer födda år 1937 eller
tidigare även för åren 2001 och 2002. Lagtekniskt föreslås emellertid att
de aktuella kapitlen om ålderspension liksom övriga paragrafer om
ålderspension i AFL skall upphävas från och med den 1 januari 2001. I
övergångsbestämmelser regleras dock att dessa regler skall fortsätta att
gälla till och med utgången av år 2002 för personer födda 1937 eller
tidigare. Lagen (1969:205) om pensionstillskott innehåller dock
fortfarande bestämmelser om ålderspension. Eftersom den lagen
sannolikt kommer att kunna upphävas till den 1 januari 2003 finns inte
anledning att nu göra fler ändringar än vad som bedöms nödvändigt.
Med hänsyn till att flera av de paragrafer som vi nu föreslår ändringar i
endast kommer att tillämpas under en begränsad tid (till och med ut-
gången av år 2002) görs i dessa i princip inte några språkliga ändringar.

4 kap.
11 b §
Eftersom 9 kap. i AFL, som innehåller bestämmelser om de särskilda
folkpensionsförmånerna handkappersättning och vårdbidrag, upphävs
från och med den 1 januari 2001, skall hänvisningen i denna paragraf i
stället göras till lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbi-
drag.

5 kap.
3 §
Ändringen i första stycket är en följd av att 5 kap. 1 § andra stycket med
bestämmelser om ålderspension utmönstras.
Bestämmelserna i denna paragraf anger hur folkpension i form av för-
tidspension eller efterlevandepension skall beräknas när beräkningen
skall ske enligt 1 § a. I förtydligande syfte har därför tredje stycket änd-
rats så att det klart framgår att även vissa andra år, som likställs med år
för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats, får medräknas för att kravet
om minst tre år med pensionspoäng skall kunna uppfyllas.
15 §
Ändringen är en följd av att 6 och 9 kap. i AFL upphävs.
7 kap. 3 a och 4 §§, 8 kap. 9 §, 10 kap. 1 och 2 §§ samt 13 kap. 2, 3
och 4 §§
Ändringarna är en följd av att 6 och 12 kap. om ålderspension upphävs
och att ålderspension skall utges enligt LIP. Även 9 kap. om de särskilda
folkpensionsförmånerna handikappersättning och vårdbidrag upphävs
eftersom lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag, som
ersätter bestämmelserna i 9 kap., träder i kraft den 1 januari 2001.
14 kap.
1, 3, 6 och 8 §§
Paragraferna har ändrats på så sätt att tilläggspension i form av ålders-
pension har utmönstrats. I sak innebär detta inte någon förändring. Om
den avlidne är född år 1938 eller senare skall rätten till och beräkningen
av efterlevandepension från tilläggspensioneringen även från och med
den 1 januari 2001 bedömas utifrån den förtidspension som den avlidne
var berättigad till eller skulle ha fått om rätt till sådan pension hade inträtt

vid tidpunkten för dödsfallet. En beräkning av efterlevandepension uti-
från uppburen ålderspension blir inte aktuell om den avlidne var född år
1938 eller senare eftersom den ålderskategorin fyller 65 år tidigast år
2003 då nya regler om efterlevandepension avses träda i kraft (prop.
1999/2000:91 Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn).
I punkt 4 i övergångsbestämmelserna anges vad som skall gälla be-
träffande efterlevandepension från tilläggspensioneringen om den avlidne
var född år 1937 eller tidigare. I princip skall äldre bestämmelser gälla.
Enda skillnaden från nuvarande regler är att den ålderspension som be-
räkningen av efterlevandepension kan komma att utgå från skall vara
följsamhetsindexerad enligt punkt 3 övergångsbestämmelserna.
16 kap. 2, 4, 5, 8 och 9 §§, 17 kap 2 §, 18 kap. 17 §, 19 kap. 3 § samt
20 kap. 2 §
I paragraferna har följdändringar gjorts med anledning av att förmånerna
vårdbidrag och handikappersättning från och med den 1 januari 2001
regleras i lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag och
bestämmelser om ålderspension i LIP.
Punkt 8 i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring
i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Denna punkt innehåller regler om samordning mellan ålderspension och
änkepension från tilläggspensioneringen för kvinnor som är födda under
något av åren 1930 1944. Ändringen i denna punkt är en anpassning till
det reformerade ålderspensionssystemet och innebär i princip ingen änd-
ring i sak. Samordningen mellan änkepension och ålderspension för en
kvinna som är född år 1938 eller senare skall emellertid göras med
tilläggspension enligt LIP, dock utan sådana tillägg eller sådan
minskning som avses i 6 kap. 2 § 2 samt 8 och 9 §§ LIP.
För den som är född 1937 eller tidigare skall punkten 8 i dess äldre ly-
delse fortsätta att gälla för åren 2001 och 2002 (se punkt 2 i övergångsbe-
stämmelserna).
Från och med den 1 januari 2003 ersätts denna samordningsregel av
bestämmelser i lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till
barn (prop. 1999/2000:91).
Övergångsbestämmelserna
De nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari 2001, samtidigt som reg-
lerna i LIP träder i kraft fullt ut.
Bestämmelserna i punkten 2 innebär, förutom att äldre bestämmelser
skall fortsätta att gälla för tid före ikraftträdandet, att i princip samtliga
nuvarande bestämmelser om ålderspension skall fortsätta att gälla för
personer som är födda år 1937 eller tidigare även för åren 2001 och 2002.
Från och med den 1 januari 2003 skall dessa personer få tilläggspension
enligt LIP och garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension
(prop. 1999/2000:127) Garantipension till personer födda år 1937 eller
tidigare.
I punkten 3 anges emellertid att tilläggspension i form av
ålderspension för personer födda år 1937 eller tidigare från och med
årsskiftet 2001/2002 skall följsamhetsindexeras på samma sätt som
skulle ha skett om pensionen betalats ut enligt LIP och beräknats enligt
bestämmelserna i 6 kap. den lagen, dock utan sådant tillägg som avses i 6
kap. 2 § 1.
Även vid beräkning av efterlevandepension efter en avliden som var
född år 1937 eller tidigare skall nuvarande beräkningsregler i 14 kap.
fortsätta att gälla dock med den ändringen att den avlidnes tilläggspen-
sion i form av ålderspension skall följsamhetsindexeras enligt punkten 3.
Detta anges i punkten 4.
10.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:800) om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
5 kap.
1 §
Ändringen i första stycket är en följd av att lagen (1998:703) om handi-
kappersättning och vårdbidrag träder i kraft den 1 januari 2001 och er-
sätter nuvarande bestämmelser om handikappersättning i AFL. Detta in-
nebär att handikappersättning fortsättningsvis är en självständig förmån
och inte längre skall utges som en tilläggsförmån till pension. Av över-
gångsbestämmelserna (punkt 5) till förslaget till lag om ändring i lagen
(1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag framgår att handi-
kappersättning skall räknas om utan krav på ny ansökan vid ikraft-
trädandet av den nämnda lagen om handikappersättning och vårdbidrag.
Andra stycket i paragrafen upphävs men skall enligt punkten 2 i över-
gångsbestämmelserna fortsätta att gälla för personer som är födda år
1937 eller tidigare.
16 kap.
1 §
Ändringarna i paragrafen är en följd av att ålderspension, handikapper-
sättning och vårdbidrag i fortsättningen skall utges enligt LIP och lagen
(1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag. För den som är född
år 1937 eller tidigare gäller dock äldre bestämmelser i första och fjärde
styckena även efter ikraftträdandet.
Enligt motiven till fjärde stycket i paragrafen (se prop. 1962:90 med
förslag till lag om allmän försäkring, m.m. s. 368) får bestämmelsen ses
mot bakgrunden av samordningen mellan pension enligt AFL och pen-
sion enligt de statliga och kommunala personalpensionssystemen. Denna
samordning bygger på den s.k. bruttometoden. Detta gör att den försäk-
rade ofta saknar intresse att ansöka om pension enligt AFL, eftersom han
eller hon genom personalpensionssystemet är garanterad pension utan
hänsyn till de förmåner socialförsäkringen ger. Det bör därför finnas
möjlighet för den myndighet som svarar för utgivandet av personalpen-
sionen att påverka utgivandet av folk- och tilläggspension i sådana fall.
I det reformerade ålderspensionssystemet finns inte motsvarande möj-
lighet att bevilja ålderspension utan ansökan. Någon sådan möjlighet
föreslås inte heller i propositionen Efterlevandepensioner och efter-
levandestöd till barn (prop. 1999/2000:91). Bestämmelsen i fjärde stycket
om möjligheten att bevilja den pensionsberättigade pension utan att an-
sökan har gjorts upphävs därför. I övergångsbestämmelserna anges dock
att äldre bestämmelser skall gälla även för åren 2001 och 2002 förutom
för de som är födda år 1937 eller tidigare även vid beviljande av
efterlevandepension.

21 kap.
1 §
I paragrafen görs en följdändring.
Punkterna 2 och 2 a i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:800)
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Bestämmelserna i 16 kap. 1 § fjärde stycket om att försäkringskassan i
vissa fall kan bevilja pension till en försäkrad trots att han eller hon inte
har ansökt om pension upphävs.Det skall dock även för åren 2001 och
2002 vara möjligt för försäkringskassan att bevilja efterlevandepension
till en försäkrad utan att ansökan har gjorts. De fall som det kan bli aktu-
ellt att bevilja sådan pension kan vara när en efterlevande har beviljats
sådan tjänstepension från SPV eller KPA AB som skall bruttosamordnas
med efterlevandepension enligt AFL. Punkten 2 kompletteras i enlighet
härmed.
Punkten 2 a är ny och innehåller övergångsbestämmelser som skall
gälla för personer som är födda år 1937 eller tidigare. Det är i princip de
äldre lydelserna av 5 kap 1 § andra stycket, 16 kap 1 § första och fjärde
styckena och 21 kap 1 § sista stycket AFL dock med ändringar som är
föranledda av att socialförsäkringslagen (1999:799) träder i kraft den
1 januari 2001.
10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:704) om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
En ändring görs i punkt 2 i övergångsbestämmelserna. Ändringen
innebär att äldre övergångsbestämmelser om barntillägg skall fortsätta att
gälla för personer födda år 1937 eller tidigare även efter utgången av år
2000. Anledningen härtill är att dessa personer även efter denna tidpunkt
till och med utgången av år 2002 skall få folk- och tilläggspension
enligt äldre bestämmelser i AFL.
10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om
pensionstillskott
2, 2 a och 2 b §§
Vid beräkning av pensionstillskott skall enligt 1 § lagen (1999:264) om
tillfällig beräkning av vissa pensionsförmåner skall i stället för de pro-
centtal som anges i 2, 2 a och 2 b §§ användas vissa högre procenttal.
Den nämnda lagen gäller till och med utgången av november månad
2000. Från och med den 1 december 2000 skall den tillfälliga höjningen
av pensionstillskottet permanentas (prop. 1999/2000:100 s. 179). Para-
graferna 2, 2 a och 2 b ändras därför i enlighet därmed.
3 §
Personer som är födda år 1938 eller senare kan från och med den
1 januari 2001 ta ut ålderspension enligt LIP och därmed få tilläggspen-
sion enligt den lagen. Om en sådan person också har pension enligt AFL,
t.ex. halv förtidspension behövs särskilda bestämmelser för hur pen-
sionstillskottet till förtidspensionen skall beräknas. I denna paragraf an-
ges att med tilläggspension avses även tilläggspension enligt LIP. Det är
emellertid inte den tilläggspension som betalas ut enligt LIP som skall
användas vid beräkningen av pensionstillskottet. I stället skall den
tilläggspension som i princip motsvarar den tilläggspension den försäk-
rade skulle ha haft om äldre bestämmelser i AFL om ålderspension fort-
farande hade gällt dvs. det s.k. folkpensionstillägget enligt 6 kap. 2 § 2
skall inte ingå i den här beräknade tilläggspensionen. Inte heller skall
tilläggspension tjugondelsberäknas enligt bestämmelserna i 8 § samma
kapitel. Med en sådan beräkning av den tilläggspension som skall på-
verka beräkningen av pensionstillskottet till förtidspensionen bör pen-
sionstillskottet till förtidspension bli i princip densamma som före den 1
januari 2001 (om den försäkrade då hade förtida uttag av ålderspension i
motsvarande omfattning).
10.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer
Vid beräkning av särskilt bostadstillägg enligt 7 § skall enligt 2 § lagen
(1999:264) om tillfällig beräkning av vissa pensionsförmåner vissa högre
procentsatser gälla. Den nämnda lagen gäller till och med utgången av
november månad 2000. Den tillfälliga höjningen av det särskilda bo-
stadstillägget skall gälla även efter denna tidpunkt. Paragrafen 7 ändras
därför i enlighet därmed.
10.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer
5 §
Den 1 januari 2001 träder lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-
pension (LIP) i kraft fullt ut. Den som är född år 1938 eller senare kan då
ta ut ålderspension enligt den lagen. Bostadstillägg till pensionärer (BTP)
utges emellertid inte till sådan pension. Däremot kan en sådan person ha
förtidspension eller efterlevandepension enligt AFL till vilka pensioner
BTP kan beviljas. På grund av att en person som är född år 1938 eller
senare kan ha pension både enligt LIP och enligt AFL måste vissa juste-
ringar göras i förevarande lag. Vissa ändringar måste också göras med
anledning av att lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbi-
drag träder i kraft den 1 januari 2001 vilket medför att sådana förmåner
inte längre är folkpensionsförmåner.
I paragrafens andra stycke anges vad som inte skall räknas som årsin-
komst vid inkomstprövningen. I andra stycket 3 anges att, förutom viss
del av tilläggspension enligt AFL, viss del av sådan tilläggspension enligt
LIP som anges i 3 § lagen (1969:205) om pensionstillskott inte skall räk-
nas som inkomst. Vad som här avses med tilläggspension enligt LIP
framgår alltså av 3 § lagen om pensionstillskott. Det är då inte den
tilläggspension som i realiteten betalas ut enligt LIP som avses utan ett
schablonberäknat belopp, bestående enbart av tilläggspension enligt
6 kap. 2 § 1 LIP (utan folkpensionstillägget i 6 kap. 2 § 2). Detta belopp
skall inte minskas enligt 6 kap. 8 § LIP utan utgöra 20/20 av den aktuella
tilläggspensionen. I gengäld skall inte inkomstpension och
premiepension enligt LIP räknas som inkomst. Detta anges i den nya
punkten 15.
På motsvarande sätt som gäller beträffande sådan livränta som samord-
nats enligt 17 kap. 2 § AFL skall livränta som samordnats enligt 12 kap.
9 § LIP inte räknas som inkomst till den del den minskat pensionen enligt
LIP. Detta anges i andra stycket 4.
Handikappersättning och vårdbidrag skall, liksom enligt nuvarande
regler, inte räknas som inkomst. Med anledning av att dessa förmåner
inte längre är folkpensionsförmåner införs därför en ny punkt 13 i para-
grafens andra stycke. Inte heller särskilt pensionstillägg till ålderspension
för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn som betalas ut till en
person med pension enligt LIP är en folkpensionsförmån. En ny punkt 14
införs som anger att sådant tillägg inte skall räknas som inkomst.
5 a §
I denna paragraf regleras hur utländsk pension skall beaktas vid beräk-
ningen av årsinkomst. Bestämmelserna innebär att svensk folkpension
inklusive pensionstillskott räknas som fribelopp som inte skall räknas in i
årsinkomsten. Eftersom den del av tilläggspensionen enligt LIP som av-
ses i 6 kap. 2 § 2 (det s.k. folkpensionstillägget) ersätter den trettiondels-
beräknade folkpensionen skall också denna del av pensionen, på samma
sätt som den folk- och tilläggspension som avses i 5 § andra stycket 2
och 3, beaktas vid beräkningen av hur stor del av en utländsk pension
som skall ingå i årsinkomsten.
7 §
Vid bedömning av rätten till särskilt bostadstillägg skall bl.a. folkpension
beaktas, dock inte handikappersättning. I andra stycket 1 anges nu att
också tilläggspension enligt 6 kap. 2 § 2 LIP skall beaktas eftersom
denna del av tilläggspensionen (det s.k. folkpensionstillägget) ersätter
den 30-delsberäknade folkpensionen. Eftersom vårdbidrag inte längre är
en folkpensionsförmån anges i en ny punkt 4 i samma stycke att även
vårdbidrag skall beaktas.
På samma sätt som tilläggspension enligt AFL, till den del pensionen
föranlett minskning av pensionstillskottet, skall beaktas enligt andra
stycket 2 skall också en på visst sätt beräknad tilläggspension enligt LIP
beaktas. Den tilläggspension enligt LIP som skall beaktas är den samma
som enligt 5 § andra stycket 3 inte beaktas vid beräkningen av BTP.
Ändringen i andra stycket 3 är en följd av att särskilt pensionstillägg
från och med den 1 januari 2001 kan utges som tillägg till bl.a. inkomst-
pension och tilläggspension enligt LIP (SFS 1998:707).
10.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1398) om
ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer
Följdändringar görs i lagen (1999:1398) om ändring i lagen om bostads-
tillägg till pensionärer med anledning av ändringarna i 5 § i lagförslaget
ovan, 10.6.
10.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:708) om
upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i
vissa fall då make uppbär folkpension
Ändring görs i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna med följd
att lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folk-
pension skall upphöra att gälla vid utgången av år 2002 i stället för ut-
gången av år 2000. Hustrutillägg kan endast utges till en kvinna vars
make har förtidspension eller ålderspension från 65 år. Eftersom den som
är född år 1938 fyller 65 år först 2003 och äldre regler i AFL om folk-
pension i form av ålderspension skall tillämpas även för åren 2001 och
2002 för den som är född 1937 eller tidigare skall ikraftträdandet upp-
skjutas till den 1 januari 2003.

10.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension
2 kap.
5 §
I paragrafen görs en följdändring med anledning av att vårdbirag från och
med den 1 januari 2001 regleras i lagen (1998:703) om handikappersätt-
ning och vårdbidrag.
6 kap.
18 §
Paragrafen, som är ny, innehåller särskilda bestämmelser om rätt till och
beräkning av inkomstgrundad ålderspension för utländska sjömän. Be-
träffande motiven härför se avsnitt 6.2. Bestämmelserna innebär att år
före år 1974 för vilket har betalats sjömansskatt får tillgodoräknas och
ger rätt till sådan tilläggspension som avses i 6 kap. 2 § 2 dvs. det s.k.
folkpensionstillägget. En förutsättning för att någon sådan rätt skall upp-
komma är att det antal år som kan tillgodoräknas uppgår till minst tre.
Har pensionspoäng tjänats in efter 1973 kan år med pensionspoäng läg-
gas samman för att uppfylla treårskravet. Däremot kan inte år före 1974
tillgodoräknas vid beräkning av tilläggspension enligt 6 kap. 2 § 1.
12 kap.
9 §
Paragrafen kompletteras med en bestämmelse om att avdrag på inkomst-
pension och tilläggspension enligt 6 kap. 2 § 1 endast får göras om den
pensionsberättigade kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett
år vid tidpunkten för skadan. Bestämmelsen har sin motsvarighet i
17 kap. 2 § AFL.
13 kap.
7 §
Om beräkningsunderlaget för ett beslut ändras skall detta medföra att
beslutet ändras. Om ändringen av beräkningsunderlaget medför att den
pensionsgrundande inkomsten eller det pensionsgrundande beloppet
skall ändras och denna ändring skulle understiga 1 000 kr skall dock
ingen ändring ske. Denna begränsningsregel finns i paragrafens tredje
stycke och har tillkommit främst av administrativa skäl. Som framgår av
avsnitt 6.3 medför denna begränsningsregel när den avser andra pen-
sionsgrundande belopp än pensionsgrundande inkomst mer komplikatio-
ner än förenklingar. Bestämmelsen ändras därför på så sätt att begräns-
ningsregeln endast skall gälla vid ändring av den pensionsgrundande in-
komsten.
10.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1409) om
ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ål-
derspension
I lagen görs en följdändring med anledning av att vårdbidrag regleras i
lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag och inte i AFL
från och med den 1 januari 2001.
10.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:675) om
införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension
Ändring görs i 3 § på så sätt att bestämmelserna i lagen om inkomstgrun-
dad ålderspension skall träda i kraft först den 1 januari 2003 beträffande
den som är född 1937 eller tidigare. Dessa personer skall få folk- och
tilläggspension enligt äldre bestämmelser i AFL även för åren 2001 och
2002.
10.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:702) om
garantipension
I 4 kap. 4 § görs en komplettering som innebär att avdrag på inkomst-
pension och tilläggspension enligt 6 kap. 2 § 1 LIP endast får göras om
den pensionsberättigade kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för
minst ett år vid tidpunkten för skadan. Bestämmelsen har sin motsvarig-
het i 17 kap. 2 § AFL.
10.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:703) om
handikappersättning och vårdbidrag
En ny punkt 4 införs i övergångsbestämmelserna med anledning av att
ålderspension för den som är född år 1937 eller tidigare skall utges enligt
äldre bestämmelser i AFL även för åren 2001 och 2002. Vid tillämpning
av 6 § andra stycket om omprövning av behovet av handikappersättning
och vid utbetalning av sådan förmån och vårdbidrag skall vad som sägs
om ålderspension enligt LIP även gälla ålderspension enligt äldre be-
stämmelser i AFL.
Vid utbetalning av handikappersättning eller vårdbidrag skall enligt
17 § vissa avrundningar göras. Vid avrundningen skall, om den försäk-
rade även uppbär bl.a. ålderspension enligt LIP, samtliga dessa ersätt-
ningar anses som en ersättning. Eftersom ålderspension enligt LIP inled-
ningsvis avses att handläggas på en enda försäkringskassa gemensam för
hela landet, ges här en möjlighet för försäkringskassorna att vid utbetal-
ning av handikappersättning och vårdbidrag bortse från sådan ålderspen-
sion vid tillämpning av avrundningsbestämmelsen i 17 §.
Lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag träder i
kraft den 1 januari 2001 och bestämmelserna i 9 kap. AFL om dessa
förmåner upphävs därför samtidigt. I punkten 5 anges att den som vid
utgången av år 2000 uppbär handikappersättning eller vårdbidrag enligt
AFL utan ny ansökan skall få sådan förmån enligt den nya lagen om rätt
till förmånen enligt den lagen föreligger.
10.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:707) om
ändring i lagen (1990:773) om särskilt
pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av
sjukt eller handikappat barn
En ny punkt införs i övergångsbestämmelserna att gälla för den som är
född år 1937 eller tidigare för åren 2001 och 2002 eftersom äldre be-
stämmelser i AFL om folkpension i form av ålderspension skall gälla för
dessa personer under den tiden. Det särskilda pensionstillägget skall så-
ledes även under åren 2001 och 2002 vara en tilläggsförmån till folkpen-
sion i form av ålderspension och beräknas enligt de regler som gäller för
sådant tillägg före ikraftträdandet.
10.15 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:799)
2 kap.
7 §
Ändringen är en följd av att angivna bestämmelser i kommunalskatte-
lagen numera finns i inkomstskattelagen (1999:1229).
5 kap.
5 a §
I 5 kap. 4 och 5 §§ finns bestämmelser om vilken försäkringskassa som
är behörig att fatta beslut i ett ärende. Den nu föreslagna paragrafen, 5 a
§, innebär att undantag görs från dessa regler i de fall regeringen eller
den myndighet regeringen bestämmer, med stöd av 18 kap. 2 § AFL har
föreskrivit att det hos en eller flera försäkringskassor skall finnas gemen-
samma enheter för alla försäkringskassor för vissa ärenden eller frågor.
Ärendet skall då avgöras av en sådan försäkringskassa (se avsnitt 5.1).
Punkterna 6 och 7 i övergångsbestämmelserna till
socialförsäkringslagen (1999:799)
Personer som är födda år 1937 eller tidigare skall även under åren 2001
och 2002 få ålderspension enligt de äldre bestämmelserna i AFL och inte
enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller lagen
(1998:702) om garantipension. Eftersom socialförsäkringslagen även bör
omfatta dessa personer anges i punkten 6 att vad som sägs i 3 kap. 1 § 3
och 4 § 3 och 4 även skall gälla folk- och tilläggspension i form av
ålderspension. Detta innebär bl.a. att reglerna i 2 kap. SofL om villkoren
för att det skall föreligga bosättning respektive arbete i Sverige blir till-
lämpliga liksom bestämmelserna i 3 kap., dock inte 14 §, om bosätt-
ningsbaserad respektive arbetsbaserad försäkring. Dessutom skall även
bestämmelserna i 3 kap. 12 och 13 §§ om speciella försäkringssituationer
tillämpas för personer som är födda 1937. Det innebär att den enskilde
skall vara försäkrad för tilläggspension i form av ålderspension i de
situationer som anges i nämnda paragrafer. Även reglerna i 5 kap. om
anmälan till försäkringskassa och beslutande försäkringskassa skall till-
lämpas. Beträffande övergångsbestämmelsen i punkten 5 om bosättnings-
baserad folkpension jämförd med bestämmelserna i denna punkt bör den
bestämmelsen tillämpas så att i stället för vad som sägs i 4 kap. 1 4 §§
skall äldre bestämmelser tillämpas. Detta kan t.ex. få till följd att
bestämmelserna i punkten 1 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1979:127) om ändring i lagen om allmän försäkring (jfr punkt 7) om rätt
att även efter den 1 januari 2001 få folkpension utbetald utomlands blir
tillämpliga. Även de nuvarande dispensreglerna i 5 kap. 16 § AFL, som
är något förmånligare än de i 4 kap. 4 § SofL, skall tillämpas, dock en-
dast fram till den 1 januari 2003 då punkten 5 upphävs (se prop.
1999/2000:127 Garantipension till personer födda år 1937 eller tidigare).
Beträffande vad som skall gälla om bosättningstid skall även fortsätt-
ningsvis beräknas enligt AFL.
I punkten 7 anges att den som vid utgången av år 2000 uppbär folkpen-
sion vid bosättning utomlands har rätt till utbetalning av sådan pension
enligt äldre bestämmelser i AFL även efter ikraftträdandet. Bestämmel-
sen avser sådan bosättningsbaserad folkpension som i princip inte är ex-
portabel men som med stöd av nuvarande dispensregler i AFL eller
punkten 1 i övergångsbestämmelserna till lagen (1979:127) om ändring i
AFL betalas ut utomlands. Bestämmelserna i denna punkt avser endast
sådan folkpension som även efter den 1 januari 2001 är en folkpensions-
förmån. Från denna tidpunkt räknas därmed inte t.ex. handikappersätt-
ning som folkpension.
10.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:192) om
allmänna pensionsfonder (AP-fonder)
Ändringen i 2 kap. 2 § är en följd av att bestämmelserna om tilläggspen-
sion i form av ålderspension utmönstras ur lagen om allmän försäkring
från och med den 1 januari 2001.
10.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:194) om
införande av ny lagstiftning för allmänna pensions-
fonder
Bestämmelserna i denna paragraf, som är ny, innebär att Första Fjärde
AP-fonderna under åren 2001 och 2002 även skall finansiera tilläggspen-
sion i form av ålderspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring samt folkpension i form av ålderspension som utges till personer
som har rätt till tilläggspension. Det är då fråga om sådana pensioner som
betalas ut till personer som är födda år 1937 eller tidigare och som enligt
övergångsbestämmelser skall få pension enligt äldre bestämmelser i
lagen om allmän försäkring. För åren 1999 och 2000 finns motsvarande
bestämmelser i punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1998:711) om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden.
10.18 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:265) om
särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för
fysiska personer i vissa fall vid 2000 och 2001 års
taxeringar
Nivån på det särskilda grundavdraget och gränsen för deklarationsskyl-
dighet för folkpensionärer är bestämda utifrån nivån på pensionstillskot-
tet. Med anledning av höjningen av pensionstillskottet justeras det sär-
skilda grundavdraget och gränsen för deklarationsskyldighet i motsva-
rande omfattning. Reduceringen av det särskilda grundavdraget som fram
till och med 2000 års taxering görs med 65 procent av den del av pensio-
nen eller, i vissa fall, taxerad inkomst som överstiger det högsta möjliga
avdraget, skall vid 2001 2003 års taxeringar göras med 66,5 procent.
Höjningen av det särskilda grundavdraget medför inte någon skyldighet
för skattemyndigheterna att besluta om ändrad beräkning av avdrag för
preliminär skatt för innevarande år, eftersom höjningen inte avser ett be-
tydande belopp.
10.19 24 Övriga lagförslag
Ändringarna är en följd av att folkpensionsförmånerna handikappersätt-
ning och vårdbidrag från och med den 1 januari 2001 regleras i lagen
(1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag och inte i AFL. I för-
slaget till lag om ändring i lagen (1999:1271) om ändring i lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta har i den upp-
räkning som görs i 5 § av förmåner som är skattepliktiga enligt lagen en
komplettering gjorts med ålderspension enligt lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension (ny punkt 14).

Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden
Hjelm-Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin,
von Sydow, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon,
Lövdén, Ringholm

Föredragande: statsrådet Thalén

Regeringen beslutar proposition 1999/2000:138 Anpassningar i ålders-
pensionssystemet inför år 2001, m.m.

Lagen omtryckt 1982:120.
Senaste lydelse av
5 kap. 12 § 1992:1277
5 kap. 13 § 1998:704
6 kap. 1 § 1997:1312
6 kap. 2 § 1995:508
6 kap. 3 § 1998:677
6 kap. 4 § 1992:1702
9 kap. 2 § 1978:216
9 kap. 3 § 1990:776
9 kap. 4 § 1999:596
9 kap. 4 a § 1992:275
9 kap. 4 b § 1994:605
9 kap. 5 § 1997:1314
9 kap. 6 § 1994:310
12 kap. 1 § 1997:1315
12 kap. 2 § 1997:485
12 kap. 3 § 1998:677
12 kap. 4 § 1992:1702
15 kap. 1 § 1998:285
15 kap. 1 a § 1979:127
15 kap. 2 § 1998:677
19 kap. 4 § 1998:677
punkt 1 1994:746.

Senaste lydelse 1995:1478.
Senaste lydelse 1998:704.
Senaste lydelse 1992:1277.
Senaste lydelse 1992:1702
Senaste lydelse 1995:508.
Senaste lydelse 1992:1277.
Senaste lydelse 1976:167.
Senaste lydelse 1988:881.
Senaste lydelse 1998:677.
Senaste lydelse 1997:1040.
Senaste lydelse 1998:677.
Senaste lydelse 1988:881.
Senaste lydelse 1997:1040.
Senaste lydelse 1988:881.
Senaste lydelse 1988:881.
Senaste lydelse 1999:377.
Senaste lydelse 1997:1312.
Senaste lydelse 1998:677.
Senaste lydelse 1999:1363.
Senaste lydelse 1988:881.
Senaste lydelse 1988:881.
Senaste lydelse 1999:1363.
Senaste lydelse 1997:945.
Senaste lydelse 1999:1051.
Senaste lydelse 1998:677.
Senaste lydelse 1998:548.
Senaste lydelse 1998:548.
Senaste lydelse 1998:548.
Senaste lydelse 1997:795.
Senaste lydelse 1998:550.
Senaste lydelse 1999:1369.
Senaste lydelse 1995:1486.
Senaste lydelse 2000:000.
Senaste lydelse 1998:1761.
Senaste lydelse 1998:718.
Senaste lydelse 1999:1300.
Senaste lydelse 1999:968.

Prop. 1999/2000:138

65

1