med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.
I en under våren publicerad rapport av den europeiska
hälsoorganisationen Eurocare, baserad på en finsk studie, konstateras att
det finns drygt 200 000 svenska barn som lever i hem där minst en av
föräldrarna är alkoholmissbrukare. Enligt samma studie framgår det att i
hela EU finns det 7,7 miljoner barn som lever med alkoholmissbrukande
föräldrar. I Sverige beräknas det finnas 300 000 människor som är
alkoholberoende. I genomsnitt finns det 4 anhöriga kring varje
alkoholberoende som påverkas starkt av någon annans alkoholberoende.
Förutom 200 000 barn finns det sannolikt 1 miljon vuxna anhöriga som
lider av att någon när och kär är beroende av alkohol. Totalt påverkas
sammanlagt 1,5 miljoner människor i vårt land av en alltför hög
alkoholkonsumtion. Alla barn bör ha rätt att växa upp i en miljö där
alkohol och andra droger är avlägsna. Hemmet borde vara en skyddad
zon, där barn kan vistas utan rädslor för vad som kan hända när mamma,
pappa eller någon annan närstående är påverkad av sinnesförändrande
medel. Lägger vi till att antalet för tidigt döda är runt 6 000 på grund av
för hög alkoholkonsumtion och att ca 1/4 av sjukhusplatserna upptas av
någon med alkoholrelaterade skador så inser vi alkoholens enorma
omfattning. Vi har goda kunskaper om hur alkoholen fungerar i
samhället och hur skadorna uppstår men har en alltför begränsad vilja att
ta itu med anledningarna till detta.
Begreppet Nollvision har kommit att användas inom en rad
samhällssektorer, bl.a. i trafiken. De välvilliga syftena att minska antalet
döda har kommit på skam genom att inte tillräckliga resurser kunnat ställas
till förfogande. Visionen uttrycker en strävan att ingen ska behöva dö eller
skadas allvarligt. För att nå dit behövs såväl satsningar från samhället som att
bilisterna tar ett eget ansvar för att inte skada andra. I trafiken skadas runt
550 personer varje år. Det är inte acceptabelt. Antalet alkoholrelaterade
dödsfall är också orimligt stort. För att minska antalet döda i trafiken har
riksdagen bland annat beslutat om krav på dubbdäck vintertid. Medel
omfördelas för att förse några av de farligaste vägarna med mitträcken.
Vägverket sänker hastigheterna på 400 mil vägar i Sverige. Alla dessa
åtgärder är bra. Åtgärder som kan rädda människoliv samt undvika
familjetragedier är angelägna och måste få kosta.
Ett liknande resonemang borde föras i regeringens alkoholproposition. Hur
gör vi för att minska alkoholskadorna? Är det rimligt att dödstalet ligger runt
6 000?
Det finns en väl belagd forskning om de metoder som leder till minskade
alkoholskador. Här borde regeringens proposition ha innehållit förslag på
skarpa åtgärder. I stället föreslås att alkoholen ges större utrymme i
samhället. Ökade öppettider på Systembolaget med en, enligt den nya
Systembolagschefen, ökad service medför ett ökat drickande i hemmet, där
framför allt barn och kvinnor far illa och tar skada både fysiskt och psykiskt.
Förslag om att alkoholbranschen skall vara med och utforma attityd- och
opinionsbildning är ett annat förslag som inger oro. Risken finns att de som
räddas av dubbdäcken kan komma att dödas i alkoholrelaterade olyckor i
stället.
I sin regeringsförklaring sa statsministern att uppgivenhet är farligt.
Propositionen präglas av just detta begrepp. Propositionen borde tagit sin
utgångspunkt i att reducera alkoholskadorna och minska alkoholrelaterad
dödlighet med 50 % fram till år 2015. I stället är risken att med regeringens
förslag kommer skador och dödlighet på grund av alkohol att öka.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att
alkoholskador och alkoholrelaterade dödsfall skall reduceras med
50 % fram till år 2015,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om alkoholrelaterade skador.