Alkoholpolitiken vid vägs ände
Svensk alkoholpolitik har kommit till vägs ände. Den är inte längre trovärdig. Det den är avsedd att åstadkomma, sänkt konsumtion av alkoholhaltiga drycker, uppnås inte längre. I stället driver de olika alkoholpolitiska instrumenten konsumtionen från legala produktions- och distributionsled till illegala dito.
Under de senaste 20 åren har Systembolagets försäljning av vin, sprit och alkohol minskat med närmare 25 procent. I en studie genomförd av Leif GW Persson, Jan Andersson och Erik Grevholm (Uppskattad alkoholkonsumtion, Svensk Handel, november 1997) pekar man på att sambandet mellan alkohol- konsumtion och våldsbrott upphörde i mitten av 1970-talet. Detta samband har historiskt varit starkt i Sverige, men sedan 1970-talet har våldsbrotten fortsatt att öka trots att alkoholkonsumtionen minskat kraftigt.
En rimlig slutsats mot denna bakgrund är att svensken skaffar sig alkohol på andra sätt. För de svenskar som har haft råd att resa utomlands har den skattefria försäljningen på båtar och flygplatser fungerat som en ventil. Många svenskar har tillverkat sin egen alkohol hemma. Under samma tidsperiod har också allt fler valt att köpa alkohol som importerats illegalt. Detta senare har bidragit till att ge olika kriminella ligor ett jämnt flöde av intäkter.
För den helt laglydige svensken stängs nu möjligheten att köpa alkohol skattefritt vid resor inom Europeiska unionen. Möjligheten kommer förvisso att kvarstå vid resor utanför EU och till Åland, men det är sannolikt att avskaffandet av den skattefria försäljningen kommer att leda till att de som säljer alkohol illegalt kommer att få nya kunder.
Principiellt är beslutet att avskaffa den skattefria försäljningen helt riktigt. Den strid som förevarit i regeringen mellan statsministern och förutvarande finansministern Erik Åsbrink pekade på att argumenten för att bibehålla den s.k. påsen endast var nostalgiska - åtminstone i officiella sammanhang.
Avgörande för en illegal försäljares framgångar är det pris som en laglydig svensk måste betala för att köpa alkohol. Om priset för en flaska vodka på Systembolaget är 225 kronor, är motsvarande pris på den svarta marknaden ungefär hälften eller drygt 100 kronor. Priserna innebär att den väntade förtjänsten blir så hög att risken i sammanhanget är försumbar. De höga priserna och en allt mer omfattande efterfrågan leder också till att organi- serade kriminella ligor har en trygg inkomstkälla varmed man kan finansiera annan kriminell verksamhet.
Svensk alkoholpolitik är omodern. Den är inte längre verkningsfull och om den står kvar ograverad så riskerar den att vara kontraproduktiv. I ljuset av de förändringar som skett på senare år, bl.a. en allt mer omfattande gräns- handel och nu avskaffandet av den skattefria försäljningen, måste alkohol- politiken reformeras i grunden.
Sänkt skatt på alkohol
Det svenska skattetrycket är allmänt sett mycket högt, men beskattningen av alkohol är synnerligen hög. Med ett högt pris på alkohol hoppas man åstadkomma en generell minskning av konsumtionen. Resonemanget bygger på den s.k. totalkonsumtionsmodellen som i korthet säger att en sänkt alkoholkonsumtion kommer att leda till färre alkoholrelaterade skadefall i samhället. Totalkonsumtionsmodellen tar i sin principiella form ingen hänsyn till individuella avvikelser. Avsikten är att minska konsumtionen av alkohol i samhället så pass mycket att antalet storkonsumenter och därmed antalet individer som befinner sig i riskgrupperna minimeras.
Modellen har dock blivit allt mindre relevant för att beskriva verkligheten. Det är just de konsumenter som befinner sig i riskgrupperna som är mest benägna att göra sig besväret att komma över alkohol till ett lägre pris, till förfång för det som totalkonsumtionsmodellen önskar åstadkomma. Resul- tatet är minskad social kontroll och dessutom i vissa fall konsumtion av alkohol av låg kvalitet. Inget tyder på att konsumtionen av alkohol i risk- grupperna har minskat. Bl.a. visar rapporter nu att konsumtionen av alkohol ökar bland ungdomar. Självfallet är det då också mycket bekymmersamt att det är samma organiserade ligor som förser ungdomarna inte bara med alkohol utan dessutom med andra droger, till exempel knark.
I propositionen anför regeringen att totalkonsumtionsmodellen måste reformeras eftersom den inte längre bedöms beskriva det verkliga för- hållandet mellan skador och konsumtion. Som en avgörande orsak framför regeringen att det allt mer heterogena svenska samhället leder till att det numera är svårt, för att inte säga omöjligt, att dra de slutsatser som total- konsumtionsmodellens grundare en gång gjorde. Den teoretiska modellen antar att samhället är homogent - vilket Sverige inte längre är. Modern svensk alkoholpolitik bygger på en modell som uppnått pensionsåldern.
Som ett första inledande steg för att modernisera alkoholpolitiken måste alkoholskatten sänkas. Det finns åtminstone tre uppenbara orsaker till varför detta är ett nödvändigt första steg. För det första har de höga skatterna på alkohol varit alkoholpolitikens främsta kännetecken, såväl i den politiska retoriken som i folkdjupet. En sänkning av alkoholskatterna skulle alltså på ett mycket tydligt sätt skicka signaler om en ny politik. För det andra måste den kriminella illegala försäljningen av alkohol tvingas på reträtt. Det bör ske genom en rad insatser, bl.a. med ökade resurser till polisen, men det som är mest avgörande för att framgångsrikt bekämpa denna form av brottslighet är genom att minska deras marginaler. Att helt enkelt göra det mindre attraktivt att ta risken. För det tredje måste alkoholpolitiken vara trovärdig. Trots importrestriktionerna har ändå den skattefria försäljningen fungerat som en ventil för det missnöje som finns mot de höga priserna på alkohol. När den skattefria försäljningen nu avskaffas och vi kan vänta oss en uppluckring av importreglerna inom några år så måste det leda till att alkoholpolitiken förändras. I detta avseende är det endast med sänkt skatt som trovärdighet kommer att vinnas.
Det återstår att se vilka effekter avskaffandet av den skattefria för- säljningen får för mörkertalet. Regeringen borde redan i propositionen lagt förslag om en sänkt skatt på alkohol för att förhindra de kriminella ligorna att vinna än större marknadsandelar efter det att den skattefria försäljningen upphört. På denna punkt bör riksdagen ge regeringen till känna att skatten på etylalkohol bör sänkas med 10 procent redan från den 1 januari 2000. Denna relativt stora sänkning bör sedan följas av en rad mindre sänkningar kommande år.
Ökad tillgänglighet
I propositionen föreslår regeringen att Systembolagets service skall förbättras. Avsikten med förslaget är i första hand att genom åtgärderna - förlängda öppettider, ökat antal butiker och lördagsöppet i vissa län på försök - tränga tillbaka svartspriten som ju är tillgänglig 24 timmar om dygnet med fri hemkörning för den som så önskar. Även genom de föreslagna åtgärderna kommer Systembolaget ha svårt att leva upp till den service som svartspritsförsäljarna kan erbjuda.
Något tydligt samband mellan tillgänglighet på alkohol och konsumtion finns inte. Det gäller för Sverige såväl som för till exempel Grekland och Canada att trots att antalet försäljningsställen ökat så har man inte kunnat konstatera att det leder till en ökad konsumtion. Systembolagets försälj- ningsmonopol i detaljhandelsledet är en kvarvarande institution från en alkoholpolitik som inte längre fungerar. En rad åtgärder bör vidtas för att i denna del reformera svensk alkoholpolitik, men åtgärderna måste genom- föras i god ordning så att det svenska samhället får tid att anpassa sig till en ny alkoholpolitik. Efter flera decennier av en mycket restriktiv alkoholpolitik är det nödvändigt att stegvis modernisera politiken. Detta är också ett av de viktigaste argumenten för att börja så fort som möjligt.
De kriterier som skall gälla för utvärderingen av den förbättrade till- gänglighetens konsekvenser borde definierats av regeringen för riksdagens ställningstagande. I propositionen anför regeringen att resultaten av de vetenskapliga studier som skall genomföras i de län där försöket med lördagsöppet kommer att gälla kommer att vara avgörande för om försöket skall permanentas och omfatta hela riket. Resultatet av denna vetenskapligt genomförda utvärdering kommer sedan att redovisas för riksdagen som ett underlag för ett slutligt ställningstagande om lördagsöppet. Genom att lämna helt öppet för vilka kriterier som skall undersökas och genom att definiera undersökningsperioden till ett år frånhänder sig i princip riksdagen möjligheten att bedöma effekterna av vad lördagsöppet innebär. Även vetenskapliga undersökningar brukar vara öppna för olika tolkningar. Det är t.ex. rimligt att begära att de eventuella effekter lördagsöppet har för att tränga tillbaka svartspriten noggrant kartläggs. Vad gäller brott mot människor vet vi att människors sociala situation i hög utsträckning påverkar förekomsten av t.ex. misshandel, men även sådant som väderlek kan i hög utsträckning spela en stor roll. Riksdagen bör hos regeringen begära en definition av vilka kriterier som skall gälla för utvärderingen av lördags- öppet. I annat fall riskerar undersökningen att sakna betydelse som besluts- underlag för riksdagen vid ett senare tillfälle.
Den rimligaste slutsatsen som kan dras av det förslag som regeringen nu lägger avseende detaljhandelsmonopolet är att dess tid är förbi. Rimligen borde Systembolaget säljas och detaljhandeln med alkoholhaltiga drycker släppas fri. Denna utveckling bör, som tidigare påpekats, ske i god ordning. Således bör de nu föreslagna lättnaderna i tillgänglighetsrestriktionerna vara ett första litet steg på väg mot av avreglering av detaljhandeln med alkohol.
En ny alkoholpolitik
Det svenska medlemskapet i EU har i grunden påverkat förutsättningarna för den svenska alkoholpolitiken, anför regeringen i propositionen och konstaterar - helt korrekt - att sedan förutsättningarna att använda prisinstrumentet som ett alkoholpolitiskt medel till följd av EU-medlemskapet delvis har ändrats får information, ålderskontroll och andra liknande alkoholskadeförebyggande åtgärder en ökad tyngd i den svenska alkoholpolitiken.
En ansvarsfull omläggning av alkoholpolitiken innebär successiva för- ändringar. Det är uppenbart att snabba och stora omläggningar av politik- områden kan få allvarliga konsekvenser. Tyvärr har den socialdemokratiska regeringen på en rad områden under senare år visat prov på att sakna långsiktighet när man endast reagerat och tvingats fatta beslut som varit dåligt förberedda. Fastighetsskatten är ett sådant exempel och tobaksskatten ett annat. Så får det inte bli med alkoholpolitiken.
Riksdagen bör därför hos regeringen begära förslag om en omläggning av alkoholpolitiken som tar sin utgångspunkt i åtgärder som har bättre effekt än dagens generella politik som ofta skjuter vid sidan av målet och som dessutom gör det ekonomiskt intressant för många att bryta mot lagen.
Svensk alkoholpolitik i EU
Det svenska medlemskapet i EU har givit oss möjligheten att bedriva en aktiv och förnuftig alkoholpolitik från svenska utgångspunkter. Möjligheten att påverka andra länder att närma sig problematiken ökar dock om Sverige uppfattas som ett land med en alkoholpolitik som är rimlig. Så är det inte idag. Monopol, höga skatter och stora problem med svartsprit talar inte för att Sverige är i en position att kunna ge råd till andra länder. I Sverige finns mycket kunskap dels om vilka effekter alkoholbruket har för t.ex. gravida kvinnor, dels om hur information kan och bör lämnas till riskgrupper. Det nya samarbetsorganet Oberoende Alkoholsamverkan (OAS) är också något som bör kunna intressera andra länder. Ansvaret för alkoholens skadeverkningar åligger även till viss del producenter och leverantörer av alkohol.
Östutvidgningen kan betyda mycket för möjligheterna att smuggla sprit till Sverige. Insatser i t.ex. Ryssland kan ha positiva effekter på smugglarnas leverantörsled och därmed vara ett väsentligt bidrag för att minska smugg- lingens verkningar i Sverige. Inom ramen för de samarbeten som finns mellan EU och länderna i Östeuropa bör åtgärder på detta område ingå. Regeringen bör ta ett sådant initiativ nästa gång tillfälle ges.
Regeringen konstaterar att det blir allt viktigare att påverka konsument- ledet och i detta avseende finns det avsevärt att göra inom EU. Alkohol hänger inte samman med ungdomar, bilkörning, graviditeter och skall inte förekomma på arbetsplatser. Sverige kan ge väsentliga bidrag inom EU för att förbättra livet och minska riskerna för många människor. För att nå dit räcker det dock inte att självtillräckligt utropa att alkoholkonsumtionen i Sverige är lägst i Europa och hävda att det skulle vara ett resultat av en lyckad alkoholpolitik.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar sänka skatten på alkohol i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om vilka kriterier som skall gälla för utvärderingen av lördagsöppet i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om detaljhandelsmonopolet,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ny alkohol- politik i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svensk alkoholpolitik i EU.
Stockholm den 7 september 1999
Gunnar Axén (m)