Vad vill regeringen? Regeringen vill öka införselkvoterna för alkohol för att ytterligare anpassa oss till "europeiska förhållanden". I föreliggande proposition menar man att skatterna på alkohol framöver måste sänkas för att inte systembolagets monopol ska hotas. Men; systembolagets monopol hotas ju även av de ökade införselkvoter regeringen vill genomföra. Det är svårt att ens med mycket god vilja se regeringens linje i alkoholfrågan som restriktiv med tanke på den politik som faktiskt förs. Vi tänker då på lördagsöppet på systembolaget, föreliggande proposition om införselkvoter, talet om sänkta alkoholskatter samt en sedan många år försämrad gränskontroll och bristande tillsyn. Sammantaget, tillsammans med många kommuners faktiska övergivande av missbrukare som söker vård och behandling, kan inte dagens "svenska linje" ses som annat än rent cynisk.
Varför super Jeppe?
Alkoholistens medvetna föreställning om varför han eller hon missbrukar skiljer sig åt från person till person: En del säger att det beror på den elaka chefen, den otrevliga hustrun eller den hårda barndomen. Faktum är att det enda som förenar alkoholister som orsak till deras drickande är den faktiska tillgången på alkohol. Kärleken till drogen är den bärande relationen i deras liv. Denna kärlek överskuggar kärleken till familjen, barnen, livet, och framför allt, deras omsorg om sig själva och om den egna hälsan.
Regeringen är fullkomligt medveten om att man i sin önskan att helt och hållet EU-anpassa Sverige riskerar att EU-anpassa en och annan alkohol- missbrukare till döds. Därför stipulerar man att en ny, nationell handlings- plan ska följa en kommande skattesänkning. Regeringen gör sålunda en alko- holpolitisk piruett som ur folkhälsosynpunkt inte kan upplevas som annat än svårt kluven.
Svensk alkoholpolitik i ett EU-perspektiv
I EU-omröstningen spelade frågan om införsel av alkohol en betydande roll. Försäkrandet att Sverige skulle kunna fortsätta att kontrollera och besluta om införselkvoterna bidrog med all säkerhet till Sveriges inträde i EU.
Socialminister Lars Engqvist vidhåller i en interpellationsdebatt under våren att svensk alkoholpolitik har varit framgångsrik i att begränsa såväl alkoholkonsumtion som alkoholens skadeverkningar. Han menar också att det inom EU finns ett stort intresse för alkoholens betydelse för folkhälsan och ett intresse för ett ökat samarbete på EU-nivå för att begränsa alkoholens skadeverkningar. Om så är fallet borde det vara i hela EU:s intresse att Sverige vidhåller sin tidigare restriktiva linje för att fortsätta vara före- gångare på området.
Vad vill Miljöpartiet?
Miljöpartiet vill påpeka att föreliggande proposition är förkastlig ur folkhälsosynpunkt. Vi vill avslå föreliggande proposition och samtidigt uppmuntra regeringen att, i det fall man går vidare med sin aviserade alkoholskattesänkning, samtidigt öronmärka samma summa som skatte- sänkningen slutar på till aktiv missbruksbehandling. Läget för Sveriges missbrukare är katastrofalt: Rätten till missbruksbehandling har under 1990-talet näst intill försvunnit. Idag måste en missbrukare som önskar behandling mot sitt missbruk vara så motiverad att han egentligen inte längre behöver behandlingen. Ett socialtjänstlagens eget moment 22. Det vill vi ändra på.
Vad ska regeringen göra?
Miljöpartiet vill att regeringen ska vidhålla den svenska linjen avseende införselkvoter av alkohol så som riksdagen givit uttryck för till exempel i betänkande från skatteutskottet så sent som i år. Kompromissen med EU- kommissionen är felaktig. Frågan borde i stället, från svenskt håll, drivits vidare till EG-domstolen för ett avgörande där. Om införselfrågan fort- sättningsvis hanteras som den folkhälsofråga den faktiskt är, och inte som idag som en renodlad handelsfråga, kommer den linje Miljöpartiet förordar vara fullständigt självklar för regeringen att följa.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1999/2000:121,
2. att riksdagen begär att regeringen driver frågan om alkoholin- förselkvoternas storlek vidare till EG-domstolen.
Stockholm den 12 maj 2000
Yvonne Ruwaida (mp)
Thomas Julin (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Gunnar Goude (mp)