Motion till riksdagen
1999/2000:So11
av Heinemann, Kerstin (fp)

med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.


I propositionen lämnar regeringen förslag som rör tillstånd för
partihandel med alkoholhaltiga drycker, importrätt, förvärv av olagligt
tillverkad sprit, gåvoförsändelser samt marknadsföring. Vidare lämnar
regeringen förslag avseende finansieringen av Alkoholinspektionen,
detaljhandelsbolagens öppethållande, det Oberoende alkoholsamarbetet
(OAS) samt Folkhälsoinstitutets framtida ansvar och arbetssätt.
Folkpartiet ställer sig bakom en del av regeringens förslag till lättnader i
den restriktiva alkoholpolitiken. Vår huvudinvändning mot regeringens
proposition är frånvaron av ett socialt betraktelsesätt, och att man inte ser
hur
alkoholpolitiken måste kopplas till åtgärder mot beroende och missbruk av
andra droger och beteenden. Vi utvecklar detta närmare i denna motion.
1 Alkoholpolitikens principer
Den svenska alkoholpolitiken har lång tradition. Den går tillbaka ända till
1494 då Sten Sture utfärdade förbud mot att bränna och försälja brännvin
för något annat ändamål än kruttillverkning! Den har syftat till att minska
alkoholmissbruket och präglats dels av beskattning samt reglering av
partihandel, detaljhandel, utskänkning och prissättning, dels av insatser
inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst av såväl förebyggande som
rehabiliterande karaktär. Stora insatser har också gjorts av ideella
organisationer.
Den svenska alkoholpolitiken har vunnit gehör också utomlands. Det är fel
att framställa utvecklingen i vår omvärld som en entydig process som
obönhörligt leder till ökad frihet för marknadskrafterna inom
alkoholområdet. I många länder börjar man ta alkoholproblemen på större
allvar. Världshälsoorganisationen (WHO) har antagit en alkoholpolitisk
aktionsplan som ger ett mycket starkt stöd för de principer som den svenska
alkoholpolitiken vilar på. Inte minst i Sydeuropa förs idag en debatt om hur
alkoholens skadeverkningar skall  minskas.
Även i Danmark diskuteras ökade restriktioner som t.ex. höjd åldersgräns,
under intryck av mångas oro för sjunkande medellivslängd.
I Storbritannien debatteras spritreklam och den cyniska marknadsföringen
av alkoläsk. Den som köper öl, vin och sprit i Storbritannien kan sedan
början av augusti läsa på etiketten hur många enheter alkohol som finns i
förpackningen. Det är de sex största producenterna av alkoholhaltiga drycker
i landet som beslutat att förse flaskor och ölburkar med hälsoinformation i
likhet med varningstexten på cigarettpaket. Avsikten är att hjälpa människor
att kontrollera sitt drickande.
Det betyder att vi har många bundsförvanter i arbetet mot alkoholskadorna
på bred front. I det läget vore det att gå åt fel håll, om vi skulle börja
avveckla värdefulla delar av vår egen alkoholpolitik.
2 Folkpartiets syn på alkoholpolitiken
Folkpartiets grundläggande inställning är att marknadsekonomi och
näringsfrihet inte är ett självändamål, utan till för konsumenternas skull.
Men från grundläggande principer kan det ibland behöva göras avsteg.
Detta gäller bl.a. beroendeskapande produkter som alkohol, tobak,
narkotika och vissa läkemedel, vars konsumtion kan leda till ett sådant
beroende att medlet i fråga tar makten över den enskildes fria vilja.
Konsumtionen leder med andra ord till ofrihet.  Också
familjemedlemmar, andra anhöriga, vänner och arbetskamrater kan
drabbas genom missbruket. Därtill kommer en stor kostnad för
samhället. Här blir då målet att förebygga att konsumenterna utvecklar
beroende, liksom att förebygga att de ådrar sig akuta skador. När dessa
mål prioriteras blir marknadsekonomi, med konkurrens och privat
vinstintresse som dynamiska drivkrafter, olämpliga medel, som leder
bort från de politiska målen. Det är därför ingen slump att den svenska
alkoholpolitiken har utvecklats och stötts av den socialliberala rörelsen,
med den liberala politikern Ivan Bratt som en av de främsta tänkarna och
skaparna.  Liberaler har alltid insett att friheten är begränsad och att det
sociala ansvaret för sig själv och sina medmänniskor är ett förhållande
som inskränker en annars ohämmad personlig frihet. Detta är den
ideologiska grunden för Folkpartiets restriktiva politik mot droger.
Alkoholpolitiken i dag förutsätter insatser på bred front och insatser som är
kopplade till andra former av beroende och missbruk - narkotikamissbruk,
nikotinberoende, läkemedelsberoende och spelberoende. Skälet till att
beroende och missbruk av olika ämnen bör behandlas samlat är de forsk-
ningsresultat om orsakerna bakom problem som kommit fram under senare
år.
Det belöningssystem som vi har i hjärnans innersta och som vi behöver för
att  kunna känna tillfredsställelse, njutning och spänning av aktiviteter som
måltider, sex och fritidssysselsättningar kan rubbas och sättas ur spel av t.ex.
alkohol och droger, tvångsmässigt spelande eller ätstörningar. Alla påverkar
de cellerna i hjärnans belöningssystem genom att på olika sätt stimulera
utsöndringen av signalsubstansen dopamin, som är nödvändig för att
hjärnceller skall kunna kommunicera med varandra.
Det är viktigt att känna sambanden mellan olika ämnen som kan framkalla
beroende och missbruk. Under senare år har forskning presenterats i USA
och Sverige som stöder antagandet att rökdebut i unga år kan vara en
inkörsport till alkohol- och drogmissbruk. Det innebär att man inte kan
utforma och genomföra en effektiv alkoholpolitik utan att ta med övriga
beroendeframkallande ämnen och beteenden i sammanhanget.
3 Behov av förändringar
Det är naturligt för ett liberalt parti att vara berett att ompröva inslag i
den restriktiva alkoholpolitiken, om det kan göras gällande att samma
mål kan uppnås på annat sätt, med mindre ingrepp i konsumenternas
frihet. Det är viktigt att den restriktiva politiken utövas med vederbörlig
hänsyn till konsumenternas legitima krav på service. Ett exempel på detta
är Systembolagets sortimentspolitik och varuinformation, som har
betecknats som överlägsen den privata handelns i många länder.
4 Konsekvensanalys av restriktioner
Vilka restriktioner som bör ändras bör föregås av en noggrann analys,
eftersom avveckling av restriktioner ofta visat sig leda till ökade skador.
Först och främst bör man undvika sådana åtgärder som har prövats på
andra håll eller i Sverige och som visat sig leda till ökad konsumtion och
ökade skador. Det finns till exempel gott om forskning om
alkoholdryckernas priskänslighet. Det är helt uppenbart att den isolerade
effekten av en prisnedsättning leder till en ökning av konsumtionen, även
om den vid något tillfälle dolts av andra faktorer. På samma sätt vet vi att
försäljning av alkoholdrycker i privata butiker driver upp konsumtionen.
Det har prövats både i Sverige och utomlands. Lättnader i den restriktiva
politiken måste därför föregås av noggranna konsekvensanalyser och
genomförandet kopplas till noggrann uppföljning så att man undviker
oreparabla skador.
5 Lättnader i den restriktiva alkoholpolitiken
Regeringens förslag med ökat öppethållande i Systembolagets butiker
måndag till fredag liksom möjligheten till betalning med olika former av
konto- och kreditkort är sådana lättnader som vi ställer oss bakom.
Regeringen föreslår en försöksverksamhet med lördagsöppet på
systembolagsbutiker i vissa regioner. Lördagsstängning på Systembolaget
infördes därför att det visade sig kunna minska misshandel och skadegörelse
under helgerna till följd av alkoholbruk. Mycket har emellertid hänt sedan
dess och det finns därför anledning att ta upp denna fråga igen. Vi ser
emellertid problem med regeringens förslag till försöksverksamhet. Den kan
leda till att vi får en "intern gränshandel" i Sverige. Vi anser det bättre att
butikerna öppnas i hela landet under en prövotid. Detta bör kopplas till en
kontinuerlig uppföljning av vad som händer när det gäller förekomsten av
misshandel och skadegörelse men också andra alkoholrelaterade skador.
Denna uppföljning bör planeras innan lördagsöppet införs och starta
omedelbart när prövotiden inleds. Visar utvärderingen att de sociala
effekterna har blivit oacceptabla får frågan tas upp på nytt.
6 Effektiva restriktioner
Bland de åtgärder som visat sig verksamma för att minska
totalkonsumtionen av alkohol är prissättningen. Det finns gott om
forskning om alkoholdryckernas priskänslighet. Det är helt uppenbart att
den isolerade effekten av en prissänkning leder till en ökning av
konsumtionen, även om den vid något tillfälle dolts av andra faktorer. På
samma sätt vet vi att försäljning av alkoholdrycker i privata butiker
driver upp konsumtionen. Det har prövats både i Sverige och utomlands.
7 Svartsprit och priser
De senaste tio åren har realpriserna på alkoholpriser sjunkit med drygt tio
procent. Priset på starköl har sjunkit med över tjugo procent, bl.a. på
grund av den skattesänkning som genomfördes den 1 januari 1997 för att
möta gränshandeln från Danmark och för att tillmötesgå EU:s krav på
principerna för beskattningen. I varje fall när det gäller starköl har
prissänkningen bidragit till en markant ökning av konsumtionen.
Det går inte att förneka att den illegala sprithandeln är ett problem.
Svartspriten dricks i hög grad av storkonsumenter och bidrar mer än
proportionellt till alkoholskadorna. Den innebär också ett undergrävande av
åldersgränsen eftersom den bjuds ut till ungdomar. Men att tro att
prissänkningar på den legala spriten är receptet mot svartspriten är fel.
Avansen på svartspriten är nämligen så hög både för köpare och säljare, att
det finns stort utrymme för den svarta marknadens pris att anpassa sig nedåt.
Att effektivt konkurrera prismässigt med den svarta marknaden skulle
kräva en sådan kraftig prissänkning, att den med all sannolikhet skulle leda
till en mycket stor ökning av konsumtion och skador. En annan sak är att en
ökning av den tillåtna turistimporten skulle kunna framtvinga en sänkning av
de svenska alkoholskatterna, som också skulle leda till ökade alkoholskador.
Därför är det angeläget att Sverige i förhandlingarna med EU på våren år
2000, inför den nuvarande avtalsperiodens slut, hävdar kravet på fortsatt
undantag, helst med oförändrade kvantiteter.
8 Slå vakt om alkoholkontrollen
En av huvudprinciperna inom den svenska alkoholpolitiken har sedan
länge varit att begränsa och kontrollera privata kommersiella intressen.
Det var därför det fram till Sveriges inträde i EU 1995 fanns statliga
monopol för en mycket stor del av alkoholbranschen. Det enda monopol
som då blev kvar var Systembolagets detaljhandelsmonopol, som EG
accepterat. I samband därmed inrättades Alkoholinspektionen och
systemet med partihandelstillstånd infördes. Regering och riksdag
underströk vikten av detta alkoholpolitiska system liksom behovet av en
kraftfull tillsyn.
Nu föreslår regeringen att denna alkoholpolitiska kontroll avskaffas. Det är
uppseendeväckande att regeringen anser att den kommersiella handeln
utanför detalj- och serveringsledet inte har några alkoholpolitiska förtecken.
Skälen till att det fanns monopol inom dessa sektorer under decennier var ju i
hög grad alkoholpolitiska. Det var en eftergift till EU-kommissionen att
dessa monopol avskaffades 1995. Nu vill regeringen ersätta systemet med
partihandelstillstånd med att alla företag som så önskar ges rätt att bedriva
partihandel med alkoholdrycker om de uppfyller vissa förutsättningar i
alkoholskattelagen. Alkoholinspektionen föreslås avskaffad som självständig
myndighet. Kvar blir endast skattekontrollen.
Vi anser denna förändring olycklig och att den inte bör genomföras. Det
finns för närvarande cirka 350 företag på denna marknad som fortfarande är
instabil. Att ta bort den alkoholpolitiska kontrollen och uppföljningen av
denna verksamhet kommer att få negativa konsekvenser. Det blir lättare för
oseriösa företag att agera på ett sätt som motverkar det sociala
ansvarstagande som bör vara centralt för vår alkoholpolitik. Det kan t.ex.
gälla risker för otillbörlig marknadsföring eller läckage i form av otillbörlig
detaljhandel.
Alkoholinspektionen med dess kontroll- och tillsynsverksamhet fyller en
viktig funktion. Med tillståndsprövning, inspektionsbesök, rapporter och
kontakter med branschsammanslutningar och myndigheter kan
Alkoholinspektionen få insyn i verksamheten, samla in statistik, påverka
utvecklingen och hävda det sociala ansvaret som är grunden för
alkoholpolitiken. Detta gynnar såväl samhällsintresset som de seriösa
företagen.
Att ersätta Alkoholinspektionens verksamhet med den prövning som
särskilda skattekontoret gör är inte tillräckligt. Denna prövning syftar enbart
till att försäkra att staten får in skatt, vilket i och för sig är nog så
viktigt.
Men den alkoholpolitiska prövningen och tillsynen faller bort. Det är
självklart att Alkoholinspektionen och skattemyndigheterna bör samarbeta så
att dubbelarbete undviks och att båda parter  kan dra nytta av varandras
erfarenheter.
Regeringens främsta skäl för att försämra den svenska alkoholkontrollen är
EG-domstolens utslag i det s.k. Franzénmålet. Där riktades kritik mot
villkoren för partihandelstillstånd. Vi anser dock att regeringen gått betydligt
längre än EG-domstolen krävt. Avgifterna för tillstånd och tillsyn ändrades
omedelbart efter domstolens dom och det är möjligt att ytterligare justeringar
bör göras. Men att nära nog totalt avskaffa den centrala svenska
alkoholkontrollen har EU inte krävt, och det är att gå alldeles för långt. Vi
hemställer således att Alkoholinspektionen och systemet med
partihandelstillstånd skall vara kvar.
9 En ansvarsfull sortimentspolitik
Den statliga alkoholsortimentsnämnden har tolkat sitt uppdrag så att
produkter som får säljas i ett annat EU-land, också måste få säljas i
Sverige. Det är långtifrån säkert att den tolkningen är riktig. Som det nu
är framstår andra EU-länder som mer aktiva när det gäller att ifrågasätta
produkter som alkoläsk än Sverige. Därför behövs en tydligare
instruktion till alkoholsortimentsnämnden alternativt att den ersätts av
prövning i allmän domstol, som gör det möjligt för Systembolaget att
säga nej till produkter som bedöms innebära särskilda risker
10 Utbyggnaden av Systembolagets butiker
I propositionen sägs att Systembolaget bör pröva att inrätta en ny sorts
butiker i centrumanläggningar som saknar systembutik. Regeringen anser
att det är rimligt att större centrumanläggningar, förortscentrum av viss
minsta storlek, orter med mer än 4 500 invånare och orter med
omfattande turism under delar av året också har en mindre systembutik.
Uppskattningsvis kan det röra sig uppemot 100 nya systembutiker på
några få år. Samtidigt säger regeringen att en viktig utgångspunkt bör
vara att förändring av butiksnätet inte får negativa effekter på bolagets
ekonomiska resultat.Vi ställer oss bakom utbyggnaden av butiksnätet
men att tro att det inte har inverkan på bolagets ekonomiska resultat är
något av ett önsketänkande. Avsikten med systembolagsmonopolet är ju
inte att driva upp alkoholkonsumtionen. Så även om man väljer att utöka
antalet systembolagsbutiker och väljer mindre och billigare butiker torde
det vara svårt att undvika effekter på bolagets ekonomiska resultat med
denna utbyggnad. Vi vill också framhålla att utbyggnaden bör ske i lugn
takt och kopplas till en uppföljning av eventuella effekter på
alkoholkonsumtion och skador.
11 Regler för gåvoförsändelser
I propositionen föreslås att införsel av spritdrycker, vin och starköl som
gåvoförsändelser skall tillåtas. Bedömningen av försändelsens status och
ålderskontrollen skall göras av Tullverket. Rätten till införsel av
gåvoförsändelser skall endast gälla enstaka försändelser och enstaka
flaskor från en enskild person som har fyllt 20 år. Enligt propositionen
måste det vara vissa intervaller mellan försändelser för att det skall
räknas som gåva. Tyvärr framgår det inte hur kontrollen av denna
verksamhet skall gå till.
Det är EU-kommissionen som genom en formell underrättelse utövat tryck
på Sverige att införa ett system för införsel av alkoholdrycker i form av
gåvor. Men enligt vår mening innebär regeringens uppläggning uppenbara
risker för missbruk. Tullen saknar resurser att klara en rimlig kontroll av
denna verksamhet. Risken är stor för en förtäckt postorderverksamhet med
alkoholdrycker. Allvarliga farhågor finns också för att Tullen inte kan
administrera en effektiv ålderskontroll. Denna postorderverksamhet kan
alltså komma att riktas även till ungdomar under 20 år.
En bättre lösning vore om försändelserna lämnades ut i Systembolagets
butiker. Så sker idag. Butikerna kan då svara för en effektiv ålderskontroll.
Systembutikerna har också möjlighet att informera Tullen om man
misstänker att reglerna för gåvoförsändelser missbrukas. Att EU-
kommissionen i den formella underrättelsen motsätter sig en sådan lösning
innebär inte att Sverige utan vidare måste acceptera detta. Att Systembolaget
enligt förslaget i propositionen får rätt att importera alkoholdrycker i
samband med s.k. privatimport kommer att underlätta för Systembolaget att
ombesörja denna hantering med mindre krångel och billigare än för
närvarande.
12 Alkoholreklamen
Det finns många vägar att gå runt reklamförbud.  Reklamen lämnas åt
bryggeriernas självsanering. Här borde det ske en uppstramning. Både
den alkoholpolitiska kommissionen och alkoholreklamutredningen har
lämnat förslag till hur detta kan ske. Konsumentverket har för närvarande
ansvaret för övervakningen av alkoholreklamen. Vi anser att den
övervakningen måste effektiviseras och att ansvaret för övervakningen
av reklamen flyttas från Konsumentverket till den myndighet som får
tillsynsansvaret över alkoholen och dess hantering.
13 Inriktningen för en ny myndighetsstruktur
Regeringen föreslår att en organisationskommitté skall tillsättas med
uppgift att ombilda Folkhälsoinstitutet till en myndighet med tydligare
uppgifter av stabsmyndighetskaraktär på folkhälsoområdet. I själva
verket har man inte avvaktat riksdagsbeslut utan redan tillsatt en
utredare, något som Folkpartiet anser är djupt olyckligt eftersom man är
inne på helt fel väg när det gäller Folkhälsoinstitutets framtida roll i
folkhälsoarbetet.
Fram till 1969 hade vi i Sverige ett Folkhälsoinstitut där det bedrevs
kvalificerad forskning. Resultaten utgjorde utgångspunkten för de råd man
sedan gick ut med. Delar av Folkhälsoinstitutet kom sedan att ingå i Livs-
medelsverket, Socialstyrelsen och Naturvårdsverket. Inom Socialstyrelsen
skapades en särskild enhet för hälsoupplysning. Så småningom - inte minst i
samband med den s.k. brödskivekampanjen - blev det uppenbart att det är
svårt för en myndighet att förena rollen av tillsynsmyndighet och konsument-
upplysare. De råd myndigheten gick ut med uppfattades som pekpinnar.
Dessutom saknade man den nära kontakten med forskningen.
Vikten av ett effektivt folkhälsoarbete lyftes fram såväl internationellt
genom Världshälsoorganisationen (WHO) som nationellt under 1980-talet.
Samtidigt framstod bristerna i det svenska folkhälsoarbetet tydligt. Därför
förde Folkpartiet 1990 i en motion till riksdagen fram tanken på bildandet av
ett Folkhälsoinstitut (1989/90:So459). Som modell stod USA:s Centers for
Disease Control (CDC). Institutets uppgifter skulle vara att på riksnivå
ansvara för kartläggning av ohälsa och dess orsaker. Det skulle ta initiativ
till
olika studier, föreslå åtgärder samt samordna genomförandet av olika
insatser rörande t.ex. information och utbildning samt det tvärsektoriella
arbete som ofta är nödvändigt för att nå resultat.  Institutet skulle ha ansvar
för ett nytt forskningsområde, preventionsforskning, ett område som
Forskningsrådsnämnden lyft fram som speciellt viktig. Preventionsforskning
är att betrakta som ett tvärvetenskapligt forskningsområde omfattande såväl
medicinsk, samhällsvetenskaplig, beteendevetenskaplig som socialantropo-
logisk forskning. Folkpartiet underströk också vikten av internationellt sam-
arbete.
Folkpartiet upprepade denna motion de påföljande två åren, och eftersom
den socialdemokratiska regeringen delade Folkpartiets syn på behovet av ett
aktivt folkhälsoarbete stödde man tanken på inrättandet av ett folkhälsoinsti-
tut. I propositionen Om vissa folkhälsofrågor (prop. 1990/91:175) föreslog
man bildandet av ett folkhälsoinstitut vars uppgift skulle vara att på nationell
nivå driva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete av sektorsöver-
gripande karaktär. Folkhälsoinstitutet skulle vara vetenskapligt förankrat och
initiera försöksverksamheter för att få underlag för ett effektivt folkhälso-
arbete.
Tyvärr kom Folkhälsoinstitutet inte att inrymma Socialstyrelsens epide-
miologiska enhet och inte heller att förläggas till en forskningsintensiv miljö
vilket enligt vår uppfattning hade gagnat utvecklingen till en enhet som upp-
fattas som ett stöd för att uppnå en bättre hälsa och inte som en tillsyns-
myndighet som upplevs som moraliserande.
Den inriktning av Folkhälsoinstitutets verksamhet som regeringen föreslår
går i rakt motsatt riktning mot den som Folkpartiet förespråkat och fort-
farande förespråkar genom att institutet skall ombildas till en myndighet med
tydligare uppgifter av stabsmyndighetskaraktär på folkhälsoområdet. Vidare
skall Alkoholinspektionens och Läkemedelsverkets tillsynsuppgifter föras
dit. Vi anser att tillsynsuppgifterna bättre hör hemma hos Socialstyrelsen än i
ett folkhälsoinstitut och yrkar avslag på regeringens förslag om Folkhälso-
institutets framtida roll och ansvar.
Enligt propositionen skall Folkhälsoinstitutets roll när det gäller den
externa alkoholinformationen begränsas kraftigt. Informationen skall i stället
i större utsträckning överlåtas på organisationer och andra organ. Staten skall
i fortsättningen fungera som en kompetent beställare och tillhandahålla
medel för informations- och opinionsinsatser som andra utför. Ett led i denna
utveckling är permanentningen av Oberoende Alkoholsamarbetet - OAS -
som en allmännyttig ideell organisation. OAS är ett samarbetsorgan mellan
statliga organ och alkoholbranschen. Enligt de kriterier som OAS-kommittén
formulerat och som regeringen stöder i propositionen skall alla viktiga beslut
i OAS fattas enhälligt.
Det innebär med andra ord att alkoholindustrin ges vetorätt när det gäller
statens alkoholinformation, något som är helt orimligt. Industrin och staten
har olika mål för alkoholpolitiken. Industrin har t.ex. inget intresse av att
den
totala alkoholkonsumtionen sjunker vilket staten har. Vi ser det som
självklart att Folkhälsoinistitutet även i fortsättningen skall ha huvudansvaret
för statens externa alkoholinformation.
14 Alkohol- och drogforskning
Folkpartiet ser med tillfredsställelse på att alkohol- och drogforskningen
nu stärkts genom inrättandet av ett centrum för alkohol- och
drogforskning vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms
universitet. Eftersom mekanismerna bakom beroende av olika ämnen
som nikotin, läkemedel, alkohol och droger samt bakom sjukligt
spelande (spelberoende) är desamma anser vi att detta centrums
forskningsansvar bör vidgas till att omfatta hela detta fält.

15 Hemställan

15 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lördagsöppet på Systembolaget,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Sveriges förhandlingar med EU våren 2000 om
turistimporten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Alkoholinspektionen och systemet med
partihandelstillstånd skall finnas kvar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheten att säga nej till produkter som
bedöms innebära särskilda risker,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbyggnaden av Systembolagets butiker,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om regler för utlämnande av gåvoförsändelser,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om alkoholreklamen,
8. att riksdagen avslår den föreslagna omvandlingen av Folkhälso-
institutet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om alkoholinformationen,
10.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om alkohol/drogforskning och andra beroende-
framkallande medel och beteenden.

Stockholm den 17 september 1999
Kerstin Heinemann (fp)
Harald Nordlund (fp)
Bo Könberg (fp)
Barbro Westerholm (fp)