Regeringens proposition

1999/2000:127

Garantipension för personer födda år 1937
eller tidigare

Prop.

1999/2000:127

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 25 maj 2000

Göran Persson

Ingela Thalén

(Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag till hur grundskyddet för ålderspensionärer
födda år 1937 eller tidigare skall utformas ff.o.m. år 2003. Grundskyddet
skall utgöras av garantipension, som skall beskattas enligt samma regler
som gäller för ålderspensionärer födda år 1938 eller senare. Garanti-
pensionen för ålderspensionärer födda år 1937 eller tidigare föreslås dock
ha en annan utformning än garantipensionen för yngre årsklasser.

Grundskyddet för dessa äldre ålderspensionärer utgörs idag av folk-
pension, pensionstillskott och särskilt grundavdrag vid beskattning. Ett
belopp motsvarande folkpension beräknad i förhållande till antalet till-
godoräknade år med ATP-poäng kommer framöver att utges i form av
tilläggspension. Om pensionären är berättigad till ett högre folkpensions-
belopp enligt gällande regler skall det överskjutande beloppet utges i
form av garantipension. Även ett belopp motsvarande det pensionstill-
skott som pensionären har rätt till enligt dagens regler skall utges i form
av garantipension. Vidare skall värdet av det särskilda grundavdraget
bestämmas utifrån pensionärens inkomster av allmän pension och tjäns-
tepension samt efter en skattesats på 34 %. Motsvarande belopp utges
som garantipension.

Den föreslagna utformningen av garantipensionen innebär således att
till den pensionsberättigade kommer att utges en pensionsförmån som
motsvarar de förmåner som han eller hon med stöd av dagens regler har
rätt till samt att det särskilda grundavdraget görs om till en pensionsför-
mån. För en person bosatt i en kommun med en skattesats på 34 % kom-
mer därmed pensionens storlek efter skatt att vara i princip oförändrad
efter omläggningen till garantipension år 2003.

1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 127

Bestämmelserna om garantipension för ålderspensionärer födda år
1937 eller tidigare föreslås tas in i lagen (1998:702) om garantipension.

I propositionen lämnas också förslag till hur ålderspensionen för de be-
rörda årsklasserna skall samordnas med yrkesskadelivränta och arbets-
skadelivränta.

Prop. 1999/2000:127

Innehållsförteckning

Prop. 1999/2000:127

1    Beslut.....................................................................................................6

2   Lagtext...................................................................................................7

2.1      Förslag till lag om ändring i lagen (1998:702) om

garantipension.....................................................................7

2.2     Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring...........................................................................18

2.3     Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om

pensionstillskott.................................................................21

2.4     Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring........................................................22

2.5     Förslag till lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt

pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård av
sjukt eller handikappat barn .............................................23

2.6     Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension..........................................25

2.7     Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen

(1999:799).........................................................................26

2.8     Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1230) om

ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) ..........27

3   Ärendet och dess beredning.............................................................28

4   Bakgrund..........................................................................................29

4.1      Inledning............................................................................29

4.2     Ålderspension i form av folkpension och pensions-
tillskott...............................................................................30

4.3     Det särskilda grundavdraget vid beskattning - SGA........31

4.4     Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta - SINK.......32

4.5      Garantipension för pensionärer födda år 1938 eller

senare.................................................................................32

4.6     Den övergångsvisa garantipensionen enligt

princippropositionen..........................................................33

5   Allmänna överväganden..................................................................34

5.1      Inledning............................................................................34

5.2     Övergångsvis garantipension ...........................................35

5.3     Lagreglering......................................................................43

5.4     Ikraftträdande....................................................................44

6   Rätt till övergångsvis garantipension...............................................45

7   Övergångsvis garantipension...........................................................48

7.1      Inledning............................................................................48

7.2     Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension....49

7.2.1    Tilläggspension i form av ålderspension och

änkepension.......................................................................51

7.2.2   Dagens grundskydd i form av folkpension och

pensionstillskott.................................................................53

7.2.3    Tjänstepension..................................................................58

7.2.4   Utländsk pension...............................................................62

7.3

Beräkning av övergångsvis garantipension vid helt
uttag av ålderspension.......................................................64

7.4     Beräkning av övergångsvis garantipension vid partiellt

uttag av ålderspension.......................................................76

8   Samordning vid förekomst av yrkesskadelivräntor.........................77

8.1      Inledning............................................................................77

8.2     Samordningsbestämmelser vid förekomst av

yrkesskadelivräntor...........................................................77

9   Särskilda folkpensionsförmåner och arbetsskadelivränta................84

9.1      Särskilda folkpensionsförmåner........................................84

9.2     Samordning med arbetsskadelivränta................................86

10  Utbetalning av övergångsvis garantipension...................................87

10.1    Uttag av övergångsvis garantipension..............................87

10.2    Ansökan om och utbetalning av övergångsvis garanti-
pension...............................................................................89

10.3    Åtgärder på grund av felaktig utbetalning och ändrad

pensionsrätt........................................................................91

11   Vistelse i kriminalvårdsanstalt.........................................................93

12  Processregler och uppgiftsskyldighet..............................................94

12.1    Allmänt..............................................................................94

12.2    Den pensionsberättigades uppgiftsskyldighet...................95

12.3    Uppgifter från den som betalar ut tjänstepension..............98

13  Kostnader och finansiering............................................................102

13.1    Administrationskostnader................................................102

13.2    Utgifter och finansiering för övergångsvis garanti-
pension.............................................................................103

14  Övergångsvis garantipension i internationella förhållanden..........105

14.1     Inledning..........................................................................105

14.2    Förordningen (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av

systemen för social trygghet när anställda, egenföre-
tagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom
gemenskapen...................................................................106

14.3    Nuvarande regler för folkpension och pensionstillskott

(PTS) respektive för garantipension................................107

14.4    Övergångsvis garantipension i internationella

förhållanden.....................................................................109

15  Författningskommentar..................................................................111

15.1    Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:702) om

garantipension.................................................................111

15.2    Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring.............................................................127

15.3    Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om

pensionstillskott...............................................................128

15.4    Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring......................................................129

Prop. 1999/2000:127

15.5    Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:773) om

särskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig
vård av sjukt eller handikappat barn................................129

15.6    Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension........................................130

15.7    Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringslagen

(1999:799).......................................................................130

15.8    Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1230) om

ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229).........131

Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
betänkandet Garantipension och Bosättningstillägg för
personer födda 1937 eller tidigare (SOU 1999:17) samt över
promemoria (S2000/2244/SF) och tillägg till promemoria
(S2000/2718/SF) Om särskild uppgiftsskyldighet angående
tjänstepension.........................................................................132

Bilaga 2 Granskade förslag i lagrådsremiss den 27 april 2000
Garantipension för personer födda år 1937 eller tidigare......133

Bilaga 3 Lagrådets yttrande över lagförslag i lagrådsremiss

den 27 april 2000 Garantipension för personer födda år 1937
eller tidigare...........................................................................152

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000..........155

Prop. 1999/2000:127

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension,

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

4. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

5. lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till
ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,

6. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspen-
sion,

7. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799), och

8. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomst-
skattelagen (1999:1229).

Prop. 1999/2000:127

2 Lagtext

Prop. 1999/2000:127

Regeringen har följande förslag till lagtext

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:702)

om garantipension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:702) om garantipension
dels att nuvarande 2-5 kap. skall betecknas 3-6 kap. samt nuvarande
2 kap. 1 § och 3 kap. 1 § skall betecknas 3 kap. 1 a § och 4 kap. 1 a §,

dels att rubrikerna till nya 3 och 4 kap. skall ha följande lydelse,

dels att 1 kap. 1 §, 3 kap. 4 § och 6 kap. 2 § samt punkterna 3 och 4 i
övergångsbestämmelserna skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel, 2 kap., av följande
lydelse,

dels att det skall införas sju nya paragrafer, 3 kap. 1 §, 4 kap. 1 §,
5 kap. 3 § och 6 kap. 4-7 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

1

Garantipension utges till den
som saknar inkomstgrundad ålders-
pension eller vars inkomstgrundade
ålderspension inte överstiger ett visst
högsta belopp. Garantipensionen
är beroende av försäkringstid.

Bestämmelserna i lagen gäller
dem som är födda år 1938 eller
senare.

Föreslagen lydelse

kap.

1 §

Garantipension för personer
födda år 1937 eller tidigare utges
enligt vad som anges i 2 kap. som
kompensation för bortfall av folk-
pension i form av ålderspension,
pensionstillskott och särskilt
grundavdrag för folkpensionärer
vid inkomsttaxering.

Garantipension för personer
födda år 1938 eller senare är be-
roende av försäkringstid och utges
till den som saknar inkomstgrun-
dad ålderspension eller vars in-
komstgrundade ålderspension inte
överstiger ett visst högsta belopp.

2 kap. Uttag och beräkning av
garantipension för den som är
född år 1937 eller tidigare

Bestämmelserna i detta kapitel
gäller endast den som är född år
1937 eller tidigare.

Garantipension utges till den
som är berättigad till folkpension i
form av ålderspension vid ut-
gången av år 2002.

Uttag av garantipension får be-
gränsas till att avse tre fjärde-
delar, hälften eller en fjärdedel av
hel pension. Om den pensionsbe-
rättigade också har rätt till
tilläggspension enligt lagen
(1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension utges garantipen-
sion endast om och till den del han
eller hon gör uttag av sådan pen-
sion för samma tid.

Prop. 1999/2000:127

Som underlag for beräkning av
den pensionsberättigades årliga
garantipension enligt 11-16 §§
skall ett beräkningsunderlag an-
vändas. I underlaget skall det i
förekommande fall ingå

1. tilläggspension enligt 6 kap.
lagen (1998:674) om inkomstgrun-
dad ålderspension för samma år
efter samordning enligt 12 kap.
10 § samma lag,

2.  svensk tjänstepension,

3.  änkepension enligt lagen
(2000:000) om efterlevandepension
och efterlevandestöd till barn eller
lagen (2000:000) om införande av
nämnda lag,

4.  ålders-, efterlevande- och
förtidspension enligt utländsk lag-
stiftning samt utländsk tjänstepen-
sion,

5. ett belopp motsvarande den
folkpension i form av ålderspension
som enligt äldre bestämmelser
skulle ha utgetts till den pensions-
berättigade, till den del denna pen-
sion inte motsvaras av tilläggspen-
sion,

6. ett belopp motsvarande det Prop. 1999/2000:127
pensionstillskott som skulle ha
utgetts till den pensionsberättigade
enligt lagen (1969:205) om pen-
sionstillskott och punkten 2 i över-
gångsbestämmelserna till lagen
(1998:705) om ändring i nämnda
lag, allt i bestämmelsernas lydelse
före den 1 januari 2003, och

7. andra förmåner som är att
anse som folkpension i form av
ålderspension.

Den tilläggspension som ingår i
beräkningsunderlaget enligt 4 §
skall alltid uppgå till minst vad den
pensionsberättigade skulle ha haft
rätt till i form av tilläggspension
enligt 6 kap. 2 § 2 lagen (1998:674)
om inkomstgrundad ålderspension,
om den delen av tilläggspensionen i
stället för att följsamhetsindexeras
enligt 6 kap. 4 § samma lag hade
beräknats med tillämpning av det
för det aktuella året gällande
prisbasbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Har tilläggspensionen samord-
nats enligt 12 kap. 10 § lagen om
inkomstgrundad ålderspension,
skall bestämmelserna i första
stycket inte tillämpas.

Med tjänstepension enligt 4 § 2
och 4 avses dels pension som be-
talas ut på grund av sådan tjänste-
pensionsförsäkring som avses i
58 kap. 7 § inkomstskattelagen
(1999:1229), dels pension som
betalas ut på grund av tidigare
tjänst på annat sätt än genom
försäkring.

Tjänstepension skall i under-
laget enligt 4 § ingå med ett be-
lopp som motsvarar den årliga
pensionen beräknad efter den
tjänstepension som avser decem-
ber månad föregående år. Upphör

eller tillkommer därefter en Prop. 1999/2000:127
tjänstepension, skall beräknings-
underlagets belopp för tjänste-
pension justeras på motsvarande
sätt. Detsamma gäller om en
tjänstepension ändras på grund av
att en annan beräkningsgrund
skall tillämpas.

Beloppet motsvarande folkpen-
sion enligt 4 § 5 skall beräknas
enligt 5 och 6 kap. lagen
(1962:381) om allmän forsäkring,
punkterna 2 och 3 i övergångsbe-
stämmelserna till lagen (1998:704)
om ändring i nämnda lag samt
punkterna 3, 4, 6 och 7 i över-
gångsbestämmelserna till lagen
(1992:1277) om ändring i samma
lag, allt i bestämmelsernas lydelse
före den 1 januari 2003. Till grund
för beräkningen skall ligga den
bosättningstid samt de år med pen-
sionspoäng och därmed likställda
år som skall tillgodoräknas for tid
före den 1 januari 2003.

När det belopp for pensionstill-
skott som ingår i beräkningsunder-
laget enligt 4 § 6 beräknas, skall
sådan avräkning enligt 3 första
stycket lagen (1969:205) om pen-
sionstillskott som görs för tilläggs-
pension i form av ålderspension
göras för tilläggspension enligt
6 kap. 2 § lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension. Där-
vid skall tilläggspensionen först
minskas med det belopp som den
pensionsberättigade skulle ha haft
rätt till i tilläggspension enligt
6 kap. 2 § 2 sistnämnda lag, om
den delen av tilläggspensionen i
stället för att följsamhetsindexeras
enligt 6 kap. 4 § samma lag hade
beräknats med tillämpning av det

10

för det aktuella året gällande pris- Prop. 1999/2000:127
basbeloppet enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring.

Sådan avräkning som anges i
första stycket skall göras för
tilläggspension före samordning
enligt 12 kap. 10 § lagen om in-
komstgrundad ålderspension.

Har samordning gjorts enligt
12 kap. 10 § lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension,
skall beräkningsunderlaget enligt
4 § uppgå minst till vad som enligt
äldre bestämmelser skulle ha ut-
getts i folkpension och pensions-
tillskott före avräkning för
tilläggspension. Vid beräkningen
tillämpas de bestämmelser som
anges i 4 § 6 och 7

W

Garantipension skal! beräknas
enligt 11-14 §§ om beräknings-
underlaget enligt 4 § överstiger
0,24 gånger prisbasbeloppet men
inte överstiger 3,093 gånger pris-
basbeloppet för den som är ogift
eller 2,772 gånger prisbasbeloppet
för den som är gift. 1 annat fall
skall garantipensionen beräknas
enligt 15 §.

11 §

Om beräkningsunderlaget enligt
4 § överstiger 0,24 gånger pris-
basbeloppet men understiger 1,3
gånger prisbasbeloppet, skall be-
räkningsunderlaget multipliceras
med 1,513 och därefter minskas
med 0,112 gånger prisbasbe-
loppet.

Uppgår beräkningsunderlaget
enligt 4 § till minst 1,3 gånger
prisbasbeloppet men understiger
det 1,52 gånger prisbasbeloppet
för den som är ogift eller 1,354
gånger prisbasbeloppet för den
som är gift skall beräknings-

11

underlaget multipliceras med Prop. 1999/2000:127

1,427.

12 §

För den som är ogift och vars
beräkningsunderlag enligt 4 §
uppgår till minst 1,52 gånger pris-
basbeloppet men inte överstiger
1,529 gånger prisbasbeloppet skall
beräkningsunderlaget räknas upp
till 2,17 gånger prisbasbeloppet.

För den som är gift och vars be-
räkningsunderlag enligt 4 § är lika
med 1,354 gånger prisbasbeloppet
skall beräkningsunderlaget räknas
upp till 1,935 gånger prisbasbe-
loppet.

13 §

För den som är ogift och vars
beräkningsunderlag enligt 4 §
överstiger 1,529 gånger prisbas-
beloppet men inte 3,093 gånger
prisbasbeloppet skall beräknings-
underlaget intill 1,529 gånger
prisbasbeloppet räknas upp till
2,17 gånger prisbasbeloppet. Den
del av beräkningsunderlaget som
överstiger 1,529 gånger prisbas-
beloppet skall multipliceras med
0,59.

För den som är gift och vars be-
räkningsunderlag enligt 4 § över-
stiger 1,354 gånger prisbasbe-
loppet men inte 2,772 gånger pris-
basbeloppet skall beräknings-
underlaget intill 1,354 gånger
prisbasbeloppet räknas upp till
1,935 gånger prisbasbeloppet.
Den del av beräkningsunderlaget
som överstiger 1,354 gånger pris-
basbeloppet skall multipliceras
med 0,59.

14§

Den årliga garantipensionen ut-
görs av det belopp som återstår
sedan beräkningsunderlaget enligt
4 § har räknats upp enligt 11-13 §§
och därefter minskats med sådan

12

tilläggspension, tjänstepension, änke-
pension, utländsk pension och sådana
andra förmåner enligt 4 § 7 som
har ingått i beräkningsunderlaget.

15§

För den vars beräkningsunder-
lag enligt 4 § inte överstiger 0,24
gånger prisbasbeloppet utgörs den
årliga garantipensionen av beräk-
ningsunderlaget sedan detta
minskats med sådan tilläggspension,
tjänstepension, änkepension, ut-
ländsk pension och sådana andra
förmåner enligt 4 § 7 som har in-
gått i beräkningsunderlaget. Det-
samma gäller om beräknings-
underlaget överstiger 3,093
gånger prisbasbeloppet for den
som är ogift eller 2,772 gånger
prisbasbeloppet för den som är
gift-

16§

Partiell garantipension skall ut-
göra en så stor andel av garanti-
pension beräknad enligt 14 eller
15 § vid helt uttag som svarar mot
den andel med vilken uttag görs.

3 kap. Försäkringstid för den
som är född år 1938 eller senare

Bestämmelserna i detta kapitel
gäller endast den som är född år
1938 eller senare.

Prop. 1999/2000:127

Vid beräkning av försäkringstid
för garantipension för en person
som enligt 2 kap. 4 § socialförsäk-
ringslagen (1999:799) anses bosatt
i Sverige även under vistelse
utomlands skall bortses från tid för
vilken den utsände, vid bosättning
i Sverige, har rätt till sådan pen-
sion från det andra landet som inte

§'

Vid beräkning av försäkringstid
för garantipension för en person
som enligt 2 kap. 4 § socialförsäk-
ringslagen (1999:799) anses bosatt
i Sverige även under vistelse
utomlands skall bortses från tid för
vilken den utsände, vid bosättning
i Sverige, har rätt till sådan pen-
sion från det andra landet som inte

Senaste lydelse av tidigare 2 kap. 4 § 1999:804.

13

enligt 3 kap. 3 § skall ligga till   enligt 4 kap. 3 § skall ligga till Prop. 1999/2000:127

grund för beräkning av garantipen-   grund för beräkning av garantipen-
sion.                                     sion.

4 kap. Uttag och beräkning av
garantipension för den som är
född år 1938 eller senare

Bestämmelserna i detta kapitel
gäller endast den som är född år
1938 eller senare.

5 kap.

Garantipension skall minskas
enligt 4 §, om den pensionsberät-
tigade har uppburit livränta som
anges där. Sådan minskning skall
dock inte göras för den som är
född år 1937 eller tidigare, om
samordning skall göras enligt
12 kap. 10 § lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension.

6 kap.

Ett beslut om garantipension för
viss tid skall ändras av allmän för-
säkringskassa, om det föranleds av
en ändring som gjorts beträffande
den ålderspension, efterlevande-
pension eller förtidspension för
samma tid som legat till grund för
beräkning av garantipensionen.

Ett beslut om garantipension för
en viss tid för den som är född år

1937 eller tidigare skall ändras av
allmän försäkringskassa, om det
föranleds av en ändring som gjorts
beträffande den pension eller de
belopp för samma tid som ingått i
beräkningsunderlaget enligt 2 kap.
4§-

Ett beslut om garantipension för
en viss tid för den som är född år

1938 eller senare skall ändras av
allmän försäkringskassa, om det
föranleds av en ändring som gjorts
beträffande den ålderspension,
efterlevandepension eller förtids-
pension för samma tid som legat
till grund för beräkning av garan-
tipensionen.

2 Tidigare 4 kap. 3 § upphävd genom 1999:804.

14

Den som uppbär eller har rätt
till pension enligt denna lag är
skyldig att till den allmänna för-
säkringskassan lämna sådana
uppgifter som anges i 5-7 §§.

Den som uppbär ålders-, efter-
levande- eller förtidspension enligt
utländsk lagstiftning skall lämna
uppgift om den pensionens storlek.
Om sådan pension är tidsbe-
gränsad, skall detta anges.

En uppgift enligt första stycket
skall lämnas vid ansökan om ga-
rantipension. Den som är född år
1937 eller tidigare och som vid
utgången av år 2002 uppbär
folkpension i form av ålders-
pension skall lämna en sådan
uppgift senast vid den tidpunkt
som regeringen föreskriver.

Upphör, tillkommer eller ändras
på annat sätt en pension som avses
i första stycket efter det att en
uppgift om sådan pension har
lämnats, skall en ny uppgift läm-
nas. Detta skall ske inom fjorton
dagar efter det att pensionstagaren
fick kännedom om förändringen.

Den som är född år 1937 eller
tidigare och som uppbär sådan
tjänstepension som avses i 2 kap.
6 § skall varje år, senast vid den
tidpunkt som regeringen före-
skriver, lämna uppgift om tjänste-
pensionens storlek för december
månad. Om tjänstepensionsbe-
loppet för december inte är känt
när uppgiften skall lämnas, skall
det i stället anges vad tjänste-
pensionen med hänsyn till den
senaste utbetalningen och övriga
omständigheter kan beräknas
komma att uppgå till för nämnda
månad.

Prop. 1999/2000:127

15

Upphör eller tillkommer en Prop. 1999/2000:127
tjänstepension efter att en uppgift
har lämnats enligt första stycket,
skall en ny uppgift lämnas. Det-
samma gäller om en tjänstepen-
sion ändras på grund av att be-
räkning görs efter en annan be-
räkningsgrund. Uppgiften skall i
dessa fall avse pensionens årliga
belopp. Den nya uppgiften skall
lämnas inom fjorton dagar efter
det att pensionstagaren fick
kännedom om förändringen.

Förändras civilståndet eller
annat sådant förhållande som an-
ges i 1 kap. 4 § för den som är
bosatt utomlands, skall han eller
hon lämna uppgift om detta inom
fjorton dagar efter det att föränd-
ringen inträffade.

3. För den som har rätt att enligt
2 kap. 3 § som försäkringstid för
garantipension tillgodoräknas viss
bosättningstid från sitt tidigare
hemland och som har beviljats
uppehållstillstånd före den
1 januari 2001 skall beräkningen
av försäkringstid ske enligt be-
stämmelserna om bosättningstid i
5 kap. 7 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring i dess lydelse
före den 1 januari 2001.

4. Bestämmelserna i 2 kap. 6 §
skall gälla även i fråga om beräk-
ning av försäkringstid för garanti-
pension för en kvinna som är född
år 1944 eller tidigare och som med
stöd av övergångsbestämmelserna
till lagen (1988:881) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän
försäkring uppburit folkpension i
form av änkepension. Detsamma
skall gälla för en efterlevande
kvinna som är född år 1944 eller
tidigare och som är 65 år eller
äldre när maken avlider samt då

3. För den som har rätt att enligt
3 kap. 3 § som försäkringstid för
garantipension tillgodoräknas viss
bosättningstid från sitt tidigare
hemland och som har beviljats
uppehållstillstånd före den
1 januari 2001 skall beräkningen
av försäkringstid ske enligt be-
stämmelserna om bosättningstid i
5 kap. 7 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring i dess lydelse
före den 1 januari 2001.

4. Bestämmelserna i 3 kap. 6 §
skall gälla även i fråga om beräk-
ning av försäkringstid för garanti-
pension för en kvinna som är född
något av åren 1938-1944 och som
med stöd av övergångsbestäm-
melserna till lagen (1988:881) om
ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring uppburit folk-
pension i form av änkepension.

16

skulle ha haft rätt till folkpension i
form av änkepension med stöd av
nämnda övergångsbestämmelser
till lagen om ändring i lagen om
allmän försäkring, om hon vid
tidpunkten för dödsfallet inte hade
uppnått 65 års ålder.

Prop. 1999/2000:127

1. Bestämmelserna i 6 kap. 4-7 §§ träder i kraft den 1 december 2002.
Övriga bestämmelser i denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2. Garantipension enligt 2 kap. utges även till den som inte är berät-
tigad till folkpension i form av ålderspension före utgången av år 2002,
om han eller hon före den tidpunkten har tillgodoräknats bosättningstid i
Sverige och senare uppfyller kravet om minst tio års bosättning här enligt
punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring
i lagen (1962:381) om allmän försäkring i deras lydelse före den 1 januari
2003.

3. Vid beräkning av garantipension enligt 2 kap. skall beaktas även bo-
sättningstid för tid efter utgången av år 2002, som den pensionsberättiga-
de skulle ha tillgodoräknats, om bestämmelserna i punkten 4 i över-
gångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring fortfarande hade gällt.

4. Den som vid utgången av år 2002 far ålderspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring och som har rätt till garantipension en-
ligt 2 kap. har rätt till utbetalning av sådan pension utan ansökan.

5. En pensionsberättigad som vid utgången av år 2002 får bosättnings-
baserad folkpension i form av ålderspension utbetald till utlandet skall
utan hinder av bestämmelserna i socialförsäkringslagen (1999:799) ha
rätt att få utbetalningen av garantipensionen gjord till utlandet och beräk-
nad på samma sätt som skulle ha gjorts vid bosättning i Sverige.

6. I beräkningsunderlaget enligt 2 kap. 4 § skall inte ingå sådan ut-
ländsk pension som den pensionsberättigade har börjat uppbära före ut-
gången av år 2002, om han eller hon då inte var skattskyldig för pensio-
nen i Sverige.

17

2.2

Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring1

dels att punkterna 4, 6 och 7 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1992:1277) om ändring i nämnda lag skall upphöra att gälla,

dels att punkten 11 i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881)
om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att punkten 8 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277)
om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1998:704) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Prop. 1999/2000:127

Nuvarande lydelse

11,2 I fall då rätt till bamtillägg
föreligger för december månad
1989 gäller fortfarande äldre be-
stämmelser om denna förmån. Vad
som därvid föreskrivits om ålders-
pension och tilläggspension i form
av ålderspension skall i stället
gälla inkomstpension eller tilläggs-
pension enligt lagen (1998:674)
om inkomstgrundad ålderspension
eller garantipension enligt lagen
(1998:702) om garantipension.
Minskning av bamtillägget till den
som uppbär ålderspension skall
ske endast i den utsträckning
summan av hel pension enligt
lagen om inkomstgrundad ålders-
pension och hel garantipension
enligt lagen om garantipension
överstiger 2,13 gånger prisbas-
beloppet. Bamtillägg som utges till
pension som tagits ut till viss andel
skall utgöra motsvarande andel av
bamtillägg till hel pension. Därvid
skall vad som föreskrivs i tredje
meningen om minskning gälla
motsvarande andel av 2,13 gånger
prisbasbeloppet.

Föreslagen lydelse

11. I fall då rätt till bamtillägg
föreligger för december månad
1989 gäller fortfarande äldre be-
stämmelser om denna förmån. Vad
som därvid föreskrivits om ålders-
pension och tilläggspension i form
av ålderspension skall i stället
gälla inkomstpension eller tilläggs-
pension enligt lagen (1998:674)
om inkomstgrundad ålderspension
eller garantipension enligt lagen
(1998:702) om garantipension.
Minskning av bamtillägget till den
som uppbär ålderspension skall
ske endast i den utsträckning
summan av hel pension enligt
lagen om inkomstgmndad ålders-
pension och hel garantipension
enligt lagen om garantipension
överstiger 2,17 gånger prisbas-
beloppet för den som är född år
1937 eller tidigare eller 2,13
gånger prisbasbeloppet för den
som är född år 1938 eller senare.
Bamtillägg som utges till pension
som tagits ut till viss andel skall
utgöra motsvarande andel av
bamtillägg till hel pension. Därvid
skall vad som föreskrivs i tredje
meningen om minskning gälla
motsvarande andel av 2,17 gånger

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1998:704.

18

prisbasbeloppet respektive 2,13 Prop. 1999/2000:127
gånger prisbasbeloppet.

8.3 Rätt till bamtillägg som utges med stöd av övergångsbestämmel-
serna till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän för-
säkring tillkommer försäkrad som är bosatt i Sverige. I fråga om en
svensk medborgare, som hade rätt till bamtillägg för december 1989 och
som är bosatt utomlands, gäller fortfarande äldre bestämmelser i 5 kap.
2 §, i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989.

Bamtillägg till förtidspension
utges på grundval av samma antal
år med pensionspoäng eller samma
bosättningstid som ligger till grund
för beräkningen av folkpensionen.

Bamtillägg till ålderspension ut-
ges på grundval av samma antal
försäkringsår som ligger till grund
för beräkningen av garantipension
enligt lagen (1998:702) om garanti-
pension, eller skulle ha legat till
grund för beräkning av garantipen-
sion om rätt till sådan pension
förelegat.

Bamtillägg till förtidspension
utges på grundval av samma antal
år med pensionspoäng eller samma
bosättningstid som ligger till grund
för beräkningen av folkpensionen.
Motsvarande skall gälla för barn-
tillägg till ålderspension för per-
soner födda år 1937 eller tidigare,
varvid med beräkningen av folk-
pension skall förstås beräkning av
folkpension i form av ålderspen-
sion enligt 5 kap. lagen (1962:381)
om allmän försäkring i kapitlets
lydelse före den 1 januari 2003.

Bamtillägg till ålderspension för
personer födda år 1938 eller sena-
re utges på grundval av samma
antal försäkringsår som ligger till
grund för beräkningen av garanti-
pension enligt lagen (1998:702)
om garantipension, eller skulle ha
legat till grund för beräkning av
garantipension om rätt till sådan
pension förelegat.

Om bamtillägg med tillämpning av andra stycket skall utges med viss
andel av oavkortat sådant tillägg, skall minskning med hänsyn till
tilläggspension som den försäkrade uppbär beräknas på ett oavkortat
bamtillägg och andelsberäkning enligt andra stycket göras på det belopp
som framkommer efter denna minskning.

2.4 Äldre bestämmelser skall
fortsätta att gälla för tid före
ikraftträdandet. För tid därefter
skall 5 kap. 1, 3, 8 och 13 §§ lagen

2. Äldre bestämmelser skall
fortsätta att gälla för tid före
ikraftträdandet.

3 Senaste lydelse 1998:704.

4 Senaste lydelse prop. 2000/1999:138.

19

(1962:381) om allmän försäkring,
punkten 11 i övergångsbestämmel-
serna till lagen (1988:881) om
ändring i nämnda lag samt punk-
ten 8 i övergångsbestämmelserna
till lagen (1992:1277) om ändring
i nämnda lag i deras äldre lydelse
fortsätta att gälla för personer som
är födda år 1937 eller tidigare.

3. För personer som är födda år
1937 eller tidigare skall vid beräk-
ning av förtidspension och efter-
levandepension, med år för vilket
tillgodoräknats pensionspoäng, lik-
ställas år för vilket pensionspoäng
inte har tillgodoräknats till följd av
bestämmelserna i 15 § lagen
(1998:675) om införande av lagen
(1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension. Detta, samt vad
som föreskrivs i 5 kap. 4 § skall
också gälla vid beräkning av
ålderspension för personer som är
födda år 1937 eller tidigare.

Prop. 1999/2000:127

3. För personer som är födda år
1937 eller tidigare skall, vid beräk-
ning av förtidspension och efter-
levandepension, med år för vilket
tillgodoräknats pensionspoäng lik-
ställas år för vilket pensionspoäng
inte har tillgodoräknats till följd av
bestämmelserna i 15 § lagen
(1998:675) om införande av lagen
(1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser skall
fortsätta att gälla för tid före ikraftträdandet.

20

2.3

Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205)
om pensionstillskott

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1969:205) om pensionstillskott
att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:705) om änd-
ring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Prop. 1999/2000:127

Nuvarande lydelse

2. Äldre bestämmelser skall fort-
sätta att gälla för tid före ikraft-
trädandet. För tid därefter skall
äldre bestämmelser fortsätta att
gälla för personer som är födda år
1937 eller tidigare.

Föreslagen lydelse

2. Äldre bestämmelser skall fort-
sätta att gälla för tid före ikraft-
trädandet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

21

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:380) om arbetsskadeför-
säkring1 att övergångsbestämmelsen till lagen (1998:678) om ändring i
nämnda lag skall ha följande lydelse.

Prop. 1999/2000:127

Nuvarande lydelse

Denna lag träder i kraft den
1 januari 1999. Äldre bestämmel-
ser i 4 kap. 4 § gäller fortfarande
för personer som är födda år 1937
eller tidigare.

Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den
1 januari 1999. Arbetsskadeliv-
ränta till en person som är född år
1937 eller tidigare och som vid
utgången av år 2002 hade rätt till
sådan livränta skall betalas ut med
lägst det belopp som han eller hon
vid tillämpning av äldre bestäm-
melser i 4 kap. 4 § hade rätt till i
december 2002. Detta belopp skall
anknytas till prisbasbeloppet för år
2002 och räknas om vid föränd-
ring av detta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Lagen omtryckt 1993:357.

22

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:773) om
särskilt pensionstillägg till ålderspension för
långvarig vård av sjukt eller handikappat barn

Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ lagen (1990:773) om särskilt pen-
sionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handi-
kappat barn skall ha följande lydelse.

Prop. 1999/2000:127

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §'

För sex tillgodoräknade vårdår är det särskilda pensionstillägget per
kalenderår fem procent av prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring. För varje vårdår som tillgodoräknas
därutöver ökar tillägget med fem procent av prisbasbeloppet.

För den som har börjat uppbära särskilt pensionstillägg före den månad
då han eller hon fyller 65 år minskas tillägget med 0,5 procent för varje
månad som, då tillägget börjar utges, återstår till den månad då han eller
hon fyller 65 år.

För den som har börjat att uppbära särskilt pensionstillägg efter den
månad då han eller hon har fyllt 65 år ökas tillägget med 0,7 procent för
varje månad som, då tillägget börjar utges, förflutit från den månad när
han eller hon fyllt 65 år, dock längst till och med den månad när han eller
hon fyllt 70 år.

För den som inte kan tillgodo-
räknas 40 års försäkringstid för
garantipension enligt lagen
(1998:702) om garantipension ut-
gör särskilt pensionstillägg till
ålderspension samma andel av det
särskilda pensionstillägget, beräk-
nat enligt första-tredje styckena,
som garantipension enligt 3 kap.
6 § lagen om garantipension utgör
eller, om förutsättningarna för rätt
till garantipension förelegat, skulle
utgöra av oavkortad sådan pen-
sion.

För den som är född år 1937
eller tidigare och som inte skulle
ha tillgodoräknats oavkortad folk-
pension enligt bestämmelserna i
5 kap. 3 § andra stycket och 5 §
fjärde stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring i deras lydelse
före den 1 januari 2003 utgör sär-
skilt pensionstillägg till ålderspen-
sion samma andel av det särskilda
pensionstillägget, beräknat enligt
första-tredje styckena, som folk-
pensionen skulle ha utgjort av
oavkortad sådan pension. För den
som är född år 1938 eller senare
och som inte kan tillgodoräknas 40
års försäkringstid för garantipen-
sion enligt lagen (1998:702) om
garantipension utgör särskilt pen-
sionstillägg till ålderspension sam-
ma andel av det särskilda pen-
sionstillägget, beräknat enligt
första-tredje styckena, som garan-

Senaste lydelse 1998:707.

23

tipension enligt 4 kap. 6 § lagen Prop. 1999/2000:127
om garantipension utgör eller, om
förutsättningarna för rätt till ga-
rantipension förelegat, skulle ut-
göra av oavkortad sådan pension.

Om inte annat följer av denna
lag skall vad som föreskrivs om
garantipension i lagen (1998:702)
om garantipension eller i annan
författning tillämpas på särskilt
pensionstillägg. Detta skall dock
inte gälla i fråga om samordning
med sådan livränta som avses i
4 kap. 4 § lagen om garanti-
pension.

2

Om inte annat följer av denna
lag skall vad som föreskrivs om
garantipension i lagen (1998:702)
om garantipension eller i annan
författning tillämpas på särskilt
pensionstillägg. Detta skall dock
inte gälla i fråga om samordning
med sådan livränta som avses i
5 kap. 4 § lagen om garanti-
pension.

I fråga om inkomstskatt gäller särskilda föreskrifter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser skall
fortsätta att gälla för tid före ikraftträdandet.

2 Senaste lydelse 1998:707.

24

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om Prop. 1999/2000:127
inkomstgrundad ålderspension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 kap. 10 §, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap.

70 §

För en pensionsberättigad som
är född år 1937 eller tidigare och
som i december 2002 uppbar såväl
ålderspension som sådan yrkes-
skadelivränta såsom skadad som
avses i 9 § första stycket första och
andra meningarna skall tilläggs-
pensionen minskas enligt vad som
sägs i andra stycket.

Minskning skall ske med ett be-
lopp som motsvarar det varmed
den pensionsberättigades ålders-
pension i december 2002 minska-
des för livränta såsom skadad med
stöd av 17 kap. 2 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring.
Reduceras livräntan efter ut-
gången av år 2002, skall det be-
lopp som minskar tilläggspensio-
nen reduceras i motsvarande mån.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

25

2.1 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen Prop. 1999/2000:127
(1999:799)

Härigenom föreskrivs att punkten 5 i övergångsbestämmelserna till
socialförsäkringslagen (1999:799) skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser skall
fortsätta att gälla för tid före ikraftträdandet.

26

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1230) om
ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 107 § lagen (1999:1230) om ikraftträdande
av inkomstskattelagen (1999:1229) skall upphöra att gälla.

Prop. 1999/2000:127

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas första gången
vid 2004 års taxering.

27

Ärendet och dess beredning

Riksdagen beslutade den 8 juni 1994 om principerna för en genom-
gripande reformering av det allmänna ålderspensionssystemet (bet.
1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439) pä grundval av propositionen
1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet. Propositio-
nen innehöll förslag till riktlinjer för en reformering av det allmänna
ålderspensionssystemet och hur ett reformerat pensionssystem och över-
gångsregleringen skulle utformas. De föreslagna riktlinjerna byggde på
en överenskommelse som träffats mellan företrädarna för de fyra då-
varande regeringspartierna och socialdemokraterna i Pensionsarbets-
gruppen och som redovisats i betänkandet Reformerat pensionssystem
(SOU 1994:20).

Den 23 juni 1994 beslutade regeringen att tillsätta en arbetsgrupp inom
Socialdepartementet, benämnd Genomförandegruppen, med företrädare
för de partier som ställt sig bakom överenskommelsen. Genomförande-
gruppen fick i uppdrag att medverka vid det fortsatta beredningsarbetet
och att vårda överenskommelsen. Den fortsatta beredningen har därefter
skett inom Socialdepartementet i nära samarbete med Genomförande-
gruppen som kontinuerligt informerats om och tagit ställning till olika
frågor som uppkommit. Vissa delar av arbetet med ett reformerat pen-
sionssystem har lämnats till särskilda utredare.

Den 8 juni 1998 antog riksdagen förslag till lag (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension (LIP) och lag (1998:675) om införande av
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension samt lag (1998:702)
om garantipension. Lagen om införande av lagen om inkomstgrundad
ålderspension trädde i kraft den 1 januari 1999. Även vissa delar av LIP
såsom bestämmelserna om intjänande och fastställande av pensionsrätt
trädde i kraft vid samma tidpunkt. Bestämmelserna om uttag och utbetal-
ning av ålderspension träder i kraft den 1 januari 2001. I propositionen
1999/2000:138 Anpassningar i ålderspensionssystemet inför år 2001,
m.m., som regeringen överlämnar till riksdagen samtidigt med denna
proposition föreslås att dessa regler skall träda i kraft först den 1 januari
2003 för personer födda år 1937 eller tidigare. Lagen om garantipension,
som omfattar personer födda år 1938 eller senare, träder i kraft den
1 januari 2001. Utbetalning av sådan pension kommer i praktiken inte att
ske förrän under år 2003, då de äldsta pensionsberättigade som omfattas
av lagen fyller 65 år.

Med utgångspunkt från vad som angetts i den s.k. princippropositio-
nen, prop. 1993/94:250, beslutade regeringen den 18 december 1997 att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till konstruk-
tion av övergångsvis garantipension för ålderspensionärer födda år 1937
eller tidigare. Den 9 februari 1998 förordnades f.d. kanslichefen Siv
Helmer till särskild utredare. Utredningen, som antagit namnet Ö-garps-
utredningen (S 1997:24), överlämnade den 18 februari 1999 betänkandet
Garantipension och Bosättningstillägg för personer födda år 1937 eller
tidigare (SOU 1999:17).

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-
serna finns i bilaga 1. Remissyttrandena samt en remissammanställning
finns tillgängliga i Socialdepartementet (S99/1266/SF).

Prop. 1999/2000:127

28

I en inom Socialdepartementet upprättad promemoria (Särskild upp- Prop. 1999/2000:127
giftsskyldighet angående tjänstepension S2000/2244/SF) presenterades
förslag om att den som utbetalar tjänstepension skall vara skyldig att
årligen till Riksförsäkringsverket lämna en särskild pensionsuppgift till
ledning för beräkning av garantipension för personer födda år 1937 eller
tidigare. I ett tillägg till denna promemoria (S2000/2718/SF) föreslogs att
uppgiftsskyldigheten skall kombineras med en möjlighet till vitesföre-
läggande. Promemoriorna har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna finns i bilaga 1. Remissyttrandena finns tillgängliga i
Socialdepartementet.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 27 april 2000 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 2. Lagrådets yttrande finns i bilaga
3. Lagrådet anser att den i remissen föreslagna bestämmelsen i 6 kap. 4 §
angående den enskildes uppgiftsskyldighet är alltför allmänt formulerad.
I det förslag som nu lämnas har därför preciserats vilka uppgifter som
den enskilde är skyldig att lämna. Vidare förordar Lagrådet vissa änd-
ringar av lagens disposition. Vi har i samtliga delar följt Lagrådets för-
slag till justeringar.

Det förslag till övergångsvis garantipension som regeringen lämnar i
denna proposition har konstruerats med utgångspunkt från att den nu-
varande tillfälliga förhöjningen av pensionstillskottet skall permanentas,
dvs. utifrån ett pensionstillskott på 56 ,9 % av prisbasbeloppet. Förslaget
i lagrådsremissen utgick från att pensionstillskottet skulle motsvara
55,5 % av prisbasbeloppet. Det innebär således att det förslag till över-
gångsvis garantipension som redovisas i det följande ligger på en högre
nivå jämfört med tidigare presenterade förslag.

4      Bakgrund

4.1       Inledning

Grundskyddet i dagens ålderspensionssystem enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring (AFL) utgörs av folkpension och pensionstillskott
(PTS). En viktig del av grundskyddet är också skatteförmånen i form av
särskilt grundavdrag (SGA). I det följande redogörs för dessa delar av
grundskydden.

Grundskyddet kompletteras av de särskilda folkpensionsförmånema
särskilt pensionstillägg, hustrutillägg, bamtillägg, handikappersättning,
vårdbidrag, bostadstillägg för pensionärer och särskilt bostadstillägg för
pensionärer, vilka till viss del behandlas i avsnitt 9.1.

I detta avsnitt beskrivs också garantipensionen för pensionärer födda år
1938 eller senare samt den övergångsvisa garantipensionen enligt förslag
i den av riksdagen antagna princippropositionen (prop. 1993/94:250), som
innehöll riktlinjer för en reformering av det allmänna ålderspensionsys-

29

temet. Vidare redogörs kortfattat för särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta.

Grundskyddet i internationella förhållanden behandlas i avsnitt 14.

4.2 Ålderspension i form av folkpension och
pensionstillskott

Folkpension beräknas enligt två alternativa regler, antingen i förhållande
till det antal år under vilka den försäkrade har varit bosatt i Sverige
(bosättningsbaserad folkpension) eller i förhållande till det antal år för
vilka den försäkrade har tillgodoräknats ATP-poäng (ATP-baserad folk-
pension). För rätt till oavkortad folkpension krävs antingen 40 bosätt-
ningsår eller 30 år med ATP-poäng. För den som är född år 1923 eller
tidigare skall talet trettio bytas ut mot talet tjugo ökat med ett för varje år
som den pensionsberättigade är född senare än år 1914. Vid fårre antal
tillgodoräknade år reduceras folkpensionen med 1/40 respektive 1/30,
eller med relevant tjugondei, för varje år som saknas. Pensionen skall
betalas ut enligt det förmånligaste alternativet.

Vad beträffar bosättningsregeln är huvudregeln att bosättningstid i
Sverige kan tillgodoräknas fr.o.m. det år då en person fyller 16 år t.o.m.
det år då han eller hon fyller 64 år. Till denna regel, som trädde i kraft
den 1 januari 1993, finns särskilda övergångsbestämmelser. De innebär
att för samtliga personer som i december 1992 uppbar oavkortad pension
skall folkpensionen anses grundad på 40 års bosättningstid. Övergångs-
bestämmelserna innehåller också särskilda regler om beräkning av bo-
sättningstid för dem som är födda år 1937 eller tidigare. De innebär att
bosättningstid utomlands får tillgodoräknas som bosättningstid i Sverige,
förutsatt att pension grundad på bosättning inte samtidigt tjänats in i det
andra landet och pensionen betalas ut vid bosättning i Sverige. Samman-
lagt krävs därvid minst tio års bosättning i Sverige sedan 16 års ålder,
varav viss minsta tid i anslutning till ansökan om pension. Något krav på
att kvalifikationstiden är fullgjord vid fyllda 65 år ställs inte.

Vidare finns särbestämmelser, de s.k. överledandereglema, som inne-
bär att en förtidspensionär vid beräkning av folkpension i form av ålders-
pension får tillgodoräkna sig den bosättningstid som legat till grund för
beräkningen av förtidspensionen, om det är förmånligare. Motsvarande
gäller för en person som uppburit särskild efterlevandepension och en
kvinna (född före år 1945) med rätt till änkepension, varvid det är den
avlidnes bosättningstid som beaktas.

För rätt till folkpension på grundval av antal år med tillgodoräknade
pensionspoäng följer av 5 kap. 4 § AFL att vissa år för vilka pensions-
poäng i och för sig inte skall tillgodoräknas ändå skall likställas med så-
dana år.

En förutsättning för att en person skall ha rätt till folkpension är att han
eller hon är försäkrad och bosatt i Sverige när förmånen börjar uppbäras.
Vidare krävs att bosättningstid eller pensionspoäng tillgodoräknats för
minst tre år. Vid bosättning utomlands utbetalas som huvudregel endast
ATP-baserad folkpension.

Prop. 1999/2000:127

30

Folkpension som tas ut vid 65 års ålder motsvarar för en ensamstående Prop. 1999/2000:127
96 % och för en gift pensionär 78,5 % av prisbasbeloppet. Vid pensions-
uttag före den månad då den försäkrade fyller 65 år minskas pensionen
med 0,5 % per månad som återstår till 65-årsmånaden. Om den försäk-
rade skjuter upp pensionsuttaget ökas pensionen med 0,7 % per månad
efter den månad då den försäkrade fyllt 65 år, dock längst t.o.m. den
månad då han eller hon fyller 70 år.

Till ålderspensionär som helt saknar eller har låg ATP utbetalas även
PTS. Maximalt PTS utgör 55,5 % av prisbasbeloppet men är tillfälligt
förhöjt till 56, 9 % av prisbasbeloppet. Regeringen föreslår i en propo-
sition som överlämnas till riksdagen samtidigt som denna proposition,
prop. 1999/2000:138 Anpassningar i ålderspensionssystemet inför år
2001, m.m., att den tillfälliga förhöjningen av PTS skall permanentas.
Förslagen i denna proposition utgår därför från ett maximalt PTS på
56,9 % av prisbasbeloppet. PTS är inkomstprövat och avräknas krona för
krona mot ATP och pension enligt utländsk lagstiftning. För personer
som haft inkomst av annat förvärvsarbete och inte betalat tilläggs-
pensionsavgift minskas PTS med hänsyn till den ATP som skulle ha ut-
getts om avgifter hade erlagts till fullo. Till pensionärer som varit undan-
tagna från försäkringen för tilläggspension avräknas PTS mot faktiskt
utgående ATP.

Folkpension i form av ålderspension kan tas ut som hel, tre fjärdedels,
halv eller en fjärdedels pension. Ett uttag av pension kan återkallas. När
pensionen ånyo böljar lyftas beräknas dess storlek med beaktande av de
beräkningsregler som gäller för förtida eller uppskjutet uttag. Återkallelse
av ålderspension far göras högst en gång var sjätte månad.

4.3 Det särskilda grundavdraget vid beskattning - SGA

En viktig del i det nuvarande systemet för grundskydd är att den som
uppbär folkpension har rätt till SGA. För att rätt till SGA skall föreligga
skall folkpensionen, PTS och den ATP som föranlett avräkning av PTS
sammantaget uppgå till minst 6 000 kr eller minst en femtedel av den
sammanräknade inkomsten. Med folkpension likställs därvid den ålders-,
efterlevande- och förtidspension som utges enligt utländsk lagstiftning
om social trygghet, när den utges efter grunder som är jämförbara med
vad som gäller för folkpension. Detta gäller under förutsättning att pen-
sionen beskattas i Sverige.

Maximalt SGA motsvarar beloppet för folkpension och maximalt PTS
för ålderspensionärer. SGA minskar med en viss procent av inkomsten i
form av allmän pension, tjänstepension och utländsk pension (skatte-
pliktig i Sverige) som ligger över dessa nivåer. Med ett PTS på 56,9 % är
maximalt SGA för en ensamstående pensionär 1,529 prisbasbelopp och
för en gift pensionär 1,354 prisbasbelopp. SGA reduceras med 66,5 % av
överskjutande inkomst. Vid en inkomst på ca 3,1 prisbasbelopp för
ensamstående och ca 2,7 prisbasbelopp för gift pensionär är det vanliga
grundavdraget förmånligare än SGA.

SGA far inte överstiga den pension som reducerar avdraget. Ett un-
dantag från denna bestämmelse är om personen samtidigt med pensionen

31

uppbär yrkesskadelivränta. Om den utbetalda pensionen, efter samord-
ning med yrkesskadelivräntan, är lägre än folkpension och PTS före
samordning kan SGA medges med högre belopp än den utbetalda pen-
sionen. En redogörelse för SGA-bestämmelsema för pensionärer med
yrkesskadelivränta finns i avsnitt 8.

Vid partiella uttag liksom för de personer som inte uppburit pension
hela beskattningsåret eller för de personer som inte har varit bosatta i
Sverige under hela beskattningsåret gäller en särskild spärregel. Den
innebär att SGA inte far bli större än summan av uppburen folkpension,
PTS och den del av ATP som reducerat PTS.

Prop. 1999/2000:127

4.4      Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta - SINK

Den som är bosatt utomlands och uppbär pension enligt AFL är skatt-
skyldig i Sverige för viss del av pensionen enligt lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK-lagen). Utomlands
bosatta personer är också skattskyldiga för pension som utges på grund
av pensionsförsäkring när försäkringsgivaren är en svensk försäkrings-
rörelse och för tjänstepension som utgår på grund av arbete utfört i
Sverige. Skattskyldighet föreligger också för ersättning i form av arbets-
skade- och yrkesskadelivränta samt andra därmed jämställda ersättningar.

Särskild inkomstskatt tas ut med 25 % av den skattepliktiga inkomsten.
Ett belopp som motsvarar uppburen folkpension och PTS är inte skatte-
pliktigt enligt SINK-lagen. Med folkpension likställs även ATP i den
mån den föranlett avräkning av PTS.

4.5      Garantipension för pensionärer födda år 1938 eller
senare

I det reformerade ålderspensionssystemet, som gäller för personer födda
år 1938 eller senare, ersätts bosättningsbaserad folkpension, pensionstill-
skott och SGA med en garantipension. Garantipensionen kommer att be-
skattas som vanlig förvärvsinkomst.

Garantipensionen utgår från en basnivå på 2,13 prisbasbelopp för en-
samstående och 1,90 prisbasbelopp för gift pensionär. Garantipensionen
avtrappas mot inkomstgrundad ålderspension, änkepension och viss ut-
ländsk pension. Avtrappningen görs i två olika nivåer. I ett första in-
komstintervall (upp till 1,26 prisbasbelopp för ensamstående och 1,14
prisbasbelopp för gift) avräknas garantipensionen krona för krona. För
inkomstdelar därutöver görs avräkning med 48 %. I likhet med vad som
gäller för SGA i nuvarande regelsystem är garantipensionen helt bort-
reducerad vid en pensionsinkomst på ca 3,1 prisbasbelopp för en ensam-
stående ålderspensionär och ca 2,7 prisbasbelopp för en gift ålderspen-
sionär.

I fall då den inkomstgrundade pensionen utges med lägre belopp på
grund av att ålderspensionsavgift (tidigare tilläggspensionsavgift) och
allmän pensionsavgift inte fullt ut har erlagts för inkomst av annat för-

32

värvsarbete, avräknas garantipensionen mot den inkomstgrundade pen-
sion som skulle ha utgetts, om samtliga avgifter hade betalats.

Garantipensionen far betalas ut först från 65 års ålder. Om den pen-
sionsberättigade tar ut inkomstgrundad pension före eller efter denna tid-
punkt beräknas garantipensionen ändå som om den inkomstgrundade
pensionen hade tagits ut vid 65 års ålder. Vid partiella uttag av inkomst-
grundad ålderspension medges garantipension med motsvarande andel.
Partiell garantipension beräknas på så sätt att först bestäms hur stor
garantipensionen skulle bli vid helt uttag av inkomstgrundad ålderspen-
sion. Därefter görs andelsberäkningen.

Rätt till garantipension grundas enbart på försäkringstid i Sverige. Vad
gäller tid som utgör försäkringstid är reglerna i stort sett desamma som i
dag gäller för bosättningstid enligt AFL. Vid kortare tid än 40 års försäk-
ringstid (bosättningstid) i Sverige skall garantipensionen reduceras pro-
portionellt. Någon motsvarighet till nuvarande 30-dels beräkning i rela-
tion till antal år för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats finns inte.

Garantipension betalas ut endast till den som är bosatt i Sverige. I
undantagsfall kan dock garantipension betalas ut till en person som är
bosatt utomlands, om det är uppenbart oskäligt att inte betala ut pensio-
nen.

4.6 Den övergångsvisa garantipensionen enligt
princippropositionen

I princippropositionen (prop. 1993/94:250) presenterades ett förslag till
övergångsvis garantipension för de ålderspensionärer som inte skall om-
fattas av det reformerade pensionssystemet. Utgångspunkten för förslaget
var att alla pensionärer efter omläggningen skall betala samma skatt som
förvärvsarbetande utan att för den skull fa sämre pension efter avdrag för
skatt. Den föreslagna övergångsvisa garantipensionen var utformad på
motsvarande sätt som garantipensionen för yngre pensionärer, dvs. ga-
rantipensionen utgick från en basnivå som reducerades med viss andel av
pensionsinkomsten.

Redan i propositionen uppmärksammades att den föreslagna konstruk-
tionen av övergångsvis garantipension hade vissa brister. Frågan skulle
därför övervägas vidare. I den fortsatta beredningen stod det klart, att
anpassningen av reglerna till de fall där pensionen tas ut i en annan form
än som en oreducerad förmån från 65 års ålder krävde ytterligare utred-
ningsarbete. Regeringen beslutade därför att tillkalla en särskild utredare
med uppdrag att lämna förslag till utformning av övergångsvis garanti-
pension.

Prop. 1999/2000:127

33

2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 127

5      Allmänna överväganden

5.1       Inledning

Grundskyddet i det hittills beslutade reformerade ålderspensionssystemet
består av garantipension, som är en beskattad utfyllnadspension. Denna
utges endast till pensionärer med de lägsta inkomstgrundade ålderspen-
sionerna. Systemet med garantipension gäller emellertid endast personer
som är födda år 1938 eller senare. Bestämmelserna om garantipension
träder i kraft den 1 januari 2001, men utbetalning av sådan pension
kommer inte att ske förrän år 2003, när personer födda år 1938 fyller
65 år.

För dem som är födda år 1937 eller tidigare utgörs grundskyddet inom
ålderspensionen i dag av folkpension och pensionstillskott (PTS). Vidare
förekommer vid inkomsttaxeringen ett särskilt grundavdrag för pensionä-
rer (SGA), vilket innebär att inkomstskatten reduceras eller bortfaller, om
pensionsinkomstema ligger inom ett visst intervall.

Riksdagen har (bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439) godtagit de
riktlinjer för en övergångsvis gällande garantipension som regeringen
redovisade i princippropositionen (prop. 1993/94:250) till det reforme-
rade ålderspensionssystemet. För den äldre generation, som inte omfattas
av det reformerade ålderspensionssystemet, skall således enligt rikt-
linjerna dagens grundskydd i form av folkpension och PTS ersättas med
en övergångsvis gällande garantipension. Vidare skall enligt riktlinjerna
de särskilda skattereglerna för pensionärer avskaffas. Utgående ålders-
pension skall följaktligen omräknas till en beskattad garantipension. Där-
vid förutsätts att i princip inga pensionärer skall få ett lägre nettoutfall än
med nuvarande regler.

Folkpensionen beräknas i dag antingen i förhållande till antalet bosätt-
ningsår i Sverige (s.k. 40-delsberäknad folkpension) eller efter antal år
för vilka den pensionsberättigade tillgodoräknats ATP-poäng (s.k. 30-
delsberäknad folkpension). Enligt vad som tidigare beslutats skall den
ATP-baserade folkpensionen slopas från och med år 2001 och en ny
tilläggspension införas som motsvarar den tidigare tilläggspensionen
jämte ett tillägg motsvarande den tidigare 30-delsberäknade folkpen-
sionen (prop. 1997/98:151). Regeringen föreslår dock i prop. om an-
passningar i ålderspensionssystemet inför år 2001 m.m. (prop.
1999/2000:138) att ikraftträdandet av dessa bestämmelser såvitt avser
personer födda år 1937 eller tidigare ändras till den 1 januari 2003.

Den del av tilläggspensionen som i framtiden kommer att utgöra kom-
pensation för den ATP-baserade folkpensionen kallar vi i detta samman-
hang för folkpensionstillägg. Detta tillägg är således 30-delsberäknat.
Omvandlingen av en del av dagens folkpension till inkomstgrundad
ålderspension kommer fr.o.m. år 2003 även att gälla för personer födda år
1937 eller tidigare.

Avsikten nu är att utforma ett fullt ut beskattningsbart grundskydd för
personer födda år 1937 eller tidigare. I de ovan angivna riktlinjerna har
detta nya grundskydd benämnts övergångsvis garantipension. Regeringen
anser emellertid att benämningen är missvisande, eftersom det nya
grundskydd som nu föreslås kommer att utges under mycket lång tid

Prop. 1999/2000:127

34

framöver. Benämningen garantipension skall därför gälla även för Prop. 1999/2000:127
grundskyddet för personer födda år 1937 eller tidigare. I lagtexten görs
därför ingen begreppsskillnad mellan den garantipension som utges till
personer födda år 1937 eller tidigare och den som utges till personer som
är födda senare. Vi använder dock i den löpande texten övergångsvis
garantipension som kortnamn för den garantipension som skall utges till
personer som är födda år 1937 eller tidigare.

5.2 Övergångsvis garantipension

Regeringens förslag: Dagens grundskydd i form av bosättningsbase-
rad folkpension och pensionstillskott samt särskilt grundavdrag (SGA)
vid inkomsttaxeringen ersätts för personer som är födda år 1937 eller
tidigare av en övergångsvis garantipension. De pensionsförmåner
inom grundskyddet som den pensionsberättigade får vid omlägg-
ningen, eller som han eller hon med stöd av dagens regler skulle ha
fått vid tiden för ansökan om ålderspension, skall fortfarande beräknas
på det sätt som sker i dag men betalas ut i form av övergångsvis
garantipension.

Den övergångsvisa garantipensionen beräknas enligt följande prin-
ciper. För den pensionsberättigade fastställs ett beräkningsunderlag. I
underlaget ingår sådana pensionsförmåner som enligt nuvarande be-
stämmelser påverkar storleken av SGA vid inkomsttaxeringen.
Underlaget räknas därefter upp på visst sätt, varigenom den pensions-
berättigade kompenseras för bortfallet av SGA vid inkomsttaxeringen.
Den övergångsvisa garantipensionen är det belopp som kvarstår när de
inkomstrelaterade pensionsinkomstema och annan utländsk pension
som ingått i underlaget dragits från det uppräknade beloppet.

Uppräkning görs dock inte om beräkningsunderlagets storlek
understiger lägsta belopp för rätt till SGA. Inte heller görs uppräkning
om underlaget uppgår till så stort belopp att SGA inte skulle ha be-
räknats till högre belopp än det vanliga grundavdraget.

Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens
förslag. Emellertid föreslår utredningen att vissa pensionsberättigade i
stället för övergångsvis garantipension skall få ett bosättningstillägg som
kompensation för bosättningsbaserad folkpension eller pensionstillskott.
Detta skulle gälla de pensionsberättigade vars pensionsinkomster uppgår
till så stort belopp att de enligt nuvarande bestämmelser inte har rätt till
SGA vid inkomsttaxeringen med större belopp än som motsvarar det
vanliga grundavdraget.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget men
framhåller att de föreslagna reglerna är komplicerade. Sådana synpunkter
lämnas av bl.a. Svea Hovrätt, som anser att detta är särskilt framträdande
eftersom bestämmelser som avses upphöra ändå skall ha fortsatt tillämp-
lighet under avsevärd tid. Flera remissinstanser påtalar att benämningen
bosättningstillägg lätt kan förväxlas med bostadstillägg. Landsorganisa-
tionen i Sverige (LO), Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i

35

Stockholms län, Domstolsverket, Svenska KommunPensionärernas För- Prop. 1999/2000:127
bund, Pensionärernas Riksförbund (PRO), Sveriges Försäkringsförbund,
Riksrevisionsverket, Svenska Arbetsgivare Föreningen (SAF) och Kom-
munsektorns Pension AB (KPA) har inga invändningar mot förslaget.
Riksförbundet PensionärsGemenskap, Dalarnas läns allmänna försäk-
ringskassa och Jönköpings läns allmänna försäkringskassa anser att för
personer födda år 1937 eller tidigare skall dagens regler med folkpension,
pensionstillskott och SGA behållas. Riksförbundet PensionärsGemenskap
anser att förslaget att ersätta SGA med en beskattad pensionsförmån
medför endast ökad byråkrati.

Riksförsäkringsverket (RFV) tillstyrker i princip utredningens förslag,
men anser det orimligt att upphävda bestämmelser skall tillämpas lång tid
framöver. Verket konstaterar att den föreslagna metoden är den som bäst
säkrar pensionsnivån vid omräkningstillfallet. Emellertid anser verket att
bestämmelserna om fastställande av beräkningsunderlaget skall gälla
endast under en övergångsperiod på fem år. Det bör enligt verket över-
vägas om beräkningsunderlaget därefter kan ”frysas”, dvs. omvandlas till
belopp eller beräkningsfaktorer. Ett genomförande av förslaget förutsätter
enligt verket ett moderniserat IT-stöd samt utökat samarbete mellan
berörda myndigheter och tjänstepensionsutbetalare. Riksskatteverket
(RSV) anser det vara tillfredsställande att SGA avskaffas. Ett nära
samarbete torde bli nödvändigt då de föreslagna omräkningsreglema an-
knyter till hur SGA för närvarande beräknas.

Försäkringskasseförbundet instämmer i att ingen skall drabbas negativt
av det reformerade pensionssystemet men avstyrker trots det förslaget.
Förbundet föreslår att nuvarande regler i AFL och skattelagstiftningen
skall fortsätta att gälla för aktuell personkategori, eftersom de föreslagna
reglerna är alltför komplicerade. Ett genomförande av förslaget kommer
att kräva omfattande informationsinsatser med stora utbildningsinsatser
för försäkringskassornas personal. Vidare krävs enligt förbundet en
massiv satsning på utveckling av IT-system så att omräkningar och
inhämtande av uppgifter kan ske maskinellt. Liknande synpunkter
framförs av ett flertal allmänna försäkringskassor. Dessa har påpekat att
förslaget ökar arbetsbelastningen för de allmänna försäkringskassorna
och att det i många fall är orimligt att samtliga pensionärer, cirka 1,6
miljoner, skall lämna uppgifter om bl.a. tjänstepension och utländsk
pension. För att regelverket skall fungera måste uppgifter som är erfor-
derliga för att beräkna garantipensionen komma från den som betalar ut
förmånen och då via ADB.

Västra Götalands allmänna försäkringskassa tillstyrker att SGA slopas
men anser att det borde ske på ett enklare sätt och att avvecklingen borde
ske under en kortare tid, förslagsvis tre till fem år. Vidare påpekar kassan
att förslaget innebär stora förändringar för äldre människor som i många
fall har svårt att ta till sig förändringar. Västmanlands läns allmänna för-
säkringskassa är negativ till att gamla regler skall tillämpas under årtion-
den framöver, samtidigt som det tillkommer nya regler om garantipen-
sion och bosättningstillägg. Stockholms läns allmänna försäkringskassa
anser att det är onödigt att dela upp folkpensionen i en bosättningsbase-
rad folkpension och ett bosättningstillägg. Eftersom totalbeloppet inte
förändras borde det enligt kassan räcka med att dagens folk- och tilläggs-

36

pension, tillsammans med övriga komponenter, ingår i beräkningsunder- Prop. 1999/2000:127
laget. Skåne läns allmänna försäkringskassa anför att en nackdel med
förslaget är att man inte ersätter nuvarande folkpension, pensionstillskott
och SGA med endast en typ av förmån utan skapar två nya förmånstyper.
En annan och värre nackdel är att det blir ett mycket uppsplittrat och
svåröverskådligt regelverk för den övergångsvisa garantipensionen och
bosättningstillägget. Kassan anser också att man bör försöka finna en
särskild benämning för den övergångsvisa garantipension.

Statskontoret pekar på att regelverket är svåröverskådligt och ställer sig
frågande till om det inte hade varit möjligt att med ungefär samma
nettoutfall skapa tydligare och mer överskådliga regler. Sveriges Pensio-
närsförbund delar utredningens uppfattning att den nya garantipensionen
inte bör kallas övergångsvis garantipension utan endast garantipension.
Vidare anför förbundet att genom slopandet av SGA kommer pensionä-
rerna att fa samma grundavdrag som andra inkomsttagare och att det där-
för inte finns anledning att vid beräkningen av rätt till garantipension ta
hänsyn till andra inkomster än inkomstgrundad ålderspension.

Skälen för regeringens förslag: Det pågår för närvarande en om-
fattande reformering av de olika pensionsförmånerna inom socialförsäk-
ringen. Ålderspensionssystemet har reformerats för personer födda år
1938 eller senare. Denna åldersgrupp kommer i framtiden att vara berät-
tigad till de fullt ut beskattade pensionsförmånerna inkomstgrundad
ålderspension respektive garantipension. Vidare föreslår regeringen i
propositionen 1999/2000:91 en reformering av efterlevandepensionerna,
som i olika hänseenden anpassas till det reformerade ålderspensionssys-
temet. Inom Socialdepartementet bereds dessutom för närvarande förslag
om reformering av de förmåner som i dag hänförs till förtidspensione-
ringen.

Enligt riktlinjer som riksdagen har godtagit skall grundskyddet i form av
folkpension och PTS för den nu aktuella åldersgruppen ersättas med en
övergångsvis gällande garantipension. Vidare skall enligt riktlinjerna de
utgående pensionerna omräknas till beskattade förmåner.

Det är regeringens uppfattning att alla ålderspensionärer, även de som är
födda år 1937 eller tidigare, skall omfattas av ett system med brutto-
pensioner, dvs. beskattade ålderspensioner. Härigenom kommer de olika
ålderskategorierna att fa ålderspension på samma nivå. En sådan ordning
underlättar bedömningen av rätten till olika inkomstprövade förmåner,
t.ex. bostadstillägg till pensionärer. I annat fall behövs olika beräknings-
regler för olika generationer när det gäller rätten till inkomstberoende
förmåner. Särskilda beskattningsregler för pensionärer bör i princip inte
heller finnas utan dessa skall beskattas på samma sätt som övriga in-
komsttagare. Pensioner skall beskattas enligt samma ordning som för-
värvsinkomster. Detta innebär att SGA vid inkomsttaxeringen skall av-
skaffas för ålderspensionärerna.

Härtill kommer att den aktuella åldersgruppen i framtiden skall erhålla
tilläggspension i form av inkomstgrundad ålderspension enligt lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP). I denna tilläggspen-
sion kommer att ingå ett belopp som motsvarar ATP-baserad folkpension,
det s.k. folkpensionstillägget. De nuvarande pensionsbestämmelsema kan
därför inte behållas oförändrade.

37

Sammanfattningsvis kan det enligt regeringens uppfattning inte komma
i fråga att behålla det nuvarande ålderspensionssystemet för dem som är
födda år 1937 eller tidigare, eftersom det bygger på att det finns
avvikande beskattningsregler för de pensionsberättigade. Ett nytt system
med ett grundskydd som utgörs av en beskattad pensionsförmån bör i
stället införas för den aktuella åldersgruppen. Denna förmån skall i prin-
cip utgöra ett grundskydd som utges vid sidan om de intjänade pensions-
förmånerna och bör som anförts inledningsvis i lagtexten benämnas
garantipension, medan vi i löptexten använder uttrycket övergångsvis
garantipension.

En central utgångspunkt vid utformningen av den övergångsvisa
garantipensionen har varit att i princip ingen pensionär skall få ett sämre
nettoutfall ekonomiskt sett än före omläggningen från folkpension till
övergångsvis garantipension. Särskilda ansträngningar har därför gjorts
för att konstruera ett nytt grundskydd som inte medför försämringar av
den pensionsberättigades nettopension.

Vid konstruktionen av den övergångsvisa garantipensionen har också
hänsyn tagits till garantipensionen för personer födda år 1938 eller sena-
re, för att de två grundskyddssystemen inte skall ge väsentligt skilda
förmånsnivåer. Den övergångsvisa garantipensionen skall emellertid del-
vis fylla andra funktioner än garantipensionen för dem som är födda år
1938 eller senare. Garantipensionen är en del i det reformerade livsin-
komstbaserade ålderspensionssystemet och därmed en helt ny förmån
utan krav på likhet med äldre förmåner. Den övergångsvisa garantipen-
sionen skall å andra sidan ersätta grundskyddet inom nuvarande system
med i princip så små förändringar som möjligt av den enskildes ekono-
miska förhållanden. Vidare skall den övergångsvisa garantipensionen
utformas så att ingen får sänkt pension med anledning av att den ATP-
baserade folkpension överförs till tilläggspensionen. Även detta krav
kommer att tillgodoses.

Samtliga i den aktuella åldersgruppen kommer att ha fyllt 65 år när det
nya systemet med övergångsvis garantipension skall bölja tillämpas. De
flesta personer som kan få rätt till övergångsvis garantipension kommer
att uppbära ålderspension redan före omläggningen till det reformerade
pensionssystemet. Endast i undantagsfall, såsom vid uppskjutet uttag, vid
återflyttning till Sverige eller vid senare kvalificering genom bosättning,
kan personer som inte redan uppbär ålderspension komma att få över-
gångsvis garantipension. I vissa fall utgår inte fullt grundsskydd p.g.a. att
full bosättningstid i Sverige inte kan tillgodoräknas eller att förtida eller
partiella uttag har gjorts. I andra fall har grundskyddet förhöjt belopp
p.g.a. att pensionsuttaget har skjutits upp. Slutligen varierar storleken på
den inkomstrelaterade ålderspension som den pensionsberättigade upp-
bär, vilket i sin tur påverkar storleken av såväl PTS som SGA. Med in-
komstrelaterad ålderspension avses sådan pension som den pensionsbe-
rättigade tjänat in på grund av eget arbete eller pension på grund av an-
nans arbete (efterlevandepension). Om man inte gör individuella beräk-
ningar av den övergångsvisa garantipensionen, utan beräknar på samma
sätt som garantipensionen skulle många pensionärer förlora på omlägg-
ningen, vilket inte kan godtas.

Prop. 1999/2000:127

38

Att det är förenat med vissa svårigheter att finna en enkel modell för Prop. 1999/2000:127
beräkning av övergångsvis garantipension hänger samman med att de
olika delarna av dagens grundskydd verkar i motsatta riktningar. T.ex.
minskar SGA när pensionen till följd av uppskjutet uttag höjs. Vid förtida
uttag minskar pensionen. Samtidigt kan SGA bli både högre och lägre.
Vidare påverkas SGA på ett särskilt sätt när den pensionsberättigade,
förutom pension, uppbär yrkesskadelivränta. Dessutom vållar kon-
struktionen av det vanliga grundavdraget vid inkomsttaxeringen problem
vid sökandet av en lämplig modell för konstruktion av den övergångsvisa
garantipensionen.

Strävan att inte förorsaka försämrade ekonomiska förhållanden för de
pensionsberättigade medför naturligtvis att hänsyn måste tas till de pen-
sionsförmåner den enskilde har rätt till med dagens bestämmelser. Det är
inte möjligt att helt frigöra sig från de materiella innehållet i hittillsvarande
pensionsbestämmelser, om man skall garantera de pensionsberättigade
bibehållen ersättningsnivå. Med hänsyn till att pensionsförmånerna i fram-
tiden skall beskattas måste de pensionsberättigade dessutom kompenseras
för bortfallet av SGA vid inkomsttaxeringen. En tekniskt enkel lösning
vore naturligtvis att fastställa en så hög generell basnivå för den övergång-
visa garantipensionen att den alltid motsvarar full folkpension och helt pen-
sionstillskott samt SGA med högsta belopp. Med en sådan generell höjning
skulle åtskilliga pensionsberättigade bli överkompenserade. Ålderspensio-
närer med höga pensionsinkomster (som överstiger drygt tre prisbasbelopp)
är nämligen inte berättigade till SGA med högre belopp än vad som
motsvarar det vanliga grundavdraget. PTS avräknas mot tilläggspension,
varför åtskilliga i dag inte är berättigade till PTS. Vidare kommer flertalet
att bli kompenserade för bortfallet av folkpensionen genom det s.k. folk-
pensionstillägget inom tilläggspensionen. En sådan lösning skulle också
medföra orimliga kostnadsökningar för det allmänna. Dessutom skulle en
sådan lösning medföra en oacceptabel skillnad i ekonomiskt utfall jämfört
med garantipension för personer födda år 1938 eller senare.

En mer rimlig ordning är att på individuell nivå täcka de förmåner som i
dag hänförs till grundskyddet inom ålderspensioneringen. Detta innebär att
den övergångsvisa garantipensionen skall täcka den folkpension och det
pensionstillskott som den pensionsberättigade har rätt till. För att det eko-
nomiska utfallet inte skall försämras för den pensionsberättigade måste
emellertid den övergångsvisa garantipensionen kompensera för bortfallet
av SGA vid inkomsttaxeringen. Detta avdrag är inte något fast belopp utan
beräknas efter de samlade pensionsinkomstema, med undantag för
pensionsbelopp från privat pensionsförsäkring och pensionssparande. Av-
draget är emellertid inte direkt proportionellt mot de inkomster som ingår i
underlaget för detsamma. En utförligare redovisning av SGA finns i avsnitt
4.1.2. Det förhållandet att den pensionsberättigade skall kompenseras för
bortfallet av SGA vid inkomsttaxeringen kan sägas innebära att SGA
transformeras till en pensionsförmån, vars storlek är beroende av de övriga
pensionsinkomster som i dag påverkar storleken av SGA.

En tanke bakom denna modell är att undvika att ändra beräkningsreg-
lema för de nuvarande pensionsförmånerna och att endast i undantagsfall
ändra effekten av dagens skatteregler för pensionärer. Härigenom komp-
liceras inte den för många redan komplicerade omläggningen ytterligare.

39

Konstruktionen av den övergångsvisa garantipensionen innebär i princip Prop. 1999/2000:127
att den pension, som den pensionsberättigade skulle ha fått vid omlägg-
ningen eller vid tiden för ansökan om ålderspension fortfarande skall
utges, och att den pensionsberättigade därutöver skall få en kompensation
för det slopade SGA. Någon ändring av själva beräkningssättet för nu-
varande pensionsförmåner förelås ej. Konstruktionen innebär således att
den pensionsberättigade skall få en pensionshöjning som motsvarar vär-
det av det SGA som han eller hon hade fått på grundval av sina pen-
sionsinkomster. Kompensationen för SGA tillsammans med ersättningen
för folkpension och PTS utbetalas som övergångsvis garantipension.

För att räkna om värdet av SGA till en pensionsförmån behövs ett be-
räkningsunderlag som består av pensionsinkomster som i dag påverkar
storleken av SGA vid inkomsttaxeringen. Dessa är folkpension, pen-
sionstillskott, egen ATP och änke-ATP, viss utländsk pension, svensk
och utländsk tjänstepension. Hur beräkningsunderlaget skall bestämmas
och vad som skall ingå i detta berörs närmare nedan i avsnitt 7.2. Beräk-
ningsunderlaget skall användas för att översätta SGA till en pensions-
förmån. SGA ökar för pensionsinkomster upp till ett belopp motsvarande
1,529 prisbasbelopp för en ensamstående respektive 1,354 prisbasbelopp
för den som är gift. I högre inkomstlägen minskar SGA.

Den tjänstepension som en pensionsberättigad uppbär påverkar i dag
storleken av SGA vid inkomsttaxeringen. Beroende på de samlade pen-
sionsinkomstemas storlek blir SGA högre eller lägre. För att ingen pen-
sionsberättigad skall få en sänkt nettopension efter omläggningen måste
därför tjänstepensionen ingå i beräkningsunderlaget för den övergångs-
visa garantipensionen. Det är logiskt att tjänstepension skall minska den
övergångsvisa garantipensionen på motsvarande sätt som den i dag
minskar SGA. Övergångsvis garantipension är som redan anförts delvis
en översättning av SGA-reglema. Tjänstepensionen kommer emellertid
att påverka endast den del av den övergångsvisa garantipensionen som
avser att kompensera för bortfallet av SGA. Den kan därvid ha en höjan-
de eller sänkande inverkan beroende på storleken av de övriga pensions-
inkomstema som i dag påverkar SGA. Däremot kommer tjänstepensionen
inte att påverka den övergångsvisa garantipensionen till den del denna
utgör ersättning för bosättningsbaserad folkpension och PTS.

Det är således endast sättet att beräkna pensionen som skiljer sig åt
mellan vårt förslag till övergångsvis garantipension och garantipensionen
till personer som är födda år 1938 eller senare. Oavsett om den pensions-
berättigade är född före eller efter år 1937 kommer därmed ålderspensio-
nen till samtliga personer att bestå av en inkomstgrundad ålderspension
och ett grundskydd, garantipension. För samtliga åldersgrupper kommer
också den i dag ATP-baserade folkpensionen att utgöra tilläggspension,
och den kommer i princip att beräknas lika för samtliga pensionsberät-
tigade. Vidare utgör båda garantipensionssystemen ett fullt ut beskatt-
ningsbart grundskydd. Genom våra förslag kan således folkpensionen,
pensionstillskottet och SGA till ålderspensionärer avskaffas.

Det är ofrånkomligt att en övergång till pensionsförmåner, som ersätter
bl.a. SGA vid inkomsttaxeringen, medför en viss ökad administration när
förmånerna skall fastställas. Som anförts i det föregående skulle en enklare
lösning dels ge oacceptabla skillnader mellan olika ålderskategorier, dels

40

förorsaka väsentligt ökade kostnader för det allmänna. För att inom den Prop. 1999/2000:127
övergångsvisa garantipensionen kunna beräkna kompensationen för bort-
fall av SGA vid inkomsttaxeringen måste hänsyn tas till den pensions-
berättigades hittillsvarande pensionsinkomster. Den pensionsberättigade
skall därför vara skyldig att lämna uppgifter om bl.a. utländska pensioner
och tjänstepensioner. Enligt regeringens uppfattning bör, såsom redovisas i
avsnitt 12.3, uppgifter om tjänstepension lämnas av den som betalar ut
sådan pension. Denna fråga bör dock beredas ytterligare.

En annan fråga är vilka administrativa resurser som krävs för att beräkna
eller fastställa pensionsförmånerna. Själva omläggningen till det nya sys-
temet med övergångsvis garantipension kommer ofrånkomligen att med-
föra en viss ökning av administrationen. Emellertid är det naturligtvis i stor
utsträckning möjligt att utföra erforderliga omräkningar i samband med
omläggning genom automatiserad behandling. Efter att omläggningen väl
har skett blir det i praktiken sedan närmast en fråga om att uppdatera beräk-
ningsunderlaget. I vissa fall kan det finnas anledning till en särskild
prövning av om en person över huvud omfattas av bestämmelserna om
övergångsvis garantipension. Sådan prövning av om en person uppfyller
kvalifikationsvillkoren för att omfattas av trygghetssystemet förekommer
redan idag med avseende på bl.a. folkpension. Någon generellt ökad kom-
plexitet vad gäller rätten till övergångsvis garantipension uppkommer
enligt vår mening inte jämfört med hittillsvarande pensionsbestämmelser.

Riksförsäkringsverket har föreslagit att beräkningsunderlaget för över-
gångsvis garantipension skall ”frysas” efter att omläggning har skett till
den nya pensionsformen. Regeringen anser att det förslag som RFV läm-
nat är av intresse. Det skulle kunna förenkla regelverket för övergångsvis
garantipension.

De poster som skall ingå i beräkningsunderlaget kan emellertid vid
skilda tillfallen efter omläggningen komma ändras på olika sätt. Som
exempel kan nämnas att tjänstepension i åtskilliga fall är tidsbegränsad.
Vidare kan utländska pensioner tillkomma efter år 2003 p.g.a. högre pen-
sionsålder utomlands. Tilläggspension är följsamhetsindexerad och kan
därför ändras på ett från prisbasbeloppet avvikande sätt. Civilståndsänd-
ringar påverkar bl.a. beräkning av folkpension. Vidare kan det efter om-
läggning, tillkomma personer som inte har uppburit ålderspension trots
att de är födda år 1937 eller tidigare. Det kan vara fråga om personer med
uppskjutet uttag av pension. Vidare kan det röra sig om personer som
efter utlandsboende återflyttar till Sverige eller personer som först efter
viss ytterligare bosättningstid i Sverige har kvalificerat sig för över-
gångsvis garantipension (se vidare avsnitt 6).

Mot bakgrund av att de bakomliggande posterna på detta sätt i vart fall
under en övergångstid kan undergå väsentliga förändringar, är det enligt
regeringens uppfattning inte möjligt att redan i samband med omläggning
bestämma beräkningsunderlaget till fasta beräkningsfaktorer. Effekterna
av omläggningen till övergångsvis garantipension bör följas upp. Innan
man kan ta ställning till vilka effekter en ordning med ett fast bestämt
beräkningsunderlag kommer att ge, bör systemet med övergångsvis
garantipension ha tillämpats några år. Det dynamiska inslaget i beräk-
ningsunderlaget kommer att minska efter några år. Regeringen ser dock
inget hinder mot att man någon tid efter det att bestämmelserna om över-

41

gångsvis garantipension trätt i kraft ånyo överväger en ytterligare för- Prop. 1999/2000:127
enkling av regelsystemet för den övergångsvisa garantipensionen.

En utgångspunkt vid konstruktionen av den övergångsvisa garantipen-
sionen har varit att i princip inte ändra rätten till och beräkningen av de
pensionsförmåner som den pensionsberättigade vid omläggningen uppbär
eller skulle ha uppburit med stöd av dagens regler. Inom äldregenera-
tionen finns personer som vid omläggningen redan uppbär folkpension
som 40-dels beräknats, dvs. som har beräknats i förhållande till bosätt-
ningstid. Enligt utredningens förslag skulle övergångsvis garantipension
utges endast till dem vars samlade pensionsinkomster uppgår till ett visst
högsta belopp. Med en sådan lösning skulle, som utredningen konstaterat,
personer som har en hög inkomstrelaterad pensionsinkomst inte ersättas
för den bosättningsbaserade folkpensionen och i förekommande fall inte
heller för pensionstillskottet. Enligt utredningens förslag skulle dessa fa
ett bosättningstillägg som kompensation för nuvarande bosättnings-
baserad folkpension och för PTS. Detta tillägg skulle kunna utges i två
situationer. Den ena är när den pensionsberättigade skulle få en bättre
folkpension enligt AFL än i förhållande till antalet tillgodoräknade år
med pensionspoäng. Den andra är när den pensionsberättigade, trots att
han eller hon har höga pensionsinkomster, med stöd av dagens regler
skulle haft rätt till pensionstillskott.

Remisskritik har framförts mot att begreppet bosättningstillägg an-
vänds. Kritik förekommer även mot att nuvarande folkpension, pen-
sionstillskott och SGA ersätts av två nya förmånstyper. Regeringen delar
denna kritik. En möjlig väg är att låta även dessa personer få övergångs-
vis garantipension som en kompensation för 40-delsberäknad folkpension
och pensionstillskott. I sådant fall sker inte någon uppräkning för SGA.
Härigenom skulle bosättningsbaserad folkpension och PTS inte ersättas
av två olika förmåner. Med en sådan ordning minskas risken för
förväxling av förmåner. Det blir också lättare att informera de pensions-
berättigade, om endast en typ av pensionsförmån ersätter bosättnings-
baserad folkpension och PTS.

Det är endast pensionärer som är bosatta i Sverige som är berättigade
till SGA vid inkomsttaxering. Utomlands bosatta personer som uppbär
svensk pension enligt AFL eller avtalspension beskattas nämligen enligt
lagen (1999:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK).
Beskattning enligt den lagen sker genom uttag av definitiv källskatt och
någon inkomsttaxering åsätts inte. SGA medges inte vid beskattning
enligt SINK. Vid beskattning av ålderspension enligt 5 § SINK beaktas
pension enligt AFL endast till den del den överstiger uppburen
folkpension och PTS. Trots detta föreslår vi att vår modell med en om-
vandling av SGA till en pensionsförmån skall tillämpas för alla pensions-
berättigade som är födda år 1937 eller tidigare. Övergångsvis garanti-
pension skall således kunna utges även till pensionärer som är bosatta
utomlands och som är skattskyldiga enligt SINK. I sammanhanget kan
dock nämnas att den övergångsvisa garantipension är bosättningsbaserad,
varför den kommer att utges vid utlandsbosättning endast i den mån så
följer av EG-rättsliga regler eller socialförsäkringskonventioner. Garanti-
pension och inkomstgrundad ålderspension kan inte beskattas enligt
SINK i dess nuvarande lydelse. Om dessa pensioner i sin helhet görs

42

skattepliktiga enligt SINK, kommer de pensionsberättigade som har liten Prop. 1999/2000:127
eller ringa SGA-kompensation i form av övergångsvis garantipension att
få ett sämre ekonomiskt utfall än i dag efter beskattning enligt SINK.

Regeringen föreslår inte nu några förändringar i SINK utan avser att
senare återkomma i den frågan.

5.3 Lagreglering

Regeringens förslag: Bestämmelserna om övergångsvis garantipen-
sion skall tas in i lagen (1998:702) om garantipension.

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket, Pensionärernas Riksorga-
nisation (PRO), Uppsala läns allmänna försäkringskassa, Västra
Götalands läns allmänna försäkringskassa och. Gävleborgs läns all-
männa försäkringskassa tillstyrker förslaget. Gävleborgs läns allmänna
försäkringskassa anför att förändringarna kan upplevas som krångliga
genom att det blir olika beräkningar och beloppsgränser för övergångsvis
garantipension jämfört med garantipension, men anser att fördelarna med
att allt kallas för garantipension ändå överväger. Kammarrätten i
Jönköping frågar sig om inte de olika socialförsäkringslagama bör sam-
manföras i en socialförsäkringsbalk.

Skälen för regeringens förslag: Garantipension och övergångsvis
garantipension syftar båda till att ersätta dagens grundskydd i form av
bosättningsbaserad folkpension och pensionstillskott med ett beskatt-
ningsbart grundskydd. För båda systemen gäller också att garantipension
inte kommer att utbetalas till alla pensionärer utan endast till dem som är
i behov av en utfyllnad i förhållande till den inkomstgrundade ålderspen-
sionen. Vidare skall såväl garantipensionen som den övergångsvisa
garantipensionen finansieras av statsmedel.

Regeringen föreslår därför att bestämmelserna om övergångsvis
garantipension skall finnas i lagen om garantipension, och att de regler
som i övrigt gäller för garantipension, t.ex. uttagsregler och processuella
regler, också skall gälla för övergångsvis garantipension.

För personer födda år 1938 eller senare har vissa av bestämmelserna
om folkpension i form av ålderspension fr.o.m. ingången av år 1999
tagits bort eller ändrats. Genom övergångsbestämmelser kvarstår emeller-
tid bestämmelserna i dess äldre lydelse för personer födda år 1937 eller
tidigare. När vi talar om bestämmelserna om folkpension enligt AFL av-
ses bestämmelserna i denna äldre lydelse jämte övriga övergångs-
bestämmelser.

Genom vårt förslag till övergångsvis garantipension kan bestämmel-
serna i AFL om folkpension i form av ålderspension tas bort. Även vissa
andra bestämmelser i AFL om ålderspension bör tas bort eller ändras.

I dag finns en samordningsbestämmelse mellan yrkesskadelivränta och
ålderspension i 17 kap. 2 § AFL. Denna bestämmelse gäller även för
samordning med förtids- och efterlevandepension. Vad gäller samordning

43

mellan ålderspension och yrkesskadelivränta föreslår vi vissa för-
enklingar, se avsnitt 8.

Frågan om de olika lagarna om socialförsäkringförmåner bör samman-
föras i en socialförsäkringsbalk får övervägas i ett senare sammanhang.

5.4 Ikraftträdande

Regeringens förslag: De nya bestämmelserna om övergångsvis
garantipension skall träda i kraft den 1 januari 2003.

Utredningens förslag: Utredningen föreslog att genomförandet av den
övergångsvisa garantipensionen skall ske den 1 januari 2001.

Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) avvisar förslaget om
ikraftträdande januari 2001. RFV anser att den tid som återstår till det
föreslagna genomförandet år 2001 är alltför kort för det implemente-
ringsarbete i form av systemutveckling, normerings-, informations- och
utbildningsinsatser som skall genomföras. Verket föreslår att genom-
förandet i stället skall ske år 2003, dvs. samma år som garantipension för
dem som är födda år 1938 kommer att betalas ut. RFV framför även att
de föreslagna reglerna är mycket komplicerade och att verkets IT-stöd
därför måste nyutvecklas. Tidsåtgången för detta beräknas till 18 måna-
der. RFV framhåller vidare att det skulle ha varit administrativt fördelak-
tigt om all övergångsvis garantipension för efterlevande- förtids- och
ålderspension hade ändrats vid samma tidpunkt. Bland svårigheterna vill
RFV nämna framtagande av information och beslut till de berörda, efter-
som de föreslagna reglernas komplexitet ställer stora pedagogiska krav på
utformningen av informationen.

Ett flertal av de allmänna försäkringskassorna anför att ikraftträdandet
av bl.a. administrativa skäl bör senareläggas till år 2003. Värmlands läns
allmänna försäkringskassa och Uppsala läns allmänna försäkringskassa
tillstyrker dock förslaget. Statens Pensionsverk (SPV) instämmer i utred-
ningens farhågor att skilda tidpunkter, dvs. år 2001 och år 2003, för om-
läggningen av nuvarande grundskydd till den reformerade ålderspensio-
nen respektive övergångsvis garantipension och bosättningstillägg komp-
licerar genomförandet och förståelsen för det nya pensionssystemet.
Pensionärernas Riksorganisation (PRO) och Svenska Kommunal-
Pensionärernas förbund tillstyrker ikraftträdandetidpunkten.

Skälen för regeringens förslag: Den av riksdagen antagna lagen
(1998:702) om garantipension träder i kraft år 2001, men utbetalning av
garantipension till personer födda år 1938 eller senare kommer inte att
ske förrän år 2003 på grund av lagens bestämmelser om rätt till uttag.

Såsom remissinstanserna anfört behövs tid för att genomföra olika för-
beredelser inför omläggningen till den nya övergångsvisa garantipensio-
nen. Detta gäller inte minst systemutveckling av erforderligt datorstöd.
Vidare behöver de handläggande myndigheterna se över sina administra-
tiva rutiner.

För att underlätta en smidig övergång föreslår regeringen att genom-
förandet av den övergångsvisa garantipensionen skall ske den 1 januari

Prop. 1999/2000:127

44

2003. Detta förutsätter emellertid att införandet av tilläggspension enligt Prop. 1999/2000:127
LIP för personer födda år 1937 eller tidigare skjuts upp motsvarande tid.

Som nämnts inledningsvis föreslår regeringen i propositionen 1999/2000:138
Anpassningar i ålderspensionssystemet inför år 2001, m.m. att ikraft-
trädandet av bestämmelserna om tilläggspension i LIP såvitt avser
personer födda år 1937 eller tidigare ändras till den 1 januari 2003.

6 Rätt till övergångsvis garantipension

Regeringens förslag: Bestämmelserna om övergångsvis garantipen-
sion omfattar den som är bosatt i Sverige. Övergångsvis garantipen-
sion skall utges till den som den 31 december 2002 har eller skulle
haft rätt till folkpension i form av ålderspension.

Övergångsvis garantipension skall utges även till den som därefter
skulle fa rätt till folkpension med stöd av punkten 4 i övergångsbe-
stämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring (AFL), om han eller hon har tillgodoräknats bo-
sättningstid i Sverige för tid före den 1 januari 2003.

Utredningens förslag: Stämmer i stort överens med regeringens för-
slag. Enligt utredningens förslag skall det krävas tre års försäkringstid för
rätt till övergångsvis garantipension. Utredningen föreslog ingen be-
gränsning av övergångsbestämmelser rörande möjlighet att tillgodoräk-
nas bosättningstid efter 65 års ålder eller för kvinna som blir änka efter
65 års ålder att tillgodoräkna sig mannens bosättningstid.

Remissinstanserna:   Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget.

Värmlands läns allmänna försäkringskassa anser att de gamla reglerna
för beräkning av försäkringstid skall behållas och även gälla för blivande
ålderspensionärer (t.o.m. födda år 1937). Skåne läns allmänna försäk-
ringskassa påpekar att kravet på tre års försäkringstid kan fa allvarliga
ekonomiska konsekvenser för den grupp som enligt dagens bestämmelser
har rätt till SGA men har enbart utländsk pension. Det gäller främst de
pensionstagare som uppburit svensk folkpension med stöd av den gamla
nordiska konventionen men som fått sin pension omräknad enligt art. 27 i
den nya nordiska konventionen och därvid befunnits sakna försäkringstid
här i landet.

Skälen för regeringens förslag: Försäkringsbegreppet i hittillsvarande
ålderspensionssystem regleras i 1 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL). Försäkrade för folkpension är dels svenska med-
borgare, oberoende av var de är bosatta, dels utländska medborgare som
är bosatta i Sverige. Från och med den 1 januari 2001 regleras vem som
omfattas av social trygghet genom social försäkring i socialförsäkrings-
lagen (1999:799, SofL). Enligt 3 kap. 2 § socialförsäkringslagen omfattas
den som är bosatt i Sverige, oavsett medborgarskap, av lagen (1998:702)
om garantipension. Enligt övergångsbestämmelserna till SofL gäller
emellertid fortfarande äldre bestämmelser om bosättningsbaserad folk-
pension i form av ålderspension för den som är född år 1937 eller tidiga-

45

re. Som en följd av införandet av SofL ändrades, genom lagen Prop. 1999/2000:127
(1999:800) om ändring i AFL, bl.a. bestämmelserna om bosättningstid i
5 kap. AFL. Enligt övergångsbestämmelserna till dessa ändringar tilläm-
pas äldre bestämmelser beträffande tillgodoräknandet av bosättningstid i
Sverige enligt 5 kap. AFL vad gäller tid före ikraftträdandet, dvs. före
den 1 januari 2001.

Regeringen har i avsnitt 5 föreslagit att lagen om garantipension skall
omfatta även bestämmelserna om övergångsvis garantipension. Detta
innebär att bestämmelserna i SofL skall gälla även för personer födda år
1937 eller tidigare. För att den som är född år 1937 eller tidigare skall
omfattas av lagen om garantipension kommer enligt SofL att krävas att
han eller hon är bosatt i Sverige. Detta skall gälla under den tid när den
övergångsvisa garantipension skall uppbäras, dvs. för tiden från och med
den 1 januari 2003.

Bestämmelserna om de ytterligare villkor, såsom viss bosättningstid i
Sverige under kvalifikationstiden, som skall vara uppfyllda för att få
övergångsvis garantipension kommer att finnas i lagen om garantipen-
sion, som i vissa delar kommer att hänvisa till äldre bestämmelser i AFL.

För rätt till folkpension krävs i dag minst tre års bosättningstid i
Sverige eller minst tre år med tillgodoräknade pensionspoäng för tilläggs-
pension. Vid fastställande av folkpension grundad på den pensions-
berättigades förvärvsarbete likställs vissa andra år med år för vilka
pensionspoäng har tillgodoräknats. Enligt huvudregeln kan såväl bosätt-
ningstid som pensionspoäng för tilläggspension tillgodoräknas t.o.m. det
år som den pensionsberättigade fyller 64 år.

Samtliga personer som omfattas av den övergångsvisa garantipensio-
nen har vid ikraftträdandet år 2003 redan fyllt 65 år. Därigenom har de
redan tillgodoräknats all den bosättningstid eller tillgodoräknats de år
med pensionspoäng, eller därmed likställda år, som de är berättigade till
enligt bestämmelserna i AFL. De flesta kommer också att redan uppbära
ålderspension vid omläggningen.

Dagens grundskydd skall ersättas av övergångsvis garantipension.

Regeringen föreslår därför att den som i december 2002 uppbär folk-
pension skall ha rätt till övergångsvis garantipension. En pensionsberät-
tigad, som vid omläggningen ännu inte uppbär ålderspension, skall ha rätt
till övergångsvis garantipension, om han eller hon den 31 december 2002
skulle haft rätt till folkpension i form av ålderspension.

Därutöver kan personer födda år 1937 eller tidigare, med tillämpning
av punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om änd-
ring i AFL, efter tio års bosättning i Sverige kvalificera sig för rätt till
folkpension även efter 65 års ålder. Den pensionsberättigades folkpension
skall då anses grunda sig på 40 års bosättning i Sverige. En förutsättning
är dock att den tid som den pensionsberättigade bott i annat land inte har
grundat rätt till pension från bosättningslandet. Regeringen föreslår att
denna bestämmelse i viss utsträckning skall tillämpas även för rätt till
övergångsvis garantipension. Enligt vårt förslag skall bestämmelsens
tillämpning begränsas till fall i vilka en person tillgodoräknats någon
bosättningstid före år 2003.

Regeringen föreslår således en begränsning av den övergångsbestäm-
melse som infördes i samband med tillkomsten av reglerna om 40-delad

46

folkpension år 1993. Förslaget innebär att endast personer med viss an- Prop. 1999/2000:127
knytning till Sverige före år 2003 har möjlighet att därefter kvalificera sig
för grundskydd efter 65 års ålder. För en person som kommer till Sverige
för första gången år 2003 eller senare kommer därmed samma regler att
gälla oberoende av födelseår. Det betyder således att personer födda år
1937 eller tidigare kommer att ha samma rätt till ekonomiskt skydd som
personer födda efter år 1937 som kommer till Sverige efter 65 års ålder.
Syftet med förslaget är att underlätta en senare övergång till en ut-
formning av den övergångsvisa garantipensionen som inte knyter an till
nu gällande regelsystem, vilket bl.a. RFV förordat i sitt remissvar.

Enligt övergångsbestämmelserna till lag (1992:1277) om ändring i
AFL finns i dag möjlighet för en kvinna som blir änka efter 65 års ålder
att kvalificera sig för rätt till folkpension. Bestämmelsen gäller en kvinna
som skulle haft rätt till folkpension i form av änkepension, om hon inte
hade fyllt 65 år vid dödsfallet. I sådant fall far hennes folkpension i form
av ålderspension istället beräknas efter mannens bosättningstid, om det är
förmånligare för henne. Om kvinnan helt saknar egen bosättningstid,
eller inte har tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension, kan hon
med nämnda bestämmelse ändå kvalificera sig för rätt till folkpension.
Enligt regeringens uppfattning bör denna möjlighet inte finnas i fram-
tiden. För rätt till övergångsvis garantipension bör krävas någon anknyt-
ning till Sverige. En kvinna, som den 31 december 2002 inte är berät-
tigad till folkpension, bör därför inte, med stöd av nämnda övergångsbe-
stämmelse, därefter kunna ges rätt till övergångsvis garantipension. Re-
geringens förslag, att denna bestämmelse inte skall tillämpas framöver,
redovisas i avsnitt 7.2.3.

Regeringens förslag betyder att personkretsen berättigade till över-
gångsvis garantipension inte helt stämmer överens med kretsen berät-
tigade till SGA enligt dagens regler. De pensionärer som idag uppbär
svensk folkpension skall ha rätt till övergångsvis garantipension. I vårt
förslag krävs däremot inte att folkpensionen har utgetts i någon viss
minsta omfattning. Även pensionärer som har en mycket låg folkpension
och därför inte har rätt till SGA kommer således att vara berättigade till
övergångsvis garantipension.

Det motsatta förhållandet gäller, som också påpekats av Skåne läns
allmänna försäkringskassa, för pensionärer med enbart utländsk pension
som ger rätt till SGA.

Pension som betalas ut enligt utländsk lagstiftning om social trygghet,
och som utges enligt grunder som är jämförbara med vad som gäller för
folkpension, ger rätt till SGA om mottagaren är skattskyldig för pensio-
nen i Sverige. Skattskyldighet för utländska pensioner föreligger i fråga
om pensioner från endast ett fatal länder. Främst handlar det om pensio-
ner från Norge. Utvidgningen av SGA till att även omfatta vissa utländ-
ska pensioner infördes den 1 januari 1994.

Sedan denna ändring i reglerna om SGA infördes har i dubbelbeskatt-
ningsavtalet mellan de nordiska länderna tillkommit en bestämmelse som
rör möjligheten för hemviststaten att beskatta en inkomst som utbetalar-
staten inte tar upp till beskattning. Numera gäller att en person med sådan
inkomst skall medges ett avdrag om 20 000 kronor per kalenderår, om
personen i fråga hade varit berättigad till ett särskilt avdrag för ålder eller

47

invaliditet i utbetalarstaten. Bestämmelsen avser i praktiken norska pen- Prop. 1999/2000:127
sioner och infördes med anledning av att Danmark slopat sitt system med
skattelindring för pensioner och övergått till ett system med föllt ut be-
skattade pensioner. Övriga nordiska pensioner berörs i praktiken inte.

Enligt de av riksdagen godtagna riktlinjerna skall de särskilda skatte-
reglerna för pensionärer avskaffas. Rätten till SGA har, som en följd av
reformeringen av ålderpensionssystemet, avskaffats såvitt gäller ålder-
pension för dem som är födda år 1938 eller senare. Det ligger i sakens
natur att SGA måste avskaffas även för dem som är berättigade till över-
gångsvis garantipension. Mot bakgrund av det anförda finns det enligt
regeringens uppfattning inte tillräckliga skäl att behålla SGA för ålders-
pensionärer överhuvudtaget, oavsett om det rör sig om svenska eller ut-
ländska pensioner. Det kan inte heller komma i fråga att ge en person en
exportabel svensk pension enbart på den grunden att han eller hon till
följd av utländsk pension hittills haft viss skattelindring. Däremot kom-
mer en person med enbart utländsk pension, som uppfyller kravet på viss
minsta bosättningstid enligt AFL eller ovan nämnda övergångsbestäm-
melser till lag om ändring i AFL, att ha rätt till övergångsvis garantipen-
sion.

7      Övergångsvis garantipension

7.1      Inledning

Till ålderspensionärer födda före år 1938 skall utges tilläggspension en-
ligt 6 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP).
I regeringens proposition om anpassningar i ålderspensionssystemet inför
år 2001 m.m. (prop. 1999/2000:138), som lämnas till riksdagen samtidigt
med denna proposition, föreslås detta gälla fr.o.m. år 2003. Dagens
grundskydd skall vid samma tidpunkt ersättas av övergångsvis garanti-
pension.

Många ålderspensionärer har i dag rätt till ett högre folkpensionsbelopp
än vad det s.k. folkpensionstillägget i tilläggspensionen kommer att mot-
svara. Vidare utges pensionstillskott (PTS) till dem med låg eller ingen
ATP. Dessa förmåner föreslås ersättas av övergångsvis garantipension.
Till giundskyddet räknas också det särskilda grundavdraget vid beskatt-
ning för pensionärer (SGA). SGA föreslås omvandlas till en pensions-
förmån och utbetalas i form av övergångsvis garantipension.

Regeringens förslag till övergångsvis garantipension innebär således
dels att den pensionsberättigade skall erhålla en pensionsförmån som
motsvarar de förmåner som han eller hon med stöd av dagens regler har
rätt till, dels att SGA görs om till en pensionsförmån.

För att räkna om SGA till en pensionsförmån skall användas ett beräk-
ningsunderlag som motsvarar de inkomster som påverkar dagens SGA i
höjande eller sänkande riktning. Dessa är folkpension, PTS, tilläggspen-
sion i form av ålderspension, änkepension, utländsk socialförsäkrings-
pension och svensk och utländsk tjänstepension. Även bamtillägg på-
verkar dagens SGA, men det föreslås inte ingå i beräkningsunderlaget (se

48

även avsnitt 9). Vidare kan yrkesskadelivränta i vissa fall påverka SGA. Prop. 1999/2000:127
Hur yrkeskadelivränta skall påverka den övergångsvisa garantipensionen
m.m. behandlas i avsnitt 8. Genom att räkna upp detta beräknings-
underlag på visst sätt översätts SGA till en pensionsförmån. Det upp-
räknade beräkningsunderlaget motsvarar pensionärens totala bruttopen-
sion, som sedan skall beskattas enligt samma regler som skall gälla för
ålderspensionärer födda år 1938 eller senare. Den övergångsvisa garanti-
pensionen utgör skillnaden mellan det uppräknade beräkningsunderlaget
och de övriga pensionsförmåner som utges enligt 2003 års regelsystem
och som har ingått i beräkningsunderlaget.

Principen för den föreslagna modellen är alltså att de materiella regler-
na för beräkning av de nuvarande pensionsförmånerna inte skall ändras
och att man vid omräkningen av beräkningsunderlaget utgår från dagens
skatteregler för pensionärer. Även de samordnings- eller minskningsreg-
ler som i dag finns för pensionsförmånerna skall alltjämt tillämpas. Sam-
ordning av pensionsförmåner skall göras innan de läggs in i beräknings-
underlaget. Beräkningen av den övergångsvisa garantipensionen kommer
således att ske på grundval av de pensionsförmåner som skulle ha utbe-
talats enligt dagens regler. Undantag gäller dock om pensionen p.g.a.
vistelse i kriminalvårdsanstalt skulle ha betalats ut med ett minskat be-
lopp, se avsnitt 11.

Någon annan samordning än den som sker enligt dagens bestämmelser
skall inte göras. Regeringens förslag till samordning med tjänstepension
innebär inte att denna kommer att påverka den del av den övergångsvisa
garantipensionen som utgör ersättning för folkpensionens grundförmåner
i form av bosättningsbaserad folkpension och PTS. De ålderspensionärer
som i dagens system har rätt till folkpensionens grundförmåner kommer
även i fortsättningen ha rätt till motsvarande belopp i form av övergångs-
vis garantipension oavsett tjänstepensionens storlek.

Hur beräkningsunderlaget föreslås bestämmas beskrivs i avsnitt 7.2. I
avsnitt 7.3 redovisas vårt förslag till hur beräkningsunderlaget skall räk-
nas upp för att kompensera för det slopade SGA och hur den övergångs-
visa garantipensionen skall bestämmas för pensionärer med hel ålders-
pension. Partiellt uttag av ålderpension behandlas i avsnitt 7.4.

7.2 Beräkningsunderlaget för övergångsvis

garantipension

Regeringens förslag: Vid beräkning av övergångsvis garantipension
skall ett särskilt beräkningsunderlag användas, som innehåller olika
inkomster (faktiska eller fiktiva) som påverkar den pension som utges
enligt nu gällande regler.

Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer överens med
regeringens förslag.

Remissinstanserna: Många remissinstanser har påpekat att det är
olyckligt att dagens bestämmelser om pension skall tillämpas vid beräk-
ning av övergångsvis garantipension under många år framöver, trots att

49

de har upphävts. Riksförsäkringsverket (RFV) tillstyrker i stort utred- Prop. 1999/2000:127
ningens förslag, men föreslår att dess utformning skall omprövas inom en
femårsperiod från omräkningstillfallet (se avsnitt 5.2). Stockholms läns
allmänna försäkringskassa konstaterar att kassan måste ha tillgång till
samtliga i Sverige beskattningsbara pensionsinkomster för att kunna fast-
ställa beräkningsunderlaget. Vidare måste beräkningsunderlag fastställas
för ca 40 000 utlandsbosatta ålderspensionärer. För Utlandskontorets del
innebär detta en ökad arbetsbelastning. Ett flertal försäkringskassor bl.a.
Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa och Gävleborgs läns
allmänna försäkringskassa påtalar att en del av de uppgifter som skall
ingå i beräkningsunderlaget inte finns tillgängliga hos försäkringskassan
utan måste inhämtas på annat sätt, vilket förutsätter att detta kan göras
maskinellt så att en omfattande administration kan undvikas. Flera för-
säkringskassor anser att det är olyckligt att nya beräkningar måste göras
vid varje förändring av beräkningsunderlaget utöver den årliga beräk-
ningen. Detta leder enligt kassorna till en ökad arbetsbelastning och till
att felaktiga belopp kan komma att betalas ut.

Skälen för regeringens förslag: Dagens grundskydd för ålderspen-
sionärer födda år 1937 eller tidigare skall ersättas av övergångsvis
garantipension. Den föreslagna konstruktionen av den övergångsvisa
garantipensionen innebär i princip att även fortsättningsvis skall till den
pensionsberättigade utges pensionsförmåner enligt dagens regelsystem
samt en kompensation för det slopade SGA.

Regeringen föreslår att ett särskilt beräkningsunderlag skall ligga till
grund för beräkningen av övergångsvis garantipension för varje pen-
sionsberättigad. Beräkningsunderlaget skall (med undantag för bam-
tillägg) motsvara de pensionsförmåner som enligt dagens bestämmelser
påverkar storleken av den enskilde pensionärens SGA. En närmare be-
skrivning av vilka belopp som enligt vårt förslag skall ingå i beräknings-
underlaget lämnas i avsnitten 7.2.1-7.2.4.

Beräkningsunderlaget skall räknas upp på visst sätt för att kompensera
för det slopade SGA (se avsnitt 7.3). Det uppräknade beräkningsunder-
laget minskas med de förmåner som utges till individen enligt andra be-
stämmelser. Återstående belopp utgör övergångsvis garantipension.

Ett beräkningsunderlag tas fram för alla som vid omläggningen uppbär
folkpension i form av ålderspension. För dem som vid omläggningen
ännu inte uppbär ålderspension bestäms beräkningsunderlaget istället vid
tidpunkten för ansökan om pension.

Storleken av de pensionsförmåner som ingår i beräkningsunderlaget är
knutna till prisbasbeloppet eller inkomstindex och kommer därför, nor-
malt sett, att ändras vid varje årskifte. Beräkningsunderlaget bör därför
räknas om vid varje årsskifte. Ändringar av de förmånsbelopp som ingår i
beräkningsunderlaget kan ske också av andra skäl än indexering. Vidare
kan en förmån helt upphöra, t.ex. tidsbegränsad tjänstepension, eller ny
förmån beviljas, t.ex. efterlevandeförmån. Beräkningsunderlaget kan där-
för behöva räknas om även vid andra tidpunkter under året.

Som RFV med flera remissinstanser påpekat baseras beräkningen av
den övergångsvisa garantipensionen på en fortsatt tillämpning av upp-
hävda bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL).
RFV anser att den principiella inriktningen bör vara att undvika hantering

50

av dubbla regelverk även inom pensionsområdet och inte bara på skatte- Prop. 1999/2000:127
sidan. Regeringen delar RFV:s uppfattning. När regelsystemet har trätt i
kraft och tillämpats någon tid kan det, enligt vår mening, vara lämpligt
att, mot bakgrund av de erfarenheter som då gjorts, på nytt pröva utform-
ningen av den övergångsvisa garantipensionen. (Se även avsnitt 5.2.)

7.2.1 Tilläggspension i form av ålderspension och änkepension

Regeringens förslag: I beräkningsunderlaget skall den tilläggspen-
sion ingå som den pensionsberättigade har rätt till enligt 6 kap. 2 §
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP). Dock skall
som tilläggspension i beräkningsunderlaget alltid medräknas ett be-
lopp som minst motsvarar vad den pensionsberättigade skulle ha haft
rätt till enligt 6 kap. 2 § 2 om denna del hade varit värdesäkrad genom
anknytning till prisbasbeloppet.

I beräkningsunderlaget skall också den änkepension ingå som den
pensionsberättigade har rätt till enligt lagen (2000:000) om efter-
levandepension och efterlevandestöd till barn (EPL) eller lagen
(2000:000) om införande av nämnda lag.

Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer i princip överens
med regeringens förslag. Utredningen föreslog emellertid att i beräk-
ningsunderlaget skall ingå den tilläggspension i form av änkepension som
den pensionsberättigade hade rätt till enligt övergångsbestämmelserna till
lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i denna del
har inte haft några invändningar mot förslaget. Skåne läns allmänna för-
säkringskassa framhåller dock att det finns fall då den pensionsberättiga-
de visserligen tillgodoräknats 30 poängår/likställda år men trots detta inte
blir berättigad till fullt s.k. folkpensionstillägg enligt 6 kap. 2 § 2 LIP och
15 § införandelagen (1998:675). Detta gäller egenföretagare som, på
grund av bristande avgiftsbetalning eller tidigare undantagande, drabbats
av s.k. nämnarförhöjning. Kassan anser att om antalet intjänade poängår i
nämnarförhöjningsfallen är mindre än 30, skall det bästa av det bosätt-
ningsbaserade och det ATP-anknutna beräkningsaltemativet kunna an-
vändas.

Skälen för regeringens förslag

Tilläggspension i form av ålderspension

Tilläggspension kommer i framtiden att beräknas och betalas ut enligt
bestämmelserna i 6 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-
pension (LIP). Tilläggspensionen består då dels av ett belopp motsvaran-
de tilläggspensionen enligt reglerna i AFL, dels av det s.k. folkpensions-
tillägget. Denna senare del av tilläggspensionen utgör en kompensation
för den folkpension som enligt AFL baseras på den pensionsberättigades
tillgodoräknade år med pensionspoäng, dvs. en 30-dels beräknad folk-
pension (för dem födda före år 1924 gäller ett mindre antal år). I reger-

51

ingens proposition Anpassningar i ålderspensionssystemet inför år 2001,
m.m. (prop. 1999/2000:138) föreslås att bestämmelserna om inkomst-
grundad ålderspension i form av tilläggspension enligt LIP skall träda i
kraft först den 1 januari 2003 för personer födda år 1937 eller tidigare.
Övergångsvis garantipension och tilläggspension enligt LIP för dessa
åldersgrupper kommer därmed att börja betalas ut vid samma tidpunkt.

Enligt gällande regler påverkar folk- och tilläggspensionen i form av
ålderspension beräkningen av SGA. Fr.o.m. år 2003 kommer tilläggspen-
sion i stället att utges enligt bestämmelserna i LIP. Dagens folkpensions-
belopp kommer helt eller delvis att ingå i tilläggspensionen enligt LIP.
Regeringen föreslår därför att tilläggspensionen enligt LIP skall ingå i
beräkningsunderlaget.

Utredningen föreslog att vid beräkning av det s.k. folkpensionstillägget
i tilläggspensionen för personer födda år 1937 eller tidigare (dvs. tilläggs-
pension enligt 6 kap. 2 § 2 LIP) skulle beaktas även vissa andra år än år
med pensionspoäng. Enligt förslaget skulle med poängår likställda år
enligt 5 kap. 4 § AFL beaktas samt för en änka, den avlidne mannens
tillgodoräknade antal år med pensionspoäng om det är förmånligare för
henne, enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om änd-
ring i AFL. Regeringen anser emellertid att sättet att beräkna tilläggspen-
sionen enligt LIP inte skall vara beroende av födelseår. Däremot föreslår
vi i avsnitt 7.2.2 att den del av nuvarande folkpension i form av ålders-
pension som inte täcks av tilläggspensionen enligt LIP skall medräknas i
beräkningsunderlaget för den övergångsvisa garantipensionen. Det inne-
bär att pensionärer födda före år 1938 kommer att kompenseras fullt ut
för det grundskydd i form av folkpension som de uppbär vid omlägg-
ningen till övergångsvis garantipension.

Tilläggspensionen skall följsamhetsindexeras och kan därför såväl öka
som minska i fasta priser räknat. I enstaka fall kan följsamhetsindexe-
ringen komma att innebära att tilläggspensionens ATP-del helt reduceras
bort och att även folkpensionsdelen minskar till följd av följsamhetsin-
dexeringen. För att följsamhetsindexeringen skall kunna ge en sådan ef-
fekt krävs dock att pensionären har många ATP-år, dvs. i det närmaste
fullt fokpensionstillägg, men trots det mycket låg ATP.

Enligt regeringens mening skall grundskyddet även fortsättningsvis
vara värdesäkrat. För att den pensionsberättigade inte skall riskera att, till
följd av följsamhetsindexeringen, förlora en del av det grundskydd som
dagens folkpension innebär, föreslår regeringen följande. Om tilläggs-
pensionen uppgår till ett lägre belopp än vad som motsvarar tilläggspen-
sionens folkpensionsdel i prisbasbelopp före följsamhetsindexering, skall
detta senare belopp medräknas i beräkningsunderlaget.

Förslaget illustreras i följande exempel.

En ogift pensionär har en tilläggspension, som efter ett antal år med
följsamhetsindexering, uppgår till 35 000 kr. Prisbasbeloppet för året är
37 000 kr. Eftersom pensionären har fullt antal ATP-år ingår ett oreduce-
rat folkpensionstillägg i hans tilläggspension. Om folkpensionstillägget
skulle ha följt prisbasbeloppet hade det motsvarat 35 520 kr, vilket är ett
högre belopp än den aktuella tilläggspensionen. I beräkningsunderlaget
skall däför medräknas beloppet 35 520 kr istället för tilläggspensionsbe-
loppet 35 000 kr.

Prop. 1999/2000:127

52

Vilka regler som skall gälla vid förekomst av yrkesskadelivränta fram- Prop. 1999/2000:127
går av avsnitt 8.

Änkepension

Även tilläggspension i form av änkepension ingår i de pensionsinkomster
som påverkar storleken på SGA. Änkepension kommer från den 1 januari
2003 att betalas ut med stöd av lagen (2000:000) om efterlevandepension
och efterlevandestöd till barn (EPL) och lagen (2000:000) om införande
av EPL. Rätten till och beräkningen av änkepension för en kvinna som är
född år 1937 eller tidigare är desamma enligt EPL och införandelagen
som enligt nu gällande övergångsbestämmelserna till AFL.

Regeringen föreslår att änkepension enligt den nya lagen (efter sam-
ordning med ålderspension, om sådan skall göras) skall ingå i beräk-
ningsunderlaget.

7.2.2 Dagens grundskydd i form av folkpension och
pensionstillskott

Regeringens förslag: I beräkningsunderlaget skall det ingå ett belopp
som motsvarar den folkpension som den pensionsberättigade skulle
varit berättigad till enligt äldre bestämmelser, till den del denna folk-
pension inte utges i form av tilläggspension enligt 6 kap. 2 § 2 lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP).

I beräkningsunderlaget skall det också ingå ett belopp som motsva-
rar det pensionstillskott som den pensionsberättigade skulle varit be-
rättigad till enligt äldre bestämmelser.

Vidare skall andra förmåner som är att anse som svensk folkpension
ingå i underlaget.

En kvinna som är född år 1944 eller tidigare och som är 65 år eller
äldre när maken avlider skall inte kunna tillgodoräknas den avlidnes
bosättningstid som försäkringstid - för garantipension respektive för
den folkpension som skall ingå i beräkningsunderlaget för övergångs-
vis garantipension- om dödsfallet inträffat efter år 2002. Inte heller
skall folkpensionen kunna grundas på den avlidnes år med ATP-po-
äng.

Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer i huvudsak
överens med regeringens förslag. Utredningen föreslog emellertid att
bestämmelserna om beräkning av folkpension i 5 kap AFL, jämte över-
gångsbestämmelser, skall ha fortsatt tillämplighet fullt ut även efter
ikraftträdandet.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser har påpekat att det är
olyckligt att äldre bestämmelser om beräkning av folkpension och pen-
sionstillskott kommer att tillämpas under många år. Västra Götalands
läns allmänna försäkringskassa påtalar dock att försäkringskassan redan
har tillgång till uppgift om storleken på folkpensionen och pensionstill-
skotten. Förslaget medför därför inte några administrativa problem.

53

Östergötlands läns allmänna försäkringskassa anser att de s.k. över- Prop.
ledandereglema skall upphöra för pensioner beviljade efter den 1 januari
2001. Regelverket är mycket komplicerat och får ibland, enligt kassans
mening, icke önskvärda konsekvenser.

Skälen för regeringens förslag: Fr.o.m. år 2003 kommer den ATP-
baserade folkpensionen att utges i form av tilläggspension. Tilläggspen-
sionen inklusive folkpensionstillägget skall ingå i beräkningsunderlaget.
En pensionsberättigad som inte har tjänat in fullt antal ATP-år kan dock
vara berättigad till ett högre folkpensionsbelopp enligt dagens regler.
Eftersom all folkpension i dag påverkar SGA föreslår regeringen att i
beräkningsunderlaget skall ingå ett belopp motsvarande den folkpension
som den pensionsberättigade skulle varit berättigad till enligt de regler
som gäller i december år 2002. Detta folkpensionsbelopp skall dock ingå
endast till den del det inte ingår som en del i tilläggspensionen.

Om den pensionsberättigade genom tilläggspensionen erhåller ett oav-
kortat folkpensionstillägg skall något särskilt belopp motsvarande viss
folkpension således inte ingå i beräkningsunderlaget. Om den pensions-
berättigad däremot kan tillgodoräkna sig t.ex. 15 ATP-år men 40 bosätt-
ningsår, skall i hans eller hennes beräkningsunderlag också ligga ett
folkpensionsbelopp motsvarande 20/40 (40/40 minskat med 15/30). Om
pensionären istället har folkpension beräknad i förhållande till antal år
med pensionspoäng men har tillgodoräknats s.k. likställda år enligt 5 kap.
4 § AFL och därmed har t.ex. 20/30 av folkpensionen, skall ett folkpen-
sionsbelopp motsvarande 5/30 (20/30 minskat med 15/30) ingå i beräk-
ningsunderlaget. En pensionsberättigad för vilken nämnartalet 30 har
höjts (på grund av underlåten avgiftsbetalning) är ytterligare ett exempel
där pensionären enligt dagens regler är berättigad till en högre folk-
pension än vad som kommer att ingå i tilläggspensionen enligt LIP.

Som framgår av avsnitt 7.3 skall, efter det att beräkningsunderlaget
räknats upp på visst sätt, den inkomstrelaterade pensionen som har ingått
i beräkningsunderlaget dras av. Det som återstår är den övergångsvisa
garantipensionen. Eftersom folkpensionstillägget som motsvarar dagens
ATP-baserade folkpension därmed skall dras av, kommer den bosätt-
ningsbaserade folkpensionen att ersättas av övergångsvis garantipension.
Härigenom kan den övergångsvisa garantipensionen sägas vara bosätt-
ningsbaserad på motsvarande sätt som gäller för garantipensionen.

Till folkpension i form av bl.a. ålderspension utges i dag pensionstill-
skott. Som redan nämnts föreslår regeringen i prop. 1999/2000:138 att
den tillfälliga förhöjningen av PTS skall permanentas. Maximalt PTS
kommer således att motsvara 56, 9 % av prisbasbeloppet. PTS avräknas
krona för krona mot tilläggspension enligt AFL och viss utländsk
pension.

Den del av dagens grundskydd som utges i form av PTS skall ersättas
av den övergångsvisa garantipensionen. Regeringen föreslår därför att ett
belopp skall ingå i beräkningsunderlaget som motsvarar det PTS som den
pensionsberättigade skulle ha varit berättigad till om de regler som gäller
i december år 2002 skulle ha tillämpats.

Det belopp som avser att motsvara PTS skall alltså beräknas enligt
lagen om pensionstillskott i dess lydelse före den 1 januari 2003, varför
storleken av detta belopp kommer att påverkas av den tilläggspension och

1999/2000:127

54

den utländska pension som den pensionsberättigade har rätt till. Hur den Prop. 1999/2000:127
utländska pensionen med beaktande av EG-rättsliga regler påverkar PTS
redovisas i avsnitt 14. Eftersom PTS enligt nu gällande regler minskas
endast av den tilläggspension som utges enligt AFL, skall samordningen
även fortsättningsvis ske endast med hänsyn tagen till nämnda tilläggs-
pension, dvs. PTS skall minskas endast med den tilläggspension som
utges enligt 6 kap. 2 § 1 LIP. Detta gäller i det fall avgift har betalats för
samtliga inkomster av annat förvärvsarbete.

Vid bestämning av beräkningsunderlaget skall maximalt PTS avräknas
mot tilläggspensionen minskad med folkpensionstillägget (i 2 § 2) beräk-
nad med aktuellt prisbasbelopp. Tillvägagångssättet beskrivs i följande
exempel.

Fastställande av beräkningsunderlag för ogift pensionär med 30 ATP-
år och enbart svensk allmän pension. År 2003: Prisbasbeloppet antas vara
36 600 kr, vilket ger ett folkpensionsbelopp på 35 136 kr. Årsbeloppet
för ATP är efter följsamhetsindexering 11 000 kr. Tilläggspension enligt
LIP uppgår således till 46 136 kr. Maximalt PTS skulle ha motsvarat
56,9 % av 36 600 kr, dvs. 20 825 kr. Maxnivån reduceras med ATP-
delen av tilläggspensionen (11 000 kr) och ger då ett belopp på 9 825 kr.

Beräkningsunderlaget för att bestämma övergångsvis garantipension
för år 2003 uppgår således till 55 961 kr (tilläggspension 46 136 + PTS
9 825) eller 1,529 prisbasbelopp.

År 2004: Prisbasbeloppet antas ha stigit till 36 800 kr. Följsamhets-
indexeringen innebär att tilläggspensionen ökar med 3 %. Årsbeloppet
för tilläggspensionen blir således 47 520 kr. Maximalt PTS skulle ha
motsvarat 20 939 kr. Denna nivå skall minskas med ATP-delen av
tilläggspensionen. Från tilläggspensionen skall därför dras folkpensions-
delen beräknad med 2004 års prisbasbelopp. Folkpensionsbeloppet mot-
svarar 35 328 kr. ATP-delen som ska reducera pensionstillskottet uppgår
därmed till 12 192 kr. Detta ger ett PTS på 8 747 kr. Beräkningsunder-
laget år 2004 uppgår därför till 56 267 kr, vilket motsvarar 1,529 pris-
basbelopp.

Enligt dagens regler gäller att för en pensionsberättigad, som till följd
av bristande avgiftsbetalning uppbär en lägre ATP än vad han eller hon
annars skulle haft rätt till, beräknas PTS inte med avseende på utbetald
ATP. PTS reduceras istället med den ATP som skulle utgetts om alla
avgifter erlagts. Detta skall enligt regeringens mening gälla även vid fast-
ställande av beräkningsunderlaget. Det innebär således att en fiktiv, följ-
samhetsindexerad tilläggspension skall beräknas och tillämpas vid be-
räkning av PTS på så sätt som beskrivits i exemplet ovan.

I beräkningsunderlaget skall också ingå andra förmåner som är att anse
som folkpension i form av ålderspension. Här åsyftas i första hand sådant
tillägg som utbetalas enligt artikel 27 i den nordiska konventionen om
social trygghet (se avsnitt 14.3).

Särskilt om bosättningstidför beräkning av folkpensionsbeloppet och
beloppet för pensionstillskott

Huvudregeln om vad som vid fastställande av den bosättningsbaserade
folkpensionen skall räknas som bosättningstid återfinns i 5 kap. 6 § första

55

stycket a) AFL i dess lydelse enligt lag (1998:677). Den innebär att som Prop. 1999/2000:127
bosättningstid räknas tid då en person har varit folkbokförd i Sverige en-
ligt folkbokföringslagen. Regeln tar sikte på dem som faktiskt är bosatta i
Sverige. Undantag gäller för diplomatisk personal om de inte är svenska
medborgare eller var bosatta i Sverige innan de anställdes vid den utländ-
ska beskickningen. Vid sidan om huvudregeln finns kompletterande reg-
ler för vad som skall tillgodoräknas som bosättningstid i Sverige. Bosätt-
ningstid kan tillgodoräknas fr.o.m. det år den pensionsberättigade fyller
16 år t.o.m. det år som han eller hon fyller 64 år. Bestämmelserna i 5 kap.
6 § AFL har ändrats enligt lagen (1999:800) om ändring i AFL. Änd-
ringarna träder i kraft den 1 januari 2001. Enligt övergångsbestämmelser
till socialförsäkringslagen gäller dock äldre bestämmelser fortfarande i
fråga om bosättningsbaserad folkpension i form av ålderspension för dem
som är födda år 1937 eller tidigare.

Samtliga personer som omfattas av den övergångsvisa garantipensio-
nen har vid ett ikraftträdande år 2003 fyllt 65 år. De saknar därför möj-
lighet att kvalificera sig för pension genom ytterligare bosättningstid.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att den bosättningstid för folk-
pension som den pensionsberättigade tillgodoräknats för tid före ikraft-
trädandet skall utgöra grunden för beräkning av det bosättningsbaserade
folkpensionsbeloppet. Detta bör gälla vare sig han eller hon vid ikraft-
trädandet redan uppbär ålderspension eller inte. Regeringen föreslår ock-
så att övriga nuvarande regler för beräkning av bosättningsbaserad folk-
pension skall beaktas vid fastställande av det folkpensionsbelopp som
skall ingå i beräkningsunderlaget, med de undantag som anges nedan. För
ett oavkortat folkpensionsbelopp skall den pensionsberättigade således
kunna tillgodoräkna sig minst 40 bosättningsår. Bosättningstiden skall
sättas ned till hela antal år.

I dag finns en särbestämmelse om bosättningstid för dem som är födda
år 1937 eller tidigare. Den nämnda bestämmelsen återfinns i punkten 4 i
övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i AFL. Be-
stämmelsen innebär, med undantag i vissa fall, att en pensionsberättigad
som har varit bosatt i Sverige under en viss tid men minst sammanlagt 10
år far tillgodoräknas en oavkortad folkpension som anses grundad på 40
års bosättningstid. Enligt regeringens förslag i avsnitt 6 skall denna be-
stämmelse i huvudsak alltjämt gälla vid beräkning av det bosättnings-
baserade folkpensionsbeloppet. Emellertid skall krävas att den pensions-
berättigade har tillgodoräknats någon bosättningstid för tid före den
1 januari 2003.

För folkpension i form av ålderspension finns i dag även vissa särbe-
stämmelser för beräkning av bosättningstid för dem som omedelbart före
den månad då de fyllde 65 år har haft hel förtidspension eller hel särskild
efterlevandepension eller änkepension, s.k. överledanderegler. Reglerna
innebär i korthet följande. Den som övergår från att uppbära förtidspen-
sion eller efterlevandepension/änkepension till att uppbära ålderspension
far som bosättingstid tillgodoräkna sig samma tid som legat till grund för
beräkning av förtidspensionen, respektive det antal år som den avlidne
kan tillgodoräknas i bosättningstid, om detta är förmånligare. Mot-
svarande gäller även för tillgodoräknande av försäkringstid för garanti-
pension för dem som är födda år 1938 eller senare; vad avser övergång

56

från änkepension gäller bestämmelsen dock endast kvinnor som är födda
år 1944 eller tidigare. Eftersom bestämmelserna endast har tillämplighet
fram till dess den pensionsberättigade fyller 65 år, kommer reglerna efter
utgången av år 2002 att sakna betydelse för dem som är berättigade till
övergångsvis garantipension. För den som dessförinnan fått sin folkpen-
sion fastställd enligt nämnda överledanderegler skall motsvarande belopp
ingå i beräkningsunderlaget. Vad gäller reglernas tillämplighet för perso-
ner födda år 1938 eller senare avser vi att återkomma i en senare propo-
sition.

Vidare finns en överledanderegel som gäller kvinnor, födda år 1944
eller tidigare, som blir änkor efter fyllda 65 år. Om kvinnan då (om hon
inte hade hunnit fylla 65 år) skulle haft rätt till folkpension i form av
änkepension, får hon tillgodoräkna sig mannens bosättningstid som för-
säkringstid, om det är förmånligare för henne. Det betyder att för en
kvinna som har rätt till övergångsvis garantipension skulle den folkpen-
sion som skall ingå i beräkningsunderlaget räknas om efter mannens bo-
sättningstid. För en kvinna född något av åren 1938-1944 skulle garanti-
pensionen beräknas efter mannens bosättningstid.

Regeringen föreslår att nämnda bestämmelse inte skall tillämpas i fråga
om dödsfall som inträffar efter utgången av år 2002. Förslaget medför
inte någon sänkning av utgående pension. Det utesluter endast en even-
tuell höjning av garantipensionen för kvinnor som inte har tillgodo-
räknats full försäkringstid. Som påtalats i avsnitt 6 innebär regeln också
att en kvinna, som inte tidigare haft rätt till folkpension i form av ålders-
pension, härmed skulle bli berättigad till övergångsvis garantipension.
Enligt vår uppfattning bör denna möjlighet inte finnas i framtiden. Rätten
till övergångsvis garantipension bör istället baseras på egen intjänad för-
säkringstid. Om kvinnan fått sin pension fastställd med tillämpning av
denna bestämmelse före år 2003 skall dock motsvarande folkpensions-
belopp ingå i beräkningsunderlaget.

Därutöver finns en bestämmelse med innebörden att om en kvinnan,
född år 1944 eller tidigare, har rätt till änkepension från ATP kan folk-
pensionen istället beräknas på grundval av den avlidnes ATP-år, om det
är ett fördelaktigare alternativ. Inte heller denna regel anser vi skall till-
lämpas avseende dödsfall som inträffar efter år 2002.

Enligt dagens regler utbetalas pensionstillskottet på grundval av
samma antal år som folkpensionen har beräknats på. Vad som ovan sagts
skall därför även gälla som tillgodoräknande av bosättningstid vid fast-
ställande av det belopp som skall ersätta pensionstillskottet. Det belopp
som skall ersätta pensionstillskottet skall även kunna beräknas på grund-
val av antalet år med tillgodoräknade ATP-poäng och därmed likställda
år, om det är förmånligare för den pensionsberättigade. Beräkning och
fastställande av pensionspoäng skall ske med tillämpning av bestämmel-
serna härom enligt LIP och lagen (1998:675) om införande av nämnda
lag. Därvid skall hänsyn tas till om pensionstillskottet redan före ikraft-
trädandet fastställts i 40-delar eller 30-delar med stöd av de s.k. över-
ledandereglema. Någon fortsatt tillämpning av dessa regler skall dock
inte ske, dvs. rätt till överledande skall inte föreligga på grund av hän-
delse som inträffat efter år 2002.

Prop. 1999/2000:127

57

7.2.3 Tjänstepension

Prop. 1999/2000:127

Regeringens förslag: I beräkningsunderlaget skall ingå svensk
tjänstepension för december månad föregående år. Om tjänstepen-
sionen därefter ändras på annat sätt än genom indexomräkning eller
motsvarande, skall det nya tjänstepensionsbeloppet ingå i beräknings-
underlaget.

Med tjänstepension avses dels pension som betalas ut på grund av
sådan tjänstepensionsförsäkring som avses i 58 kap. 7 § inkomst-
skattelagen (1999:1229), dels pension som betalas ut på grund av
tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring.

Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer i sak överens
med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget
men påpekar att det kommer att medföra administrativt merarbete för
socialförsäkringsadminstrationen och att svårighet kan uppstå vi beräk-
ning av s.k. bruttosamordnad tjänstepension.

Riksförsäkringsverket (RFV) anser att för att hanteringen ska vara ra-
tionell krävs att den sköts via filöverföring mellan RFV och utbetalama
av tjänstepensionen. Detta kräver stora förändringar av RFV:s och för-
säkringskassornas IT-stöd. Ett visst samarbete finns redan i dag med
vissa utbetalare av tjänstepensioner, men detta samarbete måste utökas.
RFV påpekar att det krävs en tydlig definition av vad som avses med
tjänstepension. Flertalet försäkringskassor, bl.a. Stockhoms läns,
Östergötlands läns, Västra Götalands läns och Dalarnas läns allmänna
försäkringskassa förutser stora administrativa problem vad gäller in-
hämtning av aktuell uppgift om tjänstepension. Kassorna delar RFV:s
uppfattning att maskinella rutiner bör skapas.

Beträffande bruttosamordnad tjänstepension anför Arbetsgivarverket
och Landstingsförbundet att det är ytterst tveksamt om avtalsparterna för
personer som redan avträtt i pension kan ändra bestämmelserna för sam-
ordning mellan tjänstepension och socialförsäkringspension på så sätt att
samordningen kan ske med pensionsförmåner som avskaffats. Enligt de-
ras mening erfordras troligen att parterna genom lagstiftning ges be-
hörighet att göra sådana anpassningar av avtalen. Svenska kommunför-
bundet ger uttryck för samma tveksamhet. Kommunförbundet avstyrker
förslaget i de delar som berör den kommunala tjänstepensionen. Även
Landsorganisationen i Sverige, Statens Pensionsverk, Kommunsektorns
Pension AB och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) observerar
frågan. TCO anser principiellt att det allmänna systemet och det avtalade
inte skall blandas ihop. Sveriges Pensionärsförbund avstyrker att tjänste-
pension skall ingå i beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipen-
sion.

Skälen för regeringens förslag: I dagens grundskyddssystem påverkas
inte folkpensionens grundbelopp eller PTS av tjänstepension. Däremot är
storleken på SGA beroende av tjänstepensioner. I dagens system finns
således ett samband mellan grundskyddet och tjänstepension, som inne-
bär att pensionsbeloppet efter skatt är beroende av storleken av den sam-
lade allmänna pensionen och tjänstepensionen.

58

För yngre pensionärer motsvarar tjänstepensionen oftast mellan 10 och Prop. 1999/2000:127
15 % av den samlade pensionsinkomsten. Bland de äldsta pensionärerna
kan emellertid tjänstepensionen stå for mer än hälften, och i vissa fall
största delen, av de samlade pensionsinkomstema. Detta beror huvud-
sakligen på att personer födda före år 1914 inte haft möjlighet att tjäna in
full ATP. Pensionen, utöver folkpension och PTS, har för många av dessa
personer i stället tryggats genom tjänstepensioner. Detta gäller främst
tjänstemannagrupper inom den privata och offentliga sektorn.

De särskilda skattereglerna för pensionärer innebär att den som har låg
pensionsinkomst (högst 1,529 prisbasbelopp för en ensamstående respek-
tive 1,354 prisbasbelopp för en gift pensionär) i praktiken är befriad från
skatt. Vid beräkningen av SGA görs ingen skillnad mellan allmän
pension och tjänstepension. Om en ensamståendes allmänna pension upp-
går till t.ex. ett prisbasbelopp, men han eller hon också uppbär en tjänste-
pension om ett halvt prisbasbelopp, kommer även tjänstepensionen att
vara befriad från skatt.

För dem vars allmänna pension överstiger nämnda gränser reduceras
SGA med 66,5 % av den pensionsinkomst som överstiger det gällande
avdraget om 1,529 prisbasbelopp respektive 1,354 prisbasbelopp. Inte
heller i denna situation görs någon skillnad om pensionen utgörs av all-
män pension eller tjänstepension. SGA reduceras i takt med att den
samlade pensionen ökar. Vid en sammanlagd pension för en ensamståen-
de om ca 3,1 prisbasbelopp respektive för en gift om ca 2,7 prisbasbelopp
blir det vanliga grundavdraget mer förmånligt.

Utredningen har föreslagit att tjänstepensioner skall ingå i beräknings-
underlaget, eftersom de idag påverkar SGA. Flera remissinstanser har
ställt sig kritiska till förslaget. Enligt regeringens uppfattning finns det
dock skäl till att tjänstepension skall påverka den enskildes pensionsin-
komst efter skatt även i framtiden.

Om tjänstepensionen inte medräknas i beräkningsunderlaget skulle det
medföra en försämring för vissa pensionsberättigade. Detta gäller pen-
sionärer med en pensionsinkomst som understiger nivån för maximalt
särskilt grundavdrag (dvs. nivån för folkpension och fullt PTS). För dem
är i dag tjänstepensionen befriad från skatt. Om tjänstepensionen inte
ingår i beräkningsunderlaget skulle den övergångsvisa garantipensionen
inte ersätta SGA fullt ut för dessa pensionärer. Pensionärerna skulle där-
med kunna fa sänkt pension efter skatt. De pensionärer vars pensionsin-
komster överstiger nämnda nivå skulle istället få en, enligt regeringens
uppfattning, oacceptabel höjning av sin nettopension. Det beräknas med-
föra en ökning av kostnaderna för grundskyddet med ca 1 miljard kronor.
Regeringen ser ingen möjlighet till finansiering av en sådan åtgärd. Ut-
formningen av den övergångsvisa garantipensionen i övrigt innebär en i
det närmaste oförändrad inkomst efter skatt för pensionärer bosatta i
kommuner med hög kommunalskatt. Det är därför inte möjligt att justera
den övergångsvisa garantipensionen för att kompensera för kostnadsök-
ningar som skulle uppkomma i och med en pensionshöjning till dem med
tjänstepension, utan att andra grupper av pensionärer, särskilt i hög-
skattekommuner, riskerar att få sänkta pensionsinkomster i samband med
omläggningen.

59

Regeringen föreslår därför att tjänstepension skall ingå i beräknings- Prop. 1999/2000:127
underlaget för den övergångsvisa garantipensionen. Detta innebär inte
någon minskning av den allmänna pensionen jämfört med idag, utan en-
dast en översättning av dagens skatteregler för pensionärer. Tjänstepen-
sionens påverkan på pensionsinkomsten efter skatt är densamma före som
efter omläggningen till övergångsvis garantipension.

Inför omläggningen år 2003 måste RFV således ha tillgång till uppgift
om den enskildes tjänstepension för att korrekt kunna beräkna den över-
gångsvisa garantipensionen. För beräkning av januaripensionen krävs att
RFV har tillgång till uppgifterna i mitten av december månad. Vid denna
tidpunkt kommer emellertid inte med säkerhet samtliga tjänstepensioner
för nästföljande år ännu ha fastställts.

Regeringen föreslår därför att beräkning av den övergångsvisa garanti-
pension som skall utges år 2003 baseras på tjänstepensionsbelopp ut-
tryckta i 2002 års värde, dvs. exklusive den uppräkning med hänsyn till
eventuell indexförändring eller avkastning/ränta som skall göras inför
årsskiftet. Om personens tjänstepension inte ändras kommer således den
övergångsvisa garantipensionen för år 2003 att grundas på tjänstepen-
sionsbeloppet avseende december år 2002 uppräknat till ett årsbelopp.
Om tjänstepensionen ändras under år 2003 skall emellertid det nya be-
loppet läggas till grund för den övergångsvisa garantipensionen. Ändring
kan föranledas av att en tidsbegränsad tjänstepension upphör eller att
tjänstepension till efterlevande beviljas. Som redan nämnts skall en höj-
ning av beloppet till följd av indexuppräkning eller motsvarande inte be-
aktas. På motsvarande sätt kommer den övergångsvisa garantipensionen
för år 2004 att baseras på det tjänstepensionsbelopp som gäller för
december år 2003 osv.

I detta sammanhang skall särskilt beaktas frågan om bruttosamordnad
tjänstepension. Många av dem som är födda år 1937 eller tidigare uppbär
i dag tjänstepension enligt kommunala eller statliga tjänstepensionsavtal
som är bruttosamordnad med den allmänna pensionen. Bruttosamord-
ningen innebär att det tjänstepensionsbelopp som skall utbetalas beräknas
först sedan den allmänna pensionen har fastställts; tjänstepensionen ut-
trycks som ett bruttobelopp som sedan minskas med den allmänna pen-
sionen. Den pensionsberättigade far ut mellanskillnaden som tjänstepen-
sion.

Tjänstepensionen samordnas således med allmän socialförsäkringspen-
sion. Enligt de bestämmelser som finns i avtalen skall tjänstepensionen
minskas med ATP, folkpension och PTS. Om samordningen efter år 2002
skulle ske med den övergångsvisa garantipensionen, skulle det kunna
medföra att höjningen av den allmänna pensionens belopp minskade
tjänstepensionen i samma omfattning. Dessa pensionärer skulle då inte
bli kompenserade för den skattehöjning som det slopade SGA betyder.
Det skulle också innebära att det tjänstepensionsbelopp som skall ut-
betalas inte är känt när den övergångsvisa garantipensionen skall fast-
ställas.

Problem med beräkning av bruttosamordnade tjänstepensioner kan
också uppstå med avseende på garantipensionen för ålderspensionärer
födda år 1938 eller senare samt de framtida systemen för efterlevande-
pension och förtidspension. Det finns därför anledning att, med avseende

60

på tjänstepensionerna, vidta gemensamma åtgärder för samtliga pen- Prop. 1999/2000:127
sionsformer inom socialförsäkringen för att få ett väl fungerande samspel
mellan tjänstepensionerna och socialförsäkringspensionema. Regeringen
har i detta avseende inlett en diskussion med avtalsparterna.

För de personer som kommer att vara berättigade till övergångsvis ga-
rantipension torde det dock inte finnas någon anledning att tillämpa
kollektivavtalen på ett sådant sätt att tjänstepensionens storlek förändras i
förhållande till vad pensionären skulle vara berättigade till om han eller
hon fick pension enligt dagens regler. I beräkningsunderlaget för den
övergångsvisa garantipensionen kommer alltjämt att finnas uppgifter om
storleken på samtliga allmänna pensionsförmåner som i dag samordnas
med tjänstepensionen. Avtalsparterna torde, med beaktande av att förut-
sättningarna för avtalet har ändrats, kunna avtala om erforderliga änd-
ringar i tjänstepensionsavtalet med utgångspunkt i vad som avsågs vid
respektive avtals tillkomst. Därmed kan också syftet med den övergångs-
visa garantipensionen uppnås, dvs. att i princip ingen pensionär skall få
försämrade pensionsförmåner på grund av de nya reglerna.

Enligt vad regeringen nu föreslår skall det belopp för tjänstepension,
som skall ingå i beräkningen av den övergångsvisa garantipensionen,
baseras på det underlag som är känt i december året innan. För år 2003
betyder det att det tjänstepensionsbelopp som ingår i beräkningsunder-
laget har samordnats enligt dagens regler, dvs. med folkpension, PTS och
ATP. Det kan mot bakgrund av vad vi anfört ovan emellertid finnas an-
ledning att framdeles se över kopplingen mellan den övergångsvisa
garantipensionen och tjänstepensionerna.

Begreppet tjänstepension

Det är den tjänstepension som påverkar SGA vid inkomsttaxeringen som
skall ingå i beräkningsunderlaget. Begreppet tjänstepension skall därför
användas på ett sätt som är förenligt med skattelagstiftningen.

I 58 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229), som träder i kraft den
1 januari 2000 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering, finns en
definition av tjänstepensionsförsäkring. Med sådan försäkring avses en
pensionsförsäkring som har samband med tjänst och som den försäkrades
arbetsgivare åtagit sig att betala samtliga premier för. Vidare avses enligt
den bestämmelsen med tjänstepension också en pensionsförsäkring som
tecknats av arbetsgivaren till förmån för den anställdes efterlevande och
som arbetsgivaren har åtagit sig att betala samtliga premier för. Pension
på grund av sådana tjänstepensionsförsäkringar som avses i den nämnda
bestämmelsen skall ingå i beräkningsunderlaget.

En pension behöver inte vara tryggad genom en tjänstepensionsförsäk-
ring för att utgöra en tjänstepension som skall ingå i beräkningsunder-
laget. Även sådan pension som är tryggad genom stiftelse eller konto
avsatt till pension skall ingå i underlaget. Samma gäller en direkt utbetald
otryggad pension. En förutsättning är därvid att den kan anses som
tjänstepension och inte härrör från privat pensionsförsäkring eller pen-
sionssparkonto. En pension skall ha samband med den försäkrades tjänst
för att anses som tjänstepension Vi har därför stannat för att till tjänste-
pension hänföra även pension som betalas ut på grund av tidigare tjänst

61

på annat sätt än genom försäkring. Detta överensstämmer med vad som Prop. 1999/2000:127
anses som pension enligt 10 kap. 5 § 4 inkomstskattelagen.

7.2.4 Utländsk pension

Regeringens förslag: I beräkningsunderlaget skall utländsk socialför-
säkringspension i form av ålders-, förtids- eller efterlevandepension
och utländsk tjänstepension ingå. Undantag skall gälla för sådan ut-
ländsk pension som utges i december 2002 och som enligt då aktuella
regler inte påverkar det särskilda grundavdraget (SGA).

Utredningens förslag: Enligt utredningens förslag skall i beräknings-
underlaget ingå endast sådan utländsk pension för vilken det föreligger
skattskyldighet i Sverige.

Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) påtalar att det
kommer att krävas stora insatser att utreda och fastställa om den utländ-
ska pensionen ska ingå i beräkningsunderlaget eller inte. RFV ser även
ett långt utvecklat samarbetet med och beroende av Riksskatteverket,
eftersom det är där ställning måste tas till om den utländska pensionen är
beskattningsbar i Sverige med hänsyn till dubbelbeskattningsavtal och
andra särskilda skatteregler. Riksskatteverket (RSV) anför att skilda
metoder för att undvika dubbelbeskattning i dubbelbeskattningsavtal
kommer att påverka beräkningen av garantipension, vilket inte kan vara
en rimlig och avsedd följd av regelsystemet. RSV finner det vara mer
naturligt att antingen undanta även utländska pensioner som beskattas
dels i källstaten, dels i Sverige med avräkning av den utländska skatten
eller att ta hänsyn till all utländsk tjänste- eller socialförsäkringspension
om skattskyldighet för pensionen föreligger i Sverige enligt intern rätt
med bortseende från dubbelbeskattningsavtal.

Flera försäkringskassor, bl.a. Stockholms läns allmänna försäkrings-
kassa och Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa, påtalar att
det kan komma att medföra problem att fa uppgifter om förekomst och
ändring av utländsk pension. Ett annat bekymmer är att kassan inte vet
om den utländska pensionen beskattas i Sverige. Östergötlands läns all-
männa försäkringskassa har också ställt sig frågan när den utländska
pensionen skall räknas om till svenska kronor och om omräkning av den
övergångsvisa garantipensionen skall göras vid varje förändringar i
valutakursen.

Skälen för regeringens förslag: Både storleken på pensionstillskottet
och det särskilda grundavdraget påverkas av utländska pensioner. Som vi
redogjort för i avsnitt 7.2.2 skall i beräkningsunderlaget ingå ett belopp
som motsvarar det PTS som den pensionsberättigade har rätt till enligt
dagens regler. Detta belopp har redan innan det lagts till beräknings-
underlaget samordnats med bl.a. utländsk pension om så skall ske enligt
internationell rätt, vare sig denna beskattas i Sverige eller ej. Om rätt till
SGA föreligger, påverkar i dag i princip samtliga utländska socialförsäk-
rings- och tjänstepensioner storleken av SGA. En förutsättning härför är
att skattskyldighet för den utländska pensionen föreligger i Sverige,

62

vilket på grund av dubbelbeskattningsavtal inte alltid är fallet. Om den Prop. 1999/2000:127
utländska pensionen betalas från en utländsk försäkring är utbetalningar-
na enligt inkomstskattelagen (1999:1229) i de flesta fall ersättningar på
grund av kapitalförsäkring och därmed enligt 8 kap. 14 § i inkomst-
skattelagen skattefria oberoende av bestämmelse i dubbelbeskattnings-
avtal.

I princip innebär den föreslagna konstruktionen till övergångsvis
garantipension att SGA skall omvandlas till en pensionsförmån. Utred-
ningen föreslog därför att endast utländsk pension för vilken skatt-
skyldighet föreligger i Sverige skulle ingå i beräkningsunderlaget för den
övergångsvisa garantipensionen. Enligt regeringens mening bör emeller-
tid undvikas att storleken av en pensionsförmån görs beroende av avtal
inom skatteområdet.

Regeringen föreslår att huvudregeln skall vara att utländsk socialför-
säkringspension och tjänstepension skall ingå i beräkningsunderlaget. En
sådan regel kan emellertid medföra att den enskildes inkomst efter skatt
blir lägre i och med omläggningen till övergångsvis garantipension. Detta
kan inträffa om pensionären har en utländsk pension som inte tidigare har
reducerat SGA, men denna skall påverka den övergångsvisa garantipen-
sionen. Därför föreslår regeringen att sådana utländska pensioner som
den pensionsberättigade uppbär redan före omläggningen år 2002/2003
skall ingå i beräkningsunderlaget endast om de skall påverka SGA vid
inkomsttaxeringen år 2003. Detta innebär att vid omläggningen till över-
gångsvis garantipension skall beaktas sådan ålders-, förtids- och efter-
levandepension som betalas ut enligt utländsk lagstiftning om social
trygghet och utgår enligt grunder som är jämförbara med vad som gäller
för folkpension, om skattskyldighet föreligger för utbetalningen i
Sverige. Samma skall gälla utländsk tjänstepension, om skattskyldighet
föreligger för utbetalningen av den pensionen i Sverige. Avgörande för
om de utländska pensioner som uppbärs före omläggningen skall ingå i
underlaget vid omläggningen skall således vara att de påverkar SGA en-
ligt bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 48 § den upphävda
kommunalskattelagen (1928:370) i deras lydelse före ikraftträdandet av
lagen (1998:682) om ändring i nämnda lag. I beräkningsunderlag som
fastställs vid senare tillfallen skall ingå de utländska pensioner som in-
gick i det första underlaget under förutsättning att dessa fortfarandet be-
talas ut. Vidare skall ingå senare tillkomna utländska pensioner oavsett
om den pensionsberättigade är skattskyldig för utbetalning av dessa i
Sverige. Utbetalningar som enligt inkomstskattelagen anses som ersätt-
ningar på grund av kapitalförsäkring skall dock inte tas med.

Såsom flera försäkringskassor påtalat kan det vara svårt att fa in upp-
gifter om den pensionsberättigade har rätt till utländsk pension. I vissa
fall kommer uppgifter om förekomsten av och storleken på utländsk pen-
sion att finnas hos försäkringskassan. I övriga fall kommer försäkrings-
kassorna att få förlita sig på att den enskilde lämnar erforderliga upp-
gifter. Så fungerar det redan idag vid beräkning av bl.a. PTS och andra
inkomstprövade förmåner inom socialförsäkringens område.

Huruvida en utländsk pension kommer att ingå i beräkningsunderlaget,
när detta bestäms inför pensionsberäkningen avseende januari år 2003, är
således beroende av om den pensionsberättigade är skyldig att betala

63

skatt for den utländska pensionen i Sverige. Eftersom det endast är sådan Prop. 1999/2000:127
utländsk pension som i dag påverkar SGA som också skall ingå i beräk-
ningsunderlaget har Riksskatteverket den kompetens som krävs for att
göra nämnda bedömning. Som RFV påpekat i sitt remissvar krävs således
ett nära samarbete mellan RFV och Riksskatteverket inför omläggningen.

Vid detta beräkningstillfälle bestäms vilka utländska pensioner som vid
omläggningen och senare omräkning skall undantas från regeln att alla
utländska socialförsäkrings- och tjänstepensioner skall påverka den över-
gångsvisa garantipensionen. Utländsk pension som inte utges i december
2002, utan först från en senare tidpunkt, skall alltid ingå i beräknings-
underlaget.

Östergötlands läns allmänna försäkringskassa ha berört frågan om hur
valutaförändringar skall påverka den övergångsvisa garantipensionen.
Enligt vad vi anfört i avsnitt 7.2 bör beräkningsunderlaget räknas om
varje gång någon av förmånerna som ingår i underlaget ändras. Enligt
regeringens uppfattning bör emellertid valutaförändringar i huvudsak
beaktas i samband med att den utländska pensionen även av annat skäl
har ändrats och beräkningsunderlaget därför skall räknas om.

7.3 Beräkning av övergångsvis garantipension vid helt
uttag av ålderspension

Regeringens förslag: Övergångsvis garantipension skall beräknas
med utgångspunkt i ålderspensionärens beräkningsunderlag.

För en ensamstående ålderspensionär vars beräkningsunderlag är
högre än 3,093 prisbasbelopp och för en gift ålderspensionär vars be-
räkningsunderlag är högre än 2,772 prisbasbelopp skall beräknings-
underlaget inte räknas om.

För en ensamstående ålderspensionär vars beräkningsunderlag är
lägst 1,52 men inte högre än 1,529 prisbasbelopp skall underlaget
höjas till 2,17 prisbasbelopp. Är beräkningsunderlaget högre än 1,529
prisbasbelopp, men högst 3,093 prisbasbelopp, skall underlaget upp
till 1,529 prisbasbelopp höjas till 2,17 prisbasbelopp och underlaget
till den del det överstiger 1,529 prisbasbelopp multipliceras med 0,59.

För en gift ålderspensionär vars beräkningsunderlag är 1,354 pris-
basbelopp skall underlaget höjas till 1,935 prisbasbelopp. Är beräk-
ningsunderlaget högre än 1,354 prisbasbelopp, men högst 2,772 pris-
basbelopp, skall beräkningsunderlaget upp till 1,354 prisbasbelopp
höjas till 1,935 prisbasbelopp och till den del det överstiger 1,354
prisbasbelopp multipliceras med 0,59.

Beräkningsunderlag som är lägst 1,3 prisbasbelopp men inte uppgår
till 1,52 prisbasbelopp vad gäller en ensamstående och 1,354 pris-
basbelopp vad gäller en gift ålderspensionär skall höjas genom att hela
underlaget multipliceras med 1,427.

Beräkningsunderlaget för en ålderspensionär vars underlag är högre
än 0,24 men lägre än 1,3 prisbasbelopp skall omräknas genom att hela
underlaget multipliceras med 1,513 och därefter minskas med 0,112
prisbasbelopp. Är beräkningsunderlaget högst 0,24 prisbasbelopp

64

skall ingen uppräkning göras. Detta skall gälla både för en ensam-
stående och för en gift ålderspensionär.

Den övergångsvisa garantipensionen utgör skillnaden mellan å ena
sidan det omräknade beräkningsunderlaget och å andra sidan den
tilläggspension, änkepension, tjänstepension och utländska pension
som har ingått i beräkningsunderlaget.

Prop. 1999/2000:127

Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer i princip överens
med regeringens förslag. Förslaget har dock anpassats till den högre PTS-
nivån 56,9 % av prisbasbeloppet. Övergångsvis garantipension till
pensionärer med ett beräkningsunderlag överstigande 3,0867 respektive
2,709 prisbasbelopp kallades i utredningens förslag för bosättnings-
tillägg. Att övergångsvis garantipension skall beräknas endast om det i
beräkningsunderlaget ingår ett belopp motsvarande folkpension i form av
ålderspension enligt AFL framgår av avsnitt 6.

Remissinstanserna: Konstruktionen av den övergångsvisa garantipen-
sionen utgår från en kommunalskatt på 34 %, vilket kommenteras av
flera remissinstanser. Pensionärernas Riksorganisation, Uppsala läns
allmänna försäkringskassa, Statens Pensionsverk och Södermanlands
allmänna försäkringskassa påpekar att ett upphävt kommunalt skatte-
stopp kan innebära att en del pensionärer kommer att fa sänkt disponibel
inkomst jämfört med idag, om kommunerna höjer skatten över 34 %.
Sveriges Pensionärsförbund påpekar att det inte redovisas någon kom-
pensation för pensionärer i kommuner med högre skattesats än 34 % och
inget förslag om hur en kommande höjning av kommunalskatten skall
kunna kompenseras. Förbundet anser att utredningen måste kompletteras
när det gäller skatteberäkningen innan förslaget kan ligga till grund för en
proposition. Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) anser att det är
ett minimikrav att ingen pensionär född år 1937 eller tidigare, trots
bosättning i högskattekommun, får lägre pension. Basnivån bör bestäm-
mas efter den föreliggande högsta kommunala skatten eller läggas på en
sådan nivå med marginal, exempelvis 35 %. Vidare anser SPRF att brut-
tobeloppet för garantipension ska sättas så högt att garantipensionens
nettobelopp får lägst samma köpkraft som i början av 1990-talet.

Värmlands läns allmänna försäkringskassa pekar på att beräknings-
reglema medför att den pensionär som bor i en kommun med låg skatte-
sats får ett bättre ekonomiskt utfall än den pensionär som bor i en kom-
mun med hög skattesats. Kassan menar att med tanke på de nämnda kon-
sekvenserna har förslaget en oacceptabel fördelningspolitisk profil.
Svenska Kommunförbundet anser att det får accepteras att den disponibla
inkomsten ökar till följd av olikheter i kommunalskatten, men vill sam-
tidigt anföra att inkomstförändringar också innebär att kommunerna kan
komma att ompröva sina taxor för äldreomsorg m.m. Statistiska central-
byrån (SCB) konstaterar att utredningens förslag medför att pensionärer
som bor i lågskattekommuner bli något överkompenserade. Denna över-
kompensation avtar med stigande pension och är alltså mest betydelsefull
för pensionärer med de allra lägsta pensionerna konstaterar SCB. Effek-
ten mildras enligt SCB av det bostadsstöd som också finns kvar. SCB
påpekar vidare att pensionärer med de lägsta pensionerna också kan ut-

65

3 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 127

nyttja eventuella skattereduktioner, exempelvis skattereduktion för ränte-
utgifter.

Många remissinstanser anser att regelsystemet är komplext och att det
kommer att vara svårt att överblicka för den enskilde. Bl.a. Dalarnas läns
allmänna försäkringskassa framför att de olika procentsatserna som skall
användas för beräkningar av garantipension och övergångsvis garanti-
pension kommer att vara en pedagogisk omöjlighet att förklara begripligt.
Statskontoret anser att det förefaller svårt att motivera skillnaderna i
basnivå endast med utgångspunkt i den valda kommunalskattesatsen.
Tjänstemännens Centralorganisation efterlyser en motivering till i vilken
omfattning nivåerna för garantipension och övergångsvis garantipension
skiljer sig åt eller stämmer överens.

Skälen för regeringens förslag: Den övergångsvisa garantipensionen
beräknas på grundval av beräkningsunderlaget. I underlaget ingår pen-
sionärens pensionsinkomster (utom privat pension) beräknade enligt
nuvarande regelsystem. Beräkningsunderlaget skall räknas upp till en ny,
högre bruttopension, som skall beskattas efter samma regler som gäller
för yngre pensionärer. Höjningen av bruttopensionen innebär att det sär-
skilda grundavdraget vid beskattning har räknats om till en pensionsför-
mån. Det uppräknade beräkningsunderlaget motsvarar således pensionä-
rens sammanlagda bruttopension, som efter beskattning skall ge ett i
princip lika stort nettobelopp som pensionären hade före omläggningen
till övergångsvis garantipension.

Den övergångsvisa garantipensionen utgör skillnaden mellan det upp-
räknade beräkningsunderlaget och den tilläggspension i form av ålders-
pension, änkepension, tjänstepension och utländska pension som har in-
gått i beräkningsunderlaget.

Hur uppräkningen av beräkningsunderlaget skall ske för att uppnå sitt
syfte är beroende av gällande skatteregler och pensionsinkomstemas stor-
lek. De modeller för uppräkning som föreslås nedan utgår från ett SGA
anpassat till ett maximalt pensionstillskott på 56,9 % av prisbasbeloppet
och att pensionären efter omläggningen medges vanligt grundavdrag
enligt de för inkomståret 2000 gällande bestämmelserna. Vidare utgår
beräkningarna från att den pensionärsberättigade endast har de inkomster
som ingår i beräkningsunderlaget och att han eller hon inte har avdrag för
exempelvis pensionssparande eller skall räknas tillgodo skattereduktion
för t.ex. utgiftsräntor. Det har således inte varit möjligt att beakta andra
beskattningsbara s.k. sidoinkomster såsom lön, arvoden eller ersättning
från privata pensionsförsäkringar.

Det grundavdrag som pensionären antas bli berättigad till efter om-
läggningen bestäms således enbart utifrån pensionsinkomstema i beräk-
ningsunderlaget. En högre faktisk inkomst kan innebära att pensionären
är berättigad till antingen ett högre eller ett lägre grundavdrag än det som
antas i beräkningsmodellen. Detta beror på grundavdragets konstruktion.
Gällande bestämmelser innebär att grundavdraget ökar i inkomstinter-
vallet 1,86-2,89 prisbasbelopp och att avdraget minskar i inkomstinter-
vallet 3,04-5,615 prisbasbelopp. För de pensionärer vars sammanlagda
inkomster (pensions- och sidoinkomster) ligger i intervallet 1,86-2,89
prisbasbelopp kan därför det faktiska grundavdraget bli högre än det som
beräkningarna baseras på. Lägre än beräknat kan grundavdraget bli för de

Prop. 1999/2000:127

66

pensionärer vars pensions- och sidoinkomster totalt överstiger 3,04 pris-
basbelopp.

Figur 7.1 visar grundavdragets storlek i kronor för inkomster upp till
4,86 prisbasbelopp år 2000. Av figuren framgår också SGA för en en-
samstående pensionär med helt uttag av ålderspension.

Figur 7.1 SGA för en ensamstående ålderspensionär och grundavdrag för en lön-
tagare med samma taxerad inkomst

Prop. 1999/2000:127

0,25 0,73 1,21 1,56 1,86 2,16 2,46 2,76 3,06 3,36 3,66 3,96 4,26 4,56 4,86
Taxerad inkomst = ATP+FP+PTS i basbelopp

En omräkning av nuvarande grundskydd till ett högre, fullt ut beskattat
grundskydd, som innebär att generellt sett inga pensionärer far sänkt
nettopension, måste baseras på den högsta kommunalskatten i landet. Ö-
garpsutredningens förslag utgår från en kommunalskatt på 34 %. Stor-
leken på den övergångsvisa garantipensionen enligt utredningsförslaget
har således anpassats så, att en pensionär med enbart pensionsinkomst
bosatt i en kommun med 34 % skatt inte skall fa sänkt disponibel in-
komst. Det betyder bl.a. att övergångsvis garantipension till en pensionär
med enbart folkpension och PTS är satt till en högre nivå än vad som
gäller för yngre pensionärer med rätt till enbart garantipension. Även i
övrigt skiljer sig utformningen av grundskyddet enligt utredningsför-
slaget från det som skall gälla för yngre årsklasser.

Den föreslagna utformningen av den övergångsvisa garantipensionen
är i princip en översättning av regelverket för dagens grundskydd i form
av pensions-och skatteförmåner. För en pensionär bosatt i en kommun
med 34 % skatt kommer omläggningen till övergångsvis garantipension
inte innebära någon ekonomisk förändring, om inte pensionären har
andra inkomster än allmän pension och tjänstepension. Flertalet av de
pensionärer som har lägre pension och således är berättigade till SGA
enligt dagens regler är kvinnor. I slutet av år 2002 beräknas finnas ca
600 000 pensionärer berättigade till SGA, varav ca 80 % kvinnor.
Betydligt fler kvinnor än män kommer således beröras av omläggningen
till övergångsvis garantipension. Om omläggningen kommer att medföra
någon förändring av den disponibla inkomsten för dessa pensionärer
beror främst på skattesatsen i den kommun där pensionären är bosatt.

67

Efter övergången till övergångsvis garantipension kommer pensionä- Prop. 1999/2000:127
rema att fa grundavdrag på samma villkor som löntagare. Detta innebär
att nettopensionen kommer att variera mellan pensionärer i olika kom-
muner, även för dem med den lägsta garanterade pensionen. Pensionärer
med låg pension kommer i skattehänseende att behandlas på samma sätt
som redan gäller for förvärvsaktiva och pensionärer som har så höga in-
komster att de har ett vanligt grundavdrag. Den lägsta disponibla pen-
sionsinkomsten, och den minsta höjningen jämfört med nuvarande
förhållanden, far pensionärer som bor i kommuner med hög skattesats.
Högst blir den disponibla inkomsten för dem som bor i lågskattekommu-
ner.

Flera remissinstanser, däribland Kommunförbundet, har pekat på detta
faktum att ju lägre kommunalskatten är desto större blir ökningen av
pensionärens inkomst efter skatt. Att pensionsinkomstens storlek efter
skatt kommer att variera över landet är dock oundvikligt, eftersom den
allmänna pensionens bruttobelopp inte beror av skattesatsen i den kom-
mun där pensionären för tillfället är bosatt. Förbundet anför också att
inkomstförändringama innebär att kommunerna kan komma att ompröva
sina taxor för äldreomsorg m.m. Den höjda bruttopensionen betyder dock
inte att samtliga pensionärer därmed även far en inkomsthöjning efter
skatt. I sammanhanget kan nämnas att Boende- och avgiftsutredningen
inom äldre- och handikappområdets betänkande (SOU 1999:33) för när-
varande bereds inom regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma
till riksdagen i frågan under år 2000.

År 2000 är den högsta skattesatsen i landet 33,76 % och den genom-
snittliga kommunalskatten 30,62 %. I skattesatsen har i det här fallet in-
räknats kommunal- och landstingsskatt samt den obligatoriska begrav-
ningsavgiften. År 2000 har således samtliga kommuner lägre skatt än
34 %. Den lägre kommunalskatten torde dock inte i praktiken medföra
någon förändring för de pensionärer som därtill betalar kyrkoavgift. Det
är också okänt hur skattenivån kan komma att förändras framöver. Rege-
ringen har därför inte funnit skäl att frångå den skattesats på 34 % som
utredningens konstruktion till övergångsvis garantipension utgår från.

Regeringen föreslår således att beräkningsmodellerna för övergångsvis
garantipension baseras på en skattesats på 34 %. För i princip samtliga
pensionärer kommer därmed omräkningen till övergångsvis garantipen-
sion att innebära en höjning av pensionen efter skatt. Ett undantag kan,
som redan nämnts, vara personer med s.k. sidoinkomster. Ett annat
undantag kan vara personer som uppbär partiell ålderspension (se avsnitt
7.4).

Det förslag till övergångsvis garantipension som regeringen redovisar i
det följande ansluter sig i princip även i övriga delar till utrednings-
förslaget. Nivåerna har anpassats till den högre PTS-nivån 56,9 % av
prisbasbeloppet. Utredningens förslag utgick från ett maximalt PTS på
55,5 % av prisbasbeloppet. Anpassningen innebär bl.a. att basnivån (dvs.
beloppet för övergångsvis garantipension för pensionärer med enbart
folkpension och PTS) har höjts. I vårt förslag är basnivån 2,17 pris-
basbelopp för en ogift pensionär och 1,935 prisbasbelopp för en gift
pensionär.

68

Flera remissinstanser, bl.a. försäkringskassan i Dalarna, anser att det Prop. 1999/2000:127
kommer att bli svårt att förklara de olika garantipensionema för äldre och
yngre pensionärer, såväl vad det gäller motiv för skilda basnivåer som
utformningen i övrigt. Som närmare utvecklats i avsnitt 5 skall emellertid
de två slagen av garantipension delvis tillgodose olika syften och någon
direkt jämförelse kan därför enligt regeringens uppfattning inte göras.
Det har inte heller varit möjligt att finna en konstruktion till övergångsvis
garantipension som närmare ansluter till den som skall gälla för ålders-
pensionärer födda år 1938 eller senare och som samtidigt uppfyller
kraven att ingen pensionär skall bli varken kraftigt under- eller överkom-
penserad i och med omläggningen.

Det vanliga grundavdraget är större än SGA för de pensionärer vars
pensionsinkomster är högre än ca 3,1 prisbasbelopp för en ensamstående
och ca 2,7 prisbasbelopp för en gift ålderspensionär. Samma skatteregler
kommer således att gälla för dessa pensionärer både före och efter om-
läggningen. Någon uppräkning av beräkningsunderlaget behöver därför
inte göras för dessa pensionärer. Den eventuella garantipension som
kommer att utbetalas motsvarar då enbart bosättningsbaserad folkpension
eller pensionstillskott. Ett högt beräkningsunderlag betyder inte alltid att
pensionären har fullt antal intjänade ATP-år, dvs. att tilläggspensionen
enligt LIP kommer att inkludera ett oavkortat folkpensionsbelopp. Det
behöver heller inte betyda att pensionären har en hög ATP. Det kan
istället vara en förhållandevis hög tjänstepension eller utländsk pension
som gör att beräkningsunderlaget inte ger rätt till SGA, medan ATP en-
ligt dagens regler ger rätt till visst pensionstillskott.

Regeringen föreslår därför att övergångsvis garantipension till ensam-
stående ålderspensionär med ett beräkningsunderlag som är högre än
3,093 prisbasbelopp utgörs av beräkningsunderlaget minskat med den
tilläggspension enligt LIP, änkepension, tjänstepension och utländska
pension som har ingått i beräkningsunderlaget. Övergångsvis garantipen-
sion till en gift ålderspensionär med ett beräkningsunderlag överstigande
2,772 prisbasbelopp beräknas på motsvarande sätt.

För pensionärer med lägre beräkningsunderlag, men dock högre än
0,24 prisbasbelopp, är nuvarande SGA högre än det vanliga grundav-
draget. För dessa pensionärer skall således viss uppräkning av beräk-
ningsunderlaget ske vid beräkning av den övergångsvisa garantipensio-
nen.

Regeringen föreslår att för en ensamstående ålderspensionär vars be-
räkningsunderlag är 1,529 prisbasbelopp skall underlaget höjas till 2,17
prisbasbelopp. Är beräkningsunderlaget högre än 1,529 men högst 3,093
prisbasbelopp skall underlaget upp till 1,529 prisbasbelopp höjas till 2,17
prisbasbelopp. Beräkningsunderlaget till den del som överstiger 1,529
prisbasbelopp skall därefter multipliceras med 0,59.

För en gift ålderspensionär föreslår regeringen att ett beräknings-
underlag på 1,354 prisbasbelopp skall höjas till 1,935 prisbasbelopp. Är
beräkningsunderlaget högre än 1,354 men högst 2,772 prisbasbelopp
skall beräkningsunderlaget upp till 1,354 prisbasbelopp höjas till 1,935
prisbasbelopp. Underlaget till den del som överstiger 1,354 prisbasbelopp
multipliceras med 0,59.

69

Den övergångsvisa garantipensionen erhålls genom att pensionärens Prop. 1999/2000:127
tilläggspension enligt LIP, änkepension, tjänstepension och utländska
pension som har ingått i beräkningsunderlaget dras av från det omräk-
nade beräkningsunderlaget.

Vårt förslag till hur övergångsvis garantipension skall beräknas för en-
samstående med ett beräkningsunderlag på 1,529-3,093 prisbasbelopp
och gift pensionär med ett beräkningsunderlag på 1,354-2,772 prisbas-
belopp framgår också av tablå 7.1. Förslaget är en översättning av beräk-
ningsreglema för SGA och utgår från ett maximalt SGA på 1,529
respektive 1,354 prisbasbelopp. I sådant fall gäller att för en pensionär
vars pensionsinkomster är högre än 1,529 respektive 1,354 prisbasbelopp
avtrappas maximalt SGA med 66,5 % av de pensionsinkomster som
överstiger de nämnda beloppen.

Tablå 7.1 Beräkning av övergångsvis garantipension

Den övergångsvisa garantipensionen för en ensamstående pensionär vars be-
räkningsunderlag är 1,529 bb eller större (men högst 3,093 bb) beräknas enligt
följande:

Pl=2,17 bb + 0,59 * (P - 1,529) bb
ÖGARP = P1 - IGP -ÄP- TJP - UP

Den övergångsvisa garantipensionen för en gift pensionär vars beräknings-
underlag är 1,354 bb eller större (men högst 2,772 bb) beräknas enligt följande:

Pl=l,935 bb + 0,59 * (P- 1,354) bb
ÖGARP = P 1 -IGP -ÄP- TJP -UP
P1 = Bruttopension efter övergången till beskattad grund-
pension

P = Summan av ATP, folkpension, pensionstillskott,
änkepension, tjänstepension och utländsk pension
IGP = Tilläggspensionen fr.o.m. år 2001
ÄP=Änkepension
TJP = Tjänstepension
UP = Utländsk pension
ÖGARP = Övergångsvis garantipension
bb = Prisbasbelopp

I tablå 7.2 visas omräkningen av beräkningsunderlaget och beräkningen
av den övergångsvisa garantipensionen enligt vårt förslag för fyra typfall.
Det framgår att pensionärer med lika stort beräkningsunderlag ersätts för
den höjda skatten med lika stort belopp. Det uppräknade beräknings-
underlaget och pensionärens bruttopension blir således densamma för
dessa pensionärer. Detta är ett resultat av att vi har följt SGA:s utform-
ning.

Storleken på den övergångsvisa garantipensionen kan dock variera från
pensionär till pensionär, trots att beräkningsunderlagen både före och
efter omräkningen är lika stora. Så är t.ex. fallet vad gäller typfallen A
och B. Båda dessa har en pension motsvarande 1,529 prisbasbelopp i det
nuvarande systemet. I det nya systemet kommer den omräknade pensio-
nen att bli 2,17 prisbasbelopp för båda. Typfall A saknar helt ATP och
kommer därför att fa hela sin pension i form av övergångsvis garantipen-
sion. Typfall B har viss ATP. B:s nya pension kommer därför även att
innefatta viss tilläggspension. Den övergångsvisa garantipensionen blir

70

därför lägre jämfört med A. Den övergångsvisa garantipensionen som Prop. 1999/2000:127
beräknas för typfall B ersätter dels de 15/30 delar i folkpension som inte
tillgodoräknas i tilläggspensionen, dels skattehöjningen till följd av att
SGA slopas.

Också typfallen C och D har samma pension i det nuvarande systemet.
Därför blir också den nya pensionen samma för båda. Fördelningen
mellan tilläggspensionen och den övergångsvisa garantipensionen kom-
mer dock att vara en annan för C än för D. Eftersom C, till skillnad från
D, har fulla ATP-år kommer hans eller hennes övergångsvisa garantipen-
sion att bli lägre och tilläggspensionen högre jämfört med D. Typfall C
ersätts endast för SGA medan D även far ersättning för den folkpension
som inte ingår i tilläggspensionen.

Tablå 7.2 Beräkning av den övergångsvisa garantipensionen om
ålderspensionen tas ut som hel förmån från 65 års ålder.

40 bosättnings år. Ensamstående ålderspensionär. Prisbasbelopp

Typfall A

Typfall B
(15 ATP-år)

Typfall C
(30 ATP-i

(a) ATP1

0,00

0,569

1,24

(b) FP och PTS

1,529

0,96

0,96

(c) Tjänstepension m.m.2

0,00

0,00

0,30

Beräkningsunderlag (=a+b+c)

1,529

1,529

2,50

Bruttopension år 2002, kr3

55 961

55 961

91 500

(d) Omräknat beräknings-

2,17

2,17

2,743

underlag

Bruttopension år 2003, kr3

79 422

79 422

100 393

(e) Tilläggspension

0,00

1,049

2,20

Övergångsvis garantipension

2,17

1,121

0,243

(=d-e-c)

Nettopension år 2002 inkl.

55 961

55 961

71 172

tjänstepension, kr4

Nettopension år 2003, inkl.

56 170

56 170

71 803

tjänstepension, kr4

1 Inklusive änkepension.

2 Inklusive utländsk pension.

3 2000 års priser

4 Nettoberäkningama har gjorts med 34 % kommunalskatt och i 2000 års priser.

Typfall D

15 ATP-år)

1,24

0,96

0,30

2,50

91 500

2,743

100 393

1,72

0,723

71 172

71 803

I figurerna 7.2 och 7.3 visas skillnaden i pensionsnivå efter skatt mellan
vårt förslag till övergångsvis garantipension och nuvarande regelsystem
för de ålderspensionärer som är berättigade till övergångsvis garantipen-
sion. Figur 7.2 avser en ensamstående ålderspensionär bosatt i kommun
med en skattesats på 34 %. Figur 7.3 visar motsvarande för en gift pen-
sionär. Det framgår att samtliga pensionärer får en höjning av sin netto-
pension efter omläggningen. Av figurerna 7.4 och 7.5 framgår utfallet vid
en genomsnittlig kommunalskattesats på 30,62 %.

71

Figur 7.2 Skillnad ipensionsinkomst efter skatt mellan ett system med övergångs- Prop. 1999/2000:127
vis garantipension och nuvarande system. Kommunalskatt 34 %. Ensamstående
pensionär

Pensionsinkomster enligt nuvarande regler
(=beräkningsunderlag) i prisbasbelopp

Figur 7.3 Skillnad i pensionsinkomst efter skatt mellan ett system med
övergångsvis garantipension och nuvarande system. Kommunalskatt 34 %. Gift
pensionär

(=beräkningsunderlag) i prisbasbelopp

72

Figur 7.4 Skillnad ipensionsinkomst efter skatt mellan ett system med övergångsvis          Prop. 1999/2000:127

garantipension och nuvarande system. Kommunalskatt 30,62 %. Ensamstående pensionär.

Pensionsinkomster enligt nuvarande regler
(=beräkningsunderlag) i prisbasbelopp

Figur 7.5 Skillnad i pensionsinkomst efter skatt mellan ett system med
övergångsvis garantipension och nuvarande system. Kommunalskatt 30,62 %. Gift
pensionär.

Pensionsinkomster enligt nuvarande regler
(=beräkningsunderlag) i prisbasbelopp

Vårt förslag ovan omfattar pensionärer som har ett beräkningsunderlag
motsvarande lägst nivån för folkpension och maximalt PTS. Emellertid
kan pensionärens beräkningsunderlag vara lägre än de angivna nivåerna
till följd av att pensionen har lyfts före 65 års ålder eller att kravet på 40
bosättningsår inte är uppfyllt.

SGA:s grundnivå och avtrappningsbestämmelser är desamma för dem
som gjort förtida uttag (eller skjutit upp uttaget) som för dem som tar ut
oreducerad ålderspension från 65 års ålder. SGA-bestämmelsema gäller
utan begränsning även för dem vars folkpension utges med en viss andel
av en oavkortad sådan pension. Dock gäller alltid ett allmänt förbehåll att
SGA inte far utges med större belopp än pension i form av folkpension,
PTS, ATP, änke-ATP, tjänstepension och utländsk socialförsäkringspen-

73

sion. Särskilda regler gäller vid förekomst av yrkesskadelivränta (se av- Prop. 1999/2000:127
snitt 8). För pensionärer med partiell pension gäller dock ett annat högsta
SGA-belopp. Partiell pension behandlas i avsnitt 7.4.

SGA-bestämmelsema innebär således att en pensionär med hel ålders-
pension och ett beräkningsunderlag som är lägre än 1,529 respektive
1,354 prisbasbelopp inte betalar någon skatt på sina pensionsinkomster.
SGA uppgår i dessa fall till samma belopp som pensionsinkomstema
(dvs. beräkningsunderlaget). Detta har vi tagit hänsyn till i våra förslag
till hur den övergångsvisa garantipensionen skall beräknas för pensionä-
rer med låg pensionsinkomst, vilka redovisas i det följande.

Det kan först konstateras att för en pensionär med pensionsinkomster
som inte är högre än 0,24 prisbasbelopp innebär omläggningen inte
någon förändring i skattehänseende, eftersom i det fallet det vanliga
grundavdraget uppgår till samma belopp som SGA, dvs. 0,24 prisbasbe-
lopp. I ett sådant fall behövs således inte någon uppräkning av beräk-
ningsunderlaget göras. Den övergångsvisa garantipensionen skall dock
inte ge kompensation bara för SGA utan även ersätta PTS och den 40-
dels beräknade folkpensionen. Enligt regeringens förslag skall därför den
övergångsvisa garantipensionen för pensionärer vars beräkningsunderlag
inte överstiger 0,24 prisbasbelopp motsvara det belopp som återstår sedan
beräkningsunderlaget minskats med den tilläggspension, änkepension,
tjänstepension och utländska pension som ingått i beräkningsunderlaget.

Det vanliga grundavdraget på 0,24 prisbasbelopp kommer efter om-
läggningen att gälla för alla dem vars pensionsinkomster i det nuvarande
pensionssystemet uppgår till ca 1,3 prisbasbelopp. Pensionärer med högre
pensionsinkomster kommer att fa rätt till ett högre grundavdrag. Det
krävs därför att omräkning sker på ett sätt för de pensionärer vars beräk-
ningsunderlag är lägre än 1,3 prisbasbelopp och på ett annat sätt för dem
med högre ålderspension.

Regeringen föreslår att omräkning av beräkningsunderlaget för den
ålderspensionär vars underlag är högre än 0,24 men lägre än 1,3 prisbas-
belopp skall göras genom att hela underlaget multipliceras med 1,513 och
därefter minskas med 0,112 prisbasbelopp. Detta skall gälla både för en
ensamstående och för en gift ålderspensionär.

Beräkningsunderlag som är lägst 1,3 prisbasbelopp men inte uppgår till
1,52 prisbasbelopp vad gäller en ensamstående och 1,354 prisbasbelopp
vad gäller en gift ålderspensionär skall höjas genom att hela underlaget
multipliceras med 1,427.

För en ensamstående ålderspensionär med ett beräkningsunderlag på
lägst 1,52 men inte högre än 1,529 prisbasbelopp skall underlaget höjas
till 2,17 prisbasbelopp.

De enligt ovan omräknade underlagen minskas med den tilläggspen-
sion, änkepension, tjänstepension och utländska pension som har ingått i
underlaget. Det kvarvarande beloppet är pensionärens övergångsvisa
garantipension.

I de tidigare redovisade figurerna 7.2 och 7.3 visades effekterna av vårt
förslag till beräkning av övergångsvis garantipension för pensionärer med
beräkningsunderlag på lägst 1,529 respektive 1,354 prisbasbelopp vid
34 % kommunalskatt. I figur 7.6 visas skillnaden i pension före och efter
omläggningen för pensionärer med lägre pensionsinkomster.

74

I tablå 7.4 sammanfattas regeringens förslag till hur beräkningsunder- Prop. 1999/2000:127
laget skall räknas upp för att bestämma den övergångsvisa garantipen-
sionen. Det uppräknade beräkningsunderlaget motsvarar pensionärens
nya, högre bruttopension, som skall beskattas efter samma regler som
gäller för yngre pensionärer. Det uppräknade beräkningsunderlaget skall
minskas med de förmåner som ingår i beräkningsunderlaget och som
utbetalas till pensionären enligt annan lagstiftning eller avtal. Återstoden
(dvs. bosättningsbaserad folkpension, PTS och kompensation för SGA)
utges som övergångsvis garantipension.

Figur 7.6 Skillnad i pensionsinkomst efter skatt mellan ett system med övergångs -
vis garantipension och nuvarande system. Kommunalskatt 34 %. Ensamstående
och gift pensionär

Pensionsinkomster enligt nuvarande regler
(=beräkningsunderlag) i basbelopp

Tablå 7.4 Förslag till omräkning av beräkningsunderlag för bestämning av
övergångsvis garantipension

Beräkningsunderlag P i pris-
basbelopp för ogift

Beräkningsunderlag P i pris-
basbelopp för gift

Omräknat beräkningsunderlag

Pi i prisbasbelopp

högst 0,24

högst 0,24

Pj=P

högre än 0,24 men lägre än 1,3

högre än 0,24 och lägre än 1,3

P, =P*1,513-0,112

lägst 1,3 men lägre än 1,52

lägst 1,3 men lägre än 1,354

Pj—P* 1,427

lägst 1,52 men högst 1,529

Pi=2,17

högre än 1,529 men högst

P, =2,17+0,59*(P-l,529)

3,093

högre än 3,093

P,=P

1,354

Pi=l,935

högre än 1,354 men högst 2,772

P,=l,935+0,59*(P-1,354)

högre än 2,772

P,=P

75

7.4

Beräkning av övergångsvis garantipension vid
partiellt uttag av ålderspension

Regeringens förslag: Om ålderspensionen tas ut som en partiell för-
mån skall den övergångsvisa garantipensionen beräknas med ledning
av den pension som skulle ha utgetts om hel ålderspension hade lyfts.
Andelsberäkningen görs därefter.

Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer överens med re-
geringens förslag

Remissinstanerna: Remissinstanserna har inte yttrat sig särskilt över
denna del av förslaget. Östergötlands läns allmänna försäkringskassa
understryker dock vikten av att det i den information som skall lämnas
inför omräkningen klargörs att för dem som har partiellt uttag av ålders-
pension kommer en försämring att ske.

Skälen för regeringens förslag: Uttag av ålderspension kan göras som
hel, halv, tre fjärdedels eller en fjärdedels förmån. Den del av det nu-
varande grundskyddet som utgörs av SGA följer inte denna andelsbe-
räkning. För beräkningen av SGA är det främst pensionsinkomstemas
belopp som är avgörande, om de motsvarar hel eller partiell förmån är av
mindre betydelse. SGA:s grundnivå och avtrappningsbestämmelser är
desamma för alla pensionärer. För dem med partiell pension gäller dock
att SGA inte kan vara högre än uppburen folkpension och PTS (in-
begripet den del av ATP som minskat PTS).

Vårt förslag till konstruktion av övergångsvis garantipension för pen-
sionärer med helt pensionsuttag baseras på en översättning av SGA-reg-
lema till pensionssystemet. Om på samma sätt SGA för dem med partiellt
pensionsuttag skulle omvandlas till en pensionsförmån skulle det inne-
bära att den övergångsvisa garantipensionen skulle tjäna som utfyllnad
för dem som endast tagit ut en del av sin inkomstgrundade pension. En
person, som vid helt pensionsuttag inte skulle vara berättigad till
grundskydd, skulle vid partiellt uttag kunna fa övergångsvis garantipen-
sion. Det skulle således innebära att grundskyddet inom det allmänna
pensionssystemet inte enbart skulle ge ett ekonomiskt skydd för dem som
inte tjänat in rätt till inkomstgrundad pension eller endast en låg sådan.
Det skulle också ge ett tillskott till dem som valt att ta ut endast del av sin
inkomstgrundade pension.

Regeringen finner inget skäl till att ett uppskjutet uttag av en del av den
inkomstgrundade ålderspensionen skulle ersättas av en utbetalning från
garantipensionssystemet. Enligt vår mening bör istället garantipensionen
vid partiellt pensionsuttag bestämmas efter samma principer som gäller
för pensionärer födda år 1938 eller senare. Vårt förslag innebär att vid
partiellt uttag av ålderspension skall först beräknas vad hel övergångsvis
garantipension skulle motsvara och därefter andelsberäknas detta belopp.

Vårt förslag till hur den övergångsvisa garantipensionen skall bestäm-
mas vid partiellt uttag utgår således inte från gällande SGA-bestämmel-
ser. Förslaget att exempelvis halv garantipension skall motsvara hälften
av hel förmån kan innebära en försämring för många av de pensionärer
som vid omläggningen uppbär halv pension. De kan efter övergången till

Prop. 1999/2000:127

76

övergångsvis garantipension komma att få en lägre inkomst efter skatt. Prop. 1999/2000:127
Enligt senast tillgängliga statistik uppbär 256 personer i åldersgruppen

65-69 år och 12 personer i åldrarna 70—74 år partiell ålderspension. Re-
geringen anser, i likhet med vad som framförts av försäkringskassan i
Östergötland, att det är viktigt att pensionärerna i god tid informeras om
att omräkningen vid partiellt pensionsuttag kan innebära sänkt inkomst
efter skatt. Det är också viktigt att klargöra att denna försämring endast är
knuten till ett pågående partiellt uttag, dvs. den har ingen effekt på ett
senare helt uttag av pension.

8      Samordning vid förekomst av

yrkesskadelivräntor

8.1       Inledning

Yrkesskadelivränta samordnas i dag med ålderspension genom att pen-
sionen minskas enligt vissa regler. Vidare gäller att det särskilda grund-
avdraget, SGA, fastställs med ledning av delvis andra inkomster än vad
som gäller för övriga ålderspensionärer. I detta avsnitt föreslås att dagens
samordningsbestämmelser huvudsakligen överförs till det nya systemet
med tilläggspension och övergångsvis garantipension vad gäller de per-
soner som är födda år 1937 eller tidigare och som i december år 2002
uppbar både ålderspension och yrkesskadelivräntan. För övriga föreslås
samma samordningsreglerna som gäller för personer som är födda
år 1938 eller senare.

8.2      Samordningsbestämmelser vid förekomst av
yrkesskadelivräntor

Regeringens förslag och bedömning: Vid förekomst av yrkesskade-
livränta skall de samordningsbestämmelser som finns i 12 kap. 9 §
lagen (1998:674) om inkomstgrundad pension tillämpas för personer
som är födda år 1937 eller tidigare och som inte har omfattats av
samordningsbestämmelsema enligt AFL före utgången av år 2002.

För de personer som jämte ålderspension uppbär egen yrkesskade-
livränta i december 2002 skall tilläggspensionen, enligt lagen om in-
komstgrundad pension, minskas vid utbetalning med ett förutbestämt
fast belopp. Minskningsbeloppet skall beräknas som skillnaden mellan
beviljad och utbetald ålderspension från folkpensionering och ATP i
december 2002.

För de personer som jämte ålderspension uppbär yrkesskadelivränta
till efterlevande i december 2002 bör änkepensionen enligt lagen om
efterlevandepension minskas vid utbetalning med ett förutbestämt fast
belopp. Minskningsbeloppet bör beräknas som skillnaden mellan å
ena sidan beviljad ålderspension och änkepension i december 2002, å

77

andra sidan utbetald ålderspension och änkepension vid samma tid-
punkt.

Om yrkesskadelivräntan minskas skall det förutbestämda belopp
som minskar tilläggspensionen eller änkepensionen reduceras pro-
centuellt lika mycket.

För den som i december 2002 jämte ålderspension uppbär yrkes-
skadelivränta skall den utbetalda tilläggspensionen efter minskningen
ingå i beräkningsunderlaget. I beräkningsunderlaget bör också den ut-
betalda änkepensionen efter minskningen ingå. De belopp som mot-
svarar pensionstillskott och 40-delsberäknad folkpension skall beräk-
nas med ledning av beviljad tilläggspension och änkepension.

Beräkningsunderlaget för den som jämte ålderspension i decem-
ber 2002 uppbär yrkesskadelivränta skall lägst uppgå till ett belopp
som motsvarar den folkpension och det pensionstillskott som skulle ha
utgetts enligt i dag gällande regler, om ingen samordning med yrkes-
skadelivränta hade skett. Vid beräkningen skall det belopp som
motsvarar den ATP som enligt dagens regler skulle ha reducerat
pensionstillskottet likställas med pensionstillskott.

Beräkningsunderlaget för en person som jämte ålderspension upp-
bär yrkesskadelivränta skall räknas upp enligt samma regler som skall
gälla för övriga pensionärer.

Den övergångsvisa garantipensionen skall beräknas genom att den
tilläggspension, den änkepension, den tjänstepension och den utländ-
ska pension som ingår i beräkningsunderlaget dras av från det upp-
räknade beräkningsunderlaget.

Prop. 1999/2000:127

Utredningens förslag: Utredningen föreslog att samordningen skall
ske på samma sätt som gäller i dag innebärande samordning med de fik-
tiva belopp som skall ingå i beräkningsunderlaget.

Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget. Skåne
läns allmänna försäkringskassa påtalar att det fortfarande finns ett antal
personer med folkpension och yrkesskadelivränta som med stöd av 18 §
andra stycket lagen (1962:382) om införande av lagen (1962:381) om
allmän försäkring (AFL) samt övergångsbestämmelserna till ändringen
(1967:201) i 11 § samma lag uppbär en högre folkpension än de annars
skulle gjort. Östergötlands läns allmänna försäkringskassa anför att vid
beräkning av övergångsvis garantipension för de som har yrkesskadeliv-
ränta skall reglerna i 4 kap 5 § lagen (1998:702) om garantipension gälla.
Kassan framför även att utredningen inte berör hur samordningen skall
ske vad gäller den yrkesskadelivränta som inte kan samordnas med
tilläggspension utan endast med folkpension.

Skälen for regeringens förslag och bedömning: Arbetsskador eller
därmed jämförliga skador regleras i dag i lagen (1976:380) om arbets-
skadeförsäkring och i lagen (1977:265) om statlig personskadeskydd.
Båda dessa lagar trädde i kraft den 1 juli 1977. Ersättning för skador som
inträffat under äldre författningarnas giltighetstid, dvs. under åren 1901—
1977, regleras emellertid alltjämt i dessa författningar. Ersättning i form
av livränta utbetalas således fortfarande, eller kan komma att utbetalas
enligt ett stort antal äldre, i de flesta fall upphävda, författningar om

78

obligatorisk försäkring för yrkesskador. Eftersom huvuddelen av dessa Prop. 1999/2000:127
livräntor utges enligt 1954 års lag om yrkesskadeförsäkring har samlings-
begreppet för dessa kommit att bli yrkesskadelivräntor. Benämningen
yrkesskadelivräntor gäller även livräntor som utgör ersättning för skador
som uppstått i andra sammanhang än under yrkesutövning. Som ett
exempel på detta kan nämnas personer som skadats under fullgörande av
värnplikt eller i samband med vissa utbildningar.

Förutom ersättning för inkomstbortfall på grund av bestående förlust
eller nedsättning av arbetsförmåga kan yrkesskadelivräntor även innefatta
viss ersättning för lyte och men samt för kostnader för vård, hjälpmedel
m.m.

Enligt nuvarande bestämmelser uppgår det maximala årsbeloppet för
en yrkesskadelivränta i form av egenlivränta till 3,78 prisbasbelopp.
År 2000 motsvarar detta 138 348 kronor. Yrkesskadelivräntan reduceras
efter ålderspensioneringen till tre Värdedelar av det tidigare beviljade
beloppet. Beträffande skador som inträffat före den 1 juli 1976 sker
denna reduktion fr.o.m. den månad den skadade fyller 67 år. Har skadan
visat sig först efter den 1 juli 1976 reduceras livräntan fr.o.m. den månad
då den skadade fyller 65 år. Det maximala livräntebeloppet för de flesta
pensionärerna är således 2,84 prisbasbelopp, vilket år 2000 motsvarar
103 944 kronor. Flertalet av de ersättningar som betalas ut idag är dock
betydligt lägre. Av tabell 8.1 framgår att bland de personer som är födda
år 1937 eller tidigare hade 56 356 personer beviljad yrkesskadelivränta i
form av egenlivränta i december 1999. Övervägande delen, 49 460
personer, hade ersättningar om högst 15 000 kronor. Samtidigt utbetala-
des efterlevandelivränta till 3 833 personer. Flertalet av dessa ersättningar
var mellan 15 000 och 45 000 kronor. Detta framgår av tabell 8.2.

Tabell 8.1 Antalet personer födda år 1937 eller tidigare med yrkesskadeliv-
ränta i form av egenlivränta med fördelning efter ersättningens storlek.
December 1999.

Ersättning i kronor

Antalet
kvinnor

Antalet män

Samtliga

1 -

15 000

3 847

45 613

49 460

15 001 -

30 000

564

3710

4 274

30 001 -

45 000

175

858

1 033

45 001 -

60 000

67

568

635

60 001 -

75 000

37

376

413

75 001 -

90 000

24

112

136

90 001 -

105 000

57

348

405

Samtliga

4 771

51 585

56 356

Källa: Riksförsäkringsverket

79

Tabell 8.2 Antalet personer födda år 1937 eller tidigare med yrkesskadeliv-
ränta i form av efterlevandelivränta med fördelning efter ersättningens stor-
lek. December 1999.

Ersättning

i kronor

Antalet personer

1 -

15 000

500

15 001 -

30 000

944

30 001 -

45 000

1 394

45 001 -

60 000

843

60 001 -

75 000

152

Samtliga

3 833

Källa: Riksförsäkringsverket

Gällande samordningsbestämmelser

Redan vid införandet av det offentliga pensionssystemet ansågs det att
den pensionsberättigade skulle överkompenserats om såväl yrkesskade-
livräntan som ålderspensionen skulle utbetalats ograverad. Den nu
gällande regeln om samordning mellan yrkesskadelivränta och pension
finns i 17 kap. 2 § AFL. Vid lagens tillkomst ansågs att reduktion av
yrkesskadelivränta, vad gäller äldre skadefall, inte lagligen kunde ske
genom retroaktiv ändring av den vid skadans inträffande gällande lag-
stiftningen om yrkesskadeförsäkringen. Samordningsbestämmelsema i
AFL bygger därför på en reduktion av folkpension, pensionstillskott samt
ATP i form av ålderspension och änkepension i form av ATP. Samord-
ningen sker när ålderspensionen betalas ut.

Yrkesskadelivräntor utgör inte pensionsgrundande inkomst. Enligt 23 §
promulgationslagen till AFL kan ATP i form av förtidspension inte heller
utges i anledning av pensionsfall som inträffat före den 1 januari 1962.
Personer som skadats före detta datum har således inte kunnat kompen-
seras i ålderspensionshänseende av en kontinuerlig omvandling av an-
tagandepoäng till ATP-poäng. Samordningen mellan pensionsutbe-
talningar och utbetalningen av livräntor har därför utformats på ett sådant
sätt att hänsyn har tagits till dels intresset av att undvika överkompensa-
tion, dels att de som drabbats av yrkesskador eller motsvarande ofta däri-
genom helt eller delvis betagits möjligheten att tjäna in ATP.

De gällande samordningsbestämmelsema innebär att avdrag på ålders-
pension i form av ATP och folkpension och pensionstillskott skall göras
med tre ijärdedelar av en egenlivränta. Minskningen skall i första hand
göras på ATP, i andra hand på pensionstillskottet och i sista hand på
folkpensionens huvudförmån. Avdrag på ATP far dock inte ske om
yrkesskadan inträffat innan den skadade tillgodoräknat sig pensionspoäng
för ett år. Med stöd av lagen (1962: 382) om införande av AFL, kan
folkpensionen minskas med ett förutbestämt fast belopp.

Efterlevandelivränta samordnas med den egna folkpensionen i form av
ålderspension och med ATP i form av änkepension.

Alla pensionsberättigade har dock, oavsett samordning, rätt att behålla
tre fjärdedelar av folkpensionen och pensionstillskottet. När avdrag på
ATP far göras tillämpas denna bestämmelse så att pensionstillskottet be-
räknas utifrån den ATP som faktiskt betalas ut, dvs. efter att ATP sam-
ordnats med yrkesskadelivräntan. Är livräntan större än ATP skall det

Prop. 1999/2000:127

80

överskjutande beloppet samordnas med det sålunda beräknade pen- Prop. 1999/2000:127
sionstillskottet till dess garantibeloppet träder in.

Beskattning av ålderspension och livränta

Principerna för beräkning av SGA vid ålderspensioneringen framgår av
avsnitt 4. Reglerna är i stora delar desamma även när den pensionsberät-
tigade har rätt till yrkesskadelivränta. Reglerna är också desamma oavsett
om yrkesskadelivräntan har minskat ATP eller inte, eller om folkpensio-
nen har minskats med ett förutbestämt fast belopp. Utgångsläget i beräk-
ningen skall vara den nivå för folkpensionen och pensionstillskottet som
gäller för den person som inte har livränta. Detta innebär att det högsta
möjliga SGA, även när den pensionsberättigade samtidigt med ålders-
pensionen uppbär livränta, är 1,529 prisbasbelopp för en ensamstående
och 1,354 prisbasbelopp för en gift. SGA avtrappas mot den faktiskt ut-
betalda pension som överstiger de nämnda beloppen. Avdraget reduceras
inte med hänsyn till livräntan. Detta innebär bl.a. att rätt till SGA före-
ligger även vid höga inkomster.

De gällande bestämmelserna innebär även att SGA kan bli större än
den sammanlagda utbetalda pensionen efter det att denna har reducerats
med hänsyn till yrkesskadelivräntan. Detta inträffar t.ex. om pensionären
inte har någon ATP eller om ATP är lägre än yrkesskadelivräntan. I dessa
fall gäller att SGA medges med det högre beloppet. I princip blir då även
livräntan en skattefri förmån till ett belopp som motsvarar skillnaden
mellan SGA och den utbetalda ålderspensionen.

Samordning efter ikraftträdande år 2003 om pensionen och livräntan har
samordnats i december år 2002

Också efter införandet av den övergångsvisa garantipensionen skall det
finnas regler för samordning mellan ålderspensionen och yrkesskadeliv-
räntan. För de ålderspensionärer som är födda efter år 1937 gäller att
ålderspensionen vid utbetalning skall minskas med ett belopp som mot-
svarar tre fjärdedelar av den del av livräntan som överstiger en sjättedels
basbelopp. Minskningen skall i första hand göras på garantipensionen
och därefter på inkomstpensionen och tilläggspensionen. En pensionsbe-
rättigad som är gift har dock alltid rätt till en sammanlagd ålderspension
inklusive premiepension på minst 11,5% av prisbasbeloppet per månad.
Motsvarande belopp för en ensamstående ålderspensionär är 13 % av
prisbasbeloppet per månad.

Samordningsbestämmelsema i det reformerade systemet avviker i
väsentlig mån från de i dag gällande bestämmelserna, genom att garanti-
pensionen alltid beräknas före samordning. Beräkningen av pensionstill-
skottet och SGA-beräkningama i dagens system baseras däremot på pen-
sionen efter samordning. Om samma samordningsbestämmelser skulle
gälla för de personer som är födda år 1937 eller tidigare som gäller för de
yngre generationerna, så som framförts av Östergötlands läns allmänna
försäkringskassa, skulle vissa av de pensionärer som har rätt till SGA i
dagens system inte medges övergångsvis garantipension. Dessa pensio-

81

närer skulle fa en sänkning av nettopensionen efter omläggningen. Full Prop. 1999/2000:127
kompensation skulle inte heller ges till de pensionärer vars ATP efter
samordningen med yrkesskadelivräntan berättigar till pensionstillskott.

Införandet av ett helt nytt ålderspensionssystem ger en möjlighet till
justeringar av såväl eventuella orättvisor som förekommande överkom-
pensation. Detta kan göras då endast ett ytterst litet antal har börjat upp-
bära ålderspension före reformens ikraftträdande. När det gäller pensio-
närer som redan vid införandet har uppnått pensionsåldern och vars pen-
sion därvid samordnas med yrkesskadelivränta är det regeringens upp-
fattning att de grunder för samordningen som tillämpades när det utgåen-
de pensionsbeloppet bestämdes alltjämt bör gälla.

Det förslag som utredningen har lämnat innebär att dagens samord-
ningsbestämmelser och skatteregler i varje detalj översätts till en garanti-
pensionsförmån. En sådan omräkning är mycket komplicerad och därför
sannolikt svår att förstå för de berörda pensionärerna. Förslaget innebär
bland annat delvis att samordning skulle ske med de fiktiva belopp som
ingår i beräkningsunderlaget, delvis att livräntan skulle samordnas med
en verklig förmån i form av tilläggspension enligt LIP.

Regeringens uppfattning är att det redan komplicerade systemet inte
bör försvåras ytterligare. Dels mot bakgrund av detta, dels av administ-
rativa skäl föreslås i stället en annan lösning för samordningen mellan
ålderspension och yrkesskadelivränta. Vad gäller de pensionärer vars
egenlivränta och ålderspension har beviljats före år 2003 föreslås att
tilläggspensionen enligt LIP vid utbetalning skall minskas med ett förut-
bestämt fast belopp. Minskningsbeloppet skall därvid beräknas som skill-
naden mellan beviljad och utbetald ålderspension i december 2002.

Vidare är regeringens bedömning att samordningen mellan ålderspen-
sion och änkepension och efterlevandelivränta bör ske på motsvarande
sätt om pensionsförmånerna redan före ikraftträdandet samordnas med
efterlevandelivränta. Änkepensionen enligt lagen om efterlevandepension
bör därvid minskas med ett fast belopp som motsvarar skillnaden mellan
beviljad pension från ålders- samt änkepensioneringen sammantaget och
motsvarande utbetalda förmåner i december 2002.

I vissa fall innebär regeringens förslag att någon reduktion av pensio-
nen inte skall ske. Detta gäller de fall där det redan i dag endast sker en
omfördelning mellan den enskildas ATP och pensionstillskott. Inte heller
skall pensionen minskas om den enskilda pensionären helt saknar ATP
och därför inte kommer att fa någon tilläggspension från LIP.

Den övergångsvisa garantipensionen för de personer som i decem-
ber 2002 uppbar både livränta och ålderspension skall baseras på
pensionsinkomster efter att dessa har samordnats med yrkesskadelivränta
enligt ovan. Detta skall ske genom att det i beräkningsunderlaget skall
ingå den utbetalda tilläggspensionen, dvs. efter minskning med hänsyn
till livränta. De fiktiva belopp som i beräkningsunderlaget skall motsvara
eventuellt pensionstillskott och 40-dels beräknad folkpension skall däre-
mot beräknas med ledning av den beviljade tilläggspensionen, dvs innan
tilläggspensionen har minskats med hänsyn till yrkesskadelivränta. Rege-
ringens bedömning är att den övergångsvisa garantipensionen bör beräk-
nas på motsvarande sätt vad gäller personer med efterlevandelivränta.

82

Som ovan redovisats kan SGA i vissa fall bli större än den faktiskt ut- Prop. 1999/2000:127
betalda pensionen. Utredningens bedömning var att detta förhållande bör
beaktas när beräkningsunderlaget fastställs. Regeringen delar denna be-
dömning vad gäller de personer som i december 2002 uppbar både liv-
ränta och ålderspension. En lösning, som utredningen har förordat, skulle
vara att låta en viss yrkesskadelivränta ingå i beräkningsunderlaget. En-
ligt regeringens mening är dock en sådant lösning både komplicerad och
administrativ krävande. Regeringen föreslår i stället att en begränsnings-
regel skall införas när beräkningsunderlaget fastställs för de personer med
egenlivränta som i december 2002 uppbar både livränta och ålders-
pension. Begränsningsregel innebär att den pensionsberättigades beräk-
ningsunderlag inte skall bli lägre än ett belopp som motsvarar den
folkpension och det pensionstillskott som skulle ha utbetalats enligt i dag
gällande regler, om pensionen inte hade samordnats med yrkesskadeliv-
ränta. Som pensionstillskott skall likställas den tilläggspension som
skulle enligt i dag gällande regler föranlett avräkning av pensionstill-
skottet. Regeringens bedömning är att motsvarande begränsningsregel
bör gälla även för personer med efterlevandelivränta.

Vad gäller personer med livränta har det framkommit att SGA fastställs
med ledning av delvis andra inkomster än vad som gäller för övriga
ålderspensionärer. Avtrappningen och basnivåerna är dock desamma
oavsett om den pensionsberättigade har livränta eller ej. Vi föreslår där-
för att beräkningsunderlaget för pensionärer vars ålderspension har sam-
ordnats med yrkesskadelivränta skall räknas om på samma sätt som skall
gälla för ålderspensionärer utan livränta. Hur detta skall ske framgår av
avsnitt 7.

Den övergångsvisa garantipensionen erhålls genom att från det omräk-
nade beräkningsunderlaget dras av den tilläggspension, änkepension,
tjänstepension och utländska pension som har ingått i underlaget.

I utformningen av beräkningsregler för den övergångsvisa garantipen-
sionen har vi utgått från att pensionären endast har pensionsinkomster. Vi
har inte beaktat att den pensionsberättigade kan ha andra beskattnings-
bara s.k. sidoinkomster. Vi har inte heller kunnat ta hänsyn till att yrkes-
skadelivräntan till den del livräntan är beskattningsbar kan innebära att
det vanliga grundavdraget blir ett annat än vad som skulle ha gällt för
samma pensionär utan livränta. Sådana hänsynstaganden skulle oundvik-
ligen leda till individuella bedömningar som enligt regeringens uppfatt-
ning skall undvikas av administrativa skäl.

Samordning om livränta eller ålderspension beviljas efter år 2002

Det har framgått att regeringens uppfattning är att de grunder för sam-
ordningen som tillämpades när det utgående pensionsbeloppet bestämdes
alltjämt bör gälla. Detta har dock inte samma giltighet vad gäller de per-
soner som kommer att beviljas ålderspension eller yrkesskadelivränta
först efter ikraftträdandet år 2003. Dagens samordningsbestämmelser har
således aldrig tillämpats för denna grupp pensionärer. Det kan därför inte
anses som lika självklart att dagens regler skulle översättas för dessa pen-
sionärer med samma noggrannhet som gäller för pensionärer som före
år 2003 har omfattats av dagens samordningsbestämmelser.

83

Vidare gäller att det belopp som tilläggspensionen skall minskas med
kan på ett relativt enkelt sätt fastställa för de pensionärer som i
december 2002 omfattas av dagens samordningsbestämmelser. Är sam-
ordningen aktuell först år 2003 eller därefter krävs en komplicerad lag-
stiftning och administration för beräkning av motsvarande belopp. Detta
är, enligt regeringen, inte rimligt. Regeringen föreslår därför att samma
samordningsbestämmelser skall tillämpas för personer som är födda
år 1937 eller tidigare som skall gälla för de yngre generationerna, om
yrkesskadelivränta eller ålderspension beviljas först efter år 2002.

Regeringens förslag innebär att pensionen efter samordningen kan bli
både något lägre och något högre jämfört med vad som skulle ha varit
fallet om dagens regler hade tillämpats. Det bör dock poängteras att för-
slaget inte innebär någon faktisk inkomstsänkning för den enskilda pen-
sionären.

9      Särskilda folkpensionsförmåner och

arbetsskadelivränta

9.1      Särskilda folkpensionsförmåner

Regeringens förslag: Lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg
till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,
med de förändringar som skett genom lagen (1998:707) om ändring i
nämnda lag, skall anpassas till att gälla också för personer födda år
1937 eller tidigare.

Bamtillägget till den som är född år 1937 eller tidigare skall inte
reduceras av den ålderspension som den försäkrade föräldern uppbär
om summan av hel tilläggspension enligt lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension och hel övergångsvis garantipension
uppgår till högst 2,17 prisbasbelopp.

Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer överens med re-
geringens förslag. Dämtöver föreslog utredningen - med hänsyn till att
en särskild pensionsform (bosättningstillägg) föreslogs införas - änd-
ringar i lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag samt i
övergångsreglerna till lagen (1998:708) om upphävande av lagen
(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär ålderspension,
för att anpassa dessa regler till att gälla också för personer födda år 1937
eller tidigare.

Remissinstanserna:   Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget.

Sveriges Pensionärsförbund kan inte acceptera några försämringar av
förmånerna handikappersättning, vårdbidrag, särskilt pensionstillägg,
hustrutillägg och bamtillägg genom en samordning med garantipensio-
nen.

Skälen för regeringens förslag: I dagens grundskyddssystem komp-
letteras folkpensionen, pensionstillskottet och det särskilda grundav-
draget med vissa särskilda folkpensionsförmåner som utges som tillägg

Prop. 1999/2000:127

84

till folkpensionen. Dessutom ingår i regelsystemet för folkpensioneringen Prop. 1999/2000:127
några förmåner som utges som självständiga förmåner. Med hänsyn till
att bosättningstillägg inte skall införas som en särskild pension vid sidan
om garantipension behöver någon konsekvensändring inte göras i lagen
om handikappersättning och vårdbidrag. Någon anpassning i regler
rörande hustrutillägg behöver inte heller göras, eftersom samtliga berörda
fyllt 65 år (och således inte längre kan uppbära hustrutillägg) då den
övergångsvisa garantipensionen införs år 2003.

Särskilt pensionstillägg utges enligt nuvarande regler som ett tillägg till
folkpension i form av ålderspension till förälder som under minst sex år
har vårdat sjukt eller handikappat barn och som därvid har avstått från
förvärvsarbete. 1 samband med införandet av lagen om garantipension
föreskrevs att reglerna om särskilt pensionstillägg skall fortsätta att gälla,
men med den begränsningen att lagen endast gäller för dem som är födda
år 1953 eller tidigare. Detta och att endast tid före år 1999 kan tillgodo-
räknas som vårdtid för särskilt pensionstillägg gäller sedan den 1 januari
1999.1 övrigt har lagen, med ikraftträdande den 1 januari 2001, anpassats
till det reformerade ålderspensionssystemet. Några ändringar i sak har i
princip inte genomförts. Vissa justeringar måste dock göras för att an-
passa bestämmelserna till övergångsvis garantipension. I sak gäller detta
att det särskilda pensionstillägget till personer som är födda år 1937 eller
tidigare även i framtiden skall utges i förhållande antingen till antal bo-
sättningsår eller till antalet år med tillgodoräknade pensionspoäng enligt
5 kap. AFL.

Bamtillägg utges för varje barn under 16 år till en försäkrad förälder
som uppbär ålderspension eller förtidspension. Bamtillägget avskaffades
i princip år 1990. Enligt övergångsbestämmelser betalas emellertid bam-
tillägg ut även för tid efter den 1 januari 1990 till dem som hade rätt till
bamtillägg i december månad 1989. Detta innebär att tillägget kommer
att upphöra vid utgången av år 2005 när de yngsta barnen som tillägget
avser har fyllt 16 år.

I proposition 1997/98:152 Garantipension m.m. har angivits att någon
motsvarighet till bamtillägget inte kommer att finnas i det reformerade
ålderspensionssystemet. I samband med arbetet med garantipensionen
gjordes bedömningen att bamtillägget till personer födda år 1938 eller
senare borde behållas med i princip oförändrade regler. Regeringen har
inte nu funnit anledning till annan bedömning vad avser bamtillägg till
personer som omfattas av den övergångsvisa garantipensionen. Vi före-
slår därför att bamtillägget skall behållas med i princip oförändrade reg-
ler.

Bamtillägget reduceras i dag med hälften av den försäkrades tilläggs-
pension i den mån denna för år räknat överstiger halva prisbasbeloppet.
Fritt från samordning är således folkpensionsbeloppet jämte ett halvt
prisbasbelopp. För att anpassa reglerna till ett fullt beskattat system måste
detta fribelopp höjas och vi föreslår att det skall motsvara den högsta
övergångsvisa garantipension som kan utges till en ensamstående person,
2,17 prisbasbelopp. Detta synsätt stämmer överens med tankarna bakom
det belopp som gäller för personer som omfattas av det reformerade
ålderspensionssystemet.

85

Enligt dagens regler berättigar bamtillägget, tillsammans med annan Prop. 1999/2000:127
ålderspension som den pensionsberättigade uppbär, till SGA. Däremot
skall bamtillägget enligt vårt förslag inte ingå i beräkningsunderlaget för
den övergångsvisa garantipensionen. Det skulle kunna innebära att en
person som gjort förtida uttag av ålderspension och därmed har reducerad
folkpension inte kompenseras fullt ut för det SGA han eller hon har rätt
till enligt dagens regler. Eftersom de flesta som uppbär bamtillägg upp-
burit förtidspension före ålderspensioneringen, torde emellertid sådana
fall knappast förekomma. Det skall också observeras att år 2003, när
dessa regler avses träda i kraft, kommer antalet personer som över-
huvudtaget uppbär bamtillägg att vara mycket begränsat. År 2005 är det
sista år som bamtillägg kan utbetalas.

9.2 Samordning med arbetsskadelivränta

Regeringens förslag: Arbetskadelivränta enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring och lagen (1977:265) om statligt personskade-
skydd skall efter utgången av år 2002 betalas ut varje månad med det
överskjutande belopp som räknats fram för december månad år 2002.
Beloppet skall fr.o.m. år 2003 årligen räknas om med förändringen i
prisbasbeloppet.

Utredningens förslag: Utredningen föreslog att samordning skall ske
enligt nuvarande regler med de pensionsbelopp som ingår i beräknings-
underlaget.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över
detta förslag.

Skälen för regeringens förslag: Livränta enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring (LAF) och enligt lagen (1977:265) om statligt per-
sonskadeskydd (LSP) utges längst till den månad då den pensionsberät-
tigade fyller 65 år. Till vissa personer kan arbetsskadelivränta dock utges
även efter det att den pensionsberättigade har fyllt 65 år. För personer
födda år 1937 eller tidigare gäller, på grund av övergångsbestämmelserna
till LAF, dessa regler fullt ut.

Garantiregeln, den s.k. 65 %-regeln, innebär att livränta utges för tid
efter det att den pensionsberättigade fyllt 65 år om hans eller hennes
ålderspension från folk- och tilläggspensioneringen inte uppgår till 65 %
av livräntans bruttobelopp. Livräntan betalas då ut med ett belopp som
motsvarar skillnaden mellan ålderspensionen och 65 % av livräntans
bruttobelopp. För personer födda år 1938 eller senare avskaffades denna
bestämmelse i samband med införandet av det reformerade ålderspen-
sionssystemet.

Från och med år 2003 kommer nuvarande pensionsförmåner till ålders-
pensionärer att ersättas av tilläggspension enligt LIP och övergångsvis
garantipension. Om arbetsskadelivräntan skulle samordnas med den över-
gångsvisa garantipensionen skulle det ge ett för den pensionsberättigade
sämre resultat jämfört med idag, eftersom denna pension kommer att ut-
ges med ett högre bruttobelopp än dagens folkpension och pensions-
tillskott.

86

Ersättning som utges på grund av LAF och LSP samordnas inte med Prop. 1999/2000:127
pensionsförmånerna på annat sätt än vid uttag av ålderspension. Om
uttaget sker efter 65 års ålder sker samordning med den pension som
skulle ha betalats ut om hel pension hade tagits ut fr.o.m. 65 års ålder. I
december månad år 2002 har därför samordning med ålderspensionen
gjorts för alla livräntetagare födda år 1937 eller tidigare.

Regeringen föreslår att det livräntebelopp som efter samordning med
ålderspensionen beräknats för den enskilde i december 2002 skall gälla
även fortsättningsvis. Beloppet föreslås vara prisindexerat, dvs. årligen
räknas om med förändringen i prisbasbeloppet.

Enligt utredningens förslag skulle arbetsskadelivräntan alltjämt sam-
ordnas med den ålderspension som den pensionsberättigade skulle haft
rätt till enligt AFL, dvs. med de belopp som ingår i den enskildes beräk-
ningsunderlag. Det hade gett samma livräntebelopp som vårt förslag med
undantag för effekten av följsamhetsindexeringen av tilläggspensionen.

Med vårt förslag kommer inte ett extra påslag på tilläggspensionen att
minska livräntebeloppet, vilket hade varit fallet med utredningens för-
slag. Inte heller kommer en lägre uppräkning av tilläggspensionen att
kompenseras av ett högre livräntebelopp. Sådan kompensation utges
istället genom den övergångsvisa garantipensionen, på samma villkor till
pensionärer med som utan livränta. Vårt förslag innebär således att ga-
rantiregeln (65 %-regeln) alltjämt kommer att tillämpas i förhållande till
en prisindexerad pension. Det innebär också en administrativ förenkling
jämfört med utredningsförslaget.

Arbetsskadelivräntan skall inte ingå i beräkningsunderlaget för den
övergångsvisa garantipensionen, eftersom den inte påverkar dagens SGA
för ålderspensionärer.

10     Utbetalning av övergångsvis garantipension

10.1     Uttag av övergångsvis garantipension

Regeringens förslag: Övergångsvis garantipension skall som huvud-
regel betalas ut endast till den som är bosatt i Sverige. Övergångsvis
garantipension skall dock i undantagsfall kunna betalas ut till en per-
son som bosatt sig utomlands, om det med hänsyn till omständig-
heterna är uppenbart oskäligt att inte betala ut pensionen. Utbetalning
till utlandet skall kunna ske utan någon prövning av rätt därtill, om
den pensionsberättigade med stöd av socialförsäkringslagen (1999:799)
eller dess övergångsbestämmelser omedelbart före ikraftträdandet av
de nya bestämmelserna uppbär folkpension i form av ålderspension
vid bosättning utomlands.

Uttag av övergångsvis garantipension skall kunna avse hel, tre fjär-
dedels, halv eller en fjärdedels förmån. En pensionsberättigad som har
rätt till tilläggspension får dock ta ut övergångsvis garantipension en-
dast om och till den del som han eller hon tar ut tilläggspension för
samma tid.

87

Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer överens med re-
geringens förslag.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft något att erinra mot
förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Dagens grundskydd i form av folk-
pension och pensionstillskott betalas enligt huvudregeln ut endast till den
som är bosatt i Sverige. Även rätten till särskilt grundavdrag vid beskatt-
ning gäller endast för pensionärer som är bosatta i Sverige. En person
som har börjat uppbära folkpension kan få folkpensionen utbetald till
utlandet, om det skulle framstå som oskäligt att dra in pensionen.

Enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1979:127) om ändring i
AFL har en svensk medborgare, som är född år 1929 eller tidigare eller
som är född senare men som den 1 juli 1979 uppbar folkpension i form
av ålders-, förtids- eller efterlevandepension, under vissa förutsättningar
rätt att vid bosättning utomlands uppbära en oavkortad folkpension, dvs.
med samma belopp som skulle ha utgetts vid bosättning i Sverige. En
förutsättning härför är att den pensionsberättigade varit mantalsskriven i
Sverige det år då han eller hon fyllde 62 år och de fem åren närmast dess-
förinnan. Denna övergångsregel gäller alltjämt men med vissa justeringar
som innebär att regeln inte gäller barnpension och hustrutillägg efter ut-
gången av år 1992. Vidare gäller att bestämmelsen numera endast är till-
lämplig för de personer som också vid utgången av år 1992 alltjämt upp-
bar folkpension.

Fr.om. år 2001 kommer i stället socialförsäkringslagen (1999:799,
SofL) att gälla, vars regler om utbetalning dock i princip motsvarar reg-
lerna i AFL. I proposition om anpassningar i ålderspensionssystemet in-
för år 2001 m.m., som avses lämnas till riksdagen i maj månad, kommer
regeringen att föreslå vissa tillägg och förtydliganden till SofL. Detta
innebär att en pensionsberättigad som vid lagens ikraftträdande år 2001
får folkpension utbetald utomlands enligt AFL eller enligt övergångsbe-
stämmelser i AFL skall få det även fortsättningsvis utan hinder av de nya
bestämmelserna i SofL.

De pensionärer som vid utgången av år 2002 får sin folkpension utbe-
tald till utlandet bör enligt regeringens uppfattning även kunna få över-
gångsvis garantipension utbetald till utlandet utan särskild prövning.

På grund av den exporträtt som följer av förordningen (EEG) nr
1408/71 om tillämpning av systemen för social trygghet när anställda,
egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen
och av konventionsförpliktelser kommer emellertid den övergångsvisa
garantipensionen liksom garantipensionen att i stor utsträckning betalas
ut även till personer bosatta utanför Sverige (se avsnitt 14). Den del av
dagens folkpension som baseras på tillgodoräknade ATP-år kommer
fr.o.m år 2003 att utges i form av tilläggspension, och denna pension
skall utbetalas till en pensionsberättigad som är bosatt utomlands oavsett
medborgarskap.

I det reformerade ålderspensionssystemet får garantipension endast tas
ut om den inkomstgrundade ålderspensionen tas ut samtidigt. Garanti-
pensionen och inkomstgrundad ålderspension kommer då, liksom i dag,
att kunna tas ut som hel eller partiell - dvs. tre fjärdedels, halv eller en
fjärdedels - pension. Om partiellt uttag görs från den inkomstgrundade

Prop. 1999/2000:127

88

ålderspensionen skall garantipensionen betalas ut med samma andel. Re- Prop. 1999/2000:127
geringen föreslår att samma regler skall gälla för uttag av övergångsvis
garantipension. Till skillnad från vad som gäller för garantipension före-
slår vi emellertid att även den som inte har tjänat in någon tilläggspension
skall ha rätt att göra partiellt uttag av övergångsvis garantipension. En
pensionär med enbart folkpension och pensionstillskott som uppbär
partiell pension i december år 2002 är således inte tvingad att göra ett
helt pensionsuttag för att fortsättningsvis fa ålderspension utbetald. Från
och med januari år 2003 kommer motsvarande andel av övergångsvis
garantipension att utbetalas, om pensionären inte genom ansökan begär
annat.

10.2 Ansökan om och utbetalning av övergångsvis
garantipension

Regeringens förslag: Övergångsvis garantipension skall utges utan
ansökan till den som vid utgången av år 2002 uppbär ålderspension.
Övergångsvis garantipension till den som vid omläggningen inte upp-
bär ålderspension skall betalas ut efter ansökan. Utbetalning skall ske
tidigast fr.o.m. månaden efter det att ansökan kommit in till den all-
männa försäkringskassan, dock tidigast fr.o.m. januari 2003.

På motsvarande sätt som gäller för garantipension skall, om an-
sökan om ålderspension inte har gjorts senast tre månader före den
månad då den pensionsberättigade fyller 70 år, försäkringskassan ut-
reda om den pensionsberättigade vill senarelägga sitt pensionsuttag
ytterligare.

Vidare skall, i likhet med vad som gäller för garantipension, över-
gångsvis garantipension enligt huvudregeln betalas ut månadsvis. Un-
dantag gäller för små årsbelopp. Pensionen betalas ut t.o.m. den må-
nad då den pensionsberättigade avlider eller rätten till övergångsvis
garantipension annars upphör.

Utbetalning skall endast ske till den pensionsberättigade.

Utredningens förslag: Utredningens förslag om ansökan och utbetal-
ning stämmer i princip överens med regeringens förslag. Utredningen
föreslog emellertid att beslut om utbetalning av ålderspension till annan
enligt 16 kap. 12 § AFL, som fattats före år 2003, skall gälla även fort-
sättningsvis för utbetalning av övergångsvis garantipension och ålders-
pension enligt LIP. Vidare föreslogs att försäkringskassan skall ha möj-
lighet att fatta provisoriskt beslut om en pensionsberättigad som uppbär
ålderspension vid utgången av år 2002 inte lämnar de uppgifter som be-
hövs för tillämpning av lagen om garantipension.

Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) tillstyrker utred-
ningens förslag. RFV framhåller att uppgifter om tjänstepensioner m.m.,
som ingår i beräkningsunderlaget, måste begäras in i god tid före ikraft-
trädandet för att antalet återkrav och tilläggsutbetalningar med anledning
av provisoriska beslut skall kunna minimeras. För att det skall vara
realistiskt att ta in 1,6 miljoner underlag till beräkningsunderlaget från

89

pensionärerna krävs dock en långtgående automatisk databehandling Prop. 1999/2000:127
både i form av fardigifyllda uppgifter på den begäran om uppgifter som
skickas ut och vid hanteringen av inkomna uppgifter. Verket förutsätter
att det faller på RFV att fastställa riktlinjer beträffande i vilka lägen den
pensionsberättigade skall vara skyldig att lämna uppgifter och när provi-
soriskt beslut bör fattas i samband med omläggningen. Också flera
försäkringskassor anser det angeläget att i möjligaste mån undvika provi-
soriska beslut och därmed det merarbete sådana beslut medför. Bl.a.
Östergötlands läns allmänna försäkringskassa anser att möjligheten att
inhämta uppgifter på annat sätt än genom den försäkrade t ex genom
samköming av olika register skall utredas.

Svenska Kommunförbundet konstaterar att det i utredningen inte alls
berörs vem som skall betala ut den övergångsvisa garantipensionen. För-
bundet anser att en förutsättning för att samordningen mellan allmän pen-
sion och tjänstepension skall fungera på avsett sätt är att utbetalning av
allmän pension fortsättningsvis sker enligt dagens regler, dvs. av Kom-
munsektorns Pension AB eller Statens pensionsverk i den mån den pen-
sionsberättigade har rätt till kommunal eller statlig pension.

Skälen för regeringens förslag: De flesta personer som omfattas av
den övergångsvisa garantipensionen kommer att uppbära ålderspension i
slutet av år 2002. För dessa personer har försäkringskassan i huvudsak
kännedom om de uppgifter som behövs för att beräkna den övergångsvisa
garantipensionen. I vissa fall saknas emellertid uppgift om tjänstepension
som den pensionsberättigade uppbär. Inför omläggningen år 2003 bör
övervägas i vad mån uppgift om tjänstepension kan inhämtas direkt från
den som betalar ut tjänstepensionen (se vidare avsnitt 12.3).

Utredningen föreslog att försäkringskassan skall ha möjlighet att fatta
provisoriska beslut, vilket enligt flera remissinstanser skulle medföra
merarbete. Försäkringskassan har tillgång till de flesta av de uppgifter
som krävs för att fastställa den övergångsvisa garantipensionen för dem
som redan uppbär ålderspension. Vad gäller tjänstepension skall i de
flesta fall det belopp som utbetalades i december läggas till grund för
beräkningen. Det finns enligt regeringens mening därför inte något behov
av provisoriska beslut.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att för den som vid ikraft-
trädandet av reglerna om övergångsvis garantipension redan uppbär
ålderspension skall övergångsvis garantipension fastställas utan ansökan.

Regeringen föreslår att för den som vid omläggningen inte uppbär
ålderspension skall ansökan om övergångsvis garantipension på sätt som
följer av lagen om garantipension göras hos den försäkringskassa som
enligt SofL skall avgöra ärenden för den pensionsberättigade. När den
pensionsberättigade också har rätt till tilläggspension bör ansöknings-
handlingarna vara gemensamma för övergångsvis garantipension och
tilläggspension. Ökning och minskning av övergångsvis garantipension
kommer som tidigare anförts normalt att ansluta till motsvarande uttag av
tilläggspension. Samma regler om ansökan och anmälan som gäller vid
ökning och minskning av tilläggspension bör därför gälla för övergångs-
vis garantipension.

För såväl inkomstgrundad ålderspension som garantipension gäller
som huvudregel att pension skall betalas ut senast fr.o.m. 70 års ålder, om

90

den försäkrade då är bosatt i Sverige. Utbetalning av pension skall Prop. 1999/2000:127
emellertid alltid grundas på en ansökan från den pensionsberättigade. Vi
föreslår att samma regler skall gälla för övergångsvis garantipension.

Enligt lagen om garantipension utbetalas pensionen månadsvis. Undan-
tag gäller för små pensionsbelopp. Även i andra situationer kan ålders-
pension efter samtycke från den pensionsberättigade betalas ut på annat
sätt än månatligen. Om inte annat är föreskrivet utges pensionen t.o.m.
den månad då den pensionsberättigade avlider eller rätten till pension på
annat sätt upphör. Regeringen föreslår att dessa bestämmelser skall gälla
även för utbetalning av övergångsvis garantipension.

Någon motsvarighet till den möjlighet som finns enligt 16 kap. 12 §
AFL att betala ut pension till annan än den pensionsberättigade själv på
grund av att i denne är ur stånd att själv ta hand om sin pension har inte
förts in i lagen om garantipension. I prop. 1997/98:152 motiverar rege-
ringen sitt ställningstagande i denna fråga med att regeln inte fyller någon
funktion vid sidan av allmänna bestämmelser om förvaltarskap och
godmanskap som finns i den familjerättsliga lagstiftningen. Det har också
visat sig att regeln sällan tillämpas. Regeringen ser därför inget skäl till
att, som utredningen föreslog, nämnda bestämmelse om utbetalning av
ålderspension till annan skall tillämpas i vissa fall för utbetalning av
ålderspension efter år 2002. Det är dock viktigt att, i de fall där denna
utbetalningsbestämmelse tillämpas, i god tid informera berörda personer
om att bestämmelsen skall upphöra.

10.3 Åtgärder på grund av felaktig utbetalning och ändrad
pensionsrätt

Regeringens förslag: Övergångsvis garantipension skall ändras för
förfluten tid om den pension eller de belopp som ingått i beräknings-
underlaget har ändrats för samma tid. För den övergångsvisa garanti-
pensionen skall samma regler gälla vad avser åtgärder på grund av
felaktig utbetalning som gäller för garantipension för personer födda
år 1938 eller senare. Dessa regler innebär följande.

En person skall vara skyldig att återbetala övergångsvis garantipen-
sion om han eller hon genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom
att inte fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har förorsakat
att pension betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. En person
skall vidare vara återbetalningsskyldig om pension i annat fall betalats
ut felaktigt eller med för högt belopp och han eller hon borde ha insett
detta. Beslut om återbetalningsskyldighet fattas av försäkringskassan.
Försäkringskassan skall kunna helt eller delvis efterge ett krav på så-
dan återbetalning, om det finns särskild anledning därtill.

Om en pensionsberättigad till följd av t.ex. ändrad taxering retroak-
tivt far höjd tilläggspension och detta påverkar storleken av den över-
gångsvisa garantipension som utbetalats skall avdrag för för mycket
uppburen övergångsvis garantipension göras genom avräkning på ret-
roaktivt utbetald tilläggspension.

91

För det fall en pensionsberättigad, för samma tid som övergångsvis
garantipension beviljats retroaktivt, i väsentlig mån fått sin försörjning
genom ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620) utan
villkor om återbetalning, skall den till motsvarande del retroaktivt
beviljade övergångsvisa garantipensionen få betalas ut till social-
nämnden.

Prop. 1999/2000:127

Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer i princip överens
med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Stockholms läns allmänna försäkringskassa på-
pekar att det ofta är svårt att få in uppgifter om förändringar samt att an-
sökningar ofta inte är kompletta. Kassan tror därför att antalet återkrav
kommer att öka. Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa förut-
ser också en ökning av antalet återkrav, om kassan inte får tillgång till ak-
tuella tjänstepensionsbelopp. Det innebär ett betydande merarbete jämfört
med idag, eftersom administrationen kring en felutbetalning är om-
fattande och kräver resurser. Även Dalarnas läns allmänna försäk-
ringskassa pekar på problemen med tjänstepensioner och menar att ad-
ministrationen borde kunna förenklas om tjänstepensionsutbetalama
åläggs en skyldighet att anmäla tjänstepensionens storlek till försäkrings-
kassan. Även förändrade utbetalningsbelopp skulle kunna meddelas via
ADB-media och omräkning ske utan att den pensionsberättigade måste
lämna uppgift till försäkringskassan. Felaktiga, dvs. för stora utbetal-
ningar av garantipension och bosättningstillägg, kommer på detta sätt att
reduceras.

Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens förslag i 6 kap. 2 §
i lagen om garantipension skall den övergångsvisa garantipensionen änd-
ras för förfluten tid om den pensionsberättigades beräkningsunderlag har
ändrats för samma tid.

I 14 kap 1 § LIP finns regler om återbetalningsskyldighet för ersättning
som någon uppburit obehörigen genom att ha lämnat oriktiga uppgifter
e.d. Innebörden av reglerna är att återbetalningsskyldighet för uppburen
ersättning föreligger i två fall. I det första krävs att någon genom oriktiga
uppgifter, eller genom underlåtenhet att fullgöra en uppgifts- eller an-
mälningsskyldighet, förorsakat att ersättning har utgetts felaktigt eller
med för högt belopp. I det andra fallet avses när någon i annat fall har
uppburit ersättning felaktigt eller med för högt belopp, vilket han eller
hon skäligen borde ha insett. I det första fallet krävs således inte att
vederbörande varit medveten om felaktigheten. I det andra fallet är han
eller hon skyddad av god tro. I båda fallen är följden återbetalningsskyl-
dighet av vad som utbetalats för mycket, om det inte finns särskilda skäl
att helt eller delvis efterge återbetalningsskyldigheten. I samtliga nu re-
dovisade fall krävs att försäkringskassan meddelat beslut om återbetal-
ning.

Motsvarande bestämmelser gäller även för garantipension genom att
det i lagen om garantipension hänvisas till bestämmelserna i LIP. Enligt
regeringens mening skall dessa bestämmelser även gälla för övergångsvis
garantipension.

92

I lagen om garantipension finns också hänvisning till bestämmelser i
LIP om avdrag på pension (14 kap.7 och 8 §§). Återbetalningsskyldighet
av för mycket erhållen garantipension kan i princip endast ske i fall då
den pensionsberättigade lämnat oriktiga uppgifter eller underlåtit att full-
göra sin uppgiftsskyldighet.

I annat fall, om t.ex. en ändrad taxering medför att den pensionsberät-
tigade för förfluten tid erhåller en högre tilläggspension och garantipen-
sionsbeloppet för samma tid därmed skall sänkas, kan i stället kvittning
ske. Avdrag görs då på den retroaktivt beviljade tilläggspensionen så att
det totalt inte utbetalas mer än vad som skulle ha utgetts om beslut om
båda ersättningarna fattats samtidigt.

Regeringen föreslår att bestämmelserna om avdrag på pension även
skall gälla för den övergångsvisa garantipensionen.

Om den pensionsberättigade under samma tid som övergångsvis
garantipension beviljats retroaktivt i väsentlig mån fatt sin försörjning
genom ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620) utan
villkor om återbetalning, skall på samma sätt som gäller för garantipen-
sion retroaktivt beviljad övergångsvis garantipension få betalas ut till
socialnämnden.

Prop. 1999/2000:127

11 Vistelse i kriminalvårdsanstalt

Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om garantipension om
reducering av pensionsförmåner för intagna i kriminalvårdsanstalt och
för personer som är häktade skall gälla även för dem som är födda år
1937 eller tidigare.

Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer överens med
regeringens förslag.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över
förslaget.

Skälen för regeringens förslag: För en pensionsberättigad som är
intagen i kriminalvårdsanstalt eller häktad skall i vissa fåll avdrag göras
på pensionen. Ingen minskning skall göras av inkomstgrundad pension
enligt LIP; för de pensionärer som idag uppbär tilläggspension enligt
AFL görs heller inget avdrag på denna del av pensionen. Enligt bestäm-
melser i lagen om garantipension skall garantipensionen minskas vid
anstaltsvistelse som varar mer än 30 dagar. Den pensionsberättigade har
dock rätt att behålla ålderspensionen till ett belopp motsvarande 4,5 % av
prisbasbeloppet per månad. Om den inkomstgrundade ålderspensionen
överstiger förbehållsbeloppet utbetalas således ingen garantipensionen.

För närvarande pågår en allmän översyn av hur institutionsvistelse bör
påverka socialförsäkringsförmåner. Utredningen om socialförsäkrings-
förmåner vid institutionsvistelse (S 1999:09) skall redovisa sitt uppdrag
senast den 31 oktober 2000. I avvaktan härpå bör enligt regeringens
mening bestämmelserna i garantipensionslagen gälla för alla ålders-
kategorier.

93

12     Processregler och uppgiftsskyldighet

12.1     Allmänt

De processuella bestämmelserna för det reformerade ålderspensions-
systemet finns huvudsakligen i lagen (1988:674) om inkomstgrundad
ålderspension (LIP). Det processuella förfarandet vid beslut enligt LIP
överensstämmer väsentligen med de regler som gäller i det hittillsvarande
ålderspensionssystemet. Vissa förändringar har emellertid gjorts inom det
reformerade ålderspensionssystemet. Vidare har de nya reglerna ersatt
vad som tidigare gällde enligt lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring (LBP). Denna lag har upphört att gälla. För personer födda år 1937
eller tidigare gäller enligt övergångsbestämmelserna emellertid fortfaran-
de vissa bestämmelser i LBP beträffande beräkningen av pensionsgrun-
dande inkomst. De processuella bestämmelserna om garantipension är i
huvudsak desamma som enligt LIP, eftersom det i lagen om garantipen-
sion finns hänvisningar till bestämmelserna i LIP.

Enligt regeringens uppfattning bör även de processuella reglerna för
övergångsvis garantipension stämma överens med vad som gäller inom
det reformerade ålderspensionssystemet. Som framgår av avsnitt 5 före-
slår regeringen att bestämmelserna om den övergångsvisa garantipensio-
nen skall finnas i lagen om garantipension. Bl.a. detta förhållande talar
för att samma processuella regler skall gälla för båda garantipensions-
systemen. Vi föreslår därför att de regler om ändring, omprövning, över-
klagande, preskription m.m. som gäller för garantipension också skall
gälla för den övergångsvisa garantipensionen. Emellertid föreslår rege-
ringen att det införs nya bestämmelser om att den pensionsberättigade
skall vara skyldig att till den allmänna försäkringskassan lämna vissa
särskilt angivna uppgifter som har betydelse för beräkning av såväl
garantipension som övergångsvis garantipension (se avsnitt 12.2). Vidare
gör regeringen den bedömningen att det bör införas ett förfarande för
överföring av uppgifter om utbetald tjänstepension från utbetalare till
Riksförsäkringsverket (se avsnitt 12.3). Utformningen av ett sådant för-
farande bör emellertid beredas ytterligare.

Regeringen föreslår att de regler som i dag gäller för garantipension
även skall gälla för övergångsvis garantipension varför vi hänvisar till
förarbetena till LIP och lagen om garantipension (prop. 1997/98:151 och
prop.1997/98:152) för redovisning av bestämmelserna. Vidare vill rege-
ringen påpeka att eftersom övergångsvis garantipension fastställs på
grundval av de belopp som ingår i den pensionsberättigades beräknings-
underlag har vissa justeringar i bestämmelsen om ändring av beslut om
garantipension varit nödvändiga. Förändringar av tilläggspensionen,
änkepensionen, tjänstepensionen eller den utländska socialförsäkrings-
pensionen som ingår i beräkningsunderlaget skall automatiskt medföra
följdändringar av beslutet om övergångsvis garantipension (se 7.2).
Vidare skall en ändring av de belopp i beräkningsunderlaget vilka er-
sätter dagens folkpension och pensionstillskott automatiskt medföra
följdändringar av beslutet om övergångsvis garantipension. Om det,
sedan ett beslut om övergångsvis garantipension har fattats, visar sig att

Prop. 1999/2000:127

94

pension utgått med felaktigt belopp, eller att den pensionsberättigade inte Prop. 1999/2000:127
varit berättigad till övergångsvis garantipension, kan tidigare beslut om
sådan pension omprövas.

Noteras skall att en särskild utredare för närvarande gör en samlad

översyn av de processuella reglerna inom socialförsäkringen m.m. (Dir
1998:73).

12.2 Den pensionsberättigades uppgiftsskyldighet

Regeringens förslag: Den som uppbär eller har rätt till garantipension
skall vara skyldig att till den allmänna försäkringskassan lämna upp-
gifter om dels utländsk socialförsäkringspension, dels svensk och ut-
ländsk tjänstepension. Skyldigheten att lämna uppgift om tjänstepen-
sion begränsas till personer som är födda år 1937 eller tidigare. Upp-
gift skall också lämnas om förändringar i civilståndet. I sistnämnda
fall begränsas uppgiftsskyldigheten till personer som är bosatta utom-
lands.

Utredningens förslag: Utredningen föreslog att den som har rätt till
garantipension skall vara skyldig att lämna uppgifter som är av betydelse
för tillämpningen av lagen om garantipension. Vidare skulle enligt utred-
ningens förslag den som uppbär garantipension vara skyldig att utan
oskäligt dröjsmål anmäla om de pensionsinkomster som legat till grund
för beräkningen av garantipensionen upphört eller på annat sätt ändrats
eller om sådan pensionsinkomst som skall ligga till grund för beräk-
ningen av garantipension har tillkommit.

Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) och Värmlands läns
allmänna försäkringskassa tillstyrker förslaget, men flera remissinstanser
är tveksamma eller negativa till detsamma. RFV anför bl.a. att det med
hänsyn till att det är ett stort antal personer som har tjänstepension inte är
realistiskt att de pensionsberättigade själva skall anmäla till försäkrings-
kassan när en tjänstepension beviljats eller ändrats. För en rationell han-
tering krävs filöverföring mellan RFV och utbetalare av tjänstepension,
vilket kräver stora ändringar i verkets IT-stöd. Kommunsektorns Pension
AB och Svenska kommunförbundet förutser problem rörande den före-
slagna uppgiftsskyldigheten med hänsyn till att den i många fall skall
fullgöras av mycket gamla människor. Södermanlands läns allmänna
försäkringskassa ifrågasätter värdet av en uppgiftsskyldighet, eftersom
flera av inkomsterna inte kan kontrolleras av försäkringskassan. Enligt
kassan innebär förslaget en fortsatt stor arbetsuppgift med insamlande av
uppgifter. Jönköpins läns allmänna försäkringskassa anser att det är
mycket tveksamt att äldre människor som i många år har uppburit pen-
sion nu skall åläggas att redovisa sina tjänstepensioner. Västra Götalands
allmänna försäkringskassa anför att många personer inte kommer att
förstå att de skall anmäla förändringar av tjänstepensioner m.m. som kan
påverka den övergångsvisa garantipensionen. Örebro läns allmänna för-
säkringskassa anför att det i ärenden om bostadstillägg har framkommit
att de försäkrade har svårt att förstå att de måste anmäla förändringar.

95

Dalarnas läns allmänna försäkringskassa menar att administrationen
borde kunna förenklas om tjänstepensionsutbetalaren åläggs skyldighet
att anmäla tjänstepensionens storlek till försäkringskassan. Enligt försäk-
ringskassan skulle även förändrade utbetalningsbelopp kunna meddelas
via ADB-media.

Skälen för regeringens förslag: Vid handläggning av ärenden om
övergångsvis garantipension kommer den allmänna försäkringskassan i
många fall att vara beroende av uppgifter från den enskilde. En pensions-
berättigad är därför efter begäran från försäkringskassan skyldig att
lämna sådana uppgifter som behövs för att fastställa övergångsvis garan-
tipension.

I många fall kan det dock vara svårt för försäkringskassan att fa
kännedom om när det finns anledning att begära in uppgifter som kan
vara av betydelse vid handläggningen av ärenden om övergångsvis ga-
rantipension. Anledning att begära in uppgifter från en pensionsberät-
tigad kan föreligga främst beträffande utländska pensioner och tjänste-
pensioner. Försäkringskassan har inte i samtliga fall tillgång till sådana
uppgifter genom tillgängliga register. Enligt 20 kap. 8 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring (AFL) är den som har rätt till ersättning enligt AFL
skyldig att lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpning av den
lagen. Det bör införas en uppgiftsskyldighet även för den som uppbär
eller har rätt till garantipension.

Lagrådet har i yttrande anfört att uppgiftsskyldigheten för med sig att
den som underlåter att lämna uppgifter och på grund därav far för hög
garantipension blir återbetalningsskyldig oavsett om han är i god tro eller
inte. För den enskilde blir det viktigt att veta, i vilka fall och i vilken om-
fattning han är skyldig att lämna uppgifter.

När ett åsidosättande av uppgiftsskyldigheten kan fa så långtgående
rättsverkningar som återbetalning är det enligt Lagrådet ett rättssäker-
hetskrav att den enskilde ur själva lagtexten kan utläsa i vilka hänseende
han är skyldig att lämna uppgifter. Lagrådet har därför förordat att upp-
giftsskyldigheten i lagtexten begränsas till några få, för pensionsrätten
särskilt väsentliga förhållanden.

Med hänsyn till vad Lagrådet har anfört bör omfattningen av pen-
sionsberättigades uppgiftsskyldighet preciseras i lagtexten. Vidare bör det
anges i vilka fall uppgift skall lämnas.

Som redovisats i avsnitt 7, föreslår vi att den övergångsvisa garanti-
pensionen skall beräknas på grundval av den pensionsberättigades
tilläggspension, änkepension, utländsk socialförsäkringspension och
tjänstepension. En ändring av dessa pensionsinkomster medför att även
den övergångsvisa garantipensionen ändras. Försäkringskassan kan av
tillgängliga register få besked om tilläggspensionen eller änkepensionen
ändras. Vad gäller förändringar av utländsk pension och tjänstepension
får försäkringskassan inte generellt automatisk uppgift om detta. Om den
pensionsberättigade underlåter att anmäla t.ex. en förändring av tjänste-
pensionen till försäkringskassan, skulle det resultera i att han eller hon får
en felaktigt beräknad övergångsvis garantipension.

Ett beslut om övergångsvis garantipension kan omprövas på försäk-
ringskassans initiativ, om detta blivit felaktigt på grund av att den pen-
sionsberättigade lämnat oriktiga uppgifter eller brustit i sin uppgiftsskyl-

Prop. 1999/2000:127

96

dighet. Om det vid omprövningen visar sig att den pensionsberättigade
erhållit en för hög pension, kan han eller hon åläggas att återbetala för
mycket utbetald övergångsvis garantipension. En förutsättning för åter-
betalning är dock att den pensionsberättigade lämnat oriktiga uppgifter
eller underlåtit att fullfölja en uppgiftsskyldighet, alternativt att han eller
hon har insett att pensionen betalats ut med ett för högt belopp. Om det
inte föreligger en skyldighet för den pensionsberättigade att till försäk-
ringskassan lämna uppgift om ändrade förhållanden, kan återbetalnings-
skyldighet på grund av underlåten uppgiftsskyldighet emellertid inte
komma ifråga.

Med en skyldighet för den pensionsberättigade att lämna uppgifter som
är av betydelse för tillämpningen av lagen om garantipension, kommer
förutsättningarna för att pensionen beräknas till ett korrekt belopp öka.
En sådan skyldighet tillsammans med reglerna om återbetalningsskyldig-
het bör verka för att den pensionsberättigade lämnar korrekta uppgifter.

Som anförts i det föregående bör det emellertid anges vilka uppgifter
som skall lämnas. Uppgiftsskyldigheten bör omfatta förekomsten och
storleken av sådana utländska socialförsäkringspensioner som skall ingå i
beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension. Uppgift om så-
dana pensioner bör lämnas när den enskilde för första gången kan komma
i fråga för garantipension eller övergångsvis garantipension. Detta med-
för att sådan uppgift skall lämnas när en person ansöker om garanti-
pension eller övergångsvis garantipension. Personer som uppbär folk-
pension i form av ålderspension vid utgången av år 2002 skall enligt för-
slaget emellertid inte behöva ansöka om övergångsvis garantipension.
Dessa skall därför vara skyldiga att lämna uppgift om utländska social-
försäkringspensioner. Uppgift om dessa pensioner skall därefter lämnas
endast vid förändringar.

Personer som kan komma i fråga för övergångsvis garantipension skall
dessutom vara skyldiga att lämna uppgift om förekomst och storlek av
tjänstepension, såväl svensk som utländsk sådan. För att underlätta
handläggningen av den övergångsvisa garantipensionen och för att
minska behovet av uppgiftslämnande från den pensionsberättigade gör
regeringen i avsnitt 12.3 den bedömningen att någon form av uppgifter
bör lämnas även av den som betalar ut tjänstepension. Den pensionsbe-
rättigade skall då inte behöva lämna uppgifter som försäkringskassan
redan har tillgång till.

Tillkommer eller upphör en tjänstepension skall den pensionsberät-
tigade vara skyldig att anmäla detta till försäkringskassan. Samma gäller
även vid beloppsmässiga förändringar av en tjänstepension. Uppgifts-
skyldigheten bör beträffande beloppsändringar dock begränsas till för-
ändringar som beror på ändrad beräkningsgrund. Omräkningar till följd
av indexering behöver den pensionsberättigade inte anmäla till för-
säkringskassan, eftersom de inte föranleder ändring av den övergångsvisa
garantipensionen. Till grund för beräkningen av övergångsvis garanti-
pension skall normalt ligga den pensionsberättigades tjänstepension för
december månad föregående år. Den indexuppräkning som brukar ske
med tjänstepensionen för januari månad behöver därför inte anmälas och
kommer normalt heller inte att beaktas vid beräkningen av övergångsvis
garantipension. Ändras däremot en tjänstepension på så sätt att den skall

Prop. 1999/2000:127

97

4 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 127

utgöra en ändrad andel av ett index, skall detta anmälas till försäkrings- Prop. 1999/2000:127
kassan. Det sistnämnda kan vara fallet om en tjänstepension har en av-
trappningskonstruktion, så att den minskar med tiden. Med hänsyn till
dessa begränsningar när det gäller skyldighet att lämna uppgift om för-
ändringar av tjänstepension, skall å andra sidan uppgift om tjänstepension
lämnas årligen.

Beräkningen av garantipension och övergångsvis garantipension på-
verkas av försäkringstid respektive bosättningstid i Sverige. I vissa fall
tillgodoräknas vistelse utomlands som försäkringstid eller bosättningstid i
Sverige. Någon registrering av sådan utlandsvistelser sker inte fort-
löpande av försäkringskassorna. Det ankommer därför på den pensions-
berättigade att lämna uppgift om sådana utlandsvistelser som han eller
hon anser skall tillgodoräknas som försäkringstid eller bosättningstid. För
den som är född år 1937 eller tidigare som uppbär folkpension i form av
ålderspension vid utgången av år 2002 har emellertid frågan om sådant
tillgodoräknade redan skett. Övriga personer som är berättigade till
garantipension eller övergångsvis garantipension måste ansöka om sådan
pension. De har därvid att lämna uppgift om utlandsvistelse, om de vill
att sådan vistelse skall tillgodoräknas. Detta uppgiftslämnande bör
emellertid vara frivilligt, eftersom det ligger i den pensionsberättigades
intresse att lämna dessa uppgifter.

Däremot bör en pensionsberättigade som är bosatt utomlands lämna
uppgift om förändringar i civilståndet, eftersom försäkringskassan nor-
malt annars inte får uppgift om sådant.

12.3 Uppgifter från den som betalar ut tjänstepension

Regeringens bedömning: Den som betalar ut tjänstepensioner till en
person som är född år 1937 eller tidigare bör lämna uppgift om detta
till Riksförsäkringsverket. Den närmare utformningen av detta upp-
giftslämnade bör emellertid beredas ytterligare.

Förslag i en promemoria: Inom socialdepartementet har upprättats en
promemoria med ett förslag om särskild pensionsuppgift. Förslaget har
remissbehandlats.

Promemorieförslaget innebär i huvudsak följande. Den som betalar ut
tjänstepension till en person som är född år 1937 eller tidigare skall till
RFV senast den 15 december det året tjänstepensionen betalas ut lämna
en särskild pensionsuppgift. I pensionsuppgiften anges namn och post-
adress samt personnummer eller organisationsnummer för såväl den som
lämnar uppgiften som den uppgiften avser. Vidare skall det anges
tjänstepensionens storlek för december månad det år uppgiften lämnas,
om tjänstepensionen är tidsbegränsad och när den i sådant fall upphör
samt framtida på förhand känd förändring av tjänstepension som beror på
ändrad beräkningsgrund. Den som lämnar särskild pensionsuppgift skall
lämna den pensionsberättigade ett meddelande därom. RFV kan vid vite
förelägga en tjänstepensionsutbetalare att lämna särskild pensionsuppgift.

98

Remissinstanserna: Försäkringskasseförbundet har inget att erinra
mot förslaget till särskild uppgiftsskyldighet angående tjänstepension.
AMF Pension avstyrker förslaget och anför att deras kostnad för utskick
med information till de pensionsberättigade om särskilda pensionsupp-
gifter skulle uppgå till cirka 3,5 miljoner kronor. Redan nu lämnar AMF
Pension i januari uppgifter till RFV om utbetalningar men kan inte i
december lämna uppgifter om det kommande årets utbetalningar. Statens
pensionsverk (SPV) tillstyrker förslaget att den som utbetalar tjänstepen-
sion skall vara skyldig att lämna en särskild pensionsuppgift men har
svårt att lämna synpunkter på de närmare detaljerna, eftersom prome-
morian är otydlig om detta. Kommunsektorns Pension AB (KPA) anför
att det finns samordningstekniska problem på grund av att de kommunala
pensionsbestämmelsema är baserade på bruttopensionsprincipen. För att
slippa göra ett extra utskick föreslår KPA att meddelande till pensions-
tagama i stället kan lämnas i samband med kontrolluppgiften i januari.
KPA avser att lämna de särskilda pensionsuppgiftema till RFV i form av
datafil senast den 15 december det avsedda året. Vidare utgår KPA från
att man blir kompenserad för anpassningskostnader och eventuellt extra
portokostnader. Försäkringsförbundet avstyrker förslaget samt anför bl.a.
följande. Om ett nytt uppgiftslämnande ändå införs, måste RFV ansvara
för information till de pensionsberättigade om att uppgifter hämtats från
tjänstepensionsutbetalaren. Ett nytt uppgiftslämnnande bör omfatta
endast de personer för vilka det finns ett uppenbart behov av uppgifter.
Det går inte att lämna uppgifter så tidigt som den 15 december. Vissa
bolag har kvartalsvisa utbetalningar. Svårigheter kan finnas med att de-
finiera och isolera tjänstepensioner i försäkringsbolagens register. Nä-
ringslivets nämnd för regelgranskning avstyrker att förslaget genomförs i
nuvarande utformning samt anför bl.a. följande. Förslaget att den pen-
sionsberättigade skall fa meddelande från den uppgiftsskyldige om vilka
uppgifter som lämnats är inte tillräckligt analyserat. Det framgår inte om
det gjorts någon särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små
företags villkor. Nämnden påpekar att den i förslaget nämnda blanketten
för särskild pensionsuppgift omfattas av samrådsskyldigheten enligt den
s.k. samrådsförordningen (1982:668). KP Pension & Försäkring föreslår
att meddelandet till den pensionsberättigade inarbetas i det meddelande
om lämnad kontrolluppgift för inkomsttaxering som lämnas i januari.
Vidare uppskattar KP att anspassningsarbetet för systemomställning torde
ta i anspråk tre eller fyra “manmånader“. Kostnaden för att skicka
meddelande till de pensionsberättigade torde för KP:s del uppgå till cirka
650 0000 kr årligen.

Skälen för regeringens bedömning: Det har, som redovisas i avsnitt
12.2, riktats kritik mot utredningens förslag att de pensionsberättigade
själva skall lämna uppgift om t.ex. tjänstepensioner, som skall ingå i be-
räkningsunderlaget för övergångsvis garantipension. Därvid har det
framförts att uppgiftsskyldigheten i många fall kommer att gälla äldre
personer, som haft pension under lång tid och som kan ha svårt för att
kunna lämna de önskade uppgifterna. Vidare har anförts att det kommer
att medföra ett betydande arbete för försäkringskassorna att vid omlägg-
ningen till övergångsvis garantipension hantera uppgifter från ett stort
antal personer. Därvid har det pekats på möjligheten att i stället inhämta

Prop. 1999/2000:127

99

uppgifter om tjänstepensioner direkt från pensionsutbetalama. Mot denna Prop. 1999/2000:127
bakgrund har inom Socialdepartementet utarbetats ett förslag om att upp-
gifter om tjänstepensioner skall lämnas av pensionsutbetalare.

För att kunna beräkna övergångsvis garantipension måste försäkrings-
kassan ha tillgång till uppgifter om bl.a. förekommande tjänstepensioner
och hur dessa har beräknats. Det bör, såsom utredningen föreslår, finnas
en skyldighet för den enskilde att lämna de uppgifter som behövs för till-
lämpning av lagen om garantipension. Det stora flertalet av de personer
som kommer att vara berättigade till övergångsvis garantipension uppbär
redan folkpension i form av ålderspension när de föreslagna bestämmel-
serna om övergångsvis garantipension avses träda i kraft. I åtskilliga fall
kommer det att vara fråga om personer i mycket hög ålder som har upp-
burit ålderspension i många år. Det kan för en del av dessa vara förenat
med betydande svårigheter att behöva redovisa sin tjänstepension till för-
säkringskassan eller RFV enbart för att kunna få behålla sin ålderspen-
sion intakt.

En ordning som bygger på att beräkningen av övergångsvis garanti-
pension i stor utsträckning bygger på uppgifter från de pensionsberät-
tigade själva kommer enligt regeringens uppfattning att generera ett be-
tydande merarbete vid handläggningen av pensionsärenden. Även de som
betalar ut tjänstepensioner kommer i sådant fall sannolikt att få vidkännas
en ökad belastning med förfrågningar från personer som uppbär tjänste-
pensioner. En mer rationell ordning är att de som betalar ut tjänstepen-
sioner i stället lämnar uppgift om dessa till RFV. Beräkningsunderlaget
för övergångsvis garantipension kommer med en sådan ordning att bli
mer tillförlitigt, än om varje pensionsberättigad själv skall redogöra för
sina pensionsförhållanden. En sådan ordning kommer sannolikt också att
ge fårre ärenden om återkrav på grund av felaktig pensionsberäkning, än
som skulle blivit fallet om de pensionsberättigade själva skall lämna
uppgift om tjänstepensionerna.

Regeringen anser att utbetalare av tjänstepensioner bör vara skyldiga
att till RFV lämna uppgift om tjänstepensioner. För att kunna beräkna
övergångsvis garantipension för januari månad år 2003 behöver RFV ha
tillgång till uppgifter om tjänstepension senast i december månad före-
gående år. Ett alternativ skulle kunna vara att använda den kontrollupp-
gift som lämnas till ledning för inkomsttaxeringen. Den kontrolluppgift
som skulle kunna finnas tillgänglig i decmber månad år 2002 har lämnats
redan i januari det året och avser inkomstförhållandena år 2001, vilka inte
utan olägenhet kan läggas till grund för beräkning av övergångsvis
garantipension för år 2003.

Enligt promemorieförslaget skall en särskild pensionsuppgift lämnas
för varje person född år 1937 eller tidigare som har rätt till tjänstepen-
sion. Det föreligger enligt regeringens uppfattning svårigheter med att
ytterligare begränsa den grupp för vilka det bör lämnas uppgifter om
tjänstepensioner, eftersom den enskildes samlade pensionsinkomster
(med undantag för utbetalningar från privata pensionsförsäkringar eller
pensionssparande) har betydelse för beräkningen av övergångsvis garan-
tipension. För att å andra sidan kunna begränsa den pensionsberättigades
uppgiftsskyldighet, måste han eller hon på något sätt få kännedom om
vilka uppgifter om honom eller henne som har lämnats till RFV.

100

Särskild pensionsuppgift skall enligt promemorieförslaget lämnas av Prop. 1999/2000:127
dem som betalar ut tjänstepension, dvs. främst försäkringsföretag, under-
stödsförening och arbetsgivare. Det är samma krets av organisationer
eller personer som i dag är skyldiga att för dessa tjänstepensioner lämna
kontrolluppgifter enligt lagen (1990:3425) om självdeklaration och kon-
trolluppgifter. I princip blir det därför inte någon utvidgning av antalet
uppgiftsskyldiga.

Regeringen anser att en pensionsutbetalare bör lämna uppgift för varje
pensionsberättigad till vilken han utbetalar tjänstepension. Sådana upp-
gifter kommer i princip inte att avse andra pensionsberättigade än dem
för vilka det skall lämnas kontrolluppgift. Emellertid skall en uppgift om
tjänstepension till RFV tillgodose ett annat informationsbehov än en
kontrolluppgift som lämnas till ledning för inkomsttaxeringen. En uppgift
om tjänstepension till RFV bör i möjligaste mån även redovisa sådana
förändringar av en tjänstepension som kan förutses. Det bör t.ex. anges
om en tjänstepension är tidsbegränsad. Ett annat exempel på en förut-
sebar ändring kan föreligga när det för en tjänstepension gäller olika be-
räkningssätt beroende på hur länge den har utbetalats.

För att säkerställa att det vid omläggningen till den nya ordningen med
övergångsvis garantipension finns ett underlag för beräkning av över-
gångsvis garantipension för januari månad, måste det finns någon uppgift
om tjänstepension tillgänglig i december månad året före omläggningen
till den övergångsvisa garantipensionen.

En ny ordning med särskild pensionsuppgift kommer emellertid att
medföra vissa administrationskostnader för såväl de uppgiftsskyldiga
som RFV. Vad gäller de uppgiftsskyldiga kan kostnaderna växla mellan
de olika uppgiftslämnama. Den information som enligt regeringens be-
dömning bör redovisas i en pensionsuppgift finns emellertid redan till-
gänglig hos de uppgiftsskyldiga. Vissa initialkostnader inför omlägg-
ningen uppkommer däremot på grund av att det kan behöva göras en viss
teknisk anpassning av befintligt datorstöd och utforma nya arbetsrutiner.
Kostnaden härför är naturligtvis beroende av hur omfattande detta an-
passningsarbete blir i de enskilda fallen.

Under remissbehandlingen av promemorieförslaget har kritik riktats
mot förslaget, bl.a. vad gäller kostnaderna för att lämna särskild pen-
sionsuppgift samt meddelande därom till den pensionsberättigade. Det
har under remissbehandlingen också anförts att förslaget inte innehåller
någon godtagbar konsekvensanalys. Vidare föreligger det ett behov av att
fa in likartade uppgifter även för handläggningen av ärenden om bo-
stadstillägg till pensionärer. Regeringen anser därför att frågor rörande
utformningen av en ordning med överföring av pensionsuppgifter från
den som betalar ut tjänstepension bör beredas ytterligare. En sådan be-
redning bör göras i samarbete med RFV och de berörda institutionerna.
Därvid bör eftersträvas en samordning med det informationsbehov som i
detta hänseende föreligger även när det gäller bostadstillägg till pensio-
närer. Regeringens bedömning är att förslag om pensionsuppgift från
utbetalare kan lämnas i samband med att förslag till ett anpassat system
för bostadstillägg till pensionärer lämnas våren 2001.

101

13

Kostnader och finansiering

Administrationskostnader

Prop. 1999/2000:127

Regeringens bedömning: Kostnaderna för utvecklandet av datasys-
tem i samband med införandet av den övergångsvisa garantipensionen
beräknas uppgå till 60 miljoner kr. Dessa kostnader bör finansieras
med lån i Riksgäldskontoret.

Utredningens bedömning: Utredningen har inte lämnat någon be-
dömning om merkostnaden för administrationen.

Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) bedömer att resurser
motsvarande 150 årsarbetare måste tillföras försäkringskassorna under
år 2000 på grund av de nya reglernas komplexitet och den ökade be-
slutsmängden. RFV förutsätter därvid att verket kan tillhandahålla ett
modernt IT-stöd. RFV bedömer merutgiftema för att konstruera IT-stöd
för den övergångsvisa garantipensionen till 50 miljoner kr. Till denna
kostnad måste, enligt verket, läggas kostnader om 10 miljoner kr. för
uppbyggnad och drift av IT-stöd för hantering av tjänstepensioner vilka
även behövs med anledning av BTP-utredningens betänkande. Kostna-
derna för ökade driftstider tillsammans med nya kostnader för inhämtning
av uppgifter till beräkningsunderlaget medför att de totala drifts- och
produktionskostnaderna beräknas uppgå till 20 miljoner kr. årligen. För
diverse informationsinsatser, direktinformation, porto, trycksaker, media
etc. räknar RFV med en kostnad på 25 miljoner kr. Försäkringskasse-
förbundet och ett flertal försäkringskassor har framfört liknande åsikter.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har eftersträvat att i
möjligaste mån översätta det gällande regelverket för ålderspensioner och
de särskilda skattereglerna för folkpensionärer på ett sådant sätt att den
enskilda förmånstagaren inte får sänkt pension efter omläggningen. Detta
har bl.a. resulterat i att de i dag gällande reglerna i hög grad kommer att
tillämpas även fortsättningsvis. Detta kan inte ske på ett enkelt sätt utan
att vissa grupper samtidigt får sänkningar av sin nettopension. Förståel-
sen för det nya systemet kan i vissa fall försvåras av att de i dag gällande
benämningarna ändras och att förmånerna därvid i viss mån slås ihop.
Förutom att grundskyddet i fortsättningen skall betalas ut i form av över-
gångsvis garantipension, gäller enligt ett tidigare riksdagsbeslut att den
3 0-dels beräknade folkpensionen och ATP skall betalas ut i form av
tilläggspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad pension
(LIP). Speciellt mot bakgrund av att ändringarna i många fall berör
mycket gamla människor vill regeringen betona vikten av omfattande
informationsinsatser i samband med omläggningen. RFV har beräknat att
kostnaderna för information kommer att uppgå till 25 miljoner kr.

En förutsättning för att förslaget om den övergångsvisa garantipensio-
nen skall kunna genomföras är att de olika beräkningarna skall kunna ske
datoriserat. För detta ändamål måste de befintliga datasystemen utvecklas
och sannolikt nya skapas. Kostnaderna för att utveckla datasystem har av
RFV beräknats till ca 60 miljoner kr. Regeringen delar denna bedömning.

102

Av budgetpropositionen för år 2000, prop. 1999/2000:1, framgår att Prop. 1999/2000:127
förberedelser för det reformerade ålderspensionssystemet samt planerade
följdreformer i form av anläggningstillgångar finansieras med lån i Riks-
gäldskontoret. Således bör förändringarna i Riksförsäkringsverkets data-
system finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Regeringen avser att
återkomma i fråga om finansieringen av kostnaderna för utbildning och
information.

Regeringens strävan har varit att förenkla utredningens förslag när det
har varit möjligt utan att göra avkall på principen att de pensionsberät-
tigade i möjligaste mån skall få oförändrad nettopension. Således har
regeringen i tidigare avsnitt gjort bedömningen att uppgift om tjänstepen-
sion bör kunna lämnas av utbetalanden. Regeringen avser att återkomma i
frågan. Vidare har regeringen föreslagit att den av utredningen föreslagna
kopplingen mellan utländska pensioner och skattesystemet endast skall
ha betydelse initialt vid ikraftträdandet. De nämnda förenklingarna av
utredningens förslag bör innebära att hanteringen av den övergångsvisa
garantipensionen hos de olika försäkringskassorna underlättas betydligt.

Det kan också konstateras att de framtida reglerna för förtidspension
och bostadstillägg fortfarande bereds inom Regeringskansliet. Mot bak-
grund av det anförda är det inte möjligt att i detta sammanhang ta ställ-
ning till RFV:s bedömning att det finns behov av att öka antalet årsar-
betare hos försäkringskassorna. Regeringen avser att återkomma i frågan
om eventuell resursförstärkning efter det att de återstående delarna av
anpassningen till det reformerade ålderspensionssystemet är på plats.

13.2 Utgifter och finansiering för övergångsvis
garantipension

Regeringens bedömning: Införandet av den övergångsvisa garanti-
pensionen innebär att utgifterna för de ålderspensioner som betalas
över statsbudgeten kommer att uppgå till ca 26 miljarder kr år 2003.
Dessa utgifter bör finansieras med allmänna skattemedel.

Utredningens bedömning: Stämmer huvudsakligen överens med re-
geringens bedömning.

Remissinstanserna: Svenska Kommunförbundet tillstyrker utredning-
ens förslag under förutsättningen att förändringen inte leder till ökade
pensionskostnader för kommunsektorn. Förbundet förutsätter att kom-
pensation för eventuella ökade kostnader ska ske fullt ut oavsett om det
gäller en kommun, ett kommunalförbund eller annan kommunal arbets-
givare (kommunalägt företag m.fl.). Riksrevisionsverket (RRV) konstate-
rar att förslaget bedöms innebära att nettokostnaden blir densamma som
enligt princippropositionens (prop. 1993/94:250) förslag. RRV har inget
att erinra mot utredningens förslag.

Skälen för regeringens bedömning: Övergången till ett system med
helt beskattat grundskydd medför ökade utgifter för ålderspensioner.
Samtidigt ökar även skatteinkomsterna. I ett första skede är det huvud-
sakligen kommunerna som får del av de ökade skatteintäkterna, medan

103

den övergångsvisa garantipensionen betalas över statsbudgeten. Frågan
om hur detta skall justeras bereds inom Regeringskansliet.

Även inkomsterna till Svenska kyrkan kommer att öka när skatte-
underlaget breddas i samband med att reglerna för den övergångsvisa
garantipensionen träder i kraft. Den frivilliga kyrkoavgiften tas ut på
samma underlag som kommunalskatten. Även administrationen sköts av
skattemyndigheten. Genom förslaget beräknas skatteunderlaget öka med
ca 28 miljarder kr. Den genomsnittliga kyrkoavgiften uppgår till 0,96 %
för år 2000 vad gäller den frivilliga delen. Således kommer avgiftsin-
komsterna till Svenska kyrkan att öka med som mest ca 270 miljoner kr. i
samband med omläggningen. Möjligheterna att även justera för dessa
inkomster ingår i den ovan nämnda beredningen.

Regeringens förslag om övergångsvis garantipension beräknas öka ut-
gifterna för ålderspensioner med 9,8 miljarder kr. vilket framgår av tabell
13.1. Samtidigt beräknas skatteintäkterna öka med 9,1 miljarder kr.
Nettokostnaden beräknas därvid till 0,7 miljarder kr.

I de här redovisade beräkningarna har vi förutsatt att ökningen av pen-
sionsutgiftema huvudsakligen finansieras med de samtidigt ökande
skatteinkomsterna inkl, inkomsterna från den frivilliga kyrkoavgiften.
Den nettokostnad som kvarstår, dvs. 0,7 miljarder kr. beror till största
delen på att den övergångsvisa garantipensionen är anpassad till en
kommunalskattesats på 34 %. Pensionärer som bor i kommuner med
lägre skatt än 34 % kommer således efter övergången att fa högre pension
sedan skatten är avdragen jämfört med nuvarande system. Till viss del
beror kostnadsökningen på att även om kommunalskatten i någon
kommun skulle uppgå till 34 % så skulle pensionärer med låg pension
erhålla en liten höjning av pensionen sedan skatt har erlagts. För när-
varande kommer inte någon kommun upp till denna nivå. Den högsta
kommunalskatten för år 2000 är 33,76 %.

Således räknar regeringen med en lägre nettokostnad än den som redo-
visades av utredningen. Detta beror inte på att regeringens förslag skulle
vara mindre generöst än det förslag som utredningen lämnade. Skillnaden
förklaras bl.a. av att tidpunkten för ikraftträdandet har skjutits upp. Det
föreslås nu att reglerna skall träda i kraft år 2003. Utredningens förslag
var år 2001. Detta innebär att färre pensionärer berörs av omläggningen
år 2003 jämfört med vad som skulle ha varit fallet år 2001.

En annan orsak till att utgifterna blir lägre än med utredningens förslag
har att göra med beskattningen av dödsbon. SGA-reglema är speciellt
förmånliga för den som inte har ålderspension under hela kalenderåret,
t.ex. på grund av dödsfall. Därför blir beskattningen av ett dödsbo fördel-
aktig efter en avliden ålderspensionär. Dessa fördelaktiga skatteregler har
inte överförts till det nya systemet. Från och med ikraftträdandet be-
skattas ett dödsbo efter en avliden pensionär på samma sätt som ett
dödsbo efter en yngre person.

Prop. 1999/2000:127

104

Tabell 13.1 Nettokostnader för den övergångsvisa garantipensionen år 2003. Prop. 1999/2000:127
Förändring i utgifterna efter skatt jämfört med det nuvarande systemet.

Miljarder kr.

Enligt nu-
varande regler

Med över-
gångsvis ga-
rantipension

Förändring

Ålderspensionsutgifter, totalt1

194,4

204,2

9,8

Skatteintäkter2

65,0

74,1

9,1

Nettoutgifter för ålderspensioner3

129,4

130,1

0,7

Källa: Finansdepartementet, Socialdepartementet, SCB

1 Avser utgifterna för ATP, folkpension och pensionstillskott enligt det nuvarande regel-
verket och utgifterna for tilläggspension och övergångsvis garantipension efter övergången
till ett helt beskattat grundskydd samt utgifter för tjänstepensioner och privata pensioner.

2 I skatteintäkter ingår även skatt på privata pensioner, löner och kapital. Den förändring
som redovisas beror dock enbart på införandet av den övergångsvisa garantipensionen.

3 Kostnadsberäkningarna baseras dels på statistik från RFV, dels på uppgifter från Storur-
valet. Uppgifterna i urvalet avser december 1997. Antalet observationer i urvalet är 37 795.
Framskrivningama till år 2003 har gjorts av SCB och av Finansdepartementet.

Bruttoutgiftema totalt för övergångsvis garantipension beräknas uppgå
till 26 miljarder kr. år 2003. En tredjedel, ca 9 miljarder kr. är ersättning
för SGA. Två tredjedelar av utgifterna, ca 17 miljarder kr. är ersättning
för pensionstillskottet eller för den 40-delsberäknade folkpensionen.
Folkpensionen finansieras i dag delvis med skattemedel, delvis med me-
del från AP-fonden. Från och med år 2003 kommer den 40-dels beräk-
nade folkpensionen helt att utbetalas i form av övergångsvis garantipen-
sion och finansieras med allmänna skattemedel. Av tabellen nedan fram-
går att merparten av utgifterna för den övergångsvisa garantipensionen
kan hänföras till de kvinnliga pensionärerna. Även när det gäller den
nämnda ökningen av nettoutgiffema för systemet på 0,7 miljarder kr. så
är det främst kvinnorna som far del av denna förbättring.

Tabell 13.2 Fördelning av utgifterna för övergångsvis garantipension efter
kön. Miljarder kr.

Kvinnor

Män

Totalt

22,3

3,7

26

Källa: Socialdepartementet

14     Övergångsvis garantipension i internationella

förhållanden

14.1      Inledning

Vid utformning av såväl nuvarande regelsystem om folkpension i form av
ålderspension som reglerna om garantipension har hänsyn tagits till att
den försäkrade kan ha varit bosatt utomlands under den förvärvsverk-
samma tiden eller bor utomlands under tiden som pensionär. Både enligt
nuvarande regelsystem och för garantipensionen föreskrivs en försäk-
ringstid om ett visst antal år för rätt till oavkortat grundskydd. Vidare

105

finns regler för vad som skall gälla för utbetalning av grundskyddet till Prop. 1999/2000:127
personer bosatta utomlands. Motsvarande regler föreslås i princip gälla
för den övergångsvisa garantipensionen.

Med hänsyn till internationella förpliktelser får emellertid de nationella
reglerna inte alltid fullt genomslag. I detta avsnitt behandlas de avsteg
från de nationella reglerna som EG-rätten kan medföra. Motsvarande
avvikelser kan gälla även för medborgare i länder med vilka Sverige har
träffat överenskommelse om socialförsäkringskonvention. I samman-
hanget behandlas i korthet även den nordiska konventionen.

14.2 Förordningen (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av

systemen för social trygghet när anställda,
egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar
inom gemenskapen

Förordning (EEG) nr 1408/71 innehåller regler som syftar till att genom
samordning av medlemsstaternas lagstiftning säkerställa den sociala
tryggheten för personer som flyttar inom gemenskapen. Den omfattar i
huvudsak socialförsäkringsförmåner och s.k. familjeförmåner.

Förordningen vilar på fem huvudprinciper: principen om en tillämplig
lagstiftning, likabehandlingsprincipen, sammanläggningsprincipen,
exportabilitetsprincipen och proratatemporis-principen.

Principen om en tillämplig lagstiftning innebär att en person samtidigt
skall omfattas av lagstiftningen i endast ett medlemsland och som huvud-
regel det land där arbete vid en viss tidpunkt utförs.

Likabehandlingsprincipen innebär att en person som omfattas av för-
ordningen och som samtidigt är bosatt i en medlemsstats område har
samma rättigheter och skyldigheter i fråga om förmåner för social trygg-
het och avgifter till sådana system enligt en medlemsstats lagstiftning
som denna medlemsstats egna medborgare.

Sammanläggningsprincipen innebär att anställda eller egenföretagare
som arbetar i annan medlemsstat har rätt att lägga samman försäkrings-
eller bosättningsperioder i syfte att uppfylla nationella krav på minsta tid
för rätt till förmåner.

Exportabilitetsprincipen innebär att kontantförmåner som utges vid
bl.a. invaliditet eller ålderdom eller till efterlevande inte far minskas,
ändras, innehållas, dras in eller konfiskeras med anledning av att den be-
rättigade är bosatt i eller flyttar till ett annat medlemsland än det land som
utger förmånen, om sådan förmån för samma tid inte utges från bo-
sättningslandet.

Proratatemporis-principen innebär att den som har tjänat in rätt till
pension i mer än ett medlemsland har, från vart och ett av dessa länder,
rätt till pension i förhållande till intjänad tid i respektive land.

En grundläggande princip bakom regelsystemet i förordning (EEG) nr
1408/71 är att det ankommer på den nationella lagstiftningen att uppställa
regler om minskning av pensionsförmåner med hänsyn till annan pension
eller social förmån. I den mån sådana regler medger reduktion av natio-
nell pension kan, inom vissa gränser, motsvarande regler uppställas med

106

avseende på förmåner som förvärvats enligt en annan medlemsstats lag-
stiftning.

1 förordningens artikel 12.2, under rubriken "förhindrande av sam-
manträffande av förmåner", föreskrivs som huvudregel att minsknings-
regler i den nationella lagstiftningen far åberopas även gentemot för-
måner som har förvärvats enligt en annan medlemsstats lagstiftning eller
gentemot arbetsinkomst eller annan inkomst. Detta gäller dock inte om
annat är föreskrivet i förordningen. Beträffande pensioner finns det såda-
na föreskrifter i artikel 46 a-c. En pensionsförmån som prorataberäknats
far inte samordnas med en annan utländsk förmån av samma slag. Med
förmån av samma slag avses förmåner som utges på grundval av försäk-
rings- eller bosättningsperioder som har fullgjorts av samma person, dvs.
pensionen härrör från samma person. 1 artiklarna finns också bestämmel-
ser om samordning mellan nyss nämnd förmån och förmån av annat slag
eller med annan inkomst. Med förmån av annat slag avses sådan förmån
som inte betraktas som förmån av samma slag. Om den pensionsberät-
tigade dels uppbär ålderspension beräknad på egen försäkringstid, dels
efterlevandepension är dessa förmåner inte att betrakta som förmåner av
samma slag.

I en bilaga 4 D till förordningen förtecknas på vilka förmåner som be-
stämmelserna i förordningen om minskning, innehållande och indragning
av pensionsförmåner eller andra förmåner far tillämpas. För Sveriges
räkning har som sådan förmån i bilagan antecknats "Oavkortad folkpen-
sion som utges enligt den lagstiftning om folkpension som var tillämplig
före den 1 januari 1993 och oavkortad folkpension som utges enligt
övergångsbestämmelserna till denna lagstiftning som gäller från detta
datum." Dessutom har antecknats " Svenska förtids- och efterlevande-
pensioner som beräknas på grundval av antagna försäkringsperioder och
ålderspensioner som beräknas på grundval av tidigare tillgodoräknade
antagna perioder."

14.3 Nuvarande regler för folkpension och
pensionstillskott (PTS) respektive för
garantipension

Folkpension och PTS

Folkpension och PTS utges i förhållande antingen till antalet bosätt-
ningsår i Sverige eller till antalet år med pensionspoäng inom ATP-sys-
temet. För rätt till folkpension krävs enligt nationella regler antingen
minst tre bosättningsår eller minst tre år med pensionspoäng. Enligt för-
ordningen (EEG) nr 1408/71 kan kravet på minsta försäkringstid upp-
fyllas genom sammanläggning med försäkringstid från annat land inom
EU/EES-området. Minst ett år måste dock avse tid i Sverige.

Förordningens regler innebär en avvikelse även vad gäller avräkning
av PTS mot utländsk pension. PTS samordnas inte med pension av
samma slag från annat EU/EES-land om PTS har prorataberäknats. Om
PTS däremot utges oavkortat med stöd av reglerna i AFL i dess lydelse
före den 1 januari 1993 eller har beräknats enligt övergångsreglerna till

Prop. 1999/2000:127

107

lagen (1992:1277) om ändring i AFL och därmed utgör en förmån som är Prop. 1999/2000:127
upptagen i ovan nämnda bilaga 4 D till förordningen, får PTS minskas
fullt ut med pension från annat medlemsland.

Då reglerna om 40 bosättningsår för rätt till oavkortad folkpension
började gälla den 1 januari 1993, infördes samtidigt en särbestämmelse
för dem som i december 1992 var berättigade till folkpension. För dem
skulle kravet på 40 års bosättningstid anses uppfyllt, dvs. deras folkpen-
sion skulle inte 40-delsberäknas. Enligt artikel 27 i den nordiska konven-
tionen från 1992, som trädde i kraft den 1 januari 1994 i Sverige, gjordes
emellertid en omräkning av den utgående oavkortade svenska folkpen-
sionen. Den pensionsberättigade erhåller därvid, från respektive nordiskt
land, folkpension i förhållande till antal bosättningsår i landet. Om den
sammanlagda pensionen därmed blir lägre än före omräkningen utges ett
tillägg upp till individens pensionsnivå före omräkningen, dvs. upp till
nivån för oavkortad folkpension. Tillägget är således att betrakta som
folkpension, vilket också torde följa av artikel 1 punkt g i den nordiska
konventionen.

Enligt den nuvarande nationella lagstiftningen utges till en svensk
medborgare bosatt utomlands endast sådan folkpension som beräknats i
förhållande till antal år med tillgodoräknade pensionspoäng för ATP.
Svensk medborgare som inte kan tillgodoräknas år med pensionspoäng
eller utländsk medborgare har således enligt nationell lagstiftning inte rätt
till svensk folkpension vid utflyttning från Sverige. Även PTS utges
enligt nationell lagstiftning enbart vid bosättning i Sverige. För personer
som omfattas av förordningen (EEG) nr 1408/71 gäller dock samma
regler för rätt till utbetalning av folkpension och PTS vid bosättning i
annat land inom EU/EES-området som vid bosättning i Sverige. Mot-
svarande gäller nordiska medborgare som omfattas av den nordiska kon-
ventionen.

Den 1 januari 2001 träder Socialförsäkringslagen (1999:799) i kraft.
Då kommer, utan begränsningar vad avser nationalitet, all folkpension
som beräknats i förhållande till år med pensionspoäng att betalas ut
utomlands. Folkpension som är bosättningsbaserad kommer alltjämt en-
ligt nationell lagstiftning endast att utbetalas i Sverige. Undantag kommer
då även här föreligga för personer som omfattas av förordningen (EEG)
1408/71.

Garantipension

Garantipension till personer födda år 1938 eller senare kommer enligt
lagen om garantipension att utges i förhållande till antalet bosättningsår
(försäkringstid). Rätt till oavkortad garantipension har den som kan
tillgodoräknas 40 försäkringsår. I propositionen 1997/98:152 om
garantipension m.m. har regeringen gjort bedömningen att garanti-
pensionen är att betrakta som en trygghetsförmån och därmed faller
under förordningens tillämpningsområde. För dem som omfattas av
förordningen (EEG) 1408/71 kommer beräkningen av pensionen att ske
enligt proratatemporis-principen. För rätt till garantipension krävs att den
pensionsberättigade kan tillgodoräknas minst tre års försäkringstid. Enligt
förordningen (EEG) nr 1408/71 kan kravet på minsta försäkringstid

108

uppfyllas genom sammanläggning med försäkringstid från annat land
inom EU/EES-området. Minst ett år måste dock avse tid i Sverige.

Garantipensionen skall utges enbart till den som är bosatt i Sverige, om
det inte med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart
oskäligt att inte fortsätta att utge sådan pension vid bosättning utomlands.
För personer som omfattas av förordningen kommer emellertid garanti-
pensionen att utges även vid bosättning i annat EU/EES-land.

Enligt förordningen skall en förvärvsarbetande ha rätt att uppbära pen-
sion från vart och ett av de länder, där han eller hon har tjänat in pension.
I sådana fall skall beräkningen av pensionen från varje land ske enligt
proratatemporis-principen, om pensionens storlek är beroende av försäk-
ringstider. Som angetts ovan far enligt bestämmelserna i förordningen
(EEG) 1408/71 en samordning med utländsk pension inte ske, om den
svenska pensionen har prorataberäknats. Regeringen gjorde i prop.
1997/98:152 dock bedömningen att garantipensionen skall avtrappas inte
bara mot svensk inkomstgrundad pension utan även mot inkomstrelaterad
pension intjänad enligt lagstiftning i annat land inom EU/EES-området.
Grunden till detta ställningstagande var bl.a. att samordningen med ut-
ländska förmåner var att se som ett led i beräkningen av garantipensio-
nen. Samordningen bedömdes således inte utgöra en minskningsregel i
förordningens mening.

Enligt ett av EG-domstolen avgjort mål (C-143/97 Francesco Conti)
kan emellertid en sådan avtrappning inte ske mot EU/EES-pensioner.
EG-domstolen slog fast att en nationell bestämmelse skall anses vara en
bestämmelse om minskning av förmåner, om den beräkningsmetod som
den föreskriver innebär att pensionsbeloppet minskas för att en person
har rätt till en förmån i en annan förmånsstat.

14.4 Övergångsvis garantipension i internationella

förhållanden

Regeringens bedömning: Övergångsvis garantipensionen kommer
troligen att betalas ut inom EU/EES-området. För att uppfylla kraven
för rätt till övergångsvis garantipension torde den pensionsberättigade
enligt principerna om sammanläggning i förordningen (EEG) 1408/71
ha rätt att med svensk försäkringstid lägga samman försäkrings- eller
bosättningstider som tjänats in i ett annat EU/EES-land. Den del av
den övergångsvisa garantipensionen som ersätter den bosättnings-
baserade folkpensionen och pensionstillskottet kommer troligen, för
en person som även varit försäkrad i ett annat EU/EES-land, att
beräknas enligt principerna om andelsberäkning i förordningen (EEG)
1408/71. Storleken på den övergångsvisa garantipensionen torde
påverkas av utländsk pension.

Utredningens bedömning: Utredningens bedömning stämmer överens
med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig har delat ut-
redningens bedömning.

Prop. 1999/2000:127

109

Skälen for regeringens bedömning: Övergångsvis garantipensionen
skall dels utgöra ett grundskydd för pensionärer som helt saknar rätt till
inkomstrelaterad pension, dels ge en viss utfyllnad till dem med inkomst-
relaterad pension. Den övergångsvisa garantipensionen skall ge kompen-
sation för den bosättningsbaserade folkpension och det pensionstillskott
som den pensionsberättigade vid omläggningen uppbär eller vid tiden för
ansökan om ålderspension skulle haft rätt till enligt dagens regler.

Storleken på den övergångsvisa garantipensionen är, som närmare be-
skrivs i avsnitt 7, beroende av den tilläggspension och den tjänstepension
som den pensionsberättigade har rätt till. Vidare föreslår vi att den över-
gångsvisa garantipensionen skall påverkas av utländsk socialförsäkrings-
pension och tjänstepension. Övergångsvis garantipension föreslås kunna
betalas ut enbart till personer som är bosatta i Sverige (se avsnitt 10).

För pensionärer som är eller tidigare har varit bosatta inom EU/EES-
området och omfattas av reglerna i förordningen (EEG) nr 1408/71 kan
andra regler emellertid komma att gälla, om den övergångsvisa garanti-
pensionen kan anses falla inom ramen för förordningens tillämpningsom-
råde.

Det torde vara klart att den övergångsvisa garantipensionen liksom ga-
rantipensionen skall betraktas som en trygghetsförmån snarare än en
socialbidragsförmån och därmed falla under förordningens tillämpnings-
område, oavsett om den pensionsberättigade har rätt till inkomstrelaterad
ålderspension eller inte. Skäl som talar härför är att den övergångsvisa
garantipensionen är en lagfäst rättighet som utges enligt klart avgränsade
villkor och som inte är beroende av en uppskattning av individuella be-
hov.

Av det ovan sagda följer enligt exportabilitetsprincipen att den över-
gångsvisa garantipensionen kommer att betalas ut vid bosättning inom
EU/EES-området.

För rätt till övergångsvis garantipension krävs rätt till folkpension,
vilket således innebär krav på tre års försäkringstid. För att uppfylla detta
krav kan försäkrings- eller bosättningstid intjänad i ett annat EU/EES-
land läggas samman med tid i Sverige. Ett krav för sådan sammanlägg-
ning är dock att den pensionsberättigade kan tillgodoräknas minst ett års
försäkringstid i Sverige.

Storleken av den övergångsvisa garantipensionen är inte direkt be-
roende av försäkrings- eller bosättningstid. Den övergångsvisa garanti-
pensionen grundas i stället på de pensionsinkomster, som den pensions-
berättigade uppbär vid omläggningen eller vid ansökan om ålderspension
skulle haft rätt till, om dagens regler om ålderspension fortsättningsvis
hade gällt. Enligt vårt förslag skall den bosättningsbaserade folkpensio-
nen och det pensionstillskott som den pensionsberättigade har rätt till
utges även fortsättningsvis, men då i form av övergångsvis garantipen-
sion. Dessa pensionsförmåner är i viss mån beroende av den bosättnings-
tid som den pensionsberättigade kan tillgodoräknas. För rätt till en ore-
ducerad folkpension krävs att den pensionsberättigade kan tillgodoräknas
en bosättningstid om 40 år. Vid kortare bosättningstid utges folkpensio-
nen med så stor andel därav som svarar mot förhållandet mellan det antal
år för vilka bosättningstid kan tillgodoräknas och talet 40. Vid fast-
ställande av det belopp som skall ersätta pensionstillskottet skall beräk-

Prop. 1999/2000:127

110

ningen också kunna ske med utgångspunkt från antalet år med tillgodo-
räknade pensionspoäng för tilläggspension, om en sådan beräkning är
förmånligare för den pensionsberättigade.

Den övergångsvisa garantipensionen är, förutom en ersättning för den
bosättningsbaserade folkpensionen och pensionstillskottet, i princip en
direkt översättning av SGA. De pensionärer som erhåller övergångsvis
garantipension kommer genom omläggningen att fa en högre bruttopen-
sion för att kunna erlägga skatt på pensionsinkomsten, utan att nettopen-
sionen för den skull blir lägre än vad den var före omläggningen. Till
grund för beräkningen av den övergångsvisa garantipensionen skall så-
ledes läggas de inkomster som påverkar storleken av SGA. Bland dessa
ingår utländska pensioner som beskattas i Sverige. I avsnitt 7.2.4 föreslår
vi därför att utländska pensioner skall ingå i beräkningsunderlaget. Av de
utländska pensioner som utges vid årsskiftet 2002/2003 skall endast de
som beskattas i Sverige tas med i underlaget.

Härigenom kommer således utländsk pension att påverka storleken av
den övergångsvisa garantipensionen. Samordning med utländsk pension
kommer emellertid inte innebära att den pensionsberättigades bruttopen-
sion sänks i samband med omläggningen till övergångsvis garantipension
år 2003. Omläggningen innebär istället att bruttopensionen höjs, men
samtidigt ändras beskattningen av pensionsinkomsten. Sett till nettopen-
sionen (dvs. pensionsbeloppet efter skatt) kan konstateras att den utländ-
ska pensionens påverkan är oförändrad, dvs. att utländsk pension ingår i
beräkningsunderlaget innebär inte att nettopensionen sänks i samband
med omläggningen år 2003. För en pensionär med låg pensionsinkomst
påverkar den utländska pensionen den övergångsvisa garantipensionen på
så sätt att denna blir högre än om den utländska pensionen inte tas med i
underlaget.

Mot bakgrund härav gör regeringen den bedömningen att den samord-
ning som sker med utländsk pension inte kan anses vara en sådan minsk-
ningsregel som anges i förordningen 1408/71.

15 Författningskommentar

15.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:702) om
garantipension

Inledning

I lagen (1998:702) om garantipension, som träder i kraft den 1 januari
2001, finns i dag bestämmelser angående grundskyddet för personer
födda år 1938 eller senare i det reformerade ålderspensionssystemet.
Detta grundskydd utgörs av garantipension. I denna lag finns också
genom vårt förslag, bestämmelser angående grundskyddet för dem som
inte omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet, dvs. personer
som är födda år 1937 eller tidigare. På grund av att grundskyddet i form
av folkpension, pensionstillskott och det särskilda grundavdraget (SGA)
vid inkomsttaxeringen skall avskaffas föreslår vi att grundskyddet för
personer födda år 1937 eller tidigare skall utgöras av en garantipension.

Prop. 1999/2000:127

111

Benämningen garantipension är i lagtexten lika för såväl de personer som Prop. 1999/2000:127
omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet som för dem som
står utanför. Flertalet av bestämmelserna i lagen är också lika för båda
grupperna, men beräkningssätten av de båda garantipensionema är helt
olika. Vi föreslår inte annat än i förekommande fall följdändringar i de
bestämmelser som gäller enbart personer födda år 1938 eller senare.

Lagrådet har förordat att de nya bestämmelserna om garantipension för
personer som är födda år 1937 eller tidigare förs in i ett nytt 2 kap. i
stället för i ett nytt 4 kap. och att nuvarande 2 och 3 kap. betecknas 3 kap.
resp. 4 kap. Lagtexten har disponerats om på det sätt Lagrådet har för-
ordat.

Nedan har används begreppet pensionsberättigad även när det inte är
klart att den berörda personen faktiskt är berättigad till garantipension.
När begreppet äldregeneration används avses personer som är födda år
1937 eller tidigare. Vidare använder vi som kortnamn för garantipension
till personer födda år 1937 eller tidigare uttrycket övergångsvis garanti-
pension.

1 kap.

1 lagen (1998:702) om garantipension tas även in bestämmelserna om
rätten till grundskydd för personer som är födda år 1937 eller tidigare.
Även för denna åldersgrupp kallas pensionsformen garantipension. I
paragrafens nya första stycke ges en beskrivning av den övergångsvisa
garantipensionen.

Denna övergångvisa garantipension ersätter folkpension i form av
ålderspension som beräknas efter bosättningstid. Vidare skall den över-
gångsvisa garantipensionen kompensera pensionsberättigade som har rätt
till pensionstillskott enligt hittillsvarande regler. Dessutom skall den
övergångsvisa garantipensionen utgöra en kompensation för att pensions-
inkomstema i framtiden skall beskattas fullt utan något SGA.

För beräkningen av den övergångsvisa garantipensionen används enligt

2 kap. 4 § ett beräkningsunderlag i vilket ingår främst den pensionsberät-
tigades faktiska pensionsinkomster samt belopp motsvarande vad han
eller hon enligt hittillsvarande regelsystem skulle ha varit berättigad till i
folkpension, i den mån den inte täcks av tilläggspensionen enligt lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP), och pensionstill-
skott. Ligger underlaget inom ett sådant intervall som skulle ha gett rätt
till SGA vid inkomsttaxeringen görs en uppräkning för att kompensera
för skatteeffekten.

2 kap.

I detta kapital har införts nya bestämmelser om uttag och beräkning av
övergångsvis garantipension. Hittillsvarande bestämmelser har överförts
till 3 kap.

112

1§                                                                Prop. 1999/2000:127

I denna paragraf föreskrivs att bestämmelserna i detta kapitel gäller en-
dast den som är född år 1937 eller tidigare, dvs. dessa bestämmelser
gäller enbart övergångsvis garantipension.

I paragrafen finns en kvalifikationsregel som innebär att en förutsättning
för att en person som är född år 1937 eller tidigare skall kunna komma i
fråga för garantipension är att han eller hon är berättigad till folkpension i
form av ålderspension vid utgången av år 2002. Detta är en grundläggan-
de förutsättning för att en person skall kunna komma i fråga för över-
gångsvis garantipension. (I punkten 2 övergångsbestämmelserna anges
vissa undantag.) Med att en person är berättigad till folkpension avses att
han eller hon har uppfyller villkoren om viss bosättningstid i Sverige
eller visst antal år med pensionspoäng eller därmed likställda år, allt en-
ligt hittillsvarande bestämmelser i 5 kap. AFL för rätt till folkpension.
Detta innebär att han eller hon skall kunna tillgodoräkna sig bosättnings-
tid eller år med pensionspoäng om minst tre år. Däremot krävs inte att
den pensionsberättigade faktiskt uppbär folkpension före ikraftträdandet
av de nya bestämmelserna. Även den som till följd av utlandsbosättning
inte far sin folkpension utbetald eller den som har skjutit upp pensions-
uttaget är i och för sig berättigad till folkpension.

Äldregenerationen kan i dag kvalificera sig för folkpension i form av
ålderspension såväl genom viss tids bosättning här i landet som genom
intjänande av pensionspoäng för tilläggspension under vissa år (s.k. ATP-
år eller poäng-år). För personer födda år 1937 eller tidigare finns i mot-
sats till vad som gäller yngre personer inte någon undre åldersgräns för
rätt till uttag av garantipension. De har alla fyllt 65 år, när de nya be-
stämmelserna avses träda i kraft. Den övergångsvisa garantipensionen
skall kunna betalas ut i och med att bestämmelserna träder i kraft. Samt-
liga personer som omfattas av vårt förslag föreslås ha rätt att göra nya
eller fortsätta pågående uttag av pensionen vid ikraftträdandet av våra
förslag.

Paragrafens första mening motsvarar 6 kap. 1 § andra stycket AFL. Av
paragrafens andra mening följer dock att den som också har rätt till in-
komstgrundad ålderspension enligt LIP kan ta ut garantipension endast
om uttag av inkomstgrundad ålderspension begärs för samma tid. Om den
pensionsberättigade gör ett partiellt uttag av den inkomstgrundade ålders-
pensionen, skall garantipensionen utges med motsvarande andel. Per-
soner ur äldregenerationen kan, till skillnad från personer födda år 1938
eller senare, även göra partiellt uttag av garantipension på motsvarande
sätt som gäller för uttag av folkpension, även om han eller hon inte har
rätt till tilläggspension.

I paragrafen anges det underlag som skall ligga till grund för beräkningen
av den övergångsvisa garantipensionen. Denna garantipension är delvis
en översättning av det särskilda grundavdraget (SGA) vid inkomsttaxe-

113

ringen, varför de inkomster som i dag påverkar det avdraget också skall
påverka storleken på garantipensionen. Reglerna för beräkning av andra
pensionsförmåner skall inte ändras. För att beräkna garantipensionen
skall därför användas ett beräkningsunderlag som upptar de pensionsin-
komster som i dag påverkar storleken på SGA. Detta underlag skall räk-
nas om, när någon av de ingående posterna ändras, varefter garantipen-
sionen kommer att fastställas till ett nytt belopp. När så skall ske redo-
visas i avsnitt 7.2.1.

Bestämmelsen anger vilka poster (dvs. faktiska förmåner och fiktiva
belopp för äldre förmåner) som skall ingå i beräkningsunderlaget och
som således kommer att påverka den övergångsvisa garantipensionen. I
de följande 5-8 §§ finns kompletterande bestämmelser om de enskilda
poster som ingår i beräkningsunderlaget.

Vid omläggningen från folkpension till övergångsvis garantipension
skall i beräkningsunderlaget ingå de pensionsinkomster som utges till den
pensionsberättigade samt viss del av den folkpension och det pensions-
tillskott som skulle ha utgetts om tidigare bestämmelser alltjämt hade
gällt. För en pensionsberättigad som vid ikraftträdande av de nya bestäm-
melserna inte uppbär ålderspension skall, vid tiden för ansökan om
ålderspension, i beräkningsunderlaget tas in de pensionsinkomster som
skulle ha utgetts till den pensionsberättigade, om de tidigare reglerna i
AFL om folkpension m.m. alltjämt hade tillämpats, samt övriga pen-
sionsförmåner som för samma tid utges till den pensionsberättigade. Om
en förmån har samordnats eller skulle ha samordnats med annan förmån
eller inkomst skall så har skett innan beloppet läggs till beräknings-
underlaget. När någon av de pensionsinkomster som ingår i beräknings-
underlaget förändras, upphör eller ny sådan förmån tillkommer skall be-
räkningsunderlaget räknas om.

I punkten 1 föreskrivs att i beräkningsunderlaget skall ingå den
tilläggspension som utges till den pensionsberättigade. Den folkpension
som utges i förhållande till antalet tillgodoräknade år med pensionspoäng
(s.k. ATP-baserad folkpension) kommer från och med år 2003 att utges i
form av tilläggspension. I beräkningsunderlaget kommer således dagens
folkpension helt eller delvis att täckas av tilläggspensionen beroende på
hur många ATP-år som har intjänats. Den del av tilläggspensionen som
ersätter den ATP-baserade folkpensionen, det s.k. folkpensionstillägget,
beräknas enligt 6 kap. 2 § 2 LIP. Detta belopp bestäms i förhållande till
det antal år för vilka det har tillgodoräknats pensionspoäng.

Om den pensionsberättigade uppbär yrkesskadelivränta som skadad
och samordning med ålderspension har skett enligt 12 kap. 10 § LIP,
skall vad som återstår efter samordningen upptas som tilläggspension i
beräkningsunderlaget. Samordning enligt 12 kap. 10 § förutsätter att den
pensionsberättigade har uppburit yrkesskadelivränta i december 2002. I
dessa fall beaktas följaktligen samordningen genom att beräknings-
underlaget minskas. Beviljas en yrkesskadelivränta vid en senare tid-
punkt, skall samordning med garantipensionen i stället ske på samma sätt
som för dem som är födda år 1938 eller senare. Det innebär att minskning
i sådant fall i stället görs av utgående garantipension enligt 5 kap. 4 §
denna lag.

Prop. 1999/2000:127

114

Enligt punkten 2 skall den pensionsberättigades tjänstepension ingå i
beräkningsunderlaget. Denna bestämmelse avser enbart tjänstepension
från svensk utbetalare. Som anges i punkten 4 skall emellertid även ut-
ländsk tjänstepension ingå i beräkningsunderlaget. I 6 § anges vad som
avses med tjänstepension och vilket belopp för sådan pension som skall
ingå i underlaget.

I punkten 3 föreskrivs att änkepension enligt lagen (2000:000) om
efterlevandepension och efterlevandestöd till barn samt lagen (2000:000)
om införande av lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till
barn skall ingå i beräkningsunderlaget. Fråga är naturligtvis endast om
änkepension som kan utges efter det att änkan har fyllt 65 år. Regeringen
har i propositionen 1999/2000:91 Efterlevandepensioner och efter-
levandestöd till barn föreslagit att bestämmelserna om änkepension i
fortsättningen skall finnas i den angivna lagstiftningen, som föreslås träda
i kraft den 1 januari 2003. Huvudbestämmelserna om beräkning av
änkepension till kvinnor som är födda år 1937 eller tidigare finns i 6 kap.
10 § 1 och 2 lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn.
Ytterligare bestämmelser rörande den aktuella gruppen finns bl.a. i 9-11 §§
införandelagen till nämnda lag.

Vidare skall enligt punkten 4 vissa utländska pensioner ingå i under-
laget. Detta gäller bl.a. ålders-, förtids- och efterlevandepension enligt
utländsk lagstiftning, dvs. utländsk socialförsäkringspension. Samma
gäller sådan utländsk pension som är likställd med tjänstepension. När-
mare bestämmelser om vad som avses med tjänstepension finns i 6 §.
Gemensamt för de utländska pensioner som ingår i beräkningsunderlaget
är att de idag påverkar storleken av SGA. Till skillnad från vad utred-
ningen föreslagit anser regeringen emellertid att dessa pensioner som
huvudregel skall ingå i underlaget oberoende av om pensionsmottagaren
är skattskyldig för dem i Sverige. På så sätt underlättas handläggningen
av den övergångsvisa garantipensionen. För att undvika tröskeleffekter
vid omläggning till övergångsvis garantipension föreslås att skattskyl-
digheten skall beaktas såvitt gäller utländska pensioner som uppbärs före
omläggningen. Detta regleras i punkten 6 övergångsbestämmelserna. För
den som vid omläggningen uppbär folkpension i form av ålderspension
skall följaktligen utländska pensioner som den pensionsberättigade upp-
bär före utgången av år 2002 inte ingå i beräkningsunderlaget, om den
pensionsberättigade då inte var skattskyldig för ifrågavarande pension i
Sverige. En utländsk pension som undantagits från underlaget vid om-
läggningen till den övergångsvisa garantipensionen är undantagen även
vid senare omräkningar av beräkningsunderlaget.

Enligt punkten 5 skall i beräkningsunderlaget ingå även ett belopp
motsvarande vad den pensionsberättigade skulle ha erhållit i folkpension
enligt hittillsvarande bestämmelse, till den del folkpensionens grundbe-
lopp (dvs. exklusive pensionstillskott) inte täcks av tilläggspensionens
s.k. folkpensionstillägg enligt 6 kap. 2 § 2 LIP. - Folkpension utges en-
ligt hittillsvarande bestämmelser i förhållande till antalet bosättningsår
eller antalet år med pensionspoäng. Enligt 5 kap. 4 § AFL i dess lydelse
före den 1 januari 1999 jämställs vissa där angivna år med år för vilka det
har tillgodoräknats pensionspoäng, s.k. likställda år. Denna bestämmelse
tillämpas enligt punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen

Prop. 1999/2000:127

115

(1998:704) om ändring i AFL fortfarande för dem som är födda år 1937 Prop. 1999/2000:127
eller tidigare. I prop. 1999/2000:138 föreslås att möjligheten att tillgodo-
räknas likställda år för utländska sjömän som under vissa år betalat sjö-
mansskatt i Sverige skall behållas och föras in i LIP som underlag för
beräkning av det s.k. folkpensionstillägget i tilläggspension. Denna be-
stämmelse kommer fr.o.m. år 2003 att gälla även för personer födda år
1937 eller tidigare.

Om den pensionsberättigade inte har tjänat in någon tilläggspension,
utges hans eller hennes folkpension i dag normalt enbart som bosätt-
ningsbaserad folkpension. I framtiden skall i motsvarande fall ett belopp
som motsvarar vad denna folkpension skulle ha uppgått till enligt be-
stämmelserna i 5 kap. AFL i deras lydelse före den 1 januari 2003 ingå i
beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension. Om den pen-
sionsberättigade kan tillgodoräknas en bättre folkpension i förhållande till
bosättningstiden än till antalet år med pensionspoäng, skall den del av
folkpensionsbeloppet, för vilket den pensionsberättigade inte far kom-
pensation i form av tilläggspension, ingå i beräkningsunderlaget. Kan han
eller hon i stället tillgodoräknas ett fullt folkpensionsbelopp inom
tilläggspensionen, skall något bosättningsbaserat folkpensionsbelopp inte
ingå i beräkningsunderlaget. - Annorlunda uttryckt skall under punkten 5
tas upp ett belopp för folkpension, om den folkpension som den pen-
sionsberättigade skulle ha varit berättigad till enligt AFL uppgår till en
större kvot av oavkortad folkpension än vad det s.k. folkpensionstillägget
enligt LIP gör. Jämförelsen görs således mellan kvotdelarna för vad som
skulle ha utgått i folkpension enligt AFL och folkpensionstillägget inom
tilläggspension (se vidare avsnitt 7.2.2). I sammanhanget bör nämnas att,
förutom den ovan nämnda situationen för utländska sjömän, kommer s.k.
likställda år som i dag beaktas inom ramen för den ATP-baserade folk-
pensionen, inte att täckas av det framtida folkpensionstillägget enligt LIP.
När s.k. likställda år föreligger, skall de därför beaktas vid beräkningen
av beloppet för folkpension enligt denna punkt.

Vidare kan nämnas att enligt 19 § lagen (1998:675) om införande av
LIP skall vid beräkning av tilläggspension, som normalt är 30-delsberäk-
nad, hänsyn tas till om pensionspoäng inte har tillgodoräknats på grund
av underlåten avgiftsbetalning. Detta görs på så sätt att nämnaren höjs
med talet ett för varje år före år 1998 för vilket den pensionsberättigade
till följd av underlåten avgiftsbetalning inte har tillgodoräknats pensions-
poäng (s.k. nämnarförhöjning). En sådan nämnarförhöjning omfattar
även folkpensionstillägget enligt LIP, som således minskar i motsvarande
mån. Denna minskning av folkpensionstillägget medför att folkpen-
sionstillägget inte täcker vad som skulle ha utgått som folkpension enligt
AFL. Detta skall beaktas vid beräkningen av det belopp för folkpension
enligt denna punkt som skulle ha utgått enligt äldre bestämmelser.

Ytterligare bestämmelser om vad som gäller för att bestämma beloppet
för folkpension finns i 7 §.

Enligt punkten 6 skall i beräkningsunderlaget också ingå ett belopp
motsvarande det pensionstillskott som den pensionsberättigade skulle ha
varit berättigade till enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott i dessa
bestämmelsers lydelse före ikraftträdandet av lagen (1998:705) om änd-
ring i nämnda lag. Skall pensionstillskottet minskas på grund av före-

116

komst av tilläggspension eller utländsk pension, är det vad som återstår Prop. 1999/2000:127
efter denna samordning som skall ingå i beräkningsunderlaget. Pen-
sionstillskottsbeloppet beräknas utifrån bosättningstid eller antal år med
ATP-poäng. Ytterligare bestämmelser om beräkning av det belopp som
skall motsvara pensionstillskottet finns i 8 §.

Vidare skall enligt punkten 7 i beräkningsunderlaget ingå andra för-
måner som är att anse som folkpension i form av ålderspension. Hit hän-
förs sådan tillägg som utges enligt artikel 27 i den nordiska konventionen
den 15 juni 1992 om social trygghet (se vidare avsnitt 14.3).

Följsamhetsindexering av tilläggspension kan på sätt som redovisas i
avsnitt 7.2.1 medföra att tilläggspensionen minskar eller ökar i förhållan-
de till vad den ursprungligen var fastställd till mätt i kronor. Härigenom
kommer en förändring av tilläggspensionen att påverka beräknings-
underlaget. När detta sker, kan det innebära att även den del av tilläggs-
pensionen som avser att ersätta den ATP-baserade folkpensionen sjunker
under storleken av det grundskydd som den pensionsberättigade skulle
haft rätt till enligt reglerna i AFL om folkpension. För att en pensionsbe-
rättigad som är född år 1937 eller tidigare inte skall fa ett sämre grund-
skydd än vad han eller hon skulle haft rätt till före omläggningen har i
paragrafens första stycke intagits en spärregel. Innebörden av denna är att
i beräkningsunderlaget skall tilläggspensionen alltid uppgå till minst vad
den pensionsberättigade skulle haft rätt till i form av ATP-baserad folk-
pension, dvs. det s.k. folkpensionstillägget. Detta minsta belopp för folk-
pensionstillägget skall därvid inte följsamhetsindexeras utan i stället be-
räknas enligt prisbasbeloppet.

I andra stycket finns en föreskrift om att spärregeln i första stycket inte
skall tillämpas, om tilläggspensionen har samordnats med yrkesskadeliv-
ränta på sätt som anges i 12 kap. 10 § LIP. I sådant fall skall i stället till-
lämpas en regel i 2 kap. 9 § som begränsar effekterna av samordningen.

I första stycket anges vad som avses med tjänstepension. Sådan tjänste-
pension som i dag påverkar storleken på SGA vid inkomsttaxeringen
skall ingå i beräkningsunderlaget för beräkning av garantipension. Be-
dömningen av vad som skall anses som tjänstepension skall därför göras
med utgångspunkt i skattelagstiftningen. Med tjänstepension avses bl.a.
pension som betalas ut på grund av tjänstepensionsförsäkring. Vad som
menas med tjänstepensionsförsäkring anges i 58 kap. 7 § inkomstskatte-
lagen (1999:1229). En pension behöver emellertid inte vara tryggad
genom någon pensionsförsäkring för att hänföras till tjänstepension. Av-
görande i sådana fall är att fråga är om ersättning som betalas ut på grund
av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring. Sådan ersättning
utgör i beskattningshänseende pension enligt 10 kap. 5 § 4 inkomst-
skattelagen. Med tjänstepension avses även pension till anställds efter-
levande på grund av tidigare tjänsteförhållande. (I avsnitt 7.2.3 finns
närmare beskrivit vad som avses med tjänstepension.) Även utländsk
tjänstepension skall ingå i underlaget. Pensioner på grund av utländska
försäkringar skall beaktas, om försäkringarna enligt 58 kap. 5 § inkomst-

117

skattelagen eller motsvarande äldre bestämmelser anses som pensions-
försäkringar vid beskattning i Sverige och dessutom uppfyller förutsätt-
ningarna för att vara tjänstepensionsförsäkringar. Utbetalning från en
utländsk försäkring som i beskattningshänseende anses utgöra kapitalför-
säkring skall däremot inte ingå i beräkningsunderlaget.

Andra stycket innehåller bestämmelser om vilket belopp för tjänste-
pension som skall ingå i beräkningsunderlaget. Som huvudregel skall den
tjänstepension som utbetalts under december månad föregående år ligga
till grund för beräkningen av övergångsvis garantipension. Det före-
kommer att tjänstepensioner i vissa fall betalas ut kvartalsvis. I sådana
fall skall vad som av tjänstepension avser december månad ligga till
grund för beräkningen av övergångsvis garantipension. Tillkommer eller
upphör därefter en tjänstepension skall beräkningsunderlaget räknas om
med aktuella tjänstepensionsuppgifier och den övergångsvisa garantipen-
sionen följaktligen ändras. Sådana förändringar av en tjänstepension som
beror på ändrad beräkningsgrund skall också föranleda sådan omräkning
av beräkningsunderlaget. Ändrad beräkningsgrund kan föreligga om en
pension skall utgöra en annan andel av ett index, t.ex. prisbasbeloppet, än
tidigare. Den omständigheten att beloppet för en tjänstepension ändras på
grund av ändring i tillämpat index innebär inte att beräkningsgrunden
ändrats. (Se även avsnitt 7.2.3)

I denna paragraf finns närmare bestämmelser om vad som gäller när man
skall beräkna beloppet för folkpension enligt 4 § 5, dvs. vad den pen-
sionsberättigade skulle ha haft rätt till i folkpension i form av ålderspen-
sion, om sådan pension fortfarande skulle ha betalats ut. Storleken av
detta belopp är beroende av den pensionsberättigades antal bosättningsår
i Sverige vid utgången av år 2002. Antalet bosättningsår, och vad be-
loppet för bosättningsbaserad folkpension skulle ha uppgått skall fast-
ställas med tillämpning av bestämmelserna härom i 5 och 6 kap. AFL i
dessa kapitels lydelse före den 1 januari 2003. Vid fastställande av vilken
bosättningstid eller intjänandetid som skall tillgodoräknas skall hänsyn
tas även till därtill hörande övergångsbestämmelser.

Av hänvisningen till punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1998:704) om ändring i AFL följer att vissa äldre bestämmelser om bo-
sättningstid i 5 kap. AFL fortfarande skall tillämpas, när man skall be-
räkna vad den pensionsberättigade skulle haft rätt till i folkpension i form
av ålderspension. Hänvisningen till punkten 3 i nämnda ändringslag inne-
bär att, vid beräkningen av vad som skulle ha utgetts i folkpension, hän-
syn skall tas även till vissa år som likställs med år för vilka det har till-
godoräknats pensionspoäng, s.k. likställda år (se kommentaren till 4 § 5).

Vidare skall vid beräkningen av det belopp för folkpension som skall
ingå i beräkningsunderlaget beaktas även punkten 3 i övergångsbestäm-
melserna till lagen (1992:1277) om ändring i AFL. Detta innebär att be-
räkning skall ske för 40 år bosättningstid för de personer som med stöd
av nämnda bestämmelse redan har tillgodoräknats 40 års bosättningstid.

En änka kan vid beräkning av sin folkpension före omläggningen till
övergångsvisa garantipension ha fatt tillgodoräkna sig den avlidne
makens bosättningstid enligt de s.k. överledandereglema i punkten 7

Prop. 1999/2000:127

118

övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i AFL i Prop. 1999/2000:127
dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari 2003. Vidare kan en änka
enligt överledanderegler i punkten 6 i övergångsbestämmelserna till
lagen (1992:1277) om ändring i AFL i dessa bestämmelsers lydelse före
nämnda tidpunkt vid beräkning av folkpensionen före omläggningen till
övergångsvisa garantipension ha fått tillgodoräkna sig de år för vilka
pensionspoäng har tillgodoräknats den avlidne maken. Sådant överledan-
de skall fortsättningsvis beaktas vid bestämmande av det belopp för folk-
pension som skall in i beräkningsunderlaget. Däremot skall överledande
inte kunna ske för dödsfall som inträffar efter år 2002 (se vidare avsnitt 6
och 7.2.2).

Den som är född år 1937 eller tidigare och som enligt huvudreglerna i
5 kap. AFL inte har kunnat tillgodoräkna sig full bosättningstid, kan efter
viss tids boendetid i Sverige, även efter det att han eller hon har fyllt 65
år, kvalificera sig för ytterligare bosättningstid. Detta framgår av hänvis-
ningen till punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277)
om ändring i AFL i bestämmelsernas lydelse före den 1 januari 2002. Att
motsvarande skall gälla även efter år 2002 regleras i punkten 3 i över-
gångsbestämmelserna. (Se även avsnitt 7.2.2)

Det belopp som motsvarar dagens folkpension skall, oavsett om det in-
går som ett folkpensionstillägg inom tilläggspensionen eller förekommer
som en beräkningspost för vad som skulle ha utgetts i bosättningsbaserad
folkpension, på motsvarande sätt som i dag vara relaterat till den en-
skildes civilstånd. Detta framgår av 6 kap. 2 § AFL i paragrafens hit-
tillsvarande lydelse och av 6 kap. 2 § 2 LIP. Vid ändrat civilstånd
kommer därför folkpensionsbeloppet att ändras och därmed också beräk-
ningsunderlaget.

I första stycket finns närmare bestämmelser om hur beräkning skall ske
av det belopp för pensionstillskott som skall ingå i beräkningsunderlaget.
Därvid tillämpas bestämmelserna i lagen (1969:205) om pensionstillskott
i bestämmelsernas lydelse för den 1 januari 2003. Avräkning som enligt
3 § nämnda lag skall göras mot tilläggspension skall avse tilläggspension
enligt LIP. Från avräkningen skall dock undantas det s.k. folkpen-
sionstillägget (6 kap. 2 § 2 LIP), eftersom det tillhör grundskyddet. När
folkpensionstillägget undantas från denna avräkning skall det inte följ-
samhetsindexeras utan i stället beräknas med för det aktuella året gällan-
de prisbasbeloppet. (Frågor rörande beräkning av beloppet för pensions-
tillskott berörs även avsnitt 7.2.2)

1 andra stycket anges hur avräkningen mot tilläggspension skall utföras
i situationer med samordning av yrkesskadelivräntor. Beloppet för pen-
sionstillskott skall därvid avräknas mot tilläggspensionen innan denna har
samordnats med yrkesskadelivräntan.

I denna paragraf finns en bestämmelse som begränsar effekterna av sam-
ordning med yrkesskadelivränta enligt 12 kap. 10 § LIP. Detta utgöra en
motsvarighet till det förhållandet att SGA i dag kan överstiga pensionen,
om den pensionsberättigade även har yrkesskadelivränta.

119

10 §                                                                  Prop. 1999/2000:127

Bestämmelserna i denna paragraf anger enligt vilka paragrafer den över-
gångsvisa garantipensionen skall beräknas. Har den pensionsberättigades
beräkningsunderlag sådan storlek att det ligger inom det intervall som

enligt dagens bestämmelser kan ge SGA vid inkomsttaxeringen skall be-
räkning ske enligt bestämmelserna i 11-14 §, vilket innebär att uppräk-
ning skall göras som kompensation för att SGA slopas. Ligger beräk-
ningsunderlaget utanför det intervall inom vilket SGA kan medges med
större belopp än det kommunala grundavdraget skall den fortsätta beräk-
ning i stället ske enligt 15 §.

11 §

Om beräkningsunderlaget överstiger 0,24 prisbasbelopp skall den pen-
sionsberättigade ges kompensation för SGA. Det är storleken på beräk-
ningsunderlaget som avgör hur stor kompensationen skall bli. I denna
paragrafs första stycke beskrivs hur beräkningsunderlaget skall räknas
upp om den pensionsberättigades beräkningsunderlag överstiger 0,24
prisbasbelopp men inte uppgår till 1,3 prisbasbelopp. Denna bestämmelse
är lika för gifta och ogifta. Avdraget om 0,112 görs endast av beräk-
ningstekniska skäl för att garantipensionen i den del den ersätter SGA
skall motsvara storleken på det SGA som den pensionsberättigade hade
erhållit med stöd av nuvarande skatteregler.

I paragrafens andra stycke beskrivs hur beräkningsunderlaget skall
räknas upp när de samlade pensionsinkomstema uppgår till minst 1,3
prisbasbelopp men inte uppgår till 1,52 prisbasbelopp för den som är
ogift eller 1,354 prisbasbelopp för den som är gift. För den senare mot-
svarar 1,354 prisbasbelopp fullt SGA. För en ogift ligger emellertid 1,52
prisbasbelopp något under fullt SGA. Att så är fallet beror endast på be-
räkningstekniska skäl. Genom uppräkningen kommer den pensionsberät-
tigade att kompenseras för det SGA som han eller hon skulle ha erhållit
med stöd av dagens SGA-regler.

12 §

Paragrafens första stycke anger till vilket belopp beräkningsunderlaget
skall räknas upp för en ogift när hans eller hennes samlade pensionsin-
komster i princip motsvarar dagens grundskydd i form av oreducerad
folkpension och pensionstillskott. Det saknar betydelse om den pen-
sionsberättigade endast har rätt till folkpension och pensionstillskott eller
om det i beräkningsunderlaget även ingår andra pensionsförmåner såsom
t.ex. tilläggspension och tjänstepension. Vid beräkning av SGA görs
ingen skillnad i vad pensionsinkomstema utgörs av, utan det är ute-
slutande storleken på pensionsinkomstema som avgör storleken på
skatteavdraget.

I andra stycket anges vad som gäller i motsvarande situation för den
som är gift.

13 §

Vid pensionsinkomster överstigande dagens grundskydd minskar stor-
leken på SGA. I denna paragraf har denna minskning lagts in i beräk-

120

ningsmetoden för garantipension till personer vars samlade pensionsin- Prop. 1999/2000:127
komster överstiger gränsen för fullt SGA.

14 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som utgör den årliga över-
gångsvisa garantipensionen för personer födda år 1937 eller tidigare.
Sedan pensionsinkomster räknats upp och den inkomstrelaterade pensio-
nen dragits av återstår garantipensionen. Tilläggspension i form av in-
komstgrundad ålderspension och i form av änkepension, tjänstepension
och utländsk pension skall inte utges i form av garantipension, varför
dessa pensionsförmåner skall dras från det uppräknade beräknings-
underlaget. Detsamma gäller sådana andra förmåner som enligt 4 § 7 har
ingått i underlaget. Eftersom regeringen föreslår att den bosättningsbase-
rade folkpensionen och pensionstillskottet inte längre skall utges, kom-
mer den övergångsvisa garantipensionen också att ge kompensation för
dessa pensionsförmåner. Den övergångsvisa garantipensionen utgörs så-
ledes av ersättning för SGA och i vissa fall även för den bosättningsbase-
rade folkpensionen och pensionstillskottet.

15 §

När beräkningsunderlaget inte överstiger 0,24 prisbasbelopp eller över-
stiger för den som är ogift 3,093 prisbasbelopp och för den som är gift
2,772 prisbasbelopp skall någon ersättning för SGA inte utges. Någon
uppräkning av beräkningsunderlaget skall därför inte ske. Däremot skall i
vissa fall utges kompensation för sådant grundskydd som inte kommer att
kompenseras inom pensionen enligt LIP.

Genom bestämmelsen i paragrafens första mening ges därvid den som
har så små pensionsinkomster att beräkningsunderlaget för ett visst år
inte överstiger 0,24 prisbasbelopp som garantipensionen ersättning för
den bosättningsbaserade folkpensionen och pensionstillskottet. Bestäm-
melsen är lika för gifta och ogifta.

Bestämmelserna i andra meningen, som avser dem vars beräknings-
underlag överstiger nivån för SGA, tar sikte på den situationen för vilken
utredningen föreslog att bosättningstillägg skulle utges. Enligt reger-
ingens förslag skall i stället övergångsvis garantipension utges även i
denna situation. Beräkningen skall dock ske på samma sätt som för det av
utredningen föreslagna bosättningstillägget.

16 §

I paragrafen anges beräkningsmetoden vid partiellt uttag av övergångsvis
garantipension. Beräkningen skall ske så att det först beräknas vad hel
garantipension skulle ha blivit vid helt uttag av sådan pension. Därefter
sker andelsberäkningen. Som anges i 4 § skall för beräkningen av över-
gångsvis garantipensionen i beräkningsunderlaget ingå bl.a. ett belopp
motsvarande den tilläggspension, folkpension och pensionstillskott som
den pensionsberättigade vid tiden för utbetalning av garantipensionen
skulle ha haft rätt till. Om den pensionsberättigade gjort ett förtida par-
tiellt uttag vid t.ex. 63 års ålder skall i beräkningsunderlaget således ingå
en hel 63-års pension, som minskats på sätt som framgår av 6 kap. LIP
respektive 6 kap. AFL i detta kapitels lydelse före den 1 januari 2003.

121

Vid ett uppskjutet uttag av ålderspension skall på motsvarande sätt Prop. 1999/2000:127
nämnda belopp ha räknats upp före det att de läggs till beräkningsunder-
laget. Andelsberäkning sker först efter det att den övergångsvisa garanti-
pensionen har beräknats.

3 kap.

I paragrafen införs en ny bestämmelse som begränsar övriga bestämmel-
ser i detta kapitel till att gälla personer som är födda år 1938 eller senare.
Den åldersgrupp som kan vara berättigad till övergångsvis garantipension
omfattas inte av bestämmelserna om försäkringstid i detta kapitel. Denna
grupp har som huvudregel kvalificerat sig för övergångsvis garantipen-
sion genom att bosättningstid för folkpension har tillgodoräknats för tid
före år 2003. Som framgår av punkten 2 i de föreslagna övergångsbe-
stämmelserna lag kan dock, under vissa förutsättningar, en person som är
född år 1937 eller tidigare kvalificera sig för övergångsvis garantipension
även efter att ha fyllt 65 år. Detta gäller i fall som avses i punkten 4 i
övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring (AFL). I sådant fall tillämpas bestäm-
melserna om bosättningstid i AFL och inte bestämmelserna i förevarande
kapitel.

Hittillsvarande bestämmelser i denna paragraf har, som Lagrådet för-
ordat, överförts till en egen paragraf, 1 a §.

1 paragrafen har gjorts en konsekvensändring med hänsyn till att be-
stämmelserna i hittillsvarande 3 kap. 3 § har överförts till 4 kap. 3 §.

4 kap.

Kapitlet innehåller bestämmelser om uttag och beräkning av garantipen-
sion för personer födda år 1938 eller senare. I paragrafen har införts en
ny bestämmelse som förtydligar att bestämmelserna i 4 kap. fortsätt-
ningsvis omfattar endast personer som är födda år 1938 eller senare.

Hittillsvarande bestämmelser i denna paragraf har, som Lagrådet för-
ordat, överförts till en egen paragraf, 1 a §.

5 kap.

1 denna paragraf införs en bestämmelse som begränsar tillämpningsom-
rådet för bestämmelserna om samordning med yrkesskadelivräntor i
5 kap. 4 §. (Bestämmelserna i 5 kap. 4 § är helt identiska med de hittills-
varande i 4 kap. 4 §.)

Samordningsbestämmelsema i 5 kap. 4 § kommer, liksom hittills, att
vara tillämplig på personer som är födda år 1938 eller senare. Vidare
skall de kunna tillämpas på vissa personer som är födda år 1937 eller
tidigare. Det sistnämnda gäller i de fall den pensionsberättigade har en
yrkesskadelivränta som inte skall samordnas enligt 12 kap. 10 § LIP. I
sådant fall ingår nämligen inte samordningen i beräkningsunderlaget (jfr

2 kap. 4 § 1) utan samordning sker på utgående övergångsvis garantipen-

122

sion på samma sätt som for garantipensionen för dem som är födda år
1938 eller senare.

Har för den som är född år 1937 eller tidigare däremot samordning
skett enligt 12 kap. 10 § LIP, ingår denna i beräkningsunderlaget. Någon
samordning skall i sådant fall därför inte göras även på utgående garanti-
pension enligt 5 kap. 4 §.

6 kap.

Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar de hittillsvarande i 5 kap.
2 §. I första stycket har dock införts bestämmelser som gäller enbart
personer som är födda år 1937 eller tidigare. Fråga är om situationer när
den pensionsberättigades pensionsinkomster ändras retroaktivt. Eftersom
storleken av övergångsvis garantipensionen är beroende av de pen-
sionsinkomster som för samma tid ingår i beräkningsunderlaget, skall den
övergångsvisa garantipensionen ändras om dessa inkomster i storlek eller
på annat sätt ändras. Följdändringen skall göras oavsett av vilken
anledning pensionsinkomstema i beräkningsunderlaget ändras. När änd-
ring för framtiden sker, t.ex. på grund av att civilståndet eller tilläggspen-
sionen ändras eller att rätten till tjänstepension upphör, skall alltid garan-
tipension räknas om. Detta följer dock av att garantipensionen vid vaije
utbetalning i och för skall beräknas utifrån då gällande förhållande.
Något beslut om ändring av garantipensionen innebär inte detta utan det
är i stället ett nytt beslut. Bestämmelsen motsvarar i sak vad som gäller
för ändring av garantipension för personer födda år 1938 eller senare en-
ligt paragrafens andra stycke.

I denna nya paragraf regleras skyldigheten för den som uppbär eller an-
nars har rätt till garantipension att till försäkringskassan lämna uppgifter.

Lagrådet har påpekat att det för den enskilde är viktigt att veta, i vilka
fall och i vilken omfattning han eller hon är skyldig att lämna informa-
tion. Vidare har Lagrådet förordat att uppgiftsskyldigheten i lagtexten
begränsas till några få, för pensionsrätten särskilt väsentliga förhållanden.

Med hänsyn till vad Lagrådet har förordat har uppgiftsskyldigheten
begränsats till de särskilt angivna förhållanden som anges i de följande
5-7 §§. I den nu aktuella paragrafen anges den personkrets som kan vara
skyldig att lämna uppgifter. Uppgiftsskyldigheten omfattar personer som
uppbär eller annars har rätt till övergångsvis garantipension eller vanlig
garantipension. Uppgiftsskyldigheten, med det undantag som anges i 6 §,
är följaktligen inte begränsad till personer som är födda år 1937 eller
tidigare.

Om den pensionsberättigade underlåter att lämna uppgifter enligt
5-7 §§ kan han eller hon med stöd av 5 kap. 1 § lagen om garantipension
jämförd med 14 kap. 1 § första stycket första meningen LIP bli återbetal-
ningsskyldig. I sammanhanget kan nämnas att återbetalningsskyldighet
kan bli aktuellt enligt 14 kap. 1 § första stycket andra meningen LIP även
om den enskilde inte har brutit mot uppgiftsskyldigheten. En förutsätt-
ning för återbetalningsskyldighet i sådana fall är att den som har uppburit

Prop. 1999/2000:127

123

pension med för högt belopp har insett eller skäligen borde ha insett Prop. 1999/2000:127
detta.

1 denna paragraf har intagits bestämmelser om att den som uppbär ut-
ländsk pension skall lämna uppgift om denna pensions storlek. Bestäm-
melsen gäller endast ålders-, efterlevande- och förtidspension enligt ut-
ländsk lagstiftning, dvs. utländsk socialförsäkringspension. Skyldigheten
att lämna uppgift om utländsk tjänstepension regleras i 6 §. Uppgift om
utländsk pension skall lämnas vid ansökan om garantipension. Personer
som är födda år 1937 eller tidigare och som uppbär folkpension i form av
ålderspension vid utgången av år 2002 har enligt punkten 4 övergångsbe-
stämmelserna emellertid rätt till utbetalning av övergångsvis garantipen-
sion utan ansökan. Dessa skall därför lämna uppgift om utländsk pension
vid en sådan tidpunkt att uppgiften kan beaktas vid beräkning av
garantipension för januari månad 2003. Regeringen kommer att meddela
föreskrifter om när en pensionsberättigad senast skall lämna uppgift. En
ny uppgift om utländsk pension behöver därefter inte lämnas förrän en
sådan pension tillkommer, upphör eller förändras på annat sätt. Ändras
beviljat pensionsbelopp, skall det således anmälas.

I denna paragraf finns bestämmelser om skyldigheten att lämna uppgift
om tjänstepension. Uppgiftsskyldigheten gäller i dessa fall endast för
personer som är födda år 1937 eller tidigare. Tjänstepensioner påverkar
nämligen endast den övergångsvisa garantipensionen. Skyldigheten att
lämna uppgift enligt denna paragraf gäller såväl svensk som utländsk
tjänstepension. Vad som avses med tjänstepension anges i 2 kap. 6 §.

Som pensionsbelopp skall enligt första stycket anges vad pensionen
uppgår till för december månad. Det är nämligen tjänstepensionen av-
seende den månaden som enligt 2 kap. 6 § skall ligga till för beräkningen
av övergångsvis garantipension. För att uppgiften skall kunna beaktas vid
beräkningen av övergångsvis garantipension för januari månad måste
uppgiften lämnas under föregående år. Regeringen kommer att meddela
föreskrifter om när en pensionsberättigad senast skall lämna uppgift. Till
skillnad från vad som gäller för utländska socialförsäkringspensioner
skall uppgift om tjänstepension lämnas årligen. Känner den pensions-
berättigade vid tidpunkten för uppgiftslämnandet inte till vad tjänste-
pensionen kommer att uppgå till för december månad, skall han eller hon
ange ett uppskattat pensionsbelopp för december månad. Därvid kan han
eller hon normalt anta att decemberpensionen kommer att uppgå till
samma belopp som pensionen för november. Andra omständigheter kan
naturligtvis göra att tjänstepensionen för december bör beräknas till ett
annat belopp än för november. En sådan omständighet kan vara att
tjänstepensionen är tidsbegränsad, har en avtrappningsfunktion eller är
beroende av den pensionsberättigades civilstånd.

En ny uppgift om tjänstepension utöver den årliga uppgiften skall en-
ligt andra stycket lämnas om sådan pension upphör, tillkommer eller
genomgår annan förändring. Med annan förändring avses att tjänstepen-
sion beräknas efter annan beräkningsgrund, t.ex. med anledning av ändrat

124

civilstånd. Enbart det förhållandet att en tjänstepension räknas upp med Prop. 1999/2000:127
index, t.ex. prisbasbeloppet, medför inte att en ny uppgift skall lämnas.

Enligt denna bestämmelse skall den som är bosatt utomlands lämna upp-
gift om han eller hennes civilstånd förändras, dvs. om äktenskap ingås
eller upplöses. I 1 kap. 4 § finns bestämmelser om några situationer i
vilka en person likställs med gift pensionsberättigad resp, ogift pensions-
berättigad. Förändras för en utomlands bosatt en sådan situation som om-
fattas av bestämmelserna i 1 kap. 4 §, är det att likställa med förändring
av civilståndet.

Punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:702) om
garantipension

I denna bestämmelse har gjorts en konsekvensändring med hänsyn till att
bestämmelserna i hittillsvarande 2 kap. 3 § har överförts till 3 kap. 3 §.

Punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:702) om
garantipension

1 denna punkt har gjorts en konsekvensändring med hänsyn till att be-
stämmelserna i hittillsvarande 2 kap. 6 § har överförts till 3 kap. 6 §.

Bestämmelserna om s.k. överledande i första meningen skall inte avse
personer som är födda år 1937 eller tidigare. För dessa tillämpas i stället
bestämmelserna i 2 kap. 7 §. Bestämmelserna i andra meningen upphävs.
Något överledande skall inte ske med anledning av dödsfall som inträffar
efter år 2002.

Övergångsbestämmelser

1.

Flertalet bestämmelser träder i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas på
förmåner för tiden därefter. Emellertid träder bestämmelserna om den
pensionsberättigades uppgiftsskyldighet i kraft redan den 1 december
2002, eftersom han eller hon skall vara skyldig att före den 1 januari
2003 lämna uppgifter som behövs när den övergångsvisa garantipensio-
nen skall beräknas för januari 2003, vilket sker under december månad
föregående år.

2.

Bestämmelserna i denna punkt utgör ett undantag från grundprincipen i

2 kap. 2 § att övergångsvis garantipension utges endast till den som är be-
rättigad till folkpension i form av ålderspension före utgången av år 2002.
Detta gäller dem som har tillgodoräknats någon bosättningstid i Sverige
före utgången av år 2002. När en sådan person enligt hittillsvarande
bestämmelser i punkten 4 övergångsbestämmelserna till lagen
(1992:1277) om ändring i AFL uppnått en sammanlagd bosättningstid på
minst tio år, kan han eller hon under vissa omständigheter som bosätt-

125

ningstid i Sverige fa tillgodoräkna sig bosättningstid i ett annat land, i
den mån den tiden inte ger rätt till pension grundad på bosättning i det
andra landet och sådan pension kan utbetalas i Sverige. Nämnda be-
stämmelser upphävs den 1 januari 2003, eftersom den övergångsvisa ga-
rantipension då skall ersätta folkpension i form av ålderspension.
Emellertid skall enligt den nu aktuella övergångsbestämmelsen den som
har någon bosättningstid i Sverige innan de nya bestämmelserna om
övergångsvisa garantipension skall träda i kraft och som skulle ha kunnat
fa tillgodoräkna sig ytterligare bosättningstid för folkpension efter år
2002 fa behålla den möjligheten. Sådant tillgodoräknande skall kunna
läggas till grund för rätt till övergångsvis garantipension, vilket kan inne-
bära att en person i vissa fall kan komma att kvalificera sig för över-
gångsvis garantipension efter det att han eller hon har uppnått 65 års
ålder. Förutsättningar för tillgodoräknade av bosättningstid anges i
punkten 4 övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i
AFL. När en person enligt nämnda bestämmelser varit bosatt här i landet
under minst tio år, skall som bosättningstid i Sverige tillgodoräknas även
bosättningstid i annat land, om det inte för den tiden föreligger rätt till
pension grundad på bosättning i det andra landet.

3.

Denna bestämmelse innebär att en person som är berättigad till reducerad
övergångsvis garantipension på grund av begränsad bosättningstid i
Sverige kan tillgodoräknas ytterligare bosättningstid för tid efter år 2002.
Förutsättningar härför anges i punkten 4 övergångsbestämmelserna till
lagen (1992:1277) om ändring i AFL. Därvid gäller bl.a. att som bosätt-
ningstid tillgodoräknas inte tid för vilket det föreligger rätt till pension
grundad på bosättning i ett annat land.

4.

Bestämmelsen innebär att övergångsvis garantipension utan hinder av
bestämmelsen i 5 kap. 1 § jämfört med 12 kap. 1 § LIP skall betalas ut till
en pensionsberättigad som är född år 1937 eller tidigare och som vid
utgången av år 2002 uppbär ålderspension enligt AFL utan krav på an-
sökan om sådan pension. Som anges i 6 kap. 4-7 §§ är den pensionsbe-
rättigade dock skyldig att till den allmänna försäkringskassan lämna upp-
gifter som är av betydelse för att försäkringskassan skall kunna beräkna
den övergångsvisa garantipensionen. En förutsättning för rätt till utbetal-
ning är att den pensionsberättigade vid ingången av år 2003 är berättigad
till garantipension. Om den pensionsberättigades beräkningsunderlag är
så högt att han eller hon inte är berättigad till övergångsvis garantipen-
sion och det i beräkningsunderlaget inte heller ingår något belopp mot-
svarande folkpension grundad på bosättning eller pensionstillskott, skall
övergångsvis garantipension inte heller utges.

5.

I bestämmelsen anges att en pensionsberättigad som vid utgången av år
2002 far sin bosättningsbaserade folkpension och sitt pensionstillskott
utbetalda till sig vid bosättning utomlands även skall fa den övergångs-
visa garantipensionen utbetald till utlandet. Någon prövning motsvarande

Prop. 1999/2000:127

126

den som anges i hittillsvarande 5 kap. 3 § denna lag eller i 4 kap. 4 §
socialförsäkringslagen (1999:799) skall således inte ske med anledning
av omläggningen till övergångsvis garantipension.

Utbetalning av övergångsvis garantipension till utlandet kommer i
sådant fall att grundas på att sådan prövning redan har skett enligt 5 kap.
16 § AFL i paragrafens lydelse före den 1 januari 2001 eller motsvarande
bestämmelse för tiden därefter. Även den som med stöd av övergångsbe-
stämmelserna till lagen (1979:127) om ändring i AFL redan har fått rätt
att uppbära folkpension vid bosättnings utomlands skall utan förnyad
prövning ha rätt till utbetalning utomlands av övergångsvis garantipen-
sion. Vid utbetalning av övergångsvis garantipension till en pensionsbe-
rättigad som är född år 1937 och är bosatt utomlands skall det folkpen-
sionsbelopp, som enligt 2 kap. 4 § 5 ingår i hans eller hennes beräk-
ningsunderlag, beräknas som om den pensionsberättigade hade varit bo-
satt i Sverige.

6.

Bestämmelserna i denna punkt utgör en begränsning av bestämmelserna i
2 kap. 4 § 4 om att utländska socialförsäkringspensioner och utländska
tjänstepensioner skall ingå i beräkningsunderlaget oberoende av om de
beskattas i Sverige. Utländska pensioner som den pensionsberättigade
uppbär redan vid omläggningen till systemet med övergångsvis garanti-
pension skall undantas från beräkningsunderlaget, om det inte föreligger
skattskyldighet för dem i Sverige. Uttrycket skattskyldighet i Sverige
förekommer i hittillsvarande bestämmelser om SGA i punkten 1 första
stycket av anvisningarna till 48 § kommunalskattelagen (1928:370). Med
att det föreligger det skattskyldighet för ett pensionsbelopp menas att
beloppet skall räknas med vid bestämmande av en persons taxerade för-
värvsinkomst enligt inkomstskattelagen och med beaktande av gällande
skatteavtal.

Det förhållandet att en pension enligt denna bestämmelse skall undan-
tas från beräkningsunderlaget gäller såväl vid omläggningen som vid
senare omräkningar av den övergångsvisa garantipensionen. På detta sätt
undviks tröskeleffekter för dem som redan uppbär pension.

15.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

Bestämmelserna i övergångsbestämmelserna punkt 11 till lagen
(1988:881) om ändring i AFL och punkten 8 till lagen (1992:1277) om
ändring i nämnda lag ändras med anledning av att de i framtiden skall
omfatta även pensionsberättigade som är födda år 1937 eller tidigare.

Punkten 11 i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om
ändring i AFL

Enligt punkten 11 skall minskning av bamtillägget ske först när den pen-
sionsberättigades samlade pensionsinkomst överstiger gränsen för den
högsta övergångsvisa garantipensionen som kan utges. Här görs en an-

Prop. 1999/2000:127

127

passning till att den högsta nivån för garantipension är olika för de olika Prop. 1999/2000:127
åldersgrupperna.

Punkten 8 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om
ändring i AFL

Eftersom den övergångsvisa garantipensionen inte är relaterad till antalet
bosättningsår såsom gäller för beräkning av garantipension för personer
födda år 1938 eller senare, har punkten 8 i övergångsbestämmelserna till
lagen (1992:1277) om ändring i AFL kompletterats med bestämmelser
om beräkning av bamtilläggets storlek för äldregenerationen. Bestäm-
melsen innebär att storleken på bamtillägget skall relateras till den andel
av folkpensionens grundbelopp som den pensionsberättigade skulle kun-
nat ha tillgodoräknats om bestämmelserna om folkpension i form av
ålderspension i 5 kap. AFL alltjämt gällde.

Punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:704) om
ändring AFL

Bestämmelsen i sista meningen skall upphöra att gälla som en följd av att
den övergångsvisa garantipensionen skall ersätta den bosättningsbaserade
folkpensionen i form av ålderspension. Vid beräkning av bosättningstid
för tid före år 2003 skall enligt 2 kap. 7 § lagen om garantipension de
upphävda bestämmelserna tillämpas.

Punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:704) om
ändring AFL

Bestämmelsen i sista mening skall upphöra att gälla, eftersom någon
folkpension i form av ålderspension inte längre kommer att finnas.
Däremot kan en pensionsberättigad som är född år 1937 eller tidigare
enligt bestämmelserna i 2 kap. 7 § lagen om garantipension även fortsätt-
ningsvis för tiden före år 2003 tillgodoräknas år som likställs med år för
vilka det har tillgodoräknats pensionspoäng

15.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om
pensionstillskott

Punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:705) om
ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Bestämmelsen ändras på så sätt att från och med ingången av år 2003
skall pensionstillskott som tillägg till ålderspensionen inte längre utges
till pensionsberättigade som är födda år 1937 eller tidigare. Som framgår
av förslagen till 2 kap. 4 § 6 och 8 § lagen om garantipension kommer
emellertid bestämmelserna i lagen om pensionstillskott att fortsätta att
tillämpas för personer som är födda år 1937 eller tidigare på grund av att
det i beräkningsunderlaget för övergångsvisa garantipension skall ingå ett

128

belopp motsvarande vad den pensionsberättigade skulle ha fatt i pen-
sionstillskott om hittillsvarande bestämmelser fortfarande hade gällt.

15.4     Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring

Förändringarna i övergångsbestämmelserna innebär att arbetsskadeliv-
ränta efter utgången av år 2002 för dem som är födda år 1937 eller tidiga-
re skall betalas ut månadsvis med det överskjutande belopp som har räk-
nats fram i december 2002. Detta belopp skall sedan räknas om med för-
ändringar i prisbasbeloppet. (Se närmare redogörelse i avsnitt 9.2)

15.5     Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:773) om
särskilt pensionstillägg till ålderspension för
långvarig vård av sjukt eller handikappat barn

Paragrafens fjärde stycke har kompletterats med regler för beräkning av
särskilt pensionstillägg till personer födda år 1937 eller tidigare. Eftersom
garantipensionen för personer som är födda år 1937 eller tidigare inte är
beroende av försäkringstid, på det sätt som gäller för garantipension för
personer födda år 1938 eller senare, är storleken av det särskilda
pensionstillägget för äldregenerationen i stället relaterat till den folkpen-
sion som de skulle ha fatt om bestämmelserna i AFL därom alltjämt hade
gällt. Om den pensionsberättigade inte kan tillgodoräknas oreducerad
folkpension enligt bestämmelserna i 5 kap. AFL i dess lydelse före den
1 januari 2003, utan folkpensionen skulle ha utgetts med viss andel, skall
det särskilda pensionstillägget utges med samma andel som folkpensio-
nen skulle ha utgetts med. Om andelsberäkningen av folkpensionen görs i
förhållande till antalet bosättningsår eller till antalet år med tillgodoräk-
nade ATP-år saknar betydelse. Den andelsberäkning som är mest för-
månlig för den pensionsberättigade skall tillämpas även för beräkningen
av det särskilda pensionstillägget.

Vidare har en konsekvensändring gjorts med anledning av att bestäm-
melserna i 3 kap. 6 § lagen (1998:702) om garantipension har överförts
till 4 kap. 6 § samma lag.

I paragrafen har gjorts en konsekvensändring med anledning av att be-
stämmelserna i 4 kap. 4 § lagen (1998:702) om garantipension har över-
förts till 5 kap. 4 § samma lag.

Prop. 1999/2000:127

129

5 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 127

15.6     Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension

12 kap.

10 §

1 denna paragraf, som är ny, infors en bestämmelse om förenklad sam-
ordning med yrkesskadelivräntor. Om samordning för en person som är
född år 1937 eller tidigare har gjorts med sådan livränta i december 2002,
skall samordning fortsättningsvis ske med användning av det belopp som
ålderspensionen minskades med vid samordningen i december 2002.
Samordning sker mot tilläggspension, som efter samordningen ingår i
beräkningsunderlaget för garantipension enligt 2 kap. 4 § 1 lagen
(1998:702) om garantipension. I vissa fall minskar livränta när den be-
rättigade uppnått viss ålder. I sådan fall eller när livräntan av annan an-
ledning minskar skall reduceringen av tilläggspensionen minskas på mot-
svarande sätt.

15.7     Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:799)

Punkten 5 i övergångsbestämmelserna

Enligt denna bestämmelse, som upphävs, gäller i dag fortfarande äldre
bestämmelser i fråga om bosättningsbaserad folkpension i form av
ålderspension för den som är född år 1937 eller tidigare. Vidare före-
skrivs i punkten 6 i övergångsbestämmelserna (i lydelse enligt prop.
1999/2000:138) att för den som är född år 1937 eller tidigare skall till
och med utgången av år 2002 vad som sägs i 3 kap. 1 § 3 och 4 § 3 och 4
även gälla folk- och tilläggspension i form av ålderspension.

Bestämmelsen i punkten 5 upphävs, eftersom det inte längre kommer
att finnas någon bosättningsbaserad folkpension i form av ålderspension.

Socialförsäkringslagens bestämmelser blir tillämpliga även på personer
som skall ha övergångsvis garantipension. Detta innebär att de som
huvudregel skall vara bosatta i Sverige för att kunna få den övergångs-
visa garantipensionen utbetald. Detta bosättningskrav kan dock inte alltid
upprätthållas i EU-sammanhang.

Kvalifikation för övergångsvis garantipension kommer dock att ha
skett enligt bestämmelser som gäller före år 2003, dvs. tillgodoräknande
av bosättningstid för folkpension för den aktuella åldersgruppen görs
enligt äldre bestämmelser i AFL. Även om socialförsäkringslagen under
åren 2001 och 2002 delvis kommer att vara tillämplig på folkpension i
form av ålderspension, så kommer tillgodoräknandet av bosättningstid för
beräkning av sådan pension att göras enligt AFL. Sådant tillgodoräk-
nande påverkas inte av de nya bestämmelserna i socialförsäkringslagen.
Tillämpliga är däremot främst socialförsäkringslagens bestämmelser om
rätt att få uppbära förmåner vid utlandsvistelse, som finns i 4 kap. social-
försäkringslagen. I stället för bestämmelsen 5 kap. 16 § AFL skall till-
lämpas 4 kap. 4 § socialförsäkringslagen. Enligt punkten 5 i övergångs-
bestämmelserna till föreslagna ändringar i lagen om garantipension skall

Prop. 1999/2000:127

130

emellertid en pensionsberättigad som vid utgången av år 2002 får bosätt-
ningsbaserad folkpension utbetald i utlandet ha rätt till utbetalning av den
övergångvisa garantipensionen utan hinder av bestämmelserna i social-
försäkringslagen.

15.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1230) om
ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)

107 §

Denna paragraf upphävs, vilket innebär att SGA vid inkomsttaxeringen
avskaffas även för dem som år födda år 1937 eller tidigare och som upp-
bär ålderspension.

Prop. 1999/2000:127

131

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
betänkandet Garantipension och Bosättningstillägg
för personer födda år 1937 eller tidigare
(SOU 1999:17) samt över promemoria
(S2000/2244/SF) och tillägg till promemoria
(S2000/2718/SF) Om särskild uppgiftsskyldighet
angående tjänstepension

Efter remiss har yttranden över betänkandet Garantipension och
Bosättningstillägg för personer födda år 1937 eller tidigare (SOU
1999:17) avgetts av Svea hovrätt, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten
i Stockholms län, Domstolsverket, Riksförsäkringsverket, Försäkrings-
kasseförbundet, Stockholms läns allmänna försäkringskassa, Stats-
kontoret, Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket,
Arbetsgivarverket, Statens pensionsverk, Jämställdhetsombudsmannen,
Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensionärsförbund, Svenska
Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges Försäkringsförbund,
Tjänstemännens Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige,
Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges Pensionärers Riksförbund,
Riksförbundet PensionärsGemenskap, Svenska KommunalPensionärers
Förbund och Kommunsektorns Pension AB.

Betänkandet har också remitterats till Handikappförbundens
Samarbetsorgan och Företagarnas Riksorganisation. Dessa har emellertid
meddelat att de avstår från att yttra sig. En del myndigheter och
organisationer, som beretts tillfälle att avge yttrande, har inte utnyttjat
detta tillfälle.

På eget initiativ har SPI i Vellinge kommun yttrat sig.

Prop. 1999/2000:127

Bilaga 1

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
promemoria och tillägg till promemoria om Särskild
uppgiftsskyldighet angående tjänstepension:

Efter remiss har yttranden över promemoria och tillägg till promemoria
om Förslag till särskild uppgiftsskyldighet angående tjänstepension
avgetts av Statens pensionsverk, Riksförsäkringsverket, Försäkrings-
kasseförbundet, Ekonomi styrnings verket, Sveriges Försäkringsförbund,
Näringslivets Nämnd för Regelgranskning, Kommunsektorns Pension
AB, KP Pension & Försäkring samt Försäkringsbolaget SPP.

Yttrande har därutöver inkommit från AMF Pension och Svenska
Arbetsgivareföreningen.

132

Lagförslag i lagrådsremissen

Prop. 1999/2000:127

Bilaga 2

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:702)
om garantipension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:702) om garantipension
dels att nuvarande 4 och 5 kap. skall betecknas 5 kap. respektive
6 kap.,

dels att rubrikerna till 2 och 3 kap. skall ha följande lydelse,

dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 § och 6 kap. 2 § samt punkt 4 i
övergångsbestämmelserna skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel, 4 kap., av följande
lydelse,

dels att det skall införas två nya paragrafer, 5 kap. 3 § och 6 kap. 4 §,
av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

1

Garantipension utges till den
som saknar inkomstgrundad ålders-
pension eller vars inkomstgrundade
ålderspension inte överstiger ett visst
högsta belopp. Garantipensionen
är beroende av försäkringstid.

Bestämmelserna i lagen gäller
dem som är födda år 1938 eller
senare

kap.

Garantipension för personer
födda år 1937 eller tidigare utges
enligt vad som anges i 4 kap. som
kompensation för bortfall av folk-
pension i form av ålderspension,
pensionstillskott och särskilt
grundavdrag för folkpensionärer
vid inkomsttaxering.

Garantipension för personer
födda år 1938 eller senare är be-
roende av försäkringstid och utges
till den som saknar inkomstgrun-
dad ålderspension eller vars in-
komstgrundade ålderspension inte
överstiger ett visst högsta belopp.

2 kap. Försäkringstid

2 kap. Försäkringstid för den
som är född år 1938 eller senare

1 §'
Bestämmelserna i detta kapitel
gäller endast den som är född år
1938 eller senare.

Som försäkringstid för garantipension skall tillgodoräknas tid under
vilken en person skall anses ha varit bosatt i Sverige enligt 2 kap. social-
försäkringslagen (1999:799).

1 Senaste lydelse 1999:804.

133

6 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 127

3 kap. Uttag och beräkning av 3 kap. Uttag och beräkning av
garantipension                    garantipension för den som är

född år 1938 eller senare

Bestämmelserna i detta kapitel
gäller endast den som är född år
1938 eller senare.

Garantipension utges endast till den som kan tillgodoräknas försäk-
ringstid om minst tre år. Garantipension far tas ut tidigast från och med
den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år.

4 kap. Uttag och beräkning av
garantipension för den som är
född år 1937 eller tidigare

Bestämmelserna i detta kapitel
gäller endast den som är född år
1937 eller tidigare.

Garantipension utges till den
som är berättigad till folkpension i
form av ålderspension före ut-
gången av år 2002.

Uttag av garantipension får be-
gränsas till att avse tre fjärde-
delar, hälften eller en fjärdedel av
hel pension. Om den pensionsbe-
rättigade också har rätt till
tilläggspension enligt lagen
(1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension utges garantipen-
sion endast om och till den del han
eller hon gör uttag av sådan pen-
sion för samma tid.

Som underlag för beräkning av
den pensionsberättigades årliga
garantipension enligt 10-15 §§
skall ett beräkningsunderlag an-
vändas. I underlaget skall det i
förekommande fall ingå

1. tilläggspension enligt 6 kap.
lagen (1998:674) om inkomstgrun-
dad ålderspension för samma år
efter samordning enligt 12 kap.
10 § samma lag,

Prop. 1999/2000:127

Bilaga 2

134

2. svensk tjänstepension,           Prop. 1999/2000:127

3.  änkepension enligt lagen Bilaga 2
(2000:000) om efterlevandepension
och efterlevandestöd till barn eller
lagen (2000:000) om införande av
nämnda lag,

4.  ålders-, efterlevande- och
förtidspension enligt utländsk lag-
stiftning samt utländsk tjänstepen-
sion,

5. ett belopp motsvarande den
folkpension i form av ålderspension
som enligt äldre bestämmelser
skulle ha utgetts till den pensions-
berättigade, till den del denna pen-
sion inte motsvaras av tilläggspen-
sion,

6. ett belopp motsvarande det
pensionstillskott som skulle ha
utgetts till den pensionsberättigade
enligt lagen (1969:205) om pen-
sionstillskott och punkten 2 i över-
gångsbestämmelserna till lagen
(1998:705) om ändring i nämnda
lag, allt i bestämmelsernas lydelse
före den 1 januari 2003, och

7. andra förmåner som är att
anse som folkpension i form av
ålderspension.

Den tilläggspension som ingår i
beräkningsunderlaget enligt 3 §
skall alltid uppgå till minst vad den
pensionsberättigade skulle haft rätt
till i form av tilläggspension enligt
6 kap. 2 § 2 lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension, om
den delen av tilläggspensionen i
stället för att följsamhetsindexeras
enligt 6 kap. 4 § samma lag hade
beräknats med tillämpning av för
aktuellt år gällande prisbasbelopp
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

Har tilläggspensionen samord-
nats enligt 12 kap. 10 § lagen om
inkomstgrundad ålderspension,
skall bestämmelserna i första
stycket inte tillämpas..

135

Med tjänstepension enligt 3 § 2
och 4 avses dels pension som be-
talas ut på grund av sådan
tjänstepensionsförsäkring som
avses i 58 kap. 7 § inkomstskatte-
lagen (1999:1229) dels pension
som betalas ut på grund av tidiga-
re tjänst på annat sätt än genom
försäkring.

Tjänstepension skall i under-
laget enligt 3 ingå med ett be-
lopp som motsvarar den årliga
pensionen beräknad efter den
tjänstepension som avser
december månad föregående år.
Upphör eller tillkommer därefter
en tjänstepension, skall beräk-
ningsunderlagets belopp för
tjänstepension justeras på mot-
svarande sätt. Samma gäller om en
tjänstepension ändras på grund av
att en annan beräkningsgrund
skall tillämpas.

Beloppet motsvarande folkpen-
sion enligt 3 § 5 skall beräknas
enligt 5 och 6 kap. lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
punkterna 2 och 3 i övergångsbe-
stämmelserna till lagen (1998:704)
om ändring i nämnda lag samt
punkterna 3, 4, 6 och 7 i över-
gångsbestämmelserna till lagen
(1992:1277) om ändring i samma
lag, allt i bestämmelsernas lydelse
före den 1 januari 2003. Till grund
för beräkningen skall ligga den
bosättningstid samt år med pen-
sionspoäng och därmed likställda
år som skall tillgodoräknas för tid
före den 1 januari 2003.

När det belopp för pensionstill-
skott som ingår i beräkningsunder-
laget enligt 3 § 6 beräknas, skall
sådan avräkning enligt 3 § första

Prop. 1999/2000:127

Bilaga 2

136

stycket lagen (1969:205) om pen- Prop. 1999/2000:127
sionstillskott som görs för Bilaga 2
tilläggspension i form av ålder-
spension göras för tilläggspension
enligt 6 kap. 2 § lagen (1998:674)
om inkomstgrundad ålderspension.

Därvid skall tilläggspensionen först
minskas med det belopp som den
pensionsberättigade skulle haft rätt
till i tilläggspension enligt 6 kap.

2 § 2 sistnämnda lag, om den delen
av tilläggspensionen i stället för att
följsamhetsindexeras enligt 6 kap.
4 § samma lag hade beräknats med
tillämpning av för aktuellt år
gällande prisbasbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Sådan avräkning som anges i
första stycket skall göras för
tilläggspension före samordning
enligt 12 kap. 10 § lagen om in-
komstgrundad ålderspension.

Har samordning gjorts enligt
12 kap. 10 § lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension,
skall beräkningsunderlaget enligt

3 § uppgå minst till vad som enligt
äldre bestämmelser skulle ha ut-
getts i folkpension och pen-
sionstillskott före avräkning för
tilläggspension. Vid beräkningen
tillämpas de bestämmelser som
anges i 3 § 6 och 6 §.

Garantipension skall beräknas
enligt 10-13 §§ om beräknings-
underlaget enligt 3 överstiger
0,24 gånger prisbasbeloppet men
inte överstiger 3,0867 gånger
prisbasbeloppet för den som är
ogift och 2,709 gånger pr is bas-
beloppet för den som är gift. I
annat fall skall garantipensionen
beräknas enligt 14 §.

137

I0§                               Prop. 1999/2000:127

Om beräkningsunderlaget enligt Bilaga 2

3 § överstiger 0,24 gånger pr is-
bas beloppet men understiger 1,3
gånger prisbasbeloppet, skall be-
räkningsunderlaget multipliceras
med 1,513 och därefter minskas
med 0,112 gånger prisbasbe-
loppet.

Uppgår beräkningsunderlaget
enligt 3 till minst 1,3 gånger
prisbasbeloppet men understiger
1,507 gånger prisbasbeloppet för
den som är ogift och 1,34 gånger
prisbasbeloppet för den som är gift
skall beräkningsunderlaget multi-
pliceras med 1,427.

11 §

För den som är ogift och vars
beräkningsunderlag enligt 3 §
uppgår till minst 1,507 gånger
prisbasbeloppet men inte över-
stiger 1,515 gånger prisbasbe-
loppet skall beräkningsunderlaget
räknas upp till 2,15 gånger pris-
basbeloppet.

För den som är gift och vars be-
räkningsunderlag enligt 3 § är lika
med 1,34 gånger prisbasbeloppet
skall beräkningsunderlaget räknas
upp till 1,915 gånger prisbasbe-
loppet.

12 §

För den som är ogift och vars
beräkningsunderlag enligt 3 §
överstiger 1,515 gånger prisbas-
beloppet men inte 3,0867 gånger
prisbasbeloppet skall beräknings-
underlaget intill 1,515 gånger
prisbasbeloppet räknas upp till
2,15 gånger prisbasbeloppet. Den
del av beräkningsunderlaget som
överstiger 1,515 gånger prisbas-
beloppet skall multipliceras med
0,596.

För den som är gift och vars be-
räkningsunderlag enligt 3 § över-
stiger 1,34 gånger prisbasbeloppet

138

men inte 2,709 gånger prisbas- Prop. 1999/2000:127
beloppet skall beräkningsunder- Bilaga 2
laget intill 1,34 gånger prisbas-
beloppet räknas upp till 1,915
gånger prisbasbeloppet. Den del
av beräkningsunderlaget som
överstiger 1,34 gånger prisbasbe-
loppet skall multipliceras med

0,58.

13 §

Den årliga garantipensionen ut-
görs av det belopp som återstår
sedan beräkningsunderlaget enligt
3 § har räknats upp enligt 10—12 §§
och därefter minskats med sådan
tilläggspension, tjänstepension,
änkepension, utländsk pension och
annan förmån enligt 3 § 7 som har
ingått i beräkningsunderlaget.

14 §

För den vars beräkningsunder-
lag enligt 3 § inte överstiger 0,24
gånger prisbasbeloppet utgörs den
årliga garantipensionen av beräk-
ningsunderlaget sedan detta
minskats med sådan tilläggspension,
tjänstepension, änkepension, ut-
ländsk pension och annan förmån
enligt 3 § 7 som har ingått i be-
räkningsunderlaget. Samma gäller
om beräkningsunderlaget över-
stiger 3,0867 gånger prisbas-
beloppet för den som är ogift och
2,709 gånger prisbasbeloppet för
den som är gift.

15 §

Partiell garantipension skall ut-
göra en så stor andel av garanti-
pension beräknad enligt 13 eller
14 § vid helt uttag som svarar mot
den andel med vilken uttag görs.

139

4 kap. Utbetalning av pension 5 kap. Utbetalning av pension
m.m.                          m.m.

Prop. 1999/2000:127

Bilaga 2

5 kap. Övriga bestämmelser

Ett beslut om garantipension för
viss tid skall ändras av allmän för-
säkringskassa, om det föranleds av
en ändring som gjorts beträffande
den ålderspension, efterlevande-
pension eller förtidspension för
samma tid som legat till grund för
beräkning av garantipensionen.

4. Bestämmelserna i 2 kap. 6 §
skall gälla även i fråga om beräk-
ning av försäkringstid för garanti-
pension för en kvinna som är född

Garantipension skall minskas
enligt 4 §, om den pensionsberät-
tigade har uppburit livränta som
anges där. Sådan minskning skall
dock inte göras för den som är
född år 1937 eller tidigare, om
samordning skall göras enligt
12 kap. 10 § lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension.

6 kap. Övriga bestämmelser

Ett beslut om garantipension för
viss tid, för den som är född år

1937 eller tidigare, skall ändras av
allmän försäkringskassa, om det
föranleds av en ändring som gjorts
beträffande den pension eller de
belopp för samma tid som ingått i
beräkningsunderlaget enligt 4 kap.
3 §•

Ett beslut om garantipension för
viss tid, för den som är född år

1938 eller senare, skall ändras av
allmän försäkringskassa, om det
föranleds av en ändring som gjorts
beträffande den ålderspension,
efterlevandepension eller förtids-
pension för samma tid som legat
till grund för beräkning av garan-
tipensionen.

Den som upppbär eller har rätt
till pension enligt denna lag är
skyldig att lämna uppgifter som är
av betydelse för tillämpningen av
lagen.

4. Bestämmelserna i 2 kap. 6 §
skall gälla även i fråga om beräk-
ning av försäkringstid för garanti-
pension för en kvinna som är född

140

år 1944 eller tidigare och som med
stöd av övergångsbestämmelserna
till lagen (1988:881) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän
försäkring uppburit folkpension i
form av änkepension. Detsamma
skall gälla för en efterlevande
kvinna som är född år 1944 eller
tidigare och som är 65 år eller
äldre när maken avlider samt då
skulle ha haft rätt till folkpension i
form av änkepension med stöd av
nämnda övergångsbestämmelser
till lagen om ändring i lagen om
allmänförsäkring, om hon vid
tidpunkten för dödsfallet inte hade
uppnått 65 års ålder.

år 1938-1944 och som med stöd
av övergångsbestämmelserna till
lagen (1988:881) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring uppburit folkpension i
form av änkepension.

Prop. 1999/2000:127

Bilaga 2

1. Bestämmelserna i 6 kap. 4 § träder i kraft den 1 december 2002.
Övriga bestämmelser i denna lag träder i den 1 januari 2003.

2. Vid beräkning av garantipension enligt 4 kap. skall beaktas även bo-
sättningstid för tid efter utgången av år 2002, som den pensionsberät-
tigade skulle ha tillgodoräknats, om bestämmelserna i punkten 4 i över-
gångsbestämmelserna till lag (1992:1277) om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring fortfarande hade gällt.

3. Garantipension enligt 4 kap. utges även till den som inte är berät-
tigad till folkpension i form av ålderspension före utgången av år 2002,
om han eller hon före den tidpunkten har tillgodoräknats bosättningstid i
Sverige och senare uppfyller kravet om minst tio års bosättning här enligt
punkten 4 övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring i deras lydelse före den 1 januari
2003.

4. Den som före utgången av år 2002 far ålderspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring och som har rätt till garantipension en-
ligt 4 kap. har rätt till utbetalning av sådan pension utan ansökan.

5. En pensionsberättigad som vid utgången av år 2002 far bosättnings-
baserad folkpension i form av ålderspension utbetald till utlandet skall
utan hinder av bestämmelserna i socialförsäkringslagen (1999:799) ha
rätt att få utbetalningen av garantipensionen gjord till utlandet och beräk-
nad på samma sätt som skulle ha gjorts vid bosättning i Sverige.

6. 1 beräkningsunderlaget enligt 4 kap. 3 § skall inte ingå sådan ut-
ländsk pension som den pensionsberättigade har börjat uppbära före ut-
gången av år 2002, om han eller hon då inte var skattskyldig för pensio-
nen i Sverige.

141

7 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 127

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring1

dels att punkterna 4, 6 och 7 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1992:1277) om ändring i nämnda lag skall upphöra att gälla,

dels att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:704) om
ändring i nämnda lag skall upphöra att gälla,

dels att punkten 11 i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881)
om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att punkten 8 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277)
om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse

dels att punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:704) om
ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Prop. 1999/2000:127

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

11. 2 I fall då rätt till bamtillägg
föreligger för december månad
1989 gäller fortfarande äldre be-
stämmelser om denna förmån. Vad
som därvid föreskrivits om ålders-
pension och tilläggspension i form
av ålderspension skall i stället
gälla inkomstpension eller tilläggs-
pension enligt lagen (1998:674)
om inkomstgrundad ålderspension
eller garantipension enligt lagen
(1998:702) om garantipension.
Minskning av bamtillägget till den
som uppbär ålderspension skall
ske endast i den utsträckning
summan av hel pension enligt
lagen om inkomstgrundad ålders-
pension och hel garantipension
enligt lagen om garantipension
överstiger 2,13 gånger prisbas-
beloppet. Bamtillägg som utges till
pension som tagits ut till viss andel
skall utgöra motsvarande andel av
bamtillägg till hel pension. Därvid
skall vad som föreskrivs i tredje
meningen om minskning gälla
motsvarande andel av 2,13 gånger
prisbasbeloppet.

Föreslagen lydelse

11. I fall då rätt till bamtillägg
föreligger för december månad
1989 gäller fortfarande äldre be-
stämmelser om denna förmån. Vad
som därvid föreskrivits om ålders-
pension och tilläggspension i form
av ålderspension skall i stället
gälla inkomstpension eller tilläggs-
pension enligt lagen (1998:674)
om inkomstgrundad ålderspension
eller garantipension enligt lagen
(1998:702) om garantipension.
Minskning av bamtillägget till den
som uppbär ålderspension skall
ske endast i den utsträckning
summan av hel pension enligt
lagen om inkomstgrundad ålders-
pension och hel garantipension
enligt lagen om garantipension
överstiger 2,15 gånger prisbas-
beloppet för den som är född år
1937 eller tidigare och 2,13
gånger prisbasbeloppet för den
som är född år 1938 eller senare.
Bamtillägg som utges till pension
som tagits ut till viss andel skall
utgöra motsvarande andel av
bamtillägg till hel pension. Därvid
skall vad som föreskrivs i tredje

Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1998:704.

142

och fjärde meningarna om Prop. 1999/2000:127
minskning gälla motsvarande Bilaga 2
andel av 2,15 gånger prisbas-
beloppet respektive 2,13 gånger
prisbasbeloppet.

8? Rätt till bamtillägg som utges med stöd av övergångsbestämmel-
serna till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän för-
säkring tillkommer försäkrad som är bosatt i Sverige. I fråga om en
svensk medborgare, som hade rätt till bamtillägg för december 1989 och
som är bosatt utomlands, gäller fortfarande äldre bestämmelser i 5 kap.
2 §, i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989.

Bamtillägg till förtidspension
utges på grundval av samma antal
år med pensionspoäng eller samma
bosättningstid som ligger till grand
för beräkningen av folkpensionen.

Bamtillägg till ålderspension ut-
ges på grundval av samma antal
försäkringsår som ligger till grund
för beräkningen av garantipension
enligt lagen (1998:702) om garanti-
pension, eller skulle ha legat till
grand för beräkning av garantipen-
sion om rätt till sådan pension
förelegat.

Bamtillägg till förtidspension
utges på grundval av samma antal
år med pensionspoäng eller samma
bosättningstid som ligger till grand
för beräkningen av folkpensionen.
Motsvarande skall gälla för barn-
tillägg till ålderspension för per-
soner födda år 1937 eller tidigare,
varvid med beräkningen av folk-
pension skall förstås beräkning av
folkpension i form av ålderspen-
sion enligt 5 kap. lagen (1962:381)
om allmän försäkring i kapitlets
lydelse före den 1 januari 2003.
Bamtillägg till ålderspension för
personer födda år 1938 eller
senare utges på grundval av
samma antal försäkringsår som
ligger till grand för beräkningen av
garantipension enligt lagen
(1998:702) om garantipension,
eller skulle ha legat till grand för
beräkning av garantipension om
rätt till sådan pension förelegat.

Om bamtillägg med tillämpning av andra stycket skall utges med viss
andel av oavkortat sådant tillägg, skall minskning med hänsyn till
tilläggspension som den försäkrade uppbär beräknas på ett oavkortat
bamtillägg och andelsberäkning enligt andra stycket göras på det belopp
som framkommer efter denna minskning.

3. För personer som är födda år 3. För personer som är födda år
1937 eller tidigare skall vid beräk- 1937 eller tidigare skall vid beräk-

3 Senaste lydelse 1998:704.

143

ning av förtidspension och efter-
levandepension, med år för vilket
tillgodoräknats pensionspoäng, lik-
ställas år för vilket pensionspoäng
inte har tillgodoräknats till följd av
bestämmelserna i 15  § lagen

(1998:675) om införande av lagen
(1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension. Detta, samt vad
som föreskrivs i 5 kap. 4 § skall
också gälla vid beräkning av
ålderspension för personer som är
födda år 1937 eller tidigare.

ning av förtidspension och efter-
levandepension, med år för vilket
tillgodoräknats pensionspoäng, lik-
ställas år för vilket pensionspoäng
inte har tillgodoräknats till följd av
bestämmelserna i 15 § lagen
(1998:675) om införande av lagen
(1998:674) om inkomstgrundad
ålders-pension.

Prop. 1999/2000:127

Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser skall
fortsätta att gälla för tid före ikraftträdandet.

144

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205)

om pensionstillskott

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1969:205) om pensionstillskott
att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:705) om änd-
ring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Prop. 1999/2000:127

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

2. Äldre bestämmelser skall
fortsätta att gälla för tid före
ikraftträdandet. För tid därefter
skall äldre bestämmelser fortsätta
att gälla för personer som är födda
år 1937 eller tidigare.

Föreslagen lydelse

2. Äldre bestämmelser skall
fortsätta att gälla för tid före
ikraftträdandet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

145

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:380) om arbetsskadeför-
säkring 1 att övergångsbestämmelsen till lagen (1998:678) om ändring i
nämnda lag skall ha följande lydelse.

Prop. 1999/2000:127

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Denna lag träder i kraft den
1 januari 1999. Äldre bestämmel-
ser i 4 kap. 4 § gäller fortfarande
för personer som är födda år 1937
eller tidigare.

Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den
1 januari 1999. Arbetsskadeliv-
ränta till en person som är född år
1937 eller tidigare och som vid
utgången av år 2002 hade rätt till
sådan livränta skall betalas ut med
lägst det belopp som han eller hon
vid tillämpning av äldre bestäm-
melser i 4 kap. 4 § hade rätt till i
december 2002. Detta belopp skall
anknytas till prisbasbeloppet för år
2002 och räknas om vid föränd-
ring av detta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Lagen omtryckt 1993:357.

146

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:773) om
särskilt pensionstillägg till ålderspension för
långvarig vård av sjukt eller handikappat barn

Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ lagen (1990:773) om särskilt pen-
sionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handi-
kappat barn att skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

5 §’

För sex tillgodoräknade vårdår är det särskilda pensionstillägget per
kalenderår fem procent av prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring. För varje vårdår som tillgodoräknas
därutöver ökar tillägget med fem procent av prisbasbeloppet.

För den som har börjat uppbära särskilt pensionstillägg före den månad
då han eller hon fyller 65 år minskas tillägget med 0,5 procent för varje
månad som, då tillägget börjar utges, återstår till den månad då han eller
hon fyller 65 år.

För den som har börjat att uppbära särskilt pensionstillägg efter den
månad då han eller hon har fyllt 65 år ökas tillägget med 0,7 procent för
varje månad som, då tillägget börjar utges, förflutit från den månad när
han eller hon fyllt 65 år, dock längst till och med den månad när han eller
hon fyllt 70 år.

Prop. 1999/2000:127

Bilaga 2

För den som inte kan tillgodo-
räknas 40 års försäkringstid för
garantipension enligt lagen
(1998:702) om garantipension ut-
gör särskilt pensionstillägg till
ålderspension samma andel av det
särskilda pensionstillägget, beräk-
nat enligt första-tredje styckena,
som garantipension enligt 3 kap.
6 § lagen om garantipension utgör
eller, om förutsättningarna för rätt
till garantipension förelegat, skulle
utgöra av oavkortad sådan pen-
sion.

För den som är född år 1937
eller tidigare och som inte skulle
ha tillgodoräknats oavkortad folk-
pension enligt bestämmelserna i
5 kap. 3 § andra stycket och 5 §
tredje stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring i dessas lydelse
före den 1 januari 2003 utgör sär-
skilt pensionstillägg till ålderspen-
sion samma ande! av det särskilda
pensionstillägget, beräknat efter
första-tredje styckena, som folk-
pensionen skulle ha utgjort av
oavkortad sådan pension. För den
som är född år 1938 eller senare
och som inte kan tillgodoräknas 40
års försäkringstid för garantipen-
sion enligt lagen (1998:702) om
garantipension utgör särskilt pen-
sionstillägg till ålderspension
samma andel av det särskilda pen-
sionstillägget, beräknat enligt
första-tredje styckena, som garan-

Senaste lydelse 1998:707.

147

Om inte annat följer av denna
lag skall vad som föreskrivs om
garantipension i lagen (1998:702)
om garantipension eller i annan
författning tillämpas på särskilt
pensionstillägg. Detta skall dock
inte gälla i fråga om samordning
med sådan livränta som avses i
4 kap. 4 § lagen om garantipen-
sion.

tipension enligt 3 kap. 6 § lagen
om garantipension utgör eller, om
förutsättningarna för rätt till ga-
rantipension förelegat, skulle ut-
göra av oavkortad sådan pension.

2

Om inte annat följer av denna
lag skall vad som föreskrivs om
garantipension i lagen (1998:702)
om garantipension eller i annan
författning tillämpas på särskilt
pensionstillägg. Detta skall dock
inte gälla i fråga om samordning
med sådan livränta som avses i
5 kap. 4 § lagen om garanti-
pension.

Prop. 1999/2000:127

Bilaga 2

I fråga om inkomstskatt gäller särskilda föreskrifter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser skall
dock gälla för tid före ikraftträdandet

2 Senaste lydelse 1998:707-,

148

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om Prop. 1999/2000:127
inkomstgrundad ålderspension                       Bilaga 2

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 kap. 10 §, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap.

70 §

För en pensionsberättigad som
är född år 1937 eller tidigare och
som i december år 2002 uppbar
såväl ålderspension som sådan
yrkesskadelivränta såsom skadad
som avses i 9 § första stycket
första och andra meningarna skall
tilläggspensionen minskas enligt
vad som sägs i andra stycket.

Minskning skall ske med ett be-
lopp som motsvarar det varmed
den pensionsberättigades ålders-
pension i december år 2002
minskades för livränta såsom ska-
dad med stöd av 17 kap. 2 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring.
Reduceras livräntan efter ut-
gången av år 2002, skall det be-
lopp som minskar tilläggspensio-
nen reduceras i motsvarande mån.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

149

2.7 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:799)

Härigenom föreskrivs att punkten 5 i övergångsbestämmelserna till
socialförsäkringslagen (1999:799) skall upphöra att gälla.

Prop. 1999/2000:127

Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser skall
dock gälla för tid före ikraftträdandet.

150

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1230) om Prop. 1999/2000:127
ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 107 § lagen (1999:1230) om ikraftträdande

av inkomstskattelagen (1999:1229) skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas första gången
vid 2004 års taxering.

151

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-05-09

Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet
Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.

Enligt en lagrådsremiss den 27 april 2000 (Socialdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.  lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension,

2.  lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3.  lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

4.  lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

5.  lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg

6.  till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat

7.  barn,

8.  lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad

9.  ålderspension,

10. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799),

11. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av

12. inkomstskattelagen (1999:1229).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnessakkunnige
Stefan Härmä.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet'.

Förslaget till lag om ändring i lagen om garantipension

Lagens disposition

Regeringens förslag innebär att regler om garantipension till personer
födda år 1937 eller tidigare tas in i lagen om garantipension. Samma
begrepp, garantipension, kommer därmed att användas för två pensions-
former som i väsentliga avseenden skiljer sig åt. Även om en reglering
som klart skiljer formerna åt - och en sådan innehåller förslaget - blir
komplicerad har Lagrådet inte anledning att invända mot den föreslagna
ordningen.

I 1 kap. 1 § behandlas i första stycket garantipension till personer födda
år 1937 eller tidigare och därefter, i andra stycket, garantipension till
personer födda år 1938 eller senare. Samma ordning får anses naturlig i
lagen, och Lagrådet förordar att de nya bestämmelserna förs in i ett nytt
2 kap. i stället för i ett nytt 4 kap. Följs Lagrådets förslag skall nuvaran-
de 2 och 3 kap. betecknas 3 kap. respektive 4 kap.

2 kap. 1 §

Enligt förslaget skall kapitlets första paragraf reglera två helt skilda
frågor, nämligen dels precisera att bestämmelserna i kapitlet avser endast
den som är född år 1938 eller senare, dels ange vilken tid som skall till-
godoräknas som försäkringstid. Dessa båda frågor bör regleras i skilda

Prop. 1999/2000:127

Bilaga 3

152

paragrafer. Om det anses önskvärt att inte numrera om alla följande para-
grafer i kapitlet kan, eftersom den nya ingressbestämmelsen bör beteck-
nas 1 §, den hittillsvarande 1 § betecknas 1 a §.

3 kap. 1 §

Här gör sig samma synpunkter gällande som Lagrådet anfört under 2 kap.
1 §•

4 kap. 1 §

Även här gör sig samma synpunkter gällande som Lagrådet anfört under
2 kap. 1 §.

6 kap. 4 §

Enligt paragrafen är den som uppbär eller har rätt till pension enligt den
föreslagna lagen skyldig att lämna uppgifter som är av betydelse för till-
lämpning av lagen. Bestämmelsen för med sig att den som underlåter att
lämna sådana uppgifter och på grund därav får för hög garantipension
blir återbetalningsskyldig oavsett om han är i god tro eller inte, se 5 kap.
1 § (förslagets kapitelindelning) jämförd med 14 kap. 1 § första stycket
första meningen lagen om inkomstgrundad inkomstpension. Fanns inte
bestämmelsen skulle återbetalningsskyldighet bara inträda i fall av ond
tro, se första stycket andra meningen i sistnämnda lagrum.

En myndighet kan ha mycket svårt att utan hjälp skaffa sig kännedom
om olika förändringar som kan påverka den enskildes rätt till bidrag,
socialförsäkringsförmåner och liknande. Av denna orsak har i många
författningar tagits in regler om att den enskilde har viss uppgifts- eller
anmälningsskyldighet. För den enskilde blir det viktigt att veta, i vilka
fall och i vilken omfattning han är skyldig att lämna myndigheten infor-
mation. Vissa regler anger relativt exakt vilka uppgifter det rör sig om.
Andra regler innebär bara att den enskilde skall informera myndigheten
om sådana förhållanden som kan påverka hans rätt till förmånen i fråga.
(Se Lavin, Återbetalning av social ersättning, 1986, s. 102.)

Enligt den nu föreslagna lagen inverkar på rätten till garantipension åt-
skilliga omständigheter som det för försäkringskassorna är svårt att få
kännedom om utan den enskildes medverkan, t.ex. förekomsten och om-
fattningen av en utländsk pension. Å andra sidan är lagstiftningen så
komplicerad att det för enskilda människor - och inte minst för pensionä-
rer - är praktiskt taget omöjligt att bedöma om vissa förändringar i hans
tillvaro påverkar rätten till garantipension eller inte. Detta gäller exem-
pelvis tillämpningen av socialförsäkringslagens bosättningsbegrepp. En
så diffus uppgiftsskyldighet som föreslås i förevarande paragraf torde
närmast leda till uppgivenhet hos enskilda som över huvud taget är med-
vetna om skyldigheten men inte kan bedöma vad den omfattar.

När ett åsidosättande av uppgiftsskyldigheten kan få så långtgående
rättsverkningar som har beskrivits i det föregående är det enligt Lagrådets
mening ett rättsäkerhetskrav att den enskilde ur själva lagtexten kan
utläsa, i vilka hänseenden han är skyldig att lämna uppgifter. Lagrådet
förordar därför att uppgiftsskyldigheten i lagtexten begränsas till några
få, för pensionsrätten särskilt väsentliga förhållanden. Detta underlättar

Prop. 1999/2000:127

Bilaga 3

153

också möjligheten för Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna att
informera om uppgiftsskyldigheten.

I övrigt bör man förlita sig på ondtrosbestämmelsen i 14 kap. 1 § första
stycket andra meningen lagen om inkomstgrundad ålderspension Den
bestämmelsen leder till att återbetalningsskyldighet inträder när pensio-
nären bort inse att han uppburit för hög pension. Alla stötande fall av
felaktiga pensionsutbetalningar kan rättas till på det sättet.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Prop. 1999/2000:127

Bilaga 3

154

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden
Hjelm-Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin,
von Sydow, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon,
Lövdén, Ringholm

Föredragande: statsrådet Thalén

Prop. 1999/2000:127

Regeringen beslutar proposition 1999/2000:127 Garantipension för
personer födda år 1937 eller tidigare

155