Vi avslutar nu det mest krigiska och våldsdrabbade århundradet i
historien. Samtidigt vet vi att mänskligheten aldrig förr haft sådana
förutsättningar och möjligheter som nu att förebygga att konflikter bryter
ut i väpnat våld. Därför har Utrikesdepartementet utarbetat Att förebygga
konflikter - ett svenskt handlingsprogram, Ds 1999:24, med förslag till
institutioner, mekanismer och strukturer inom ramen för det nya globala,
mer vittomfattande säkerhetsbegreppet.
Men för att de nya strukturerna skall komma till stånd behöver de bäras
upp av en kultur med attityder och värderingar som exempelvis innefattar
insikten att konflikter på alla nivåer - lokalt och internationellt - kan och
skall bearbetas utan våld och vapenmakt. Insatser för en "kultur för
förebyggande" (Ds 1999:24) i andra länder blir trovärdiga då de motsvaras
av liknande ansvarstagande och verksamhet i det egna landet.
FN:s generaldirektör har därför deklarerat år 2000 till "Det internationella
året för en fredskultur" och 2001-2010 till "Årtiondet för en freds- och icke-
våldskultur för världens barn". I deklarationen understryks mycket tydligt -
kanske för första gången i FN:s historia - att i det här arbetet har
folkrörelser,
frivilligorganisationer inklusive kyrkor och samfund en oerhört viktig roll.
I deklarationen uppmanas FN:s medlemsländer att "vidtaga de åtgärder
som är nödvändiga för att försäkra sig om att fredens och icke-våldets
praktik lärs ut på alla nivåer i respektive samhällen, inklusive det allmänna
utbildningsväsendet." Den utbildning man eftersträvar i deklarationen
"innehåller väderingar, attityder och förhållningssätt som grundas på frihet,
rättvisa, demokrati, alla mänskliga rättigheter, tolerans, solidaritet". Det är
en
fråga om en utbildning som "avvisar våld och lyckas att förebygga konflikter
genom att bearbeta dess orsaker och att lösa problem genom dialog och
förhandling".
På det sociala toppmötet i Köpenhamn 1995 gjorde världens statschefer
inklusive Sveriges en rad viktiga åtaganden, varav flera gäller
konflikthantering och fred. Ett av dessa åtaganden gäller att utveckla breda
utbildningsprogram i fredlig konflikthantering.
I Agenda för fred och rättvisa från den stora världskonferensen i Haag med
över 9 000 deltagare (maj 1999) är ett av fyra huvudteman Root Causes of
War - a Culture of Peace. Ett liknande tänkande pågår inom en rad
internationella organisationer, t.ex. har Kyrkornas Världsråd beslutat om att
prioritera "Ett ekumeniskt årtionde" för att övervinna våldet 2000-2010.
Även flera svenska organisationer planerar en gemensam kraftsamling inför
årtiondet. För detta behövs ekonomiskt stöd.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av insatser för freds- och icke vålds-
kultur,
2. att riksdagen beslutar att ett svenskt handlingsprogram för en
freds- och icke-våldskultur utarbetas.