med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.
Alkoholpolitiken vid vägs
ände
Svensk alkoholpolitik har kommit till vägs ände. Den är inte
längre trovärdig. Det den är avsedd att åstadkomma, sänkt
konsumtion av alkoholhaltiga drycker, uppnås inte längre. I
stället driver de olika alkoholpolitiska instrumenten
konsumtionen från legala produktions- och distributionsled
till illegala dito.
Under de senaste 20 åren har Systembolagets försäljning av vin, sprit och
alkohol minskat med närmare 25 procent. I en studie genomförd av Leif GW
Persson, Jan Andersson och Erik Grevholm (Uppskattad alkoholkonsumtion,
Svensk Handel, november 1997) pekar man på att sambandet mellan alkohol-
konsumtion och våldsbrott upphörde i mitten av 1970-talet. Detta samband
har historiskt varit starkt i Sverige, men sedan 1970-talet har våldsbrotten
fortsatt att öka trots att alkoholkonsumtionen minskat kraftigt.
En rimlig slutsats mot denna bakgrund är att svensken skaffar sig alkohol
på andra sätt. För de svenskar som har haft råd att resa utomlands har den
skattefria försäljningen på båtar och flygplatser fungerat som en ventil.
Många svenskar har tillverkat sin egen alkohol hemma. Under samma
tidsperiod har också allt fler valt att köpa alkohol som importerats illegalt.
Detta senare har bidragit till att ge olika kriminella ligor ett jämnt flöde av
intäkter.
För den helt laglydige svensken stängs nu möjligheten att köpa alkohol
skattefritt vid resor inom Europeiska unionen. Möjligheten kommer förvisso
att kvarstå vid resor utanför EU och till Åland, men det är sannolikt att
avskaffandet av den skattefria försäljningen kommer att leda till att de som
säljer alkohol illegalt kommer att få nya kunder.
Principiellt är beslutet att avskaffa den skattefria försäljningen helt riktigt.
Den strid som förevarit i regeringen mellan statsministern och förutvarande
finansministern Erik Åsbrink pekade på att argumenten för att bibehålla den
s.k. påsen endast var nostalgiska - åtminstone i officiella sammanhang.
Avgörande för en illegal försäljares framgångar är det pris som en laglydig
svensk måste betala för att köpa alkohol. Om priset för en flaska vodka på
Systembolaget är 225 kronor, är motsvarande pris på den svarta marknaden
ungefär hälften eller drygt 100 kronor. Priserna innebär att den väntade
förtjänsten blir så hög att risken i sammanhanget är försumbar. De höga
priserna och en allt mer omfattande efterfrågan leder också till att organi-
serade kriminella ligor har en trygg inkomstkälla varmed man kan finansiera
annan kriminell verksamhet.
Svensk alkoholpolitik är omodern. Den är inte längre verkningsfull och om
den står kvar ograverad så riskerar den att vara kontraproduktiv. I ljuset av
de förändringar som skett på senare år, bl.a. en allt mer omfattande gräns-
handel och nu avskaffandet av den skattefria försäljningen, måste alkohol-
politiken reformeras i grunden.
Sänkt skatt på alkohol
Det svenska skattetrycket är allmänt sett mycket högt, men
beskattningen av alkohol är synnerligen hög. Med ett högt
pris på alkohol hoppas man åstadkomma en generell
minskning av konsumtionen. Resonemanget bygger på den
s.k. totalkonsumtionsmodellen som i korthet säger att en
sänkt alkoholkonsumtion kommer att leda till färre
alkoholrelaterade skadefall i samhället.
Totalkonsumtionsmodellen tar i sin principiella form ingen
hänsyn till individuella avvikelser. Avsikten är att minska
konsumtionen av alkohol i samhället så pass mycket att
antalet storkonsumenter och därmed antalet individer som
befinner sig i riskgrupperna minimeras.
Modellen har dock blivit allt mindre relevant för att beskriva verkligheten.
Det är just de konsumenter som befinner sig i riskgrupperna som är mest
benägna att göra sig besväret att komma över alkohol till ett lägre pris, till
förfång för det som totalkonsumtionsmodellen önskar åstadkomma. Resul-
tatet är minskad social kontroll och dessutom i vissa fall konsumtion av
alkohol av låg kvalitet. Inget tyder på att konsumtionen av alkohol i risk-
grupperna har minskat. Bl.a. visar rapporter nu att konsumtionen av alkohol
ökar bland ungdomar. Självfallet är det då också mycket bekymmersamt att
det är samma organiserade ligor som förser ungdomarna inte bara med
alkohol utan dessutom med andra droger, till exempel knark.
I propositionen anför regeringen att totalkonsumtionsmodellen måste
reformeras eftersom den inte längre bedöms beskriva det verkliga för-
hållandet mellan skador och konsumtion. Som en avgörande orsak framför
regeringen att det allt mer heterogena svenska samhället leder till att det
numera är svårt, för att inte säga omöjligt, att dra de slutsatser som total-
konsumtionsmodellens grundare en gång gjorde. Den teoretiska modellen
antar att samhället är homogent - vilket Sverige inte längre är. Modern
svensk alkoholpolitik bygger på en modell som uppnått pensionsåldern.
Som ett första inledande steg för att modernisera alkoholpolitiken måste
alkoholskatten sänkas. Det finns åtminstone tre uppenbara orsaker till varför
detta är ett nödvändigt första steg. För det första har de höga skatterna på
alkohol varit alkoholpolitikens främsta kännetecken, såväl i den politiska
retoriken som i folkdjupet. En sänkning av alkoholskatterna skulle alltså på
ett mycket tydligt sätt skicka signaler om en ny politik. För det andra måste
den kriminella illegala försäljningen av alkohol tvingas på reträtt. Det bör
ske genom en rad insatser, bl.a. med ökade resurser till polisen, men det som
är mest avgörande för att framgångsrikt bekämpa denna form av brottslighet
är genom att minska deras marginaler. Att helt enkelt göra det mindre
attraktivt att ta risken. För det tredje måste alkoholpolitiken vara trovärdig.
Trots importrestriktionerna har ändå den skattefria försäljningen fungerat
som en ventil för det missnöje som finns mot de höga priserna på alkohol.
När den skattefria försäljningen nu avskaffas och vi kan vänta oss en
uppluckring av importreglerna inom några år så måste det leda till att
alkoholpolitiken förändras. I detta avseende är det endast med sänkt skatt
som trovärdighet kommer att vinnas.
Det återstår att se vilka effekter avskaffandet av den skattefria för-
säljningen får för mörkertalet. Regeringen borde redan i propositionen lagt
förslag om en sänkt skatt på alkohol för att förhindra de kriminella ligorna att
vinna än större marknadsandelar efter det att den skattefria försäljningen
upphört. På denna punkt bör riksdagen ge regeringen till känna att skatten på
etylalkohol bör sänkas med 10 procent redan från den 1 januari 2000. Denna
relativt stora sänkning bör sedan följas av en rad mindre sänkningar
kommande år.
Ökad tillgänglighet
I propositionen föreslår regeringen att Systembolagets
service skall förbättras. Avsikten med förslaget är i första
hand att genom åtgärderna - förlängda öppettider, ökat antal
butiker och lördagsöppet i vissa län på försök - tränga
tillbaka svartspriten som ju är tillgänglig 24 timmar om
dygnet med fri hemkörning för den som så önskar. Även
genom de föreslagna åtgärderna kommer Systembolaget ha
svårt att leva upp till den service som svartspritsförsäljarna
kan erbjuda.
Något tydligt samband mellan tillgänglighet på alkohol och konsumtion
finns inte. Det gäller för Sverige såväl som för till exempel Grekland och
Canada att trots att antalet försäljningsställen ökat så har man inte kunnat
konstatera att det leder till en ökad konsumtion. Systembolagets försälj-
ningsmonopol i detaljhandelsledet är en kvarvarande institution från en
alkoholpolitik som inte längre fungerar. En rad åtgärder bör vidtas för att i
denna del reformera svensk alkoholpolitik, men åtgärderna måste genom-
föras i god ordning så att det svenska samhället får tid att anpassa sig till en
ny alkoholpolitik. Efter flera decennier av en mycket restriktiv alkoholpolitik
är det nödvändigt att stegvis modernisera politiken. Detta är också ett av de
viktigaste argumenten för att börja så fort som möjligt.
De kriterier som skall gälla för utvärderingen av den förbättrade till-
gänglighetens konsekvenser borde definierats av regeringen för riksdagens
ställningstagande. I propositionen anför regeringen att resultaten av de
vetenskapliga studier som skall genomföras i de län där försöket med
lördagsöppet kommer att gälla kommer att vara avgörande för om försöket
skall permanentas och omfatta hela riket. Resultatet av denna vetenskapligt
genomförda utvärdering kommer sedan att redovisas för riksdagen som ett
underlag för ett slutligt ställningstagande om lördagsöppet. Genom att lämna
helt öppet för vilka kriterier som skall undersökas och genom att definiera
undersökningsperioden till ett år frånhänder sig i princip riksdagen
möjligheten att bedöma effekterna av vad lördagsöppet innebär. Även
vetenskapliga undersökningar brukar vara öppna för olika tolkningar. Det är
t.ex. rimligt att begära att de eventuella effekter lördagsöppet har för att
tränga tillbaka svartspriten noggrant kartläggs. Vad gäller brott mot
människor vet vi att människors sociala situation i hög utsträckning påverkar
förekomsten av t.ex. misshandel, men även sådant som väderlek kan i hög
utsträckning spela en stor roll. Riksdagen bör hos regeringen begära en
definition av vilka kriterier som skall gälla för utvärderingen av lördags-
öppet. I annat fall riskerar undersökningen att sakna betydelse som besluts-
underlag för riksdagen vid ett senare tillfälle.
Den rimligaste slutsatsen som kan dras av det förslag som regeringen nu
lägger avseende detaljhandelsmonopolet är att dess tid är förbi. Rimligen
borde Systembolaget säljas och detaljhandeln med alkoholhaltiga drycker
släppas fri. Denna utveckling bör, som tidigare påpekats, ske i god ordning.
Således bör de nu föreslagna lättnaderna i tillgänglighetsrestriktionerna vara
ett första litet steg på väg mot av avreglering av detaljhandeln med alkohol.
En ny alkoholpolitik
Det svenska medlemskapet i EU har i grunden påverkat
förutsättningarna för den svenska alkoholpolitiken, anför
regeringen i propositionen och konstaterar - helt korrekt -
att sedan förutsättningarna att använda prisinstrumentet som
ett alkoholpolitiskt medel till följd av EU-medlemskapet
delvis har ändrats får information, ålderskontroll och andra
liknande alkoholskadeförebyggande åtgärder en ökad tyngd i
den svenska alkoholpolitiken.
En ansvarsfull omläggning av alkoholpolitiken innebär successiva för-
ändringar. Det är uppenbart att snabba och stora omläggningar av politik-
områden kan få allvarliga konsekvenser. Tyvärr har den socialdemokratiska
regeringen på en rad områden under senare år visat prov på att sakna
långsiktighet när man endast reagerat och tvingats fatta beslut som varit
dåligt förberedda. Fastighetsskatten är ett sådant exempel och tobaksskatten
ett annat. Så får det inte bli med alkoholpolitiken.
Riksdagen bör därför hos regeringen begära förslag om en omläggning av
alkoholpolitiken som tar sin utgångspunkt i åtgärder som har bättre effekt än
dagens generella politik som ofta skjuter vid sidan av målet och som
dessutom gör det ekonomiskt intressant för många att bryta mot lagen.
Svensk alkoholpolitik i EU
Det svenska medlemskapet i EU har givit oss möjligheten att
bedriva en aktiv och förnuftig alkoholpolitik från svenska
utgångspunkter. Möjligheten att påverka andra länder att
närma sig problematiken ökar dock om Sverige uppfattas
som ett land med en alkoholpolitik som är rimlig. Så är det
inte idag. Monopol, höga skatter och stora problem med
svartsprit talar inte för att Sverige är i en position att kunna
ge råd till andra länder. I Sverige finns mycket kunskap dels
om vilka effekter alkoholbruket har för t.ex. gravida kvinnor,
dels om hur information kan och bör lämnas till riskgrupper.
Det nya samarbetsorganet Oberoende Alkoholsamverkan
(OAS) är också något som bör kunna intressera andra länder.
Ansvaret för alkoholens skadeverkningar åligger även till
viss del producenter och leverantörer av alkohol.
Östutvidgningen kan betyda mycket för möjligheterna att smuggla sprit till
Sverige. Insatser i t.ex. Ryssland kan ha positiva effekter på smugglarnas
leverantörsled och därmed vara ett väsentligt bidrag för att minska smugg-
lingens verkningar i Sverige. Inom ramen för de samarbeten som finns
mellan EU och länderna i Östeuropa bör åtgärder på detta område ingå.
Regeringen bör ta ett sådant initiativ nästa gång tillfälle ges.
Regeringen konstaterar att det blir allt viktigare att påverka konsument-
ledet och i detta avseende finns det avsevärt att göra inom EU. Alkohol
hänger inte samman med ungdomar, bilkörning, graviditeter och skall inte
förekomma på arbetsplatser. Sverige kan ge väsentliga bidrag inom EU för
att förbättra livet och minska riskerna för många människor. För att nå dit
räcker det dock inte att självtillräckligt utropa att alkoholkonsumtionen i
Sverige är lägst i Europa och hävda att det skulle vara ett resultat av en
lyckad alkoholpolitik.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar sänka skatten på alkohol i enlighet med
vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om vilka kriterier
som skall gälla för utvärderingen av lördagsöppet i enlighet med vad
som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om detaljhandelsmonopolet,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ny alkohol-
politik i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om svensk alkoholpolitik i EU.